Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. May.ts ''proposition angående vissa anslag till folkskoleseminarierna jämte i ämnet väckta motioner, dels ock vissa utav Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar angående anslag till småskoleseminarierna jämte i ämnet väckta motioner.

1929-04-23 · 20 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 18 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1929:73, Utlåtande i anledning av dels Kungl. May.ts ''proposition angående vissa anslag till folkskoleseminarierna jämte i ämnet väckta motioner, dels ock vissa utav Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar angående anslag till småskoleseminarierna jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 78.

1

Nr 73.

Ankom till riksdagens kansli den 23 april 1929 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. May.ts ''proposition angående

vissa anslag till folkskoleseminarierna jämte i ämnet

väckta motioner, dels ock vissa utav Kungl. Maj:t i

statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda

framställningar angående anslag till småskoleseminarierna

jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.).

l:o). I den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1929/1930 har

Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln, med åberopande av det vid propositionen

fogade statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma

dag, punkten 179, föreslagit riksdagen att, i avbidan på proposition angående

vissa anslag till folkskoleseminarierna, beräkna dels den i det ordinarie

reservationsanslaget till folkskoleseminarierna ingående posten: Folkskoleseminariema

till oförändrat belopp 1,804,000 kronor, dels en minskning av

den i samma anslag ingående posten: Stipendier för elever vid folkskoleseminarier,

nu 217,500 kronor, med 17,500 kronor till 200,000 kronor, dels

ock till anordnande av studentkurser och parallellavdelningar vid vissa folkskoleseminarier

ävensom av en preparandkurs vid folkskoleseminariet i Luleå

för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 59,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 15 februari

1929 dagtecknad proposition, nr 121, vilken hänvisats till statsutskottet för

förberedande behandling, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för sistnämnda dag, föreslagit riksdagen

att dels besluta, att folkskoleseminariet i Strängnäs skall från och med läsåret

1929/1930 successivt nedläggas ävensom att efter utgången av samma

läsår folkskoleseminariet i Luleå skall vara anordnat såsom ett enkelseminarium,

dels minska den i det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna

ingående posten: Folkskoleseminarierna, nu 1,804,000 kronor,

med 34,000 kronor till 1,770,000 kronor, dels minska den i det ordinarie reservationsanslaget

till folkskoleseminarierna ingående posten: Stipendier för

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 40 häft. (Nr 73.)

Inskränkningar

i folkskoleseminarie
organisationen

jämte

fyra i ämnet

väckta

motioner.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 73.

elever vid folkskoleseminarier, nu 217,500 kronor, med 17,500 kronor till

200,000 kronor, dels, vid bifall härtill, minska det gemensamma ordinarie

reservationsanslaget till folkskoleseminarierna, nu 2,021,500 kronor, med

51,500 kronor till 1,970,000 kronor, dels ock till anordnande av studentkurser

och parallellavdelningar vid vissa folkskoleseminarier ävensom av en

preparandkurs vid folkskoleseminariet i Luleå anvisa för budgetåret 1929/

1930 ett extra reservationsanslag av 59,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sist omförmälda

statsrådsprotokoll.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande motioner,

nämligen

dels en inom första kammaren av herr Oscar Olsson väckt motion (I: 254),

däri hemställts, att riksdagen måtte dels besluta, att folkskoleseminarierna i

Strängnäs och Skara skola från och med läsåret 1929/1930 successivt nedläggas

ävensom att efter utgången av samma läsår folkskoleseminariet i

Luleå skall vara anordnat som ett enkelseminarium, dels ock i övrigt besluta

i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag;

■dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr G. Sederholm m. fl. (I: 259) och den andra inom andra kammaren av

herr C. Jonsson i Eskilstuna m. fl. (II: 401), i vilka motioner hemställts,

att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts förslag i vad det avser nedläggande

av folkskoleseminariet i Strängnäs;

dels ock en inom andra kammaren av herr E. Hage m. fl. väckt motion

(II: 398), vari hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts i proposition

nr 121 gjorda framställning om att efter utgången av läsåret 1929/

1930 förändra folkskoleseminariet i Luleå från ett dubbelseminarium till ett

enkelseminarium.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras yrkanden anförda

skälen får utskottet hänvisa till vederbörande motioner.

I Sverige finnas för närvarande femton statliga folkskoleseminarier, av

vilka åtta äro dubbelseminarier och sju enkelseminarier; av dessa sistnämnda

hava två var sin ettåriga kurs för studenter. Dubbelseminariema äro: Uppsala

(manliga elever), Linköping (manliga elever), Lund (manliga elever),

Göteborg (manliga elever), Karlstad (manliga elever), Falun (kvinnliga elever),

Umeå (kvinnliga elever) samt Luleå (samseminarium så till vida, att i

parallellavdelningen halva antalet elever är kvinnliga). Enkelseminarierna

äro: Stockholm (kvinnliga elever samt studentklass), Strängnäs (manliga

elever), Växjö (manliga elever samt studentklass), Kalmar (kvinnliga elever),

Landskrona (kvinnliga elever), Skara (kvinnliga elever) samt Härnösand

(manliga elever). Antalet avgångsklasser är alltså 25, varav 15 7I 2 med manliga

elever och 9 V2 med kvinnliga elever. Detta under förutsättning att

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr

3

7,’l.

ifrågavarande organisation upprätthålles i full utsträckning. Så är emellertid

för närvarande icke förhållandet. Eu sedan flera år konstaterad överproduktion

av lärarkrafter har nödvändiggjort vissa inskränkningar.

Den organisation, som förelåg läsåret 1922/1923, inrymde 10 dubbelseminarier

(däri inräknade seminarierna i Skara och Landskrona, vid vilka

extra parallellavdelningar då upprättliöllos) och 5 enkelseminarier samt 6

studentkurser; den var således, med utgångspunkt från ett elevantal per

klass av 30, anpassad för eu årlig utexamination av omkring 900 lärare.

Från och med läsåret 1923/1924 hava emellertid åtgärder årligen vidtagits

för inskränkning av lärarproduktionen, så att denna, med den intagning i

första klassen, som uppehållits under läsåren 1926/1929, beräknas nedbragt

till omkring 400 lärare årligen. Inskränkningsåtgärderna hava efter hand erhållit

allt större omfattning. Från att i början hava berört allenast vissa extraordinära

anordningar, studentkurser, privata seminarier och extra parallellavdelningar,

hava inskränkningarna från och med budgetåret 1926/1927 måst utsträckas

även till de mera fasta delarna av seminarieorganisationen. Sålunda

har under vart och ett av de tre sista budgetåren ingen nyintagning av elever

i första klassen förekommit vid fem av de åtta ordinarie dubbelseminarierna.

Av organisatoriska skäl hava sistberörda inskränkningsåtgärder icke kunnat

varje år knytas till samma dubbelseminarier utan måst fördelas på olika

seminarier. Budgetåret 1926/1927 drabbades första klassen i parallellavdelningarna

vid seminarierna i Uppsala, Linköping, Falun, Karlstad och Umeå

av indragning. Läsåret 1927/1928 kom turen till första klassen av parallellavdelningarna

vid seminarierna i Lund, Luleå, Linköping, Falun och Karlstad.

