Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1929 1930 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.
1929-03-15 · 62 sidor, varav 55 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 55 av 62 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1929:6, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1929 1930 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
1
>r (i.
Ankom till riksdagens kansli den 15 mars 1929 kl. 1! e. m.
Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1929 1930
av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande
anslagen till kommunikationsdepartementet.
(4:e avd.)
Departementet.
l:o) Uti den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1929/1930 kar
Kungl. Maj:t i avseende å sjätte huvudtiteln, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet,
föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid propositionen
fogade statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma
dag) att till avlönande av eu extra byråchef för tekniska ärenden för budgetaret
1929/1930 anvisa ett extra anslag av 12,000 kronor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till avlönande av en extra byråchef för tekniska
ärenden för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag
av 12,000 kronor.
2:o) Kungl. Maj:t har (punkt 2) föreslagit riksdagen att för ökad föredragning
i regeringsrätten för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag
av 27,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 2 och 3 av åberopade statsrådsprotokollet.
Förevarande anslag är avsett till täckande av kostnaderna för avlöning
åt två extra föredragande, två amanuenser med halvtidstjänstgöring och två
.extra kontor sbiträden, vilka arbetskrafter erfordras för den ökade föredragningen
i regeringsrätten, efter det sistlidet års riksdag beslutat tillfällig ökning
av regeringsrådens antal.
Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj ds förslå0,
hemställer,
att riksdagen må för ökad föredragning i regeringsrätten för
budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 27,000 kronor.
Extra
byråchef för
tekniska
ärenden.
[1-]°)
Ökad
föredragning
i regeringsrätten.
[2-]
Utskottets
yttrande.
*) Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.
Bihcing till riksdagens protokoll 1929. 6 sand. 6 haft. (Nr 6.)
Sfi 21''
2
Statsutskottets utlåtande Nr fi.
Väij- och
vattenbyggnadsstyrelsens
verksamhet.
[3.]
Utskottets
yttrande.
Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens
distrikts
tjänstemän.
[4-]
Utskottets
yttrande.
Väg- och vattenbyggnadsväsendet.
3:o) Kungl. Maj:t har (punkt 3) föreslagit riksdagen att för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
verksamhet för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra
anslag av 64,800 kronor.
Beträffande utredningen får utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet
sid. 4.
Anslaget till upprätthållande av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet,
som för år 1922 utgick med 57,600 kronor, kunde genom vissa personalinskränkningar
sänkas för budgetåret 1923/1924 till 44,000 kronor och
för budgetåret 1924/1925 ytterligare till 40,000 kronor. På grund av de ökade
arbetsuppgifter, som ålagts styrelsen särskilt genom bestämmelserna angående
fördelningen av automobilskattemedlen, har det emellertid befunnits
nödvändigt att efter hand åter höja anslagsbeloppet. För innevarande budgetår
utgår anslaget med 64,800 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1928 med
anslagsäskanden för budgetåret 1929 1930 icke ifrågasatt någon ändring av
ifrågavarande anslag.
Utskottet, som i likhet med departementschefen funnit någon nedsättning
av anslaget icke vara möjlig, hemställer,
att riksdagen må för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av
64,800 kronor.
4:o) Kungl. Maj:t har ytterligare (punkt 4 av förenämnda statsrådsprotokoll)
föreslagit riksdagen att i riksstaten för budgetåret 1929/1930 upptaga
det ordinarie anslaget till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens distriktstjänstemän
med oförändrat belopp. 30,000 kronor.
Till avlöning åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens distriktstjänstemän
hava sedan flera år utgått dels ett bestämt ordinarie anslag å 30,000 kronor,
dels ett extra anslag å 4,500 kronor, avsett till avlönande av en extra
distriktschef och en extra distriktsingenjör i det numera i två distrikt uppdelade
norra väg- och vattenbyggnadsdistriktet. Någon ändring härutinnan
avses ej heller skola inträda för nästkommande budgetår.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet under
förevarande punkt,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppföra
det ordinarie anslaget till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
distriktstjänstemän med oförändrat belopp, 30,000 kronor.
■StatsiiUhuttetii utlåtande .Yr tf.
3
.):o) ] enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5) och under hänvisning
till vad som under nästföregående punkt blivit anfört, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom ytterligare medel till avlöning av vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens distrihtstjänstemiin för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra anslag av 4,500 kronor.
t>:o) 1 enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 6 framställda förslag
hemställer utskottet,
att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie reservationsanslaget
till stipendier åt medlemmar av väg- och vattenbyggnadsMren
utan angivet belopp.
7:o) Kungl. Maj:t bär (punkt 7) föreslagit riksdagen att minska det ordinarie
reservationsanslaget till expenser för allmänna arbeten, nu 100.000
kronor, med 40,000 kronor till 60,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 5—7 i
åberopade statsrådsprotokollet.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt, att det ordinarie reservationsanslaget
till expenser för allmänna arbeten måtte i riksstaten uppföras
med ett belopp av 80.000 kronor.
Departementschefen har i ärendet yttrat följande:
Till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förfogande stodo för ändamålet
under budgetåret 1927/1928 sammanlagt omkring 86,900 kronor. Utgifterna
från förevarande anslag utgjorde under nämnda budgetår allenast omkring
67,550 kronor. _ Den vid ingången av budgetåret 1928/1929 sålunda förefintliga
behållningen, i runt tal 19,350 kronor, belastades emellertid av utbetalta
förskott för inspektioner, vilka icke ännu påförts anslaget, och av eu obetald
räkning till belopp av sammanlagt omkring 12,350 kronor.
Då väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknar medelsbehovet för budgetåret
1928/1929 till 90,000 kronor och det för detta budgetår tillgängliga
anslaget 100,000 kronor icke kommer att tagas i anspråk för täckande av
brist från föregående budgetår, skulle, oberäknat tidigare reservation, vid
ingången av budgetåret 1929/1930 föreligga en reservation å 10,000 kronor.
Medelsåtgången under budgetåret 1929/1930 beräknar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
likaledes till 90,000 kronor. Under hänvisning till nyssnämnda
påräkneliga reservation å 10,000 kronor har styrelsen hemställt om ett anslag
av 80,000 kronor. Med hänsyn till den reservation, som oavsett ovanberörda
förskott och obetalda utgift måste anses hava förelegat vid innevarande
budgetårs ingång, samt till storleken av utgifterna från anslaget under föregående
budgetår synes dock eu tillfällig nedsättning av anslaget till 60,000
kronor kunna äga rum.
t tskottet, som funnit förevarande anslag böra för nästkommande budgetår
upptagas till det av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet, får hemställa,
att riksdagen må minska det ordinarie reservationsanslaget
till expenser för allmänna arbeten, nu 100,000 kronor, med
40,000 kronor till 60,000 kronor.
ytterligare
medel till
avlöning åt
väg- och
vattenbyggnad
sstyrelsens
dis t riktstjänstemän.
[50
Stipendier
åt medlemmar
av väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen.
[60
Expenser
för allmänna
arbeten.
[70
Utskottets
yttrande.
4
/Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Väg- och
broundersökningar.
[8.]
Byggande av
landsvägar,
vanliga
bygdevägar
och broar.
[9.]
Vägbyggnader och vägunderhåll.
8:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8) hemställer utskottet,
att riksdagen må uppföra det ordinarie reservationsanslaget
till väg- och broundersökningar med oförändrat belopp, 65,000
kronor.
9:o) Kungl. Maj:t har (punkt 9) föreslagit riksdagen att till byggande av
laiulsvägar, vanliga bygdevägar och broar för budgetåret 1929/1930 anvisa
ett extra reservationsanslag av 4,000,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 8—11 av åberopade statsrådsprotokollet.
Körande förevarande anslag har väckts ett flertal motioner.
Sålunda har i två lika lydande motioner, väckta den ena inom första
kammaren, nr 130, av herr L. Tjällgren m. fl. och den andra inom andra
kammaren, nr 228. av herr P. J. Edberg, hemställts, att riksdagen till
byggande av landsvägar, vanliga bygdevägar och broar för budgetåret 1929/
1930 måtte anvisa ett extra reservationsanslag av 4,500,(XX) kronor.
Ytterligare hava inom andra kammaren väckts följande motioner nämligen
dels, nr 7, av herrar O. E. Sandberg och P. J. Näslund, vari hemställts,
att riksdagen måtte till byggande av landsvägar, vanliga bygdevägar och
broar för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservation sanslag av 4,500,000
kronor;
dels, nr 104, av herr M. Vastberg in. fl., vari hemställts, att riksdagen
måtte till byggande av landsvägar, vanliga bygdevägar och broar för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 7,000,000 kronor;
dels, nr 135, av herrar *4. Andersson i Löbbo och E. Fast, vari hemställts,
att riksdagen måtte besluta att med 3,000,000 kronor höja det i Kungl.
Maj:ts proposition nr 1 under sjätte huvudtiteln till årets riksdag begärda
anslaget för byggande av landsvägar, vanliga bygdevägar och broar, eller
från 4,000,(XX) till 7,000.000 kronor;
dels, nr 229, av herr E. Lindmark in. fl., vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta att till byggande av landsvägar, vanliga bygdevägar och broar
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 4,500,000
kronor.
Av herr G. Pettersson i Hällbacken har i en inom andra kammaren väckt
motion, nr 222, hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte
framhålla angelägenheten av, att vid byggandet av nya vägar högre bidrag
av statsmedel måtte utgå till anordnandet av skenfria vägkorsningar av
järnväg.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna.
opaginerad Kontrollera mot PDF
StatsnlrkuttrU utlåtande År d.
Såsom bidrag till anläggning av nya samt förbättring (dier omläggning
av backiga eller eljest mindre goda vägar anvisade riksdagen för vart och
ett budgetåren 192-1/1928 3,000,(XX) kronor. Till understödjande av brobyggnader
och, företrädesvis mindre, lianinbyggnader samt upprensning av åar och
farleder beviljades för budgetåret 1924/1925 700,000 kronor, för budgetåret
1925/1926 850.000 kronor och för vartdera av budgetåren 1926/1928 ett belopp
av 1.000,000 kronor.
Enligt Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen till 1928 års riksdag framlagda
förslag skulle anslaget till anläggning och förbättring av vägar framdeles
upptagas under ändrad benämning »byggande av landsvägar och vanliga
bygdevägar», varjämte under det nya anslaget skulle anvisas medel för
sådana brobyggnader, till vilka medel tidigare anvisats under anslaget till
bro- och hamnbyggnader in. in. I samband härmed föreslogs, att anslaget
skulle upptagas med ett belopp av 4,000,000 kronor, varav 1,000,000 kronor
avsåges för brobyggnadsarbeten. Riksdagen, som fann anslaget lämpligen
böra upptagas under benämning »byggande av landsvägar, vanliga bygdevägar
och broar», höjde den till väganläggningar avsedda delen av anslaget
från 3,000,000 kronor till 3,o00,000 kronor men fann det för brobyggnadsarbeten
avsedda beloppet på sätt föreslagits böra bestämmas till 1,000,000
kronor. För innevarande budgetår utgår alltså anslaget med 4,500,000
kronor.
Under åberopande av eu uppgjord sammanställning, varav framginge, att
för budgetåret 1928/1929 förelåge 843 ansökningar om statsbidrag från ifrågavarande
anslag till företag, krävande en kostnad av 64,600,000 kronor och
statsbidrag å 43, (XX),000 kronor, har tåg- och vattenbyggnadsstyrelsen vidare
anfört följande:
»Då det tillgängliga anslaget vore 4,500,000 kronor, förelåge eu anslagsbrist
å 38,500,000 kronor. Sammanställningen gåve vid handen, att bristen
i anslagsmedel till väg- och brobyggnadsföretag, vilken under föregående år
visat ständig ökning, under innevarande budgetår bringats att sjunka med
ej mindre än 2.400,000 kronor, beroende på dels det förhöjda anslaget, dels
ock överförandet av ett osedvanligt stort antal företag till automobilskattemedlen.
Under budgetperioderna 1926/1929 hade anslagen utgjort i medeltal
4.000,000 kronor för budgetår. Om den nu befintliga bristen å 38,500,000
kronor skulle kunna avarbetas under en tidsperiod av 10 år, skulle härför
erfordras ett årligt anslag av ytterligare 3,900,000 kronor. Enligt denna beräkning,
varvid hänsyn emellertid icke tagits till den sannolika ökning av
behovet, som bestämmelsen om statsbidrag till marklösen komme att medföra.
. skulle således det årliga anslagsbehovet under de närmaste åren uppgå
till 7,900,000 kronor. Emellertid syntes vissa av de ifrågasatta företagen
med eu sammanlagd beräknad byggnadskostnad av 2,700,000 kronor kunna
bliva utförda med understöd av automobilskattemedel. Anslagsbehovet beräknades
därigenom bliva minskat med 900,000 kronor till 7,000,000 kronor.
Av ovanberörda 843 väg- och brobyggnadsföretag hade 101 företag redan
efter vederbörligt tillstånd fått påbörjas utan att väghållningsdistrikten därmed
ginge förlustiga möjligheten att framdeles komma i åtnjutande av statsbidrag.
Dessa senare företag representerade en sammanlagd beräknad byggnadskostnad
av 6.300,000 kronor, motsvarande ett efter nu gällande grunder
beräknat statsbidrag av 4,200,000 kronor. Härtill komme de företag, vilka
6
Statsutskottets utlåtande Nr S.
Utskottets
yttrande.
Byggande
av enkla
bygdevägar.
[10.]
redau erhållit statsbidrag'' till arbetenas påbörjande och vilkas färdigställande
beräknades kräva en ytterligare kostnad av 8.400,000 kronor, motsvarande
ett statsbidrag av 5,600,000 kronor. Redan färdiga eller under arbete varande
väg- och broföretag beräknades således draga en kostnad av 14,700,000
kronor, motsvarande ett statsbidrag av 9,800,000 kronor.
Tåg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställer, att ifrågavarande anslag
måtte för budgetåret 1929/1930 upptagas till 7,000,000 kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Vid företagen undersökning har utrönts, att väganslaget hittills i avsevärd
omfattning använts till bidrag till förbättringsarbeten. Medel till dylika
torde emellertid i större omfattning än hittills böra beredas av de alltjämt
växande automobilskattemedlen och nu förevarande anslag i fråga om vägar
framdeles huvudsakligen användas till nybyggnader. På grund härav och
med hänsyn till nödvändigheten att begränsa statsutgifterna får jag förorda,
att anslaget i fråga nedsättes till 4,000,000 kronor.»
För egen del vill utskottet erinra om den nydaning av landets väg väsen,
som för närvarande försiggår. I alltjämt ökad grad synes vägarnas betydelse
som samfärdselmedel växa, och denna utveckling lära statsmakterna
ej kunna undandraga sitt stöd. Att under sådana förhållanden vidtaga eu
minskning i förevarande till byggande av landsvägar, vanliga bygdevägar
och broar avsedda anslag kan utskottet ej anse välbetänkt. Under förutsättning
emellertid att, såsom departementschefen angivit, anslaget i större
utsträckning än hittills reserveras för egentliga nybyggnadsarbeten — varvid
bidrag till vägförbättringar i stället i ökad grad skulle beredas från automobilskattemedel
— lärer man för nästkommande budgetår kunna stanna
vid ett belopp av 4,500,000 kronor eller detsamma, som anvisats för innevarande
budgetår.
Under åberopande härav och med förmälan tillika att utskottet i annat
sammanhang kommer att avgiva yttrande över herr Petterssons i Hällbacken
ovanberörda motion om högre väganläggningsbidrag för anordnande av
skenfria vägkorsningar med järnväg, hemställer utskottet,
att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag
och herrar Yästbergs m. fl. samt Anderssons i Löbbo
och Fasts förenämnda motioner (II: 7 och 135) ävensom med
bifall till herrar Tjällgrens in. fl. och Edbergs motioner I: 130
och II: 228, herrar Sandbergs och Näslunds motion II: 7 samt
herr Lindmarks m. fl. motion II: 229, må till byggande av landsvägar,
vanliga bygdevägar och broar för budgetåret 1929 1930
anvisa ett extra reservationsanslag av 4,500,000 kronor.
10:o) Kungl. Maj:t har (punkt 10) föreslagit riksdagen, att till byggande
av enkla bygdevägar för budgetåret 1929 1930 anvisa ett extra reservationsanslag
av 700,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 10 och 11 av åberopade statsrådsprotokollet.
Statsutskottets utlåtande Nr 6. 7
Beträffande förevarande anslag liar inom riksdagen väckts ett tlertal
motioner.
Sålunda liar i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren,
nr 36, av herr O. Pettersson m. fl. och den andra inom andra kammaren,
nr 70, av herr -4. Gustafson i Kasenberg in. fl. hemställts, att riksdagen
må till byggande av enkla bygdevägar för budgetåret 1929/1930 anvisa
ett extra reservationsanslag av 1,200,000 kronor.
Ytterligare hava inom andra kammaren väckts följande motioner, nämligen
dels, nr 10, av herr P. Bergström i Bäckland, vari hemställts, att riksdagen
till byggandet av enkla bygdevägar för budgetåret 1929/1930 måtte
anvisa ett extra reservationsanslag av 1,000,000 kronor;
dels, nr 39, av herr J. V. Mårtensson in. fl., vari hemställts, att riksdagen
må besluta höja anslaget till byggande av enkla bygdevägar från 700,000
kronor med 800,000 kronor till 1,500,000 kronor;
dels ock, nr 105, av herr M. Västberg in. fl., vari hemställts, att riksdagen
måtte till byggande av enkla bygdevägar för budgetåret 1929/1930 anvisa ett
extra reservationsanslag av 2,700,000 kronor.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna.
Anslag för anläggning av enklare vägar hava anvisats från och med år
1914, till en början avsedda för de nordligare länen men från och med år
1922 för hela landet. Anslagsbeloppet har för var och en av budgetperioderna
1924/1927 bestämts till 600,000 kronor samt för budgetåret 1927/1928
till 700,000 kronor. För innevarande budgetår utgår anslaget under den
ändrade benämningen »Byggande av enkla bygdevägar» med 700,000
kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt, att förevarande anslag måtte
för budgetåret 1929/1930 höjas till 2,700,000 kronor.
Departementschefen liar för egen del framhållit, hurusom det givetvis vore
önskvärt att kunna vidtaga en förhöjning av förevarande anslag för nästkommande
budgetår. Av sparsamhetsskäl har han dock icke ansett sig
kunna föreslå någon höjning av anslaget utöver det för innevarande budgetår
fastställda beloppet, 700,000 kronor.
Enligt vad som vitsordats, har ifrågavarande anslag visat sig göra god
nytta, då det gällt att tillgodose behovet av allmänna vägar i vissa landsdelar
med en mera gles bebyggelse, och starka önskemål hava från olika håll
gjort sig gällande om en höjning av hittillsvarande anslagsbelopp. För att
i någon män tillmötesgå dessa krav får utskottet tillstyrka, att anslaget för
nästkommande budgetår upptages till 850,000 kronor. Utskottet hemställer
alltså,
att riksdagen, i anledning av Kungl. Majrts förevarande
förslag och de av herr O. Pettersson m. fl. samt Gustafson i
Kasenberg m. fl., Bergström i Bäckland, Mårtensson m. fl. och
Utskottets
yttrande.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Västberg m. fl. i ämnet väckta motionerna (I: 36 och II: 10, 39,
70 samt 105) må till byggande av enkla bygdevägar för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 850.000
kronor.
Byggande ll:o) Kungl. Maj:t har (punkt 11) föreslagit riksdagen, att för byggande
a”vä ear3dS av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrr
I -i -i lands samt vissa delar av Kopparbergs län för budgetåret 1929/1930 anvisa
J ett extra reservationsanslag av 500,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 11 och 12 av åberopade statsrådsprotokollet.
I anledning av Kungl. Maj:ts förevarande framställning hava motioner väckts,
dels av herr S. //. Kvarnzelius, som (I: 68) hemställt, att det under sjätte
huvudtiteln, punkt 11, upptagna anslaget till ödebygdsvägar måtte höjas
från föreslagna 500,000 kronor till 750,000 kronor;
dels av herr M. Västberg m. fl., som (II: 106) hemställt, att riksdagen
måtte för byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands
och Västernorrlands samt vissa delar av Kopparbergs län för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 1,000,000 kronor;
dels oek av herr *1. Olsson i Mora, som (II: 213) hemställt, att riksdagen
för byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och
Västernorrlands samt vissa delar av Kopparbergs län måtte för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 550,000 kronor.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna.
Med ödebygdsväg förstås väg, som till avsevärd längd sträcker sig över
fjäll, genom skogar eller genom glest befolkade trakter och som, ehuru vägen
icke prövats vara för allmänna samfärdseln nyttig och nödig — en nödvändig
förutsättning för att väganläggningen enligt väglagen skall kunna ifrågakomma
— likväl finnes vara till gagn för det allmänna såsom ägnad att
främja landets uppodlande och bebyggande. (Lag om ödebygdsvägar den
13 juni 1919, nr 287.)
Ödebygdsväg är avsedd att anläggas på enklaste sätt men dock så, att
den är körbar under den tid av året, då marken är bär.
Enligt kungörelse i ämnet den 6 februari 1920, nr 32, prövas ansökan
om bidrags erhållande av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som kan bevilja
statsunderstöd upp till 9 tiondelar av den beräknade anläggningskostnaden,
oavsett kostnaden för mark och vissa materialier, såsom jord, sten och virke
m. m., vilka materialier skola kostnadsfritt tillhandahållas av intressenterna.
År fråga om bidrag till högre belopp än nu sägs, skall ärendet härutinnan
underställas Kungl. Maj:ts prövning.
Arbetet utföres genom statens försorg och handhaves av en av väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen utsedd arbetsledare. Sålunda anlagd väg får under
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande AV ti.
It
hallas med anlitande, av statsanslag, intill dess vägbanan erhållit erforderlig
stadga», da underhållsskyldigheten övergår på vederbörande väghållningsdistrikt.
