Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder för beredande av en tryggare rättslig ställning åt biträdande lärare vid folkskolor och lärare vid mindre folkskolor jämte en i ämnet väckt motion.

1929-04-19 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1929:64, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder för beredande av en tryggare rättslig ställning åt biträdande lärare vid folkskolor och lärare vid mindre folkskolor jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 64.

I

Nr 64.

Ankom till riksdagens kansli den 19 april 1929 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder

för beredande av en tryggare rättslig ställning

åt biträdande lärare vid folkskolor och lärare vid mindre

folkskolor jämte en i ämnet väckt motion.

(2:a avd.).

I en till riksdagen avlåten, den 25 januari 1929 dagtecknad proposition,

nr 30, vilken hänvisats till statsutskottet för förberedande behandling, har

Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden samma dag, föreslagit riksdagen, att riksdagen

måtte förklara sig intet hava att erinra mot att till beredande av en tryggare

rättslig ställning åt biträdande lärare vid folkskolor och lärare vid

mindre folkskolor föreskrifter av Kung). Maj;t utfärdas i huvudsaklig enlighet

med vad departementschefen i samma statsrådsprotokoll förordat.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr V. Rydén m. fl. väckt motion (I: 218), däruti hemställts,

att riksdagen i sitt svar å Kungl. Maj:ts proposition nr 30 måtte, samtidigt

som den i övrigt skänker sitt gillande åt Kungl. Maj:ts förslag, förklara,

att den anser de ifrågasatta ändrade föreskrifterna böra innehålla bestämmelse

därom, att, då genom en ifrågasatt omorganisation av skolväsendet

biträdande lärare vid folkskola eller lärare vid mindre folkskola, som i sammanlagt

minst två år inom skoldistriktet tjänstgjort såsom lärare vid småskola,

biträdande lärare vid folkskola eller lärare vid mindre folkskola och

därunder tjänstgjort med nit och skicklighet samt fört en hedrande vandel,

skulle behöva entledigas utan möjlighet att, på sätt i propositionen föreslås,

erhålla annan anställning inom distriktet, frågan om omorganisationens genomförande

skall hänskjutas till skolöverstyrelsen, vilken, efter vederbörande

domkapitels hörande, har att avgöra, huruvida omorganisation må genomföras

eller icke.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 35 haft. (Nr 64—66.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 64.

o

Nu gällande bestämmelser rörande ifrågavarande lärares anställningsvillkor

återfinnas i §§ 24 och 33 av folkskolestadgan (svensk författningssamling

nr 604/1921). Till skillnad från de ordinarie folk- och småskollärarna

anställas biträdande lärare vid folkskola och lärare vid mindre folkskola

endast tills vidare eller, i vissa fall, om vilka här ej är fråga, på viss

tid. Med anställning tills vidare följer ömsesidig rätt till minst fyra månaders

uppsägning, så vida ej längre uppsägningstid särskilt avtalas. (§ 24

mom. 1).

Biträdande lärare vid folkskola eller lärare vid mindre folkskola, vilken

anställes tills vidare och som i sammanlagt fem år, därav minst ett inom

vederbörande distrikt, tjänstgjort som lärare vid småskola, biträdande lärare

vid folkskola eller lärare vid mindre folkskola, får skiljas från sin befattning

endast av sådana orsaker och i den ordning, som omförmäles i § 32

mom. 1 folkskolestadgan, d. v. s. allenast på grund av fel eller försummelse

i tjänsten eller brist i vandel och endast efter förutgånget varningsförfarande.

(§ 33 mom. 1). Från detta stadgande gäller emellertid det

undantaget, att skolrådet utan hinder av vad nyss sagts kan entlediga

läraren, därest dennes befattning genom en i behörig ordning godkänd

omorganisation av skolväsendet skall förändras till folkskollärar- eller smaskollärartjänst

eller ock indragas. (§ 33 mom. 2). Därvid skall dock

iakttagas att, om en mindre folkskola ändras till en folkskola med småskola,

lärare, som, då beslutet om förändringen vunnit laga kraft, i minst

två år varit anställd tills vidare vid den mindre folkskolan och därunder

tjänstgjort med nit och skicklighet samt fört en hedrande vandel, skall av

skolrådet förordnas till ordinarie lärare vid småskolan utan iakttagande av

eljest föreskrivet ansökningsförfarande. (§ 33 mom. 3).

Det nu föreliggande förslaget har föranletts av en av riksdagen i skrivelse

den 3 juni 1926, nr 305, gjord anhållan, att Kungl. Maj:t måtte föranstalta

om utredning, huruvida och på vad sätt en tryggare ställning i rättsligt

hänseende måtte kunna beredas biträdande lärare vid folkskola och lärare

vid mindre folkskola, samt att Kungl. Maj:t därefter måtte vidtaga de åtgärder,

vartill utredningen kunde föranleda.

Förslaget grundar sig på eu av skolöverstyrelsen i ämnet verkställd utredning.

Överstyrelsen har sammanfattat sin ståndpunkt i frågan på följande

sätt:

att det är önskvärt att åtgärder vidtagas för beredande av eu tryggare

ställning åt biträdande lärare vid folkskola och lärare vid mindre folkskola,

att med hänsyn till de allmänna riktlinjer för folkskoleväsendets fortgående

förbättring, som blivit av statsmakterna givna, det fortfarande måste

anses uteslutet att kunna lösa frågan på det sättet, att åt ifrågavarande befattningshavare

beredes ordinarie anställning.

att i stället större möjlighet än vad för närvarande är fallet bör givas

till förordnande å annan tjänst inom skoldistriktet av lärare, som till följd

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 64.

3

av omorganisation av skolväsendet annars skulle drabbas av entledigande

samt

att för vinnande av detta syfte följande ändringar synas erforderliga i

paragraferna 19 och 33 av folkskolestadgan:

§ 19.

1. Då ordinarie lärartjänst vid folkskola eller småskola är till ansökning

ledig, skall med de undantag, som angivas i § 33 mom. 3, kungörelse om

ledigheten, sa snart — — — — — införas.

§ 33.

3. Om inom ett skoldistrikt sådan förändring med avseende å skolväsendet

blir vidtagen, att där tills vidare anställd biträdande lärare vid folkskola

eller lärare vid mindre folkskola av denna anledning måste jämlikt näst

föregående moment entledigas från sin befattning, och är inom distriktet

ordinarie lärartjänst vid småskola eller lärartjänst vid mindre folkskola som

medför anställning tills vidare, då ledig, skall dylik lärare, vilken, då beslutet

om förändringen vunnit laga kraft, i sammanlagt minst två år innehaft

ordinarie lärarbefattning vid småskola eller anställning tills vidare såsom

biträdande lärare vid folkskola eller lärare vid mindre folkskola och därunder

tjänstgjort med nit och skicklighet samt fört eu hedrande vandel, av

skolrådet förordnas till innehavare av den lediga tjänsten utan iakttagande

av den ordning, som i §§ 19-21 stadgas. Skulle i sammanhang, varom

nu är sagt, ledighet inträffa å tjänst vid såväl småskola som mindre folkskola,

skall förordnandet gälla småskollärartjänsten.

Uppkommer eljest ledighet å ordinarie lärartjänst vid småskola eller å

lärartjänst vid mindre folkskola, som medför anställning tills vidare och

finnes inom di^riktet biträdande lärare vid folkskola eller lärare vid annan

mindre folkskola med anställning tills vidare, skall skolrådet taga under

omprövning, huruvida tjänst, som innehaves av sådan lärare, bör ersättas

med folkskollärartjänst eller indragas, och skall, därest så befinnes vara

fallet, i fråga om tillsättning av den lediga tjänsten gälla vad här ovan i

detta moment är stadgat.