Läsåret 1928/1929 indrogs första klassen av parallellavdelningarna vid seminarierna

i Göteborg, Lund, Luleå, Uppsala och Umeå. Genom dessa indragningsåtgärder

har man kommit därhän att under innevarande budgetår varje

dubbelseminarium har endast 6 klassavdelningar utom Göteborgsseminariet,

som arbetar med 7 avdelningar. Under vart och ett av ifrågavarande tre

budgetår hava vidare uppehållits endast två studentklasser, förlagda till

seminarierna i Stockholm och \äxjö. Till minskande av utexaminationen

bär slutligen elevantalet i första klassen, som redan budgetåret 1925/1926

nedsattes från 30 till 25, sänkts till 20 för vart och ett av budgetåren 1926/

1929 utom vad angår studentklasserna, där antalet elever utgjort 25.

Alla dessa åtgärder häva hittills endast haft provisorisk karaktär. Frågan

om en definitiv inskränkning av seminarieorganisationen har emellertid i flera

år varit under övervägande. I 1926 års statsverksproposition antydde dåvarande

chefen för ecklesiastikdepartementet, att utvecklingen på ifrågavarande

område måhända kunde komma att nödvändiggöra nedläggande av

ett seminarium, varvid han i första hand tänkte sig, att seminariet i Skara,

som hade bristfälliga lokaler, skulle komma ifråga. Skolöverstyrelsen upptog

sedermera denna fråga till närmare undersökning. Redan åt 1926 ansåg

sig överstyrelsen kunna fastslå, att seminarieorganisationen vore för vid,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 73.

men fann det icke då tillrådligt att några mera bestående inskränkningar

vidtoges. På uppdrag av Kungl. Maj:t verkställde överstyrelsen därefter en

ingående utredning rörande lärarbehovet och seminarieorganisationens omfattning,

vilken utredning framlades i juni 1927.

I denna utredning har överstyrelsen gjort vissa beräkningar, som äro

särskilt betydelsefulla för bedömande av frågan, huruvida och i vilken omfattning

en bestående inskränkning av seminarieorganisationen bör äga rum.

Överstyrelsen har nämligen på grundval av det föreliggande materialet ansett

sig kunna fastställa storleken av den folkskollärarkår, som vid en

fullt utbildad organisation av folkskoleväsendet erfordras, till omkring 15,500

lärare. För upprätthållande av denna lärarstock är det enligt överstyrelsens

beräkningar nödvändigt, att den normala årliga lärarproduktionen utgör 575

lärare. Med utgångspunkt från denna sistnämnda siffra och under förutsättning,

att elevantalet per klass bestämmes till 25 — ett antal, som överstyrelsen

av pedagogiska skäl finner önskvärt såsom maximum — kommer

överstyrelsen till det resultatet, att seminarieorganisationen bör omfatta 23

avgångsklasser (23 X 25 = 575). Då den nuvarande organisationen, bortsett

från de senare årens tillfälliga inskränkningar i fråga om nyintagningen av

elever vid vissa dubbelseminarier, inrymmer 25 avgångsklasser (8 dubbelseminarier

[= 16 avgångsklasser] + 7 enkelseminarier [= 7 avgångsklasser]

+ 2 studentkurser [= 2 avgångsklasser]), kunna alltså två av dessa klasser

slopas. Överstyrelsen föreslår ock, att så måtte ske. Med hänsyn till önskvärdheten

att uppehålla fördelningen av manliga och kvinnliga lärare i

proportionen 3 : 2, anser överstyrelsen indragningen böra genomföras så, att

1 1/s manlig och 72 kvinnlig avdelning nedläggas, varefter skulle återstå 14

manliga och 9 kvinnliga avdelningar.

Vad beträffar frågan om vilka seminarier indragningen bör drabba, har

skolöverstyrelsen i berörda utredning kommit till det resultatet, att seminariet

i Strängnäs bör nedläggas samt parallellavdelningen vid folkskoleseminariet

i Luleå upphöra.

Seminariet i Skara är visserligen även enligt överstyrelsens mening mest

ogynnsamt ställt i lokalhänseende, men genom ett nedläggande av detta

seminarium skulle den kvinnliga ungdomen i Väst-Sverige berövas möjligheten

att inom eller i närheten av sin hemtrakt erhålla seminarieutbildning,

och med hänsyn härtill anser överstyrelsen seminariet i Skara böra bibehållas.

För ett nedläggande av seminariet i Strängnäs anser överstyrelsen

det förhållandet tala, att sistnämnda seminarium saknar något utpräglat

rekryteringsområde. Den manliga ungdom i Mellan-Sverige, som hittills

sökt sig till Strängnässeminariet, kan utan större olägenhet anlita Uppsalaeller

Linköpingsseminariet samt i någon mån även seminariet i Karlstad.

Ett särskilt skäl för överstyrelsen att föreslå Strängnässeminariets indragning

är, att härigenom staten undgår de avsevärda kostnader, som eljest skulle

bliva nödvändiga för att åt detta seminarium anskaffa nya bättre lokaler.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 73

5

Till stöd för förslaget i denna del har ytterligare anförts, att, om staten,

såsom överstyrelsen i annat sammanhang ifrågasatt, komme att helt övertaga

småskollärarinneutbildningen, Strängnäs lämpade sig såsom iorläggningsplats

för ett dubbelseminarium för utbildning av småskollärarinnor,

vilket seminarium då kunde taga i anspråk de genom folkskoleseminariets

indragning lodigblivna lokalerna. I fråga om förslaget att indraga parallellavdelningen

i Luleå har från överstyrelsens sida framhållits, att de tre

Norrlandsseminaricrna årligen utexaminerade 125 lärare, vilket överstyrelsen

anser för mycket. Överstyrelsen beräknar, att en årlig utexamination av

100 lärare kan fylla behovet för dessa landsdelars vidkommande. Till de

genom parallellavdelningens i Luleå indragning lediga lokalerna anser överstyrelsen

med fördel kunna förläggas det statliga småskoleseminarium, som

nu uppehälles i Murjek och vars lokalförhållanden anses ogynnsamma och

kräva förbättring.

Yrkandet på indragning av seminariet i Strängnäs och parallellavdelningen

i Luleå har överstyrelsen sedermera vidhållit i förnyade framställningar i

ämnet under åren 1927 och 1928. Såsom ett ytterligare skäl att från och

med läsåret 1929/1930 skrida till en definitiv begränsning av seminarieorganisationen

har överstyrelsen i sin senaste hemställan framhållit, att ett

fullföljande av de tillfälliga begränsningarna av lärarutbildningen på samma

sätt som hittills skulle medföra en minskning av klassavdelningarnas antal vid

vissa dubbelseminarier till 5, något som anses synnerligen olägligt med hänsyn

till möjligheterna att kunna utnyttja de befintliga lärarkrafterna och övningsskolavdelningarna.

Överstyrelsens plan är nu denna. För läsåret 1933/

1934, vars lärarbehov bör vara bestämmande för intagningens omfattning

läsåret 1929/1930, kan antalet erforderliga lärarkrafter uppskattas till omkring

500, en siffra, som av överstyrelsen för säkerhets skull reduceras till

470. Indragas seminariet i Strängnäs och parallellavdelningen i Luleå från

och med budgetåret 1929/1930, återstå, såsom nämnt, 23 intagningsklasser.

I dessa bör elevantalet för sistnämnda budgetår bestämmas till 25, vad

angår de båda studentklasserna, och till 20 för de övriga. Intagningen

kommer då att omfatta (21x20 + 2x25 =) 470 elever och alltså motsvara

det lärarbehov, som skulle föreligga läsåret 1933/1934. Under budgetåret

1930/1931 kan man, om så anses nödvändigt, ånyo skrida till tillfälliga indragningar

av första klassen i parallellavdelningarna vid vissa dubbelseminarier,

men i stället bör klassnumerären då kunna höjas till 25.