För innevarande budgetår år ifrågavarande anslag upptaget med ett belopp
av 500,000 kronor.
Väg- och vattenbyggnads8tyrél8P.n bär lämnat bland annat följande uppgifter
till belysande av de föreliggande kraven på anslag till ödebygdsvägar.
För färdigställande av under byggnad varande 13 ödebygdsvägar erfordrades
av statsmedel ett belopp av 1,034,000 kronor. Vidare hade den 1 juli
1928 i styrelsen innelegat ansökningar om utförande av ytterligare 33 företag.
Om de av tidigare anvisade anslag ej förbrukade beloppen frånräknades,
uppginge det totala anslagsbehovet till 2,670,OCK) kronor, under det att
det för innevarande budgetår tillgängliga anslaget utgjorde endast 500,000
kronor.
Beträffande medelsbehovet under budgetåret 1929/1930 har styrelsen meddelat,
att för ett planmässigt bedrivande av arbetena å de ödebygdsvägar,
som redan påbörjats, samt å de vägar, som komme att påbörjas under budgetåret
1928/1929, erfordrades eu summa av omkring 490,000 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhåller vidare, att det för ödeby gdsvägarnas
kontinuerliga utbyggande syntes önskvärt att under nästa budgetperiod
kunna igångsätta arbetet å ytterligare en ödebygdsväg inom vartdera
av Norrbottens och Västernorrlands län. För ändamålet erfordrades
60.000 kronor. Sammanlagt skulle alltså för den på detta sätt planerade
verksamheten under budgetåret 1929/1930 erfordras 550,000 kronor. Ökningen
av sistnämnda summa med 50,000 kronor i jämförelse med föregående
års hemställan berodde därpå, att utbyggandet av ödebygdsvägarna inom
Västernorrlands och Kopparbergs län först under nästkommande budgetår
beräknades komma att igångsättas i full utsträckning.
Styrelsen meddelar, att anslagsbehovet till ödebygdsvägarna under de senaste
åren icke såsom förut stegrats, och vore anledningen härtill delvis de
något ökade anslagen, men främst avförandet från ifrågavarande anslag av
kostnaderna för ödebygdsvägarnas underhåll.
Styrelsen verkställer därefter på grundval av föreliggande ansökningar
om ödebygdsvägar under de senare åren eu beräkning rörande det löpande
årsbehovet av anslag och de årliga belopp, som skulle erfordras för avarbetande
under tio år av det mi hopade anslagsbehovet, och kommer styrelsen
därvid till ett sammanlagt belopp av omkring 1,000.000 kronor, vilket skulle
utgöra det i verkligheten behövliga årsanslaget.
Styrelsen hemställer därför, att 1.000,000 kronor måtte äskas för budgetaret
1929/1930.
Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande:
»Anslaget till ödebygdsvägar för innevarande budgetår har fördelats med
lTO.(KK) kronor till Norrbottens län, 160,000 kronor till Västerbottens län,
145.000 kronor till Jämtlands län, 15,000 kronor till Västernorrlands län och
10.000 kronor till Kopparbergs län.
Enligt från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen numera inkomna upplysningar
erfordras ett belopp av omkring 506,800 kronor för ett planmässigt
bedrivande under budgetåret 1929/1930 av arbetena å de ödebygdsvägar, som
redan påbörjats, däri inräknad ovan omförmälda ödebygdsväg i Västernorr
-
10
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottets
yttrande.
Enskilda utfartsvägar
i Norrland,
Dalarna,
Värmland och
norra delarna
av Örebro
län.
lands län, vilken ursprungligen varit avsedd att påbörjas först år 1929 men
börjat byggas redan hösten 1928. Styrelsen åsyftar att under nästa budgetår
påbörja anläggandet av två ödebygdsvägar, en i Norrbottens län och eu i
Kopparbergs län, vilka beräknas draga en kostnad av tillhopa 196,150 kronor,
därav för budgetåret 1929/1930 skulle erfordras ett belopp av 43,200 kronor
i statsmedel. De ifrågasatta nya vägarna äro vägen Näverliden—Svanträsk
inom Norrbottens län med en längd av 9.9 kilometer samt den inom Säma
och Idre tingslags väghållningsdistrikt fallande 21.6 kilometer långa sträckan
av vägen från Foskros i Kopparbergs län till Sörvattnet i Jämtlands län.
Sammanlagda kostnaden för arbeten å ödebygdsvägar under nästkommande
budgetår beräknas alltså av styrelsen till 550,000 kronor.
Med hänsyn till nödvändigheten att iakttaga återhållsamhet i statsutgifterna
anser jag mig icke kunna förorda, att anslaget till ödebygdsvägar sättes
till högre belopp än för innevarande budgetår eller 500,000 kronor. Ett
uppskov med påbörjandet av de utav styrelsen ifrågasatta nya vägarna torde
med anledning härav bliva påkallat.»
Ifrågavarande anslag har tillkommit för att möjliggöra framdragande av
allmänna vägar — låt vara av den nödtorftigaste beskaffenhet — genom det
nordliga Sveriges vidsträckta fjäll- och skogsområden. Tvivelsutan måste
därvarande, ofta i den största isolering levande ödebygdsbefolkning förtjäna
allt stöd i sina strävanden att uppnå bättre vägförbindelser med bygden
och landet i övrigt.
Utskottet vill för sin del tillstyrka, att ifrågavarande anslag för nästkommande
budgetår beräknas till 550,000 kronor eller det belopp, som av vägocli
vattenbyggnadsstyrelsen angivits behövligt för ett planmässigt fortsatt
bedrivande av hithörande vägarbeten.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag
och de av herrar Kvamzelius och Västberg i ämnet väckta
motionerna (I: 68 och II: 106) ävensom med bifall till den av
herr Olsson i Mora m. fl. väckta motionen (II: 213), må för
byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands
och Västernwrlands samt vissa delar av Kopparbergs län
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag
av 550,000 kronor.
12:o) Kungl. Maj:t har (punkt 12) föreslagit riksdagen att för byggande
av enskilda utfartsvägar i Norrland, Dalarna, Värmland och norra delarna
av Örebro län för budgetåret 1929,1930 anvisa ett extra reservationsanslag
av 275,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 13—15 av åberopade statsrådsprotokollet.
I anledning av Kungl. Maj:ts förevarande framställning hava i följande
inom andra kammaren väckta motioner hemställts,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr H.
1 1
dels av herr 0. E. Sandberg in. fl., i motionen nr 8, att för byggande av
enskilda utfartsvägar i Norrland, Dalarna, Värmland och norra delarna av
Örebro län för budgetåret 1929 1930 måtte anvisas ett extra reservationsanslag
av 365,000 kronor;
dels av herr P. Bergström i Bäckland in. fl. i motionen nr 9, att riksdagen
måtte besluta höja det i Kungl. Maj:ts proposition nr 1, sjätte huvudtiteln,
begärda beloppet av 275,000 kronor för byggandet av enskilda utfartsvägar
i Norrland, Dalarna, Värmland och norra delarna av Örebro län
för budgetåret 1929/1930 till 365,000 kronor;
dels av herr M. Västberg in. fl., i motionen 107, att för byggande av enskilda
utfartsvägar i Norrland, Dalarna, Värmland och norra delarna av
Örebro län för budgetåret 1929—1930 måtte anvisas ett extra reservationsanslag
av 640,000 kronor;
dels av herrar J. Weijne och A. Andersson i Löbbo, i motionen nr 116,
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning och
förslag angående villkor, under vilka statsbidrag till byggande av enskilda
utfartsvägar må kunna utgå jämväl till de delar av landet, som nu icke äro
berättigade härtill;
dels och av herrar E. Bengtsson i Kullen och A. Gustafson i Kasenberg, i
motionen nr 208, att riksdagen måtte besluta, att användningen av anslaget
för »Byggande av enskilda utfartsvägar» skall utvidgas till att omfatta hela
landet och att detsamma som följd av denna vidgade tillämpning höjes från
275.000 till 400,000 kronor.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna.
Anslag till anläggning av utfartsvägar hava av riksdagen anvisats allt
sedan år 1918, till en början avsedda blott för de fyra nordligaste länen
men från och med budgetåret 1925 1926 med vidgad användning för hela
Norrland samt Dalarna och Värmland. Anslaget har för budgetåren 1925/1927
upptagits till 225,000 kronor samt för budgetåret 1927/1928 till 275,000 kronor
med utsträckt användning för anläggning av utfartsvägar jämväl i norra
delarna av Örebro län. För innevarande budgetår utgår anslaget under den
ändrade benämningen »Byggande av enskilda utfartsvägar i Norrland, Dalarna,
Värmland och norra delarna av Örebro län» jämväl med 275,000 kronor.
Avsikten med anslaget är att genom beredande av ett mindre bidrag
från statens sida — högst hälften, men vanligen blott */«—V* av totalkostnaden
— uppmuntra eller överhuvudtaget göra det möjligt för befolkningen
i avlägset liggande byar eller gårdar att själv bryta väg fram till de allmänna
trafiklederna. Utfarts vägarna äro sålunda av enskild vägs natur och
ett understödjande av desamma från statens sida liar motiverats med de säregna
och svåra samfärdselförhållanden, som råda inom stora områden av
landets norra delar.
Med hänsyn till det ådagalagda stora behovet av ökade anslag inom samt
-
12
Statsutskottets utlåtande Xr 6.
Utskottets
yttrande.
liga län liar väg- och vattenbyggnad »styrelsen liemställt, att för nästkommande
budgetår måtte äskas ett till 365,000 kronor förhöjt anslag, fördelat med
100,000 kronor till vart och ett av Norrbottens och Västerbottens län, 65.000
kronor till Jämtlands län, i vilket belopp ett av länsstyrelsen i nämnda län
äskat anslag till bro över Ljusnan beräknades kunna helt inrymmas, 30,000
kronor till Västernorrlands län, 20,000 kronor till vart och ett av Gävleborgs,
Kopparbergs och Värmlands län samt 10,000 kronor till Örebro län.
Departementschefen har ansett någon höjning av anslaget för närvarande ej
kunna äga rum.
Vad beträffade länsstyrelsens i Jämtlands län framställning om bidrag
till återuppbyggande av bro över Ljusnan vid Långå by, syntes — därest riksdagen
icke hade något att häremot erinra — i betraktande av de i detta fall
föreliggande särskilda omständigheterna (byns inägors belägenhet på båda
sidor om älven samt hittillsvarande broförbindelses förstörelse år 1928 genom
vårfloden) bidrag böra få utgå från enskilda utfartsvägsan slaget med
2 3 av den beräknade totala kostnaden 36,000 kronor.
För att i någon mån tillmötesgå de stora krav på bidrag till enskilda utfartsvägar,
som visat sig föreligga och vilka också framförts i ett flertal
väckta motioner, vill utskottet tillstyrka, att anslaget för nästkommande
budgetår höjes till 300,(XX) kronor.
Vad angår den av departementschefen berörda frågan om bidrag för eu
broanläggning över Ljusnan vid Långå by, synas, enligt vad utskottet inhämtat,
kostnaderna härför komma att ställa sig något högre än tidigare
antagits. Utskottet vill tillstyrka, att statsanslag må utgå med 2/3 även om
utgifterna för broföretaget, på sätt numera antages, ej skulle kunna hållas
inom den tidigare beräknade kostnadsramen av 36,000 kronor.
Motionsvis hava framställts yrkanden, gående ut på att bidrag från anslaget
skulle få lämnas för utfartsväganläggningar även i rikets sydligare
delar. I avseende härå vill utskottet erinra — och detta har också redan
vid tidigare tillfällen av utskottet framhållits — hurusom ifrågavarande vägtyp
införts med särskild tanke på Norrlands skogsområden, där på grund
av de stora avstånden behovet av att stödja befolkningen i dess ansträngningar
att skaffa vägar för förnödenhetsvaror in. m. är synnerligen starkt
framträdande. Tvivelsutan lära dock även inom övriga delar av landet finnas
trakter med likartade svåra förhållanden i fråga om möjligheterna att erhålla
utfartsväg. I de väckta motionerna har härvid särskilt omnämnts vissa vägfattiga
områden inom Jönköpings, Kronobergs och Älvsborgs län med stora
avstånd mellan gårdar och byar och ringa ekonomisk bärkraft hos befolkningen.
Utskottet har för sin del ej velat motsätta sig ett övervägande
genom Kungl. Maj:ts försorg, huruvida ej ifrågavarande anslag bör åtminstone
till någon mindre del kunna användas för det enskilda vägväsendets
förbättring jämväl i dylika mera sydligt belägna trakter av riket.
Under åberopande härav hemställer utskottet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
/Statsutskottet» utlåtande AV (>.
i:
att riksdagen må
a) i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag och de
av herr Sandberg m. fl., Bergström i Bäckland m. fl. och Yästberg
m. fl. i ämnet väckta motionerna (II: 8, 9 och 107) må för
byggande av enskilda njfartsvägar i Norrland, Dalarna, Värmland
och norra delarna av Örebro län för budgetåret 1929/1930
anvisa ett extra reservationsanslag av 300,000 kronor;
b) i anledning av de av herrar Weijne och Andersson i Löbbo
samt herrar Bengtsson i Kullen och Gustafson i Kaseuberg
i iimnet väckta motionerna (II: 110 och 208), hos Kungl. Maj:t
anhålla om övervägande rörande en utsträckning av ifrågavarande
anslags användning jämväl till vissa andra trakter av riket.
13:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 13) att för byggande Tillfartsvägar
av tillfartsvägar till inlandsbanan för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra
reservationsanslag av 250,000 kronor. T13 ]
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 15—16 av åberopade statsrådsprotokollet.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr 06,
av herr O. Bergqvist m. fi. och den andra inom andra kammaren, nr Ilo,
av herr E. Hage in. fl., har hemställts, att riksdagen ville för byggande
av tillfartsvägar till inlandsbanan för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra
reservationsanslag av 350,000 kronor.
Vidare hava herrar G. Bosén och E. Jonsson i en inom första kammaren
väckt motion, nr 129, hemställt, att för byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan
för budgetåret 1929/1930 måtte anvisas ett extra reservationsanslag
av 300,000 kronor.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna.
Riksdagen har till anläggning av tillfartsvägar västerifrån till inlandsbanan
anvisat för budgetåret 1926/1927 150,000 kronor, för budgetåret
1927/1928 100,000 kronor samt för innevarande budgetår 250,000 kronor eller
sammanlagt 500,000 kronor.
Med avseende å tillfartsvägarnas anläggning och underhåll samt ifråga
om bidrag från förevarande anslag skola jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den
14 januari 1927 gällande bestämmelser om ödebygdsvägar lända till efterrättelse,
dock att vissa vägar eller vägdelar må, därest väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
efter samråd med vederbörande länsstyrelse så prövar lämpligt,
utföras efter för enklare vägar gällande tekniska bestämmelser.
På sätt i statsverkspropositionen^ för åren 1927 (sjätte huvudtiteln sid.
34) och 1928 (sjätte huvudtiteln sid. 24) omförmiiles har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
upprättat plan för bedrivande av arbetena å ifrågavarande
tillfartsvägar.
14
Statsutskottets utlåtande AV 6.
Väg- och vatienhyggnadsstyrelsen erinrar nu om att ovannämnda byggnadsplan,
som avsåge en arbetstid av 10 år, vore upprättad under förutsättning
av ett årligt anslag av 300,000 kronor; och syntes detta belopp hädanefter
böra årligen anvisas, för att arbetena skulle kunna färdigställas inom rimlig
tid. Inom Norrbottens län hade ett samt inom vartdera av Västerbottens
och Jämtlands län två företag påbörjats, varjämte ytterligare ett företag
komme att under innevarande budgetår igångsättas inom Västerbottens län.
I överensstämmelse härmed har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för
budgetåret 1929/1930 äskat ett anslag för ändamålet av 300,000 kronor.
I detta sammanhang har departementschefen anmält en framställning från
Arjeplougs tingslags väghållningssJcyldiga rörande byggande av tillfartsväg från
Arjeploug till inlandsbanan mellan Sorsele och A vaviken. Sökandena hava
därvid anfört, bland annat, att sedan jämlikt riksdagens beslut inlandsbanan
komme att framdragas över Avaviken i stället för över Kasker, ett tvingande
behov uppstått att ordna kommunikationsfrågan inom södra delen av kommunen,
framför allt genom åstadkommande av tillfartsväg till inlandsbanan
och hava sökandena hemställt om ett anslag å 1,080,000 kronor att under
loppet av fem år utgå med 216,000 kronor årligen för byggande för en beräknad
kostnad av 1,200,000 kronor av eu 4.5 meter bred väg från Arjeploug
över Stentorp till Slagnäs.
Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande:
»Sedan inlandsbanans tidigare beslutade sträckning från Sorsele norrutöver
Kasker förbi Arjeploug genom beslut av 1928 års riksdag ändrats så,
att banan från Sorsele kommer att gå i ostlig riktning mot Arvidsjaur, tala
starka billighetsskäl för att de trakter, som sålunda gått miste om järnvägsförbindelse,
såvitt möjligt beredas hjälp att medelst nödiga väganläggningar
tillgodose föreliggande kommunikationsbehov. Av den förebragta utredningen
synes framgå, att den ifrågasatta vägen mellan Arjeploug och Slagnäs
skulle fylla ett trängande behov och kraftigt bidraga till därav berörda
trakters utveckling. Till arbetets påbörjande redan nästa budgetår lära
emellertid erforderliga medel icke kunna beredas utan måste därmed för
närvarande anstå.
Beträffande behovet av statsmedel för utförande av de i omförmälda plan
upptagna åtta vägföretag har detta numera uppskattats till 3,210,000 kronor,
innebärande en ökning i jämförelse med tidigare beräkning av 15,000
kronor. Av dessa företag hava fem påbörjats, och har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
för avsikt att under innevarande budgetår påbörja ytterligare
ett företag.
De hitintills beviljade anslagen, tillhopa 500,000 kronor, beräknas bliva
förbrukade under innevarande budgetår. För nästkommande budgetår torde
icke kunna avses högre belopp än vad för innevarande budgetår beviljats
eller 250,000 kronor.»
Utskottets
yttrande.
Med tanke särskilt på att den av departementschefen omförmälda, av Inlandsbanans
förändrade sträckning betingade väganläggningen mellan Arjeploug
och Slagnäs må kunna snarast möjligt påbörjas, vill utskottet tillstyrka,
att anslagsbeloppet höjes från av Kungl. Maj:t föreslagna 250.000
kronor till 300.000 kronor.
■Statsutskottets utlåtande .Yr 6''. 15
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag
och de av herrar Bergqvist m. tl. och Hage m. ii i ämnet
väckta motionerna (1:66 och II: 110) samt med bifall till herrar
Roséns och E. Jonssons förenämnda motion (I: 129), må för
byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 300,000 kronor.
14:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14) hemställer utskottet,
att riksdagen må för fullbordande av enkel bygdeväg mellan
Muodoslombolo och Saivomuotka i Norrbottens län för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 18,000
kronor.
l5:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15) hemställer utskottet,
att riksdagen må för anläggning av enkel bygdeväg från Areavaara
mer Htiuki till Kieksisvaara i Norrbottens län för budgetåret
1929 1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 70,000
kronor.
16:o) Kungl. Maj:t har (punkt 16) föreslagit riksdagen att till förbättring
och underhåll av för automobiltrafiken viktiga gator och vägar i städerna
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 7.320,000 kronor,
att direkt utgå av automobilskattemedel.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 18 och 19 av åberopade statsrådsprotokollet.
I anslutning till ett av riksräkenskapsverket framställt alternativt förslag
förutsattes, att automobilskattemedlen skola över vederbörande utgiftsanslag
ingå till en särskild fond, varifrån utgifterna sedermera bestridas, allt på
sätt närmare framgår av en av chefen för finansdepartementet lämnad redogörelse
(Inkomsterna: sid. 12 och 13) av följande lydelse:
>Riksräkenskapsverkets primära förslag i avseende å automobilskattemedlen
innebär, att de inflytande medlen skulle ställas till förfogande för allmänna
budgetändamål, i följd varav de utgifter för vägväsendet, som för närvarande
bestridas av ifrågavarande medel, framdeles skulle komma att avvägas under
jämförelse med andra utgiftskrav å budgeten i stället för att automatiskt
utflöda efter automobilskattemedlens växande avkastning. Tvivelsutan skulle
förslaget medföra en i och för sig önskvärd reda och förenkling i budgettekniskt
hänseende. Med hänsyn till de intressen av skilda slag, som äro
knutna till den gällande ordningen för automobilskattemedlens användning,
har jag likväl icke ansett mig böra förorda en sådan anordning. Jag inskränker
mig därför till att på denna punkt tillstyrka bifall till riksräkenskapsverkets
alternativa förslag, enligt vilket, med bibehållande av det hit
-
T 7*7/-
anläggning
Muodoslombolo—
Saivomuotka
[14.]
Väg
anläggning
.Areavaara—
Kieksisvaara.
[15.]
Förbättring
och underhåll
av för automobiltrafiken
viktiga gator
och vägar i
städerna.
[16.]
16
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
tillsvarande sambandet mellan inkomster av automobilskattemedel och vissa
utgifter för vägväsendet, inkomsterna skola, över utgiftsanslagen, som böra
erhålla förslagsanslags natur, ingå till en särskild fond i stället för att uppsamlas
å vederbörande reservationsanslag, varigenom budgetredovisningarna
vid jämförelse mellan olika år skulle bliva mera rättvisande än vad nu är
fallet. Mot detta förslag har, som nämnts, väg- och vattenbyggnansstyrelsen
förklarat sig ej hava någon invändning.»
utskottets Med hänsyn till riksdagens tidigare fattade beslut i fråga om upptagandet
yttrande. • vi]vsstaten av anslagen till bank- och fondinspektionen, försäkringsinspektion
samt patent- och registreringsverket får utskottet tillstyrka det nu föreslagna
ändrade förfaringssättet för automobilskattemedlens redovisning. Av
vad i ärendet förekommit, föranledes dock utskottet framhålla, att ifrågavarande
medel såsom härflytande av en automobilträfiken pålagd särbeskattning
alltjämt äro avsedda att uteslutande tjäna vissa därmed sammanhängande
bestämda ändamål och alltså icke få tagas i anspråk för tillgodoseende
av andra budgetära krav.
Under åberopande härav hemställer utskottet,
att riksdagen må till förbättring och underhåll av för automobiltrafiken
viktiga gator och vägar i städerna för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 7,320,000 kronor,
att direkt utgå av automobilskattemedel.
Förbättring 17:o) Ivungl. Maj:t har (punkt 17) föreslagit riksdagen, att till förbättring
och underhall q^,], underhåll av för automobilträfiken viktiga vägar å landsbygden för budbiltrafiken
getåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 29,280,000 kronor, att
viktiga vägar direkt utgå av automobilskattemedel.
å landsbygden.
[17.] I samband med Ivungl. Maj:ts förevarande förslag har i följande inom
andra kammaren väckta motioner hemställts,
dels av herr A. Danielsson m. fl. (motionen nr 69) att riksdagen i skrivelse
till Ivungl. Maj:t måtte anhålla att Kungl. Maj:t till förbättring av för
automobilträfiken särskilt viktiga vägar å landsbygden av automobilskattemedlens
länsfonder måtte lämna bidrag med högst tre fjärdedelar av den
beräknade kostnaden, där ej Ivungl. Maj:t på grund av särskilda skäl finner
högre bidrag böra beviljas;
dels av herr E. Bengtsson i Kullen (motionen nr 207) att riksdagen måtte
besluta en sådan ändring av § 3 mom. 1 i förordningen om fördelning av
automobilskattemedel, att det jämlikt nämnda författningsrum av automobilskattemedel
utgående bidraget till vägunderhåll och vinterväghållning höjes
från 25 till 45 % av verkliga kostnaden därför;
clels av herr G. Pettersson i Hällbacken (motionen nr 221) att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte framhålla angelägenheten av, att högre
anslag av bilskattemedel måtte utgå till anordnande av skenfria vägkorsningar
av järnväg å redan befintliga allmänna vägar;
opaginerad Kontrollera mot PDF
StatiuUkottets utlåtande Nr tf.
dels och av herr 0. Jeppsson in. il. (motionen nr 239) att riksdagen måtte
besluta, att 3 § 1 mom. Kungl. Maj:ts förordning den 28 maj 1920 om fördelning
av antomobilskattemedel skall liava följande lydelse:
»1 inom. Av landsbygdens andel av skattemedel fördelas åttiofem procent
på följande sätt:
a) Till väghållningsdistrikt, vars samtliga vägar övertagits till underhåll
medelst vägkassan, utgår bidrag med femtio procent av distriktets verkliga
kostnad — — — byggande av väg.
Till grund — — —• förklaras förverkad.
b) Vad av — — — särskilda län.»
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna.
Sedermera har Kungl. Maj:t i eu till riksdagen den 1 februari 1929 avlåten
proposition, nr 34, vilken hänvisats till statsutskottets förberedande
behandling, under åberopande av propositionen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikation särenden för samma dag, föreslagit riksdagen
antaga följande
»Förslag
till
F
ö r o r d n i n g
om
ändrad lydelse av 3 § 1 inom. i förordningen den 28 ma j 1926 (nr 161)
om fördelning av automobilskattemedel.
Härigenom förordnas, att 3 § 1 mom. i förordningen den 28 maj 192G
om fördelning av automobilskattemedel skall i nedan angivna del hava följande
ändrade lydelse:
^ §•
1 mom. Av landsbygdens andel av skattemedlen fördelas åttiofem procent
på följande sätt:
a) Till väghållningsdistrikt, vars samtliga vägar övertagits till underhåll
medelst vägkassan, utgår bidrag med trettio procent av distriktets verkliga
kostnad för vägunderhåll och vinterväghållning under nästföregående kalenderår,
dock allenast därest vägunderhållet hela det året ålegat vägkassan; och
skall därvid i nämnda kostnad jämväl inbegripas all förvaltningskostnad,
som icke uppenbarligen avser byggande av väg.
Till grund —--förklaras förverkad.
b) Yad av — — — särskilda län.
Denna förordning skall träda i tillämpning vid fördelning av de under
budgetåret 1929/1930 influtna automobilskattemedel.»
Bihang till riksdagens protokoll 1929. tf samt. tf häft. (Nr 6.) M4 S9 2
18
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till det vid propositionen
fogade statsrådsprotokollet.
I anledning av förevarande proposition hava inom riksdagen väckts följande
motioner, nämligen
dels två likaljdande, väckta den ena inom första kammaren, nr 221, av
herrar J. Andersson och A. 0. Frändén och den andra inom andra kammaren,
nr 341, av 0. N. Olsson i Broberg in. fl., däri hemställts, att riksdagen
måtte besluta sådan ändring av 3 § 1 mom. a) i förordningen den 28 maj
1926 (nr 161) om fördelning av automobilskattemedel, att det jämlikt nämnda
lagrum utgående underhållsbidraget bestämmes till fyrtio procent;
dels oclc inom andra kammaren, nr 355, av herr 0. Olsson i Kullenbergstorp
m. fl., däri hemställts, att riksdagen med anledning av Kungl. Maj:ts
proposition nr 34 måtte antaga följande förordning om ändrad lydelse av
3 § i förordningen den 28 maj 1926 (nr 161) om fördelning av automobilskattemedel
:
»Härigenom förordnas, att 3 § i förordningen den 28 maj 1926 om fördelning
av automobilskattemedel skall i nedan angivna delar hava följande
ändrade lydelse:
3§-
1 mom. Av landsbygdens andel av skattemedlen fördelas åttioåtta procent
på följande sätt:
a) Till väghållningsdistrikt, vars samtliga vägar övertagits till underhåll
medelst vägkassan, utgår bidrag med fyrtio procent av distriktets verkliga
kostnad för vägunderhåll och vinterväghållning under nästföregående kalenderår,
dock allenast därest vägunderhållet hela det året ålegat vägkassan;
och skall därvid i nämnda kostnad jämväl inbegripas all förvaltningskostnad,
som icke uppenbarligen avser byggande av väg.
Till grund--— — — förklaras förverkad.
b) Yad av omförmälda åttioåtta procent återstår skall tillgodokomma de
särskilda länen i förhållande till de belopp, som influtit i automobilskatt
från respektive läns landsbygd, därvid iakttages, att Kalmar läns landstingsområden
betraktas såsom särskilda län.
2 mom. Av återstående tolv procent må ett belopp, motsvarande högst
en halv procent av landsbygdens andel av skattemedlen, enligt Konungens
förordnande användas till understödjande av sådana forsknings- och undersökningsarbeten,
som anses i synnerlig grad befrämja ett ändamålsenligt
användande av ifrågavarande skattemedel, och återstoden mellan länen fördelas
på sätt Konungen förordnar.
Denna förordning skall träda i tillämpning vid fördelning av de under
budgetåret 1929/1930 influtna automobilskattemedel.»
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna.
Statsutskottets utlåtande Nr 6. 19
I förberörda proposition, nr 34, liar departementschefen anfört bland annat
följande:
»I förslaget till riksstat för budgetåret 1929/1930 bär å inkomstsidan under
titeln automobilskattemedel uppförts ett belopp av 42,000,000 kvon or. Till
det statsverkspropositionen, sjätte huvudtiteln, bifogade statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden bär jag under punkt 18 anfört, att enligt
uppgift från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen 1927 års kostnad för vägunderhåll
och vinterväghållning utgjorde ungefär 34,110,000 kronor, och att eu viss
ökning av berörda kostnader torde hava ägt rum under år 1928, särskilt som
från och med den 1 januari 1928 vägar med en uppskattad underhållskostnad
av omkring 2,440,000 kronor lära övertagits till underhåll medelst vågkassan,
så att statsbidrag för år 1929 komme att beräknas å verkliga kostnaden
för dessa vägars underhåll. Ifrågavarande kostnadssumma för år
1928 har därför av mig ansetts kunna skäligen beräknas till 36,000,000 kronor.
Därest riksdagen finner skäl bifalla Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
framlagda förslag, att det ordinarie förslagsanslaget till ytterligare bidrag
till vägunderhållet på landet m. in., att direkt utgå av automobilskattemedel,
skall upptagas med ett belopp av 5,400,000 kronor, samt under förutsättning,
att det jämlikt förordningen om fördelning av automobilskattemedel till väghållningsdistrikten
direkt utgående väghållningsbidraget i enlighet med av
mig nu framfört förslag liöjes från 25 till 30 procent, skulle de för budgetåret
1929/1930 beräknade automobilskattemedlen komma att approximativt
fördelas på sätt åskådliggöres av efterföljande sammanställning:
1929—1930 års automobilsicattemedel.
42,000,000 kr.
Till vägunderhåll m. m. Återstod att fördelas mellan
enligt 60 § väglagen städer och landsbygd
5,400,000 kr. 36,600,000 kr."
Städernas totala andel (20 %) Landsbygdens totala andel (80 %)
7,320,000 kr. 29,280,000 kr.
Utjämningsandelen (15 %) Återstående andel (85 %)
4,392.000 kr. 24,888,000 kr.
Vägdistriktens direkta Länens ordinarie andelar
väghållningsbidrag (30 % 14,088,000 kr.
å verklig kostnad)
10,800,000 kr.
De medel, som skola tillgodokomma de särskilda länsfonderna att användas
för i § 4 av förutnämnda kungörelse den 22 oktober 1927 angivna
ändamål, uppgå efter avsättning av medel till forskningsarbeten m. m. i
runt tal till 18.3 miljoner kronor. Därest samma belopp, som ovan beräknats,
antages utgå till vägunderhåll m. in., nämligen 2 miljoner kronor,
återstå ungefär 16.3 miljoner kronor till rena vägförbättringsarbeten. Av
de beräknade automobilskattemedlen för budgetåret 1929/1930 kunna sålunda
icke mindre än 18.2 miljoner kronor beräknas komma att tagas i an
-
20
Statsutskottets utlåtande Nr fi.
Utskottets
yttrande.
språk såsom bidrag till vägunderhåll m. ro., därest förevarande förslag
om förhöjd bidragsprocent vinner riksdagens bifall, mot endast ungefär
11.7 miljoner kronor av de under budgetåret 1927/1928 influtna automobilskattemedel.
Ökningen utgör alltså 6.6 miljoner kronor. Motsvarande ökning
av de för förbättringsarbeten disponibla beloppen uppgår till endast omkring
800,000 kronor.
Med hänsyn till vikten av att, såsom jag framhållit, erforderliga åtgärder
vidtagas för vägarnas förbättring och förstärkning torde man icke böra genom
ytterligare begränsning av bidragsmedlen föranleda, att dessa arbeten måste
eftersättas, så mycket mindre som det visat sig alltmer av behovet påkallat
att öka bidragsprocenten till förbättringsarbeten utöver två tredjedelar av
den beräknade kostnaden i syfte att lätta vägdistriktens börda och underhjälpa
genomförandet av relativt dyrbara men för automobiltrafiken viktiga
företag. Därest riksdagen ej har något att därutinnan erinra, har jag också
för avsikt att föreslå Kungl. Maj:t sådan ändring av stadgandena i ämnet,
att bidragsprocenten till förbättringsarbeten bestämmes till högst tre fjärdedelar
av den beräknade kostnaden, där Kungl. Maj:t ej på grund av särskilda
skäl finner högre bidrag böra beviljas.»
Medan för närvarande bidraget från automobilskattemedel till förbättringsarbeten
i regel utgår med två tredjedelar av de beräknade kostnaderna,
förutsättes nu av departementschefen, att sagda bidrag hädanefter skulle
få bestämmas till högst tre fjärdedelar, där ej Kungl. Maj:t på grund av
särskilda skäl funne högre bidrag böra beviljas. Mot den sålunda ifrågasätta
ändringen av stadgandena i ämnet har utskottet för sin del intet att
erinra.
Vad därefter angår bidraget av automobilskattemedlen till vägarnas
underhåll må till frågans klarläggande erinras, att det från automobilskattemedel
utgående bidraget för vägunderhållet till vägdistrikt, där underhållet
övertagits av vägkassan, vid 1928 års riksdag höjdes från 20 till
25 procent. Detta höjda bidrag utgår å 1928 års kostnader för underhåll.
Av Kungl. Maj:t har nu föreslagits en höjning av sagda bidrag till 30 procent,
att utgå å kostnaderna för 1929 års underhåll. Efter vad utskottet
inhämtat, kunna — enligt verkställda överslagsberäkningar — de totala väg
underhållskostnaderna under 1929 ej väntas understiga 37.6 miljoner kronor,
varav högst 1.5 miljoner kronor skulle falla å de 33 av landets 379 vägdistrikt,
vilkas vägkassor ej ännu övertagit vägunderhållet. Kostnaderna för
underhållet inom övriga 346 distrikt har under 1929 beräknats uppgå till i
runt tal 36 miljoner kronor, varav enligt Kungl. Maj:ts förslag 30 procent
skulle utgå av de under budgetåret 1929/1930 inflytande automobilskattemedlen
med sammanlagt 10,800,000 kronor (jqq • 36,000,000^.
Att man vid beräkningen av kostnaderna för bestridandet av det ordinarie
30-procentsbidraget enligt väglagen — av vilket hälften numera utgår
Stals utskottets utlåtande Nr ti.
21
av automobilskattemedel — kunnat utgå från samma totalsiffra av 36,000,000
kronor, oaktat dylikt bidrag skall tilldelas även distrikt med naturaunderhåll,
beror därpå, att nämnda bidrag ej skall räknas på 1929 års utan på
1928 års underhållskostnader, vilka totaliter beräknats till allenast 36,000,000
kronor mot såsom nyss nämnts cirka 37,500,000 kronor för 1929.
Automobiltrafikens utveckling har som bekant nödvändiggjort eu genomgripande
omdaning av hela vårt vägväsen med därav följande ökade bördor
för de väghållningsskyldiga. Särskilt tyngande äro de alltjämt stegrade kostnaderna
för vägarnas underhåll. Att automobiltrafiken bär en alltför ringa del
av de nuvarande underhållskostnaderna, lärer vara tämligen allmänt erkänt.
Enligt vad som vid trafikräkningar utrönts, borde automobiltrafiken rättvisligen
svara för den ojämförligt största delen av nämnda kostnader, sannolikt
minst 75 % och inom eu nära framtid inemot 90 %, medan i verkligheten
automobilväsendets bidrag till underhållet för närvarande utgör allenast
40 % (hälften av det ordinarie 30-procentsbidraget samt 25 procents extra
bidrag till vägdistrikt, där vägkassorna helt övertagit underhållet).
Utskottet måste för sin del finna goda skäl tala för en höjning av det extra
underhållsbidraget från nuvarande 25 till 40 procent. Inräknat den hälft av det
ordinarie bidraget, som täckes av sagda medel — eller alltså 15 % — skulle
dock automobiltrafikens bidrag till underhållet komma att uppgå till allenast
55 %. Utskottet förbiser ej den minskning i förbättringsarbetenas anpart
av automobilskattemedlen, som härigenom inträder. Utan att underskatta
värdet av nu över hela landet pågående livliga arbete med vägarnas förstärkning
jämte rätnings- och utvidgningsåtgärder av olika slag, vill dock
utskottet erinra om de ökade bördor, detta inneburit för de enskilda vägdistrikten.
I ej ringa utsträckning hava vägkassorna blivit så ekonomiskt
betungade, att svårigheter föreligga för igångsättande av ytterligare förbättringsarbeten,
hur önskvärda dylika än vore och även om statsbidrag härför
kan påräknas med ökat belopp. Under alla förhållanden lärer med fog
kunna göras gällande, att vägväsendets av en alltjämt tillväxande automobiltrafik
föranledda hastiga utveckling ej längre får ske på bekostnad av de
väghållningsskyldiges berättigade krav att erhålla vederbörlig anpart av
själva underhållskostnaderna ersatt.
Beträffande det motionsvis framförda yrkandet på eu sänkning av utjämningsandelen
(från nuvarande 15 % till 12 %) vill utskottet endast erinra,
att ifrågavarande andel avser att undanröja de orättvisor, som skulle uppkomma
därest medlen fördelades mellan olika län allenast i förhållande till
de automobilskattebelopp, som därifrån influtit. En dylik utjämning, som
närmast betingats av automobilfordonens rörlighet, lärer framstå desto nödvändigare
på grund av de inflytande inkomsternas otillräcklighet, och utskottet
kan vid sådant förhållande ej tillstyrka någon sänkning av ifrågavarande
procentsats.
22
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
I väckta motioner nr 221 ock 222 (varav den sistnämnda av utskottet
tidigare anmälts under punkt 9 härovan) har framhållits önskvärdheten
av högre anslags tilldelning för anordnande av skenfria vägkorsningar av
järnväg. Utskottet finner de motionsvis anförda synpunkterna beaktansvärda.
Man lärer dock hava anledning antaga, att ifrågavarande angelägenhet
skall utan särskild framställning från riksdagen i tillfyllestgörande grad uppmärksammas.
Med erinran slutligen att herr Danielssons motionsvis framförda önskemål
om ökat bidrag till förbättringsarbeten blivit i den framlagda propositionen
beaktade, får utskottet hemställa,
I. att riksdagen må
a) med bifall till Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
framställda förslag till förbättring och underhåll av för automobiltrafiken
viktiga vägar å landsbygden för budgetåret 1929/1930
anvisa ett extra förslagsanslag av 29,280,000 kronor, att direkt
utgå av automobilskattemedel;
b) i anledning av Kungl. Maj:ts i särskild proposition, nr
34, framställda förslag samt herrar Bengtssons i Kullen och
Jeppssons in. fl. motioner (II: 207 och 239) ävensom med bifall
till de av herrar J. Andersson och Frändén, Olsson i
Broberg m. fl. samt Olsson i Kullenbergs torp m. fl. i ämnet
väckta motionerna (I: 221 samt II: 341 och 355), den sistnämnda
i vad den avser höjning av utgående bidrag för vägunderhåll,
godkänna följande
»Förslag
till
Föro r cl 11 i 11 g
om ändrad lydelse av 3 § 1 mom. i förordningen den 28 maj 1920 (nr Kil)
om fördelningen av automobilskattemedel.
Härigenom förordnas, att 3 § 1 mom. i förordningen den 28 maj 1926
om fördelning av automobilskattemedel skall i nedan angivna del hava följande
ändrade lydelse:
3 §•
1 mom. Av landsbygdens andel av skattemedlen fördelas åttiofem procent
på följande sätt:
a) Till väghållningsdistrikt, vars samtliga vägar övertagits till underhåll
medelst vägkassan, utgår bidrag med fyrtio procent av distriktets verkliga
‘Statsutskottets utlåtande Nr (1.
23
kostnad för vägunderhåll och vinterväghållning under nästföregående kalenderår,
dock allenast därest vägunderhållet hela det året ålegat vägkassan; och
skall därvid i nämnda kostnad jämväl inbegripas all förvaltningskostnad,
som icke uppenbarligen avser byggande av väg.
Till grund — — — förklaras förverkad,
b) Vad av — — — särskilda län.
Denna förordning skall träda i tillämpning vid fördelning av de under
budgetåret 1929/1930 influtna automobilskattemedel.»
c) avslå ifrågavarande av herr Olsson i Kullenbergstorp m. ti
i ämnet väckta motion (II: 335), i vad den avser sänkning av
nuvarande utjänmingsandelen;
II. a) att herr Danielssons m. fl. i ämnet väckta motion
(II: 69) må anses besvarad med vad utskottet ovan anfört;
b) att de av herr Pettersson i Hällbacken väckta motionerna
(II: 221 och 222) ej må till någon riksdagens åtgärd föranleda.
18:o) Kungl. Maj:t har (punkt 18) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie
förslagsanslaget till bidrag till vägunderhållet på landet m. m. nu
5.250.000 kronor, med 150,000 kronor till 5,400,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 19 och 20 av åberopade statsrådsprotokollet.
I en inom andra kammaren av herrar N. Hammarlund och G. Johanson
i Hallagården väckt motion, nr 11, har hemställts, att det i årets statsverksproposition
(sjätte huvudtiteln, punkt. 18—19) föreslagna ordinarie förslagsanslaget
till bidrag till vägunderhållet på landet, nämligen 10,800,000 kronor,
helt måtte utgå av skattemedel i vanlig ordning.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning,
får utskottet hänvisa till motionen.
Det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till vägunderhållet på landet är
avsett dels till gäldande av den enligt 60 § väglagen på staten belöpande
andelen, tre tiondelar, av kostnaden för vägunderhåll och — jämlikt beslut
av 1927 års riksdag — jämväl för vinterväghållning, dels och — ävenledes
enligt beslut av 1927 års riksdag — för bestridande av det enligt 9 § i lagen
den 13 juni 1919 om ödebygdsvägar, rrtöver nyssnämnda ordinarie statsbidrag,
av statsmedel utgående tilläggsbidrag av minst tre och högst sex
tiondelar av underhållskostnaden. Anslaget, som för budgetåret 1923/1924
utgjorde 3,200,000 kronor, har sedermera höjts, för budgetåret 1924/1925 till
4.700.000 kronor och för budgetåret 1925/1926 till 5,500,000 kronor. Med
Bidrag till
vägunderhållet
på
landet.
[18.]
24
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottets
yttrande.
bifall till Kungl. Maj:ts förslag beslöt 1927 års riksdag höjning av anslaget
till 8,500,000 kronor samt dess täckande till hälften med automobilskattemedel.
I riksstaten för budgetåret 1928/1929 bär anslag för ifrågavarande ändamål
upptagits på följande sätt:
Bidrag till vägunderhållet på landet m. in., ordinarie förslagsanslag
.............................................................................. kronor 5,250,000.
Ytterligare bidrag till vägunderhållet på landet in. m.,
ordinarie förslagsanslag, att direkt utgå av automobilskattemedel.
