Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30

1930-05-22 · 193 sidor, varav 187 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 187 av 193 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1930:30, Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

1

tfr 30.

Ankom till riksdagens kansli den 22 mai 1930 kl. 9 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition med förslag till lag om kommunalstyrelse

pä landet m. m. ävensom i ämnet

väckta motioner.

Till konstitutionsutskottets handläggning hava båda kamrarna hänvisat en

av Kungl. Majit till riksdagen avlåten proposition nr 99, däri Kungl. Majit

föreslagit riksdagen att antaga nedan intagna förslag till

1) lag örn kommunalstyrelse på landet;

2) lag örn kommunalstyrelse i stad;

3) lag örn kommunala och kyrkliga val;

4) lag örn proportionellt valsätt vid val inom landsting, å kommunalstämma

m. m.;

5) lag örn ändring i vissa delar av förordningen den 23 maj 1862 (nr 33)

örn kommunalstyrelse i Stockholm;

6) lag örn ändrad lydelse av 5, 7—15, 32 samt 58 §§ i lagen den 20 juni

1924 (nr 349) örn landsting;

7) lag örn ändrad lydelse av vissa paragrafer i lagen den 13 juni 1919 (nr

293) örn ordning och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning;

samt

8) lag örn införande av lagen örn kommunalstyrelse på landet m. m.

I samband med dessa förslag har utskottet till behandling förehaft följande

i ämnet väckta motioner:

inom första kammaren

nr 252 av herr Norling m. fl.,

nr 268 av herrar Frändén och Erik Andersson,

nr 269 av herr Johan August Larsson m. fl.,

nr 276 av herr Westman,

nr 278 av herr Stendahl,

nr 279 av densamme, i vad den avser ändringar i förslagen till lag om kommunalstyrelse

på landet, lag örn kommunalstyrelse i stad och lag örn ändring i

vissa delar av förordningen den 23 maj 1862 (nr 33) om kommunalstyrelse i

Stockholm,

nr 281 av densamme,

nr 287 av herr Möller m. fl.,

nr 288 av desamma,

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 5 sami. 20 käft. (Nr 30.)

1094 so 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

nr 292 av herr Per Andersson m. fl.,

nr 297 av herr Fredrik Ström och

nr 298 av herr Vennerström, samt

inom andra kammaren

nr 16 av herr Pettersson i Hällbacken,

nr 174 av herr Magnusson i Tumhult m. fl., i vad den avser ändringar i

förslagen till lag örn kommunalstyrelse på landet, lag örn kommunalstyrelse i

stad och lag örn ändring i vissa delar av förordningen den 23 maj 1862 (nr 33)

örn kommunalstyrelse i Stockholm,

nr 405 av herrar Ericson i Boxholm och Andersson i Katrineholm,

nr 407 av desamma,

nr 414 av herr Hage,

nr 415 av herrar Andersson i Rasjön och Lundén,

nr 420 av herr Källman m. fl.,

nr 421 av herr Källman,

nr 431 av herr Olsson i Kullenbergstorp m. fl.,

nr 436 av herr Olsson i Kullenbergstorp,

nr 445 av herr Hansson i Stockholm m. fl.,

nr 446 av desamma,

nr 450 av herr Selberg,

nr 451 av densamme,

nr 453 av herr Hage,

nr 457 av herr Wallerius, i vad den avser ändring i förslaget till lag örn

kommunalstyrelse på landet,

nr 461 av herr Pehrsson i Göteborg,

nr 464 av herr Svensson i Grönvik,

nr 466 av herr Bengtsson i Norup,

nr 467 av herr Karlsson i Grängesberg m. fl.,

nr 468 av herr Lindgren samt

nr 469 av herrar Karlsson i Munkedal och Mårtensson.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för de av Kungl. Majit framlagda

lagförslagen, får utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas här nedan,

hänvisa till propositionen jämte därvid fogade utdrag över socialärenden den

31 januari 1930. Yad motionärerna hemställt återgives i det följande antingen

i samband med utskottets redogörelse för de föreliggande förslagen eller vid

behandlingen av desamma i de delar, som yrkandena i varje särskilt fall avse.

I fråga örn de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får utskottet

hänvisa till motionerna.

Historik.

I skrivelse till Kungl. Majit den 7 maj 1921, nr 186, anhöll riksdagen det

täcktes Kungl. Majit snarast möjligt föranstalta örn en allmän, i huvudsak

formell revision av gällande förordningar örn kommunalstyrelse på landet och

i stad samt för riksdagen framlägga de lagförslag, vartill revisionsarbetet gåve

anledning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

3

Härvid erinrade riksdagen till en början, att behovet av en formell revision

av de nuvarande kommunalförfattningarna under de senaste åren vunnit erkännande

från olika håll. Efter att hava omnämnt vissa uttalanden i denna riktning

och det då pågående arbetet på en fullständig omarbetning av författningarna

örn landsting och om den kyrkliga kommunen anförde riksdagen bland

annat följande:

Det vore givetvis av största vikt, att författningar, sådana som förordningarna

örn kommunalstyrelse på landet och i stad, vilka framför allt skulle

tillämpas av personer, som ej finge förutsättas äga större vana vid tolkning av

lagtext, vore överskådligt uppställda. Det vore en allmän erfarenhet, att berörda

förordningar ej tillfredsställde nämnda krav. I vissa hänseenden berodde den

bristande överskådligheten därpå, att de utgångspunkter för lagstiftandet, som

förelegat vid tiden för förordningarnas tillkomst, sedermera undanryckts eller

förskjutits till följd av därefter inträffade genomgripande förändringar inom

det kommunala livet. I andra hänseenden hade överskådligheten blivit lidande

därigenom, att tid efter annan påkallade nya bestämmelser blivit, särskilt för

undvikande av omparagrafering, tillagda här och var utan att äga direkt sammanhang

med de äldre lagbud, med vilka de formellt förbundits. Givet vore

även, att den omfattning, som vissa på detta sätt till små lagkomplex för sig

förvandlade paragrafer erhållit, i betänklig grad minskade möjligheten att lätt

överblicka de ifrågavarande förordningarna.

Likformighet mellan förordningarna för stads- och landskommuner, så långt

överensstämmelse i sakligt hänseende dem emellan förefunnes, vore enligt riksdagens

mening en naturlig norm för dessa förordningars redigering. Vid deras

tillkomst hade denna synpunkt i allmänhet vunnit beaktande. Särskilt genom

den ökade användningen av det representativa systemet i landskommunerna

hade emellertid för dessas vidkommande numera i flera hänseenden större reell

överensstämmelse uppnåtts med förhållandena i städerna än som från början

varit fallet. Dock hade icke någon formell motsvarighet till denna ökade reella

överensstämmelse skapats i de båda kommunalförordningarna. På grund därav

lämnade dessa även i berörda avseende åtskilligt övrigt att önska, oavsett de

brister av samma slag, vilka kunde hava förefunnits allt sedan deras tillkomst.

Även beträffande detaljerna hade emot de ifrågavarande författningarna

riktats den enligt utskottets mening befogade anmärkningen, att en hel del

otydligheter och oegentligheter förefunnes. Såsom belysande för förhållandena

i nämnda hänseende kunde utskottet hänvisa till vissa erinringar, som de så

kallade kommunalförfattningssakkunniga i sitt betänkande II gjort i fråga om

tillämpligheten av de i förordningen om kommunalstyrelse på landet givna bestämmelserna

angående kungörande och hållande av stämma, stämmans arbetsformer,

verkställighet av stämmans beslut och stämmoordförandens befogenhet.

Slutligen ville riksdagen påminna därom, att förordningarna i sitt nuvarande

skick betungades av en eller annan bestämmelse, som numera blivit överflödig

därigenom, att förutsättningarna för dess tillämpning ej längre förelåge, såsom

fallet exempelvis vore med § 11 mom. 2 i förordningen örn kommunalstyrelse

på landet.

Med anledning av skrivelsen uppdrog Kungl. Majit den 20 juni 1924 åt

landshövdingen Hj. L. Hammarskjöld att verkställa det ifrågasatta revisionsarbetet.

Till fullgörande av sitt uppdrag avgav den sakkunnige den 10 februari 1928

yttrande och förslag till:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

lag om kommunalstyrelse (kommunallag);

lag innefattande vissa bestämmelser örn allmänna val (vallag);

lag örn proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting, å kommunal
stämma

m. m.;

lag örn valsedelsförsändelser;

lag örn ändrad lydelse av 6 § i förordningen örn kyrkostämma, samt kyrkoråd

och skolråd den 21 mars 1862;

lag örn ändring i förordningen angående kommunalstyrelse i Stockholm den

23 maj 1862;

lag om ändrad lydelse av 2 kap. i lagen örn landsting den 20 juni 1924 och

av 58 § i samma lag;

lag örn införande av kommunallagen och vallagen m. m.; samt

lag örn kommunalfullmäktiges, municipalfullmäktiges och stadsfullmäktiges

befogenhet m. m.

Över förslagen avgåvos utlåtanden av ett stort antal statliga och kommunala

myndigheter samt vissa enskilda sammanslutningar.

Med anledning av riksdagens vid flera tillfällen uttalade mening rörande

behovet av sakliga ändringar i gällande bestämmelser rörande den kyrkliga

kommunen verkställdes under våren 1929 inom ecklesiastikdepartementet efter

samråd med socialdepartementet en omarbetning av nämnda bestämmelser. Härvid

åsyftades dels en formell revision av förordningarna den 21 mars 1862 örn

kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd och den 20 november 1863 örn kyrkostämma

samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm, varigenom dessa författningar

till uppställning och form bringades i nära överensstämmelse med det av den

sakkunnige framlagda förslaget till kommunallag, dels införande av bestämmelser

örn ett representativt system i församlingarna, dels ock meddelande av

vissa föreskrifter rörande kyrkliga samfälligheter. De stadganden örn val av

fullmäktige inom församlingarna, som med anledning därav blevo erforderliga,

sammanfördes med bestämmelserna örn kommunala val i det av den sakkunnige

avgivna förslaget till vallag. Ur förslaget uteslötos emellertid föreskrifterna

örn riksdagsmannaval. Däremot inarbetades däri bestämmelserna örn valsedelsförsändelser,

såvitt angar kommunala val. Det av den sakkunnige framlagda

förslaget till lag örn proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting, å kommunalstämma

m. m. utsträcktes att gälla även val inom kyrkofullmäktige. I

lagen den 13 juni 1919 om ordning och villkor för ändring i kommunal och

ecklesiastik indelning föreslogos vissa ändringar, betingade av de ifrågasatta

ändringarna i kommunalförfattningarna. En omarbetning verkställdes jämväl

av lagen den 25 juni 1909 angående folkskoleväsendet i vissa städer, varigenom

lagens bestämmelser gjordes tillämpliga även å landskommuner.

Det sålunda verkställda arbetet ledde till uppgörande av utkast till: lag örn

församlingsstyrelse; lag örn församlingsstyrelse i Stockholm; lag örn kommunala

val; lag örn proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting, å kommunalstämma

m. m.; lag örn ändrad lydelse av vissa paragrafer i lagen den

13 juni 1919 (nr 293) örn ordning och villkor för ändring i kommunal och

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

5

ecklesiastik indelning; lag om införande av lagen om församlingsstyrelse m. m.;

samt lag örn skolstyrelse i vissa kommuner.

Över utkasten jämte en därvid fogad promemoria avgåvos yttranden av åtskilliga

myndigheter och enskilda sammanslutningar.

Sedan de av den sakkunnige avgivna lagförslagen ävensom de inom ecklesiastikdepartementet

uppgjorda utkasten till lag om kommunala val, lag om

proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting, å kommunalstämma m. m.

samt lag örn ändrad lydelse av vissa paragrafer i lagen den 13 juni 1919

(nr 293) örn ordning och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning

inom socialdepartementet undergått ytterligare överarbetning, har resultatet

härav genom förevarande proposition framlagts för riksdagen. Genom en

annan proposition, nr 100, har Kungl. Majit förelagt riksdagen förslag till lag

örn församlingsstyrelse, lag örn församlingsstyrelse i Stockholm, lag örn införande

av lagen örn församlingsstyrelse m. m. samt lag örn skolstyrelse i vissa

kommuner, vilka förslag i huvudsak ansluta sig till de inom ecklesiastikdepartementet

uppgjorda utkasten i dessa ämnen.

Förslagets grundlinjer.

De föreliggande lagförslagen avse huvudsakligen en formell revision av gällande

förordningar örn kommunalstyrelse på landet och i stad. Härvid har

åsyftats i främsta rummet att giva nämnda författningar en förbättrad och mera

överskådlig uppställning. Föreskrifterna rörande land och stad hava intagits

i två särskilda lagar indelade i kapitel, vart och ett med särskild paragrafföljd.

En del stadgande!! hava erhållit en tydligare formulering, och vissa föråldrade

bestämmelser hava uteslutits. Reglerna angående val, vilka nu finnas i såväl

nämnda båda förordningar som förordningen örn kommunalstyrelse i Stockholm

och lagen örn landsting, hava jämte de nya reglerna om val av kyrkofullmäktige

sammanförts i den föreslagna lagen örn kommunala och kyrkliga val. I denna

lag hava även inarbetats föreskrifterna i lagen den 20 maj 1921 med vissa föreskrifter

i fråga örn val av kommunal-, municipal- och stadsfullmäktige samt av

landstingsman ävensom innehållet i lagen den 30 juni 1920 örn rätt för vissa

väljare att utan inställelse inför valförrättare avgiva valsedel vid vissa kommunala

val samt örn behandling av valsedelsförsändelse. En omarbetning har

verkställts jämväl av stadgan den 13 juni 1913 om proportionellt valsätt vid

vissa val inom landsting och stadsfullmäktige m. m. I förordningen örn kommunalstyrelse

i Stockholm och i lagen örn landsting hava vidtagits vissa ändringar,

huvudsakligen betingade av valbestämmelsernas överflyttande till den

föreslagna vallagen. Smärre följdändringar hava verkställts även i lagen den

13 juni 1919 om ordning och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik

indelning.

I samband med den formella revisionen av kommunallagarna hava till behandling

upptagits även vissa reella frågor. Sålunda hava smärre sakliga ändringar

vidtagits för vinnande av överensstämmelse mellan de båda författningarna

för land och stad. Därjämte hava en del sakliga frågor behandlats, till vilka

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

riksdagen tagit ställning eller rörande vilka framställning om utredning och

förslag gjorts av riksdagen. De viktigaste av dessa äro spörsmålen örn ökad

användning av proportionella val, om förbättrad kommunal revision och om

snabbare offentliggörande av valresultatet vid kommunala val.

Herr Karlsson i Grängesberg m. fl. har i motionen II: 467 hemställt, att

riksdagen måtte avslå föreliggande proposition samt uttala sig för att en genomgripande

revision av kommunalförfattningarna skulle företagas och anhålla,

att regeringen för nästa års riksdag måtte framlägga förslag till nya kommunalförfattningar

i huvudsaklig överensstämmelse med vissa i motionen angivna

riktlinjer.

Beträffande uppställningen av lagarna om kommunalstyrelse har i motionen

II: 466 av herr Bengtsson i Norup yrkats, att paragrafföljden måtte göras

genomgående och icke kapitelvis.

Utskottet.

Såsom ovan berörts har riksdagen i skrivelse den 7 maj 1921 hemställt om

vidtagande av en allmän, i huvudsak formell revision av gällande kommunalförfattningar.

De skäl, som av riksdagen anförts för en dylik revision, äga

fortfarande giltighet. Nämnda författningar sakna numera nödig reda och överskådlighet.

Härtill har i hög grad bidragit, att vid de talrika ändringar, som

vidtagits i förordningarna, nya bestämmelser särskilt i anledning av det proportionella

valsystemets införande infogats i paragrafer, med vilkas innehåll i

övrigt de icke äga direkt sammanhang. Vissa bestämmelser hava en mindre

tillfredsställande form, under det att andra numera helt sakna betydelse. Ett

avlägsnande av dessa brister synes så mycket mera lämpligt, som författningarna

i stor utsträckning skola tillämpas av personer, vilka icke äga vana att

tolka lagtext. Utskottet anser sig därför böra i princip tillstyrka den föreslagna

revisionen av omförmälda författningar, men har vid granskningen av desamma

ansett sig böra föreslå åtskilliga av behovet påkallade sakändringar. Beträffande

vissa härmed sammanhängande andra principiella frågor vill utskottet

anföra följande:

Särskilda lagar för land oell stad.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, von Geijer1), David Bergström, G. W.

Hansson, Hellberg, K. J. Ekman1), Vennerström1), Sandegård, Åkerberg1), greve Lagerbjelke,

Gustafson i Kasenberg, Jansson i Edsbäcken, Persson i Trången, Andersson i Igelboda,

Laurén1), Karlsson i Vadstena, Lindmark, Fast och Holmström1). *

*) Ej närvarande vid justeringen.

Vad angår frågan örn ämnets uppdelning på olika författningar ansluter sig

utskottet till förslaget örn särskilda lagar för land och stad. Då enligt utskottets

mening bestämmelserna för lands- och stadskommuner böra göras var för sig

fullständiga, skulle ett sammanförande av dem i en gemensam lag icke innebära

några egentliga fördelar. Däremot skulle en dylik anordning försvåra

lagens tillämpning för kommunalmännen, vilka i regel hava intresse endast av

endera avdelningen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

7

Särskild vallag.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, Strömberg, David Bergström, Thulin,

Stendahl, G. W. Hansson, Hellberg, Sundberg, Larsén, greve Lagerbjelke, Jansson i Edsbäcken,

Persson i Trången, Hallén, Laurén, Karlsson i Vadstena, Lindmark, Fast, Alströmer

och Wallerius.

Under elen tidigare behandlingen av frågan om revision av kommunalförordningarna

har från olika håll gjorts gällande, att vid en sådan revision bestämmelserna

rörande fullmäktigval borde utbrytas och sammanföras i en särskild

för land och stad gemensam vallag. Utskottet ansluter sig till denna uppfattning.

Naturligen kunna vissa skäl anföras för den meningen, att i den föreslagna

vallagen böra intagas jämväl reglerna rörande politiska val. Härigenom skulle

alla viktigare valbestämmelser komma att finnas i en författning och parallella

eller i vissa fall likalydande stadganden undvikas. Särskilt skulle det vara av

värde, att bestämmelserna örn val av stadsfullmäktige och av elektorer för utseende

av ledamöter av första kammaren gåves i en och samma lag, då dessa

val äga rum samtidigt inför samma valförrättare och att bestämmelserna örn

valnämnd fördes samman även med bestämmelserna örn kommunala val, ej

blott med dem om andrakammarvalen. Emellertid synes ett dylikt sammanförande

för närvarande vara förenat med åtskilliga olägenheter, ej minst

därför att vissa frågor örn ändringar i föreskrifterna örn riksdagsmannaval

ännu vänta på sin lösning. Särskilt bör beaktas, att förslag föreligger

om ändring i reglerna rörande val till andra kammaren. De i statsrådsprotokollet

omnämnda, av chefen för justitiedepartementet tillkallade sakkunniga

hava nämligen den 4 februari 1930 avlämnat betänkande med förslag till vissa

ändringar i lagen örn val till riksdagen för skyddande av partibeteckningar. Enligt

förslaget skall i nämnda lag införas ett nytt kapitel om valförberedelser,

varjämte ändringar skola vidtagas i åtskilliga paragrafer. Över förslaget hava

yttranden inhämtats från myndigheter och sammanslutningar. Det synes

knappast lämpligt att innan ställning tagits till detta förslag verkställa en

revision av reglerna örn de politiska valen. På nu anförda skäl finner utskottet,

att bestämmelserna örn politiska val icke böra upptagas i det nu föreliggande

förslaget till vallag. Utskottet erkänner emellertid, att frågan örn sammanförande

av samtliga valbestämmelser i en enda lag kan vara förtjänt av ytterligare

undersökning, och hemställde därför örn skrivelse till Kungl. Majit med

anhållan örn utredning av detta spörsmål.

Av utskottets utlåtande i anledning av propositionen med förslag till lag

örn församlingsstyrelse m. m. framgår, att utskottet i princip tillstyrker införande

av kyrkofullmäktige i församlingarna. Vad angår sättet för tillsättande

av dylika fullmäktige finner utskottet riktigast, att kyrkofullmäktige böra

väljas efter huvudsakligen samma regler, som gälla för val av fullmäktige i

den borgerliga kommunen. Någon anledning synes ej föreligga att för kyrkofullmäktige

såsom kommunal institution införa ett särskilt valsätt. Med hänsyn

härtill torde det vara lämpligt, att i den föreslagna vallagen upptaga även regler

örn kyrkofullmäktigval.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

Paragrafföljden.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Strömberg1), David Bergström, Thulin, G. W. Hansson,

Hellberg, K. J. Ekman1), Sandegård, Sundberg, greve Lagerbjelke, Gustafson i Kasenberg,

Jansson i Edsbäcken, Pehrsson i Göteborg1), Andersson i Igelboda, Karlsson i Vadstena,

Lindmark, Fast, Petersson i Broaryd, Alströmer och Källman.

Ej närvarande vid justeringen.

Föredragande departementschefen har framhållit, att den av Kungl. Majit

föreslagna anordningen med lagarnas uppdelning i särskilda kapitel med självständig

paragrafföljd inom ett vart av dem medför betydande fördelar. Vid

den nu föreslagna revisionen har ett stort antal materiella frågor på kommunallagstiftningens

område lämnats åsido. En del av dessa frågor torde böra i en

nära framtid upptagas till slutlig behandling och komma antagligen att föranleda

ändringar i de föreliggande lagarna, vilka därför, enligt departementschefens

mening, böra bilda en ram, i vilken nya eller ändrade bestämmelser lätt

kunna infogas. Därest paragraferingen göres genomgående för varje lag, skulle

ändringar i regel icke kunna vidtagas utan att antingen omnumrering verkställes

av ett stort antal paragrafer eller ock — såsom skett i de nu gällande

kommunalförordningarna — nya bestämmelser infogas i paragrafer, med vilka

de icke äga något egentligt sakligt sammanhang. En tillämpning av sistnämnda

metod skulle säkerligen medföra, att lagarna snart komma att förlora deli

systematiska uppställning, man velat vinna, och syftet med den föreslagna revisionen

sålunda kunna komma att i viss män förfelas.

Utskottet kan emellertid icke ansluta sig till denna uppfattning. De

ändringar i gällande kommunalstyrelseförordningar, som medfört, att dessa

förlorat den systematiska och överskådliga karaktär, de från början hade, hava

väsentligen avsett det proportionella valsystemet, men bestämmelserna härom

hava ur det framlagda lagförslaget, såsom redan framhållits, utbrutits och införts

i en särskild vallag. Någon anledning att befara liknande ändringar inom

överskådlig framtid förefinnes icke nu. Det enda område, där mera omfattande

ändringar möjligen kunna förväntas, är stadsstyrelsen organisation, men denna

fråga torde kunna lösas utan sönderbrytande av en genomgående paragrafföljd

eller av överskådligheten i den nya lagstiftning, vartill förslag nu föreligga.

Då härtill kommer, att övriga för kommunerna betydelsefulla lagar och författningar

såsom fattigvårdslagen, barnavårdslagen, pensionsförsäkringslagen,

hälsovårdsstadgan m. fl., ej fördelats i kapitel med fristående paragrafering,

och den föreslagna anordningen sålunda skulle bli säregen för de nya lagarna

om kommunal- och församlingsstyrelse — men icke för den samtidigt föreslagna

kommunala vallagen — måste utskottet avstyrka Kungl. Maj:ts förslag

i denna del och förorda bibehållandet av genomgående paragrafering.

Utskottet har så mycket hellre stannat vid denna uppfattning, som ett bifall

till Kungl. Majlis förslag säkerligen skulle i praktiken under en mycket lång

övergångstid medföra oreda och förvirring vid tillämpningen och handhavandet

genom kommunalmännen, vilka icke äro vana vid den föreslagna ordningen

och icke heller skulle finna denna ordning konsekvent använd inom hela den

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

9

kommunala lagstiftningen. Då å andra sidan ingen större fördel vare sig

praktisk eller teoretisk vinnes genom den av Kungl. Majit föreslagna anordningen,

saknas efter utskottets tanke tillräckliga skäl för dess införande.

Utskottet föreslår jämväl, att, såsom i nu gällande kommunallagar, paragraftecknen

sättas efter paragrafnumren.

Kommuns uppgifter.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, David Bergström, Thulin, G. W. Hansson, Hellberg,

K. J. Ekman* 1), Sundberg, Fredrik Ström1), Wagnsson, greve Lagerbjelke, Gustafson i

Kasenberg, Jansson i Edsbäcken, Hallén1), Forssell1), Andersson i Igelboda, Laurén1),

Karlsson i Vadstena, Fast, Alströmer och Johansson i Bro.

*) Ej närvarande vid justeringen.

Enligt § 1 av gällande förordning örn kommunalstyrelse på landet meddelas

angående kommuns uppgifter följande bestämmelser: »Varje socken

på landet utgör för sig en särskild kommun, vars medlemmar äga att själva,

efter vad denna förordning närmare bestämmer, vårda sina gemensamma

ordnings- och hushållningsangelägenheter, så vitt icke, enligt gällande författningar,

det tillkommer offentlig ämbetsmyndigket att dem handhava.»

En motsvarande bestämmelse återfinnes i § 1 av förordningen örn kommunalstyrelse

i stad.

Kungl. Majit har föreslagit, att vederbörande bestämmelser i stället skulle

införas i kap. 1 § 3 och givas följande ändrade lydelse: »Kommun äger att

själv, efter vad i denna lag närmare bestämmes, vårda sina medlemmars

gemensamma ordnings- och hushållningsangelägenheter, såvitt icke handhavandet

därav enligt gällande författningar tillkommer annan.»

I motionerna I: 287 av herr Möller m. fl. och II: 446 av herr Hansson i

Stockholm m. fl. har hemställts, att ifrågavarande stadgande skulle erhålla

följande lydelse: »Kommunen äger att själv, efter vad i denna lag närmare

bestämmes, vårda sina välfärds-, ordnings- och hushållningsangelägenheter,

såvitt icke handhavandet därav enligt gällande författningar tillkommer annan.»

Såsom skäl för sin hemställan anföra motionärerna huvudsakligen, att genom

den föreslagna bestämmelsen en behövlig utvidgning av kommunernas kompetensområde

skulle ernås.

Enligt utskottets mening bör ordet »medlemmars» i Kungl. Maj:ts förslag

utgå; det synes lämpligare, att såsom kommuns uppgift angiva för kommunen

gemensamma ordnings- och hushållningsangelägenheter. I övrigt

finner sig utskottet icke kunna biträda motionerna I: 287 och II: 446. Något

behov av den väsentliga utvidgning av kommunernas uppgifter, som motionärerna

synas eftersträva, torde icke föreligga. Örn den i motionerna föreslagna,

synnerligen vaga formuleringen beslutades, komme följden sannolikt

att bliva, att åtminstone till en början stor osäkerhet rörande omfattningen

av kommunernas befogenheter uppstode. Nu gällande bestämmelser, som

enligt utskottets förslag bibehållas i huvudsak oförändrade, lia genom den i

praxis givna tolkningen fått en jämförelsevis klar och bestämd betydelse.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

Kommunala nämnder m. m.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, David Bergström, Thulin, G. W. Hansson, Hellberg,

K. J. Ekman1), Vennerström1), Sundberg, Larsén, K. A. S. Nylander, Gustafson i Kasenberg,

Jansson i Edsbäcken, Borg1), Persson i Trången, Andersson i Igelboda, Laurén1),

Karlsson i Vadstena, Alströmer och Skoglund.

1) Ej närvarande vid justeringen.

I motionen I: 297 Ilar herr Ström hemställt, »att sådana bestämmelser införas

i kommunallagarna, att samtliga ledamöter i en kommunal nämnd,

styrelse eller delegation skola utses av vederbörande kommunala organ eller

valkörporation och att således varje form av självskrivet ledamotskap i en

kommunal nämnd eller styrelse upphör, ävensom att varje rätt för annan än

kommunal institution att utse ledamot i kommunal nämnd eller styrelse må

upphöra».

I motionen II: 468 har herr Lindgren hemställt, att riksdagen ville besluta

sådan ändring av kap. 1 i lagförslagen angående kommunalstyrelse i stad

och å landet, att däri införas stadganden angående i motionen nämnda styrelsers

och nämnders organisation (d. v. s. särskilda nämnder och styrelser

för kommunens förvaltning) genom andra författningar men i enlighet med

vissa i kommunallagen härför angivna grunder i överensstämmelse med nu

gällande regler.

Enligt Kungl. Majis förslag (kap. 1 § 7) liksom enligt nu gällande ordning

meddelas i kommunallagarna icke bestämmelser rörande de särskilda kommunala

nämnder och styrelser, som i olika speciallagar regleras. Enligt vitskottets

mening finnes ej heller anledning att i kommunallagarna införa dylika bestämmelser,

då dessa i allt fall städse torde komma att utformas i överensstämmelse

med de i kommunallagarna givna grunderna och hittills icke något

behov förelegat att sammanföra dem inom kommunallagarnas ram. Utskottet

avstyrker sålunda motionerna I: 297 och II: 468.

Rösträtts- och valbarhetsvillkor.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, Strömberg, David Bergström, Thulin, G.

W. Hansson, Hellberg, Stindberg, Wagnsson, greve Lagerbjelke, K. A. S. Nylander, Gustafson

i Kasenberg, Persson i Trången, Karlsson i Vadstena, Lindmark, Olsson i Mora, Fast,

Alströmer, Källman och Skoglund.

Närvarande vid behandlingen av motionen I: 268: Herrar Reuterskiöld, Strömberg,

David Bergström, G. W. Hansson, Hellberg, Sundberg, Larsén, Valfrid Eriksson1), Wagnsson,

greve Lagerbjelke, Gustafson i Kasenberg, Persson i Trången, Hallén1), Forssell1),

Andersson i Igelboda, Olsson i Mora, Fast, Björck i Kristianstad1), Källman och Skoglund. * i

v) Ej närvarande vid justeringen.

Beträffande villkoren för rättighet att utöva rösträtt å kommunalstämma

samt valbarhetsvillkor till fullmäktige m. m. har Kungl. Maji icke funnit

lämpligt föreslå några sakliga ändringar. I anledning av propositionen har

i denna fråga väckts ett flertal motioner såväl avseende mottagen fattigvård

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr SO.

11

som fullgjord betalning av påförda utskylder såsom villkor för rösträtt och

valbarhet som ock beträffande rösträttsåldern.

Beträffande åldersgränsen för kommunal rösträtt har i motionerna 1:287

av herr Mölle)'' m. fl. och II: 445 av herr Hansson i Stockholm m. fl.

hemställts, att åldersgränsen för sådan rösträtt måtte sänkas till 21 år, samt

föreslagits i anledning därav föranledda ändringar i kap. 2 § 1 i Kungl.

Maj:ts förslag till lag örn kommunalstyrelse på landet ävensom motsvarande

ändringar i övriga kommunallagar.

Beträffande det kommunala utskyldsstrecket har i de likalydande motionerna

I: 269 av herr Johan August Larsson m. fl. och II: 431 av herr Olsson

i Kullenbergstorp m. fl. hemställts,

»att riksdagen måtte vid prövningen av Kungl. Maj:ts proposition nr 99 för

sin del besluta följande ändringar i nedan nämnda paragrafer av Kungl.

Maj:ts förslag till lag örn kommunalstyrelse på landet (F. L.) resp. inom

klammer [ ] av Kungl. Maj:ts förslag till lag örn kommunalstyrelse i stad

(F. S.), nämligen

1) F. L. kap. 2 § 1 andra stycket [F. S. 2:2 andra stycket]:

Sådan rättighet tillkommer dock ej den, som:----------

d) häftar för honom påförda utskylder till kommunen [staden], vilka förfallit

till betalning under de tre sist förflutna kalenderåren utan att i föreskriven ordning

hava efterskänkts; eller — —-------- —-------

2) F. L. kap. 2 § 14 första stycket [F. S. 2:19 första stycket]:

Efterskänkande av oguldna kommunalutskylder må av kommunalstämma

[stadsfullmäktige] beslutas allenast där, efter ansökan och prövning av varje

särskilt fall, sjukdom, oförvållad arbetslöshet eller andra verkligt ömmande omständigheter

befunnits föreligga.

3) F. L. kap. 6 § 5 och 6 [F. S. 6:5 och 6]: sammanslås till en paragraf§

5, [§ 5], varefter införes en ny § 6 [§ 6]:

Har skattskyldig i följd av sjukdom, oförvållad arbetslöshet eller annan liknande

grund blivit oförmögen att gälda honom påfört utskyldsbelopp, må han,

innan uppbörd, på sätt nedan i § 7 stadgas, ägt rum, till kommunalnämnden

]drätselkammarenJ ingiva ansökan örn efterskänkande helt eller delvis av beloppet

och därvid foga nödiga bevis om de förhållanden, varpå ansökan grundas.

Det åligger nämnden [drätselkammaren] att, innan den i § 10 omförmälda

avkor tning slängd upprättas, hos kommunalstämman [stadsfullmäktige] göra framställning

örn beslut i anledning av sålunda inkomna ansökningar.

4) Förslag till lag örn ändring i vissa delar av kommunalstyrelseförordningen

för Stockholm (prop. sid. 75): åt utskottet torde uppdragas att utforma nödiga

texter för införande av ovan angivna stadganden.»

Vidare har i den före propositionens avlämnande väckta, till konstitutionsutskottet

hänvisade motionen II: 174 av herr Magnusson i Tumhult m. fl.,

vilken motion utskottet i detta sammanhang förehaft, hemställts, att riksdagen

måtte för sin del besluta att giva stadgandet i § 8 d i nu gällande

kommunalstyrelseförordning på landet ävensom motsvarande stadgande i

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

kommunalstyrelseförordningarna i stad och i Stockholm samt kyrkostämmo
förordningen

sådan lydelse, att rösträtt icke må utövas av den, som i av
seende

å påförda utskylder till kommunen, vilka förfallit till betalning under

de fyra sist förflutna kalenderåren, häftar för utskylder för flera än ett av

dessa år.

Beträffande slutligen valbarhetsvillkoren hava herrar Frändén och Erik

Andersson i motionen I: 268 hemställt, »att riksdagen ville besluta sådan

ändring i Kungl. Maj:ts förslag till lag örn kommunalstyrelse på landet och

till lag örn kommunalstyrelse i stad, att den som häftar för honom påförda

utskylder till kommunen eller staden, vilka förfallit till betalning under de

tre sistförflutna åren, skall vara utesluten från valbarhet vid val av ordförande

och vice ordförande i kommunalstämma, av kommunalfullmäktige,

ledamöter och suppleanter i kommunalnämnd samt av stadsfullmäktige i

stad».

I motionen anföres:

»Redan det, att en person äger utöva rösträtt i kommunen utan att behöva

betala honom påförda utskylder, strider bestämt mot gammal god, nedärvd

svensk rättsuppfattning. I ännu mycket högre grad är detta förhållandet,

när det gäller det direkta handhavandet av den kommunala hushållningen

och förvaltningen av skattebetalarnas medel. Så åligger det exempelvis

enligt kap. 4 § 2 av lagen örn kommunalstyrelse på landet kommunalnämnden

att ''förvalta kommunens egendom, uppbära dess inkomster och i

övrigt handhava dess drätsel’. Det måste anses som en rimlig fordran på

dem, åt vilka dessa uppgifter skola anförtros, att de hava det samhällsintresse

och det ekonomiska oberoende, att de för egen del både vilja och

kunna fullgöra de åligganden till kommunen, som de äro satta att utkräva

av andra. Detta gäller i lika hög grad kommunalfullmäktige på landet och

stadsfullmäktige i stad, som har att besluta örn utgifterna.»

De nuvarande bestämmelserna beträffande kommunal rösträtt och valbarhet

genomfördes vid 1918 års urtima riksdag. Därefter hava förslag örn förändring

i dessa villkor såväl med avseende å rösträttsåldern som utskyldsstrecket

vid åtskilliga tillfällen varit föremål för riksdagens prövning.

Beträffande rösträttsåldern föreslog särskilda utskottet 1918 densamma

till 23 ar och framhöll, att den allmänna och lika kommunala rösträtten

borde förbindas med någon höjning av den då gällande rösträttsåldern. Såsom

konstitutionsutskottet vid frågans behandling därefter framhållit torde

med hänsyn till den mognad och erfarenhet, som tarvas för aktivt deltagande

i det offentliga livet, den nuvarande minimiåldern för rösträtt låta sig väl försvaras.

Utskottet finner sålunda sig även nu böra i detta avseende avstyrka

föreslagna ändringar beträffande rösträttsåldern.

Angående det kommimala utskyldsstrecket har konstitutionsutskottet år

1921 liksom vid de senare tillfällen, då frågan varit föremål för behandling,

framhållit, att bestämmelserna härom tillkommit genom en kompromiss

mellan de olika partierna vid 1918 års urtima riksdag. Det läge då enligt

vad utskottet yttrat i sakens natur, att någon principiellt tillfredsställande

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

13

lösning av frågan icke gärna därigenom kunde ha uppnåtts, men ett bifall

till de då föreliggande motionerna, vilka i huvudsak synas hava samma

syftemål som nu föreliggande motioner, skulle väsentligen innebära en återgång

till det förut rådande tillstånd, som genom den överenskomna reformen

förändrades, och för en sådan återgång hade enligt utskottets mening inga

hållbara skäl anförts. Genom den nya ordningen hade åtminstone en lättnad

vunnits i de efterverkningar av tillfälliga ekonomiska svårigheter, som drabbat

många oförvitliga medborgare i form av rösträttens förlust, och att då

åter borttaga denna lättnad kunde enligt utskottets uppfattning icke anses

förenligt med en sund samhällsutveckling.

För det kommunala utskyldsstrecket gäller, såsom även tidigare framhållits,

liksom för det politiska, att oförvållad oförmåga att betala utskylder icke bör

medföra rösträttens förlust. Under sådana förhållanden är frågans kärnpunkt,

örn möjlighet finnes att skilja på de fall då bristande vilja och de

fall då oförvållad oförmåga varit anledning till försummelse ifråga om skattens

betalning. Utskottet har tidigare och senast i sitt till innevarande års

riksdag avgivna utlåtande, nr 11, i anledning av väckta motioner örn införande

i grundlag av bestämmelser, varigenom politisk rösträtt och valbarhet skulle

göras beroende av i viss utsträckning fullgjord betalning av påförda utskylder

m. m., till vilket utlåtande utskottet hänvisar, framhållit, att i det år 1918

av sakkunniga för revision av de politiska rösträttsstrecken avgivna utlåtandet

givits en utförlig framställning av detta spörsmål, som till fullo synes

ådagalägga den praktiska ogenomförbarheten av en uppdelning i antydd

riktning. De nu föreliggande motionerna i saken kunna icke heller uppvisa

någon tillfredsställande lösning av spörsmålet.

Utskottet får härjämte framhålla, att sakkunniga för utredning angående

rationell skatteuppbörd numera avgivit betänkande. Även örn detta förslag

icke skulle leda till positivt resultat, finnes dock allaredan nu möjlighet att

tämligen effektivt indriva skatterna, och i själva verket torde genom en

mera effektiv skatteindrivning nu ifrågavarande spörsmål angående utskyldsstrecket

förlora i betydelse. Utskottet finner därför ej skäl att föreslå någon

ändring beträffande utskyldsstrecket såsom rösträttsvillkor.

Beträffande åter frågan örn utskyldsstrecket såsom valbarhetsvillkor torde,

såsom i motionen I: 268 framhållits, det böra anses såsom en rimlig fordran,

att de, som erhålla kommunala förtroendeuppdrag, och åt vilka sålunda

överlåtes att disponera över kommunens och skattebetalarnas medel ävensom,

beträffande kommunalnämndens ledamöter, att förvalta kommunens egendom,

uppbära dess inkomster och i övrigt handhava dess drätsel, hava det

samhällsintresse och det ekonomiska oberoende, att de för egen del både

vilja och kunna fullgöra de åligganden till kommunen, som de ålägga och

utkräva av andra. Utskottet anser därför, att den, som häftar för utskylder

till kommunen, vilka förfallit till betalning under något av de tre sista åren,

bör vara utesluten från valbarhet vid val till fullmäktige eller andra kommunala

förtroendeuppdrag. I allmänhet torde måhända denna fordran upp
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

rätthållas inom kommunerna, men då motsatsen förekommit, torde lagbe
stämmelse

härom böra införas.

Utskottet har emellertid icke nu velat förelägga riksdagen förslag till införande

av sådana lagbestämmelser utan hemställer allenast, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Majit ville begära utredning och framläggande för

riksdagen av förslag örn införande av bestämmelse i kommunallagarna örn

fullgjord skattebetalning till kommunen i den utsträckning, som här ovan

angivits såsom villkor för valbarhet till kommunala förtroendeuppdrag.

I motionen 1:453 av herr Hage hemställes: »att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Majit hemställa, att Kungl. Majit måtte låta utreda, huruvida

de inom kommunallagstiftningen befintliga särbestämmelserna angående

rösträtt vid behandling av ärende, som endast berör innehavare av i mantal

satt jord, måtte borttagas eller huruvida rösträtten åtminstone borde borttagas

för oskiftat dödsbo, bolag eller annan samfällighet samt omyndig,

ävensom i kommunen ej mantalsskriven person m. fl.».

Av ålder hava å sockenstämma behandlats ärenden, som angått allenast

ägare och innehavare av i mantal satt jord inom socknen. För sådana

ärenden gälla särskilda föreskrifter i avseende å rösträtt och dess utövande.

Så gäller exempelvis beträffande sockenallmänningar bestämmelserna i K. F.

den 1 augusti 1805 ävensom särskilda föreskrifter örn sockenallmänningar

i vissa provinser.

Bestämmelsen i nu förevarande paragraf, vilken motsvaras av §§ 10 mom. 2

och 14 mom. 5 i nu gällande förordning örn kommunalstyrelse på landet,

utgör endast en hänvisning till ovanberörda särskilda bestämmelser och bör

sålunda icke ändras med mindre dessa senare bestämmelser ändras eller

borttagas. Frågan angående ändring eller borttagande av dessa särskilda

bestämmelser utgör emellertid ett ämne, varmed utskottet icke har att

taga befattning. I motionen har vidare gjorts gäffande, att upprättande av

skilda röstlängder skulle nödvändiggöras genom bibehållande av bestämmelsen.

Detta torde icke vara fullt riktigt, då, förutom den allmänna röstlängden,

allenast en förteckning på de röstberättigade, som icke finnas upptagna

i kommunens allmänna röstlängd, behöver vara tillgänglig. Några

svårigheter härmed torde icke förefinnas, då sådan förteckning lämpligen

torde upprättas och justeras först vid början av varje stämma, där ärende

av ifrågavarande slag förekommer.

Kvinnas rätt till avsägelse av kommunala förtroendeuppdrag.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, Strömberg, David Bergström, G. W. Hansson,

K. J. Ekman1), Vennerström1), Sundberg, greve Lagerbjelke, Gustafson i Kasenberg,

Jansson i Edsbäcken, Persson i Trången, Laurén1), Fast, Wallerius, Weijne och Skoglund.

1) Ej närvarande vid justeringen.

Kungl. Majit har icke föreslagit sakliga ändringar i vad angår rätt att

avsäga sig kommunala förtroendeuppdrag. I bestämmelsen stadgas sålunda

bland annat, att kvinna skall äga ovillkorlig rätt att avsäga sig dylika upp
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

15

drag. Denna bestämmelse synes emellertid, med hänsyn till kvinnans likställighet

med mannen i övrigt i kommunalt hänseende numera icke vara

motiverad, och utskottet föreslår därför, att denna punkt i paragrafen utgår.

Tillsättande av tjänstemän.

Närvarande: Herrar Sävström, Thulin, Stendahl, G. W. Hansson, Hellberg, Sandegård,

Valfrid Eriksson1), Alexander Nilsson1), Granström1), Wagnsson, greve Lagerbjelke, Gustafson

i Kasenberg, Persson i Trången, Laurén1), Karlsson i Vadstena, Olsson i Mora,

Fast, Alströmer, Källman och Wallerius.

1) Ej närvarande vid justeringen.

Enligt förslaget skall vid val sluten omröstning äga rum samt, om rösterna

härvid befinnas lika delade, avgörandet ske genom lottning. Föredragande

departementschefen gör gällande, att på denna punkt någon skillnad icke

bör göras mellan val och tillsättande av tjänstemän, men någon särskild bestämmelse

i berörda avseende har icke intagits i Kungl. Maj:ts förslag.

Då beslut örn tillsättande av tjänstemän enligt utskottets mening icke kan

anses såsom val, anser utskottet, som håller före, att dylikt beslut bör ske

på samma sätt, som är för val stadgat, att ett tillägg till förslaget härom

bör införas.

Frågan om utsträckt användning av den proportionella valmetoden

vid val inom kommunens beslutande organ.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, David Bergström, Thulin, Stendahl, G W.

Hansson, K. J. Ekman1), Sundberg, Larsén, Isak Svensson1), Gustafson i Kasenberg, Jansson

i Edsbäcken, Borg1), Persson i Trången, Andersson i Igelboda, Laurén1), Karlsson i

Vadstena, Alströmer och Björck i Kristianstad1).

1) Ej närvarande vid justeringen.

1928 års riksdag anhöll, i skrivelse nr 73, »att Kungl. Majit täcktes låta

utreda i vilken utsträckning den proportionella valmetoden kunde komma

till användning, utöver vad som redan vore stadgat, vid på landsting, stadsocli

kommunalfullmäktige ankommande val, ävensom för riksdagen framlägga

de förslag, vartill utredningen kunde giva anledning». I anledning härav

har Kungl. Majit företagit en undersökning av berörda fråga, men kommit

till resultaten, att någon allmän utvidgning av den proportionella valmetodens

användning i hithörande fall icke bör ifrågakomma, dock föreslås, att val

av revisorer och revisorssuppleanter inom kommunal- och stadsfullmäktige

bör kunna ske proportionellt. I departementschefens yttrande vid propositionens

föredragning anföres på denna punkt bl. a. följande.

»Såsom den nu verkställda utredningen visar, äro meningarna synnerligen

delade rörande önskvärdheten av en vidgad tillämpning av den proportionella

valmetoden på det område, varom här är fråga. Sålunda har å ena sidan framhållits,

att en ökad användning av denna valmetod vore påkallad för att bereda

de olika meningsriktningar, som finnas inom de väljande församlingarna,

skälig representation bland de valda. Härvid har påpekats att fall förekommit,

då en majoritet i viss mån missbrukat sin ställning för att från de kommunala

verkställighetsorganen utesluta lämpliga personer av annan uppfatt
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 30.

ning än majoriteten. Å andra sidan har gjorts gällande, att berörda fall

numera hörde till undantagen samt att de olika partierna oftast till följd av

frivillig överenskommelse erliölle skälig representation inom de valda organen.

Till en dylik proportionell fördelning har ansetts bidraga, att frågor örn val i

regel förberedas av nämnd eller beredning, som utsetts med tillämpning av

proportionell metod. Behovet av utsträckt tillämpning av denna metod skulle

för övrigt, vad angår städerna, bliva svagare, därest det nu föreliggande förslaget

till lag örn kommunalstyrelse i stad upphöjes till lag. Enligt detsamma

skall nämligen, när ärende beretts annorledes än genom drätselkammare eller

allmänt beredningsutskott, kammaren eller utskottet erhålla tillfälle att yttra

sig däröver. Härigenom vinnes bland annat, att ärendena alltid komma att

behandlas av ett enligt proportionell metod tillsatt organ. Tydligt är även, att

en ökad användning av nämnda metod medför vissa olägenheter. Aven örn

större betydelse icke kan tillmätas den anförda omständigheten, att det proportionella

valsystemet leder till att valen i vidgad omfattning ske efter partisynpunkter,

får det ej förbises, att berörda system i en del fall kan försvåra en

god rekrytering. Däremot kan naturligen systemet i andra fall medföra ökade

möjligheter att till kommunala befattningar välja sakkunniga personer. Särskilda

svårigheter uppkomma emellertid i fråga örn de befattningar, för vilkas

innehavare speciella kvalifikationer föreskrivas. Att såsom riksdagen för vissa

fall ifrågasatt låta kravet på dylika kvalifikationer bortfalla, synes icke lämpligt,

och någon god utväg för övervinnande av svårigheterna lärer ej kunna anvisas.

Naturligen är det riktigt, att proportionellt valsystem kan användas även

med bibehållande av gällande regler örn successiv förnyelse. Emellertid är det

tydligt, att för ett fullt utnyttjande av det proportionella valsättets fördelar vid

val av nämnder eller styrelser med jämförelsevis ringa antal medlemmar kräves,

att alla medlemmarna väljas samtidigt. Märkas bör även, att vid borttagandet

år 1922 av den successiva förnyelsen av kommunal- och municipalnämnd såsom

skäl härför anfördes, att nämnda anordning stöde i mindre god överensstämmelse

med regeln, att val av ledamöter och suppleanter i dylik nämnd

skall ske proportionellt. Med hänsyn till det anförda finner jag mig icke kunna

föreslå någon allmän utvidgning av den proportionella valmetodens tillämpning

vid de val, som ankomma på kommunal- och stadsfullmäktige. I likhet

med den sakkunnige anser jag emellertid, att val av revisorer och revisorssuppleanter

bör kunna ske proportionellt. Såsom den sakkunnige framhållit

synes vid dylikt val kravet på minoritetens representerande vara särskilt välgrundat.

Utvidgningen synes emellertid böra begränsas till kommunens

eller stadens egna revisorer och sålunda ej gälla de andra revisorer, som

på grund av särskilda föreskrifter utses av kommunal- eller stadsfullmäktige.»

I fråga örn den proportionella valmetodens användning vid val inom landsting

hänvisas till det citerade uttalandet.

I motionen I: 281 har herr Stendahl hemställt örn antagande av sådana

bestämmelser, »att, därest fakultativa proportionella val föreskrivas till någon

nämnd, styrelse eller dylikt, skall hela antalet ledamöter utses samtidigt,

samt

att användning av den proportionella valmetoden vid val inom landsting,

stads- och kommunalfullmäktige måtte utsträckas, så att dylikt val förrättas

proportionellt, därest sådant äskas av minst så många väljande som motsvara

det tal, vilket erhålles örn samtliga väljandes antal delas med det

antal personer valet avser, ökat med 1».

I motionerna I: 287 av herr Möller m. fl. och II: 445 av herr Hansson i

s. 17 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

17

Stockholm m. fl. har hemställts, att riksdagen skulle »i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla örn utredning på vad sätt den proportionella valmetoden må

komma till användning, utöver vad som redan är stadgat eller nu föreslås

av Kungl. Maj:t, vid på landsting eller annan kommunal beslutande församling

ankommande val, samt för riksdagen skyndsammast framlägga förslag

i ärendet».

De skäl, som av departementschefen anförts mot en utvidgning av den

proportionella valmetodens användning utöver den i propositionen föreslagna

finner utskottet övertygande. Särskilt vill utskottet betona, att genom en

djdik utvidgning partisynpunkterna skulle kunna få en alltför stor betydelse

vid val av här ifrågavarande art. Utskottet finner ej heller lämpligt att,

såsom i motionen I: 281 föreslås, bestämma, att, där proportionella val förrättas

av nämnd eller styrelse, hela antalet ledamöter i nämnder eller styrelse

skall utses samtidigt; ur synpunkten av kontinuitetens bevarande synes

en dylik anordning icke tillrådlig. I varje fall bör en ändring på denna punkt

icke genomföras utan en ingående utredning.

Utskottet avstyrker alltså de i motionerna I: 281, I: 287 och II: 445 framförda

förslagen.

Kvalificerad majoritet vid vissa kommunala beslut.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Thiolin, G. W. Hansson, K. J. Ekman* 1), Sundberg,

Larsén, Isak Svensson1), greve Lagerbjelke, Hansén, Kropp, Gustafson i Kasenberg, Jansson

i Edsbäcken, Borg1), Andersson i Igelboda, Laurén1), Karlsson i Vadstena, Petersson

i Broaryd, Alströmer, Källman och Wallerius.

P Ej närvarande vid justeringen.

I gällande bestämmelser örn kvalificerad majoritet vid vissa kommunala

beslut har Kungl. Majit icke föreslagit några sakliga ändringar. I motionerna

I: 287—288 av herr Möller m. fl. och II: 445—446 av herr Hansson

i Stockholm m. fl. har emellertid föreslagits en sådan ändring i bestämmelserna,

att kvalificerad majoritet icke skulle erfordras vid beslut av 1) avhändande

eller inköp av fastighet, 2) beviljande av anslag till nya ändamål

eller behov, 3) beviljande av anslag till ändamål eller behov, som icke är nytt,

men för vilket under året näst före det som anslaget avser anslag ej utgått,

i kommun, där högsta uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger 9

kronor för skattekrona, samt 4) beslut, som avser fullgörande av kommunen

jämlikt lag eller författning åliggande förpliktelser, eller örn användande av

medel för bostadsändamål, även örn beslutet avser beviljande av anslag,

vartill medel skola anskaffas genom upplåning, eller upptagande och förnyande

av lån.

Förslag örn borttagande av vissa nu gällande bestämmelser örn kvalificerad

majoritet vid kommunala beslut ha vid flera tillfällen varit föremål

för riksdagens behandling, så vid 1919, 1920 och 1926 års riksdagar. De

framförda förslagen lia vid alla dessa tillfällen avstyrkts av konstitutionsutskottet

och avslagits av båda kamrarna. I sitt utlåtande rörande vederbörande

förslag vid 1926 års riksdag anförde konstitutionsutskottet de skäl,

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 5 sami. 20 haft. (Nr 30.) 1094 30 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 80.

varpå införandet av gällande bestämmelser på detta område grundats, och

yttrade vidare: »De skäl, som sålunda vid olika tillfällen anförts för införande

av nu gällande bestämmelser örn kvalificerad majoritet vid besluts

fattande i vissa fall, äga fortfarande giltighet. Dessa bestämmelser gälla ärenden

av djupgående ekonomisk betydelse och utgöra enligt utskottets uppfattning

ändamålsenliga garantier mot en äventyrlig kommunal finanspolitik.

Särskilt bör betonas, att de villkor, som här uppställas, äro ägnade att motverka

missbruk från en majoritets sida av en tillfällig maktställning.»

Enligt utskottets mening ha icke några nya skäl anförts, som kunna

rubba grunderna för utskottets tidigare intagna ståndpunkt, och utskottet

avstyrker sålunda de i ämnet väckta motionerna i denna del.

I detta sammanhang bör jämväl behandlas motionen I: 278, vari av herr

Stendahl föreslagits, »att riksdagen i samband med prövningen av ovan

nämnda proposition måtte i skrivelse till Kungl. Majit hemställa, att Kungl,

Majit ville låta verkställa en ingående undersökning och bearbetning av den

praxis, som avser tillämpningen av kommunallagarnas bestämmelser örn kvalificerad

majoritet för beviljande av anslag till nytt ändamål eller behov,

samt därefter för riksdagen framlägga det förslag, vartill en dylik utredning

må föranleda.»

Den i motionen berörda frågan behandlades av konstitutionsutskottet i

dess utlåtande nr 10 vid 1927 års riksdag, vari framhölls önskvärdheten av

att begreppet »nya ändamål och behov» bleve klarlagt, och den förväntan

uttalades, att frågan skulle bliva föremål för uppmärksamhet i samband med

den igångsatta revisionen av kommunalförfattningarna. Emellertid har, såsom

i propositionen framhålles, det icke ansetts möjligt att finna någon

lämplig lösning av förevarande fråga. »En godtagbar precisering av omförmälda

uttryck» säger departementschefen, »synes för övrigt knappast möjlig,

och några större olägenheter torde ej vara att förvänta, därest det överlämnas

åt praxis att fortfarande liksom hittills utforma lämpliga regler i detta hänseende.

»

Vad sålunda av föredragande departementschefen anförts finner utskottet

övertygande, och anser sig utskottet därför böra avstyrka motionen I: 278.

Ersättning för kommunala förtroendeuppdrag.

Härvarande: Herrar Reuterskiöld, Thulin, G. W. Hansson, K. J. Ekman1), Sundberg,

Larsén, Isak Svensson1), greve Lagerbjelke, Hansén, Kropp, Gustafson i Kasenberg, Jansson

i Edsbäcken, Borg1), Andersson i Igelboda, Laurén1), Karlsson i Vadstena, Petersson

i Broaryd, Alströmer, Källman och Wallerius.

1) Ej närvarande vid justeringen.

I reglerna örn ersättning för kommunala förtroendeuppdrag har Kungl.

Majit endast föreslagit några smärre ändringar. I motionerna I: 287 och 288

av herr Möller m. fl. och lii 445 och 446 av herr Hansson i Stockholm m. fl.

har hemställts örn sådan ändring, att kommunens beslutande organ beredes

möjlighet att lämna ersättning för skrivhjälp till kommunalstämmans, kommunalfullmäktiges

och stadsfullmäktiges ordförande; såsom motivering härför

anföres, att det måste anses skäligt, att kommunen låter dessa sina för
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

19

troendemän komma i åtnjutande av den lättnad i den på många håll säkert

tyngande arbetsbörda, som genom beredande av ersättning för skrivhjälp

skulle kunna vinnas.

Den i motionerna påyrkade ändringen finner utskottet välmotiverad, då

det här endast är fråga örn att bereda vederbörande ersättning för med förtroendeuppdragets

bestridande förenade direkta kostnader, och får utskottet

alltså tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag med det i motionerna föreslagna tillägget.

Vidare har i motionen II: 453 av herr Hage hemställts, att i Kungl. Maj:ts

förslag till lag örn kommunalstyrelse i stad, kap. 2 § 20 mom. 1, skulle införas

en bestämmelse, »vari det utsäges, att där stadens storlek eller andra

omständigheter därtill föranleda, kan stadsfullmäktige besluta örn ersättnings

utgående till stadsfullmäktiges ordförande i denna hans egenskap».

Genom ett bifall till detta förslag skulle de nu tillämpade principerna

ifråga örn ersättning för kommunala förtroendeuppdrag rubbas. Vid sådant

förhållande och då i varje fall en ändring i angiven riktning icke torde böra

företagas utan en ingående utredning, finner sig utskottet böra avstyrka motionen

II: 453 i denna del.

Valkretsindelning vid fnllmäktigval.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Thulin, Stendahl, G. IV. Hansson, Hellberg, K. J.

Ekman1), Sundberg, Larsén, Hansén, Gustafson i Kasenberg, Jansson i Edsbäcken, Borg1),

Persson i Trången, Andersson i Igelboda, Laurén1), Karlsson i Vadstena, Alströmer, Björck

i Kristianstad1) och Kullman.

i) Ej närvarande vid justeringen.

I fråga örn valkretsindelning vid kommunala val har Kungl. Majit föreslagit

i huvudsak samma bestämmelser som de nu gällande. I motionen

I: 279 har herr Stendahl hemställt, att de bestämmelser i kommunallagarna,

som föreskriva valkretsindelning, skulle utgå. I motionen II: 453 har herr

Hage hemställt, att ifrågavarande stadgande i lagen om kommunalstyrelse

på landet skall utformas så, att kommun med mera än 10,000 innevånare

icke skall, men väl må, indelas i valkretsar.

Att helt upphäva bestämmelserna örn obligatorisk valkretsindelning finner

utskottet icke lämpligt. Valkretsindelningen innebär utan tvivel en viss garanti

för att olika lokala intressen inom kommunen bliva representerade i

de valda församlingarna. Enligt gällande bestämmelser torde valkretsarna

vara så stora, att genom kretsindelningen betydelsen av den proportionella

metodens tillämpning icke i avsevärd mån försvagas. Utskottet avstyrker

alltså de i motionerna I: 279 och II: 453 framställda förslagen.

Böter tor utevaro frän sammanträden.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, Strömberg, David Bergström, Thulin, G.

IV. Hansson, Sundberg, Thorén, Stenberg1), Wagnsson, greve Lagerbjelke, Gustafson i

Kasenberg, Jansson i Edsbäcken, Persson i Trången, Laurén1), Karlsson i Vadstena, Fast,

Wallerius, Weijne1) och Skoglund.

J) Ej närvarande vid justeringen.

I gällande förordningar örn kommunalstyrelse stadgas, att ordförande eller

ledamot i kommunal- eller stadsfullmäktige, som utan anmält, av full
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 80.

mäktige godkänt förhinder avhåller sig från sammankomst, skall böta 2 kronor

till kommunens kassa och dubbelt så mycket, örn sammanträdet måste, i

anseende till de närvarandes fåtalighet, inställas eller upplösas. Motsvarande

bestämmelse gäller i avseende å ledamot och till tjänstgöring inkallad

suppleant i kommunalnämnd. Kungl.1 Maj:t har föreslagit en förhöjning av

ifrågavarande bötesbelopp till 5, resp. 10 kronor. Såsom skäl härför anföres

endast, att det i gällande förordning stadgade bötesbeloppet med hänsyn till

numera rådande förhållanden måste anses orimligt lågt.

I motionen II: 451 av herr Selberg har föreslagits, att bötesbeloppen för

utevaro från kommunalfullmäktige och kommunalnämndssammanträde måtte

fastställas till resp. 2 och 4 kronor. Såsom motivering för detta förslag

anföres bl. a. följande:

»Några sakskäl för denna höjning av bötesbeloppen hava icke anförts.

Kommunalfullmäktiges eller kommunalnämnds sammanträden torde icke

kunna jämställas med landstingens härutinnan.

I vad det gäller landsbygden synas skäl tala för att icke höja bötesbeloppen.

För personer, som äro bosatta miltals från sammanträdesstället,

kunna då och då inträffa förhållanden av olika slag, vilka försvåra en inställelse

till sammanträde vid viss tid. Ett häftigt oväder t. ex. kan ju

ibland göra det synnerligen svårt, ibland t. o. m. omöjligt att, per cykel

eller häst eller annat tillgängligt fortskaffningsmedel, taga sig fram en eller

flera mil till ett sammanträde, men det är icke säkert, att de ledamöter av

fullmäktige eller nämnd, som tagit sig fram till sammanträdesstället, äro

villiga att godkänna ovädret såsom laga hinder. En eller annan, möjligen

med lika lång väg, som den, som stannade hemma, har kanske tagit sig

fram till sammanträdesorten, mest kanske av fruktan för de höga böterna,

och denne är givetvis icke gärna med örn att den ledamot, som stannade

hemma, hade laga hinder för utevaro.

Det är också troligt, att därest bötesbeloppen för utevaro höjas komma

de ledamöter, som av ena eller andra anledningen utevarit från sammanträde,

att vara mer angelägna att komma ifrån böterna, och besluten örn

huruvida de för utevaron anförda hindren skola anses giltiga eller icke

komma säkerligen ofta att föregås av långa och obehagliga diskussioner.

Med orden »utan anmält» torde avses att vederbörande skall före sammanträdets

början hava anmält förhinder. Det torde icke vara obekant, att

på många orter i landet är postgången ganska otillfredsställande, och telefon

finnes ej överallt. Därför kan det ofta vara svårt för sådana, som bo i

obygden, att kunna i tid anmäla hinder för inställelse till sammanträde. På

grund härav torde det oftast bliva de personer, som hava det besvärligast

vid fullgörande av sina medborgerliga skyldigheter, vilka hava de största

förutsättningarna att drabbas av de höjda bötesbestämmelserna.

Avlägset boende personer hava givetvis haft liknande svårigheter även

tidigare, när böterna varit lägre, men det torde icke kunna anses vara förenligt

med billighet och rättvisa att genom höjda bötesbestämmelser göra

det än svårare för dem.

Svenska landskommunernas förbund och 16 kommuner hava också motsatt

sig höjande av ifrågavarande böter.»

De av motionären anförda skälen för ett bibehållande av nu gällande bestämmelser

angående bötesbeloppens storlek finner utskottet övertygande.

Utskottet vill därjämte framhålla, att verkan av böterna torde vara huvudsakligen

moralisk, icke ekonomisk. Utskottet föreslår därför en sådan änd
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

ring i förevarande bestämmelser, att bötesbeloppet bestämmes till 2, resp. 4

kronor. Motionärens yrkande gäller endast lagen örn kommunalstyrelse

på landet. Utskottet anser emellertid att samma bestämmelser böra gälla

även beträffande stadsfullmäktige och har därför vidtagit ändring i motsvarande

bestämmelse i lagen örn kommunalstyrelse i stad.

Yttranderätt inom kommunal- och stadsfullmäktige för

andra än medlemmar.

härvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, Strömberg, David Bergström, Thillin,

G. W. Hansson, Sundberg, Thorén, Stenberg* 1), Wagnsson1), greve Lagerbjelke Gustafson

i Kasenberg, Jansson i Edsbäcken, Persson i Trången, Laurén1), Karlsson i Vadstena, Fast,

Alströmer, Källman och Skoglund.

4) Ej närvarande vid justeringen.

Ifråga örn rätten för andra än medlemmar av kommunal-, respektive

stadsfullmäktige att deltaga i fullmäktiges överläggningar har Kungl. Majit

föreslagit, att sådan rätt, utöver vad för närvarande är stadgat, skall tillkomma

ordförande och vice ordförande i kommunal styrelse, nämnd eller

beredning vid behandling av ärende, som beretts av styrelsen, nämnden eller

beredningen, samt revisor vid granskning av den av honom avgivna revisionsberättelsen.

Denna bestämmelse är enligt utskottets mening väl motiverad.

Dock torde böra bestämmas, att yttranderätt i visst ärende endast

tillkommer antingen ordföranden eller vice ordföranden i vederbörande styrelse,

nämnd eller beredning. I motionen lii 453 har herr Huge föreslagit

en sådan ändring av vederbörande paragraf, att tjänsteman i kommunens

tjänst må kunna tillerkännas yttranderätt vid fullmäktiges sammanträden.

Då den i motionen berörda frågan örn möjlighet för kommunala tjänstemän

att yttra sig vid fullmäktiges sammanträden torde kunna och böra lösas

genom praxis och någon särskild lagbestämmelse pa denna punkt alltså icke

synes vara lämplig, avstyrker utskottet motionen II: 453 i denna del.

Suppleanter för kommunal- och stadsfullmäktige.

härvarande: Herrar Reuterskiöld, Thulin, Stendahl, G. W. Hansson, Hellberg, K. J.

Ekman1), Sundberg, Larsén, Hansén, Kropp, Gustafson i Kasenberg, Jansson i Edsbäcken,

Borg1), Persson i Trången, Andersson i Igelboda, Laurén1), Karlsson i Vadstena, Alströmer,

Björck i Kristianstad1) och Källman.

!) Ej närvarande vid justeringen.

I motionen II: 453 har herr Hage hemställt, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj:t skulle begära utredning angående införande av sådana bestämmelser,

»att vid tillfälligt eller under någon tid räckande förfall för kommunal-

eller stadsfullmäktig suppleant må kunna inkallas».

Yiktiga invändningar kunna göras mot motionärens förslag att möjliggöra

tillfälligt inkallande av suppleanter i kommunal- och stadsfullmäktige. Dessa

suppleanter skulle i regel endast under något eller några sammanträden

komma att deltaga i fullmäktiges arbete och torde då icke hinna förvärva

den erfarenhet och vana vid detta arbete och den insikt i föreliggande frågor,

som skulle erfordras för att deras insats skulle bliva av värde. Härtill

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

kommer, att en anordning av föreslagen art skulle kunna leda till, att de

ordinarie fullmäktiges känsla av ansvar förminskades oell att följaktligen i

vissa fall en fullmäktig skulle utan tvingande skäl låta suppleant tjänstgöra

i sitt ställe. Utskottet avstyrker därför motionen II: 453 i denna del.

Inkomst- och utgiftsstat.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Thulin, Stendahl, O. W. Hansson, K. J. Ekman1),

Sandegård, Thorén, Granström, greve Lagerbjelke, Kropp1), Gustafson i Kasenberg, Persson

i Trången, Hallén, Forssell1), Andersson i Igelboda1), Olsson i Mora, Fast, Norling

i Lesjöfors1), Wallerius och Skoglund.

A) Ej närvarande vid justeringen.

Det torde såväl beträffande upprättande av inkomst- och utgiftsstat för

kommun som ock beträffande verkan av den fastställda staten i avseende å

anslagens användande inom olika kommuner råda skiftande praxis. Särskilt

beträffande dispositionen över anslagen för oförutsedda behov råder åtskillig

osäkerhet. Enligt nu gällandej stadgande i 62 § kommunalstyrelseförordningen

på landet skall detta anslag ställas till kommunalnämndens förfogande

för att kunna användas för oförutsedda behov. Härvid bör emellertid

väl skiljas mellan detta i nämnda 62 § omförmälda anslag och de anslag

för oförutsedda behov vilka i allmänhet pläga upptagas å särskilda nämnders

och styrelsers specialstater. Sist sagda anslag vilka icke närmare regleras

genom bestämmelser i lagen äga dessa särskilda nämnder och styrelser

disponera för dem åliggande uppgifter. Därvid är dock att märka, att det

ingalunda torde vara meningen att dessa nämnder och styrelser äga använda

anslaget för nya ändamål eller för att täcka något väsentligt överskridande

av andra anslag. Erfordras anslag för sådana ändamål eller erfordras

förhöjda belopp för ändamål, vartill anslag redan beviljats, är detta

en angelägenhet, varöver det tillkommer stämman, respektive fullmäktige att

besluta. Emellertid torde i åtskilliga fall överskridande av anslag eller beslut

om utgifter för nya ändamål vara nödvändigt för respektive nämnd och

styrelser att företaga, exempelvis på grund av uppgifter, som det åligger

respektive nämnd och styrelse att enligt lag och förordning ombesörja. De

anslag, som å dessa styrelsers och nämnders stat upptagas för oförutsedda

behov, måste därför anses avse allenast att utjämna sådana eventuella mindre

överskridanden av anslag ävensom täckande av dylika oförutsedda löpande

utgifter.

Det vore av värde, örn i respektive specialstater kunde angivas vilka

anslag, som icke finge såsom bestämda anslag av respektive nämnder

och styrelser överskridas utan att fullmäktige respektive stämma därom

fattat beslut, och de förslagsanslag, där sådant överskridande må kunna ske.

Att i lag reglera detta förhållande har emellertid icke synts utskottet möjligt,

utan torde detsamma böra överlämnas åt kommunerna att genom praxis

söka närmare utforma på ett för varje kommun lämpligt sätt.

I Kungl. Majis förslag till lag örn kommunalstyrelse på landet har dock

upptagits den ändringen, att det förslagsbelopp i penningar, som nu skall

upptagas i staten för att kunna för oförutseddda behov av kommunalnämnderna

användas, i stället skall upptagas utan angivande av vem som skall

s. 23 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

23

disponera detsamma. Detta förslag ansluter sig till det av landshövdingen

Hammarskjöld utarbetade förslaget. Landshövding Hammarskjöld har därvid

anfört, att det lika litet som i stad bör vara omöjligt att meddela särskilda

föreskrifter örn disponerande av anslaget eller delar därav. Utskottet kan

icke finna annat än att ändringen betyder, att ifrågavarande anslag enligt

Kungl. Maj:ts förslag skall disponeras icke av kommunalnämnden utan av

stämman respektive fullmäktige. För utskottet förefaller denna anordning

vara lämplig, då det ju givetvis bör finnas ett anslag för oförutsedda behov

till stämmans eller fullmäktiges förfogande. Detta hindrar emellertid icke,

att i den allmänna staten för kommunen upptagas särskilda anslag till kommunalnämndens

disposition ej mindre för bestämda ändamål än även för

oförutsedda smärre utgifter, vilkas beslutande må kunna åt nämnden överlåtas

på sätt stämma eller fullmäktige föreskrivit.

Kommunala medels insättande i bank m. lii.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, Strömberg, David Bergström, Thulin,

Stendahl, G. W. Mansson, Thorén, Stenberg, Wagnsson''), greve Lagerbjelke, Gustafson i

Kasenberg1), Jansson i Edsbäcken, Persson i Trången, Laurén, Karlsson i Vadstena, Fast,

Alströmer, Källman1) och Skoglund. * i

'') Ej närvarande vid justeringen.

Såsom departementschefen i sitt yttrande vid propositionens föredragning

anfört, är det synnerligen önskvärt, att en effektivare kontroll av kommunernas

räkenskaper och förvaltning bleve genomförd och att, för möjliggörande

härav, vissa principer för förandet av kommunernas räkenskaper

infördes. Departementschefen har ock betonat, att dylika principer vore

möjliga att uppställa, men har, under hänvisning till att frågan är föremål

för uppmärksamhet inom svenska stadsförbundet och svenska landskommunernas

förbund, icke velat föreslå bestämmelser i ämnet.

Emellertid anser utskottet, särskilt med tanke på de oegentligheter inom

den kommunala förvaltningen, som efter vad erfarenheten ådagalagt på

många håll förekommit, det vara högst angeläget att redan nu Anssa normer

i förevarande avseende meddelas. Obestridligt torde vara, att penningmedel

och värdehandlingar, som inneliavas för kommunens räkning, icke böra sammanblandas

med andra penningmedel eller värdehandlingar. Likaså synes

det klart, att penningmedel, som icke erfordras för verkställande av nära

förestående utbetalningar, böra för kommunens räkning insättas i bank eller

å postgirokonto. Ifrågavarande grundregler har utskottet föreslagit skola

införas såväl i lagen örn kommunalstyrelse på landet som i lagen örn kommunalstyrelse

i stad. I de kommuner, där särskilt reglemente för kommunalnämnd

eller drätselkammare finnes, torde dessa grundregler närmare

kunna utföras i reglementet, varvid enligt utskottets mening normerna böra

göras gällande jämväl i fråga örn kommuns särskilda förvaltningsorgan.

De sålunda föreslagna bestämmelserna hindra naturligen icke, att medel,

som ej direkt erfordras i kommuns rörelse, på annat sätt placeras mot

fullt betryggande säkerhet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 30.

Revision.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, Strömberg, David Bergström, Thulin,

Stendahl, G. W. Hansson, Thorén, Stenberg1), Wagnsson, greve Lagerbjelke, Gustafson i

Kasenberg, Jansson i Edsbäcken, Persson i Trången, Laurén1), Karlsson i Vadstena, Fast,

Alströmer, Källman och Skoglund.

1) Ej närvarande vid justeringen.

Ifråga om bestämmelserna örn kommunal revision hava i propositionen

föreslagits vissa ändringar, vilka synas vara ändamålsenliga. Föredragande

departementschefen har jämväl i sitt anförande till statsrådsprotokollet

diskuterat lämpligheten av att i lagen intaga en föreskrift örn rätt för revisorerna

att när som helst under året inventera kommunens kassor och taga

del av dess räkenskaper. Departementschefen har emellertid avvisat tanken

på införande av en dylik bestämmelse och härvid i huvudsak anfört följande:

»Tydligt är emellertid, att valet av revisorer i förväg icke får leda till att

revisorerna taga del av förvaltningen. En dylik utveckling skulle kunna

medföra ett minskande av ansvarskänslan hos de förvaltande organen och

en begränsning av revisorernas möjlighet att sedermera fritt bedöma vidtagna

åtgärder. Med hänsyn härtill måste möjligheten att under revisionsåret

rådföra sig med revisorerna begagnas med största försiktighet. Den bör

utnyttjas endast i undantagsfall och får icke föranleda, att revisorernas

mening inhämtas rörande åtgärder liggande inom ramen för den sedvanliga

förvaltningen. Märkas bör även, att revisionen — även örn revisorernas

utses i förväg — icke kan ersätta en fortlöpande kassakontroll. Anordnandet

av sådan kontroll bör ankomma på dem, som närmast hava ansvaret

för den kommunala förvaltningen.---Med hänsyn till den ståndpunkt

jag sålunda intager, är det tydligt, att jag icke kan biträda förslaget örn

intagande i lagen av föreskrift örn rätt för revisorerna att när som helst

under året inventera kassor, taga del av räkenskaper, infordra bankbesked

med mera. Revision bör alltjämt huvudsakligen vara en efterhandsgranskning.

»

Förevarande spörsmål har upptagits dels i de likalydande motionerna

I: 276 av herr Westman och II: 436 av herr Olsson i Kullenbergstorp, dels

ock i de likalydande motionerna I: 287 av herr Moller m. fl. och II: 445 av

herr Hansson i Stockholm m. fl., resp. I: 288 och II: 446 av samma motionärer.

I motionerna I: 276 och II: 436 har hemställts, att riksdagen måtte

för sin del vidtaga den ändring av lagtexten i propositionens förslag till

lag örn kommunalstyrelse på landet, kap. 5, och lag örn kommunalstyrelse

i stad, kap. 5, att revisorerna erhålla befogenhet, i tillämpliga delar motsvarande

dem som enligt lagen den 12 augusti 1910 örn aktiebolag § 74

med flera lagrum tillkomma där omförmälda revisorer, samt att utskottet

behagade formulera erforderlig lagtext. I motionerna 1:287 och II: 445

resp. I: 288 och II: 446 har hemställts örn införande av ett tillägg till hithörande

paragrafer av följande innehåll: »Revisorerna äga att när som helst

under året inventera kommunens kassor och övriga tillgångar samt taga del

av räkenskaper och andra handlingar, som beröra förvaltningen.»

s. 25 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

25

Motiveringen till motionerna 1:276 och 11:436 är i huvudsak följande:

»De farhågor, som föranlett departementschefens ståndpunktstagande, sy

nas ej vara tillräckligt grundade. När departementschefen uttalar den grundsatsen,

att revisorerna ej böra taga del i förvaltningen, torde riktigheten

härav ej kunna bestridas. Härav följer emellertid ej, att revisorernas befogenhet

bör så skarpt kringskäras som sker i propositionen. Utan att

därav föranletts konsekvenser av den art, departementschefen befarat, äga

revisorerna enligt lag den 12 augusti 1910 örn aktiebolag § 74, lag örn ekonomiska

föreningar den 22 juni 1911 § 32, lag örn bankrörelse den 22 juni

1911 § 185 och lag örn sparbanker den 29 juni 1923 § 39 vidsträcktare befogenheter

än de skulle erhålla enligt den nya kommunallagstiftningen. I

§ 74 förstnämnda lag, varmed övriga lagrum överensstämma, föreskrives

nämligen:

''Styrelsen skall bereda revisor tillfälle att när som helst inventera bolagets

kassa och övriga tillgångar samt granska bolagets alla böcker, räkenskaper

och andra handlingar, och må av revisor begärd upplysning angående

förvaltningen ej av styrelsen förvägras.’

Då starka skäl tala för att revisorer av den kommunala förvaltningen

erhålla de möjligheter att verkställa en effektiv revision, vilka utan olägenheter

kunna tillerkännas dem, synas bestämmelser motsvarande de i aktiebolagslagen

§ 74 med flera ovan angivna lagrum böra meddelas i de nya

kommunallagarna.»

I motionerna I: 287 och II: 445 resp. I: 288 och II: 446 lämnas i huvudsak

följande motivering:

»Departementschefens ståndpunkt i denna fråga kunna vi icke dela. När

det gäller vissa företag inom det enskilda näringslivet, hava statsmakterna

låtit sig angeläget vara att i lag stadga möjlighet för revisorerna att öva en

fortlöpande kontroll över förvaltningen. Det må erinras örn föreskrifterna i

74 § aktiebolagslagen, att styrelsen för aktiebolag skall bereda revisor tillfälle

att när som helst inventera bolagets kassa och övriga tillgångar samt

granska bolagets alla böcker, räkenskaper och handlingar. Av revisor begärd

upplysning angående förvaltningen får ej av styrelsen förvägras. Liknande

föreskrifter återfinnas även i bank- och föreningslagstiftningen. Senast

har Kungl. Hajd i reglemente för svenska bostadskreditkassan den 18 oktober

1929 (§ 6) meddelat föreskrifter örn revision i nära anslutning till aktiebolagslagens

bestämmelser.

Knappast någon torde anse en fortlöpande revision av förvaltningen t. ex.

i ett aktiebolag vara av ondo av den anledningen, att ansvarskänslan hos de

förvaltande organen kunde minskas eller revisorerna betagas friheten att i

efterhand kritisera styrelsens åtgöranden. F. ö. skulle ju den även av departementschefen

förordade anordningen med revisorernas utseende i förväg så

gott som helt förlora sin betydelse, örn revisorerna vore avskurna från möjligheten

att under det löpande året öva kontroll över förvaltningen. Och

dock är det — såsom också i landshövding Hammarskjölds utredning påpekats

— just önskemålet, att revisorerna skola »med uppmärksamhet följa

förvaltningen under revisionsåret», som givit upphov till kravet, att revisorerna

måtte utses före räkenskapsårets början.»

De i motionerna förebragta skälen för en bestämmelse örn rätt för de

kommunala revisorerna att när som helst inventera kommunens kassor, taga del

av dess räkenskaper m. m. finner utskottet övertygande. På andra områden,

såsom ifråga om aktiebolag, ekonomiska föreningar och banker, har, såsom

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 80.

motionärerna erinra, sådan rätt tillerkänts vederbörande revisorer utan att

några olägenheter härav uppstått; de av departementschefen uttalade farhågorna

för att den föreslagna anordningen skulle minska ansvarskänslan hos

de förvaltande organen och begränsa revisorernas möjlighet att sedermera

fritt bedöma vidtagna åtgärder synas med hänsyn härtill icke grundade.

Erfarenheten har visat, att förhållandena ifråga örn kommunal revision för närvarande

icke äro tillfredsställande, och det synes då angeläget att genomföra

mera genomgripande förändringar än de i propositionen föreslagna. Utskottet

tillstyrker därför införande av ett tillägg till förevarande paragrafer av i

motionerna angivet innehåll, men vill samtidigt betona, att, med den avfattning

av bestämmelsen som utskottet föreslår, det också är klart, att revisorerna

icke få inblandas i förvaltningen eller beträffande densamma avgiva

råd eller yttranden.

Uppbördspro vision.

Närvarande: Herrar Renterskiöld, Sävström, Dadvid Bergström, Thulin, Stendahl, O. W.

Hansson, Thorén, Stenberg* 1), Fredrik Ström1), Wagnsson, greve Lagerbjelke, Gustafson i

Kasenberg, Jansson i Edsbäcken, Persson i Trången, Laurén1), Karlsson i Vadstena, Fast,

Alströmer, Källman och Skoglund.

1) Ej närvarande vid justeringen.

I gällande kommunalförordningar stadgas, att utmätningsman vid indrivandet

av resterande utskylder äger att såsom uppbördsprovision jämväl

uttagii hos den restskyldige tre procent av det resterande beloppet, I

Kungl. Maj :ts förslag påyrkas en höjning av uppbördsprovisionen; såsom

skäl härför anföres, att den nuvarande provisionen vore för låg samt att

uppbördsprovisionen för indrivning av kronoutskylder höjts, och det vore

lämpligt, att samma regler i detta avseende gällde beträffande kommunaloch

kronoutskylder. Enligt förslaget skulle vid indrivandet av resterande

utskylder därutöver uttagas en avgift, beräknad efter tre öre å varje full

krona av slutsumman å de utskylder, som skolat erläggas vid uppbördsstämman,

då nämnda slutsumma ej överstiger tjugufem kronor, dock ej

mindre än tjugufem öre, och efter sex öre å berörda slutsumma, när denna

överstiger tjugufem kronor. Stadgandet har alltså givits en sådan avfattning,

att uppbördsprovision allenast får uttagas å de belopp, som skolat erläggas

vid stämman, men ej å sådana belopp, som skolat gäldas vid senare stämmor

men enligt kommuns beslut på grund av underlåtenheten att betala

första delbeloppet jämväl anses hava förfallit till betalning.

I motionerna I: 287 och 288 av herr Möller m. fl. och II: 445 och 446 av

herr Hansson i Stockholm m. fl. har hemställts, att stadgandet skulle få

följande lydelse: »Vid indrivandet av resterande utskylder uttages därutöver

en avgift, beräknad efter tre öre å varje full krona av slutsumman å de utskylder,

som skola erläggas vid uppbördsstämman, dock ej mindre än tjugufem

öre.»

Enligt utskottets mening föreligga icke tillräckliga skäl för den av Kungl.

Maj:t föreslagna höjningen av uppbördsprovisionen. Särskilt vill utskottet

framhålla, att en dylik höjning huvudsakligen skulle drabba de mindre be
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

27

medlade samt att, med hänsyn bl. a. till att kommnnalutskylderna i regel

uppgå till högre belopp än kronoutskylderna, det icke synes behövligt att

höja den kommunala uppbördsprovisionen till samma belopp som den statliga.

Härtill kommer, att frågan örn en lämpligare ordning överhuvud för

uppbörd och indrivning av utskylder är föremål för utredning; resultatet

av denna utredning bör i varje fall avvaktas, innan en ändring i föreslagen

riktning vidtages. Utskottet föreslår därför, att den nu stadgade uppbördsprovisionen

av tre procent bibehålies och att i anslutning härtill den berörda

bestämmelsen ändras till överensstämmelse med den nu gällande,

dock att ett minimibelopp av 25 öre stadgas.

Utskottet hemställer därför örn ändrad lydelse av 76 § i lagen örn kommunalstyrelse

på landet respektive 71 § i lagen örn kommunalstyrelse i stad

samt i lagen örn kommunalstyrelse i Stockholm 45 §.

Avkortning lii. lii.

Närvarande: Herrar Sävström, Thulin, G. W. Kansson, K. J. Ekman1), Sundberg, Larsén,

Isak Svensson1), Alexander Nilsson1), greve Lagerbjelke, Hansén, Kropp, Gustafson

i Kasenberg, Jansson i Edsbäcken, Borg1), Andersson i Igelboda, Laurén1), Petersson i

Broaryd, Alströmer, Källman och Wallerius1).

*) Ej närvarande vid justeringen.

I gällande bestämmelser i kommunalförordningarna skiljes ej mellan avIcortning

och avskrivning av förfallna kommunalutskylder. Kungl. Maj:t har

på denna punkt föreslagit ett förtydligande så till vida som den längd, som

enligt lagen skall upprättas i samband med restlängden efter uppbördsstämma,

kallas avkortnings- och avskrivningslängd; denna längd skulle upptaga

dels dem, för vilka kommunen eller församlingen beslutat efterskänka

påförda utskylder eller för vilka eljest avkortning ägt rum, samt dem, för

vilka kommunalnämnden verkställt avskrivning, med angivande tillika av avkortnings-

eller avskrivningsorsaken, dels ock restlängd å övriga skattskyl

diga, som ej vid uppbördsstämman behörigen guldit sin skatt. Några närmare

bestämmelser örn innebörden av avkortning och avskrivning och örn

förutsättningarna för beslut härom ha däremot icke föreslagits.

I motionen II: 466 har herr Bengtsson i Norup hemställt, att bestämmelserna

örn avkortning, avskrivning och efterskänkande av kommunalutskylder

givas sådan formulering, att varje oklarhet örn deras innebörd avlägsnas.

Enligt utskottets mening böra här ifrågavarande bestämmelser erhålla en

mera klar och fyllig utformning än den av Kungl. Majit föreslagna. Utskottet

föreslår därför antagande av en bestämmelse, vari innebörden av

begreppen avkortning och avskrivning, beslutanderätten i dessa frågor och

förutsättningarna för avkortnings- och avskrivningsbeslut klarläggas. Utskottet

har härvid i väsentliga delar upptagit bestämmelserna i gällande

uppbördsreglemente. Dock håller utskottet före, att förhållandet, att den

skattskyldige saknar utmätningsbara tillgångar och införsel i honom tillkommande

avlöning m. m. icke kan äga rum, i detta fall bör vara avskrivnings-,

icke, såsom enligt uppbördsreglementet, avkortningsgrund; avkortning

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

bör nämligen vid angivet förhållande endast ske om i stadgad ordning beslutats

örn utskyldernas efterskänkande men ett efterskänkande torde i

nämnda fall icke böra enbart på denna grund ifrågakomma. Likaledes har

utskottet föreslagit, att de i uppbördsreglementet givna bestämmelserna örn

utrikes vistelse såsom avskrivningsgrund i vissa fall sammanfattas i ett stadgande,

att avskrivning inträder, då den skattskyldige vistas å utrikes ort och

utsikt att utfå utskylderna på denna grund ej förefinnes.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Strömberg, David Bergström, G. W. Hansson, Hellberg,

K. J. Ekman1), Sundberg, Wagnsson, greve Lagerbjelke, Kropp, Gustafson i Kasenberg,

Persson i Trången, Hallén1), Andersson i Igelboda, Laurén1), Karlsson i Vadstena,

Fast, Lundén1), Wallerius1) och Skoglund.

*) Ej närvarande vid justeringen.

Till bestämmelsen, att restlängd skall insändas till Konungens befallningshavande,

har i Kungl. Majis förslag fogats det tillägget, att jämte restlängden

redogörelse skall avgivas rörande uppbördsresultatet, innefattande dels

uppgift å influtna belopp, dels uppgift å avskrivna och avkortade belopp.

Detta tillägg motiveras därmed, att genom en dylik åtgärd möjligheterna till

kontroll över restlängdens riktighet skulle ökas.

I motionen II: 466 har herr Bengtsson i Norup hemställt örn sådan ändring,

att detta tillägg skall utgå.

Då det av Kungl. Majit föreslagna tillägget på denna punkt icke torde

vara av större betydelse för vinnande av kontroll över restlängdens riktighet

men däremot skulle medföra ökat arbete för de kommunala organen,

finner sig utskottet böra på denna punkt tillstyrka motionen II: 466.

Kommunal fomlbildning.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, David Bergström, Thulin, G. W. Hansson, Hellberg,

K. J. Ekman1), Vennerström1), Sundberg, Larsén, K. A. S. Nylander, Gustafson i Kasenberg,

Jansson i Edsbäcken, Borg1), Persson i Trången, Andersson i Igelboda, Laurén1),

Karlsson i Vadstena, Alströmer och Skoglund.

P Ej närvarande vid justeringen.

I Kungl. Majis förslag äro icke bestämmelser örn kommunal fondbildning

upptagna. I motionen I: 287 av herr Möller m. fl. och II: 445 av herr

Hansson i Stockholm m. fl. har hemställts, »att riksdagen måtte besluta att

i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn skyndsam utredning av frågan örn

kommunal fondbildning samt framläggande för riksdagen av förslag till lagstiftning

i ämnet».

I departementschefens yttrande vid propositionens föredragning anföres

beträffande förevarande spörsmål i huvudsak följande:

»Yad angår frågan örn lagstiftning rörande kommunal fondbildning vill

jag erinra, att riksdagen i skrivelse den 28 april 1911, nr 74, anhållit örn

utredning angående lämpligheten av att, utöver vad nu kunde anses medgivet,

stadga rätt för kommun att för vissa ändamål upplägga fonder samt,

därest utredningen därtill gåre anledning, örn framläggande av de förslag

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 80.

till ändring av bestämmelserna i gällande kommunalförordningar, som kunde

påkallas. Med anledning av skrivelsen tillkallade chefen för finansdepartementet

efter därtill erhållet bemyndigande den 9 december 1917 borgmästaren

Gunnar Fant att verkställa den begärda utredningen. Till fullgörande av

sitt uppdrag avlämnade denne med skrivelse den. 29 september 1919 fölslag

till lag örn kommunal fondbildning och vissa i samband därmed stående

författningar. Över försl åge 11 inhämtades yttranden fran ett stort antal statliga

och kommunala myndigheter samt enskilda sammanslutningar.

Naturligen vore det ur flera synpunkter önskvärt, att frågan örn lagstiftning

rörande kommunal fondbildning nu kunde upptagas till lösning. Emellertid

torde detta icke vara möjligt. Mot det föreliggande förslaget hava

framställts betydelsefulla anmärkningar, och ett avgörande synes icke kunna

träffas utan en förnyad grundlig utredning. Härtill kommer, att frågan örn

fondbildning nära sammanhänger med spörsmålen rörande omläggning av

det kommunala budgetväsendet och angående skatteutjämning mellan olika

kommuner. För utredning rörande sistnämnda viktiga spörsmål hava som

bekant tillkallats särskilda sakkunniga.»

Under hänvisning till de i propositionen anförda skälen finner sig utskottet,

som förväntar, att den förnyade utredning, som ställts i utsikt, så

snart ske kan, verkställes, böra avstyrka motionerna I: 287 och II: 445 i

denna del.

Underställning av kommunala beslut.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Strömberg, Thulin,_ Stendahl, G. W. Hansson, Sundberg

Thorén, Stenberg1), Wagnsson, Hansén, Jansson i Edsbäcken, Persson i 1 rangen,

Laurén1), Karlsson i Vadstena, Fast, Alströmer, Brännberg1), Källman, Wallerius och Skoglund.

i) Ej närvarande vid justeringen.

Kungl. Majit har icke föreslagit några sakliga ändringar i bestämmelserna

örn underställning. I motionen II: 466 har herr Bengtsson i Norup hemställt,

att bestämmelserna på denna punkt skola ändras därhän, att beslut

örn arvode till kommunala förtroendemän icke skall underställas Konungens

befallningskavande varje år, utan endast första gången det beviljas samt

sedermera vid eventuell förhöjning av detsamma.

Då det icke torde finnas anledning att fordra underställning av ett sådant

beslut örn arvode till kommunala förtroendemän, som är av samma innehåll

som ett förut fattat, av länsstyrelsen fastställt beslut, föreslår utskottet

en ändring i förevarande paragrafer i den av motionen II: 466 angivna riktningen,

men finner ej anledning att skilja mellan det fall, att beloppet höjes

och att det sänkes.

Besvär över kommunala beslut.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Strömberg, Stendahl, G. M . Hansson,

Thorén, Stenberg1), Wagnsson, Hansén, Jansson i Edsbäcken, Persson i lrången,

Karlsson i Vadstena, Fast, Alströmer, Brännberg1), Wallerius och Skoglund. 4

Sundberg,

Laurén1),

4) Ej närvarande vid justeringen.

Kungl. Majit Ilar icke förordat sakliga ändringar i avseende a bestar

över kommunala beslut. I motionen II: 453 av herr Hage har beträffande

vederbörande paragraf i lagen örn kommunalstyrelse på landet anförts:

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

»Innebörden av bestämmelserna i andra stycket i denna paragraf är den,

att ingivna besvär kunna godkännas på det sättet, att rättelse vidtages till

förmån för den, som klagat, under det att det överklagade beslutet i övrigt

står fast. Då en bestämmelse av denna art måste anses orimlig och principiellt

oriktig, och då upphävandet av ett beslut bör gälla för hela kommunen

eller ock inget upphävande ske för någon av kommunens medlemmar,

föreslås att bestämmelsen utformas i överensstämmelse med sistnämnda uppfattning.

»

I motionärens framställning har innehållet i kap. 7 § 4, andra stycket,

i förslaget till lagarna örn kommunalstyrelse på landet och i stad icke

riktigt återgivits. I ifrågavarande bestämmelse stadgas, att, örn besvären

grundas därpå, att klagandens enskilda rätt blivit genom beslutet kränkt,

och besvären bliva godkända, rättelsen gäller till förmån för den, som klagar,

under det att i övrigt beslutet står fast; därjämte stadgas emellertid, att,

örn beslutet finnes strida mot allmän lag eller författning eller eljest vilar på

orättvis grund, länsstyrelsen må förordna örn upphävande av beslutet i dess

helhet. Då motionärens kritik av denna bestämmelse synes utgå från oriktiga

förutsättningar och i varje fall icke är sakligt grundad, avstyrker utskottet

motionen II: 453 i denna del.

Kommuns skyldighet att införa fullmäktige.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, David Bergström, Thulin, G. W. Hansson, Hellberg1),

K. J. Ekman1),. Vennerström1), Sundberg, Larsén, K. A. 8. Nylander, Gustafson i Kasenberg,

Jansson i Edsbäcken, Borg1), Persson i Trången, Andersson i Igelboda, Laurén1),

Karlsson i Vadstena, Alströmer och Skoglund. * i

1: Ej närvarande vid justeringen.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag, liksom enligt nu gällande bestämmelser

skall kommunalfullmäktigeinstitutionen vara obligatorisk för kommuner med

över 1,500 innevånare. I motionen II: 407 lia herrar Ericson i Boxholm

och Andersson i Katrineholm hemställt, att skyldighet att införa kommunalfullmäktige

skulle stadgas för kommuner med mera än 1,000 innevånare, och

i motionen II: 469 ha herrar Karlsson i Munkedal och Mårtensson hemställt,

att dylik skyldighet skulle stadgas för kommuner med mera än 500

innevånare.

Enligt före år 1918 gällande bestämmelser var kommunalfullmäktigeinstitutionen

genomgående av fakultativ karaktär. Vid urtima riksdagen år 1918

föreslog Kungl. Maj:t i propositionen nr 34, att fullmäktigeinstitutionen skulle

göras obligatorisk för kommuner med över 3,000 innevånare; denna siffra

sänktes genom riksdagens beslut till 1,500. Att nu genomföra en vidsträcktare

obligatorisk tillämpning av kommunalfullmäktigeinstitutionen finner utskottet

icke påkallat; kommuner med mindre än 1,500 innevånare torde lämpligen

själva böra avgöra, örn representativt system är behövligt eller icke. Utskottet

avstyrker alltså motionerna II: 407 och II: 469.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

31

Tiden för kommunalstämmosammanträden.

‘Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, Thulin, Stendahl, O. W. Hansson, Hellberg1),

K. J. Ekman1), Thorén, Wagnsson, greve Lagerbjelke, Kropp, Gustafson i Kasenberg,

Persson i Trången, Hallén1), Forssell1), Karlsson i Vadstena, Fast, Lundén1), Wallerius

och Skoglund.

p Ej närvarande vid justeringen.

Kungl. Majit Ilar föreslagit, att nu stadgad tidpunkt för hållande av sammanträde,

då beslut skall fattas i anledning av revisionsberättelsen, skulle

ändras och bestämmas till senare hälften av mars eller under april månad.

Denna ändring, varigenom tiden för verkställande av revision och infordrande

av förklaringar över revisionsberättelsen förlänges med en månad, är enligt

utskottets mening lämplig.

I denna punkt hava i tre motioner skilda ändringsförslag framställts. I

motionen II: 405 av herrar Ericson i Boxholm och Andersson i Katrineholm

har hemställts, att riksdagen skulle antaga följande förslag till ändrad lydelse

av kap. 2 § 7 mom. 1 stycket 6 i Kungl. Maj:ts förslag till lag örn

kommunalstyrelse på landet: »Ordinarie kommunalstämma i december, vilken,

intill dess stämman annorlunda beslutar, hålles å sön- eller helgdag, må beträffande

ordinarie kommunalstämma eller kommunalstämmor under nästföljande

år besluta, å vilken dag sådan stämma skall hållas eller huruvida

stämma skall hållas å sön- eller helgdag.» I motionen I: 453 av herr Hage

hemställes, att till sista stycket i kap. 2 § 7 mom. 1 i sagda förslag lägges

följande tillägg: »Där inget beslut i denna fråga fattats, skall kommunalstämma

hållas å sön- eller helgdag, som kommunalstämmans ordförande bestämmer.

»

Vidare hemställes i motionen II: 457 av herr Wallerius örn sådan ändring,

att tiden för den andra ordinarie stämmans hållande framflyttas med 15

dagar och denna stämma sålunda hållas före den 15 november. Till stöd

för sin hemställan anför motionären följande:

»Vid fastställandet av utgifts- och inkomstförslaget för den borgerliga

och kyrkliga kommunen behöves så noggrann kännedom som möjligt örn

skatteunderlaget för inkomstberäkningen. Detta fastställande har ju på

landet hittills skett och avses jämväl i Kungl. Maj:ts proposition nr 99, lag

örn kommunalstyrelse på landet kap. 2 § 7 mom. 1, och nr 100, lag örn församlingsstyrelse

kap. 2 § 6 mom. 1, att ske under oktober månad. Men

enligt kungl, kungörelsen av den 28 september 1928 angående förfarandet

vid taxering äro uppgifter till kommunal befattningshavare angående nämnda

beskattningsunderlag inklusive skogsaccis icke att påräkna före den 20 oktober.

Då det icke synes lämpligt att sammantränga ifrågavarande stämmor

och sammanträden mellan denna dag och månadens slut, torde en utsträckning

av tiden för den andra ordinarie stämmans hållande till den 15 november

vara att anbefalla.»

De i de båda förstnämnda motionerna framställda förslagen har utskottet

icke kunnat biträda. Enligt nu gällande av Kungl. Majit upptagna bestämmelser

kan ordinarie kommunalstämma i december besluta, å vilken dag

stämmorna under nästföljande år skola hållas eller huruvida stämma skall

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

utsättas till sön- eller helgdag. Denna kommunalstämmans beslutanderätt

torde medföra att, då viss dag, respektive sön- eller helgdag, för stämmans

medlemmar framstår som lämpligast för stämmans hållande, särskilt beslut

i frågan fattas. Utskottet avstyrker alltså motionerna II: 405 och II: 453.

På de i motionen II: 457 anförda skälen anser sig utskottet däremot böra

föreslå en sådan ändring av kap. 2 § 7 i Kungl. Maj:ts förslag till lag örn

kommunalstyrelse på landet, att tiden för den andra ordinarie stämmans

hållande utsträckes till den 15 november.

Kungörelse om kommunalstämma.

Närvarande: Herrar Sävström, Thulin, Stendahl, G. W. Hansson, Hellberg1), Sandegård,

Valfrid Eriksson1), Alexander Nilsson1), Wagnsson, greve Lagerbjelke, Hansén, Gustafson

i Kasenberg, Persson i Trången, Laurén1), Karlsson i Vadstena, Olsson i Mora,

Fast, Alströmer, Källman och. Wallerius.

1) Ej närvarande vid justeringen.

I fråga örn tiden för uppläsande i kyrkan av kungörelse örn kommunalstämma

föreslås i Kungl. Majis förslag bibehållande av nu gällande bestämmelse,

enligt vilken uppläsandet skall ske minst fjorton dagar före

stämman. I motionen II: 415 hava herrar Andersson i Rasjön och Lundén

hemställt, att riksdagen för sin del måtte besluta sådan ändring i 2 kap. § 9

i det i Kungl. Majis proposition nr 99 framlagda förslaget till lag om

kommunalstyrelse på landet, att kungörelsetiden för kommunalstämma bestämmes

till fjorton dagar eller minst en vecka före stämman.

Såsom i motiveringen till motionen framhålles, torde, på grund av kommunikationsväsendets

förbättring och andra sedan tillkomsten av gällande

bestämmelser inträffade förändringar, den nu stadgade kungörelsetiden utan

olägenhet kunna förkortas. Härtill kommer, att tiden för kungörelse av

kyrkostämma enligt propositionen nr 100 föreslås till fjorton dagar eller

minst en vecka och att det synes önskvärt, att på denna punkt likformighet

i vederbörande lagar åvägabringas. Utskottet tillstyrker därför en ändring

av paragrafen i enlighet med motionen II: 415.

Omröstning å kommunalstämma.

Närvarande: Herrar Sävström, Thulin, Stendahl, G. TT. Hansson, Hellberg1), Sandegård,

Valfrid Eriksson1), Alexander Nilsson1), Wagnsson, greve Lagerbjelke, Hansén, Gustafson i

Kasenberg, Persson i Trången, Laurén1), Karlsson i Vadstena, Olsson i Mora, Fast, Alströmer,

Källman och Wallerius.

P Ej närvarande vid justeringen.

Enligt gällande förordning örn kommunalstyrelse på landet skall omröstning

verkställas efter upprop. Denna ordning har, såsom i propositionen

framhålles, icke kunnat tillämpas i större kommuner, då det icke låter sig

göra att uppropa samtliga röstberättigade. Kungl. Maj:t har därför föreslagit

en bestämmelse, enligt vilken de röstande skola avgiva sina röster

antingen efter upprop eller, där ordföranden så bestämmer, i den tur de anmäla

sig hos honom.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

33

I motionen II: 453 av herr Hays Ilar hemställts, att ifrågavarande bestämmelser

skulle erhålla följande lydelse: »Vid omröstning skola de röstande

avgiva sina röster i den tur, de anmäla sig hos ordföranden, såvida icke

denne bestämmer, att de röstande skola avgiva sina röster efter upprop.»

Då den av Kungl. Maji föreslagna bestämmelsen gör det möjligt för ordföranden

att bestämma, huruvida omröstningen skall ske efter upprop eller

i den tur de röstande anmäla sig, torde man kunna förvänta, att den ordning,

som i varje särskilt fall framstår som den lämpligaste, kommer att

användas. Yid sådant förhållande finner utskottet icke anledning vara för

handen att biträda det i motionen II: 453 framförda förslaget och avstyrker

alltså motionen i denna del.

Offentlighet vid kommunalstämma.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Strömberg, Stendahl, G. W. Hansson, K. J. Ekman,

Vennerström1), Sundberg, Thorén, Hansén, Engberg1), Persson i Trången, Pehrsson i Göteborg1),

Hallén1), Laurén1), Karlsson i Vadstena, Olsson i Mora, Fast, Alströmer och

Wallerius.

1 j Ej närvarande vid justeringen.

Kungl. Maj:t har föreslagit, att den redan förut tillämpade principen örn

offentlighet vid kommunalstämmas förhandlingar skall lagfästas. I motionen

II: 453 av herr Hage föreslås ett tillägg till paragrafen av följande lydelse:

»Dock må kommunalstämma kunna besluta, att vid behandling av viss fråga

medlem av annan kommun icke äger närvara».

I departementschefens yttrande vid propositionens föredragning anföres

på denna punkt följande: »I nu gällande förordning gives icke någon före
skrift,

att kommunalstämma skall vara offentlig. Det har emellertid av ålder

ansetts självklart, att så skall vara förhållandet. Yärdet av offentlighet i

det kommunala livet synes mig vara så stort, att denna gamla princip icke

utan starka skäl bör övergivas. Någon olägenhet av att stämmorna hållas

offentligt lärer ytterst sällan kunna påvisas. Däremot kan det befaras, att

möjligheten till sekretess skulle komma att missbrukas.»

Den i propositionen lämnade motiveringen för en oinskränkt tillämpning

av offentlighetsprincipen vid kommunalstämmas förhandlingar finner utskottet

övertygande, vadan utskottet avstyrker motionen II: 453 i denna del.

Kungörelse av kominunalfullinäktigesanimanträde.

Närvarande: Herrar Sävström, Thalin, Stendahl, G. W. Hansson, Hellberg, Sandegård,

Vallrid Eriksson1), Alexander Nilsson1), Wagnsson, greve Lagerbjelke, Hansén, Gustafson

1 Kasenberg, Persson i Trången, Laurén1), Karlsson i Vadstena, Olsson i Mora, Fast, Alströmer,

Källman oell Wallerius. * I 2

Ej närvarande vid justeringen.

I fråga örn kungörelse örn kommunalfullmäktigesammanträde har Kungl.

Maji icke föreslagit några sakliga ändringar, vadan bestämmelserna om

dylik kungörelse i vissa avseenden skilja sig från de stadganden, som i kap.

2 givas för kungörelse örn kommunalstämma.

Bihang till riksdagens protokoll 1030. 5 sami. 20 haft. (Nr 30.)

101)4 30 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr SO.

I motionerna I: 287 av lien- Möller m. fl. och II: 445 av herr Hansson i

Stockholm m. fl. har hemställts, att samma bestämmelser, som gälla i avseende

å kungörelse om kommunalstämma, skola införas beträffande kungörelse

örn kommunalfullmäktigesammanträde. Detta yrkande har jämväl

gjorts i motionen II: 16 av herr Pettersson i Hällbacken.

Enligt utskottets mening föreligga inga vägande skäl för att i de båda

nämnda fallen bibehålla skiljaktiga bestämmelser. Särskilt synes det stadgande

beträffande kungörelse örn kommunalstämma, enligt vilket dylik kungörelse,

såvida ej stämman med kvalificerad majoritet an norlunda beslutat,

skall införas i en eller flera ortstidningar, samt de härtill knutna bestämmelserna

angående de tidningar, i vilka kungörelse skall införas, lämpligen

böra tillämpas även i avseende å kungörelse örn kommunalfullmäktigsammanträde.

På grund av dessa skäl tillstyrker utskottet en sådan ändring av

berörda paragraf, varigenom i fråga örn sättet för kungörelse endast en hänvisning

lämnas till bestämmelsen örn kungörelse örn kommunalstämma.

Kommunernas förvaltning.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, Thulin, Stendahl, G. W. Hansson, Hellberg,

Sandegård, Sundberg, Larsén, Granström, greve Lagerbjelke, Gustafson i Kasenberg* 1),

Jansson i Edsbäcken, Persson i Trången, Andersson i Igelboda1), Lindmark, Fast, Alströmer,

Källman*) och Skoglund.

*) Ej närvarande vid justeringen.

I motionen II: 420 av herr Källman m. fl. har hemställts, att i köping, som

utgör egen kommun, för kommunalnämnd må föreskrivas ungefärligen enahanda

bestämmelser, som finnas upptagna i förslag till lag örn kommunalstyrelse i stad

kap. 4 §§ 8-—11.

I motionen framhålles, att köpings kommunala verksamhet reglerades genom

bestämmelserna i kommunalstyrelseförordningen för landet. Då emellertid

köpingarnas kommunala verksamhet vore mera jämförlig med städernas än med

landskommunernas, uppstode ofta svårigheter vid tillämpningen av dessa bestämmelser.

Motionärerna framhålla vidare:

»Vad som isynnerhet nu erfordras är rätten för köpingar att centralisera sin

kassaförvaltning. Det är till fördel för invånarna att på ett ställe få fullgöra

inbetalningar. Att gå omkring till olika nämnders eller styrelsers kassaförvaltare

och avleverera skatter eller avgifter — de senare äro ofta av flera olika

slag — är till stort besvär för allmänheten. Detsamma gäller örn firmor eller

personer, som ha fordringar på vederbörande köping.

Det nu omskrivna behovet av ändrade bestämmelser torde kunna fyllas därigenom,

att köping för sin kommunalnämnd ägde rätt att få ett reglemente

antaget i likhet med vad som gäller för drätselkammare i stad enligt F. K. S.

§ 55 och som jämväl upptages i förevarande proposition med förslag till lag

örn kommunalstyrelse i stad kap. 4 § 9 andra stycket.

Någon risk för att en dylik bestämmelse skulle missbrukas, föreligger lika

litet för köpingar som för städer, ty vederbörande länsstyrelse lärer icke komma

att godkänna andra förslag till reglemente för kommunalnämnder än sådana,

vilka stå i överensstämmelse med gällande lagar och författningar.»

s. 35 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

35

Allaredan nu äga köpingarna möjlighet att bestämma reglemente för kommunalnämnden

och få detsamma fastställt av länsstyrelsen. Sådant reglemente

får dock icke innehålla några bestämmelser, som strida mot stadganden

i kommunalstyrelseförordningen för landet eller fråntaga kommunalnämnden

eller övriga kommunala nämnder och styrelser de befogenheter och det ansvar,

som enligt lag tilldelats dem. Utskottet har, då det måste anses önskvärt, att,

åtminstone beträffande åtskilliga kommuner, kommunalnämndens verksamhet

regleras genom fastställande av reglemente för densamma, velat fästa kommunernas

uppmärksamhet på möjligheten härutinnan genom att i 44 § i förslag till

lag örn kommunalstyrelse på landet införa bestämmelser örn fastställande av reglemente

för kommunalnämnden. Utskottet har därvid dock ansett, att allenast

kommuner, där fullmäktige finnas, böra kunna få dylikt reglemente fastställt.

Endast i sådana kommuner lärer kommunens förvaltning fått den fasthet, att

ett reglemente kan vara lämpligt fastställa för nämndens verksamhet. Initiativ

till sådant reglemente kan tagas såväl inom nämnden som inom fullmäktige

och förslaget upprättas antingen exempelvis av nämnden själv eller genom en

särskild kommunal beredning.

Emellertid torde icke allenast genom denna bestämmelse uppnås det resultat,

som åsyftas i ovannämnda motionen II: 420.

I köpingar och vissa landskommuner har nämligen den kommunala förvaltningen

nått en sådan omfattning, att behov föreligger att ordna den på annat

sätt än som för landskommuner i allmänhet är föreskrivet. Det är framför allt

på orter, där bebyggelsen antagit stadsliknande karaktär, som nödvändigheten

härav tydligt framträder.

I landskommuner i allmänhet synes den ordning, som hittills gällt, vara den

lämpligaste. Kommunalnämnden ävensom övriga nämnder och styrelser torde

icke i vanliga landskommuner hava mera omfattande verksamhet än att vederbörande

nämndledamöter själva kunna handhava medelsförvaltningen, varje

nämnd för sig. För dessa kommuners del finnes icke anledning att skapa möjligheter

för åstadkommande av andra organisationsformer för den kommunala

förvaltningen.

Emellertid lära redan nu åtskilliga större kommuner sökt en utväg att

centralisera framförallt sin kassaförvaltning, och det torde kunna ifragasättas,

örn icke i åtskilliga, fall därvid förfarits så, att lagens bestämmelser, om de

icke formellt överskridits, i varje fall i realiteten kringgåtts. Det synes sålunda

föreligga behov av lagbestämmelser, avseende att reglera dessa lörhållanden.

Genom sådana bestämmelser vinnes också större trygghet och säkerhet

för här ifrågavarande kommuner. Utskottet har därför ansett sig böra föreslå

införandet av en bestämmelse i förslaget till lag örn kommunalstyrelse på landet,

avseende att bereda vissa kommuner möjlighet att ordna förvaltningen och

kommunalnämndens ställning på ett lör dem mera lämpligt och ändamålsenligt

sätt. Såsom villkor härför har utskottet ansett, att beslutet om införande av

annan ordning för en kommuns medelsförvaltning än lagen föreskriver bör dels

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

fattas med kvalificerad majoritet, dels underställas Konungens prövning, och

däri torde ligga tillräcklig garanti mot missbruk av bestämmelsen. Genom att

Konungen därjämte fastställer det särskilda reglemente för förvaltningen, som

i sådan fall erfordras, är ock möjlighet beredd, att ifrågavarande reglementen

i huvudsak bli likartade för de olika kommunerna i den mån så låter sig göra

med hänsyn till olika betingelser inom olika kommuner.

Med den avfattning bestämmelsen erhållit i lagen blir det, under förutsättning

att verkligt behov härav föreligger och så av kommunens medlemmar mera

allmänt anses lämpligt samt Kungl. Majit samtycker, för landskommunen,

i likhet med vad som gäller för stad, möjligt att centralisera medelsförvaltningen

med anlitande av anställda tjänstemän. En sådan centralisering kan

göras lika fullständig som i stad, vare sig fråga är örn utbetalning av anslag,

vilka stämman eller fullmäktige beviljat, oavsett örn förvaltningen handhaves

av kommunalnämnden själv eller av annan kommunal styrelse eller nämnd,

eller om inbetalning och förvaltning av medel, naturligtvis med undantag av

sådana som enligt lag eller författning direkt äro ställda till sådan styrelses

eller nämnds förfogande. Kommunalnämnden skall i varje fall bibehålla överinseendet

över hela denna medelsförvaltning och ansvaret för den beslutade ordningens

behöriga iakttagande. Genom reglementet bör emellertid kunna föreskrivas,

att de tjänstemän, som tillsättas, skola på eget ansvar handhava förvaltningen

av de medel, som anförtros åt deni.

Rätt för suppleanter i kommunalnämnd att närvara vid nämndens

sammanträden.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, Strömberg, David Bergström, Thulin, G.

W. Hansson, Sundberg, Thorén, Stenberg''), Wagnsson, K. Ä. S. Nylander, Jansson i Edsbäcken,

Persson i Trången, Laurén* 1), Karlsson i Vadstena, Fast, Alströmer, Brännberg1),

Wallerius och Skoglund.

‘) Ej närvarande vid justeringen.

I motionen II: 453 av herr Hage har hemställts om en sådan ändring av

denna paragraf, »att det utsäges, att suppleant har rätt närvara vid nämndens

sammanträden, dock utan yttrande- och rösträtt». I motionen II: 466 av

herr Bengtsson i Norup har hemställts örn uttryckligt stadgande, »att supj>

leanter i nämnder få vara närvarande vid sammanträdena».

Då i de av Kungl. Majit föreslagna bestämmelserna, liksom enligt de nu

gällande, intet stadgas örn rätt för suppleant att närvara vid kommunalnämndens

sammanträden, kan osäkerhet i detta hänseende uppstå. Utskottet,

som anser det önskvärt, att möjlighet beredes för suppleanter att förvärva

erfarenhet rörande nämndens arbete, föreslår därför en ändring av paragrafen

i av motionen II: 453 angiven riktning. Särskild kallelse till suppleanterna

behöver ej enligt utskottets mening utfärdas. Någon ersättning för

resekostnad får ej i förevarande fall lämnas. Däremot anser utskottet icke

lämpligt att, såsom i motionen II: 466 påyrkas, i paragrafen införa en motsvarande

bestämmelse i avseende å suppleanter i nämnder, beträffande vilka

stadganden icke meddelas i förevarande lag.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

37

Tillkännagivande av justering av kommunalnämnds beslut.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Thulin, Stendahl, G. W. Hansson, Hellberg, K. J.

Ekman1), Thorén, Wagnsson, greve Lagerbjelke, Kropp, Gustafson i Kasenberg, Persson

i Trången, Hallén1), Andersson i Igelboda, Laurén1), Karlsson i Vadstena, Fast, Lundén,

Wallerius och Skoglund.

1) Ej närvarande vid justeringen.

Enligt, Kungl. Maj:ts förslag skall tillkännagivande om verkställd justering

av kommunalnämnds protokoll ske på samma sätt som motsvarande tillkännagivande

i fråga örn kommunalstämmas protokoll, alltså genom meddelande

från predikstolen i församlingens kyrka. Bestämmelsen motiveras

därmed, att i förslaget införts rätt till klagan över kommunalnämnds beslut

och att därför en lämplig tidpunkt måste bestämmas, från vilken besvärstiden

skall räknas; föreskrives härvid kungörelse i kyrkan, kan dagen för kungörelsen

fastställas såsom dylik tidpunkt.

I motionen II: 450 har herr Selberg hemställt, att »riksdagen måtte besluta,

att tredje stycket av F. L. 4:13, vilket börjar med ''Tillkännagivande’ ....

och slutar med .... ''ordningen'', skall utgå, samt, därest detta bifalles,

besluta sådant tillägg till andra stycket i samma §, att slutet av detta

stycke kommer att lyda .... ''vid nästa sammanträde, dock senast inom

30 dagar efter sammanträdet’ och att tillägg till F. L. 7: 3 femte stycket

göres så att stycket får följande lydelse: ''Besvären skola .... enligt kap. 2

§ 16 ägde rum eller efter den dag då justering enligt F. L. 4:13 senast skulle

vara verkställd, dagen då detta skedde likväl oräknad. Det åligger’ . . . .».

Enligt motionärens förslag skulle sålunda tillkännagivande i kyrkan i berörda

fall icke äga rum.

Då ifrågavarande stadgande tillkommit för att en lämplig utgångspunkt

för beräkning av besvärstiden vid klagan över kommunalnämnds beslut skall

erhållas, och då ur denna synpunkt stadgandet synes behövligt, finner sig

utskottet böra avstyrka motionen II: 450.

Antagande av biträden hos kommunalnämnd m. m.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, Thulin, Stendahl, G. W. Hansson, Hellberg,

Sandegård, Sundberg, Larsén, Granström1), greve Lagerbjelke, Gustafson i Kasenberg,

Jansson i Edsbäcken, Andersson i Igelboda, Lindmark1), Fast, Petersson i Broaryd, Alströmer,

Källman och Skoglund.

*) Ej närvarande vid justeringen.

I förslaget till lag örn kommunalstyrelse på landet bibehålies den nu

gällande bestämmelsen, att de biträden, som jämte av kommunen anställda

tjänstemän befinnas nödiga vid utförande av vissa göromål, såsom ombesörjande

av kommunalnämndens skriftväxling m. m. skola antagas och entledigas

av nämndens ordförande.

I motionen II: 421 har herr Källman hemställt örn sådan ändring i nämnda

bestämmelse, att rätten att antaga och entlediga ifrågavarande biträden skall

tillkomma kommunalnämnden.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

Den i motionen II: 421 föreslagna ändringen anser utskottet i princip

lämplig. I de bestämmelser, som i andra lagar givas angående biträden

hos nämnder eller styrelser, för vilkas anställande medel anvisats, stadgas

i regel, att biträdena skola antagas och entledigas av vederbörande nämnd

eller styrelse, icke av ordföranden. Någon anledning att i detta fall giva

ordföranden ensam befogenhet att träffa beslut örn biträdenas antagande

och entledigande torde icke föreligga; i departementschefens yttrande vid

propositionens föredragning är ej heller något skäl för den nuvarande legala

ordningens bibehållande anfört. De biträden, som avlönas av ordföranden,

böra däremot givetvis antagas och entledigas av honom.

Utskottet föreslår sålunda ändrad lydelse av § X i lagen örn kommunalstyrelse

på landet i angiven riktning. En motsvarande bestämmelse införes

i 30 § i lagen örn kommunalstyrelse i stad.

Ansvar för ledamöter i kommunalnämnd.

Närvarande: Herrar Renterskiöld, David Bergström, Thulin, G. W. Hansson, Hellberg,

K. J. Ekman1), Vennerström1), Sundberg, Larsén, K. A. S. Nylander, Gustafson i Kasenberg,

Jansson i Edsbäcken, Borg1), Persson i Trången, Andersson i Igelboda, Laurén1),

Karlsson i Vadstena, Alströmer och Skoglund,

*) Ej närvarande vid justeringen.

I gällande förordning örn kommunalstyrelse på landet stadgas, att varje

ledamot av kommunalnämnden ansvarar gemensamt med de övriga för de

medel, nämnden haft under sin förvaltning, ävensom för de säkerhetshandlingar,

mot vilkas antaglighet han icke till protokollet gjort anmärkning.

Enligt denna bestämmelse skulle alltså vederbörande hava del i ansvaret

efter huvudtalet, d. v. s. icke ansvara en för alla och alla för en.

I Kungl. Maj:ts proposition har någon motsvarande bestämmelse icke

upptagits. Såsom skäl härför har föredragande departementschefen anfört,

att ledamöter i kommunalnämnd enligt 25 kap. 22 § strafflagen äro jämställda

med statens ämbetsmän, varför de, därest de genom överträdelse av lag

eller särskilt givna föreskrifter eller eljest uppsåtligen eller av vårdslöshet

tillskynda kommunen skada, vore förfallna till ämbetsbrott, samt att de härvid

vore solidariskt ansvariga för uppkommen skada; det har därför, anför

departementschefen, icke ansetts påkallat att i förevarande lag upptaga särskilda

föreskrifter i angivna avseende. Departementschefen har tydligen utgått

från att det refererade stadgandet i förordningen örn kommunalstyrelse

på landet icke längre vore tillämpligt.

I motionerna 1:292 av herr Andersson, Per, m. fl. och II: 466 av herr

Bengtsson i Norup har hemställts, att nu gällande bestämmelser i denna punkt

skulle bibehållas.

Förevarande spörsmål har varit föremål för prövning av en inom utskottet

tillsatt delegation, som avgivit följande yttrande:

»Av 6 kap. 1 § strafflagen följer, att, där två eller flera personer såsom

gärningsmän gemensamt förövat brott, de äro skyldiga att solidariskt ersätta

den genom brottet uppkomna skadan. Detta gäller vare sig brottet

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

förövats uppsåtligen eller av oaktsamhet. Enligt o § i samma kapitel äio

även vissa delaktiga i brott solidariskt ansvarige för uppkommen skada.

Regressrätt mellan flera medskyldiga äger icke rum.

Jämlikt stadgande i 25 kap. 22 § strafflagen äro ledamöter av kommunal

nämnd eller styrelse i straffrättsligt hänseende jämställda med statens ämbetsmän.

Därest sådana ledamöter göra sig skyldiga till vårdslöshet, försummelse,

oförstånd eller oskicklighet i sin befattning, äro de således förfallna

till ansvar enligt 25 kap. 17 § samma lag. Enligt förut nämnda regler

äro de även skyldiga att solidariskt gälda uppkommen skada. Föreskriften

i § 56 F. K. L., vilken utfärdats i administrativ ordning, synes icke kunna

medföra någon ändring i dessa regler.

Hava ledamöterna icke gjort sig skyldiga till förfarande, som kan medföra

ansvar ens efter 25 kap. 17 § strafflagen, eller föreligger ej orsakssammanhang

mellan deras gärning och den uppkomna skadan, torde skadeståndsskyldighet

ej kunna åläggas dom. En skadeståndsskyldighet i dylikt

fall kan emellertid tänkas, därest man i § 56 F. K. L. inlägger en förpliktelse

för nämndledamöter att under alla förhållanden ansvara för medlen som

nämnden omhänderhar. Uppfattningen, att stadgandet i nämnda paragraf

ursprungligen haft en dylik vidsträckt innebörd, vinner stöd i en utredning

rörande stadgandets tillkomst.

Exempel.

1) Två ledamöter av en kommunalnämnd förskingra gemensamt under

nämndens förvaltning stående medel. Båda dömas jämlikt 25 kap. 11 8

strafflagen för ämbetsförskingring och förpliktas — med stöd av 6 kap. 1 §

strafflagen — att solidariskt ersätta skadan. _

2) En ledamot förskingrar. En annan ledamot har anstiftat brottet, Gärningsmannen

dömes enligt 25 kap. 11 § strafflagen och anstiftaren jämlikt

samma lagrum jämfört med 3 kap. 1 § strafflagen. Tillika förpliktas båda

— anstiftaren med stöd av 6 kap. 5 § strafflagen — att solidariskt ersätta

skadan. .... ,. .. .

3) En ledamot förskingrar. Brottet har niojligg]orts genom att övriga

ledamöter försummat dem åliggande kontrollåtgärder. Förskingraren dömes

jämlikt 25 kap. 11 § strafflagen oell de övriga jämlikt 25 kap. 17 § samma

lag. Tillika förpliktas samtliga.att solidariskt ersätta skadan.

4) En ledamot förskingrar. Övriga ledamöter hava visserligen försummat

dem åliggande kontrollåtgärder, men denna försummelse har icke möjliggjort

brottet. Förskingraren dömes jämlikt 25 kap. 11 § strafflagen och de övriga

jämlikt 25 kap. 17 § samma lag. Skadeståndsskyldighet uppstår endast for

förskingraren. .. . ,

5) En ledamot förskingrar. Övriga ledamöter hava icke i något avseende

eftersatt dem åliggande förpliktelser. Förskingraren dömes jämlikt 25 kap.

11 § strafflagen och förpliktas ersätta skadan. För övriga ledamöter intrader

varken ansvars- eller skadeståndspåföljd.

Anm. Anser man, att F. K. L. § 56 grundlägger ett generellt ansvar,

skulle i fallen 4) och 5) övriga ledamöter vara skyldiga att efter huvudtalet

ersätta skadan.

Tillkomsten av stadgandet i F. K. L. § 56.

I förordningen den 26 februari 1617 angående socknestämmor och kyrkoråd

gåvos icke några regler örn skadeståndsansvar för rådets ledamöter.

Den kommitté, som den 8 juni 1839 avlämnade betänkande angående

fattigvården i riket jämte därmed sammanhang ägande ämnen, upptog i sitt

förslag till stadga örn fattigvården i riket utom Stockholm stad, under § 27

följande stadgande rörande fattigvårdsstyrelse:

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

Föi om händer havande medel äro styrelsens ledemöter gemensamt an
svarige,

sålunda, att vad hos den ena brister, ersättes av de övriga efter

huvudtalet.’

Tillika framlade kommittén ett förslag till kommunallag. Enligt detta

förslag, vilket bland annat avsåg införande av sockennämnder, skulle enlist

§ 32 för dylik nämnd gälla följande: h

''Varje medlem av sockennämnden ansvarar, gemensamt med de övriga,

för säkerheten av de _hypotek och tillgångar, som nämndens befattning tillhöra,

och emot antagligheten varav han ingen anmärkning till protokollet gjort.

Denna ansvarighet, varmed förstås, att, vad hos den ena brister ersättes av

d.6 övriga oftei huvudtalet, fortfar intill döss sockennänmden för sin förvältning

undfått decharge eller tiden till talan därå försuttits.’

Motiveringen innehöll intet på denna punkt.

Förslagen framlades för 1840—41 års riksdag (prop. nr 8 och 9). Med

anledning av sistnämnda proposition samt vissa förslag utarbetade lag- samt

allm. besvärs- och ekonomiutskotten (betänkande nr 4) ett förslag till lag örn

sockenstämmor i riket, utom Stockholms stad, samt sockennämnder för

landet. Beträffande ledamot i nämnden innehöll § 21 följande:

''Varje medlem av sockennämnden ansvare gemensamt med de övrige för

de av nämnden om händer havde medel och för sådana säkerhetshandlingar

emot vilkas antaglighet han ingen anmärkning till protokollet gjort. Denna

ansvarighet fortfar tills förvaltningen blivit godkänd av socknestämman eller

av vederbörlig domstol, örn klander anställes, eller ock tiden för sådant

klander försuttits.’

Någon motivering för stadgandet lämnades icke.

Denna bestämmelse upptogs i det närmaste oförändrad i § 7 i förordningen

den 29 augusti 1843 (nr 27 s. 15) örn socknenämnder å landet.

Samma bestämmelse upptogs beträffande fattigvårdsstyrelse i § 12 i förordningen

den 25 maj 1847 (nr 23 s. 1) angående fattigvården i riket.

Den kommitté, som den 31 oktober 1859 avgav betänkande med förslag

till bland annat förordning örn kommunalstyrelse på landet, upptog i § 56

nu_ gällande bestämmelse. I motiveringen uttalades endast, att stadgandet

hade sm motsvarighet i 7 § av 1843 års förordning.

Detta betänkande ligger till grund för nu gällande förordning.»

Herr Ekman har avgivit följande särskilda yttrande:

»I 1862 års förordning örn kommunalstyrelse på landet § 56 och i samma

ars kyrkostämmoförordning § 33 stadgas beträffande kommunala förtroendemåns

ansvarighet för omhänderhavda medel, bland annat, att en var ledamot

av kommunalnämnden (resp. kyrkorådet) ''ansvara gemensamt med de

övriga for de medel, nämnden (resp. kyrkorådet) haft under sin förvaltning,

ävensom för de säkerhetshandlingar, mot vilkas antaglighet han icke gjort

anmärkning till protokollet. I sin kommentar till kommunallagarna anmärker

Hammarskjöld härtill, att ''gemensamt betyder, att alla hava lika del

i ansvaret, icke att de ansvara en för alla och alla för en’.

Kungl. Maj.t har emellertid ansett, att i de nya kommunallagarna några

särskilda föreskrifter i detta ämne icke borde upptagas. Såsom skäl härför

har föredragande departementschefen anfört, att de personer som här

avsåges, vore enligt 25 kap. 22 § strafflagen i straffrättsligt hänseende jämställda

med statens ämbetsmän, varav följde, att de, därest de genom överträdelse

av lag eller särskilt givna föreskrifter eller eljest uppsåtligen eller

av vårdslöshet tillskyndade kommunen skada, vore förfallna till ämbetsbrott;

med tillämpning av allmänna rättsregler följde vidare, att de vore solidariskt

(en för alla och alla för en) ansvariga för uppkommen skada. Stadgandet i

1862 års kommunallagar örn ''gemensamt'' ansvar, vilket dit överförts från

s. 41 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr HO. 41

1843 års förordning om sockennämnder å landet, Ilar uppenbarligen av departementschefen

ansetts ej längre tillämpligt.

Ett uteslutande ur kommunallagarna av varje bestämmelse örn innebörden

av det ansvar för omhänderhavda medel, som påvilar kommunernas förtroendemän,

torde emellertid icke vara tillrådligt. De personer, vilka detta

ansvar påvilar, äro i regeln icke juridiskt bildade oell torde hava mycket

svårt att med ledning allenast av de allmänna rättsregler’, som kunna anses

föreiinnas, bilda sig en tillförlitlig uppfattning örn det nied deras uppdrag

förenade ansvaret och den därav följande risken, helst som dessa allmänna

rättsregler ingalunda äro en gång för alla orubbligt givna utan till sitt innehåll

växla nied skilda tiders rättsuppfattning.

De kommunala förtroendemännen hava visserligen, genom det av departementschefen

åberopade stadgandet i 25 kap. 22 § strafflagen, i straffrättsligt

hänseende formellt likställts med statens tjänstemän. Men de äro i själva

verket icke tjänstemän, de äro förtroendemän, valda mera med hänsyn till

deras personer än till särskilt förvärvade och ådagalagda kvalifikationer för

uppdraget, och man kan därför icke på dem ställa samma fordringar i avseende

å noggrannhet och skicklighet vid uppdragets fullgörande som på

statens för dess olika uppgifter särskilt utbildade och tränade tjänstemän.

Därtill kommer, att dessa förtroendemän för en avsevärd tid framåt äro förhindrade

att avsäga sig det uppdrag, till vilket de blivit valda, även örn de

själva finna sig icke kunna nöjaktigt fullgöra detsamma. I stor utsträckning

äro de också oavlönade.

Till dessa omständigheter kan man, då försummelse i uppdragets fullgörande

föreligger, i någon mån taga hänsyn vid straffets utmätande inom

den fastställda strafflatituden; men icke så i fråga om skadeståndets utkrävande,

ifall nämligen den formella likställigheten med statens tjänstemän

även i detta hänseende skall i full utsträckning upprätthållas, såsom i Kungl.

Majlis proposition förutsättes.

Vill man icke i kommunallagarna (eller i 6 kap. strafflagen, som handlar

om skadestånd) stadga en begränsning av skadeståndsplikten uti ifrågavarande

hänseende, blir följden, att de kommunala förtroendemännen, liksom statens

tjänstemän, bliva vid gemensamt begången försummelse en för alla och alla

för en ansvariga för den uppkomna skadan, även örn denna närmast förorsakats

av tredje mans, t. ex. en särskilt anställd kassörs brottsliga handling.

Följande exempel är upplysande: En ledamot (tillika kassör) förskingrar.

Brottet har möjliggjorts genom att övriga ledamöter försummat dem åliggande

kontrollåtgärder. Förskingraren clömes jämlikt 25 kap. 11 § strafflagen

och de övriga jämlikt 25 kap. 17 § samma lag. Tillika förpliktas

samtliga att solidariskt (en för alla och alla för en) ersätta skadan.

Straffen bliva i detta fall väsentligen olika. Förskingraren kan enligt

25: 11 strafflagen ådömas ända upp till fyra års straffarbete, under det att

de övriga för sin försummelse jämlikt 25: 17 strafflagen dömas allenast till

böter, högst 500 kronor. Men skadan bliva förskingraren och de försumliga

utan åtskillnad, en för alla och alla för en, dömda att ersätta.

Låt vara, att förtroendemännen genom sin bristande tillsyn möjliggjort

förskingringsbrottets fullbordande, så är det dock flir rättskänslan stötande,

att dessa förtroendemän — vilkas hela fel kanske bestått däri, att de till

följd av oerfarenhet och ovana vid mera omfattande räkenskaper icke förmått

till fullo inse och bedöma sammanhanget i en med avsikt invecklad

bokföring — skola i skadeståndsliänseendo anses lika med förskingraren och

göras med honom solidariska.

Den ställning de kommunala förtroendemännen intaga i kommunalnämnd

och kyrkoråd och därmed likställda styrelser och beredningar, utgör, såsom

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

redan påpekats, icke tjänstemannens och är icke heller frivilligt vald. Det

är därför billigt, att ansvarigheten för gemensamt omhänderhavda medel begränsas

till det gemensamma (delade) ansvar, som 1862 års kommunallagar

föreskriva och som även upptagits i så sent tillkomna lagar som 1918 års

lag örn fattigvården, § 21, och 1924 års lag om samhällets barnavård, § 13.

Fattigvårdslagstiftningskommittén yttrade härom i sitt betänkande II: 1

den 19 februari 1915, sid. 100, bland annat följande:

''Innebörden av denna ansvarighet anses vara, att alla ledamöterna hava

lika del i ansvaret och att de icke ansvara en för alla och alla för en. Det

skulle alltså här gälla detsamma, som anses gälla i fråga örn sysslomän,

som omförmälas i 18 kap. handelsbalken. På det att tvekan i detta hänseende

ej må råda, har förslaget fortfarande bibehållit stadgande härom i

fattigvårdslageii. Sådant torde vara så mycket lämpligare, som det finnes

beträffande kommunalnämnd.’

För kommunerna innebär den begränsade ansvarigheten att, örn brist

uppstår, vilken icke kan av en eller annan ledamot för hans del täckas,

förlusten för vad sålunda brister stannar å kommunen. Men det lärer icke

kunna anses obilligt, att kommunerna stå denna risk, då de äro härför mer

än väl gottgjorda genom det nitiska, oegennyttiga och uppoffrande arbete,

som de kommunala förtroendemännen allmänt ägna åt de kommuner, där

de äro verksamma.

Slutligen torde med några ord böra beröras frågan örn verkan av ett

sådant undantagsstadgande, som här ifrågasättes, gent emot de allmänna

skadeståndsreglerna i 6 kap. strafflagen. Att stadgandet blir giltigt, örn

det av Konung och riksdag beslutes, kan icke vara minsta tvivel underkastat.

Frågan inskränker sig sålunda allenast till, huruvida över denna detalj lagrådet,

jämlikt § 87 mom. 1 regeringsformen, bör höras, innan de nya kommunala

lagarna publiceras, samt huruvida, för formens skull, en hänvisning i 6 kap.

1 § strafflagen bör göras till det särskilda stadgandet i kommunallagarna,

Men dessa frågor torde det närmast tillkomma Kungl. Maj:t att besvara,

sedan riksdagen fattat sitt beslut. Något hinder för riksdagen att omedelbart

för sin del besluta ett stadgande av den innebörd, som ovan nämnts,

föreligger icke.

Stadgandet torde, vad kommunalnämnden beträffar, kunna givas följande

lydelse (jfr Hj. L. Hammarskjölds förslag sid. 68, § 3):

Ledamöter av kommunalnämnden, vilka, genom att överträda

denna lag eller särskilt givna föreskrifter eller eljest uppsåtligen

tillskynda kommunen skada, äro, jämte det ansvar enligt allmän

lag, som må ifrågakomma, underkastade skyldighet, en för alla och

alla för en, att ersätta skadan. Sker det av vårdslöshet, försummelse,

oförstånd eller oskicklighet, varom i 25 kap. 17 § strafflagen

förmäles, vare pliktiga ersätta skadan, en var till den del,

som på honom belöper efter huvudtalet.

Yad nu är sagt skall äga motsvarande tillämpning ifråga örn

styrelser eller personer, som blivit för särskilda förvaltnings- eller

verkställighetsbestyr utsedda.»

Utskottet anser, att berörda fråga bör göras till föremål för utredning i

huvudsaklig anknytning till de i herr Ekmans yttrande angivna synpunkterna.

Särskilt bör beaktas huruvida icke vid oaktsamhetsbrott bör stadgas delat

ansvar. Utskottet föreslår därför, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhåller örn utredning i angiven riktning.

I avvaktan på resultatet av denna utredning bör, anser utskottet, en be
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30. 43

stämmelse av samma innehåll som den i nu gällande förordning örn kommunalstyrelse

på landet meddelade införas i den nya lagen.

Ändrad beteckning å köpings kommunala organ.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström* 1), Thulin, Stendahl, G. W. Hansson1), Hellberg,

Sandegård1), Sundberg1), Larsén, Granström, greve Lagerbjelke, Gustafson i Kasenberg1),

Jansson i Edsbäcken1), Andersson i Igelboda1), Lindmark1), Fast, Petersson i

Broaryd, Alströmer, Källman och Skoglund1).

i) Ej närvarande vid justeringen.

I motionen I: 252 av herr Norling m. fl. hemställes, »att riksdagen måtte

besluta, att i lag örn kommunalstyrelse på landet skola intagas bestämmelser,

enligt vilka de olika kommunalinstitutionerna i samtliga köpingar — vare sig

dessa utgöra egna kommuner eller tillhöra den kategori, som i lagförslaget

likställes med municipalsamhällen — må benämnas köpingsstämma,

köpingsfullmäktige och köpingsnämnd».

Då med vissa undantag, som i detta sammanhang icke äro av betydelse,

köping antingen utgör egen kommun eller ock municipalsamhälle, synas särskilda

beteckningar för köpingens beslutande och verkställande organ icke

vara erforderliga. Sådana beteckningar krävas däremot i avseende å municipalsamhälle,

då ett sådant samhälle utgör del av kommun, och det alltså är nödvändigt

att särhålla municipalsamhällets organ från vederbörande kommuns

organ genom beteckningarna ifråga. Utskottet avstyrker alltså motionen I: 253.

Magistratens befattning nied stadskonnnunens förvaltning.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, David Bergström, Thulin, G. W. Hansson,

K. J. Ekman1), Sandegård, Sundberg, Larsén, Granström1), K. A. S. Nylander, Gustafson

i Kasenberg, Forssell1), Andersson i Igelboda, Olsson i Mora, Fast, Källman, Wallerius,

Skoglund och Johansson i Bro.

1) Ej närvarande vid justeringen.

I motionen I: 288 av herr Möller m. fl. och II: 446 av herr Hansson i

Stockholm m. fl. har hemställts, att riksdagen skulle »i skrivelse till Kungl.

Majit anhålla örn skyndsamt framläggande av förslag till sådan revision av

lagen om kommunalstyrelse i stad, att magistratens befattning med kommunens

förvaltning upphör». I motionerna erinras örn att de sakkunniga,

som behandlat frågan om processreformens ekonomiska verkningar, ifrågasatt

en förstärkning av den kommunala självstyrelsen i stadsförvaltningen

genom magistratens ersättande — vad de kommunaladministrativa uppgifterna

angår — med en central förvaltningsmyndighet, av rent kommunal

karaktär. Sedermera hava 1928 års kommunalförvaltningssakkunniga utarbetat

ett förslag i ämnet. Enligt detta förslag skulle inrättas ett nytt centralt

förvaltningsorgan, kallat stadsstyrelse, som skulle fullgöra drätselkammarens

och magistratens kommunala funktioner. Utan att uttala någon

mening om de utarbetade förslagens lämplighet vilja motionärerna framhålla,

att frågan örn ett upphävande av magistratens befattning med de

kommunala funktionerna bör bringas till genomförande snarast möjligt, och

hemställa därför om utredning av angiven art.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

Vid flera tillfällen ha krav på en omorganisation av städernas förvaltning

framställts; särskilt på grund av processkommissionens förslag örn ändringar

i städernas domstolsväsen Ilar denna fråga fått aktualitet. I 1928 års kommunalförval

tningssakkunnigas betänkande föreligger ett förslag till frågans

lösning. I det läge, vari denna fråga befinner sig, finner utskottet det icke

lämpligt att föreslå begäran örn förslag angående borttagande av magistratens

befogenheter i avseende å kommunens förvaltning. Även örn dessa

befogenheter numera äro av väsentligt mindre betydelse än tidigare, torde

de likväl böra bibehållas, till dess en omorganisation av stadsförvaltningen

kommer till stånd. Utskottet avstyrker alltså motionerna I: 288 och II: 446

i denna del.

Uteslutande av vissa personer från behörighet att vara

stadsfullmäktige.

Närvarande: Herrar Sävström, David Bergström, Thulin, G. W. Hansson, K. J. Ekman,

hundberg, Larsén, Isak Svensson1), Alexander Nilsson1), greve Lagerbjelke, Kropp, Gustatsan

i Kasenberg, Jansson i Edsbäcken, Borg1), Andersson i Igelboda, Laurén1), Petersson

i Broaryd, Alströmer, Källman och Skoglund.

b Ej närvarande vid justeringen.

Bestämmelserna örn uteslutande av vissa personer från behörighet att

vara ledamot av stadsfullmäktige äro i huvudsak av samma innehåll som

nu gällande stadganden.

I motionen I: 288 av herr Möller m. fl. och II: 445 av herr Hansson i

Stockholm m. fl. har hemställts örn sådan ändring i lagen om kommunalstyrelse

i stad, att förbudet för tjänsteman eller betjänt, som är anställd

vid stadens drätsel eller annat dess förvaltande verk och är för sin befattning

redovisningsskyldig, att vara ledamot av stadsfullmäktige, skulle borttagas.

Såsom motiv för detta förslag anföres, att motsvarande förbud icke

föreligger i avseende å ledamotskap i kommunalfullmäktige och att intet

skäl förelåge att i förevarande punkt giva skilda stadganden i lagarna örn

kommunalstyrelse på landet och i stad.

Enligt utskottets mening äro skilda bestämmelser i fråga om behörighet

att vara kommunal- respektive stadsfullmäktige motiverade av vissa skäl.

Det antal personer i landskommunerna, som skulle beröras av ett förbud av

angiven art, är mycket ringa; å andra sidan torde det lia visat sig, att ifrågavarande

befattningshavare varit en värdefull tillgång vid besättande av kommunala

förtroendeposter och att de ofta tillfört den beslutande församlingen

kunskaper och praktisk erfarenhet. De skäl, som sålunda tala mot förevarande

behörighetsbestämmelsers införande för landskommunernas vidkommande,

föreligga emellertid ej, i varje fall icke i samma mån, i fråga

örn städerna. Särskilt är antalet redovisningsskyldiga tjänstemän och betjänte i

städerna så stort, att en möjlighet att i fullmäktige invälja dylika befattningshavare

skulle kunna leda till att dessas speciella intressen i alltför

hög grad bleve tillgodosedda. Härtill kommer, att i städerna det icke torde

möta samma svårigheter som på landsbygden att finna personer, som äga

för ledamotskap i fullmäktige erforderlig erfarenhet. De principiella skäl,

s. 45 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

45

som tala för förbudet i fråga, torde därför böra fälla utslaget för städernas

vidkommande. Utskottet avstyrker alltså motionerna I: 288 och II: 446 i

denna del.

Skattedifferentiering.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Stendahl, G. U . Hansson, Hellberg, Sandegård, Sundberg,

Larsén, Fredrik Ström1), Granström, K. A. S. Nylander, Engberg1), Gustafson i

Kasenberg1), Persson i Trången, Lindmark., Fast, Alströmer, Källman, Wallerius1), Weijne

och Mosesson1).

*) Ej närvarande vid justeringen.

I Kungl. Majlis förslag till lag om kommunalstyrelse i stad finnes icke

någon motsvarighet till § 59 i nuvarande kommunalstyrelseförordning för

stad. Stadgandet i denna paragraf tillägger städerna en allmän befogenhet att

differentiera den kommunala uttaxeringen utöver den skattedifferentiering, som

enligt § 58 i sagda förordning kan äga rum i fråga örn personliga tjänstbarheter,

vilka utgjorts efter förut antagna grunder och i fråga örn utskylder enligt

särskild lag eller författning. Detta sistnämnda stadgande skulle enligt Kungl.

Maj:ts förslag fortfarande kvarstå och således endast städernas allmänna befogenhet

till skattedifferentiering borttagas. Kommunalstyrelseförordningen

§ 59 reglerar emellertid allenast förfarandet vid beslut örn skattedifferentiering,

men angiver icke de fall där skattedifferentiering må äga rum. Departementschefen

framhåller i propositionen, att enligt en av kommittén för kommunala

nybildningar, som 1917 framlagt betänkande, företagen och i betänkandet intagen

undersökning, sistnämnda lagrum allenast skulle hava tillämpats i tre

fall, av vilka i ett fall skattedifferentieringen sedan flera år upphört.

Departementschefen anför vidare:

»Däremot har det stundom inträffat, att stadgandet i fråga missuppfattats

och att försök till felaktig tillämpning därav förekommit. Detta är naturligen

ett skäl att, örn stadgandets bibehållande ej påkallas av sakliga skäl, låta detsamma

utgå. Härtill kommer, att lagrummet enligt sin bokstav torde tillåta

en ganska vittgående rätt att frångå kommunalskattelagens beskattningsgrunder.

Örn det också ej behövde riskeras, att detta stadgande i en gammal

lag skulle i praktiken återupplivas och tillämpas i nya fall, är naturligtvis

risken härför större, om stadgandets tillämplighet så att säga legaliserades i

den nya lagen. Att ett dylikt återupplivande skulle strida mot grundsatserna

för gällande kommunala beskattningsprinciper, torde vara otvivelaktigt. Starka

skäl torde fördenskull tala för stadgandets borttagande.»

1 en inom första kammaren väckt motion nr 298 har herr Vfinnerström hemställt:
»att

riksdagen måtte för sin del besluta, att i stället för andra stycket av

kap. (i § 2 moni. 2 i det vid Kungl. Maj:ts proposition nr 99 fogade förslag till

lag örn kommunalstyrelse i stad måtte införas ett tredje moment, upptagande

nuvarande stadgandet i § 59 av kungl, förordningen örn kommunalstyrelse i

stad.»

Motionären har anfört bland annat:

»Stadgandet stod redan vid dess tillkomst enligt motiven fullt medvetet i

strid mot likställighetsprincipen och var avsett att, där skäl därtill föreligga,

möjliggöra undantag från denna princip. De försök till oriktig tillämpning,

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

som förekommit, synas icke utgöra något skäl för paragrafens slopande, enär

alla missbruk genom det kommunala besvärsinstitutet avvärjts och kunna av
värjas.

»

Här ifrågavarande bestämmelser ha endast i få fall kommit i tillämpning,

och om deras innebörd hava delade meningar gjorts gällande. Emellertid finner

utskottet lämpligt, att i lagen gives uttryck för den princip, som ligger till

grund för nämnda stadgande, nämligen att i vissa fall en differentiering av

skattskyldigheten kan vara önskvärd. Härtill kommer, att möjlighet till missbruk

av stadgandet, med hänsyn till besvärsrätten, icke lärer föreligga.

På grund av vad sålunda anförts och då anledning synes saknas att utesluta

stadgandet oell därigenom vidtaga såväl en faktisk lagändring som en

ändring av det nuvarande rättsläget inom städerna, har utskottet funnit sig

böra förordna att detsamma bibehålies. Utskottet har förty med anledning av

motionen I: 298 av herr Vennerström insatt detsamma med vissa formella ändringar

i § 63 i förslaget till lag om kommunalstyrelse i stad.

Lagen om proportionellt valsätt.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Thulin, Stendahl, O. W. Hansson, Hellberg, K. J.

Ekman* 1), Thorén, Wagnsson1), greve Lagerbjelke, Kropp1), Gustafson i Kasenberg1), Persson

i Trången, Hallén1), Andersson i Igelboda1), Luttrén, Karlsson i Vadstena, Fast, Lundén,

Björck i Kristianstad1) och Skoglund1).

*) Ej närvarande vid justeringen.

Det i Kungl. Maj:ts prop. nr 99 intagna förslaget till lag örn proportionellt

valsätt vid val inom landsting, å kommunalstämma m. m. avser att ersätta

stadgan om proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting och stadsfullmäktige

m. m. av den 13 juni 1913 och innebär beträffande själva valsättet

ingen förändring i förhållande till nämnda stadga.

Tredje stycket av § 3 i Kungl. Maj:ts förslag lyder: »Valsedlarna skola för

att bliva gällande vara enkla, slutna och fria från öv er strykning ar. Sedeln må

ej upptaga flera, men väl färre namn än det antal personer valet avser. Där

något namn å sedeln är tvetydigt, gäller den dock för övriga namn.»

I en motion II: 414 har herr Hage yrkat, att riksdagen för sin del ville besluta,

att nämnda tredje stycke i § 3 av förslaget skall erhålla följande lydelse:

»Valsedlarna skola för att bliva gällande vara enkla och slutna. Sedel må

ej upptaga flere men väl färre namn än det antal personer valet avser.

Är något namn å valsedel övers fräket, eller framgår med avseende å något

där förekommande namn ej fullt otvetydigt, vem därmed åsyftas, eller upptager

valsedel namn å någon som ej är valbar, anses sådant namn såsom obefintligt.

Äro å valsedel upptagna flere namn än vad ovan är medgivet, anses

det eller de sista övertaliga namnen som obefintliga.» Bestämmelsen är i tilllämpliga

delar lika med § 23 tredje stycket i det föreliggande förslaget till

kommunal vallag och med lagen om val till riksdagen § 18.

Den bestämmelse, som beröres av motionärens yrkande, återgår på 1909 års

stadga örn val till riksdagens utskott och tillkom genom en ändring i Kungl.

Maj:ts förslag till sådan stadga vid 1908 års riksdag. Ovannämnda bestämmelse

i detta förslag innehöll endast: »Namnen skola å valsedeln uppföras i en

s. 47 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 30.

47

följd, det ena under det andra.» Konstitutionsutskottet gjorde emellertid följande

tillägg: »Valsedlarna skola för att bliva gällande vara enkla, slutna, hoprullade

och fria från. öv er strykning ar. Sedel må ej upptaga flere, men väl färre

namn än det antal personer valet avser. Där----namn.» (= förslaget) och

motiverade detta med att utskottet avsett att förhindra sådana avvikelser från

ett partis vallista, som endast skulle vålla onödigt besvär vid valförrättningen

eller möjligen mer eller mindre godtyckliga förskjutningar; skulle det inträffa

att en grupp inom ett parti ville rösta på annat sätt än partiets valsedel angåve,

förefunnes intet hinder för att denna grupp ginge till val med egen lista.

1913 års stadga upptog bestämmelserna i 1909 års stadga oförändrade. Vid

1927 års riksdag väckte herr Hage en motion, IT: 202, vari han påvisade, att tillvaron

av tvenne olika bestämmelser beträffande valsedels giltighet vid skilda

val, varvid i det ena fallet strykningar medgåves, i det andra däremot icke, enligt

motionärens mening lett till att vid åtskilliga tillfällen, då den senare bestämmelsen

gäller, valsedlar kasserats på den grund, att de personer, som avgivit

dessa sedlar och som vid andra val måhända strukit namn å valsedel, icke

vetat örn eller kommit att tänka pä att, ett dylikt strykande i ifrågavarande

fall mäste leda till valsedelns kasserande. Konstitutionsutskottet avstj^rkte och

riksdagen avslog motionen. Utskottet anförde i sitt utlåtande:

»I sina bestämmelser örn röstsammanräkning m. m. är stadgan (av 1913) på

grund av sitt speciella tillämpningsområde uppbyggd på andra principer än de,

som numera, enligt 1921 och 1922 genomförda lagändringar, gälla vid val till

riksdagens andra kammare och val av förstakammarelektorer, kommunalfull

mäktige, stadsfullmäktige och landstingsman. I fråga om de val, för vilka 1913

års stadga gäller, har det icke ansetts lämpligt att föreskriva den mer invecklade

sammanräkningsmetod, som genomförts beträffande de politiska och kommunala

valen i allmänhet och som är byggd på en mera genomförd rangordningsregel.

Denna principiella olikhet mellan de vid politiska och kommunala val i allmänhet

å ena och val enligt 1913 års stadga ä andra sidan gällande reglerna

har i viss mån betingat de skiljaktigheter i vissa detaljer, som motionären påpekar.

Enligt den i 1913 års stadga bestämda valmetoden kunna överstrykningar

av namn sålunda vida lättare leda till hävande av rangordningsregeln

än enligt den metod, som införts i fråga örn politiska och kommunala val i allmänhet.

Att i omförmälda stadga göra de ändringar, som motionären föreslår,

synes redan av detta skäl olämpligt, och att för här berörda vals vidkommande

införa den nya valmetoden, torde icke vara tillrådligt; den nu använda, enklare

valmetoden synes väl lämpad för val i sådana slutna, organiserade och jämförelsevis

fåtaliga församlingar, varom här huvudsakligen är fråga.»

Mot konstitutionsutskottets beslut reserverade sig fyra ledamöter. Reservanterna

ansågo ostridigt, att den förefintliga olikheten i bestämmelserna beträffande

valsedels beskaffenhet vid ifrågavarande val å den ena sidan och allmänna

valen till kommunalfullmäktige m. m. å den andra vållat viss förvirring och lätt

kunnat leda till masskassering av valsedlar, och hemställde därför att riks

dagen i skrivelse till Kungl. Majit måtte anhålla örn utredning och förslag till

sådan ändring av stadgan örn proportionellt valsätt av den 13 juni 1913, att bestämmelserna

däri örn valsedels beskaffenhet samt örn grunderna för valsedels

kasserande komme i överensstämmelse med vad som gällde i förordningen örn

kommunalstyrelse på landet beträffande val av kommunalfullmäktige.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Konstitutionsutskottets utlåtande Kr HO.

Enligt utskottets mening är den förefintliga olikheten i bestämmelserna beträffande

valsedels beskaffenhet vid skilda val ägnad att vålla en viss osäkerhet

och förvirring och verka förryckande på valens utgång. Utskottet finner det

lika med motionären önskvärt, att bestämmelserna i berörda avseende bringas

i överensstämmelse med varandra, och får därför tillstyrka att tredje stycket

av § 3 i Kungl. Majits förslag till lag örn proportionellt valsätt vid val inom

landsting och kommunalstämma m. m. erhåller den av motionären föreslagna

lydelsen.

Revision av förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, Strömber!)* 1), Stendahl, G. W. Hansson,

Hellberg, Sundberg, Larsén, Fredrik Ström1), Granström, greve Lagerbjelke, Gustafson i

Kasenberg1), Jansson i Edsbäcken, Persson i Trången, Forssell1), Andersson i Igelboda1),

Laurén, Lindmark1) Fast och Källman.

1) Ej närvarande vid justeringen.

I den riksdagens skrivelse av år 1921, som utgör utgångspunkten för nu

företagna revisionsarbete, hemställdes örn revision endast av gällande förordningar

örn kommunalstyrelse på landet och i stad. Sålunda berördes icke frågan

om revision av förordningen örn kommunalstyrelse i Stockholm. Den sakkunnige,

landshövding Hammarskjöld, upptog ej heller i sitt förslag någon framställning

på denna punkt. I sitt yttrande över den sakkunniges förslag hemställde

emellertid Stockholms stadsfullmäktige, att revisionen av kommunallagstiftningen

skulle utsträckas jämväl till kommunalförordningen för Stockholm,

och detta yttrande biträddes av Överståthållarämbetet. I propositionen

bär något förslag om revision av nämnda förordning icke framlagts; departementschefen

har i sitt yttrande vid propositionens föredragning anfört, att han

icke vore beredd att vid detta tillfälle upptaga frågan örn revision av kommunalförordningen

för Stockholm och att en dylik revision icke torde kunna ske

utan en mera omfattande utredning än den föreliggande. Ett uppskov med

lösningen av denna fråga vore även enligt departementschefens mening påkallat

med hänsyn därtill, att stadskollegiet den 22 november 1928 tillkallat

särskilda kommitterade för att verkställa utredning rörande överståthållarämbetets

och stadens inbördes förhållande.

Emellertid anser utskottet, att samma skäl, som i 1921 års riksdagsskrivelse

anfördes för upptagande av det nu fullbordade revisionsarbetet, även äga tillämpning

på frågan örn revision av förordningen örn kommunalstyrelse i Stockholm.

Utskottet föreslår därför, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit

anhåller örn skyndsam utredning rörande denna fråga, i anslutning till de riktlinjer,

som i meromnämnda riksdagsskrivelse uppdragits. Vid utredningsarbetet

bör givetvis även beaktas, att sådana sakliga ändringar i kommunalförfattningarna,

som genomföras vid nu föreliggande revision, även införas i

Stockholmsförfattningen. Utskottet utgår jämväl från, att vid utredningen

tages hänsyn till de förslag, som de av departementschefen nämnda, av Stockholms

stadsfullmäktige den 22 november 1928 tillkallade kommitterade kunna

komma att avgiva rörande överståthållarämbetets och stadens inbördes förhållande.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 30.

49

Valdag vid val av landstingsman.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, Strömberg1), Stendahl, 6. W. Hansson,

Hellberg, Sandegård1), Sundberg, Larsén, Granström, greve Lagerbjelke, Gustafson i Kasenberg1),

Jansson i Edsbäcken, Persson i Trången, Andersson i Igelboda1), Laurén, Lindmark1),

Fast, Alströmer och Källman.

9 Ej närvarande vid justeringen.

Enligt Kungl. Marits förslag, som utskottet i denna punkt tillstyrker, skall

beträffande tid för val av landstingsman (kommunala vallagen 11 §) gälla, att

i princip valet skall förrättas tredje söndagen i september månad eller i stad,

där magistraten så beslutar, närmast därförut infallande lördag; dock skall

möjlighet finnas att utsätta valet till annan dag under tiden från och med den

13 till och med den 30 september, därest av vederbörande kommunala organ med

kvalificerad majoritet så beslutes.

Den sålunda medgivna möjligheten till undantag från den i lagen stadgade

allmänna regeln rörande tiden för berörda val kan i vissa fäll medföra olägenheter.

Enligt den föreslagna nya lagstiftningen skall preliminär röstsammanräkning

införas vid här ifrågavarande val, liksom tidigare skett i fråga om

andra kammarvalen, för att tillgodose behovet av ett snabbt bekantgörande av

valutgången, i den mån en dylik rösträkning härom kan lämna upplysning.

Tydligt är emellertid, att värdet av ett preliminärt sammanräkningsförfarande

väsentligen minskas, därest val av viss karaktär icke samtidigt äga runi. Det

vore därför önskvärt, att bestämmelserna örn valdag vid landstingsmannaval

ändrades i sådan riktning, att garantier vunnes för att omförmälda val komme

att, utom möjligen i vissa av särskilda skäl betingade fall, hållas å samma dag

inom hela riket. Då denna fråga emellertid torde böra bliva föremål för en

undersökning genom Kungl. Maj:ts försorg, föreslår utskottet en skrivelse med

begäran örn skyndsam utredning i angiven riktning.

Lagtexten.

I det följande lämnar utskottet en redogörelse för de viktigare ändringar

i lagtexterna, som utskottet företagit, dels i anslutning till den i det föregående

lämnade motiveringen, dels i vissa andra fall. Vissa mindre viktiga

ändringar av huvudsakligen formell natur ha icke ansetts erfordra särskilt

omnämnande.

Lagell om kommunalstyrelse på landet.

I 3 § har utskottet företagit en ändring i anslutning till vad ovan anförts

angående kommuns uppgifter (sid. 9).

I 5 § tredje stycket under d) har utskottet företagit en ändring av uteslutande

formell karaktär avsedd att förtydliga lagtexten.

I 17 § föreslår utskottet insättande av en bestämmelse, vari utsäges, att

vid den första kommunalstämman under året val av ledamöter och suppleanter

i valnämnd skall förrättas. I samma paragraf har utskottet vidtagit de

ändringar, som betingas av vad utskottet ovan anfört angående tiden för

Icommunälstämmosammanträden (sid. 31).

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 5 sami. 20 haft. (Nr 30.)

1094 30 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

I 19 § har utskottet i anslutning till vad ovan anförts angående kungörelse

om kommunalstämma (sid. 32) vidtagit viss ändring.

I 23 § 1 mom. har utskottet vidtagit ändringar bland annat på grund av

vad ovan anförts angående tillsättande av tjänstemän (sid. 15).

I 83 § 2 mom. stadgas om kvalificerad majoritet såsom villkor för beslut

örn efterskänkande av oguldna kommunala utskylder. Tydligt är att dylik

majoritet icke bör stadgas i de fall då fråga är örn antagande av ackord

och utskottet har därför föreslagit ett tillägg till den i Kungl. Maj:ts förslag

upptagna bestämmelsen på denna punkt. Den särskilda bestämmelsen i 24 §

örn villkoren för efterskänkande av utskylder torde icke heller böra tillämpas

1 angivna fall, varför utskottet föreslagit en ändring även i denna paragraf.

I 24 § har utskottet icke upptagit det i Kungl. Maj:ts förslag kap. 2 § 14

införda andra stycket angående arvode eller ersättning för kommunalt uppdrag.

Såsom i motionerna I: 287 och II: 445 anföres torde nämligen tvekan

kunna råda angående innebörden av begreppet »kommunalt uppdrag».

I 25 § 1 morn. har utskottet vidtagit ändring i anslutning till vad som

anförts angående ersättning för kommunala förtroendeuppdrag (sid. 18). I.

2 moni. av samma paragraf har utskottet vidtagit den ändring, att orden »eller

omnibus» insattes efter ordet »järnväg»; på grund härav erfordras en jämkning

även i den följande delen av momentet.

I 27 § föreslår utskottet en formell ändring för förtydligande av bestämmelsen.

I 38 § föreslås en ändring i anslutning till vad ovan anförts angående

kungörelse av kommunalfullmäktigsammanträde (sid. 33).

I 41 § föreslår utskottet en ändring, betingad av vad som anförts örn

tillsättande av tjänstemän (sid. 15).

I 44 § 1 och 3 morn. införes ett tillägg i anslutning till vad ovan anförts

örn kommunernas förvaltning (sid. 34).

I 49 § föreslår utskottet den ändringen, att kyrkoherden eller den hans

ämbete förvaltar, även örn han icke är ledamot av kommunalnämnden, väl

äger att yttra sig och framställa förslag i nämnden men icke att deltaga i

besluten. Ändringsförslaget utgår från den uppfattning örn kyrkoherdens

ställning, som utskottet i sitt utlåtande rörande Kungl. Maj:ts förslag till lag

örn församlingsstyrelse närmare motiverar.

I 52 § föreslås ett tillägg i anledning av vad som anförts angående rätt för

suppleanter i kommunalnämnd att närvara vid nämndens förhandlingar (sid. 36).

I 53 § föreslås en ändring, betingad av vad som anförts rörande uppbördsprovision

(sid. 26).

I 56 § föreslås en ändring, betingad av vad som anförts angående antagande

av biträden hos kommunalnämnd (sid. 37).

58 § innefattar de bestämmelser, som ovan motiverats i punkten örn kommunala

medels insättande i bank (sid. 23).

59 § innefattar de bestämmelser, som motiverats under punkten ansvar

för ledamöter i kommunalnämnd (sid. 38).

60 § 2 mom. anknyter till ändringen i 44 §.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr SO. 51

Ett tillägg till 63 § innefattar de ändringar, som motiverats under punkten

revision (sid. 24).

Bestämmelserna i 76—78 §§ anknyta till vad som anförts angående avkortning

m. m. (sid. 27).

I 79 § har under c) en ändring vidtagits, varigenom stadgandet förtydligats

och fullständigats. Ändringen anknyter till vad i motsvarande bestämmelse

örn kommunalstyrelse i Stockholm är stadgat.

I 80 § har under b) vidtagits den ändring, som ovan motiverats under

punkten underställning av kommunala beslut (sid. 29).

Lagen örn kommunalsty reise i stad.

De ändringar, som motsvara i det föregående nämnda ändringar i lagen

örn kommunalstyrelse på landet, beröras icke i det följande.

Utskottet har företagit den ändringen, att i en särskild bestämmelse (51 §)

ges den allmänna föreskrift att vad i lagen stadgas i avseende å magistrat,

skall i stad, där magistrat ej finnes, gälla örn stadsstyrelsen. I överensstämmelse

härmed ha ändringar i ett antal paragrafer, där stadsstyrelsens ställning

i skilda hänseenden likställes med magistratens, vidtagits.

I 19 § har utskottet vidtagit vissa formella ändringar i förtydligande syfte.

I 20 § har utskottet företagit ändringar, betingade av den av riksdagen

antagna lagen örn beräkning av lagstadgad tid.

I 26 § har utskottet föreslagit en ändring, varigenom klargöres, att vid

stadsfullmäktigesammanträden fråga får företagas till avgörande, ehuru den

ej angives i kallelsen, endast örn frågan varit föremål för sådan beredning,

som bestämmes i 24 §, eller enligt samma paragraf icke behöver särskilt

beredas.

I 52 § ha sammanförts bestämmelserna i kap. 4 §§ 8 och 10 i Kungl.

Maj:ts förslag med uteslutande av andra stycket i sistnämnda paragraf, då

de däri givna bestämmelserna torde sakna praktisk betydelse.

I 53 § har vidtagits en ändring, varigenom klargöres, att förslag till

reglemente för drätselkammaren icke behöver upprättas av magistraten, varemot

dylikt förslag, sedan det granskats och godkänts av stadens beslutande

organ, av magistraten med eget yttrande skall insändas till länsstyrelsen.

I 63 § 3 mom. införes den ovan motiverade bestämmelsen angående skattedifferentiering

(sid. 45).

lionmiuiiala vallagen.

I Kungl. Maj:ts förslag till lag örn kommunala och kyrkliga val föreslår

utskottet den ändringen, att rubriken ändras till kommunal vallag och att i

överensstämmelse härmed erforderliga jämkningar vidtagas i lagtexten. Alla

de val, som i lagen regleras, äro nämligen uppenbarligen av kommunal natur,

vadan den i Kungl. Maj:ts förslag gjorda åtskillnaden mellan kommunala

och kyrkliga val icke synes lämplig.

I 5 § 2 mom. har Kungl. Majit föreslagit en bestämmelse enligt vilken

församling skulle kunna vid val av kyrkofullmäktige för varje valdistrikt

utse en inom församlingen röstberättigad person att såsom ledamot i val
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 30.

nämnden eller i magistraten eller såsom särskild deputerad jämte magistratens

deputerade tjänstgöra vid kyrkliga val. Denna bestämmelse finner utskottet

icke behövlig. Någon anledning att vid val av denna art giva valnämnden

en annan sammansättning än eljest eller att utse en person att

tjänstgöra jämte magistraten eller magistratens deputerade synes icke vara

för handen. Utskottet föreslår därför, att berörda bestämmelse utgår.

I 13 §, motsvarande i Kungl. Maj:ts förslag § 11, mom. 3, har borttagits

den bestämmelsen att, där stad är delad i särskilda valkretsar för stadsfullmäktigeval,

särskild valdag må utsättas för varje krets.

I 15 och 16 §§, som motsvara kap. 4 12 § i Kungl. Maj:ts förslag, föreslår

utskottet sådana bestämmelser, att förfarandet med uppdelning av valet på

skilda dagar göres fakultativt för alla kommuner, församlingar och valdistrikt,

icke, såsom Kungl. Majit föreslagit, obligatoriskt för kommuner, församlingar

och valdistrikt med mera än 3,000 invånare. I sammanhang härmed föreslår

utskottet, att beslut örn dylik uppdelning skall fattas av vederbörande

kommuns eller församlings beslutande organ, icke av valnämnden. Den i

Kungl. Majlis förslag medgivna möjligheten till uppdelning av valet på tre

skilda dagar bör enligt utskottets mening borttagas, då något behov av densamma

icke torde föreligga.

I 25 § föreslår utskottet en sådan ändring, att valsedel, å vilken finnes

något kännetecken, skall förklaras ogiltig, endast örn kännetecknet uppenbarligen

blivit med avsikt anbragt. Den föreslagna bestämmelsen, enligt

vilken ogiltighet skulle inträda så snart kännetecknet kunde antagas vara

anbragt med avsikt, synes nämligen vara för sträng, allra helst som i många

fall osäkerhet på denna punkt kan föreligga.

Lagen om proportionellt valsätt vid val inom landsting,

å kommunalstämma m. lii.

I 3 § av lagen har utskottet vidtagit de ändringar, som betingas av vad

ovan anförts rörande ifrågavarande lag.

Lag örn införande av lagarna örn kommunalstyrelse på landet

och i stad lii. lii.

I 3 § har utskottet föreslagit den ändringen, att vid de val av landstingsmän,

kommunalfullmäktige, municipalfullmäktige och stadsfullmäktige, som

skola förrättas under år 1930 i huvudsak skola förrättas efter de i den

kommunala vallagen givna bestämmelserna, dock att i avseende å dessa val

i stället för föreskrifterna i 15--17 §§ i kommunala vallagen skall gälla vad

i lagen den 20 maj 1921 med vissa föreskrifter i fråga örn val av kommunal-,

municipal- och stadsfullmäktige samt av landstingsmän stadgas örn vals utsättande

till olika dagar och om vals förrättande å olika lokaler.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

53

Utskottet hemställer sålunda,

a) att riksdagen, med förklarande, att Kungl. Maj:ts förslag

till lag örn kommunalstyrelse på landet icke kunnat i oförändrat

skick antagas, måtte med anledning av detta förslag samt motionerna

I: 268, 276, 287, 292 och II: 16, 415, 420, 421, 436, 445,

451, 453, 457, 464, 466 för sin del antaga följande

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Förslag

till

Lag

om

koinmunalstyrelse på landet.

Härigenom förordnas som följer:

Kap. 1. Allmänna bestämmelser. 1 kap. Allmänna bestämmelser.

§1- 1 §■

Varje socken utgör en kommun. Äro två eller flera socknar redan förenade

till en kommun, skall därvid förbliva, till dess Konungen efter gjord framställning

annorlunda förordnar. Örn kommunalförbund och örn kommuners

förening till fattigvårdssamhälle är särskilt stadgat.

Räder osäkerhet beträffande gränsen för kommuns område, förordnar

Konungen angående gränsens rätta sträckning. Örn ändring i kommunal

indelning är särskilt stadgat.

§2. 2 §.

Medlem av kommun är envar, som är där mantalsskriven, ävensom var

och en, vilken, utan att vara mantalsskriven i kommunen, därstädes äger

eller brukar fast egendom eller är taxerad till allmän kommunalskatt.

§3. 3 §.

Kommun äger att själv, efter vad i Kommun äger att själv, efter vad

denna lag närmare bestämmes, vårda i denna lag närmare bestämmes, vårda

sina medlemmars gemensamma ord- sina gemensamma ordnings- och husnings-

och hushållningsangelägenheter, liållningsangelägenheter, såvitt icke

såvitt icke handhavandet därav enligt handhavandet därav enligt gällande

gällande författningar tillkommer författningar tillkommer annan,

annan.

Angående vården örn kyrkliga angelägenheter samt folk- och fortsättningsskoleväsendet

är särskilt stadgat.

§ 4. 4 §.

Vad kommun samfällt tillhör i fastighet, rörligt kapital eller inkomstgivande

rättighet skall, där ej annorlunda är stadgat, användas för kommunens

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

gemensamma behov och förvaltas på sätt i denna lag sägs. Det som härflyter

av sådan egendom ävensom medel, vilka tillkomma kommunen från

staten eller landsting eller eljest, skall anses såsom inkomst till täckande

av kommunens gemensamma utgifter.

§ 3.

För anskaffande av medel, som utöver

de i § 4 omförmälda inkomsterna

erfordras för bestridande av kommunens

utgifter, äger kommunen beskattningsrätt

enligt vad i denna lag stadgas.

5 §■

För anskaffande av medel, som utöver

de i 4 § omförmälda inkomsterna

erfordras för bestridande av kommunens

utgifter, äger kommunen beskattningsrätt

enligt vad i denna lag stadgas.

§ 6. 6 §.

Kommun äger att för överträdelse av de kommunalstadgar, som kommunen

kan finna skäl att uppgöra till främjande av sedlighet samt ordning

och säkerhet inom kommunen, i samma stadgar bestämma böter från och

med fem till och med etthundra kronor.

Örn utfärdande för område på landet i vissa fall av ordningsstadganden,

byggnadsordning, hälsovårdsstadganden och brandordning samt örn deras

upprätthållande är särskilt stadgat.

§ 7- 7 §■

Kommuns beslutanderätt utövas å kommunalstämma eller av kommunalfullmäktige.

Förvaltning och verkställighet tillkomma kommunalnämnd eller de styrelser,

nämnder eller personer, som äro utsedda för särskilda förvaltnings- eller

verkställighetsbestyr.

§ 8.

I kommun med mera än 1,500 invånare

skall den kommunen tillkommande

beslutanderätten, med de undantag

varom förmäles i §9, uppdragas

åt kommunalfullmäktige.

8 §■

I kommun med mera än 1,500 invånare

skall den kommunen tillkommande

beslutanderätten, med de undantag

varom förmäles i 9 §, uppdragas

åt kommunalfullmäktige.

Har kommunens invånarantal nedgått till 1,500 eller därunder, skall beslutanderätten

fortfarande utövas av kommunalfullmäktige, därest icke kommunalstämman

annorlunda besluter.

Kommun med 1,500 invånare eller därunder äger åt kommunalfullmäktige

uppdraga beslutanderätt, som avses i första stycket. Förslag örn upphävande

av sådant beslut må icke väckas förrän fyra kalenderår förflutit sedan

kommunalfullmäktige trädde i verksamhet och skall, örn det godkännes,

s. 55 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

55

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

tillämpas från utgången av det kalenderår, varunder godkännandet vunnit

laga kraft.

Beslut om införande eller avskaffande av kommunalfullmäktige skall ofördröjligen

anmälas hos länsstyrelsen.

§9. 9 §■

Finnas kommunalfullmäktige, inskränkes kommunalstämmans befattning

till följande ärenden, nämligen:

a) ärenden, för vilkas avgörande gälla särskilda bestämmelser örn rösträtt;

b) val av ordförande och vice ordförande i kommunalstämman;

c) frågor örn införande och avskaffande av kommunalfullmäktige samt örn

kommunalfullmäktiges antal;

d) frågor örn ställe för kommunalstämma, örn sättet för stämmas kungörande

samt örn sätt och ställe för förvaring av stämmans protokoll; ävensom
e)

val av nämndemän; av valmän för utseende av vattenrättsnämndemän;

av skiftesgodemän; samt av valmän för utseende av ägodelningsnämndemän.

I kommun, där kommunalfullmäktige icke finnas, äger kommunalstämman

utöva kommunens beslutanderätt i alla dess angelägenheter.

§ 10. 10 §.

Yad i lag eller författning är stadgat örn befogenhet eller skyldighet

för kommunalstämmas ordförande att taga befattning med ärende skall i

kommun, där kommunalfullmäktige finnas, i stället gälla fullmäktiges ordförande,

där ej beslutanderätten i sådant ärende tillkommer kommunalstämman.

Köp. 2. Om kommunalstämma.

§ 1-

Rättighet att deltaga i kommunalstämmas

överläggningar och beslut

tillkommer, utom i fall, varom sägs

i § 3, envar inom kommunen mantalsskriven

man eller kvinna, som är

svensk undersåte samt senast under

nästföregående kalenderår uppnått

tjugutre års ålder. Varje röstberättigad

äger en röst.

Sådan rättighet tillkommer dock ej

a) är omyndig;

konkurstillstånd;

2 kap. Örn kommunalstämma.

U §■

Rättighet att deltaga i kommunalstämmas

överläggningar och beslut

tillkommer, utom i fall, varom sägs i

13 §, envar inom kommunen mantalsskriven

man eller kvinna, som är

svensk undersåte samt senast under

nästföregående kalenderår uppnått

tjugutre års ålder. Varje röstberättigad

äger en röst.

den, som:

b) iir i

c) är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig försörjning;

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

(Kungl Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

d) i avseende å honom påförda utskylder till kommunen, vilka förfallit

till betalning under de tre sistförfluten kalenderåren, häftar för utskylder

för flera än två av dessa år; eller

e) är på grund av ådömd straffpåföljd utesluten från ovannämnda

rättighet.

Den omständigheten, att endera av äkta makar saknar rösträtt, inverkar

ej på den rösträtt, som tillkommer den andra maken.

Att den som är redovisningsskyldig Att den som är redovisningsskyldig

till kommunen ej må deltaga i vissa till kommunen ej må deltaga i vissa

ärenden, stadgas i kap. 5 § 3 andra ärenden, stadgas i 63 § andra stycket,

stycket.

§3.

Om upprättande av röstlängd och

örn röstlängdens bindande verkan stadgas

i lagen örn kommunala och kyrkliga

val.

13 §.

Örn upprättande av röstlängd och

örn röstlängdens bindande verkan stadgas

i kommunala vallagen.

§ 3■ 13 §.

Angår ärende endast i mantal satt jord, må ej andra deltaga däri än de

som innehava sådan jord.

I ärende, varom nu är sagt, tillkommer

rösträtt jordinnehavaren, ändå

att han ej är mantalsskriven i kom
-

I ärende, varom nu är sagt, tillkommer

rösträtt jordinnehavaren, ändå att

han ej är mantalsskriven i kommunen

eller är omyndig eller i konkurstillstånd

eller ej uppnått sådan ålder,

som sägs i § 1] och må sådan rätt

utövas jämväl för oskiftat dödsbo,

bolag eller annan samfällighet. För

omyndig röstar förmyndare, som har

jorden under sin förvaltning, eller, där

dessa äro flera, den, som de bland sig

utse; för oskiftat dödsbo, bolag eller

annan samfällighet må ej mera än en

person föra talan.

munen eller är omyndig eller i konkurstillstånd

eller ej uppnått sådan

ålder, som sägs i 11 §■ och må sådan

rätt utövas jämväl för oskiftat dödsbo,

bolag eller annan samfällighet. För

omyndig röstar förmyndare, som har

jorden under sin förvaltning, eller, där

dessa äro flera, den, som de bland sig

utse; för oskiftat dödsbo, bolag eller

annan samfällighet må ej mera än en

person föra talan.

Vid behandling av ärende, som sägs i första stycket, skall genom kom

munalnämndens föranstaltande finnas tillgänglig längd över de i sådant

ärende röstberättigade, vilka icke finnas upptagna såsom röstberättigade i

den allmänna röstlängden.

§ U 14 §.

Röstberättigad må genom fullmakt till annan röstberättigad överlåta sin

talan och rösträtt å kommunalstämma.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr SO.

57

(Kungl. Majis förslag.) (Utskottets förslag.)

Fullmakt skall vara ställd till viss person samt av utställaren underskriven

med angivande av den dag underskrivandet skett. Å fullmakten

skall tillika vara av två vittnen tecknat bevis, att densamma egenhändigt

underskrivits av utställaren å den dag fullmakten utvisar samt att namnet

på den person, till vilken fullmakten är ställd, då fanns utsatt å fullmakten.

Ar fullmakt ej så underskriven och bevittnad, som nu är sagt, är den ogin.

Fullmakt äger icke giltighet under längre tid än trettio dagar efter dagen

för utfärdandet.

Ej må någon på grund av fullmakt föra talan eller utöva rösträtt för

mera än en röstberättigad.

§5. 15 §.

Kommunalstämma utser bland de röstberättigade, som äro boende inom

kommunen och uppnått tjugufem års ålder, en ordförande och en vice ordförande

för fyra kalenderår. Avgår den valde under uppdragstiden, utses i

hans ställe annan för den återstående delen av samma tid. Underrättelse

örn dessa val, med angivande av de valdas namn och postadress, skall ofördröjligen

insändas till länsstyrelsen för intagande i länskungörelserna.

Ordförande eller vice ordförande kan ej den vara, som:

a) är omyndig;

b) är i konkurstillstånd;

c) är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig försörjning;

d) på grund av honom ådömd straffpåföljd icke må utöva allmän befattning

eller genom utslag, som ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till påföljd,

som nu är sagd, eller är ställd under framtiden för brott, vilket kan

medföra sådan påföljd; eller

e) är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan.

Ej må annan avsäga sig uppdrag Ej må annan avsäga sig uppdrag

att vara ordförande eller vice ordfö- att vara ordförande eller vice ordfö
-

rande än:

a) kvinna;

b) ämbets- eller tjänsteman, som

rande än:

a) ämbets- eller tjänsteman, som av

av sin befattning är hindrad att full- sin befattning är hindrad att fullgöra

göra uppdraget;

c) den som uppnått sextio års ålder;

d) den som eljest uppgiver hinder,

vilket godkännes av kommunalstämman;

eller

e) vid valet den som efter de lyra

senaste årens tjänstgöring såsom ord
-

uppdraget;

h) den som uppnått sextio års ålder;

c) den som eljest uppgiver hinder,

vilket godkännes av kommunalstämman

; eller

d) vid valet den som de fyra senaste

åren, det år då valet sker inberäknat,

förande eller vice ordförande är i ord- tjänstgjort såsom ordförande eller vice

ning att avgå därifrån.

ordförande.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

(Kungl. Maj.ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

16 §.

§ 6.

Kommunalstämma skall hållas i sockenstuga eller å annat ställe, som för

sådant ändamål blivit av stämman särskilt bestämt.

17 §.

1 mom. I kommun, där kommunalfullmäktige

icke finnas, skola årligen

tre ordinarie kommunalstämmor

hållas:

en under tiden från och med den 16

mars till och med den 30 april för besluts

fattande i anledning av berättelsen

örn föregående årets räkenskaper

och förvaltning samt för val av

ledamöter och suppleanter i valnämnd;

en ander tiden från och med den 1

oktober till och med den 15 november

för fastställande av kommunens utgiftsoch

inkomststat; samt

en i december månad för anställande av val till de befattningar inom

kommunen, vilka vid årets slut bliva lediga, ävensom av revisorer och revisorssuppleanter.

I kommun inom Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens

län må de två först nämnda stämmorna, därest skäl därtill föreligger,

hållas högst fjorton dagar före eller högst fjorton dagar efter den

ovan stadgade tiden.

Ordinarie kommunalstämma i december må beträffande ordinarie kommunalstämma

eller kommunalstämmor under nästföljande år besluta, å vilken

dag sådan stämma skall hållas eller huruvida stämma skall hållas å söneller

helgdag.

§ 7.

Mom. 1. I kommun, där kommunalfullmäktige

icke finnas, skola årligen

tre ordinarie kommunalstämmor

hållas:

en under senare hälften av mars månad

eller under april månad för besluts

fattande i anledning av berättelsen

örn föregående årets räkenskaper

och förvaltning;

en i oktober månad för fastställande

av kommunens utgifts- och inkomststat;

samt

Mom. 2. Extra kommunalstämma

hålles, när länsstyrelsen därom förordnar

eller kommunalnämnden sådant

äskar eller ordföranden finner

det nödigt.

Envar, som är röstberättigad å

2 mom. Extra kommunalstämma

hålles, när länsstyrelsen därom förordnar

eller kommunalnämnden sådant

äskar eller ordföranden finner

det nödigt.

kommunalstämma, äger för uppgivet

ärende begära sådan stämmas hållande. Lämnas dylik framställning av ordföranden

utan avseende, skall han, örn det begäres, meddela sitt beslut skriftligen

med skälen därtill; och äger sökanden att däröver anföra besvär hos

länsstyrelsen. Mot länsstyrelsens beslut må talan ej föras.

§ 8.

I kommun, där kommunalfullmäk- I

tige finnas, skall kommunalstämma tige

18 §.

kommun, där kommunalfullmäkfinnas,

skall kommunalstämma

s. 59 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

59

(Kungl. Maj:ts förslag.)

hållas, när det finnes erforderligt för

behandling av ärende, i vilket beslutanderätten

är förbehållen stämman.

Beträffande sådan stämma skola föreskrifterna

i §7 mom. 2 äga motsvarande

tillämpning.

(Utskottets förslag.)

hållas, när det finnes erforderligt för

behandling av ärende, i vilket beslutanderätten

är förbehållen stämman.

Beträffande sådan stämma skola föreskrifterna

i 17 § 2 mom. äga motsvarande

tillämpning.

§ 9-

19 §.

Kungörelse örn kommunalstämma utfärdas av ordföranden eller, vid hinder

för honom, av vice ordföranden och skall innehålla bestämd uppgift örn tid,

ställe och överläggningsämne för stämman.

Kungörelsen uppläses från predikstolen

i församlingens kyrka minst

fjorton dagar före stämman. Innefattar

kommun jämte moderförsamling även

annex- eller kapellförsamling, och hålles

i dennas kyrka gudstjänst inom

nämnda tid, skall kungörelsen uppläsas

jämväl därstädes. Ar kommunalstämma

utsatt till dag, då gudstjänst

tidigare hålles, skall kungörelsen

den dagen ånyo uppläsas. För

ärende, som fordrar så skyndsam handläggning,

att kungörande i nu föreskriven

ordning icke medhinnes, må

kommunalstämma hållas efter kortare

kungörelsetid och även samma dag

den blivit pålyst; dock må ej å sådan

stämma beslut fattas örn utgift eller

anskaffande av medel därtill eller avhändande

av kommunen tillhörig egendom

eller efterskänkande av någon

kommunens rättighet.

Kungörelsen uppläses från predikstolen

i församlingens kyrka fjorton

dagar eller minst en vecka före stämman.

Innefattar kommun jämte moderförsamling

även annex- eller kapellförsamling,

och hålles i dennas kyrka

gudstjänst inom nämnda tid, skall

kungörelsen uppläsas jämväl därstädes.

Är kommunalstämma utsatt till

dag, då gudstjänst tidigare hålles, skall

kungörelsen den dagen ånyo uppläsas.

För ärende, som fordrar så skyndsam

handläggning, att kungörande i nu

föreskriven ordning icke medhinnes,

må kommunalstämma hållas efter kortare

kungörelsetid och även samma

dag den blivit pålyst; dock må ej å

sådan stämma beslut fattas om utgift

eller anskaffande av medel därtill eller

avhändande av kommunen tillhörig

egendom eller efterskänkande av någon

kommunens rättighet.

Kungörelsen skall på ordförandens föranstaltande jämväl anslås å plats

eller platser inom kommunen, som kommunalstämman för ändamålet bestämt.

Tillkännagivande om tid och ställe för kommunalstämma bör ock, där

kommunalstämman icke med minst två tredjedelar av de i omröstningen

deltagandes röster annorlunda beslutit, införas i en eller flera ortstidningar,

såvida ej beträffande stämma för ärende, som fordrar skyndsam handläggning,

hinder däremot möter. Kommunalstämman besluter, i vilken eller

vilka tidningar sådant tillkännagivande skall införas, därvid sådana tidningar

böra väljas, som genom spridning inom olika grupper av kommunens med
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

(Kungl. Mårts förslag.) (Utskottets förslag.)

lemmar bringa tillkännagivandet till de flestas kännedom. Har vid fattandet

av sistnämnda beslut förslag örn tillkännagivandets införande i annan ortstidning

än de sålunda beslutade varit under omröstning och därvid erhållit

minst en tredjedel av de i omröstningen deltagandes röster, skall tillkännagivandet

införas jämväl i denna tidning. Tillkännagivandet skall, såvida ej

kommunalstämman annorledes beslutit, innehålla underrättelse allenast örn

de viktigare ärenden, vilka icke enligt lag skola förekomma å kommunalstämman.

Ordföranden skall i god tid avsända tillkännagivandet för intagande

i tidning, örn möjligt minst en vecka före stämman.

På kommunalstämma ankommande beslut, som här omförmälas, skola

fattas å ordinarie kommunalstämma i december och avse nästföljande kalenderår.

Den omständigheten, att kungörelse örn stämma ej blivit anslagen eller

att tillkännagivande ej blivit infört i tidning eller att kungörelse örn stämma,

som blivit utsatt till dag, då gudstjänst tidigare hålles i annex- eller kapellförsamlings

kyrka, icke blivit berörda dag därstädes uppläst, utgör ej hinder

för stämmans hållande.

§ 10. 20 §.

De ärenden, som företagas till avgörande å kommunalstämma, skola förut

vara vederbörligen beredda av kommunalnämnden eller annan kommunal

styrelse, nämnd eller beredning, dit ärendet efter sin beskaffenhet hör, eller

av en eller flera särskilt för sådan beredning utsedda personer. Innan ärende,

som beretts annorledes än av kommunalnämnden, företages till avgörande

a kommunalstämma, skall tillfälle lämnas nämnden att avgiva yttrande däröver.

Val må dock av kommunalstämma förrättas utan föregående beredning.

Detsamma gäller örn avgörande av ärende, som fordrar skyndsam handläggning

och icke avser utgift eller anskaffande av medel därtill eller avhändande

av kommunen tillhörig egendom eller efterskänkande av någon

kommunens rättighet.

§ 11.

Kan ärende, som handlägges å kommunalstämma,

icke å den utsatta

dagen bringas till slut, skall stämman

fortsättas å annan dag, varom, därest

stämman så besluter, kungörelse i

vanlig ordning utfärdas. Beslutes icke

sådan kungörelse, har ordföranden att,

innan stämman upplöses, bestämma

och för de närvarande tillkännagiva

tid för den fortsatta stämman.

21 §.

Kan ärende, som handlägges å kommunalstämma,

icke å den utsatta

dagen bringas till slut, skall stämman

fortsättas å annan dag. Örn stämmans

fortsättande skall, därest stämman så

besluter, kungörelse i vanlig ordning

utfärdas. Beslutes icke sådan kungörelse,

har ordföranden att, innan

stämman upplöses, bestämma och för

de närvarande tillkännagiva tid för

den fortsatta stämman.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr BO.

61

(Kungl. Majlis förslag.) (Utskottets förslag.)

Om fortsättande oell avslutande av valförrättning, när val är proportio

nellt, gäller vad därom är särskilt stadgat.

Begäres vid ärendes behandling å kommunalstämma bordläggning av

ärendet och förenar sig minst en tredjedel av de närvarande därom, skall

ärendet uppskjutas till annan dag, som ordföranden har att bestämma och

i vanlig ordning kungöra.

Bordläggning må ej, såvida icke beslut därom fattas med vanlig röstövervikt,

ske i fråga örn val eller mera än en gång i samma ärende.

§ 13. 22 §.

Ordföranden åligger att å kommunalstämma framställa ärendena till överläggning

samt att tillse, att ej andra frågor företagas till avgörande än de

som finnas angivna i kungörelsen örn stämman.

Ny fråga kan vid kommunalstämma väckas av envar röstberättigad men

må icke avgöras förrän vid annan stämma samt efter vederbörlig beredning

och kungörelse.

§ 13. 23 §.

Mom. 1. Sedan överläggningen i 1 mom. Sedan överläggningen i

ett ärende förklarats avslutad, fram- ett ärende förklarats avslutad, framställer

ordföranden proposition så ställer ordföranden proposition så

avfattad, att den kan besvaras med ja avfattad, att den kan besvaras med ja

eller nej. eller ej.

Ordföranden tillkännagiver därefter, huru enligt hans uppfattning be
-

slutet utfallit, och befäster detsamma,

slag.

Begäres omröstning, skall den vid

val, så ock i annat ärende, där sådant

begäres, ske med slutna sedlar. Annan

omröstning sker öppet. Vid omröstning

skola de röstande avgiva sina röster

efter upprop eller, där ordföranden

så bestämmer, i den tur de anmäla

sig hos honom. Där ej för särskilda

fall annorlunda stadgas, bestämmes utgången

genom enkel pluralitet av de

avgivna rösterna. Falla rösterna lika

för olika meningar, skiljer vid val

lotten mellan lika rösttal, men blir i

övriga fall den mening beslut, som

ordföranden biträder.

Val av kommunalnämnd samt av

där ej omröstning begäres, med klubb
Begäres

omröstning, skall den vid

val ske med slutna sedlar. Annan omröstning

sker öppet, där ej sluten omröstning

begäres. Vid omröstning skola

de röstande avgiva sina röster efter

upprop eller, där ordföranden så bestämmer,

i den tur de anmäla sig hos

honom. Där ej för särskilda fall annorlunda

stadgas, bestämmes utgången

genom enkel pluralitet av de avgivna

rösterna. Falla rösterna lika för olika

meningar, skiljer vid val lotten mellan

lika rösttal, men blir i övriga fall den

mening beslut, som ordföranden biträder.

Vid omröstning för tillsättande

uv tjänstebefattning skall förfäras såsom

vid val.

Val av kommunalnämnd samt av

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

revisorer och revisorssuppleanter, som

avses i Jcap. 5 § 3, så ock av två eller

flera personer för särskild beredning

av ärenden, som skola företagas till

avgörande å kommunalstämma, skall

vara proportionellt, därest det begäres

av minst så många väljande,

som motsvara det tal, vilket erkålles,

om samtliga väljandes antal delas med

siffran för det antal personer valet avser,

ökad med 1. Örn förfarandet vid

sådant proportionellt val är särskilt

stadgat.

ilforn. 2. För beslut erfordras två

tredjedelar av de i omröstningen deltagandes

röster, då beslutet avser:

(Utskottets förslag.)

revisorer oell revisorssuppleanter, som

avses i 63 §, så ock av två eller flera

personer för särskild beredning av

ärenden, som skola företagas till avgörande

å kommunalstämma, skall

vara proportionellt, därest det begäres

av minst så många väljande, som motsvara

det tal, vilket erhålles, om samtliga

väljandes antal delas med siffran

för det antal personer valet avser,

ökad med 1. Örn förfarandet vid sådant

proportionellt val är särskilt

stadgat.

2 m o m. För beslut erfordras två

tredjedelar av de i omröstningen deltagandes

röster, då beslutet avser:

a) avhändande av fastighet eller därifrån härflytande rättighet eller inköp

av fastighet, där ej avhändandet eller inköpet avser genomförande av fastställd

stadsplan eller tomtindelning;

b) beviljande av anslag till nytt ändamål eller behov;

c) beviljande av anslag till ändamål eller behov, som icke är nytt men

för vilket under året näst före det, som anslaget avser, anslag ej utgått,

i kommun, där högsta uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger nio

kronor för skattekrona;

d) höjande av visst under året näst före det, som höjningen avser, utgående

anslag, då höjningen skulle utgöra:

1) mera än tjugufem procent av förutvarande anslaget i kommun, där

högsta uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger nio kronor för

skattekrona;

2) mera än femton procent av förutvarande anslaget i kommun, där

högsta uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger tolv kronor för

skattekrona;

3) mera än tio procent av förutvarande anslaget i kommun, där högsta

uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger femton kronor för

skattekrona;

e) beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning;

f) upptagande eller förnyande av

lån, därunder inbegripet ingående av

borgen, eller förlängning av tiden för

erhållet låns återbetalande; eller

g) efterskänkande av oguldna kommunalutskylder.

f) upptagande eller förnyande av

lån, därunder inbegripet ingående av

borgen, eller förlängning av tiden för

erhållet låns återbetalande;

g) efterskänkande av oguldna kommunalutskylder,

där fråga ej är om

antagande av ackord; eller

s. 63 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr SO.

63

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

h) införande av sådan ordning för

medelsförvaltningen, som avses i 44 §

3 mom.

Med allmän kommunalskatt förstås i c) och d) sådan skatt, evad den

beslutits av kommunalstämma, kommunalfullmäktige, kyrkostämma eller kyrko
-

fullmäktige.

Mom. 3. Beslut örn beviljande av

anslag skall tillika innefatta, huruvida

anslaget skall utgå av tillgängliga

medel eller erforderligt belopp skall

uttaxeras eller upplånas.

§ I*-

Efterskänkande av oguldna kommunalutskylder

må av kommunalstämma

beslutas allenast där, efter

prövning av varje särskilt fall, verkligt

ömmande omständigheter befunnits

föreligga.

Arvode eller ersättning för kommunalt

uppdrag må ej av kommunalstämma beslutas

i andra fall än i § 15 och kap. 3

§13 sägs.

§ 45.

Mom. 1. Kommunalstämmas ordförande

är icke i denna sin egenskap

berättigad att uppbära arvode eller

ersättning för andra med uppdraget

förenade kostnader än för skrivmaterialier,

postporton och dylika utgifter,

som för kommunens räkning påkallas

vid uppdragets fullgörande. Kommunalstämman

må för ett år i sänder besluta,

att sådan ersättning skall utgå

med visst belopp, vilket icke må överstiga

vad skäligt är med hänsyn till

beräkneliga utgifter av nämnda art.

Mom. 2. Där det finnes av behovet

påkallat, äger kommunalstämman besluta,

att ledamot av kommunalnämnden

och vald ledamot av annan kommunal

styrelse, nämnd eller beredning

ävensom revisor skola för deltagande

3 mo m. Beslut örn beviljande av

anslag skall tillika innefatta, huruvida

anslaget skall utgå av tillgängliga

medel eller erforderligt belopp skall

uttaxeras eller upplånas.

24 §.

Efterskänkande av oguldna kommunalutskylder

må, där fråga ej är

örn antagande av ackord, av kommu

nalstämma beslutas allenast där, efter

prövning av varje särskilt fall, verkligt

ömmande omständigheter befunnits

föreligga.

25 §.

1 m o m. Kommunalstämmas ordförande

är icke i denna sin egenskap

berättigad att uppbära arvode eller

ersättning för andra med uppdraget

förenade kostnader än för skrivhjälp,

skrivmaterialer, postporton och dylika

utgifter, som för kommunens räkning

påkallas vid uppdragets fullgörande.

Kommunalstämman må för ett år i

sänder besluta, att sådan ei*sättning

skall utgå med visst belopp, vilket

icke må överstiga vad skäligt är med

hänsyn till beräkneliga utgifter av

nämnda art.

2 mom. Där det finnes av behovet

påkallat, äger kommunalstämman besluta,

att ledamot av kommunalnämnden

och vald ledamot av annan kom

munal styrelse, nämnd eller beredning

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

(Utskottets förslag.)

ävensom revisor skola för deltagande

i sammanträde eller förrättning inom

kommunen i kommunens angelägenhet

åtnjuta gottgörelse av kommunens

medel i form av dagtraktamente med

högst fem kronor för sammanträdeseller

förrättningsdag. Kommunalstämman

må ock besluta, där kommunikationsförhållandena

anses sådant kräva

och väglängden mellan ledamotens eller

revisorns hemvist och sammanträdeseller

förrättnings stället är större än

fem kilometer, att reseersättning skall

utgå till ledamoten eller revisorn.

Denna ersättning må icke överstiga

hälften av belopp, beräknat efter lägsta

avgift för automobil eller hästskjuts,

där icke järnväg eller omnibus är att

tillgå eller fartygslägenhet begagnas,

ej heller överstiga avgiften för tredje

klassplats på järnväg eller plåtsl omnibus,

där något av dessa fortskaffning smedel

finnes, eller för salongsplats på fartyg,

där resan såmedelst sker.

Ersättning för resa, som enligt uppdrag i kommunens angelägenhet företages

utom kommunen av person, som sägs i första stycket, må, örn kommunalstämman

så besluter, utgå efter annan grund än nu är sagt.

Mom. 3. Jämte gottgörelse, som 3 moni. Jämte gottgörelse, som

beslutes enligt morn. 2, samt ersättning beslutes enligt 2 moni., samt ersättning

för kostnader för skrivmaterialier,

postporton och dylika utgifter, som

för kommunens räkning påkallas vid

uppdragets fullgörande, må efter kommunalstämmans

bestämmande för med

uppdraget förenat besvär utgå arvode

till sådan ledamot av kommunal styrelse,

nämnd eller beredning, som utsetts

till ordförande, sekreterare, räkenskapsförare,

kassaförvaltare, föredragande

eller verkställande ledamot

eller till innehavare av annan motsvarande

befattning inom styrelsen,

nämnden eller beredningen, så ock till

revisor. Arvodet skall till beloppet

(Kungl. Maj:ts förslag.)

i sammanträde eller förrättning inom

kommunen i kommunens angelägenhet

åtnjuta gottgörelse av kommunens

medel i form av dagtraktamente med

högst fem kronor för sammanträdeseller

förrättningsdag. Kommunalstämman

må ock besluta, där kommunikationsförhållandena

anses sådant kräva

och väglängden mellan ledamotens eller

revisorns hemvist och sammanträdeseller

förrättningsstället är större än

fem kilometer, att reseersättning skall

utgå till ledamoten eller revisorn.

Denna ersättning må icke överstiga

hälften av belopp, beräknat efter lägsta

avgift för automobil eller hästskjuts,

där icke järnväg är att tillgå eller fartygslägenhet

begagnas, ej heller överstiga

avgiften för tredje klass plats på

järnväg, där sådan finnes, och för salongsplats

på fartyg, där resan såmedelst

sker.

för kostnader för skrivmaterialier,

postporton och dylika utgifter, som

för kommunens räkning påkallas vid

uppdragets fullgörande, må efter kommunalstämmans

bestämmande för med

uppdraget förenat besvär utgå arvode

till sådan ledamot av kommunal styrelse,

nämnd eller beredning, som utsetts

till ordförande, sekreterare, räkenskapsförare,

kassaförvaltare, föredragande

eller verkställande ledamot

eller till innehavare av annan motsvarande

befattning inom styrelsen,

nämnden eller beredningen, så ock till

revisor. Arvodet skall till beloppet

s. 65 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr BO.

65

(Kunyl. Maj:ts förslag.)

bestämmas för högst ett år i sänder

och må icke överstiga vad på grund

av göromålens omfattning och art kan

anses skäligt, ej heller bestämmas

med hänsyn till den inkomst av tjänst,

yrke eller näring, som uppdragets innehavare

genom dess fullgörande går

förlustig. Ersättningen för kostnader

för skrivmaterialier, postporton och

dylika utgifter må, med iakttagande

av vad i morn. 1 är stadgat för där

avsett fall, bestämmas att utgå med

visst belopp.

Mom. 4. Sammanlagda beloppet av

beslutade ersättningar, som omförmälas

i denna paragraf och som ej

avse kostnader för skrivmaterialier,

postporton och dylika utgifter, må icke

överstiga vad kommunens ekonomiska

bärkraft utan större olägenhet medgiver.

Mom. 5. Där eljest i lag eller författning

föreskrift meddelas örn arvode

eller annan ersättning åt innehavare

av kommunalt uppdrag, skall vad sålunda

finnes särskilt stadgat lända till

efterrättelse.

(Utskottets förslag.)

bestämmas för högst ett år i sänder

och må icke överstiga vad på grund

av göromålens omfattning och art kan

anses skäligt, ej heller bestämmas

med hänsyn till den inkomst av tjänst,

yrke eller näring, som uppdragets innehavare

genom dess fullgörande går

förlustig. Ersättningen för kostnader

för skrivmaterialier, postporton och

dylika utgifter må, med iakttagande

av vad i 7 morn. är stadgat för där

avsett fall, bestämmas att utgå med

visst belopp.

4 mom. Sammanlagda beloppet av

beslutade ersättningar, som omförmälas

i denna paragraf och som ej

avse kostnader för skrivhjälp, skrivmaterialier,

postporton och dylika utgifter,

må icke överstiga vad kommunens

ekonomiska bärkraft utan större

olägenhet medgiver.

5 mom. Där eljest i lag eller för

fattning föreskrift meddelas örn arvode

eller annan ersättning åt innehavare

av kommunalt uppdrag, skall vad sålunda

finnes särskilt stadgat lända till

efterrättelse.

§ U- 26 §.

Ordföranden skall vid kommunalstämma föra eller på sitt ansvar låta föra

protokoll.

Protokollet skall för varje ärende upptaga, överläggningsämnet och beslutet,

med angivande huruvida och i vilken ordning omröstning företagits.

Justering av protokollet verkställes senast fjorton dagar efter stämman

å tid, som ordföranden bestämmer och vid stämman tillkännagiver, av ordföranden

jämte minst två därtill för varje gång av stämman utsedda närvarande

röstberättigade. Justering må ock verkställas av stämman antingen

genast eller vid stämma senast fjorton dagar därefter, varom vid tillfället

underrättelse meddelas. Protokollet underskrives, med anteckning om justeringen,

av ordföranden och de utsedda justeringsmännen eller, där justeringen

verkställts av stämman, minst två vid stämman närvarande röstberättigade.

Sedan protokollet justerats, skall tillkännagivande därom ske från predikstolen

i församlingens kyrka nästa sön- eller helgdag, då gudstjänst

Bihang till riksdagens protokoll 1030. 0 sami. 20 käft. (Nr BO.) 1094 so 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

där hålles, och bevis därom åtecknas protokollet eller särskilt utfärdas.

Innefattar kommun jämte moderförsamling även annex- eller kapellförsamling,

erfordras sådant tillkännagivande allenast i moderförsamlingens kyrka.

Protokollen med tillhörande handlingar och bilagor skola förvaras av

ordföranden på sätt och å ställe, som kommunalstämman bestämt.

§ 17.

Den som å kommunalstämma deltagit

i avgörandet av ärende kan genast

eller sist vid justeringen av protokollet

avgiva reservation mot det fattade

beslutet.

27 §.

Den som å kommunalstämma deltagit

i avgörandet av ärende äger anföra

reservation mot det fattade beslutet.

Reservation skall anmälas innan stämman

avslutas samt, örn den närmare utvecklas,

avfattas skriftligen och avgivas

sist vid justeringen av protokollet.

§ 18. 28 §.

Ordföranden skall tillse, att utdrag av kommunalstämmans justerade protokoll

tillställes kommunalnämnden eller de andra styrelser, nämnder eller personer,

åt vilka verkställighet av stämmans beslut uppdragits. För övrigt

äger envar att taga avskrift av protokollet och att utan avgift få avskriftens

riktighet bestyrkt.

§ 19- 29 §.

Kommunalstämmas förhandlingar skola vara offentliga.

Ordföranden vakar över ordningen å kommunalstämman samt kan varna

och, efter förutgången varning, låta utvisa envar, som förhåller sig oskickligt.

Uppstår oordning, som ordföranden icke kan avstyra, äger han upplösa

stämman.

Kap. 3. Olli kommunalfullmäktige. 3 kap. Örn kommunalfullmäktige.

§ I- 30 §.

Kommunalfullmäktiges antal bestämmes i förhållande till folkmängden

sålunda, att

kommun med 2,000 invånare eller därunder utser 15—20,

kommun med över 2,000 till och med 5,000 invånare utser 15—25,

kommun med över 5,000 till och med 10,000 invånare utser 20—30, samt

kommun med över 10,000 invånare utser 25—40.

Kommunalstämman besluter, med iakttagande av vad nu är sagt, huru

många kommunalfullmäktige skola utses för kommunen. Örn beslutet skall

länsstyrelsen ofördröjligen underrättas.

§ 2. 31 §.

Rösträtt vid val av kommunalfullmäktige tillkommer envar, som äger rösträtt

å kommunalstämma. Färje röstberättigad äger en röst.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

67

(Kungl. Maj:ts förslag.)

§ 3.

I avseende å valbarhet till kommunalfullmäktig,

obehörighet och rätt till

avsägelse skall vad i lcajp. 2 § 5 &r

stadgat örn ordförande i kommunalstämma

äga motsvarande tillämpning.

(Utskottets förslag.)

32 §.

I avseende å valbarhet till kommunalfullmäktig,

obehörighet och rätt till

avsägelse skall vad i 15 § är stadgat

örn ordförande i kommunalstämma

äga motsvarande tillämpning.

§ 4. 33 §.

Kommunalfullmäktige väljas för fyra år, räknade från och med den 1

januari året näst efter det, då valet skedde. I kommun, där val sker första

gången och icke äger rum under år, då allmänna val av kommunalfullmäktige

förrättas, skall valet dock ej avse längre tid än till utgången av det år, då

sådana allmänna val nästa gång skola äga rum.

Har beslut fattats örn ändring av fullmäktiges antal, skall kommunen ändock

intill utgången av det år, då allmänna fullmäktigval nästa gång skola

förrättas, företrädas av fullmäktige till det antal, som tidigare blivit bestämt,

och må förty icke i anledning av ändringen särskilt fullmäktigval företagas.

Yad nu är sagt gäller, ändå att ändring av fullmäktiges antal påkallas av

folkmängdens ökning eller minskning.

Örn val av kommunalfullmäktige i anledning av ändring i kommunal indelning

är särskilt stadgat.

§ 5. 34 §.

För val av kommunalfullmäktige skall kommun med mera än 10,000 invånare

indelas i valkretsar. Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets.

Vid valkretsindelning iakttages, att varje krets kommer att utse minst

tio, högst tjugu kommunalfullmäktige efter den beräkningsgrund, att i allmänhet

inom varje krets en kommunalfullmäktig utses för varje befolkningstal

motsvarande det som erhålles, då kommunens folkmängd delas med antalet

fullmäktige för hela kommunen; att delar av samma by eller hemman

ej utan synnerliga skäl förläggas till olika valkretsar; att varje valkrets skall

kunna omslutas med en sammanhängande gränslinje; samt att antalet fullmäktige

för hela kommunen, i den mån det utan olägenhet kan ske, fördelas

lika på de särskilda valkretsarna.

Örn indelning i valkretsar jämte antalet fullmäktige för varje valkrets

äga, efter därom av kommunalnämnden uppgjort förslag, kommunalfullmäktige

göra framställning hos länsstyrelsen. Utan föregående framställning må

länsstyrelsen förordna om sådan indelning, sedan tillfälle beretts kommunalfullmäktige

att avgiva yttrande i ärendet. Beslut örn indelning i valkretsar

skall meddelas senast två månader före ingången av det kalenderår, under

vilket beslutet skall träda i tillämpning.

§ 6. 35 §.

Örn valdistrikt och valdag samt vals Örn valdistrikt och valdag samt vals

kungörande, förrättande och avslu- kungörande, förrättande och avslu
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

tande, så ock om förfarandet, när tande, så ock örn förfarandet, när

kommunalfullmäktig avgår före den kommunalfullmäktig avgår före den

bestämda tjänstgöringstidens utgång, bestämda tjänstgöringstidens utgång,

stadgas i lagen om kommunala och kyrk- stadgas i kommunala vallagen,

liga val.

§ 7. 36 §.

Kommunalfullmäktige välja varje år för nästkommande kalenderår bland

sig en ordförande och en vice ordförande. Underrättelse örn dessa val, med

angivande av de valdas namn och postadress, skall ofördröjligen insändas

till länsstyrelsen för intagande i länskungörelserna.

För året näst efter det, då val av kommunalfullmäktige ägt rum, skall ordförandevalet

hållas i januari månad och ordförandeskapet intill dess utövas

av den som fullmäktige därtill särskilt utsett.

§ 8.

Angående ordinarie sammanträden

av kommunalfullmäktige gäller vad i

kap. 2 § 7 mom. 1 är stadgat örn kommunalstämmor

i kommun, där kommunalfullmäktige

icke finnas.

37 §.

Angående ordinarie sammanträden

av kommunalfullmäktige gäller vad i

17 § 1 mom. är stadgat örn kommunalstämmor

i kommun, där kommunalfullmäktige

icke finnas.

I övrigt sammanträda kommunalfullmäktige, när länsstyrelsen därom förordnar

eller kommunalnämnden eller de Hesta av fullmäktige sådant äska

eller ordföranden finner det nödigt.

§ 9. 38 §.

Kungörelse örn kommunalfullmäktigsammanträde utfärdas första gången,

sedan beslutanderätten uppdragits åt fullmäktige, av kommunalstämmans

ordförande och därefter av fullmäktiges ordförande eller, vid hinder för endera

av dem, av vice ordföranden och skall innehålla bestämd uppgift om

tid, ställe och överläggningsämne för sammanträdet.

Kungörelsen uppläses från predikstolen i församlingens kyrka minst en vecka

före sammanträdet. Innefattar kommun jämte moderförsamling även annexeller

kapellförsamling och hålles i dess kyrka gudstjänst inom nämnda tid,

skall kungörelsen uppläsas jämväl därstädes. Ar sammanträde utsatt till

dag, då gudstjänst tidigare hålles, skall kungörelsen den dagen ånyo uppläsas.

För ärende, som fordrar så skyndsam handläggning, att kungörande i nu

föreskriven ordning icke medhinnes, må sammanträde hållas efter kortare

kungörelsetid och även samma dag det blivit pålyst; dock må ej å sådant

sammanträde beslut fattas örn utgift eller anskaffande av medel därtill eller

avhändande av kommunen tillhörig egendom eller efterskänkande av någon

kommunens rättighet.

Besluta fullmäktige, att kungörelsen Beträffande kungörelses anslående och

jämväl skall anslås å plats dier platser tillkännagivandes införande i tidning

s. 69 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

69

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

inom kommunen eller att tillkänna- skall vad i 19 § är stadgat äga motsvagivande

örn tid och ställe för samman- rande tillämpning,

träde skall införas i en eller flera ortstidningar,

skall ordföranden, där så ske

kan, föranstalta därom.

Den omständigheten, att kungörelse om sammanträde ej blivit anslagen

eller att tillkännagivande ej blivit infört i tidning eller att kungörelse örn

sammanträde, som blivit utsatt till dag, då gudstjänst tidigare hålles i kapelloller

annexförsamlings kyrka, icke blivit berörda dag därstädes uppläst, utgör

ej hinder för sammanträdets hållande.

Skriftlig kallelse till sammanträdet, innehållande sådan uppgift, som ovan

sägs, bör, såvitt möjligt är, genom ordförandens försorg senast fyra dagar

förut delgivas envar fullmäktig eller med posten översändas till honom.

§ io.

Kommunalfullmäktige må ej företaga

ärende eller besluta däri, såvida

icke hera än hälften av dem äro tillstädes.

Ar tillstädesvarande fullmäktig

enligt stadgandet i kap. 5 § 3 andra

stycket hindrad att deltaga i visst

ärende, utgör ej den omständigheten,

att till följd därav antalet av de deltagande

icke överstiger hälften av fullmäktiges

hela antal, hinder för ärendets

företagande.

Ordförande eller ledamot, som utan

anmält, av kommunalfullmäktige godkänt

hinder avhåller sig från sammanträde,

skall böta till kommunens kassa

fem kronor och dubbelt så mycket,

örn sammanträdet måste i anseende

till de närvarandes fåtalighet inställas

oller upplösas.

§ 11-

Varje kommunalfullmäktig äger en

Vid kommunalfullmäktiges sammanträden

äga ordföranden och vice ordföranden

i kommunalstämman samt

ordföranden och vice ordföranden i

kommunalnämnden, ändå att de icke

äro kommunalfullmäktige, att vara tillstädes

och deltaga i överläggningarna,

39 §.

Kommunalfullmäktige må ej företaga

ärende eller besluta däri, såvida

icke flera än hälften av dem äro tillstädes.

Är tillstädesvarande fullmäktig

enligt stadgandet i 63 § andra

stycket hindrad att deltaga i visst

ärende, utgör ej den omständigheten,

att till följd därav antalet av de deltagande

icke överstiger hälften av

fullmäktiges hela antal, hinder för

ärendets företagande.

Ordförande eller ledamot, som utan

anmält, av kommunalfullmäktige godkänt

hinder avhåller sig från sammanträde,

skall böta till kommunens kassa

två kronor och dubbelt så mycket, örn

sammanträdet måste i anseende till

de närvarandes fåtalighet inställas eller

upplösas.

40 §.

röst.

Vid kommunalfullmäktiges sammanträden

äga ordföranden och vice ordföranden

i kommunalstämman samt

ordföranden och vice ordföranden i

kommunalnämnden, ändå att de icke

äro kommunalfullmäktige, att vara

tillstädes och deltaga i överlägg
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

men ej i besluten. Sådan rätt tillkommer

jämväl ordförande och vice ordförande

i annan kommunal styrelse,

nämnd eller beredning vid behandling

av ärende, som beretts av styrelsen,

nämnden eller beredningen, så ock

revisor vid granskning av den av honom

avgivna revisionsberättelsen.

§ V
Med

avseende å kommunalfullmäktige

och deras ordförande skall vad i

kap. 2 §§ 6 och 10—19 är stadgat för

kommunalstämma och dess ordförande

äga motsvarande tillämpning; dock

skall, där omröstning hegäres, den

utom vid val alltid ske öppet. Kommunalfullmäktige

må för visst ärende

besluta, att överläggningen skall hållas

inom stängda dörrar. Av protokollet

vid kommunalfullmäktiges sammanträde

skall framgå, vilka fullmäktige

varit närvarande.

(Utskottets förslag.)

ningarna men ej i besluten. Sådan

rätt tillkommer jämväl ordförande eller

vice ordförande i annan kommunal

styrelse, nämnd eller beredning vid

behandling av ärende, som beretts av

styrelsen, nämnden eller beredningen,

så ock revisor vid granskning av den

av honom avgivna revisionsberättelsen.

41 §.

Med avseende å kommunalfullmäktige

och deras ordförande skall vad i

16 och 20—29 §§ är stadgat för kommunalstämma

och dess ordförande äga

motsvarande tillämpning; dock skall

omröstning, där sådan hegäres, utom

vid val och tillsättande av tjänstebefattning

alltid ske öppet. Kommunalfullmäktige

må för visst ärende besluta,

att överläggningen skall hållas inom

stängda dörrar. Av protokollet vid

kommunalfullmäktiges sammanträde

skall framgå, vilka fullmäktige varit

närvarande.

§ 13-

Kommunen må besluta, att, där våglängden

mellan kommunalfullmäktigs

hemvist och fullmäktiges sammanträdeslokal

överstiger tio kilometer, reseersättning

vid deltagande i fullmäktiges

sammanträde skall utgå till

honom, dock allenast enligt de grunder,

som i kap. 2 § 15 mom. 2 första

stycket äro stadgade för där avsedda

fall, och med motsvarande tillämpning

av föreskriften i samma paragraf

mom. 4.

12 §.

Kommunalfullmäktige må besluta,

att, där väglängden mellan kommunalfullmäktigs

hemvist och fullmäktiges

sammanträdeslokal överstiger tio

kilometer, reseersättning vid deltagande

i fullmäktiges sammanträde skall

utgå till honom, dock allenast enligt

de grunder, som i 25 § 2 mom. första

stycket äro stadgade för där avsedda

fall, och med motsvarande tillämpning

av föreskriften i samma paragraf

4 mom.

Kap. 4. Om kommunalnämnd. 4 kap. Om kommunalnämnd.

§ I- 13 §.

I varje kommun skall finnas en kommunalnämnd.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

71

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

§ 2. 44 §■

Kommunalnämnden tillhör att: 1 morn. Kommunalnämnden till
hör

att;

a) förvalta kommunens egendom, uppbära dess inkomster och i övrigt

handhava dess drätsel;

b) ombesörja verkställigheten av kommunalstämmans eller kommunalfullmäktiges

beslut, i den mån ej sådan verkställighet uppdragits åt särskilt

därtill utsedda styrelser, nämnder eller personer;

c) hava överinseende över för särskilda förvaltnings- eller verkställighetsbestyr

utsedda styrelsers, nämnders eller personers förvaltning;

d) verkställa beredning av ärenden, som skola förekomma till behandling

å kommunalstämma eller hos kommunalfullmäktige;

e) avgiva infordrade betänkanden i kommunens angelägenheter; samt

f) handhava och tillämpa av kommunen beslutade, vederbörligen fastställda

kommunala stadgar rörande sedlighet samt ordning och säkerhet

inom kommunen.

1 kommun, där kommunalfullmäktige

finnas, må reglemente utfärdas för kommunalnämnden.

Sådant reglemente skall

efter förslag av kommunalfullmäktige

fastställas av länsstyrelsen.

2 morn.. Kommunalnämnden har

ock att, i enlighet med vad särskilda

författningar föreskriva, taga befattning

med andra ärenden, såsom beträffande

hälsovård, brandväsende, försäljning

av rusdrycker och arbetarskydd.

3 mom. Kommun, där kommunalfullmäktige

finnas, må, därest det med

hänsyn till särskilda omständigheter

prövas lämpligt, besluta, att den medelsförvaltning,

som åligger kommunalnämnden,

skall under nämndens inseende handhavas

i annan ordning. Sådant beslut

skall underställas prövning av Konungen,

som äger fastställa reglemente för

förvaltningen.

Kommunalnämnden har ock att, i

enlighet medvad särskildaförfattningar

föreskriva, taga befattning med andra

ärenden, såsom beträffande hälsovård,

brandväsende, försäljning av rusdrycker

och arbetarskydd.

§ 3. 45 §.

Kommunalnämnden äger att för erkända överträdelser av de kommunalstadgar,

vilka det tillkommer nämnden att handhava, ålägga i samma stadgar

utsatta böter. Om den tilltalade nekar till gärningen, må förhållandet anmälas

hos vederbörande åklagare till beivran inför domstol.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr SO.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Kallas någon, som är boende eller uppehåller sig inom kommunen, till

inställelse inför kommunalnämnden för att höras i ordningsmål eller i ärende,

för vilket han inför nämnden är redovisningsskyldig, är han pliktig att

hörsamma kallelsen, såvida han minst fyra dagar förut erhållit del därav.

Utebliver han utan laga förfall, äger nämnden fälla honom att böta fem

kronor till kommunens kassa och genom vite tillhålla honom att inställa

sig. I fall av tredska äger nämnden att fälla honom till vitet samt förelägga

högre vite. Yitena må dock tillsammans ej överstiga trettio kronor. Kan

den tredskande ändå ej förmås till inställelse, äger nämnden erhålla handräckning

hos polismyndigheten.

§ 4 46 §.

Ledamöter av kommunalnämnden väljas av kommunalstämman eller, där

kommunalfullmäktige finnas, av dem till det antal, som stämman eller fullmäktige

finna lämpligt med hänsyn till kommunens vidd och folkmängd.

Antalet ledamöter må dock icke vara under fem eller över elva. Jämte ledamöterna

skola utses lika många suppleanter. Sker ej valet proportionellt,

skall tillika bestämmas den ordning, i vilken suppleanterna skola inkallas

till tjänstgöring.

§ 5- 47 §.

I avseende å valbarhet till ledamot I avseende å valbarhet till ledamot

eller suppleant i kommunalnämnden, eller suppleant i kommunalnämnden,

obehörighet och rätt till avsägelse obehörighet och rätt till avsägelse

skall vad i kap. 2 § 5 är stadgat örn skall vad i 15 § är stadgat örn ordordförande

i kommunalstämma äga förande i kommunalstämma äga motmotsvarande

tillämpning. svarande tillämpning.

Följande personer må icke vara ledamöter eller suppleanter i kommunalnämnden.

landshövding, landssekreterare, landskamrerare, länsassessor, domhavande

eller allmän åklagare i orten, ej heller tjänsteman eller betjänt,

som är anställd vid kommunens drätsel eller annat dess förvaltande verk

och är för sin befattning redovisningsskyldig inför nämnden.

§ 6- 48 §.

Ledamöter och suppleanter i kommunalnämnden väljas för fyra år, räknade

från och med den 1 januari året näst efter det, då valet skedde. Valet skall

fönättas i december månad året näst efter det, då allmänna val av kommunalfullmäktige

ägde rum.

Avgår ledamot, som utsetts vid proportionellt val, under den för honom

bestämda tjänstgöringstiden, inkallas till ledamot den suppleant, som enligt

den mellan suppleanterna bestämda ordningen bör inträda; den sålunda inkallade

tjänstgör under den tid, som återstått för den avgångne. Avgår

annan ledamot, anställes fyllnadsval för den återstående delen av tjänstgöringstiden.

Sådant val bör, där ej särskilda omständigheter annat föranleda,

äga rum å ordinarie kommunalstämma eller kommunalfullmäktigsammanträde

i december månad.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

73

(Kungl. Maj:ts förslag.)

§ 7.

Kyrkoherden eller den hans ämbete

förvaltar är berättigad att i ärenden,

som angå åtgärder till främjande av

sedlighet, deltaga i kommunalnämndens

överläggningar och beslut.

(Utskottets förslag.)

49 §.

Vid kommunalnämndens sammanträden

äger kyrkoherden eller den hans

ämbete förvaltar, ändå att han icke är

ledamot av nämnden, att i ärenden,

som angå åtgärder till främjande av

sedlighet, yttra sig och framställa förslag

men ej deltaga i besluten.

§ 8. 50 §.

Av kommunalstämman eller kommunalfullmäktige utses bland nämndens

ledamöter en ordförande och en vice ordförande att tjänstgöra den tid, för

vilken de blivit invalda såsom ledamöter. Till dessa befattningar kunna

ordförande och vice ordförande i kommunalstämman eller kommunalfullmäktige

väljas, såvida de äro ledamöter i nämnden.

Underrättelse örn dessa val, med angivande av de valdas namn och postadress,

skall ofördröjligen insändas till länsstyrelsen för intagande i länskungörelserna.

Aro både ordföranden och vice ordföranden hindrade att inställa sig

vid nämndens sammanträde, äger nämnden utse annan ledamot att för till
-

fället föra ordet.

§ »■

Kommunalnämnden sammanträder

å det ställe och å de tider nämnden

bestämmer och däremellan så ofta

ordföranden tinner det nödigt, ävensom

då länsstyrelsen därom förordnar

eller minst halva antalet av nämndens

ledamöter gör Kam ställning därom.

§ 10.

Suppleanterna böra i den vid valet

bestämda ordningen kallas till tjänstgöring,

i den man det erfordras till

följd av hinder för ledamot eller vid

uppkommen ledighet, som ej ännu

kunnat fyllas, efter ledamot, som icke

utsetts vid proportionellt val.

51 §.

Kommunalnämnden sammanträder

å det ställe och å de tider nämnden

bestämmer och däremellan så ofta

ordföranden finner det nödigt, ävensom

då länsstyrelsen därom förordnar

eller minst halva antalet av nämndens

ledamöter för uppgivet ändamål gör

framställning därom.

52 §.

Suppleanterna i kommunalnämnden

böra i den vid valet bestämda ordningen

kallas till tjänstgöring, i den

mån det erfordras till följd av hinder

för ledamot eller vid uppkommen ledighet,

som ej ännu kunnat fyllas,

efter ledamot, som icke utsetts vid

proportionellt val.

Suppleant vare obetaget att även eljest

närvara vid nämndens sammanträden.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

§ 11. 53 §.

Kommunalnämnden må ej handlägga ärende, såvida icke flera än hälften

av ledamöterna äro tillstädes.

Ledamot eller till tjänstgöring kallad

suppleant, som utan anmält, av nämnden

godkänt hinder avhåller sig från

sammanträde, skall böta till kommunens

kassa fem kronor och dubbelt

så mycket, örn sammanträdet måste

i anseende till de närvarandes fåtalighet

inställas eller upplösas.

§ 12.

Med avseende å kommunalnämnden

skall vad i kap. 2 § 13 mom. 1 är

stadgat för kommunalstämma äga motsvarande

tillämpning; dock skall, där

omröstning begäres, den utom vid val

alltid ske öppet.

Ledamot eller till tjänstgöring kallad

suppleant, som utan anmält, av nämnden

godkänt hinder avhåller sig från

sammanträde, skall böta till kommunens

kassa två kronor och dubbelt så

mycket, örn sammanträdet måste i

anseende till de närvarandes fåtalighet

inställas eller upplösas.

54 §.

Med avseende å kommunalnämnden

skall vad i 23 § 1 mom. är stadgat

för kommunalstämma äga motsvarande

tillämpning; dock skall omröstning,

där sådan begäres, utom vid

val och tillsättande av tjänstebefattning

alltid ske öppet.

§ 13- 55 §.

Yid kommunalnämndens sammanträde skall ordföranden föra eller på sitt

ansvar låta föra protokoll.

Justering av protokollet verkställes av ordföranden jämte minst två därtill

för varje gång av nämnden utsedda närvarande ledamöter. Justering

må ock verkställas av nämnden antingen genast eller vid nästa sammanträde.

Tillkännagivande örn verkställd Tillkännagivande örn verkställd

justering skall ske i den i kap. 2 § 16 justering skall ske i den i 26 § föreföreskrivna

ordningen. skrivna ordningen.

Envar äger att taga avskrift av kommunalnämndens protokoll och att utan

avgift få avskriftens riktighet bestyrkt.

§ 14- 56 §.

Ordföranden åligger att ombesörja kommunalnämndens skriftväxling, mottaga

alla till nämnden ställda framställningar, ansvara för att räkenskaper

föras i enlighet med givna föreskrifter,

register över dem.

De biträden, som jämte av kommunen

anställda tjänstemän] befinnas

nödiga vid utförande av dessa göromål

samt i § 13 avsedd protokollföring,

må ordföranden antaga och entlediga.

, vårda nämndens handlingar och hålla

De biträden, som befinnas nödiga

vid utförande av dessa göromål samt

i 55 § avsedd protokollföring, antagas

och entledigas av kommunalnämnden,

där de ej avlönas av ordföranden

mot ersättning, varom stadgas i 25 §

3 mom.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

75

(Kungl. Marits förslag.) (Utskottets förslag.)

§ 15. 57 §.

Kommunalnämnden utser för varje kalenderår inom eller utom sig en

kassaförvaltare.

Nämnden äger att, där den finner nödigt, för olika delar av kommunens

område sig till biträde antaga särskilda personer, vilka handla på nämndens

ansvar och efter de föreskrifter nämnden meddelar.

58 §.

Penningar eller värdehandlingar, som

för kommunens räkning innehavas av

kommunalnämnden, skola så förvaras,

att de icke sammanblandas med andra

penningar eller värdehandlingar.

Penningmedel, som ej erfordras för

verkställande av nära förestående utbetalningar,

skola för kommunens räkning

insättas hos bank eller å postgirokonto.

59 §.

Envar ledamot av kommunalnämnden

ansvarar gemensamt med de övriga förde

medel nämnden har under sin förvaltning

ävensom för de säkerhetshandlingar,

mot vilkas antaglighet han icke

gjort anmärkning till protokollet.

§ 16. 60 §.

Örn kommunalnämndens befattning Örn kommunalnämndens befattning

med kommunens drätsel samt örn revi- med kommunens drätsel samt örn revision

och meddelande av ansvarsfrihet sion och meddelande av ansvarsfrihet

sägs i kap. 5; örn debitering och upp- sägs i 5 kap.; örn debitering och uppbörd

av kommunalskatt stadgas i börd av kommunalskatt stadgas i

kap. 6. 6 kap.

Kap. 5. Örn kommunens drätsel. 5 kap. Örn kommunens drätsel.

§ 1. 61 §.

Kommun skall årligen upprätta en utgifts- och inkomststat för det nästföljande

kalenderåret.

A statens utgiftssida skola upptagas:

a) det löpande årets beräknade brist;

b) de belopp i kapital eller ränta, varmed kommunens skulder under det

nästföljande året förfalla till betalning;

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

c) de anslag, som tidigare beslutats för nästföljande år, så ock de anslag,

som beslutas i samband med statens fastställande, däribland även ett anslag

för oförutsedda behov.

Statens inkomstsida skall upptaga:

a) det löpande årets beräknade behållning;

b) de inkomster, som i anledning av tidigare fattade beslut eller på annan

grund kunna påräknas under det nästföljande året, så ock det belopp, som

ytterligare skall anskaffas, ävensom sättet för dess anskaffande.

Kommun må i stället för det löpande årets beräknade brist eller behållning

upptaga det belopp, vartill nästföregående års brist eller behållning

enligt avslutade räkenskaper uppgått.

§ 2. 62 §.

Förslag till utgifts- och inkomststat skall före september månads utgång

uppgöras av kommunalnämnden. För detta ändamål skola de styrelser,

nämnder eller personer, vilka kommunen för särskilda förvaltningsbestyr tillsatt,

före den 1 september till kommunalnämnden ingiva sina specialförslag

över utgifter och inkomster för det nästföljande året.

Kommunalnämndens statförslag Kommunalnämndens statförslag

skall från och med dagen för kun- skall från och med dagen för kun
-

görandet av den ordinarie kommunalstämma

eller av det kommunalfullmäktigsammanträde,

som skall hållas

i oktober månad, vara offentligen tillgängligt

på lämpligt ställe, som tillkännagives

i kungörelsen.

görandet av den ordinarie kommunalstämma

eller av det ordinäre kommunalfullmäktigsammanträde,

som skall

hållas under tiden från och med den 1

oktober till och med den 15 november,

vara offentligen tillgängligt på lämpligt

ställe, som tillkännagives i kungörelsen.

På nämnda stämma eller sammanträde upptages statförslaget till granskning

och fastställelse. Därvid skola de anslag, som först då föreslås till beviljande,

samt därmed sammanhängande frågor särskilt bliva föremål för överläggning

och avgörande.

Den fastställda utgifts- och inkomststaten återställes därefter till kommunalnämnden.

§ 3. 63 §.

Av kommunalstämman eller kommunalfullmäktige skola årligen utses två

eller flera revisorer samt lika många suppleanter för granskning av det nästföljande

årets förvaltning.

Den, vilken såsom ledamot av kommunalnämnden eller eljest är redovisningsskyldig

till kommunen, må icke väljas till revisor eller revisorssuppleant

för granskning av förvaltning, för vilken han har att redovisa, ej heller deltaga

i val av revisor eller revisorssuppleant för granskning av sådan förvaltning

eller i beslut med anledning av granskningen.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr HO.

77

(Knur)!. Maj:ts förslår/.) (Utskottets förslag.)

Revisorerna äga att när som helst

inventera kommunens kassor och övriga

tillgångar samt taga del av räkenskaper

och andra handlingar, som beröra förvaltningen.

§ 4. 64 §.

Det åligger kommunalnämnden att i enlighet med givna föreskrifter föra

kommunens räkenskaper och avsluta dem för kalenderår. Räkenskaperna

skola årligen före den 1 februari tillhandahållas kommunalstämmans eller,

där kommunalfullmäktige finnas, dessas ordförande, vilken oförtövat, med

föreläggande av viss tid för revisionsberättelsens avgivande, tillhandahållerdem

åt revisorerna.

Av kommunen för särskilda förvaltningsbestyr tillsatta styrelser, nämnder

eller personer skola före den 15 januari varje år till kommunalnämnden avlämna

redovisning för de medel de under nästföregående kalenderår ornhänderhaft

för att upptagas i kommunens allmänna räkenskaper och granskas

tillika med dem.

§ 5.

Revisionsberättelsen avlämnas till

kommunalstämmans eller, där kommunalfullmäktige

finnas, dessas ordförande,

som över framställda anmärkningar

infordrar vederbörandes förklaringar

så tidigt, att de jämte revisionsberättelsen

kunna framläggas till

granskning å ordinarie kommunalstämma

eller kommunalfullmäktigsammanträde,

som hålles i mars eller april

månad.

65 §.

Revisionsberättelsen avlämnas till

kommunalstämmans eller, där kommunalfullmäktige

finnas, dessas ordförande,

som över framställda anmärkningar

infordrar vederbörandes förklaringar

så tidigt, att de jämte revisionsberättelsen

kunna framläggas till

granskning och avgörande å ordinarie

kommunalstämma eller kommunalfullmäktigsammanträde,

som hålles i mars

eller april månad.

§ 6. 66 §.

På beslut av kommunalstämman eller kommunalfullmäktige ankommer,

huruvida framställd anmärkning skall förfalla och ansvarsfrihet för förvaltningen

meddelas eller laga åtgärd för bevarande av kommunens rätt skall

vidtagas. Anställes ej talan å den förvaltning revisionsberättelsen avser inom

ett år från det berättelsen framlades å kommunalstämma eller kommunalfullmäktigsammanträde,

skall så anses, som om ansvarsfrihet blivit beviljad.

Utan hinder av att ansvarsfrihet beviljats må talan föras på grund av brottslig

handling, där ej ansvarsfriheten uppenbarligen avsett även den handlingen.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr SO.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Kap. 6. Om uttaxering och upphörd. 6 kap. Om uttaxering och uppbörd.

§ 1- 67 §.

För täckande av kommuns medelsbehov, i den mån det ej fy lies genom

andra inkomster, skola i första hand anlitas progressivskattemedel och skogsaccismedel

enligt bestämmelserna i förordningen örn kommunal progressivskatt

och lagen örn skogsaccis. Yad därutöver erfordras skall fyllas genom

uttaxering av allmän kommunalskatt i förhållande till de skattekronor och

skatteören, som enligt bestämmelserna i kommunalskattelagen i senast fastställda

taxeringslängd påförts de till kommunen skattskyldiga.

§ 2.

Ar i lag eller författning stadgat,

att skatt till kommun skall utgå efter

andra grunder än i § 1 angivas eller

att vissa från skattskyldighet till kommunen

eljest befriade medlemmar skola

bidraga till fyllande av särskilda behov,

gäller till efterrättelse vad sålunda är

förordnat.

68 §.

Är i lag eller författning stadgat,

att skatt till kommun skall utgå efter

andra grunder än i 67 § angivas eller

att vissa från skattskyldighet till kommunen

eljest befriade medlemmar skola

bidraga till fyllande av särskilda behov,

gäller till efterrättelse vad sålunda är

förordnat.

Kommun äger ej besluta avvikelse från de i lag eller författning före

skrivna grunderna för kommunalskatts utgörande.

§ 3. 69 §.

De utskylder, som enligt kommunens beslut i anledning av förslaget till

utgifts- och inkomststat skola under det nästföljande kalenderåret utgöras

av dem, vilka under det löpande året äro skattskyldiga till kommunen, anses

för det löpande årets utskylder.

§ 70 §.

Kommunalnämnden åligger att på grund av den fastställda utgifts- och

inkomststaten ävensom de beslut örn uttaxering till församling eller skoldistrikt,

som genom kyrkorådet, skolrådet eller särskild styrelse delgivas

nämnden, oförtövat upprätta debiterings- och uppbördslängd.

Debiterings- och uppbördslängden upprättas enligt formulär, som fastställes

av Konungen. Upplägges längden i särskilda delar, skall sammandrag

upprättas över de särskilda delarnas slutsummor.

§ 5. 71 §.

Sedan debiterings- och uppbördslängden upprättats, skall kommunalnämnden

under fjorton dagar i december månad på lämpligt ställe hava längden

offentligen utlagd för granskning. Kungörelse örn den tid, då längden kommer

att sålunda vara utlagd, samt örn plats för utläggandet skall uppläsas

från predikstolen i församlingens kyrka och införas i den eller de tidningar,

där tillkännagivande örn kommunalstämma skall ske.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

79

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Vill någon göra anmärkning mot debiterings- oell uppbördslängden, äger

lian, därest lian är medlem av kommunen eller lians rätt eljest är beroende

av debiteringen, att före årets utgång ingiva skriftlig anmälan därom till

kommunalnämnden.

Kommunalnämnden skall skyndsamt meddela beslut över de framställda

anmärkningarna och i längden införa de ändringar, som liärav föranledas.

Längden anses härefter fastställd.

§ 6. 72 §. _

Det åligger nämnden att härefter utfärda debetsedlar och inom utgången

av januari månad låta tillställa de skattskyldiga desamma.

§ 7. _ 73 §.

Uppbördsstämma för erläggande av sålunda debiterade kommunalutskylder

skall före februari månads utgång på lämpligt ställe inom kommunen förrättas

av kommunalnämnden eller, på dess ansvar, av vissa dess medlemmar eller

kommunens tjänstemän, såvida icke kommunalstämman eller, där kommunalfullmäktige

finnas, dessa annorledes bestämt örn tiden eller sättet för uppbörden.

Kungörelse örn uppbördsstämma uppläses minst fjorton dagar före stämman

från predikstolen i församlingens kyrka, varjämte, där det lämpligen

kan ske, tid och ställe för stämman skola angivas å debetsedlarna. Tillkännagivande

örn stämman må ock, när skäl därtill äro, införas i den eller

de tidningar, där tillkännagivande örn kommunalstämma skall ske.

74 §.

Har någon inom den i 71 § andra

stycket bestämda tiden framställt anmärkning

mot debiterings- och uppbördslängden

men anmärkningen ej

godkänts, må besvär däröver anföras

i den ordning, som stadgas i 7 kap.

Bj må utom i nedan angivna fall klagan

över debiteringen föras annorledes

än nu sagts.

i debiterings- och uppbördslängden

§8.

Har någon inom den i §5 andra

stycket bestämda tiden framställt anmärkning

mot debiterings- och uppbördslängden

men anmärkningen ej

godkänts, må besvär däröver anföras

i den ordning, som stadgas i kap. 7.

Ej må utom i nedan angivna fall klagan

över debiteringen föras annorledes

än nu sagts.

Förmenar någon, att utskyld, som u

finnes upptagen, blivit genom fel vid debiteringen obehörigen eller med

oriktigt belopp honom påförd, äger han att däri söka rättelse genom besvär

hos länsstyrelsen i det län, inom vilket debiteringen skett. Besvären skola

ingivas till nämnda myndighet inom natt och år efter det utskylden blivit

klaganden avfordrad; dock må klaganden på eget äventyr med posten till

länsstyrelsen insända besvären så tidigt, att de inom sagda tid dit inkomma.

Kommunalnämnden äger att hos Kommunalnämnden äger att hos

länsstyrelsen göra framställning om länsstyrelsen göra framställning örn

rättelse av debiterings- och uppbörds- rättelse av debiteringen på den grund,

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Konstitutionsutskottets utlåtande Kr HO.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

längden på elen grund, att debitering att sådan underlåtits eller skett till för

underlåtits eller skett till för lågt be- lågt belopp. Dylik framställning skall

lopp. Dylik framställning skall ingivas ingivas till länsstyrelsen under kalentill

länsstyrelsen under kalenderåret deråret näst efter det, då debiteringen

näst efter det, då debiteringen ägt rum. ägt rum.

Den som hos länsstyrelsen klagat över sin debitering är icke dess mindre

pliktig att vid uppbördsstämman gälda det honom påförda utskyldsbeloppet,

med honom förbehållen rätt att, därest hans besvär godkännas, få det för

mycket erlagda åter med ränta enligt vad särskilt är stadgat.

§ 9. 75 §.

Har efter debiterings- och uppbördslängdens slutliga granskning sådan

taxering, som enligt lag bör ligga till grund för skattskyldighet till kommunen,

blivit verkställd, ändrad eller undanröjd, skall kommunalnämnden

göra därav föranledd ändring i debiteringen, utan hinder av att denna enligt

vad ovan sägs vunnit laga kraft, och njuter skattskyldig ränta, enligt vad

särskilt är stadgat, å vad han äger återbekomma såsom för mycket erlagt.

Förmenar någon, att vid åtgärd av

kommunalnämnd, som nu sagts, felaktighet

förelupit, och varder ej rättelse efter

anmälan därom vidtagen av nämnden,

äger han att däröver anföra besvär

hos länsstyrelsen i den ordning, som

sägs i § 8 andra stycket, skolande

tiden för besvärs anförande räknas

från det han erhållit vetskap örn kommunalnämndens

beslut i anledning av

anmälan.

§ w.

Efter uppbördsstämman upprättar

kommunalnämnden dels avkortnings- och

avskrivning slängd, upptagande ej mindre

dem, för vilka kommunen eller församlingen

beslutat efterskänka påförda utskylder

eller för vilka eljest avkortning

ägt rum, än även dem, för vilka kommunalnämnden

verkställt avskrivning,

med angivande tillika av avkortningseller

avskrivningsorsaken, dels ock restlängd

å övriga skattskyldiga, som ej vid

uppbördsstämman behörigen giddit sin

skatt. Restlängden skall, åtföljd av en

uppgift rörande det belopp, som influtit

vid stämman, samt om verkställd avkortning

och avskrivning, inom två må
-

Förmenar någon, att felaktighet förekommit

vid åtgärd av kommunalnämnd,

som nu sagts, och vidtages ej efter anmälan

rättelse av nämnden, äger lian

att däröver anföra besvär hos länsstyrelsen

i den ordning, som sägs i

74 § andra stycket, skolande tiden för

besvärs anförande räknas från det han

erhållit vetskap örn kommunalnämndens

beslut i anledning av anmälan.

76 §.

Efter uppbördsstämman upprättar

kommunalnämnden restlängd å de skattskyldiga,

som ej vid uppbördsstämman

behörigen gäldit sin skatt och för vilka

ej avkortning eller avskrivning i laga

ordning ägt runi. Restlängden skall

inom två månader'' efter uppbördsstämmans

slut i två summerade exemplar insändas

till länsstyrelsen, som om mottagandet

utan avgift meddelar kommunalnämnden

bevis och efter verkställande

av erforderliga anteckningar över sänderbåda

exemplaren till utmätningsmannen

i orten; och åligger det denne att i vederbörlig

ordning indriva och till nämnden

redovisa de resterande utskylderna.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

81

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

noder efter uppbär dsstämmans slut i två

summerade exemplar insändas till länsstyrelsen,

som örn mottagandet utan avgift

meddelar kommunalnämnden bevis

och efter verkställande av vederbörliga

anteckningar översänder båda exemplaren

till utmätningsmannen i orten; och

åligger det denne att i vederbörlig ordning

indriva och till nämnden redovisa

de resterande utskylderna.

Restlängd upprättas enligt formulär, som fastställes av Konungen, i kommun

där två eller flera exekutionsbiträden med skilda tjänstgöringsområden

finnas anställda särskilt för varje dylikt område.

Vid indrivandet av resterande ut- Vid indrivandet av resterande utskylder

uttages därutöver en avgift, skylder uttages därutöver en avgift

beräknad efter tre öre å varje full krona av tre öre å varje full krona av det

av slutsumman å de utskylder, som oguldna utskyldsbeloppet, dock ej mindre

skolat erläggas vid uppbär dsstämman, än tjugufem öre. Örn användningen

då nämnda slutsumma ej överstiger av dessa medel stadgas särskilt.

tjugufem kronor, dock ej mindre än

tjugufem öre, och efter sex öre å berörda

slutsumma, när denna överstiger tjugufem

kronor. Örn användningen av

dessa medel stadgas särskilt.

77 §.

Skola efter det debiterings- och uppbördslängden

blivit fastställd utskylder

påföras skattskyldig, åligger det kommunalnämnden

att uppföra dessa utskylder

i ett tillägg till debiterings- och

uppbärdslängden samt att upprätta debetsedlar

och låta tillställa de skattskyldiga

desamma. Uppbörd av utskylderna

förrättas å tid, som bestämmes av

kommunalnämnden, ej tidigare än trettio

dagar efter det debetsedel kommit den

skattskyldige till handa. Beträffande ut.

. skylder, som nu sagts, skall 76 § äga

motsvarande tillämpning.

78 §.

1 mom. Avkortning av kommunalutskylder

skall verkställas av kommunalnämnden:
Bihang

till riksdagens protokoll 1930. 5 sami. 20 käft. (Nr 30.)

1094 30 6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

(Kungl. Martts förslag.) (Utskottets förslag.)

a) då kommunalstämman, kommunalfullmäktige,

kyrkostämman eller kyrkofullmäktige

i laga ordning beslutat efterskänka

påförda utskylder eller då, utan

att sådant beslut fattats, rätt att utfå

utskylder i följd av ackord i konkurs

eller i ackords förhandling utan konkurs

icke längre föreligger, eller

b) då någon efter besvär över taxering

eller debitering vunnit nedsättning

i eller befrielse från honom påförda utskylder.

Sedan avkortning av kommunalutskylder

ägt rum, skola åtgärder för utskyldernas

indrivande icke vidare företagas.

2 mom. Avskrivning av kommunalutskylder

må beslutas av kommunalnämnden

:

a) då den skattskyldige saknar utmätningsbara

tillgångar till utskyldernas

gäldande och införsel i honom tillkommande

avlöning, pension eller livränta

icke kan äga rum,

b) då upplysning örn den skattskyldiges

vistelseort icke kunnat vinnas eller

den skattskyldige icke kunnat anträffas

å ort, där han enligt inhämtade upplysningar

antagits uppehålla sig, eller

c) då den skattskyldige vistas å utrikes

ort och utsikt att utfå utskylderna

på den grund ej förefinnes.

Utan hinder av att avskrivning av

kommunalutskylder ägt rum kvarstår

den skattskyldiges betalningsskyldighet.

I händelse framdeles anledning föreligger

till antagande, att de obetalade utskylderna

kunna uttagas, skola åtgärder

ånyo vidtagas för utskyldernas indrivande

och redovisning.

3 mom. Över utskylder, som avkortats

eller avskrivits före upprättande

av restlängd, skall kommunalnämnden

upprätta särskild avkortnings- och av
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

83

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

skrivning slängd med angivande tillika

av avkortnings- eller avskrivningsorsaken.

Kap. 7. Om underställning oell 7 lcap. Om underställning och

besvär. besvär.

§ 1- 79 §.

För att vinna bindande kraft skola kommunalstämmas och kommunalfullmäktiges

beslut underställas Konungens prövning oell fastställelse, då

de angå:

a) avhändande eller pantförskrivning

av sådan kommunen tillhörig

fastighet, som för något dess gemensamma

nytta avseende ändamål tillfallit

kommunen genom gåva eller

testamente, ävensom överenskommelse,

som medför ändring i någon kommunens

rättighet till sådan fastighet;

eller

b) upptagande av lån, därunder inbegripet

ingående av borgen; dock att

underställning icke erfordras, där ej

i följd av beslutet sammanlagda beloppet

av kommunens utan underställning

skedda upplåning överstiger

skillnaden mellan, å ena sidan, ett belopp

motsvarande tio gånger antalet

av de skattekronor och skatteören,

varefter kommunalutskylder skolat utgöras

för sistförflutna året, och, å andra

sidan, den summa, som för nämnda

år beslutits skola i kommunen anskaffas

genom uttaxering.

Konungens prövning och fastställelse

skola ock underställas av kommunalstämman

eller kommunalfullmäktige antagna

förslag till nya eller förhöjda

avgifter å den allmänna rörelsen.

Beslut eller förslag, som skall underställas

Konungens prövning, skall insändas

till länsstyrelsen, vilken det

åligger att överlämna handlingarna,

jämte eget yttrande, till Konungen.

a) avhändande eller pantförskrivning

av sådan kommunen tillhörig

fastighet, som för något dess gemensamma

nytta avseende ändamål tillfallit

kommunen genom gåva eller

testamente, ävensom överenskommelse,

som medför ändring i någon kommunens

rättighet till sådan fastighet;

b) upptagande av lån, därunder inbegripet

ingående av borgen; dock att

underställning icke erfordras, där ej

i följd av beslutet sammanlagda beloppet

av kommunens utan underställning

skedda upplåning överstiger

skillnaden mellan, å ena sidan, ett belopp

motsvarande tio gånger antalet

av de skattekronor och skatteören,

varefter kommunalutskylder skolat utgöras

för sistförflutna året, och, å andra

sidan, den summa, som för nämnda

år beslutits skola i kommunen anskaffas

genom uttaxering; eller

c) nya eller förhöjda avgifter å den

allmänna rörelsen för begagnande av de

platser, som anvisats åt densamma, eller

de inrättningar, som är o gjorda till dess

betjänande.

Beslut, som skall underställas Konungens

prövning, skall insändas till

länsstyrelsen, vilken det åligger att

överlämna handlingarna, jämte eget

yttrande, till Konungen.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

(Utskottets för slån.)

80 §.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

§ 2.

Länsstyrelsens godkännande erfordras för att giva gällande kraft åt beslut,

vilka:

a) äro ämnade att tillämpas såsom kommunalstadgar till främjande av

sedlighet samt ordning och säkerhet inom kommunen;

b) avse arvode enligt kap. 2 § 15 b) avse arvode enligt 25 § 3 morn.,

mom. 5; eller där beslutet ej allenast innefattar för
nyande

av dylikt för nästföregående år

fattat lagligen gällande beslut; eller

c) avse utgifter, som erfordra uttaxering under längre tid än fem år.

Samtliga av kommunen för ett och Samtliga av kommunen för ett och

samma kalenderår fattade, under b) samma kalenderår fattade under b)

omförmälda beslut skola samtidigt och

senast under det år besluten avse

underställas länsstyrelsens prövning,

vid äventyr att beslut, såvida ej särskilda

omständigheter anses böra föranleda

undantag, icke vinner godkännande.

Till ledning vid prövningen

av dessa beslut skall tillgång beredas

länsstyrelsen till tablå över kommunens

ekonomiska ställning det år besluten

avse.

omförmälda beslut, därå fastställelse

erfordras, skola samtidigt och senast

under det år besluten avse underställas

länsstyrelsens prövning, vid

äventyr att beslut, såvida ej särskilda

omständigheter anses böra föranleda

undantag, icke vinner godkännande.

Till ledning vid prövningen av dessa

beslut skall tillgång beredas länsstyrelsen

till tablå över kommunens

ekonomiska ställning det år besluten

avse.

Underställt beslut skall antingen oförändrat fastställas eller ogillas. Yägras

fastställelse, skall skäl därför uppgivas.

Över vägrad fastställelse må kommunen föra klagan hos Konungen.

§3. '' '' 81 §.

Medlem av kommun, som ej nöjes åt kommunalstämmans eller kommunalfullmäktiges

beslut, äger, där ej annat är särskilt föreskrivet, att söka rättelse

däri genom besvär, örn beslutet

icke tillkommit i laga ordning,

står i strid mot allmän lag eller författning eller annorledes överskrider

deras befogenhet, som fattat beslutet, eller

kränker hans enskilda rätt eller eljest vilar på orättvis grund.

Besvären skola, jämte det överklä- Besvären skola, jämte det överklagade

beslutet, ingivas till länsstyrelsen gade beslutet, ingivas till länsstyrelsen

inom trettio dagar efter den dag, då inom trettio dagar efter den dag, då

tillkännagivande örn verkställd juste- tillkännagivande örn verkställd justering

av det över beslutet förda järö- ring av det över beslutet förda protokollet

enligt kap. 2 § 16 ägde rum, tokollet enligt 26 § ägde rum, dagen

dagen då det skedde likväl oräknad, då det skedde likväl oräknad. Det

Det åligger klaganden därjämte så- åligger klaganden därjämte såväl att

s. 85 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

85

(Kungl. Majus förslag.)

(Utskottets förslag.)

val att vid besvären foga bevis om

dagen, då sådant tillkännagivande ägde

rum, som ock att inom fjorton dagar

efter det tiden för besvärens inlämnande

utgått till kommunalstämmans

eller, där beslutet fattats av

kommunalfullmäktige, till dessas ordförande

ingiva diariibevis över att

han besvärat sig.

Försummar klaganden något av vs

i verkställighet.

vid besvären foga bevis örn dagen, då

sådant tillkännagivande ägde rum, som

ock att inom fjorton dagar efter det

tiden för besvärens inlämnande utgått

till kommunalstämmans eller, där beslutet

fattats av kommunalfullmäktige,

till dessas ordförande ingiva diariibevis

över att han besvärat sig.

1 sålunda föreskrivits, må beslutet gå

§ 4. 82 §.

Gå besvären ut därpå, att beslutet icke tillkommit i laga ordning, eller

att det står i strid mot allmän lag eller författning eller annorledes överskrider

deras befogenhet, som fattat beslutet, äger länsstyrelsen, där besvären

finnas böra godkännas, att förbjuda beslutets verkställighet.

Grundas besvären därpå, att klagandens enskilda rätt blivit genom beslutet

kränkt, och bliva besvären godkända, gäller rättelsen till förmån för

den som klagat, men står beslutet i övrigt fast, utan så är, att det finnes

strida mot allmän lag eller författning eller eljest vila på orättvis grund,

då länsstyrelsen må förordna örn upphävande av beslutet i dess helhet.

§ 5. 85 §.

I länsstyrelsens utslag må, där icke för vissa frågor annorlunda är särskilt

stadgat, ändring sökas hos Konungen senast före klockan tolv å trettionde

dagen efter det klaganden erhöll del av beslutet, dagen då det skedde

likväl oräknad; dock äger menighet, som klagar, tillgodonjuta femton dagar

längre besvärstid än nu sagts.

§ 6. 84 §.

För besvärs anförande mot kommunalnämnds beslut i sådana mål och

ärenden, vilka nämnden på grund av föreskrifter i särskilda författningar har

att handlägga, gäller vad i dessa författningar för varje fall finnes stadgat.

I övrigt skall, där medlem av kommun

ej nojés åt kommunalnämndens

beslut, som icke är av rent förberedande

eller verkställande art, vad i §§

3—5 är stadgat äga motsvarande tilllämpning.

Där beslutet rör uteslutande

enskild persons förhållande,

skall dock tiden för talans fullföljande

räknas från den dag, då beslutet

genom utdrag av protokollet delgavs

klaganden.

I övrigt skall, där medlem av kommun

ej nöjes åt kommunalnämndens

beslut, som icke är av rent förberedande

eller verkställande art, vad i

81—83 §§ är stadgat äga motsvarande

tillämpning. Där beslutet rör uteslutande

enskild persons förhållande,

skall dock tiden för talans fullföljande

räknas från den dag, då beslutet

genom utdrag av protokollet delgavs

klaganden.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Utan hinder av förd klagan må beslutet gå i verkställighet, där icke den

prövande myndigheten annorledes förordnar.

§ 7. 85 §.

Finner länsstyrelsen vid prövning av besvär eller framställning av kommunalnämnd

rörande debitering av kommunalskatt, att debitering obehörigen

verkställts eller underlåtits eller ej skett till riktigt belopp, äger länsstyrelsen,

efter vederbörandes hörande, föreskriva erforderlig rättelse i debiteringen.

Jämväl må, örn någon av länsstyrelsen befrias från honom i debiterings-

och uppbördslängden påförd kommunalskatt på den grund, att annan

person bort uppföras till utgörande av densamma, länsstyrelsen, efter vederbörandes

hörande, överflytta debiteringen på denne.

Kap. 8. Om köpingar och munici- 8 kap. Om köpingar och municipalsamliällen.

palsamliällen.

§1.

86 §.

Köping skall utgöra särskild kommun; dock att, där köping, då denna lag

träder i kraft, utgör kommun gemensamt med den socken, inom vars område

köpingen är belägen, därvid skall förbliva, intill dess annorlunda förordnas i

enlighet med vad örn ändring i kommunal indelning är särskilt föreskrivet.

I fråga örn köping, som utgör sär- I fråga örn köping, som utgör särskild

kommun, gäller, med iakttagande skild kommun, gäller, med iakttagande

av för köpingen meddelade föreskrifter,

vad i denna lag är stadgat. Annan

köping utgör municipalsamhälle, efter

ty i § 2 sägs.

av för köpingen meddelade föreskrifter,

vad i denna lag är stadgat. Annan

köping utgör municipalsamhälle, efter

ty i 87 § sägs.

§ 2. 87 §.

Har Konungen förordnat, att för område på landet, som ej utgör egen

kommun, skall lända till efterrättelse:

a) ordningsstadgan för rikets städer,

b) byggnadsstadgan för rikets städer eller de i lag meddelade föreskrifterna

örn stadsplan och tomtindelning i stad,

c) vad i brandstadgan är föreskrivet örn stad eller

d) vad i hälsovårdsstadgan är föreskrivet örn stad,

skall området utgöra ett municipalsamhälle, som äger att oberoende

av kommunen i övrigt själv vårda alla gemensamma ordnings- och hushållningsangelägenheter,

som föranledas av de i sådant förordnande avsedda

föreskrifternas tillämpning inom samhället. Vad nu är sagt skall, oberoende

av sådant förordnande, gälla örn köping, som ej utgör egen kommun, i avseende

å tillämpningen av därstädes gällande särskilda föreskrifter.

Ej må den omständigheten, att del av municipalsamhälle är undantagen

från tillämpningen av vissa bland de föreskrifter, som gälla den övriga delen,

föranleda därtill, att sistnämnda del anses såsom särskilt municipalsamhälle.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

87

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

§ 3. 88 §.

För municipalsamhälle skall i avseende å dess särskilda ordnings- och hushållningsangelägenheter

vad i denna lag är stadgat äga motsvarande tillämpning,

med iakttagande därav att i stället för kommunalstämma, kommunalfullmäktige

och kommunalnämnd träda inom municipalsamhälle municipalstämma,

municipalfullmäktige och municipalnämnd. Indelning i valkretsar

för val av municipalfullmäktige skall dock icke i något fall företagas.

§ *■

Genom stadgandena i §§ 2 och 3

sker ej inskränkning vare sig i den

medlem av municipalsamhälle tillkommande

rätt att såsom medlem av kommun,

vilken samhället tillhör, deltaga

i överläggningar och beslut rörande

angelägenheter av enahanda art som

dem, vilka avses i sagda paragrafer,

eller i hans skyldighet att lämna bidrag

till utgifter, som föranledas av

sådana beslut.

§ 5-

Finnas i visst fall särskilda omständigheter

påkalla undantag från de

i §§ 2—4 givna stadgandena eller nödvändiggöra

annan ordning för municipalsamhälles

beslutande- och beskattningsrätt,

äger Konungen, efter framställning

av länsstyrelsen eller kommunen

eller av samhället eller medlem

därav, att i ärendet förordna efter ty

skäligt prövas.

89 §.

Genom stadgandena i 87 och 88 §§

sker ej inskränkning vare sig i den

medlem av municipalsamhälle tillkommande

rätt att såsom medlem av kommun,

vilken samhället tillhör, deltaga

i överläggningar och beslut rörande

angelägenheter av enahanda art som

dem, vilka avses i sagda paragrafer,

eller i hans skyldighet att lämna bidrag

till utgifter, som föranledas av

sådana beslut.

90 §.

Finnas i visst fall särskilda omständigheter

påkalla undantag från de

i 87—89 §§ givna stadgandena eller

nödvändiggöra annan ordning för municipalsamhälles

beslutande- och beskattningsrätt,

äger Konungen, efter

framställning av länsstyrelsen eller

kommunen eller av samhället eller

medlem därav, att i ärendet förordna

efter ty skäligt prövas.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, Thulin, Stendahl, O. W. Hansson, Hellberg,

Sandegård, Sundberg, Larsén, Granström, greve Lagerbjelke, Gustafson i Kasenberg,

Jansson i Edsbäcken, Andersson i Igelboda, Lindmark, Fast, Petersson i Broaryd, Alströmer,

Källman och Skoglund.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

b) att riksdagen, med förklarande att Kungl. Majda förslag

till lag om kommunalstyrelse i stad icke kunnat i oförändrat

skick antagas, matte med anledning av detta förslag samt motionerna

I: 268, 276, 288, 298 och II: 436, 446, 453, 466 för sin

del antaga följande

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Förslag

till

Lag

Olli

kommunalstyrelse i stad.

Härigenom förordnas som följer:

Kap. 1. Allmänna bestämmelser. 1 kap. Allmänna bestämmelser.

§L 1 §-

Varje stad utgör en kommun. Örn kommunalförbund är särskilt stadgat.

Häder osäkerhet beträffande gränsen för stadskommuns område, förordnar

Konungen angående gränsens rätta sträckning. Örn ändring i kommunal

indelning är särskilt stadgat.

Örn Stockholms stad stadgas särskilt.

§ 2. 2 §.

Medlem av stadskommun är envar, som är där mantalsskriven, ävensom

var och en, vilken, utan att vara mantalsskriven i kommunen, därstädes äger

eller brukar fast egendom eller är taxerad till allmän kommunalskatt.

§ 3.

Stadskommun äger att själv, efter

vad i denna lag närmare bestämmes,

vårda sina medlemmars gemensamma

ordnings- och hushållningsangelägenheter,

såvitt icke handhavandet därav

enligt gällande författningar tillkommer

annan.

3 §■

Stadskommun äger att själv, efter

vad i denna lag närmare bestämmes,

vårda sina gemensamma ordnings- och

hushållningsangelägenheter, såvitt icke

handhavandet därav enligt gällande

författningar tillkommer annan.

Angående vården örn kyrkliga angelägenheter samt folk- och fortsättningsskoleväsendet

är särskilt stadgat.

§. 4'' 4 §-

Vad stad samfällt tillhör i fastighet, rörligt kapital eller inkomstgivande

rättighet skall, där ej annorlunda är stadgat, användas för stadens gemensamma

behov och förvaltas pa sätt i denna lag sägs. Het som härflyter av

s. 89 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

89

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

sådan egendom ävensom medel, vilka tillkomma staden från staten eller

landsting eller eljest, skall anses såsom inkomst till täckande av stadens

gemensamma utgifter.

§ 5.

För anskaffande av medel, som utöver

de i § 4 omförmälda inkomsterna

erfordras för bestridande av stadens

utgifter, äger stadskommunen beskattningsrätt

enligt vad i denna lag stadgas.

c

För anskaffande av medel, som utöver

de i 4 § omförmälda inkomsterna

erfordras för bestridande av stadens

utgifter, äger stadskommunen beskattningsrätt

enligt vad i denna lag stadgas.

§6. 6 §.

Örn utfärdande för stad av ordningsstadganden, byggnadsordning, hälsovårdsstadganden

oell brandordning samt örn deras upprätthållande är särskilt

stadgat.

§ 7.

Stadskommuns beslutanderätt utövas

rådstuga.

Förvaltning och verkställighet tillkomma,

under inseende av magistrat

eller stadsstyrelsen drätselkammare eller

de styrelser, nämnder eller personer,

som äro utsedda för särskilda förvaltnings-

eller verkställighetsbestyr.

7 §.

av stadsfullmäktige eller å allmän

Förvaltning och verkställighet tillkomma,

under inseende av magistrat,

drätselkammare eller de styrelser,

nämnder eller personer, som äro utsedda

för särskilda förvaltnings- eller

verkställighetsbestyr.

§ 8.

I stad med mera än 1,500 invånare

skall den stadskommunen tillkommande

beslutanderätten, med de

undantag varom förmäles i §9, uppdragas

åt stadsfullmäktige.

Har stadens invånarantal nedgått

8 §■

I stad med mera än 1,500 invånare

skall den stadskommunen tillkommande

beslutanderätten, med de

undantag varom förmäles i 9 §, uppdragas

åt stadsfullmäktige,

till 1,500 eller därunder, skall beslu
-

tanderätten fortfarande utövas av stadsfullmäktige, därest icke allmänna rådstugan

annorlunda besluter.

Stad med 1,500 invånare eller därunder äger åt stadsfullmäktige uppdraga

beslutanderätt, som avses i första stycket. Förslag om upphävande av sådant

beslut må icke väckas förrän fyra kalenderår förflutit sedan stadsfullmäktige

trädde i verksamhet och skall, om det godkännes, tillämpas från

utgången av det kalenderår, varunder godkännandet vunnit laga kraft.

Beslut örn införande eller avskaffande av stadsfullmäktige skall ofördröjligen

anmälas hos länsstyrelsen.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

(Kungl. Majis förslag.) ( Utskottets förslag.)

§9. 9 §.

Finnas stadsfullmäktige, inskränkes allmänna rådstugans befattning till

följande ärenden, nämligen:

a) överläggningar och beslut i sådana angelägenheter, som enligt särskilda

författningar äro förbehållna vissa klasser av stadens medlemmar;

b) frågor örn införande och avskaffande av stadsfullmäktige samt örn stadsfullmäktiges

antal; samt

c) val av nämndemän.

I stad, där stadsfullmäktige icke finnas, äger allmänna rådstugan utöva

stadskommunens beslutanderätt i alla dess angelägenheter.

Kap. 2. Om stadsfullmäktige. 2 kap. Om stadsfullmäktige.

§ 1- 10 §.

Stadsfullmäktiges antal bestämmes i förhållande till folkmängden sålunda,

att

stad med 2,000 invånare eller därunder utser 15—20,

stad med över 2,000 till och med 5,000 invånare utser 15—25,

stad med över 5,000 till och med 10,000 invånare utser 20—30,

stad med över 10,000 till och med 20,000 invånare utser 25—40,

stad med över 20,000 till och med 40,000 invånare utser 35—50, samt

stad med över 40,000 invånare utser 45—60.

Allmänna rådstugan besluter, med iakttagande av vad nu är sagt, huru

många stadsfullmäktige skola utses för staden. Örn beslutet skall länsstyrelsen

ofördröjligen underrättas.

§ 2. 11 §.

Rösträtt vid val av stadsfullmäktige tillkommer envar inom staden mantalsskriven

man eller kvinna, som är svensk undersåte samt senast under

nästföregående kalenderår uppnått tjugutre års ålder. Yarje röstberättigad

äger en röst.

Sådan rösträtt tillkommer dock ej den, som:

a) är omyndig;

b) är i konkurstillstånd;

c) är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig försörjning;

d) i avseende å honom påförda utskylder till staden, vilka förfallit till

betalning under de tre sistförfluten kalenderåren, häftar för utskylder för

flera än två av dessa år; eller

e) är på grund av ådömd straffpåföljd utesluten från ovannämnda rättighet.

Den omständigheten, att endera av äkta makar saknar rösträtt, inverkar

ej på den rösträtt, som tillkommer den andra maken.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

91

(Kungl. Majlis förslag.)

(Utskottets förslag.)

§ 3.

Om upprättande av röstlängd och

om röstlängdens bindande verkan stadgas

i lagen om kommunala och kyrkliga

val.

12 §.

Örn upprättande av röstlängd och

röstlängdens bindande verkan

i kommunala vallagen.

örn

stadgas

§ 13 §■

Stadsfullmäktige väljas bland de röstberättigade, som äro boende inom staden

och uppnått tjugufem års ålder.

Stadsfullmäktig kan ej den vara, som:

a) är omyndig;

b) är i konkurstillstånd;

c) är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig försörjning;

d) på grund av honom ådömd straffpåföljd icke må utöva allmän befattning

eller genom utslag, som ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till påföljd,

som nu är sagd, eller är ställd under framtiden för brott, vilket kan

medföra sådan påföljd; eller

e) är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan.

Följande personer må icke vara

stadsfullmäktige: landshövding, landssekreterare,

landskamrerare, länsassessor,

ledamot av magistraten eller stadsstyrelsen,

tjänsteman eller betjänt vid

magistraten eller stadsstyrelsen eller allmän

åklagare i orten, ej heller tjänsteman

eller betjänt, som är anställd

vid stadens drätsel eller annat dess

förvaltande verk och är för sin befattning

redovisningsskyldig.

Ej må annan avsäga sig uppdrag

att vara stadsfullmäktig än:

a) kvinna;

b) ämbets- eller tjänsteman, som av

sin befattning är hindrad att fullgöra

uppdraget;

c) den som uppnått sextio års ålder;

d) den som eljest uppgiver hinder,

vilket godkännes av flertalet bland

övriga fullmäktige; eller

e) vid valet den som efter de fyra

sistförflutna årens tjänstgöring såsom

stadsfullmäktig är i ordning att avgå

därifrån.

Följande personer må icke vara

stadsfullmäktige: landshövding, landssekreterare,

landskamrerare, länsassessor,

ledamot av magistraten, tjänsteman

eller betjänt vid magistraten

eller allmän åklagare i orten, ej heller

tjänsteman eller betjänt, som är anställd

vid stadens drätsel eller annat

dess förvaltande verk och är för sin

befattning redovisningsskyldig.

Ej må annan avsäga sig uppdrag

att vara stadsfullmäktig än:

a) ämbets- eller tjänsteman, som av

sin befattning är hindrad att fullgöra

uppdraget;

b) den som uppnått sextio års ålder;

c) den som eljest uppgiver hinder,

vilket godkännes av flertalet bland

övriga fullmäktige; eller

d) vid valet den som de fyra senaste

åren, det år då valet sker inberäknat,

tjänstgjort såsom stadsfullmäktig.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

CKungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

§ 5. 14 §.

Stadsfullmäktige väljas för fyra år, räknade från och med den 1 januari

året näst efter det, då valet skedde. I stad, där val sker första gången och

icke äger rum under år, då allmänna val av stadsfullmäktige förrättas, skall

valet dock ej avse längre tid än till utgången av det år, då sådana allmänna

val nästa gång skola äga rum.

Har beslut fattats örn ändring av fullmäktiges antal, skall staden ändock

intill utgången av det år, då allmänna fullmäktigval nästa gång skola förrättas,

företrädas av fullmäktige till det antal, som tidigare blivit bestämt,

och må förty icke i anledning av ändringen särskilt fullmäktigval företagas.

Yad nu är sagt gäller, ändå att ändring av fullmäktiges antal påkallas av

folkmängdens ökning eller minskning.

Örn val av stadsfullmäktige i anledning av ändring i kommunal indelning

är särskilt stadgat.

§ 6. 15 §.

För val av stadsfullmäktige skall stad med mera än 10,000 invånare indelas

i valkretsar. Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets.

Vid valkretsindelning iakttages, att varje krets kommer att utse minst

tio, högst trettio stadsfullmäktige efter den beräkningsgrund, att i allmänhet

inom varje krets en stadsfullmäktig utses för varje befolkningstal motsvarande

det som erhålles, då stadens folkmängd delas med antalet fullmäktige

för hela staden; att varje valkrets skall kunna omslutas med en sammanhängande

gränslinje; samt att antalet fullmäktige för hela staden, i den mån

det utan olägenhet kan ske, fördelas lika på de särskilda valkretsarna.

Örn indelning i valkretsar jämte Örn indelning i valkretsar jämte

antalet fullmäktige för varje valkrets antalet fullmäktige för varje valkrets

äga, efter därom av magistraten eller

stadsstyrelsen uppgjort förslag, stadsfullmäktige

göra framställning hos länsstyrelsen.

Utan föregående framställning

må länsstyrelsen förordna örn

sådan indelning, sedan tillfälle beretts

stadsfullmäktige att avgiva yttrande

i ärendet. Beslut örn indelning i valkretsar

skall meddelas senast två månader

före ingången av det kalenderår,

under vilket beslutet skall träda i

tillämpning.

§ ?■

Örn valdistrikt och valdag samt vals

kungörande, förrättande och avslutande,

så ock örn förfarandet, när stads
-

äga, efter därom av magistraten uppgjort

förslag, stadsfullmäktige göra

framställning hos länsstyrelsen. Utan

föregående framställning må länsstyrelsen

förordna örn sådan indelning,

sedan tillfälle beretts stadsfullmäktige

att avgiva yttrande i ärendet. Beslut

örn indelning i valkretsar skall meddelas

senast två månader före ingången

av det kalenderår, under vilket

beslutet skall träda i tillämpning.

16 §.

Örn valdistrikt och valdag samt vals

kungörande, förrättande och avslutande,

så ock om förfarandet, när stads
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

93

(Utskottets förslag.)

fullmäktig avgår före den bestämda

tjänstgöringstidens utgång, stadgas i

kommunala vallagen.

17 §■

Stadsfullmäktige välja varje år för

nästkommande kalenderår bland sig

en ordförande och en vice ordförande

samt, då stadsfullmäktige så besluta,

jämväl en andre vice ordförande.

Underrättelse örn dessa val, med

angivande av de valdas namn oell

postadress, skall genom magistraten

ofördröjligen insändas till länsstyrelsen

för intagande i länskungörelserna.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

fullmäktig avgår före den bestämda

tjänstgöringstidens utgång, stadgas i

lagen örn kommunala och kyrkliga val.

§ 8.

Stadsfullmäktige välja varje år för

nästkommande kalenderår bland sig en

ordförande och en vice ordförande

samt, då stadsfullmäktige så besluta,

jämväl en andre vice ordförande.

Underrättelse örn dessa val, med

angivande av de valdas namn och

postadress, skall genom magistraten

eller stadsstyrelsen ofördröjligen insändas

till länsstyrelsen för intagande i

länskungörelserna.

För året näst efter det, då val av stadsfullmäktige ägt rum, skall ordförandevalet

hållas i januari månad och ordförandeskapet intill dess utövas av den

som fullmäktige därtill särskilt utsett.

§ 9. ^ _ 18 §.

Stadsfullmäktigsammanträde skall hållas å ställe, som för sådant ändamål

blivit av stadsfullmäktige bestämt.

£ 10. 19 §.

Ordinarie sammanträden skola av stadsfullmäktige hållas enligt ordning, som

bestämmes av fullmäktige.

Varje år skola minst två sådana

sammanträden hållas, ett före utgången

av juni månad för hesluts fattande i

anledning av berättelsen örn föregående

årets räkenskaper och förvaltning samt

ett före utgången av december månad för

fastställande av stadens utgifts- och inkomststat

och för anställande av val till

de befattningar inom kommunen, vilka

vid årets slut bliva lediga, ävensom av

revisorer och revisorssuppleanter.

I övrigt sammanträda stadsfullmäktige,

när länsstyrelsen därom förordnar

eller magistraten eller stadsstyrelsen

eller de flesta av fullmäktige sådant

äska eller ordföranden finner det nödigt.

Vid ordinarie sammanträde före utgången

av juni månad fattas beslut i

anledning av berättelsen örn föregående

årets räkenskaper och förvaltning.

Vid ordinarie sammanträde före utgången

av december månad fastställes

stadens utgifts- och inkomststat och anställas

val till de befattningar inom

kommunen, vilka vid årets slut bliva

lediga, ävensom av revisorer och revisorssuppleanter.

Extra sammanträde hålles, när länsstyrelsen

därom förordnar eller magistraten

eller de flesta av fullmäktige

sådant äska eller ordföranden finner

det nödigt.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

§ 11.

Kallelse till stadsfullmäktigsammantrade

utfärdas första gången, sedan

beslutanderätten uppdragits åt fullmäktige,

av magistraten eller stadsstyrelsen

och därefter av ordföranden

eller, vid hinder för honom, av vice

ordföranden. Kallelsen, vilken skall

utfärdas skriftligen och innehålla bestämd

uppgift örn tid och ställe samt,

såvitt möjligt är, även örn överläggningsämne

för sammanträdet, skall

senast dagen före sammanträdet delgivas

envar stadsfullmäktig.

En vecka före sammanträdet eller,

örn saken ej tål sådant uppskov,

senast dagen förut bör tillkännagivande

örn sammanträdet, med uppgift

å de ärenden, som därvid skola förekomma,

införas i en eller flera ortstidningar,

därvid sådana tidningar

böra väljas, som genom spridning inom

olika grupper av stadens invånare

bringa tillkännagivandet till de flestas

kännedom.

I december månad avgöres för nästföljande

kalenderår av stadsfullmäktige

eller, där fullmäktige ej finnas,

av allmänna rådstugan, i vilken eller

vilka tidningar sådant tillkännagivande

skall införas. Har vid fattandet av beslutet

förslag örn tillkännagivandets

införande i annan ortstidning än de

sålunda beslutade varit under omröstning

och därvid erhållit minst en

tredjedel av de i omröstningen deltagandes

röster, skall tillkännagivandet

införas jämväl i denna tidning.

(Utskottets förslag.)

20 §.

Kallelse till stadsfullmäktigsammanträde

utfärdas första gången, sedan

beslutanderätten uppdragits åt fullmäktige,

av magistraten och därefter

av ordföranden eller, vid hinder för

honom, av vice ordföranden. Kallelsen,

vilken skall utfärdas skriftligen och

innehålla bestämd uppgift örn tid och

ställe samt, såvitt möjligt är, även örn

överläggningsämne för sammanträdet,

skall senast söckendagen före sammanträdet

delgivas envar stadsfullmäktig.

En vecka före sammanträdet eller,

örn saken ej tål sådant uppskov,

senast söckendagen förut bör tillkännagivande

örn sammanträdet, med uppgift

å de ärenden, som därvid skola

förekomma, införas i en eller flera

ortstidningar, därvid sådana tidningar

böra väljas, som genom spridning

inom olika grupper av stadens invånare

bringa tillkännagivandet till de

flestas kännedom.

Vid ordinarie sammanträde före utgången

av december månad avgöres

för nästföljande kalenderår av stadsfullmäktige

eller, där fullmäktige ej

finnas, av allmänna rådstugan, i vilken

eller vilka tidningar sådant tillkännagivande

skall införas. Har vid fattandet

av beslutet förslag örn tillkännagivandets

införande i annan ortstidning

än de sålunda beslutade varit

under omröstning och därvid erhållit

minst en tredjedel av de i omröstningen

deltagandes röster, skall tillkännagivandet

införas jämväl i denna

tidning.

Den omständigheten, att tillkännagivande ej blivit infört i tidning, utgö:

ej hinder för sammanträdets hållande.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

95

(Kungl. Maj:ts förslag.)

Magistraten eller stadsstyrelsen skall

särskilt skriftligen underrättas om

sammanträde.

§ 12.

Stadsfullmäktige må ej företaga

ärende eller besluta däri, såvida icke

flera än hälften av dem äro tillstädes.

Är tillstädesvarande fullmäktig enligt

stadgandet i kap. 5 § 3 andra stycket

hindrad att deltaga i visst ärende,

utgör ej den omständigheten, att till

följd därav antalet av de deltagande

icke överstiger hälften av fullmäktiges

hela antal, hinder för ärendets företagande.

Ordförande eller ledamot, som utan

anmält, av stadsfullmäktige godkänt

hinder avhåller sig från sammanträde,

skall böta till stadens kassa fem kronor

och dubbelt så mycket, örn sammanträdet

måste i anseende till de närvarandes

fåtalighet inställas eller upplösas.

(Utskottets förslag.)

Magistraten skall särskilt skriftligen

underrättas örn sammanträde.

21 §.

Stadsfullmäktige må ej företaga

ärende eller besluta däri, såvida icke

flera än hälften av dem äro tillstädes.

Är tillstädesvarande fullmäktig enligt

stadgandet i 58 § andra stycket hindrad

att deltaga i visst ärende, utgör

ej den omständigheten, att till följd

därav antalet av de deltagande icke

överstiger hälften av fullmäktiges hela

antal, hinder för ärendets företagande.

Ordförande eller ledamot, som utan

anmält, av stadsfullmäktige godkänt

hinder avhåller sig från sammanträde,

skall böta till stadens kassa två kronor

och dubbelt så mycket, örn sammanträdet

måste i anseende till de närvarandes

fåtalighet inställas eller upplösas.

§ 13. 22 §.

Varje stadsfullmäktig äger en röst.

Vid stadsfullmäktigsammanträde

äger borgmästaren eller stadsstyrelsen

ordförande eller, vid hinder för honom,

den, vilken magistraten eller stadsstyrelsen

bland sina ledamöter utser, att

vara tillstädes och deltaga i överläggningarna,

men ej i besluten. Sådan

rätt tillkommer jämväl ordförande och

vice ordförande i kommunal styrelse,

nämnd eller beredning vid behandling

av ärende, som beretts av styrelsen,

nämnden eller beredningen, så ock revisor

vid granskning av den av honom

avgivna revisionsberättelsen.

§ 11-

Stadsfullmäktige äro skyldiga att,

efter sakens beskaffenhet, antingen

Vid stadsfullmäktigsammanträde

äger borgmästaren eller stadsstyrelsens

ordförande eller, vid hinder för honom,

den, vilken magistraten eller stadsstyrelsen

bland sina ledamöter utser,

att vara tillstädes och deltaga i överläggningarna,

men ej i besluten. Sådan

rätt tillkommer jämväl ordförande eller

vice ordförande i kommunal styrelse,

nämnd eller beredning vid behandling

av ärende, som beretts av styrelsen,

nämnden eller beredningen, så ock

revisor vid granskning av den av honom

avgivna revisionsberättelsen.

23 §.

Stadsfullmäktige äro skyldiga att,

efter sakens beskaffenhet, antingen

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

meddela yttrande eller fatta beslut meddela yttrande eller fatta beslut

över alla de frågor, vilka blivit av över alla de frågor, vilka blivit av

högre myndighet eller av magistraten högre myndighet eller av magistraten

eller stadsstyrelsen hänskjuta till dem. hänskjutna till dem.

§ 15. 24 §.

De ärenden, som företagas till avgörande av stadsfullmäktige, skola förut

vara vederbörligen beredda av drätselkammaren eller annan kommunal styrelse,

nämnd eller beredning, dit ärendet efter sin beskaffenhet hör, eller

av en eller flera särskilt för sådan beredning utsedda personer. Innan ärende,

som beretts annorledes än av drätselkammaren eller allmänt beredningsutskott,

företages till avgörande av stadsfullmäktige, skall tillfälle lämnas

kammaren eller utskottet att avgiva yttrande däröver.

Yal må dock av stadsfullmäktige förrättas utan föregående beredning.

Detsamma gäller örn avgörande av ärende, som fordrar skyndsam handläggning

och icke avser utgift eller anskaffande av medel därtill eller avhändande

av staden tillhörig egendom eller efterskänkande av någon stadens

rättighet.

§ 16.

Kan ärende, som handlägges å

stadsfullmäktigsammanträde, icke å

den utsatta dagen bringas till slut,

skall sammanträdet fortsättas å annan

dag, varom, därest fullmäktige så besluta,

kallelse i vanlig ordning utfärdas.

Beslutes icke sådan kallelse, har

ordföranden att, innan sammanträdet

upplöses, bestämma och för de närvarande

tillkännagiva tid för det fortsatta

sammanträdet.

manträdet.

Örn fortsättande och avslutande av valförrättning, när val är proportionellt,

gäller vad därom är särskilt stadgat.

Begäres vid ärendes behandling å stadsfullmäktigsammanträde bordläggning

av ärendet och förenar sig minst en tredjedel av de närvarande därom, skall

ärendet uppskjutas till annan dag, som ordföranden har att bestämma och

i vanlig ordning kungöra.

Bordläggning må ej, såvida icke beslut därom fattas med vanlig röstövervikt,

ske i fråga örn val eller mera än en gång i samma ärende.

25 §.

Kan ärende, som handlägges å

stadsfullmäktigsammanträde, icke å

den utsatta dagen bringas till slut,

skall sammanträdet fortsättas å annan

dag. Om sammanträdets fortsättande

skall därest fullmäktige så besluta,

kallelse i vanlig ordning utfärdas. Beslutes

icke sådan kallelse, har ordföranden

att, innan sammanträdet upplöses,

bestämma och för de närvarande

tillkännagiva tid för det fortsatta sam
-

§17.

Ordföranden åligger att å stadsfullmäktigsammanträde

framställa ären
-

26 §.

Ordföranden åligger att å stadsfullmäktigsammanträde

framställa ären
-

s. 97 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Kr SO.

97

(Kungl. Majlis förslag.)

(Utskottets förslag.)

(lena till överläggning samt att tillse, ciena till överläggning samt att tillse,

att ej andra frågor företagas till av- att ej andra frågor företagas till avgörande

än de som finnas angivna i görande än de som finnas angivna i

kallelsen till sammanträdet. Fråga, kallelsen till sammanträdet,

som fordrar skyndsam handläggning, Fråga, som fordrar skyndsam handmå

dock, ändå att den ej angivits i läggning, må, med iakttagande av vad

kallelsen, företagas till avgörande å i 24 § är stadgat, ändå att den ej ansammanträdet,

där samtliga närvarande givits i kallelsen, företagas till avgöfullmäktige

besluta, att den skall upp- rande å sammanträdet, där samtliga

tagas. närvarande fullmäktige besluta, att den

skall upptagas.

Ny fråga kan vid stadsfullmäktiges sammanträde väckas av envar bland

dem men må icke avgöras förrän vid annat sammanträde samt efter vederbörlig

beredning och kallelse.

§ 18. 27 §.

Mom. 1, Sedan överläggningen i 1 mom. Sedan överläggningen i

ett ärende förklarats avslutad, fram- ett ärende förklarats avslutad, framställer

ordföranden proposition så ställer ordföranden proposition så

avfattad, att den kan besvaras med avfattad, att den kan besvaras med

ja eller nej. ja eller nej.

Ordföranden tillkännagiver därefter, huru enligt hans uppfattning beslutet

utfallit, och befäster detsamma, där ej omröstning begäres, med

klubbslag.

Begäres omröstning, skall den verkställas

efter upprop och utom vid val

ske öppet. Där ej för särskilda fall

annorlunda stadgas, bestämmes utgången

genom enkel pluralitet av de

avgivna rösterna. Falla rösterna lika

för olika meningar, skiljer vid val

lotten mellan lika rösttal, men blir

i övriga fall den mening beslut, som

ordföranden biträder.

Val av drätselkammare samt av

revisorer och revisorssuppleanter, som

avses i kap. 5 § 3, så ock av två eller

hera personer för särskild beredning

av ärenden, som skola företagas till

avgörande av stadsfullmäktige, skall

vara proportionellt, därest det begäres

Bihang till riksdagens protokoll 1930. t

Begäres omröstning, skall den verkställas

efter upprop och utom vid val

ske öppet. Där ej för särskilda fall

annorlunda stadgas, bestämmes utgången

genom enkel pluralitet av de

avgivna rösterna. Falla rösterna lika

för olika meningar, skiljer vid val

lotten mellan lika rösttal, men blir

i övriga fall den mening beslut, som

ordföranden biträder. Vid omröstning

för tillsättande av tjänstebefattning

skall förfaras såsom vid val.

Val av drätselkammare samt av

revisorer och revisorssuppleanter, som

avses i 58 §, så ock av två eller flera

personer för särskild beredning av

ärenden, som skola företagas till avgörande

av stadsfullmäktige, skall vara

proportionellt, därest det begäres av

sami. 20 haft. (Nr 30.) 1094 30 7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

av minst så många väljande, som motsvara

det tal, vilket erkålles örn samtliga

väljandes antal delas med siffran

för det antal personer valet avser,

ökad med 1. Örn förfarandet vid sådant

proportionellt val är särskilt stadgat.

Mom. 2. För beslut erfordras två

tredjedelar av de i omröstningen deltagandes

röster, då beslutet avser:

minst så många väljande, som motsvara

det tal, vilket erbålles, örn samtliga

väljandes antal delas med siffran

för det antal personer valet avser,

ökad med 1. Örn förfarandet vid sådant

proportionellt val är särskilt stadgat.

2 mom. För beslut erfordras två

tredjedelar av de i omröstningen deltagandes

röster, då beslutet avser:

a) avhändande av fastighet eller därifrån härflytande rättighet eller inköp

av fastighet, där ej avhändandet eller inköpet avser genomförande av fastställd

stadsplan eller tomtindelning;

b) beviljande av anslag till nytt ändamål eller behov;

c) beviljande av anslag till ändamål eller behov, som icke är nytt men

för vilket under året näst före det, som anslaget avser, anslag ej utgått, i

stad, där högsta uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger tio kronor

för skattekrona;

d) höjande av visst under året näst före det, som höjningen avser, utgående

anslag, då höjningen skulle utgöra:

1) mera än tjugufem procent av förutvarande anslaget i stad, där

högsta uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger tio kronor för

skattekrona;

2) mera än femton procent av förutvarande anslaget i stad, där högsta

uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger tretton kronor för skattekrona

;

3) mera än tio procent av förutvarande anslaget i stad, där högsta

uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger sexton kronor för skattekrona

;

e) beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning;

f) upptagande eller förnyande av lån, därunder inbegripet ingående av

borgen, eller förlängning av tiden för erhållet låns återbetalande; eller

g) efterskänkande av oguldna koni- g) efterskänkande av oguldna kom
munalutskylder.

munalutskylder, där fråga ej är örn an
tagande

av ackord.

Med allmän kommunalskatt förstås i c) och d) sådan skatt, evad den beslutits

av stadsfullmäktige, allmän rådstuga, kyrkostämma eller kyrkofullmäktige.

Mom. 3. Beslut örn beviljande av

anslag skall tillika innefatta, huruvida

anslaget skall utgå av tillgängliga medel

eller erforderligt belopp skall uttaxeras

eller upplånas.

3 mom. Beslut örn beviljande av

anslag skall tillika innefatta, huruvida

anslaget skall utgå av tillgängliga medel

eller erforderligt belopp skall uttaxeras

eller upplånas.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

99

(Kungl. Maj:ts förslag.)

§ 19.

Efterskänkande av oguldna kommunalutskylder

må av stadsfullmäktige

beslutas allenast där, efter prövning

av varje särskilt fall, verkligt ömmande

omständigheter befunnits föreligga.

Arvode eller ersättning för kommunalt

uppdrag må ej av stadsfullmäktige

beslutas i andra fall än i § 20 sägs.

§ 20.

Mom. 1. Stadsfullmäktiges ordförande

är icke i denna sin egenskap

berättigad att uppbära arvode eller

ersättning för andra med uppdraget

förenade kostnader än för skrivmaterialier,

postporton och dylika utgifter,

som för stadens räkning påkallas vid

uppdragets fullgörande. Stadsfullmäktige

må för ett år i sänder besluta,

att sådan ersättning skall utgå med

visst belopp, vilket icke må överstiga

vad skäligt är med hänsyn till beräkneliga

utgifter av nämnda art.

Mom 2. Där det finnes av behovet

påkallat, äga stadsfullmäktige besluta,

att vald ledamot av drätselkammaren

och av annan kommunal styrelse,

nämnd eller beredning ävensom revisor

skola för deltagande i sammanträde

eller förrättning inom staden i

stadens angelägenhet åtnjuta gottgörelse

av stadens medel i form av dagtraktamente

med högst fem kronor för

sammanträdes- eller förrättningsdag.

Stadsfullmäktige må ock besluta, där

kommunikationsförhållandena anses

sådant kräva och våglängden mellan

ledamotens eller revisorns hemvist och

sammanträdes- eller förrättningsstället

är större än fem kilometer, att rese
-

(Utskottets förslag.)

28 §.

Efterskänkande av oguldna kommunalutskylder

må, där fråga ej är örn

antagande av ackord, av stadsfullmäktige

beslutas allenast där, efter prövning

av varje särskilt fall, verkligt ömmande

omständigheter befunnits föreligga.

29 §.

1 mom. Stadsfullmäktiges ordförande

är icke i denna sin egenskap

berättigad att uppbära arvode eller

ersättning för andra med uppdraget

förenade kostnader än för skurhjälp,

skrivmaterialier, postporton och dylika

utgifter, som för stadens räkning påkallas

vid uppdragets fullgörande.

Stadsfullmäktige må för ett år i sänder

besluta, att sådan ersättning skall utgå

med visst belopp, vilket icke må överstiga

vad skäligt är med hänsyn till

beräkneliga utgifter av nämnda art.

2 mom. Där det finnes av behovet

påkallat, äga stadsfullmäktige

besluta, att vald ledamot av drätselkammaren

och av annan kommunal

styrelse, nämnd eller beredning ävensom

revisor skola för deltagande i

sammanträde eller förrättning inom

staden i stadens angelägenhet åtnjuta

gottgörelse av stadens medel i form

av dagtraktamente med högst fem

kronor för sammanträdes- eller förrättningsdag.

Stadsfullmäktige må

ock besluta, där kommunikationsförhållandena

anses sådant kräva och

väglängden mellan ledamotens eller

revisorns hemvist och sammanträdeseller

förrättningsstället är större än

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

(Utskottets förslag.)

fem kilometer, att reseersättning skall

utgå till ledamoten eller revisorn.

Denna ersättning må icke överstiga

hälften av belopp, beräknat efter lägsta

avgift för automobil eller hästskjuts,

där icke järnväg eller omnibus är att

tillgå eller fartygslägenhet begagnas,

ej heller överstiga avgiften för tredje

klass plats på järnväg eller plats i

omnibus, där något av dessa fortskaffningsmedel

finnes, eller för salongsplats

på fartyg, där resan såmedelst sker.

Ersättning för resa, som enligt uppdrag i stadens angelägenhet företages

utom staden av person, som sägs i första stycket, må, örn stadsfullmäktige

så besluta, utgå efter annan grund än nu är sagt.

Mom 3. Jämte gottgörelse, som 3 morn. Jämte gottgörelse, som

beslutes enligt mom. 2, samt ersätt- beslutes enligt 2 moni., samt ersätt
-

(Kungl. Maj:ts förslag.)

ersättning skall utgå till ledamoten

eller revisorn. Denna ersättning må

icke överstiga hälften av belopp, beräknat

efter lägsta avgift för automobil

eller hästskjuts, där icke järnväg

är att tillgå eller fartygslägenhet begagnas,

ej heller överstiga avgiften

för tredje klass plats på järnväg, där

sådan finnes, och för salongsplats på

fartyg, där resan såmedelst sker.

ning för kostnader för skrivmaterialier,

postporton och dylika utgifter, som

för stadens räkning påkallas vid uppdragets

fullgörande, må efter stadsfullmäktiges

bestämmande för med

uppdraget förenat besvär utgå arvode

till sådan ledamot av drätselkammaren

eller annan kommunal styrelse,

nämnd eller beredning, som utsetts

till ordförande, sekreterare, räkenskapsförare,

kassaförvaltare, föredragande

eller verkställande ledamot eller till

innehavare av annan motsvarande befattning

inom kammaren, styrelsen,

nämnden eller beredningen, så ock

till revisor. Arvodet skall till beloppet

bestämmas för högst ett år i sänder

och må icke överstiga vad på grund

av göromålens omfattning och art kan

anses skäligt, ej heller bestämmas

med hänsyn till den inkomst av tjänst,

yrke eller näring, som uppdragets innehavare

genom dess fullgörande går

förlustig. Ersättningen för kostnader

för skrivmaterialier, postporton och

dylika utgifter må med iakttagande av

ning för kostnader för skrivmaterialier,

postporton och dylika utgifter,

som för stadens räkning påkallas vid

uppdragets fullgörande, må efter stadsfullmäktiges

bestämmande för med

uppdraget förenat besvär utgå arvode

till sådan ledamot av drätselkammaren

eller annan kommunal styrelse,

nämnd eller beredning, som utsetts

till ordförande, sekreterare, räkenskapsförare,

kassaförvaltare, föredragande

eller verkställande ledamot eller till

innehavare av annan motsvarande befattning

inom kammaren, styrelsen,

nämnden eller beredningen, så ock

till revisor. Arvodet skall till beloppet

bestämmas för högst ett år i sänder

och må icke överstiga, vad på grund

av göromålens omfattning och art kan

anses skäligt, ej heller bestämmas

med hänsyn till den inkomst av tjänst,

yrke eller näring, som uppdragets innehavare

genom dess fullgörande går

förlustig. Ersättningen för kostnader

för skrivmaterialier, postporton och

dylika utgifter må, med iakttagande

s. 101 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

101

(Kungl. Majis förslag.) (Utskottets förslag.)

av vad i 1 mom. är stadgat för där avsett

fall, bestämmas att utgå med visst

belopp.

d mom. Sammanlagda beloppet av

beslutade ersättningar, som omförmälas

i denna paragraf oell som ej

avse kostnader för skrivhjälp, skrivmaterialier,

postporton oell dylika utgifter,

må ieke överstiga vad stadens

ekonomiska bärkraft utan större olägenhet

medgiver.

5 morn. Där eljest i lag eller författning

föreskrift meddelas om arvode

eller annan ersättning åt innehavare

av kommunalt uppdrag, skall vad sålunda

finnes särskilt stadgat lända till

efterrättelse.

30 §.

Ordföranden skall vid stadsfullmäktigsammanträde

föra eller på sitt ansvar

låta föra protokoll. Erfordras

för protokollföringen särskilt biträde,

och är ej i laga ordning bestämt örn

arbetets utförande, må, där stadsfullmäktige

anslagit medel till avlönande av

sekreterare, befattningen tillsättas av

fullmäktige.

Protokollet, av vilket skall framgå, vilka fullmäktige varit närvarande, skall

upptaga för varje ärende överläggningsämnet och beslutet, med angivande

huruvida och i vilken ordning omröstning företagits.

Justering av protokollet verkställes senast fjorton dagar efter sammanträdet

å tid, sorn ordföranden bestämmer och vid sammanträdet tillkännagiver,

av ordföranden jämte minst två därtill för varje gang av fullmäktige utsedda

närvarande ledamöter. Justering må ock verkställas av fullmäktige antingen

genast eller vid nästa sammanträde. Protokollet underskrives, med anteckning

örn justeringen, av ordföranden och do utsedda justeringsmännen eller,

där justeringen verkställts av fullmäktige, minst två vid sammanträdet närvarande

ledamöter.

Det justerade protokollet skall därefter å förut kungjord dag offentligen

uppläsas.

Protokollen med tillhörande handlingar och bilagor skola förvaras på

sätt och å ställe, som fullmäktige bestämt.

vad i morn. 1 är stadgat för där avsett

fall, bestämmas att utgå med visst

belopp.

Mom. d. Sammanlagda beloppet av

beslutade ersättningar, som omförmälas

i denna paragraf och som ej

avse kostnader för skrivmaterialier,

postporton och dylika utgifter, må icke

överstiga vad stadens ekonomiska bärkraft

utan större olägenhet medgiver.

Mo m. 5. Där eljest i lag eller författning

föreskrift meddelas örn arvode

eller annan ersättning åt innehavare

av kommunalt uppdrag, skall vad sålunda

finnes särskilt stadgat lända till

efterrättelse.

§ 31.

Ordföranden skall vid stadsfullmäktigsammanträde

föra eller på sitt ansvar

låta föra protokoll.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

§ 22. 31 §.

Den som vid stadsfullmäktigsam- Den som vid stadsfullmäktigsammanträde

deltagit i avgörandet av manträde deltagit i avgörandet av

ärende kan genast eller sist vid juste- ärende äger anföra reservation mot det

ringen av protokollet avgiva reserva- fattade beslutet. (Reservation skall anilon

mot det fattade beslutet. malas innan sammanträdet avslutas samt,

om den närmare utvecklas, avfattas skriftligen

och avgivas sist vid justeringen

av protokollet.

§ 23. 32 §.

Stadsfullmäktiges beslut skola, så snart de blivit justerade, skriftligen

delgivas magistraten eller stadsstyrelsen. För övrigt äger envar att taga

avskrift av protokollet och att få avskriftens riktighet bestyrkt.

§ 24. 33 §.

Stadsfullmäktiges förhandlingar skola vara offentliga; dock må fullmäktige

för visst ärende besluta, att överläggningen skall hållas inom stängda

dörrar.

Ordföranden vakar över ordningen vid stadsfullmäktigsammanträde samt

kan varna och, efter förutgången varning, låta utvisa envar, som förhåller

sig oskickligt. Uppstår oordning, som ordföranden icke kan avstyra, äger han

upplösa sammanträdet.

Kap. 3. Om allmän rådstuga.

§ 1-

Rättighet att deltaga i allmän rådstugas

överläggningar och beslut tillkommer,

utom i fall, varom sägs i §2,

envar, som äger rösträtt vid stadsfullmäktigval.

Varje röstberättigad äger

en röst.

Att den som är redovisningsskyldig

till staden ej må deltaga i vissa ärenden,

stadgas i kap. 5 § 3 andra stycket.

3 kap. Om allmän rådstuga.

34 §.

Rättighet att deltaga i allmän rådstugas

överläggningar och beslut tillkommer,

utom i fall, varom sägs i 35 §,

envar, som äger rösträtt vid stadsfullmäktigval.

Varje röstberättigad äger

en röst.

Att den som är redovisningsskyldig

till staden ej må deltaga i vissa ärenden,

stadgas i 58 § andra stycket.

§ 2. 35 §.

Beträffande rättighet att deltaga i överläggningar och beslut i sådana

angelägenheter, som enligt särskilda författningar äro förbehållna vissa

klasser av stadens medlemmar, gäller vad sålunda är stadgat.

Vid behandling av ärende, som sägs Vid behandling av ärende, som sägs

i första stycket, skall genom magistra- i första stycket, skall genom magistra
-

s. 103 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

103

(Kungl. Maj:ts förslag.)

tens eller stadsstyrelsens föranstaltande

finnas tillgänglig längd över de i sådant

ärende röstberättigade, vilka icke

finnas upptagna såsom röstberättigade

i den allmänna röstlängden.

(Utskottets förslag.)

tens föranstaltande finnas tillgänglig

längd över de i sådant ärende röstberättigade,

vilka icke finnas upptagna

såsom röstberättigade i den allmänna

röstlängden.

§ 3. 36 §.

Röstberättigad må genom fullmakt till annan röstberättigad överlåta sin

talan och rösträtt å allmän rådstuga.

Fullmakt skall vara ställd till viss person samt av utställaren underskriven

med angivande av den dag underskrivandet skett. A fullmakten skall tilllika

vara av två vittnen tecknat bevis, att densamma egenhändigt underskrivits

av utställaren å den dag fullmakten utvisar, samt att namnet på den

person, till vilken fullmakten är ställd, då fanns utsatt å fullmakten. Är

fullmakt ej så underskriven och bevittnad, som nu är sagt, är den ogin.

Fullmakt äger icke giltighet under längre tid än trettio dagar efter dagen

för utfärdandet.

Ej må någon på grund av fullmakt föra talan eller utöva rösträtt för

mera än en röstberättigad.

§*■

Allmän rådstuga hålles inför magistraten

eller stadsstyrelsen.

§ 5-

Allmän rådstuga skall hållas å rådhuset

eller å ställe, som för sådant

ändamål blivit av rådstugan eller, i

brist på dess föreskrift, av magistraten

eller stadsstyrelsen bestämt.

37 §.

Allmän rådstuga hålles inför magistraten.

38 §.

Allmän rådstuga skall hållas å rådhuset

eller å ställe, som för sådant

ändamål blivit av rådstugan eller, i

brist på dess föreskrift, av magistraten

bestämt.

§ 6. 39 §.

I stad, där stadsfullmäktige icke finnas, skola årligen två ordinarie allmänna

rådstugor hållas: en före utgången av juni månad för besluts

fattande i anledning av berättelsen örn föregående årets räkenskaper och

förvaltning samt en före utgången av december månad för fastställande

av kommunens utgifts- och inkomststat och för anställande av val till de

befattningar inom kommunen, vilka vid årets slut bliva lediga, ävensom av

revisorer och revisorssuppleanter.

Den andra ordinarie allmänna rådstugan under året må beträffande

ordinarie rådstuga eller rådstugor under nästföljande år besluta, å vilken

dag sådan allmän rådstuga skall hållas eller huruvida allmän rådstuga skall

hållas å sön- eller helgdag.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

(Kungl. Majis förslag.)

§ ?■

Extra allmän rådstuga hålles, när

länsstyrelsen därom förordnar eller

magistraten eller stadsstyrelsen finner

det nödigt. Envar, som är röstberättigad

å allmän rådstuga, äger för uppgivet

ärende begära rådstugas hållande.

Lämnas dylik framställning av magistraten

eller stadsstyrelsen utan avseende,

skall magistraten eller stadsstyrelsen,

örn det begäres, meddela sitt

beslut skriftligen, med skälen därtill;

och äger sökanden att däröver an föra

besvär hos länsstyrelsen. Mot länsstyrelsens

beslut må talan ej föras.

(Utskottets förslag.)

40 §.

Extra allmän rådstuga hålles, när

länsstyrelsen därom förordnar eller

magistraten finner det nödigt. Envar,

som är röstberättigad å allmän rådstuga,

äger för uppgivet ärende begära

rådstugas hållande.

Lämnas dylik framställning av magistraten

utan avseende, skall magistraten,

örn det begäres, meddela sitt

beslut skriftligen, med skälen därtill;

och äger sökanden att däröver anföra

besvär hos länsstyrelsen. Mot länsstyrelsens

beslut må talan ej föras.

§ 8. 41 §.

Kungörelse örn allmän rådstuga Kungörelse om allmän rådstuga

utfärdas av magistraten eller stadssty- utfärdas av magistraten och skall ini

elsen och skall innehålla bestämd nehålla bestämd uppgift örn tid, ställe

uppgift om tid, ställe och överlägg- och överläggningsämne för sammanningsämne

för sammanträdet. trädet.

Kungörelsen uppläses från predikstolen i stadens kyrka eller kyrkor

minst fjorton dagar före sammanträdet. Är allmän rådstuga utsatt till dag,

då gudstjänst tidigare hålles, skall kungörelsen den dagen ånyo uppläsas.

För ärende, som fordrar så skyndsam handläggning, att kungörande i nu

föreskriven ordning icke medhinnes, må allmän rådstuga hållas efter kortare

kungörelsetid och även samma dag den blivit pålyst; dock må ej å sådan

rådstuga beslut fattas örn utgift eller anskaffande av medel därtill eller

avhändande av någon stadens egendom eller efterskänkande av någon stadens

rättighet.

Jämväl skall kungörelsen anslås å

plats eller platser inom staden och

tillkännagivande om tid och ställe för

allmänna rådstugan, örn möjligt minst

en vecka förut, införas i en eller flera

ortstidningar, om sådant bestämts av

allmänna rådstugan eller, där stadsfullmäktige

finnas, av dessa i den ordning,

som för tillkännagivande örn

stadsfullmäktigsammanträde är föreskriven

i Jcap. 2 § 11.

Jämväl skall kungörelsen anslås å

plats eller platser inom staden och

tillkännagivande örn tid och ställe för

allmänna rådstugan, om möjligt minst

en vecka förut, införas i en eller flera

ortstidningar, om sådant bestämts av

allmänna rådstugan eller, där stadsfullmäktige

finnas, av dessa i den ordning,

som för tillkännagivande örn

stadsfullmäktigsammanträde är föreskriven

i 20 §.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

105

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Den omständigheten, att kungörelse om allmän rådstuga ej blivit anslagen

eller att tillkännagivande ej blivit infört i tidning, utgör ej hinder

för allmänna rådstugans hållande.

§

Magistraten eller stadsstyrelsen skall

vid allmän rådstuga låta föra protokoll.

Protokollet skall för varje ärende

slutet, med angivande huruvida och i

Protokollet justeras genast, där så

ske kan, men i annat fall offentligen

inför magistraten eller stadsstyrelsen å

tid, som tillkännagives innan allmänna

rådstugan upplöses.

42 §.

Magistraten skall vid allmän rådstuga

låta föra protokoll.

upptaga överläggningsämnet och bevilken

ordning omröstning företagits.

Protokollet justeras genast, där så

ske kan, men i annat fall offentligen

inför magistraten å tid, som tillkännagives

innan allmänna rådstugan upplöses.

Envar äger att taga avskrift av protokollet och att få avskriftens riktighet

bestyrkt.

Protokollen med tillhörande handlingar

och bilagor skola förvaras av

magistraten eller stadsstyrelsen på sätt

och å ställe, som allmänna rådstugan

eller, där stadsfullmäktige finnas, dessa

bestämt.

Protokollen med tillhörande handlingar

och bilagor skola förvaras av

magistraten på sätt och å ställe, som

allmänna rådstugan eller, där stadsfullmäktige

finnas, dessa bestämt.

§ io.

Vad i kap. 2 §§ 14—20, 22 och 24

är stadgat om stadsfullmäktige skall

äga motsvarande tillämpning i fråga

örn allmän rådstuga; dock att rådstugans

förhandlingar alltid skola vara

offentliga samt att även i annat ärende

än val omröstning skall ske med slutna

sedlar, därest det begäres.

43 §.

Vad i 23—29, 31 och 33 §§ är

stadgat om stadsfullmäktige skall äga

motsvarande tillämpning i fråga örn

allmän rådstuga; dock att rådstugans

förhandlingar alltid skola vara offentliga

samt att även i annat ärende än

val och tillsättande av tjänstebefattning

omröstning skall ske med slutna sedlar,

därest det begäres.

Kap. 4. Om magistrat och stadsstyrelse

samt örn drätselkammare.

§ 1-

Mom. 1. Örn tillsättande av magistrat

är särskilt stadgat. Beträffande

magistraten, för såvitt den sammanfaller

med rådstuvurätten, ävensom i

4 kap. Örn magistrat och stadsstyrelse

samt örn drätselkammare.

44 §.

1 morn. örn tillsättande av magistrat

är särskilt stadgat. Beträffande

magistraten, för såvitt den sammanfaller

med rådstuvurätten, ävensom i

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

fråga om magistratens handhavande

av vad till exekutionsverket, säkerhets-,

ordnings-, sundhets- och sedlighetspolisen

inom staden hör, gäller vad

därom i lag och författningar är

stadgat.

Mom. 2. I stad utan magistrat

skall för fullgörande av de eljest å

magistraten ankommande bestyr och

åligganden, örn vilkas besörjande därstädes

ej i lag eller författning meddelats

särskild föreskrift, finnas en

stadsstyrelse, bestående av en kommunalborgmästare

såsom ordförande

och minst två kommunalrådmän; dock

att utan hinder härav i stad, som

kommit i åtnjutande av stadsrättiglieter

före den 1 januari 1921, örn stadsstyrelses

sammansättning skall gälla

vad i reglementet för stadsstyrelsen

är eller blir stadgat.

fråga örn magistratens handhavande

av vad till exekutionsverket, säkerhets-,

ordnings-, sundhets- och sedlighetspolisen

inom staden hör, gäller vad

därom i lag och författningar är

stadgat.

2 mom. I stad utan magistrat

skall för fullgörande av de eljest å

magistraten ankommande bestyr och

åligganden, örn vilkas besörjande därstädes

ej i lag eller författning meddelats

särskild föreskrift, finnas en

stadsstyrelse, bestående av en kommunalborgmästare

såsom ordförande

och minst två kommunalrådmän; dock

att utan hinder härav i stad, som

kommit i åtnjutande av stadsrättiglieter

före den 1 januari 1921, örn

stadsstyrelses sammansättning skall

gälla vad i reglementet för stadsstyrelsen

är eller blir stadgat.

Kommunalborgmästare tillsättes av Konungen bland de tre behöriga personer,

som jämlikt av Konungen meddelade bestämmelser därtill föreslagits

av stadens vid stadsfullmäktigval röstberättigade invånare. Kommunalrådmän

utses av stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan.

Reglemente för stadsstyrelsen utfärdas av Konungen efter därom av stadsfullmäktige

eller allmänna rådstugan upprättat förslag.

§ &

Magistraten eller stadsstyrelsen äger

att vaka över att av stadsfullmäktige

eller allmänna rådstugan lagenligt

fattade beslut bringas till verkställighet

av drätselkammaren eller för

särskilda förvaltnings- eller verkställighetsbestyr

tillsatta styrelser, nämnder

eller personer, som böra taga befattning

därmed, ävensom att åt staden

donerad fast egendom och staden

förunnade inkomstgivande rättigheter

bliva behörigen använda till sina bestämda

ändamål.

45 §.

Magistraten äger att vaka över att

av stadsfullmäktige eller allmänna

rådstugan lagenligt fattade beslut

bringas till verkställighet av drätselkammaren

eller för särskilda förvaltnings-

eller verkställighetsbestyr tillsatta

styrelser, nämnder eller personer,

som böra taga befattning därmed,

ävensom att åt staden donerad fast

egendom och staden förunnade inkomstgivande

rättigheter bliva behörigen

använda till sina bestämda ändamål.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

107

(Kungl. Majus förslag.)

Finner magistraten eller stadsstyrelsen,

att av stadsfullmäktige eller

allmänna rådstugan fattat beslut icke

tillkommit i laga ordning, står i strid

mot allmän lag eller författning eller

annorledes överskrider deras befogenhet,

som fattat beslutet, eller att underställning,

där den bort äga rum,

uraktlåtits, är magistraten elle)- stadsstyrelsen

pliktig att vägra handräckning

till verkställighet av samma beslut.

Yägras sådan handräckning, må

stadsfullmäktige eller, örn beslutet

fattats av allmän rådstuga, denna fullfölja

saken genom besvär i den ordning,

som i allmänhet är föreskriven

för sökande av ändring i magistrats

eller stadsstyrelses beslut.

§ 3.

Magistraten eller stadsstyrelsen tillsätter

vid stadens förvaltning anställda

tjänstemän och betjänte, såvitt ej särskilda

författningar eller reglementen

annorlunda stadga.

§ 4-

Alla av staden utsedda styrelser

stå i sin förvaltning under magistratens

eller stadsstyrelsens överinseende.

§ 5-

Framställningar och utlåtanden,

som från stadsfullmäktige, allmänna

rådstugan eller av staden utsedda styrelser

avgivas till högre myndighet,

skola insändas genom magistraten eller

stadsstyrelsen.

§ G.

Magistraten eller stadsstyrelsen äger

att hos stadsfullmäktige eller allmänna

rådstugan framställa förslag i alla ämnen,

som röra stadens gemensamma

angelägenheter.

(Utskottets förslag.)

Finner magistraten, att av stadsfullmäktige

eller allmänna rådstugan

fattat beslut icke tillkommit i laga

ordning, står i strid mot allmän lag

eller författning eller annorledes överskrider

deras befogenhet, som fattat

beslutet, eller att underställning, där

den bort äga rum, uraktlåtits, är magistraten

pliktig att vägra handräckning

till verkställighet av samma beslut.

Yägras sådan handräckning, må

stadsfullmäktige eller, örn beslutet

fattats av allmän rådstuga, denna fullfölja

saken genom besvär i den ordning,

som i allmänhet är föreskriven

för sökande av ändring i magistrats

beslut.

46 §.

Magistraten tillsätter vid stadens

förvaltning anställda tjänstemän och

betjänte, såvitt ej särskilda författningar

eller reglementen annorlunda

stadga.

47 §.

Alla av staden utsedda styrelser

stå i sin förvaltning under magistratens

överinseende.

48 §.

Framställningar och utlåtanden,

som från stadsfullmäktige, allmänna

rådstugan eller av staden utsedda styrelser

avgivas till högre myndighet,

skola insändas genom magistraten.

49 §.

Magistraten äger att hos stadsfullmäktige

eller allmänna rådstugan framställa

förslag i alla ämnen, som röra

stadens gemensamma angelägenheter.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

(Kungl. Majlis förslag.)

§ ?■

Stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan

äga rätt att från magistraten

eller stadsstyrelsen erhålla sådana handlingar

och upplysningar, som i förekommande

fall finnas erforderliga.

(Utskottets förslag.)

50 §.

Stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan

äga rätt att från magistraten

erhålla sådana handlingar och upplysningar,

som i förekommande fall finnas

erforderliga.

51 §.

Vad i denna lag stadgas i avseende

å magistrat, skall i stad, där magistrat

ej finnes, gälla om stadsstyrelsen.

§ 8. 52 §.

I varje stad skall finnas en drätselkammare.

Ledamöterna i drätselkammaren utses

bland kommunens röstberättigade medlemmar

av stadsf ullmäk tige eller allmänna

rådstugan.

§ 9. 53 §.

Drätselkammare har att förvalta stadens egendom, uppbära dess inkomster

och i övrigt handhava dess drätsel samt därjämte ombesörja de allmänna

uppdrag för stadens räkning, vilka enligt för drätselkammaren gällande

reglemente tillhöra dess befattning.

Reglemente för drätselkammare fastställes av länsstyrelsen.

Förslag därtill, upprättat av magi- Förslag därtill skall, sedan det gran
straten

eller stadsstyrelsen, skall över- skats och godkänts av stadsfullmäktige

lämnas till stadsfullmäktiges eller allmänna

rådstugans granskning samt därefter

insändas till länsstyrelsen.

eller allmänna rådstugan, av magistraten

med eget yttrande insändas till länsstyrelsen.

§ io.

Ledamöterna i drätselkammaren utses

bland kommunens röstberättigade medlemmar

av stadsfullmäktige eller allmänna

rådstugan.

I stad utan magistrat må stadsfullmäktige

eller allmänna rådstugan bestämma,

att drätselkammaren skall utgöras,

utom av de välda ledamöterna,

jämväl av stadsstyrelsens ordförande.

§ Il
Om

drätselkammarens befattning

med kommunens drätsel samt örn

54 §.

Penningar eller värdehandlingar, som

för stadens räkning innehavas av drätselkammaren,

skola så förvaras, att de

icke sammanblandas med andra penningar

eller värdehandlingar.

Penningmedel, som ej erfordras för

verkställande av nära förestående utbetalningar,

skola för stadens räkning insättas

hos bank eller å postgirokonto.

55 §.

Om drätselkammarens befattning

med kommunens drätsel samt om

s. 109 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

109

(Kungl. Majlis förslag.)

revision oell meddelande av ansvarsfrihet

sägs i kup. 5; örn debitering

och uppbörd av kommunalskatt stadgas

i kap fl.

(Utskottets förslag.)

revision och meddelande av ansvarsfrihet

sägs i 5 kap:, örn debitering

och uppbörd av kommunalskatt stadgas

i 6 kap.

Köp. 5. Om stadens drätsel. 5 kap. Om stadens drätsel.

§ 1. 56 §.

Stadskommun skall årligen upprätta en utgifts- och inkomststat för det

nästföljande kalenderåret.

Å statens utgiftssida skola upptagas:

a) det löpande årets beräknade brist;

b) de belopp i kapital eller ränta, varmed stadens skulder under det nästföljande

året förfalla till betalning;

c) de anslag, som tidigare beslutats för nästföljande år, så ock de anslag,

som beslutas i samband med statens fastställande, däribland även ett anslag

för oförutsedda behov.

Statens inkomstsida skall upptaga:

a) det löpande årets beräknade behållning;

b) de inkomster, som i anledning av tidigare fattade beslut eller på annan

grund kunna påräknas under det nästföljande året, så ock det belopp, som

ytterligare skall anskaffas, ävensom sättet för dess anskaffande.

Stadskommun må i stället för det löpande årets beräknade brist eller behållning

upptaga det belopp, vartill nästföregående års brist eller behållning

enligt avslutade räkenskaper uppgått.

§ 3.

Förslag till utgifts- och inkomststat

skall före november månads utgång

uppgöras av magistraten eller stadsstyrelsen

efter hörande av drätselkammaren

eller särskild av stadsfullmäktige

eller allmän rådstuga därför tillsatt

beredning. För detta ändamål

skola de styrelser, nämnder eller personer,

vilka staden för särskilda förvaltningsbestyr

tillsatt, å tid, som utsättes

av magistraten eller stadsstyrelsen,

till drätselkammaren ingiva sina

specialförslag över utgifter och inkomster

för det nästföljande året.

Magistratens eller stadsstyrelsens

statförslag skall från och med dagen

57 §.

Förslag till utgifts- och inkomststat

skall före november månads utgång

uppgöras av magistraten efter hörande

av drätselkammaren eller särskild av

stadsfullmäktige eller allmän rådstuga

därför tillsatt beredning. För detta

ändamål skola de styrelser, nämnder

eller personer, vilka staden för särskilda

förvaltningsbestyr tillsatt, å tid,

som utsättes av magistraten, till drätselkammaren

ingiva sina specialförslag

över utgifter och inkomster för det

nästföljande året.

Magistratens statförslag skall från

och med dagen för tillkännagivandet

örn det ordinarie stadsfullmäktigsam
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 30.

(Kungl. Majlis förslag.)

(Utskottets förslag.)

för tillkännagivandet om det ordinarie

stadsfullmäktigsammanträde eller kungörandet

av den allmänna rådstuga,

som skall hållas före utgången av december

månad, vara offentligen tillgängligt

på lämpligt ställe, som utsättes

i tillkännagivandet eller kungörelsen.

manträde eller kungörandet av den

allmänna rådstuga, som skall hållas

före utgången av december månad,

vara offentligen tillgängligt på lämpligt

ställe, som utsättes i tillkännagivandet

eller kungörelsen.

På nämnda sammanträde eller rådstuga upptages statförslaget till granskning

och fastställelse. Därvid skola de anslag, som först då föreslås till

beviljande, samt därmed sammanhängande frågor särskilt bliva föremål för

överläggning och avgörande.

Den fastställda utgifts- och inkomst- Den fastställda utgifts- och inkomststaten

återställes därefter till magistra- staten återställes därefter till magiten

eller stadsstyrelsen. stråten.

§ 3- 58 §.

Av stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan skola årligen utses två eller

flera revisorer samt lika många suppleanter för granskning av det nästföljande

årets förvaltning.

Den, vilken såsom ledamot av drätselkammaren eller eljest är redovisningsskyldig

till staden, må icke väljas till revisor eller revisorssuppleant

för granskning av förvaltning, för vilken han har att redovisa, ej heller

deltaga i val av revisor eller revisorssuppleant för granskning av sådan förvaltning

eller i beslut med anledning av granskningen.

Iievisorerna äga att när som helst

inventera stadens kassor och övriga

tillgångar samt taga del av räkenskaper

och andra handlingar, som beröra förvaltningen.

§ K 59 §.

Det åligger drätselkammaren att i enlighet med givna föreskrifter föra

stadens räkenskaper och avsluta dem för kalenderår.

Räkenskaperna skola årligen före Räkenskaperna skola årligen före

den 1 april tillhandahållas magistra- den 1 april tillhandahållas magistraten

eller stadsstyrelsen, vilken oför- ten, vilken oförtövat, med föreläggande

tövat, med föreläggande av viss tid av viss tid för revisionsberättelsens

för revisionsberättelsens avgivande, avgivande, inför protokollet tillliandainför

protokollet tillhandahåller dem håller dem åt revisorerna,

åt revisorerna.

Av staden för särskilda förvaltningsbestyr tillsatta styrelser, nämnder eller

personer skola före den 1 mars varje år till drätselkammaren avlämna redo
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 30.

lil

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

visning för de medel de under nästföregående kalenderår omhänderhaft för att

upptagas i stadens allmänna räkenskaper oell granskas tillika med dem.

§ 5-

Revisionsberättelsen avlämnas till

magistraten eller stadsstyrelsen, som

över framställda anmärkningar infordrar

vederbörandes förklaringar så

tidigt, att de jämte revisionsberättelsen

kunna framläggas till granskning

lios stadsfullmäktige eller å allmän

rådstuga vid det ordinarie sammanträde,

som hålles i maj månad.

60 §.

Revisionsberättelsen avlämnas till

magistraten, som över framställda anmärkningar

infordrar vederbörandes

förklaringar så tidigt, att de jämte

revisionsberättelsen kunna framläggas

till granskning och avgörande hos

stadsfullmäktige eller å allmän rådstuga

vid det ordinarie sammanträde,

som hålles före utgången av juni månad.

§ 6. 61 §.

På beslut av stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan ankommer, huruvida

framställd anmärkning skall förfalla och ansvarsfrihet för förvaltningen

meddelas eller laga åtgärd för bevarande av stadens rätt skall vidtagas.

Anställes ej talan å den förvaltning revisionsberättelsen avser inom ett år

från det berättelsen framlades å stadsfullmäktigsammanträde eller allmän

rådstuga, skall så anses, som örn ansvarsfrihet blivit beviljad. Utan hinder

av att ansvarsfrihet beviljats må talan föras på grund av brottslig handling,

där ej ansvarsfriheten uppenbarligen avsett även den handlingen.

Kap. 0. Om uttaxering och uppbörd. (i kap. Olli uttaxering oell uppbörd.

§ 1- 62 §.

För täckande av stads medelsbehov, i den mån det ej fylles genom

andra inkomster, skola i första hand anlitas progressivskattemedel och skogsaccismedel

enligt bestämmelserna i förordningen örn kommunal progressivskatt

och lagen örn skogsaccis. Yad därutöver erfordras skall fyllas genom

uttaxering av allmän kommunalskatt i förhållande till de skattekronor och

skatteören, som enligt bestämmelserna i kommunalskattelagen i senast fastställda

taxeringslängd påförts de till kommunen skattskyldiga.

§ 2. 63 §.

Mom. 1. Personliga tjänstbarhe- 1 mom. Personliga tjänstbarheter,

ter, vilka inom stad utgjorts efter vilka inom stad utgjorts efter förut anförut

antagna grunder, må fortfarande, tagna grunder, må fortfarande, till

till dess annorlunda förordnas, utgö- dess annorlunda förordnas, utgöras

ras efter samma grunder. efter samma grunder.

Mom. 2. Är i lag eller författning 2 mom. Är i lag eller författning

stadgat, att skatt till stad skall utgå stadgat, att skatt till stad skall utgå

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

CKungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

efter andra grunder än i § 1 angivas efter andra grunder jin i 62 § angivas

eller att vissa från skattskyldighet till eller att vissa från skattskyldighet till

staden eljest befriade medlemmar skola staden eljest befriade medlemmar skola

bidraga till fyllande av särskilda be- bidraga till fyllande av särskilda behov,

gäller till efterrättelse vad sålunda hov, gäller till efterrättelse vad sålunda

är förordnat. är förordnat.

Stadskommun äger ej besluta avvikelse Stadskommun äger ej i annan män

från de i lag eller författning föreskrivna än i 3 mom. medgives besluta avvikelse

grunderna föf kommunalskatts utgörande, från de i lag eller författning föreskrivna

grunderna för kommunalskatts

utgörande.

3 rn o m. Skulle i andra fall än dem,

som ovan i denna paragraf bestämmas,

hos stadsfullmäktige eller allmän rådstuga

väckas förslag, att vissa till staden

skattskyldiga böra, i fråga örn uttaxering

för visst ändamål, antingen helt

och hållet befrias från bidrag, eller

länna nedsättning däri, skall först avgöras,

huruvida ett sådant förslag, vilket.

dock icke må avse påläggande av

personlig eller efter matlag utgående

avgift, bör komma under närmare prövning.

Skall sådant förslag tagas under

vidare prövning, skall det, innan det

av stadsfullmäktige eller allmän rådstuga

företages till slutligt avgörande,

överlämnas till magistraten, som vidtager

den förberedande utredning frågan

kräver.

§ 3. 64 §.

De utskylder, som enligt stadens beslut i anledning av förslaget till utgifts-

och inkomststat skola under det nästföljande kalenderåret utgöras av

dem, vilka under det löpande året äro skattskyldiga till staden, anses för

det löpande årets utskylder.

§ 4. 65 §.

Magistraten eller stadsstyrelsen ålig- Magistraten åligger att på grund

ger att på grund av den fastställda av den fastställda utgifts- och inkomstutgifts-

och inkomststaten ävensom staten ävensom de beslut om uttaxede

beslut om uttaxering till församling ring till församling eller skoldistrikt,

eller skoldistrikt, som genom kyrko- som genom kyrkorådet, skolrådet eller

rådet, skolrådet eller särskild styrelse särskild styrelse delgivas drätselkam
-

s. 113 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

113

(Kungl. Majlis förslag.)

(Utskottets förslag.)

delgivas drätselkammaren, oförtövat

låta upprätta debiterings- och uppbördslängd.

Debiterings- och uppbördslängden

upprättas i enlighet med de föreskrifter,

som meddelas av magistraten eller

stadsstyrelsen.

maren, oförtövat låta upprätta debiterings-

och uppbördslängd.

Debiterings- och uppbördslängden

upprättas i enlighet med de föreskrifter,

som meddelas av magistraten.

§ 5. 66 §.

Sedan debiterings- och uppbördslängden upprättats, skall denna under

fjorton dagar på rådhuset eller annat lämpligt ställe vara offentligen utlagd

för granskning. Kungörelse örn den tid, då längden kommer att sålunda

vara utlagd, samt örn plats för utläggandet skall offentligen anslås och införas

i den eller de tidningar, där tillkännagivande örn stadsfullmäktigsammanträde

eller allmän rådstuga skall ske.

Yill någon göra anmärkning mot

debiterings- och uppbördslängden,

Yill någon göra anmärkning mot

debiterings- och uppbördslängden, äger

han, därest han är medlem av stadskommunen

eller hans rätt eljest är

beroende av debiteringen, att före utgången

av nyss sagda tid ingiva skriftlig

anmälan därom till magistraten

äger han, därest han är medlem av

stadskommunen eller hans rätt eljest

är beroende av debiteringen, att före

utgången av nyss sagda tid ingiva

skriftlig anmälan därom till magistra
-

eller stadsstyrelsen.

Magistraten eller stadsstyrelsen skall

skyndsamt meddela beslut över de

framställda anmärkningarna, och skola

ändringar, som härav föranledas, införas

i längden. Denna anses härefter

fastställd.

ten.

Magistraten skall skyndsamt meddela

beslut över de framställda anmärkningarna,

och skola ändringar,

som härav föranledas, införas i längden.

Denna anses härefter fastställd.

§ 6. 67 §.

Sedan debiterings- och uppbördslängden fastställts, överlämnas den till

drätselkammaren.

Det åligger härefter drätselkammaren att utfärda debetsedlar och låta tillställa

de skattskyldiga desamma.

§ 7. 68 §.

Uppbörd verkställes, med iakttagande av därom i drätselkammarens reglemente

givna föreskrifter, av drätselkammaren å tid och i ordning, som bestämmas

av stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan.

§ 8. 69 §.

Har någon inom den i § 5 be- Har någon inom den i 66 § bestämda

tiden framställt anmärkning stämda tiden framställt anmärkning

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 5 sami. 20 käft. (Nr 30.) 109430 8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr HO.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

mot debiterings- och uppbördslängden

men anmärkningen ej godkänts, må

besvär däröver anföras i den ordning,

som stadgas i 76 §, och skall tiden

för talans fullföljande räknas från den

dag, då klaganden erhöll del av beslutet.

Ej må utom i nedan angivna

fall klagan över debiteringen föras

annorledes än nu sagts,

som i debiterings- och uppbördslängden

mot debiterings- och uppbördslängden

men anmärkningen ej godkänts, må

besvär däröver anföras i den ordning,

som stadgas i hafi. 7 § 3, och skall

tiden för talans fullföljande räknas

från den dag, då klaganden erhöll del

av beslutet. Ej må utom i nedan

angivna fall klagan över debiteringen

föras annorledes än nu sagts.

Förmenar någon, att utskyld

finnes upptagen, blivit genom fel vid debiteringen obehörigen eller med

oriktigt belopp honom påförd, äger han att däri söka rättelse genom besvär

hos länsstyrelsen i det län, inom vilket debiteringen skett. Besvären skola

ingivas till nämnda myndighet inom natt och år efter det utskylden blivit

klaganden avfordrad; dock må klaganden på eget äventyr med posten till

länsstyrelsen insända besvären så tidigt, att de inom sagda tid dit inkomma.

Drätselkammaren samt magistraten Drätselkammaren samt magistraten

eller stadsstyrelsen äga att hos läns- äga att hos länsstyrelsen göra fram
-

styrelsen göra framställning örn rättelse

av debiterings- och uppbördslängden

på den grund, att debitering underlåtits

eller skett till för lågt belopp. Dylik

framställning skall ingivas till länsstyrelsen

under kalenderåret näst efter

det, vars utskylder debiteringen avser.

Den som hos länsstyrelsen klagat över sin debitering är icke dess

mindre pliktig att vid uppbördsstämman gälda det honom påförda utskyldsbeloppet,

med honom förbehållen rätt att, därest hans besvär godkännas,

få det för mycket erlagda åter med ränta enligt vad särskilt är stadgat.

ställning örn rättelse av debiteringen

på den grund, att sådan underlåtits

eller skett till för lågt belopp. Dylik

framställning skall ingivas till länsstyrelsen

under kalenderåret näst efter

det, vars utskylder debiteringen avser.

§ 9-

Har efter debiterings- och uppbördslängdens

slutliga granskning sådan

taxering, som enligt lag bör ligga till

grund för skattskyldighet till staden,

blivit verkställd, ändrad eller undanröjd,

skall magistraten eller stadsstyrelsen

göra därav föranledd ändring i debiteringen,

utan hinder av att denna

enligt vad ovan sägs vunnit laga kraft,

och njuter skattskyldig ränta, enligt

vad särskilt är stadgat, å vad han äger

återbekomma såsom för mycket erlagt.

70 §.

Har efter debiterings- och uppbördslängdens

slutliga granskning sådan

taxering, som enligt lag bör ligga till

grund för skattskyldighet till staden,

blivit verkställd, ändrad eller undanröjd,

skall magistraten göra därav föranledd

ändring i debiteringen, utan

hinder av att denna enligt vad ovan

sägs vunnit laga kraft, och njuter

skattskyldig ränta, enligt vad särskilt

är stadgat, å vad han äger återbekomma

såsom för mycket erlagt.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

115

(Kungl. Maj:ts förslag.)

Förmenar någon, att vid åtgärd av

magistraten eller stadsstyrelsen, som nu

sagts, felaktighet förelupit, och varder

ej rättelse efter anmälan därom vidtagen

av magistraten eller stadsstyrelsen,

äger han att däröver anföra besvär

hos länsstyrelsen i den ordning,

som sägs i § 8 andra stycket, skolande

tiden för besvärs anförande räknas

från det han erhållit vetskap örn magistratens

eller stadsstyrelsens beslut

i anledning av anmälan.

(Utskottets förslag.)

Förmenar någon, att felaktighet förekommit

vid åtgärd av magistraten, som

nu sagts, och vidtages ej efter anmälan

rättelse av magistraten, äger han att

däröver anföra besvär hos länsstyrelsen

i den ordning, som sägs i 69 §

andra stycket, skolande tiden för besvärs

anförande räknas från det han

erhållit vetskap örn magistratens beslut

i anledning av anmälan.

§ io.

Efter uppbördsstämman upprättar

drätselkammaren dels avkortnings- och

avskrivning slängd, upptagande ej mindre

dem, för vilka staden eller församlingen

besluta t efterskänka påförda

utskylder eller för vilka eljest avkortniny

ägt rum, än även dem, för vilka

drätselkammaren verkställt avskrivning,

med angivande tillika av avkortningseller

avskrivningsorsaken, dels ock

restlängd å övriga skattskyldiga,

som ej vid uppbördsstämman behörigen

guldit sin skatt. Eestlängden

skall summerad jämte berättelse, huru

uppbörden utfallit, efter uppbördsstämmans

slut överlämnas till magistraten

eller stadsstyrelsen.

I stad, där magistraten eller ledamot av magistraten är överexekutor,

låter magistraten i vederbörlig ordning indriva och till drätselkammaren redovisa

de resterande utskylderna.

71 §.

Efter uppbördsstämman upprättar

drätselkammaren restlängd å de skattskyldiga,

som ej vid uppbördsstämman

behörigen guldit sin skatt och för

vilka ej avkortning eller avskrivning i

laga ordning ägt rum. Eestlängden

skall summerad jämte berättelse,

huru uppbörden utfallit, efter uppbördsstämma^

slut överlämnas till

magistraten.

I annan stad skall restlängden, åtföljd

av en uppgift rörande det belopp,

som influtit vid stämman, samt om

verkställd avkortning och avskrivning,

inom två månader efter uppbördsstämmans

slut av stadsstyrelsen eller magistraten

insändas till länsstyrelsen,

som om mottagandet utan avgift meddelar

drätselkammaren bevis och efter

I annan stad skall restlängden inom

två månader efter uppbördsstämmans

slut av magistraten insändas till länsstyrelsen,

som om mottagandet utan

avgift meddelar drätselkammaren bevis

och efter verkställande av erforderliga

anteckningar översänder restlängden

till utmätningsmannen i orten;

och åligger det denne att i vederbörlig

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Konstitutionsxitskottets utlåtande Nr 30.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

verkställande av vederbörliga anteckningar

översänder restlängden till utmätningsmannen

i orten; ock åligger

det denne att i vederbörlig ordning

indriva ock till drätselkammaren redovisa

de resterande utskylderna.

Restlängd upprättas enligt formulär,

som fastställes av Konungen, ock

i övrigt i enligket med de närmare

föreskrifter, som meddelas av magistraten

eller stadsstyrelsen.

Vid indrivandet av resterande utskylder

uttages därutöver en avgift,

beräknad efter tre öre å varje full

krona av slutsumman å de ut stey Ider,

som skolat erläggas vid uppbördsstämman,

då nämnda slutsumma ej överstiger

tjugufem kronor, dock ej mindre

än tjugufem öre, och efter sex öre å

berörda slutsumma, när denna överstiger

tjugufem kronor. Örn användningen

av dessa medel stadgas särskilt.

(Utskottets förslag.)

ordning indriva ock till drätselkammaren

redovisa de resterande utskylderna.

Restlängd upprättas enligt formulär,

som fastställes av Konungen, ock

i övrigt i enligket med de närmare

föreskrifter, som meddelas av magistraten.

Vid indrivandet av resterande utskylder

uttages därutöver en avgift

av tre öre å varje full krona av

det oguldna utskyldsbeloppet, dock ej

mindre än tjugufem öre. Örn användningen

av dessa medel stadgas särskilt.

72 §.

Skola efter det debiterings- och uppbördslängden

blivit fastställd utskylder

påföras skattskyldig, åligger det drätselkammaren

att uppföra dessa utskylder

i ett tillägg till debiterings- och uppbördslängden

samt att upprätta debetsedlar

och låta tillställa de skattskyldiga

desamma. Uppbörd av utskylderna förrättas

å tid, soto bestämmes av drätselkammaren,

ej tidigare än trettio dagar

efter det debetsedel kommit den skattskyldige

till handa. Beträffande utskylder,

som nu sagts, skall 71 § äga motsvarande

tillämpning.

73 §.

1 morn. Avkortning av kommunalutskylder

skall verkställas av drätselkammaren:
a)

då stadsfullmäktige, allmänna

s. 117 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

117

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

rådstugan, kyrkostämman eller kyrkofullmäktige

i laga ordning beslutat efterskänka

påförda utskylder eller då, utan

att sådant beslut fattats, rätt att utfå

utskylder i följd av ackord i konkurs

eller i ackordsförhandling titan konkurs

icke längre föreligger, eller

b) då någon efter besvär över taxering

eller debitering vunnit nedsättning

i eller befrielse från honom påförda utskylder.

Sedan avkortning av kommunalutskylder

ägt rum, skola åtgärder för utskyldernas

indrivande icke vidare företagas.

2 mom. Avskrivning av kommunalutskylder

må beslutas av drätselkammaren:

a) då den skattskyldige saknar utmätningsbara

tillgångar till utskyldernas

gäldande och införsel i honom tillkommande

avlöning, pension eller livränta

icke kan äga rum,

b) då upplysning örn den skattskyldiges

vistelseort icke kunnat vinnas eller

den skattskyldige icke kunnat anträffas

å ort, där han enligt inhämtade upplysningar

antagits uppehålla sig, eller

c) då den skattskyldige vistas å utrikes

ort och utsikt att utfå utskylderna

på den grund ej förefinnes.

Utan hinder av att avskrivning av

kommunalutskylder ägt rum kvarstår

den skattskyldiges betalningsskyldighet.

I händelse framdeles anledning föreligger

till antagande, att de obetalade

utskylderna kunna uttagas,skola åtgärder

ånyo vidtagas för utskyldernas indrivande

och redovisning.

3 mom. Över utskylder, som avkortats

eller avskrivits före upprättande av

restlängd, skall drätselkammaren upprätta

särskild avkortnings- och avskrivningslängd

med angivande tillika av

avkortnings- eller avskrivnings or saken.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

Kap. 7■ Om underställning oell

besvär.

§ 1-

För att vinna bindande . kraft sko

stugas beslut underställas Konungen

angå:

a) avkändande eller pantförskrivning

av sådan staden tillhörig fastighet,

som för något dess gemensamma

nytta avseende ändamål tillfallit staden

genom gåva eller testamente,

ävensom överenskommelse, som medför

ändring i någon stadens rättighet

till sådan fastighet; eller

b) upptagande av lån, därunder inbegripet

ingående av borgen; dock att

underställning icke erfordras, där ej

i följd av beslutet sammanlagda beloppet

av stadens utan underställning

skedda upplåning överstiger skillnaden

mellan, å ena sidan, ett belopp

motsvarande tio gånger antalet av de

skattekronor och skatteören, varefter

kommunalutskylder skolat utgöras för

sistförflutna året och, å andra sidan,

den summa, som för nämnda år beslutits

skola i staden anskaffas genom

uttaxering; skolande i sistnämnda

summa icke inräknas de belopp, som

avse folkskoleväsendet.

Konungens prövning och fastställelse

skola ock underställas av stadsfullmäktige

elle)'' allmänna rådstugan antagna

förslag till nya eller förhöjda avgifter

å den allmänna rörelsen.

Beslut eller förslag, som skall underställas

Konungens prövning, skall av

magistraten eller stadsstyrelsen, åtföljt

av dess utlåtande, insändas till länsstyrelsen,

vilken det åligger att överlämna

handlingarna, jämte eget yttrande,

till Konungen.

(Utskottets förslag.)

7 kap. Om underställning och

besvär.

74 §.

stadsfullmäktiges och allmän rådprövning

och fastställelse, då de

a) avhändande eller pantförskrivning

av sådan staden tillhörig fastighet,

som för något dess gemensamma

nytta avseende ändamål tillfallit staden

genom gåva eller testamente,

ävensom överenskommelse, som medför

ändring i någon stadens rättighet

till sådan fastighet;

b) upptagande av lån, därunder inbegripet

ingående av borgen; dock

att underställning icke erfordras, där

ej i följd av beslutet sammanlagda

beloppet av stadens utan underställning

skedda upplåning överstiger skillnaden

mellan, å ena sidan, ett belopp

motsvarande tio gånger antalet av de

skattekronor och skatteören, varefter

kommunalutskylder skolat utgöras för

sistförflutna året och, å andra sidan,

den summa, som för nämnda år beslutits

skola i staden anskaffas genom

uttaxering; skolande i sistnämnda

summa icke inräknas de belopp, som

avse folkskoleväsendet; eller

c) nya eller förhöjda avgifter å den

allmänna rörelsen för begagnande av

de platser, som anvisats åt densamma,

eller de inrättningar, som äro gjorda

till dess betjänande.

Beslut, som skall underställas

Konungens prövning, skall av magistraten,

åtföljt av dess utlåtande, insändas

till länsstyrelsen, vilken det

åligger att överlämna handlingarna,

jämte eget yttrande, till Konungen.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

119

(Kungl. Maj-.ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

§ 2. 75 §.

Länsstyrelsens godkännande erfordras för att giva gällande kraft åt beslut,

vilka:

a) innefatta av staden upprättade allmänna planer för hushållningen med

stadens donationsjord;

b) avse arvode enligt kap. 2 § 20 b) avse arvode enligt 29 § 3 morn.,

morn. 3; eller där beslutet ej allenast innefattar för
nyande

av dylikt för nästföregående år

fattat lagligen gällande beslut; eller

c) avse utgifter, som erfordra uttaxering under längre tid än fem år.

Beslut, som skall underställas läns- Beslut, som skall underställas länsstyrelsens

prövning, bör genom magi- styrelsens prövning, bör genom magi

stråten eller stadsstyrelsen och åtföljt

av dess utlåtande insändas.

Samtliga av staden för ett och

samma kalenderår fattade, under b)

omförmälda beslut skola samtidigt och

senast under det år besluten avse

underställas länsstyrelsens prövning,

vid äventyr att beslut, såvida ej särskilda

omständigheter anses böra föranleda

undantag, icke vinner godkännande.

Till ledning vid prövningen

av dessa beslut skall tillgång beredas

länsstyrelsen till tablå över stadens

ekonomiska ställning det år besluten

avse.

stråten och åtföljt av dess utlåtande

insändas.

Samtliga av staden för ett och

samma kalenderår fattade, linder b)

omförmälda beslut, därå fastställelse

erfordras, skola samtidigt och senast

under det år besluten avse underställas

länsstyrelsens prövning, vid

äventyr att beslut, såvida ej särskilda

omständigheter anses böra föranleda

undantag, icke vinner godkännande.

Till ledning vid prövningen av dessa

beslut skall tillgång beredas länsstyrelsen

till tablå över stadens ekonomiska

ställning det år besluten avse.

Underställt beslut skall antingen oförändrat fastställas eller ogillas. Yägras

fastställelse, skall skäl därför uppgivas.

Över vägrad fastställelse må stadskommunen föra klagan hos Konungen.

§ 3. 76 §.

Medlem av stadskommun, som ej nöjes åt stadsfullmäktiges eller allmänna

rådstugans beslut, äger, där ej annat är särskilt föreskrivet, att söka rättelse

däri genom besvär, örn beslutet

icke tillkommit i laga ordning,

står i strid mot allmän lag eller författning eller annorledes överskrider

deras befogenhet, som fattat beslutet, eller

kränker hans enskilda rätt eller eljest vilar på orättvis grund.

Besvären skola, jämte det överklä- Besvären skola, jämte det överklagade

beslutet, ingivas till länsstyrelsen gade beslutet, ingivas till länsstyrelsen

inom tjugu dagar efter den dag, då inom tjugu dagar efter den dag, då

stadsfullmäktiges protokoll offentligen stadsfullmäktiges protokoll offentligen

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

(Kungl. Majus förslag.)

upplästes eller allmän rådstugas protokoll

justerades, dagen då det skedde

likväl oräknad. Det åligger klaganden

därjämte såväl att vid besvären foga

bevis örn dagen, då sådan uppläsning

eller justering ägde rum, som ock att

inom fjorton dagar efter det tiden för

besvärens inlämnande utgått till magistraten

eller stadsstyrelsen ingiva diariiutdrag

över att ban besvärat sig.

Försummar klaganden något av va

i verkställighet.

(Utskottets förslag.)

upplästes eller allmän rådstugas protokoll

justerades, dagen då det skedde

likväl oräknad. Det åligger klaganden

därjämte såväl att vid besvären foga

bevis örn dagen, då sådan uppläsning

eller justering ägde rum, som ock att

inom fjorton dagar efter det tiden för

besvärens inlämnande utgått till magistraten

ingiva diariiutdrag över att

han besvärat sig.

1 sålunda föreskrivits, må beslutet gå

§ 77 §.

Gå besvären ut därpå, att beslutet icke tillkommit i laga ordning eller

att det står i strid mot allmän lag eller författning eller annorledes överskrider

deras befogenhet, som fattat beslutet, äger länsstyrelsen, där besvären

finnas böra godkännas, att förbjuda beslutets verkställighet.

Grundas besvären därpå, att klagandens enskilda rätt blivit genom beslutet

kränkt, och bliva besvären godkända, gäller rättelsen till förmån för

den som klagat, men står beslutet i övrigt fast, utan så är, att det finnes

strida mot allmän lag eller författning eller eljest vila på orättvis grund, då

länsstyrelsen må förordna örn upphävande av beslutet i dess helhet.

§ 5. 78 §.

I länsstyrelsens utslag må, där icke för vissa frågor annorlunda är särskilt

stadgat, ändring sökas hos Konungen senast före klockan tolv å trettionde

dagen efter det klaganden erhöll del av beslutet, dagen då det skedde likväl

oräknad; dock äger menighet, som klagar, tillgodonjuta femton dagar

längre besvärstid än nu sagts.

§ 6. 79 §.

För besvärs anförande mot drätselkammares beslut i sådana mål och

ärenden, vilka drätselkammaren på grund av föreskrifter i särskilda författningar

har att handlägga, gäller vad i dessa författningar för varje fall finnes

stadgat. I övrigt gäller vad i drätselkammarens reglemente är bestämt.

Örn magistratens eller stadsstyrelsens Örn magistratens överinseende över

överinseende över drätselkammaren drätselkammaren sägs i 47 §.

sägs i kap. 4 § 4.

§ 7.

Finner länsstyrelsen vid prövning

av besvär eller framställning av drätselkammaren

eller magistraten eller

80 §.

Finner länsstyrelsen vid prövning

av besvär eller framställning av drätselkammaren

eller magistraten rörande

s. 121 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

121

(Kungl. Maj:ts förslag.)

stadsstyrelsen rörande debitering av

kommunalskatt, att debitering obehörigen

verkställts eller underlåtits

eller ej skett till riktigt belopp, äger

länsstyrelsen, efter vederbörandes hörande,

föreskriva erforderlig rättelse

i debiteringen. Jämväl må, örn någon

av länsstyrelsen befrias från honom i

debiterings- och uppbördslängden påförd

kommunalskatt på den grund, att

annan person bort uppföras till utgörande

av densamma,länsstyrelsen, efter

vederbörandes hörande, överflytta debiteringen

på denne.

(Utskottets förslag.)

debitering av kommunalskatt, att debitering

obehörigen verkställts eller

underlåtits eller ej skett till riktigt

belopp, äger länsstyrelsen, efter vederbörandes

hörande, föreskriva erforderlig

rättelse i debiteringen. Jämväl

må, örn någon av länsstyrelsen befrias

från honom i debiterings- och

uppbördslängden påförd kommunalskatt

på den grund, att annan person

bort uppföras till utgörande av densamma,

länsstyrelsen, efter vederbörandes

hörande, överflytta debiteringen

på denne.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Strömberg, Thulin, O. W. Hansson, Hellberg, Sundberg,

Larsén, Granström, greve Lagerbjelke, K. A. S. Nylander, Gustafson i Kasenberg,

Jansson i Edsbäcken, Persson i Trången, Andersson i Igelboda, Laurén, Lindmark, Fast,

Källman, Wallerius och Weijne.

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr SO.

c) att riksdagen, med förklarande, att Kungl. Maj :ts förslag till

lag örn kommunala och kyrkliga val icke kunnat i oförändrat

skick antagas, måtte med anledning av detta förslag för sin del

antaga följande

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

Förslag

till

Förslag

till

Lag örn kommunala oell

kyrkliga val.

Kommunal vallag.

Härigenom förordnas som följer:

Kap. 1. Allmänna bestämmelser.

§ I
Kommunala

val, som avses i denna

lag, äro val av landstingsman, kommunalfullmäktige,

municipalfullmäktige

och stadsfullmäktige.

Med kyrkliga val avses i denna lag

val av kyrkofullmäktige.

1 kap. Allmänna bestämmelser.

1 §.

Val, som avses i denna lag, kallas

kommunalval och äro val av landstingsmän,

kommunalfullmäktige, municipalfullmäktige,

stadsfullmäktige

och kyrkofullmäktige.

§ 2.

2 §.

Örn valkretsar vid val av landstingsmän, kommunalfullmäktige, stadsfullmäktige

och kyrkofullmäktige är särskilt stadgat.

Kap. 2. Örn valdistrikt och

valförrättare.

§ 3.

M o m. 1. Vid val av landstingsmän

eller av kommunalfullmäktige eller

stadsfullmäktige skall varje kommun

eller del av kommun, som enligt lagen

örn val till riksdagen utgör valdistrikt

vid val till riksdagens andra kammare,

hilda ett valdistrikt.

M o m. 2. Vid val av municipalfullmäktige

skall varje municipalsamhälle

hilda ett valdistrikt. Dock skall, där

municipalsamhälle helt sammanfaller

med två eller flera valdistrikt vid val

till riksdagens andra kammare, varje

sådant distrikt utgöra ett valdistrikt

2 kap. Om valdistrikt och

valförrättare.

3 §.

1 m o m. Vid val av landstingsmän

eller av kommunalfullmäktige eller

stadsfullmäktige skall varje kommun

eller del av kommun, som enligt lagen

örn val till riksdagen utgör valdistrikt

vid val till riksdagens andra kammare,

hilda ett valdistrikt.

2 mom. Vid val av municipalfullmäktige

skall varje municipalsamhälle

bilda ett valdistrikt. Dock skall, där

municipalsamhälle helt sammanfaller

med två eller flera valdistrikt vid val

till riksdagens andra kammare, varje

sådant distrikt utgöra ett valdistrikt

s. 123 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

123

(Kungl. Maj:ts förslag.)

jämväl vid val av municipalfullmäktige.

M o m. 3. Vid val av kyrkofullmäktige

skall varje församling eller, där

församling är för dylikt val delad i

valkretsar, varje sådan valkrets bilda

ett valdistrikt. Där på grund av bestämmelserna

i lagen örn val till riksdagen

delar av församlingen eller av

valkretsen ingå i olika valdistrikt vid

val till riksdagens andra kammare,

skall dock varje sådan del bilda eget

valdistrikt vid val av kyrkofullmäktige.

När skäl därtill äro, må länsstyrelsen

förordna, att delar av församling

eller valkrets, vilka enligt

dessa bestämmelser skulle var för sig

bilda eget valdistrikt vid val av kyrkofullmäktige,

dock skola vid sådant val

tillsammans utgöra ett valdistrikt.

M o m. 4. Beslut om distriktsindelning

enligt lagen örn val till riksdagen

skall, där det icke på anförda besvär

undanröjts, träda i tillämpning på

landet beträffande kommunala och

kyrkliga val, som förrättas enligt den

under nästföljande år upprättade röstlängden,

och i stad å tid, som angives

i beslutet.

§

Röstberättigad äger utöva

distrikt, där han är mantalsskriven.

(Utskottets förslag.)

jämväl vid val av municipalfullmäktige.

3 morn. Vid val av kyrkofullmäktige

skall varje församling eller, där

församling är för dylikt val delad i

valkretsar, varje sådan valkrets bilda

ett valdistrikt. Där på grund av bestämmelserna

i lagen om val till riksdagen

delar av församlingen eller av

valkretsen ingå i olika valdistrikt vid

val till riksdagens andra kammare,

skall dock varje sådan del bilda eget

valdistrikt vid val av kyrkofullmäktige.

När skäl därtill äro, må länsstyrelsen

förordna, att delar av församling

eller valkrets, vilka enligt

dessa bestämmelser skulle var för sig

bilda eget valdistrikt vid val av kyrkofullmäktige,

dock skola vid sådant val

tillsammans utgöra ett valdistrikt.

4 m o m. Beslut örn distriktsindelning

enligt lagen örn val till riksdagen

skall, där det icke på anförda besvär

undanröjts, träda i tillämpning på

landet beträffande kommunalval, som

förrättas enligt den under nästföljande

år upprättade röstlängden, och i stad

å tid, som angives i beslutet.

4 §■

rösträtt allenast vid valförrättning för det val
-

§ ö.

M o m. 1. Kommunala val förrättas

för varje valdistrikt på landet inför

den valnämnd, som enligt lagen om val

till riksdagen har att förrätta val till

riksdagens andra kammare för distriktet,

samt i stad inför magistraten eller

sådana dess deputerade, som avses i

nämnda lag.

5 §.

Kommunalval förrättas för varje

valdistrikt på landet inför den valnämnd,

som enligt lagen örn val till

riksdagen har att förrätta val till riksdagens

andra kammare för distriktet,

samt i stad inför magistraten eller sådana

dess deputerade, som avses i

nämnda lag.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr SO.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

I municipalsamhälle, som ej helt

sammanfaller med ett eller flera valdistrikt

vid val till riksdagens andra

kammare, skola dock vid val av munieipalfullmäktige

municipalstämmans

ordförande och två av stämman utsedda

personer vara valförrättare. Ordet

föres av municipalstämmans ordförande.

M o m. 2. Kyrkliga val förrättas för

varje valdistrikt på landet inför den valnämnd,

som i mom. 1 första stycket

sägs. Där valdistrikt ej helt sammanfaller

med valdistrikt vid val till riksdagens

andra kammare, skall kyrkligt

val förrättas inför valnämnden i det

distrikt vid val till andra kammaren,

varav det kyrkliga valdistriktet utgör

del. Meddelar länsstyrelse beträffande

valdistrikt på landet förordnande, som

avses i §3 moni. 3, skall länsstyrelsen

tillika förordna, inför vilken valnämnd

val av kyrkofullmäktige i det sålunda

bildade distriktet skall förrättas. I

stad förrättas kyrkligt val inför magistraten

eller sådana dess deputerade,

som avses i lagen om val till riksdagen.

Där församling finner lämpligt, äger

den för varje valdistrikt vid val av

kyrkofullmäktige utse en inom förförsamlingen

röstberättigad person att

såsom ledamot i valnämnden eller i

magistraten eller såsom särskild deputerad

jämte magistratens deputerade

tjänstgöra vid kyrkliga val. Sådan

ledamot eller deputerad jämte en suppleant

utses varje år å ordinarie kyrkostämma

eller i församling, där kyrkofullmäktige

finnas, å ordinarie fullmäktigsammanträde

före utgången av

maj månad. Det åligger i förra

fallet kyrkostämmans och i senare

fallet kyrkofullmäktiges ordförande

(Utskottets förslag.)

I municipalsamhälle, som ej helt

sammanfaller med ett eller flera valdistrikt

vid val till riksdagens andra

kammare, skola dock vid val av municipalfullmäktige

municipalstämmans

ordförande och två av stämman utsedda

personer vara valförrättare. Ordet

föres av municipalstämmans ordförande.

Där valdistrikt vid val av kyrkofullmäktige

ej helt sammanfaller med valdistrikt

vid val till riksdagens andra

kammare, skall val av kyrkofullmäktige

förrättas inför valnämnden i det

distrikt vid val till andra kammaren,

varav det kyrkliga valdistriktet utgör

del. Meddelar länsstyrelse beträffande

valdistrikt på landet förordnande, som

avses i 3 § 3 morn., skall länsstyrelsen

tillika förordna, inför vilken valnämnd

val av kyrkofullmäktige i det sålunda

bildade distriktet skall förrättas.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

125

(Kungl. Maj:ts förslag.)

att ofördröjligen utan avgift låta tillställa

envar av de valda utdrag av

•protokollet, i vad det rör honom.

Ej må annan avsäga sig uppdrag,

som här avses, än

a) kvinna;

b) ämbets- eller tjänsteman, som av

sin befattning är hindrad att fullgöra

uppdraget;

c) den som uppnått sextio års ålder;

eller

d) den som eljest uppgiver hinder,

vilket godkännes av stämman eller fullmäktige.

Menar någon, att val av sådan ledamot

eller deputerad, sorn. ovan sägs,

eller av suppleant icke skett i laga ordning,

eller vill någon klaga däröver,

att av honom gjord avsägelse an sådant

uppdrag icke godkänts, äger lian

att hos domkapitlet anföra besvär före

klockan tolv å femtonde dagen, i förra

fallet frän den dag valet hölls och i

senare fallet från den dag, dä det beslut

meddelades, däri rättelse sökes.

Över domkapitlets utslag i sådant mål

må klagan ej föras.

Kap. 3. Om röstlängd.

§ 6.

Yarje år skall röstlängd för kommunala

och kyrkliga beslut och val upprättas,

på landet och i stad, där magistrat

ej finnes, av den tjänsteman, som

verkställer debitering av utskylder till

kronan, samt i annan stad av magistraten

eller, där särskilda tjänstemän

äro förordnade för nämnda debitering,

av dessa under magistratens inseende.

§ 7.

Röstlängd upprättas för varje kommun.

Äro i kommun flera valdistrikt

(Utskottets förslag.)

3 kaj}. Olli röstlängd.

6'' §.

Yarje år skall röstlängd för kommunalval

och kommunala beslut upprättas,

på landet och i stad, där magistrat

ej finnes, av den tjänsteman, som

verkställer debitering av utskylder till

kronan, samt i annan stad av magistraten

eller, där särskilda tjänstemän äro

förordnade för nämnda debitering, av

dessa under magistratens inseende.

7 §.

Röstlängd upprättas för varje kommun.

Äro i kommun flera valdistrikt

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

(Kungl. Maj.ts förslag.)

för kommunala val, skall längden uppläggas

i särskilda delar, en för varje

valdistrikt; dock skall, där sådant valdistrikt

omfattar två eller flera distrikt

för kyrkliga val eller delar av sådana

distrikt, särskild del uppläggas för

varje kyrkligt valdistrikt eller del därav.

Finnes inom kommun eller valdistrikt

municipalsamhälle, skall för

detta särskild underavdelning uppläggas.

Örn röstlängd vid ändring i b

stadgat.

(Utskottets förslag.)

vid val av landstingsman samt kommunalfullmäktige

eller stadsfullmäfc,

t ige, skall längden uppläggas i särskilda

delar, en för varje valdistrikt;

dock skall, där sådant valdistrikt omfattar

två eller flera församlingar eller

distrikt vid val av kyrkofullmäktige

eller delar av församlingar eller distrikt

vid val av kyrkofullmäktige, särskild

del uppläggas för varje församling

eller kyrkligt valdistrikt eller del

därav. Finnes inom kommun eller valdistrikt

municipalsamhälle, skall för

detta särskild del uppläggas,

ilina! indelning gäller vad särskilt är

§ 8- 8 §.

I röstlängden skola enligt mantalslängden för året upptagas alla inom valdistriktet

mantalsskrivna personer, vilka uppnått eller under kalenderåret uppnå

en ålder av tjugutre år, med angivande för var och en, huruvida han äger eller

saknar rösträtt i avseende å beslut å kommunalstämma eller allmän rådstuga

ävensom val av kommunal- eller stadsfullmäktige och landstingsman.

Envar sådan person, örn vilken upplysning ej vinnes, att han den 10 juni

brister i något av vad lag stadgar såsom villkor för rösträtt i ena eller andra

avseendet, antecknas i längden såsom röstberättigad; dock skall i fråga örn den.

som först under kalenderåret uppnått eller uppnår den för rösträtt i visst avseende

särskilt föreskrivna åldern, anmärkas, att han icke är i sådant avseende

röstberättigad förr än efter utgången av löpande kalenderår.

Där en vid kommunala beslut och val, som i första stycket sägs, röstberättigad

person antingen saknar rösträtt å kyrkostämma och vid val av kyrkofullmäktige

på den grund, att han är främmande religionsbekännare eller anmält

sig till utträde ur svenska kyrkan eller tillhör icke territoriell församling,

eller ock saknar rösträtt å municipalstämma och vid val av municipalf ull - mäktige av det skäl, att han häftar för honom påförda utskylder till municipalsamhället,

skall örn förhållandet göras anteckning i längden.

Närmare föreskrifter i avseende å röstlängdens upprättande, så ock örn

skyldighet för myndigheter att lämna erforderliga uppgifter till införande i

längden meddelas av Konungen.

§ 9. <) §.

Senast den 30 juni skall röstlängden vara upprättad och avsänd eller av
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr SO.

12T

(Kungl. Maj:ts forsing.) (Utskottets förslag.)

lämnad på landet till valnämndens ordförande och i stad till magistraten, där

ej denna själv verkställt upprättandet.

Envar äger att under behörig tillsyn taga del av röstlängden ävensom göra

avskrift därav.

Vad i lagen örn val till riksdagen stadgas örn röstlängds framläggande till

granskning och örn kungörelse därom, örn underrättelse till person, som i

längden upptagits såsom icke röstberättigad, örn framställande av anmärkning

mot längden och örn underrättelse till den, mot vilkens rösträtt anmärkning

framställts, örn prövning av sådan anmärkning samt örn längdens justeringävensom

örn klagan över valnämndens eller magistratens beslut skall äga motsvarande

tillämpning beträffande röstlängd, som avses i detta kapitel.

§ 10.

M o m. 1. Har mot röstlängd, som

blivit i föreskriven ordning framlagd,

anmärkning ej förekommit, eller har

med anledning av framställd anmärkning

beslut givits och rättelse, där

sådan ifrågakommer. gjorts i röstlängden.

länder längden, i den mån ej enligt

moni. 2 rättelse skall verkställas, till

ovillkorlig efterrättelse, intill dess ny

röstlängd på föreskrivet sätt kommit

till stånd.

M o m. 2. Har på klagan, som förts

i samband med besvär över valförrättning

eller annan omröstning, röstlängden

i någon del förklarats felaktig,

skall, sedan beslutet vunnit laga kraft,

länsstyrelsen, ändå att felaktigheten ej

föranlett omröstningens upphävande,

låta i längden införa av förklaringen

föranledd rättelse.

Kap. 4. Om valdag.

§ U.

Mom. 1. Val av landstingsmän

skall förrättas tredje söndagen i september

månad eller i stad, där magistraten

så besluter, närmast därförut

infallande lördag.

Valet må dock utsättas till annan

dag under tiden från och med den 13

10 §.

Har mot röstlängd, som blivit i föreskriven

ordning framlagd, anmärkning

ej förekommit, eller har med anledningav

framställd anmärkning beslut givit»

och rättelse, där sådan ifrågakommer,

gjorts i röstlängden, länder längden, i

den mån ej enligt andra stycket rättelse

skall verkställas, till ovillkorlig

efterrättelse, intill dess ny röstlängd

på föreskrivet sätt kommit till stånd
Har

på klagan, som förts i samband

med besvär över valförrättning eller

annan omröstning, röstlängden i någon

del förklarats felaktig, skall, sedan beslutet

vunnit laga kraft, länsstyrelsen,

ändå att felaktigheten ej föranlett omröstningens

upphävande, låta i längden

införa av förklaringen föranledd

rättelse.

4 kap. Om valdag.

11 §.

Val av landstingsmän skall förrättas

tredje söndagen i september månad

eller i stad, där magistraten så besluter,

närmast därförut infallande lördag.

Valet må dock utsättas till annan

dag under tiden från och med den 13-

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr SO.

(Kungl. Maj:Is förslag.)

till och med den 30 september, därest

samma år, då valet skall äga rum, på

landet av kommunalstämman eller, där

kommunalfullmäktige finnas, av dem

å ordinarie sammankomst i mars månad

och i stad av stadsfullmäktige

eller, där sådana ej finnas, av allmänna

rådstugan å ordinarie sammankomst

i maj månad så beslutes med minst två

tredjedelar av de i omröstningen deltagandes

röster. Bestämmes annan valdag

än tredje söndagen i september,

skall underrättelse därom meddelas

länsstyrelsen före juli månads utgång

det år, då valet skall äga rum.

(Utskottets förslag.)

till och med den 30 september, därest

samma år, då valet skall äga rum, på

landet av kommunalstämman eller, där

kommunalfullmäktige finnas, av dem

å ordinarie sammankomst i mars elter

april månad och i stad av stadsfullmäktige

eller, där sådana ej finnas, av

allmänna rådstugan å ordinarie sammankomst

i maj månad så beslutes med

minst två tredjedelar av de i omröstningen

deltagandes röster. Bestämmes

annan valdag än tredje söndagen i september,

skall underrättelse därom meddelas

länsstyrelsen före juli månads utgång

det år, då valet skall äga rum.

12

§■

M o m. 2. Val av kommunalfullmäktige

skall förrättas under tiden från

och med den 13 september till och med

den 20 oktober. Valdag bestämmes,

med iakttagande av vad i § 12 sägs,

det år, då valet skall äga rum, av kommunalfullmäktige

eller, där sådana ej

finnas, av kommunalstämman. Beslut,

varigenom valet bestämmes till dagen

för landstingsmannaval i valdistriktet,

Val av kommunalfullmäktige skall

förrättas ä söndag under tiden från och

med den 13 september till och med den

20 oktober. Valdag bestämmes det år,

då valet skall äga rum, av kommunalfullmäktige

eller, där sådana ej finnas,

av kommunalstämman. Beslut, varigenom

valet bestämmes till dagen för

landstingsmannaval i valdistriktet,

skall fattas före den 15 juli.

skall fattas före den 15 juli.

I fråga örn val av municipalfullmäktige skall vad nu är sagt äga motsvarande

tillämpning, dock må val av municipalfullmäktige icke förrättas å samma

dag som landstingsmannaval för samhället. Där kommunalfullmäktigval i kommun,

varav samhället utgör del, icke förrättas å samma dag som landstingsmannaval,

må municipalstämman eller, där municipalfullmäktige finnas, dessa

besluta, att municipalfullmäktigvalet skall äga rum å samma dag som kommunalfullmäktigvalet.

13 §.

M o m. 3. Val av stadsfullmäktige Val av stadsfullmäktige skall förskall

förrättas under tiden från och rättas under tiden från och med den

med den 13 september till november 13 september till november månads utmånads

utgång. Magistraten utsätter gång. Valdag bestämmes av magistraför

staden eller, där staden är indelad ten. Val må dock ej förrättas å sami

valkretsar, för varje valkrets dag, då ma dag som landstingsmannaval för

s. 129 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

129

(Kungl. Maj:ts förslag.)

valet skall förrättas. Val må dock ej

förrättas å samma dag som landstingsmannaval

för staden, därest icke stadsfullmäktige

eller, där sådana ej finnas,

allmänna rådstugan före den 15 juli

det år, då valet skall äga rum, sådant

besluter, i vilket fall magistraten har

att utsätta valet till den sålunda bestämda

dagen.

Mom. 4. Val av kyrkofullmäktige

för församling, som består av enbart

landsbygd eller av landsbygd och stad,

skall förrättas under tiden från och

med den 13 september till och med den

20 oktober och för annan församling

under tiden från och med den 13 september

till november månads utgång.

Dag för val av kyrkofullmäktige för

församling bestämmes, med iakttagande

av vad i § 12 sägs, det år, då valet

skall äga rum, av kyrkofullmäktige

eller, där sådana ej finnas, av kyrkostämman.

Skola kyrkofullmäktige väljas

både för kyrklig samfällighet, som

avses i kap. 1 § 1 i lagen örn församlingsstyrelse,

och för församling, vilken

helt eller delvis ingår i samfälligheten,

skall i församlingen eller församlingsdelen

val av fullmäktige för

samfälligheten äga rum å samma dag

som val av fullmäktige för församlingen.

I annat fall bestämmes dag för

val av fullmäktige för samfälligheten

av samfällighetens fullmäktige eller,

där sådana ej finnas, av samfällighetens

kyrkostämma. Skola kyrkofullmäktige

väljas både för församling och

för skoldistrikt, som utgör del av församlingen,

skall för skoldistriktet val

av fullmäktige äga rum å samma dag

som val av fullmäktige för församlingen.

Där val av kyrkofullmäktige

för församlingen skall förrättas å sam
Bihang

till riksdagens protokoll 1930. -5

(Utskottets förslag.)

staden, därest icke stadsfullmäktige

eller, där sådana ej finnas, allmänna

rådstugan före den 15 juli det år, då

valet skall äga rum, sådant besluter, i

vilket fall magistraten har att utsätta

valet till den sålunda bestämda dagen.

Beträffande Stockholms stad gäller

vad särskilt är stadgat.

14 §.

Val av kyrkofullmäktige för församling,

som består av enbart landsbygd

eller av landsbygd och stad, skall förrättas

å söndag under tiden från och

med den 13 september till och med den

20 oktober och för annan församling

under tiden från och med den 13 september

till november månads utgång.

Dag för val av kyrkofullmäktige för

församling bestämmes det år, då valet

skall äga rum, av kyrkofullmäktige

eller, där sådana ej finnas, av kyrkostämman.

Skola kyrkofullmäktige väljas

både för kyrklig samfällighet, som

avses i 1 § i lagen örn församlingsstyrelse,

och för församling, vilken

helt eller delvis ingår i samfälligheten,

skall i församlingen eller församlingsdelen

val av fullmäktige för samfälligheten

äga rum å samma dag som val

av fullmäktige för församlingen. I annat

fall bestämmes dag för val av fullmäktige

för samfälligheten av samfällighetens

fullmäktige eller, där sådana

ej finnas, av samfällighetens kyrkostämma.

Skola kyrkofullmäktige väljas

både för församling och för skoldistrikt,

som utgör del av församlingen,

skall för skoldistriktet val av fullmäktige

äga rum å samma dag som val av

fullmäktige för församlingen. Där val

av kyrkofullmäktige för församlingen

skall förrättas å samma dag som val

sami. 20 haft. (Nr 30.) 1094 so 9

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

(Kungl. Maj.ts förslag.)

ma dag som val av fullmäktige för

kyrklig samfällighet, i vilken församlingen

helt eller delvis ingår, skall

dock val av kyrkofullmäktige för skoldistriktet

äga rum å annan dag. Skall

val av kyrkofullmäktige för skoldistriktet

ej äga rum å samma dag som

val av fullmäktige för församlingen,

bestämmes dag för val av fullmäktige

för skoldistriktet av skoldistriktets

fullmäktige eller, där sådana ej finnas,

av skoldistriktets kyrkostämma.

Kyrkligt val må icke förrättas å

dag, då kommunalt val inom valdistriktet

äger rum.

M o m. 5. Beträffande Stockholms

stad gäller vad särskilt är stadgat om

tid för förrättande av val av stadsfullmäktige

och kyrkofullmäktige.

§ 12.

M o m. 1. I landskommun, vars invånarantal

överstiger 3,000, skall val

av kommunalfullmäktige bestämmas

att äga rum å två på varandra

följande dagar, av vilka den ena skall

vara en söndag.

I sådan kommun skall ock val av

landstingsmän äga runi, förutom

å den i §11 morn. 1 åsyftade

dagen, jämväl å dagen närmast efter

eller enligt valnämndens beprövande

närmast före sagda dag.

Är kommun delad i valdistrikt, skola

stadgandena i detta moment i stället

äga tillämpning å varje valdistrikt,

vars invånarantal överstiger 3,000.

M o m. 2. I församling på landet,

vars invånarantal överstiger 3,000,

skall val av kyrkofullmäktige

bestämmas att äga rum å två på var
-

fv tskottets förslag.)

av fullmäktige för kyrklig samfällighet,

i vilken församlingen helt eller

delvis ingår, skall dock val av kyrkofullmäktige

för skoldistriktet äga rum

å annan dag. Skall val av kyrkofullmäktige

för skoldistriktet ej äga rum

å samma dag som val av fullmäktige

för församlingen, bestämmes dag för

val av fullmäktige för skoldistriktet

av skoldistriktets fullmäktige eller, där

sådana ej finnas, av skoldistriktets

kyrkostämma.

Val av kyrkofullmäktige må icke

förrättas å dag. då val av landstingsmän,

kommunalfullmäktige, municipalf

ullmäktige ellet• stadsfullmäktige

inom valdistriktet äger rum.

Beträffande församling i Stockholm

gäller vad särskilt är stadgat.

15 §.

Val av landstingsmän må

äga rum, förutom å den i 11 § åsyftade

dagen, jämväl å dagen närmast efter

eller närmast före sagda dag. Beslut

härom fattas på landet av kommunalstämman

eller, där kommunalfullmäktige

finnas, av dem och i stad av magistraten.

16 §.

Val av kommunalfullmäktige,

m unicip alf ull mäktig e,

stadsfullmäktige eller kyrkofullmäktige

må bestämmas att

äga rum å två på varandra följande

dagar. I valdistrikt på landet skall endera

dagen vara en söndag. Beslut om

valets bestämmande till särskilda dagar

fattas beträffande val av kommunalfullmäktige

av kommunalfullmäktige

eller, där sådana ej finnas, av kommu
-

s. 131 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr SO.

131

(Kungl. Maj.ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

andra följande dagar, av vilka den ena

skall vara en söndag.

Är församling, som består av enbart

landsbygd eller av landsbygd och stad,

delad i valdistrikt, skola stadgandena

i detta moment äga tillämpning å varje

valdistrikt på landet, vars invånarantal

överstiger 3,000.

M o m. 3. I denna paragraf omförmäld

utsträckning av tiden för val skall

icke, i annat fall än i § 17 sägs, äga

runi vid val i köping, som bildar särskild

kommun eller särskild församling.

nalstämman, beträffande val av municipalfullmäktige

av municipalfullmäktige

eller, där sådana ej finnas, av

municipalstämman, beträffande val av

stadsfullmäktige av magistraten, samt

beträffande val av kyrkofullmäktige

av kyrkofullmäktige eller, där sådana

ej finnas, av kyrkostämman.

§ 13.

I fall, som avses i § 12, må valet

17 §.

Har val i valdistrikt på landet be
-

endera förrättningsdagen äga rum å stämts att äga rum å särskilda dagar,

annan lokal än den sedvanliga, därest

valnämnden med hänsyn till samfärdsförhållandena

eller andra förhållanden

inom kommun, församling eller valdistrikt

prövar det erforderligt.

må valet endera förrättningsdagen äga

rum å annan lokal än den sedvanliga,

därest valnämnden med hänsyn till

samfärdsförhållandena eller andra förhållanden

inom valdistriktet prövar

det erforderligt.

Utsattes val att endera förrättningsdagen äga rum å annan lokal än den

sedvanliga, äger valnämnden jämväl, där förhållandena det påkalla, bestämma,

att valförrättningen den senare dagen icke skall företagas förrän å andra

dagen efter föregående förrättningsdag. dock att endera förrättningsdagen

alltid skall vara en söndag.

Vad i denna paragraf stadgas skall

icke äga tillämpning beträffande val i

köping, som bildar särskild kommun,

eller i municipalsamhälle, som helt

sammanfaller med ett eller flera valdistrikt

vid val till riksdagens andra

kammare.

§ 14.

Här synnerliga skäl därtill äro, må

beträffande kommun, församling eller

valdistrikt, som avses i § 12, val enligt

valnämndens bestämmande utsättas att

äga rum jämväl en påföljande tredje

förrättningsdag å annan tillgänglig

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

lokal än den, där förrättning under

första eller andra dagen skall hållas.

Utsättes valet sålunda jämväl till en

tredje förrättning sdag, äga föreskrifterna

i § 13 andra stycket motsvarande

tillämpning.

§ 15. 18 §.

Har val bestämts till samma dag som annat val inom valdistriktet, och utsättes

endera valet till särskilda dagar, skall, där valen skola förrättas inför

samma valförrättare, den sålunda utsträckta tiden tillämpas jämväl i fråga örn

det andra valet.

§ 16.

Väljare är oförhindrad att avgiva

sin röst vilken av de för valet utsatta

förrättningsdagarna han önskar å den

för denna dag bestämda lokalen.

§ 17.

Moni. 1. På valnämnden ankommer,

huruvida sådan utsträckning av

tiden för val, som omförmäles i § 12

mom. 1, skall äga rum vid val av

kommunalfullmäktige eller

landsting smän i köping, som

hildar särskild kommun, samt i arman

kommun på landet eller valdistrikt

därinom, som icke uppnått ett invånarantal

överstigande 3,000.

Finnes sådan utsträckning höra äga

rum, skall gälla vad i §§ 15 och 16

föreskrives samt för annan kommun

på landet än köping och för valdistrikt

inom sådan kommun jämväl vad i §§

13 och 14 stadgas.

V id val av municipalfullmäktige

äger, där municipalsamhället

helt sammanfaller med ett eller

flera valdistrikt vid val till riksdagens

andra kammare, valnämnden i varje

valdistrikt och i annat fall municipal
-

Väljare är oförhindrad att avgiva

sin röst vilken av de för valet utsatta

förrättningsdagarna han önskar å den

för denna dag bestämda lokalen.

s. 133 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

133

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

stämmans ordförande bestämma, att

den i §12 mom. 1 omför mälda utsträckningen

av tiden för val skall äga

rum, och gäller i sådant fall vad i §§

15 och 16 föreskrives.

M o m. 2. På valnämnden ankommer,

huruvida sådan utsträckning av

tiden för val, som omförmäles i § 12,

morn. 1, skall äga rum vid val av

kyrkofullmäktige i köping,

som bildar särskild församling, samt i

annan församling eller valdistrikt på

landet, som icke uppnått ett invånarantal

överstigande 3,000.

Finnes sådan utsträckning böra äga

rum, skall gälla vad i §§ 13—16 är

stadgat, dock skola i fråga örn köping,

som bildar särskild församling, och

valdistrikt därinom §§ 13 och 14 icke

äga tillämpning.

§ 18.

Val av stadsfullmäktige

eller av landstingsmän för

stad eller av kyrkofullmäktige

för församling eller valdistrikt i stad

må efter magistratens bestämmande

utsträckas att hållas två på varandra

följande dagar. Förordnas örn sådan

utsträckning, skall gälla vad i §§ 15

och 16 stadgas.

§ 19. 19 §.

Utsattes val av landstingsmän till särskilda dagar, skall underrättelse angående

vilka dagar valet skall hållas samt å vilken lokal förrättningen skall för

varje särskild förrättningsdag äga rum av valnämnden eller magistraten meddelas

länsstyrelsen före juli månads utgång det år, då valet skall ske.

Kap. .5. Om vals kungörande och 5 kap. Om vals kungörande och

förrättande. förrättande.

§ 20.

20 §.

M o m. 1. När val av landstings- 1 mom. När val av landstingsmän

skall äga rum låter länsstyrelsen män skall äga rum, låter länsstyrelsen

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

därom i god tid förut utgå kungörelse,

som uppläses i kyrkorna ock införes i

ortstidningar. I kungörelsen skall antalet

av dem som skola väljas inom

varje valkrets angivas samt, särskilt

för varje valdistrikt, dagen och tiderna

för valet ävensom valstället noggrant

utsättas.

M o m. 2. Örn val av kommunalfullmäktige,

municipal^ullmäktige eller

stadsfullmäktige skall i den beträffande

kommunalstämma eller allmän

rådstuga föreskrivna ordningen kungörelse

utfärdas: i stad av magistraten,

beträffande val av municipalfullmäktige

i municipalsamhälle, som ej helt

sammanfaller med ett eller flera valdistrikt

vid val till riksdagens andra

kammare, av municipalstämmans ordförande

samt i övriga fall av valnämndens

ordförande. I kungörelsen skall

antalet av dem som skola väljas angivas

samt, särskilt för varje valdistrikt,

dagen och tiderna för valet

ävensom valstället noggrant utsättas.

M o m. 3. Örn val av kyrkofullmäktige

skall i den för kyrkostämma

föreskrivna ordningen kungörelse utfärdas:

i stad av magistraten samt på

landet av valnämndens ordförande. I

kungörelsen skall antalet av dem som

skola väljas angivas samt, särskilt för

varje valdistrikt, dagen och tiderna

för valet ävensom valstället noggrant

utsättas.

M o m. 4. Har val utsatts till särskilda

dagar, skall i kungörelsen angående

valet tydligt angivas, vilka

dagar valet skall hållas samt å vilken

lokal förrättningen skall för varje särskild

förrättningsdag äga rum. I kungörelsen

skall ock meddelas vad i

§ 16 är sagt.

(Utskottets förslag.)

därom i god tid förut utgå kungörelse,

som uppläses i kyrkorna och införes i

ortstidningar. I kungörelsen skall antalet

av dem som skola väljas inom

varje valkrets angivas samt, särskilt

för varje valdistrikt, dagen och tiderna

för valet ävensom valstället noggrant

utsättas.

2 m o m. Örn val av kommunalfullmäktige,

municipalf ullmäktige eller

stadsfullmäktige skall i den beträffande

kommunalstämma eller allmän

rådstuga föreskrivna ordningen kungörelse

utfärdas: i stad av magistraten,

beträffande val av municipalfullmäktige

i municipalsamhälle, som ej helt

sammanfaller med ett eller flera valdistrikt

vid val till riksdagens andra

kammare, av municipalstämmans ordförande

samt i övriga fall av valnämndens

ordförande. I kungörelsen skall

antalet av dem som skola väljas angivas

samt, särskilt för varje valdistrikt,

dagen och tiderna för valet

ävensom valstället noggrant utsättas.

3 m o m. Örn val av kyrkofullmäktige

skall i den för kyrkostämma

föreskrivna ordningen kungörelse utfärdas:

i stad av magistraten samt på

landet av valnämndens ordförande. I

kungörelsen skall antalet av dem som

skola väljas angivas samt, särskilt för

varje valdistrikt, dagen och tiderna

för valet ävensom valstället noggrant

utsättas.

4 m o m. Har val utsatts till särskilda

dagar, skall i kungörelsen angående

valet tydligt angivas, vilka

dagar valet skall hållas samt å vilken

lokal förrättningen skall för varje särskild

förrättningsdag äga rum. I kungörelsen

skall ock meddelas vad i

18 § andra stycket är sagt.

s. 135 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

135

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

M om. 5. I fråga om Stockholms 5 mom. I fråga om Stockholms

stad gäller vad särskilt är stadgat om stad gäller vad särskilt är stadgat om

kallelse till val av stadsfullmäktige kallelse till val av stadsfullmäktige

och kyrkofullmäktige. och kyrkofullmäktige.

§ 21. 21 §■

Val äger rum inför öppna dörrar. Ej ma därvid tal hallas eller tryckta

eller skrivna upprop till de väljande tillåtas inom vallokalen.

Det åligger de närvarande att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som

valförrättaren för ordningens upprätthållande och valförrättningens behöriga

fortgång finner skäl meddela. Uppstår oordning, som valförrättaren ej kan avstyra,

äger han att avbryta förrättningen.

I vallokal skall exemplar av denna lag finnas anslaget.

§ 22.

M om. 1. Val skall fortgå minst

två timmar före klockan tre eftermiddagen

samt å landet minst två timmar

efter klockan fem eftermiddagen och i

stad minst två timmar efter klockan

sju eftermiddagen. Där högmässogudstjänst

å valdagen hålles i den församling,

till vilken valdistriktet hör, skall

uppehåll göras för den tid gudstjänsten

pågår. Vad nu är stadgat gäller,

där val hålles å särskilda dagar, med

avseende å varje förrättningsdag.

Vallokal och valtider för varje valdistrikt

bestämmas i stad av magistraten

och på landet av valnämnden

eller i fall, som avses i §5 mom. 1

andra stycket, av municipalstämmans

ordförande. Om beslut beträffande

vallokal och valtider vid landstingsmannaval

skall underrättelse meddelas

länsstyrelsen före juli månads utgång

det år, då valet skall äga rum.

M o m. 2. Där kommunalt val förrättas

å samma dag och inför samma

valförrättare som annat sådant val

eller val av elektorer för utseende av

ledamöter av riksdagens första kam
-

22 §.

1 m o m. Val skall fortgå minst

två timmar före klockan tre eftermiddagen

samt å landet minst två timmar

efter klockan fem eftermiddagen och i

stad minst två timmar efter klockan

sju eftermiddagen. Där högmässogudstjänst

å valdagen hålles i den församling,

till vilken valdistriktet hör, skall

uppehåll göras för den tid gudstjänsten

pågår. Vad nu är stadgat gäller,

där val hålles å särskilda dagar, med

avseende å varje förrättningsdag.

Vallokal och valtider för varje valdistrikt

bestämmas i stad av magistraten

och på landet av valnämnden

eller i fall, som avses i 5 § andra

stycket, av municipalstämmans ordförande.

Örn beslut beträffande vallokal

och valtider vid landstingsmannaval

skall underrättelse meddelas länsstyrelsen

före juli månads utgång det

år, då valet skall äga rum.

2 m o m. Där kommunalval förrättas

å samma dag och inför samma

valförrättare som annat sådant val

eller val av elektorer för utseende av

ledamöter av riksdagens första kam
-

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

(Kungl. Maj.ts förslag.)

mare så och då två kyrkliga val samma

dag förrättas, skola valen förrättas i

samband, så att tillfälle beredes väljare,

som äger utöva rösträtt vid båda

valen, att samtidigt avgiva sina röster.

Örn sammanräkning av de vid de särskilda

valen avgivna rösterna skall

verkställas av olika myndigheter, skall

särskilt exemplar av röstlängden användas

vid vartdera valet.

(Utskottets förslag.)

mare, skola valen förrättas i samband,

så att tillfälle beredes väljare, som

äger utöva rösträtt vid båda valen, att

samtidigt avgiva sina röster. Örn sammanräkning

av de vid de särskilda

valen avgivna rösterna skall verkställas

av olika myndigheter, skall särskilt

exemplar av röstlängden användas vid

vartdera valet.

§ 23. 23 §.

Val är omedelbart och sker med slutna sedlar. Därvid skola begagnas valsedlar

av vitt papper utan kännetecken. Nederst å valsedels framsida må

vara såsom valbeteckning anbragt en av beteckningarna »landstingsmannaval»,

»kommunalfullmäktigval», »municipalfullmäktigval», »stadsfullmäktigval»,

»kyrkofullmäktigval för församlingen», »kyrkofullmäktigval för samfälligheten»

eller »kyrkofullmäktigval för skoldistriktet» eller annan beteckning i ord

för ifrågavarande val. Ovanför namnen skall å valsedel utsättas partibeteckning

(partinamn eller annan beteckning i ord för viss grupp av väljare eller för

viss meningsriktning). Ovanför partibeteckningen må förekomma en kartellbeteckning

(beteckning i ord för två eller flera vid valet samverkande partier)

och mellan partibeteckningen och namnen en fraktionsbeteckning (beteckning i

ord för viss grupp av väljare eller viss meningsriktning inom partiet).

Valsedel bör innehålla tydlig uppgift å den eller de utseddas namn, titel

eller yrke och hemvist, sa ock den beteckning i övrigt, som kan vara nödig för

att fullt otvetydigt utmärka, vem eller vilka åsyftas.

Är något namn å valsedel överstru- Är något namn å valsedel överstruket,

eller framgår med avseende å nå- ket, eller framgår med avseende å nå
-

got där förekommande namn ej fullt

otvetydigt, vem därmed åsyftas, eller

upptager valsedel namn å någon, som

ej är valbar, anses sådant namn såsom

obefintligt. Äro å valsedel eller särskild

del därav upptagna flera namn,

än enligt § 24 är medgivet, anses det

eller de sista, övertaliga namnen såsom

obefintliga.

got där förekommande namn ej fullt

otvetydigt, vem därmed åsyftas, eller

upptager valsedel namn å någon, som

ej är valbar, anses sådant namn såsom

obefintligt. Äro å valsedel eller särskild

del därav upptagna flera namn,

än enligt 24 § är medgivet, anses det

eller de sista, övertaliga namnen såsom

obefintliga.

§ 24.

24 §.

Valsedel skall upptaga namnen antingen i en följd, det ena under det andra,

eller ock på sätt formulär 1 vid denna lag utvisar.

s. 137 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

137

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

I förra fallet må namnen å valsedeln vara högst dubbelt så många som det

antal landstingsman eller fullmäktige valet avser, dock må, där endast en landstingsman

skall utses, valsedel innehålla tre namn. Namnen gälla själva landstingsmanna-

eller fullmäktigvalet, samt, i den mån de icke därvid tagas i

anspråk, val av suppleanter för landstingsman eller av efterträdare för fullmäktige.

I senare fallet må å sedelns vänstra sida upptagas högst två namn utöver

det antal landstingsman eller fullmäktige valet avser. Dessa namn skola uppföras

vart för sig i de särskilda rummen och gälla själva landstingsmanna- eller

fullmäktigvalet samt, i den mån namnen icke därvid tagas i anspråk, val av

suppleanter eller efterträdare. För suppleantvalet eller efterträdarvalet må dessutom

i motsvarande rum å sedelns högra sida uppföras högst två namn för vart

och ett av de för själva landstingsmanna- eller fullmäktigvalet upptagna namnen.

Upptager rum å sedelns högra sida två namn, skola de förekomma det

ena under det andra. För val av suppleant eller efterträdare särskilt upptaget

namn, som saknar motsvarande namn för själva landstingsmanna- eller fullmäktigvalet,

anses såsom obefintligt.

§ 25. 25 §.

Ogin är valsedel:

till vilken använts annat än vitt papper;

som uppenbarligen blivit med avsikt å vilken finnes något kännetecken,

å vilken finnes något kännetecken, som uppenbarligen blivit med avsikt

där anbragt; där anbragt;

vilken upptager valbeteckning å annat ställe än nederst å framsidan;

vilken saknar partibeteckning;

vilken upptager parti-, kartell- eller fraktionsbeteckning å annat ställe än

ovanför namnen;

vilken upptager flera än tre beteckningar ovanför namnen; eller

vilken icke upptager något giltigt namn.

Har vid val, vilket förrättats i samband med annat val, avgivits sedel, försedd

med valbeteckning för det senare valet, skall detta icke föranleda att

sedeln ogillas.

Finnas i ett valkuvert, som avlämnats vid val förrättat i samband med

annat val, två valsedlar, av vilka den ena är försedd med valbeteckning för det

förra valet och den andra för det senare valet, skall endast sedeln med valbeteckning

för det val, varvid valkuvertet avgivits, räknas.

Finnas i ett valkuvert två likalydande valsedlar, skall allenast en sedel

räknas.

Finnas i annat fall än nu sagts i ett valkuvert två valsedlar, eller finnas i

ett valkuvert flera än två valsedlar, äro de alla ogilla. Där i valkuvert finnes

jämte valsedel annat än sådan sedel, är valsedeln ogin.

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr SO.

(Kungl. Maj.ts förslag.)

§ 26.

Vid valförrättning skola kuvert av

ogenomskinligt papper, lika till storlek

ock beskaffenhet, tillhandahållas väljarna

för det ändamål, varom förmäles

i § 27. Till varje väljare utlämnas ett

valkuvert. Å valkuvert skall vara tydligt

anbragt valbeteckning för valet.

Innan valkuvert utlämnas, skall, där

förfarande, som avses i § 34 mom. 2,

ej kommer att äga rum, å kuvertet intryckas

en stämpel utvisande valdistriktet.

Blanketter till valsedlar skola

jämväl tillhandahållas i vallokalen.

Omedelbart före röstningens början

skall ordföranden visa de närvarande,

att valurnan är tom.

(Utskottets förslag.)

26 §.

Vid valförrättning skola kuvert av

ogenomskinligt papper, lika till storlek

och beskaffenhet, tillhandahållas väljarna

för det ändamål, varom förmäles

i 27 §. Till varje väljare utlämnas ett

valkuvert. Å valkuvert skall vara tydligt

anbragt valbeteckning för valet.

Innan valkuvert utlämnas, skall, där

förfarande, som avses i 34 § 2 morn.,

ej kommer att äga rum, å kuvertet intryckas

en stämpel utvisande valdistriktet.

Blanketter till valsedlar skola

jämväl tillhandahållas i vallokalen.

Omedelbart före röstningens början

skall ordföranden visa de närvarande,

att valurnan är tom.

§ 27. 27 §.

Väljarna äga avgiva sina röster i den tur de anmäla sig hos valförrättaren.

I vallokalen skola till lämpligt antal finnas avskilda platser, avsedda att

möjliggöra för envar att med valhemlighetens bevarande inlägga sin valsedel

i kuvertet. För sådant ändamål skola dessa platser vara inrättade med skärmar

eller dylikt, dock så anordnat, att för såväl valförrättaren som allmänheten är

synligt, när en plats är upptagen; och åligger det valförrättaren att vaka över

att väljares förehavande därstädes ej kan av någon iakttagas. Efter det väljaren

vid någon av omförmälda särskilda platser inlagt sin valsedel i kuvertet och

tillslutit detsamma, har han att utan dröjsmål personligen överlämna det till

ordföranden. Sedan denne förvissat sig, att den, som avlämnar valkuvertet, är

i röstlängden upptagen såsom röstberättigad, ävensom tillsett, att kuvertet är

försett med vederbörlig valbeteckning samt, där så är föreskrivet, behörigen

stämplat men eljest på utsidan omärkt, nedlägger ordföranden kuvertet i valurnan,

i sammanhang varmed i röstlängden vid väljarens namn göres anteckning,

att rösträtten utövats. Valkuvert, som saknar vederbörlig valbeteckning

eller stämpel, eller som är å utsidan märkt med annat kännetecken, skall ej

mottagas.

Väljare, som på grund av kroppsligt fel är oförmögen att i föreskriven ordning

avgiva sin röst, äger att till biträde vid röstningen anlita den han själv

därtill utser.

§ 28. 28 §.

Äro äkta makar båda röstberätti- Äro äkta makar båda röstberättigade,

må den ena av dem ingiva val- gade, må den ena av dem ingiva val
-

s. 139 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

139

(Kungl. Maj.ts förslag.)

sedel genom andra maken. Vill väljare

begagna dylik rätt, skall valsedelsförsändelse

anordnas tidigast fjorton dadagar

före dagen för valets början.

Yalsedelsförsändelse skall anses vara

anordnad den dag, då det i § 29 omförmälda

vittnesintyget nnderskrives.

(Utskottets förslag.)

sedel genom andra maken. Vill väljare

begagna dylik rätt, skall valsedelsförsändelse

anordnas tidigast fjorton dadagar

före dagen för valets början.

Yalsedelsförsändelse skall anses vara

anordnad den dag, då det i 29 § omförmälda

vittnesintyget underskrives.

§ 29.

För valsedelsförsändelse, som avses

i § 28, skall användas ett innerkuvert

och ett ytterkuvert, vilka tillhandahållas

genom kommunens eller församlingens

försorg. Ej må för ändamålet

annat kuvert brukas. Örn beskaffenheten

av kuvert och örn väljarens rätt

att kostnadsfritt erhålla kuvert sägs

i § 60.

29 §.

För valsedelsförsändelse, som avses

i 28 §, skall användas ett innerkuvert

och ett ytterkuvert, vilka tillhandahållas

genom kommunens eller församlingens

försorg. Ej må för ändamålet

annat kuvert brukas. Örn beskaffenheten

av kuvert och örn väljarens rätt

att kostnadsfritt erhålla kuvert sägs

i 60 §.

Väljaren skall själv frivilligt inlägga sin valsedel i innerkuvertet och tillsluta

detta samt i närvaro av ett o jävigt vittne inlägga innerkuvertet i ytterkuvertet,

vilket omedelbart därpå tillslutes av väljaren. En å ytterkuvertet

anbragt förklaring att sålunda tillgått skall därefter av väljaren egenhändigt

undertecknas. Vid namnet tecknas uppgift å det valdistrikt väljaren vid tiden

för valet tillhör och hans hemvist inom valdistriktet.

Vittnet intygar å ytterkuvertet, med angivande av dag och ort för intygets

meddelande, att väljaren egenhändigt undertecknat nämnda förklaring.

§ 30.

Äkta make, som vill avgiva valsedel

för andra maken, avlämnar vid valförrättningen

till ordföranden valsedelsförsändelse,

varom sägs i §§ 28 och 29.

Finnes, att båda makarna äro röstberättigade,

att ytterkuvertet är sådant,

som avses i § 29, samt att därå äro

tecknade förklaring av väljaren och

vittnesintyg i behörigt skick, och förekommer

ej skälig anledning, att ytterkuvertet

blivit efter tillslutandet öppnat,

bryter ordföranden ytterkuvertet;

i annat fall skall det ej mottagas.

Sedan ordföranden därefter tillsett.

30 §.

Äkta make, som vill avgiva valsedel

för andra maken, avlämnar vid valförrättningen

till ordföranden valsedelsförsändelse,

varom sägs i 28 och 29 §§.

Finnes, att båda makarna äro röstberättigade,

att ytterkuvertet är sådant,

som avses i 29 §, samt att därå äro

tecknade förklaring av väljaren och

vittnesintyg i behörigt skick, och förekommer

ej skälig anledning, att ytterkuvertet

blivit efter tillslutandet öppnat,

bryter ordföranden ytterkuvertet;

i annat fall skall det ej mottagas.

Sedan ordföranden därefter tillsett,

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

(Kungl. Maj.ts förslag.)

att innerkuvertet är sådant, som avses

i § 29, samt att det är tillslutet och

utan annat märke än i § 60 omförmäld

ändamålsbeteckning, stämplas detsamma.

där så i § 26 är föreskrivet, och

nedlägges i valurnan, i sammanhang

varmed i röstlängden vid väljarens

namn göres anteckning, att rösträtten

utövats.

Är innerkuvertet ej sådant, som avses

i § 29, eller ej tillslutet eller finnes

å dess utsida annat märke än ändamålsbeteckningen,

skall det ej mottagas.

(Utskottets förslag.)

att innerkuvertet är sådant, som avses

i 29 §, samt att det är tillslutet och

utan annat märke än i 60 § omförmäld

ändamålsbeteckning, stämplas detsamma,

där så i 26 § är föreskrivet, och

nedlägges i valurnan, i sammanhang

varmed i röstlängden vid väljarens

namn göres anteckning, att rösträtten

utövats.

Är innerkuvertet ej sådant, som avses

i 29 §, eller ej tillslutet eller finnes

å dess utsida annat märke än ändamålsbeteckningen,

skall det ej mottagas.

§ 31.

Ej må någon i annan ordning än nu

är sagd utöva sin rösträtt; dock skall

örn rätt att i visst fall ingiva valsedel

till den myndighet, som Ilar att verkställa

sammanräkning av de vid valet

avgivna rösterna, gälla vad i kap. 6

stadgas.

§ 32.

31 §.

Ej må någon i annan ordning än nu

är sagd utöva sin rösträtt; dock skall

örn rätt att i visst fall ingiva valsedel

till den myndighet, som har att verkställa

sammanräkning av de vid valet

avgivna rösterna, gälla vad i 6 kap.

stadgas.

32 §.

M o m. 1. Då uppehåll i valförrättningen

sker, skall valurnan omsorgsfullt

förseglas under minst två närvarandes

sigill samt därefter sättas i säkert

förvar; och bör, innan förseglingen

vid förrättningens fortsättande borttages,

valförrättaren inför öppna dörrar

förvissa sig, att sigillen äro obrutna.

Då uppehåll i valförrättningen sker,

skall valurnan omsorgsfullt förseglas

under minst två närvarandes sigill

samt därefter sättas i säkert förvar;

och bör, innan förseglingen vid förrättningens

fortsättande borttages, valförrättaren

inför öppna dörrar förvissa

sig, att sigillen äro obrutna.

De väljare, som, då uppehåll för gudstjänst eller eljest göres i valförrättningen

eller då valförrättningen skall sluta, äro tillstädes i vallokalen eller, örn

utrymme där saknas, å anvisad plats därintill men ej då hunnit deltaga i valet,

äga rätt att i den tur de anmäla sig avlämna sina valsedlar.

§ 33.

M o m. 1. När alla, som vid det för

valförrättnings slut fastställda klockslaget

äga tillträde till valet, avlämnat

sina valsedlar, förklarar ordföranden

röstningen avslutad.

33 §.

1 m o ni. När alla, som vid det för

valförrättnings slut fastställda klockslaget

äga tillträde till valet, avlämnat

sina valsedlar, förklarar ordföranden

röstningen avslutad.

s. 141 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr SO.

141

(Kungl. Maj:ts förslag.)

M o m. 2. Omedelbart därefter upptagas

valkuverten ur valurnan oell

räknas oöppnade. I det protokoll, som

i överensstämmelse med särskilda av

Konungen fastställda formulär och i

formulären givna anvisningar skall

föras vid förrättningen, antecknas antalet

valkuvert. Jämväl räknas och

upptages i protokollet antalet av de

personer, som enligt anteckningarna i

röstlängden deltagit i valet. Därefter

tillkännagivas såväl antalet valkuvert

som antalet av nyssnämnda personer.

Där särskilda val förrättas å samma

dag inför samma valförrättare, skall

dessutom anteckning örn detta förhållande

göras i protokollet för vartdera

valet.

M o m. 3. Sedan dessa åtgärder vidtagits,

inläggas valkuverten, där förfarande

enligt § 34 icke kommer att

äga rum, i ett eller flera hållfasta omslag,

som omsorgsfullt förseglas under

minst två närvarandes sigill och förses

med påskrift angivande valet. De sålunda

åsätta sigillen skola därefter avtryckas

å protokollet. Därjämte skall i

protokollet antecknas antalet omslag,

vari valkuverten inlagts. Omslagen

jämte protokollet skola därefter läggas

i säkert förvar. Efter det valprotokollet

upplästs och dess riktighet bekräftats

av ordföranden och två av de närvarande,

avslutas förrättningen.

Mom. 4. Då val förrättas å särskilda

dagar, skall vad i mom. 1—3 är

föreskrivet äga motsvarande tillämpning

beträffande varje förrättningsdag.

Å annan förrättningsdag än den sista

skola, även örn förfarande enligt § 34

kommer att äga rum, vidtagas de i

mom. 3 omförmälda åtgärder, därvid

omslagen jämväl skola förses med påskrift

angivande förrättningsdagen.

(Utskottets förslag.)

2 mom. Omedelbart därefter upptagas

valkuverten ur valurnan och

räknas oöppnade. I det protokoll, som

i överensstämmelse med särskilda av

Konungen fastställda formulär och i

formulären givna anvisningar skall

föras vid förrättningen, antecknas antalet

valkuvert. Jämväl räknas och

upptages i protokollet antalet av de

personer, som enligt anteckningarna i

röstlängden deltagit i valet. Därefter

tillkännagivas såväl antalet valkuvert

som antalet av nyssnämnda personer.

Där särskilda val förrättas å samma

dag inför samma valförrättare, skall

dessutom anteckning örn detta förhållande

göras i protokollet för vartdera

valet.

3 mom. Sedan dessa åtgärder vidtagits.

inläggas valkuverten, där förfarande

enligt 34 § icke kommer att

äga rum, i ett eller flera hållfasta omslag,

som omsorgsfullt förseglas under

minst två närvarandes sigill och förses

med påskrift angivande valet. De sålunda

åsätta sigillen skola därefter avtryckas

å protokollet. Därjämte skall i

protokollet antecknas antalet omslag,

vari valkuverten inlagts. Omslagen

jämte protokollet skola därefter läggas

i säkert förvar. Efter det valprotokollet

upplästs och dess riktighet bekräftats

av ordföranden och två av de närvarande,

avslutas förrättningen.

4 mom. Då val förrättas å särskilda

dagar, skall vad i 1—3 mom. är

föreskrivet äga motsvarande tillämpning

beträffande varje förrättningsdag.

Å annan förrättningsdag än den sista

skola, även örn förfarande enligt 34 §

kommer att äga rum, vidtagas de i

3 mom. omförmälda åtgärder, därvid

omslagen jämväl skola förses med påskrift

angivande förrättningsdagen.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

(Kungl. Majlis förslag.) (Utskottets förslag.)

§ 34.

34 §.

M o m. 1. Där magistrat jämlikt § 42

har att verkställa sammanräkning av

de avgivna rösterna samt fråga ej är

örn val av landstingsman för valkrets

omfattande två eller flera städer, må

sammanräkningen verkställas omedelbart

efter vidtagande av de i § 33

mom. 2 omförmälda åtgärderna. Härvid

skall i tillämpliga delar gälla vad i

kap. 7 stadgas.

M o m. 2. Vid val av landstingsman,

för vilket sammanräkning ej omedelbart

verkställes jämlikt mom. 1, så

ock vid val av kommunalfullmäktige

och municipalfullmäktige ävensom av

kyrkofullmäktige för församling, som

består av enbart landsbygd eller av

landsbygd och stad, skola följande åtgärder

vidtagas.

a) Sedan i § 33 morn. 2 föreskrivna

åtgärder vidtagits, öppnas valkuverten

och uttages innehållet. Innan så sker,

skall, där valet förrättats å särskilda

dagar, ordföranden hava- inför öppna

dörrar förvissat sig, att de sigill, som

åsatts de i § 33 mom. 3 omförmälda

omslagen, överensstämma med de å

protokollet avtryckta och äro obrutna,

ävensom uttagit valkuverten ur omslagen,

i samband varmed kuverten

skola hava räknats.

b) Befinnes därvid ett valkuvert ve

annat än en valsedel skall, efter de

1 m o m. Där magistrat jämlikt 42 §

har att verkställa sammanräkning av

de avgivna rösterna samt fråga ej är

örn val av landstingsman för valkrets

omfattande två eller flera städer, må

sammanräkningen verkställas omedelbart

efter vidtagande av de i 33 §

2 moni. omförmälda åtgärderna. Härvid

skall i tillämpliga delar gälla vad

i 7 kap. stadgas.

2 m o m. Vid val av landstingsman,

för vilket sammanräkning ej omedelbart

verkställes jämlikt 1 morn., så

ock vid val av kommunalfullmäktige

och municipalfullmäktige ävensom av

kyrkofullmäktige för församling, som

består av enbart landsbygd eller av

landsbygd och stad, skola följande åtgärder

vidtagas.

a) Sedan i 33 § 2 mom. föreskrivna

åtgärder vidtagits, öppnas valkuverten

och uttages innehållet. Innan så sker,

skall, där valet förrättats å särskilda

dagar, ordföranden hava inför öppna

dörrar förvissat sig, att de sigill, som

åsatts de i 33 § 3 mom. omförmälda

omslagen, överensstämma med de å

protokollet avtryckta och äro obrutna,

ävensom uttagit valkuverten ur omslagen,

i samband varmed kuverten

skola hava räknats,

ra tomt eller dess innehåll utgöras av

att i senare fallet innehållet åter
-

inlagts, valkuvertet inläggas i ett annat kuvert, som tillslutes. Antalet sålunda

tillslutna kuvert räknas, varefter kuverten inläggas i ett eller flera omslag. Å

varje omslag antecknas, att detsamma innehåller dylika kuvert ävensom dessas

antal.

c) Förekommer anledning antaga, att valsedel, som utgjort ett valkuverts

enda innehåll, är ogin, lägges sedeln åsido. Antalet sålunda åsidolagda valsedlar

räknas, varefter sedlarna inläggas i ett eller flera omslag. Å varje omslag

antecknas, att detsamma innehåller dylika valsedlar, ävensom dessas antal.

s. 143 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

143

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

d) De valsedlar, vilka icke enligt bestämmelserna under b) och c) återinlagts

i sina valkuvert eller lagts åsido, ordnas i grupper sålunda, att sedlar, vilka

äro likalydande med avseende å väljarbeteckning (kartell-, parti- och fraktionsbeteckning),

sammanföras i en grupp. Antalet valsedlar i varje grupp räknas,

varefter sedlarna i varje grupp för sig inläggas i ett eller flera omslag. Å

varje omslag antecknas de inneliggande valsedlarnas väljarbeteckning samt

antal.

e) De omslag, varom i detta mom.

förmäles, skola, utöver ovan föreskrivna

anteckningar, förses med anteckning,

utvisande valdistriktet, där förrättningen

äger rum. Omslagen skola

vara av hållfast beskaffenhet samt omsorgsfullt

förseglas under minst två

närvarandes sigill, vilka sigill avtryckas

å protokollet.

f) I protokollet skall, utöver vad i

mom. 2 sagts, ytterligare antecknas:

•iW>

e) De omslag, varom i detta moment

förmäles, skola, utöver ovan föreskrivna

anteckningar, förses med anteckning,

utvisande valdistriktet, där förrättningen

äger rum. Omslagen skola

vara av hållfast beskaffenhet samt omsorgsfullt

förseglas under minst två

närvarandes sigill, vilka sigill avtryckas

å protokollet.

f) I protokollet skall, utöver vad i

33 § 2 main. sagts, ytterligare antecknas

:

1) antalet valkuvert, vilka enligt bestämmelserna i b) inneslutits i andra

kuvert, jämte antalet omslag, vari dessa kuvert inlagts;

2) antalet valsedlar, vilka enligt bestämmelserna i c) lagts åsido, jämte

antalet omslag, vari dessa sedlar inlagts;

3) antalet valsedlar i varje sådan grupp, som omförmäles i d), samt

gruppens väljarbeteckning jämte antalet omslag, vari gruppens sedlar inlagts;

g) Förrättningen bör utan avbrott

bringas till slut. Därest särskilda skäl

föranleda avbrott, må förrättningen

icke avbrytas i annan ordning än att,

sedan de i § 33 mom. 2 föreskrivna åtgärderna

vidtagits, verkställandet av

de i a)—f) här ovan föreskrivna åtgärderna

i sin helhet uppskjutes, dock

icke längre än till påföljande dag. Innan

förrättningen sålunda avbrytes,

skall tid för densammas fortsättande

tillkännagivas; och skola valkuverten

inläggas i omslag, vilka förseglas under

minst två närvarandes sigill. Dessa

omslag jämte andra till valet hörande

handlingar skola därefter läggas i säkert

förvar; och förrättningen må ej

ånyo företagas, innan valförrättaren

g) Förrättningen bör utan avbrott

bringas till slut. Därest särskilda skäl

föranleda avbrott, må förrättningen

icke avbrytas i annan ordning än att,

sedan de i 33 § 2 morn. föreskrivna åtgärderna

vidtagits, verkställandet av

de i a)—f) här ovan föreskrivna åtgärderna

i sin helhet uppskjutes, dock

icke längre än till påföljande dag. Innan

förrättningen sålunda avbrytes,

skall tid för densammas fortsättande

tillkännagivas; och skola valkuverten

inläggas i omslag, vilka förseglas under

minst två närvarandes sigill. Dessa

omslag jämte andra till valet hörande

handlingar skola därefter läggas i säkert

förvar; och förrättningen må ej

ånyo företagas, innan valförrättaren

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

inför öppna dörrar förvissat sig, att de inför öppna dörrar förvissat sig, att de

åsätta sigillen äro obrutna. åsätta sigillen äro obrutna.

h) Sedan de i a)—f) här ovan föreskrivna åtgärderna vidtagits samt valprotokollet

upplästs och dess riktighet bekräftats av ordföranden och två av de

närvarande, avslutas valförrättningen. Skall röstsammanräkningen verkställas

av annan än valförrättaren, åligger det denne att ofördröjligen till den

myndighet, som har att verkställa sammanräkningen, insända dels de förseglade

omslag, som avses i detta moment, dels valprotokollet eller, där

val förrättats å särskilda dagar, samtliga protokoll för valet, dels ock röstlängden.

Sker insändandet med posten, skall försändelsen assureras. Då sådant

insändande ej skall äga rum, skola omslagen jämte protokollet läggas i säkert

förvar.

M o m. 3. Vid val av stadsfullmäk- 3 mom. Vid val av stadsfullmäktige

samt av kyrkofullmäktige för fige samt av kyrkofullmäktige för

stadsförsamling äger magistraten besluta,

att de i morn. 2 omförmälda åtgärderna

skola vidtagas.

stadsförsamling äger magistraten besluta,

att de i 2 mom. omförmälda åtgärderna

skola vidtagas.

Kap. 6. Om rätt för väljare att i vissa G kap. Om rätt för väljare att i vissa

fall ingiva valsedel till de n myndighet, fall ingiva valsedel till den myndighet,

som har att verkställa röstsamman- som har att verkställa röstsammanräkning.

räkning.

§ 35. 35 §.

Väljare, som tillhör någon av nedanstående yrkes- eller tjänstegrupper, må

i den ordning i detta kapitel föreskrives avgiva valsedel genom försändelse

omedelbart till den myndighet, som har att verkställa sammanräkning av de

vid valet avgivna rösterna. Denna rätt må dock ej utövas i annat fall än då,

enligt vad vid tiden för försändelsens anordnande kan tagas för visst, hinder

för väljarens personliga inställelse vid valförrättningen möter på grund därav,

att yrkets eller tjänstens utövning betingar hans vistande utom valdistriktet

vid den tidpunkt, då röstningen äger rum.

Hindret skall styrkas på sätt i § 39 Hindret skall styrkas på sätt i 39 §

stadgas. stadgas.

Den rätt nu är sagd tillkommer:

a) den som utövar militärtjänst;

b) den som utövar sjömansyrket eller såsom deltagare för egen eller annans

räkning i fiske i öppen sjö eller i annan egenskap tillhör besättning eller annan

personal å fartyg;

c) den som tillhör personalen vid svensk beskickning eller svenskt konsulat;

d) den som tillhör personalen vid statens järnvägar eller vid enskilt järnvägsföretag

eller vid postverket, tullverket eller lots- eller fyrväsendet.

Rätt att avgiva valsedel genom försändelse, som nu nämnts, tillkommer

s. 145 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

145

(Kungl. Martts förslag.) (Utskottets förslag.)

jämväl äkta make till den som tillhör personalen vid svensk beskickning eller

svenskt konsulat, där vid tiden för försändelsens anordnande kan tagas för visst,

att hinder för väljarens personliga inställelse vid valförrättningen möter på

grund därav, att väljaren är bosatt å makens tjänsteort.

§ 36.

Yalsedelsförsändelse må ej anordnas

tidigare än trettio dagar före den dag,

då valet skall börja, och ej heller senare

än dagen för röstningens avslutande.

Yalsedelsförsändelse skall anses

vara anordnad den dag, då det i

§ 39 omförmälda vittnesintyget underskrives.

36 §.

Yalsedelsförsändelse må ej anordnas

tidigare än trettio dagar före den dag,

då valet skall börja, och ej heller senare

än dagen för röstningens avslutande.

Yalsedelsförsändelse skall anses

vara anordnad den dag, då det i

39 § omförmälda vittnesintyget underskrives.

Yalsedelsförsändelse skall hava inkommit till myndighet, som har att verkställa

röstsammanräkningen, före sammanräkningens början och ej senare än

dagen efter den, då röstningen avslutades.

§ 37. 37 §.

M o m. 1. Vid anordnande av val- 1 m o m. Vid anordnande av valsedelsförsändelse

skall väljaren anlita sedelsförsändelse skall väljaren anlita

ojävigt vittne. ojävigt vittne.

Vistas väljaren inom riket, skall såsom vittne anlitas på landet ordförande

eller ledamot i valnämnd eller i kommunalnämnd samt i stad tjänsteman, som

förordnas av magistraten.

Vistas väljaren utom riket, skall såsom vittne anlitas svensk konsul eller

oek, där väljaren tillhör besättning eller annan personal å svenskt fartyg, dettas

befälhavare eller, i händelse av förfall för denne, hans närmaste man.

De personer, som nämnts i detta moment, äro pliktiga att, när de därom

anmodas, tillhandagå väljaren såsom nu är sagt.

I fråga örn viss grupp av väljare äger Konungen förordna, vilka personer

ytterligare må anlitas såsom vittne.

M o m. 2. Är väljaren ej personligen

känd för vittnet, åligger det honom att

styrka sin identitet antingen genom intygande

av trovärdig person eller ock

medelst prästbevis, debetsedel, arbetseller

sjöfartsbok eller annan tillfyllestgörande

handling.

2 m o m. Är väljaren ej personligen

känd för vittnet, åligger det honom att

styrka sin identitet antingen genom intygande

av trovärdig person eller ock

medelst prästbevis, debetsedel, arbetseller

sjöfartsbok eller annan tillfyllestgörande

handling.

§ 38.

För yalsedelsförsändelse skall an- För

vändas ett innerkuvert med vidhäng- vändas

Bihang tili riksdagens protokoll 1930. 5 sami.

38 §.

valsedelsförsändelse skall anett

innerkuvert med vidhäng20

haft (Nr 30.) kim so 10

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

ande blankett och ett ytterkuvert, vilka

tillhandahållas utom riket genom statsverkets

och inom riket genom kommunens

eller församlingens försorg. Ej

må för ändamålet annat kuvert brukas.

Örn beskaffenheten av kuvert och örn

väljarens rätt att kostnadsfritt erhålla

kuvert sägs i § 60.

(Utskottets förslag.)

ande blankett och ett ytterkuvert, vilka

tillhandahållas utom riket genom statsverkets

och inom riket genom kommunens

eller församlingens försorg. Ej

må för ändamålet annat kuvert brukas.

Om beskaffenheten av kuvert och om

väljarens rätt att kostnadsfritt erhålla

kuvert sägs i 60 §.

§ 39. 39 §.

Väljaren skall i enrum inlägga sin valsedel i innerkuvertet och tillsluta detta.

Därefter skall i vittnets närvaro å den innerkuvertet vidhängande blanketten

tecknas noggrann upplysning angående de av väljarens yrke eller tjänst förorsakade

omständigheter, som hindra hans personliga närvaro vid valförrättningen,

ävensom förklaring, att han frivilligt och i enrum inlagt sin valsedel i

kuvertet och själv tillslutit detta. Vad sålunda tecknats å blanketten skall

egenhändigt underskrivas av väljaren. Tillika skola å blanketten angivas yrke

eller tjänsteställning, valdistrikt, som väljaren vid tiden för valet tillhör, och

hans hemvist inom valdistriktet, så ock de omständigheter i övrigt, angående

vilka Konungen föreskriver, att uppgift härvid skall meddelas.

Vittnet skall å blanketten vitsorda de omständigheter, vilka av väljaren angivits

såsom förfallogrund, och intyga, att väljaren egenhändigt skrivit sitt

namn å blanketten, såsom ovan sagts, samt att han omedelbart dessförinnan

befunnit sig i enrum, ävensom angiva dag och ort för intygets meddelande.

Innerkuvertet med vidhängande '' Innerkuvertet med vidhängande

blankett skall av väljaren i vittnets blankett skall av väljaren i vittnets

närvaro inläggas i ytterkuvertet. Detta

tillslutes och adresseras till den myndighet,

som har att verkställa sammanräkning

av de vid valet avgivna rösterna.

En å ytterkuvertet anbragt uppgift,

att det innehåller väljarens valsedel,

skall dessförinnan egenhändigt

underskrivas av väljaren. Tillika angles

det valdistrikt väljaren tillhör

och hans hemvist inom distriktet. Därefter

skall försändelsen av väljaren

personligen överlämnas till nyssnämnda

myndighet eller genom posten eller

annorledes tillställas samma myndighet.

överlämnas försändelsen åt posten,

skall den rekommenderas. Vittne, som

enligt § 37 har skyldighet att på sätt

av

närvaro inläggas i ytterkuvertet. Detta

tillslutes och adresseras till den myndighet,

som har att verkställa sammanräkning

av de vid valet avgivna rösterna,

En å ytterkuvertet anbragt uppgift,

att det innehåller väljarens valsedel,

skall dessförinnan egenhändigt

underskrivas av väljaren. Tillika angles

det valdistrikt väljaren tillhör

och hans hemvist inom distriktet. Därefter

skall försändelsen av väljaren

personligen överlämnas till nyssnämnda

myndighet eller genom posten eller

annorledes tillställas samma myndighet.

överlämnas försändelsen åt posten,

skall den rekommenderas. Vittne, som

enligt 37 § har skyldighet att på sätt

s. 147 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr SO.

147

(Kungl. Maj:ts förslag.)

där sägs tillhandagå väljare, åligger

ock att, då särskild anhållan därom

f ramställes, ombesörja försändelsens

postbefordran mot gottgörelse för postavgifter.

(Utskottets förslag.)

där sägs tillhandagå väljare, åligger

ock att, då särskild anhållan därom

framställes, ombesörja försändelsens

postbefordran mot gottgörelse för postavgifter.

§ 40. 40 §.

Då valsedelsförsändelse ankommit till myndighet, som har att verkställa

röstsammanräkningen, skall anteckning därom, med uppgift å dagen för ankomsten,

ske i bok, som upplagts för ändamålet. Försändelserna förvaras

under lås.

§ *1.

Närmare föreskrifter för tillämpning

av stadgandena i §§ 37 och 39

meddelas av Konungen.

Kap. 7. Om rösternas sammanräknande

och valets avslutande.

§ 42.

Sammanräkning av de vid kommunala

och kyrkliga val avgivna rösterna

verkställes

vid val av landsting smån

för valkrets, som består av enbart

landsbygd eller av landsbygd

och stad, av länsstyrelsen,

för stad, som bildar egen valkrets,

av magistraten; och

för annan stadsvalkrets av magistraten

i den folkrikaste staden;

vid val av kommunalfullmäktige och

municipal?ullmäktige av länsstyrelsen;

vid val av stadsfullmäktige av magistraten;

samt

vid val av kyrkofullmäktige

för församling, som består av enbart

landsbygd eller av landsbygd

och stad, av länsstyrelsen;

och

för stadsförsamling av magistraten.

41 §.

Närmare föreskrifter för tillämpning

av stadgandena i 37 och 39 §§

meddelas av Konungen.

7 kap. Om rösternas sammanräknande

och valets avslutande.

42 §.

Sammanräkning av de vid kommunalval

avgivna rösterna verkställes

vid val av landstingsman

för valkrets, som består av enbart

landsbygd eller av landsbygd

och stad, av länsstyrelsen;

för stad, som bildar egen valkrets,

av magistraten; och

för annan stadsvalkrets av magistraten

i den folkrikaste staden;

vid val av kommunalfullmäktige och

municipal?ullmäktige av länsstyrelsen;

vid val av stadsfullmäktige av magistraten;

samt

vid val av kyrkofullmäktige

för församling, som består av enbart

landsbygd eller av landsbygd

och stad, av länsstyrelsen;

och

för stadsförsamling av magistraten.

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

K onstit ullön av t skottets utlåtande Nr SO.

(Kungl. Majus förslag.)

(Utskottets förslag.)

§ 43.

43 §.

Sammanräkning: verkställes viel offentlig förrättning, som skall påbörjas vid

val av stadsfullmäktige ävensom av kyrkofullmäktige för stadsförsamling inom

sju dagar, vid val av landstingsman i stadsvalkrets inom fyra dagar från valförrättningarnas

avslutande och i annat fall så snart omständigheterna medgiva

det.

Där sammanräkningen verkställes av länsstyrelsen, skall örn förrättningen

utfärdas särskild kungörelse med uppgift i förekommande fall å den ordningsföljd,

vari sammanräkningen, därest hinder icke möter, kommer att företagas

för olika val; sådan särskild kungörelse skall senast sex dagar före förrättningens

början införas i en eller flera av ortens mest spridda tidningar.

Där sammanräkningen verkställes av magistrat och ej äger rum omedelbart

efter röstningens avslutande, skall tid och ställe för sammanräkningen sist dagen

därförut kungöras i en eller flera av ortens mest spridda tidningar.

Det åligger den myndighet, som har Det åligger den myndighet, som har

att verkställa sammanräkningen, att i

god tid före förrättningen tillse, att

valprotokoll, röstlängd oell omslag, som

avses i §33 morn. 3 eller § 34 moni. 2,

inkommit från samtliga de valdistrikt,

vilkas röster skola sammanräknas,

samt att, där så ej skett, från försumlig

valförrättare infordra vad som

felas. Myndigheten verkställer även

förberedande granskning av nämnda

handlingar och inskaffar, där dessa

härvid befinnas icke vara i behörigt

skick, på lämpligt sätt de upplysningar

rörande anledningen härtill, vilka prövas

erforderliga.

att verkställa sammanräkningen, att i

god tid före förrättningen tillse, att

valprotokoll, röstlängd och omslag, som

avses i 33 § 3 morn. eller 34 § 2 moni.,

inkommit från samtliga de valdistrikt,

vilkas röster skola sammanräknas,

samt att, där så ej skett, från försumlig

valförrättare infordra vad sorn

felas. Myndigheten verkställer även

förberedande granskning av nämnda

handlingar och inskaffar, där dessa

härvid befinnas icke vara i behörigt

skick, på lämpligt sätt de upplysningar

rörande anledningen härtill, vilka prövas

erforderliga.

I? 44.

M o m. 1. Å utsatt tid och ställe

verkställes sammanräkningen inför

öppna dörrar. Valprotokollen uppläsas

och granskas, och sigillen å omslagen

jämföras med de sigill, som äro avtryckta

å protokollen. Förekommer

därvid ej skälig anledning, att omslag

blivit efter tillslutningen öppnat, brytes

förseglingen. I annat fall lämnas

44 §.

1 m o m. Å utsatt tid och ställe

verkställes sammanräkningen inför

öppna dörrar. Valprotokollen uppläsas

och granskas, och sigillen å omslagen

jämföras med de sigill, som äro avtryckta

å protokollen. Förekommer

därvid ej skälig anledning, att omslag

blivit efter tillslutningen öppnat, brytes

förseglingen. I annat fall lämnas

s. 149 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

149

(Kungl. Maj.ts förslag.)

omslaget orubbat, och de däri inneslutna

valsedlarna inverka ej på valet.

M o m. 2. Hava valsedelsförsändelser

ankommit, räknas desamma och

antalet jämföres med den över sådana

försändelser förda boken. Därefter

brytas försändelsernas ytterkuvert. Har

försändelse ankommit senare än i § 36

är sagt eller är ytterkuvertet ej sådant

eller ej försell med sådan påskrift,

som föreskrives i §§ 28 och 39, eller

förekommer skälig anledning, att ytterkuvert

efter tillslutandet blivit öppnat,

lämnas kuvertet obrutet och är däri

innesluten valsedel utan verkan på

valet. Sedan övriga ytterkuvert brutits,

granskas innerkuverten med vidfästade

blanketter. Finnas därvid flera

kuvert härröra från samma väljare,

äro de alla ogilla och läggas orubbade

åsido.

(Utskottets förslag.)

omslaget orubbat, och de däri inneslutna

valsedlarna inverka ej på valet.

2 m o m. Hava valsedelsförsändelser

ankommit, räknas desamma och

antalet jämföres med den över sådana

försändelser förda boken. Därefter

brytas försändelsernas ytterkuvert. Har

försändelse ankommit senare än i 36 §

är sagt eller är ytterkuvertet ej sådant

eller ej försel t med sådan påskrift,

som föreskrives i 38 och 39 §§, eller

förekommer skälig anledning, att ytterkuvert

efter tillslutandet blivit öppnat,

lämnas kuvertet obrutet och är däri

innesluten valsedel utan verkan på

valet. Sedan övriga ytterkuvert brutits,

granskas innerkuverten med vidfästade

blanketter. Finnas därvid flera

kuvert härröra från samma väljare,

äro de alla ogilla och läggas orubbade

åsido.

I övrigt skall tillses: I övrigt skall tillses:

att den som avgivit valsedelsförsändelsen är i röstlängden upptagen såsom

röstberättigad och icke har inför valför:

att lian jämlikt § 35 är behörig att

avgiva valsedelsförsändelse,

att valsedelsförsändelsen anordnats

inom tid, som stadgas i § 36, och i enlighet

med föreskrifterna i §§ 37—39,

samt

att innerkuvertet är utan annat

märke än ändamålsbeteckningen.

Brister något i nu nämnda hänseenden,

lägges innerkuvertet orubbat åsido

såsom ogillt. T annat fall avskiljes

blanketten, i sammanhang varmed i

röstlängden vid väljarens namn antecknas,

att rösträtten utövats. Därefter

blandas de godkända innerkuverten

med varandra.

M o m. 3. Sedan de i mom. 1 och 2

föreskrivna åtgärderna vidtagits, uttagas

valsedlarna ur dc godkända inncr
-

rättare utövat sin rösträtt,

att han jämlikt 35 § är behörig att

avgiva valsedelsförsändelse,

att valsedelsförsändelsen anordnats

inom tid, som stadgas i 36 §, och i enlighet

med föreskrifterna i 37—39 §§,

samt

att innerkuvertet är utan annat

märke än ändamålsbeteckningen.

Brister något i nu nämnda hänseenden,

lägges innerkuvertet orubbat åsido

såsom ogillt. T annat fall avskiljes

blanketten, i sammanhang varmed i

röstlängden vid väljarens namn antecknas,

att rösträtten utövats. Därefter

blandas de godkända innerkuverten

med varandra.

3 m o m. Sedan de i 1 och 2 moni.

föreskrivna åtgärderna vidtagits, uttagas

valsedlarna ur dc godkända inner
-

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

kuverten och ur de inför valförrättarna

avgivna valkuverten. De sålunda

uttagna valsedlarna jämte, där förfarande

som avses i § 34 mom. 2 ägt

rum, de från valförrättarna insända

valsedlarna granskas, varefter myndigheten

prövar valsedlarnas giltighet

och meddelar de beslut, som föranledas

av valsedlarna och protokollen, med

hänsyn jämväl till enligt vad ovan är

sagt inhämtade upplysningar.

(Utskottets förslag.)

kuverten och ur de inför valförrättarna

avgivna valkuverten. De sålunda

uttagna valsedlarna jämte, där förfarande

som avses i 34 § 2 moni. ägt

rum, de från valförrättarna insända

valsedlarna granskas, varefter myndigheten

prövar valsedlarnas giltighet

och meddelar de beslut, som föranledas

av valsedlarna och protokollen, med

hänsyn jämväl till enligt vad ovan är

sagt inhämtade upplysningar.

§ 45. 45 §.

För rösternas sammanräknande ordnas valsedlarna efter välj arbeteckning

(kartell-, parti- och fraktionsbeteckning) sålunda, att valsedlar med samma

första beteckning sammanföras i särskilda grupper, här nedan benämnda Agrupper.

Förekomma inom A-grupp valsedlar med en andra beteckning, ordnas

A-gruppens sedlar efter sådan beteckning i särskilda grupper, här nedan benämnda

B-grupper. Till A-gruppen hörande sedlar med endast en beteckning

bilda en särskild B-grupp.

Förekomma inom B-grupp valsedlar med en tredje beteckning, ordnas

B-gruppens sedlar efter sådan beteckning i särskilda grupper, här nedan benämnda

C-grupper. Till B-gruppen hörande sedlar med endast två beteckningar

bilda en särskild C-grupp.

§ 46.

Mom. 1. a) För varje C-grupp bestämmes

i erforderlig utsträckning genom

särskilda sammanräkningar ordning

mellan de namn å C-gruppens valsedlar,

vilka ej avse allenast val av

suppleant eller efterträdare. Vid varje

sammanräkning gäller valsedel allenast

för ett namn.

46 §.

1 m o m. a) För varje C-grupp bestämmes

i erforderlig utsträckning genom

särskilda sammanräkningar ordning

mellan de namn å C-gruppens valsedlar,

vilka ej avse allenast val av

suppleant eller efterträdare. Vid varje

sammanräkning gäller valsedel allenast

för ett namn.

b) Vid första sammanräkningen gäller valsedel för det namn, som står först

å sedeln. C-gruppens valsedlar ordnas i namngrupper så, att sedlar med samma

första namn bilda en namngrupp.

Valsedlarna inom varje namngrupp räknas, och deras antal utgör namngruppens

rösttal. Samma tal är också jämförelsetal för det namn, som står först

på namngruppens valsedlar.

Det namn, vars jämförelsetal är störst, erhåller första platsen i ordningen.

s. 151 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

151

(Kungl. Mårts förslag.) (Utskottets förslag.)

c) Vid varje följande sammanräkning gäller valsedel för det namn, vilket,

bortsett från namn, som redan erhållit plats i ordningen, står främst å sedeln.

Den eller de namngrupper, vilkas valsedlar vid närmast föregående sammanräkning

gällde för det namn, som erhöll plats i ordningen, upplösas, och

nämnda valsedlar ordnas i nya namngrupper så, att sedlar, som vid den pågående

sammanräkningen gälla för ett och samma namn, bilda en namngrupp;

däremot bibehållas övriga befintliga namngrupper oförändrade. Valsedlarna

inom varje nybildad namngrupp räknas, och deras antal utgör namngruppens

rösttal. _ ''

För de namn, för vilka finnas gällande valsedlar, beräknas rösttal och jämförelsetal.

Rösttalet för ett namn är lika med rösttalet eller sammanlagda rösttalet för

den eller de namngrupper, vilkas valsedlar gälla för namnet. Jämförelsetalet

för ett namn är lika med dess rösttal, där icke namngrupp av valsedlar, som

gälla för namnet, deltagit i besättandet av förut utdelad plats. Ilar sa skett,

erhålles namnets jämförelsetal genom att dela dess rösttal med namngruppens

platstal, ökat med 1, eller örn flera namngrupper av valsedlar, som gälla för

namnet, deltagit i besättandet av förut utdelad plats, med dessa namngruppers

sammanlagda platstal, ökat med 1. Platstalet för en namngrupp motsvarar den

del, namngruppen tagit i besättandet av plats eller platser, som förut utdelats,

och beräknas sålunda, att namngruppens rösttal delas med största jämförelsetalet

vid sammanräkningen närmast före namngruppens bildande. Bråktal, som

uppkommer vid delning, beräknas i decimaler, tva till antalet; höjning av deD

sista decimalsiffran må ej äga rum.

Det namn, vars jämförelsetal är störst, erhåller plats i ordningen.

M o m. 2. För varje B-grupp be- 2 mo m. För varje B-grupp bestämmes

i erforderlig utsträckning ge- stämmes i erforderlig utsträckning genom

särskilda sammanräkningar ordning

mellan de namn å B-gruppens

valsedlar, vilka ej avse allenast val av

suppleant eller efterträdare. Därvid

anses namnen å varje C-grupps valsedlar

förekomma i den jämlikt mom. 1

bestämda ordningen och tillämpas i

övrigt de i nämnda moment angivna

grunderna.

M o m. 3. För varje A-grupp bestämmes

i erforderlig utsträckning genom

särskilda sammanräkningar ordning

mellan de namn å A-gruppens

valsedlar, vilka ej avse allenast val av

suppleant eller efterträdare. Därvid

anses namnen å varje B-grupps val
-

nom särskilda sammanräkningar ordning

mellan de namn å B-gruppens

valsedlar, vilka ej avse allenast val av

suppleant eller efterträdare. Därvid

anses namnen å varje Cgrupps valsedlar

förekomma i den jämlikt 1 mom.

bestämda ordningen och tillämpas i

övrigt de i nämnda moment angivna

grunderna.

3 m o ni. För varje A-grupp bestämmes

i erforderlig utsträckning genom

särskilda sammanräkningar ordning

mellan de namn å A-gruppens

valsedlar, vilka ej avse allenast val av

suppleant eller efterträdare. Därvid

anses namnen å varje B-grupps val
-

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

(Kungl. Maj.ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

sedlar förekomma i den jämlikt morn. 2 sedlar förekomma i den jämlikt 2 mom.

bestämda ordningen och tillämpas i bestämda ordningen och tillämpas i

övrigt de i morn. 1 angivna grunderna, övrigt de i 1 mom. angivna grunderna.

M o m. 4. Skola genom valet två 4 m o m. Skola genom valet tvä

eller flera platser besättas, fördelas de eller flera platser besättas, fördelas de

mellan de olika A-grupperna sålunda, mellan de olika A-grupperna sålunda,

att platserna, en efter annan, tilldelas att platserna, en efter annan, tilldelas

den A-grupp, som för varje gång upp- den A-grupp, som för varje gång uppvisar

det största av nedan angivna järn- visar det största av nedan angivna jämförelsetal.

Plats, som blivit en A-grupp förelsetal. Plats, som blivit en A-grupp

tilldelad, besattes genast så, att A- tilldelad, besättes genast så, att Agruppens

första plats tillerkännes den, gruppens första plats tillerkännes den,

vilkens namn är det första i ordningen vilkens namn är det första i ordningen

inom A-gruppen, A-gruppens andra

plats den, som bär andra namnet i ordningen,

A-gruppens tredje plats elen,

som bär tredje namnet i ordningen, och

så vidare efter samma grund, ändå att

den, som är berättigad till platsen, redan

fått sig tillerkänd plats från en

eller flera andra A-grupper.

inom A-gruppen, A-gruppens andra

plats den, som bär andra namnet i ordningen,

A-gruppens tredje plats den,

som bär tredje namnet i ordningen, och

så vidare efter samma grund, ändå att

den, som är berättigad till platsen, redan

fått sig tillerkänd plats från en

eller flera andra A-grupper.

Jämförelsetalet är lika med A-gruppens rösttal, så länge A-gruppen ännu

icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas jämförelsetalet för varje

gång så, att A-gruppens rösttal delas med det tal, som motsvarar antalet av

A-gruppen tilldelade platser, ökat med 1. Har samma person erhållit platser

från två A-grupper, skall dock, vid beräkning av det antal platser, som utdelats,

vardera platsen anses blott såsom en halv plats; har någon erhållit platser från

tre A-grupper, anses varje sådan plats såsom en tredjedels plats; och så vidare

efter samma grund.

Har en A-grupp redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som motsvarar

de å A-gruppens valsedlar upptagna namn, vilka ej avse allenast val av

suppleant eller efterträdare, skall den uteslutas från vidare jämförelse.

M o m. 5. Skall blott en plats be- .5 m o m. Skall blott en plats besättas,

tillfaller platsen den, vilkens sättas, tillfaller platsen den, vilkens

namn står främst i ordningen inom den

A-grupp, som, enligt vad i mom. 4

sägs. har största jämförelsetalet.

M o m. 6. Mellan lika rösttal eller

namn står främst i ordningen inom den

A-grupp, som, enligt vad i 4 morn.

sägs, har största jämförelsetalet.

6’ m o m. Mellan lika rösttal eller

jämförelsetal skall, där så erfordras, jämförelsetal skall, där så erfordras,

skiljas genom lottning. skiljas genom lottning.

s. 153 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

153

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

§ 47. 47 §.

Sedan val av landstingsman avslutats, skola suppleanter utses sålunda, att

för varje landstingsman inom den A-grupp, för vilken lian blivit vald, företagas

så många, dock minst två, nya sammanräkningar, som A-gruppen erhållit

platser. Har landstingsman fått sig tillerkänd plats från flera A-grupper, anses

han vald för den A-grupp, från vilken plats först tilldelades honom.

Vid varje sammanräkning tages hänsyn blott till de valsedlar, vilka upptaga

landstingsmannens namn och på grund därav gällde för detta namn vid den

sammanräkning, då namnet tilldelades plats i ordningen inom A-gruppen. Varje

valsedel gäller såsom hel röst. Med iakttagande av att namn å någon, som blivit

genom valet utsedd till landstingsman eller till suppleant för den landstingsman

sammanräkningen avser, anses såsom obefintligt, skall röstvärdet tillgodoräknas

det namn, som står främst av de för den ifrågavarande landstingsmannen

särskilt upptagna suppleantnamnen eller, örn sådant namn ej finnes, det

namn för själva landstingsmannavalet, som står främst å sedeln, eller, örn ej

heller sådant namn finnes, det namn som står främst bland samtliga suppleantnamnen

å valsedeln. Den som erhållit högsta rösttalet är vald till suppleant

för den landstingsman sammanräkningen avser. Mellan lika rösttal skall

skiljas genom lottning.

De för varje särskild landstingsman valda suppleanterna intaga plats i den

ordning, i vilken de blivit utsedda.

£ 48. 48 §.

Hava vid valet landstingsman eller fullmäktige icke blivit till föreskrivet

antal utsedda, anställes ofördröjligen nytt val för utseende av det felande antalet

och, vid val av landstingsman, jämväl av suppleanter. Äro landstingsmän men

ej suppleanter valda till erforderligt antal, skall vid valet bero.

£ 40.

M o m. 1. Vid rösternas sammanräknande

användas blanketter och

föres protokoll i överensstämmelse med

formulär, som fastställts av Konungen,

oell i formulären givna anvisningar.

il/ o m. 2. Kan förrättningen icke på

en dag bringas till slut eller finnes

eljest nödigt att uppskjuta eller avbryta

densamma, skola alla valsedlar

inläggas i omslag, vilka förseglas under

minst två närvarandes sigill. Dessa

omslag jämte andra till valet hörande

handlingar skola därefter läggas i

49 §.

1 lii o m. Vid rösternas sammanräknande

användas blanketter och

föres protokoll i överensstämmelse med

formulär, som fastställts av Konungen,

och i formulären givna anvisningar.

2 ?n o lii. Kan förrättningen icke på

en dag bringas till slut eller finnes

eljest nödigt att uppskjuta eller avbryta

densamma, skola alla valsedlar

inläggas i omslag, vilka förseglas under

minst två närvarandes sigill. Dessa

omslag jämte andra till valet hörande

handlingar skola därefter läggas i

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

(Kungl. Maj.ts förslag.)

säkert förvar; och förrättningen må ej

ånyo företagas, innan den myndighet,

som har att verkställa sammanräkningen,

inför öppna dörrar förvissat

sig, att de åsätta sigillen äro obrutna.

M o m. 3. Samtliga valsedlar vid

varje val inläggas, de godkända och

de underkända särskilt, i omslag, vilka,

innan förrättningen avslutas, förses

med minst två närvarandes sigill. De

sålunda inlagda valsedlarna skola förvaras,

vid val av landstingsman till

dess valet vunnit laga kraft eller, i

händelse av besvär, dessa blivit avgjorda,

samt vid annat val intill utgången

av den tid, för vilken valet

gäller.

(Utskottets förslag.)

säkert förvar; och förrättningen må ej

ånyo företagas, innan den myndighet,

som har att verkställa sammanräkningen,

inför öppna dörrar förvissat

sig, att de åsätta sigillen äro obrutna.

3 m o m. Samtliga valsedlar vid

varje val inläggas, de godkända och

de underkända särskilt, i omslag, vilka,

innan förrättningen avslutas, förses

med minst två närvarandes sigill. De

sålunda inlagda valsedlarna skola förvaras,

vid val av landstingsmän till

dess valet vunnit laga kraft eller, i

händelse av besvär, dessa blivit avgjorda,

samt vid annat val intill utgången

av den tid, för vilken valet

gäller.

§ 50. 50 §.

Valets utgång kungöres omedelbart genom uppläsning av det vid förrättningen

förda protokollet. Med protokollets uppläsning är valet avslutat, varefter

inkomna röstlängder återställas till vederbörande.

§ 51. 51 §.

Efter röstsammanräkning för val av landstingsmän åligger det länsstyrelsen

eller magistrat, som verkställt sammanräkning, att översända avskrift av

protokollet över förrättningen till landstingets expedition samt att utan avgift

skyndsamt låta tillställa var och en landstingsman och suppleant ett utdrag

av detsamma i vad det rör honom, gällande detta protokollsutdrag såsom fullmakt

för den valde. Magistraten skall ock inom tre dagar efter röstsammanräkningen

till länsstyrelsen insända utdrag av protokollet över förrättningen,

upptagande de personers namn och boningsort, som blivit utsedda till landstingsmän

och suppleanter, med angivande tillika av den ordning, i vilken de

för varje särskild landstingsman valda suppleanterna blivit utsedda.

Länsstyrelsen låter i länskungörelserna meddela underrättelse örn samtliga

valens utgång.

§ 52.

M o m. 1. Avgår landstingsman under

den för honom bestämda tjänstgöringstiden,

inkallas enligt vad särskilt

är stadgat till ordinarie landstingsman

den suppleant, som enligt

den mellan suppleanterna bestämda

ordningen bör i stället inträda.

52 §.

1 m o m. Avgår landstingsman under

den för honom bestämda tjänstgöringstiden,

inkallas enligt vad särskilt

är stadgat till ordinarie landstingsman

den suppleant, som enligt

den mellan suppleanterna bestämda

ordningen bör i stället inträda.

s. 155 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

155

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

M o m. 2. Avgår fullmäktig före deli 2 m o m. Avgår fullmäktig före deli

bestämda tjänstgöringstidens utgång, bestämda tjänstgöringstidens utgång,

skall ny sammanräkning företagas, skall på fullmäktiges anmälan ny

Sammanräkningen verkställes vid of- sammanräkning företagas. Sammanfentlig

förrättning, som skall påbörjas räkningen verkställes vid offentlig forså

snart omständigheterna medgiva rättning, som skall påbörjas så snart

det. omständigheterna medgiva det.

Den nya sammanräkningen äger rum inom den A-grupp, för vilken den avgångne

blivit vald. Blev den avgångne vald för flera A-grupper, skall sammanräkningen

ske inom den A-grupp, från vilken plats först tilldelades

honom. Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar,

vilka upptaga den avgångnes namn och på grund därav gällde för detta namn

vid den sammanräkning, då namnet tilldelades plats i ordningen inom A-gruppen.

Yarje valsedel gäller såsom hel röst.

Röstvärdet skall, med iakttagande att namn å någon, som blivit genom

valet utsedd till fullmäktig, anses såsom obefintligt, tillgodoräknas det namn,

som står främst bland de för den avgångne fullmäktigen särskilt upptagna

efterträdarnamnen eller, örn sådant namn ej finnes, det namn för själva fullmäktigvalet,

som står främst å sedeln, eller, örn ej heller sådant namn finnes,

det namn, som står främst bland samtliga efterträdarenamnen å sedeln. Den

som erhållit högsta rösttalet inträder såsom fullmäktig i den avgångnes ställe.

Mellan lika rösttal skiljer lotten.

Efter sammanräkningens avslutande skola valsedlarna åter inläggas under

försegling.

§ 53.

Avgår jämväl enligt § 52 utsedd

landstingsman eller fullmäktig före utgången

av den tid, för vilken han blivit

utsedd, förfares på enahanda sätt, som

i nämnda paragraf är sagt; och skall

vid ny sammanräkning för utseende av

fullmäktig hänsyn såsom förut tagas

blott till de valsedlar, vilka upptaga

den först avgångnes namn och på

grund därav gällde för detta namn vid

den sammanräkning, då namnet tilldelades

plats ordningen inom Agruppen.

53 §.

Avgår jämväl enligt 52 § utsedd

landstingsman eller fullmäktig före utgången

av den tid, för vilken han blivit

utsedd, förfares på enahanda sätt, som

i nämnda paragraf är sagt; och skall

vid ny sammanräkning för utseende av

fullmäktig hänsyn såsom förut tagas

blott till de valsedlar, vilka upptaga

den först avgångnes namn och på

grund därav gällde för detta namn vid

den sammanräkning, då namnet tilldelades

plats i ordningen inom Agruppen.

§ 54.

54 §.

Vid sammanräkning, som avses i

§ 52 mom. 2 eller § 53, föres protokoll

i överensstämmelse med formulär, som

Vid sammanräkning, som avses i

52 § 2 mom. eller 53 §, föres protokoll

i överensstämmelse med formulär, som

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

(Kungl. Maj.ts förslag.)

fastställts av Konungen, och i forarn

laren givna anvisningar. Protokollet

skall upptaga de föreliggande omständigheterna

samt vem på grund därav

skall inträda i den avgångnes ställe.

Åtalets utgång kungöres omedelbart genom

uppläsning av nämnda protokoll.

Med protokollets uppläsning är förrättningen

avslutad.

(Utskottets förslag.)

fastställts av Konungen, och i formulären

givna anvisningar. Protokollet

skall upptaga de föreliggande omständigheterna

samt vem på grund därav

skall inträda i den avgångnes ställe.

Valets utgång kungöres omedelbart genom

uppläsning av nämnda protokoll.

Med protokollets uppläsning är förrättningen

avslutad.

§ 55.

Finnes icke någon, som enligt de *

§ 52 eller 53 givna bestämmelserna kail

inträda i stället för avgången landstingsman

eller fullmäktig, skall platsen

stå obesatt intill utgången av den

lid, för vilken den avgångne varit

vald.

§ 56.

55 §.

Finnes icke någon, som enligt de i

52 eller 53 § givna bestämmelserna kan

inträda i stället för avgången landstingsman

eller fullmäktig, skall platsen

stå obesatt intill utgången av den

tid, för vilken den avgångne varit

vald.

56 §.

Är någon missnöjd med val, må lian däröver anföra besvär hos Konungen;

och skall han, vid förlust av talan, sist inom trettio dagar efter den dag, då

valet avslutats, ingiva sina till Konungen ställda besvär till länsstyrelsen, som

genom kungörelse, vilken införes i en eller flera av ortens mest spridda tidningar,

utsätter viss kort tid, inom vilken förklaring över besvären må avlämnas

till länsstyrelsen, varjämte länsstyrelsen, örn sammanräkningen verkställts

av magistrat, från denna infordrar de avgivna valsedlarna samt övriga

handlingar rörande valet. Sedan den för förklarings avgivande bestämda tiden

tilländagått, har länsstyrelsen att ofördröjligen insända besvären jämte de förklaringar,

som inkommit, ävensom protokoll över valet, valsedlarna och övriga

handlingar rörande valet till vederbörande statsdepartement för att i regeringsrätten

skyndsamt föredragas och avgöras.

Skiljes den valde från uppdraget, skall länsstyrelsen ofördröjligen underrättas

därom. Länsstyrelsen, som där fråga är örn val av landstingsman låter

sådan underrättelse införas i länskungörelserna, vidtager, örn icke i följd av

besvären över valet annan person förklarats vara vald, för inkallande till ordinarie

landstingsman av närmast i ordningen varande suppleant eller för förnyad

sammanräkning den åtgärd, som av beslutet över besvären må föranledas. Har

hela valet upphävts, förordnar länsstyrelsen om ofördröjligt företagande av

nytt val för den tid, som avsetts med det upphävda valet, eller för den återstående

delen därav, samt om tid och ställe för valet.

Vid nytt val gäller i övrigt vad örn allmänt val är föreskrivet.

A7ad i denna paragraf är stadgat skall äga motsvarande tillämpning i fråga

om förrättning för ny röstsammanräkning.

s. 157 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr SO.

157

(Kungl. Mårts förslag.) (Utskottets förslag.)

Kaj). 8. Särskilda bestämmelser. 8 kaj). Särskilda bestämmelser.

§ 57. 57 §.

T ärenden rörande val är det envar tillåtet att, under iakttagande av behörig

tid och ordning, på eget äventyr till myndighet insända handlingar i betalt

brev med posten.

Örn valsedelsförsändelse gäller vad i Örn valsedelsförsändelse gäller vad i

§ 39 är stadgat. 39 § är stadgat.

§ 58. 58 §.

Infaller å söndag eller annan allmän helgdag tid, då åtgärd för talans fullföljande

eller bevarande sist bör företagas, må åtgärden vidtagas å nästa söc
-

kendag.

§ 59.

Valnämnden eller magistraten åligger

ombesörja, att de anordningar, som

avses i § 27, ordentligen verkställas.

Kostnaden för kungörande, som åligger

valnämndens ordförande eller magistrat,

samt utgifter för stämplar, valkuvert

och de i §§ 33 och 34 omförmälda

omslagen skola gäldas vid val

av kyrkofullmäktige av församlingen

och i övriga fall av kommunen, vilken

jämväl har att tillhandahålla lämpliga

vallokaler och bestrida kostnaden för

de anordningar, som avses i § 27.

§ 90.

M örn. 1. Innerkuvert och ytterkuvert

till valsedelsförsändelse skola

vara av ogenomskinligt papper och försedda

med ändamålsbeteckning samt,

vad vart och ett val angår, lika till

storlek och beskaffenhet.

Formulär till innerkuvert och ytterkuvert

samt till blankett, som skall

vidhänga innerkuvert, ävensom till

ändamålsbeteckning, förklaring, uppgift

och vittnesintyg fastställas av

Konungen.

M o m. 2. Väljare äger att av person,

59 §.

Valnämnden eller magistraten åligger

ombesörja, att de anordningar, som

avses i 27 §, ordentligen verkställas.

Kostnaden för kungörande, som åligger

valnämndens ordförande eller magistrat,

samt utgifter för stämplar, valkuvert

och de i 33 och 34 §§ omförmälda

omslagen skola gäldas vid val

av kyrkofullmäktige av församlingen

och i övriga fall av kommunen, vilken

jämväl har att tillhandahålla lämpliga

vallokaler och bestrida kostnaden för

de anordningar, som avses i 27 §.

00 §.

1 m o m. Innerkuvert och ytterit

overt till valsedelsförsändelse skola

vara av ogenomskinligt papper och försedda

med ändamålsbeteckning samt,

vad vart och ett val angår, lika till

storlek och beskaffenhet.

Formulär till innerkuvert och ytterkuvert

samt till blankett, som skall

vidhänga innerkuvert, ävensom till

ändamålsbeteckning, förklaring, uppgift

och vittnesintyg fastställas av

Konungen.

2 m om. Väljare äger att av person,

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

vilken jämlikt § 37 må anlitas såsom

vittne vid anordnande av valsedelsförsändelse,

på begäran utan avgift erhålla

kuvert till sådant försändelse.

Mom. 3. För valdistrikt på landet

har ordföranden i valnämnden och för

stad magistraten ej mindre att i god

tid före varje val på lämpligt sätt

lämna väljarna underrättelse om de

personers namn och adresser, vilka

inom valdistriktet eller staden må enligt

§ 37 anlitas såsom vittnen vid anordnande

av valförsändelser och av

vilka väljarna äga erhålla kuvert till

sådan försändelse, än även att tillse,

att erforderliga kuvert i god tid före

valet finnas tillgängliga hos nämnda

personer. Kommun eller församling

äger att från länsstyrelsen på rekvisition

mot ersättning bekomma dylika

kuvert.

Kuvert till valsedelsförsändelse, som

avses i kap. 6, skola i god tid före

valet vara tillgängliga jämväl hos de

personer, vilka vid sådan försändelses

anordnande må anlitas såsom vittne av

väljare utom riket. Dessa kuvert tillhandahållas

på statsverkets bekostnad.

§ 61.

I fråga örn val av municipalfullmäktige

skall vad i §§ 59 och 60 är

stadgat örn kommun äga motsvarande

tillämpning å municipalsamhället, och

skola de i dessa paragrafer givna bestämmelserna

örn ordförande i valnämnd,

såvitt angår municipalsamhälle,

som ej helt sammanfaller med

ett eller flera valdistrikt vid val till

riksdagens andra kammare, äga motsvarande

tillämpning å municipalstämmans

ordförande.

(Utskottets förslag.)

vilken jämlikt 37 § må anlitas såsom

vittne vid anordnande av valsedelsförsändelse,

på begäran utan avgift erhålla

kuvert till sådan försändelse.

3 m o m. För valdistrikt på landet

har ordföranden i valnämnden och för

stad magistraten ej mindre att i god

tid före varje val på lämpligt sätt

lämna väljarna underrättelse om de

personers namn och adresser, vilka

inom valdistriktet eller staden må enligt

37 § anlitas såsom vittnen vid anordnande

av valsedelsförsändelser och

av vilka väljarna äga erhålla kuvert

till sådan försändelse, än även att

tillse, att erforderliga kuvert i god tid

före valet finnas tillgängliga hos

nämnda personer. Kommun eller församling

äger att från länsstyrelsen på

rekvisition mot ersättning bekomma

dylika kuvert.

Kuvert till valsedelsförsändelse, som

avses i 6 kap., skola i god tid före

valet vara tillgängliga jämväl hos de

personer, vilka vid sådan försändelses

anordnande må anlitas såsom vittne av

väljare utom riket. Dessa kuvert tillhandahållas

på statsverkets bekostnad.

61 §.

I fråga om val av municipalfullmäktige

skall vad i 59 och 60 §§ är

stadgat om kommun äga motsvarande

tillämpning å municipalsamhället, och

skola de i dessa paragrafer givna bestämmelserna

om ordförande i valnämnd,

såvitt angår municipalsamhälle,

som ej helt sammanfaller med

ett eller flera valdistrikt vid val till

riksdagens andra kammare, äga motsvarande

tillämpning å municipalstämmans

ordförande.

s. 159 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

159

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

62 §.

De i denna lag givna bestämmelser
-

§ 62.

De i denna lag givna bestämmelserna

örn församling skola, i den mån ej

annat är föreskrivet, i tillämpliga

delar gälla jämväl beträffande kyrklig

samfällighet eller skoldistrikt, som avses

i kap. 1 § 1 i lagen om församlingsstyrelse.

Erfordras särskilda föreskrifter örn tillämpning av denna lag med avseende

å kyrklig samfällighet eller skoldistrikt, som i första stycket sägs, meddelas

sådana föreskrifter av Konungen.

na om församling skola, i den mån ej

annat är föreskrivet, i tillämpliga

delar gälla jämväl beträffande kyrklig

samfällighet eller skoldistrikt, som avses

i 1 § i lagen om f örsamlingsstyrelse.

§ 63.

Yad i denna lag stadgas i avseende å magistrat skall i

ej finnes, gälla örn den för staden tillsatta styrelsen.

63 §.

stad, där magistrat

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, Strömberg, David Bergström, Thulin,

Stendahl, G. W. Hansson, Hellberg, Sundberg, Larsén, greve Lagerbjelke, Gustafson i

Kasenberg, Jansson i Edsbäcken, Persson i Trången, Andersson i Igelboda, Lindmark, Fast,

Alströmer, Källman och Skoglund.

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

(Kungl. Majlis förslag.)

Formulär~JL.

(Utskottets förslag.)

Formulär 1.

Formulär till valsedel, som avses i §24 Formulär till valsedel, som avses i 24 §

sista stycket i lagen om kommunala sista stycket 1 kommunala vallagen•

och kyrkliga val.

Plats för kartellbeteckning.

Plats för partibeteckning.

Plats för fraktionsbeteckning.

............._.................................................

.

Plats för valbeteckning.

Valsedelns storlek och antal rum å sedeln må lämpas efter behovet.

Vänstra sidan är avsedd för landstingsmanna- eller fullmäktignamn och suppleant-

eller efterträdarnamn; högra sidan är avsedd för särskilda suppleant- eller

efterträdarnamn.

Såsom valbeteckning må nederst å valsedelns framsida vara anbragt en av beteckningarna

»Landstingsmanna val», »Kommunal fullmäktig val», »Municipalfullmäktigval»,

»Stadsfullmäktigval», »Kyrkofullmäktigval för församlingen», »Kyrkofullmäktigval

för samfälligheten» eller »Kyrkofullmäktigval för skoldistriktet» eller

annan beteckning i ord för ifrågavarande val.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

16 L

d) att riksdagen, med förklarande, att Kungl. Maj:ts förslag

till lag om proportionellt valsätt vid val inom landsting, å kom
munalstämma

m. m. icke kunnat i oförändrat skick antagas, måtte

med anledning av detta förslag samt motionen II: 414 för sin del

antaga följande.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Förslag

tili

Lag om proportionellt valsätt vid val inom landsting, å kommunalstämma

m. lii.

Härigenom förordnas som följer:

§ 1. 1 §■

Skall enligt gällande föreskrifter annat val inom landsting än riksdagsmannaval

eller ock val å kommunalstämma, mnnicipalstämma, allmän rådstuga

eller kyrkostämma eller inom kommunalfullmäktige, municipalfullmäktige,

stadsfullmäktige eller kyrkofullmäktige vara proportionellt, skola därvid

de i denna lag givna bestämmelserna lända till efterrättelse.

§2. 2 §.

Vid valet utses av och bland de i valet deltagande erforderligt antal personer

att vid valförrättningen biträda ordföranden.

Där ordföranden med avseende å befarad tidsutdräkt eller av annan anledning

finner det nödigt, äger han att, sedan valsedlarna avlämnats och innan

sammankomsten upplöses, utsätta annan dag för valförrättningens fortsättande

och avslutande. Då så sker, skola av och bland de i valet deltagande

utses minst två personer att såsom vittnen närvara vid den fortsatta valförrättningen,

och skall valurnan, i vilken de avlämnade valsedlarna förvaras, omsorgsfullt

förseglas under minst två närvarandes sigill samt därefter sättas

i säkert förvar. Innan förseglingen vid förrättningens fortsättande borttages,

skall ordföranden i vittnenas närvaro förvissa sig, att sigillen äro obrutna.

Särskild kungörelse örn dag för valförrättningens fortsättande erfordras ej.

§3. 3 §.

Val skall förrättas med valsedlar, å vilka före namnen utsatts partibeteckning

(partinamn eller annan beteckning i ord för viss grupp av de väljande

eller för viss meningsriktning), men vilka i övrigt äro omärkta.

Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det andra.

Valsedlarna skola för att bliva gäl- Valsedlarne skola för att bliva gällande

vara enkla, slutna och fria från lande vara enkla och slutna. Sedel må

öv er strykning ar. Sedel må ej upptaga ej upptaga flere men väl färre namn

flera, men väl färre namn än det antal än det antal personer valet avser,

personer valet avser. Där något namn Är något namn å valsedel överstruBihang

till riksdagens protokoll 1930. 5 sami. 20 haft. (Nr 30.) nm 30 11

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

å sedeln är tvetydigt, gäller den dock ket, eller framgår med avseende å något

för övriga namn. där förekommande namn ej fullt otve
tydigt,

vem därmed åsyftas, eller upptager

valsedel namn å någon, som ej

är valbar, anses sådant namn såsom

obefintligt. Äro å valsedel upptagna

flere namn än vad ovan är medgivet,

anses det eliel• de sista, övertaliga namnen

som obefintliga.

§ 4. 4 §.

De avgivna valsedlarna skola ordnas i grupper, så att sedlar med samma

partibeteckning bilda en grupp.

Inom varje grupp skall, till den utsträckning, som erfordras för utseende

av det antal personer valet avser, bestämmas ordning mellan namnen å gruppens

valsedlar. Härvid iakttages:

a) Upptaga valsedlar till antal av mera än hälften av hela antalet valsedlar

inom gruppen (gruppens rösttal) samma första namn, blir detta namn det första

i ordningen; upptaga valsedlar, som hava samma första namn och utgöra mera

än två tredjedelar av gruppens rösttal, jämväl samma andra namn, blir detta

namn det andra i ordningen; upptaga valsedlar, som hava samma första och

samma andra namn samt utgöra mera än tre fjärdedelar av gruppens rösttal,

jämväl samma tredje namn, blir detta namn det tredje i ordningen; och så vidare

efter samma grunder.

b) I den mån ordningen inom gruppen icke kan enligt nyss angivna grunder

bestämmas, skola särskilda sammanräkningar av namnens rösttal verkställas.

Vid varje sådan sammanräkning gäller valsedel såsom hel röst, där

icke något av sedelns namn erhållit rum i ordningen. Annan valsedel gäller

såsom halv röst, där ett av sedelns namn erhållit rum i ordningen; såsom

tredjedels röst, där två av namnen uppförts i ordningen; såsom fjärdedels

röst, där tre av namnen uppförts i ordningen; och så vidare efter samma

grund. För varje gång kommer det namn närmast i ordningen, som erhållit

högsta rösttalet.

Till protokollet antecknas för varje grupp dess rösttal samt, där de under

a) angivna grunderna tillämpats, antalet av de valsedlar, som upptaga samma

första namn eller samma första och andra namn, och så vidare, men eljest,

för varje särskild sammanräkning, röstvärdet för de olika valsedlarna och det

rösttal, som uträknats för varje namn.

§ 5. 5 §.

M o m. 1. Skola två eller flera plåt- 1 m o m. Skola två eller flera platser

besättas, fördelas de mellan de olika ser besättas, fördelas de mellan de olika

valsedelsgrupperna sålunda, att platser- valsedelsgrupperna sålunda, att platserna,

en efter annan, tilldelas den grupp, na, en efter annan, tilldelas den grupp,

vilken för varje gång uppvisar det vilken för varje gång uppvisar det

s. 163 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr SO.

163

(Kungl. Maj:ts förslag.)

största av nedan angivna jämförelsetal.

Plats, som blivit en grupp tilldelad,

besattes genast så, att gruppens första

plats tillerkännes den, vars namn är

det första i ordningen inom gruppen,

gruppens andra plats den, som bär

andra namnet i ordningen, gruppens

tredje plats den, som bär tredje namnet

i ordningen, och så vidare efter samma

grund, ändå att den, som är berättigad

till platsen, redan fått sig tillerkänd

plats från en eller flera andra grupper.

(Utskottets förslag.)

största av nedan angivna jämförelsetal.

Plats, som blivit en grupp tilldelad,

besattes genast så, att gruppens första

plats tillerkännes den, vars namn är

det första i ordningen inom gruppen,

gruppens andra plats den, som bär

andra namnet i ordningen, gruppens

tredje plats den, som bär tredje namnet

i ordningen, och så vidare efter samma

grund, ändå att den, som är berättigad

till platsen, redan fått sig tillerkänd

plats från en eller flera andra grupper.

Jämförelsetalet är lika med gruppens rösttal, så länge gruppen ännu icke

fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas jämförelsetalet för varje gång

så, att gruppens rösttal delas med det tal, som motsvarar antalet av gruppen

tilldelade platser, ökat med 1. Har samma person erhållit platser från två grupper,

skall dock vid beräkning av det antal platser, som utdelats, vardera platsen

anses blott såsom en halv plats; har någon erhållit platser från tre grupper,

anses varje sådan plats såsom en tredjedels plats; och så vidare efter samma

grund.

Har en grupp redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som motsvarar

antalet namn å gruppens valsedlar, är den utesluten från vidare jämförelse.

Mom. 2. Skall blott en plats be- 2 m o m. Skall blott en plats besättas,

tillfaller platsen den, vars namn sättas, tillfaller platsen den, vars namn

står främst i ordningen inom den står främst i ordningen inom den

grupp, som har största rösttalet.

grupp, som har största rösttalet.

§6. 6 §.

Mellan lika rösttal eller jämförelsetal skall, där så erfordras, skiljas genom

lottning.

§7. 7 §.

Vid val av suppleanter skall vad här ovan är stadgat i fråga örn val av

ledamöter äga motsvarande tillämpning.

§8. 8 §.

Den ordning, vari suppleanter böra inkallas till tjänstgöring i stället för

ledamot, skall bestämmas enligt följande regler:

a) Suppleant, utsedd från grupp med samma partibeteckning som den

grupp, från vilken ledamoten blivit vald, har företräde framför övriga suppleanter,

och av dessa har den företräde, som utsetts från grupp med högre

rösttal.

b) Av suppleanter från samma b) Av suppleanter från samma

grupp har den företräde, vars namn grupp har den företräde, vars namn

blivit tidigare uppfört i den jämlikt blivit tidigare uppfört i den jämlikt

§ A bestämda ordningen inom gruppen. 4 § bestämda ordningen inom gruppen.

Den ledamot eller suppleant, som fått sig tillerkänd plats från två eller flera

grupper, anses vald för den grupp, från vilken plats först tilldelats honom.

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

e) att riksdagen, med förklarande, att Kungl. Maj:ts förslag

till lag om ändring i vissa delar av förordningen den 23 mai

1862 örn kommunalstyrelse i Stockholm icke kunnat i oför
ändrat

skick antagas, måtte med anledning av detta förslag

samt motionerna I: 288 och II: 446 för sin del antaga följande

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Förslag

till

Lag om ändring i vissa delar av förordningen den 23 maj 1862 (nr 33)

om kommunalstyrelse i Stockholm.

Härigenom förordnas, att § 5 mom. 3—5, § 6 mom. 2 andra och fjärde

styckena, § 8 mom. 3 samt §§ 10—14 i förordningen den 23 maj 1862 örn

kommunalstyrelse i Stockholm skola upphöra att gälla ävensom att § 5

mom. 2, § 8 mom. 2 och § 45 i samma förordning skola, § 45 i nedan angivna

del, erhålla följande ändrade lydelse:

§ 5.

Mom. 2. Örn upprättande av röst- Mom. 2. Örn upprättande av röst
längd

och örn röstlängdens bindande längd och örn röstlängdens bindande

verkan stadgas i lagen om kommunala verkan stadgas i kommunala vallagen,

och kyrkliga val.

§ B.

Morn. 2. Örn valdistrikt samt örn Morn. 2. Örn valdistrikt samt örn

vals förrättande och avslutande så vals förrättande och avslutande så

ock örn förfarandet, när stadsfull- ock örn förfarandet, när stadsfullmäktig

avgår före den bestämda tjänst- mäktig avgår före den bestämda tjänstgöringstidens

utgång, stadgas i lagen göringstidens utgång, stadgas i komom

kommunal och kyrkliga val. munala vallagen.

§ 45.

Sedan i — — —• kronan verkställa.

Vid indrivandet av utskylder, vilka De utskylder till staden, vilka icke

icke blivit inom föreskriven tid erlagda blivit inom föreskriven tid erlagda, låter

uttages därutöver en avgift, beräknad vederbörande uppbördsman i laga ordefter

tre öre å varje full krona av slut- ning uttaga. Vid indrivandet av sådana

summan å de utskylder, som skolat er- medel må därutöver hos den restskyldige

läggas vid uppbördsstämman, då nämnda såsom ersättning för utsökningskostslutsumma

ej överstiger tjugufem kronor, vadén uttagas tre öre å varje krona av

s. 165 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

165

(Kungl. Maj:ts förslag.)

dock ej mindre än tjugufem öre, och

efter sex öre å berörda slutsumma, när

denna överstiger tjugufem kronor. Verkställes

indrivningen gemensamt beträffande

u t sky Ider, som här avses, och utskylder

till församling, skall vad nu

stadgats äga tillämpning å de sammanlagda

utskylderna. Bernia ersättning

skall, då indrivningen sker i Stockholm,

ingå till stadskassan men eljest tillfalla

den, som verkställer indrivningen.

(Utskottets förslag.)

de resterande utskyldernas belopp, dock

ej mindre än tjugufem öre, vilken ersättning,

då indrivningen sker i Stockholm,

skall ingå till stadskassan, men

eljest tillfalla den, som verkställer indrivningen.

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

f) att riksdagen, med förklarande, att Kungl. Maj:ts förslag

till lag om ändrad lydelse av 5, 7—15, 32 samt 58 §§ i lagen

den 20 juni 1924 (nr 349) örn landsting icke kunnat i oförändrat

skick antagas, måtte med anledning av detta förslag för sin

del antaga följande

(Kungl. Maj:ts förslag.) '' (Utskottets förslag.)

Förslag

till

Lag om ändrad lydelse av 5, 7—15, 32 samt 58 §§ i lagen den 20 juni

1924 (nr 349) om landsting.

Härigenom förordnas, att 5, 7—15, 32 samt 58 §§ i lagen den 20 juni

1924 örn landsting skola, 5 och 58 §§ i nedan angivna delar, erhålla följande

ändrade lydelse:

5 §.

Kätt att--— års ålder.

Örn upprättande av röstlängd och Örn upprättande av röstlängd och

örn röstlängdens bindande verkan stad- örn röstlängdens bindande verkan stadgas

i lagen om kommunala och kyrkliga gas i kommunala vallagen.

val.

7 §•

Landstingsmän jämte suppleanter väljas med de undantag, som i 13 §

andra stycket och 14 § tredje stycket omförmälas, för fyra år, räknat från

och med den 1 januari året efter det, då valet skett.

Landstingsman och suppleant, som utsetts vid val jämlikt nyss åberopade

bestämmelser i 13 och 14 §§, skola tjänstgöra från och med den 1 januari

året efter det, då valet skett, och till utgången av tjänstgöringstiden för

övriga landstingsmän och suppleanter.

Körande upphörande i vissa fall tidigare än ovan sägs av uppdrag att

vara landstingsman eller suppleant stadgas i 13 § tredje stycket och 14 §

fjärde stycket.

8§-

1 mom. För val av landstingsmän indelas landstingsområdet i valkretsar.

För varje valkrets utses, oavsett dess folkmängd, en landstingsman och därutöver

efter folkmängden en landstingsman för varje fullt tal av 5,000.

2 mom. Vid landstingsområdes indelning i valkretsar skall med undantag,

varom nedan i denna paragraf och i 9 § förmäles, iakttagas, att för

varje valkrets komma att utses minst 5, högst 9 landstingsmän.

Stad, vars folkmängd utgör minst 15,000, bildar en valkrets.

Stad med mindre folkmängd än 15,000 förenas med annan stad eller andra

städer eller med angränsande landsbygd till en valkrets. I valkrets, som

utgöres endast av städer, skall folkmängden uppgå till minst 15,000. Delar

av samma stad må icke ingå i olika valkretsar.

Valkrets bestående av stad och landsbygd bör icke utan synnerliga skäl

bildas.

s. 167 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

167

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Yid valkretsindelningen iakttages i övrigt, att området för annan valkrets

än den, i vilken två eller flera städer ingå, skall kunna omslutas med en

sammanhängande gränslinje, samt att delningen i vad angår landsbygden

verkställes, där så lämpligen kan ske, efter domsaga, tingslag eller härad,

men eljest efter kommuner. Med tingslag förstås sådan del av domsaga,

som utgör egen domkrets.

9 §.

Där med iakttagande av de i 8 § 2 mom. givna bestämmelser bildande

av valkrets på sätt i nämnda moment stadgas medför synnerlig olägenhet,

må område med mindre invånarantal, än i samma moment sägs, utgöra valkrets.

Sådan valkrets skall dock, örn landsbygd däri ingår, hava en folkmängd

av minst 10,000 samt i vad angår landsbygden utgöras av domsaga

eller av ett eller flera tingslag eller härad.

10 §.

Därest det antal landstingsmän, som med tillämpning av de i 8 och 9 §§

meddelade föreskrifter bör utses inom ett landstingsområde, icke uppgår

till tjugu, skall såsom grund för rättigheten att efter folkmängden välja

landstingsmän bestämmas lägre tal än det uti 8 § 1 mom. angivna, på det

att landstingsmännens antal för hela landstingsområdet må uppgå till minst

tjugu; och skall, med tillämpning av häremot svarande reduktion av folkmängdssiffrorna,

i övrigt gälla vad i 8 § 2 mom. och 9 § är stadgat.

11 §''

Indelningen i valkretsar jämte det antal landstingsmän, som skall för

varje valkrets utses, fastställes efter de i 8—10 §§ angivna grunder av

landstinget. Förslag till omförmälda indelning skall till landstinget avgivas

av länsstyrelsen, sedan landstingsområdets kommuner beretts tillfälle att

yttra sig.

För landsting, som enligt 2 § första stycket nybildats, skall efter förslag

av länsstyrelsen indelning, varom i denna paragraf förmäles, fastställas av

det äldre landstinget vid dess sista lagtima möte.

12 §.

Varda de förhållanden, vilka legat till grund för den fastställda indelningen,

så ändrade, att jämkning däri till följd av stadgandena i 8 10 §§

påkallas, eller finnes eljest sådan jämkning nödig, äger landstinget, på länsstyrelsens

förslag eller efter inhämtande av dess yttrande, verkställa jämkningen

; och skall, där ej sådant fall är för handén, som i 13 § första stycket

och 14 § andra stycket avses, jämkningen ske året innan val av landstingsmän

nästa gång äger rum.

13 §.

Örn genom stads inträde i landsting eller genom ändring i den territoriella

indelningen landstingsområde utvidgas, äger nästa lagtima landsting,

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

på länsstyrelsens förslag eller efter inhämtande av dess yttrande, verkställa

den jämkning i valkretsindelningen, som därav må föranledas.

Örn folkmängden i det område, varmed landstingsområdet utvidgats, uppgår

minst till tal, som enligt 8 eller 10 § berättigar till att utse en landstingsman,

eller örn det antal landstingsmän, som efter sådan jämkning, som

i nästföregående stycke sägs, skall utses för den eller de av jämkningen

berörda valkretsar, är högre än det antal landstingsmän, som före jämkningen

utsetts för den eller de äldre valkretsar, jämkningen omfattat, skall

å den för landstingsmannaval stadgade tid året efter det jämkningen verkställts

val företagas inom den eller de valkretsar, som må hava vid jämkningen

nybildats av det överförda området eller del därav eller ock eljest

berörts av jämkningen, ändå att val av landstingsmän därstädes eljest icke

det året skulle äga rum.

Därest val på grund av bestämmelserna i nästföregående stycke företages,

äga de landstingsmän och suppleanter, som före jämkningen utsetts för den

eller de äldre valkretsar, jämkningen omfattat, icke med sina befattningar

fortfara längre än till början av tjänstgöringstiden för de vid berörda val

utsedda landstingsmän och suppleanter.

I fall, som i första stycket avses, skall det förslag till jämkning i valkretsindelning,

som av länsstyrelsen avgives, tillika innehålla uppgift å de

val, som med anledning av jämkningen skola enligt andra stycket företagas,

ävensom å de landstingsmän och suppleanter, för vilka enligt tredje stycket

tjänstgöringstiden inskränkes.

14 §''

Utträder stad ur landsting eller upphör på grund av ändring i den territoriella

indelningen område, som bildar egen valkrets, att deltaga i visst

landsting, äga de för staden eller valkretsen utsedda landstingsmän och

suppleanter icke fortfara med sina befattningar.

Örn genom ändring i den territoriella indelningen område, som utgör del

av en eller flera valkretsar, upphör att deltaga i visst landsting, äger nästa

lagtima landsting, på länsstyrelsens förslag eller efter inhämtande av dess

yttrande, verkställa den jämkning i valkretsindelningen, som därav må föranledas.

Örn folkmängden i område, som upphört att deltaga i visst landsting,

uppgår minst till tal, som enligt 8 eller 10 § berättigar till att utse en

landstingsman, eller örn det antal landstingsman, som efter sådan jämkning,

som i nästföregående stycke sägs, skall utses för den eller de av jämkningen

berörda valkretsar, är lägre än det antal landstingsmän, som före jämkningen

utsetts för den eller de äldre valkretsar, jämkningen omfattat, skall å den

för landstingsmannaval stadgade tid året efter det jämkningen verkställts

■val företagas inom den eller de valkretsar, som berörts av jämkningen, ändå

att val av landstingsmän därstädes eljest icke det året skulle äga rum.

s. 169 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

169

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Därest val på grund av bestämmelserna i nästföregående stycke företages,

äga de landstingsmän och suppleanter, som före jämkningen utsetts för den

eller de äldre valkretsar, jämkningen omfattat, icke med sina befattningar

fortfara längre än till början av tjänstgöringstiden för de vid berörda val

utsedda landstingsmän och suppleanter.

I fall, som i andra stycket avses, skall det förslag till jämkning i valkretsindelning,

som av länsstyrelsen avgives, tillika innehålla uppgift å de

val, som med anledning av jämkningen skola enligt tredje stycket företagas,

ävensom å de landstingsmän och suppleanter, för vilka enligt fjärde stycket

tjänstgöringstiden inskränkes.

15 §.

Örn valdistrikt och valdag samt vals kungörande, förrättande och avslutande

stadgas i lagen örn kommunala och kyrkliga val.

32 §.

Val av ledamöter och suppleanter i landstingets förvaltningsutskott samt

av personer för beredning, varom förmäles i 31 och 42 §§, så ock av revisorer

och revisorssuppleanter, som avses i 53 §, skall, där två eller flera

personer skola utses, vara proportionellt, därest det begäres av minst så

många väljande, som motsvara det tal, vilket erhålles, örn samtliga väljandes

antal delas med siffran för det antal personer valet avser, ökad med 1. Örn

förfarandet vid sådant proportionellt val är särskilt stadgat.

58 §.

Medlem av —--hållas tillgängliga.

Över landstingets beslut, som i 11-—14 §§ avses, må ej klagas.

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

g) att riksdagen, med förklarande, att Kungl. Maj:ts förslag

till lag om ändrad lydelse av vissa paragrafer i lagen den 13

juni 1919 (nr 293) örn ordning och villkor för ändring i kommunal

och ecklesiastik indelning icke kunnat i oförändrat skick antagas,

måtte med anledning av detta förslag för sin del antaga följande

(Kungl. Marits förslag.) (Utskottets förslag.)

Förslag

till

Lag om ändrad lydelse av vissa paragrafer i lagen den 13 juni 1919

(nr 293) om ordning oell villkor för ändring i kommunal

och ecklesiastik indelning.

Härigenom förordnas, att 18, 19, 22, 38, 40, 42, 43 och 45 §§ i lagen den

13 juni 1919 örn ordning och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik

indelning skola, 18 § i nedan angivna del, erhålla följande ändrade lydelse:

18 §.

Är nybildad---ävensom kommunalnämnd.

Är nybildad kommun stad, som i Är nybildad kommun stad, som i

kap. 4 § 1 mom. 2 lagen örn kommunal- 44 § 2 mom. lagen örn kommunalstyrelse

i stad avses, skall Konungens styrelse i stad avses, skall Konungens

befallningshavande inom samma tid befallningshavande inom samma tid

förordna kommunalborgmästare, vilken förordna kommunalborgmästare, vilken

har att ofördröjligen hålla allmän råd- har att ofördröjligen hålla allmän rådstuga

för val av kommunalrådmän. stuga för val av kommunalrådmän.

Skall i---av indelningsändringen.

19

I landskommun eller köping, som

ändras eller nybildas, må med uppgörande

av utgifts- och inkomstförslag

för första året efter indelningsändringens

ikraftträdande anstå utöver den i

kap. 5 § 2 lagen örn kommunalstyrelse

på landet stadgade tid, dock att utgiftsoch

inkomststatens bestämmande skall

ske inom november månads utgång.

22

Konungen må efter därom gjord

framställning bestämma beloppet av

den upplåning, som av nybildad kom
-

§.

I landskommun eller köping, som

ändras eller nybildas, må med uppgörande

av utgifts- och inkomstförslag

för första året efter indelningsändringens

ikraftträdande anstå utöver den i

62 § lagen örn kommunalstyrelse

på landet stadgade tid, dock att utgiftsoch

inkomststatens bestämmande skall

ske inom november månads utgång.

§•

Konungen må efter därom gjord

framställning bestämma beloppet av

den upplåning, som av nybildad kom
-

s. 171 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

171

(Kungl. Maj: Is förslag.)

mun må beslutas utan underställning,

intill dess de i kap. 7 § 1 lagen örn

kommunalstyrelse på landet och kap.

7 § 1 lagen om kommunalstyrelse i stad

i sådant hänseende meddelade bestämmelser

kunna tillämpas.

(Utskottets förslag.)

mun må beslutas utan underställning,

intill dess de i 79 § lagen örn kommunalstyrelse

på landet och 74 § lagen

örn kommunalstyrelse i stad i sådant

hänseende meddelade bestämmelser

kunna tillämpas.

38 §.

Vid ändring i församlingsindelning äge stadgandena i 13 och 14 §§ motsvarande

tillämpning i fråga örn utövandet av församlings beslutanderätt.

40 §.

Skall ny församling bildas, åligge Skall ny församling bildas, åligge

det domkapitlet att så fort ske kan det domkapitlet att så fort ske kan

under året innan indelningsändringen under året innan indelningsändringen

träder i kraft och sist före den 1 okto- träder i kraft och sist före den 1 oktober

förordna präst att föra ordet i för- ber förordna präst att föra ordet i församlingens

kyrkostämma och hos dess samlingens kyrkoråd ävensom att hakla

kyrkofullmäktige samt i dess kyrko- kyrkostämma eller sammanträde med

och skolråd. kyrkofullmäktige för val av ordförande

och vice ordförande samt kyrkoråd och

skolråd.

I nybildad församling må under året innan indelningsändringen träder i

kraft fullmäktige och befattningshavare i församlingen utses oberoende av

eljest gällande bestämmelser örn tid för dylikt val; och skall i fråga örn beräknandet

av deras tjänstgöringstid så anses, som örn denna börjat först med ingången

av nästföljande året.

Fullmäktige skola omedelbart efter valet övertaga handhavandet av dem

tillkommande uppgifter; och skola jämväl befattningshavare, som utses före

den nya församlingsindelningens ikraftträdande, genast träda i utövning av

sina befattningar med befogenhet att vidtaga sådana åtgärder, som erfordras i

anledning av indelningsändringen.

42 §.

Stadgandet i 22 § skall hava mot- Stadgandet i 22 § skall hava motsvarande

tillämpning i fråga örn för- svarande tillämpning i fråga om församling,

intill dess den i kap. 6 § 1 samling, intill dess den i 66 §

lagen om församlingsstyrelse medde- lagen örn församlingsstyrelse meddelade

bestämmelsen om lån, som må be- lade bestämmelsen om lån, som må beslutas

utan underställning, kan till- slutas utan underställning, kan tilllämpas.

lämpas.

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

43 §.

Stadgandet i 23 § åge motsvarande tillämpning angående beslut i försam - ling.

45 §.

Vad i denna lag är stadgat angående församling galle i tillämpliga delar

skoldistrikt, vars angelägenheter handläggas å kyrkostämma eller av kyrkofullmäktige,

ända att dess område icke sammanfaller med församlingens

område.

s. 173 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

173

k) att riksdagen, med förklarande, att Kungl. Maj:ts förslagtill

lag om införande av lagen örn kommunalstyrelse på landet

m. m. icke kunnat i oförändrat skick antagas, måtte med anledning

av detta förslag för sin del antaga följande

(Kungl. Marits förslag.)

Förslag

tili

Lag om införande av lagen om

kommunalstyrelse på landet

lii. m.

(Utskottets förslag.)

Förslag

till

Lag örn införande av lagarna örn

kommunalstyrelse på landet

och i stad m. m.

Härigenom förordnas som följer:

§1. 1 §■

Från ock med den 1 januari 1931 skola, med iakttagande av vad i denna

lag stadgas, följande nu antagna lagar lända till efterrättelse:

lagen örn kommunalstyrelse på landet;

lagen örn kommunalstyrelse i stad;

lagen om kommunala och kyrkliga val kommunala vallagen i vad den avser

i vad den avser andra val än val av andra val än val av kyrkofullmäktige;

kyrkofullmäktige;

lagen örn proportionellt valsätt vid val inom landsting, å kommunalstämma

m. m. i vad den avser andra val än val å kyrkostämma ock inom

kyrkofullmäktige;

lagen örn ändring i vissa delar av förordningen den 23 maj 1862 (nr 33)

örn kommunalstyrelse i Stockkolms

lagen örn ändrad lydelse av 5, 7—15, 32 samt 58 §§ i lagen den 20 juni

1924 (nr 349) örn landsting;

lagen örn ändrad lydelse av vissa paragrafer i lagen den 13 juni 1919 (nr

293) örn ordning ock villkor för ändring i kommunal ock ecklesiastik indelning,

i vad den avser ändring i 18, 19 ock 22 §§ i sistnämnda lag.

§3. 2 §.

Genom de nya lagarna uppkävas följande förordningar, stadga ock lagar:

förordningen den 21 mars 1862 (nr 13) örn kommunalstyrelse på landet;

förordningen den 21 mars 1862 (nr 14) örn kommunalstyrelse i stad;

stadgan den 13 juni 1913 (nr 79) örn proportionellt valsätt vid vissa val

inom landsting ock stadsfullmäktige m. m. i vad den avser andra val än

val å kyrkostämma;

lagen den 30 juni 1920 (nr 392) örn rätt för vissa väljare att utan inställelse

inför valförrättare avgiva valsedel vid vissa kommunala val samt örn

bekandling av valsedelsförsändelse;

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

lagen den 20 maj 1921 (nr 252) med vissa föreskrifter i fråga örn val av

kommunal-, municipal- oell stadsfullmäktige samt av landstingsman;

tillika med alla de särskilda stadganden, vilka innefatta ändring av vad

sålunda upphävda författningar innehålla eller tillägg därtill;

så ock vad i övrigt tinnes i lag eller särskild författning stridande mot

de nya lagarnas bestämmelser.

§ 3.

de allmänna

Beträffande de allmänna val av

landstingsmän, k o m m u n al f lil 1 m ;ik fige,

municipalfullmäktige och stadsfullmäktige,

som skola förrättas under år 1930,

skola de nya bestämmelserna äga tillämpning.

5 &

Beträffande de allmänna val av

landstingsmän, kommunalfullmäktige,

municipalfullmäktige och stadsfullmäktige,

som skola förrättas under år 1930,

skola de nya bestämmelserna äga tilltillämpning,

dock skall i avseende å

dessa val i stället för föreskrifterna i

15—17 §§ i kommunala vallagen gälla

vad i lagen den 20 maj 1921 med vissa

föreskrifter i fråga om val av kommunal-,

municipal- och stadsfullmäktige

samt av landstingsmän stadgas örn vals

utsättande till olika dagar och örn vals

förrättande å olika lokaler.

Revisorer för granskning av kommuns förvaltning under år 1931 samt

suppleanter för dem skola med tillämpning av de nya bestämmelserna utses

under år 1930.

§ *■

I fråga örn offentliggörande, underställning

och godkännande av beslut,

som fattats före den 1 januari 1931,

samt angående sökande av ändring i

sådant beslut så ock i fråga örn debitering,

uppbörd och indrivning av

kommunalskatt för tidigare år än 1931

samt besvär i anledning därav skola,

där ej annat följer av vad i §3 stadgas,

förut gällande föreskrifter tillämpas.

De nya bestämmelserna äga tillämpning i avseende å val å kommunalstämma,

municipalstämma eller allmän rådstuga eller inom kommunalfullmäktige,

municipalfullmäktige eller stadsfullmäktige för tid, som helt och

hållet infaller efter den 31 december 1930, men föranleda ej rubbning i beståndet

av sådana val, som företagits före samma dag.

4 f

I fråga örn offentliggörande, underställning

och godkännande av beslut,

som fattats före den 1 januari 1931,

samt angående sökande av ändring i

sådant beslut så ock i fråga örn debitering,

uppbörd och indrivning av

kommunalskatt för tidigare år än 1931

samt besvär i anledning därav skola,

där ej annat följer av vad i 3 § stadgas,

förut gällande föreskrifter tillämpas.

§5. 5 §.

Där i lag eller särskild författning förekommer hänvisning till föreskrift,,

som ersatts genom bestämmelse i de nya lagarna, skall denna i stället tilllämpas.

s. 175 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

175

i) att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,

att Kungl. Majit snarast möjligt måtte föranstalta örn en allmän

revision av gällande förordning örn kommunalstyrelse i Stockholm

i överensstämmelse med de riktlinjer, som ovan angivits,

samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill revisionsarbetet

giver anledning;

j) att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att

Kungl. Majit måtte låta verkställa skyndsam utredning angående

ändringar i bestämmelserna örn tiden för landstingsmannaval

i överensstämmelse med de riktlinjer, som ovan angivits, samt

för riksdagen framlägga de förslag, som utredningen kan

föranleda;

k) att riksdagen med anledning av motionen I: 268 ville i

skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit måtte

snarast möjligt för riksdagen framlägga förslag till införande

av bestämmelser i kommunallagarna, att den som häftar för

honom påförda utskylder till kommun eller stad, vilka förfallit

till betalning under de tre sistförflutna kalenderåren, skall

vara utesluten från valbarhet vid val till kommunala förtroendeuppdrag;
l)

att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Majit anhålla,

att Kungl. Majit måtte låta verkställa utredning angående lämpligheten

av att sammanföra bestämmelserna rörande politiska

och kommunala val i en gemensam vallag samt för riksdagen

framlägga de förslag, som utredningen kan föranleda;

m) att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Majit anhålla,

att Kungl. Majit måtte låta verkställa utredning angående

ändring av bestämmelserna örn skadeståndsansvar för kommunala

förtroendemän i överensstämmelse med de riktlinjer,

som ovan angivits, samt för riksdagen framlägga de förslag, som

utredningen kan föranleda;

n) att de i ämnet väckta motionerna, i den mån de icke

kunna anses besvarade genom vad utskottet här ovan hemställt,

icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 22 maj 1930.

På konstitutionsutskottets vägnar:

C. A. REUTERSKIÖLD.

N ärvarande vid behandlingen av betänkandet i de delar, där ej särskild närvaroförteckning

är införd: Herrar Reuterskiöld, Sävström, David Bergström, Thulin, Stendahl, O. W.

Hansson, Heiner g, Sundberg, Larsén, greve Lagerbielke, Kropp, Jansson i Edsbäcken, Persson

i Trången, Laurén, Karlsson i Vadstena, Fast, Alströmer, Kullman, Wallerius och

Skoglund.

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

Reservationer:

A) Vid utskottets särskilda principbeslut:

1) I avseende å punkten om särskild vallag:

av herrar Sävström, Smidberg, Jansson i Edsbäcken, Hallén, Fast, Alströmer

och Laurén, som yrkat avslag å utskottets skrivelseförslag.

2) I avseende å punkten örn paragrafföljden:

av herrar Thulin, Hellberg, Jansson i Edsbäcken, Sandegård och Lindmark,

som inom utskottet yrkat bifall till Kungl. Maj:ts förslag örn lagarnas uppställning

i särskilda kapitel med självständig paragrafföljd.

3) I avseende å punkten örn kommuns uppgifter:

a) av herrar Thulin, G. W. Hansson, Fredrik Ström, Wagnsson, Hallén,

Andersson i Igelboda, Karlsson i Vadstena och Fast, vilka ansett att utskottets

utlåtande under rubriken »Kommuns uppgifter» bort hava följande lydelse

:

»Enligt 1 § av gällande förordning — — — enligt gällande författningar

tillkommer annan». Såsom skäl för sin hemställan anföra motionärerna:

»Uttrycket ''vårda sina gemensamma ordnings- och hushållsangelägenheter’

har genom den rättspraxis som tillämpats, varit synnerligen hinderlig folden

kommunala verksamheten. Uttrycket ''gemensamma angelägenheter’

har så tolkats, att ändamålsenliga och välmotiverade åtgärder ej kunnat vidtagas,

emedan dessa åtgärder endast tillgodosett ändamål med mera begränsat

tillämplighetsområde och ej ansetts vara till gagn för flertalet av kommunens

medlemmar. Sålunda har kommun ej ansetts lia rätt att lämna

bidrag till elektrifiering, anläggande av avloppsledningar m. m., då dessa

åtgärder ej varit till gagn för kommunen i dess helhet. Detta har medfört,

antingen att kommunen på en gång måst utföra dessa anläggningar för hela

kommunen, varigenom det blivit en kommunens gemensamma angelägenhet

i stället för att successivt utföra dessa anläggningar, vilket för kommunen

varit mera ekonomiskt fördelaktigt, eller ha i kommuner med sammanträngd

befolkning dessa måst uppdelas i municipalsamhälle^ vilket ur såväl förvaltnings-

som skatteutjämningssynpunkter varit mindre tillfredsställande.

Vi anse därför, att uttrycket ''medlemmars gemensamma’ bör utgå och ersättas

av sådana bestämmelser, vilka giva större utrymme åt kommunernas

verksamhet.

Aven i annat hänseende anse vi, att ändring av denna paragraf bör företagas.

Genom en rad lagar och förordningar ha kommunerna tilldelats uppgifter,

vilka enligt gängse språkbruk knappast kunna inrymmas i begreppet

''ordnings- och hushållsangelägenheter’, utan fastmera äro att hänföra under

begreppet välfärdsanordningar, varför vi anse att detta bör komma till uttryck

i lagtexten.»

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

lil

Enligt utskottets mening lia motionärerna anfört bärande skäl för sitt

yrkande. Lagen bör så avfattas, att den ej hindrar vidtagande av sådana

åtgärder, som äro ändamålsenliga och ägnade att gagna kommunens sunda

utveckling. Den av motionärerna föreslagna lydelsen av lagtexten, anger

endast de uppgifter, som nu åvila kommunerna att fullgöra, samtidigt som

den innebär sådan begränsning av kommunernas verksamhet, som hindrar

dennas utsträckande till obehöriga områden.

Aven örn behovet av utvidgning av kommunernas kompetensområde är

mera trängande i landskommuner än i städer, anse vi skäl föreligga att giva

lagen samma avfattning för såväl land som stad.

På grund av vad ovan anförts, hemställes, att riksdagen måtte antaga

följande lydelse av

l:o) 3 § i lag örn kommunalstyrelse på landet:

3 §.

Kommun äger att själv, efter vad i denna lag närmare bestämmes, vårda

sina välfärds-, ordnings- och hushållningsangelägenheter, såvitt icke handhavandet

därav enligt gällande författningar tillkommer annan.

Annan vården---särskilt stadgat.

2:o) 3 § i lag örn kommunalstyrelse i stad:

3 §.

Stadskommun äger att själv, efter vad i denna lag närmare bestämmes,

vårda sina välfärds-, ordnings- och hushållningsangelägenheter, såvitt icke

handliavandet därav enligt gällande författningar tillkommer annan.

Angående vården--— särskilt stadgat.

b) av herr Forssell, som yrkat bifall till Kungl. Maj:ts förslag.

4) I avseende å punkten örn kommunala nämnder:

av herr Reuterskiöld, som ansett, att utskottets yttrande bort hava följande

lydelse:

»Utskottet finner den i dessa motioner berörda frågan vara förtjänt

av det största beaktande, även örn något avgörande därav ännu icke kan

äga rum, då härför fordras en utredning, vilken icke för’ det närvarande

föreligger. Frågan sammanhänger för övrigt nära med frågan örn centralisering

av en kommuns medelsförvaltning, nämligen i den mån en

dylik centralisering även skall omfatta nämnder och styrelser, vilkas organisation

och uppgifter regleras genom specialförfattningar. Under sådana

förhållanden synes det utskottet önskvärt, att detta spörsmål i hela sin

vidd göres till föremål för en utredning genom Kungl. Maj:t. Denna utredning

bör först och främst taga sikte på behovet att i en särskild kommunal

lag sammanföra alla organisatoriska bestämmelser örn självförvaltande

nämnder och styrelser, eller med andra ord att ur de författningar, som

reglera fattigvård, hälsovård, sjukvård, barnavård, folkpensionering, polisväsen

m. m., utbryta föreskrifterna örn de kommunala organ, som vid denna

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 5 sami. 20 haft. (Nr 30). lern 30 12

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

förvaltning skola medverka. Då kommunallag stiftas i annan ordning än

de författningar, som materiellt reglera sagda förhållanden, och då det måste

anses i hög önskvärt, att all kommunal organisation ordnas genom kommunallag

vare sig allmän eller speciell, kan man i längden icke stanna vid

det ofta felaktiga antagandet att dylika styrelser och nämnder, som icke av

de allmänna kommunallagarna ordnats, ändock skulle uppbyggas på samma

grund och samma principer, som de i samma kommunallagar direkt eller

indirekt reglerade styrelser och nämnder. An mindre kan, utan en sådan

ändring, kommunernas medelsförvaltning ordnas fullt enhetligt med hänsyn

ej blott till de anslags användning, som kommunen beviljar för de nu fristående

styrelsernas och nämndernas i lag eller författning föreskrivna verksamhet,

utan därjämte till förvaltningen av de övriga medel, som kunna stå

till deras disposition.

Utskottet förordar därför att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit ville

anhålla om verkställande av utredning rörande möjligheten och lämpligheten av

sammanförande i en särskild lag av kommunallags natur av alla bestämmelser

örn sådana kommunala styrelsers och nämnders organisation, vilka för närvarande

återfinnas allenast i de specialförfattningar, som materiellt reglera den

förvaltning, vilken åt samma organ anförtrotts, samt fm• riksdagen framlägga

de förslag, vartill utredningen må föranleda.»

5) I avseende å punkten örn rösträtts- och valbarhetsvillkor:

a) av herrar Reuterskiöld och Persson i Trången, vilka yrkat bifall till

motionen I: 269 av herr J. A. Larsson m. fl. och II: 431 av herr Olsson i

Kullenbergstorp m. fl.

b) av herrar Sävström, Strömberg, Thidin, G. W. Hansson, Wagnsson, Karlsson

i Vadstena, Fast och Källman, vilka ansett att utskottets utlåtande bort

hava följande avfattning:

Beträffande villkoren för rättighet--— ändringar beträffande röst
rättsåldern.

Motionärernas hemställan örn sänkning av den kommunala rösträttsåldern

till fyllda 21 år, finner sig utskottet böra tillstyrka. Några bärande skäl,

för att rösträttsåldern ej skall sammanfalla med myndighetsåldern ha ej

anförts. Det må för övrigt erinras örn, att före den senaste rösträttsreformens

genomförande åldersgränsen var bestämd till 21 år; i flera stater

med allmän rösträtt är likaledes åldersgränsen fastställd till 21 år. Då valperioderna

för kommunernas kyrko- och kommunalfullmäktige äro sammanfallande

och utgöra fyra år, kommer, även örn rösträttsåldern sänkes till 21

år, genomsnittsåldern för nytillträdande väljare vid utövande av rösträtt vid

kommunala val att bliva över 23 år.

Angående det kommunala utskyldsstrecket--— utskyldsstrecket så
som

rösträttsvilkor.

På grund av vad sålunda anförts, hemställes, att riksdagen ville antaga

följande lydelse av

l:o) 11 § i lag örn kommunalstyrelse på landet:

s. 179 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

179

11 §•

Rättighet att deltaga i kommunalstämmas överläggningar och beslut tillkommer,

utom i fall, varom sägs i 13 §, envar inom kommunen mantalsskriven

man eller kvinna, som är svensk undersåte samt senast under nästföregående

år uppnått tjuguett års ålder. Varje röstberättigad äger en röst.

Sådan rättighet---andra stycket.

2:o) 11 § i lag om kommunalstyrelse i stad:

11 §•

Rösträtt vid val av stadsfullmäktige tillkommer envar inom staden mantalsskriven

man eller kvinna, som är svensk undersåte samt senast under

nästföregående kalenderår uppnått tjuguett års ålder. Varje röstberättigad

äger en röst.

Sådan rösträtt —--andra makan.

3:o) § 5 i förslag till lag örn ändring i vissa delar av förordningen den

23 maj 1862 (nr 33) örn kommunalstyrelse i Stockholm:

§ 5- _

Mom. 1. För val av---uppgjort förslag.

Mom. 2. Före den 30 juni---uppnå en ålder av tjugoett år. Envar

sådan person--— såsom röstberättigad; dock att ifråga örn den,

som först under kalenderåret uppnått eller uppnår en ålder av tjuguett år,

anmärkes, att rösträtt ej tillkommer honom förrän efter utgången av löpande

kalenderår.

Närmare föreskrifter —--av konungen.

c) av herrar Sandberg, greve Lagerbjelke, Nylander, Gustafson i Kasenberg,

Lindmark, Alströmer och Skoglund, som ansett att utskottet bort i anledning

av herr Magnussons i Tumhult m. fl. motion II: 174 tillstyrka utskottets

förslag med de ändringar att

11 § d) i lagen örn kommunalstyrelse på landet erhåller följande lydelse:

»i avseende å påförda utskylder till kommunen, vilka förfallit till betalning

under de fyra sistförfluten kalenderåren, häftar för utskylder för flera

än ett av dessa år»;

11 § d) i lagen om kommunalstyrelse i stad erhåller följande lydelse:

»i avseende å påförda utskylder till staden, vilka förfallit till betalning

under de fyra sistförfluten kalenderåren, häftar för utskylder för flera än

ett av dessa år»; samt

§ 7 d) i kommunalstyrelseförordningen för Stockholm erhåller följande

lydelse:

»i avseende å påförda utskylder till staden, vilka förfallit till betalning

under de fyra sistförfluten kalenderåren, häftar för utskylder för flera än ett

av dessa år».

d) i avseende å motionen 1:268:

av herrar Strömberg, G. W. Hansson, Larsén, Wagnsson, Hallén, Andersson

i Igelboda, Fast och Källman, vilka ansett att utskottets utlåtande bort hava

följande lydelse:

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

Beträffande den i motion I: 268 väckta frågan örn införandet av skattestrecket

såsom valbarhetsvillkor, kan utskottet icke tillstyrka detta förslag.

Den fordran, som här uppställes på de kommunala förtroendemännen, upprätthålles

såsom regel inom kommunerna. Att på detta område lagstifta för

undantagsfallen, har utskottet icke funnit påkallat. Utskottet är övertygat

därom, att utvecklingen skall gå i den riktningen, att så väl de valda förtroendemännen

söm de politiska partierna skola bemöda sig örn, att ytterligare

nedbringa antalet av här påtalade undantagsfall utom lagstiftningens

ingripande, varför utskottet avstyrker ifrågavarande motion.

På grund av vad sålunda anförts hemställes, att förevarande motion

I: 268 av herr Frändén m. fl. icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

6) i avseende å punkten örn utsträckt användning av den proportionella

valmetoden vid val inom kommunens beslutande organ

a) av herrar Sävström, G. W. Hansson, Larsén, Borg, Andersson i Igelboda

och Karlsson i Vadstena, vilka ansett att utskottets utlåtande bort hava

följande lydelse:

»1928 års riksdag anhöll, — — — — — skyndsammast framlägga förslag

i ärendet.»

De skäl, som av departementschefen anförts mot en utvidgning av den

proportionella valmetoden inom kommunens beslutande organ, finner utskottet

ej bärande. Några risker kunna ej uppkomma därav att hela antalet

ledamöter i nämnder eller styrelser utses samtidigt. Då i regel en del av

de avgående ledamöterna återväljas, bevaras kontinuiteten, även örn hela

antalet ledamöter väljes på en gång. Då emellertid en utsträckning av valmetoden

måste medföra justeringar i fråga örn vissa valbarhetsgrunder, anser

sig utskottet icke kunna nu förorda ändring i lagtexten utan hemställer

örn skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran örn utredning och framläggande

av förslag till riksdagen.

På grund av vad sålunda anförts hemställes, att riksdagen ville besluta

att i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn utredning på vad sätt den

proportionella valmetoden må komma till användning, utöver vad som redan

är stadgat eller nu föreslås av Kungl. Majit, vid på landsting eller annan

kommunal beslutande församling ankommande val, samt för riksdagen skyndsammast

framlägga förslag i ärendet;

b) av herr Stendahl, som ansett att utskottet bort tillstyrka motionen

I: 281 av herr Stendahl.

7) i avseende å punkten örn kvalificerad majoritet vid vissa kommunala

beslut

av herrar Thulin, G. W. Hansson, Larsén, Kropp, Borg, Andersson i Igelboda,

Karlsson i Vadstena och Källman, vilka ansett, att utskottets motivering

bort hava följande lydelse:

I gällande bestämmelser----upptagande och förnyande av lån.

s. 181 Kontrollera mot PDF

Konstihitionsutskottets utlåtande Nr 30.

181

Till stöd för sitt yrkande ha motionärerna anfört:

23 § 2 mom. I detta moment finnas upptagna föreskrifterna örn kvalificerad

majoritet vid fattande av beslut å kommunalstämma i vissa ärenden.

Bestämmelserna härom tillkommo huvudsakligen i samband med

1907 års rösträttsform och torde ha förestavats av farhågor, att den utvidgning

av den kommunala rösträtten, som ingick som ett led i rösträttsreformen,

kunde leda till äventyrligheter i den kommunala självstyrelsen, särskilt

i fråga örn ekonomiska angelägenheter.

Före rösträttsreformen krävdes kvalificerad majoritet endast i fråga örn

inrättande och upphävande av kommunalfullmäktiginstitutionen samt i fråga

örn upptagande av lån på längre återbetalningstid än två år. Detta område

utvidgades nu i samband med rösträttsreformen, så att två tredjedels majoritet

skulle krävas i frågor örn avhändande och inköp av fast egendom, beviljande

av anslag till nya ändamål och behov, beviljande av anslag, vartill

medel skola anskaffas genom upplåning, upptagande eller förnyande av lån

eller förlängning av tiden för erhållet låns återbetalande eller ingående av

borgen. Slutligen bibehölls kravet på kvalificerad majoritet i fråga örn införande

och upphävande av kommunalfullmäktiginstitutionen.

Sedermera hava — i samband med den år 1918 beslutade utsträckningen

av den kommunala rösträtten — fallen, där kvalificerad majoritet erfordras,

ytterligare utvidgats, nämligen att avse dels beviljande av anslag i mera

skattetyngda kommuner för ändamål eller behov, som ej är nytt, men vartill

anslag under det löpande året ej utgått, dels höjandet av visst under

det löpande året utgående anslag i mera skattetyngda kommuner, dels ock

slutligen efterskänkande av oguldna kommunalutskylder.

I den nu föreliggande propositionen hava icke upptagits förslag örn några

sakliga ändringar i gällande bestämmelser örn kvalificerad majoritet.

Punkt a: avhändande eller inköp av fastighet. Kvalificerad majo
ritet

i fråga örn avhändande av fastighet krävdes redan före 1907 års rösträttsreform

enligt landstingsförordningen och överflyttades därifrån till kommunalförordningarna.

Föreskriften örn två tredjedels majoritet vid inköp

av fast egendom har stundom berett en minoritet i kommunalstämma eller

fullmäktige möjlighet att omintetgöra sådana förvärv av fastighet, som varit

ur kommunens synpunkt synnerligen behövliga — särskilt då det gällt förvärv

av mark för bostadsändamål eller för hindrande av markspekulationer.

Denna bestämmelse är även hinderlig vid förvärv av fast egendom för tillgodoseende

av kommunen författningsenligt åliggande skyldigheter. Då

bärande skäl för bibehållande av bestämmelsen örn kvalificerad majoritet

vid inköp av fastighet ej torde föreligga, få vi yrka på densammas undanröjande.

Den gör det möjligt för en tredjedel av de beslutande att kanske

rent provokatoriskt hindra detta genom att motsätta sig förvärv av byggnadstomt

eller förhindra majoriteten att välja en tomt med för en kommunal

anstalt lämpligt läge.

Punkt b: beviljande av anslag till nya ändamål eller behov.

Tillämpningen av förevarande bestämmelse om två tredjedels majoritet har,

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

som bekant, vållat avsevärda praktiska olägenheter. Det har ofta berett

stora svårigheter att avgöra, huruvida i ett givet fall ett »nytt ändamål eller

behov» förelegat. Departementschefen har ju också vitsordat svårigheten

att på ett fullt klarläggande sätt precisera uttrycket i fråga. Bestämmelsen

torde lika litet som motsvarande föreskrift i fråga om köp och försäljning

av fast egendom vara behövlig. Den misstänksamhet mot den kommunala

demokratien, som röjes i stadgandet, har för visso inte funnit något stöd

i den erfarenhet, som vunnits örn vår kommunala självstyrelse under de

bortåt 20 år, som nu fortin ti t efter den första rösträttsreformen. Det synes

oss därför, att denna bestämmelse bör utmönstras ur vår kommunallagstiftning.

Punkt c: beviljande av anslag till ändamål eller behov, som

icke är nytt, men för vilket under året näst före det, som anslaget avser,

anslag ej utgått, i kommun, där högsta uttaxeringen av allmän kommunalskatt

överstiger nio kronor för skattekrona.

Denna bestämmelse, som i allmänhet saknar praktisk betydelse, kan likväl

i vissa fall vara hinderlig för lämnande av anslag till ett, enligt majoritetens

mening, behövligt ändamål, och bör därför, utan våda för att den kommunala

försiktigheten äventyras, kunna uteslutas.

Punkterna e och f: beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas

genom upplåning, samt upptagande av lån m. m. Det torde

erinras örn, att yrkande örn ändring i förevarande punkter tidigare varit

under riksdagens prövning, nämligen i anledning av motioner vid 1919,1920

och 1926 årens riksdagar. I motionerna yrkades upphävande av två tredjedels

majoritet, bland annat i fråga om upptagande av lån för bostadsändamål.

Dessa yrkanden, som tidigare avvisats av riksdagen, synas oss i förevarande

sammanhang böra vinna beaktande. Därjämte bör fordran på kvalificerad

majoritet ävenledes falla i fråga örn beslut örn upptagande av lån,

m. m., där beslutet avser fullgörande av en kommunen enligt gällande författning

åliggande förpliktelse. Det är ju nämligen uppenbart oegentligt,

att staten å ena sidan skall ålägga kommunerna vissa ekonomiska förpliktelser,

t. ex. i avseende å fattigvårdsväsen, skolväsende m. m., men å andra

sidan för att, som det sagts, skapa »garantier mot en äventyrlig kommunal

finanspolitik» (Konstitutionsutskottets utlåtande 1926, nr 9) lämna en minoritet

på något mer än en tredjedel av de i beslutet deltagande möjlighet

att förhindra ett beslut örn fullgörande av dessa förpliktelser. Styrelsen

för landskommunernas förbund har också i annat sammanhang, nämligen i

fråga örn fastighetsinköp, påpekat det oegentliga i en dylik ordning (propositionen

sid. 138).

Ti få således yrka, att i förevarande hänseende det undantag stadgas från

föreskriften örn kvalificerad majoritet, att såväl för beslut örn beviljande av

anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning, som för beslut örn

upptagande och förnyande av lån allenast enkel majoritet erfordras, där fråga

är örn fullgörande av kommunen jämlikt lag eller författning åliggande förpliktelse

eller örn användande av medel för bostadsändamål.»

s. 183 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

183

De skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, finner utskottet

bärande oell tillstyrker därför motionerna I: 287—288 av herr Möller m. fl.

och II: 445—446 av herr Hansson i Stockholm m. fl. örn borttagande av bestämmelsen

örn kvalificerad majoritet i de av motionärerna avgivna fallen.

1 detta sammanhang bör jämväl behandlas motionen I: 278 vari av herr

Stendahl föreslagits, »att riksdagen i samband med prövningen av ovan

nämnda proposition måtte i skrivelse till Kungl. Majit hemställa, att Kungl.

Majit ville låta verkställa en ingående undersökning och bearbetning av den

praxis, som avser tillämpningen av kommunallagarnas bestämmelser örn

kvalificerad majoritet för beviljande av anslag till nytt ändamål eller behov,

samt därefter för riksdagen framlägga det förslag, vartill en dylik utredning

må föranleda.»

Då utskottet föreslagit borttagandet av kvalificerad majoritet, vid beviljandet

av medel för nya anslag och behov, finner sig utskottet sakna anledning

tillstyrka ifrågavarande motion.

På grund av vad sålunda anförts, hemställes, att riksdagen ville antaga

följande lydelse av

Ilo) 23 § i lag örn kommunalstyrelse på landet:

23 §.

2 mom. För beslut---beslutet avser.

a) avhändande av fastighet eller därifrån härflytande rättighet, där ej avhändandet

avser genomförande av fastställd stadsplan eller tomtindelning;

b) höjande av visst under året näst före det som höjningen avser, utgående

anslag, då höjningen skulle utgöra:

1) mera än tjugufem procent av förutvarande anslaget i kommun, där

högsta uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger nio kronor för skattekrona

;

2) mera än femton procent av förutvarande anslaget i kommun, där

högsta uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger tolv kronor för

skattekrona;

3) mera än tio procent av förutvarande anslaget i kommun, där högsta

uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger femton kronor för skattekrona

;

c) beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning;

d) upptagande eller förnyande av lån, därunder inbegripet ingående av

borgen mot förlängning av tiden för erhållet lans aterbetalande, eller

e) efterskänkande av oguldna kommunalskylder, där ej fråga är örn antagande

av ackord;

f) särskilt anordnande av förvaltningen, varom i 60 § 2 mom. sägs.

Avser beslut, som i punkterna c) och d) sägs, beviljande av anslag eller

upptagande eller förnyande av lån för fullgörande av någon kommunen jämlikt

lag eller särskild författning åvilande uppgift eller för förvärv av mark

eller byggande av bostäder eller lämnande av lån för sadant ändamål, skall

i fråga örn det beslut vad i detta moment stadgas ej gälla.

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

Med allmän kommunalskatt förstås i b) sådan skatt, evad den beslutits

av kommunalstämma, kommunalfullmäktige, kyrkostämma eller kyrkofullmäktige.

2:o) 27 § i lag örn kommunalstyrelse i stad:

27 §.

Mom. 2. För beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes

röster, då beslutet avser:

a) avhändande av fastighet eller därifrån härflytande rättighet, där ej avhändandet

avser genomförande av fastställd stadsplan eller tomtindelning;

b) höjande av visst under året näst före det, som höjningen avser, utgående

anslag, då höjningen skulle utgöra:

1) mera än tjugufem procent av förutvarande anslaget i stad, där högsta

uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger tio kronor för skattekrona;

2) mera än femton procent av förutvarande anslaget i stad, där högsta

uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger tretton kronor för skattekrona;
3)

mera än tio procent av förutvarande anslaget i stad, där högsta uttaxeringen

av allmän kommunalskatt överstiger sexton kronor för skattekrona;
c)

beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning;

d) upptagande eller förnyande av lån, därunder inbegripet ingående av

borgen, eller förlängning av tiden för erhållet låns återbetalande; eller

e) efterskänkande av oguldna kommunalutskylder, där ej fråga är örn antagande

av ackord;

f) särskilt anordnande av förvaltningen, varom i 60 § 2 mom. sägs.

Avser beslut, som i punkterna c) och d) sägs, beviljande av anslag eller

upptagande eller förnyande av lån för fullgörande av någon kommunen jämlikt

lag eller särskild författning åvilande uppgift eller för förvärv av mark

eller byggande av bostäder eller lämnande av lån för sådant ändamål, skall

i fråga örn det beslut vad i detta moment stadgas ej gälla.

Med allmän kommunalskatt förstås i b) sådan skatt, evad den beslutits

av stadsfullmäktige, allmän rådstuga, kyrkostämma eller kyrkofullmäktige.

8) I avseende å punkten örn valkretsindelning vid fullmäktigval:

av herr Stendahl, som ansett, att utskottet bort tillstyrka motionen I: 279

av herr Stendahl.

9) I avseende å punkten örn inkomst- och utgiftsstat:

a) av herr Thulin, som anfört:

En av de viktigaste delarna i de föreliggande kommunallagarna är femte

kapitlet örn kommunens drätsel. Där avhandlas frågorna örn kommunens

inkomst- och utgiftsstat och örn det sätt, varpå denna skall bringas till

stånd. Där behandlas också, huruledes räkenskaper skola föras och huru

s. 185 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

185

de för granskning skola tillhandahållas, samt sättet för åvägabringandet av

revision och beviljande av ansvarsfrihet. I anslutning till väckta motioner

har utskottet skärpt revisionsförfarandet och föreslagit särskilda bestämmelser

örn förvaltandet av kommunens medel. Utskottets ståndpunkt härutinnan

torde vara föranledd av den alltmera utbredda uppfattningen örn nödvändigheten

av att strängare ingripa i fråga om kommunernas medelsförvaltning.

Det har ansetts såsom självklart, att allt bör göras för att såvitt möjligt

försvåra försnillningar av kommunala medel.

Det har synts mig lika viktigt att bestämmelserna örn kommunens drätsel

erhålla en sådan utformning att all möjlig sparsamhet med kommunens medel

inskärpes. Det är enligt min mening icke blott erforderligt, att en inkomst-

och utgiftsstat för kommunen upprättas, utan, örn denna stat skall

få den normerande betydelse, som därmed avses, är det minst lika viktigt,

att den noggrant iakttages och efterföljes. Den kommunala inkomst- och

utgiftsstaten beslutes av kommunalstämma och kommunalfullmäktige; dess

tillämpning åligger kommunalnämnden samt de andra nämnder, styrelser

och personer, som blivit tillsatta för särskilda förvaltningsbestyr. I den

mån dessa nämnder, styrelser eller personer icke iakttaga den uppgjorda

staten utan än på den ena än på den andra punkten överskrida beviljade

anslag trädes stämmans, resp. fullmäktiges befogenhet för nära och staten råkar

i oordning. Detta torde hava varit och är allt fortfarande en icke ovanlig

företeelse i den kommunala förvaltningen. Frånvaron av normerande bestämmelser

mot dylika överskridanden uppmuntrar till överskridanden och

man tar risken av en revisionsanmärkning, som man vet i 99 fall av 100

icke leder till något resultat. Det kan vid första påseende synas naturligt,

att, örn de anslagna medlen i en viss stat icke räcka till för sitt ändamål,

man använder ytterligare icke anvisade medel för ändamålet; man kan ju

stödja sig på den argumenteringen, att anslaget var dåligt beräknat eller att

oförutsedda omständigheter inträffat, varom man intet visste då anslaget

beslöts. Örn man emellertid tränger in i ofta. föreliggande förhållanden vid

anslagsöverskridanden skall man finna, att erforderlig sparsamhet icke iakttagits

och nödigt övervägande ej ägt rum vid planerandet av den nämnden,

styrelsen eller beredningen anförtrodda uppgiften. Man tänker, att ett

överskridande av några hundra kronor här och några tusen kronor där inte

betyder så mycket, då nu en utgift av viss bestämd omfattning i alla fall

skall äga rum. Man glömmer emellertid, att överskridandena, örn än små

i sig själva, tillsammans bliva stora belopp, som bringa oordning i den

kommunala staten och påverka kommande års stater. Om det kunde göras

en undersökning örn den inverkan, som anslagsöverskridandena haft på

kommunernas ekonomi, skulle det visa sig, att dessa tillfogat kommunerna

mångdubbelt större förluster än alla förskingringar av kommunala medel

under motsvarande tidsperiod.

Jag har därför inom utskottet företrätt den uppfattningen, att tiden vore

mogen för att i kommunallagen införa vissa grundläggande bestämmelser

beträffande inkomst- och utgiftsstaten. Jag har sålunda föreslagit en be
-

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

stämmelse av innehåll, att de i staten anvisade medel icke må, utan kommunalstämmans

och kommunalfullmäktiges samtycke, annorlunda användas

än fastställt blivit. Denna föreskrift har jag ansett böra kompletteras av

en annan av det innehåll, att örn anslag till bestämt belopp, som för särskilt

förvaltningsbestyr blivit anvisat, skulle visa sig icke vara tillräckligt,

det skulle åligga den styrelse, nämnd eller person, som för sagda bestyr

blivit tillsatt, att därom ofördröjligen göra anmälan hos kommunalstämman

eller kommunalfullmäktige.

Mot dessa föreslagna bestämmelser hava under behandlingen i utskottet

framförts invändningar av olika slag. Det har sålunda anmärkts, att det

icke kan vara lämpligt att på sådant sätt regelbinda det kommunala livet,

utan det vore riktigare, att kommunerna hade frihet att själva utbilda en

praxis. Häremot må framhållas, att, då man redan regelbundit det kommunala

livet i så många hänseenden som skett i kommunallagarna, det icke

kan anses oriktigt och olämpligt, att grundläggande regler införas i en för

de skattdragande så vital fråga som utgifternas hållande inom den bestämda

staten.

Det har också anmärkts mot de föreslagna bestämmelserna, att de äro

onödiga därför, att det redan är en fastrotad kommunal praxis, att anslagen

icke böra överskridas och att örn överskridande sker detta allenast äger rum

av nödtvång; det har jämväl sagts, att det skulle innebära en onödig omgång

att hos kommunalfullmäktige eller stämma göra framställning örn ett anslag

måste överskridas med något ringa belopp. Det har ansetts, att en tillräcklig

trygghet mot anslagsöverskridanden förefinnes i revisorernas anmärkningsrätt.

Häremot må framhållas, att örn det är en befästad kommunal praxis, att

anslagsöverskridanden icke må förekomma, det är sunt och riktigt, att denna

praxis vid revisionen av lagarna inskrives. Man kan näppeligen försvara

frånvaron av bestämmelser på förevarande område med hänvisning till den

nu gällande riktiga praxis, på samma gång som man ställer sig avvisande

till dylika bestämmelser på den grund, att dessa bestämmelser skulle komma

att verka hinderliga vid anslagsöverskridanden, där sådana överskridanden

anses erforderliga. Man kan icke heller lita till att de kommunala revisorerna

regelmässigt skola ingripa vid anslagsöverskridanden. Den kommunala revisionen

är nämligen i det stora flertalet kommuner, trots alla ansträngningar

som gjorts för att göra denna revision mera verksam, ännu alltför ofullkomlig;

några kvalifikationsbestämmelser för revisorerna hava ju icke ansetts

kunna uppställas, och frånvaron av en instruktion för revisionen och av

bestämmelser örn vad som kräves i fråga örn den kommunala utgiftsstatens

hållande inom den fastställda ramen försvårar för revisorerna att framställa

anmärkningar och lägger hinder i vägen för att åt dessa anmärkningar gives

den tyngd, de förtjäna. Det torde också ytterst sällan inträffa, att anslagsöverskridanden

bliva föremål för någon allvarlig åtgärd från kommunalfullmäktiges,

resp. kommunalstämmas sida i det fall, att revisorerna anmärkt

på anslagsöverskridandet. Det konstateras allenast, att ett anslagsöver
-

s. 187 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

187

skridande skett, ock därmed anses allan rättfärdighet fylld. Medlen hava

förbrukats, och någon rättelse vinnes icke. Denna praxis uppmuntrar till

nya anslagsöverskridanden.

Enligt min mening får man icke enbart av det skälet, att det kan vara

bekvämt för en kommunalnämnd eller förvaltning att hava möjlighet till

anslagsöverskridanden med någon mindre summa, förbise det utomordentligt

viktiga däri, att det principiellt fastslås, att anslagsöverskridanden icke må

ske utan den anslagsbeviljande korporationens medgivande. En sådan bestämmelse

skulle efter mitt förmenande föranleda, att de förvaltande kommunala

myndigheterna i det stora flertalet fall grundligare än vad nu plägar

inträffa behandlade utgivandet av medel inom sin förvaltningsgren. Bestämmelsens

förekomst skulle därigenom verka till besparingar, där sådana

kunde ske.

Såsom framgår av vad förut anförts, har jag ansett, att anmälningsskyldighet

för en kommunal förvaltning skulle föreligga, allenast där det är fråga

örn överskridande av anslag till bestämt belopp. Jag förutsätter därvid, att

man i den kommunala inkomst- och utgiftsstaten använder sig av två former

av anslag, nämligen anslag till bestämt belopp och förslagsanlag. Dessa

senare anslag torde bliva nödvändiga i åtskilliga fall, där det gäller förvaltningar,

för vilka utgifterna för året icke kunna fixeras, såsom t. ex. anslag

till fattigvårdsbidrag, till barnavårdsbidrag och dylikt. Denna uppdelning av

anslagen förutsätter införande i förordningen av en skillnad mellan förslagsanslag

och anslag till bestämt belopp. Häremot har utskottet anfört, att

det ej synts utskottet möjligt, att i lag reglera detta förhållande. ETppenbarligen

har utskottet härutinnan saknat varje verkligt argument. Utskottet

brister i bevisningen, att det ifrågasatta förfarandet icke skulle vara möjligt

att i lag reglera. Ett sakligt övervägande ger vid handen, att stadga skulle

vinnas genom en dylik uppdelning av anslagen, och någon svårighet för

kommunalmännen att skilja mellan bestämda anslag och förslagsanslag behöver

man ej befara.

I bestämmelserna om budgetens uppgörande hava åtskilliga förenklingarföretagits

i jämförelse med de nu gällande örn den kommunala utgifts- och inkomststatens

innehåll. På en punkt synas mig dessa förenklingar hava medfört en

direkt otydlighet. I gällande kommunalstyrelseförordning är i 62 § bestämt, att i

utgiftsförslaget skall upptagas ett förslagsbelopp i penningar att kunna för

oförutsedda behov av kommunalnämnden användas. Bestämmelsen att detta

anslag för oförutsedda behov skall kunna av kommunalnämnden användas

har ändrats av den sakkunnige därhän, att orden »av kommunalnämnden»

uteslutits. På denna linje går nu det kungl, förslaget. Därmed lämnas

emellertid helt och hållet obestämt, vilken myndighet det är, som skall

kunna disponera över ifrågavarande anslag. Enligt min mening bör rätten

att disponera över anslaget för oförutsedda behov allenast tillkomma kommunalfullmäktige

eller kommunalstämma; för kommunalnämnden och de särskilda

styrelser, nämnder eller personer, som blivit för särskilda förvalt - ningsbestyr tillsatta, finnas i regel mindre särskilda anslag under den för

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

varje sådan nämnd eller förvaltning anvisade utgiftstiteln. Jag anser därför,

att det bör tydligt utsägas, att anslaget för oförutsedda behov skall

disponeras av kommunen. Sker ej detta, kan frånvaron av en normerande

bestämmelse giva upphov till strider örn vem som äger dispositionsrätten

till anslaget. Egendomligt nog har utskottet icke velat vara med örn ett

förtydligande i lagtexten. Allenast i motiveringen har utskottet givit uttryck

åt den uppfattningen, att anslaget till oförutsedda behov skall disponeras

av stämman resp. fullmäktige. Denna utskottets åtgärd bidrager icke att

skapa den tydlighet på förevarande område, som var huvudsyftet med revisionen.

I samband med ovan angivna tillägg till bestämmelserna örn behandlingen

av den kommunala inkomst- och utgiftsstaten bör enligt min mening

tydligare bestämmelser meddelas i fråga örn beviljande av anslag under

löpande budgetår. I förslagets kap. 2 § 13 mom. 3 finnes en bestämmelse, att beslut

örn beviljande av anslaget tillika skall innefatta,huruvida anslaget skall utgå

av tillgängliga medel eller erforderliga belopp skall uttaxeras eller upplånas.

Ifrågavarande bestämmelse synes mig rätteligen höra under bestämmelserna

örn kommunens drätsel i det femte kapitlet. Bestämmelsen är emellertid

otydlig och torde många gånger föranleda att felaktiga beslut komma

att fattas. Styrelsen för svenska statsförbundet har sålunda funnit uttrycket

»tillgängliga medel» ej klart, och länsstyrelsen i Västernorrlands län

och vissa kommunalfullmäktige hava hemställt örn ett förtydligande av detta

uttryck. Departementschefen har anfört, att det icke skulle vara möjligt att

precisera innebörden av berörda uttryck. Han framhåller emellertid, att

det bör fasthållas, att beslut örn anslag alltid måste noggrant angiva, huru

anslaget skall bestridas. Enligt utslag av regeringsrätten kan anslag för en

obestämd följd av år icke anvisas att utgå av tillgängliga medel. Örn det

förhåller sig så som departementschefen framhållit, nämligen att det måste

noggrant angivas, huru anslaget skall bestridas, synes det vara uppenbart,

att i samband med den nu skeende revisionen detta tydligt utsäges.

Jag har för min del föreslagit, att till den ifrågavarande bestämmelsen,

som rätteligen hör hemma under bestämmelserna örn kommunens drätsel,

skall fogas en föreskrift av innehåll, att där kommunalstämma, eller kommunalfullmäktige

i annan ordning än i 62 § är sagt besluta öka redan anvisat

anslag, eller anvisa anslag till nytt ändamål eller behov, skall beslutet, där

det ej avser att anslaget skall bestridas med nästkommande års inkomster

eller uttaxeras eller upplånas, tillika innehålla, huruvida det skall utgå av

anslaget för oförutsedda behov eller av andra tillgängliga, icke särskilt disponerade

medel.

Enär förslag av ovan angivet innehåll icke motionsvis blivit framförda,

saknar jag möjlighet att inom riksdagen yrka bifall till bestämmelser enligt

vad förut blivit nämnt. Jag är därför hänvisad till att allenast genom ett

särskilt yttrande anmäla min avvikande mening.

s. 189 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

189

b) av herr Stendahl, som anfört:

Det torde, såväl beträffande upprättande av inkomst- och utgiftsstat för

kommun som ock beträffande verkan av den fastställda staten i avseende å

anslagens användande inom olika kommuner, råda skiftande praxis. Särskilt

beträffande dispositionen över anslagen för oförutsedda behov råder åtskillig

osäkerhet. Enligt nu gällande stadgande i § 62 i kommunalstyrelseförordningen

på landet skall detta anslag ställas till kommunalnämndens förfogande för

att kunna användas för oförutsedda behov.

I Kungl. Maj:ts förslag till lag örn kommunalstyrelse på landet har dock

upptagits den ändringen, att det förslagsbelopp i penningar, som nu skall

upptagas i staten för att kunna »för oförutsedda behov» av kommunalnämnden

användas, i stället skall upptagas utan angivande av vem som skall

disponera detsamma. Detta förslag ansluter sig till det av landshövding

Hammarskjöld utarbetade förslaget. Landshövding Hammarskjöld Ilar därvid

anfört, att det lika litet som i stad bör vara omöjligt att meddela särskilda

föreskrifter örn disponerande av anslaget eller delar därav.

Utskottet kan icke finna annat än att ändringen betyder, att ifrågavarande

anslag, som skall vara skäligt och bör stå i rimligt procentuellt förhållande

till statbeloppet, icke såsom hittills skall disponeras av kommunalnämnden

utan av stämman resp. fullmäktige. Med lagändringen torde hava avsetts,

att stämma eller fullmäktige, sedan i staten »för oförutsedda behov» upptaget

anslag förbrukats, icke böra votera anslag »att upptagas i nästa års

stat».

I styrelsers och nämnders specialstater upptagna belopp skola angivas

dels såsom »bestämda anslag», vilka icke få överskridas, dels såsom »förslagsanslag»,

vilka i trängande fall kunna överskridas.

Ovan berörda anslag till oförutsedda utgifter hindra emellertid icke

stämma eller fullmäktige att ställa vissa belopp till styrelsers eller nämnders

förfogande »för oförutsedda utgifter». Dessa anslag få dock icke användas

för ändamål, som behandlats eller bort behandlas av stämma eller fullmäktige,

utan endast disponeras för att täcka synnerligen nödvändiga, oförutsedda

utgifter, vilka på grund av bristande tidsfrist icke kunnat eller på grund

av beloppens obetydlighet icke növändigt böra behandlas av stämma eller

fullmäktige. Skulle nämnd eller styrelse under löpande budgetår hava

behov av nytt anslag eller tilläggsanslag för redan tidigare beviljat ändamål,

måste sådant begäras hos stämma eller fullmäktige.

10) I avseende å punkten örn kommunal fondbildning av herrar Thulin,

G. W. Hansson, Wennerström, Larsén, Borg, Andersson i Igelboda och Karlsson

i Vadstena, vilka ansett, att utskottets utlåtande under rubriken »Kommunal

fondbildning» bort hava följande lydelse:

»I Kungl. Majis förslag---tillkallats särskilda sakkunniga.»

Som av departementschefens yttrande framgår, har utredning örn kommunernas

rätt till fondbildning av den särskilt tillkallade sakkunnige avslutats

under år 1919. Då denna fråga icke torde kunna lösas utan ytterligare

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

utredning, och då det är av största betydelse för kommunerna, att en ändamålsenlig

lagstiftning på området snarast kommer till stånd, föreslår utskottet

skyndsam utredning genom Kungl. Maj:ts försorg.

På grund av vad sålunda anförts, hemställes, att riksdagen ville i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla örn skyndsam utredning av frågan örn kommunal

fondbildning samt framläggande för riksdagen av förslag till lagstiftning

i ämnet;

11) i avseende å punkten örn tiden för Tcommunalstämmosammantrciden av

herrar Sävström, Thulin, G. W. Hansson, Hellberg, Thorén, Wagnsson, Kropp,

Karlsson i Vadstena och Fast, som hemställt,

att utskottet måtte tillstyrka motion nr 453 i andra kammaren, vari yrkats,

att: Där inget annat beslut fattats, skall kommunalstämma hållas å

sön- eller helgdag, som kommunalstämmans ordförande bestämmer.

12) I avseende å punkten om ändrad beteckning å köpings kommunala

organ:

av herr Sandegård, som ansett, att utskottet bort tillstyrka i motion

I: 252 av herr Norling m. fl. gjord hemställan örn intagande i lag örn

kommunalstyrelse på landet av bestämmelser, enligt vilka de olika kommunalinstitutionerna

i samtliga köpingar må benämnas köpingsstämma, köpingsfullmäktige

och köpingsnämnd.

13) I avseende å punkten örn magistratens befattning med stadskommunens

förvaltning

av herrar Sävström, Thulin, G. W. Hansson, Sandegård, Larsén, Andersson

i Igelboda, Fast och Källman, vilka ansett, att utskottets yttrande bort

hava följande lydelse:

I motion I: 288 av herr Möller m. fl.---örn utredning av angiven art.

Vid skilda tillfällen ha krav på en omorganisation av städernas förvaltning

framställts. 1928 års kommunalförvaltningssakkunniga hava även framlagt

ett förslag till frågans lösning, men torde detta förslag icke utan ytterligare

utredning eller överarbetning kunna läggas till grund för lagstiftning

i ämnet. Magistratens befattning med den kommunala förvaltningen är numera

av väsentligt mindre betydelse än tidigare och torde i allmänhet inskränka

sig till att vara av mera formell karaktär. Frågan örn att giva åt

städernas förvaltning en central förvaltningsmyndighet av rent kommunal

karaktär borde med det snaraste vinna lösning. Utskottet anser detta spörsmål

vara av den betydelse, att en utredning bör genom Kungl. Maj:ts försorg

åvägabringas och hemställer därför, att riksdagen ville i skrivelse till

Kungl. Maj:t anhålla örn skyndsamt framläggande av förslag till sådan

revision av lagen om kommunalstyrelse i stad, att magistratens befattning

med kommunens förvaltning upphör.

s. 191 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

191

B) Vid lagtexterna.

1) Yid 2 § i lagen om kommunalstyrelse på landet och 2 § i lagen örn

kommunalstyrelse i stad:

av herr Reuterskiöld, som yrkat, att paragrafen skulle utgå såsom dels överflödig,

sedan uttrycket »medlemmar» i § 3 borttagits och da uttrycket »medlem

av kommun» i § 81 skäligen kan ersättas nied »en var» eller »den»,

dels felaktig, då medlemskapet av kommun är grund för men ej följd av

taxering till allmän kommunalskatt.

2) Vid 23 § i lagen örn kommunalstyrelse på landet och 27 § i lagen

örn kommunalstyrelse i stad:

av herr Stendahl, som hemställt, »att, därest fakultativa proportionella val

föreskrivas till någon nämnd, styrelse eller dylikt, skall hela antalet ledamöter

utses samtidigt, samt att användningen av den proportionella valmetoden

vid val inom landsting, stads- och kommunalfullmäktige måtte utsträckas,

så att dylikt val förrättas proportionellt, därest sådant äskas av

minst så många väljande som motsvara det tal, vilket erhålles örn samtliga

väljandes antal delas med det antal personer valet avser, ökat med 1».

3) Vid 58 § i lagen örn kommunalstyrelse på landet och 54 § i lagen örn

kommunalstyrelse i stad:

a) av herr Stendahl, som yrkat, att enahanda bestämmelser som i 58 § i

förslag till lag örn kommunalstyrelse på landet och 54 § i förslag till lag

örn kommunalstyrelse i stad föreslagits med avseende a kommunalnämnds

och drätselkammarens handhavande av allmänna medel skola gälla jämväl

för nämnder och tjänstemän i övrigt, vilka hava hand örn kommunala medel;

b) av herr David Rengström, som i sak anslutit sig till det av herr Stendahl

här ovan under 3 a) framställda yrkandet.

4) Vid 15 § lagen örn kommunalstyrelse i stad:

av herr Stendahl, som hemställt, att riksdagen ville ur kommunallagarna

utesluta den paragraf, som föreskriver valkretsindelning, d. v. s. 6 § 2 kap.

i lag örn kommunalstyrelse i stad (15 § i utskottets förslag) och § 5 mom. 1

i förordningen örn kommunalstyrelse i Stockholm.

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

REGISTER.

Sid.

Särskilda lagar för land och stad .. 6

Särskild vallag .............................. 7

.Reservationer ................................. 176

Skrivelse......................................... 175

Paragrafföljden .............................. 8

Reservationer ................................. 176

Kommunens uppgifter..................... 9

LL 3 § LS B § ........................ 53, 88

Reservationer......................... 176, 177

Kommunala nämnder..................... 10

LL 7 § LS 7 § ........................ 54, 89

Reservationer ................................. 177

Rösträtt och valbarhetsvillkor ...... 10

LL 11, 15 och 32 §§ LS 11 och

13 §§................. 55, 57, 67, 90, 91

Skrivelse... ...................................... 175

Reservationer ........................ 178—180

Kvinnas rätt till avsägelse av kommunala

förtroendeuppdrag ......... 14

LL 15 § LS 13 §..................... 57, 91

Tillsättande av tjänstemän............ 15

LL 23, 41 och 54 §§ LS 27 och

43 §§.. ............... 61, 70, 74, 97, 105

Frågan örn utsträckt användning

av den proportionella valmetoden 15

LL 23 § LS 27 §..................... 61, 97

Reservationer ................................. ISO

Kvalificerad majoritet vid vissa kommunala

beslut ......................... 17

LL 23 § 2 mom. LS 27 § 2 mom. 62, 98

Reservationer ................................. 180

Ersättning för kommunala förtroendeuppdrag

.............................. 18

LL 25 § LS 29 §..................... 63, 99

Sid.

Valkretsindelning vid fullmäktigval 19

LL 34 § LS 15 §..................... 67, 92

Reservationer ................................. 184

Böter för utevaro från sammanträde 19

LL 39 § LS 22 §..................... 69, 95

yttranderätt inom kommunal- och

stadsfullmäktige för andra än medlemmar

...................................... 21

LL 40 § LS 22 §..................... 69, 95

Suppleanter för kommunal- och

stadsfullmäktige ....................... 21

Inkomst- och utgiftsstat................. 22

LL 61 § LS 56 §................... 75, 109

Reservationer ................................. 184

Kommunala medels insättande i

bank............................................. 23

LL 58 § LS 54 §..................... 75, 108

Revision ......................................... 24

LL 63 § LS 58 §.................... 76, 110

Uppbördsprovision.......................... 26

LL 76 § LS 71 §..................... 80, 115

Avkortning ................................... 27

LL 78 § LS 73 §..................... 81, 116

Kommunal fondbildning ............... 28

Reservationer ............................... 189

Underställning av kommunala beslut 29

LL 79 och 80 §§ LS 74 och 75

§§......................... 83, 84, 118, 119

Besvär över kommunala beslut..... 29

LL 81—85 §§ LS 76—80 §§... 84—86,

119, 120

Kommuns skyldighet att införa fullmäktige

....................................... 30

LL 8 § LS 8 § ....................... 54, 89

s. 193 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 30.

Tiden för kommunalstämmosam
m

an träden ................................

LL 17 §..........................................

Reservationer .................................

Kungörelse om kommunalstämma...

LL 19 § .........................................

Omröstning å kommunalstämma ...

LL 23 §.......................................

Offentlighet vid kommunalstämma

LL 29 §........................................

Kungörelse av kommunalfullmäktig
sammanträde

...........................

LL 38 § ..........................................

Kommunernas förvaltning ............

LL 44 §..........................................

Rätt för suppleanter i kommunalnämnd

att närvara vid nämndens

sammanträden ...........................

LL 52 §..........................................

Tillkännagivande av justering av

kommunalnämnds beslut ............

LL 55 § ..........................................

Antagande av biträden hos kommunalnämnd

.............................

LL 56 §.........................................

193

Sid.

Ansvar för ledamöter i kommunalnämnd.

........................................ 38

LL 59 §.......................................... 75

Ändrad beteckning å köpings kommunala

-organ............................. 43

L 8 kap....................................... 86

Reservationer ................................ 190

Magistratens befattning med stads
kommunens

förvaltning............... 43

Reservationer ............................... 190

Uteslutande av vissa personer från

behörighet att vara stadsfullmäktige

........................................... 44

LS 13 § .......................................... 91

Skattedifferentiering...................... 45

LS 63 § 3 mom............................ 112

Lagen örn proportionellt valsätt ... 47

Revision av förordningen örn kommunalstyrelse

i Stockholm ......... 49

Skrivelse......................................... 175

Valdag vid val av landstingsman... 49

Kommunala vallagen 11 § ............ 127

Skrivelse.......................................... 175

Reservationer vid lagtexterna......... 191

Sid.

31

58

190

32

59

32

61

33

66

33

68

34

71

36

73

37

74

37

74

Bihang titt riksdagens protokoll 1030. 5 sami. 20 haft. (Nr 30.)

1094 30 13

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1930:330 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om kommunalstyrelse pä landet in. m. ävensom i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten