Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1929 1930 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.

1929-03-15 · 62 sidor, varav 55 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 55 av 62 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1929:6, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1929 1930 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

1

>r (i.

Ankom till riksdagens kansli den 15 mars 1929 kl. 1! e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1929 1930

av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande

anslagen till kommunikationsdepartementet.

(4:e avd.)

Departementet.

l:o) Uti den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1929/1930 kar

Kungl. Maj:t i avseende å sjätte huvudtiteln, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet,

föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid propositionen

fogade statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma

dag) att till avlönande av eu extra byråchef för tekniska ärenden för budgetaret

1929/1930 anvisa ett extra anslag av 12,000 kronor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till avlönande av en extra byråchef för tekniska

ärenden för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag

av 12,000 kronor.

2:o) Kungl. Maj:t har (punkt 2) föreslagit riksdagen att för ökad föredragning

i regeringsrätten för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag

av 27,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 2 och 3 av åberopade statsrådsprotokollet.

Förevarande anslag är avsett till täckande av kostnaderna för avlöning

åt två extra föredragande, två amanuenser med halvtidstjänstgöring och två

.extra kontor sbiträden, vilka arbetskrafter erfordras för den ökade föredragningen

i regeringsrätten, efter det sistlidet års riksdag beslutat tillfällig ökning

av regeringsrådens antal.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj ds förslå0,

hemställer,

att riksdagen må för ökad föredragning i regeringsrätten för

budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 27,000 kronor.

Extra

byråchef för

tekniska

ärenden.

[1-]°)

Ökad

föredragning

i regeringsrätten.

[2-]

Utskottets

yttrande.

*) Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihcing till riksdagens protokoll 1929. 6 sand. 6 haft. (Nr 6.)

Sfi 21''

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr fi.

Väij- och

vattenbyggnadsstyrelsens

verksamhet.

[3.]

Utskottets

yttrande.

Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens

distrikts

tjänstemän.

[4-]

Utskottets

yttrande.

Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

3:o) Kungl. Maj:t har (punkt 3) föreslagit riksdagen att för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

verksamhet för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra

anslag av 64,800 kronor.

Beträffande utredningen får utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet

sid. 4.

Anslaget till upprätthållande av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet,

som för år 1922 utgick med 57,600 kronor, kunde genom vissa personalinskränkningar

sänkas för budgetåret 1923/1924 till 44,000 kronor och

för budgetåret 1924/1925 ytterligare till 40,000 kronor. På grund av de ökade

arbetsuppgifter, som ålagts styrelsen särskilt genom bestämmelserna angående

fördelningen av automobilskattemedlen, har det emellertid befunnits

nödvändigt att efter hand åter höja anslagsbeloppet. För innevarande budgetår

utgår anslaget med 64,800 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1928 med

anslagsäskanden för budgetåret 1929 1930 icke ifrågasatt någon ändring av

ifrågavarande anslag.

Utskottet, som i likhet med departementschefen funnit någon nedsättning

av anslaget icke vara möjlig, hemställer,

att riksdagen må för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av

64,800 kronor.

4:o) Kungl. Maj:t har ytterligare (punkt 4 av förenämnda statsrådsprotokoll)

föreslagit riksdagen att i riksstaten för budgetåret 1929/1930 upptaga

det ordinarie anslaget till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens distriktstjänstemän

med oförändrat belopp. 30,000 kronor.

Till avlöning åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens distriktstjänstemän

hava sedan flera år utgått dels ett bestämt ordinarie anslag å 30,000 kronor,

dels ett extra anslag å 4,500 kronor, avsett till avlönande av en extra

distriktschef och en extra distriktsingenjör i det numera i två distrikt uppdelade

norra väg- och vattenbyggnadsdistriktet. Någon ändring härutinnan

avses ej heller skola inträda för nästkommande budgetår.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet under

förevarande punkt,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppföra

det ordinarie anslaget till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

distriktstjänstemän med oförändrat belopp, 30,000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

■StatsiiUhuttetii utlåtande .Yr tf.

3

.):o) ] enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5) och under hänvisning

till vad som under nästföregående punkt blivit anfört, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom ytterligare medel till avlöning av vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens distrihtstjänstemiin för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra anslag av 4,500 kronor.

t>:o) 1 enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 6 framställda förslag

hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie reservationsanslaget

till stipendier åt medlemmar av väg- och vattenbyggnadsMren

utan angivet belopp.

7:o) Kungl. Maj:t bär (punkt 7) föreslagit riksdagen att minska det ordinarie

reservationsanslaget till expenser för allmänna arbeten, nu 100.000

kronor, med 40,000 kronor till 60,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 5—7 i

åberopade statsrådsprotokollet.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt, att det ordinarie reservationsanslaget

till expenser för allmänna arbeten måtte i riksstaten uppföras

med ett belopp av 80.000 kronor.

Departementschefen har i ärendet yttrat följande:

Till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förfogande stodo för ändamålet

under budgetåret 1927/1928 sammanlagt omkring 86,900 kronor. Utgifterna

från förevarande anslag utgjorde under nämnda budgetår allenast omkring

67,550 kronor. _ Den vid ingången av budgetåret 1928/1929 sålunda förefintliga

behållningen, i runt tal 19,350 kronor, belastades emellertid av utbetalta

förskott för inspektioner, vilka icke ännu påförts anslaget, och av eu obetald

räkning till belopp av sammanlagt omkring 12,350 kronor.

Då väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknar medelsbehovet för budgetåret

1928/1929 till 90,000 kronor och det för detta budgetår tillgängliga

anslaget 100,000 kronor icke kommer att tagas i anspråk för täckande av

brist från föregående budgetår, skulle, oberäknat tidigare reservation, vid

ingången av budgetåret 1929/1930 föreligga en reservation å 10,000 kronor.

Medelsåtgången under budgetåret 1929/1930 beräknar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

likaledes till 90,000 kronor. Under hänvisning till nyssnämnda

påräkneliga reservation å 10,000 kronor har styrelsen hemställt om ett anslag

av 80,000 kronor. Med hänsyn till den reservation, som oavsett ovanberörda

förskott och obetalda utgift måste anses hava förelegat vid innevarande

budgetårs ingång, samt till storleken av utgifterna från anslaget under föregående

budgetår synes dock eu tillfällig nedsättning av anslaget till 60,000

kronor kunna äga rum.

t tskottet, som funnit förevarande anslag böra för nästkommande budgetår

upptagas till det av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet, får hemställa,

att riksdagen må minska det ordinarie reservationsanslaget

till expenser för allmänna arbeten, nu 100,000 kronor, med

40,000 kronor till 60,000 kronor.

ytterligare

medel till

avlöning åt

väg- och

vattenbyggnad

sstyrelsens

dis t riktstjänstemän.

[50

Stipendier

åt medlemmar

av väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen.

[60

Expenser

för allmänna

arbeten.

[70

Utskottets

yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

/Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Väg- och

broundersökningar.

[8.]

Byggande av

landsvägar,

vanliga

bygdevägar

och broar.

[9.]

Vägbyggnader och vägunderhåll.

8:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8) hemställer utskottet,

att riksdagen må uppföra det ordinarie reservationsanslaget

till väg- och broundersökningar med oförändrat belopp, 65,000

kronor.

9:o) Kungl. Maj:t har (punkt 9) föreslagit riksdagen att till byggande av

laiulsvägar, vanliga bygdevägar och broar för budgetåret 1929/1930 anvisa

ett extra reservationsanslag av 4,000,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 8—11 av åberopade statsrådsprotokollet.

Körande förevarande anslag har väckts ett flertal motioner.

Sålunda har i två lika lydande motioner, väckta den ena inom första

kammaren, nr 130, av herr L. Tjällgren m. fl. och den andra inom andra

kammaren, nr 228. av herr P. J. Edberg, hemställts, att riksdagen till

byggande av landsvägar, vanliga bygdevägar och broar för budgetåret 1929/

1930 måtte anvisa ett extra reservationsanslag av 4,500,(XX) kronor.

Ytterligare hava inom andra kammaren väckts följande motioner nämligen

dels, nr 7, av herrar O. E. Sandberg och P. J. Näslund, vari hemställts,

att riksdagen måtte till byggande av landsvägar, vanliga bygdevägar och

broar för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservation sanslag av 4,500,000

kronor;

dels, nr 104, av herr M. Vastberg in. fl., vari hemställts, att riksdagen

måtte till byggande av landsvägar, vanliga bygdevägar och broar för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 7,000,000 kronor;

dels, nr 135, av herrar *4. Andersson i Löbbo och E. Fast, vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta att med 3,000,000 kronor höja det i Kungl.

Maj:ts proposition nr 1 under sjätte huvudtiteln till årets riksdag begärda

anslaget för byggande av landsvägar, vanliga bygdevägar och broar, eller

från 4,000,(XX) till 7,000.000 kronor;

dels, nr 229, av herr E. Lindmark in. fl., vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta att till byggande av landsvägar, vanliga bygdevägar och broar

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 4,500,000

kronor.

Av herr G. Pettersson i Hällbacken har i en inom andra kammaren väckt

motion, nr 222, hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte

framhålla angelägenheten av, att vid byggandet av nya vägar högre bidrag

av statsmedel måtte utgå till anordnandet av skenfria vägkorsningar av

järnväg.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

StatsnlrkuttrU utlåtande År d.

Såsom bidrag till anläggning av nya samt förbättring (dier omläggning

av backiga eller eljest mindre goda vägar anvisade riksdagen för vart och

ett budgetåren 192-1/1928 3,000,(XX) kronor. Till understödjande av brobyggnader

och, företrädesvis mindre, lianinbyggnader samt upprensning av åar och

farleder beviljades för budgetåret 1924/1925 700,000 kronor, för budgetåret

1925/1926 850.000 kronor och för vartdera av budgetåren 1926/1928 ett belopp

av 1.000,000 kronor.

Enligt Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen till 1928 års riksdag framlagda

förslag skulle anslaget till anläggning och förbättring av vägar framdeles

upptagas under ändrad benämning »byggande av landsvägar och vanliga

bygdevägar», varjämte under det nya anslaget skulle anvisas medel för

sådana brobyggnader, till vilka medel tidigare anvisats under anslaget till

bro- och hamnbyggnader in. in. I samband härmed föreslogs, att anslaget

skulle upptagas med ett belopp av 4,000,000 kronor, varav 1,000,000 kronor

avsåges för brobyggnadsarbeten. Riksdagen, som fann anslaget lämpligen

böra upptagas under benämning »byggande av landsvägar, vanliga bygdevägar

och broar», höjde den till väganläggningar avsedda delen av anslaget

från 3,000,000 kronor till 3,o00,000 kronor men fann det för brobyggnadsarbeten

avsedda beloppet på sätt föreslagits böra bestämmas till 1,000,000

kronor. För innevarande budgetår utgår alltså anslaget med 4,500,000

kronor.

Under åberopande av eu uppgjord sammanställning, varav framginge, att

för budgetåret 1928/1929 förelåge 843 ansökningar om statsbidrag från ifrågavarande

anslag till företag, krävande en kostnad av 64,600,000 kronor och

statsbidrag å 43, (XX),000 kronor, har tåg- och vattenbyggnadsstyrelsen vidare

anfört följande:

»Då det tillgängliga anslaget vore 4,500,000 kronor, förelåge eu anslagsbrist

å 38,500,000 kronor. Sammanställningen gåve vid handen, att bristen

i anslagsmedel till väg- och brobyggnadsföretag, vilken under föregående år

visat ständig ökning, under innevarande budgetår bringats att sjunka med

ej mindre än 2.400,000 kronor, beroende på dels det förhöjda anslaget, dels

ock överförandet av ett osedvanligt stort antal företag till automobilskattemedlen.

Under budgetperioderna 1926/1929 hade anslagen utgjort i medeltal

4.000,000 kronor för budgetår. Om den nu befintliga bristen å 38,500,000

kronor skulle kunna avarbetas under en tidsperiod av 10 år, skulle härför

erfordras ett årligt anslag av ytterligare 3,900,000 kronor. Enligt denna beräkning,

varvid hänsyn emellertid icke tagits till den sannolika ökning av

behovet, som bestämmelsen om statsbidrag till marklösen komme att medföra.

. skulle således det årliga anslagsbehovet under de närmaste åren uppgå

till 7,900,000 kronor. Emellertid syntes vissa av de ifrågasatta företagen

med eu sammanlagd beräknad byggnadskostnad av 2,700,000 kronor kunna

bliva utförda med understöd av automobilskattemedel. Anslagsbehovet beräknades

därigenom bliva minskat med 900,000 kronor till 7,000,000 kronor.

Av ovanberörda 843 väg- och brobyggnadsföretag hade 101 företag redan

efter vederbörligt tillstånd fått påbörjas utan att väghållningsdistrikten därmed

ginge förlustiga möjligheten att framdeles komma i åtnjutande av statsbidrag.

Dessa senare företag representerade en sammanlagd beräknad byggnadskostnad

av 6.300,000 kronor, motsvarande ett efter nu gällande grunder

beräknat statsbidrag av 4,200,000 kronor. Härtill komme de företag, vilka

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr S.

Utskottets

yttrande.

Byggande

av enkla

bygdevägar.

[10.]

redau erhållit statsbidrag'' till arbetenas påbörjande och vilkas färdigställande

beräknades kräva en ytterligare kostnad av 8.400,000 kronor, motsvarande

ett statsbidrag av 5,600,000 kronor. Redan färdiga eller under arbete varande

väg- och broföretag beräknades således draga en kostnad av 14,700,000

kronor, motsvarande ett statsbidrag av 9,800,000 kronor.

Tåg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställer, att ifrågavarande anslag

måtte för budgetåret 1929/1930 upptagas till 7,000,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Vid företagen undersökning har utrönts, att väganslaget hittills i avsevärd

omfattning använts till bidrag till förbättringsarbeten. Medel till dylika

torde emellertid i större omfattning än hittills böra beredas av de alltjämt

växande automobilskattemedlen och nu förevarande anslag i fråga om vägar

framdeles huvudsakligen användas till nybyggnader. På grund härav och

med hänsyn till nödvändigheten att begränsa statsutgifterna får jag förorda,

att anslaget i fråga nedsättes till 4,000,000 kronor.»

För egen del vill utskottet erinra om den nydaning av landets väg väsen,

som för närvarande försiggår. I alltjämt ökad grad synes vägarnas betydelse

som samfärdselmedel växa, och denna utveckling lära statsmakterna

ej kunna undandraga sitt stöd. Att under sådana förhållanden vidtaga eu

minskning i förevarande till byggande av landsvägar, vanliga bygdevägar

och broar avsedda anslag kan utskottet ej anse välbetänkt. Under förutsättning

emellertid att, såsom departementschefen angivit, anslaget i större

utsträckning än hittills reserveras för egentliga nybyggnadsarbeten — varvid

bidrag till vägförbättringar i stället i ökad grad skulle beredas från automobilskattemedel

— lärer man för nästkommande budgetår kunna stanna

vid ett belopp av 4,500,000 kronor eller detsamma, som anvisats för innevarande

budgetår.

Under åberopande härav och med förmälan tillika att utskottet i annat

sammanhang kommer att avgiva yttrande över herr Petterssons i Hällbacken

ovanberörda motion om högre väganläggningsbidrag för anordnande av

skenfria vägkorsningar med järnväg, hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag

och herrar Yästbergs m. fl. samt Anderssons i Löbbo

och Fasts förenämnda motioner (II: 7 och 135) ävensom med

bifall till herrar Tjällgrens in. fl. och Edbergs motioner I: 130

och II: 228, herrar Sandbergs och Näslunds motion II: 7 samt

herr Lindmarks m. fl. motion II: 229, må till byggande av landsvägar,

vanliga bygdevägar och broar för budgetåret 1929 1930

anvisa ett extra reservationsanslag av 4,500,000 kronor.

10:o) Kungl. Maj:t har (punkt 10) föreslagit riksdagen, att till byggande

av enkla bygdevägar för budgetåret 1929 1930 anvisa ett extra reservationsanslag

av 700,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 10 och 11 av åberopade statsrådsprotokollet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6. 7

Beträffande förevarande anslag liar inom riksdagen väckts ett tlertal

motioner.

Sålunda liar i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren,

nr 36, av herr O. Pettersson m. fl. och den andra inom andra kammaren,

nr 70, av herr -4. Gustafson i Kasenberg in. fl. hemställts, att riksdagen

må till byggande av enkla bygdevägar för budgetåret 1929/1930 anvisa

ett extra reservationsanslag av 1,200,000 kronor.

Ytterligare hava inom andra kammaren väckts följande motioner, nämligen

dels, nr 10, av herr P. Bergström i Bäckland, vari hemställts, att riksdagen

till byggandet av enkla bygdevägar för budgetåret 1929/1930 måtte

anvisa ett extra reservationsanslag av 1,000,000 kronor;

dels, nr 39, av herr J. V. Mårtensson in. fl., vari hemställts, att riksdagen

må besluta höja anslaget till byggande av enkla bygdevägar från 700,000

kronor med 800,000 kronor till 1,500,000 kronor;

dels ock, nr 105, av herr M. Västberg in. fl., vari hemställts, att riksdagen

måtte till byggande av enkla bygdevägar för budgetåret 1929/1930 anvisa ett

extra reservationsanslag av 2,700,000 kronor.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna.

Anslag för anläggning av enklare vägar hava anvisats från och med år

1914, till en början avsedda för de nordligare länen men från och med år

1922 för hela landet. Anslagsbeloppet har för var och en av budgetperioderna

1924/1927 bestämts till 600,000 kronor samt för budgetåret 1927/1928

till 700,000 kronor. För innevarande budgetår utgår anslaget under den

ändrade benämningen »Byggande av enkla bygdevägar» med 700,000

kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt, att förevarande anslag måtte

för budgetåret 1929/1930 höjas till 2,700,000 kronor.

Departementschefen liar för egen del framhållit, hurusom det givetvis vore

önskvärt att kunna vidtaga en förhöjning av förevarande anslag för nästkommande

budgetår. Av sparsamhetsskäl har han dock icke ansett sig

kunna föreslå någon höjning av anslaget utöver det för innevarande budgetår

fastställda beloppet, 700,000 kronor.

Enligt vad som vitsordats, har ifrågavarande anslag visat sig göra god

nytta, då det gällt att tillgodose behovet av allmänna vägar i vissa landsdelar

med en mera gles bebyggelse, och starka önskemål hava från olika håll

gjort sig gällande om en höjning av hittillsvarande anslagsbelopp. För att

i någon män tillmötesgå dessa krav får utskottet tillstyrka, att anslaget för

nästkommande budgetår upptages till 850,000 kronor. Utskottet hemställer

alltså,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Majrts förevarande

förslag och de av herr O. Pettersson m. fl. samt Gustafson i

Kasenberg m. fl., Bergström i Bäckland, Mårtensson m. fl. och

Utskottets

yttrande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Västberg m. fl. i ämnet väckta motionerna (I: 36 och II: 10, 39,

70 samt 105) må till byggande av enkla bygdevägar för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 850.000

kronor.

Byggande ll:o) Kungl. Maj:t har (punkt 11) föreslagit riksdagen, att för byggande

a”vä ear3dS av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrr

I -i -i lands samt vissa delar av Kopparbergs län för budgetåret 1929/1930 anvisa

J ett extra reservationsanslag av 500,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 11 och 12 av åberopade statsrådsprotokollet.

I anledning av Kungl. Maj:ts förevarande framställning hava motioner väckts,

dels av herr S. //. Kvarnzelius, som (I: 68) hemställt, att det under sjätte

huvudtiteln, punkt 11, upptagna anslaget till ödebygdsvägar måtte höjas

från föreslagna 500,000 kronor till 750,000 kronor;

dels av herr M. Västberg m. fl., som (II: 106) hemställt, att riksdagen

måtte för byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands

och Västernorrlands samt vissa delar av Kopparbergs län för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 1,000,000 kronor;

dels oek av herr *1. Olsson i Mora, som (II: 213) hemställt, att riksdagen

för byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och

Västernorrlands samt vissa delar av Kopparbergs län måtte för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 550,000 kronor.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna.

Med ödebygdsväg förstås väg, som till avsevärd längd sträcker sig över

fjäll, genom skogar eller genom glest befolkade trakter och som, ehuru vägen

icke prövats vara för allmänna samfärdseln nyttig och nödig — en nödvändig

förutsättning för att väganläggningen enligt väglagen skall kunna ifrågakomma

— likväl finnes vara till gagn för det allmänna såsom ägnad att

främja landets uppodlande och bebyggande. (Lag om ödebygdsvägar den

13 juni 1919, nr 287.)

Ödebygdsväg är avsedd att anläggas på enklaste sätt men dock så, att

den är körbar under den tid av året, då marken är bär.

Enligt kungörelse i ämnet den 6 februari 1920, nr 32, prövas ansökan

om bidrags erhållande av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som kan bevilja

statsunderstöd upp till 9 tiondelar av den beräknade anläggningskostnaden,

oavsett kostnaden för mark och vissa materialier, såsom jord, sten och virke

m. m., vilka materialier skola kostnadsfritt tillhandahållas av intressenterna.

År fråga om bidrag till högre belopp än nu sägs, skall ärendet härutinnan

underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Arbetet utföres genom statens försorg och handhaves av en av väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen utsedd arbetsledare. Sålunda anlagd väg får under
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande AV ti.

It

hallas med anlitande, av statsanslag, intill dess vägbanan erhållit erforderlig

stadga», da underhållsskyldigheten övergår på vederbörande väghållningsdistrikt.

För innevarande budgetår år ifrågavarande anslag upptaget med ett belopp

av 500,000 kronor.

Väg- och vattenbyggnads8tyrél8P.n bär lämnat bland annat följande uppgifter

till belysande av de föreliggande kraven på anslag till ödebygdsvägar.

