Utlåtande, angående regleringen för budgetåret 192911930 av utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.
1929-04-08 · 219 sidor, varav 204 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 204 av 219 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1929:8, Utlåtande, angående regleringen för budgetåret 192911930 av utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Nr 8.
Ankom till riksdagens kansli den S april 1929 kl. 11 f. m.
Utlåtande, angående regleringen för budgetåret 192911930 av utgifterna
under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande
anslagen till ecklesiastikdepartementet.
(2:a avd.)
Departementet.
l:o) I den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1929/1930 har Kungl.
Maj:t i avseende å åttonde huvudtiteln (punkt 1 av det vid propositionen
fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden samma dag)
föreslagit riksdagen att till bestridande av kostnaderna inom ecklesiastikdepartementet
för ökad föredragning i regeringsrätten för budgetåret 1929/1930
anvisa ett extra anslag av 7,000 kronor.
För tillgodoseende av ifrågavarande ändamål under tiden den 1 januari
—den 30 juni 1929 anvisade 1928 års riksdag för budgetåret 1928/1929
ett extra anslag av 3,500 kronor. Anledningen härtill var den av samma
riksdag beslutade tillfälliga förstärkningen av regeringsrättens arbetskrafter,
vilken jämväl medförde ökat behov av arbetskrafter inom vissa av departementen,
bland annat ecklesiastikdepartementet. Med stöd av från sistnämnda
departement infordrade uppgifter hade riksdagen approximativt beräknat
kostnaden för den ökade föredragningen för detta departements vidkommande
till i runt tal 3,500 kronor för nämnda budgethalvår. För budgetåret
1929/1930 har nu kostnaden för enahanda ändamål uppskattats till
dubbla beloppet eller 7,000 kronor.
Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
därför,
att riksdagen må till bestridande av kostnaderna inom
ecklesiastikdepartementet för ökad föredragning i regeringsrätten
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av
7,000 kronor.
* Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 8 häft. (Nr 8.)
Ökad föredragning
i
regeringsrätten.
[!*•]
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Det ordinarie
anslaget till
riksarkivet.
Förändring
av registratorstjänsten
i riksarkivet
till andre
arkivarie
-
tjänst.
Utskottets
yttrande.
9
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Arkiv, bibliotek och museer.
2:o) Kungl. Maj:t har (punkt 2) föreslagit riksdagen att
dels — med uteslutande ur staten för riksarkivet av en där upptagen
registratorstjänst i lönegraden B 21 — därstädes i stället uppföra ytterligare
en andre arkivarietjänst i samma lönegrad;
dels ock i riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppföra det ordinarie förslagsanslaget
till riksarkivet med oförändrat belopp 167,800 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 3—5 av statsrådsprotokollet.
Nu gällande stat för riksarkivet upptager i lönegraden B 21 fyra andre
arkivarier och en registrator. Registratorstjänsten inrättades från och med
år 1910 i avsikt att till en ordinarie tjänsteman sammanföra de förut mellan
ett flertal befattningshavare fördelade expeditionsgöromålen. Såsom skäl för
den nu föreslagna förändringen har åberopats, att nyssnämnda ordning icke
kunnat så, som avsett varit, förverkligas, i det att på grund av expeditionsgöromålens
starka ökning och andra förhållanden de uppgifter, som från
början knutits till registratorstjänsten, numera måst utskiftas på flera personer.
De expeditionsgöromål, som för närvarande vore uppdragna åt registratorn,
vore till sin art icke väsentligt olika de uppgifter, som åvilade
vissa andra tjänstemän inom arkivet. Vidare har framhållits, att tjänstgöringen
såsom registrator i riksarkivet i avseende å vetenskapliga förutsättningar
och utbildning vore av helt annorlunda krävande art än registratorstjänsten
hos flertalet andra statsmyndigheter, och riksarkivet hade också måst
fordra enahanda vetenskapliga skolning hos registratorn som hos en andre
arkivarie. Den nu föreslagna åtgärden skulle möjliggöra ett mera rationellt
utnyttjande av arbetskrafterna.
Utskottet har icke kunnat undgå att hysa vissa betänkligheter mot den
ifrågasatta förändringen med tanke på att densamma skulle kunna i framtiden
giva anledning till nya krav på inrättande av en särskild registratorstjänst.
De angivna skälen för ändringen synas emellertid i och för sig bärande,
varför utskottet icke velat ställa sig avvisande mot förslaget. Därvid
förutsätter emellertid utskottet, att registratorsgöromålen skola jämväl hädanefter
kunna fördelas på olika förefintliga arbetskrafter, så att icke anspråk
på inrättande av en särskild befattning för dessa göromåls skötande skola
behöva framkomma.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) — med uteslutande ur staten för riksarkivet av en där
upptagen registratorstjänst i lönegraden B 21 — därstädes
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 3
i stället uppföra ytterligare eu andre arkivarietjänst i samma
lönegrad;
b) i riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppföra det ordinarie
förslagsanslaget till riksarkivet med oförändrat belopp
167,800 kronor.
3:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till uppehållande av expedition i riksarkivets
nya lokaler vid Östermalmsgatan i Stockholm anvisa för
budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 4,000 kronor.
4:o) Kungl. Maj:t har (punkt 4) föreslagit riksdagen att
dels förklara, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, skall
från och med den 1 juli 1929 äga tillämpning å befattningshavare vid länsarkivet
i Östersund;
dels bestämma antalet ordinarie befattningar vid landsarkiven på följande
sätt:
Befattningar Lönegrad
4 landsarkivarier........................... B 26
1 länsarkivarie.............................B 22
1 andre arkivarie...........................B21
4 expeditionsvakter ......................... B 5;
dels fastställa av departementschefen i statsrådsprotokollet förordat förslag
till ordinarie avlöningsstat för länsarkivet i Östersund;
dels förklara, att de av riksdagen i dess skrivelse den 22 februari 1921
nr 55 lämnade medgivanden i anledning av den då beslutade löneregleringen
för statsdepartement med flera verk må i tillämpliga delar gälla även beträffande
ifrågavarande länsarkiv;
dels ock under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande av det
ordinarie förslagsanslaget till landsarkiven och det ordinarie reservationsanslaget
till inköp av arkivalier och tryckta arbeten för landsarkiven —
uppföra
ej mindre under rubriken »Landsarkiven m. in.» ett ordinarie förslagsanslag
av 101,800 kronor
än även under rubriken »Inköp av arkivalier och tryckta arbeten för landsarkiven
m. m.» ett ordinarie reservationsanslag av 1,800 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 6—12 i statsrådsprotokollet.
Uppehållande
av
expedition i
arkivlokalerna
vid
Östermalmsgatan.
[3.]
Landsarkiven.
Stat för
länsarkivet
i Östersund.
K-]
Arbetet med uppförande av den nybyggnad i Östersund, varest enligt
beslut av 1928 års riksdag ett länsarkiv för Jämtlands län ävensom lan t
-
4
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
mäterikontoret i samma län skola förläggas, beräknas kunna så bedrivas,
att byggnaden kan tagas i bruk under senare delen av år 1929. Med hänsyn
härtill torde arkivorganisationen i Östersund böra träda i funktion från
och med ingången av budgetåret 1929/1930 och den erforderliga personalen
alltså vara tillgänglig från och med samma tid. I avseende å denna personal
finner departementschefen, vad först angår länsarkivarien, en placering
i lönegraden B 22 vara väl motiverad, med hänsyn till den självständiga
verksamhet, som kommer att åligga länsarkivarien i hans egenskap av föreståndare
för en fristående institution.
Riksarkivet har föreslagit uppförande å ordinarie stat för länsarkivet
av en vaktmästare, varjämte ämbetsverket ifrågasatt uppförande å länsarkivets
stat av ett särskilt belopp å 300 kronor såsom ersättning för skötsel
av värmeledning. Statskontoret anser emellertid i stället, att ett belopp
av 2,500 kronor bör anvisas för anställande av lämplig person för utförande
av vaktmästargöromålen vid länsarkivet ävensom för ombesörjande av eldningen
i arkivbyggnaden, varjämte undersökning enligt statskontorets mening
bör ske, huruvida icke för länsarkiv och lantmäterikontor kan avses
en gemensam vaktmästare med skyldighet att jämväl ombesörja eldningen
i den gemensamma byggnaden. I likhet med statskontoret och efter samråd
med chefen för jordbruksdepartementet anser departementschefen frågan
om anställande av en ordinarie vaktmästare böra anstå ännu någon tid,
tills man kan vinna närmare erfarenhet om huru vaktmästararbetena vid
ifrågavarande byggnad kunna komma att ställa sig. Departementschefen
tillstyrker därför statskontorets förslag. Den ifrågasatta ersättningen av
2,500 kronor finner departementschefen skälig. I likhet med statskontoret
anser departementschefen även, att i nämnda belopp bör ingå ersättning
för ombesörjande av eldning i arkivbyggnaden. Riksarkivet har vidare beräknat
avlöning till en förste amanuens med full tjänstgöring. Med hänsyn
till länsarkivets begränsade omfattning anser statskontoret tillräckligt,
att åtminstone tills vidare till biträde åt länsarkivarien anställes en befattningshavare
med reducerad tjänstgöring, för vilken ersättningen skulle upptagas
till hälften av avlöningen till extra-ordinarie befattningshavare i lönegraden
B 18 (löneklass 20) eller med ungefär 3,000 kronor. För vikariatsersättningar
beräknar statskontoret ett belopp av 600 kronor.
Departementschefen ansluter sig till statskontorets framställning såväl i
fråga om biträdet åt länsarkivarien som rörande det för vikariatsersättningar
beräknade beloppet 600 kronor. Staten för länsarkivet i Östersund
skulle vid bifall till departemenschefens förslag få följande utseende.
Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag kronor 7,700: —
Vikariatsersättningar, förslagsanslag................ » 600: —
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare in. m.. . , » 5,500: -
Summa kronor 13,800: —
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
I enlighet härmed skulle det ordinarie förslagsanslaget till landsarkiven, i
nu gällande riksstat upptaget med 88,000 kronor, ökas med 13,800 kronor
till 101,800 kronor och dess beteckning ändras till »Landsarkiven in. in.»
Härförutom erfordras för inköp av arkivalier och tryckta arbeten 250
kronor, varmed det ordinarie reservationsanslaget till inköp av arkivalier
och tryckta arbeten för landsarkiven, nu 1,550 kronor, föreslås höjt. I samband
därmed föreslås, att benämningen å sistnämnda anslag ändras till
»Inköp av arkivalier och tryckta arbeten för landsarkiven m. m.»
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må
a) förklara, att avlöningsreglementet för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande
den civila statsförvaltningen, skall från och med den 1 juli
1929 äga tillämpning å befattningshavare vid länsarkivet i
Östersund;
b) bestämma antalet ordinarie befattningar vid landsarkiven
på följande sätt:
Befattningar Lönegrad
4 landsarkivarier........................B 26
1 länsarkivarie.........................B 22
1 andre arkivarie.......................B21
4 expeditionsvakter......................B 5;
c) fastställa följande avlöningsstat för länsarkivet i Öster
-
sund:
Avlöningar till ordinarie befattningshavare,
förslagsanslag....................kronor 7,700: —
Vikariatsersättningar, förslagsanslag..... » 600: —
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m.................... » 5,500: —
Summa kronor 13,800: —
d) förklara, att de av riksdagen i dess skrivelse den 22
februari 1921 nr 55 lämnade medgivanden i anledning av
den då beslutade löneregleringen för statsdepartement med
flera verk må i tillämpliga delar gälla även beträffande
ifrågavarande länsarkiv;
e) under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande
av det ordinarie förslagsanslaget till landsarkiven och det
ordinarie reservationsanslaget till inköp av arkivalier och
tryckta arbeten för landsarkiven — uppföra
1) under rubriken »Landsarkiven m. m.» ett ordinarie förslagsanslag
av 101,800 kronor;
6
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Uppförande
av nybyggnad
för länsarkiv
och
lantmäterikontor
i
Östersund.
[5.]
Motioner om
anslag till
uppförande i
Härnösand
av en byggnad
för landsarkiv.
2) under rubriken: »Inköp av arkivalier och tryckta arbeten
för landsarkiven m. m.» ett ordinarie reservationsanslag
av 1,800 kronor.
5:o) Kungl. Maj.t har (punkt 5) föreslagit riksdagen att av det utav 1928
års riksdag för uppförande, i huvudsaklig överensstämmelse med företedda,
av byggnadsstyrelsen uppgjorda ritningar, av en nybyggnad inrymmande
lokaler dels för ett till Östersund förlagt länsarkiv för Jämtlands län, dels
ock för lantmäterikontoret i samma län beviljade anslaget av 325,000 kronor
för budgetåret 1929/1930 såsom extra reservationsanslag anvisa återstoden
18,500 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 12—14 i statsrådsprotokollet.
Såsom närmare framgår av Kungl. Maj:ts proposition den 16 mars 1928,
nr 212, sid. 71, angående landsarkiv för Norrland m. m., hade kostnaderna
för den för länsarkiv och lantmäterikontor gemensamma byggnaden
beräknats till 325,000 kronor, i vilket belopp vardera institutionen skulle
deltaga med hälften eller 162,500 kronor. Emellertid ansågs en del av de
för länsarkivets del beräknade kostnaderna utan olägenhet kunna skjutas
över till budgetåret 1929/1930, och i överensstämmelse härmed äskades för
budgetåret 1928/1929 under åttonde huvudtiteln ett extra reservationsanslag
av endast 144,000 kronor. Återstoden av den på länsarkivet belöpande
andelen av byggnadskostnaderna eller 18,500 kronor har nu, i enlighet
med byggnadsstyrelsens hemställan, befunnits erforderlig under budgetåret
1929/1930.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må av det utav 1928 års riksdag för uppförande,
i huvudsaklig överensstämmelse med företedda, av
byggnadsstyrelsen uppgjorda ritningar, av en nybyggnad
inrymmande lokaler dels för ett till Östersund förlagt länsarkiv
för Jämtlands län, dels ock för lantmäterikontoret i
samma län beviljade anslaget av 325,000 kronor för budgetåret
1929/1930 såsom extra reservationsanslag anvisa återstoden,
18,500 kronor.
6:o) I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr I. Osterström m. fl. (I: 77) samt den andra inom andra kammaren
av herr H. Molander m. fl. (II: 112), har hemställts, att riksdagen måtte till
uppförande i Härnösand av en byggnad för landsarkiv i huvudsaklig överensstämmelse
med av byggnadsstyrelsen uppgjorda ritningar bevilja ett anslag
av 330,000 kronor och därav för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra
reservationsanslag av 200,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 7
Boträffande do av motionärerna till stöd för deras framställning andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionen I: 77.
På sätt av motionerna framgår har frågan om beviljande av medel till
förevarande ändamål av byggnadsstyrelsen i skrivelse den 1 november 1928
underställts Kungl. Maj:ts bedömande, utan att Kungl. Maj:t funnit sig
böra i ämnet göra någon framställning till 1929 års riksdag. Vid sådant
förhållande har utskottet, som visserligen behjärtar behovet av att lokaler
för ovannämnda arkiv utan större tidsutdräkt komma till stånd, men som
förutsätter, att Kungl. Maj:t, när omständigheterna sådant medgiva, icke
lärer underlåta att förelägga riksdagen förslag i ämnet, ej ansett sig böra
på grundval av enskilda motioner tillstyrka beviljande av medel till ett
byggnadsföretag av den omfattning, varom här är fråga.
Utskottet hemställer därför,
att herrar Österströms in. fl. och Molanders m. 11. ovannämnda
motioner (I: 77 och II: 112) icke må vinna riksdagens
bifall.
7:o) Kungl. Maj:t har (punkt 6) föreslagit riksdagen att, med uteslutande
ur personalstaten för kungl. biblioteket av 4 expeditionsvakter med placering
i lönegraden B 5, där uppföra 1 maskinist med placering i lönegraden
B 7 och 3 expeditionsvakter med placering i lönegraden B 5.
Utredningen återfinnes å sid. 14—16 i statsrådsprotokollet.
Såsom skäl för den föreslagna förändringen av en expeditionsvaktsbefattning
till en maskinistbefattning har åberopats det ökade arbete, som genom
de senare årens lokalutvidgningar vid biblioteket kommit att åvila den expeditionsvakt,
som hittills haft att sköta de maskinella anordningarna i
biblioteksbyggnaden, ävensom att numera större krav måste ställas på hans
fackkunskap. Kostnadsökningen skulle utgöra något över 300 kronor för
år räknat. Någon ökning av det ordinarie förslagsanslaget till kungl. biblioteket
har dock icke ansetts påkallad av den föreslagna förändringen.
Då kungl. bibliotekets personalförhållanden ännu icke varit föremål för
undersökning i samband med den pågående besparingsutredningen, har utskottet
icke ansett lämpligt, att en ändring i bibliotekets stat av det slag,
varom här är fråga, nu företages.
Utskottet hemställer därför,
att Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag icke måtte vinna
riksdagens bifall.
8:o) Kungl. Maj:t har (punkt 7) föreslagit riksdagen att
dels öka den i staten för kungl. biblioteket ingående anslagsposten:
Böcker, inköp och inbindning, nu 70,000 kronor, med 10,000 kronor till
80,000 kronor,
Utskottet»
yttrande.
Förändring
av en expeditionsvaktsbefattning
vid kungl.
biblioteket
till en maski
nistbefattning.
[6.]
Utskottets
yttrande.
Bokinköp och
bokbindning
för
kungl. biblioteket.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottets
yttrande.
dels ock för budgetåret 1929/1930 anvisa till bokinköp och bokbindning
för kungl. biblioteket ett extra reservationsanslag av 40,000 kronor samt till
täckande av kostnader för utvidgning av kungl. bibliotekets referensbibliotek
ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 16—26 i statsrådsprotokollet.
Till stöd för den föreslagna ökningen av anslagsposten till böcker, inköp
och inbindning hava åberopats den stegrade bokproduktionen samt de ökade
bokpriserna och inbindningskostnaderna, varjämte hänvisats till de i hög
grad stegrade anspråk, som från allmänhetens och de till Stockholm förlagda
vetenskapliga institutionernas sida ställas på kungl. bibliotekets samlingar.
I fråga om det extra reservationsanslaget till bokinköp och bokbindning
innebär Kungl. Maj:ts förslag, att det nu för samma ändamål utgående
extra anslaget skulle för budgetåret 1929/1930 höjas från 20,000 kronor till
40,000 kronor för att bereda biblioteket möjlighet att gälda inneliggande
obetalda räkningar å särskilt bokinköp men även bindningskostnader. Enligt
vad riksbibliotekarien upplyst, återstå från budgetåret 1927/1928 dylika
oguldna räkningar å omkring 20,000 kronor, och riksbibliotekarien har beräknat,
att skuldsumman vid utgången av budgetåret 1928/1929 skall hava
vuxit till minst 50,000 kronor. Riksbibliotekarien har därför hemställt, att
utöver det vanliga extra anslaget å 20,000 kronor ett extra anslag av 50,000
kronor måtte beviljas för täckande av berörda brist. Denna hemställan har
departementschefen ansett sig icke kunna tillmötesgå i vidare mån än som
ovan nämnts.
Utskottet har funnit tillräckliga skäl anförda för den föreslagna ökningen
av den ordinarie anslagsposten till böcker, inköp och inbindning och får
därför tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag i denna del.
Vad angår den omtalade bristen i utgiftsposten för bokinköp och bindning,
synes det utskottet anmärkningsvärt, att biblioteket på detta sätt ansett
sig kunna överskrida ramen för de av riksdagen för ändamålet beviljade
anslagsmedlen, och vill uttala sin förväntan, att berörda utgifter för framtiden
hållas inom de genom riksdagens beslut utstakade gränserna. Med
hänsyn till föreliggande omständigheter har utskottet emellertid ansett medel
böra ställas till förfogande för täckande av berörda brist i den utsträckning,
som av Kungl. Maj:t föreslagits, alltså med ett belopp av 20,000 kronor,
men finner ej lämpligt, att sistnämnda belopp sammanföres med det extra
reservationsanslaget till bokinköp och bokbindning. Enligt utskottets mening
bör det till bristens täckande avsedda beloppet uppföras såsom ett särskilt
extra anslag i riksstaten för budgetåret 1929/1930. Vid sådant förhållande
skulle det nu utgående extra reservationsanslaget å 20,000 kronor
till bokinköp och bokbindning vid kungl. biblioteket bibehållas oförändrat
för budgetåret 1929/1930.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
9
Kungl. Maj:ts förslag om ett extra reservationsanslag å 8,000 kronor till
täckande av vissa engångskostnader för utvidgning av kungl. bibliotekets
referensbibliotek har icke föranlett någon erinran från utskottets sida.
Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) öka den i staten för kungl. biblioteket ingående anslagsposten:
Böcker, inköp och inbindning, nu 70,000 kronor,
med 10,000 kronor till 80,000 kronor,
b) till bokinköp och bokbindning för kungl. biblioteket
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag
av 20,000 kronor,
c) till täckande av brist i kungl. bibliotekets medel till
bokinköp och bokbindning anvisa för budgetåret 1929/
1930 ett extra anslag av 20,000 kronor, samt
d) till täckande av kostnader för utvidgning av kungl.
bibliotekets referensbibliotek anvisa för budgetåret 1929/
1930 ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor.
Vid bifall till vad utskottet hemställt under a) här ovan kommer det ordinarie
förslagsanslaget till kungl. biblioteket, nu 248,200 kronor, att ökas
med 10,000 kronor till 258,200 kronor.
9:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8) hemställer utskottet, Ökning av
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- Arbets
getår ägt rum, till ökning av kungl. bibliotekets arbets- krafter,
krafter för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av [8-]
11,000 kronor.
10:o) Kungl. Maj:ts har (punkt 9) föreslagit riksdagen att till katalogise- Katalogiseringsarbeten
inom kungl. biblioteket, enligt av Kungl. Maj:t meddelade be- "v^kiingT
stämmelser, för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 29,000 kronor, biblioteket.
Utredningen återfinnes å sid. 28 i statsrådsprotokollet. [9 ]
Anslag till utarbetande av katalog över ofullständigt förtecknade delar av
kungl. bibliotekets äldre samlingar har utgått alltsedan 1909. Till en början
var anslaget avsett endast för den svenska tryckavdelningen men utsträcktes
år 1920 även till den utländska tryckavdelningen. År 1923 vidtogs av statsfinansiella
skäl en nedsättning av anslaget, till följd varav arbetet åter
måste begränsas till bibliotekets svenska avdelning. För budgetår 1925/
1926 utgjorde anslaget 20,800 kronor, men för budgetåret 1926/1927 höjdes
detsamma till det belopp, 29,000 kronor, varmed anslaget alltsedan dess
utgått. Anledningen till höjningen var önskemålet att åstadkomma en för
allmänheten tillgänglig kataloganordning.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag men vill utskottets
därjämte uttala önskvärdheten av att till det anslagsäskande, som kan för yttrande,
ifrågavarande ändamål komma att göras hos nästkommande riksdag, må
Gemensam
accessionskatalog
för
Sveriges
offentliga
bibliotek
samt tioårsregister
till
densamma.
[10.]
10 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
fogas en överskådlig redogörelse för omfattningen av de hittills verkställda
katalogiseringsarbetena av olika slag ävensom en sådan plan för arbetenas
fortsatta bedrivande, att det må bliva möjligt att därav bedöma, för huru
lång tid framåt och i vilken utsträckning anslag för berörda ändamål
ytterligare kan vara erforderligt.
Under åberopande härav får utskottet hemställa,
att riksdagen må till katalogiseringsarbeten inom kungl.
biblioteket, enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser,
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 29,000
kronor.
ll:o) Kungl. Maj:t har (punkt 10) föreslagit riksdagen att
dels till slutförande av redigeringen av den för Sveriges offentliga bibliotek
gemensamma accessionskatalogens 43:e årgång, omfattande år 1Ö28,
samt för påbörjande av redigeringen för accessionskatalogens 44:e årgång,
omfattande år 1929, för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag
av 5,000 kronor, att användas enligt av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter
;
dels ock till redigering av ett tioårsregister till nämnda accessionskatalogs
31:a—40:e årgångar, omfattande åren 1916—1925, bevilja ett extra reservationsanslag
av 1,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 28—29 i statsrådsprotokollet.
Anslaget till accessionskatalogen utgår jämväl för innevarande budgetår
med samma belopp, som nu äskas.
Anslaget till redigering av tioårsregistret utgår för innevarande budgetår
med 3,000 kronor. Enligt den ursprungligen uppgjorda planen hade beräknats,
att för budgetåret 1928/1929 skulle erfordrats 4,000 kronor. Anslaget
sänktes emellertid till 3,000 kronor, emedan en besparing å 800 kronor
uppstått å tidigare anvisade medel. Nu anses de återstående 1,000
kronorna behövliga, då redigeringsarbetet vore synnerligen mödosamt och
krävande och då titelavskrivningskostnaderna ställt sig större än vad som
från början beräknats.
Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och hemställer förty
att riksdagen må
a) till slutförande av redigeringen av den för Sveriges
offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogens 43:e
årgång, omfattande år 1928, samt för påbörjande av redigeringen
för accessionskatalogens 44:e årgång, omfattande
år 1929, för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag
av 5,000 kronor att användas enligt av Kungl. Maj:t meddelade
föreskrifter;
b) till redigering av ett tioårsregister till nämnda accessionskatalogs
31:a—40:e årgångar, omfattande åren 1916/
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 11
19*25, bevilja för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag
av 1,000 kronor.
12:o) Kungl. Maj:t har (punkt 11) föreslagit riksdagen att
dels böja den i den nuvarande ordinarie staten för stifts- och landsbiblioteket
i Linköping ingående anslagsposten arvode till amanuens, nu 3,060
kronor, med 240 kronor till 3,300 kronor,
dels oelc höja det i riksstaten under stifts- och landsbiblioteket i Linköping
med rubrik Avlöningar uppförda ordinarie förslagsanslaget, nu 13,060 kronor,
med 240 kronor till 13,300 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 29—31 i statsrådsprotokollet.
Den föreslagna höjningen av ifrågavarande anslagspost är avsedd till att
bereda bibliotekets amanuens, vilken åtnjuter arvode, motsvarande den till
en amanuens i 18:e lönegraden å E-ort utgående begynnelselönen, reducerad
i förhållande till den för amanuensen fastställda kortare tjänstgöringstiden,
ett ålderstillägg från och med den 1 juli 1929, beräknat till 231 kronor
43 öre.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må
a) höja den i den nuvarande ordinarie staten för stiftsoch
landsbiblioteket i Linköping ingående anslagsposten arvode
till amanuens, nu 3,060 kronor, med 240 kronor till
3,300 kronor,
b) höja det i riksstaten under stifts- och landsbiblioteket i
Linköping med rubrik Avlöningar uppförda ordinarie förslagsanslaget,
nu 13,060 kronor, med 240 kronor till 13,300 kronor.
13:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12) och under hänvisning
till utredningen i ärendet (sid. 31—33 i statsrådsprotokollet) hemställer
utskottet
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1929/1930 anvisa
a) till förstärkning av det ordinarie reservationsanslaget
till bokinköp, inbindning och vissa expenser för stifts- och
landsbiblioteket i Linköping ett extra anslag av 2,000
kronor,
b) till vissa konserveringsarbeten vid samma bibliotek ett
extra reservationsanslag av 3,000 kronor.
14:o) Kungl. Maj:t har (punkt 13) föreslagit riksdagen att såsom bidrag
till uppehållande av pedagogiska bibliotekets verksamhet för budgetåret 1929/
1930 anvisa ett extra anslag av 6,500 kronor att utgå under de villkor,
Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
Utredningen återfinnes å sid. 33—35 i statsrådsprotokollet.
Anslaget till
avlöningar
vid stifts- och
landsbiblioteket
i Linköping.
[11-1
Förstärkning
av reservationsanslaget
till bokinköp,
inbindning
och vissa
expenser
in. in. vid
stifts- och
landsbiblioteket
i Linköping.
[12.]
Pedagogiska
biblioteket
i Stockholm.
[13.]
jämte en i
ämnet väckt
motion.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottets
yttrande.
Skandinaiske
biblio
tekarien
vid S:te
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herrar I. Pauli och Oscar Olsson väckt motion (I: 80), däri
hemställts, att riksdagen måtte såsom bidrag till uppehållande av pedagogiska
bibliotekets verksamhet för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag
av 7,400 kronor att utgå under villkor, som Kungl. Maj:t kan finna
gott föreskriva.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras förslag anförda skäl
hänvisar utskottet till motionen.
Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande till pedogogiska biblioteket av anslag
till samma belopp, som utgår för innevarande budgetår. Den motionsvis
påyrkade förhöjningen står i överensstämmelse med den hemställan, som
i ämnet gjorts av styrelsen för biblioteket och som förordats av skolöverstyrelsen.
Den i statsrådsprotokollet intagna staten för biblioteket för budgetåret
1929/1930 slutar å en utgiftssumma av 9,800 kronor. Härav utgöra allenast
2,200 kronor kostnader för böcker och tidskrifter samt bokbindning; återstoden,
7,600 kronor, avser utgifter, som kunna betecknas såsom rena förvaltningskostnader.
Utskottet har icke kunnat undgå att finna dessa senare
kostnader höga i förhållande till bibliotekets omfattning. Enligt utskottets
mening borde en undersökning verkställas, om ej detta bibliotek lämpligen
kunde förenas med annat inom huvudstaden beläget större bibliotek, varigenom
bland annat den fördelen kunde vinnas, att administrationsutgifterna
för biblioteket skulle kunna nedbringas. Utskottet, som uppmärksammat,
att bibliotekets årsanslag från Stockholms stad utgör allenast 2,300 kronor,
under det att staten under de senare åren bidragit med mer än det dubbla
beloppet årligen, anser sig visserligen böra förorda fortsatt anslag till bibliotekets
verksamhet men kan under angivna förhållanden icke tillstyrka någon
ökning av det för innevarande budgetår utgående beloppet, som alltså enligt
utskottets mening bör i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag bibehållas
oförändrat för budgetåret 1929/1930.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å herrar Paulis och Oscar Olssons ovannämnda
motion (I: 80) i vad densamma skiljer sig från
Kungl. Maj:ts förslag, såsom bidrag till uppehållande av
pedagogiska bibliotekets verksamhet för budgetåret 1929/
1930 anvisa ett extra anslag av 6,500 kronor att utgå under
de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
15:o) I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 14) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, såsom bidrag till avlöning åt en skandi
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
13
navisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av S:te Geuevibvebiblioteket
i Paris för budgetåret 1929/1930 anvisa
ett extra anslag av 1,500 kronor att utgå enligt de närmare
bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.
16:o) Kungl. Maj:t har (punkt 15) föreslagit riksdagen att
dels — med uteslutande ur personalstaten för nationalmuseum av 1 förste
expeditionsvakt (tekniskt biträde vid handtecknings- och gravyravdelningen)
med placering i lönegraden B 7 — därstädes i stället uppföra 1 restaurator
med placering i lönegraden B 10,
dels ock uppföra det ordinarie förslagsanslaget till nationalmuseet med
oförändrat belopp, 154,200 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 36—38 i statsrådsprotokollet.
Departementschefens förslag om förändrande till en restauratorstjänst i
lönegraden B 10 av den av de fyra nuvarande förste expeditionsvaktstjänsterna
vid nationalmuseum, vars innehavare nu är tekniskt biträde vid
handtecknings- och gravyravdelningen, har motiverats med hänsyn till det
kvalificerade arbete, som den tilltänkte innehavaren av tjänsten i egenskap
av ledare för bokbinderi- och konserveringsverkstaden har sig anförtrott
och till hans vitsordade skicklighet.
På enahanda skäl, som av utskottet under punkten 7:o här ovan anförts
beträffande en ifrågasatt ändring i kungl. bibliotekets stat, har utskottet
funnit sig icke kunna tillstyrka det av Kungl. Maj:t nu framlagda förslaget.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) avslå Kungl. Maj:ts förslag om förändring av en förste
expeditions vaktstjänst vid nationalmuseet till en restauratorstjänst,
b) i riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppföra det ordinarie
förslaganslaget till nationalmuseet med oförändrat belopp,
154,200 kronor.
17:o) Kungl. Maj:t har (punkt 16) föreslagit riksdagen, att till förstärkning
av arbetskrafterna vid nationalmuseet för budgetåret 1929/1930 anvisa
ett extra anslag av 14,800 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 39—44 i statsrådsprotokollet.
Ifrågavarande anslag utgår för innevarande budgetår med ett belopp av
12,800 kronor.
Det har visat sig nödvändigt att dela på den arbetsbörda, som faller på
föreståndaren för avdelningen för måleri och skulptur, och lägga handhavandet
av frågor rörande nutidskonst på den av intendenterna, som därtill an
-
Geneviévebiblioteket
i
Paris.
[14.]
Ordinarie förslagsanslaget
till nationalmuseet.
Inrättande
av
en restauratorstjänst
vid nationalmuseet.
[15.]
Utskottets
yttrande.
Förstärkning
av arbetskrafterna
vid nationalmuseet.
[16.]
14
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Xationalmuseets
depositionsavdelnings
konstbildande
verksamhet
[17.
]
jämte en i
ämnet väckt
motion.
setts hava de bästa förutsättningarna. Denne intendent, som sålunda har
sig anförtrott värvet att svara för museets ställning till den moderna konsten,
kan enligt departementschefens mening numera icke rimligen samtidigt
leda och förestå den avdelning, för vilken han ursprungligen varit
avsedd och för vilken han formellt har att bära ansvaret, nämligen den
omfattande och av ständiga forskningsbesök frekventerade handteckningsoch
gravyravdelningen. Han har på grund härav befunnits vara i behov
av en mera effektiv hjälp än den, som kan lämnas endast av en tjänsteman
i amanuens’ ställning. Den tjänsteman, som sålunda kräves såsom biträde
åt intendenten, skulle hava att svara för den synnerligen omfattande samlingen
av äldre grafik och handteckningar, just den avdelning, som oupphörligt
är föremål för studier av konstforskare, arkitekter m. fl. Departementschefen
föreslår nu, att det extra anslaget å 12,800 kronor ökas med
2.000 kronor till 14,800 kronor, samt att Kungl. Maj:t skulle äga bestämma,
att nämnda 2,000 kronor skulle utgå såsom lönetillägg åt den amanuens
vid museets handtecknings- och gravyrsamling, som förordnades att förestå
denna avdelnings samlingar av äldre handteckningar och gravyrer.
Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
därför,
att riksdagen må till förstärkning av arbetskrafterna vid
nationalmuseet för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra
anslag av 14,800 kronor.
18:o) Kungl. Maj:t har (punkt 17) föreslagit riksdagen att till täckande
av utgifter för nationalmuseets depositionsavdelnings konstbildande verksamhet
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 7,000
kronor att utgå enligt de närmare grunder, Kungl. Maj:t kan finna skäl
föreskriva.
Utredningen återfinnes å sid. 44—48 i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr V. Rydén väckt motion (I: 131), vari hemställts, att riksdagen
måtte för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1929/1930 anvisa
ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.
Beträffande de av motionären till stöd för hans förslag anförda skäl hänvisar
utskottet till motionen.
För nu löpande budgetår utgår för ifrågavarande ändamål ett anslag av
5.000 kronor. Nationalmuseichefen har nu för fullföljande och utvidgande
av verksamheten hemställt om ett till 15,450 kronor förhöjt anslag. Departementschefen
har funnit verksamheten väl förtjänt av bistånd från det allmännas
sida men har icke ansett sig kunna förorda en så väsentlig ökning
av anslagsbeloppet, som av museichefen ifrågasatts. I betraktande av den
betydelse, som verksamheten äger för spridande av en ökad och fördjupad
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 15
konstbildning i landet, har dock departementschefen funnit sig kunna tillstyrka
en höjning av anslagsbeloppet med 2,000 kronor.
Med hänsyn till denna verksamhets stora betydelse såsom ett led i de
allmänna bildningssträvandena i vårt land och det från alla håll vitsordade
förtjänstfulla sätt, varpå ifrågavarande avdelning inom museet arbetar på
att främja nu förevarande syfte, anser utskottet önskvärt, att avdelningen
sättes i tillfälle att fullfölja och ytterligare utvidga berörda verksamhet.
Särskilt vill utskottet betona angelägenheten av att de vandrande konstutställningarna,
vilka vunnit stor uppskattning på de platser, där de hittills
kunnat anordnas, måtte i ökad omfattning komma till stånd. Då av utredningen
i ärendet synes framgå, att för angivna ändamål en höjning av anslaget
med endast 2,000 kronor, såsom av Kungl. Maj:t föreslagits, icke
skulle vara tillfyllest, har utskottet ansett sig böra förorda motionärens hemställan,
som synes utskottet innebära en lämplig avvägning av det belopp,
som för verksamheten bör ställas till förfogande för nästkommande budgetår.
Utskottet förutsätter härvid, att för vandringsutställningar användes ett
belopp, ej understigande 4,000 kronor.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och med bifall till herr Rydéns ovanberörda motion (I: 131),
till täckande av utgifter för nationalmuseets depositionsavdelnings
konstbildande verksamhet för budgetåret 1929/1930
anvisa ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor att utgå
enligt de närmare grunder, Kungl. Maj:t kan finna skäl
föreskriva.
19:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 18) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till försäkring och transport av konstföremål,
som äro eller varda deponerade hos nationalmuseum, för
budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av
2,500 kronor.
20:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19) hemställer utskottet
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, såsom extra reservationsanslag för budgetåret
1929/1930 anvisa
dels till konservering av handtecknings- och gravyrsamlingar
inom nationalmuseum ett belopp av 5,000 kronor,
dels oclc till anskaffande av portföljer för vissa äldre samlingar
av handteckningar och gravyrer samt till ombyggnad
av äldre skåp och anskaffande av nya sådana för dessa
samlingar ett belopp av likaledes 5,000 kronor.
Utskottets
yttrande.
Försäkring
och transport
av konstföremål.
[18.]
Konservering
av
handtecknings-
och
gravyrsamlingarna
m. in.
[19.]
16
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Konservering
av vissa
statens tavelsamlingar.
[20.]
Ny värmeledning
och införande
av
elektrisk belysning
i nationalmuseibyggnaden
m. in.
[21-]
Anslag till
vissa ändringsarbeten
i nationalmuseibvggnaden.
22
21:o) Kungl. Maj:t har (punkt 20) föreslagit riksdagen att till konserveringsarbeten
för statens tavelsamlingar å Drottningholms slott för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 12,000 kronor att utgå
efter de grunder, Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma.
Utredningen återfinnes å sid. 50—52 i statsrådsprotokollet.
Konserveringsarbetet å statens tavelsamlingar påbörjades år 1923. Arbetet
avsåg till en början endast tavelsamlingen å Gripsholms slott, men har
efter hand utvidgats till att omfatta jämväl tavelsamlingarna å Drottningholms
och Ulriksdals slott. Vid Drottningholms slott påbörjades arbetet år
1926. Det nu begärda anslagsbeloppet, som avser restaurering av serien av
Lembkes bataljmålningar på Drottningholm, vilka blivit svårt skadade av
tiden, är lika med det anslag, som för innevarande budgetår utgår och som
avsetts för konserveringsarbeten å tavelsamlingarna å Gripsholms, Drottningholms
och Ulriksdals slott.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må till konserveringsarbeten för statens
tavelsamlingar å Drottningholms slott för budgetåret 1929/
1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 12,000 kronor,
att utgå efter de grunder, Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma.
22:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 21) föreslagit riksdagen i fråga
om ny värmeledning och införande av elektrisk belysning i nationalmuseibyggnaden
m. m. har riksdagen redan fattat beslut; varom utskottet
skolat här
erinra.
23:o) Kungl. Maj:t har (punkt 22) föreslagit riksdagen, att till ändringsarbeten
i nationalmuseibyggnaden i huvudsaklig överensstämmelse med i
ärendet företedda ritningar och kostnadsförslag för budgetåret 1929/1930
anvisa ett extra reservationsanslag av 13,700 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 54—55 i statsrådsprotokollet.
Det begärda anslaget är avsett till avhjälpande av vissa olägenheter, som
vidlåda lokalerna inom nationalmuseibyggnaden, särskilt avdelningen för
handteckningar och gravyrer och avdelningen för konsthantverk. De till
tjänstelokaler använda rummen betecknas av departementschefen såsom hälsovådliga;
de rum, som äro anvisade åt tjänstemännen vid gravyravdelningen,
uppgivas vara ytterligt mörka, trånga och fuktiga och såsom sådana menliga
för de därstädes tjänstgörandes hälsa.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
17
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj.ts förslag, hemställer,
att riksdagen må till ändringsarbeten i nationalmuseibyggnaden
i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet
företedda ritningar och kostnadsförslag för budgetåret 1929/
1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 13,700 kronor.
24:o) Kungl. Maj:t har (punkt 23) föreslagit riksdagen att såsom bidrag
till bestridande av kostnaderna för tryckning av kataloger och vägledningar
över nationalmuseets samlingar för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra
reservationsanslag av 4,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 5ö—60 i statsrådsprotokollet.
För ifrågavarande ändamål har anslag hittills icke beviljats av riksdagen.
Stadgarna för museet föreskriva utgivandet av såväl kortfattade förteckningar
över de särskilda samlingarna som utförligare beskrivande kataloger
och vägledningar, i den mån ske kan även på främmande språk, men det
har varit avsett, att denna museets verksamhet i ekonomiskt hänseende
skulle bära sig själv genom de medel, som erhållas genom försäljning av
kataloger, reproduktioner m. m. Det har emellertid visat sig, att detta icke
varit möjligt, i det att inflytande katalogmedel till stor del måst användas
för bestridande av kostnaderna för kataloger över tillfälliga utställningar.
Museichefen har nu för ändamalet begärt ett belopp av 12,000 kronor såsom
ett extra engångsanslag att användas såsom förlagskapital för ifrågavarande
verksamhet. Departementschefen har av statsfinansiella skäl icke
ansett sig kunna tillstyrka högre belopp än 4,000 kronor för nästkommande
budgetår.
Utskottet, som uppmärksammat, att museet häftar i skuld för redan utgivna
kataloger med ett belopp av 5,600 kronor, samt att ytterligare omfattande
och kostbara katalogarbeten planerats, anser visserligen, att ifrågavarande
sida av museets verksamhet är av betydelse, men kan dock icke
underlåta att framhålla angelägenheten av att verksamheten hålles inom
sådana gränser, att kostnaderna för densamma såsom regel kunna gäldas av
influtna medel vid försäljning av katalogverk m. m., så att icke krav på
särskilda statsanslag för ändamålet skola behöva framkomma. Under nu
föreliggande förhållanden har utskottet emellertid icke velat motsätta sig
Kungl. Maj:ts förslag utan hemställer,
att riksdagen må till bestridande av kostnaderna för tryckning
av kataloger och vägledningar över nationalmuseets
samlingar för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag
av 4,000 kronor.
25:o) Kungl. Maj:t har (punkt 24) föreslagit riksdagen att
dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare i livrustkammaren på
följande sätt:
Bihang Ull riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 8 häft. (Nr 8.)
Tryckning av
kataloger och
vägledningar
över nationalmuseets
samlingar.
[23.]
Utskottets
yttrande.
Livrustkammaren.
Avlöningar
m. m.
[24.]
2
18
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Befattning. Lönegrad.
1 föreståndare...........................B 27
1 tekniskt biträde (livrustmästare).............B 10
3 expeditionsvakter........................ B 5
dels medgiva, att vad riksdagen 1926 beslutat beträffande tillämpning av
avlöningsreglementet för chefen för livrustkammaren skall i tillämpliga delar
även hava avseende å övriga ordinarie befattningshavare vid livrustkammaren,
dels godkänna följande stat för livrustkammaren att tillämpas från och
med budgetåret 1929/1930:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag
..................... kronor 24,000:—
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag. ....... » 13,800: —
Summa kronor 37,800: —
dels ock under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande av därstädes
under rubrik Livrustkammaren, avlöningar uppfört ordinarie förslagsanslag
å 11,000 kronor — under rubrik Livrustkammaren, avlöningar m. m.
uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 37,800 kronor,
Utredningen återfinnes å sid. 60—67 i statsrådsprotokollet.
I proposition till 1926 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t, att avlöningsreglementet
för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk,
tillhörande den civila statsförvaltningen, skulle från och med den 1 juli 1926
förklaras äga tillämpning å föreståndaren för livrustkammaren. Föreståndaren
hade hemställt, att kostnaden för den direkta vården av livrustkammarens
samlingar skulle upptagas på ordinarie stat. Statskontoret, som
yttrat sig i ärendet, hade emellertid avstyrkt detta förslag under framhållande,
att en samling av så relativt liten omfattning som livrustkammaren
knappast kunde komma att fortvara såsom fristående institution, utan
att det finge anses sannolikt, att densamma komme att förr eller senare,
när förhållandena så medgåve, sammanföras med någon annan liknande
samling, exempelvis med samlingarna i statens historiska museum. Med hänsyn
till ovissheten beträffande det framtida ordnandet av denna fråga borde
anslagen icke uppföras å ordinarie stat.
Departementschefen ansåg en reglering och ett ordnande av avlöningsoch
anslagsförhållandena vid livrustkammaren i hög grad önskliga, men
hade icke kunnat undgå att taga intryck av den utav statskontoret i frågan
hävdade uppfattningen. Han framhöll, att spörsmålet om livrustkammarens
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
1‘J
ställning i en blivande museiorganisation vore eu fråga av rätt komplicerad
beskaffenhet, och det syntes honom icke lämpligt att försvåra densammas
lösning genom fastknytande av de härför utgående anslagen till ordinarie
stat. I en punkt ansåg dock departementschefen icke ett föregripande av detta
spörsmål kunna tänkas, nämligen i avseende å föreståndarens ställning, och
han föreslog därför, att dennes befattning skulle uppföras å ordinarie stat
men övriga avlöningar och anslag tills vidare utgå å extra stat.
Kungl. Maj ds i enlighet härmed framlagda förslag bifölls av riksdagen,
som under rubrik Livrustkammaren till avlöningar uppförde ett ordinarie
förslagsanslag av 11,000 kronor, varjämte för budgetåret 1926/1927 anvisades
till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare vid livrustkammaren
ett extra anslag av 23,900 kronor att utgå efter av Kungl. Maj:t angivna
grunder. Riksdagen anförde därvid bland annat, att riksdagen delade den
av departementschefen hävdade uppfattningen i fråga om uppförande av
institutionens anslag å ordinarie stat. Jämväl under de härefter följande
budgetåren hava livrustkammarens avlöningsförhållanden varit ordnade på
enahanda sätt. I riksstaten för budgetåret 1928/1929 är sålunda det ordinarie
förslagsanslaget till livrustkammaren: avlöningar uppfört med oförändrat
belopp, 11,000 kronor, varjämte riksdagen för sagda budgetår anvisat
till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare vid livrustkammaren
ett extra anslag av 24,430 kronor att utgå efter av Kungl. Maj:t angivna
grunder.
Sistnämnda anslag skall enligt Kungl. Maj ds föreskrift användas till
följande ändamål.
Avlöning till ett tekniskt biträde (livrustmästare)........kronor 3,486: —
» » » kvinnligt tekniskt biträde (åldfru)...... » 3,000: —
» »4 vaktmästare....................... » 9,924: —
» » en amanuens........................ » 6,048: —
Ersättning till extra vakter och tillfällig arbetshjälp..... » 1,200: —
Till avlöningsförhöjningar........................ » 772: —
Kungl. Maj ds nu föreliggande förslag innebär, att samtliga avlöningsmedel
till livrustkammaren skulle upptagas såsom ordinarie anslag. Vidare
skulle å ordinarie stat uppföras de befattningshavare, vilka — oavsett om
livrustkammaren sammanföres med annan statsinstitution eller ej — anses
erforderliga för samlingarnas behöriga vidmakthållande. Dessa befattningshavare
anses vara —■ utom föreståndaren — livrustmästaren och tre av expeditionsvakterna,
vilka befattningar föreslås hänförda till lönegraden B 10 respektive
B 5. I förslagsanslaget till avlöningar till ordinarie tjänstemän å
24,000 kronor ingår en post av 1,128 kronor för vikariatsersättningar, begravningshjälp
m. m. Förslagsanslaget å 13,800 kronor till avlöningar till
icke-ordinarie befattningshavare m. m. är beräknat på följande sätt:
20
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Grundavlöningar till extra ordinarie tjänstemän, högst. . . kronor 11,000: —
Avlöningsförhöjningar till extra ordinarie tjänstemän m.m.,
förslagsvis . . . .............................. » 1,600: —
Extra befattningshavare, tillfällig personal, renskrivning,
övertidsersättning m. m., högst.................. » 1,200: —
Summa kronor 13,800: —
Utskottets Utskottet kan för sin del icke finna, att, sedan vid 1926 års riksdag frå\
ttrande. gan om uppförande av livrustkammarens anslag å ordinarie stat var föremål
för prövning, någon omständighet inträffat, som kan giva säkrare hållpunkter
för bedömande av livrustkammarens definitiva ställning i museiorganisationen
och sålunda föranleda riksdagen att frångå sin då intagna
ståndpunkt. Då ett godkännande av Kungl. Maj:ts föreliggande förslag
otvivelaktigt skulle i viss mån kunna binda riksdagen vid dess slutliga ställningstagande
till sistberörda spörsmål, anser sig utskottet icke kunna tillstyrka
förslaget. Vid sådant förhållande förordar utskottet, att de till livrustkammaren
nu utgående avlöningsanslagen bibehållas oförändrade för
nästkommande budgetår, och får alltså hemställa,
att riksdagen må, med avslag å Kungl. Majts förslag,
a) uppföra det i riksstaten under rubriken: Livrustkammaren,
avlöningar upptagna ordinarie förslagsanslaget med
oförändrad beteckning och oförändrat belopp, 11,000 kronor,
b) till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare vid
livrustkammaren anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra
anslag av 24,430 kronor.
26:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25) och under hänvisning
till utredningen i ärendet (sid. 67—69 i statsrådsprotokollet) hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till underhåll och vård av livrustkammarens
samlingar anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag
av 24,000 kronor att utgå efter grunder, som
Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.
27:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 26) föreslagit riksdagen angående
ökade lokaler för livrustkammaren kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för
riksdagen
anmäla.
28:o) Kungl. Maj:t har (punkt 27) föreslagit riksdagen höja den i den nuvarande
ordinarie staten för naturhistoriska riksmuseet ingående anslags
-
Underhåll
och vård av
livrustkammarens
samlingar
m. m.
[25.]
Ökade lokaler
för livrustkammaren.
[26.]
Anslaget till
avlöningar
m. m. vid
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
21
posten: Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, nu 12,600 kronor,
med 200 kronor till 12,800 kronor,
samt förty öka det i riksstaten under naturhistoriska riksmuseet med
rubrik: Avlöningar m. m. uppförda ordinarie förslagsanslaget, nu 229,450
kronor, med 200 kronor till 229,650 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 69—72 i statsrådsprotokollet.
Anslagsökningen betingas därav att det ansetts skäligt att bereda museets
nattvakt extra ordinarie anställning med därav följande rätt till ålderstillägg.
Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Maj.ts förslag och hemställer
därför,
att riksdagen må höja den i den nuvarande ordinarie
staten för naturhistoriska riksmuseet ingående anslagsposten:
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, nu 12,600
kronor, med 200 kronor till 12,800 kronor samt förty öka
det i riksstaten under naturhistoriska riksmuseet med rubrik:
Avlöningar m. m. uppförda ordinarie förslagsanslaget, nu
229,450 kronor, med 200 kronor till 229,650 kronor.
29:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28) hemställer utskottet
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till arbetsbiträde vid naturhistoriska riksmuseets
paleozoologiska avdelning för budgetåret 1929/1930
anvisa ett extra anslag av 2,400 kronor.
30:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till arbetsbiträde vid naturhistoriska riksmuseets
etnografiska avdelning för budgetåret 1929/1930 anvisa
ett extra anslag av 2,400 kronor.
31:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till vetenskapligt biträde för bearbetning av
vissa samlingar å naturhistoriska riksmuseets evertebratavdelning
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag
av 4,000 kronor.
32:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till särskilt arvode åt en vaktmästare vid
naturhistoriska riksmuseet, tillika trädgårdsskötare, för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra anslag av 300 kronor.
naturhistoriska
riks
museet
[27.]
Arbetsbiträde
vid
riksmuseets
paleozoologiska
avdelning.
[28.]
Arbetsbiträde
vid
riksmuseets
etnografiska
avdelning.
[29.]
Vetenskapligt
biträde
för bearbetning
av vissa
samlingar
å riksmuseets
evertebratavdelning.
[30.]
Särskilt
arvode åt en
vaktmästare
vid riksmuseet,
tillika trädgårdsskötare.
[31.]
22
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Instrument
och museiskåp
för
paleozoologiska
avdelningen.
[32.]
Förvärv
och kemisk
analys av
mineral från
Långbans
gruva i
Värmland.
[33.]
Ordnande
och preparering
av
vissa samlingar
inom
riksmuseets
botaniska
avdelning
m. m.
[34.]
Arbetsbiträde
vid
naturhistoriska
riksmuseets
botaniska
avdelning.
[35.]
Anskaffande
av nya skåp
m. in. för
riksmuseets
entomologiska
avdelning.
[36.]
33:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 32) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till inköp för naturhistoriska riksmuseets
paleozoologiska avdelning av instrument och museiskåp anvisa
för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag
av 5,000 kronor.
34:o) Sedan 1927 års riksdag till förvärv och kemisk analys av mineral
från Långbans gruva i Värmland beviljat ett belopp av 6,000 kronor och
därav för vart och ett av budgetåren 1927/1929 anvisat såsom extra reservationsanslag
2,000 kronor, har nu Kungl. Maj:t (punkt 33) föreslagit riksdagen
att av nämnda belopp å 6,000 kronor för budgetåret 1929/1930 såsom extra
reservationsanslag anvisa 2,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må av det utav 1927 års riksdag till förvärv
och kemisk analys av mineral från Långbans gruva i Värmland
beviljade beloppet av 6,000 kronor för budgetåret 1929/
1930 såsom extra reservationsanslag anvisa 2,000 kronor.
35:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 34) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1929/1930 anvisa
a) till ordnande och preparering av vissa samlingar inom
naturhistoriska riksmuseets botaniska avdelning ett extra
anslag av 4,000 kronor,
b) till anskaffande av nya herbarieskåp för samma avdelning
ett extra reservationsanslag av 3,000 kronor.
36:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till arbetsbiträde m. m. vid naturhistoriska
riksmuseets botaniska avdelning för budgetåret 1929/1930
anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor att utgå enligt de
närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t kan finna skäl meddela.
37:o) Sedan 1928 års riksdag till anskaffande av nya skåp m. m. för
naturhistoriska riksmuseets entomologiska avdelning beviljat ett belopp av
20,000 kronor samt därav anvisat för budgetåret 1928/1929 såsom extra
reservationsanslag 5,000 kronor, har nu Kungl. Maj:t (punkt 3ö) föreslagit
riksdagen att av omförmälda belopp, 20,000 kronor, för budgetåret 1929/1930
anvisa såsom extra reservationsanslag 5,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
23
Utskottet hemställer,
att riksdagen må av det till anskaffande av nya skåp m. m.
för naturhistoriska riksmuseets entomologiska avdelning av
1928 års riksdag beviljade beloppet av 20,000 kronor för
budgetåret 1929/1930 anvisa såsom extra reservationsanslag
5,000 kronor.
38:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till uppvärmning m. m. av vissa av etnografiska
avdelningen disponerade provisoriska lokaler för
budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av
3,810 kronor.
39:o) Kungl. Maj:t har (punkt 38) föreslagit riksdagen att till naturhistoriska
riksmuseets paleozoologiska och paleobotaniska avdelningar för slipning
av fossila växter och djur för anatomiska undersökningar för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra anslag av 4,500 kronor att utgå med den fördelning,
som av Kungl. Maj:t bestämmes.
Utredningen återfinnes å sid. 83—85 i statsrådsprotokollet.
Sedan flera år tillbaka pågå inom båda dessa avdelningar undersökningar
av ifrågavarande material, och arbetet härmed har delvis vunnit understöd
genom anslag ur vetenskapsakademiens Hierta-Retziusfond. Möjligheten
att erhålla ytterligare understöd från denna står emellertid nu icke till
buds. För att kunna fortsätta och avsluta ifrågavarande arbeten erfordras för
det kommande budgetåret 4,500 kronor, så fördelade, att på paleozoologiska
avdelningen skulle komma 2,500 kronor och på paleobotaniska avdelningen
2,000 kronor.
Utskottet anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag men förutsätter
därvid, att ytterligare anspråk på bidrag av statsmedel för nämnda ändamål
icke skola behöva framkomma. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska
och paleobotaniska avdelningar för slipning av
fossila växter och djur för anatomiska undersökningar för
budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 4,500 kronor
att utgå med den fördelning, som av Kungl. Maj:t bestämmes.
40:o) Kungl. Maj:t har (punkt 39) föreslagit riksdagen att till ritnings- och
retuscheringsarbeten för naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning
för budgetåret 1929/130 anvisa ett extra anslag av 1,500 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 86 i statsrådsprotokollet.
Uppvärmning
in. in.
av vissa
lokaler för
etnografiska
avdelningen.
[37.]
Slipning av
fossila växter
och djur för
anatomiska
undersökningar
vid
paleobotaniska
och
paleozoologiska
avdelningarna.
[38.]
Utskottets
yttrande.
Ritnings- och
retuscheringsarbeten
för paleozoologiska
avdelningen.
[39.]
24
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Bidrag till
inlösen av
ett av Lars
Romell sammanbragt
svampherbarium.
[40.]
Förstärkande
av anslaget
till ordnande,
vård och
förökande
av samlingarna
m. m.
[41.]
Paleozoologiska avdelningens ordinarie årsanslag för ritning utgör för
närvarande 1,000 kronor. För detta anslag skola icke endast ritningar bekostas
utan också fotografi plåtar och övrig fotografiskt förbrukningsmaterial
inköpas. På grund av starkt ökad vetenskaplig verksamhet å avdelningen
har emellertid detta anslag numera befunnits icke vara tillfyllest.
Utskottet har funnit behovet av det begärda extra anslaget styrkt och
hemställer därför,
att riksdagen må till ritnings- och retuscheringsarbeten
för naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 1,500
kronor.
41 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 40) föreslagit riksdagen att såsom bidrag
till inlösen för naturhistoriska riksmuseets botaniska avdelning av de av
filosofie kandidaten Lars Romell efterlämnade mykologiska samlingarna för
budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 5,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 87—88 i statsrådsprotokollet.
Departementschefen har anfört, att ifrågavarande samling otvivelaktigt
vore av synnerligen betydande värde för den fortsatta forskningen på området.
Därest ej de behövliga medlen för samlingens inlösen för riksmuseets
räkning kunde uppdrivas, vore det enligt departementschefens mening sannolikt
att densamma komme att hamna utomlands.
Utskottet anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må såsom bidrag till inlösen för naturhistoriska
riksmuseets botaniska avdelning av de av filosofie
kandidaten Lars Romell efterlämnade mykologiska samlingarna
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av
5,000 kronor.
42:o) Kungl. Maj:t har (punkt 41) föreslagit riksdagen att till förstärkande
av den i det ordinarie reservationsanslaget till samlingar m. m. vid naturhistoriska
riksmuseet ingående anslagsposten till ordnande, vård och förökande
av samlingarna samt till instrument, materiell och inventarier, skrivmaterialier
in. m. för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 10,000
kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 88—92 i statsrådsprotokollet.
Under rubrik Naturhistoriska riksmuseet är i riksstaten upptaget ett ordinarie
reservationsanslag till samlingar m. m. å 93,695 kronor. Jämlikt Kungl.
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 25
Maj:ts beslut den 28 maj 1926 skall av nämnda anslag, jämte annat, såsom
ett särskilt reservationsanslag utgå ett belopp av 31,570 kronor till ordnande,
vård och förökande av samlingarna samt till instrument, material och inventarier,
skrivmaterialier m. m. Sistnämnda anslagspost utgick redan 1877
med 21,950 kronor. Under perioden 1877—0915 ökades den blott med 800
kronor till 22,750 kronor. Av 1915 års riksdag höjdes anslagsposten till
29,800 kronor. Sedan dess har höjning förekommit två gånger, den ena
år 1925 med 500 kronor och den andra år 1926 med 1,270 kronor. Av
dessa bägge senare förhöjningar avsåg den förra den paleobotaniska avdelningen.
Den senare var endast av formell innebörd, i det att vissa utgifter
för dyrtidstillägg överflyttades till ifrågavarande anslagspost. Departementschefen
framhåller, att anslagsposten under de senaste 50 åren blivit höjd
med endast relativt ringa belopp, och betonar svårigheterna att med de till
buds stående medlen tillgodose den så att säga normala driften vid museets
olika avdelningar, särskilt om man tar hänsyn till den storartade utvecklingen
på hithörande vetenskapsområden.
Utskottet har funnit behovet av det föreslagna förstärkningsanslaget styrkt
och hemställer därför,
att riksdagen må till förstärkande av den i det ordinarie
reservationsanslaget till samlingar m. m. vid naturhistoriska
riksmuseet ingående anslagsposten till ordnande, vård och
förökande av samlingarna samt till instrument, materiell och
inventarier, skrivmaterialier m. m. för budgetåret 1929/1930
anvisa ett extra anslag av 10,000 kronor.
43:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 42) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till förstärkande av såväl den i naturhistoriska
riksmuseets reservationsanslag till samlingar m. m.
ingående anslagsposten till expenser för avdelningarna vid
Frescati som den i samma reservationsanslag ingående anslagsposten
till expenser samt till vård, underhåll och förkovran
av etnografiska avdelningen för budgetåret 1929/1930
anvisa ett extra anslag av 19,000 kronor att utgå med den
fördelning, som av Kungl. Maj:t bestämmes.
44:o) Kungl. Maj:t har (punkt 43) föreslagit riksdagen att till nordiska
museet för budgetåret 1929/1930 anvisa
dels ett extra anslag av 167,300 kronor att under villkor att en ledamot
i museets nämnd är av Kungl. Maj:t förordnad ävensom på de övriga villkor,
Kungl. Maj:t må föreskriva, utgå till avlönande av befattningshavare vid
museet i huvudsaklig enlighet med vad departementschefen i statsrådsprotokollet
anfört;
Ökade medel
till expenser
m. m. för naturhistoriska
riksmuseet.
[42.]
Lönereglering
för
befattningshavare
vid
nordiska
museet m. m.
[43.]
26
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
dels oclc för beredande under tiden 1 juli 1929—30 juni 1930 av dyrtidstillägg
åt den i en i statsrådsprotokollet (sid. 124) intagen tablå angivna
personal vid nordiska museet ett extra förslagsanslag av 33,000 kronor
att utgå under iakttagande i tillämpliga delar av de grunder, som kunna
varda bestämda beträffande dyrtidstillägg under motsvarande tid åt befattningshavare
i statens nyreglerade verk och enligt de närmare bestämmelser,
som må av Kungl. Maj:t meddelas.
Utredningen återfinnes å sid. 94—125 i statsrådsprotokollet.
För nu löpande budgetår äro för nordiska museets räkning beviljade följande
anslag nämligen dels till nordiska museet ett extra anslag av 115,450
kronor, dels till tillfällig löneförbättring åt viss nordiska museets personal
ett extra anslag av 14,975 kronor, dels till tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare
in. fl. vid nordiska museet ett extra anslag av 3,600 kronor, dels
ock för beredande av dyrtidstillägg åt viss nordiska museets personal ett
extra anslag av 44,000 kronor eller således tillhopa ett belopp av 178,025
kronor.
I jämförelse härmed innebär Kungl. Maj:ts förslag en ökning av statsanslagen
till museet med 22,275 kronor. Berörda förslag åsyftar genomförandet
av eu lönereglering för museets personal. Denna fråga har tidigare
varit föremål för riksdagens prövning. Vid 1927 års rit sdag framlade
nämligen Kungl. Maj:t i nämnda syfte förslag om beviljande till nordiska
museet av ett extra anslag å 150,000 kronor, varjämte föreslogs anvisande
av ett extra förslagsanslag å 36,000 kronor till dyrtidstillägg åt museets
personal. Detta Kungl. Maj:ts förslag grundade sig på en av statskontoret
verkställd längre utredning rörande museets anslagsförhållanden, med stöd
av vilken statskontoret ifrågasatt, att statsbidrag måtte beviljas museet med
omkring 75 procent av slutsumman i ett av museet framlagt statförslag.
Departementschefen anslöt sig i stort sett till de av statskontoret verkställda
beräkningarna, varvid han emellertid framhöll, att man genom beslut i den
av statskontoret antydda riktningen ej finge anses hava bundit sig för att
statsbidrag under alla omständigheter borde utgå med 75 procent av avlöningarna.
Riksdagen ställde sig emellertid avvisande till Kungl. Maj:ts förslag. Anledningarna
härtill voro flera. Dels hade statskontoret utgått från att i
anslaget till museet å 115,450 kronor dyrtidstillägg inginge med 21,090
kronor, under det att, enligt vad museets nämnd meddelat, så icke vore
förhållandet, i det att hela anslaget fullt toges i anspråk för bestridande av
de ordinarie avlöningarna till museets personal. Vidare fann riksdagen det
i statförslaget upptagna antalet befattningshavare synnerligen rikligt tillmätt
i förhållande till den personal, som vore anställd vid motsvarande statsmuseer.
I anslutning härtill anförde riksdagen följande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Ti
I den mån statsmakterna binda sig för ett mera fast ekonomiskt understödjande
av museets verksamhet, främst i form av avlöningar till museets
tjänstemän, bör det framstå såsom ett berättigat krav från statens sida, att
museinämnden icke utan Kungl. Maj.ts och riksdagens hörande vidtager
sådana regleringar av löner eller sådana nyinrättanden av tjänster, vilka
kunna inverka på det utgående statsbidragets storlek.
Då vid nu anförda förhållanden enligt riksdagens mening en ytterligare
utredning synes påkallad, vilken bör hava till syfte att mera fullständigt
klarlägga den ställning i ekonomiskt hänseende museet bör i förhållande
till staten intaga, har riksdagen funnit sig icke nu böra bifalla det av Kungl.
Maj:t framlagda förslaget, utan torde under ännu ett år de hittillsvarande
anslagen till museet böra utgå med samma belopp som under innevarande
budgetår.
Det nu föreliggande förslaget har föregåtts av ingående ekonomiska utredningar
av nordiska museets nämnd, statskontoret och 1926 års besparingssakkunniga.
’ Enligt det av nämnden nu framlagda statsförslaget (sid. 105 i
statsrådsprotokollet) skulle i statsanslag till avlöningar erfordras 206,994
kronor, vartill skulle komma dyrtidstillägg beräknat såsom för nyreglerade
verk med 28,500 kronor eller tillhopa i runt tal 235,500 kronor. Statskontoret
har, under hänvisning till vad departementschefen uttalat i det till
1927 års riksdag framlagda förslaget, tillstyrkt beviljande av en klumpsumma
av 150,000 kronor, varjämte statskontoret beräknat det för dyrtidstillägg
erforderliga beloppet till 33,000 kronor. Enligt statskontoret mening
borde dessa båda belopp sammanföras i ett anslag å 183,000 kronor. Besparingssakkunniga
hava bland annat anfört följande. Nordiska museet utgjorde
en självständigt arbetande stiftelse, vars stadgar icke vore av
Kungl. Maj:t fastställda. I stiftelsens styrelse inginge en av Kungl. Maj:t
utsedd ledamot men i övrigt toge statliga organ i regel icke någon del i
museets förvaltning. Några bestämda regler för utmätande av det sedan
gammalt till museet utgående huvudanslaget torde icke kunna sägas hava
utbildat sig, utan anslagsbeloppet hade beräknats efter vad som med hänsyn
till museets allmänna ekonomiska läge vid olika tillfällen ansetts skäligt.