Departementschefen har anslutit sig till detta skolöverstyrelsens förslag.

Han framhåller emellertid, att det av åtskilliga skäl är ytterst vanskligt att

taga ställning till spörsmålet om en definitiv inskränkning av seminarieorganisationen.

Vad som enligt departementschefens mening gör ett ståndpunktstagande

svårt, är dels den osäkerhet, som vidlåder de framlagda

beräkningarna, dels betänkligheterna mot att nedlägga gamla bildningsinstitutioner,

som vuxit sig in i den bygd, där de haft sitt säte, dels de

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 73.

olägenheter, som genom indragningarna komme att tillskyndas vederbörande

kommuner och befattningshavare, dels ock slutligen den omständigheten,

att frågan om småskoleseminariernas framtida organisation, vilken fråga

onekligen hörde nära samman med den förevarande, icke kunnat av Kungl.

Maj:t föreläggas 1929 års riksdag.

Å andra sidan betonar departementschefen, att det icke är sund ekonomi

utan fastmera slöseri att uppehålla en organisation, som med till visshet

gränsande sannolikhet kan betecknas såsom för vid, och att det vidare icke

kan för den lärarkår, som har sin verksamhet vid seminarierna, vara annat

än i hög grad olägligt att år efter år hållas i ovisshet om sitt framtida öde.

Då nu den myndighet, som äger den mest ingående kännedomen om och

den bästa överblicken över hithörande förhållanden, upprepade gånger och

efter noggranna undersökningar funnit sig kunna taga på sitt ansvar att

föreslå indragning av en och begränsning av en annan utbildningsanstalt

på detta område, och därtill sista gången gjort gällande, att ett fortsättande

på provisoriernas väg skulle medföra allvarliga organisatoriska olägenheter,

så har det synts departementschefen icke kunna försvaras att längre undanskjuta

ett avgörande.

Departementschefen har jämväl biträtt överstyrelsens förslag i så måtto,

att han anser indragningsåtgärderna böra drabba seminariet i Strängnäs

och parallellavdelningen i Luleå. Därvid påpekar emellertid departementschefen,

att även andra seminarier kunde i detta hänseende komma i fråga.

Han tänker då närmast på seminarierna i Landskrona, Kalmar och Skara,

där lokalförhållandena icke äro tillfredsställande. Att ett nedläggande av

seminariet i Skara skulle medföra vissa olägenheter för den kvinnliga

ungdomen i denna del av landet, medger departementschefen vara sant,

men otänkbart vore ej att avhjälpa dessa olägenheter genom att göra seminariet

i Göteborg till samseminarium. Visserligen finnas vid sistnämnda

seminarium inga lokaler för kvinnlig slöjd och hushållsgöromål, men sådana

skulle enligt departementschefen säkerligen för en överkomlig kostnad kunna

förhyras. Seminarielokalerna i Skara skulle då kunna användas för det småskoleseminarium,

som överstyrelsen i annat sammanhang föreslagit skola förläggas

till Skara men för vilket egna lokaler nu saknas. Beträffande förslaget

om indragning av parallellavdelningen i Luleå har departementschefen

uppmärksammat, att överstyrelsen i sin senaste utredning rörande lärarbehovet

anser sig kunna konstatera, att för Norrlands del någon överproduktion av

lärarkrafter för folkskolan icke är för handen. Efterfrågan motsvarar där,

synes det, helt tillgången. Vid sådant förhållande kunde man — framhåller

departementschefen — måhända fråga sig, om det kan vara befogat att nu

begränsa en lärarutbildningsanstalt för denna landsända.

Å andra sidan ger departementschefen överstyrelsen rätt i den erinran

att seminariet i Strängnäs icke bar något mera utpräglat rekryteringsområde,

åtminstone icke i samma grad som t. ex. Skaraseminariet. Det före
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 73.

7

ligger, framhåller han, onekligen en viss anhopning av folkskoleseminarier

i landskapen omkring Mälaren. Det finnes ett enkelseminarium i Stockholm,

ett dubbelseminarium i Uppsala och ett enkelseminarium i Strängnäs,

vartill kommer, att dubbelseminariet i Linköping icke är avlägset beläget

från denna trakt. Ur sistnämnda synpunkt kan det vara berättigat

att rikta indragningsåtgärderna mot Strängnässeminariet, som av berörda

seminarier har de minst tillfredsställande lokalerna. Såsom ett skäl för

detta seminariums nedläggande kan ock anföras, att, på sätt överstyrelsen

i annat sammanhang föreslagit, till de lokaler, som skulle bliva lediga

genom seminariets indragning, man lämpligen skulle kunna förlägga ett

dubbelseminarium för utbildning av småskollärarinnor. Departementschefen

har visserligen ännu icke tagit ställning till frågan om statens övertagande

av småskollärarutbildningen, men han har vid det studium, han hittills

kunnat ägna den av överstyrelsen i detta ämne framlagda utredningen, fått

det intrycket, att, om ett dylikt statsövertagande skall komma till stånd, överstyrelsens

nyssberörda plan att till Strängnäs förlägga ett dubbelseminarium

för utbildning av småskollärarinnor är värt beaktande.

Vad parallellavdelningens indragande i Luleå angår, har överstyrelsen, såsom

nämnt, tänkt sig, att till de där ledigblivande lokalerna skulle kunna

flyttas statens småskoleseminarium i Murjek. Departementschefen betonar,

att överstyrelsen icke närmare vare sig i detta ärende eller i utredningen

angående småskollärarutbildningens övertagande av staten utvecklat skälen

till en sådan förflyttning utan endast framhållit, att småskoleseminariet i

Murjek hade mindre tillfredsställande lokaler. Efter vad departementschefen

utrönt är detta också fallet. Seminariet är mycket trångbott, och

dessutom äro byggnaderna åtminstone delvis ganska bristfälliga. Därtill

kommer, att seminariets belägenhet är synnerligen ödslig, visserligen invid

norra stambanan men i ett litet lappmarkssamhälle, vida skilt från mera

bebodda trakter. Departementschefen tror därför, att det föreligger ett visst

fog för en dylik förflyttning, vilken dels skulle giva seminariet bättre lokaler,

dels ock skulle bereda såväl lärare som elever drägligare levnadsförhållanden

och lättare tillgång till åtskilliga bildningsanstalter, av vilka de i sina studier

kunde draga nytta. Seminarielokalerna i Murjek skulle sedermera möjligen

kunna komma i fråga till användning för ett kommunalt skolhem i Jokkmokks

församling, varom fråga varit å bane, givetvis under förutsättning

att en tillfredsställande överenskommelse härom kunde träffas mellan staten

och församlingen.

Med hänsyn till vad sålunda anförts har departementschefen funnit övervägande

skäl tala för att indragningen bör komma att avse de två anstalter

överstyrelsen föreslagit.

Den tomt, på vilken seminariet i Strängnäs nu är beläget, har på sin tid

av staden upplåtits till kronan utan vederlag men på villkor, att tomten

användes till plats för ett folkskoleseminarium. Staden har nu, under för
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 73.

utsättning att seminariet indrages, fordrat lösen för tomtmarken, därest ej

staten tilläventyrs i stället vill återlämna densamma till staden. Departementschefen

förutsätter, att Strängnäs kommun skall finna med sin fördel

förenligt att låta statsverket fortfarande nyttja tomten, därest till densamma

förlägges ett dubbelt småskoleseminarium. Skulle denna plan icke komma

att genomföras, anser departementschefen det icke uteslutet, att statsverket,

om staden sådant medgiver, kan finna annan användning för tomten, t. ex.

för den länge eftersträvade men ännu icke förverkligade kursen för utbildning

av småskollärarinnor till folkskollärarinnor. Nu ifrågavarande spörsmål

blir, framhåller departementschefen, i varje fall icke aktuellt förrän år 1932,

då seminariets indragning i och med vårterminens utgång är slutförd.