......................................................................................... » 5,250,000.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Det utbetalta statsbidraget till vägunderhållet på landet har under budgetåren
1923/1928 uppgått till respektive omkring 5,864,000, 7,342,000, 8,235,000,
8,790,(XX) och 9,250,000 kronor. Enligt uppgift från väg- och vattenbyggna.
dsstyrelsen utgjorde 1927 års kostnad för vägunderhåll och vinterväghållning,
varå det år 1928 utgående statsbidraget beräknas, ungefär 34,110,000
kronor, vadan behållning å de för innevarande budgetår beviljade anslagen
till ifrågavarande bidrag väntas uppstå. Emellertid torde en viss ökning
av berörda kostnader under år 1928 hava ägt rum, särskilt som från och
med den 1 januari 1928 vägar med en uppskattad underhållskostnad av omkring
2,440,000 kronor lära övertagits till underhåll medelst vägkassan, så
att statsbidraget för år 1929 kommer att beräknas å verkliga kostnaden för
dessa vägars underhåll. Kostnadssumman för år 1928 synes skäligen kunna
beräknas till 36,000,000 kronor, i följd varav till ifrågavande statsbidragskulle
åtgå 10,800,000 kronor. Härav torde hälften eller 5,400,000 kronor
böra täckas av automobilskattemedel. Härom gör jag framställning under
nästföljande punkt.»
Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, vilket innebär, att hälften av kostnaderna för det ordinarie
vägunderhållsbidraget i likhet vad för budgetåren 1927/1928 och 1928/1929
ägt rum bestrides av automobilskattemedel.
Utskottet, som alltså ej kunnat tillstyrka den i ämnet väckta motion,
hemställer,
a) att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
förslag höja det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till vägunderhållet
på landet m. m., nu 5,250,000 kronor, med 150,000
kronor till 5,400,000 kronor,
b) att den av herrar Hammarlund och Johanson i Hallagården
väckta motionen (II: 11), ej må av riksdagen bifallas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
2 5
19:o) I anslutning till vad under nästföreg&endo punkt anförts, hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i enlighet med Kungl. Muj:ts förslag, höja
det ordinarie förslagsanslaget till ytterligare bidrag till vägunderhållet
på landet m. m., att direkt utgå av automobilskattemedel,
nu 5,250,000 kronor, med 150,000 kronor, till 5,400,000
kronor.
Ytterligare
bidrag till
vägunderkållet
på
landet in. m
[19.
20:o) I enlighet med Kungl. Mapts förslag (punkt 20) hemställer utskottet,
att riksdagen må för bestridande av statsverkets andel i kostnaden
för vägdelningar för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra
förslagsanslag av 2,000 kronor.
Statsverkets
andel i
kostnaden för
vägdelningar.
[20.]
21 :o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22) hemställer utskottet,
att riksdagen må till understöd åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt
för budgetåret 1929/1980 anvisa ett extra reservationsanslag
av 200,000 kronor.
Understöd
åt synnerligt
betungade
väghållnings - distrikt.
[21.]
Hamnar och farleder.
22:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts (punkt 22) framställda förslag hemställer
utskottet,
att riksdagen må, till hamn- och farleds undersökningar för
budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av
15,000 kronor.
Hamn- och
farleds undersökningar.
[22.]
23:o) Kungl. Maj:t har (punkt 23) föreslagit riksdagen att för statens fiskehamnar
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 290,000
kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet sid. 23—26.
Statens
fiskehamnar.
[23.]
I eu inom första kammaren av herr T. Östergren väckt motion, nr 69, har
hemställts, att riksdagen ville besluta anlägga en fiskehamn vid Utklipporna
i Blekinge skärgård enligt det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uppgjorda
förslaget för eu beräknad kostnad av 665,000 kronor, att för påbörjande
av detta arbete anslå 50,000 kronor som extra reservationsanslag förbudgetåret
1929/1930.
I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, hänvisas
till motionen.
26
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
För budgetåret 1928/1929 är i riksstaten upptaget ett reservationsanslag
av 200,000 kronor för bedrivande av arbeten å till fiskehamnsgruppen I (nybyggnader)
hörande arbeten.
I skrivelse den 31 augusti 1928 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen gjort
framställning i fråga om behovet av medel för statens fiskehamnar under
budgetåret 1929/1930.
Beträffande fiskehamnsgruppen I (nybyggnader) anför styrelsen i huvudsak
:
Av de till denna grupp hörande företagen vore de två första, hamnbyggnaderna
vid Herrevik och Byviken, färdigställda, och beräknades arbetena
vid Hölick vara avslutade under år 1928. Vid Lörudden hade arbetena
framskridit så långt, att vågbrytarna färdigbyggts, varemot uppmuddringen
av hamnen måste anstå till år 1929, då för detta ändamål lämplig materiel
bleve ledig från andra arbeten. Värskär syntes, såsom styrelsen tidigare
anmält, böra utgå ur byggnad splanen.
Vidare upprepar styrelsen sina föregående år gjorda framställningar om
utförande av fiskehamnen vid Byxelkrok samt anläggande av en statens
fiskehamn vid Utklipporna. Dylika framställningar hava jämväl
gjorts av länsstyrelsen i Kalmar län och Thure Nilsson beträffande Byxelkrok
samt av länsstyrelsen i Blekinge län i fråga om Utklipporna.
Beträffande medelsbehovet för arbeten inom fiskehamnsgruppen I
anför väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
Av de vid ingången av budgetåret 1928/1929 tillgängliga medlen, 201,000
kronor, beräknades för färdigställande av hamnbyggnaderna vid Hölick och
Lörudden samt för styrelsens hamnavdelning åtgå 96,000 kronor, vadan
105,000 kronor återstode för påbörjande av arbetena vid Gnisvärd och
Torekov, vilka företag beräknades bliva slutförda under år 1930. För budgetåret
1929/1930 erfordrades dels för fortsättande av nyssnämnda hamnbyggnader
300,000 kronor, dels, i händelse av statsmakternas bifall till förslagen
om fiskehamn vid Byxelkrok och Utklipporna, för påbörjande av dessa arbeten
under senare hälften av sistnämnda budgetår 100,000 kronor, dels och
för styrelsens hamnavdelning under budgetåret 20,000 kronor eller sålunda
tillhopa 420,000 kronor.
Styrelsen hemställer därför, att till utförande av till fiskehamnsgruppen I
hörande arbeten måtte för budgetåret 1929/1930 anvisas 420,000 kronor.
Vidkommande fiskehamnsgruppen II (muddringshamnar) anför styrelsen
i huvudsak:
Av de numera beslutade tretton företagen vore hamnförbättringarna vid
Gårdskär, Fågelsundet, Prästgrundet, Agb och Våtnäs fullbordade. Arbetet
vid Utvalnäs syntes böra utgå, då intressenterna icke ville till kronan överlåta
för hamnen nödig mark. Vid Hönö-Klåva vore de av 1928 års riksdag
beslutade arbetena avsedda att påbörjas under år 1929. Hamnförbättringen
vid Bergö beräknades bliva avslutad under år 1929. Vid Storrebben vore
arbetena utförda så när som på den i planen ingående fördjupningen av
hamnbassängen, beroende på att lämplig muddermateriel härför ej kunde
utan dryga transportkostnader bliva tillgänglig, förrän arbetena vid hamnförbättringarna
i Gävleborgs och Västernorrlands län avslutats. I samband
Statsutskottets utlåtande Nr G,
27
med detta muddringsarbete vore avsett att utföra dels eu uppmuddring avnorra
inloppet till denna hamn förbi Svartlxällan, som numera vore ofarbart
med de större motorbåtar, fiskarena anskaffat, vilket muddringsarbete utgjorde
eu utvidgning av planen utan att därför den för anläggningen beräknade
kostnaden överskrecles, dels muddringen vid Könnskär samt vid de föreslagna
statsunderstödda hamnarna vid Sandskär och Brändskär.
Beträffande de återstående hamnarna inom gruppen, Skeppsmalen, Grisslan
och Marviksgrunnan, alla belägna i Yästernorrlands län, hade arbetarna vid
den sistnämnda hamnen påbörjats under år 1928. I fråga om Skeppsmalen
och Grisslan påginge underhandlingar om upplåtelse av mark. Vid Grisslan
syntes intressenterna ej för närvarande vilja överlåta nödig mark, varför
arbetena vid denna hamn ej torde komma att igångsättas inom den närmaste
tiden.
Av de för företag inom denna grupp anvisade medel, 1,250,000 kronor,
skulle emellertid jämlikt beslut av riksdagen användas dels 147,700 kronor
till hamnförbättringen vid Baskemölla och dels tillhopa 450,000 kronor till
arbeten inom gruppen I, varför hela anslaget till gruppen II — Baskemölla
hamn oberäknad — begränsats till 652,300 kronor. Då hittills utförda
arbeten kunnat utföras för ungefär den beräknade kostnaden, borde anslaget
kunna visa sig tillräckligt för arbetenas slutförande utom i vad avsåge den
av 1928 års riksdag beslutade utvidgningen av planen för Hönö-Klåva, som
skulle medföra eu beräknad kostnadsökning av omkring 200,000 kronor.
Styrelsen hemställer alltså, att för fullbordande av till fiskehamnsgruppen
II hörande arbeten måtte för budgetåret 1929/1930 anvisas 200,000 kronor.
Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande:
»Till en början må meddelas, att Kungl. Maj:t den 28 september 1928
bemyndigat väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att påbörja hamnbyggnaden
vid Gnisvärd.
Vad beträffar styrelsens anslagsäskande för ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1929/1930, är det nödvändigt att bedriva statens fiskehamnsbyggnader
i så begränsad omfattning, som med ett ekonomiskt utförande
av arbetena är förenligt. I sådant syfte har Kungl. Maj:t den 9 november
1928 anbefallt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen låta tills vidare anstå med
arbetena vid Torekovs hamn, beträffande vilkas påbörjande beslut tidigare
meddelats. Med hänsyn härtill anser jag mig icke kunna tillstyrka anvisande
för sagda budgetår av större belopp än 90,000 kronor för fullbordande av
den till gruppen I hörande hamnbyggnaden vid Gnisvärd och för uppehållande
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnavdelning samt 200,000
kronor till arbeten inom gruppen II för påbörjande av den av nästlidet års
riksdag beslutade hamnförbättringen vid Hönö-Klåva eller sålunda tillhopa
290,000 kronor. Vid bifall härtill kunna med anlitande jämväl av tidigare
beviljade anslag arbetena å fiskehamnar tillhörande grupp II bedrivas i avsedd
omfattning. Beträffande fiskehamnen vid Torekov bör arbetet därå
upptagas, så snart ske kan med hänsyn till ett planmässigt fullföljande av
arbetena å fiskehamnarna med den minskade arbetsstyrka, som förhållandena
påkalla.
28
•Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottets
yttrande.
Statsunderstödda
fiskehamnar.
[24.]
På grund av vad sålunda anförts lärer det ej vara erforderligt att nu
taga ståndpunkt till vare sig den nya planen för fiskehamnen vid Byxelkrok
eller frågan om anläggning av hamn vid Utklipporna.»
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj ds förevarande förslag.
I väckt motion har hemställts om anslag till en fiskehamnsanläggning vid
Utklipporna utanför Blekinges sydkust, för vilket företag kostnaderna beräknats
till omkring 665,000 kronor. Den förebragta utredningen har
emellertid ej övertygat utskottet om ändamålsenligheten av den ifrågasatta
anläggningen.
Utskottet, som alltså avstyrker motionen, får hemställa,
a) att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj ds förevarande förslag
för statens fiskehamnar för budgetåret 1929/1930 anvisa ett
extra reservationsanslag av 290,000 kronor;
b) att herr Östergrens i ämnet väckta motion (1: 69) ej må
av riksdagen bifallas.
24:o) Kungl. Majd har (punkt 24) föreslagit riksdagen dels medgiva, att
statens fiskehamn vid Sm ögenholmarna må under de i statsrådsprotokollet
föreslagna villkor överlåtas å Smögens municipalsamhälle; dels ock för statsunderstödda
fiskehamnar för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag
av 200,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 27—30 av statsrådsprotokollet.
I två motioner, väckta inom andra kammaren, har hemställts,
i den ena, nr 71, av herr O. N. Olsson i Broberg m. fl., att åtminstone
det belopp, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för sin del för ifrågavarande
ändamål funnit för närvarande erforderligt, måtte beviljas och att
riksdagen alltså måtte för statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 300,000 kronor; samt
i den andra, nr 72, av herrar C. Brännberg och O. Osberg. att riksdagen
måtte till påbörjande av hamnarbetet på Bamsö under budgetåret 1929/1930
anvisa ett belopp av 100,000 kronor och att det av departementschefen under
punkt 24 i sjätte huvudtiteln äskade beloppet måtte höjas med 100,000
kronor till 300,000 kronor, samt att statsbidraget till hamnanläggningen vid
Bamsö måtte utgå med 95 procent av kostnaderna.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna.
För 1928/1929 har för ändamålet anvisats ett anslag av 250,000 kronor.
I skrivelse den 31 augusti 1928 anför väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beträffande
medelsbehovet för ifrågavarande ändamål huvudsakligen följande:
I den skrivelse av den 26 juni 1928, som låg till grund för Kungl. Maj:ts
ovanberörda beslut den 29 juni 1928 angående statsbidrag till arbeten vid
Bovallstrand, Bamsjö och Yitemölla fiskehamnar, hade styrelsen angivit
ytterligare 11 företag och för ett av dessa — Vejby hamn i Kristianstads
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande AV ti. 20
län föreslagit ett första bidrag, varutinnan avgörandet alltjämt vore beroende
på Kungl. Maj:ts prövning. Hela arbetet vore beräknat draga eu
kostnad av 220,000 kronor och motsvarande statsbidrag till 88 % härav eller
193,600 kronor. För de övriga 10 företagen beräknades anslagsbehovet till
479,996 kronor. Vidare erfordrades för fullbordande av det redan beslutade
hamnarbetet vid Vitemölla ett anslag av 25,920 kronor. Sedan dess hade
ytterligare två ansökningar inkommit, avseende tillsammans ett anslagsbelopp
av 114,180 kronor. Hela det sålunda angivna anslagsbehovet skulle således
uppgå till 813,696 kronor.
Förutom nu avhandlade företag vore ett mycket stort antal dylika planerade,
särskilt i Göteborgs och Bolins län, varutinnan kunde hänvisas till
länsstyrelsens i nämnda län i 1926 års statsverksproposition omförmälda
skrivelse den 17 augusti 1925, vari framhölles behovet av utvidgning och
förbättring av ett flertal mindre fiskehamnar i länet, vilka arbeten beräknats
draga en kostnad av icke mindre än i runt tal 2,500,000 kronor.
Till undvikande av en allt mera stegrad stockning av i avvaktan på
statsbidrag vilande och av bifall förtjänta ansökningar torde det vara i
högsta grad påkallat att företaga en åtminstone i någon mån effektiv ökning
av ifrågavarande anslag. Eljest skulle för övrigt även riskeras, att endast
sådana ombyggnader av skadade hamnar, som ej kunde uppskjutas, och
andra av likartade skäl mera pressande arbeten skulle komma i åtnjutande
av anslag, under det att många andra arbeten, som väl behövde och förtjänade
att komma till utförande, skulle fördröjas i alltför hög grad.
Styrelsen, som anser det redan nu föreliggande behovet av dylika fiskehamnars
förbättring böra tillgodoses inom högst tre år framåt, hemställer
därför, att för statsunderstödda fiskehamnar måtte för budgetåret 1929/1930
anvisas 300,000 kronor.
Departementschefen har ej ansett sig kunna tillstyrka beviljande av större
belopp än 200,000 kronor.
Då det ur många synpunkter vore önskvärt, att kostnaderna för fiskehamnsanläggningarna
bestridas ej endast av staten utan jämväl till skälig
del av intressenterna, har departementschefen — i enlighet med vad vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen förordat — ansett sig böra tillstyrka, att statens
fiskehamn vid Smög enholmarna överlåtes å Smögens municipalsamhälle.
Såsom villkor för överlåtelsen torde bland annat böra föreskrivas, framhåller
departementschefen, dels att, på sätt stadgas i kungörelsen den 10 augusti
1928 (nr 328) angående statsbidrag till byggande, förbättring och underhåll
av allmänna hamnar och farleder, område för den gamla hamnen vid Smögen
avsöndras och lagfares samt att bägge hamnarna sammanslås till eu fiskehamn
att därefter med avseende å underhåll m. m. anses såsom en statsunderstödd
fiskehamn, dels ock att samhället skall under en tid av fem år
med en femtedel för varje år till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen inbetala
fem procent av anläggningskostnaden för den nya hamnen eller 10,600
kronor. Innan överlåtelse skedde, borde av samhället godkänt förslagskontrakt
upptagande erforderliga villkor underställas Kungl. Maj:ts prövning.
Beträffande det motionsvis framställda yrkandet om medels beviljande till
hamnbyggnad vid det i trakten av Strömstad belägna Bamsö fiskeläge får
Utskottets
yttrande.
30
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
utskottet erinra att på Västkusten finnes ett stort antal fiskeplatser, där
hamnförhållandena för närvarande synas mycket otillfredsställande. Ett ställningstagande
från riksdagens sida till frågan, i vad mån och i vilken ordning
mellan de olika platserna dessa missförhållanden kunna genom statens
medverkan avhjälpas, lärer svårligen kunna ske med mindre förslag härtill
från vederbörande myndigheter föreligger.
Med behjärtande emellertid av de motionsvis framförda kraven på högre
anslag för de statsunderstödda fiskehamnarna vill utskottet tillstyrka, att
ifrågavarande anslag för nästkommande budgetår bestämmes till 250,000 kronor,
vilket innebär en höjning med 50,000 kronor i förhållande till Kungl.
Maj:ts förslag.
Kungl. Maj:ts förslag om överlåtelse av statens fiskehamn vid Smögen
holmarna har ej givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) medgiva, att statens fiskehamn vid Smögenholmarna må
under de i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
den 4 januari 1929 angivna villkor överlåtas å Smögens muni
cipal samhälle;
b) i anledning av Kungl. Maj.ts förevarande förslag och de
av herrar Olsson i Broberg in. fl. och Brännberg samt Osberg i
ämnet väckta motionerna (II: 71 och 72) för statsunderstödda
fiskehamnar för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservaanslag
av 250,000 kronor.
Handelshatnnar
och
farleder.
[25.]
25:o) Kungl. Maj:t har (punkt 25) föreslagit riksdagen att till handelshamnar
och farleder för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag
av 250,000 kronor.
För innevarande budgetår utgör ifrågavarande anslag 250,000 kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört bland annat följande:
»Genom beslut den 17 februari 1928 har Kungl. Maj:t medgivit, att staden
Åmål för utförande av anläggning av djuphamn vid Örnäs må erhålla statsbidrag
utan återbetalningsskyldighet med högst 77,500 kronor, ävensom till
påbörjande av arbetet beviljat 40,000 kronor att utgå av tillgängliga medel å
anslaget till understödjande av brobyggnader och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader
m. m.
Vidare har Kungl. Maj:t genom beslut den 31 augusti 1928 beviljat statsbidrag
till fem av de sex arbetsföretag, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
i sin ovanberörda skrivelse den 14 juli 1928 föreslagit till erhållande av bidrag
från anslaget till liandelshamnar och farleder, med sammanlagt 214,200 kronor,
nämligen till fortsättande av utvidgning och förbättring av Slite hamn med
57,000 kronor, påbörjande av utvidgning och fördjupning av Borgholms hamn
med 59,600 kronor, påbörjande av östra kajen i Mörbylånga hamn med 38,600
kronor, fullbordade av muddringsarbetena i Figeholms hamn med 19,000
Statsutskottets utlåtande Nr (i.
31
kronor samt påbörjande av fördjupning av farleden till Törefors sågverk
och Töre hamn med 40,000 kronor. Därjämte har Kungl. Maj:t medgivit,
att till arbetsföretagen vid Borgholm, Mörbylånga och Törefors finge utgå
ytterligare statsbidrag, dock att det sammanlagda statsbidraget icke finge
överstiga respektive 159,600, 129,200 och 50,000 kronor. 1 vad framställningen
avsåge bidrag med 37,500 kronor för fullbordande av anläggning av
djuphamn vid Örnäs för Åmåls stad skulle Kungl. Maj:t framdeles meddela
beslut. Därest framställningen jämväl i denna del vinner bifall, skulle hela
anslaget för innevarande budgetår, 250,000 kronor, jämte disponibel reservation,
1,700 kronor, vara förbrukade.
Vidkommande den ifrågasatta fördjupningen av norra inloppet till Fårösund
kan jag med hänsyn till de stora kostnaderna icke under nuvarande
förhållanden förorda igångsättandet av detta arbete. Även bortsett från detta
företag föreligger otvivelaktigt ett starkt behov av medel för ifrågavarande
ändamål. Med hänsyn till nödvändigheten att begränsa statsutgifterna anser
jag mig dock förhindrad ifrågasätta, att förevarande anslag upptages till
högre belopp än för innevarande budgetår eller 250,000 kronor.»
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till handélshamnar och farleder för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 250,000
kronor.
26:o) Kungl. Maj:t har (punkt 26) föreslagit riksdagen att för upprens- Upprensning
ning av Oxdjupet för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservations- av 0xdJuPetanslag
av 53,900 kronor. C26-]
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 32—36 av åberopade statsrådsprotokollet.
Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande:
»Såsom förut nämnts har riksdagen redan tidigare, år 1918, beviljat 200,000
kronor för upprensning av farledet genom Oxdjupet till 10 meters djup
under lågvatten och med 60 meters bottenbredd. Den i ärendet förebragta
utredningen giver vid handen, att tillvaron av de återstående försänkningarna
i farleden, vilka försänkningar ursprungligen utförts av militära skäl, medföra
allvarliga risker för sjöfarten, särskilt de större fartygen. Enligt vad
jag inhämtat anlöpes Stockholm i allt större utsträckning av fartyg av sådan
storlek, att de icke med tillbörlig trygghet kunna passera Oxdjupet i dess
nuvarande skick. Det synes alltså nödvändigt, att åtgärder med det snaraste
vidtagas för undanröjande av ifrågavarande olägenhet för sjöfarten på huvudstaden.