Ej heller hade — med visst undantag — särskilda föreskrifter ifråga om
anslagets användande meddelats. Vid beviljandet av de under de senare
åren utgående anslagen för vissa särskilda avlöningsändamål vid museet,
nämligen dyrtidstillägg, tillfällig löneförbättring och tillfälliga lönetillägg,
hade Kungl. Maj:t och riksdagen utgått från bland annat den förutsättningen,
att avlöningarna till museets tjänstemän samt viss vaktmästar- och
eldarpersonal vid museet borde utgå enligt samma grunder, som gällde för
statens befattningshavare vid oreglerade verk. Beträffande beräkningen av
huvudanslaget hade dock med ovan antydda undantag någon specifikation
icke skett. När nu museinämnden ville såsom norm för statsunderstödets
bestämmande uppställa den regeln, att staten borde bidraga med samtliga
avlöningskostnader för de tjänstemän, som upptoges i det av nämnden fram
-
28
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
lagda statförslaget, skulle, såvitt de sakkunniga kunnat finna, ett godtagande
härav innebära ett införande av en icke förut från statens sida
erkänd princip. Det förefölle de sakkunniga kunna ur praktiska och principiella
synpunkter mycket starkt ifrågasättas, huruvida staten nu borde
binda sig för att bestrida kostnaderna för en viss bestämd del av museets
organisation. Museet vore för sin ekonomi i betydande omfattning beroende
av resultatet av verksamheten å Skansen. I händelse av en gynnsam utveckling
i ekonomiskt hänseende av denna verksamhet skulle museet, om
statsverket bundit sig för att under alla förhållanden svara för museets löneutgifter,
onekligen kunna komma i en betydligt förmånligare ställning än
de statliga museerna. Sakkunniga hade för sin del kommit till den uppfattningen,
att tillräcklig anledning icke förelåge att nu övergiva det tidigare
tillämpade förfaringssättet att lämna museet understöd av statsmedel med
belopp, som på grund av museets ekonomiska ställning och andra på frågan
inverkande förhållanden kunde anses skäligt. Härvid ansåge de sakkunniga
sig böra tillstyrka, att museet med hänsyn till de ökade utgifter, som komme
att åsamkas museet till följd av den av nämnden i utsikt ställda löneregleringen
för museets befattningshavare, komme i åtnjutande av höjt stats
bidrag. I enlighet härmed hava de sakkunniga förordat, att till museet anvisades
ett enda anslag till belopp av 200,000 kronor.
Departementschefen finner det i anslutning till 1927 års riksdags ovan återgivna
uttalande i ämnet vara önskligt, att en fast norm kunde finnas för reglerandet
av den ställning i ekonomiskt hänseende, som museet bör intaga till
staten. Vid övervägande av detta spörsmål och särskilt i betraktande av
den ställning, som tillmätts nordiska museet i den museala riksorganisationen,
har departementschefen funnit skäl tala för att statens understöd
till museet i princip begränsas till att — i den mån så kan befinnas skäligt
vid jämförelse med motsvarande förhållanden vid de egentliga statsinstitutionerna
■— omfatta avlöning, inklusive dyrtidstillägg, dels till de i museets
tjänst anställda tjänstemän, vilka tillhöra den grupp befattningshavare som
uppehålla museets verksamhet som museiinstitution och följaktligen utgöra
de vetenskapliga och administrativa krafter, som äro behövliga för den
museala verksamheten, dels till den vaktmästar- och eldarpersonal, som tjänstgör
i museibyggnaden.
I anslutning härtill skulle ett statsanslag till museet till siffran bestämmas
av Kungl. Maj:t och riksdagen, sedan vederbörlig detaljprövning ägt rum
av museets förhandenvarande behov, och till nya tjänsters avlönande skulle
statsmedel icke kunna påräknas, förrän museiledningen härför framlagt sina
skäl och Kungl. Maj:t och riksdagen efter prövning av dessa vederbörligen
fattat beslut.
Efter granskning av det av nämnden framlagda statförslaget förordar departementschefen,
att med statsmedel avlöningar bestridas till de i omstående
tablå upptagna tjänstemän vid museet.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
29
Antal t j ii n 8 t e in it n
Lönegrad
Avlöning,
beriiknad efter
ortsgrupp 6.
1 styresman och chef................
A 1
13,020
4 intendenter......................
B 26
38,160
3 förste amanuenser.................
B 19
20,448
1 bokhållare......................
B 15
5,304
7 kvinnliga amanuenser..............
B 11
27,216
1 uppsyningsman (vice värd)..........
B 10
3,888
1 rustmästare......................
B 10
3,888
2 kvinnliga amanuenser..............
B 7
6,288
1 vaktmästare (tekniskt biträde).......
B 7
3,300
1 maskinist och eldare..............
B 8
3,486
8 vaktmästare.....................
B 5
23,904
4 kvinnliga amanuenser..............
B 4
10,704
Till avlönande av extra arbetskrafter ....
—
7,700
Summa kronor
—
167,306
Nämnda belopp, avrundat nedåt till 167,300 kronor, synes departementschefen
böra anvisas såsom bestämt anslag och ställas till museinämndens
förfogande att användas i huvudsaklig överensstämmelse med ovan angivna
tablå. Nämnden, som enligt museets grundstadgar äger att utnämna samtliga
i ovannämnda tablå angivna befattningshavare, skulle hava befogenhet att
vid ledighet eller vakans förordna om tjänsternas uppehållande och borde
därvid äga att för respektive befattning efter för handen varande förhållanden
och behov disponera den för befattningen i fråga beräknade lönen.
Frågor, som avsåge rubbning av antalet tjänster inom respektive grader och
inom den angivna slutsumman, borde underställas Kungl. Maj:ts prövning
och avgörande. I avseende å uppflyttningar i löneklass borde nämnden äga
att i tillämpliga delar begagna sig av de grunder, som i detta hänseende
gällde för motsvarande befattningshavare vid nyreglerade verk. Skulle med
hänsyn till inträdande löneförhöjningar anslaget icke visa sig för ett kommande
år tillräckligt, förutsätter departementschefen, att nämnden i samband
med sina anslagsäskanden framlägger det förslag till förhöjning, som kunde
av förhållandena påkallas.
Till nu angivna belopp skulle komma dyrtidstillägg att utgå till de i ovanstående
tablå upptagna tjänstemännen i anslutning till grunderna för dyrtidstillägg
vid nyreglerade verk. Det erforderliga dyrtidstilläggsanslaget
uppskattar departementschefen till 33,000 kronor. Totalkostnaderna för budgetåret
1929/1930 skulle alltså bliva 200,300 kronor.
Utskottet finner visserligen av den föreliggande utredningen och vad utskottet
eljest från museets nämnd inhämtat vara ådagalagt, att museet för
att kunna genomföra en önskvärd lönereglering för museets befattningsha
-
Utskottets
yttrande.
30
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
vare är i behov av ett något ökat statsanslag. Men utskottet måste dela
de betänkligheter, som särskilt gjorts gällande av ovannämnda besparingssakkunniga,
mot att staten, såsom ju Kungl. Maj:ts förslag innebär, skulle
i förhållande till en institution av nordiska museets natur förplikta sig
att ekonomiskt svara för en viss del av dess organisation. Mot godtagandet
av en sådan princip talar enligt utskottets mening med styrka vad de sakkunniga
anfört i fråga om museets självständiga ställning i förhållande till
statsmakterna — på vilken punkt det nu föreliggande förslaget icke innefattar
någon ändring — och det organisatoriska och ekonomiska samband,
som förefinnes mellan museet och verksamheten å Skansen. Utskottet vill
härmed icke antyda, att utskottet skulle finna en omläggning med avseende
å museets ställning i dessa hänseenden önskvärd; fastmera hyser utskottet
den uppfattningen, att museets nuvarande fria ställning erbjuder åtskilliga
fördelar med hänsyn till de syften, för vilka museet har att verka. Men
under sådana förhållanden synes det också utskottet lämpligast, att omfattningen
av statens ekonomiska understöd åt museet, liksom hittills, bestämmes
efter en årligen återkommande prövning av vad som i betraktande av
museets allmänna ekonomiska läge och föreliggande behov kan härutinnan
anses skäligt och för staten med tanke på övriga anslagskrav lämpligt eller
möjligt att prestera. Det skulle måhända kunna invändas, att ett godkännande
av de principer, som av departementschefen förordats, skulle för staten
möjliggöra en verksammare kontroll över att icke museets personalutgifter
svällde ut över rimliga gränser, föranledande ökade anspråk på statsunderstöd.
Utskottet kan för sin del icke finna, att möjligheterna till en
dylik begränsning av anslagskraven i någon mån minskas, därest den hittills
iakttagna regeln om eu fri prövning av statsbidragets storlek fasthålles.
Snarare torde det vara så, att staten i senare fallet lättare kan hålla sina
utgifter för museet inom en skälig ram än i förra fallet, då staten uppenbarligen
får en mera bunden ställning. På nu anförda grunder måste utskottet
ställa sig avvisande mot det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget.
Utskottet förordar i stället, att museet för här ifrågakomna ändamål tilldelas
en summa, avpassad efter vad som med hänsyn till föreliggande omständigheter
kan anses skäligt. Denna summa har utskottet efter prövning
av museets behov funnit böra för budgetåret 1929/1930 bestämmas till
190,000 kronor, vari då inräknats''vad som kan anses erforderligt för dyrtidstillägg
åt museets personal. Utskottet förutsätter härvid, att bemälda
personal av museet avlönas efter samma grunder, som gälla för tjänstemän
vid motsvarande statliga institutioner. Utskottets förslag mnebär i förhållande
till nu utgående statsanslag en ökning med 11,975 kronor.
Liksom hittills torde böra föreskrivas, att en ledamot i museets nämnd
skall vara av Kungl. Maj:t förordnad, samt att anslaget skall på de villkor
i övrigt, Kungl. Maj:t må föreskriva, utgå till nämnden för att enligt dess
bestämmande användas till museets ändamål.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
31
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må till nordiska museet anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra anslag av 190,000 kronor att under
villkor att en ledamot i museets nämnd är av Kungl. Maj:t
förordnad ävensom på de övriga villkor, Kungl. Maj:t må
föreskriva, utgå till nämnden för att enligt dess bestämmande
användas till museets ändamål.
45:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 44) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till kulturhistoriska museet i Lund anvisa
för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 30,000 kronor
att under de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva,
utgå till styrelsen för kulturhistoriska föreningen för södra
Sverige för att användas för museets förvaltningsomkostnader
och i främsta rummet till avlöning åt två vetenskapligt
och fackmässigt utbildade biträden vid museet.
46:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 45) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till musikhistoriska museet för budgetåret 1929/
1930 anvisa ett extra anslag av 4,000 kronor att på de
villkor och under de förbehåll, Kungl. Maj:t kan finna skäl
föreskriva, utgå till museets ändamål.
47:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 46) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till svenska skolmuseet anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra anslag av 3,000 kronor att på de villkor,
Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma, utgå till centralstyrelsen
för Sveriges allmänna folkskollärarförening för
museets ändamål.
Kyrkliga ändamål.
48:o) Kungl. Maj:t har (punkt 47) föreslagit riksdagen att minska det ordinarie
förslagsanslaget till kleresistaten, nu 150,000 kronor, med 5,000
kronor till 145,000 kronor.
Sedan medelmarkegångsprisen numera börjat sjunka, hava för budgetåret
1927/1928 av ifrågavarande anslag tagits i anspråk endast 144,273 kronor
Kulturhistoriska
museet
i Lund.
[44.]
Musik
historiska
museet.
[45.]
Svenska
skolmuseet.
[46.]
Kleresi
staten.
[47.]
32
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Ersättning
för prästerskapets
tionde.
[48.]
Pastor vid
svenska
Olaus Petriförsamlingen
i Hälsingfors.
[49.]
Stipendier
för utbildande
av
präster, förtrogna
med
finska
språket.
[50.]
42 öre. Med anledning härav har departementschefen funnit anslaget kunna
för budgetåret 1929/1930 lämpligen bestämmas till 145,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget
till kleresistaten, nu 150,000 kronor, med 5,000 kronor till
145,000 kronor.
49:o) Kungl. Maj:t har (punkt 48) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie
förslagsanslaget till ersättning för prästerskapets tionde, nu 4,536,700
kronor, med 23,300 kronor till 4,560,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 131—132 i statsrådsprotokollet.
Ifrågavarande ersättning kommer jämlikt grunderna för lagen om indragning
till statsverket och avskrivning av prästerskapets tionde samt om
ersättning därför den 9 december 1910 att årligen stegras intill år 1944, då
den slutligen skall fixeras. Anslaget för ändamålet motsvaras till viss del
av de till statsverket från församlingarna ingående tiondeavgifterna, vilka
å riksstatens inkomstsida upptagas under titel »Prästerskapets till statsverket
indragna tionde». Nämnda avgifter hava i 1929 års statsverksproposition
upptagits med ett från 2,363,000 kronor till 2,235,000 kronor minskat
belopp. Den föreslagna anslagsökningen är beräknad med ledning av en
av kammarkollegiet verkställd utredning och riksräkenskapsverkets budgetredovisningar
för budgetåren 1924/1928.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
ersättning för prästerskapets tionde, nu 4,536,700 kronor,
med 23,300 kronor till 4,560,000 kronor.
50:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 49) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till avlöning åt pastor vid svenska Olaus
Petri-församlingen i Hälsingfors anvisa för budgetåret 1929/
1930 ett extra anslag av 6,000 kronor.
51:o) Kungl. Maj:t har (punkt 50) föreslagit riksdagen att till tre stipendier
för utbildande vid universitet av präster, förtrogna med finska språket,
bevilja ett extra anslag å 10,800 kronor samt därav för budgetåret 1929/1930
anvisa ett belopp av 3,600 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att meddela
de närmare bestämmelser, som må erfordras rörande de sålunda anvisade
medlens användande.
Utredningen återfinnes å sid. 133—134 i statsrådsprotokollet.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
33
De föreslagna anslagsbeloppen äro desamma, som av riksdagen beviljats,
respektive anvisats för ändamålet under den senaste treårsperioden.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till tre stipendier för utbildande vid
universitet av präster, förtrogna med finska språket, bevilja
ett extra anslag å 10,800 kronor samt därav för budgetåret
1929/1930 anvisa ett belopp av 3,600 kronor.
52:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till religiös och social verksamhet bland
svenskar i vissa utländska hamnstäder anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra anslag av 45,500 kronor.
53:o) Kungl. Maj:t har (punkt 52) föreslagit riksdagen att för bestridande
av dyrtidstillägg åt de för religiös och social verksamhet bland svenskar i
vissa utländska hamnstäder anställda präster för budgetåret 1929/1930 anvisa
ett extra förslagsanslag av 16,000 kronor.
Beträffande detta förslag kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
54:o) Kungl. Maj:t har (punkt 53) föreslagit riksdagen att till bestridande
i vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter
å kyrklig jord, anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag
å 10,000 kronor.
För ifrågavarande ändamål utgår för nu löpande budgetår ett förslagsanslag
av 15,000 kronor.
Enligt budgetredovisningen för budgetåret 1927/1928 voro de direkta utgifterna
från anslaget endast 2,688 kronor 20 öre. Enligt en av departementschefen
från riksräkenskapsverket under hand inhämtad uppgift hava
utgifterna från anslaget under tiden den 1 juli—den 30 september 1928
uppgått till 1,918 kronor 30 öre. Departementschefen anser sig kunna förvänta,
att en stegring i utgifterna från detta anslag så småningom kommer
att inträda. Med hänsyn härtill och med ledning av nyssberörda siffror
finner sig departementschefen approximativt kunna angiva ett belopp av
10,000 kronor såsom erforderligt under instundande budgetår.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må till bestridande i vissa fall med allmänna
medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter
å kyrklig jord, anvisa för budgetåret 1929/1930 ett
extra förslagsanslag av 10,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 sand. 8 häft. (Nr 8.)
Religiös och
social verksamhet
bland
svenskar
i vissa
utländska
hamnstäder.
[Öl-]
Dyrtidstillägg
åt de
för religiös
och social
verksamhet
bland svenskar
i vissa
utländska
hamnstäder
anställda
präster.
[52.]
Kostnader
förenade
med friköp av
lägenheter
å kyrklig
jord.
[53.]
3
34
Statsutskottets utlåtande Nr, 8.
Bidrag till
inköp av en
fastighet, för
svenska sjömanskyrkan
i London.
[54.]
Utskottets
yttrande.
55;o) Kungl. Maj:t har (punkt 54) föreslagit riksdagen att åt svenska kyrkans
missionsstyrelse såsom bidrag till kostnaderna för inköp av en fastighet
för svenska sjömanskyrkan i London anvisa för budgetåret 1929/1930
eti extra anslag av 30,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 137—140 i statsrådsprotokollet.
Den fastighet, varom här är fråga, förhyrdes av missionsstyrelsen år 1905
och inreddes till kyrka och läsrum för sjömän. Hyreskontraktet utgår 1933.
Då emellertid lokalerna för närvarande befinna sig i ett synnerligen medtaget
skick och dessutom äro otillräckliga, har missionsstyrelsen ansett en
genomgripande om- och nybyggnad erforderlig. Med hänsyn härtill önskar
missionsstyrelsen förvärva äganderätt till fastigheten, som värderats till
4,500 pund men erbjudits missionsstyrelsen till inköp för ett pris av 3,000
pund. Den svenska Londonkoloniens medlemmar hava för själva byggnadsarbetena
insamlat omkring 30,000 kronor.
Statskontoret har förklarat sig icke kunna undgå att hysa vissa betänkligheter
mot att statsverket skulle genom anslag utan återbetalningsskyldighet
inlåta sig på att understödja anskaffandet av lokaler för de svenska sjömanskyrkorna
i utlandet. Det torde nämligen enligt statskontorets mening vara
ganska tänkbart, att den nu föreliggande framställningen, i händelse av en
tillmötesgående behandling, komme att efterföljas av motsvarande ansökningar
beträffande andra sjömanskyrkor och att dymedelst kostnaden för
den religiösa och sociala omvårdnaden av sjömännen, som hittills i huvudsak
burits av enskilda personer och sammanslutningar, skulle komma att
till väsentlig del överflyttas på statsverket.
Fastigheten har — upplyser departementschefen — ett för sitt ändamål
synnerligen fördelaktigt läge i centrum av dockområdet. Den svenska sjömansvård,
som där bedrives, utövar, enligt vad departementschefen anfört,
ett ur flera synpunkter välgörande inflytande i trakten, ett förhållande, som
även erkänts av vederbörande lokala myndighet och som föranlett denna
att erbjuda missionsstyrelsen fastigheten till 2/8 av uppskattade värdet.
Vid beräknande av bidragets storlek har departementschefen tagit hänsyn
till de möjligheter att erhålla inteckningslån i fastigheten, som förefinnas,
och vilka av missionsstyrelsen beräknats till inemot halva köpeskillingsbeloppet.
Utskottet delar i viss mån de betänkligheter, som av statskontoret anförts
mot beviljande av anslag för ifrågavarande ändamål. Då utskottet likväl
med hänsyn till de särskilda omständigheterna i detta fall ansett sig böra
tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, har utskottet velat uttryckligen betona, att
denna utskottets ståndpunkt i nu förevarande fall icke får tagas till intäkt
för ytterligare krav på staten om anslag för detta eller liknande ändamål.
Statsutskottets utlåtande Nr, 8.
35
Onder åberopande av vad utskottet sålunda anfört hemställer utskottet,
att riksdagen må åt svenska kyrkans missionsstyrelse såsom
bidrag till kostnaderna för inköp av en fastighet för
svenska sjömanskyrkan i London anvisa för budgetåret 1929/
1930 ett extra anslag av 30,000 kronor.
Akademier m. m.
56:o) Kungl. Maj:t har (punkt 55) föreslagit riksdagen att till utarbetande
av en katalog över svensk naturvetenskaplig litteratur m. m. för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor att utgå i enlighet med
de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t kan finna skäl meddela.
Utredningen återfinnes å sid. 141 —143 i statsrådsprotokollet.
Anslaget utgår för innevarande budgetår med ett belopp av 2,500 kronor.
Anslag begäres nu, förutom till ovannämnda katalog med samma belopp
som förut, jämväl till Concilium bibliographicum i Ziirich — som utgiver
en handkatalog (index bibliographicus) över hela världens zoologiska, paleontologiska,
anatomiska och fysiologiska litteratur — med ett belopp, som
avses att årligen utgå och som av departementschefen uppskattas till 600
kronor. Det erforderliga totalbeloppet för nu ifrågakomna båda ändamål
beräknas till i runt tal 3,000 kronor.
Utskottet anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså
att riksdagen må till utarbetande av en katalog över
svensk naturvetenskaplig litteratur m. m. för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor att utgå
i enlighet med de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t kan
finna skäl meddela.
57:o) Kungl. Maj:t har (punkt 56) föreslagit riksdagen att såsom bidrag
till underhåll av det vetenskapsakademien tillhöriga, i dess fastighet i Djursholm
förvarade och av styrelsen för makarna Mittag-Lefflers matematiska
stiftelse förvaltade matematiska biblioteket för budgetåret 1929/1930 anvisa
ett extra anslag av 7,500 kronor att utgå enligt de grunder, som Kungl.
Maj:t bestämmer.
Utredningen återfinnes å sid. 143—146 i statsrådsprotokollet.
Riksdagen anvisade för ett vart av budgetåren 1924/1928 såsom bidrag
till underhåll av ifrågavarande bibliotek ett extra anslag av 15,000 kronor
att utgå enligt de grunder, som Kungl. Maj:t bestämde.
Katalog över
svensk naturvetenskaplig
litteratur
m. m.
[55.]
Anslag till
underhåll av
vetenskapsakademiens,
av makarna
Mittag-Leffler
donerade
matematiska
bibliotek.
[56.]
36
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
För budgetåret 1928/1929 nedsattes anslaget, sedan det visat sig, att stiftelsen
kunde räkna med eu årsinkomst av behållningen i boet efter MittagLeffler
om cirka 25,000 kronor för samma budgetår, till 7,500 kronor, varvid
riksdagen framhöll, att av det beviljade anslaget ej måtte för ändamålet
av Kungl. Maj:t ställas till förfogande högre belopp än vad som efter prövning
visade sig erforderligt för bibliotekets underhåll.
Sistnämnda belopp har sedermera disponerats på följande sätt:
till arvode åt en bibliotekarie.
» oundgängliga bokinköp . . .
» bokbindning...........
......kronor 2,000: —
...... » 4,000: —
...... » 1,500: —
Summa kronor 7,500: —
Av den nu föreliggande utredningen framgår, att av utredningsmännen i
Mittag-Lefflers stärbhus till vetenskapsakademien numera överlämnats värdehandlingar
till ett belopp av omkring 500,000 kronor. Det av stiftelsens
styrelse framlagda statförslaget för budgetåret 1929/1930 upptar under inkomster
ett belopp av 33,000 kronor och under utgifter arvoden till föreståndare,
sekreterare, bibliotekarie och vaktmästare till belopp av 13,600
kronor, en post till bokinköp och bindning å 6,000 kronor, för bränsle m.
m. tillhopa 5,800 kronor samt för reparationer 15,100 kronor, eller summa
utgifter 40,500 kronor. Styrelsen har åberopat en utav vetenskapsakademiens
arkitekt A. Anderberg verkställd utredning, av vilken framginge, att
det årliga anslag, som under de senare åren anvisats för byggnadernas underhåll,
varit i hög grad otillräckligt. För upphjälpande av de brister, som
härigenom uppkommit, erfordrades under en tid av fem år ett årligt reparationsanslag
av 15,100 kronor för samtliga byggnader.
Departementschefen har anfört, att den ränteavkastning, som den matematiska
stiftelsen hade att påräkna, icke vore tillräcklig för dess behov, i vart
fall icke under den period av fem år, som beräknats för iståndsättande av de
stiftelsen tillhörande byggnaderna. Efter denna femårsperiod komme de årliga
underhållskostnaderna att sjunka från 15,100 kronor till 6,600 kronor
eller med 8,500 kronor. Med hänsyn till det matematiska institutets stora,
av riksdagen vid upprepade tillfällen bebjärtade internationella betydelse
funne sig departementschefen böra tillstyrka ett anslag å 7,500 kronor för
budgetåret 1929/1930.
Då det numera visat sig, att ifrågavarande stiftelse kan förfoga över avsevärt
större ränteinkomster än tidigare beräknats, synes utskottet skäl icke
längre föreligga för staten att genom särskilt anslag bidraga till underhållet
av ovannämnda bibliotek. Genom lämpliga inskränkningar i administrationskostnaderna,
vilka förefalla högt beräknade, torde det bliva möjligt
för stiftelsen att inom ramen av den disponibla ränteavkastningen be
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
37
strida utgifterna för byggnadernas iståndsiittande i erforderlig grad och likväl
hålla biblioteket vid makt. Utskottet har därför icke ansett sig kunna
tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, utan hemställer,
att Kungl. Maj:ts ovanberörda förslag ej må vinna riksdagens
bifall.
58:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till bestridande av kostnaderna för Sveriges
anslutning till vissa internationella vetenskapliga sammanslutningar
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag
av 4,100 kronor.
59:o) Sedan 1927 års riksdag till bestridande av kostnaderna för hållande
av den internationella unionens för geodesi och geofysik fjärde generalkonferens
i Stockholm år 1930 beviljat ett belopp av 50,000 kronor och därav
anvisat för vartdera av budgetåren 1927/1929 ett extra reservationsanslagav
8,000 kronor, har nu Kungl. Maj:t (punkt 58) föreslagit riksdagen att
av omförmälda belopp å 50,000 kronor för budgetåret 1929/1930 såsom extra
reservationsanslag anvisa 8,000 kronor.
Utskottet hemställer
att riksdagen må av det till bestridande av kostnaderna för
hållande av den internationella unionens för geodesi och
geofysik fjärde generalkonferens i Stockholm år 1930 beviljade
beloppet, 50,000 kronor, för budgetåret 1929/1930
såsom extra reservationsanslag anvisa ett belopp av 8,000
kronor.
60:o) I enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt 59) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för bestridande av kostnaderna för Sveriges
anslutning till den baltisk-geodetiska kommissionen under
år 1929 och för vissa i samband därmed stående utgifter
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 2,875
kronor.
61:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 60) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till ökade medel för fornminnesvården, närmast
i syfte att åstadkomma en inventering av landets fornminnen,
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag
av 10,000 kronor att utgå efter de grunder,
Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma.
Bestridande
av kostnaderna
för
Sveriges
anslutning
till vissa
internationella
vetenskapliga
sammanslutningar.
[57.]
Bestridande
av kostnaderna
för
internationella
unionens
för geodesi
och geofysik
generalkonferens
i Stockholm
1930.
[58.]
Bestridande
av kostnaderna
för
Sveriges
anslutning
till den
baltisk-geodetiska
kommissionen.
[59.]
Ökade medel
för fornminnesvården.
[60.]
38
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Omedelbara
iståndsättningsåtgärder
å vissa
byggnadsminnesmärken.
[61.]
Ökade medel
till avlönande
av icke-ordinarie
befattningshavare
vid
akademien.
[62.1
62:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 61) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till omedelbara iståndsättningsåtgärder å
vissa byggnadsminnesmärken för budgetåret 1929/1930 anvisa
ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.
63:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 62) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1929/1930 såsom extra anslag
anvisa:
a) till beredande av ökade medel till avlönande av ickeordinarie
befattningshavare vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
44,250 kronor,
b) till tillfällig ökning av akademiens arbetskrafter 5,750
kronor.
Vakthållning
för öppethållande
av
statens
historiska
museum.
[63.]
64:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 63) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till vakthållning för öppethållande av statens
historiska museum för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra
anslag av 8,900 kronor.
Statens historiska
museums
upplysnings-
och
propagandaverksamhet.
[64.]
65:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 64) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för en från statens historiska museum ledd
upplysnings- och propagandaverksamhet i enlighet med de
grunder, som av Kungl. Maj:t bestämmas, för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra anslag av 4,000 kronor.
Inventering
och konservering
av
vissa samlingar
inom
statens
historiska
museum.
[65.]
66:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 65) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till inventering och konservering av vissa
samlingar inom statens historiska museum m. m. för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av
15,000 kronor att utgå efter de närmare grunder, som av
Kungl. Maj:t bestämmas.
Vård och
underhåll av
antik varisktnumismatiska
biblioteket.
[66.]
67:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 66) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till vård och underhåll av det under vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademiens inseende ställda
antikvariskt-numismatiska biblioteket för budgetåret 1929/
1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
3!)
68:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 67) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till underhåll av det under vitterhets-, historieoch
antikvitetsakademiens inseende ställda antikvariskt-topografiska
arkivet för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra
reservationsanslag av 1,500 kronor.
69:o) Kungl. Maj:t har (punkt 68) föreslagit riksdagen att till täckande
av uppkomna brister i vissa till vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
utgående anslag för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av
8,429 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 162—163 i statsrådsprotokollet.
De anslag, det här gäller, äro dels anslagsposten å 6,000 kronor till undersökning
och beskrivning av fäderneslandets fornlämningar, som för budgetåret
1927/1928 måst överskridas med 2,448 kronor 95 öre, dels ock anslagsposten
till transporter, lyshållning och vissa andra expensutgifter, där för
samma budgetår en brist uppstått å 5,979 kronor 74 öre. Överskridandet
av anslaget till undersökning och beskrivning av fäderneslandets fornlämningar
har, enligt vad departementschefen framhållit, förorsakats av åtgärder,
som det författningsenligt ålegat akademien att vidtaga. Beträffande
den uppkomna bristen i anslaget till transporter, lyshållning och vissa andra
expensutgifter anför akademien, att denna brist uppkommit trots de största
inknappningar av utgifterna. I framställning till 1928 års riksdag om täckande
av vissa brister för akademien upptogs jämväl en post å 4,522 kronor
16 öre, vilken avsåg brist i expensanslaget, som väntades uppkomma
vid utgången av budgetåret 1927/1928, men riksdagen ansåg sig ej böra
bevilja medel till täckande av brister, som väntades uppstå under löpande
budgetår. Det är denna brist, som ännu kvarstår, och numera ytterligare ökats.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må till täckande av uppkomna brister i
vissa till vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien utgående
anslag för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra
anslag av 8,429 kronor.
70:o) Kungl. Maj:t har (punkt 69) föreslagit riksdagen att för fortsatt
vetenskaplig grävningsundersökning av krigargravarna å den s. k. Korsbetningen
utanför Visby för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag
av 5,300 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 164—165 i statsrådsprotokollet.
Underhäll av
antikvariskttopografiska
arkivet.
[67.]
Täckande av
uppkommen
brist i vissa
av vitterhetsakademiens
anslagsposter.
[68.]
Vetenskaplig
grävningsundersökning
av krigargravarna
å den s. k.
Korsbetningen
utanför
Visby.
[69.]
40 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
För ändamålet utgår för innevarande budgetår ett anslag av 2,700 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för fortsatt vetenskaplig grävningsundersökning
av krigargravarna å den s. k. Korsbetningen utanför
Visby för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag
av 5,300 kronor.
Instrumentutrustning
för vitterhetsakademien.
[70.]
Slutlig undersökning
av
den s. k. pålbyggnaden
vid Alvastra
in. in.
[71.]
Anslag till
konservering
av borgruinen
Månstorps
gavlar.
[72.]
71:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till inköp av instrumentutrustning för vitterhets-.
historie- och antikvitetsakademien för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 1,600
kronor.
72:o) Sedan 1928 års riksdag till slutlig undersökning av den s. k. pålbyggn&den
vid Alvastra och till förfärdigande av en modell av densamma
beviljat ett belopp av 16,000 kronor samt därav anvisat för budgetåret 1928/
1929 såsom extra reservationsanslag 8,000 kronor, har nu Kungl. Maj:t
(punkt 71) förslagit riksdagen att av nämnda belopp å 16,000 kronor för
budgetåret 1928/1929 anvisa såsom extra reservationsanslag återstoden 8,000
kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må av det till en slutlig undersökning av
den s. k. pålbyggnaden vid Alvastra och till förfärdigande
av en modell av densamma beviljade beloppet å 16,000
kronor för budgetåret 1929/1930 anvisa såsom extra reservationsanslag
återstoden 8,000 kronor.
73:o) Kungl. Maj:t har (punkt 72) föreslagit riksdagen att till konservering
av borgruinen Månstorps gavlar för budgetåret 1929/1930 anvisa ett
extra reservationsanslag av 15,000 kronor att utgå i enlighet med de närmare
bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna skäl meddela.
Utredningen återfinnes å sid. 167—173 i statsrådsprotokollet.
Departementschefen anser av utredningen i ärendet framgå, att åtgärder
från det allmännas sida äro av nöden, därest icke den historiskt betydelsefulla
borgruinen skall erhålla oersättliga skador. Han förklarar sig övertygad
om att arbetena med restaureringen med det snaraste måste sättas
igång och därefter slutföras i ett sammanhang för att rädda vad som ännu
kan räddas av borgruinen. För ändamålet bar beräknats åtgå ett belopp
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
41
av minst 20,000 kronor, varav emellertid ungefär 5,000 kronor beräknats
inflyta från enskilt håll. Utgifterna för statsverket skulle alltså begränsas
till högst 15,000 kronor.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må till konservering av borgruinen Månstorps
gavlar för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag
av 15,000 kronor att utgå i enlighet med de
närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna skäl meddela.
74:o) Beträffande vad KuDgl. Maj:t (punkt 73) föreslagit riksdagen i fråga
om nybyggnad för statens historiska museum och övriga under vitterhetsakademiens
inseende ställda statssamlingar, kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för
riksdagen
anmäla.
75:o) Kungl. Maj:t har (punkt 74) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1929/1930 anvisa
dels till komplettering av monterutrustningen för den ostasiatiska arkeologiska
samlingen ett extra reservationsanslag av 17,000 kronor,
dels och till lokalhyra för denna samling ävensom för samlingens bearbetning,
vård och underhåll samt för expenser ett extra anslag av 40,000
kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 174—1811 statsrådsprotokollet.
I samband med inrättande med ingången av budgetåret 1926/1927 aven
personlig professur i ostasiatisk arkeologi för professorn Johan Gunnar Andersson
anvisade riksdagen under riksstatens åttonde huvudtitel under vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien för budgetåret 1926/1927, till inredningsarbeten,
såsom anskaffande av montrer m. in. ävensom till ett studiebibliotek
för den ostasiatiska arkeologiska samlingen ett extra reservationsanslag
av 25,000 kronor, samt till lokalhyra för denna samling ävensom
densammas bearbetning, vård och underhåll ett extra anslag av 33,000 kronor.
Härvid beräknades totalkostnaden för inredningsarbeten och för anskaffande
av ett studiebibliotek till 77,858 kronor 40 öre, vilken kostnad
ansågs böra fördelas på flera år. Anslaget till lokalhyra och driftkostnader
var så beräknat, att 15,000 kronor motsvarade den erforderliga årshyran
och 18,000 kronor de årliga driftkostnaderna. För budgetåret 1927/1928
anvisade riksdagen för berörda ändamål samma belopp som för budgetåret
1926/1927. För budgetåret 1928/1929 beviljades återstoden, 27,860 kronor,
Nybyggnad
för statens
historiska
museum och
övriga under
vitterhetsakademiens
inseende
ställda statssamlingar.
[73.]
De under
vitterhetsakademien
inseende
ställda ostasiatiska
arkeologiska
samlingarna.
[74.]
42
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottets
yttrande.
Förstärkning
av vissa anslagsposter
i
akademiens
för de fria
konsterna
reservationsanslag
till
undervisningsmateriel!
in. in.
[75.)
av det för inredningsarbeten och för anskaffande av studiebibliotek beräknade
beloppet. Driftkostnadsanslaget höjdes till 36,000 kronor med hänsyn
till att hyran för lokalerna ökats till 18,000 kronor.
Nu beräknas, att ett belopp av 49,200 kronor är erforderligt för samlingarnas
fullständiga förseende med montrer. Professor Andersson har föreslagit,
att detta belopp fördelas på tre år med 17,000 kronor under vartdera
av de två första åren och med resterande 15,200 kronor under det
tredje året. För lokalhyra begäres samma belopp som för löpande budgetår,
18,000 kronor, varemot professor Andersson ansett expensanslaget
böra ökas till 25,080 kronor. Departementschefen har ansett vissa poster i
beräkningen av driftkostnaderna väl högt upptagna och i anledning härav
sänkt det för expenser begärda beloppet till 22,000 kronor.
Utskottet kan för sin del icke finna tillräckliga skäl vara anförda för att
nu vidtaga en höjning av det för samlingens bearbetning, vård och underhåll
samt expenser beräknade beloppet, vilket år 1926 enligt Kungl. Maj:ts
förslag och efter riksdagens prövning fastställdes till 18,000 kronor. Med
iakttagande av sparsamhet i fråga om utgifter för berörda ändamål torde
det vara möjligt att med sistnämnda belopp tillgodose de behov, för vilka
denna anslagspost är avsedd. Utskottet anser alltså, att anslaget till lokalhyra
för samlingen ävensom för samlingens bearbetning, vård och underhåll
samt för expenser bör för budgetåret 1929/1930 bibehållas oförändrat
d. v. s. utgöra 36,000 kronor. Mot det till komplettering av monterutrustningen
begärda anslaget, 17,000 kronor, har utskottet ingen erinran.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för budgetåret 1929/1930 anvisa
a) till komplettering av monterutrustningen för den ostasiatiska
arkeologiska samlingen ett extra reservationsanslag
av 17,000 kronor;
b) till lokalhyra för denna samling ävensom för samlingens
bearbetning, vård och underhåll samt för expenser ett extra
anslag av 36,000 kronor.
76:o) Kungl. Maj:t har (punkt 75) föreslagit riksdagen att till beredande
av förstärkning av vissa anslagsposter i det för akademien för de fria konsterna
uppförda ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriell
m. m. anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 16,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 181—185 i statsrådsprotokollet.
Anslaget utgår för innevarande budgetår med ett belopp av 15,200 kronor.
Ökningen är betingad av nödvändigheten att höja anslagsposten till
städning och renhållning från 6,500 kronor till 7,300 kronor.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
43
att riksdagen må till beredande av förstärkning av vissa
anslagsposter i det för akademien för de fria konsterna uppförda
ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriell
in. in. anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extraanslag
av 16,000 kronor.
77:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 76) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, såsom bidrag till uppehållande av verksamheten
vid den vid konsthögskolan anordnade skolan för
dekorativ konst för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra
anslag av 20,600 kronor.
78:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 77) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till förstärkande av den i det ordinarie reservationsanslaget
till undervisningsmateriell m. m. för akademien
för de fria konsterna ingående anslagsposten å 1,000
kronor till skandinaviska konstnärsföreningen i Rom anvisa
för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 500 kronor.
79:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till arvode åt extra lärare i materiallära vid
konsthögskolan anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra
anslag av 3,500 kronor.
80:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 79) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1929/1930 anvisa
a) till förstärkande av det för musikaliska akademien
uppförda ordinarie reservationsanslaget till materiell och expenser
in. m. ett extra anslag av 16,500 kronor;
b) till bindning av böcker och musikalier i akademiens
bibliotek ett extra reservationsanslag av 3,500 kronor.
Skolan för
dekorativ
konst.
[76.]
Skandinaviska
konstnärsföreningen
i Rom.
[77.]
Undervisning
i ma
teriallära
in. in.
[78.]
Förstärkning
av musikaliska
akademiens
reservationsanslag
till materiell
och expenser
in. m.
[79.]
81 :o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 80) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till biträde åt bibliotekarien hos musikaliska
akademien vid vården av biblioteket för budgetåret 1929/
1930 anvisa ett extra anslag av 1,500 kronor.
Biträde åt
bibliotekarien
bos
musikaliska
akademien.
[80.]
44
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Kungl.
operan.
[81.]
Brandförsäkring
av visa
staten tillhörig.
huvudsakligen
i
operabyggnaden
och
dramatiska
teaterns
byggnad förvarad
lösegendom
m. in.
[82.]
Underläkare
vid vissa kliniker
m. m.
[83.]
82:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 81) hemställer utskottet,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1929/1930
upptaga det ordinarie anslaget till kungl. operan med oförändrat
belopp 150,000 kronor.
83:o) Kungl. Maj:t har (punkt 82) föreslagit riksdagen att till gäldande
av årspremier för brandförsäkring av viss staten tillhörig, huvudsakligen i
operabyggnaden och dramatiska teaterns byggnad förvarad lösegendom ävensom
av en av departementschefen i statsrådsprotokollet omnämnd förrådsbyggnad
och där förvarad lösegendom för budgetåret 1929/1930 anvisa
ett extra anslag av 13,534 kronor att utgå med den fördelning, som av
Kungl. Maj:t bestämmes.
Utredningen återfinnes å sid. 190—192 i statsrådsprotokollet.
För budgetåret 1928/1929 utgår anslaget med ett belopp av 13,314 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till gäldande av årspremier för brandförsäkring
av viss staten tillhörig, huvudsakligen i operabyggnaden
och dramatiska teaterns byggnad förvarad lösegendom
ävensom av den av departementschefen i statsrådsprotokollet
omnämnda förrådsbyggnaden och där förvarad
lösegendom för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag
av 13,534 kronor att utgå med den fördelning, som av
Kungl. Maj:t bestämmes.
Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.
84:o) Kungl. Maj:t har (punkt 83) föreslagit riksdagen att
ej mindre i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, avdelningen I. C.
Avlöningsstat för assistenter och amanuenser, uppföra
dels under kliniken för öron-, näs- och halssjukdomar till arvode åt en
amanuens, tillika underläkare, ett anslag av 1,800 kronor, att utgå under
villkor att ett lika stort belopp tilldelas honom från akademiska sjukhusets
stat,
dels ock under akademiska sjukhusets röntgenavdelning till arvode åt en
amanuens, tillika underläkare, ett anslag av 1,800 kronor, likaledes att utgå
under villkor att ett lika stort belopp tilldelas honom från akademiska sjukhusets
stat,
än även för ändamålet höja det ordinarie anslaget till universitetet i Uppsala,
universitetsstaten, med ett belopp av 3,600 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 193—202 i statsrådsprotokollet.
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 45
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majrts förslag, hemställer,
att riksdagen må
I. i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, avdelningen
I. C. Avlöningsstat för assistenter och amanuenser, uppföra
a) under kliniken för öron-, näs- och halssjukdomar till
arvode åt en amanuens, tillika underläkare, ett anslag av
1,800 kronor, att utgå under villkor att ett lika stort belopp
tilldelas honom från akademiska sjukhusets stat,
b) under akademiska sjukhusets röntgenavdelning till arvode
åt eu amanuens, tillika underläkare, ett anslag av
1,800 kronor, likaledes att utgå under villkor att ett lika
stort belopp tilldelas honom från akademiska sjukhusets stat,
II. för ändamålet höja det ordinarie anslaget till universitetet
i Uppsala, universitetsstaten, med ett belopp av 3,600
kronor.
85:o) Kungl. Maj:t har (punkt 84) föreslagit riksdagen att
dels — med uteslutande av det i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala
under I. Avlöningsstat för professorer och lärare m. fl., E. Diverse arvoden
m. m. uppförda anslaget å 3,000 kronor till arvoden till bibliotekarier vid
seminarierna för klassiska, nordiska och romanska språk, tyska språket,
engelska språket, historia, statskunskap, filosofi, estetik och litteraturhistoria,
semitiska och slaviska språk, sanskrit och jämförande indo-europeisk språkforskning,
klassisk fornkunskap och antikens historia samt statistik — därstädes
uppföra
ej mindre under rubrik Arvoden till bibliotekarier vid humanistiska sektionens
förenade seminariebibliotek (omfattande seminarierna för klassiska,
nordiska och romanska språk, tyska språket, engelska språket, historia, filosofi,
estetik och litteraturhistoria, semitiska och slaviska språk samt sanskrit
och jämförande indo-europeisk språkforskning) ett belopp av 2,550 kronor,
än även under rubrik Arvoden till bibliotekarier vid seminarierna för statskunskap,
klassisk fornkunskap och antikens historia samt statistik ett belopp
av 585 kronor;
dels — med uteslutande av det i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala
under II. Anslag till materiel m. m. under rubrik De i gamla länslasarettsbyggnaden
inrymda seminarierna upptagna anslaget till uppvärmning å 336
kronor — därstädes under rubrik Humanistiska sektionens förenade seminariebibliotek
uppföra ett anslag å 5,635 kronor;
dels ock med anledning härav höja det ordinarie anslaget till universitetet
i Uppsala, universitetsstaten, med ett belopp av 5,434 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 202—206 i statsrådsprotokollet.
Arvoden till
bibliotekarierna
vid
vissa seminarier
m. in.
[84.]
46
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Nu ifrågavarande förslag till ändringar i universitetets stat har föranletts
av den omläggning, som de till humanistiska sektionen hörande seminariernas
bibliotek undergått i samband med de nu avslutade ombyggnadsarbetena
i f. d. länslasarettets byggnad. Vid granskning av det av sektionen
framlagda förslaget har departementschefen ej funnit någon anledning till
erinran mot detsamma, och framhåller, att det är i hög grad önskligt att
anslagsförhållandena ordnas på nu ifrågasatt sätt, då seminariebyggnaden
numera blivit tagen i bruk av den för modern humanistisk universitetsundervisning
så ytterst betydelsefulla seminarieverksamheten.
Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
därför,
att riksdagen må
I. — med uteslutande av det i utgiftsstaten för universitetet
i Uppsala under I. Avlöningsstat för professorer
och lärare m. fl., E. Diverse arvoden m. in. uppförda anslaget
å 3,000 kronor till arvoden till bibliotekarier vid seminarierna
för klassiska, nordiska och romanska språk, tyska
språket, engelska språket, historia, statskunskap, filosofi, estetik
och litteraturhistoria, semitiska och slaviska språk, sanskrit
och jämförande indo-europeisk språkforskning, klassisk fornkunskap
och antikens historia samt statistik — därstädes
uppföra
a) under rubrik Arvoden till bibliotekarier vid humanistiska
sektionens förenade seminariebibliotek (omfattande
seminarierna för klassiska, nordiska och romanska språk,
tyska språket, engelska språket, historia, filosofi, estetik och
litteraturhistoria, semitiska och slaviska språk samt sanskrit
och jämförande indo-europeisk språkforskning) ett belopp av
2,550 kronor,
b) under rubrik Arvoden till bibliotekarier vid seminarierna
för statskunskap, klassisk fornkunskap och antikens
historia samt statistik ett belopp av 585 kronor,
II. — med uteslutande av det i utgiftsstaten för universitetet
i Uppsala under II. Anslag till materiel m. in. under
rubrik De i gamla länslasarettsbyggnaden inrymda seminarierna
upptagna anslaget till uppvärmning å 336 kronor —
därstädes under rubrik Humanistiska sektionens förenade
seminariebibliotek uppföra ett anslag å 5,635 kronor,
III. med anledning härav höja det ordinarie anslaget till
universitetet i Uppsala, uuiversitetsstaten, med ett belopp av
5,434 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
47
Vid bifall till vad utskottet uuder punkterna 84 och 85
tillstyrkt kommer det ordinarie anslaget till universitetet i
Uppsala, universitetsstaten, nu 1,355,020 kronor, att ökas
med 9,034 kronor till 1,364,054 kronor.
8ö:o) Kungl. Maj:t har (punkt 85) föreslagit riksdagen
a) att å personalstaten för universitetet i Uppsala under vetenskapliga Förslagsan
institutioner
och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakul- ^Tnga^UlV
teteterna, efter tekniskt biträde vid patologiska institutionen, uppföra 1 vissa tjänstetekniskt
biträde vid fysiologiska institutionen med placering i lönegra- |''^ntevirluVitden
B 7; versitetets
b) vid bifall härtill öka den under vetenskapliga institutioner och inrätt- 0(.h matningar,
tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna, uppförda anslags- m.
posten: Avlöningar till ordinarie tekniska biträden och till ordinarie vakt- träde vid
mästare och med dem jämförliga befattningshavare, förslagsanslag, nu 82,340 fysiologiska
kronor, med 2,900 kronor till 85,240 kronor rg- ,
samt förty höja det under rubriken Avlöningar till vissa tjänstemän och
betjänte vid universitetets i Uppsala samlingar och inrättningar m. m. uppförda
ordinarie förslagsanslaget, nu 357,800 kronor, med 2,900 kronor till
360,700 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 207—209 i statsrådsprotokollet.
Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj ds förslag och hemställer
därför,
a) att riksdagen må å personalstaten för universitetet i
Uppsala under vetenskapliga institutioner och inrättningar,
tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna, efter tekniskt
biträde vid patologiska institutionen, uppföra 1 tekniskt
biträde vid fysiologiska institutionen med placering i
lönegraden B 7;
b) vid bifall härtill öka den under vetenskapliga institutioner
och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska
fakulteterna, uppförda anslagsposten: Avlöningar till
ordinarie tekniska biträden och till ordinarie vaktmästare
och med dem jämförliga befattningshavare, förslagsanslag,
nu 82,340 kronor, med 2,900 kronor till 85,240 kronor,
samt förty höja det under rubriken Avlöningar till vissa
tjänstemän och betjänte vid universitetets i Uppsala samlingar
och inrättningar m. m. uppförda ordinarie förslagsanslaget,
nu 357,800 kronor, med 2,900 kronor till 360,700
kronor.
48
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Avlöningar 87:o) Kungl. Maj:t har (punkt 86) föreslagit riksdagen att för beredande
atordinarie™ av av^ön^n§s^örm^ner ^ör vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstelärare,
ama- män m. m. vid universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret 1929/1930 ett
''tjänstemän extra ans^a8 av 46,280 kronor, att med särskilda belopp av Kungl. Maj:t
m. m. användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna än[86.
] damål.
Utredningen återfinnes å sid. 210—211 i statsrådsprotokollet.
Ifrågavarande extra anslag utgår för nu löpande budgetår med 44,480
kronor. Med detta belopp har nu sammanförts det extra anslag å 1,800
kronor, som av 1928 års riksdag beviljats till en amanuens vid den hygieniska
institutionen.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för beredande av avlöningsförmåner för
vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän m. m.
vid universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret 1929/1930
ett extra anslag av 46,280 kronor, att med särskilda belopp
av Kungl. Maj:t användas för de av departementschefen i
statsrådsprotokollet angivna ändamål.
Materiell för
vissa institutioner
m. m.
vid universitetet
i Uppsala.
87.]
88:o) Kungl. Maj:t har (punkt 87) föreslagit riksdagen att till materiell
för vissa institutioner m. m. vid universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra reservationsanslag av 77,700 kronor, att av Kungl.
Maj:t användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet omförmälda
ändamål.
Utredningen återfinnes å sid. 211—214 i statsrådsprotokollet.
Ifrågavarande extra reservationsanslag utgår för nu löpande budgetår med
73,700 kronor. Med detta belopp har nu sammanförts det extra reservationsanslag
å 4,000 kronor, som av 1928 års riksdag beviljats till bokbinderiarbeten
vid universitetsbiblioteket.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till materiell för vissa institutioner m. m.
vid universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret 1929/1930
ett extra reservationsanslag av 77,700 kronor, att av Kungl.
Maj:t användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet
omförmälda ändamål.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
49
89:o) Sedan 1927 års riksdag beviljat ett belopp av 1,222,500 kronor för
tillbyggnad av institutionen för allmän och analytisk kemi vid universitetet
i Uppsala i syfte att bereda lokaler för det fysikalislc-kemiska laboratoriet
samt för denna tillbyggnads inredande och förseende med behövlig utrustning
samt därav anvisat såsom extra reservationsanslag för budgetåret 1927/
1928 100,000 kronor och för budgetåret 1928/1929 680,000 kronor, bar nu
Kungl. Maj:t (punkt 88) föreslagit riksdagen, att av förstnämnda belopp anvisa
för budgetåret 1929/1930 såsom extra reservationsanslag återstoden,
442,500 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må av det för tillbyggnad av institutionen
för allmän och analytisk kemi vid universitetet i Uppsala
m. m. av 1927 års riksdag beviljade beloppet å 1,222,500
kronor, anvisa för budgetåret 1929/1930 såsom extra reservationsanslag
återstoden 442,500 kronor.
90:o) Kungl. Maj:t har (punkt 89) föreslagit riksdagen att till instrumentmakare
och maskinist vid fysikalisk-kemiska laboratoriet vid universitetet i
Uppsala för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 5,634 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 215—216 i statsrådsprotokollet.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må till instrumentmakare och maskinist vid
fysikalisk-kemiska laboratoriet vid universitetet i Uppsala
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 5,634
kronor.
91:o) Kungl. Maj:t har (punkt 90) föreslagit riksdagen
dels till uppförande och inredning i huvudsaklig överensstämmelse med i
ärendet företedda ritningar och kostnadsförslag av en byggnad för paleontologiska
institutionen vid universitetet i Uppsala m. m. bevilja ett anslag av
794,000 kronor samt därav för budgetåret 1929/1930 såsom extra reservationsanslag
anvisa ett belopp av 150,000 kronor,
dels och medgiva, att blivande eventuella besparingar å byggnadsanslaget
må, i enlighet med de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna skäl
meddela, användas till komplettering av paleontologiska institutionens vid
universitetet i Uppsala materiell och instrumentala utrustning.
Utredningen återfinnes å sid. 216—230 i statsrådsprotokollet.
Genom beslut av 1910 års riksdag inrättades vid Uppsala universitet en
personlig professur i paleontologi för dåvarande docenten vid nämnda universitet
C. J. J. E. Wiman. År 1922 beslöt riksdagen, att den personliga
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 saml. 8 häft. (Nr 8.) 4
Nybyggnad
för fysikaliskkemiska
laboratoriet
vid
universitetet
i Uppsala.
[88.]
Anslag till instrumentmakare
och maskinist
vid
fysikaliskkemiska
laboratoriet.
[89.]
Nybyggnad
för den paleontologiska
institutionen
i Uppsala
in. m.
[90.]
50
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
professuren i paleontologi skulle förvandlas till en ordinarie professur i
paleontologi och historisk geologi, vars innehavare Wiman blev. Från och
med år 1921 åtnjuter den paleontologi ska institutionen eget av riksdagen
beviljat materiellanslag, och genom kanslersbrev av den 16 oktober 1924
har institutionen blivit ställd under egen prefekt och har således nått en
fullt självständig ställning.
Frågan om beredande av en egen institutionsbyggnad för ifrågavarande
institution har i flera år stått på dagordningen. Genom Wimans arbete
har mycket omfattande och värdefulla paleontologiska samlingar hopbragts,
men förvarandet och utställandet av dessa hava i hög grad försvårats och
delvis omöjliggjorts genom att institutionen icke förfogat över egna lokaler
utan måst inhysa sina samlingar på spridda ställen i olika universitetet tillhörande
byggnader. Aren 1926 och 1927 gjordes av universitetsmyndigheterna
framställningar om anslag till uppförande av särskild byggnad för
institutionen, men dessa framställningar föranledde icke någon Kungl. Maj:ts
proposition till riksdagen.
År 1928 bragtes frågan motionsvägen inför riksdagen. Statsutskottet anförde
därvid, att utskottet ansåge det högeligen önskvärt, att en nybyggnad
för institutionen kunde komma till stånd för bevarande av det från internationell
vetenskaplig synpunkt betydelsefulla material, varöver institutionen
förfogade. Utskottet ansåg sig dock icke kunna förorda de i ämnet väckta
motionerna dels emedan utskottet fann det mindre tillrådligt att på grundval
av enskilda motioner tillstyrka åtgärder av den omfattning och med den
ekonomiska ram, som de ifrågakomna, dels ock av hänsyn till andra då
föreliggande omfattande nybyggnadskrav. Utskottet hemställde därför om
avslag å motionerna, och riksdagen beslöt i enlighet härmed.
Det nu föreliggande förslaget, som grundar sig på av arkitekten A. Anderberg,
med ledning av utav Wiman utförda planteckningar och i samråd med
denne och universitetsmyndigheterna uppgjorda ritningar och kostnadsberäkningar,
avser uppförande åt institutionen å den universitetet tillhörande
åkerlotten nr 15 av en byggnad, 46,6 meter lång och 17 meter bred samt
bestående av källare, tre våningar och vind. Enligt de verkställda kostnadsberäkningarna,
mot vilka departementschefen icke haft något att erinra,
skulle totalkostnaden utgöra 791,000 kronor, varav 139,000 kronor skulle
belöpa på inredningsarbeten. Totalsumman beräknas fördelad med 150,000
kronor på budgetåret 1929/1930, 400,000 kronor på budgetåret 1930/1931
och 241,000 på budgetåret 1931/1932.
Det större akademiska konsistoriet har såsom villkor uppställt, dels att
uppgörelse träffades med universitetets pensionsinrättning för tjänstemäns
änkor och barn rörande det belopp, som borde tillkomma pensionsinrättningen
i ersättning för mistad avkastning från den blivande institutionsbyggnadens
tomt, och dels att universitetet tillgodofördes ersättning av eventuellt
blivande anslag med 450 kronor, som av extra utgiftstiteln förskotte
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
51
rats i och för erforderliga borrningar och undersökningar rörande markens
beskaffenhet å den för institutionsbyggnaden avsedda tomten.
Vad angår ersättningen å 450 kronor, anser departementschefen rimligt,
att nämnda belopp tillgodoföres universitetets vederbörande anslag. Det torde
framdeles få ankomma på Kungl. Maj:t att medgiva, att sagda belopp å
450 kronor må utgå av byggnadsanslaget.
Beträffande villkoret om uppgörelse med pensionsinrättningen rörande det
belopp, som borde tillkomma densamma såsom ersättning för mistad avkastning
av den blivande institutionsbyggnadens tomt, har det större akademiska
konsistoriet meddelat, att överenskommelse numera träffats mellan universitetet
och pensionsinrättningen om dylik ersättning utan att något anslag av
statsmedel för ändamålet behövde ifrågakomma.
Departementschefen har meddelat, att från universitetet i Uppsala framkommit
krav på tillgodoseende av flera betydelsefulla och för universitetets
verksamhet oavvisliga byggnadsbehov. Det gäller tillbyggnadsarbeten vid
den anatomiska institutionen, beräknade till 538,000 kronor, ändrings- och
ombyggnadsarbeten för den hygieniska institutionen, beräknade till 108,300
kronor, samt slutligen nybyggnaden för den paleontologiska institutionen.
Departementschefen har ansett sig böra giva företräde åt den paleontologiska
institutionen men samtidigt betonat, att de övriga byggnadsfrågorna vore
av den beskaffenhet, att deras framläggande för riksdagen borde ske inom
en nära framtid.
Den paleontologiska institutionens byggnadsfråga tål enligt departementschefens
mening intet uppskov. Dess värdefulla och oersättliga samlingar
måste för närvarande förvaras på ett sätt, varemot allvarliga erinringar
riktats, och som i hög grad försvårat för att ej säga omöjliggjort en rationellt
bedriven undervisning och ett mera omfattande vetenskapligt forskningsarbete.
Situationen syntes nu vara sådan, att man icke kunde stå till
svars med att längre låta magasineringen fortgå på samma sätt som hittills.
Härtill komme vidare den från åtskilliga håll framhållna önskvärdheten av
att Wiman, vilken bland annat utarbetat förslaget till den ifrågasatta
nya institutionsbyggnaden, måtte bliva i tillfälle att före sin inom ganska
kort tid förestående avgång från professuren avsluta arbetet med den nya
institutionen och samlingarnas ordnande.
Ifrågavarande förslag innebär visserligen en avsevärd utgift för staten,
men utskottet, som redan år 1928 framhöll önskvärdheten av en nybyggnad
för den paleontologiska institutionen, anser utredningen hava givit vid
handen, att omedelbara åtgärder äro nödvändiga för att bereda institutionen
tillfredsställande arbetsförhållanden och möjligheter att förvara det värdefulla
samlingsmaterialet på ett sådant sätt, att det utan svårighet kan tillgodogöras
för undervisningen och forskningen. De framlagda kostnadsberäkningarna
för byggnadsföretaget, slutande å ett belopp av 791,000 kronor,
Utskottets
yttrande.
52
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
hava icke föranlett någon erinran från utskottets sida. Utskottet vill därför
tillstyrka, att sistnämnda belopp, 791,000 kronor, beviljas för ändamålet och
att därav för budgetåret 1929/1930 såsom extra reservationsanslag anvisas
150,000 kronor. Vad åter beträffar förslaget, att blivande eventuella besparingar
å byggnadsanslaget må enligt Kungl. Maj:ts bestämmande användas
till komplettering av institutionens materiell och instrumentala
utrustning, har utskottet väl funnit detsamma beaktansvärt, men synes
något medgivande av sådan innebörd dock icke redan nu böra lämnas.
Utskottet förutsätter, att detta spörsmål blir föremål för slutligt övervägande,
sedan byggnadsarbetet fortskridit så långt, att det tillgängliga beloppet
låter sig bedöma och behovet av ytterligare materiell och instrumental
utrustning närmare klarlagts. Utskottet anser därför, att Kungl.
Maj:ts förslag i denna del icke bör av riksdagen bifallas.
Med anledning av vad departementschefen meddelat rörande andra från
universitetet framkomna anslagsäskanden för byggnadsarbeten anser sig utskottet
böra framhålla önskvärdheten av att en plan över dylika framtida
arbeten uppgöres, så att det må bliva möjligt att bättre än nu är fallet
överblicka universitetets olika byggnadskrav samt bedöma om och i vilken
ordning de må böra tillgodoses.
Under åberopande av vad ovan anförts hemställer utskottet,
a) att riksdagen må till uppförande och inredning i huvudsaklig
överensstämmelse med i ärendet företedda ritningar
och kostnadsförslag av en byggnad för paleontologiska institutionen
vid universitetet i Uppsala m. in. bevilja ett anslag
av 791,000 kronor samt därav för budgetåret 1929/1930
såsom extra reservationsanslag anvisa ett belopp av 150,000
kronor,
b) att Kungl. Maj:ts förslag beträffande dispositionen av
blivande eventuella besparingar å byggnadsanslaget icke
må vinna riksdagens bifall.
Bokinköp
och bokbindning
för
universitetsbiblioteket
i Uppsala.
[91.]
92:o) Kungl. Maj:t har (punkt 91) föreslagit riksdagen att till bokinköp
och bokbindning för universitetsbiblioteket i Uppsala för budgetåret 1929/
1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 94,500 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 231—240 i statsrådsprotokollet.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en höjning av anslaget med 10,000 kronor.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må till bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket
i Uppsala för budgetåret 1929/1930 anvisa
ett extra reservationsanslag av 94,500 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
53
93:o) I enlighet med Kungl.'')Maj:ts förslag (punkt 99) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för beredande av ytterligare medel till materiell
m. m. för de av departementschefen i statsrådsprotokollet
angivna institutionerna vid universitetet i Uppsala för
budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av
25,000 kronor.
94:o) Kungl. Maj:t har (punkt 93) föreslagit riksdagen
dels föreskriva, att vad i utgiftsstaten för universitetet i Lund under I
Avlöningsstater för professorer och lärare m. fl., A. Avlöningsstat för professorer
m. fl., Medicinska fakulteten finnes föreskrivet därom, att professorsbefattningen
i psykiatri skall vara förenad med överläkarbefattningen vid
Lunds hospital och asyl, skall från och med den 1 april 1930 upphöra
att gälla,
dels minska det under samma rubrik upptagna arvodet till en professor
i psykiatri, nu 3,000 kronor, med 750 kronor till 2,250 kronor med anmärkning,
att sagda arvode å 2,250 kronor skall avse tiden den 1 juli 1929—
den 31 mars 1930,
dels under samma rubrik uppföra till en professor i psykiatri från och
med den 1 april 1930 såsom lön 2,000 kronor samt såsom tjänstgöringspenningar
1,000 kronor eller sammanlagt 3,000 kronor,
dels ock för ändamålet höja det ordinarie anslaget till Lunds universitet,
universitetsstaten, nu 1,231,700 kronor, med 2,250 kronor till 1,233,950
kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 246—251 i statsrådsprotokollet.
Departementschefen framhåller, att förslaget om ett skiljande av professuren
i psykiatri vid universitetet i Lund från överläkarbefattningen vid
Lunds hospital och asyl redan i princip vunnit anslutning från Kungl.
Maj:ts och riksdagens sida och är en nödvändig förutsättning för att den
blivande psykiatriska kliniken, till vilkens uppförande 1928 års riksdag beviljat
medel, skall kunna i enlighet med vad man förväntat fylla sin uppgift.
Från de akademiska myndigheternas sida föreligger nu förslag om
vidtagande av sådana åtgärder, att den blivande professorn och överläkaren
vid kliniken skulle kunna tillträda sin befattning redan den 1 april 1930.
Den nya kliniken beräknas vara färdig att tagas i användning på hösten
1930. Det har ansetts nödvändigt, att den blivande chefen erhåller tillfälle
att deltaga i detaljarbetet med byggnadens avslutande, med utrustningsanordningarna
och med anställandet av anstaltens blivande sjukvårdspersonal.
För detta ändamål har det befunnits önskvärt, att lönen till den blivande
professorn funnes tillgänglig omkring fem månader före anstaltens beräknade
öppnande d. v. s. redan från och med april 1930. Kostnaderna för denna
Ytterligare
medel till
materiell
m. in. för
vissa institutioner
vid
universitetet
i Uppsala.
[92.]
Lunds
universitet.
Universitetsstaten.
Skiljande av
professuren
i psykiatri
från överläkarbefattningen
vid
Lunds hospital
och asyl.
[93.]
54
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Förslagsanslaget
till
avlöningar
till vissa
tjänstemän
och betjänte
vid universitetets
i
Lund samlingar
och inrättningar
m. m. Tekniskt
biträde
vid patolo
-
anordning under budgetåret 1929/1930 bliva följande. I staten för universitetet
i Lund måste för tiden 1 april—30 juni 1930 upptagas en professorslön
till samma belopp för år räknat som övriga professorslöner eller för
här ifrågavarande tid (7* • 12,000=) 3,000 kronor. Å andra sidan kan det
i staten för närvarande upptagna arvodet å 3,000 kronor minskas med det
på samma tid belöpande beloppet av (XA • 3,000 =) 750 kronor. Nettoökningen
för budgetåret 1929/1930 skulle alltså uppgå till (3,000—750 =)
2,250 kronor. Från och med budgetåret 1930/1931 kommer ökningen i
jämförelse med nuvarande förhållanden att uppgå till (12,000—3,000 =)
9,000 kronor.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må
a) föreskriva, att vad i utgiftsstaten för universitetet i
Lund under I Avlöningsstater för professorer och lärare m. fl.,
A. Avlöningsstat för professorer m. fl., Medicinska fakulteten
finnes föreskrivet därom, att professorsbefattningen i
psykiatri skall vara förenad med överläkarbefattningen vid
Lunds hospital och asyl, skall från och med den 1 april
1930 upphöra att gälla,
b) minska det under samma rubrik upptagna arvodet
till en professor i psykiatri, nu 3,000 kronor, med 750 kronor
till 2,250 kronor med anmärkning, att sagda arvode
å 2,250 kronor skall avse tiden den 1 juli 1929—den 31
mars 1930,
c) under samma rubrik uppföra till en professor i psykiatri
från och med den 1 april 1930 såsom lön 2,000 kronor
samt såsom tjänstgöringspenningar 1,000 kronor eller sammanlagt
3,000 kronor,
d) för ändamålet höja det ordinarie anslaget till Lunds
universitet, universitetsstaten, nu 1,231,700 kronor, med 2,250
kronor till 1,233,950 kronor.
95:o) Kungl. Maj:t har (punkt 94) föreslagit riksdagen
a) att å personalstaten för universitetet i Lund under vetenskapliga institutioner
och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna,
efter tekniskt biträde vid histologiska institutionen, uppföra 1 tekniskt biträde
vid patologisk-anatomiska institutionen med placering i lönegraden B 7;
b) vid bifall härtill öka den under vetenskapliga institutioner och inrätt
ningar,
tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna, uppförda anslagsposten:
Avlöningar till ordinarie tekniska biträden och till ordinarie vakt
mästare
och med dem jämförliga befattningshavare, förslagsanslag, nu 58,400
kronor, med 2,800 kronor till 61,200 kronor
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
55
samt förty höja det under rubriken Avlöningar till vissa tjänstemän och
hetjänte vid universitetets i Lund samlingar och inrättningar in. in. uppförda
ordinarie förslagsanslaget, nu 253,800 kronor, med 2,800 kronor till 250,600
kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 251—253 i statsrådsprotokollet.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må
a) å personalstaten för universitetet i Lund under vetenskapliga
institutioner och inrättningar, tillhörande medicinska
och filosofiska fakulteterna, efter tekniskt biträde
vid histologiska institutionen, uppföra 1 tekniskt biträde vid
patologisk-anatomiska institutionen med placering i lönegraden
B 7;
b) vid bifall härtill öka den under vetenskapliga institu
tioner
och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska
fakulteterna, uppförda anslagsposten: Avlöningar till
ordinarie tekniska biträden och till ordinarie vaktmästare
och med dem jämförliga befattningshavare, förslagsanslag,
nu 58,400 kronor, med 2,800 kronor till 61,200 kronor
samt förty höja det under rubriken Avlöningar till vissa
tjänstemän och betjänte vid universitetets i Lund samlingar
och inrättningar m. m. uppförda ordinarie förslagsanslaget,
nu 253,800 kronor, med 2,800 kronor till 256,600 kronor.
96:o) Kungl. Maj:t har (punkt 95) föreslagit riksdagen att för beredande av
avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän
m. m. vid universitetet i Lund anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra
anslag av 47,835 kronor att med särskilda belopp av Kungl. Maj:t användas
för de av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna ändamål.
Ifrågavarande extra anslag utgör för nu löpande budgetår 53,835 kronor.
Det nu äskade beloppet har framkommit därigenom, att å ena sidan en anslagspost
å 9,000 kronor till bidrag till utgifter för en stiftelse för svensk
folkminnesforskning uteslutits samt å andra sidan med anslaget sammanförts
de för innevarande budgetår utgående extra anslagen å 2,400 kronor
till praktisk försöksassistent vid institutionen för ärftlighetsforskning och å
600 kronor till personligt lönetillägg åt försöksassistenten vid samma institution
C. G. von Sydow.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för beredande av avlöningsförmåner för
vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän
giek anatomiska
institutionen.
[94.]
Avlöningar
åt vissa extra
ordinarie
lärare,
amanuenser
och tjänstemän
m. in.
vid universitetet
i Lund.
[95.]
Materiell
för vissa
institutioner
m. m. vid
universitetet
i Lund.
196.]
Statsbidrag
till täckande
av driftkostnaderna
vid
Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar
i
Lund.
[97.1
Utvidgnings-
och
ändringsarbeten
vid
Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar
i
Lund.
[98.]
56 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
m. m. vid universitetet i Lund anvisa för budgetåret 1929/
1930 ett extra anslag av 47,835 kronor att med särskilda
belopp av Kungl. Maj:t användas för de av departementschefen
i statsrådsprotokollet angivna ändamål.
97:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 96) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i överensstämmelse med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till materiell för vissa institutioner
vid universitetet i Lund m. m. anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra reservationsanslag av 43,725 kronor att
av Kungl. Maj:t användas för de av departementschefen i
statsrådsprotokollet omförmälda ändamål.
98:o) Kungl. Maj:t har (punkt 97) föreslagit riksdagen att i enlighet med
de av 1925 års riksdag godtagna grunder såsom bidrag till täckande av
driftkostnaderna under år 1928 vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i
Lund anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 65,289 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 257—259 i statsrådsprotokollet.
Ovannämnda av 1925 års riksdag godtagna grunder äro av följande innehåll:
1) staten lämnar i viss utsträckning landstinget ersättning för de di
rekta
kostnader, som utomlänspatienterna å allmän sal betinga därigenom
att legosängsavgiften, 4 kronor 50 öre, är avsevärt lägre än underhållskostnaden
; 2) överläkaren å barnbördsavdelningen äger rätt att befria från legosängsavgift
för 20 procent av underhållsdagarna av ett kalenderår, varvid
staten övertager kostnaderna härför.
De beräkningar, på vilka Kungl. Maj:t nu grundar sin här ifrågavarande
framställning, stå i överensstämmelse med berörda grunder.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må, i enlighet med de av 1925 års riksdag
godtagna grunderna, såsom bidrag till täckande av driftkostnaderna
under år 1928 vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund anvisa för budgetåret 1929/1930 ett
extra anslag av 65,289 kronor.
99:o) Sedan 1927 års riksdag såsom bidrag till täckande av kostnaderna
för uppförande vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund av nya
byggnader för den ortopediska kliniken och för öronkliniken m. m. i enlighet
med i ärendet företedda ritningar och kostnadsförslag anvisat ett anslag
av 1,476,432 kronor 50 öre samt därav såsom extra reservationsanslag anvisats
för budgetåret 1927/1928 ett belopp av 100,000 kronor och för budgetåret
1928/1929 ett belopp av 476,000 kronor, har nu Kungl. Maj:t (punkt
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
57
98) föreslagit riksdagen att av nämnda anslag å 1,476,432 kronor 50 öre anvisa
för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 450,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må av det såsom bidrag till täckande av
kostnaderna för uppförande vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund av nya byggnader för den ortopediska
kliniken och för öronkliniken m. m. i enlighet med företedda
ritningar och kostnadsförslag beviljade anslaget å
1,476,432 kronor 50 öre för budgetåret 1929/1930 anvisa
såsom extra reservationsanslag ett belopp av 450,000 kronor.
100:o) Kungl. Maj:t har (punkt 99) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1929/1930 anvisa
a) till materiellanskaffning för ett statistiskt laboratorium vid universitetet
i Lund ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor,
b) till avlönande av ett räknebiträde vid statistiska seminariet vid universitetet
i Lund ett extra anslag av 1,200 kronor,
c) till materiell för samma seminarium ett extra reservationsanslag av
1,500 kronor.
Utredningen återfinnes å sid 260—266 i statsrådsprotokollet.
Det nu föreliggande förslaget avser att åt det statistiska seminariet vid
universitetet i Lund giva en mera fast organisation, så att detsamma omdanas
till ett statistiskt laboratorium. Departementschefen framhåller, att
Lunds universitet sedan många år tillbaka haft undervisning och examination
i ämnet statistik — under de senaste åren jämväl en ordinarie professorsbefattning
i ämnet — men att under hela denna tid seminarieundervisningen,
vilken för just detta ämne vore av största vikt, måst uppehållas
genom provisoriska anordningar; så hade exempelvis under de senare åren
lokaler och arbetskraft erhållits i den astronomiska institutionen. Dessa
provisoriska förhållanden anser departementschefen icke kunna fortfara utan
men för undervisningen.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må för budgetåret 1929/1930 anvisa
a) till materiellanskaffning för ett statistiskt laboratorium
vid universitetet i Lund ett extra reservationsanslag av 5,000
kronor,
b) till avlönande av ett räknebiträde vid statistiska seminariet
vid universitetet i Lund ett extra anslag av 1,200
kronor,
c) till materiell för samma seminarium ett extra reservationsanslag
av 1,500 kronor.
Inrättande
av ett
statistiskt
laboratorium
vid universitetet
i Lund
m. m.
[99.]
58
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utrustning
för fysiska
institutionen.
[100.]
Nybyggnad
för de geologisk-mineralogiska
och
geografiska
institutionerna
vid
universitetet
i Lund.
[101.]
Bokinköp
och bokbindning
för
universitetsbiblioteket
i Lund.
[102.]
Ny inredning
av vissa
lokaler i universitetsbibliotekets
i Lund
byggnad.
[103.]
101:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 100) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till instrumentell utrustning för fysiska institutionen
vid universitetet i Lund för budgetåret 1929/1930
anvisa ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.
102:o) Sedan 1928 års riksdag till utförande i huvudsaklig överensstämmelse
med föreliggande, av byggnadsstyrelsen i skrivelse den 25 november
1926 förordade ritningar med av riksdagen angivna jämkningar av en nybyggnad
för de geologisk-mineralogiska och geografiska institutionerna vid
universitetet i Lund samt till nämnda byggnads inredning och utrustning
beviljat ett belopp av 726,200 kronor samt därav för budgetåret 1928/1929
såsom extra reservationsanslag anvisat 250,000 kronor, har nu Kungl. Maj:t
(punkt 101) föreslagit riksdagen att av omförmälda belopp, 726,200 kronor,
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 375,000
kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må av det till utförande av en nybyggnad
för de geologisk-mineralogiska och geografiska institutionerna
vid universitetet i Lund samt till nämnda byggnads inredning
och utrustning av 1928 års riksdag beviljade anslaget
å 726,200 kronor anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra
reservationsanslag av 375,000 kronor.
103:o) Kungl. Maj:t har (punkt 102) föreslagit riksdagen att till bokinköp
och bokbindning för universitetsbiblioteket i Lund för budgetåret 1929/1930
anvisa ett extra reservationsanslag av 80,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 270—272 i statsrådsprotokollet.
Anslaget utgår för innevarande budgetår med ett belopp av 70,000
kronor.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må till bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket
i Lund för budgetåret 1929/1930 anvisa
ett extra reservationsanslag av 80,000 kronor.
104:o) Kungl. Maj:t har (punkt 103) föreslagit riksdagen att till ny inredning
av vissa lokaler i universitetsbibliotekets i Lund byggnad anvisa
för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 17,763 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 272—273 i statsrådsprotokollet.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
59
Förslaget avser att bereda ökat utrymme inom byggnaden genom ny och
mera praktisk inredning av don femte halvvåningens båda mellanpartier
samt komplettering av hyllinredningen i halvvåningarna 1—4.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må till ny inredning av vissa lokaler i universitetsbibliotekets
i Lund byggnad anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra reservationsanslag av 17,763 kronor.
Vissa inredningsarbeten
i botaniska
institutionen
m. m.
[104.1
Departementschefen framhåller, att den i framställningen åsyftade inredningen
av en ny museisal med tillhörande arbetsrum å nedre vinden i
botaniska museet möjliggör att med relativt små kostnader tillgodose museets
förhandenvarande behov av ökat lokalutrymme. De ifrågasatta djupgrävningarna
och uppförandet av stängsel sammanhänga, enligt vad departementschefen
påpekar, med förvärvandet för universitetets botaniska trädgårds
räkning av värdefull och för utvidgningar väl behövlig jordareal. Av det
äskade beloppet avses 2,940 kronor till inredningsarbeten, 11,725 kronor till
stängselkostnader och 3,450 kronor till djupgrävningar.
Utskottet har i och för sig intet att erinra mot att ifrågavarande arbeten
komma till utförande, men vad de beräknade utgifterna härför angår, måste
utskottet finna stängselkostnaderna påfallande höga. Utskottet har svårt att
tänka sig, att de områden, det här gäller, icke skall kunna i erforderliga
delar på ett tillfredsställande sätt inhägnas för en avsevärt mindre summa
än 11,725 kronor, och anser den frågan böra bliva föremål för förnyat
övervägande av vederbörande myndigheter. Under sådana förhållanden torde
det vara lämpligt att låta med beviljandet av medel till stängsels uppförande
anstå. Däremot vill utskottet tillstyrka, att anslag anvisas för de ovannämnda
inredningsarbetena med 2,940 kronor och för djupgrävningarna
med 3,450 kronor eller således med tillhopa 6,390 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till vissa inredningsarbeten i botaniska
institutionen vid universitetet i Lund samt till djupgrävning
av S:t Petri kyrkogård och den del av den s. k. gamla
epidemisjukhustomten, vartill universitetet för botaniska
105:o) Kungl. Maj:t har (punkt 104) föreslagit riksdagen att till vissa inredningsarbeten
i botaniska institutionen vid universitetet i Lund, till djupgrävning
av S:t Petri kyrkogård samt den del av den s. k. gamla epidemisjukhustomten,
vartill universitetet för botaniska trädgårdens räkning under
år 1928 förvärvat nyttjanderätt, samt till uppförande av stängsel kring vissa
delar av nämnda områden, allt i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet
företedda kostnadsförslag, arbetsbeskrivning och ritning, för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 18,115 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 274—276 i statsrådsprotokollet.
60
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utrustning
av ett limnologiskt
laboratorium
vid
universitetet
i Lund.
[105.]
Ytterligare
medel till
materiell
m. m. för
vissa institutioner
vid
universitetet
i Lund.
[106.]
Förslagsanslaget
till
avlöningar
till vissa
tjänstemän
och betjänte
vid karolinska
institutet
och dess
institutioner.
Kanslibiträde
vid
institutets
bibliotek.
[107.]
trädgårdens räkning under år 1928 förvärvat nyttjanderätt, i
huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet företedda kostnadsförslag,
arbetsbeskrivning och ritning, för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 6,390 kronor.
106:o) Beträffande vad Kungl. Maj;t (punkt 105) föreslagit riksdagen angående
utrustning av ett limnologiskt laboratorium vid universitetet i Lund
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket
utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.
107:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 106) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för beredande av ytterligare medel till materiell
m. m. för de av departementschefen i statsrådsprotokollet
angivna institutionerna vid universitetet i Lund för
budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av
63,000 kronor.
108:o) Kungl. Maj:t har (punkt 107) föreslagit riksdagen,
a) att å personalstaten för karolinska mediko-kirurgiska institutet under
vetenskapliga institutioner och inrättningar, efter preparator vid anatomiska
institutionen, uppföra 1 kanslibiträde vid biblioteket med placering i lönegraden
B 7;
b) vid bifall härtill öka det under Avlöningsstater för vissa tjänstemän
och betjänte vid karolinska mediko-kirurgiska institutet och dess institutioner,
vetenskapliga institutioner, uppförda ordinarie förslagsanslaget till Avlöningar
till dels ordinarie kvinnliga biträden, dels ock ordinarie vaktmästare och med
dem jämförliga befattningshavare, nu 51,500 kronor, med 3,100 kronor till
54,600 kronor,
samt förty höja det under rubriken Avlöningar till vissa tjänstemän och
betjänte vid institutet och dess institutioner uppförda ordinarie förslagsanslaget,
nu 88,000 kronor, med 3,100 kronor till 91,100 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 282—284 i statsrådsprotokollet.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må,
a) å personalstaten för karolinska mediko-kirurgiska institutet
under vetenskapliga institutioner och inrättningar efter
preparator vid anatomiska institutionen uppföra 1 kanslibiträde
vid biblioteket med placering i lönegraden B 7;
b) vid bifall härtill öka det under Avlöningsstater för vissa
tjänstemän och betjänte vid karolinska mediko-kirurgiska
institutet och dess institutioner, vetenskapliga institutioner,
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
61
uppförda ordinarie förslagsanslaget till Avlöningar till dels
ordinarie kvinnliga biträden, dels ock ordinarie vaktmästare
och med dem jämförliga befattningshavare, nu 51,500 kronor,
med 3,100 kronor till 54,600 kronor, samt förty höja
det under rubriken Avlöningar till vissa tjänstemän och
betjänte vid institutet och dess institutioner uppförda ordinarie
förslagsanslaget, nu 88,000 kronor, med 3,100 kronor
till 91,100 kronor.
109:o) Kungl. Maj:t har (punkt 108) föreslagit riksdagen att för beredande
av avlöningsförmåner förvissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän
m. m. vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra anslag av 98,513 kronor att med särskilda belopp
av Kungl. Maj:t användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet
angivna ändamål.
Ifrågavarande extra anslag utgör för nu löpande budgetår 93,913 kronor.
Med detta anslag hava sammanförts de för samma budgetår utgående anslagen
å 3,600 kronor till amanuenser vid den medicinska undervisningen
å S:t Eriks sjukhus och å 1,000 kronor till lärare vid en extra kurs i
neurologi.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för beredande av avlöningsförmåner för
vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän
m. m. vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa för
budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 98,513 kronor att
med särskilda belopp av Kungl. Maj:t användas för de av
departementschefen i statsrådsprotokollet angivna ändamål.
110:o) Kungl. Maj:t har (punkt 109) föreslagit riksdagen att till materiell
m. m. för vissa institutioner vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa
för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 58,100 kronor
att av Kungl. Maj:t användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet
omförmälda ändamål.
Ifrågavarande extra anslag utgör för nu löpande budgetår 16,300 kronor.
Det nu äskade beloppet har framkommit därigenom att å ena sidan en
anslagspost å 1,500 kronor till kemiska institutionen uteslutits samt å andra
sidan med anslaget sammanförts de för innevarande budgetår utgående
extra reservationsanslagen å 28,300 kronor till ökade medel till materiell i
allmänhet och å 15,000 kronor till bokinköp och bokbindning för institutets
bibliotek.
Avlöningar
åt vissa extra
ordinarie lärare,
amanuenser
och
tjänstemän
m. ni. vid
karolinska
institutet.
[108.]
Materiell
m. m.
för vissa in
stitutioner
vid
karolinska
institutet.
[109.]
62
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Materiell
in. in. för
dermato-sytilidologiska
kliniken
vid karolinska
institutet.
[no.]
Materiell
för undervisningen
i allmän
patologi vid
karolinska
institutet.
[in.]
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till materiell m. in. för vissa institutioner
vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa för
budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 58,100
kronor att av Kungl. Maj:t användas för de av departementschefen
i statsrådsprotokollet omförmälda ändamål.
lll:o) Kungl. Maj it har (punkt 110) föreslagit riksdagen att till materiell
för karolinska mediko-kirurgiska institutets dermato-syfilidologiska klinik
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 500 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 288—289 i statsrådsprotokollet.
Till en var av institutets gynekologiska kliniker, dess pediatriska klinik
å kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn och oftalmiatriska klinik
ävensom till dess nervklinik har sedan längre eller kortare tid utgått
särskilt materiellanslag å 500 kronor. Samma anslagsbelopp har nu befunnits
erforderligt för bär ifrågavarande klinik.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må till materiell för karolinska medikokirurgiska
institutets dermato-syfilidologiska klinik för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 500
kronor.
112:o) Kungl. Maj:t har (punkt 111) föreslagit riksdagen att till materiell
m. m. för undervisningen i allmän patologi vid karolinska mediko-kirurgiska
institutet för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag
av 1,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 289—291 i statsrådsprotokollet.
Det anslag, som under en följd av år utgått under titel Vetenskapliga
arbeten vid ett patologiskt-anatomiskt laboratorium vid Sabbatsbergs sjukhus
och som för innevarande budgetår utgör 4,000 kronor, är företrädesvis
avsett för vederbörande professors vetenskapliga forskning, under det att
det anslag å 1,000 kronor, varom framställning nu föreligger, företrädesvis
skulle avses för täckande av de kostnader, som själva undervisningen
påkallar.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må till materiell m. m. för undervisningen
i allmän patologi vid karolinska mediko-kirurgiska institutet
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag
av 1,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 63
113:o) Kungl. Maj:t bär (punkt 112) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1929/1930 såsom extra reservationsanslag anvisa
dels till anskaffande av viss materiell in. m. för den kemiska institutionen
vid karolinska mediko kirurgiska institutet ett belopp av 7,000 kronor,
dels ock till förstärkning av den i det ordinarie reservationsanslaget till
materiell m. in. för vissa institutioner och kliniker vid institutet ingående
anslagsposten å 3,000 kronor till materiell m. m. för kemiska institutionen
ett belopp av 2,500 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 291—293 i statsrådsprotokollet.
Beloppet å 7,000 kronor är avsett att utgöra ett engångsanslag för att
möjliggöra nödig komplettering av den kemiska institutionens materiellutrustning.
Beloppet å 2,500 kronor åter är ett årligen återkommande
förstärkningsanslag, som för närvarande utgår med 1,500 kronor men vars
höjande med 1,000 kronor ansetts erforderligt.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må för budgetåret 1929/1930 såsom extra
reservationsanslag anvisa
a) till anskaffande av viss materiell m. m. för den kemiska
institutionen vid karolinska mediko-kirurgiska institutet
ett belopp av 7,000 kronor,
b) till förstärkning av den i det ordinarie reservationsanslaget
till materiell m. m. för vissa institutioner och kliniker
vid institutet ingående anslagsposten å 3,000 kronor
till materiell m. m. för kemiska institutionen ett belopp
av 2,500 kronor.
114:o) Kungl. Maj:t har (punkt 113) föreslagit riksdagen att såsom bidrag
till bekostande av förbättringsarbeten inom de i byggnaden för karolinska
institutets patologisk-anatomiska institution inrymda lokalerna för Stockholms
stads bårhus för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 11,000
kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 294—297 i statsrådsprotokollet.
Departementschefen framhåller, att det för den vid karolinska institutet
bedrivna undervisningen i rättsmedicin är ett oeftergivligt krav, att likmaterial
för obduktioner i tillfyllestgörande utsträckning finnes att tillgå,
och departementschefen finner på grund härav billigt, att staten deltager i
kostnaderna för de av Stockholms stad redan utförda förbättringsarbetena
å bårhuset, och skäligt, att detta statens bidrag bestämmes till ungefär hälften
av kostnaderna. Såvitt förevarande handlingar utvisa, hava förbättringsarbetena
dragit en kostnad av omkring 28,000 kronor, varav 14,000 kronor
Vissa
anslag till
kemiska institutionen
vid karolinska
institutet
[112.]
Förbättringsarbeten
inom
Stockholms
stads bårhus.
[113.]
64
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Omkostnader
för
tandläkarinstitutets
verksamhet
m. m.
[114.]
skulle bestridas av statsmedel. Av statsrådsprotokollet framgår emellertid,
att byggnadsstyrelsen av de till styrelsens disposition stående medel tillhandahållit
3,000 kronor. Det återstår sålunda 11,000 kronor, vilka av
statsmedel böra gottgöras Stockholms stad.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:t förslag, hemställer,
att riksdagen må såsom bidrag till bekostande av förbättringsarbeten
inom de i byggnaden för karolinska institutets
patologisk-anatomiska institution inrymda lokalerna
för Stockholms stads bårhus för budgetåret 1929/1930 anvisa
ett extra anslag av 11,000 kronor.
115:o) Kungl. Maj:t har (punkt 114) föreslagit riksdagen att
dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda
förslaget till omkostnadsstat för tandläkarinstitutet för budgetåret 1929/ 1930,
dels till omkostnader för tandläkarinstitutets verksamhet för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 126,100 kronor,
dels ock till extra lärarkrafter vid tandläkarinstitutet för budgetåret 1929/
1930 anvisa ett extra anslag av 15,500 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 297—302 i statsrådsprotokollet.
Den av 1928 års riksdag godkända omkostnadsstaten slutade å ett belopp
av 146,100 kronor. I förhållande härtill företer den nu framlagda staten
en minskning med 20,000 kronor. Denna minskning har möjliggjorts genom
en nedsättning av posten till förbrukningsmateriell för institutets praktiska
verksamhet, vilken ansetts kunna sänkas genom en omläggning av debiteringen
av patientavgifter och inköp av förbrukningsmateriell, som vidtagits
å tandfyllningsavdelningen.
Anslaget till extra lärarkrafter utgår jämväl för innevarande budgetår
med ett belopp av 15,500 kronor.
Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
därför,
att riksdagen må
a) godkänna följande förslag till omkostnadsstat för tandläkarinstitutet
för budgetåret 1929/1930:
1. Värme och lyshållning.........kronor 30,000: —
2. Tvätt och linne, renhållning samt
vattenavgifter............... » 25,000: —
3. Tryckningskostnader, renskrivnings
kostnader
samt telefonavgifter ... » 6,000: —
4. Avlöning till tamburvakt, till en
kassörska samt till biträden på röntgenavdelningen.
............. » 8,700; —
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 65
5. Avlöning till en sköterska på protés
avdelningen.
................kronor 2,400: —
6. Biblioteket.................. » 1,000: —
7. Reparationer och oförutsedda utgifter » 8,000: —
8. Underhåll av inventarier....... » 5,000: —
9. Förbrukningsmateriell för institutets
praktiska verksamhet, förslagsanslag » 30,000: —
10. Undervisnings- och åskådningsma
teriell.
................ » 10,000: —
Summa förslagsanslag kronor 126,100: —
Anm. Tandläkarinstitutets lärarråd äger att beträffande de i om
-
kostnadsstaten under 1—3, 6—8 samt 10 upptagna anslagsposterna å
en post göra minskning samt å en annan ökning, endast nämnda anslagsposters
sammanlagda summa icke överskrides.
b) till omkostnader för tandläkarinstitutets verksamhet för
budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av
126,100 kronor,
c) till extra lärarkrafter vid tandläkarinstitutet för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra anslag av 15,500 kronor.
116:o) Kungl. Maj:t har (punkt 115) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra anslag av 360,000 kronor till beredande av
ökade medel för upprätthållande under samma tid av serafimerlasarettets
verksamhet.
Utredningen återfinnes å sid. 302—307 i statsrådsprotokollet.
1927 års riksdag medgav, att till bestridande av kostnaderna för ombyggnadsarbeten
å serafimerlasarettet finge upptagas ett lån å högst 3,200,000
kronor att amorteras under högst 30 år mot säkerhet av inteckning i lasarettets
fastighet nr 8 i kvarteret Pilträdet i Stockholms stad. Genom beslut den
22 december 1927 bemyndigade Kungl. Maj:t direktionen att vidtaga åtgärder
för utförandet å lasarettet av byggnadsarbeten i huvudsaklig överensstämmelse
med av direktionen den 6 december 1926 till 1926 års sjukhuskommission
avgivet förslag för en kostnad, ej överstigande 3,200,000 kronor,
därav 138,700 kronor för anordnande av enskilda sjukrum å den kirurgiska
kliniken och 3,061,300 kronor för övriga arbeten. Ifrågavarande byggnadsarbeten
hava nu tagit sin början, och från och med budgetåret 1929/
1930 har man sålunda att räkna med vissa kostnader för förräntning och
amortering av det med Kungl. Maj:ts och riksdagens bifall upptagna ombyggnadslånet.
Av dessa kostnader hava i enlighet med fastställda fördelniogsgrunder
för budgetåret 1929/1930 ett belopp av i runt tal 120,000
kronor beräknats komma på statens andel. Detta belopp är inräknat i det
nu äskade anslaget. Anslaget till beredande av ökade medel i övrigt för
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 8 häft. (Nr 8.) 5
Ökade medel
för uppehållande
av
serafimerlasarettets
verksamhet.
[115.]
66
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Uppehållande
av
verksamheten
vid
allmänna
barnbördshuset.
[116.]
Undervisning
i
epidemiologi.
[117.]
upprätthållande av serafimerlasarettets verksamhet utgår för innevarande
budgetår med ett belopp av 236,000 kronor. För motsvarande ändamål
har nu beräknats ett belopp av 240,000 kronor.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:t förslag, hemställer
att
riksdagen må för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra
anslag av 360,000 kronor till beredande av ökade medel
för upprätthållande under samma tid av serafimerlasarettets
verksamhet.
117:o) Kungl. Maj:t har (punkt 116) föreslagit riksdagen att till uppehållande
av verksamheten vid allmänna barnbördshuset under tiden 1 juli
1929—30 juni 1930 anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av
132,002 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 308—310 i statsrådsprotokollet.
Motsvarande anslag utgjorde för budgetåret 1926/1927 127,104 kronor, för
budgetåret 1927/1928 136,000 kronor och för budgetåret 1928/1929 124,559
kronor. Kungl. Maj:ts förevarande förslag utgår från en av direktionen över
allmänna barnbördshuset gjord, i statsrådsprotokollet återgiven kostnadsberäkning,
mot vilken departementschefen förklarat sig icke hava någon erinran.
Utskottet bar ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må till uppehållande av verksamheten vid
allmänna barnbördshuset under tiden 1 juli 1929—30 juni
1930 anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av
132,002 kronor.
118:o) Kungl. Maj:t bar (punkt 117) föreslagit riksdagen att till anordnande
vid epidemisjukhusen i Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Lund
av klinisk undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater anvisa för
budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 10,900 kronor att användas enligt
av vederbörande departementschef till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 9 januari 1919 ävensom av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 4 januari 1929 (punkt 117) angivna
grunder samt av Kungl. Maj:t i övrigt meddelade bestämmelser.
Utredningen återfinnes å sid. 310—318 i statsrådsprotokollet.
Anslaget utgår för innevarande budgetår med ett belopp av 9,400 kronor
Det skall jämlikt riksdagens beslut användas enligt av Kungl. Maj:t
meddelade bestämmelser. De nu gällande bestämmelserna äro givna genom
nådigt brev den 11 juni 1920, varigenom stadgats, bland annat, att vid epidemisjukhusen
i Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala skall, under förut
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
67
sättning att tillräckligt kliniskt material förefinnes, anordnas assistenttjänstgöring
för medicine kandidater och i samband härmed åt sådana assistenter
meddelas undervisning i förekommande epidemiska sjukdomars patologi
och terapi.
Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär, att ifrågavarande undervisning
skall utsträckas även till epidemisjukhuset i Lund.
Utskottet, som icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, hemställer,
att riksdagen må till anordnande vid epidemisjukhusen
i Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Lund av klinisk
undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 10,900
kronor att användas enligt av vederbörande departementschef
till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 9
januari 1919 ävensom av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 4 januari 1929 (punkt
117) angivna grunder samt av Kungl. Maj:t i övrigt meddelade
bestämmelser.
119:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 118) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1929/1930 anvisa såsom särskilda
extra reservationsanslag, att utgå enligt av Kungl.
Maj:t meddelade bestämmelser:
a) såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar
vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska
institutet ett belopp av 30,000 kronor,
b) såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid
högskolorna i Stockholm och Göteborg ett belopp av 6,000
kronor.
Tryckning
av doktorsavhandlingar.
[118.]
120:o)*I
skottet,
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 119) hemställer ut
att
riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till arvode å 100 kronor åt biträdande läkare samt
till kostnader för materiell m. m., 25 kronor, vid en var av
två kurser i skyddskoppympning vid vartdera av universiteten
i Uppsala och Lund samt vid en var av fyra dylika
kurser vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa för
budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 1,000
kronor.
Kurser i
skyddskoppympning.
[119.]
68
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Ersättning åt
vissa opponenter
vid
disputationer.
[120.]
Institut
détudes
scandinaves
i Paris.
[121.]
Utskottets
yttrande.
Utgivande av
anteckningar
efter juridiska
föreläsningar.
[122.]
121:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 120) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till ersättning för opposition å disputationsavhandling
åt person, som icke tillhör vederbörande universitets
eller karolinska mediko-kirurgiska institutets lärarkår,
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 1,500
kronor.
122:o) Kungl. Maj:t har (punkt 121) föreslagit riksdagen att som bidragtill
uppehållande av verksamheten vid Institut d’études scandinaves vid
Paris universitet för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 2,000
kronor att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t må finna gott bestämma.
Utredningen återfinnes å sid. 320—322 i statsrådsprotokollet.
Det äskade beloppet är detsamma, som för ändamålet utgår under nu
löpande budgetår. Departementschefen ifrågasätter emellertid en sådan modifikation
av de hittillvarande bestämmelserna för anslagets användning, att,
om något överskott å anslaget skulle uppkomma, sedan de ändamål blivit
tillgodosedda, för vilka anslaget ursprungligen är avsett -— d. v. s. till anordnande
vid universitetet i Paris av föreläsningar av svenska vetenskapsmän
över Sverige och svensk kultur samt svenska förhållanden i övrigt, till
inköp av läroböcker, avsedda för den svenske lektorns vid universitetet i
Paris undervisning, samt till upplysningsverksamhet till tjänst för svenska
lärare och studenter — dylikt överskott skulle få användas till stipendier åt
franska studerande för resor till Sverige.
Utskottet kan för sin del med hänsyn till det egentliga syftet med ifrågavarande
anslag icke finna en sådan modifikation av anslagsbestämmelserna,
som den av departementschefen ifrågasatta, lämplig utan anser, att dessa böra
bibehållas helt oförändrade. Då utskottet i övrigt icke har något att erinra
mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må som bidrag till uppehållande av verksamheten
vid Institut d’études scandinaves vid Paris universitet
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag
av 2,000 kronor att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t må
finna gott bestämma.
123:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 122) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till utgivande i tryck av vederbörligen granskade
anteckningar efter föreläsningar, hållna inom juridiska
fakulteterna vid rikets universitet, anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 8. »59
124:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 123) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1929/1930 anvisa såsom extra
reservationsanslag
a) till resestipendier åt ordinarie lärare och vissa andra
tjänstemän vid rikets universitet och karolinska mediko-kirurgiska
institutet ett belopp av 20,000 kronor,
b) till resestipendier åt obefordrade vetenskapsidkare vid
universiteten i Uppsala och Lund ett belopp av 15,000 kronor.
125:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 124) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till forskarstipendier för docenter vid universiteten
i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska
institutet anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra
reservationsanslag av 35,000 kronor att utgå i enlighet med
de grunder, Kungl. Maj:t må äga att bestämma.
126:o) Sedan 1928 års riksdag under åttonde huvudtiteln, avdelning E.
Universiteten, den medicinska undervisningen m. m. under rubrik Gemensamma
universitetsändamål beviljat för uppehållande vid universitetet i
Dorpat i republiken Estland av en professur i svenska språket och litteraturen
under fem år, räknat från och med den 1 juli 1928, ett belopp av
37,500 kronor samt därav för budgetåret 1928/1929 anvisat ett extraanslag
av 7,500 kronor, har nu Kungl. Maj:t (punkt 125) föreslagit riksdagen att
av det sålunda beviljade beloppet, 37,500 kronor, anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra anslag av 7,500 kronor att utgå i enlighet med de
närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt meddela.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må av det utav 1928 års riksdag för uppehållande
vid universitetet i Dorpat i republiken Estland av
en professur i svenska språket och litteraturen under fem
år, räknat från och med den 1 juli 1928, beviljade beloppet
av 37,500 kronor för budgetåret 1929/1930 såsom extra anslag
anvisa ett belopp av 7,500 kronor att utgå i enlighet
med de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt
meddela.
127:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 126) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till upprätthållande av verksamheten vid
Resestipendier
till
universitetslärare.
[123.]
Forskarstipendier
för
docenter vid
universiteten
och karolinska
institutet.
[124.]
Uppehållande
av en
professur i
svenska
språket och
litteraturen
vid universitetet
i Dorpat
i republiken
Estland.
[125.]
Uppehållande
av rasbiologiska
institutets
verksamhet.
[126.]
70
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Professur i
skeppsteori
samt professur
i skeppsbyggnad
vid
tekniska högskolan.
[127.]
rasbiologiska institutet för budgetåret 1929/1930 anvisa ett
extra reservationsanslag av 65,000 kronor att disponeras enligt
av Kungl. Maj:t fastställda grunder.
Tekniska högskolan m. m.
128:o) Kungl. Maj:t har (punkt 127) föreslagit riksdagen att
1. besluta, att vid tekniska högskolan skall — med indragning från och
med den 1 juli 1929 av den därstädes inrättade professuren i skeppsbyggnadslära
— från samma tidpunkt inrättas dels en professur i skeppsteori,
dels ock en professur i skeppsbyggnad med enahanda avlönmgs- och pensionsförmåner,
som äro förenade med övriga professorsbefattningar vid högskolan,
och med skyldighet för befattningarnas innehavare att vara underkastade
de för dessa förmåners åtnjutande fastställda villkoren och bestämmelserna;
2.
dels öka det i den nuvarande ordinarie staten för tekniska högskolan
upptagna förslagsanslaget till avlöningar till professorer, nu 409,000 kronor,
med 11,500 kronor till 420,500 kronor,
dels ock vidtaga de ändringar i den i staten för tekniska högskolan
under rubrik Befattningshavare å ordinarie stat upptagna anmärkningen, att
professorsbefattningarna vid högskolan angivas till 37, att den under 20)
uppförda professuren i skeppsbyggnadslära uteslutes samt att i stället införas
dels en professur med ämnesområde: skeppsteori, dels ock en professur
med ämnesområde: skeppsbyggnad;
3. minska det i den nuvarande ordinarie staten för tekniska högskolan
upptagna anslaget till arvoden till speciallärare, nu 104,500 kronor, med
9,000 kronor till 95,500 kronor; samt
4. öka det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar vid tekniska högskolan
med 2,500 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 331—339 i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en av herr
Julius Hedvall m. fl. inom andra kammaren väckt motion (II: 31), däri
hemställts, att riksdagen måtte besluta avslå vad Kungl. Maj:t under ovannämnda
punkt hemställt rörande inrättandet av ny professur vid tekniska
högskolan.
Vid tekniska högskolans fackavdelning för skeppsbyggnad äro för närvarande
knutna en professor i skeppsbyggnadslära samt två speciallärare, en
i hydromekanik och en i varvsanläggningar. Frågan om en omläggning av
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
71
ämnesområdena för dessa befattningar har tidigare varit föremål för riksdagens
prövning. I enlighet med en från tekniska högskolan gjord framställning
föreslog nämligen Kungl. Maj:t 1927 års riksdag, att professuren
i skeppsbyggnadskonst skulle förändras till en professur i skeppsteori. Förslaget
förutsatte, att i samband med denna ändring speciallärbefattningen i
hydromekanik skulle utbytas mot en speciallärarbefattning i skoppsbyggnadsteknik,
till vilken den konstruktiva delen av undervisningen skulle förläggas,
varjämte för speciallärarbefattningen i varvsanläggningar skulle införas
benämningen speciallärarbefattning i varvsteknik. Under ärendets utredning
hade krav framkommit på inrättande av två professurer i skeppsbyggnadsfackämnena
vid tekniska högskolan, men dessa krav ansåg sig departementschefen
icke för det dåvarande kunna stödja. Från vissa håll
hade gjorts gällande, att den nuvarande ämnesfördelningen inom fackavdelningen
borde bibehållas i huvudsak oförändrad.
Riksdagen ställde sig emellertid avvisande till detta Kungl. Maj:ts förslag
samt hemställde i skrivelse den 11 maj 1927 (nr 188), att Kungl. Maj:t
måtte låta verkställa ytterligare utredning angående ämnesområdet för professuren
i skeppsbyggnadslära samt för riksdagen framlägga det förslag,
vartill nämnda utredning kunde föranleda. I skrivelsen hänvisades bland annat
till de olika meningar, som från kompetent håll gjorts gällande i denna
fråga.
Det är resultatet av denna förnyade utredning, som nu föreligger. Av
statsrådsprotokollet framgår, att såväl marinöverdirektören och chefen för
mariningenjörkåren som styrelsen för svenska teknologföreningens avdelning
för skeppsbyggnadskonst, i samråd med vilka den nya utredningen skett,
samt även högskolans myndigheter enhälligt uttalat sig för behovet av två
professurer i skeppsbyggnadsfackämnena. Kungl. Maj:ts förslag innebär,
att de båda speciallärarbefattningarna i hydromekanik och i varvsanläggningar
skulle försvinna, att professuren i skeppsbyggnadslära skulle ändras
till en professur i skeppsteori, omfattande huvudsakligen de hållfasthetstekniska
och konstruktiva delarna av undervisningen, samt att en ny professur
skulle inrättas i skeppsbyggnad, vilken professur skulle på sin lott hava de
hydromekaniska och experimentella delarna av undervisningen. Genom indragningen
av de båda speciallärarbefattningarna skulle förslaget medföra
en årlig kostnadsökning för statsverket av allenast 2,500 kronor.
Motionärerna hava ansett, att lämpligheten att just nu inrätta den föreslagna
nya professuren kan starkt ifrågasättas. De hänvisa i sådant hänseende
till att statsmakterna ännu icke tagit ställning till den ifrågasatta
omdaningen av den högre avdelningen vid Chalmers tekniska institut till
en teknisk högskola. I motionen påpekas, att departementschefen under
punkten 138 i statsrådsprotokollet säger sig icke för närvarande kunna tillstyrka
förslag härom till riksdagen, men att han jämväl uttalat, att frågan
72
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottets
yttrande.
om institutets förvandlande till en teknisk högskola sannolikt inom en icke
alltför avlägsen framtid torde böra upptagas till slutligt avgörande. Skulle
statsmakterna, fortsätta motionärerna, besluta att förklara Chalmerska institutets
högre avdelning för högskola, torde frågan om en viss uppdelning
av de olika fackavdelningarna högskolorna emellan komma under omprövning.
Enligt motionärernas mening tala därvid skäl för att, om fackskola
för skeppsbyggnad befinnes behövlig vid endast endera av landets två tekniska
högskolor, denna förlägges till Göteborg.
I detta sammanhang vill utskottet jämväl erinra om att frågan om Chalmers
tekniska instituts omdaning till en teknisk högskola upptagits i två
till utskottet för förberedande behandling hänskjutna likalydande motioner,
väckta den ena inom första kammaren av herr A. C. Lindblad m. fl.
(1:78) och den andra inom andra kammaren av herr E. Lithander in. fl.
(II: 143). I dessa motioner har föreslagits, att riksdagen måtte besluta att
uppföra professorerna vid Chalmerska institutet i samma lönegrad som professorerna
vid tekniska högskolan. Till stöd för detta förslag har anförts
bland annat, att institutet redan nu fyllde de reella kraven på eu teknisk
högskola, varför ur denna synpunkt intet hinder förelåge att nu genomföra
omorganisationen. Enligt motionärernas mening skulle en dylik ombildning
av institutet icke medföra andra anslagskrav än som betingades av likställigheten
i lönehänseende mellan tekniska högskolans och institutets professorer,
för vilket ändamål enligt motionärernas beräkningar erfordrades ytterligare
anslag under åttonde huvudtiteln å 12,480 kronor. Tvärtom kunde man
hava anledning förvänta, att genom en uppdelning av vissa fackavdelningar,
såsom för skeppsbyggnad och arkitektur, för att undvika dubblering vid de
båda läroanstalterna, en besparing i utgifterna för högre teknisk undervisning
i sin helhet skulle kunna ernås.
Då utskottet haft att taga ståndpunkt till Kungl. Maj:ts nu framlagda
förslag till en omläggning av undervisningen vid tekniska högskolans fackavdelning
för skeppsbyggnad, har utskottet icke kunnat undgå att därvid
jämväl taga i betraktande de framkomna önskemålen om det Chalmerska
institutets ombildning till en teknisk högskola och det därmed nära sammanhängande
spörsmålet om denna läroanstalts och tekniska högskolans inbördes
förhållande. Utskottet anser sig visserligen, i saknad av närmare
utredning i ämnet, icke kunna bedöma, huruvida kravet på en omorganisation
av Chalmerska institutet till en högskola kan vara befogat. Men
klart är, att, därest detta krav skulle befinnas välgrundat, spörsmålet om en
fördelning av den högre tekniska utbildningen mellan de två anstalterna,
tekniska högskolan och Chalmers tekniska institut, måste bringas till en
lösning i samband med en eventuell omorganisation av sistnämnda institut.
Sådana förhållandena nu äro ordnade, föreligger otvivelaktigt en dubbelorganisation,
i det att vardera läroanstalten i vissa fack, bland annat skepps
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
73
byggeri, meddelar en högre teknisk undervisning. Huruvida detta även
innebär en överorganisation är icke möjligt att nu avgöra, men utskottet
håller för sannolikt att en allsidig utredning av båda dessa frågor, Chalmerska
institutets ombildning till en teknisk högskola samt detta instituts
och tekniska högskolans inbördes ställning, kan giva uppslag till en mera
praktisk och samtidigt mindre kostsam organisation av den högre tekniska
undervisningen. Utskottet har på dessa grunder ansett sig böra föreslå riksdagen
att hos Kungl. Maj:t anhålla om vidtagande av en sådan utredning,
såsom framgår av punkten 139 här nedan.
Med den ståndpunkt, utskottet sålunda intagit, har utskottet icke ansett
sig kunna förorda det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget om en ändrad
anordning av skeppsbyggeriundervisningen vid tekniska högskolan, enär ett
bifall till detta förslag givetvis skulle innebära ett föregripande av ovanberörda
utredning. I enlighet med denna utskottets uppfattning skulle tills
vidare icke någon omläggning äga rum med avseende å undervisningen vid
tekniska högskolans fackavdelning för skeppsbyggnad och följaktligen ovan
omförmälda i den ordinarie staten för högskolan upptagna anslag till avlöningar
till professorer, nu 409,000 kronor, och till arvoden till speciallärare,
nu 104,500 kronor, för budgetåret 1929/1930 bibehållas oförändrade.
Under åberopande av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, med bifall till herr Hedvalls m. fl.
ovanberörda motion (II: 31), avslå Kungl. Maj:ts förevarande
förslag.
129:o) Kungl. Maj:t har (punkt 128) föreslagit riksdagen att
dels å personalstaten för tekniska högskolan från och med budgetåret
1929/1930 uppföra ytterligare en laboratorievaktmästarbefattning med placering
för innehavaren av denna befattning i lönegraden B 7,
dels och öka det i den nuvarande ordinarie staten för tekniska högskolan
uppförda förslagsanslaget: avlöningar till ordinarie vaktmästare m. fl., nu
70,000 kronor, med 3,300 kronor till 73,300 kronor,
samt förty höja det i riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget till
tekniska högskolan, avlöningar, med 3,300 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 340—344 i statsrådsprotokollet.
Ifrågavarande vaktmästarbefattning är huvudsakligen avsedd för fackavdelningen
för arkitektur, vilken, hittills i avsaknad av särskild laboratorievaktmästare,
måst med anlitande av medel från anslaget till samlingar och
laborationer använda extra hjälp för ändamålet.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
Laboratorievaktmästarbefattning
vid byggnads
tekniska
institutionen.
[128.]
74
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Stipendier
åt lärare vid
tekniska
högskolan
för utrikes
studieresor.
[129.]
Utskottets
yttrande.
Ökade medel
till samlingar
och laborationer
vid
tekniska högskolan.
[130.]
att riksdagen må
a) å personalstaten för tekniska högskolan från och med
budgetåret 1929/1930 uppföra ytterligare en laboratorievaktmästarbefattning
med placering för innehavaren av denna
befattning i lönegraden B 7,
b) öka det i den nuvarande ordinarie staten för tekniska
högskolan uppförda förslagsanslaget: avlöningar till ordinarie
vaktmästare m. fl., nu 70,000 kronor, med 3,300 kronor
till 73,300 kronor,
samt förty höja det i riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget
till tekniska högskolan, avlöningar, med 3,300
kronor.
Vid bifall härtill kommer det ordinarie förslagsanslaget
till tekniska högskolan, nu 701,300 kronor, att ökas med
3,300 kronor till 704,600 kronor.
130:o) Kungl. Maj:t har (punkt 129) föreslagit riksdagen att i riksstaten
till stipendier åt lärare vid tekniska högskolan för utrikes studieresor uppföra
ett ordinarie reservationsanslag å 7,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 344—346 i statsrådsprotokollet.
I det ordinarie reservationsanslaget till vissa omkostnader för upprätthållande
av tekniska högskolans verksamhet ingick till och med budgetåret
1923/1924 en post å 4,500 kronor till stipendier åt lärare vid högskolan för
utrikes studieresor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag avfördes emellertid
för budgetåret 1924/1925 nämnda post ur staten, då under sagda budgetår
några resestipendier ej ansågos böra utgå, och därefter har för ändamålet
intet anslag blivit beviljat.
Utskottet anser skäligt, att ett ordinäre anslag för ifrågavarande ändamål
ånyo uppföres i riksstaten, men det synes utskottet icke föreligga anledning
att nu upptaga berörda anslag till högre belopp än det, varmed detsamma
senast, d. v. s. för budgetåret 1923/1924, utgick eller 4,500 kronor.
Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må i riksstaten till stipendier åt lärare vid
tekniska högskolan för utrikes studieresor uppföra ett ordinarie
reservationsanslag å 4,500 kronor.
131:o) Kungl. Maj:t har (punkt 130) föreslagit riksdagen att till beredande
av ökade medel till samlingar och laborationer vid tekniska högskolan för
budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 40,000 kronor, att av Kungl.
Maj:t fördelas på de olika avdelningarna vid högskolan, på sätt Kungl. Maj:t
finner skäligt bestämma.
Utredningen återfinnes å sid. 346—348 i statsrådsprotokollet.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
75
Anslaget utgår för innevarande budgetår med ett belopp av 41,000 kronor.
Av det nu äskade beloppet avses 2,000 kronor till förstärkning av
anslaget till institutionen för flygteknik. Genom inrättande av en ordinarie
vaktmästarbefattning vid fackskolan för arkitektur, varom utskottet hemställt
under punkt 129 här ovan, kommer å andra sidan anslaget att erhålla
minskad belastning.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må till beredande av ökade medel till samlingar
och laborationer vid tekniska högskolan för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra anslag av 40,000 kronor, att
av Kungl. Maj:t fördelas på de olika avdelningarna vid högskolan,
på sätt Kungl. Maj:t finner skäligt bestämma.
132:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 131) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till beredande av ökade medel för tekniska
högskolan till uppvärmning, belysning och diverse utgifter
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 25,000
kronor.
133:o) I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 132) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till nyanskaffning av apparater och instrument
för de till vissa institutioner vid tekniska högskolan
hörande laboratorierna anvisa för budgetåret 1929/1930 ett
extra reservationsanslag av 20,000 kronor, att fördelas på sätt
Kungl. Majd finner skäligt bestämma.
134:o) I enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt 133) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till komplettering av tekniska högskolans
bibliotek för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag
av 10,000 kronor.
135:o) Kungl. Majd har (punkt 134) föreslagit riksdagen att till fullbordande
i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet företedda ritningar av
en biblioteksbyggnad för tekniska högskolan för en beräknad kostnad, in
-
Ökade medel
till uppvärmning,
belysning
och
diverse utgifter
vid
tekniska högskolan.
[131.]
Nyanskaffning
till institutionernas
vid tekniska
högskolan
laboratorier.
[132.]
Komplettering
av tekniska
högskolans
bibliotek.
[133.]
Uppförande
av biblioteks
byggnad för
tekniska
högskolan.
[134.]
76
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
klusive inredning och möblering, av högst 513,000 kronor för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 263,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 352—353 i statsrådsprotokollet.
För ändamålet utgår för innevarande budgetår ett anslag av 250,000
kronor av det till 513,000 kronor beräknade totalbeloppet av byggnadskostnaden.
För att möjliggöra färdigställandet av biblioteksbyggnaden inom
avsedd tid beräknas nu återstoden av sistnämnda belopp eller 263,000 kronor
vara erforderligt för nästkommande budgetår, under vilket byggnadsarbetet
planeras bliva slutfört.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må till fullbordande i huvudsaklig överensstämmelse
med i ärendet företedda ritningar av en biblioteksbyggnad
för tekniska högskolan för en beräknad kostnad,
inklusive inredning och möblering, av högst 513,000
kronor för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag
av 263,000 kronor.
Överflyttning
av tekniska
högskolans
bibliotek
till den nya
biblioteksbyggnaden
vid Valhalla
vägen.
1135.]
Inredning
och utrustning
av de
för den fysiska
institutionen
avsedda
lokalerna
i tekniska
högskolans
byggnad
vid
Valhallavägen
m. m.
[136.]
136:o) Kungl. Maj:t har (punkt 135) föreslagit riksdagen att till bestridande
av kostnaderna för överflyttning av tekniska högskolans bibliotek
till den nya bibloteksbyggnaden vid Valhallavägen för budgetåret 1929/1930
anvisa ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 353—355 i statsrådsprotokollet.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må till bestridande av kostnaderna för överflyttning
av tekniska högskolans bibliotek till den nya biblioteksbyggnaden
vid Valhallavägen för budgetåret 1929/
1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.
137:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 136) föreslagit riksdagen angående
anslag till inredning och utrustning av de för den fysiska institutionen
vid tekniska högskolan avsedda lokalerna i högskolans byggnad vid
Valhallavägen in. m. kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva
utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
77
L38:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 137) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till reparation av tekniska högskolans modellsamling
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag
av 2,000 kronor.
139:o) Kungl. Maj:t har (punkt 138) föreslagit riksdagen att i riksstaten
för budgetåret 1929/1930 uppföra det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar
vid Chalmers tekniska institut med oförändrat belopp, 270,500
kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 357—358 i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr A. C. Lindblad
m. fl. (I: 78) och den andra inom andra kammaren av herr E. Lithander
m. fl. (II: 143) i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta att
uppföra professorerna vid Chalmerska institutet i samma lönegrad som professorerna
vid tekniska högskolan, medförande ett ytterligare anslag under
åttonde huvudtiteln å 12,480 kronor.
Av vad utskottet ovan under punkt 128 anfört, framgår, att utskottet
icke anser sig kunna förorda bifall till de väckta motionerna, men att
utskottet å andra sidan finner önskvärt, att en allsidig utredning verkställes
såväl rörande frågan om Chalmers tekniska instituts omorganisation till en
teknisk högskola som ock rörande spörsmålet om tekniska högskolans och
nämnda instituts inbördes ställning. Det torde böra ankomma på Kungl.
Maj:t att, på sätt Kungl. Maj:t finner lämpligt, företaga denna utredning
samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen må föranleda.
Vid nu anförda förhållanden har utskottet intet att erinra mot Kungl.
Maj:ts föreliggande förslag.
Under åberopande härav samt under hänvisning till vad utskottet anfört
under ovannämnda punkt 128 hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i riksstaten för
budgetåret 1929/1930 uppföra det ordinarie förslagsanslaget
till avlöningar vid Chalmers tekniska institut med oförändrat
belopp, 270,500 kronor,
b) i anledning av herrar Lindblads m. fl. och Lithanders
m. fl. ovanberörda motioner (I: 78 och II: 143) i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte verkställa
utredning angående frågan om Chalmers tekniska instituts
omorganisation till en teknisk högskola samt angående den
Reparation
av tekniska
högskolans
modellsamling.
[137.]
Förslagsanslaget
till
avlöningar
vid Chalmers
tekniska
institut.
Institutet.
[138.]
Utskottets
yttrande.
78
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Vissa anslag
till Chalmers
tekniska
institut.
Avlöningsförbättring
m. in. åt
innehavarna
av de på
övergångsstat
för institutet
uppförda
befattningarna.
[139.]
Utskottets
yttrande.
nuvarande tekniska högskolans och nämnda instituts inbördes
ställning ävensom för riksdagen framlägga det förslag,
vartill utredningen må föranleda.
140:o) Kungl. Maj:t har (punkt 139) föreslagit riksdagen, att för budgetåret
1929/1930 anvisa
dels till avlöningsförbättring m. m. åt innehavarna av de å övergångsstat
för Chalmers tekniska institut uppförda befattningarna ett extra anslag av
3,300 kronor,
dels till beredande av ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse
utgifter vid Chalmers tekniska institut ett extra anslag av 14,000 kronor,
dels till beredande av ökade medel till bibliotek, samlingar och laboratorier
vid Chalmers tekniska institut ett extra anslag av 8,000 kronor,
dels ock till ritningar m. m. för en nybyggnad för byggnadsteknik vid
Chalmers tekniska institut ett extra reservationsanslag av 9,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 359—362 i statsrådsprotokollet.
Anslaget till avlöningsförbättring m. in. åt innehavarna av de å övergångsstat
för institutet uppförda befattningarna är föreslaget att utgå med samma
belopp, med vilket anslaget anvisats å riksstaten för innevarande budgetår.
Sammalunda är förhållandet med anslaget till beredande av ökade medel
till bibliotek, samlingar och laboratorier.
Till beredande av ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse
utgifter utgår för budgetåret 1928/1929 ett extra anslag av 12,000 kronor.
Mot vad Kungl. Maj:t i nu berörda avseenden föreslagit har utskottet
icke något att erinra.
Vad åter angår det föreslagna anslaget till ritningar m. m. för en nybyggnad
för byggnadsteknik vid institutet, har utskottet visserligen uppmärksammat,
att i avtalet mellan Göteborgs stad och Kungl. Maj:t och Kronan
angående upplåtande av mark för institutets nya byggnader stadgats, att
byggnader för högre avdelningen vid institutet eller en densamma ersättande
högre teknisk läroanstalt skulle vara uppförda inom femton år, räknat från
och med den 1 januari 1920, vid äventyr att Kronan eljest finge till staden
utan ersättning återlämna den mark, som icke redan tagits i anspråk för
uppförda byggnader eller erfordrades för att dessa skulle kunna fylla sin
uppgift. Emellertid anser utskottet icke lämpligt, att, innan resultatet av
den utredning rörande institutets omorganisation till en teknisk högskola
föreligger, varom utskottet gjort hemställan under punkt 139 här ovan,
igångsätta förberedande åtgärder för institutets fortsatta utbyggande. Utskottet
förutsätter att, därest till följd av nu berörda förhållanden ovan
angivna tidsgräns i avtalet mellan Göteborgs stad och Kronan skulle behöva
överskridas, staden icke skall befinnas ovillig att medgiva erforderlig förlängning
av respittiden. På grund av vad sålunda anförts har utskottet
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
79
ansett något anslag till ritningar m. in. för omförmälda nybyggnad icke
böra beviljas för budgetåret 1929/1930.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
I. för budgetåret 1929/1930 anvisa
a) till avlöningsförbättring m. m. åt innehavarna av de
å övergångsstat för Chalmers tekniska institut uppförda befattningarna
ett extra anslag av 3,300 kronor,
b) till beredande av ökade medel till uppvärmning, belysning
och diverse utgifter vid Chalmers tekniska institut ett
extra anslag av 14,000 kronor,
c) till beredande av ökade medel till bibliotek, samlingar
och laboratorier vid Chalmers tekniska institut ett extra
anslag av 8,000 kronor;
II. avslå Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser anvisande
för budgetåret 1929/1930 av anslag till ritningar m. m. för
en nybyggnad för byggnadsteknik vid Chalmers tekniska
institut.
Skolöverstyrelsen.
Skolöverstyrelsen.
[140.]
Den av Kungl. Maj:t den 20 maj 1927 fastställda staten för överstyrelsen
upptager bland annat ett anslag under rubriken Övergångsstat å 1,900
kronor. Detta anslag är avsett att utgå till överdirektören A. W. Falk
utöver honom tillkommande avlöning såsom ledamot och avdelningschef å
läroverksavdelningen. Kungl. Maj:t har nu den 21 december 1928 beviljat
överdirektören Falk avsked vid uppnådd pensionsålder. Härmed bortfaller
behovet av förenämnda anslag å 1,900 kronor, vadan ifrågavarande ordinarie
förslagsanslag kan sänkas till 536,100 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må — med uteslutande ur staten för skolöverstyrelsen
av den däri uppförda anslagsposten Övergångsstat
å 1,900 kronor — minska det ordinarie förslagsanslaget
till skolöverstyrelsen, nu 538,000 kronor, med 1,900
kronor till 536,100 kronor.
141:o) Kungl. Maj:t har (punkt 140) föreslagit riksdagen att — med uteslutande
ur staten för skolöverstyrelsen av den däri uppförda anslagsposten
Övergångsstat å 1,900 kronor — minska det ordinarie förslagsanslaget till
skolöverstyrelsen, nu 538,000 kronor, med 1,900 kronor till 536,100 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 363—364 i statsrådsprotokollet.
80
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Inspektion
och sakkunniga
biträden.
[141.]
Byggnadssakkunnigt
biträde hos
skolöverstyrelsen.
[142.)
142:o) Kungl. Maj:t har (punkt 141) föreslagit riksdagen, att för inspektion
och sakkunniga biträden hos skolöverstyrelsen anvisa för budgetåret 1929/
1930 ett extra anslag av 10,500 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 364—366 i statsrådsprotokollet.
Det äskade anslagsbeloppet är detsamma som utgår för löpande budgetår.
I anslaget ingår en post å 4,000 kronor till anlitande av juridiskt-administrativ
sakkunskap. Denna post har hittills icke visat sig behövlig mer än
till en relativt ringa del, under det att, enligt vad departementschefen framhåller,
tillgängliga medel till ersättning åt pedagogiskt sakkunniga endast
med svårighet räckt till. Departementschefen anser därför, att överstyrelsen
bör erhålla rätt att, därest omständigheterna sådant påkalla och medgiva,
till ersättning åt sakkunniga biträden i allmänhet taga i anspråk jämväl
berörda anslagspost. Härom skulle Kungl. Maj:t hava att fatta beslut.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må för inspektion och sakkunniga biträden
hos skolöverstyrelsen anvisa för budgetåret 1929/1930 ett
extra anslag av 10,500 kronor.
143:o) Kungl. Maj:t har (punkt 142) föreslagit riksdagen att till arvode åt
ett byggnadssakkunnigt biträde hos skolöverstyrelsen anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra anslag av 6,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 366—368 i statsrådsprotokollet.
Ifrågavarande anslag, som från och med år 1918 varit upptaget i riksstaten,
utgick till år 1922 med 3,500 kronor men höjdes, i samband med
den år 1921 genomförda löneregleringen för den civila statsförvaltningen
och den därav föranledda sänkningen av befattningshavarnas dyrtidstillägg)
i enlighet med de principer, som då tilllämpades i fråga om reglering av
avlöningen till extra personal, från och med år 1922 till 4,800 kronor, motsvarande
en reglering uppåt av arvodet vid befattningen med omkring 33
procent. Med sistnämnda belopp är anslaget upptaget i riksstaten jämväl
för budgetåret 1928/1929.
Departementschefen har framhållit, att det arbete, som utfördes av ifrågavarande
befattningshavare, vore för skolväsendets utveckling av stor betydelse.
Genom den granskning, han underkastade alla till skolöverstyrelsen inkommande
byggnadsförslag, hade i mångtaliga fall kunnat vinnas en rationell
och kostnadsbesparande lösning av skolbyggnadsfrågorna. Under årens lopp
hade biträdets arbete alltmera ökats, vilket i synnerhet hade sin orsak i
statsmakternas utvidgade understödsverksamhet med avseende å skolanläggningar
i Norrland. Det arbete, som numera ålåge nämnde befattnings
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
81
havare, syntes departementschefen emellertid icke skäligen ersatt med det
nu utgående arvodesbeloppet, 4,800 kronor, varför departementschefen anslöte
sig till ett av skolöverstyrelsen framställt förslag om eu höjning av
arvodet till 6,000 kronor.
Då det synes utskottet ådagalagt, att en ökning av det byggnadssakkunniga
biträdets arbetsbörda under årens lopp inträtt, och det med visshet kan
förutsättas, att till följd av den statliga understödsverksamheten för skolbyggnader
i Norrland ävensom genom av 1927 års skolreform föranledda
byggnadsfrågor biträdets arbetsuppgifter ytterligare komma att tillväxa, har
utskottet funnit den föreslagna arvodesförhöjningen befogad och får därför
hemställa,
att riksdagen må till arvode åt ett byggnadssakkunnigt
biträde hos skolöverstyrelsen anvisa för budgetåret 1929/
1930 ett extra anslag av 6,000 kronor.
144:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 143) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för bestridande av expeditionsvaktsgöromål
hos skolöverstyrelsen anvisa för budgetåret 1929/1930 ett
extra anslag av 1,800 kronor.
145:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 144) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till tryckning av undervisningsstatistik anvisa
för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag
av 8,000 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna skäl meddela.
De allmänna läroverken m. m.
146:o) Kungl. Maj:t har (punkt 145) föreslagit riksdagen att för upprättande
vid högre lärarinneseminariet av en ny ordinarie ämneslärarinnebefattning
samt för ombildning av en biträdande ämneslärarinnebefattning
vid seminariet till en övningsskollärarbefattning höja det ordinarie anslaget
till högre lärarinneseminariet, nu 138,285 kronor, med 3,800 kronor till
142,085 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 371—372 i statsrådsprotokollet.
Förslaget om inrättande från och med budgetåret 1929/1930 av ytterligare
en ämneslärarinnetjänst vid seminariet står i överensstämmelse med 1927
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 8 häft. (Nr 8.) 6
Utskottets
yttrande.
Bestridande
av expeditionsvaktsgöromål
hos
skolöverstyrelsen.
[143.]
Tryckning av
undervisningsstatistik
m. m.
[144.]
Högre
lärarinne
seminariet.
[145.]
82
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
års skolbeslut. Inrättandet av ifrågavarande tjänst föranleder en höjning
av det ordinarie anslaget till seminariet med 3,200 kronor. Därjämte skulle
enligt Kungl. Maj:ts förslag den biträdande ämneslärarinnebefattning vid
seminariet, som nu är vakant, ombildas till en övningsskollärartjänst med
de avlönings- och pensionsförmåner, som enligt Kungl. Maj:ts kungörelse
den 29 juni 1928 (nr 263) tillkomma innehavare av dylik befattning. För
ombildningensTmöjliggörande föreslås nu, att ifrågavarande ordinarie anslag
ökas med ett belopp, som motsvarar skillnaden mellan avlöningen för en
manlig övningsskollärare i första avlöningsgraden, 3,400 kronor, och för en
biträdande ämneslärarinna i samma avlöningsgrad, 2,800 kronor, d. v. s.
med 600 kronor.
Utskottet, som icke bar något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må för upprättande vid högre lärarinneseminariet
av en ny ordinarie ämneslärarinnebefattning samt
för ombildning av en biträdande ämneslärarinnebefattning
vid seminariet till en övningsskollärarbefattning höja det
ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet, nu 138,285
kronor, med 3,800 kronor till 142,085 kronor.
Diverse be- 147:o) Kungl. Maj:t har (punkt 146) föreslagit riksdagen att
h°ärarinnere (^s me(^g''va> vaktmästaren samt eldaren vid högre lärarinneseminariet
seminariet, må för tiden 1 juli 1929—30 juni 1930 komma i åtnjutande av tillfällig
[146.] löneförbättring till belopp av 400 kronor för vaktmästaren och 250 kronor
för eldaren;
dels ock till diverse behov vid högre lärarinneseminariet anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra anslag av 56,760 kronor.
Utredningen återfinnes å sid 373—375 i statsrådsprotokollet.
Ifrågavarande anslag utgår för innevarande budgetår med ett belopp av
53,860 kronor. Beträffande tillfällig löneförbättring för vaktmästaren och
eldaren är jämväl för innevarande budgetår enahanda medgivande lämnat,
som nu begäres.
Ökningen av anslaget, tillhopa 2,900 kronor, är att hänföra till dels
posten till förhyrande av lokaler för normalskolans lägsta klasser, vilken
post i beräkningen ökats från 7,000 till 7,400 kronor, dels posten till förhyrande
av lokaler för högre lärarinneseminariet och normalskolan för flickor,
vilken ökats från 6,000 till 6,500 kronor, dels ock posten till expenser för
högre lärarinneseminariet och normalskolan för flickor, vilken sistnämnda
post med hänsyn till normalskolans successiva utvidgning måst ökas från
11,000 till 13,000 kronor.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
83
att riksdagen må
a) medgiva, att vaktmästaren samt eldaren vid högre lärarinneseminariet
må för tiden 1 juli 1929—30 juni 1930
komma i åtnjutande av tillfällig löneförbättring till belopp
av 400 kronor för vaktmästaren och 250 kronor för eldaren;
b) till diverse behov vid högre lärarinneseminariet anvisa
för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 56,760 kronor.
148:o) Kungl. Maj:t har (punkt 147) föreslagit riksdagen anvisa dels till
arvoden åt extra lärare, timlärare och vikarier vid högre lärarinneseminariet
ett extra anslag av 36,450 kronor, dels ock till täckande av brist i motsvarande
anslag för budgetåret 1927/1928 ett extra anslag av 480 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 375—376 i statsrådsprotokollet.
Förstnämnda anslag utgjorde för budgetåret 1927/1928 35,260 kronor och
utgår för budgetåret 1928/1929 med ett belopp av 34,300 kronor. Den
äskade höjningen av anslaget är föranledd av den med normalskolan förenade
realskollinjens utvidgning under budgetåret 1929/1930 med ännu en
årsklass.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må för budgetåret 1929/1930 anvisa
a) till arvoden åt extra lärare, timlärare oeh vikarier vid
högre lärarinneseminariet ett extra anslag av 36,450 kronor
b) till täckande av brist i motsvarande anslag för budgetåret
1927/1928 ett extra anslag av 480 kronor.
149:o) Kungl. Maj:t har (punkt 148) föreslagit riksdagen att
ej mindre besluta,
dels att vid varje samläroverk skall i den ordning, Kungl. Maj:t bestämmer,
förordnas en särskild sakkunnig med uppgift att tillhandagå rektor
vid uppsikten av de kvinnliga, respektive de manliga lärjungarna, dock att
vid statens förutvarande samskolor särskild sakkunnig icke skall förordnas,
förrän vederbörande första lärarinnebefattning blivit ledig;
dds att vid högre flickläroverk, där rektorsbefattningen har manlig innehavare,
skall likaledes i den ordning, Kungl. Maj:t bestämmer, förordnas
en särskild kvinnlig sakkunnig;
dels att första lärarinnebefattningen vid envar av statens förutvarande
samskolor skall vid nuvarande innehavarens avgång från tjänsten ombildas
till ämneslärarinnebefattning;
dels ock att särskild sakkunnig vid samläroverk och högre flickläroverk må
åtnjuta, utöver eljest utgående avlöningsförmåner, ett särskilt arvode av
500 kronor;
Arvoden åt
extra lärare,
timlärare och
vikarier
vid högre
lärarinneseminariet.
[147.]
Nya ordinarie
lärartjänster
vid de allmänna
läroverken
m. m.
[148.]