Av staden framställda anspråk på ersättning för skatteintäkter, mistade

genom seminarieindragningen, avvisas av departementschefen under framhållande,

att läroanstaltens förläggning därstädes icke grundar sig på något

avtal i egentlig mening mellan kronan och den kommunala korporationen.

Seminariets förläggning till staden är en förmån, ej en rättighet för staden,

och följaktligen kan seminariets indragning icke för staden grunda någon

rätt till skadestånd.

Likaså ställer sig departementschefen avvisande mot krav, som vissa av

seminariets lärare, vilka tillika äro fastighetsägare i Strängnäs, framställt

på ersättning för förluster, som de beräkna att ådraga sig därigenom att

de vid förflyttning från Strängnäs nödgas avyttra sina fastigheter på för

dem ofördelaktiga villkor. Departementschefen påpekar, att ett tillmötesgående

av dessa krav skulle innebära ett med hänsyn till sina konsekvenser

betänkligt prejudikat. Departementschefen erinrar, att dessa lärare enligt

sina avlöningsvillkor äro, i likhet med andra statliga befattningshavare

inom undervisningsväsendet, underkastade flyttningsskyldighet. Skulle någon

ersättning i berörda hänseende medgivas de lärare, om vilka i detta

fall är fråga, torde varje annan lärare, som på grund av omorganisation

eller eljest tvångsförflyttas, böra röna samma behandling. Och detta väl

icke endast i kommande fall utan även i sådana fall, som redan passerat.

Den av de föreslagna indragningarna föranledda kostnadsminskningen

uppskattas för budgetåret 1929/1930 till 20,500 kronor, varav 5,800 kronor

belöpa på seminariet i Strängnäs och återstoden, 14,700 kronor, på seminariet

i Luleå. Å den i det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna

ingående posten: Folkskoleseminarierna, vilken för budgetåret 1928/

1929 utgör 1,804,000 kronor, förelåg enligt vederbörande budgetredovisning

vid slutet av budgetåret 1927/1928 en reservation på omkring 85,000 kronor.

Men, såsom närmare framgår av punkten 166 i 1928 års åttonde huvudtitel,

skulle av denna reservation ett belopp av minst 20,000 kronor tagas i

anspråk under budgetåret 1928/1929. Departementschefen framhåller, att,

därest förslaget om nedläggande av seminariet i Strängnäs och parallellavdelningen

i Luleå vinner bifall, den hittills tillämpade vakanssättningen

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 73. 9

av lediga tjänster torde, åtminstone till en del, böra upphöra, varigenom

utgifterna för läraravlöningar komme att ökas för budgetåret 1929/1930.

Departementschefen anser visserligen med hänsyn till den förhandenvarande

reservationen, att eu sänkning av anslagsposten kan ske för budgetåret 1929/

1930, men på grund av nyssberörda förhållanden bör denna sänkning enligt

departementschefens mening ske med en viss försiktighet. Han anser anslagsposten

för ifrågavarande budgetår kunna nedsättas till 1,770,000 kronor,

vilket, därest överstyrelsens uppskattning av anslagsbehovet under budgetåret

1929/1930 är riktig, skulle innebära, att 34,000 kronor av reservationen

skulle komma att åtgå under sistnämnda budgetår.

Utskottet finner den föreliggande utredningen klart giva vid handen, att

den nuvarande seminarieorganisationen är avsevärt större, än som kan anses

erforderligt med hänsyn till föreliggande och för eu överskådlig framtid

beräkneligt behov. Berörda organisation inrymmer 25 avgångsklasser,

och de lokala anordningarna äro vidtagna med utgångspunkt från ett elevantal

av högst 30 i varje klass. Utbildningskapaciteten är alltså 750 lärare

årligen. Denna kapacitet är dock sedan flera år ej utnyttjad mer än till

något över hälften, och enligt överstyrelsens uppskattning av det framtida

normala lärarbehovet skulle den icke komma att tagas i anspråk mer än till

ungefär tre fjärdedelar, i det att 575 lärare årligen skulle vara behövliga. Då

man betänker de betydande summor, staten nedlagt på anskaffande av ändamålsenliga

lokaler för dessa seminarier och de avsevärda kostnaderna för

seminariernas drift, framstår med skärpa det slöseri med statsmedel, som

ligger i att fortfarande uppehålla denna organisation i obeskuren omfattning.

Man kan visserligen invända, att de gjorda beräkningarna angående det

framtida konstanta lärarbehovet i mycket bygga på sannolikhetskalkyler,

och att det måhända kan komma att framdeles visa sig, att man räknat

för lågt. Utskottet håller väl före, att någon fara för att så skulle bliva

fallet icke föreligger, utan att man snarare kan vänta, att genom kommunikationernas

utveckling och en ökad samverkan mellan närliggande kommuner

vid lösningen av skolorganisatoriska spörsmål en minskning av lärarantalet

skall möjliggöras i sådan utsträckning, att de uppgjorda kalkylerna

rörande lärarbehovet skola visa sig för höga. Men även om utvecklingen

tilläventyrs skulle gå i en motsatt riktning och lärarbehovet alltså komma

att något överstiga den av överstyrelsen angivna och till grund för Kungl.

Maj:ts förslag liggande siffran, bör dock en sådan eventualitet icke avskräcka

från att anpassa seminarieorganisationen efter vad som nu kan bedömas

utgöra det normala årsbehovet, ty en i framtiden konstaterad lärarbrist kan

utan större svårigheter på ett effektivt och snabbt sätt fyllas genom tillfälligt

upprättade studentklasser.

Utskottet delar alltså departementschefens uppfattning, att en definitiv inskränkning

av seminarieorganisationen bör vidtagas. Då det gäller frågan

Utskottets

yttrande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Statsutskottets utlåtande Nr 73.

om i vilken utsträckning en dylik beskärning skall äga rum, har departementschefen

i likhet med skolöverstyrelsen stannat vid att föreslå indragning

av två avgångsklasser, varigenom avgångsklassernas antal nedbringas

från 25 till 23. Departementschefen har därvid utgått från att elevantalet

per klass skulle normalt utgöra 25, vilken siffra överstyrelsen av pedagogiska

skäl ansett önskvärd.

Utskottet kan för sin del icke finna tillräckliga skäl vara anförda för en

sänkning av klassnumerären från nuvarande 30 så långt som till 25. Någon

minskning av elevantalet i klasserna kan dock vara befogad, särskilt med

hänsyn till de praktiska undervisningsövningarna, och utskottet anser, att

man lämpligen kan räkna med ett elevantal av omkring 28 per klass. Med

denna utgångspunkt blir det tydligen möjligt att ytterligare minska antalet

avgångsklasser utöver av Kungl. Maj:t föreslagna 2. Utskottet återkommer

till denna fråga längre fram i sitt utlåtande.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle indragningsåtgärderna drabba seminariet

i Strängnäs och parallellavdelningen vid folkskoleseminariet i Luleå.

Vad då först angår Strängnässeminariet, har utskottet funnit de skäl, som

anförts för nedläggande av detta seminarium, bärande. I denna del av

landet ligga folkskoleseminarierna relativt tätt, varför några större olägenheter

genom seminariets indragning icke kunna sägas tillskyndas den ungdom,

som i berörda trakter önskar vinna utbildning för folkskollärarbanan.

