Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder för beredande av nybyggnad för statens historiska museum och övriga under vitterhetsakademiens inseende ställda stats samling ar m. m. jämte två i ämnet väckta motioner.

1929-05-07 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1929:95, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder för beredande av nybyggnad för statens historiska museum och övriga under vitterhetsakademiens inseende ställda stats samling ar m. m. jämte två i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 95.

1

Nr 95.

Ankom till riksdagens kansli den 7 maj 1929 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder

för beredande av nybyggnad för statens historiska

museum och övriga under vitterhetsakademiens inseende

ställda stats samling ar m. m. jämte två i ämnet väckta

motioner.

(2:a avd.)

I den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln,

punkten 73, föreslagit riksdagen att, i avbidan på proposition angående

nybyggDad för statens historiska museum och övriga under vitterhetsakademiens

inseende ställda statssamlingar, i riksstaten för budgetåret 1929/1930

för ändamålet beräkna ett extra reservationsanslag av 40,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 15 februari

1929 dagtecknad proposition, nr 98, vilken för förberedande behandling

hänvisats till riksdagens statsutskott, under åberopande av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden sistnämnda dag, föreslagit riksdagen

att dels medgiva, att det av förutvarande positionsartilleriregementet

hittills disponerade kasernområdet jämte den därå befintliga kasernbyggnaden

samt tillhörande stallflyglar må — under förutsättning av sådana ändringar

i den för området nu gällande stadsplanen, som departementschefen

i statsrådsprotokollet angivit — reserveras för statens historiska museum,

vitterhetsakademien och andra under nämnda akademi ställda statssamlingar

ävensom för andra statliga museer och kulturella institutioner eller ock statsinstitutioner

i övrigt, vilka enligt Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut må

komma att framdeles förläggas till byggnader å ifrågavarande tomtkomplex;

dels ock för utlysande av arkitekttävlan om förslagsritningar till sådana

ändrings- och'' nybyggnadsarbeten, som äro erforderliga för en förflyttning av

statens historiska museum och Övriga under vitterhetsakademiens inseende

ställda statssamlingar till ifrågavarande område, ävensom för uppgörande

av detalj ritningar i samma hänseende m. m. för budgetåret 1929/1930 under

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 sand. 49 häft. (Nr 95—96.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande Nr 95.

riksstatens åttonde huvudtitel anvisa ett extra reservationsanslag av 40,000

kronor. .

I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sist omtor
mälda

statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr G. Kobb (I: 249)

och den andra inom andra kammaren av herr A. Anderson i Råstock (II:

387), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte med avslag å Kungl.

Maj:ts proposition nr 98 besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla

om ny utredning angående lämplig plats till förläggning av i propositionen

åsyftade byggnader.

Statens historiska museum är jämte myntkabinettet, antikvarisk-topografiska

arkivet och antikvariskt-numismatiska biblioteket ställt under vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademiens inseende. Såväl dessa fyra statssamlingar

som akademien och riksantikvarieämbetet äro inrymda i en och

samma byggnad, nationalmuseibyggnaden, där för ändamålet upplåtits hela

bottenvåningen och några utrymmen i källaren. Härjämte disponerar museet

provisoriska förrådslokaler i det södra av de gamla riksbankshusen

och i förutvarande länscellfängelset å Östermalm. De av museet och Övriga

här angivna samlingar och institutioner nu innehavda lokalutrymmena representera

en golvyta av sammanlagt 4,516 kvadratmeter, varav 1,107 kvadratmeter

utgöra utställningsrum, 2,088 kvadratmeter magasinsutrymmen samt

1,321 kvadratmeter tjänsterum.

Frågan om uppförande av en ny byggnad för statens historiska museum

och därunder hörande samlingar har länge stått på dagordningen. Ett

flertal utredningar i ämnet har verkställts och olika förslag hava framkommit

såväl med avseende å byggnadens beskaffenhet som beträffande

dess förläggning. Det är särskilt förläggningsfrågan, som vållat svårigheter

och föranlett ingående överväganden. År 1909 uttalade sig vitterhetsakademien

för att museet borde förläggas till den mellan Nordiska museet och

Skansen belägna tomt, där Biologiska museet har sin plats. Mot denna

tanke gjordes dock invändningar av det skälet, att uppförandet av en monumentalbyggnad

av här ifrågavarande dimensioner på berörda tomt ansågs

komma att förtaga Djurgårdsentrén dess karaktär av parkentré. De

s. k. statens byggnadssakkunniga framförde år 1913 två alternativ till förläggningsplats,

nämligen antingen Galärvarvet eller områdena på ömse sidor

om Nordiska museet, Då Galärvarvet icke var tillgängligt föreslogo de sakkunniga

museets förläggande till området söder om Nordiska museet mellan

stora vägen och Galärvarvets mur.

Även detta förslag möttes emellertid av gensagor. Nordiska museets

nämnd avstyrkte detsamma bland annat på den grund, att de båda omra
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr !):">.

3

dena på ömse sidor om Nordiska museets byggnad enligt nämndens mening

boide reserveras för detta museums eget behov av vidgat utrymme, och

intendenten för Djurgården samt riksmarskalksämbetet ställde sig likaledes

avvisande därför att en byggnad för ändamålet på sistberörda plats skulle

ofördelaktigt inverka på utseendet och intrycket av själva entrén till Djurgården.

Vitterhetsakademien hemställde så år 1919, att statens tomt i

Nobelparken måtte reserveras för statens historiska museum. Byggnadssakkunniga

motsatte sig bestämt en sådan åtgärd under framhållande, att

Nobelparken icke borde reduceras och belastas med byggnader av större

dimensioner. Själva upptogo de sakkunniga i sitt betänkande år 1925 angående

ordnandet av statens byggnadsverksamhet i Stockholm en annan

tomtplats till diskussion, nämligen just den, som i Kungl. Maj:ts nu föreliSSande

förslag avses, å vilken f. d. positionsartilleriregementets kasern

är belägen. De framhöllo, att kasernbyggnaden med dess båda flyglar

besutte en så betydande monumentalitet, att det borde vara ett allmänt

intresse att söka bevara anläggningen. Byggnaderna kunde med lämpliga

omändringar synnerligen väl ägna sig för museala ändamål. Emellertid

uttalade sig de sakkunniga i nämnda betänkande närmast för att norra

delen av Galärvarvet fortast möjligt borde frigöras och att plats å detta

område måtte upplåtas för statens historiska museum och dithörande institutioner.

I skrivelse av år 1926 uttalade vitterhetsakademien, att den för sin del

kunde acceptera vilken som helst av de ifrågasatta platserna, nämligen

Galärvarvets område å Djurgården, Nobelparken och positionsartilleriets

kaserntomt. Akademien ansåge det emellertid vara ofrånkomligt, att byggnadsfrågan

vunne sin lösning inom den allra närmaste framtiden, ty eljest

skulle museisamlingarna och dessas vetenskapliga bearbetning lida obotlig

skada och de fornminnesvårdande myndigheterna svårt hämmas i sitt arbete.

Genom beslut den 14 maj 1926 anbefallde Kungl. Maj:t byggnadsstyrelsen

att i samråd med riksantikvarien skyndsamt verkställa utredning rörande

ny förläggning av statens historiska museum och därmed förenade samlingar

och institutioner samt att till Kungl. Maj:t inkomma med det förslag, vartill

utredningen kunde giva anledning; och förklarade Kungl. Maj:t sig vilja

sedermera besluta i fråga om uppdrag åt byggnadsstyrelsen att utarbeta

ritningar till nya lokaler för nämnda museum och därmed förenade samlingar

och institutioner.

Innan byggnadsstyrelsen inkommit med berörda utredning och förslag,

framställdes av 1926 års beredning rörande den militära centralförvaltningens

organisation och av kasernkommittén förslag, att ovannämnda kasernområde

skulle i avseende å den del, varå kasernbyggnaden och stallflyglarna mot

Storgatan vore belägna, utnyttjas för marinens överstyrelseorgan, som lämpligen

kunde erhålla sina lokaler i kasernbyggnaden.

I januari 1928 inkom byggnadsstyrelsen med den av Kungl. Maj:t an
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 95.

befallda utredningen angående ny förläggning av statens historiska museum

och därtill hörande samlingar. Det är på denna utredning och det förslag,

byggnadsstyrelsen däri framställt, som Kungl. Maj:ts föreliggande framställning

grundar sig.

Förslaget, som är uppgjort i fullt samförstånd med riksantikvarien och

med ledning av ett av denne utarbetat program, innebär i huvudsak följande.

Den å förenämnda kasernområde befintliga huvudbyggnaden skulle efter

vissa nödiga ändrings- och iståndsättningsarbeten tagas i anspråk för biblioteks-

och arkivlokaler, tjänstelokaler för statens historiska museum och riksantikvarieämbetet

ävensom sessionssal för vitterhetsakademien, lokaler för

fotografering, textilkonservering m. m. Dessa lokaler skulle upptaga hela

byggnadens bottenvåning och våningen 1 trappa upp samt en del av våningen

2 trappor upp, där dessutom vissa reservlokaler skulle erhållas, vilka

tillsvidare skulle kunna utnyttjas för Kinasamlingen eller eventuellt för

kommittéer, ortnamnsberedningen m. m. För museisamlingarnas utställning

och magasinering skulle däremot uppföras eu nybyggnad bakom den

sålunda avsedda administrationsbyggnaden, för vilket ändamål hela tomtutrymmet

mellan sistnämnda byggnad och Linnégatan skulle tagas i anspråk.

Denna nybyggnad skulle enligt förslaget, som emellertid icke betraktas såsom

en slutlig lösning av byggnadsproblemet, utgöras av eu parallellt med administrationsbyggnaden

gående rektangulär byggnad ävensom ett därtill anslutet

bågformigt byggnadsparti mot hörnet av Linnégatan och Narvavägen. Genom

två flygelbyggnader skulle den nya museibyggnaden förbindas med administrationsbyggnaden

men skulle i övrigt vara helt skild ifrån densamma. På

grund av nivåförhållandena inom den del av tomten, som skulle upptagas

av den nya museibyggnaden, skulle denna byggnad, ehuru den icke komme

att höja sig över administrationsbyggnadens taklinje, kunna till sin huvuddel

uppföras i tre våningar med för ändamålet erforderliga rumshöjder. Huvudentrén

till museibyggnaden skulle anordnas från den gård, som bildas mellan

denna byggnad och administrationsbyggnaden, och skulle tillträde till gården

förmedlas genom en i anslutning till sistnämnda byggnads loggiaparti anordnad,

tvärs genom byggnaden gående portik, varifrån jämväl uppgångarna

till administrationslokalerna m. m. skulle anordnas.

Inom den sålunda skisserade nybyggnaden skulle statens historiska museum

för sina samlingar erhålla välbelysta lokaler med ett utrymme, inom

vilket ett i förenämnda av riksantikvarien Curman uppgjorda program angivet

utrymmesbehov av tillhopa omkring 10,000 kvadratmeters golvyta helt

skulle tillgodoses.

Enligt inom byggnadsstyrelsen verkställda approximativa kostnadsberäkningar

skulle kostnaderna för uppförandet av den ifrågasatta nybyggnaden

jämte kostnaderna för utförande av erforderliga ändrings- och iståndsättningsarbeten

inom den gamla kasernbyggnaden uppgå till 3,500,000 kronor.

Det framhålles, att berörda förslag endast innefattar ett skissförslag, avsett

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 95. 5

att visa möjligheterna för eu lämplig lösning av statens historiska museums

lokalfråga.

Den tomtyta, som enligt det föreliggande skissförslaget skulle tagas i anspråk

för statens historiska museum och därmed förenade samlingar och institutioner,

utgör omkring 10,000 kvadratmeter. Emellertid anses det erforderligt

att härutöver reservera plats för framtida utvidgning. Sådan utvidgning

skulle enligt byggnadsstyrelsens mening lämpligen kunna förläggas

till det tomtutrymme, som vore beläget i hörnet mellan Linnégatan och en i

enlighet med ett av ovannämnda byggnadssakkunniga framlagt stadsplaneförslag

angiven förlängning av Grevmagnigatan. Genom en dylik förläggning

skulle byggnaden bliva lätt tillgänglig från de övriga museilokalerna,

och tomtplatsen anses ur utrymmessynpunkt tillräcklig. Såsom en i en avlägsen

framtid eventuellt erforderlig lokalutvidgning skulle man enligt byggnadsstyrelsen

emellertid kunna tänka sig, att de båda stallflyglarna skulle

tagas i anspråk för sagda ändamål.

Vad beträffar frågan, huru stallflyglarna tillsvidare skola utnyttjas, har

byggnadsstyrelsen icke funnit sig hava anledning att nu i detta sammanhang

taga någon definitiv ställning härutinnan. Emellertid anvisar byggnadsstyrelsen

två utvägar såsom möjliga, nämligen antingen att de användas

uteslutande såsom magasinslokaler, för vilket ändamål några kostnader för

större ombyggnadsarbeten icke skulle behöva ifrågakomma, utan byggnaderna

endast iståndsättas, eller också att byggnaderna genom vidtagande av en del

mera omfattande ändringsarbeten, anbringande av takfönster och dylikt iordningställas

såsom utställningslokaler för sådana museisamlingar, vilka med

hänsyn till föremålsbeståndets beskaffenhet lämpligen skulle kunna inrymmas

i de lokaler, som här skulle erhållas. Bland institutioner, vilkas behov av

magasinsutrymmen på nu angivet sätt skulle kunna tillgodoses, anger byggnadsstyrelsen

riksarkivet, nordiska museet, etnografiska museet, marinmuseet

och sjöfartsmuseet. Skulle stallflyglarna befinnas böra användas till utställningslokaler

för museiändamål syntes marinmuseet och sjöfartsmuseet lämpligen

kunna härvid ifrågakomma.

Med avseende å själva kaserntomten inhämtas av propositionen bland

annat följande.

Området innefattar en areal av 38,464 kvadratmeter. Samtidigt med att

1892 års riksdag beviljade medel till uppförande av en ny hästgardeskasern,

beslöt riksdagen, att nu ifrågakomna kasernområde, som då omfattade hela

kvarteret Hästgardet, skulle, till betäckande av kostnaderna för de nya

kasernerna, uppdelas i kvarter och tomter samt efter rivning av därå uppförda

byggnader försäljas. En reglering av området genom framdragandet

av Grevmagni- och Torstenssonsgatorna genom detsamma samt breddning

av Styrmansgatan till 18 meters bredd fastställdes genom nådigt brev den

27 maj 1892. Genom denna ändring av stadsplanen skulle kvarteret Häst
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 95.

gardet uppdelas i tre kvarter — benämnda Spiltan, Krabban och Hästen —

vilka skulle styckas i sammanlagt 40 tomter.

Enligt bemyndigande av Kungl. Maj:t träffade arméförvaltningen den

11 april—24 oktober 1894 å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar avtal med

Stockholms stad angående omförmälda stadsplans genomförande. Till staden

har genom sagda avtal överlåtits de delar av kasernområdet, vilka enligt

nu gällande stadsplan skola utläggas till Grevmagni- och Torstenssonsgatornas

förlängning genom kasernområdet ävensom till breddning av Styrmans-

och Storgatorna. I Grevmagnigatans berörda förlängning ingår därjämte

en »gatudessein», vilken ansetts tillhöra staden sedan gammalt men är intagen

till kasernområdet. Staden, som vunnit lagfart å de sålunda överlåtna

gatuområdena, äger emellertid i enlighet med avtalet icke rätt att tillträda

gatumarken förr än »kasernetablissementet varder utrymt» och å området

»uppförda byggnader bliva för kronan obehövliga och nedrivna».

Av byggnaderna är huvudbyggnaden uppförd tvärs över den mark, som

enligt stadsplanen skulle utläggas till Torstenssonsgatan samt de båda stallflyglarna

delvis å mark, som enligt stadsplanen skulle utläggas till Storoch

Grevmagnigatorna. Även en del andra byggnader äro delvis belägna

å sådan mark, som enligt nu gällande stadsplan skulle utläggas till gata.

Den sålunda fastställda stadsplanen har emellertid ännu icke kommit till

utförande. Förut omnämnda byggnadssakkunniga framlade i anknytning

till planen på kasernområdets utnyttjande för museala ändamål i sitt betänkande

av år 1925 förslag till ny stadsplan för det gamla kvarteret Hästgardet,

utgående från att kasernbyggnaderna skulle bibehållas. Även enligt

detta förslag skulle området uppdelas i tre kvarter, av vilka det västligaste,

A, mellan Styrmansgatan och den över området framdragna Grevmagnigatan

nästan sammanfaller med kvarteret Spiltan. Den östliga delen

av området delas av en parallellt med Linnégatan lagd gata i två kvarter,

varav det nordliga, B, är avsett att uppdelas i tomter till försäljning och

det södra, C, att bilda tomt för de tre kvarstående kasernbyggnaderna med

utrymme även för eventuella tillbyggnader.

Enligt den fastställda stadsplanen har

kv. Spiltan en areal av.......... 9,199 kvm.

» Krabban » » ».......... 12,633 »

» Hästen » » » 9,816 » 31,648 kvm.

Gatumark........................ 6,816 »

Summa 38,464 kvm.

Enligt det av de sakkunniga framlagda stadsplaneförslaget skulle

det västra kvarteret A få en areal av . . 8,946 kvm.

» nordöstra » B » » » » . . 8,174 »

» sydöstra » G » » » » . ■ 16,474 » 33,594 kvm.

Gatumark.........................4,870 »

Summa 38,464 kvm.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 1)5.

7

Sammanlagda ytan av kvartersmarken är i det senare förslaget något

större än enligt den fastställda stadsplanen, beroende på att gatumarken

något minskats. Den till försäljning åt enskilda avsedda tomtmarken i

kvarteren A och B uppgår enligt byggnadssakkunnigas förslag till 17,120

kvadratmeter.

. Enligt sakkunnigas förslag skulle bela kvarteret C upplåtas till någon

museal statsinstitution.

Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen för det av byggnadsstyrelsen

framlagda förslaget förutsätter eu förläggning av statens historiska

museum jämte därmed förenade samlingar och institutioner till ifrågavarande

kasernområde i enlighet med nyssnämnda förslag, avsevärda ändringar i den

år 1892 fastställda stadsplanen för samma område, och förslaget företer jämväl

väsentliga avvikelser från sakkunnigas förslag. Under det att enligt den fastställda

stadsplanen såväl Torstenssonsgatan som Grevmagnigatan skola framdragas

över området, delande detsamma i tre kvarter, skulle nu endast sistnämnda

gata förlängas och området alltså komma att bestå av blott två kvarter.

Grevmagnigatans förlängning har givits ett något modifierat läge, i det att

den förflyttats så mycket åt väster som den västra stallflygeln skjuter fram

över Grevmagnigatans nuvarande östra gatulinje, varigenom alltså nämnda

stallflygel skulle komma att lämnas oberörd av gatans framdragande. Gatan

skulle i sin förlängning erhålla en bredd av 15 meter, dock att genom inläggning

av förgårdsmark av 3 meters bredd å kvartersmarken utmed gatans

östra sida å sträckningen mellan omförmälda stallflygel och Linnégatan avståndet

mellan byggnadslinjerna å denna sträcka skulle bliva 18 meter.

Styrmansgatan skulle i enlighet med den fastställda stadsplanen breddas till

18 meter, under det att utmed Storgatans norra sida å sträckningen mellan

Styrmansgatan och Grevmagnigatan skulle inläggas ett 7 meter brett bälte

av förgårdsmark. Det kvarter, som skulle bildas mellan nämnda gator och

Linnégatan, kommer att omfatta en areal av 8,812 kvadratmeter, och skulle

detta kvarter kunna försäljas, under förutsättning att en närmare undersökning

giver vid handen, att detsamma icke behöver tagas i anspråk

för statsverkets eget behov. Den återstående, öster om Grevmagnigatans

förlängning belägna delen av det nuvarande kasernområdet skulle utgöra

ett enda kvarter, omfattande en yta av sammanlagt 26,707 kvadratmeter,

varav 17,729 kvadratmeter belöpa på det tomtutrymme, som skulle tagas i

anspråk för statens historiska museum och därmed förenade samlingar och

institutioner, inberäknat framtida utvidgningar, under det att återstoden eller

8,978 kvadratmeter skulle disponeras för det ändamål, vartill stallflyglarna

kunna komma att utnyttjas.

Jämlikt den av byggnadsstyrelsen föreslagna dispositionen av kasernområdet

skulle endast det mellan Grevmagnigatans förläggning och Styrmansgatan

belägna kvartersområdet kunna ifrågakomma till försäljning. En inom

byggnadsstyrelsen verkställd värdering har givit vid handen, att detta om
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 95.

råde skulle vid eu försäljning för bostadsändamål inbringa ett belopp av

1,800,000 kronor, vilket motsvarar ett å-pris av 200 kronor per kvadratmeter

tomtmark. Emellertid framhåller byggnadsstyrelsen i detta sammanhang

att, sedan de i gamla länscellfängelset å Östermalm deponerade, statens

historiska museum tillhöriga samlingar överflyttats till den föreslagna nybyggnaden

å kasernområdet och därest riksarkivets i förstnämnda fastighet

nu magasinerade arkivalier bereddes plåts inom en av de båda stallflyglarna,

fängelsefastigheten skulle kunna försäljas, varvid den ekonomiska

behållningen enligt av byggnadsstyrelsen jämväl verkställda beräkningar

torde kunna väntas uppgå till 1,100,000 kronor.

Departementschefen anser en snar lösning av historiska museets byggnadsfråga

vara en synnerligen viktig angelägenhet, som icke längre tål uppskov.

Han erinrar om de lokalsvårigheter, med vilka museet länge haft

att kämpa, och påpekar den utomordentligt starka utveckling, som under

de senaste årtiondena ägt rum inom fornforskningens och överhuvud inom

kulturminnesforskningens vidsträckta områden. Det förefaller departementschefen

självfallet, att den yttre ram, man för omkring 70 år sedan tänkte

sig för historiska museets och dithörande institutioners samlingar, ej kan

motsvara det behov, som den senare tidens utveckling skapat.

Såsom en särskilt viktig omständighet, vilken gör behovet av bättre lokaler

för museet trängande, framhåller departementschefen museets uppgift

att vara, ej blott en vetenskaplig forskningsinstitution, utan jämväl en

folklig bildningsanstalt. Museet äger enligt departementschefens mening i

sitt rika åskådningsmaterial de mest gynnsamma förutsättningar att kunna

bliva en dylik folkbildningsinstitution med uppgift att för alla sprida kunskap

och vetande om vårt lands utvecklingshistoria inom olika områden.

Men dessa krav kan — framhåller departementschefen — museet givetvis

icke på ett tillfredsställande sätt fylla med de lokala förhållanden, som för

närvarande råda.

Departementschefen påpekar, att en till synes enhällig opinion från fackmyndigheternas

sida uttalat sig till förmån för museets förläggning till positionsartilleriregementets

kasernområde. I betraktande av de av byggnadsstyrelsen

anförda skälen har departementschefen också funnit detta område

vara det, som skulle erbjuda den bästa lösningen av museets byggnadsfråga.

Departementschefen erinrar om att från de militära myndigheternas sida

visserligen vissa gensagor yppats mot den ifrågasatta tomtdispositionen. Han

har dock, efter samråd med chefen för försvarsdepartementet, funnit, att

försvarsväsendets lokalbehov torde kunna tillgodoses på för statsverket betydligt

fördelaktigare villkor och därför icke böra stå hindrande i vägen, då

det gäller det slutliga lösandet av en kulturell fråga av de mått som den

nu föreliggande.

Gentemot byggnadsstyrelsens förslag att viss de! av tomten skulle reser
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 95. 9

verus för försäljning ställer sig departementschefen tveksam. Han finner

ett klokt förutseende tarva, att staten med hänsyn till framtida byggnadskrav

icke avhänder sig den markreserv, som ännu finnes kvar inom stadens

centralare delar, samt framhåller, att ju större det reserverade tomtkomplexet

är, desto mer värdefullt är det i kronans hand. Förutom att

ett större tomtkomplex oftast kan antagas lämna bättre möjligheter än ett

mindre till en ekonomisk och ur andra synpunkter rationell bebyggelse, så

representerar det större komplexet just som reserv ett större värde, därigenom

att till förläggning å detsamma kan ifrågakomma ett vida större

antal olika institutioner, än vad fallet skulle vara beträffande ett mindre

tomtkomplex. Departementschefen erinrar om att ovannämnda byggnadssakkunniga

upprepade gånger i sitt betänkande framhållit angelägenheten

av, att staten i sin hand behåller sådana markkomplex, som omfatta hela

kvarter av större omfattning, samt att man om möjligt söker förvärva sådana

enskilda tillhöriga fastigheter, som äro belägna inom kvarter, där

kronan redan äger en eller flera tomter. För en rationell statens fastighetsförvaltning

i allmänhet framstår det — yttrar departementschefen —

alltså såsom ganska betänkligt att avhända sig någon del av positionsartilleriregementets

kasernområde.

Departementschefen fäster vidare uppmärksamheten på några under ecklesiastikdepartementets

handläggning hörande aktuella byggnadsfrågor, nämligen

anskaffande av nya lokaler för etnografiska museet och riksarkivet.

Dessutom påpekas, att livrustkammaren arbetar under synnerligen svåra

lokala förhållanden, varjämte erinras om framkomna förslag om inrättande

av ett skulpturgalleri, ett konstindustrimuseum, ett museum för levande

modern konst, för de tekniska vetenskapernas historia m. m. Även om

en lösning av alla dessa frågor givetvis i mångt och mycket hör framtiden

till, kunna — framhåller departementschefen — dock förhållanden inträffa,

som aktualisera ett eller annat av dessa spörsmål, och det synes honom

därför oklokt att nu genom avstående av för dylika ändamål lämplig tomtmark

försvåra en ändamålsenlig förläggning av en framdeles måhända önsklig

institution eller museibyggnad. När staten äger mark, lämplig att användas

för befrämjande av kulturföretag av den vikt det här gäller, torde

för övrigt enligt departementschefens mening synpunkten av markens värde

ej få tillerkännas avgörande betydelse.

Ett särskilt skäl att åtminstone icke för närvarande skrida till försäljning

av någon del av positionsartilleriregementets kasernområde anser departementschefen

ligga däri, att i följd av det mellan kronan och Stockholms

stad under fjolåret träffade Ladugårdsgärdesavtalet ävensom stadens egna

exploateringsplaner, utbudet av tomter i Stockholm måste förväntas bliva

synnerligen stort under de närmaste årtiondena. För kronan synes det därför

departementschefen vara angeläget att icke belasta tomtmarknaden genom

utbud av tomter även i andra delar av staden än Ladugårdsgärdet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Statsutskottets utlåtande Nr 95.

Stockholms stads delegerade för underhandlingar med kronans fastighetskommission

av år 1925 hava förklarat sig villiga att hos stadsfullmäktige

tillstyrka, att staden å kronan överlåter äganderätten till marken i Torstenssonsgatans

förlängning samt den staden tillhöriga gatumark i övrigt, som

kan komma att ingå i byggnadskvarter enligt ny stadsplan, ävensom att

staden lämnar sin medverkan till den stadsplanereglering av kasernområdet

i dess helhet, som med hänsyn till kronans behov och andra omständigheter

kan befinnas lämplig. Delegerade förutsätta därvid, att denna stadsplanereglering

genomföres enligt enahanda grunder, som år 1892 godkändes. I

anslutning härtill framhåller departementschefen, att därest riksdagen nu

godtager föreliggande förslag rörande dispositionen av positionsartilleriregementets

kasernetablissement, underhandlingar lära böra inledas med Stockholms

stad om härav betingade, av stadens representanter i princip redan

medgivna ändringar av 1892 års stadsplan för området jämte överförande

å kronan av äganderätten till den gatumark, som enligt blivande stadsplan

för området må komma att ingå i byggnadskvarter. I den mån delar

av det nuvarande kasernområdet emellertid enligt den förutsatta nya stadsplanen

skulle komma att utläggas till gata eller allmän plats, synes departementschefen

beträffande dessa gatudelars iordningställande m. m. böra gälla,

vad som i sådant hänseende finnes stadgat i 1894 års avtal, detta alldeles

oavsett huruvida ifrågavarande mark jämväl enligt 1892 års stadsplan skulle

utläggas till gata eller ej.

Vad beträffar själva nybyggnadsförslaget synes departementschefen ansluta

sig till det väsentliga i planen men framhåller, att frågan om byggnadsarbetena

tarvar en ingående prövning samt betonar att en lösning av

museets förläggningsfråga icke är bindande för tidpunkten för ett eventuellt

beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen angående byggnadsarbetenas

igångsättande.

Frågan om dispositionen av stallflyglarna anser departementschefen böra

hållas öppen och göras till föremål för förnyat övervägande av byggnadsstyrelsen.

Slutligen framhåller departementschefen, att vid bifall till det nu framlagda

förslaget f. d. positionsartilleriregementets kaserner med tillhörande

område synas böra från och med den 1 juli 1929 överflyttas från de militära

myndigheterna och ställas under byggnadsstyrelsens förvaltning.

Motionärerna hava till stöd för sitt förslag anfört följande.

I propositionen omförmäles visserligen att 1892 års riksdag beslutat, att

detta kasernområde skulle för täckande av kostnaderna för uppförande av

den nya hästgardeskasernen vid Sturevägen få försäljas, men det synes

hava förbisetts, att riksdagen tillika medgivit, att medel till ifrågavarande

byggnadsföretag finge av statsverkets tillgångar förskjutas, ävensom att

större delen av de beräknade försälj ningsmedlen för åratal sedan verkligen

av statskontoret utbetalts.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 95.

11

I sitt den 25 oktober 1917 avgivna yttrande över kassaförlugskommitténs

betänkande anmälde statskontoret, att ämbetsverket för uppförande av nytt

kascrnotablissemang för livgardet till bäst förskjutit ett belopp av 1,586,729

kronor 36 öre. På grund härav föreslog Kungl. Maj:t, att ifrågavarande

förskott skulle i 1918 års tilläggsstat täckas av tillfälliga lånemedel. Detta

blev också riksdagens beslut. 1 riksdagens skrivelse nr 4 B 1918 åberopas

1892 års riksdagsbeslut angående det omtalade områdets försäljning och

säges vidare: »riksdagen har ansett anmärkningsvärt, att ifrågavarande förskott

balanserats i närmare 25 år».

På grund av detta 1918 års riksdagsbeslut utbetalade riksgäldskontoret

av lånemedel till statskontoret den 26 juli 1918 beloppet 1,586,729 kronor

36 öre, vilket nu i mer än 10 år utgjort riksgäldskontorets fordran av statsmedel

att täckas vid områdets försäljning. Skulle nu riksdagen medgiva,

att området skall reserveras till det föreslagna museibygget, så måste ovannämnda

förskott av s. k. tillfälliga lånemedel täckas medelst anslag av

skattemedel och följaktligen kostnaden för ifrågavarande museibyggnader

stiga från cirka 3,500,000 kronor till cirka 5,100,000 kronor.

Under sådana förhållanden synas grundade skäl föreligga att underkasta

frågan om historiska museets förläggning en ny fullständigare utredning,

varvid bör undersökas, huruvida icke andra statsverket tillhöriga billigare

tomter skulle för ändamålet vara lämpliga, även om man i så fall måste

giva efter på villkoret av ett centralt läge. Så borde till exempel undersökas

möjligheten att förlägga ifrågavarande byggnader till Hagaparken.

Det torde vara skäl erinra om, att vetenskapsakademien och det under

dess överinseende stående riksmuseet har måst förläggas till Frescati, dit

kommunikationerna äro vida sämre än till Hagaparken.

Kravet på en förbättring av statens historiska museums och därtill hörande

institutioners lokalförhållanden synes utskottet välgrundat. Samlingarnas inrymmande,

såsom nu är fallet, på delvis vitt skilda ställen och under stark

trångboddhet försvårar uppenbarligen i hög grad deras utnyttjande för forskningsändamål.

Detta är en betydande olägenhet. Men härtill kommer, att

genom nu berörda lokalsvårigheter en enligt utskottets mening mycket viktig

sida av museets uppgift icke kan komma till sin rätt, den nämligen att tjäna

såsom en central bildningsinstitution för den del av den svenska allmänheten,

som hyser intresse för och önskar vidga sitt vetande i fråga om våra

kulturminnen, eu synpunkt, som jämväl departementschefen tillagt stor betydelse.

Särskilt på grund av de nuvarande lokalernas bristande ändamålsenlighet

har museets möjligheter i berörda hänseende ej kunnat mer än i

relativt ringa grad göra sig gällande.

Utskottet måste därför finna det synnerligen påkallat, att staten skrider

till åtgärder, som kunna sätta museet i stånd att på ett fullt tillfredsställande

sätt fylla sina uppgifter i forskningens och folkbildningens tjänst.

Av den föregående redogörelsen framgår, hurusom flera olika förslag

varit å bane med avseende å museets förläggning. Biologiska museets

tomt, områdena omkring Nordiska museet, galärvarvet, statens tomt i Nobelparken

och positionsartilleriregementets kasernområde hava alla varit under

Utskottets

yttrande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 95.

ingående diskussion, och på sistone har i ovannämnda motioner framkastats

tanken på Hagaparken såsom förläggningsplats.

Ses denna fråga uteslutande ur ekonomisk synpunkt, är det klart, att

blicken kommer att riktas mot mera perifera delar av staden eller dess omgivningar,

där tomtmarken har ett mindre värde. Det torde dock få anses

befogat, att vid bedömandet av detta spörsmål tillbörlig hänsyn tages till

den speciella karaktären hos den institution, varom nu är fråga, och de

särskilda uppgifter, för vilka den har att verka. Tillmätas dessa senare synpunkter

skälig betydelse, måste det, enligt utskottets mening, te sig såsom

mindre önskvärt att placera museet i en utkant av staden eller måhända

utanför dess gränser. Det nära sambandet mellan Nordiska museets och

statens historiska museums arbetsuppgifter tala för att de båda institutionerna

ej hållas lokalt alltför vitt åtskilda. Museets av utskottet ovan såsom

mycket betydelsefull angivna natur av en även för allmänheten avsedd bildningsinstitution

synes utskottet även göra museets förläggning till en så vitt

möjligt central plats i huvudstaden särskilt angelägen. Ur nu berörda synpunkter

synas de ifrågasatta tomterna å Djurgården och det föreslagna kasernområdet

ungefär lika godtagbara. Men under det att mot Djurgårdsområdena

vägande invändningar av andra skäl framkommit, har beträffande

kasernområdets lämplighet för ändamålet nära nog fullständig enighet uppnåtts

bland de myndigheter, som, representerande skilda statsintressen, haft

att säga sitt ord i saken. Kasernområdet ligger nära Nordiska museets anläggning,

det har vidare ett relativt centralt och lätt åtkomligt läge i staden,

och slutligen finnas redan å området byggnader, vilka kunna, visserligen

med nödiga omändringar, komma till användning för det tilltänkta ändamålet.

Obestridligt är ju, att marken här har ett mycket högt försäljningsvärde

och att det därför kunde sättas i fråga, om ej med hänsyn till den inkomst,

staten skulle kunna bereda sig genom upplåtelse av tomter för bostadsbyggande,

man borde, trots platsens påtagliga lämplighet för det ifrågavarande

ändamålet, avstå från tanken på museets förläggning hit och i stället

uppsöka annan, billigare förläggningsplats. Utskottet har vid övervägande

härav kommit till den slutsatsen, att exploateringssvnpunkterna böra få träda

tillbaka. Utskottet har därvid letts av en stark önskan, att en lösning av

förevarande, ur kultursynpunkt viktiga fråga nu må vinnas på ett sätt, som

av ovan angivna skäl måste betecknas såsom mycket lyckligt för den sak

det gäller, men utskottet har vid sitt ståndpunkttagande ej heller kunnat

undgå att taga ett visst intryck av vad från departementschefens sida anförts

angående läget på tomtmarknaden med hänsyn till förestående utbud

av tomter å staten tillhörig mark å Ladugårdsgärde samt Stockholms stads

egna exploateringsplaner. Ensamt det område å Ladugårdsgärde, som avses

till försäljning, omfattar en så betydande areal som omkring 800,000 kvm.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 95.

13

kvartersmark. Det synea även utskottet mindre tillrådligt, att under sådana

förhållanden ytterligare belasta tomtmarknaden med nya försäljningsobjekt

för den närmaste framtiden. Härtill kommer, att det synes ganska ovisst,

huruvida det skall bliva möjligt att finna någon annan plats, som, jämte

det att den väl lämpar sig för ändamålet, tillika kan med mindre kostnad

för staten disponeras för museets förläggning.

Utskottet vill alltså ansluta sig till förslaget om statens historiska museums

förläggande till ifrågavarande kasernområde. Kungl. Maj:t bar ifrågasatt,

att hela området skulle reserveras i främsta rummet för museala och andra

kulturella institutioner men även för statsinstitutioner i övrigt, som efter

närmare utredning kunde befinnas böra förläggas dit. Utskottet vill icke

förneka, att tanken på att till denna plats samla närbesläktade kulturinstitutioner,

särskilt museala och dem närstående, förefaller tilltalande, och flera

av de framkomna planerna i detta avseende synas kunna erbjuda en tillfredsställande

lösning av byggnadsfrågor, som förr eller senare måste bliva

aktuella. Emellertid kan utskottet icke finna tillräckliga skäl föreligga att

redan nu, innan dessa planer på områdets utnyttjande tagit fastare form,

reservera området i dess helhet på föreslaget sätt. Det torde vara tillfyllest

att för närvarande så sker allenast beträffande den del av området öster

om Grevmagnigatans förlängning, som enligt byggnadsstyrelsens förslag

skulle omfatta ett enda kvarter med en yta av sammanlagt 26,707 kvadratmeter.

Vad den återstående till en areal av 8,812 kvadratmeter uppgående

tomtmarken angår, torde frågan om dess användning tills vidare böra hållas

öppen. Enligt byggnadsstyrelsens beräkningsnorm skulle sistnämnda tomtområde

äga ett värde i närvarande stund av omkring 1,760,000 kronor.

Med sin nu angivna ståndpunkt till förläggningsfrågan finner utskottet

det av motionärerna framställda yrkandet om avslag å Kungl. Maj:ts förslag

samt påkallande av ny utredning rörande förläggningsplatsen icke böra

vinna riksdagens bifall. Vad särskilt beträffar det av motionärerna påpekade

förhållandet, att riksgäldskontoret jämlikt 1918 års riksdags beslut av tillfälliga

lånemedel täckt det förskott å 1,586,729 kronor 36 öre, som på sin

tid av statskontoret utbetalts för uppförande av nytt kasernetablissemang

för livgardet till häst och som avsetts att i sinom tid gäldas genom inflytande

försäljningsmedel för ifrågavarande kasernområde, vill utskottet framhålla,

att utskottet icke kan finna denna omständighet i och för sig utgöra

något hinder för att reservera kasernområdet till användning för statens

egna byggnader. Skulle området i dess helhet komma att reserveras, på

sätt som föreslagits, torde visserligen, såsom motionärerna påpeka, nämnda

fordran böra täckas genom anslag på riksstaten. Utskottet har emellertid,

såsom nämnt, ansett frågan om den väster om Grevmagnigatan belägna, till

ett försäljningsvärde av 1,760,000 kronor uppskattade markens användning

böra tills vidare stå öppen, och vid sådant förhållande föreligger ingen an
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 95.

ledning för utskottet att i detta sammanhang taga ställning till spörsmålet

om beloppets täckande.

Vad angår det av byggnadsstyrelsen i samråd med riksantikvarien utarbetade

byggnadsprogrammet har detta ju icke någon definitiv karaktär utan

avser allenast att giva en föreställning om möjligheterna att för museet

använda tomten och de därvarande gamla byggnaderna. Utskottet anser

sig emellertid icke böra underlåta att påpeka, att den framlagda byggnadsplanen

synes utskottet väl omfattande. Särskilt synes det utskottet, att

alltför rikliga utrymmen upptagits till administrationslokaler. Utskottet vill

betona angelägenheten av att vid ett framtida utarbetande av det definitiva

byggnadsförslaget begränsningar i största möjliga mån eftersträvas

samt att det noga tillses, att å området redan befintliga byggnader effektivt

utnyttjas.

Mot det äskade beloppet å 40,000 kronor för utlysande av arkitekttävlan

samt för uppgörande av detalj ritningar m. m. har utskottet intet att erinra.

I likhet med departementschefen finner utskottet lämpligt att från och

med den 1 juli 1929 kasernbyggnaderna med tillhörande område ställas

under byggnadsstyrelsens förvaltning.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herrar Kobbs och Andersons i Råstock

ovanberörda motioner (I: 249 och II: 387)

a) medgiva, att den i byggnadsstyrelsens skrivelse till

Kungl. Maj:t den 19 januari 1928 angivna, öster om Grevmagnigatans

förlängning belägna, 26,707 kvadratmeter omfattande

delen av det av förutvarande positionsartilleriregementet

hittills disponerade kasernområdet jämte den därå

befintliga kasernbyggnaden samt tillhörande stallflyglar må

— under förutsättning av sådana ändringar i den för området

nu gällande stadsplanen, som departementschefen angivit

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 15

februari 1929 — reserveras för statens historiska museum,

vitterhetsakademien och andra under nämnda akademi ställda

statssamlingar ävensom för andra statliga museer och kulturella

institutioner eller ock statsinstitutioner i övrigt, vilka

enligt Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut må komma att

framdeles förläggas till byggnader å ifrågavarande område;

b) för utlysande av arkitekttävlan om förslagsritningar

till sådana ändrings- och nybyggnadsarbeten, som äro erforderliga

för en förflyttning av statens historiska museum

och övriga under vitterhetsakademiens inseende ställda statssamlingar

till ifrågavarande område, ävensom för uppgö
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 95.

15

rande av detaljritningar i samma hänseende m. m. för budgetåret

1929/1930 under riksstatens åttonde huvudtitel anvisa

ett extra reservationsanslag av 40,000 kronor.

Stockholm den 7 maj 1929.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J.L. Widell, Olof

Olsson, O. Bergqvist, J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, P. A. Dahl, K.

V. Rydén, N. J. M. Svensson i Kompersmåla, G. Eobb och I). A. Petrén;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Brattfors,

P. Nilsson i Bonarp, C. R. Jansson i Falun, S. Bengtsson i Norup, O. Olsson i Kullenbergstorp,

L. J. Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson i Blädinge, A. Å:son Törnkvist i Karlskrona,

B. F:son Holmgren, E. J. Wigforss och J. Olofsson i Digernäs.

Reservation

av herrar Lindblad, Kobb, Anderson i Råstock, Olsson i Kullenbergstorp

och Olofsson i Digernäs, som ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till

de av herrar Kobb och Anderson i Råstock i ärendet väckta motionerna.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1929:176 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder för beredande av nybyggnad för statens historiska museum och övriga under vit s. 1 i texten