Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen för budgetåret 192911930 av utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

1929-04-08 · 219 sidor, varav 204 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 204 av 219 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1929:8, Utlåtande, angående regleringen för budgetåret 192911930 av utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den S april 1929 kl. 11 f. m.

Utlåtande, angående regleringen för budgetåret 192911930 av utgifterna

under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande

anslagen till ecklesiastikdepartementet.

(2:a avd.)

Departementet.

l:o) I den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1929/1930 har Kungl.

Maj:t i avseende å åttonde huvudtiteln (punkt 1 av det vid propositionen

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden samma dag)

föreslagit riksdagen att till bestridande av kostnaderna inom ecklesiastikdepartementet

för ökad föredragning i regeringsrätten för budgetåret 1929/1930

anvisa ett extra anslag av 7,000 kronor.

För tillgodoseende av ifrågavarande ändamål under tiden den 1 januari

—den 30 juni 1929 anvisade 1928 års riksdag för budgetåret 1928/1929

ett extra anslag av 3,500 kronor. Anledningen härtill var den av samma

riksdag beslutade tillfälliga förstärkningen av regeringsrättens arbetskrafter,

vilken jämväl medförde ökat behov av arbetskrafter inom vissa av departementen,

bland annat ecklesiastikdepartementet. Med stöd av från sistnämnda

departement infordrade uppgifter hade riksdagen approximativt beräknat

kostnaden för den ökade föredragningen för detta departements vidkommande

till i runt tal 3,500 kronor för nämnda budgethalvår. För budgetåret

1929/1930 har nu kostnaden för enahanda ändamål uppskattats till

dubbla beloppet eller 7,000 kronor.

Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må till bestridande av kostnaderna inom

ecklesiastikdepartementet för ökad föredragning i regeringsrätten

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av

7,000 kronor.

* Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 8 häft. (Nr 8.)

Ökad föredragning

i

regeringsrätten.

[!*•]

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Det ordinarie

anslaget till

riksarkivet.

Förändring

av registratorstjänsten

i riksarkivet

till andre

arkivarie
-

tjänst.

Utskottets

yttrande.

9

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Arkiv, bibliotek och museer.

2:o) Kungl. Maj:t har (punkt 2) föreslagit riksdagen att

dels — med uteslutande ur staten för riksarkivet av en där upptagen

registratorstjänst i lönegraden B 21 — därstädes i stället uppföra ytterligare

en andre arkivarietjänst i samma lönegrad;

dels ock i riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppföra det ordinarie förslagsanslaget

till riksarkivet med oförändrat belopp 167,800 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 3—5 av statsrådsprotokollet.

Nu gällande stat för riksarkivet upptager i lönegraden B 21 fyra andre

arkivarier och en registrator. Registratorstjänsten inrättades från och med

år 1910 i avsikt att till en ordinarie tjänsteman sammanföra de förut mellan

ett flertal befattningshavare fördelade expeditionsgöromålen. Såsom skäl för

den nu föreslagna förändringen har åberopats, att nyssnämnda ordning icke

kunnat så, som avsett varit, förverkligas, i det att på grund av expeditionsgöromålens

starka ökning och andra förhållanden de uppgifter, som från

början knutits till registratorstjänsten, numera måst utskiftas på flera personer.

De expeditionsgöromål, som för närvarande vore uppdragna åt registratorn,

vore till sin art icke väsentligt olika de uppgifter, som åvilade

vissa andra tjänstemän inom arkivet. Vidare har framhållits, att tjänstgöringen

såsom registrator i riksarkivet i avseende å vetenskapliga förutsättningar

och utbildning vore av helt annorlunda krävande art än registratorstjänsten

hos flertalet andra statsmyndigheter, och riksarkivet hade också måst

fordra enahanda vetenskapliga skolning hos registratorn som hos en andre

arkivarie. Den nu föreslagna åtgärden skulle möjliggöra ett mera rationellt

utnyttjande av arbetskrafterna.

Utskottet har icke kunnat undgå att hysa vissa betänkligheter mot den

ifrågasatta förändringen med tanke på att densamma skulle kunna i framtiden

giva anledning till nya krav på inrättande av en särskild registratorstjänst.

De angivna skälen för ändringen synas emellertid i och för sig bärande,

varför utskottet icke velat ställa sig avvisande mot förslaget. Därvid

förutsätter emellertid utskottet, att registratorsgöromålen skola jämväl hädanefter

kunna fördelas på olika förefintliga arbetskrafter, så att icke anspråk

på inrättande av en särskild befattning för dessa göromåls skötande skola

behöva framkomma.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) — med uteslutande ur staten för riksarkivet av en där

upptagen registratorstjänst i lönegraden B 21 — därstädes

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 3

i stället uppföra ytterligare eu andre arkivarietjänst i samma

lönegrad;

b) i riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppföra det ordinarie

förslagsanslaget till riksarkivet med oförändrat belopp

167,800 kronor.

3:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till uppehållande av expedition i riksarkivets

nya lokaler vid Östermalmsgatan i Stockholm anvisa för

budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 4,000 kronor.

4:o) Kungl. Maj:t har (punkt 4) föreslagit riksdagen att

dels förklara, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, skall

från och med den 1 juli 1929 äga tillämpning å befattningshavare vid länsarkivet

i Östersund;

dels bestämma antalet ordinarie befattningar vid landsarkiven på följande

sätt:

Befattningar Lönegrad

4 landsarkivarier........................... B 26

1 länsarkivarie.............................B 22

1 andre arkivarie...........................B21

4 expeditionsvakter ......................... B 5;

dels fastställa av departementschefen i statsrådsprotokollet förordat förslag

till ordinarie avlöningsstat för länsarkivet i Östersund;

dels förklara, att de av riksdagen i dess skrivelse den 22 februari 1921

nr 55 lämnade medgivanden i anledning av den då beslutade löneregleringen

för statsdepartement med flera verk må i tillämpliga delar gälla även beträffande

ifrågavarande länsarkiv;

dels ock under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande av det

ordinarie förslagsanslaget till landsarkiven och det ordinarie reservationsanslaget

till inköp av arkivalier och tryckta arbeten för landsarkiven —

uppföra

ej mindre under rubriken »Landsarkiven m. in.» ett ordinarie förslagsanslag

av 101,800 kronor

än även under rubriken »Inköp av arkivalier och tryckta arbeten för landsarkiven

m. m.» ett ordinarie reservationsanslag av 1,800 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 6—12 i statsrådsprotokollet.

Uppehållande

av

expedition i

arkivlokalerna

vid

Östermalmsgatan.

[3.]

Landsarkiven.

Stat för

länsarkivet

i Östersund.

K-]

Arbetet med uppförande av den nybyggnad i Östersund, varest enligt

beslut av 1928 års riksdag ett länsarkiv för Jämtlands län ävensom lan t
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

mäterikontoret i samma län skola förläggas, beräknas kunna så bedrivas,

att byggnaden kan tagas i bruk under senare delen av år 1929. Med hänsyn

härtill torde arkivorganisationen i Östersund böra träda i funktion från

och med ingången av budgetåret 1929/1930 och den erforderliga personalen

alltså vara tillgänglig från och med samma tid. I avseende å denna personal

finner departementschefen, vad först angår länsarkivarien, en placering

i lönegraden B 22 vara väl motiverad, med hänsyn till den självständiga

verksamhet, som kommer att åligga länsarkivarien i hans egenskap av föreståndare

för en fristående institution.

Riksarkivet har föreslagit uppförande å ordinarie stat för länsarkivet

av en vaktmästare, varjämte ämbetsverket ifrågasatt uppförande å länsarkivets

stat av ett särskilt belopp å 300 kronor såsom ersättning för skötsel

av värmeledning. Statskontoret anser emellertid i stället, att ett belopp

av 2,500 kronor bör anvisas för anställande av lämplig person för utförande

av vaktmästargöromålen vid länsarkivet ävensom för ombesörjande av eldningen

i arkivbyggnaden, varjämte undersökning enligt statskontorets mening

bör ske, huruvida icke för länsarkiv och lantmäterikontor kan avses

en gemensam vaktmästare med skyldighet att jämväl ombesörja eldningen

i den gemensamma byggnaden. I likhet med statskontoret och efter samråd

med chefen för jordbruksdepartementet anser departementschefen frågan

om anställande av en ordinarie vaktmästare böra anstå ännu någon tid,

tills man kan vinna närmare erfarenhet om huru vaktmästararbetena vid

ifrågavarande byggnad kunna komma att ställa sig. Departementschefen

tillstyrker därför statskontorets förslag. Den ifrågasatta ersättningen av

2,500 kronor finner departementschefen skälig. I likhet med statskontoret

anser departementschefen även, att i nämnda belopp bör ingå ersättning

för ombesörjande av eldning i arkivbyggnaden. Riksarkivet har vidare beräknat

avlöning till en förste amanuens med full tjänstgöring. Med hänsyn

till länsarkivets begränsade omfattning anser statskontoret tillräckligt,

att åtminstone tills vidare till biträde åt länsarkivarien anställes en befattningshavare

med reducerad tjänstgöring, för vilken ersättningen skulle upptagas

till hälften av avlöningen till extra-ordinarie befattningshavare i lönegraden

B 18 (löneklass 20) eller med ungefär 3,000 kronor. För vikariatsersättningar

beräknar statskontoret ett belopp av 600 kronor.

Departementschefen ansluter sig till statskontorets framställning såväl i

fråga om biträdet åt länsarkivarien som rörande det för vikariatsersättningar

beräknade beloppet 600 kronor. Staten för länsarkivet i Östersund

skulle vid bifall till departemenschefens förslag få följande utseende.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag kronor 7,700: —

Vikariatsersättningar, förslagsanslag................ » 600: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare in. m.. . , » 5,500: -

Summa kronor 13,800: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

I enlighet härmed skulle det ordinarie förslagsanslaget till landsarkiven, i

nu gällande riksstat upptaget med 88,000 kronor, ökas med 13,800 kronor

till 101,800 kronor och dess beteckning ändras till »Landsarkiven in. in.»

Härförutom erfordras för inköp av arkivalier och tryckta arbeten 250

kronor, varmed det ordinarie reservationsanslaget till inköp av arkivalier

och tryckta arbeten för landsarkiven, nu 1,550 kronor, föreslås höjt. I samband

därmed föreslås, att benämningen å sistnämnda anslag ändras till

»Inköp av arkivalier och tryckta arbeten för landsarkiven m. m.»

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) förklara, att avlöningsreglementet för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande

den civila statsförvaltningen, skall från och med den 1 juli

1929 äga tillämpning å befattningshavare vid länsarkivet i

Östersund;

b) bestämma antalet ordinarie befattningar vid landsarkiven

på följande sätt:

Befattningar Lönegrad

4 landsarkivarier........................B 26

1 länsarkivarie.........................B 22

1 andre arkivarie.......................B21

4 expeditionsvakter......................B 5;

c) fastställa följande avlöningsstat för länsarkivet i Öster
-

sund:

Avlöningar till ordinarie befattningshavare,

förslagsanslag....................kronor 7,700: —

Vikariatsersättningar, förslagsanslag..... » 600: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m.................... » 5,500: —

Summa kronor 13,800: —

d) förklara, att de av riksdagen i dess skrivelse den 22

februari 1921 nr 55 lämnade medgivanden i anledning av

den då beslutade löneregleringen för statsdepartement med

flera verk må i tillämpliga delar gälla även beträffande

ifrågavarande länsarkiv;

e) under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande

av det ordinarie förslagsanslaget till landsarkiven och det

ordinarie reservationsanslaget till inköp av arkivalier och

tryckta arbeten för landsarkiven — uppföra

1) under rubriken »Landsarkiven m. m.» ett ordinarie förslagsanslag

av 101,800 kronor;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Uppförande

av nybyggnad

för länsarkiv

och

lantmäterikontor

i

Östersund.

[5.]

Motioner om

anslag till

uppförande i

Härnösand

av en byggnad

för landsarkiv.

2) under rubriken: »Inköp av arkivalier och tryckta arbeten

för landsarkiven m. m.» ett ordinarie reservationsanslag

av 1,800 kronor.

5:o) Kungl. Maj.t har (punkt 5) föreslagit riksdagen att av det utav 1928

års riksdag för uppförande, i huvudsaklig överensstämmelse med företedda,

av byggnadsstyrelsen uppgjorda ritningar, av en nybyggnad inrymmande

lokaler dels för ett till Östersund förlagt länsarkiv för Jämtlands län, dels

ock för lantmäterikontoret i samma län beviljade anslaget av 325,000 kronor

för budgetåret 1929/1930 såsom extra reservationsanslag anvisa återstoden

18,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 12—14 i statsrådsprotokollet.

Såsom närmare framgår av Kungl. Maj:ts proposition den 16 mars 1928,

nr 212, sid. 71, angående landsarkiv för Norrland m. m., hade kostnaderna

för den för länsarkiv och lantmäterikontor gemensamma byggnaden

beräknats till 325,000 kronor, i vilket belopp vardera institutionen skulle

deltaga med hälften eller 162,500 kronor. Emellertid ansågs en del av de

för länsarkivets del beräknade kostnaderna utan olägenhet kunna skjutas

över till budgetåret 1929/1930, och i överensstämmelse härmed äskades för

budgetåret 1928/1929 under åttonde huvudtiteln ett extra reservationsanslag

av endast 144,000 kronor. Återstoden av den på länsarkivet belöpande

andelen av byggnadskostnaderna eller 18,500 kronor har nu, i enlighet

med byggnadsstyrelsens hemställan, befunnits erforderlig under budgetåret

1929/1930.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må av det utav 1928 års riksdag för uppförande,

i huvudsaklig överensstämmelse med företedda, av

byggnadsstyrelsen uppgjorda ritningar, av en nybyggnad

inrymmande lokaler dels för ett till Östersund förlagt länsarkiv

för Jämtlands län, dels ock för lantmäterikontoret i

samma län beviljade anslaget av 325,000 kronor för budgetåret

1929/1930 såsom extra reservationsanslag anvisa återstoden,

18,500 kronor.

6:o) I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr I. Osterström m. fl. (I: 77) samt den andra inom andra kammaren

av herr H. Molander m. fl. (II: 112), har hemställts, att riksdagen måtte till

uppförande i Härnösand av en byggnad för landsarkiv i huvudsaklig överensstämmelse

med av byggnadsstyrelsen uppgjorda ritningar bevilja ett anslag

av 330,000 kronor och därav för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra

reservationsanslag av 200,000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 7

Boträffande do av motionärerna till stöd för deras framställning andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionen I: 77.

På sätt av motionerna framgår har frågan om beviljande av medel till

förevarande ändamål av byggnadsstyrelsen i skrivelse den 1 november 1928

underställts Kungl. Maj:ts bedömande, utan att Kungl. Maj:t funnit sig

böra i ämnet göra någon framställning till 1929 års riksdag. Vid sådant

förhållande har utskottet, som visserligen behjärtar behovet av att lokaler

för ovannämnda arkiv utan större tidsutdräkt komma till stånd, men som

förutsätter, att Kungl. Maj:t, när omständigheterna sådant medgiva, icke

lärer underlåta att förelägga riksdagen förslag i ämnet, ej ansett sig böra

på grundval av enskilda motioner tillstyrka beviljande av medel till ett

byggnadsföretag av den omfattning, varom här är fråga.

Utskottet hemställer därför,

att herrar Österströms in. fl. och Molanders m. 11. ovannämnda

motioner (I: 77 och II: 112) icke må vinna riksdagens

bifall.

7:o) Kungl. Maj:t har (punkt 6) föreslagit riksdagen att, med uteslutande

ur personalstaten för kungl. biblioteket av 4 expeditionsvakter med placering

i lönegraden B 5, där uppföra 1 maskinist med placering i lönegraden

B 7 och 3 expeditionsvakter med placering i lönegraden B 5.

Utredningen återfinnes å sid. 14—16 i statsrådsprotokollet.

Såsom skäl för den föreslagna förändringen av en expeditionsvaktsbefattning

till en maskinistbefattning har åberopats det ökade arbete, som genom

de senare årens lokalutvidgningar vid biblioteket kommit att åvila den expeditionsvakt,

som hittills haft att sköta de maskinella anordningarna i

biblioteksbyggnaden, ävensom att numera större krav måste ställas på hans

fackkunskap. Kostnadsökningen skulle utgöra något över 300 kronor för

år räknat. Någon ökning av det ordinarie förslagsanslaget till kungl. biblioteket

har dock icke ansetts påkallad av den föreslagna förändringen.

Då kungl. bibliotekets personalförhållanden ännu icke varit föremål för

undersökning i samband med den pågående besparingsutredningen, har utskottet

icke ansett lämpligt, att en ändring i bibliotekets stat av det slag,

varom här är fråga, nu företages.

Utskottet hemställer därför,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag icke måtte vinna

riksdagens bifall.

8:o) Kungl. Maj:t har (punkt 7) föreslagit riksdagen att

dels öka den i staten för kungl. biblioteket ingående anslagsposten:

Böcker, inköp och inbindning, nu 70,000 kronor, med 10,000 kronor till

80,000 kronor,

Utskottet»

yttrande.

Förändring

av en expeditionsvaktsbefattning

vid kungl.

biblioteket

till en maski

nistbefattning.

[6.]

Utskottets

yttrande.

Bokinköp och

bokbindning

för

kungl. biblioteket.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

dels ock för budgetåret 1929/1930 anvisa till bokinköp och bokbindning

för kungl. biblioteket ett extra reservationsanslag av 40,000 kronor samt till

täckande av kostnader för utvidgning av kungl. bibliotekets referensbibliotek

ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 16—26 i statsrådsprotokollet.

Till stöd för den föreslagna ökningen av anslagsposten till böcker, inköp

och inbindning hava åberopats den stegrade bokproduktionen samt de ökade

bokpriserna och inbindningskostnaderna, varjämte hänvisats till de i hög

grad stegrade anspråk, som från allmänhetens och de till Stockholm förlagda

vetenskapliga institutionernas sida ställas på kungl. bibliotekets samlingar.

I fråga om det extra reservationsanslaget till bokinköp och bokbindning

innebär Kungl. Maj:ts förslag, att det nu för samma ändamål utgående

extra anslaget skulle för budgetåret 1929/1930 höjas från 20,000 kronor till

40,000 kronor för att bereda biblioteket möjlighet att gälda inneliggande

obetalda räkningar å särskilt bokinköp men även bindningskostnader. Enligt

vad riksbibliotekarien upplyst, återstå från budgetåret 1927/1928 dylika

oguldna räkningar å omkring 20,000 kronor, och riksbibliotekarien har beräknat,

att skuldsumman vid utgången av budgetåret 1928/1929 skall hava

vuxit till minst 50,000 kronor. Riksbibliotekarien har därför hemställt, att

utöver det vanliga extra anslaget å 20,000 kronor ett extra anslag av 50,000

kronor måtte beviljas för täckande av berörda brist. Denna hemställan har

departementschefen ansett sig icke kunna tillmötesgå i vidare mån än som

ovan nämnts.

Utskottet har funnit tillräckliga skäl anförda för den föreslagna ökningen

av den ordinarie anslagsposten till böcker, inköp och inbindning och får

därför tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag i denna del.

Vad angår den omtalade bristen i utgiftsposten för bokinköp och bindning,

synes det utskottet anmärkningsvärt, att biblioteket på detta sätt ansett

sig kunna överskrida ramen för de av riksdagen för ändamålet beviljade

anslagsmedlen, och vill uttala sin förväntan, att berörda utgifter för framtiden

hållas inom de genom riksdagens beslut utstakade gränserna. Med

hänsyn till föreliggande omständigheter har utskottet emellertid ansett medel

böra ställas till förfogande för täckande av berörda brist i den utsträckning,

som av Kungl. Maj:t föreslagits, alltså med ett belopp av 20,000 kronor,

men finner ej lämpligt, att sistnämnda belopp sammanföres med det extra

reservationsanslaget till bokinköp och bokbindning. Enligt utskottets mening

bör det till bristens täckande avsedda beloppet uppföras såsom ett särskilt

extra anslag i riksstaten för budgetåret 1929/1930. Vid sådant förhållande

skulle det nu utgående extra reservationsanslaget å 20,000 kronor

till bokinköp och bokbindning vid kungl. biblioteket bibehållas oförändrat

för budgetåret 1929/1930.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

9

Kungl. Maj:ts förslag om ett extra reservationsanslag å 8,000 kronor till

täckande av vissa engångskostnader för utvidgning av kungl. bibliotekets

referensbibliotek har icke föranlett någon erinran från utskottets sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) öka den i staten för kungl. biblioteket ingående anslagsposten:

Böcker, inköp och inbindning, nu 70,000 kronor,

med 10,000 kronor till 80,000 kronor,

b) till bokinköp och bokbindning för kungl. biblioteket

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag

av 20,000 kronor,

c) till täckande av brist i kungl. bibliotekets medel till

bokinköp och bokbindning anvisa för budgetåret 1929/

1930 ett extra anslag av 20,000 kronor, samt

d) till täckande av kostnader för utvidgning av kungl.

bibliotekets referensbibliotek anvisa för budgetåret 1929/

1930 ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor.

Vid bifall till vad utskottet hemställt under a) här ovan kommer det ordinarie

förslagsanslaget till kungl. biblioteket, nu 248,200 kronor, att ökas

med 10,000 kronor till 258,200 kronor.

9:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8) hemställer utskottet, Ökning av

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- Arbets

getår ägt rum, till ökning av kungl. bibliotekets arbets- krafter,

krafter för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av [8-]

11,000 kronor.

10:o) Kungl. Maj:ts har (punkt 9) föreslagit riksdagen att till katalogise- Katalogiseringsarbeten

inom kungl. biblioteket, enligt av Kungl. Maj:t meddelade be- "v^kiingT

stämmelser, för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 29,000 kronor, biblioteket.

Utredningen återfinnes å sid. 28 i statsrådsprotokollet. [9 ]

Anslag till utarbetande av katalog över ofullständigt förtecknade delar av

kungl. bibliotekets äldre samlingar har utgått alltsedan 1909. Till en början

var anslaget avsett endast för den svenska tryckavdelningen men utsträcktes

år 1920 även till den utländska tryckavdelningen. År 1923 vidtogs av statsfinansiella

skäl en nedsättning av anslaget, till följd varav arbetet åter

måste begränsas till bibliotekets svenska avdelning. För budgetår 1925/

1926 utgjorde anslaget 20,800 kronor, men för budgetåret 1926/1927 höjdes

detsamma till det belopp, 29,000 kronor, varmed anslaget alltsedan dess

utgått. Anledningen till höjningen var önskemålet att åstadkomma en för

allmänheten tillgänglig kataloganordning.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag men vill utskottets

därjämte uttala önskvärdheten av att till det anslagsäskande, som kan för yttrande,

ifrågavarande ändamål komma att göras hos nästkommande riksdag, må

s. 10 Kontrollera mot PDF

Gemensam

accessionskatalog

för

Sveriges

offentliga

bibliotek

samt tioårsregister

till

densamma.

[10.]

10 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

fogas en överskådlig redogörelse för omfattningen av de hittills verkställda

katalogiseringsarbetena av olika slag ävensom en sådan plan för arbetenas

fortsatta bedrivande, att det må bliva möjligt att därav bedöma, för huru

lång tid framåt och i vilken utsträckning anslag för berörda ändamål

ytterligare kan vara erforderligt.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,

att riksdagen må till katalogiseringsarbeten inom kungl.

biblioteket, enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser,

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 29,000

kronor.

ll:o) Kungl. Maj:t har (punkt 10) föreslagit riksdagen att

dels till slutförande av redigeringen av den för Sveriges offentliga bibliotek

gemensamma accessionskatalogens 43:e årgång, omfattande år 1Ö28,

samt för påbörjande av redigeringen för accessionskatalogens 44:e årgång,

omfattande år 1929, för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag

av 5,000 kronor, att användas enligt av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter

;

dels ock till redigering av ett tioårsregister till nämnda accessionskatalogs

31:a—40:e årgångar, omfattande åren 1916—1925, bevilja ett extra reservationsanslag

av 1,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 28—29 i statsrådsprotokollet.

Anslaget till accessionskatalogen utgår jämväl för innevarande budgetår

med samma belopp, som nu äskas.

Anslaget till redigering av tioårsregistret utgår för innevarande budgetår

med 3,000 kronor. Enligt den ursprungligen uppgjorda planen hade beräknats,

att för budgetåret 1928/1929 skulle erfordrats 4,000 kronor. Anslaget

sänktes emellertid till 3,000 kronor, emedan en besparing å 800 kronor

uppstått å tidigare anvisade medel. Nu anses de återstående 1,000

kronorna behövliga, då redigeringsarbetet vore synnerligen mödosamt och

krävande och då titelavskrivningskostnaderna ställt sig större än vad som

från början beräknats.

Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och hemställer förty

att riksdagen må

a) till slutförande av redigeringen av den för Sveriges

offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogens 43:e

årgång, omfattande år 1928, samt för påbörjande av redigeringen

för accessionskatalogens 44:e årgång, omfattande

år 1929, för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag

av 5,000 kronor att användas enligt av Kungl. Maj:t meddelade

föreskrifter;

b) till redigering av ett tioårsregister till nämnda accessionskatalogs

31:a—40:e årgångar, omfattande åren 1916/

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 11

19*25, bevilja för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag

av 1,000 kronor.

12:o) Kungl. Maj:t har (punkt 11) föreslagit riksdagen att

dels böja den i den nuvarande ordinarie staten för stifts- och landsbiblioteket

i Linköping ingående anslagsposten arvode till amanuens, nu 3,060

kronor, med 240 kronor till 3,300 kronor,

dels oelc höja det i riksstaten under stifts- och landsbiblioteket i Linköping

med rubrik Avlöningar uppförda ordinarie förslagsanslaget, nu 13,060 kronor,

med 240 kronor till 13,300 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 29—31 i statsrådsprotokollet.

Den föreslagna höjningen av ifrågavarande anslagspost är avsedd till att

bereda bibliotekets amanuens, vilken åtnjuter arvode, motsvarande den till

en amanuens i 18:e lönegraden å E-ort utgående begynnelselönen, reducerad

i förhållande till den för amanuensen fastställda kortare tjänstgöringstiden,

ett ålderstillägg från och med den 1 juli 1929, beräknat till 231 kronor

43 öre.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må

a) höja den i den nuvarande ordinarie staten för stiftsoch

landsbiblioteket i Linköping ingående anslagsposten arvode

till amanuens, nu 3,060 kronor, med 240 kronor till

3,300 kronor,

b) höja det i riksstaten under stifts- och landsbiblioteket i

Linköping med rubrik Avlöningar uppförda ordinarie förslagsanslaget,

nu 13,060 kronor, med 240 kronor till 13,300 kronor.

13:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12) och under hänvisning

till utredningen i ärendet (sid. 31—33 i statsrådsprotokollet) hemställer

utskottet

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1929/1930 anvisa

a) till förstärkning av det ordinarie reservationsanslaget

till bokinköp, inbindning och vissa expenser för stifts- och

landsbiblioteket i Linköping ett extra anslag av 2,000

kronor,

b) till vissa konserveringsarbeten vid samma bibliotek ett

extra reservationsanslag av 3,000 kronor.

14:o) Kungl. Maj:t har (punkt 13) föreslagit riksdagen att såsom bidrag

till uppehållande av pedagogiska bibliotekets verksamhet för budgetåret 1929/

1930 anvisa ett extra anslag av 6,500 kronor att utgå under de villkor,

Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Utredningen återfinnes å sid. 33—35 i statsrådsprotokollet.

Anslaget till

avlöningar

vid stifts- och

landsbiblioteket

i Linköping.

[11-1

Förstärkning

av reservationsanslaget

till bokinköp,

inbindning

och vissa

expenser

in. in. vid

stifts- och

landsbiblioteket

i Linköping.

[12.]

Pedagogiska

biblioteket

i Stockholm.

[13.]

jämte en i

ämnet väckt

motion.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Skandinaiske

biblio

tekarien

vid S:te

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herrar I. Pauli och Oscar Olsson väckt motion (I: 80), däri

hemställts, att riksdagen måtte såsom bidrag till uppehållande av pedagogiska

bibliotekets verksamhet för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag

av 7,400 kronor att utgå under villkor, som Kungl. Maj:t kan finna

gott föreskriva.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras förslag anförda skäl

hänvisar utskottet till motionen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande till pedogogiska biblioteket av anslag

till samma belopp, som utgår för innevarande budgetår. Den motionsvis

påyrkade förhöjningen står i överensstämmelse med den hemställan, som

i ämnet gjorts av styrelsen för biblioteket och som förordats av skolöverstyrelsen.

Den i statsrådsprotokollet intagna staten för biblioteket för budgetåret

1929/1930 slutar å en utgiftssumma av 9,800 kronor. Härav utgöra allenast

2,200 kronor kostnader för böcker och tidskrifter samt bokbindning; återstoden,

7,600 kronor, avser utgifter, som kunna betecknas såsom rena förvaltningskostnader.

Utskottet har icke kunnat undgå att finna dessa senare

kostnader höga i förhållande till bibliotekets omfattning. Enligt utskottets

mening borde en undersökning verkställas, om ej detta bibliotek lämpligen

kunde förenas med annat inom huvudstaden beläget större bibliotek, varigenom

bland annat den fördelen kunde vinnas, att administrationsutgifterna

för biblioteket skulle kunna nedbringas. Utskottet, som uppmärksammat,

att bibliotekets årsanslag från Stockholms stad utgör allenast 2,300 kronor,

under det att staten under de senare åren bidragit med mer än det dubbla

beloppet årligen, anser sig visserligen böra förorda fortsatt anslag till bibliotekets

verksamhet men kan under angivna förhållanden icke tillstyrka någon

ökning av det för innevarande budgetår utgående beloppet, som alltså enligt

utskottets mening bör i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag bibehållas

oförändrat för budgetåret 1929/1930.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å herrar Paulis och Oscar Olssons ovannämnda

motion (I: 80) i vad densamma skiljer sig från

Kungl. Maj:ts förslag, såsom bidrag till uppehållande av

pedagogiska bibliotekets verksamhet för budgetåret 1929/

1930 anvisa ett extra anslag av 6,500 kronor att utgå under

de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

15:o) I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 14) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, såsom bidrag till avlöning åt en skandi
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

13

navisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av S:te Geuevibvebiblioteket

i Paris för budgetåret 1929/1930 anvisa

ett extra anslag av 1,500 kronor att utgå enligt de närmare

bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

16:o) Kungl. Maj:t har (punkt 15) föreslagit riksdagen att

dels — med uteslutande ur personalstaten för nationalmuseum av 1 förste

expeditionsvakt (tekniskt biträde vid handtecknings- och gravyravdelningen)

med placering i lönegraden B 7 — därstädes i stället uppföra 1 restaurator

med placering i lönegraden B 10,

dels ock uppföra det ordinarie förslagsanslaget till nationalmuseet med

oförändrat belopp, 154,200 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 36—38 i statsrådsprotokollet.

Departementschefens förslag om förändrande till en restauratorstjänst i

lönegraden B 10 av den av de fyra nuvarande förste expeditionsvaktstjänsterna

vid nationalmuseum, vars innehavare nu är tekniskt biträde vid

handtecknings- och gravyravdelningen, har motiverats med hänsyn till det

kvalificerade arbete, som den tilltänkte innehavaren av tjänsten i egenskap

av ledare för bokbinderi- och konserveringsverkstaden har sig anförtrott

och till hans vitsordade skicklighet.

På enahanda skäl, som av utskottet under punkten 7:o här ovan anförts

beträffande en ifrågasatt ändring i kungl. bibliotekets stat, har utskottet

funnit sig icke kunna tillstyrka det av Kungl. Maj:t nu framlagda förslaget.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) avslå Kungl. Maj:ts förslag om förändring av en förste

expeditions vaktstjänst vid nationalmuseet till en restauratorstjänst,

b) i riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppföra det ordinarie

förslaganslaget till nationalmuseet med oförändrat belopp,

154,200 kronor.

17:o) Kungl. Maj:t har (punkt 16) föreslagit riksdagen, att till förstärkning

av arbetskrafterna vid nationalmuseet för budgetåret 1929/1930 anvisa

ett extra anslag av 14,800 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 39—44 i statsrådsprotokollet.

Ifrågavarande anslag utgår för innevarande budgetår med ett belopp av

12,800 kronor.

Det har visat sig nödvändigt att dela på den arbetsbörda, som faller på

föreståndaren för avdelningen för måleri och skulptur, och lägga handhavandet

av frågor rörande nutidskonst på den av intendenterna, som därtill an
-

Geneviévebiblioteket

i

Paris.

[14.]

Ordinarie förslagsanslaget

till nationalmuseet.

Inrättande

av

en restauratorstjänst

vid nationalmuseet.

[15.]

Utskottets

yttrande.

Förstärkning

av arbetskrafterna

vid nationalmuseet.

[16.]

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Xationalmuseets

depositionsavdelnings

konstbildande

verksamhet
[17.

]

jämte en i

ämnet väckt

motion.

setts hava de bästa förutsättningarna. Denne intendent, som sålunda har

sig anförtrott värvet att svara för museets ställning till den moderna konsten,

kan enligt departementschefens mening numera icke rimligen samtidigt

leda och förestå den avdelning, för vilken han ursprungligen varit

avsedd och för vilken han formellt har att bära ansvaret, nämligen den

omfattande och av ständiga forskningsbesök frekventerade handteckningsoch

gravyravdelningen. Han har på grund härav befunnits vara i behov

av en mera effektiv hjälp än den, som kan lämnas endast av en tjänsteman

i amanuens’ ställning. Den tjänsteman, som sålunda kräves såsom biträde

åt intendenten, skulle hava att svara för den synnerligen omfattande samlingen

av äldre grafik och handteckningar, just den avdelning, som oupphörligt

är föremål för studier av konstforskare, arkitekter m. fl. Departementschefen

föreslår nu, att det extra anslaget å 12,800 kronor ökas med

2.000 kronor till 14,800 kronor, samt att Kungl. Maj:t skulle äga bestämma,

att nämnda 2,000 kronor skulle utgå såsom lönetillägg åt den amanuens

vid museets handtecknings- och gravyrsamling, som förordnades att förestå

denna avdelnings samlingar av äldre handteckningar och gravyrer.

Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må till förstärkning av arbetskrafterna vid

nationalmuseet för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra

anslag av 14,800 kronor.

18:o) Kungl. Maj:t har (punkt 17) föreslagit riksdagen att till täckande

av utgifter för nationalmuseets depositionsavdelnings konstbildande verksamhet

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 7,000

kronor att utgå enligt de närmare grunder, Kungl. Maj:t kan finna skäl

föreskriva.

Utredningen återfinnes å sid. 44—48 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr V. Rydén väckt motion (I: 131), vari hemställts, att riksdagen

måtte för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1929/1930 anvisa

ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.

Beträffande de av motionären till stöd för hans förslag anförda skäl hänvisar

utskottet till motionen.

För nu löpande budgetår utgår för ifrågavarande ändamål ett anslag av

5.000 kronor. Nationalmuseichefen har nu för fullföljande och utvidgande

av verksamheten hemställt om ett till 15,450 kronor förhöjt anslag. Departementschefen

har funnit verksamheten väl förtjänt av bistånd från det allmännas

sida men har icke ansett sig kunna förorda en så väsentlig ökning

av anslagsbeloppet, som av museichefen ifrågasatts. I betraktande av den

betydelse, som verksamheten äger för spridande av en ökad och fördjupad

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 15

konstbildning i landet, har dock departementschefen funnit sig kunna tillstyrka

en höjning av anslagsbeloppet med 2,000 kronor.

Med hänsyn till denna verksamhets stora betydelse såsom ett led i de

allmänna bildningssträvandena i vårt land och det från alla håll vitsordade

förtjänstfulla sätt, varpå ifrågavarande avdelning inom museet arbetar på

att främja nu förevarande syfte, anser utskottet önskvärt, att avdelningen

sättes i tillfälle att fullfölja och ytterligare utvidga berörda verksamhet.

Särskilt vill utskottet betona angelägenheten av att de vandrande konstutställningarna,

vilka vunnit stor uppskattning på de platser, där de hittills

kunnat anordnas, måtte i ökad omfattning komma till stånd. Då av utredningen

i ärendet synes framgå, att för angivna ändamål en höjning av anslaget

med endast 2,000 kronor, såsom av Kungl. Maj:t föreslagits, icke

skulle vara tillfyllest, har utskottet ansett sig böra förorda motionärens hemställan,

som synes utskottet innebära en lämplig avvägning av det belopp,

som för verksamheten bör ställas till förfogande för nästkommande budgetår.

Utskottet förutsätter härvid, att för vandringsutställningar användes ett

belopp, ej understigande 4,000 kronor.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och med bifall till herr Rydéns ovanberörda motion (I: 131),

till täckande av utgifter för nationalmuseets depositionsavdelnings

konstbildande verksamhet för budgetåret 1929/1930

anvisa ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor att utgå

enligt de närmare grunder, Kungl. Maj:t kan finna skäl

föreskriva.

19:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 18) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till försäkring och transport av konstföremål,

som äro eller varda deponerade hos nationalmuseum, för

budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av

2,500 kronor.

20:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19) hemställer utskottet

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom extra reservationsanslag för budgetåret

1929/1930 anvisa

dels till konservering av handtecknings- och gravyrsamlingar

inom nationalmuseum ett belopp av 5,000 kronor,

dels oclc till anskaffande av portföljer för vissa äldre samlingar

av handteckningar och gravyrer samt till ombyggnad

av äldre skåp och anskaffande av nya sådana för dessa

samlingar ett belopp av likaledes 5,000 kronor.

Utskottets

yttrande.

Försäkring

och transport

av konstföremål.

[18.]

Konservering

av

handtecknings-

och

gravyrsamlingarna

m. in.

[19.]

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Konservering

av vissa

statens tavelsamlingar.

[20.]

Ny värmeledning

och införande

av

elektrisk belysning

i nationalmuseibyggnaden

m. in.

[21-]

Anslag till

vissa ändringsarbeten

i nationalmuseibvggnaden.

22

21:o) Kungl. Maj:t har (punkt 20) föreslagit riksdagen att till konserveringsarbeten

för statens tavelsamlingar å Drottningholms slott för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 12,000 kronor att utgå

efter de grunder, Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma.

Utredningen återfinnes å sid. 50—52 i statsrådsprotokollet.

Konserveringsarbetet å statens tavelsamlingar påbörjades år 1923. Arbetet

avsåg till en början endast tavelsamlingen å Gripsholms slott, men har

efter hand utvidgats till att omfatta jämväl tavelsamlingarna å Drottningholms

och Ulriksdals slott. Vid Drottningholms slott påbörjades arbetet år

1926. Det nu begärda anslagsbeloppet, som avser restaurering av serien av

Lembkes bataljmålningar på Drottningholm, vilka blivit svårt skadade av

tiden, är lika med det anslag, som för innevarande budgetår utgår och som

avsetts för konserveringsarbeten å tavelsamlingarna å Gripsholms, Drottningholms

och Ulriksdals slott.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till konserveringsarbeten för statens

tavelsamlingar å Drottningholms slott för budgetåret 1929/

1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 12,000 kronor,

att utgå efter de grunder, Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma.

22:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 21) föreslagit riksdagen i fråga

om ny värmeledning och införande av elektrisk belysning i nationalmuseibyggnaden

m. m. har riksdagen redan fattat beslut; varom utskottet

skolat här

erinra.

23:o) Kungl. Maj:t har (punkt 22) föreslagit riksdagen, att till ändringsarbeten

i nationalmuseibyggnaden i huvudsaklig överensstämmelse med i

ärendet företedda ritningar och kostnadsförslag för budgetåret 1929/1930

anvisa ett extra reservationsanslag av 13,700 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 54—55 i statsrådsprotokollet.

Det begärda anslaget är avsett till avhjälpande av vissa olägenheter, som

vidlåda lokalerna inom nationalmuseibyggnaden, särskilt avdelningen för

handteckningar och gravyrer och avdelningen för konsthantverk. De till

tjänstelokaler använda rummen betecknas av departementschefen såsom hälsovådliga;

de rum, som äro anvisade åt tjänstemännen vid gravyravdelningen,

uppgivas vara ytterligt mörka, trånga och fuktiga och såsom sådana menliga

för de därstädes tjänstgörandes hälsa.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

17

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj.ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till ändringsarbeten i nationalmuseibyggnaden

i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet

företedda ritningar och kostnadsförslag för budgetåret 1929/

1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 13,700 kronor.

24:o) Kungl. Maj:t har (punkt 23) föreslagit riksdagen att såsom bidrag

till bestridande av kostnaderna för tryckning av kataloger och vägledningar

över nationalmuseets samlingar för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra

reservationsanslag av 4,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 5ö—60 i statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål har anslag hittills icke beviljats av riksdagen.

Stadgarna för museet föreskriva utgivandet av såväl kortfattade förteckningar

över de särskilda samlingarna som utförligare beskrivande kataloger

och vägledningar, i den mån ske kan även på främmande språk, men det

har varit avsett, att denna museets verksamhet i ekonomiskt hänseende

skulle bära sig själv genom de medel, som erhållas genom försäljning av

kataloger, reproduktioner m. m. Det har emellertid visat sig, att detta icke

varit möjligt, i det att inflytande katalogmedel till stor del måst användas

för bestridande av kostnaderna för kataloger över tillfälliga utställningar.

Museichefen har nu för ändamalet begärt ett belopp av 12,000 kronor såsom

ett extra engångsanslag att användas såsom förlagskapital för ifrågavarande

verksamhet. Departementschefen har av statsfinansiella skäl icke

ansett sig kunna tillstyrka högre belopp än 4,000 kronor för nästkommande

budgetår.

Utskottet, som uppmärksammat, att museet häftar i skuld för redan utgivna

kataloger med ett belopp av 5,600 kronor, samt att ytterligare omfattande

och kostbara katalogarbeten planerats, anser visserligen, att ifrågavarande

sida av museets verksamhet är av betydelse, men kan dock icke

underlåta att framhålla angelägenheten av att verksamheten hålles inom

sådana gränser, att kostnaderna för densamma såsom regel kunna gäldas av

influtna medel vid försäljning av katalogverk m. m., så att icke krav på

särskilda statsanslag för ändamålet skola behöva framkomma. Under nu

föreliggande förhållanden har utskottet emellertid icke velat motsätta sig

Kungl. Maj:ts förslag utan hemställer,

att riksdagen må till bestridande av kostnaderna för tryckning

av kataloger och vägledningar över nationalmuseets

samlingar för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag

av 4,000 kronor.

25:o) Kungl. Maj:t har (punkt 24) föreslagit riksdagen att

dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare i livrustkammaren på

följande sätt:

Bihang Ull riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 8 häft. (Nr 8.)

Tryckning av

kataloger och

vägledningar

över nationalmuseets

samlingar.

[23.]

Utskottets

yttrande.

Livrustkammaren.

Avlöningar

m. m.

[24.]

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Befattning. Lönegrad.

1 föreståndare...........................B 27

1 tekniskt biträde (livrustmästare).............B 10

3 expeditionsvakter........................ B 5

dels medgiva, att vad riksdagen 1926 beslutat beträffande tillämpning av

avlöningsreglementet för chefen för livrustkammaren skall i tillämpliga delar

även hava avseende å övriga ordinarie befattningshavare vid livrustkammaren,

dels godkänna följande stat för livrustkammaren att tillämpas från och

med budgetåret 1929/1930:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag

..................... kronor 24,000:—

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag. ....... » 13,800: —

Summa kronor 37,800: —

dels ock under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande av därstädes

under rubrik Livrustkammaren, avlöningar uppfört ordinarie förslagsanslag

å 11,000 kronor — under rubrik Livrustkammaren, avlöningar m. m.

uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 37,800 kronor,

Utredningen återfinnes å sid. 60—67 i statsrådsprotokollet.

I proposition till 1926 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t, att avlöningsreglementet

för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk,

tillhörande den civila statsförvaltningen, skulle från och med den 1 juli 1926

förklaras äga tillämpning å föreståndaren för livrustkammaren. Föreståndaren

hade hemställt, att kostnaden för den direkta vården av livrustkammarens

samlingar skulle upptagas på ordinarie stat. Statskontoret, som

yttrat sig i ärendet, hade emellertid avstyrkt detta förslag under framhållande,

att en samling av så relativt liten omfattning som livrustkammaren

knappast kunde komma att fortvara såsom fristående institution, utan

att det finge anses sannolikt, att densamma komme att förr eller senare,

när förhållandena så medgåve, sammanföras med någon annan liknande

samling, exempelvis med samlingarna i statens historiska museum. Med hänsyn

till ovissheten beträffande det framtida ordnandet av denna fråga borde

anslagen icke uppföras å ordinarie stat.

Departementschefen ansåg en reglering och ett ordnande av avlöningsoch

anslagsförhållandena vid livrustkammaren i hög grad önskliga, men

hade icke kunnat undgå att taga intryck av den utav statskontoret i frågan

hävdade uppfattningen. Han framhöll, att spörsmålet om livrustkammarens

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

1‘J

ställning i en blivande museiorganisation vore eu fråga av rätt komplicerad

beskaffenhet, och det syntes honom icke lämpligt att försvåra densammas

lösning genom fastknytande av de härför utgående anslagen till ordinarie

stat. I en punkt ansåg dock departementschefen icke ett föregripande av detta

spörsmål kunna tänkas, nämligen i avseende å föreståndarens ställning, och

han föreslog därför, att dennes befattning skulle uppföras å ordinarie stat

men övriga avlöningar och anslag tills vidare utgå å extra stat.

Kungl. Maj ds i enlighet härmed framlagda förslag bifölls av riksdagen,

som under rubrik Livrustkammaren till avlöningar uppförde ett ordinarie

förslagsanslag av 11,000 kronor, varjämte för budgetåret 1926/1927 anvisades

till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare vid livrustkammaren

ett extra anslag av 23,900 kronor att utgå efter av Kungl. Maj:t angivna

grunder. Riksdagen anförde därvid bland annat, att riksdagen delade den

av departementschefen hävdade uppfattningen i fråga om uppförande av

institutionens anslag å ordinarie stat. Jämväl under de härefter följande

budgetåren hava livrustkammarens avlöningsförhållanden varit ordnade på

enahanda sätt. I riksstaten för budgetåret 1928/1929 är sålunda det ordinarie

förslagsanslaget till livrustkammaren: avlöningar uppfört med oförändrat

belopp, 11,000 kronor, varjämte riksdagen för sagda budgetår anvisat

till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare vid livrustkammaren

ett extra anslag av 24,430 kronor att utgå efter av Kungl. Maj:t angivna

grunder.

Sistnämnda anslag skall enligt Kungl. Maj ds föreskrift användas till

följande ändamål.

Avlöning till ett tekniskt biträde (livrustmästare)........kronor 3,486: —

» » » kvinnligt tekniskt biträde (åldfru)...... » 3,000: —

» »4 vaktmästare....................... » 9,924: —

» » en amanuens........................ » 6,048: —

Ersättning till extra vakter och tillfällig arbetshjälp..... » 1,200: —

Till avlöningsförhöjningar........................ » 772: —

Kungl. Maj ds nu föreliggande förslag innebär, att samtliga avlöningsmedel

till livrustkammaren skulle upptagas såsom ordinarie anslag. Vidare

skulle å ordinarie stat uppföras de befattningshavare, vilka — oavsett om

livrustkammaren sammanföres med annan statsinstitution eller ej — anses

erforderliga för samlingarnas behöriga vidmakthållande. Dessa befattningshavare

anses vara —■ utom föreståndaren — livrustmästaren och tre av expeditionsvakterna,

vilka befattningar föreslås hänförda till lönegraden B 10 respektive

B 5. I förslagsanslaget till avlöningar till ordinarie tjänstemän å

24,000 kronor ingår en post av 1,128 kronor för vikariatsersättningar, begravningshjälp

m. m. Förslagsanslaget å 13,800 kronor till avlöningar till

icke-ordinarie befattningshavare m. m. är beräknat på följande sätt:

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Grundavlöningar till extra ordinarie tjänstemän, högst. . . kronor 11,000: —

Avlöningsförhöjningar till extra ordinarie tjänstemän m.m.,

förslagsvis . . . .............................. » 1,600: —

Extra befattningshavare, tillfällig personal, renskrivning,

övertidsersättning m. m., högst.................. » 1,200: —

Summa kronor 13,800: —

Utskottets Utskottet kan för sin del icke finna, att, sedan vid 1926 års riksdag frå\

ttrande. gan om uppförande av livrustkammarens anslag å ordinarie stat var föremål

för prövning, någon omständighet inträffat, som kan giva säkrare hållpunkter

för bedömande av livrustkammarens definitiva ställning i museiorganisationen

och sålunda föranleda riksdagen att frångå sin då intagna

ståndpunkt. Då ett godkännande av Kungl. Maj:ts föreliggande förslag

otvivelaktigt skulle i viss mån kunna binda riksdagen vid dess slutliga ställningstagande

till sistberörda spörsmål, anser sig utskottet icke kunna tillstyrka

förslaget. Vid sådant förhållande förordar utskottet, att de till livrustkammaren

nu utgående avlöningsanslagen bibehållas oförändrade för

nästkommande budgetår, och får alltså hemställa,

att riksdagen må, med avslag å Kungl. Majts förslag,

a) uppföra det i riksstaten under rubriken: Livrustkammaren,

avlöningar upptagna ordinarie förslagsanslaget med

oförändrad beteckning och oförändrat belopp, 11,000 kronor,

b) till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare vid

livrustkammaren anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra

anslag av 24,430 kronor.

26:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25) och under hänvisning

till utredningen i ärendet (sid. 67—69 i statsrådsprotokollet) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till underhåll och vård av livrustkammarens

samlingar anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag

av 24,000 kronor att utgå efter grunder, som

Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.

27:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 26) föreslagit riksdagen angående

ökade lokaler för livrustkammaren kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för

riksdagen

anmäla.

28:o) Kungl. Maj:t har (punkt 27) föreslagit riksdagen höja den i den nuvarande

ordinarie staten för naturhistoriska riksmuseet ingående anslags
-

Underhåll

och vård av

livrustkammarens

samlingar

m. m.

[25.]

Ökade lokaler

för livrustkammaren.

[26.]

Anslaget till

avlöningar

m. m. vid

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

21

posten: Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, nu 12,600 kronor,

med 200 kronor till 12,800 kronor,

samt förty öka det i riksstaten under naturhistoriska riksmuseet med

rubrik: Avlöningar m. m. uppförda ordinarie förslagsanslaget, nu 229,450

kronor, med 200 kronor till 229,650 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 69—72 i statsrådsprotokollet.

Anslagsökningen betingas därav att det ansetts skäligt att bereda museets

nattvakt extra ordinarie anställning med därav följande rätt till ålderstillägg.

Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Maj.ts förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må höja den i den nuvarande ordinarie

staten för naturhistoriska riksmuseet ingående anslagsposten:

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, nu 12,600

kronor, med 200 kronor till 12,800 kronor samt förty öka

det i riksstaten under naturhistoriska riksmuseet med rubrik:

Avlöningar m. m. uppförda ordinarie förslagsanslaget, nu

229,450 kronor, med 200 kronor till 229,650 kronor.

29:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28) hemställer utskottet

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till arbetsbiträde vid naturhistoriska riksmuseets

paleozoologiska avdelning för budgetåret 1929/1930

anvisa ett extra anslag av 2,400 kronor.

30:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till arbetsbiträde vid naturhistoriska riksmuseets

etnografiska avdelning för budgetåret 1929/1930 anvisa

ett extra anslag av 2,400 kronor.

31:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till vetenskapligt biträde för bearbetning av

vissa samlingar å naturhistoriska riksmuseets evertebratavdelning

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag

av 4,000 kronor.

32:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till särskilt arvode åt en vaktmästare vid

naturhistoriska riksmuseet, tillika trädgårdsskötare, för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra anslag av 300 kronor.

naturhistoriska

riks

museet

[27.]

Arbetsbiträde

vid

riksmuseets

paleozoologiska

avdelning.

[28.]

Arbetsbiträde

vid

riksmuseets

etnografiska

avdelning.

[29.]

Vetenskapligt

biträde

för bearbetning

av vissa

samlingar

å riksmuseets

evertebratavdelning.

[30.]

Särskilt

arvode åt en

vaktmästare

vid riksmuseet,

tillika trädgårdsskötare.

[31.]

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Instrument

och museiskåp

för

paleozoologiska

avdelningen.

[32.]

Förvärv

och kemisk

analys av

mineral från

Långbans

gruva i

Värmland.

[33.]

Ordnande

och preparering

av

vissa samlingar

inom

riksmuseets

botaniska

avdelning

m. m.

[34.]

Arbetsbiträde

vid

naturhistoriska

riksmuseets

botaniska

avdelning.

[35.]

Anskaffande

av nya skåp

m. in. för

riksmuseets

entomologiska

avdelning.

[36.]

33:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 32) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till inköp för naturhistoriska riksmuseets

paleozoologiska avdelning av instrument och museiskåp anvisa

för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag

av 5,000 kronor.

34:o) Sedan 1927 års riksdag till förvärv och kemisk analys av mineral

från Långbans gruva i Värmland beviljat ett belopp av 6,000 kronor och

därav för vart och ett av budgetåren 1927/1929 anvisat såsom extra reservationsanslag

2,000 kronor, har nu Kungl. Maj:t (punkt 33) föreslagit riksdagen

att av nämnda belopp å 6,000 kronor för budgetåret 1929/1930 såsom extra

reservationsanslag anvisa 2,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det utav 1927 års riksdag till förvärv

och kemisk analys av mineral från Långbans gruva i Värmland

beviljade beloppet av 6,000 kronor för budgetåret 1929/

1930 såsom extra reservationsanslag anvisa 2,000 kronor.

35:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 34) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1929/1930 anvisa

a) till ordnande och preparering av vissa samlingar inom

naturhistoriska riksmuseets botaniska avdelning ett extra

anslag av 4,000 kronor,

b) till anskaffande av nya herbarieskåp för samma avdelning

ett extra reservationsanslag av 3,000 kronor.

36:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till arbetsbiträde m. m. vid naturhistoriska

riksmuseets botaniska avdelning för budgetåret 1929/1930

anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor att utgå enligt de

närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t kan finna skäl meddela.

37:o) Sedan 1928 års riksdag till anskaffande av nya skåp m. m. för

naturhistoriska riksmuseets entomologiska avdelning beviljat ett belopp av

20,000 kronor samt därav anvisat för budgetåret 1928/1929 såsom extra

reservationsanslag 5,000 kronor, har nu Kungl. Maj:t (punkt 3ö) föreslagit

riksdagen att av omförmälda belopp, 20,000 kronor, för budgetåret 1929/1930

anvisa såsom extra reservationsanslag 5,000 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

23

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det till anskaffande av nya skåp m. m.

för naturhistoriska riksmuseets entomologiska avdelning av

1928 års riksdag beviljade beloppet av 20,000 kronor för

budgetåret 1929/1930 anvisa såsom extra reservationsanslag

5,000 kronor.

38:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till uppvärmning m. m. av vissa av etnografiska

avdelningen disponerade provisoriska lokaler för

budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av

3,810 kronor.

39:o) Kungl. Maj:t har (punkt 38) föreslagit riksdagen att till naturhistoriska

riksmuseets paleozoologiska och paleobotaniska avdelningar för slipning

av fossila växter och djur för anatomiska undersökningar för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra anslag av 4,500 kronor att utgå med den fördelning,

som av Kungl. Maj:t bestämmes.

Utredningen återfinnes å sid. 83—85 i statsrådsprotokollet.

Sedan flera år tillbaka pågå inom båda dessa avdelningar undersökningar

av ifrågavarande material, och arbetet härmed har delvis vunnit understöd

genom anslag ur vetenskapsakademiens Hierta-Retziusfond. Möjligheten

att erhålla ytterligare understöd från denna står emellertid nu icke till

buds. För att kunna fortsätta och avsluta ifrågavarande arbeten erfordras för

det kommande budgetåret 4,500 kronor, så fördelade, att på paleozoologiska

avdelningen skulle komma 2,500 kronor och på paleobotaniska avdelningen

2,000 kronor.

Utskottet anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag men förutsätter

därvid, att ytterligare anspråk på bidrag av statsmedel för nämnda ändamål

icke skola behöva framkomma. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska

och paleobotaniska avdelningar för slipning av

fossila växter och djur för anatomiska undersökningar för

budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 4,500 kronor

att utgå med den fördelning, som av Kungl. Maj:t bestämmes.

40:o) Kungl. Maj:t har (punkt 39) föreslagit riksdagen att till ritnings- och

retuscheringsarbeten för naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning

för budgetåret 1929/130 anvisa ett extra anslag av 1,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 86 i statsrådsprotokollet.

Uppvärmning

in. in.

av vissa

lokaler för

etnografiska

avdelningen.

[37.]

Slipning av

fossila växter

och djur för

anatomiska

undersökningar

vid

paleobotaniska

och

paleozoologiska

avdelningarna.

[38.]

Utskottets

yttrande.

Ritnings- och

retuscheringsarbeten

för paleozoologiska

avdelningen.

[39.]

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Bidrag till

inlösen av

ett av Lars

Romell sammanbragt

svampherbarium.

[40.]

Förstärkande

av anslaget

till ordnande,

vård och

förökande

av samlingarna

m. m.

[41.]

Paleozoologiska avdelningens ordinarie årsanslag för ritning utgör för

närvarande 1,000 kronor. För detta anslag skola icke endast ritningar bekostas

utan också fotografi plåtar och övrig fotografiskt förbrukningsmaterial

inköpas. På grund av starkt ökad vetenskaplig verksamhet å avdelningen

har emellertid detta anslag numera befunnits icke vara tillfyllest.

Utskottet har funnit behovet av det begärda extra anslaget styrkt och

hemställer därför,

att riksdagen må till ritnings- och retuscheringsarbeten

för naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 1,500

kronor.

41 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 40) föreslagit riksdagen att såsom bidrag

till inlösen för naturhistoriska riksmuseets botaniska avdelning av de av

filosofie kandidaten Lars Romell efterlämnade mykologiska samlingarna för

budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 5,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 87—88 i statsrådsprotokollet.

Departementschefen har anfört, att ifrågavarande samling otvivelaktigt

vore av synnerligen betydande värde för den fortsatta forskningen på området.

Därest ej de behövliga medlen för samlingens inlösen för riksmuseets

räkning kunde uppdrivas, vore det enligt departementschefens mening sannolikt

att densamma komme att hamna utomlands.

Utskottet anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må såsom bidrag till inlösen för naturhistoriska

riksmuseets botaniska avdelning av de av filosofie

kandidaten Lars Romell efterlämnade mykologiska samlingarna

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av

5,000 kronor.

42:o) Kungl. Maj:t har (punkt 41) föreslagit riksdagen att till förstärkande

av den i det ordinarie reservationsanslaget till samlingar m. m. vid naturhistoriska

riksmuseet ingående anslagsposten till ordnande, vård och förökande

av samlingarna samt till instrument, materiell och inventarier, skrivmaterialier

in. m. för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 10,000

kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 88—92 i statsrådsprotokollet.

Under rubrik Naturhistoriska riksmuseet är i riksstaten upptaget ett ordinarie

reservationsanslag till samlingar m. m. å 93,695 kronor. Jämlikt Kungl.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 25

Maj:ts beslut den 28 maj 1926 skall av nämnda anslag, jämte annat, såsom

ett särskilt reservationsanslag utgå ett belopp av 31,570 kronor till ordnande,

vård och förökande av samlingarna samt till instrument, material och inventarier,

skrivmaterialier m. m. Sistnämnda anslagspost utgick redan 1877

med 21,950 kronor. Under perioden 1877—0915 ökades den blott med 800

kronor till 22,750 kronor. Av 1915 års riksdag höjdes anslagsposten till

29,800 kronor. Sedan dess har höjning förekommit två gånger, den ena

år 1925 med 500 kronor och den andra år 1926 med 1,270 kronor. Av

dessa bägge senare förhöjningar avsåg den förra den paleobotaniska avdelningen.

Den senare var endast av formell innebörd, i det att vissa utgifter

för dyrtidstillägg överflyttades till ifrågavarande anslagspost. Departementschefen

framhåller, att anslagsposten under de senaste 50 åren blivit höjd

med endast relativt ringa belopp, och betonar svårigheterna att med de till

buds stående medlen tillgodose den så att säga normala driften vid museets

olika avdelningar, särskilt om man tar hänsyn till den storartade utvecklingen

på hithörande vetenskapsområden.

Utskottet har funnit behovet av det föreslagna förstärkningsanslaget styrkt

och hemställer därför,

att riksdagen må till förstärkande av den i det ordinarie

reservationsanslaget till samlingar m. m. vid naturhistoriska

riksmuseet ingående anslagsposten till ordnande, vård och

förökande av samlingarna samt till instrument, materiell och

inventarier, skrivmaterialier m. m. för budgetåret 1929/1930

anvisa ett extra anslag av 10,000 kronor.

43:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 42) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till förstärkande av såväl den i naturhistoriska

riksmuseets reservationsanslag till samlingar m. m.

ingående anslagsposten till expenser för avdelningarna vid

Frescati som den i samma reservationsanslag ingående anslagsposten

till expenser samt till vård, underhåll och förkovran

av etnografiska avdelningen för budgetåret 1929/1930

anvisa ett extra anslag av 19,000 kronor att utgå med den

fördelning, som av Kungl. Maj:t bestämmes.

44:o) Kungl. Maj:t har (punkt 43) föreslagit riksdagen att till nordiska

museet för budgetåret 1929/1930 anvisa

dels ett extra anslag av 167,300 kronor att under villkor att en ledamot

i museets nämnd är av Kungl. Maj:t förordnad ävensom på de övriga villkor,

Kungl. Maj:t må föreskriva, utgå till avlönande av befattningshavare vid

museet i huvudsaklig enlighet med vad departementschefen i statsrådsprotokollet

anfört;

Ökade medel

till expenser

m. m. för naturhistoriska

riksmuseet.

[42.]

Lönereglering

för

befattningshavare

vid

nordiska

museet m. m.

[43.]

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

dels oclc för beredande under tiden 1 juli 1929—30 juni 1930 av dyrtidstillägg

åt den i en i statsrådsprotokollet (sid. 124) intagen tablå angivna

personal vid nordiska museet ett extra förslagsanslag av 33,000 kronor

att utgå under iakttagande i tillämpliga delar av de grunder, som kunna

varda bestämda beträffande dyrtidstillägg under motsvarande tid åt befattningshavare

i statens nyreglerade verk och enligt de närmare bestämmelser,

som må av Kungl. Maj:t meddelas.

Utredningen återfinnes å sid. 94—125 i statsrådsprotokollet.

För nu löpande budgetår äro för nordiska museets räkning beviljade följande

anslag nämligen dels till nordiska museet ett extra anslag av 115,450

kronor, dels till tillfällig löneförbättring åt viss nordiska museets personal

ett extra anslag av 14,975 kronor, dels till tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare

in. fl. vid nordiska museet ett extra anslag av 3,600 kronor, dels

ock för beredande av dyrtidstillägg åt viss nordiska museets personal ett

extra anslag av 44,000 kronor eller således tillhopa ett belopp av 178,025

kronor.

I jämförelse härmed innebär Kungl. Maj:ts förslag en ökning av statsanslagen

till museet med 22,275 kronor. Berörda förslag åsyftar genomförandet

av eu lönereglering för museets personal. Denna fråga har tidigare

varit föremål för riksdagens prövning. Vid 1927 års rit sdag framlade

nämligen Kungl. Maj:t i nämnda syfte förslag om beviljande till nordiska

museet av ett extra anslag å 150,000 kronor, varjämte föreslogs anvisande

av ett extra förslagsanslag å 36,000 kronor till dyrtidstillägg åt museets

personal. Detta Kungl. Maj:ts förslag grundade sig på en av statskontoret

verkställd längre utredning rörande museets anslagsförhållanden, med stöd

av vilken statskontoret ifrågasatt, att statsbidrag måtte beviljas museet med

omkring 75 procent av slutsumman i ett av museet framlagt statförslag.

Departementschefen anslöt sig i stort sett till de av statskontoret verkställda

beräkningarna, varvid han emellertid framhöll, att man genom beslut i den

av statskontoret antydda riktningen ej finge anses hava bundit sig för att

statsbidrag under alla omständigheter borde utgå med 75 procent av avlöningarna.

Riksdagen ställde sig emellertid avvisande till Kungl. Maj:ts förslag. Anledningarna

härtill voro flera. Dels hade statskontoret utgått från att i

anslaget till museet å 115,450 kronor dyrtidstillägg inginge med 21,090

kronor, under det att, enligt vad museets nämnd meddelat, så icke vore

förhållandet, i det att hela anslaget fullt toges i anspråk för bestridande av

de ordinarie avlöningarna till museets personal. Vidare fann riksdagen det

i statförslaget upptagna antalet befattningshavare synnerligen rikligt tillmätt

i förhållande till den personal, som vore anställd vid motsvarande statsmuseer.

I anslutning härtill anförde riksdagen följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ti

I den mån statsmakterna binda sig för ett mera fast ekonomiskt understödjande

av museets verksamhet, främst i form av avlöningar till museets

tjänstemän, bör det framstå såsom ett berättigat krav från statens sida, att

museinämnden icke utan Kungl. Maj.ts och riksdagens hörande vidtager

sådana regleringar av löner eller sådana nyinrättanden av tjänster, vilka

kunna inverka på det utgående statsbidragets storlek.

Då vid nu anförda förhållanden enligt riksdagens mening en ytterligare

utredning synes påkallad, vilken bör hava till syfte att mera fullständigt

klarlägga den ställning i ekonomiskt hänseende museet bör i förhållande

till staten intaga, har riksdagen funnit sig icke nu böra bifalla det av Kungl.

Maj:t framlagda förslaget, utan torde under ännu ett år de hittillsvarande

anslagen till museet böra utgå med samma belopp som under innevarande

budgetår.

Det nu föreliggande förslaget har föregåtts av ingående ekonomiska utredningar

av nordiska museets nämnd, statskontoret och 1926 års besparingssakkunniga.

’ Enligt det av nämnden nu framlagda statsförslaget (sid. 105 i

statsrådsprotokollet) skulle i statsanslag till avlöningar erfordras 206,994

kronor, vartill skulle komma dyrtidstillägg beräknat såsom för nyreglerade

verk med 28,500 kronor eller tillhopa i runt tal 235,500 kronor. Statskontoret

har, under hänvisning till vad departementschefen uttalat i det till

1927 års riksdag framlagda förslaget, tillstyrkt beviljande av en klumpsumma

av 150,000 kronor, varjämte statskontoret beräknat det för dyrtidstillägg

erforderliga beloppet till 33,000 kronor. Enligt statskontoret mening

borde dessa båda belopp sammanföras i ett anslag å 183,000 kronor. Besparingssakkunniga

hava bland annat anfört följande. Nordiska museet utgjorde

en självständigt arbetande stiftelse, vars stadgar icke vore av

Kungl. Maj:t fastställda. I stiftelsens styrelse inginge en av Kungl. Maj:t

utsedd ledamot men i övrigt toge statliga organ i regel icke någon del i

museets förvaltning. Några bestämda regler för utmätande av det sedan

gammalt till museet utgående huvudanslaget torde icke kunna sägas hava

utbildat sig, utan anslagsbeloppet hade beräknats efter vad som med hänsyn

till museets allmänna ekonomiska läge vid olika tillfällen ansetts skäligt.