De krav, som från Strängnäs stad och vissa lärare vid seminariet framförts

på ersättning för mistade skatteinkomster, respektive förluster vid fastighetstorsäljningar,

anser utskottet, i likhet med departementschefen och på av

honom anförda grunder, icke böra vinna beaktande. Vad beträffar Strängnässeminariets

tomtfråga, förutsätter utskottet, att härom eu för båda parterna,

staten och Strängnäs stad, fördelaktig överenskommelse skall kunna träffas.

Såsom departementschefen framhållit, blir emellertid denna fråga icke

aktuell förrän år 1932, då seminariets avveckling kommer att vara slutförd,

varför något slutligt ståndpunkttagande i denna sak från riksdagens sida

icke nu är påkallat. Utskottet ansluter sig alltså till Kungl. Maj:ts förslag

i nu förevarande del, varav följer, att utskottet avstyrker ovanberörda av

herrar Sederholm m. fl. och Jonsson i Eskilstuna m. fi. väckta motioner

(I: 259 och II: 401).

Vidkommande åter förslaget att nedlägga parallellavdelningen i Luleå

måste utskottet ställa sig betänksamt mot att en sådan åtgärd nu vidtages.

Skolöverstyrelsen väckte denna tanke första gången år 1927 och hade då

trott sig finna, att produktionen av lärare från Norrlandsseminarierna översteg

behovet av lärare i denna del av Sverige. Det var uteslutande av detta

skäl, som överstyrelsen fann sig hava anledning att hemställa om parallellavdelningens

nedläggande. Sedermera verkställda undersökningar hava emellertid

visat, att någon arbetslöshet bland de nyutexaminerade lärarna i Norrland

praktiskt taget icke förefinnes, under det att det visat sig föreligga

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Statsutskottets utlåtande Nr 7.7.

avsevärda svårigheter att placera de från seminarierna i rikets sydliga delar

irtgångna eleverna. Likväl har överstyrelsen vidhållit sitt förslag om parallellavdelningens

indragning. Utskottet har icke kunnat finna, att för närvarande

några giltiga skiil föreligga för en dylik åtgärd. Norrland är ju i det hela

icke särskilt gynnat med bildningsinstitutioner, och redan på denna grund

synes det utskottet, att man bör iakttaga varsamhet, när det gäller att beröva

denna landsända något av vad den i sådant hänseende redan åtnjuter. Men

man får också beakta, att Norrland synes vara statt i en mycket kraftig

materiell utveckling, bland annat karakteriserad genom en fortgående uppväxt

av nya samhällen, och till detta förhållande är det nödvändigt att

taga hänsyn vid prövning av den nu föreliggande frågan. Utskottet kan

därför icke för sin del biträda förslaget om nedläggande av ifrågavarande

parallellavdelning från och med läsåret 1929/1930, utan anser, att denna

fråga tills vidare bör hållas öppen. Härmed vill utskottet icke hava sagt,

att utskottet under alla förhållanden anser uteslutet, att ett nedläggande av

parallellavdelningen kan komma att befinnas påkallat och lämpligt. Måhända

kan emellertid i stället en indragning av seminariet i Härnösand ifrågasättas.

Spörsmålet om en minskning av antalet seminarier i Norrland

bör enligt utskottets mening göras till föremål för förnyat övervägande i

samband med den utredning rörande ytterligare beskärningar av seminarieorganisationen,

som utskottet anser önskvärd och varom utskottet här nedan

skall närmare yttra sig. Av vad utskottet nu anfört framgår, att utskottet

biträder det i herr Hages m. fl. ovanberörda motion (II: 398) gjorda yrkandet

om avslag å Kungl. Maj:ts förslag i denna del.

I herr Oscar Olssons motion (I: 254) har yrkats, att riksdagen måtte besluta

att nedlägga ej allenast seminariet i Strängnäs och parallellavdelningen

i Luleå utan även seminariet i Skara. Motionären anser, att, även om beräkningarna

angående lärarbehovet ej äro för höga, ytterligare ett enkelseminarium,

utöver de av Kungl. Maj:t ifrågasatta, kan indragas, varvid

han särskilt pekar på de tilltänkta kurserna för utbildning av småskollärarinnor

till folkskollärarinnor, vilka, om de komme till stånd, ju skulle ersätta ett

enkelseminarium. För ett nedläggande av Skaraseminariet talar enligt motionärens

mening därvarande lokalers bristfälliga beskaffenhet, som, därest seminariet

bibehålies, om några år måste framtvinga kostsamma nybyggnadsarbeten.

Utskottet vill icke bestrida, att vissa skäl kunna anföras för ett nedläggande

av seminariet i Skara. De betänkligheter, som framförts häremot av

det skälet, att en sådan åtgärd skulle beröva den kvinnliga ungdomen i

Väst-Sverige utbildningsmöjligheter på folkskollärarbanan eller väsentligt

försvåra dessa, har utskottet ej kunnat finna övertygande. Det synes nämligen

ej vara nöjaktigt utrett och klarlagt, att icke Göteborgsseminariet skulle

kunna omändras till ett samseminarium. Men då frågan om Skaraseminariets

nedläggande och därmed i samband stående frågor synas tarva närmare

övervägande, har utskottet ansett sig icke kunna förorda, att riksdagen

nu på grundval av enskild motion fattar beslut härom.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 73.

Utskottet har emellertid ovan såsom sin mening framhållit, att indragningsåtgärderna

icke synas böra stanna vid en beskärning av organisationen

allenast i den omfattning, Kungl. Maj:t nu ifrågasatt. Under alla

förhållanden är det nödvändigt att möjligheterna till ytterligare begränsningar

bliva närmare utredda. Utan att nu vilja taga ståndpunkt i denna

fråga anser sig utskottet böra fästa uppmärksamhet på att särskilt södra

Sverige synes rikligt försett med seminarieanläggningar. I äldre tider med

ett mindre utvecklat kommunikationsväsende kunde en sådan förläggning

av seminarierna motiveras med hänsyn till önskvärdheten av att eleverna ej

skulle tvingas att underkasta sig några längre resor för att nå seminarieorten,

men numera föreligger ej samma behov av utbildningsverksamhetens

splittring på ett flertal orter. Vidare bör uppmärksammas, att ett par av de

i denna del av landet belägna seminarierna, nämligen i Landskrona och

Kalmar, hava bristfälliga lokaler, ett förhållande, som, om dessa seminarier

skola bibehållas, inom en ej alltför avlägsen framtid torde komma att

åsamka staten betydande utgifter för anskaffande av nya lokaler. Utskottet

avser med dessa påpekanden att framhålla, att en blivande utredning rörande

ytterligare inskränkningar i seminarieorganisationen synes hava särskilda

skäl att — utom det att frågorna om nedläggande av seminariet i Skara

och begränsning av seminarieutbildningen i Norrland göras till föremål för

förnyad prövning — jämväl beakta möjligheten av att genom indragning av

seminarierna i Landskrona och Kalmar koncentrera seminarieorganisationen i

södra Sverige till ett färre antal läroanstalter och därigenom nedbringa statens

utgifter för ifrågavarande utbildningsverksamhet. Såväl seminariet i Skara

som seminarierna i Landskrona och Kalmar äro avsedda för utbildning av

kvinnliga lärare. Utskottet utgår naturligtvis från att, om nämnda seminarier

skulle nedläggas, sådana anordningar träffas, att den hittillsvarande

proportionen mellan manliga och kvinnliga lärare upprätthålles. Givetvis

förbiser utskottet icke, att även andra utvägar till beskärningar av seminarieorganisationen

än de nu angivna kunna tänkas och visa sig lika framkomliga;

härom får den blivande utredningen, som utskottet förutsätter

kommer att bliva så grundlig och allsidig som möjligt, giva besked.

