Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om medgivande att till förvaltaren vid intendenturkären C. J. Bodin vid utbetalas vissa belopp, utgörande dels uppburet mai återbetalat, dels ock ej utbetalat dyrtidstillägg.

1929-05-03 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1929:93, Utlåtande i anledning av väckt motion om medgivande att till förvaltaren vid intendenturkären C. J. Bodin vid utbetalas vissa belopp, utgörande dels uppburet mai återbetalat, dels ock ej utbetalat dyrtidstillägg.

Dokumentets text

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr OJ.

21

Nr 1)3.

Ankom till riksdagens kansli den 3 maj 1929 kl. 12 in.

Utlåtande i anledning av väckt motion om medgivande

att till förvaltaren vid intendenturkären C. J. Bodin

vid utbetalas vissa belopp, utgörande dels uppburet

mai återbetalat, dels ock ej utbetalat dyrtidstillägg.

(I:a avd.)

Uti en inom andra kammaren av herr E. Laurén väckt motion (nr 67)

har hemställts, att riksdagen ville medgiva, att ej blott av förvaltaren vid

Intendenturkären O. J. Bodin efter anmärkning återbetalda kronor 1,339:05

måtte till honom ånyo utbetalas utan även ett annat i motionen angivet belopp

å kronor 141: — måtte honom tillställas.

Till stöd för sin framställning har motionären anfört följande.

»Ben 1 januari 1920 erhöll nuvarande förvaltaren vid Intendenturkären

C. J. Bodin avsked med bibehållen befordringstur från sin beställning som

sergeant vid Intendenturkären och anställdes samtidigt som verkmästare vid

kronobageriet å Karlsborg samt tillförsäkrades genom kontrakt samma avlöningsförmåner

som förvaltare vid Intendenturkären. Genom särskilda

skrivelser tillerkändes han även av Kungl. Arméförvaltningens intendentsdepartement

tillfällig löneförbättring och ortstillägg i likhet med förvaltare

vid Intendenturkären. Sedermera har han av Kungl. Maj:t, sedan han den

1 januari 1922 återinträtt på stat vid Intendenturkären. genom nådigt beslut

den 30 november 1923 medgivits att för placering i löneklass få tillgodoräkna

sig sin anställning såsom verkmästare vid kronobageriet.

Bå han den 1 januari 1922 återinträdde vid Intendentkåren, utbetalades

till honom personligt dyrtidstillägg. I juni månad 1923 anmärkte emellertid

arméförvaltningens civila departements revision, att detta dyrtidstillägg ej

borde utgå, alldenstund lönen som verkmästare ej vore av Konung och riksdag

till siffran bestämd, vilken anmärkning den 3 oktober samma år av

departementet godkändes. Besvär häröver hava av Kungl. Maj:t ogillats.

Bet belopp, som han genom detta beslut nödgas återbära till statsverket,

utgör för tiden år 1922—1}% 1925 kronor 1,339: 05 samt för tiden y7—a,/n

1925 kronor 141: — som dock icke utbetalats till honom. Sammanlagda

summan utgör alltså kronor 1,480:05.

Bå man måste antaga, att Bodin vid mottagandet av verkmästarebefattningen

var övertygad att denna tjänst skulle få räknas som likvärdig med

annan ordinarie tjänst, torde billigheten kräva, att han hålles skadeslös för

vad lian enligt ovan nämnda beslut måst återbära och dels ej erhållit. Riksdagen

har också vid flera tillfällen visat sig behjärta framställningar härom

t. ex. enligt kungl. propositionerna ur 75 och 164 vid 1925 års riksdag med

913 89

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 03.

Ilera samt senast 1(J28 vid bifall till framställningarna i motionerna ur 136

i första och nr 325 i andra kammaren, varvid dyrtidstillägg beviljades även

å arvode, som icke blivit av Konung och riksdag till siffran bestämt utan

allenast av Kungl. Maj:t.»

Utskottet har med stöd av § 46 riksdagsordningen inhämtat yttrande i

ärendet från arméförvaltningens civila departement, som i anledning härav

i utlåtande den 21 februari 1929 anfört följande:

»Det i motionen omförmälda beloppet å kronor 1,339:05 har av Kungl.

Arméförvaltningens civila departement fastställts genom ett tiotal särskilda

anmärkningsresolutioner. Av dessa hava de tre tidigaste resolutionerna,

omfattande tiden 1. februari—31. december 1922, överklagats hos Kungl.

Kammarrätten och Regeringsrätten. I två av dessa besvärsmål, avseende

tiden 1. februari—30. november 1922 har Bodin därjämte anhållit att av nåd

bliva befriad från den honom för dennna tid ålagda återbetalningsskyldigheten

å kronor 669:30. I yttrande över berörda nådeansökning den 17. december

1924 avstyrkte departementet bifall till densamma. Skälet härtill hade

huvudsakligen varit det, att Kungl. Maj:t med riksdagens medverkan fastställt

grunderna för beräknande av dyrtidstillägg. Enligt Kungl. Maj:ts beslut

den 6. maj 1927 lämnades ansökningen utan bifall. I sammanhang härmed

får departementet meddela, att Kungl. Maj:t enligt beslut den 2. mars 1928

icke funnit till någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd föranleda en av Bodin

gjord ansökning att för erhållande av rätt till personligt dyrtidstillägg från

och med den 1. januari 1922 få såsom tjänstetid i förvaltarbeställning vid

intendenturkåren tillgodoräkna sig den tid, han dessförinnan innehaft verkmästarebefattning''

vid kronobageriet å Karlsborg.

Av det belopp, kronor 1,339: 05, som Bodin nödgats återbära till statsverket,

utgöra 669 kronor 75 öre personligt dyrtidstillägg och 669 kronor

30 öre skillnaden i dyrtidstilläg enligt § 3 och § 4 i vederbörliga dyrtids

tilläggskungörelser för tiden 1. februari—30. november 1922. För sistberörda

tid hade det personliga dyr tids tillägget, därest Bodin varit därtill berättigad,

uppgått till 554 kronor 44 öre. Återstoden, 114 kronor 86 öre (=669:30 —

554:44), skulle under nyss angivna förhållande utgöras av vanligt dyrtidstillägg,

vilket under inga omständigheter hade bort utbetalas. Bet personliga

dyrtidstillägget skulle sålunda för hela den anmärkta tiden hava uppgått

till allenast 1,224 kronor 19 öre (=669:75 + 554:44).

Beträffande det i motionen omförmälda till Bodin icke utbetalda beloppet

141 kronor för tiden juli—december 1925 har departementet icke något att

erinra.

Det personliga dyrtidstillägget till Bodin skulle sålunda för den i motionen

avsedda tiden uppgå till 1,365 kronor 19 öre (=1224: 19 + 141: ).

På grund av vad sålunda anförts får departementet, på skäl, som i motionen

framhållits, tillstyrka bifall till motionen till den del de i densamma

angivna beloppen kunna anses motsvara det personliga dyrtidstillägget eller

1,365 kronor 19 öre.»

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 93.

23

I likhet med vad arméförvaltningens civila departement sålunda föreslagit,

anser sig utskottet böra tillstyrka, att till förvaltaren Bodin utbetalas i förevarande

motion avsedda belopp till den del de kunna anses motsvara personligt

dyrtidstillägg eller 1,365 kronor 19 öre.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må i anledning av herr Lauréns förevarande

motion II: 67 medgiva, att till förvaltaren vid Intendenturkåren

O. J. Bodin må från vederbörligt anslag till dyrtidstillägg åt

befattningshavare i statens tjänst utbetalas ett mot personligt

dyrtidstillägg svarande belopp av 1,365 kronor 19 öre.

Stockholm den 3 maj 1929.

På statsirtskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Utskottet*

yttrande.

Närvarande: Se under utlåtandet nr 89.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1929:165 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om medgivande att till förvaltaren vid intendenturkåren C. J. Bodin må utbetalas vissa belopp, utgörande del s. 7 i texten