84
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
än även för inrättande av nya ordinarie ämneslärartjänster vid de allmänna
läroverken med den fördelning, som av Kungl. Maj:t bestämmes,
samt för ombildning av de i det föregående omförmälda övningslärarbefattningarna
vid samma läroverk m. m. höja det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken med 420,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 377—387 i statsrådsprotokollet.
Kungl. Maj:ts förslag innebär till en början en omläggning av första lärarinneinstitutionen.
Enligt 1905 års läroverksstadga skulle en första lärarinnebefattning finnas
inrättad vid varje samskola och skulle dylik befattning kungöras ledig utan
angivande av bestämda läroämnen. Beträffande avlöning åt första lärarinna
vid samskola föreskrevs genom kungörelsen den 22 juli 1918 (nr 660), att
hon ägde åtnjuta, utöver avlöningen såsom ordinarie ämneslärarinna, arvode
å 500 kronor. Enligt § 11 mom. 2 i kungörelsen den 16 juli 1919 (nr
267) skall en tredjedel av detta arvode anses motsvara tjänstgöringspenningar
och under tid, då befattningshavaren åtnjuter tjänstledighet, med
vederbörligt belopp uppbäras av vikarien utöver denne enligt övriga bestämmelser
tillkommande vikariearvode.
Vid den år 1927 beslutade omorganisationen av det högre skolväsendet
förutsattes, att första lärarinnor komme att förordnas vid alla läroverk, som
skulle ombildas till samläroverk. Riksdagen uttalade sig i sin skrivelse nr
262 (sid. 170) angående de avlöningsförmåner, vilka skulle under ombildningstiden
tillkomma den lärarinna vid de från kommunala mellanskolor
ombildade sa mrealskolorna, som förordnades till första lärarinna. Därvid
anförde riksdagen, att bestämmelser om ifrågavarande avlöningsförmåner
borde formligen fastställas av riksdagen. Riksdagsskrivelsen innehåller omedelbart
därefter: »Vad ovan anförts torde ock böra tillämpas beträffande
första lärarinnor vid de realskolor och högre allmänna läroverk, som riksdagen
beslutat skola ombildas till samläroverk».
Emellertid fattade riksdagen intet uttryckligt beslut angående avlöning åt
första lärarinna vid högre samläroverk. Riksdagen beslöt nämligen enligt
förenämnda skrivelse i avseende å första lärarinnas avlöning allenast följande:
»Första lärarinna vid samrealskola under ombildning från realskola eller
kommunal mellanskola skall, utöver avlöning som lärarinna, åtnjuta för år
räknat arvode av under första läsåret av ombildningen 200 kronor, under
andra läsåret 300 kronor, under tredje läsåret 400 kronor samt från och
med fjärde läsåret 500 kronor».
I anslutning härtill har Kungl. Maj:t utfärdat föreskrifter dels genom
kungörelse den 22 december 1927 (nr 496) i fråga om arvode åt första
lärarinna vid samrealskola, som står under ombildning från kommunal
mellanskola, dels genom kungörelse den 29 juni 1928 (nr 271) rörande
arvode åt sådan lärarinna vid allmänt läroverk, som står under ombildning
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
85
från realskola för gossar till samrealskola, dels ock genom kungörelse den
29 juni 1928 (nr 262) beträffande arvode åt första lärarinna vid färdigbildad
samrealskola.
Första lärarinnor finnas emellertid för närvarande endast vid de förutvarande
sainskolorna och, enligt i nyssnämnda kungörelse den 22 december
1927 givna bestämmelser, vid de samrealskolor, som stå under ombildning
från kommunala mellanskolor. Beträffande övriga samläroverk
hava provisoriska föreskrifter meddelats genom Kungl. Maj:ts beslut den
24 augusti 1928, enligt vilket skolöverstyrelsen bemyndigats att tills vidare
vid samläroverk, där första lärarinna icke finnes, efter förslag av vederbörande
rektor förordna för ändamålet lämplig kvinnlig lärare vid läroverket
att taga den särskilda befattning med de kvinnliga lärjungarna,
som enligt gällande bestämmelser tillkommer första lärarinna vid samskola,
med rätt för sålunda förordnad kvinnlig lärare att för uppdragets fullgörande
åtnjuta arvode enligt de grunder, som finnas föreskrivna i nyssberörda
kungörelse den 29 juni 1928. Sedermera har i punkten 12 av övergångsbestämmelserna
till läroverksstadgan den 24 september 1928 föreskrivits,
att beträffande samrealskola, högre samläroverk eller högre flickläroverk,
där rektor är manlig och där arvode åt första lärarinna ej utgår,
skolöverstyrelsen äger att på förslag av rektor utse lämplig lärarinna vid
läroverket att tills vidare, med den undervisningsskyldighet, som enligt
nämnda stadga åligger första lärarinna, gå rektor tillhanda med uppsikten
över de kvinnliga lärjungarna.
Kungl. Maj:ts förslag till ändring beträffande ifrågavarande befattningar
innebär nu, att första lärarinna skulle finnas endast vid samläroverk, där
rektor är manlig, att vid samläroverk med kvinnlig rektor skulle finnas
manlig förste lärare, att emellertid benämningen första lärarinna respektive
förste lärare skulle utbytas mot benämningen kvinnlig respektive manlig
sakkunnig, att sakkunnig skulle av överstyrelsen förordnas för en tid av
högst fem år i sänder samt att till sakkunnig skulle utgå, utöver honom
eller henne eljest tillkommande löneförmåner, ett särskilt arvode av 500
kronor, som icke skulle uppdelas i lön och tjänstgöringspenningar utan i sin
helhet betraktas såsom tjänstgöringspenningar.
Av skolöverstyrelsen, på vars hemställan i ämnet Kungl. Maj:ts förslag
grundar sig, har framhållits, att första lärarinna vid samläroverk är behövlig
endast under förutsättning att rektorsbefattningens innehavare är man,
och att, om läroverket har kvinnlig rektor, givetvis samma skäl, som föranlett
inrättandet vid samskolorna av första lärarinnebefattningar, tala för att
en manlig förste lärare förordnas att såsom biträde åt rektor utöva uppsikt
över de manliga lärjungarna och i avseende å dem gå rektor tillhanda
med råd och upplysningar. Beteckningen förste lärare respektive första
lärarinna anses emellertid ej lämplig för eu sådan befattning och ej motsvarande
de skyldigheter och den ställning, som en sådan befattningshavare
86
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
skulle hava. Den anses därför böra ersättas med benämningen sakkunnig,
som tidigare kommit till användning vid de gymnasier, som upplåtits för
kvinnliga lärjungar. Sakkunniguppdraget bör enligt överstyrelsens mening
icke, såsom för närvarande är fallet med första lärarinnebefattningarna, ovillkorligen
vara bundet till ämneslärartjänst och särskilt ledigförklaras, utan till
sakkunnig skulle av överstyrelsen kunna förordnas därtill lämplig innehavare
av ordinarie lärartjänst vid läroverket, alltså jämväl lärare eller lärarinna
i övningsämne, eller, om till följd av särskilda förhållanden i något
fall detta kunde befinnas mindre lämpligt, för kortare tid annan man respektive
kvinna.
Det föreslagna arvodesbeloppet, 500 kronor, är detsamma, som hittills
utgått vid samskolorna. Överstyrelsen har berört frågan, huruvida detta
arvode möjligen borde bestämmas till högre belopp vid högre samläroverk
än vid samrealskola, och förklarat sig hava för avsikt att efter vunnen erfarenhet
från de ombildade läroverken föreslå en reglering av arvodena.
Vad sålunda föreslagits rörande särskild sakkunnig skulle äga tillämpning
även beträffande de högre flickläroverk, där rektor är man. Vid dessa läroverk
skulle kvinnlig sakkunnig förordnas.
Det nu föreslagna ordnandet av första lärarinnefrågan medför i och för
sig ingen kostnadsökning, då de särskilda sakkunnigas arvoden icke skulle
komma att överstiga vad som eljest beräknats till arvoden åt första lärarinnor.
Den begärda ökningen av reservationsanslaget till de allmänna läroverken
med 420,000 kronor har beräknats på följande sätt.
För budgetåret 1929/1930 anses följande nya tjänster behövliga: 8 rektorstjänster,
11 lektorstjänster, 31 adjunktstjänster (därav 15 vid de äldre läroverken
och 16 vid förstatligade kommunala mellanskolor) samt 49 ämneslärarinnetjänster
(därav 32 respektive 17 vid nyssnämnda båda slag av skolor),
alltså sammanlagt 99 tjänster. På läroverkens stater finnas för närvarande
uppförda 98 rektorstjänster, 298 lektorstjänster, 826 adjunktstjänster och 94
ämneslärarinnetjänster, tillhopa 1,316 tjänster. Om härtill läggas för de
högre flickläroverken avsedda 4 rektorstjänster, 7 lektorstjänster och 4 ämneslärarinnetjänster,
vilka icke under budgetåret 1928/1929 tagits i anspråk,
skulle sammanlagda antalet tjänster under budgetåret 1929/1930 komma att
uppgå till (110 + 316 + 857 + 147 =) 1,430.
Av 1927 års riksdag beräknades antalet erforderliga ordinarie befattningar
vid de allmänna läroverken under budgetåret 1929/1930 till 1,449. Minskningen
till 1,430 beror huvudsakligen därpå, att vid de högre flickskolorna
inga nya tjänster erfordras utöver dem, för vilka medel redan tidigare beviljats.
Departementschefen finner beräkningen väl överensstämma med de grunder,
som i detta hänseende godkänts av 1927 och 1928 års riksdagar. För
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 87
inrättande av ifrågakomua 99 nya tjänster ävensom för bestridande av den
fortskridande ökningen av arvodena åt rektorer och första lärarinnor (särskilda
sakkunniga) vid vissa under ombildniug varande läroanstalter skulle
enligt en av överstyrelsen gjord, av departementschefen utan anmärkning
lämnad uppskattning erfordras sammanlagt 391,300 kronor.
Härutöver skulle erfordras ytterligare ett belopp av 9,400 kronor för genomförande
av ett av överstyrelsen framlagt och av departementschefen
biträtt förslag, att övningslärarbefåttningarna vid de realskolor, som enligt
omorganisationsplanen skola ombildas till högre allmänna läroverk, måtte
från och med det läsår, under vilket den sammanlagda undervisningstiden
för vederbörande uppginge till minst det antal veckotimmar, som är fastställt
för motsvarande lärare vid högre allmänt läroverk, ombildas till övningslärarbefattniugar
vid sådant läroverk.
Sammanlagda merkostnaderna för budgetåret 1929/1930 skulle alltså utgöra
400,700 kronor. Emellertid finner departementschefen en ytterligare
höjning av reservationsanslaget erforderlig och detta av följande skäl.
Med hänsyn till förefintliga besparingar å anslaget beslöt 1928 års riksdag
att för inrättande av nya ordinarie ämneslärartjänster höja reservationsanslaget
med endast 275,000 kronor i stället för med 424,750 kronor, till vilket
sistnämnda belopp de verkliga kostnaderna för de då avsedda tjänsterna
beräknats. Skillnadsbeloppet, 149,750 kronor, jämte förenämnda summa av
400,700 kronor, tillhopa 550,450 kronor, erfordras — framhåller departementschefen
— för att uppbringa det i riksstaten upptagna reservationsanslaget
till sådan storlek, att det, med bortseende från vad som avsetts för
andra ändamål, skulle motsvara de för budgetåret 1929/1930 för ordinarie
lärare beräknade utgifter, som äro av beskaffenhet att böra bestridas från
detta anslag. Emellertid kan för budgetåret 1928/1929 en besparing av
81,800 kronor väntas uppkomma, därigenom att under detta budgetår 4
rektors-, 7 lektors- samt 4 ämneslärarinnetjänster, vilka alla beräknats för
de högre flickläroverken, icke torde komma att disponeras. Vidare förelåg
den 30 juni 1928 å anslaget en reservation av 262,815 kronor 39 öre Visserligen
kommer en del av dessa besparingar att tagas i anspråk genom
den förut nämnda nedsättningen av anslaget med 149,750 kronor, men departementschefen
räknar med att icke förty besparingarna vid slutet av
budgetåret 1928/1929 komma att uppgå till så stort belopp, att det kan
anses befogat att anlita en del därav till lättande av budgeten för budgetåret
1929/1930. Med hänsyn härtill föreslås, att anslagsökningen begränsas
till 420,000 kronor.
Mot de föreslagna förändringarna med avseende å första lärarinneinstitutionen
har utskottet icke funnit anledning till erinran i vidare mån än att
benämningen »sakkunnig» synes utskottet näppeligen utgöra någon lämplig
beteckning å ifrågavarande funktionärer. Utskottet anser visserligen, att
Utskottets
yttrande.
88
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
benämningen första lärarinna ej bör bibehållas, men vill ifrågasätta, huruvida
överhuvudtaget något namn, som särskilt markerar ifrågavarande uppdrag,
är erforderligt. Skulle så vara fallet, synes benämningen »tillsyningslärare»
respektive »tillsyningslärarinna» vara att föredraga, varvid man torde
kunna bortse från de fall, då, såsom överstyrelsen jämväl ifrågasatt, annan
än lärare vid läroverket skulle erhålla uppdraget. En sådan anordning torde
nämligen icke kunna tänkas ifrågakomma annat än rent undantagsvis och
endast på kortare tid. I anledning av vad departementschefen anfört beträffande
en ifrågasatt reglering av arvodena för berörda uppdrag, vill utskottet
såsom sin mening framhålla, att en dylik reglering ej synes böra
åsyfta en höjning beträffande vissa typer av läroverk utan fasthellre avse
en jämkning nedåt av arvodena vid läroverk, där de med uppdraget förbundna
åliggandena kunna anses mindre krävande. Utskottet är nämligen
av den uppfattningen, att de hittills utgående arvodesbeloppen å 500 kronor
måste anses väl högt tilltagna med hänsyn till den särskilda arbetsbörda,
som kan ifrågakomma för bemälda befattningshavare.
Vad som föreslagits beträffande ombildning av övningslärarbefattningarna
vid vissa under ombildning varande realskolor föranleder ingen erinran från
utskottets sida.
Däremot kan utskottet icke finna den av Kungl. Maj:t föreslagna anslagsökningen
i dess helhet behövlig. Förefintliga och eventuellt blivande besparingar
å anslaget synas utskottet kunna beräknas till så betydande belopp,
att en höjning av anslaget med 400,000 kronor förefaller utskottet
fullt tillräcklig.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må
I. besluta,
a) att vid varje samläroverk samt vid högre flickläroverk,
där rektor är man, skall i den ordning, Kungl. Maj:t bestämmer,
förordnas särskild person med uppgift att tillhandagå
rektor vid uppsikten över de manliga respektive
de kvinnliga lärjungarna, dock att vid statens förutvarande
samskolor sådant förordnande icke må meddelas, förrän
vederbörande första lärarinnebefattning blivit ledig,
b) att första lärarinnebefattningen vid envar av statens
förutvarande samskolor skall vid nuvarande innehavares
avgång från tjänsten ombildas till ämneslärarinnebefattning,
c) att den, som erhåller sådant förordnande, som under
a) sägs, må i ersättning för uppdraget åtnjuta, utöver eljest
utgående avlöningsförmåner, ett särskilt arvode av 500
kronor;
II. för inrättande av nya ordinarie ämneslärartjänster
vid de allmänna läroverken med den fördelning, som av
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
89
Kungl. Maj:t bestämmes, samt för ombildning av de i det föregående
omförmälda övningslärarbcfattningarna vid samma
läroverk m. m. höja det ordinarie reservationsanslaget till
de allmänna läroverken med 400,000 kronor.
150:o) Kungl. Maj:t har (punkt 149) föreslagit riksdagen att höja den i
det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående posten:
praktisk utbildning av blivande lärare vid de allmänna läroverken, nu 75,800
kronor, med 300 kronor till 76,100 kronor.
I det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingår en
anslagspost till praktisk utbildning av blivande lärare vid de allmänna läroverken.
Denna anslagspost bestämdes av 1928 års riksdag till 75,800 kronor,
av vilket belopp 45,300 kronor avsetts till bestridande av det särskilda arvode
å 300 kronor, som enligt gällande avlöningsbestämmelser tillkommer envar av
de ordinarie ämneslärarna vid de s. k. gamla provårsläroverken, nämligen
högre latinläroverket å Norrmalm, högre allmänna läroverket å Södermalm
och högre realläroverket å Norrmalm, alla i Stockholm, samt högre allmänna
läroverken i Uppsala och Lund.
Sedan Kungl. Maj:t numera föreskrivit, att en adjunktstjänst vid högre
allmänna läroverket i Luleå skall från och med den 1 september 1928 överflyttas
till högre allmänna läroverket i Uppsala, påkallas härav den föreslagna
höjningen av nu ifrågavarande anslagspost.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må höja den i det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken ingående posten: praktisk
utbildning av blivande lärare vid de allmänna läroverken,
nu 75,800 kronor, med 300 kronor till 76,100 kronor.
151 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 150) föreslagit riksdagen att höja den i
det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående posten:
arvoden till biträden å rektorsexpeditionerna, nu 35,000 kronor, med 3,700
kronor till 38,700 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 389—391 i statsrådsprotokollet.
Anslagsökningen är föranledd av att jämväl vid de genom 1927 års skolreform
nytillkomna läroverken förmånen av anställande av biträden å rektorsexpeditionerna
ansetts böra tillerkännas vederbörande rektorer.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må höja den i det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken ingående posten: arvoden
till biträden å rektorsexpeditionerna, nu 35,000 kronor, med
3,700 kronor till 38,700 kronor.
Särskilt arvode
till en
ordinarie
ämneslärare
vid provåraläroverk.
[149.]
Arvoden till
biträden å
rektoraexpeditionema.
[150.]
90
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Anslag till
bibliotekarier
vid de
allmänna
läroverken.
[151.]
152:o) Kungl. Maj:t har (punkt 151) föreslagit riksdagen att höja den
i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående
posten: bibliotekarierna, nu 16,000 kronor, med 5,000 kronor till 21,000
kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 391-—393 i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Oscar Olsson m. fl.
(I: 37) och den andra inom andra kammaren av herr E. Björck i Kristianstad
m. fl. (II: 64), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta
att höja ifrågavarande anslagspost med 31,700 kronor till 47,700 kronor.
Den av Kungl. Maj:t föreslagna anslagsökningen å 5,000 kronor avser
beredande av medel till bibliotekariearvoden vid de förstatligade kommunala
mellanskoloma samt till förhöjda arvoden åt bibliotekarierna vid de realskolor,
som under budgetåret 1929/1930 stå under utvidgning till högre
allmänna läroverk till följd av statens övertagande av vederbörande kommunala
gymnasier. Enligt gällande bestämmelser tillkommer det skolöverstyrelsen
att besluta om anvisande av medel från ifrågavarande anslagspost.
För närvarande växla bibliotekariearvodenas belopp mellan i regel lägst
100 kronor och högst 400 kronor; vid två realskolor utgå allenast respektive
50 kronor och 25 kronor.
Departementschefen omnämner ett av skolöverstyrelsen framlagt förslag
om nyreglering av bibliotekariernas arvoden, enligt vilket, allt efter de olika
läroverkens storlek och deras egenskap av högre allmänt läroverk eller realskola,
arvodena skulle utgå med belopp, växlande mellan lägst 450 kronor
och högst 1,250 kronor. Kostnaderna för bibliotekariearvoden enligt detta
förslag har uppskattats till 74,100 kronor för budgetåret 1929/1930. Departementschefen
säger sig dela överstyrelsens mening angående önskvärdheten
av en arvodesreglering för läroverksbibliotekarierna, även om man
härvidlag näppeligen borde sträcka sig så långt som överstyrelsen föreslagit.
Av statsfinansiella skäl har dock departementschefen ansett någon nyreglering
av arvodena icke nu böra komma till stånd.
Motionärerna hava till stöd för sin hemställan anfört följande:
Genom läroverksreformen 1927 fingo läroverksbiblioteken en väsentligt
större betydelse än förut i undervisningen. Ett extra anslag av föregående
års riksdag om 50,000 kronor till bokinköp för de högre läroverkens lärjungebibliotek
och den i årets statsverksproposition föreslagna höjningen av
detta anslag till 75,000 kronor med den förändring i bestämmelserna för
anslagets fördelning, att detta nu får utgå till samtliga läroverk, är ett av
uttrycken för denna bibliotekens ökade betydelse. Ett annat är instruktionen
för läroverksbibliotekarierna i den nya läroverksstadgan. Därav framgår,
att bibliotekarierna ålagts ett väsentligt ökat arbete i jämförelse med
vad som förut krävts av dem.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
91
Trots detta ökado arbete har ingen arvodeeförhöjning föreslagits åt dessa
bibliotekarier. Detta förhållande är anmärkningsvärt även därför, att läroverksbibliotekariernas
ställning är avsevärt sämre ifråga om arvode än bibliotekariernas
vid övriga av staten underhållna läroanstalter. Vid folkskoleseminarierna
är arvodet respektive 900 kronor (vid dubbelseminarier) och
500 kronor (vid enkelseminarier), vid de av förra riksdagen beslutade kommunala
flickskolorna respektive 450 kronor (vid skolor med parallellavdelning)
och 350 kronor samt vid statens småskoleseminarier 200 kronor. Av
de i statsliggaren för 1928—1929 redovisade 75 bibliotekariearvodena ligga
43 eller mer än hälften under till och med arvodena för småskoleseminariernas
bibliotekarier. Ingen läroverksbibliotekarie kommer upp till det högre
arvodet för de kommunala flickskolorna och endast sex över arvodet för de
mindre kommunala flickskolorna.
Tydligt är, att de allmänna läroverkens bibliotekarier måste känna det
som eu tryckande orättvisa att på det sättet vara ställda i en missgynnad
särklass, i synnerhet som en ny stadga pålagt dem ytterligare betungande
arbete, samtidigt som en ny grupp bibliotekarier med betydligt mindre arbetsbörda
än deras tillerkänts avsevärt högre arvode.
Statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet har visserligen sin uppmärksamhet
riktad på detta missförhållande, men förklarar, att anspråken
på statskassan för genomförandet av den nya läroverksreformen äro så stora,
att med beviljandet av det belopp skolöverstyrelsen begärt för detta ändamål,
74,100 kronor, måste anstå till ett annat år, varjämte han anser de
av skolöverstyrelsen begärda arvodena för de olika grupperna av bibliotekarier
för högt tilltagna. Under dessa förhållanden anse vi oss ej kunna
framlägga förslag om bifall till vad skolöverstyrelsen begärt. En slutlig
lönereglering lär ej böra genomföras utan föregående prövning av förslaget
av Kungl. Maj:t. Däremot synes det oss billigt, att läroverksbibliotekarierna
i väntan på detta förslag från Kungl. Maj:t, i likhet med vad för andra lärargrupper
föreslagits i årets statsverksproposition, få någon tillfällig löneförbättring.
Intet föregripande av den definitiva löneregleringen torde kunna
anses föreligga, om genomsnittet av det arvode, som skall utgå till läroverkslärarna
för nästa år, bestämmes till samma belopp som det, vilket ansetts
lämpligt för de större kommunala flickskolorna, eller 450 kronor. Ett så
tilltaget anslag skulle dock i sak betyda, att de flesta läro verk sbibliotekarierna
ej ens skulle komma upp till det belopp, som beslutats skola utgå
till bibliotekarierna vid de mindre kommunala flickskolorna. I skolöverstyrelsens
förslag har anslag beräknats till 106 läroverk. Enligt den av oss
föreslagna beräkningen skulle anslaget då behöva sättas till 47,700 kronor
i stället för av Kungl. Maj:t föreslagna 21,000 kronor.
Mot Kungl. Maj:ts förslag om höjning av ifrågavarande anslagspost med
5,000 kronor för beredande av medel till bibliotekariearvoden vid ovan angivna
förstatligade kommunala mellanskolor och vissa under ombildning
stadda realskolor har utskottet intet att erinra.
Utskottet delar departementschefens mening, att en reglering av arvodena
åt läroverksbibliotekarierna är önskvärd. Den ökade betydelse, som till
följd av 1927 års skolreform tillagts biblioteken såsom ett hjälpmedel i
undervisningsarbetet och vid lärjungarnas självstudier, har medfört, att de,
som hava sig bibliotekets vård anförtrodd, fått sin arbetsbörda ökad — ett
Utskottets
yttrande.
92
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Ålderstillägg
åt lärarpersonalen
vid
de allmänna
läroverken.
[152.]
förhållande, som allt starkare kommer att göra sig gällande i och med omdaningsarbetets
fortskridande. Under sådana förhållanden måste det framstå
såsom en rimlig fordran, att bibliotekarierna för sina insatser erhålla
skäligt vederlag, något som emellertid, särskilt vid jämförelse med motsvarande
befattningshavare vid andra läroanstalter, knappast kan anses i allmänhet
vara fallet för närvarande. Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t, som
enligt vad av det föregående framgår har sin uppmärksamhet riktad på
denna fråga, icke skall underlåta att, så snart sig göra låter efter den ytterligare
utredning, frågan kan tarva, förelägga riksdagen förslag i ämnet. I
avbidan härå har utskottet ansett skäl föreligga, att en provisorisk förbättring
av bibliotekariearvodena vidtages, även om detta icke kan ske i den
omfattning, som av motionärerna föreslagits. För möjliggörande av en sådan
provisorisk reglering synes den ifrågavarande anslagsposten böra ökas med
ytterligare 10,000 kronor, alltså till 31,000 kronor, att fördelas efter grunder,
som skolöverstyrelsen prövar lämpliga.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och herr Oscar Olssons m. fl. samt herr E. Björcks m. fl.
ovanberörda motioner (I: 37 och II: 64), höja den i det
ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken
ingående posten: bibliotekarierna, nu 16,000 kronor, med
15,000 kronor till 31,000 kronor.
153:o) Kungl. Maj:t har (punkt 152) föreslagit riksdagen att höja det
ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg åt lärarpersonalen vid de allmänna
läroverken, nu 1,182,000 kronor, med 38,000 kronor till 1,220,000
kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 394 i statsrådsprotokollet.
Beräkningen av den föreslagna anslagsökningen är gjord under den förutsättningen,
att samtliga till samrealskolor överförda lärare (utom rektorerna)
icke äro adjunktskompetenta samt i medeltal berättigade till ett ålderstillägg.
Under denna förutsättning har för budgetåret 1929/1930 anslagsbeloppet ansetts
böra ökas med 400 kronor för en var av 16 adjunkter samt med 300
kronor för en var av 17 ämneslärarinnor, d. v. s. med (16 X400 +17 X 300 =)
11,500 kronor. För den förutvarande lärarpersonalen vid de allmänna läroverken
beräknas ökningen till 25,000 kronor, så att hela anslagsökningen
skulle uppgå till 36,500 kronor, vilket belopp avrundats uppåt till 38,000 kronor.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
ålderstillägg åt lärarpersonalen vid de allmänna läroverken,
nu 1,182,000 kronor, med 38,000 kronor till 1,220,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 93
154:o) Kungl. Maj:t har (punkt 153) föreslagit riksdagen att
dels medgiva, att extra ordinarie ämneslärare vid högre lärarinneseminariet,
allmänt läroverk eller statens folkskoleseminarium må för åtnjutande
av sådan arvodesförhöjning, som avses i mom. 1 av kungörelsen den 29
juni 1928 (nr 274) angående avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie
lärare vid högre lärarinneseminariet, allmänt läroverk eller statens folkskoleseminarium,
tillgodoräkna sig tjänstgöring vid de kommunala gymnasierna
eller gymnasielinjerna i Eksjö, Eskilstuna, Hudiksvall, Landskrona, Skövde,
Söderhamn, Södertälje, Uddevalla och Ystad;
dels ock till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna
läroverken anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av
598,500 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 394—401 i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr A. Sundberg (I:
132) och den andra inom andra kammaren av herr B. Christenson m. fl.
(II: 237), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta, att ordinarie
ämneslärare vid högre lärarinneseminariet, allmänt läroverk eller statens
folkskoleseminarium skall i och för lönetursberäkning få tillgodoräkna sig
tjänstgöring vid de kommunala gymnasierna eller gymnasielinjerna i Eksjö,
Eskilstuna, Hudiksvall, Landskrona, Skövde, Söderhamn, Södertälje, Uddevalla
och Ystad, samt att anvisa härför erforderliga medel, vilka borde uppföras
å vederbörande anslagstitel.
Vidare har utskottet i detta samband till behandling förehaft en inom
andra kammaren av herr G. W. Källman väckt motion (II: 234), vari hemställts
att riksdagen måtte dels medgiva, att extra ordinarie ämneslärare vid
högre lärarinneseminariet, allmänt läroverk eller statens folkskoleseminarium
må för åtnjutande av sådan arvodesförhöjning, som avses i mom. 1 av
kungörelsen den 29 juni 1928 (nr 274) angående avlöningsförmåner för
vissa extra ordinarie lärare vid högre lärarinneseminariet, allmänt läroverk
eller statens folkskoleseminarier, tillgodoräkna sig tjänstgöring vid kommunala
mellanskolor, dels medgiva, att extra ordinarie lärare vid kommunal
mellanskola, vars sammanlagda tjänstgöring vid högre lärarinneseminariet,
allmänt läroverk, statens folkskoleseminarium eller kommunal mellanskola
uppgår till i ovannämnda kungörelse (nr 274, 1928) för arvodesförhöjningen
föreskriven längd, må under i övrigt enahanda villkor erhålla ett arvode
av 3,400 kronor per år, dels ock för ändamålet anvisa för budgetåret 1929/
1930 behövligt extra anslag.
Beträffande vad motionärerna till stöd för sina förslag anfört, hänvisar
ustkottet till motionerna.
Det extra anslaget till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid
de allmänna läroverken utgör för budgetåret 1928/1929 640,000 kronor. Av
Extra och
vikarierande
lärare vid de
allmänna läroverken
[153.
]
jämte tre i
ämnet väckta
motioner.
94
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
detta belopp är en summa av 77,500 kronor avsedd till bestridande av den
arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie lärare med minst 12 terminers
tjänstgöring, varom 1928 års riksdag fattat beslut. Återstoden, 562,500
kronor, är avsedd att tillgodose det normala anslagsbehovet.
Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag grundar sig på en av skolöverstyrelsen
verkställd beräkning av anslagsbehovet.
De medel, som för budgetåret 1928/1929 stå till förfogande för anställande
av extra lärare vid de allmänna läroverken, motsvara kostnaden
för avlönande av 211 sådana lärare. I detta antal ingår en »reserv» av
6 lärare (jfr 1928 års åttonde huvudtitel sid. 351). Skolöverstyrelsen har
meddelat, att under läsåret 1928/1929 beräknas vara anställda 187 extra
lärare med full tjänstgöring samt därtill timlärare med en sammanlagd
tjänstgöring av 403,5 veckotimmar, motsvarande omkring 16 extra lärare,
varjämte för avlönande av vissa vid början av höstterminen 1928 för kortare
tid förordnade extra lärare tagits i anspråk ett belopp, motsvarande
något mer än 2 årsarvoden å 3,300 kronor. Då det sålunda kan antagas,
att de beviljade medlen komma att tagas i bruk för avlönande av inalles 205
extra lärare, skulle »reserven» av 6 extra lärararvoden komma att förbliva
outnyttjad.
För läsåret 1929/1930 har skolöverstyrelsen på grundval av de fastställda
omorganisationsplanerna för de olika läroverken beräknat det erforderliga antalet
extra lärare till 181, d. v. s. 6 mindre än antalet under läsåret 1928/1929,
vartill skulle komma timlärartimmar i samma utsträckning, som beviljats
föi sistnämnda läsår. Då de vid de allmänna läroverken anställda extralärarna
för närvarande till allra största delen ägde full kompetens till ordinarie
tjänst, så att antalet lärare med lägre årsarvode (2,900 kronor) betydligt
understege det tidigare beräknade, syntes det överstyrelsen nödvändigt
att räkna med ett större antal årsarvoden å 3,300 kronor än tidigare varit
fallet. Den kostnadsminskning, som kunde beräknas genom sänkningen av
antalet extra lärare, borde därför upptagas till (6 X 2,900 =) 17,400 kronor.
Härutöver föreslår överstyrelsen en minskning av anslaget med 6,600 kronor,
motsvarande den ungefärliga kostnaden för ovannämnda under kortare tid av
höstterminen 1928 förordnade extra lärare. Någon minskning av reserven
anses däremot icke böra ifrågasättas. Sammanlagda anslagsminskningen skulle
alltså uppgå till 24,000 kronor, och det belopp, som skulle erfordras för att
tillgodose det normala anslagsbehovet, skulle utgöra 538,500 kronor.
Kostnaderna för ovan omförmälda arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie
lärare hava uppskattats till 55,000 kronor, varvid jämväl räknats med att
ur detta belopp också skulle bestridas de eventuella avlöningstillägg till förutvarande
extra ordinarie lektorer vid vissa kommunala gymnasier eller gymnasielinjer,
varom beslut fattats av 1928 års riksdag. Till sistnämnda belopp
skulle komma ytterligare 5,000 kronor under förutsättning av bifall till den
av Kungl. Maj:t nu föreslagna utsträckningen av rätten till arvodesförhöjning,
Statsutskottets utlåtande Nr H.
95
varigenom hela anslagsbehovet skulle komma att uppgå till 598,500 kronor
(=538,500 kronor + 55,000 kronor-f 5,000 kronor).
Med hänsyn till den av Kungl. Maj:t ifrågasatta ändringen i bestämmelserna
om nyssnämnda arvodesförhöjning ävensom de motionsvis framkomna
yrkandena anser sig utskottet böra erinra om vad som vid 1928 års riksdag
i nu berörda hänseende förekom.
Med anledning av ett uttalande av 1927 års riksdag att, med hänsyn till
''vissa svårigheter, som under skolreformens övergångstid kunde uppstå för
de dåvarande extra lärarna vid de allmänna läroverken genom att ordinarieblivande
och därmed följande förbättrad löneställning kunde komma att
uppskjutas på ett sätt, som för den enskilde läraren kunde te sig såsom
betungande och obilligt, åtgärder borde vidtagas för att bereda sådana extra
lärare, som en avsevärdare tid komme att upprätthålla extra ordinarie lärarbefattning
vid de allmänna läroverken, särskild arvodesförhöjning, framlade
Kungl. Maj:t förslag i sådant hänseende till 1928 års riksdag. Såsom villkor
för den föreslagna arvodesförhöjningen hade bland annat av Kungl.
Maj:t uppställts, att vederbörande extralärare skulle hava med nit och skicklighet
under minst tolv terminer bestritt full tjänstgöring vid sådan läroanstalt,
som omförmäldes i dåvarande § 179 punkt 8 av läroverksstadgan,
d. v. s., utom allmänt läroverk, även annan under skolöverstyrelsens inseende
ställd läroanstalt, folkskoleseminarium, tekniskt läroverk, sjökrigsskolan
och statsunderstödd folkhögskola. Riksdagen fann förslaget i denna del
innebära, att den rätt, varom fråga vore, skulle komma att utsträckas till
ett väsentligt större antal lärare än 1927 års riksdags ovannämnda uttalande
torde hava åsyftat. De lärare, för vilkas befordringsutsikter svårigheter
genom läroverksreformens genomförande eventuellt kunde tänkas uppkomma,
vore uteslutande de vid de allmänna läroverken anställda extralärarna, och
den ifrågasatta kompensationen vore givetvis avsedd att träffa sådan lärare,
som ett antal år tjänstgjort vid dessa läroverk. Att sådan tjänstgöring finge
hava fullgjorts även vid högre lärarinneseminariet och folkskoleseminarierna
funne riksdagen billigt med hänsyn till den i stort sett likartade tjänstgöring
ävensom de likartade anställnings- och avlöningsförhållanden, som rådde beträffande
den extraordinarie lärarpersonalen vid dessa tre kategorier av läroanstalter.
Men att med dessa likställa exempelvis de statsunderstödda folkhögskolorna
och att utsträcka denna tjänstgöring till att omfatta varje under
skolöverstyrelsens inseende ställd läroanstalt, d. v. s. praktiskt taget de flesta
privata skolor i landet, kunde enligt riksdagens mening icke hava åsyftats och
riksdagen kunde i allt fall nu icke bifalla ett förslag i detta hänseende. I
överensstämmelse härmed beslöt 1928 års riksdag medgiva, att från och med
budgetåret 1928/1929 till och med budgetåret 1934/1935 sådan extra ordinarie
ämneslärare vid högre lärarinneseminariet, allmänt läroverk eller statens
folkskoleseminarium, vilken förvärvat behörighet för anställning såsom
ordinarie ämneslärare vid allmänt läroverk och med nit och skicklighet
96
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
under minst tolv terminer bestritt full tjänstgöring vid någon av nu nämnda
läroanstalter, finge åtnjuta arvode, manlig lärare med 3,800 kronor och
kvinnlig lärare med 3,400 kronor för år räknat.
I enlighet med detta riksdagens beslut har sedermera Kungl. Maj:t utfärdat
kungörelse den 29 juni 1928 (nr 274). I denna kungörelse har jämväl
i överensstämmelse med av 1928 års riksdag i annat sammanhang fattat
beslut intagits följande bestämmelse:
De extra ordinarie lektorer vid de kommunala gymnasierna eller gynr
nasielinjerna i Eksjö, Eskilstuna, Hudiksvall, Landskrona, Skövde, Södertälje,
Uddevalla och Ystad, vilka vid den tidpunkt, då dessa gymnasier
börjat eller börja att successivt övertagas av statsverket, i denna sin egenskap
tjänstgjort minst 8 terminer i en följd, må, så länge de såsom extra
ordinarie lektorer eller vikarier å lektor stjänster hava sin huvudsakliga
tjänstgöring förlagd till gymnasiet och till dess att gymnasiet i fråga är i
sin helhet förstatligat, åtnjuta de förmåner i fråga om beräkning av tjänstoch
lönetursår samt pensionsår m. m., som äro tillförsäkrade de extra ordinarie
lärarna vid de allmänna läroverken, samt, i den mån deras avlöning
övertages av statsverket, erhålla ett arvode, som med 1,000 kronor överstiger
det arvodesbelopp, som tillkommer extra lärare vid rikets allmänna
läroverk.
Den av Kungl. Maj:t nu föreslagna utvidgningen av rätten till arvodesförhöjning
till att avse även tjänstgöring vid vissa kommunala gymnasier eller
gymnasielinjer stöder sig på ett av skolöverstyrelsen i sådant hänseende
framlagt förslag, ur vars motivering följande må anföras.
Överstyrelsen är fortfarande av den åsikten, att det vore billigt, om de
obefordrade lärarnas tjänstgöring för nu ifrågavarande avlöningsförhöjning
finge räknas dem till godo oberoende av arten av den läroanstalt, vid vilken
de varit förordnade. Det gäller nämligen här en ersättning för de genom
den pågående omorganisationen av de allmänna läroverken minskade befordringsutsikterna,
och den tjänstgöring, som en lärare fullgjort vid t. ex.
kommunal mellanskola, skulle vid tillsättning av en ordinarie lärartjänst vid
allmänt läroverk som befordringsmerit hava räknats honom till godo i lika
mån, som om tjänstgöringen varit förlagd till en statens läroanstalt.
På grund av senaste riksdags beslut anser överstyrelsen emellertid det
icke nu kunna förekomma, att denna fråga i hela sin vidd ånyo förelägges
riksdagen. Däremot ifrågasätter överstyrelsen, att rätten till här förevarande
avlöningsförhöjning något vidgas utöver vad riksdagen därom beslutat.
Av de extra ordinarie lärare, som under höstterminen 1928 anmält sig
till erhållande av arvodesförhöjning, hava nio härtill befunnits obehöriga
på den grund, att de under en del av sin tjänstgöring varit anställda vid
kommunalt gymnasium eller gymnasielinje. Då de kommunala gymnasierna
och det allmänna läroverk, varav gymnasiet utgör en utbyggnad, i regel betraktas
som en enda läroanstalt och vederbörande lärare i viss utsträckning
sålunda ofta tjänstgöra vid en statlig läroanstalt, oaktat de uppbära avlöning
av kommunen, synes det redan på grund härav billigtvis kunna ifrågakomma,
att förutvarande lärare vid kommunala gymnasier eller gymnasielinjer, vilka
hava varit eller äro anordnade vid statliga läroverk, erhålla rätt att i nu
förevarande avseende tillgodoräkna sig tjänstgöring vid dessa kommunala
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 97
läroanstalter; hit bör enligt överstyrelsens mening även räknas Landskrona
stads gymnasium, som haft samma rektor som realskolan i Landskrona och
som skall övertagas av staten. För eu sådan rätt talar enligt överstyrelsens
mening även den omständigheten att den i mom. 2 av kungörelsen den 29
juni 1928 medgivna avlöningsförhöjningen endast i få fall torde komma
att kunna utgå.
Vad först angår det normala anslagsbehovet för ifrågavarande ändamål,
synes det utskottet, som om den kostnadsminskning, som uppkommer genom
att antalet erforderliga extra lärare för budgetåret 1929/1930 beräknats till
6 mindre än vad som krävts för nu löpande budgetår, bör kunna uppskattas
till 6x3,300 kronor, alltså till 19,800 kronor, i stället för, såsom
i Kungl. Maj:ts förslag skett, till 6x2,900 kronor eller tillhopa 17,400
kronor. För sistnämnda beräkningsgrund, som utgår från det lägre årsarvodet,
hava nämligen enligt utskottets mening icke tillräckligt vägande
skäl anförts. Vidare kan utskottet icke genom den förebragta utredningen
finna behovet av den s. k. reservens bibehållande under budgetåret 1929/
1930 ådagalagt, vadan jämväl på denna punkt en kostnadsminskning av
6x3,300 kronor = 19,800 kronor kan beräknas uppkomma. Härtill skulle
ytterligare komma den föreslagna minskningen med 6,600 kronor, motsvarande
kostnaden för vissa under budgetåret 1928/1929 tillfälligt förordnade
extralärare. Sammanlagda kostnadsminskningen bör alltså enligt utskottets
mening uppskattas till (19,800 + 19,800 + 6,600 =) 46,200 kronor. Det normala
anslagsbehovet för budgetåret 1929/1930 skulle i enlighet härmed utgöra
(562,500 — 46,200 =) 516,300 kronor. Ur redovisningssynpunkt synes det
utskottet lämpligast, att detta belopp i riksstaten upptages såsom ett särskilt
extra anslag under benämning: »arvoden åt extra och vikarierande
ämneslärare vid de allmänna läroverken» och ej, såsom under budgetåret
1928/1929 varit fallet, sammanföres med det till arvodesförhöjningar erforderliga
beloppet.
Vad härefter beträffar det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget om utvidgning
av rätten till arvodesförhöjning ävensom de motionsvis framförda
yrkandena i samma riktning, anser utskottet visserligen, att åtskilliga skäl
kunna andragas till stöd för en utsträckning av denna rätt, men för bedömande
av denna fråga synes det vara nödvändigt att genom en allsidig
utredning få spörsmålet belyst i hela dess vidd och från olika synpunkter.
Med hänsyn härtill och jämväl med beaktande av den ståndpunkt, riksdagen
så sent som år 1928 intog i denna fråga, har utskottet funnit sig
icke kunna förorda vare sig den mera begränsade utvidgning, som av Kungl.
Maj :t föreslagits, eller den mera vittgående utsträckning av berörda rätt, som
i herr Källmans motion ifrågasatts. På grund härav erfordras för budgetåret
1929/1930 till arvodesförhöjningar allenast ett belopp av 55,000 kronor.
I överensstämmelse med vad utskottet ovan föreslagit i fråga om det
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 sand. 8 häft. (Nr 8.) 7
Utskottets
yttrande.
98
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
normala årsanslaget, synes sistnämnda belopp böra i riksstaten upptagas
såsom ett särskilt extra anslag, lämpligen benämnt »beredande av arvodesförhöjning
åt vissa extra ordinarie ämneslärare vid högre lärarinneseminariet,
allmänna läroverk och statens folkskoleseminarier».
Vad slutligen beträffar det i herrar Sundbergs och Christensons m. fl.
motioner framställda förslaget om rätt för ordinarie ämneslärare vid högre
lärarinneseminariet, allmänt läroverk eller statens folkskoleseminarium att
för lönetur tillgodoräkna sig tjänstgöring vid ovan angivna kommunala
gymnasier eller gymnasielinjer, till stöd för vilket förslag bland annat åberopats
den av Kungl. Maj:t nu ifrågasatta utvidgningen av rätten till arvodesförhöjning
för extra ordinarie ämneslärare, är det icke möjligt att utan
närmare utredning överblicka de konsekvenser, vartill en dylik förändring
med avseende å de ordinarie lärarnas lönetursberäkning skulle kunna
leda. Utskottet anser sig därför icke kunna på grundval av enskilda motioner
förorda ett medgivande av den innebörd, som sålunda föreslagits.
Under åberopande av vad ovan anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid
de allmänna läroverken anvisa för budgetåret 1929/1930 ett
extra anslag av 516,300 kronor;
b) avslå Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser rätt för
extra ordinarie ämneslärare vid högre lärarinneseminariet,
allmänt läroverk eller statens folkskoleseminarium att för
åtnjutande av arvodesförhöjning enligt mom. 1 av kungörelsen
den 29 juni 1928 (nr 274) tillgodoräkna sig tjänstgöring
vid vissa kommunala gymnasier eller gymnasielinjer;
c) avslå herr Källmans ovanberörda motion (II: 234), i vad
den avser rätt för extra ordinarie ämneslärare vid högre
lärarinneseminariet, allmänt läroverk eller statens folkskoleseminarium
att för åtnjutande av arvodesförhöjning enligt
mom. 1 av kungörelsen den 29 juni 1928 (nr 274) tillgodoräkna
sig tjänstgöring vid kommunala mellanskolor;
d) till beredande av arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie
ämneslärare vid högre lärarinneseminariet, allmänna
läroverk och statens folkskoleseminarier anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra anslag av 55,000 kronor;
e) avslå herr Källmans ovanberörda motion (II: 234), i vad
den avser rätt för vissa extra ordinarie ämneslärare vid kommunal
mellanskola att erhålla ett arvode av 3,400 kronor
per år;
f) avslå herr Sundbergs och herr Christensons in. fl.
ovanberörda motioner (I: 132 och II: 237).
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 99
155:o) Kuugl. Maj:t har (punkt 154) föreslagit riksdagen att
ej mindre medgiva, att därest sådan innehavare av ordinarie lärarbefattning
i teckning, musik, gymnastik eller handarbete vid allmänt läroverk,
som erhållit dylik anställning före den 1 mars 1927, under tid från det att
läroverket börjat omorganiseras enligt 1927 års riksdags beslut intill dess
att vederbörande avgår från ifrågavarande befattning, kommer att erhålla
mindre omfattande tjänstgöring än som motsvarar medeltalet av det timtal,
som varit för hans tjänst gällande under läsåren 1923—1928, han skall
dels under varje läsår, sedan det på befattningen kommande antalet lärotimmar
fastställts, äga åtnjuta ett personligt lönetillägg, motsvarande två
tredjedelar av skillnaden mellan den avlöning, som han uppbär för sin faktiska
tjänstgöring under året, och den, som han skulle hava uppburit, om
för tjänsten varit bestämd en tjänstgöring av den omfattning, som närmast
skulle motsvara sagda medeltal, tillfällig löneförbättring däri inräknad, dels
ock i fråga om pensionsunderlag och pensionsavgifter betraktas som om sistnämnda
tjänstgöring varit med tjänsten förenad,
än även för bestridande av berörda lönetillägg anvisa för budgetåret 1929/
1930 ett extra förslagsanslag av 3,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 402—406 i statsrådsprotokollet.
Departementschefen framhåller, att den av skolreformen föranledda inskränkningen
av antalet undervisningsavdelningar vid åtskilliga läroanstalter
kommer att för många övningslärare medföra en betydligt minskad undervisningsskyldighet
och följaktligen också minskade avlöningsförmåner. Härtill
kommer, att vederbörande skulle få vidkännas en väsentlig minskning
även av sina pensionsförmåner.
Departementschefen finner det skäligt, att staten i viss utsträckning bereder
vederbörande övningslärare ersättning för de förluster, de under angivna
omständigheter kunna komma att lida. Det är avsett, att å de föreslagna
lönetilläggen dyrtidstillägg skulle utgå.
Utskottet finner det vara skäligt, att ifrågavarande lärare för sina av ovanberörda
anledning minskade avlöningsförmåner beredas ersättning på sätt
och i den utsträckning, som Kungl. Maj:t föreslagit. Då utskottet alltså
finner sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, vill utskottet emellertid såsom
önskvärt framhålla, att bemälda lärares arbetskraft kunde i motsvarande
grad tagas i anspråk för annan lämplig tjänstgöring vid läroverket.
Möjligheterna för en sådan anordning synas utskottet böra bliva föremål
för uppmärksamhet.
Under åberopande härav får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) medgiva, att därest sådan innehavare av ordinarie
lärarbefattning i teckning, musik, gymnastik eller handarbete
vid allmänt läroverk, som erhållit dylik anställning före
Personliga
lönetilllflgg
åt vissa
övningslärare
in. in.
[154.]
Utskottets
yttrande.
100
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
den 1 mars 1927, under tid från det att läroverket börjat
omorganiseras enligt 1927 års riksdags beslut intill dess
att vederbörande avgår från ifrågavarande befattning, kommer
att erhålla mindre omfattande tjänstgöring än som
motsvarar medeltalet av det timtal, som varit för hans
tjänst gällande under läsåren 1923—-1928, han skall dels
under varje läsår, sedan det på befattningen kommande
antalet lärotimmar fastställts, äga åtnjuta ett personligt
lönetillägg, motsvarande två tredjedelar av skillnaden mellan
den avlöning, som han uppbär för sin faktiska tjänstgöring
under året, och den, som han skulle hava uppburit,
om för tjänsten varit bestämd en tjänstgöring av den
omfattning, som närmast skulle motsvara sagda medeltal,
tillfällig löneförbättring däri inräknad, dels ock i fråga om
pensionsunderlag och pensionsavgifter betraktas som om
sistnämnda tjänstgöring varit med tjänsten förenad,
b) för bestridande av berörda lönetillägg anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra förslagsanslag av 3,000 kronor.
Extra arvo- 156:o) Kungl. Maj:t har (punkt 155) föreslagit riksdagen att till extra
den åt teck- arvo(|en åt teckningslärare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetj[
j året 1929/1930 ett extra anslag av 97,400 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 407—408 i statsrådsprotokollet.
Det för ifrågavarande ändamål för innevarande budgetår utgående anslaget
uppgår till 85,000 kronor. Den nu föreslagna anslagsökningen är huvudsakligen
föranledd av den inverkan, som det successiva förverkligandet av
den nya läroverksorganisationen kommer att under budgetåret 1929/1930
medföra på antalet teckningstimmar vid de allmänna läroverken. Berörda
anslagsökning har beräknats under förutsättning, att det ovan under punkt
149 omförmälda förslaget rörande ombildning av teckningslärarbefattningarna
vid vissa under utvidgning till högre allmänna läroverk stående realskolor
godtages.
Utskottet, som tidigare förordat sistnämnda förslag, har ej funnit något att
erinra mot Kungl. Maj:ts nu föreliggande framställning och hemställer därför,
att riksdagen må till extra arvoden åt teckningslärare vid
de allmänna läroverken anvisa för budgetåret 1929/1930
ett extra anslag av 97,400 kronor.
Extra 157:o) Kungl. Maj:t har (punkt 156) föreslagit riksdagen att till extra ararvoden
åt V0(jen åt gymnastiklärare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret
^lärare. 1929/1930 ett extra anslag av 82,500 kronor.
[156.] Utredningen återfinnes å sid. 408—411 i statsrådsprotokollet.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
101
Anslaget utgör för innevarande budgetår 77,000 kronor. Den ifrågasatta
böjningen av det extra anslaget till extra arvoden åt gymnastiklärare vid
de allmänna läroverken betingas uteslutande av den ökning i antalet gymnastikavdelningar,
som är en följd av den beslutade skolreformen. Höjningen
bar beräknats under förutsättning, att det ovan under punkt 149
omförmälda förslaget rörande ombildning av gymnastiklärarbefattningarna
vid vissa under utvidgning till högre allmänna läroverk stående realskolor
godtages.
Utskottet, som tidigare förordat sistnämnda förslag, har icke något att
erinra mot Kungl. Maj:ts nu föreliggande framställning och hemställer därför,
att riksdagen må till extra arvoden åt gymnastiklärare
vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret 1929/1930
ett extra anslag av 82,500 kronor.
158:o) Kungl. Maj:t har (punkt 157) föreslagit riksdagen att till extra
arvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra anslag av 29,700 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 411—417 i statsrådsprotokollet.
Ifrågavarande anslag utgår för budgetåret 1928/1929 med 14,100 kronor.
De av Kungl. Maj:t den 29 juni 1928 utfärdade nya undervisningsplanerna
för rikets allmänna läroverk innebära en avsevärd utvidgning av
musikundervisningen och för tillämpningen av berörda undervisningsplaner
skulle erfordras väsentligt ökade medel till arvoden åt musiklärare. Med
hänsyn till, blaud annat, denna omständighet har Kungl. Maj:t i kungörelsen
den 29 juni 1928 (nr 252) föreskrivit, att beträffande ämuet musik de
genom kungörelsen fastställda planerna icke skulle följas, förrän särskild
föreskrift därom framdeles lämnats, samt att intill dess skulle i tillämpliga
delar gälla vad som för närvaraude vore stadgat i fråga om undervisningen
i musik.
I statsrådsprotokollet redogöres för en av skolöverstyrelsen verkställd beräkning
av kostnaderna för genomförandet av de nya undervisningsplanerna
i musik. Överstyrelsen har kommit till det resultatet, att den totala kostnadsökningen
för undervisningen i sång skulle komma att under budgetåret
1929/1930 uppgå till något mer än 32,000 kronor och, efter det omorganisationen
av läroverken fullbordats, stiga till nära 84,000 krouor. Härvid bör
beaktas, att undervisningen i instrumentalmusik beräknats komma att, oberoende
av de nya planernas tillkomst, föranleda ytterligare ökade kostnader.
Överstyrelsen har uttalat den uppfattningen, att det icke torde kunna ifrågakomma
att omedelbart vid de allmänna läroverken införa de nya kursoch
timplanerna i musik, utan att musikundervisningen vid dessa läroanstalter
bör utvecklas successivt och denna överstyrelsens mening biträdes av
departementschefen. Skolöverstyrelsen ifrågasätter, att denna successiva ut
-
Extra
arvoden åt
musiklärare.
[157.]
102
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottets
yttrande.
Extra arvo
den åt lära
rinnor i
kvinnligt
handarbete.
[158.]
veckling skall ske i sådan takt, att de nya planerna må kunna helt tilllämpas
från och med läsåret 1934/1935, då flertalet läroverk erhållit den
beslutade nya organisationen. För genomförande härav föreslår överstyrelsen,
att under vart och ett av de sex närmaste läsåren medel skulle beredas till
50 nya veckotimmar i sång vid de s. k. äldre läroverken och till likaledes
50 sådana timmar vid de samrealskolor, som upprättas genom förstatligande
av kommunala mellanskolor, eller således under alla sex åren till sammanlagt
600 veckotimmar utöver det nuvarande antalet. Enligt departementschefens
mening hade det varit önskvärt, att den av överstyrelsen sålunda
framlagda planen kunde genomföras, men departementschefen förmenar,
att man icke nu bör binda sig för densamma, utan årligen i samband med
behandlingen av de anslagsäskanden, som skola föreläggas riksdagen, upptaga
till prövning, i vilken omfattning förhållandena medgiva en utvidgning
av musikundervisningen under det nästföljande budgetåret.
För budgetåret 1929/1930 har överstyrelsen föreslagit, att anslag skulle
beredas dels till ytterligare 50 veckotimmar i sång vid de äldre läroverken
och ytterligare 50 veckotimmar i sång vid förstatligade mellanskolor, dels
ock till ytterligare 20 veckotimmar i instrumentalmusik vid vartdera av de
båda slagen av läroanstalter. Den härav föranledda kostnadsökningen har
beräknats till 16,450 kronor, på grund varav det extra anslaget till extra
arvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken borde bestämmas till
(14,100+16,450=) 30,550 kronor eller i runt tal 30,500 kronor. Anslagsbeloppet
har av departementschefen ansetts kunna minskas med i runt tal
850 kronor, motsvarande kostnaden för sex extra undervisningstimmar i
musik, som för närvarande uppehållas av musikläraren vid den under omorganisation
till högre allmänt läroverk varande realskolan i Eskilstuna
men som skulle bliva obehövliga i händelse av bifall till det av departementschefen
förut tillstyrkta, under punkt 149 här ovan av utskottet förordade
förslaget rörande ombildning av övningslärarbefattningarna vid vissa
under utvidgning till högre allmänt läroverk stående realskolor.
Utskottet, som delar den av departementschefen uttalade uppfattningen,
att överstyrelsens plan för genomförande av en utsträckt musikundervisning
vid läroverken nu icke bör godtagas såsom bindande för det framtida bedömandet
av anslagsbehovet till ifrågavarande ändamål, utan att detta behov
bör fritt prövas efter föreliggande förhållanden, har icke något att
erinra mot vad Kungl. Maj:t föreslagit och hemställer därför,
att riksdagen må till extra arvoden åt musiklärare vid de
allmänna läroverken anvisa för budgetåret 1929/1930 ett
extra anslag av 29,700 kronor.
159:o) Kungl. Maj:t har (punkt 158) föreslagit riksdagen att till extra
arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete vid de allmänna läroverken
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 27,550 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 417—418 i statsrådsprotokollet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
105
Ifrågavarande extra anslag utgör för löpande budgetår 19,000 kronor. Den
nu föreslagna ökningen är föranledd av det successiva förverkligandet av
den nya skolorganisationen.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må till extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt
handarbete vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra anslag av 27,550 kronor.
160:o) Kungl. Maj:t har (punkt 159) föreslagit riksdagen att
a) höja den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken
ingående posten: arvoden åt skolläkare, nu 33,750 kronor, med 3,575
kronor till 37,325 kronor,
b) till arvoden åt skolläkare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra förslagsanslag av 60,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 418—420 i statsrådsprotokollet.
Det extra förslagsanslaget har för budgetåret 1928/1929 bestämts till
58,700 kronor.
Den nu föreslagna höjningen av de båda anslagen är en följd av de
ökade krav, som den nya läroverksorganisationen medfört jämväl i nu ifrågavarande
hänseende. Kungl. Maj:ts förslag innebär bland annat, att för
läkare vid högre allmänt flickläroverk det fasta arvodet borde under första
och andra året av läroverkets tillvaro bestämmas till 300 kronor samt under
tredje året till 400 kronor för att fjärde året, då läroverket är fullständigt,
uppgå till 500 kronor.
Utskottet, som ej har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må
a) höja den i det ordinarie reservationsanslaget till de
allmänna läroverken ingående posten: arvoden åt skolläkare,
nu 33,750 kronor, med 3,575 kronor till 37,325 kronor,
b) till arvoden åt skolläkare vid de allmänna läroverken
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av
60,000 kronor.
Vid bifall till vad utskottet under punkterna 149, 150,
151, 152 och 160 föreslagit, kommer det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken, nu 7,030,650 kronor,
att ökas med 422,575 kronor till 7,453,225 kronor.
161 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 160) föreslagit riksdagen att för upprätthållande
under läsåret 1929/1930 vid ett högre läroverk i Göteborg av provårskurs
för blivande lärare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra anslag av 14,700 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 421—422 i statsrådsprotokollet.
Arvoden åt
skolläkare.
[159.]
Provårskurs
i Göteborg.
[160.]
104
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Anordnande
genom infödda
lärare
av undervisning
i tyska
och engelska
[161.]
jämte en i
ämnet väckt
motion.
Utskottets
yttrande.
För ändamålet utgår för innevarande budgetår ett anslag av 15,000 kronor.
Anslagsminskningen, 300 kronor, sammanhänger med att det till föreläsningsarvoden
avsedda beloppet nu beräknats till högst 1,000 kronor i
stället för till högst 1,300 kronor, med vilket sistnämnda belopp denna
post ingick i det för budgetåret 1928/1929 av riksdagen beviljade anslaget.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för upprätthållande under läsåret 1929/
1930 vid ett högre läroverk i Göteborg av provårskurs för
blivande lärare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra anslag av 14,700 kronor.
162:o) Kungl. Maj:t har (punkt 161) föreslagit riksdagen att för anordnande
genom infödda lärare av undervisning i tyska och engelska vid de
allmänna läroverken m. fl. läroanstalter anvisa för budgetåret 1929/1930 ett
extra anslag av 7,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 422 i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr I. Pauli väckt motion (I: 79), vari hemställts, att riksdagen
måtte för anordnande genom infödd lärare av undervisning i franska
vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter för budgetåret 1929/1930
anvisa ett extra anslag av 3,500 kronor.
Med avseende å de av motionären till stöd för hans förslag anförda skäl
hänvisar utskottet till motionen.
Det av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet är detsamma, som för ifrågavarande
undervisning i tyska och engelska utgår under löpande budgetår.
Av statsrådsprotokollet framgår, att skolöverstyrelsen gjort framställning om
anvisande av medel för enahanda ändamål, som av motionären ifrågasatts.
Departementschefen har ansett vissa skäl tala för bifall till denna framställning
men förordat, att härmed måtte tills vidare få anstå.
Mot Kungl. Maj ds förslag om anvisande av medel till anordnande genom
infödda lärare av undervisning i tyska och engelska har utskottet intet att
erinra.
Vad angår motionärens yrkande anser utskottet visserligen, i likhet med
departementschefen, att åtskilligt talar för anordnande av en liknande undervisning
i franska språket, men då Kungl. Majd i samband med behandlingen
av anslagsäskanden för budgetåret 1929/1930 haft denna fråga under
övervägande utan att framställa förslag i ämnet till riksdagen, finner sig
utskottet icke böra på enskild motion förorda beviljande av medel även för
detta ändamål.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må
a) med bifall till Kungl. Maj ds förslag, för anordnande
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 105
genom infödda lärare av undervisning i tyska och engelska
vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter anvisa för
budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 7,000 kronor;
b) avslå herr I. Paulis ovanberörda motion (I: 79).
163:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 162) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
för en svensk studiekurs i Frankrike anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra anslag av 3,000 kronor.
164:o) Kungl. Maj:t har (punkt 163) föreslagit riksdagen att såsom bidrag
till täckande av utgifter, som skola bestridas av ljus- och vedkassan vid allmänt
läroverk, anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av
145,000 kronor, därav högst 13,000 kronor må, efter Kungl. Maj:ts beprövande,
användas såsom bidrag till nedbringande för samtliga lärjungar av
avgifterna till nämnda kassa i sådana fall, då desamma kunna anses alltför
tyngande.
Utredningen återfinnes å sid. 424—428 i statsrådsprotokollet.
Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning anvisade 1928
års riksdag såsom bidrag till täckande av utgifter, som skola bestridas
av ljus- och vedkassan vid allmänt läroverk, för budgetåret 1928/1929 ett
extra förslagsanslag av 71,000 kronor, därav högst 5,000 kronor finge, efter
Kungl. Maj:ts beprövande, användas såsom bidrag till nedbringande för samtliga
lärjungar av avgifterna till nämnda kassa i sådana fall, då desamma
kunde anses alltför tyngande.
Det sålunda beviljade anslaget avser två från varandra bestämt skilda
ändamål. Dels skola vid samtliga läroverk obemedlade lärjungar erhålla
nedsättning i ifrågavarande avgift; dels skola vid sådana läroverk, där
denna avgift är särskilt betungande, samtliga lärjungar kunna erhålla nedsättning
i densamma. Enligt en av skolöverstyrelsen verkställd utredning,
som låg till grund för Kungl. Maj:ts framställning till 1928 års riksdag,
erfordrades, för den händelse staten skulle lämna ljus- och vedkassorna ett
bidrag, som motsvarade de terminsavgifter, vilka enligt dittills gällande ordning
erlagts av obemedlade lärjungar, ett anslag av 330,000 kronor. Departementschefen
uttalade sig för ett successivt genomförande av befrielse
från terminsavgift för obemedlade lärjungar, varvid han för budgetåret 1928/
1929 beräknade såsom erforderligt ett belopp av 66,000 kronor, motsvarande
en femtedel av ovannämnda summa å 330,000 kronor.
Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag utgår från att det successiva genomförandet
av obemedlade lärjungars befrielse från terminsavgifterna till läroverkens
ljus- och vedkassor skulle ske under en övergångstid av fem
år. Ifrågavarande lärjungar skulle i överensstämmelse härmed under läsåret
1929/1930 befrias från två femtedelar av dem eljest åliggande av
-
Studiekurs
för svenska
lärjungar i
Frankrike.
[162.]
Bidrag till do
allmänna
läroverkens
ljus- och vedkassor.
[163.]
106
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Bokinköp och
bokbindning
för läroverksbiblioteken.
[164.]
gifter till dessa kassor. Till täckande av den härigenom uppkommande
bristen i kassorna äskas nu hos riksdagen ett förslagsanslag av 132,000
kronor, motsvarande dubbla summan av det för budgetåret 1928/1929 beräknade
beloppet.
I fråga om anslaget till nedsättning av terminsavgifterna till ljus- och
vedkassorna för samtliga lärjungar vid vissa läroverk påkallas en ökning
med 8,000 kronor, från 5,000 kronor till 13,000 kronor, dels därför att anslaget
redan under nuvarande förhållanden visat sig otillräckligt, dels ock
med hänsyn till den minskning av lärjungeantalet vid vissa läroverk, som
vore att motse såsom en följd av den pågående omorganisationen av det
högre skolväsendet och det började förstatligandet av ett stort antal kommunala
mellanskolor.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må såsom bidrag till täckande av utgifter,
som skola bestridas av ljus- och vedkassan vid allmänt läroverk,
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag
av 145,000 kronor, därav högst 13,000 kronor må,
efter Kungl. Maj:ts beprövande, användas såsom bidrag till
nedbringande för samtliga lärjungar av avgifterna till nämnda
kassa i sådana fall, då desamma kunna anses alltför tyngande.
165:o) Kungl. Maj:t har (punkt 164) föreslagit riksdagen att till bokinköp
och bokbindning för lärjungebiblioteken vid de allmänna läroverken
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 75,000
kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 429—431 i statsrådsprotokollet.
Till bokinköp och bokbindning vid de högre allmänna läroverkens lärjungebibliotek
anvisade riksdagen för budgetåret 1928/1929 ett extra reservationsanslag
av 50,000 kronor. Departementschefen har nu ansett att
realskolorna böra i den mån omständigheterna anses därtill föranleda komma
i åtnjutande av medel från anslaget, och föreslår därför, att anslaget icke
begränsas till att avse endast de högre allmänna läroverken. Ett av skolöverstyrelsen
framställt förslag, att anslaget jämväl skulle komma andra
bibliotek än lärjungebiblioteken tillgodo avvisas av departementschefen, som
anser att de mest trängande behoven vid lärjungebiblioteken först måste
tillgodoses.
Utskottet anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till bokinköp och bokbindning för lärjungebiblioteken
vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra reservationsanslag av 75,000
kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
107
166:o) Kungl. Maj:t har (punkt 1G5) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1929/1930 anvisa
dels till resestipendier åt lärare i främmande levande språk vid do allmänna
läroverken ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor,
dels och till resestipendier åt lärare vid de allmänna läroverken, särskilt
vid de läroverk, där provårskurs är anordnad, ett extra reservationsanslag
av 6,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 431—433 i statsrådsprotokollet.
Resestipendier
åt lärare
vid de allmänna
läroverken.
[1*35].
Under många år ingick i reservationsanslaget till de allmänna läroverken
en post »resestipendier åt lärare i främmande levande språk» å 15,000 kronor
samt en post »reseunderstöd åt lärare vid de allmänna läroverken, särskilt vid
de läroverk, där provårskurs är anordnad,» å 6,000 kronor. Av 1920 och 1921
års riksdagar anvisades därjämte å extra stat två anslag å respektive 15,000
kronor och 6,000 kronor till förstärkande av nämnda ordinarie anslagsposter.
Samtliga dessa anslag blevo av finansiella skäl och i enlighet med Kuugl.
Maj:ts förslag ej anvisade av 1922, 1923 och 1924 års riksdagar. Emellertid
föreslog Kungl. Maj:t 1925 års riksdag att till resestipendier åt lärare i
främmande levande språk vid de allmänna läroverken för budgetåret 1925/
1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 13,000 kronor. Detta Kungl.