Ej heller hade — med visst undantag — särskilda föreskrifter ifråga om

anslagets användande meddelats. Vid beviljandet av de under de senare

åren utgående anslagen för vissa särskilda avlöningsändamål vid museet,

nämligen dyrtidstillägg, tillfällig löneförbättring och tillfälliga lönetillägg,

hade Kungl. Maj:t och riksdagen utgått från bland annat den förutsättningen,

att avlöningarna till museets tjänstemän samt viss vaktmästar- och

eldarpersonal vid museet borde utgå enligt samma grunder, som gällde för

statens befattningshavare vid oreglerade verk. Beträffande beräkningen av

huvudanslaget hade dock med ovan antydda undantag någon specifikation

icke skett. När nu museinämnden ville såsom norm för statsunderstödets

bestämmande uppställa den regeln, att staten borde bidraga med samtliga

avlöningskostnader för de tjänstemän, som upptoges i det av nämnden fram
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

lagda statförslaget, skulle, såvitt de sakkunniga kunnat finna, ett godtagande

härav innebära ett införande av en icke förut från statens sida

erkänd princip. Det förefölle de sakkunniga kunna ur praktiska och principiella

synpunkter mycket starkt ifrågasättas, huruvida staten nu borde

binda sig för att bestrida kostnaderna för en viss bestämd del av museets

organisation. Museet vore för sin ekonomi i betydande omfattning beroende

av resultatet av verksamheten å Skansen. I händelse av en gynnsam utveckling

i ekonomiskt hänseende av denna verksamhet skulle museet, om

statsverket bundit sig för att under alla förhållanden svara för museets löneutgifter,

onekligen kunna komma i en betydligt förmånligare ställning än

de statliga museerna. Sakkunniga hade för sin del kommit till den uppfattningen,

att tillräcklig anledning icke förelåge att nu övergiva det tidigare

tillämpade förfaringssättet att lämna museet understöd av statsmedel med

belopp, som på grund av museets ekonomiska ställning och andra på frågan

inverkande förhållanden kunde anses skäligt. Härvid ansåge de sakkunniga

sig böra tillstyrka, att museet med hänsyn till de ökade utgifter, som komme

att åsamkas museet till följd av den av nämnden i utsikt ställda löneregleringen

för museets befattningshavare, komme i åtnjutande av höjt stats

bidrag. I enlighet härmed hava de sakkunniga förordat, att till museet anvisades

ett enda anslag till belopp av 200,000 kronor.

Departementschefen finner det i anslutning till 1927 års riksdags ovan återgivna

uttalande i ämnet vara önskligt, att en fast norm kunde finnas för reglerandet

av den ställning i ekonomiskt hänseende, som museet bör intaga till

staten. Vid övervägande av detta spörsmål och särskilt i betraktande av

den ställning, som tillmätts nordiska museet i den museala riksorganisationen,

har departementschefen funnit skäl tala för att statens understöd

till museet i princip begränsas till att — i den mån så kan befinnas skäligt

vid jämförelse med motsvarande förhållanden vid de egentliga statsinstitutionerna

■— omfatta avlöning, inklusive dyrtidstillägg, dels till de i museets

tjänst anställda tjänstemän, vilka tillhöra den grupp befattningshavare som

uppehålla museets verksamhet som museiinstitution och följaktligen utgöra

de vetenskapliga och administrativa krafter, som äro behövliga för den

museala verksamheten, dels till den vaktmästar- och eldarpersonal, som tjänstgör

i museibyggnaden.

I anslutning härtill skulle ett statsanslag till museet till siffran bestämmas

av Kungl. Maj:t och riksdagen, sedan vederbörlig detaljprövning ägt rum

av museets förhandenvarande behov, och till nya tjänsters avlönande skulle

statsmedel icke kunna påräknas, förrän museiledningen härför framlagt sina

skäl och Kungl. Maj:t och riksdagen efter prövning av dessa vederbörligen

fattat beslut.

Efter granskning av det av nämnden framlagda statförslaget förordar departementschefen,

att med statsmedel avlöningar bestridas till de i omstående

tablå upptagna tjänstemän vid museet.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

29

Antal t j ii n 8 t e in it n

Lönegrad

Avlöning,

beriiknad efter

ortsgrupp 6.

1 styresman och chef................

A 1

13,020

4 intendenter......................

B 26

38,160

3 förste amanuenser.................

B 19

20,448

1 bokhållare......................

B 15

5,304

7 kvinnliga amanuenser..............

B 11

27,216

1 uppsyningsman (vice värd)..........

B 10

3,888

1 rustmästare......................

B 10

3,888

2 kvinnliga amanuenser..............

B 7

6,288

1 vaktmästare (tekniskt biträde).......

B 7

3,300

1 maskinist och eldare..............

B 8

3,486

8 vaktmästare.....................

B 5

23,904

4 kvinnliga amanuenser..............

B 4

10,704

Till avlönande av extra arbetskrafter ....

—

7,700

Summa kronor

—

167,306

Nämnda belopp, avrundat nedåt till 167,300 kronor, synes departementschefen

böra anvisas såsom bestämt anslag och ställas till museinämndens

förfogande att användas i huvudsaklig överensstämmelse med ovan angivna

tablå. Nämnden, som enligt museets grundstadgar äger att utnämna samtliga

i ovannämnda tablå angivna befattningshavare, skulle hava befogenhet att

vid ledighet eller vakans förordna om tjänsternas uppehållande och borde

därvid äga att för respektive befattning efter för handen varande förhållanden

och behov disponera den för befattningen i fråga beräknade lönen.

Frågor, som avsåge rubbning av antalet tjänster inom respektive grader och

inom den angivna slutsumman, borde underställas Kungl. Maj:ts prövning

och avgörande. I avseende å uppflyttningar i löneklass borde nämnden äga

att i tillämpliga delar begagna sig av de grunder, som i detta hänseende

gällde för motsvarande befattningshavare vid nyreglerade verk. Skulle med

hänsyn till inträdande löneförhöjningar anslaget icke visa sig för ett kommande

år tillräckligt, förutsätter departementschefen, att nämnden i samband

med sina anslagsäskanden framlägger det förslag till förhöjning, som kunde

av förhållandena påkallas.

Till nu angivna belopp skulle komma dyrtidstillägg att utgå till de i ovanstående

tablå upptagna tjänstemännen i anslutning till grunderna för dyrtidstillägg

vid nyreglerade verk. Det erforderliga dyrtidstilläggsanslaget

uppskattar departementschefen till 33,000 kronor. Totalkostnaderna för budgetåret

1929/1930 skulle alltså bliva 200,300 kronor.

Utskottet finner visserligen av den föreliggande utredningen och vad utskottet

eljest från museets nämnd inhämtat vara ådagalagt, att museet för

att kunna genomföra en önskvärd lönereglering för museets befattningsha
-

Utskottets

yttrande.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

vare är i behov av ett något ökat statsanslag. Men utskottet måste dela

de betänkligheter, som särskilt gjorts gällande av ovannämnda besparingssakkunniga,

mot att staten, såsom ju Kungl. Maj:ts förslag innebär, skulle

i förhållande till en institution av nordiska museets natur förplikta sig

att ekonomiskt svara för en viss del av dess organisation. Mot godtagandet

av en sådan princip talar enligt utskottets mening med styrka vad de sakkunniga

anfört i fråga om museets självständiga ställning i förhållande till

statsmakterna — på vilken punkt det nu föreliggande förslaget icke innefattar

någon ändring — och det organisatoriska och ekonomiska samband,

som förefinnes mellan museet och verksamheten å Skansen. Utskottet vill

härmed icke antyda, att utskottet skulle finna en omläggning med avseende

å museets ställning i dessa hänseenden önskvärd; fastmera hyser utskottet

den uppfattningen, att museets nuvarande fria ställning erbjuder åtskilliga

fördelar med hänsyn till de syften, för vilka museet har att verka. Men

under sådana förhållanden synes det också utskottet lämpligast, att omfattningen

av statens ekonomiska understöd åt museet, liksom hittills, bestämmes

efter en årligen återkommande prövning av vad som i betraktande av

museets allmänna ekonomiska läge och föreliggande behov kan härutinnan

anses skäligt och för staten med tanke på övriga anslagskrav lämpligt eller

möjligt att prestera. Det skulle måhända kunna invändas, att ett godkännande

av de principer, som av departementschefen förordats, skulle för staten

möjliggöra en verksammare kontroll över att icke museets personalutgifter

svällde ut över rimliga gränser, föranledande ökade anspråk på statsunderstöd.

Utskottet kan för sin del icke finna, att möjligheterna till en

dylik begränsning av anslagskraven i någon mån minskas, därest den hittills

iakttagna regeln om eu fri prövning av statsbidragets storlek fasthålles.

Snarare torde det vara så, att staten i senare fallet lättare kan hålla sina

utgifter för museet inom en skälig ram än i förra fallet, då staten uppenbarligen

får en mera bunden ställning. På nu anförda grunder måste utskottet

ställa sig avvisande mot det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget.

Utskottet förordar i stället, att museet för här ifrågakomna ändamål tilldelas

en summa, avpassad efter vad som med hänsyn till föreliggande omständigheter

kan anses skäligt. Denna summa har utskottet efter prövning

av museets behov funnit böra för budgetåret 1929/1930 bestämmas till

190,000 kronor, vari då inräknats''vad som kan anses erforderligt för dyrtidstillägg

åt museets personal. Utskottet förutsätter härvid, att bemälda

personal av museet avlönas efter samma grunder, som gälla för tjänstemän

vid motsvarande statliga institutioner. Utskottets förslag mnebär i förhållande

till nu utgående statsanslag en ökning med 11,975 kronor.

Liksom hittills torde böra föreskrivas, att en ledamot i museets nämnd

skall vara av Kungl. Maj:t förordnad, samt att anslaget skall på de villkor

i övrigt, Kungl. Maj:t må föreskriva, utgå till nämnden för att enligt dess

bestämmande användas till museets ändamål.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

31

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må till nordiska museet anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra anslag av 190,000 kronor att under

villkor att en ledamot i museets nämnd är av Kungl. Maj:t

förordnad ävensom på de övriga villkor, Kungl. Maj:t må

föreskriva, utgå till nämnden för att enligt dess bestämmande

användas till museets ändamål.

45:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 44) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till kulturhistoriska museet i Lund anvisa

för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 30,000 kronor

att under de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva,

utgå till styrelsen för kulturhistoriska föreningen för södra

Sverige för att användas för museets förvaltningsomkostnader

och i främsta rummet till avlöning åt två vetenskapligt

och fackmässigt utbildade biträden vid museet.

46:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 45) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till musikhistoriska museet för budgetåret 1929/

1930 anvisa ett extra anslag av 4,000 kronor att på de

villkor och under de förbehåll, Kungl. Maj:t kan finna skäl

föreskriva, utgå till museets ändamål.

47:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 46) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till svenska skolmuseet anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra anslag av 3,000 kronor att på de villkor,

Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma, utgå till centralstyrelsen

för Sveriges allmänna folkskollärarförening för

museets ändamål.

Kyrkliga ändamål.

48:o) Kungl. Maj:t har (punkt 47) föreslagit riksdagen att minska det ordinarie

förslagsanslaget till kleresistaten, nu 150,000 kronor, med 5,000

kronor till 145,000 kronor.

Sedan medelmarkegångsprisen numera börjat sjunka, hava för budgetåret

1927/1928 av ifrågavarande anslag tagits i anspråk endast 144,273 kronor

Kulturhistoriska

museet

i Lund.

[44.]

Musik
historiska
museet.

[45.]

Svenska

skolmuseet.

[46.]

Kleresi
staten.

[47.]

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ersättning

för prästerskapets

tionde.

[48.]

Pastor vid

svenska

Olaus Petriförsamlingen

i Hälsingfors.

[49.]

Stipendier

för utbildande

av

präster, förtrogna

med

finska

språket.

[50.]

42 öre. Med anledning härav har departementschefen funnit anslaget kunna

för budgetåret 1929/1930 lämpligen bestämmas till 145,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget

till kleresistaten, nu 150,000 kronor, med 5,000 kronor till

145,000 kronor.

49:o) Kungl. Maj:t har (punkt 48) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie

förslagsanslaget till ersättning för prästerskapets tionde, nu 4,536,700

kronor, med 23,300 kronor till 4,560,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 131—132 i statsrådsprotokollet.

Ifrågavarande ersättning kommer jämlikt grunderna för lagen om indragning

till statsverket och avskrivning av prästerskapets tionde samt om

ersättning därför den 9 december 1910 att årligen stegras intill år 1944, då

den slutligen skall fixeras. Anslaget för ändamålet motsvaras till viss del

av de till statsverket från församlingarna ingående tiondeavgifterna, vilka

å riksstatens inkomstsida upptagas under titel »Prästerskapets till statsverket

indragna tionde». Nämnda avgifter hava i 1929 års statsverksproposition

upptagits med ett från 2,363,000 kronor till 2,235,000 kronor minskat

belopp. Den föreslagna anslagsökningen är beräknad med ledning av en

av kammarkollegiet verkställd utredning och riksräkenskapsverkets budgetredovisningar

för budgetåren 1924/1928.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

ersättning för prästerskapets tionde, nu 4,536,700 kronor,

med 23,300 kronor till 4,560,000 kronor.

50:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 49) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till avlöning åt pastor vid svenska Olaus

Petri-församlingen i Hälsingfors anvisa för budgetåret 1929/

1930 ett extra anslag av 6,000 kronor.

51:o) Kungl. Maj:t har (punkt 50) föreslagit riksdagen att till tre stipendier

för utbildande vid universitet av präster, förtrogna med finska språket,

bevilja ett extra anslag å 10,800 kronor samt därav för budgetåret 1929/1930

anvisa ett belopp av 3,600 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att meddela

de närmare bestämmelser, som må erfordras rörande de sålunda anvisade

medlens användande.

Utredningen återfinnes å sid. 133—134 i statsrådsprotokollet.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

33

De föreslagna anslagsbeloppen äro desamma, som av riksdagen beviljats,

respektive anvisats för ändamålet under den senaste treårsperioden.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till tre stipendier för utbildande vid

universitet av präster, förtrogna med finska språket, bevilja

ett extra anslag å 10,800 kronor samt därav för budgetåret

1929/1930 anvisa ett belopp av 3,600 kronor.

52:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till religiös och social verksamhet bland

svenskar i vissa utländska hamnstäder anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra anslag av 45,500 kronor.

53:o) Kungl. Maj:t har (punkt 52) föreslagit riksdagen att för bestridande

av dyrtidstillägg åt de för religiös och social verksamhet bland svenskar i

vissa utländska hamnstäder anställda präster för budgetåret 1929/1930 anvisa

ett extra förslagsanslag av 16,000 kronor.

Beträffande detta förslag kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

anmäla.

54:o) Kungl. Maj:t har (punkt 53) föreslagit riksdagen att till bestridande

i vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter

å kyrklig jord, anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag

å 10,000 kronor.

För ifrågavarande ändamål utgår för nu löpande budgetår ett förslagsanslag

av 15,000 kronor.

Enligt budgetredovisningen för budgetåret 1927/1928 voro de direkta utgifterna

från anslaget endast 2,688 kronor 20 öre. Enligt en av departementschefen

från riksräkenskapsverket under hand inhämtad uppgift hava

utgifterna från anslaget under tiden den 1 juli—den 30 september 1928

uppgått till 1,918 kronor 30 öre. Departementschefen anser sig kunna förvänta,

att en stegring i utgifterna från detta anslag så småningom kommer

att inträda. Med hänsyn härtill och med ledning av nyssberörda siffror

finner sig departementschefen approximativt kunna angiva ett belopp av

10,000 kronor såsom erforderligt under instundande budgetår.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till bestridande i vissa fall med allmänna

medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter

å kyrklig jord, anvisa för budgetåret 1929/1930 ett

extra förslagsanslag av 10,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 sand. 8 häft. (Nr 8.)

Religiös och

social verksamhet

bland

svenskar

i vissa

utländska

hamnstäder.

[Öl-]

Dyrtidstillägg

åt de

för religiös

och social

verksamhet

bland svenskar

i vissa

utländska

hamnstäder

anställda

präster.

[52.]

Kostnader

förenade

med friköp av

lägenheter

å kyrklig

jord.

[53.]

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr, 8.

Bidrag till

inköp av en

fastighet, för

svenska sjömanskyrkan

i London.

[54.]

Utskottets

yttrande.

55;o) Kungl. Maj:t har (punkt 54) föreslagit riksdagen att åt svenska kyrkans

missionsstyrelse såsom bidrag till kostnaderna för inköp av en fastighet

för svenska sjömanskyrkan i London anvisa för budgetåret 1929/1930

eti extra anslag av 30,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 137—140 i statsrådsprotokollet.

Den fastighet, varom här är fråga, förhyrdes av missionsstyrelsen år 1905

och inreddes till kyrka och läsrum för sjömän. Hyreskontraktet utgår 1933.

Då emellertid lokalerna för närvarande befinna sig i ett synnerligen medtaget

skick och dessutom äro otillräckliga, har missionsstyrelsen ansett en

genomgripande om- och nybyggnad erforderlig. Med hänsyn härtill önskar

missionsstyrelsen förvärva äganderätt till fastigheten, som värderats till

4,500 pund men erbjudits missionsstyrelsen till inköp för ett pris av 3,000

pund. Den svenska Londonkoloniens medlemmar hava för själva byggnadsarbetena

insamlat omkring 30,000 kronor.

Statskontoret har förklarat sig icke kunna undgå att hysa vissa betänkligheter

mot att statsverket skulle genom anslag utan återbetalningsskyldighet

inlåta sig på att understödja anskaffandet av lokaler för de svenska sjömanskyrkorna

i utlandet. Det torde nämligen enligt statskontorets mening vara

ganska tänkbart, att den nu föreliggande framställningen, i händelse av en

tillmötesgående behandling, komme att efterföljas av motsvarande ansökningar

beträffande andra sjömanskyrkor och att dymedelst kostnaden för

den religiösa och sociala omvårdnaden av sjömännen, som hittills i huvudsak

burits av enskilda personer och sammanslutningar, skulle komma att

till väsentlig del överflyttas på statsverket.

Fastigheten har — upplyser departementschefen — ett för sitt ändamål

synnerligen fördelaktigt läge i centrum av dockområdet. Den svenska sjömansvård,

som där bedrives, utövar, enligt vad departementschefen anfört,

ett ur flera synpunkter välgörande inflytande i trakten, ett förhållande, som

även erkänts av vederbörande lokala myndighet och som föranlett denna

att erbjuda missionsstyrelsen fastigheten till 2/8 av uppskattade värdet.

Vid beräknande av bidragets storlek har departementschefen tagit hänsyn

till de möjligheter att erhålla inteckningslån i fastigheten, som förefinnas,

och vilka av missionsstyrelsen beräknats till inemot halva köpeskillingsbeloppet.

Utskottet delar i viss mån de betänkligheter, som av statskontoret anförts

mot beviljande av anslag för ifrågavarande ändamål. Då utskottet likväl

med hänsyn till de särskilda omständigheterna i detta fall ansett sig böra

tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, har utskottet velat uttryckligen betona, att

denna utskottets ståndpunkt i nu förevarande fall icke får tagas till intäkt

för ytterligare krav på staten om anslag för detta eller liknande ändamål.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr, 8.

35

Onder åberopande av vad utskottet sålunda anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må åt svenska kyrkans missionsstyrelse såsom

bidrag till kostnaderna för inköp av en fastighet för

svenska sjömanskyrkan i London anvisa för budgetåret 1929/

1930 ett extra anslag av 30,000 kronor.

Akademier m. m.

56:o) Kungl. Maj:t har (punkt 55) föreslagit riksdagen att till utarbetande

av en katalog över svensk naturvetenskaplig litteratur m. m. för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor att utgå i enlighet med

de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t kan finna skäl meddela.

Utredningen återfinnes å sid. 141 —143 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgår för innevarande budgetår med ett belopp av 2,500 kronor.

Anslag begäres nu, förutom till ovannämnda katalog med samma belopp

som förut, jämväl till Concilium bibliographicum i Ziirich — som utgiver

en handkatalog (index bibliographicus) över hela världens zoologiska, paleontologiska,

anatomiska och fysiologiska litteratur — med ett belopp, som

avses att årligen utgå och som av departementschefen uppskattas till 600

kronor. Det erforderliga totalbeloppet för nu ifrågakomna båda ändamål

beräknas till i runt tal 3,000 kronor.

Utskottet anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså

att riksdagen må till utarbetande av en katalog över

svensk naturvetenskaplig litteratur m. m. för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor att utgå

i enlighet med de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t kan

finna skäl meddela.

57:o) Kungl. Maj:t har (punkt 56) föreslagit riksdagen att såsom bidrag

till underhåll av det vetenskapsakademien tillhöriga, i dess fastighet i Djursholm

förvarade och av styrelsen för makarna Mittag-Lefflers matematiska

stiftelse förvaltade matematiska biblioteket för budgetåret 1929/1930 anvisa

ett extra anslag av 7,500 kronor att utgå enligt de grunder, som Kungl.

Maj:t bestämmer.

Utredningen återfinnes å sid. 143—146 i statsrådsprotokollet.

Riksdagen anvisade för ett vart av budgetåren 1924/1928 såsom bidrag

till underhåll av ifrågavarande bibliotek ett extra anslag av 15,000 kronor

att utgå enligt de grunder, som Kungl. Maj:t bestämde.

Katalog över

svensk naturvetenskaplig

litteratur

m. m.

[55.]

Anslag till

underhåll av

vetenskapsakademiens,

av makarna

Mittag-Leffler

donerade

matematiska

bibliotek.

[56.]

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

För budgetåret 1928/1929 nedsattes anslaget, sedan det visat sig, att stiftelsen

kunde räkna med eu årsinkomst av behållningen i boet efter MittagLeffler

om cirka 25,000 kronor för samma budgetår, till 7,500 kronor, varvid

riksdagen framhöll, att av det beviljade anslaget ej måtte för ändamålet

av Kungl. Maj:t ställas till förfogande högre belopp än vad som efter prövning

visade sig erforderligt för bibliotekets underhåll.

Sistnämnda belopp har sedermera disponerats på följande sätt:

till arvode åt en bibliotekarie.

» oundgängliga bokinköp . . .

» bokbindning...........

......kronor 2,000: —

...... » 4,000: —

...... » 1,500: —

Summa kronor 7,500: —

Av den nu föreliggande utredningen framgår, att av utredningsmännen i

Mittag-Lefflers stärbhus till vetenskapsakademien numera överlämnats värdehandlingar

till ett belopp av omkring 500,000 kronor. Det av stiftelsens

styrelse framlagda statförslaget för budgetåret 1929/1930 upptar under inkomster

ett belopp av 33,000 kronor och under utgifter arvoden till föreståndare,

sekreterare, bibliotekarie och vaktmästare till belopp av 13,600

kronor, en post till bokinköp och bindning å 6,000 kronor, för bränsle m.

m. tillhopa 5,800 kronor samt för reparationer 15,100 kronor, eller summa

utgifter 40,500 kronor. Styrelsen har åberopat en utav vetenskapsakademiens

arkitekt A. Anderberg verkställd utredning, av vilken framginge, att

det årliga anslag, som under de senare åren anvisats för byggnadernas underhåll,

varit i hög grad otillräckligt. För upphjälpande av de brister, som

härigenom uppkommit, erfordrades under en tid av fem år ett årligt reparationsanslag

av 15,100 kronor för samtliga byggnader.

Departementschefen har anfört, att den ränteavkastning, som den matematiska

stiftelsen hade att påräkna, icke vore tillräcklig för dess behov, i vart

fall icke under den period av fem år, som beräknats för iståndsättande av de

stiftelsen tillhörande byggnaderna. Efter denna femårsperiod komme de årliga

underhållskostnaderna att sjunka från 15,100 kronor till 6,600 kronor

eller med 8,500 kronor. Med hänsyn till det matematiska institutets stora,

av riksdagen vid upprepade tillfällen bebjärtade internationella betydelse

funne sig departementschefen böra tillstyrka ett anslag å 7,500 kronor för

budgetåret 1929/1930.

Då det numera visat sig, att ifrågavarande stiftelse kan förfoga över avsevärt

större ränteinkomster än tidigare beräknats, synes utskottet skäl icke

längre föreligga för staten att genom särskilt anslag bidraga till underhållet

av ovannämnda bibliotek. Genom lämpliga inskränkningar i administrationskostnaderna,

vilka förefalla högt beräknade, torde det bliva möjligt

för stiftelsen att inom ramen av den disponibla ränteavkastningen be
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

37

strida utgifterna för byggnadernas iståndsiittande i erforderlig grad och likväl

hålla biblioteket vid makt. Utskottet har därför icke ansett sig kunna

tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, utan hemställer,

att Kungl. Maj:ts ovanberörda förslag ej må vinna riksdagens

bifall.

58:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till bestridande av kostnaderna för Sveriges

anslutning till vissa internationella vetenskapliga sammanslutningar

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag

av 4,100 kronor.

59:o) Sedan 1927 års riksdag till bestridande av kostnaderna för hållande

av den internationella unionens för geodesi och geofysik fjärde generalkonferens

i Stockholm år 1930 beviljat ett belopp av 50,000 kronor och därav

anvisat för vartdera av budgetåren 1927/1929 ett extra reservationsanslagav

8,000 kronor, har nu Kungl. Maj:t (punkt 58) föreslagit riksdagen att

av omförmälda belopp å 50,000 kronor för budgetåret 1929/1930 såsom extra

reservationsanslag anvisa 8,000 kronor.

Utskottet hemställer

att riksdagen må av det till bestridande av kostnaderna för

hållande av den internationella unionens för geodesi och

geofysik fjärde generalkonferens i Stockholm år 1930 beviljade

beloppet, 50,000 kronor, för budgetåret 1929/1930

såsom extra reservationsanslag anvisa ett belopp av 8,000

kronor.

60:o) I enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt 59) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för bestridande av kostnaderna för Sveriges

anslutning till den baltisk-geodetiska kommissionen under

år 1929 och för vissa i samband därmed stående utgifter

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 2,875

kronor.

61:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 60) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till ökade medel för fornminnesvården, närmast

i syfte att åstadkomma en inventering av landets fornminnen,

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag

av 10,000 kronor att utgå efter de grunder,

Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma.

Bestridande

av kostnaderna

för

Sveriges

anslutning

till vissa

internationella

vetenskapliga

sammanslutningar.

[57.]

Bestridande

av kostnaderna

för

internationella

unionens

för geodesi

och geofysik

generalkonferens

i Stockholm

1930.

[58.]

Bestridande

av kostnaderna

för

Sveriges

anslutning

till den

baltisk-geodetiska

kommissionen.

[59.]

Ökade medel

för fornminnesvården.

[60.]

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Omedelbara

iståndsättningsåtgärder

å vissa

byggnadsminnesmärken.

[61.]

Ökade medel

till avlönande

av icke-ordinarie

befattningshavare

vid

akademien.

[62.1

62:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 61) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till omedelbara iståndsättningsåtgärder å

vissa byggnadsminnesmärken för budgetåret 1929/1930 anvisa

ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

63:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 62) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1929/1930 såsom extra anslag

anvisa:

a) till beredande av ökade medel till avlönande av ickeordinarie

befattningshavare vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

44,250 kronor,

b) till tillfällig ökning av akademiens arbetskrafter 5,750

kronor.

Vakthållning

för öppethållande

av

statens

historiska

museum.

[63.]

64:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 63) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till vakthållning för öppethållande av statens

historiska museum för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra

anslag av 8,900 kronor.

Statens historiska

museums

upplysnings-

och

propagandaverksamhet.

[64.]

65:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 64) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för en från statens historiska museum ledd

upplysnings- och propagandaverksamhet i enlighet med de

grunder, som av Kungl. Maj:t bestämmas, för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra anslag av 4,000 kronor.

Inventering

och konservering

av

vissa samlingar

inom

statens

historiska

museum.

[65.]

66:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 65) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till inventering och konservering av vissa

samlingar inom statens historiska museum m. m. för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av

15,000 kronor att utgå efter de närmare grunder, som av

Kungl. Maj:t bestämmas.

Vård och

underhåll av

antik varisktnumismatiska
biblioteket.

[66.]

67:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 66) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till vård och underhåll av det under vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademiens inseende ställda

antikvariskt-numismatiska biblioteket för budgetåret 1929/

1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

3!)

68:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 67) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till underhåll av det under vitterhets-, historieoch

antikvitetsakademiens inseende ställda antikvariskt-topografiska

arkivet för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra

reservationsanslag av 1,500 kronor.

69:o) Kungl. Maj:t har (punkt 68) föreslagit riksdagen att till täckande

av uppkomna brister i vissa till vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

utgående anslag för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av

8,429 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 162—163 i statsrådsprotokollet.

De anslag, det här gäller, äro dels anslagsposten å 6,000 kronor till undersökning

och beskrivning av fäderneslandets fornlämningar, som för budgetåret

1927/1928 måst överskridas med 2,448 kronor 95 öre, dels ock anslagsposten

till transporter, lyshållning och vissa andra expensutgifter, där för

samma budgetår en brist uppstått å 5,979 kronor 74 öre. Överskridandet

av anslaget till undersökning och beskrivning av fäderneslandets fornlämningar

har, enligt vad departementschefen framhållit, förorsakats av åtgärder,

som det författningsenligt ålegat akademien att vidtaga. Beträffande

den uppkomna bristen i anslaget till transporter, lyshållning och vissa andra

expensutgifter anför akademien, att denna brist uppkommit trots de största

inknappningar av utgifterna. I framställning till 1928 års riksdag om täckande

av vissa brister för akademien upptogs jämväl en post å 4,522 kronor

16 öre, vilken avsåg brist i expensanslaget, som väntades uppkomma

vid utgången av budgetåret 1927/1928, men riksdagen ansåg sig ej böra

bevilja medel till täckande av brister, som väntades uppstå under löpande

budgetår. Det är denna brist, som ännu kvarstår, och numera ytterligare ökats.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må till täckande av uppkomna brister i

vissa till vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien utgående

anslag för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra

anslag av 8,429 kronor.

70:o) Kungl. Maj:t har (punkt 69) föreslagit riksdagen att för fortsatt

vetenskaplig grävningsundersökning av krigargravarna å den s. k. Korsbetningen

utanför Visby för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag

av 5,300 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 164—165 i statsrådsprotokollet.

Underhäll av

antikvariskttopografiska

arkivet.

[67.]

Täckande av

uppkommen

brist i vissa

av vitterhetsakademiens

anslagsposter.

[68.]

Vetenskaplig

grävningsundersökning

av krigargravarna

å den s. k.

Korsbetningen

utanför

Visby.

[69.]

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

För ändamålet utgår för innevarande budgetår ett anslag av 2,700 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för fortsatt vetenskaplig grävningsundersökning

av krigargravarna å den s. k. Korsbetningen utanför

Visby för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag

av 5,300 kronor.

Instrumentutrustning

för vitterhetsakademien.

[70.]

Slutlig undersökning

av

den s. k. pålbyggnaden

vid Alvastra

in. in.

[71.]

Anslag till

konservering

av borgruinen

Månstorps

gavlar.

[72.]

71:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till inköp av instrumentutrustning för vitterhets-.

historie- och antikvitetsakademien för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 1,600

kronor.

72:o) Sedan 1928 års riksdag till slutlig undersökning av den s. k. pålbyggn&den

vid Alvastra och till förfärdigande av en modell av densamma

beviljat ett belopp av 16,000 kronor samt därav anvisat för budgetåret 1928/

1929 såsom extra reservationsanslag 8,000 kronor, har nu Kungl. Maj:t

(punkt 71) förslagit riksdagen att av nämnda belopp å 16,000 kronor för

budgetåret 1928/1929 anvisa såsom extra reservationsanslag återstoden 8,000

kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det till en slutlig undersökning av

den s. k. pålbyggnaden vid Alvastra och till förfärdigande

av en modell av densamma beviljade beloppet å 16,000

kronor för budgetåret 1929/1930 anvisa såsom extra reservationsanslag

återstoden 8,000 kronor.

73:o) Kungl. Maj:t har (punkt 72) föreslagit riksdagen att till konservering

av borgruinen Månstorps gavlar för budgetåret 1929/1930 anvisa ett

extra reservationsanslag av 15,000 kronor att utgå i enlighet med de närmare

bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna skäl meddela.

Utredningen återfinnes å sid. 167—173 i statsrådsprotokollet.

Departementschefen anser av utredningen i ärendet framgå, att åtgärder

från det allmännas sida äro av nöden, därest icke den historiskt betydelsefulla

borgruinen skall erhålla oersättliga skador. Han förklarar sig övertygad

om att arbetena med restaureringen med det snaraste måste sättas

igång och därefter slutföras i ett sammanhang för att rädda vad som ännu

kan räddas av borgruinen. För ändamålet bar beräknats åtgå ett belopp

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

41

av minst 20,000 kronor, varav emellertid ungefär 5,000 kronor beräknats

inflyta från enskilt håll. Utgifterna för statsverket skulle alltså begränsas

till högst 15,000 kronor.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må till konservering av borgruinen Månstorps

gavlar för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag

av 15,000 kronor att utgå i enlighet med de

närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna skäl meddela.

74:o) Beträffande vad KuDgl. Maj:t (punkt 73) föreslagit riksdagen i fråga

om nybyggnad för statens historiska museum och övriga under vitterhetsakademiens

inseende ställda statssamlingar, kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för

riksdagen

anmäla.

75:o) Kungl. Maj:t har (punkt 74) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1929/1930 anvisa

dels till komplettering av monterutrustningen för den ostasiatiska arkeologiska

samlingen ett extra reservationsanslag av 17,000 kronor,

dels och till lokalhyra för denna samling ävensom för samlingens bearbetning,

vård och underhåll samt för expenser ett extra anslag av 40,000

kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 174—1811 statsrådsprotokollet.

I samband med inrättande med ingången av budgetåret 1926/1927 aven

personlig professur i ostasiatisk arkeologi för professorn Johan Gunnar Andersson

anvisade riksdagen under riksstatens åttonde huvudtitel under vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien för budgetåret 1926/1927, till inredningsarbeten,

såsom anskaffande av montrer m. in. ävensom till ett studiebibliotek

för den ostasiatiska arkeologiska samlingen ett extra reservationsanslag

av 25,000 kronor, samt till lokalhyra för denna samling ävensom

densammas bearbetning, vård och underhåll ett extra anslag av 33,000 kronor.

Härvid beräknades totalkostnaden för inredningsarbeten och för anskaffande

av ett studiebibliotek till 77,858 kronor 40 öre, vilken kostnad

ansågs böra fördelas på flera år. Anslaget till lokalhyra och driftkostnader

var så beräknat, att 15,000 kronor motsvarade den erforderliga årshyran

och 18,000 kronor de årliga driftkostnaderna. För budgetåret 1927/1928

anvisade riksdagen för berörda ändamål samma belopp som för budgetåret

1926/1927. För budgetåret 1928/1929 beviljades återstoden, 27,860 kronor,

Nybyggnad

för statens

historiska

museum och

övriga under

vitterhetsakademiens

inseende

ställda statssamlingar.

[73.]

De under

vitterhetsakademien

inseende

ställda ostasiatiska

arkeologiska

samlingarna.

[74.]

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Förstärkning

av vissa anslagsposter

i

akademiens

för de fria

konsterna

reservationsanslag

till

undervisningsmateriel!

in. in.

[75.)

av det för inredningsarbeten och för anskaffande av studiebibliotek beräknade

beloppet. Driftkostnadsanslaget höjdes till 36,000 kronor med hänsyn

till att hyran för lokalerna ökats till 18,000 kronor.

Nu beräknas, att ett belopp av 49,200 kronor är erforderligt för samlingarnas

fullständiga förseende med montrer. Professor Andersson har föreslagit,

att detta belopp fördelas på tre år med 17,000 kronor under vartdera

av de två första åren och med resterande 15,200 kronor under det

tredje året. För lokalhyra begäres samma belopp som för löpande budgetår,

18,000 kronor, varemot professor Andersson ansett expensanslaget

böra ökas till 25,080 kronor. Departementschefen har ansett vissa poster i

beräkningen av driftkostnaderna väl högt upptagna och i anledning härav

sänkt det för expenser begärda beloppet till 22,000 kronor.

Utskottet kan för sin del icke finna tillräckliga skäl vara anförda för att

nu vidtaga en höjning av det för samlingens bearbetning, vård och underhåll

samt expenser beräknade beloppet, vilket år 1926 enligt Kungl. Maj:ts

förslag och efter riksdagens prövning fastställdes till 18,000 kronor. Med

iakttagande av sparsamhet i fråga om utgifter för berörda ändamål torde

det vara möjligt att med sistnämnda belopp tillgodose de behov, för vilka

denna anslagspost är avsedd. Utskottet anser alltså, att anslaget till lokalhyra

för samlingen ävensom för samlingens bearbetning, vård och underhåll

samt för expenser bör för budgetåret 1929/1930 bibehållas oförändrat

d. v. s. utgöra 36,000 kronor. Mot det till komplettering av monterutrustningen

begärda anslaget, 17,000 kronor, har utskottet ingen erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1929/1930 anvisa

a) till komplettering av monterutrustningen för den ostasiatiska

arkeologiska samlingen ett extra reservationsanslag

av 17,000 kronor;

b) till lokalhyra för denna samling ävensom för samlingens

bearbetning, vård och underhåll samt för expenser ett extra

anslag av 36,000 kronor.

76:o) Kungl. Maj:t har (punkt 75) föreslagit riksdagen att till beredande

av förstärkning av vissa anslagsposter i det för akademien för de fria konsterna

uppförda ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriell

m. m. anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 16,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 181—185 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgår för innevarande budgetår med ett belopp av 15,200 kronor.

Ökningen är betingad av nödvändigheten att höja anslagsposten till

städning och renhållning från 6,500 kronor till 7,300 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

43

att riksdagen må till beredande av förstärkning av vissa

anslagsposter i det för akademien för de fria konsterna uppförda

ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriell

in. in. anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extraanslag

av 16,000 kronor.

77:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 76) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom bidrag till uppehållande av verksamheten

vid den vid konsthögskolan anordnade skolan för

dekorativ konst för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra

anslag av 20,600 kronor.

78:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 77) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till förstärkande av den i det ordinarie reservationsanslaget

till undervisningsmateriell m. m. för akademien

för de fria konsterna ingående anslagsposten å 1,000

kronor till skandinaviska konstnärsföreningen i Rom anvisa

för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 500 kronor.

79:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till arvode åt extra lärare i materiallära vid

konsthögskolan anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra

anslag av 3,500 kronor.

80:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 79) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1929/1930 anvisa

a) till förstärkande av det för musikaliska akademien

uppförda ordinarie reservationsanslaget till materiell och expenser

in. m. ett extra anslag av 16,500 kronor;

b) till bindning av böcker och musikalier i akademiens

bibliotek ett extra reservationsanslag av 3,500 kronor.

Skolan för

dekorativ

konst.

[76.]

Skandinaviska

konstnärsföreningen

i Rom.

[77.]

Undervisning

i ma

teriallära

in. in.

[78.]

Förstärkning

av musikaliska

akademiens

reservationsanslag

till materiell

och expenser

in. m.

[79.]

81 :o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 80) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till biträde åt bibliotekarien hos musikaliska

akademien vid vården av biblioteket för budgetåret 1929/

1930 anvisa ett extra anslag av 1,500 kronor.

Biträde åt

bibliotekarien

bos

musikaliska

akademien.

[80.]

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Kungl.

operan.

[81.]

Brandförsäkring

av visa

staten tillhörig.

huvudsakligen

i

operabyggnaden

och

dramatiska

teaterns

byggnad förvarad

lösegendom

m. in.

[82.]

Underläkare

vid vissa kliniker

m. m.

[83.]

82:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 81) hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1929/1930

upptaga det ordinarie anslaget till kungl. operan med oförändrat

belopp 150,000 kronor.

83:o) Kungl. Maj:t har (punkt 82) föreslagit riksdagen att till gäldande

av årspremier för brandförsäkring av viss staten tillhörig, huvudsakligen i

operabyggnaden och dramatiska teaterns byggnad förvarad lösegendom ävensom

av en av departementschefen i statsrådsprotokollet omnämnd förrådsbyggnad

och där förvarad lösegendom för budgetåret 1929/1930 anvisa

ett extra anslag av 13,534 kronor att utgå med den fördelning, som av

Kungl. Maj:t bestämmes.

Utredningen återfinnes å sid. 190—192 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1928/1929 utgår anslaget med ett belopp av 13,314 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till gäldande av årspremier för brandförsäkring

av viss staten tillhörig, huvudsakligen i operabyggnaden

och dramatiska teaterns byggnad förvarad lösegendom

ävensom av den av departementschefen i statsrådsprotokollet

omnämnda förrådsbyggnaden och där förvarad

lösegendom för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag

av 13,534 kronor att utgå med den fördelning, som av

Kungl. Maj:t bestämmes.

Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

84:o) Kungl. Maj:t har (punkt 83) föreslagit riksdagen att

ej mindre i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, avdelningen I. C.

Avlöningsstat för assistenter och amanuenser, uppföra

dels under kliniken för öron-, näs- och halssjukdomar till arvode åt en

amanuens, tillika underläkare, ett anslag av 1,800 kronor, att utgå under

villkor att ett lika stort belopp tilldelas honom från akademiska sjukhusets

stat,

dels ock under akademiska sjukhusets röntgenavdelning till arvode åt en

amanuens, tillika underläkare, ett anslag av 1,800 kronor, likaledes att utgå

under villkor att ett lika stort belopp tilldelas honom från akademiska sjukhusets

stat,

än även för ändamålet höja det ordinarie anslaget till universitetet i Uppsala,

universitetsstaten, med ett belopp av 3,600 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 193—202 i statsrådsprotokollet.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 45

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majrts förslag, hemställer,

att riksdagen må

I. i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, avdelningen

I. C. Avlöningsstat för assistenter och amanuenser, uppföra

a) under kliniken för öron-, näs- och halssjukdomar till

arvode åt en amanuens, tillika underläkare, ett anslag av

1,800 kronor, att utgå under villkor att ett lika stort belopp

tilldelas honom från akademiska sjukhusets stat,

b) under akademiska sjukhusets röntgenavdelning till arvode

åt eu amanuens, tillika underläkare, ett anslag av

1,800 kronor, likaledes att utgå under villkor att ett lika

stort belopp tilldelas honom från akademiska sjukhusets stat,

II. för ändamålet höja det ordinarie anslaget till universitetet

i Uppsala, universitetsstaten, med ett belopp av 3,600

kronor.

85:o) Kungl. Maj:t har (punkt 84) föreslagit riksdagen att

dels — med uteslutande av det i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala

under I. Avlöningsstat för professorer och lärare m. fl., E. Diverse arvoden

m. m. uppförda anslaget å 3,000 kronor till arvoden till bibliotekarier vid

seminarierna för klassiska, nordiska och romanska språk, tyska språket,

engelska språket, historia, statskunskap, filosofi, estetik och litteraturhistoria,

semitiska och slaviska språk, sanskrit och jämförande indo-europeisk språkforskning,

klassisk fornkunskap och antikens historia samt statistik — därstädes

uppföra

ej mindre under rubrik Arvoden till bibliotekarier vid humanistiska sektionens

förenade seminariebibliotek (omfattande seminarierna för klassiska,

nordiska och romanska språk, tyska språket, engelska språket, historia, filosofi,

estetik och litteraturhistoria, semitiska och slaviska språk samt sanskrit

och jämförande indo-europeisk språkforskning) ett belopp av 2,550 kronor,

än även under rubrik Arvoden till bibliotekarier vid seminarierna för statskunskap,

klassisk fornkunskap och antikens historia samt statistik ett belopp

av 585 kronor;

dels — med uteslutande av det i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala

under II. Anslag till materiel m. m. under rubrik De i gamla länslasarettsbyggnaden

inrymda seminarierna upptagna anslaget till uppvärmning å 336

kronor — därstädes under rubrik Humanistiska sektionens förenade seminariebibliotek

uppföra ett anslag å 5,635 kronor;

dels ock med anledning härav höja det ordinarie anslaget till universitetet

i Uppsala, universitetsstaten, med ett belopp av 5,434 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 202—206 i statsrådsprotokollet.

Arvoden till

bibliotekarierna

vid

vissa seminarier

m. in.

[84.]

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Nu ifrågavarande förslag till ändringar i universitetets stat har föranletts

av den omläggning, som de till humanistiska sektionen hörande seminariernas

bibliotek undergått i samband med de nu avslutade ombyggnadsarbetena

i f. d. länslasarettets byggnad. Vid granskning av det av sektionen

framlagda förslaget har departementschefen ej funnit någon anledning till

erinran mot detsamma, och framhåller, att det är i hög grad önskligt att

anslagsförhållandena ordnas på nu ifrågasatt sätt, då seminariebyggnaden

numera blivit tagen i bruk av den för modern humanistisk universitetsundervisning

så ytterst betydelsefulla seminarieverksamheten.

Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må

I. — med uteslutande av det i utgiftsstaten för universitetet

i Uppsala under I. Avlöningsstat för professorer

och lärare m. fl., E. Diverse arvoden m. in. uppförda anslaget

å 3,000 kronor till arvoden till bibliotekarier vid seminarierna

för klassiska, nordiska och romanska språk, tyska

språket, engelska språket, historia, statskunskap, filosofi, estetik

och litteraturhistoria, semitiska och slaviska språk, sanskrit

och jämförande indo-europeisk språkforskning, klassisk fornkunskap

och antikens historia samt statistik — därstädes

uppföra

a) under rubrik Arvoden till bibliotekarier vid humanistiska

sektionens förenade seminariebibliotek (omfattande

seminarierna för klassiska, nordiska och romanska språk,

tyska språket, engelska språket, historia, filosofi, estetik och

litteraturhistoria, semitiska och slaviska språk samt sanskrit

och jämförande indo-europeisk språkforskning) ett belopp av

2,550 kronor,

b) under rubrik Arvoden till bibliotekarier vid seminarierna

för statskunskap, klassisk fornkunskap och antikens

historia samt statistik ett belopp av 585 kronor,

II. — med uteslutande av det i utgiftsstaten för universitetet

i Uppsala under II. Anslag till materiel m. in. under

rubrik De i gamla länslasarettsbyggnaden inrymda seminarierna

upptagna anslaget till uppvärmning å 336 kronor —

därstädes under rubrik Humanistiska sektionens förenade

seminariebibliotek uppföra ett anslag å 5,635 kronor,

III. med anledning härav höja det ordinarie anslaget till

universitetet i Uppsala, uuiversitetsstaten, med ett belopp av

5,434 kronor.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

47

Vid bifall till vad utskottet uuder punkterna 84 och 85

tillstyrkt kommer det ordinarie anslaget till universitetet i

Uppsala, universitetsstaten, nu 1,355,020 kronor, att ökas

med 9,034 kronor till 1,364,054 kronor.

8ö:o) Kungl. Maj:t har (punkt 85) föreslagit riksdagen

a) att å personalstaten för universitetet i Uppsala under vetenskapliga Förslagsan
institutioner

och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakul- ^Tnga^UlV

teteterna, efter tekniskt biträde vid patologiska institutionen, uppföra 1 vissa tjänstetekniskt

biträde vid fysiologiska institutionen med placering i lönegra- |''^ntevirluVitden

B 7; versitetets

b) vid bifall härtill öka den under vetenskapliga institutioner och inrätt- 0(.h matningar,

tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna, uppförda anslags- m.

posten: Avlöningar till ordinarie tekniska biträden och till ordinarie vakt- träde vid

mästare och med dem jämförliga befattningshavare, förslagsanslag, nu 82,340 fysiologiska

kronor, med 2,900 kronor till 85,240 kronor rg- ,

samt förty höja det under rubriken Avlöningar till vissa tjänstemän och

betjänte vid universitetets i Uppsala samlingar och inrättningar m. m. uppförda

ordinarie förslagsanslaget, nu 357,800 kronor, med 2,900 kronor till

360,700 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 207—209 i statsrådsprotokollet.

Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj ds förslag och hemställer

därför,

a) att riksdagen må å personalstaten för universitetet i

Uppsala under vetenskapliga institutioner och inrättningar,

tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna, efter tekniskt

biträde vid patologiska institutionen, uppföra 1 tekniskt

biträde vid fysiologiska institutionen med placering i

lönegraden B 7;

b) vid bifall härtill öka den under vetenskapliga institutioner

och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska

fakulteterna, uppförda anslagsposten: Avlöningar till

ordinarie tekniska biträden och till ordinarie vaktmästare

och med dem jämförliga befattningshavare, förslagsanslag,

nu 82,340 kronor, med 2,900 kronor till 85,240 kronor,

samt förty höja det under rubriken Avlöningar till vissa

tjänstemän och betjänte vid universitetets i Uppsala samlingar

och inrättningar m. m. uppförda ordinarie förslagsanslaget,

nu 357,800 kronor, med 2,900 kronor till 360,700

kronor.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Avlöningar 87:o) Kungl. Maj:t har (punkt 86) föreslagit riksdagen att för beredande

atordinarie™ av av^ön^n§s^örm^ner ^ör vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstelärare,

ama- män m. m. vid universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret 1929/1930 ett

''tjänstemän extra ans^a8 av 46,280 kronor, att med särskilda belopp av Kungl. Maj:t

m. m. användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna än[86.

] damål.

Utredningen återfinnes å sid. 210—211 i statsrådsprotokollet.

Ifrågavarande extra anslag utgår för nu löpande budgetår med 44,480

kronor. Med detta belopp har nu sammanförts det extra anslag å 1,800

kronor, som av 1928 års riksdag beviljats till en amanuens vid den hygieniska

institutionen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för beredande av avlöningsförmåner för

vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän m. m.

vid universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret 1929/1930

ett extra anslag av 46,280 kronor, att med särskilda belopp

av Kungl. Maj:t användas för de av departementschefen i

statsrådsprotokollet angivna ändamål.

Materiell för

vissa institutioner

m. m.

vid universitetet

i Uppsala.

87.]

88:o) Kungl. Maj:t har (punkt 87) föreslagit riksdagen att till materiell

för vissa institutioner m. m. vid universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra reservationsanslag av 77,700 kronor, att av Kungl.

Maj:t användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet omförmälda

ändamål.

Utredningen återfinnes å sid. 211—214 i statsrådsprotokollet.

Ifrågavarande extra reservationsanslag utgår för nu löpande budgetår med

73,700 kronor. Med detta belopp har nu sammanförts det extra reservationsanslag

å 4,000 kronor, som av 1928 års riksdag beviljats till bokbinderiarbeten

vid universitetsbiblioteket.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till materiell för vissa institutioner m. m.

vid universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret 1929/1930

ett extra reservationsanslag av 77,700 kronor, att av Kungl.

Maj:t användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet

omförmälda ändamål.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

49

89:o) Sedan 1927 års riksdag beviljat ett belopp av 1,222,500 kronor för

tillbyggnad av institutionen för allmän och analytisk kemi vid universitetet

i Uppsala i syfte att bereda lokaler för det fysikalislc-kemiska laboratoriet

samt för denna tillbyggnads inredande och förseende med behövlig utrustning

samt därav anvisat såsom extra reservationsanslag för budgetåret 1927/

1928 100,000 kronor och för budgetåret 1928/1929 680,000 kronor, bar nu

Kungl. Maj:t (punkt 88) föreslagit riksdagen, att av förstnämnda belopp anvisa

för budgetåret 1929/1930 såsom extra reservationsanslag återstoden,

442,500 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det för tillbyggnad av institutionen

för allmän och analytisk kemi vid universitetet i Uppsala

m. m. av 1927 års riksdag beviljade beloppet å 1,222,500

kronor, anvisa för budgetåret 1929/1930 såsom extra reservationsanslag

återstoden 442,500 kronor.

90:o) Kungl. Maj:t har (punkt 89) föreslagit riksdagen att till instrumentmakare

och maskinist vid fysikalisk-kemiska laboratoriet vid universitetet i

Uppsala för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 5,634 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 215—216 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till instrumentmakare och maskinist vid

fysikalisk-kemiska laboratoriet vid universitetet i Uppsala

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 5,634

kronor.

91:o) Kungl. Maj:t har (punkt 90) föreslagit riksdagen

dels till uppförande och inredning i huvudsaklig överensstämmelse med i

ärendet företedda ritningar och kostnadsförslag av en byggnad för paleontologiska

institutionen vid universitetet i Uppsala m. m. bevilja ett anslag av

794,000 kronor samt därav för budgetåret 1929/1930 såsom extra reservationsanslag

anvisa ett belopp av 150,000 kronor,

dels och medgiva, att blivande eventuella besparingar å byggnadsanslaget

må, i enlighet med de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna skäl

meddela, användas till komplettering av paleontologiska institutionens vid

universitetet i Uppsala materiell och instrumentala utrustning.

Utredningen återfinnes å sid. 216—230 i statsrådsprotokollet.

Genom beslut av 1910 års riksdag inrättades vid Uppsala universitet en

personlig professur i paleontologi för dåvarande docenten vid nämnda universitet

C. J. J. E. Wiman. År 1922 beslöt riksdagen, att den personliga

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 saml. 8 häft. (Nr 8.) 4

Nybyggnad

för fysikaliskkemiska

laboratoriet

vid

universitetet

i Uppsala.

[88.]

Anslag till instrumentmakare

och maskinist

vid

fysikaliskkemiska

laboratoriet.

[89.]

Nybyggnad

för den paleontologiska

institutionen

i Uppsala

in. m.

[90.]

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

professuren i paleontologi skulle förvandlas till en ordinarie professur i

paleontologi och historisk geologi, vars innehavare Wiman blev. Från och

med år 1921 åtnjuter den paleontologi ska institutionen eget av riksdagen

beviljat materiellanslag, och genom kanslersbrev av den 16 oktober 1924

har institutionen blivit ställd under egen prefekt och har således nått en

fullt självständig ställning.

Frågan om beredande av en egen institutionsbyggnad för ifrågavarande

institution har i flera år stått på dagordningen. Genom Wimans arbete

har mycket omfattande och värdefulla paleontologiska samlingar hopbragts,

men förvarandet och utställandet av dessa hava i hög grad försvårats och

delvis omöjliggjorts genom att institutionen icke förfogat över egna lokaler

utan måst inhysa sina samlingar på spridda ställen i olika universitetet tillhörande

byggnader. Aren 1926 och 1927 gjordes av universitetsmyndigheterna

framställningar om anslag till uppförande av särskild byggnad för

institutionen, men dessa framställningar föranledde icke någon Kungl. Maj:ts

proposition till riksdagen.

År 1928 bragtes frågan motionsvägen inför riksdagen. Statsutskottet anförde

därvid, att utskottet ansåge det högeligen önskvärt, att en nybyggnad

för institutionen kunde komma till stånd för bevarande av det från internationell

vetenskaplig synpunkt betydelsefulla material, varöver institutionen

förfogade. Utskottet ansåg sig dock icke kunna förorda de i ämnet väckta

motionerna dels emedan utskottet fann det mindre tillrådligt att på grundval

av enskilda motioner tillstyrka åtgärder av den omfattning och med den

ekonomiska ram, som de ifrågakomna, dels ock av hänsyn till andra då

föreliggande omfattande nybyggnadskrav. Utskottet hemställde därför om

avslag å motionerna, och riksdagen beslöt i enlighet härmed.

Det nu föreliggande förslaget, som grundar sig på av arkitekten A. Anderberg,

med ledning av utav Wiman utförda planteckningar och i samråd med

denne och universitetsmyndigheterna uppgjorda ritningar och kostnadsberäkningar,

avser uppförande åt institutionen å den universitetet tillhörande

åkerlotten nr 15 av en byggnad, 46,6 meter lång och 17 meter bred samt

bestående av källare, tre våningar och vind. Enligt de verkställda kostnadsberäkningarna,

mot vilka departementschefen icke haft något att erinra,

skulle totalkostnaden utgöra 791,000 kronor, varav 139,000 kronor skulle

belöpa på inredningsarbeten. Totalsumman beräknas fördelad med 150,000

kronor på budgetåret 1929/1930, 400,000 kronor på budgetåret 1930/1931

och 241,000 på budgetåret 1931/1932.

Det större akademiska konsistoriet har såsom villkor uppställt, dels att

uppgörelse träffades med universitetets pensionsinrättning för tjänstemäns

änkor och barn rörande det belopp, som borde tillkomma pensionsinrättningen

i ersättning för mistad avkastning från den blivande institutionsbyggnadens

tomt, och dels att universitetet tillgodofördes ersättning av eventuellt

blivande anslag med 450 kronor, som av extra utgiftstiteln förskotte
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

51

rats i och för erforderliga borrningar och undersökningar rörande markens

beskaffenhet å den för institutionsbyggnaden avsedda tomten.

Vad angår ersättningen å 450 kronor, anser departementschefen rimligt,

att nämnda belopp tillgodoföres universitetets vederbörande anslag. Det torde

framdeles få ankomma på Kungl. Maj:t att medgiva, att sagda belopp å

450 kronor må utgå av byggnadsanslaget.

Beträffande villkoret om uppgörelse med pensionsinrättningen rörande det

belopp, som borde tillkomma densamma såsom ersättning för mistad avkastning

av den blivande institutionsbyggnadens tomt, har det större akademiska

konsistoriet meddelat, att överenskommelse numera träffats mellan universitetet

och pensionsinrättningen om dylik ersättning utan att något anslag av

statsmedel för ändamålet behövde ifrågakomma.

Departementschefen har meddelat, att från universitetet i Uppsala framkommit

krav på tillgodoseende av flera betydelsefulla och för universitetets

verksamhet oavvisliga byggnadsbehov. Det gäller tillbyggnadsarbeten vid

den anatomiska institutionen, beräknade till 538,000 kronor, ändrings- och

ombyggnadsarbeten för den hygieniska institutionen, beräknade till 108,300

kronor, samt slutligen nybyggnaden för den paleontologiska institutionen.

Departementschefen har ansett sig böra giva företräde åt den paleontologiska

institutionen men samtidigt betonat, att de övriga byggnadsfrågorna vore

av den beskaffenhet, att deras framläggande för riksdagen borde ske inom

en nära framtid.

Den paleontologiska institutionens byggnadsfråga tål enligt departementschefens

mening intet uppskov. Dess värdefulla och oersättliga samlingar

måste för närvarande förvaras på ett sätt, varemot allvarliga erinringar

riktats, och som i hög grad försvårat för att ej säga omöjliggjort en rationellt

bedriven undervisning och ett mera omfattande vetenskapligt forskningsarbete.

Situationen syntes nu vara sådan, att man icke kunde stå till

svars med att längre låta magasineringen fortgå på samma sätt som hittills.

Härtill komme vidare den från åtskilliga håll framhållna önskvärdheten av

att Wiman, vilken bland annat utarbetat förslaget till den ifrågasatta

nya institutionsbyggnaden, måtte bliva i tillfälle att före sin inom ganska

kort tid förestående avgång från professuren avsluta arbetet med den nya

institutionen och samlingarnas ordnande.

Ifrågavarande förslag innebär visserligen en avsevärd utgift för staten,

men utskottet, som redan år 1928 framhöll önskvärdheten av en nybyggnad

för den paleontologiska institutionen, anser utredningen hava givit vid

handen, att omedelbara åtgärder äro nödvändiga för att bereda institutionen

tillfredsställande arbetsförhållanden och möjligheter att förvara det värdefulla

samlingsmaterialet på ett sådant sätt, att det utan svårighet kan tillgodogöras

för undervisningen och forskningen. De framlagda kostnadsberäkningarna

för byggnadsföretaget, slutande å ett belopp av 791,000 kronor,

Utskottets

yttrande.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

hava icke föranlett någon erinran från utskottets sida. Utskottet vill därför

tillstyrka, att sistnämnda belopp, 791,000 kronor, beviljas för ändamålet och

att därav för budgetåret 1929/1930 såsom extra reservationsanslag anvisas

150,000 kronor. Vad åter beträffar förslaget, att blivande eventuella besparingar

å byggnadsanslaget må enligt Kungl. Maj:ts bestämmande användas

till komplettering av institutionens materiell och instrumentala

utrustning, har utskottet väl funnit detsamma beaktansvärt, men synes

något medgivande av sådan innebörd dock icke redan nu böra lämnas.

Utskottet förutsätter, att detta spörsmål blir föremål för slutligt övervägande,

sedan byggnadsarbetet fortskridit så långt, att det tillgängliga beloppet

låter sig bedöma och behovet av ytterligare materiell och instrumental

utrustning närmare klarlagts. Utskottet anser därför, att Kungl.

Maj:ts förslag i denna del icke bör av riksdagen bifallas.

Med anledning av vad departementschefen meddelat rörande andra från

universitetet framkomna anslagsäskanden för byggnadsarbeten anser sig utskottet

böra framhålla önskvärdheten av att en plan över dylika framtida

arbeten uppgöres, så att det må bliva möjligt att bättre än nu är fallet

överblicka universitetets olika byggnadskrav samt bedöma om och i vilken

ordning de må böra tillgodoses.

Under åberopande av vad ovan anförts hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till uppförande och inredning i huvudsaklig

överensstämmelse med i ärendet företedda ritningar

och kostnadsförslag av en byggnad för paleontologiska institutionen

vid universitetet i Uppsala m. in. bevilja ett anslag

av 791,000 kronor samt därav för budgetåret 1929/1930

såsom extra reservationsanslag anvisa ett belopp av 150,000

kronor,

b) att Kungl. Maj:ts förslag beträffande dispositionen av

blivande eventuella besparingar å byggnadsanslaget icke

må vinna riksdagens bifall.

Bokinköp

och bokbindning

för

universitetsbiblioteket

i Uppsala.

[91.]

92:o) Kungl. Maj:t har (punkt 91) föreslagit riksdagen att till bokinköp

och bokbindning för universitetsbiblioteket i Uppsala för budgetåret 1929/

1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 94,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 231—240 i statsrådsprotokollet.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en höjning av anslaget med 10,000 kronor.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må till bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket

i Uppsala för budgetåret 1929/1930 anvisa

ett extra reservationsanslag av 94,500 kronor.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

53

93:o) I enlighet med Kungl.'')Maj:ts förslag (punkt 99) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för beredande av ytterligare medel till materiell

m. m. för de av departementschefen i statsrådsprotokollet

angivna institutionerna vid universitetet i Uppsala för

budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av

25,000 kronor.

94:o) Kungl. Maj:t har (punkt 93) föreslagit riksdagen

dels föreskriva, att vad i utgiftsstaten för universitetet i Lund under I

Avlöningsstater för professorer och lärare m. fl., A. Avlöningsstat för professorer

m. fl., Medicinska fakulteten finnes föreskrivet därom, att professorsbefattningen

i psykiatri skall vara förenad med överläkarbefattningen vid

Lunds hospital och asyl, skall från och med den 1 april 1930 upphöra

att gälla,

dels minska det under samma rubrik upptagna arvodet till en professor

i psykiatri, nu 3,000 kronor, med 750 kronor till 2,250 kronor med anmärkning,

att sagda arvode å 2,250 kronor skall avse tiden den 1 juli 1929—

den 31 mars 1930,

dels under samma rubrik uppföra till en professor i psykiatri från och

med den 1 april 1930 såsom lön 2,000 kronor samt såsom tjänstgöringspenningar

1,000 kronor eller sammanlagt 3,000 kronor,

dels ock för ändamålet höja det ordinarie anslaget till Lunds universitet,

universitetsstaten, nu 1,231,700 kronor, med 2,250 kronor till 1,233,950

kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 246—251 i statsrådsprotokollet.

Departementschefen framhåller, att förslaget om ett skiljande av professuren

i psykiatri vid universitetet i Lund från överläkarbefattningen vid

Lunds hospital och asyl redan i princip vunnit anslutning från Kungl.

Maj:ts och riksdagens sida och är en nödvändig förutsättning för att den

blivande psykiatriska kliniken, till vilkens uppförande 1928 års riksdag beviljat

medel, skall kunna i enlighet med vad man förväntat fylla sin uppgift.

Från de akademiska myndigheternas sida föreligger nu förslag om

vidtagande av sådana åtgärder, att den blivande professorn och överläkaren

vid kliniken skulle kunna tillträda sin befattning redan den 1 april 1930.

Den nya kliniken beräknas vara färdig att tagas i användning på hösten

1930. Det har ansetts nödvändigt, att den blivande chefen erhåller tillfälle

att deltaga i detaljarbetet med byggnadens avslutande, med utrustningsanordningarna

och med anställandet av anstaltens blivande sjukvårdspersonal.

För detta ändamål har det befunnits önskvärt, att lönen till den blivande

professorn funnes tillgänglig omkring fem månader före anstaltens beräknade

öppnande d. v. s. redan från och med april 1930. Kostnaderna för denna

Ytterligare

medel till

materiell

m. in. för

vissa institutioner

vid

universitetet

i Uppsala.

[92.]

Lunds

universitet.

Universitetsstaten.

Skiljande av

professuren

i psykiatri

från överläkarbefattningen

vid

Lunds hospital

och asyl.

[93.]

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Förslagsanslaget

till

avlöningar

till vissa

tjänstemän

och betjänte

vid universitetets

i

Lund samlingar

och inrättningar

m. m. Tekniskt

biträde

vid patolo
-

anordning under budgetåret 1929/1930 bliva följande. I staten för universitetet

i Lund måste för tiden 1 april—30 juni 1930 upptagas en professorslön

till samma belopp för år räknat som övriga professorslöner eller för

här ifrågavarande tid (7* • 12,000=) 3,000 kronor. Å andra sidan kan det

i staten för närvarande upptagna arvodet å 3,000 kronor minskas med det

på samma tid belöpande beloppet av (XA • 3,000 =) 750 kronor. Nettoökningen

för budgetåret 1929/1930 skulle alltså uppgå till (3,000—750 =)

2,250 kronor. Från och med budgetåret 1930/1931 kommer ökningen i

jämförelse med nuvarande förhållanden att uppgå till (12,000—3,000 =)

9,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) föreskriva, att vad i utgiftsstaten för universitetet i

Lund under I Avlöningsstater för professorer och lärare m. fl.,

A. Avlöningsstat för professorer m. fl., Medicinska fakulteten

finnes föreskrivet därom, att professorsbefattningen i

psykiatri skall vara förenad med överläkarbefattningen vid

Lunds hospital och asyl, skall från och med den 1 april

1930 upphöra att gälla,

b) minska det under samma rubrik upptagna arvodet

till en professor i psykiatri, nu 3,000 kronor, med 750 kronor

till 2,250 kronor med anmärkning, att sagda arvode

å 2,250 kronor skall avse tiden den 1 juli 1929—den 31

mars 1930,

c) under samma rubrik uppföra till en professor i psykiatri

från och med den 1 april 1930 såsom lön 2,000 kronor

samt såsom tjänstgöringspenningar 1,000 kronor eller sammanlagt

3,000 kronor,

d) för ändamålet höja det ordinarie anslaget till Lunds

universitet, universitetsstaten, nu 1,231,700 kronor, med 2,250

kronor till 1,233,950 kronor.

95:o) Kungl. Maj:t har (punkt 94) föreslagit riksdagen

a) att å personalstaten för universitetet i Lund under vetenskapliga institutioner

och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna,

efter tekniskt biträde vid histologiska institutionen, uppföra 1 tekniskt biträde

vid patologisk-anatomiska institutionen med placering i lönegraden B 7;

b) vid bifall härtill öka den under vetenskapliga institutioner och inrätt
ningar,

tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna, uppförda anslagsposten:

Avlöningar till ordinarie tekniska biträden och till ordinarie vakt
mästare

och med dem jämförliga befattningshavare, förslagsanslag, nu 58,400

kronor, med 2,800 kronor till 61,200 kronor

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

55

samt förty höja det under rubriken Avlöningar till vissa tjänstemän och

hetjänte vid universitetets i Lund samlingar och inrättningar in. in. uppförda

ordinarie förslagsanslaget, nu 253,800 kronor, med 2,800 kronor till 250,600

kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 251—253 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) å personalstaten för universitetet i Lund under vetenskapliga

institutioner och inrättningar, tillhörande medicinska

och filosofiska fakulteterna, efter tekniskt biträde

vid histologiska institutionen, uppföra 1 tekniskt biträde vid

patologisk-anatomiska institutionen med placering i lönegraden

B 7;

b) vid bifall härtill öka den under vetenskapliga institu
tioner

och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska

fakulteterna, uppförda anslagsposten: Avlöningar till

ordinarie tekniska biträden och till ordinarie vaktmästare

och med dem jämförliga befattningshavare, förslagsanslag,

nu 58,400 kronor, med 2,800 kronor till 61,200 kronor

samt förty höja det under rubriken Avlöningar till vissa

tjänstemän och betjänte vid universitetets i Lund samlingar

och inrättningar m. m. uppförda ordinarie förslagsanslaget,

nu 253,800 kronor, med 2,800 kronor till 256,600 kronor.