Av såväl skolöverstyrelsen som departementschefen har framhållits, hurusom

spörsmålet om folkskoleseminariernas organisation och frågan om småskollärarutbildningens

förstatligande äga ett mycket nära samband med varandra.

Enligt utskottets mening är det i hög grad angeläget, att den blivande

utredningen rörande ytterligare inskränkningar med avseende å seminarierna

för folkskollärarutbildningen sker under hänsyntagande till en eventuell

statlig organisation av småskollärarutbildningen, så att dessa båda

frågor icke behandlas och prövas var för sig utan såsom — vad de i själva

verket äro — ett enda sammanhängande spörsmål om statens anordningar

för utbildning av lärare för folkundervisningsväsendet. Härigenom torde

det bliva möjligt att särskilt beträffande lokalfrågorna vinna den mest prak
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 73. 13

tiska och för staten minst kostsamma lösningen av berörda organisationsfrågor.

Utskottet anser icke nödigt, att från riksdagens sida särskild framställning

göres om föranstaltande av den utredning rörande ytterligare seminarieinskränkningar,

varom ovan talats. Utskottet utgår nämligen från att Kungl.

Maj:t skall även därförutan ägna saken sin uppmärksamhet och vidtaga erforderliga

åtgärder samt därvid beakta de här av utskottet framförda synpunkterna.

I fråga om beräkningen av anslagsbehovet, såvitt angår den i det ordinarie

reservationsanslaget till folkskoleseminarierna ingående posten: Folkskoleseminarierna,

kommer, med den ståndpunkt, utskottet intagit till frågan

om parallellavdelningen i Luleå, besparingarna för budgetåret 1929/1930

att inskränkas till det för seminariet i Strängnäs beräknade beloppet av

5,800 kronor. Någon anledning att med hänsyn härtill frångå Kungl.

Maj:ts förslag rörande beloppet av nämnda anslagspost för budgetåret 1929/

1930 — anslagsposten skulle sänkas från 1,804,000 kronor med 34,000

kronor till 1,770,000 kronor — torde icke föreligga, då reservationer finnas

till så stort belopp, att man med visshet kan förutsätta, att sistnämnda

summa jämte reservationerna skola vara tillräckliga för sitt ändamål. I

detta sammanhang vill utskottet, med anledning av ett uttalande av departementschefen

angående upphävande, åtminstone i viss utsträckning, av den

hittills tillämpade vakanssättningen av lediga tjänster vid folkskoleseminarierna,

såsom sin mening framhålla, att, så länge ännu organisationsfrågan

är svävande, det icke torde vara tillrådligt att annat än i särskilda fall avvika

från det sålunda tillämpade systemet.

Slutligen får utskottet, med avseende å seminarieutbildningens omfattning

under budgetåret 1929/1930, framhålla, att vad utskottet i det föregående

anfört beträffande antalet elever per klass givetvis icke bör uppfattas så, att

ej, liksom hittills, erforderliga tillfälliga begränsningsåtgärder även i detta

hänseende vidtagas, i den mån sådana kunna anses behövliga för att anpassa

utexaminationen efter det beräknade lärarbehovet under läsåret 1933/

1934, samt vidare, att utskottets ställning till frågan om parallellavdelningen

i Luleå icke innebär, att ej, om så befinnes erforderligt, den första klassen

i nämnda parallellavdelning må såsom en tillfällig begränsningsåtgärd indragas

under budgetåret 1929/1930.

Förslaget om sänkning av den i det gemensamma ordinarie reservations- Stipendietanslaget

till folkskoleseminarierna ingående posten till stipendier för elever för elever vid

vid folkskoleseminarier från dess nuvarande belopp, 217,500 kronor, med seminSrna.

17,500 kronor till 200,000 kronor grundar sig på av skolöverstyrelsen framlagda

beräkningar rörande elevantalet vid seminarierna, vilka beräkningar

uPPgjorts under förutsättning, att seminarieorganisationen under budgetåret

1929/1930 erhölle den omfattning, som av departementschefen förordats.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 73.

Utskottets

yttrande.

Studentkurser

och

parallellavdelningar.

Utskottets

yttrande.

Utskottet bär i det föregående avstyrkt Kungl. Maj:ts förslag om indragning

av parallellavdelningen i Luleå. Härav föranledes dock ingen ändring

i beräkningarna av stipeudieanslaget, då det torde få antagas, att på grund

av nödvändigheten att under budgetåret 1929/1930 vidtaga tillfälliga begränsningsåtgärder

elevantalet vid folkskoleseminarierna i allt fall icke

kommer att överstiga det i Kungl. Maj:ts förslag förutsatta. Ej heller i

övrigt föranleda nämnda beräkningar någon erinran från utskottets sida.

Till studentkurser och parallellavdelningar vid vissa folkskoleseminarier

ävensom en preparandkurs vid folkskoleseminariet i Luleå utgår för innevarande

budgetår ett extra reservationsanslag av 55,000 kronor. För enahanda

ändamål beräknas för budgetåret 1929/1930 ett belopp av i runt tal

69,000 kronor vara erforderligt. Med hänsyn till förefintliga reservationer

å anslaget anses dock denna summa kunna nedsättas till 59,000 kronor.

Beräkningarna äro uppgjorda under förutsättning, att seminarieverksamheten

under budgetåret 1929/1930 erhåller den omfattning, departementschefen

föreslagit, och i överensstämmelse med de grunder, efter vilka anslaget tidigare

brukat utgå.

Då ifrågavarande beräkningar icke påverkas av den av utskottet i det

föregående förordade avvikelsen från Kungl. Maj:ts förslag rörande indragningsåtgärder

och då utskottet ej heller eljest har något att erinra mot

nämnda beräkningar, får utskottet tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag i nu förevarande

del.

Under åberopande av vad ovan anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

I) med bifall härutinnan till Kungl. Maj:ts'' förslag och

herr Oscar Olssons ovanberörda motion (I: 254) samt med

avslag å herr Sederholms m. fl. och herr Jonssons i Eskilstuna

m. fl. ovanberörda motioner (I: 259 och II: 401) besluta,

att folkskoleseminariet i Strängnäs skall från och med

läsåret 1929/1930 successivt nedläggas,

II) med bifall till herr Hages in. fl. ovanberörda motion

(II: 398) avslå Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser folkskoleseminariets

i Luleå anordnande såsom ett enkelseminarium,

ävensom herr Oscar Olssons ovanberörda motion

(1:254), i vad den gäller samma fråga,

III) avslå herr Oscar Olssons ovanberörda motion (I: 254),

i vad den avser successivt nedläggande från och med läsåret

1929/1930 av folkskoleseminariet i Skara,

IV) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och herr Oscar

Olssons ovanberörda motion (1:254) i de delar, som under

I), II) och III) här ovan ej angivits*

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7ii. 15

a) minska den i det ordinarie reservationsanslaget till

folkskoleseminarierna ingående posten: Folkskoleseminarierna,

nu 1,804,000 kronor, med 34,000 kronor till 1,770,000 kronor,

b) minska den i det ordinarie reservationsanslaget till

folkskoleseminarierna ingående posten: Stipendier för elever

vid folkskoleseminarier, nu 217,500 kronor, med 17,500 kronor

till 200,000 kronor,

c) , vid bifall härtill, minska det gemensamma ordinarie

reservationsanslaget till folkskoleseminarierna, nu 2,021,500

kronor, med 51,500 kronor till 1,970,000 kronor,

d) till anordnande av studentkurser och parallellavdelningar

vid vissa folkskoleseminarier ävensom av en preparandkurs

vid folkskoleseminariet i Luleå anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra reservationsanslag av 59,000 kronor.

2;o) I den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln

(punkten 185 av det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för nämnda dag) föreslagit riksdagen, att

öka det ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminarier, nu

140,000 kronor, med 10,000 kronor till 150,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 467—470 i omförmälda statsrådsprotokoll.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr N. J. F. Almkvist

m. fl. (I: 134) och den andra inom andra kammaren av herr S. Bengtsson

i Norup m. fl. (II: 124), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte

besluta,

att, under förutsättning att vederbörande landsting utan ersättning till

statsverket överlämna till seminarierna hörande fast och lös egendom, från

och med början av läsåret 1929/1930 övertaga landstingsseminarierna i Linköping,

Jönköping, Växjö, Lund, Halmstad, Skara, Kristinehamn, Falun,

Härnösand och Östersund;

att, under förutsättning att folkskoleseminariet i Strängnäs indrages, därstädes

upprätta ett småskoleserninarium med två avdelningar å tid, som

Kungl. Maj:t bestämmer;

att nya elever icke höstterminen 1929 intagas vid seminarierna i Uppsala,

Malmköping, Kristianstad, Uddevalla, Borås. Örebro, Västerås och Bollnäs;

att seminarieverksamheten med utgången av vårterminen 1929 skall nedläggas

i Uppsala, Malmköping, Kristianstad, Uddevalla och Skellefteå samt

med utgången av vårterminen 1930 vid seminarierna i Kalmar, Göteborg,

Borås, Örebro, Västerås och Bollnäs;

att verksamheten vid de under avveckling stående seminarierna i Kalmar,

Ordinarie

reservationsanslaget

till

statens småskoleseminarier

jämte

tre i ämnet

väckta motioner.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10 Statsutskottets utlåtande Nr 73.

Göteborg, Borås, Västerås och Bollnäs under budgetåret 1929/1930 skall

tillgodoses ur det nuvarande ordinarie förslagsanslaget till understöd åt småskoleseminarier

och vid seminarierna i Strängnäs (eventuellt), Linköping,

Jönköping, Växjö, Lund, Halmstad, Skara, Kristinehamn, Falun, Härnösand,

Östersund, Lycksele, Murjek och Haparanda ur det nuvarande ordinarie

reservationsanslaget till statens småskoleseminarier;

att staten skall övertaga ansvaret för avlöningen åt de ordinarie lärare,

vilka på grund av vissa småskoleseminariers nedläggande redan mistat eller

komma att mista sina befattningar och överföras på landstingens övergångsstat,

ävensom för dessa lärares pensionering; samt

att för de lärare, vilka under budgetåret 1929/1930 kunna komma att

överföras på indragningsstat, avlöningsbidrag till landstingen skall utgå ur

det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt småskoleseminarier.

Vidare har utskottet i detta sammanhang till behandling förehaft en inom

andra kammaren av herr E. Hage m. fl. väckt motion (II. 108), vari hemställts,

bland annat, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte om möjligt för 1930 års riksdag framlägga

förslag i frågan om statens fullständiga övertagande av småskoleseminarieundervisningen.

Med avseende å de av motionärerna till stöd för deras förslag åberopade

skäl får utskottet hänvisa till motionerna.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att småskollärarutbildningen skulle under

budgetåret 1929/1930 till sin organisation bibehållas oförändrad. Med utgångspunkt

härifrån har beräkningen av anslagsbehovet skett. För uppehållande

av de tre på ordinarie stat uppförda, staten tillhöriga småskoleseminarierna

har för nämnda budgetår ett belopp av 174,000 kronor ansetts

behövligt. Det ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminarier

är för närvarande uppfört i riksstaten med ett belopp av 140,000 kronor.

Härvid har beräknats, att av en vid utgången av budgetåret 1926/1927 å

anslaget förefintlig reservation av omkring 50,000 kronor skulle för ändamålet

tagas i anspråk 34,000 kronor under budgetåret 1928/1929. Emellertid

har det visat sig, att vid slutet av budgetåret 1927/1928 reservationen

å anslaget uppgick till 63,551 kronor. Vid slutet av budgetåret 1928/1929

skulle således å anslaget återstå en reservation å omkring 29,000 kronor.

Med hänsyn härtill har anslaget för budgetåret 1929/1930 ansetts kunna

bestämmas till 150,000 kronor, vilket innebär, att 24,000 kronor av reservationen

skulle åtgå under sistnämnda budgetår.

Departementschefen har i statsrådsprotokollet berört frågan om statens

övertagande av småskollärarinneutbildningen i dess helhet samt redogjort

för de utredningar, som i detta ämne skett. Han framhåller, att frågan

är av en synnerligen omfattande och svårlöst beskaffenhet samt kräver ytterligare

utredning i olika hänseenden, såsom angående seminariernas antal

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 73.

17

och förläggning in. in., innan den kan underställas riksdagen. Särskilt

svårlöst tedde sig, enligt departementschefens mening, spörsmålet om anskaffande

av lokaler, emedan flertalet landsting och städer vägrat att utan

ersättning överlåta sin tör seminarieverksamheten avsedda egendom till statsverket.

Departementschefen anser dock önskligt att komma till ett snart

avgörande i saken.

Utskottet inser till fullo de svårigheter, som åro förknippade med eu lösning^

av ovanberörda organisationsfråga. Men å andra sidan måste utskottet

finna i hög grad angeläget, att ett avgörande, så snart sig göra låter,

tiäffas i denna fråga, beträffande vilken riksdagen begärde utredning år

1923. Utskottet anser det emellertid icke tillrådligt att, på sätt i de av

herrar Almkvist m. fi. och Bengtsson i Norup m. fl. väckta motionerna yrkats,

riksdagen nu skulle företaga ett dylikt avgörande, utan att de olika

spörsmål blivit närmare utredda, beträffande vilka, enligt vad departementschefen

framhållit, tvekan kan råda, och detta så mycket mindre, som ett

ytterligare övervägande av frågan synes kunna leda till att, om ett statsövertagande

befinnes böra komma till stånd, den blivande småskoleseminai

ieorganisationen skulle genom ytterligare minskning av antalet seminarier

kunna ställa sig billigare än den av nämnda motionärer ifrågasatta. I detta

sammanhang vill utskottet erinra om vad utskottet ovan under punkten 1

anfört rörande angelägenheten av att nu förevarande organisationsfråga ställes

i samband med eu utredning rörande ytterligare begränsningar i folkskoleseminarieorganisationen.

Vad utskottet därutinnan framhållit utgör

ännu ett skäl att icke nu taga ståndpunkt till spörsmålet om småskoleseminanernas

förstatligande. Vad lokalfrågan beträffar, vill utskottet framhålla,

att den ställning, landstingen hittills intagit, icke synes utskottet böra utgöra

något hinder för ett avgörande. Utskottet utgår nämligen från att ett statens

övertagande av den del av småskollärarinneutbildning, som hittills påvilat

landstingen och vissa städer, icke kommer att äga rum under annan förutsättning,

än att landstingen och berörda städer kostnadsfritt och med full

äganderätt till staten överlämna den för seminarieutbildningen använda fasta

och lösa egendom, varav staten finner sig vara i behov. Utskottet anser sig

alltså icke kunna förorda de av herrar Almkvist m. fl. och Bengtsson i Norup

m. fl. väckta motionerna men vill tillstyrka, att riksdagen, på sätt i den

av herr Hage m. fl. väckta motionen, såvitt nu är i fråga, yrkats, i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhåller, att Kungl. Maj:t må, om möjligt till 1930

års riksdag, framlägga förslag i frågan, huruvida och i vilken utsträckning

staten bör övertaga de av landstingen och vissa städer upprätthållna småskoleseminarierna.