Maj:ts förslag blev av riksdagen bifallet. Samma anslagsbelopp har sedermera
av riksdagen anvisats för vart och ett av budgetåren 1926/1929.
Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
därför,
att riksdagen må för budgetåret 1929/1930 anvisa
a) till resestipendier åt lärare i främmande levande språk
vid de allmänna läroverken ett extra reservationsanslag av
15,000 kronor,
b) till resestipendier åt lärare vid de allmänna läroverken,
särskilt vid de läroverk, där provårskurs är anordnad, ett
extra reservationsanslag av 6,000 kronor.
167:o) Kungl. Maj:t har (punkt 166) föreslagit riksdagen att minska det
ordinarie förslagsanslaget till kommunala mellanskolor, nu 1,634,000 kronor,
med 84,000 kronor till 1,550,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 433—437 i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr G. Olson i Torsby väckt motion (II: 114), vari hemställts,
att riksdagen ville besluta, att statsbidrag till kommunala mellanskolor skall
utgå i likhet med vad som är bestämt för enskilda mellanskolor och högre
flickskolor, om elevantalet under de senaste åren varit i medeltal minst 40
lärjungar.
Med avseende å de av motionären till stöd för hans förslag anförda skäl
hänvisar utskottet till motionen.
Kommunala
mellan
skolor
[166.
]
jämte en i
ämnet väckt
motion.
108
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottets
yttrande.
Tillfällig
löneförbättring
åt lärarpersonalen
vid kommunala
mellanskolor.
[167.]
Utskottet har intet att erinra mot den av Kungl. Maj:t verkställda beräkningen
av anslagsbehovet för de kommunala mellanskolorna under budgetåret
1929/1930.
Vad beträffar det av motionären framställda förslaget, vilket torde avse,
att såsom villkor för statsbidrag till kommunal mellanskola skulle fordras,
icke, på sätt för närvarande är fallet, att skolan i sina fyra årsklasser har
sammanlagt minst 40 elever, utan att sammanlagda elevantalet under de
senaste tre åren utgjort i medeltal minst 40 elever, synes det utskottet icke
vara möjligt att utan närmare utredning överblicka de konsekvenser, en
sådan bestämmelse skulle komma att medföra i ekonomiskt hänseende. Med
hänsyn härtill och under erinran att ifrågavarande anslagsvillkor så sent
som år 1927 var föremål för prövning av riksdagen, som därvid fann villkoret
böra erhålla sitt i förhållande till tidigare i ämnet gällande bestämmelser
mera skärpta innehåll, kan utskottet icke finna tillrådligt, att nu eu
ändring göres i den av motionären åsyftade riktningen.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag minska det ordinarie
förslagsanslaget till kommunala mellanskolor, nu
1,634,000 kronor, med 84,000 kronor till 1,550,000 kronor;
b) avslå herr G. Olsons i Torsby ovanberörda motion
(11:114).
168:o) Kungl. Maj:t har (punkt 167) föreslagit riksdagen att
dels medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1929—30
juni 1930 utgå till lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor med följande
belopp:
till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;
» ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt
* extra ordinarie ämneslärare, övningslärare och timlärare med belopp,
som Kungl. Maj:t i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende
nu gällande grunder bestämmer;
dels ock för berörda ändamål anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra
förslagsanslag av 330,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 438—439 i statsrådsprotokollet.
Anslaget utgår för innevarande budgetår med ett belopp av 352,000
kronor. Förstatligandet av vissa kommunala mellanskolor skulle nu möjliggöra
en minskning av anslagsbehovet.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden
1 juli 1929—30 juni 1930 utgå till lärarpersonalen vid kommunala
mellanskolor med följande belopp:
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
109
till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;
» ordinarie kvinnlig ämneslärare mod 500 kronor; samt
till extra ordinarie ämneslärare, övningslärare och timlärare
mod belopp, som Kungl. Maj:t i huvudsaklig
enlighet med de i sådant hänseende nu gällande grunder
bestämmer;
b) för berörda ändamål anvisa för budgetåret 1929/1930
ett extra förslagsanslag av 330,000 kronor.
169:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 168) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till resestipendier åt lärare i främmande levande
språk vid de kommunala mellanskolorna anvisa för
budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 4,000
kronor att utgå under de villkor och bestämmelser, Kungl.
Maj:t kan finna gott föreskriva.
170:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 169) hemställer utskottet,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1929/1930
uppföra det ordinarie förslagsanslaget till statsbidrag till
kommunala flickskolor med oförändrat belopp 50,000 kronor.
171:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 170) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum,
a) medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1
juli 1929—30 juni 1930 utgå till lärarpersonalen vid kommunala
flickskolor med följande belopp:
till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;
» ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt
» extra ordinarie ämneslärare och timlärare med belopp,
som Kungl. Maj:t i huvudsaklig enlighet med de i sådant
hänseende nu gällande grunder bestämmer;
b) för ändamålet anvisa för budgetåret 1929/1930 ett
extra förslagsanslag av 8,000 kronor.
172:o) Kungl. Maj:t har (punkt 171) föreslagit riksdagen att minska det
ordinarie reservationsanslaget till privatläroverk, nu 745,000 kronor, med
3,000 kronor till 742,000 kronor samt i riksstaten för budgetåret 1929/1930
uppföra de i nämnda anslag ingående anslagsposterna med följande belopp,
nämligen: enskilda mellanskolor 20,000 kronor, högre flickskolor 478,000
kronor, högre goss- och samskolor 230,500 kronor, enskilda lärarinneseminarier
13,500 kronor, att utgå såsom ett gemensamt reservationsanslag å
sammanlagt 742,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 441—446 i statsrådsprotokollet.
Resestipendier
åt lärare
i främmande
levande
språk vid
kommunala
mellanskolor.
[168.]
Kommunala
flickskolor.
[169.]
Tillfällig
löneförbättring
åt lärarpersonalen
vid kommunala
flickskolor.
[170.]
Reservationsanslaget
till
privatläroverk.
[171.]
opaginerad Kontrollera mot PDF
no
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottets
yttrande.
För budgetåret 1928/1929 äro de ovan nämnda fyra anslagsposterna uppförda
med respektive 20,000 kronor, 475,000 kronor, 232,500 kronor och
17,500 kronor.
Anslagsposten till enskilda mellanskolor föreslås oförändrad.
Den föreslagna ökningen av anslagsposten till högre flickläroverk med
3,000 kronor motiveras med behovet av ytterligare medel till understöd för
undervisning i huslig ekonomi. I avseende å denna anslagspost har skolöverstyrelsen
anfört bland annat, att omorganisationen av det högre skolväsendet
ej torde medföra någon avveckling av flickskolorna förrän från
och med läsåret 1931/1932, och att man alltså av denna anledning ej torde
böra räkna med någon minskning av statsunderstödet till dessa skolor.
I fråga om anslagsposten till högre goss- och samskolor beräknas för
Landskrona stads gymnasium ett med 2,400 kronor minskat understöd med
anledning av, att detta gymnasium enligt 1927 års riksdags beslut från och
med den 1 juli 1929 kommer att successivt övertagas av staten. A andra
sidan beräknas för Stockholms samgymnasium ett ökat understöd av 400
kronor, varigenom minskningen av ifrågavarande anslagspost kommer att
uppgå till 2,000 kronor.
Beträffande slutligen anslagsposten till enskilda lärarinneseminarier föreslås
en minskning med 4,000 kronor, motsvarande det till Anna Sandströms
högre lärarinneseminarium nu utgående understödet. Nämnda seminarium
kommer nämligen vid slutet av läsåret 1929/1930 att upphöra med sin verksamhet.
Privata högre lärarinneseminariet åter, vilket jämväl är avsett att
nedläggas, men vars högre kurs av vissa organisatoriska skäl anses böra
vara i verksamhet även under läsåren 1929/1931, skulle fortfarande erhålla
statsunderstöd och likaledes seminariet vid stiftelsen Kjellbergska flickskolan
i Göteborg.
I fråga om beräkningen av anslagsposten till enskilda mellanskolor har
utskottet intet att erinra.
Vad däremot angår anslagsposten till högre flickskolor vill utskottet framhålla,
att, då i fråga om denna post en höjning med 3,000 kronor ansetts
behövlig, man synes hava förbisett, att, sedan nu fyra statliga högre flickläroverk
skola träda i verksamhet vid början av höstterminen 1929, det torde,
i överensstämmelse med vad 1927 års riksdag uttalat i samband med sitt
beslut angående omorganisation av det högre skolväsendet, vara möjligt att
påbörja en avveckling av statsunderstöden till privata flickgymnasier på de
platser, där de högre flickläroverken komma till stånd. En sådan avveckling
bör givetvis ske med en viss försiktighet, så att icke de privata läroanstalterna
försättas i trångmål, men utskottet anser sig dock kunna räkna med,
att de besparingar, som genom en minskning av statsunderstöden av berörda
anledning kunna göras under budgetåret 1929/1930, skola bliva så stora, att
en ökning av ifrågavarande anslagspost med allenast 1,500 kronor i stället
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
111
för föreslagna 3,000 kronor kan anses tillräcklig. Enligt utskottets mening
bör alltså samma anslagspost för budgetåret 1929/1930 upptagas med ett
belopp av 476,500 kronor.
Anslagsposten till högre goss- och samskolor anser utskottet böra minskas
med, utöver av Kungl. Maj:t föreslagna 2,000 kronor, ytterligare de 400
kronor, som beräknats för höjning av understödet till Stockholms samgymnasium,
enär utskottet icke funnit tillräckliga skäl förebragta för en dylik höjning.
Sistnämnda anslagspost skulle alltså för budgetåret 1929/1930 komma
att utgöra 230,100 kronor.
Beräkningen av anslagsposten till enskilda lärarinneseminarier föranleder
ingen erinran från utskottets sida.
I enlighet med vad utskottet nu anfört skulle det ordinarie reservationsanslaget
till privatläroverk komma att minskas med 4,900 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må minska det ordinarie reservationsanslaget
till privatläroverk, nu 745,000 kronor, med 4,900 kronor
till 740,100 kronor samt i riksstaten för budgetåret 1929/
1930 uppföra de i nämnda anslag ingående anslagsposterna
med följande belopp, nämligen:
enskilda mellanskolor..............kronor 20,000: —
högre flickskolor.................. » 476,500: —
högre goss- och samskolor.......... » 230,100: —
enskilda lärarinneseminarier......... » 13,500: —
att utgå såsom ett gemensamt reservationsanslag å sammanlagt
740,100 kronor.
173:o) Kungl. Maj:t har (punkt 172) föreslagit riksdagen att öka det ordinarie
förslagsanslaget till lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter, nu 500,000 kronor, med 30,000 kronor till 530,000
kronor.
Enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisningar uppgingo utgifterna under
förevarande anslagstitel budgetåret 1926/1927 till 527,803 kronor 65 öre
och budgetåret 1927/1928 till 536,803 kronor 43 öre. Då man enligt departementschefens
mening icke torde hava anledning att vare sig för det nu
löpande budgetåret eller för budgetåret 1929/1930 räkna med någon nämnvärd
minskning av kostnaderna för lönetilläggen, har förslag om ifrågavarande
anslagshöjning framställts.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må öka det ordinarie förslagsanslaget till
lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter,
nu 500,000 kronor, med 30,000 kronor till 530,000
kronor.
Lönetillägg
åt lärarinnor
vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter.
[172.]
112
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Tillfällig
löneförbättring
åt lärarpersonalen
vid privatläroverk.
[173.]
Understöd åt
kommunala
gymnasier.
'' [174.]
Understöd
till utbildningskurser
för lärarinnor
i hushållsgöromål.
[175.]
174:o) Kungl. Maj:t har (punkt 173) föreslagit riksdagen att till beredande
under tiden 1 juli 1929—-30 juni 1930 av tillfällig löneförbättring åt lärare
och lärarinnor vid enskilda mellanskolor, högre flickskolor, högre goss- eller
samskolor samt enskilda lärarinneseminarier för budgetåret 1929/1930 anvisa
ett extra förslagsanslag av 2,435,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 448—449 i statsrådsprotokollet.
Anslaget, som för budgetåret 1927/1928 utgick med 2,395,000 kronor, är
för budgetåret 1928/1929 bestämt till 2,380,000 kronor. På grund av det
betydande belopp, varmed det för budgetåret 1927/1928 anvisade anslaget
överskridits, nämligen 49,999 kronor 21 öre, föreslås, att detsamma ökas
med 55,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till beredande under tiden 1 juli 1929—
30 juni 1930 av tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor
vid enskilda mellanskolor, högre flickskolor, högre
goss- eller samskolor samt enskilda lärarinneseminarier för
budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av
2,435,000 kronor.
175:o) Kungl. Maj:t har (punkt 174) föreslagit riksdagen att till beredande
av understöd enligt Kungl. Majfls beprövande åt kommunalt gymnasium,
som är förenat med ett statens högre läroverk eller en statens realskola,
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 21,300
kronor att utgå på de villkor och under de närmare föreskrifter, Kungl.
Maj:t må finna gott meddela.
Utredningen återfinnes å sid. 449-—450 i statsrådsprotokollet.
Anslag för ifrågavarande ändamål har för budgetåret 1928/1929 beviljats
med 39,500 kronor. Den nu föreslagna anslagsminskningen sammanhänger
med 1927 års riksdags beslut angående statens successiva övertagande av
vissa kommunala gymnasier och gymnasielinjer.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majfls förslag, hemställer,
att riksdagen må till beredande av understöd enligt Kungl.
Majfls beprövande åt kommunalt gymnasium, som är förenat
med ett statens högre läroverk eller en statens realskola,
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag
av 21,300 kronor att utgå på de villkor och under de
närmare föreskrifter, Kungl. Majfl må finna gott meddela.
176:o) I enlighet med Kungl. Majfls förslag (punkt 175) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt utbildningskurser för lära
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
113
rinnor i hushållsgöromål anvisa för budgetåret 1929/1930
ett extra anslag av 16,000 kronor att under de villkor,
Kungl. Maj:t må finna lämpligt föreskriva, utgå till styrelsen
för aktiebolaget Ateneum för flickor i Stockholm och
till Göteborgs allmänna folkskolestyrelse med högst 8,000
kronor till vardera.
177:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 176) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 80,000
kronor.
178:o) Kungl. Maj:t har (punkt 177) föreslagit riksdagen att till understöd
åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i handarbete för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra anslag av 22,700 kronor att utgå under
de villkor och bestämmelser och med den fördelning, som av Kungl. Maj:t
föreskrivas.
Utredningen återfinnes å sid. 452—459 i statsrådsprotokollet.
Sedan åtskilliga år har statsunderstöd utgått till tre läroanstalter för utbildande
av lärarinnor i handarbete, nämligen högre handarbetslärarinneseminariet
vid Maria Nordenfelts kvinnliga yrkesskola i Göteborg, numera benämnt
Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium i Göteborg,
Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium i Stockholm samt föreningen
Handarbetets vänners och Hulda Lundins högre slöjdseminarium i Stockholm.
På grund av en konstaterad överproduktion av handarbetslärarinnor
ifrågasatte 1927 års riksdag lämpligheten av att fortfarande med statsanslag
understödja samtliga ifrågavarande läroanstalter samt begärde en fullständig
utredning i ämnet till 1928 års riksdag. I det förslag, som Kungl. Maj:t
i anledning härav föreläde sistlidne riksdag, förutsattes, att statsunderstödet
till ett av seminarierna skulle komma att indragas, men lämnades öppet,
vilket seminarium, som borde drabbas av indragningen; denna fråga borde
framdeles av Kungl. Maj:t prövas, sedan vissa därmed sammanhörande förhållanden
gjorts till föremål för ytterligare undersökning och prövning. I
anslutning härtill äskades ett anslag av 22,700 kronor, vilket belopp understeg
det förut utgående med hälften, 4,400 kronor, av det lägsta av de hittillsvarande
statsunderstöden. Detta förslag godtogs av riksdagen.
I sitt sedermera till Kungl. Maj:t avgivna förslag till fördelning av det
av 1928 års riksdag beviljade anslaget har skolöverstyrelsen förordat, att
avvecklingen skulle tillgå så, att den metodiska och pedagogiska avdelningen
av Handarbetets vänners och Hulda Lundins högre slöjdseminarium in
Bihang
till riksdagens protokoll 1929. 6 saml. 8 haft. (Nr 8.) 8
Fackskolan
för huslig
ekonomi
i Uppsala.
[176.]
Understöd
till vissa
anstalter för
utbildande
av lärarinnor
i handarbete.
[177.]
114
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottets
yttrande.
Resestipendier
åt lärare
i främmande
levande
språk vid
privatläroverk.
[178.]
droges, under det att den konstnärliga avdelningen av detta seminarium,
vilken avdelning äges av föreningen Handarbetets vänner, skulle bibehållas.
Vidare skulle konstsömnadslinjen vid Andrea Enerotks seminarium indragas
och istället förläggas till berörda konstnärliga avdelning av det förstnämnda
seminariet. Ifrågavarande omorganisation krävde emellertid en viss tid
och syntes knappast kunna hinna fullständigt avslutas under loppet av ett
enda arbetsår. I överensstämmelse med denna plan föreslog överstyrelsen
en fördelning av anslaget för budgetåret 1928/1929, som upptog oförändrade
belopp för Maria Nordenfelts och Andrea Eneroths seminarier men för Handarbetets
vänners och Hulda Lundins seminarier ett till 4,400 kronor nedsatt
belopp. Kungl. Maj:t fördelade anslaget, på sätt överstyrelsen föreslagit,
med 9,000 kronor till Maria Nordenfelts seminarium, med 9,300 kronor
till Andrea Eneroths seminarium och med 4,400 kronor till Handarbetets
vänners och Hulda Lundins seminarium.
Numera har emellertid överstyrelsen, enligt vad av statsrådsprotokollet
inhämtas, meddelat, att omständigheter tillkommit, som syntes giva vid
handen, att överstyrelsens förut framlagda plan måhända ej läte sig realisera.
Överstyrelsen har därför såsom ett alternativ framlagt ett annat förslag,
vilket går ut på att Handarbetets vänners och Hulda Lundins seminarium
bibehålies oförändrat, under det att statsbidraget till Andrea Eneroths
seminarium successivt indrages.
Enligt vartdera av dessa alternativ skulle för budgetåret 1929/1930 erfordras
samma belopp, som beviljats för nu löpande budgetår, eller 22,700 kronor.
Departementschefen anser överstyrelsens första alternativ innefatta den
bästa formen för den nödvändiga indragningen. Emellertid kunde det ännu
icke slutgiltigt avgöras, huruvida detta alternativ läte sig genomföras, varför
frågan härom tillsvidare borde hållas öppen.
Utskottet vill för sin del icke motsätta sig beviljandet av det äskade anslagsbeloppet
men vill samtidigt uttala den förväntan, att ett slutligt avgörande
i denna organisationsfråga skall kunna ske inom sådan tid, att hänsyn
därtill kan tagas vid bedömande av anslagsbehovet för ifrågavarande
ändamål vid nästkommande riksdag.
Under åberopande härav får utskottet hemställa,
att riksdagen må till understöd åt vissa anstalter för ututbildande
av lärarinnor i handarbete för budgetåret 1929/
1930 anvisa ett extra anslag av 22,700 kronor att utgå under
de villkor och bestämmelser och med den fördelning,
som av Kungl. Maj:t föreskrivas.
179:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 178), hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till resestipendier åt lärare i främmande le
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 115
vande språk vid privatläroverk anvisa för budgetåret 1929/
1930 ett extra reservationsanslag av 6,000 kronor att utgå
under de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna
gott föreskriva.
Folkundervisningen.
180:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 179) föreslagit riksdagen angående
vissa anslag till folkskoleseminarierna kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för
riksdagen
anmäla.
181:o) Kungl. Maj:t har (punkt 180) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie
förslagsanslaget till ålderstillägg åt lärare vid folkskoleseminarierna,
nu 175,000 kronor, med 5,000 kronor till 180,000 kronor.
Enligt från riksräkenskapsverket lämnad uppgift hava utgifterna under budgetåret
1927/1928 uppgått till något mer än 182,000 kronor. På grund härav
och då anslagsbehovet under budgetåret 1929/1930 ej beräknas komma att
nämnvärt minskas, har anslaget ansetts böra höjas med 5,000 kronor.
Utskottet hemställer
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
ålderstillägg åt lärare vid folkskoleseminarierna, nu 175,000
kronor, med 5,000 kronor till 180,000 kronor.
182:o) Kungl. Maj:t har (punkt 181) föreslagit riksdagen att till bestridande
av hyresersättning till rektorerna vid folkskoleseminarierna i Linköping,
Skara, Kalmar, Lund, Karlstad och Umeå, utan rätt för sagda rektorer
att å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg, anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra anslag av 15,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 463—464 i statsrådsprotokollet.
För budgetåret 1928/1929 utgår för ändamålet ett anslag av 15,200 kronor.
Då hyresersättningen till rektor vid folkskoleseminariet i Kalmar kommer
att utgå med allenast 2,000 kronor i stället för 2,200 kronor, kan anslaget
för kommande budgetår minskas med 200 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till bestridande av hyresersättning till
rektorerna vid folkskoleseminarierna i Linköping, Skara,
Kalmar, Lund, Karlstad och Umeå, utan rätt för sagda rektorer
att å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg, anvisa
för budgetåret 1929 1930 ett extra anslag av 15,000 kronor.
Ordinarie
anslaget till
folkskoleseminarierna
m. m.
[179.]
Ålderstillägg
åt lärare
vid folkskoleseminarierna.
[180.]
Hyresersättning
till rektorerna
vid
vissa folkskoleseminarier.
[181.]
116
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Hyresbidrag
till lärare vid
folkskoleseminarierna
i Stockholm
och Göteborg.
[182.]
183:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 182) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för beredande av hyresbidrag till lärare vid
folkskoleseminarierna i Stockholm och Göteborg, utan rätt
för vederbörande lärare att å ifrågavarande hyresbidrag åtnjuta
dyrtidstillägg, anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra
förslagsanslag av 14,000 kronor.
Lärares vid
folkskoleseminarierna
studiebesök
vid folkskolor.
184:o)
skottet,
[183.]
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 183) hemställer ut
att
riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
för studiebesök vid folkskolor, vilka av lärare vid folkskoleseminarierna
företagas för att inhämta kännedom om folkskolor
av olika slag inom Sverige, för budgetåret 1929/1930
anvisa ett extra reservationsanslag av 4,000 kronor.
Utbildnings- 185:o) I
kurs för lä- , ,, ,
rare vid hjälp- SKOttet,
klasser för
psykiskt
efterblivna
barn.
[184.]
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 184) hemställer ut
att
riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum,
a) för anordnande vid folkskoleseminariet i Stockholm av
en utbildningskurs för lärare vid hjälpklasser för psykiskt
efterblivna barn anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra
reservationsanslag av 8,000 kronor, att utgå i enlighet med
de bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott meddela;
b) medgiva, att av de medel, som äro avsedda till arvode
åt föreståndaren för de vid folkskoleseminariet i Stockholm
anordnade provårskurser, må till rektor vid nämnda
seminarium för ledning av ifrågavarande utbildningskurs
utbetalas ersättning med högst 300 kronor, att utgå enligt
de närmare grunder, Kungl. Maj:t kan komma att bestämma.
Ordinarie
reservationsanslaget
till
statens
småskoleseminarier
-
[185.]
jämte tre i
ämnet väckta
motioner.
186:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 185) föreslagit riksdagen angående
det ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminarier
ävensom beträffande dels två likalydande motioner, väckta den ena inom
första kammaren av herr N. J. F. Almkvist m. fl. (I: 134) och den andra
inom andra kammaren av herr S. Bengtsson i Norup m. fl. (II: 124) om
småskollärarutbildningens övertagande av staten, dels ock en inom andra
kammaren av herr E. Hage m. fl. väckt motion (II: 108), i vad den angår
sistnämnda fråga, kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva
utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 117
187:o) Kungl. Maj:t har (punkt 186) föreslagit riksdagen att för uppehållande
av verksamheten vid statens småskoleseminarium i Hagaström för
budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 27,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 470—471 i statsrådsprotokollet.
För budgetåret 1928/1929 beräknades anslagsbehovet för seminariet till
36,000 kronor, men med hänsyn till befintliga reservationer å det extra
reservationsanslaget för verksamheten vid statens småskoleseminarier i Lycksele
och Hagaström beviljades för budgetåret 1928/1929 ett anslag för
ändamålet å endast 26,000 kronor. Enligt verkställda beräkningar skulle
seminariets anslagsbehov för budgetåret 1929/1930 uppgå till 37,500 kronor.
Ökningen för budgetåret 1929/1930 är beroende på dels att vissa hyresinkomster
minskats med 600 kronor ävensom att höjning erfordras av posterna
till ålderstillägg samt uppvärmning och städning m. m. Med hänsyn
till förefintliga reservationer å tillhopa 10,800 kronor har anslaget emellertid
ansetts kunna begränsas till 27,000 kronor.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må för uppehållande av verksamheten vid
statens småskoleseminarium i Hagaström för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 27,000
kronor.
188:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (sid. 471 i statsrådsprotokollet och
punkt 187) föreslagit riksdagen i fråga om dels det ordinarie förslagsanslaget
till understöd åt småskoleseminarier, dels det ordinarie reservationsanslaget
till stipendier åt elever vid småskoleseminarier, dels ock tillfällig löneförbättring
för lärare vid vissa småskoleseminarier kommer utskottet att
framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom
skolat för riksdagen
anmäla.
189:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 188) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till allmänna fortbildningskurser för lärare
vid egentliga folkskolor och småskolor för budgetåret 1929/
1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 60,000 kronor
att utgå enligt Kungl. Maj ds bestämmande och på de villkor
Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
190:o) Kungl. Maj:t har (punkt 189) föreslagit riksdagen att till resestipendier
åt lärare vid de av departementschefen angivna, till folkundervisningen
hörande läroanstalter anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra re
-
Verksamheten
vid
statens småskoleseminarium
i Hagaström.
[186.]
Understöd
åt småskoleseminarier
m. m.
[187.]
Fortbildningskurser
för lärare
vid egentliga
folkskolor
och småskolor.
[188.]
Resestipendier
åt lärare
vid till folkundervisningen
hörande
läroanstalter.
[189.]
118
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Avlöning
in. m.
åt folkskolinspektörer.
Tilläggsersättning
föi expenser
åt folkskolinspektörer.
[190.]
servationsanslag av 25,000 kronor att utgå enligt de villkor och bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
Utredningen återfinnes å sid. 473—475 i statsrådsprotokollet.
Under en följd av år hava i riksstaten varit uppförda särskilda anslag
till resestipendier åt lärare vid olika slag av läroanstalter tillhörande folkundervisningen.
För år 1922 voro för detta ändamål på extra stat anvisade följande belopp,
betecknade såsom särskilda reservationsanslag, nämligen:
till resestipendier åt lärare vid folkskoleseminarier 6,000 kronor,
till resestipendier åt lärare vid småskoleseminarier 2,000 kronor,
till resestipendier åt folkskollärare 24,000 kronor,
till resestipendier åt lärare vid småskolor, lärare vid mindre folkskolor
och biträdande lärare vid folkskolor 9,000 kronor,
till resestipendier åt lärare vid fortsättningsskolor 3,000 kronor,
till resestipendier åt lärare vid högre folkskolor 3,000 kronor, och
till resestipendier åt föreståndare, lärare och lärarinnor vid rikets abnormskolor
(dövstumskolor, blindskolor och sinnesslöanstalter) samt vid uppfostringsanstalter
för vanartade och i sedligt avseende försummade barn 3,000
kronor,
eller sammanlagt 50,000 kronor, samtliga anslagen att utgå enligt de villkor
och bestämmelser, Kungl. Maj:t kunde finna gott föreskriva.
På grund av statsfinansiella förhållandena hava emellertid anslag för dessa
ändamål icke utgått efter år 1922.
Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär nu upptagande i begränsad omfattning
av stipendieverksamheten beträffande ovannämnda lärargrupper.
Det äskade beloppet har ej ansetts böra uppdelas i särskilda poster för varje
lärargrupp utan skulle anvisas såsom ett gemensamt extra reservationsanslag
till resestipendier åt här ifrågakomna lärare. Kungl. Maj:t skulle sedermera
hava att efter förslag av skolöverstyrelsen meddela närmare villkor och bestämmelser
för anslagets användning.
Utskottet anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må till resestipendier åt lärare vid de av
departementschefen i statsrådsprotokollet angivna, till folkundervisningen
hörande läroanstalter anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor att
utgå enligt de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan
finna gott föreskriva.
191:o) Kungl. Maj:t har (punkt 190) föreslagit riksdagen att
a) i riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppföra det ordinarie förslagsanslaget
till avlöning m. m. åt folkskolinspektörer med oförändrat belopp
345,000 kronor;
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 119
b) till tilläggsersättning för expenser åt folkskolinspektörer för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra anslag av 10,400 kronor;
c) besluta, att vikarie för folkskolinspektör, som åtnjuter semester, skall
för dylik tjänstgöring åtnjuta ersättning för expenser med ett belopp, beräknat
efter 200 kronor för år.
Utredningen återfinnes å sid. 475—477 i statsrådsprotokollet.
Ivungl. Maj:ts förslag innebär ingen ändring i fråga om förenämnda två
anslags nuvarande storlek.
Enligt beslut av 1928 års riksdag har fördelningen av expensersättningen
mellan ordinarie folkskolinspektör, som åtnjuter tjänstledighet, och hans vikarie
ändrats i så måtto, att ett belopp av 300 kronor i stället för förutvarande
200 kronor skall avses för ordinarie och 200 kronor i stället för
förutvarande 300 kronor för vikarierande folkskolinspektör.
Skolöverstyrelsen har nu påpekat den på grund härav rådande olikheten
mellan expensersättningen åt vikarie för folkskolinspektör, som åtnjuter
semesterledighet, och expensersättningen åt vikarie för inspektör, som är
ledig av annan anledning. Den förre åtnjuter nämligen jämlikt beslut av
1921 års riksdag ersättning för expenser med ett belopp av 300 kronor för
år. Överstyrelsen har hemställt, att åtgärder måtte vidtagas för att ersättningen
åt vikarie för inspektör, som åtnjuter semester, även måtte bestämmas
till 200 kronor årligen. Departementschefen har anslutit sig till detta
förslag.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må
a) i riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppföra det ordinarie
förslagsanslaget till avlöning m. m. åt folkskolinspektörer
med oförändrat belopp 345,000 kronor;
b) till tilläggsersättning för expenser åt folkskolinspektörer
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av
10,400 kronor;
c) besluta, att vikarie för folkskolinspektör, som åtnjuter
semester, skall för dylik tjänstgöring åtnjuta ersättning för
expenser med ett belopp, beräknat efter 200 kronor för år.
192:o) Kungl. Maj:t har (punkt 191) föreslagit riksdagen
dels besluta,
att till en var av sju gymnastikkonsulenter skall från och med den 1 juli
1929 utgå avlöning med 5,300 kronor, därav 3,500 kronor lön och 1,800
kronor tjänstgöringspenningar, vartill komma två ålderstillägg till lönen,
vartdera å 500 kronor, dock att för konsulent, som av Kungl. Maj:t tillsatts
genom förordnande på viss tid, lönen skall minskas med 200 kronor;
Gymnastik
konsulenter
[191.
]
jämte tre
i ämnet
väckta
motioner.
120
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
att ortstillägg därjämte skall utgå enligt de grunder som äro föreskrivna
i fråga om folkskolinspektör;
att arvodet till vikarierande konsulent skall, där Kungl. Maj:t ej i särskilt
fall annorlunda förordnar, utgå med 4,300 kronor för kalenderår räknat;
att högsta pensionsunderlaget för konsulent skall utgöra 4,300 kronor;
samt
ätt för expenser skall till ordinarie och av Kungl. Maj:t förordnad konsulent
ävensom till å ledig befattning vikarierande konsulent utgå dels ersättning
med 300 kronor för år, dels ock därutöver, så länge riksdagen för
ändamålet beviljar medel, tilläggsersättning med 200 kronor för år, dock
att konsulent, som åtnjuter tjänstledighet, skall av honom tillkommande ersättning
och tilläggsersättning för expenser till sin vikarie avstå 200 kronor,
för år räknat, såvida Kungl. Maj:t icke i särskilt fall bestämmer, att han
skall avstå högre belopp;
att den, som förordnas till vikarie för gymnastikkonsulent under dennes
semester, skall äga åtnjuta ersättning för expenser med 200 kronor, för år
räknat, vilken ersättning skall utgå av nedannämnda förslagsanslag till avlöning
m. m. åt gymnastikkonsulenter;
dels föreskriva, att för åtnjutande av de föreslagna avlöningsförmånerna
skola i tillämpliga delar gälla enahanda villkor och bestämmelser, som i sådant
hänseende äro stadgade angående avlöningsförmåner åt folkskolinspektörer
m. m.;
dels och i riksstaten uppföra
ej mindre till avlöning m. m. åt gymnastikkonsulenter ett ordinarie förslagsanslag
av 42,000 kronor,
än även till resekostnadsersättning åt gymnastikkonsulenter ett ordinarie
förslagsanslag av 40,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 478—492 i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft dels två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr E. Svensson
m. fl. (I: 138) och den andra inom andra kammaren av herr J, E. Andersson
i Ovanmyra m. fl. (II: 227), i vilka motioner hemställts, att riksdagen
måtte avslå Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till avlöning åt gymnastikkonsulenter
med 42,000 kronor ävensom resekostnadsersättning åt samma
konsulenter med 40,000 kronor, dels och en inom andra kammaren av herr
K. Magnusson i Kalmar väckt motion (II: 233), vari hemställts, att riksdagen
måtte avslå det av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen, åttonde
huvudtiteln, sid. 478—493, framförda förslaget om anställande av gymnastikkonsulenter
samt minska budgetens summa med det belopp, som ett
bifall till detta motionsyrkande kunde föranleda.
Med avseende å de av motionärerna till stöd för deras yrkanden anförda
skäl får utskottet hänvisa till motionerna.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
121
Kungl. Maj:ts förslag innebär eu omläggning av den statliga inspektionen
över gymnastikundervisningen vid rikets folk- och småskolor, fortsättningsskolor,
högre folkskolor samt läroanstalter för dövstumma och blinda. Denna
inspektion utövas för närvarande av särskilda av Kungl. Maj:t förordnade
gymnastikinspektörer, vilka hava denna uppgift såsom en bisyssla och som
icke förr än under de senaste åren för sitt arbete åtnjutit annan gottgörelse
än ersättning för rese- och traktamentskostnader. Från och med
budgetåret 1926/1927 har dock riksdagen till gratifikationer åt gymnastikinspektörerna
årligen anvisat ett extra anslag av 20,000 kronor.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle gymnastikkonsulenterna hava till sin
huvudsakliga uppgift att genom upplysnings- och instruktionsverksamhet
främja arbetet för fysisk fostran såväl i det egentliga skolarbetet inom folkurfdervisningsanstalterna
som ock inom det frivilliga gymnastik- och idrottslivet.
Den fortlöpande inspektionen av gymnastikundervisningen i berörda
läroanstalter skulle komma att övertagas av folkskolinspektörerna. Gymnastikkonsulenten
skulle äga rätt att genom besök i skolorna taga kännedom
om gymnastik- och idrottsarbetet därstädes. Funne han därvid anledningtill
erinringar, borde han härom underrätta vederbörande folkskolinspektör
för rättelses vinnande. I övrigt borde hans arbete bestå i upplysnings- och
instruktionsverksamhet under olika former, genom föredrag, möten och kurser
samt genom mera personligt samarbete med den fysiska fostrans arbetare
såväl inom som utom skolan. På Kungl. Maj:t skulle ankomma att
efter vederbörlig utredning framdeles utfärda instruktion för gymnastikkonsulenterna.
Vid utarbetande av denna instruktion borde anlitas sakkunskapen
hos personer, som stått och stode såväl den nuvarande gymnastikinspektionen
som den frivilliga gymnastik- och idrottsrörelsen nära. Konsulentområdenas
omfattning skulle efter särskild undersökning och prövning
bestämmas av Kungl. Maj:t.
Gymnastikkonsulenterna skulle i lönehänseende och i fråga om anställningsvillkor
i övrigt jämställas med folkskolinspektörerna och liksom dessa
tillsättas av Kungl. Maj:t. Pensionsåldern föreslås skola bestämmas till 65
levnads- och 30 tjänstår. Såsom formellt kompetenskrav för befattningarna
syntes departementschefen böra stadgas vid gymnastiska centralinstitutet
avlagd gymnastiklärarexamen. I övrigt ansåge han inga formella
fordringar på vissa examensprestanda böra uppställas. De rent personliga
kvalifikationerna vore här av den största betydelse.
I avlöningsanslaget å 42,000 kronor äro inräknade dels ett belopp av
1,400 kronor till vikariatsersättningar, dels ock likaledes ett belopp av 1,400
kronor till beredande av tilläggsersättning för expenser, vilken tilläggsersättning
dock icke vore avsedd att definitivt fastställas att utgå för framtiden.
Expensersättningen till vikarie för gymnastikkonsulent, som åtnjöte
semester, borde, liksom förhållandet vore med avseende å folkskolinspektörerna,
utgå ur avlöningsanslaget utan skyldighet för den ordinarie konsulenten
att avstå någon del av den honom tillkommande expensersättningen.
122
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottets
yttrande.
Gymnastikkonsulent borde äga rätt till tillfällig löneförbättring i likhet
med folkskolinspektör.
De nuvarande gymnastikinspektörernas rese- och traktamentskostnader
hava under de senaste budgetåren uppgått till i runt tal 50,000 kronor årligen.
Kostnaderna för konsulenternas resor uppskattas till 40,000 kronor för
år, vilket belopp anses böra upptagas såsom ett särskilt förslagsanslag. Därvid
förutsätter emellertid departementschefen, att skolöverstyrelsen kommer
att vidtaga åtgärder för att anslaget icke överskrides. Åttonde huvudtitelns
allmänna anslag till rese- och traktamentspenningar skulle genom nu berörda
anordning erhålla minskad belastning.
Departementschefen framhåller slutligen, att de totala årskostnaderna för
ifrågavarande förslags genomförande skulle, oberäknat tillfällig löneförbättring
och dyrtidstillägg, belöpa sig till 82,000 kronor. Då kostnaderna för
gymnastikinspektionen för närvarande uppginge till i runt tal 70,000 kronor,
komme, bortsett från tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg, merkostnaden
att utgöra 12,000 kronor.
Det av Kungl. Maj:t nu framlagda förslaget till en omläggning av gymnastikinspektionen
överensstämmer i allt väsentligt med det förslag i samma
ämne, som år 1928 motionsvägen bragtes under riksdagens prövning. Riksdagen
uttalade därvid, att det måste betraktas som en betydelsefull angelägenhet
att snarast möjligt få till stånd en organisation, som kunde möta,
leda och ordna de i stark utveckling stadda strävandena för en förbättrad
fysisk fostran åt ungdomen. I betraktande av den stora betydelse, som enligt
riksdagens mening borde tillmätas nu ifrågavarande angelägenhet, ansåge
riksdagen, att åtgärder snarast borde vidtagas för realiserande av de
synpunkter och förslag, som innefattades i de i ämnet väckta motionerna. Det
syntes emellertid riksdagen icke tillrådligt att då bifalla förslaget, varför riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t anhöll, att Kungl. Maj:t måtte efter verkställd
utredning till 1929 års riksdag framlägga förslag angående inrättande
av konsulentbefattningar för undervisningen i gymnastik med lek och idrott
vid folkskolorna m. fl. undervisningsanstalter.
Utskottet har funnit Kungl. Maj:ts förslag i stort sett väl ägnat att
främja de intressen, vilkas betydelse på ovan angivet sätt starkt framhölls
av 1928 års riksdag.
Gentemot enskildheterna av Kungl. Maj:ts förslag har utskottet ingen
annan erinran än att det synes utskottet ej föreligga skäl att sätta fordran
på antalet tjänstår för pension lägre än till 33.
Av vad utskottet nu anfört framgår, att utskottet finner de av herr E.
Svensson m. fl. och herr Andersson i Ovanmyra m. fl. samt herr Magnusson
i Kalmar väckta motionerna icke böra vinna riksdagens bifall.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
123
samt med avslag å herrar E. Svenssons in. fl. och Anderssons
i Ovanmyra m. fl. ovauberörda motioner (I: 138 och II: 227)
ävensom herr Magnussons i Kalmar ovannämnda motion
(II: 233),
a) besluta
att till en var av sju gymnastikkonsulenter skall från och
med den 1 juli 1929 utgå avlöning med 5,300 kronor, därav
3,500 kronor lön och 1,800 kronor tjänstgöringspenningar,
vartill komma två ålderstillägg till lönen, vartdera å 500
kronor, dock att för konsulent, som av Kungl. Maj:t tillsatts
genom förordnande på viss tid, lönen skall minskas med
200 kronor;
att ortstillägg därjämte skall utgå enligt de grunder som
äro föreskrivna i fråga om folkskolinspektör;
att arvodet till vikarierande konsulent skall, där Kungl.
Maj:t ej i särskilt fall annorlunda förordnar, utgå med 4,300
kronor för kalenderår räknat;
att högsta pensionsunderlaget för konsulent skall utgöra
4,300 kronor; samt
att för expenser skall till ordinarie och av Kungl. Maj:t
förordnad konsulent ävensom till å ledig befattning vikarierande
konsulent utgå dels ersättning med 300 kronor för
år, dels ock därutöver, så länge riksdagen för ändamålet
beviljar medel, tilläggsersättning med 200 kronor för år,
dock att konsulent, som åtnjuter tjänstledighet, skall av
honom tillkommande ersättning och tilläggsersättning för
expenser till sin vikarie avstå 200 kronor, för år räknat,
såvida Kungl. Maj:t icke i särskilt fall bestämmer, att han
skall avstå högre belopp;
att den, som förordnas till vikarie för gymnastikkonsulent
under dennes semester, skall äga åtnjuta ersättning för expenser
med 200 kronor, för år räknat, vilken ersättning
skall utgå av nedannämnda förslagsanslag till avlöning
m. m. åt gymnastikkonsulenter;
b) föreskriva att för åtnjutande av de föreslagna avlöningsförmånerna
skola i tillämpliga delar gälla enahanda
villkor och bestämmelser, som i sådant hänseende äro stadgade
angående avlöningsförmåner åt folkskolinspektörer m. m.;
c) i riksstaten uppföra
1) till avlöning m. m. åt gymnastikkonsulenter ett ordinarie
förslagsanslag av 42,000 kronor;
2) till resekostnadsersättning åt gymnastikkonsulenter ett
ordinarie förslagsanslag av 40,000 kronor.
Statsbidrag
till avlöning
åt lärare vid
folkskolor.
[192.]
Provisorisk
avlöningsförbättring
åt
lärare vid
folkskolor.
[193.]
Folkundervisningens
befrämjande
i rikets nordligaste
gränsorter.
[194.]
124 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
193:o) Kungl. Maj:t har (punkt 192) föreslagit riksdagen att höja det
ordinarie förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid folkskolor, nu 48,500,000
kronor, med 1,000,000 kronor till 49,500,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 493—495 i statsrådsprotokollet.
Liksom under en följd av år tidigare har till grund för beräkningen av
anslagsbehovet lagts från folkskolinspektörerna inhämtade uppgifter å de
belopp, som av dem i statsbidrag tillstyrkts under senaste kalenderår. Härtill
har lagts en summa, som ansetts tillräcklig att täcka den ökning i anslagsbehovet,
som komme att föranledas av nyinrättade tjänster och intjänade
ålderstillägg fram till det läsår, som komme att motsvara det budgetår,
för vilket det beräknade anslaget är avsett, sålunda en tidrymd av
omkring två år.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
avlöning åt lärare vid folkskolor, nu 48,500,000 kronor, med
1,000,000 kronor till 49,500,000 kronor.
194:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 193) föreslagit riksdagen i
fråga om provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folkskolor, kommer
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet
härigenom skolat för riksdagen
anmäla.
195:o) Kungl. Maj:t har (punkt 194) föreslagit riksdagen att i riksstaten
för budgetåret 1929/1930 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till folkundervisningens
befrämjande i rikets nordligaste gränsorter med oförändrat
belopp, 466,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 496—501 i statsrådsprotokollet.
Departementschefen lämnar en redogörelse för de nya årligen återkommande
medelskrav, som anses böra tillgodoses ur ifrågavarande anslag. För
genomförande av en reglering av hyresersättningarna till vissa s. k. statsskolor
erfordras ett belopp av högst 7,000 kronor. Vidare anses den av
1928 års riksdag medgivna rätten till statsbidrag för avlönande av biträdande
föreståndarinna vid statsunderstödda skolhem och arbetsstugor inom
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste
gränsorter, böra utsträckas jämväl till dessa senare orter. För detta ändamål
erfordras för budgetåret 1929/1930 ett belopp, som uppskattas till
5,400 kronor. Till enligt Kungl. Maj:ts beslut den 28 september 1928 anordnad
särskild biblioteksverksamhet i Tornedalen kräves ett belopp av 5,000
kronor, vilket dock, med hänsyn till möjligheten av besparingar å andra
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
125
anslagsposter, innebär en merutgift av allenast 3,000 kronor för år. Merutgifterna
skulle alltså sammanlagt uppgå till 15,400 kronor för budgetåret
1929/1930. Med hänsyn till att nettoutgifterna å anslaget för budgetåret
1927/1928 utgjort endast 454,776 kronor, har departementschefen ansett
obehövligt att för budgetåret 1929/1930 höja anslaget utöver dess nuvarande
belopp, 466,000 kronor.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1929/1930
upptaga det ordinarie förslagsanslaget till folkundervisningens
befrämjande i rikets nordligaste gränsorter med oförändrat
belopp, 466,000 kronor.
196:o) Kungl. Maj:t har (punkt 195) föreslagit riksdagen att till statsbidrag Byggnader
till byggnader för folkskoleväsendet i vissa av rikets nordligaste gränsorter
bevilja för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 325,000 i vissa av
kronor att utgå under de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna ,rike[s n°rd''
° ° ■'' ligaste gräns
gott
meddela. orter.
Utredningen återfinnes å sid. 501—502 i statsrådsprotokollet. [195.]
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen till statsbidrag till
byggnader för folkskoleväsendet i vissa av rikets nordligaste gränsorter såsom
extra reservationsanslag anvisat för budgetåret 1924/1925 ett belopp av
200,000 kronor och för vart och ett av budgetåren 1925/1928 ett belopp
av 325,000 kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser, Kungl.
Maj:t kunde finna gott meddela. För ifrågavarande ändamål ha alltså av
riksdagen hittills beviljats tillhopa 1,175,000 kronor. För budgetåret 1928/
1929 begärde Kungl. Maj:t icke något anslag till detta ändamål, enär det
för budgetåret 1927/1928 anvisade beloppet icke beräknades bliva taget i
anspråk förrän efter ingången av budgetåret 1928/1929.
Departementschefen har meddelat, att de av riksdagen hittills för ifrågavarande
ändamål anvisade anslagen med innevarande budgetår komma att
helt tagas i anspråk.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må till statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet
i vissa av rikets nordligaste gränsorter bevilja
för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av
325,000 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.
126
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Lappmarks
ecklesiastikverk,
folkbildningsändamål.
[196.]
197:o) Kungl. Maj:t har (punkt 196) föreslagit riksdagen att
dels medgiva, att den till lappskolbordet i Arjeplog hörande marken måtte
få disponeras på sätt departementschefen i statsrådsprotokollet föreslagit,
samt härigenom inflytande medel tillgodoföras förslagsanslaget till lappmarks
ecklesiastikverk, folkbildningsändamål,
dels och i riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppföra det ordinarie förslagsanslaget
till lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål, med oförändrat
belopp, 200,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 502—512 i statsrådsprotokollet.
Beträffande dispositionen av det statsverket tillhöriga men för nomadskolväsendet
ej längre i sin helhet behövliga lappskolbordet i Arjeplog
biträder departementschefen ett av länsstyrelsen i Luleå framlagt förslag.
Enligt detta förslag skulle skolbordets två huvudskiften ställas under skogsstatens
vård och förvaltning. Från skifte I, utgörande 685,15 hektar, skulle
i första hand tillgodoses den fasta nomadskolans i Arjeplog husbehov av
byggnads- och vedvirke. Skogsöverskottet skulle försäljas och inflytande
köpeskilling tillgodoföras förslagsanslaget till lappmarks ecklesiastikverk,
folkbildningsändamål. Skifte II, utgörande 213,60 hektar, skulle reserveras
för upplåtelse med nyttjanderätt och mot avgäld till egna hem åt lappar,
som upphört med renskötseln. De å kronomark belägna ströängarna skulle
inlösas av domänstyrelsen. Lösenbeloppet skulle jämväl tillgodoföras nämnda
anslag. A allmänningar belägna ströängar skulle hembjudas allmänningsdelägarna
till inlösen eller, om dessa ej önskade förvärva dem, försäljas till
enskilda. Lösen- eller köpeskillingsbeloppen skulle även i dessa fall komma
berörda anslag till godo.
Departementschefen har i statsrådsprotokollet förmält sig hava för avsikt
att föreslå inköp för statsverkets räkning av en av föreningen lapska missionens
vänner ägd fastighet i Lannavaara i Jukkasjärvi socken, vilken fastighet
nu förhyres för den fasta nomadskolan i Lannavaara. Fastigheten
är värderad till 38,100 kronor men har erbjudits staten för ett pris av endast
10,000 kronor. Köpeskillingen skulle utgå av ifrågavarande anslag,
som dock, med hänsyn till väntade inkomster genom de föreslagna åtgärderna
med avseende å lappskolbordet i Arjeplog och andra liknande inkomster,
icke anses behöva ökas.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj ds förslag, hemställer,
att riksdagen må
a) medgiva att den till lappskolbordet i Arjeplog hörande
marken måtte få disponeras på sätt departementschefen i
statsrådsprotokollet föreslagit, samt härigenom inflytande
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 127
medel tillgodoföras förslagsanslaget till lappmarks ecklesiastikverk,
folkbildningsändamål,
b) i riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppföra det ordinarie
förslagsanslaget till lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål,
med oförändrat belopp, 200,000 kronor.
198:o) Kungl. Maj:t har (punkt 197) föreslagit riksdagen att öka det ordinarie
förslagsanslaget till särskilt lönetillägg åt lärare i lappmarksförsamlingar
med icke finsktalande befolkning samt i Överkalix församling, nu
60,000 kronor, med 8,000 kronor till 68,000 kronor.
Enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning för budgetåret 1927/1928
har belastningen å här ifrågavarande anslag under sistnämnda budgetår
uppgått till 68,249 kronor 66 öre. Med hänsyn till önskvärdheten att i
görligaste mån bringa de i riksstaten upptagna förslagsanslagen i överensstämmelse
med den verkliga belastningen å anslagen har en höjning av
detta anslag ansetts behövlig.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må öka det ordinarie förslagsanslaget till
särskilt lönetillägg åt lärare i lappmarksförsamlingar med
icke finsktalande befolkning samt i Överkalix församling,
nu 60,000 kronor, med 8,000 kronor till 68,000 kronor.
199:o) Kungl. Maj:t har (punkt 198) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie
förslagsanslaget till avlönande av föreståndarinna och biträdande
föreståndarinna för skolhem eller arbetsstuga inom Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, nu 20,000 kronor,
med 3,000 kronor till 23,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 512—513 i statsrådsprotokollet.
Det ökade anslagskravet har föranletts av att statens kostnader för avlönande
av föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor under budgetåret
1929/1930 beräknas komma att ökas — utöver de för budgetåret 1928/
1929 beräknade — med 2,360 kronor för två föreståndarinnor och 1,000
kronor för en biträdande föreståndarinna eller sammanlagt med 3,360
kronor.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
avlönande av föreståndarinna och biträdande föreståndarinna
för skolhem eller arbetsstuga inom Jämtlands, Västerbot
-
Särskilt lönetillägg
åt
lärare i lappmarksförsamlingar
med icke
iinsktalande
befolkning
samt i överkalix
församling.
[197.]
Avlönande
av föreståndarinna
och
biträdande
föreståndarinna
för skolhem
eller
arbetsstuga
inom Jämtlands,
Västerbottens
och
Norrbottens
län, dock ej
rikets nordligaste
gränsorter.
[198.]
128
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Motioner angående
anslag
till stats
bidrag till
byggnader
för folkskoleväsendet
inom
Jämtlands
m. ti.
län.
tens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter,
nu 20,000 kronor, med 3,000 kronor till 23,000
kronor.
200:o) I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr N. J. F. Almkvist m. fl. (I: 136) och den andra inom andra kanrmaren
av herr A. Wikström m. fl. (II: 230), har hemställts, att riksdagen
ville såsom statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet inom Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, för
budgetåret 1929/1930 bevilja ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor,
att utgå under de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott
meddela.
Beträffande de av motionärerna till stöd för förslaget anförda skäl får
utskottet hänvisa till motionen I: 136.
Med anledning av ett av Kungl. Maj:t framlagt förslag beviljade 1928
års riksdag för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1928/1929 ett extra
reservationsanslag av 100,000 kronor.
Kungl. Maj:ts berörda förslag grundade sig på en av skolöverstyrelsen
verkställd utredning angående behovet av byggnader för folkskoleväsendet
i de delar av Norrland, som icke vore att hänföra till rikets nordbgaste
gränsorter. I denna utredning förutsattes, att endast sådana distrikt skulle
ifrågakomma till statsbidrag, vilkas utdebitering uppginge till minst 10 kronor
per inkomsthundra. Statsbidraget beräknade överstyrelsen till i genomsnitt
50 procent av byggnadskostnaden. Kostnaderna för under de närmaste
åren behövliga skolbyggnader beräknades till 3,600,000 kronor, fördelade
på två år med 1,800,000 kronor per år. I enlighet härmed skulle
erfordras ett statsbidragsanslag av 900,000 kronor för vart och ett av två
budgetår.
Departementschefen uttalade sig för att en blivande statshjälp för byggnader
till skolväsendet begränsades att avse allenast skoldistrikt inom Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län, vilka vore i detta hänseende sämst
lottade. Vidare ansåg han lämpligt att, liksom i fråga om de finsktalande
distrikten, statsbidraget icke normerades efter någon fastställd skala, med
hänsyn till utdebitering eller eljest, utan finge utgå efter prövning av Kungl.
Maj:t från fall till fall. De närmare villkoren och bestämmelserna för understöds
utgående borde fastställas av Kungl. Maj:t. Sannolikt kunde härvid
de föreskrifter, som gällde för de finsktalande distrikten, tjäna till god
ledning. Av statsfinansiella skäl ansågs anslagsbeloppet böra begränsas till
100,000 kronor.
Riksdagen uttalade vid behandlingen av denna anslagsfråga följande.
Då det, såsom av statsrådsprotokollet framgår, nu avses att inleda en
verksamhet, som kan komma att framdeles medföra betydande statsutgifter,
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
129
har riksdagen ej kunnat undgå att ställa sig i viss mån tveksam mot förslaget.
Frånvaron av mera bestämda grunder för statsbidragens utgående
och angivandet, att bidragens utdelning skulle ske efter diskretionär prövning
av Eders Kungl. Maj:t, har än mer ökat riksdagens betänkligheter.
Med hänsyn till det behjärtansvärda ändamål, för vilket anslaget är avsett,
har riksdagen dock ej velat motsätta sig vad nu föreslagits. Riksdagen
vill emellertid erinra därom, att ett av särskilda sakkunniga utarbetat
förslag angående statsbidrag till uppförande av byggnader för folkskoleväsendet
i riket föreligger och för närvarande är beroende på Eders Kungl.
Maj:ts prövning, vilket förslag jämväl innefattar vissa närmare angivna
grunder för utgående av eventuellt statsbidrag till detta ändamål. Utan att
nu taga ställning till detta förslag vill riksdagen framhålla angelägenheten
av att, därest fortsatt anslag kommer att av nästa års riksdag äskas för
det ändamål, som under förevarande punkt avses, ett förslag i sådant hänseende
åtföljes av en närmare angiven plan för utvecklingen av den tilltänkta
verksamheten på detta område samt vissa närmare grunder för
statsbidragens utgående.
Anledningen till att Kungl. Maj:t detta år icke hos riksdagen äskat något Utskottets
anslag för ifrågavarande ändamål lärer, enligt vad utskottet erfarit, vara, yttraiuleatt
det ansetts lämpligt avvakta fördelningen av det för budgetåret 1928/
1929 beviljade beloppet för att kunna tillgodogöra sig därvid vunna erfarenheter
vid övervägande av den plan och de grunder för den fortsatta
understöds verksamheten på ifrågavarande område, som av 1928 års riksdag
befunnits önskvärda. Denna fördelning torde på grund av de utredningar,
som måste föregå densamma, icke komma att äga rum förrän inemot
slutet av innevarande eller möjligen i början av nästkommande budgetår,
varför något ytterligare anslag för ändamålet icke ansetts böra begäras
för budgetåret 1929/1930. Vid sådant förhållande finner utskottet,
som förutsätter, att utredning och förslag i ämnet kommer att föreläggas
1930 års riksdag, någon anledning icke föreligga för riksdagen att vidtaga
åtgärd på grund av de förenämnda motionerna.
Utskottet får alltså hemställa,
att herrar Almkvists m. fl. och Wikströms m. fl. ovanberörda
motioner (I: 136 och II: 230) icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
201:o) I
skottet,
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 199), hemställer ut- Bidrag till
skolhemsbyggnader
och deras
inredning
i vissa skoldistrikt
inom
Jämtlands,
Västerbottens
och Norrbottens
län.
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, såsom bidrag till skolhemsbyggnader och
deras inredning i skoldistrikt inom Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter,
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag
av 100,000 kronor, att utgå enligt av Kungl. Maj:t fastställda
grunder.
[199.]
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 8 häft. (Nr 8.)
9
130
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Inackorderingsbidrag
för vissa
skolpliktiga
barn inom
Jämtlands,
Västerbottens
och
Norrbottens
län, dock ej
rikets nordligaste
gränsorter
[200.]
jämte två i
ämnet väckta
motioner.
202:o) Kungl. Maj:t har (punkt 200) föreslagit riksdagen att höja det
ordinarie anslaget till inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn inom
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste
gränsorter, nu 200,000 kronor, med 100,000 kronor till 300,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 516—520 i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels en inom första kammaren av herr O. Bergqvist m. fl. väckt motion
(I: 135), vari hemställts, att riksdagen ville
a) besluta att höja det ordinarie anslaget till inackorderingsbidrag för vissa
skolpliktiga barn inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock
ej rikets nordligaste gränsorter, nu 200,000 kronor, med 120,000 kronor till
320,000 kronor;
b) medgiva, att av detta anslag må efter Kungl. Maj:ts bestämmande utgå
bidrag jämväl för skolpliktiga barn, som äro intagna i Västerbottens läns
arbetsstugor;
dels och en inom andra kammaren av herr O. E. Sandberg m. fl. väckt
motion (II: 224), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att höja det
ordinarie anslaget till inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn inom
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste
gränsorter, med 300,000 kronor till 500,000 kronor.
Med avseende å de av motionärerna till stöd för deras förslag anförda
skäl får utskottet hänvisa till motionerna.
Ifrågavarande anslag höjdes av 1926 års riksdag från 125,000 kronor
till det nuvarande beloppet 200,000 kronor i samband med att understödsverksamheten,
som förut avsett endast vissa lappmarksförsamlingar i Västerbottens
och Norrbottens län, utsträcktes till att gälla jämväl övriga församlingar
i nämnda båda län, utom rikets nordligaste gränsorter, ävensom Jämtlands
län. Av en utav skolöverstyrelsen verkställd utredning framgår nu,
att behovet av statsbidrag för ändamålet alltjämt ökats. Antalet erforderliga
inackorderingsdagar utgjorde för budgetåret 1926/1927 417,094, för
budgetåret 1927/1928 599,695 och för budgetåret 1928/1929 729,102, allt
under det att anslagsbeloppet bibehållits oförändrat från och med budgetåret
1926/1927. Detta har medfört, att medelbeloppet av statsbidrag per barn
och dag högst avsevärt sjunkit. Detta belopp utgjorde för budgetåret 1926/
1927 48 öre men sjönk för budgetåret 1927/1928 till 33 öre och för budgetåret
1928/1929 till 28 öre. Då vid 1919 års riksdag första gången förslag
om anslag för detta ändamål framlades, beräknades statsbidraget efter
75 öre per barn och inackorderingsdag. Statsbidraget utgjorde alltså för
budgetåret 1928/1929 allenast cirka 37 procent av det ursprungligen beräknade.
I stället hava skoldistriktens utgifter i motsvarande grad ökats. Skolöverstyrelsen
har föreslagit, att anslaget med hänsyn till anförda förhål
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
131
landen skulle ökas till 500,000 kronor, motsvarande inemot 70 öre per barn
och dag. Då det här gäller skoldistrikt, som hava betydande utgifter för
sitt skolväsen och i det hela äro mycket hårt skattetyngda, har departementschefen
ansett synnerligen starka skäl tala för en höjning av anslaget,
men dock funnit sig icke kunna nu förorda eu så betydande höjning, som
överstyrelsen ifrågasatt, utan nödsakad att stanna vid en höjning till 300,000
kronor, varigenom en ökning av inackorderingsbidraget per barn och dag
till 41 öre skulle möjliggöras.
Den av herr Sandberg m. fl. väcka motionen ansluter sig skolöverstyrelsens
förslag. Herr Bergqvists m. fl. motion åter avser att tillgodose ett
speciellt ändamål, nämligen understöd till stiftelsen Västerbottens läns arbetsstugor
i form av bidrag till kostnaderna för i stiftelsens arbetsstugor intagna
barn. Denna stiftelse, som uppehåller 5 arbetsstugor, i vilka för närvarande
134 barn äro intagna, har hittills icke åtnjutit understöd av statsmedel.
En av stiftelsen hos Kungl. Maj:t år 1928 gjord framställning om
bidrag för barnens vistelse i arbetsstugorna efter samma grunder som de,
enligt vilka stiftelsen Norrbottens läns arbetsstugor sedan flera år åtnjutit
understöd från förslagsanslaget till folkundervisningens befrämjande i rikets
nordligaste gränsorter, har icke föranlett någon Kungl. Maj:ts hemställan
till 1929 års riksdag. Enligt vad i sistnämnda motion anföres, borde understödet
till stiftelsen Västerbottens läns arbetsstugor utgå av anslaget till inackorderingsbidrag,
men då enligt motionärernas mening det av Kungl.
Maj:t föreslagna beloppet, 300,000 kronor, är synnerligen knappt tillmätt,
anses en ytterligare ökning av anslaget med 20,000 kronor erforderlig
för att bidrag därur jämväl skall kunna utgå för barn, intagna i Västerbottens
läns arbetsstugor. De grunder, som gälla för inackorderingsbidrag
i skolhem, anses kunna göras tillämpliga på statsbidragen till sistnämnda
arbetsstugor.
Utskottet finner behovet av eu väsentlig ökning av förevarande anslag
vara till fullo ådagalagt, och skäl synas utskottet föreligga för att i sådant
avseende gå något längre än vad Kungl. Maj:t föreslagit. Då emellertid
kraven på anslag för olika ändamål under åttonde huvudtiteln äro betydande,
har utskottet icke ansett sig kunna tillstyrka en höjning i den omfattning,
som i den av herr Sandberg in. fl. väckta motionen föreslagits.
Däremot anser utskottet, som funnit skäl tala för att ett understöd
lämnas stiftelsen Västerbottens läns arbetsstugor såsom bidrag till kostnaderna
för i stiftelsens arbetsstugor intagna barn, att anslaget bör, utöver
vad av Kungl. Maj:t föreslagits, ökas med för nyssnämnda ändamål erforderligt
belopp. Den summa, som i herr Bergqvists m. fl. motion härför
beräknats, eller 20,000 kronor, torde enligt utskottets mening kunna utan
olägenhet nedsättas till 15,000 kronor, varför utskottet vill förorda, att hela
Utskottets
yttrande.
132
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Bidrag för
anordnande
av skolskjutsar
för
skolpliktiga
barn.
[201.]
anslagsbeloppet för budgetåret 1929/1930 bestämmes till 315,000 kronor.
Ur detta anslag torde enligt närmare bestämmande av Kungl. Maj:t få
utgå bidrag med belopp, som Kungl. Maj:t prövar skäligt, jämväl för skolpliktiga
barn, som äro intagna i stiftelsen Västerbottens läns arbetsstugor.
Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt herr Bergqvists
m. fl. ovanberörda motion (I: 135), i vad den avser
höjning av ifrågavarande anslag, och herr Sandbergs m. fl.
förenämnda motion (II: 224), höja det ordinarie anslaget
till inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn inom
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets
nordligaste gränsorter, nu 200,000 kronor, med 115,000
kronor till 315,000 kronor, samt
b) , med bifall till herr Bergqvists m. fl. förenämnda motion
(I: 135), i vad den avser bidrag för skolpliktiga barn
i Västerbottens läns arbetsstugor, medgiva, att av nämnda
anslag må enligt närmare bestämmande av Kungl. Maj:t
utgå bidrag jämväl för skolpliktiga barn, som äro intagna
i stiftelsen Västerbottens läns arbetsstugor.
203:o) Kungl. Maj:t har (punkt 201) föreslagit riksdagen att till bidrag
för anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga barn anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra anslag av 60,000 kronor att utgå enligt de närmare
villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
Utredningen återfinnes å sid. 520—522 i statsrådsprotokollet.
Anslaget utgår för löpande budgetår med 30,000 kronor. Departementschefen
har framhållit, att anordningen med skolskjutsar, såvitt nu kan bedömas,
hittills givit mycket goda resultat. Detta gällde icke blott de förbättringar
av skolorganisatorisk art, som kunnat genomföras, tack vare bidrag
från ifrågavarande anslag. Lika betydelsefullt hade anslaget visat sig vara
ur ekonomisk synpunkt. Genom de anvisade statsbidragen hade besparingar
kunnat göras i statens utgifter för skolväsendet, vartill vidare komme de
besparingar, skoldistrikten gjort. Det hittillsvarande anslagsbeloppet hade
emellertid numera visat sig icke på långt när motsvara behovet. Det nu
föreslagna anslagsbeloppet motsvarade ungefärligen sammanlagda beloppet
av de statsbidrag, om vilka ansökningar gjorts av skoldistrikten för budgetåret
1928/1929.
Utskottet har funnit starka skäl tala för den begärda anslagsökningen
och hemställer därför,
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
133
att riksdagen må till bidrag för anordnande av skolskjutsar
för skolpliktiga barn anvisa för budgetåret 1929/
1930 ett extra anslag av 60,000 kronor att utgå enligt de
närmare villkor och bestämmelser, Kungl. Maj.-t kan finna
gott föreskriva.
204:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 202) hemställer utskottet,
att utskottet må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till avlönande av lärare åt vid statsunderstödda
sjukvårdsanstalter intagna barn i skolåldern anvisa
för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av 32,000
kronor.
205:o) Kungl. Maj:t har (punkt 203) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie
förslagsanslaget till anordnande av slöjd i folkskola, mindre folkskola eller
särskild slöjdskola, nu 3,060,000 kronor, med 120,000 kronor till 3,180,000
kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 523 i statsrådsprotokollet.
Höjningen av anslaget påkallas med hänsyn till den med ledning av budgetredovisningarna
konstaterade anslagsbelastningen för budgetåren 1925/
1928.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
anordnande av slöjd i folkskola, mindre folkskola eller särskild
slöjdskola, nu 3,060,000 kronor, med 120,000 kronor
till 3,180,000 kronor.
206:o) Kungl. Maj:t har (punkt 204) föreslagit riksdagen att i riksstaten
för budgetåret 1929/1930 upptaga det ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriell
m. m. för folkskolor utan angivet belopp.
Ifrågavarande anslag var i riksstaten för budgetåret 1923/1924 upptaget
med ett belopp av 5,000 kronor. På grund av förefintliga reservationer
har detsamma i riksstaterna för budgetåren 1925/1929 upptagits utan angivet
belopp. Enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning för budgetåret 1927/
1928 uppgick reservationen å anslaget vid utgången av sist sagda budgetår till
25,975 kronor 30 öre. På grund härav anses något anslag ej heller behövligt
för budgetåret 1929/1930.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1929/1930
upptaga det ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriel!
m. m. för folkskolor utan angivet belopp.