Vid sådan omprövning skall skolrådet, innan beslut fattas, inhämta yttrande

från vederbörande folkskolinspektör. Därest skolrådet anser sig icke

kunna fatta beslut i enlighet med av folkskolinspektören därvid framställt

yrkande angående lärares förflyttning, skall ärendet hänskjutas till skolöverstyrelsen,

som efter hörande av vederbörande domkapitel då har att avgöra,

huru med tillsättning av tjänsten skall förfaras.

Departementschefen finner kravet på åtgärder i syfte att åt ifrågavarande

lärare beredes större trygghet i deras anställningsförhållanden välgrundat.

I fråga om det sätt, varpå en förbättring härutinnan skulle kunna ernås,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande Nr 64.

framhåller departementschefen principiellt, att under inga förhållanden åtgärder

böra ifrågakomma av beskaffenhet att kunna inverka hämmande på

skolväsendets utveckling och förbättring. Den fortgående avvecklingen av

de mindervärdiga skolformerna på alla de platser, där detta med hänsyn

till barnantal, bebyggelse och skolvägar samt ekonomiska förhållanden är

möjligt, är enligt departementschefens mening ett önskemål, på vilket ingen

avprutning bör göras. Härav följer, att departementschefen anser det

uteslutet att bereda ordinarie ställning åt ifrågavarande lärare liksom ock

att principiellt godtaga den anordningen, ätt eljest behövliga omorganisationer

skulle uppskjutas till lärarens avgång vid uppnådd pensionsålder.

I likhet med skolöverstyrelsen ser departementschefen denna fråga så, att

skolväsendets bästa måste komma i första rummet.

Departementschefen ansluter sig i stort sett till det av skolöverstyrelsen

framlagda förslaget till författningsändringar. På vissa punkter göras dock

några modifikationer och tillägg.

Sålunda har överstyrelsen såsom villkor för ifrågavarande lärares förflyttning

till andra tjänster inom vederbörande distrikt i de fall, som avses i §

33 mom. 3 första stycket, föreslagit, att läraren skall hava i sammanlagt minst

två år innehaft ordinarie lärarbefattning vid småskola eller anställning tills

vidare såsom biträdande lärare vid folkskola eller lärare vid mindre folkskola.

Enligt överstyrelsens förslag skulle alltså icke fordras, att anställningen innehafts

inom vederbörande distrikt. Departementschefen anser däremot, att

man bör fordra, att denna tidigare tjänstgöring ägt rum inom det distrikt,

där läraren vid tillfället i fråga är anställd. Han framhåller, att härigenom

en viss säkerhet vinnes för att distriktet ej påtvingas en lärare, om vars duglighet

och lämplighet ''distriktet icke varit i tillfälle att närmare förvissa sig.

Överstyrelsens förslag med avseende å nu berörda fall gäller allenast förflyttning^

till ledig småskollärartjänst eller lärartjänst vid mindre folkskola.

Departementschefen anser det tillägget böra göras, att, om någon sådan

tjänst ej finnes ledig men en biträdande lärarbefattning vid tillfallet skulle

vara vakant, läraren ifråga skall flyttas till den biträdande lärarbefattmngen.

Överstyrelsen har enligt § 33 mom. 3 andra och tredje styckena föreslagit,

att, då ledighet uppkommer å småskollärartjänst eller lärartjänst vid

mindre folkskola, en förprövning skall äga rum av frågan, huruvida, med

tanke på en förestående önskvärd omorganisation, inom distriktet befintlig

biträdande lärartjänst eller lärartjänst vid annan mindre folkskola bör

ändras till folkskollärartjänst eller indragas. Skolrådet skall härom mhamta

folkskolinspektörens yttrande. Äro inspektören och skolrådet ense om att

en dylik omorganisation bör ske, skall läraren å den till ändring eller indragning

ifrågasatta tjänsten förflyttas till den lediga befattningen. Något

villkor om viss tids föregående anställning har i detta fall icke uppställts.