Beträffande de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framlagda olika alternativen
för upprensning till 10.5 meters djup av farleden — alternativ I
med eu bottenbredd i farleden av 130 meter och slutande å ett belopp av
61,500 kronor samt alternativ II med en bottenbredd av 115 meter och
32
Statsutskottets utlåtande Nr ti.
Utskottets
yttrande.
Underhåll av
fiskehamnar.
[■27.]
Bidrag till
vissa kommunikationsändamål.
[28.]
slutande å ett belopp av 53,900 kronor — så utvisa de av chefen för marinstaben
och lotsstyrelsen avgivna yttrandena, att en upprensning enligt det
senare alternativet skulle vara tillfyllest. Då tillika arbetets utförande på
sistnämnda sätt beräknats innebära en kostnadsminskning av sammanlagt
omkring 28,000 kronor, varav, inberäknat kostnaden för återuppförande av
omförmälda brygga, nära 21,000 kronor skulle belöpa på åtgärder för försvarsväsendet,
anser jag mig böra förorda upprensningens utförande enligt
alternativ II.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hemställan, att kostnaderna för utförande
av ifrågavarande arbete skulle täckas av medel ur handels- och sjöfartsfonden,
vilken redan hårt anlitats för andra ändamål, kan jag icke biträda,
utan torde ett särskilt anslag för ändamålet begäras av riksdagen.
De av upprensningen föranledda kostnaderna för försvarsändamål torde
vid arbetets utförande enligt alternativ II såvitt utredningen hittills givit
vid handen komma att uppgå till omkring 10,500 kronor. När beloppet av
dessa kostnader efter arbetets utförande bättre kan bedömas, torde förslagtill
deras täckande få föreläggas riksdagen.
Medel för att efter upprensningens verkställande anordna ny fyrbelysning
vid Oxdjupet lära i sinom tid komma att äskas under tionde huvudtiteln.
»
Såvitt av utredningen framgår, utgöra de tidigare vid Oxdjupet av militära
skäl utförda försänkningarna ett hinder för den allmänna sjöfarten. Med hänsyn
härtill har utskottet ej velat motsätta sig Kungl. Maj:ts förslag om medels
anvisande för erforderlig upprensning av farleden. Utskottet hemställer
alltså,
att riksdagen må för upprensning av Oxdjupet för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 53,900
kronor.
27:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27) hemställer utskottet,
att riksdagen må till underhåll av fiskehamnar för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 25,000
kronor.
Vägtrafikväsendet.
28: o) Kungl. Maj:t har (punkt 28) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie
reservationsanslaget till bidrag till vissa kommunikationsändamål, nu
20,000 kronor, med 10,000 kronor till 30,000 kronor.
Under titeln »Vägar och kommunikationer» har sedan eu följd av år
varit i riksstaten uppfört ett ordinarie reservationsanslag av 20,000 kronor.
Med uteslutande ur riksstaten av nämnda anslag har 1928 års riksdag i riksstaten
för innevarande budgetår under titeln: »Bidrag till vissa kommunikationsändamål»
upptagit ett ordinarie reservationsanslag å 20,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 6. 33
De utgifter, som avföras från ifrågavarande anslag, utgöras, bland annat,
av bidrag till ångbåts- och motorbåtstrafik å olika insjöar i Norrland, av
medel till avlönande av åborna å fjällstugorna vid vissa kommunikationsleder,
av Sveriges bidrag till den ständiga internationella föreningen för
frågor rörande vägväsendet samt av bidrag till den internationella luftfartskommissionen.
Departementschefen har i detta sammanhang anmält länsstyrelsens i Jämtlands
län skrivelse den 9 november 1928, däri länsstyrelsen hemställt, att
ett anslag av 10,000 kronor måtte anvisas såsom tillägg till nu ifrågavarande
anslag. Länsstyrelsen har därvid anfört, bland annat, följande:
Anslaget till vissa kommunikationsändamål torde numera icke vara tillräckligt
för fyllande av de anspråk, som ställdes på detsamma. Anledningen
härtill vore sannolikt, att person- och godstrafiken å de små ångbåtsleder,
till vars uppehållande anslaget till stor del användes, överginge från båttransporter
till motorfordon, allt efter som vägnätet utsträcktes. Det borde
tillses, att icke härigenom kommunikationerna på vissa orter försämrades
genom att ångbåtslinjer nedlades. Den äldre bebyggelsen hade i allmänhet
följt vattendragen och byar hade ofta anlagts runt en sjö. Om väg anlades
endast å ena sidan om en dylik sjö, bleve sjötrafiken från den andra sidan
så svag, att bolagen eller flottningsföreningarna, vilka plägade använda sina
bogserbåtar för dylik trafik, icke med ekonomisk fördel kunde fortsätta att
uppehålla trafiken utan särskilt tillskott. Man syntes emellertid befinna sig
i ett övergångsstadium av relativt kort varaktighet, beroende på det allmänna
vägnätets utveckling, varför eu tillfällig höjning av anslaget torde
vara tillräcklig.
I fråga om behovet av anslag för bidrag till vissa kommunikationsändamål
för nästkommande budgetår anför departementschefen följande:
»För budgetåret 1927/1928 stodo till förfogande för ifrågavarande ändamål
dels anslag å 20,000 kronor och dels en reservation från budgetåret 1926/1927
å omkring 25,700 kronor eller sammanlagt omkring 45,700 kronor. Utgifterna
från anslaget hava för budgetåret 1927/1928 uppgått till omkring 36,700
kronor, vadan således en reservation till innevarande budgetår å omkring
9,000 kronor förefinnes.
Enligt verkställd beräkning torde utgifterna å anslaget, med iakttagande
av största sparsamhet, för innevarande budgetår komma att uppgå till omkring
27,000 kronor, vadan nämnvärd reservation till nästa budgetår icke
väntas föreligga. Med hänsyn jämväl till de ökade anspråk, som ställas på
anslaget, lärer alltså en höjning av detsamma med 10,000 kronor vara erforderlig.
j>
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må höja det ordinarie reservationsanslaget till
bidrag till vissa Icommunilcationsändamäl, nu 20,000 kronor, med
10,000 kronor till 30,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 saml. 6 häft. (Nr 6.) 554 29 3
Utskottets
yttrande.
34
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Bidrag
till skjutsentreprenader.
[29.]
Utgifter för
registrering
av automobiler
rrv. m.
[30.]
Understöd av
regelbunden
luftfart m. m.
[31 0.32.]
Byggnads
styrelsens
verksamhet.
[33.]
Utredningar
rörande tillämnade
byggnadsföretag
m. m.
[34.]
29:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29) hemställer ut□ttet,
att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget till
bidrag till slcjutsentreprenader, nu 170,000 kronor, med 100,000
kronor till 70,000 kronor.
30:o) I enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt 30) hemställer utskottet,
att riksdagen må till bestridande av utgifter för registrering
av automobiler in. in. för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra
förslagsanslag av 20,000 kronor.
Luftfartsväsendet.
31:o) I fråga om Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31) om understöd av regelbunden
luftfart m. m. samt (punkt 32) om väderlekstjänst för luftfarten kommer
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet
velat härigenom för riksdagen
anmäla.
Byggnadsväsendet.
32:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 33) hemställer utskottet,
att riksdagen må till upprätthållande av byggnadsstyrelsens
verksamhet för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av
90,700 kronor.
33:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 34) att för utredningar
rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. för budgetåret 1929/1930 anvisa
ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 66 av åberopade statsrådsprotokollet.
För utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. hava för nedan
angivna budgetår anvisats reservationsanslag till följande belopp, jämte
vilka ställts nettoutgifterna från anslagen:
Budgetår
Anslag
Nettoutgift
kronor
kronor
1923/1924 ...............
............ 25,000: —
17,689: —
1924/1925 .............
............ 25,000: —
5,920: —
1925/1926 ..............
........... 20,000: —
9,927: —
1926/1927 ..............
............ —
7,457: 07
1927/1928 ..............
............ —
4,830: 98
Anslaget är avsett till täckande av kostnaderna för genom byggnadsstyrelsen
verkställda utredningar eller andra förberedande åtgärder, såsom
Statsutskottets utlåtande Nr 6. 35
exempelvis upprättande av ritningsförslag till byggnadsföretag för statens
räkning samt uppgörande av förslag till stadsplan å kronan tillhörigt område,
vilka icke skola bekostas av styrelsens anslag eller med särskilt anvisade
medel. Det har därvid förutsatts, att, därest byggnadsanslag beviljas
till företag, för vilket förberedande åtgärder vidtagits med anlitande av nu
ifrågavarande anslag, till sistnämnda anslag bör återföras vad därav för
ändamålet utgivits.
I skrivelse den 28 augusti 1928 har byggnadsstyrelsen hemställt, att för
ifrågavarande ändamål måtte för budgetåret 1929/1930 anvisas ytterligare
20.000 kronor. Av anslaget funnes för närvarande disponibelt ett belopp av
allenast 7,459 kronor. Under budgetåret 1928/1929 torde dock eventuellt till
anslaget kunna återbäras 2,000 kronor från det i riksstaten för sagda budgetår
upptagna men ännu icke till styrelsens förfogande ställda anslaget till
ny värmeledningsanläggning m. m. i nationalmuseum. Med hänsyn till den
disponibla reservationens ringa och för det med anslaget avsedda ändamålet
givetvis otillräckliga belopp ansåge sig styrelsen nu böra föreslå anvisande
av ytterligare anslag för budgetåret 1929/1930, och syntes styrelsen därvid
ett belopp av 20,000 kronor lämpligen böra beräknas.
Då en förstärkning av de för ifrågavarande ändamål tillgängliga medlen
syntes erforderlig, har departementschefen tillstyrkt byggnadsstyrelsens förslag.
Utskottet, som ansett ifrågavarande anslagsbelopp böra begränsas till
15.000 kronor, får hemställa,
att riksdagen må för utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag
m. m. för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra
reservationsanslag av 15,000 kronor.
34:o) Kungl. Maj:t har (punkt 35) föreslagit riksdagen att till avlöning av
länsarkitekter för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 57,000
kronor.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr 70,
av herr T. Julin och den andra inom andra kammaren, nr 133, av herr M.
Andersson i Igelboda, har hemställts, att riksdagen behagade besluta att till
avlöning av länsarkitekter för budgetåret 1929/1930, utöver det av Kungl.
Maj:t i 1929 års statsverksproposition äskade anslaget av 57,000 kronor,
anvisa 3,000 kronor till anlitande av ytterligare biträde åt länsarkitekten i
Stockholms län, eller tillsammans 60,000 kronor.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning,
får utskottet hänvisa till motionerna.
Det extra anslaget till länsarkitekter höjdes för budgetåret 1928/1929
från 47,000 kronor till 52,000 kronor. Med denna förhöjning avsågs att bestrida
kostnaderna för ökande av antalet länsarkitektbefattningar från åtta
till nio.
Utskottets
yttrande.
Läns
arkitekter.
[35.]
36
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottets
yttrande.
Byggnader
och reparationer.
[36.]
Då behovet av ytterligare länsarkitektbefattningar med ökad styrka gjorde
sig gällande, särskilt såvitt angår övervakandet av stadsplaneregleringen och
byggnadsverksamheten i de allt talrikare uppväxande smärre samhällena i
olika delar av landet, har departementschefen, i anslutning till ett av byggnadsstyrelsen
framställt förslag, ansett sig böra förorda, att från och med
nästkommande budgetår ytterligare en länsarkitektbefattning inrättades. Beträffande
frågan, i vilka län den nya befattningen borde placeras, borde det
ankomma på Kungl. Maj:t att, sedan riksdagens beslut i anslagsfrågan förelåge,
därom fatta beslut. Vid bedömande av denna fråga syntes särskilt avseende
böra fästas vid föreliggande svårigheter att kunna påräkna annan
sakkunskap på ifrågavarande områden. Då arvodet till den nye länsarkitekten
syntes böra bestämmas till samma belopp, som utginge till flertalet
av de nuvarande länsarkitekterna, eller 5,000 kronor, erfordrades av denna
anledning en ökning av ifrågavarande anslag med 5,000 kronor.
Utskottet får tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag.
Att arbetsbelastningen vid länsarkitektinstitutionen inom Stockholms
län är tyngande, synes framgå av den utredning, som i de i ämnet väckta
motionerna förebragts. Att på enskilda motioner taga ställning till frågan
på vad sätt de nuvarande personalsvårigheterna böra avhjälpas, finner utskottet
emellertid ej lämpligt.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen med bifall till Kungl. Majrts förslag och med
avslag å de av herrar Julin och Andersson i Igelboda i ämnet
väckta motionerna (I: 70 och II: 133) må till avlöning av länsarhitekter
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av
57,000 kronor.
35:o) Kungl. Maj:t har (punkt 36) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie
reservationsanslaget till byggnader och reparationer, nu 500,000 kronor,
med 25,000 kronor till 525,000 kronor.
Det ordinarie reservationsanslaget till byggnader och reparationer, som
för budgetåret 1925/1926 var uppfört med 450,000 kronor, höjdes med hänsyn
till ökningen av kronans under byggnadsstyrelsens vård ställda fastighetsbestånd
för budgetåret 1926/1927 till 500,000 kronor, med vilket belopp
anslaget jämväl varit upptaget för budgetåren 1927/1929. Därjämte hava till
förstärkning av nämnda anslag under flera år anvisats extra anslag, för
budgetåren 1926/1929 till belopp av respektive 600,000, 800,000 och 850,000
kronor.
Jämlikt medgivande av statsmakterna hava av vart och ett av de för ifrågavarande
ändamål under sistnämnda tre budgetår sålunda tillgängliga beloppen,
respektive 1,100,000, 1,300,000 och 1,350,000 kronor, ett belopp av
50,000 kronor tagits i anspråk för sådana restaureringsarbeten å Kalmar och
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
37
Liickö slott, vilka ansetts oundgängligen nödvändiga till förhindrande av
ytterligare förstörelse av nämnda slott. Det förutsattes vid denna frägas
behandling år 1926, att nämnda restaureringsarbeten skulle fördelas på flera
ar samt att kostnaderna för arbetena skulle påföras förevarande anslag, därvid
efter utredning av byggnadsstyrelsen, för varje år visst maximibelopp
skulle fastställas.
I skrivelse den 22 augusti 1928 har byggnadsstyrelsen anmält behovet av
anslag till byggnader och reparationer för budgetåret 1929/1930. Styrelsen
anför härvid till en början:
Då sedan den senaste höjningen av det ordinarie anslaget till byggnader
och reparationer kronans under styrelsens vård stående fastighetsbestånd
ytterligare ökats med, jämte andra, åtskilliga stora nybyggda egendomar, för
vilka vederbörande entreprenörers ansvarstider nu utgått eller under den närmaste
tiden komme att utgå, ansåge sig styrelsen böra föreslå en därav
föranledd ytterligare höjning av ifrågavarande ordinäre anslag.
Efter avgivandet av den byggnadsstyrelsens framställning av den 15 september
1925 som lage till grund för nyssnämnda anslagshöjning, hade följande
fastigheter ställts under styrelsens förvaltning:
Årlig underhållskostnad,
beräknad
efter
1914 års
priser,
i Stockholm: kionor
Ämbetsbyggnaden i kvarteret Murmästaren ..................................................... 9,000
Norra Blasieholmshamnen 13............................................. 2 000
. , , Summa 11,000
t landsorten:
Nya folkskoleseminariet i Umeå .......................................................... 5 Q00
Småskoleseminariet i Lycksele .............................. j’gQ0
Nya folkskoleseminariet i Linköping .................................................. 4 500
Kasernbyggnaden med område i Härnösand (under ombyggnad till vanföreanstalt,
varför ingen summa här utföres för underhåll).
Landsfiskal sbostället i Arjeplog ................................. .... . 150
Dalarö skans ......... gQO
Skytteanska skolan i Tärna ................................................... ................... 450
Åtskilliga påbyggnader och utvidgningar av äldre byggnader.............................. 1,600
Summa 13,500
Ovanstående underhållskostnader hade beräknats efter 1914 års priser.
Den sammanlagda kostnadssumman, 24,500 kronor, utgjorde alltså det belopp,
varmed det ordinarie anslaget borde ökas, eller från 500,000 kronor
till i avrundat tal 525,000 kronor.
För beräkning av de medel, som givetvis jämväl för budgetåret 1929/1930
erfordrades till det ordinarie anslagets förstärkning, hade styrelsen liksom
de föregående åren låtit verkställa utredning rörande byggnadskostnadernas
stegring med ledning av de för år 1928 gällande avtal med hantverkmästare
inom byggnadsindustrien i Stockholm. Till skillnad från föregående år hade
emellertid numera i denna utredning kostnaderna för värmeledningar och
sanitära anläggningar intagits i den tabell, som innehölle övriga slag av
arbeten. Utredningen gåve vid handen, att kostnadsökningen uppginge till
i genomsnitt 137 % i jämförelse med 1914 års priser. Indextalet uppginge
38
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
alltså nu till 237. Motsvarande ökning enligt den med styrelsens skrivelse
den 24 augusti 1927 överlämnade utredningen var 130 %. Då byggnadskostnaderna,
efter vad nu kunde bedömas, torde kunna väntas bliva i stort
sett oförändrade under budgetåret 1929/1930, skulle alltså till förstärkning
av det ordinarie anslaget å 525,000 kronor erfordras ett extra anslag av i
runt tal 720,000 kronor.
Styrelsen meddelar härefter, att styrelsen inom kort skulle inkomma med
plan för oundgängligen nödvändiga restaureringsarbeten å Kalmar och Läckö
slott under budgetåret 1929/1930 samt att för detta ändamål för samma
budgetår erfordrades ett belopp av 50,000 kronor. Härutöver anser styrelsen
förstärkningsanslaget böra ytterligare ökas med ett belopp av omkring 30,000
kronor för vissa arbeten inom tekniska skolans i Stockholm byggnad. Med
tillägg av ifrågavarande, till sammanlagt 80,000 kronor uppgående belopp,
erfordras alltså enligt byggnadsstyrelsens uppfattning ett extra anslag av
800,000 kronor.
Departementschef en har i detta sammanhang erinrat, att byggnadsstyrelsen
i skrivelse den 27 december 1928 framlagt förslag till iståndsättande
av fastigheten nr 1 i kvarteret Lejonet i Stockholm, det s. k. Arvfustens
palats, ävensom till utvidgning och förbättring av utrikesdepartementets
lokaler därstädes samt för sådant ändamål för budgetåret 1929/1930 äskat
ett belopp av 400,000 kronor. Det syntes emellertid icke vara möjligt att
för detta ändamål avse medel under nästkommande budgetår. Doek måste
byggnadens fasader snarast möjligt repareras. För påbörjande av detta arbete,
för vilket de till 50,000 kronor beräknade kostnaderna syntes kunna
bestridas från förevarande anslag, torde av anslaget för budgetåret 1929/1930
böra avses ett belopp av 20,000 kronor.
utskottets Utskottet, som tillstyrker att för ifrågavarande ändamål, i enlighet med
yttrande. Kungl. Maj:ts förslag, beviljas de båda av byggnadsstyrelsen begärda anslagen,
nämligen ett ordinarie å 525,000 kronor samt ett extra anslag å
800,000 kronor, får under nu förevarande punkt hemställa,
att riksdagen må höja det ordinarie reservationsanslaget till
byggnader och reparationer, nu 500,000 kronor, med 25,000 kronor
till 525,000 kronor.
Förstärkning 36:o) Under åberopande av vad som anförts under nästföregående punkt,
av anslaget hemställer utskottet,
till byggnader
°C\ioner>a att riksdagen må i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
|-gy -i 37) till förstärkning av reservationsanslaget till byggnader och
L *J reparationer för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag
av 800,000 kronor.
Rest ant eHng 37:o) Kungl. Maj: t bär (punkt 38) föreslagit riksdagen att för restaurering
av rikssalen av rjpHsalen 4 Stockholms slott in. m. för budgetåret 1929/1930 anvisa ett
slott m. m. extra reservationsanslag av 118,000 kronor.
[38.]
Statsutskottets utlåtande Nr 6''.
39
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 72—77 av åberopade statsrådsprotokollet.
I skrivelse den 20 september 1928 bär riksmarsJcal/csämbetet meddelat, att
ståthållarämbetet på Stockholms slott med skrivelse den 6 i samma månad
till riksmarskalksämbetet överlämnat en av slottsarkitekten, generaldirektören
I. J. Tengbom i samråd med ståthållaren på slottet samt överintendenten
och chefen för liusgerådskammaren utarbetad, den 30 augusti 1928 dagtecknad
utredning rörande behovet av anslagsmedel för verkställande av sådana
större åtgärder beträffande slottets inre, som kunde anses nödvändiga för
att försätta slottet i värdigt skick. Berörda utredning innehåller beträffande
kostnadsberäkningarna i huvudsak följande:
Beträffande rummets dekorering med vävda tapeter hade även försök
blivit gjorda utan att ännu ett tillfredsställande resultat kunde anses föreligga.
Kostnaden för dessa anordningar kunde därför ej närmare beräknas
förrän efter fortsatta experiment, men hade i nedanstående förslag ändock
en approximativ summa angivits.
Utförandet av här nämnda försök och modeller och upprättandet av därpå
grundade förslag hade skett i samråd med riksantikvarien och byggnadsstyrelsen.
Beträffande kostnadsberäkningen låge det i sakens natur, att någon större
grad av exakthet icke stode att vinna vid sådana ytterst svårbedömliga arbeten
som stuckens och skulpturernas restaurering in. m.
Restaurerings- och inredningsarbeten. Kronor.