Av vad utskottet nu anfört framgår, att utskottet anser någon ändring i

fråga om principerna för småskoleseminarieorganisationen icke böra äga rum

under budgetåret 1929/1930. Utskottet utgår aliså i detta hänseende från

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 sand. 40 häft. (Nr 73.) 2

Utskottets

yttrande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Understöd å

småskoleseminarier

m. m.

Ig Statsutskottets utlåtande Nr 73.

samma förutsättning som Kungl. Maj:t. På grund härav och då utskottet

icke funnit något att erinra mot de framlagda beräkningarna rörande anslagsbehovet

för de tre på ordinarie stat uppförda småskoleseminarierna under

budgetåret 1929/1930, får utskottet tillstyrka det av Kungl. Maj:t framlagda

förslaget.

Under åberopande av vad sålunda anförts far utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

å herr Almkvists m. fl. och herr Bengtssons i Norup m. fl.

ovanberörda motioner (1: 134 och II: 124) öka det ordinarie

reservationsanslaget till statens småskoleseminarier, nu

140,000 kronor, med 10,000 kronor till 150,000 kronor;

b) i anledning av herr Hages m. fl. ovanberörda motion

(II: 108) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.

Maj :t må, om möjligt till 1930 års riksdag, framlägga förslag

i frågan, huruvida och i vilken utsträckning staten bör

övertaga de av landstingen och vissa städer upprätthållna

småskoleseminarierna.

3:o) I den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln

föreslagit riksdagen att dels uppföra det ordinarie förslagsanslaget

till understöd åt småskoleseminarier med oförändrat belopp, 320,000 kronor,

dels uppföra det ordinarie reservationsanslaget till stipendier åt elever vid

småskoleseminarier med oförändrat belopp, 72,000 kronor, dels ock (punkt

187 av det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för ovannämnda dag) ej mindre besluta, att tillfällig löneförbättring

för lärare vid småskoleseminarier, som inrättats av landsting

eller stad, som ej i landsting deltager, skall för budgetåret 1929/1930 utgå

med 3/i av det belopp, som må tillkomma motsvarande lärare vid folkskoleseminariernas

övningsskolor och vid statens småskoleseminarier, än även för

sådant ändamål anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av

49,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 471—472 i omförmälda statsrådsprotokoll.

Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag

och hemställer därför,

att riksdagen må

a) uppföra det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt

småskoleseminarier med oförändrat belopp, 320,000 kronor,

b) uppföra det ordinarie reservationsanslaget till stipendier

åt elever vid småskoleseminarier med oförändrat belopp,

72,000 kronor,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 73.

19

c) besluta, att tillfällig löneförbättring för lärare vid småskoleseminarier,

som inrättas av landsting eller stad, som ej

i landsting deltager, skall för budgetåret 1929/1930 utgå med

s/4 av det belopp, som må tillkomma motsvarande lärare vid

folkskoleseminariernas övningsskolor och vid statens småskoleseminarier,

d) för det under c) angivna ändamål anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra förslagsanslag av 49,000 kronor.

Stockholm den 23 april 1929.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Olof Olsson, O. Bergqvist, C. P. V. Nilsson i Gränebo,

P. A. Dahl, K. V. Rydén, G. I. Asplund, Oscar Olsson, J. Pålsson, J. Clemedtson, D.

Hansén, A. Thelin och K. A. W. Björck;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, P. Nilsson i Bonarp, C. R.

Jansson i Falun, S. Bengtsson i Norup, P. M. Olsson i Blädinge, B. F:son Holmgren, J.

Olofsson i Digernäs, P. C. Jonsson i Eskilstuna, F. Y. Sandwall, A. Norsell, J. E. Andersson

i Ovanmyra och C. J. Högström.

Reservationer:

vid punkt 1 (inskränkningar i folkskoleseminarieorganisationen)

1) av herr Oscar Olsson, vilken ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen må

I)--------------

II)---------------

III) bifalla herr Oscar Olssons ovanberörda motion (I: 254),

i vad den avser successivt nedläggande från och med läsåret

1929/1930 av folkskoleseminariet i Skara,

2) av herr Björck, vilken ansett, att utskottets motivering bort hava följande

lydelse:

»Utskottet finner den åvägabragta utredningen klart giva vid handen, att

den nuvarande seminarieorganisationen är större än som kan anses erforderligt

med hänsyn till föreliggande och för överskådlig framtid beräkneligt

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 73.

behov. I likhet med departementschefen håller utskottet alltså före, att en

definitiv inskränkning i seminarieorganisationen är av förhållandena påkallad.

Enligt —---Luleå.

Vad då först----väckta motioner.

Vidkommande — — — — åter förslaget att nedlägga parallellavdelningarna

i Luleå, måste utskottet av olika skäl ställa sig betänksamt mot

att en sådan åtgärd nu vidtages. Enligt utskottets mening föreligger icke

heller någon omedelbar anledning att nu taga definitiv ställning till detta

spörsmål, då Kungl. Maj:t i allt fall lärer vara oförhindrad att beträffande

budgetåret 1929/1930 genom tillfällig indragning av parallellavdelning till

första klassen vid nämnda seminarium åvägabringa samma begränsning av

folkskollärarutbildningen som genom den föreslagna åtgärden skulle uppnås.

Vid sådant förhållande torde denna fråga tills vidare böra hållas

öppen och göras till föremål för ytterligare övervägande i samband med

den utredning, som utskottet i det följande påkallar i fråga om småskoleseminarierna.

Av vad utskottet nu anfört----förslag i denna del.

I herr Oscar Olssons motion----kostsamma nybyggnadsarbeten.

Utskottet vill icke bestrida, att förhållandena kunna utveckla sig i sådan

riktning, att ytterligare något enkelseminarium kan komma att visa sig

överflödigt, men finner icke styrkt, att detta redan nu låter sig med säkerhet

fastställa än mindre att en eventuell indragning bör drabba det av motionären

föreslagna seminariet. I betraktande av osäkerheten i de föreliggande

kalkylerna har utskottet ansett sig böra godtaga den försiktigt avvaktande

ståndpunkt, som av departementschefen intagits, och får alltså avstyrka bifall

till motionen. Utskottet förutsätter emellertid, att Kungl. Maj:t alltjämt

ägnar synnerlig uppmärksamhet åt utvecklingen å förevarande område, samt

att därvid även tages under omprövning frågan om och i vad mån ytterligare

inskränkning av den nuvarande seminarieorganisationen kan befinnas

möjlig.

I fråga om beräkningen av anslagsbehovet--— — tillräckliga för

sitt ändamål.

Förslaget om sänkning----som av departementschefen förordats.

Till studentkurser och parallellavdelningar — — — —--, efter vilka an
slaget

tidigare brukat utgå.

Då ifrågavarande beräkningar — — — — i nu förevarande del.»;

3) av herr Rydén beträffande viss del av utskottets motivering;

4) av herr Jonsson i Eskilstuna.

Stockholm 1929, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

291405

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1929:145 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag till folkskoleseminarierna jämte i ämnet väckta motioner, dels ock v s. 5 i texten