Även på denna punkt har departementschefen ett par ändringsförslag.

Han anser sig icke kunna dela överstyrelsens uppfattning att, om skolrådet

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 64. 5

och inspektören stanna i olika meningar, frågan bör hänskjutas till skolöverstyrelsen.

Han framhåller, att dessa frågor komma att intimt sammanhänga

med frågan om skolväsendets organisation, och det synes honom därför

naturligt, att domkapitlet, som har att fastställa distriktets reglemente,

bor vara den myndighet, som flyttningsfr&gan närmast skall underställas!

Vidare bör enligt departementschefen jämväl i sistberörda fall överstyrelsens

förslag kompletteras därhän, att flyttning även rnå kunna ske till ledigbliven

biträdande lärartjänst.

Slutligen har departementschefen ansett följande tillägg erforderliga till

de av överstyrelsen föreslagna bestämmelserna:

År såväl småskollärartjänst som lärartjänst vid mindre folkskola ledig

eller utom dessa även en biträdande folkskollärarbefattning, bör flyttningen

ske till småskollärart j än sten. Skulle ledighet förekomma å dels lärartjänst

vid mindre folkskola och dels biträdande lärartjänst synes det lämpligast,

att flyttning äger rum till lärartjänsten vid den mindre folkskolan.

Skulle mer än en av ifrågavarande slag av tjänster samtidigt indragas

eller ändras till folkskollärartjänster eller vid ovannämnda förprövning finnas

bora bliva föremål för dylika åtgärder, och endast eu ledig tjänst står till

buds, torde det få ankomma på skolrådet att avgöra, vilken av lärarna, som

skall ifrågakomma till flyttning.

Motionärerna hava till stöd för sitt förslag anfört följande:

Under förarbetena för Kungl. Maj:ts proposition nr 30 angående åtgärder

för beredande av en tryggare rättslig ställning åt biträdande lärare vid folkskolor

och lärare vid mindre folkskolor har frågan varit uppe, huruvida i

det fält, da en omorganisation av skolväsendet medförde avskedande av en

lärare omorganisationen borde anstå, till dess vederbörande lärare uppnått pensionsåldern

eller av annan anledning avgått från tjänsten. I sin skrivelse

1 &Jende,\ ,f''''arnho11 1926 års riksdag, att detta spörsmål förtjänade komma

under allsidig provning. Meningarna bland de hörda myndigheterna ha

också vård 1 hog grad delade, även om tydlig övervikt funnits för den uppattning,

som kan utläsas ur skolöverstyrelsens yttrande, nämligen att skolans

intressen icke få ställas tillbaka för lärarnas.

Aven om man helt och fullt erkänner riktigheten i en sådan princip,

torde dock fragan vara om icke någon jämkning i eller uppmjukning av

denna mot ifrågavarande tanke helt avvisande ståndpunkt skulle kunna

toretagas, utan att skolans intressen därigenom bleve lidande. Det har vid

studiet av den kungl. propositionen väckt vår uppmärksamhet, att domkapitlet

1 Vasteras 1 sitt yttrande framkommit med ett förslag, som knappast

synes ha rönt tillbörligt beaktande under det senaste skedet av frågans

förberedande handläggning. Domkapitlet anser (sid. 10 i propositionen), att

tor det fall, da vid omorganisation anställning icke kan beredas vederbörande

lärare inom distriktet, avgörande i frågan icke bör ske med mindre den

understalies skolöverstyrelsens, eventuellt domkapitlets, särskilda prövning.

Åtskilliga folkskolinspektörer hava givit uttryck åt en liknande uppfattning.

lor vår del hava vi efter ett försök att genomtänka hela detta ömtåliga

och invecklade problem kommit till den uppfattningen, att den av dom
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

6 Statsutskottets utlåtande Nr 64.

kapitlet i Västerås förordade utvägen anvisar en möjlighet att lösa frågan

med största möjliga hänsynsfullhet mot de anställda, samtidigt som skolans

intressen fullt ut tillvaratagas. Ur de anställdas synpunkt måste det ju

alltid framstå såsom synnerligen hårt, om en lärare, som oförvitligt och

plikttroget tjänstgjort kanske årtionden på en plats, plötsligt ställes på bär

backe, därför att utvecklingen nödvändiggjort en förändring i skolväsendet.

Å andra sidan kan naturligtvis icke förnekas, att fall kunna förekomma,

då sådant måste ske. Om i ett sådant fall frågan bleve piövad av eu

opartisk och auktoritativ högre myndighet, synes man häri ha eu stark

garanti för att ett bedömande kommer att äga rum, därvid skäliga hänsyn

tagas till både lärarnas och det allmännas intressen.

Vi anse oss därför böra motionsvis föreslå, att det av domkapitlet i V ästerås

framförda förslaget kommer till förverkligande, då nu skollagsstittningen

på detta område skall förändras. . .

Frågan vilken myndighet som skall verkställa den ifrågasatta prövningen

kan naturligtvis besvaras olika. Domkapitlet i Västerås hänvisar i första

hand till skolöverstyrelsen, »eventuellt domkapitlet». Goda skäl kunna anföras

för båda alternativen. Domkapitlen sitta inne med kännedom om de

lokala förhållandena. Skolöverstyrelsen har större överblick över det hela.

Med hänsyn till önskvärdheten av att tillämpningen kommer att äga rum

efter någorlunda likartade principer över det hela, synas de starkaste skälen

tala för att frågan prövas av skolöverstyrelsen efter domkapitlets hörande. I

så fall kommer frågan att prövas både med erforderligt hänsynstagande till

de lokala förhållandena och med önskvärd hänsyn till att man i olika delar

av landet ej tillämpar alltför olika principer.

Utskottet finner starka billighetsskäl tala för att åtgärder vidtagas till beredande

av en tryggare rättslig ställning för här ifrågavarande lärare, och

det i sådant hänseende av Kungl. Maj:t nu framlagda förslaget synes utskottet

i stort sett erbjuda en lycklig lösning av frågan. Utskottet har endast

i nedan angivna avseenden funnit sig böra föreslå vissa jämkningar i

förslaget.

Den ledande principen för Kungl. Maj:ts förslag är, att skolväsendets bästa

måste gå i första rummet och att därför de åtgärder, som vidtagas för att

giva omförmälda lärare en säkrare ställning, icke få inverka hindrande eller

fördröjande på önskvärda förbättringar i skolväsendets organisation. I

överensstämmelse härmed skulle i det fall, att någon ledig lärartjänst vid

småskola eller mindre folkskola eller någon ledig biträdande lärartjänst vid

folkskola icke står till buds inom vederbörande skoldistrikt, innehavaren av

den till indragning ifrågasatta lärartjänsten stå inför den ofrånkomliga nödvändigheten

att förlora sin anställning. Det är på denna punkt motionärerna

önska en uppmjukning av förslaget så till vida, att i dylika fall frågan

om genomförande av den omorganisation, som föranleder tjänstens indragning,

skulle hänskjutas till högre myndighets prövning. Syftet härmed skulle

tydligtvis vara att få till stånd ett mera auktoritativt och på eu mera omfattande

och djupare insikt och erfarenhet i hithörande ting grundat övervägande

av frågan, huruvida hänsynen till skolväsendets tillstånd måste

kräva en i och för sig så hårdhänt åtgärd som lärarens avskedande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 04. 7

Utskottet, som delar departementschefens uppfattning om att föreliggande

spörsmål bör i första rummet betraktas ur synpunkten av vad skolans bästa

■kräver, måste dock finna syftet med motionärernas förslag bebjärtansvärt,

då detta lämnar större garantier för att bär ifrågavarande synnerligen ömtåliga

och svårbedömda fall bliva underkastade en omsorgsfull och allsidig

Provning. Utskottet vill därför ansluta sig till förslaget om frågans hänskjutande

till högre myndighet under de av motionärerna angivna förhållandena.

Motionärerna hava framhållit, att man såsom denna högre myndighet

kan tänka sig antingen vederbörande domkapitel eller skolöverstyrelsen, samt

ansett, att goda skäl kunna anföras för båda alternativen. De hava dock

stannat för skolöverstyrelsen med hänsyn till önskvärdheten av att tillämpningen

kommer att äga rum efter någorlunda likartade principer över det

hela. Enligt utskottets mening bör i detta fall — liksom, enligt Kungl.

Majrts förslag, 1 det fall av förprövning av eventuell omorganisation, varom

förut talats hänskjutandet ske till domkapitlet, som enligt folkskolestadgan

är den myndighet, vilken i första hand har att pröva organisationsfrågor.

Att införa skolöverstyrelsen såsom den första instansen i dessa ärenden

vore att bryta den enhetlighet, som eljest gäller beträffande ordningen

för skolorganisatoriska frågors behandling. Möjlighet att få nu berörda ärenden

bedömda efter samma principer föreligger för skoldistrikten eller deras

enskilda medlemmar alltid, likaväl som när det gäller vanliga organisationsspörsmål,

genom anlitande av besvärsinstitutet. Dock anser utskottet, att de

föreslagna bestämmelserna i båda de nu angivna fallen böra kompletteras

med stadgandet att, om domkapitlet finner sig icke kunna biträda folkskolinspektörens

uppfattning, ärendet skall underställas skolöverstyrelsens prövning.

Härigenom bringas berörda bestämmelser i överensstämmelse med

folkskolestadgans föreskrifter angående ordningen för fastställande av skolreglementen,

§ 10 mom. 3, där motsvarande stadgande finnes, uppenbarligen

föranlett därav att folkskolinspektören icke anses behörig att anföra

besvär över domkapitlets beslut i organisationsfrågor.

Under åberopande av vad sålunda anförts för utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och herr Rydéns in. fl. ovanberörda motion (I: 218), förklara

sig intet hava att erinra mot att till beredande av en tryggare

rättslig ställning åt biträdande lärare vid folkskolor

och lärare vid mindre folkskolor föreskrifter av Kungl.

Maj.t utfärdas i huvudsaklig enlighet med vad departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den

25 januari 1929 förordat, dock med iakttagande av de jämkningar

och tillägg, som av utskottet här ovan angivits.

Stockholm den 19 april 1929,

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 64.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar A. C. Lindblad, J. L. Widell, Olof Olsson, O. Bergqvist,

J. Nilsson i Malmö, C. A. Carlsson i Gävle, P A. Dahl, K. V. Rydén, C. I. Asplund,

E. A. Lundell, K. E. Andersson i Eliantorp och D. Hansén;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Brattfors,

P. Nilsson i Bonarp, C. R. Jansson i Falun, 8. Bengtsson i Norup, P. M. Olsson i Blädinge,

B. F:son Holmgren, E. G. E. Eriksson i Stockholm, G. Strindlund, P. C. Jonsson i

Eskilstuna, J. Jönsson i Revinge och K. S. V. Ward.

Reservationer:

1) av herr Dahl, vilken ansett, att utskottet bort hemställa, »att riksdagen

må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å herr Rydéns

m. fl. ovanberörda motion (I: 218), förklara sig intet hava att erinra mot att

till beredande av en tryggare rättslig ställning åt biträdande lärare vid folkskolor

och lärare vid mindre folkskolor föreskrifter av Kungl. Maj:t utfärdas

i huvudsaklig enlighet med vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 25 januari 1929 förordat»;

2) av herr Strindlund.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1929:144 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående åtgärder för beredande av en tryggare rättslig ställning åt biträdande lärare vid folk s. 1 i texten