96:o) Kungl. Maj:t har (punkt 95) föreslagit riksdagen att för beredande av

avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän

m. m. vid universitetet i Lund anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra

anslag av 47,835 kronor att med särskilda belopp av Kungl. Maj:t användas

för de av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna ändamål.

Ifrågavarande extra anslag utgör för nu löpande budgetår 53,835 kronor.

Det nu äskade beloppet har framkommit därigenom, att å ena sidan en anslagspost

å 9,000 kronor till bidrag till utgifter för en stiftelse för svensk

folkminnesforskning uteslutits samt å andra sidan med anslaget sammanförts

de för innevarande budgetår utgående extra anslagen å 2,400 kronor

till praktisk försöksassistent vid institutionen för ärftlighetsforskning och å

600 kronor till personligt lönetillägg åt försöksassistenten vid samma institution

C. G. von Sydow.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för beredande av avlöningsförmåner för

vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän

giek anatomiska

institutionen.

[94.]

Avlöningar

åt vissa extra

ordinarie

lärare,

amanuenser

och tjänstemän

m. in.

vid universitetet

i Lund.

[95.]

s. 56 Kontrollera mot PDF

Materiell

för vissa

institutioner

m. m. vid

universitetet

i Lund.

196.]

Statsbidrag

till täckande

av driftkostnaderna

vid

Malmöhus

läns sjukvårdsinrättningar

i

Lund.

[97.1

Utvidgnings-

och

ändringsarbeten

vid

Malmöhus

läns sjukvårdsinrättningar

i

Lund.

[98.]

56 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

m. m. vid universitetet i Lund anvisa för budgetåret 1929/

1930 ett extra anslag av 47,835 kronor att med särskilda

belopp av Kungl. Maj:t användas för de av departementschefen

i statsrådsprotokollet angivna ändamål.

97:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 96) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i överensstämmelse med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till materiell för vissa institutioner

vid universitetet i Lund m. m. anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra reservationsanslag av 43,725 kronor att

av Kungl. Maj:t användas för de av departementschefen i

statsrådsprotokollet omförmälda ändamål.

98:o) Kungl. Maj:t har (punkt 97) föreslagit riksdagen att i enlighet med

de av 1925 års riksdag godtagna grunder såsom bidrag till täckande av

driftkostnaderna under år 1928 vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i

Lund anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 65,289 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 257—259 i statsrådsprotokollet.

Ovannämnda av 1925 års riksdag godtagna grunder äro av följande innehåll:

1) staten lämnar i viss utsträckning landstinget ersättning för de di
rekta

kostnader, som utomlänspatienterna å allmän sal betinga därigenom

att legosängsavgiften, 4 kronor 50 öre, är avsevärt lägre än underhållskostnaden

; 2) överläkaren å barnbördsavdelningen äger rätt att befria från legosängsavgift

för 20 procent av underhållsdagarna av ett kalenderår, varvid

staten övertager kostnaderna härför.

De beräkningar, på vilka Kungl. Maj:t nu grundar sin här ifrågavarande

framställning, stå i överensstämmelse med berörda grunder.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må, i enlighet med de av 1925 års riksdag

godtagna grunderna, såsom bidrag till täckande av driftkostnaderna

under år 1928 vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund anvisa för budgetåret 1929/1930 ett

extra anslag av 65,289 kronor.

99:o) Sedan 1927 års riksdag såsom bidrag till täckande av kostnaderna

för uppförande vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund av nya

byggnader för den ortopediska kliniken och för öronkliniken m. m. i enlighet

med i ärendet företedda ritningar och kostnadsförslag anvisat ett anslag

av 1,476,432 kronor 50 öre samt därav såsom extra reservationsanslag anvisats

för budgetåret 1927/1928 ett belopp av 100,000 kronor och för budgetåret

1928/1929 ett belopp av 476,000 kronor, har nu Kungl. Maj:t (punkt

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

57

98) föreslagit riksdagen att av nämnda anslag å 1,476,432 kronor 50 öre anvisa

för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 450,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det såsom bidrag till täckande av

kostnaderna för uppförande vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund av nya byggnader för den ortopediska

kliniken och för öronkliniken m. m. i enlighet med företedda

ritningar och kostnadsförslag beviljade anslaget å

1,476,432 kronor 50 öre för budgetåret 1929/1930 anvisa

såsom extra reservationsanslag ett belopp av 450,000 kronor.

100:o) Kungl. Maj:t har (punkt 99) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1929/1930 anvisa

a) till materiellanskaffning för ett statistiskt laboratorium vid universitetet

i Lund ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor,

b) till avlönande av ett räknebiträde vid statistiska seminariet vid universitetet

i Lund ett extra anslag av 1,200 kronor,

c) till materiell för samma seminarium ett extra reservationsanslag av

1,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid 260—266 i statsrådsprotokollet.

Det nu föreliggande förslaget avser att åt det statistiska seminariet vid

universitetet i Lund giva en mera fast organisation, så att detsamma omdanas

till ett statistiskt laboratorium. Departementschefen framhåller, att

Lunds universitet sedan många år tillbaka haft undervisning och examination

i ämnet statistik — under de senaste åren jämväl en ordinarie professorsbefattning

i ämnet — men att under hela denna tid seminarieundervisningen,

vilken för just detta ämne vore av största vikt, måst uppehållas

genom provisoriska anordningar; så hade exempelvis under de senare åren

lokaler och arbetskraft erhållits i den astronomiska institutionen. Dessa

provisoriska förhållanden anser departementschefen icke kunna fortfara utan

men för undervisningen.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må för budgetåret 1929/1930 anvisa

a) till materiellanskaffning för ett statistiskt laboratorium

vid universitetet i Lund ett extra reservationsanslag av 5,000

kronor,

b) till avlönande av ett räknebiträde vid statistiska seminariet

vid universitetet i Lund ett extra anslag av 1,200

kronor,

c) till materiell för samma seminarium ett extra reservationsanslag

av 1,500 kronor.

Inrättande

av ett

statistiskt

laboratorium

vid universitetet

i Lund

m. m.

[99.]

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utrustning

för fysiska

institutionen.

[100.]

Nybyggnad

för de geologisk-mineralogiska

och

geografiska

institutionerna

vid

universitetet

i Lund.

[101.]

Bokinköp

och bokbindning

för

universitetsbiblioteket

i Lund.

[102.]

Ny inredning

av vissa

lokaler i universitetsbibliotekets

i Lund

byggnad.

[103.]

101:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 100) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till instrumentell utrustning för fysiska institutionen

vid universitetet i Lund för budgetåret 1929/1930

anvisa ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.

102:o) Sedan 1928 års riksdag till utförande i huvudsaklig överensstämmelse

med föreliggande, av byggnadsstyrelsen i skrivelse den 25 november

1926 förordade ritningar med av riksdagen angivna jämkningar av en nybyggnad

för de geologisk-mineralogiska och geografiska institutionerna vid

universitetet i Lund samt till nämnda byggnads inredning och utrustning

beviljat ett belopp av 726,200 kronor samt därav för budgetåret 1928/1929

såsom extra reservationsanslag anvisat 250,000 kronor, har nu Kungl. Maj:t

(punkt 101) föreslagit riksdagen att av omförmälda belopp, 726,200 kronor,

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 375,000

kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det till utförande av en nybyggnad

för de geologisk-mineralogiska och geografiska institutionerna

vid universitetet i Lund samt till nämnda byggnads inredning

och utrustning av 1928 års riksdag beviljade anslaget

å 726,200 kronor anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra

reservationsanslag av 375,000 kronor.

103:o) Kungl. Maj:t har (punkt 102) föreslagit riksdagen att till bokinköp

och bokbindning för universitetsbiblioteket i Lund för budgetåret 1929/1930

anvisa ett extra reservationsanslag av 80,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 270—272 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgår för innevarande budgetår med ett belopp av 70,000

kronor.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må till bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket

i Lund för budgetåret 1929/1930 anvisa

ett extra reservationsanslag av 80,000 kronor.

104:o) Kungl. Maj:t har (punkt 103) föreslagit riksdagen att till ny inredning

av vissa lokaler i universitetsbibliotekets i Lund byggnad anvisa

för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 17,763 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 272—273 i statsrådsprotokollet.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

59

Förslaget avser att bereda ökat utrymme inom byggnaden genom ny och

mera praktisk inredning av don femte halvvåningens båda mellanpartier

samt komplettering av hyllinredningen i halvvåningarna 1—4.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må till ny inredning av vissa lokaler i universitetsbibliotekets

i Lund byggnad anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra reservationsanslag av 17,763 kronor.

Vissa inredningsarbeten

i botaniska

institutionen

m. m.

[104.1

Departementschefen framhåller, att den i framställningen åsyftade inredningen

av en ny museisal med tillhörande arbetsrum å nedre vinden i

botaniska museet möjliggör att med relativt små kostnader tillgodose museets

förhandenvarande behov av ökat lokalutrymme. De ifrågasatta djupgrävningarna

och uppförandet av stängsel sammanhänga, enligt vad departementschefen

påpekar, med förvärvandet för universitetets botaniska trädgårds

räkning av värdefull och för utvidgningar väl behövlig jordareal. Av det

äskade beloppet avses 2,940 kronor till inredningsarbeten, 11,725 kronor till

stängselkostnader och 3,450 kronor till djupgrävningar.

Utskottet har i och för sig intet att erinra mot att ifrågavarande arbeten

komma till utförande, men vad de beräknade utgifterna härför angår, måste

utskottet finna stängselkostnaderna påfallande höga. Utskottet har svårt att

tänka sig, att de områden, det här gäller, icke skall kunna i erforderliga

delar på ett tillfredsställande sätt inhägnas för en avsevärt mindre summa

än 11,725 kronor, och anser den frågan böra bliva föremål för förnyat

övervägande av vederbörande myndigheter. Under sådana förhållanden torde

det vara lämpligt att låta med beviljandet av medel till stängsels uppförande

anstå. Däremot vill utskottet tillstyrka, att anslag anvisas för de ovannämnda

inredningsarbetena med 2,940 kronor och för djupgrävningarna

med 3,450 kronor eller således med tillhopa 6,390 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till vissa inredningsarbeten i botaniska

institutionen vid universitetet i Lund samt till djupgrävning

av S:t Petri kyrkogård och den del av den s. k. gamla

epidemisjukhustomten, vartill universitetet för botaniska

105:o) Kungl. Maj:t har (punkt 104) föreslagit riksdagen att till vissa inredningsarbeten

i botaniska institutionen vid universitetet i Lund, till djupgrävning

av S:t Petri kyrkogård samt den del av den s. k. gamla epidemisjukhustomten,

vartill universitetet för botaniska trädgårdens räkning under

år 1928 förvärvat nyttjanderätt, samt till uppförande av stängsel kring vissa

delar av nämnda områden, allt i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet

företedda kostnadsförslag, arbetsbeskrivning och ritning, för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 18,115 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 274—276 i statsrådsprotokollet.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utrustning

av ett limnologiskt

laboratorium

vid

universitetet

i Lund.

[105.]

Ytterligare

medel till

materiell

m. m. för

vissa institutioner

vid

universitetet

i Lund.

[106.]

Förslagsanslaget

till

avlöningar

till vissa

tjänstemän

och betjänte

vid karolinska

institutet

och dess

institutioner.

Kanslibiträde

vid

institutets

bibliotek.

[107.]

trädgårdens räkning under år 1928 förvärvat nyttjanderätt, i

huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet företedda kostnadsförslag,

arbetsbeskrivning och ritning, för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 6,390 kronor.

106:o) Beträffande vad Kungl. Maj;t (punkt 105) föreslagit riksdagen angående

utrustning av ett limnologiskt laboratorium vid universitetet i Lund

kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket

utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

107:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 106) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för beredande av ytterligare medel till materiell

m. m. för de av departementschefen i statsrådsprotokollet

angivna institutionerna vid universitetet i Lund för

budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av

63,000 kronor.

108:o) Kungl. Maj:t har (punkt 107) föreslagit riksdagen,

a) att å personalstaten för karolinska mediko-kirurgiska institutet under

vetenskapliga institutioner och inrättningar, efter preparator vid anatomiska

institutionen, uppföra 1 kanslibiträde vid biblioteket med placering i lönegraden

B 7;

b) vid bifall härtill öka det under Avlöningsstater för vissa tjänstemän

och betjänte vid karolinska mediko-kirurgiska institutet och dess institutioner,

vetenskapliga institutioner, uppförda ordinarie förslagsanslaget till Avlöningar

till dels ordinarie kvinnliga biträden, dels ock ordinarie vaktmästare och med

dem jämförliga befattningshavare, nu 51,500 kronor, med 3,100 kronor till

54,600 kronor,

samt förty höja det under rubriken Avlöningar till vissa tjänstemän och

betjänte vid institutet och dess institutioner uppförda ordinarie förslagsanslaget,

nu 88,000 kronor, med 3,100 kronor till 91,100 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 282—284 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må,

a) å personalstaten för karolinska mediko-kirurgiska institutet

under vetenskapliga institutioner och inrättningar efter

preparator vid anatomiska institutionen uppföra 1 kanslibiträde

vid biblioteket med placering i lönegraden B 7;

b) vid bifall härtill öka det under Avlöningsstater för vissa

tjänstemän och betjänte vid karolinska mediko-kirurgiska

institutet och dess institutioner, vetenskapliga institutioner,

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

61

uppförda ordinarie förslagsanslaget till Avlöningar till dels

ordinarie kvinnliga biträden, dels ock ordinarie vaktmästare

och med dem jämförliga befattningshavare, nu 51,500 kronor,

med 3,100 kronor till 54,600 kronor, samt förty höja

det under rubriken Avlöningar till vissa tjänstemän och

betjänte vid institutet och dess institutioner uppförda ordinarie

förslagsanslaget, nu 88,000 kronor, med 3,100 kronor

till 91,100 kronor.

109:o) Kungl. Maj:t har (punkt 108) föreslagit riksdagen att för beredande

av avlöningsförmåner förvissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän

m. m. vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra anslag av 98,513 kronor att med särskilda belopp

av Kungl. Maj:t användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet

angivna ändamål.

Ifrågavarande extra anslag utgör för nu löpande budgetår 93,913 kronor.

Med detta anslag hava sammanförts de för samma budgetår utgående anslagen

å 3,600 kronor till amanuenser vid den medicinska undervisningen

å S:t Eriks sjukhus och å 1,000 kronor till lärare vid en extra kurs i

neurologi.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för beredande av avlöningsförmåner för

vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän

m. m. vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa för

budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 98,513 kronor att

med särskilda belopp av Kungl. Maj:t användas för de av

departementschefen i statsrådsprotokollet angivna ändamål.

110:o) Kungl. Maj:t har (punkt 109) föreslagit riksdagen att till materiell

m. m. för vissa institutioner vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa

för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 58,100 kronor

att av Kungl. Maj:t användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet

omförmälda ändamål.

Ifrågavarande extra anslag utgör för nu löpande budgetår 16,300 kronor.

Det nu äskade beloppet har framkommit därigenom att å ena sidan en

anslagspost å 1,500 kronor till kemiska institutionen uteslutits samt å andra

sidan med anslaget sammanförts de för innevarande budgetår utgående

extra reservationsanslagen å 28,300 kronor till ökade medel till materiell i

allmänhet och å 15,000 kronor till bokinköp och bokbindning för institutets

bibliotek.

Avlöningar

åt vissa extra

ordinarie lärare,

amanuenser

och

tjänstemän

m. ni. vid

karolinska

institutet.

[108.]

Materiell

m. m.

för vissa in

stitutioner

vid

karolinska

institutet.

[109.]

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Materiell

in. in. för

dermato-sytilidologiska

kliniken

vid karolinska

institutet.

[no.]

Materiell

för undervisningen

i allmän

patologi vid

karolinska

institutet.

[in.]

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till materiell m. in. för vissa institutioner

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa för

budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 58,100

kronor att av Kungl. Maj:t användas för de av departementschefen

i statsrådsprotokollet omförmälda ändamål.

lll:o) Kungl. Maj it har (punkt 110) föreslagit riksdagen att till materiell

för karolinska mediko-kirurgiska institutets dermato-syfilidologiska klinik

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 288—289 i statsrådsprotokollet.

Till en var av institutets gynekologiska kliniker, dess pediatriska klinik

å kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn och oftalmiatriska klinik

ävensom till dess nervklinik har sedan längre eller kortare tid utgått

särskilt materiellanslag å 500 kronor. Samma anslagsbelopp har nu befunnits

erforderligt för bär ifrågavarande klinik.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till materiell för karolinska medikokirurgiska

institutets dermato-syfilidologiska klinik för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 500

kronor.

112:o) Kungl. Maj:t har (punkt 111) föreslagit riksdagen att till materiell

m. m. för undervisningen i allmän patologi vid karolinska mediko-kirurgiska

institutet för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag

av 1,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 289—291 i statsrådsprotokollet.

Det anslag, som under en följd av år utgått under titel Vetenskapliga

arbeten vid ett patologiskt-anatomiskt laboratorium vid Sabbatsbergs sjukhus

och som för innevarande budgetår utgör 4,000 kronor, är företrädesvis

avsett för vederbörande professors vetenskapliga forskning, under det att

det anslag å 1,000 kronor, varom framställning nu föreligger, företrädesvis

skulle avses för täckande av de kostnader, som själva undervisningen

påkallar.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till materiell m. m. för undervisningen

i allmän patologi vid karolinska mediko-kirurgiska institutet

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag

av 1,000 kronor.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 63

113:o) Kungl. Maj:t bär (punkt 112) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1929/1930 såsom extra reservationsanslag anvisa

dels till anskaffande av viss materiell in. m. för den kemiska institutionen

vid karolinska mediko kirurgiska institutet ett belopp av 7,000 kronor,

dels ock till förstärkning av den i det ordinarie reservationsanslaget till

materiell m. in. för vissa institutioner och kliniker vid institutet ingående

anslagsposten å 3,000 kronor till materiell m. m. för kemiska institutionen

ett belopp av 2,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 291—293 i statsrådsprotokollet.

Beloppet å 7,000 kronor är avsett att utgöra ett engångsanslag för att

möjliggöra nödig komplettering av den kemiska institutionens materiellutrustning.

Beloppet å 2,500 kronor åter är ett årligen återkommande

förstärkningsanslag, som för närvarande utgår med 1,500 kronor men vars

höjande med 1,000 kronor ansetts erforderligt.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må för budgetåret 1929/1930 såsom extra

reservationsanslag anvisa

a) till anskaffande av viss materiell m. m. för den kemiska

institutionen vid karolinska mediko-kirurgiska institutet

ett belopp av 7,000 kronor,

b) till förstärkning av den i det ordinarie reservationsanslaget

till materiell m. m. för vissa institutioner och kliniker

vid institutet ingående anslagsposten å 3,000 kronor

till materiell m. m. för kemiska institutionen ett belopp

av 2,500 kronor.

114:o) Kungl. Maj:t har (punkt 113) föreslagit riksdagen att såsom bidrag

till bekostande av förbättringsarbeten inom de i byggnaden för karolinska

institutets patologisk-anatomiska institution inrymda lokalerna för Stockholms

stads bårhus för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 11,000

kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 294—297 i statsrådsprotokollet.

Departementschefen framhåller, att det för den vid karolinska institutet

bedrivna undervisningen i rättsmedicin är ett oeftergivligt krav, att likmaterial

för obduktioner i tillfyllestgörande utsträckning finnes att tillgå,

och departementschefen finner på grund härav billigt, att staten deltager i

kostnaderna för de av Stockholms stad redan utförda förbättringsarbetena

å bårhuset, och skäligt, att detta statens bidrag bestämmes till ungefär hälften

av kostnaderna. Såvitt förevarande handlingar utvisa, hava förbättringsarbetena

dragit en kostnad av omkring 28,000 kronor, varav 14,000 kronor

Vissa

anslag till

kemiska institutionen

vid karolinska

institutet

[112.]

Förbättringsarbeten

inom

Stockholms

stads bårhus.

[113.]

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Omkostnader

för

tandläkarinstitutets

verksamhet

m. m.

[114.]

skulle bestridas av statsmedel. Av statsrådsprotokollet framgår emellertid,

att byggnadsstyrelsen av de till styrelsens disposition stående medel tillhandahållit

3,000 kronor. Det återstår sålunda 11,000 kronor, vilka av

statsmedel böra gottgöras Stockholms stad.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:t förslag, hemställer,

att riksdagen må såsom bidrag till bekostande av förbättringsarbeten

inom de i byggnaden för karolinska institutets

patologisk-anatomiska institution inrymda lokalerna

för Stockholms stads bårhus för budgetåret 1929/1930 anvisa

ett extra anslag av 11,000 kronor.

115:o) Kungl. Maj:t har (punkt 114) föreslagit riksdagen att

dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda

förslaget till omkostnadsstat för tandläkarinstitutet för budgetåret 1929/ 1930,

dels till omkostnader för tandläkarinstitutets verksamhet för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 126,100 kronor,

dels ock till extra lärarkrafter vid tandläkarinstitutet för budgetåret 1929/

1930 anvisa ett extra anslag av 15,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 297—302 i statsrådsprotokollet.

Den av 1928 års riksdag godkända omkostnadsstaten slutade å ett belopp

av 146,100 kronor. I förhållande härtill företer den nu framlagda staten

en minskning med 20,000 kronor. Denna minskning har möjliggjorts genom

en nedsättning av posten till förbrukningsmateriell för institutets praktiska

verksamhet, vilken ansetts kunna sänkas genom en omläggning av debiteringen

av patientavgifter och inköp av förbrukningsmateriell, som vidtagits

å tandfyllningsavdelningen.

Anslaget till extra lärarkrafter utgår jämväl för innevarande budgetår

med ett belopp av 15,500 kronor.

Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må

a) godkänna följande förslag till omkostnadsstat för tandläkarinstitutet

för budgetåret 1929/1930:

1. Värme och lyshållning.........kronor 30,000: —

2. Tvätt och linne, renhållning samt

vattenavgifter............... » 25,000: —

3. Tryckningskostnader, renskrivnings
kostnader

samt telefonavgifter ... » 6,000: —

4. Avlöning till tamburvakt, till en

kassörska samt till biträden på röntgenavdelningen.

............. » 8,700; —

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 65

5. Avlöning till en sköterska på protés
avdelningen.

................kronor 2,400: —

6. Biblioteket.................. » 1,000: —

7. Reparationer och oförutsedda utgifter » 8,000: —

8. Underhåll av inventarier....... » 5,000: —

9. Förbrukningsmateriell för institutets

praktiska verksamhet, förslagsanslag » 30,000: —

10. Undervisnings- och åskådningsma
teriell.

................ » 10,000: —

Summa förslagsanslag kronor 126,100: —

Anm. Tandläkarinstitutets lärarråd äger att beträffande de i om
-

kostnadsstaten under 1—3, 6—8 samt 10 upptagna anslagsposterna å

en post göra minskning samt å en annan ökning, endast nämnda anslagsposters

sammanlagda summa icke överskrides.

b) till omkostnader för tandläkarinstitutets verksamhet för

budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av

126,100 kronor,

c) till extra lärarkrafter vid tandläkarinstitutet för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra anslag av 15,500 kronor.

116:o) Kungl. Maj:t har (punkt 115) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra anslag av 360,000 kronor till beredande av

ökade medel för upprätthållande under samma tid av serafimerlasarettets

verksamhet.

Utredningen återfinnes å sid. 302—307 i statsrådsprotokollet.

1927 års riksdag medgav, att till bestridande av kostnaderna för ombyggnadsarbeten

å serafimerlasarettet finge upptagas ett lån å högst 3,200,000

kronor att amorteras under högst 30 år mot säkerhet av inteckning i lasarettets

fastighet nr 8 i kvarteret Pilträdet i Stockholms stad. Genom beslut den

22 december 1927 bemyndigade Kungl. Maj:t direktionen att vidtaga åtgärder

för utförandet å lasarettet av byggnadsarbeten i huvudsaklig överensstämmelse

med av direktionen den 6 december 1926 till 1926 års sjukhuskommission

avgivet förslag för en kostnad, ej överstigande 3,200,000 kronor,

därav 138,700 kronor för anordnande av enskilda sjukrum å den kirurgiska

kliniken och 3,061,300 kronor för övriga arbeten. Ifrågavarande byggnadsarbeten

hava nu tagit sin början, och från och med budgetåret 1929/

1930 har man sålunda att räkna med vissa kostnader för förräntning och

amortering av det med Kungl. Maj:ts och riksdagens bifall upptagna ombyggnadslånet.

Av dessa kostnader hava i enlighet med fastställda fördelniogsgrunder

för budgetåret 1929/1930 ett belopp av i runt tal 120,000

kronor beräknats komma på statens andel. Detta belopp är inräknat i det

nu äskade anslaget. Anslaget till beredande av ökade medel i övrigt för

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 8 häft. (Nr 8.) 5

Ökade medel

för uppehållande

av

serafimerlasarettets

verksamhet.

[115.]

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Uppehållande

av

verksamheten

vid

allmänna

barnbördshuset.

[116.]

Undervisning

i

epidemiologi.

[117.]

upprätthållande av serafimerlasarettets verksamhet utgår för innevarande

budgetår med ett belopp av 236,000 kronor. För motsvarande ändamål

har nu beräknats ett belopp av 240,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:t förslag, hemställer
att

riksdagen må för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra

anslag av 360,000 kronor till beredande av ökade medel

för upprätthållande under samma tid av serafimerlasarettets

verksamhet.

117:o) Kungl. Maj:t har (punkt 116) föreslagit riksdagen att till uppehållande

av verksamheten vid allmänna barnbördshuset under tiden 1 juli

1929—30 juni 1930 anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av

132,002 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 308—310 i statsrådsprotokollet.

Motsvarande anslag utgjorde för budgetåret 1926/1927 127,104 kronor, för

budgetåret 1927/1928 136,000 kronor och för budgetåret 1928/1929 124,559

kronor. Kungl. Maj:ts förevarande förslag utgår från en av direktionen över

allmänna barnbördshuset gjord, i statsrådsprotokollet återgiven kostnadsberäkning,

mot vilken departementschefen förklarat sig icke hava någon erinran.

Utskottet bar ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må till uppehållande av verksamheten vid

allmänna barnbördshuset under tiden 1 juli 1929—30 juni

1930 anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av

132,002 kronor.

118:o) Kungl. Maj:t bar (punkt 117) föreslagit riksdagen att till anordnande

vid epidemisjukhusen i Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Lund

av klinisk undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater anvisa för

budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 10,900 kronor att användas enligt

av vederbörande departementschef till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 9 januari 1919 ävensom av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 4 januari 1929 (punkt 117) angivna

grunder samt av Kungl. Maj:t i övrigt meddelade bestämmelser.

Utredningen återfinnes å sid. 310—318 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgår för innevarande budgetår med ett belopp av 9,400 kronor

Det skall jämlikt riksdagens beslut användas enligt av Kungl. Maj:t

meddelade bestämmelser. De nu gällande bestämmelserna äro givna genom

nådigt brev den 11 juni 1920, varigenom stadgats, bland annat, att vid epidemisjukhusen

i Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala skall, under förut
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

67

sättning att tillräckligt kliniskt material förefinnes, anordnas assistenttjänstgöring

för medicine kandidater och i samband härmed åt sådana assistenter

meddelas undervisning i förekommande epidemiska sjukdomars patologi

och terapi.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär, att ifrågavarande undervisning

skall utsträckas även till epidemisjukhuset i Lund.

Utskottet, som icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, hemställer,

att riksdagen må till anordnande vid epidemisjukhusen

i Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Lund av klinisk

undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 10,900

kronor att användas enligt av vederbörande departementschef

till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 9

januari 1919 ävensom av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 4 januari 1929 (punkt

117) angivna grunder samt av Kungl. Maj:t i övrigt meddelade

bestämmelser.

119:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 118) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1929/1930 anvisa såsom särskilda

extra reservationsanslag, att utgå enligt av Kungl.

Maj:t meddelade bestämmelser:

a) såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar

vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska

institutet ett belopp av 30,000 kronor,

b) såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid

högskolorna i Stockholm och Göteborg ett belopp av 6,000

kronor.

Tryckning

av doktorsavhandlingar.

[118.]

120:o)*I

skottet,

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 119) hemställer ut
att

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till arvode å 100 kronor åt biträdande läkare samt

till kostnader för materiell m. m., 25 kronor, vid en var av

två kurser i skyddskoppympning vid vartdera av universiteten

i Uppsala och Lund samt vid en var av fyra dylika

kurser vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa för

budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 1,000

kronor.

Kurser i

skyddskoppympning.

[119.]

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ersättning åt

vissa opponenter

vid

disputationer.

[120.]

Institut

détudes

scandinaves

i Paris.

[121.]

Utskottets

yttrande.

Utgivande av

anteckningar

efter juridiska

föreläsningar.

[122.]

121:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 120) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till ersättning för opposition å disputationsavhandling

åt person, som icke tillhör vederbörande universitets

eller karolinska mediko-kirurgiska institutets lärarkår,

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 1,500

kronor.

122:o) Kungl. Maj:t har (punkt 121) föreslagit riksdagen att som bidragtill

uppehållande av verksamheten vid Institut d’études scandinaves vid

Paris universitet för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 2,000

kronor att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t må finna gott bestämma.

Utredningen återfinnes å sid. 320—322 i statsrådsprotokollet.

Det äskade beloppet är detsamma, som för ändamålet utgår under nu

löpande budgetår. Departementschefen ifrågasätter emellertid en sådan modifikation

av de hittillvarande bestämmelserna för anslagets användning, att,

om något överskott å anslaget skulle uppkomma, sedan de ändamål blivit

tillgodosedda, för vilka anslaget ursprungligen är avsett -— d. v. s. till anordnande

vid universitetet i Paris av föreläsningar av svenska vetenskapsmän

över Sverige och svensk kultur samt svenska förhållanden i övrigt, till

inköp av läroböcker, avsedda för den svenske lektorns vid universitetet i

Paris undervisning, samt till upplysningsverksamhet till tjänst för svenska

lärare och studenter — dylikt överskott skulle få användas till stipendier åt

franska studerande för resor till Sverige.

Utskottet kan för sin del med hänsyn till det egentliga syftet med ifrågavarande

anslag icke finna en sådan modifikation av anslagsbestämmelserna,

som den av departementschefen ifrågasatta, lämplig utan anser, att dessa böra

bibehållas helt oförändrade. Då utskottet i övrigt icke har något att erinra

mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må som bidrag till uppehållande av verksamheten

vid Institut d’études scandinaves vid Paris universitet

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag

av 2,000 kronor att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t må

finna gott bestämma.

123:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 122) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till utgivande i tryck av vederbörligen granskade

anteckningar efter föreläsningar, hållna inom juridiska

fakulteterna vid rikets universitet, anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. »59

124:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 123) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1929/1930 anvisa såsom extra

reservationsanslag

a) till resestipendier åt ordinarie lärare och vissa andra

tjänstemän vid rikets universitet och karolinska mediko-kirurgiska

institutet ett belopp av 20,000 kronor,

b) till resestipendier åt obefordrade vetenskapsidkare vid

universiteten i Uppsala och Lund ett belopp av 15,000 kronor.

125:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 124) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till forskarstipendier för docenter vid universiteten

i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska

institutet anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra

reservationsanslag av 35,000 kronor att utgå i enlighet med

de grunder, Kungl. Maj:t må äga att bestämma.

126:o) Sedan 1928 års riksdag under åttonde huvudtiteln, avdelning E.

Universiteten, den medicinska undervisningen m. m. under rubrik Gemensamma

universitetsändamål beviljat för uppehållande vid universitetet i

Dorpat i republiken Estland av en professur i svenska språket och litteraturen

under fem år, räknat från och med den 1 juli 1928, ett belopp av

37,500 kronor samt därav för budgetåret 1928/1929 anvisat ett extraanslag

av 7,500 kronor, har nu Kungl. Maj:t (punkt 125) föreslagit riksdagen att

av det sålunda beviljade beloppet, 37,500 kronor, anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra anslag av 7,500 kronor att utgå i enlighet med de

närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt meddela.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det utav 1928 års riksdag för uppehållande

vid universitetet i Dorpat i republiken Estland av

en professur i svenska språket och litteraturen under fem

år, räknat från och med den 1 juli 1928, beviljade beloppet

av 37,500 kronor för budgetåret 1929/1930 såsom extra anslag

anvisa ett belopp av 7,500 kronor att utgå i enlighet

med de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt

meddela.

127:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 126) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till upprätthållande av verksamheten vid

Resestipendier

till

universitetslärare.

[123.]

Forskarstipendier

för

docenter vid

universiteten

och karolinska

institutet.

[124.]

Uppehållande

av en

professur i

svenska

språket och

litteraturen

vid universitetet

i Dorpat

i republiken

Estland.

[125.]

Uppehållande

av rasbiologiska

institutets

verksamhet.

[126.]

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Professur i

skeppsteori

samt professur

i skeppsbyggnad

vid

tekniska högskolan.

[127.]

rasbiologiska institutet för budgetåret 1929/1930 anvisa ett

extra reservationsanslag av 65,000 kronor att disponeras enligt

av Kungl. Maj:t fastställda grunder.

Tekniska högskolan m. m.

128:o) Kungl. Maj:t har (punkt 127) föreslagit riksdagen att

1. besluta, att vid tekniska högskolan skall — med indragning från och

med den 1 juli 1929 av den därstädes inrättade professuren i skeppsbyggnadslära

— från samma tidpunkt inrättas dels en professur i skeppsteori,

dels ock en professur i skeppsbyggnad med enahanda avlönmgs- och pensionsförmåner,

som äro förenade med övriga professorsbefattningar vid högskolan,

och med skyldighet för befattningarnas innehavare att vara underkastade

de för dessa förmåners åtnjutande fastställda villkoren och bestämmelserna;
2.

dels öka det i den nuvarande ordinarie staten för tekniska högskolan

upptagna förslagsanslaget till avlöningar till professorer, nu 409,000 kronor,

med 11,500 kronor till 420,500 kronor,

dels ock vidtaga de ändringar i den i staten för tekniska högskolan

under rubrik Befattningshavare å ordinarie stat upptagna anmärkningen, att

professorsbefattningarna vid högskolan angivas till 37, att den under 20)

uppförda professuren i skeppsbyggnadslära uteslutes samt att i stället införas

dels en professur med ämnesområde: skeppsteori, dels ock en professur

med ämnesområde: skeppsbyggnad;

3. minska det i den nuvarande ordinarie staten för tekniska högskolan

upptagna anslaget till arvoden till speciallärare, nu 104,500 kronor, med

9,000 kronor till 95,500 kronor; samt

4. öka det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar vid tekniska högskolan

med 2,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 331—339 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en av herr

Julius Hedvall m. fl. inom andra kammaren väckt motion (II: 31), däri

hemställts, att riksdagen måtte besluta avslå vad Kungl. Maj:t under ovannämnda

punkt hemställt rörande inrättandet av ny professur vid tekniska

högskolan.

Vid tekniska högskolans fackavdelning för skeppsbyggnad äro för närvarande

knutna en professor i skeppsbyggnadslära samt två speciallärare, en

i hydromekanik och en i varvsanläggningar. Frågan om en omläggning av

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

71

ämnesområdena för dessa befattningar har tidigare varit föremål för riksdagens

prövning. I enlighet med en från tekniska högskolan gjord framställning

föreslog nämligen Kungl. Maj:t 1927 års riksdag, att professuren

i skeppsbyggnadskonst skulle förändras till en professur i skeppsteori. Förslaget

förutsatte, att i samband med denna ändring speciallärbefattningen i

hydromekanik skulle utbytas mot en speciallärarbefattning i skoppsbyggnadsteknik,

till vilken den konstruktiva delen av undervisningen skulle förläggas,

varjämte för speciallärarbefattningen i varvsanläggningar skulle införas

benämningen speciallärarbefattning i varvsteknik. Under ärendets utredning

hade krav framkommit på inrättande av två professurer i skeppsbyggnadsfackämnena

vid tekniska högskolan, men dessa krav ansåg sig departementschefen

icke för det dåvarande kunna stödja. Från vissa håll

hade gjorts gällande, att den nuvarande ämnesfördelningen inom fackavdelningen

borde bibehållas i huvudsak oförändrad.

Riksdagen ställde sig emellertid avvisande till detta Kungl. Maj:ts förslag

samt hemställde i skrivelse den 11 maj 1927 (nr 188), att Kungl. Maj:t

måtte låta verkställa ytterligare utredning angående ämnesområdet för professuren

i skeppsbyggnadslära samt för riksdagen framlägga det förslag,

vartill nämnda utredning kunde föranleda. I skrivelsen hänvisades bland annat

till de olika meningar, som från kompetent håll gjorts gällande i denna

fråga.

Det är resultatet av denna förnyade utredning, som nu föreligger. Av

statsrådsprotokollet framgår, att såväl marinöverdirektören och chefen för

mariningenjörkåren som styrelsen för svenska teknologföreningens avdelning

för skeppsbyggnadskonst, i samråd med vilka den nya utredningen skett,

samt även högskolans myndigheter enhälligt uttalat sig för behovet av två

professurer i skeppsbyggnadsfackämnena. Kungl. Maj:ts förslag innebär,

att de båda speciallärarbefattningarna i hydromekanik och i varvsanläggningar

skulle försvinna, att professuren i skeppsbyggnadslära skulle ändras

till en professur i skeppsteori, omfattande huvudsakligen de hållfasthetstekniska

och konstruktiva delarna av undervisningen, samt att en ny professur

skulle inrättas i skeppsbyggnad, vilken professur skulle på sin lott hava de

hydromekaniska och experimentella delarna av undervisningen. Genom indragningen

av de båda speciallärarbefattningarna skulle förslaget medföra

en årlig kostnadsökning för statsverket av allenast 2,500 kronor.

Motionärerna hava ansett, att lämpligheten att just nu inrätta den föreslagna

nya professuren kan starkt ifrågasättas. De hänvisa i sådant hänseende

till att statsmakterna ännu icke tagit ställning till den ifrågasatta

omdaningen av den högre avdelningen vid Chalmers tekniska institut till

en teknisk högskola. I motionen påpekas, att departementschefen under

punkten 138 i statsrådsprotokollet säger sig icke för närvarande kunna tillstyrka

förslag härom till riksdagen, men att han jämväl uttalat, att frågan

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

om institutets förvandlande till en teknisk högskola sannolikt inom en icke

alltför avlägsen framtid torde böra upptagas till slutligt avgörande. Skulle

statsmakterna, fortsätta motionärerna, besluta att förklara Chalmerska institutets

högre avdelning för högskola, torde frågan om en viss uppdelning

av de olika fackavdelningarna högskolorna emellan komma under omprövning.

Enligt motionärernas mening tala därvid skäl för att, om fackskola

för skeppsbyggnad befinnes behövlig vid endast endera av landets två tekniska

högskolor, denna förlägges till Göteborg.

I detta sammanhang vill utskottet jämväl erinra om att frågan om Chalmers

tekniska instituts omdaning till en teknisk högskola upptagits i två

till utskottet för förberedande behandling hänskjutna likalydande motioner,

väckta den ena inom första kammaren av herr A. C. Lindblad m. fl.

(1:78) och den andra inom andra kammaren av herr E. Lithander in. fl.

(II: 143). I dessa motioner har föreslagits, att riksdagen måtte besluta att

uppföra professorerna vid Chalmerska institutet i samma lönegrad som professorerna

vid tekniska högskolan. Till stöd för detta förslag har anförts

bland annat, att institutet redan nu fyllde de reella kraven på eu teknisk

högskola, varför ur denna synpunkt intet hinder förelåge att nu genomföra

omorganisationen. Enligt motionärernas mening skulle en dylik ombildning

av institutet icke medföra andra anslagskrav än som betingades av likställigheten

i lönehänseende mellan tekniska högskolans och institutets professorer,

för vilket ändamål enligt motionärernas beräkningar erfordrades ytterligare

anslag under åttonde huvudtiteln å 12,480 kronor. Tvärtom kunde man

hava anledning förvänta, att genom en uppdelning av vissa fackavdelningar,

såsom för skeppsbyggnad och arkitektur, för att undvika dubblering vid de

båda läroanstalterna, en besparing i utgifterna för högre teknisk undervisning

i sin helhet skulle kunna ernås.

Då utskottet haft att taga ståndpunkt till Kungl. Maj:ts nu framlagda

förslag till en omläggning av undervisningen vid tekniska högskolans fackavdelning

för skeppsbyggnad, har utskottet icke kunnat undgå att därvid

jämväl taga i betraktande de framkomna önskemålen om det Chalmerska

institutets ombildning till en teknisk högskola och det därmed nära sammanhängande

spörsmålet om denna läroanstalts och tekniska högskolans inbördes

förhållande. Utskottet anser sig visserligen, i saknad av närmare

utredning i ämnet, icke kunna bedöma, huruvida kravet på en omorganisation

av Chalmerska institutet till en högskola kan vara befogat. Men

klart är, att, därest detta krav skulle befinnas välgrundat, spörsmålet om en

fördelning av den högre tekniska utbildningen mellan de två anstalterna,

tekniska högskolan och Chalmers tekniska institut, måste bringas till en

lösning i samband med en eventuell omorganisation av sistnämnda institut.

Sådana förhållandena nu äro ordnade, föreligger otvivelaktigt en dubbelorganisation,

i det att vardera läroanstalten i vissa fack, bland annat skepps
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

73

byggeri, meddelar en högre teknisk undervisning. Huruvida detta även

innebär en överorganisation är icke möjligt att nu avgöra, men utskottet

håller för sannolikt att en allsidig utredning av båda dessa frågor, Chalmerska

institutets ombildning till en teknisk högskola samt detta instituts

och tekniska högskolans inbördes ställning, kan giva uppslag till en mera

praktisk och samtidigt mindre kostsam organisation av den högre tekniska

undervisningen. Utskottet har på dessa grunder ansett sig böra föreslå riksdagen

att hos Kungl. Maj:t anhålla om vidtagande av en sådan utredning,

såsom framgår av punkten 139 här nedan.

Med den ståndpunkt, utskottet sålunda intagit, har utskottet icke ansett

sig kunna förorda det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget om en ändrad

anordning av skeppsbyggeriundervisningen vid tekniska högskolan, enär ett

bifall till detta förslag givetvis skulle innebära ett föregripande av ovanberörda

utredning. I enlighet med denna utskottets uppfattning skulle tills

vidare icke någon omläggning äga rum med avseende å undervisningen vid

tekniska högskolans fackavdelning för skeppsbyggnad och följaktligen ovan

omförmälda i den ordinarie staten för högskolan upptagna anslag till avlöningar

till professorer, nu 409,000 kronor, och till arvoden till speciallärare,

nu 104,500 kronor, för budgetåret 1929/1930 bibehållas oförändrade.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med bifall till herr Hedvalls m. fl.

ovanberörda motion (II: 31), avslå Kungl. Maj:ts förevarande

förslag.

129:o) Kungl. Maj:t har (punkt 128) föreslagit riksdagen att

dels å personalstaten för tekniska högskolan från och med budgetåret

1929/1930 uppföra ytterligare en laboratorievaktmästarbefattning med placering

för innehavaren av denna befattning i lönegraden B 7,

dels och öka det i den nuvarande ordinarie staten för tekniska högskolan

uppförda förslagsanslaget: avlöningar till ordinarie vaktmästare m. fl., nu

70,000 kronor, med 3,300 kronor till 73,300 kronor,

samt förty höja det i riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget till

tekniska högskolan, avlöningar, med 3,300 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 340—344 i statsrådsprotokollet.

Ifrågavarande vaktmästarbefattning är huvudsakligen avsedd för fackavdelningen

för arkitektur, vilken, hittills i avsaknad av särskild laboratorievaktmästare,

måst med anlitande av medel från anslaget till samlingar och

laborationer använda extra hjälp för ändamålet.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

Laboratorievaktmästarbefattning

vid byggnads

tekniska

institutionen.

[128.]

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Stipendier

åt lärare vid

tekniska

högskolan

för utrikes

studieresor.

[129.]

Utskottets

yttrande.

Ökade medel

till samlingar

och laborationer

vid

tekniska högskolan.

[130.]

att riksdagen må

a) å personalstaten för tekniska högskolan från och med

budgetåret 1929/1930 uppföra ytterligare en laboratorievaktmästarbefattning

med placering för innehavaren av denna

befattning i lönegraden B 7,

b) öka det i den nuvarande ordinarie staten för tekniska

högskolan uppförda förslagsanslaget: avlöningar till ordinarie

vaktmästare m. fl., nu 70,000 kronor, med 3,300 kronor

till 73,300 kronor,

samt förty höja det i riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget

till tekniska högskolan, avlöningar, med 3,300

kronor.

Vid bifall härtill kommer det ordinarie förslagsanslaget

till tekniska högskolan, nu 701,300 kronor, att ökas med

3,300 kronor till 704,600 kronor.

130:o) Kungl. Maj:t har (punkt 129) föreslagit riksdagen att i riksstaten

till stipendier åt lärare vid tekniska högskolan för utrikes studieresor uppföra

ett ordinarie reservationsanslag å 7,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 344—346 i statsrådsprotokollet.

I det ordinarie reservationsanslaget till vissa omkostnader för upprätthållande

av tekniska högskolans verksamhet ingick till och med budgetåret

1923/1924 en post å 4,500 kronor till stipendier åt lärare vid högskolan för

utrikes studieresor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag avfördes emellertid

för budgetåret 1924/1925 nämnda post ur staten, då under sagda budgetår

några resestipendier ej ansågos böra utgå, och därefter har för ändamålet

intet anslag blivit beviljat.

Utskottet anser skäligt, att ett ordinäre anslag för ifrågavarande ändamål

ånyo uppföres i riksstaten, men det synes utskottet icke föreligga anledning

att nu upptaga berörda anslag till högre belopp än det, varmed detsamma

senast, d. v. s. för budgetåret 1923/1924, utgick eller 4,500 kronor.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må i riksstaten till stipendier åt lärare vid

tekniska högskolan för utrikes studieresor uppföra ett ordinarie

reservationsanslag å 4,500 kronor.

131:o) Kungl. Maj:t har (punkt 130) föreslagit riksdagen att till beredande

av ökade medel till samlingar och laborationer vid tekniska högskolan för

budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 40,000 kronor, att av Kungl.

Maj:t fördelas på de olika avdelningarna vid högskolan, på sätt Kungl. Maj:t

finner skäligt bestämma.

Utredningen återfinnes å sid. 346—348 i statsrådsprotokollet.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

75

Anslaget utgår för innevarande budgetår med ett belopp av 41,000 kronor.

Av det nu äskade beloppet avses 2,000 kronor till förstärkning av

anslaget till institutionen för flygteknik. Genom inrättande av en ordinarie

vaktmästarbefattning vid fackskolan för arkitektur, varom utskottet hemställt

under punkt 129 här ovan, kommer å andra sidan anslaget att erhålla

minskad belastning.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till beredande av ökade medel till samlingar

och laborationer vid tekniska högskolan för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra anslag av 40,000 kronor, att

av Kungl. Maj:t fördelas på de olika avdelningarna vid högskolan,

på sätt Kungl. Maj:t finner skäligt bestämma.

132:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 131) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till beredande av ökade medel för tekniska

högskolan till uppvärmning, belysning och diverse utgifter

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 25,000

kronor.

133:o) I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 132) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till nyanskaffning av apparater och instrument

för de till vissa institutioner vid tekniska högskolan

hörande laboratorierna anvisa för budgetåret 1929/1930 ett

extra reservationsanslag av 20,000 kronor, att fördelas på sätt

Kungl. Majd finner skäligt bestämma.

134:o) I enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt 133) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till komplettering av tekniska högskolans

bibliotek för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag

av 10,000 kronor.

135:o) Kungl. Majd har (punkt 134) föreslagit riksdagen att till fullbordande

i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet företedda ritningar av

en biblioteksbyggnad för tekniska högskolan för en beräknad kostnad, in
-

Ökade medel

till uppvärmning,

belysning

och

diverse utgifter

vid

tekniska högskolan.

[131.]

Nyanskaffning

till institutionernas

vid tekniska

högskolan

laboratorier.

[132.]

Komplettering

av tekniska

högskolans

bibliotek.

[133.]

Uppförande

av biblioteks

byggnad för

tekniska

högskolan.

[134.]

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

klusive inredning och möblering, av högst 513,000 kronor för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 263,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 352—353 i statsrådsprotokollet.

För ändamålet utgår för innevarande budgetår ett anslag av 250,000

kronor av det till 513,000 kronor beräknade totalbeloppet av byggnadskostnaden.

För att möjliggöra färdigställandet av biblioteksbyggnaden inom

avsedd tid beräknas nu återstoden av sistnämnda belopp eller 263,000 kronor

vara erforderligt för nästkommande budgetår, under vilket byggnadsarbetet

planeras bliva slutfört.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till fullbordande i huvudsaklig överensstämmelse

med i ärendet företedda ritningar av en biblioteksbyggnad

för tekniska högskolan för en beräknad kostnad,

inklusive inredning och möblering, av högst 513,000

kronor för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag

av 263,000 kronor.

Överflyttning

av tekniska

högskolans

bibliotek

till den nya

biblioteksbyggnaden

vid Valhalla
vägen.

1135.]

Inredning

och utrustning

av de

för den fysiska

institutionen

avsedda

lokalerna

i tekniska

högskolans

byggnad

vid

Valhallavägen

m. m.

[136.]

136:o) Kungl. Maj:t har (punkt 135) föreslagit riksdagen att till bestridande

av kostnaderna för överflyttning av tekniska högskolans bibliotek

till den nya bibloteksbyggnaden vid Valhallavägen för budgetåret 1929/1930

anvisa ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 353—355 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till bestridande av kostnaderna för överflyttning

av tekniska högskolans bibliotek till den nya biblioteksbyggnaden

vid Valhallavägen för budgetåret 1929/

1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.

137:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 136) föreslagit riksdagen angående

anslag till inredning och utrustning av de för den fysiska institutionen

vid tekniska högskolan avsedda lokalerna i högskolans byggnad vid

Valhallavägen in. m. kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva

utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

77

L38:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 137) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till reparation av tekniska högskolans modellsamling

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag

av 2,000 kronor.

139:o) Kungl. Maj:t har (punkt 138) föreslagit riksdagen att i riksstaten

för budgetåret 1929/1930 uppföra det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar

vid Chalmers tekniska institut med oförändrat belopp, 270,500

kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 357—358 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr A. C. Lindblad

m. fl. (I: 78) och den andra inom andra kammaren av herr E. Lithander

m. fl. (II: 143) i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta att

uppföra professorerna vid Chalmerska institutet i samma lönegrad som professorerna

vid tekniska högskolan, medförande ett ytterligare anslag under

åttonde huvudtiteln å 12,480 kronor.

Av vad utskottet ovan under punkt 128 anfört, framgår, att utskottet

icke anser sig kunna förorda bifall till de väckta motionerna, men att

utskottet å andra sidan finner önskvärt, att en allsidig utredning verkställes

såväl rörande frågan om Chalmers tekniska instituts omorganisation till en

teknisk högskola som ock rörande spörsmålet om tekniska högskolans och

nämnda instituts inbördes ställning. Det torde böra ankomma på Kungl.

Maj:t att, på sätt Kungl. Maj:t finner lämpligt, företaga denna utredning

samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen må föranleda.

Vid nu anförda förhållanden har utskottet intet att erinra mot Kungl.

Maj:ts föreliggande förslag.

Under åberopande härav samt under hänvisning till vad utskottet anfört

under ovannämnda punkt 128 hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i riksstaten för

budgetåret 1929/1930 uppföra det ordinarie förslagsanslaget

till avlöningar vid Chalmers tekniska institut med oförändrat

belopp, 270,500 kronor,

b) i anledning av herrar Lindblads m. fl. och Lithanders

m. fl. ovanberörda motioner (I: 78 och II: 143) i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte verkställa

utredning angående frågan om Chalmers tekniska instituts

omorganisation till en teknisk högskola samt angående den

Reparation

av tekniska

högskolans

modellsamling.

[137.]

Förslagsanslaget

till

avlöningar

vid Chalmers

tekniska

institut.

Institutet.

[138.]

Utskottets

yttrande.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Vissa anslag

till Chalmers

tekniska

institut.

Avlöningsförbättring

m. in. åt

innehavarna

av de på

övergångsstat

för institutet

uppförda

befattningarna.

[139.]

Utskottets

yttrande.

nuvarande tekniska högskolans och nämnda instituts inbördes

ställning ävensom för riksdagen framlägga det förslag,

vartill utredningen må föranleda.

140:o) Kungl. Maj:t har (punkt 139) föreslagit riksdagen, att för budgetåret

1929/1930 anvisa

dels till avlöningsförbättring m. m. åt innehavarna av de å övergångsstat

för Chalmers tekniska institut uppförda befattningarna ett extra anslag av

3,300 kronor,

dels till beredande av ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse

utgifter vid Chalmers tekniska institut ett extra anslag av 14,000 kronor,

dels till beredande av ökade medel till bibliotek, samlingar och laboratorier

vid Chalmers tekniska institut ett extra anslag av 8,000 kronor,

dels ock till ritningar m. m. för en nybyggnad för byggnadsteknik vid

Chalmers tekniska institut ett extra reservationsanslag av 9,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 359—362 i statsrådsprotokollet.

Anslaget till avlöningsförbättring m. in. åt innehavarna av de å övergångsstat

för institutet uppförda befattningarna är föreslaget att utgå med samma

belopp, med vilket anslaget anvisats å riksstaten för innevarande budgetår.

Sammalunda är förhållandet med anslaget till beredande av ökade medel

till bibliotek, samlingar och laboratorier.

Till beredande av ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse

utgifter utgår för budgetåret 1928/1929 ett extra anslag av 12,000 kronor.

Mot vad Kungl. Maj:t i nu berörda avseenden föreslagit har utskottet

icke något att erinra.

Vad åter angår det föreslagna anslaget till ritningar m. m. för en nybyggnad

för byggnadsteknik vid institutet, har utskottet visserligen uppmärksammat,

att i avtalet mellan Göteborgs stad och Kungl. Maj:t och Kronan

angående upplåtande av mark för institutets nya byggnader stadgats, att

byggnader för högre avdelningen vid institutet eller en densamma ersättande

högre teknisk läroanstalt skulle vara uppförda inom femton år, räknat från

och med den 1 januari 1920, vid äventyr att Kronan eljest finge till staden

utan ersättning återlämna den mark, som icke redan tagits i anspråk för

uppförda byggnader eller erfordrades för att dessa skulle kunna fylla sin

uppgift. Emellertid anser utskottet icke lämpligt, att, innan resultatet av

den utredning rörande institutets omorganisation till en teknisk högskola

föreligger, varom utskottet gjort hemställan under punkt 139 här ovan,

igångsätta förberedande åtgärder för institutets fortsatta utbyggande. Utskottet

förutsätter att, därest till följd av nu berörda förhållanden ovan

angivna tidsgräns i avtalet mellan Göteborgs stad och Kronan skulle behöva

överskridas, staden icke skall befinnas ovillig att medgiva erforderlig förlängning

av respittiden. På grund av vad sålunda anförts har utskottet

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

79

ansett något anslag till ritningar m. in. för omförmälda nybyggnad icke

böra beviljas för budgetåret 1929/1930.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

I. för budgetåret 1929/1930 anvisa

a) till avlöningsförbättring m. m. åt innehavarna av de

å övergångsstat för Chalmers tekniska institut uppförda befattningarna

ett extra anslag av 3,300 kronor,

b) till beredande av ökade medel till uppvärmning, belysning

och diverse utgifter vid Chalmers tekniska institut ett

extra anslag av 14,000 kronor,

c) till beredande av ökade medel till bibliotek, samlingar

och laboratorier vid Chalmers tekniska institut ett extra

anslag av 8,000 kronor;

II. avslå Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser anvisande

för budgetåret 1929/1930 av anslag till ritningar m. m. för

en nybyggnad för byggnadsteknik vid Chalmers tekniska

institut.

Skolöverstyrelsen.

Skolöverstyrelsen.

[140.]

Den av Kungl. Maj:t den 20 maj 1927 fastställda staten för överstyrelsen

upptager bland annat ett anslag under rubriken Övergångsstat å 1,900

kronor. Detta anslag är avsett att utgå till överdirektören A. W. Falk

utöver honom tillkommande avlöning såsom ledamot och avdelningschef å

läroverksavdelningen. Kungl. Maj:t har nu den 21 december 1928 beviljat

överdirektören Falk avsked vid uppnådd pensionsålder. Härmed bortfaller

behovet av förenämnda anslag å 1,900 kronor, vadan ifrågavarande ordinarie

förslagsanslag kan sänkas till 536,100 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må — med uteslutande ur staten för skolöverstyrelsen

av den däri uppförda anslagsposten Övergångsstat

å 1,900 kronor — minska det ordinarie förslagsanslaget

till skolöverstyrelsen, nu 538,000 kronor, med 1,900

kronor till 536,100 kronor.

141:o) Kungl. Maj:t har (punkt 140) föreslagit riksdagen att — med uteslutande

ur staten för skolöverstyrelsen av den däri uppförda anslagsposten

Övergångsstat å 1,900 kronor — minska det ordinarie förslagsanslaget till

skolöverstyrelsen, nu 538,000 kronor, med 1,900 kronor till 536,100 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 363—364 i statsrådsprotokollet.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Inspektion

och sakkunniga

biträden.

[141.]

Byggnadssakkunnigt

biträde hos

skolöverstyrelsen.

[142.)

142:o) Kungl. Maj:t har (punkt 141) föreslagit riksdagen, att för inspektion

och sakkunniga biträden hos skolöverstyrelsen anvisa för budgetåret 1929/

1930 ett extra anslag av 10,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 364—366 i statsrådsprotokollet.

Det äskade anslagsbeloppet är detsamma som utgår för löpande budgetår.

I anslaget ingår en post å 4,000 kronor till anlitande av juridiskt-administrativ

sakkunskap. Denna post har hittills icke visat sig behövlig mer än

till en relativt ringa del, under det att, enligt vad departementschefen framhåller,

tillgängliga medel till ersättning åt pedagogiskt sakkunniga endast

med svårighet räckt till. Departementschefen anser därför, att överstyrelsen

bör erhålla rätt att, därest omständigheterna sådant påkalla och medgiva,

till ersättning åt sakkunniga biträden i allmänhet taga i anspråk jämväl

berörda anslagspost. Härom skulle Kungl. Maj:t hava att fatta beslut.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må för inspektion och sakkunniga biträden

hos skolöverstyrelsen anvisa för budgetåret 1929/1930 ett

extra anslag av 10,500 kronor.

143:o) Kungl. Maj:t har (punkt 142) föreslagit riksdagen att till arvode åt

ett byggnadssakkunnigt biträde hos skolöverstyrelsen anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra anslag av 6,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 366—368 i statsrådsprotokollet.

Ifrågavarande anslag, som från och med år 1918 varit upptaget i riksstaten,

utgick till år 1922 med 3,500 kronor men höjdes, i samband med

den år 1921 genomförda löneregleringen för den civila statsförvaltningen

och den därav föranledda sänkningen av befattningshavarnas dyrtidstillägg)

i enlighet med de principer, som då tilllämpades i fråga om reglering av

avlöningen till extra personal, från och med år 1922 till 4,800 kronor, motsvarande

en reglering uppåt av arvodet vid befattningen med omkring 33

procent. Med sistnämnda belopp är anslaget upptaget i riksstaten jämväl

för budgetåret 1928/1929.

Departementschefen har framhållit, att det arbete, som utfördes av ifrågavarande

befattningshavare, vore för skolväsendets utveckling av stor betydelse.

Genom den granskning, han underkastade alla till skolöverstyrelsen inkommande

byggnadsförslag, hade i mångtaliga fall kunnat vinnas en rationell

och kostnadsbesparande lösning av skolbyggnadsfrågorna. Under årens lopp

hade biträdets arbete alltmera ökats, vilket i synnerhet hade sin orsak i

statsmakternas utvidgade understödsverksamhet med avseende å skolanläggningar

i Norrland. Det arbete, som numera ålåge nämnde befattnings
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

81

havare, syntes departementschefen emellertid icke skäligen ersatt med det

nu utgående arvodesbeloppet, 4,800 kronor, varför departementschefen anslöte

sig till ett av skolöverstyrelsen framställt förslag om eu höjning av

arvodet till 6,000 kronor.

Då det synes utskottet ådagalagt, att en ökning av det byggnadssakkunniga

biträdets arbetsbörda under årens lopp inträtt, och det med visshet kan

förutsättas, att till följd av den statliga understödsverksamheten för skolbyggnader

i Norrland ävensom genom av 1927 års skolreform föranledda

byggnadsfrågor biträdets arbetsuppgifter ytterligare komma att tillväxa, har

utskottet funnit den föreslagna arvodesförhöjningen befogad och får därför

hemställa,

att riksdagen må till arvode åt ett byggnadssakkunnigt

biträde hos skolöverstyrelsen anvisa för budgetåret 1929/

1930 ett extra anslag av 6,000 kronor.

144:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 143) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för bestridande av expeditionsvaktsgöromål

hos skolöverstyrelsen anvisa för budgetåret 1929/1930 ett

extra anslag av 1,800 kronor.

145:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 144) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till tryckning av undervisningsstatistik anvisa

för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag

av 8,000 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser,

Kungl. Maj:t kan finna skäl meddela.

De allmänna läroverken m. m.

146:o) Kungl. Maj:t har (punkt 145) föreslagit riksdagen att för upprättande

vid högre lärarinneseminariet av en ny ordinarie ämneslärarinnebefattning

samt för ombildning av en biträdande ämneslärarinnebefattning

vid seminariet till en övningsskollärarbefattning höja det ordinarie anslaget

till högre lärarinneseminariet, nu 138,285 kronor, med 3,800 kronor till

142,085 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 371—372 i statsrådsprotokollet.

Förslaget om inrättande från och med budgetåret 1929/1930 av ytterligare

en ämneslärarinnetjänst vid seminariet står i överensstämmelse med 1927

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 8 häft. (Nr 8.) 6

Utskottets

yttrande.

Bestridande

av expeditionsvaktsgöromål

hos

skolöverstyrelsen.

[143.]

Tryckning av

undervisningsstatistik

m. m.

[144.]

Högre

lärarinne
seminariet.

[145.]

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

års skolbeslut. Inrättandet av ifrågavarande tjänst föranleder en höjning

av det ordinarie anslaget till seminariet med 3,200 kronor. Därjämte skulle

enligt Kungl. Maj:ts förslag den biträdande ämneslärarinnebefattning vid

seminariet, som nu är vakant, ombildas till en övningsskollärartjänst med

de avlönings- och pensionsförmåner, som enligt Kungl. Maj:ts kungörelse

den 29 juni 1928 (nr 263) tillkomma innehavare av dylik befattning. För

ombildningensTmöjliggörande föreslås nu, att ifrågavarande ordinarie anslag

ökas med ett belopp, som motsvarar skillnaden mellan avlöningen för en

manlig övningsskollärare i första avlöningsgraden, 3,400 kronor, och för en

biträdande ämneslärarinna i samma avlöningsgrad, 2,800 kronor, d. v. s.

med 600 kronor.

Utskottet, som icke bar något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må för upprättande vid högre lärarinneseminariet

av en ny ordinarie ämneslärarinnebefattning samt

för ombildning av en biträdande ämneslärarinnebefattning

vid seminariet till en övningsskollärarbefattning höja det

ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet, nu 138,285

kronor, med 3,800 kronor till 142,085 kronor.

Diverse be- 147:o) Kungl. Maj:t har (punkt 146) föreslagit riksdagen att

h°ärarinnere (^s me(^g''va> vaktmästaren samt eldaren vid högre lärarinneseminariet

seminariet, må för tiden 1 juli 1929—30 juni 1930 komma i åtnjutande av tillfällig

[146.] löneförbättring till belopp av 400 kronor för vaktmästaren och 250 kronor

för eldaren;

dels ock till diverse behov vid högre lärarinneseminariet anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra anslag av 56,760 kronor.

Utredningen återfinnes å sid 373—375 i statsrådsprotokollet.

Ifrågavarande anslag utgår för innevarande budgetår med ett belopp av

53,860 kronor. Beträffande tillfällig löneförbättring för vaktmästaren och

eldaren är jämväl för innevarande budgetår enahanda medgivande lämnat,

som nu begäres.

Ökningen av anslaget, tillhopa 2,900 kronor, är att hänföra till dels

posten till förhyrande av lokaler för normalskolans lägsta klasser, vilken

post i beräkningen ökats från 7,000 till 7,400 kronor, dels posten till förhyrande

av lokaler för högre lärarinneseminariet och normalskolan för flickor,

vilken ökats från 6,000 till 6,500 kronor, dels ock posten till expenser för

högre lärarinneseminariet och normalskolan för flickor, vilken sistnämnda

post med hänsyn till normalskolans successiva utvidgning måst ökas från

11,000 till 13,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

83

att riksdagen må

a) medgiva, att vaktmästaren samt eldaren vid högre lärarinneseminariet

må för tiden 1 juli 1929—30 juni 1930

komma i åtnjutande av tillfällig löneförbättring till belopp

av 400 kronor för vaktmästaren och 250 kronor för eldaren;

b) till diverse behov vid högre lärarinneseminariet anvisa

för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 56,760 kronor.

148:o) Kungl. Maj:t har (punkt 147) föreslagit riksdagen anvisa dels till

arvoden åt extra lärare, timlärare och vikarier vid högre lärarinneseminariet

ett extra anslag av 36,450 kronor, dels ock till täckande av brist i motsvarande

anslag för budgetåret 1927/1928 ett extra anslag av 480 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 375—376 i statsrådsprotokollet.

Förstnämnda anslag utgjorde för budgetåret 1927/1928 35,260 kronor och

utgår för budgetåret 1928/1929 med ett belopp av 34,300 kronor. Den

äskade höjningen av anslaget är föranledd av den med normalskolan förenade

realskollinjens utvidgning under budgetåret 1929/1930 med ännu en

årsklass.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1929/1930 anvisa

a) till arvoden åt extra lärare, timlärare oeh vikarier vid

högre lärarinneseminariet ett extra anslag av 36,450 kronor

b) till täckande av brist i motsvarande anslag för budgetåret

1927/1928 ett extra anslag av 480 kronor.

149:o) Kungl. Maj:t har (punkt 148) föreslagit riksdagen att

ej mindre besluta,

dels att vid varje samläroverk skall i den ordning, Kungl. Maj:t bestämmer,

förordnas en särskild sakkunnig med uppgift att tillhandagå rektor

vid uppsikten av de kvinnliga, respektive de manliga lärjungarna, dock att

vid statens förutvarande samskolor särskild sakkunnig icke skall förordnas,

förrän vederbörande första lärarinnebefattning blivit ledig;

dds att vid högre flickläroverk, där rektorsbefattningen har manlig innehavare,

skall likaledes i den ordning, Kungl. Maj:t bestämmer, förordnas

en särskild kvinnlig sakkunnig;

dels att första lärarinnebefattningen vid envar av statens förutvarande

samskolor skall vid nuvarande innehavarens avgång från tjänsten ombildas

till ämneslärarinnebefattning;

dels ock att särskild sakkunnig vid samläroverk och högre flickläroverk må

åtnjuta, utöver eljest utgående avlöningsförmåner, ett särskilt arvode av

500 kronor;

Arvoden åt

extra lärare,

timlärare och

vikarier

vid högre

lärarinneseminariet.

[147.]

Nya ordinarie

lärartjänster

vid de allmänna

läroverken

m. m.

[148.]

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

än även för inrättande av nya ordinarie ämneslärartjänster vid de allmänna

läroverken med den fördelning, som av Kungl. Maj:t bestämmes,

samt för ombildning av de i det föregående omförmälda övningslärarbefattningarna

vid samma läroverk m. m. höja det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken med 420,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 377—387 i statsrådsprotokollet.

Kungl. Maj:ts förslag innebär till en början en omläggning av första lärarinneinstitutionen.

Enligt 1905 års läroverksstadga skulle en första lärarinnebefattning finnas

inrättad vid varje samskola och skulle dylik befattning kungöras ledig utan

angivande av bestämda läroämnen. Beträffande avlöning åt första lärarinna

vid samskola föreskrevs genom kungörelsen den 22 juli 1918 (nr 660), att

hon ägde åtnjuta, utöver avlöningen såsom ordinarie ämneslärarinna, arvode

å 500 kronor. Enligt § 11 mom. 2 i kungörelsen den 16 juli 1919 (nr

267) skall en tredjedel av detta arvode anses motsvara tjänstgöringspenningar

och under tid, då befattningshavaren åtnjuter tjänstledighet, med

vederbörligt belopp uppbäras av vikarien utöver denne enligt övriga bestämmelser

tillkommande vikariearvode.

Vid den år 1927 beslutade omorganisationen av det högre skolväsendet

förutsattes, att första lärarinnor komme att förordnas vid alla läroverk, som

skulle ombildas till samläroverk. Riksdagen uttalade sig i sin skrivelse nr

262 (sid. 170) angående de avlöningsförmåner, vilka skulle under ombildningstiden

tillkomma den lärarinna vid de från kommunala mellanskolor

ombildade sa mrealskolorna, som förordnades till första lärarinna. Därvid

anförde riksdagen, att bestämmelser om ifrågavarande avlöningsförmåner

borde formligen fastställas av riksdagen. Riksdagsskrivelsen innehåller omedelbart

därefter: »Vad ovan anförts torde ock böra tillämpas beträffande

första lärarinnor vid de realskolor och högre allmänna läroverk, som riksdagen

beslutat skola ombildas till samläroverk».

Emellertid fattade riksdagen intet uttryckligt beslut angående avlöning åt

första lärarinna vid högre samläroverk. Riksdagen beslöt nämligen enligt

förenämnda skrivelse i avseende å första lärarinnas avlöning allenast följande:

»Första lärarinna vid samrealskola under ombildning från realskola eller

kommunal mellanskola skall, utöver avlöning som lärarinna, åtnjuta för år

räknat arvode av under första läsåret av ombildningen 200 kronor, under

andra läsåret 300 kronor, under tredje läsåret 400 kronor samt från och

med fjärde läsåret 500 kronor».

I anslutning härtill har Kungl. Maj:t utfärdat föreskrifter dels genom

kungörelse den 22 december 1927 (nr 496) i fråga om arvode åt första

lärarinna vid samrealskola, som står under ombildning från kommunal

mellanskola, dels genom kungörelse den 29 juni 1928 (nr 271) rörande

arvode åt sådan lärarinna vid allmänt läroverk, som står under ombildning

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

85

från realskola för gossar till samrealskola, dels ock genom kungörelse den

29 juni 1928 (nr 262) beträffande arvode åt första lärarinna vid färdigbildad

samrealskola.

Första lärarinnor finnas emellertid för närvarande endast vid de förutvarande

sainskolorna och, enligt i nyssnämnda kungörelse den 22 december

1927 givna bestämmelser, vid de samrealskolor, som stå under ombildning

från kommunala mellanskolor. Beträffande övriga samläroverk

hava provisoriska föreskrifter meddelats genom Kungl. Maj:ts beslut den

24 augusti 1928, enligt vilket skolöverstyrelsen bemyndigats att tills vidare

vid samläroverk, där första lärarinna icke finnes, efter förslag av vederbörande

rektor förordna för ändamålet lämplig kvinnlig lärare vid läroverket

att taga den särskilda befattning med de kvinnliga lärjungarna,

som enligt gällande bestämmelser tillkommer första lärarinna vid samskola,

med rätt för sålunda förordnad kvinnlig lärare att för uppdragets fullgörande

åtnjuta arvode enligt de grunder, som finnas föreskrivna i nyssberörda

kungörelse den 29 juni 1928. Sedermera har i punkten 12 av övergångsbestämmelserna

till läroverksstadgan den 24 september 1928 föreskrivits,

att beträffande samrealskola, högre samläroverk eller högre flickläroverk,

där rektor är manlig och där arvode åt första lärarinna ej utgår,

skolöverstyrelsen äger att på förslag av rektor utse lämplig lärarinna vid

läroverket att tills vidare, med den undervisningsskyldighet, som enligt

nämnda stadga åligger första lärarinna, gå rektor tillhanda med uppsikten

över de kvinnliga lärjungarna.

Kungl. Maj:ts förslag till ändring beträffande ifrågavarande befattningar

innebär nu, att första lärarinna skulle finnas endast vid samläroverk, där

rektor är manlig, att vid samläroverk med kvinnlig rektor skulle finnas

manlig förste lärare, att emellertid benämningen första lärarinna respektive

förste lärare skulle utbytas mot benämningen kvinnlig respektive manlig

sakkunnig, att sakkunnig skulle av överstyrelsen förordnas för en tid av

högst fem år i sänder samt att till sakkunnig skulle utgå, utöver honom

eller henne eljest tillkommande löneförmåner, ett särskilt arvode av 500

kronor, som icke skulle uppdelas i lön och tjänstgöringspenningar utan i sin

helhet betraktas såsom tjänstgöringspenningar.

Av skolöverstyrelsen, på vars hemställan i ämnet Kungl. Maj:ts förslag

grundar sig, har framhållits, att första lärarinna vid samläroverk är behövlig

endast under förutsättning att rektorsbefattningens innehavare är man,

och att, om läroverket har kvinnlig rektor, givetvis samma skäl, som föranlett

inrättandet vid samskolorna av första lärarinnebefattningar, tala för att

en manlig förste lärare förordnas att såsom biträde åt rektor utöva uppsikt

över de manliga lärjungarna och i avseende å dem gå rektor tillhanda

med råd och upplysningar. Beteckningen förste lärare respektive första

lärarinna anses emellertid ej lämplig för eu sådan befattning och ej motsvarande

de skyldigheter och den ställning, som en sådan befattningshavare

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

skulle hava. Den anses därför böra ersättas med benämningen sakkunnig,

som tidigare kommit till användning vid de gymnasier, som upplåtits för

kvinnliga lärjungar. Sakkunniguppdraget bör enligt överstyrelsens mening

icke, såsom för närvarande är fallet med första lärarinnebefattningarna, ovillkorligen

vara bundet till ämneslärartjänst och särskilt ledigförklaras, utan till

sakkunnig skulle av överstyrelsen kunna förordnas därtill lämplig innehavare

av ordinarie lärartjänst vid läroverket, alltså jämväl lärare eller lärarinna

i övningsämne, eller, om till följd av särskilda förhållanden i något

fall detta kunde befinnas mindre lämpligt, för kortare tid annan man respektive

kvinna.

Det föreslagna arvodesbeloppet, 500 kronor, är detsamma, som hittills

utgått vid samskolorna. Överstyrelsen har berört frågan, huruvida detta

arvode möjligen borde bestämmas till högre belopp vid högre samläroverk

än vid samrealskola, och förklarat sig hava för avsikt att efter vunnen erfarenhet

från de ombildade läroverken föreslå en reglering av arvodena.

Vad sålunda föreslagits rörande särskild sakkunnig skulle äga tillämpning

även beträffande de högre flickläroverk, där rektor är man. Vid dessa läroverk

skulle kvinnlig sakkunnig förordnas.

Det nu föreslagna ordnandet av första lärarinnefrågan medför i och för

sig ingen kostnadsökning, då de särskilda sakkunnigas arvoden icke skulle

komma att överstiga vad som eljest beräknats till arvoden åt första lärarinnor.

Den begärda ökningen av reservationsanslaget till de allmänna läroverken

med 420,000 kronor har beräknats på följande sätt.

För budgetåret 1929/1930 anses följande nya tjänster behövliga: 8 rektorstjänster,

11 lektorstjänster, 31 adjunktstjänster (därav 15 vid de äldre läroverken

och 16 vid förstatligade kommunala mellanskolor) samt 49 ämneslärarinnetjänster

(därav 32 respektive 17 vid nyssnämnda båda slag av skolor),

alltså sammanlagt 99 tjänster. På läroverkens stater finnas för närvarande

uppförda 98 rektorstjänster, 298 lektorstjänster, 826 adjunktstjänster och 94

ämneslärarinnetjänster, tillhopa 1,316 tjänster. Om härtill läggas för de

högre flickläroverken avsedda 4 rektorstjänster, 7 lektorstjänster och 4 ämneslärarinnetjänster,

vilka icke under budgetåret 1928/1929 tagits i anspråk,

skulle sammanlagda antalet tjänster under budgetåret 1929/1930 komma att

uppgå till (110 + 316 + 857 + 147 =) 1,430.

Av 1927 års riksdag beräknades antalet erforderliga ordinarie befattningar

vid de allmänna läroverken under budgetåret 1929/1930 till 1,449. Minskningen

till 1,430 beror huvudsakligen därpå, att vid de högre flickskolorna

inga nya tjänster erfordras utöver dem, för vilka medel redan tidigare beviljats.

Departementschefen finner beräkningen väl överensstämma med de grunder,

som i detta hänseende godkänts av 1927 och 1928 års riksdagar. För

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 87

inrättande av ifrågakomua 99 nya tjänster ävensom för bestridande av den

fortskridande ökningen av arvodena åt rektorer och första lärarinnor (särskilda

sakkunniga) vid vissa under ombildniug varande läroanstalter skulle

enligt en av överstyrelsen gjord, av departementschefen utan anmärkning

lämnad uppskattning erfordras sammanlagt 391,300 kronor.

Härutöver skulle erfordras ytterligare ett belopp av 9,400 kronor för genomförande

av ett av överstyrelsen framlagt och av departementschefen

biträtt förslag, att övningslärarbefåttningarna vid de realskolor, som enligt

omorganisationsplanen skola ombildas till högre allmänna läroverk, måtte

från och med det läsår, under vilket den sammanlagda undervisningstiden

för vederbörande uppginge till minst det antal veckotimmar, som är fastställt

för motsvarande lärare vid högre allmänt läroverk, ombildas till övningslärarbefattniugar

vid sådant läroverk.

Sammanlagda merkostnaderna för budgetåret 1929/1930 skulle alltså utgöra

400,700 kronor. Emellertid finner departementschefen en ytterligare

höjning av reservationsanslaget erforderlig och detta av följande skäl.

Med hänsyn till förefintliga besparingar å anslaget beslöt 1928 års riksdag

att för inrättande av nya ordinarie ämneslärartjänster höja reservationsanslaget

med endast 275,000 kronor i stället för med 424,750 kronor, till vilket

sistnämnda belopp de verkliga kostnaderna för de då avsedda tjänsterna

beräknats. Skillnadsbeloppet, 149,750 kronor, jämte förenämnda summa av

400,700 kronor, tillhopa 550,450 kronor, erfordras — framhåller departementschefen

— för att uppbringa det i riksstaten upptagna reservationsanslaget

till sådan storlek, att det, med bortseende från vad som avsetts för

andra ändamål, skulle motsvara de för budgetåret 1929/1930 för ordinarie

lärare beräknade utgifter, som äro av beskaffenhet att böra bestridas från

detta anslag. Emellertid kan för budgetåret 1928/1929 en besparing av

81,800 kronor väntas uppkomma, därigenom att under detta budgetår 4

rektors-, 7 lektors- samt 4 ämneslärarinnetjänster, vilka alla beräknats för

de högre flickläroverken, icke torde komma att disponeras. Vidare förelåg

den 30 juni 1928 å anslaget en reservation av 262,815 kronor 39 öre Visserligen

kommer en del av dessa besparingar att tagas i anspråk genom

den förut nämnda nedsättningen av anslaget med 149,750 kronor, men departementschefen

räknar med att icke förty besparingarna vid slutet av

budgetåret 1928/1929 komma att uppgå till så stort belopp, att det kan

anses befogat att anlita en del därav till lättande av budgeten för budgetåret

1929/1930. Med hänsyn härtill föreslås, att anslagsökningen begränsas

till 420,000 kronor.

Mot de föreslagna förändringarna med avseende å första lärarinneinstitutionen

har utskottet icke funnit anledning till erinran i vidare mån än att

benämningen »sakkunnig» synes utskottet näppeligen utgöra någon lämplig

beteckning å ifrågavarande funktionärer. Utskottet anser visserligen, att

Utskottets

yttrande.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

benämningen första lärarinna ej bör bibehållas, men vill ifrågasätta, huruvida

överhuvudtaget något namn, som särskilt markerar ifrågavarande uppdrag,

är erforderligt. Skulle så vara fallet, synes benämningen »tillsyningslärare»

respektive »tillsyningslärarinna» vara att föredraga, varvid man torde

kunna bortse från de fall, då, såsom överstyrelsen jämväl ifrågasatt, annan

än lärare vid läroverket skulle erhålla uppdraget. En sådan anordning torde

nämligen icke kunna tänkas ifrågakomma annat än rent undantagsvis och

endast på kortare tid. I anledning av vad departementschefen anfört beträffande

en ifrågasatt reglering av arvodena för berörda uppdrag, vill utskottet

såsom sin mening framhålla, att en dylik reglering ej synes böra

åsyfta en höjning beträffande vissa typer av läroverk utan fasthellre avse

en jämkning nedåt av arvodena vid läroverk, där de med uppdraget förbundna

åliggandena kunna anses mindre krävande. Utskottet är nämligen

av den uppfattningen, att de hittills utgående arvodesbeloppen å 500 kronor

måste anses väl högt tilltagna med hänsyn till den särskilda arbetsbörda,

som kan ifrågakomma för bemälda befattningshavare.

Vad som föreslagits beträffande ombildning av övningslärarbefattningarna

vid vissa under ombildning varande realskolor föranleder ingen erinran från

utskottets sida.

Däremot kan utskottet icke finna den av Kungl. Maj:t föreslagna anslagsökningen

i dess helhet behövlig. Förefintliga och eventuellt blivande besparingar

å anslaget synas utskottet kunna beräknas till så betydande belopp,

att en höjning av anslaget med 400,000 kronor förefaller utskottet

fullt tillräcklig.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

I. besluta,

a) att vid varje samläroverk samt vid högre flickläroverk,

där rektor är man, skall i den ordning, Kungl. Maj:t bestämmer,

förordnas särskild person med uppgift att tillhandagå

rektor vid uppsikten över de manliga respektive

de kvinnliga lärjungarna, dock att vid statens förutvarande

samskolor sådant förordnande icke må meddelas, förrän

vederbörande första lärarinnebefattning blivit ledig,

b) att första lärarinnebefattningen vid envar av statens

förutvarande samskolor skall vid nuvarande innehavares

avgång från tjänsten ombildas till ämneslärarinnebefattning,

c) att den, som erhåller sådant förordnande, som under

a) sägs, må i ersättning för uppdraget åtnjuta, utöver eljest

utgående avlöningsförmåner, ett särskilt arvode av 500

kronor;

II. för inrättande av nya ordinarie ämneslärartjänster

vid de allmänna läroverken med den fördelning, som av

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

89

Kungl. Maj:t bestämmes, samt för ombildning av de i det föregående

omförmälda övningslärarbcfattningarna vid samma

läroverk m. m. höja det ordinarie reservationsanslaget till

de allmänna läroverken med 400,000 kronor.

150:o) Kungl. Maj:t har (punkt 149) föreslagit riksdagen att höja den i

det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående posten:

praktisk utbildning av blivande lärare vid de allmänna läroverken, nu 75,800

kronor, med 300 kronor till 76,100 kronor.

I det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingår en

anslagspost till praktisk utbildning av blivande lärare vid de allmänna läroverken.

Denna anslagspost bestämdes av 1928 års riksdag till 75,800 kronor,

av vilket belopp 45,300 kronor avsetts till bestridande av det särskilda arvode

å 300 kronor, som enligt gällande avlöningsbestämmelser tillkommer envar av

de ordinarie ämneslärarna vid de s. k. gamla provårsläroverken, nämligen

högre latinläroverket å Norrmalm, högre allmänna läroverket å Södermalm

och högre realläroverket å Norrmalm, alla i Stockholm, samt högre allmänna

läroverken i Uppsala och Lund.

Sedan Kungl. Maj:t numera föreskrivit, att en adjunktstjänst vid högre

allmänna läroverket i Luleå skall från och med den 1 september 1928 överflyttas

till högre allmänna läroverket i Uppsala, påkallas härav den föreslagna

höjningen av nu ifrågavarande anslagspost.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må höja den i det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken ingående posten: praktisk

utbildning av blivande lärare vid de allmänna läroverken,

nu 75,800 kronor, med 300 kronor till 76,100 kronor.

151 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 150) föreslagit riksdagen att höja den i

det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående posten:

arvoden till biträden å rektorsexpeditionerna, nu 35,000 kronor, med 3,700

kronor till 38,700 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 389—391 i statsrådsprotokollet.

Anslagsökningen är föranledd av att jämväl vid de genom 1927 års skolreform

nytillkomna läroverken förmånen av anställande av biträden å rektorsexpeditionerna

ansetts böra tillerkännas vederbörande rektorer.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må höja den i det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken ingående posten: arvoden

till biträden å rektorsexpeditionerna, nu 35,000 kronor, med

3,700 kronor till 38,700 kronor.

Särskilt arvode

till en

ordinarie

ämneslärare

vid provåraläroverk.

[149.]

Arvoden till

biträden å

rektoraexpeditionema.

[150.]

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Anslag till

bibliotekarier

vid de

allmänna

läroverken.

[151.]

152:o) Kungl. Maj:t har (punkt 151) föreslagit riksdagen att höja den

i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående

posten: bibliotekarierna, nu 16,000 kronor, med 5,000 kronor till 21,000

kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 391-—393 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Oscar Olsson m. fl.

(I: 37) och den andra inom andra kammaren av herr E. Björck i Kristianstad

m. fl. (II: 64), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta

att höja ifrågavarande anslagspost med 31,700 kronor till 47,700 kronor.

Den av Kungl. Maj:t föreslagna anslagsökningen å 5,000 kronor avser

beredande av medel till bibliotekariearvoden vid de förstatligade kommunala

mellanskoloma samt till förhöjda arvoden åt bibliotekarierna vid de realskolor,

som under budgetåret 1929/1930 stå under utvidgning till högre

allmänna läroverk till följd av statens övertagande av vederbörande kommunala

gymnasier. Enligt gällande bestämmelser tillkommer det skolöverstyrelsen

att besluta om anvisande av medel från ifrågavarande anslagspost.

För närvarande växla bibliotekariearvodenas belopp mellan i regel lägst

100 kronor och högst 400 kronor; vid två realskolor utgå allenast respektive

50 kronor och 25 kronor.

Departementschefen omnämner ett av skolöverstyrelsen framlagt förslag

om nyreglering av bibliotekariernas arvoden, enligt vilket, allt efter de olika

läroverkens storlek och deras egenskap av högre allmänt läroverk eller realskola,

arvodena skulle utgå med belopp, växlande mellan lägst 450 kronor

och högst 1,250 kronor. Kostnaderna för bibliotekariearvoden enligt detta

förslag har uppskattats till 74,100 kronor för budgetåret 1929/1930. Departementschefen

säger sig dela överstyrelsens mening angående önskvärdheten

av en arvodesreglering för läroverksbibliotekarierna, även om man

härvidlag näppeligen borde sträcka sig så långt som överstyrelsen föreslagit.

Av statsfinansiella skäl har dock departementschefen ansett någon nyreglering

av arvodena icke nu böra komma till stånd.

Motionärerna hava till stöd för sin hemställan anfört följande:

Genom läroverksreformen 1927 fingo läroverksbiblioteken en väsentligt

större betydelse än förut i undervisningen. Ett extra anslag av föregående

års riksdag om 50,000 kronor till bokinköp för de högre läroverkens lärjungebibliotek

och den i årets statsverksproposition föreslagna höjningen av

detta anslag till 75,000 kronor med den förändring i bestämmelserna för

anslagets fördelning, att detta nu får utgå till samtliga läroverk, är ett av

uttrycken för denna bibliotekens ökade betydelse. Ett annat är instruktionen

för läroverksbibliotekarierna i den nya läroverksstadgan. Därav framgår,

att bibliotekarierna ålagts ett väsentligt ökat arbete i jämförelse med

vad som förut krävts av dem.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

91

Trots detta ökado arbete har ingen arvodeeförhöjning föreslagits åt dessa

bibliotekarier. Detta förhållande är anmärkningsvärt även därför, att läroverksbibliotekariernas

ställning är avsevärt sämre ifråga om arvode än bibliotekariernas

vid övriga av staten underhållna läroanstalter. Vid folkskoleseminarierna

är arvodet respektive 900 kronor (vid dubbelseminarier) och

500 kronor (vid enkelseminarier), vid de av förra riksdagen beslutade kommunala

flickskolorna respektive 450 kronor (vid skolor med parallellavdelning)

och 350 kronor samt vid statens småskoleseminarier 200 kronor. Av

de i statsliggaren för 1928—1929 redovisade 75 bibliotekariearvodena ligga

43 eller mer än hälften under till och med arvodena för småskoleseminariernas

bibliotekarier. Ingen läroverksbibliotekarie kommer upp till det högre

arvodet för de kommunala flickskolorna och endast sex över arvodet för de

mindre kommunala flickskolorna.

Tydligt är, att de allmänna läroverkens bibliotekarier måste känna det

som eu tryckande orättvisa att på det sättet vara ställda i en missgynnad

särklass, i synnerhet som en ny stadga pålagt dem ytterligare betungande

arbete, samtidigt som en ny grupp bibliotekarier med betydligt mindre arbetsbörda

än deras tillerkänts avsevärt högre arvode.

Statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet har visserligen sin uppmärksamhet

riktad på detta missförhållande, men förklarar, att anspråken

på statskassan för genomförandet av den nya läroverksreformen äro så stora,

att med beviljandet av det belopp skolöverstyrelsen begärt för detta ändamål,

74,100 kronor, måste anstå till ett annat år, varjämte han anser de

av skolöverstyrelsen begärda arvodena för de olika grupperna av bibliotekarier

för högt tilltagna. Under dessa förhållanden anse vi oss ej kunna

framlägga förslag om bifall till vad skolöverstyrelsen begärt. En slutlig

lönereglering lär ej böra genomföras utan föregående prövning av förslaget

av Kungl. Maj:t. Däremot synes det oss billigt, att läroverksbibliotekarierna

i väntan på detta förslag från Kungl. Maj:t, i likhet med vad för andra lärargrupper

föreslagits i årets statsverksproposition, få någon tillfällig löneförbättring.

Intet föregripande av den definitiva löneregleringen torde kunna

anses föreligga, om genomsnittet av det arvode, som skall utgå till läroverkslärarna

för nästa år, bestämmes till samma belopp som det, vilket ansetts

lämpligt för de större kommunala flickskolorna, eller 450 kronor. Ett så

tilltaget anslag skulle dock i sak betyda, att de flesta läro verk sbibliotekarierna

ej ens skulle komma upp till det belopp, som beslutats skola utgå

till bibliotekarierna vid de mindre kommunala flickskolorna. I skolöverstyrelsens

förslag har anslag beräknats till 106 läroverk. Enligt den av oss

föreslagna beräkningen skulle anslaget då behöva sättas till 47,700 kronor

i stället för av Kungl. Maj:t föreslagna 21,000 kronor.

Mot Kungl. Maj:ts förslag om höjning av ifrågavarande anslagspost med

5,000 kronor för beredande av medel till bibliotekariearvoden vid ovan angivna

förstatligade kommunala mellanskolor och vissa under ombildning

stadda realskolor har utskottet intet att erinra.

Utskottet delar departementschefens mening, att en reglering av arvodena

åt läroverksbibliotekarierna är önskvärd. Den ökade betydelse, som till

följd av 1927 års skolreform tillagts biblioteken såsom ett hjälpmedel i

undervisningsarbetet och vid lärjungarnas självstudier, har medfört, att de,

som hava sig bibliotekets vård anförtrodd, fått sin arbetsbörda ökad — ett

Utskottets

yttrande.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ålderstillägg

åt lärarpersonalen

vid

de allmänna

läroverken.

[152.]

förhållande, som allt starkare kommer att göra sig gällande i och med omdaningsarbetets

fortskridande. Under sådana förhållanden måste det framstå

såsom en rimlig fordran, att bibliotekarierna för sina insatser erhålla

skäligt vederlag, något som emellertid, särskilt vid jämförelse med motsvarande

befattningshavare vid andra läroanstalter, knappast kan anses i allmänhet

vara fallet för närvarande. Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t, som

enligt vad av det föregående framgår har sin uppmärksamhet riktad på

denna fråga, icke skall underlåta att, så snart sig göra låter efter den ytterligare

utredning, frågan kan tarva, förelägga riksdagen förslag i ämnet. I

avbidan härå har utskottet ansett skäl föreligga, att en provisorisk förbättring

av bibliotekariearvodena vidtages, även om detta icke kan ske i den

omfattning, som av motionärerna föreslagits. För möjliggörande av en sådan

provisorisk reglering synes den ifrågavarande anslagsposten böra ökas med

ytterligare 10,000 kronor, alltså till 31,000 kronor, att fördelas efter grunder,

som skolöverstyrelsen prövar lämpliga.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och herr Oscar Olssons m. fl. samt herr E. Björcks m. fl.

ovanberörda motioner (I: 37 och II: 64), höja den i det

ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken

ingående posten: bibliotekarierna, nu 16,000 kronor, med

15,000 kronor till 31,000 kronor.

153:o) Kungl. Maj:t har (punkt 152) föreslagit riksdagen att höja det

ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg åt lärarpersonalen vid de allmänna

läroverken, nu 1,182,000 kronor, med 38,000 kronor till 1,220,000

kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 394 i statsrådsprotokollet.

Beräkningen av den föreslagna anslagsökningen är gjord under den förutsättningen,

att samtliga till samrealskolor överförda lärare (utom rektorerna)

icke äro adjunktskompetenta samt i medeltal berättigade till ett ålderstillägg.

Under denna förutsättning har för budgetåret 1929/1930 anslagsbeloppet ansetts

böra ökas med 400 kronor för en var av 16 adjunkter samt med 300

kronor för en var av 17 ämneslärarinnor, d. v. s. med (16 X400 +17 X 300 =)

11,500 kronor. För den förutvarande lärarpersonalen vid de allmänna läroverken

beräknas ökningen till 25,000 kronor, så att hela anslagsökningen

skulle uppgå till 36,500 kronor, vilket belopp avrundats uppåt till 38,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

ålderstillägg åt lärarpersonalen vid de allmänna läroverken,

nu 1,182,000 kronor, med 38,000 kronor till 1,220,000 kronor.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 93

154:o) Kungl. Maj:t har (punkt 153) föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att extra ordinarie ämneslärare vid högre lärarinneseminariet,

allmänt läroverk eller statens folkskoleseminarium må för åtnjutande

av sådan arvodesförhöjning, som avses i mom. 1 av kungörelsen den 29

juni 1928 (nr 274) angående avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie

lärare vid högre lärarinneseminariet, allmänt läroverk eller statens folkskoleseminarium,

tillgodoräkna sig tjänstgöring vid de kommunala gymnasierna

eller gymnasielinjerna i Eksjö, Eskilstuna, Hudiksvall, Landskrona, Skövde,

Söderhamn, Södertälje, Uddevalla och Ystad;

dels ock till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna

läroverken anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av

598,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 394—401 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr A. Sundberg (I:

132) och den andra inom andra kammaren av herr B. Christenson m. fl.

(II: 237), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta, att ordinarie

ämneslärare vid högre lärarinneseminariet, allmänt läroverk eller statens

folkskoleseminarium skall i och för lönetursberäkning få tillgodoräkna sig

tjänstgöring vid de kommunala gymnasierna eller gymnasielinjerna i Eksjö,

Eskilstuna, Hudiksvall, Landskrona, Skövde, Söderhamn, Södertälje, Uddevalla

och Ystad, samt att anvisa härför erforderliga medel, vilka borde uppföras

å vederbörande anslagstitel.

Vidare har utskottet i detta samband till behandling förehaft en inom

andra kammaren av herr G. W. Källman väckt motion (II: 234), vari hemställts

att riksdagen måtte dels medgiva, att extra ordinarie ämneslärare vid

högre lärarinneseminariet, allmänt läroverk eller statens folkskoleseminarium

må för åtnjutande av sådan arvodesförhöjning, som avses i mom. 1 av

kungörelsen den 29 juni 1928 (nr 274) angående avlöningsförmåner för

vissa extra ordinarie lärare vid högre lärarinneseminariet, allmänt läroverk

eller statens folkskoleseminarier, tillgodoräkna sig tjänstgöring vid kommunala

mellanskolor, dels medgiva, att extra ordinarie lärare vid kommunal

mellanskola, vars sammanlagda tjänstgöring vid högre lärarinneseminariet,

allmänt läroverk, statens folkskoleseminarium eller kommunal mellanskola

uppgår till i ovannämnda kungörelse (nr 274, 1928) för arvodesförhöjningen

föreskriven längd, må under i övrigt enahanda villkor erhålla ett arvode

av 3,400 kronor per år, dels ock för ändamålet anvisa för budgetåret 1929/

1930 behövligt extra anslag.

Beträffande vad motionärerna till stöd för sina förslag anfört, hänvisar

ustkottet till motionerna.

Det extra anslaget till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid

de allmänna läroverken utgör för budgetåret 1928/1929 640,000 kronor. Av

Extra och

vikarierande

lärare vid de

allmänna läroverken
[153.

]

jämte tre i

ämnet väckta

motioner.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

detta belopp är en summa av 77,500 kronor avsedd till bestridande av den

arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie lärare med minst 12 terminers

tjänstgöring, varom 1928 års riksdag fattat beslut. Återstoden, 562,500

kronor, är avsedd att tillgodose det normala anslagsbehovet.

Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag grundar sig på en av skolöverstyrelsen

verkställd beräkning av anslagsbehovet.

De medel, som för budgetåret 1928/1929 stå till förfogande för anställande

av extra lärare vid de allmänna läroverken, motsvara kostnaden

för avlönande av 211 sådana lärare. I detta antal ingår en »reserv» av

6 lärare (jfr 1928 års åttonde huvudtitel sid. 351). Skolöverstyrelsen har

meddelat, att under läsåret 1928/1929 beräknas vara anställda 187 extra

lärare med full tjänstgöring samt därtill timlärare med en sammanlagd

tjänstgöring av 403,5 veckotimmar, motsvarande omkring 16 extra lärare,

varjämte för avlönande av vissa vid början av höstterminen 1928 för kortare

tid förordnade extra lärare tagits i anspråk ett belopp, motsvarande

något mer än 2 årsarvoden å 3,300 kronor. Då det sålunda kan antagas,

att de beviljade medlen komma att tagas i bruk för avlönande av inalles 205

extra lärare, skulle »reserven» av 6 extra lärararvoden komma att förbliva

outnyttjad.

För läsåret 1929/1930 har skolöverstyrelsen på grundval av de fastställda

omorganisationsplanerna för de olika läroverken beräknat det erforderliga antalet

extra lärare till 181, d. v. s. 6 mindre än antalet under läsåret 1928/1929,

vartill skulle komma timlärartimmar i samma utsträckning, som beviljats

föi sistnämnda läsår. Då de vid de allmänna läroverken anställda extralärarna

för närvarande till allra största delen ägde full kompetens till ordinarie

tjänst, så att antalet lärare med lägre årsarvode (2,900 kronor) betydligt

understege det tidigare beräknade, syntes det överstyrelsen nödvändigt

att räkna med ett större antal årsarvoden å 3,300 kronor än tidigare varit

fallet. Den kostnadsminskning, som kunde beräknas genom sänkningen av

antalet extra lärare, borde därför upptagas till (6 X 2,900 =) 17,400 kronor.

Härutöver föreslår överstyrelsen en minskning av anslaget med 6,600 kronor,

motsvarande den ungefärliga kostnaden för ovannämnda under kortare tid av

höstterminen 1928 förordnade extra lärare. Någon minskning av reserven

anses däremot icke böra ifrågasättas. Sammanlagda anslagsminskningen skulle

alltså uppgå till 24,000 kronor, och det belopp, som skulle erfordras för att

tillgodose det normala anslagsbehovet, skulle utgöra 538,500 kronor.

Kostnaderna för ovan omförmälda arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie

lärare hava uppskattats till 55,000 kronor, varvid jämväl räknats med att

ur detta belopp också skulle bestridas de eventuella avlöningstillägg till förutvarande

extra ordinarie lektorer vid vissa kommunala gymnasier eller gymnasielinjer,

varom beslut fattats av 1928 års riksdag. Till sistnämnda belopp

skulle komma ytterligare 5,000 kronor under förutsättning av bifall till den

av Kungl. Maj:t nu föreslagna utsträckningen av rätten till arvodesförhöjning,

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr H.

95

varigenom hela anslagsbehovet skulle komma att uppgå till 598,500 kronor

(=538,500 kronor + 55,000 kronor-f 5,000 kronor).

Med hänsyn till den av Kungl. Maj:t ifrågasatta ändringen i bestämmelserna

om nyssnämnda arvodesförhöjning ävensom de motionsvis framkomna

yrkandena anser sig utskottet böra erinra om vad som vid 1928 års riksdag

i nu berörda hänseende förekom.

Med anledning av ett uttalande av 1927 års riksdag att, med hänsyn till

''vissa svårigheter, som under skolreformens övergångstid kunde uppstå för

de dåvarande extra lärarna vid de allmänna läroverken genom att ordinarieblivande

och därmed följande förbättrad löneställning kunde komma att

uppskjutas på ett sätt, som för den enskilde läraren kunde te sig såsom

betungande och obilligt, åtgärder borde vidtagas för att bereda sådana extra

lärare, som en avsevärdare tid komme att upprätthålla extra ordinarie lärarbefattning

vid de allmänna läroverken, särskild arvodesförhöjning, framlade

Kungl. Maj:t förslag i sådant hänseende till 1928 års riksdag. Såsom villkor

för den föreslagna arvodesförhöjningen hade bland annat av Kungl.

Maj:t uppställts, att vederbörande extralärare skulle hava med nit och skicklighet

under minst tolv terminer bestritt full tjänstgöring vid sådan läroanstalt,

som omförmäldes i dåvarande § 179 punkt 8 av läroverksstadgan,

d. v. s., utom allmänt läroverk, även annan under skolöverstyrelsens inseende

ställd läroanstalt, folkskoleseminarium, tekniskt läroverk, sjökrigsskolan

och statsunderstödd folkhögskola. Riksdagen fann förslaget i denna del

innebära, att den rätt, varom fråga vore, skulle komma att utsträckas till

ett väsentligt större antal lärare än 1927 års riksdags ovannämnda uttalande

torde hava åsyftat. De lärare, för vilkas befordringsutsikter svårigheter

genom läroverksreformens genomförande eventuellt kunde tänkas uppkomma,

vore uteslutande de vid de allmänna läroverken anställda extralärarna, och

den ifrågasatta kompensationen vore givetvis avsedd att träffa sådan lärare,

som ett antal år tjänstgjort vid dessa läroverk. Att sådan tjänstgöring finge

hava fullgjorts även vid högre lärarinneseminariet och folkskoleseminarierna

funne riksdagen billigt med hänsyn till den i stort sett likartade tjänstgöring

ävensom de likartade anställnings- och avlöningsförhållanden, som rådde beträffande

den extraordinarie lärarpersonalen vid dessa tre kategorier av läroanstalter.

Men att med dessa likställa exempelvis de statsunderstödda folkhögskolorna

och att utsträcka denna tjänstgöring till att omfatta varje under

skolöverstyrelsens inseende ställd läroanstalt, d. v. s. praktiskt taget de flesta

privata skolor i landet, kunde enligt riksdagens mening icke hava åsyftats och

riksdagen kunde i allt fall nu icke bifalla ett förslag i detta hänseende. I

överensstämmelse härmed beslöt 1928 års riksdag medgiva, att från och med

budgetåret 1928/1929 till och med budgetåret 1934/1935 sådan extra ordinarie

ämneslärare vid högre lärarinneseminariet, allmänt läroverk eller statens

folkskoleseminarium, vilken förvärvat behörighet för anställning såsom

ordinarie ämneslärare vid allmänt läroverk och med nit och skicklighet

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

under minst tolv terminer bestritt full tjänstgöring vid någon av nu nämnda

läroanstalter, finge åtnjuta arvode, manlig lärare med 3,800 kronor och

kvinnlig lärare med 3,400 kronor för år räknat.

I enlighet med detta riksdagens beslut har sedermera Kungl. Maj:t utfärdat

kungörelse den 29 juni 1928 (nr 274). I denna kungörelse har jämväl

i överensstämmelse med av 1928 års riksdag i annat sammanhang fattat

beslut intagits följande bestämmelse:

De extra ordinarie lektorer vid de kommunala gymnasierna eller gynr

nasielinjerna i Eksjö, Eskilstuna, Hudiksvall, Landskrona, Skövde, Södertälje,

Uddevalla och Ystad, vilka vid den tidpunkt, då dessa gymnasier

börjat eller börja att successivt övertagas av statsverket, i denna sin egenskap

tjänstgjort minst 8 terminer i en följd, må, så länge de såsom extra

ordinarie lektorer eller vikarier å lektor stjänster hava sin huvudsakliga

tjänstgöring förlagd till gymnasiet och till dess att gymnasiet i fråga är i

sin helhet förstatligat, åtnjuta de förmåner i fråga om beräkning av tjänstoch

lönetursår samt pensionsår m. m., som äro tillförsäkrade de extra ordinarie

lärarna vid de allmänna läroverken, samt, i den mån deras avlöning

övertages av statsverket, erhålla ett arvode, som med 1,000 kronor överstiger

det arvodesbelopp, som tillkommer extra lärare vid rikets allmänna

läroverk.

Den av Kungl. Maj:t nu föreslagna utvidgningen av rätten till arvodesförhöjning

till att avse även tjänstgöring vid vissa kommunala gymnasier eller

gymnasielinjer stöder sig på ett av skolöverstyrelsen i sådant hänseende

framlagt förslag, ur vars motivering följande må anföras.

Överstyrelsen är fortfarande av den åsikten, att det vore billigt, om de

obefordrade lärarnas tjänstgöring för nu ifrågavarande avlöningsförhöjning

finge räknas dem till godo oberoende av arten av den läroanstalt, vid vilken

de varit förordnade. Det gäller nämligen här en ersättning för de genom

den pågående omorganisationen av de allmänna läroverken minskade befordringsutsikterna,

och den tjänstgöring, som en lärare fullgjort vid t. ex.

kommunal mellanskola, skulle vid tillsättning av en ordinarie lärartjänst vid

allmänt läroverk som befordringsmerit hava räknats honom till godo i lika

mån, som om tjänstgöringen varit förlagd till en statens läroanstalt.

På grund av senaste riksdags beslut anser överstyrelsen emellertid det

icke nu kunna förekomma, att denna fråga i hela sin vidd ånyo förelägges

riksdagen. Däremot ifrågasätter överstyrelsen, att rätten till här förevarande

avlöningsförhöjning något vidgas utöver vad riksdagen därom beslutat.

Av de extra ordinarie lärare, som under höstterminen 1928 anmält sig

till erhållande av arvodesförhöjning, hava nio härtill befunnits obehöriga

på den grund, att de under en del av sin tjänstgöring varit anställda vid

kommunalt gymnasium eller gymnasielinje. Då de kommunala gymnasierna

och det allmänna läroverk, varav gymnasiet utgör en utbyggnad, i regel betraktas

som en enda läroanstalt och vederbörande lärare i viss utsträckning

sålunda ofta tjänstgöra vid en statlig läroanstalt, oaktat de uppbära avlöning

av kommunen, synes det redan på grund härav billigtvis kunna ifrågakomma,

att förutvarande lärare vid kommunala gymnasier eller gymnasielinjer, vilka

hava varit eller äro anordnade vid statliga läroverk, erhålla rätt att i nu

förevarande avseende tillgodoräkna sig tjänstgöring vid dessa kommunala

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 97

läroanstalter; hit bör enligt överstyrelsens mening även räknas Landskrona

stads gymnasium, som haft samma rektor som realskolan i Landskrona och

som skall övertagas av staten. För eu sådan rätt talar enligt överstyrelsens

mening även den omständigheten att den i mom. 2 av kungörelsen den 29

juni 1928 medgivna avlöningsförhöjningen endast i få fall torde komma

att kunna utgå.

Vad först angår det normala anslagsbehovet för ifrågavarande ändamål,

synes det utskottet, som om den kostnadsminskning, som uppkommer genom

att antalet erforderliga extra lärare för budgetåret 1929/1930 beräknats till

6 mindre än vad som krävts för nu löpande budgetår, bör kunna uppskattas

till 6x3,300 kronor, alltså till 19,800 kronor, i stället för, såsom

i Kungl. Maj:ts förslag skett, till 6x2,900 kronor eller tillhopa 17,400

kronor. För sistnämnda beräkningsgrund, som utgår från det lägre årsarvodet,

hava nämligen enligt utskottets mening icke tillräckligt vägande

skäl anförts. Vidare kan utskottet icke genom den förebragta utredningen

finna behovet av den s. k. reservens bibehållande under budgetåret 1929/

1930 ådagalagt, vadan jämväl på denna punkt en kostnadsminskning av

6x3,300 kronor = 19,800 kronor kan beräknas uppkomma. Härtill skulle

ytterligare komma den föreslagna minskningen med 6,600 kronor, motsvarande

kostnaden för vissa under budgetåret 1928/1929 tillfälligt förordnade

extralärare. Sammanlagda kostnadsminskningen bör alltså enligt utskottets

mening uppskattas till (19,800 + 19,800 + 6,600 =) 46,200 kronor. Det normala

anslagsbehovet för budgetåret 1929/1930 skulle i enlighet härmed utgöra

(562,500 — 46,200 =) 516,300 kronor. Ur redovisningssynpunkt synes det

utskottet lämpligast, att detta belopp i riksstaten upptages såsom ett särskilt

extra anslag under benämning: »arvoden åt extra och vikarierande

ämneslärare vid de allmänna läroverken» och ej, såsom under budgetåret

1928/1929 varit fallet, sammanföres med det till arvodesförhöjningar erforderliga

beloppet.

Vad härefter beträffar det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget om utvidgning

av rätten till arvodesförhöjning ävensom de motionsvis framförda

yrkandena i samma riktning, anser utskottet visserligen, att åtskilliga skäl

kunna andragas till stöd för en utsträckning av denna rätt, men för bedömande

av denna fråga synes det vara nödvändigt att genom en allsidig

utredning få spörsmålet belyst i hela dess vidd och från olika synpunkter.

Med hänsyn härtill och jämväl med beaktande av den ståndpunkt, riksdagen

så sent som år 1928 intog i denna fråga, har utskottet funnit sig

icke kunna förorda vare sig den mera begränsade utvidgning, som av Kungl.

Maj :t föreslagits, eller den mera vittgående utsträckning av berörda rätt, som

i herr Källmans motion ifrågasatts. På grund härav erfordras för budgetåret

1929/1930 till arvodesförhöjningar allenast ett belopp av 55,000 kronor.

I överensstämmelse med vad utskottet ovan föreslagit i fråga om det

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 sand. 8 häft. (Nr 8.) 7

Utskottets

yttrande.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

normala årsanslaget, synes sistnämnda belopp böra i riksstaten upptagas

såsom ett särskilt extra anslag, lämpligen benämnt »beredande av arvodesförhöjning

åt vissa extra ordinarie ämneslärare vid högre lärarinneseminariet,

allmänna läroverk och statens folkskoleseminarier».

Vad slutligen beträffar det i herrar Sundbergs och Christensons m. fl.

motioner framställda förslaget om rätt för ordinarie ämneslärare vid högre

lärarinneseminariet, allmänt läroverk eller statens folkskoleseminarium att

för lönetur tillgodoräkna sig tjänstgöring vid ovan angivna kommunala

gymnasier eller gymnasielinjer, till stöd för vilket förslag bland annat åberopats

den av Kungl. Maj:t nu ifrågasatta utvidgningen av rätten till arvodesförhöjning

för extra ordinarie ämneslärare, är det icke möjligt att utan

närmare utredning överblicka de konsekvenser, vartill en dylik förändring

med avseende å de ordinarie lärarnas lönetursberäkning skulle kunna

leda. Utskottet anser sig därför icke kunna på grundval av enskilda motioner

förorda ett medgivande av den innebörd, som sålunda föreslagits.

Under åberopande av vad ovan anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid

de allmänna läroverken anvisa för budgetåret 1929/1930 ett

extra anslag av 516,300 kronor;

b) avslå Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser rätt för

extra ordinarie ämneslärare vid högre lärarinneseminariet,

allmänt läroverk eller statens folkskoleseminarium att för

åtnjutande av arvodesförhöjning enligt mom. 1 av kungörelsen

den 29 juni 1928 (nr 274) tillgodoräkna sig tjänstgöring

vid vissa kommunala gymnasier eller gymnasielinjer;

c) avslå herr Källmans ovanberörda motion (II: 234), i vad

den avser rätt för extra ordinarie ämneslärare vid högre

lärarinneseminariet, allmänt läroverk eller statens folkskoleseminarium

att för åtnjutande av arvodesförhöjning enligt

mom. 1 av kungörelsen den 29 juni 1928 (nr 274) tillgodoräkna

sig tjänstgöring vid kommunala mellanskolor;

d) till beredande av arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie

ämneslärare vid högre lärarinneseminariet, allmänna

läroverk och statens folkskoleseminarier anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra anslag av 55,000 kronor;

e) avslå herr Källmans ovanberörda motion (II: 234), i vad

den avser rätt för vissa extra ordinarie ämneslärare vid kommunal

mellanskola att erhålla ett arvode av 3,400 kronor

per år;

f) avslå herr Sundbergs och herr Christensons in. fl.

ovanberörda motioner (I: 132 och II: 237).

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 99

155:o) Kuugl. Maj:t har (punkt 154) föreslagit riksdagen att

ej mindre medgiva, att därest sådan innehavare av ordinarie lärarbefattning

i teckning, musik, gymnastik eller handarbete vid allmänt läroverk,

som erhållit dylik anställning före den 1 mars 1927, under tid från det att

läroverket börjat omorganiseras enligt 1927 års riksdags beslut intill dess

att vederbörande avgår från ifrågavarande befattning, kommer att erhålla

mindre omfattande tjänstgöring än som motsvarar medeltalet av det timtal,

som varit för hans tjänst gällande under läsåren 1923—1928, han skall

dels under varje läsår, sedan det på befattningen kommande antalet lärotimmar

fastställts, äga åtnjuta ett personligt lönetillägg, motsvarande två

tredjedelar av skillnaden mellan den avlöning, som han uppbär för sin faktiska

tjänstgöring under året, och den, som han skulle hava uppburit, om

för tjänsten varit bestämd en tjänstgöring av den omfattning, som närmast

skulle motsvara sagda medeltal, tillfällig löneförbättring däri inräknad, dels

ock i fråga om pensionsunderlag och pensionsavgifter betraktas som om sistnämnda

tjänstgöring varit med tjänsten förenad,

än även för bestridande av berörda lönetillägg anvisa för budgetåret 1929/

1930 ett extra förslagsanslag av 3,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 402—406 i statsrådsprotokollet.

Departementschefen framhåller, att den av skolreformen föranledda inskränkningen

av antalet undervisningsavdelningar vid åtskilliga läroanstalter

kommer att för många övningslärare medföra en betydligt minskad undervisningsskyldighet

och följaktligen också minskade avlöningsförmåner. Härtill

kommer, att vederbörande skulle få vidkännas en väsentlig minskning

även av sina pensionsförmåner.

Departementschefen finner det skäligt, att staten i viss utsträckning bereder

vederbörande övningslärare ersättning för de förluster, de under angivna

omständigheter kunna komma att lida. Det är avsett, att å de föreslagna

lönetilläggen dyrtidstillägg skulle utgå.

Utskottet finner det vara skäligt, att ifrågavarande lärare för sina av ovanberörda

anledning minskade avlöningsförmåner beredas ersättning på sätt

och i den utsträckning, som Kungl. Maj:t föreslagit. Då utskottet alltså

finner sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, vill utskottet emellertid såsom

önskvärt framhålla, att bemälda lärares arbetskraft kunde i motsvarande

grad tagas i anspråk för annan lämplig tjänstgöring vid läroverket.

Möjligheterna för en sådan anordning synas utskottet böra bliva föremål

för uppmärksamhet.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) medgiva, att därest sådan innehavare av ordinarie

lärarbefattning i teckning, musik, gymnastik eller handarbete

vid allmänt läroverk, som erhållit dylik anställning före

Personliga

lönetilllflgg

åt vissa

övningslärare

in. in.

[154.]

Utskottets

yttrande.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

den 1 mars 1927, under tid från det att läroverket börjat

omorganiseras enligt 1927 års riksdags beslut intill dess

att vederbörande avgår från ifrågavarande befattning, kommer

att erhålla mindre omfattande tjänstgöring än som

motsvarar medeltalet av det timtal, som varit för hans

tjänst gällande under läsåren 1923—-1928, han skall dels

under varje läsår, sedan det på befattningen kommande

antalet lärotimmar fastställts, äga åtnjuta ett personligt

lönetillägg, motsvarande två tredjedelar av skillnaden mellan

den avlöning, som han uppbär för sin faktiska tjänstgöring

under året, och den, som han skulle hava uppburit,

om för tjänsten varit bestämd en tjänstgöring av den

omfattning, som närmast skulle motsvara sagda medeltal,

tillfällig löneförbättring däri inräknad, dels ock i fråga om

pensionsunderlag och pensionsavgifter betraktas som om

sistnämnda tjänstgöring varit med tjänsten förenad,

b) för bestridande av berörda lönetillägg anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra förslagsanslag av 3,000 kronor.

Extra arvo- 156:o) Kungl. Maj:t har (punkt 155) föreslagit riksdagen att till extra

den åt teck- arvo(|en åt teckningslärare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetj[

j året 1929/1930 ett extra anslag av 97,400 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 407—408 i statsrådsprotokollet.

Det för ifrågavarande ändamål för innevarande budgetår utgående anslaget

uppgår till 85,000 kronor. Den nu föreslagna anslagsökningen är huvudsakligen

föranledd av den inverkan, som det successiva förverkligandet av

den nya läroverksorganisationen kommer att under budgetåret 1929/1930

medföra på antalet teckningstimmar vid de allmänna läroverken. Berörda

anslagsökning har beräknats under förutsättning, att det ovan under punkt

149 omförmälda förslaget rörande ombildning av teckningslärarbefattningarna

vid vissa under utvidgning till högre allmänna läroverk stående realskolor

godtages.

Utskottet, som tidigare förordat sistnämnda förslag, har ej funnit något att

erinra mot Kungl. Maj:ts nu föreliggande framställning och hemställer därför,

att riksdagen må till extra arvoden åt teckningslärare vid

de allmänna läroverken anvisa för budgetåret 1929/1930

ett extra anslag av 97,400 kronor.

Extra 157:o) Kungl. Maj:t har (punkt 156) föreslagit riksdagen att till extra ararvoden

åt V0(jen åt gymnastiklärare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret

^lärare. 1929/1930 ett extra anslag av 82,500 kronor.

[156.] Utredningen återfinnes å sid. 408—411 i statsrådsprotokollet.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

101

Anslaget utgör för innevarande budgetår 77,000 kronor. Den ifrågasatta

böjningen av det extra anslaget till extra arvoden åt gymnastiklärare vid

de allmänna läroverken betingas uteslutande av den ökning i antalet gymnastikavdelningar,

som är en följd av den beslutade skolreformen. Höjningen

bar beräknats under förutsättning, att det ovan under punkt 149

omförmälda förslaget rörande ombildning av gymnastiklärarbefattningarna

vid vissa under utvidgning till högre allmänna läroverk stående realskolor

godtages.

Utskottet, som tidigare förordat sistnämnda förslag, har icke något att

erinra mot Kungl. Maj:ts nu föreliggande framställning och hemställer därför,

att riksdagen må till extra arvoden åt gymnastiklärare

vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret 1929/1930

ett extra anslag av 82,500 kronor.

158:o) Kungl. Maj:t har (punkt 157) föreslagit riksdagen att till extra

arvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra anslag av 29,700 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 411—417 i statsrådsprotokollet.

Ifrågavarande anslag utgår för budgetåret 1928/1929 med 14,100 kronor.

De av Kungl. Maj:t den 29 juni 1928 utfärdade nya undervisningsplanerna

för rikets allmänna läroverk innebära en avsevärd utvidgning av

musikundervisningen och för tillämpningen av berörda undervisningsplaner

skulle erfordras väsentligt ökade medel till arvoden åt musiklärare. Med

hänsyn till, blaud annat, denna omständighet har Kungl. Maj:t i kungörelsen

den 29 juni 1928 (nr 252) föreskrivit, att beträffande ämuet musik de

genom kungörelsen fastställda planerna icke skulle följas, förrän särskild

föreskrift därom framdeles lämnats, samt att intill dess skulle i tillämpliga

delar gälla vad som för närvaraude vore stadgat i fråga om undervisningen

i musik.

I statsrådsprotokollet redogöres för en av skolöverstyrelsen verkställd beräkning

av kostnaderna för genomförandet av de nya undervisningsplanerna

i musik. Överstyrelsen har kommit till det resultatet, att den totala kostnadsökningen

för undervisningen i sång skulle komma att under budgetåret

1929/1930 uppgå till något mer än 32,000 kronor och, efter det omorganisationen

av läroverken fullbordats, stiga till nära 84,000 krouor. Härvid bör

beaktas, att undervisningen i instrumentalmusik beräknats komma att, oberoende

av de nya planernas tillkomst, föranleda ytterligare ökade kostnader.

Överstyrelsen har uttalat den uppfattningen, att det icke torde kunna ifrågakomma

att omedelbart vid de allmänna läroverken införa de nya kursoch

timplanerna i musik, utan att musikundervisningen vid dessa läroanstalter

bör utvecklas successivt och denna överstyrelsens mening biträdes av

departementschefen. Skolöverstyrelsen ifrågasätter, att denna successiva ut
-

Extra

arvoden åt

musiklärare.

[157.]

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Extra arvo

den åt lära

rinnor i

kvinnligt

handarbete.

[158.]

veckling skall ske i sådan takt, att de nya planerna må kunna helt tilllämpas

från och med läsåret 1934/1935, då flertalet läroverk erhållit den

beslutade nya organisationen. För genomförande härav föreslår överstyrelsen,

att under vart och ett av de sex närmaste läsåren medel skulle beredas till

50 nya veckotimmar i sång vid de s. k. äldre läroverken och till likaledes

50 sådana timmar vid de samrealskolor, som upprättas genom förstatligande

av kommunala mellanskolor, eller således under alla sex åren till sammanlagt

600 veckotimmar utöver det nuvarande antalet. Enligt departementschefens

mening hade det varit önskvärt, att den av överstyrelsen sålunda

framlagda planen kunde genomföras, men departementschefen förmenar,

att man icke nu bör binda sig för densamma, utan årligen i samband med

behandlingen av de anslagsäskanden, som skola föreläggas riksdagen, upptaga

till prövning, i vilken omfattning förhållandena medgiva en utvidgning

av musikundervisningen under det nästföljande budgetåret.

För budgetåret 1929/1930 har överstyrelsen föreslagit, att anslag skulle

beredas dels till ytterligare 50 veckotimmar i sång vid de äldre läroverken

och ytterligare 50 veckotimmar i sång vid förstatligade mellanskolor, dels

ock till ytterligare 20 veckotimmar i instrumentalmusik vid vartdera av de

båda slagen av läroanstalter. Den härav föranledda kostnadsökningen har

beräknats till 16,450 kronor, på grund varav det extra anslaget till extra

arvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken borde bestämmas till

(14,100+16,450=) 30,550 kronor eller i runt tal 30,500 kronor. Anslagsbeloppet

har av departementschefen ansetts kunna minskas med i runt tal

850 kronor, motsvarande kostnaden för sex extra undervisningstimmar i

musik, som för närvarande uppehållas av musikläraren vid den under omorganisation

till högre allmänt läroverk varande realskolan i Eskilstuna

men som skulle bliva obehövliga i händelse av bifall till det av departementschefen

förut tillstyrkta, under punkt 149 här ovan av utskottet förordade

förslaget rörande ombildning av övningslärarbefattningarna vid vissa

under utvidgning till högre allmänt läroverk stående realskolor.

Utskottet, som delar den av departementschefen uttalade uppfattningen,

att överstyrelsens plan för genomförande av en utsträckt musikundervisning

vid läroverken nu icke bör godtagas såsom bindande för det framtida bedömandet

av anslagsbehovet till ifrågavarande ändamål, utan att detta behov

bör fritt prövas efter föreliggande förhållanden, har icke något att

erinra mot vad Kungl. Maj:t föreslagit och hemställer därför,

att riksdagen må till extra arvoden åt musiklärare vid de

allmänna läroverken anvisa för budgetåret 1929/1930 ett

extra anslag av 29,700 kronor.

159:o) Kungl. Maj:t har (punkt 158) föreslagit riksdagen att till extra

arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete vid de allmänna läroverken

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 27,550 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 417—418 i statsrådsprotokollet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

105

Ifrågavarande extra anslag utgör för löpande budgetår 19,000 kronor. Den

nu föreslagna ökningen är föranledd av det successiva förverkligandet av

den nya skolorganisationen.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt

handarbete vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra anslag av 27,550 kronor.

160:o) Kungl. Maj:t har (punkt 159) föreslagit riksdagen att

a) höja den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken

ingående posten: arvoden åt skolläkare, nu 33,750 kronor, med 3,575

kronor till 37,325 kronor,

b) till arvoden åt skolläkare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra förslagsanslag av 60,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 418—420 i statsrådsprotokollet.

Det extra förslagsanslaget har för budgetåret 1928/1929 bestämts till

58,700 kronor.

Den nu föreslagna höjningen av de båda anslagen är en följd av de

ökade krav, som den nya läroverksorganisationen medfört jämväl i nu ifrågavarande

hänseende. Kungl. Maj:ts förslag innebär bland annat, att för

läkare vid högre allmänt flickläroverk det fasta arvodet borde under första

och andra året av läroverkets tillvaro bestämmas till 300 kronor samt under

tredje året till 400 kronor för att fjärde året, då läroverket är fullständigt,

uppgå till 500 kronor.

Utskottet, som ej har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) höja den i det ordinarie reservationsanslaget till de

allmänna läroverken ingående posten: arvoden åt skolläkare,

nu 33,750 kronor, med 3,575 kronor till 37,325 kronor,

b) till arvoden åt skolläkare vid de allmänna läroverken

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av

60,000 kronor.

Vid bifall till vad utskottet under punkterna 149, 150,

151, 152 och 160 föreslagit, kommer det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken, nu 7,030,650 kronor,

att ökas med 422,575 kronor till 7,453,225 kronor.

161 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 160) föreslagit riksdagen att för upprätthållande

under läsåret 1929/1930 vid ett högre läroverk i Göteborg av provårskurs

för blivande lärare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra anslag av 14,700 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 421—422 i statsrådsprotokollet.

Arvoden åt

skolläkare.

[159.]

Provårskurs

i Göteborg.

[160.]

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Anordnande

genom infödda

lärare

av undervisning

i tyska

och engelska

[161.]

jämte en i

ämnet väckt

motion.

Utskottets

yttrande.

För ändamålet utgår för innevarande budgetår ett anslag av 15,000 kronor.

Anslagsminskningen, 300 kronor, sammanhänger med att det till föreläsningsarvoden

avsedda beloppet nu beräknats till högst 1,000 kronor i

stället för till högst 1,300 kronor, med vilket sistnämnda belopp denna

post ingick i det för budgetåret 1928/1929 av riksdagen beviljade anslaget.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för upprätthållande under läsåret 1929/

1930 vid ett högre läroverk i Göteborg av provårskurs för

blivande lärare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra anslag av 14,700 kronor.

162:o) Kungl. Maj:t har (punkt 161) föreslagit riksdagen att för anordnande

genom infödda lärare av undervisning i tyska och engelska vid de

allmänna läroverken m. fl. läroanstalter anvisa för budgetåret 1929/1930 ett

extra anslag av 7,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 422 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr I. Pauli väckt motion (I: 79), vari hemställts, att riksdagen

måtte för anordnande genom infödd lärare av undervisning i franska

vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter för budgetåret 1929/1930

anvisa ett extra anslag av 3,500 kronor.

Med avseende å de av motionären till stöd för hans förslag anförda skäl

hänvisar utskottet till motionen.

Det av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet är detsamma, som för ifrågavarande

undervisning i tyska och engelska utgår under löpande budgetår.

Av statsrådsprotokollet framgår, att skolöverstyrelsen gjort framställning om

anvisande av medel för enahanda ändamål, som av motionären ifrågasatts.

Departementschefen har ansett vissa skäl tala för bifall till denna framställning

men förordat, att härmed måtte tills vidare få anstå.

Mot Kungl. Maj ds förslag om anvisande av medel till anordnande genom

infödda lärare av undervisning i tyska och engelska har utskottet intet att

erinra.

Vad angår motionärens yrkande anser utskottet visserligen, i likhet med

departementschefen, att åtskilligt talar för anordnande av en liknande undervisning

i franska språket, men då Kungl. Majd i samband med behandlingen

av anslagsäskanden för budgetåret 1929/1930 haft denna fråga under

övervägande utan att framställa förslag i ämnet till riksdagen, finner sig

utskottet icke böra på enskild motion förorda beviljande av medel även för

detta ändamål.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj ds förslag, för anordnande

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 105

genom infödda lärare av undervisning i tyska och engelska

vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter anvisa för

budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 7,000 kronor;

b) avslå herr I. Paulis ovanberörda motion (I: 79).

163:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 162) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom bidrag till bestridande av kostnaderna

för en svensk studiekurs i Frankrike anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra anslag av 3,000 kronor.

164:o) Kungl. Maj:t har (punkt 163) föreslagit riksdagen att såsom bidrag

till täckande av utgifter, som skola bestridas av ljus- och vedkassan vid allmänt

läroverk, anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av

145,000 kronor, därav högst 13,000 kronor må, efter Kungl. Maj:ts beprövande,

användas såsom bidrag till nedbringande för samtliga lärjungar av

avgifterna till nämnda kassa i sådana fall, då desamma kunna anses alltför

tyngande.

Utredningen återfinnes å sid. 424—428 i statsrådsprotokollet.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning anvisade 1928

års riksdag såsom bidrag till täckande av utgifter, som skola bestridas

av ljus- och vedkassan vid allmänt läroverk, för budgetåret 1928/1929 ett

extra förslagsanslag av 71,000 kronor, därav högst 5,000 kronor finge, efter

Kungl. Maj:ts beprövande, användas såsom bidrag till nedbringande för samtliga

lärjungar av avgifterna till nämnda kassa i sådana fall, då desamma

kunde anses alltför tyngande.

Det sålunda beviljade anslaget avser två från varandra bestämt skilda

ändamål. Dels skola vid samtliga läroverk obemedlade lärjungar erhålla

nedsättning i ifrågavarande avgift; dels skola vid sådana läroverk, där

denna avgift är särskilt betungande, samtliga lärjungar kunna erhålla nedsättning

i densamma. Enligt en av skolöverstyrelsen verkställd utredning,

som låg till grund för Kungl. Maj:ts framställning till 1928 års riksdag,

erfordrades, för den händelse staten skulle lämna ljus- och vedkassorna ett

bidrag, som motsvarade de terminsavgifter, vilka enligt dittills gällande ordning

erlagts av obemedlade lärjungar, ett anslag av 330,000 kronor. Departementschefen

uttalade sig för ett successivt genomförande av befrielse

från terminsavgift för obemedlade lärjungar, varvid han för budgetåret 1928/

1929 beräknade såsom erforderligt ett belopp av 66,000 kronor, motsvarande

en femtedel av ovannämnda summa å 330,000 kronor.

Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag utgår från att det successiva genomförandet

av obemedlade lärjungars befrielse från terminsavgifterna till läroverkens

ljus- och vedkassor skulle ske under en övergångstid av fem

år. Ifrågavarande lärjungar skulle i överensstämmelse härmed under läsåret

1929/1930 befrias från två femtedelar av dem eljest åliggande av
-

Studiekurs

för svenska

lärjungar i

Frankrike.

[162.]

Bidrag till do

allmänna

läroverkens

ljus- och vedkassor.

[163.]

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Bokinköp och

bokbindning

för läroverksbiblioteken.

[164.]

gifter till dessa kassor. Till täckande av den härigenom uppkommande

bristen i kassorna äskas nu hos riksdagen ett förslagsanslag av 132,000

kronor, motsvarande dubbla summan av det för budgetåret 1928/1929 beräknade

beloppet.

I fråga om anslaget till nedsättning av terminsavgifterna till ljus- och

vedkassorna för samtliga lärjungar vid vissa läroverk påkallas en ökning

med 8,000 kronor, från 5,000 kronor till 13,000 kronor, dels därför att anslaget

redan under nuvarande förhållanden visat sig otillräckligt, dels ock

med hänsyn till den minskning av lärjungeantalet vid vissa läroverk, som

vore att motse såsom en följd av den pågående omorganisationen av det

högre skolväsendet och det började förstatligandet av ett stort antal kommunala

mellanskolor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må såsom bidrag till täckande av utgifter,

som skola bestridas av ljus- och vedkassan vid allmänt läroverk,

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag

av 145,000 kronor, därav högst 13,000 kronor må,

efter Kungl. Maj:ts beprövande, användas såsom bidrag till

nedbringande för samtliga lärjungar av avgifterna till nämnda

kassa i sådana fall, då desamma kunna anses alltför tyngande.

165:o) Kungl. Maj:t har (punkt 164) föreslagit riksdagen att till bokinköp

och bokbindning för lärjungebiblioteken vid de allmänna läroverken

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 75,000

kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 429—431 i statsrådsprotokollet.

Till bokinköp och bokbindning vid de högre allmänna läroverkens lärjungebibliotek

anvisade riksdagen för budgetåret 1928/1929 ett extra reservationsanslag

av 50,000 kronor. Departementschefen har nu ansett att

realskolorna böra i den mån omständigheterna anses därtill föranleda komma

i åtnjutande av medel från anslaget, och föreslår därför, att anslaget icke

begränsas till att avse endast de högre allmänna läroverken. Ett av skolöverstyrelsen

framställt förslag, att anslaget jämväl skulle komma andra

bibliotek än lärjungebiblioteken tillgodo avvisas av departementschefen, som

anser att de mest trängande behoven vid lärjungebiblioteken först måste

tillgodoses.

Utskottet anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till bokinköp och bokbindning för lärjungebiblioteken

vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra reservationsanslag av 75,000

kronor.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

107

166:o) Kungl. Maj:t har (punkt 1G5) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1929/1930 anvisa

dels till resestipendier åt lärare i främmande levande språk vid do allmänna

läroverken ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor,

dels och till resestipendier åt lärare vid de allmänna läroverken, särskilt

vid de läroverk, där provårskurs är anordnad, ett extra reservationsanslag

av 6,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 431—433 i statsrådsprotokollet.

Resestipendier

åt lärare

vid de allmänna

läroverken.

[1*35].

Under många år ingick i reservationsanslaget till de allmänna läroverken

en post »resestipendier åt lärare i främmande levande språk» å 15,000 kronor

samt en post »reseunderstöd åt lärare vid de allmänna läroverken, särskilt vid

de läroverk, där provårskurs är anordnad,» å 6,000 kronor. Av 1920 och 1921

års riksdagar anvisades därjämte å extra stat två anslag å respektive 15,000

kronor och 6,000 kronor till förstärkande av nämnda ordinarie anslagsposter.

Samtliga dessa anslag blevo av finansiella skäl och i enlighet med Kuugl.

Maj:ts förslag ej anvisade av 1922, 1923 och 1924 års riksdagar. Emellertid

föreslog Kungl. Maj:t 1925 års riksdag att till resestipendier åt lärare i

främmande levande språk vid de allmänna läroverken för budgetåret 1925/

1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 13,000 kronor. Detta Kungl.

Maj:ts förslag blev av riksdagen bifallet. Samma anslagsbelopp har sedermera

av riksdagen anvisats för vart och ett av budgetåren 1926/1929.

Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må för budgetåret 1929/1930 anvisa

a) till resestipendier åt lärare i främmande levande språk

vid de allmänna läroverken ett extra reservationsanslag av

15,000 kronor,

b) till resestipendier åt lärare vid de allmänna läroverken,

särskilt vid de läroverk, där provårskurs är anordnad, ett

extra reservationsanslag av 6,000 kronor.

167:o) Kungl. Maj:t har (punkt 166) föreslagit riksdagen att minska det

ordinarie förslagsanslaget till kommunala mellanskolor, nu 1,634,000 kronor,

med 84,000 kronor till 1,550,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 433—437 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr G. Olson i Torsby väckt motion (II: 114), vari hemställts,

att riksdagen ville besluta, att statsbidrag till kommunala mellanskolor skall

utgå i likhet med vad som är bestämt för enskilda mellanskolor och högre

flickskolor, om elevantalet under de senaste åren varit i medeltal minst 40

lärjungar.

Med avseende å de av motionären till stöd för hans förslag anförda skäl

hänvisar utskottet till motionen.

Kommunala

mellan
skolor
[166.

]

jämte en i

ämnet väckt

motion.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Tillfällig

löneförbättring

åt lärarpersonalen

vid kommunala

mellanskolor.

[167.]

Utskottet har intet att erinra mot den av Kungl. Maj:t verkställda beräkningen

av anslagsbehovet för de kommunala mellanskolorna under budgetåret

1929/1930.

Vad beträffar det av motionären framställda förslaget, vilket torde avse,

att såsom villkor för statsbidrag till kommunal mellanskola skulle fordras,

icke, på sätt för närvarande är fallet, att skolan i sina fyra årsklasser har

sammanlagt minst 40 elever, utan att sammanlagda elevantalet under de

senaste tre åren utgjort i medeltal minst 40 elever, synes det utskottet icke

vara möjligt att utan närmare utredning överblicka de konsekvenser, en

sådan bestämmelse skulle komma att medföra i ekonomiskt hänseende. Med

hänsyn härtill och under erinran att ifrågavarande anslagsvillkor så sent

som år 1927 var föremål för prövning av riksdagen, som därvid fann villkoret

böra erhålla sitt i förhållande till tidigare i ämnet gällande bestämmelser

mera skärpta innehåll, kan utskottet icke finna tillrådligt, att nu eu

ändring göres i den av motionären åsyftade riktningen.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag minska det ordinarie

förslagsanslaget till kommunala mellanskolor, nu

1,634,000 kronor, med 84,000 kronor till 1,550,000 kronor;

b) avslå herr G. Olsons i Torsby ovanberörda motion

(11:114).

168:o) Kungl. Maj:t har (punkt 167) föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1929—30

juni 1930 utgå till lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor med följande

belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

» ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

* extra ordinarie ämneslärare, övningslärare och timlärare med belopp,

som Kungl. Maj:t i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende

nu gällande grunder bestämmer;

dels ock för berörda ändamål anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra

förslagsanslag av 330,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 438—439 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgår för innevarande budgetår med ett belopp av 352,000

kronor. Förstatligandet av vissa kommunala mellanskolor skulle nu möjliggöra

en minskning av anslagsbehovet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden

1 juli 1929—30 juni 1930 utgå till lärarpersonalen vid kommunala

mellanskolor med följande belopp:

s. 109 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

109

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

» ordinarie kvinnlig ämneslärare mod 500 kronor; samt

till extra ordinarie ämneslärare, övningslärare och timlärare

mod belopp, som Kungl. Maj:t i huvudsaklig

enlighet med de i sådant hänseende nu gällande grunder

bestämmer;

b) för berörda ändamål anvisa för budgetåret 1929/1930

ett extra förslagsanslag av 330,000 kronor.

169:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 168) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till resestipendier åt lärare i främmande levande

språk vid de kommunala mellanskolorna anvisa för

budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 4,000

kronor att utgå under de villkor och bestämmelser, Kungl.

Maj:t kan finna gott föreskriva.

170:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 169) hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1929/1930

uppföra det ordinarie förslagsanslaget till statsbidrag till

kommunala flickskolor med oförändrat belopp 50,000 kronor.

171:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 170) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum,

a) medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1

juli 1929—30 juni 1930 utgå till lärarpersonalen vid kommunala

flickskolor med följande belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

» ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

» extra ordinarie ämneslärare och timlärare med belopp,

som Kungl. Maj:t i huvudsaklig enlighet med de i sådant

hänseende nu gällande grunder bestämmer;

b) för ändamålet anvisa för budgetåret 1929/1930 ett

extra förslagsanslag av 8,000 kronor.

172:o) Kungl. Maj:t har (punkt 171) föreslagit riksdagen att minska det

ordinarie reservationsanslaget till privatläroverk, nu 745,000 kronor, med

3,000 kronor till 742,000 kronor samt i riksstaten för budgetåret 1929/1930

uppföra de i nämnda anslag ingående anslagsposterna med följande belopp,

nämligen: enskilda mellanskolor 20,000 kronor, högre flickskolor 478,000

kronor, högre goss- och samskolor 230,500 kronor, enskilda lärarinneseminarier

13,500 kronor, att utgå såsom ett gemensamt reservationsanslag å

sammanlagt 742,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 441—446 i statsrådsprotokollet.

Resestipendier

åt lärare

i främmande

levande

språk vid

kommunala

mellanskolor.

[168.]

Kommunala

flickskolor.

[169.]

Tillfällig

löneförbättring

åt lärarpersonalen

vid kommunala

flickskolor.

[170.]

Reservationsanslaget

till

privatläroverk.

[171.]

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

För budgetåret 1928/1929 äro de ovan nämnda fyra anslagsposterna uppförda

med respektive 20,000 kronor, 475,000 kronor, 232,500 kronor och

17,500 kronor.

Anslagsposten till enskilda mellanskolor föreslås oförändrad.

Den föreslagna ökningen av anslagsposten till högre flickläroverk med

3,000 kronor motiveras med behovet av ytterligare medel till understöd för

undervisning i huslig ekonomi. I avseende å denna anslagspost har skolöverstyrelsen

anfört bland annat, att omorganisationen av det högre skolväsendet

ej torde medföra någon avveckling av flickskolorna förrän från

och med läsåret 1931/1932, och att man alltså av denna anledning ej torde

böra räkna med någon minskning av statsunderstödet till dessa skolor.

I fråga om anslagsposten till högre goss- och samskolor beräknas för

Landskrona stads gymnasium ett med 2,400 kronor minskat understöd med

anledning av, att detta gymnasium enligt 1927 års riksdags beslut från och

med den 1 juli 1929 kommer att successivt övertagas av staten. A andra

sidan beräknas för Stockholms samgymnasium ett ökat understöd av 400

kronor, varigenom minskningen av ifrågavarande anslagspost kommer att

uppgå till 2,000 kronor.

Beträffande slutligen anslagsposten till enskilda lärarinneseminarier föreslås

en minskning med 4,000 kronor, motsvarande det till Anna Sandströms

högre lärarinneseminarium nu utgående understödet. Nämnda seminarium

kommer nämligen vid slutet av läsåret 1929/1930 att upphöra med sin verksamhet.

Privata högre lärarinneseminariet åter, vilket jämväl är avsett att

nedläggas, men vars högre kurs av vissa organisatoriska skäl anses böra

vara i verksamhet även under läsåren 1929/1931, skulle fortfarande erhålla

statsunderstöd och likaledes seminariet vid stiftelsen Kjellbergska flickskolan

i Göteborg.

I fråga om beräkningen av anslagsposten till enskilda mellanskolor har

utskottet intet att erinra.

Vad däremot angår anslagsposten till högre flickskolor vill utskottet framhålla,

att, då i fråga om denna post en höjning med 3,000 kronor ansetts

behövlig, man synes hava förbisett, att, sedan nu fyra statliga högre flickläroverk

skola träda i verksamhet vid början av höstterminen 1929, det torde,

i överensstämmelse med vad 1927 års riksdag uttalat i samband med sitt

beslut angående omorganisation av det högre skolväsendet, vara möjligt att

påbörja en avveckling av statsunderstöden till privata flickgymnasier på de

platser, där de högre flickläroverken komma till stånd. En sådan avveckling

bör givetvis ske med en viss försiktighet, så att icke de privata läroanstalterna

försättas i trångmål, men utskottet anser sig dock kunna räkna med,

att de besparingar, som genom en minskning av statsunderstöden av berörda

anledning kunna göras under budgetåret 1929/1930, skola bliva så stora, att

en ökning av ifrågavarande anslagspost med allenast 1,500 kronor i stället

s. 111 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

111

för föreslagna 3,000 kronor kan anses tillräcklig. Enligt utskottets mening

bör alltså samma anslagspost för budgetåret 1929/1930 upptagas med ett

belopp av 476,500 kronor.

Anslagsposten till högre goss- och samskolor anser utskottet böra minskas

med, utöver av Kungl. Maj:t föreslagna 2,000 kronor, ytterligare de 400

kronor, som beräknats för höjning av understödet till Stockholms samgymnasium,

enär utskottet icke funnit tillräckliga skäl förebragta för en dylik höjning.

Sistnämnda anslagspost skulle alltså för budgetåret 1929/1930 komma

att utgöra 230,100 kronor.

Beräkningen av anslagsposten till enskilda lärarinneseminarier föranleder

ingen erinran från utskottets sida.

I enlighet med vad utskottet nu anfört skulle det ordinarie reservationsanslaget

till privatläroverk komma att minskas med 4,900 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må minska det ordinarie reservationsanslaget

till privatläroverk, nu 745,000 kronor, med 4,900 kronor

till 740,100 kronor samt i riksstaten för budgetåret 1929/

1930 uppföra de i nämnda anslag ingående anslagsposterna

med följande belopp, nämligen:

enskilda mellanskolor..............kronor 20,000: —

högre flickskolor.................. » 476,500: —

högre goss- och samskolor.......... » 230,100: —

enskilda lärarinneseminarier......... » 13,500: —

att utgå såsom ett gemensamt reservationsanslag å sammanlagt

740,100 kronor.

173:o) Kungl. Maj:t har (punkt 172) föreslagit riksdagen att öka det ordinarie

förslagsanslaget till lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter, nu 500,000 kronor, med 30,000 kronor till 530,000

kronor.

Enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisningar uppgingo utgifterna under

förevarande anslagstitel budgetåret 1926/1927 till 527,803 kronor 65 öre

och budgetåret 1927/1928 till 536,803 kronor 43 öre. Då man enligt departementschefens

mening icke torde hava anledning att vare sig för det nu

löpande budgetåret eller för budgetåret 1929/1930 räkna med någon nämnvärd

minskning av kostnaderna för lönetilläggen, har förslag om ifrågavarande

anslagshöjning framställts.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må öka det ordinarie förslagsanslaget till

lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter,

nu 500,000 kronor, med 30,000 kronor till 530,000

kronor.

Lönetillägg

åt lärarinnor

vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter.

[172.]

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Tillfällig

löneförbättring

åt lärarpersonalen

vid privatläroverk.

[173.]

Understöd åt

kommunala

gymnasier.

'' [174.]

Understöd

till utbildningskurser

för lärarinnor

i hushållsgöromål.

[175.]

174:o) Kungl. Maj:t har (punkt 173) föreslagit riksdagen att till beredande

under tiden 1 juli 1929—-30 juni 1930 av tillfällig löneförbättring åt lärare

och lärarinnor vid enskilda mellanskolor, högre flickskolor, högre goss- eller

samskolor samt enskilda lärarinneseminarier för budgetåret 1929/1930 anvisa

ett extra förslagsanslag av 2,435,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 448—449 i statsrådsprotokollet.

Anslaget, som för budgetåret 1927/1928 utgick med 2,395,000 kronor, är

för budgetåret 1928/1929 bestämt till 2,380,000 kronor. På grund av det

betydande belopp, varmed det för budgetåret 1927/1928 anvisade anslaget

överskridits, nämligen 49,999 kronor 21 öre, föreslås, att detsamma ökas

med 55,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till beredande under tiden 1 juli 1929—

30 juni 1930 av tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor

vid enskilda mellanskolor, högre flickskolor, högre

goss- eller samskolor samt enskilda lärarinneseminarier för

budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av

2,435,000 kronor.

175:o) Kungl. Maj:t har (punkt 174) föreslagit riksdagen att till beredande

av understöd enligt Kungl. Majfls beprövande åt kommunalt gymnasium,

som är förenat med ett statens högre läroverk eller en statens realskola,

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 21,300

kronor att utgå på de villkor och under de närmare föreskrifter, Kungl.

Maj:t må finna gott meddela.

Utredningen återfinnes å sid. 449-—450 i statsrådsprotokollet.

Anslag för ifrågavarande ändamål har för budgetåret 1928/1929 beviljats

med 39,500 kronor. Den nu föreslagna anslagsminskningen sammanhänger

med 1927 års riksdags beslut angående statens successiva övertagande av

vissa kommunala gymnasier och gymnasielinjer.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majfls förslag, hemställer,

att riksdagen må till beredande av understöd enligt Kungl.

Majfls beprövande åt kommunalt gymnasium, som är förenat

med ett statens högre läroverk eller en statens realskola,

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag

av 21,300 kronor att utgå på de villkor och under de

närmare föreskrifter, Kungl. Majfl må finna gott meddela.

176:o) I enlighet med Kungl. Majfls förslag (punkt 175) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd åt utbildningskurser för lära
-

s. 113 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

113

rinnor i hushållsgöromål anvisa för budgetåret 1929/1930

ett extra anslag av 16,000 kronor att under de villkor,

Kungl. Maj:t må finna lämpligt föreskriva, utgå till styrelsen

för aktiebolaget Ateneum för flickor i Stockholm och

till Göteborgs allmänna folkskolestyrelse med högst 8,000

kronor till vardera.

177:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 176) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 80,000

kronor.

178:o) Kungl. Maj:t har (punkt 177) föreslagit riksdagen att till understöd

åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i handarbete för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra anslag av 22,700 kronor att utgå under

de villkor och bestämmelser och med den fördelning, som av Kungl. Maj:t

föreskrivas.

Utredningen återfinnes å sid. 452—459 i statsrådsprotokollet.

Sedan åtskilliga år har statsunderstöd utgått till tre läroanstalter för utbildande

av lärarinnor i handarbete, nämligen högre handarbetslärarinneseminariet

vid Maria Nordenfelts kvinnliga yrkesskola i Göteborg, numera benämnt

Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium i Göteborg,

Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium i Stockholm samt föreningen

Handarbetets vänners och Hulda Lundins högre slöjdseminarium i Stockholm.

På grund av en konstaterad överproduktion av handarbetslärarinnor

ifrågasatte 1927 års riksdag lämpligheten av att fortfarande med statsanslag

understödja samtliga ifrågavarande läroanstalter samt begärde en fullständig

utredning i ämnet till 1928 års riksdag. I det förslag, som Kungl. Maj:t

i anledning härav föreläde sistlidne riksdag, förutsattes, att statsunderstödet

till ett av seminarierna skulle komma att indragas, men lämnades öppet,

vilket seminarium, som borde drabbas av indragningen; denna fråga borde

framdeles av Kungl. Maj:t prövas, sedan vissa därmed sammanhörande förhållanden

gjorts till föremål för ytterligare undersökning och prövning. I

anslutning härtill äskades ett anslag av 22,700 kronor, vilket belopp understeg

det förut utgående med hälften, 4,400 kronor, av det lägsta av de hittillsvarande

statsunderstöden. Detta förslag godtogs av riksdagen.

I sitt sedermera till Kungl. Maj:t avgivna förslag till fördelning av det

av 1928 års riksdag beviljade anslaget har skolöverstyrelsen förordat, att

avvecklingen skulle tillgå så, att den metodiska och pedagogiska avdelningen

av Handarbetets vänners och Hulda Lundins högre slöjdseminarium in
Bihang

till riksdagens protokoll 1929. 6 saml. 8 haft. (Nr 8.) 8

Fackskolan

för huslig

ekonomi

i Uppsala.

[176.]

Understöd

till vissa

anstalter för

utbildande

av lärarinnor

i handarbete.

[177.]

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Resestipendier

åt lärare

i främmande

levande

språk vid

privatläroverk.

[178.]

droges, under det att den konstnärliga avdelningen av detta seminarium,

vilken avdelning äges av föreningen Handarbetets vänner, skulle bibehållas.

Vidare skulle konstsömnadslinjen vid Andrea Enerotks seminarium indragas

och istället förläggas till berörda konstnärliga avdelning av det förstnämnda

seminariet. Ifrågavarande omorganisation krävde emellertid en viss tid

och syntes knappast kunna hinna fullständigt avslutas under loppet av ett

enda arbetsår. I överensstämmelse med denna plan föreslog överstyrelsen

en fördelning av anslaget för budgetåret 1928/1929, som upptog oförändrade

belopp för Maria Nordenfelts och Andrea Eneroths seminarier men för Handarbetets

vänners och Hulda Lundins seminarier ett till 4,400 kronor nedsatt

belopp. Kungl. Maj:t fördelade anslaget, på sätt överstyrelsen föreslagit,

med 9,000 kronor till Maria Nordenfelts seminarium, med 9,300 kronor

till Andrea Eneroths seminarium och med 4,400 kronor till Handarbetets

vänners och Hulda Lundins seminarium.

Numera har emellertid överstyrelsen, enligt vad av statsrådsprotokollet

inhämtas, meddelat, att omständigheter tillkommit, som syntes giva vid

handen, att överstyrelsens förut framlagda plan måhända ej läte sig realisera.

Överstyrelsen har därför såsom ett alternativ framlagt ett annat förslag,

vilket går ut på att Handarbetets vänners och Hulda Lundins seminarium

bibehålies oförändrat, under det att statsbidraget till Andrea Eneroths

seminarium successivt indrages.

Enligt vartdera av dessa alternativ skulle för budgetåret 1929/1930 erfordras

samma belopp, som beviljats för nu löpande budgetår, eller 22,700 kronor.

Departementschefen anser överstyrelsens första alternativ innefatta den

bästa formen för den nödvändiga indragningen. Emellertid kunde det ännu

icke slutgiltigt avgöras, huruvida detta alternativ läte sig genomföras, varför

frågan härom tillsvidare borde hållas öppen.

Utskottet vill för sin del icke motsätta sig beviljandet av det äskade anslagsbeloppet

men vill samtidigt uttala den förväntan, att ett slutligt avgörande

i denna organisationsfråga skall kunna ske inom sådan tid, att hänsyn

därtill kan tagas vid bedömande av anslagsbehovet för ifrågavarande

ändamål vid nästkommande riksdag.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,

att riksdagen må till understöd åt vissa anstalter för ututbildande

av lärarinnor i handarbete för budgetåret 1929/

1930 anvisa ett extra anslag av 22,700 kronor att utgå under

de villkor och bestämmelser och med den fördelning,

som av Kungl. Maj:t föreskrivas.

179:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 178), hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till resestipendier åt lärare i främmande le
-

s. 115 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 115

vande språk vid privatläroverk anvisa för budgetåret 1929/

1930 ett extra reservationsanslag av 6,000 kronor att utgå

under de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna

gott föreskriva.

Folkundervisningen.

180:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 179) föreslagit riksdagen angående

vissa anslag till folkskoleseminarierna kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för

riksdagen

anmäla.

181:o) Kungl. Maj:t har (punkt 180) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie

förslagsanslaget till ålderstillägg åt lärare vid folkskoleseminarierna,

nu 175,000 kronor, med 5,000 kronor till 180,000 kronor.

Enligt från riksräkenskapsverket lämnad uppgift hava utgifterna under budgetåret

1927/1928 uppgått till något mer än 182,000 kronor. På grund härav

och då anslagsbehovet under budgetåret 1929/1930 ej beräknas komma att

nämnvärt minskas, har anslaget ansetts böra höjas med 5,000 kronor.

Utskottet hemställer

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

ålderstillägg åt lärare vid folkskoleseminarierna, nu 175,000

kronor, med 5,000 kronor till 180,000 kronor.

182:o) Kungl. Maj:t har (punkt 181) föreslagit riksdagen att till bestridande

av hyresersättning till rektorerna vid folkskoleseminarierna i Linköping,

Skara, Kalmar, Lund, Karlstad och Umeå, utan rätt för sagda rektorer

att å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg, anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra anslag av 15,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 463—464 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1928/1929 utgår för ändamålet ett anslag av 15,200 kronor.

Då hyresersättningen till rektor vid folkskoleseminariet i Kalmar kommer

att utgå med allenast 2,000 kronor i stället för 2,200 kronor, kan anslaget

för kommande budgetår minskas med 200 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till bestridande av hyresersättning till

rektorerna vid folkskoleseminarierna i Linköping, Skara,

Kalmar, Lund, Karlstad och Umeå, utan rätt för sagda rektorer

att å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg, anvisa

för budgetåret 1929 1930 ett extra anslag av 15,000 kronor.

Ordinarie

anslaget till

folkskoleseminarierna

m. m.

[179.]

Ålderstillägg

åt lärare

vid folkskoleseminarierna.

[180.]

Hyresersättning

till rektorerna

vid

vissa folkskoleseminarier.

[181.]

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Hyresbidrag

till lärare vid

folkskoleseminarierna

i Stockholm

och Göteborg.

[182.]

183:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 182) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för beredande av hyresbidrag till lärare vid

folkskoleseminarierna i Stockholm och Göteborg, utan rätt

för vederbörande lärare att å ifrågavarande hyresbidrag åtnjuta

dyrtidstillägg, anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra

förslagsanslag av 14,000 kronor.

Lärares vid

folkskoleseminarierna

studiebesök

vid folkskolor.

184:o)

skottet,

[183.]

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 183) hemställer ut
att

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom bidrag till bestridande av kostnaderna

för studiebesök vid folkskolor, vilka av lärare vid folkskoleseminarierna

företagas för att inhämta kännedom om folkskolor

av olika slag inom Sverige, för budgetåret 1929/1930

anvisa ett extra reservationsanslag av 4,000 kronor.

Utbildnings- 185:o) I

kurs för lä- , ,, ,

rare vid hjälp- SKOttet,

klasser för

psykiskt

efterblivna

barn.

[184.]

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 184) hemställer ut
att

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum,

a) för anordnande vid folkskoleseminariet i Stockholm av

en utbildningskurs för lärare vid hjälpklasser för psykiskt

efterblivna barn anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra

reservationsanslag av 8,000 kronor, att utgå i enlighet med

de bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott meddela;

b) medgiva, att av de medel, som äro avsedda till arvode

åt föreståndaren för de vid folkskoleseminariet i Stockholm

anordnade provårskurser, må till rektor vid nämnda

seminarium för ledning av ifrågavarande utbildningskurs

utbetalas ersättning med högst 300 kronor, att utgå enligt

de närmare grunder, Kungl. Maj:t kan komma att bestämma.

Ordinarie

reservationsanslaget

till

statens

småskoleseminarier
-

[185.]

jämte tre i

ämnet väckta

motioner.

186:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 185) föreslagit riksdagen angående

det ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminarier

ävensom beträffande dels två likalydande motioner, väckta den ena inom

första kammaren av herr N. J. F. Almkvist m. fl. (I: 134) och den andra

inom andra kammaren av herr S. Bengtsson i Norup m. fl. (II: 124) om

småskollärarutbildningens övertagande av staten, dels ock en inom andra

kammaren av herr E. Hage m. fl. väckt motion (II: 108), i vad den angår

sistnämnda fråga, kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva

utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 117

187:o) Kungl. Maj:t har (punkt 186) föreslagit riksdagen att för uppehållande

av verksamheten vid statens småskoleseminarium i Hagaström för

budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 27,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 470—471 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1928/1929 beräknades anslagsbehovet för seminariet till

36,000 kronor, men med hänsyn till befintliga reservationer å det extra

reservationsanslaget för verksamheten vid statens småskoleseminarier i Lycksele

och Hagaström beviljades för budgetåret 1928/1929 ett anslag för

ändamålet å endast 26,000 kronor. Enligt verkställda beräkningar skulle

seminariets anslagsbehov för budgetåret 1929/1930 uppgå till 37,500 kronor.

Ökningen för budgetåret 1929/1930 är beroende på dels att vissa hyresinkomster

minskats med 600 kronor ävensom att höjning erfordras av posterna

till ålderstillägg samt uppvärmning och städning m. m. Med hänsyn

till förefintliga reservationer å tillhopa 10,800 kronor har anslaget emellertid

ansetts kunna begränsas till 27,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må för uppehållande av verksamheten vid

statens småskoleseminarium i Hagaström för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 27,000

kronor.

188:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (sid. 471 i statsrådsprotokollet och

punkt 187) föreslagit riksdagen i fråga om dels det ordinarie förslagsanslaget

till understöd åt småskoleseminarier, dels det ordinarie reservationsanslaget

till stipendier åt elever vid småskoleseminarier, dels ock tillfällig löneförbättring

för lärare vid vissa småskoleseminarier kommer utskottet att

framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom

skolat för riksdagen

anmäla.

189:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 188) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till allmänna fortbildningskurser för lärare

vid egentliga folkskolor och småskolor för budgetåret 1929/

1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 60,000 kronor

att utgå enligt Kungl. Maj ds bestämmande och på de villkor

Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

190:o) Kungl. Maj:t har (punkt 189) föreslagit riksdagen att till resestipendier

åt lärare vid de av departementschefen angivna, till folkundervisningen

hörande läroanstalter anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra re
-

Verksamheten

vid

statens småskoleseminarium

i Hagaström.

[186.]

Understöd

åt småskoleseminarier

m. m.

[187.]

Fortbildningskurser

för lärare

vid egentliga

folkskolor

och småskolor.

[188.]

Resestipendier

åt lärare

vid till folkundervisningen

hörande

läroanstalter.

[189.]

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Avlöning

in. m.

åt folkskolinspektörer.

Tilläggsersättning

föi expenser

åt folkskolinspektörer.

[190.]

servationsanslag av 25,000 kronor att utgå enligt de villkor och bestämmelser,

Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Utredningen återfinnes å sid. 473—475 i statsrådsprotokollet.

Under en följd av år hava i riksstaten varit uppförda särskilda anslag

till resestipendier åt lärare vid olika slag av läroanstalter tillhörande folkundervisningen.

För år 1922 voro för detta ändamål på extra stat anvisade följande belopp,

betecknade såsom särskilda reservationsanslag, nämligen:

till resestipendier åt lärare vid folkskoleseminarier 6,000 kronor,

till resestipendier åt lärare vid småskoleseminarier 2,000 kronor,

till resestipendier åt folkskollärare 24,000 kronor,

till resestipendier åt lärare vid småskolor, lärare vid mindre folkskolor

och biträdande lärare vid folkskolor 9,000 kronor,

till resestipendier åt lärare vid fortsättningsskolor 3,000 kronor,

till resestipendier åt lärare vid högre folkskolor 3,000 kronor, och

till resestipendier åt föreståndare, lärare och lärarinnor vid rikets abnormskolor

(dövstumskolor, blindskolor och sinnesslöanstalter) samt vid uppfostringsanstalter

för vanartade och i sedligt avseende försummade barn 3,000

kronor,

eller sammanlagt 50,000 kronor, samtliga anslagen att utgå enligt de villkor

och bestämmelser, Kungl. Maj:t kunde finna gott föreskriva.

På grund av statsfinansiella förhållandena hava emellertid anslag för dessa

ändamål icke utgått efter år 1922.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär nu upptagande i begränsad omfattning

av stipendieverksamheten beträffande ovannämnda lärargrupper.

Det äskade beloppet har ej ansetts böra uppdelas i särskilda poster för varje

lärargrupp utan skulle anvisas såsom ett gemensamt extra reservationsanslag

till resestipendier åt här ifrågakomna lärare. Kungl. Maj:t skulle sedermera

hava att efter förslag av skolöverstyrelsen meddela närmare villkor och bestämmelser

för anslagets användning.

Utskottet anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må till resestipendier åt lärare vid de av

departementschefen i statsrådsprotokollet angivna, till folkundervisningen

hörande läroanstalter anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor att

utgå enligt de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan

finna gott föreskriva.

191:o) Kungl. Maj:t har (punkt 190) föreslagit riksdagen att

a) i riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppföra det ordinarie förslagsanslaget

till avlöning m. m. åt folkskolinspektörer med oförändrat belopp

345,000 kronor;

s. 119 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 119

b) till tilläggsersättning för expenser åt folkskolinspektörer för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra anslag av 10,400 kronor;

c) besluta, att vikarie för folkskolinspektör, som åtnjuter semester, skall

för dylik tjänstgöring åtnjuta ersättning för expenser med ett belopp, beräknat

efter 200 kronor för år.

Utredningen återfinnes å sid. 475—477 i statsrådsprotokollet.

Ivungl. Maj:ts förslag innebär ingen ändring i fråga om förenämnda två

anslags nuvarande storlek.

Enligt beslut av 1928 års riksdag har fördelningen av expensersättningen

mellan ordinarie folkskolinspektör, som åtnjuter tjänstledighet, och hans vikarie

ändrats i så måtto, att ett belopp av 300 kronor i stället för förutvarande

200 kronor skall avses för ordinarie och 200 kronor i stället för

förutvarande 300 kronor för vikarierande folkskolinspektör.

Skolöverstyrelsen har nu påpekat den på grund härav rådande olikheten

mellan expensersättningen åt vikarie för folkskolinspektör, som åtnjuter

semesterledighet, och expensersättningen åt vikarie för inspektör, som är

ledig av annan anledning. Den förre åtnjuter nämligen jämlikt beslut av

1921 års riksdag ersättning för expenser med ett belopp av 300 kronor för

år. Överstyrelsen har hemställt, att åtgärder måtte vidtagas för att ersättningen

åt vikarie för inspektör, som åtnjuter semester, även måtte bestämmas

till 200 kronor årligen. Departementschefen har anslutit sig till detta

förslag.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) i riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppföra det ordinarie

förslagsanslaget till avlöning m. m. åt folkskolinspektörer

med oförändrat belopp 345,000 kronor;

b) till tilläggsersättning för expenser åt folkskolinspektörer

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av

10,400 kronor;

c) besluta, att vikarie för folkskolinspektör, som åtnjuter

semester, skall för dylik tjänstgöring åtnjuta ersättning för

expenser med ett belopp, beräknat efter 200 kronor för år.

192:o) Kungl. Maj:t har (punkt 191) föreslagit riksdagen

dels besluta,

att till en var av sju gymnastikkonsulenter skall från och med den 1 juli

1929 utgå avlöning med 5,300 kronor, därav 3,500 kronor lön och 1,800

kronor tjänstgöringspenningar, vartill komma två ålderstillägg till lönen,

vartdera å 500 kronor, dock att för konsulent, som av Kungl. Maj:t tillsatts

genom förordnande på viss tid, lönen skall minskas med 200 kronor;

Gymnastik
konsulenter
[191.

]

jämte tre

i ämnet

väckta

motioner.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att ortstillägg därjämte skall utgå enligt de grunder som äro föreskrivna

i fråga om folkskolinspektör;

att arvodet till vikarierande konsulent skall, där Kungl. Maj:t ej i särskilt

fall annorlunda förordnar, utgå med 4,300 kronor för kalenderår räknat;

att högsta pensionsunderlaget för konsulent skall utgöra 4,300 kronor;

samt

ätt för expenser skall till ordinarie och av Kungl. Maj:t förordnad konsulent

ävensom till å ledig befattning vikarierande konsulent utgå dels ersättning

med 300 kronor för år, dels ock därutöver, så länge riksdagen för

ändamålet beviljar medel, tilläggsersättning med 200 kronor för år, dock

att konsulent, som åtnjuter tjänstledighet, skall av honom tillkommande ersättning

och tilläggsersättning för expenser till sin vikarie avstå 200 kronor,

för år räknat, såvida Kungl. Maj:t icke i särskilt fall bestämmer, att han

skall avstå högre belopp;

att den, som förordnas till vikarie för gymnastikkonsulent under dennes

semester, skall äga åtnjuta ersättning för expenser med 200 kronor, för år

räknat, vilken ersättning skall utgå av nedannämnda förslagsanslag till avlöning

m. m. åt gymnastikkonsulenter;

dels föreskriva, att för åtnjutande av de föreslagna avlöningsförmånerna

skola i tillämpliga delar gälla enahanda villkor och bestämmelser, som i sådant

hänseende äro stadgade angående avlöningsförmåner åt folkskolinspektörer

m. m.;

dels och i riksstaten uppföra

ej mindre till avlöning m. m. åt gymnastikkonsulenter ett ordinarie förslagsanslag

av 42,000 kronor,

än även till resekostnadsersättning åt gymnastikkonsulenter ett ordinarie

förslagsanslag av 40,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 478—492 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft dels två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr E. Svensson

m. fl. (I: 138) och den andra inom andra kammaren av herr J, E. Andersson

i Ovanmyra m. fl. (II: 227), i vilka motioner hemställts, att riksdagen

måtte avslå Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till avlöning åt gymnastikkonsulenter

med 42,000 kronor ävensom resekostnadsersättning åt samma

konsulenter med 40,000 kronor, dels och en inom andra kammaren av herr

K. Magnusson i Kalmar väckt motion (II: 233), vari hemställts, att riksdagen

måtte avslå det av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen, åttonde

huvudtiteln, sid. 478—493, framförda förslaget om anställande av gymnastikkonsulenter

samt minska budgetens summa med det belopp, som ett

bifall till detta motionsyrkande kunde föranleda.

Med avseende å de av motionärerna till stöd för deras yrkanden anförda

skäl får utskottet hänvisa till motionerna.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

121

Kungl. Maj:ts förslag innebär eu omläggning av den statliga inspektionen

över gymnastikundervisningen vid rikets folk- och småskolor, fortsättningsskolor,

högre folkskolor samt läroanstalter för dövstumma och blinda. Denna

inspektion utövas för närvarande av särskilda av Kungl. Maj:t förordnade

gymnastikinspektörer, vilka hava denna uppgift såsom en bisyssla och som

icke förr än under de senaste åren för sitt arbete åtnjutit annan gottgörelse

än ersättning för rese- och traktamentskostnader. Från och med

budgetåret 1926/1927 har dock riksdagen till gratifikationer åt gymnastikinspektörerna

årligen anvisat ett extra anslag av 20,000 kronor.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle gymnastikkonsulenterna hava till sin

huvudsakliga uppgift att genom upplysnings- och instruktionsverksamhet

främja arbetet för fysisk fostran såväl i det egentliga skolarbetet inom folkurfdervisningsanstalterna

som ock inom det frivilliga gymnastik- och idrottslivet.

Den fortlöpande inspektionen av gymnastikundervisningen i berörda

läroanstalter skulle komma att övertagas av folkskolinspektörerna. Gymnastikkonsulenten

skulle äga rätt att genom besök i skolorna taga kännedom

om gymnastik- och idrottsarbetet därstädes. Funne han därvid anledningtill

erinringar, borde han härom underrätta vederbörande folkskolinspektör

för rättelses vinnande. I övrigt borde hans arbete bestå i upplysnings- och

instruktionsverksamhet under olika former, genom föredrag, möten och kurser

samt genom mera personligt samarbete med den fysiska fostrans arbetare

såväl inom som utom skolan. På Kungl. Maj:t skulle ankomma att

efter vederbörlig utredning framdeles utfärda instruktion för gymnastikkonsulenterna.

Vid utarbetande av denna instruktion borde anlitas sakkunskapen

hos personer, som stått och stode såväl den nuvarande gymnastikinspektionen

som den frivilliga gymnastik- och idrottsrörelsen nära. Konsulentområdenas

omfattning skulle efter särskild undersökning och prövning

bestämmas av Kungl. Maj:t.

Gymnastikkonsulenterna skulle i lönehänseende och i fråga om anställningsvillkor

i övrigt jämställas med folkskolinspektörerna och liksom dessa

tillsättas av Kungl. Maj:t. Pensionsåldern föreslås skola bestämmas till 65

levnads- och 30 tjänstår. Såsom formellt kompetenskrav för befattningarna

syntes departementschefen böra stadgas vid gymnastiska centralinstitutet

avlagd gymnastiklärarexamen. I övrigt ansåge han inga formella

fordringar på vissa examensprestanda böra uppställas. De rent personliga

kvalifikationerna vore här av den största betydelse.

I avlöningsanslaget å 42,000 kronor äro inräknade dels ett belopp av

1,400 kronor till vikariatsersättningar, dels ock likaledes ett belopp av 1,400

kronor till beredande av tilläggsersättning för expenser, vilken tilläggsersättning

dock icke vore avsedd att definitivt fastställas att utgå för framtiden.

Expensersättningen till vikarie för gymnastikkonsulent, som åtnjöte

semester, borde, liksom förhållandet vore med avseende å folkskolinspektörerna,

utgå ur avlöningsanslaget utan skyldighet för den ordinarie konsulenten

att avstå någon del av den honom tillkommande expensersättningen.

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Gymnastikkonsulent borde äga rätt till tillfällig löneförbättring i likhet

med folkskolinspektör.

De nuvarande gymnastikinspektörernas rese- och traktamentskostnader

hava under de senaste budgetåren uppgått till i runt tal 50,000 kronor årligen.

Kostnaderna för konsulenternas resor uppskattas till 40,000 kronor för

år, vilket belopp anses böra upptagas såsom ett särskilt förslagsanslag. Därvid

förutsätter emellertid departementschefen, att skolöverstyrelsen kommer

att vidtaga åtgärder för att anslaget icke överskrides. Åttonde huvudtitelns

allmänna anslag till rese- och traktamentspenningar skulle genom nu berörda

anordning erhålla minskad belastning.

Departementschefen framhåller slutligen, att de totala årskostnaderna för

ifrågavarande förslags genomförande skulle, oberäknat tillfällig löneförbättring

och dyrtidstillägg, belöpa sig till 82,000 kronor. Då kostnaderna för

gymnastikinspektionen för närvarande uppginge till i runt tal 70,000 kronor,

komme, bortsett från tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg, merkostnaden

att utgöra 12,000 kronor.

Det av Kungl. Maj:t nu framlagda förslaget till en omläggning av gymnastikinspektionen

överensstämmer i allt väsentligt med det förslag i samma

ämne, som år 1928 motionsvägen bragtes under riksdagens prövning. Riksdagen

uttalade därvid, att det måste betraktas som en betydelsefull angelägenhet

att snarast möjligt få till stånd en organisation, som kunde möta,

leda och ordna de i stark utveckling stadda strävandena för en förbättrad

fysisk fostran åt ungdomen. I betraktande av den stora betydelse, som enligt

riksdagens mening borde tillmätas nu ifrågavarande angelägenhet, ansåge

riksdagen, att åtgärder snarast borde vidtagas för realiserande av de

synpunkter och förslag, som innefattades i de i ämnet väckta motionerna. Det

syntes emellertid riksdagen icke tillrådligt att då bifalla förslaget, varför riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t anhöll, att Kungl. Maj:t måtte efter verkställd

utredning till 1929 års riksdag framlägga förslag angående inrättande

av konsulentbefattningar för undervisningen i gymnastik med lek och idrott

vid folkskolorna m. fl. undervisningsanstalter.

Utskottet har funnit Kungl. Maj:ts förslag i stort sett väl ägnat att

främja de intressen, vilkas betydelse på ovan angivet sätt starkt framhölls

av 1928 års riksdag.

Gentemot enskildheterna av Kungl. Maj:ts förslag har utskottet ingen

annan erinran än att det synes utskottet ej föreligga skäl att sätta fordran

på antalet tjänstår för pension lägre än till 33.

Av vad utskottet nu anfört framgår, att utskottet finner de av herr E.

Svensson m. fl. och herr Andersson i Ovanmyra m. fl. samt herr Magnusson

i Kalmar väckta motionerna icke böra vinna riksdagens bifall.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

s. 123 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

123

samt med avslag å herrar E. Svenssons in. fl. och Anderssons

i Ovanmyra m. fl. ovauberörda motioner (I: 138 och II: 227)

ävensom herr Magnussons i Kalmar ovannämnda motion

(II: 233),

a) besluta

att till en var av sju gymnastikkonsulenter skall från och

med den 1 juli 1929 utgå avlöning med 5,300 kronor, därav

3,500 kronor lön och 1,800 kronor tjänstgöringspenningar,

vartill komma två ålderstillägg till lönen, vartdera å 500

kronor, dock att för konsulent, som av Kungl. Maj:t tillsatts

genom förordnande på viss tid, lönen skall minskas med

200 kronor;

att ortstillägg därjämte skall utgå enligt de grunder som

äro föreskrivna i fråga om folkskolinspektör;

att arvodet till vikarierande konsulent skall, där Kungl.

Maj:t ej i särskilt fall annorlunda förordnar, utgå med 4,300

kronor för kalenderår räknat;

att högsta pensionsunderlaget för konsulent skall utgöra

4,300 kronor; samt

att för expenser skall till ordinarie och av Kungl. Maj:t

förordnad konsulent ävensom till å ledig befattning vikarierande

konsulent utgå dels ersättning med 300 kronor för

år, dels ock därutöver, så länge riksdagen för ändamålet

beviljar medel, tilläggsersättning med 200 kronor för år,

dock att konsulent, som åtnjuter tjänstledighet, skall av

honom tillkommande ersättning och tilläggsersättning för

expenser till sin vikarie avstå 200 kronor, för år räknat,

såvida Kungl. Maj:t icke i särskilt fall bestämmer, att han

skall avstå högre belopp;

att den, som förordnas till vikarie för gymnastikkonsulent

under dennes semester, skall äga åtnjuta ersättning för expenser

med 200 kronor, för år räknat, vilken ersättning

skall utgå av nedannämnda förslagsanslag till avlöning

m. m. åt gymnastikkonsulenter;

b) föreskriva att för åtnjutande av de föreslagna avlöningsförmånerna

skola i tillämpliga delar gälla enahanda

villkor och bestämmelser, som i sådant hänseende äro stadgade

angående avlöningsförmåner åt folkskolinspektörer m. m.;

c) i riksstaten uppföra

1) till avlöning m. m. åt gymnastikkonsulenter ett ordinarie

förslagsanslag av 42,000 kronor;

2) till resekostnadsersättning åt gymnastikkonsulenter ett

ordinarie förslagsanslag av 40,000 kronor.

s. 124 Kontrollera mot PDF

Statsbidrag

till avlöning

åt lärare vid

folkskolor.

[192.]

Provisorisk

avlöningsförbättring

åt

lärare vid

folkskolor.

[193.]

Folkundervisningens

befrämjande

i rikets nordligaste

gränsorter.

[194.]

124 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

193:o) Kungl. Maj:t har (punkt 192) föreslagit riksdagen att höja det

ordinarie förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid folkskolor, nu 48,500,000

kronor, med 1,000,000 kronor till 49,500,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 493—495 i statsrådsprotokollet.

Liksom under en följd av år tidigare har till grund för beräkningen av

anslagsbehovet lagts från folkskolinspektörerna inhämtade uppgifter å de

belopp, som av dem i statsbidrag tillstyrkts under senaste kalenderår. Härtill

har lagts en summa, som ansetts tillräcklig att täcka den ökning i anslagsbehovet,

som komme att föranledas av nyinrättade tjänster och intjänade

ålderstillägg fram till det läsår, som komme att motsvara det budgetår,

för vilket det beräknade anslaget är avsett, sålunda en tidrymd av

omkring två år.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

avlöning åt lärare vid folkskolor, nu 48,500,000 kronor, med

1,000,000 kronor till 49,500,000 kronor.

194:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 193) föreslagit riksdagen i

fråga om provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folkskolor, kommer

utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet

härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

195:o) Kungl. Maj:t har (punkt 194) föreslagit riksdagen att i riksstaten

för budgetåret 1929/1930 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till folkundervisningens

befrämjande i rikets nordligaste gränsorter med oförändrat

belopp, 466,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 496—501 i statsrådsprotokollet.

Departementschefen lämnar en redogörelse för de nya årligen återkommande

medelskrav, som anses böra tillgodoses ur ifrågavarande anslag. För

genomförande av en reglering av hyresersättningarna till vissa s. k. statsskolor

erfordras ett belopp av högst 7,000 kronor. Vidare anses den av

1928 års riksdag medgivna rätten till statsbidrag för avlönande av biträdande

föreståndarinna vid statsunderstödda skolhem och arbetsstugor inom

Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste

gränsorter, böra utsträckas jämväl till dessa senare orter. För detta ändamål

erfordras för budgetåret 1929/1930 ett belopp, som uppskattas till

5,400 kronor. Till enligt Kungl. Maj:ts beslut den 28 september 1928 anordnad

särskild biblioteksverksamhet i Tornedalen kräves ett belopp av 5,000

kronor, vilket dock, med hänsyn till möjligheten av besparingar å andra

s. 125 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

125

anslagsposter, innebär en merutgift av allenast 3,000 kronor för år. Merutgifterna

skulle alltså sammanlagt uppgå till 15,400 kronor för budgetåret

1929/1930. Med hänsyn till att nettoutgifterna å anslaget för budgetåret

1927/1928 utgjort endast 454,776 kronor, har departementschefen ansett

obehövligt att för budgetåret 1929/1930 höja anslaget utöver dess nuvarande

belopp, 466,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1929/1930

upptaga det ordinarie förslagsanslaget till folkundervisningens

befrämjande i rikets nordligaste gränsorter med oförändrat

belopp, 466,000 kronor.

196:o) Kungl. Maj:t har (punkt 195) föreslagit riksdagen att till statsbidrag Byggnader

till byggnader för folkskoleväsendet i vissa av rikets nordligaste gränsorter

bevilja för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 325,000 i vissa av

kronor att utgå under de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna ,rike[s n°rd''

° ° ■'' ligaste gräns
gott

meddela. orter.

Utredningen återfinnes å sid. 501—502 i statsrådsprotokollet. [195.]

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen till statsbidrag till

byggnader för folkskoleväsendet i vissa av rikets nordligaste gränsorter såsom

extra reservationsanslag anvisat för budgetåret 1924/1925 ett belopp av

200,000 kronor och för vart och ett av budgetåren 1925/1928 ett belopp

av 325,000 kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser, Kungl.

Maj:t kunde finna gott meddela. För ifrågavarande ändamål ha alltså av

riksdagen hittills beviljats tillhopa 1,175,000 kronor. För budgetåret 1928/

1929 begärde Kungl. Maj:t icke något anslag till detta ändamål, enär det

för budgetåret 1927/1928 anvisade beloppet icke beräknades bliva taget i

anspråk förrän efter ingången av budgetåret 1928/1929.

Departementschefen har meddelat, att de av riksdagen hittills för ifrågavarande

ändamål anvisade anslagen med innevarande budgetår komma att

helt tagas i anspråk.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet

i vissa av rikets nordligaste gränsorter bevilja

för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av

325,000 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser,

Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Lappmarks

ecklesiastikverk,

folkbildningsändamål.

[196.]

197:o) Kungl. Maj:t har (punkt 196) föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att den till lappskolbordet i Arjeplog hörande marken måtte

få disponeras på sätt departementschefen i statsrådsprotokollet föreslagit,

samt härigenom inflytande medel tillgodoföras förslagsanslaget till lappmarks

ecklesiastikverk, folkbildningsändamål,

dels och i riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppföra det ordinarie förslagsanslaget

till lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål, med oförändrat

belopp, 200,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 502—512 i statsrådsprotokollet.

Beträffande dispositionen av det statsverket tillhöriga men för nomadskolväsendet

ej längre i sin helhet behövliga lappskolbordet i Arjeplog

biträder departementschefen ett av länsstyrelsen i Luleå framlagt förslag.

Enligt detta förslag skulle skolbordets två huvudskiften ställas under skogsstatens

vård och förvaltning. Från skifte I, utgörande 685,15 hektar, skulle

i första hand tillgodoses den fasta nomadskolans i Arjeplog husbehov av

byggnads- och vedvirke. Skogsöverskottet skulle försäljas och inflytande

köpeskilling tillgodoföras förslagsanslaget till lappmarks ecklesiastikverk,

folkbildningsändamål. Skifte II, utgörande 213,60 hektar, skulle reserveras

för upplåtelse med nyttjanderätt och mot avgäld till egna hem åt lappar,

som upphört med renskötseln. De å kronomark belägna ströängarna skulle

inlösas av domänstyrelsen. Lösenbeloppet skulle jämväl tillgodoföras nämnda

anslag. A allmänningar belägna ströängar skulle hembjudas allmänningsdelägarna

till inlösen eller, om dessa ej önskade förvärva dem, försäljas till

enskilda. Lösen- eller köpeskillingsbeloppen skulle även i dessa fall komma

berörda anslag till godo.

Departementschefen har i statsrådsprotokollet förmält sig hava för avsikt

att föreslå inköp för statsverkets räkning av en av föreningen lapska missionens

vänner ägd fastighet i Lannavaara i Jukkasjärvi socken, vilken fastighet

nu förhyres för den fasta nomadskolan i Lannavaara. Fastigheten

är värderad till 38,100 kronor men har erbjudits staten för ett pris av endast

10,000 kronor. Köpeskillingen skulle utgå av ifrågavarande anslag,

som dock, med hänsyn till väntade inkomster genom de föreslagna åtgärderna

med avseende å lappskolbordet i Arjeplog och andra liknande inkomster,

icke anses behöva ökas.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj ds förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) medgiva att den till lappskolbordet i Arjeplog hörande

marken måtte få disponeras på sätt departementschefen i

statsrådsprotokollet föreslagit, samt härigenom inflytande

s. 127 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 127

medel tillgodoföras förslagsanslaget till lappmarks ecklesiastikverk,

folkbildningsändamål,

b) i riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppföra det ordinarie

förslagsanslaget till lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål,

med oförändrat belopp, 200,000 kronor.

198:o) Kungl. Maj:t har (punkt 197) föreslagit riksdagen att öka det ordinarie

förslagsanslaget till särskilt lönetillägg åt lärare i lappmarksförsamlingar

med icke finsktalande befolkning samt i Överkalix församling, nu

60,000 kronor, med 8,000 kronor till 68,000 kronor.

Enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning för budgetåret 1927/1928

har belastningen å här ifrågavarande anslag under sistnämnda budgetår

uppgått till 68,249 kronor 66 öre. Med hänsyn till önskvärdheten att i

görligaste mån bringa de i riksstaten upptagna förslagsanslagen i överensstämmelse

med den verkliga belastningen å anslagen har en höjning av

detta anslag ansetts behövlig.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må öka det ordinarie förslagsanslaget till

särskilt lönetillägg åt lärare i lappmarksförsamlingar med

icke finsktalande befolkning samt i Överkalix församling,

nu 60,000 kronor, med 8,000 kronor till 68,000 kronor.

199:o) Kungl. Maj:t har (punkt 198) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie

förslagsanslaget till avlönande av föreståndarinna och biträdande

föreståndarinna för skolhem eller arbetsstuga inom Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, nu 20,000 kronor,

med 3,000 kronor till 23,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 512—513 i statsrådsprotokollet.

Det ökade anslagskravet har föranletts av att statens kostnader för avlönande

av föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor under budgetåret

1929/1930 beräknas komma att ökas — utöver de för budgetåret 1928/

1929 beräknade — med 2,360 kronor för två föreståndarinnor och 1,000

kronor för en biträdande föreståndarinna eller sammanlagt med 3,360

kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

avlönande av föreståndarinna och biträdande föreståndarinna

för skolhem eller arbetsstuga inom Jämtlands, Västerbot
-

Särskilt lönetillägg

åt

lärare i lappmarksförsamlingar

med icke

iinsktalande

befolkning

samt i överkalix

församling.

[197.]

Avlönande

av föreståndarinna

och

biträdande

föreståndarinna

för skolhem

eller

arbetsstuga

inom Jämtlands,

Västerbottens

och

Norrbottens

län, dock ej

rikets nordligaste

gränsorter.

[198.]

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Motioner angående

anslag

till stats

bidrag till

byggnader

för folkskoleväsendet

inom

Jämtlands

m. ti.

län.

tens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter,

nu 20,000 kronor, med 3,000 kronor till 23,000

kronor.

200:o) I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr N. J. F. Almkvist m. fl. (I: 136) och den andra inom andra kanrmaren

av herr A. Wikström m. fl. (II: 230), har hemställts, att riksdagen

ville såsom statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet inom Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, för

budgetåret 1929/1930 bevilja ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor,

att utgå under de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott

meddela.

Beträffande de av motionärerna till stöd för förslaget anförda skäl får

utskottet hänvisa till motionen I: 136.

Med anledning av ett av Kungl. Maj:t framlagt förslag beviljade 1928

års riksdag för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1928/1929 ett extra

reservationsanslag av 100,000 kronor.

Kungl. Maj:ts berörda förslag grundade sig på en av skolöverstyrelsen

verkställd utredning angående behovet av byggnader för folkskoleväsendet

i de delar av Norrland, som icke vore att hänföra till rikets nordbgaste

gränsorter. I denna utredning förutsattes, att endast sådana distrikt skulle

ifrågakomma till statsbidrag, vilkas utdebitering uppginge till minst 10 kronor

per inkomsthundra. Statsbidraget beräknade överstyrelsen till i genomsnitt

50 procent av byggnadskostnaden. Kostnaderna för under de närmaste

åren behövliga skolbyggnader beräknades till 3,600,000 kronor, fördelade

på två år med 1,800,000 kronor per år. I enlighet härmed skulle

erfordras ett statsbidragsanslag av 900,000 kronor för vart och ett av två

budgetår.

Departementschefen uttalade sig för att en blivande statshjälp för byggnader

till skolväsendet begränsades att avse allenast skoldistrikt inom Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län, vilka vore i detta hänseende sämst

lottade. Vidare ansåg han lämpligt att, liksom i fråga om de finsktalande

distrikten, statsbidraget icke normerades efter någon fastställd skala, med

hänsyn till utdebitering eller eljest, utan finge utgå efter prövning av Kungl.

Maj:t från fall till fall. De närmare villkoren och bestämmelserna för understöds

utgående borde fastställas av Kungl. Maj:t. Sannolikt kunde härvid

de föreskrifter, som gällde för de finsktalande distrikten, tjäna till god

ledning. Av statsfinansiella skäl ansågs anslagsbeloppet böra begränsas till

100,000 kronor.

Riksdagen uttalade vid behandlingen av denna anslagsfråga följande.

Då det, såsom av statsrådsprotokollet framgår, nu avses att inleda en

verksamhet, som kan komma att framdeles medföra betydande statsutgifter,

s. 129 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

129

har riksdagen ej kunnat undgå att ställa sig i viss mån tveksam mot förslaget.

Frånvaron av mera bestämda grunder för statsbidragens utgående

och angivandet, att bidragens utdelning skulle ske efter diskretionär prövning

av Eders Kungl. Maj:t, har än mer ökat riksdagens betänkligheter.

Med hänsyn till det behjärtansvärda ändamål, för vilket anslaget är avsett,

har riksdagen dock ej velat motsätta sig vad nu föreslagits. Riksdagen

vill emellertid erinra därom, att ett av särskilda sakkunniga utarbetat

förslag angående statsbidrag till uppförande av byggnader för folkskoleväsendet

i riket föreligger och för närvarande är beroende på Eders Kungl.

Maj:ts prövning, vilket förslag jämväl innefattar vissa närmare angivna

grunder för utgående av eventuellt statsbidrag till detta ändamål. Utan att

nu taga ställning till detta förslag vill riksdagen framhålla angelägenheten

av att, därest fortsatt anslag kommer att av nästa års riksdag äskas för

det ändamål, som under förevarande punkt avses, ett förslag i sådant hänseende

åtföljes av en närmare angiven plan för utvecklingen av den tilltänkta

verksamheten på detta område samt vissa närmare grunder för

statsbidragens utgående.

Anledningen till att Kungl. Maj:t detta år icke hos riksdagen äskat något Utskottets

anslag för ifrågavarande ändamål lärer, enligt vad utskottet erfarit, vara, yttraiuleatt

det ansetts lämpligt avvakta fördelningen av det för budgetåret 1928/

1929 beviljade beloppet för att kunna tillgodogöra sig därvid vunna erfarenheter

vid övervägande av den plan och de grunder för den fortsatta

understöds verksamheten på ifrågavarande område, som av 1928 års riksdag

befunnits önskvärda. Denna fördelning torde på grund av de utredningar,

som måste föregå densamma, icke komma att äga rum förrän inemot

slutet av innevarande eller möjligen i början av nästkommande budgetår,

varför något ytterligare anslag för ändamålet icke ansetts böra begäras

för budgetåret 1929/1930. Vid sådant förhållande finner utskottet,

som förutsätter, att utredning och förslag i ämnet kommer att föreläggas

1930 års riksdag, någon anledning icke föreligga för riksdagen att vidtaga

åtgärd på grund av de förenämnda motionerna.

Utskottet får alltså hemställa,

att herrar Almkvists m. fl. och Wikströms m. fl. ovanberörda

motioner (I: 136 och II: 230) icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

201:o) I

skottet,

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 199), hemställer ut- Bidrag till

skolhemsbyggnader

och deras

inredning

i vissa skoldistrikt

inom

Jämtlands,

Västerbottens

och Norrbottens

län.

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom bidrag till skolhemsbyggnader och

deras inredning i skoldistrikt inom Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter,

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag

av 100,000 kronor, att utgå enligt av Kungl. Maj:t fastställda

grunder.

[199.]

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 8 häft. (Nr 8.)

9

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Inackorderingsbidrag

för vissa

skolpliktiga

barn inom

Jämtlands,

Västerbottens

och

Norrbottens

län, dock ej

rikets nordligaste

gränsorter

[200.]

jämte två i

ämnet väckta

motioner.

202:o) Kungl. Maj:t har (punkt 200) föreslagit riksdagen att höja det

ordinarie anslaget till inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn inom

Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste

gränsorter, nu 200,000 kronor, med 100,000 kronor till 300,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 516—520 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herr O. Bergqvist m. fl. väckt motion

(I: 135), vari hemställts, att riksdagen ville

a) besluta att höja det ordinarie anslaget till inackorderingsbidrag för vissa

skolpliktiga barn inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock

ej rikets nordligaste gränsorter, nu 200,000 kronor, med 120,000 kronor till

320,000 kronor;

b) medgiva, att av detta anslag må efter Kungl. Maj:ts bestämmande utgå

bidrag jämväl för skolpliktiga barn, som äro intagna i Västerbottens läns

arbetsstugor;

dels och en inom andra kammaren av herr O. E. Sandberg m. fl. väckt

motion (II: 224), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att höja det

ordinarie anslaget till inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn inom

Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste

gränsorter, med 300,000 kronor till 500,000 kronor.

Med avseende å de av motionärerna till stöd för deras förslag anförda

skäl får utskottet hänvisa till motionerna.

Ifrågavarande anslag höjdes av 1926 års riksdag från 125,000 kronor

till det nuvarande beloppet 200,000 kronor i samband med att understödsverksamheten,

som förut avsett endast vissa lappmarksförsamlingar i Västerbottens

och Norrbottens län, utsträcktes till att gälla jämväl övriga församlingar

i nämnda båda län, utom rikets nordligaste gränsorter, ävensom Jämtlands

län. Av en utav skolöverstyrelsen verkställd utredning framgår nu,

att behovet av statsbidrag för ändamålet alltjämt ökats. Antalet erforderliga

inackorderingsdagar utgjorde för budgetåret 1926/1927 417,094, för

budgetåret 1927/1928 599,695 och för budgetåret 1928/1929 729,102, allt

under det att anslagsbeloppet bibehållits oförändrat från och med budgetåret

1926/1927. Detta har medfört, att medelbeloppet av statsbidrag per barn

och dag högst avsevärt sjunkit. Detta belopp utgjorde för budgetåret 1926/

1927 48 öre men sjönk för budgetåret 1927/1928 till 33 öre och för budgetåret

1928/1929 till 28 öre. Då vid 1919 års riksdag första gången förslag

om anslag för detta ändamål framlades, beräknades statsbidraget efter

75 öre per barn och inackorderingsdag. Statsbidraget utgjorde alltså för

budgetåret 1928/1929 allenast cirka 37 procent av det ursprungligen beräknade.

I stället hava skoldistriktens utgifter i motsvarande grad ökats. Skolöverstyrelsen

har föreslagit, att anslaget med hänsyn till anförda förhål
-

s. 131 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

131

landen skulle ökas till 500,000 kronor, motsvarande inemot 70 öre per barn

och dag. Då det här gäller skoldistrikt, som hava betydande utgifter för

sitt skolväsen och i det hela äro mycket hårt skattetyngda, har departementschefen

ansett synnerligen starka skäl tala för en höjning av anslaget,

men dock funnit sig icke kunna nu förorda eu så betydande höjning, som

överstyrelsen ifrågasatt, utan nödsakad att stanna vid en höjning till 300,000

kronor, varigenom en ökning av inackorderingsbidraget per barn och dag

till 41 öre skulle möjliggöras.

Den av herr Sandberg m. fl. väcka motionen ansluter sig skolöverstyrelsens

förslag. Herr Bergqvists m. fl. motion åter avser att tillgodose ett

speciellt ändamål, nämligen understöd till stiftelsen Västerbottens läns arbetsstugor

i form av bidrag till kostnaderna för i stiftelsens arbetsstugor intagna

barn. Denna stiftelse, som uppehåller 5 arbetsstugor, i vilka för närvarande

134 barn äro intagna, har hittills icke åtnjutit understöd av statsmedel.

En av stiftelsen hos Kungl. Maj:t år 1928 gjord framställning om

bidrag för barnens vistelse i arbetsstugorna efter samma grunder som de,

enligt vilka stiftelsen Norrbottens läns arbetsstugor sedan flera år åtnjutit

understöd från förslagsanslaget till folkundervisningens befrämjande i rikets

nordligaste gränsorter, har icke föranlett någon Kungl. Maj:ts hemställan

till 1929 års riksdag. Enligt vad i sistnämnda motion anföres, borde understödet

till stiftelsen Västerbottens läns arbetsstugor utgå av anslaget till inackorderingsbidrag,

men då enligt motionärernas mening det av Kungl.

Maj:t föreslagna beloppet, 300,000 kronor, är synnerligen knappt tillmätt,

anses en ytterligare ökning av anslaget med 20,000 kronor erforderlig

för att bidrag därur jämväl skall kunna utgå för barn, intagna i Västerbottens

läns arbetsstugor. De grunder, som gälla för inackorderingsbidrag

i skolhem, anses kunna göras tillämpliga på statsbidragen till sistnämnda

arbetsstugor.

Utskottet finner behovet av eu väsentlig ökning av förevarande anslag

vara till fullo ådagalagt, och skäl synas utskottet föreligga för att i sådant

avseende gå något längre än vad Kungl. Maj:t föreslagit. Då emellertid

kraven på anslag för olika ändamål under åttonde huvudtiteln äro betydande,

har utskottet icke ansett sig kunna tillstyrka en höjning i den omfattning,

som i den av herr Sandberg in. fl. väckta motionen föreslagits.

Däremot anser utskottet, som funnit skäl tala för att ett understöd

lämnas stiftelsen Västerbottens läns arbetsstugor såsom bidrag till kostnaderna

för i stiftelsens arbetsstugor intagna barn, att anslaget bör, utöver

vad av Kungl. Maj:t föreslagits, ökas med för nyssnämnda ändamål erforderligt

belopp. Den summa, som i herr Bergqvists m. fl. motion härför

beräknats, eller 20,000 kronor, torde enligt utskottets mening kunna utan

olägenhet nedsättas till 15,000 kronor, varför utskottet vill förorda, att hela

Utskottets

yttrande.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Bidrag för

anordnande

av skolskjutsar

för

skolpliktiga

barn.

[201.]

anslagsbeloppet för budgetåret 1929/1930 bestämmes till 315,000 kronor.

Ur detta anslag torde enligt närmare bestämmande av Kungl. Maj:t få

utgå bidrag med belopp, som Kungl. Maj:t prövar skäligt, jämväl för skolpliktiga

barn, som äro intagna i stiftelsen Västerbottens läns arbetsstugor.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt herr Bergqvists

m. fl. ovanberörda motion (I: 135), i vad den avser

höjning av ifrågavarande anslag, och herr Sandbergs m. fl.

förenämnda motion (II: 224), höja det ordinarie anslaget

till inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn inom

Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets

nordligaste gränsorter, nu 200,000 kronor, med 115,000

kronor till 315,000 kronor, samt

b) , med bifall till herr Bergqvists m. fl. förenämnda motion

(I: 135), i vad den avser bidrag för skolpliktiga barn

i Västerbottens läns arbetsstugor, medgiva, att av nämnda

anslag må enligt närmare bestämmande av Kungl. Maj:t

utgå bidrag jämväl för skolpliktiga barn, som äro intagna

i stiftelsen Västerbottens läns arbetsstugor.

203:o) Kungl. Maj:t har (punkt 201) föreslagit riksdagen att till bidrag

för anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga barn anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra anslag av 60,000 kronor att utgå enligt de närmare

villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Utredningen återfinnes å sid. 520—522 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgår för löpande budgetår med 30,000 kronor. Departementschefen

har framhållit, att anordningen med skolskjutsar, såvitt nu kan bedömas,

hittills givit mycket goda resultat. Detta gällde icke blott de förbättringar

av skolorganisatorisk art, som kunnat genomföras, tack vare bidrag

från ifrågavarande anslag. Lika betydelsefullt hade anslaget visat sig vara

ur ekonomisk synpunkt. Genom de anvisade statsbidragen hade besparingar

kunnat göras i statens utgifter för skolväsendet, vartill vidare komme de

besparingar, skoldistrikten gjort. Det hittillsvarande anslagsbeloppet hade

emellertid numera visat sig icke på långt när motsvara behovet. Det nu

föreslagna anslagsbeloppet motsvarade ungefärligen sammanlagda beloppet

av de statsbidrag, om vilka ansökningar gjorts av skoldistrikten för budgetåret

1928/1929.

Utskottet har funnit starka skäl tala för den begärda anslagsökningen

och hemställer därför,

s. 133 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

133

att riksdagen må till bidrag för anordnande av skolskjutsar

för skolpliktiga barn anvisa för budgetåret 1929/

1930 ett extra anslag av 60,000 kronor att utgå enligt de

närmare villkor och bestämmelser, Kungl. Maj.-t kan finna

gott föreskriva.

204:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 202) hemställer utskottet,

att utskottet må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till avlönande av lärare åt vid statsunderstödda

sjukvårdsanstalter intagna barn i skolåldern anvisa

för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av 32,000

kronor.

205:o) Kungl. Maj:t har (punkt 203) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie

förslagsanslaget till anordnande av slöjd i folkskola, mindre folkskola eller

särskild slöjdskola, nu 3,060,000 kronor, med 120,000 kronor till 3,180,000

kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 523 i statsrådsprotokollet.

Höjningen av anslaget påkallas med hänsyn till den med ledning av budgetredovisningarna

konstaterade anslagsbelastningen för budgetåren 1925/

1928.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

anordnande av slöjd i folkskola, mindre folkskola eller särskild

slöjdskola, nu 3,060,000 kronor, med 120,000 kronor

till 3,180,000 kronor.

206:o) Kungl. Maj:t har (punkt 204) föreslagit riksdagen att i riksstaten

för budgetåret 1929/1930 upptaga det ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriell

m. m. för folkskolor utan angivet belopp.

Ifrågavarande anslag var i riksstaten för budgetåret 1923/1924 upptaget

med ett belopp av 5,000 kronor. På grund av förefintliga reservationer

har detsamma i riksstaterna för budgetåren 1925/1929 upptagits utan angivet

belopp. Enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning för budgetåret 1927/

1928 uppgick reservationen å anslaget vid utgången av sist sagda budgetår till

25,975 kronor 30 öre. På grund härav anses något anslag ej heller behövligt

för budgetåret 1929/1930.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1929/1930

upptaga det ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriel!

m. m. för folkskolor utan angivet belopp.

Avlönande

av lärare åt

vid statsunderstödda

sjukvårdsanstalter

intagna barn

i skolåldern.

[202.]