Avlönande
av lärare åt
vid statsunderstödda
sjukvårdsanstalter
intagna barn
i skolåldern.
[202.]
Anordnande
av slöjd
i folkskola,
mindre folkskola
eller
särskild
slöjdskola.
[203.]
Undervisningsmateriell
m. in. för
folkskolor.
[204.]
134
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Understödjande
av folk
skolebarns
ferie- och
studieresor.
[205.]
Svensk
undervisning
för svenska
barn
i utlandet.
[206.]
207:o) Kungl. Maj:t har (punkt 205) föreslagit riksdagen, att i riksstaten
för budgetåret 1929/1930 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till understödjande
av folkskolebarns ferie- och studieresor med oförändrat belopp,
90,000 kronor, att utgå i huvudsaklig överensstämmelse med nu gällande
grunder med den jämkning, som i statsrådsprotokollet förordats.
Utredningen återfinnes å sid. 524—526 i statsrådsprotokollet.
Det har visat sig, att den nu gällande bestämmelsen, att prisnedsättning
kan vid studieresor medgivas endast under villkor, att resorna fullbordas
inom tre månader efter avslutad skolgång, försvårar en lämplig förläggning
av dessa resor för en stor del av de elever, som avslutat fortsättningsskolan.
En sådan ändring av de för ifrågavarande resor meddelade villkor
och bestämmelser, att, när fråga är om från fortsättningsskolan under någon
av månaderna från och med augusti till och med mars avgångna elever,
studieresa må kunna företagas inom ett år efter avslutad skolgång, ifrågasattes
nu från Kungl. Maj:ts sida.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1929/1930
upptaga det ordinarie förslagsanslaget till understödjande
av folkskolebarns ferie- och studieresor med oförändrat belopp,
90,000 kronor, att utgå i huvudsaklig överensstämmelse
med nu gällaude grunder med den jämkning, som i
statsrådsprotokollet förordats.
208:o) Kungl. Maj:t har (punkt 206) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra anslag av 15,800 kronor att utgå till upprätthållande
av svensk undervisning åt svenska barn: i Berlin med högst
2,700 kronor, i London med högst 6,000 kronor, i Hamburg med högst
2,700 kronor och i Paris med högst 4,400 kronor, samtliga beloppen enligt
de bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa.
Utredningen återfinnes å sid. 527—528 i statsrådsprotokollet.
På därom av Kungl. Maj:t framlagt förslag har riksdagen beviljat för budgetåret
1928/1929 ett extra anslag av 13,600 kronor att utgå till upprätthållande
av svensk undervisning åt svenska barn i Berlin med högst 2,700
kronor, i London med högst 6,000 kronor, i Hamburg med högst 2,700
kronor och i Paris med högst 2,200 kronor, samtliga beloppen enligt de
bestämmelser, Kungl. Maj:t kunde finna lämpligt fastställa.
Till avlönande av ytterligare en lärarinna vid skolan i Paris begäres nu
anslag av statsmedel med samma belopp som för en därstädes redan anställd
lärarinna eller 2,200 kronor. Detta nödvändiggör en höjning av anslaget
till skolan i Paris till 4,400 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 135
Utskottet, som icke har något att erinra emot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må för budgetåret 1929/1930 anvisa ett
extra anslag av 15,800 kronor att utgå till upprätthållande
av svensk undervisning åt svenska barn: i Berlin med
högst 2,700 kronor, i London med högst 6,000 kronor, i
Hamburg med högst 2,700 kronor och i Paris med högst
4,400 kronor, samtliga beloppen enligt de bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa.
209:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 207) och under hänvisning
till utredningen i ärendet (sid. 529—531 i statsrådsprotokollet) hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag
av 138,000 kronor att utgå enligt Kungl.
Maj:ts bestämmande och på de villkor, Kungl. Maj:t kan
finna gott föreskriva.
Utbildningskurser
för
lärare vid
fortsättningsskolor.
[207.]
210:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 208) föreslagit riksdagen i Provisorisk
fråga om provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid högre folkskolor bättrin^åUäkommer
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket rarevidhögre
utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.
folkskolor.
[208.]
211:o) Kungl. Maj:t har (punkt 209) föreslagit riksdagen att höja det or- Anordnande
dinarie förslagsanslaget till anordnande av slöjd i högre folkskola, nu 70,000 ^Jg^lolkkronor,
med 10,000 kronor till 80,000 kronor. skola.
Utredningen återfinnes å sid. 532—533 i statsrådsprotokollet. [209.]
Det ökade anslagskravet är föranlett därav, att utgifterna å anslaget under
de sista åren stadigt hållit sig icke oväsentligt högre än det i riksstaten
upptagna anslagsbeloppet, som alltsedan budgetåret 1925/1926 utgjort 70,000
kronor.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
anordnande av slöjd i högre folkskolor, nu 70,000 kronor,
med 10,000 kronor till 80,000 kronor.
136
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Understöd
folkhög
skolor.
[210.]
Ökat understöd
åt folkhögskolor.
[211.]
Motion
angående
provisorisk
löneförbättring
för lärare
vid folkhögskolor.
Stipendier
åt elever
vid folkhögskolor.
[212.]
212:o) Kungl. Maj:t har (punkt 210) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie
förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor, nu 860,000 kronor,
med 40,000 kronor till 900,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 533—535 i statsrådsprotokollet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag har det ordinarie förslagsanslaget
till understöd åt folkhögskolor av 1928 års riksdag uppförts i rikstaten för
budgetåret 1928/1929 med ett från 830,000 till 860,000 kronor förhöjt belopp.
Anslagsökningen föranleddes av det överskridande, som skett å anslaget
under de senaste budgetåren. Jämväl den nu föreslagna anslagsökningen
har till syfte att bringa anslagsbeloppet så nära som möjligt i överensstämmelse
med den verkliga medelsåtgången.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
understöd åt folkhögskolor, nu 860,000 kronor, med 40,000
kronor till 900,000 kronor.
213:o) Kungl. Maj:t har (punkt 211) föreslagit riksdagen att till ökat understöd
åt folkhögskolor anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag
av 78,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 535—536 i statsrådsprotokollet.
Anslaget utgör för löpande budgetår 75,000 kronor. Med hänsyn till
de anslagsöverskridanden, som förekommit alltsedan budgetåret 1925/1926,
finner departementschefen en höjning av anslaget ofrånkomlig.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må till ökat understöd åt folkhögskolor anvisa
för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av
78,000 kronor.
214:o) Beträffande vad i en inom andra kammaren av herrar S. Bengtsson
i Norup och A. Thomson väckt motion (II: 122) föreslagits i fråga om provisorisk
avlöningsförbättring för lärare vid folkhögskolor kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom
skolat för riksdagen
anmäla.
215:o) Kungl. Maj:t har (punkt 212) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie
förslagsanslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor, nu 260,000
kronor, med 10,000 kronor till 270,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 536—537 i statsrådsprotokollet.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
137
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft eu inom andra
kammaren av herr S. Itenytsson i Norup m. fl. väckt motion (II: 125), vari
hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret 1929/1930 höja det ordinarie förslagsanslaget
till stipendier åt elever vid folkhögskolor från av Kungl. Maj:t
föreslagna 270,000 till 290,000 kronor, samt att riksdagen därvid måtte bestämma,
att de elever, som prövas vara i behov av stipendier, allt efter sina
ekonomiska resurser skola fördelas i tre behovsgrader, för vilka stipendierna
beräknas högst till respektive 45, 25 och 15 kronor för läsmånad för var
och en av grupperna.
Enligt nu gällande bestämmelser utgå ifrågavarande stipendier med ett
månatligt belopp av högst 30 kronor till obemedlad och högst 15 kronor
till mindre bemedlad elev. Dessa belopp hava utgått från och med budgetåret
1923/1924. Tidigare voro stipendiebeloppen högre, i det att de för åren
1919—1921 utgjorde respektive 35 och 20 kronor, för år 1922 respektive
45 och 25 kronor samt för förra halvåret 1923 respektive 35 och 20 kronor.
Den av Kungl. Maj:t föreslagna ökningen av anslaget åsyftar ingen höjning
av stipendiebeloppen utan beror allenast på anslagets överskridande
för budgetåret 1927/1928.
Motionärerna hava till stöd för sitt förslag anfört följande:
I skrivelse till Kungl. Maj:t begärde 1927 års riksdag utredning, »huruvida
och i vilken utsträckning åtgärder kunde vidtagas till underlättande av
vistelsen vid folkhögskola eller därmed förenad lantmannaskola för utom
skolkommunen boende elever». I detta ärende avgåvo 1927 års skolsakkunniga
den 20 december 1927 utredning och förslag, vilket förslag skolöverstyrelsen
i skrivelse den 27 januari 1928 i huvudsak tillstyrkte. Enligt
förslaget skulle stipendieanslaget ökas med 20,000 kronor, varjämte behövande
elever skulle indelas i tre behovsgrader, för vilka högsta stipendiebeloppen
per läsmånad skulle beräknas till respektive 45, 25 och 15 kronor
i stället för, såsom nu är fallet, två behovsgrader med respektive 30 och
15 kronor såsom maximibelopp.
Förutom ovan nämnda utredning hade 1927 års riksdag också begärt
utredning angående vissa organisationsfrågor rörande folkhögskolan. 1927
års skolsakkunniga avgåvo utredning och förslag i detta ärende den 14 juni
1928, och skolöverstyrelsen avgav yttrande däröver den 25 oktober samma
år. Då ifrågavarande förslag i det stora hela icke innebar någon ändring
i de undervisningskurser, som nu pågå vid folkhögskolorna, men däremot
upptog vissa ut- och överbyggnader till desamma, beräknade skolöverstyrelsen,
att, om förslaget bleve antaget, endast ett extra stipendieanslag å 5,000
kronor skulle bli nödigt utöver vad som annars utgår. Det är sålunda
uppenbart, att endast den av skolöverstyrelsen föreslagna höjningen av
stipendieanslaget med 5,000 kronor har något inre sammanhang med genomförandet
av de av 1927 års skolsakkunniga föreslagna ändringarna i folkhögskolornas
organisation, medan den av de sakkunniga föreslagna ökningen
med 20,000 kronor har sin utgångspunkt i riksdagens begäran om utredning
angående åtgärder för underlättandet av vistelsen vid folkhögskolor för
vissa elever.
138
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottets
yttrande.
I statsverkspropositionen (åttonde huvudtiteln, punkt 212) har emellertid
icke blott förslaget om 5,000 utan också om 20,000 kronors ökning av
stipendieanslaget undanskjutits under hänvisning till den ytterligare beredning,
som erfordras i fråga om förslaget angående folkhögskolornas organisation.
Då sålunda detta undanskjutande icke synes oss motiverat av
föreliggande förhållanden, och då den föreslagna ökningen av stipendieanslaget
i hög grad är av behovet påkallad, om vistelsen vid folkhögskola
skall i enlighet med riksdagens önskan underlättas för behövande elever,
anse vi, att de skolsakkunnigas av skolöverstyrelsen tillstyrkta förslag i
denna punkt bör kunna utan dröjsmål genomföras.
Att skolsakkunniga liksom skolöverstyrelsen ansett sig kunna stanna vid
ett så jämförelsevis blygsamt belopp för höjningen som 20,000 kronor innebär
givetvis, att höjningen av stipendiebeloppen endast skulle komma de
mest behövande till godo. Såsom överstyrelsen i sitt yttrande utrett kan
man därvid icke fästa något avseende vid, huruvida en elev är bosatt utom
eller inom skolkommunen, då det ofta i vidsträckta kommuner händer, att
elever inom skolkommunen icke under skoltiden kunna bo i sina hem, medan
å andra sidan en och annan elev kan vara bosatt i en grannkommun
men ändock ha så kort väg till skolan, att han under skoltiden kan bo
hemma. Det som har ekonomisk betydelse och som i riksdagens skrivelse
torde åsyftas, är huruvida eleven under skoltiden kan bo hemma eller ej.
Därtill tages även under nuvarande förhållanden avseende, i det att de lokala
skolstyrelserna ha rätt, och i regel begagna denna rätt, att inom varje
behovsgrupp och med hänsyn tagen till bland annat detta förhållande jämka
på stipendiebeloppen. Samma frihet torde även för framtiden böra medgivas
respektive skolstyrelser, framdeles liksom för närvarande under överstyrelsens
kontroll.
I de motioner, som närmast föranledde 1927 års riksdagsskrivelser angående
folkhögskolan, har med styrka framhållits, att folkhögskolorna ha en
betydelsefull uppgift att fylla för särskilt landsbygdsungdomens utbildning
och uppfostran och att det därför är ett viktigt samhällsintresse att ytterligare
underlätta ungdomens vistelse vid dessa skolor. Riksdagen har genom
sin skrivelse givit sin anslutning till denna tankegång, och då efter vårt
förmenande i ifrågavarande avseende inga varken formella eller reella hinder
föreligga att förverkliga densamma, anse vi, att så bör ske utan ytterligare
uppskov.
Utskottet finner de av motionärerna anförda skälen för en höjning av
stipendiebeloppen vägande. Det högsta belopp, varmed stipendium enligt
motionärernas förslag skulle utgå, är detsamma som gällde för år 1922.
De sedermera vidtagna reduktionerna av stipendiebeloppen föranleddes av
statsfinansiella förhållanden, vilka emellertid icke numera torde kunna i
samma grad som förut åberopas till stöd för att hålla stipendierna nere
vid de relativt låga belopp, som under de sista åren utgått. Utskottet
vill erinra om, att det här gäller en ungdom, som för att bliva i tillfälle
att åtnjuta eu fortsatt undervisning ofta är helt beroende av den ekonomiska
hjälp, som genom stipendierna kan erhållas. Den föreslagna uppdelningen
i tre behovsgrader synes lämplig, då den möjliggör en bättre
anpassning av stipendiernas storlek efter elevernas skiftande ekonomiska
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
139
ställning. Härigenom kan den ock anses erbjuda större möjligheter till
ett ekonomiskt handhavande av stipendiemedlen från de utdelande myndigheternas
sida. Utskottet, som anser fog föreligga för den av Kungl. Maj:t
med hänsyn till anslagsbelastningen föreslagna höjningen av anslagets belopp,
finner sig på ovan anförda grunder böra förorda motionärernas hemställan.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må
a) med bifall härutinnan till herr Bengtssons i Norup
m. fl. ovanberörda motion (II: 125) besluta, att de elever
vid folkhögskolorna, som prövas vara i behov av stipendier,
skola, allt efter sina ekonomiska förhållanden, fördelas i tre
behovsgrader, för vilka stipendierna skola beräknas till högst
respektive 45 kronor, 25 kronor och 15 kronor för elev och
läsmånad, samt
b) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall i
övrigt till nämnda motion höja det ordinarie förslagsanslaget
till stipendier åt elever vid folkhögskolor, nu 260,000
kronor, med 30,000 kronor till 290,000 kronor.
216:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 213) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till anordnande av s. 1c. folkhögskolekurser
i Härjedalen för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag
av 3,500 kronor att utgå i enlighet med villkor, som
Kungl. Maj:t äger fastställa.
217:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 214) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt den svenska folkhögskolan
i Birkas inom republiken Estland för budgetåret 1929/1930
anvisa ett extra anslag av 5,000 kronor att utgå på de villkor,
Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.
218:o) Kungl. Maj:t har (punkt 215) föreslagit riksdagen att dels i riksstaten
för budgetåret 1929/1930 uppföra det ordinarie förslagsanslaget till
befrämjande av dövstumundervisningen med oförändrat belopp 190,000 kronor,
dels ock medgiva, att ur nämnda förslagsanslag må för budgetåret
1929/1930 utgå ej mindre för anskaffande av lämplig litteratur åt dövstumma,
under de villkor, Kungl. Maj it bestämmer, ett belopp av högst
1,000 kronor än även för anordnande av en utbildningskurs för lärare för
Anordnande
av s. k. folkhögskolekurser
i
Härjedalen.
[213.]
Understöd åt
den svenska
folkhögskolan
i Birkas.
[214.]
Befrämjande
av dövstumundervisningen
[215.
]
jämte en i
ämnet väckt
motion.
140
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
hörselsvaga barn, likaledes under de villkor, Kungl. Maj:t bestämmer, ett
belopp av högst 3,500 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 540—547 i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr E. Hage m. fl. väckt motion (II: 108), vari bland annat
föreslagits, att riksdagen skulle i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att
Kungl. Maj:t måtte om möjligt för 1930 års riksdag framlägga förslag i
frågan rörande statens fullständiga övertagande av dövstumskoleundervisningen.
Med avseende på de av motionärerna till stöd för deras förslag åberopade
skäl får utskottet hänvisa till motionen.
Beloppet å 1,000 kronor för anskaffande av litteratur åt dövstumma är
detsamma, som utgår för innevarande budgetår. Beloppet å 3,500 kronor
till anordnande av en utbildningskurs för lärare för hörselsvaga barn innebär
en nyhet. En dylik kurs har tidigare, nämligen år 1926, anordnats av
Svenska föreningen för dövas väl, och initiativet till den nu ifrågasatta
kursen har jämväl utgått från samma förening. Enligt en av föreningen
verkställd approximativ uppskattning finnas i vårt land 600—900 skolbarn,
som på grund av hörselsvaghet behövde särskilda åtgärder vid undervisningen.
Emellertid funnes icke för närvarande utbildade labiologilärare i
tillräckligt antal. Skolöverstyrelsen har ansett det innebära en bestämd
vinst, om ett antal av folkskolans lärare bleve satta i tillfälle att förvärva
närmare teoretisk och praktisk förtrogenhet med de särskilda uppgifter, som
arbetet på detta område erbjöde. En dylik kursutbildning borde enligt överstyrelsens
mening erhålla karaktären av försök, i det att det först efter
vunnen erfarenhet kunde bedömas, om och i vilken utsträckning kurser
utöver den nu ifrågasatta borde i fortsättningen komma till stånd. Kursen
skulle anordnas i samarbete med den till Stockholms folkskoleseminarium
förlagda kursen för hjälpklasslärare och med dövstumlärarseminariet å
Manilla samt även, för den praktiska utbildningen, med Stockholms folkskolor.
Departementschefen har funnit den förebragta motiveringen bärande och
anslutit sig till förslaget. I enlighet med vad överstyrelsen föreslagit borde,
i likhet med vad som gällde ifråga om anslaget till kurser för hjälpklasslärare,
stadgas såsom villkor för tilldelande av stipendium åt deltagare i
kursen, att vederbörande skoldistrikt för detta ändamål tillsköte minst lika
stort belopp som statsverket, ävensom medgivas, att deltagande lärare och
lärarinnor finge av den angivna anslagsposten, 3,500 kronor, erhålla ersättning
för vad de under tjänstledighet för deltagande i kursen författningsenligt
nödgades avstå av sina löneförmåner utöver en tredjedel av den kontanta
begynnelselönen.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
141
1 statsrådsprotokollet yttrar sig departementschefen även angående den i
ovannämnda motion berörda frågan rörande statens övertagande av kostnaderna
för dövstumundervisningsväsendet. Under erinran att sedan år
1921 ett inom skolöverstyrelsen utarbetat förslag föreligger rörande en omorganisation
av dövstumundervisningsväsendet, enligt vilket staten skulle
helt eller till huvudsaklig del övertaga berörda kostnader, i samband varmed
de olika dövstumsskoldistriktens egendom i form av byggnader och inventarier
skulle utan ersättning överlåtas till statsverket, yttrar departementschefen
bland annat följande.
Den nuvarande organisationen av dövstumundervisningsväsendet lider av
allvarliga brister. På grund av nedgången i antalet dövstumma barn kunna
de nuvarande skolanläggningarna icke helt utnyttjas. Samtidigt medför indelningen
av landet i sju dövstumskoldistrikt, vid vilkas respektive skolor
samtliga inom vederbörande distrikt befintliga skolpliktiga dövstumma äro
sammanförda för erhållande av undervisning, att en rationell uppdelning av
de dövstumma barnen allt efter olika art av dövstumhet och efter olika grad
av begåvning icke kan äga rum. Vidare föreligger ett starkt behov av obligatorisk
fortsatt undervisning för de dövstumma barnen i likhet med vad
numera sedan många år gäller för de fullsinnade barnen, liksom det ock är
ett önskemål, att vissa grupper av barn, vilka icke tillhöra de egentligt
dövstumma, nämligen afasister och sådana, vilka blivit dövstumma efter 10
års ålder men innan skolplikten fullgjorts skola erhålla en ordnad undervisning,
något som med nuvarande lagstiftning ej är fallet. Starka skäl tala
alltså enligt min mening för att eu omorganisation må komma till stånd.
Men det föreliggande förslaget medför å andra sidan ur kostnadssynpunkt
sådana konsekvenser för statsverket, att man måste ställa sig mycket betänksam,
huruvida det bör läggas till grund för eu blivande reform. Frågan
kompliceras ytterligare av den hållning, vissa landsting intagit till spörsmålet
om skolanläggningarnas övertagande av statsverket. Om staten skulle
lämna ersättning till landstingen för berörda egendom, bleve kostnaderna
för reformens genomförande ännu större än vad ovan angivits. Ersättningsbeloppet,
om fulla värdet av den nuvarande fasta och lösa egendomen skulle
gottgöras, torde komma att ligga mellan 2 och 3 millioner kronor. Själv
anser jag det rimligt, att landstingen, under förutsättning, att de helt befrias
från vidare utgifter för dövstumundervisningen, i gengäld överlåta till
statsverket ifrågavarande egendom utan ersättning. Från vissa håll har
emellertid även framkommit yrkanden på en uppgörelse dövstumskoldistrikten
emellan för att åstadkomma en rättvis fördelning av de utgifter, de olika
landstingen fått vidkännas för skolanläggningarna. Det skall icke förnekas,
att ett visst fog finnes för dessa krav, men säkerligen skulle en sådan anordning
vara ägnad att framkalla tvistigheter och ytterligare försvåra frågans
lösning.
Sådant ärendet nu ligger till, ser jag i allt fall ingen möjlighet att bringa
reformen till ett snart avgörande. Önskligt vore enligt min mening, att
en omarbetning av förslaget finge ske i syfte att göra en blivande omorganisation
mindre kostsam för statsverket. Därvid borde frågan om mellanhavandet
mellan staten och landstingen ifråga om de nuvarande skolanläggningarnas
framtida öde särskilt beaktas. Jag torde framdeles få återkomma
till detta spörsmål.
142
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottets
yttrande.
Tidning för
dövstumma.
[216.]
Vad Kungl. Maj:t föreslagit i fråga om det ordinarie förslagsanslaget till
befrämjande av dövstumundervisningen föranleder ingen erinran från utskottets
sida.
Beträffande motionärernas ovanberörda yrkande anser utskottet i likhet
med dem angeläget, att den sedan länge aktuella frågan om statens övertagande
av dövstumundervisningsväsendet utan större tidsutdräkt bringas
till ett avgörande. Givetvis är det därvid ett viktigt önskemål, att en eventuell
reform på detta område må kunna genomföras utan alltför betungande
ekonomiska konsekvenser för staten. I avseende härå vill utskottet, utan att
i övrigt taga ståndpunkt till frågan, på vad sätt en omläggning av den
hittillsvarande organisationen bör ske, framhålla, att utskottet förutsätter,
att, därest staten skall befinnas villig påtaga sig hela kostnaden för dövstumundervisningen,
ett villkor härför måste vara, att landstingen och vederbörande
städer utan ersättning till staten med full äganderätt överlåta
sin för ifrågavarande undervisning använda egendom. Då emellertid av
departementschefens ovan återgivna uttalande framgår, att Kungl. Maj:t
alltjämt har sin uppmärksamhet riktad på berörda organisationsfråga, ehuru
behovet av ytterligare undersökningar ansetts ännu omöjliggöra frågans
framläggande för riksdagen, finner utskottet, som utgår från att ett förslag
i ärendet skall, sedan behövliga utredningar avslutats, så snart sig göra
låter underställas riksdagen, någon framställning från riksdagens sida härom
icke vara behövlig. Utskottet anser på grund härav, att ifrågavarande
motion, så vitt nu är i fråga, icke bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
Utskottet hemställer alltså,
I) att riksdagen må
a) i riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppföra det ordinarie
förslagsanslaget till befrämjande av dövstumundervisningen
med oförändrat belopp 190,000 kronor,
b) medgiva, att ur nämnda förslagsanslag må för budgetåret
1929/1930 utgå
1) för anskaffande av lämplig litteratur åt dövstumma,
under de villkor, Kungl. Maj:t bestämmer, ett belopp av
högst 1,000 kronor,
2) för anordnande av en utbildningskurs för lärare för
hörselsvaga barn, likaledes under de villkor, Kungl. Maj:t
bestämmer, ett belopp av högst 3,500 kronor,
II) att herr E. Hages m. fl. ovanberörda motion (II: 108), så
vitt nu är i fråga, icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.
219:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 216) hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd för utgivande av Tidning för
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 143
dövstumma anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag
av 1,000 kronor att utgå enligt do bestämmelser, Kungl.
Maj:t kan finna skäl meddela.
220:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 217) hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt Tysta skolan å Lidingön
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 20,000
kronor att utgå under de villkor, Kungl. Maj:t kan finna
gott föreskriva.
221:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 218) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt Svenska föreningen för
dövas väl anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag
av 5,000 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
222:o) Kungl. Maj:t har (punkt 219) föreslagit riksdagen, att till förstärkande
av det ordinarie anslaget till institutet och förskolan för blinda å
Tomteboda för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 48,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 551—552 i statsrådsprotokollet.
För budgetåret 1928/1929 utgår anslaget med 54,000 kronor.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majrts förslag,
hemställer,
att riksdagen må till förstärkande av det ordinarie anslaget
till institutet och förskolan för blinda å Tomteboda
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 48,000
kronor.
223:o) Kungl. Maj:t har (punkt 220) föreslagit riksdagen, att till bestridande
av de på institutet och förskolan för blinda å Tomteboda belöpande
kostnaderna för anläggande av en för institutet och förskolan samt för statens
järnvägar gemensam täckt avloppsledning anvisa för budgetåret 1929/
1930 ett extra reservationsanslag av 27,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 552—556 i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr A. Petrén m. fl.
(1:17) och den andra inom andra kammaren av herr G. Mosesson m. fl.
Tysta skolan
å Lidingön.
[217.]
Understöd åt
Svenska föreningen
för
dövas väl.
[218.
Förstärkande
av det ordinarie
anslaget
till institutet
och förskolan
för blinda å
Tomteboda
in. m.
[219.]
Anläggande
av avloppsledning
från
institutet och
förskolan för
blinda å
Tomteboda
[220.]
jämte två i
ämnet väckta
motioner.
144
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
(II: 40), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte medgiva, att tillbyggnads-
och förbättringsarbeten utföras vid institutet och förskolan för
blinda å Tomteboda enligt det i byggnadsstyrelsens i ärendet till Kungl. Maj:t
den 5 juli 1928 avgivna skrivelse som alternativ I betecknade förslaget för
en beräknad kostnad av 466,500 kronor, och att riksdagen för ändamålet
måtte, utöver det av Kungl. Maj:t för yttre avloppsledning begärda beloppet,
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 266,500 kronor.
Med avseende å de av motionärerna till stöd för deras förslag anförda
skäl får utskottet hänvisa till motionen 1:17.
Av statsrådsprotokollet inhämtas, att direktionen över institutet i skrivelse
till Kungl. Maj:t den 16 januari 1928 gjorde framställning om vidtagande
av åtgärder för åstadkommande av vissa förbättringar med avseende å anstaltens
lokaler m. m. Dessa förbättringar gällde dels omläggning av avloppsledningen
och införande av vattenklosetter, dels modernisering av värmesystemet,
dels ock slutligen utökande av utrymmet beträffande elevernas
sovrum, tvättrum och vissa arbetslokaler. I anledning härav uppdrogs åt
byggnadsstyrelsen att verkställa och till Kungl. Maj:t inkomma med utredning
i ämnet.
Med skrivelse den 5 juli 1928 överlämnade byggnadsstyrelsen till Kungl.
Maj:t en av arkitekten Theodor Kellgren verkställd, den 20 juni 1928 dagtecknad
utredning, innefattande två alternativa förslag, betecknade såsom respektive
alternativ I och II, med tillhörande kostnadsberäkningar. Det såsom
alternativ I betecknade förslaget beräknades draga en kostnad av 493,500
kronor och det såsom alternativ II betecknade en kostnad av 484,500 kronor.
Häröver hördes bland andra 1927 års besparingsnämnd, som på grundval
av byggnadsstyrelsens alternativ II uppgjort ett nytt, såsom alternativ III
betecknat förslag, vars genomförande beräknats skola draga en kostnad av
417,200 kronor.
Departementschefen finner det oemotsägligt, att vittgående förändringar
av blindinstitutets byggnader i en snar framtid måste företagas, detta såväl
med hänsyn till de sanitära anordningarna och värmesystemet som till behovet
av ökade utrymmen. Dock anser departementschefen att med ifrågavarande
ombyggnadsarbeten kan anstå ännu något år, varför han finner sig
icke nu böra föreslå äskande av anslag för realiserande av förslaget i dess
helhet. I ett avseende vore dock, enligt departementschefens mening, åstadkommande
av snar förbättring nödvändigt, nämligen beträffande institutets
avloppsledning. För närvarande ginge avloppet för spillvatten från institutet
under Tomteboda bangård och utgjordes därefter av ett öppet dike, som
ledde till Ulvsundasjön. En omläggning härav vore högeligen av nöden och
syntes böra utan uppskov vidtagas.
Den föreslagna avloppsledningen skulle användas jämväl för statens järnvägars
räkning, och järnvägsstyrelsen har förklarat sig villig att deltaga med
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
145
halva kostnaden för ledningen, vilken kostnad enligt on inom järnvägsstyrelsen
uppgjord beräkning skulle uppgå till 54,000 kronor.
Utskottet har genom besök vid institutet förvissat sig om att visserligen
åtskilliga missförhållanden vidlåda den nuvarande anläggningen, varvid särskilt
det trånga utrymmet i en del av sovsalarna och de otillfredsställande
ventilerings- och uppvärmningsanordningarna uppmärksammades. Emellertid
har utskottet icke kunnat finna annat än att de påtalade olägenheterna, på
vilka direktionen riktat Kungl. Maj:ts uppmärksamhet först i början av
år 1928, icke äro av den svåra beskaffenhet, att ett uppskov på ett
år med vidtagandet av åtgärder för en ändring av förhållandena skulle
kunna medföra några risker för elevernas eller personalens hälsa eller eljest
lända till men för verksamheten vid institutet. Ett dylikt anstånd synes utskottet
behövligt för att ett närmare övervägande av ombyggnadsplanerna
må kunna ske. Det synes nämligen icke utan vidare vara klart, att ändringsarbetena
böra utföras vare sig enligt det alternativ I, för vars genomförande
motionärerna uttalat sig, eller det alternativ II, som sedermera
under benämning alternativ III omarbetats av 1927 års besparingsnämnd.
Kostnaderna för samtliga dessa förslag förefalla väl höga, och utskottet vill
ifrågasätta, om ej genom lämpliga inskränkningar eller förändringar de nödiga
ombyggnadsarbetena kunde verkställas så, att statens utgifter för ändamålet
bleve mindre än enligt dessa förslag. I detta avseende vill utskottet
särskilt framhålla, att det synes böra undersökas, om ej åtminstone en del
av den personal, som för närvarande har sina bostäder inom institutsbyggnaden,
kunde beredas bostäder på annat sätt, eventuellt genom uppförande
av särskilt bostadshus. Genom deras utflyttning från institutsbyggnaden
borde det vara möjligt att i varje fall i viss utsträckning vinna det ökade
utrymme, som nu anses erforderligt.
Utskottet anser sig alltså icke kunna tillstyrka motionärernas hemställan.
Då det emellertid synes utskottet angeläget, att de anmärkta missförhållandena
med avseende å institutets lokaler bbva utan större tidsutdräkt avhjälpta,
vill utskottet föreslå, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller,
att Kungl. Maj:t må till 1930 års riksdag framlägga förslag angående
utförande av erforderliga ändringsarbeten vid institutet och förskolan.
Mot Kungl. Maj:ts förslag om beviljande av ett belopp av 27,000 kronor
för avloppsledningens anläggande har utskottet icke funnit anledning till
•erinran.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag till bestridande
av de på institutet och förskolan för blinda å Tomteboda
belöpande kostnaderna för anläggande av en för institutet
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 sand. 8 häft. (Nr 8.) 10
Utakottets
yttrande.
146
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
och förskolan samt för statens järnvägar gemensam täckt
avloppsledning anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag
av 27,000 kronor;
b) anledning av herrar Petréns m. fl. och Mosessons m. fl.
ovanberörda motioner (I: 17 och II: 40) i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte till 1930 års riksdag
framlägga förslag angående utförande av erforderliga ändringsarbeten
vid institutet och förskolan för blinda å Tomteboda.
Förstärkande
av det ordinarie
anslaget
till förskolan
för blinda i
Växjö.
[221.]
224:o) Kungl. Maj:t har (punkt 221) föreslagit riksdagen att till förstärkande
av det ordinarie anslaget till förskolan för blinda i Växjö för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra anslag av 5,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 556—557 i statsrådsprotokollet.
Anslaget utgår för innevarande budgetår med 6,600 kronor.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må till förstärkande av det ordinarie anslaget
till förskolan för blinda i Växjö för budgetåret 1929/1930
anvisa ett extra anslag av 5,000 kronor.
Förstärkande
av det ordinarie
reservationsanslaget
till hantverksskolan
i
Kristinehamn
för
blinda.
225:o)
skottet,
[222.]
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 222) hemställer ut
att
riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till förstärkande av det ordinarie reservationsanslaget
till materialier, expenser m. m. för hantverksskolan
i Kristinehamn för blinda för budgetåret 1929/1930
anvisa ett extra anslag av 9,700 kronor.
Uppehållande
av ytterligare
en
korgmakeriavdelning
vid
hantverksskolan
i Kristinehamn
för blinda.
[223.]
226:o) Kungl. Maj:t har (punkt 223) föreslagit riksdagen att till uppehållande
vid hantverksskolan i Kristinehamn för blinda av ytterligare en korgmakeriavdelning
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag
av 5,600 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 557-—558 i statsrådsprotokollet.
Anslaget utgår för innevarande budgetår med 6,600 kronor.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må till uppehållande vid hantverksskolan i
Kristinehamn för blinda av ytterligare en korgmakeriavdelning
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag
av 5,600 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
147
227:o) Kungl. Maj:t har (punkt 224) föreslagit riksdagen att till beredande Beredande
av fria frakter för arbetsmaterialier, som från bantverksskolans i Kristine- “pvr rW*
hamn för blinda materialdepå sändas blinda hantverkare, anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.
Anslaget utgår för innevarande budgetår med 6,000 kronor.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må till beredande av fria frakter för arbetsmaterialier,
som från hantverksskolans i Kristinehamn
för blinda materialdepå sändas blinda hantverkare, anvisa
för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av
5,000 kronor.
228:o) Kungl. Maj:t har (punkt 225) föreslagit riksdagen att
dels, med uteslutande ur staten för vårdanstalten i Lund för blinda med
komplicerat lyte av posten arvode åt den ämneslärarinna, som förordnas med kompli
•
c6rät lyte
såsom första lärarinna, 300 kronor, i samma stat uppföra ytterligare en slöjd- ■\
lärarinna med en avlöning av 2,400 kronor, därav 1,600 kronor lön och
800 kronor tjänstgöringspenningar, samt med de övriga förmåner, som tillkomma
ordinarie slöjdlärarinna vid anstalten,
dels ock i anledning härav höja det ordinarie anslaget till vårdanstalten,
nu 100,000 kronor, med 2,100 kronor till 102,100 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 559—560 i statsrådsprotokollet.
I och med den nu föreslagna ändringen kan det extra anslaget till lärarpersonal
vid vårdanstalten minskas med 1,800 kronor.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må
a) , med uteslutande ur staten för vårdanstalten i Lund
för blinda med komplicerat lyte av posten arvode åt den
ämneslärarinna, som förordnas såsom första lärarinna, 300
kronor, i samma stat uppföra ytterligare en slöjdlärarinna
med en avlöning av 2,400 kronor, därav 1,600 kronor lön
och 800 kronor tjänstgöringspenningar, samt med de övriga
förmåner, som tillkomma ordinarie slöjdlärarinna vid anstalten,
b) i anledning härav höja det ordinarie anslaget till
vårdanstalten, nu 100,000 kronor, med 2,100 kronor till
102,100 kronor.
materialier
till blinda
hantverkare.
[224.]
Vårdanstalten
i Lund
för blinda
148
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Extra ordinarie
lärarpersonal
och
vaktmästare
vid vårdanstalten
i
Lund.
[226.]
Understöd åt
hantverksskolan
i
Uppsala för
blinda
kvinnor.
[227.]
Understöd åt
blindlärarelever.
[228.]
Tryckning
av blindskrifter.
[229.]
De blindas
förening
[230.]
jämte en i
ämnet väckt
motion.
229:o) Kungl. Maj:t har (punkt 226) föreslagit riksdagen att till avlöning
av extra ordinarie lärarpersonal och vaktmästare vid vårdanstalten i Lund
för blinda med komplicerat lyte för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra
anslag av 9,700 kronor.
Anslaget utgår för innevarande budgetår med 11,500 kronor.
Under hänvisning till nästföregående punkt i utskottets utlåtande hemställer
utskottet,
att riksdagen må till avlöning av extra ordinarie lärarpersonal
och vaktmästare vid vårdanstalten i Lund för blinda
med komplicerat lyte för budgetåret 1929/1930 anvisa ett
extra anslag av 9,700 kronor.
230:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 227) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt hantverksskolan i Uppsala
för blinda kvinnor anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra
anslag av 25,000 kronor att utgå i enlighet med de närmare
bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva.
231:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 228) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt blindlärarelever anvisa för
budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 1,000
kronor.
232:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 229) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till tryckning av blindskrifter anvisa för
budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 7,000
kronor.
233:o) Kungl. Maj:t har (punkt 230) föreslagit riksdagen att till understöd
åt De blindas förening anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av
100,000 kronor att utgå på de villkor och enligt de bestämmelser, Kungl.
Maj:t kan finna gott föreskriva.
Utredningen återfinnes å sid. 563—566 i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr K. V. Karlsson i Grängesberg väckt motion (II: 220),
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
J49
vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att i riksstaten uppföra, under
utgifter för kapitalökning, ett belopp av 60,000 kronor, att som räntefritt
lån ställas till De blindas förenings förfogande.
Med avseende å de av motionären till stöd för hans förslag åberopade
skäl får utskottet hänvisa till motionen.
Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, som innebär,
att föreningen för budgetåret 1929/1930 skulle komma i åtnjutande av lika
stort statsanslag som för nu löpande budgetår.
Vad åter angår motionärens förslag vill utskottet framhålla, att, såsom
av statsrådsprotokollet inhämtas, frågan om ett räntefritt lån åt föreningen
varit föremål för Kungl. Maj:ts prövning, utan att dock Kungl. Maj:t funnit
anledning att göra någon framställning till riksdagen i detta syfte. Under
sådana förhållanden anser utskottet icke tillräckliga skäl föreligga att tillstyrka
beviljandet på enskild motion av ett dylikt lån åt föreningen, vars
understöd av statsmedel ju i allt fall uppgår till ett betydande belopp.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må
a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag till understöd åt
De blindas förening anvisa för budgetåret 1929/1930 ett
extra anslag av 100,000 kronor att utgå på de villkor och
enligt de bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva,
b) avslå herr K. V. Karlssons ovanberörda motion (IT: 220).
Y rkesundervisningen.
234:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 231) föreslagit riksdagen i
fråga om det ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk m. m.
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket
utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.
235:o) Kungl. Maj:t har (punkt 232) föreslagit riksdagen att till stipendier
åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid de tekniska fackskolorna
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor
att utgå enligt av Kungl. Maj:t meddelade närmare bestämmelser.
Utredningen återfinnes å sid. 584 i statsrådsprotokollet.
Utskottets
yttrande.
Tekniska
läroverk.
[231.]
Stipendier åt
obemedlade
och mindre
bemedlade
elever vid
de tekniska
fackskolorna.
[232.]
Enligt riksdagens medgivande utgår för ifrågavarande ändamål för budgetåret
1928/1929 ett belopp av 5,000 kronor av de å det ordinarie reserva
-
150
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Resestipendier
åt vissa
lärare vid
tekniska
läroverk
[233.]
jämte två i
ämnet väckta
motioner.
Utskottets
yttrande.
tionsanslaget till tekniska läroverk uppkomna besparingarna, vilket anslag
emellertid icke ansetts böra under nästkommande budgetår anlitas för ändamålet.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må till stipendier åt obemedlade och mindre
bemedlade elever vid de tekniska fackskolorna för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 5,000
kronor att utgå enligt av Kungl. Maj:t meddelade närmare
bestämmelser.
236:o) Kungl. Maj:t har (punkt 233) föreslagit riksdagen att till resestipendier
åt lärare i främmande levande språk vid de tekniska läroverken
och med dem jämförliga statsunderstödda läroanstalter anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra reservationsanslag av 1,500 kronor att utgå under
de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
Utredningen återfinnes å sid. 584—585 i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr E. Björnsson (I:
39) och den andra inom andra kammaren av herr G. A. Björkman (II: 119),
i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte till resestipendier åt lärare
vid de tekniska läroverken och med dem jämförliga statsunderstödda läroanstalter
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av
3,000 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan
finna gott föreskriva.
Med avseende å de av motionärerna till stöd för deras förslag åberopade
skäl får utskottet hänvisa till motionen I: 39.
Kungl. Maj:ts förslag avser beviljandet av medel till samma belopp, som
utgår för innevarande budgetår, och med den begränsning till lärare i främmande
levande språk, som gällt från och med budgetåret 1925/1926. Motionärernas
förslag innebär, att denna begränsning skulle bortfalla, samtidigt
med att anslagsbeloppet skulle fördubblas. Utskottet anser skäl föreligga
för att nämnda begränsning borttages men kan däremot icke förorda någon
ökning av anslagsbeloppet.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och herrar Björnssons och Björkmans ovanberörda motioner
(I: 39 och II: 119), till resestipendier åt lärare vid de tekniska
läroverken och med dem jämförliga statsunderstödda
läroanstalter anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag
av 1,500 kronor att utgå under de villkor och
bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
151
237:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 234) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till beredande av förhöjt understöd åt handelsgymnasierna
i Stockholm, Göteborg, Malmö, Hälsingborg,
Örebro och Norrköping, utöver till dem redan anslagna belopp,
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av
135,000 kronor att utgå under förutsättning att kommun,
där handelsundervisningsanstalt åtnjuter statsunderstöd, själv
eller genom enskilda donatorer såväl tillhandahåller erforderliga
lokaler för undervisningen som ock årligen lämnar
ett kontant bidrag, motsvarande minst en tredjedel av statsunderstödet,
samt med den fördelning och under de villkor
i övrigt,- som Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma.
238:o) Kungl. Maj:t bar (punkt 235) föreslagit riksdagen att till resestipendier
åt lärare i främmande levande språk vid statsunderstödda handelsgymnasier
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 1,000
kronor att utgå under de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna
gott föreskriva.
Utredningen återfinnes å sid. 586 i statsrådsprotokollet.
I samband härmed bar utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr E. Björnsson (1:40)
och den andra inom andra kammaren av herr G. A. Björkman (II: 120), i
vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte till resestipendier åt lärare
vid statsunderstödda handelsgymnasier anvisa för budgetåret 1929/1930 ett
extra reservationsanslag av 1,500 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
Med avseende å de av motionärerna till stöd för deras förslag anförda
skäl får utskottet hänvisa till motionen I: 40.
Kungl. Maj:ts förslag avser beviljandet av medel till samma belopp, som
utgår för innevarande budgetår, och med den begränsning till lärare i
främmande levande språk, som gällt från och med budgetåret 1925/1926.
Motionärernas förslag innebär, att denna begränsning skulle bortfalla, samtidigt
med att anslagsbeloppet skulle höjas med 500 kronor.
Utskottet får beträffande motionärernas förslag åberopa vad utskottet
anfört under punkt 236, vilket äger tillämplighet jämväl å här förevarande
framställning. Utskottet anser sig alltså icke kunna tillstyrka motionerna. Mot
Kungl. Maj:ts förslag har utskottet intet att erinra.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å herrar Björnssons och Björkmans ovanberörda
motioner (I: 40 och II: 120), i vad dessa skilja sig
Förhöjt
understöd
åt handelsgymnasier.
[234.]
Resestipendier
åt vissa
lärare vid
statsunderstödda
handelsgymnasier
[235.
]
jämte två i
ämnet väckta
motioner.
Utskottets
yttrande.
152
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Understöd åt
kommunala
och enskilda
anstalter för
yrkesundervisning
jämte en i
ämnet väckt
motion.
Utskottets
yttrande.
från Kungl. Maj:ts förslag, till resestipendier åt lärare i främmande
levande språk vid statsunderstödda handelsgymnasier
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag
av 1,000 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
239:o) Kungl. Maj:t har i förslaget till riksstat för budgetåret 1929/1930
med oförändrade belopp upptagit dels ordinarie förslagsanslaget till understöd
åt kommunala anstalter för yrkesundervisning å 925,000 kronor, dels ock
ordinarie reservationsanslaget till understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning
å 675,000 kronor.
I en inom andra kammaren av herr A. Forssell väckt till statsutskottet
remitterad motion (II: 240) har hemställts
dels att riksdagen måtte nedsätta det av Kungl. Maj:t å sid. 586 av
åttonde huvudtiteln i årets statsverksproposition äskade ordinarie förslagsanslaget
för budgetåret 1929/1930 till understöd åt kommunala anstalter för
yrkesundervisning med 95,000 kronor från 925,000 kronor till 830,000 kronor,
dels att riksdagen måtte bevilja ett extra reservationsanslag av 75,000
kronor för samma budgetår till statsbidrag åt kommunala anstalter för yrkesundervisning
till inköp av undervisningsmateriell, under villkor att anslaget
icke får användas till inköp av sådan förbrukningsmateriell, som är att
hänföra till råvaror eller halvfabrikat, avsedda att användas till framställande
av alster, vilka sedan icke bliva statens eller kommunens egendom,
dels att riksdagen måtte nedsätta det sammastädes äskade ordinarie reservationsanslaget
för budgetåret 1929/1930 till understöd åt enskilda anstalter
för yrkesundervisning med 30,000 kronor från 675,000 kronor till 645,000
kronor, samt slutligen
att riksdagen måtte bevilja ett extra reservationsanslag av 30,000 kronor
för samma budgetår till statsbidrag åt enskilda anstalter för yrkesundervisning
för inköp av undervisningsmateriell under enahanda villkor, som nyss
föreslagits beträffande motsvarande extra reservationsanslag till kommunala
anstalter för yrkesundervisning.
Med avseende å de av motionären till stöd för hans förslag åberopade
skäl får utskottet hänvisa till motionen.
Utskottet finner det väl vara en ur budgetteknisk och redovisningssynpunkt
riktig princip, på vilken motionären bygger det väsentliga i sitt förslag,
nämligen att de till läraravlöningar å ena sidan och de till undervisningsmateriell
å andra sidan avsedda medlen i anslagsliänseende åtskiljas.
En sådan uppdelning synes utskottet bidraga till reda och överskådlighet i
riksstatens uppställning, samtidigt som den underlättar möjligheten att erhålla
kännedom om vad som för det ena eller det andra ändamålet åtgår.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
153
Utskottet kan dock icke förorda att, utan närmare utredning om vad som
för de olika ändamålen kan anses behövligt, ett särskiljande av beloppen
nu vidtages. Motionären har icke för de av honom till undervisningsmateriell
föreslagna summorna förehragt någon närmare motivering, och utskottet
förfogar icke över något material, som härutinnan kan giva ledning. Utskottet
anser sig därför icke kunna tillstyrka motionärens förslag i denna
del men vill föreslå, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller, att
Kungl. Maj:t måtte till nästa riksdag, efter den utredning, som kan anses
behövlig, förelägga riksdagen förslag om en uppdelning av vartdera av de
båda anslagen i särskilda anslag till läraravlöningar och till undervisningsmateriell.
Vad så angår det av motionären ifrågasatta villkoret, att anslag till undervisningsmateriell
icke får användas till inköp av sådan förbrukningsmateriell,
som vore att hänföra till råvaror eller halvfabrikat, avsedda att användas
till framställande av alster, vilka sedan icke bleve statens eller kommunens
egendom, lärer, enligt vad utskottet inhämtat, den praxis, som följes
vid utdelande av understöd till undervisningsmateriell av nu berört slag, i
stort sett stå i överensstämmelse med vad motionären med det föreslagna
villkoret torde hava åsyftat, nämligen att förhindra att statsunderstödet användes
till inköp av förbrukningsmateriell för yrkesmässig produktion av
till försäljning avsedda alster. Då det i varje fall synes vara av vikt att
erhålla betryggande säkerhet för att i detta avseende missbruk icke förekomma,
förefaller det utskottet vara på sin plats, att ett särskilt stadgande
härom intages bland understödsvillkoren. Utskottet tilltror sig dock icke
att utan närmare utredning bedöma, vilken avfattning detta stadgande bör
erhålla. Saken torde tarva övervägande av vederbörande myndigheter, och
utskottet håller före, att utredning i detta hänseende lämpligen kan ske i
samband med den förut omhandlade frågan angående anslagens uppdelning.
Beträffande frågan om det belopp, varmed förenämnda båda anslag böra
upptagas i riksstaten för budgetåret 1929/1930, har utskottet med avseende
å anslaget till understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning uppmärksammat,
att för budgetåret 1927/1928, då anslagets belopp liksom nu
utgjorde 925,000 kronor, enligt budgetredovisningen uppstått en besparing
å anslaget av 118,441 kronor 20 öre, som tillförts kassafonden. Det vill
alltså förefalla, som om anslaget för närvarande vore väl högt beräknat.
Med hänsyn till det högst avsevärda överskott å anslaget, som uppkommit
under budgetåret 1927/1928, synes skäl föreligga att vidtaga en sänkning
av detsamma, och utskottet anser sig böra föreslå, att anslagets belopp för
nästkommande budgetår bestämmes till 875,000 kronor eller 50,000 kronor
mindre än som av Kungl. Maj:t föreslagits.
Under åberopande av vad ovan anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) minska det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt
154
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Understöd
till obemedlade
och
mindre bemedlade
elever
vid statsunderstödda
skolor för
husmodersutbildning.
[236.]
Tekniska
skolan i
Stockholm.
[237.]
Bergsskolorna
i Filipstad
och
Falun.
[238.]
kommunala anstalter för yrkesundervisning, nu 925,000 kronor,
med 50,000 kronor till 875,000 kronor;
b) uppföra det ordinarie reservationsanslaget till understöd
åt enskilda anstalter för yrkesundervisning med oförändrat
belopp, 675,000 kronor; samt
c) med anledning av herr Forssells ovanberörda motion
(II: 240) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.
Maj:t måtte, efter erforderlig utredning, för 1930 års riksdag
framlägga förslag angående uppdelning av vartdera av
ovannämnda båda anslag i särskilda anslag till läraravlöningar
och till undervisningsmateriell.
240:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 236) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt obemedlade och mindre bemedlade
elever vid statsunderstödda skolor för husmodersutbildning
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag
av 30,000 kronor att utgå enligt nu gällande grunder.
241:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 237) hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) i riksstaten upptaga det ordinarie anslaget till tekniska
skolan i Stockholm med oförändrat belopp, 98,575 kronor;
b) , i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,
till upprätthållande av verksamheten vid tekniska skolan i
Stockholm anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag
av 33,000 kronor under villkor att Stockholms stad för
samma tid utöver förut anslagna medel, 7,500 kronor för
år, för berörda ändamål bidrager med samma belopp som
statsanslaget samt med beräknande, att 480 kronor tillskjutas
av Sjöstedtska fonden.
242:o) Kungl. Maj:t har (punkt 238) föreslagit riksdagen
att såsom bidrag med 8/s av kostnaderna för uppehållande under tiden 1
juli 1929—30 juni 1930 av verksamheten vid bergsskolorna i Filipstad och
Falun, anordnade på sätt i yttrande till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 14 mars 1922 närmare angivits, för budgetåret 1929/1930 anvisa
ett extra anslag av 47,550 kronor att utgå under villkor att järnkontoret
ansvarar för den del av kostnaderna för skolornas uppehållande i den
uti nämnda yttrande angivna omfattning, som ej täckes genom anslag
av statsmedel, samt med rätt för Kungl. Maj:t att meddela de närmare
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
155
föreskrifter i fråga om nämnda anslag, som av Kungl. Maj:t prövas erforderliga.
Utredningen återfinnes å sid. 589—593 i statsrådsprotokollet.
I samband med anmälan av sitt beslut rörande anslag för ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1928/1929 anhöll 1928 års riksdag, att Kungl. Maj:t
måtte låta verkställa utredning, huruvida och under vilka förutsättningar
en sammanslagning av ifrågavarande bergsskolor kunde äga rum, samt för
riksdagen framlägga det förslag, vartill nämnda utredning kunde föranleda.
Med anledning härav uppdrog Kungl. Maj:t genom beslut den 8 juni 1928 åt
skolöverstyrelsen att i samråd med brukssocietetens fullmäktige i järnkontoret
verkställa och så snart ske kunde till Kungl. Maj :t inkomma med utredning
angående eventuell sammanslagning av bergsskolorna i Filipstad och Falun
samt i samband därmed stående frågor. Av statsrådsprotokollet framgår, att
skolöverstyrelsen sedermera uttalat sig för att skolan i Falun skulle nedläggas
och att omorganisationen skulle verkställas redan från och med läsåret
1929/1930. Överstyrelsen har tillika meddelat, att överstyrelsen anmodat
fullmäktige i järnkontoret att, så vitt ske kunde, påskynda den igångsatta
utredningen rörande en eventuell sammanslagning av de båda skolorna, så
att frågan härom kunde föreläggas 1929 års riksdag. Fullmäktige i järnkontoret
hava emellertid meddelat, att de icke ännu tagit ställning till
frågan, vilkendera skolan järnkontoret önskar bibehålla, och att något avgörande
i denna fråga icke torde vara att emotse förrän tidigast under loppet
av mars 1929.
Departementschefen har med anledning härav uttalat, att det med hänsyn
till frågans omfattning och vikt icke torde vara möjligt eller lämpligt att
söka framdriva ett definitivt avgörande, innan erforderliga utredningar
hunnit verkställas och frågan kunde på en gång i hela dess vidd föreläggas
riksdagen. Någon framställning i ämnet kunde på grund härav icke inom
den fastställda propositionstiden avlåtas till 1929 års riksdag.
Det för budgetåret 1929/1930 under förutsättning av oförändrad organisation
erforderliga extra anslaget har beräknats till 47,550 kronor, vilket
innebär en ökning av 510 kronor i förhållande till anslaget för nu löpande
budgetår. Ökningen betingas av att kostnaderna för ålderstillägg ökats med
850 kronor, varav staten skulle bidraga med Ve.
Fullmäktiges i järnkontoret förfarande, varigenom ett avgörande av frågan
om en sammanslagning av de båda skolorna vid innevarande riksdag förhindrats,
måste utskottet beteckna såsom anmärkningsvärt. Skulle till äventyrs
förslag i detta ämne icke föreläggas 1930 års riksdag, lärer fortsatt
anslag för båda skolornas uppehållande näppeligen vara att påräkna.
Mot de gjorda beräkningarna av anslagsbehovet för budgetåret 1929/1930
Utskottets
yttrande.
156
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Vävskolan
i Borås.
[239.]
Dyrtidstillägg
åt befattningshavare
vid
vissa statsunderstödda
-
har utskottet icke funnit skäl till erinran och får därför tillstyrka Kungl.
Maj:ts förslag.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må såsom bidrag med 3/b av kostnaderna
för uppehållande under tiden 1 juli 1929—30 juni 1930
av verksamheten vid bergsskolorna i Filipstad och Falun,
anordnade på sätt i yttrande till statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden den 14 mars 1922 närmare angivits, för
budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 47,550 kronor
att utgå under villkor att järnkontoret ansvarar för den
del av kostnaderna för skolornas uppehållande i den uti
nämnda yttrande angivna omfattning, som ej täckes genom
anslag av statsmedel, samt med rätt för Kungl. Maj:t att
meddela de närmare föreskrifter i fråga om nämnda anslag,
som av Kungl. Maj:t prövas erforderliga.
243:o) Kungl. Maj:t har (punkt 239) föreslagit riksdagen att till uppehållande
av verksamheten vid vävskolan i Borås anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra anslag av 12,350 kronor att utgå med de belopp, till
de ändamål och under de villkor, som i statsrådsprotokollet angivits.
Utredningen återfinnes å sid. 593—595 i statsrådsprotokollet.
Anslaget utgår för innevarande budgetår med 10,325 kronor. Höjningen
av anslaget är betingad dels av att det ansetts skäligt tilldela andre läraren
vid vävskolan ett lönetillägg å 500 kronor, vartill staten skulle bidraga med
250 kronor, dels ock därav att en minskning av föreståndarens undervisningsbörda
befunnits önskvärd, vilket åter medfört ett ökat behov av extra
lärare. Totalkostnaden för extra lärare skulle bliva 4,500 kronor, vartill
staten skulle bidraga med 2,250 kronor i stället för nuvarande 475 kronor.
Det sammanlagda anslaget för budgetåret 1929/1930 blir alltså i enlighet
med Kuugl. Maj:ts förslag (10,325 + 250 + 1,775 =) 12,350 kronor.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må till uppehållande av verksamheten vid
vävskolan i Borås anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra
anslag av 12,350 kronor att utgå med de belopp, till de
ändamål och under de villkor, som i statsrådsprotokollet
angivits.
244:o) Kungl. Maj:t har (punkt 240) föreslagit riksdagen att dels för beredande
av dyrtidstillägg åt befattningshavare vid tekniska skolan i Stockholm,
bergsskolorna i Filipstad och Falun samt vävskolan i Borås anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra förslagsanslag av 40,000 kronor, dels föreskriva,
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
157
att nämnda dyrtidstillägg skall utgå efter de grunder, som må komma att
gälla för dyrtidstillägg under budgetåret 1929/1930 åt befattningshavare i
statens icke nyreglerade verk; dock med iakttagande att dyrtidstillägg skall
beräknas, ej blott å de avlöningsförmåner, som äro för vederbörande befattningshavare
å stat uppförda, utan även å den förhöjning av avlöningen,
som i form av provisorisk lönereglering eller tillfällig löneförbättring må
tillkomma dem genom bidrag av stat, landsting, kommun eller från enskild
donation; samt under villkor, vad angår befattningshavare vid tekniska
skolan i Stockholm och vävskolan i Borås, att halva kostnaden för dyrtidstillägg
bestrides av vederbörande kommun eller landsting, samt, vad angår
bergsskolorna i Filipstad och Falun, att 2/5 av kostnaden för dyrtidstillägg
bestridas av järnkontoret; dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela de
närmare föreskrifter, som må befinnas erforderliga för tillämpning av de
utav riksdagen fastställda grunderna för dyrtidstiliäggens utgående.
Utredningen återfinnes å sid. 595—596 i statsrådsprotokollet.
Anslag för ifrågavarande ändamål utgår jämväl för nu löpande budgetår
med 40,000 kronor; Kungl. Maj:ts förslag innebär, att dyrtidstillägget skulle,
i anslutning till tidigare beslut, utgå efter de grunder, som beträffande budgetåret
1929/1930 komma att gälla för dyrtidstillägg i allmänhet åt befattningshavare
vid statens icke nyreglerade verk.
Under erinran om riksdagens numera fattade beslut angående dyrtidstilllägg
åt befattningshavare i statens tjänst för budgetåret 1929/1930 får utskottet
tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet hemställer alltså
att riksdagen må
a) för beredande av dyrtidstillägg åt befattningshavare
vid tekniska skolan i Stockholm, bergsskolorna i Filipstad
och Falun samt vävskolan i Borås anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra förslagsanslag av 40,000 kronor;
b) föreskriva, att nämnda dyrtidstillägg skall utgå efter
de grunder, som må komma att gälla för dyrtidstillägg
under budgetåret 1929/1930 åt befattningshavare i statens
icke nyreglerade verk;
dock med iakttagande att dyrtidstillägg skall beräknas, ej
blott å de avlöningsförmåner, som äro för vederbörande
befattningshavare å stat uppförda, utan även å deu förhöjning
av avlöningen, som i form av provisorisk lönereglering
eller tillfällig löneförbättring må tillkomma dem genom
bidrag av stat, landsting, kommun eller från enskild donation;
samt
under villkor, vad angår befattningshavare vid tekniska
skolan i Stockholm och vävskolan i Borås, att halva kost
-
anstalter för
yrkesundervisning.
[240.]
Utskottets
yttrande.
158
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Åtgärder för
utbildning av
lärare för
yrkesundervisningen
m. m.
[241.]
naden för dyrtidstillägg bestrides av vederbörande kommun
eller landsting, samt, vad angår bergsskolorna i Filipstad
och Falun, att 2/f> av kostnaden för dyrtidstillägg bestridas
av järnkontoret;
c) bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter,
som må befinnas erforderliga för tillämpning av de
utav riksdagen fastställda grunderna för dyrtidstilläggens
utgående.
245:o) Kungl. Maj:t bar (punkt 241) föreslagit riksdagen att till åtgärder
för utbildning av lärare för yrkesundervisningen ävensom till åstadkommande
av undervisningsmedel vid anstalter för sådan undervisning anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor att utgå enligt
de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t finner gott meddela.
Utredningen återfinnes å sid. 597—604 i statsrådsprotokollet.
År 1920 beviljade riksdagen första gången anslag till en yrkespedagogisk
centralanstalt. Anslaget uppfördes på extra stat i riksstaten för år
1921 med ett belopp av 80,000 kronor. Anslag för ändamålet har sedermera
varje år utgått och utgör för innevarande år 60,000 kronor, betecknat
såsom extra reservationsanslag. I samband med beviljandet av anslag för
ifrågavarande ändamål för budgetåret 1928/1929 uttalade sig riksdagen för
en indragning av ifrågavarande anstalt ävensom för att de funktioner, som
dittills utövats av anstalten, skulle övertagas av skolöverstyrelsens yrkesavdelning.
Från och med ingången av budgetåret 1929/1930 borde enligt
riksdagens mening den nya anordningen vara genomförd och något anslag
till yrkespedagogiska centralanstalten ej vidare förekomma.
Skolöverstyrelsen, som av Kungl Maj:t anmodats verkställa utredning i
ämnet, har med anledning därav inkommit med en framställning, utmynnande
i en hemställan om förslag till riksdagen att dels för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag å 51,000 kronor till lärarkurser
för lärare vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning samt
vid tekniska läroverk och handelsgymnasier ävensom till åstadkommande
av undervisningsmedel vid nämnda anstalter, att användas i huvudsaklig
överensstämmelse med av överstyrelsen avgivna beräkningar och enligt de
närmare bestämmelser Kungl. Maj:t funne gott föreskriva, dels ock att för
budgetåret 1929/1930 bevilja ett tillfälligt anslag av 2,000 kronor att utbetalas
till nuvarande föreståndaren för yrkespedagogiska anstalten, lektor W.
Hallström, för den händelse han, vid anstaltens nedläggande, återginge till
sin lektorstjänst vid tekniska gymnasiet i Örebro.
Nämnda belopp å 51,000 kronor skulle enligt överstyrelsens förslag disponeras
på följande sätt:
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 159
till anordnande av lärarkurser....................kronor 22,500: —
» arvoden åt kursföreståndare................... » 1,500: —
» understöd åt deltagare....................... » 16,000: —
» reseersättning åt deltagare .................... » 3,000: —
» åstadkommande av undervisningsmedel och inköp av
samlingar................................. » 3,500: —■
» ersättning åt kursernas lokala ledning för annonser,
skrivmaterialier, skrivbiträde m. fl. expenser....... » 4,500: —
kronor 51,000:—
Departementschefen har icke ansett sig kunna godkänna detta överstyrelsens
förslag utan förklarar sig hava den uppfattningen, att skolöverstyrelsens
föreliggande förslag ej i tillbörlig grad beaktade den strävan att minska
statens utgifter för här berörda utbildningsverksamhet, som finge anses utgöra
det ledande motivet för riksdagens nyss återgivna uttalande. Härefter anför
departementschefen.
Överstyrelsen beräknar kostnaderna efter den yrkespedagogiska centralanstaltens
nedläggande till 51,000 kronor, en summa, som med blott 9,000 kronor understiger
de nuvarande kostnaderna för anstalten. Besparingen motsvarar alltså
ej ens den utgiftsminskning, som skulle vinnas genom att arvodet till anstaltens
föreståndare försvinner. Granskar man närmare överstyrelsens kostnadsberäkning,
finner man, att överstyrelsen för lärarkursernas anordnande
upptagit 2,500 kronor mer, än som för ändamålet är anslaget under nuvarande
förhållanden, att en ny post, arvoden åt kursföreståndare, tillkommit,
utgörande 1,500 kronor, att posterna: understöd åt deltagare och reseersättning
åt deltagare äro desamma som nu eller tillhopa 19,000 kronor, att för
åstadkommande av undervisningsmedel och inköp av samlingar upptagits
endast 50 kronor mindre än för närvarande eller 3,500 kronor, samt att,
blott i vad det gäller kostnaderna för annonser, skrivmaterialier, skrivbiträde
m. fl. expenser, någon större besparing ansetts möjlig, i det att härför beräknats
4,500 kronor i stället för nu utgående 7,000 kronor, en kostnadsminskning
alltså av 2,500 kronor. Den enda förändring, överstyrelsen tänkt
sig, är alltså egentligen den, att någon särskild föreståndare för utbildningsverksamheten
icke längre skulle finnas. Vad åter riksdagen avsett, torde
hava varit något mera än detta, då riksdagen såsom sin uppfattning uttalar,
att »ifrågavarande anstalt synes kunna indragas och de funktioner, som nu
utövas av densamma, övertagas av skolöverstyrelsens yrkesskolavdelning»
samt »att, om eu omfattande och större organisationsform var av nöden,
när det gällde att utöva ledning och övervakande på ett verksamhetsområde,
dit det statliga ingripandet då endast i ringa utsträckning nått, eu
dylik organisationsform numera utan olägenhet torde kunna vidkännas minskning,
då det initiativtagande arbetet till stor del redan är fullgjort och man
har att med ledning av de utav erfarenheten givna riktlinjerna i lugnare
tempo fullfölja utvecklingsarbetet». Jag måste uppfatta dessa riksdagens
uttalanden så, att riksdagen åsyftat såväl en avsevärd minskning av de rent
administrativa utgifterna för berörda ändamål som ock en begränsning av
själva utbildningsverksamheten som sådan.
För egen del hyser jag den meningen, att den nuvarande yrkespedago
-
160
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
giska centralanstalten kan indragas och en beskärning av kostnaderna för
ifrågavarande verksamhet ske, utan att yrkesundervisningen härå blir nämnvärt
lidande. Eu dylik kostnadsminskning torde kunna vinnas, dels genom
att ledamöterna å skolöverstyrelsens yrkesskolavdelning såsom eu del av sina
ämbetsåligganden övertaga uppgiften att anordna och leda kurserna samt
måhända även i viss utsträckning undervisningen vid desamma. Jag vill i
detta sammanhang nämna, att, enligt vad jag har mig bekant, flera av
denna avdelnings tjänstemän hittills vid åtskilliga tillfällen fungerat såsom
föreläsare vid anstaltens kurser och härför uppburit särskild ersättning. Dels
bör också en minskning av kostnaderna komma till stånd genom någon
inskränkning av kursernas antal och omfattning. På detta sätt torde utgifterna
för arvoden åt kursföreståndare kunna uteslutas eller väsentligt nedsättas
och ersättningen till föreläsare nedbringas. Tänkbart är även, att särskilt
dessa sistberörda kostnader skulle kunna betydligt inskränkas genom
att utbildningen i stället för att helt ordnas såsom kursundervisning åtminstone
till eu del gåves formen av konferenser mellan lärarna under ledning
av yrkesskolavdelningens ledamöter. Pluvudposten av kostnaderna kommer
vid en dylik omläggning att belöpa på understöd och reseersättning åt deltagare,
vilka kostnader emellertid jämväl torde kunna minskas genom att
kurserna eller konferenserna i större utsträckning anordnas på lämpliga platser
utom huvudstaden.
Att mera detaljerat angiva en plan för den fortsatta utbildningsverksamheten
eller att framlägga en detaljerad kostnadsberäkning för densamma
låter sig i sakens nuvarande läge icke göra. Det är överhuvud svårt att
för åtgärder på detta område planera långt i förväg, då de blivande anordningarna
i fråga om kursernas eller konferensens beskaffenhet och längd,
platsen för deras hållande m. m. måste anpassas efter omständigheterna vid
den tid, det gäller. Jag anser emellertid, att för ändamålet bör för budgetåret
1929/1930 anslås en totalsumma av 25,000 kronor. Rörande användningen
av detta belopp, som synes böra erhålla karaktären av ett extra reservationsanslag,
torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela närmare
bestämmelser, sedan förslag därtill inhämtats från skolöverstyrelsen. Ur
samma anslag torde jämväl få utbetalas den ersättning för flyttningskostnader,
som efter närmare prövning av Kungl. Maj:t kan befinnas böra tillerkännas
yrkespedagogiska centralanstaltens nuvarande chef lektorn W. Hallström. För
sistnämnda ändamål torde dock icke böra beräknas mer än högst 2,000 kronor.
Utskottet, som ansluter sig till den ståndpunkt, departementschefen i
denna fråga intagit, har förty icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer därför,
att riksdagen må till åtgärder för utbildning av lärare
för yrkesundervisningen ävensom till åstadkommande av
undervisningsmedel vid anstalter för sådan undervisning anvisa
för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag
av 25,000 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser,
Kungl. Maj:t finner gott meddela.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets ullåtarule Nr 8.
1Ö1
Folkbildningsåtgärder i övrigt.
246:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkterna 242, 243 och 244) föreslagit
riksdagen i fråga om understöd åt folkbibliotek, understöd åt anstalter
och föreningar, som anordna populärvetenskapliga föreläsningar, samt anordnande
av s. k. flyttande folkhögskolekurser ävensom beträffande dels en
inom första kammaren av herr S. Hansson väckt motion (1: 137) om ökat
anslag till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar m. m., dels ock två likalydande motioner, väckta
den ena inom första kammaren av herr Oscar Olsson (I: 41) och den andra
inom andra kammaren av herrar E. Nyländer och B. G. Prytz (II: 132)
om anslag till vissa utbildningskurser i ekonomiska ämnen för lärare och
studieledare, kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;
vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.
247:o) Kungl. Maj:t har (punkt 245) föreslagit riksdagen att såsom bidrag
till arbetarnas bildningsförbund för bestridande av dess organisations- och
administrationskostnader anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag
av 26,000 kronor att utgå i den mån, förbundet visar sig för ändamålet för
samma tid disponera från annat håll bekomna medel till minst lika stort
belopp som statsbidraget, och i övrigt enligt de bestämmelser, Kungl. Maj:t
kan finna gott föreskriva.
Utredningen återfinnes å sid. 612—613 i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr I. Pauli
(1:81) och den andra inom andra kammaren av herr A. Engberg (II: 65), i
vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret 1929/1930 till
Arbetames bildningsförbunds organisations- och administrationskostnader
bevilja ett anslag av 30,000 kronor att utgå efter samma grunder som hittills
varit gällande.
Med avseende å de av motionärerna till stöd för deras förslag åberopade
skäl får utskottet hänvisa till motionen II: 65.
Det av Kungl. Maj:t äskade beloppet är detsamma, som för ifrågavarande
ändamål utgår under innevarande budgetår. Motionärernas förslag står
i överensstämmelse med en av skolöverstyrelsen i ämnet gjord hemställan.
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 8 häft. (Nr 8.)
Understöd åt
folkbibliotek
m. m. [242—
244] jämte
tre motioner
angående
folkbildningsverksamhet.
Bidrag till
arbetarnas
bildningsförbund
för organisationsocb
administrationskostnader
[245.
]
jämte två i
ämnet väckta
motioner.
11
162
Statsutskottets utlåtande Nr, 8.
Utskottets
yttrande.
Populärvetenskapliga
föreläsningskurser,
anordnade
från universiteten
i
Uppsala och
Lund m. m.
[246—
247.]
Sommarkurser
i
Stockholm.
[248.]
Utskottet finner vägande skäl vara anförda till stöd för en höjning av
förevarande anslag till det av motionärerna föreslagna beloppet och får
därför hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till herrar Paulis och Engbergs ovanberörda
motioner (1:81 och II: 65), såsom bidrag till arbetarnas bildningsförbund
för bestridande av dess organisations- och administrationskostnader
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra
anslag av 30,000 kronor att utgå i den mån, förbundet visar
sig för ändamålet för samma tid disponera från annat håll
bekomna medel till minst lika stort belopp som statsbidraget,
och i övrigt enligt de bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna
gott föreskriva.
248:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkterna 246 och 247) föreslagit
riksdagen ifråga om anslag till populärvetenskapliga föreläsningskurser, anordnade
från universiteten i Uppsala och Lund, samt till anordnande av
så kallade universitetscirklar, kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.
249:o) Kungl. Maj:t har (punkt 248) föreslagit riksdagen att såsom bidrag
till bestridande av kostnaderna för de föreläsningskurser, som äro avsedda
att sommaren 1929 eller senare i Stockholm anordnas för allmänheten,
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 8,000
kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 617 i statsrådsprotokollet.
Alltsedan år 1893 hava vid våra universitet och högskolor hållits så
kallade sommarkurser, avsedda för personer, som icke äro i tillfälle att begagna
sig av den regelbundna akademiska undervisningen. Såsom bidrag
till dessa kurser hava från och med år 1903 utgått särskilda anslag av
statsmedel. I Stockholm höllos sommarkurser senast år 1925, och under de
följande åren hava dylika kurser anordnats i Lund, Göteborg och Uppsala.
Till kurserna i Uppsala beviljades för nu löpande budgetår ett extra reservationsanslag
av 8,000 kronor.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
för de föreläsningskurser, som äro avsedda att
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
16.3
sommaren 1929 eller senare i Stockholm anordnas för allmänheten,
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag
av 8,000 kronor.
250:o) I en inom andra kammaren av herr H. Laurin väckt motion
(II: 126) har hemställts, att riksdagen ville bevilja ett anslag av 10,000
kronor till Svenska Landsbygdens Ungdomsförbund för opolitisk upplysuingsoch
bildningsverksamhet bland landsbygdens ungdom.
Med avseende å de av motionären till stöd för hans förslag anförda skäl
får utskottet hänvisa till motionen.
Utskottet kan för sin del icke finna tillrådligt, att särskilt anslag för i
motionen angiven verksamhet beviljas en sammanslutning av det slag, varom
här är fråga. Den lämpliga utvägen för förbundet att för sin verksamhet
erhålla bidrag av statsmedel torde vara, att förbundet söker anslutning till
något av de stora statsunderstödda riksförbunden för folkbildningsverksamhet.
Utskottet anser sig alltså böra avstyrka motionen.
Utskottet hemställer följaktligen,
att herr Laurins ovanberörda motion (II: 126) icke må
vinna riksdagens bifall.
251 :o) I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr R. ~Wagnsson m. fl. (1:82) och den andra inom andra kammaren
av herr E. Eriksson i Stockholm m. fl. (II: 134) har hemställts, att riksdagen
för anordnande av kurser i esperanto i huvudsaklig överensstämmelse med
en i motionerna skisserad plan må för budgetåret 1929/1930 anvisa ett anslag
av 4,600 kronor.
Beiräffande denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.
252:o) Kungl. Maj:t har (punkterna 249—251) föreslagit riksdagen att
a) till undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens främjande
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 176,000 kronor att
utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel under de villkor, som av Kungl.
Maj:t prövas lämpliga samt till de av departementschefen i statsrådsprotokollet
omförmälda ändamål med högst de av departementschefen angivna
belopp;
b) medgiva, att möjligen uppkommande besparingar på de till anordnande
av en social fortbildningskurs för lärare m. fl. samt av en allmän utbildningskurs
i alkoholfrågan för studie- och ungdomsledare m. fl. avsedda
belopp av sagda medel må, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande, användas
Motion angående
anslag
till svenska
landsbygdens
ungdomsförbund.
Utskottets
yttrande.
Motioner angående
anslag
till anordnande
av
kurser i
esperanto.
Undervisnings-
och
upplysningsverksamhet
för nykterhetens
främjande
in. m.
[249—251.]
jämte två i
ämnet väckta
motioner.
164 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
till utarbetande, utgivning och spridning av materiell för nykterhetsundervisningen,
c) till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande,
bedriven i enlighet med de bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt
fastställa, anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av
140,000 kronor att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel,
d) till främjande av nykterhet på andra sätt än här förut angivits samt
till motarbetande av dryckenskap ens följder anvisa för budgetåret 1929/1930
ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor att utgå av statsverkets fond av
rusdrycksmedel.
Utredningen återfinnes å sid. 618—624 i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner väckta, den ena inom första kammaren av herr A. J. Bärg m. fl.
(I: 42) och den andra inom andra kammaren av herr S. Bengtsson i Norup
m. fl. (II: 59), i vilka motioner hemställts,
att riksdagen måtte för budgetåret 1929/1930 anvisa
dels till undervisnings- och upplysningsverksamheten för nykterhetens
främjande ett extra anslag av 178,000 kronor, att under de villkor, som av
Kungl. Maj:t prövas lämpliga, utgå till de ändamål och med högst de belopp,
som finnas angivna under nr 1—19 i den här nedan återgivna förteckningen
;
dels till föreläsnings- och instruktionsverksamhet, bedriven i enlighet med
de bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa, ett extra reservationsanslag
av 170,000 kronor (nr 20 i nämnda förteckning);
dels till främjande i övrigt av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens
följder, att ställas till Kungl. Maj.-ts förfogande, ett extra reservationsanslag
av 10,000 kronor (nr 21 i förteckningen);
dels ock till inköp för utdelning bland rikets lärare av handledning för
lärare vid nykterhetsundervisningen ett extra reservationsanslag av 18,000
kronor (nr 22 i förteckningen),
ävensom medgiva, att möjligen uppkommande besparingar på de till anordnande
av en social fortbildningskurs för lärare m. fl. samt av en allmän
utbildningskurs i alkoholfrågan för studie- och ungdomsledare m. fl. avsedda
medel må enligt Kungl. Maj:ts bestämmande användas till utarbetande, utgivning
och spridning av materiell för nykterhetsundervisningen.
Anslagets ändamål Kronor
1) Anordnande under år 1930 av en social fortbildningskurs för
lärare m. fl....................................... 40,000
2) Anordnande under år 1930 av en allmän utbildningskurs i alkoholfrågan
för studie- och ungdomsledare in. fl.............. 16,000
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 165
Kronor
3) Understöd för utgivande av en tidskrift för undervisnings- och
upplysningsverksamheten för nykterhetens främjande (»Tirfing,
tidskrift för nykterhetsfrågans studium»)........ 5,000
4) Främjande av centralförbundets för nykterhetsundervisning verksamhet
.......................................... 20,000
5) Underhåll och skötsel av centralförbundets för nykterhetsundervisning
bibliotek................................... 1,000
6) Främjande av Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamlings
upplysningsbyrås verksamhet...................... 12,000
7) Främjande av Svenska sällskapets för nykterhet och folkuppfostran
verksamhet................................. 5,000
8) Främjande av Sveriges Storloges av I. O. G. T. studie- och ungdomsverksamhet
................................... 29,000
9) Främjande av Sveriges blåbandsförenings studie- och ungdomsverksamhet.
................................. 8,000
10) Främjande av nationaltemplarordens studie- och ungdomsverksamhet
.......................................... 10,000
11) Främjande av nykterhetsorden Verdandis studie- och ungdomsverksamhet
....................................... 4,000
12) Främjande av Sveriges studerande ungdoms helnykterhetsförbunds
verksamhet.................................. 6,000
13) Främjande av nykterhetsföreningen Vita bandets studie- och ungdomsverksamhet
................................... 4,000
14) Främjande av Sveriges lärares nykterhetsförbunds verksamhet . 5,500
15) Främjande av järnvägsmännens helnykterhetsförbunds verksamhet
............................................. 1,000
16) Främjande av Sveriges polismäns helnykterhetsförbunds verksamhet
.......................................... 1,000
17) Främjande av Motorförarnas helnykterhetsförbunds verksamhet 5,000
18) Bidrag till uppehållande av internationella byråns i Lausanne
för alkoholismens bekämpande (Bureau international contre 1’alcoolisme)
verksamhet.................................. 2,500
19) Arvode åt den hos skolöverstyrelsen anställde konsulenten för
nykterhetsundervisning och nykterhetsupplysning........... 3,000
20) Föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande
m. m., reservationsanslag........................170,000
21) Främjandet av nykterhet på andra än ovan anförda sätt och
motarbetande av dryckenskapens följder, reservationsanslag .... 10,000
22) Inköp för utdelning bland rikets lärare av handledning för lärare
vid nykterhetsundervisningen, reservationsanslag............ 18,000
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras förslag andragna skäl
får utskottet hänvisa till motionen I: 42.
. För innevarande budgetår utgå till det ovan under a) angivna ändamål
ett anslag av 163,500 kronor, till det under c) angivna ändamål ett anslag
166 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
av 120,000 kronor samt till det under d) angivna ändamål ett anslag av
5,000 kronor.
Innebörden av Kungl. Maj:ts förslag samt fördelningen av anslagsmedlen
mellan de olika ändamålen framgår av följande av departementschefen i
statsrådsprotokollet införda sammanställning:
Tablå I.
För
För 1929/1930
Anslagets ändamål
1928/1929
beviljat
anslag
Kronor
av vederbö- rande orga- nisation
begärt
anslag
Kronor
av skolöver- styrelsen
tillstyrkt
anslag
Kronor
av departe- ments- chefen
tillstyrkt
anslag
Kronor
1) Anordnande av en social fortbildningskurs
för lärare m. fl..................
'') 32,000
40,500
40,000
40,000
2) Anordnande av en allmän utbildningskurs
för studie- och ungdomsledare m. fl.s) . . .
16,000
16,000
16,000
16,000
3) Understöd för utgivande av en tidskrift för
undervisnings- och upplysningsverksamhe- ten för nykterhetens främjande (»Tirfing,
tidskrift för nykterhetsfrågans studium»). .
3,500
5,000
5,000
5,000
4) Främjande av centralförbundets för nykter- hetsundervisning verksamhet.........
20,000
20,000
20,000
20,000
5) Underhåll och skötsel av centralförbundets
för nykterhetsundervisning bibliotek ....
1,000
1,000
1,000
1,000
6) Främjande av Sveriges nykterhetssällskaps
representantförsamlings upplysningsbyrås
verksamhet....................
12,000
12,000
12,000
12,000
7) Främjande av svenska sällskapets för nyk- terhet och folkuppfostran, det år 1837 stif- tade svenska nykterhetssällskapets, verk- samhet s).....................
5,000
5,000
5,000
5,000
8) Främjande av Sveriges storloges av I. O.
G. T. studie- och ungdomsverksamhet . . .
29,000
35,000
29,000
29,000
9) Främjande av Sveriges blåbandsförenings
studie- och ungdomsverksamhet.......
8,000
12,000
8,000
8,000
10) Främjande av nationaltemplarordens studie- och ungdomsverksamhet............
10,000
10,000
10,000
10,000
11) Främjande av nykterhetsorden Verdandis
studie- och ungdomsverksamhet.......
4,000
4,000
4,000
4,000
12) Främjande av Sveriges studerande ungdoms
helnykterhetsförbunds verksamhet.....
6,000
6,000
6,000
6,000
13) Främjande av nykterhetsföreningen Vita
bandets studie- och ungdomsverksamhet. .
4,000
5,000
4,000
4,000
'') Avser anordnande av en hygienisk fortbildningskurs.
2) I fråga om denna post föreslås, att rubriken ändras till: Anordnande av en allmän
utbildningskurs i alkoholfrågan för studie- och ungdomsledare m. fl.
s) I fråga om denna post föreslås, att rubriken ändras till: Främjande av svenska
sällskapets för nykterhet och folkuppfostran verksamhet.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
167
Anslagets it n damål
För
1928/1929
beviljat
anslag
Kronor
För 1929/1930
av vederbö- rande orga- nisation
begärt
anslag
Kronor
av skolöver- styrelsen
tillstyrkt
anslag
Kronor
av departe- ments- chefen
tillstyrkt
anslag
Kronor
5,500
5,500
5,500
5,500
1,000
1,000
1,000
1,000
1,000
1,000
1,000
1,000
2,500
2,500
2,500
2,500
3,000
_
3,000
3,000
3,000
5,000
5,000
3,000
120,000
180,000
150,000
140,000
5,000
—
10,000
| 5,000
14) Främjande av Sveriges lärares nykterhetsförbunds
verksamhet.............
15) Främjande av järnvägsmännens helnykterhetsförbunds
verksamhet...........
16) Främjande av Sveriges polismäns helnykterhetsförbunds
verksamhet...........
17) Bidrag till uppehållande av internationella
byråns i Lausanne för alkoholismens bekämpande
(Bureau international contre 1’alcoolisme)
verksamhet...............
18) Arvode åt den hos skolöverstyrelsen an
ställde
konsulenten för nykterhetsundervisning
och nykterhetsupplysning........
19) Motorförarnas helnykterhetsförbund . . . .
20) Föreläsnings-och instruktionsverksamhet för
nykterhetens främjande m. m., reservationsanslag
.......................
21) Främjande av nykterhet på andra än ovan
anförda sätt och motarbetande av dryckenskapens
följder, reservationsanslag......
Beträffande det ovan under a) angivna anslaget innebär Kungl. Maj:ts
förslag en ökning med 12,500 kronor från 163,500 kronor till 176,000
kronor. Av denna ökning belöper 8,000 kronor på fortbildningskursen för
lärare m. fl. Merkostnaden för denna kurs sammanhänger med att kursen
skall under år 1930 vara en s. k. social utbildningskurs, för vilken kostnaden
enligt av riksdagen godtagna beräkningsgrunder är 8,000 kronor
högre än den s. k. hygieniska kursen, för vilken anslag utgår under innevarande
budgetår. 1,500 kronor av förstnämnda ökning å 12,500 kronor
avse understöd åt tidskriften »Ti rf ing», till vilken anslag för löpande budgetår
utgår med 3,500 kronor. Återstoden av ökningen, 3,000 kronor, utgör
understöd till motorförarnas helnykterhetsförbund, men innebär icke någon
ny utgift, i det att 1928 års riksdag för detta ändamål under sjätte huvudtiteln
beviljade ett särskilt anslag av 3,000 kronor, som nu sammanförts
med ovannämnda under a) angivna anslag.
På denna punkt föreslå motionärerna den ändringen i Kungl. Maj:ts förslag,
att för beredande åt motorförarnas helnykterhetsförbund av ett understöd
å 5,000 kronor anslaget skulle ökas till 178,000 kronor.
Beträffande det ovan under c) angivna anslaget innebär Kungl. Maj:ts
förslag en ökning med 20,000 kronor från 120,000 kronor till 140,000
168
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottets
yttrande.
kronor. Beloppet å 20,000 kronor har avsetts till anordnande av särskild
föreläsningsverksamhet om alkoholen och trafiksäkerheten. Motionärerna
åter hava föreslagit en höjning med 50,000 kronor till 170,000 kronor.
Beträffande det ovan under d) angivna anslaget innebär Kungl. Maj:ts
förslag ingen ändring i för ändamålet nu utgående belopp, 5,000 kronor.
Motionärerna hava i detta hänseende föreslagit en ökning med 5,000 kronor
till 10,000 kronor.
Utöver nu nämnda under a), c) och d) här ovan omförmälda anslag hava
motionärerna hemställt om beviljande av ett särskilt engångsanslag å 18,000
kronor, avsett till inköp av omkring 35,000 exemplar av en handledning
för lärare vid nykterhetsundervisning att utdelas till samtliga lärare i riket.
Med hänsyn till den stora betydelsen av ett vederhäftigt och objektivt
uPPlysningsarbete på ifrågavarande område och då motionärerna i övrigt
för sina olika förslag synas hava anfört bärande skäl, anser sig utskottet
böra tillstyrka deras förslag på samtliga punkter. Utskottet vill dock i avseende
å anslaget till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens
främjande framhålla angelägenheten av att åtgärder vidtagas i syfte
att om möjligt nedbringa kostnaderna för föreläsararvodena.
I enlighet med vad utskottet sålunda tillstyrker, skulle anslag för budgetåret
1929/1930 komma att utgå för nedan angivna ändamål med följande
belopp:
Tablå IT
1) Anordnande under år 1930 av en social fortbildningskurs för
lärare m. fl....................................... 40,000
2) Anordnande under år 1930 av en allmän utbildningskurs i alkoholfrågan
för studie- och ungdomsledare m. fl........... 16,000
3) Understöd för utgivande av en tidskrift för undervisnings- och
upplysningsverksamheten för nykterhetens främjande (»Tirfing,
tidskrift för nykterhetsfrågans studium»)................ 5,000
4) Främjande av centralförbundets för nykterhetsundervisning verksamhet
......................................... 20,000
5) Underhåll och skötsel av centralförbundets för nykterhetsundervisning
bibliotek.................................. 1,000
6) Främjande av Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamlings
upplysningsbyrås verksamhet..................... 12,000
7) Främjande av Svenska sällskapets för nykterhet och folkuppfostran
verksamhet................................ 5,000
8) Främjande av Sveriges Storloges av I. O. G. T. studie- och
ungdomsverksamhet................................ 29,000
9) Främjande av Sveriges blåbandsförenings studie- och ungdomsverksamhet
...................................... 8,000
10) Främjande av nationaltemplarordens studie- och ungdomsverk
samhet......................................... 10,000
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 169
Kronor
11) Främjande av nykterhetsorden Verdandis studie-och ungdomsverksamhet
..................................... 4,000
12) Främjande av Sveriges studerande ungdoms helnykterhetsförbunds
verksamhet................................. 6,000
13) Främjande av nykterhetsföreningen Vita bandets studie- och
ungdomsverksamhet................................ 4,000
14) Främjande av Sveriges lärares nykterhetsförbunds verksamhet 5,500
15) Främjande av järnvägsmännens helnykterhetsförbunds verksamhet
......................................... 1,000
16) Främjande av Sveriges polismäns helnykterhetsförbunds verksamhet
......................................... 1,000
17) Främjande av Motorförarnas helnykterhetsförbunds verksamhet 5,000
18) Bidrag till uppehållande av internationella byråns i Lausanne
‘ för alkoholismens bekämpande (Bureau international contre l’al
coolisme)
verksamhet............................... 2,500
19) Arvode åt den hos skolöverstyrelsen anställde konsulenten för
nykterhetsundervisning och nykterhetsupplysning.......... 3,000
20) Föreläsnings- oeh instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande
m. m., reservationsanslag........................ 170,000
21) Främjandet av nykterhet på andra än ovan anförda sätt och
motarbetande av dryckenskapens följder, reservationsanslag. . . 10,000
22) Inköp för utdelning bland rikets lärare av handledning för lärare
vid nykterhetsundervisningen, reservationsanslag........ 18,000
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och med bifall till herrar Bärgs m. fl. och Bengtssons i Norup
m. fl. ovanberörda motioner (I: 42 och II: 59)
a) till undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens
främjande anvisa för budgetåret 1929/1930 ett
extra anslag av 178,000 kronor, att utgå av statsverkets
fond av rusdrycksmedel under de villkor, som av Kungl.
Maj:t prövas lämpliga samt till de i förestående Tablå II under
punkterna 1—19 angivna ändamål med högst de i samma
tablå under nämnda punkter angivna belopp;
b) medgiva, att möjligen uppkommande besparingar på
de till anordnande av en social fortbildningskurs för lärare
m. fl. samt av en allmän utbildningskurs i alkoholfrågan
för studie- och ungdomsledare m. fl. avsedda belopp av
sagda medel må, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande, användas
till utarbetande, utgivning och spridning av materiell
för nykterhetsundervisningen;
c) till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykter
-
Musikföreställningar
för allmänheten.
[252.]
Folkliga
musikskolan
i Arvika
[253.]
jämte en i
ämnet väckt
motion.
170 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
hetens främjande, bedriven i enlighet med de bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa, anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra reservationsanslag av 170,000
kronor, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel;
d) till främjande av nykterhet på andra sätt än här förut
angivits samt till motarbetande av dryckenskapens följder
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag
av 10,000 kronor, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel,
samt
e) till inköp för utdelning bland rikets lärare av handledning
för lärare vid nykterhetsundervisningen anvisa för
budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 18,000
kronor, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.
253:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 252) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt föreningar, som anordna
god orkestermusik för allmänheten, samt till inspektion av
ifrågavarande föreningars och orkestrars verksamhet anvisa
för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag å 57,000 kronor.
254:o) Kungl. Maj:t har (punkt 253) föreslagit riksdagen att till folkliga
musikskolan i Arvika för en minst 20 veckor lång kurs under verksamhetsåret
1929/1930 bevilja för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 5,000
kronor, att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
Utredningen återfinnes å sid. 627—628 i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr R. Sandler väckt motion (I: 43), vari hemställts, att riksdagen
måtte till folkliga musikskolan i Arvika för eu minst 20 veckor lång
kurs under verksamhetsåret 1929/1930 bevilja för budgetåret 1929/1930 ett
extra anslag av 7,000 kronor, att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna
gott föreskriva.
Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning åberopade
skälen får utskottet hänvisa till motionen.
Kungl. Maj:ts förslag innebär ingen ändring av det till skolan för innevarande
budgetår utgående understödet. Motionärens yrkande står i överensstämmelse
med en av skolöverstyrelsen gjord hemställan.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
171
Då av utredningen i ärendet framgår, att skolan har att kämpa med Utskottets
yttrande
mycket stora ekonomiska svårigheter, och då tillika vitsordats, att skolan *
på ett tillfredsställande sätt fyller ett mera konstant utbildningsbehov, anser
utskottet skäl föreligga för en ökning av skolans anslag men kan dock icke
förorda högre belopp än 6,000 kronor.
Utskottet får därför hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och herr Sandlers ovanberörda motion (1:43) till folkliga
musikskolan i Arvika för en minst 20 veckor lång kurs
under verksamhetsåret 1929/1930 bevilja för budgetåret
1929/1930 ett extra anslag av 6,000 kronor, att utgå på de
villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
granskning av biografbilder — därstädes under samma rubrik uppföra ett motion,
ordinarie förslagsanslag å 75,300 kronor;
dels ock till befrämjande av vissa i samband med biograf väsendet stående
ändamål för budgeåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag å
50,000 kronor,
att utgå med den fördelning och under de närmare villkor, som av Kungl.
Maj:t bestämmas.
Utredningen återfinnes å sid. 628—630 i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herrar C. Brännberg och G. Karlsson i Munkedal väckt motion
(II: 118), vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.
Maj:t hemställa, att sådana granskningsavgifter för statens biografbyrå måtte
fastställas, att de influtna avgifterna, med nödig säkerhetsmarginal, täcka
byråns utgifter men icke lämna sådant överskott, att avgifterna få karaktär
av beskattning.
Med avseende å de av motionärerna till stöd för deras förslag anförda
skäl får utskottet hänvisa till motionen.
Utom det ordinarie reservationsanslag å 75,300 kronor, vars uteslutande
ur riksstaten Kungl. Maj:t nu föreslår, utgår för budgetåret 1928/1929 ett
extra reservationsanslag å 10,000 kronor till bestridande av kostnaderna för
dyrtidstillägg åt befattningshavare vid biografbyrån. Beträffande reservationer
å förstnämnda anslag har riksdagen medgivit, att dylika finge i den
omfattning, Kungl. Maj:t prövade lämpligt, användas till befrämjande av
sådana i samband med kinematografien stående ändamål, som Kungl. Maj:t
255:o) Kung. Maj:t har (punkt 254) föreslagit riksdagen att
dels — med uteslutande ur riksstaten av det under åttonde huvudtiteln
Statens
biografbyrå
[254.]
nnHor rnhrilr- Statens hioorafhvrå linntftonft ordinarie reservation sa nsl a cret,
. jämte en i
till statens biografbyrå å 75,300 kronor, att direkt utgå av avgifter för ärendet väckt
172
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
funne vara förtjänta av understöd, Understöd av detta slag har under år
1928 utdelats med tillhopa 47,500 kronor.
Den nu föreslagna omläggningen av sättet för upptagandet i riksstaten
av anslagen till biografbyrån ansluter sig till den av chefen för finansdepartementet
utvecklade planen för upplösande av det beträffande vissa medel,
däribland biografmedlen, nu rådande sambandet mellan vederbörande inkomst-
och utgiftstitlar. De till bestridande av dyrtidstillägg erforderliga
medlen hava avsetts skola framdeles utgå från åttonde huvudtitelns allmänna
anslag till dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.
Departementschefen framhåller, att det torde vara av vikt, att icke avbräck
vållas i den understödsverksamhet, som med anlitande av biografbyråns
överskottsmedel hittills bedrivits för vissa i samband med kinematografien
stående ändamål, och att därför ett särskilt anslag bör för ändamålet
uppföras i riksstaten. Med hänsyn till den starka utvecklingen på
området anser departementschefen berörda anslag icke böra bestämmas till
ett lägre belopp än 50,000 kronor. Det skulle ankomma på Kungl. Maj;t
att besluta såväl angående anslagets fördelning som angående de närmare
villkoren för understödens utgående.
Utskottets
yttrande.
I enlighet med vad utskottet anfört i sitt utlåtande nr 7, punkten 4, rörande
avveckling i viss utsträckning av förefintliga specialbudgeter har utskottet
tagit under övervägande, huruvida jämväl i nu förevarande fall en
dylik avveckling bör äga rum. Därvid har utskottet kommit till den uppfattningen,
att ett upphörande av det hittillsvarande sambandet mellan inkomsterna
av granskningsavgifterna och utgifterna för den statliga filmverksamheten
lämpligen bör ske. Utskottet har alltså intet att erinra mot den
under förevarande punkt föreslagna omläggningen av anslagen till biografbyrån
och anser sig jämväl böra förorda uppförandet av ett särskilt anslag
å 50,000 kronor till befrämjande av vissa i samband med kinematografien
stående ändamål. Emellertid vid utskottet framhålla, att, då sålunda enligt,
utskottets mening det direkta sambandet mellan granskningsavgifterna och
statens utgifter för filmverksamheten hädanefter bör upphöra, det synes
föreligga skäl att undersöka, huruvida ej dessa avgifter, vilka fastställts med
utgångspunkt från hittillsvarande budgetära anordning, böra underkastas
revision. Utskottet saknar givetvis möjlighet att nu bedöma, om en nedsättning
av avgifterna kan vara befogad, men förutsätter, att berörda fråga
ägnas uppmärksamhet från Kungl. Maj:ts sida. Någon särskild hemställan
till Kungl. Maj:t i detta syfte —- såsom av motionärerna avsetts — torde
från riksdagens sida ej vara erforderlig. Utskottet vill i detta sammanhang
påpeka, att ett fastställande av granskningsavgifterna enligt de principer,
motionärerna förordat, i realiteten skulle innebära, att understödsverksamheten
för vissa i samband med kinematografien stående ändamål, komme
att för staten medföra en merutgift utan motsvarande täckning av gransk
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
173
ningsavgifterna. Något skäl till en dylik omläggning synes dock utskottet
ej vara för handen, då denna verksamhet åsyftar att genom åstadkommande
av god upplysnings- eller förströelsefilm bilda en motvikt mot de mindre
gynnsamma verkningar, biografrörelsen otvivelaktigt kan medföra, och då
det förefaller utskottet vara riktigt, att nämnda rörelse också får bära kostnaderna
härför.
Utskottet förordar alltså Kungl. Maj:ts förslag samt anser, att ovannämnda
motion ej bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
Under åberopande härav får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) — med uteslutande ur riksstaten av det under åttonde
huvudtiteln under rubrik: Statens biografbyrå upptagna
ordinarie reservationsanslaget till statens biografbyrå å 75,300
kronor, att direkt utgå av avgifter för granskning av biografbilder
— därstädes under samma rubrik uppföra ett ordinarie
förslagsanslag å 75,300 kronor;
b) till befrämjande av vissa i samband med biografväsendet
stående ändamål för budgetåret 1929/1930 anvisa ett
extra reservationsanslag å 50,000 kronor, att utgå med den
fördelning och under de närmare villkor, som av Kungl.
Maj:t bestämmas, samt
c) besluta, att herrar Brännbergs och Karlssons i Munkedal
ovanberörda motion (II: 118) icke skall till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
256:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 255) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1929/1930 anvisa
a) till ersättning åt postverket för dess bestyr med statens
räntefria studielån ett extra förslagsanslag av 1,850 kronor;
b) till bestridande av kostnaderna för den nämnd, som
under år 1930 må komma att handlägga ärenden rörande
omförmälda lån, ett extra anslag av 5,000 kronor.
Vissa kostnader
för utdelning
av statens
räntefria
studielån.
[255.]
Åtgärder för fysisk utbildning.
257 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 257) föreslagit riksdagen att till extra
personal vid gymnastiska centralinstitutet m. m. anvisa för budgetåret 1929/
1930 ett extra anslag av 6,810 kronor, att utgå med den fördelning, som
av Kungl. Maj:t bestämmes.
Utredningen återfinnes å sid. 631—632 i statsrådsprotokollet.
Extra personal
vid
gymnastiska
centralinstitutet
m. m.
[257.]
174
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Täckande av
brist i gymnastiska
centralinstitutets
anslag
till materiell
m. m.
[258.]
Understödjande
av
idrotten.
[259.]
Understödjande
av skididrotten
bland ungdomen.
[260.]
Anslaget utgör för innevarande budgetår 6,410 kronor.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle nu den i anslaget ingående posten
till undervisning i idrott höjas från 1,800 kronor till 2,200 kronor.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majrts förslag,
hemställer,
att riksdagen må till extra personal vid gymnastiska
centralinstitutet m. m. anvisa för budgetåret 1929/1930 ett
extra anslag av 6,810 kronor, att utgå med den fördelning,
som av Kungl. Maj:t bestämmes.
258:o) Kungl. Maj:t har (punkt 258) föreslagit riksdagen att till täckande
av brist i gymnastiska centralinstitutets ordinarie reservationsanslag till
materiell m. m. vid utgången av budgetåret 1927/1928 anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra anslag av 1,376 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 632—633 i statsrådsprotokollet.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må till täckande av brist i gymnastiska
centralinstitutets ordinarie reservationsanslag till materiell
m. m. vid utgången av budgetåret 1927/1928 anvisa för
budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 1,376 kronor.
259:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 259) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understödjande av idrotten anvisa för
budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 120,000 kronor,
därav till svenska gymnastikförbundet 55,000 kronor, att
utgå på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.
260:o) Kungl. Maj:t har (punkt 260) föreslagit riksdagen att till understödjande
av skididrotten bland ungdomen anvisa för budgetåret 1929/1930
ett extra reservationsanslag av 30,000 kronor, att utgå på de villkor, Kungl.
Maj:t kan finna gott bestämma.
Utredningen återfinnes å sid. 634—636 i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr W. Björck m. fl.
(I: 24) och den andra inom andra kammaren av herr G. A. Björkman m. fl.
(II: 28), i vilka motioner hemställts, att riksdagen ville till understödjande
av skididrotten bland ungdomen anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
175
reservationsanslag av 40,000 kronor, att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t
kan finna gott bestämma.
Med avseende å de av motionärerna till stöd för deras förslag anförda
skäl får utskottet hänvisa till motionen II: 28.
För ifrågavarande ändamål utgår jämväl för innevarande budgetår ett
extra anslag av 30,000 kronor. Motionärernas förslag, som överensstämmer
med en av skolöverstyrelsen i ämnet gjord hemställan, avser en utvidgning
av statens understödjande verksamhet för nämnda ändamål bland annat i
syfte att skidanskaffningen med bidrag av statsmedel skulle utsträckas jämväl
till allmänna läroverk och kommunala mellanskolor, vartill beräknats
ett belopp av 4,500 kronor.
Med hänsyn till skididrottens stora betydelse såsom ett medel att befrämja
skolungdomens fysiska hälsa anser utskottet önskvärt, att statens understödjande
verksamhet för nämnda syfte kunde utsträckas jämväl till de allmänna
läroverken och de kommunala mellauskolorna. Då emellertid Kungl.
Maj:t, som haft denna fråga under övervägande, ansett sig förhindrad att
förelägga riksdagen förslag härom, finner sig utskottet icke kunna förorda
bifall till motionerna i vidare mån, än att medel ställas till förfogande för
skidanskaffning jämväl till de allmänna läroverkens och kommunala mellanskolornas
elever, vilket sistberörda ändamål utskottet anser i särskilt hög
grad behjärtansvärt. Härför skulle erfordras ett belopp av 4,500 kronor utöver
av Kungl. Maj:t äskade 30,000 kronor. Utskottet tillstyrker alltså, att
ifrågavarande anslag för budgetåret 1929/1930 bestämmes till 34,500 kronor.
Under åberopande härav hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt herr W. Björcks m. fl. och herr G. A. Björkmans m. fl.
ovanberörda motioner (1: 24 och II: 28), till understödjande
av skididrotten bland ungdomen anvisa för budgetåret 1929/
1930 ett extra reservationsanslag av 34,500 kronor, att utgå
på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma.
261:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 261) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt s. k. friluftsläger för skolbarn
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag
av 10,000 kronor, att utgå på de villkor, Kungl.
Maj:t kan finna skäl bestämma.
Utskottets
yttrande.
Understöd åt
s. k. friluftsläger
för
skolbarn.
[261.]
176
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Svenska fomskriftsällskapet.
[262.]
Samfundet
för utgivande
av handskrifter
rörande
Skandinaviens
historia.
[263.]
Svenska
vitterhets
samfundet.
[264.]
Understöd åt
inhemska
skönlitterära
författare.
[265.]
Undersökning
av
svenska
dialekter, ortnamn
och
folkminnen.
[266.]
Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m.
262:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 262) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till svenska fornskriftsällskapet för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 2,000
kronor under villkor, att sällskapet kostnadsfritt för statens
räkning avlämnar 150 exemplar av sina under år 1929 utgivna
arbeten.
263:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 263) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt samfundet för utgivande
av handskrifter rörande Skandinaviens historia för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 1,000
kronor.
264:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 264) hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understödjande av svenska vitterhetssamfundets
verksamhet under år 1929 anvisa för budgetåret
• 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor, att
utgå på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.
265:o) I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 265) hemställer utskottet,
att riksdagen må av det av 1928 års riksdag till understöd
under tiden den 1 juli 1928—den 30 juni 1931 åt inhemska
skönlitterära författare av utmärkt förtjänst beviljade anslaget
av 60,000 kronor, att efter grunder och på villkor,
som av Kungl. Majd bestämdes, efter sakkunnigas hörande
av Kungl. Majd fördelas mellan därav förtjänta vitterhetsidkare,
för budgetåret 1929/1930 såsom extra anslag anvisa
20,000 kronor.
266:o) Beträffande vad Kungl. Majd (punkt 266) föreslagit riksdagen i
fråga om anslag till undersökning av svenska dialekter, ortnamn och folkminnen
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;
vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
177
267:o) Kungl. Maj:t har (punkt 267) föreslagit riksdagen att
dels av det år 1919 såsom understöd åt docenten Östergren för fullföljande
och avslutande under åren 1920—1929 av hans arbete »Nusvensk ordbok»
beviljade beloppet av 56,000 kronor för budgetåret 1929/1930 såsom extra
anslag anvisa återstoden 3,000 kronor;
dels såsom understöd åt docenten Östergren för fortsatt utgivande av
berörda arbete anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 7,000
kronor;
dels och för bestridande av kostnader för teknisk hjälp vid ordbokens
utgivning samt för böcker och materiell anvisa för samma budgetår ett extra
reservationsanslag av 4,000 kronor, att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t
kan finna gott bestämma.
Utredningen återfinnes å sid. 640—650 i statsrådsprotokollet.
På Kungl. Maj:ts därom gjorda förslag beviljade 1919 års riksdag såsom
understöd åt docenten vid universitetet i Uppsala Olof Östergren för fullföljande
och avslutande under åren 1920—1929 av hans arbete »Nusvensk
ordbok» ett anslag av 56,000 kronor och anvisade därav på extra stat för
år 1920 såsom förslagsanslag, högst, ett belopp av 5,000 kronor under
villkor, att Östergren till ecklesiastikdepartementet avlämnade det antal
exemplar, som av Kungl. Maj:t bestämdes, av dels dittills utkomna, dels
ock under anslagsåret utkommande häften av ifrågavarande ordbok, och
skulle det för år 1920 anvisade anslaget jämväl i övrigt utgå efter de närmare
bestämmelser, Kungl. Maj:t kunde finna gott meddela.
Av berörda anslag 56,000 kronor anvisade riksdagen vidare för vart och
ett av åren 1921—1922 5,000 kronor, för första halvåret 1923 2,500 kronor,
för budgetåret 1923/1924 5,500 kronor och för vart och ett av budgetåren
1924/1929 6,000 kronor. Av anslaget återstår sålunda ett icke anvisat
belopp av 3,000 kronor.
Angående arbetets fortgång lämnas i en av professorerna O. von Friesen
och B. Hesselman år 1928 gjord framställning om förnyat anslag för ändamålet
följande upplysningar:
Förarbetena till det stora ordboksarbete, som docent Östergren gjort till
sitt livsverk, påbörjades år 1904, då författaren var 30 år gammal. Ordbokens
första häfte utkom av trycket år 1915; den har sedan utgivits utan
avbrott med minst 2, högst 4 häften om året. I närvarande stund föreligga
första och andra bandet avslutade, och av det tredje ba sex häften utkommit,
det hela omfattande A—I. Omfånget av det tryckta utgör 107 ark
eller 1712 sidor. Ytterligare ett häfte om 3 ark torde bli färdigt före årets
slut, varmed ordboken fullföljts ett stycke in på I.
Arbetet förlägges av Wahlström & Widstrand, vilka bekosta tryckning,
distribution och dylikt. Docenten Östergren har icke något som helst arvode
från förlaget vare sig för författandet eller korrekturläsningen.
Bihang till riksdagens protokoll 192!). 6 samt. 8 haft. (Nr 8.)
Nusvensk
ordbok.
(267.)
12
178
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottets
yttrande.
Kungl. Majrts förslag innebär en ökning i det årliga bidraget från statens
sida, i det ersättningen till Östergren skulle höjas från 6,000 kronor till
10,000 kronor årligen, varjämte Östergren skulle erhålla särskilt bidrag för
teknisk hjälp och för böcker och materiell, beräknat till 4,000 kronor för
år. Höjningen av statsbidraget motiveras dels med penningvärdets fall, dels
ock med önskemålet att utgivningen skall kunna bedrivas i snabbare tempo
än hittills, varjämte avses att bereda en bättre avvägd ersättning åt Östergren
för hans arbete. I betraktande av det synnerligen kvalificerade och
förtjänstfulla arbete, som utarbetandet av ordboken utgör, finner departementschefen
en lägre ersättning än 10,000 kronor icke rimligen kunna
komma ifråga. Han framhåller, att ersättningsbeloppet beräknats inkludera
jämväl dyrtidstillägg, varför givetvis å detsamma icke borde utgå sådant
tillägg, samt att det villkor, som hittills varit fästat vid anslaget, alltfort
borde gälla.
Då riksdagen år 1919 anslog medel till ifrågavarande ordboksarbete, beräknades,
att arbetet skulle kunna avslutas under den tidsperiod, åren 1920—
1929, för vilken anslag beviljades. På sätt av den nu föreliggande utredningen
framgår, har så emellertid icke blivit fallet. Ännu är utgivningsarbetet
icke ens till hälften fullbordat. Då det nu ifrågasättes, att riksdagen jämväl
i fortsättningen skulle anslå medel för ändamålet och dessutom i ökad omfattning,
vill utskottet visserligen hava uttalat, att arbetets från sakkunnigt
håll vitsordade höga kvalitet och stora betydelse såväl för språkforskningen
som för undervisningen och den allmänna upplysningsverksamheten synas
göra det önskvärt, att arbetet bringas till fullbordan. Utskottet kan dock
icke finna tillrådligt, att riksdagen ytterligare lämnar sin medverkan härtill,
förrän en plan framlägges för arbetets fortsatta bedrivande, som gör det
tydligt, att arbetets utgivande kan inom rimlig tid avslutas. Utskottet kan
därför icke förorda Kungl. Maj:ts förslag, sådant det här föreligger. Mot
anvisande av återstoden, 3,000 kronor, av det år 1919 beviljade beloppet
har utskottet emellertid intet att erinra, och då Östergren under de senaste
åren erhållit en ersättning av 6,000 kronor för år, synes det utskottet skäligt
att, utöver nämnda 3,000 kronor, ytterligare 3,000 kronor anslås för
budgetåret 1929/1930, på det att Östergren jämväl för sistnämnda år må
erhålla en till 6,000 kronor uppgående gottgörelse.
Under åberopande härav får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a), med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i denna del, av
det år 1919 såsom understöd åt docenten Östergren för fullföljande
och avslutande under åren 1920—1929 av hans
arbete »Nusvensk ordbok» beviljade beloppet av 56,000 kronor
för budgetåret 1929/1930 såsom extra anslag anvisa återstoden,
3,000 kronor,
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
179
268:o)
skottet,
269:o)
skottet,
270:o)
skottet,
271:o)
skottet,
b) såsom understöd åt docenten Östergren för fortsatt
utgivande av berörda arbete anvisa för budgetåret 1929/1930
ett extra anslag av 3,000 kronor,
c) avslå Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser anvisande
för budgetåret 1929/1930 av anslag för bestridande av kostnader
för teknisk .hjälp vid ordbokens utgivning m. m.
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 268) hemställer ut
att
riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra
anslag av 6,350 kronor att på de villkor, Kungl. Maj:t kan
finna lämpligt bestämma, användas till understöd för utgivande
under år 1929 av tidskriften »Svenska landsmål och
svenskt folkliv».
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 269) hemställer ut
att
riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd för utgivande av ordbok över
Gotlands folkmål för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra
anslag av 3,000 kronor att utgå på de villkor, Kungl.
Maj:t kan finna lämpligt bestämma.
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 270) hemställer ut
att
riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till undersökningar rörande lapskt folkliv
och lapskt språk för budgetåret 1929/1930 anvisa:
a) till Norrlands kulturhistoriska museum i Härnösand
ett extra anslag av 4,000 kronor,
b) till Norrbottens läns hembygdsförening ett extra anslag
av likaledes 4,000 kronor,
med rätt för Kungl. Maj:t att beträffande ifrågavarande
bägge anslag meddela de närmare bestämmelser, som kunna
befinnas nödvändiga.
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 271) hemställer ut
att
riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till utredigering och tryckning av framlidne
revisionssekreteraren Nils Anderssons efterlämnade samlingar
av äldre svensk folkmusik anvisa för budgetåret
Tidskriften
Svenska
landsmål och
svenskt
folkliv.
[268.]
Ordbok över
Gotlands
folkmål.
[269.]
Undersökningar
rörande
lapskt
folkliv och
lapskt språk.
[270.]
Äldre svensk
folkmusik.
[271.]
Föreningen
Pietas
[272.]
jämte en i
ämnet väckt
motion.
Utskottets
yttrande.
Verket
»Sveriges
kyrkor, kon sthistoriskt
inventarium».
[273.]
180 Statsutskottets utlåtande Nr S.
1929/1930 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor, att
utgå på de villkor, som av Kungl. Maj:t bestämmas.
272:o) Kungl. Maj:t har (punkt 272) föreslagit riksdagen att till främjande
av föreningen Pietas’ verksamhet under år 1929 anvisa för budgetåret
1929/1930 ett extra anslag av 2,500 kronor under villkor att föreningen
till statens historiska museum med äganderätt överlämnar genom föreningens
försorg utförda fotografier, register och beskrivningar över behandlade
föremål.
Utredningen återfinnes å sid. 655—656 i statsrådsprotokollet.
Vidare har i en inom andra kammaren av greve A. Wachtmeister väckt
motion, (IT: 206), hemställts, att riksdagen måtte till främjande av föreningen
Pietas’ verksamhet under år 1929 anvisa för budgetåret 1929/1930
ett extra anslag av 4,500 kronor.
Med avseende å de av motionären till stöd för hans förslag åberopade
skäl får utskottet hänvisa till motionen.
För innevarande budgetår utgår anslaget till föreningen med 2,500 kronor.
Motionärens förslag överensstämmer med en av föreningen gjord, i statsrådsprotokollet
omförmäld ansökning. Departementschefen framhåller, att
det ändamål, för vilket föreningen arbetar, utan gensägelse är av kulturhistorisk
betydelse och värt att vinna understöd från det allmännas sida,
men departementschefen finner sig icke kunna för närvarande förorda någon
höjning av anslaget.
Utskottet skänker sitt erkännande åt de synpunkter, på vilka motionären
grundat sitt förslag, men anser sig, då Kungl. Maj:t, som haft frågan om
en höjning av föreningens anslag under prövning, icke funnit skäl att
härom göra framställning till riksdagen, ej böra tillstyrka motionen.
Mot Kungl. Maj:ts förslag har utskottet intet att erinra.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å greve Wachtineisters ovanberörda motion,
(II: 206), i vad den skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag,
till främjande av föreningen Pietas’ verksamhet under år
1929 anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av
2,500 kronor under villkor att föreningen till statens historiska
museum med äganderätt överlämnar genom föreningens
försorg utförda fotografier, register och beskrivningar
över behandlade föremål.
273:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 273) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, såsom bidrag till fortsatt utgivande under
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
181
år 1929 genom riksantikvarien S. Curman och professorn J.
Roosval av verket »Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium»,
anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag
av 10,000 kronor att utgå på de närmare
villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.
274:o) Kungl. Maj:t har (punkt 274) föreslagit riksdagen att till understöd
för fortsatt utgivande av tidskriften Acta mathematica för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra anslag av 10,000 kronor att utgå på de villkor,
Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.
Utredningen återfinnes å sid. 656—657 i statsrådsprotokollet.
Anslaget till tidskriften utgör för innevarande budgetår 12,000 kronor.
Departementschefen bar, efter det Kungl. Maj:ts proposition nr 1 avläts
till riksdagen, meddelat utskottet, att tidskriften enligt numera vunnen upplysning
tillförts vissa förut ej beräknade tillgångar, och att med hänsyn
härtill ett statsanslag av allenast 5,000 kronor kunde anses tillfyllest.
Med anledning härav får utskottet, som finner tidskriften förtjänt av fortsatt
understöd, hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,
till understöd för fortsatt utgivande av tidskriften Acta
mathematica för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag
av 5,000 kronor att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t
kan finna lämpligt bestämma.
275:o) I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Olof Olsson och N. J. F. Almkvist (1:83) och den andra inom
andra kammaren av herr O. Osberg m. fl. (II: 209), har hemställts, att riksdagen
måtte till understöd för fortsatt utgivande av Nordisk statistisk tidskrift
under år 1929 för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av
8,000 kronor mot skyldighet för tidskriftens utgivare att av tidskriftens årgång
för nämnda år avgiftsfritt överlämna 320 exemplar till skolöverstyrelsen
och andra.
Med anseende å de av motionärerna till stöd för deras förslag anförda
skäl får utskottet hänvisa till motionen 1:83.
Utskottet har icke kunnat undgå att hysa betänkligheter mot att för tidskriften
uppföra ett särskilt anslag å riksstaten, då utgivarna av övriga liknande
publikationer i regel äro hänvisade att söka erhålla sitt understödsbehov
tillgodosett ur reservationsanslaget till tidskrifter, lärda verk och läroböcker.
I betraktande härav har utskottet med hänsyn till de konsekven
-
''Jidskriften
Acta mathematica.
’
[•^74.] ''
Motioner angående
understöd
för
fortsatt utgivande
av
Nordisk statistisk
tidskrift.
Utskottets
yttrande.
182
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Svenska
naturskydds
föreningen.
[275.]
Delaktighet
för Sverige
i Ramsay
Memorial
Fund.
[276.]
ser, vartill ett bifall till motionärernas förslag skulle kunna leda, icke ansett
sig kunna förorda detsamma.
Utskottet för alltså hemställa,
att herrar Olof Olssons och Almkvists samt herr Osbergs
m. fl. ovanberörda motioner (1:83 och II: 209) icke må
vinna riksdagens bifall.
276:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 275) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till främjande av svenska naturskyddsföreningens
verksamhet för budgetåret 1929/1930 anvisa ett
extra anslag av 2,500 kronor att utgå under de villkor, som
av Kungl. Maj:t bestämmas.
277:o) Sedan 1925 års riksdag för beredande av delaktighet för Sverige
i Ramsay Memorial Fund beviljat ett anslag av 27,000 kronor och därav
anvisat såsom extra anslag för budgetåret 1925/1926 5,400 kronor, förbudgetåret
1926/1927 5,500 kronor samt för vartdera av budgetåren 1927/1928
och 1928/1929 5,400 kronor, har nu Kungl. Maj:t (punkt 276) föreslagit
riksdagen att dels av förenämnda belopp å 27,000 kronor för budgetåret
1929/1930 såsom extra anslag anvisa återstoden 5,300 kronor att utgå efter
Kungl. Maj:ts beprövande och på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäligt
föreskriva, dels ock ytterligare för samma ändamål samt för beredande av
ersättning åt utrikesdepartementet för av departementet förskotterat belopp
för gäldande av bidrag för budgetåren 1927/1928 och 1928/1929 för Sveriges
delaktighet i Ramsay Memorial Fund anvisa ett extra anslag av 186
kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 659—660 i statsrådsprotokollet.
Departementschefen påpekar, att för uppbringande av anslaget till dess
sedvanliga belopp å 5,400 kronor ytterligare 100 kronor erfordras utöver
förenämnda återstod å 5,300 kronor. Vidare har utrikesdepartementet meddelat,
att departementet på grund av vid tiden för utbetalningarna gällande
kurs å pund sterling för gäldande av ifrågavarande bidrag överskridit anslagen
ifråga, för budgetåret 1927/1928 med 40 kronor 50 öre och för budgetåret
1928/1929 med 45 kronor, vilka belopp av departementet förskotterats;
och har departementet anhållit om ersättning för sagda förskott med
ett sammanlagt belopp av 85 kronor 50 öre.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må
a) för beredande av delaktighet för Sverige i Ramsay
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
183
Memorial Fund av det utav 1925 års riksdag beviljade anslaget
av 27,000 kronor för budgetåret 1929/1930 såsom
extra anslag anvisa återstoden 5,300 kronor att utgå efter
Kungl. Maj:ts beprövande och på de villkor, Kungl. Maj:t
kan finna skäligt föreskriva;
b) ytterligare för samma ändamål samt för beredande
av ersättning åt utrikesdepartementet för av departementet
förskotterat belopp för gäldande av bidrag för budgetåren
1927/1928 och 1928/1929 för Sveriges delaktighet i Ramsay
Memorial Fund anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra
anslag av 186 kronor.
278:o) Kungl. Maj:t har (punkt 277) föreslagit riksdagen att till förhyrande
för en tid av tre år från och med den 1 juli 1929 av ett arbetsbord
vid den zoologiska stationen i Neapel bevilja ett extra anslag å 5,400 kronor
samt därav för budgetåret 1929/1930 anvisa ett belopp av 1,800 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 660—661 i statsrådsprotokollet.
Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning beviljade 1926
års riksdag till förhyrande för en tid av tre år från och med den 1 juli
1926 av ett arbetsbord vid den zoologiska stationen i Neapel ett extra an
slag
å 5,400 kronor samt anvisade därav för vart och ett av budgetåren
1926/1929 ett belopp av 1,800 kronor.
Departementschefen finner de skäl, som föranledde 1926 års riksdag att
bevilja anslag för ifrågavarande ändamål, fortfarande vara för handen.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må till förhyrande för en tid av tre år från
och med den 1 juli 1929 av ett arbetsbord vid den zoologiska
stationen i Neapel bevilja ett extra anslag å 5,400
kronor samt därav för budgetåret 1929/1930 anvisa ett belopp
av 1,800 kronor.
279:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 278) hemställer utskottet,
att riksdagen må till understöd åt ryske undersåten Alexander
Sibiriakoff för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra
anslag av 3,000 kronor.
280:o) Sedan 1928 års riksdag till magnetisk undersökning av Sveriges
fastland beviljat ett belopp av 60,000 kronor samt därav anvisat för budgetåret
1928/1929 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor, har nu
Kungl. Maj:t (punkt 279) föreslagit riksdagen att av omförmälda belopp av
Arbetsbord
vid den zoologiska
stationen
i Neapel.
[277.]
Understöd
åt ryske
undersåten
Alexander
Sibiriakoff.
[278.]
Magnetisk
uppmätning
av Sveriges
fastland.
[279.]
184
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Förstärkande
av reservationsanslaget
till utgivande
av tidskrifter,
lärda verk
och läroböcker.
[280.]
Anslag till
den tredje
internationella
kongressen
för
teknisk
mekanik
år 1930 i
Stockholm.
[281.]
Motioner angående
anslag
för
understödjande
av kontraktsprosten
L. P. R.
Matssons
Rosa-forskningar.
60,000 kronor för budgetåret 1929/1930 såsom extra reservationsanslag anvisa
10,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må av det år 1928 till magnetisk uppmätning
av Sveriges fastland beviljade beloppet av 60,000 kronor
för budgetåret 1929/1930 såsom extra reservationsanslag
anvisa ett belopp av 10,000 kronor.
281:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 280) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till ytterligare medel för utgivande av tidskrifter,
lärda verk och läroböcker för budgetåret 1929/1930
anvisa ett extra anslag av 15,000 kronor.
282:o) Kungl. Maj:t har (punkt 281) föreslagit riksdagen att till bestridande
av kostnaderna för hållande av den tredje internationella kongressen
för teknisk mekanik i Stockholm år 1930 bevilja ett anslag av 25,000 kronor
samt därav för budgetåret 1929/1930 såsom extra reservationsanslag
anvisa 5,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 663—664 i statsrådsprotokollet.
Utskottet, som icke bär något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må till bestridande av kostnaderna för hållande
av den tredje internationella kongressen för teknisk
mekanik i Stockholm år 1930 bevilja ett anslag av 25,000
kronor samt därav för budgetåret 1929/1930 såsom extra
reservationsanslag anvisa 5,000 kronor.
283:o) I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Jonas Andersson m. fl. (1:139) och den andra inom andra kammaren
av herr A. Engberg m. (1. (II: 238) har hemställts, att riksdagen måtte besluta
att bevilja medel till avlöning av vice pastor åt kontraktsprosten L
P. It. Matsson i Hälsingtuna församling, Sundhede kontrakt, Hälsingland,
under hans återstående tjänstetid under förutsätttning och villkor, att Matsson
i stället ägnar sin tid och sina krafter åt sina Rosaforskningar, samt
för budgetåret 1929/1930 anvisa härför erforderligt anslag.
Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande.
»Kontraktsprosten L. P. Reinhold Matsson i Hälsingtuna, Hälsingland, har
inom den botaniska världen förvärvat sig stort anseende som utforskare av
Rosa-släktet. Han började sina undersökningar år 1889 och intresserade sig
närmast för formbegränsningen. Genom bemedling av professor Th. Fries
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
185
i Uppsala kom han år 1892 i förbindelse med professor Fr. Crépin i Bryssel
och satte sig under de följande åren in i hans åskådning och arbetsmetoder
och gjorde sig grundligt förtrogen med hela den dåtida Rosa-forskningen.
Resultatet föreligger i Neumans arbete »Sveriges Hora» 1901, där Matsson
författat avdelningen om Rosa-släktet.
Redan i mitten av 1890-talet kom han dock till insikt om, att de karaktärer,
som lades till grund för formbegränsningen, delvis voro av ingen
eller ringa betydelse, medan eu rad andra egenskaper av större värde blivit
förbisedda. Den ena elementararten klarnade efter den andra, men det visade
sig nödvändigt att vidtaga långvariga och omfattande odlingsförsök för
att kunna bestämma karaktärernas samhörighet och värde. Några frösådder
hade redan gjorts på Gotland under 1890-talet. År 1900 började planmässiga
kulturer först i häradshövding C. O. Schlyters trädgård å egendomen
Högsgård i Hög och därefter i de trädgårdar, Matsson själv innehaft i Usbo,
Hassela och Hälsingtuna, alla i Hälsingland. Dessa kulturer pågå ännu.
Därunder har särskild hänsyn tagits till befruktningen, och Matsson har
framlagt en del undersökningar härom i .Svensk botanisk tidskrift 1912.
Artutredningen efter de grunder, Matsson funnit naturenliga, började år
1902 med en ej publicerad utredning av Vikbolandets rosor, och under de
följande 10 åren verkställdes ett ganska omfattande granskningsarbete av
huvudsakligen enskilda samlingar. Emellertid hade den mångfrestande
rektor S. Almquist i Stockholm även kastat sina ögon på rosorna. År 1903
gjorde han Matsson ett erbjudande om samarbete; och hans studier över
Bergianska trädgårdens spontana Rosa-former ha tillkommit i samförstånd
med Matsson. Almquist gav sig dock ej tid att vänta på Matssons utredningar.
Han gick till rosorna med samma synpunkter och metoder, som
han tidigare utvunnit vid studier av hieracierna. Matsson har honom visserligen
att tacka för många viktiga uppslag, men ansåg det nödvändigt
att ge Rosa-forskningen ett fast och vederhäftigt erfarenhetsunderlag och
ägnade sig därför åt samvetsgranna experiment och naturstudier. Utom
omfattande resor inom Sverige har han företagit studieresor i Tyskland,
Österrike och Danmark. I Östersjöprovinserna, Finland, Norge och England
har han haft goda samlare.
Arbetet har utvidgats alltmer. Nya synpunkter ha oupphörligen tillkommit.
För att få linjerna för formbegränsningen klara har Matsson måst
vidtaga specialundersökningar över isolerade områden såsom Gotland och
landet norr om Dalälven. Expositionens betydelse har utretts genom en
specialundersökning av trakten kring Båstad. För utredning av varieteter
och medelformer ha vissa lokaler i Hälsingland visat sig tacksamma.
Utom avslutandet och publicerandet av nämnda arbeten gäller det att få
till stånd en sammanfattande framställning av Skandinaviens Rosa-former
och en översikt av rosorna i mellersta Europa. Att granska alla offentliga
samlingar kräva många år.
Matssons arbetsdag bär hittills dock i huvudsak varit inriktad på helt
andra angelägenheter. Från 1909 till 1918 har han varit kyrkoherde i
Hassela och från sistnämnda år i Hälsingtuna pastorat. Därtill har kommit
en mängd kommunala uppdrag såsom ordförandeskap i livsmedelsnämnd
under hela kristiden och ordförande i arbetslöshetskommittéer därefter.
Sedan 1925 är han kontraktsprost i Sundhede kontrakt.
Den flitige Rosa-forskaren ser sig emellertid ur stånd att bedriva arbetet
på samma vida plan, därest det icke beredes honom lättnad i övriga makt
-
186
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
tskottets
ttrande.
påliggande uppgifter. Hans pastorala arbete kunna andra utföra. Men hans
rhodologiska undersökningar äro av så speciell art, att på deras nuvarande
stadium ingen annan kan taga vid. Fara är, att hela detta arbete skall
bliva förspillt. Det är även ett arbete i samhällets tjänst; och det mesta
därav kommer dess museer till godo. Från vetenskaplig ståndpunkt är det
nödvändigt att på en av vår floras dunklaste punkter få till stånd en tidsenlig
och objektiv utredning. Att draga sig tillbaka och utföra arbetet utan
några inkomster är för honom naturligtvis icke möjligt.
Under sådana förhållanden synes det vara ett samhällsintresse att bereda
denne högt förtjänte forskare möjlighet att få helt ägna sig åt sin forskargärning.
»
I ett vid motionen I: 139 fogat utlåtande av domkapitlet i Uppsala har
anförts, att i ärkestiftet visserligen ännu förefunnes brist på prästerliga
krafter, men då det här vore fråga om en vetenskaplig livsuppgift av så
säregen art, ville domkapitlet gärna söka bereda möjlighet för Matsson att
erhålla en dugande e. o. präst såsom vice pastor. Som det här gällde ett
ansvarsfullt och långvarigt förordnande, torde vivreersättning ej kunna bestämmas
att utgå med lägre belopp än 350 kronor i månaden, vilket belopp
domkapitlet för sin del ville förorda. Vikarien skulle sålunda komma
att åtnjuta följande löneförmåner: 1) ovanberörda vivreersättning; 2) 5 procent
å kyrkoherdelönen och löneförbättring 305 kronor 50 öre för år; 3)
skjutsersättning med dyrtidstillägg 330 kronor, likaledes för år, samt 4) adjunktsarvode
med löneförbättring och dyrtidstillägg, utgående ur kyrkofonden,
sammanlagt omkring 1,900 kronor med nuvarande dyrtidstillägg.
Till avlönande av vikarie erfordras alltså ett sammanlagt årligt belopp
av 4,835 kronor 50 öre förutom ovan angivna adjunktsarvode från kyrkofonden.
Rörande Matssons forskningsarbete har vid motionen I: 139 jämväl
fogats intyg av professorerna R. Sernander, G. Samuelsson och G. Täckholm,
till vilka intyg utskottet får hänvisa.
Av utredningen i ärendet synes utskottet framgå, att de av Matsson bedrivna
Rosa-forskniDgarna äro av sådant vetenskapligt värde, att tillfälle bör
beredas honom att ostört ägna sig åt deras fullföljande. Det har redan tidigare
inträffat, att riksdagen, då det gällt en forskargärning av särskilt
märklig art och för vetenskapen av högt värde, lämnat understöd i liknande
syfte. I föreliggande fall äro enligt utskottets mening omständigheterna
sådana, att staten på samma sätt bör giva sitt stöd. Utskottet
anser dock icke tillrådligt, att riksdagen, på sätt motionärerna ifrågasatt,
nu binder sig vid att för Matssons hela återstående tjänstetid lämna honom det
föreslagna understödet, utan torde det vara lämpligt att detta, åtminstone
tills vidare, begränsas att gälla viss tid framåt. Utskottet vill förorda, att
denna tid bestämmes till 5 år, d. v. s. budgetåren 1929/1934. Understödsbeloppet
synes kunna fastställas till 4,800 kronor för år. Hela det för an
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 187
givna tidsperiod erforderliga beloppet blir då 24,000 kronor, och detta belopp
torde nu på en gång böra beviljas. Därav bör för budgetåret 1929/
1930 anvisas såsom ett extra anslag 4,800 kronor. Såsom en förutsättning
för anslagets utgående bör givetvis gälla, att Matsson odelat ägnar sig åt
sina Rosa-forskningar, varöver årligen en redogörelse torde böra insändas till
ecklesiastikdepartementet. Övriga eventuellt erforderliga villkor för anslaget
tordo få bestämmas av Kungl. Maj:t.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i anledning av herr Jonas Anderssons
m. fl. och herr A. Engbergs m. fl. ovanberörda motioner
(I: 139 och II: 238), såsom understöd åt kontraktsprosten
L. P. R. Matsson för fullföljande under budgetåren 1929/
1934 av hans Rosa-forskningar bevilja ett belopp av 24,000
kronor samt därav för budgetåret 1929/1930 såsom extra
anslag anvisa 4,800 kronor att utgå under förutsättning,
att Matsson odelat ägnar sig åt dessa forskningar, samt på
de villkor i övrigt, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
Diverse.
284:o) Kungl. Maj:t har (punkt 282) föreslagit riksdagen att höja det i
riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till
ålderstillägg, nu 125,000 kronor, med 35,000 kronor till 160,000 kronor.
Anslaget, som för budgetåret 1927/1928 utgjorde 135,000 kronor, sänktes
för det löpande budgetåret till 125,000 kronor, emedan från och med sistnämnda
budgetår befattningshavarna vid de ecklesiastika konsistorierna blevo
underkastade det civila avlöningsreglementet.
Enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning för budgetåret 1927/1928
har belastningen å här ifrågavarande anslag för detta budgetår uppgått till
169,134 kronor 62 öre. Även om hänsyn tages till det förhållandet, att i
detta belopp ingå jämväl ålderstillägg till befattningshavarna vid de ecklesiastika
konsistorierna, har en förhöjning av anslaget med det föreslagna
beloppet ansetts vara ofrånkomlig.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må höja det i riksstaten under åttonde
huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg,
nu 125,000 kronor, med 35,000 kronor till 160,000
kronor.
285:o) Kungl. Maj:t har (punkt 283) föreslagit riksdagen att minska det
i riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget
Ålders
tillägg.
[282.]
Rese- och
traktaments
penningar.
[283.]
188
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Kommittéer
och utredningar
genom sakkunniga.
[284.]
Skrivmaterialier
och
expenser,
ved m. m.
[285.]
till rese- och traktamentspenningar, nu 130,000 kronor, med 5,000 kronor
till 125,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må minska det i riksstaten under åttonde
huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till rese- och
traktamentspenningar, nu 130,000 kronor, med 5,000 kronor
till 125,000 kronor.
286:o) Kungl. Maj:t har (punkt 284) föreslagit riksdagen att minska det
i riksstaten under åttonde huvudtiteln upptagna ordinarie reservationsanslaget
till kommittéer och utredningar genom sakkunniga, nu 175,000 kronor,
med 25,000 kronor till 150,000 kronor.
Anslagsminskningen har möjliggjorts genom å anslaget förefintliga reservationer.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må minska det i riksstaten under åttonde
huvudtiteln upptagna ordinarie reservationsanslaget till kommittéer
och utredningar genom sakkunniga, nu 175,000
kronor, med 25,000 kronor till 150,000 kronor.
287:o) Kungl. Maj:t har (punkt 285) föreslagit riksdagen att höja det i
riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till
skrivmaterialier och expenser, ved m. in., nu 250,000 kronor, (därav till
domkapitlens expeditioner högst 33,000 kronor) med 35,000 kronor till
285,000 kronor (därav till domkapitlens expeditioner högst 43,000 kronor).
Utredningen återfinnes å sid. 666—668 i statsrådsprotokollet.
Förhöjning av de till vissa domkapitel årligen utgående medel har förordats
med tillhopa 2,400 kronor. Ytterligare ett anslagsbehov har av departementschefen
framförts, nämligen anvisande av 8,000 kronor till bestridande
av kostnaderna för anskaffande av en del i samband med domkapitlets
i Karlstad inflyttning i nyrestaurerade lokaler erforderliga möbler och
andra inventarier. Till domkapitlens expeditioner skulle alltså erfordras i
runt tal 43,000 kronor. Vidare har dels riksarkivet för arkivdepån i Visby
begärt en höjning av expensmedlen med 2,000 kronor till konservering av
arkivalier samt för länsarkivet i Östersund anvisande av ett expensanslag
av 2,000 kronor, dels ock akademien för de fria konsterna anhållit om en
höjning av sina expensmedel med 1,150 kronor. Enligt budgetredovisningen
för budgetåret 1927/1928 har nettoutgiften å anslaget utgjort 294,866 kronor
1 öre.
Statsutskottets utlåtande Nr ti.
189
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må höja det i riksstaten under åttonde
huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier
och expenser, ved in. in., nu 250,000 kronor,
(därav till domkapitlens expeditioner högst 33,000 kronor)
med 35,000 kronor till 285,000 kronor (därav till domkapitlens
expeditioner högst 43,000 kronor).
288:o) Kungl. Maj:t har (punkt 286) fpreslagit riksdagen att höja det i
riksstaten under åttonde huvudtiteln upptagna ordinarie förslagsanslaget till
tryckningskostnader, nu 37,192 kronor, (därav till domkapitlens expeditioner
högst 9,000 kronor) med 7,026 kronor till 44,218 kronor (därav till domkapitlens
expeditioner högst 9,000 kronor).
Utskottet hemställer
att riksdagen må höja det i riksstaten under åttonde
huvudtiteln upptagna ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader,
nu 37,192 kronor, (därav till domkapitlens
expeditioner högst 9,000 kronor) med 7,026 kronor till 44,218
kronor (därav till domkapitlens expeditioner högst 9,000
kronor),
dock att i anslaget må få göras den ändring, som till
jämnande av huvudtitelns slutsumma kan visa sig erforderlig.
289:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkterna 287 och 288) föreslagit
riksdagen i fråga om tillfällig löneförbättring för viss personal inom den
civila statsförvaltningen samt provisorisk avlöningsförbättring för lärare vid
de allmänna läroverken m. fl. kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.
290:o) Kungl. Maj:t har (punkt 289) föreslagit riksdagen att för beredande
av tillfälligt lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare
för budgetåret 1929/1930 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett extra förslagsanslag av 4,600 kronor.
I anslutning till riksdagens tidigare fattade beslut i fråga om grunderna
för ifrågavarande tillfälliga lönetillägg får utskottet, som icke har något att
erinra mot det nu äskade anslaget, hemställa,
att riksdagen må för beredande av tillfälliga lönetillägg
åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare
för budgetåret 1929/1930 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett extra förslagsanslag av 4,600 kronor.
Trycknings
kostnader.
[286.
Tillfällig
löneförbättring
för viss
personal
inom den
civila statsförvaltningen
m. in.
[287 0.288.]
Tillfälligt
lönetillägg
åt vissa
vaktmästare
in. fl.
[289.]
190
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Dyrtidstilllägg
åt befattningshavare
i statens
tjänst.
[290.]
Dyrtidstillägg
åt lärare
vid vissa
statsunderstödda
undervisningsanstalter.
[291.]
Övriga ordinarie
anslag.
291;o) Kungl. Maj:t har (punkt 290) föreslagit riksdagen att till beredande
av dyrtidstillägg under tiden 1 juli 1929—30 juni 1930 åt befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av
6,100,000 kronor.
Beträffande denna framställning bar riksdagen redan fattat beslut; varom
utskottet skolat härigenom
erinra.
292:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 291) föreslagit riksdagen i
fråga om dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;
vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.
293:o) I avseende å de i nu gällande riksstat uppförda ordinarie anslag,
som icke här ovan blivit särskilt omnämnda, har någon förändring icke
ifrågasatts.
Utskottet hemställer,
att samtliga de ordinarie anslag under åttonde huvudtiteln,
vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, må i
riksstaten för budgetåret 1929/1930 upptagas med oförändrade
belopp.
Stockholm den 8 april 1929.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar J. L. Widell, Olof Olsson, O. Bergqvist, C. P. V.
Nilsson i Gränebo, P. A. Dahl, K. V. Rydén, N. J. M. Svensson i Kompersmåla, Oscar
Olsson, J. Pdlsson, I. Hj. E. Pauli, D. Hansén och K. A. W. Björck;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, P. Nilsson i Bonarp, S.
Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson i Blädinge, A. Å:son Törnkvist
i Karlskrona, B. F:son Holmgren, E. J. Wigforss, J. Olofsson i Digernäs, S. Persson i
Fri torp, P. C. Jonsson i Eskilstuna och J. E. Andersson i Ovanmyra;
med undantag därav att i behandlingen av
punkterna 57—90 deltagit herr K. E. Andersson i Eliantorp i st. f. herr Nilsson i
Gränebo,
punkterna 246—293 deltagit herr P. A. Bergström i st. f. herr Oscar Olsson,
punkterna 143—293 deltagit herr A. Thelin i st. f. herr Svensson i Kompersmåla,
punkterna 1—245 deltagit herr F. V. Sandwall i st. f. herr Persson i Fritorp,
punkterna 246—293 deltagit herr Sandwall i st. f. herr Nilsson i Bonarp,
punkterna 91—245 deltagit herr G. Persson i Falla i st. f. herr Nilsson i Bonarp,
punkterna 236—293 deltagit herr A. Danielsson i st. f. herr Olofsson i Digernäs.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
19!
Reservationer:
vid punkt 14 (pedagogiska biblioteket i Stockholm)
1) av herrar Olof Olsson, Oscar Olsson, Pauli, Hansén, Björck, Anderson
i Råstock, Carlsson-Frosterud, Wigforss och Jonsson i Eskilstuna, vilka ansett,
att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:
»Motionärerna hava framhållit, att det belopp av 2,200 kronor till bokinköp
och inbindning, som upptagits i biblioteksstyrelsens i statsrådsprotokollet
återgivna statförslag för budgetåret 1929/1930, tidigare under en följd
av år kunnat ograverat utgå, men att de av statsmakterna under de senare
åren vidtagna reduktionerna i de av biblioteket begärda statsbidragen haft
till följd väsentligt minskade möjligheter för nyanskaffning av litteratur och
bokbindning. Då ifrågavarande bibliotek har karaktären av ett centralt
fackbibliotek för hela landet, anser utskottet det vara av vikt, att biblioteket
beredes möjlighet att möta de särskilt under det nu pågående nydaningsarbetet
på skolans område stegrade kraven på bibliotekets samlingar
av pedagogisk litteratur och att genom bindning på ett betryggande sätt
sörja för dessa samlingars bevarande. Utskottet har därför funnit sig böra
förorda den av motionärerna äskade anslagshöjningen med 900 kronor,
varvid utskottet emellertid förutsätter, att sistnämnda belopp skall odelat
användas för tillgodoseende av bibliotekets behov av samlingarnas ökande
och bindning. I detta sammanhang har utskottet velat framhålla, att utskottet
funnit bibliotekets förvaltningskostnader relativt höga. Ifrågasättas
kan, om ej genom en ändrad organisationsform, t. ex. genom bibliotekets
uppgående i annat inom huvudstaden beläget större bibliotek, förvaltningskostnaderna
kunde nedbringas till förmån för bibliotekets övriga utgiftsbehov.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må, med anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och med bifall till herrar Paulis och Oscar Olssons ovannämnda
motion (I: 80), såsom bidrag till uppehållande av
pedagogiska bibliotekets verksamhet för budgetåret 1929/1930
anvisa ett extra anslag av 7,400 kronor att utgå under de
villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.»
2) av herr Bydén.
vid punkt 18 (nationalmuseets depositionsavdelnings konstbildande verksamhet)
av herrar Widell, Nilsson i Gränebo, Svensson i Kompersmåla, Pålsson,
Nilsson i Bonarp, Bengtsson i Norup, Olsson i Blädinge, Holmgren, Wigforss,
Olofsson i Digernäs, Sandwall och Andersson i Ovanmyra, vilka ansett,
att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:
192
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
»Utskottet vill erinra om att ifrågavarande anslag ännu så sent som vid
1926 års riksdag höjdes från 3,000 kronor till 5,000 kronor. Då nu en
ytterligare ökning ifrågasattes, anser sig utskottet, med all uppskattning av
verksamhetens värde för konstbildningen i landet, icke böra gå längre än
som av Kungl. Maj:t föreslagits. Härigenom skulle dock anslaget komma
att under en tidrymd av fyra år mer än fördubblas. Då utskottet biträder
Kungl. Maj:ts förslag om anslagets ökande till 7,000 kronor, förutsätter utskottet,
att anslagsökningen kommer till användning för de för verksamhetens
syfte särskilt betydelsefulla vandringsutställningarna.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å herr Rydéns ovanberörda motion (I: 131),
i vad densamma skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag, till
täckande av utgifter för nationalmuseets depositionsavdelnings
konstbildande verksamhet för budgetåret 1929/1930
anvisa ett extra reservationsanslag av 7,000 kronor att utgå
enligt de närmare grunder, Kungl. Maj:t kan finna skäl
föreskriva.»
vid punkt 4å (lönereglering vid nordiska museet) av herr Rydén, som
ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag.
vid punkt 55 (svenska sjömanskyrkan i London) av herrar Olof Olsson,
Rydén, Oscar Olsson, Pauli, Björck, Carlsson-Frosterud, Törnkvist, Wigforss,
Olofsson i Digernäs och Jonsson i Eskilstuna, vilka ansett, att utskottet bort
hemställa om avslag å Kungl. Maj:ts förslag.
vid punkt 57 (anslag till underhåll av vetenskapsakademiens av makarna
Mittag-Leffler donerade matematiska bibliotek)
1) av herrar Bergqvist, Sandwall, Nilsson i Bonarp och Holmgren, vilka
ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:
»Då det numera visat sig, att ifrågavarande stiftelse kan förfoga över avsevärt
större ränteinkomster än tidigare beräknats, förefaller det utskottet,
att det hittills utgående statsunderstödet borde kunna avvecklas. Utskottet
har dock med hänsyn till de planerade iståndsättningsarbetena å byggnaderna
icke ansett sig böra avstyrka fortsatt anslag för ändamålet, men då
det torde vara möjligt att inskränka stiftelsens administrationskostnader,
vilka i det framlagda statförslaget synas beräknade väl högt, har utskottet
ansett anslagsbeloppet för budgetåret 1929/1930 kunna sänkas till 5,000
kronor. Utskottet vill härjämte, i likhet med vad som skett föregående år,
framhålla, att av denna summa ej må för ändamålet av Kungl. Maj:t ställas
till förfogande högre belopp än vad som efter prövning visar sig erforderligt
för bibliotekets underhåll.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
19:5
Under åberopande härav får utskottet hemställa,
att riksdagen må såsom bidrag till underhåll av det vetenskapsakademien
tillhöriga, i dess fastighet i Djursholm förvarade
och av styrelsen för makarna Mittag-Lefflers matematiska
stiftelse förvaltade matematiska biblioteket för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra anslag av 5,000 kronor
att utgå enligt de grunder, som Kungl. Maj:t bestämmer.»
2) av herr Widell.
vid punlct 75 (ostasiatiska arkeologiska samlingarna) av herrar Pergqvist,
Rydén och Pauli, vilka ansett, att utskottet bort hemställa,
»att riksdagen må för budgetåret 1929/1930 anvisa
a) ----------------
b) till lokalhyra för denna samling ävensom för samlingens
bearbetning, vård och underhåll samt för expenser ett extra
anslag av 38,000 kronor.»
vid punkt 143 (byggnadssakkunnigt biträde hos skolöverstyrelsen) av herrar
Olof Olsson, Nilsson i Gränebo, Wigforss och Andersson i Ofvanmyra, vilka
ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:
»Utskottet uppskattar visserligen betydelsen av det byggnadssakkunniga
biträdets arbete, men utskottet har av den föreliggande utredningen icke
blivit övertygat om vare sig att den inträdda ökningen av biträdets arbetsbörda
är så stark, att den föreslagna arvodeshöjningen kan anses befogad,
eller att berörda ökning av arbetsuppgifterna kommer att bliva konstant
eller eventuellt ytterligare tillväxa. Under sådana förhållanden anser utskottet
lämpligt, att ännu någon tids erfarenhet avvaktas, innan frågan om en ny
reglering av arvodesbeloppet upptages till prövning. Enligt utskottets mening
bör alltså ifrågavarande anslag för budgetåret 1929/1930 bibehållas oförändrat.
Utskottet får därför hemställa,
att riksdagen må till arvode åt ett byggnadssakkunnigt
biträde hos skolöverstyrelsen anvisa för budgetåret 1929/1930
ett extra anslag av 4,800 kronor.»
vid punkt 162 (undervisning genom infödda lärare i tyska och engelska)
av herr Pauli, vilken ansett, att utskottet bort hemställa,
»att riksdagen må
a) ----------------
b) med bifall till herr Paulis motion (I: 79) för anordnande
genom infödd lärare av undervisning i franska vid de allmänna
läroverken m. fl. läroanstalter för budgetåret 1929/
1930 anvisa ett extra anslag av 3,500 kronor.»
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 saml. 8 häft. (Nr 8.)
13
194
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
vid punkt 192 (gymnastikkonsulenter)
1) av herrar Pauli, Hansén, Thelin, Olsson i Blädinge, Wi tf forss, Persson
i Falla och Sandwall, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort
hava följande lydelse:
»I anledning av i förevarande ämne väckta motioner uttalade visserligen
1928 års riksdag, att det måste anses som en betydelsefull angelägenhet att
snarast möjligt få till stånd en organisation, som kunde möta, leda och
ordna de i stark utveckling stadda strävandena för en förbättrad fysisk
fostran åt ungdomen, samt anhöll i skrivelse till Kung], Maj:t, att Kungl.
Maj:t måtte efter verkställd utredning till 1929 års riksdag framlägga förslag
angående inrättande av konsulentbefattningar för undervisningen i gymnastik
med lek och idrott vid folkskolorna in. fl. undervisningsanstalter.
Vid övervägande av det förslag härom, som Kungl. Maj:t nu framlagt,
måste emellertid utskottet finna det mycket tvivelaktigt, huruvida den sålunda
planerade organisationen kan vara ägnad att på ett verksamt sätt och
samtidigt utan onödiga kostnader för staten främja det av riksdagen avsedda
syftet. Utskottet har icke kunnat undgå att finna att i förslaget saknas
klara och bestämda riktlinjer för de tilltänkta konsulenternas uppgifter,
vilket förhållande ock försvårar ett bedömande av skäligheten av de för
konsulenterna ifrågasatta avlöningsförmånerna. Utskottet vill också erinra
om att 1923 års riksdag, under påpekande att kostnaderna för gymnastikinspektionen
år för år vuxit samt utgjort år 1920 86,000 kronor och år 1921
icke mindre än 105,000 kronor, hos Kungl. Maj:t påkallade utredning rörande
möjligheterna av ett nedbringande av dessa utgifter. Beaktar man
nu, att, om hänsyn tages jämväl till tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg,
den av Kungl. Maj:t föreslagna organisationen med sju konsulenter
kan beräknas draga en kostnad av inemot 100,000 kronor, och tillika tar i
betraktande, att denna organisation sannolikt endast är att anse såsom eu
början till en vidare utveckling av gymnastikkonsulentinstitutionen, så synes
det icke vara obefogat att göra gällande, att den förvaltningsapparat, som
skulle hava att verka för främjandet av ovanberörda syften, kommer att
bliva för staten alltför kostsam. Utskottet behjärtar till fullo betydelsen av
en god omvårdnad om ungdomens fysiska fostran, men hyser den uppfattningen,
att detta ändamål bör kunna befrämjas med medel, som till sina
ekonomiska konsekvenser icke hava den innebörd som det nu föreliggande
förslaget. Utskottet finner sig av nu angivna skäl nödsakat att ställa sig
avvisande mot Kungl. Maj:ts förslag. Denna utskottets hållning utesluter
dock icke att utskottet anser fortsatta undersökningar böra ske rörande möjligheterna
av att på ett mera tillfredsställande sätt än för närvarande ordna
övervakandet av den fysiska fostran i nu ifrågavarande läroanstalter och
upplysningsarbetet på hithörande områden.
I samtliga de ovannämnda motionerna har yrkats avslag å Kungl. Maj:ts
förslag om inrättande av gymnastikkonsulenter. Att döma av motiveringen
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
196
till de av herrar E. Svensson m. fl. och Andersson i Ovanmyra m. fl. framlagda
motionerna synas dessa motionärer hava avsett, att den hittillsvarande
fackliga inspektionen genom särskilda gymnastikinspektörer skulle hädanefter
helt avskaffas och inspektionen av gymnastikundervisningen överlämnas
åt folkskolinspektörerna. Av herr Magnussons i Kalmar motion
framgår icke fullt tydligt, vilken ståndpunkt motionären i detta hänseende
intagit.
Utskottet anser för sin del det icke kunna komma i fråga att nu utan
vidare avskaffa inspektionen genom särskilda gymnastikinspektörer. Dessa
torde, utom sin rent inspekterande verksamhet, hava i stor utsträckning
fullgjort just de konsulterande, rådgivande och instruerande uppgifter, som
enligt Kungl. Maj:ts förslag avsetts skola påläggas gymnastikkonsulenterna.
Då dessa senare uppgifter icke kunna under nuvarande förhållanden tänkas
överflyttade på folkskolinspektörerna, skulle ett avskaffande av gymnastikinspektörerna
otvivelaktigt lända till men för undervisningen i fysisk fostran
inom folkundervisningsväsendet, och något sådant kan utskottet för sin
del icke medverka till. Utskottet anser alltså, att den nuvarande ordningen
på detta område bör tills vidare bibehållas oförändrad, och vill därför även
föreslå, att det under de senare budgetåren utgående anslaget till gratifikationer
åt gymnastikinspektörerna å 20,000 kronor upptages i riksstaten jämväl
för budgetåret 1929/1930.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) med bifall till herrar E. Svenssons in. fl. och Anderssons
i Ovanmyra m. fl. ovanberörda motioner (I: 138 och
II: 227) ävensom herr Magnussons i Kalmar ovannämnda
motion (II: 233) avslå Kungl. Maj:ts förevarande förslag,
samt
b) till gratifikationer åt de för gymnastikundervisningen
vid folk- och småskolor, fortsättningsskolor, högre folkskolor
samt läroanstalter för dövstumma och blinda anställda inspektörerna
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag
av 20,000 kronor, att utgå enligt de grunder, som av Kungl.
Maj:t bestämmas.»
2) av herr Andersson i Ovanmyra, vilken ansett, att utskottet bort hemställa,
»att riksdagen må med bifall till herrar E. Svenssons m. fl.
och Anderssons i Ovanmyra m. fl. ovanberörda motioner
(I: 138 och II: 227) ävensom herr Magnussons i Kalmar
ovannämnda motion (II: 233) avslå Kungl. Maj:ts förevarande
förslag.»
3) av herrar Olof Olsson och Nilsson i Gränebo.
196
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
vid punkt 200 (statsbidrag till vissa folkskolebyggnader) av herr Hansén,
vilken ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till de i ämnet väckta
motionerna.
vid punkt 202 (inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn) av herr
Rydén, som ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande
lydelse:
»Utskottet---Kungl. Maj:t föreslagit.
Då anslag för detta ändamål första gången år 1919 beviljades av riksdagen,
utgick föredragande departementschefen därifrån, att statsbidragen i
medeltal borde beräknas efter 75 öre för inackorderingsdag, en uppfattning,
som jämväl upprepade gånger uttalats av skolöverstyrelsen. På grund av
ökning i inackorderingsdagarnas antal har statsbidraget oavbrutet sjunkit
och beräknas för innevarande budgetår uppgå till allenast 28 öre för inackorderingsdag.
Även om anslaget nu höjdes till 300,000 kronor, skulle
statsbidraget per inackorderingsdag komma att föga överstiga hälften av det
belopp, som från början beräknades (300,000:730,000 = 0,41 kronor). Då
det här gäller bidrag till synnerligen fattiga kommuner och, enligt vad utskottet
erfarit, behovet är mycket starkt trängande, om ifrågavarande verksamhet
skall kunna i önskvärd omfattning upprätthållas, har utskottet ansett
sig böra i anledning av herr Sandbergs m. fl. motion förorda anslagets
höjning för nu förevarande ändamål till 400,000 kronor. Även med en sådan
förhöjning skulle statsbidraget komma att stanna vid ungefär 55 öre per
inackorderingsdag.
Vidare anser utskottet, som funnit--— —- anslaget bör, utöver vad
ovan föreslagits, ökas —---bestämmes till 415,000 kronor. Ur detta
anslag — —• — — utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt herr Bergqvists
m. fl. ovanberörda motion (1:135), i vad den avser
höjning av ifrågavarande anslag, och herr Sandbergs m. fl.
förenämnda motion (II: 224) höja det ordinarie anslaget
till inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn inom
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets
nordligaste gränsorter, nu 200,000 kronor, med 215,000
kronor till 415,000 kronor, samt
b) ----------------»•
vid punkt 223 (avloppsledning vid blindinstitutet å Tomteboda) av herr
Oscar Olsson, som ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till de i ämnet
väckta motionerna.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
197
vid punkt 242 (bergsskolorna i Filipstad och Falun) av herrar Bergqvist,
Anderson i Råstock och Holmgren beträffande motiveringen.
vid punkt 275 (motioner angående understöd för fortsatt utgivande av
Nordisk statistisk tidskrift) av herrar Olof Olsson, Bergqvist, Rydén, Bergström,
Hansén, Björck, Anderson i Råstock och Carlsson-Frosterud, vilka
ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:
»Utskottet finner de av motionärerna anförda skälen tala för att ifrågavarande
tidskrift av staten erhåller ett kraftigare stöd än som hittills kunnat
beredas densamma med anlitande av reservationsanslaget till tidskrifter,
lärda verk och läroböcker, men anser sig icke kunna tillstyrka högre belopp
för ändamålet än 5,000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att
meddela närmare bestämmelser angående anslagets utgående.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må, i anledning av herrar Olof Olssons och
Almkvists samt herr Osbergs m. fl. ovanberörda motioner
(I: 83 och II: 209), till understöd för fortsatt utgivande av
Nordisk statistisk tidskrift under år 1929 för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra anslag av 5,000 kronor att utgå
enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna
gott meddela.»
Stockholm 1929, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.
290696
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
1
Verkliga utgifter.
VIII. Åttonde huvudtiteln. Ecklesiastikdepartementet.
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
A. Departementet.
1
Departementschefen .................................
24,000
2
Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, för-
slagsanslag ...................................................
256,900
i
3
Ökad föredragning i regeringsrätten...............
7,000
Säger för departementet
280,900
7,000
1
B. Arkiv, bibliotek och museer.
i
Arkiv.
Riksarkivet:
1
Riksarkivet, förslagsanslag............ 1G7,800
2
Inköp av arkivalier och tryckta
arbeten för riksarkivet, reserva- tionsanslag .............................. 2,000
3
Fortsatt utgivande genom riksar-
kivet av sådana handlingar, som
äro av vikt för fäderneslandets
historia, reservationsanslag........ 8,000
4
Expedition i riksarkivets nya lo-
kaler vid Östermalmsgatan i
Stockholm ................................ 4,000
177,800
4,000
Landsarkiven:
5
Landsarkiven m. införslagsanslag 101,800
6
Inköp av arkivalier och tryckta
arbeten för landsarkiven m. in.,
reservationsanslag .................... 1,800
7
Nybyggnad för ett länsarkiv i
Östersund och lantmäterikonto- ret i Jämtlands län, reservations- anslag ....................................... 18,500
103,600
18,500
281,400
22,500
Bihang till riksdagens protokoll 1929. G sand. S häfl. (Nr 8.) 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 8-
8
Bibliotek.
Kungl. biblioteket:
Kungl. biblioteket, förslagsanslag 258,200
9
Bokinköp och bokbindning för
kungl. biblioteket, reservations- anslag ........................................
20,000
10
Täckande av brist i kungl. biblio-
tekets medel till bokinköp och
bokbindning ...........................
20,000
11
Utvidgning av kungl. bibliotekets
referensbibliotek, reservationsan- slag ............................................
8,000
12
Ökning av kungl. bibliotekets ar-
11,000
betskrafter ................................
13
Katalogiseringsarbeten inom kungl.
29,000
biblioteket ................................
14
Sveriges offentliga biblioteks ge-
5,000
mensamma accessionskatalog...
15
Tioårsregister till Sveriges offent-
liga biblioteks gemensamma ac- cessionskatalog, reservationsan- slag ............................................
1,000
16
17
18
19
20
21
Stifts- och landsbiblioteket i Linköping:
Avlöningar, förslagsanslag ............ 13,300
Bokinköp, inbindning och vissa
expenser, reservationsanslag .... 8,000
Förstärkning av reservationsanslaget
till bokinköp, inbindning
och vissa expenser....................
Vissa konserveringsarbeten, reservationsanslag
..............................
Pedagogiska biblioteket
2,000
3,000
Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av
S:te Geneviévebiblioteket i Paris...............................
22 a
22 b
22 c
22 d
Museer.
Nationalmuseet:
Museet:
Förslagsanslag ............................ 154,200
Reservationsanslag:
Målnings- och skulptursamlingarnas
ökande................ 30,000
Inlösen av svenska konstnärers
arbeten........................ 25,000
Handtecknings- och gravyr
samlingarnas
ökande ........ 6,500
Ordinarie
anslag
Kronor
258,200
21,300
Extra
anslag
Kronor
I
279,500
94,000
5,000
6.500
1.500
107,000
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
3
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
22 e
Samlingarnas vård och under-
håll ....................................
11,000
22 f
Ökande av samlingen av konst-
hantverk ............................
8,000
22 g
Boksamlingen ........................
3,000
22 h
Utländska studieresor............
—
23
Förstärkning av arbetskrafterna
vid museet ................................
14,800
24
Museets depositionsavdelnings
konstbildande verksamhet, re- servationsanslag ........................
10,000
25
Försäkring och transport av konst-
föremål, reservationsanslag........
2,500
26
Konservering av handtecknings-
och gravyrsamlingar inom mu- seet, reservationsanslag ............
5,000
27
Portföljer för vissa äldre sam-
lingar av handteckningar och gra- vyrer m. m., reservationsanslag
5,000
28
Konserveringsarbeten för statens
tavelsamlingar å Drottningholms
slott, reservationsanslag ............
12,000
29
Ny värmeledningsanläggning samt
elektrisk belysnings- och kraft- installation i museibyggnaden,
reservationsanslag ....................
*
194,800
30
Vissa ändringsarbeten i museibygg-
naden, reservationsanslag............
13,700
31
Tryckning av kataloger och väg-
ledningar över museets sam- lingar, reservationsanslag ........
4,000
237,700
261,800
Livrustkammaren:
32
Avlöningar, förslagsanslag............
11,000
33
Avlöningar till icke-ordinarie be-
fattningshavare ........................
24,430
34
Underhåll och vård av samlin-
garna, reservationsanslag ........
24,000
35
Förhyrande av ökade lokaler, re-
servationsanslag ........................
** 4,500
11,000
52,930
Naturhistoriska riksmuseet:
36
Avlöningar m. m., förslagsanslag
229,650
37
Tjänsteresor för intendenter och
assistenter, reservationsanslag....
2,000
38
Samlingar m. m., reservationsanslag
93,695
39
Arbetsbiträde vid paleozoologiska
avdelningen...............................
2,400
40
Arbetsbiträde vid etnografiska av-
delningen....................................
2,400
* Beloppet redan beviljat av riksdagen.
** Av Kungl. \laj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
j
..
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
41
Vetenskapligt biträde för bearbet-
ning av vissa samlingar å
evertebrata vdelningen................
4,000
42
Särskilt arvode åt en vaktmäs-
tare, tillika trädgårdsskötare...
300
43
Instrument och museiskåp för
paleozoologiska avdelningen, re- servationsanslag ........................
5,000
44
Förvärv och kemisk analys av
mineral från Långbans gruva i
Värmland, reservationsanslag ....
2,000
i 45
Ordnande och preparering av vissa
samlingar inom botaniska av- delningen ....................................
4,000
46
Nya herbarieskåp för botaniska
1
avdelningen, reservationsanslag
3,000
47
Arbetsbiträde in. in. vid botaniska
avdelningen................................
3,000
48
Nya skåp in. in. för entomologiska
|
avdelningen, reservationsanslag
5,000
49
Uppvärmning m. m. av vissa loka-
ler för etnografiska avdelningen,
reservationsanslag ....................
3,810
50
Slipning av fossila växter och djur
för anatomiska undersökningar
vid paleobotaniska och paleo- zoologiska avdelningarna ........
4,500
51
Ritnings- och retuscheringsarbeten
för paleozoologiska avdelningen
1,500
52
Bidrag till inlösen av de av filo-
sofie kandidaten Lars Romell
efterlämnade mykologiska sam- lingarna ....................................
5,000
! 53
Förstärkning av den i reservations-
i
54
anslaget till samlingar in. in. in- gående anslagsposten till ord- nande, vård och förökande av
samlingarna in. in.....................
10,000
Förstärkning av vissa i reserva-
tionsanslaget till samlingar m.m.
ingående anslagsposter till ex-
penser m. in.............................
19,000
325,345
74,910
55
Nordiska museet...................................................
.............
190,000
56
Kulturhistoriska museet i Lund ......................
30,000
57
Musikhistoriska museet ......................................
............
4,000
58
Svenska skolmuseet ...........................................
3,000|
574,045
616,640
Säger för arkiv, bibliotek och
museer
1,134,945
746,140
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
C. Kyrkliga ändamål.
Kleresistaten.
1
Kleresistaten, förslagsanslag ............................................
1 15,000
2
Lappmarks ecklesiastikverk, kyrkliga ändamål, förslags-
anslag ..........................................................................
4,000
3
Ersättning för prästerskapets tionde, förslagsanslag ....
4,560,000
4
Ersättning för vissa prästerskapet tilldelade statsanslag
304,752
5
Ersättning åt vissa församlingar till följd av lindring i
främmande trosbekännares skattskyldighet, förslags-
anslag ............................................................................
45,000
6
Pastor vid svenska Gustafsförsamlingen i Köpenhamn ...
6,000
7
Pastor vid svenska Victoriaförsamlingen i Berlin ........
6,000
8
Pastor vid svenska Sofiaförsamlingen i Paris ............
6,000
9
Pastor vid svenska Olaus Petri-församlingen i Hälsingfors
6,000
10
Stipendier för utbildande vid universitet av präster,
förtrogna med finska språket ....................................
3,600
11
Religiös och social verksamhet bland svenskar i vissa
utländska hamnstäder ................................................
45,500
12
Dyrtidstillägg åt för religiös och social verksamhet
bland svenskar i vissa utländska hamnsläder an-
ställda präster, förslagsanslag ....................................
* 16,000
13
Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kost-
nader, förenade med friköp av lägenheter å kyrklig
jord, förslagsanslag........................................................
10,000
5,076,752
81,100
Domkapitlens expeditioner.
14
Domkapitlens expeditioner, förslagsanslag ....................
279,300
Kyrkors underhåll in. m.
Kyrkors underhåll:
15
Underhåll........................................................ 2,028
16
Ersättningar, förslagsanslag............................ 275,000
277,028
17
Bidrag till inköp av en fastighet för svenska sjömans-
kyrkan i London ........................................................
30,000i
277,028
30,000]
Säger för kyrkliga ändamål
5,633,080
111,100]
D. Akademier m. m.
Svenska akademien.
1
Akademien .......................................................................
8,250
Vetenskapsakademien.
2
Akademien ..................................
10,000
3
Katalog över svensk naturvetenskaplig litteratur ........
3,000
4
Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskap-
liga sammanslutningar, reservationsanslag ...........
4,100
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
j
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
5
Internationella unionens för geodesi och geofysik fjärde
generalkonferens i Stockholm år 1930, reservationsanslag
8,000
6
Sveriges anslutning till den baltisk-geodetiska kom-
missionen in. m............................
2,875
10,000
17,975
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.
Akademien:
7 a
Förslagsanslag ................................
99,750
Reservationsanslag:
7 b
Underhåll och förökande av de
under akademiens inseende
ställda samlingar ................
18,000
7 c
Tryckningskostnader samt utgi-
vande av planschverk över
fornsaker och andra märk-
värdiga föremål i statens
historiska museum in. m.....
14,000
7 d
Underhåll och fortsättning av
inredningen i statens histo-
riska museum och myntkabi-
nettet ....................................
4,000
7 e
Undersökning och beskrivning
av fäderneslandets fornläm-
ningar ....................................
6,000
7 f
Transporter, lyshållning ocli
vissa andra expensutgifter. ..
15,000
Fornlämningars vård ................
8,000
7 h
Vård och underhåll av Visby
ruiner och andra byggnads-
minnesmärken........................
7,000 72,000
171,750
8
Ökade medel för fornminnesvården,
reservationsanslag
10,000
9
Omedelbara iståndsättningsåtgärder å
vissa byggnads-
minnesmärken, reservationsanslag ...
20,000
10
Ökade medel (ill avlönande av icke-ordinarie befatt-
ningshavare vid akademien ...........
44,250
11
Tillfällig ökning av akademiens arbetskrafter................
5,750
12
Vakthållning för öppethållande av
statens historiska
museum ...........................................
8,900
13
Statens historiska museums upplysnings- och propa-
gandaverksamhet ...........................
4,000
14
Inventering och konservering av vissa samlingar inom
statens historiska museum m. in.,
reservationsanslag
15,000
15
Vård och underhåll av antikvariskt-numismatiska biblio-
teket, reservationsanslag...................
5,000
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
7
lfi Underhåll av antikvariskt-topografiska arkivet, reservationsanslag
....................................;.........................
| 17 S Täckande av uppkomna brister i vissa till akademien
! utgående anslag...........................................................
i 18 Vetenskaplig grävningsundersökning av krigargravarna
å den s. k. Korsbetningen utanför Visby, reservationsanslag
............................................................................
j 19 Instrumentutrustning för akademien, reservationsanslag
20 Slutlig undersökning av den s. k. pålbyggnaden vid
Alvastra in. in., reservationsanslag ...........................
21 i Konservering av borgruinen Månstorps gavlar, reset-■
vationsanslag ................................................................
I 22 j Nybyggnad för statens historiska museum m. in., reservationsanslag
........................................................
| 23 j Komplettering av monterutrustningen för den ostasiatiska
arkeologiska samlingen, reservationsanslag........
! 24 5 Lokalhyra för den ostasiatiska arkeologiska samlingen
m. ..............................................................
Akademien för de fria konsterna
Akademien:
Avlöningar m. in., förslagsanslag................
Undervisningsmateriel m. in., reservationsanslag
-
25
26
27
28
29
30
Förstärkning av vissa anslagsposter i reservationsan
slaget till undervisningsmateriel m. in....................
Skolan för dekorativ konst ...........................................
skandinaviska konstnärsföreningen i Rom ....
Extra lärare i materiallära vid konsthögskolan
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
1,500
|
8,429
5,300
1,600
8,000
15,000
* 40,000
17,000
36,000
171,750
245,729
[ 166,500
16,000
20,600
■
500
3,500
166,50C
| 40,600
31
32
33
34
35
36
* Av
Musikaliska akademien.
[ Akademien:
Avlöningar m. in., förslagsanslag ................ 155,860
| Materiel och expenser in. in., reservationsanslag
........................................................ 6,740
Stipendier m. in., reservationsanslag ........ 25,000
187,600|
Förstärkning av reservationsanslaget till materiel och
expenser m. .........................................................._■•••
Bindning av böcker och inusikalier i akademiens bib-l
liotek, reservationsanslag ............................................|
Biträde åt bibliotekarien lios akademien vid vården
av biblioteket................................................................. I
187,600]_
Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
16.500
3.500
1.500
27.500
8
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
De kungl. teatrarna.
37
38
Kungl. operan.......................
Brandförsäkring av viss staten tillhörig, huvudsak-
150,000
|
ligen i operabyggnaden och dramatiska teaterns bygg- nad förvarad lösegendom in. m...............................
13,534
Säger för akademier in. in
694,100
339,338
| E. Universiteten, den medicinska undervisningen
;
m. m.
i
Uniuersitetskanstersexpeditionen.
1
Expeditionen, förslagsanslag .
23,450
Uppsala universitet.
Universitetet:
2
Universitetsstaten ................... 1 364 054
3
Avlöningar till vissa tjänstemän och be-
tjänte vid universitetets samlingar och
inrättningar in. in., förslagsanslag........ 360,700
1,724,754
4
Avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare,
amanuenser och tjänstemän in. m....................
46,280
5
Akademiska sjukhuset, förslagsanslag .....................
110,000
6
Materiel för vissa institutioner in. in., reservationsanslag
77,700
7
Nybyggnad för fysikalisk-kemiska laboratoriet in. in.,
reservationsanslag ......................................
142,500
8
Instrumentmakare och maskinist vid fysikalisk-kemiska
laboratoriet...........
5,634
9
Uppförande och inredning av en byggnad för paleon-
tologiska institutionen in. in., reservationsanslag ....
150,000
10
Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket,
reservationsanslag
94,500
11
Ytterligare medel till materiel in. in. för vissa institu-
tioner, reservationsanslag ..........
25,000
!
l,834,754j
841,614
Lunds universitet.
Universitetet:
12
Universitetsstaten ................ 1 033 950!
13
Avlöningar till vissa tjänstemän och be-
14
tjänte vid universitetets samlingar och
inrättningar m. in., förslagsanslag ........ 256,600
1,490,550
Avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare.
amanuenser och tjänstemän in. m.............................
47,835
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
9
!
Ordinarie
Kxtra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
15
Materiel för vissa institutioner m. in,, reservationsanslag
43,725
16
Bidrag till driftkostnaderna under år 1928 för Malmö-
hus läns sjukvårdsinrättningar i Lund ..................
65,289
17
Bidrag till uppförande vid Malmöhus läns sjukvårds-
inrättningar i Lund av nya byggnader för den orto-
pediska kliniken och öronkliniken in. in., reservations-
anslag ...........................................................................
4 50,000
18
Materielanskaffning för ett statistiskt laboratorium, re-
servationsanstaq ............................................................
5,000
19
Räknebiträde vid .statistiska seminariet ........................
1,200
20
Materiel för statistiska seminariet, reservationsanslag....
1,500
21
Instrumentell utrustning för fysiska institutionen, re-
servationsanslag ..........................................................
10,000
22
Nybyggnad för geologisk-mineralogiska och geografiska
institutionerna in. in., reservationsanslag....................
375,000
23
Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket,
reservationsanslag .....................................................
80,000
24
Ny inredning av vissa lokaler i universitetsbibliotekets
byggnad, reservationsanslag..........................................
17,763
25
Vissa inredningsarbeten i botaniska institutionen in. in.,
reservationsanslag............................................................
6,390
26
Utrustning av ett limnologiskt laboratorium, reserva-
tionsanslaq ...................................................................
* 10,000
27
Ytterligare medel till materiel in. in. för vissa instilu-
tioner, reservationsanslag ...........................................
63,000-
1,490,550
1,17 6,7021
Karolinska mediko-kirurgiska institutet.
I
Institutet:
28
Avlöningar för professorer och lärare ro. fl. 4 76,700
29
Avlöningar till vissa tjänstemän och be-
tjänte vid institutet och dess institutioner,
förslagsanslag........................................... 91,100
567,800
30
Avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare,
amanuenser och tjänstemän in. in...........................
98,513!
i 31
Materiel in. in. för vissa institutioner och kliniker, re-
servationsanslag ...........................................................
76,600
! 32
Undervisning i medicinsk rörelsebehandling ................
8,250
33
Materiel för vissa institutioner in. in., reservationsan-
slag ...............................................................................
58,100
34
Materiel för dermato-syfilidologiska kliniken, reserva-
tionsanslag ....................................................................
500
35
Materiel m. in. för undervisningen i allmän patologi, reser-
vationsanslag ...............................................................
1,000
36
Viss materiel m. m. för kemiska institutionen, reserva-
tionsanslag ........................................................
7,000
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
10
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
1
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
37 i
Förstärkning av den i reservationsanslaget till materiel
|
ni. m. för vissa institutioner och kliniker ingående
anslagsposten till materiel m. m. för kemiska insti- tutionen, reservationsanslag ........................................
2,500
! 38
Bidrag till förbättringsarbeten inom lokalerna för Stock-
holms stads bårhus ....................................................
11,000''
652,650
178,613i
Tandläkarinstitutet.
Institutet:
| 39
Avlöningar in. in., förslagsanslag....................................
91,950
1 40
Omkostnader för institutets verksamhet, förslagsanslag ...
126,100
i 41
Extra lärarkrafter vid institutet........................................
15,500!
91,950
141,600
Serafimerlasarettet.
42
Understöd och ersättningar ............................................
120,750
43
Ökade medel för serafimerlasarettets verksamhet ........
360,000
Allmänna barnbördshuset i Stockholm.
1 44
Allmänna barnbördshuset i Stockholm ........................
24,853
'' 45
Verksamheten vid allmänna barnbördshuset i Stockholm
132,002
Gemensamma universitetsändamäl.
46
Klinisk undervisning i epidemiologi åt medicine kandi-
dater ...........................................................................
10,900
47
Tryckning av doktorsavhandlingar vid universiteten i
Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska
institutet, reservationsanslag .....................................
30,000
1 48
Tryckning av doktorsavhandlingar vid högskolorna i
Stockholm och Göteborg, reservationsanslag ............
6,000
49
Kurser i skyddskoppympning, reservationsanslag .......
1,000
50
Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer ........
1,500
! 51
Institut d’études scandinaves vid Paris universitet ....
2,000
52
Utgivande i tryck av anteckningar efter juridiska före-
läsningar vid rikets universitet, reservationsanslag
10,000
I 53
Resestipendier åt ordinarie lärare m. fl. vid rikets uni-
versitet samt karolinska mediko-kirurgiska institutet,
reservationsanslag ........................................................
20,000
54
Resestipendier åt obefordrade vetenskapsidkare vid uni-
i versitelen i Uppsala och Lund, reservationsanslag ....
15,000
55
Ersättningar åt sakkunniga i akademiska befordrings-
2,000
ärenden, förslagsanslag ...............................................
I
j 56
Forskarstipendier för docenter vid universiteten i Upp-
!
sala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska
institutet, reservationsanslag .......................................
1
35,000
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
11
1
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
57
Uppehållande vid universitetet i Dorpat i republiken
Estland av en professur i svenska språket och
litteraturen ...................................................................
7,500
2,000
138,900
Rasbiologiska institutet.
58
Avlöning åt chefen för institutet....................................
12,000
59
Institutets verksamhet, reservationsanslag ....................
65,000
Farmaceuliska institutet.
60
Avlöningar, förslagsanslag ................................................
74,750
61
Materialier m. in., reservationsanslag ............................
22,900
1
97,650|
Säger för universiteten, den medicinska undervisningen
m. ..............................................................................
4,350,607
3,034,431
1
3
4
5
6
7
8
9
10
11
i 12
F. Tekniska högskolan m. m.
Tekniska högskolan.
Högskolan:
Avlöningar, förslagsanslag............................
Vissa omkostnader för uppehållande av
högskolans verksamhet:
Stipendier åt lärare för utrikes
studieresor, reservationsanslag 4,500
Stipendier åt elever, reservationsanslag
............................ 5,000
Materiel m. in., reservationsanslag
.................................... 325,000
Ökade medel till samlingar och laborationer...............
Ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse
utgifter...........................................................................
Nyanskaffning av apparater och instrument för vissa
institutioners laboratorier, reservationsanslag ............
Komplettering av högskolans bibliotek, reservationsanslag
Uppförande av en biblioteksbyggnad m. m., reservationsanslag
............................................................................
Överflyttning av högskolans bibliotek till den nya
biblioteksbyggnaden vid Yalhallavägen i Stockholm,
reservationsanslag...........................................................
Inredning och utrustning av de för fysiska institutionen
avsedda lokalerna i högskolans byggnad vid Yalhallavägen
i Stockholm in. in., reservationsanslag ............
Reparation av högskolans modellsamling, reservationsanslag
............................................................................
704,600
334,500
1,039,100
40.000
25.000
20.000
10,000
263,000
5.000
* 100,000
2.000
1,039,100; 465,000
Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
i:--— * m
.....- .....
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Chalmers tekniska institut.
Kronor
Kronor
Institutet:
\ 13
Avlöningar, förslagsanslag ........................ 270,500
Vissa omkostnader för uppehållande av
institutets verksamhet:
14
Stipendier och premier åt ele-
ver, reservationsanslag ............ 000
15
Materiel m. m., reservationsanslag 62,000 62,600
333,100
1(5
Avlöningsförbättring m. m. åt innehavarna av de å över-
gångsstat för institutet uppförda befattningarna........
3,300
17
Ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse
utgifter ................................................................
14,000
18
Ökade medel till bibliotek, samlingar och laboratorier
8,000
333,100
25,300
Säger för tekniska högskolan m. in.
1,372,200
490,300
G. Skolöverstyrelsen.
1
Skolöverstyrelsen, förslagsanslag ...................................
536,100
2
Inspektion och sakkunniga biträden hos skolöversty-
relsen ..............................
10,500
3
Byggnadssakkunnigt biträde hos skolöverstyrelsen
6,000
4
Expeditionsvaktsgöromål hos skolöverstyrelsen...........
1,800
5
Tryckning av undervisningsstatistik, reservationsanslag
8,000
Säger för skolöverstyrelsen
536,100
26,300
II. Allmänna läroverken m. m.
Högre lärarinneseminariet.
i
Ilögre lärarinneseminariet........................
142,085
2
Diverse behov vid högre lärarinneseminariet................
56,760
3
Arvoden åt extra lärare, timlärare och vikarier vid
högre lärarinneseminariet.....................................
36,150
4
Täckande av brist i anslaget till arvoden åt extra
lärare, timlärare och vikarier vid högre lärarinne-
seminariet för budgetåret 1927—1928
480j
142,085
93,690
Allmänna läroverken.
5
Allmänna läroverken, reservationsanslag ....
7,453,225
|
6
Alderslillägg åt lärarpersonalen vid de allmänna läro-
verken, förslagsanslag...................................................
1,220,000
7
Arvoden åt extra och vikarierande ämneslärarc vid
de allmänna läroverken.................................
516,30o|
8
Arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie ämneslärare
vid högre lärarinneseminariet, allmänna läroverk och
statens folkskoleseminarier ...............
55,000''
9
Personliga lönetillägg till vissa övningslärare, förslags-j
i
anslag ............................................................................
3,000''
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
13
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
Understöd åt extra ordinarie lärare vid de allmänna
läroverken under förfall på grund av sjukdom, för- slagsanslag ...................................................................
3,000
Extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna läro- verken ............................................................................
97,400
Extra arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna
läroverken ....................................................................
82,500
Extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna läro- verken ............................................................................
29,700
Extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete vid
de allmänna läroverken................................................
27,550
Undervisning i manlig slöjd vid de allmänna läroverken,
förslagsanslag ...............................................................
46,000
Arvoden åt skolläkare vid de allmänna läroverken,
förslagsanslag ................................................................
60,000
Upprätthållande vid ett högre läroverk i Göteborg av
provårskurs för blivande lärare vid de allmänna läro- verken ............................................................................
14,700
Undervisning genom infödda lärare i tyska och engelska
vid de allmänna läroverken in. fl. läroanstalter ....
7,000
Svensk studiekurs i Frankrike........................................
3,000
Bidrag till täckande av utgifter för allmänna läro- verkens ljus- och vedkassor, förslagsanslag ............
145,000
Bokinköp och bokbindning för lärjungebiblioteken vid
de allmänna läroverken, reservationsanslag................
75,000
Besestipendier åt lärare i främmande levande språk
vid de allmänna läroverken, reservationsanslag........
15,000
Resestipendier för lärare vid de allmänna läroverken,
särskilt vid de läroverk, där provårskurs är anordnad,
reservationsanslag ......................................................
6,000
8,722,225
1,137,150
Kommunala mellanskotor.
Kommunala mellanskolor, förslagsanslag........................
1,550,000
Undervisning i manlig och kvinnlig slöjd samt hand- arbete vid kommunala mellanskolor, förslagsanslag
24,000
Tillfällig löneförbättring till lärarpersonalen vid kom- munala mellanskolor, förslagsanslag .......................
330,000
Resestipendier åt lärare i främmande levande språk
vid kommunala mellanskolor, reservationsanslag ....
4,000
1,574,000
334,000
Kommunala flickskolor.
Statsbidrag till kommunala flickskolor, förslagsanslag
50,000
Tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid kom- munala flickskolor, förslagsanslag................................
8,000
14
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
—
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
Privatläroverken.
Privatläroverken:
Gemensamt reservationsanslag:
30 a
Enskilda mellanskolor ............................ 20,000
30 b
Ilögre flickskolor....................................... 476,500
30 c
Högre goss- och samskolor .................... 230,100
30 d
Enskilda lärarinneseminarier.................... 13,500
740,100
31
Lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda
•
läroanstalter, förslagsanslag ........................................
530,000
32
Bidrag till de statsunderstödda enskilda läroanstalternas
vikariatskassa, förslagsanslag.......................................
19,000
33
Tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid
privatläroverken, förslagsanslag ................................
2,435,000
34
Understöd åt kommunalt gymnasium, som är förenat
med ett statens högre läroverk eller en statens real-
skola, reservationsanslag ............................................
21,300
35
Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hus-
hållsgöromål ................................................................
16,000
36
Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala ....................
80,000
37
Understöd till vissa anstalter för utbildande av lära-
rinnor i handarbete...................................................
22,700
38
Resestipendier åt lärare i främmande levande språk
vid privatläroverk, reservationsanslag........................
6,000
1,289,100
2,581,000
Säger för allmänna läroverken m. m.
11,777,410
4,153,840
I. Folkundervisningen.
Anstalter för lärarutbildning.
Folkskoleseminarier:
Gemensamt reservationsanslag:
la
F olkskolesemina-
rierna ................*1,804,000
lb
Stipendier för elever
vid folkskolesemi-
narier ................ *200,000 2,004,000
2
Älderstillägg åt lärare vid folk-
skoleseminarierna, förslagsan-
slag............................................ 180,000
3
Studentkurser och parallellavdel-
ningar vid vissa folkskolesemi-
narier m. m., reservationsanslag *50,000
Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
*
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
15
Ordinarie
Kxtra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
Ilyresersättning till rektorerna vid
vissa folkskoleseminarier ........
Hyresbidrag till lärare vid folk-
15,000
''
skoleseminarierna i Stockholm
och Göteborg, förslagsanslag....
14,000
Lärares vid folkskoleseminarierna
studiebesök vid folkskolor, re- servationsanslag ........................
4,000
Utbildningskurs för lärare vid
hjälpklasser för psykiskt efter- blivna barn, reservationsanslag
8,000
2,184,000
100,000
27,000
Småskoleseminarier:
Statens småskoleseminarier, reservationsanslag
............................ * 1 50,000
Verksamheten vid statens småskoleseminarium
i Hagaström,
reservationsanslag ....................
Understöd åt småskoleseminarier,
förslagsanslag ........................... * 320,000
Stipendier åt elever vid småskoleseminarier,
reservationsanslag * 72,000
Tillfällig löneförbättring för lärare
vid småskoleseminarier, inrättade
av landsting eller stad,
som ej deltager i landsting,
förslagsanslag..............................
Allmänna fortbildningskurser för lärare vid egentliga
folkskolor och småskolor, reservationsanslag ...........
Resestipendier åt lärare vid till folkundervisningen hö
rande läroanstalter, reservationsanslag .......................
Folkskolinspektionen.
Avlöning in. m. åt folkskolinspektörer, förslagsanslag
Tilläggsersättning för expenser åt folkskolinspektörer
Resekostnadsersättning åt folk skolinspektörer, förslagsanslag
............................................................................
Avlöning m. m. åt gymnastikkonsulenter, förslagsanslag
............................................................................
Resekostnadsersättning åt gymnastikkonsulenter, förslagsanslag
....................................................................
S49<000 542,000!
345.000
250.000
42.000
40.000
677,000
76,000;
60,000
25,000''
2,726,000! 261,000!
10,400
10,400
Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande tramdeles kommer att avgivas.
16
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
Folkskolor.
20
Avlöning åt lärare vid folkskolor, förslagsanslag ........
49,500,000
21
Provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folksko-
lor, förslagsanslag ........................................................
*5,935,000
22
Folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste
i
gränsorter, förslagsanslag ...........................................
460,000
23
Statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet i vissa
av rikets nordligaste gränsorter, reservationsanslag
325,000
24
Lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål, för-
slagsanslag ....................................................................
200,000
25
Särskilt lönetillägg åt lärare i lappmarksförsamlingar
med icke finsktalande befolkning samt i Överkalix
församling, förslagsanslag ............................................
08,000
20
Avlönande av föreståndarinna och biträdande förestån-
darinna för skolhem eller arbetsstuga inom Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets
nordligaste gränsorter, förslagsanslag ........................
23,000
27
Skytteanska skolan i Tärna, förslagsanslag....................
18,500
28
Bidrag till skolhemsbyggnadcr och deras inredning i
skoldistrikt inom Jämtlands, Västerbottens och Norr-
bottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter,
reservationsanslag .......................................................
100,000
29
Inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn inom
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock
ej rikets nordligaste gränsorter ...............................
315,000
30
Bidrag för anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga
barn................................................................................
60,000
31
Bidrag till vissa kostnader för skolundervisning åt lots-
och fyrpersonalens barn, förslagsanslag ....................
39,000
32
Lärare åt vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter in-
tagna barn i skolåldern, förslagsanslag ....................
32,000
33
Anordnande av slöjd i folkskola, mindre folkskola eller
särskild slöjdskola, förslagsanslag................................
3,180,000
34
Anordnande av undervisning i hushållsgöromål i egent-
lig folkskola, förslagsanslag ........................................
365,000
35
Undervisningsmateriel m. m. för folkskolor, reserva-
lionsanslag ....................................................................
—
36
Understödjande av folkskolebarns ferie- och studie-
resor, förslagsanslag ..............................................
90,000
37
Svensk undervisning för svenska barn i utlandet.......
15,800
54,264,500
6,467,800
Fortsättningsskolor.
38
Understöd för avlönande av lärare vid fortsättnings-
skolor, förslagsanslag ....................................................<
4,500,000
39
Utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor, re-
servationsanslag ...........................................................
138,000
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
17
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
Högre folkskolor.
•10
Understöd åt högre folkskolor, förslagsanslag..............
930,000
41
Provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid högre
folkskolor, förslagsanslag ............................................
* 100,000
12
Anordnande av slöjd i högre folkskolor, förslagsanslag
80,000
43
Sällskapet för folkundervisningens befrämjande, reser-
vationsanslag ................................................................
1,500
1,011,500
100,000
Fo Ikhögskolor.
■
44
Understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag ....................
900,000
45
Ökat understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag ........
78,000i
46
Stipendier åt elever vid folkhögskolor, förslagsanslag
290,000
47
Anordnande av s. k. folkhögskolekurser i Härjedalen....
3,500
48
Svenska folkhögskolan i Birkas inom republiken Estland
5,000[
1,190,000
86,500
Abnormundervisningen.
49
Befrämjande av dövstumundervisningen, förslagsanslag
190,000
50
Kyrklig själavård åt dövstumma ...................................
14,000
51
Tidning för dövstumma....................................................
1,000
52
Tysta skolan å Lidingön ................................................
20,000
53
Svenska föreningen för dövas väl ................................
5,000
Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda:
54
Institutet och förskolan ................ 103,150
55
Förstärkning av anslaget till insti-
tutet och förskolan .................... 48,000
56
Å institutet och förskolan belöpande
kostnader för anläggande av en
för institutet och förskolan samt
för statens järnvägar gemensam
täckt avloppsledning, reservations-
anslag............................................ 27,000
103,150
75,000
Förskolan för blinda i Växjö:
57
Förskolan.......................................................................
20,600
58
Förstärkning av anslaget till förskolan....................
5,000
Hantverksskolan i Kristinehamn för blinda:
59
Avlöningar........................................ 17,300
60
Materialier, expenser m. m., reser-
vationsanslag ................................ 11,000
61
Förstärkning av reservationsansla-
get till materialier, expenser m. m. 9,700
62
Uppehållande av ytterligare en korg-
makeriavdelning, reservationsan-
slag............................................... 5,600
63
Fria frakter för arbetsmaterialier
till blinda hantverkare, reserva-
tionsanslaq ................................... 5,000
28,300
20,300
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 sand■ 8 häft. (Nr 8.)
2
18
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:
64
Anstalten........................................................................
102,100
65
Extra ordinarie lärarpersonal och vaktmästare ........
9,700
66
Ilantverksskolan i Uppsala för blinda kvinnor ............
25,000
67
Bidrag till avlönande av vikarier för lärare vid blind-
undervisningsanstalter, förslagsanslag ........................
1,000
68
Järnvägsresor för blindskolelever jämte åtföljande vår-
dare, förslagsanslag .......................................................
6,500
69
Understöd åt blindlärarelever, reservationsanslag ........
1,000
70
Tryckning av blindskrifter, reservationsanslag................
7,000
71
De blindas förening ........................................................
100,000
465,650
269,000
Säger för folkundervisningen
64,834,650
7,332,700
J. Yrkesundervisningen.
Tekniska läroverk.
1
Tekniska läroverk, reservationsanslag ............................
* 450,000
!
2
Fjärde parallellavdelning vid tekniska läroverket i Örebro
* 24,000
3
Parallellavdelningar vid tekniska fackskolan i Eskilstuna
* 6,300
4
Stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever
vid de tekniska fackskolorna, reservationsanslag ....
5,000
5
Resestipendier åt lärare vid de tekniska läroverken
och med dem jämförliga statsunderstödda läroanstal-
ter, reservationsanslag....................................................
1,500
4 50,000
36,800
Handelsläroverk.
6
Handelsgymnasier ..................................................
135,000
7
Förhöjda understöd åt handelsgymnasier ....................
135,000
8
Resestipendier åt lärare i främmande levande språk
vid statsunderstödda handelsgymnasier, reservations-
anslag ............................................................................
1,000
135,000
136,000
Kommunala och enskilda anstalter för ijrkesundervis-
ning.
9
Understöd åt kommunala anstalter för yrkesunder-
visning, förslagsanslag....................................................
875,000
10
Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning,
reservationsanslag ..........................................
675,000
11
Understöd till obemedlade och mindre bemedlade ele-
ver vid statsunderstödda skolor för husmodersut-
bildning, förslagsanslag ...............................................
30,000
1,550,000
30,000
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
19
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
Särskilda anstalter för yrkesundervisning.
Tekniska skolan i Stockholm:
12
Tekniska skolan i Stockholm ....................................
98,575
13
Verksamheten vid tekniska skolan i Stockholm.......
33,000
14
Bergsskolorna i Filipstad och Falun ............................
47,550
15
Vävskolan i Borås ............................................................
12,350
16
Dyrtidstillägg vid tekniska skolan i Stockholm, bergs-
skolorna i Filipstad och Falun samt vävskolan i
Borås, förslagsanslag ....................................................
40,000
98,575
132,900
Utbildande av lärare för yrkesundervisningen.
17
Åtgärder för utbildning av lärare för yrkesundervis-
1
ningen in. m., reservationsanslag ................................
25,000
Säger för yrkesundervisningen
2,233,575
360,700
K. Folkbildningsåtgärder i övrigt.
Folkbibliotek.
1
Understöd åt folkbibliotek, reservationsanslag................
* 760,000
Populärvetenskapliga föreläsningar.
2
Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna
populärvetenskapliga föreläsningar, reservationsanslag
* 400,000
3
Anordnande av s. k. flyttande folkhögskolekurser........
* 25,000
4
Bidrag till arbetarnas bildningsförbund för organisa-
höns- och administrationskostnader............................
30,000
5
Bidrag till de från universiteten i Uppsala och Lund
utom universitetsstäderna anordnade föreläsnings-
kurser, reservationsanslag ............................................
* 9,500
0
Anordnande av s. k. universitetscirklar, reservations-
nnslnn ......................................................................
* 13,000
7
Bidrag till sommarkurser i Stockholm, reservations-
anslag ..........................................................................
8,000
485,500
Nykterhetens främjande.
8
Undervisnings- och upplysningsverksamhet, att utgå av
statsverkets fond av rusdrycksmedel ........................
178,000
9
Föreläsnings- och instruktionsverksamhet, reservations-
anslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycks-
medel ............................................................................
170,000
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
20
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
10
Främjande i övrigt av nykterhet och motarbetande av
drycken skapens följder, reservationsanslag, att utgå
av statsverkets fond av rusdrycksmedel....................
10,000
11
Inköp för utdelning bland rikets lärare av handledning
för lärare vid nykterhetsundervisningen, reservations-
anslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel
18,000
376,000
Musikföreställningar för allmänheten.
12
Föreningar, som anordna god orkestermusik för all-
mänheten, m. m........................................................
57,000
Folklig musikskola.
13
Folkliga musikskolan i Arvika ........................................
6,000
Statens biografbyrå.
14
Statens biografbyrå, förslagsanslag ................................
75,300
15
Befrämjande av vissa i samband med biografväsendet stå-
ende ändamål, reservationsanslag ................................
50,000
Råntefria studielån.
16
Ersättning till postverket för dess bestyr med statens
räntefria studielån, förslagsanslag................................
1,850
17
Nämnden för statens räntefria studielån........................
5,000
6,850
Säger för folkbildningsåtgärder i övrigt
835,300
981,350
L. Åtgärder för fysisk utbildning.
Gymnastiska centralinstitutet:
1
Avlöningar, förslagsanslag ............................................
106,000
2
Materiel in. in., reservationsanslag ............................
13,000
3
Extra personal vid institutet in. m.............................
6,810
4
Täckande av brist i reservationsanslaget till mate-
riel m. in. vid utgången av budgetåret 1927—1928
1,376
119,000
8,186
5
Understödjande av idrotten ............................................
120,000
6
Understödjande av skididrotten bland ungdomen, re-
servationsanslag ............................................................
34,500
7
Understöd åt s. k. friluftsläger för skolbarn, reserva-
tionsanslag ....................................................................
10,000
Säger för åtgärder för fysisk utbildning
119,000
172,686
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
21
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
M. Understöd åt vetenskap, vitterhet och
konst m. m.
1
Svenska fornskriftsällskapet, reservationsanslag ...........
2,000
2
Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skan-
dinaviens historia, reservationsanslag .....................
1,000
3
Svenska vitterhetssamfundet, reservationsanslag..........
2,000
1
Understöd åt inhemska skönlitterära författare av ut-
märkt förtjänst ...........................................................
20,000
5
Undersökning av svenska dialekter, ortnamn och folk-
minnen............................................................................
* 4,000
Nusvensk ordbok:
G
Utgivande av ordboken................................................
3,000
7
Fortsatt utgivande av ordboken ....................................
3,000
6,000
8
Tidskriften »Svenska landsmål och svenskt folkliv»....
6,350
9
Ordbok över Gotlands folkmål.......................................
3,000
Undersökningar rörande lapskt folkliv och språk:
10
Norrlands kulturhistoriska museum i Härnö-
sand............................................................................
4,000|
1 1
Norrbottens läns hembygdsförening............................
4,000
8,000j
12
Utredigering och tryckning av framlidne revisionssekre-
teraren Nils Anderssons samlingar av äldre svensk
folkmusik, reservationsanslag ....................................
10,000
13
Föreningen Pietas ..........................................................
2,500
14
Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium, reserva-
tionsanslag ....................................................................
10,000
15
Tidskriften »Acta mathematica» ....................................
5,000
16
Svenska naturskyddsföreningen........................................
2,500
17
Delaktighet för Sverige i Ramsay Memorial Fund........
5,300
18
Ytterligare medel för beredande av delaktighet för
Sverige i Ramsay Memorial Fund m. m.................
186
19
Förhyrande av ett arbetsbord vid den zoologiska sta-
tionen i Neapel ............................................................
1,800
20
Understöd åt ryske undersåten Alexander Sibiriakoff
3,000
21
Magnetisk uppmätning av Sveriges fastland, reserva-
tionsanslag ...................................................................
10,000
22
Utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker
reservationsanslag .......................................................
150,000
23
Ytterligare medel för utgivande av tidskrifter, lärda
verk och läroböcker .................................................
15,000
24
Tredje internationella kongressen för teknisk mekanik
Stockholm år 1930, reservationsanslag.......................
5,000
25
Understöd åt kontraktsprosten L. P. R. Matsson föi
fullföljande av hans Rosa-forskningar.......................
1
4,800
Säger för understöd åt vetenskap, vitterhet och konst
1
m. m.
150,000
127,436
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Bihang till riksdagens protokoll 1929. C samt. 8 höft, (Nr 8J
22 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
- ... .
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
N. Diverse.
1
Ålderstillägg, förslagsanslag ............................................
160,000
2
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag............
125,000
3
Extra utgifter, reservationsanslag....................................
150,000
4
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-
vationsanslag ......................................
150,000
5
Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag
(därav till domkapitlens expeditioner högst 43,000
kronor)....................................
285,000
1 6
Tryckningskostnader, förslagsanslag (därav till dom-
kapitlens expeditioner högst 9,000 kronor) ............
44,218
7
Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den
8
civila statsförvaltningen, förslagsanslag ....................
Provisorisk avlöningsförbättring för lärare vid de all-
* 1,980,000
männa läroverken m. fl., förslagsanslag ....................
* 265,000
9
Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem
jämförliga befattningshavare, förslagsanslag................
4,600
10
Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-
slagsanslag ....................................................................
** 6,100,000
11
Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda läro-
m. fl. anstalter, förslagsanslag ....................................
* 22,500,000
Säger för diverse
914,218
30,849,600
Summa
94,866,085’
48,732,921
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, vai*om utlåtande framdeles kommer att avgivas.
“ Beloppet redan beviljat av riksdagen.
Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1929.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (4)
4 kopplingar.
- Rskr. 1929:301 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställning angående anslaget till tryckningsk a1 i texten
- Rskr. 1929:229 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkten 142, gjorda framställning angående arvode åt e a1 i texten
- Rskr. 1929:230 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkten 200, gjorda framställning angående inackorderi s. 13 i texten
- Rskr. 1929:8a Skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar, dels ock åtskill s. 1 i texten