Restaurering av stuck å kolonner, väggar och smygar in. m. samt
skulptur och tak ..................................................................................... 60,000
Restaurering och förändring av det trånga trapprummet från
ordenssalarna. Detta arbete skulle omfatta i huvudsak rummets
höjande genom tilläggande av ovanför varande utrymme samt väggarnas
beklädande med panel, delvis dekorerad i färg. Restaurering av
balkongpartier å östra väggen samt av snickerier................................. 20,000
Kungl. läktare skulle sammansättas av delar av nuvarande läktare
och utföras så, att den utan större svårighet kunde nedtagas och
åter uppsättas.......................................................................................... 6,000
Belysningsanordning, bestående av 23 kristallkronor, utförda i efterbildning
av kronor från 1700-talets mitt, samt elektriska ledningar i
samband därmed..................................................................................... 25,000
Målning av fönsterbågar och snickeri m. m..................................... 4,000
Uppvärmningen skedde nu medelst varmluft från en under golvet
belägen varmkammare. Denna anordning skulle bibehållas med förändringar
beträffande varmluftens intagande och utsläppande. För
erhållande av bättre värmeeffekt och för att underlätta salens uppvärmning
framdroges under sidoestraderna värmeslingor. För ventilation
droges från ett av övre fönstren genom därintill varande
rum en ventilationstrumma upp över taket. Nuvarande ventilationsöppningar
borttoges i samband med takets restaurering. Yärme- och
ventilationsanordningar och därför nödvändiga byggnadsarbeten...... 12,000
Sidoestrader vore avsedda att uppbyggas i trappform till låg höjd
för beredande av lämpliga sittplatser i stället för de borttagna läktarna
och utföras så, att de skulle kunna nedtagas. Barriärer skulle
uppställas framför, beklädda med tyg ................................................... 15,000
40
{Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Reparation av golv, rivningsarbeten m. in...................................... 2,000
Arbetet skulle bedrivas så, att ställning endast uppfördes för eu
eller ett par kolonnuppställningar och mellanvarande väggparti för
varje gång, varefter den förflyttades i män som restaureringsarbetet
fortskrede. På så sätt skulle avbrott i arbetet kunna ske, när rikssalen
emellanåt behövde tagas i bruk.
För ställningar beräknades ................................................................. 10,000
Diverse omkostnader och oförutsedda utgifter, 15 % ..................... 23,000
Ritningar, kontroll, tillsyn m. m., kronor 5,000 pr år..................... 10,000
Summa kronor 187,000
Tillfälliga anordningar, möblering och utrustning. Kronor.
Podium för orkester anordnades att kunna lätt uppsättas och nedtagas
.......................................................................................................... 4,000
Permanenta anordningar för tillfälligt uppsättande av slottets vävda
tapeter, förslagsvis ................................................................................... 20,000
Mattor, beräknade efter en kostnad av 20 kronor pr kvm............. 8,000
Tronhimmeln befunne sig i sådant skick, att för dess bevarande
i rikssalen en restaurering vore nödvändig; härför hade beräknats
en kostnad av............................................................................................. 2,000
Summa kronor 34,000
I samband med den yttre restaureringen av slottet hade kulturhistoriska
undersökningar och grävningar utförts dels på slottets
borggård, dels även i norra slottslängans källare. Vid dessa grävningar
hade i norra längans källare klarlagts betydande delar av det
medeltida slottet. Vidare hade under arbetets gång gjorts rika fynd
från olika perioder. Ett starkt önskemål hade varit att låta dessa
utgrävningar hållas öppna och göra dem och därvid gjorda fynd tillgängliga
för forskare och den intresserade allmänheten. Detta mål
skulle kunna nås, om på lämpligt sätt över utgrävningsområdet ett
provisoriskt trägolv inlades och anordningar vidtoges för de nu upplagrade
fyndföremålen. Det vore önskvärt, att detta arbete kunde
komma till utförande under kommande år. För inläggning av golv
erfordrades ett belopp av....................................................................... 9,000
samt för diverse inredningsarbeten och anordningar för uppställning
av funna föremål........................................................................ 6,000
Summa kronor 15,U00
Samtliga ovan angivna arbeten skulle således draga en kostnad av 236,000
kronor, och föresloges, att de angivna arbetena komme till utförande under
loppet av två år.
För egen del har departementschefen i ärendet anfört följande:
»Rikssalen å Stockholms slott är en av landets ståtligaste skapelser på
innerarkitekturens område. Genom under 1800-talet vidtagna åtgärder, ofta
av provisorisk art, i avseende å inredningen befinner sig dessvärre rikssalen
numera i ett skick, som ingalunda kan betecknas värdigt denna för landets
främsta representationsbeliov avsedda sal. Detta missförhållande har jämväl
på senare tiden vid upprepade tillfällen framhållits av bland andra riksdagens
åren 1920 och 1925 församlade revisorer. Sålunda anförde sistnämnda revisorer,
att det enligt deras mening icke kunde anses försvarligt att längre uppskjuta
&''tatautskottets utlåtande Nr 6.
41
avhjälpandet av bristfälligheterna i rikssalen samt att för ändamålet syntes
snarast böra beredas särskilda anslagsmedel, därest icke genom ytterligare
dröjsmål med restaureringsarbetet bristerna skulle förvärras och följaktligen
också kostnaderna för deras botande fördyras. Behovet av rikssalens försättande
i ett värdigare skick torde alltså få anses vitsordat, och då arbetet med yttre
restaurering av Stockholms slott inom kort äro fullbordade, synes tiden vara
inne att vidtaga den viktiga åtgärd för iståndsättande av slottets inre, som
en restaurering av rikssalen måste anses innebära.
Genom de i sådant hänseende nu föreslagna arbetena skulle rikssalen
åter komma att framträda i sitt ursprungliga, monumentala skick och sålunda
på ett mera tillfredsställande sätt fylla sitt ändamål. Jag anser mig därför
böra förorda, att dessa restaureringsarbeten komma till utförande och att
särskilda medel för ändamålet anvisas av riksdagen. Aven de föreslagna
åtgärderna för att göra de vid slottets yttre restaurering verkställda kulturhistoriska
undersökningarnas resultat tillgängliga synas böra vidtagas.
Vad beträffar för nu ifrågavarande ändamål erforderliga medel, kan jag
ej tillstyrka, att för budgetåret 1929/1930 anvisas mera än hälften av det
sammanlagda beloppet eller 118,000 kronor. Av det nu ifrågasatta anslaget
för budgetåret 1929/1930 lärer ett belopp av högst 15,000 kronor få tagas i
anspråk för anordningar för att hålla resultaten av ovanberörda kulturhistoriska
undersökningar tillgängliga för allmänheten.»
Under hänvisning till utredningen i ärendet får utskottet tillstyrka det
framlagda förslaget om rikssalens restaurering.
Utskottet har ej heller velat motsätta sig att ett belopp av 15,000 kronor
ställes till förfogande för anordningar inom slottsbyggnaden för utställning
av fynd m. m., gjorda i samband med grävningar under slottet.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må för restaurering av rikssalen å Stockholms
slott m. m. för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag
av 118,000 kronor.
38:o) Kungl. Maj:t har (punkt 39) föreslagit riksdagen att för utredningar
rörande ämbetsbyggnad å tomterna nr 8 och 9 i kvarteret Grönlandet södra
i Stockholm m. m. för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag
av 25,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 78—85 av åberopade statsrådsprotokollet.
Kungl. Maj:ts förevarande förslag har tillkommit i samband med frågan
om beredande av andra lokaler åt de statsinstitutioner, vilka äro förlagda
till de för statsverkets räkning förhyrda utrymmena i fastigheten med adressnummer
23 och 25 vid Vasagatan och 29 vid Tunnelgatan i Stockholm eller
det s. k. Auditorium.
Utskottets
yttrande.
Utredningar
rörande
ämbetsbyggnad
i
kvarteret
Grönlandet
södra i
Stockholm.
[39.]
42
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Genom den sålunda ordnade förhyrningen, som omfattar 281 rum för ett
sammanlagt hyresbelopp av 191,000 kronor, förfogar statsverket, enligt vad
byggnadsstyrelsen i skrivelse den 27 september 1928 meddelat, över sammanlagt
254 rum, disponerade på följande sätt:
Statsinstitution
Våning
Antal rum
Riksförsäkringsanstalten...........................................
1, 2 och 3 tr. upp
152
Arbetslöshetskommissionen .......................................
36
Statens egnahemsstyrelse ........................................
3 tr. upp
6
Agogränssakkunniga..................................................
4
1928 års tullkommitté................................................
4
Statens maskin- och redskapsprovningsanstalt ............
4
Söderbygdens vattendomstol.......................................
5
Osterbvgdens » ....................................
6
Domänstyrelsen.......................................................
6
Lantbruksstyrelsens tuberkulosavdelning.....................
4 tr. upp
5
Riksskogstaxeringsnämnden .......................................
Djurgårdskommissionen ............................................
9
5
Rusdryckslagstiftningsberedningen...... ......................
2
Statens elektriska inspektion ....................................
10
Summa
254
Anm. Ordet »rum» i ovanstående förteckning betecknar de rumsenheter. som ingingo
i de ursprungliga hyresavtalen. Sedermera hava emellertid efter förefallande behov några
av dessa rum sammanslagits eller uppdelats, så att i vissa fall de sålunda angivna siffrorna
icke fullt överensstämma med det nu förefintliga verkliga rumantalet.
Av återstående 27 rum äro 23, belägna i våningarna 2 och 3 trappor upp,
uthyrda till enskilda och 4 odisponerade.
I skrivelse den 27 september 1928 har byggnadsstyrelsen beträffande statsverkets
lokalförhyrning i Auditorium anfört bland annat följande:
Hyrestiden för ifrågavarande lokaler utginge den 1 april 1932, men någon
särskild uppsägningstid vore icke avtalad. Med anledning av att den tomt,
å vilken Auditoriebyggnaden vore uppförd, arrenderades av fastighetsägaren,
aktiebolaget Industripalatset, från Stockholms stad, vore i hyreskontrakten
överenskommet, att, om ej staden vid kontraktstidens slut förklarade sig behöva
de uthyrda lokalerna, kronan ägde erhålla förlängning av kontrakten
å enahanda villkor och för den tid, som staden då uppläte tomten, dock
högst 9''/s år. Härom skulle staden lämna besked två år före kontraktstidens
slut.
Under de senare åren hade lokaler tidvis stått odisponerade i icke ringa
omfattning. Sålunda hade Kungl. Maj:t till följd härav efter anmälan från
byggnadsstyrelsen lämnat styrelsen ersättning för förskjutna hyresbelopp
för år 1923 med 9,256 kronor 7 öre, 1924 med 10,561 kronor 23 öre, 1925
med 2,232 kronor 9 öre, 1926 med 6,545 kronor 96 öre och 1927 med 15,109
kronor 95 öre.
Det syntes styrelsen, att förhyrningen av Auditorium vore av den omfattning,
att densamma borde avvecklas. För detta ändamål måste givetvis
andra lokaler beredas de till Auditorium förlagda institutionerna, och syntes
därvid icke någon annan utväg stå till buds än den av statsrevisorerna förordade,
nämligen uppförande för ändamålet av en nybyggnad. I utlåtande
den 7 januari 1928 över statsrevisorernas uttalande hade styrelsen antytt,
Statsutskottet!! utlåtande AV ti.
43
att för denna nybyggnad lämpligen borde utnyttjas de kronan tillhöriga
tomterna nr 8 och 9 i kvarteret Grönlandet södra, belägna i kvarterets östra
del mellan Vallingatan, Holländargatan och Adolf Fredriks kyrkogata.
Byggnadsstyrelsen liade nu ytterligare undersökt möjligheterna för uppförandet
av eu dylik ämbetsbyggnad, som alltså skulle ersätta de nu å
tomterna i fråga befintliga, gamla bristfälliga byggnaderna. Denna undersökning
liade givit vid handen, att å tomterna skulle för eu approximativt
beräknad kostnad av omkring 1,450,000 kronor kunna uppföras en byggnad,
som lämnade omkring 4,100 kvadratmeter nyttig golvyta, oberäknat möjligheten
att i eu takvåning framdeles bereda utrymmen för ytterligare lokalbehov.
Till denna nybyggnad skulle alltså i första band förläggas riksförsäkringsanstalten.
Vid ''de förhandlingar, som i detta syfte förts med anstalten, liade
från dennas sida framställts behov av väsentligt ökat utrymme i jämförelse
med det nuvarande lokalinnehavet i Auditorium. Under det att anstalten
sålunda för närvarande förfogade över en golvyta av omkring 2,600 kvadratmeter,
skulle framdeles erfordras eu yta av inemot 3,600 kvadratmeter. Utan
att för närvarande yttra sig rörande det av riksförsäkringsanstalten sålunda
preliminärt uppställda byggnadsprogrammet hade styrelsen vid sin förberedande
undersökning funnit, att anstalten skulle inom de fem översta av den
tilltänkta nybyggnadens sex våningar kunna få sina sålunda angivna lokalbehov
tillgodosedda. Bottenvåningen däremot, som beräknades giva omkring
500 kvadratmeter nyttig golvyta, skulle kunna användas för att bereda
rum åt en del av de återstående i Auditorium inrymda institutionerna.
Verkställda överslagsberäkningar hade vidare givit vid handen, att fastigheten,
sålunda bebyggd, skulle, medräknat värdet å tomten, motsvara ett
värde av omkring 2,000,000 kronor. Räntekostnaden skulle efter 7 % bliva
per år i runt tal 140,000 kronor. Under antagande, att riksförsäkringsanstalten
skulle disponera i stort sett ä/6 av samtliga lokaler inom nybyggnaden,
skulle alltså den beräknade hyreskostnaden för detta ämbetsverk
bliva i runt tal 117,000 kronor.
Förhyrningen för statsverkets räkning i Auditorium omfattade 281 rum,
för vilka erlades en sammanlagd årshyra av 191,000 kronor, ersättning för
värme däri inberäknad. Därtill komme byggnadsstyrelsens utgifter för byggnadens
invändiga underhåll, belysning, driften av hissar m. in., vilka utgifter
kunde beräknas till omkring 20,000 kronor per år.
Den årliga hyreskostnaden för riksförsäkringsanstalten utgjorde för tillfället
130,680 kronor. För att nu erhålla en direkt jämförelse med den för
anstalten beräknade hyreskostnaden i den tilltänkta nybyggnaden borde från
sistnämnda belopp dragas omkring 10,000 kronor, motsvarande kostnaderna
för värme och belysning, vilka kostnader ämbetsverken i regel själva bestrede.
Hyreskostnaden för riksförsäkringsanstalten vid dess förläggning i Auditorium
kunde sålunda beräknas till omkring 120,700 kronor, under det att
samma kostnad i nybyggnaden kunde uppskattas till 117,000 kronor. Skillnaden
vore som syntes obetydlig till nybyggnadens förmån, men därvid borde
givetvis beaktas, att anstalten skulle i nybyggnaden erhålla ett väsentligt
större utrymme, vartill även komme, att lokalerna där bleve från början avpassade
för ändamålet.
Förutsättning för realiserandet av det sålunda avsedda byggnadsföretaget
och nybyggnadens användande såsom ämbetslokaler åt riksförsäkringsanstalten
m. fl. institutioner vore emellertid, att andra lokaler kunde beredas
etnografiska museets i de befintliga byggnaderna å tomterna nr 8 och 9 i
kvarteret Grönlandet södra förvarade samlingar.
44
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utan att för närvarande kunna lämna utredning om lösandet av denna
lokalfråga ville styrelsen framhålla som en enligt styrelsens förmenande
möjlig och lämplig utväg, att för etnografiska museet anordnades lokaler
inom positionsartilleriregementets förra kasernetablissement i de delar därav,
som icke berördes av styrelsens tidigare för Kungl. Maj:t framlagda förslag
om statens historiska museums förläggning till etablissementet i fråga. Styrelsen
hade därvid tänkt sig, att den ena stallflygeln skulle rymma etnografiska
museets samlingar, vilka skulle här magasineras, under det att
museet kunde beredas tjänstelokaler i kasernens översta våning, vilka lokaler
i den plan, som utarbetats för statens historiska museum, angivits såsom
reservlokaler.
På grund av det anförda har byggnadsstyrelsen hemställt, att för utförande
av fullständiga ritningar till en ämbetsbyggnad å tomterna nr 8 och 9 i
kvarteret Grönlandet södra, huvudsakligen avsedd för riksförsäkringsanstalten,
samt för verkställande av utredning rörande beredande av lokaler för etnografiska
museets samlingar måtte för budgetåret 1929/1930 anvisas ett extra
reservationsanslag av 25,000 kronor.
I utlåtande den 26 oktober 1928 har riksförsäkringsanstalten på det livligaste
tillstyrkt byggnadsstyrelsens framställning och därvid framhållit, hurusom
de för riksförsäkringsanstaltens räkning förhyrda lokalerna i Auditorium
måste anses i flera avseenden synnerligen otillfredsställande. Eummen vore
i allmänhet små och såväl ur hälsovårdssynpunkt som ur synpunkten av
arbetets lämpliga anordnande och övervakande mindre tjänliga för sitt ändamål.
Härtill komme, att effektivt brandskydd för anstaltens svårersättliga
material av försäkringshandlingar m. m. icke — i varje fall ej utan mycket
stora kostnader — kunde anordnas i ifrågavarande lokaler.
Departementschefen har framhållit, att det visserligen skulle kunna invändas,
att ett definitivt ordnande av riksförsäkringsanstaltens lokalfråga
icke borde ske, förrän frågan om den sociala olycksfallsförsäkringens omorganisation,
vilken fråga som bekant länge stått på dagordningen, vunnit
sin lösning. Hå den nya byggnaden skulle anordnas på samma sätt som
vanliga moderna kontorslokaler, torde det emellertid med hänsyn särskilt
till tomternas goda läge icke möta större svårigheter att på annat sätt för
statsverkets räkning disponera fastigheten eller eventuellt att avyttra eller
uthyra densamma, därest den skulle bliva obehövlig för anstaltens räkning.
Med hänsyn till i ärendet föreliggande omständigheter har departementschefen
ansett sig böra förorda, att en statens ämbetsbyggnad uppfördes å
ifrågavarande tomter i kvarteret Grönlandet södra. På sätt byggnadsstyrelsen
närmare utvecklat torde emellertid en fullständig utredning rörande
eu sådan nybyggnad samt rörande förläggningen av det i nuvarande byggnader
å nämnda tomter inrymda etnografiska museet vara erforderlig. Yid
utredningen borde självfallet även komma under omprövning, huruvida en
så stor tillökning i riksförsäkringsanstaltens nuvarande lokalbestånd, som
av anstalten ifrågasatts, vore av behovet påkallad.
Yad anginge de till Auditorium förlagda statsinstitutioner, som icke skulle
kunna inrymmas i den sålunda förordade ämbetsbyggnaden, torde — anför
>Statsutskottets utlåtande Nr tf.
45
departementschefen vidare — lokaler för dom kunna i avsevärd omfattning
beredas i de för postverket tillsvidare obehövliga delarna av fastigheten nr 1
i kvarteret Brunklravudet, vars förvärvande för postverkets räkning jag
senare denna dag har för avsikt att tillstyrka. Sedan nytt kanslihus blivit
färdigt, torde till följd därav lediga lokaler även kunna tagas i anspråk för
avveckling av mindre förhyrningar för statsverkets räkning.
Vid sin prövning av förevarande ärende har jämväl utskottet kommit till
den uppfattningen, att i samband med den förutsatta avvecklingen av statens
nuvarande lokalförhyrning i Auditorium eu ny ämbetsbyggnad lämpligen
bör uppföras å ovannämnda staten tillhöriga tomter i kvarteret Grönlandet
södra (belägna i kvarterets östra del intill Vallingatan, Holländargatan och
Adolf Fredriks kyrkogata).
Utskottet vill tillstyrka medels beviljande till ifrågavarande utredningar,
vilkas företagande även lärer vara motiverat ur synpunkten av att den
synnerligen värdefulla tomtmark, varom här är fråga, må få en rationell
användning.
Under åberopande härav hemställer utskottet,
att riksdagen må för utredningar rörande ämbetsbyggnad å
tomterna nr 8 och 9 i kvarteret Grönlandet södra i Stockholm
m. m. för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag
av 25,000 kronor.
39:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40) hemställer utskottet,
att riksdagen må för konserveringsarbeten å Bohus fästningsruin
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag
av 30,000 kronor.
40:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41) och under erinran
att ifrågavarande anslag utgör återstoden av vad som enligt en av 1928 års
riksdag godkänd plan bör för ändamålet anvisas, får utskottet hemställa,
att riksdagen må för uppförande av nybyggnad för lantmäterikontoret
i Kopparbergs län samt för {ordningsställande av kontorets
nuvarande lokaler för länsstyrelsen i nämnda län för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 166,500
kronor.
41:o) Kungl. Maj:t har (punkt 42) föreslagit riksdagen dels bemyndiga
Kungl. Maj:t att godkänna i statsrådsprotokollet förordade förslag till avtal
med Härnösands stad rörande byte av mark m. m.; dels ock till beredande
av bostad åt landshövdingen i Västernorrlands län för budgetåret 1929/1930
anvisa ett extra anslag av 2,250 kronor.
Utskottets
yttrande.
Bohus
fästning sruin.
[40.]
Nybyggnad
för lantinäterikontoret
i Kopparbergs
län in. 7ii.
[41.],
Bostad åt
landshövding
gen i Västernorrlands
län
711. 711.
[42.]
46
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Departementschefen har i ärendet anmält ett av byggnadsstyrelsen framlagt
förslag till avtal mellan kronan och Härnösands stad rörande byte av
mark omkring residensbyggnaden m. m., vilket syntes för kronan förmånligare
än det av riksdagen år 1927 godtagna förslaget till liknande överenskommelse.
Enligt vad departementschefen inhämtat, torde arbetena med residensbyggnadens
av 1927 års riksdag beslutade iståndsättande till landshövdingbostad
icke hinna slutföras till sådan tidpunkt, att landshövdingen kunde
inflytta i nämnda byggnad tidigare än den 1 oktober 1929. Yid sådant förhållande
syntes bostad genom förhyrning böra beredas åt landshövdingen
även för tiden den 1 juli—den 30 september 1929, och syntes för sådant
ändamål för budgetåret 1929/1930 böra anvisas vad å nämnda kvartal belöpte
av det för senaste budgetår anvisade beloppet eller 2,250 kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna det i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden den 4 januari 1929
förordade förslag till avtal med Härnösands stad rörande byte
av mark m. m.;
b) till beredande av hostad åt landshövdingen i Västernorrlands
län för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av
2,250 kronor.
Om- och tillbyggnad
av
residensbyggnaden
i
Östersund.
[43.]
42:o) Kungl. Maj:t har (punkt 43) föreslagit riksdagen att för om- och tillbyggnad
av residensbyggnaden i Östersund för budgetåret 1929/1930 anvisa
ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 93—98 av åberopade statsrådsprotokollet.
Sedan länsstyrelsen i Jämtlands län i skrivelse den 19 september 1927
gjort framställning rörande om- och påbyggnad av länsresidenset, har hy g g
nadsstyrelsen i utlåtande häröver den 13 september 1928 meddelat, att
styrelsen, med anledning av vad i 1924 års statsverksproposition anförts
rörande reparation av residensbyggnaden och då styrelsen varit fullt medveten
om att förevarande lokalfråga inom kort måste vinna sin lösning, vid
bygnadens underhåll undvikit mera omfattande åtgärder och inskränkt sig
till att låta utföra sådana arbeten, som oundgängligen krävdes för att liålla
byggnaden i brukbart skick.
Byggnadsstyrelsen har vidare framlagt en plan, enligt vilken länsresidensets
huvudbyggnad skulle sammanbyggas med de nuvarande båda fristående
flyglarna, varvid byggnadskomplexets bottenvåning, norra flygelns övre
våning samt södra tillbyggnadens övre våning jämte angränsande rum
i nuvarande huvudbyggnaden skulle bliva ämbetslokaler för länsstyrelsen,
södra flygelns övre våning skulle såsom hittills vara bostad för en expeditionsvakt
och återstående delen av våningen 1 trappa upp skulle användas
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
47
såsom landshövdingens boställsvåning, till vilken dessutom hörde en del utrymmen
å vinden samt källaren under den norra tillbyggnaden. Källaren
under södra tillbyggnaden tänktes bliva iordningställd på sådant sätt, att
densamma i mån av behov kunde användas såsom lokaler för länsstyrelsens
arkiv.
För genomförande av det nu framlagda förslaget, som vunnit länsstyrelsens
gillande, har beräknats en sammanlagd kostnad av 330,000 kronor
enligt följande fördelning:
Tillbyggnaderna.
Kronor. Kronor.
Byggnadsarbeten ................................................................... 202,000
Terrasser och planeringsarbeten............................................ 6,000
Ledningsarbeten...................................................................^ 30,000 238,000
Gamla byggnaderna.
Byggnadsarbeten...................................................................... 64,500
Ledningsarbeten..................................................................... 6,500 71,000
Ritningar, kontroll och administration .............................................. 21,000
Summa 330,000
Utförandet av de i förslaget avsedda byggnadsarbetena beräknades taga
ungefär två år i anspråk, och kunde av det erforderliga totalbeloppet för
budgetåret 1929/1930 ett belopp av 150,000 kronor beräknas bliva erforderligt.
I samband med utförandet av tillbyggnadsförslaget borde emellertid verkställas
åtskilliga reparationsarbeten ävensom vissa omändringar i uppvärmningsanordningen,
som styrelsen ansett tills vidare böra anstå. För dessa
arbeten hade beräknats en kostnad av tillhopa 28,000 kronor, som lämpligen
syntes böra bestridas av anslaget till byggnader och reparationer.
På grund av det anförda hemställer byggnadsstyrelsen, att för påbörjande
av om- och tillbyggnad av residensbyggnaden i Östersund måtte för budgetåret
1929/1930 anvisas 150,000 kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Att residensbyggnaden i Östersund är i behov av utvidgning och förbättring
för att kunna tillfredsställande fylla sitt ändamål har sedan länge
varit uppenbart. Detta gäller särskilt i fråga om länsstyrelsens lokaler, vilka
på grund av sin otillräcklighet och olämpliga förläggning i allt högre grad
medföra svårigheter vid avvecklandet av länsstyrelsens växande arbetsbörda.
Men jämväl i landshövdingens boställsvåning bliva olägenheterna av de nuvarande
föråldrade och bristfälliga anordningarna allt mera kännbara. Det
behov av residensbyggnadens omdaning, som sålunda med ökad styrka framträtt,
är numera, såsom jag jämväl personligen haft tillfälle att övertyga
mig om, trängande, varför med åtgärder för nämnda behovs tillgodoseende
icke längre torde kunna utan väsentlig olägenhet anstå.
48
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottets
yttrande.
Nybyggnad
för lantmäterikontoret
i Norrbottens
län.
[44.]
Såsom förut antytts, liade byggnadsstyrelsen i sådant syfte år 1923 bland
annat alternativt föreslagit, att huvudbyggnaden skulle sammanbyggas med
den södra flygelbyggnaden, varigenom länsstyrelsens mest trängande behov
av ökat utrymme då skulle fyllas. Som länsstyrelsens arbetsbörda sedermera
avsevärt ökats och torde komma att än ytterligare växa bland annat
på grund av nytillkommande arbetsuppgifter, synes detta förslag i allt för
ringa grad tillgodose det numera föreliggande behovet, vadan förslaget icke
kan av mig förordas.
Genom det av byggnadsstyrelsen nu framlagda om- och tillbyggnadsförslaget
åter skulle länsstyrelsen erhålla rymliga och i övrigt lämpliga lokaler
samt landshövdingens boställsvåning försättas i ett mera ändamålsenligt
skick. Jag anser mig därför böra förorda, att förevarande förslag kommer
till utförande. För nästa budgetår torde för ändamålet anvisas ett belopp
av 100,000 kronor.»
Betänksamhet måste självfallet hysas mot att på lokalförbättringar inom
ifrågavarande länsresidens nedlägga ett så betydande belopp som 330,000
kronor, vartill komma andra reparationsarbeten för ett beräknat belopp av
28,000 kronor.
Att de nuvarande lokalerna äro otillräckliga för länsstyrelsens behov synes
emellertid ådagalagt. Detta har bland annat vitsordats av 1926 års statsrevisorer,
som framhållit nödvändigheten av snara åtgärder för att åstadkomma
förbättring av länsstyrelsens nuvarande lokalförhållanden. Med hänsyn härtill
har utskottet ej velat motsätta sig ett genomförande av den av departementschefen
framlagda om- och tillbyggnad splanen.
Utskottet hemställer alitså,
att riksdagen må för om- och tillbyggnad av residensbyggnaden
i Östersund för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag
av 100,000 kronor.
43:o) Kungl. Maj:t har (punkt 44) föreslagit riksdagen att för nybyggnad
för lantmäterikontoret i Norrbottens län för budgetåret 1929/1930 anvisa ett
extra reservationsanslag av 80,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 98—101 av åberopade statsrådsprotokollet.
I skrivelse den 15 oktober 1927 gjorde lantmäteristyrelsen framställning i
fråga om beredande av nya lokaler för lantmäterikontoret i Norrbottens län
samt anförde därvid följande.
I skrivelse den 17 september 1926 angående lantmäterikontorens lokaler
hade lantmäteristyrelsen framhållit det förhållandet, att, trots lantmäterikontoren
i flertalet län beretts ökade utrymmen eller nya lokaler, lokalfrågan för
de flesta av rikets lantmäterikontor icke vore tillfredsställande löst, och hade
styrelsen därvid betonat, att lokalfrågans lösning i ett flertal fall vore synnerligen
trängande. Detta gällde, bland annat, lantmäterikontoret i Norrbottens
län, för vilket behov av ökat utrymme i hög grad förelåge.
Statsutskottets utlåtande Nr ti.
49
Tf rå gavarande kontor vore inrymt i länsstyrelsens hus och disponerade där
en lokal med 188.4 kvm golvyta. Arkivets utrymme vore synnerligen starkt
utnyttjat av skåp för förvaring av kartor och handlingar, och tillräcklig plats
för visningsbord hade ej kunnat beredas. Under det att å lantmäterikontoren
i allmänhet skåp av två meters höjd användes för arkivaliernas förvaring,
hade å lantmäterikontoret i Luleå måst i stor utsträckning användas skåp
av tre meters höjd, och det vore denna omständighet, som möjliggjort, att
arkivakterna hittills kunnat nödtorftigt inrymmas inom det starkt begränsade
utrymmet. Förhållandet vållade emellertid ett tidsödande och ansträngande
arbete vid begagnandet av handlingarna. Samtliga förvaringsskåp vore till
trängsel fyllda av arkivalierna, och särskilt skåpen för förvaring av kartor
vore synnerligen överbelastade, varav kartorna givetvis toge stor skada.
För att på ett tillfredsställande sätt kunna ordna kontorets kartmateriel
erfordrades ett förvaringsutrymme, mångdubbelt större än det nuvarande,
vartill lokalerna emellertid icke lämnade någon möjlighet. Jämväl för beredande
av ostörd arbetsplats för å kontoret tjänstgörande personal, varav
behovet med ikraftträdandet av den nya jorddelningslagen komme att ökas,
saknade lokalen utrymme.
Såsom av ovanstående framginge, vore lantmäterikontoret i Norrbottens
län i synnerligt behov av ökat utrymme, och då sådant ej syntes kunna beredas
genom utökning av nuvarande lokaler, funne lantmäteristyrelsen ingen
annan utväg möjlig än att kontoret flyttades till helt nya sådana. Huruvida
någon ändamålsenlig lokal kunde beredas kontoret inom annan statens fastighet
eller inom förhyrda utrymmen, undandroge sig i viss mån styrelsens
bedömande. Styrelsen hade emellertid anledning förmoda, att så ej vore
fallet. Såsom jämväl framhållits i förenämnda skrivelse den 17 september
1920, hölle styrelsen i varje fall före, att, där nya lokaler ansåges böra anskaffas
för lantmäterikontoren, i regel nybyggnad torde böra ifrågakomma, i
den mån tillräckliga utrymmen icke funnes i under senare år uppförda byggnader
för något av statens affärsdrivande verk.
Enligt av överlantmätaren i Norrbottens län verkställd beräkning skulle
följande tjänsterum erfordras i blivande lantmäterikontor, nämligen ett för
överlantmätaren, två för assistenterna, ett för arkivbiträden, ett ritrum, två
för utredningars verkställande dels av personalen vid kontoret och dels av
andra tjänstemän ävensom ett lunchrum. Såsom arkiv skulle ett utrymme,
motsvarande ovannämnda åtta rum, behöva tagas i anspråk, varjämte erforderligt
reservutrymme borde beräknas.
Lantmäteristyrelsen hemställde, att åt byggnadsstyrelsen måtte uppdragas
att i samråd med lantmäteristyrelsen skyndsamt utarbeta förslag till nybyggnad
för ifrågavarande lantmäterikontor.
Byggnadsstyrelsen har sedermera i utlåtande den 22 september framlagt
förslag till nybyggnad för lantmäterikontoret, varvid styrelsen anfört bland
annat följande:
I likhet med länsstyrelsen funne byggnadsstyrelsen, att lämplig plats för
en nybyggnad för lantmäterikontoret kunde vinnas genom att taga i anspråk
en del av den rymliga tomt, å vilken såväl landsstatshuset som länsresidenset
vore belägna. Eu förläggning till denna tomt skulle medföra,
utom den ekonomiska fördelen av att marken redan befunne sig i kronans
ägo, även den fördelen, att lantmäterikontoret komme att kvarstanna i länsstyrelsens
närhet.
Byggnaden, vars ingång förlädes mot den framför landsstatshuset varande
terrassen, tänktes uppförd i två våningar över en källare, vars golv dock på
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 6 haft. (Nr (i.) M4 29 4
50
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottets
yttrande.
grund av markens lutningsförliållanden till stor del komme att ligga i nivå
med markytan. I källaren skulle, förutom lokaler för värmeledning samt
hushållskällare för expeditionsvakten, förläggas en större arkivlokal, vilken
genom trappa ställdes i bekväm förbindelse med ovanför liggande likartade
lokaler i bottenvåningen. I denna våning funnes, förutom ett omedelbart
invid ingången beläget vaktrum, arkiv, visningssal och ett rum för forskare.
I våningen 1 trappa upp funnes 6 tjänsterum, 1 lunchrum samt en från
tjänste- och arkivlokalerna brandfritt skild bostad om 2 rum och kök för
expeditionsvakt.
Kostnaderna för uppförande av den sålunda ifrågasatta nybyggnaden
komme att uppgå till 230,000 kronor, såsom framginge av bilagd, å styrelsens
byggnadsbyrå uppgjord kostnadsberäkning. Enligt denna beräkning
fördelade sig dessa kostnader sålunda:
Byggnadskostnader ................................................
Värmeledning, vatten och avlopp .........................
Elektrisk belysning och armatur............................
Planeringsarbeten och utvändiga ledningsgravar .
Kontroll, ritningar m. m......................................
........... kronor 169,000
............. » 25,000
............. » 6,000
............. » 12,000
............ » 18,000
Summa kronor 230,000
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Av utredningen i ärendet torde framgå, att de nuvarande lokalerna för
lantmäterikontoret i Norrbottens län i landsstatshuset i Luleå äro otillräckliga.
Särskilt göra sig härav föranledda missförhållanden gällande beträffande
lantmäterikontorets arkiv, där de genom det knappa utrymmet
framtvungna förvaringsanordningarna medföra hinder i arbetet och risk för
arkivaliernas bestånd. T)å sålunda behovet av förbättrade lokaler för ifragavarande
lantmäterikontor synes trängande, anser jag mig böra förorda, att
denna lokalfråga underställes innevarande års riksdag.
Beträffande det sätt, varpå sagda lokalfråga bör lösas, har utredningen
givit vid handen, att det ur alla synpunkter lämpligaste är att å landsstatshusets
tomt uppföra en nybyggnad för lantmäterikontoret. Härigenom
skulle kontoret erhålla rymliga och i övrigt ändamålsenliga lokaler och samtidigt
möjlighet beredas att genom användande av kontorets nuvarande lokaler
i landsstatshuset tillgodose det behov av ökat utrymme för länsstyrelsen i
Norrbottens län, som på grund av dess växande arbetsbörda alltmer torde
komma att göra sig gällande. Med hänsyn till de fördelar, som sålunda
äro förbundna med det framlagda förslaget till nybyggnad för lantmäterikontoret,
vill jag tillstyrka, att detsamma kommer till utförande. På sätt
byggnadsstyrelsen ifrågasatt torde av kostnaderna för nybyggnaden, 230,000
kronor, endast ett belopp av 80,000 kronor behöva anvisas för nästkommande
budgetår.»
Under hänvisning till vad departementschefen i ärendet anfört, får utskottet
tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må för nybyggnad för lantmäterikontoret i Norrbottens
län för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag
av 80,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr ti.
51
Diverse.
44:o) 1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 45) får utskottet hemställa,
att riksdagen må för beredande av ersättning åt statens järnvägar
för av Kungl. Maj:t medgivna lindringar i befordringsavgifterna
för vissa resor för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra
förslagsanslag av 15,000 kronor.
45:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 46) hemställer
utskottet,
att riksdagen må såsom bidrag till utgivande genom Svenska
brandskyddsföreningen av tidskriften »Brandskydd» för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra anslag av 1,000 kronor.
46:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 47) får utskottet hemställa,
att riksdagen må som bidrag till utgivande genom Svenska
brandkårernas riksförbund av »Tidskrift för landsbygdens brandväsen»
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 1,000
kronor.
47:o) Kungl. Maj:t har (punkt 48) föreslagit riksdagen att i avbidan på
den proposition, som kunde komma att avlåtas i ämnet, såsom bidrag till
kostnaderna för upprättande av en regionplan för Stockholm med omgivningar
för budgetåret 1929/1930 beräkna ett extra reservationsanslag av
19,000 kronor.
Ersättning åt
statens järnvägar
för av
Kungl. Maj:t
medgivna
lindringar i
befordringsavgifterna.
[45.]
Utgivande
genom
Svenska
brandskyddsföreningen
av
tidskriften
»Brandskydd».
[46.]
Bidrag till
utgivande genom
Svenska
brandkårernas
riksförbund
av Tidskrift
för
landsbygdens
brandväsen.
[47.]
Regionplan
för Stockholm
med omgivningar.
[48.]
Sedermera har Kungl. Maj:t i till riksdagen den 1 februari 1929 avlåten,
till statsutskottets förberedande behandling hänvisad proposition (nr 49) under
åberopande av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma
dag föreslagit riksdagen att såsom bidrag till kostnaderna för upprättande
av en regionplan för Stockholm med omgivningar bevilja ett belopp av 57,000
kronor samt därav för budgetåret 1929/1930 såsom extra reservationsanslag
anvisa ett belopp av 19,000 kronor.
I en i anledning av sistnämnda proposition inom andra kammaren av
herr M. Andersson i Igelboda väckt motion, nr 347, har hemställts, att riksdagen
ville vid bifall till Kungl. Maj:ts proposition medgiva, att arvode till
den ordförande, som Kungl. Maj:t skulle komma att utse, liksom även till
de eventuellt erforderliga särskilda sakkunniga, som kunde komma att ställas
till ordförandens förfogande, Unge bestridas av anslaget till kommittéer och
utredningar genom sakkunniga.
52
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, hänvisas
till motionen.
I skrivelse den 30 augusti 1928 hava Stockholms förorters regionplanedelegerade
hemställt om anslag med 66,000 kronor eller hälften av det å föror
terna fallande totalbeloppet av 150,000 kronor efter avdrag av 18,000 kronor,
som beräknades komma att gäldas av Stockholms stad för arbeten å jämväl
vissa områden, som fölle utanför stadens jurisdiktion.
Länsstyrelsen i Stockholms län har i utlåtande den 9 november 1928 med
en längre motivering framhållit angelägenheten av att ifrågavarande utredning
komme till stånd, varvid länsstyrelsen beträffande kostnaderna och statens
bidrag till deras täckande anfört följande:
Länsstyrelsen vågade till en början förutsätta, att staten själv ansvarade
för det arvode till den av Kungl. Maj:t tillsatte ordföranden i arbetsstyrelsen,
som efter länsstyrelsens uppfattning vore erforderligt med hänsyn till
en sådan förtroendemans maktpåliggande uppgifter. Men därjämte tillstyrkte
länsstyrelsen på det kraftigaste, att staten lämnade ett avsevärt anslag till
de direkta utgifterna för det tekniska arbetet. Ett sådant anslag måste
anses lika starkt motiverat genom företagets stora betydelse för det allmänna
och statens direkta intresse därav — än en gång kunde erinras, att staten
åren 1919—1923 helt bekostade utredningen genom förortsbanekommissionen —
som det vore angeläget, för att de deltagande kommunerna, samhällena och
väghållningsdistrikten icke skulle bliva alltför hårt betungande. Beträffande
beloppet hade länsstyrelsen ansett sig böra söka hållpunkter för en avvägning
i några fakta och synpunkter, som kompletterade delegerades framställning.
Den beräknade utgiftssumman för länsområdets del, sammanlagt 150,000
kronor under tre år, kunde påtagligen icke nedbringas. Även om Stockholms
stad, såsom delegerade hoppades, skulle utsträcka vissa förarbeten
över jurisdiktionsgränsen, vilket antagits kunna medföra en lättnad för länsdelens
arbetskostnader av högst 18,000 kronor, måste detta i kalkylen motvägas
av en däri nu förbigången post för oförutsedda utgifter, vilken ej
torde böra understiga samma belopp. Av totalbeloppet 150,000 kronor täcktes
36.000 kronor genom landstingets anslag, varefter kvarstode 114,000 kronor.
Länsstyrelsen funne starka skäl tala för att staten härav påtoge sig hälften,
57.000 kronor, eller 19,000 kronor årligen under tre år. Ett sådant bidragtorde
få anses mycket måttligt med hänsyn till företagets betydelse för det
allmänna och statens direkta intressen såsom markägare; det framstode också
såsom skäligt i jämförelse med landstingets anslag, som ju icke representerade
så omedelbara intressen. De 57,000 kronor, som efter nu föreslagna
statsanslag skulle påvila kommuner och väghållningsdistrikt med 19,000
kronor årligen, medförde i alla händelser, enligt preliminärt uppställda grunder
för utskiftningen, för var och en av dessa deltagare i företaget och i
synnerhet för vissa kommuner en kännbar extra utgift. Och länsstyrelsen
ville med styrka framhålla, att den ekonomiska påkänningen måste begränsas,
om man skulle kunna vinna den allmänna anslutning till företaget, som vore
en grundläggande förutsättning för dess förverkligande.
Byggnadsstyrelsen har helt anslutit sig till länsstyrelsens utlåtande, och
statskontoret har i ärendet anfört följande:
Behovet av eu regionplan för Stockholms omgivningar syntes vara ådagalagt;
och funne statskontoret riktigt, att staten såsom den högsta samhälls
Statsutskottets utlåtande Nr d.
53
organisationen och på samma gång stor markägare inom förortsområdet bidroge
till kostnaderna för regionplanens upprättande.
Någon utredning beträffande, storleken av dessa kostnader vore icke förebragt,
men hade bägge de i ärendet hörda myndigheterna, länsstyrelsen i
Stockholms län och byggnadsstyrelsen, vitsordat, att kostnaderna ej kunde
beräknas till lägre belopp än det i framställningen angivna, 150,000 kronor.
Med sitt uttalande, att staten själv borde ansvara för arvodet till den av
Kungl. Maj:t tillsatte ordföranden i centralkommissionen, syntes länsstyrelsen
åsyfta, att denna utgift borde gäldas av andra medel än det anslag å
riksstaten, som enligt länsstyrelsens hemställan skulle utverkas hos riksdagen.
Statskontoret ansåge för sin del, att även det för ordförandens arvode
erforderliga beloppet borde på förhand beräknas, och ville ifrågasätta,
om ej detsamma borde inräknas i övriga kostnader för förslagets genomförande.
Beträffande byggnadsstyrelsens förslag, att vid sagde ordförandes sida
skulle vara anställda sakkunniga stadsplane- och trafikteknici, syntes stadsplane-
och trafikteknisk sakkunskap skola bliva representerade i förorternas
regionplanekontor, varför det förefölle tvivelaktigt, om eu sådan kontrollerande
institution vore av behovet påkallad. I fråga om ersättningen till
dessa sakkunniga ville statskontoret i varje fall göra samma erinringar som
beträffande ordförandearvodet.
I övrigt hade statskontoret icke funnit anledning till erinran mot vad i
ärendet föreslagits.
Under erinran om den livliga bebyggelse, som under senaste årtiondena
pågått kring huvudstaden, har departementschefen i ärendet anfört
följande:
»Efter hand hava trafikfrågorna kommit att ingå såsom ett led i det större
spörsmålet om en ändamålsenlig planläggning av bebyggelsen såväl i själva
huvudstaden som i dess omgivningar. Stockholms stad har för sin del
funnit det nödvändigt att föranstalta om utarbetande av en generalplan för
behandling för stadens vidkommande av problemet. Men även för de staden
omslutande delarna av Stockholms län har behovet av ett motsvarande
planeringsarbete gjort sig alltmera gällande, och strävandena att tillgodose
detta behov hava slutligen resulterat i det nu framlagda förslaget att i
samarbete med Stockholms stad söka åvägabringa en allmän plan — regionplan
—• för det framtida bebyggandet av Stockholms omgivningar och för
anordnandet av erforderliga huvudtrafikleder såväl från huvudstaden som
mellan de olika samhällena inbördes.
Att eu dylik planläggning i stort av områdena omkring huvudstaden är av
behovet påkallad och ur olika synpunkter kommer att medföra stort gagn för
därav berörda trakters framtida utveckling torde vara uppenbart och har jämväl
vitsordats såväl av samtliga i ärendet hörda myndigheter som inom riksdagen
nästlidet år vid behandlingen av i det föregående omförmälda motioner.
Om sålunda vederbörande kommuner och enskilda hava ett stort intresse av att
eu dylik regionplan upprättas, så föreligga jämväl goda skäl för att även
staten lämnar sin medverkan till planens förverkligande. Byggnadsstyrelsen
har erinrat, att staten inom de områden utanför huvudstaden, som skulle
beröras av regionplanen, äger icke mindre än i genomsnitt 38 procent av
54
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
(Ten sammanlagda markarealen i respektive socknar, liedan på grund härav
har staten intresse av regionplanens tillkomst. Men även i övrigt torde
det ur statens synpunkt vara angeläget, att bebyggelsen och trafikförhållandena
inom rikets huvudstad med omgivningar, där omkring en tiondel av
landets hela befolkning är bosatt, på ett ändamålsenligt sätt planeras för
lång tid framåt. Jag vill därvid erinra om den betydelse det har för
staten, som i allt större utsträckning bidrager till vägnätets utbyggande
och förbättring, att vägföretag inom förevarande område planläggas och
utföras på sådant sätt, att framtida dyrbara omläggningar såvitt möjligt
undvikas. Det synes mig sålunda föreligga välgrundad anledning att
tillmötesgå det framställda önskemålet om bidrag av statsmedel till bestridande
av de kostnader för regionplanearbetet, som eljest helt skulle i sista
hand falla på ortsinvånarna. Det av länsstyrelsen föreslagna beloppet, 57,000
kronor fördelat på tre år, synes mig, jämväl med hänsyn till omfattningen
av statens markinnehav inom ifrågavarande område, vara lämpligt avvägt.
Jag vill alltså förorda, att staten bidrager med nämnda belopp, fördelat på
sålunda angivet sätt.
För att övervaka och leda regionplanearbetet har föreslagits skola tillsättas
en centralkommission, vars ordförande skulle utses av Kungl. Maj:t.
Då vid detta arbete mot varandra stridande synpunkter icke sällan torde
komma att göra sig gällande och en framträdande uppgift för ordföranden
lärer bliva att, såsom länsstyrelsen framhållit, verka sammanhållande och,
om så skulle erfordras, utjämnande mellan olika intressen, anser jag mig
böra förorda, att nämnde ordförande utses av Kungl. Maj:t, som jämväl
torde böra bestämma arvode till honom. Länsstyrelsen synes hava avsett
att detta arvode skulle bestridas av andra statsmedel än det anslag, varom
länsstyrelsen hemställt. Då statens kostnader för regionplanearbetet icke
synas böra överstiga det av mig ovan förordade beloppet, tillhopa 57,000
kronor, torde, såsom jämväl statskontoret ifrågasatt, utgiften för ordförandearvodet
få täckas av nämnda belopp.
Byggnadsstyrelsen har framfört den tanken, att till ordförandens förfogande
skulle ställas särskilda sakkunniga i trafikteknik och stadsplaneväsen
för att i statens intresse följa och i viss omfattning deltaga i regionplanearbetet.
Det synes kunna ifrågasättas, huruvida en dylik anordning skall vara
påkallad och, i varje fall, huruvida icke erforderligt sakkunnigbiträde vid
behov skall kunna lämnas från vederbörande ämbetsverk. Utan att taga
ståndpunkt till detta spörsmål vill jag emellertid framhålla, att, därest dylika
sakkunniga skulle finnas behövliga, detta icke lärer böra föranleda utgift
för statsverket utöver förut nämnt belopp.
Yad beträffar organisationen av regionplanearbetet, bär denna, i avvaktan
på huruvida statsbidrag skulle kunna erhållas, ännu icke slutgiltigt utformats.
Det synes emellertid lämpligt, att den definitiva organisationsplanen föreligger
och i sina huvuddrag underställes Kungl. Maj:ts prövning och godkännande,
innan någon del av statsbidraget utbetalas. Likaledes torde dessförinnan
böra visas, att arbetets genomförande är i vad angår bidrag från
orterna väsenligen säkerställt.
Statsutskottets utlåtande Nr ti. 55
Såsom förut nämnts, liar (let belopp å 57,000 kronor, varmed staten skulle
bidraga till ifrågavarande kostnaders bestridande, avsetts att fördelas på tre
år. För budgetåret 1929/1930 skulle alltså erfordras ett belopp av 19,000
kronor.»
Under hänvisning till vad departementschefen i ärendet anfört får utskottet
tillstyrka Kungl. Mapts förevarande förslag.
Utskottet, som alltså ej kunnat förorda det motionsvis framställda förslaget
om att kostnaderna för arvodet till ordföranden i den eventuellt tilltänkta
utredningsorganisationen skulle utgå från sjätte huvudtitelns anslag
till kommittéer och utredningar genom sakkunniga, får hemställa,
att riksdagen må,
a) med bifall till förevarande proposition, såsom bidrag till
kostnaderna för upprättande av en regionplan för Stockholm med
omgivningar bevilja ett belopp av 57,000 kronor samt därav
för budgetåret 1929/1930 såsom extra reservationsanslag anvisa
ett belopp av 19,000 kronor,
b) avslå herr Anderssons i Igelboda i iimnet väckta motion
(II: 347).
48:o) Under erinran att förevarande anslag — i avvaktan på slutförandet
av pågående utredningar om tjänstebrevsrätten — ansetts böra upptagas
till 3,850,000 kronor eller samma belopp, vartill nettoutgifterna under budgetåret
1927/1928 uppgått, får utskottet, i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 49), hemställa,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser, nu 3,600,000
kronor, med 250,000 kronor till 3,850,000 kronor.
49:o) I anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50) hemställer utskottet,
att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget till
tryckningskostnader, nu 15,080 kronor, med 30 kronor till 15,050
kronor; dock att i anslaget må göras den jämkning, som för
jämnande av huvudtitelns slutsumma kan bliva erforderlig.
50:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51) hemställer
utskottet,
att riksdagen må minska det ordinarie reservationsanslaget
till kommittéer och utredningar genom sakkunniga, nu 40,000
kronor, med 10,000 kronor till 30,000 kronor.
51:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag under punkt 52 angående anslag
för tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;
vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
Utskottets
yttrande.
Postavgifter
för tjänstebrev
och
dylika försändelser.
[49.]
Trycknings
kostnader.
[50.]
Kommittéer
och utredningar
genom
sakkunniga.
[ÖL]
Tillfällig
löneför
bättring.
[52.]
56
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
D yrtid stillägg
åt
befattningshavare
i
statens tjänst.
[53.]
Övriga
ordinarie
anslag.
52:o) Kungl. Maj:t har (punkt 53) föreslagit riksdagen att för dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst för budgetåret 1929/1930 anvisa ett
extra förslagsanslag av 180,000 kronor.
Rörande detta förslag har riksdagen redan fattat beslut; varom utskottet
skolat härigenom
erinra.
53:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
år äro uppförda under sjätte huvudtiteln, har någon ändring icke föreslagits.
Utskottet hemställer,
att samtliga de ordinarie anslag under sjätte huvudtiteln,
vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, må i riksstaten
för budgetåret 1929/1930 upptagas med oförändrade belopp.
Stockholm den 15 mars 1929.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KYARNZELTUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, Olof Olsson,
O. Bergqvist, J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, C. A. Carlsson
i Gävle, P. A. Dahl, K. V. Rydén, N. J. M. Svensson i Kompersmåla, C. I. Asplund
och E. A. Lundell;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wilclund i Brattfors,
P. Nilsson i Bonarp, C. R. Jansson i Falun, S. Bengtsson i Norup, O. Olsson
i Kullenbergstorp, L. J. Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson i Blädinge, E. J. Wigforss,
O. Nilsson i Örebro, A. Danielsson och C. A. Anderson i Storegården.
Reservationer:
vid punkt 17:o) (för automobiltrafiken viktiga vägar å landsbygden)
beträffande I:mom. b) av utskottets hemställan
1) av herrar Kvarnzelius, Lindblad, Nilsson i Malmö, Dahl, Rydén, Anderson
i Råstock och Nilsson i Örebro, vilka ansett, att utskottets yttrande
i denna del bort hava följande lydelse:
»Vidkommande därefter den procentsats, efter vilken ifrågavarande, direkt
från automobilskattemedlen utgående underhållsbidrag skall beräknas, anser
utskottet, i likhet med departementschefen, att nämnda procentsats för nästkommande
budgetår bör bestämmas till 30 %, vilket innebär en höjning med
5 % i förhållande till den nu fastställda. En ytterligare allmän höjningav
underhållsbidraget vore visserligen i och för sig önsklig men skulle enligt
Statsutskottets utlåtande Nr (J.
57
utskottets mening i alltför liög grad innebära en avknappniug på möjligheterna
till den vägarnas förbättring, som för närvarande framstår som synnerligen
angelägen. Erinras må, att Kungl. Maj:t, för fall att underhållet
är på grund av automobiltrafik i synnerlig grad försvårat, därutöver äger
att från automobilskattemedel bereda vägdistrikt ett extra underhållsbidrag
till ytterligare lättnad.»
och att utskottet förty bort hemställa,
I. att riksdagen må
b), med bifall till Kungl. Maj:ts i särskild proposition, nr
34, framställda förslag samt med avslag å de av herrar J.
Andersson och Frändén, Bengtsson i Kullen, Jeppsson m. fl.,
Olsson i Broberg m. fl. samt Olsson i Kullenbergstorp m. fl.
i ämnet väckta motionerna (I: 221 samt II: 207, 239, 341 och
355), den sistnämnda motionen i vad den avser höjning av utgående
bidrag från vägunderhåll, godkänna följande
»Förslag
3§-
1 mom. Av —--följande sätt:
a) Till---bidrag med trettio procent----av väg.
Till grund---förklaras förverkad.
b) Yad av--— särskilda län.
Denna förordning---automobilskattemedel.»;
2) av herrar Bergqvist, Asplund och Jansson i Falun, vilka ansett, att
utskottet bort förorda ett bidrag för ifrågavarande ändamål av 35 procent;
3) av herr Olof Olsson;
beträffande I. mom. c) av herrar Nilsson i Gränebo, Nilsson i Bonarp,
Bengtsson i Norup, Olsson i Kullenbergstorp, Olsson i Blädinge och Anderson
i Storegården, som ansett, att utskottet bort i anledning av herr Olssons i
Kullenbergstorp m. fl. motion (II: 335), i vad den avser sänkning av nuvarande
utjämningsandelen, under förevarande moment hemställa,
»att riksdagen må godkänna följande
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 6 haft, (Nr 6.)
554 29 5
58
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
»Förslag
till
Förordning
om ändrad lydelse av 3 § i förordningen den 28 maj 1926
(nr 161) om fördelningen av automobilskattemedel.
Härigenom förordnas, att 3 § i förordningen den 28 maj
1926 om fördelning av automobilskattemedel skall hava följande
ändrade lydelse:
3 §•
1 mom. Av landsbygdens andel av skattemedlen må femton
procent, dock högst ett belopp av 4,000,000 kronor, fördelas
på följande sätt:
a) Ett belopp motsvarande högst en halv procent av sagda
andel må enligt Konungens förordnande användas till understödjande
av sådana forsknings- och undersökningsarbeten, som
anses i synnerlig grad befrämja ett ändamålsenligt användande
av ifrågavarande skattemedel.
b) Återstoden fördelas mellan länen på sätt Konungen förordnar.
2 mom. Yad som därefter återstår av landsbygdens andel
av skattemedlen skall fördelas på följande sätt:
a) Till väghållningsdistrikt, vars samtliga vägar övertagits
till underhåll medelst vägkassan, utgår bidrag med fyrtio procent
av distriktets verkliga kostnad för vägunderhåll och vinterväghållning
under nästföregående kalenderår, dock allenast
därest vägunderhållet hela det året ålegat vägkassan; och skall
därvid i nämnda kostnad jämväl inbegripas all förvaltningskostnad,
som icke uppenbarligen avser byggande av väg.
Till grund för beräknandet av ovan berörda verkliga kostnad
skola läggas på föreskrivet sätt förda och granskade räkenskaper.
Försummar väghållningsdistrikt att förebringa nöjaktig
utredning om storleken av samma kostnad, må, i den ordning
Konungen bestämmer, väghållningsdistriktets rätt till nu omförmält
bidrag förklaras förverkad.
b) Vad som därefter återstår skall tillgodokomma de särskilda
länen i förhållande till de belopp, som influtit i automobilskatt
från respektive läns landsbygd, därvid iakttages, att
Kalmar läns landstingsområden betraktas såsom särskilda län.
Denna förordning skall träda i tillämpning vid fördelning
av de under budgetåret 1929/1930 influtna automobilskattemedel.
»
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1929.
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
1
Verkliga utgifter.
VI. Sjätte huvudtiteln. Kommunikationsdepartementet.
1
2
3
4
A. Departementet.
Departementschefen .......................................................
Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, för- slagsanslag ...............................................................
Extra byråchef för tekniska ärenden ............................
Ökad föredragning i regeringsrätten ............................
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
24,000
177,000
12,000
27,000
Säger för departementet
201,000
39,000
B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen m. m.:
1
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, förslagsanslag ....
167,500
2
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet........
64,800
3
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens distriktstjänstemän
30,000
4
Ytterligare medel till avlöning av väg- och vatten-
byggnadsstyrelsens distriktstjänstemän....................
4,500
5
Stipendier åt medlemmar av väg- och vatlenbygg-
nadskåren, reservationsanslag..................................
—
6
Expenser för allmänna arbeten, reservationsanslag ...
60,000
257,500
69,300
Vägbyggnader och vägunderhåll:
7
Väg- och broundersökningar, reservationsanslag........
65,000
8
Byggande av landsvägar, vanliga bygdevägar och
broar, reservationsanslag .......................................
4,500,000
9
Byggande av enkla bygdevägar, reservationsanslag...
850,000
10
Byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens, Väster-
bottens, Jämtlands och Västernorrlands samt vissa
delar av Kopparbergs län, reservationsanslag........
550,000
11
Byggande av enskilda utfartsvägar i Norrland, Dalarna,
Värmland och norra delarna av Örebro län,
reservationsanslag .........................................
300,000
12
Byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan, reser-
vationsanslag ............................................................
300,000
13
Anläggning av enkel bygdeväg mellan Muodoslombolo
och SaivomuotkaiNorrbottens län, reservationsanslag
18,000
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 sand. 6 höft. (Nr 6.) I
2
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
14
Anläggning av enkel bygdeväg från Areavaara över
Huuki till Kieksisvaara i Norrbottens län, reser-
vationsanslag ............................................................
70,000
15
Förbättring och underhåll av för automobiltrafiken
viktiga gator och vägar i städerna, förslags-
anslag, att direkt utgå av automobilskattemedel....
7,320,000
16
Förbättring och underhåll av för automobiltrafiken
viktiga vägar å landsbygden, förslagsanslag, att
direkt utgå av automobilskattemedel ....................
29,280,000
17
Bidrag till vägunderhållet på landet in. m., förslags-
anslag .......................................................................
5,400,000
18
Ytterligare bidrag till vägunderhållet på landet m. in.,
förslagsanslag, att direkt utgå av automobil-
skattemedel................................................................
5,400,000
19
Statsverkets andel i kostnaden för vägdelningar,
förslagsanslag ............................................................
2,000
20
Understöd åt synnerligt betungade väghållningsdi-
strikt, reservationsanslaq............................................
200,000
10,865,000
43,390,000
Hamnar och farleder:
i 21
Hamn- och farledsundersökningar, reservationsanslag
15,000
22
Statens fiskehamnar, reservationsanslag ....................
290,000
! 23
Statsunderstödda fiskehamnar, reservationsanslag ....
250,000
24
Handelshamnar och farleder, reservationsanslag........
250,000
25
Upprensning av Oxdjupet, reservationsanslag ............
53,900
26
Underhåll av fiskehamnar, reservationsanslag ......
25,000
883,900
Säger för väg- och vattenbvggnadsväsendet
11,122,500
44,343,200
C. Vägtrafikväsendet.
1
Bidrag till vissa kommunikationsändamål, reservations-
anslag ............................................................................
30,000
2
Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag ............
70,000
3
Registrering av automobiler in. m., förslagsanslag........
20,000)
Säger för vägtrafikväsendet
100,000
20,000
D. Luftfartsväsendet.
1
Understöd åt regelbunden luftfart, reservationsanslag ....
* 500,000
2
Belysningsanordningar å flygplatsen å Bulltofta, re-
servationsanslag ............................................................
* 50,000
3
Bidrag till uppförande av en hangar in. m. vid Stockholms
stads flyghamn vid Lindarängen, reservationsanslag
* 50,000
* Av Kung]. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Statsutskottets utlåtande Nr ti.
3
Ordinarie
anslag
Kronor
Biträde vid handläggning av ärenden rörande luftfart
Väderlekstjänst för luftfarten ........................................
Telegramkostnader för väderlekstjänst för luftfarten,
förslagsanslag ................................................................
Säger för luftfartsväsendet
E. Byggnadsväsendet.
Byggnadsstyrelsen m. m.:
Byggnadsstyrelsen, förslagsanslag................................
Byggnadsstyrelsens verksamhet ................................
Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag
m. m., reservationsanslag ........................................
Länsarkitekter...............................................................
Mätningar m. m. av kulturhistoriskt märkliga byggnader,
reservationsanslag ........................................
Kronans publika hus:
Löpande underhåll m. m.:
Byggnader och reparationer,
reservationsanslag ................ 525,000
Förstärkning av reservationsanslaget
till byggnader och reparationer
............................
Lyshållning m. fl. utgifter för
kronans publika hus i Stockholm,
förslagsanslag ............ 100,000
800,000
9
10
11
12
''3
i 14
Nybyggnader och särskilt beslutade reparations- och
ändringsarbeten:
Restaurering av rikssalen å Stockholms
slott in. m., reservationsanslag ............ 118,000
Utredningar rörande ämbetsbyggnad å
tomterna nr 8 och 9 i kvarteret Grönlandet
södra i Stockholm m. m., reservationsanslag.
........................................... 25,000
Konserveringsarbeten å Bohus fästnings
ruin,
reservationsanslag ........................ 30,000
Nybyggnad för lantmäterikontoret i Kopparbergs
län samt iordningställande av
kontorets nuvarande lokaler för länsstyrelsen
i nämnda län, reservationsanslag
................................................... 166,500
Bostad åt landshövdingen i Västernorr
lands
län ................................................ 2,250
Om- och tillbyggnad av residensbyggnaden
i Östersund, reservationsanslag .... 100,000
Extra
anslag
Kronor
* 5,000
* 1 5,300
* 7,000
627,300
256,300
90,700
15.000
57.000
3,500
259,800
625,000
162,700
800,000
Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
4 Statsutskottets utlåtande Nr 6.
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
15
Nybyggnad för lantmäterikontoret i Norr-
bottens län, reservationsanslag ............ 80,000
521,750
625,000
1,321,750
Säger för byggnadsväsendet
884,800
1,484,450
F. Diverse.
1
Ersättning åt statens järnvägar för av Kungl. Maj:t
medgivna lindringar i befordringsavgifterna för vissa
resor, förslagsanslag ....................................................
15,000
2
Tidskriften »Brandskydd»................................................
1,000
3
Utgivande av »Tidskrift för landsbygdens brandväsen»
1,000
4
Bidrag till upprättande av en regionplan för Stock-
holm med omgivningar, reservationsanslag ................
19,000
5
Postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser,
förslagsanslag .............................................................
3,850,000
6
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ............
120,000
7
Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag
80,000
8
Tryckningskostnader, förslagsanslag ................................
15,050
9
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-
vationsanslag ...............................................................
30,000
10
Extra utgifter, reservationsanslag ....................................
20,000
11
Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den
civila statsförvaltningen, förslagsanslag ...................
* 9,000
12
Dvrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-
slaqsanslaq ...................................................................
** 180,000
Säger för diverse
4,115,050
225,000
Summa
16,423,350
46,738,950
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
** Beloppet redan beviljat av riksdagen.
Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1929
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1929:259 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under sjätte huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till tryckningskost a1 i texten
- Rskr. 1929:6a Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda jramställningar rörande utgifterna för budgetåret 1929—1930 under s. 1 i texten