Anordnande

av slöjd

i folkskola,

mindre folkskola

eller

särskild

slöjdskola.

[203.]

Undervisningsmateriell

m. in. för

folkskolor.

[204.]

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Understödjande

av folk

skolebarns

ferie- och

studieresor.

[205.]

Svensk

undervisning

för svenska

barn

i utlandet.

[206.]

207:o) Kungl. Maj:t har (punkt 205) föreslagit riksdagen, att i riksstaten

för budgetåret 1929/1930 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till understödjande

av folkskolebarns ferie- och studieresor med oförändrat belopp,

90,000 kronor, att utgå i huvudsaklig överensstämmelse med nu gällande

grunder med den jämkning, som i statsrådsprotokollet förordats.

Utredningen återfinnes å sid. 524—526 i statsrådsprotokollet.

Det har visat sig, att den nu gällande bestämmelsen, att prisnedsättning

kan vid studieresor medgivas endast under villkor, att resorna fullbordas

inom tre månader efter avslutad skolgång, försvårar en lämplig förläggning

av dessa resor för en stor del av de elever, som avslutat fortsättningsskolan.

En sådan ändring av de för ifrågavarande resor meddelade villkor

och bestämmelser, att, när fråga är om från fortsättningsskolan under någon

av månaderna från och med augusti till och med mars avgångna elever,

studieresa må kunna företagas inom ett år efter avslutad skolgång, ifrågasattes

nu från Kungl. Maj:ts sida.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1929/1930

upptaga det ordinarie förslagsanslaget till understödjande

av folkskolebarns ferie- och studieresor med oförändrat belopp,

90,000 kronor, att utgå i huvudsaklig överensstämmelse

med nu gällaude grunder med den jämkning, som i

statsrådsprotokollet förordats.

208:o) Kungl. Maj:t har (punkt 206) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra anslag av 15,800 kronor att utgå till upprätthållande

av svensk undervisning åt svenska barn: i Berlin med högst

2,700 kronor, i London med högst 6,000 kronor, i Hamburg med högst

2,700 kronor och i Paris med högst 4,400 kronor, samtliga beloppen enligt

de bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa.

Utredningen återfinnes å sid. 527—528 i statsrådsprotokollet.

På därom av Kungl. Maj:t framlagt förslag har riksdagen beviljat för budgetåret

1928/1929 ett extra anslag av 13,600 kronor att utgå till upprätthållande

av svensk undervisning åt svenska barn i Berlin med högst 2,700

kronor, i London med högst 6,000 kronor, i Hamburg med högst 2,700

kronor och i Paris med högst 2,200 kronor, samtliga beloppen enligt de

bestämmelser, Kungl. Maj:t kunde finna lämpligt fastställa.

Till avlönande av ytterligare en lärarinna vid skolan i Paris begäres nu

anslag av statsmedel med samma belopp som för en därstädes redan anställd

lärarinna eller 2,200 kronor. Detta nödvändiggör en höjning av anslaget

till skolan i Paris till 4,400 kronor.

s. 135 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 135

Utskottet, som icke har något att erinra emot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1929/1930 anvisa ett

extra anslag av 15,800 kronor att utgå till upprätthållande

av svensk undervisning åt svenska barn: i Berlin med

högst 2,700 kronor, i London med högst 6,000 kronor, i

Hamburg med högst 2,700 kronor och i Paris med högst

4,400 kronor, samtliga beloppen enligt de bestämmelser,

Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa.

209:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 207) och under hänvisning

till utredningen i ärendet (sid. 529—531 i statsrådsprotokollet) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag

av 138,000 kronor att utgå enligt Kungl.

Maj:ts bestämmande och på de villkor, Kungl. Maj:t kan

finna gott föreskriva.

Utbildningskurser

för

lärare vid

fortsättningsskolor.

[207.]

210:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 208) föreslagit riksdagen i Provisorisk

fråga om provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid högre folkskolor bättrin^åUäkommer

utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket rarevidhögre

utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

folkskolor.

[208.]

211:o) Kungl. Maj:t har (punkt 209) föreslagit riksdagen att höja det or- Anordnande

dinarie förslagsanslaget till anordnande av slöjd i högre folkskola, nu 70,000 ^Jg^lolkkronor,

med 10,000 kronor till 80,000 kronor. skola.

Utredningen återfinnes å sid. 532—533 i statsrådsprotokollet. [209.]

Det ökade anslagskravet är föranlett därav, att utgifterna å anslaget under

de sista åren stadigt hållit sig icke oväsentligt högre än det i riksstaten

upptagna anslagsbeloppet, som alltsedan budgetåret 1925/1926 utgjort 70,000

kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

anordnande av slöjd i högre folkskolor, nu 70,000 kronor,

med 10,000 kronor till 80,000 kronor.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Understöd

folkhög
skolor.

[210.]

Ökat understöd

åt folkhögskolor.

[211.]

Motion

angående

provisorisk

löneförbättring

för lärare

vid folkhögskolor.

Stipendier

åt elever

vid folkhögskolor.

[212.]

212:o) Kungl. Maj:t har (punkt 210) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie

förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor, nu 860,000 kronor,

med 40,000 kronor till 900,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 533—535 i statsrådsprotokollet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag har det ordinarie förslagsanslaget

till understöd åt folkhögskolor av 1928 års riksdag uppförts i rikstaten för

budgetåret 1928/1929 med ett från 830,000 till 860,000 kronor förhöjt belopp.

Anslagsökningen föranleddes av det överskridande, som skett å anslaget

under de senaste budgetåren. Jämväl den nu föreslagna anslagsökningen

har till syfte att bringa anslagsbeloppet så nära som möjligt i överensstämmelse

med den verkliga medelsåtgången.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

understöd åt folkhögskolor, nu 860,000 kronor, med 40,000

kronor till 900,000 kronor.

213:o) Kungl. Maj:t har (punkt 211) föreslagit riksdagen att till ökat understöd

åt folkhögskolor anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag

av 78,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 535—536 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgör för löpande budgetår 75,000 kronor. Med hänsyn till

de anslagsöverskridanden, som förekommit alltsedan budgetåret 1925/1926,

finner departementschefen en höjning av anslaget ofrånkomlig.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till ökat understöd åt folkhögskolor anvisa

för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av

78,000 kronor.

214:o) Beträffande vad i en inom andra kammaren av herrar S. Bengtsson

i Norup och A. Thomson väckt motion (II: 122) föreslagits i fråga om provisorisk

avlöningsförbättring för lärare vid folkhögskolor kommer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom

skolat för riksdagen

anmäla.

215:o) Kungl. Maj:t har (punkt 212) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie

förslagsanslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor, nu 260,000

kronor, med 10,000 kronor till 270,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 536—537 i statsrådsprotokollet.

s. 137 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

137

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft eu inom andra

kammaren av herr S. Itenytsson i Norup m. fl. väckt motion (II: 125), vari

hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret 1929/1930 höja det ordinarie förslagsanslaget

till stipendier åt elever vid folkhögskolor från av Kungl. Maj:t

föreslagna 270,000 till 290,000 kronor, samt att riksdagen därvid måtte bestämma,

att de elever, som prövas vara i behov av stipendier, allt efter sina

ekonomiska resurser skola fördelas i tre behovsgrader, för vilka stipendierna

beräknas högst till respektive 45, 25 och 15 kronor för läsmånad för var

och en av grupperna.

Enligt nu gällande bestämmelser utgå ifrågavarande stipendier med ett

månatligt belopp av högst 30 kronor till obemedlad och högst 15 kronor

till mindre bemedlad elev. Dessa belopp hava utgått från och med budgetåret

1923/1924. Tidigare voro stipendiebeloppen högre, i det att de för åren

1919—1921 utgjorde respektive 35 och 20 kronor, för år 1922 respektive

45 och 25 kronor samt för förra halvåret 1923 respektive 35 och 20 kronor.

Den av Kungl. Maj:t föreslagna ökningen av anslaget åsyftar ingen höjning

av stipendiebeloppen utan beror allenast på anslagets överskridande

för budgetåret 1927/1928.

Motionärerna hava till stöd för sitt förslag anfört följande:

I skrivelse till Kungl. Maj:t begärde 1927 års riksdag utredning, »huruvida

och i vilken utsträckning åtgärder kunde vidtagas till underlättande av

vistelsen vid folkhögskola eller därmed förenad lantmannaskola för utom

skolkommunen boende elever». I detta ärende avgåvo 1927 års skolsakkunniga

den 20 december 1927 utredning och förslag, vilket förslag skolöverstyrelsen

i skrivelse den 27 januari 1928 i huvudsak tillstyrkte. Enligt

förslaget skulle stipendieanslaget ökas med 20,000 kronor, varjämte behövande

elever skulle indelas i tre behovsgrader, för vilka högsta stipendiebeloppen

per läsmånad skulle beräknas till respektive 45, 25 och 15 kronor

i stället för, såsom nu är fallet, två behovsgrader med respektive 30 och

15 kronor såsom maximibelopp.

Förutom ovan nämnda utredning hade 1927 års riksdag också begärt

utredning angående vissa organisationsfrågor rörande folkhögskolan. 1927

års skolsakkunniga avgåvo utredning och förslag i detta ärende den 14 juni

1928, och skolöverstyrelsen avgav yttrande däröver den 25 oktober samma

år. Då ifrågavarande förslag i det stora hela icke innebar någon ändring

i de undervisningskurser, som nu pågå vid folkhögskolorna, men däremot

upptog vissa ut- och överbyggnader till desamma, beräknade skolöverstyrelsen,

att, om förslaget bleve antaget, endast ett extra stipendieanslag å 5,000

kronor skulle bli nödigt utöver vad som annars utgår. Det är sålunda

uppenbart, att endast den av skolöverstyrelsen föreslagna höjningen av

stipendieanslaget med 5,000 kronor har något inre sammanhang med genomförandet

av de av 1927 års skolsakkunniga föreslagna ändringarna i folkhögskolornas

organisation, medan den av de sakkunniga föreslagna ökningen

med 20,000 kronor har sin utgångspunkt i riksdagens begäran om utredning

angående åtgärder för underlättandet av vistelsen vid folkhögskolor för

vissa elever.

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

I statsverkspropositionen (åttonde huvudtiteln, punkt 212) har emellertid

icke blott förslaget om 5,000 utan också om 20,000 kronors ökning av

stipendieanslaget undanskjutits under hänvisning till den ytterligare beredning,

som erfordras i fråga om förslaget angående folkhögskolornas organisation.

Då sålunda detta undanskjutande icke synes oss motiverat av

föreliggande förhållanden, och då den föreslagna ökningen av stipendieanslaget

i hög grad är av behovet påkallad, om vistelsen vid folkhögskola

skall i enlighet med riksdagens önskan underlättas för behövande elever,

anse vi, att de skolsakkunnigas av skolöverstyrelsen tillstyrkta förslag i

denna punkt bör kunna utan dröjsmål genomföras.

Att skolsakkunniga liksom skolöverstyrelsen ansett sig kunna stanna vid

ett så jämförelsevis blygsamt belopp för höjningen som 20,000 kronor innebär

givetvis, att höjningen av stipendiebeloppen endast skulle komma de

mest behövande till godo. Såsom överstyrelsen i sitt yttrande utrett kan

man därvid icke fästa något avseende vid, huruvida en elev är bosatt utom

eller inom skolkommunen, då det ofta i vidsträckta kommuner händer, att

elever inom skolkommunen icke under skoltiden kunna bo i sina hem, medan

å andra sidan en och annan elev kan vara bosatt i en grannkommun

men ändock ha så kort väg till skolan, att han under skoltiden kan bo

hemma. Det som har ekonomisk betydelse och som i riksdagens skrivelse

torde åsyftas, är huruvida eleven under skoltiden kan bo hemma eller ej.

Därtill tages även under nuvarande förhållanden avseende, i det att de lokala

skolstyrelserna ha rätt, och i regel begagna denna rätt, att inom varje

behovsgrupp och med hänsyn tagen till bland annat detta förhållande jämka

på stipendiebeloppen. Samma frihet torde även för framtiden böra medgivas

respektive skolstyrelser, framdeles liksom för närvarande under överstyrelsens

kontroll.

I de motioner, som närmast föranledde 1927 års riksdagsskrivelser angående

folkhögskolan, har med styrka framhållits, att folkhögskolorna ha en

betydelsefull uppgift att fylla för särskilt landsbygdsungdomens utbildning

och uppfostran och att det därför är ett viktigt samhällsintresse att ytterligare

underlätta ungdomens vistelse vid dessa skolor. Riksdagen har genom

sin skrivelse givit sin anslutning till denna tankegång, och då efter vårt

förmenande i ifrågavarande avseende inga varken formella eller reella hinder

föreligga att förverkliga densamma, anse vi, att så bör ske utan ytterligare

uppskov.

Utskottet finner de av motionärerna anförda skälen för en höjning av

stipendiebeloppen vägande. Det högsta belopp, varmed stipendium enligt

motionärernas förslag skulle utgå, är detsamma som gällde för år 1922.

De sedermera vidtagna reduktionerna av stipendiebeloppen föranleddes av

statsfinansiella förhållanden, vilka emellertid icke numera torde kunna i

samma grad som förut åberopas till stöd för att hålla stipendierna nere

vid de relativt låga belopp, som under de sista åren utgått. Utskottet

vill erinra om, att det här gäller en ungdom, som för att bliva i tillfälle

att åtnjuta eu fortsatt undervisning ofta är helt beroende av den ekonomiska

hjälp, som genom stipendierna kan erhållas. Den föreslagna uppdelningen

i tre behovsgrader synes lämplig, då den möjliggör en bättre

anpassning av stipendiernas storlek efter elevernas skiftande ekonomiska

s. 139 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

139

ställning. Härigenom kan den ock anses erbjuda större möjligheter till

ett ekonomiskt handhavande av stipendiemedlen från de utdelande myndigheternas

sida. Utskottet, som anser fog föreligga för den av Kungl. Maj:t

med hänsyn till anslagsbelastningen föreslagna höjningen av anslagets belopp,

finner sig på ovan anförda grunder böra förorda motionärernas hemställan.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må

a) med bifall härutinnan till herr Bengtssons i Norup

m. fl. ovanberörda motion (II: 125) besluta, att de elever

vid folkhögskolorna, som prövas vara i behov av stipendier,

skola, allt efter sina ekonomiska förhållanden, fördelas i tre

behovsgrader, för vilka stipendierna skola beräknas till högst

respektive 45 kronor, 25 kronor och 15 kronor för elev och

läsmånad, samt

b) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall i

övrigt till nämnda motion höja det ordinarie förslagsanslaget

till stipendier åt elever vid folkhögskolor, nu 260,000

kronor, med 30,000 kronor till 290,000 kronor.

216:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 213) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till anordnande av s. 1c. folkhögskolekurser

i Härjedalen för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag

av 3,500 kronor att utgå i enlighet med villkor, som

Kungl. Maj:t äger fastställa.

217:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 214) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd åt den svenska folkhögskolan

i Birkas inom republiken Estland för budgetåret 1929/1930

anvisa ett extra anslag av 5,000 kronor att utgå på de villkor,

Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.

218:o) Kungl. Maj:t har (punkt 215) föreslagit riksdagen att dels i riksstaten

för budgetåret 1929/1930 uppföra det ordinarie förslagsanslaget till

befrämjande av dövstumundervisningen med oförändrat belopp 190,000 kronor,

dels ock medgiva, att ur nämnda förslagsanslag må för budgetåret

1929/1930 utgå ej mindre för anskaffande av lämplig litteratur åt dövstumma,

under de villkor, Kungl. Maj it bestämmer, ett belopp av högst

1,000 kronor än även för anordnande av en utbildningskurs för lärare för

Anordnande

av s. k. folkhögskolekurser
i

Härjedalen.

[213.]

Understöd åt

den svenska

folkhögskolan

i Birkas.

[214.]

Befrämjande

av dövstumundervisningen
[215.

]

jämte en i

ämnet väckt

motion.

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

hörselsvaga barn, likaledes under de villkor, Kungl. Maj:t bestämmer, ett

belopp av högst 3,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 540—547 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr E. Hage m. fl. väckt motion (II: 108), vari bland annat

föreslagits, att riksdagen skulle i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att

Kungl. Maj:t måtte om möjligt för 1930 års riksdag framlägga förslag i

frågan rörande statens fullständiga övertagande av dövstumskoleundervisningen.

Med avseende på de av motionärerna till stöd för deras förslag åberopade

skäl får utskottet hänvisa till motionen.

Beloppet å 1,000 kronor för anskaffande av litteratur åt dövstumma är

detsamma, som utgår för innevarande budgetår. Beloppet å 3,500 kronor

till anordnande av en utbildningskurs för lärare för hörselsvaga barn innebär

en nyhet. En dylik kurs har tidigare, nämligen år 1926, anordnats av

Svenska föreningen för dövas väl, och initiativet till den nu ifrågasatta

kursen har jämväl utgått från samma förening. Enligt en av föreningen

verkställd approximativ uppskattning finnas i vårt land 600—900 skolbarn,

som på grund av hörselsvaghet behövde särskilda åtgärder vid undervisningen.

Emellertid funnes icke för närvarande utbildade labiologilärare i

tillräckligt antal. Skolöverstyrelsen har ansett det innebära en bestämd

vinst, om ett antal av folkskolans lärare bleve satta i tillfälle att förvärva

närmare teoretisk och praktisk förtrogenhet med de särskilda uppgifter, som

arbetet på detta område erbjöde. En dylik kursutbildning borde enligt överstyrelsens

mening erhålla karaktären av försök, i det att det först efter

vunnen erfarenhet kunde bedömas, om och i vilken utsträckning kurser

utöver den nu ifrågasatta borde i fortsättningen komma till stånd. Kursen

skulle anordnas i samarbete med den till Stockholms folkskoleseminarium

förlagda kursen för hjälpklasslärare och med dövstumlärarseminariet å

Manilla samt även, för den praktiska utbildningen, med Stockholms folkskolor.

Departementschefen har funnit den förebragta motiveringen bärande och

anslutit sig till förslaget. I enlighet med vad överstyrelsen föreslagit borde,

i likhet med vad som gällde ifråga om anslaget till kurser för hjälpklasslärare,

stadgas såsom villkor för tilldelande av stipendium åt deltagare i

kursen, att vederbörande skoldistrikt för detta ändamål tillsköte minst lika

stort belopp som statsverket, ävensom medgivas, att deltagande lärare och

lärarinnor finge av den angivna anslagsposten, 3,500 kronor, erhålla ersättning

för vad de under tjänstledighet för deltagande i kursen författningsenligt

nödgades avstå av sina löneförmåner utöver en tredjedel av den kontanta

begynnelselönen.

s. 141 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

141

1 statsrådsprotokollet yttrar sig departementschefen även angående den i

ovannämnda motion berörda frågan rörande statens övertagande av kostnaderna

för dövstumundervisningsväsendet. Under erinran att sedan år

1921 ett inom skolöverstyrelsen utarbetat förslag föreligger rörande en omorganisation

av dövstumundervisningsväsendet, enligt vilket staten skulle

helt eller till huvudsaklig del övertaga berörda kostnader, i samband varmed

de olika dövstumsskoldistriktens egendom i form av byggnader och inventarier

skulle utan ersättning överlåtas till statsverket, yttrar departementschefen

bland annat följande.

Den nuvarande organisationen av dövstumundervisningsväsendet lider av

allvarliga brister. På grund av nedgången i antalet dövstumma barn kunna

de nuvarande skolanläggningarna icke helt utnyttjas. Samtidigt medför indelningen

av landet i sju dövstumskoldistrikt, vid vilkas respektive skolor

samtliga inom vederbörande distrikt befintliga skolpliktiga dövstumma äro

sammanförda för erhållande av undervisning, att en rationell uppdelning av

de dövstumma barnen allt efter olika art av dövstumhet och efter olika grad

av begåvning icke kan äga rum. Vidare föreligger ett starkt behov av obligatorisk

fortsatt undervisning för de dövstumma barnen i likhet med vad

numera sedan många år gäller för de fullsinnade barnen, liksom det ock är

ett önskemål, att vissa grupper av barn, vilka icke tillhöra de egentligt

dövstumma, nämligen afasister och sådana, vilka blivit dövstumma efter 10

års ålder men innan skolplikten fullgjorts skola erhålla en ordnad undervisning,

något som med nuvarande lagstiftning ej är fallet. Starka skäl tala

alltså enligt min mening för att eu omorganisation må komma till stånd.

Men det föreliggande förslaget medför å andra sidan ur kostnadssynpunkt

sådana konsekvenser för statsverket, att man måste ställa sig mycket betänksam,

huruvida det bör läggas till grund för eu blivande reform. Frågan

kompliceras ytterligare av den hållning, vissa landsting intagit till spörsmålet

om skolanläggningarnas övertagande av statsverket. Om staten skulle

lämna ersättning till landstingen för berörda egendom, bleve kostnaderna

för reformens genomförande ännu större än vad ovan angivits. Ersättningsbeloppet,

om fulla värdet av den nuvarande fasta och lösa egendomen skulle

gottgöras, torde komma att ligga mellan 2 och 3 millioner kronor. Själv

anser jag det rimligt, att landstingen, under förutsättning, att de helt befrias

från vidare utgifter för dövstumundervisningen, i gengäld överlåta till

statsverket ifrågavarande egendom utan ersättning. Från vissa håll har

emellertid även framkommit yrkanden på en uppgörelse dövstumskoldistrikten

emellan för att åstadkomma en rättvis fördelning av de utgifter, de olika

landstingen fått vidkännas för skolanläggningarna. Det skall icke förnekas,

att ett visst fog finnes för dessa krav, men säkerligen skulle en sådan anordning

vara ägnad att framkalla tvistigheter och ytterligare försvåra frågans

lösning.

Sådant ärendet nu ligger till, ser jag i allt fall ingen möjlighet att bringa

reformen till ett snart avgörande. Önskligt vore enligt min mening, att

en omarbetning av förslaget finge ske i syfte att göra en blivande omorganisation

mindre kostsam för statsverket. Därvid borde frågan om mellanhavandet

mellan staten och landstingen ifråga om de nuvarande skolanläggningarnas

framtida öde särskilt beaktas. Jag torde framdeles få återkomma

till detta spörsmål.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Tidning för

dövstumma.

[216.]

Vad Kungl. Maj:t föreslagit i fråga om det ordinarie förslagsanslaget till

befrämjande av dövstumundervisningen föranleder ingen erinran från utskottets

sida.

Beträffande motionärernas ovanberörda yrkande anser utskottet i likhet

med dem angeläget, att den sedan länge aktuella frågan om statens övertagande

av dövstumundervisningsväsendet utan större tidsutdräkt bringas

till ett avgörande. Givetvis är det därvid ett viktigt önskemål, att en eventuell

reform på detta område må kunna genomföras utan alltför betungande

ekonomiska konsekvenser för staten. I avseende härå vill utskottet, utan att

i övrigt taga ståndpunkt till frågan, på vad sätt en omläggning av den

hittillsvarande organisationen bör ske, framhålla, att utskottet förutsätter,

att, därest staten skall befinnas villig påtaga sig hela kostnaden för dövstumundervisningen,

ett villkor härför måste vara, att landstingen och vederbörande

städer utan ersättning till staten med full äganderätt överlåta

sin för ifrågavarande undervisning använda egendom. Då emellertid av

departementschefens ovan återgivna uttalande framgår, att Kungl. Maj:t

alltjämt har sin uppmärksamhet riktad på berörda organisationsfråga, ehuru

behovet av ytterligare undersökningar ansetts ännu omöjliggöra frågans

framläggande för riksdagen, finner utskottet, som utgår från att ett förslag

i ärendet skall, sedan behövliga utredningar avslutats, så snart sig göra

låter underställas riksdagen, någon framställning från riksdagens sida härom

icke vara behövlig. Utskottet anser på grund härav, att ifrågavarande

motion, så vitt nu är i fråga, icke bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet hemställer alltså,

I) att riksdagen må

a) i riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppföra det ordinarie

förslagsanslaget till befrämjande av dövstumundervisningen

med oförändrat belopp 190,000 kronor,

b) medgiva, att ur nämnda förslagsanslag må för budgetåret

1929/1930 utgå

1) för anskaffande av lämplig litteratur åt dövstumma,

under de villkor, Kungl. Maj:t bestämmer, ett belopp av

högst 1,000 kronor,

2) för anordnande av en utbildningskurs för lärare för

hörselsvaga barn, likaledes under de villkor, Kungl. Maj:t

bestämmer, ett belopp av högst 3,500 kronor,

II) att herr E. Hages m. fl. ovanberörda motion (II: 108), så

vitt nu är i fråga, icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

219:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 216) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd för utgivande av Tidning för

s. 143 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 143

dövstumma anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag

av 1,000 kronor att utgå enligt do bestämmelser, Kungl.

Maj:t kan finna skäl meddela.

220:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 217) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd åt Tysta skolan å Lidingön

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 20,000

kronor att utgå under de villkor, Kungl. Maj:t kan finna

gott föreskriva.

221:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 218) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd åt Svenska föreningen för

dövas väl anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag

av 5,000 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser,

Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

222:o) Kungl. Maj:t har (punkt 219) föreslagit riksdagen, att till förstärkande

av det ordinarie anslaget till institutet och förskolan för blinda å

Tomteboda för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 48,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 551—552 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1928/1929 utgår anslaget med 54,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majrts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till förstärkande av det ordinarie anslaget

till institutet och förskolan för blinda å Tomteboda

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 48,000

kronor.

223:o) Kungl. Maj:t har (punkt 220) föreslagit riksdagen, att till bestridande

av de på institutet och förskolan för blinda å Tomteboda belöpande

kostnaderna för anläggande av en för institutet och förskolan samt för statens

järnvägar gemensam täckt avloppsledning anvisa för budgetåret 1929/

1930 ett extra reservationsanslag av 27,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 552—556 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr A. Petrén m. fl.

(1:17) och den andra inom andra kammaren av herr G. Mosesson m. fl.

Tysta skolan

å Lidingön.

[217.]

Understöd åt

Svenska föreningen

för

dövas väl.

[218.

Förstärkande

av det ordinarie

anslaget

till institutet

och förskolan

för blinda å

Tomteboda

in. m.

[219.]

Anläggande

av avloppsledning

från

institutet och

förskolan för

blinda å

Tomteboda

[220.]

jämte två i

ämnet väckta

motioner.

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

(II: 40), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte medgiva, att tillbyggnads-

och förbättringsarbeten utföras vid institutet och förskolan för

blinda å Tomteboda enligt det i byggnadsstyrelsens i ärendet till Kungl. Maj:t

den 5 juli 1928 avgivna skrivelse som alternativ I betecknade förslaget för

en beräknad kostnad av 466,500 kronor, och att riksdagen för ändamålet

måtte, utöver det av Kungl. Maj:t för yttre avloppsledning begärda beloppet,

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 266,500 kronor.

Med avseende å de av motionärerna till stöd för deras förslag anförda

skäl får utskottet hänvisa till motionen 1:17.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att direktionen över institutet i skrivelse

till Kungl. Maj:t den 16 januari 1928 gjorde framställning om vidtagande

av åtgärder för åstadkommande av vissa förbättringar med avseende å anstaltens

lokaler m. m. Dessa förbättringar gällde dels omläggning av avloppsledningen

och införande av vattenklosetter, dels modernisering av värmesystemet,

dels ock slutligen utökande av utrymmet beträffande elevernas

sovrum, tvättrum och vissa arbetslokaler. I anledning härav uppdrogs åt

byggnadsstyrelsen att verkställa och till Kungl. Maj:t inkomma med utredning

i ämnet.

Med skrivelse den 5 juli 1928 överlämnade byggnadsstyrelsen till Kungl.

Maj:t en av arkitekten Theodor Kellgren verkställd, den 20 juni 1928 dagtecknad

utredning, innefattande två alternativa förslag, betecknade såsom respektive

alternativ I och II, med tillhörande kostnadsberäkningar. Det såsom

alternativ I betecknade förslaget beräknades draga en kostnad av 493,500

kronor och det såsom alternativ II betecknade en kostnad av 484,500 kronor.

Häröver hördes bland andra 1927 års besparingsnämnd, som på grundval

av byggnadsstyrelsens alternativ II uppgjort ett nytt, såsom alternativ III

betecknat förslag, vars genomförande beräknats skola draga en kostnad av

417,200 kronor.

Departementschefen finner det oemotsägligt, att vittgående förändringar

av blindinstitutets byggnader i en snar framtid måste företagas, detta såväl

med hänsyn till de sanitära anordningarna och värmesystemet som till behovet

av ökade utrymmen. Dock anser departementschefen att med ifrågavarande

ombyggnadsarbeten kan anstå ännu något år, varför han finner sig

icke nu böra föreslå äskande av anslag för realiserande av förslaget i dess

helhet. I ett avseende vore dock, enligt departementschefens mening, åstadkommande

av snar förbättring nödvändigt, nämligen beträffande institutets

avloppsledning. För närvarande ginge avloppet för spillvatten från institutet

under Tomteboda bangård och utgjordes därefter av ett öppet dike, som

ledde till Ulvsundasjön. En omläggning härav vore högeligen av nöden och

syntes böra utan uppskov vidtagas.

Den föreslagna avloppsledningen skulle användas jämväl för statens järnvägars

räkning, och järnvägsstyrelsen har förklarat sig villig att deltaga med

s. 145 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

145

halva kostnaden för ledningen, vilken kostnad enligt on inom järnvägsstyrelsen

uppgjord beräkning skulle uppgå till 54,000 kronor.

Utskottet har genom besök vid institutet förvissat sig om att visserligen

åtskilliga missförhållanden vidlåda den nuvarande anläggningen, varvid särskilt

det trånga utrymmet i en del av sovsalarna och de otillfredsställande

ventilerings- och uppvärmningsanordningarna uppmärksammades. Emellertid

har utskottet icke kunnat finna annat än att de påtalade olägenheterna, på

vilka direktionen riktat Kungl. Maj:ts uppmärksamhet först i början av

år 1928, icke äro av den svåra beskaffenhet, att ett uppskov på ett

år med vidtagandet av åtgärder för en ändring av förhållandena skulle

kunna medföra några risker för elevernas eller personalens hälsa eller eljest

lända till men för verksamheten vid institutet. Ett dylikt anstånd synes utskottet

behövligt för att ett närmare övervägande av ombyggnadsplanerna

må kunna ske. Det synes nämligen icke utan vidare vara klart, att ändringsarbetena

böra utföras vare sig enligt det alternativ I, för vars genomförande

motionärerna uttalat sig, eller det alternativ II, som sedermera

under benämning alternativ III omarbetats av 1927 års besparingsnämnd.

Kostnaderna för samtliga dessa förslag förefalla väl höga, och utskottet vill

ifrågasätta, om ej genom lämpliga inskränkningar eller förändringar de nödiga

ombyggnadsarbetena kunde verkställas så, att statens utgifter för ändamålet

bleve mindre än enligt dessa förslag. I detta avseende vill utskottet

särskilt framhålla, att det synes böra undersökas, om ej åtminstone en del

av den personal, som för närvarande har sina bostäder inom institutsbyggnaden,

kunde beredas bostäder på annat sätt, eventuellt genom uppförande

av särskilt bostadshus. Genom deras utflyttning från institutsbyggnaden

borde det vara möjligt att i varje fall i viss utsträckning vinna det ökade

utrymme, som nu anses erforderligt.

Utskottet anser sig alltså icke kunna tillstyrka motionärernas hemställan.

Då det emellertid synes utskottet angeläget, att de anmärkta missförhållandena

med avseende å institutets lokaler bbva utan större tidsutdräkt avhjälpta,

vill utskottet föreslå, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller,

att Kungl. Maj:t må till 1930 års riksdag framlägga förslag angående

utförande av erforderliga ändringsarbeten vid institutet och förskolan.

Mot Kungl. Maj:ts förslag om beviljande av ett belopp av 27,000 kronor

för avloppsledningens anläggande har utskottet icke funnit anledning till

•erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag till bestridande

av de på institutet och förskolan för blinda å Tomteboda

belöpande kostnaderna för anläggande av en för institutet

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 sand. 8 häft. (Nr 8.) 10

Utakottets

yttrande.

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

och förskolan samt för statens järnvägar gemensam täckt

avloppsledning anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag

av 27,000 kronor;

b) anledning av herrar Petréns m. fl. och Mosessons m. fl.

ovanberörda motioner (I: 17 och II: 40) i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte till 1930 års riksdag

framlägga förslag angående utförande av erforderliga ändringsarbeten

vid institutet och förskolan för blinda å Tomteboda.

Förstärkande

av det ordinarie

anslaget

till förskolan

för blinda i

Växjö.

[221.]

224:o) Kungl. Maj:t har (punkt 221) föreslagit riksdagen att till förstärkande

av det ordinarie anslaget till förskolan för blinda i Växjö för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra anslag av 5,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 556—557 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgår för innevarande budgetår med 6,600 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till förstärkande av det ordinarie anslaget

till förskolan för blinda i Växjö för budgetåret 1929/1930

anvisa ett extra anslag av 5,000 kronor.

Förstärkande

av det ordinarie

reservationsanslaget

till hantverksskolan

i

Kristinehamn

för

blinda.

225:o)

skottet,

[222.]

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 222) hemställer ut
att

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till förstärkande av det ordinarie reservationsanslaget

till materialier, expenser m. m. för hantverksskolan

i Kristinehamn för blinda för budgetåret 1929/1930

anvisa ett extra anslag av 9,700 kronor.

Uppehållande

av ytterligare

en

korgmakeriavdelning

vid

hantverksskolan

i Kristinehamn

för blinda.

[223.]

226:o) Kungl. Maj:t har (punkt 223) föreslagit riksdagen att till uppehållande

vid hantverksskolan i Kristinehamn för blinda av ytterligare en korgmakeriavdelning

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag

av 5,600 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 557-—558 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgår för innevarande budgetår med 6,600 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till uppehållande vid hantverksskolan i

Kristinehamn för blinda av ytterligare en korgmakeriavdelning

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag

av 5,600 kronor.

s. 147 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

147

227:o) Kungl. Maj:t har (punkt 224) föreslagit riksdagen att till beredande Beredande

av fria frakter för arbetsmaterialier, som från bantverksskolans i Kristine- “pvr rW*

hamn för blinda materialdepå sändas blinda hantverkare, anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.

Anslaget utgår för innevarande budgetår med 6,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till beredande av fria frakter för arbetsmaterialier,

som från hantverksskolans i Kristinehamn

för blinda materialdepå sändas blinda hantverkare, anvisa

för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av

5,000 kronor.

228:o) Kungl. Maj:t har (punkt 225) föreslagit riksdagen att

dels, med uteslutande ur staten för vårdanstalten i Lund för blinda med

komplicerat lyte av posten arvode åt den ämneslärarinna, som förordnas med kompli
•

c6rät lyte

såsom första lärarinna, 300 kronor, i samma stat uppföra ytterligare en slöjd- ■\

lärarinna med en avlöning av 2,400 kronor, därav 1,600 kronor lön och

800 kronor tjänstgöringspenningar, samt med de övriga förmåner, som tillkomma

ordinarie slöjdlärarinna vid anstalten,

dels ock i anledning härav höja det ordinarie anslaget till vårdanstalten,

nu 100,000 kronor, med 2,100 kronor till 102,100 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 559—560 i statsrådsprotokollet.

I och med den nu föreslagna ändringen kan det extra anslaget till lärarpersonal

vid vårdanstalten minskas med 1,800 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) , med uteslutande ur staten för vårdanstalten i Lund

för blinda med komplicerat lyte av posten arvode åt den

ämneslärarinna, som förordnas såsom första lärarinna, 300

kronor, i samma stat uppföra ytterligare en slöjdlärarinna

med en avlöning av 2,400 kronor, därav 1,600 kronor lön

och 800 kronor tjänstgöringspenningar, samt med de övriga

förmåner, som tillkomma ordinarie slöjdlärarinna vid anstalten,

b) i anledning härav höja det ordinarie anslaget till

vårdanstalten, nu 100,000 kronor, med 2,100 kronor till

102,100 kronor.

materialier

till blinda

hantverkare.

[224.]

Vårdanstalten

i Lund

för blinda

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Extra ordinarie

lärarpersonal

och

vaktmästare

vid vårdanstalten

i

Lund.

[226.]

Understöd åt

hantverksskolan

i

Uppsala för

blinda

kvinnor.

[227.]

Understöd åt

blindlärarelever.

[228.]

Tryckning

av blindskrifter.

[229.]

De blindas

förening

[230.]

jämte en i

ämnet väckt

motion.

229:o) Kungl. Maj:t har (punkt 226) föreslagit riksdagen att till avlöning

av extra ordinarie lärarpersonal och vaktmästare vid vårdanstalten i Lund

för blinda med komplicerat lyte för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra

anslag av 9,700 kronor.

Anslaget utgår för innevarande budgetår med 11,500 kronor.

Under hänvisning till nästföregående punkt i utskottets utlåtande hemställer

utskottet,

att riksdagen må till avlöning av extra ordinarie lärarpersonal

och vaktmästare vid vårdanstalten i Lund för blinda

med komplicerat lyte för budgetåret 1929/1930 anvisa ett

extra anslag av 9,700 kronor.

230:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 227) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd åt hantverksskolan i Uppsala

för blinda kvinnor anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra

anslag av 25,000 kronor att utgå i enlighet med de närmare

bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva.

231:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 228) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd åt blindlärarelever anvisa för

budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 1,000

kronor.

232:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 229) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till tryckning av blindskrifter anvisa för

budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 7,000

kronor.

233:o) Kungl. Maj:t har (punkt 230) föreslagit riksdagen att till understöd

åt De blindas förening anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av

100,000 kronor att utgå på de villkor och enligt de bestämmelser, Kungl.

Maj:t kan finna gott föreskriva.

Utredningen återfinnes å sid. 563—566 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr K. V. Karlsson i Grängesberg väckt motion (II: 220),

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

J49

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att i riksstaten uppföra, under

utgifter för kapitalökning, ett belopp av 60,000 kronor, att som räntefritt

lån ställas till De blindas förenings förfogande.

Med avseende å de av motionären till stöd för hans förslag åberopade

skäl får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, som innebär,

att föreningen för budgetåret 1929/1930 skulle komma i åtnjutande av lika

stort statsanslag som för nu löpande budgetår.

Vad åter angår motionärens förslag vill utskottet framhålla, att, såsom

av statsrådsprotokollet inhämtas, frågan om ett räntefritt lån åt föreningen

varit föremål för Kungl. Maj:ts prövning, utan att dock Kungl. Maj:t funnit

anledning att göra någon framställning till riksdagen i detta syfte. Under

sådana förhållanden anser utskottet icke tillräckliga skäl föreligga att tillstyrka

beviljandet på enskild motion av ett dylikt lån åt föreningen, vars

understöd av statsmedel ju i allt fall uppgår till ett betydande belopp.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag till understöd åt

De blindas förening anvisa för budgetåret 1929/1930 ett

extra anslag av 100,000 kronor att utgå på de villkor och

enligt de bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva,

b) avslå herr K. V. Karlssons ovanberörda motion (IT: 220).

Y rkesundervisningen.

234:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 231) föreslagit riksdagen i

fråga om det ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk m. m.

kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket

utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

235:o) Kungl. Maj:t har (punkt 232) föreslagit riksdagen att till stipendier

åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid de tekniska fackskolorna

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor

att utgå enligt av Kungl. Maj:t meddelade närmare bestämmelser.

Utredningen återfinnes å sid. 584 i statsrådsprotokollet.

Utskottets

yttrande.

Tekniska

läroverk.

[231.]

Stipendier åt

obemedlade

och mindre

bemedlade

elever vid

de tekniska

fackskolorna.

[232.]

Enligt riksdagens medgivande utgår för ifrågavarande ändamål för budgetåret

1928/1929 ett belopp av 5,000 kronor av de å det ordinarie reserva
-

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Resestipendier

åt vissa

lärare vid

tekniska

läroverk

[233.]

jämte två i

ämnet väckta

motioner.

Utskottets

yttrande.

tionsanslaget till tekniska läroverk uppkomna besparingarna, vilket anslag

emellertid icke ansetts böra under nästkommande budgetår anlitas för ändamålet.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till stipendier åt obemedlade och mindre

bemedlade elever vid de tekniska fackskolorna för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 5,000

kronor att utgå enligt av Kungl. Maj:t meddelade närmare

bestämmelser.

236:o) Kungl. Maj:t har (punkt 233) föreslagit riksdagen att till resestipendier

åt lärare i främmande levande språk vid de tekniska läroverken

och med dem jämförliga statsunderstödda läroanstalter anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra reservationsanslag av 1,500 kronor att utgå under

de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Utredningen återfinnes å sid. 584—585 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr E. Björnsson (I:

39) och den andra inom andra kammaren av herr G. A. Björkman (II: 119),

i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte till resestipendier åt lärare

vid de tekniska läroverken och med dem jämförliga statsunderstödda läroanstalter

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av

3,000 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan

finna gott föreskriva.

Med avseende å de av motionärerna till stöd för deras förslag åberopade

skäl får utskottet hänvisa till motionen I: 39.

Kungl. Maj:ts förslag avser beviljandet av medel till samma belopp, som

utgår för innevarande budgetår, och med den begränsning till lärare i främmande

levande språk, som gällt från och med budgetåret 1925/1926. Motionärernas

förslag innebär, att denna begränsning skulle bortfalla, samtidigt

med att anslagsbeloppet skulle fördubblas. Utskottet anser skäl föreligga

för att nämnda begränsning borttages men kan däremot icke förorda någon

ökning av anslagsbeloppet.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och herrar Björnssons och Björkmans ovanberörda motioner

(I: 39 och II: 119), till resestipendier åt lärare vid de tekniska

läroverken och med dem jämförliga statsunderstödda

läroanstalter anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag

av 1,500 kronor att utgå under de villkor och

bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

s. 151 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

151

237:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 234) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till beredande av förhöjt understöd åt handelsgymnasierna

i Stockholm, Göteborg, Malmö, Hälsingborg,

Örebro och Norrköping, utöver till dem redan anslagna belopp,

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av

135,000 kronor att utgå under förutsättning att kommun,

där handelsundervisningsanstalt åtnjuter statsunderstöd, själv

eller genom enskilda donatorer såväl tillhandahåller erforderliga

lokaler för undervisningen som ock årligen lämnar

ett kontant bidrag, motsvarande minst en tredjedel av statsunderstödet,

samt med den fördelning och under de villkor

i övrigt,- som Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma.

238:o) Kungl. Maj:t bar (punkt 235) föreslagit riksdagen att till resestipendier

åt lärare i främmande levande språk vid statsunderstödda handelsgymnasier

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 1,000

kronor att utgå under de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna

gott föreskriva.

Utredningen återfinnes å sid. 586 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed bar utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr E. Björnsson (1:40)

och den andra inom andra kammaren av herr G. A. Björkman (II: 120), i

vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte till resestipendier åt lärare

vid statsunderstödda handelsgymnasier anvisa för budgetåret 1929/1930 ett

extra reservationsanslag av 1,500 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser,

Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Med avseende å de av motionärerna till stöd för deras förslag anförda

skäl får utskottet hänvisa till motionen I: 40.

Kungl. Maj:ts förslag avser beviljandet av medel till samma belopp, som

utgår för innevarande budgetår, och med den begränsning till lärare i

främmande levande språk, som gällt från och med budgetåret 1925/1926.

Motionärernas förslag innebär, att denna begränsning skulle bortfalla, samtidigt

med att anslagsbeloppet skulle höjas med 500 kronor.

Utskottet får beträffande motionärernas förslag åberopa vad utskottet

anfört under punkt 236, vilket äger tillämplighet jämväl å här förevarande

framställning. Utskottet anser sig alltså icke kunna tillstyrka motionerna. Mot

Kungl. Maj:ts förslag har utskottet intet att erinra.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herrar Björnssons och Björkmans ovanberörda

motioner (I: 40 och II: 120), i vad dessa skilja sig

Förhöjt

understöd

åt handelsgymnasier.

[234.]

Resestipendier

åt vissa

lärare vid

statsunderstödda

handelsgymnasier
[235.

]

jämte två i

ämnet väckta

motioner.

Utskottets

yttrande.

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Understöd åt

kommunala

och enskilda

anstalter för

yrkesundervisning

jämte en i

ämnet väckt

motion.

Utskottets

yttrande.

från Kungl. Maj:ts förslag, till resestipendier åt lärare i främmande

levande språk vid statsunderstödda handelsgymnasier

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag

av 1,000 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser,

Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

239:o) Kungl. Maj:t har i förslaget till riksstat för budgetåret 1929/1930

med oförändrade belopp upptagit dels ordinarie förslagsanslaget till understöd

åt kommunala anstalter för yrkesundervisning å 925,000 kronor, dels ock

ordinarie reservationsanslaget till understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning

å 675,000 kronor.

I en inom andra kammaren av herr A. Forssell väckt till statsutskottet

remitterad motion (II: 240) har hemställts

dels att riksdagen måtte nedsätta det av Kungl. Maj:t å sid. 586 av

åttonde huvudtiteln i årets statsverksproposition äskade ordinarie förslagsanslaget

för budgetåret 1929/1930 till understöd åt kommunala anstalter för

yrkesundervisning med 95,000 kronor från 925,000 kronor till 830,000 kronor,

dels att riksdagen måtte bevilja ett extra reservationsanslag av 75,000

kronor för samma budgetår till statsbidrag åt kommunala anstalter för yrkesundervisning

till inköp av undervisningsmateriell, under villkor att anslaget

icke får användas till inköp av sådan förbrukningsmateriell, som är att

hänföra till råvaror eller halvfabrikat, avsedda att användas till framställande

av alster, vilka sedan icke bliva statens eller kommunens egendom,

dels att riksdagen måtte nedsätta det sammastädes äskade ordinarie reservationsanslaget

för budgetåret 1929/1930 till understöd åt enskilda anstalter

för yrkesundervisning med 30,000 kronor från 675,000 kronor till 645,000

kronor, samt slutligen

att riksdagen måtte bevilja ett extra reservationsanslag av 30,000 kronor

för samma budgetår till statsbidrag åt enskilda anstalter för yrkesundervisning

för inköp av undervisningsmateriell under enahanda villkor, som nyss

föreslagits beträffande motsvarande extra reservationsanslag till kommunala

anstalter för yrkesundervisning.

Med avseende å de av motionären till stöd för hans förslag åberopade

skäl får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet finner det väl vara en ur budgetteknisk och redovisningssynpunkt

riktig princip, på vilken motionären bygger det väsentliga i sitt förslag,

nämligen att de till läraravlöningar å ena sidan och de till undervisningsmateriell

å andra sidan avsedda medlen i anslagsliänseende åtskiljas.

En sådan uppdelning synes utskottet bidraga till reda och överskådlighet i

riksstatens uppställning, samtidigt som den underlättar möjligheten att erhålla

kännedom om vad som för det ena eller det andra ändamålet åtgår.

s. 153 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

153

Utskottet kan dock icke förorda att, utan närmare utredning om vad som

för de olika ändamålen kan anses behövligt, ett särskiljande av beloppen

nu vidtages. Motionären har icke för de av honom till undervisningsmateriell

föreslagna summorna förehragt någon närmare motivering, och utskottet

förfogar icke över något material, som härutinnan kan giva ledning. Utskottet

anser sig därför icke kunna tillstyrka motionärens förslag i denna

del men vill föreslå, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller, att

Kungl. Maj:t måtte till nästa riksdag, efter den utredning, som kan anses

behövlig, förelägga riksdagen förslag om en uppdelning av vartdera av de

båda anslagen i särskilda anslag till läraravlöningar och till undervisningsmateriell.

Vad så angår det av motionären ifrågasatta villkoret, att anslag till undervisningsmateriell

icke får användas till inköp av sådan förbrukningsmateriell,

som vore att hänföra till råvaror eller halvfabrikat, avsedda att användas

till framställande av alster, vilka sedan icke bleve statens eller kommunens

egendom, lärer, enligt vad utskottet inhämtat, den praxis, som följes

vid utdelande av understöd till undervisningsmateriell av nu berört slag, i

stort sett stå i överensstämmelse med vad motionären med det föreslagna

villkoret torde hava åsyftat, nämligen att förhindra att statsunderstödet användes

till inköp av förbrukningsmateriell för yrkesmässig produktion av

till försäljning avsedda alster. Då det i varje fall synes vara av vikt att

erhålla betryggande säkerhet för att i detta avseende missbruk icke förekomma,

förefaller det utskottet vara på sin plats, att ett särskilt stadgande

härom intages bland understödsvillkoren. Utskottet tilltror sig dock icke

att utan närmare utredning bedöma, vilken avfattning detta stadgande bör

erhålla. Saken torde tarva övervägande av vederbörande myndigheter, och

utskottet håller före, att utredning i detta hänseende lämpligen kan ske i

samband med den förut omhandlade frågan angående anslagens uppdelning.

Beträffande frågan om det belopp, varmed förenämnda båda anslag böra

upptagas i riksstaten för budgetåret 1929/1930, har utskottet med avseende

å anslaget till understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning uppmärksammat,

att för budgetåret 1927/1928, då anslagets belopp liksom nu

utgjorde 925,000 kronor, enligt budgetredovisningen uppstått en besparing

å anslaget av 118,441 kronor 20 öre, som tillförts kassafonden. Det vill

alltså förefalla, som om anslaget för närvarande vore väl högt beräknat.

Med hänsyn till det högst avsevärda överskott å anslaget, som uppkommit

under budgetåret 1927/1928, synes skäl föreligga att vidtaga en sänkning

av detsamma, och utskottet anser sig böra föreslå, att anslagets belopp för

nästkommande budgetår bestämmes till 875,000 kronor eller 50,000 kronor

mindre än som av Kungl. Maj:t föreslagits.

Under åberopande av vad ovan anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) minska det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Understöd

till obemedlade

och

mindre bemedlade

elever

vid statsunderstödda

skolor för

husmodersutbildning.

[236.]

Tekniska

skolan i

Stockholm.

[237.]

Bergsskolorna

i Filipstad

och

Falun.

[238.]

kommunala anstalter för yrkesundervisning, nu 925,000 kronor,

med 50,000 kronor till 875,000 kronor;

b) uppföra det ordinarie reservationsanslaget till understöd

åt enskilda anstalter för yrkesundervisning med oförändrat

belopp, 675,000 kronor; samt

c) med anledning av herr Forssells ovanberörda motion

(II: 240) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.

Maj:t måtte, efter erforderlig utredning, för 1930 års riksdag

framlägga förslag angående uppdelning av vartdera av

ovannämnda båda anslag i särskilda anslag till läraravlöningar

och till undervisningsmateriell.

240:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 236) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd åt obemedlade och mindre bemedlade

elever vid statsunderstödda skolor för husmodersutbildning

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag

av 30,000 kronor att utgå enligt nu gällande grunder.

241:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 237) hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) i riksstaten upptaga det ordinarie anslaget till tekniska

skolan i Stockholm med oförändrat belopp, 98,575 kronor;

b) , i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

till upprätthållande av verksamheten vid tekniska skolan i

Stockholm anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag

av 33,000 kronor under villkor att Stockholms stad för

samma tid utöver förut anslagna medel, 7,500 kronor för

år, för berörda ändamål bidrager med samma belopp som

statsanslaget samt med beräknande, att 480 kronor tillskjutas

av Sjöstedtska fonden.

242:o) Kungl. Maj:t har (punkt 238) föreslagit riksdagen

att såsom bidrag med 8/s av kostnaderna för uppehållande under tiden 1

juli 1929—30 juni 1930 av verksamheten vid bergsskolorna i Filipstad och

Falun, anordnade på sätt i yttrande till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 14 mars 1922 närmare angivits, för budgetåret 1929/1930 anvisa

ett extra anslag av 47,550 kronor att utgå under villkor att järnkontoret

ansvarar för den del av kostnaderna för skolornas uppehållande i den

uti nämnda yttrande angivna omfattning, som ej täckes genom anslag

av statsmedel, samt med rätt för Kungl. Maj:t att meddela de närmare

s. 155 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

155

föreskrifter i fråga om nämnda anslag, som av Kungl. Maj:t prövas erforderliga.

Utredningen återfinnes å sid. 589—593 i statsrådsprotokollet.

I samband med anmälan av sitt beslut rörande anslag för ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1928/1929 anhöll 1928 års riksdag, att Kungl. Maj:t

måtte låta verkställa utredning, huruvida och under vilka förutsättningar

en sammanslagning av ifrågavarande bergsskolor kunde äga rum, samt för

riksdagen framlägga det förslag, vartill nämnda utredning kunde föranleda.

Med anledning härav uppdrog Kungl. Maj:t genom beslut den 8 juni 1928 åt

skolöverstyrelsen att i samråd med brukssocietetens fullmäktige i järnkontoret

verkställa och så snart ske kunde till Kungl. Maj :t inkomma med utredning

angående eventuell sammanslagning av bergsskolorna i Filipstad och Falun

samt i samband därmed stående frågor. Av statsrådsprotokollet framgår, att

skolöverstyrelsen sedermera uttalat sig för att skolan i Falun skulle nedläggas

och att omorganisationen skulle verkställas redan från och med läsåret

1929/1930. Överstyrelsen har tillika meddelat, att överstyrelsen anmodat

fullmäktige i järnkontoret att, så vitt ske kunde, påskynda den igångsatta

utredningen rörande en eventuell sammanslagning av de båda skolorna, så

att frågan härom kunde föreläggas 1929 års riksdag. Fullmäktige i järnkontoret

hava emellertid meddelat, att de icke ännu tagit ställning till

frågan, vilkendera skolan järnkontoret önskar bibehålla, och att något avgörande

i denna fråga icke torde vara att emotse förrän tidigast under loppet

av mars 1929.

Departementschefen har med anledning härav uttalat, att det med hänsyn

till frågans omfattning och vikt icke torde vara möjligt eller lämpligt att

söka framdriva ett definitivt avgörande, innan erforderliga utredningar

hunnit verkställas och frågan kunde på en gång i hela dess vidd föreläggas

riksdagen. Någon framställning i ämnet kunde på grund härav icke inom

den fastställda propositionstiden avlåtas till 1929 års riksdag.

Det för budgetåret 1929/1930 under förutsättning av oförändrad organisation

erforderliga extra anslaget har beräknats till 47,550 kronor, vilket

innebär en ökning av 510 kronor i förhållande till anslaget för nu löpande

budgetår. Ökningen betingas av att kostnaderna för ålderstillägg ökats med

850 kronor, varav staten skulle bidraga med Ve.

Fullmäktiges i järnkontoret förfarande, varigenom ett avgörande av frågan

om en sammanslagning av de båda skolorna vid innevarande riksdag förhindrats,

måste utskottet beteckna såsom anmärkningsvärt. Skulle till äventyrs

förslag i detta ämne icke föreläggas 1930 års riksdag, lärer fortsatt

anslag för båda skolornas uppehållande näppeligen vara att påräkna.

Mot de gjorda beräkningarna av anslagsbehovet för budgetåret 1929/1930

Utskottets

yttrande.

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Vävskolan

i Borås.

[239.]

Dyrtidstillägg

åt befattningshavare

vid

vissa statsunderstödda
-

har utskottet icke funnit skäl till erinran och får därför tillstyrka Kungl.

Maj:ts förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må såsom bidrag med 3/b av kostnaderna

för uppehållande under tiden 1 juli 1929—30 juni 1930

av verksamheten vid bergsskolorna i Filipstad och Falun,

anordnade på sätt i yttrande till statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden den 14 mars 1922 närmare angivits, för

budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 47,550 kronor

att utgå under villkor att järnkontoret ansvarar för den

del av kostnaderna för skolornas uppehållande i den uti

nämnda yttrande angivna omfattning, som ej täckes genom

anslag av statsmedel, samt med rätt för Kungl. Maj:t att

meddela de närmare föreskrifter i fråga om nämnda anslag,

som av Kungl. Maj:t prövas erforderliga.

243:o) Kungl. Maj:t har (punkt 239) föreslagit riksdagen att till uppehållande

av verksamheten vid vävskolan i Borås anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra anslag av 12,350 kronor att utgå med de belopp, till

de ändamål och under de villkor, som i statsrådsprotokollet angivits.

Utredningen återfinnes å sid. 593—595 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgår för innevarande budgetår med 10,325 kronor. Höjningen

av anslaget är betingad dels av att det ansetts skäligt tilldela andre läraren

vid vävskolan ett lönetillägg å 500 kronor, vartill staten skulle bidraga med

250 kronor, dels ock därav att en minskning av föreståndarens undervisningsbörda

befunnits önskvärd, vilket åter medfört ett ökat behov av extra

lärare. Totalkostnaden för extra lärare skulle bliva 4,500 kronor, vartill

staten skulle bidraga med 2,250 kronor i stället för nuvarande 475 kronor.

Det sammanlagda anslaget för budgetåret 1929/1930 blir alltså i enlighet

med Kuugl. Maj:ts förslag (10,325 + 250 + 1,775 =) 12,350 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till uppehållande av verksamheten vid

vävskolan i Borås anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra

anslag av 12,350 kronor att utgå med de belopp, till de

ändamål och under de villkor, som i statsrådsprotokollet

angivits.

244:o) Kungl. Maj:t har (punkt 240) föreslagit riksdagen att dels för beredande

av dyrtidstillägg åt befattningshavare vid tekniska skolan i Stockholm,

bergsskolorna i Filipstad och Falun samt vävskolan i Borås anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra förslagsanslag av 40,000 kronor, dels föreskriva,

s. 157 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

157

att nämnda dyrtidstillägg skall utgå efter de grunder, som må komma att

gälla för dyrtidstillägg under budgetåret 1929/1930 åt befattningshavare i

statens icke nyreglerade verk; dock med iakttagande att dyrtidstillägg skall

beräknas, ej blott å de avlöningsförmåner, som äro för vederbörande befattningshavare

å stat uppförda, utan även å den förhöjning av avlöningen,

som i form av provisorisk lönereglering eller tillfällig löneförbättring må

tillkomma dem genom bidrag av stat, landsting, kommun eller från enskild

donation; samt under villkor, vad angår befattningshavare vid tekniska

skolan i Stockholm och vävskolan i Borås, att halva kostnaden för dyrtidstillägg

bestrides av vederbörande kommun eller landsting, samt, vad angår

bergsskolorna i Filipstad och Falun, att 2/5 av kostnaden för dyrtidstillägg

bestridas av järnkontoret; dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela de

närmare föreskrifter, som må befinnas erforderliga för tillämpning av de

utav riksdagen fastställda grunderna för dyrtidstiliäggens utgående.

Utredningen återfinnes å sid. 595—596 i statsrådsprotokollet.

Anslag för ifrågavarande ändamål utgår jämväl för nu löpande budgetår

med 40,000 kronor; Kungl. Maj:ts förslag innebär, att dyrtidstillägget skulle,

i anslutning till tidigare beslut, utgå efter de grunder, som beträffande budgetåret

1929/1930 komma att gälla för dyrtidstillägg i allmänhet åt befattningshavare

vid statens icke nyreglerade verk.

Under erinran om riksdagens numera fattade beslut angående dyrtidstilllägg

åt befattningshavare i statens tjänst för budgetåret 1929/1930 får utskottet

tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet hemställer alltså

att riksdagen må

a) för beredande av dyrtidstillägg åt befattningshavare

vid tekniska skolan i Stockholm, bergsskolorna i Filipstad

och Falun samt vävskolan i Borås anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra förslagsanslag av 40,000 kronor;

b) föreskriva, att nämnda dyrtidstillägg skall utgå efter

de grunder, som må komma att gälla för dyrtidstillägg

under budgetåret 1929/1930 åt befattningshavare i statens

icke nyreglerade verk;

dock med iakttagande att dyrtidstillägg skall beräknas, ej

blott å de avlöningsförmåner, som äro för vederbörande

befattningshavare å stat uppförda, utan även å deu förhöjning

av avlöningen, som i form av provisorisk lönereglering

eller tillfällig löneförbättring må tillkomma dem genom

bidrag av stat, landsting, kommun eller från enskild donation;

samt

under villkor, vad angår befattningshavare vid tekniska

skolan i Stockholm och vävskolan i Borås, att halva kost
-

anstalter för

yrkesundervisning.

[240.]

Utskottets

yttrande.

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Åtgärder för

utbildning av

lärare för

yrkesundervisningen

m. m.

[241.]

naden för dyrtidstillägg bestrides av vederbörande kommun

eller landsting, samt, vad angår bergsskolorna i Filipstad

och Falun, att 2/f> av kostnaden för dyrtidstillägg bestridas

av järnkontoret;

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter,

som må befinnas erforderliga för tillämpning av de

utav riksdagen fastställda grunderna för dyrtidstilläggens

utgående.

245:o) Kungl. Maj:t bar (punkt 241) föreslagit riksdagen att till åtgärder

för utbildning av lärare för yrkesundervisningen ävensom till åstadkommande

av undervisningsmedel vid anstalter för sådan undervisning anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor att utgå enligt

de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t finner gott meddela.

Utredningen återfinnes å sid. 597—604 i statsrådsprotokollet.

År 1920 beviljade riksdagen första gången anslag till en yrkespedagogisk

centralanstalt. Anslaget uppfördes på extra stat i riksstaten för år

1921 med ett belopp av 80,000 kronor. Anslag för ändamålet har sedermera

varje år utgått och utgör för innevarande år 60,000 kronor, betecknat

såsom extra reservationsanslag. I samband med beviljandet av anslag för

ifrågavarande ändamål för budgetåret 1928/1929 uttalade sig riksdagen för

en indragning av ifrågavarande anstalt ävensom för att de funktioner, som

dittills utövats av anstalten, skulle övertagas av skolöverstyrelsens yrkesavdelning.

Från och med ingången av budgetåret 1929/1930 borde enligt

riksdagens mening den nya anordningen vara genomförd och något anslag

till yrkespedagogiska centralanstalten ej vidare förekomma.

Skolöverstyrelsen, som av Kungl Maj:t anmodats verkställa utredning i

ämnet, har med anledning därav inkommit med en framställning, utmynnande

i en hemställan om förslag till riksdagen att dels för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag å 51,000 kronor till lärarkurser

för lärare vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning samt

vid tekniska läroverk och handelsgymnasier ävensom till åstadkommande

av undervisningsmedel vid nämnda anstalter, att användas i huvudsaklig

överensstämmelse med av överstyrelsen avgivna beräkningar och enligt de

närmare bestämmelser Kungl. Maj:t funne gott föreskriva, dels ock att för

budgetåret 1929/1930 bevilja ett tillfälligt anslag av 2,000 kronor att utbetalas

till nuvarande föreståndaren för yrkespedagogiska anstalten, lektor W.

Hallström, för den händelse han, vid anstaltens nedläggande, återginge till

sin lektorstjänst vid tekniska gymnasiet i Örebro.

Nämnda belopp å 51,000 kronor skulle enligt överstyrelsens förslag disponeras

på följande sätt:

s. 159 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 159

till anordnande av lärarkurser....................kronor 22,500: —

» arvoden åt kursföreståndare................... » 1,500: —

» understöd åt deltagare....................... » 16,000: —

» reseersättning åt deltagare .................... » 3,000: —

» åstadkommande av undervisningsmedel och inköp av

samlingar................................. » 3,500: —■

» ersättning åt kursernas lokala ledning för annonser,

skrivmaterialier, skrivbiträde m. fl. expenser....... » 4,500: —

kronor 51,000:—

Departementschefen har icke ansett sig kunna godkänna detta överstyrelsens

förslag utan förklarar sig hava den uppfattningen, att skolöverstyrelsens

föreliggande förslag ej i tillbörlig grad beaktade den strävan att minska

statens utgifter för här berörda utbildningsverksamhet, som finge anses utgöra

det ledande motivet för riksdagens nyss återgivna uttalande. Härefter anför

departementschefen.

Överstyrelsen beräknar kostnaderna efter den yrkespedagogiska centralanstaltens

nedläggande till 51,000 kronor, en summa, som med blott 9,000 kronor understiger

de nuvarande kostnaderna för anstalten. Besparingen motsvarar alltså

ej ens den utgiftsminskning, som skulle vinnas genom att arvodet till anstaltens

föreståndare försvinner. Granskar man närmare överstyrelsens kostnadsberäkning,

finner man, att överstyrelsen för lärarkursernas anordnande

upptagit 2,500 kronor mer, än som för ändamålet är anslaget under nuvarande

förhållanden, att en ny post, arvoden åt kursföreståndare, tillkommit,

utgörande 1,500 kronor, att posterna: understöd åt deltagare och reseersättning

åt deltagare äro desamma som nu eller tillhopa 19,000 kronor, att för

åstadkommande av undervisningsmedel och inköp av samlingar upptagits

endast 50 kronor mindre än för närvarande eller 3,500 kronor, samt att,

blott i vad det gäller kostnaderna för annonser, skrivmaterialier, skrivbiträde

m. fl. expenser, någon större besparing ansetts möjlig, i det att härför beräknats

4,500 kronor i stället för nu utgående 7,000 kronor, en kostnadsminskning

alltså av 2,500 kronor. Den enda förändring, överstyrelsen tänkt

sig, är alltså egentligen den, att någon särskild föreståndare för utbildningsverksamheten

icke längre skulle finnas. Vad åter riksdagen avsett, torde

hava varit något mera än detta, då riksdagen såsom sin uppfattning uttalar,

att »ifrågavarande anstalt synes kunna indragas och de funktioner, som nu

utövas av densamma, övertagas av skolöverstyrelsens yrkesskolavdelning»

samt »att, om eu omfattande och större organisationsform var av nöden,

när det gällde att utöva ledning och övervakande på ett verksamhetsområde,

dit det statliga ingripandet då endast i ringa utsträckning nått, eu

dylik organisationsform numera utan olägenhet torde kunna vidkännas minskning,

då det initiativtagande arbetet till stor del redan är fullgjort och man

har att med ledning av de utav erfarenheten givna riktlinjerna i lugnare

tempo fullfölja utvecklingsarbetet». Jag måste uppfatta dessa riksdagens

uttalanden så, att riksdagen åsyftat såväl en avsevärd minskning av de rent

administrativa utgifterna för berörda ändamål som ock en begränsning av

själva utbildningsverksamheten som sådan.

För egen del hyser jag den meningen, att den nuvarande yrkespedago
-

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

giska centralanstalten kan indragas och en beskärning av kostnaderna för

ifrågavarande verksamhet ske, utan att yrkesundervisningen härå blir nämnvärt

lidande. Eu dylik kostnadsminskning torde kunna vinnas, dels genom

att ledamöterna å skolöverstyrelsens yrkesskolavdelning såsom eu del av sina

ämbetsåligganden övertaga uppgiften att anordna och leda kurserna samt

måhända även i viss utsträckning undervisningen vid desamma. Jag vill i

detta sammanhang nämna, att, enligt vad jag har mig bekant, flera av

denna avdelnings tjänstemän hittills vid åtskilliga tillfällen fungerat såsom

föreläsare vid anstaltens kurser och härför uppburit särskild ersättning. Dels

bör också en minskning av kostnaderna komma till stånd genom någon

inskränkning av kursernas antal och omfattning. På detta sätt torde utgifterna

för arvoden åt kursföreståndare kunna uteslutas eller väsentligt nedsättas

och ersättningen till föreläsare nedbringas. Tänkbart är även, att särskilt

dessa sistberörda kostnader skulle kunna betydligt inskränkas genom

att utbildningen i stället för att helt ordnas såsom kursundervisning åtminstone

till eu del gåves formen av konferenser mellan lärarna under ledning

av yrkesskolavdelningens ledamöter. Pluvudposten av kostnaderna kommer

vid en dylik omläggning att belöpa på understöd och reseersättning åt deltagare,

vilka kostnader emellertid jämväl torde kunna minskas genom att

kurserna eller konferenserna i större utsträckning anordnas på lämpliga platser

utom huvudstaden.

