Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utövandet av statens tobaksmonopol jämte i ämnet väckta motioner.

1930-04-28 · 48 sidor, varav 48 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 48 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1930:20, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utövandet av statens tobaksmonopol jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

1

Nr 20.

Ankom till riksdagens kansli tisdagen den 29 april 1930 kl. 2 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

angående utövandet av statens tobaksmonopol jämte

i ämnet väckta motioner.

I en den 28 februari 1930 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 195, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Majit att å statens vägnar med Aktiebolaget

Svenska Tobaksmonopolet träffa avtal angående utövandet av statens

tobaksmonopol i huvudsaklig överensstämmelse med propositionen bifogat

förslag till sådant avtal;

dels bemyndiga Kungl. Majit att å statens vägnar med blivande preferensaktieägare

i Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet träffa avtal

angående preferensaktiekapitalet i bolaget i huvudsaklig överensstämmelse

med vid propositionen fogat förslag till sådant avtal;

dels medgiva, att Kungl. Majit må för staten utfästa garanti för ett

lån ur pensionsförsäkringsfonden åt Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet

å högst sexton miljoner kronor till kapital och ränta, beräknad

efter fem procent;

dels ock besluta, att fullmäktige i riksgäldskontoret skola i fall av

behov tillhandahålla medel för såväl infriande av nämnda garantiförbindelse

som ock inlösen helt eller delvis av preferensaktiekapitalet i

bolaget.

Ovannämnda förslag till avtal hava i det följande av utskottet återgivits

och därvid betecknats såsom Kungl. Maj:ts förslag.

Till utskottet hava jämväl överlämnats följande i anledning av propositionen

väckta motioner, nämligen:

Ilo) de likalydande motionerna nr 312 i första kammaren av herr

Reuterskiöld och nr 503 i andra kammaren av herr Olsson i Kullenbergstorp,

i vilka motioner hemställts, »att riksdagen måtte såsom villkor för

bifall till Kungl. Majits proposition nr 195 föreskriva, att i den årliga revisionen

av monopolbolaget skola deltaga sex revisorer, valda tre av vardera

kammaren på sätt kammaren bestämmer, med samma rätt och plikt

som övriga revisorer enligt bolagsordningen»;

Bihang lill riksdagens protokoll 1930. 7 sami. 13 hafi. (Nr 20.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

2:o) motionen nr 486 i andra kammaren av herr Vougt m. fl., i vilken

hemställts, »att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa

att, i samband med uppgörandet av nytt avtal mellan staten och Svenska

Tohaksmonopolet, måtte utfärdas föreskrifter örn den understöds- och

ersättningspolitik, som vid avskedanden från bolaget hör tillämpas, med

särskilt övervägande, huruvida och i vilken omfattning de arbetare, som

sedan ingången av år 1927 avskedats eller som komma att avskedas, böra

i anledning av sina mistade utkomstmöjligheter inom yrket beredas förmånligare

ersättning än som tidigare tilldelats vid avskedanden under

denna tid»;

3:o) motionen nr 498 i andra kammaren av herr Lithander, i Vilken

hemställts, att riksdagen vidö dels besluta att allenast i så måtto bifalla

Kungl. Majlis proposition nr 195, att utövandet av den staten uteslutande

tillkommande rättighet att i riket tillverka tobaksvaror upplåtes åt

Aktiebolaget Svenska Tohaksmonopolet under ett år, dels ock besluta

skrivelse till Kungl. Maj:t med anhållan örn förslag till 1931 års riksdag,

åsyftande sådan ändring i nu gällande ordning, som framginge av

motiveringen till motionen;

4:o) motionen nr 499 i andra kammaren av herr Lithander, i vilken

hemställts, »att riksdagen ville besluta

1) att

a) i förslag till avtal angående utövandet av statens tobaksmonopol

i § 11 ett hytt mom. 3 tillkommer så lydande:

Bolaget förbinder sig tillse, att avlönade uppdrag med undantag av revisorsuppdrag

inom Aktiebolaget Svenska Tohaksmonopolet icke tilldelas

riksdägens ledamöter;

h) i förslag till avtal angående utövandet av statens tobaksmonopol

i § 11 ett nytt morn. 4 tillkommer så lydande:

Därest ledamot av riksdagen utses till revisor inom Aktiebolaget

Svenska Tohaksmonopolet, skall ersättning för den tid revisionen pågår

utgå i likhet med vad som per dag utgår till statsrevisor;

2) att hos Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t icke må tilldela

ledamot av riksdagen annat avlönat uppdrag inom Aktiebolaget

Svenska Tohaksmonopolet än revisorsuppdrag»;

5:ö) motionen nr 500 i andrå kammaren av herr Lithander, i vilken

hemställts; »att riksdagen ville besluta;

a) att revision av Aktiebolaget Svenska Tobaksmonöpolet skall utses

enligt tn önopol kort trollutredningens förslag sid. 19 i Kungl.- Maj:ts proposition

nr 195;

b) att arvode till revisor inom Aktiebolaget Svenska Tohaksmonopolet

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20. 3

skall för den tid revisionen pågår utgå i likhet med vad som utgår till

statsrevisor»;

6:o) motionen nr 501 i andra kammaren av herr Lithander, i vilken

hemställts, »att riksdagen ville vid eventuellt beslut örn bifall till Kungl.

Martts proposition nr 195 uttala, att konkurrens med detaljhandlarna ej

bör förekomma från Tobaksmonopolets sida»;

7:o) motionen nr 502 i andra kammaren av herr Lithander, i vilken

hemställts, »att riksdagen på grund av principiella skäl ville vid eventuellt

bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr 195 besluta, att rätten för

styrelseledamöter och suppleanter inom Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet

att fritt eller till nedsatt pris uttaga tobaksvaror skall upphöra»;
8:o)

motionen nr 505 i andra kammaren av herr Magnusson i Kalmar, i

vilken hemställts, »att riksdagen i anledning av Kungl. Majlis proposition

nr 195 måtte besluta:

att utom handelskamrarna i Stockholm, Göteborg och Malmö jämväl

Kommerskollegium, Sveriges Industriförbund, Kooperativa förbundet

och Sveriges Tobaksindustriarbetareförbund skola äga rätt föreslå personer

till innehav av preferensaktier;

att bestämmelse meddelas, vilka närmare angiva den utdelning å stamaktiekapitalet,

som må anses skälig, och att i det hänseendet nära anslutning

sker till vad som rörande preferensaktiekapitalet fastställts;

att en vinstregleringsfond inrättas, som möjliggör tillämpandet av en

lugn prispolitik och konstant utdelning å aktiekapital;

att bestämmelserna så utformas, att, örn så befinnes lämpligt, jourhavande

revisorn må kunna förordnas till revisionens ordförande; samt

att den i monopolets tjänst anställda personalen må på lämpligt sätt beredas

tillfälle framföra sina synpunkter rörande driftens ordnande»;

samt

9:o) motionen nr 507 i andra kammaren av herr Ljundgren, i vilken

hemställts, »att riksdagen måtte

1. besluta följande ändrade lydelse av nedan angivna paragrafer i

Kungl. Maj:ts i proposition nr 195 framlagda

Förslag till avtal angående utövandet af statens tobaksmonopol.

§ 10.

För åvägabringande av---diréktörsrådet.

Rådet består av ordföranden i bolagets styrelse, tillika ordförande i

rådet; en l&dufnot, Sorn styrelsen ifiötn Sig utser, tillika vice ordförande i

rådet, samt verkställande direktören i bolaget.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

Därjämte deltager i rådets överläggningar men icke i dess beslut den

eller de, på vilkas handläggning ärendet ankommer. Rådet sammanträder

på kallelse av ordföranden eller verkställande direktören.

Kådet skall dels---ifrågasatta åtgärder.

Vid rådets sammanträden skall föras protokoll, varav avskrift omedelbart

efter justeringen tillställes samtliga styrelseledamöter och revisorer.

Bolaget förbinder sig att bereda revisionens ordförande och jourhavande

revisorn tillfälle att närvara vid alla sammanträden med styrelsen och

direktör srådet.

§ 13.

Bolaget må ej självt eller genom dotterföretag efter denna dag utan

Kungl. Maj:ts medgivande förvärva aktie eller annan delaktighet i annat

företag.

§ 15.

1. Bolaget må---medgivande.

2. Skulle den till utdelning tillgängliga årsvinsten ej förslå till fem

procents utdelning å bolagets preferensaktiekapital, skall staten vara

förpliktad att av de enligt § 5 influtna skattemedel tillgodoföra bolaget

så stort belopp, som erfordras för att utdelning å preferensaktierna av

fem procent må kunna ske.

II. besluta följande ändrade lydelse av nedan angivna paragrafer i

Förslag till ändringar i bolagsordningen för Aktiebolaget Svenska

Tobaksmonopolet:

§ 6.

Aktiebreven —--- tillstånd.

Preferensaktiekapitalet skall utgöra högst 17,000,000 kronor.

Alla---staten.

Preferensaktierna skola framför stamaktierna medföra företrädesrätt

till årlig utdelning av bolagets vinst med fem procent å preferensaktiebeloppet.

Därutöver skola preferensaktierna icke medföra någon rätt till

utdelning.

Upplöses bolaget, skola ägarna av preferensaktier hava företrädesrätt

framför stamaktiernas ägare till erhållande ur bolagets tillgångar av

aktiers nominella värde jämte fem procents ränta i den mån sådan ej

genom utdelning guldits.

§ 7.

5. Vid styrelsens sammanträden skall föras protokoll, varav avskrift

omedelbart efter justeringen tillställes samtliga revisorer.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20. 5

§ 9.

2. Å ordinarie bolagsstämma---auktoriserad revisor.

Riksdagens kamrar äga årligen var för sig utse två revisorer och två

suppleanter för tiden från den ordinarie bolagsstämman under löpande

kalenderår till och med nästa ordinarie bolagsstämma.

lil. besluta följande ändrade lydelse av nedan angivna paragrafer i

Förslag till avtal angående preferensaktiekapitalet i Aktiebolaget

Svenska Tobaksmonopolet:

Sedan staten i avtal med Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet för

en tid av sex år från och med den 1 januari 1931 till och med den 31

december 1936 åt bolaget upplåtit rätt att utöva statens tobaksmonopol,

i vilket kontrakt bolaget utfäst sig att inlösa nuvarande preferensaktier

och inbjuda —--till teckning av nya preferensaktier i bolaget till ett

antal av 10,000 stycken, vardera lydande å 100 kronor, eller tillhopa

1,000,000 kronor;

har mellan staten, å ena, samt undertecknade---såsom preferens
aktieägare

i Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet, å andra sidan, träffats

följande avtal:

§ 2.

Preferensaktieägarna tillförsäkra staten rätt att; när helst Kungl.

Majit så påfordrar, till parikurs inlösa samtliga ifrågavarande preferensaktier

eller det antal därav, Kungl. Majit bestämmer, jämte kuponger,

som ej förfallit till betalning, med tillägg av fem procents ränta, i den

mån sådan ej genom utdelning guldits.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionärernas yrkanden,

får utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas i det följande, hänvisa

till motionerna.

Genom proposition den 20 juli 1914, nr 254, föreläde Kungl. Majit 1914

års senare riksdag förslag örn införande av statsmonopol å tobakstillverkningen

i riket. Förslagets grundtanke var, att, sedan staten genom

monopollagstiftning drägt tobakstillverkningen i sina händer, utövandet

av den monopoliserade tobaksindustrien skulle upplåtas åt ett enskilt, av

staten kontrollerat bolag med staten som delägare, vilket bolag skulle hava

att till staten redovisa den skatt, som staten ville uttaga ur tohakskonsumtionen.

Förslaget vann i huvudsak riksdagens bifall. Den 15 decem
-

Ut8kottet.

Tobaksmonopolets

tillkomst

och

nuvarande

organisation.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

Bqlagaordning.

ber 1914 utfärdade Kungl. Majit de av riksdagen antagna, för monopolet

grundläggande förordningarna angående statsmonopol å tobakstillverkningen

i riket (monopolförordningen; Sv. förf.-sami. nr 436) samt örn vad

iakttagas skall i avseende å införande av statsmonopol å tobakstillverkningen

i riket (ersättningsförordningen; Sv. förf.-saml. nr 437), av vilka

den förra förordningen trädde i kraft den 1 juni 1915 och den senare den

1 januari 1915 (Sv. förf.-saml. nr 438).

Det svenska tobaksmonopolet är ett partiellt monopol. Det avser enligt

monopolförordningens 1 § allenast tillverkningen av tobaksvaror, varemot

såväl odlingen av tobak som handeln med tobaksfabrikat äro fria (3 och

5 §§). Som konsekvens av tillverkningsmonopolet tillkommer importen

av råtobak med ett obetydligt undantag uteslutande monopolet (2 §). Importen

av färdiga tobaksvaror är däremot tillåten — förutom i mindre

kvantiteter för resande från utrikes ort — icke blott för monopolet utan

ock för envar tobakshandlare (22 §). Såtillvida är friheten för odlingen,

handeln och importen begränsad, att vissa av tillverkningsmonopolet föranledda

kontrollföreskrifter skola iakttagas. Beskattningen av tobaks

varor är anordnad såsom en kombinerad värde- och styckeskatt, så att i

varje tobaksvaras priskurantpris (utförsäljningspris) skatt skall ingå

dels med ett belopp, vilket motsvarar vissa procent av priskurantpriset,

dels ock med visst, i förhållande till varans myckenhet bestämt belopp

(18 §, 22 § 2 morn.). Slutligen innehållas i monopolförordningen åtskilliga

ansvarsbestämmelser m. m. (24—37 §§).

Det svenska tobaksmonopolet drives icke av staten själv utan av ett

enskilt bolag, åt vilket statens monopolrätt upplåtits. Utövandet av

tobaksmonopolet har under hela monopoltiden varit anförtrott åt Aktiebolaget

Svenska Tobaksmonogolet. Stiftelseurkund för detta bolag upprättades

den 15 december 1914. Konstituerande bolagsstämma hölls den

23 i samma månad, därvid bolagsordning antogs. Registrering beviljades

den 19 januari 1915. På extra bolagsstämma den 26 januari 1915 bemyndigades

bolagets styrelse att underteckna kontrakt med staten, varigenom

monopolrätten uppläts till bolaget. Kontraktet är dagtecknat den 12 februari

1915.

Detta kontrakt gällde till utgången av år 1924. Genom tilläggsavtal av

den 20 juni 1924 förlängdes kontraktets giltighet för fem år och genom

tilläggsavtal den 17 maj 1929 till utgången av år 1930. Enligt dessa båda

avtal liksom ock genom tilläggsavtal av den 3 november 1916 och den 31

mars 1926 hava vidtagits vissa ändringar i kontraktet av den 12 februari

1915.

Enligt för Tobaksmonopolet gällande bolagsordning skall bolagets aktiekapital

utgöra lägst 17,000,000 kronor och högst 51,000,000 kronor. Aktie

skall lyda å 100 kronor. Aktierna skola vara dels preferensaktier, dels stamaktier.

Preferensaktie kan ägas endast av svenska staten eller av

svensk undersåte och stamaktie endast av svenska staten eller av svensk

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20. 7

undersåte, som därtill erhållit Kungl. Marits tillstånd. Kätt till teckning

av stamaktier, vare sig vid bolagets bildande eller vid ökning av aktiekapitalet,

tillkommer endast svenska staten.

Aktiekapitalet uppgår för närvarande till 46,000,000 kronor, därav stamaktiekapital,

som belt äges av staten, å 29,000,000 kronor och preferensaktiekapital

å 17,000,000 kronor. Av preferensaktiekapitalet äro 12,000,000

kronor placerade i pensionsförsäkringsfonden, medan allenast 5,000,000

kronor äro fördelade på enskilda händer.

Preferensaktierna skola framför stamaktierna medföra företrädesrätt

till årlig ackumulativ utdelning av 6 procent. Efter det preferensaktierna

erhållit 6 procent utdelning, skola å stamaktierna utdelas intill 6 procent.