För färdigställande av under byggnad varande 13 ödebygdsvägar erfordrades

av statsmedel ett belopp av 1,034,000 kronor. Vidare hade den 1 juli

1928 i styrelsen innelegat ansökningar om utförande av ytterligare 33 företag.

Om de av tidigare anvisade anslag ej förbrukade beloppen frånräknades,

uppginge det totala anslagsbehovet till 2,670,OCK) kronor, under det att

det för innevarande budgetår tillgängliga anslaget utgjorde endast 500,000

kronor.

Beträffande medelsbehovet under budgetåret 1929/1930 har styrelsen meddelat,

att för ett planmässigt bedrivande av arbetena å de ödebygdsvägar,

som redan påbörjats, samt å de vägar, som komme att påbörjas under budgetåret

1928/1929, erfordrades eu summa av omkring 490,000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhåller vidare, att det för ödeby gdsvägarnas

kontinuerliga utbyggande syntes önskvärt att under nästa budgetperiod

kunna igångsätta arbetet å ytterligare en ödebygdsväg inom vartdera

av Norrbottens och Västernorrlands län. För ändamålet erfordrades

60.000 kronor. Sammanlagt skulle alltså för den på detta sätt planerade

verksamheten under budgetåret 1929/1930 erfordras 550,000 kronor. Ökningen

av sistnämnda summa med 50,000 kronor i jämförelse med föregående

års hemställan berodde därpå, att utbyggandet av ödebygdsvägarna inom

Västernorrlands och Kopparbergs län först under nästkommande budgetår

beräknades komma att igångsättas i full utsträckning.

Styrelsen meddelar, att anslagsbehovet till ödebygdsvägarna under de senaste

åren icke såsom förut stegrats, och vore anledningen härtill delvis de

något ökade anslagen, men främst avförandet från ifrågavarande anslag av

kostnaderna för ödebygdsvägarnas underhåll.

Styrelsen verkställer därefter på grundval av föreliggande ansökningar

om ödebygdsvägar under de senare åren eu beräkning rörande det löpande

årsbehovet av anslag och de årliga belopp, som skulle erfordras för avarbetande

under tio år av det mi hopade anslagsbehovet, och kommer styrelsen

därvid till ett sammanlagt belopp av omkring 1,000.000 kronor, vilket skulle

utgöra det i verkligheten behövliga årsanslaget.

Styrelsen hemställer därför, att 1.000,000 kronor måtte äskas för budgetaret

1929/1930.

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande:

»Anslaget till ödebygdsvägar för innevarande budgetår har fördelats med

lTO.(KK) kronor till Norrbottens län, 160,000 kronor till Västerbottens län,

145.000 kronor till Jämtlands län, 15,000 kronor till Västernorrlands län och

10.000 kronor till Kopparbergs län.

Enligt från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen numera inkomna upplysningar

erfordras ett belopp av omkring 506,800 kronor för ett planmässigt

bedrivande under budgetåret 1929/1930 av arbetena å de ödebygdsvägar, som

redan påbörjats, däri inräknad ovan omförmälda ödebygdsväg i Västernorr
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottets

yttrande.

Enskilda utfartsvägar

i Norrland,

Dalarna,

Värmland och

norra delarna

av Örebro

län.

lands län, vilken ursprungligen varit avsedd att påbörjas först år 1929 men

börjat byggas redan hösten 1928. Styrelsen åsyftar att under nästa budgetår

påbörja anläggandet av två ödebygdsvägar, en i Norrbottens län och eu i

Kopparbergs län, vilka beräknas draga en kostnad av tillhopa 196,150 kronor,

därav för budgetåret 1929/1930 skulle erfordras ett belopp av 43,200 kronor

i statsmedel. De ifrågasatta nya vägarna äro vägen Näverliden—Svanträsk

inom Norrbottens län med en längd av 9.9 kilometer samt den inom Säma

och Idre tingslags väghållningsdistrikt fallande 21.6 kilometer långa sträckan

av vägen från Foskros i Kopparbergs län till Sörvattnet i Jämtlands län.

Sammanlagda kostnaden för arbeten å ödebygdsvägar under nästkommande

budgetår beräknas alltså av styrelsen till 550,000 kronor.

Med hänsyn till nödvändigheten att iakttaga återhållsamhet i statsutgifterna

anser jag mig icke kunna förorda, att anslaget till ödebygdsvägar sättes

till högre belopp än för innevarande budgetår eller 500,000 kronor. Ett

uppskov med påbörjandet av de utav styrelsen ifrågasatta nya vägarna torde

med anledning härav bliva påkallat.»

Ifrågavarande anslag har tillkommit för att möjliggöra framdragande av

allmänna vägar — låt vara av den nödtorftigaste beskaffenhet — genom det

nordliga Sveriges vidsträckta fjäll- och skogsområden. Tvivelsutan måste

därvarande, ofta i den största isolering levande ödebygdsbefolkning förtjäna

allt stöd i sina strävanden att uppnå bättre vägförbindelser med bygden

och landet i övrigt.

Utskottet vill för sin del tillstyrka, att ifrågavarande anslag för nästkommande

budgetår beräknas till 550,000 kronor eller det belopp, som av vägocli

vattenbyggnadsstyrelsen angivits behövligt för ett planmässigt fortsatt

bedrivande av hithörande vägarbeten.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag

och de av herrar Kvamzelius och Västberg i ämnet väckta

motionerna (I: 68 och II: 106) ävensom med bifall till den av

herr Olsson i Mora m. fl. väckta motionen (II: 213), må för

byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands

och Västernwrlands samt vissa delar av Kopparbergs län

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag

av 550,000 kronor.

12:o) Kungl. Maj:t har (punkt 12) föreslagit riksdagen att för byggande

av enskilda utfartsvägar i Norrland, Dalarna, Värmland och norra delarna

av Örebro län för budgetåret 1929,1930 anvisa ett extra reservationsanslag

av 275,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 13—15 av åberopade statsrådsprotokollet.

I anledning av Kungl. Maj:ts förevarande framställning hava i följande

inom andra kammaren väckta motioner hemställts,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr H.

1 1

dels av herr 0. E. Sandberg in. fl., i motionen nr 8, att för byggande av

enskilda utfartsvägar i Norrland, Dalarna, Värmland och norra delarna av

Örebro län för budgetåret 1929 1930 måtte anvisas ett extra reservationsanslag

av 365,000 kronor;

dels av herr P. Bergström i Bäckland in. fl. i motionen nr 9, att riksdagen

måtte besluta höja det i Kungl. Maj:ts proposition nr 1, sjätte huvudtiteln,

begärda beloppet av 275,000 kronor för byggandet av enskilda utfartsvägar

i Norrland, Dalarna, Värmland och norra delarna av Örebro län

för budgetåret 1929/1930 till 365,000 kronor;

dels av herr M. Västberg in. fl., i motionen 107, att för byggande av enskilda

utfartsvägar i Norrland, Dalarna, Värmland och norra delarna av

Örebro län för budgetåret 1929—1930 måtte anvisas ett extra reservationsanslag

av 640,000 kronor;

dels av herrar J. Weijne och A. Andersson i Löbbo, i motionen nr 116,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning och

förslag angående villkor, under vilka statsbidrag till byggande av enskilda

utfartsvägar må kunna utgå jämväl till de delar av landet, som nu icke äro

berättigade härtill;

dels och av herrar E. Bengtsson i Kullen och A. Gustafson i Kasenberg, i

motionen nr 208, att riksdagen måtte besluta, att användningen av anslaget

för »Byggande av enskilda utfartsvägar» skall utvidgas till att omfatta hela

landet och att detsamma som följd av denna vidgade tillämpning höjes från

275.000 till 400,000 kronor.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna.

Anslag till anläggning av utfartsvägar hava av riksdagen anvisats allt

sedan år 1918, till en början avsedda blott för de fyra nordligaste länen

men från och med budgetåret 1925 1926 med vidgad användning för hela

Norrland samt Dalarna och Värmland. Anslaget har för budgetåren 1925/1927

upptagits till 225,000 kronor samt för budgetåret 1927/1928 till 275,000 kronor

med utsträckt användning för anläggning av utfartsvägar jämväl i norra

delarna av Örebro län. För innevarande budgetår utgår anslaget under den

ändrade benämningen »Byggande av enskilda utfartsvägar i Norrland, Dalarna,

Värmland och norra delarna av Örebro län» jämväl med 275,000 kronor.

Avsikten med anslaget är att genom beredande av ett mindre bidrag

från statens sida — högst hälften, men vanligen blott */«—V* av totalkostnaden

— uppmuntra eller överhuvudtaget göra det möjligt för befolkningen

i avlägset liggande byar eller gårdar att själv bryta väg fram till de allmänna

trafiklederna. Utfarts vägarna äro sålunda av enskild vägs natur och

ett understödjande av desamma från statens sida liar motiverats med de säregna

och svåra samfärdselförhållanden, som råda inom stora områden av

landets norra delar.

Med hänsyn till det ådagalagda stora behovet av ökade anslag inom samt
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Xr 6.

Utskottets

yttrande.

liga län liar väg- och vattenbyggnad »styrelsen liemställt, att för nästkommande

budgetår måtte äskas ett till 365,000 kronor förhöjt anslag, fördelat med

100,000 kronor till vart och ett av Norrbottens och Västerbottens län, 65.000

kronor till Jämtlands län, i vilket belopp ett av länsstyrelsen i nämnda län

äskat anslag till bro över Ljusnan beräknades kunna helt inrymmas, 30,000

kronor till Västernorrlands län, 20,000 kronor till vart och ett av Gävleborgs,

Kopparbergs och Värmlands län samt 10,000 kronor till Örebro län.

Departementschefen har ansett någon höjning av anslaget för närvarande ej

kunna äga rum.

Vad beträffade länsstyrelsens i Jämtlands län framställning om bidrag

till återuppbyggande av bro över Ljusnan vid Långå by, syntes — därest riksdagen

icke hade något att häremot erinra — i betraktande av de i detta fall

föreliggande särskilda omständigheterna (byns inägors belägenhet på båda

sidor om älven samt hittillsvarande broförbindelses förstörelse år 1928 genom

vårfloden) bidrag böra få utgå från enskilda utfartsvägsan slaget med

2 3 av den beräknade totala kostnaden 36,000 kronor.

För att i någon mån tillmötesgå de stora krav på bidrag till enskilda utfartsvägar,

som visat sig föreligga och vilka också framförts i ett flertal

väckta motioner, vill utskottet tillstyrka, att anslaget för nästkommande

budgetår höjes till 300,(XX) kronor.

Vad angår den av departementschefen berörda frågan om bidrag för eu

broanläggning över Ljusnan vid Långå by, synas, enligt vad utskottet inhämtat,

kostnaderna härför komma att ställa sig något högre än tidigare

antagits. Utskottet vill tillstyrka, att statsanslag må utgå med 2/3 även om

utgifterna för broföretaget, på sätt numera antages, ej skulle kunna hållas

inom den tidigare beräknade kostnadsramen av 36,000 kronor.

Motionsvis hava framställts yrkanden, gående ut på att bidrag från anslaget

skulle få lämnas för utfartsväganläggningar även i rikets sydligare

delar. I avseende härå vill utskottet erinra — och detta har också redan

vid tidigare tillfällen av utskottet framhållits — hurusom ifrågavarande vägtyp

införts med särskild tanke på Norrlands skogsområden, där på grund

av de stora avstånden behovet av att stödja befolkningen i dess ansträngningar

att skaffa vägar för förnödenhetsvaror in. m. är synnerligen starkt

framträdande. Tvivelsutan lära dock även inom övriga delar av landet finnas

trakter med likartade svåra förhållanden i fråga om möjligheterna att erhålla

utfartsväg. I de väckta motionerna har härvid särskilt omnämnts vissa vägfattiga

områden inom Jönköpings, Kronobergs och Älvsborgs län med stora

avstånd mellan gårdar och byar och ringa ekonomisk bärkraft hos befolkningen.

Utskottet har för sin del ej velat motsätta sig ett övervägande

genom Kungl. Maj:ts försorg, huruvida ej ifrågavarande anslag bör åtminstone

till någon mindre del kunna användas för det enskilda vägväsendets

förbättring jämväl i dylika mera sydligt belägna trakter av riket.

Under åberopande härav hemställer utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

/Statsutskottet» utlåtande AV (>.

i:

att riksdagen må

a) i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag och de

av herr Sandberg m. fl., Bergström i Bäckland m. fl. och Yästberg

m. fl. i ämnet väckta motionerna (II: 8, 9 och 107) må för

byggande av enskilda njfartsvägar i Norrland, Dalarna, Värmland

och norra delarna av Örebro län för budgetåret 1929/1930

anvisa ett extra reservationsanslag av 300,000 kronor;

b) i anledning av de av herrar Weijne och Andersson i Löbbo

samt herrar Bengtsson i Kullen och Gustafson i Kaseuberg

i iimnet väckta motionerna (II: 110 och 208), hos Kungl. Maj:t

anhålla om övervägande rörande en utsträckning av ifrågavarande

anslags användning jämväl till vissa andra trakter av riket.

13:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 13) att för byggande Tillfartsvägar

av tillfartsvägar till inlandsbanan för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra

reservationsanslag av 250,000 kronor. T13 ]

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 15—16 av åberopade statsrådsprotokollet.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr 06,

av herr O. Bergqvist m. fi. och den andra inom andra kammaren, nr Ilo,

av herr E. Hage in. fl., har hemställts, att riksdagen ville för byggande

av tillfartsvägar till inlandsbanan för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra

reservationsanslag av 350,000 kronor.

Vidare hava herrar G. Bosén och E. Jonsson i en inom första kammaren

väckt motion, nr 129, hemställt, att för byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan

för budgetåret 1929/1930 måtte anvisas ett extra reservationsanslag

av 300,000 kronor.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna.

Riksdagen har till anläggning av tillfartsvägar västerifrån till inlandsbanan

anvisat för budgetåret 1926/1927 150,000 kronor, för budgetåret

1927/1928 100,000 kronor samt för innevarande budgetår 250,000 kronor eller

sammanlagt 500,000 kronor.

Med avseende å tillfartsvägarnas anläggning och underhåll samt ifråga

om bidrag från förevarande anslag skola jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den

14 januari 1927 gällande bestämmelser om ödebygdsvägar lända till efterrättelse,

dock att vissa vägar eller vägdelar må, därest väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

efter samråd med vederbörande länsstyrelse så prövar lämpligt,

utföras efter för enklare vägar gällande tekniska bestämmelser.

På sätt i statsverkspropositionen^ för åren 1927 (sjätte huvudtiteln sid.

34) och 1928 (sjätte huvudtiteln sid. 24) omförmiiles har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

upprättat plan för bedrivande av arbetena å ifrågavarande

tillfartsvägar.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande AV 6.

Väg- och vatienhyggnadsstyrelsen erinrar nu om att ovannämnda byggnadsplan,

som avsåge en arbetstid av 10 år, vore upprättad under förutsättning

av ett årligt anslag av 300,000 kronor; och syntes detta belopp hädanefter

böra årligen anvisas, för att arbetena skulle kunna färdigställas inom rimlig

tid. Inom Norrbottens län hade ett samt inom vartdera av Västerbottens

och Jämtlands län två företag påbörjats, varjämte ytterligare ett företag

komme att under innevarande budgetår igångsättas inom Västerbottens län.

I överensstämmelse härmed har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för

budgetåret 1929/1930 äskat ett anslag för ändamålet av 300,000 kronor.

I detta sammanhang har departementschefen anmält en framställning från

Arjeplougs tingslags väghållningssJcyldiga rörande byggande av tillfartsväg från

Arjeploug till inlandsbanan mellan Sorsele och A vaviken. Sökandena hava

därvid anfört, bland annat, att sedan jämlikt riksdagens beslut inlandsbanan

komme att framdragas över Avaviken i stället för över Kasker, ett tvingande

behov uppstått att ordna kommunikationsfrågan inom södra delen av kommunen,

framför allt genom åstadkommande av tillfartsväg till inlandsbanan

och hava sökandena hemställt om ett anslag å 1,080,000 kronor att under

loppet av fem år utgå med 216,000 kronor årligen för byggande för en beräknad

kostnad av 1,200,000 kronor av eu 4.5 meter bred väg från Arjeploug

över Stentorp till Slagnäs.

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande:

»Sedan inlandsbanans tidigare beslutade sträckning från Sorsele norrutöver

Kasker förbi Arjeploug genom beslut av 1928 års riksdag ändrats så,

att banan från Sorsele kommer att gå i ostlig riktning mot Arvidsjaur, tala

starka billighetsskäl för att de trakter, som sålunda gått miste om järnvägsförbindelse,

såvitt möjligt beredas hjälp att medelst nödiga väganläggningar

tillgodose föreliggande kommunikationsbehov. Av den förebragta utredningen

synes framgå, att den ifrågasatta vägen mellan Arjeploug och Slagnäs

skulle fylla ett trängande behov och kraftigt bidraga till därav berörda

trakters utveckling. Till arbetets påbörjande redan nästa budgetår lära

emellertid erforderliga medel icke kunna beredas utan måste därmed för

närvarande anstå.

Beträffande behovet av statsmedel för utförande av de i omförmälda plan

upptagna åtta vägföretag har detta numera uppskattats till 3,210,000 kronor,

innebärande en ökning i jämförelse med tidigare beräkning av 15,000

kronor. Av dessa företag hava fem påbörjats, och har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

för avsikt att under innevarande budgetår påbörja ytterligare

ett företag.

De hitintills beviljade anslagen, tillhopa 500,000 kronor, beräknas bliva

förbrukade under innevarande budgetår. För nästkommande budgetår torde

icke kunna avses högre belopp än vad för innevarande budgetår beviljats

eller 250,000 kronor.»

Utskottets

yttrande.

Med tanke särskilt på att den av departementschefen omförmälda, av Inlandsbanans

förändrade sträckning betingade väganläggningen mellan Arjeploug

och Slagnäs må kunna snarast möjligt påbörjas, vill utskottet tillstyrka,

att anslagsbeloppet höjes från av Kungl. Maj:t föreslagna 250.000

kronor till 300.000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

■Statsutskottets utlåtande .Yr 6''. 15

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag

och de av herrar Bergqvist m. tl. och Hage m. ii i ämnet

väckta motionerna (1:66 och II: 110) samt med bifall till herrar

Roséns och E. Jonssons förenämnda motion (I: 129), må för

byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 300,000 kronor.

14:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14) hemställer utskottet,

att riksdagen må för fullbordande av enkel bygdeväg mellan

Muodoslombolo och Saivomuotka i Norrbottens län för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 18,000

kronor.

l5:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15) hemställer utskottet,

att riksdagen må för anläggning av enkel bygdeväg från Areavaara

mer Htiuki till Kieksisvaara i Norrbottens län för budgetåret

1929 1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 70,000

kronor.

16:o) Kungl. Maj:t har (punkt 16) föreslagit riksdagen att till förbättring

och underhåll av för automobiltrafiken viktiga gator och vägar i städerna

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 7.320,000 kronor,

att direkt utgå av automobilskattemedel.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 18 och 19 av åberopade statsrådsprotokollet.

I anslutning till ett av riksräkenskapsverket framställt alternativt förslag

förutsattes, att automobilskattemedlen skola över vederbörande utgiftsanslag

ingå till en särskild fond, varifrån utgifterna sedermera bestridas, allt på

sätt närmare framgår av en av chefen för finansdepartementet lämnad redogörelse

(Inkomsterna: sid. 12 och 13) av följande lydelse:

>Riksräkenskapsverkets primära förslag i avseende å automobilskattemedlen

innebär, att de inflytande medlen skulle ställas till förfogande för allmänna

budgetändamål, i följd varav de utgifter för vägväsendet, som för närvarande

bestridas av ifrågavarande medel, framdeles skulle komma att avvägas under

jämförelse med andra utgiftskrav å budgeten i stället för att automatiskt

utflöda efter automobilskattemedlens växande avkastning. Tvivelsutan skulle

förslaget medföra en i och för sig önskvärd reda och förenkling i budgettekniskt

hänseende. Med hänsyn till de intressen av skilda slag, som äro

knutna till den gällande ordningen för automobilskattemedlens användning,

har jag likväl icke ansett mig böra förorda en sådan anordning. Jag inskränker

mig därför till att på denna punkt tillstyrka bifall till riksräkenskapsverkets

alternativa förslag, enligt vilket, med bibehållande av det hit
-

T 7*7/-

anläggning

Muodoslombolo—

Saivomuotka

[14.]

Väg
anläggning

.Areavaara—

Kieksisvaara.

[15.]

Förbättring

och underhåll

av för automobiltrafiken

viktiga gator

och vägar i

städerna.

[16.]

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

tillsvarande sambandet mellan inkomster av automobilskattemedel och vissa

utgifter för vägväsendet, inkomsterna skola, över utgiftsanslagen, som böra

erhålla förslagsanslags natur, ingå till en särskild fond i stället för att uppsamlas

å vederbörande reservationsanslag, varigenom budgetredovisningarna

vid jämförelse mellan olika år skulle bliva mera rättvisande än vad nu är

fallet. Mot detta förslag har, som nämnts, väg- och vattenbyggnansstyrelsen

förklarat sig ej hava någon invändning.»

utskottets Med hänsyn till riksdagens tidigare fattade beslut i fråga om upptagandet

yttrande. • vi]vsstaten av anslagen till bank- och fondinspektionen, försäkringsinspektion

samt patent- och registreringsverket får utskottet tillstyrka det nu föreslagna

ändrade förfaringssättet för automobilskattemedlens redovisning. Av

vad i ärendet förekommit, föranledes dock utskottet framhålla, att ifrågavarande

medel såsom härflytande av en automobilträfiken pålagd särbeskattning

alltjämt äro avsedda att uteslutande tjäna vissa därmed sammanhängande

bestämda ändamål och alltså icke få tagas i anspråk för tillgodoseende

av andra budgetära krav.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må till förbättring och underhåll av för automobiltrafiken

viktiga gator och vägar i städerna för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 7,320,000 kronor,

att direkt utgå av automobilskattemedel.

Förbättring 17:o) Ivungl. Maj:t har (punkt 17) föreslagit riksdagen, att till förbättring

och underhall q^,], underhåll av för automobilträfiken viktiga vägar å landsbygden för budbiltrafiken

getåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 29,280,000 kronor, att

viktiga vägar direkt utgå av automobilskattemedel.

å landsbygden.

[17.] I samband med Ivungl. Maj:ts förevarande förslag har i följande inom

andra kammaren väckta motioner hemställts,

dels av herr A. Danielsson m. fl. (motionen nr 69) att riksdagen i skrivelse

till Ivungl. Maj:t måtte anhålla att Kungl. Maj:t till förbättring av för

automobilträfiken särskilt viktiga vägar å landsbygden av automobilskattemedlens

länsfonder måtte lämna bidrag med högst tre fjärdedelar av den

beräknade kostnaden, där ej Ivungl. Maj:t på grund av särskilda skäl finner

högre bidrag böra beviljas;

dels av herr E. Bengtsson i Kullen (motionen nr 207) att riksdagen måtte

besluta en sådan ändring av § 3 mom. 1 i förordningen om fördelning av

automobilskattemedel, att det jämlikt nämnda författningsrum av automobilskattemedel

utgående bidraget till vägunderhåll och vinterväghållning höjes

från 25 till 45 % av verkliga kostnaden därför;

clels av herr G. Pettersson i Hällbacken (motionen nr 221) att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte framhålla angelägenheten av, att högre

anslag av bilskattemedel måtte utgå till anordnande av skenfria vägkorsningar

av järnväg å redan befintliga allmänna vägar;

opaginerad Kontrollera mot PDF

StatiuUkottets utlåtande Nr tf.

dels och av herr 0. Jeppsson in. il. (motionen nr 239) att riksdagen måtte

besluta, att 3 § 1 mom. Kungl. Maj:ts förordning den 28 maj 1920 om fördelning

av antomobilskattemedel skall liava följande lydelse:

»1 inom. Av landsbygdens andel av skattemedel fördelas åttiofem procent

på följande sätt:

a) Till väghållningsdistrikt, vars samtliga vägar övertagits till underhåll

medelst vägkassan, utgår bidrag med femtio procent av distriktets verkliga

kostnad — — — byggande av väg.

Till grund — — —• förklaras förverkad.

b) Vad av — — — särskilda län.»

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna.

Sedermera har Kungl. Maj:t i eu till riksdagen den 1 februari 1929 avlåten

proposition, nr 34, vilken hänvisats till statsutskottets förberedande

behandling, under åberopande av propositionen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikation särenden för samma dag, föreslagit riksdagen

antaga följande

»Förslag
till
F

ö r o r d n i n g
om

ändrad lydelse av 3 § 1 inom. i förordningen den 28 ma j 1926 (nr 161)

om fördelning av automobilskattemedel.

Härigenom förordnas, att 3 § 1 mom. i förordningen den 28 maj 192G

om fördelning av automobilskattemedel skall i nedan angivna del hava följande

ändrade lydelse:

^ §•

1 mom. Av landsbygdens andel av skattemedlen fördelas åttiofem procent

på följande sätt:

a) Till väghållningsdistrikt, vars samtliga vägar övertagits till underhåll

medelst vägkassan, utgår bidrag med trettio procent av distriktets verkliga

kostnad för vägunderhåll och vinterväghållning under nästföregående kalenderår,

dock allenast därest vägunderhållet hela det året ålegat vägkassan; och

skall därvid i nämnda kostnad jämväl inbegripas all förvaltningskostnad,

som icke uppenbarligen avser byggande av väg.

Till grund —--förklaras förverkad.

b) Yad av — — — särskilda län.

Denna förordning skall träda i tillämpning vid fördelning av de under

budgetåret 1929/1930 influtna automobilskattemedel.»

Bihang till riksdagens protokoll 1929. tf samt. tf häft. (Nr 6.) M4 S9 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till det vid propositionen

fogade statsrådsprotokollet.

I anledning av förevarande proposition hava inom riksdagen väckts följande

motioner, nämligen

dels två likaljdande, väckta den ena inom första kammaren, nr 221, av

herrar J. Andersson och A. 0. Frändén och den andra inom andra kammaren,

nr 341, av 0. N. Olsson i Broberg in. fl., däri hemställts, att riksdagen

måtte besluta sådan ändring av 3 § 1 mom. a) i förordningen den 28 maj

1926 (nr 161) om fördelning av automobilskattemedel, att det jämlikt nämnda

lagrum utgående underhållsbidraget bestämmes till fyrtio procent;

dels oclc inom andra kammaren, nr 355, av herr 0. Olsson i Kullenbergstorp

m. fl., däri hemställts, att riksdagen med anledning av Kungl. Maj:ts

proposition nr 34 måtte antaga följande förordning om ändrad lydelse av

3 § i förordningen den 28 maj 1926 (nr 161) om fördelning av automobilskattemedel

:

»Härigenom förordnas, att 3 § i förordningen den 28 maj 1926 om fördelning

av automobilskattemedel skall i nedan angivna delar hava följande

ändrade lydelse:

3§-

1 mom. Av landsbygdens andel av skattemedlen fördelas åttioåtta procent

på följande sätt:

a) Till väghållningsdistrikt, vars samtliga vägar övertagits till underhåll

medelst vägkassan, utgår bidrag med fyrtio procent av distriktets verkliga

kostnad för vägunderhåll och vinterväghållning under nästföregående kalenderår,

dock allenast därest vägunderhållet hela det året ålegat vägkassan;

och skall därvid i nämnda kostnad jämväl inbegripas all förvaltningskostnad,

som icke uppenbarligen avser byggande av väg.

Till grund--— — — förklaras förverkad.

b) Yad av omförmälda åttioåtta procent återstår skall tillgodokomma de

särskilda länen i förhållande till de belopp, som influtit i automobilskatt

från respektive läns landsbygd, därvid iakttages, att Kalmar läns landstingsområden

betraktas såsom särskilda län.

2 mom. Av återstående tolv procent må ett belopp, motsvarande högst

en halv procent av landsbygdens andel av skattemedlen, enligt Konungens

förordnande användas till understödjande av sådana forsknings- och undersökningsarbeten,

som anses i synnerlig grad befrämja ett ändamålsenligt

användande av ifrågavarande skattemedel, och återstoden mellan länen fördelas

på sätt Konungen förordnar.

Denna förordning skall träda i tillämpning vid fördelning av de under

budgetåret 1929/1930 influtna automobilskattemedel.»

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6. 19

I förberörda proposition, nr 34, liar departementschefen anfört bland annat

följande:

»I förslaget till riksstat för budgetåret 1929/1930 bär å inkomstsidan under

titeln automobilskattemedel uppförts ett belopp av 42,000,000 kvon or. Till

det statsverkspropositionen, sjätte huvudtiteln, bifogade statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden bär jag under punkt 18 anfört, att enligt

uppgift från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen 1927 års kostnad för vägunderhåll

och vinterväghållning utgjorde ungefär 34,110,000 kronor, och att eu viss

ökning av berörda kostnader torde hava ägt rum under år 1928, särskilt som

från och med den 1 januari 1928 vägar med en uppskattad underhållskostnad

av omkring 2,440,000 kronor lära övertagits till underhåll medelst vågkassan,

så att statsbidrag för år 1929 komme att beräknas å verkliga kostnaden

för dessa vägars underhåll. Ifrågavarande kostnadssumma för år

1928 har därför av mig ansetts kunna skäligen beräknas till 36,000,000 kronor.

Därest riksdagen finner skäl bifalla Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

framlagda förslag, att det ordinarie förslagsanslaget till ytterligare bidrag

till vägunderhållet på landet m. in., att direkt utgå av automobilskattemedel,

skall upptagas med ett belopp av 5,400,000 kronor, samt under förutsättning,

att det jämlikt förordningen om fördelning av automobilskattemedel till väghållningsdistrikten

direkt utgående väghållningsbidraget i enlighet med av

mig nu framfört förslag liöjes från 25 till 30 procent, skulle de för budgetåret

1929/1930 beräknade automobilskattemedlen komma att approximativt

fördelas på sätt åskådliggöres av efterföljande sammanställning:

1929—1930 års automobilsicattemedel.

42,000,000 kr.

Till vägunderhåll m. m. Återstod att fördelas mellan

enligt 60 § väglagen städer och landsbygd

5,400,000 kr. 36,600,000 kr."

Städernas totala andel (20 %) Landsbygdens totala andel (80 %)

7,320,000 kr. 29,280,000 kr.

Utjämningsandelen (15 %) Återstående andel (85 %)

4,392.000 kr. 24,888,000 kr.

Vägdistriktens direkta Länens ordinarie andelar

väghållningsbidrag (30 % 14,088,000 kr.

å verklig kostnad)

10,800,000 kr.

De medel, som skola tillgodokomma de särskilda länsfonderna att användas

för i § 4 av förutnämnda kungörelse den 22 oktober 1927 angivna

ändamål, uppgå efter avsättning av medel till forskningsarbeten m. m. i

runt tal till 18.3 miljoner kronor. Därest samma belopp, som ovan beräknats,

antages utgå till vägunderhåll m. in., nämligen 2 miljoner kronor,

återstå ungefär 16.3 miljoner kronor till rena vägförbättringsarbeten. Av

de beräknade automobilskattemedlen för budgetåret 1929/1930 kunna sålunda

icke mindre än 18.2 miljoner kronor beräknas komma att tagas i an
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr fi.

Utskottets

yttrande.

språk såsom bidrag till vägunderhåll m. ro., därest förevarande förslag

om förhöjd bidragsprocent vinner riksdagens bifall, mot endast ungefär

11.7 miljoner kronor av de under budgetåret 1927/1928 influtna automobilskattemedel.

Ökningen utgör alltså 6.6 miljoner kronor. Motsvarande ökning

av de för förbättringsarbeten disponibla beloppen uppgår till endast omkring

800,000 kronor.

Med hänsyn till vikten av att, såsom jag framhållit, erforderliga åtgärder

vidtagas för vägarnas förbättring och förstärkning torde man icke böra genom

ytterligare begränsning av bidragsmedlen föranleda, att dessa arbeten måste

eftersättas, så mycket mindre som det visat sig alltmer av behovet påkallat

att öka bidragsprocenten till förbättringsarbeten utöver två tredjedelar av

den beräknade kostnaden i syfte att lätta vägdistriktens börda och underhjälpa

genomförandet av relativt dyrbara men för automobiltrafiken viktiga

företag. Därest riksdagen ej har något att därutinnan erinra, har jag också

för avsikt att föreslå Kungl. Maj:t sådan ändring av stadgandena i ämnet,

att bidragsprocenten till förbättringsarbeten bestämmes till högst tre fjärdedelar

av den beräknade kostnaden, där Kungl. Maj:t ej på grund av särskilda

skäl finner högre bidrag böra beviljas.»

Medan för närvarande bidraget från automobilskattemedel till förbättringsarbeten

i regel utgår med två tredjedelar av de beräknade kostnaderna,

förutsättes nu av departementschefen, att sagda bidrag hädanefter skulle

få bestämmas till högst tre fjärdedelar, där ej Kungl. Maj:t på grund av

särskilda skäl funne högre bidrag böra beviljas. Mot den sålunda ifrågasätta

ändringen av stadgandena i ämnet har utskottet för sin del intet att

erinra.

Vad därefter angår bidraget av automobilskattemedlen till vägarnas

underhåll må till frågans klarläggande erinras, att det från automobilskattemedel

utgående bidraget för vägunderhållet till vägdistrikt, där underhållet

övertagits av vägkassan, vid 1928 års riksdag höjdes från 20 till

25 procent. Detta höjda bidrag utgår å 1928 års kostnader för underhåll.

Av Kungl. Maj:t har nu föreslagits en höjning av sagda bidrag till 30 procent,

att utgå å kostnaderna för 1929 års underhåll. Efter vad utskottet

inhämtat, kunna — enligt verkställda överslagsberäkningar — de totala väg

underhållskostnaderna under 1929 ej väntas understiga 37.6 miljoner kronor,

varav högst 1.5 miljoner kronor skulle falla å de 33 av landets 379 vägdistrikt,

vilkas vägkassor ej ännu övertagit vägunderhållet. Kostnaderna för

underhållet inom övriga 346 distrikt har under 1929 beräknats uppgå till i

runt tal 36 miljoner kronor, varav enligt Kungl. Maj:ts förslag 30 procent

skulle utgå av de under budgetåret 1929/1930 inflytande automobilskattemedlen

med sammanlagt 10,800,000 kronor (jqq • 36,000,000^.

Att man vid beräkningen av kostnaderna för bestridandet av det ordinarie

30-procentsbidraget enligt väglagen — av vilket hälften numera utgår

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stals utskottets utlåtande Nr ti.

21

av automobilskattemedel — kunnat utgå från samma totalsiffra av 36,000,000

kronor, oaktat dylikt bidrag skall tilldelas även distrikt med naturaunderhåll,

beror därpå, att nämnda bidrag ej skall räknas på 1929 års utan på

1928 års underhållskostnader, vilka totaliter beräknats till allenast 36,000,000

kronor mot såsom nyss nämnts cirka 37,500,000 kronor för 1929.

Automobiltrafikens utveckling har som bekant nödvändiggjort eu genomgripande

omdaning av hela vårt vägväsen med därav följande ökade bördor

för de väghållningsskyldiga. Särskilt tyngande äro de alltjämt stegrade kostnaderna

för vägarnas underhåll. Att automobiltrafiken bär en alltför ringa del

av de nuvarande underhållskostnaderna, lärer vara tämligen allmänt erkänt.

Enligt vad som vid trafikräkningar utrönts, borde automobiltrafiken rättvisligen

svara för den ojämförligt största delen av nämnda kostnader, sannolikt

minst 75 % och inom eu nära framtid inemot 90 %, medan i verkligheten

automobilväsendets bidrag till underhållet för närvarande utgör allenast

40 % (hälften av det ordinarie 30-procentsbidraget samt 25 procents extra

bidrag till vägdistrikt, där vägkassorna helt övertagit underhållet).

Utskottet måste för sin del finna goda skäl tala för en höjning av det extra

underhållsbidraget från nuvarande 25 till 40 procent. Inräknat den hälft av det

ordinarie bidraget, som täckes av sagda medel — eller alltså 15 % — skulle

dock automobiltrafikens bidrag till underhållet komma att uppgå till allenast

55 %. Utskottet förbiser ej den minskning i förbättringsarbetenas anpart

av automobilskattemedlen, som härigenom inträder. Utan att underskatta

värdet av nu över hela landet pågående livliga arbete med vägarnas förstärkning

jämte rätnings- och utvidgningsåtgärder av olika slag, vill dock

utskottet erinra om de ökade bördor, detta inneburit för de enskilda vägdistrikten.

I ej ringa utsträckning hava vägkassorna blivit så ekonomiskt

betungade, att svårigheter föreligga för igångsättande av ytterligare förbättringsarbeten,

hur önskvärda dylika än vore och även om statsbidrag härför

kan påräknas med ökat belopp. Under alla förhållanden lärer med fog

kunna göras gällande, att vägväsendets av en alltjämt tillväxande automobiltrafik

föranledda hastiga utveckling ej längre får ske på bekostnad av de

väghållningsskyldiges berättigade krav att erhålla vederbörlig anpart av

själva underhållskostnaderna ersatt.

Beträffande det motionsvis framförda yrkandet på eu sänkning av utjämningsandelen

(från nuvarande 15 % till 12 %) vill utskottet endast erinra,

att ifrågavarande andel avser att undanröja de orättvisor, som skulle uppkomma

därest medlen fördelades mellan olika län allenast i förhållande till

de automobilskattebelopp, som därifrån influtit. En dylik utjämning, som

närmast betingats av automobilfordonens rörlighet, lärer framstå desto nödvändigare

på grund av de inflytande inkomsternas otillräcklighet, och utskottet

kan vid sådant förhållande ej tillstyrka någon sänkning av ifrågavarande

procentsats.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

I väckta motioner nr 221 ock 222 (varav den sistnämnda av utskottet

tidigare anmälts under punkt 9 härovan) har framhållits önskvärdheten

av högre anslags tilldelning för anordnande av skenfria vägkorsningar av

järnväg. Utskottet finner de motionsvis anförda synpunkterna beaktansvärda.

Man lärer dock hava anledning antaga, att ifrågavarande angelägenhet

skall utan särskild framställning från riksdagen i tillfyllestgörande grad uppmärksammas.

Med erinran slutligen att herr Danielssons motionsvis framförda önskemål

om ökat bidrag till förbättringsarbeten blivit i den framlagda propositionen

beaktade, får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

framställda förslag till förbättring och underhåll av för automobiltrafiken

viktiga vägar å landsbygden för budgetåret 1929/1930

anvisa ett extra förslagsanslag av 29,280,000 kronor, att direkt

utgå av automobilskattemedel;

b) i anledning av Kungl. Maj:ts i särskild proposition, nr

34, framställda förslag samt herrar Bengtssons i Kullen och

Jeppssons in. fl. motioner (II: 207 och 239) ävensom med bifall

till de av herrar J. Andersson och Frändén, Olsson i

Broberg m. fl. samt Olsson i Kullenbergs torp m. fl. i ämnet

väckta motionerna (I: 221 samt II: 341 och 355), den sistnämnda

i vad den avser höjning av utgående bidrag för vägunderhåll,

godkänna följande

»Förslag

till

Föro r cl 11 i 11 g

om ändrad lydelse av 3 § 1 mom. i förordningen den 28 maj 1920 (nr Kil)

om fördelningen av automobilskattemedel.

Härigenom förordnas, att 3 § 1 mom. i förordningen den 28 maj 1926

om fördelning av automobilskattemedel skall i nedan angivna del hava följande

ändrade lydelse:

3 §•

1 mom. Av landsbygdens andel av skattemedlen fördelas åttiofem procent

på följande sätt:

a) Till väghållningsdistrikt, vars samtliga vägar övertagits till underhåll

medelst vägkassan, utgår bidrag med fyrtio procent av distriktets verkliga

s. 23 Kontrollera mot PDF

‘Statsutskottets utlåtande Nr (1.

23

kostnad för vägunderhåll och vinterväghållning under nästföregående kalenderår,

dock allenast därest vägunderhållet hela det året ålegat vägkassan; och

skall därvid i nämnda kostnad jämväl inbegripas all förvaltningskostnad,

som icke uppenbarligen avser byggande av väg.

Till grund — — — förklaras förverkad,

b) Vad av — — — särskilda län.

Denna förordning skall träda i tillämpning vid fördelning av de under

budgetåret 1929/1930 influtna automobilskattemedel.»

c) avslå ifrågavarande av herr Olsson i Kullenbergstorp m. ti

i ämnet väckta motion (II: 335), i vad den avser sänkning av

nuvarande utjänmingsandelen;

II. a) att herr Danielssons m. fl. i ämnet väckta motion

(II: 69) må anses besvarad med vad utskottet ovan anfört;

b) att de av herr Pettersson i Hällbacken väckta motionerna

(II: 221 och 222) ej må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

18:o) Kungl. Maj:t har (punkt 18) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie

förslagsanslaget till bidrag till vägunderhållet på landet m. m. nu

5.250.000 kronor, med 150,000 kronor till 5,400,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 19 och 20 av åberopade statsrådsprotokollet.

I en inom andra kammaren av herrar N. Hammarlund och G. Johanson

i Hallagården väckt motion, nr 11, har hemställts, att det i årets statsverksproposition

(sjätte huvudtiteln, punkt. 18—19) föreslagna ordinarie förslagsanslaget

till bidrag till vägunderhållet på landet, nämligen 10,800,000 kronor,

helt måtte utgå av skattemedel i vanlig ordning.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning,

får utskottet hänvisa till motionen.

Det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till vägunderhållet på landet är

avsett dels till gäldande av den enligt 60 § väglagen på staten belöpande

andelen, tre tiondelar, av kostnaden för vägunderhåll och — jämlikt beslut

av 1927 års riksdag — jämväl för vinterväghållning, dels och — ävenledes

enligt beslut av 1927 års riksdag — för bestridande av det enligt 9 § i lagen

den 13 juni 1919 om ödebygdsvägar, rrtöver nyssnämnda ordinarie statsbidrag,

av statsmedel utgående tilläggsbidrag av minst tre och högst sex

tiondelar av underhållskostnaden. Anslaget, som för budgetåret 1923/1924

utgjorde 3,200,000 kronor, har sedermera höjts, för budgetåret 1924/1925 till

4.700.000 kronor och för budgetåret 1925/1926 till 5,500,000 kronor. Med

Bidrag till

vägunderhållet

på

landet.

[18.]

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottets

yttrande.

bifall till Kungl. Maj:ts förslag beslöt 1927 års riksdag höjning av anslaget

till 8,500,000 kronor samt dess täckande till hälften med automobilskattemedel.

I riksstaten för budgetåret 1928/1929 bär anslag för ifrågavarande ändamål

upptagits på följande sätt:

Bidrag till vägunderhållet på landet m. in., ordinarie förslagsanslag

.............................................................................. kronor 5,250,000.

Ytterligare bidrag till vägunderhållet på landet in. m.,

ordinarie förslagsanslag, att direkt utgå av automobilskattemedel.

......................................................................................... » 5,250,000.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Det utbetalta statsbidraget till vägunderhållet på landet har under budgetåren

1923/1928 uppgått till respektive omkring 5,864,000, 7,342,000, 8,235,000,

8,790,(XX) och 9,250,000 kronor. Enligt uppgift från väg- och vattenbyggna.

dsstyrelsen utgjorde 1927 års kostnad för vägunderhåll och vinterväghållning,

varå det år 1928 utgående statsbidraget beräknas, ungefär 34,110,000

kronor, vadan behållning å de för innevarande budgetår beviljade anslagen

till ifrågavarande bidrag väntas uppstå. Emellertid torde en viss ökning

av berörda kostnader under år 1928 hava ägt rum, särskilt som från och

med den 1 januari 1928 vägar med en uppskattad underhållskostnad av omkring

2,440,000 kronor lära övertagits till underhåll medelst vägkassan, så

att statsbidraget för år 1929 kommer att beräknas å verkliga kostnaden för

dessa vägars underhåll. Kostnadssumman för år 1928 synes skäligen kunna

beräknas till 36,000,000 kronor, i följd varav till ifrågavande statsbidragskulle

åtgå 10,800,000 kronor. Härav torde hälften eller 5,400,000 kronor

böra täckas av automobilskattemedel. Härom gör jag framställning under

nästföljande punkt.»

Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, vilket innebär, att hälften av kostnaderna för det ordinarie

vägunderhållsbidraget i likhet vad för budgetåren 1927/1928 och 1928/1929

ägt rum bestrides av automobilskattemedel.

Utskottet, som alltså ej kunnat tillstyrka den i ämnet väckta motion,

hemställer,

a) att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

förslag höja det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till vägunderhållet

på landet m. m., nu 5,250,000 kronor, med 150,000

kronor till 5,400,000 kronor,

b) att den av herrar Hammarlund och Johanson i Hallagården

väckta motionen (II: 11), ej må av riksdagen bifallas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

2 5

19:o) I anslutning till vad under nästföreg&endo punkt anförts, hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i enlighet med Kungl. Muj:ts förslag, höja

det ordinarie förslagsanslaget till ytterligare bidrag till vägunderhållet

på landet m. m., att direkt utgå av automobilskattemedel,

nu 5,250,000 kronor, med 150,000 kronor, till 5,400,000

kronor.

Ytterligare

bidrag till

vägunderkållet

på

landet in. m

[19.

20:o) I enlighet med Kungl. Mapts förslag (punkt 20) hemställer utskottet,

att riksdagen må för bestridande av statsverkets andel i kostnaden

för vägdelningar för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra

förslagsanslag av 2,000 kronor.

Statsverkets

andel i

kostnaden för

vägdelningar.

[20.]

21 :o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22) hemställer utskottet,

att riksdagen må till understöd åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt

för budgetåret 1929/1980 anvisa ett extra reservationsanslag

av 200,000 kronor.

Understöd

åt synnerligt

betungade

väghållnings - distrikt.

[21.]

Hamnar och farleder.

22:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts (punkt 22) framställda förslag hemställer

utskottet,

att riksdagen må, till hamn- och farleds undersökningar för

budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av

15,000 kronor.

Hamn- och

farleds undersökningar.

[22.]

23:o) Kungl. Maj:t har (punkt 23) föreslagit riksdagen att för statens fiskehamnar

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 290,000

kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet sid. 23—26.

Statens

fiskehamnar.

[23.]

I eu inom första kammaren av herr T. Östergren väckt motion, nr 69, har

hemställts, att riksdagen ville besluta anlägga en fiskehamn vid Utklipporna

i Blekinge skärgård enligt det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uppgjorda

förslaget för eu beräknad kostnad av 665,000 kronor, att för påbörjande

av detta arbete anslå 50,000 kronor som extra reservationsanslag förbudgetåret

1929/1930.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, hänvisas

till motionen.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

För budgetåret 1928/1929 är i riksstaten upptaget ett reservationsanslag

av 200,000 kronor för bedrivande av arbeten å till fiskehamnsgruppen I (nybyggnader)

hörande arbeten.

I skrivelse den 31 augusti 1928 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen gjort

framställning i fråga om behovet av medel för statens fiskehamnar under

budgetåret 1929/1930.

Beträffande fiskehamnsgruppen I (nybyggnader) anför styrelsen i huvudsak

:

Av de till denna grupp hörande företagen vore de två första, hamnbyggnaderna

vid Herrevik och Byviken, färdigställda, och beräknades arbetena

vid Hölick vara avslutade under år 1928. Vid Lörudden hade arbetena

framskridit så långt, att vågbrytarna färdigbyggts, varemot uppmuddringen

av hamnen måste anstå till år 1929, då för detta ändamål lämplig materiel

bleve ledig från andra arbeten. Värskär syntes, såsom styrelsen tidigare

anmält, böra utgå ur byggnad splanen.

Vidare upprepar styrelsen sina föregående år gjorda framställningar om

utförande av fiskehamnen vid Byxelkrok samt anläggande av en statens

fiskehamn vid Utklipporna. Dylika framställningar hava jämväl

gjorts av länsstyrelsen i Kalmar län och Thure Nilsson beträffande Byxelkrok

samt av länsstyrelsen i Blekinge län i fråga om Utklipporna.

Beträffande medelsbehovet för arbeten inom fiskehamnsgruppen I

anför väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:

Av de vid ingången av budgetåret 1928/1929 tillgängliga medlen, 201,000

kronor, beräknades för färdigställande av hamnbyggnaderna vid Hölick och

Lörudden samt för styrelsens hamnavdelning åtgå 96,000 kronor, vadan

105,000 kronor återstode för påbörjande av arbetena vid Gnisvärd och

Torekov, vilka företag beräknades bliva slutförda under år 1930. För budgetåret

1929/1930 erfordrades dels för fortsättande av nyssnämnda hamnbyggnader

300,000 kronor, dels, i händelse av statsmakternas bifall till förslagen

om fiskehamn vid Byxelkrok och Utklipporna, för påbörjande av dessa arbeten

under senare hälften av sistnämnda budgetår 100,000 kronor, dels och

för styrelsens hamnavdelning under budgetåret 20,000 kronor eller sålunda

tillhopa 420,000 kronor.

Styrelsen hemställer därför, att till utförande av till fiskehamnsgruppen I

hörande arbeten måtte för budgetåret 1929/1930 anvisas 420,000 kronor.

Vidkommande fiskehamnsgruppen II (muddringshamnar) anför styrelsen

i huvudsak:

Av de numera beslutade tretton företagen vore hamnförbättringarna vid

Gårdskär, Fågelsundet, Prästgrundet, Agb och Våtnäs fullbordade. Arbetet

vid Utvalnäs syntes böra utgå, då intressenterna icke ville till kronan överlåta

för hamnen nödig mark. Vid Hönö-Klåva vore de av 1928 års riksdag

beslutade arbetena avsedda att påbörjas under år 1929. Hamnförbättringen

vid Bergö beräknades bliva avslutad under år 1929. Vid Storrebben vore

arbetena utförda så när som på den i planen ingående fördjupningen av

hamnbassängen, beroende på att lämplig muddermateriel härför ej kunde

utan dryga transportkostnader bliva tillgänglig, förrän arbetena vid hamnförbättringarna

i Gävleborgs och Västernorrlands län avslutats. I samband

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr G,

27

med detta muddringsarbete vore avsett att utföra dels eu uppmuddring avnorra

inloppet till denna hamn förbi Svartlxällan, som numera vore ofarbart

med de större motorbåtar, fiskarena anskaffat, vilket muddringsarbete utgjorde

eu utvidgning av planen utan att därför den för anläggningen beräknade

kostnaden överskrecles, dels muddringen vid Könnskär samt vid de föreslagna

statsunderstödda hamnarna vid Sandskär och Brändskär.

Beträffande de återstående hamnarna inom gruppen, Skeppsmalen, Grisslan

och Marviksgrunnan, alla belägna i Yästernorrlands län, hade arbetarna vid

den sistnämnda hamnen påbörjats under år 1928. I fråga om Skeppsmalen

och Grisslan påginge underhandlingar om upplåtelse av mark. Vid Grisslan

syntes intressenterna ej för närvarande vilja överlåta nödig mark, varför

arbetena vid denna hamn ej torde komma att igångsättas inom den närmaste

tiden.

Av de för företag inom denna grupp anvisade medel, 1,250,000 kronor,

skulle emellertid jämlikt beslut av riksdagen användas dels 147,700 kronor

till hamnförbättringen vid Baskemölla och dels tillhopa 450,000 kronor till

arbeten inom gruppen I, varför hela anslaget till gruppen II — Baskemölla

hamn oberäknad — begränsats till 652,300 kronor. Då hittills utförda

arbeten kunnat utföras för ungefär den beräknade kostnaden, borde anslaget

kunna visa sig tillräckligt för arbetenas slutförande utom i vad avsåge den

av 1928 års riksdag beslutade utvidgningen av planen för Hönö-Klåva, som

skulle medföra eu beräknad kostnadsökning av omkring 200,000 kronor.

Styrelsen hemställer alltså, att för fullbordande av till fiskehamnsgruppen

II hörande arbeten måtte för budgetåret 1929/1930 anvisas 200,000 kronor.

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande:

»Till en början må meddelas, att Kungl. Maj:t den 28 september 1928

bemyndigat väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att påbörja hamnbyggnaden

vid Gnisvärd.

Vad beträffar styrelsens anslagsäskande för ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1929/1930, är det nödvändigt att bedriva statens fiskehamnsbyggnader

i så begränsad omfattning, som med ett ekonomiskt utförande

av arbetena är förenligt. I sådant syfte har Kungl. Maj:t den 9 november

1928 anbefallt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen låta tills vidare anstå med

arbetena vid Torekovs hamn, beträffande vilkas påbörjande beslut tidigare

meddelats. Med hänsyn härtill anser jag mig icke kunna tillstyrka anvisande

för sagda budgetår av större belopp än 90,000 kronor för fullbordande av

den till gruppen I hörande hamnbyggnaden vid Gnisvärd och för uppehållande

av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnavdelning samt 200,000

kronor till arbeten inom gruppen II för påbörjande av den av nästlidet års

riksdag beslutade hamnförbättringen vid Hönö-Klåva eller sålunda tillhopa

290,000 kronor. Vid bifall härtill kunna med anlitande jämväl av tidigare

beviljade anslag arbetena å fiskehamnar tillhörande grupp II bedrivas i avsedd

omfattning. Beträffande fiskehamnen vid Torekov bör arbetet därå

upptagas, så snart ske kan med hänsyn till ett planmässigt fullföljande av

arbetena å fiskehamnarna med den minskade arbetsstyrka, som förhållandena

påkalla.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

•Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottets

yttrande.

Statsunderstödda

fiskehamnar.

[24.]

På grund av vad sålunda anförts lärer det ej vara erforderligt att nu

taga ståndpunkt till vare sig den nya planen för fiskehamnen vid Byxelkrok

eller frågan om anläggning av hamn vid Utklipporna.»

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj ds förevarande förslag.

I väckt motion har hemställts om anslag till en fiskehamnsanläggning vid

Utklipporna utanför Blekinges sydkust, för vilket företag kostnaderna beräknats

till omkring 665,000 kronor. Den förebragta utredningen har

emellertid ej övertygat utskottet om ändamålsenligheten av den ifrågasatta

anläggningen.

Utskottet, som alltså avstyrker motionen, får hemställa,

a) att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj ds förevarande förslag

för statens fiskehamnar för budgetåret 1929/1930 anvisa ett

extra reservationsanslag av 290,000 kronor;

b) att herr Östergrens i ämnet väckta motion (1: 69) ej må

av riksdagen bifallas.

24:o) Kungl. Majd har (punkt 24) föreslagit riksdagen dels medgiva, att

statens fiskehamn vid Sm ögenholmarna må under de i statsrådsprotokollet

föreslagna villkor överlåtas å Smögens municipalsamhälle; dels ock för statsunderstödda

fiskehamnar för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag

av 200,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 27—30 av statsrådsprotokollet.

I två motioner, väckta inom andra kammaren, har hemställts,

i den ena, nr 71, av herr O. N. Olsson i Broberg m. fl., att åtminstone

det belopp, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för sin del för ifrågavarande

ändamål funnit för närvarande erforderligt, måtte beviljas och att

riksdagen alltså måtte för statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 300,000 kronor; samt

i den andra, nr 72, av herrar C. Brännberg och O. Osberg. att riksdagen

måtte till påbörjande av hamnarbetet på Bamsö under budgetåret 1929/1930

anvisa ett belopp av 100,000 kronor och att det av departementschefen under

punkt 24 i sjätte huvudtiteln äskade beloppet måtte höjas med 100,000

kronor till 300,000 kronor, samt att statsbidraget till hamnanläggningen vid

Bamsö måtte utgå med 95 procent av kostnaderna.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna.

För 1928/1929 har för ändamålet anvisats ett anslag av 250,000 kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1928 anför väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beträffande

medelsbehovet för ifrågavarande ändamål huvudsakligen följande:

I den skrivelse av den 26 juni 1928, som låg till grund för Kungl. Maj:ts

ovanberörda beslut den 29 juni 1928 angående statsbidrag till arbeten vid

Bovallstrand, Bamsjö och Yitemölla fiskehamnar, hade styrelsen angivit

ytterligare 11 företag och för ett av dessa — Vejby hamn i Kristianstads

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande AV ti. 20

län föreslagit ett första bidrag, varutinnan avgörandet alltjämt vore beroende

på Kungl. Maj:ts prövning. Hela arbetet vore beräknat draga eu

kostnad av 220,000 kronor och motsvarande statsbidrag till 88 % härav eller

193,600 kronor. För de övriga 10 företagen beräknades anslagsbehovet till

479,996 kronor. Vidare erfordrades för fullbordande av det redan beslutade

hamnarbetet vid Vitemölla ett anslag av 25,920 kronor. Sedan dess hade

ytterligare två ansökningar inkommit, avseende tillsammans ett anslagsbelopp

av 114,180 kronor. Hela det sålunda angivna anslagsbehovet skulle således

uppgå till 813,696 kronor.

Förutom nu avhandlade företag vore ett mycket stort antal dylika planerade,

särskilt i Göteborgs och Bolins län, varutinnan kunde hänvisas till

länsstyrelsens i nämnda län i 1926 års statsverksproposition omförmälda

skrivelse den 17 augusti 1925, vari framhölles behovet av utvidgning och

förbättring av ett flertal mindre fiskehamnar i länet, vilka arbeten beräknats

draga en kostnad av icke mindre än i runt tal 2,500,000 kronor.

Till undvikande av en allt mera stegrad stockning av i avvaktan på

statsbidrag vilande och av bifall förtjänta ansökningar torde det vara i

högsta grad påkallat att företaga en åtminstone i någon mån effektiv ökning

av ifrågavarande anslag. Eljest skulle för övrigt även riskeras, att endast

sådana ombyggnader av skadade hamnar, som ej kunde uppskjutas, och

andra av likartade skäl mera pressande arbeten skulle komma i åtnjutande

av anslag, under det att många andra arbeten, som väl behövde och förtjänade

att komma till utförande, skulle fördröjas i alltför hög grad.

Styrelsen, som anser det redan nu föreliggande behovet av dylika fiskehamnars

förbättring böra tillgodoses inom högst tre år framåt, hemställer

därför, att för statsunderstödda fiskehamnar måtte för budgetåret 1929/1930

anvisas 300,000 kronor.

Departementschefen har ej ansett sig kunna tillstyrka beviljande av större

belopp än 200,000 kronor.

Då det ur många synpunkter vore önskvärt, att kostnaderna för fiskehamnsanläggningarna

bestridas ej endast av staten utan jämväl till skälig

del av intressenterna, har departementschefen — i enlighet med vad vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen förordat — ansett sig böra tillstyrka, att statens

fiskehamn vid Smög enholmarna överlåtes å Smögens municipalsamhälle.

Såsom villkor för överlåtelsen torde bland annat böra föreskrivas, framhåller

departementschefen, dels att, på sätt stadgas i kungörelsen den 10 augusti

1928 (nr 328) angående statsbidrag till byggande, förbättring och underhåll

av allmänna hamnar och farleder, område för den gamla hamnen vid Smögen

avsöndras och lagfares samt att bägge hamnarna sammanslås till eu fiskehamn

att därefter med avseende å underhåll m. m. anses såsom en statsunderstödd

fiskehamn, dels ock att samhället skall under en tid av fem år

med en femtedel för varje år till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen inbetala

fem procent av anläggningskostnaden för den nya hamnen eller 10,600

kronor. Innan överlåtelse skedde, borde av samhället godkänt förslagskontrakt

upptagande erforderliga villkor underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Beträffande det motionsvis framställda yrkandet om medels beviljande till

hamnbyggnad vid det i trakten av Strömstad belägna Bamsö fiskeläge får

Utskottets

yttrande.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

utskottet erinra att på Västkusten finnes ett stort antal fiskeplatser, där

hamnförhållandena för närvarande synas mycket otillfredsställande. Ett ställningstagande

från riksdagens sida till frågan, i vad mån och i vilken ordning

mellan de olika platserna dessa missförhållanden kunna genom statens

medverkan avhjälpas, lärer svårligen kunna ske med mindre förslag härtill

från vederbörande myndigheter föreligger.

Med behjärtande emellertid av de motionsvis framförda kraven på högre

anslag för de statsunderstödda fiskehamnarna vill utskottet tillstyrka, att

ifrågavarande anslag för nästkommande budgetår bestämmes till 250,000 kronor,

vilket innebär en höjning med 50,000 kronor i förhållande till Kungl.

Maj:ts förslag.

Kungl. Maj:ts förslag om överlåtelse av statens fiskehamn vid Smögen

holmarna har ej givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) medgiva, att statens fiskehamn vid Smögenholmarna må

under de i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

den 4 januari 1929 angivna villkor överlåtas å Smögens muni

cipal samhälle;

b) i anledning av Kungl. Maj.ts förevarande förslag och de

av herrar Olsson i Broberg in. fl. och Brännberg samt Osberg i

ämnet väckta motionerna (II: 71 och 72) för statsunderstödda

fiskehamnar för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservaanslag

av 250,000 kronor.

Handelshatnnar

och

farleder.

[25.]

25:o) Kungl. Maj:t har (punkt 25) föreslagit riksdagen att till handelshamnar

och farleder för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag

av 250,000 kronor.

För innevarande budgetår utgör ifrågavarande anslag 250,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört bland annat följande:

»Genom beslut den 17 februari 1928 har Kungl. Maj:t medgivit, att staden

Åmål för utförande av anläggning av djuphamn vid Örnäs må erhålla statsbidrag

utan återbetalningsskyldighet med högst 77,500 kronor, ävensom till

påbörjande av arbetet beviljat 40,000 kronor att utgå av tillgängliga medel å

anslaget till understödjande av brobyggnader och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader

m. m.

Vidare har Kungl. Maj:t genom beslut den 31 augusti 1928 beviljat statsbidrag

till fem av de sex arbetsföretag, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

i sin ovanberörda skrivelse den 14 juli 1928 föreslagit till erhållande av bidrag

från anslaget till liandelshamnar och farleder, med sammanlagt 214,200 kronor,

nämligen till fortsättande av utvidgning och förbättring av Slite hamn med

57,000 kronor, påbörjande av utvidgning och fördjupning av Borgholms hamn

med 59,600 kronor, påbörjande av östra kajen i Mörbylånga hamn med 38,600

kronor, fullbordade av muddringsarbetena i Figeholms hamn med 19,000

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr (i.

31

kronor samt påbörjande av fördjupning av farleden till Törefors sågverk

och Töre hamn med 40,000 kronor. Därjämte har Kungl. Maj:t medgivit,

att till arbetsföretagen vid Borgholm, Mörbylånga och Törefors finge utgå

ytterligare statsbidrag, dock att det sammanlagda statsbidraget icke finge

överstiga respektive 159,600, 129,200 och 50,000 kronor. 1 vad framställningen

avsåge bidrag med 37,500 kronor för fullbordande av anläggning av

djuphamn vid Örnäs för Åmåls stad skulle Kungl. Maj:t framdeles meddela

beslut. Därest framställningen jämväl i denna del vinner bifall, skulle hela

anslaget för innevarande budgetår, 250,000 kronor, jämte disponibel reservation,

1,700 kronor, vara förbrukade.

Vidkommande den ifrågasatta fördjupningen av norra inloppet till Fårösund

kan jag med hänsyn till de stora kostnaderna icke under nuvarande

förhållanden förorda igångsättandet av detta arbete. Även bortsett från detta

företag föreligger otvivelaktigt ett starkt behov av medel för ifrågavarande

ändamål. Med hänsyn till nödvändigheten att begränsa statsutgifterna anser

jag mig dock förhindrad ifrågasätta, att förevarande anslag upptages till

högre belopp än för innevarande budgetår eller 250,000 kronor.»

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till handélshamnar och farleder för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 250,000

kronor.

26:o) Kungl. Maj:t har (punkt 26) föreslagit riksdagen att för upprens- Upprensning

ning av Oxdjupet för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservations- av 0xdJuPetanslag

av 53,900 kronor. C26-]

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 32—36 av åberopade statsrådsprotokollet.

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande:

»Såsom förut nämnts har riksdagen redan tidigare, år 1918, beviljat 200,000

kronor för upprensning av farledet genom Oxdjupet till 10 meters djup

under lågvatten och med 60 meters bottenbredd. Den i ärendet förebragta

utredningen giver vid handen, att tillvaron av de återstående försänkningarna

i farleden, vilka försänkningar ursprungligen utförts av militära skäl, medföra

allvarliga risker för sjöfarten, särskilt de större fartygen. Enligt vad

jag inhämtat anlöpes Stockholm i allt större utsträckning av fartyg av sådan

storlek, att de icke med tillbörlig trygghet kunna passera Oxdjupet i dess

nuvarande skick. Det synes alltså nödvändigt, att åtgärder med det snaraste

vidtagas för undanröjande av ifrågavarande olägenhet för sjöfarten på huvudstaden.

Beträffande de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framlagda olika alternativen

för upprensning till 10.5 meters djup av farleden — alternativ I

med eu bottenbredd i farleden av 130 meter och slutande å ett belopp av

61,500 kronor samt alternativ II med en bottenbredd av 115 meter och

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr ti.

Utskottets

yttrande.

Underhåll av

fiskehamnar.

[■27.]

Bidrag till

vissa kommunikationsändamål.

[28.]

slutande å ett belopp av 53,900 kronor — så utvisa de av chefen för marinstaben

och lotsstyrelsen avgivna yttrandena, att en upprensning enligt det

senare alternativet skulle vara tillfyllest. Då tillika arbetets utförande på

sistnämnda sätt beräknats innebära en kostnadsminskning av sammanlagt

omkring 28,000 kronor, varav, inberäknat kostnaden för återuppförande av

omförmälda brygga, nära 21,000 kronor skulle belöpa på åtgärder för försvarsväsendet,

anser jag mig böra förorda upprensningens utförande enligt

alternativ II.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hemställan, att kostnaderna för utförande

av ifrågavarande arbete skulle täckas av medel ur handels- och sjöfartsfonden,

vilken redan hårt anlitats för andra ändamål, kan jag icke biträda,

utan torde ett särskilt anslag för ändamålet begäras av riksdagen.

De av upprensningen föranledda kostnaderna för försvarsändamål torde

vid arbetets utförande enligt alternativ II såvitt utredningen hittills givit

vid handen komma att uppgå till omkring 10,500 kronor. När beloppet av

dessa kostnader efter arbetets utförande bättre kan bedömas, torde förslagtill

deras täckande få föreläggas riksdagen.

Medel för att efter upprensningens verkställande anordna ny fyrbelysning

vid Oxdjupet lära i sinom tid komma att äskas under tionde huvudtiteln.

»

Såvitt av utredningen framgår, utgöra de tidigare vid Oxdjupet av militära

skäl utförda försänkningarna ett hinder för den allmänna sjöfarten. Med hänsyn

härtill har utskottet ej velat motsätta sig Kungl. Maj:ts förslag om medels

anvisande för erforderlig upprensning av farleden. Utskottet hemställer

alltså,

att riksdagen må för upprensning av Oxdjupet för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 53,900

kronor.

27:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27) hemställer utskottet,

att riksdagen må till underhåll av fiskehamnar för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 25,000

kronor.

Vägtrafikväsendet.

28: o) Kungl. Maj:t har (punkt 28) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie

reservationsanslaget till bidrag till vissa kommunikationsändamål, nu

20,000 kronor, med 10,000 kronor till 30,000 kronor.

Under titeln »Vägar och kommunikationer» har sedan eu följd av år

varit i riksstaten uppfört ett ordinarie reservationsanslag av 20,000 kronor.

Med uteslutande ur riksstaten av nämnda anslag har 1928 års riksdag i riksstaten

för innevarande budgetår under titeln: »Bidrag till vissa kommunikationsändamål»

upptagit ett ordinarie reservationsanslag å 20,000 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6. 33

De utgifter, som avföras från ifrågavarande anslag, utgöras, bland annat,

av bidrag till ångbåts- och motorbåtstrafik å olika insjöar i Norrland, av

medel till avlönande av åborna å fjällstugorna vid vissa kommunikationsleder,

av Sveriges bidrag till den ständiga internationella föreningen för

frågor rörande vägväsendet samt av bidrag till den internationella luftfartskommissionen.

Departementschefen har i detta sammanhang anmält länsstyrelsens i Jämtlands

län skrivelse den 9 november 1928, däri länsstyrelsen hemställt, att

ett anslag av 10,000 kronor måtte anvisas såsom tillägg till nu ifrågavarande

anslag. Länsstyrelsen har därvid anfört, bland annat, följande:

Anslaget till vissa kommunikationsändamål torde numera icke vara tillräckligt

för fyllande av de anspråk, som ställdes på detsamma. Anledningen

härtill vore sannolikt, att person- och godstrafiken å de små ångbåtsleder,

till vars uppehållande anslaget till stor del användes, överginge från båttransporter

till motorfordon, allt efter som vägnätet utsträcktes. Det borde

tillses, att icke härigenom kommunikationerna på vissa orter försämrades

genom att ångbåtslinjer nedlades. Den äldre bebyggelsen hade i allmänhet

följt vattendragen och byar hade ofta anlagts runt en sjö. Om väg anlades

endast å ena sidan om en dylik sjö, bleve sjötrafiken från den andra sidan

så svag, att bolagen eller flottningsföreningarna, vilka plägade använda sina

bogserbåtar för dylik trafik, icke med ekonomisk fördel kunde fortsätta att

uppehålla trafiken utan särskilt tillskott. Man syntes emellertid befinna sig

i ett övergångsstadium av relativt kort varaktighet, beroende på det allmänna

vägnätets utveckling, varför eu tillfällig höjning av anslaget torde

vara tillräcklig.

I fråga om behovet av anslag för bidrag till vissa kommunikationsändamål

för nästkommande budgetår anför departementschefen följande:

»För budgetåret 1927/1928 stodo till förfogande för ifrågavarande ändamål

dels anslag å 20,000 kronor och dels en reservation från budgetåret 1926/1927

å omkring 25,700 kronor eller sammanlagt omkring 45,700 kronor. Utgifterna

från anslaget hava för budgetåret 1927/1928 uppgått till omkring 36,700

kronor, vadan således en reservation till innevarande budgetår å omkring

9,000 kronor förefinnes.

Enligt verkställd beräkning torde utgifterna å anslaget, med iakttagande

av största sparsamhet, för innevarande budgetår komma att uppgå till omkring

27,000 kronor, vadan nämnvärd reservation till nästa budgetår icke

väntas föreligga. Med hänsyn jämväl till de ökade anspråk, som ställas på

anslaget, lärer alltså en höjning av detsamma med 10,000 kronor vara erforderlig.

j>

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må höja det ordinarie reservationsanslaget till

bidrag till vissa Icommunilcationsändamäl, nu 20,000 kronor, med

10,000 kronor till 30,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 saml. 6 häft. (Nr 6.) 554 29 3

Utskottets

yttrande.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Bidrag

till skjutsentreprenader.

[29.]

Utgifter för

registrering

av automobiler

rrv. m.

[30.]

Understöd av

regelbunden

luftfart m. m.

[31 0.32.]

Byggnads
styrelsens
verksamhet.

[33.]

Utredningar

rörande tillämnade

byggnadsföretag

m. m.

[34.]

29:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29) hemställer ut□ttet,

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget till

bidrag till slcjutsentreprenader, nu 170,000 kronor, med 100,000

kronor till 70,000 kronor.

30:o) I enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt 30) hemställer utskottet,

att riksdagen må till bestridande av utgifter för registrering

av automobiler in. in. för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra

förslagsanslag av 20,000 kronor.

Luftfartsväsendet.

31:o) I fråga om Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31) om understöd av regelbunden

luftfart m. m. samt (punkt 32) om väderlekstjänst för luftfarten kommer

utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet

velat härigenom för riksdagen

anmäla.

Byggnadsväsendet.

32:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 33) hemställer utskottet,

att riksdagen må till upprätthållande av byggnadsstyrelsens

verksamhet för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av

90,700 kronor.

33:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 34) att för utredningar

rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. för budgetåret 1929/1930 anvisa

ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 66 av åberopade statsrådsprotokollet.

För utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. hava för nedan

angivna budgetår anvisats reservationsanslag till följande belopp, jämte

vilka ställts nettoutgifterna från anslagen:

Budgetår

Anslag

Nettoutgift

kronor

kronor

1923/1924 ...............

............ 25,000: —

17,689: —

1924/1925 .............

............ 25,000: —

5,920: —

1925/1926 ..............

........... 20,000: —

9,927: —

1926/1927 ..............

............ —

7,457: 07

1927/1928 ..............

............ —

4,830: 98

Anslaget är avsett till täckande av kostnaderna för genom byggnadsstyrelsen

verkställda utredningar eller andra förberedande åtgärder, såsom

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6. 35

exempelvis upprättande av ritningsförslag till byggnadsföretag för statens

räkning samt uppgörande av förslag till stadsplan å kronan tillhörigt område,

vilka icke skola bekostas av styrelsens anslag eller med särskilt anvisade

medel. Det har därvid förutsatts, att, därest byggnadsanslag beviljas

till företag, för vilket förberedande åtgärder vidtagits med anlitande av nu

ifrågavarande anslag, till sistnämnda anslag bör återföras vad därav för

ändamålet utgivits.

I skrivelse den 28 augusti 1928 har byggnadsstyrelsen hemställt, att för

ifrågavarande ändamål måtte för budgetåret 1929/1930 anvisas ytterligare

20.000 kronor. Av anslaget funnes för närvarande disponibelt ett belopp av

allenast 7,459 kronor. Under budgetåret 1928/1929 torde dock eventuellt till

anslaget kunna återbäras 2,000 kronor från det i riksstaten för sagda budgetår

upptagna men ännu icke till styrelsens förfogande ställda anslaget till

ny värmeledningsanläggning m. m. i nationalmuseum. Med hänsyn till den

disponibla reservationens ringa och för det med anslaget avsedda ändamålet

givetvis otillräckliga belopp ansåge sig styrelsen nu böra föreslå anvisande

av ytterligare anslag för budgetåret 1929/1930, och syntes styrelsen därvid

ett belopp av 20,000 kronor lämpligen böra beräknas.

Då en förstärkning av de för ifrågavarande ändamål tillgängliga medlen

syntes erforderlig, har departementschefen tillstyrkt byggnadsstyrelsens förslag.

Utskottet, som ansett ifrågavarande anslagsbelopp böra begränsas till

15.000 kronor, får hemställa,

att riksdagen må för utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag

m. m. för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra

reservationsanslag av 15,000 kronor.

34:o) Kungl. Maj:t har (punkt 35) föreslagit riksdagen att till avlöning av

länsarkitekter för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 57,000

kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr 70,

av herr T. Julin och den andra inom andra kammaren, nr 133, av herr M.

Andersson i Igelboda, har hemställts, att riksdagen behagade besluta att till

avlöning av länsarkitekter för budgetåret 1929/1930, utöver det av Kungl.

Maj:t i 1929 års statsverksproposition äskade anslaget av 57,000 kronor,

anvisa 3,000 kronor till anlitande av ytterligare biträde åt länsarkitekten i

Stockholms län, eller tillsammans 60,000 kronor.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning,

får utskottet hänvisa till motionerna.

Det extra anslaget till länsarkitekter höjdes för budgetåret 1928/1929

från 47,000 kronor till 52,000 kronor. Med denna förhöjning avsågs att bestrida

kostnaderna för ökande av antalet länsarkitektbefattningar från åtta

till nio.

Utskottets

yttrande.

Läns
arkitekter.

[35.]

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottets

yttrande.

Byggnader

och reparationer.

[36.]

Då behovet av ytterligare länsarkitektbefattningar med ökad styrka gjorde

sig gällande, särskilt såvitt angår övervakandet av stadsplaneregleringen och

byggnadsverksamheten i de allt talrikare uppväxande smärre samhällena i

olika delar av landet, har departementschefen, i anslutning till ett av byggnadsstyrelsen

framställt förslag, ansett sig böra förorda, att från och med

nästkommande budgetår ytterligare en länsarkitektbefattning inrättades. Beträffande

frågan, i vilka län den nya befattningen borde placeras, borde det

ankomma på Kungl. Maj:t att, sedan riksdagens beslut i anslagsfrågan förelåge,

därom fatta beslut. Vid bedömande av denna fråga syntes särskilt avseende

böra fästas vid föreliggande svårigheter att kunna påräkna annan

sakkunskap på ifrågavarande områden. Då arvodet till den nye länsarkitekten

syntes böra bestämmas till samma belopp, som utginge till flertalet

av de nuvarande länsarkitekterna, eller 5,000 kronor, erfordrades av denna

anledning en ökning av ifrågavarande anslag med 5,000 kronor.

Utskottet får tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Att arbetsbelastningen vid länsarkitektinstitutionen inom Stockholms

län är tyngande, synes framgå av den utredning, som i de i ämnet väckta

motionerna förebragts. Att på enskilda motioner taga ställning till frågan

på vad sätt de nuvarande personalsvårigheterna böra avhjälpas, finner utskottet

emellertid ej lämpligt.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen med bifall till Kungl. Majrts förslag och med

avslag å de av herrar Julin och Andersson i Igelboda i ämnet

väckta motionerna (I: 70 och II: 133) må till avlöning av länsarhitekter

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av

57,000 kronor.

35:o) Kungl. Maj:t har (punkt 36) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie

reservationsanslaget till byggnader och reparationer, nu 500,000 kronor,

med 25,000 kronor till 525,000 kronor.

Det ordinarie reservationsanslaget till byggnader och reparationer, som

för budgetåret 1925/1926 var uppfört med 450,000 kronor, höjdes med hänsyn

till ökningen av kronans under byggnadsstyrelsens vård ställda fastighetsbestånd

för budgetåret 1926/1927 till 500,000 kronor, med vilket belopp

anslaget jämväl varit upptaget för budgetåren 1927/1929. Därjämte hava till

förstärkning av nämnda anslag under flera år anvisats extra anslag, för

budgetåren 1926/1929 till belopp av respektive 600,000, 800,000 och 850,000

kronor.

Jämlikt medgivande av statsmakterna hava av vart och ett av de för ifrågavarande

ändamål under sistnämnda tre budgetår sålunda tillgängliga beloppen,

respektive 1,100,000, 1,300,000 och 1,350,000 kronor, ett belopp av

50,000 kronor tagits i anspråk för sådana restaureringsarbeten å Kalmar och

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

37

Liickö slott, vilka ansetts oundgängligen nödvändiga till förhindrande av

ytterligare förstörelse av nämnda slott. Det förutsattes vid denna frägas

behandling år 1926, att nämnda restaureringsarbeten skulle fördelas på flera

ar samt att kostnaderna för arbetena skulle påföras förevarande anslag, därvid

efter utredning av byggnadsstyrelsen, för varje år visst maximibelopp

skulle fastställas.

I skrivelse den 22 augusti 1928 har byggnadsstyrelsen anmält behovet av

anslag till byggnader och reparationer för budgetåret 1929/1930. Styrelsen

anför härvid till en början:

Då sedan den senaste höjningen av det ordinarie anslaget till byggnader

och reparationer kronans under styrelsens vård stående fastighetsbestånd

ytterligare ökats med, jämte andra, åtskilliga stora nybyggda egendomar, för

vilka vederbörande entreprenörers ansvarstider nu utgått eller under den närmaste

tiden komme att utgå, ansåge sig styrelsen böra föreslå en därav

föranledd ytterligare höjning av ifrågavarande ordinäre anslag.

Efter avgivandet av den byggnadsstyrelsens framställning av den 15 september

1925 som lage till grund för nyssnämnda anslagshöjning, hade följande

fastigheter ställts under styrelsens förvaltning:

Årlig underhållskostnad,

beräknad

efter

1914 års

priser,

i Stockholm: kionor

Ämbetsbyggnaden i kvarteret Murmästaren ..................................................... 9,000

Norra Blasieholmshamnen 13............................................. 2 000

. , , Summa 11,000

t landsorten:

Nya folkskoleseminariet i Umeå .......................................................... 5 Q00

Småskoleseminariet i Lycksele .............................. j’gQ0

Nya folkskoleseminariet i Linköping .................................................. 4 500

Kasernbyggnaden med område i Härnösand (under ombyggnad till vanföreanstalt,

varför ingen summa här utföres för underhåll).

Landsfiskal sbostället i Arjeplog ................................. .... . 150

Dalarö skans ......... gQO

Skytteanska skolan i Tärna ................................................... ................... 450

Åtskilliga påbyggnader och utvidgningar av äldre byggnader.............................. 1,600

Summa 13,500

Ovanstående underhållskostnader hade beräknats efter 1914 års priser.

Den sammanlagda kostnadssumman, 24,500 kronor, utgjorde alltså det belopp,

varmed det ordinarie anslaget borde ökas, eller från 500,000 kronor

till i avrundat tal 525,000 kronor.

För beräkning av de medel, som givetvis jämväl för budgetåret 1929/1930

erfordrades till det ordinarie anslagets förstärkning, hade styrelsen liksom

de föregående åren låtit verkställa utredning rörande byggnadskostnadernas

stegring med ledning av de för år 1928 gällande avtal med hantverkmästare

inom byggnadsindustrien i Stockholm. Till skillnad från föregående år hade

emellertid numera i denna utredning kostnaderna för värmeledningar och

sanitära anläggningar intagits i den tabell, som innehölle övriga slag av

arbeten. Utredningen gåve vid handen, att kostnadsökningen uppginge till

i genomsnitt 137 % i jämförelse med 1914 års priser. Indextalet uppginge

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

alltså nu till 237. Motsvarande ökning enligt den med styrelsens skrivelse

den 24 augusti 1927 överlämnade utredningen var 130 %. Då byggnadskostnaderna,

efter vad nu kunde bedömas, torde kunna väntas bliva i stort

sett oförändrade under budgetåret 1929/1930, skulle alltså till förstärkning

av det ordinarie anslaget å 525,000 kronor erfordras ett extra anslag av i

runt tal 720,000 kronor.

Styrelsen meddelar härefter, att styrelsen inom kort skulle inkomma med

plan för oundgängligen nödvändiga restaureringsarbeten å Kalmar och Läckö

slott under budgetåret 1929/1930 samt att för detta ändamål för samma

budgetår erfordrades ett belopp av 50,000 kronor. Härutöver anser styrelsen

förstärkningsanslaget böra ytterligare ökas med ett belopp av omkring 30,000

kronor för vissa arbeten inom tekniska skolans i Stockholm byggnad. Med

tillägg av ifrågavarande, till sammanlagt 80,000 kronor uppgående belopp,

erfordras alltså enligt byggnadsstyrelsens uppfattning ett extra anslag av

800,000 kronor.

Departementschef en har i detta sammanhang erinrat, att byggnadsstyrelsen

i skrivelse den 27 december 1928 framlagt förslag till iståndsättande

av fastigheten nr 1 i kvarteret Lejonet i Stockholm, det s. k. Arvfustens

palats, ävensom till utvidgning och förbättring av utrikesdepartementets

lokaler därstädes samt för sådant ändamål för budgetåret 1929/1930 äskat

ett belopp av 400,000 kronor. Det syntes emellertid icke vara möjligt att

för detta ändamål avse medel under nästkommande budgetår. Doek måste

byggnadens fasader snarast möjligt repareras. För påbörjande av detta arbete,

för vilket de till 50,000 kronor beräknade kostnaderna syntes kunna

bestridas från förevarande anslag, torde av anslaget för budgetåret 1929/1930

böra avses ett belopp av 20,000 kronor.

utskottets Utskottet, som tillstyrker att för ifrågavarande ändamål, i enlighet med

yttrande. Kungl. Maj:ts förslag, beviljas de båda av byggnadsstyrelsen begärda anslagen,

nämligen ett ordinarie å 525,000 kronor samt ett extra anslag å

800,000 kronor, får under nu förevarande punkt hemställa,

att riksdagen må höja det ordinarie reservationsanslaget till

byggnader och reparationer, nu 500,000 kronor, med 25,000 kronor

till 525,000 kronor.

Förstärkning 36:o) Under åberopande av vad som anförts under nästföregående punkt,

av anslaget hemställer utskottet,

till byggnader

°C\ioner>a att riksdagen må i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

|-gy -i 37) till förstärkning av reservationsanslaget till byggnader och

L *J reparationer för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag

av 800,000 kronor.

Rest ant eHng 37:o) Kungl. Maj: t bär (punkt 38) föreslagit riksdagen att för restaurering

av rikssalen av rjpHsalen 4 Stockholms slott in. m. för budgetåret 1929/1930 anvisa ett

slott m. m. extra reservationsanslag av 118,000 kronor.

[38.]

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6''.

39

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 72—77 av åberopade statsrådsprotokollet.

I skrivelse den 20 september 1928 bär riksmarsJcal/csämbetet meddelat, att

ståthållarämbetet på Stockholms slott med skrivelse den 6 i samma månad

till riksmarskalksämbetet överlämnat en av slottsarkitekten, generaldirektören

I. J. Tengbom i samråd med ståthållaren på slottet samt överintendenten

och chefen för liusgerådskammaren utarbetad, den 30 augusti 1928 dagtecknad

utredning rörande behovet av anslagsmedel för verkställande av sådana

större åtgärder beträffande slottets inre, som kunde anses nödvändiga för

att försätta slottet i värdigt skick. Berörda utredning innehåller beträffande

kostnadsberäkningarna i huvudsak följande:

Beträffande rummets dekorering med vävda tapeter hade även försök

blivit gjorda utan att ännu ett tillfredsställande resultat kunde anses föreligga.

Kostnaden för dessa anordningar kunde därför ej närmare beräknas

förrän efter fortsatta experiment, men hade i nedanstående förslag ändock

en approximativ summa angivits.

Utförandet av här nämnda försök och modeller och upprättandet av därpå

grundade förslag hade skett i samråd med riksantikvarien och byggnadsstyrelsen.

Beträffande kostnadsberäkningen låge det i sakens natur, att någon större

grad av exakthet icke stode att vinna vid sådana ytterst svårbedömliga arbeten

som stuckens och skulpturernas restaurering in. m.

Restaurerings- och inredningsarbeten. Kronor.

Restaurering av stuck å kolonner, väggar och smygar in. m. samt

skulptur och tak ..................................................................................... 60,000

Restaurering och förändring av det trånga trapprummet från

ordenssalarna. Detta arbete skulle omfatta i huvudsak rummets

höjande genom tilläggande av ovanför varande utrymme samt väggarnas

beklädande med panel, delvis dekorerad i färg. Restaurering av

balkongpartier å östra väggen samt av snickerier................................. 20,000

Kungl. läktare skulle sammansättas av delar av nuvarande läktare

och utföras så, att den utan större svårighet kunde nedtagas och

åter uppsättas.......................................................................................... 6,000

Belysningsanordning, bestående av 23 kristallkronor, utförda i efterbildning

av kronor från 1700-talets mitt, samt elektriska ledningar i

samband därmed..................................................................................... 25,000

Målning av fönsterbågar och snickeri m. m..................................... 4,000

Uppvärmningen skedde nu medelst varmluft från en under golvet

belägen varmkammare. Denna anordning skulle bibehållas med förändringar

beträffande varmluftens intagande och utsläppande. För

erhållande av bättre värmeeffekt och för att underlätta salens uppvärmning

framdroges under sidoestraderna värmeslingor. För ventilation

droges från ett av övre fönstren genom därintill varande

rum en ventilationstrumma upp över taket. Nuvarande ventilationsöppningar

borttoges i samband med takets restaurering. Yärme- och

ventilationsanordningar och därför nödvändiga byggnadsarbeten...... 12,000

Sidoestrader vore avsedda att uppbyggas i trappform till låg höjd

för beredande av lämpliga sittplatser i stället för de borttagna läktarna

och utföras så, att de skulle kunna nedtagas. Barriärer skulle

uppställas framför, beklädda med tyg ................................................... 15,000

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

{Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Reparation av golv, rivningsarbeten m. in...................................... 2,000

Arbetet skulle bedrivas så, att ställning endast uppfördes för eu

eller ett par kolonnuppställningar och mellanvarande väggparti för

varje gång, varefter den förflyttades i män som restaureringsarbetet

fortskrede. På så sätt skulle avbrott i arbetet kunna ske, när rikssalen

emellanåt behövde tagas i bruk.

För ställningar beräknades ................................................................. 10,000

Diverse omkostnader och oförutsedda utgifter, 15 % ..................... 23,000

Ritningar, kontroll, tillsyn m. m., kronor 5,000 pr år..................... 10,000

Summa kronor 187,000

Tillfälliga anordningar, möblering och utrustning. Kronor.

Podium för orkester anordnades att kunna lätt uppsättas och nedtagas

.......................................................................................................... 4,000

Permanenta anordningar för tillfälligt uppsättande av slottets vävda

tapeter, förslagsvis ................................................................................... 20,000

Mattor, beräknade efter en kostnad av 20 kronor pr kvm............. 8,000

Tronhimmeln befunne sig i sådant skick, att för dess bevarande

i rikssalen en restaurering vore nödvändig; härför hade beräknats

en kostnad av............................................................................................. 2,000

Summa kronor 34,000

I samband med den yttre restaureringen av slottet hade kulturhistoriska

undersökningar och grävningar utförts dels på slottets

borggård, dels även i norra slottslängans källare. Vid dessa grävningar

hade i norra längans källare klarlagts betydande delar av det

medeltida slottet. Vidare hade under arbetets gång gjorts rika fynd

från olika perioder. Ett starkt önskemål hade varit att låta dessa

utgrävningar hållas öppna och göra dem och därvid gjorda fynd tillgängliga

för forskare och den intresserade allmänheten. Detta mål

skulle kunna nås, om på lämpligt sätt över utgrävningsområdet ett

provisoriskt trägolv inlades och anordningar vidtoges för de nu upplagrade

fyndföremålen. Det vore önskvärt, att detta arbete kunde

komma till utförande under kommande år. För inläggning av golv

erfordrades ett belopp av....................................................................... 9,000

samt för diverse inredningsarbeten och anordningar för uppställning

av funna föremål........................................................................ 6,000

Summa kronor 15,U00

Samtliga ovan angivna arbeten skulle således draga en kostnad av 236,000

kronor, och föresloges, att de angivna arbetena komme till utförande under

loppet av två år.

För egen del har departementschefen i ärendet anfört följande:

»Rikssalen å Stockholms slott är en av landets ståtligaste skapelser på

innerarkitekturens område. Genom under 1800-talet vidtagna åtgärder, ofta

av provisorisk art, i avseende å inredningen befinner sig dessvärre rikssalen

numera i ett skick, som ingalunda kan betecknas värdigt denna för landets

främsta representationsbeliov avsedda sal. Detta missförhållande har jämväl

på senare tiden vid upprepade tillfällen framhållits av bland andra riksdagens

åren 1920 och 1925 församlade revisorer. Sålunda anförde sistnämnda revisorer,

att det enligt deras mening icke kunde anses försvarligt att längre uppskjuta

s. 41 Kontrollera mot PDF

&''tatautskottets utlåtande Nr 6.

41

avhjälpandet av bristfälligheterna i rikssalen samt att för ändamålet syntes

snarast böra beredas särskilda anslagsmedel, därest icke genom ytterligare

dröjsmål med restaureringsarbetet bristerna skulle förvärras och följaktligen

också kostnaderna för deras botande fördyras. Behovet av rikssalens försättande

i ett värdigare skick torde alltså få anses vitsordat, och då arbetet med yttre

restaurering av Stockholms slott inom kort äro fullbordade, synes tiden vara

inne att vidtaga den viktiga åtgärd för iståndsättande av slottets inre, som

en restaurering av rikssalen måste anses innebära.

Genom de i sådant hänseende nu föreslagna arbetena skulle rikssalen

åter komma att framträda i sitt ursprungliga, monumentala skick och sålunda

på ett mera tillfredsställande sätt fylla sitt ändamål. Jag anser mig därför

böra förorda, att dessa restaureringsarbeten komma till utförande och att

särskilda medel för ändamålet anvisas av riksdagen. Aven de föreslagna

åtgärderna för att göra de vid slottets yttre restaurering verkställda kulturhistoriska

undersökningarnas resultat tillgängliga synas böra vidtagas.

Vad beträffar för nu ifrågavarande ändamål erforderliga medel, kan jag

ej tillstyrka, att för budgetåret 1929/1930 anvisas mera än hälften av det

sammanlagda beloppet eller 118,000 kronor. Av det nu ifrågasatta anslaget

för budgetåret 1929/1930 lärer ett belopp av högst 15,000 kronor få tagas i

anspråk för anordningar för att hålla resultaten av ovanberörda kulturhistoriska

undersökningar tillgängliga för allmänheten.»

Under hänvisning till utredningen i ärendet får utskottet tillstyrka det

framlagda förslaget om rikssalens restaurering.

Utskottet har ej heller velat motsätta sig att ett belopp av 15,000 kronor

ställes till förfogande för anordningar inom slottsbyggnaden för utställning

av fynd m. m., gjorda i samband med grävningar under slottet.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för restaurering av rikssalen å Stockholms

slott m. m. för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag

av 118,000 kronor.

38:o) Kungl. Maj:t har (punkt 39) föreslagit riksdagen att för utredningar

rörande ämbetsbyggnad å tomterna nr 8 och 9 i kvarteret Grönlandet södra

i Stockholm m. m. för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag

av 25,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 78—85 av åberopade statsrådsprotokollet.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag har tillkommit i samband med frågan

om beredande av andra lokaler åt de statsinstitutioner, vilka äro förlagda

till de för statsverkets räkning förhyrda utrymmena i fastigheten med adressnummer

23 och 25 vid Vasagatan och 29 vid Tunnelgatan i Stockholm eller

det s. k. Auditorium.

Utskottets

yttrande.

Utredningar

rörande

ämbetsbyggnad

i

kvarteret

Grönlandet

södra i

Stockholm.

[39.]

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Genom den sålunda ordnade förhyrningen, som omfattar 281 rum för ett

sammanlagt hyresbelopp av 191,000 kronor, förfogar statsverket, enligt vad

byggnadsstyrelsen i skrivelse den 27 september 1928 meddelat, över sammanlagt

254 rum, disponerade på följande sätt:

Statsinstitution

Våning

Antal rum

Riksförsäkringsanstalten...........................................

1, 2 och 3 tr. upp

152

Arbetslöshetskommissionen .......................................

36

Statens egnahemsstyrelse ........................................

3 tr. upp

6

Agogränssakkunniga..................................................

4

1928 års tullkommitté................................................

4

Statens maskin- och redskapsprovningsanstalt ............

4

Söderbygdens vattendomstol.......................................

5

Osterbvgdens » ....................................

6

Domänstyrelsen.......................................................

6

Lantbruksstyrelsens tuberkulosavdelning.....................

4 tr. upp

5

Riksskogstaxeringsnämnden .......................................

Djurgårdskommissionen ............................................

9

5

Rusdryckslagstiftningsberedningen...... ......................

2

Statens elektriska inspektion ....................................

10

Summa

254

Anm. Ordet »rum» i ovanstående förteckning betecknar de rumsenheter. som ingingo

i de ursprungliga hyresavtalen. Sedermera hava emellertid efter förefallande behov några

av dessa rum sammanslagits eller uppdelats, så att i vissa fall de sålunda angivna siffrorna

icke fullt överensstämma med det nu förefintliga verkliga rumantalet.

Av återstående 27 rum äro 23, belägna i våningarna 2 och 3 trappor upp,

uthyrda till enskilda och 4 odisponerade.

I skrivelse den 27 september 1928 har byggnadsstyrelsen beträffande statsverkets

lokalförhyrning i Auditorium anfört bland annat följande:

Hyrestiden för ifrågavarande lokaler utginge den 1 april 1932, men någon

särskild uppsägningstid vore icke avtalad. Med anledning av att den tomt,

å vilken Auditoriebyggnaden vore uppförd, arrenderades av fastighetsägaren,

aktiebolaget Industripalatset, från Stockholms stad, vore i hyreskontrakten

överenskommet, att, om ej staden vid kontraktstidens slut förklarade sig behöva

de uthyrda lokalerna, kronan ägde erhålla förlängning av kontrakten

å enahanda villkor och för den tid, som staden då uppläte tomten, dock

högst 9''/s år. Härom skulle staden lämna besked två år före kontraktstidens

slut.

Under de senare åren hade lokaler tidvis stått odisponerade i icke ringa

omfattning. Sålunda hade Kungl. Maj:t till följd härav efter anmälan från

byggnadsstyrelsen lämnat styrelsen ersättning för förskjutna hyresbelopp

för år 1923 med 9,256 kronor 7 öre, 1924 med 10,561 kronor 23 öre, 1925

med 2,232 kronor 9 öre, 1926 med 6,545 kronor 96 öre och 1927 med 15,109

kronor 95 öre.

Det syntes styrelsen, att förhyrningen av Auditorium vore av den omfattning,

att densamma borde avvecklas. För detta ändamål måste givetvis

andra lokaler beredas de till Auditorium förlagda institutionerna, och syntes

därvid icke någon annan utväg stå till buds än den av statsrevisorerna förordade,

nämligen uppförande för ändamålet av en nybyggnad. I utlåtande

den 7 januari 1928 över statsrevisorernas uttalande hade styrelsen antytt,

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottet!! utlåtande AV ti.

43

att för denna nybyggnad lämpligen borde utnyttjas de kronan tillhöriga

tomterna nr 8 och 9 i kvarteret Grönlandet södra, belägna i kvarterets östra

del mellan Vallingatan, Holländargatan och Adolf Fredriks kyrkogata.

Byggnadsstyrelsen liade nu ytterligare undersökt möjligheterna för uppförandet

av eu dylik ämbetsbyggnad, som alltså skulle ersätta de nu å

tomterna i fråga befintliga, gamla bristfälliga byggnaderna. Denna undersökning

liade givit vid handen, att å tomterna skulle för eu approximativt

beräknad kostnad av omkring 1,450,000 kronor kunna uppföras en byggnad,

som lämnade omkring 4,100 kvadratmeter nyttig golvyta, oberäknat möjligheten

att i eu takvåning framdeles bereda utrymmen för ytterligare lokalbehov.

Till denna nybyggnad skulle alltså i första band förläggas riksförsäkringsanstalten.

Vid ''de förhandlingar, som i detta syfte förts med anstalten, liade

från dennas sida framställts behov av väsentligt ökat utrymme i jämförelse

med det nuvarande lokalinnehavet i Auditorium. Under det att anstalten

sålunda för närvarande förfogade över en golvyta av omkring 2,600 kvadratmeter,

skulle framdeles erfordras eu yta av inemot 3,600 kvadratmeter. Utan

att för närvarande yttra sig rörande det av riksförsäkringsanstalten sålunda

preliminärt uppställda byggnadsprogrammet hade styrelsen vid sin förberedande

undersökning funnit, att anstalten skulle inom de fem översta av den

tilltänkta nybyggnadens sex våningar kunna få sina sålunda angivna lokalbehov

tillgodosedda. Bottenvåningen däremot, som beräknades giva omkring

500 kvadratmeter nyttig golvyta, skulle kunna användas för att bereda

rum åt en del av de återstående i Auditorium inrymda institutionerna.

Verkställda överslagsberäkningar hade vidare givit vid handen, att fastigheten,

sålunda bebyggd, skulle, medräknat värdet å tomten, motsvara ett

värde av omkring 2,000,000 kronor. Räntekostnaden skulle efter 7 % bliva

per år i runt tal 140,000 kronor. Under antagande, att riksförsäkringsanstalten

skulle disponera i stort sett ä/6 av samtliga lokaler inom nybyggnaden,

skulle alltså den beräknade hyreskostnaden för detta ämbetsverk

bliva i runt tal 117,000 kronor.

Förhyrningen för statsverkets räkning i Auditorium omfattade 281 rum,

för vilka erlades en sammanlagd årshyra av 191,000 kronor, ersättning för

värme däri inberäknad. Därtill komme byggnadsstyrelsens utgifter för byggnadens

invändiga underhåll, belysning, driften av hissar m. in., vilka utgifter

kunde beräknas till omkring 20,000 kronor per år.

Den årliga hyreskostnaden för riksförsäkringsanstalten utgjorde för tillfället

130,680 kronor. För att nu erhålla en direkt jämförelse med den för

anstalten beräknade hyreskostnaden i den tilltänkta nybyggnaden borde från

sistnämnda belopp dragas omkring 10,000 kronor, motsvarande kostnaderna

för värme och belysning, vilka kostnader ämbetsverken i regel själva bestrede.

Hyreskostnaden för riksförsäkringsanstalten vid dess förläggning i Auditorium

kunde sålunda beräknas till omkring 120,700 kronor, under det att

samma kostnad i nybyggnaden kunde uppskattas till 117,000 kronor. Skillnaden

vore som syntes obetydlig till nybyggnadens förmån, men därvid borde

givetvis beaktas, att anstalten skulle i nybyggnaden erhålla ett väsentligt

större utrymme, vartill även komme, att lokalerna där bleve från början avpassade

för ändamålet.

Förutsättning för realiserandet av det sålunda avsedda byggnadsföretaget

och nybyggnadens användande såsom ämbetslokaler åt riksförsäkringsanstalten

m. fl. institutioner vore emellertid, att andra lokaler kunde beredas

etnografiska museets i de befintliga byggnaderna å tomterna nr 8 och 9 i

kvarteret Grönlandet södra förvarade samlingar.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utan att för närvarande kunna lämna utredning om lösandet av denna

lokalfråga ville styrelsen framhålla som en enligt styrelsens förmenande

möjlig och lämplig utväg, att för etnografiska museet anordnades lokaler

inom positionsartilleriregementets förra kasernetablissement i de delar därav,

som icke berördes av styrelsens tidigare för Kungl. Maj:t framlagda förslag

om statens historiska museums förläggning till etablissementet i fråga. Styrelsen

hade därvid tänkt sig, att den ena stallflygeln skulle rymma etnografiska

museets samlingar, vilka skulle här magasineras, under det att

museet kunde beredas tjänstelokaler i kasernens översta våning, vilka lokaler

i den plan, som utarbetats för statens historiska museum, angivits såsom

reservlokaler.

På grund av det anförda har byggnadsstyrelsen hemställt, att för utförande

av fullständiga ritningar till en ämbetsbyggnad å tomterna nr 8 och 9 i

kvarteret Grönlandet södra, huvudsakligen avsedd för riksförsäkringsanstalten,

samt för verkställande av utredning rörande beredande av lokaler för etnografiska

museets samlingar måtte för budgetåret 1929/1930 anvisas ett extra

reservationsanslag av 25,000 kronor.

I utlåtande den 26 oktober 1928 har riksförsäkringsanstalten på det livligaste

tillstyrkt byggnadsstyrelsens framställning och därvid framhållit, hurusom

de för riksförsäkringsanstaltens räkning förhyrda lokalerna i Auditorium

måste anses i flera avseenden synnerligen otillfredsställande. Eummen vore

i allmänhet små och såväl ur hälsovårdssynpunkt som ur synpunkten av

arbetets lämpliga anordnande och övervakande mindre tjänliga för sitt ändamål.

Härtill komme, att effektivt brandskydd för anstaltens svårersättliga

material av försäkringshandlingar m. m. icke — i varje fall ej utan mycket

stora kostnader — kunde anordnas i ifrågavarande lokaler.

Departementschefen har framhållit, att det visserligen skulle kunna invändas,

att ett definitivt ordnande av riksförsäkringsanstaltens lokalfråga

icke borde ske, förrän frågan om den sociala olycksfallsförsäkringens omorganisation,

vilken fråga som bekant länge stått på dagordningen, vunnit

sin lösning. Hå den nya byggnaden skulle anordnas på samma sätt som

vanliga moderna kontorslokaler, torde det emellertid med hänsyn särskilt

till tomternas goda läge icke möta större svårigheter att på annat sätt för

statsverkets räkning disponera fastigheten eller eventuellt att avyttra eller

uthyra densamma, därest den skulle bliva obehövlig för anstaltens räkning.

Med hänsyn till i ärendet föreliggande omständigheter har departementschefen

ansett sig böra förorda, att en statens ämbetsbyggnad uppfördes å

ifrågavarande tomter i kvarteret Grönlandet södra. På sätt byggnadsstyrelsen

närmare utvecklat torde emellertid en fullständig utredning rörande

eu sådan nybyggnad samt rörande förläggningen av det i nuvarande byggnader

å nämnda tomter inrymda etnografiska museet vara erforderlig. Yid

utredningen borde självfallet även komma under omprövning, huruvida en

så stor tillökning i riksförsäkringsanstaltens nuvarande lokalbestånd, som

av anstalten ifrågasatts, vore av behovet påkallad.

Yad anginge de till Auditorium förlagda statsinstitutioner, som icke skulle

kunna inrymmas i den sålunda förordade ämbetsbyggnaden, torde — anför

s. 45 Kontrollera mot PDF

>Statsutskottets utlåtande Nr tf.

45

departementschefen vidare — lokaler för dom kunna i avsevärd omfattning

beredas i de för postverket tillsvidare obehövliga delarna av fastigheten nr 1

i kvarteret Brunklravudet, vars förvärvande för postverkets räkning jag

senare denna dag har för avsikt att tillstyrka. Sedan nytt kanslihus blivit

färdigt, torde till följd därav lediga lokaler även kunna tagas i anspråk för

avveckling av mindre förhyrningar för statsverkets räkning.

Vid sin prövning av förevarande ärende har jämväl utskottet kommit till

den uppfattningen, att i samband med den förutsatta avvecklingen av statens

nuvarande lokalförhyrning i Auditorium eu ny ämbetsbyggnad lämpligen

bör uppföras å ovannämnda staten tillhöriga tomter i kvarteret Grönlandet

södra (belägna i kvarterets östra del intill Vallingatan, Holländargatan och

Adolf Fredriks kyrkogata).

Utskottet vill tillstyrka medels beviljande till ifrågavarande utredningar,

vilkas företagande även lärer vara motiverat ur synpunkten av att den

synnerligen värdefulla tomtmark, varom här är fråga, må få en rationell

användning.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må för utredningar rörande ämbetsbyggnad å

tomterna nr 8 och 9 i kvarteret Grönlandet södra i Stockholm

m. m. för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag

av 25,000 kronor.

39:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40) hemställer utskottet,

att riksdagen må för konserveringsarbeten å Bohus fästningsruin

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag

av 30,000 kronor.

40:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41) och under erinran

att ifrågavarande anslag utgör återstoden av vad som enligt en av 1928 års

riksdag godkänd plan bör för ändamålet anvisas, får utskottet hemställa,

att riksdagen må för uppförande av nybyggnad för lantmäterikontoret

i Kopparbergs län samt för {ordningsställande av kontorets

nuvarande lokaler för länsstyrelsen i nämnda län för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 166,500

kronor.

41:o) Kungl. Maj:t har (punkt 42) föreslagit riksdagen dels bemyndiga

Kungl. Maj:t att godkänna i statsrådsprotokollet förordade förslag till avtal

med Härnösands stad rörande byte av mark m. m.; dels ock till beredande

av bostad åt landshövdingen i Västernorrlands län för budgetåret 1929/1930

anvisa ett extra anslag av 2,250 kronor.

Utskottets

yttrande.

Bohus

fästning sruin.

[40.]

Nybyggnad

för lantinäterikontoret

i Kopparbergs

län in. 7ii.

[41.],

Bostad åt

landshövding

gen i Västernorrlands

län

711. 711.

[42.]

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Departementschefen har i ärendet anmält ett av byggnadsstyrelsen framlagt

förslag till avtal mellan kronan och Härnösands stad rörande byte av

mark omkring residensbyggnaden m. m., vilket syntes för kronan förmånligare

än det av riksdagen år 1927 godtagna förslaget till liknande överenskommelse.

Enligt vad departementschefen inhämtat, torde arbetena med residensbyggnadens

av 1927 års riksdag beslutade iståndsättande till landshövdingbostad

icke hinna slutföras till sådan tidpunkt, att landshövdingen kunde

inflytta i nämnda byggnad tidigare än den 1 oktober 1929. Yid sådant förhållande

syntes bostad genom förhyrning böra beredas åt landshövdingen

även för tiden den 1 juli—den 30 september 1929, och syntes för sådant

ändamål för budgetåret 1929/1930 böra anvisas vad å nämnda kvartal belöpte

av det för senaste budgetår anvisade beloppet eller 2,250 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna det i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden den 4 januari 1929

förordade förslag till avtal med Härnösands stad rörande byte

av mark m. m.;

b) till beredande av hostad åt landshövdingen i Västernorrlands

län för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av

2,250 kronor.

Om- och tillbyggnad

av

residensbyggnaden

i

Östersund.

[43.]

42:o) Kungl. Maj:t har (punkt 43) föreslagit riksdagen att för om- och tillbyggnad

av residensbyggnaden i Östersund för budgetåret 1929/1930 anvisa

ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 93—98 av åberopade statsrådsprotokollet.

Sedan länsstyrelsen i Jämtlands län i skrivelse den 19 september 1927

gjort framställning rörande om- och påbyggnad av länsresidenset, har hy g g

nadsstyrelsen i utlåtande häröver den 13 september 1928 meddelat, att

styrelsen, med anledning av vad i 1924 års statsverksproposition anförts

rörande reparation av residensbyggnaden och då styrelsen varit fullt medveten

om att förevarande lokalfråga inom kort måste vinna sin lösning, vid

bygnadens underhåll undvikit mera omfattande åtgärder och inskränkt sig

till att låta utföra sådana arbeten, som oundgängligen krävdes för att liålla

byggnaden i brukbart skick.

Byggnadsstyrelsen har vidare framlagt en plan, enligt vilken länsresidensets

huvudbyggnad skulle sammanbyggas med de nuvarande båda fristående

flyglarna, varvid byggnadskomplexets bottenvåning, norra flygelns övre

våning samt södra tillbyggnadens övre våning jämte angränsande rum

i nuvarande huvudbyggnaden skulle bliva ämbetslokaler för länsstyrelsen,

södra flygelns övre våning skulle såsom hittills vara bostad för en expeditionsvakt

och återstående delen av våningen 1 trappa upp skulle användas

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

47

såsom landshövdingens boställsvåning, till vilken dessutom hörde en del utrymmen

å vinden samt källaren under den norra tillbyggnaden. Källaren

under södra tillbyggnaden tänktes bliva iordningställd på sådant sätt, att

densamma i mån av behov kunde användas såsom lokaler för länsstyrelsens

arkiv.

För genomförande av det nu framlagda förslaget, som vunnit länsstyrelsens

gillande, har beräknats en sammanlagd kostnad av 330,000 kronor

enligt följande fördelning:

Tillbyggnaderna.

Kronor. Kronor.

Byggnadsarbeten ................................................................... 202,000

Terrasser och planeringsarbeten............................................ 6,000

Ledningsarbeten...................................................................^ 30,000 238,000

Gamla byggnaderna.

Byggnadsarbeten...................................................................... 64,500

Ledningsarbeten..................................................................... 6,500 71,000

Ritningar, kontroll och administration .............................................. 21,000

Summa 330,000

Utförandet av de i förslaget avsedda byggnadsarbetena beräknades taga

ungefär två år i anspråk, och kunde av det erforderliga totalbeloppet för

budgetåret 1929/1930 ett belopp av 150,000 kronor beräknas bliva erforderligt.

I samband med utförandet av tillbyggnadsförslaget borde emellertid verkställas

åtskilliga reparationsarbeten ävensom vissa omändringar i uppvärmningsanordningen,

som styrelsen ansett tills vidare böra anstå. För dessa

arbeten hade beräknats en kostnad av tillhopa 28,000 kronor, som lämpligen

syntes böra bestridas av anslaget till byggnader och reparationer.

På grund av det anförda hemställer byggnadsstyrelsen, att för påbörjande

av om- och tillbyggnad av residensbyggnaden i Östersund måtte för budgetåret

1929/1930 anvisas 150,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Att residensbyggnaden i Östersund är i behov av utvidgning och förbättring

för att kunna tillfredsställande fylla sitt ändamål har sedan länge

varit uppenbart. Detta gäller särskilt i fråga om länsstyrelsens lokaler, vilka

på grund av sin otillräcklighet och olämpliga förläggning i allt högre grad

medföra svårigheter vid avvecklandet av länsstyrelsens växande arbetsbörda.

Men jämväl i landshövdingens boställsvåning bliva olägenheterna av de nuvarande

föråldrade och bristfälliga anordningarna allt mera kännbara. Det

behov av residensbyggnadens omdaning, som sålunda med ökad styrka framträtt,

är numera, såsom jag jämväl personligen haft tillfälle att övertyga

mig om, trängande, varför med åtgärder för nämnda behovs tillgodoseende

icke längre torde kunna utan väsentlig olägenhet anstå.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottets

yttrande.

Nybyggnad

för lantmäterikontoret

i Norrbottens

län.

[44.]

Såsom förut antytts, liade byggnadsstyrelsen i sådant syfte år 1923 bland

annat alternativt föreslagit, att huvudbyggnaden skulle sammanbyggas med

den södra flygelbyggnaden, varigenom länsstyrelsens mest trängande behov

av ökat utrymme då skulle fyllas. Som länsstyrelsens arbetsbörda sedermera

avsevärt ökats och torde komma att än ytterligare växa bland annat

på grund av nytillkommande arbetsuppgifter, synes detta förslag i allt för

ringa grad tillgodose det numera föreliggande behovet, vadan förslaget icke

kan av mig förordas.

Genom det av byggnadsstyrelsen nu framlagda om- och tillbyggnadsförslaget

åter skulle länsstyrelsen erhålla rymliga och i övrigt lämpliga lokaler

samt landshövdingens boställsvåning försättas i ett mera ändamålsenligt

skick. Jag anser mig därför böra förorda, att förevarande förslag kommer

till utförande. För nästa budgetår torde för ändamålet anvisas ett belopp

av 100,000 kronor.»

Betänksamhet måste självfallet hysas mot att på lokalförbättringar inom

ifrågavarande länsresidens nedlägga ett så betydande belopp som 330,000

kronor, vartill komma andra reparationsarbeten för ett beräknat belopp av

28,000 kronor.

Att de nuvarande lokalerna äro otillräckliga för länsstyrelsens behov synes

emellertid ådagalagt. Detta har bland annat vitsordats av 1926 års statsrevisorer,

som framhållit nödvändigheten av snara åtgärder för att åstadkomma

förbättring av länsstyrelsens nuvarande lokalförhållanden. Med hänsyn härtill

har utskottet ej velat motsätta sig ett genomförande av den av departementschefen

framlagda om- och tillbyggnad splanen.

Utskottet hemställer alitså,

att riksdagen må för om- och tillbyggnad av residensbyggnaden

i Östersund för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag

av 100,000 kronor.

43:o) Kungl. Maj:t har (punkt 44) föreslagit riksdagen att för nybyggnad

för lantmäterikontoret i Norrbottens län för budgetåret 1929/1930 anvisa ett

extra reservationsanslag av 80,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 98—101 av åberopade statsrådsprotokollet.

I skrivelse den 15 oktober 1927 gjorde lantmäteristyrelsen framställning i

fråga om beredande av nya lokaler för lantmäterikontoret i Norrbottens län

samt anförde därvid följande.

I skrivelse den 17 september 1926 angående lantmäterikontorens lokaler

hade lantmäteristyrelsen framhållit det förhållandet, att, trots lantmäterikontoren

i flertalet län beretts ökade utrymmen eller nya lokaler, lokalfrågan för

de flesta av rikets lantmäterikontor icke vore tillfredsställande löst, och hade

styrelsen därvid betonat, att lokalfrågans lösning i ett flertal fall vore synnerligen

trängande. Detta gällde, bland annat, lantmäterikontoret i Norrbottens

län, för vilket behov av ökat utrymme i hög grad förelåge.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr ti.

49

Tf rå gavarande kontor vore inrymt i länsstyrelsens hus och disponerade där

en lokal med 188.4 kvm golvyta. Arkivets utrymme vore synnerligen starkt

utnyttjat av skåp för förvaring av kartor och handlingar, och tillräcklig plats

för visningsbord hade ej kunnat beredas. Under det att å lantmäterikontoren

i allmänhet skåp av två meters höjd användes för arkivaliernas förvaring,

hade å lantmäterikontoret i Luleå måst i stor utsträckning användas skåp

av tre meters höjd, och det vore denna omständighet, som möjliggjort, att

arkivakterna hittills kunnat nödtorftigt inrymmas inom det starkt begränsade

utrymmet. Förhållandet vållade emellertid ett tidsödande och ansträngande

arbete vid begagnandet av handlingarna. Samtliga förvaringsskåp vore till

trängsel fyllda av arkivalierna, och särskilt skåpen för förvaring av kartor

vore synnerligen överbelastade, varav kartorna givetvis toge stor skada.

För att på ett tillfredsställande sätt kunna ordna kontorets kartmateriel

erfordrades ett förvaringsutrymme, mångdubbelt större än det nuvarande,

vartill lokalerna emellertid icke lämnade någon möjlighet. Jämväl för beredande

av ostörd arbetsplats för å kontoret tjänstgörande personal, varav

behovet med ikraftträdandet av den nya jorddelningslagen komme att ökas,

saknade lokalen utrymme.

Såsom av ovanstående framginge, vore lantmäterikontoret i Norrbottens

län i synnerligt behov av ökat utrymme, och då sådant ej syntes kunna beredas

genom utökning av nuvarande lokaler, funne lantmäteristyrelsen ingen

annan utväg möjlig än att kontoret flyttades till helt nya sådana. Huruvida

någon ändamålsenlig lokal kunde beredas kontoret inom annan statens fastighet

eller inom förhyrda utrymmen, undandroge sig i viss mån styrelsens

bedömande. Styrelsen hade emellertid anledning förmoda, att så ej vore

fallet. Såsom jämväl framhållits i förenämnda skrivelse den 17 september

1920, hölle styrelsen i varje fall före, att, där nya lokaler ansåges böra anskaffas

för lantmäterikontoren, i regel nybyggnad torde böra ifrågakomma, i

den mån tillräckliga utrymmen icke funnes i under senare år uppförda byggnader

för något av statens affärsdrivande verk.

Enligt av överlantmätaren i Norrbottens län verkställd beräkning skulle

följande tjänsterum erfordras i blivande lantmäterikontor, nämligen ett för

överlantmätaren, två för assistenterna, ett för arkivbiträden, ett ritrum, två

för utredningars verkställande dels av personalen vid kontoret och dels av

andra tjänstemän ävensom ett lunchrum. Såsom arkiv skulle ett utrymme,

motsvarande ovannämnda åtta rum, behöva tagas i anspråk, varjämte erforderligt

reservutrymme borde beräknas.

Lantmäteristyrelsen hemställde, att åt byggnadsstyrelsen måtte uppdragas

att i samråd med lantmäteristyrelsen skyndsamt utarbeta förslag till nybyggnad

för ifrågavarande lantmäterikontor.

Byggnadsstyrelsen har sedermera i utlåtande den 22 september framlagt

förslag till nybyggnad för lantmäterikontoret, varvid styrelsen anfört bland

annat följande:

I likhet med länsstyrelsen funne byggnadsstyrelsen, att lämplig plats för

en nybyggnad för lantmäterikontoret kunde vinnas genom att taga i anspråk

en del av den rymliga tomt, å vilken såväl landsstatshuset som länsresidenset

vore belägna. Eu förläggning till denna tomt skulle medföra,

utom den ekonomiska fördelen av att marken redan befunne sig i kronans

ägo, även den fördelen, att lantmäterikontoret komme att kvarstanna i länsstyrelsens

närhet.

Byggnaden, vars ingång förlädes mot den framför landsstatshuset varande

terrassen, tänktes uppförd i två våningar över en källare, vars golv dock på

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 6 haft. (Nr (i.) M4 29 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottets

yttrande.

grund av markens lutningsförliållanden till stor del komme att ligga i nivå

med markytan. I källaren skulle, förutom lokaler för värmeledning samt

hushållskällare för expeditionsvakten, förläggas en större arkivlokal, vilken

genom trappa ställdes i bekväm förbindelse med ovanför liggande likartade

lokaler i bottenvåningen. I denna våning funnes, förutom ett omedelbart

invid ingången beläget vaktrum, arkiv, visningssal och ett rum för forskare.

I våningen 1 trappa upp funnes 6 tjänsterum, 1 lunchrum samt en från

tjänste- och arkivlokalerna brandfritt skild bostad om 2 rum och kök för

expeditionsvakt.

Kostnaderna för uppförande av den sålunda ifrågasatta nybyggnaden

komme att uppgå till 230,000 kronor, såsom framginge av bilagd, å styrelsens

byggnadsbyrå uppgjord kostnadsberäkning. Enligt denna beräkning

fördelade sig dessa kostnader sålunda:

Byggnadskostnader ................................................

Värmeledning, vatten och avlopp .........................

Elektrisk belysning och armatur............................

Planeringsarbeten och utvändiga ledningsgravar .

Kontroll, ritningar m. m......................................

........... kronor 169,000

............. » 25,000

............. » 6,000

............. » 12,000

............ » 18,000

Summa kronor 230,000

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Av utredningen i ärendet torde framgå, att de nuvarande lokalerna för

lantmäterikontoret i Norrbottens län i landsstatshuset i Luleå äro otillräckliga.

Särskilt göra sig härav föranledda missförhållanden gällande beträffande

lantmäterikontorets arkiv, där de genom det knappa utrymmet

framtvungna förvaringsanordningarna medföra hinder i arbetet och risk för

arkivaliernas bestånd. T)å sålunda behovet av förbättrade lokaler för ifragavarande

lantmäterikontor synes trängande, anser jag mig böra förorda, att

denna lokalfråga underställes innevarande års riksdag.

Beträffande det sätt, varpå sagda lokalfråga bör lösas, har utredningen

givit vid handen, att det ur alla synpunkter lämpligaste är att å landsstatshusets

tomt uppföra en nybyggnad för lantmäterikontoret. Härigenom

skulle kontoret erhålla rymliga och i övrigt ändamålsenliga lokaler och samtidigt

möjlighet beredas att genom användande av kontorets nuvarande lokaler

i landsstatshuset tillgodose det behov av ökat utrymme för länsstyrelsen i

Norrbottens län, som på grund av dess växande arbetsbörda alltmer torde

komma att göra sig gällande. Med hänsyn till de fördelar, som sålunda

äro förbundna med det framlagda förslaget till nybyggnad för lantmäterikontoret,

vill jag tillstyrka, att detsamma kommer till utförande. På sätt

byggnadsstyrelsen ifrågasatt torde av kostnaderna för nybyggnaden, 230,000

kronor, endast ett belopp av 80,000 kronor behöva anvisas för nästkommande

budgetår.»

Under hänvisning till vad departementschefen i ärendet anfört, får utskottet

tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för nybyggnad för lantmäterikontoret i Norrbottens

län för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag

av 80,000 kronor.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr ti.

51

Diverse.

44:o) 1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 45) får utskottet hemställa,

att riksdagen må för beredande av ersättning åt statens järnvägar

för av Kungl. Maj:t medgivna lindringar i befordringsavgifterna

för vissa resor för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra

förslagsanslag av 15,000 kronor.

45:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 46) hemställer

utskottet,

att riksdagen må såsom bidrag till utgivande genom Svenska

brandskyddsföreningen av tidskriften »Brandskydd» för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra anslag av 1,000 kronor.

46:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 47) får utskottet hemställa,

att riksdagen må som bidrag till utgivande genom Svenska

brandkårernas riksförbund av »Tidskrift för landsbygdens brandväsen»

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 1,000

kronor.

47:o) Kungl. Maj:t har (punkt 48) föreslagit riksdagen att i avbidan på

den proposition, som kunde komma att avlåtas i ämnet, såsom bidrag till

kostnaderna för upprättande av en regionplan för Stockholm med omgivningar

för budgetåret 1929/1930 beräkna ett extra reservationsanslag av

19,000 kronor.

Ersättning åt

statens järnvägar

för av

Kungl. Maj:t

medgivna

lindringar i

befordringsavgifterna.

[45.]

Utgivande

genom

Svenska

brandskyddsföreningen

av

tidskriften

»Brandskydd».

[46.]

Bidrag till

utgivande genom

Svenska

brandkårernas

riksförbund

av Tidskrift

för

landsbygdens

brandväsen.

[47.]

Regionplan

för Stockholm

med omgivningar.

[48.]

Sedermera har Kungl. Maj:t i till riksdagen den 1 februari 1929 avlåten,

till statsutskottets förberedande behandling hänvisad proposition (nr 49) under

åberopande av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma

dag föreslagit riksdagen att såsom bidrag till kostnaderna för upprättande

av en regionplan för Stockholm med omgivningar bevilja ett belopp av 57,000

kronor samt därav för budgetåret 1929/1930 såsom extra reservationsanslag

anvisa ett belopp av 19,000 kronor.

I en i anledning av sistnämnda proposition inom andra kammaren av

herr M. Andersson i Igelboda väckt motion, nr 347, har hemställts, att riksdagen

ville vid bifall till Kungl. Maj:ts proposition medgiva, att arvode till

den ordförande, som Kungl. Maj:t skulle komma att utse, liksom även till

de eventuellt erforderliga särskilda sakkunniga, som kunde komma att ställas

till ordförandens förfogande, Unge bestridas av anslaget till kommittéer och

utredningar genom sakkunniga.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, hänvisas

till motionen.

I skrivelse den 30 augusti 1928 hava Stockholms förorters regionplanedelegerade

hemställt om anslag med 66,000 kronor eller hälften av det å föror

terna fallande totalbeloppet av 150,000 kronor efter avdrag av 18,000 kronor,

som beräknades komma att gäldas av Stockholms stad för arbeten å jämväl

vissa områden, som fölle utanför stadens jurisdiktion.

Länsstyrelsen i Stockholms län har i utlåtande den 9 november 1928 med

en längre motivering framhållit angelägenheten av att ifrågavarande utredning

komme till stånd, varvid länsstyrelsen beträffande kostnaderna och statens

bidrag till deras täckande anfört följande:

Länsstyrelsen vågade till en början förutsätta, att staten själv ansvarade

för det arvode till den av Kungl. Maj:t tillsatte ordföranden i arbetsstyrelsen,

som efter länsstyrelsens uppfattning vore erforderligt med hänsyn till

en sådan förtroendemans maktpåliggande uppgifter. Men därjämte tillstyrkte

länsstyrelsen på det kraftigaste, att staten lämnade ett avsevärt anslag till

de direkta utgifterna för det tekniska arbetet. Ett sådant anslag måste

anses lika starkt motiverat genom företagets stora betydelse för det allmänna

och statens direkta intresse därav — än en gång kunde erinras, att staten

åren 1919—1923 helt bekostade utredningen genom förortsbanekommissionen —

som det vore angeläget, för att de deltagande kommunerna, samhällena och

väghållningsdistrikten icke skulle bliva alltför hårt betungande. Beträffande

beloppet hade länsstyrelsen ansett sig böra söka hållpunkter för en avvägning

i några fakta och synpunkter, som kompletterade delegerades framställning.

Den beräknade utgiftssumman för länsområdets del, sammanlagt 150,000

kronor under tre år, kunde påtagligen icke nedbringas. Även om Stockholms

stad, såsom delegerade hoppades, skulle utsträcka vissa förarbeten

över jurisdiktionsgränsen, vilket antagits kunna medföra en lättnad för länsdelens

arbetskostnader av högst 18,000 kronor, måste detta i kalkylen motvägas

av en däri nu förbigången post för oförutsedda utgifter, vilken ej

torde böra understiga samma belopp. Av totalbeloppet 150,000 kronor täcktes

36.000 kronor genom landstingets anslag, varefter kvarstode 114,000 kronor.

Länsstyrelsen funne starka skäl tala för att staten härav påtoge sig hälften,

57.000 kronor, eller 19,000 kronor årligen under tre år. Ett sådant bidragtorde

få anses mycket måttligt med hänsyn till företagets betydelse för det

allmänna och statens direkta intressen såsom markägare; det framstode också

såsom skäligt i jämförelse med landstingets anslag, som ju icke representerade

så omedelbara intressen. De 57,000 kronor, som efter nu föreslagna

statsanslag skulle påvila kommuner och väghållningsdistrikt med 19,000

kronor årligen, medförde i alla händelser, enligt preliminärt uppställda grunder

för utskiftningen, för var och en av dessa deltagare i företaget och i

synnerhet för vissa kommuner en kännbar extra utgift. Och länsstyrelsen

ville med styrka framhålla, att den ekonomiska påkänningen måste begränsas,

om man skulle kunna vinna den allmänna anslutning till företaget, som vore

en grundläggande förutsättning för dess förverkligande.

Byggnadsstyrelsen har helt anslutit sig till länsstyrelsens utlåtande, och

statskontoret har i ärendet anfört följande:

Behovet av eu regionplan för Stockholms omgivningar syntes vara ådagalagt;

och funne statskontoret riktigt, att staten såsom den högsta samhälls

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr d.

53

organisationen och på samma gång stor markägare inom förortsområdet bidroge

till kostnaderna för regionplanens upprättande.

Någon utredning beträffande, storleken av dessa kostnader vore icke förebragt,

men hade bägge de i ärendet hörda myndigheterna, länsstyrelsen i

Stockholms län och byggnadsstyrelsen, vitsordat, att kostnaderna ej kunde

beräknas till lägre belopp än det i framställningen angivna, 150,000 kronor.

Med sitt uttalande, att staten själv borde ansvara för arvodet till den av

Kungl. Maj:t tillsatte ordföranden i centralkommissionen, syntes länsstyrelsen

åsyfta, att denna utgift borde gäldas av andra medel än det anslag å

riksstaten, som enligt länsstyrelsens hemställan skulle utverkas hos riksdagen.

Statskontoret ansåge för sin del, att även det för ordförandens arvode

erforderliga beloppet borde på förhand beräknas, och ville ifrågasätta,

om ej detsamma borde inräknas i övriga kostnader för förslagets genomförande.

Beträffande byggnadsstyrelsens förslag, att vid sagde ordförandes sida

skulle vara anställda sakkunniga stadsplane- och trafikteknici, syntes stadsplane-

och trafikteknisk sakkunskap skola bliva representerade i förorternas

regionplanekontor, varför det förefölle tvivelaktigt, om eu sådan kontrollerande

institution vore av behovet påkallad. I fråga om ersättningen till

dessa sakkunniga ville statskontoret i varje fall göra samma erinringar som

beträffande ordförandearvodet.

I övrigt hade statskontoret icke funnit anledning till erinran mot vad i

ärendet föreslagits.

Under erinran om den livliga bebyggelse, som under senaste årtiondena

pågått kring huvudstaden, har departementschefen i ärendet anfört

följande:

»Efter hand hava trafikfrågorna kommit att ingå såsom ett led i det större

spörsmålet om en ändamålsenlig planläggning av bebyggelsen såväl i själva

huvudstaden som i dess omgivningar. Stockholms stad har för sin del

funnit det nödvändigt att föranstalta om utarbetande av en generalplan för

behandling för stadens vidkommande av problemet. Men även för de staden

omslutande delarna av Stockholms län har behovet av ett motsvarande

planeringsarbete gjort sig alltmera gällande, och strävandena att tillgodose

detta behov hava slutligen resulterat i det nu framlagda förslaget att i

samarbete med Stockholms stad söka åvägabringa en allmän plan — regionplan

—• för det framtida bebyggandet av Stockholms omgivningar och för

anordnandet av erforderliga huvudtrafikleder såväl från huvudstaden som

mellan de olika samhällena inbördes.

Att eu dylik planläggning i stort av områdena omkring huvudstaden är av

behovet påkallad och ur olika synpunkter kommer att medföra stort gagn för

därav berörda trakters framtida utveckling torde vara uppenbart och har jämväl

vitsordats såväl av samtliga i ärendet hörda myndigheter som inom riksdagen

nästlidet år vid behandlingen av i det föregående omförmälda motioner.

Om sålunda vederbörande kommuner och enskilda hava ett stort intresse av att

eu dylik regionplan upprättas, så föreligga jämväl goda skäl för att även

staten lämnar sin medverkan till planens förverkligande. Byggnadsstyrelsen

har erinrat, att staten inom de områden utanför huvudstaden, som skulle

beröras av regionplanen, äger icke mindre än i genomsnitt 38 procent av

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

(Ten sammanlagda markarealen i respektive socknar, liedan på grund härav

har staten intresse av regionplanens tillkomst. Men även i övrigt torde

det ur statens synpunkt vara angeläget, att bebyggelsen och trafikförhållandena

inom rikets huvudstad med omgivningar, där omkring en tiondel av

landets hela befolkning är bosatt, på ett ändamålsenligt sätt planeras för

lång tid framåt. Jag vill därvid erinra om den betydelse det har för

staten, som i allt större utsträckning bidrager till vägnätets utbyggande

och förbättring, att vägföretag inom förevarande område planläggas och

utföras på sådant sätt, att framtida dyrbara omläggningar såvitt möjligt

undvikas. Det synes mig sålunda föreligga välgrundad anledning att

tillmötesgå det framställda önskemålet om bidrag av statsmedel till bestridande

av de kostnader för regionplanearbetet, som eljest helt skulle i sista

hand falla på ortsinvånarna. Det av länsstyrelsen föreslagna beloppet, 57,000

kronor fördelat på tre år, synes mig, jämväl med hänsyn till omfattningen

av statens markinnehav inom ifrågavarande område, vara lämpligt avvägt.

Jag vill alltså förorda, att staten bidrager med nämnda belopp, fördelat på

sålunda angivet sätt.

För att övervaka och leda regionplanearbetet har föreslagits skola tillsättas

en centralkommission, vars ordförande skulle utses av Kungl. Maj:t.

Då vid detta arbete mot varandra stridande synpunkter icke sällan torde

komma att göra sig gällande och en framträdande uppgift för ordföranden

lärer bliva att, såsom länsstyrelsen framhållit, verka sammanhållande och,

om så skulle erfordras, utjämnande mellan olika intressen, anser jag mig

böra förorda, att nämnde ordförande utses av Kungl. Maj:t, som jämväl

torde böra bestämma arvode till honom. Länsstyrelsen synes hava avsett

att detta arvode skulle bestridas av andra statsmedel än det anslag, varom

länsstyrelsen hemställt. Då statens kostnader för regionplanearbetet icke

synas böra överstiga det av mig ovan förordade beloppet, tillhopa 57,000

kronor, torde, såsom jämväl statskontoret ifrågasatt, utgiften för ordförandearvodet

få täckas av nämnda belopp.

Byggnadsstyrelsen har framfört den tanken, att till ordförandens förfogande

skulle ställas särskilda sakkunniga i trafikteknik och stadsplaneväsen

för att i statens intresse följa och i viss omfattning deltaga i regionplanearbetet.

Det synes kunna ifrågasättas, huruvida en dylik anordning skall vara

påkallad och, i varje fall, huruvida icke erforderligt sakkunnigbiträde vid

behov skall kunna lämnas från vederbörande ämbetsverk. Utan att taga

ståndpunkt till detta spörsmål vill jag emellertid framhålla, att, därest dylika

sakkunniga skulle finnas behövliga, detta icke lärer böra föranleda utgift

för statsverket utöver förut nämnt belopp.

Yad beträffar organisationen av regionplanearbetet, bär denna, i avvaktan

på huruvida statsbidrag skulle kunna erhållas, ännu icke slutgiltigt utformats.

Det synes emellertid lämpligt, att den definitiva organisationsplanen föreligger

och i sina huvuddrag underställes Kungl. Maj:ts prövning och godkännande,

innan någon del av statsbidraget utbetalas. Likaledes torde dessförinnan

böra visas, att arbetets genomförande är i vad angår bidrag från

orterna väsenligen säkerställt.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr ti. 55

Såsom förut nämnts, liar (let belopp å 57,000 kronor, varmed staten skulle

bidraga till ifrågavarande kostnaders bestridande, avsetts att fördelas på tre

år. För budgetåret 1929/1930 skulle alltså erfordras ett belopp av 19,000

kronor.»

Under hänvisning till vad departementschefen i ärendet anfört får utskottet

tillstyrka Kungl. Mapts förevarande förslag.

Utskottet, som alltså ej kunnat förorda det motionsvis framställda förslaget

om att kostnaderna för arvodet till ordföranden i den eventuellt tilltänkta

utredningsorganisationen skulle utgå från sjätte huvudtitelns anslag

till kommittéer och utredningar genom sakkunniga, får hemställa,

att riksdagen må,

a) med bifall till förevarande proposition, såsom bidrag till

kostnaderna för upprättande av en regionplan för Stockholm med

omgivningar bevilja ett belopp av 57,000 kronor samt därav

för budgetåret 1929/1930 såsom extra reservationsanslag anvisa

ett belopp av 19,000 kronor,

b) avslå herr Anderssons i Igelboda i iimnet väckta motion

(II: 347).

48:o) Under erinran att förevarande anslag — i avvaktan på slutförandet

av pågående utredningar om tjänstebrevsrätten — ansetts böra upptagas

till 3,850,000 kronor eller samma belopp, vartill nettoutgifterna under budgetåret

1927/1928 uppgått, får utskottet, i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 49), hemställa,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser, nu 3,600,000

kronor, med 250,000 kronor till 3,850,000 kronor.

49:o) I anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50) hemställer utskottet,

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget till

tryckningskostnader, nu 15,080 kronor, med 30 kronor till 15,050

kronor; dock att i anslaget må göras den jämkning, som för

jämnande av huvudtitelns slutsumma kan bliva erforderlig.

50:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51) hemställer

utskottet,

att riksdagen må minska det ordinarie reservationsanslaget

till kommittéer och utredningar genom sakkunniga, nu 40,000

kronor, med 10,000 kronor till 30,000 kronor.

51:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag under punkt 52 angående anslag

för tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen

kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;

vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

Utskottets

yttrande.

Postavgifter

för tjänstebrev

och

dylika försändelser.

[49.]

Trycknings
kostnader.

[50.]

Kommittéer

och utredningar

genom

sakkunniga.

[ÖL]

Tillfällig

löneför
bättring.

[52.]

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

D yrtid stillägg

åt

befattningshavare

i

statens tjänst.

[53.]

Övriga

ordinarie

anslag.

52:o) Kungl. Maj:t har (punkt 53) föreslagit riksdagen att för dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst för budgetåret 1929/1930 anvisa ett

extra förslagsanslag av 180,000 kronor.

Rörande detta förslag har riksdagen redan fattat beslut; varom utskottet

skolat härigenom

erinra.

53:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande

år äro uppförda under sjätte huvudtiteln, har någon ändring icke föreslagits.

Utskottet hemställer,

att samtliga de ordinarie anslag under sjätte huvudtiteln,

vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, må i riksstaten

för budgetåret 1929/1930 upptagas med oförändrade belopp.

Stockholm den 15 mars 1929.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KYARNZELTUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, Olof Olsson,

O. Bergqvist, J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, C. A. Carlsson

i Gävle, P. A. Dahl, K. V. Rydén, N. J. M. Svensson i Kompersmåla, C. I. Asplund

och E. A. Lundell;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wilclund i Brattfors,

P. Nilsson i Bonarp, C. R. Jansson i Falun, S. Bengtsson i Norup, O. Olsson

i Kullenbergstorp, L. J. Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson i Blädinge, E. J. Wigforss,

O. Nilsson i Örebro, A. Danielsson och C. A. Anderson i Storegården.

Reservationer:

vid punkt 17:o) (för automobiltrafiken viktiga vägar å landsbygden)

beträffande I:mom. b) av utskottets hemställan

1) av herrar Kvarnzelius, Lindblad, Nilsson i Malmö, Dahl, Rydén, Anderson

i Råstock och Nilsson i Örebro, vilka ansett, att utskottets yttrande

i denna del bort hava följande lydelse:

»Vidkommande därefter den procentsats, efter vilken ifrågavarande, direkt

från automobilskattemedlen utgående underhållsbidrag skall beräknas, anser

utskottet, i likhet med departementschefen, att nämnda procentsats för nästkommande

budgetår bör bestämmas till 30 %, vilket innebär en höjning med

5 % i förhållande till den nu fastställda. En ytterligare allmän höjningav

underhållsbidraget vore visserligen i och för sig önsklig men skulle enligt

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr (J.

57

utskottets mening i alltför liög grad innebära en avknappniug på möjligheterna

till den vägarnas förbättring, som för närvarande framstår som synnerligen

angelägen. Erinras må, att Kungl. Maj:t, för fall att underhållet

är på grund av automobiltrafik i synnerlig grad försvårat, därutöver äger

att från automobilskattemedel bereda vägdistrikt ett extra underhållsbidrag

till ytterligare lättnad.»

och att utskottet förty bort hemställa,

I. att riksdagen må

b), med bifall till Kungl. Maj:ts i särskild proposition, nr

34, framställda förslag samt med avslag å de av herrar J.

Andersson och Frändén, Bengtsson i Kullen, Jeppsson m. fl.,

Olsson i Broberg m. fl. samt Olsson i Kullenbergstorp m. fl.

i ämnet väckta motionerna (I: 221 samt II: 207, 239, 341 och

355), den sistnämnda motionen i vad den avser höjning av utgående

bidrag från vägunderhåll, godkänna följande

»Förslag

3§-

1 mom. Av —--följande sätt:

a) Till---bidrag med trettio procent----av väg.

Till grund---förklaras förverkad.

b) Yad av--— särskilda län.

Denna förordning---automobilskattemedel.»;

2) av herrar Bergqvist, Asplund och Jansson i Falun, vilka ansett, att

utskottet bort förorda ett bidrag för ifrågavarande ändamål av 35 procent;

3) av herr Olof Olsson;

beträffande I. mom. c) av herrar Nilsson i Gränebo, Nilsson i Bonarp,

Bengtsson i Norup, Olsson i Kullenbergstorp, Olsson i Blädinge och Anderson

i Storegården, som ansett, att utskottet bort i anledning av herr Olssons i

Kullenbergstorp m. fl. motion (II: 335), i vad den avser sänkning av nuvarande

utjämningsandelen, under förevarande moment hemställa,

»att riksdagen må godkänna följande

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 6 haft, (Nr 6.)

554 29 5

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

»Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 3 § i förordningen den 28 maj 1926

(nr 161) om fördelningen av automobilskattemedel.

Härigenom förordnas, att 3 § i förordningen den 28 maj

1926 om fördelning av automobilskattemedel skall hava följande

ändrade lydelse:

3 §•

1 mom. Av landsbygdens andel av skattemedlen må femton

procent, dock högst ett belopp av 4,000,000 kronor, fördelas

på följande sätt:

a) Ett belopp motsvarande högst en halv procent av sagda

andel må enligt Konungens förordnande användas till understödjande

av sådana forsknings- och undersökningsarbeten, som

anses i synnerlig grad befrämja ett ändamålsenligt användande

av ifrågavarande skattemedel.

b) Återstoden fördelas mellan länen på sätt Konungen förordnar.

2 mom. Yad som därefter återstår av landsbygdens andel

av skattemedlen skall fördelas på följande sätt:

a) Till väghållningsdistrikt, vars samtliga vägar övertagits

till underhåll medelst vägkassan, utgår bidrag med fyrtio procent

av distriktets verkliga kostnad för vägunderhåll och vinterväghållning

under nästföregående kalenderår, dock allenast

därest vägunderhållet hela det året ålegat vägkassan; och skall

därvid i nämnda kostnad jämväl inbegripas all förvaltningskostnad,

som icke uppenbarligen avser byggande av väg.

Till grund för beräknandet av ovan berörda verkliga kostnad

skola läggas på föreskrivet sätt förda och granskade räkenskaper.

Försummar väghållningsdistrikt att förebringa nöjaktig

utredning om storleken av samma kostnad, må, i den ordning

Konungen bestämmer, väghållningsdistriktets rätt till nu omförmält

bidrag förklaras förverkad.

b) Vad som därefter återstår skall tillgodokomma de särskilda

länen i förhållande till de belopp, som influtit i automobilskatt

från respektive läns landsbygd, därvid iakttages, att

Kalmar läns landstingsområden betraktas såsom särskilda län.

Denna förordning skall träda i tillämpning vid fördelning

av de under budgetåret 1929/1930 influtna automobilskattemedel.

»

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1929.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

1

Verkliga utgifter.

VI. Sjätte huvudtiteln. Kommunikationsdepartementet.

1

2

3

4

A. Departementet.

Departementschefen .......................................................

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, för- slagsanslag ...............................................................

Extra byråchef för tekniska ärenden ............................

Ökad föredragning i regeringsrätten ............................

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

24,000

177,000

12,000

27,000

Säger för departementet

201,000

39,000

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen m. m.:

1

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, förslagsanslag ....

167,500

2

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet........

64,800

3

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens distriktstjänstemän

30,000

4

Ytterligare medel till avlöning av väg- och vatten-

byggnadsstyrelsens distriktstjänstemän....................

4,500

5

Stipendier åt medlemmar av väg- och vatlenbygg-

nadskåren, reservationsanslag..................................

—

6

Expenser för allmänna arbeten, reservationsanslag ...

60,000

257,500

69,300

Vägbyggnader och vägunderhåll:

7

Väg- och broundersökningar, reservationsanslag........

65,000

8

Byggande av landsvägar, vanliga bygdevägar och

broar, reservationsanslag .......................................

4,500,000

9

Byggande av enkla bygdevägar, reservationsanslag...

850,000

10

Byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens, Väster-

bottens, Jämtlands och Västernorrlands samt vissa

delar av Kopparbergs län, reservationsanslag........

550,000

11

Byggande av enskilda utfartsvägar i Norrland, Dalarna,

Värmland och norra delarna av Örebro län,

reservationsanslag .........................................

300,000

12

Byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan, reser-

vationsanslag ............................................................

300,000

13

Anläggning av enkel bygdeväg mellan Muodoslombolo

och SaivomuotkaiNorrbottens län, reservationsanslag

18,000

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 sand. 6 höft. (Nr 6.) I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

14

Anläggning av enkel bygdeväg från Areavaara över

Huuki till Kieksisvaara i Norrbottens län, reser-

vationsanslag ............................................................

70,000

15

Förbättring och underhåll av för automobiltrafiken

viktiga gator och vägar i städerna, förslags-

anslag, att direkt utgå av automobilskattemedel....

7,320,000

16

Förbättring och underhåll av för automobiltrafiken

viktiga vägar å landsbygden, förslagsanslag, att

direkt utgå av automobilskattemedel ....................

29,280,000

17

Bidrag till vägunderhållet på landet in. m., förslags-

anslag .......................................................................

5,400,000

18

Ytterligare bidrag till vägunderhållet på landet m. in.,

förslagsanslag, att direkt utgå av automobil-

skattemedel................................................................

5,400,000

19

Statsverkets andel i kostnaden för vägdelningar,

förslagsanslag ............................................................

2,000

20

Understöd åt synnerligt betungade väghållningsdi-

strikt, reservationsanslaq............................................

200,000

10,865,000

43,390,000

Hamnar och farleder:

i 21

Hamn- och farledsundersökningar, reservationsanslag

15,000

22

Statens fiskehamnar, reservationsanslag ....................

290,000

! 23

Statsunderstödda fiskehamnar, reservationsanslag ....

250,000

24

Handelshamnar och farleder, reservationsanslag........

250,000

25

Upprensning av Oxdjupet, reservationsanslag ............

53,900

26

Underhåll av fiskehamnar, reservationsanslag ......

25,000

883,900

Säger för väg- och vattenbvggnadsväsendet

11,122,500

44,343,200

C. Vägtrafikväsendet.

1

Bidrag till vissa kommunikationsändamål, reservations-

anslag ............................................................................

30,000

2

Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag ............

70,000

3

Registrering av automobiler in. m., förslagsanslag........

20,000)

Säger för vägtrafikväsendet

100,000

20,000

D. Luftfartsväsendet.

1

Understöd åt regelbunden luftfart, reservationsanslag ....

* 500,000

2

Belysningsanordningar å flygplatsen å Bulltofta, re-

servationsanslag ............................................................

* 50,000

3

Bidrag till uppförande av en hangar in. m. vid Stockholms

stads flyghamn vid Lindarängen, reservationsanslag

* 50,000

* Av Kung]. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr ti.

3

Ordinarie

anslag

Kronor

Biträde vid handläggning av ärenden rörande luftfart

Väderlekstjänst för luftfarten ........................................

Telegramkostnader för väderlekstjänst för luftfarten,

förslagsanslag ................................................................

Säger för luftfartsväsendet

E. Byggnadsväsendet.

Byggnadsstyrelsen m. m.:

Byggnadsstyrelsen, förslagsanslag................................

Byggnadsstyrelsens verksamhet ................................

Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag

m. m., reservationsanslag ........................................

Länsarkitekter...............................................................

Mätningar m. m. av kulturhistoriskt märkliga byggnader,

reservationsanslag ........................................

Kronans publika hus:

Löpande underhåll m. m.:

Byggnader och reparationer,

reservationsanslag ................ 525,000

Förstärkning av reservationsanslaget

till byggnader och reparationer

............................

Lyshållning m. fl. utgifter för

kronans publika hus i Stockholm,

förslagsanslag ............ 100,000

800,000

9

10

11

12

''3

i 14

Nybyggnader och särskilt beslutade reparations- och

ändringsarbeten:

Restaurering av rikssalen å Stockholms

slott in. m., reservationsanslag ............ 118,000

Utredningar rörande ämbetsbyggnad å

tomterna nr 8 och 9 i kvarteret Grönlandet

södra i Stockholm m. m., reservationsanslag.

........................................... 25,000

Konserveringsarbeten å Bohus fästnings
ruin,

reservationsanslag ........................ 30,000

Nybyggnad för lantmäterikontoret i Kopparbergs

län samt iordningställande av

kontorets nuvarande lokaler för länsstyrelsen

i nämnda län, reservationsanslag

................................................... 166,500

Bostad åt landshövdingen i Västernorr
lands

län ................................................ 2,250

Om- och tillbyggnad av residensbyggnaden

i Östersund, reservationsanslag .... 100,000

Extra

anslag

Kronor

* 5,000

* 1 5,300

* 7,000

627,300

256,300

90,700

15.000

57.000

3,500

259,800

625,000

162,700

800,000

Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

15

Nybyggnad för lantmäterikontoret i Norr-

bottens län, reservationsanslag ............ 80,000

521,750

625,000

1,321,750

Säger för byggnadsväsendet

884,800

1,484,450

F. Diverse.

1

Ersättning åt statens järnvägar för av Kungl. Maj:t

medgivna lindringar i befordringsavgifterna för vissa

resor, förslagsanslag ....................................................

15,000

2

Tidskriften »Brandskydd»................................................

1,000

3

Utgivande av »Tidskrift för landsbygdens brandväsen»

1,000

4

Bidrag till upprättande av en regionplan för Stock-

holm med omgivningar, reservationsanslag ................

19,000

5

Postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser,

förslagsanslag .............................................................

3,850,000

6

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ............

120,000

7

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag

80,000

8

Tryckningskostnader, förslagsanslag ................................

15,050

9

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-

vationsanslag ...............................................................

30,000

10

Extra utgifter, reservationsanslag ....................................

20,000

11

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen, förslagsanslag ...................

* 9,000

12

Dvrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-

slaqsanslaq ...................................................................

** 180,000

Säger för diverse

4,115,050

225,000

Summa

16,423,350

46,738,950

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

** Beloppet redan beviljat av riksdagen.

Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1929

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1929:259 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under sjätte huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till tryckningskost a1 i texten
  2. Rskr. 1929:6a Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda jramställningar rörande utgifterna för budgetåret 1929—1930 under s. 1 i texten