Att mera detaljerat angiva en plan för den fortsatta utbildningsverksamheten

eller att framlägga en detaljerad kostnadsberäkning för densamma

låter sig i sakens nuvarande läge icke göra. Det är överhuvud svårt att

för åtgärder på detta område planera långt i förväg, då de blivande anordningarna

i fråga om kursernas eller konferensens beskaffenhet och längd,

platsen för deras hållande m. m. måste anpassas efter omständigheterna vid

den tid, det gäller. Jag anser emellertid, att för ändamålet bör för budgetåret

1929/1930 anslås en totalsumma av 25,000 kronor. Rörande användningen

av detta belopp, som synes böra erhålla karaktären av ett extra reservationsanslag,

torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela närmare

bestämmelser, sedan förslag därtill inhämtats från skolöverstyrelsen. Ur

samma anslag torde jämväl få utbetalas den ersättning för flyttningskostnader,

som efter närmare prövning av Kungl. Maj:t kan befinnas böra tillerkännas

yrkespedagogiska centralanstaltens nuvarande chef lektorn W. Hallström. För

sistnämnda ändamål torde dock icke böra beräknas mer än högst 2,000 kronor.

Utskottet, som ansluter sig till den ståndpunkt, departementschefen i

denna fråga intagit, har förty icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag

och hemställer därför,

att riksdagen må till åtgärder för utbildning av lärare

för yrkesundervisningen ävensom till åstadkommande av

undervisningsmedel vid anstalter för sådan undervisning anvisa

för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag

av 25,000 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser,

Kungl. Maj:t finner gott meddela.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets ullåtarule Nr 8.

1Ö1

Folkbildningsåtgärder i övrigt.

246:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkterna 242, 243 och 244) föreslagit

riksdagen i fråga om understöd åt folkbibliotek, understöd åt anstalter

och föreningar, som anordna populärvetenskapliga föreläsningar, samt anordnande

av s. k. flyttande folkhögskolekurser ävensom beträffande dels en

inom första kammaren av herr S. Hansson väckt motion (1: 137) om ökat

anslag till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar m. m., dels ock två likalydande motioner, väckta

den ena inom första kammaren av herr Oscar Olsson (I: 41) och den andra

inom andra kammaren av herrar E. Nyländer och B. G. Prytz (II: 132)

om anslag till vissa utbildningskurser i ekonomiska ämnen för lärare och

studieledare, kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;

vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

247:o) Kungl. Maj:t har (punkt 245) föreslagit riksdagen att såsom bidrag

till arbetarnas bildningsförbund för bestridande av dess organisations- och

administrationskostnader anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag

av 26,000 kronor att utgå i den mån, förbundet visar sig för ändamålet för

samma tid disponera från annat håll bekomna medel till minst lika stort

belopp som statsbidraget, och i övrigt enligt de bestämmelser, Kungl. Maj:t

kan finna gott föreskriva.

Utredningen återfinnes å sid. 612—613 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr I. Pauli

(1:81) och den andra inom andra kammaren av herr A. Engberg (II: 65), i

vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret 1929/1930 till

Arbetames bildningsförbunds organisations- och administrationskostnader

bevilja ett anslag av 30,000 kronor att utgå efter samma grunder som hittills

varit gällande.

Med avseende å de av motionärerna till stöd för deras förslag åberopade

skäl får utskottet hänvisa till motionen II: 65.

Det av Kungl. Maj:t äskade beloppet är detsamma, som för ifrågavarande

ändamål utgår under innevarande budgetår. Motionärernas förslag står

i överensstämmelse med en av skolöverstyrelsen i ämnet gjord hemställan.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 8 häft. (Nr 8.)

Understöd åt

folkbibliotek

m. m. [242—

244] jämte

tre motioner

angående

folkbildningsverksamhet.

Bidrag till

arbetarnas

bildningsförbund

för organisationsocb

administrationskostnader
[245.

]

jämte två i

ämnet väckta

motioner.

11

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Statsutskottets utlåtande Nr, 8.

Utskottets

yttrande.

Populärvetenskapliga

föreläsningskurser,

anordnade

från universiteten

i

Uppsala och

Lund m. m.

[246—

247.]

Sommarkurser

i

Stockholm.

[248.]

Utskottet finner vägande skäl vara anförda till stöd för en höjning av

förevarande anslag till det av motionärerna föreslagna beloppet och får

därför hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till herrar Paulis och Engbergs ovanberörda

motioner (1:81 och II: 65), såsom bidrag till arbetarnas bildningsförbund

för bestridande av dess organisations- och administrationskostnader

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra

anslag av 30,000 kronor att utgå i den mån, förbundet visar

sig för ändamålet för samma tid disponera från annat håll

bekomna medel till minst lika stort belopp som statsbidraget,

och i övrigt enligt de bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna

gott föreskriva.

248:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkterna 246 och 247) föreslagit

riksdagen ifråga om anslag till populärvetenskapliga föreläsningskurser, anordnade

från universiteten i Uppsala och Lund, samt till anordnande av

så kallade universitetscirklar, kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

249:o) Kungl. Maj:t har (punkt 248) föreslagit riksdagen att såsom bidrag

till bestridande av kostnaderna för de föreläsningskurser, som äro avsedda

att sommaren 1929 eller senare i Stockholm anordnas för allmänheten,

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 8,000

kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 617 i statsrådsprotokollet.

Alltsedan år 1893 hava vid våra universitet och högskolor hållits så

kallade sommarkurser, avsedda för personer, som icke äro i tillfälle att begagna

sig av den regelbundna akademiska undervisningen. Såsom bidrag

till dessa kurser hava från och med år 1903 utgått särskilda anslag av

statsmedel. I Stockholm höllos sommarkurser senast år 1925, och under de

följande åren hava dylika kurser anordnats i Lund, Göteborg och Uppsala.

Till kurserna i Uppsala beviljades för nu löpande budgetår ett extra reservationsanslag

av 8,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må såsom bidrag till bestridande av kostnaderna

för de föreläsningskurser, som äro avsedda att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

16.3

sommaren 1929 eller senare i Stockholm anordnas för allmänheten,

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag

av 8,000 kronor.

250:o) I en inom andra kammaren av herr H. Laurin väckt motion

(II: 126) har hemställts, att riksdagen ville bevilja ett anslag av 10,000

kronor till Svenska Landsbygdens Ungdomsförbund för opolitisk upplysuingsoch

bildningsverksamhet bland landsbygdens ungdom.

Med avseende å de av motionären till stöd för hans förslag anförda skäl

får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet kan för sin del icke finna tillrådligt, att särskilt anslag för i

motionen angiven verksamhet beviljas en sammanslutning av det slag, varom

här är fråga. Den lämpliga utvägen för förbundet att för sin verksamhet

erhålla bidrag av statsmedel torde vara, att förbundet söker anslutning till

något av de stora statsunderstödda riksförbunden för folkbildningsverksamhet.

Utskottet anser sig alltså böra avstyrka motionen.

Utskottet hemställer följaktligen,

att herr Laurins ovanberörda motion (II: 126) icke må

vinna riksdagens bifall.

251 :o) I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr R. ~Wagnsson m. fl. (1:82) och den andra inom andra kammaren

av herr E. Eriksson i Stockholm m. fl. (II: 134) har hemställts, att riksdagen

för anordnande av kurser i esperanto i huvudsaklig överensstämmelse med

en i motionerna skisserad plan må för budgetåret 1929/1930 anvisa ett anslag

av 4,600 kronor.

Beiräffande denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

252:o) Kungl. Maj:t har (punkterna 249—251) föreslagit riksdagen att

a) till undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens främjande

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 176,000 kronor att

utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel under de villkor, som av Kungl.

Maj:t prövas lämpliga samt till de av departementschefen i statsrådsprotokollet

omförmälda ändamål med högst de av departementschefen angivna

belopp;

b) medgiva, att möjligen uppkommande besparingar på de till anordnande

av en social fortbildningskurs för lärare m. fl. samt av en allmän utbildningskurs

i alkoholfrågan för studie- och ungdomsledare m. fl. avsedda

belopp av sagda medel må, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande, användas

Motion angående

anslag

till svenska

landsbygdens

ungdomsförbund.

Utskottets

yttrande.

Motioner angående

anslag

till anordnande

av

kurser i

esperanto.

Undervisnings-

och

upplysningsverksamhet

för nykterhetens

främjande

in. m.

[249—251.]

jämte två i

ämnet väckta

motioner.

s. 164 Kontrollera mot PDF

164 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

till utarbetande, utgivning och spridning av materiell för nykterhetsundervisningen,

c) till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande,

bedriven i enlighet med de bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt

fastställa, anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av

140,000 kronor att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel,

d) till främjande av nykterhet på andra sätt än här förut angivits samt

till motarbetande av dryckenskap ens följder anvisa för budgetåret 1929/1930

ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor att utgå av statsverkets fond av

rusdrycksmedel.

Utredningen återfinnes å sid. 618—624 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner väckta, den ena inom första kammaren av herr A. J. Bärg m. fl.

(I: 42) och den andra inom andra kammaren av herr S. Bengtsson i Norup

m. fl. (II: 59), i vilka motioner hemställts,

att riksdagen måtte för budgetåret 1929/1930 anvisa

dels till undervisnings- och upplysningsverksamheten för nykterhetens

främjande ett extra anslag av 178,000 kronor, att under de villkor, som av

Kungl. Maj:t prövas lämpliga, utgå till de ändamål och med högst de belopp,

som finnas angivna under nr 1—19 i den här nedan återgivna förteckningen

;

dels till föreläsnings- och instruktionsverksamhet, bedriven i enlighet med

de bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa, ett extra reservationsanslag

av 170,000 kronor (nr 20 i nämnda förteckning);

dels till främjande i övrigt av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens

följder, att ställas till Kungl. Maj.-ts förfogande, ett extra reservationsanslag

av 10,000 kronor (nr 21 i förteckningen);

dels ock till inköp för utdelning bland rikets lärare av handledning för

lärare vid nykterhetsundervisningen ett extra reservationsanslag av 18,000

kronor (nr 22 i förteckningen),

ävensom medgiva, att möjligen uppkommande besparingar på de till anordnande

av en social fortbildningskurs för lärare m. fl. samt av en allmän

utbildningskurs i alkoholfrågan för studie- och ungdomsledare m. fl. avsedda

medel må enligt Kungl. Maj:ts bestämmande användas till utarbetande, utgivning

och spridning av materiell för nykterhetsundervisningen.

Anslagets ändamål Kronor

1) Anordnande under år 1930 av en social fortbildningskurs för

lärare m. fl....................................... 40,000

2) Anordnande under år 1930 av en allmän utbildningskurs i alkoholfrågan

för studie- och ungdomsledare in. fl.............. 16,000

s. 165 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 165

Kronor

3) Understöd för utgivande av en tidskrift för undervisnings- och

upplysningsverksamheten för nykterhetens främjande (»Tirfing,

tidskrift för nykterhetsfrågans studium»)........ 5,000

4) Främjande av centralförbundets för nykterhetsundervisning verksamhet

.......................................... 20,000

5) Underhåll och skötsel av centralförbundets för nykterhetsundervisning

bibliotek................................... 1,000

6) Främjande av Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamlings

upplysningsbyrås verksamhet...................... 12,000

7) Främjande av Svenska sällskapets för nykterhet och folkuppfostran

verksamhet................................. 5,000

8) Främjande av Sveriges Storloges av I. O. G. T. studie- och ungdomsverksamhet

................................... 29,000

9) Främjande av Sveriges blåbandsförenings studie- och ungdomsverksamhet.

................................. 8,000

10) Främjande av nationaltemplarordens studie- och ungdomsverksamhet

.......................................... 10,000

11) Främjande av nykterhetsorden Verdandis studie- och ungdomsverksamhet

....................................... 4,000

12) Främjande av Sveriges studerande ungdoms helnykterhetsförbunds

verksamhet.................................. 6,000

13) Främjande av nykterhetsföreningen Vita bandets studie- och ungdomsverksamhet

................................... 4,000

14) Främjande av Sveriges lärares nykterhetsförbunds verksamhet . 5,500

15) Främjande av järnvägsmännens helnykterhetsförbunds verksamhet

............................................. 1,000

16) Främjande av Sveriges polismäns helnykterhetsförbunds verksamhet

.......................................... 1,000

17) Främjande av Motorförarnas helnykterhetsförbunds verksamhet 5,000

18) Bidrag till uppehållande av internationella byråns i Lausanne

för alkoholismens bekämpande (Bureau international contre 1’alcoolisme)

verksamhet.................................. 2,500

19) Arvode åt den hos skolöverstyrelsen anställde konsulenten för

nykterhetsundervisning och nykterhetsupplysning........... 3,000

20) Föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande

m. m., reservationsanslag........................170,000

21) Främjandet av nykterhet på andra än ovan anförda sätt och

motarbetande av dryckenskapens följder, reservationsanslag .... 10,000

22) Inköp för utdelning bland rikets lärare av handledning för lärare

vid nykterhetsundervisningen, reservationsanslag............ 18,000

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras förslag andragna skäl

får utskottet hänvisa till motionen I: 42.

. För innevarande budgetår utgå till det ovan under a) angivna ändamål

ett anslag av 163,500 kronor, till det under c) angivna ändamål ett anslag

s. 166 Kontrollera mot PDF

166 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

av 120,000 kronor samt till det under d) angivna ändamål ett anslag av

5,000 kronor.

Innebörden av Kungl. Maj:ts förslag samt fördelningen av anslagsmedlen

mellan de olika ändamålen framgår av följande av departementschefen i

statsrådsprotokollet införda sammanställning:

Tablå I.

För

För 1929/1930

Anslagets ändamål

1928/1929

beviljat

anslag

Kronor

av vederbö- rande orga- nisation

begärt

anslag

Kronor

av skolöver- styrelsen

tillstyrkt

anslag

Kronor

av departe- ments- chefen

tillstyrkt

anslag

Kronor

1) Anordnande av en social fortbildningskurs

för lärare m. fl..................

'') 32,000

40,500

40,000

40,000

2) Anordnande av en allmän utbildningskurs

för studie- och ungdomsledare m. fl.s) . . .

16,000

16,000

16,000

16,000

3) Understöd för utgivande av en tidskrift för

undervisnings- och upplysningsverksamhe- ten för nykterhetens främjande (»Tirfing,

tidskrift för nykterhetsfrågans studium»). .

3,500

5,000

5,000

5,000

4) Främjande av centralförbundets för nykter- hetsundervisning verksamhet.........

20,000

20,000

20,000

20,000

5) Underhåll och skötsel av centralförbundets

för nykterhetsundervisning bibliotek ....

1,000

1,000

1,000

1,000

6) Främjande av Sveriges nykterhetssällskaps

representantförsamlings upplysningsbyrås

verksamhet....................

12,000

12,000

12,000

12,000

7) Främjande av svenska sällskapets för nyk- terhet och folkuppfostran, det år 1837 stif- tade svenska nykterhetssällskapets, verk- samhet s).....................

5,000

5,000

5,000

5,000

8) Främjande av Sveriges storloges av I. O.

G. T. studie- och ungdomsverksamhet . . .

29,000

35,000

29,000

29,000

9) Främjande av Sveriges blåbandsförenings

studie- och ungdomsverksamhet.......

8,000

12,000

8,000

8,000

10) Främjande av nationaltemplarordens studie- och ungdomsverksamhet............

10,000

10,000

10,000

10,000

11) Främjande av nykterhetsorden Verdandis

studie- och ungdomsverksamhet.......

4,000

4,000

4,000

4,000

12) Främjande av Sveriges studerande ungdoms

helnykterhetsförbunds verksamhet.....

6,000

6,000

6,000

6,000

13) Främjande av nykterhetsföreningen Vita

bandets studie- och ungdomsverksamhet. .

4,000

5,000

4,000

4,000

'') Avser anordnande av en hygienisk fortbildningskurs.

2) I fråga om denna post föreslås, att rubriken ändras till: Anordnande av en allmän

utbildningskurs i alkoholfrågan för studie- och ungdomsledare m. fl.

s) I fråga om denna post föreslås, att rubriken ändras till: Främjande av svenska

sällskapets för nykterhet och folkuppfostran verksamhet.

s. 167 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

167

Anslagets it n damål

För

1928/1929

beviljat

anslag

Kronor

För 1929/1930

av vederbö- rande orga- nisation

begärt

anslag

Kronor

av skolöver- styrelsen

tillstyrkt

anslag

Kronor

av departe- ments- chefen

tillstyrkt

anslag

Kronor

5,500

5,500

5,500

5,500

1,000

1,000

1,000

1,000

1,000

1,000

1,000

1,000

2,500

2,500

2,500

2,500

3,000

_

3,000

3,000

3,000

5,000

5,000

3,000

120,000

180,000

150,000

140,000

5,000

—

10,000

| 5,000

14) Främjande av Sveriges lärares nykterhetsförbunds

verksamhet.............

15) Främjande av järnvägsmännens helnykterhetsförbunds

verksamhet...........

16) Främjande av Sveriges polismäns helnykterhetsförbunds

verksamhet...........

17) Bidrag till uppehållande av internationella

byråns i Lausanne för alkoholismens bekämpande

(Bureau international contre 1’alcoolisme)

verksamhet...............

18) Arvode åt den hos skolöverstyrelsen an
ställde

konsulenten för nykterhetsundervisning

och nykterhetsupplysning........

19) Motorförarnas helnykterhetsförbund . . . .

20) Föreläsnings-och instruktionsverksamhet för

nykterhetens främjande m. m., reservationsanslag

.......................

21) Främjande av nykterhet på andra än ovan

anförda sätt och motarbetande av dryckenskapens

följder, reservationsanslag......

Beträffande det ovan under a) angivna anslaget innebär Kungl. Maj:ts

förslag en ökning med 12,500 kronor från 163,500 kronor till 176,000

kronor. Av denna ökning belöper 8,000 kronor på fortbildningskursen för

lärare m. fl. Merkostnaden för denna kurs sammanhänger med att kursen

skall under år 1930 vara en s. k. social utbildningskurs, för vilken kostnaden

enligt av riksdagen godtagna beräkningsgrunder är 8,000 kronor

högre än den s. k. hygieniska kursen, för vilken anslag utgår under innevarande

budgetår. 1,500 kronor av förstnämnda ökning å 12,500 kronor

avse understöd åt tidskriften »Ti rf ing», till vilken anslag för löpande budgetår

utgår med 3,500 kronor. Återstoden av ökningen, 3,000 kronor, utgör

understöd till motorförarnas helnykterhetsförbund, men innebär icke någon

ny utgift, i det att 1928 års riksdag för detta ändamål under sjätte huvudtiteln

beviljade ett särskilt anslag av 3,000 kronor, som nu sammanförts

med ovannämnda under a) angivna anslag.

På denna punkt föreslå motionärerna den ändringen i Kungl. Maj:ts förslag,

att för beredande åt motorförarnas helnykterhetsförbund av ett understöd

å 5,000 kronor anslaget skulle ökas till 178,000 kronor.

Beträffande det ovan under c) angivna anslaget innebär Kungl. Maj:ts

förslag en ökning med 20,000 kronor från 120,000 kronor till 140,000

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

kronor. Beloppet å 20,000 kronor har avsetts till anordnande av särskild

föreläsningsverksamhet om alkoholen och trafiksäkerheten. Motionärerna

åter hava föreslagit en höjning med 50,000 kronor till 170,000 kronor.

Beträffande det ovan under d) angivna anslaget innebär Kungl. Maj:ts

förslag ingen ändring i för ändamålet nu utgående belopp, 5,000 kronor.

Motionärerna hava i detta hänseende föreslagit en ökning med 5,000 kronor

till 10,000 kronor.

Utöver nu nämnda under a), c) och d) här ovan omförmälda anslag hava

motionärerna hemställt om beviljande av ett särskilt engångsanslag å 18,000

kronor, avsett till inköp av omkring 35,000 exemplar av en handledning

för lärare vid nykterhetsundervisning att utdelas till samtliga lärare i riket.

Med hänsyn till den stora betydelsen av ett vederhäftigt och objektivt

uPPlysningsarbete på ifrågavarande område och då motionärerna i övrigt

för sina olika förslag synas hava anfört bärande skäl, anser sig utskottet

böra tillstyrka deras förslag på samtliga punkter. Utskottet vill dock i avseende

å anslaget till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens

främjande framhålla angelägenheten av att åtgärder vidtagas i syfte

att om möjligt nedbringa kostnaderna för föreläsararvodena.

I enlighet med vad utskottet sålunda tillstyrker, skulle anslag för budgetåret

1929/1930 komma att utgå för nedan angivna ändamål med följande

belopp:

Tablå IT

1) Anordnande under år 1930 av en social fortbildningskurs för

lärare m. fl....................................... 40,000

2) Anordnande under år 1930 av en allmän utbildningskurs i alkoholfrågan

för studie- och ungdomsledare m. fl........... 16,000

3) Understöd för utgivande av en tidskrift för undervisnings- och

upplysningsverksamheten för nykterhetens främjande (»Tirfing,

tidskrift för nykterhetsfrågans studium»)................ 5,000

4) Främjande av centralförbundets för nykterhetsundervisning verksamhet

......................................... 20,000

5) Underhåll och skötsel av centralförbundets för nykterhetsundervisning

bibliotek.................................. 1,000

6) Främjande av Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamlings

upplysningsbyrås verksamhet..................... 12,000

7) Främjande av Svenska sällskapets för nykterhet och folkuppfostran

verksamhet................................ 5,000

8) Främjande av Sveriges Storloges av I. O. G. T. studie- och

ungdomsverksamhet................................ 29,000

9) Främjande av Sveriges blåbandsförenings studie- och ungdomsverksamhet

...................................... 8,000

10) Främjande av nationaltemplarordens studie- och ungdomsverk

samhet......................................... 10,000

s. 169 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 169

Kronor

11) Främjande av nykterhetsorden Verdandis studie-och ungdomsverksamhet

..................................... 4,000

12) Främjande av Sveriges studerande ungdoms helnykterhetsförbunds

verksamhet................................. 6,000

13) Främjande av nykterhetsföreningen Vita bandets studie- och

ungdomsverksamhet................................ 4,000

14) Främjande av Sveriges lärares nykterhetsförbunds verksamhet 5,500

15) Främjande av järnvägsmännens helnykterhetsförbunds verksamhet

......................................... 1,000

16) Främjande av Sveriges polismäns helnykterhetsförbunds verksamhet

......................................... 1,000

17) Främjande av Motorförarnas helnykterhetsförbunds verksamhet 5,000

18) Bidrag till uppehållande av internationella byråns i Lausanne

‘ för alkoholismens bekämpande (Bureau international contre l’al
coolisme)

verksamhet............................... 2,500

19) Arvode åt den hos skolöverstyrelsen anställde konsulenten för

nykterhetsundervisning och nykterhetsupplysning.......... 3,000

20) Föreläsnings- oeh instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande

m. m., reservationsanslag........................ 170,000

21) Främjandet av nykterhet på andra än ovan anförda sätt och

motarbetande av dryckenskapens följder, reservationsanslag. . . 10,000

22) Inköp för utdelning bland rikets lärare av handledning för lärare

vid nykterhetsundervisningen, reservationsanslag........ 18,000

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och med bifall till herrar Bärgs m. fl. och Bengtssons i Norup

m. fl. ovanberörda motioner (I: 42 och II: 59)

a) till undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens

främjande anvisa för budgetåret 1929/1930 ett

extra anslag av 178,000 kronor, att utgå av statsverkets

fond av rusdrycksmedel under de villkor, som av Kungl.

Maj:t prövas lämpliga samt till de i förestående Tablå II under

punkterna 1—19 angivna ändamål med högst de i samma

tablå under nämnda punkter angivna belopp;

b) medgiva, att möjligen uppkommande besparingar på

de till anordnande av en social fortbildningskurs för lärare

m. fl. samt av en allmän utbildningskurs i alkoholfrågan

för studie- och ungdomsledare m. fl. avsedda belopp av

sagda medel må, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande, användas

till utarbetande, utgivning och spridning av materiell

för nykterhetsundervisningen;

c) till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykter
-

s. 170 Kontrollera mot PDF

Musikföreställningar

för allmänheten.

[252.]

Folkliga

musikskolan

i Arvika

[253.]

jämte en i

ämnet väckt

motion.

170 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

hetens främjande, bedriven i enlighet med de bestämmelser,

Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa, anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra reservationsanslag av 170,000

kronor, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel;

d) till främjande av nykterhet på andra sätt än här förut

angivits samt till motarbetande av dryckenskapens följder

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag

av 10,000 kronor, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel,

samt

e) till inköp för utdelning bland rikets lärare av handledning

för lärare vid nykterhetsundervisningen anvisa för

budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 18,000

kronor, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.

253:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 252) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd åt föreningar, som anordna

god orkestermusik för allmänheten, samt till inspektion av

ifrågavarande föreningars och orkestrars verksamhet anvisa

för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag å 57,000 kronor.

254:o) Kungl. Maj:t har (punkt 253) föreslagit riksdagen att till folkliga

musikskolan i Arvika för en minst 20 veckor lång kurs under verksamhetsåret

1929/1930 bevilja för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 5,000

kronor, att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Utredningen återfinnes å sid. 627—628 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr R. Sandler väckt motion (I: 43), vari hemställts, att riksdagen

måtte till folkliga musikskolan i Arvika för eu minst 20 veckor lång

kurs under verksamhetsåret 1929/1930 bevilja för budgetåret 1929/1930 ett

extra anslag av 7,000 kronor, att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna

gott föreskriva.

Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning åberopade

skälen får utskottet hänvisa till motionen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär ingen ändring av det till skolan för innevarande

budgetår utgående understödet. Motionärens yrkande står i överensstämmelse

med en av skolöverstyrelsen gjord hemställan.

s. 171 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

171

Då av utredningen i ärendet framgår, att skolan har att kämpa med Utskottets

yttrande

mycket stora ekonomiska svårigheter, och då tillika vitsordats, att skolan *

på ett tillfredsställande sätt fyller ett mera konstant utbildningsbehov, anser

utskottet skäl föreligga för en ökning av skolans anslag men kan dock icke

förorda högre belopp än 6,000 kronor.

Utskottet får därför hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och herr Sandlers ovanberörda motion (1:43) till folkliga

musikskolan i Arvika för en minst 20 veckor lång kurs

under verksamhetsåret 1929/1930 bevilja för budgetåret

1929/1930 ett extra anslag av 6,000 kronor, att utgå på de

villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

granskning av biografbilder — därstädes under samma rubrik uppföra ett motion,

ordinarie förslagsanslag å 75,300 kronor;

dels ock till befrämjande av vissa i samband med biograf väsendet stående

ändamål för budgeåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag å

50,000 kronor,

att utgå med den fördelning och under de närmare villkor, som av Kungl.

Maj:t bestämmas.

Utredningen återfinnes å sid. 628—630 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herrar C. Brännberg och G. Karlsson i Munkedal väckt motion

(II: 118), vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Maj:t hemställa, att sådana granskningsavgifter för statens biografbyrå måtte

fastställas, att de influtna avgifterna, med nödig säkerhetsmarginal, täcka

byråns utgifter men icke lämna sådant överskott, att avgifterna få karaktär

av beskattning.

Med avseende å de av motionärerna till stöd för deras förslag anförda

skäl får utskottet hänvisa till motionen.

Utom det ordinarie reservationsanslag å 75,300 kronor, vars uteslutande

ur riksstaten Kungl. Maj:t nu föreslår, utgår för budgetåret 1928/1929 ett

extra reservationsanslag å 10,000 kronor till bestridande av kostnaderna för

dyrtidstillägg åt befattningshavare vid biografbyrån. Beträffande reservationer

å förstnämnda anslag har riksdagen medgivit, att dylika finge i den

omfattning, Kungl. Maj:t prövade lämpligt, användas till befrämjande av

sådana i samband med kinematografien stående ändamål, som Kungl. Maj:t

255:o) Kung. Maj:t har (punkt 254) föreslagit riksdagen att

dels — med uteslutande ur riksstaten av det under åttonde huvudtiteln

Statens

biografbyrå

[254.]

nnHor rnhrilr- Statens hioorafhvrå linntftonft ordinarie reservation sa nsl a cret,

. jämte en i

till statens biografbyrå å 75,300 kronor, att direkt utgå av avgifter för ärendet väckt

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

funne vara förtjänta av understöd, Understöd av detta slag har under år

1928 utdelats med tillhopa 47,500 kronor.

Den nu föreslagna omläggningen av sättet för upptagandet i riksstaten

av anslagen till biografbyrån ansluter sig till den av chefen för finansdepartementet

utvecklade planen för upplösande av det beträffande vissa medel,

däribland biografmedlen, nu rådande sambandet mellan vederbörande inkomst-

och utgiftstitlar. De till bestridande av dyrtidstillägg erforderliga

medlen hava avsetts skola framdeles utgå från åttonde huvudtitelns allmänna

anslag till dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.

Departementschefen framhåller, att det torde vara av vikt, att icke avbräck

vållas i den understödsverksamhet, som med anlitande av biografbyråns

överskottsmedel hittills bedrivits för vissa i samband med kinematografien

stående ändamål, och att därför ett särskilt anslag bör för ändamålet

uppföras i riksstaten. Med hänsyn till den starka utvecklingen på

området anser departementschefen berörda anslag icke böra bestämmas till

ett lägre belopp än 50,000 kronor. Det skulle ankomma på Kungl. Maj;t

att besluta såväl angående anslagets fördelning som angående de närmare

villkoren för understödens utgående.

Utskottets

yttrande.

I enlighet med vad utskottet anfört i sitt utlåtande nr 7, punkten 4, rörande

avveckling i viss utsträckning av förefintliga specialbudgeter har utskottet

tagit under övervägande, huruvida jämväl i nu förevarande fall en

dylik avveckling bör äga rum. Därvid har utskottet kommit till den uppfattningen,

att ett upphörande av det hittillsvarande sambandet mellan inkomsterna

av granskningsavgifterna och utgifterna för den statliga filmverksamheten

lämpligen bör ske. Utskottet har alltså intet att erinra mot den

under förevarande punkt föreslagna omläggningen av anslagen till biografbyrån

och anser sig jämväl böra förorda uppförandet av ett särskilt anslag

å 50,000 kronor till befrämjande av vissa i samband med kinematografien

stående ändamål. Emellertid vid utskottet framhålla, att, då sålunda enligt,

utskottets mening det direkta sambandet mellan granskningsavgifterna och

statens utgifter för filmverksamheten hädanefter bör upphöra, det synes

föreligga skäl att undersöka, huruvida ej dessa avgifter, vilka fastställts med

utgångspunkt från hittillsvarande budgetära anordning, böra underkastas

revision. Utskottet saknar givetvis möjlighet att nu bedöma, om en nedsättning

av avgifterna kan vara befogad, men förutsätter, att berörda fråga

ägnas uppmärksamhet från Kungl. Maj:ts sida. Någon särskild hemställan

till Kungl. Maj:t i detta syfte —- såsom av motionärerna avsetts — torde

från riksdagens sida ej vara erforderlig. Utskottet vill i detta sammanhang

påpeka, att ett fastställande av granskningsavgifterna enligt de principer,

motionärerna förordat, i realiteten skulle innebära, att understödsverksamheten

för vissa i samband med kinematografien stående ändamål, komme

att för staten medföra en merutgift utan motsvarande täckning av gransk
-

s. 173 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

173

ningsavgifterna. Något skäl till en dylik omläggning synes dock utskottet

ej vara för handen, då denna verksamhet åsyftar att genom åstadkommande

av god upplysnings- eller förströelsefilm bilda en motvikt mot de mindre

gynnsamma verkningar, biografrörelsen otvivelaktigt kan medföra, och då

det förefaller utskottet vara riktigt, att nämnda rörelse också får bära kostnaderna

härför.

Utskottet förordar alltså Kungl. Maj:ts förslag samt anser, att ovannämnda

motion ej bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) — med uteslutande ur riksstaten av det under åttonde

huvudtiteln under rubrik: Statens biografbyrå upptagna

ordinarie reservationsanslaget till statens biografbyrå å 75,300

kronor, att direkt utgå av avgifter för granskning av biografbilder

— därstädes under samma rubrik uppföra ett ordinarie

förslagsanslag å 75,300 kronor;

b) till befrämjande av vissa i samband med biografväsendet

stående ändamål för budgetåret 1929/1930 anvisa ett

extra reservationsanslag å 50,000 kronor, att utgå med den

fördelning och under de närmare villkor, som av Kungl.

Maj:t bestämmas, samt

c) besluta, att herrar Brännbergs och Karlssons i Munkedal

ovanberörda motion (II: 118) icke skall till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

256:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 255) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1929/1930 anvisa

a) till ersättning åt postverket för dess bestyr med statens

räntefria studielån ett extra förslagsanslag av 1,850 kronor;

b) till bestridande av kostnaderna för den nämnd, som

under år 1930 må komma att handlägga ärenden rörande

omförmälda lån, ett extra anslag av 5,000 kronor.

Vissa kostnader

för utdelning

av statens

räntefria

studielån.

[255.]

Åtgärder för fysisk utbildning.

257 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 257) föreslagit riksdagen att till extra

personal vid gymnastiska centralinstitutet m. m. anvisa för budgetåret 1929/

1930 ett extra anslag av 6,810 kronor, att utgå med den fördelning, som

av Kungl. Maj:t bestämmes.

Utredningen återfinnes å sid. 631—632 i statsrådsprotokollet.

Extra personal

vid

gymnastiska

centralinstitutet

m. m.

[257.]

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Täckande av

brist i gymnastiska

centralinstitutets

anslag

till materiell

m. m.

[258.]

Understödjande

av

idrotten.

[259.]

Understödjande

av skididrotten

bland ungdomen.

[260.]

Anslaget utgör för innevarande budgetår 6,410 kronor.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle nu den i anslaget ingående posten

till undervisning i idrott höjas från 1,800 kronor till 2,200 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majrts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till extra personal vid gymnastiska

centralinstitutet m. m. anvisa för budgetåret 1929/1930 ett

extra anslag av 6,810 kronor, att utgå med den fördelning,

som av Kungl. Maj:t bestämmes.

258:o) Kungl. Maj:t har (punkt 258) föreslagit riksdagen att till täckande

av brist i gymnastiska centralinstitutets ordinarie reservationsanslag till

materiell m. m. vid utgången av budgetåret 1927/1928 anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra anslag av 1,376 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 632—633 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till täckande av brist i gymnastiska

centralinstitutets ordinarie reservationsanslag till materiell

m. m. vid utgången av budgetåret 1927/1928 anvisa för

budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 1,376 kronor.

259:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 259) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understödjande av idrotten anvisa för

budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 120,000 kronor,

därav till svenska gymnastikförbundet 55,000 kronor, att

utgå på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

260:o) Kungl. Maj:t har (punkt 260) föreslagit riksdagen att till understödjande

av skididrotten bland ungdomen anvisa för budgetåret 1929/1930

ett extra reservationsanslag av 30,000 kronor, att utgå på de villkor, Kungl.

Maj:t kan finna gott bestämma.

Utredningen återfinnes å sid. 634—636 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr W. Björck m. fl.

(I: 24) och den andra inom andra kammaren av herr G. A. Björkman m. fl.

(II: 28), i vilka motioner hemställts, att riksdagen ville till understödjande

av skididrotten bland ungdomen anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra

s. 175 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

175

reservationsanslag av 40,000 kronor, att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t

kan finna gott bestämma.

Med avseende å de av motionärerna till stöd för deras förslag anförda

skäl får utskottet hänvisa till motionen II: 28.

För ifrågavarande ändamål utgår jämväl för innevarande budgetår ett

extra anslag av 30,000 kronor. Motionärernas förslag, som överensstämmer

med en av skolöverstyrelsen i ämnet gjord hemställan, avser en utvidgning

av statens understödjande verksamhet för nämnda ändamål bland annat i

syfte att skidanskaffningen med bidrag av statsmedel skulle utsträckas jämväl

till allmänna läroverk och kommunala mellanskolor, vartill beräknats

ett belopp av 4,500 kronor.

Med hänsyn till skididrottens stora betydelse såsom ett medel att befrämja

skolungdomens fysiska hälsa anser utskottet önskvärt, att statens understödjande

verksamhet för nämnda syfte kunde utsträckas jämväl till de allmänna

läroverken och de kommunala mellauskolorna. Då emellertid Kungl.

Maj:t, som haft denna fråga under övervägande, ansett sig förhindrad att

förelägga riksdagen förslag härom, finner sig utskottet icke kunna förorda

bifall till motionerna i vidare mån, än att medel ställas till förfogande för

skidanskaffning jämväl till de allmänna läroverkens och kommunala mellanskolornas

elever, vilket sistberörda ändamål utskottet anser i särskilt hög

grad behjärtansvärt. Härför skulle erfordras ett belopp av 4,500 kronor utöver

av Kungl. Maj:t äskade 30,000 kronor. Utskottet tillstyrker alltså, att

ifrågavarande anslag för budgetåret 1929/1930 bestämmes till 34,500 kronor.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt herr W. Björcks m. fl. och herr G. A. Björkmans m. fl.

ovanberörda motioner (1: 24 och II: 28), till understödjande

av skididrotten bland ungdomen anvisa för budgetåret 1929/

1930 ett extra reservationsanslag av 34,500 kronor, att utgå

på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma.

261:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 261) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd åt s. k. friluftsläger för skolbarn

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag

av 10,000 kronor, att utgå på de villkor, Kungl.

Maj:t kan finna skäl bestämma.

Utskottets

yttrande.

Understöd åt

s. k. friluftsläger

för

skolbarn.

[261.]

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Svenska fomskriftsällskapet.

[262.]

Samfundet

för utgivande

av handskrifter

rörande

Skandinaviens

historia.

[263.]

Svenska

vitterhets
samfundet.

[264.]

Understöd åt

inhemska

skönlitterära

författare.

[265.]

Undersökning

av

svenska

dialekter, ortnamn

och

folkminnen.

[266.]

Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m.

262:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 262) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till svenska fornskriftsällskapet för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 2,000

kronor under villkor, att sällskapet kostnadsfritt för statens

räkning avlämnar 150 exemplar av sina under år 1929 utgivna

arbeten.

263:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 263) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd åt samfundet för utgivande

av handskrifter rörande Skandinaviens historia för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 1,000

kronor.

264:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 264) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understödjande av svenska vitterhetssamfundets

verksamhet under år 1929 anvisa för budgetåret

• 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor, att

utgå på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

265:o) I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 265) hemställer utskottet,

att riksdagen må av det av 1928 års riksdag till understöd

under tiden den 1 juli 1928—den 30 juni 1931 åt inhemska

skönlitterära författare av utmärkt förtjänst beviljade anslaget

av 60,000 kronor, att efter grunder och på villkor,

som av Kungl. Majd bestämdes, efter sakkunnigas hörande

av Kungl. Majd fördelas mellan därav förtjänta vitterhetsidkare,

för budgetåret 1929/1930 såsom extra anslag anvisa

20,000 kronor.

266:o) Beträffande vad Kungl. Majd (punkt 266) föreslagit riksdagen i

fråga om anslag till undersökning av svenska dialekter, ortnamn och folkminnen

kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;

vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

s. 177 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

177

267:o) Kungl. Maj:t har (punkt 267) föreslagit riksdagen att

dels av det år 1919 såsom understöd åt docenten Östergren för fullföljande

och avslutande under åren 1920—1929 av hans arbete »Nusvensk ordbok»

beviljade beloppet av 56,000 kronor för budgetåret 1929/1930 såsom extra

anslag anvisa återstoden 3,000 kronor;

dels såsom understöd åt docenten Östergren för fortsatt utgivande av

berörda arbete anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 7,000

kronor;

dels och för bestridande av kostnader för teknisk hjälp vid ordbokens

utgivning samt för böcker och materiell anvisa för samma budgetår ett extra

reservationsanslag av 4,000 kronor, att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t

kan finna gott bestämma.

Utredningen återfinnes å sid. 640—650 i statsrådsprotokollet.

På Kungl. Maj:ts därom gjorda förslag beviljade 1919 års riksdag såsom

understöd åt docenten vid universitetet i Uppsala Olof Östergren för fullföljande

och avslutande under åren 1920—1929 av hans arbete »Nusvensk

ordbok» ett anslag av 56,000 kronor och anvisade därav på extra stat för

år 1920 såsom förslagsanslag, högst, ett belopp av 5,000 kronor under

villkor, att Östergren till ecklesiastikdepartementet avlämnade det antal

exemplar, som av Kungl. Maj:t bestämdes, av dels dittills utkomna, dels

ock under anslagsåret utkommande häften av ifrågavarande ordbok, och

skulle det för år 1920 anvisade anslaget jämväl i övrigt utgå efter de närmare

bestämmelser, Kungl. Maj:t kunde finna gott meddela.

Av berörda anslag 56,000 kronor anvisade riksdagen vidare för vart och

ett av åren 1921—1922 5,000 kronor, för första halvåret 1923 2,500 kronor,

för budgetåret 1923/1924 5,500 kronor och för vart och ett av budgetåren

1924/1929 6,000 kronor. Av anslaget återstår sålunda ett icke anvisat

belopp av 3,000 kronor.

Angående arbetets fortgång lämnas i en av professorerna O. von Friesen

och B. Hesselman år 1928 gjord framställning om förnyat anslag för ändamålet

följande upplysningar:

Förarbetena till det stora ordboksarbete, som docent Östergren gjort till

sitt livsverk, påbörjades år 1904, då författaren var 30 år gammal. Ordbokens

första häfte utkom av trycket år 1915; den har sedan utgivits utan

avbrott med minst 2, högst 4 häften om året. I närvarande stund föreligga

första och andra bandet avslutade, och av det tredje ba sex häften utkommit,

det hela omfattande A—I. Omfånget av det tryckta utgör 107 ark

eller 1712 sidor. Ytterligare ett häfte om 3 ark torde bli färdigt före årets

slut, varmed ordboken fullföljts ett stycke in på I.

Arbetet förlägges av Wahlström & Widstrand, vilka bekosta tryckning,

distribution och dylikt. Docenten Östergren har icke något som helst arvode

från förlaget vare sig för författandet eller korrekturläsningen.

Bihang till riksdagens protokoll 192!). 6 samt. 8 haft. (Nr 8.)

Nusvensk

ordbok.

(267.)

12

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Kungl. Majrts förslag innebär en ökning i det årliga bidraget från statens

sida, i det ersättningen till Östergren skulle höjas från 6,000 kronor till

10,000 kronor årligen, varjämte Östergren skulle erhålla särskilt bidrag för

teknisk hjälp och för böcker och materiell, beräknat till 4,000 kronor för

år. Höjningen av statsbidraget motiveras dels med penningvärdets fall, dels

ock med önskemålet att utgivningen skall kunna bedrivas i snabbare tempo

än hittills, varjämte avses att bereda en bättre avvägd ersättning åt Östergren

för hans arbete. I betraktande av det synnerligen kvalificerade och

förtjänstfulla arbete, som utarbetandet av ordboken utgör, finner departementschefen

en lägre ersättning än 10,000 kronor icke rimligen kunna

komma ifråga. Han framhåller, att ersättningsbeloppet beräknats inkludera

jämväl dyrtidstillägg, varför givetvis å detsamma icke borde utgå sådant

tillägg, samt att det villkor, som hittills varit fästat vid anslaget, alltfort

borde gälla.

Då riksdagen år 1919 anslog medel till ifrågavarande ordboksarbete, beräknades,

att arbetet skulle kunna avslutas under den tidsperiod, åren 1920—

1929, för vilken anslag beviljades. På sätt av den nu föreliggande utredningen

framgår, har så emellertid icke blivit fallet. Ännu är utgivningsarbetet

icke ens till hälften fullbordat. Då det nu ifrågasättes, att riksdagen jämväl

i fortsättningen skulle anslå medel för ändamålet och dessutom i ökad omfattning,

vill utskottet visserligen hava uttalat, att arbetets från sakkunnigt

håll vitsordade höga kvalitet och stora betydelse såväl för språkforskningen

som för undervisningen och den allmänna upplysningsverksamheten synas

göra det önskvärt, att arbetet bringas till fullbordan. Utskottet kan dock

icke finna tillrådligt, att riksdagen ytterligare lämnar sin medverkan härtill,

förrän en plan framlägges för arbetets fortsatta bedrivande, som gör det

tydligt, att arbetets utgivande kan inom rimlig tid avslutas. Utskottet kan

därför icke förorda Kungl. Maj:ts förslag, sådant det här föreligger. Mot

anvisande av återstoden, 3,000 kronor, av det år 1919 beviljade beloppet

har utskottet emellertid intet att erinra, och då Östergren under de senaste

åren erhållit en ersättning av 6,000 kronor för år, synes det utskottet skäligt

att, utöver nämnda 3,000 kronor, ytterligare 3,000 kronor anslås för

budgetåret 1929/1930, på det att Östergren jämväl för sistnämnda år må

erhålla en till 6,000 kronor uppgående gottgörelse.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a), med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i denna del, av

det år 1919 såsom understöd åt docenten Östergren för fullföljande

och avslutande under åren 1920—1929 av hans

arbete »Nusvensk ordbok» beviljade beloppet av 56,000 kronor

för budgetåret 1929/1930 såsom extra anslag anvisa återstoden,

3,000 kronor,

s. 179 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

179

268:o)

skottet,

269:o)

skottet,

270:o)

skottet,

271:o)

skottet,

b) såsom understöd åt docenten Östergren för fortsatt

utgivande av berörda arbete anvisa för budgetåret 1929/1930

ett extra anslag av 3,000 kronor,

c) avslå Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser anvisande

för budgetåret 1929/1930 av anslag för bestridande av kostnader

för teknisk .hjälp vid ordbokens utgivning m. m.

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 268) hemställer ut
att

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra

anslag av 6,350 kronor att på de villkor, Kungl. Maj:t kan

finna lämpligt bestämma, användas till understöd för utgivande

under år 1929 av tidskriften »Svenska landsmål och

svenskt folkliv».

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 269) hemställer ut
att

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd för utgivande av ordbok över

Gotlands folkmål för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra

anslag av 3,000 kronor att utgå på de villkor, Kungl.

Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 270) hemställer ut
att

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till undersökningar rörande lapskt folkliv

och lapskt språk för budgetåret 1929/1930 anvisa:

a) till Norrlands kulturhistoriska museum i Härnösand

ett extra anslag av 4,000 kronor,

b) till Norrbottens läns hembygdsförening ett extra anslag

av likaledes 4,000 kronor,

med rätt för Kungl. Maj:t att beträffande ifrågavarande

bägge anslag meddela de närmare bestämmelser, som kunna

befinnas nödvändiga.

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 271) hemställer ut
att

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till utredigering och tryckning av framlidne

revisionssekreteraren Nils Anderssons efterlämnade samlingar

av äldre svensk folkmusik anvisa för budgetåret

Tidskriften

Svenska

landsmål och

svenskt

folkliv.

[268.]

Ordbok över

Gotlands

folkmål.

[269.]

Undersökningar

rörande

lapskt

folkliv och

lapskt språk.

[270.]

Äldre svensk

folkmusik.

[271.]

s. 180 Kontrollera mot PDF

Föreningen

Pietas

[272.]

jämte en i

ämnet väckt

motion.

Utskottets

yttrande.

Verket

»Sveriges

kyrkor, kon sthistoriskt

inventarium».

[273.]

180 Statsutskottets utlåtande Nr S.

1929/1930 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor, att

utgå på de villkor, som av Kungl. Maj:t bestämmas.

272:o) Kungl. Maj:t har (punkt 272) föreslagit riksdagen att till främjande

av föreningen Pietas’ verksamhet under år 1929 anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra anslag av 2,500 kronor under villkor att föreningen

till statens historiska museum med äganderätt överlämnar genom föreningens

försorg utförda fotografier, register och beskrivningar över behandlade

föremål.

Utredningen återfinnes å sid. 655—656 i statsrådsprotokollet.

Vidare har i en inom andra kammaren av greve A. Wachtmeister väckt

motion, (IT: 206), hemställts, att riksdagen måtte till främjande av föreningen

Pietas’ verksamhet under år 1929 anvisa för budgetåret 1929/1930

ett extra anslag av 4,500 kronor.

Med avseende å de av motionären till stöd för hans förslag åberopade

skäl får utskottet hänvisa till motionen.

För innevarande budgetår utgår anslaget till föreningen med 2,500 kronor.

Motionärens förslag överensstämmer med en av föreningen gjord, i statsrådsprotokollet

omförmäld ansökning. Departementschefen framhåller, att

det ändamål, för vilket föreningen arbetar, utan gensägelse är av kulturhistorisk

betydelse och värt att vinna understöd från det allmännas sida,

men departementschefen finner sig icke kunna för närvarande förorda någon

höjning av anslaget.

Utskottet skänker sitt erkännande åt de synpunkter, på vilka motionären

grundat sitt förslag, men anser sig, då Kungl. Maj:t, som haft frågan om

en höjning av föreningens anslag under prövning, icke funnit skäl att

härom göra framställning till riksdagen, ej böra tillstyrka motionen.

Mot Kungl. Maj:ts förslag har utskottet intet att erinra.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å greve Wachtineisters ovanberörda motion,

(II: 206), i vad den skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag,

till främjande av föreningen Pietas’ verksamhet under år

1929 anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av

2,500 kronor under villkor att föreningen till statens historiska

museum med äganderätt överlämnar genom föreningens

försorg utförda fotografier, register och beskrivningar

över behandlade föremål.

273:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 273) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom bidrag till fortsatt utgivande under

s. 181 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

181

år 1929 genom riksantikvarien S. Curman och professorn J.

Roosval av verket »Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium»,

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag

av 10,000 kronor att utgå på de närmare

villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

274:o) Kungl. Maj:t har (punkt 274) föreslagit riksdagen att till understöd

för fortsatt utgivande av tidskriften Acta mathematica för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra anslag av 10,000 kronor att utgå på de villkor,

Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

Utredningen återfinnes å sid. 656—657 i statsrådsprotokollet.

Anslaget till tidskriften utgör för innevarande budgetår 12,000 kronor.

Departementschefen bar, efter det Kungl. Maj:ts proposition nr 1 avläts

till riksdagen, meddelat utskottet, att tidskriften enligt numera vunnen upplysning

tillförts vissa förut ej beräknade tillgångar, och att med hänsyn

härtill ett statsanslag av allenast 5,000 kronor kunde anses tillfyllest.

Med anledning härav får utskottet, som finner tidskriften förtjänt av fortsatt

understöd, hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

till understöd för fortsatt utgivande av tidskriften Acta

mathematica för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag

av 5,000 kronor att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t

kan finna lämpligt bestämma.

275:o) I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Olof Olsson och N. J. F. Almkvist (1:83) och den andra inom

andra kammaren av herr O. Osberg m. fl. (II: 209), har hemställts, att riksdagen

måtte till understöd för fortsatt utgivande av Nordisk statistisk tidskrift

under år 1929 för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av

8,000 kronor mot skyldighet för tidskriftens utgivare att av tidskriftens årgång

för nämnda år avgiftsfritt överlämna 320 exemplar till skolöverstyrelsen

och andra.

Med anseende å de av motionärerna till stöd för deras förslag anförda

skäl får utskottet hänvisa till motionen 1:83.

Utskottet har icke kunnat undgå att hysa betänkligheter mot att för tidskriften

uppföra ett särskilt anslag å riksstaten, då utgivarna av övriga liknande

publikationer i regel äro hänvisade att söka erhålla sitt understödsbehov

tillgodosett ur reservationsanslaget till tidskrifter, lärda verk och läroböcker.

I betraktande härav har utskottet med hänsyn till de konsekven
-

''Jidskriften

Acta mathematica.

’

[•^74.] ''

Motioner angående

understöd

för

fortsatt utgivande

av

Nordisk statistisk

tidskrift.

Utskottets

yttrande.

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Svenska

naturskydds
föreningen.

[275.]

Delaktighet

för Sverige

i Ramsay

Memorial

Fund.

[276.]

ser, vartill ett bifall till motionärernas förslag skulle kunna leda, icke ansett

sig kunna förorda detsamma.

Utskottet för alltså hemställa,

att herrar Olof Olssons och Almkvists samt herr Osbergs

m. fl. ovanberörda motioner (1:83 och II: 209) icke må

vinna riksdagens bifall.

276:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 275) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till främjande av svenska naturskyddsföreningens

verksamhet för budgetåret 1929/1930 anvisa ett

extra anslag av 2,500 kronor att utgå under de villkor, som

av Kungl. Maj:t bestämmas.

277:o) Sedan 1925 års riksdag för beredande av delaktighet för Sverige

i Ramsay Memorial Fund beviljat ett anslag av 27,000 kronor och därav

anvisat såsom extra anslag för budgetåret 1925/1926 5,400 kronor, förbudgetåret

1926/1927 5,500 kronor samt för vartdera av budgetåren 1927/1928

och 1928/1929 5,400 kronor, har nu Kungl. Maj:t (punkt 276) föreslagit

riksdagen att dels av förenämnda belopp å 27,000 kronor för budgetåret

1929/1930 såsom extra anslag anvisa återstoden 5,300 kronor att utgå efter

Kungl. Maj:ts beprövande och på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäligt

föreskriva, dels ock ytterligare för samma ändamål samt för beredande av

ersättning åt utrikesdepartementet för av departementet förskotterat belopp

för gäldande av bidrag för budgetåren 1927/1928 och 1928/1929 för Sveriges

delaktighet i Ramsay Memorial Fund anvisa ett extra anslag av 186

kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 659—660 i statsrådsprotokollet.

Departementschefen påpekar, att för uppbringande av anslaget till dess

sedvanliga belopp å 5,400 kronor ytterligare 100 kronor erfordras utöver

förenämnda återstod å 5,300 kronor. Vidare har utrikesdepartementet meddelat,

att departementet på grund av vid tiden för utbetalningarna gällande

kurs å pund sterling för gäldande av ifrågavarande bidrag överskridit anslagen

ifråga, för budgetåret 1927/1928 med 40 kronor 50 öre och för budgetåret

1928/1929 med 45 kronor, vilka belopp av departementet förskotterats;

och har departementet anhållit om ersättning för sagda förskott med

ett sammanlagt belopp av 85 kronor 50 öre.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) för beredande av delaktighet för Sverige i Ramsay

s. 183 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

183

Memorial Fund av det utav 1925 års riksdag beviljade anslaget

av 27,000 kronor för budgetåret 1929/1930 såsom

extra anslag anvisa återstoden 5,300 kronor att utgå efter

Kungl. Maj:ts beprövande och på de villkor, Kungl. Maj:t

kan finna skäligt föreskriva;

b) ytterligare för samma ändamål samt för beredande

av ersättning åt utrikesdepartementet för av departementet

förskotterat belopp för gäldande av bidrag för budgetåren

1927/1928 och 1928/1929 för Sveriges delaktighet i Ramsay

Memorial Fund anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra

anslag av 186 kronor.

278:o) Kungl. Maj:t har (punkt 277) föreslagit riksdagen att till förhyrande

för en tid av tre år från och med den 1 juli 1929 av ett arbetsbord

vid den zoologiska stationen i Neapel bevilja ett extra anslag å 5,400 kronor

samt därav för budgetåret 1929/1930 anvisa ett belopp av 1,800 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 660—661 i statsrådsprotokollet.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning beviljade 1926

års riksdag till förhyrande för en tid av tre år från och med den 1 juli

1926 av ett arbetsbord vid den zoologiska stationen i Neapel ett extra an
slag

å 5,400 kronor samt anvisade därav för vart och ett av budgetåren

1926/1929 ett belopp av 1,800 kronor.

Departementschefen finner de skäl, som föranledde 1926 års riksdag att

bevilja anslag för ifrågavarande ändamål, fortfarande vara för handen.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till förhyrande för en tid av tre år från

och med den 1 juli 1929 av ett arbetsbord vid den zoologiska

stationen i Neapel bevilja ett extra anslag å 5,400

kronor samt därav för budgetåret 1929/1930 anvisa ett belopp

av 1,800 kronor.

279:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 278) hemställer utskottet,

att riksdagen må till understöd åt ryske undersåten Alexander

Sibiriakoff för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra

anslag av 3,000 kronor.

280:o) Sedan 1928 års riksdag till magnetisk undersökning av Sveriges

fastland beviljat ett belopp av 60,000 kronor samt därav anvisat för budgetåret

1928/1929 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor, har nu

Kungl. Maj:t (punkt 279) föreslagit riksdagen att av omförmälda belopp av

Arbetsbord

vid den zoologiska

stationen

i Neapel.

[277.]

Understöd

åt ryske

undersåten

Alexander

Sibiriakoff.

[278.]

Magnetisk

uppmätning

av Sveriges

fastland.

[279.]

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Förstärkande

av reservationsanslaget

till utgivande

av tidskrifter,

lärda verk

och läroböcker.

[280.]

Anslag till

den tredje

internationella

kongressen

för

teknisk

mekanik

år 1930 i

Stockholm.

[281.]

Motioner angående

anslag

för

understödjande

av kontraktsprosten

L. P. R.

Matssons

Rosa-forskningar.

60,000 kronor för budgetåret 1929/1930 såsom extra reservationsanslag anvisa

10,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det år 1928 till magnetisk uppmätning

av Sveriges fastland beviljade beloppet av 60,000 kronor

för budgetåret 1929/1930 såsom extra reservationsanslag

anvisa ett belopp av 10,000 kronor.

281:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 280) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till ytterligare medel för utgivande av tidskrifter,

lärda verk och läroböcker för budgetåret 1929/1930

anvisa ett extra anslag av 15,000 kronor.

282:o) Kungl. Maj:t har (punkt 281) föreslagit riksdagen att till bestridande

av kostnaderna för hållande av den tredje internationella kongressen

för teknisk mekanik i Stockholm år 1930 bevilja ett anslag av 25,000 kronor

samt därav för budgetåret 1929/1930 såsom extra reservationsanslag

anvisa 5,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 663—664 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke bär något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till bestridande av kostnaderna för hållande

av den tredje internationella kongressen för teknisk

mekanik i Stockholm år 1930 bevilja ett anslag av 25,000

kronor samt därav för budgetåret 1929/1930 såsom extra

reservationsanslag anvisa 5,000 kronor.

283:o) I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Jonas Andersson m. fl. (1:139) och den andra inom andra kammaren

av herr A. Engberg m. (1. (II: 238) har hemställts, att riksdagen måtte besluta

att bevilja medel till avlöning av vice pastor åt kontraktsprosten L

P. It. Matsson i Hälsingtuna församling, Sundhede kontrakt, Hälsingland,

under hans återstående tjänstetid under förutsätttning och villkor, att Matsson

i stället ägnar sin tid och sina krafter åt sina Rosaforskningar, samt

för budgetåret 1929/1930 anvisa härför erforderligt anslag.

Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande.

»Kontraktsprosten L. P. Reinhold Matsson i Hälsingtuna, Hälsingland, har

inom den botaniska världen förvärvat sig stort anseende som utforskare av

Rosa-släktet. Han började sina undersökningar år 1889 och intresserade sig

närmast för formbegränsningen. Genom bemedling av professor Th. Fries

s. 185 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

185

i Uppsala kom han år 1892 i förbindelse med professor Fr. Crépin i Bryssel

och satte sig under de följande åren in i hans åskådning och arbetsmetoder

och gjorde sig grundligt förtrogen med hela den dåtida Rosa-forskningen.

Resultatet föreligger i Neumans arbete »Sveriges Hora» 1901, där Matsson

författat avdelningen om Rosa-släktet.

Redan i mitten av 1890-talet kom han dock till insikt om, att de karaktärer,

som lades till grund för formbegränsningen, delvis voro av ingen

eller ringa betydelse, medan eu rad andra egenskaper av större värde blivit

förbisedda. Den ena elementararten klarnade efter den andra, men det visade

sig nödvändigt att vidtaga långvariga och omfattande odlingsförsök för

att kunna bestämma karaktärernas samhörighet och värde. Några frösådder

hade redan gjorts på Gotland under 1890-talet. År 1900 började planmässiga

kulturer först i häradshövding C. O. Schlyters trädgård å egendomen

Högsgård i Hög och därefter i de trädgårdar, Matsson själv innehaft i Usbo,

Hassela och Hälsingtuna, alla i Hälsingland. Dessa kulturer pågå ännu.

Därunder har särskild hänsyn tagits till befruktningen, och Matsson har

framlagt en del undersökningar härom i .Svensk botanisk tidskrift 1912.

Artutredningen efter de grunder, Matsson funnit naturenliga, började år

1902 med en ej publicerad utredning av Vikbolandets rosor, och under de

följande 10 åren verkställdes ett ganska omfattande granskningsarbete av

huvudsakligen enskilda samlingar. Emellertid hade den mångfrestande

rektor S. Almquist i Stockholm även kastat sina ögon på rosorna. År 1903

gjorde han Matsson ett erbjudande om samarbete; och hans studier över

Bergianska trädgårdens spontana Rosa-former ha tillkommit i samförstånd

med Matsson. Almquist gav sig dock ej tid att vänta på Matssons utredningar.

Han gick till rosorna med samma synpunkter och metoder, som

han tidigare utvunnit vid studier av hieracierna. Matsson har honom visserligen

att tacka för många viktiga uppslag, men ansåg det nödvändigt

att ge Rosa-forskningen ett fast och vederhäftigt erfarenhetsunderlag och

ägnade sig därför åt samvetsgranna experiment och naturstudier. Utom

omfattande resor inom Sverige har han företagit studieresor i Tyskland,

Österrike och Danmark. I Östersjöprovinserna, Finland, Norge och England

har han haft goda samlare.

Arbetet har utvidgats alltmer. Nya synpunkter ha oupphörligen tillkommit.

För att få linjerna för formbegränsningen klara har Matsson måst

vidtaga specialundersökningar över isolerade områden såsom Gotland och

landet norr om Dalälven. Expositionens betydelse har utretts genom en

specialundersökning av trakten kring Båstad. För utredning av varieteter

och medelformer ha vissa lokaler i Hälsingland visat sig tacksamma.

Utom avslutandet och publicerandet av nämnda arbeten gäller det att få

till stånd en sammanfattande framställning av Skandinaviens Rosa-former

och en översikt av rosorna i mellersta Europa. Att granska alla offentliga

samlingar kräva många år.

Matssons arbetsdag bär hittills dock i huvudsak varit inriktad på helt

andra angelägenheter. Från 1909 till 1918 har han varit kyrkoherde i

Hassela och från sistnämnda år i Hälsingtuna pastorat. Därtill har kommit

en mängd kommunala uppdrag såsom ordförandeskap i livsmedelsnämnd

under hela kristiden och ordförande i arbetslöshetskommittéer därefter.

Sedan 1925 är han kontraktsprost i Sundhede kontrakt.

Den flitige Rosa-forskaren ser sig emellertid ur stånd att bedriva arbetet

på samma vida plan, därest det icke beredes honom lättnad i övriga makt
-

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

tskottets

ttrande.

påliggande uppgifter. Hans pastorala arbete kunna andra utföra. Men hans

rhodologiska undersökningar äro av så speciell art, att på deras nuvarande

stadium ingen annan kan taga vid. Fara är, att hela detta arbete skall

bliva förspillt. Det är även ett arbete i samhällets tjänst; och det mesta

därav kommer dess museer till godo. Från vetenskaplig ståndpunkt är det

nödvändigt att på en av vår floras dunklaste punkter få till stånd en tidsenlig

och objektiv utredning. Att draga sig tillbaka och utföra arbetet utan

några inkomster är för honom naturligtvis icke möjligt.

Under sådana förhållanden synes det vara ett samhällsintresse att bereda

denne högt förtjänte forskare möjlighet att få helt ägna sig åt sin forskargärning.

»

I ett vid motionen I: 139 fogat utlåtande av domkapitlet i Uppsala har

anförts, att i ärkestiftet visserligen ännu förefunnes brist på prästerliga

krafter, men då det här vore fråga om en vetenskaplig livsuppgift av så

säregen art, ville domkapitlet gärna söka bereda möjlighet för Matsson att

erhålla en dugande e. o. präst såsom vice pastor. Som det här gällde ett

ansvarsfullt och långvarigt förordnande, torde vivreersättning ej kunna bestämmas

att utgå med lägre belopp än 350 kronor i månaden, vilket belopp

domkapitlet för sin del ville förorda. Vikarien skulle sålunda komma

att åtnjuta följande löneförmåner: 1) ovanberörda vivreersättning; 2) 5 procent

å kyrkoherdelönen och löneförbättring 305 kronor 50 öre för år; 3)

skjutsersättning med dyrtidstillägg 330 kronor, likaledes för år, samt 4) adjunktsarvode

med löneförbättring och dyrtidstillägg, utgående ur kyrkofonden,

sammanlagt omkring 1,900 kronor med nuvarande dyrtidstillägg.

Till avlönande av vikarie erfordras alltså ett sammanlagt årligt belopp

av 4,835 kronor 50 öre förutom ovan angivna adjunktsarvode från kyrkofonden.

Rörande Matssons forskningsarbete har vid motionen I: 139 jämväl

fogats intyg av professorerna R. Sernander, G. Samuelsson och G. Täckholm,

till vilka intyg utskottet får hänvisa.

Av utredningen i ärendet synes utskottet framgå, att de av Matsson bedrivna

Rosa-forskniDgarna äro av sådant vetenskapligt värde, att tillfälle bör

beredas honom att ostört ägna sig åt deras fullföljande. Det har redan tidigare

inträffat, att riksdagen, då det gällt en forskargärning av särskilt

märklig art och för vetenskapen av högt värde, lämnat understöd i liknande

syfte. I föreliggande fall äro enligt utskottets mening omständigheterna

sådana, att staten på samma sätt bör giva sitt stöd. Utskottet

anser dock icke tillrådligt, att riksdagen, på sätt motionärerna ifrågasatt,

nu binder sig vid att för Matssons hela återstående tjänstetid lämna honom det

föreslagna understödet, utan torde det vara lämpligt att detta, åtminstone

tills vidare, begränsas att gälla viss tid framåt. Utskottet vill förorda, att

denna tid bestämmes till 5 år, d. v. s. budgetåren 1929/1934. Understödsbeloppet

synes kunna fastställas till 4,800 kronor för år. Hela det för an
-

s. 187 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 187

givna tidsperiod erforderliga beloppet blir då 24,000 kronor, och detta belopp

torde nu på en gång böra beviljas. Därav bör för budgetåret 1929/

1930 anvisas såsom ett extra anslag 4,800 kronor. Såsom en förutsättning

för anslagets utgående bör givetvis gälla, att Matsson odelat ägnar sig åt

sina Rosa-forskningar, varöver årligen en redogörelse torde böra insändas till

ecklesiastikdepartementet. Övriga eventuellt erforderliga villkor för anslaget

tordo få bestämmas av Kungl. Maj:t.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av herr Jonas Anderssons

m. fl. och herr A. Engbergs m. fl. ovanberörda motioner

(I: 139 och II: 238), såsom understöd åt kontraktsprosten

L. P. R. Matsson för fullföljande under budgetåren 1929/

1934 av hans Rosa-forskningar bevilja ett belopp av 24,000

kronor samt därav för budgetåret 1929/1930 såsom extra

anslag anvisa 4,800 kronor att utgå under förutsättning,

att Matsson odelat ägnar sig åt dessa forskningar, samt på

de villkor i övrigt, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Diverse.

284:o) Kungl. Maj:t har (punkt 282) föreslagit riksdagen att höja det i

riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till

ålderstillägg, nu 125,000 kronor, med 35,000 kronor till 160,000 kronor.

Anslaget, som för budgetåret 1927/1928 utgjorde 135,000 kronor, sänktes

för det löpande budgetåret till 125,000 kronor, emedan från och med sistnämnda

budgetår befattningshavarna vid de ecklesiastika konsistorierna blevo

underkastade det civila avlöningsreglementet.

Enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning för budgetåret 1927/1928

har belastningen å här ifrågavarande anslag för detta budgetår uppgått till

169,134 kronor 62 öre. Även om hänsyn tages till det förhållandet, att i

detta belopp ingå jämväl ålderstillägg till befattningshavarna vid de ecklesiastika

konsistorierna, har en förhöjning av anslaget med det föreslagna

beloppet ansetts vara ofrånkomlig.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må höja det i riksstaten under åttonde

huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg,

nu 125,000 kronor, med 35,000 kronor till 160,000

kronor.

285:o) Kungl. Maj:t har (punkt 283) föreslagit riksdagen att minska det

i riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget

Ålders
tillägg.

[282.]

Rese- och

traktaments

penningar.

[283.]

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Kommittéer

och utredningar

genom sakkunniga.

[284.]

Skrivmaterialier

och

expenser,

ved m. m.

[285.]

till rese- och traktamentspenningar, nu 130,000 kronor, med 5,000 kronor

till 125,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må minska det i riksstaten under åttonde

huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till rese- och

traktamentspenningar, nu 130,000 kronor, med 5,000 kronor

till 125,000 kronor.

286:o) Kungl. Maj:t har (punkt 284) föreslagit riksdagen att minska det

i riksstaten under åttonde huvudtiteln upptagna ordinarie reservationsanslaget

till kommittéer och utredningar genom sakkunniga, nu 175,000 kronor,

med 25,000 kronor till 150,000 kronor.

Anslagsminskningen har möjliggjorts genom å anslaget förefintliga reservationer.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må minska det i riksstaten under åttonde

huvudtiteln upptagna ordinarie reservationsanslaget till kommittéer

och utredningar genom sakkunniga, nu 175,000

kronor, med 25,000 kronor till 150,000 kronor.

287:o) Kungl. Maj:t har (punkt 285) föreslagit riksdagen att höja det i

riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till

skrivmaterialier och expenser, ved m. in., nu 250,000 kronor, (därav till

domkapitlens expeditioner högst 33,000 kronor) med 35,000 kronor till

285,000 kronor (därav till domkapitlens expeditioner högst 43,000 kronor).

Utredningen återfinnes å sid. 666—668 i statsrådsprotokollet.

Förhöjning av de till vissa domkapitel årligen utgående medel har förordats

med tillhopa 2,400 kronor. Ytterligare ett anslagsbehov har av departementschefen

framförts, nämligen anvisande av 8,000 kronor till bestridande

av kostnaderna för anskaffande av en del i samband med domkapitlets

i Karlstad inflyttning i nyrestaurerade lokaler erforderliga möbler och

andra inventarier. Till domkapitlens expeditioner skulle alltså erfordras i

runt tal 43,000 kronor. Vidare har dels riksarkivet för arkivdepån i Visby

begärt en höjning av expensmedlen med 2,000 kronor till konservering av

arkivalier samt för länsarkivet i Östersund anvisande av ett expensanslag

av 2,000 kronor, dels ock akademien för de fria konsterna anhållit om en

höjning av sina expensmedel med 1,150 kronor. Enligt budgetredovisningen

för budgetåret 1927/1928 har nettoutgiften å anslaget utgjort 294,866 kronor

1 öre.

s. 189 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr ti.

189

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må höja det i riksstaten under åttonde

huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier

och expenser, ved in. in., nu 250,000 kronor,

(därav till domkapitlens expeditioner högst 33,000 kronor)

med 35,000 kronor till 285,000 kronor (därav till domkapitlens

expeditioner högst 43,000 kronor).

288:o) Kungl. Maj:t har (punkt 286) fpreslagit riksdagen att höja det i

riksstaten under åttonde huvudtiteln upptagna ordinarie förslagsanslaget till

tryckningskostnader, nu 37,192 kronor, (därav till domkapitlens expeditioner

högst 9,000 kronor) med 7,026 kronor till 44,218 kronor (därav till domkapitlens

expeditioner högst 9,000 kronor).

Utskottet hemställer

att riksdagen må höja det i riksstaten under åttonde

huvudtiteln upptagna ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader,

nu 37,192 kronor, (därav till domkapitlens

expeditioner högst 9,000 kronor) med 7,026 kronor till 44,218

kronor (därav till domkapitlens expeditioner högst 9,000

kronor),

dock att i anslaget må få göras den ändring, som till

jämnande av huvudtitelns slutsumma kan visa sig erforderlig.

289:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkterna 287 och 288) föreslagit

riksdagen i fråga om tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen samt provisorisk avlöningsförbättring för lärare vid

de allmänna läroverken m. fl. kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

290:o) Kungl. Maj:t har (punkt 289) föreslagit riksdagen att för beredande

av tillfälligt lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare

för budgetåret 1929/1930 under åttonde huvudtiteln anvisa

ett extra förslagsanslag av 4,600 kronor.

I anslutning till riksdagens tidigare fattade beslut i fråga om grunderna

för ifrågavarande tillfälliga lönetillägg får utskottet, som icke har något att

erinra mot det nu äskade anslaget, hemställa,

att riksdagen må för beredande av tillfälliga lönetillägg

åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare

för budgetåret 1929/1930 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett extra förslagsanslag av 4,600 kronor.

Trycknings
kostnader.

[286.

Tillfällig

löneförbättring

för viss

personal

inom den

civila statsförvaltningen

m. in.

[287 0.288.]

Tillfälligt

lönetillägg

åt vissa

vaktmästare

in. fl.

[289.]

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Dyrtidstilllägg

åt befattningshavare

i statens

tjänst.

[290.]

Dyrtidstillägg

åt lärare

vid vissa

statsunderstödda

undervisningsanstalter.

[291.]

Övriga ordinarie

anslag.

291;o) Kungl. Maj:t har (punkt 290) föreslagit riksdagen att till beredande

av dyrtidstillägg under tiden 1 juli 1929—30 juni 1930 åt befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av

6,100,000 kronor.

Beträffande denna framställning bar riksdagen redan fattat beslut; varom

utskottet skolat härigenom

erinra.

292:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 291) föreslagit riksdagen i

fråga om dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter

kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;

vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

293:o) I avseende å de i nu gällande riksstat uppförda ordinarie anslag,

som icke här ovan blivit särskilt omnämnda, har någon förändring icke

ifrågasatts.

Utskottet hemställer,

att samtliga de ordinarie anslag under åttonde huvudtiteln,

vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, må i

riksstaten för budgetåret 1929/1930 upptagas med oförändrade

belopp.

Stockholm den 8 april 1929.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar J. L. Widell, Olof Olsson, O. Bergqvist, C. P. V.

Nilsson i Gränebo, P. A. Dahl, K. V. Rydén, N. J. M. Svensson i Kompersmåla, Oscar

Olsson, J. Pdlsson, I. Hj. E. Pauli, D. Hansén och K. A. W. Björck;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, P. Nilsson i Bonarp, S.

Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson i Blädinge, A. Å:son Törnkvist

i Karlskrona, B. F:son Holmgren, E. J. Wigforss, J. Olofsson i Digernäs, S. Persson i

Fri torp, P. C. Jonsson i Eskilstuna och J. E. Andersson i Ovanmyra;

med undantag därav att i behandlingen av

punkterna 57—90 deltagit herr K. E. Andersson i Eliantorp i st. f. herr Nilsson i

Gränebo,

punkterna 246—293 deltagit herr P. A. Bergström i st. f. herr Oscar Olsson,

punkterna 143—293 deltagit herr A. Thelin i st. f. herr Svensson i Kompersmåla,

punkterna 1—245 deltagit herr F. V. Sandwall i st. f. herr Persson i Fritorp,

punkterna 246—293 deltagit herr Sandwall i st. f. herr Nilsson i Bonarp,

punkterna 91—245 deltagit herr G. Persson i Falla i st. f. herr Nilsson i Bonarp,

punkterna 236—293 deltagit herr A. Danielsson i st. f. herr Olofsson i Digernäs.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

19!

Reservationer:

vid punkt 14 (pedagogiska biblioteket i Stockholm)

1) av herrar Olof Olsson, Oscar Olsson, Pauli, Hansén, Björck, Anderson

i Råstock, Carlsson-Frosterud, Wigforss och Jonsson i Eskilstuna, vilka ansett,

att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Motionärerna hava framhållit, att det belopp av 2,200 kronor till bokinköp

och inbindning, som upptagits i biblioteksstyrelsens i statsrådsprotokollet

återgivna statförslag för budgetåret 1929/1930, tidigare under en följd

av år kunnat ograverat utgå, men att de av statsmakterna under de senare

åren vidtagna reduktionerna i de av biblioteket begärda statsbidragen haft

till följd väsentligt minskade möjligheter för nyanskaffning av litteratur och

bokbindning. Då ifrågavarande bibliotek har karaktären av ett centralt

fackbibliotek för hela landet, anser utskottet det vara av vikt, att biblioteket

beredes möjlighet att möta de särskilt under det nu pågående nydaningsarbetet

på skolans område stegrade kraven på bibliotekets samlingar

av pedagogisk litteratur och att genom bindning på ett betryggande sätt

sörja för dessa samlingars bevarande. Utskottet har därför funnit sig böra

förorda den av motionärerna äskade anslagshöjningen med 900 kronor,

varvid utskottet emellertid förutsätter, att sistnämnda belopp skall odelat

användas för tillgodoseende av bibliotekets behov av samlingarnas ökande

och bindning. I detta sammanhang har utskottet velat framhålla, att utskottet

funnit bibliotekets förvaltningskostnader relativt höga. Ifrågasättas

kan, om ej genom en ändrad organisationsform, t. ex. genom bibliotekets

uppgående i annat inom huvudstaden beläget större bibliotek, förvaltningskostnaderna

kunde nedbringas till förmån för bibliotekets övriga utgiftsbehov.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och med bifall till herrar Paulis och Oscar Olssons ovannämnda

motion (I: 80), såsom bidrag till uppehållande av

pedagogiska bibliotekets verksamhet för budgetåret 1929/1930

anvisa ett extra anslag av 7,400 kronor att utgå under de

villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.»

2) av herr Bydén.

vid punkt 18 (nationalmuseets depositionsavdelnings konstbildande verksamhet)

av herrar Widell, Nilsson i Gränebo, Svensson i Kompersmåla, Pålsson,

Nilsson i Bonarp, Bengtsson i Norup, Olsson i Blädinge, Holmgren, Wigforss,

Olofsson i Digernäs, Sandwall och Andersson i Ovanmyra, vilka ansett,

att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

»Utskottet vill erinra om att ifrågavarande anslag ännu så sent som vid

1926 års riksdag höjdes från 3,000 kronor till 5,000 kronor. Då nu en

ytterligare ökning ifrågasattes, anser sig utskottet, med all uppskattning av

verksamhetens värde för konstbildningen i landet, icke böra gå längre än

som av Kungl. Maj:t föreslagits. Härigenom skulle dock anslaget komma

att under en tidrymd av fyra år mer än fördubblas. Då utskottet biträder

Kungl. Maj:ts förslag om anslagets ökande till 7,000 kronor, förutsätter utskottet,

att anslagsökningen kommer till användning för de för verksamhetens

syfte särskilt betydelsefulla vandringsutställningarna.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å herr Rydéns ovanberörda motion (I: 131),

i vad densamma skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag, till

täckande av utgifter för nationalmuseets depositionsavdelnings

konstbildande verksamhet för budgetåret 1929/1930

anvisa ett extra reservationsanslag av 7,000 kronor att utgå

enligt de närmare grunder, Kungl. Maj:t kan finna skäl

föreskriva.»

vid punkt 4å (lönereglering vid nordiska museet) av herr Rydén, som

ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag.

vid punkt 55 (svenska sjömanskyrkan i London) av herrar Olof Olsson,

Rydén, Oscar Olsson, Pauli, Björck, Carlsson-Frosterud, Törnkvist, Wigforss,

Olofsson i Digernäs och Jonsson i Eskilstuna, vilka ansett, att utskottet bort

hemställa om avslag å Kungl. Maj:ts förslag.

vid punkt 57 (anslag till underhåll av vetenskapsakademiens av makarna

Mittag-Leffler donerade matematiska bibliotek)

1) av herrar Bergqvist, Sandwall, Nilsson i Bonarp och Holmgren, vilka

ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Då det numera visat sig, att ifrågavarande stiftelse kan förfoga över avsevärt

större ränteinkomster än tidigare beräknats, förefaller det utskottet,

att det hittills utgående statsunderstödet borde kunna avvecklas. Utskottet

har dock med hänsyn till de planerade iståndsättningsarbetena å byggnaderna

icke ansett sig böra avstyrka fortsatt anslag för ändamålet, men då

det torde vara möjligt att inskränka stiftelsens administrationskostnader,

vilka i det framlagda statförslaget synas beräknade väl högt, har utskottet

ansett anslagsbeloppet för budgetåret 1929/1930 kunna sänkas till 5,000

kronor. Utskottet vill härjämte, i likhet med vad som skett föregående år,

framhålla, att av denna summa ej må för ändamålet av Kungl. Maj:t ställas

till förfogande högre belopp än vad som efter prövning visar sig erforderligt

för bibliotekets underhåll.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

19:5

Under åberopande härav får utskottet hemställa,

att riksdagen må såsom bidrag till underhåll av det vetenskapsakademien

tillhöriga, i dess fastighet i Djursholm förvarade

och av styrelsen för makarna Mittag-Lefflers matematiska

stiftelse förvaltade matematiska biblioteket för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra anslag av 5,000 kronor

att utgå enligt de grunder, som Kungl. Maj:t bestämmer.»

2) av herr Widell.

vid punlct 75 (ostasiatiska arkeologiska samlingarna) av herrar Pergqvist,

Rydén och Pauli, vilka ansett, att utskottet bort hemställa,

»att riksdagen må för budgetåret 1929/1930 anvisa

a) ----------------

b) till lokalhyra för denna samling ävensom för samlingens

bearbetning, vård och underhåll samt för expenser ett extra

anslag av 38,000 kronor.»

vid punkt 143 (byggnadssakkunnigt biträde hos skolöverstyrelsen) av herrar

Olof Olsson, Nilsson i Gränebo, Wigforss och Andersson i Ofvanmyra, vilka

ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Utskottet uppskattar visserligen betydelsen av det byggnadssakkunniga

biträdets arbete, men utskottet har av den föreliggande utredningen icke

blivit övertygat om vare sig att den inträdda ökningen av biträdets arbetsbörda

är så stark, att den föreslagna arvodeshöjningen kan anses befogad,

eller att berörda ökning av arbetsuppgifterna kommer att bliva konstant

eller eventuellt ytterligare tillväxa. Under sådana förhållanden anser utskottet

lämpligt, att ännu någon tids erfarenhet avvaktas, innan frågan om en ny

reglering av arvodesbeloppet upptages till prövning. Enligt utskottets mening

bör alltså ifrågavarande anslag för budgetåret 1929/1930 bibehållas oförändrat.

Utskottet får därför hemställa,

att riksdagen må till arvode åt ett byggnadssakkunnigt

biträde hos skolöverstyrelsen anvisa för budgetåret 1929/1930

ett extra anslag av 4,800 kronor.»

vid punkt 162 (undervisning genom infödda lärare i tyska och engelska)

av herr Pauli, vilken ansett, att utskottet bort hemställa,

»att riksdagen må

a) ----------------

b) med bifall till herr Paulis motion (I: 79) för anordnande

genom infödd lärare av undervisning i franska vid de allmänna

läroverken m. fl. läroanstalter för budgetåret 1929/

1930 anvisa ett extra anslag av 3,500 kronor.»

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 saml. 8 häft. (Nr 8.)

13

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

vid punkt 192 (gymnastikkonsulenter)

1) av herrar Pauli, Hansén, Thelin, Olsson i Blädinge, Wi tf forss, Persson

i Falla och Sandwall, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort

hava följande lydelse:

»I anledning av i förevarande ämne väckta motioner uttalade visserligen

1928 års riksdag, att det måste anses som en betydelsefull angelägenhet att

snarast möjligt få till stånd en organisation, som kunde möta, leda och

ordna de i stark utveckling stadda strävandena för en förbättrad fysisk

fostran åt ungdomen, samt anhöll i skrivelse till Kung], Maj:t, att Kungl.

Maj:t måtte efter verkställd utredning till 1929 års riksdag framlägga förslag

angående inrättande av konsulentbefattningar för undervisningen i gymnastik

med lek och idrott vid folkskolorna in. fl. undervisningsanstalter.

Vid övervägande av det förslag härom, som Kungl. Maj:t nu framlagt,

måste emellertid utskottet finna det mycket tvivelaktigt, huruvida den sålunda

planerade organisationen kan vara ägnad att på ett verksamt sätt och

samtidigt utan onödiga kostnader för staten främja det av riksdagen avsedda

syftet. Utskottet har icke kunnat undgå att finna att i förslaget saknas

klara och bestämda riktlinjer för de tilltänkta konsulenternas uppgifter,

vilket förhållande ock försvårar ett bedömande av skäligheten av de för

konsulenterna ifrågasatta avlöningsförmånerna. Utskottet vill också erinra

om att 1923 års riksdag, under påpekande att kostnaderna för gymnastikinspektionen

år för år vuxit samt utgjort år 1920 86,000 kronor och år 1921

icke mindre än 105,000 kronor, hos Kungl. Maj:t påkallade utredning rörande

möjligheterna av ett nedbringande av dessa utgifter. Beaktar man

nu, att, om hänsyn tages jämväl till tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg,

den av Kungl. Maj:t föreslagna organisationen med sju konsulenter

kan beräknas draga en kostnad av inemot 100,000 kronor, och tillika tar i

betraktande, att denna organisation sannolikt endast är att anse såsom eu

början till en vidare utveckling av gymnastikkonsulentinstitutionen, så synes

det icke vara obefogat att göra gällande, att den förvaltningsapparat, som

skulle hava att verka för främjandet av ovanberörda syften, kommer att

bliva för staten alltför kostsam. Utskottet behjärtar till fullo betydelsen av

en god omvårdnad om ungdomens fysiska fostran, men hyser den uppfattningen,

att detta ändamål bör kunna befrämjas med medel, som till sina

ekonomiska konsekvenser icke hava den innebörd som det nu föreliggande

förslaget. Utskottet finner sig av nu angivna skäl nödsakat att ställa sig

avvisande mot Kungl. Maj:ts förslag. Denna utskottets hållning utesluter

dock icke att utskottet anser fortsatta undersökningar böra ske rörande möjligheterna

av att på ett mera tillfredsställande sätt än för närvarande ordna

övervakandet av den fysiska fostran i nu ifrågavarande läroanstalter och

upplysningsarbetet på hithörande områden.

I samtliga de ovannämnda motionerna har yrkats avslag å Kungl. Maj:ts

förslag om inrättande av gymnastikkonsulenter. Att döma av motiveringen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

196

till de av herrar E. Svensson m. fl. och Andersson i Ovanmyra m. fl. framlagda

motionerna synas dessa motionärer hava avsett, att den hittillsvarande

fackliga inspektionen genom särskilda gymnastikinspektörer skulle hädanefter

helt avskaffas och inspektionen av gymnastikundervisningen överlämnas

åt folkskolinspektörerna. Av herr Magnussons i Kalmar motion

framgår icke fullt tydligt, vilken ståndpunkt motionären i detta hänseende

intagit.

Utskottet anser för sin del det icke kunna komma i fråga att nu utan

vidare avskaffa inspektionen genom särskilda gymnastikinspektörer. Dessa

torde, utom sin rent inspekterande verksamhet, hava i stor utsträckning

fullgjort just de konsulterande, rådgivande och instruerande uppgifter, som

enligt Kungl. Maj:ts förslag avsetts skola påläggas gymnastikkonsulenterna.

Då dessa senare uppgifter icke kunna under nuvarande förhållanden tänkas

överflyttade på folkskolinspektörerna, skulle ett avskaffande av gymnastikinspektörerna

otvivelaktigt lända till men för undervisningen i fysisk fostran

inom folkundervisningsväsendet, och något sådant kan utskottet för sin

del icke medverka till. Utskottet anser alltså, att den nuvarande ordningen

på detta område bör tills vidare bibehållas oförändrad, och vill därför även

föreslå, att det under de senare budgetåren utgående anslaget till gratifikationer

åt gymnastikinspektörerna å 20,000 kronor upptages i riksstaten jämväl

för budgetåret 1929/1930.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) med bifall till herrar E. Svenssons in. fl. och Anderssons

i Ovanmyra m. fl. ovanberörda motioner (I: 138 och

II: 227) ävensom herr Magnussons i Kalmar ovannämnda

motion (II: 233) avslå Kungl. Maj:ts förevarande förslag,

samt

b) till gratifikationer åt de för gymnastikundervisningen

vid folk- och småskolor, fortsättningsskolor, högre folkskolor

samt läroanstalter för dövstumma och blinda anställda inspektörerna

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag

av 20,000 kronor, att utgå enligt de grunder, som av Kungl.

Maj:t bestämmas.»

2) av herr Andersson i Ovanmyra, vilken ansett, att utskottet bort hemställa,

»att riksdagen må med bifall till herrar E. Svenssons m. fl.

och Anderssons i Ovanmyra m. fl. ovanberörda motioner

(I: 138 och II: 227) ävensom herr Magnussons i Kalmar

ovannämnda motion (II: 233) avslå Kungl. Maj:ts förevarande

förslag.»

3) av herrar Olof Olsson och Nilsson i Gränebo.

s. 196 Kontrollera mot PDF

196

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

vid punkt 200 (statsbidrag till vissa folkskolebyggnader) av herr Hansén,

vilken ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till de i ämnet väckta

motionerna.

vid punkt 202 (inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn) av herr

Rydén, som ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande

lydelse:

»Utskottet---Kungl. Maj:t föreslagit.

Då anslag för detta ändamål första gången år 1919 beviljades av riksdagen,

utgick föredragande departementschefen därifrån, att statsbidragen i

medeltal borde beräknas efter 75 öre för inackorderingsdag, en uppfattning,

som jämväl upprepade gånger uttalats av skolöverstyrelsen. På grund av

ökning i inackorderingsdagarnas antal har statsbidraget oavbrutet sjunkit

och beräknas för innevarande budgetår uppgå till allenast 28 öre för inackorderingsdag.

Även om anslaget nu höjdes till 300,000 kronor, skulle

statsbidraget per inackorderingsdag komma att föga överstiga hälften av det

belopp, som från början beräknades (300,000:730,000 = 0,41 kronor). Då

det här gäller bidrag till synnerligen fattiga kommuner och, enligt vad utskottet

erfarit, behovet är mycket starkt trängande, om ifrågavarande verksamhet

skall kunna i önskvärd omfattning upprätthållas, har utskottet ansett

sig böra i anledning av herr Sandbergs m. fl. motion förorda anslagets

höjning för nu förevarande ändamål till 400,000 kronor. Även med en sådan

förhöjning skulle statsbidraget komma att stanna vid ungefär 55 öre per

inackorderingsdag.

Vidare anser utskottet, som funnit--— —- anslaget bör, utöver vad

ovan föreslagits, ökas —---bestämmes till 415,000 kronor. Ur detta

anslag — —• — — utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt herr Bergqvists

m. fl. ovanberörda motion (1:135), i vad den avser

höjning av ifrågavarande anslag, och herr Sandbergs m. fl.

förenämnda motion (II: 224) höja det ordinarie anslaget

till inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn inom

Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets

nordligaste gränsorter, nu 200,000 kronor, med 215,000

kronor till 415,000 kronor, samt

b) ----------------»•

vid punkt 223 (avloppsledning vid blindinstitutet å Tomteboda) av herr

Oscar Olsson, som ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till de i ämnet

väckta motionerna.

s. 197 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

197

vid punkt 242 (bergsskolorna i Filipstad och Falun) av herrar Bergqvist,

Anderson i Råstock och Holmgren beträffande motiveringen.

vid punkt 275 (motioner angående understöd för fortsatt utgivande av

Nordisk statistisk tidskrift) av herrar Olof Olsson, Bergqvist, Rydén, Bergström,

Hansén, Björck, Anderson i Råstock och Carlsson-Frosterud, vilka

ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Utskottet finner de av motionärerna anförda skälen tala för att ifrågavarande

tidskrift av staten erhåller ett kraftigare stöd än som hittills kunnat

beredas densamma med anlitande av reservationsanslaget till tidskrifter,

lärda verk och läroböcker, men anser sig icke kunna tillstyrka högre belopp

för ändamålet än 5,000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att

meddela närmare bestämmelser angående anslagets utgående.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må, i anledning av herrar Olof Olssons och

Almkvists samt herr Osbergs m. fl. ovanberörda motioner

(I: 83 och II: 209), till understöd för fortsatt utgivande av

Nordisk statistisk tidskrift under år 1929 för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra anslag av 5,000 kronor att utgå

enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna

gott meddela.»

Stockholm 1929, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

290696

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

1

Verkliga utgifter.

VIII. Åttonde huvudtiteln. Ecklesiastikdepartementet.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

A. Departementet.

1

Departementschefen .................................

24,000

2

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, för-

slagsanslag ...................................................

256,900

i

3

Ökad föredragning i regeringsrätten...............

7,000

Säger för departementet

280,900

7,000

1

B. Arkiv, bibliotek och museer.

i

Arkiv.

Riksarkivet:

1

Riksarkivet, förslagsanslag............ 1G7,800

2

Inköp av arkivalier och tryckta

arbeten för riksarkivet, reserva- tionsanslag .............................. 2,000

3

Fortsatt utgivande genom riksar-

kivet av sådana handlingar, som

äro av vikt för fäderneslandets

historia, reservationsanslag........ 8,000

4

Expedition i riksarkivets nya lo-

kaler vid Östermalmsgatan i

Stockholm ................................ 4,000

177,800

4,000

Landsarkiven:

5

Landsarkiven m. införslagsanslag 101,800

6

Inköp av arkivalier och tryckta

arbeten för landsarkiven m. in.,

reservationsanslag .................... 1,800

7

Nybyggnad för ett länsarkiv i

Östersund och lantmäterikonto- ret i Jämtlands län, reservations- anslag ....................................... 18,500

103,600

18,500

281,400

22,500

Bihang till riksdagens protokoll 1929. G sand. S häfl. (Nr 8.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 8-

8

Bibliotek.

Kungl. biblioteket:

Kungl. biblioteket, förslagsanslag 258,200

9

Bokinköp och bokbindning för

kungl. biblioteket, reservations- anslag ........................................

20,000

10

Täckande av brist i kungl. biblio-

tekets medel till bokinköp och

bokbindning ...........................

20,000

11

Utvidgning av kungl. bibliotekets

referensbibliotek, reservationsan- slag ............................................

8,000

12

Ökning av kungl. bibliotekets ar-

11,000

betskrafter ................................

13

Katalogiseringsarbeten inom kungl.

29,000

biblioteket ................................

14

Sveriges offentliga biblioteks ge-

5,000

mensamma accessionskatalog...

15

Tioårsregister till Sveriges offent-

liga biblioteks gemensamma ac- cessionskatalog, reservationsan- slag ............................................

1,000

16

17

18

19

20

21

Stifts- och landsbiblioteket i Linköping:

Avlöningar, förslagsanslag ............ 13,300

Bokinköp, inbindning och vissa

expenser, reservationsanslag .... 8,000

Förstärkning av reservationsanslaget

till bokinköp, inbindning

och vissa expenser....................

Vissa konserveringsarbeten, reservationsanslag

..............................

Pedagogiska biblioteket

2,000

3,000

Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av

S:te Geneviévebiblioteket i Paris...............................

22 a

22 b

22 c

22 d

Museer.

Nationalmuseet:

Museet:

Förslagsanslag ............................ 154,200

Reservationsanslag:

Målnings- och skulptursamlingarnas

ökande................ 30,000

Inlösen av svenska konstnärers

arbeten........................ 25,000

Handtecknings- och gravyr
samlingarnas

ökande ........ 6,500

Ordinarie

anslag

Kronor

258,200

21,300

Extra

anslag

Kronor

I

279,500

94,000

5,000

6.500

1.500

107,000

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

3

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

22 e

Samlingarnas vård och under-

håll ....................................

11,000

22 f

Ökande av samlingen av konst-

hantverk ............................

8,000

22 g

Boksamlingen ........................

3,000

22 h

Utländska studieresor............

—

23

Förstärkning av arbetskrafterna

vid museet ................................

14,800

24

Museets depositionsavdelnings

konstbildande verksamhet, re- servationsanslag ........................

10,000

25

Försäkring och transport av konst-

föremål, reservationsanslag........

2,500

26

Konservering av handtecknings-

och gravyrsamlingar inom mu- seet, reservationsanslag ............

5,000

27

Portföljer för vissa äldre sam-

lingar av handteckningar och gra- vyrer m. m., reservationsanslag

5,000

28

Konserveringsarbeten för statens

tavelsamlingar å Drottningholms

slott, reservationsanslag ............

12,000

29

Ny värmeledningsanläggning samt

elektrisk belysnings- och kraft- installation i museibyggnaden,

reservationsanslag ....................

*

194,800

30

Vissa ändringsarbeten i museibygg-

naden, reservationsanslag............

13,700

31

Tryckning av kataloger och väg-

ledningar över museets sam- lingar, reservationsanslag ........

4,000

237,700

261,800

Livrustkammaren:

32

Avlöningar, förslagsanslag............

11,000

33

Avlöningar till icke-ordinarie be-

fattningshavare ........................

24,430

34

Underhåll och vård av samlin-

garna, reservationsanslag ........

24,000

35

Förhyrande av ökade lokaler, re-

servationsanslag ........................

** 4,500

11,000

52,930

Naturhistoriska riksmuseet:

36

Avlöningar m. m., förslagsanslag

229,650

37

Tjänsteresor för intendenter och

assistenter, reservationsanslag....

2,000

38

Samlingar m. m., reservationsanslag

93,695

39

Arbetsbiträde vid paleozoologiska

avdelningen...............................

2,400

40

Arbetsbiträde vid etnografiska av-

delningen....................................

2,400

* Beloppet redan beviljat av riksdagen.

** Av Kungl. \laj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

j

..

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

41

Vetenskapligt biträde för bearbet-

ning av vissa samlingar å

evertebrata vdelningen................

4,000

42

Särskilt arvode åt en vaktmäs-

tare, tillika trädgårdsskötare...

300

43

Instrument och museiskåp för

paleozoologiska avdelningen, re- servationsanslag ........................

5,000

44

Förvärv och kemisk analys av

mineral från Långbans gruva i

Värmland, reservationsanslag ....

2,000

i 45

Ordnande och preparering av vissa

samlingar inom botaniska av- delningen ....................................

4,000

46

Nya herbarieskåp för botaniska

1

avdelningen, reservationsanslag

3,000

47

Arbetsbiträde in. in. vid botaniska

avdelningen................................

3,000

48

Nya skåp in. in. för entomologiska

|

avdelningen, reservationsanslag

5,000

49

Uppvärmning m. m. av vissa loka-

ler för etnografiska avdelningen,

reservationsanslag ....................

3,810

50

Slipning av fossila växter och djur

för anatomiska undersökningar

vid paleobotaniska och paleo- zoologiska avdelningarna ........

4,500

51

Ritnings- och retuscheringsarbeten

för paleozoologiska avdelningen

1,500

52

Bidrag till inlösen av de av filo-

sofie kandidaten Lars Romell

efterlämnade mykologiska sam- lingarna ....................................

5,000

! 53

Förstärkning av den i reservations-

i

54

anslaget till samlingar in. in. in- gående anslagsposten till ord- nande, vård och förökande av

samlingarna in. in.....................

10,000

Förstärkning av vissa i reserva-

tionsanslaget till samlingar m.m.

ingående anslagsposter till ex-

penser m. in.............................

19,000

325,345

74,910

55

Nordiska museet...................................................

.............

190,000

56

Kulturhistoriska museet i Lund ......................

30,000

57

Musikhistoriska museet ......................................

............

4,000

58

Svenska skolmuseet ...........................................

3,000|

574,045

616,640

Säger för arkiv, bibliotek och

museer

1,134,945

746,140

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

C. Kyrkliga ändamål.

Kleresistaten.

1

Kleresistaten, förslagsanslag ............................................

1 15,000

2

Lappmarks ecklesiastikverk, kyrkliga ändamål, förslags-

anslag ..........................................................................

4,000

3

Ersättning för prästerskapets tionde, förslagsanslag ....

4,560,000

4

Ersättning för vissa prästerskapet tilldelade statsanslag

304,752

5

Ersättning åt vissa församlingar till följd av lindring i

främmande trosbekännares skattskyldighet, förslags-

anslag ............................................................................

45,000

6

Pastor vid svenska Gustafsförsamlingen i Köpenhamn ...

6,000

7

Pastor vid svenska Victoriaförsamlingen i Berlin ........

6,000

8

Pastor vid svenska Sofiaförsamlingen i Paris ............

6,000

9

Pastor vid svenska Olaus Petri-församlingen i Hälsingfors

6,000

10

Stipendier för utbildande vid universitet av präster,

förtrogna med finska språket ....................................

3,600

11

Religiös och social verksamhet bland svenskar i vissa

utländska hamnstäder ................................................

45,500

12

Dyrtidstillägg åt för religiös och social verksamhet

bland svenskar i vissa utländska hamnsläder an-

ställda präster, förslagsanslag ....................................

* 16,000

13

Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kost-

nader, förenade med friköp av lägenheter å kyrklig

jord, förslagsanslag........................................................

10,000

5,076,752

81,100

Domkapitlens expeditioner.

14

Domkapitlens expeditioner, förslagsanslag ....................

279,300

Kyrkors underhåll in. m.

Kyrkors underhåll:

15

Underhåll........................................................ 2,028

16

Ersättningar, förslagsanslag............................ 275,000

277,028

17

Bidrag till inköp av en fastighet för svenska sjömans-

kyrkan i London ........................................................

30,000i

277,028

30,000]

Säger för kyrkliga ändamål

5,633,080

111,100]

D. Akademier m. m.

Svenska akademien.

1

Akademien .......................................................................

8,250

Vetenskapsakademien.

2

Akademien ..................................

10,000

3

Katalog över svensk naturvetenskaplig litteratur ........

3,000

4

Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskap-

liga sammanslutningar, reservationsanslag ...........

4,100

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

j

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

5

Internationella unionens för geodesi och geofysik fjärde

generalkonferens i Stockholm år 1930, reservationsanslag

8,000

6

Sveriges anslutning till den baltisk-geodetiska kom-

missionen in. m............................

2,875

10,000

17,975

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.

Akademien:

7 a

Förslagsanslag ................................

99,750

Reservationsanslag:

7 b

Underhåll och förökande av de

under akademiens inseende

ställda samlingar ................

18,000

7 c

Tryckningskostnader samt utgi-

vande av planschverk över

fornsaker och andra märk-

värdiga föremål i statens

historiska museum in. m.....

14,000

7 d

Underhåll och fortsättning av

inredningen i statens histo-

riska museum och myntkabi-

nettet ....................................

4,000

7 e

Undersökning och beskrivning

av fäderneslandets fornläm-

ningar ....................................

6,000

7 f

Transporter, lyshållning ocli

vissa andra expensutgifter. ..

15,000

Fornlämningars vård ................

8,000

7 h

Vård och underhåll av Visby

ruiner och andra byggnads-

minnesmärken........................

7,000 72,000

171,750

8

Ökade medel för fornminnesvården,

reservationsanslag

10,000

9

Omedelbara iståndsättningsåtgärder å

vissa byggnads-

minnesmärken, reservationsanslag ...

20,000

10

Ökade medel (ill avlönande av icke-ordinarie befatt-

ningshavare vid akademien ...........

44,250

11

Tillfällig ökning av akademiens arbetskrafter................

5,750

12

Vakthållning för öppethållande av

statens historiska

museum ...........................................

8,900

13

Statens historiska museums upplysnings- och propa-

gandaverksamhet ...........................

4,000

14

Inventering och konservering av vissa samlingar inom

statens historiska museum m. in.,

reservationsanslag

15,000

15

Vård och underhåll av antikvariskt-numismatiska biblio-

teket, reservationsanslag...................

5,000

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

7

lfi Underhåll av antikvariskt-topografiska arkivet, reservationsanslag

....................................;.........................

| 17 S Täckande av uppkomna brister i vissa till akademien

! utgående anslag...........................................................

i 18 Vetenskaplig grävningsundersökning av krigargravarna

å den s. k. Korsbetningen utanför Visby, reservationsanslag

............................................................................

j 19 Instrumentutrustning för akademien, reservationsanslag

20 Slutlig undersökning av den s. k. pålbyggnaden vid

Alvastra in. in., reservationsanslag ...........................

21 i Konservering av borgruinen Månstorps gavlar, reset-■

vationsanslag ................................................................

I 22 j Nybyggnad för statens historiska museum m. in., reservationsanslag

........................................................

| 23 j Komplettering av monterutrustningen för den ostasiatiska

arkeologiska samlingen, reservationsanslag........

! 24 5 Lokalhyra för den ostasiatiska arkeologiska samlingen

m. ..............................................................

Akademien för de fria konsterna

Akademien:

Avlöningar m. in., förslagsanslag................

Undervisningsmateriel m. in., reservationsanslag
-

25

26

27

28

29

30

Förstärkning av vissa anslagsposter i reservationsan

slaget till undervisningsmateriel m. in....................

Skolan för dekorativ konst ...........................................

skandinaviska konstnärsföreningen i Rom ....

Extra lärare i materiallära vid konsthögskolan

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

1,500

|

8,429

5,300

1,600

8,000

15,000

* 40,000

17,000

36,000

171,750

245,729

[ 166,500

16,000

20,600

■

500

3,500

166,50C

| 40,600

31

32

33

34

35

36

* Av

Musikaliska akademien.

[ Akademien:

Avlöningar m. in., förslagsanslag ................ 155,860

| Materiel och expenser in. in., reservationsanslag

........................................................ 6,740

Stipendier m. in., reservationsanslag ........ 25,000

187,600|

Förstärkning av reservationsanslaget till materiel och

expenser m. .........................................................._■•••

Bindning av böcker och inusikalier i akademiens bib-l

liotek, reservationsanslag ............................................|

Biträde åt bibliotekarien lios akademien vid vården

av biblioteket................................................................. I

187,600]_

Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

16.500

3.500

1.500

27.500

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

De kungl. teatrarna.

37

38

Kungl. operan.......................

Brandförsäkring av viss staten tillhörig, huvudsak-

150,000

|

ligen i operabyggnaden och dramatiska teaterns bygg- nad förvarad lösegendom in. m...............................

13,534

Säger för akademier in. in

694,100

339,338

| E. Universiteten, den medicinska undervisningen

;

m. m.

i

Uniuersitetskanstersexpeditionen.

1

Expeditionen, förslagsanslag .

23,450

Uppsala universitet.

Universitetet:

2

Universitetsstaten ................... 1 364 054

3

Avlöningar till vissa tjänstemän och be-

tjänte vid universitetets samlingar och

inrättningar in. in., förslagsanslag........ 360,700

1,724,754

4

Avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare,

amanuenser och tjänstemän in. m....................

46,280

5

Akademiska sjukhuset, förslagsanslag .....................

110,000

6

Materiel för vissa institutioner in. in., reservationsanslag

77,700

7

Nybyggnad för fysikalisk-kemiska laboratoriet in. in.,

reservationsanslag ......................................

142,500

8

Instrumentmakare och maskinist vid fysikalisk-kemiska

laboratoriet...........

5,634

9

Uppförande och inredning av en byggnad för paleon-

tologiska institutionen in. in., reservationsanslag ....

150,000

10

Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket,

reservationsanslag

94,500

11

Ytterligare medel till materiel in. in. för vissa institu-

tioner, reservationsanslag ..........

25,000

!

l,834,754j

841,614

Lunds universitet.

Universitetet:

12

Universitetsstaten ................ 1 033 950!

13

Avlöningar till vissa tjänstemän och be-

14

tjänte vid universitetets samlingar och

inrättningar m. in., förslagsanslag ........ 256,600

1,490,550

Avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare.

amanuenser och tjänstemän in. m.............................

47,835

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

9

!

Ordinarie

Kxtra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

15

Materiel för vissa institutioner m. in,, reservationsanslag

43,725

16

Bidrag till driftkostnaderna under år 1928 för Malmö-

hus läns sjukvårdsinrättningar i Lund ..................

65,289

17

Bidrag till uppförande vid Malmöhus läns sjukvårds-

inrättningar i Lund av nya byggnader för den orto-

pediska kliniken och öronkliniken in. in., reservations-

anslag ...........................................................................

4 50,000

18

Materielanskaffning för ett statistiskt laboratorium, re-

servationsanstaq ............................................................

5,000

19

Räknebiträde vid .statistiska seminariet ........................

1,200

20

Materiel för statistiska seminariet, reservationsanslag....

1,500

21

Instrumentell utrustning för fysiska institutionen, re-

servationsanslag ..........................................................

10,000

22

Nybyggnad för geologisk-mineralogiska och geografiska

institutionerna in. in., reservationsanslag....................

375,000

23

Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket,

reservationsanslag .....................................................

80,000

24

Ny inredning av vissa lokaler i universitetsbibliotekets

byggnad, reservationsanslag..........................................

17,763

25

Vissa inredningsarbeten i botaniska institutionen in. in.,

reservationsanslag............................................................

6,390

26

Utrustning av ett limnologiskt laboratorium, reserva-

tionsanslaq ...................................................................

* 10,000

27

Ytterligare medel till materiel in. in. för vissa instilu-

tioner, reservationsanslag ...........................................

63,000-

1,490,550

1,17 6,7021

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

I

Institutet:

28

Avlöningar för professorer och lärare ro. fl. 4 76,700

29

Avlöningar till vissa tjänstemän och be-

tjänte vid institutet och dess institutioner,

förslagsanslag........................................... 91,100

567,800

30

Avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare,

amanuenser och tjänstemän in. in...........................

98,513!

i 31

Materiel in. in. för vissa institutioner och kliniker, re-

servationsanslag ...........................................................

76,600

! 32

Undervisning i medicinsk rörelsebehandling ................

8,250

33

Materiel för vissa institutioner in. in., reservationsan-

slag ...............................................................................

58,100

34

Materiel för dermato-syfilidologiska kliniken, reserva-

tionsanslag ....................................................................

500

35

Materiel m. in. för undervisningen i allmän patologi, reser-

vationsanslag ...............................................................

1,000

36

Viss materiel m. m. för kemiska institutionen, reserva-

tionsanslag ........................................................

7,000

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

1

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

37 i

Förstärkning av den i reservationsanslaget till materiel

|

ni. m. för vissa institutioner och kliniker ingående

anslagsposten till materiel m. m. för kemiska insti- tutionen, reservationsanslag ........................................

2,500

! 38

Bidrag till förbättringsarbeten inom lokalerna för Stock-

holms stads bårhus ....................................................

11,000''

652,650

178,613i

Tandläkarinstitutet.

Institutet:

| 39

Avlöningar in. in., förslagsanslag....................................

91,950

1 40

Omkostnader för institutets verksamhet, förslagsanslag ...

126,100

i 41

Extra lärarkrafter vid institutet........................................

15,500!

91,950

141,600

Serafimerlasarettet.

42

Understöd och ersättningar ............................................

120,750

43

Ökade medel för serafimerlasarettets verksamhet ........

360,000

Allmänna barnbördshuset i Stockholm.

1 44

Allmänna barnbördshuset i Stockholm ........................

24,853

'' 45

Verksamheten vid allmänna barnbördshuset i Stockholm

132,002

Gemensamma universitetsändamäl.

46

Klinisk undervisning i epidemiologi åt medicine kandi-

dater ...........................................................................

10,900

47

Tryckning av doktorsavhandlingar vid universiteten i

Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska

institutet, reservationsanslag .....................................

30,000

1 48

Tryckning av doktorsavhandlingar vid högskolorna i

Stockholm och Göteborg, reservationsanslag ............

6,000

49

Kurser i skyddskoppympning, reservationsanslag .......

1,000

50

Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer ........

1,500

! 51

Institut d’études scandinaves vid Paris universitet ....

2,000

52

Utgivande i tryck av anteckningar efter juridiska före-

läsningar vid rikets universitet, reservationsanslag

10,000

I 53

Resestipendier åt ordinarie lärare m. fl. vid rikets uni-

versitet samt karolinska mediko-kirurgiska institutet,

reservationsanslag ........................................................

20,000

54

Resestipendier åt obefordrade vetenskapsidkare vid uni-

i versitelen i Uppsala och Lund, reservationsanslag ....

15,000

55

Ersättningar åt sakkunniga i akademiska befordrings-

2,000

ärenden, förslagsanslag ...............................................

I

j 56

Forskarstipendier för docenter vid universiteten i Upp-

!

sala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska

institutet, reservationsanslag .......................................

1

35,000

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

11

1

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

57

Uppehållande vid universitetet i Dorpat i republiken

Estland av en professur i svenska språket och

litteraturen ...................................................................

7,500

2,000

138,900

Rasbiologiska institutet.

58

Avlöning åt chefen för institutet....................................

12,000

59

Institutets verksamhet, reservationsanslag ....................

65,000

Farmaceuliska institutet.

60

Avlöningar, förslagsanslag ................................................

74,750

61

Materialier m. in., reservationsanslag ............................

22,900

1

97,650|

Säger för universiteten, den medicinska undervisningen

m. ..............................................................................

4,350,607

3,034,431

1

3

4

5

6

7

8

9

10

11

i 12

F. Tekniska högskolan m. m.

Tekniska högskolan.

Högskolan:

Avlöningar, förslagsanslag............................

Vissa omkostnader för uppehållande av

högskolans verksamhet:

Stipendier åt lärare för utrikes

studieresor, reservationsanslag 4,500

Stipendier åt elever, reservationsanslag

............................ 5,000

Materiel m. in., reservationsanslag

.................................... 325,000

Ökade medel till samlingar och laborationer...............

Ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse

utgifter...........................................................................

Nyanskaffning av apparater och instrument för vissa

institutioners laboratorier, reservationsanslag ............

Komplettering av högskolans bibliotek, reservationsanslag

Uppförande av en biblioteksbyggnad m. m., reservationsanslag

............................................................................

Överflyttning av högskolans bibliotek till den nya

biblioteksbyggnaden vid Yalhallavägen i Stockholm,

reservationsanslag...........................................................

Inredning och utrustning av de för fysiska institutionen

avsedda lokalerna i högskolans byggnad vid Yalhallavägen

i Stockholm in. in., reservationsanslag ............

Reparation av högskolans modellsamling, reservationsanslag

............................................................................

704,600

334,500

1,039,100

40.000

25.000

20.000

10,000

263,000

5.000

* 100,000

2.000

1,039,100; 465,000

Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

i:--— * m

.....- .....

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Chalmers tekniska institut.

Kronor

Kronor

Institutet:

\ 13

Avlöningar, förslagsanslag ........................ 270,500

Vissa omkostnader för uppehållande av

institutets verksamhet:

14

Stipendier och premier åt ele-

ver, reservationsanslag ............ 000

15

Materiel m. m., reservationsanslag 62,000 62,600

333,100

1(5

Avlöningsförbättring m. m. åt innehavarna av de å över-

gångsstat för institutet uppförda befattningarna........

3,300

17

Ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse

utgifter ................................................................

14,000

18

Ökade medel till bibliotek, samlingar och laboratorier

8,000

333,100

25,300

Säger för tekniska högskolan m. in.

1,372,200

490,300

G. Skolöverstyrelsen.

1

Skolöverstyrelsen, förslagsanslag ...................................

536,100

2

Inspektion och sakkunniga biträden hos skolöversty-

relsen ..............................

10,500

3

Byggnadssakkunnigt biträde hos skolöverstyrelsen

6,000

4

Expeditionsvaktsgöromål hos skolöverstyrelsen...........

1,800

5

Tryckning av undervisningsstatistik, reservationsanslag

8,000

Säger för skolöverstyrelsen

536,100

26,300

II. Allmänna läroverken m. m.

Högre lärarinneseminariet.

i

Ilögre lärarinneseminariet........................

142,085

2

Diverse behov vid högre lärarinneseminariet................

56,760

3

Arvoden åt extra lärare, timlärare och vikarier vid

högre lärarinneseminariet.....................................

36,150

4

Täckande av brist i anslaget till arvoden åt extra

lärare, timlärare och vikarier vid högre lärarinne-

seminariet för budgetåret 1927—1928

480j

142,085

93,690

Allmänna läroverken.

5

Allmänna läroverken, reservationsanslag ....

7,453,225

|

6

Alderslillägg åt lärarpersonalen vid de allmänna läro-

verken, förslagsanslag...................................................

1,220,000

7

Arvoden åt extra och vikarierande ämneslärarc vid

de allmänna läroverken.................................

516,30o|

8

Arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie ämneslärare

vid högre lärarinneseminariet, allmänna läroverk och

statens folkskoleseminarier ...............

55,000''

9

Personliga lönetillägg till vissa övningslärare, förslags-j

i

anslag ............................................................................

3,000''

s. 13 Kontrollera mot PDF

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

13

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Understöd åt extra ordinarie lärare vid de allmänna

läroverken under förfall på grund av sjukdom, för- slagsanslag ...................................................................

3,000

Extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna läro- verken ............................................................................

97,400

Extra arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna

läroverken ....................................................................

82,500

Extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna läro- verken ............................................................................

29,700

Extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete vid

de allmänna läroverken................................................

27,550

Undervisning i manlig slöjd vid de allmänna läroverken,

förslagsanslag ...............................................................

46,000

Arvoden åt skolläkare vid de allmänna läroverken,

förslagsanslag ................................................................

60,000

Upprätthållande vid ett högre läroverk i Göteborg av

provårskurs för blivande lärare vid de allmänna läro- verken ............................................................................

14,700

Undervisning genom infödda lärare i tyska och engelska

vid de allmänna läroverken in. fl. läroanstalter ....

7,000

Svensk studiekurs i Frankrike........................................

3,000

Bidrag till täckande av utgifter för allmänna läro- verkens ljus- och vedkassor, förslagsanslag ............

145,000

Bokinköp och bokbindning för lärjungebiblioteken vid

de allmänna läroverken, reservationsanslag................

75,000

Besestipendier åt lärare i främmande levande språk

vid de allmänna läroverken, reservationsanslag........

15,000

Resestipendier för lärare vid de allmänna läroverken,

särskilt vid de läroverk, där provårskurs är anordnad,

reservationsanslag ......................................................

6,000

8,722,225

1,137,150

Kommunala mellanskotor.

Kommunala mellanskolor, förslagsanslag........................

1,550,000

Undervisning i manlig och kvinnlig slöjd samt hand- arbete vid kommunala mellanskolor, förslagsanslag

24,000

Tillfällig löneförbättring till lärarpersonalen vid kom- munala mellanskolor, förslagsanslag .......................

330,000

Resestipendier åt lärare i främmande levande språk

vid kommunala mellanskolor, reservationsanslag ....

4,000

1,574,000

334,000

Kommunala flickskolor.

Statsbidrag till kommunala flickskolor, förslagsanslag

50,000

Tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid kom- munala flickskolor, förslagsanslag................................

8,000

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

—

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Privatläroverken.

Privatläroverken:

Gemensamt reservationsanslag:

30 a

Enskilda mellanskolor ............................ 20,000

30 b

Ilögre flickskolor....................................... 476,500

30 c

Högre goss- och samskolor .................... 230,100

30 d

Enskilda lärarinneseminarier.................... 13,500

740,100

31

Lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda

•

läroanstalter, förslagsanslag ........................................

530,000

32

Bidrag till de statsunderstödda enskilda läroanstalternas

vikariatskassa, förslagsanslag.......................................

19,000

33

Tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid

privatläroverken, förslagsanslag ................................

2,435,000

34

Understöd åt kommunalt gymnasium, som är förenat

med ett statens högre läroverk eller en statens real-

skola, reservationsanslag ............................................

21,300

35

Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hus-

hållsgöromål ................................................................

16,000

36

Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala ....................

80,000

37

Understöd till vissa anstalter för utbildande av lära-

rinnor i handarbete...................................................

22,700

38

Resestipendier åt lärare i främmande levande språk

vid privatläroverk, reservationsanslag........................

6,000

1,289,100

2,581,000

Säger för allmänna läroverken m. m.

11,777,410

4,153,840

I. Folkundervisningen.

Anstalter för lärarutbildning.

Folkskoleseminarier:

Gemensamt reservationsanslag:

la

F olkskolesemina-

rierna ................*1,804,000

lb

Stipendier för elever

vid folkskolesemi-

narier ................ *200,000 2,004,000

2

Älderstillägg åt lärare vid folk-

skoleseminarierna, förslagsan-

slag............................................ 180,000

3

Studentkurser och parallellavdel-

ningar vid vissa folkskolesemi-

narier m. m., reservationsanslag *50,000

Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 15 Kontrollera mot PDF

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

*

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

15

Ordinarie

Kxtra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Ilyresersättning till rektorerna vid

vissa folkskoleseminarier ........

Hyresbidrag till lärare vid folk-

15,000

''

skoleseminarierna i Stockholm

och Göteborg, förslagsanslag....

14,000

Lärares vid folkskoleseminarierna

studiebesök vid folkskolor, re- servationsanslag ........................

4,000

Utbildningskurs för lärare vid

hjälpklasser för psykiskt efter- blivna barn, reservationsanslag

8,000

2,184,000

100,000

27,000

Småskoleseminarier:

Statens småskoleseminarier, reservationsanslag

............................ * 1 50,000

Verksamheten vid statens småskoleseminarium

i Hagaström,

reservationsanslag ....................

Understöd åt småskoleseminarier,

förslagsanslag ........................... * 320,000

Stipendier åt elever vid småskoleseminarier,

reservationsanslag * 72,000

Tillfällig löneförbättring för lärare

vid småskoleseminarier, inrättade

av landsting eller stad,

som ej deltager i landsting,

förslagsanslag..............................

Allmänna fortbildningskurser för lärare vid egentliga

folkskolor och småskolor, reservationsanslag ...........

Resestipendier åt lärare vid till folkundervisningen hö

rande läroanstalter, reservationsanslag .......................

Folkskolinspektionen.

Avlöning in. m. åt folkskolinspektörer, förslagsanslag

Tilläggsersättning för expenser åt folkskolinspektörer

Resekostnadsersättning åt folk skolinspektörer, förslagsanslag

............................................................................

Avlöning m. m. åt gymnastikkonsulenter, förslagsanslag

............................................................................

Resekostnadsersättning åt gymnastikkonsulenter, förslagsanslag

....................................................................

S49<000 542,000!

345.000

250.000

42.000

40.000

677,000

76,000;

60,000

25,000''

2,726,000! 261,000!

10,400

10,400

Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande tramdeles kommer att avgivas.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Folkskolor.

20

Avlöning åt lärare vid folkskolor, förslagsanslag ........

49,500,000

21

Provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folksko-

lor, förslagsanslag ........................................................

*5,935,000

22

Folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste

i

gränsorter, förslagsanslag ...........................................

460,000

23

Statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet i vissa

av rikets nordligaste gränsorter, reservationsanslag

325,000

24

Lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål, för-

slagsanslag ....................................................................

200,000

25

Särskilt lönetillägg åt lärare i lappmarksförsamlingar

med icke finsktalande befolkning samt i Överkalix

församling, förslagsanslag ............................................

08,000

20

Avlönande av föreståndarinna och biträdande förestån-

darinna för skolhem eller arbetsstuga inom Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets

nordligaste gränsorter, förslagsanslag ........................

23,000

27

Skytteanska skolan i Tärna, förslagsanslag....................

18,500

28

Bidrag till skolhemsbyggnadcr och deras inredning i

skoldistrikt inom Jämtlands, Västerbottens och Norr-

bottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter,

reservationsanslag .......................................................

100,000

29

Inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn inom

Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock

ej rikets nordligaste gränsorter ...............................

315,000

30

Bidrag för anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga

barn................................................................................

60,000

31

Bidrag till vissa kostnader för skolundervisning åt lots-

och fyrpersonalens barn, förslagsanslag ....................

39,000

32

Lärare åt vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter in-

tagna barn i skolåldern, förslagsanslag ....................

32,000

33

Anordnande av slöjd i folkskola, mindre folkskola eller

särskild slöjdskola, förslagsanslag................................

3,180,000

34

Anordnande av undervisning i hushållsgöromål i egent-

lig folkskola, förslagsanslag ........................................

365,000

35

Undervisningsmateriel m. m. för folkskolor, reserva-

lionsanslag ....................................................................

—

36

Understödjande av folkskolebarns ferie- och studie-

resor, förslagsanslag ..............................................

90,000

37

Svensk undervisning för svenska barn i utlandet.......

15,800

54,264,500

6,467,800

Fortsättningsskolor.

38

Understöd för avlönande av lärare vid fortsättnings-

skolor, förslagsanslag ....................................................<

4,500,000

39

Utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor, re-

servationsanslag ...........................................................

138,000

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

17

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Högre folkskolor.

•10

Understöd åt högre folkskolor, förslagsanslag..............

930,000

41

Provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid högre

folkskolor, förslagsanslag ............................................

* 100,000

12

Anordnande av slöjd i högre folkskolor, förslagsanslag

80,000

43

Sällskapet för folkundervisningens befrämjande, reser-

vationsanslag ................................................................

1,500

1,011,500

100,000

Fo Ikhögskolor.

■

44

Understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag ....................

900,000

45

Ökat understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag ........

78,000i

46

Stipendier åt elever vid folkhögskolor, förslagsanslag

290,000

47

Anordnande av s. k. folkhögskolekurser i Härjedalen....

3,500

48

Svenska folkhögskolan i Birkas inom republiken Estland

5,000[

1,190,000

86,500

Abnormundervisningen.

49

Befrämjande av dövstumundervisningen, förslagsanslag

190,000

50

Kyrklig själavård åt dövstumma ...................................

14,000

51

Tidning för dövstumma....................................................

1,000

52

Tysta skolan å Lidingön ................................................

20,000

53

Svenska föreningen för dövas väl ................................

5,000

Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda:

54

Institutet och förskolan ................ 103,150

55

Förstärkning av anslaget till insti-

tutet och förskolan .................... 48,000

56

Å institutet och förskolan belöpande

kostnader för anläggande av en

för institutet och förskolan samt

för statens järnvägar gemensam

täckt avloppsledning, reservations-

anslag............................................ 27,000

103,150

75,000

Förskolan för blinda i Växjö:

57

Förskolan.......................................................................

20,600

58

Förstärkning av anslaget till förskolan....................

5,000

Hantverksskolan i Kristinehamn för blinda:

59

Avlöningar........................................ 17,300

60

Materialier, expenser m. m., reser-

vationsanslag ................................ 11,000

61

Förstärkning av reservationsansla-

get till materialier, expenser m. m. 9,700

62

Uppehållande av ytterligare en korg-

makeriavdelning, reservationsan-

slag............................................... 5,600

63

Fria frakter för arbetsmaterialier

till blinda hantverkare, reserva-

tionsanslaq ................................... 5,000

28,300

20,300

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 sand■ 8 häft. (Nr 8.)

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:

64

Anstalten........................................................................

102,100

65

Extra ordinarie lärarpersonal och vaktmästare ........

9,700

66

Ilantverksskolan i Uppsala för blinda kvinnor ............

25,000

67

Bidrag till avlönande av vikarier för lärare vid blind-

undervisningsanstalter, förslagsanslag ........................

1,000

68

Järnvägsresor för blindskolelever jämte åtföljande vår-

dare, förslagsanslag .......................................................

6,500

69

Understöd åt blindlärarelever, reservationsanslag ........

1,000

70

Tryckning av blindskrifter, reservationsanslag................

7,000

71

De blindas förening ........................................................

100,000

465,650

269,000

Säger för folkundervisningen

64,834,650

7,332,700

J. Yrkesundervisningen.

Tekniska läroverk.

1

Tekniska läroverk, reservationsanslag ............................

* 450,000

!

2

Fjärde parallellavdelning vid tekniska läroverket i Örebro

* 24,000

3

Parallellavdelningar vid tekniska fackskolan i Eskilstuna

* 6,300

4

Stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever

vid de tekniska fackskolorna, reservationsanslag ....

5,000

5

Resestipendier åt lärare vid de tekniska läroverken

och med dem jämförliga statsunderstödda läroanstal-

ter, reservationsanslag....................................................

1,500

4 50,000

36,800

Handelsläroverk.

6

Handelsgymnasier ..................................................

135,000

7

Förhöjda understöd åt handelsgymnasier ....................

135,000

8

Resestipendier åt lärare i främmande levande språk

vid statsunderstödda handelsgymnasier, reservations-

anslag ............................................................................

1,000

135,000

136,000

Kommunala och enskilda anstalter för ijrkesundervis-

ning.

9

Understöd åt kommunala anstalter för yrkesunder-

visning, förslagsanslag....................................................

875,000

10

Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning,

reservationsanslag ..........................................

675,000

11

Understöd till obemedlade och mindre bemedlade ele-

ver vid statsunderstödda skolor för husmodersut-

bildning, förslagsanslag ...............................................

30,000

1,550,000

30,000

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

19

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Särskilda anstalter för yrkesundervisning.

Tekniska skolan i Stockholm:

12

Tekniska skolan i Stockholm ....................................

98,575

13

Verksamheten vid tekniska skolan i Stockholm.......

33,000

14

Bergsskolorna i Filipstad och Falun ............................

47,550

15

Vävskolan i Borås ............................................................

12,350

16

Dyrtidstillägg vid tekniska skolan i Stockholm, bergs-

skolorna i Filipstad och Falun samt vävskolan i

Borås, förslagsanslag ....................................................

40,000

98,575

132,900

Utbildande av lärare för yrkesundervisningen.

17

Åtgärder för utbildning av lärare för yrkesundervis-

1

ningen in. m., reservationsanslag ................................

25,000

Säger för yrkesundervisningen

2,233,575

360,700

K. Folkbildningsåtgärder i övrigt.

Folkbibliotek.

1

Understöd åt folkbibliotek, reservationsanslag................

* 760,000

Populärvetenskapliga föreläsningar.

2

Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna

populärvetenskapliga föreläsningar, reservationsanslag

* 400,000

3

Anordnande av s. k. flyttande folkhögskolekurser........

* 25,000

4

Bidrag till arbetarnas bildningsförbund för organisa-

höns- och administrationskostnader............................

30,000

5

Bidrag till de från universiteten i Uppsala och Lund

utom universitetsstäderna anordnade föreläsnings-

kurser, reservationsanslag ............................................

* 9,500

0

Anordnande av s. k. universitetscirklar, reservations-

nnslnn ......................................................................

* 13,000

7

Bidrag till sommarkurser i Stockholm, reservations-

anslag ..........................................................................

8,000

485,500

Nykterhetens främjande.

8

Undervisnings- och upplysningsverksamhet, att utgå av

statsverkets fond av rusdrycksmedel ........................

178,000

9

Föreläsnings- och instruktionsverksamhet, reservations-

anslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycks-

medel ............................................................................

170,000

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

10

Främjande i övrigt av nykterhet och motarbetande av

drycken skapens följder, reservationsanslag, att utgå

av statsverkets fond av rusdrycksmedel....................

10,000

11

Inköp för utdelning bland rikets lärare av handledning

för lärare vid nykterhetsundervisningen, reservations-

anslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel

18,000

376,000

Musikföreställningar för allmänheten.

12

Föreningar, som anordna god orkestermusik för all-

mänheten, m. m........................................................

57,000

Folklig musikskola.

13

Folkliga musikskolan i Arvika ........................................

6,000

Statens biografbyrå.

14

Statens biografbyrå, förslagsanslag ................................

75,300

15

Befrämjande av vissa i samband med biografväsendet stå-

ende ändamål, reservationsanslag ................................

50,000

Råntefria studielån.

16

Ersättning till postverket för dess bestyr med statens

räntefria studielån, förslagsanslag................................

1,850

17

Nämnden för statens räntefria studielån........................

5,000

6,850

Säger för folkbildningsåtgärder i övrigt

835,300

981,350

L. Åtgärder för fysisk utbildning.

Gymnastiska centralinstitutet:

1

Avlöningar, förslagsanslag ............................................

106,000

2

Materiel in. in., reservationsanslag ............................

13,000

3

Extra personal vid institutet in. m.............................

6,810

4

Täckande av brist i reservationsanslaget till mate-

riel m. in. vid utgången av budgetåret 1927—1928

1,376

119,000

8,186

5

Understödjande av idrotten ............................................

120,000

6

Understödjande av skididrotten bland ungdomen, re-

servationsanslag ............................................................

34,500

7

Understöd åt s. k. friluftsläger för skolbarn, reserva-

tionsanslag ....................................................................

10,000

Säger för åtgärder för fysisk utbildning

119,000

172,686

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

21

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

M. Understöd åt vetenskap, vitterhet och

konst m. m.

1

Svenska fornskriftsällskapet, reservationsanslag ...........

2,000

2

Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skan-

dinaviens historia, reservationsanslag .....................

1,000

3

Svenska vitterhetssamfundet, reservationsanslag..........

2,000

1

Understöd åt inhemska skönlitterära författare av ut-

märkt förtjänst ...........................................................

20,000

5

Undersökning av svenska dialekter, ortnamn och folk-

minnen............................................................................

* 4,000

Nusvensk ordbok:

G

Utgivande av ordboken................................................

3,000

7

Fortsatt utgivande av ordboken ....................................

3,000

6,000

8

Tidskriften »Svenska landsmål och svenskt folkliv»....

6,350

9

Ordbok över Gotlands folkmål.......................................

3,000

Undersökningar rörande lapskt folkliv och språk:

10

Norrlands kulturhistoriska museum i Härnö-

sand............................................................................

4,000|

1 1

Norrbottens läns hembygdsförening............................

4,000

8,000j

12

Utredigering och tryckning av framlidne revisionssekre-

teraren Nils Anderssons samlingar av äldre svensk

folkmusik, reservationsanslag ....................................

10,000

13

Föreningen Pietas ..........................................................

2,500

14

Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium, reserva-

tionsanslag ....................................................................

10,000

15

Tidskriften »Acta mathematica» ....................................

5,000

16

Svenska naturskyddsföreningen........................................

2,500

17

Delaktighet för Sverige i Ramsay Memorial Fund........

5,300

18

Ytterligare medel för beredande av delaktighet för

Sverige i Ramsay Memorial Fund m. m.................

186

19

Förhyrande av ett arbetsbord vid den zoologiska sta-

tionen i Neapel ............................................................

1,800

20

Understöd åt ryske undersåten Alexander Sibiriakoff

3,000

21

Magnetisk uppmätning av Sveriges fastland, reserva-

tionsanslag ...................................................................

10,000

22

Utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker

reservationsanslag .......................................................

150,000

23

Ytterligare medel för utgivande av tidskrifter, lärda

verk och läroböcker .................................................

15,000

24

Tredje internationella kongressen för teknisk mekanik

Stockholm år 1930, reservationsanslag.......................

5,000

25

Understöd åt kontraktsprosten L. P. R. Matsson föi

fullföljande av hans Rosa-forskningar.......................

1

4,800

Säger för understöd åt vetenskap, vitterhet och konst

1

m. m.

150,000

127,436

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. C samt. 8 höft, (Nr 8J

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

- ... .

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

N. Diverse.

1

Ålderstillägg, förslagsanslag ............................................

160,000

2

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag............

125,000

3

Extra utgifter, reservationsanslag....................................

150,000

4

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-

vationsanslag ......................................

150,000

5

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag

(därav till domkapitlens expeditioner högst 43,000

kronor)....................................

285,000

1 6

Tryckningskostnader, förslagsanslag (därav till dom-

kapitlens expeditioner högst 9,000 kronor) ............

44,218

7

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

8

civila statsförvaltningen, förslagsanslag ....................

Provisorisk avlöningsförbättring för lärare vid de all-

* 1,980,000

männa läroverken m. fl., förslagsanslag ....................

* 265,000

9

Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem

jämförliga befattningshavare, förslagsanslag................

4,600

10

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-

slagsanslag ....................................................................

** 6,100,000

11

Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda läro-

m. fl. anstalter, förslagsanslag ....................................

* 22,500,000

Säger för diverse

914,218

30,849,600

Summa

94,866,085’

48,732,921

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, vai*om utlåtande framdeles kommer att avgivas.

“ Beloppet redan beviljat av riksdagen.

Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1929.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1929:301 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställning angående anslaget till tryckningsk a1 i texten
  2. Rskr. 1929:229 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkten 142, gjorda framställning angående arvode åt e a1 i texten
  3. Rskr. 1929:230 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkten 200, gjorda framställning angående inackorderi s. 13 i texten
  4. Rskr. 1929:8a Skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar, dels ock åtskill s. 1 i texten