Giver bolagets rörelse utdelningsbar vinst utöver 6 procent å aktiekapitalet,

skall den överskjutande vinsten sålunda fördelas, att för varje ''/»

procent, som bärav tillfaller stamaktie, 1/s procent skall tillfalla preferensaktie,

intill dess varje preferensaktie erhållit tillhopa 7 procent, var

efter återstående vinst fördelas så, att för varje 9/io procent å stamaktie

Vio procent skall tillfalla preferensaktie.

Efter utgången av år 1924 må aktiekapitalet nedsättas genom preferensaktiernas

inlösen till nominella värdet med tillägg av den å aktierna belöpande

vinst för sista räkenskapsåret.

Upplöses bolaget, skall innehavare av preferensaktie hava företrädesrätt

framför stamaktiernas ägare till erhållande ur bolagets tillgångar av aktiens

nominella värde jämte 6 procent utdelning, i den mån sådan ej

guldits.

Tobaksmonopolets styrelse skall bestå av sex eller åtta ledamöter

med en suppleant för varje ledamot. Kungl. Majit utser halva antalet

styrelseledamöter jämte suppleanter, och av dessa ledamöter skall en tilllika

vara jourhavande direktör. Övriga styrelseledamöter jämte suppleanter

väljas av preferensaktieägarna å bolagsstämma. Bland sistnämnda

ledamöter skall styrelsen utse bolagets verkställande direktör. Avgående

styrelseledamot och suppleant kan återväljas. Ordförande vid styrelsesammanträde

skall alltid vara en av de utav Kungl. Maj:t utsedda styrelseledamöterna.

Styrelsen är beslutför, när minst två tredjedelar av styrelsens ledamöter,

däribland minst två av de av Kungl. Maj:t utsedda ledamöterna eller deras

suppleanter, äro närvarande.

För granskning av styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper

skola årligen utses fyra revisorer jämte lika många suppleanter. Kungl.

Maj:t utser två revisorer och två suppleanter, medan övriga revisorer och

suppleanter utses av preferensaktieägurna.

Vid bolagsstämma röstar envar röstberättigad för fulla antalet aktier,

som han äger eller för vilka han har att såsom ombud föra talan. Vid

de val, som å bolagsstämma verkställas, av halva antalet styrelseleda
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Kontrakt med

staten.

Instruktioner.

8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

möter och halva antalet revisorer utövas rösträtt endast för preferensaktieägarna.

Kontrakten mellan staten och monopolbolaget innehålla i huvudsak

följande. Staten upplåter till bolaget utövandet av monopolrättigheten

med allt vad därtill hörer samt överlåter tillika till bolaget den egendom,

som staten förvärvar enligt ersättningsförordningen. För vad staten sålunda

upplåter och överlåter har bolaget erlagt likvid med belopp, motsvarande

vad staten jämlikt ersättningsförordningen fått utbetala i inlösen,

ersättning och understöd m. m. För alla tobaksvaror, som av bolaget

försäljas eller eljest utlämnas, så ock för alla tobaksvaror, som av bolaget

eller tobakshandlare importeras, skall bolaget till staten erlägga skatt till

belopp, motsvarande de vid varje tid å tobaksvaror gällande skattesatser.

Skattebeloppen uträknas med ledning av bolagets böcker. Statsverket tillgodoföres

skatten sålunda, att bolaget den 10, 20 och näst sista dagen i varje

månad till statskontoret inlevererar ett belopp, motsvarande en tredjedel

av den skatt å tobaksvaror, som kan beräknas belöpa för samma månad.

I samband med den sista skatteleveransen i månaden sker slutlig avräkning

mellan staten och bolaget beträffande skatt för nästföregående

månads försäljning. För vinnande av största möjliga besparing i omkostnader

åligger det bolaget att å alla områden av sin verksamhet anordna

driften på det mest rationella och effektiva sätt ävensom att vid fastställande

av tobaksvaras priskurantpris iakttaga, att den belastning, som

avser att lämna vinst å rörelsen, kommer att vila i möjligaste mån jämnt å

alla varuslag. I fråga örn avsättning till fonder gäller, att till reservfonden

årligen skola avsättas 10 procent av årsvinsten, intill dess reservfonden

uppgår till 10 procent av aktiekapitalet, att till pensionsfond må genom

bolagsstämmans beslut avsättning äga rum av vinstmedel, som återstå,

sedan till aktieägarna utdelats 6 procent, samt att i övrigt må, sedan

utdelning verkställts å preferensaktierna med 7 procent och å stamaktierna

med 13 procent, avsättning äga rum till vinstregleringsfond och, efter

det vinstregleringsfonden uppgått till 5,000,000 kronor, jämväl till andra

fonder.

Den 26 februari 1915 utfärdade Kungl. Majit dels instruktion för de av

Kungl. Majit utsedda ledamöterna i styrelsen för Aktiebolaget Svenska

Tobaksmonopolet och dels instruktion för de av Kungl. Majit utsedda revisorerna

för granskning av Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolets styrelses

förvaltning och räkenskaper.

Enligt instruktionen för styrelseledamöterna åligger det dem att i möjligaste

mån verka för en ur olika synpunkter rationell skötsel av bolagets

angelägenheter, ävensom att tillse bland annat, att vid fastställandet av

tobaksvarornas priskurantpris sådana grunder tillämpas, att den konsumerande

allmänheten skyddas mot obehörig fördyring av varorna, att

tillverkningen bedrives så, att allmänhetens smak och vanor behörigen tillgodoses,

att endast med nödig varsamhet och med tagen hänsyn till åter

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20. 9

försäljares berättigade intressen sådana ändringar i försäljningsförhållandena

vidtagas, som äro erforderliga för en rationell skötsel av bolagets

rörelse, att sådana rabattförmåner lämnas återförsäljare, att, i vad pä

bolaget beror samt med behörig hänsyn till rådande förhållanden inom tobakshandeln,

återförsäljare må äga möjlighet att förvärva skälig inkomst

av sin rörelse, samt att i förekommande fall gent emot de hos bolaget

anställda arbetarna och övrig personal förfares med den särskilda hänsyn,

som betingas av bolagets ställning såsom ensam arbetsgivare inom

tobaksindustrien.

Jourhavande direktören har enligt instruktionen att göra sig noggrant

underrättad örn bolagets förhållanden samt att med uppmärksamhet följa

bolagets verksamhet, i synnerhet i vad den kan hava inflytande på statens

trygghet för att skattebelopp vederbörligen debiteras och inbetalas. T

instruktionen meddelas vidare föreskrifter örn särskilda åligganden för

jourhavande direktören, åsyftande att bereda staten säkerhet för kontraktets

fullgörande, m. m.

Ledamot, som finner sig icke kunna biträda beslut, som fattas vid styrelsesammanträde,

bör låta till protokollet anteckna sin avvikande mening.

Enligt den för revisorerna utfärdade instruktionen skola dessa hava att

göra sig noggrant underrättade örn bolagets förhållanden samt med uppmärksamhet

följa bolagets verksamhet. Av Kungl. Majit utsedd revisor, som

i något hänseende finner sig icke kunna instämma i vad i revisionsberättelsen

yttras eller hemställes, bör tillkännagiva sin särskilda mening medelst

berättelsen vidfogad skrift. Inom en månad efter granskningens avslutande

skola de av Kungl. Majit utsedda revisorerna till chefen för finansdepartementet

ingiva berättelse örn granskningen med särskild anmälan,

huruvida enligt deras åsikt bolagets förbindelser mot staten blivit vederbörligen

uppfyllda, ävensom huruvida genom någon förvaltningsåtgärd

eller något beslut statens eller det allmännas intressen trätts för nära.

Finner dylik revisor under löpande förvaltningsår eljest anledning till anmärkning

förekomma eller åtgärd från statens sida vara erforderlig, skall

han likaledes därom ofördröjligen göra anmälan hos chefen för finansdepartementet.

De av Kungl. Majit utsedda revisorerna hava att i tur och

ordning efter den fördelning, varom de sinsemellan överenskomma, gemensamt

med jourhavande direktören i bolaget med ledning av bolagets

böcker till riktigheten bestyrka de uträkningar, som skola ligga till grund

för bolagets inlevereringar av skatt till staten.

Den för Tobaksmonopolet gällande bolagsordningen liksom ock gällande

mellan staten och Tobaksmonopolet slutna avtal äro avtryckta såsom bilagor

(1—6) till det vid förevarande proposition fogade statsrådsproto-''

koll. Instruktionerna för de av Kungl. Majit utsedda styrelseledamöterna

och revisorerna åter äro avtryckta såsom bilagor (2 och 3) vid

propositionen nr 192 till 1924 års riksdag.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

Utredning i

fråga om

Tobaksmonopolet.

Översikt över

de särskilda

förslagen.

I skrivelse till Kungl. Maj :t den 23 maj 1922, nr 166, hemställde riksdagen,

att Kungl. Majit ville rörande statsrevisionens verksamhet och förutsättningarna

för densamma låta verkställa utredning i vissa angivna avseenden

ävensom för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen

kunde föranleda. Med denna hemställan åsyftades bland annat frågan

örn revision av vissa monopolistiska företag av statsfinansiell betydelse,

särskilt Aktiebolaget Vin- & Spritcentralen och Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet.

Frågan örn igångsättande av en utredning i sagda ämne upptogs i statsråd

den 12 november 1926 av chefen för finansdepartementet, som därvid

erhöll Kungl. Maj:ts bemyndigande att tillkalla högst fem utredningsmän

för att inom departementet biträda vid utredning av frågan örn

lämpligt ordnande av Aktiebolaget Vin- & Spritcentralens och Aktiebolaget

Svenska Tobaksmonopolets verksamhet, ävensom i samband därmed

stående spörsmål.

De jämlikt detta bemyndigande tillkallade utredningmännen, som bedrevo

arbetet under namnet monopolkontrollutredningen, avgåvo den 14

januari 1928 till chefen för finansdepartementet betänkande angående anordnandet

av den statliga kontrollen av Aktiebolaget Vin- & Spritcentralens

verksamhet och den 21 november 1928 betänkande i samma ämne beträffande

Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet. Betänkandena hava

befordrats till trycket i serien Statens offentliga utredningar (1928:4

och 27).

Sedan utlåtanden över dessa betänkanden avgivits —- vad betänkandet

angående Tobaksmonopolet beträffar av styrelsen för monopolbolaget,

statskontoret och fullmäktige för pensionsförsäkringfonden1 — anmäldes

betänkandena i statsråd den 12 januari 1929. Chefen för finansdepartementet

bemyndigades därvid att tillkalla en person att inom departementet

biträda vid fortsatt behandling av frågan örn anordnandet

av den statliga kontrollen av Spritcentralens och Tobaksmonopolets

verksamhet jämte därmed sammanhängande spörsmål. Jämlikt detta

bemyndigande tillkallades justitierådet A. Borgström.

I nära anslutning till den av föredragande departementschefen till

ovannämnda, vid propositionen fogade statsrådsprotokoll lämnade redogörelsen

för utredningsmännens betänkande angående anordnandet av

den statliga kontrollen av Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolets verksamhet

samt justiterådet Borgströms härom den 22 november 1929 avgivna

yttrande, må här lämnas en översikt över innehållet i samma betänkande

och yttrande ävensom angående departementschefens ställningstagande

till de särskilda frågorna.

1 Dessa utlåtanden äro bilagda det vid den föreliggande propositionen fogade statsrådsprotokollet

(bilaga 7).

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20. 11

Utredningsmännens förslag beträffande monopol företagets organisation

såsom aktiebolag kan sammanfattas sålunda:

Under hänvisning till att man genom monopolföretagets organisation

såsom aktiebolag kunde utnyttja ett enskilt företags fria former

och enskilda delägares initiativkraft och förtrogenhet med affärslivet,

hava utredningsmännen föreslagit, att aktiebolagsformen skulle bibehållas.

Av praktiska skäl vore det lämpligt, att Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet

bibehölles såsom monopolets utövare. Såsom villkor därför

hava utredningsmännen förutsatt, dels att det enskilda vinstintresset i

bolaget begränsades utöver vad som för närvarande vore fallet, dels

även att sådana ändringar genomfördes i avseende å bolagets organisation,

att trygghet vunnes för att denna ur såväl statsfinansiella som affärsmässiga

synpunkter vore väl avpassad för sitt ändamål.

Beträffande Tobaksmonopolets aktiekapital hava utredningsmännen

föreslagit, att stamaktiekapitalet å 29,000,000 kronor skulle bibehållas till

oförändrat belopp i statens ägo. Efter erinran att av preferensaktiekapitalet

å 17,000,000 kronor ett belopp av 12,000,000 kronor ägdes av pensionsförsäkringsfonden,

medan återstående 5,000,000 kronor vore fördelade på

många olika innehavare, och då enligt utredningsmännens mening anledning

icke funnes att bibehålla pensionsförsäkringsfonden vid dess ställning

som preferensaktieägare, hava utredningsmännen föreslagit, att fondens

preferensaktier skulle inlösas. Samtidigt borde även övriga preferensaktier

inlösas. Genom inlösen av hela det nuvarande preferensaktiekapitalet

bereddes tillfälle att vid utgivande av nya preferensaktier träffa

sådan anordning, att garantier vunnes för ett lämpligt enskilt delägarskap

i bolaget. Även underlättades genom en sådan åtgärd genomförandet

av en begränsning av den preferensaktieägarna tillkommande vinsten.

Nya preferensaktier borde utgivas å 1,000,000 kronor eller, under

förutsättning av viss placering av preferensaktierna, 5,000,000 kronor.

Utdelningen å preferensaktierna skulle begränsas till fem procent och

garanteras av staten. De nya preferensaktierna skulle överlämnas åt enskilda

delägare med vissa kvalifikationer. Såsom en möjlighet att erhålla

preferensaktieägare med lämpliga kvalifikationer har av utredningsmännen

ifrågasatts, att ett antal svenska livförsäkringsbolag skulle

inbjudas att förvärva preferensaktierna. Genom avtal melian staten och

preferensaktieägarna skulle överenskommas bland annat följande. Statsverket

skulle tillförsäkras rätt att, när helst Kungl. Maj:t så påfordrade,

inlösa samtliga preferensaktier eller det mindre antal därav, Kungl.

Majit bestämde. Preferensaktieägarna skulle förbinda sig att icke överlåta

aktie till annan än statsverket eller den Kungl. Majit godkände såsom

innehavare. När preferensaktieägare överläte aktie till annan än

statsverket skulle han tillförbinda ny innehavare att underkasta sig de

förpliktelser, avtalet innehölle. I

I likhet med utredningsmännen har Borgström ansett praktiska skäl

tala för att det nuvarande monopolbolaget bibehölles såsom monopolets

utövare. Såsom villkor härför hade utredningsmännen bland annat förutsatt,

att sådana ändringar genomfördes i avseende å bolagets förvaltnings-

och kontrollorganisation, att trygghet vunnes för att denna ur

såväl statsfinansiella som affärsmässiga synpunkter vore väl avpassade

Monopolföretagets

organisation.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets betänkande Nr 2Q.

för sitt ändamål. I detta hänseende vore emellertid, enligt vad Borgström

framhållit, särskilt att beakta, att man icke borde gå så långt, att därigenom

äventyrades de fördelar, man velat vinna genom att utnyttja ett

enskilt företags fria former och enskilda delägares initiativkraft. Lika

med utredningsmännen har Borgström ansett, att nuvarande preferensaktiekapitalet

borde inlösas och nya preferensaktier utsläppas till ett belopp

av 1,000,000 kronor. I fråga örn anskaffandet av de nya aktieägarna

syntes den av utredningsmännen antydda utvägen, aktiernas utbjudande

till livförsäkringsföretag, icke böra ifrågakomma, åtminstone icke i

första band. Härutinnan bär Borgström anslutit sig till ett inom monopolbolagets

styrelse reservationsvis framfört förslag, att preferensaktieägarna

skulle utses efter förslag av Stockholms handelskammare. Deras

antal syntes lämpligen böra bestämmas till minst 10, högst 20. Utseendet

syntes böra anförtros åt Kungl. Majit, som därvid icke syntes

böra vara ovillkorligen bunden inom det framlagda förslaget. Den gaj

ranterade utdelningen syntes med hänsyn till vad som anförts örn den

korta kapitalplaceringstiden böra något höjas till 51h eller 6 procent,

såvida det icke skulle befinnas lämpligt att upptaga den nu gällande

bestämmelsen örn rätt till utdelning å stamaktierna i Aktiebolaget Vin&

Spritcentralen.

I avseende å monopolets organisation bar jämväl departementschefen

anslutit sig till den meningen, att tobaksmonopolets utövning bör i fortsättningen

bedrivas under aktiebolags form och alltjämt ombänderhavas

av Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet. Preferensaktiekapitalet har

departementschefen ansett böra nedsättas från 17,000,000 till 1,000,000

kronor med företrädesrätt till sex procent utdelning. Såsom utredningsmännen

tänkt sig, borde denna utdelning av staten säkerställas i form

av gottskrivning av tobaksskattemedel.

Vad beträffar det finansiella genomförandet av preferensaktiekapitalets

nedskrivning bar departementschefen utgått ifrån, att från pensionsförsäkringsfonden

—• som innebar preferensaktier till belopp av tolv miljoner

kronor —• skola tillhandahållas erforderliga medel emot en ränta

av fem procent. Departementschefen har vidare förutsatt, att — såsom

fullmäktige för pensionsförsäkringsfonden önskat — staten skulle ikläda

sig garanti för bolagets sålunda uppkommande skuld till kapital och

ränta.

Teckning av de nya preferensaktierna har departementschefen ansett

böra förbehållas ett begränsat antal medborgare, minst tjugu, högst fyrtio,

vilka utses av Kungl. Majit med ledning av förslag, som handelskamrarna

i Stockholm, Göteborg och Malmö borde beredas tillfälle att

avgiva.

Enligt utredningsmännens förslag skulle staten genom särskilt avtal

med preferensaktieägarna tillförsäkra sig rätt att, när staten påförd
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20. 13

rar, inlösa preferensaktiekapitalet eller del därav. Enligt departementschefens

mening borde detta förbehåll, vars tillämpning endast i utomordentligt

fall kunde antagas inträda, påkalla ett beslut av riksdagen

av innebörd att nödiga medel hållas tillgängliga i händelse av avtalets

tillämpning på denna punkt. Ett bemyndigande åt riksgäldskontoret i

sådant avseende vore tillfyllest.

I detta sammanhang må erinras, att frågan örn de sammanslutningar,

vilka skola äga avgiva förslag å preferensaktieägare i monopolbolaget,

upptagits i motionen II: 505 av herr Magnusson i Kalmar, samt att herr

Ljunggren i motiveringen till motionen II: 507 förordat utredningsmännens

förslag att livförsäkringsbolagen skulle inbjudas att teckna preferensaktiekapitalet.

Utredningsmännen hava föreslagit att rättigheten att utöva statens

tobaksmonopol skulle upplåtas för sex år. Till detta förslag har Borgström

anslutit sig liksom även departementschefen.

Frågan örn oktrojtiden har jämväl upptagits i den i det föregående

omförmälda motionen II: 498 av herr Lithander, till vilken utskottet i

detta sammanhang får hänvisa.

Beträffande styrelsen och verkställande direktören innehåller utredningsmännens

förslag i huvudsak följande:

I fråga örn styrelsens sammansättning hava utredningsmännen icke

föreslagit annan ändring än att antalet styrelseledamöter skulle fastställas

till åtta, medan bolagsordningen för närvarande föreskreve »sex

eller åtta», och att antalet suppleanter skulle minskas från åtta till fyra,

varav två skulle utses av Kungl. Majit och två av preferensaktieägarna.

Mandattiden för såväl ledamöter som suppleanter har föreslagits begränsad

från tre till två år.

Enligt nuvarande bestämmelser skulle verkställande direktören utses

av styrelsen bland de av preferensaktieägarna valda styrelseledamöterna.

Utredningsmännen hava föreslagit den ändring, att styrelsen till verkställande

direktör skulle kunna utse person utom styrelsen. Instruktion

för verkställande direktören borde utfärdas. En dylik instruktion borde

dock icke utesluta ett bibehållande av så stor handlingsfrihet för verkställande

direktören, att den dagliga förvaltningens affärsmässighet icke

äventyrades.

Till styrelsesammanträde skulle kallas samtliga styrelseledamöter och

suppleanter. Beslut örn avtal, som innefattade åtagande för längre tid än

den, för vilken monopolrättigheten upplåtits åt bolaget, skulle med visst

undantag beträffande hyresavtal icke vara giltigt med mindre det biträddes

av minst tre av de utav Kungl. Majit utsedda styrelseledamöterna.

Till underlättande av en effektiv kontroll har föreslagits, att avskrift

av vid styrelsens sammanträden fört protokoll skulle tillställas

samtliga revisorer.

Bolagets räkenskaper och styrelsens förvaltningsberättelse skulle se
-

Oktrojtiden.

Styrelsen och

verkställande

direktören.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Jourhavande

direktören.

14 Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

nast den 1 mars tillhandahållas revisorerna. I vinst- och förlusträkningen

samt i balansräkningen borde olikartade poster av större betydelse icke

sammanföras utan redovisas var för sig.

Till vad utredningsmännen anfört beträffande styrelsen och verkställande

direktören har Borgström i huvudsak anslutit sig. Härutöver har

han i fråga örn denna del av bolagets organisation anfört:

»Bolagets styrelse har ifrågasatt lämpligheten av att suppleanterna i

styrelsen skulle regelbundet bevista styrelsens sammanträden. Emellertid

torde det vara av stor betydelse, att suppleanterna genom deltagande

i sammanträdena förvärva den kännedom örn företaget, som utgör en förutsättning

för att de skola kunna på ett tillfredsställande sätt fullgöra en

eventuell tjänstgöring såsom ledamöter. För övrigt torde, såsom utredningsmännen

erinrat, ett dylikt deltagande utgöra enda skälet för ett

bibehållande av suppleantarvodena.

Vidare har styrelsen förklarat sig anse den i kontraktsförslaget upptagna

bestämmelsen örn viss majoritet bland de kungavalda styrelseledamöterna

såsom förutsättning för beslut örn avtal, innefattande åtagande

för längre tid än den för vilken monopolrätten upplåtits, utan att medföra

några bestämda fördelar ägnad att förorsaka vissa angivna praktiska

olägenheter. Vad styrelsen härutinnan anfört har icke föranlett mig att

föreslå någon förändring i utredningsmännens förslag. Styrelsen synes

mig hava överskattat de praktiska olägenheterna, och bestämmelserna

torde äga ett visst värde såsom garanti mot allt för betydande inköp och

andra engagement vid slutet av kontraktstiden.»

Departementschefen har i likhet med. utredningsmännen ansett, att bolagets

styrelse borde ovillkorligt utgöras av åtta ledamöter, av vilka

Kungl. Majit utsåga fyra, däribland ordförande och vice ordförande, samt

att suppleanternas antal kunde begränsas till fyra, av vilka två utsåges

av Kungl. Majit. I fråga örn verkställande direktören har departementschefen

anslutit sig till utredningsmännens åsikt, att en friare anordning

vore önskvärd och att således denne utsåges av styrelsen — ej såsom

enligt nu gällande regel bland de å bolagsstämman valda styrelseledamöter

utan inom eller utom styrelsen. Departementschefen har jämväl biträtt

utredningsmännens ståndpunkt beträffande såväl suppleanternas

regelmässiga inkallande till styrelsesammanträde som även kvalificerad

anslutning till vissa beslut av de kungavalda styrelseledamöterna.

I motionen lii 499 har herr Lithander, på sätt ovan åter givits, föreslagit

vissa åtgärder i syfte att ledamöter av riksdagen icke skulle kunna

tilldelas andra avlönade uppdrag hos monopolbolaget än reviSorsuppdrag.

Utredningsmännen hava föreslagit att jourhavande direktören skulle

indragas. Detta förslag har biträtts av såväl Borgström som departementschefen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande AV 20.

15

I anslutning till vad som gäller beträffande Spritcentralen hava utredningsmännen

föreslagit inrättande av ett direktörsråd, varigenom den

år 1926 av Tobaksmonopolets styrelse anordnade inköpsnämnden med vissa

jämkningar i organisationen skulle avtalsfästas. Direktörsrådet borde bestå

av ordföranden i styrelsen, tillika ordförande i rådet, en annan ledamot,

som styrelsen utsåge inom sig, tillika vice ordförande i rådet, samt

verkställande direktören. Såsom föredragande i rådet borde fungera de

tjänstemän, på vilkas handläggning ärende ankomme. Avskrifter av direktörsrådets

protokoll skulle tillställas samtliga styrelseledamöter och

revisorer.

I likhet med utredningsmännen har Borgström, i viss motsättning

mot bolagets styrelse, ansett, att ett direktörsråd borde inrättas

med i huvudsak de arbetsuppgifter utredningsmännen angivit. Däremot

har han icke kunnat följa utredningsmännen beträffande direktörsrådets

sammansättning. Med hänsyn till de uppgifter, som skulle komma

att påvila direktörsrådet, syntes det ligga närmast till hands, att

verkställande direktören bleve den ledande mannen inom rådet. Vidare

syntes vad styrelsen anfört angående omfattningen av dessa uppgifter

föranleda därtill, att det icke borde ovillkorligen föreskrivas, att styrelsens

ordförande skulle vara ledamot av rådet. Däremot syntes det, särskilt

med hänsyn därtill att till verkställande direktör kunde komma att

utses person utom styrelsen, vara oundgängligen nödvändigt, att någon

bland styrelsens ledamöter, väl helst en av de av Kungl. Majit utsedda,

insattes i direktörsrådet. Med hänsyn till den arbetsbörda, som bomme

att åvila honom och syntes påfordra hans närvaro i bolagets lokaler i

allmänhet flera gånger i veckan, syntes arvodet för detta uppdrag icke

böra sättas lägre än till 6,000 kronor.

Direktörsrådet borde således bestå av verkställande direktören, en ledamot

av bolagets styrelse och ytterligare en person, vilka två sistnämnda

skulle utses av bolagets styrelse.

Vid bifall härtill erfordrades icke någon höjning av nu utgående arvodet

åt styrelsens ordförande och vice ordförande.

Då direktörsrådets protokoll väl borde anmälas vid följande styrelsesammanträde,

- syntes onödigt föreskriva, att de skulle tillställas styrelsens

ledamöter, och syntes det vara tillräckligt, att jourhavande revisorn erhold

ett exemplar för revisorernas gemensamma räkning.

Jämväl departementschefen har ansett förslaget om inrättande av en

beredning, kallad direktörsråd, för mera maktpåliggande ärendens handläggning

under tiden emellan styrelsens sammanträden ändamålsenligt.

I fråga om direktörsrådets sammansättning har departementschefen föreslagit

den jämkningen, att självskrivenhet för styrelsens ordförande

bortfaller, och att direktörsrådet skall utgöras av två av styrelsen inom

Direktörs
rådet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Kevisionen.

16 Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

sig utsedda ledamöter, av vilka åtminstone en kungavald, jämte verkställande

direktören. Det torde böra ankomma å styrelsen att utse ordförande

och vice ordförande i rådet, vilket sammanträder på kallelse

av ordföranden eller verkställande direktören.

I motionen 11:507 har herr Ljunggren upptagit utredningsmännens

förslag i fråga örn direktörsrådets sammansättning.

Beträffande revisionen hava utredningsmännen i huvudsak anfört

följande.

Vid uppgörande av förslag till ny organisation för revisionen hava

för utredningsmännen framstått såsom huvudsynpunkter, dels att i

revisionen ökat inflytande borde beredas det allmänna, dels att revisionen

borde erhålla en sådan organisation, att den kunde utöva en fortlöpande

och ingående granskning av förvaltningen. Revisorernas antal, som

nu är fyra, har föreslagits till fem. Av revisorerna skulle Kungl. Majit

såsom hittills utse två, å vilka skulle vila den fortlöpande kontrollen. Den

ene av dessa skulle förordnas till revisionens ordförande och den andre

till jourhavande revisor. Av de övriga revisorerna skulle två utses av

riksdagens kamrar, inom eller utom riksdagen, och en av bolagets enskilda

delägare, vilka för närvarande äga utse två revisorer. För varje

revisor skulle finnas en suppleant, utsedd på samma sätt som revisorn.

De av Kungl. Majit utsedda revisorerna skulle förordnas för två år i sänder,

under det att mandattiden för övriga revisorer har föreslagits till

ett år- ...... ... .

En av utredningsmännen har ansett sig av konstitutionella skäl icke

kunna biträda förslaget, att riksdagen skulle utse revisorer, och föreslagit,

att Kungl. Majit skulle utse fyra revisorer.

Sammanträden med samtliga revisorer skulle hållas minst en gång

varje kalenderkvartal, varvid protokoll skulle föras. För revisionens ordförande

och jourhavande revisorn borde instruktion utfärdas av Kungl.

Majit. Nämnda revisorer skulle äga närvara vid alla sammanträden med

styrelsen och direktörsrådet.

Utomstående skulle kunna hänvända sig till revisionen rörande förhållanden

i förvaltningen, som syntes påkalla uppmärksamhet.

Revisorerna skulle utse siffergranskare och även utfärda instruktion för

deras verksamhet.

Med avseende å revisionen har Borgström framhållit, att mot utredningsmännens

förslag att riksdagens kamrar skulle utse vardera en revisor

från skilda håll framställts erinringar av såväl konstitutionell som

principiell och praktisk innebörd. Borgström har väl ansett, att åt de,

konstitutionella betänkligheterna icke borde tillmätas allt för stor vikt,

men har av andra skäl icke kunnat förorda utredningsmännens förslag.

Borgström har för sin del föreslagit att, därest så hefunnes lämpligt, i

god tid före oktrojperiodens utgång anordnades en särskild undersökning

av bolaget och dess verksamhet, att Kungl. Majit skulle utse tre,

eventuellt fyra revisorer och lika antal suppleanter för dem, under det

att bolaget skulle utse endast en revisor jämte suppleant, att Kungl. Majit

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20. 17

skulle utse en bland de kungavalda revisorerna att vara jourhavande revisor

och tillika revisionens ordförande, att denne skulle vara av handelskammare

auktoriserad revisor, att åt honom skulle anförtros att jämte

ytterligare en revisor, som revisorerna utsåge bland de kungavalda, bestyrka

de uträkningar, som ligga till grund för bolagets ^leverering av

skatt till staten, att instruktion för jourhavande revisorn utfärdades av

Kungl. Majit, att revisorerna skulle utse siffergranskare och utfärda instruktion

för dem samt att förslagen örn rätt för de kungavalda revisorerna

att närvara vid sammanträden med styrelse och råd och örn rätt

för utomstående att hos revisorerna göra anmälan örn förmenta missförhållanden

icke måtte vinna bifall.

Beträffande revisionen har departementschefen anfört följande:

»Under påverkan av riksdagens år 1922 gjorda uttalande örn revisionens

utbyggnad till en statlig granskning hava utredningsmännen sökt förverkliga

detta önskemål genom inrymmande åt riksdagens kamrar av befogenhet

att utse ledamöter av bolagets revision. Förslaget har mött skarp

kritik, ur såväl konstitutionella som praktiska synpunkter. Borgström,

som finner de förra mindre avgörande, tillmäter de senare desto större

vikt och avstyrker den föreslagna anordningen.

För min del har jag ej funnit konstitutionella hinder möta emot en bestämmelse,

som skulle åt riksdagen allenast inrymma en befogenhet men

ej ålägga en förpliktelse, och motsvarande precedensfall saknas ej. Men

jag kan ej underkänna den kritik, som i övrigt framkommit. Och jag är

desto mera beredd att frånträda utredningsmännens förslag i denna del, som

annan utväg synes stå till buds för ernående örn ej direkt så indirekt av

det riksdagens medinflytande vid granskningen, som åsyftats. Jag föreslår

alltså, att befogenhet skall inrymmas för bankofullmäktige och riksgäldsfullmäktige

att var för sig utse en revisor jämte suppleant. Skulle

icke denna befogenhet begagnas, torde i stället Kungl. Majit böra äga

meddela erforderliga förordnanden för revisionens komplettering.

Vad angår organisationen av revisionen ansluter jag mig i huvudsak

till utredningsmännen. Sålunda anser jag — i motsats mot Borgström —

att en särskild, väl kvalificerad ordförande bör finnas. Det är ingalunda

visst, att den auktoriserade revisorn, vilken i egenskap av jourhavande

skall sammanhålla den tekniska revisionen, därjämte besitter den auktoritet

och förfarenhet i affärsförhållanden, som erfordras för ordförandeskapet

i revisionen av detta vittomfattande och i särskilda avseenden

grannlaga företag. Lämpligt torde vara, att till jourhavande revisor skall

kunna utses ej blott av handelskammare auktoriserad revisor utan även

den, som i annan, av Kungl. Majit godkänd ordning auktoriserats.

I två avseenden anser jag, att framkomna erinringar böra föranleda

jämkning i utredningsmännens förslag. Befogenhet för revisionens ordförande

och för jourhavande revisorn att närvara vid styrelsens och dillihang

lill riksdagens protokoll 19110. 7 sami. 15 hafi. (Nr 20.) 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

Arvoden till

styrelseledamöter

och

suppleanter.

18 Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

rektorsrådets sammanträden har ej upptagits. Icke heller torde revisionens

ifrågasatta ställning såsom mottagare av allmänhetens klagomål

höra vidhållas.»

Med avseende å revisionen hava yrkanden framställts i de likalydande

motionerna 1:312 av herr Reuterskiöld och II: 503 av herr Olsson i Kullenbergstorp

ävensom i motionerna II: 500 av herr Lithander, II: 505 av

herr Magnusson i Kalmar samt 11:507 av herr Ljunggren; och får utskottet

härutinnan hänvisa till det föregående.

Utredningsmännen hava föreslagit vissa jämkningar beträffande arvodena

till styrelseledamöter och revisorer. Arvodena till revisionens ordförande

och jourhavande revisorn kunde ej sättas till lägre belopp än

12,000 kronor för vardera. Varken styrelseledamöter eller revisorer och

alltså icke heller deras suppleanter borde åtnjuta förmånen av fria eller

förbilligade tobaksvaror.

I denna fråga, såvitt densamma rör styrelseledamöter och deras suppleanter,

bär Borgström anfört följande:

»För närvarande åtnjuter varje styrelseledamot och suppleant fria tobaksvaror

till belopp av 250 kronor per år, räknat efter varornas försälj

ningspris, samt är därutöver berättigad att till obegränsat belopp inköpa

tobaksvaror med viss rabatt. Utredningsmännen föreslå nu, att berörda

förmåner såsom utgörande en olämplig arvodesförmån icke skola

bibehållas.

Vad först angår bestämmelsen örn fria tobaksvaror torde denna, såsom

styrelsen erinrat, hava föranletts därav, att styrelsens ledamöter ansetts

hava skyldighet att med uppmärksamhet följa de tillverkade varornas

kvalitet, och föreskriften örn beloppets fixerande till 250 kronor torde närmast

hava tillkommit såsom normerande i inskränkande riktning.

Beträffande rätten att mot rabatt inköpa tobaksvaror torde det inom

affärsföretag av beskaffenhet motsvarande Tobaksmonopolet vara en allmänt

gällande regel, att styrelseledamöter och anställda äga att till affärens

självkostnadspris inköpa tillverkade eller eljest saluhållna varor, och

tillräcklig anledning synes mig icke föreligga att beträffande Tobaksmonopolet

avvika från denna plägsed. Enligt vad jag inhämtat har rabatten

numera nedsatts till 20 °/o från 30, därmed säkerhet synes hava uppnåtts

för att priset å försålda varor icke understiger monopolets självkostnadspris.

I denna del kan jag således icke följa utredningsmännen, därvid jag

emellertid förutsätter att noggrann kontroll utövas mot missbruk, en kontroll

som underlättas därav att all utlämning av fria tobaksvaror eller

varor till nedsatt pris sker genom en enda av monopolets försäljningsbutiker.

»

I fråga om förmånen av fria eller förbilligade tobaksvaror har Borgström

ansett jourhavande revisorn böra likställas med styrelsens ledamöter.

Beträffande övriga revisorer har det synts Borgström vara tillräckligt

att tillerkänna dem rätt att uttaga fria tobaksvaror för nu bestämt

belopp.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20. 19

I fråga om de arvoden, som borde tillkomma styrelse och revision, har

departementschefen funnit ett närmare uttalande härom i förevarande

ordning ej påkallas. Avsevärda ändringar i nuvarande grunder syntes

ej erfordras i vidare mån än som betingades av direktörsrådets inrättande

samt anordningen inom revisionen av särskild ordförande och jourhavande

revisor.

Frågan örn rätt för vissa personer inom bolaget till fria eller förbilligade

tobaksvaror har berörts i motionen II: 502 av herr Lithander ävensom

i motiveringen till motionen II: 507 av herr Ljunggren; och får utskottet

härutinnan hänvisa till motionerna.

Härjämte må erinras örn de av herr Lithander i motionerna II: 499

och 500 framställda yrkandena.

Utredningsmännen hava ansett principiellt riktigt, att Tobaksmono- Dotterföretag,

polets rörelse skulle utövas i egen drift. I den mån dotterbolag bibehölles,

skulle det allmännas inflytande i deras styrelse förstärkas därigenom,

att minst två av ledamöterna i varje dotterbolags styrelse skulle

utses bland de av Kungl. Maj:t tillsatta ledamöterna i moderbolagets

styrelse.

Även Borgström har förklarat sig vara av den meningen, att dotterbolaget

Aktiebolaget Havannamagasinet icke borde fortsätta sin rörelse

på samma sätt som hittills. Inom monopolbolaget hade ock åtgärder

vidtagits för avveckling av Havannamagasinets detalj försäljning. Däremot

syntes praktiska skäl tala för att Havannamagasinet finge fortfarande

existera som ett formellt fristående organ för handha vande av

den av detta bolag bedrivna engrosverksamheten.

Lika med utredningsmännen har departementschefen funnit, att planmässighet

och reda skulle befrämjas genom rörelsens bedrivande helt i

egen drift. Dotterföretaget Aktiebolaget Havannamagasinet borde därför

så snart ske kan avvecklas. Då därefter något dotterföretag ej vidare

förefunnes, kunde de av utredningsmännen föreslagna bestämmelserna

till reglering av dotterföretags förvaltning uteslutas ur avtalet.

I detta sammanhang må erinras, att i motionen 11:507 av herr Ljunggren

väckts förslag örn intagande arv en sådan bestämmelse i kontraktet

med monopolbolaget, att bolaget ej skulle genom dotterföretag äga

rätt att utan Kungl. Maj:ts medgivande förvärva aktie eller annan delaktighet

i annat företag.

Med avseende å riktlinjerna för förvaltningen hava utredningsmän- Riktlinjer för

nen erinrat, att enligt av riksdagen lämnade direktiv borde monopolbo- forvaltnmgen
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

Fondbildning.

Enskilda framställningar.

lagets prispolitik åsyfta uppnåendet av så stor vinst, att den medgåve

en utdelning av sju procent å preferensaktierna och däremot enligt bolagsordningen

svarande tretton procent å stamaktierna. Såsom förut

nämnts, hava utredningsmännen föreslagit, att utdelningen å preferensaktierna

skulle fastställas till fem procent. Efter fondavsättning, i den

män sådan finge förekomma, skulle återstående vinst utdelas å stamaktierna.

För att monopolbolaget skulle erhålla en norm för sin prispolitik,

erfordrades därför, att riksdagen uttalade sig beträffande storleken

av den utdelning, som bolaget borde lämna å stamaktierna. Till

ökad säkerhet för att sålunda angiven utdelning skulle kunna lämnas,

borde bolaget kunna disponera en vinstregleringsfond, vars storlek har

föreslagits till 2,000,000 kronor. Utredningsmännen hava vidare föreslagit

vissa riktlinjer för monopolbolagets förvaltning i olika avseenden,

såsom beträffande driftens koncentration, inköpsförfarandet m. m.

Vad utredningsmännen anfört beträffande riktlinjerna för förvaltningen

har, bortsett från visst detaljspörsmål, icke föranlett något uttalande

av vare sig Borgström eller departementschefen.

I motionen II: 505 av herr Magnusson i Kalmar har framställts förslag,

berörande de under såväl nu förevarande som efterföljande punkt behandlade

spörsmål. Härjämte må erinras om det av herr Lithander i motionen

II: 501 framställda yrkandet.

Utredningsmännen hava föreslagit, att avskrivningsprocenten beträffande

inventarier förhöjdes från 10 till 15 procent, att förbudet mot avskrivning

å monopolrätten, vilken närmast utgjorde en goodwillpost, icke

bibehölles samt att några bestämmelser angående avsättning till fonder

icke infördes. I anledning av framställning från tobaksimportförsäljareföreningen

har emellertid utredningsmännen förordat, att monopolbolaget

skulle avsätta en fond, vars avkastning skulle användas till understöd

åt handelsresande och platsförsäljare i tobaksbranschen, vilka innehade

anställning såsom resande eller platsförsäljare redan vid monopolets

införande men nödgats eller nödgades lämna sin anställning på grund

av befattningens indragning.

Departementschefen har i samband med behandlingen av frågan örn

fondbildningen yttrat sig jämväl angående vissa framställningar för tillgodoseende

av önskemål hos skilda inom tobakshanteringen verksamma

intressegrupper och i dessa ämnen anfört följande:

»Jag delar utredningsmännens åsikt, att föreskrifter örn fondering ej i

avtalet erfordras, enär avsevärt inflytande härutinnan kan av Kungl.

Majit utövas å bolagsstämma. Endast i fråga örn den av utredningsmännen

förordade fonden för beredande av ersättning åt handelsresande och

platsförsäljare inom engrosimporten av tobaksvaror skulle ett formligt

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

21

beslut av riksdagen böra påkallas, därest ett ställningstagande till ersättningsfrågan

i förevarande ordning syntes betingat. Emellertid förhåller

det sig sålunda, att från tobaksengrosimportörerna förnyats de framställningar,

som av utredningsmännen omförmälts, varförutom detalj - tobakshandlandena framfört krav å utredning av detaljhandelns läge i

förhållande till statsmonopolet och därav föranlett uppgivet trångmål.

Den enskilda handelns önskemål äga ej, såsom dess utövare förmena, det

samband med monopolorganisationen, att desammas behandling bör sammanföras

med avtal örn monopolet. Men det synes mig påkallat, att en

allsidig utredning angående de ständigt framförda anspråken från de

enskilda tobakshandlarna kommer till stånd under medverkan av representanter

för såväl bolaget som handlandena. Därest av dylik utredning

framkommer ett resultat, som erfordrar ekonomisk uppoffring från bolaget,

kommer frågan givetvis att underställas riksdagens prövning i

särskild ordning. Utredningen torde böra omfatta jämväl förutnämnda

försäljare inom engrosimporten, och alltså lärer ej heller i fråga örn deras

anspråk ett avgörande nu böra företagas.

Vad angår de önskemål, som framställts för tillgodoseende av anställningshavare

hos Tobaksmonopolet, lärer övervägandet ankomma på Tobaksmonopolets

ledning.»

Det med propositionen framlagda förslaget till nytt avtal med Aktiebolaget

Svenska Tobaksmonopolet innebär flera vittgående ändringar i

gällande avtalsbestämmelser, särskilt i fråga örn föreskrifterna rörande

företagets förvaltning och revision. Då dessa föreskrifter synas ägnade

att i flera hänseenden åstadkomma klarare riktlinjer för bolagets förvaltning

på samma gång som genom desamma en förstärkning av det allmännas

kontroll bör kunna vinnas, har utskottet i princip anslutit sig

till vad i propositionen föreslagits. Med den ståndpunkt utskottet sålun

da intagit, har utskottet i allmänhet saknat anledning att ingå på de olika

detaljföreskrifterna, i vidare mån än detta betingats av från utskottets

sida föreslagna ändringar eller av i motionerna framställda yrkanden.

Såväl departementschefen som samtliga de personer, vilka deltagit

i utredningsarbetet, hava uttalat sig för att tobaksmonopolet jämväl

i fortsättningen skall utövas av ett aktiebolag samt alltjämt handhavas

av Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet. Utredningsmännen

hava emellertid icke ingått på någon närmare utredning rörande den

lämpligaste formen för organisationen av statens verksamhet å ifrågavarande

område. I motionen II: 505 har herr Magnusson i Kalmar uttalat

önskvärdheten av, att detta principspörsmål blir föremål för omprövning,

innan den sexårsperiod gått till ända, under vilken den föreslagna ordningen

är avsedd att äga bestånd. Enligt sistnämnda motionärs mening

borde det nämligen vara särskilt angeläget, att denna fråga upptages till

Utskottets

yttrande.

Monopolets

organisation.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Oktrojtiden.

22 Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

behandling i sammanhang med spörsmålet örn en omdaning av den statliga

affärsverksamhetens grunder och former, till vilken bidrag lämnats

och ytterligare väntas lämnade genom socialiseringsnämnden. Ehuru utskottet

icke ansett det kunna ifrågakomma att vid den nu föreslagna upplåtelsen

av monopolrättigheten frångå aktiebolagsformen, har utskottet

likväl funnit den av herr Magnusson i Kalmar framförda synpunkten förtjäna

att uppmärksammas, ej minst med hänsyn därtill att, sedan det privatekonomiska

intresset inom bolaget praktiskt taget kommit att avkopplas,

de tidigare åberopade skälen för monopolets handhavande av ett aktiebolag

icke längre skulle komma att äga samma giltighet som tillförne.

Såsom en förutsättning att uppgiva aktiebolagsformen hör dock gälla, att

en annan organisationsform står att vinna, som, utan att knyta verksamheten

i de på vissa punkter mindre väl avpassade band aktiebolagslagen

pålägger, åt företaget skapar möjlighet att utnyttja smidiga och för dettas

egenart lämpade former samtidigt som det affärsmässiga inslaget i

företagets skötsel bibeliålles oförminskat.

I fråga örn preferensaktiekapitalet förordar utskottet, att detsamma nedsättes

från 17 miljoner kronor till 1 miljon kronor ävensom att preferensaktierna

förbehållas särskilda av Kungl. Majit såsom aktieägare godkända

personer. Utskottet har sålunda icke ansett lämpligt, att svenska livförsäkringsbolag

inträda såsom aktieägare. Vad angår rätten att framställa

förslag å personer lämpade till aktieägare har i motionerna II: 505

och II: 507 erinringar gjorts mot att denna förslagsrätt skulle förbehållas

handelskamrarna i rikets tre största städer. Så hemställes i motionen

II: 505 att, förutom nämnda handelskammare, kommerskollegium,

Sveriges industriförbund, kooperativa förbundet och Sveriges tobaksindustriarbetareförbund

skola äga rätt att föreslå personer till innehav av

preferensaktier.

För vinnande av det med anordningen avsedda syftet eller att till aktieägare

erhålla väl kvalificerade personer, som kunna ställa erfarenhet

och insikt på affärslivets område till förfogande i och för utseende av

representanter i tohaksmonopolets styrelse, torde det knappast vara erforderligt

att förslagsrätten på förhand uteslutande tillerkännes vissa institutioner

eller sammanslutningar. Enligt utskottets mening bör Kungl.

Maj :t vara oförhindrad att utan särskilda direktiv rörande inhämtande av

förslag utse aktieägare.

Enligt propositionen har utdelningen å preferensaktierna föreslagits till

6 procent, vilken skulle garanteras av staten. Då hinder säkerligen

icke torde möta för aktiernas placering hos lämpliga personer även med

en något lägre utdelning, har utskottet föreslagit, att denna begränsas till

5 procent.

I motionen 11:498 har herr Lithander hemställt örn utredning rörande

frågan örn rätt även för annan än Aktiebolaget Svenska Tohaksmonopo
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

let att i riket tillverka tobaksvaror samt att, i avvaktan på denna utredning,

monopolrättigheten skulle upplåtas allenast för ett år. Då utskottet

icke kunnat ansluta sig till yrkandet om en utredning, som synes

åsyfta ett uppgivande av statens monopolrättighet, samt den i propositionen

föreslagna förlängningen av avtalstiden från fem till sex år innebär

vissa fördelar, har utskottet biträtt propositionen i nu förevarande

hänseende.

Enligt propositionen förutsättes, att suppleanterna i styrelsen skola re- Styrelsen,

gelmässigt bevista styrelsens sammanträden. Genom en dylik anordning

skulle antalet i styrelsesammanträdena deltagande personer avsevärt utökas

samt särskilda kostnader förorsakas, i de fall suppleant vore bosatt

utom sammanträdesorten. Såsom huvudskäl för suppleanternas deltagande

i styrelsens sammanträden har anförts, att dessa därigenom skulle

tillföras ökad kompetens för tjänstgöring såsom ledamöter. Då antalet

styrelsedamöter utgör icke mindre än åtta, torde i allt fall önskvärd kontinuitet

i fråga örn styrelsens verksamhet kunna upprätthållas. Med hänsyn

härtill och då en sådan detalj som sättet för styrelsens kallande icke

torde behöva inrymmas i bolagsordningen, har utskottet föreslagit, att

den i § 7 intagna bestämmelsen härom må utgå.

I motionen II: 499 har herr Lithander föreslagit vissa åtgärder i syfte

att ledamöter av riksdagens kamrar icke skulle kunna tilldelas annat

avlönat uppdrag hos monopolbolaget än revisorsuppdrag. Något bärande

skäl för detta yrkande, som synes åsyfta förbud för riksdagsman

att tillhöra bolagets styrelse, har icke anförts, och utskottet har icke kunnat

biträda detta förslag.

Vad det föreslagna direktör srådet angår, synas dess arbetsuppgifter Direktörslämpligen

böra i avtalet angivas helt allmänt. Direktörsrådet skall så- r&det

lunda, i den mån så befinnes erforderligt, bereda frågor, som skola

avgöras av styrelsen, varjämte rådet har att behandla andra spörsmål

av större betydelse för bolagets verksamhet. Då ansvaret för

bolagets ledning och förvaltning torde så långt möjligt böra odelat vila

å styrelsen, har utskottet ansett det böra överlämnas åt denna att närmare

bestämma vilka frågor, som skola handläggas av direktörsrådet.

Även örn det torde kunna antagas, att de två av styrelsen valda ledamöterna

i direktörsrådet i regel komma att utses inom styrelsen, har utskottet

likväl ansett den ansvariga styrelsen böra tillerkännas en

friare prövningsrätt i fråga örn direktörsrådets sammansättning än enligt

propositionen samt förty lämnat möjlighet öppen för styrelsen

att utse en ledamot utom densamma. Utskottet förutsätter jämväl,

att styrelsen må vid behov utse ersättare för ledamot i direktörsrådet.

Uttrycklig bestämmelse härom har dock icke ansetts erforderlig. Med

sin nu angivna ståndpunkt har utskottet icke kunnat biträda det av herr

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Revisionen.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

Ljunggren i motionen II: 507 framställda yrkandet, att styrelsens ordförande

skulle vara självskriven ledamot och ordförande i direktörsrådet.

I likhet med saväl utredningsmännen som föredragande departementschefen

Ilar utskottet ansett riksdagen böra tillerkännas medinflytande i

fråga örn granskningen av monopolföretaget. Säkerligen skulle detta

syftemål till stor del förfelas, därest icke riksdagen tillerkändes en mera

direkt medverkan i fråga örn revisorernas utseende än enligt propositionen.

Å andra sidan har det synts utskottet som örn, utan att riksdagens inflytande

å valet därigenom förminskades, en lämpligare lösning skulle kunna

vinnas än den, att kamrarna själva i enlighet med i motionerna 1:312,

II: 500, II: 503 och II: 507 framställda förslag skulle utse revisorer. Utskottet

har sålunda föreslagit, att valrätten skall tillkomma de valmän,

som enligt § 71 riksdagsordningen årligen skola utses av kamrarna för

val av fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret. Härigenom hålles

möjligheten öppen att, pa sätt utskottet föreslagit, bestämma antalet riksdagsval

revisorer till tre. Då det får anses självfallet att, därest riksdagen

bifaller utskottets förslag, nämnda valmän även utan uttryckligt

åläggande skola komma att utse revisorer, har den enligt § 9 bolagsordningen

Kungl. Maj:t medgivna rätten att i visst fall meddela erforderliga

förordnanden rörande revisorer ansetts obehövlig.

För utövande av den fortlöpande kontrollen skall enligt propositionen

Kungl. Maj:t äga utse förutom jourhavande revisorn en person att fungera

såsom revisionens ordförande. Då de dagliga arbetsuppgifter, som

komme att åvila dessa båda revisorer, säkerligen skulle på ett tillfredsställande

sätt kunna utföras av en för uppdraget väl kvalificerad jourhavande

revisor, har utskottet föreslagit, att Kungl. Maj :t skall äga utse endast

en revisor, varigenom sammanlagda antalet revisorer icke komme att

överstiga det i propositionen föreslagna. Därjämte har utskottet funnit

sig böra föreslå, att revisionen skall äga inom sig utse ordförande

ävensom vice ordförande. Då det kan förutsättas, att till ordföranden kommer

att utgå, utöver revisorsarvodet, endast ett måttligt tilltaget tilläggsarvode,

skulle den föreslagna anordningen komma att medföra en icke

obetydlig minskning i de av utredningsmännen beräknade kostnaderna för

revisionen.

En ändring av redaktionell art har föreslagits i § 9 bolagsordningen,

i vad angår kompetensvillkor för jourhavande revisor, varjämte föreskrivits,

att revisionen första gången skall sammanträda på kallelse av chefen

för finansdepartementet.

Då utskottet delar den under den förberedande behandlingen uttalade

uppfattningen, att utredningsmännens förslag om befogenhet för vissa

revisorer att närvara vid styrelsens och direktörsrådets sammanträden är

ägnat att medföra ett försvagande av såväl ledningens ansvar som kontrollens

självständighet, har utskottet icke kunnat biträda det i motionen

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

25

II: 507 av herr Ljunggren väckta förslaget i detta ämne. Däremot har utskottet,

i likhet med vad i samma motion föreslagits, ansett riktigt, att

samtliga revisorer tillställas avskrift av de vid styrelsens och direktörsrådets

sammanträden förda protokoll.

I motionerna 11:499 och 11:500 har herr Lithander föreslagit, att ersättning

till revisor hos monopolholaget skall utgå i form av dagarvode

med samma belopp, som tillkommer statsrevisor. Då ifrågavarande revisionsarbete

torde komma att bedrivas under helt andra former än statsrevisionens,

har utskottet ansett det för statsrevisorerna föreskrivna arvodessystemet

mindre lämpligt beträffande monopolbolagets revisorer.

Vad åter angår den av samma motionär i motionen 11:502 gjorda hemställan,

har utskottet i likhet med motionären icke funnit rätten för ledamöter

och suppleanter i styrelsen eller revisionen till fria eller förbilligade

tobaksvaror höra bibehållas. Bolagets styrelse har erinrat, att

nämnda förmån föranletts därav, att styrelsen ansetts hava skyldighet

att med uppmärksamhet följa de tillverkade varornas kvalitet. Detta

syfte torde emellertid kunna tillgodoses på ett lämpligare sätt, exempelvis

genom att bolaget i begränsad omfattning tillhandahåller ledamöterna

prover av bolagets olika varor.

I motionen II: 507 har herr Ljunggren föreslagit ett tillägg till § 13 i

avtalet med bolaget av innebörd, att bolaget ej må genom dotterbolag utan

Kungl. Maj:ts medgivande förvärva aktie eller annan delaktighet i annat

företag. Då jämlikt § 16 i sistberörda avtal monopolbolagets enda återstående

dotterbolag Aktiebolaget Havannamagasinet skall så snart ske

kan avvecklas, har utskottet saknat anledning att biträda herr Ljunggrens

yrkande örn ändring i § 13.

Enligt gällande ordning inflyta statsverkets inkomster av tobakshanteringen

i väsentligen två olika former, nämligen såsom utdelning å de

staten tillhöriga samtliga stamaktierna i bolaget och såsom tobaksskatt.

Vid flera tillfällen hava emellertid statsmakterna givit uttryck åt den

uppfattningen, att statens vinst ur tobakshanteringen huvudsaligen bör

uttagas i form av skatt, medan utdelningen bör begränsas. Sålunda

skulle det enligt punkt 5 i tilläggskontrakt den 20 juni 1924 till avtalet

mellan svenska staten och monopolholaget åligga bolaget att vid fastställandet

av tobaksvaras priskurantpris så avväga den del av belastningen

å varan, som avser att lämna vinst å rörelsen, att vinsten därvid icke beräknas

högre, än som är erforderligt för beredande åt bolaget av skälig

inkomst å rörelsen. Enligt uttalande av 1924 års riksdag skulle 7 procent

utdelning å preferensaktiekapitalet kunna betraktas såsom skälig

utdelning. Från och med år 1927 har utdelningen utgjort å preferensaktierna

7 procent och å stamaktierna 13 procent.

Arvoden.

Dotterföretag.

Riktlinjer för

förvaltningen,

fondbildning

m. m.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

Vid framläggande av proposition nr 36 till 1926 års riksdag med förslag

till förordning örn vissa ändringar i förordningen angående statsmonopol

å tobakstillverkningen i riket uttalade dåvarande chefen för finansdepartementet

att, då det med hänsyn till omfattningen av bolagets

verksamhet kunde erbjuda svårighet att verkställa affärsberäkningarna

så, att bolaget för varje år erhölle just den vinst, som förutsattes i femte

punkten, han ansåge bolaget böra erhålla möjlighet till ytterligare fondbildning.

I sistnämnda proposition, vilken vann riksdagens bifall, föreslogs

därför den ändring i kontraktet att, sedan utdelning verkställts å

preferensaktierna med 7 procent och å stamaktierna med 13 procent, avsättning

finge äga rum till vinstregleringsfond samt, efter det vinstregleringsfonden

uppginge till 5 miljoner kronor, jämväl till andra, ej särskilt

angivna fonder. Av styrelsens förvaltningsberättelse rörande bolagets

verksamhet år 1929 framgår, att, för den händelse styrelsens förslag

till vinstens fördelning godkännes av bolagsstämman innevarande

år, vinstregleringsfonden skulle uppgå till 5 miljoner kronor och dispositionsfonden

till något mer än 10.6 miljoner kronor.

I föreliggande förslag till avtal angående utövande av statens tobaksmonopol

hava gällande principer i fråga örn bolagets vinstpolitik bibehållits.

Sålunda föreskrives i § 4 i nämnda förslag, att bolaget vid försäljning

av tobaksvaror skall tillämpa sådana prissättningsgrunder, att,

under beaktande av önskvärdheten att undvika allt för ofta återkommande

ändringar i prissättningen, bolaget icke beredes större inkomst av rörelsen,

än att bolaget efter avskrivning och avsättning till fonder, i den

mån sådan avsättning må förekomma, med säkerhet må kunna lämna

vederbörlig utdelning å aktiekapitalet, och att vid prissättningen tillse,

att den konsumerande allmänheten skyddas mot obehörig fördyring av

varorna. Emellertid kommer enligt förslaget utdelningen å stamaktierna

icke längre att stå i visst förhållande till utdelningen å preferensaktierna,

utan sedan å de sistnämnda utbetalats 5 procent utdelning och

avsättning till fonder ägt rum kan återstående vinst disponeras för utdelning

å stamaktierna.

Den under senare år tillämpade principen, att statens vinst ur

tobakshanteringen utöver skälig avkastning å statens i företaget

nedlagda kapital skall uttagas genom tobaksskatten, bör även för

framtiden upprätthållas i full utsträckning. Därest utdelningen å

stamaktierna komme att växla i storlek efter resultatet av bolagets

verksamhet, ligger det antagandet nära till hands, att bolagets prispolitik

skulle komma att i viss mån påverkas av budgetens behov och bolagets

vinster sålunda utnyttjas i budgetreglerande syfte. Såsom herr Magnusson

i Kalmar i motionen II: 505 framhållit måste det anses mindre

lämpligt att på ett dylikt sätt utöva en av riksdagen icke beslutad beskattning

samtidigt som en sådan inverkan å prispolitiken skulle kunna

för monopolbolaget medföra svårigheter. Möjligheten att inverka å stor
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20. 27

leken av utdelningen å stamaktierna genom prissättning å bolagets varor

bör därför icke längre bålla» öppen. Den ordning, som enligt vad

ovan nämnts tillämpats alltsedan år 1927 och vilken innebär, att statens

utdelning å stamaktierna fixerats, torde följaktligen böra bibehållas samt

säkerställas genom föreskrift i bolagsordningen. Enligt utskottets mening

bör utdelning å stamaktierna utgå efter samma procenttal som å

preferensaktierna eller med 5 procent. Utskottet har därför föreslagit

den ändringen i § 6 bolagsordningen, att bolagets aktier skola medföra

rätt till utdelning med högst 5 procent. Härigenom har givetvis icke avsetts

att minska vare sig storleken av den utdelning, som enligt statsverkspropositionen

beräknats komma att tillgodoföras statsverket under

nästkommande budgetår, eller den sammanlagda årliga inkomst, som

statsverket vid ett bibehållande av utdelningen vid 13 procent skulle kommit

att uttaga ur tobakshanteringen. Utskottet förutsätter därför, att

minskningen av utdelningen kompenseras till erforderligt belopp skattevägen.

Det torde knappast bliva möjligt för bolaget att, under beaktande av

kravet att undvika allt för ofta återkommande ändringar i prissättningen,

föra en sådan prispolitik, att just den för en dylik förräntning av

aktiekapitalet erforderliga årsvinsten skulle erhållas. För att bereda bolaget

möjlighet att föra en mera obunden prispolitik samt för att den

sålunda bestämda avkastningen å statsverkets i företaget nedlagda kapital

med säkerhet skall kunna utgå torde bolaget böra förfoga över en

vinst- och prisregleringsfond. Till denna fond böra de vinstmedel

överföras, som återstå sedan utdelning å aktier ägt rum samt erforderlig

avsättning till andra fonder samt eventuell avskrivning å monopolrätten

skett. Storleken av en dylik fond bör emellertid begränsas och har det

synts utskottet, som örn det högsta belopp, vartill densamma skall få

uppgå, bör sättas till 10 miljoner kronor.

Med den sålunda föreslagna anordningen är det angeläget tillse, att

icke bos bolaget, som under de senaste åren fonderat mycket avsevärda

belopp, medel komma att kvarhållas, som icke äro direkt behövliga

för rörelsen. Genom att bolaget under år 1931 torde komma att till statsverket

utbetala utöver utdelning med 13 procent en tillfällig utdelning

med ett belopp av 4,350,000 kronor samt bolaget, sedan av preferensaktiekapitalet

16 miljoner kronor inlösts, kan använda tillgängliga överskottsmedel

till amortering av för nämnda inlösning upplånade medel, synes

det möjligt att undgå nyss nämnda konsekvens.

Genom föreliggande avtalsförslag kommer det förutvarande hindret

för bolaget att verkställa avskrivning å den till 38 miljoner kronor bokförda

monopolrätten att undanröjas. De betydande fonderingar, över

vilka bolaget för närvarande förfogar jämväl i form av s. k. dolda reserver,

lämna bolaget möjlighet att på en gång å monopolrätten avskriva

ett betydande belopp. Vid bedömandet av frågan, med vilken hastig
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

het monopolrätten hör avskrivas genom disposition av bolagets årsvinster,

torde Kungl. Majit säkerligen komma att taga hänsyn till den omständigheten,

att bolaget skall äga avsätta betydande belopp till vinst- och prisregleringsfonden.

Vid behandlingen av den föreliggande propositionen ävensom av Kungl.

Majlis proposition nr 196 till innevarande års riksdag med förslag till

förordning örn vissa ändringar i förordningen den 14 juni 1917 angående

försäljning av rusdrycker, m. m. har utskottet inhämtat yttrande från

fullmäktige i riksbanken dels huruvida icke det skulle för det allmänna

innebära ekonomisk fördel, att de medel, som Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet

och Aktiebolaget Vin- och Spritcentralen finna sig böra för

rörelsen hålla tillgängliga å bankräkning, i största möjliga utsträckning

placerades å giroräkning i riksbanken utan räntegottgörelse dels ock, huruvida

det skulle för statsverket medföra fördelar, därest bolagens inköp

av utländska valutor förmedlades genom riksbanken. Fullmäktiges

i anledning härav avgivna yttrande har i avtryck fogats vid detta betänkande

såsom bilaga.

I nämnda yttrande hava fullmäktige beträffande frågan örn överflyttning

av monopolbolagens banktillgodohavanden till riksbanken anfört att,

för den händelse en överflyttning av monopolbolagens banktillgodohavanden

från affärsbanker föranledde dessa att taga kredit i riksbanken i

anspråk med motsvarande belopp, skulle i regel vinst uppstå för det allmänna,

men att, därest affärsbankerna i stället skulle finna lämpligt att

minska sin kreditgivning till allmänheten och öka sin kredit i riksbanken

med ett belopp, som endast motsvarade en del av de överflyttade medlen,

den situation naturligtvis skulle kunna inträda, att riksbankens ökade

ränteinkomst på grund av överflyttningen icke uppginge till det räntebelopp,

som monopolbolagen skulle kunna gå förlustiga. Såsom en sammanfattning

hava fullmäktige uttalat, att det förefölle sannolikt, att en

överflyttning i största möjliga utsträckning av monopolföretagens banktillgodohavanden

till riksbanken skulle komma att tillföra det allmänna

något ökad inkomst ävensom att de merkostnader bolagen skulle åsamkas,

därest bolagens inköp av utländsk valuta förmedlades genom riksbanken,

torde komma att uppvägas av ökad inkomst för riksbanken.

Av vad fullmäktige sålunda anfört synes framgå, att det för närvarande

knappast låter sig med säkerhet bedöma, huruvida det allmänna skulle

komma att beredas större ekonomisk fördel genom att den sålunda ifrågasatta

anordningen genomfördes. Med hänsyn härtill har utskottet icke

ansett bindande direktiv för närvarande böra meddelas monopolbolaget

att för penningplaceringar och valutainköp använda riksbanken, utan

torde det jämväl i fortsättningen böra ankomma på bolagets ledning

att med iakttagande av affärsmässiga principer fatta beslut i

sådana frågor. Emellertid har utskottet ansett detta viktiga spörs
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

29

mål förtjänt av statsmakternas uppmärksamhet. Därest den av utskottet

ovan vidrörda frågan rörande den lämpligaste organisationsformen för

utövandet av statens tobaksmonopol kommer att i ett större sammanhang

bli föremål för utredning, synes lämpligen i samband härmed nu förevarande

spörsmål böra undersökas.

Inom utskottet bar ifrågasatts, huruvida icke i avtalet med monopolbolaget

borde införas en föreskrift, att bolaget vid inköp, tillverkning

och försäljning av tobaksvaror skulle bedriva verksamheten på sådant

sätt, att behörig hänsyn toges till folkhälsans krav, så att minsta möjliga

skada åstadkommes. Ehuru utskottet funnit nämnda synpunkt

förtjäna beaktande, synes likväl, innan vidgad erfarenhet vunnits

rörande på vad sätt och i vilken omfattning monopolbolaget äger

möjlighet att förverkliga ett dylikt syfte, införandet i avtalet av en sådan

föreskrift vara ägnat att skapa en viss oklarhet i fråga örn riktlinjerna

för rörelsens bedrivande utan att någon egentlig fördel vunnes.

Det torde emellertid kunna förväntas, att bolaget, även utan uttrycklig

föreskrift i avtalet, kommer att ägna detta viktiga spörsmål uppmärksamhet

samt i möjligaste mån vidtaga lämpliga åtgärder för tillgodose

ende av sagda önskemål.

I motionen II: 505 har herr Magnusson i Kalmar förordat, att den i

monopolbolagets tjänst anställda personalen må på lämpligt sätt beredas

tillfälle framföra sina synpunkter rörande driftens ordnande. Då bolaget

säkerligen icke torde underlåta att begagna sig av personalens erfarenhet,

i den mån härigenom fördelar kunna vinnas ur synpunkten av

driftens ändamålsenliga utövande, har utskottet icke ansett någon åtgärd

böra vidtagas i anledning av sistnämnda förslag.

I motionen II: 501 har herr Lithander hemställt, att riksdagen måtte

uttala, att konkurrens med detaljhandlarna ej bör förekomma från monopolbolagets

sida. Då bolaget uppenbarligen för bedrivande av sin verksamhet

på ett ändamålsenligt och affärsmässigt sätt kan hava behov

av åtminstone några egna försäljningslokaler, har utskottet icke kunnat

biträda sistberörda förslag.

De av utskottet föreslagna ändringarna i § 3 och § 15 mom. 1 i avtals- övriga frågor,

förslaget med monopolbolaget äro huvudsakligen av redaktionell natur.

Motionen II: 486 av herr Vougt m. fl. åsyftar skrivelse till Kungl. Majit

med hemställan, att föreskrifter måtte utfärdas rörande den understödsoch

ersättningspolitik, som bör tillämpas gent emot arbetare, som sedan

ingången av år 1927 avskedats eller kunde komma att avskedas från anställning

hos monopolbolaget.

Sist omförmälda spörsmål förelåg till behandling jämväl vid 3929 års

riksdag i anledning av en av herr Lovén väckt motion. I betänkande

s. 30 Kontrollera mot PDF

Hemställan.

30 Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

nr 23 anförde bevillningsutskottet, att av ett utav styrelsen för monopolbolaget

avgivet utlåtande framginge, att den i sistnämnda motion väckta

frågan jämväl behandlats i ett av monopolbolagets styrelse till Kungl.

Maj:t avgivet utlåtande över en av svenska tobaksindustriarbetareförbundet

gjord framställning. Enligt vad bevillningsutskottet inhämtat vore

detta ärende föremål för utredning inom finansdepartementet. Med hänsyn

härtill och med beaktande av vad monopolbolaget i frågan anfört,

bade bevillningsutskottet ansett motionen icke böra föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Vid framläggande av förevarande proposition anförde departementschefen

i denna fråga, att vad anginge de önskemål, som framställts för

tillgodoseende av anställningskavare hos Tobaksmonopolet, borde övervägandet

ankomma på Tobaksmonopolets ledning.

Till den sålunda av departementschefen uttalade uppfattningen har

utskottet ansett sig kunna lämna sin anslutning. Utskottet förutsätter

emellertid, att Kungl. Majit jämväl i fortsättningen kommer att med

uppmärksamhet följa denna fråga. I den mån ytterligare utredning av

spörsmålet befinnes påkallad, torde denna lämpligen kunna företagas i

sammanhang med den av departementschefen omnämnda utredning, som

är avsedd att äga rum beträffande de anspråk, som framställts av de

enskilda tobakshandlarna.

Under åberopande av vad ovan anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl.

Maj :ts förevarande proposition, nr 195, icke kunnat,

såvitt angår med propositionen framlagda förslag

till avtal, av riksdagen i oförändrat skick bifallas,

1) bemyndiga Kungl. Majit att å statens vägnar med

Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet träffa avtal

angående utövandet av statens tobaksmonopol i huvudsaklig

överensstämmelse med nedan införda, såsom

utskottets förslag betecknade

Kungl. Majlis förslag: Utskottets förslag:

Förslag

till

avtal angående utövandet av statens tobaksmonopol.

Emellan staten samt Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet, här nedan

benämnt bolaget, är följande avtal träffat:

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

31

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

§ 1.

Med föranledande av 1 § i förordningen den 15 december 1914 (nr 436)

angående statsmonopol å tobakstillverkningen i riket upplåter Kungl. Majit

å statens vägnar härmed för en tid av sex år från och med den 1

januari 1931 till och med den 31 december 1936 åt bolaget utövandet av

staten uteslutande tillkommande rättighet att i riket tillverka tobaksvaror

med de rättigheter och skyldigheter, som därmed följa, och med iakttagande

av de undantag och begränsningar, som i nyssnämnda förordning stadgas.

För upplåtelsen skola i övrigt följande villkor gälla.

§ 2.

Bolaget utfäster sig att, så snart ske kan, genomföra de ändringar i sin

bolagsordning, som härvid fogad bilaga utvisar.

§ 3.

Bolaget må icke idka annan rörelse

än sådan, som avser tobak

och tobaksvaror eller annan verksamhet,

som äger samband med

sagda rörelse.

Bolagets rörelse skall utövas i eg

§ 3.

Bolaget må icke idka annan rörelse

än sådan, som avser tobak och

tobaksvaror, eller annan verksamhet

än den, som äger samband med

sagda rörelse,

drift.

§ 4.

Det åligger bolaget:

att under den tid, avtalet gäller, utöva statens tobaksmonopol på sätt

förutsättes i förordningen angående statsmonopol å tobakstillverkningen i

riket och därvid noggrant uppfylla de förpliktelser, som enligt nämnda förordning

åligga monopolets utövare,

att vid inköp, tillverkning och försäljning av tobaksvaror bedriva verksamheten

på sådant sätt, att garanti vinnes för varor av god och jämn

beskaffenhet, att behörig hänsyn tages till den konsumerande allmänhetens

smak och vanor, och att den belastning, som avser att lämna vinst å rörelsen,

kommer att vila i möjligaste mån jämnt å alla varuslag,

att vid försäljning av tobaksvaror tillämpa sådana prissättningsgrunder,

att, under beaktande av önskvärdheten att undvika allt för ofta återkommande

ändringar i prissättningen, bolaget icke beredes större inkomst av

rörelsen, än att bolaget efter avskrivning och avsättning till fonder, i

den mån sådan avsättning må förekomma, med säkerhet må kunna lämna

vederbörlig utdelning å aktiekapitalet, och att vid prissättningen tillse,

att den konsumerande allmänheten skyddas mot obehörig fördyring av varorna,

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

samt att, för vinnande av största möjliga besparing av omkostnader, å

alla områden av sin verksamhet handhava rörelsen och anordna driften på

det mest rationella och effektiva sätt.

§ 5.

För alla de tobaksvaror, vare sig inom riket tillverkade eller importerade,

vilka av bolaget försäljas eller eljest utlämnas, ävensom för alla tobaksvaror,

som enligt 22 § i förordningen angående statsmonopol å tobakstillverkningen

i riket importeras för försäljning, skall bolaget till staten erlägga

skatt till belopp, motsvarande de vid varje tid å tobaksvaror gällande

skattesatser.

Bolaget skall den 10, 20 och näst sista dagen i varje månad till statskontoret

inleverera ett belopp, motsvarande en tredjedel av den skatt å

tobaksvaror, som kan beräknas belöpa för samma månad.

I samband med den skatteleverans,

som verkställes näst sista dagen

i månaden, skall slutlig avräkning

äga rum mellan staten och bolaget

beträffande de skattebelopp,

som belöpa å de tobaksvaror, vilka

bolaget under nästföregående månad

levererat, eller för vilka bolaget

under nästföregående månad

uppburit den i 22 § i nyssnämnda

förordning stadgade licensavgift.

Skattebeloppen uträknas med ledning

av bolagets böcker, och slutavräkningen

för varje månad skall

vara åtföljd av å nämnda böcker

grundad uträkning av skattebeloppen,

vilken skall vara å bolagets

vägnar avgiven av verkställande

direktören samt till riktigheten

styrkt av revisionens ordförande

och jourhavande revisorn.

I samband med den skatteleverans,

som verkställes näst sista dagen

i månaden, skall slutlig avräkning

äga rum mellan staten och bolaget

beträffande de skattebelopp,

som belöpa å de tobaksvaror, vilka

bolaget under nästföregående månad

levererat, eller för vilka bolaget

under nästföregående månad

uppburit den i 22 § i nyssnämnda

förordning stadgade licensavgift.

Skattebeloppen uträknas med ledning

av bolagets böcker, och slutavräkningen

för varje månad skall

vara åtföljd av å nämnda böcker

grundad uträkning av skattebeloppen,

vilken skall vara å bolagets

vägnar avgiven av verkställande

direktören samt till riktigheten

styrkt av jourhavande revisorn.

Vid skatteleveransen näst sista dagen i månaden göres avdrag för det

belopp, som, enligt vad därom är särskilt stadgat, skall tillgodoföras bolaget

för inköp under nästföregående månad av inom riket odlad tobak. Detta

belopp skall beräknas efter den vikt, som angives å de av kontrollstyrelsens

ombud till riktigheten bestyrkta vågsedlar rörande till bolaget levererad

myckenhet av varan.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

§ 6.

Det åligger bolaget att enligt de närmare bestämmelser, som därom äro

eller varda utfärdade, inlösa tobak, tobaksvaror, specialmaskiner och

specialverktyg för tillverkning av tobaksvaror ävensom cigarrettpapper och

cigarretthylsor, vilka förklarats förbrutna eller eljest skolat enligt tullstadgan

genom tullanstalts försorg försäljas å offentlig auktion.

§ 7.

Bolaget förbinder sig att noggrant uppfylla de förpliktelser, som åligga

monopolets utövare enligt bestämmelser, som äro eller må varda meddelade

angående behandlingen av till riket inkommande tobak och tobaksvaror,

samt i övrigt handhava befattningen därmed på ett för det allmänna tillfredsställande

sätt.

§ 8.

Bolaget förbinder sig att lämna staten kontant gottgörelse för de understödsbelopp,

som kunna komma att utgå på grund av bestämmelserna

i kungörelsen den 7 juli 1921 (nr 409) angående understöd i vissa fall åt

genom tobaksmonopolets införande nödlidande personer eller enligt däremot

svarande stadganden.

§ 9.

Bolaget förbinder sig att, så snart ske kan, nedsätta sitt aktiekapital

genom inlösen av samtliga preferensaktier ävensom att inbjuda de intressenter,

som av Kungl. Majit anvisas, till teckning av nya preferensaktier

i bolaget till ett belopp av 1,000,000 kronor.

Staten skall hava rätt att, därest den så påfordrar och erbjuder lika förmånliga

villkor, som vid upplåning hos annan kunna erhållas, lämna

bolaget lån för inlösen av preferensaktier ävensom övrig kredit intill det

belopp, av vilket bolaget har mera stadigvarande behov.

§ 10.

För åvägabringande av planmässigt

samarbete mellan bolagets olika

verksamhetsgrenar skall finnas

en beredning, direktör srådet. Rådet

består av två ledamöter, som

styrelsen inom sig utser, därav

minst en bland de av Kungl. Maj:t

förordnade ledamöterna, samt verk
-

§ 10.

För beredande av frågor, som

skola avgöras av styrelsen, ävensom

för behandling av andra spörsmål

av större betydelse för bolagets

verksamhet skall finnas ett direktörsråd.

Rådet består förutom

av verkställande direktören av två

personer, som styrelsen utser, där
-

Bihang till riksdagens protokoll 1930 7 sami. 15 höft. (Nr 20.)

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

Kungl. Maj:ts förslag:

ställande direktören i bolaget. Därjämte

deltager i rådets överläggningar

men icke i dess beslut den

eller de avdelningschefer, på vilkas

handläggning ärendet ankommer.

Styrelsen utser ordförande och vice

ordförande i rådet, vilket sammanträder

på kallelse av ordföranden

eller verkställande direktören.

Rådet skall dels söka åstadkomma

nödig enhetlighet rörande inköp,

prissättning och saluförande

av viktigare varuslag, dels ock avhandla

frågor rörande tjänstemäns

och arbetarepersonals avlöningar

och arbetsvillkor samt i övrigt alla

spörsmål av större betydelse för

bolagets handhavande av dess

verksamhet. Åtgärd i strid mot något

av rådet gjort uttalande må

icke vidtagas av verkställande direktören

eller annan, med mindre

styrelsen godkänner den ifrågasatta

åtgärden.

Vid rådets sammanträden skall

föras protokoll, varav avskrift

omedelbart efter justeringen tillställes

samtliga styrelseledamöter

ävensom revisionens ordförande

och jourhavande revisorn.

§ 11.

1. Bolaget åtager sig att med

belopp, som fastställas av Kungl.

Majit, gälda ersättningar till de av

Kungl. Majit utsedda styrelseledamöterna,

styrelsesuppleanterna och

revisorerna samt till de av fullmäktige

i riksbanken och fullmäktige

i riksgäldskontoret utsedda revisorerna.

Utskottets förslag:

av minst en bland de av Kungl.

Maj:t förordnade styrelseledamöterna.

Därjämte deltager i rådets

överläggningar men icke i dess beslut

den eller de avdelningschefer,

på vilkas handläggning ärendet

ankommer. Styrelsen utser ordförande

och vice ordförande i rådet,

vilket sammanträder på kallelse av

ordföranden eller verkställande direktören.

1 en av styrelsen utfärdad instruktion

bestämmes närmare området

för rådets verksamhet. Åtgärd

i strid mot något av rådet

gjort uttalande må icke vidtagas

av verkställande direktören eller

annan, med mindre styrelsen godkänner

den ifrågasatta åtgärden.

Vid rådets sammanträden skall

föras protokoll, varav avskrift

omedelbart efter justeringen tillställes

samtliga styrelseledamöter

och revisorer.

§ 11.

1. Bolaget åtager sig att med

belopp, som fastställas av Kungl.

Majit, gälda ersättningar till de av

Kungl. Majit utsedda styrelseledamöterna

och styrelsesuppleanterna,

till jourhavande revisorn samt till

de av valmännen för val av fullmäktige

i riksbanken och fullmäktige

i riksgäldskontoret utsedda revisorerna.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

35

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

2. Bolaget må ej för å bolagsstämma utsedd styrelseledamot och suppleant

bestämma högre ersättning än av Kungl. Majit fastställts för av

Kungl. Majit utsedd styrelseledamot och suppleant.

§ 12.

Bolaget skall till revisorernas disposition ställa erforderliga penningmedel

att av dem användas för anordnande av sifferrevision och övrig

kontroll, som de pröva nödig.

§ 13.

Bolaget må ej efter denna dag utan Kungl. Majits medgivande förvärva

aktie eller andel i annat företag.

§ 14.

Bolaget må ej efter denna dag sluta avtal, som innefattar åtagande för

längre tid än den, för vilken monopolrättigheten upplåtits åt bolaget, utan

så är, att minst tre av de utav Kungl. Majit utsedda ledamöterna i bolagets

styrelse biträda beslut därom; dock må utan hinder härav hyres
-

avtal slutas till fardag, som infaller

§ 15.

1. Bolaget må årligen avskriva

å byggnaders anskaffningsvärde

högst två procent och å inventariers

anskaffningsvärde högst femton

procent, med iakttagande av

att, sedan anskaffningsvärdet till

fullo avskrivits, vidare avskrivning

ej må äga rum. För ytterligare

avskrivningar, som ej enligt

lag skola ske, fordras Kungl.

Majits medgivande.

2. Skulle den till utdelning tillgängliga

årsvinsten ej förslå till

sex procent utdelning å bolagets

preferensaktiekapital, skall staten

vara förpliktad att av de enligt § 5

influtna skattemedel tillgodoföra

bolaget så stort belopp, som erfordras

för att utdelning å preferensaktierna

av sex procent må kunna

ske.

näst efter utgången av nämnda tid.

§ 15.

1. Bolaget må årligen avskriva

å byggnaders anskaffningsvärde

högst två procent och å inventariers

anskaffningsvärde högst femton

procent. För ytterligare avskrivningar,

som ej enligt lag skola

ske, fordras Kungl. Majits medgivande.

2. Skulle den till utdelning tillgängliga

årsvinsten ej förslå till

fem procent utdelning å bolagets

preferensaktiekapital, skall staten

vara förpliktad att av de enligt § 5

influtna skattemedel tillgodoföra

bolaget så stort belopp, som erfordras

för att utdelning å preferensaktierna

av fem procent må kulina

ske.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

% 16.

Bolaget förbinder sig att, så snart ske kan, avveckla Aktiebolaget Ravannamagasinet.

§ 17.

Därest annan än bolaget erhåller rättighet att utöva statens tobaksmonopol

för tid efter den, under vilken detta avtal är gällande, skall den

nye innehavaren berättigas och förpliktas att övertaga bolagets för rörelsens

bedrivande erforderliga tillgångar, såsom varulager, fastigheter, inventarier,

förbrukningsartiklar, recepter m. m., ävensom förpliktas

att, i den mån sådant lämpligen kan ske, bibehålla hos bolaget anställd

personal. Vid överlåtelse, som nu sagts, skall värdering av tillgångar,

som ifrågakomma till övertagande, i den mån överenskommelse ej kan

träffas, hänskjutas till avgörande enligt lagen örn skiljemän.

§ 18.

De rättigheter, som på grund av detta avtal tillkomma bolaget, må

icke utan statens samtycke å annan överlåtas.

§ 19.

Skulle tvist uppstå mellan staten och bolaget rörande rätta tolkningen av

detta avtal, skall dylik tvist avgöras enligt lagen om skiljemän.

§ 20.

Detta avtal skall, där ej annat i avtalet sägs, äga tillämpning från och

med den 1 januari 1931.

§ 21.

Av detta avtal äro två exemplar upprättade och mellan parterna utväxlade.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

Kungl. Majlis förslag: Utskottets förslag:

Bilaga.

Förslag

till

ändringar i bolagsordningen för Aktiebolaget

Svenska Tobaksmonopolet.

§

Aktiebreven — — — tillstånd.

Preferensaktiekapitalet skall utgöra

Alla — — — staten.

Preferensaktierna skola framför

stamaktierna medföra företrädesrätt

till årlig utdelning av bolagets

vinst med sex procent å preferensaktiebeloppet.

Därutöver skola preferensaktierna

icke medföra någon

rätt till utdelning.

Upplöses bolaget, skola ägarna

av preferensaktier hava företrädesrätt

framför stamaktiernas ägare

till erhållande ur bolagets tillgångar

av akties nominella värde jämte

sex procent ränta, i den mån sådan

ej genom utdelning guldits.

6.

högst 17,000,000 kronor.

Bolagets aktier skola medföra

rätt till årlig vinstutdelning med

högst fem procent å aktiebeloppet

och skall företrädesrätt tillkomma

preferensaktierna framför stamaktierna

till vinstutdelning med ett

belopp, motsvarande fem procent å

preferensaktiebeloppet.

Upplöses bolaget, skola ägarna

av preferensaktier hava företrädesrätt

framför stamaktiernas ägare

till erhållande ur bolagets tillgångar

av akties nominella värde jämte

fem procent ränta, i den mån sådan

ej genom utdelning guldits.

§ 7.

1. Bolagets styrelse består av åtta ledamöter med fyra suppleanter för dem.

2. Kungl. Majit utser fyra ledamöter i styrelsen, därav en såsom ordförande

och en såsom vice ordförande, samt två suppleanter, övriga styrelseledamöter

och suppleanter utses å ordinarie bolagsstämma.

Såväl ledamöter som suppleanter utses för två år i sänder, så att två

ledamöter och en suppleant bland de av Kungl. Majit utsedda och likaledes

två ledamöter och en suppleant bland de å bolagsstämma utsedda avgå

varje år; och skola i följd härav, när styrelseledamöter och suppleanter

utses år 1931, av Kungl. Majit två ledamöter och en suppleant samt å

bolagsstämma likaledes två ledamöter och en suppleant utses för blott ett

år. Därest styrelseledamot eller suppleant avgår före utgången av den tid,

för vilken han blivit utsedd, skall i hans ställe annan utses för den återstående

tiden.

Styrelsen utser verkställande direktör för bolaget.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

Kungl. Maj:ts förslag:

3. Styrelsen sammanträder på

kallelse av ordföranden i regel

minst en gång i månaden och eljest

så ofta ärendenas behandling det

fordrar. Sammanträde skall ock utlysas,

när minst två styrelseledamöter

det påkalla. Kallelse till

sammanträde jämte föredragningslista

skall i god tid tillställas samtliga

ledamöter och suppleanter.

Utskottets förslag:

3. Styrelsen sammanträder på

kallelse av ordföranden i regel

minst en gång i månaden och eljest

så ofta ärendenas behandling

det fordrar. Sammanträde skall ock

utlysas, när minst två styrelseledamöter

det påkalla.

4. Därest såväl ordföranden som vice ordföranden äro förhindrade att

närvara vid styrelsesammanträde, skall ordet föras av annan bland de utav

Kungl. Majit utsedda styrelseledamöterna.

Styrelsen är beslutför, när fyra av styrelsens ledamöter, däribland minst

två av de utav Kungl. Majit utsedda, finnas tillstädes. Frågor av större

betydelse skola, därest minst två ledamöter så påfordra, behandlas vid två

styrelsesammanträden.

Vid lika röstetal äger ordföranden utslagsröst.

Beslut örn avtal, som innefattar åtagande för längre tid än den, för vilken

monopolrättigheten upplåtits åt bolaget, är ej giltigt, med mindre det

biträdes av minst tre av de utav Kungl. Majit utsedda ledamöterna; dock

må utan hinder härav hyresavtal slutas till fardag, som infaller näst efter

utgången av nämnda tid.

5. Vid styrelsens sammanträden

skall föras protokoll, varav avskrift

omedelbart efter justeringen

tillställes revisionens ordförande

och jourhavande revisorn.

5. Vid styrelsens sammanträden

skall föras protokoll, varav avskrift

omedelbart efter justeringen

tillställes samtliga revisorer.

§ 9.

1. För granskning av styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper

skall finnas en revision, bestående av fem revisorer jämte lika många

suppleanter.

2. Å ordinarie bolagsstämma utses årligen en revisor och en suppleant

för tiden till och med nästa ordinarie bolagsstämma.

Kungl. Majit äger utse två revisorer

och två suppleanter för tiden

från en ordinarie bolagsstämma

till och med den ordinarie bolagsstämman

två år därefter. Av dessa

revisorer förordnar Kungl. Maj:t

den ene att vara revisionens ordförande

och den andre att vara jourhavande

revisor; och må till jourhavande

revisor endast förordnas

av handelskammare eller i annan,

av Kungl. Maj:t godkänd ordning

auktoriserad revisor.

Kungl. Majit äger utse en revisor

och en suppleant för tiden från

en ordinarie bolagsstämma till och

med den ordinarie bolagsstämman

två år därefter. Av Kungl. Maj:t

förordnad revisor skall vara jourhavande

revisor; och må härtill endast

förordnas av handelskammare

auktoriserad revisor eller person,

som äger med sådan revisor jämförliga

kvalifikationer.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

Kungl. Maj:ts förslag:

Fullmäktige i riksbanken och

fullmäktige i riksgäldskontoret äga

årligen var för sig utse en revisor

och en suppleant för tiden från den

ordinarie bolagsstämman under löpande

kalenderår till och med nästa

ordinarie bolagsstämma. Begagnas

icke denna befogenhet, äger i

stället Kungl. Maj:t meddela erforderliga

förordnanden.

Utskottets förslag:

Av riksdagen utsedda valmän

för val av fullmäktige i riksbanken

och fullmäktige i riksgäldskontoret

äga årligen välja tre revisorer och

tre suppleanter för tiden från den

ordinarie bolagsstämman under löpande

kalenderår till och med nästa

ordinarie bolagsstämma.

3. Revisionen sammanträder på

kallelse av ordföranden minst en

gång varje kalenderkvartal och eljest,

då ordföranden eller minst två

revisorer anse det erforderligt.

4. Vid revisionens sammanträden

§ 10.

Ersättningar till de av Kungl.

Majit utsedda styrelseledamöterna,

styrelsesuppleanterna och revisorerna

samt de av fullmäktige i

riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret

utsedda revisorerna

bestämmas av Kungl. Majit.

3. Revisionen utser inom sig

ordförande och vice ordförande.

Revisionen sammanträder på

kallelse första gången av chefen

för finansdepartementet och därefter

av ordföranden minst en gång

varje kalenderkvartal och eljest,

då ordföranden eller minst två revisorer

anse det erforderligt.

skall föras protokoll.

§ 10.

Ersättningar till de av Kungl.

Majit utsedda styrelseledamöterna

och styrelsesuppleanterna, jourhavande

revisorn samt de av valmännen

för val av fullmäktige i riksbanken

och fullmäktige i riksgäldskontoret

utsédda revisorerna

bestämmas av Kungl. Majit.

§ 12.

Ordinarie — — — utgång.

Å denna •— — — lyftas,

4io) val av styrelseledamöter och suppleanter,

5:o) val av en revisor och en suppleant,

6:o) bestämmande av ersättningar åt de styrelseledamöter och styrelsesuppleanter

samt den revisor, som utses å bolagsstämma.

2) bemyndiga Kungl. Majit att å statens vägnar med

blivande preferensaktieägare i Aktiebolaget Svenska

Tobaksmonopolet träffa avtal angående preferensaktiekapitalet

i bolaget i huvudsaklig överensstämmelse

med nedan införda, såsom utskottets förslag betecknade

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

Förslag

till

avtal angående preferensaktiekapitalet i Aktiebolaget Svenska

T obaksmonopolet.

Sedan staten i avtal nied Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet för

en tid av sex år från och med den 1 januari 1931 till och med den 31 december

1936 åt bolaget upplåtit rätt att utöva statens tobaksmonopol, i

vilket avtal bolaget utfäst sig att inlösa nuvarande preferensaktier ävensom

att inbjuda de intressenter, som av Kungl. Majit anvisas, till teckning

av nya preferensaktier i bolaget till ett antal av 10,000 stycken, vardera

lydande å 100 kronor, eller tillhopa 1,000,000 kronor,

har mellan staten, å ena, samt undertecknade................................, å andra

sidan, beträffande ifrågavarande aktier träffats följande avtal:

§ 1.

I fråga örn den rätt, som, utöver vad bolagsordningen innehåller, tillkommer

preferensaktierna, gäller vad i avtalet den ................................................

mellan staten och bolaget stadgas.

§ 2.

Preferensaktieägarna tillförsäkra

staten rätt att, när helst Kungl.

Majit så påfordrar, till parikurs

inlösa samtliga preferensaktier eller

det antal därav, Kungl. Majit

bestämmer, jämte kuponger, som

ej förfallit till betalning, med tilllägg

av sex procent ränta, i den

mån sådan ej genom utdelning guldits.

§ 2.

Preferensaktieägarna tillförsäkra

staten rätt att, när helst Kungl.

Majit så påfordrar, till parikurs

inlösa samtliga preferensaktier eller

det antal därav, Kungl. Majit

bestämmer, jämte kuponger, som

ej förfallit till betalning, med tilllägg

av fem procent ränta, i den

mån sådan ej genom utdelning guldits.

§ 3.

Preferensaktieägama förbinda sig att icke överlåta aktierna till annan

än staten eller den Kungl. Majit godkänner såsom innehavare av aktierna.

Vid överlåtelse av aktie till annan än staten skall preferensaktieägare

tillförbinda ny innehavare att underkasta sig de förpliktelser, detta avtal

innehåller.

§ 4.

Till säkerhet för statens rättigheter enligt detta avtal pantsätta

preferensaktieägarna ifrågavarande aktier, vilka för detta ändamål, in

blanco transporterade, överlämnas till Sveriges riksbank under förbud

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

41

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag.

för banken att annat än med. Kungl. Majits medgivande och på villkor,

som Kungl. Majit må bestämma, utlämna aktierna. Och tillförsäkra preferensaktieägarna

staten rätt att, örn preferensaktieägarna brista i fullgörandet

av åtagna förpliktelser enligt detta avtal, utan iakttagande av

i lag stadgade föreskrifter, på sätt staten finner lämpligt realisera panten

samt därur göra sig betald för sina ersättningsanspråk.

Utan hinder av vad nu sagts må preferensaktieägare i riksbanken eller

— utan att aktierna uttagas från riksbanken — i annan bank, vars reglemente

blivit av Kungl. Majit fastställt, ställa aktierna såsom pant med

förmånsrätt framför statens ersättningsanspråk för ett fordringsbelopp

av högst aktiernas parivärde jämte ränta, motsvarande den å aktierna

belöpande utdelningen. Sådan pantsättning må dock ske allenast på

villkor, att panten ej må realiseras utan att Kungl. Majit på förhand underrättats

och erhållit tillfälle att bevaka statens rätt.

§ 5.

Örn preferensaktieägarnas förpliktelser enligt detta avtal skall anteckning

göras å aktiebreven.

§ 6.

Av detta avtal äro två exemplar upprättade, av vilka staten tagit ett

och N. N. för preferensaktieägarnas räkning ett.

3) medgiva, att Kungl. Majit må för staten utfästa

garanti för ett lån ur pensionsförsäkringsfonden åt

Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet å högst sexton

miljoner kronor till kapital och ränta, beräknad efter

fem procent;

4) besluta, att fullmäktige i riksgäldskontoret skola

i fall av behov tillhandahålla medel för såväl infriande

av nämnda garantiförbindelse som ock inlösen

helt eller delvis av preferensaktiekapitalet i bolaget;

B) att de i anledning av förevarande proposition nr

195 väckta motionerna Ii 312 samt lii 486, 498, 499, 500,

501, 502, 503, 505 och 507, i den mån de ej kunna anses

besvarade genom vad utskottet under A) hemställt

samt ovan anfört, icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 28 april 1930.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

Närvarande: herrar Johan Nilsson i Kristianstad, Bärg, Bergman, Boman, K. Oscar Ericson

i Oberga, Johansson i Arkösund, Bengtsson i Kullen, Lövgren i Nyborg,

Björklund, Wahlmark, Johansson i Östersund, Åström, Forssberg, östergren,

Olsson i Gävle, Lithander, Johansson i Krogstorp, Ljunggren, Heiding och

Svedberg.

Reservationer:

av herr Bärg;

beträffande oktrojtiden:

av herr Lithander, som anfört:

»I motiveringen till den av mig väckta motionen II: 498 har jag anfört:

’I Kungl. Maj:ts proposition nr 195 § 3 hemställes, att för en tid av

6 år från och med den 1 januari 1931 rättigheten att i riket tillverka tobaksvaror

uteslutande skall tillkomma Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet.

Det torde emellertid kunna ifrågasättas, örn icke den svenska

allmänheten skulle lia gagn utav att en viss tävlan finge göra sig gällande

beträffande tillverkning av tobaksvaror. Detta bör kunna ske

under fullt tillgodoseende av kontroll från statens sida, även örn tillverkning

icke ensamt förbehålles nuvarande monopol. Den skatt, som riksdagen

bestämmer skall träffa tobakstillverkning, kan fullt betryggande

uttagas med användandet av s. k. ’banderol’. Detta tillvägagångssätt var

starkt ifrågasatt vid tobaksmonopolets tillkomst, är praktiskt genomförbart

och har många fördelar. Den inkomst, som riksdagen överhuvudtaget

önskar att staten skall erhålla av tobaksnäringen, kan utgå även örn

flera få tävla örn att kvalitativt åstadkomma bästa möjliga och att allmänheten

därvidlag får fälla utslag. Tävlan på alla områden har alltid

visat sig vara till allmänhetens nytta, men vid frånvaron därav och när

rörelse drives Under monopolform blir det alltid förr eller senare allmänheten,

som blir den lidande partén.’

I anslutning härtill hemställer jag,

att riksdagen ville, med bifall till motionen II: 498,

besluta att allenast i så måtto bifalla Kungl. Maj:ts

proposition nr 195, att ovanberörda rättighet skall tillkomma

Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet under

ett år, och att riksdagen måtte besluta skrivelse

till Kungl. Maj :t örn förslag till 1931 års riksdag,

åsyftande sådan ändring i nu gällande ordning, som

framgår av ovanstående motivering.»

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

43

beträffande styrelsen:

av herr Lithander, som med instämmande av herrar Bergman, Johansson

i Östersund och Ljunggren anfört:

»I motionen II: 499 hemställes örn bifall till nedanstående yrkande,

enär det ur principiella synpunkter torde vara önskvärt, att andra avlönade

uppdrag inom Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet icke må

tilldelas riksdagens ledamöter än revisorsuppdrag.

Det torde i varje fall utanför riksdagen vara en ganska allmän mening,

att dylika avlönade uppdrag icke böra tilldelas riksdagens ledamöter,

vilka hava att i utskott och riksdag opartiskt taga ställning till frågor,

som beröra statens monopol.

I överensstämmelse med yrkande i motionen 11:499 hemställes,

att riksdagen ville besluta,

1) att i förslag till avtal angående utövandet av

statens tobaksmonopol i § 11 ett nytt mom. 3 tillkommer

så lydande:

Bolaget förbinder sig tillse, att avlönade uppdrag

med undantag av revisorsuppdrag inom Aktiebolaget

Svenska Tobaksmonopolet icke tilldelas riksdagens

ledamöter;

2) att hos Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t

icke må tilldela ledamot av riksdagen annat avlönat

uppdrag inom Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet

än revisorsuppdrag.»

beträffande direktör srådet:

av herrar Bergman, Johansson i Östersund och Ljunggren, vilka dels

ansett, att utskottets yttrande i denna del bort hava följande avfattning:
»Vad

det föreslagna — — — (= utskottet, sid. 23)---handläggas av

direktörsrådet. Utskottet, som anser, att till ordförande i styrelsen bör utses

person, som kan antagas med sakkunnigt intresse komma att aktivt deltaga

i ärendenas handläggning, har med hänsyn därtill i likhet med utredningsmännen

ansett det vara i sin ordning, att styrelsens ordförande

tillika är ordförande i nämnda råd, och bär förty funnit sig böra tillstyrka

bifall till det i detta avseende av herr Ljunggren i motionen II: 507 framställa

yrkandet»;

dels ock hemställt, att § 10 första stycket i utskottets förslag till avtal

angående utövandet av statens tobaksmonopol måtte erhålla följande

lydelse:

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

§ 10.

För beredande av frågor---ett direktörsråd. Rådet består av sty
relsens

ordförande, tillika ordförande i rådet, en av styrelsen inom sig

utsedd ledamot, tillika vice ordförande i rådet, samt verkställande direktören.

Därjämte deltager---ärendet ankommer. Rådet samman
träder

på kallelse av ordföranden eller verkställande direktören.

beträffande revisionen:

av herrar Bergman, K. Oscar Ericson i Oberga, Bengtsson i Kullen,

Johansson i Östersund, Lithander, Ljunggren, Heiding och Svedberg,

vilka dels ansett, att utskottets yttrande i denna del bort bava följande

avfattning:

»I likhet med såväl utredningsmännen som föredragande departementschefen

bar utskottet ansett riksdagen böra tillerkännas medin flyta nde

i fråga örn granskningen av monopolföretaget. Säkerligen skulle detta

syftemål till stor del förfelas, därest icke riksdagen tillerkändes en mera

direkt medverkan i fråga örn revisorernas utseende. Bland annat på

grund av det ansvar riksdagen måste anses ha iklätt sig i och med monopolföretagens

bildande bar det synts utskottet lämpligast, att kamrarna

själva i enlighet med i motionerna I: 312, II: 500, II: 503 och II: 507 framställda

förslag utse revisorer, varvid antalet riksdagsvalda revisorer torde

böra bestämmas till fyra, två från vardera kammaren. Då det får anses uteslutet,

att, därest riksdagen bifaller utskottets förslag, riksdagens kamrar

skola underlåta att utse revisorer, har den enligt § 9 bolagsordningen

(Kungl. Maj :ts förslag) Kungl. Maj:t medgivna rätten att i visst fall

meddela erforderliga förordnanden rörande revisorer ansetts obehövlig,

För utövande av---(= utskottet, sid. 24)--— för revisionen.

En ändring---(= utskottet, sid. 24)---finansdepartementet.

Då utskottet — — — (= utskottet, sid. 24 och 25)--— förda proto
koll.

»

dels ock hemställt,

a) att § 11 i utskottets förslag till avtal angående utövandet

av statens tobaksmonopol måtte erhålla följande

lydelse:

§ 11.

1. Bolaget åtager sig att med belopp, som fastställas

av Kungl. Majit, gälda ersättningar till de av Kungl.

Majit utsedda styrelseledamöterna, styrelsesuppleanterna

och jourhavande revisorn samt till de av riksdagens

kamrar utsedda revisorerna.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

45

2.-Bolaget må — — — (r= utskottets förslag) —

-- och suppleant;

b) att §§ 9 och 10 i utskottets förslag till ändringar i

bolagsordningen för Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet

måtte erhålla följande lydelse:

§ 9.

1. För granskning av styrelsens förvaltning och

bolagets räkenskaper skall finnas en revision, bestående

av sex revisorer jämte lika många suppleanter.

2. Å ordinarie bolagsstämma---(= utskottets

förslag) — — — kvalifikationer.

Riksdagens kamrar äga årligen var för sig utse två

revisorer och två suppleanter för tiden från den ordinarie

bolagsstämman under löpande kalenderår till

och med nästa ordinarie bolagsstämma.

3. Revisionen utser---(= utskottets förslag)

---erforderligt.

4. Vid--— (= utskottets förslag)---proto
koll.

§ 10.

Ersättningar---(= utskottets förslag)---

jourhavande revisorn samt de av riksdagens kamrar

utsedda revisorerna bestämmas av Kungl. Maj:t.

beträffande riktlinjer för förvaltningen:

av herrar Bergman, ''K-. Oscar Ericson i Oberga, Bengtsson i Kullen,

Johansson i Östersund, Lithander och Ljunggren, vilka

dels ansett, att det i utskottets yttrande å sid. 29 intagna stycke, som

börjar med orden »Inom utskottet har» och slutar med orden »tillgodoseende

av sagda önskemål», bort hava följande ändrade lydelse:

»Inom utskottet Ilar — — — (= utskottet, sid. 29) — — — skada

åstadkommes. Särskilt torde i detta avseende böra beaktas att även

nikotinsvaga varor tillhandahållas samt att den uppväxande ungdomen

icke genom åtgärder, som bero på monopolet, uppmuntras till tobaksbruk.

Det torde kunna förväntas, att bolaget, förutom vad i avtalet härom

stadgas, även i övrigt kommer att ägna detta viktiga spörsmål uppmärksamhet

samt i möjligaste män vidtaga lämpliga åtgärder för tillgodoseende

av sagda önskemål.»

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

dels ock hemställt,

att § 4 i förslaget till avtal med Aktiebolaget Svenska

Tobaksmonopolet angående ntövandet av statens

tobaksmonopol måtte erhålla följande lydelse:

§ 4.

Det åligger bolaget:

att under den---(= utskottets förslag)---

utövare,

att vid inköp, tillverkning och försäljning av tobaksvaror

bedriva verksamheten på sådant sätt, att

garanti vinnes för varor av god och jämn beskaffenhet

och att därvid behörig hänsyn tages jämväl till folkhälsans

krav,

att vid försäljning---(= utskottets förslag)

---av varorna,

samt att, för---(= utskottets förslag)---

effektiva sätt.

beträffande motiveringen:

av herrar Bergman, Boman, Bengtsson i Kullen, Johansson i Östersund,

Aström, Lithander, Johansson i Krogstorp och Ljunggren, vilka

ansett, att den del av utskottets yttrande rörande »Riktlinjer för förvaltningen,

fondbildning m. m.», som börjar med orden »Av vad fullmäktige»

och slutar med orden »böra undersökas» (sid. 28 och 29), bort

hava följande lydelse:

»Vad fullmäktige i nämnda yttrande anfört synes giva vid handen,

att övervägande fördelar skulle stå att ernå för det allmänna genom

att monopolbolaget använder riksbanken såsom huvudbankförbindelse.

Utskottet förutsätter därför, att i den mån icke lokala eller därmed jämförliga

skäl betinga ett bibehållande av bolagets räkningar hos affärsbanker

monopolbolaget skall komma att hålla tillgängliga medel å räkning

i riksbanken samt verkställa inköp av utländska valutor genom

riksbanken.»; samt

av herr Lithander mot vissa delar av motiveringen.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

47

Sveriges Riksbank.

Bilaga.

Till riksdagens bevillningsutskott.

I skrivelse den 1 innevarande april har bevillningsutskottet hemställt,

att fullmäktige i riksbanken ville avgiva yttrande beträffande följande

spörsmål, nämligen

dels huruvida icke det skulle för det allmänna innebära ekonomisk

fördel, att de medel, som Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet och

Aktiebolaget Vin- och Spritcentralen finna sig böra för rörelsen hålla

tillgängliga å bankräkning, i största möjliga utsträckning placerades å

giroräkning i riksbanken utan räntegottgörelse,

dels ock huruvida det skulle för statsverket medföra fördelar, därest

bolagens inköp av utländska valutor förmedlades genom riksbanken.

Med anledning härav få fullmäktige anföra följande.

Enligt vad fullmäktige inhämtat, innestå ovannämnda monopolbolags

inhemska banktillgodohavanden, vilka i regel uppgå till betydande belopp,

hos affärsbanker, som ständigt eller mycket ofta äro engagerade i

riksbanken för rediskonterade växlar eller upptagna lån. Örn ifrågavarande

banktillgodohavanden skulle överflyttas till riksbanken, torde följden

därav sannolikt bliva, att de av överflyttningen berörda affärsbankerna

antingen inskränkte sin kreditgivning till allmänheten eller begagnade

sig av ökad kredit i riksbanken eller ock genom anlitande av

båda dessa utvägar åstadkomme den utjämning, som föranleddes av

minskningen i rörelsemedel.

Enär den av riksbanken vid affärsbankernas rediskontering och upplåning

tillämpade räntesatsen i allmänhet torde vara något högre än den

genomsnittliga räntesatsen för monopolbolagens banktillgodohavanden i

svenska kronor, skulle i regel vinst uppstå för det allmänna, för den händelse

en överflyttning av banktillgodohavandena till riksbanken föranledde

ifrågavarande affärsbanker att taga kredit i riksbanken i anspråk

med motsvarande belopp. Därest affärsbankerna i stället skulle finna

lämpligt att minska sin kreditgivning till allmänheten och öka sin kredit

i riksbanken med ett belopp, som endast motsvarade en del av de över-,

flyttade medlen, skulle naturligtvis den situation kunna inträda, att

riksbankens ökade ränteinkomst på grund av överflyttningen icke uppginge

till det räntebelopp, som monopolbolagen skulle gå förlustiga.

Överhuvud förefaller det dock fullmäktige sannolikt, att en överflyttning

i största möjliga utsträckning av monopolbolagens banktillgodohavanden

till riksbanken skulle komma att tillföra det allmänna något

ökad inkomst.

Monopolbolagen underhålla för närvarande räkning med svenska banker

å följande orter, där riksbanken icke har kontor:

Arvika,

Charlottenberg,

Eslöv,

Hudiksvall,

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Bevillningsutskottets betänkande Nr 20.

Karlshamn,

Landskrona,

Södertälje,

Åhus och

Ödåkra.

Även om det i princip anses, att bolagen böra hava sina bankmedel

placerade i riksbanken, synes enligt fullmäktiges mening hinder icke

böra möta mot ett bibehållande av räkningar bos affärsbanker å platser,

där det på grund av lokala skäl kan vara lämpligt att hava dylik

bankförbindelse.

Båda monopolbolagen inköpa utländska valutor i stor omfattning från

vissa affärsbanker, vilka således erhålla vinsten å denna rörelse. Örn inköpen

i. stället verkställdes bos riksbanken, som utan svårighet torde

kunna tillhandahålla bolagen dylika valutor, skulle vinsten gå till det

allmänna.

Vid större köp lära monopolbolagen i regel hava lyckats förvärva

utländsk valuta till något lägre kurs än den av riksbanken noterade. Då

riksbankens försäljning av utländska valutor till monopolbolagen liksom

till andra kunder enligt fullmäktiges mening bör ske till den officiella

kursen, är det således möjligt, att ifrågavarande bolag genom att hänvisas

till riksbanken för täckande av sitt valutabehov komme att få vidkännas

något större kostnader än eljest skulle bliva fallet. Bolagens merkostnad

torde uppvägas av ökad inkomst för riksbanken.

De framställda frågorna hava icke givit fullmäktige anledning ingå

på ett bedömande av den ifrågasatta överflyttningen ur mera allmänna

och principiella synpunkter. Fullmäktige vilja dock icke underlåta att

framhålla, att överflyttningen icke får anses medföra en minskning av

bolagsledningarnas ansvar för och bestämmanderätt i övrigt beträffande

bolagets penning- och kreditdispositioner. Det förhållandet, att bolagen

icke längre skulle åtnjuta ränta å banktillgodohavanden, bör exempelvis

icke föranleda en mera vidsträckt kreditgivning från bolagens sida än

som betingas av affärsmässiga hänsyn.

Stockholm den 10 april 1930.

Å fullmäktiges vägnar:

IVAR ROOTH.

Carl Törnebladh.

B0153S. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1930.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1930:258 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utövandet av statens tobaksmonopol jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten