Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31
1930-05-22 · 123 sidor, varav 116 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,3 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 116 av 123 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1930:31, Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
1
Nr 31.
Ankom till riksdagens kansli den 22 maj 1930 kl. 6 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl.
Majlis proposition med förslag till lag örn församlingsstyrelse
m. m. ävensom i ämnet väckta motioner.
Till konstitutionsutskottets handläggning hava båda kamrarna hänvisat
en av Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition, nr 100, däri Kungl.
Majit föreslagit riksdagen att antaga nedan intagna förslag till
1) lag om församlingsstyrelse;
2) lag örn församlingsstyrelse i Stockholm;
3) lag örn införande av lagen örn församlingsstyrelse m. m.; samt
4) lag örn skolstyrelse i vissa kommuner.
I samband med dessa förslag har utskottet till behandling förehaft följande
i ämnet väckta motioner:
inom första kammaren
nr 246 av herr Klefbeck;
nr 253 av herrar Norling och Carl Carlsson;
nr 254 av herr Norling;
nr 270 av herr Johan August Larsson m. fl.;
nr 277 av herr Westman:
nr 279 av herr Stendahl, i vad den avser ändringar i förslagen till lag örn
församlingsstyrelse och lag örn församlingsstyrelse i Stockholm;
nr 280 av densamme;
nr 289 av herr Möller rn. fl.;
nr 290 av desamma;
nr 291 av desamma;
nr 293 av herr Per Andersson m. fl.;
nr 294 av herr Ernil Johanson m. fl.;
nr 295 av herr Fredrik Ström;
nr 296 av densamme;
nr 299 av herr Johan Nilsson i Malmö; samt
inom andra kammaren
nr 174 av herr Magnusson i Tumhult m. fl., i vad den avser ändringar i
förslaget till lag örn församlingsstyrelse i Stockholm;
nr 404 av herrar Ericson i Boxholm och Andersson i Katrineholm;
nr 406 av desamma;
nr 422 av herr Källman;
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 5 sami. 21 haft. (Nr 31.)
996 30 1
2
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
nr 423 av densamme;
nr 432 av herr Olsson i Kullenbergstorp m. fl.;
nr 437 av herr Olsson i Kullenbergstorp;
nr 447 av herr Hansson i Stockholm m. fl.;
nr 448 av desamma;
nr 449 av desamma;
nr 452 av herr Selberg;
nr 454 av herr Hage;
nr 455 av herr Eklund m. fl.;
nr 456 av herr Dahlén m. fl.;
nr 457 av herr Wallerius, i vad den avser ändring i förslaget till lag om
församlings styrelse;
nr 458 av densamme;
nr 459 av herr Thomson m. fl.;
nr 460 av herr Petersson i Lerbäcksbyn
nr 462 av herr Pehrsson i Göteborg;
nr 463 av herr Weijne m. fl.;.
nr 465 av herr Svensson i Grönvik;
nr 470 av herr Nilsson i Hörby; och
nr 471 av densamme.
Beträffande de skäl, som ligga till grund för de av Kungl. Majit framlagda
lagförslagen, får utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas här
nedan, hänvisa till propositionen jämte därvid fogat utdrag av protokoll
över ecklesiastikärenden den 31 januari 1930. Yad motionärerna hemställt
återgives i det följande antingen i samband med utskottets redogörelse för
de föreliggande förslagen eller vid behandlingen av desamma i de delar,
som yrkandena i varje särskilt fall avse. I fråga örn de skäl motionärerna
anfört till stöd för sina yrkanden får utskottet hänvisa till motionerna,
Historik.
I skrivelse till Kungl. Majit den 19 december 1918, nr 40, anhöll riksdagen
örn utredning, huruvida och i vad mån representativt system kunde
införas jämväl inom den kyrkliga kommunen. Med anledning härav uppdrog
chefen för ecklesiastikdepartementet, enligt därtill den 31 december
1918 erhållet bemyndigande, åt särskilda sakkunniga att inom departementet
biträda med utredning i berörda fråga.
Genom beslut den 23 maj 1919 uppdrog Kungl. Majit åt nämnda sakkunniga
— de så kallade kyrkofullmäktigsakkunniga — att verkställa utredning
och avgiva förslag jämväl rörande frågan, huruvida och i vilken utsträckning
ekonomiska angelägenheter, även i vad de avsåge kyrkliga ändamål,
kunde handläggas av den myndighet, som ägde besluta örn den borgerliga
kommunens ekonomiska angelägenheter.
Åt de sakkunniga uppdrogs även att lämna förslag örn så kallade kyrkliga
samfälligheter. I skrivelse den 23 mars 1917, nr 42, hade riksdagen hem
-
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
3
ställt om vidtagande av åtgärder för åstadkommande av bestämmelser därom,
huru i pastorat, bestående av mer än en församling, skulle förfaras med de
funktioner, som dels i §§ 11, 22 och 26 i lagen den 9 december 1910 örn
reglering av prästerskapets avlöning dels i kungörelsen den 24 juli 1914
angående utbetalning från kyrkofonden av vissa anslag till prästerskapets
avlöning och redovisning av vissa för prästerskapets avlöning avsedda medel,
som uppbäras av vederbörande kyrkoråd, ålagts kyrkorådet. Sedan yttranden
inhämtats över framställningen, uppdrog Kungl. Majit den 3 februari 1922
åt de sakkunniga att avgiva utlåtande i ärendet.
Till fullgörande av sitt uppdrag avlämnade de sakkunniga den 30 december
1922 betänkande med förslag till lag örn församlingsstyrelse och
till lag örn församlingsstyrelse i Stockholm jämte flera i samband därmed
stående författningar. Enligt de sakkunnigas förslag skulle församling äga
att, med undantag för vissa grupper av ärenden, överlåta den församlingen
tillkommande beslutanderätten åt fullmäktige. Ridare skulle ärenden rörande
folk- och fortsättningsskoleundervisningen med dithörande anstalter samt
angående församlings- och skolbibliotek överflyttas från den kyrkliga till
den borgerliga kommunen. I förslaget upptogos även vissa bestämmelser
rörande kyrkliga samfälligheter. — Över de sakkunnigas förslag inhämtades
yttranden från ett stort antal myndigheter och enskilda sammanslutningar.
Den av de sakkunniga behandlade frågan örn överflyttande av skolärendena
till den borgerliga kommunen upptogs ånyo av 1925 års riksdag, som i
skrivelse den 13 mars 1925, nr 72, anhöll, att Kungl. Majit ville taga under
övervägande frågan örn utsträckning av lagen den 25 juni 1909 rörande folkskoleväsendet
i vissa städer att gälla även för landsbygden. — Över framställningen
avgåvos utlåtanden av åtskilliga myndigheter med flera.
Hos Kungl. Majit anhöll riksdagen i skrivelse den 23 mars 1928, nr 86,
örn upptagande till prövning av frågau örn införande av en kyrkofullmäktigeinstitution
i samband med den allmänna revisionen av kommunallagarna
och den därmed enligt erhållen upplysning sammanförda frågan örn skolärendenas
möjliga överflyttning till den borgerliga kommunen. — Jämväl
över denna skrivelse infordrades yttranden från myndigheter.
I utlåtande rörande en vid 1929 års riksdag väckt motion med förslag
till lag angående folkskoleväsendet i vissa kommuner på landet yttrade konstitutionsutskottet
bland annat, att då det, enligt vad utskottet erfarit, med
bestämdhet kunde antagas, att förslag i frågan om skolärendenas överflyttning
till den borgerliga kommunen vid 1930 års riksdag komme att framläggas
i samband med förslag till en allmän revision av kommunalförfattningarna
och örn kyrkofullmäktiginstitutionens införande, finge utskottet,
i förväntan att så komme att ske, hemställa, att motionen icke måtte till
någon riksdagens åtgärd föranleda. Utskottets mening biträddes av riksdagen.
Vad angår den bär berörda frågan om en allmän revision av kommunallagarna
må erinras, att, sedan Kungl. Majit den 20 juni 1924 uppdragit åt
landshövdingen Hj. L. Hammarskjöld att inom socialdepartementet biträda
4
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr Hl.
med verkställande av en allmän, i huvudsak formell revision av gällande
förordningar örn kommunalstyrelse på landet och i stad m. m., landshövdingen
Hammarskjöld den 10 februari 1928 avgav yttrande och förslag i
ämnet. Därvid framlade landshövdingen Hammarskjöld förslag till bland
annat lag örn kommunalstyrelse (kommunallag); lag innefattande vissa bestämmelser
örn allmänna val (vallag); lag örn proportionellt valsätt vid vissa
val inom landsting, å kommunalstämma m. m. samt lag örn valsedelsförsändelser.
— Sedan utlåtanden över förslagen inhämtats från ett stort antal
myndigheter och enskilda sammanslutningar överarbetades förslagen inom
socialdepartementet.
Med anledning av de förslag och framställningar, som sålunda förelågo,
och i anslutning till det inom socialdepartementet pågående arbetet med
revision av förordningarna örn kommunalstyrelse på landet och i stad
verkställdes under våren 1929 inom ecklesiastikdepartementet en omarbetning
av gällande bestämmelser rörande den kyrkliga kommunen. Till grund
för detta arbete Indes omförmälda förslag och framställningar, ävensom de
yttranden, som avgivits däröver av myndigheter och sammanslutningar. Vid
arbetet åsyftades dels en formell revision av förordningarna den 21 mars
1862 örn kyrkostämma, samt kyrkoråd och skolråd och den 20 november
1863 örn kyrkostämma, samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm, varigenom
dessa författningar till uppställning och form bragtes i nära överensstämmelse
med det av landshövdingen Hammarskjöld framlagda förslaget till
kommunallag, dels införande av bestämmelser örn ett representativt system
i församlingarna, dels ock meddelande av vissa föreskrifter rörande kyrkliga
samfälligheter. De stadganden örn val av fullmäktige inom församlingarna,
som med anledning härav blevo erforderliga, sammanfördes med bestämmelserna
örn kommunala val i det av landshövdingen Hammarskjöld avgivna
förslaget till vallag. Ur förslaget uteslötos emellertid föreskrifterna örn
riksdagsmannaval. Däremot inarbetades däri bestämmelserna örn valsedelsförsändelser,
såvitt angår kommunala val. Det av landshövdingen Hammarskjöld
framlagda förslaget till lag örn proportionellt valsätt vid vissa val inom
landsting, å kommunalstämma m. m. utsträcktes att gälla även val inom kyrkofullmäktige.
I lagen den 13 juni 1919 örn ordning och villkor för ändring i
kommunal och ecklesiastik indelning föreslogos vissa ändringar betingade av
de ifrågasatta ändringarna i kommunalförfattningarna. En omarbetning verkställdes
jämväl av lagen den 25 juni 1909 angående folkskoleväsendet i vissa
städer, varigenom lagens bestämmelser gjordes tillämpliga även å landskommuner.
Tillika vidtogos i lagen vissa, huvudsakligen formella jämkningar i
syfte att bringa densamma i överensstämmelse med de ändrade bestämmelserna
örn församlingarnas styrelse.
Det sålunda verkställda arbetet ledde till uppgörande av utkast till: lag
örn församlingsstyrelse; lag örn församlingsstyrelse i Stockholm; lag örn
kommunala val; lag örn proportionellt valsätt vid val inom landsting, å kommunalstämma
m. m.; lag örn ändrad lydelse av vissa paragrafer i lagen den
13 juni 1919 (nr 293) örn ordning och villkor för ändring i kommunal och
Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 31. 5
ecklesiastik indelning; lag örn införande av lagen om församlingsstyrelse
m. m.; samt lag örn skolstyrelse i vissa kommuner.
Över förslagen inhämtades yttranden från åtskilliga myndigheter och sammanslutningar.
Med anledning av de erinringar, som därvid framställdes,
överarbetades utkasten till lag örn församlingsstyrelse, lag örn församlingsstyrelse
i Stockholm, lag örn införande av lagen örn församlingsstyrelse
m. m. samt lag örn skolstyrelse i vissa kommuner inom ecklesiastikdepartementet.
Vid detta arbete beaktades även de ändringar, som inom socialdepartementet
vidtogos i de av landshövdingen Hammarskjöld framlagda
förslagen till bestämmelser rörande den borgerliga kommunen. Resultatet
av nämnda överarbetning har genom förevarande proposition framlagts för
riksdagen. Tillika har Kungl. Majit genom särskild proposition, nr 99, förelagt
riksdagen förslag till lag om kommunalstyrelse på landet; lag örn kommunalstyrelse
i stad; lag örn kommunala och kyrkliga val; lag örn proportionellt
valsätt vid val inom landsting, å kommunalstämma m. m.; lag örn
ändrad lydelse av vissa paragrafer i lagen den 13 juni 1919 (nr 293) örn
ordning och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning; samt
vissa därmed sammanhängande författningar.
Förslagens grundlinjer.
De genom förevarande proposition framlagda lagförslagen avse i främsta
rummet dels införande av ett fullmäktigsystem i församlingarna, dels
skolärendenas överflyttande i viss omfattning från den kyrkliga till den
borgerliga kommunen, dels ock meddelande av föreskrifter rörande kyrkliga
samfälligheter.
Enligt förslaget till lag örn församlingsstyrelse skall i församling med mera
än 3,000 invånare den församlingen tillkommande beslutanderätten —- med
undantag för vissa grupper av ärenden — uppdragas åt valda kyrkofullmäktige.
Församling med mindre invånarantal än nu nämnts äger, där församlingen
finner lämpligt, uppdraga sin beslutanderätt åt fullmäktige. I
Stockholms församlingar skola kyrkofullmäktige alltid finnas. Antalet fullmäktige
bestämmes för varje församling av kyrkostämman inom vissa i lagen
angivna gränser. För huvudstadens församlingar bestämmes antalet fullmäktige
av konsistorium. Rörande val av kyrkofullmäktige samt angående
formerna för deras verksamhet föreslås i huvudsak samma regler, som nu
gälla för kommunalfullmäktige. Rösträtt vid kyrkofullmäktigval tillkommer
envar, som äger rösträtt å kyrkostämma. Kyrkofullmäktige väljas för fyra år,
räknade från och med den 1 januari året näst efter det, då valet skedde.
För val av kyrkofullmäktige skall församling med mera än 10,000 invånare
indelas i valkretsar. Val äger rum på landet inför valnämnden och i stad
inför magistraten eller dess deputerade. Vid val tillämpas proportionell
metod. Valsedelsförsändelse får användas av äkta makar samt av personer
tillhörande vissa yrkes- och tjänstegrupper. Bestämmelserna örn landskommuns
rätt att besluta om reseersättning åt kommunalfullmäktig skola i
6
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
tillämpliga delar gälla jämväl ifråga örn församlings befogenhet att besluta
sådan ersättning åt kyrkofullmäktig.
I fråga örn ordförandeskapet i kyrkostämma innebär Kungl. Maj:ts förslag
bibehållande av nu gällande regel, att kyrkoherden eller den hans
ämbete förvaltar eller den präst inom församlingen, som kyrkoherden utser,
eller då någon därtill ej är utsedd den präst, som är kyrkoherden närmast
i ämbetet, i regel är ordförande i kyrkostämman. Utgöra församlingar
tillhörande olika pastorat eller delar av sådana församlingar en kyrklig samfällighet,
skall domkapitlet förordna en av församlingarnas kyrkoherdar eller
annan inom någon av församlingarna tjänstgörande präst att vara ordförande
i kyrkostämman för samfälligheten och en annan sådan präst att vid hinder
för honom föra ordet. Detsamma gäller där eljest församlingar, tillhörande
olika pastorat, skola sammanträda till gemensam kyrkostämma. Kungl. Maj:ts
förslag innebär vidare, att vad som föreslagits beträffande pastors självskrivenhet
såsom ordförande i kyrkostämma skall äga motsvarande tilllämpning
ifråga örn kyrkofullmäktige. Även ifråga örn ordförandeskap i
kyrkoråd och skolråd föreslås i propositionen bibehållande av nu gällande
regel, att kyrkoherden eller den hans ämbete förvaltar eller den präst inom
församlingen, som kyrkoherden därtill förordnar, skall vara ordförande i
kyrkorådet.
Uad angår skolväsendets överförande till den borgerliga kommunen innebär
det framlagda förslaget till lag örn skolstyrelse i vissa kommuner, att reglerna
i lagen den 25 juni 1909 angående folkskoleväsendet i vissa städer skola i
huvudsak erhålla tillämpning även för landskommunerna. Lagförslaget avser
sålunda att möjliggöra en fakultativ överflyttning av skolärendena till den
borgerliga kommunen även på landsbygden. Enligt förslaget må i landskommun,
som sammanfaller med skoldistrikt och där kommunalfullmäktige
finnas, folk- och fortsättningsskoleväsendet utgöra en för kommunen gemensam
angelägenhet, vilken kommunen såsom sådan har att vårda. Förordnande
härom meddelas av Kungl. Majit efter framställning av kommunalfullmäktige,
kyrkostämma eller kyrkofullmäktige. Sedan överflyttning skett,
skola kostnaderna för folk- och fortsättningsskoleväsendet beslutas och utgöras
enligt reglerna örn kommunalutskylder samt förvaltningen tillkomma
en folkskolestyrelse. Denna styrelse består av kyrkoherden i det pastorat,
till vilket kommunen hör eller, där kommunen tillhör mer än ett jiiastorat,
kyrkoherden i det pastorat, som domkapitlet bestämmer, samt ett av kommunalfullmäktige
bestämt, jämt antal ledamöter minst fyra och högst tjugu,
utsedda till hälften af kommunalfullmäktige och till hälften av kyrkostämma
eller kyrkofullmäktige. Folkskolestyrelsen väljer inom sig för varje år ordförande
och vice ordförande.
Beträffande handläggning av ärenden, som äro gemensamma för två eller
flera församlingar, avser förslaget införande av ett nytt begrepp: kyrklig
samfällighet. Dylik samfällighet kan enligt förslaget omfatta två eller flera
församlingar eller delar av skilda församlingar. Den kan avse antingen alla
i lagen berörda angelägenheter, varvid således en fullständig kyrklig gemen
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31. ‘
skap inträder, eller ock vara mindre omfattande och avse vissa bestamda
angelägenheter, till exempel församlingarnas ekonomi eller deras skolväsen.
Beträffande samfällighet skall, i den mån ej annat är föreskrivet, i tillämpliga
delar gälla vad i lagen stadgas örn församling. Härav följer, att för samfälligheten
skola finnas kyrkostämma, eventuellt kyrkofullmäktige, samt kyrkoråd
och, där samfälligheten omfattar skolväsendet, skolråd. Därjämte skola
i regel de särskilda församlingarna hava sina beslutande och förvaltande
organ för handhavande av de angelägenheter, som ej omfattas av gemenskapen.
Endast därest gemenskapen är fullständig, skola dylika organ icke
finnas i de särskilda församlingarna. Örn bildande av kyrklig samfällighet
förordnar Kungl. Majit. Sådant förordnande må ej meddelas, med mindre
församlingarna samtyckt därtill eller åtgärden finnes vara påkallad av betydande
allmänt behov. Ärenden, som äro gemensamma för två eller flera
församlingar, vilka icke utgöra en kyrklig samfällighet, skola enligt förslaget
handläggas å gemensam kyrkostämma med församlingarna. Tillika hava
dylika församlingar erhållit rätt att vid sidan av sina särskilda verkställande
organ utse gemensamt kyrkoråd.
I samband med införande av bestämmelser i de ämnen, som nu berörts,
har en formell revision verkställts av gällande regler rörande den kyrkliga
kommunen. Härvid hava dessa regler i stora delar utformats i överensstämmelse
med de i propositionen nr 99 framlagda förslagen till lagar rörande
den borgerliga kommunen. Tillika hava beaktats vissa spörsmål, i vilka
framställningar föreligga från riksdagen eller kyrkomötet eller till vilka
riksdagen eljest tagit ställning. En omarbetning har även såsom redan
berörts verkställts av 1909 års lag örn folkskoleväsendet i vissa städer.
Uti den av herr Dahlén m. fl. väckta motionen II: 456 har hemställts, att
riksdagen måtte dels avslå de genom förevarande proposition framlagda
lagförslagen dels ock »uppdraga åt regeringen att verkställa utredning samt
till riksdagen inkomma med förslag till sådan lagstiftning på området ifråga,
a) att kyrkostämmas beslutanderätt väsentligen vidgas fram till full suveränitet
beträffande församlings kyrkliga angelägenheter;
b) att skolan helt lägges under den borgerliga kommunens beslutanderätt
och förvaltning samt ledes av en skolstyrelse, vilken väljes genom direkta
val efter samma grunder som kommunalfullmäktige; samt
c) att kyrkoherde eller annan prästmans självskrivenhet såsom ordförande
i kyrkostämma samt kyrko- och skolråd helt avskaffas.»
Utskottet.
Såsom utskottet i det följande kommer att närmare utveckla tillstyrker
utskottet en lagstiftning rörande kyrkofullmäktige och kyrkliga samfälliglieter
i huvudsaklig anslutning till de i propositionen framlagda principerna.
Med hänsyn härtill anser sig utskottet även böra förorda en allmän revision
av gällande förordningar örn kyrkostämma m. m. Ett infogande i dessa
förordningar av erforderliga bestämmelser i nämnda ämnen utan en genom
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
^ Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
gripande omarbetning torde vara förenat med betydande olägenheter. Det
synes lämpligt, att de nya författningarna såvitt möjligt ansluta sig till de
av utskottet tillstyrkta förslagen till lagar rörande den borgerliga kommunen.
Då utskottet jämväl tillstyrker, att skolärendena i viss omfattning
överflyttas till den borgerliga kommunen, torde i detta sammanhang en omarbetning
böra ske av 1909 ars lag örn folkskoleväsendet i vissa städer,
varigenom denna blir tillämplig å landsbygden. Att intaga bestämmelserna
örn folkskoleväsendet på landet i en särskild lag synes icke lämpligt, då
denna i allt väsentligt måste bliva likalydande med den för städerna gällande
författningen. Märkas bör även, att till följd av den av utskottet förordade
överflyttningen av skolväsendet till den borgerliga kommunen betydande
ändringar måste ske i 1909 års lag. Utskottet finner de i propositionen
framlagda lagförslagen ägnade att i huvudsak läggas till grund folden
sålunda förordade revisionen och avstyrker alltså det i motionen II: 450
framställda yrkandet. Emellertid har utskottet ansett sig böra föreslå betydelsefulla
ändringar i förslagen. För dessa ändringar kommer redogörelse
att lämnas i det följande.
Skolärendenas överflyttande.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Strömberg, David Bergström, Thulin1), G. W. Hansson,
Hellberg, K. J. Ekman1), Vennerström1), Sundberg, greve Lagerbielke, Engberg Persia
T™ngen> Pehrsson i Göteborg, Hallén, Andersson i Igelboda, Laurén1), Olsson i
Mora1), Fast, Alströmer och Björck i Kristianstad.
1 Ej närvarande vid justeringen.
Beträffande folkskoleväsendet har i de likalydande motionerna I: 291 av
herr Jubiler m. fl. och II: 449 av herr Hansson i Stockholm ni. fl. föreslagits
sådan ändring i förslaget till lag örn skolstyrelse i vissa kommuner, att
obligatorisk överflyttning av skolväsendet skall äga rum i alla med skoldistrikt
sammanfallande kommuner, där kommunal- eller stadsfullmäktige
finnas. Herr Nilsson i Hörby har i motionen II: 471 hemställt örn sådan
ändring i sistnämnda förslag, att »i skoldistrikt, där kyrkofullmäktige icke
blivit före viss tid efter lagens ikraftträdande inrättade, folk- och fortsättningsskolväsendet
skall utgöra en för den stads- eller landskommun, dit
skoldistriktet hör, gemensam angelägenhet, vilken kommunen som sådan har
att vårda, oavsett huruvida framställning härom gjorts eller icke, dock endast
för det fall att kommunen har mer än 3,000 invånare».
Såsom av den i statsrådsprotokollet lämnade redogörelsen framgår kunna
vägande skäl anföras för skolväsendets överförande till den borgerliga kommunen.
Folkundervisningen är en allmän medborgerlig angelägenhet och
dess handhavande bör därför tillkomma en gemenskap, av vilken alla, oberoende
av trosbekännelse, äro medlemmar. Visserligen var i äldre tid kyrkan
bäst skickad att tillvarataga undervisningens intressen, men förhållandena
på detta område hava numera undergått en betydande förändring. Prästerna
intaga icke längre ställningen såsom de enda eller mest betydande målsmännen
för den högre bildningen, och den borgerliga kommunens organ
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
9
kunna för visso i vår tid på ett tillfredsställande sätt handhava skolans administrativa
ledning. Härtill kommer, att inom undervisningen allt större
vikt kommit att läggas på de icke religiösa delarna därav. Över huvud
synes en överflyttning av skolväsendet till den borgerliga kommunen även
på landsbygden utgöra ett naturligt fullföljande av den utveckling, som hittills
ägt rum och som för stadskommunerna kommit till uttryck i 1909 års
lag örn folkskoleväsendet i vissa städer.
Ett överförande av skolväsendet till den borgerliga kommunen jämväl på
landsbygden är påkallat också av praktiska hänsyn. Genom en sådan överflyttning
skapas förutsättningar för en enhetlig budgetbehandling i kommunen.
Kostnaderna för skolväsendet utgöra numera en högst betydande del av de
kommunala utgifterna, och det måste anses lämpligt, att behandlingen av
dithörande frågor bör tillkomma de organ, som hava att i övrigt pröva de
kommunala utgiftsbehoven. Härigenom skapas större möjlighet att väga dessa
behov mot varandra och att vid deras tillgodoseende taga tillbörlig hänsyn
till kommunens ekonomiska bärkraft.
Beaktas bör även, att en överflyttning av skolärendena kan komma att
bliva till fördel jämväl för kyrkan i den man prästerna därigenom befrias
från det omedelbara ansvaret för skolväsendet. Ett överförande till borgerliga
myndigheter av de administrativa bestyr, som nu åvila kyrkoherden i hans
egenskap av ordförande i skolrådet, skulle giva honom ökade möjligheter
att ägna sig åt sitt egentliga kall.
Ett starkt skäl för vidtagande av den föreslagna åtgärden är den utveckling,
som redan ägt rum i städerna. Såsom departementschefen framhållit
utgör skolväsendet för närvarande en borgerligt kommunal angelägenhet i 95
av rikets städer. Erfarenheten från dessa städer ger vid handen, att överflyttningen
medfört betydande fördelar av praktisk och ekonomisk art.
Mot den ifrågasatta överflyttningen har huvudsakligen anmärkts, att hävandet
av det omedelbara sambandet mellan kyrkan och skolan samt framför
allt upphävandet av pastors befattning med skolväsendet skulle komma att
menligt inverka på den etiska och religiösa fostran, som skolan avser att
skänka. Erfarenheten från nyssnämnda städer, där skolväsendet redan handlägges
av den borgerliga kommunens organ, torde emellertid visa, att denna
farhåga icke är grundad.
Av det anförda framgår, att utskottet i princip ansluter sig till tanken,
att skolärendena böra överflyttas till den borgerliga kommunen. Men utskottet
kan icke biträda det i propositionen framlagda förslaget, att denna
överflyttning skall vara allenast fakultativ och beroende av prövning från
fall till fall. Såväl principiella som praktiska skäl tala för en mera omfattande
överflyttning. Redan den omfattning, i vilken överföringen av skolärendena
enligt nu gällande lag ägt rum, visar att liandhavandet därav numera
övervägande betraktas såsom en borgerlig angelägenhet. Med hänsyn
härtill anser sig utskottet böra förorda, att överflyttningen för såväl landsbygd
som stad göres obligatorisk i alla kommuner, där kommunal- eller
stadsfullmäktige finnas. Tillika torde som villkor för överflyttning böra
10
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
krävas, att kommunen sammanfaller med skoldistrikt. Någon form för den
borgerliga kommunens övertagande av skolväsendet i de fall, då indelningen
i skoldistrikt icke sammanfaller med kommunernas gränser, lärer nämligen
för närvarande icke kunna anvisas. Yisserligen torde, därest en dylik omfattande
överflyttning beslutes, vissa svårigheter kunna uppstå vid den nya
ordningens ikraftträdande, men dessa olägenheter torde till väsentlig del
kunna undanröjas genom lämpligt avvägda övergångsbestämmelser. Utskottet
tillstyrker sålunda beträffande skolangelägenheternas överflyttning de yrkanden,
som i denna del framställts i motionerna I: 291 och II: 449.
De kyrkliga ärendenas överflyttande.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, Stendahl, G. W. Hansson, Hellberg, K. J.
Ekman1), Vennerström1), Sandegård, Sundberg, Thorén, Wagnsson1), Engberg, Persson i
Trången, Pehrsson i Göteborg, Hallén, Olsson i Mora1), Fast, Alströmer, Wallerius och
Skoglund.
*) Ej närvarande vid justeringen.
Herr Johan Nilsson i Malmö har i sin motion, I: 299, föreslagit, att riksdagen
måtte avslå förevarande proposition i den del, som avser införandet
av kyrkofullmäktige, samt i skrivelse hos Kungl. Majit anhålla örn utredning
och förslag örn den borgerliga kommunens övertagande av beslutanderätten
även vad angår ekonomiska frågor och utgifter för de kyrkliga församlingarna.
Då utskottet förordar en överflyttning av skolväsendet till den borgerliga
kommunen, förutsätter utskottet emellertid, att de kyrkliga ärendena alltjämt
skola handläggas av församlingarna. Utskottet kan nämligen icke tillstyrka
det i motionen I: 299 framförda förslaget att till den borgerliga kommunen
överflytta beslutanderätten rörande församlingarnas alla utgifter och
ekonomiska frågor i övrigt. En dylik överflyttning skulle innebära en återgång
till förhållandena före ikraftträdandet av nu gällande kommunalförordningar
och ytterligare komplicera den kommunala förvaltningen.
Fullmäktigsystem i församlingarna.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, Stendahl, G. W. Hansson, Hellberg, K. J.
Ekman1), Vennerström1), Sandegård, Sundberg, Thorén, Wagnsson1), Engberg, Persson i
Trången, Pehrsson i Göteborg, Hallén, Olsson i Mora1), Fast, Alströmer, Wallerius och
Skoglund.
1) Ej närvarande vid justeringen.
Vad härefter angår frågan örn införande av fullmäktigsystem i församlingarna
finner utskottet lika med föredragande departementschefen, att den
nu gällande formen för utövande av församlingarnas beslutanderätt i en
del fall är föga tillfredsställande. Olägenheterna av primärstämmans bibehållande
såsom beslutande organ hava under senare år särskilt i de större församlingarna
allt mera gjort sig gällande. På grund härav har också behovet
av fullmäktige i församlingarna starkare framträtt. Härvid hava åberopats
de skäl, som föranlett införande av fullmäktige i den borgerliga kommunen.
Vid flera tillfällen har också riksdagen uttalat sig för inrättande av en kyrkofullmäktiginstitution.
En dylik institution synes påkallad även örn skolärendena
överföras till den borgerliga kommunen. Jämväl, efter genomförande
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
tl
av en sådan överflyttning, återstår för handläggning av församlingarna ett
betydande antal ärenden, av vilka många äro av stor betydelse för församlingsverksamheten.
Att behov föreligger av kyrkofullmäktige, även då församlingarna
befriats från omsorgen örn skolväsendet, bestyrkes av erfarenheten
från de stora städerna, särskilt Stockholm, där olägenheterna av beslutanderättens
utövande på stämma särskilt framträtt. Utskottet anser sig sålunda
böra — ehuru utskottet i den omfattning, som redan berörts, förordar skolärendenas
överflyttande till den borgerliga kommunen — i princip tillstyrka
införande av kyrkofullmäktige. Körande frågan örn obligatoriskt tillsättande
av fullmäktige i vissa fall kommer utskottet att yttra sig i det följande.
Kyrkoherdens sj älvskrivenhet.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Strömberg1), von Geijer1), David Bergström1), G. W.
Hansson, K. J. Ekman1), Vennerström1), Isak Svensson1), Fredrik Ström1), greve Lagerbjelke,
Magnusson i Tumhult1), Engberg, Pehrsson i Göteborg, Hallén, Lindmark, Olsson
i Mora1), Fast, Petersson i Broaryd1), Wallerius och Weijne.
*) Ej närvarande vid justeringen.
Närvarande vid behandlingen av frågan om kyrkoherdens självskrivenhet såsom ordförande
i skolrådet: Herrar Reuterskiöld, David Bergström1), Thillin, Stendahl, G. W. Hansson,
Hellberg1), Sandegård1), Sundberg1), Larsén, greve Lagerbjelke, Gustafson i Kasenberg1),
Persson i Trången, Hallén1), Andersson i Igelboda1), Olsson i Mora1), Fast, Alströmer,
Wallerius, Weijne och Skoglund1) ■
!) Ej närvarande vid justeringen.
Herr Fredrik Ström har i den av honom väckta motionen I: 296 föreslagit
införandet av sådana bestämmelser i lag örn församlingsstyrelse, att varje
form av självskrivet ledamotskap i församlingsinstitution därmed förhindras.
I motionen I: 253 av herrar Norling och Carl Carlsson samt de likalydande
motionerna I: 289 av herr Möller rn. fl. och II: 447 av herr Hansson i Stockholm
m. fl. har hemställts örn sådana ändringar i de föreslagna bestämmelserna
i förslaget till lag örn församlingsstyrelse att kyrkoherdes självskrivenhet
såsom ordförande i kyrkostämman och i kyrkofullmäktige måtte upphöra
samt bemyndigande för domkapitlet att i vissa fall utse ordförande i
gemensam kyrkostämma måtte utgå. Samma förslag har beträffande kyrkofullmäktige
framställts i motion II: 406 av herrar Ericson i Boxholm och
Andersson i Katrineholm. I motionerna I: 289 och II: 447 har tillika föreslagits
stadgande av följande innehåll: »Utgöra två eller flera församlingar
eller delar av församlingar en kyrklig samfällighet, skall den som är ordförande
i kyrkostämman i den till folkmängden största av de i samfälliglieten
ingående församlingarna vara ordförande i kyrkostämma i samfälliglieten.
Vid förfall för ordföranden skall vice ordföranden föra ordet. Vad sålunda
stadgats skall ock sålunda gälla där eljest två eller flera församlingar
skola sammanträda till gemensam kyrkostämma.» Vidkommande
förslaget till församlingslag i Stockholm har i de ävenledes likalydande
motionerna I: 290 av herr Möller m. fl. och II: 448 av herr Hansson
i Stockholm m. fl. motsvarande förslag framställts, som motionärerna
framlagt i berörda ämne beträffande förslaget till allmän församlingslag.
Herr Klefbeck har i motionen I: 246 i anledning av förslaget till lag om för
-
12
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
samlingsstjn-else i Stockholm föreslagit, att kyrkoherdes självskrivenhet såsom
ordförande i kyrkofullmäktige måtte upphöra och att föreskrifterna härom
skola ersättas av bestämmelser, att dessa inom sig skulle äga välja ordförande,
men att kyrkoherden skall vara självskriven ledamot av kyrkofullmäktige.
I sistnämnda motion framställes motsvarande förslag i fråga örn
ordförande- och ledamotskap i kyrko- och skolråd. I motionerna I: 289—290 och
II: 447—448 föreslås vidare, att pastors självskrivenhet såsom ordförande i skolråd
skall upphöra, och att detta i stället inom sig skall äga utse ordförande.
I samma motioner föreslås vidare, att kyrkorådets ordförande, även örn han
icke är kyrkofullmäktig, skall äga rätt att vara tillstädes vid kyrkofullmäktiges
sammanträden och deltaga i överläggningarna men ej i besluten. Herr
Fredrik Ström har i motionen 1:295 föreslagit, att den i förslaget till lag
örn försam] ingsstyrelse i Stockholm upptagna bestämmelsen, att inom församlingen
tjänstgörande präst, ändå att han icke är kyrkofullmäktige, äger
rätt att deltaga i överläggningarna men ej i besluten, måtte utgå. I motionerna
1:291 av herr Möller m. fl. och 11:449 av herr Hansson i Stockholm
m. fl. har hemställts, att stadgandet örn kyrkoherdens självskrivenhet såsom
ledamot i folkskolestyrelse måtte utgå.
Herr Petersson i Lerbäeksbyn har i motionen II: 460 yrkat, att första
stycket i allmänna församlingslagens 1 § måtte erhålla följande lydelse:
»Varje territoriell församling äger att, för vården av sina medlemmars gemensamma
kyrkliga angelägenheter samt folk- och fortsättningsskoleväsendet
i församlingen, såvitt icke handliavandet därav enligt gällande författningar
tillkommer annan, sammanträda med kyrkoherden till överläggning och beslut,
efter vad i denna lag närmare bestämmes.»
På olika områden har tillämpningen av självskrivenhetsprincipen i fråga
örn allmänna värv blivit allt mera begränsad. Det måste anses överensstämmande
med nutida uppfattning, att en beslutande församling äger att
själv utse sin ordförande. Den kommunala självstyrelsen har numera nått
en sådan utveckling och allmänheten förvärvat sådan vana att handhava
kommunala angelägenheter, att det synes naturligt, att ordföranden även i
församlingens beslutande organ tillsättes genom val.
Ej heller synes beskaffenheten av de ärenden, vilkas handläggning ankommer
på kyrkostämman eller kyrkofullmäktige påkalla, att kyrkoherde är
ordförande i desamma. För utövande av ordförandeskapet i stämman eller
fullmäktige torde i regel krävas samma kvalifikationer, som erfordras hos
ordföranden i den borgerliga kommunens beslutande organ. Det har visserligen
gjorts gällande, att det skulle vara en betydande fördel, att ordförandeskapet
utövades av en ämbetsman, vilken handhade detsamma såsom ett
tjänsteåliggande, men det lärer icke med fog kunna påstås, att ordförandeskapet
i den borgerliga kommunens organ skötes på ett mindre tillfredsställande
sätt, därför att det innehaves av valda förtroendemän. Däremot
kan det ej förnekas, att i en del fall kyrkoherden på grund av hög ålder
eller särskilda personliga egenskaper icke är skickad att tjänstgöra såsom
ordförande. I dylika fall kan självskrivenheten medföra betydande olägenheter
för församlingen och för kyrkoherden kännas såsom en tryckande
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
13
börda. Märkas bör även att på många håll kyrkoherdens befriande från ordförandeskapet
i stämman eller fullmäktige anses önskvärt för att bereda
honom ökad tid att ägna sig åt sin egentliga uppgift. Därest självskrivenheten
avskaffas, torde för övrigt i många församlingar kyrkoherden, örn han
är lämplig för uppdraget och villig att åtaga sig detsamma, komma att väljas
till ordförande i stämman. Det måste för honom vara mera tillfredsställande
att innehava ordförandebefattningen på grund av sina församlingsbons
förtroende än i kraft av sitt ämbete.
Av nu anförda skäl finner sig utskottet böra föreslå sådan ändring i förslaget,
att ordföranden liksom även vice ordföranden i kyrkostämman eller
kyrkofullmäktige skall tillsättas genom val. Med hänsyn därtill, att i församlingar,
där kyrkofullmäktige finnas, kyrkostämma endast undantagsvis
torde komma att hållas, synes det lämpligt, att fullmäktiges ordförande och
vice ordförande tjänstgöra jämväl i stämman.
Nu angivna regler böra naturligen gälla även i fråga örn kyrklig samfällighet.
För de fall, där församlingar, vilka icke utgöra en dylik samfällighet,
skola sammanträda till gemensam kyrkostämma, torde det icke vara erforderligt
att föreskriva särskilt val av ordförande och vice ordförande. Det
synes vara lämpligare, att ordföranden och vice ordföranden i den största
församlingens stämma inneliava samma befattningar i den gemensamma
stämman.
De skäl, som anförts för kyrkoherdens självskrivenhet såsom ordförande
i kyrkostämma eller kyrkofullmäktige, äro emellertid av den beskaffenhet,
att utskottet anser sig böra föreslå, att kyrkoherden eller den hans ämbete
förvaltar skall kunna utses till ordförande i stämman eller fullmäktige, även
örn han icke är röstberättigad, respektive fullmäktig. Öppnandet av en
dylik möjlighet finner utskottet önskvärd särskilt vad landsförsamlingarna
beträffar, då tillfälle härigenom beredes dem att kunna utse en dugande
och intresserad prästman till ordförande i stämman eller fullmäktige, vilken
nyss inflyttat till församlingen och därför ännu icke förvärvat rösträtt å
stämman eller kunnat väljas till fullmäktige.
Vidkommande ordförandeskapet i kyrkorådet synes detta enligt utskottets
mening böra tillkomma kyrkoherden på grund av hans ämbetsställning
enligt gällande kyrkolag. Med hänsyn såväl till den ställning pastor intager
i församlingen som till arten av de uppgifter vilkas fullgörande ankommer
på kyrkorådet — utskottet behöver endast erinra örn att detta i
avseende på religionens och sedernas vård skall vaka över efterlevnaden av
gällande författningar — torde det för undvikande av motsättning mellan
ämbetsförvaltning och självförvaltning vara riktigt, att han även i fortsättningen
kvarstår såsom rådets självskrivne ordförande.
Vad däremot angår frågan örn kyrkoherdens självskrivenhet såsom ordförande
i skolrådet anser utskottet lämpligt, att man tillmötesgår en på
olika håll framträdande allt starkare önskan, att det obligatoriska sambandet
mellan kyrkoherdebefattningen och ordförandeskapet i skolrådet upplöses.
Utskottet anser denna sin ståndpunkt vara en direkt konsekvens av vad
utskottet föreslår i fråga örn skolväsendets obligatoriska överflyttning i vissa
14
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
fall till den borgerliga kommunen, enligt vilket förslag kyrkoherden icke
skall vara självskriven ordförande i folkskolestyrelse. Även bortsett från
den möjligheten, att pastor skulle sakna fallenhet och intresse för den
honom nu åliggande uppgiften att vara ordförande i skolråd, kan det
nu ofta inträffa, att ett fullgörande av pastors övriga egentliga tjänsteåligganden
på ett nöjaktigt sätt icke låter sig väl förena med ordförandeskapet
i skolrådet. Särskilt gäller naturligtvis det sagda i de fall, att pastor
på grund av sjuklighet eller hög ålder har sin arbetsförmåga nedsatt eller
att redan hans prästerliga ämbetsgöromål helt uppfylla hans tid.
Med hänsyn till att utskottet sålunda tillstyrker upphävandet av kyrkoherdens
självskrivna ordförandeskap i skolråd respektive ledamot av folkskolestyrelse
anser emellertid utskottet av skäl som redan anförts ifråga örn
ordförandeskapet i kyrkostämma eller kyrkofullmäktige, att kyrkoherden, även
örn han icke är ledamot av skolråd eller folkskolestyrelse, må kunna väljas till
ordförande i desamma. Öppnandet av en dylik möjlighet torde vara särskilt
betydelsefullt för vissa mindre församlingar å landsbygden. Slutligen vill
utskottet erinra, att det ämbetsansvar, som hittills åvilat skolrådets självskrivne
ordförande, även i det följande kan anses enligt strafflagens 25
kap. 22 § förefinnas i fråga örn vald ordförande.
Då utskottet tillstyrker upphävandet av kyrkoherdens självskrivenhet som
ordförande i kyrkostämma, kyrkofullmäktige och skolråd samt hans självskrivna
ledamotskap av folkskolestyrelse, har utskottet, som icke ansett
sig böra föreslå hans självskrivenhet såsom ledamot av fullmäktige, rådet
eller styrelsen, med hänsyn till pastors ämbetsställning och arten av de
angelägenheter, som handläggas av kyrkostämma, kyrkofullmäktige, skolråd
eller folkskolestyrelse, ansett sig böra föreslå, att kyrkorådets ordförande,
men däremot icke annan inom församlingen tjänstgörande prästman,
skall äga rätt påfordra kyrkostämmas hållande — dock ej i församling i
Stockholm på grund av denna stämmas egenartade karaktär — eller kyrkofullmäktiges
sammankallande samt äga rätt yttra sig och framställa förslag
i stämman, fullmäktige, rådet eller styrelsen, ändå att han icke är röstberättigad,
respektive ledamot. På detta sätt undanröjes ock den invändning
mot självskrivenhetens avskaffande, som möjligen kunde göras med stöd av
bestämmelsen i § 23 av gällande prästerliga privilegier, att kyrkoherden äger
hålla vissa stämmor med församlingen.
Med hänsyn till vad utskottet ovan anfört i fråga örn kyrkoherdens självskrivenhet,
anser utskottet sig icke kunna tillstyrka det i motionen II: 460
framlagda förslaget.
Kyrkliga samfällig]!eter.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Strömberg, Stendahl, G. W. Hansson, K. J. Ekman1),
Vennerström1), Sundberg, Thorén, Åkerberg1), Hansén, Engberg1), Persson i Trången,
Pehrsson i Göteborg, Hallén, Laurén, Karlsson i Vadstena, Olsson i Mora1), Fast, Alströmer
och Wallerius.
x) Ej närvarande vid justeringen.
Herr Pehrsson i Göteborg har i den av honom väckta motionen II: 462
föreslagit borttagande av den i förslaget till lag örn församlingsstyrelse in
-
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
15
tagna bestämmelsen, att förordnande örn bildande av kyrklig samfällighet
må — även örn församlingarna icke samtyckt därtill — meddelas, där åtgärden
finnes vara påkallad av betydande allmänt behov.
Jämväl i fråga örn formerna för handläggning av ärenden, som äro gemensamma
för två eller flera församlingar, kan utskottet i huvudsak ansluta sig
till de i propositionen framlagda förslagen. Den omfattande gemenskap mellan
vissa församlingar, som nu består företrädesvis i en del större städer, torde
kunna på ett tillfredsställande sätt regleras genom det föreslagna institutet
kyrklig samfällighet. Genom detsamma skapas möjlighet att med bibehållande
av de särskilda församlingarna enhetligt ordna förvaltningen antingen
i dess helhet eller såvitt angår vissa bestämda angelägenheter. Då befogenhet
tillagts Kungl. Majit att beträffande samfälligheter meddela de ytterligare
bestämmelser, som finnas erforderliga, kan behörig hänsyn tagas till
de särskilda förhållanden, som kunna råda på skilda platser.
Kyrklig samfällighet torde i allmänhet böra bildas endast då de församlingar,
som helt eller delvis skola ingå däri, samtyckt till åtgärden. Emellertid bör
möjlighet finnas att även i annat fall förena församlingen eller delar därav,
därest en sådan förening är påkallad av betydande allmänt behov. Örn ett
dylikt behov föreligger, bör det icke vara möjligt för en enskild församling
att förhindra ett ändamålsenligt ordnande av förvaltningen. Utskottet kan
sålunda icke tillstyrka det i motionen II: 462 framställda yrkandet, att bildande
av samfällighet skall vara begränsat till de fall, då församlingarna samtyckt
därtill.
Beträffande härefter formen för behandling av ärenden gemensamma för
två eller flera församlingar, vilka icke bilda en kyrklig samfällighet, finner
utskottet lämpligt, att dylika ärenden behandlas å gemensam kyrkostämma
med församlingarna. Att för utövande av beslutanderätt i dessa ärenden,
vilka på en del håll förekomma jämförelsevis sällan, skapa en särskild organisation,
synes icke lämpligt. Märkas bör, att därest på något håll dylika
ärenden förekomma i större omfattning, möjlighet finnes att bilda en kyrklig
samfällighet för handläggning av desamma. Däremot synes det ändamålsenligt,
att tillfälle gives församlingarna att vid sidan av sina egna verkställande
organ utse ett gemensamt kyrkoråd för handliavande av viss eller
vissa angelägenheter. Ett dylikt kyrkoråd torde med fördel kunna tillsättas
för att i pastorat bestående av mera än en församling omhänderhava förvaltning,
utbetalning och redovisning av medel avsedda för prästerskapets
avlöning.
I fråga örn den gemenskap, som består mellan församlingarna i Göteborg,
skall utskottet yttra sig i det följande.
Församlings skyldighet att införa fullmäktige.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, Stendahl, G. \V. Hansson, Hellberg, K. J.
Ekman1), Vennerström1), Sandegård, Sundberg, Thorén, Wagnsson1), Engberg1), Persson
i Trången, Pehrsson i Göteborg, Hallén, Olsson i Mora1), Fast, Alströmer, Wallerius och
Skoglund.
1) Ej närvarande vid justeringen.
16
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
Såsom redan berörts innebär Kungl. Maj:ts förslag, att kyrkofullmäktiginstitutionen
obligatoriskt skall införas i församlingar med mera än 3,000
invånare. I mindre församlingar är tillsättandet av fullmäktige fakultativt.
Herr Nilsson i Hörby har i den av honom väckta motionen II: 470 hemställt,
att riksdagen ville besluta sådan ändring i nämnda bestämmelser, att
det i varje fall måtte ankomma på församlingens beslut, huruvida där skola
finnas kyrkofullmäktige eller icke.
I de likalydande motionerna I: 289 av herr Möller m. fl. och II: 447 av
herr Hansson i Stockholm m. fl. har hemställts, att den befolkningssiffra, vid
vilken skyldighet att införa kyrkofullmäktige skulle inträda, måtte bestämmas
till 10.000. Herr Wallerius har i sin motion, 11:458, förordat antalet
5,000.
Vidare har herr Norling i motionen I: 254 föreslagit sådan ändring i det
framlagda förslaget, att församling, som anslutit sig till kyrklig samfällighet,
måtte, därest Kungl. Maj:t funne skäl därtill föranleda, kunna befrias
från den församlingen annars åliggande skyldigheten att utse egna kyrkofullmäktige
för handläggning av sådana kyrkliga angelägenheter, som icke
enligt den träffade överenskommelsen skulle vårdas av samfälligheten.
Behovet av kyrkofullmäktige gör sig, såsom redan påpekats, särskilt gällande
i de större församlingarna. Beträffande flertalet av dessa äro olägenheterna
av kyrkostämmans bibehållande såsom beslutande organ så betydande,
att det synes lämpligt att för stora församlingar föreskriva obligatoriskt införande
av kyrkofullmäktige.
Vid bestämmande av den folkmängdssiffra, vid vilken införande av kyrkofullmäktige
skall göras obligatoriskt, bör främst beaktas, att enligt utskottets
förslag skolärendena i det övervägande flertalet församlingar med över 1,500
invånare skola överflyttas till den borgerliga kommunen. Med hänsyn härtill
synes det lämpligt, att nämnda tal sättes något högre än av Kungl.
Maj:t föreslagits. Enligt utskottets mening bör gränsen sättas vid ett befolkningstal
av 5,000. Erinras må, att mindre församlingar äga möjlighet
att, örn de finna lämpligt, övergå till fullmäktigsystem.
Därest församling ingår i kyrklig samfällighet, torde det emellertid i
många fall vara onödigt, att särskilda kyrkofullmäktige väljas för församlingen.
De ärenden, som återstå för behandling av församlingen, äro nämligen
i regel så fåtaliga och av den art, att de lämpligen kunna handläggas
på kyrkostämma. Av departementschefens uttalande vid behandling av frågan
örn kyrkliga samfälligheter synes framgå, att Kungl. Maj:t med stöd av stadgandet
i kap. 1 § 6 skulle beträffande församling, som ingår i dylik samfällighet,
kunna medgiva undantag från stadgandet att församling av viss
storlek skall hava kyrkofullmäktige. Emellertid synes det utskottet lämpligt,
att uttryckligt stadgande härom infogas i lagen. Utskottet har därför
i anslutning till motionen 1:254 föreslagit införande av bestämmelse, att
beträffande församling, som helt eller delvis ingår i kyrklig samfällighet,
Kungl. Maj:t må medgiva undantag från regeln, att kyrkofullmäktige alltid
skola firmas i församlingar med mera än 5,000 invånare.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
17
Bibi ioteks väsendet.
Närvarande: Herrar Renterskiöld, Thulin, Q. W. Hansson, Hellberg, Sandegård, Sundberg,
Larsén, Granström, greve Lagerbjelke, K. A. S. Nylander, Gustafson i Kasenberg* 1),
Hersson i Trången, Andersson i Igelboda1), Laurén, Lindmark, Olsson i Mora1), Fast,
Källman1), Wallerius oell Weijner).
*) Ej närvarande vid justeringen.
I motionen 11:459 bär herr Thomson m. fl. föreslagit, att, för så vitt skolväsendet
överflyttats till den borgerliga kommunen, till kyrkliga angelägenheter
enligt den allmänna församlingslagen ej skola höra frågor örn upprättande
och underhåll av församling tillhörigt folkbibliotek (församlingsbibliotek),
byggnad och underhåll av lokal för eller avgifter till sådant
bibliotek. Vidare har i motionen hemställts, att de bestämmelser, som i
förslaget till lag om församlingsstyrelse i Stockholm föreslagits i fråga om
folkbibliotek och biblioteksstyrelse, måtte utgå. Liknande förslag har framställts
av herr Fredrik Ström i motionen I: 295 med hänsyn till att Stockholms
stad upprättat ett stadens eget bibliotek.
Det kan ifrågasättas, huruvida ett sådant samband består mellan folkskoleundervisningen
och biblioteksväsendet, att en överflyttning av den förra
till den borgerliga kommunen bör innebära en överflyttning jämväl av det
senare. Enligt utskottets åsikt är det önskvärt, att största möjliga frihet
beredes för biblioteksväsendets ordnande. Folkbiblioteken anser utskottet
därför i fortsättningen liksom hittills böra kunna omhänderhavas av den
kyrkliga eller den borgerliga kommunen, oberoende av vem förvaltningen av
skolväsendet tillkommer. Vad förhållandena i Stockholm beträffar, hava vissa
församlingar även efter Stockholms stadsbiblioteks inrättande bibehållit sina
församlingsbibliotek, varför utskottet icke heller i förslaget till lag örn församlingsstyrelse
i Stockholm ansett sig böra företaga de av motionärerna
föreslagna jämkningarna.
Röstnittsvillkor.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Thulin, G. W. Hansson, Hellberg, Sandegård, Sundberg,
Larsén, Granström, greve Lagerbjelke, K. A. S. Nylander, Gustafson i Kasenberg1),
Persson i Trången, Andersson i Igelboda1), Laurén, Lindmark, Olsson i Mora1), Fast, Källman1),
Wallerius och Weijne1).
J) Ej närvarande vid justeringen.
I propositionen föreslås bibehållandet av nu gällande regel, att från rösträtt
å kyrkostämma undantagas bland andra främmande religionsbekännare
och de som anmält sig till utträde ur svenska kyrkan. För rösträtt vid
val av kyrkofullmäktige föreslås i propositionen motsvarande bestämmelser.
I motionerna 1:289—90 av herr Möller ra. jl. och II: 447—48 av herr Hansson
i Stockholm m. fl. föreslås uteslutandet av sagda bestämmelser.
Det måste efter utskottets tanke anses i princip oriktigt att tillerkänna
personer, som tillhöra främmande religion eller anmält sig till utträde ur
svenska kyrkan, rätt att deltaga i överläggningar och beslut rörande denna
Bihang till riksdagens protokoll 1930. <5 sami. 21 höf t. (Nr 31.) 9»e 30 2
18
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
kyrkas angelägenheter. En ändring i angivna riktning framstår såsom särskilt
opåkallad, då enligt föreliggande förslag skolärendena i stor utsträckning
komma att överföras till den borgerliga kommunen, och församlingarna, där
dylik överflyttning kommer att ske, hava att handlägga så gott som uteslutande
rent kyrkliga ärenden. Att tillerkänna medlemmar av främmande
religionssamfund rösträtt å kyrkostämma strider även mot den tanke, som
ligger till grund för gällande bestämmelser angående lindring i främmande
trosbekännares skattskyldighet till svenska kyrkan samt hennes prästerskap
och betjäning, nämligen att dessa trosbekännare skola i viss utsträckning
befrias från avgifter till kyrkliga ändamål. Märkas bör slutligen, att ett
bifall till motionerna skulle medföra, att personer, varom nu är fråga, skulle
erhålla rösträtt vid prästval.
Kvinnas rätt att avsäga sig förtroendeuppdrag.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, Strömberg, David Bergström, O. W. Hansson}
K. J. Ehman1), Vennerström1), Sundberg, greve Lagerbjelke, Gustafson i Kasenberg1),
Jansson i Edsbäcken, Persson i Trången, Laurén, Fast, Wallerius, Weijne1) och Skoglund.
1) Ej närvarande vid justeringen.
I propositionen föreslås bibehållande av nu gällande bestämmelse att
kvinna skall äga rätt avsäga sig uppdrag att vara ordförande eller vice ordförande
i kyrkostämma samt ledamot av kyrkoråd eller skolråd. Detsamma
skall gälla ordförandeskap i kyrkofullmäktige.
Under hänvisning till de skäl, som utskottet anfört i sitt utlåtande nr 30
i anledning av förslaget till lag örn kommunalstyrelse på landet m. m. för
upphävande av kvinnas rätt att avsäga sig kommunalt förtroendeuppdrag,
avstyrker utskottet även motsvarande i förevarande proposition föreslagna
rätt för kvinna.
Tid för kyrkostäminosaninianträden.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, Thulin, Stendahl, G. W. Hansson, Hellberg,
K. J. Ekman1), Thorén, Wagnsson1), greve Lagerbjelke, Kropp1), Gustafson i Kasenberg1),
Persson i Trången, Hallén, Forssell1), Laurén, Karlsson i Vadstena, Fast, Lundén,
Wallerius och Skoglund.
*) Ej närvarande vid justeringen.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skall i församling, där kyrkofullmäktige
icke finnas, årligen hållas tre ordinarie kyrkostämmor, därav den andra i
oktober månad för fastställande av utgifts- och inkomststat för kyrka och
skola samt församlingsbibliotek. Vidare föreslås i propositionen, att den
tredje ordinarie kyrkostämman under året skall äga besluta å vilken dag
ordinarie kyrkostämma eller kyrkostämmor under nästföljande år skola hållas
eller huruvida stämma skall hållas på sön- eller helgdag.
I en av herr Wallerius väckt motion II: 457 föreslås, att den av de ordinarie
kyrkostämmorna, som enligt Kungl. Maj:ts förslag skall utsättas i oktober
månad, i stället skall hållas före den 15 november. Herr Hage har i motio
-
Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 31.
19
nen II: 454 hemställt, att kyrkostämma skall hållas, där intet beslut i denna
fråga fattats, å sön- eller helgdag, som kyrkostämmans ordförande bestämmer.
I motionen II: 404 hava herrar Ericson i Boxholm och Andersson i Katrineholm
föreslagit, att den »tredje ordinarie kyrkostämman under året,
vilken intill dess stämman annorlunda beslutar hålles å sön- eller helgdag
må beträffande ordinarie kyrkostämma eller kyrkostämmor under nästföljande
år besluta, å vilken dag sådan stämma skall hållas eller huruvida
stämma skall hållas å sön- eller helgdag».
De i propositionen föreslagna bestämmelserna beträffande tid för stämmas
hållande överensstämma i huvudsak med vad som föreslagits i motsvarande
del i förslaget till lag örn kommunalstyrelse på landet. De skäl, som utskottet
i sitt i anledning härav avgivna utlåtande anfört för att fastställa
tiden för den andra ordinarie kommunalstämman till mellan den 1 oktober
och den 15 november, anser utskottet även äga giltighet i fråga örn kyrkostämma,
varför utskottet, under åberopande av dessa skäl, i anledning av
motionen II: 457 uppgjort förslag till lagtext i överensstämmelse härmed.
Yad beträffar motionerna II: 404 och 454 hava förslag i huvudsak överensstämmande
med desamma framställts rörande kommunalstämma. De skäl,
som utskottet i sitt utlåtande nr 30 anfört för avstyrkande av dessa förslag,
torde äga giltighet även i fråga örn här förevarande motioner, varför ut.
skottet avstyrker ifrågavarande förslag.
Omröstning i kyrkostämma och kyrkofullmäktige.
''Närvarande: Herrar Sävström, Thulin, Stendahl, G. W. Mansson, Mellberg, Sandegård,
Valfrid Eriksson, Aleseander Nilsson, Wagnsson1), greve Lagerbjelke, Hansén, Gustafson i
Kasenberg1), Persson i Trången, Laurén, Karlsson i Vadstena, Olsson i Mora, Fast, Alströmer,
Källman oell Wallerius.
1) Ej närvarande vid justeringen.
I propositionen föreslås att, därest å kyrkostämma eller vid kyrkofullmäktigsammanträde
omröstning begäres, den vid val, så ock i annat ärende, där
sådant äskas, skall ske med slutna sedlar. Enligt förslaget skola de röstande
vid omröstning avgiva sina röster efter upprop eller, örn ordföranden så
bestämmer, i den tur de anmäla sig hos honom.
I motionen II: 454 har herr Hage föreslagit, att de röstande vid omröstning
skola »avgiva sina röster i den tur de anmäla sig hos ordföranden,
såvida icke denne bestämmer att de röstande skola avgiva sina röster efter
upprop».
Utskottet har yttrat sig i motsvarande ämne i sitt utlåtande nr 30 i anledning
av Kungl. Maj:ts förslag till lag örn kommunalstyrelse på landet
m. m. Under hänvisning till vad utskottet där anfört avstyrker utskottet
förevarande motion i denna del samt tillstyrker bestämmelser i huvudsaklig
överensstämmelse med vad i propositionen föreslagits, dock med
tillägg av ett uttryckligt stadgande, att vid omröstning för tillsättande av
tjänstebefattning skall förfaras såsom vid val.
20
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
Proportionell valmetod.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, David Bergström, Thulin, Stendahl, G. W.
Hansson, K. J. Ekman1), Sundberg, Larsén, Isak Svensson, Gustafson i Kasenberg1), Jansson
i Edsbäcken, Borg1), Persson i Trången, Andersson i Igelboda1), Laurén, Karlsson i
Vadstena, Alströmer och Björck i Kristianstad1).
1) Ej närvarande vid justeringen.
Vid val å kyrkostämma eller kos kyrkofullmäktige av kyrkoråd, skolråd,
fortsättningsskolestyrelse, biblioteksstyrelse och församlingsdelegerade i
Stockholm samt av revisorer och revisorssuppleanter ävensom av två eller
flera personer för särskild beredning av ärenden skall enligt propositionen
proportionell valmetod tillämpas, därest sådant begäres av minst så många
väljande, som motsvarar det tal, vilket erhålles, örn samtliga väljandes antal
delas med siffran för det antal personer valet avser ökad med 1.
Under hänvisning till vad utskottet anfört i sitt utlåtande nr 30 i anledning
av förslaget till lag örn kommunalstyrelse på landet m. m. i hithörande
ämne tillstyrker utskottet vad i propositionen föreslagits beträffande proportionell
valmetods användning vid val av ovannämnda råd, styrelser, nämnder
och revisorer.
Kvalificerad majoritet vid vissa beslut.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Thulin, G. W. Hansson, K. J. Ekman1), Sundberg,
Larsén, Isak Svensson, greve Lagerbjelke, Hansén, Kropp1), Gustafson i Kasenberg1),
Jansson i Edsbäcken, Borg1), Andersson i Igelboda1), Laurén, Karlsson i Vadstena, Petersson
i Broaryd1), Alströmer, Källman1) och Wallerius.
>) Ej närvarande vid justeringen.
Beträffande Kungl. Maj:ts förslag i vad det avser frågan örn kvalificerad
majoritet av de i omröstning å kyrkostämma eller i kyrkofullmäktige deltagande
för besluts fattande tillåter sig utskottet hänvisa till propositionen.
I de likalydande motionerna I: 289 och II: 447 samt I: 290 och II: 448
hava herr Möller m.fl., respektive herr Hansson i Stockholm m. fl., i anslutning
till vad de anfört örn kvalificerad majoritet i samtidigt väckta motioner i anledning
av förslaget till lag örn kommunalstyrelse på landet m. m., föreslagit
ändrade bestämmelser i detta hänseende även vid beslut av kyrkostämma
samt av kyrkofullmäktige i församling i Stockholm. Herr Klefbeck har vidare
i motionen I: 246 hemställt, att de i förslaget till lag örn församlingsstyrelse
i Stockholm föreslagna bestämmelserna angående kvalificerad majoritet måtte
utgå.
Under hänvisning till vad utskottet anfört i sitt utlåtande nr 30 i anledning
av Kungl. Maj:ts förslag till lag örn kommunalstyrelse på landet m. m.
avstyrker utskottet motionärernas förslag samt tillstyrker utskottet i huvudsak
vad i propositionen i denna del föreslagits.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
21
Ersättning för förtroendeuppdrag.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Thulin, G. W. Hansson, K. J. Ekman1), Sundberg,
Larsén, Isak Svensson, greve Lagerbjelke, Hansén, Kropp1), Gustafson i Kasenberg1), Jansson
i Edsbäcken, Borg1), Andersson i Igelboda1), Laurén, Karlsson i Vadstena, Petersson
i Broaryd1), Alströmer, Källman1) och Wallerius.
*) Ej närvarande vid justeringen.
I förevarande proposition föreslås i huvudsak samma bestämmelser rörande
ersättning för där ifrågakommande förtroendeuppdrag som föreslagits i förslaget
till lag örn kommunalstyrelse på landet. Då emellertid enligt Kungl.
Maj:ts förslag kyrkoherden skulle på grund av sitt ämbete vara självskriven
ordförande såväl i kyrkostämman som hos kyrkofullmäktige, hava i förslaget
icke upptagits några bestämmelser örn ersättning åt ordföranden för skrivmaterialier
m. m.
I de likalydande motionerna I: 289 av herr Möller m. fl. och II: 447 av
herr Hansson i Stockholm m. fl. har föreslagits ett tillägg till förslagets till
allmän församlingslag bestämmelser örn gottgörelse för förtroendeuppdrag
av följande lydelse: »Kyrkostämmas ordförande är icke i denna sin egenskap
berättigad att uppbära arvode eller ersättning för andra med uppdraget
förenade kostnader än för skrivhjälp, skrivmaterialier, postporton och dylika
utgifter, som för församlingens räkning påkallas vid uppdragets fullgörande.
Kyrkostämma må för ett år i sänder besluta, att sådan ersättning skall utgå
med visst belopp, vilket icke må överstiga vad skäligt är med hänsyn till
beräkneliga utgifter av nämnda art.» Samma förslag hava av motionärerna
väckts i motionerna 1:290 och II: 448 i fråga om kyrkofullmäktiges ordförande
i församling i Stockholm.
Utskottet har i sitt utlåtande nr 30 i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
till lag örn kommunalstyrelse på landet m. m. yttrat sig över det i propositionen
framlagda förslaget beträffande gottgörelse för kommunalt förtroendeuppdrag.
Då utskottet föreslagit att ordförande och vice ordförande i kyrkostämma
och hos kyrkofullmäktige skola tillsättas genom val, tillstyrker utskottet,
utöver vad i propositionen föreslagits, i anledning av motionerna, att
ordförande i kyrkostämma och hos kyrkofullmäktige beträffande ersättning
likställes med ordförande i den borgerliga kommunens beslutande organ.
Tillkännagivande av justering av beslut.
Närvarande: Herrar Renterskiöld, Thulin, G. W. Hansson, Hellberg, Sandegård, Sundberg,
Larsén, G Tallström, greve Lagerbjelke, K. A. S. N illander, Engberg1), Gustafson i
Kasenberg1), Hersson i Trången, Andersson i Igelboda1), Laurén, Lindmark, Olsson i
Mora1), Fast, Källman1), Wallerius och Weijne.
*) Ej närvarande vid justeringen.
Enligt det i propositionen ingående förslaget till lag örn församlingsstyrelse
i Stockholm skall en förteckning över de vid sammanträde med kyrkostämma,
kyrkofullmäktige, kyrkoråd eller skolråd fattade besluten anslås
vid församlingens pastorsexpedition samt införas i den tidning, vari över
-
22
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
ståthållarämbetets kungörelser vanligen intagas och i minst två andra av
huvudstadens dagliga tidningar.
I en av herr Fredrik Ström väckt motion, I: 295, föreslås, att ifrågavarande
förteckning över de vid sammanträde med kyrkofullmäktige eller med kyrkoråd
och skolråd för församling i Stockholm fattade besluten skall införas i samtliga
huvudstadens dagliga tidningar, respektive i minst tre av dessa. Herr Klefbeck
har i motionen I: 246 hemställt, att den i propositionen upptagna bestämmelsen
att förteckningen skall införas »i minst två andra dagliga tidningar»
måtte utgå.
Utskottet anser ej tillräckliga skäl hava anförts av motionärerna för frångående
av det i propositionen föreslagna sättet för tillkännagivande av beslut
varom här är fråga och tillstyrker därför i förevarande hänseende Kungl.
Maj:ts förslag.
Offentlighet vid kyrkostämma.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Strömberg, Stendahl, G. W. Hansson, K. J. Ekman1),
Vennerström1), Sundberg, Thorén, Hansén, Engberg1), Persson i Trången, Pehrsson i Göteborg»),
Hallén, Laurén, Karlsson i Vadstena, Olsson i Mora1), Fast, Alströmer och Wallerius.
») Ej närvarande vid justeringen.
I propositionen föreslås att kyrkostämmas förhandlingar skola vara offentliga.
Herr Hage har i motionen II: 454 hemställt, att ett tillägg måtte göras
till detta stadgande av följande innehåll: »Dock må kyrkostämma kunna
besluta, att vid behandlingen av viss fråga medlem av annan kommun
icke äger närvara.»
Motionären har framställt motsvarande förslag i fråga örn kommunalstämmas
offentlighet. På skäl som vid behandlingen därav anförts avstyrker
utskottet motionen i förevarande del.
Valkretsindelning.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Thulin, Stendahl, G. W. Hansson, Hellberg, K. J.
Ekman1), Sundberg, Larsén, Hansén, Gustafson i Kasenberg1), Jansson i Edsbäcken, Borg1),
Persson i Trången, Andersson i Igelboda1), Laurén, Karlsson i Vadsten^, Alströmer, Björck
i Kristianstad1) och Källman1).
») Ej närvarande vid justeringen.
I Kungl. Maj:ts förslag till lag örn församlingsstyrelse föreslås, att församling
med mera än 10,000 innevånare för val av kyrkofullmäktige skall indelas
i valkretsar, därvid bl. a. skall iakttagas, att varje krets kommer att
utse minst tio högst tjugo fullmäktige samt att valkretsarna såvitt möjligt
sammanfalla med valkretsarna vid kommunal- eller stadsfullmäktigeval. Vid
val av fullmäktige för kyrklig samfällighet skall dock enligt propositionen
varje i samfälligheten ingående församling eller del av församling utgöra
en valkrets. I förslaget till lag örn församlingsstyrelse i Stockholm föreslås,
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31. 23
att församling skall indelas i valkretsar, där mer än 30 fullmäktige skola
väljas.
I motionen I: 279 av herr Stendahl hemställes, att de föreslagna bestämmelserna
angående valkretsindelning måtte uteslutas, och i motionen I: 295
av herr Fredrik Ström göres samma framställning beträffande förslaget till
lag örn församlingsstyrelse i Stockholm. I motionen II: 454 har herr Hage
yrkat, att församling ej obligatoriskt skall utan endast »må kunna indelas i
valkretsar». Herr Pehrsson i Göteborg har i motionen 11:462 hemställt, att
den i propositionen föreslagna bestämmelsen, att vid valkretsindelning skall
iakttagas att valkretsarna såvitt möjligt sammanfalla med valkretsarna vid
kommunal- eller stadsfullmäktigeval, måtte uteslutas.
Utskottet har i sitt utlåtande nr 30 över förslaget till lag om kommunalstyrelse
på landet m. m. biträtt Kungl. Maj:ts förslag, att kommun med
mera än 10,000 innevånare skall indelas i valkretsar vid val av kommunaleller
stadsfullmäktige. De skäl, som utskottet härför anfört, anser utskottet
även äga giltighet i fråga örn församlings indelning i valkretsar vid val av
kyrkofullmäktige. Under hänvisning till där aberopade skäl avstyrker utskottet
därför motionerna 1:279 och 295 samt 11:454. Vad härefter beträffar
det i motionen II: 462 framställda förslaget, anser utskottet avgörande
praktiska skäl tala för att valkretsarna såvitt möjligt skola sammanfalla vid
val av kyrkofullmäktige och av kommunal- eller stadsfullmäktige, varför utskottet
i förevarande hänseende avstyrker motionen och tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag.
Beslutanderätt angående valkretsindelning m. m.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Thulin, Stendahl, G. W. Hansson, Hellberg, K. J.
Ekman''), Sundberg, Larsén, Hansén, Gustafson i Kasenberg1), Jansson i Edsbäcken, Borg1),
Persson i Trången, Andersson i Igelboda1), Lauren, Karlsson i Vadstena, Alströmer, Björck
i Kristianstad1) och Källman1) ■
*) Ej närvarande vid justeringen.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skall beslutanderätten ifråga örn valkretsindelning
tillkomma länsstyrelsen — eller för Stockholm magistraten - efter
av kyrkofullmäktige gjord framställning eller efter inhämtande av deras
yttrande i ämnet.
I motionen II: 462 har herr Pehrsson i Göteborg föreslagit, att beslutanderätten
beträffande valkretsindelningen och det antal kyrkofullmäktige, som
skall utses av varje i kyrklig samfällighet ingående församling eller församlingsdel,
skall tillkomma domkapitlet.
Utskottet har i annat sammanhang förordat, att val av kyrkofullmäktige
skola äga rum inför borgerlig valförrättare och med iakttagande även i övrigt
av de regler, som gälla för kommunala val. Med hänsyn härtill synes det
liimpligt, att beslutanderätt, varom nu är fråga, tillägges länsstyrelsen och
i Stockholm magistraten.
24
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
Böter tor ute varö från sam lii anträd en.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, Strömber;/, David Bergström, Thulin, G.
Hansson, Sundberg, Thorén, Stenberg1), Wagnsson1), greve Lagerbjelke, Gustafson i
Kasenberg1), Jansson i Edsbäcken, Persson i Trången, Laurén, Karlsson i Vadstena, Fast,
Wallerius, Weijne och Skoglund.
H Ej närvarande vid justeringen.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skall ledamot av kyrkofullmäktige, kyrkoråd
eller skolråd ävensom av församlingsdelegerade i Stockholm, som utan anmält
och godkänt förhinder avhålla sig från sammankomst, böta fem kronor
och dubbelt så mycket örn sammanträdet i anseende till de närvarandes
fåtalighet måste inställas eller upplösas.
I motionen II: 452 har herr Selberg hemställt, att ifrågavarande bötesbelopp
beträffande ledamot av kyrkofullmäktige, kyrko- eller skolråd i Stockholm
måtte fastställas till respektive två och fyra kronor.
Utskottet, som i sitt yttrande över förslaget till lag örn kommunalstyrelse
på landet m. m. anslutit sig till motionärens synpunkter i motsvarande ämne,
anser bötesbeloppet även i församlingslagarna i förevarande fall böra fastställas
till två, respektive fyra kronor.
Yttranderätt inom kyrkofullmäktige för andra än medlemmar.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, Strömberg, David Bergström, Thulin,
O. W. Hansson, Sundberg, Thorén, Stenberg1), Wagnsson1), greve Lagerbjelke, Gustafson
i Kasenberg1), Jansson i Edsbäcken, Persson i Trången, Lauren, Karlsson i Vadstena, Fast,
Alströmer, Källman1) och Skoglund.
1) Ej närvarande vid justeringen.
I motionerna 1:289—90 av herr Möller m. fl, och II: 447—48 av herr
Hansson i Stockholm m. fl. hava förslag framställts, att rätt att deltaga i överläggningarna
men ej i besluten med kyrkofullmäktige skall tillkomma ordförande
och vice ordförande i annan församlingens styrelse, nämnd eller
beredning, vid behandling av ärende, som beretts av styrelsen, nämnden
eller beredningen, så ock revisor vid granskning av den av honom avgivna
revisionsberättelsen.
Utskottet har redan i annat sammanhang föreslagit, att kyrkorådets ordförande
skall äga förslags- och yttranderätt vid kyrkofullmäktiges sammanträden.
Utskottet anser det önskvärt, att jämväl ordförande eller vice ordförande
i annan församlingens styrelse, nämnd eller beredning erhåller yttranderätt
vid behandlingen av ärende som beretts av styrelsen etc., ävensom
revisor vid granskning av den av honom avgivna revisionsberättelsen.
Gemensamt kyrko- och skolråd lii. lii.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, David Bergström, Hellberg, K. J. Ekman1),
Vennerström1), Sandegård, Sundberg, Larsen, K. A. S. Nylander, Persson i Trången, Pehrsson
i Göteborg, Andersson i Igelboda1), Karlsson i Vadstena, Lindmark, Olsson i Mora1;,
Alströmer och Wallerius.
*) Ej närvarande vid justeringen.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
25
I propositionen föreslås, att kyrkoråd och skolråd, där sådant lämpligen
låter sig göra, liksom hittills må förenas till ett gemensamt kyrko- och
skolråd.
I motionerna I: 289—90 av herr Möller m. fl. och II: 447—48 av herr
Hansson i Stockholm m. fl. har hemställts, att denna bestämmelse måtte utgå.
Med hänsyn till att utskottet föreslagit att kyrkoherden även i fortsättningen
skall vara självskriven ordförande i kyrkorådet men att hans självskrivenhet
såsom ordförande i skolrådet skall upphöra, anser utskottet det vara
nödvändigt, att bestämmelserna örn gemensamt kyrko- och skolråd upphävas.
Herr Pehrsson i Göteborg har i motionen II: 462 föreslagit en bestämmelse
av innehåll, att vid gemensamt kyrkoråd eller skolråd med två eller
flera församlingar, varje församling i samfälliglieten bör vara företrädd av
minst en ledamot.
Utskottet ansluter sig i huvudsak till motionärens synpunkter och föreslår
därför ett stadgande av innehåll, att så vitt möjligt varje församling i
samfälligheten bör vara företrädd i rådet. Detsamma bör gälla då eljest
kyrkoråd skall utses för två eller flera församlingar. Däremot kan utskottet
icke tillstyrka ett i samma motion framställt förslag att ledamöterna i gemensamt
kyrkoråd skola utses av de särskilda församlingarnas kyrkostämmor.
Kyrkorådets befogenheter.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, David Bergström, Hellberg, K. J. Ekman1),
Vennerström1), Sandegård, Sundberg, Larsén, K. A. S. Nylander, Persson i Trången, Pehrsson
i Göteborg, Andersson i Igelboda1), Karlsson i Vadstena, Lindmark, Olsson i Mora1),
Alströmer och Wallerius.
P Ej närvarande vid justeringen.
I motionen 11:462 hemställer herr Pehrsson i Göteborg, under åberopande
av vad som föreslagits i förslaget till lag örn församlingsstyrelse i
Stockholm, att i allmänna församlingslagen bland bestämmelserna örn kyrkorådets
befogenheter måtte införas rätt för detta att tillsätta och avskeda
andra kyrkobetjänte än organist, kyrkosångare och klockare samt att i alla
frågor, som angå församlingens egendom eller eljest dess gemensamma rätt,
bevaka och utföra församlingens talan vid alla tillfällen, då icke särskilt ombud
av församlingen förordnats för sådant ändamål.
Utskottet anser, att vad motionären föreslagit i fråga örn rätt för kyrkorådet
att tillsätta vissa tjänstebefattningar icke endast såsom i propositionen
föreslagits bör gälla för kyrkoråd i församling i Stockholm utan även för
kyrkoråd i församlingar, för vilka den allmänna församlingslagen skall vara tilllämplig.
På samma sätt finner utskottet vad motionären föreslagit i fråga
om rätt för kyrkorådet att bevaka och utföra församlings talan vara välgrundat;
dock anser utskottet regeln böra utsträckas att gillia liven för skol
råd i andra än Stockholmsförsamlingar.
I propositionen föreslås i huvudsak bibehållandet av nu gällande regel i fråga
om kyrkorådets befogenhet att vaka över att spridande av vilseförande läror
såvitt möjligt är må förekommas och kyrklig tvedräkt och söndring förhindras
26
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
samt att i frågor rörande religionens och sedernas vård göra föreställningar
och tilldela varningar ävensom i dylika ärenden kalla personer till inställelse
inför sig och, örn de utebliva, fälla dem till böter ävensom utdöma vitén.
Dessa bestämmelser föreslås i motionerna 1:289—90 av herr Möller m. fl.
och II: 447—48 av herr Hansson i Stockholm m. fl. böra utgå.
Utskottet anser, att föreskriften örn kyrkorådets befogenhet att vaka över
att spridande av vilseförande läror förekommes bör utgå, men att stadgandet
örn rådets behörighet att vaka över att kyrklig tvedräkt och söndring förhindras
bör bibehållas. "Vidare finner utskottet det sammanhänga med kyrkorådets
allmänna uppgift, att detta i frågor, som röra religionens och sedernas
vård, äger befogenhet att göra föreställningar och tilldela varningar. Däremot
hör det enligt utskottets åsikt anses olämpligt att genom böter och
vitén bringa personer till inställelse inför kyrkorådet, varför utskottet föreslår
att bestämmelsen härom måtte uteslutas.
Valbarhetskvalifikationer för ledamöter av kyrkoråd, skolråd och
folkskolestyrelse m. m.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, David Bergström, G. W. Hansson, Hellberg,
K. J. Ekman1), Vennerström1), Sandegård, Sundberg, Larsén, K. A. S. Nylander, Persson
i Trången, Pehrsson i Göteborg, Hallén, Andersson i Igelboda1), Karlsson i Vadstena,
Lindmark, Olsson i Mora1), Alströmer och Wallerius.
1) Ej närvarande vid justeringen.
I propositionen föreslås bland annat såsom villkor för valbarhet till
kyrkoråd visat intresse att främja det kyrkliga församlingslivet, och till
skolråd och folkskolestyrelse visat intresse att befordra skolväsendet.
I motionerna I: 289—90 av herr Möller m. fl. och II: 447—48 av herr Hansson
i Stockholm m. fl. föreslås borttagande av detta behörighetsvillkor för valbarhet
till kyrkoråd och skolråd. Samma förslag framställes av motionärerna
i motionerna I: 291 och II: 449 för valbarhet till folkskolestyrelse.
Utskottet, som icke kan tillstyrka de i propositionen föreslagna valbarhetskvalifikationerna,
anser likvisst vissa behörighetsvillkor böra uppställas för
valbarhet till rådet eller styrelsen och föreslår därför, att endast den som kan
anses vilja främja församlingslivet eller befordra skolväsendet bör kunna
väljas till ledamot av kyrkoråd, respektive skolråd eller folkskolestyrelse.
Däremot kan utskottet ej tillstyrka ett av herr Pehrsson i Göteborg i
motionen II: 462 framställt förslag, att de för ledamöterna i kyrkoråd och
skolråd föreskrivna kvalifikationerna skola krävas jämväl hos ordföranden i
kyrkostämman.
Rätt för suppleant att närvara vid sammanträden.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, Strömberg, David Bergström, Thulin, G.
VV. Hansson, Sundberg, Thorén, Stenberg, Wagnsson1), K. A. S. Nylander, Jansson i Edsbäcken,
Persson i Trången, Laurén, Karlsson i Vadstena, Fast, Alströmer, Brännberg1),
Wallerius och Skoglund.
1; Ej närvarande vid justeringen.
Utskottet har i sitt yttrande över förslaget till lag örn kommunalstyrelse
på landet föreslagit införandet av uttryckliga bestämmelser örn rätt för supp
-
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
27
learit i kommunalnämnd att närvara vid nämndens sammanträden. Under
hänvisning till vad utskottet där anfört tillstyrker utskottet införandet av
motsvarande bestämmelser i fråga örn rätt för suppleant i kyrkoråd, skolråd
eller folkskolestyrelse att närvara vid rådets eller styrelsens sammanträden.
Revision och kassaförvaltning.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, Strömberg, David Bergström, Thulin,
Stendahl, G. W. Hansson, Thorén, Stenberg, Wagnsson1), greve Lagerbjelke, Gustafson i
Kasenberg1),Jansson i Edsbäcken, Persson i Trången, Laurén, Karlsson i Vadstena, Fast,
Alströmer, Källman1) och Skoglund.
<) Ej närvarande vid justeringen.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skall kyrkostämma eller kyrkofullmäktige
årligen utse två eller flera revisorer samt lika många suppleanter för granskning
av det nästföljande årets förvaltning.
I motionerna I: 289—290 av herr Möller m. fl. och II: 447—448 av herr
Hansson i Stockholm m. fl. föreslås införande av följande bestämmelse rörande
revision: »Revisorerna äga att när som helst under året inventera församlingens
kassor och övriga tillgångar samt taga del av räkenskaper och
andra handlingar, som beröra förvaltningen.» Herrar Westman och Olsson i
Kullenbergstorp hemställa i motionen respektive I: 277 och II: 437, att revisorerna
i församlingslagarna tilläggas befogenheter som i tillämpliga delar motsvara
dem, som enligt aktiebolagslagens 74 § tillkomma där omförmälda
revisorer.
Beträffande revision och kassaförvaltning anser utskottet samma principer
böra gälla i församlingslagarna som i de egentliga kommunallagarna. Under
hänvisning till vad utskottet anfört i sitt utlåtande nr 30 föreslår utskottet
därför, att i församlingslagarna utöver vad i propositionen föreslagits införas
bestämmelser dels örn att revisorerna när som helst skola äga inventera
församlingens kassor och övriga tillgångar samt taga del av räkenskaper
och andra handlingar, som beröra förvaltningen, dels örn att penningar
eller värdehandlingar, som för församlingens räkning innehavas av
kyrkorådet eller skolrådet, skola förvaras utan sammanblandning med andra
penningar eller värdehandlingar, dels örn att dylika penningmedel som ej
erfordras för verkställande av nära förestående utbetalningar skola för församlingens
räkning insättas hos bank eller å postgirokonto.
Ansvar.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, David Bergström, Thulin, G. W. Hansson, Hellberg,
K. J. Ekman1), Vennerström1), Sundberg, Larsén, K. A. S. Nylander, Gustafson i Kasenberg1),
Jansson i Edsbäcken, Borg1), Persson i Trången, Andersson i Igelboda1), Lauren,
Karlsson i Vadstena, Alströmer och Skoglund.
») Ej närvarande vid justeringen.
I de lika lydande motionerna I: 293 av herr Per Andersson och II: 465 av
herr Svensson i Grönvik har föreslagits, att bland församlingslagens bestämmelser
om kyrkoråd och skolråd måtte införas ett stadgande av följande
lydelse: »Envar ledamot av kyrkorådet elior skolrådet ansvarar gemensamt
28
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
med de övriga för de medel, detsamma haft under sin förvaltning, ävensom
för de säkerhetshandlingar, mot vilkas antaglighet han icke gjort anmärkning
till protokollet.»
I sitt utlåtande nr 30 i anledning av Kungl. Maj:ts förslag till lag örn
kommunalstyrelse på landet m. m. har utskottet tillstyrkt införandet av liknande
ansvarighetsbestämmelser som de i motionen föreslagna. Under åberopande
av där anförda skäl tillstyrker utskottet ävenledes införandet av bestämmelser
i församlingslagarna i huvudsak överensstämmande med de i motionerna
föreslagna.
Uppbördspro vision.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, David Bernström, Thulin, Stendahl, O. W.
Hansson, Thorén, Stenberij, Fredrik Ström1), Wagnsson1), greve Lagerbjelke, Gustafson i
Kasenberg1), Jansson i Edsbäcken, Persson i Trången, Laurén, Karlsson i Vadstena, Fast,
Alströmer, Källman1) och Skoglund.
*) Ej närvarande vid justeringen.
I förslaget till lag örn församlingsstyrelse i Stockholm föreskrives, att
uppbördsprovisionen vid indrivning av utskylder skall beräknas till tre öre
å varje full krona av slutsumman å de utskylder, som skolat erläggas vid
uppbördsstämman, då nämnda slutsumma ej överstiger tjugufem kronor,
dock ej mindre än tjugufem öre, och efter sex öre å berörda slutsumma, när
denna överstiger tjugufem kronor.
I de likalydande motionerna I: 290 av herr Möller m. fl. och II: 448 av
herr Hansson i Stockholm m. fl. föreslås, att uppbördsprovisionen i församlingslagen
för Stockholm vid indrivning av utskylder skall beräknas efter
tre öre för varje full krona av slutsumman å de utskylder, som skolat erläggas
vid uppbördsstämman, dock ej mindre än tjugufem öre.
Under åberopande av vad utskottet anfört angående uppbördsprovision i
sitt utlåtande nr 30 föreslår utskottet, att ifrågavarande provision fastställes
till tre öre för varje full krona av det oguldna beloppet, dock ej
mindre än tjugufem öre.
Underställning av beslut.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Strömberg, Thulin, Stendahl, G. W. Hansson, Sundberg,
Thorén, Stenberg, Wagnsson1), Hansén, Jansson i Edsbäcken, Persson i Trången,
Laurén, Karlsson i Vadstena, Fast, Alströmer, Brännberg1), Källman1), Wallerius och
Skoglund.
1) Ej närvarande vid justeringen.
Utskottet har i sitt yttrande över förslaget till lag örn kommunalstyrelse
på landet m. m. föreslagit, att länsstyrelsens godkännande icke skall erfordras
för att giva gällande kraft åt beslut örn arvode för förtroendeuppdrag, örn
beslutet blott innefattar förnyande av dylikt för nästföregående år fattat
lagligen gällande beslut. I enlighet härmed framställer utskottet motsvarande
förslag även beträffande församlingslagarna.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
29
Besvär.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Strömberg, Stendahl, G. W. Hansson, Sundberg,
Thorén, Stenberg, Wagnsson1), Hansén, Jniisson i Edsbäcken, Persson i Trången, Laurén,
Karlsson i Vadstena, Fast, Alströmer, Brännberg1), Wallerius och Skoglund.
1) Ej närvarande vid justeringen.
I motionen 11:454 av herr Hage föreslås beträffande besvär över kyrkostämmas
eller kyrkofullmäktiges beslut, att örn besvär, som grundas därpå,
att klagandens enskilda rätt blivit kränkt, godkännas, rättelsen icke skall
gälla endast för den som klagat utan beslutet förklaras ogiltigt i sin helhet.
I anslutning till vad utskottet anfört i anledning av samma motionärs motsvarande
hemställan rörande förslaget till lag örn kommunalstyrelse på landet,
avstyrker utskottet motionen i förevarande hänseende.
Den kyrkliga samfälliglieten i Göteborg.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Strömberg, David Bergström, Thulin, Stendahl, G. W.
Hansson, Hellberg, K. J. Ekman1), Sundberg, Larsén, Gustafson i Kasenberg1), Pehrsson
i Göteborg, Andersson i Igelboda1), Karlsson i Vadstena, Lindmark, Olsson i Mora1), Fast,
Petersson i Broaryd1), Alströmer och Weijde. * i
*) Ej närvarande vid justeringen.
Enligt promulgationsbestämmelserna till förslaget till lag örn församlingsstyrelse
skall samtidigt med sistnämnda lags ikraftträdande förordningen den
5 maj 1882 angående kyrkofullmäktige och kyrkonämnd i Göteborg upphöra
att gälla. Såsom motiv härför har bland annat anförts, att den gemenskap,
som för närvarande består mellan församlingar i Göteborg, helt faller inom
det begrepp kyrklig samfällighet, som behandlas i förslaget till lag örn församlingsstyrelse,
varför det enligt departementschefens åsikt näppeligen kan
anses påkallat, att sedan allmängiltiga regler sålunda föreslagits, bibehålla
särskilda föreskrifter för en speciell samfällighet.
Enligt 1882 års förordning utgör Göteborg i kyrkligt hänseende en enhet med
i stort sett samma organisation som enligt förslaget till lagen örn församlingsstyrelse
skall tillkomma samfällighet. Utskottet finner uppenbart, att
den gemenskap, som sålunda under en tid av omkring femtio år bestått
mellan Göteborgs församlingar, icke kan upplösas. Den bör enligt utskottets
mening i huvudsak bibehållas i sin nuvande form, även örn såsom
kyrkofullmäktige i Göteborg i sitt yttrande framhållit den ändringen
vidtages, att rätt tillerkännes de särskilda församlingarna att besluta
rörande smärre, vederbörande församling enskilt avseende utgifter. Med
hänsyn härtill och då de kyrkliga förhållandena i Göteborg hittills reglerats
genom en av Kungl. Majit och riksdagen gemensamt antagen författning,
finner utskottet mindre lämpligt, att samfällighetens fortbestånd göres beroende
av en i administrativ ordning meddelad föreskrift. Det synes utskottet
riktigare, att bestämmelser härutinnan givas i en särskild lag. En dylik
lag, vilken skulle ersätta 1882 års förordning, torde böra i huvudsak inne
-
30
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
hålla, att de i församlingsstyrelselagen givna föreskrifterna om samfällighet
samt kommunala vallagens regler örn val av kyrkofullmäktige — med de
ändringar och tillägg, som kunna finnas påkallade av lokala förhållanden —
göras tillämpliga på den kyrkliga gemenskapen i Göteborg. Frågan örn
lagens innehåll torde emellertid icke kunna avgöras utan en närmare utredning.
Utskottet föreslår därför, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
måtte anhålla örn utredning och framläggande av förslag till nya bestämmelser
rörande omförmälda gemenskap. Vid denna utredning torde hänsyn
böra tagas till de förslag, som framkommit rörande jämkningar i den nuvarande
organisationen. Utskottet förutsätter, att utredningsarbetet bedrives
på sådant sätt, att förslag kan framläggas för 1931 års riksdag. I avbidan
på utfärdande av lagbestämmelser i ämnet torde 1882 års förordning böra
bibehållas och föreskrift meddelas, att nyssnämnda stadganden i församlingsstyrelselagen
och kommunala vallagen tillsvidare icke skola gälla beträffande
nu ifrågavarande samfällighet.
Tid för fullmäktigval m. m.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Strömberg, David Bergström, Thulin, Stendahl, G.
W. Hansson, Hellberg, Sundberg, Larsén, greve Lagerbjelke., Gustafson i Kasenberg* 1),
Rersson i Trången, Andersson i Igelboda1), Karlsson i Vadstena, Lindmark, Olsson i Mora1),
Fast, Alströmer, Wallerius och Weijne.
*) Ej närvarande vid justeringen.
Bland promulgationsbestämmelserna har i Kungl. Maj:ts förslag införts en
föreskrift örn att allmänna val av kyrkofullmäktige i enlighet med de nya
bestämmelserna skola äga rum under år 1931. Detta förslag grundar sig på
uppfat tili ngen, att dylika allmänna val böra äga rum året efter det, då kommunala
val ägt rum.
I de likalydande motionerna I: 289 av herr Möller m. fl. och II: 447 av
herr Hansson i Stockholm m. fl. har föreslagits, att de allmänna valen till
kyrkofullmäktige, som skola hållas år 1931, skola gälla endast för tre år
räknat från och med den 1 januari 1932. Herr Stendahl har i motion I: 280
hemställt, att första valperioden för kyrkofullmäktige i Stockholm måtte utgå
med år 1934.
Utskottet anser det önskvärt, att valen till kyrkofullmäktige utom Stockholm
i fortsättningen komma att äga rum samma år som de allmänna kommunala
valen. I huvudstaden böra kyrkofullmäktigvalen äga rum året före
valen av stadsfullmäktige. Utskottet avstyrker därför i förevarande del propositionen
och tillstyrker motionerna I: 280 och 289 samt II: 447.
I motionerna I: 289 och II: 447 har vidare föreslagits, att val av ledamöter
och suppleanter i kyrkoråd och skolråd, som ägt rum under år 1932, skall
gälla för tre år räknade från den 1 januari 1933. Utskottet tillstyrker bestämmelser
i huvudsaklig överensstämmelse härmed.
Vidare föreslår utskottet, att ett stadgande införes i promulgationsbestämmelserna,
att, örn kyrkoråd eller skolråd i en församling äro förenade till ett
gemensamt kyrko- och skolråd, därvid må fortbliva till och med den 31
december 1932.
Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 31.
31
Skolstyrelseförslagets detalj er.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, David Bergström, Thulin, Stendahl, G. W. Hansson,
Hellberg, Sandegård, Sundberg, Larsén, greve Lagerbjelke, Gustafson i Kasenberg1), Persson
i Trången, Andersson i Igelboda1), Karlsson i Vadstena, Lindmark, Olsson i Mota1),
Fast, Alströmer, Wallerius oell Weijne.
») Ej närvarande vid justeringen.
Såsom följd av att utskottet föreslagit, att skolärendeua i vissa kommuner
obligatoriskt skola överflyttas till den borgerliga kommunen, hava vissa
jämkningar i de av Kungl. Majit föreslagna bestämmelserna angående skolstyrelse
i vissa kommuner befunnits erforderliga.
Kungl. Majit föreslår, att det skall tillkomma folkskolestyrelse, såvitt angår
folk- och fortsättningsskoleväsendet, bland annat att tillsätta och avskeda
lärare samt tjänstebiträden, vilka ställts till styrelses förfogande; dock skall
i fråga örn tillsättandet av lärarebefattning, med vilken är förenad organisteller
klockarsyssla eller båda dessa sysslor eller kyrkosångarbefattning, gälla,
vad särskilt är stadgat. I motionerna I: 294 och lii 463 av respektive herr
Emil Johansson m. fl. och herr Weijne m. fl. har i anledning härav hemställts
om skrivelse till Kungl. Majit med »anhållan om sådana åtgärders vidtagande
att folkskolestyrelsen i kommunen, där sådan finnes, tillförsäkras det inflytande
på tillsättning av läraretjänst, som är förenad med någon här åsyftad
kyrklig befattning, vilket eljest skulle tillkomma skolrådet».
Då motionärernas yrkande, i den mån det berör kommunallagstiftningen,
sammanhänger med det mera omfattande spörsmålet örn en fullständig revision
av gällande bestämmelser rörande förening av lärarbefattning med kyrkliga
bisysslor, och då nämnda spörsmål icke kan i detta sammanhang upptagas till
prövning, finner sig utskottet böra föreslå, att motionerna lämnas utan bifall.
Enligt Kungl. Majits förslag skall folkskolestyrelsen ävensom fortsättningsskolestyrelse,
där sådan finnes, före den 15 september varje år till
kommunal- eller stadsfullmäktige avgiva förslag till utgifts- och inkomststat.
Herr Källman har i motionen II: 422 hemställt, att ifrågavarande tid för
stad i stället fastställes till den 15 oktober. I motionen lii 455 föreslår
herr Eklund m. fl. att statförslaget skall ingivas till kommunalnämnden på
landet och till drätselkammaren eller annat centralt organ för budgetbehandlingen
i stad. Utskottet, som ej finner tillräckliga skäl föreligga att
biträda motionärernas förslag, tillstyrker i dessa delar propositionen.
Valda ledamöter av folkskolestyrelse skola enligt propositionen utses till
lika antal av den borgerliga och den kyrkliga kommunens beslutande organ.
I motionerna I: 291 av herr Möller m. fl. och lii 449 av herr Hansson i Stockholm
m. fl. föreslås, att ledamöter av folkskolestyrelse skola väljas av kommunal-
eller stadsfullmäktige till det antal, som dessa finna lämpligt, dock
lägst fem och högst tjugo. I och nied skolärendenas överflyttning till den
borgerliga kommunen anser utskottet övervägande skäl tala för att dennas
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
beslutande organ tillsätta liela antalet ledamöter i folkskolestyrelsen. I följd
härav har utskottet företagit vissa delvis även i motionerna föreslagna jämkningar
i lagförslaget.
I motionen II: 423 har herr Kullman föreslagit, att folkskolestyrelsen
icke skall behöva utse kassaförvaltare, om kommunens förvaltning ordnats
på ett sätt som gör sådan kassaförvaltare obehövlig. Utskottet avstyrker
motionärens förslag.
I motionerna I: 291 och II: 442 har föreslagits, att lagen skall bliva tilllämplig
för samtliga i lagen åsyftade kommuner den 1 januari 1931. Utskottet
finner emellertid, att olika övergångsbestämmelser böra gälla för det
fall, att 1909 års lag angående skolväsendet i vissa städer varit gällande, och
det fall, att så icke varit förhållandet. För det förra fallet torde den föreslagna
lagen utan olägenhet kunna träda i kraft den 1 januari 1931, för det
senare däremot torde en längre övergångstid vara erforderlig, vilken utskottet
med hänsyn till de vitt skilda förhållandena i olika kommuner ansett
sig böra föreslå utgå den 1 januari det år, Konungen bestämmer. Utskottet
förutsätter dock, att nödiga åtgärder omedelbart vidtagas för ett så snabbt
genomförande av den nya ordningen, som omständigheterna i varje fall
tillåta.
Lagtexten.
I det följande lämnar utskottet en redogörelse för de viktigare ändringar
i lagtexten, som utskottet företagit, dels i anslutning till den i det föregående
lämnade motiveringen, dels i vissa andra fall. Vissa mindre viktiga
ändringar, de flesta av formell natur, hava icke ansetts erfordra särskild motivering.
Förslaget till lag om församlingsstyrelse.
1 2 § har utskottet företagit en mera omfattande omrubricering av redaktionell
natur.
I 4 $ betingas de företagna ändringarna av utskottets uttalade ståndpunkt
i fråga örn församlings skyldighet att införa fullmäktige (sid. 15).
I 11 och 12 §§ har utskottet företagit ändringar i anslutning till utskottets
uttalande i frågan örn kyrkoherdens självskrivenhet (sid. 11) och örn kvinnas
rätt att avsäga sig förtroendeuppdrag (sid. 18).
I. 14 § har omformuleringen företagits i 1 mom. i överensstämmande med
utskottets uttalade ståndpunkt i fråga om tid för kyrkostämmosammanträde
(sid. 18) och i 2 mom. i anslutning till utskottets uttalanden i fråga örn
kyrkoherdens självskrivenhet (sid. 11).
I 20 § 1 morn. äro företagna ändringar föranledda av utskottets ståndpunkt
i fråga örn omröstning i kyrkostämma och kyrkofullmäktige (sid. 19).
I 20 § 2 mom. och 21 § betingas ändringarna av motsvarande ändringar i
förslagen till lagar örn den borgerliga kommunen.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31. 33
I 22 § har viss ändring företagits i anledning av utskottets förut uttalade
uppfattning i fråga om ersättning för förtroendeuppdrag (sid. 21).
I 24 § har den företagna omformuleringen vidtagits i anslutning till motsvarande
omformulering i förslagen till lagar örn den borgerliga kommunen.
I 33 och 34 §§ betingas företagen omformulering väsentligen av utskottets
förut uttalade ståndpunkt i fråga örn kyrkoherdens självskrivenhet (sid. 11).
I 35 § har utskottet vidtagit ändring i följd av utskottets uppfattning,
att samma regler böra gälla ifråga örn anslående och kungörande av kyrkofullmäktigsammanträde
som i motsvarande ämne beträffande kyrkostämma.
I 36 § är den företagna ändringen gjord såsom följd av utskottets uttalade
ståndpunkt beträffande böter för utevaro från sammanträden (sid. 24).
I 37 § har ett nytt andra stycke insatts i överensstämmelse med utskottets
uttalande i fråga örn kyrkoherdens självskrivenhet (sid. 11) och örn yttranderätt
inom kyrkofullmäktige för andra än medlemmar (sid. 24).
I 38 § betingas omformulering av motsvarande skäl som i fråga örn omröstning
i kyrkostämma och kyrkofullmäktige (sid. 19).
I 40 § har andra stycket i Kungl. Maj:ts förslag uteslutits i följd av utskottets
ståndpunkt i fråga örn gemensamt kyrko- och skolråd m. m. (sid. 24).
I 41 och 42 §§ hava vissa ändringar gjorts i den föreslagna lagtexten i
följd av utskottets uttalade uppfattning angående kyrkorådets befogenheter
(sid. 25).
I 43 § har ett nytt stycke tillagts såsom följd av utskottets uppfattning
angående gemensamt kyrko- och skolråd (sid. 24).
I 44 § betingas omformuleringen av utskottets ställning till frågan örn
valbarhetskvalifikationer för ledamöter av kyrkoråd, skolråd och folkskolestyrelse
(sid. 26).
I 46 § äro de föreslagna ändringarna vidtagna i överensstämmelse med
utskottets uttalande angående kyrkoherdens självskrivenhet (sid. 11).
I 48 § har ett nytt stycke insatts i följd av utskottets ståndpunkt i fråga
örn rätt för suppleant att närvara vid sammanträden (sid. 26).
I 49 § äro företagna ändringar betingade av utskottets uttalade uppfattning
angående böter för utevaro från sammanträden (sid. 24).
I 50 § har ändringen föranletts av utskottets uppfattning, att samma
regel bör gälla för val i kyrko- och skolråd som i stämma och fullmäktige.
Dessutom har ett tillägg gjorts i följd av utskottets ståndpunkt i fråga örn
kyrkoherdens självskrivenhet (sid. 11).
54 och 55 §§ hava införts såsom nya stadganden på grund av utskottets
i fråga örn revision och kassaförvaltning (sid. 27) och örn ansvar (sid. 27) uttalade
uppfattning.
I 59 § betingas ändringen i andra stycket av utskottets ståndpunktstagande
till frågan örn tid för kyrkostämmosammanträde (sid. 18).
I 61 § har ett tillägg gjorts till propositionens motsvarande bestämmelse
i följd av utskottets uppfattning angående revision och kassaförvaltning (sid. 27).
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 5 sami. 21 haft. (Nr 31.) 996 30 3
34
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
I 67 § föranledes den i första stycket företagna ändringen av utskottets
förut uttalade åsikt i fråga om underställning av beslut (sid. 28).
Förslaget till lag om församlingsstyrelse i Stockholm.
I detta förslag hava i huvudsak endast vidtagits ändringar i anslutning
till utskottets framställning i anledning av förslaget till allmän församlingslag.
Förslaget till lag örn skolstyrelse i vissa kommuner.
I 1 och följande §§ har utskottet vidtagit vissa ändringar i Kungl. Maj:ts
förslag i följd av utskottets ståndpunkt i fråga örn skolårendenas överflyttande
(sid. 8).
I 7 § är den av utskottet föreslagna omformuleringen betingad av utskottets
ståndpunktstagande angående skolstyrelseförslagets detaljer (sid. 31).
18$ föranledes utskottets förslag av utskottets i fråga örn valbarhetskvalifikationer
för ledamöter av kyrkoråd, skolråd och folkskolestyrelse (sid. 26)
uttalade uppfattning.
I 10 § har en förändring vidtagits i följd av utskottets ståndpunktstagande
till frågan örn kyrkoherdens självskrivenhet (sid 11).
I 12 § har ett nytt stycke tillagts såsom följd av utskottets uttalade uppfattning
angående rätt för suppleant att närvara vid sammanträden (sid. 26).
I 13 § har ävenledes ett nytt stycke tillagts i anledning av utskottets
ställningstagande till frågan örn kyrkoherdens självskrivenhet (sid. 11).
21 och 22 §§:s omformulering föranledes av utskottets angående skolstyrelseförslagets
detaljer (sid. 31) uttalade uppfattning.
Förslaget till lag örn införande av lagen örn församlingsstyrelse.
I 1 § har ett nytt stycke tillagts såsom följd av utskottets angående den
kyrkliga samfälligheten i Göteborg (sid. 29) uttalade uppfattning beträffande den
kyrkliga gemenskapen mellan församlingar i Göteborg.
I 2 § betingas den företagna uteslutningen av nyss anförda skäl.
I 3 § föranledes ändringen av utskottets ståndpunktstagande till frågan
örn gemensamt kommunalt valår, uttalat i samband med behandlingen av
tid för fullmäktigval m. m. (sid. 30).
I 4 § har utskottet ansett det lämpligt fastslå, att kyrkoherden skall fungera
såsom ordförande i kyrkostämma eller kyrkofullmäktige intill dess val
av ordförande ägt rum.
I 6 § har utskottet insatt två nya stycken såsom följd av utskottets
angående tid för fullmäktigval rn. rn. (sid. 30) uttalade uppfattning.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
35
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
a) att riksdagen, med förklarande att Kungl. Majlis förslag
till lag örn församlingsstyrelse ej kunnat av riksdagen i oförändrat
skick antagas, måtte i anledning av sagda förslag samt
motionerna I: 253, 254, 277, 289, 293, 296 och II: 406, 437, 447,
457, 458, 462, 465 för sin del antaga följande förslag till
(Kungl. Maj.-ts förslag.) (Utskottets förslag.)
Lag
om
församlingsstyrelse.
Härigenom förordnas som följer:
Kap. 1. Allmänna bestämmelser. 1 kap. Allmänna bestämmelser.
§ i.
Yarje territoriell församling äger
att själv, efter vad i denna lag närmare
bestämmes, vårda sina medlemmars
gemensamma kyrkliga angelägenheter
samt folk- och fortsättningsskoleväsendet
i församlingen, såvitt icke
handhavandet därav enligt gällande
författningar tillkommer annan.
1 §■
Yarje territoriell församling äger
att själv, efter vad i denna lag närmare
bestämmes, vårda sina gemensamma
kyrkliga angelägenheter samt
folk- och fortsättningsskoleväsendet i
församlingen, såvitt icke handhavandet
därav enligt gällande författningar tillkommer
annan.
Två eller flera församlingar eller delar av skilda församlingar må för vården
örn de i denna lag avsedda angelägenheterna eller vissa av dem förenas till en
kyrklig samfällighet. Beträffande sådan samfällighet skall med avseende å
vården örn gemensamma angelägenheter, i den mån ej annat är föreskrivet, i
tillämpliga delar gälla vad i denna lag stadgas om församling. Ingår församling
i kyrklig samfällighet omfattande alla i denna lag avsedda angelägenheter,
äger vad i första stycket stadgas icke tillämpning å församlingen. Örn bildande
av kyrklig samfällighet förordnar Konungen. Dylikt förordnande må ej meddelas,
med mindre församlingarna samtyckt därtill eller åtgärden finnes vara
påkallad av betydande allmänt behov.
Där Konungen förordnat, att för vården om folk- och fortsättningsskoleväsendet
församling skall vara delad i skilda skoldistrikt, gäller örn sadant
skoldistrikt i avseende å vården örn nämnda angelägenhet vad i denna lag är
stadgat örn församling.
Angående vården örn folk- och fortsättningsskoleväsendet i vissa kommuner
är särskilt stadgat.
36
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
§2. 2 §.
Med kyrkliga angelägenheter samt ärenden rörande folk- och fortsättningsskoleväsendet
avses i denna lag frågor om:
a) åtgärder till vidmakthållande av
ordning under gudstjänsten;
b) åtgärder till främjande av församling
svardén;
c) folk- och fortsättningsskolundervisningen
samt dithörande anstalter,
däri inbegripet skolbibliotek;
d) upprättande och underhåll av församlingen
tillhörigt folkbibliotek (församling
sbibliotek );
e) tillsättande och avskedande av
lärare vid folk- och fortsättningsskolor,
organister, kyrkosångare, klockare och
andra kyrkobetjänte;
f) prästerskapets, skollärares och
kyrkobotjäntes löneförmåner;
g) kyrkomedel användande;
h) hushållning med och vård örn
kyrkans och församlingens egendom;
i) byggnad och underhåll av kyrka
med vad därtill hör, församlingshus,
skolhus, lokal för församlingsbibliotek
samt boställen för prästerskap, skollärare
och kyrkobetjänte;
j) avgifter till kyrka och skola jämte
dithörande anstalter samt till församlingsbibliotek;
k)
fördelning av bänkrum i kyrkan;
samt
l) anskaffande och ordnande av begravningsplats
samt avgifter för gravplatser
och för begagnande av kyrkklockor
och annan kyrkans egendom.
dels
a) åtgärder till främjande av församling
svår den;
b) tillsättande och avskedande av
organister, kyrkosångare, klockare och
andra kyrkobetjänte;
c) prästerskapets och kyrkobetjäntes
löneförmåner;
d) kyrkomedel användande;
e) hushållning med och vård örn kyrkans
egendom ävensom församlingen
tillhörig, för kyrkliga ändamål avsedd
egendom;
f) byggnad och underhåll av kyrka
med vad därtill hör, församlingshus
samt boställen för prästerskap och
kyrkobetjänte;
g) avgifter till kyrka jämte dithörande
anstalter;
h) åtgärder till vidmakthållande av
ordning under gudstjänsten;
i) fördelning av bänkrum i kyrkan;
samt
j) anskaffande och ordnande av begravningsplats
samt avgifter för gravplatser
och för begagnande av kyrkklockor
och annan kyrkans egendom;
dels
k) folk- och fortsättningsskolundervisningen
samt dithörande anstalter,
däri inbegripet skolbibliotek;
l) tillsättande och avskedande av
lärare vid folk- och fortsättningsskolor;
m)
skollärares löneförmåner;
n) hushållning med och vård örn församlingen
tillhörig, för skolväsendet
avsedd egendom;
o) byggnad och underhåll av skolhus
med vad därtill hör ävensom boställen
för skollärare; samt
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
37
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
p) avgifter till skola jämte dithörande
anstalter;
dels ock
q) upprättande och underhåll av församlingen
tillhörigt folkbibliotek (församlingsbibliotek);
samt
r) lokal för och avgifter till sådant
bibliotek.
§3. 3 §.
Församlings beslutanderätt utövas å kyrkostämma eller av kyrkofullmäktige.
I ärende, som är gemensamt för två eller flera församlingar, vilka icke utgöra
en kyrklig samfällighet, utövas beslutanderätten å gemensam kyrkostämma
med församlingarna.
Förvaltning och verkställighet tillkomma kyrkoråd, skolråd, fortsättningsskolestyrelse
eller biblioteksstyrelse eller de andra styrelser, nämnder eller personer,
som äro utsedda för särskilda förvaltnings- eller verkställiglietsbestyr.
§ F
I församling med mera än 3,000 invånare
skall den församlingen tillkommande
beslutanderätten, med de undantag
varom förmäles i §5, uppdragas åt
kyrkofullmäktige.
Har församlingens invånarantal nedgått
till 3,000 eller därunder, skall beslutanderätten
fortfarande utövas av
kyrkofullmäktige, därest icke kyrkostämman
annorlunda besluter.
Församling med 3,000 invånare eller
därunder äger åt kyrkofullmäktige
uppdraga beslutanderätt, som avses i
första stycket. Förslag örn upphävande
av sådant beslut må icke väckas
förrän fyra kalenderår förflutit sedan
kyrkofullmäktige trädde i verksamhet
4 §■
I församling med mera än 5,000 invånare
skall den församlingen tillkommande
beslutanderätten, med de undantag
varom förmäles i 5 §, uppdragas åt
kyrkofullmäktige. Beträffande församling,
som helt eller delvis ingår i kyrklig
samfällighet, må Konungen medgiva
undantag från vad sålunda stadgas.
Har i församling, där enligt stadgandet
i första stycket kyrkofullmäktige
finnas, invånarantalet nedgått till
5,000 eller därunder, skall beslutanderätten
fortfarande utövas av kyrkofullmäktige,
därest icke kyrkostämman
annorlunda besluter.
Församling med 5,000 invånare eller
därunder äger åt kyrkofullmäktige
uppdraga beslutanderätt, som avses i
första stycket. Förslag örn upphävande
av sådant beslut må icke väckas
förrän fyra kalenderår förflutit sedan
kyrkofullmäktige trädde i verksamhet
38
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
och skall, om det godkännes, tillämpas och skall, örn det godkännes, tillämpas
från utgången av det kalenderår, var- från utgången av det kalenderår, varunder
godkännandet vunnit laga kraft, under godkännandet vunnit laga kraft.
Beslut örn införande eller avskaffande av kyrkofullmäktige skall ofördröjligen
anmälas hos länsstyrelsen och domkapitlet.
§5. 5 §.
Finnas kyrkofullmäktige, inskränkes kyrkostämmans befattning till följande
ärenden, nämligen:
a) ärenden, för vilkas avgörande gälla särskilda bestämmelser örn rösträtt;
b) ärenden, som avses i 9 och 10 §§ i lagen den 9 december 1910 örn reglering
av prästerskapets avlöning;
c) ärenden, som jämlikt § 3 andra c) ärenden, som jämlikt 3 § andra
stycket skola handläggas å gemensam stycket skola handläggas å gemensam
kyrkostämma med två eller flera för- kyrkostämma med två eller flera församlingar;
samlingar;
d) frågor örn införande och avskaffande av kyrkofullmäktige samt örn
kyrkofullmäktiges antal;
e) frågor örn ställe för kyrkostämma och örn sättet för stämmas kungörande;
samt
f) tillsättande av lärarbefattning, med vilken är förenad organist- eller
klockarsyssla eller båda dessa sysslor eller kyrkosångarbefattning, så ock tillsättande
i annat fall av organist-, kyrkosångar- eller klockarbefattning.
I församling, där kyrkofullmäktige icke finnas, äger kyrkostämman utöva
församlingens beslutanderätt i alla dess angelägenheter.
§6. 6 §.
Erfordras särskilda föreskrifter örn tillämpning av denna lag med avseende
å kyrklig samfällighet eller beträffande handläggning av ärenden, som äro
gemensamma för två eller flera församlingar, vilka icke utgöra dylik samfällighet,
meddelas sådana föreskrifter av Konungen.
§ 7.
Vad i denna lag stadgas skall i tilllämpliga
delar lända till efterrättelse
jämväl för icke territoriell församling,
örn församlingen önskar det. I annat
fall följes den ordning, som förut varit
övlig.
7 §.
Vad i denna lag stadgas skall i tilllämpliga
delar lända till efterrättelse
jämväl för icke territoriell församling,
örn församlingen så besluta\ I annat
fall följes den ordning, som förut varit
övlig.
§ 8.
8 §.
Denna lag äger icke avseende å församling i Stockholm.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
39
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
Kap. 2. Om kyrkostämma. 2 kap. Örn kyrkostämma.
§ I- 9 §.
Kättighet att deltaga i kyrkostämmas överläggningar och beslut tillkommer
på landet den som är röstberättigad å kommunalstämma och i stad den som äger
rösträtt å allmän rådstuga.
Sådan rättighet tillkommer dock icke:
a) främmande religionsbekännare; eller
b) den som anmält sig till utträde ur svenska kyrkan.
Den som är medlem av icke territoriell församling äger ej rösträtt å kyrkostämma
i annan församling.
I ärende, som förutsätter avgifter, vilka enligt gällande författning skola
utgå endast av i mantal satt jord eller av annan fastighet, må ej andra deltaga
än de som innehava sådan jord eller fastighet.
Att den som är redovisningsskyldig Att den som är redovisningsskyldig
till församlingen ej må deltaga i vissa till församlingen ej må deltaga i vissa
ärenden, stadgas i kap. 5 § 5 andra ärenden, stadgas i 61 § andra stycket,
stycket.
§ 2. 10 §■
I avseende å utövning av rösträtt å kyrkostämma och sådan rätts överlåtande
till annan person skall vad som är stadgat för kommunalstämma pa
landet och allmän rådstuga i stad äga motsvarande tillämpning.
Örn upprättande av röstlängd och örn Örn upprättande av röstlängd och örn
röstlängdens bindande verkan stadgas i röstlängdens bindande verkan stadgas i
lagen om kommunala och kyrkliga val. kommunala vallagen.
§ 3. 11 §■
Å kyrkostämma äger inom försam- Å kyrkostämma äger kyrkorådets
lingen tjänstgörande präst, ändå att ordförande, ändå att han icke är rösthan
icke är röstberättigad, att deltaga berättigad, att yttra sig och framställa
i överläggningarna men ej i hesluten. förslag men ej att deltaga i besluten.
§4. , 12 §.
M o m. 1. Kyrkoherden eller den I församling, där kyrkofullmäktige
hans ämbete förvaltar eller den präst icke finnas, utser kyrkostämman bland
inom församlingen, som kyrkoherden de röstberättigade, som äro boende
utser, eller, då någon därtill ej är ut- inom församlingen och uppnatt tjugu
sedd,
den präst, som är kyrkoherden fem års ålder, en ordförande och en
närmast i ämbetet, är ordförande i vice ordförande förr fyra kalenderår,
kyrkostämman. I annex- eller kapell- Till ordförande ma dock kunna utses
församling med särskilt anställd präst kyrkorådets ordförande, ända att han
är denne eller den hans tjänst före- icke är röstberättigad. Avgår den valde
40
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
(Kungl. Maj:ts förslag.)
står ordförande i kyrkostämman, när
kyrkoherden eller den hans ämbete förvaltar
ej är tillstädes.
Utgöra församlingar tillhörande
olika pastorat eller delar av sådana
församlingar en kyrklig samfällighet,
förordnar domkapitlet en av församlingarnas
kyrkoherdar eller annan
inom någon av församlingarna tjänstgörande
präst att vara ordförande i
kyrkostämman för samfälligheten och
en annan sådan präst att vid hinder för
honom föra ordet. Vad sålunda stadgas
skall ock gälla, där eljest församlingar
tillhörande olika pastorat skola sammanträda
till gemensam kyrkostämma.
Har domkapitlet förordnat kontraktsprost
eller annan präst att hålla
kyrkostämma, är han ordförande i
stämman.
M o m. 2. Finnes ej någon, som enligt
vad i mom. 1 är sagt skall vara
ordförande, föres ordet av den som
församlingen därtill utsett. Sådan ersättare
må utses för fyra kalenderår
bland de röstberättigade, som äro boende
inom församlingen och uppnått
tjugufem års ålder.
Ersättare kan ej den vara, som:
a) är omyndig;
b) är i konkurstillstånd;
c) är av allmänna fattigvården omhändertagen
för varaktig försörjning;
d) på grund av honom ådömd straffpåföljd
icke må utöva allmän befattning
eller genom utslag, som ännu icke
vunnit laga kraft, är dömd till påföljd,
som nu är sagd, eller är ställd under
framtiden för brott, vilket kan medföra
sådan påföljd; eller
e) är förklarad ovärdig att inför
rätta föra andras talan.
(Utskottets förslag.)
under uppdrag stiden, utses i hans ställe
annan för den återstående delen av
samma tid. U tider rätt else örn dessa
val, med angivande av de valdas namn
och postadress, skall ofördröjligen insändas
till länsstyrelsen för intagande
i länskungör elser na och till domkapitlet.
Ordförande eller vice ordförande kan
ej den vara, som:
a) är omyndig;
b) är i konkurstillstånd;
c) är av allmänna fattigvården omhändertagen
för varaktig försörjning;
d) på grund av honom ådömd straffpåföljd
icke må utöva allmän befattning
eller genom utslag, som ännu icke
vunnit laga kraft, är dömd till påföljd,
som nu är sagd, eller är ställd under
framtiden för brott, vilket kan medföra
sådan påföljd; eller
e) är förklarad ovärdig att inför
rätta föra andras talan.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
41
(Kungl. Ma]: Is förslag.)
Ej må annan avsäga sig uppdrag att
vara ersättare än:
a) kvinna;
b) ämbets- eller tjänsteman, som av
sin befattning är hindrad att fullgöra
uppdraget;
c) den som uppnått sextio års ålder;
d) den som eljest uppgiver hinder,
vilket godkännes av kyrkostämman;
eller
e) vid valet den som efter de fyra
senaste årens tjänstgöring såsom ersättare
är i ordning att avgå därifrån.
Finnas kyrkofullmäktige, är den
som utsetts till ersättare för fullmäktiges
ordförande ersättare jämväl för
ordföranden i kyrkostämman.
Skall vid gemensam kyrkostämma
nied tvä eller flera församlingar, vilka
icke utgöra en kyrklig samfällighet,
ordet föras av ersättare, skall den till
levnadsåren äldste av de vid stämman
närvarande ersättarna vara ordförande.
(Utskottets förslag.)
Ej må annan avsäga sig uppdrag att
vara ordförande eller vice ordförande
än:
a) ämbets- eller tjänsteman, som av
sin befattning är hindrad att fullgöra
uppdraget;
b) den som uppnått sextio års ålder;
c) den som eljest uppgiver hinder,
vilket godkännes av kyrkostämman;
eller
d) vid valet den som de fyra senaste
åren, det år då valet skett inberäknat,
tjänstgjort såsom ordförande eller vice
ordförande.
1 församling, där kyrkofullmäktige
finnas, äro fullmäktiges ordförande
och vice ordförande tillika ordförande
och vice ordförande i kyrkostämman.
Vid gemensam kyrkostämma med
två eller flera församlingar, vilka icke
utgöra en kyrklig samfällighet, föres
ordet av ordföranden i kyrkostämman
i den till folkmängden största av församlingarna
eller vid förfall för honom
av vice ordföranden i samma församlings
kyrkostämma. Är även han
hindrad, äger stämman utse annan till
ordförande valbar person att vid tillfället
föra ordet.
§ 5. 13 §.
Kyrkostämma skall hållas i sockenstuga, församlingshus eller kyrka eller å
annat ställe, som för sådant ändamål blivit av stämman särskilt bestämt.
§ 6. U §.
M o m. 1. I församling, där kyrko- 1 M o m. I församling, där kyrkofullmäktige
icke finnas, skola årligen fullmäktige icke finnas, skola årligen
tre ordinarie kyrkostämmor hållas: tre ordinarie kyrkostämmor hållas:
en före utgången av maj månad för besluts fattande i anledning av berättelsen
örn föregående årets räkenskaper och förvaltning;
en i oktober månad för fastställande en under tiden från och med den 1
av utgifts- och inkomststat för kyrka oktober till och med den 15 november
42
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
(Kungl. Majlis förslag.) (Utskottets förslag.)
och skola samt församlingsbibliotek; för fastställande av utgifts- och insand;
komststat för kyrka och skola samt
församlingsbibliotek; samt
en före utgången av december månad för anställande av val till de befattningar
inom församlingen, vilka vid årets slut bliva lediga, ävensom av revisorer
och revisorssuppleanter.
Den tredje ordinarie kyrkostämman under året må beträffande ordinarie
kyrkostämma eller kyrkostämmor under nästföljande år besluta, å vilken dag
sådan stämma skall hållas eller huruvida stämma skall hållas å sön- eller helgdag.
Mom. 2. Extra kyrkostämma hålles,
när länsstyrelsen eller domkapitlet
därom förordnar eller visitationsförrättare,
magistraten eller stadsstyrelsen,
kyrkorådet, skolrådet, fortsättningsskolestyrelse
eller biblioteksstyrelse
sådant äskar eller ordföranden
finner det nödigt.
Envar, som är röstberättigad å
kyrkostämma, äger för uppgivet ärende
begära sådan stämmas hållande. Lämnas
dylik framställning av ordföranden
utan avseende, skall han, örn det begäres,
meddela sitt beslut skriftligen
med skälen därtill. Över sådant beslut
äger sökanden på sätt i kap. 6 § 3
sägs anföra besvär hos länsstyrelsen
eller domkapitlet; och skall därvid besvärstiden
räknas från dagen, då sökanden
erhöll del av beslutet. Mot länsstyrelsens
eller domkapitlets beslut må
talan ej föras.
§ 7.
I församling, där kyrkofullmäktige
finnas, skall kyrkostämma hållas, när
det finnes erforderligt för behandling
av ärende, i vilket beslutanderätten är
förbehållen stämman. Beträffande sådan
stämma skola föreskrifterna i § 6
mom. 2 äga motsvarande tillämpning.
Soto to. Extra kyrkostämma hålles,
när länsstyrelsen eller domkapitlet
därom förordnar eller visitationsförrättare,
magistraten eller stadsstyrelsen,
kyrkoherden eller den hans ämbete
förvaltar, kyrkorådet, skolrådet, fortsättningsskolestyrelse
eller biblioteksstyrelse
sådant äskar eller ordföranden
finner det nödigt.
Envar, som är röstberättigad å
kyrkostämma, äger för uppgivet ärende
begära sådan stämmas hållande. Lämnas
dylik framställning av ordföranden
utan avseende, skall han, örn det begäres,
meddela sitt beslut skriftligen
med skälen därtill. Över sådant beslut
äger sökanden på sätt i 68 § sägs anföra
besvär hos länsstyrelsen eller domkapitlet;
och skall därvid besvärstiden
räknas från dagen, då sökanden erhöll
del av beslutet. Mot länsstyrelsens
eller domkapitlets beslut må talan ej
föras.
15 §.
I församling, där kyrkofullmäktige
finnas, skall kyrkostämma hållas, när
det finnes erforderligt för behandling
av ärende, i vilket beslutanderätten är
förbehållen stämman. Beträffande sådan
stämma skola föreskrifterna i 14 §
2 morn. äga motsvarande tillämpning.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
43
(Kungl. Maj:ts förslag.)
§ 8.
Kungörelse om kyrkostämma utfärdas
av ordföranden eller, vid hinder
för honom, av ersättaren och skall innehålla
bestämd uppgift om tid, ställe
och överläggningsämne för stämman.
(Utskottets förslag.)
16 §.
Kungörelse örn kyrkostämma utfärdas
av ordföranden eller, vid hinder för
honom, av vice ordföranden och skall
innehålla bestämd uppgift om tid, ställe
och överläggningsämne för stämman.
Kungörelsen uppläses från predikstolen i kyrkan fjorton dagar eller minst
en vecka före stämman. Är kyrkostämma utsatt till dag, då gudstjänst tidigare
hålles, skall kungörelsen den dagen ånyo uppläsas. För ärende, som fordrar så
skyndsam handläggning, att kungörande i nu föreskriven ordning icke medhinnes,
må kyrkostämma hållas efter kortare kungörelsetid och även samma
dag den blivit pålyst; dock må ej å sådan stämma beslut fattas örn utgift eller
anskaffande av medel därtill eller avhändande av församlingen tillhörig egendom
eller efterskänkande av någon församlingens rättighet.
Kungörelsen skall på ordförandens föranstaltande jämväl anslås a plats eller
platser inom församlingen, som kyrkostämman för ändamålet bestämt.
Tillkännagivande örn tid och ställe för kyrkostämma bör ock, där kyrkostämman
icke med minst två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes röster
annorlunda beslutit, införas i en eller flera ortstidningar, såvida ej beträffande
stämma för ärende, som fordrar skyndsam handläggning, hinder däremot möter.
Kyrkostämman besluter, i vilken eller vilka tidningar sådant tillkännagivande
skall införas, därvid sådana tidningar böra väljas, som genom spridning inom
olika grupper av församlingens medlemmar bringa tillkännagivandet till de
flestas kännedom. Har vid fattandet av sistnämnda beslut förslag örn tillkännagivandets
införande i annan ortstidning än de sålunda beslutade varit
under omröstning och därvid erhållit minst en tredjedel av de i omröstningen
deltagandes röster, skall tillkännagivandet införas jämväl i denna tidning. Tillkännagivandet
skall, såvida ej kyrkostämman annorledes beslutit, innehålla
underrättelse allenast örn de viktigare ärenden, vilka icke enligt lag skola förekomma
å kyrkostämman. Ordföranden skall i god tid avsända tillkännagivandet
för intagande i tidning, om möjligt minst en vecka före stämman.
På kyrkostämma ankommande beslut, som här omförmälas, skola fattas å
den tredje ordinarie kyrkostämman under året och avse nästföljande kalenderår.
Den omständigheten, att kungörelse örn stämma ej blivit anslagen eller
att tillkännagivande ej blivit infört i tidning, utgör ej hinder för stämmans
hållande.
§ 9. 17 §.
De ärenden, som företagas till avgörande å kyrkostämma, skola förut vara
vederbörligen beredda av kyrkorådet eller skolrådet eller annan styrelse, nämnd
eller beredning, dit ärendet efter sin beskaffenhet hör, eller av en eller flera särskilt
för sådan beredning utsedda personer. Innan ärende, som beretts annorledes
än av kyrkorådet eller skolrådet, företages till avgörande å kyrkostämma,
skall tillfälle lämnas kyrkorådet eller skolrådet att avgiva yttrande däröver.
44
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
(Kungl. Martts förslag.) (Utskottets förslag.)
Val må dock av kyrkostämma förrättas utan föregående beredning. Detsamma
gäller örn avgörande av ärende, som fordrar skyndsam handläggning
och icke avser utgift eller anskaffande av medel därtill eller avhändande av
församlingen tillhörig egendom eller efterskänkande av någon församlingens
rättighet.
§ 10.
Kan ärende, som handlägges å
kyrkostämma, icke å den utsatta dagen
bringas till slut, skall stämman fortsättas
å annan dag, varom, därest
stämman så besluter, kungörelse i vanlig
ordning utfärdas. Beslutes icke
sådan kungörelse, har ordföranden att,
innan stämman upplöses, bestämma
och för de närvarande tillkännagiva
tid för den fortsatta stämman.
18 §.
Kan ärende, som handlägges å
kyrkostämma, icke å den utsatta dagen
bringas till slut, skall stämman fortsättas
å annan dag. Om stämmans fortsättande
skall, därest stämman så besluter,
kungörelse i vanlig ordning utfärdas.
Beslutes icke sådan kungörelse,
har ordföranden att, innan stämman
upplöses, bestämma och för de närvarande
tillkännagiva tid för den fort
-
satta stämman.
Örn fortsättande och avslutande av valförrättning, när val är proportionellt,
gäller vad därom är särskilt stadgat.
Begäres vid ärendes behandling å kyrkostämma bordläggning av ärendet och
förenar sig minst en tredjedel av de närvarande därom, skall ärendet uppskjutas
till annan dag, som ordföranden har att bestämma och i vanlig ordning
kungöra.
Bordläggning må ej, såvida icke beslut därom fattas med ''vanlig röstövervikt,
ske i fråga örn val eller mera än en gång i samma ärende.
§ 11• 19 §.
Ordföranden åligger att å kyrkostämma framställa ärendena till överläggning
samt att tillse, att ej andra frågor företagas till avgörande än de som
finnas angivna i kungörelsen örn stämman.
Ky fråga kan vid kyrkostämma väckas av envar röstberättigad men må icke
avgöras förrän vid annan stämma samt efter vederbörlig beredning och kungörelse.
§ 12. 20 §.
Mom. 1. Sedan överläggningen i 1 m o m. Sedan överläggningen i
ett ärende förklarats avslutad, fram- ett ärende förklarats avslutad, framställer
ordföranden proposition så av- ställer ordföranden proposition så avfattad,
att den kan besvaras med ja fattad, att den kan besvaras med ja
eller nej. eller nej.
Ordföranden tillkännagiver därefter, huru enligt hans uppfattning beslutet
utfallit, och befäster detsamma, där ej omröstning begäres, med klubbslag.
Begäres omröstning, skall den vid Begäres omröstning, skall den vid
val, så ock i annat ärende, där sådant val ske med slutna sedlar. Annan örn
-
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
45
(Kungl. Maj:ts förslag.)
begäres, ske med slutna sedlar. Annan
omröstning sker öppet. Vid omröstning
skola de röstande avgiva sina
röster efter upprop eller, där ordföranden
så bestämmer, i den tur de anmäla
sig hos honom. Där ej för särskilda fall
annorlunda stadgas, bestämmes utgången
genom enkel pluralitet av de avgivna
rösterna. Falla rösterna lika för
olika meningar, skiljer vid val lotten
mellan lika rösttal, men blir i övriga
fall den mening beslut, som ordföranden
biträder.
Val av kyrkoråd, skolråd, fortsättningsskolestyrelse
och biblioteksstyrelse
samt av revisorer och revisorssuppleanter,
som avses i kap. 5 § 5, så
ock av två eller flera personer för särskild
beredning av ärenden, som skola
företagas till avgörande å kyrkostämma,
skall vara proportionellt, därest
det begäres av minst så många väljande,
som motsvara det tal, vilket erhålles,
örn samtliga väljandes antal
delas med siffran för det antal personer
valet avser, ökad med 1. Örn förfarandet
vid sådant proportionellt val
är särskilt stadgat.
M o m. 2. För beslut erfordras två
tredjedelar av de i omröstningen deltagandes
röster, då beslutet avser:
a) avhändande av fastighet eller därifrån härflytande rättighet eller inköp
av fastighet;
b) beviljande av anslag till nytt ändamål eller behov;
c) beviljande av anslag till ändamål eller behov, som icke är nytt men för
vilket under året näst före det, som anslaget avser, anslag ej utgått, i landsförsamling,
där högsta uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger nio
kronor för skattekrona, i stadsförsamling, där högsta uttaxeringen av omförinälda
skatt överstiger tio kronor för skattekrona, samt i församling bestående
av landsbygd och stad, därest högsta uttaxeringen av samma skatt i någon del
av församlingen överstiger tio kronor för skattekrona;
(Utskottets förslag.)
röstning sker öppet, där ej sluten omröstning
begäres. Vid omröstning skola
de röstande avgiva sina röster efter
upprop eller, där ordföranden så bestämmer,
i den tur de anmäla sig hos
honom. Där ej för särskilda fall annorlunda
stadgas, bestämmes utgången genom
enkel pluralitet av de avgivna
rösterna. Falla rösterna lika för olika
meningar, skiljer vid val lotten mellan
lika rösttal, men blir i övriga fall den
mening beslut, som ordföranden biträder.
Vid omröstning för tillsättande av
tjänstebefattning skall förfaras såsom
vid val.
Val av kyrkoråd, skolråd, fortsättningsskolestyrelse
och biblioteksstyrelse
samt av revisorer och revisorssuppleanter,
som avses i 61 §, så
ock av två eller flera personer för särskild
beredning av ärenden, som skola
företagas till avgörande å kyrkostämma,
skall vara proportionellt, därest
det begäres av minst så många väljande,
som motsvara det tal, vilket erhålles,
örn samtliga väljandes antal
delas med siffran för det antal personer
valet avser, ökad med 1. Örn förfarandet
vid sådant proportionellt val
är särskilt stadgat.
2 mom. För beslut erfordras två
tredjedelar av de i omröstningen deltagandes
röster, då beslutet avser:
46
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
d) höjande av visst ander året näst före det, som höjningen avser, utgående
anslag,
i landsförsamling,
såvitt höjningen skulle utgöra:
1) mera än tjugufem procent av förutvarande anslaget, där högsta uttaxeringen
av allmän kommunalskatt överstiger nio kronor för skattekrona,
2) mera än femton procent av förutvarande anslaget, där högsta uttaxeringen
av sådan skatt överstiger tolv kronor för skattekrona,
3) mera än tio procent av förutvarande anslaget, där högsta uttaxeringen
av samma skatt överstiger femton kronor för skattekrona;
i stadsförsamling,
såvitt höjningen skulle utgöra:
1) mer än tjugufem procent av förutvarande anslaget, där högsta uttaxeringen
av allmän kommunalskatt överstiger tio kronor för skattekrona,
2) mera än femton procent av förutvarande anslaget, där högsta uttaxeringen
av sådan skatt överstiger tretton kronor för skattekrona,
3) mera än tio procent av förutvarande anslaget, där högsta uttaxeringen
av samma skatt överstiger sexton kronor för skattekrona;
samt i församling bestående av landsbygd och stad,
såvitt höjningen skulle utgöra:
1) mera än tjugufem procent av förutvarande anslaget, där högsta uttaxeringen
av allmän kommunalskatt i någon del av församlingen överstiger tio
kronor för skattekrona,
2) mera än femton procent av förutvarande anslaget, där högsta uttaxeringen
av sådan skatt i någon del av församlingen överstiger tretton kronor för skattekrona,
3) mera än tio procent av förutvarande anslaget, där högsta uttaxeringen
av samma skatt i någon del av församlingen överstiger sexton kronor för skattekrona,
e) beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning;
f) upptagande eller förnyande av lån, därunder inbegripet ingående av borgen,
eller förlängning av tiden för erhållet låns återbetalande; eller
g) efterskänkande av oguldna kom- g) efterskänkande av oguldna kom
munalutskylder.
munalutskylder, där fråga ej är om an
tagande
av ackord.
Med allmän kommunalskatt förstås i c) och d) sådan skatt, evad den beslutits
av kommunalstämma, kommunalfullmäktige, stadsfullmäktige, allmän
rådstuga, kyrkostämma eller kyrkofullmäktige.
Mom. 3. Beslut örn beviljande av 3 mom. Beslut örn beviljande av
anslag skall tillika innefatta, huruvida anslag skall tillika innefatta, huruvida
anslaget skall utgå av tillgängliga
medel eller erforderligt belopp skall uttaxeras
eller upplånas.
anslaget skall utgå av tillgängliga
medel eller erforderligt belopp skall uttaxeras
eller upplånas.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
47
(Kungl. Maj:ts förslag.)
§ 13.
Efterskänkande av oguldna kommunalutskylder
må av kyrkostämma beslutas
allenast där, efter prövning av
varje särskilt fall, verkligt ömmande
omständigheter befunnits föreligga.
Vad örn landskommuns eller stads
rätt att besluta om ersättning åt innehavare
av kommunalt uppdrag är stadgat
skall i tillämpliga delar gälla jämväl
i fråga örn kyrkostämmas befogenhet
att besluta örn dagtraktamente och
reseersättnnig åt vald ledamot av
kyrkoråd eller skolråd eller annan för
handhavande av församlingens angelägenheter
tillsatt styrelse, nämnd eller
beredning eller åt revisor samt örn
arvode åt revisor eller åt ledamot, som
utsetts till ordförande, sekreterare,
räkenskapsförare, kassaförvaltare, föredragande
eller verkställande ledamot
eller till innehavare av annan motsvarande
befattning inom rådet, styrelsen,
nämnden eller beredningen.
(Utskottets förslag.)
21 §.
Efterskänkande av oguldna kommunalutskylder
må, där fråga ej är örn
antagande av ackord, av kyrkostämma
beslutas allenast där, efter prövning av
varje särskilt fall, verkligt ömmande
omständigheter befunnits föreligga.
22 §.
Vad örn landskommuns eller stads
rätt att besluta örn ersättning åt innehavare
av kommunalt uppdrag är stadgat
skall i tillämpliga delar gälla jämväl
i fråga örn kyrkostämmas befogenhet
att besluta om ersättning åt stämmans
ordförande, örn dagtraktamente
och reseersättning åt vald ledamot av
kyrkoråd eller skolråd eller annan för
handhavande av församlingens angelägenheter
tillsatt styrelse, nämnd eller
beredning eller åt revisor samt örn
arvode åt revisor eller åt ledamot,
som utsetts till ordförande, sekreterare,
räkenskapsförare, kassaförvaltare,
föredragande eller verkställande
ledamot eller till innehavare av annan
motsvarande befattning inom rådet, styrelsen,
nämnden eller beredningen.
§ U. 23 §.
Ordföranden skall vid kyrkostämma föra eller på sitt ansvar låta föra
protokoll.
Protokollet skall för varje ärende upptaga överläggningsämnet och beslutet,
med angivande huruvida och i vilken ordning omröstning företagits.
Justering av protokollet verkställes senast fjorton dagar efter stämman å
tid, som ordföranden bestämmer och vid stämman tillkännagiver, av ordföranden
jämte minst två därtill för varje gång av stämman utsedda närvarande röstberättigade.
Justering må ock verkställas av stämman antingen genast eller
vid stämma senast fjorton dagar därefter, varom vid tillfället underrättelse
meddelas. Protokollet underskrives, med anteckning örn justeringen, av ordföranden
och de utsedda justeringsmännen eller, där justeringen verkställts av
stämman, minst två vid stämman närvarande röstberättigade.
Sedan protokollet justerats, skall tillkännagivande därom ske från predikstolen
i kyrkan nästa sön- eller helgdag, då gudstjänst hålles, och bevis därom
åtecknas protokollet eller särskilt utfärdas.
48
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
Protokollen med tillhörande handlingar och bilagor skola förvaras bland
kyrkans övriga handlingar.
§ 15. 24 §.
Den som å kyrkostämma deltagit i Den som å kyrkostämma deltagit i
avgörandet av ärende kan genast eller avgörandet av ärende äger anföra reuist
vid justeringen av protokollet av- servation mot det fattade beslutet. Regiva
reservation mot det fattade be- servation skall anmälas innan stämman
slutet. avslutas samt, om den närmare ut
vecklas,
avfattas skriftligen och avgivas
sist vid justeringen av protokollet.
§ 16. 25 §.
Ordföranden skall tillse, att utdrag av kyrkostämmans justerade protokoll
tillställes kyrkorådet, skolrådet, fortsättningsskolestyrelse eller biblioteksstyrelse
eller de andra styrelser, nämnder eller personer, åt vilka verkställighet
av stämmans beslut uppdragits. För övrigt äger envar att taga avskrift ®v
protokollet och att utan avgift få avskriftens riktighet bestyrkt.
§ 17. 26 §.
Kyrkostämmas förhandlingar skola vara offentliga.
Ordföranden vakar över ordningen å kyrkostämman samt kan varna och,
efter förutgången varning, låta utvisa envar, som förhåller sig oskickligt. Uppstår
oordning, som ordföranden icke kan avstyra, äger han upplösa stämman.
Kap. 3. Om kyrkofullmäktige. 3 kap. Örn kyrkofullmäktige.
§ 1■ 27 §.
Morn. 1. Kyrkofullmäktiges antal 1 mom. Kyrkofullmäktiges antal
bestämmes i förhållande till folkmäng- bestämmes i förhållande till folkmängden
sålunda, att den sålunda, att
församling med 2,000 invånare eller därunder utser 15—20;
församling med över 2,000 till och med 5,000 invånare utser 15—25;
församling med över 5,000 till och med 10,000 invånare utser 20—30; samt
församling med över 10,000 invånare utser 25—40.
Kyrkostämman besluter, med iakttagande av vad nu är sagt, huru många
kyrkofullmäktige skola utses för församlingen. Örn beslutet skall länsstyrelsen
ofördröjligen underrättas.
Mom. 2. Skola kyrkofullmäktige 2 mom. Skola kyrkofullmäktige
utses för kyrklig samfällighet, ankom- utses för kyrklig samfällighet, ankommer
på Konungen att bestämma, huru mer på Konungen att bestämma, huru
många fullmäktige skola utses för sam- många fullmäktige skola utses för samfälligheten.
fälligheten.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
49
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
Av det för samfälligheten bestämda antalet fullmäktige skall varje i samfälligheten
ingående församling eller del av församling utse en samt därutöver
det antal, som belöper på församlingen eller församlingsdelen efter den beräkningsgrunden,
att en kyrkofullmäktig utses för varje befolkningstal motsvarande
det som erhålles, då samfällighetens hela folkmängd delas med det återstående
antalet fullmäktige för hela samfälligheten. Därest det antal fullmäktige,
som med tillämpning av nämnda regel bör utses, icke uppgår till det för
samfälligheten bestämda antalet, skola för ernående av detta antal de församlingar
eller församlingsdelar, vilkas folkmängd mest överskjuter omförmälda
tal, vara berättigade att var för sig välja ytterligare en fullmäktig. Antalet
fullmäktige, som i enlighet med dessa föreskrifter skola utses av varje församling
eller del därav, bestämmes i god tid före valet av länsstyrelsen.
§ 2. 28 §.
Rösträtt vid val av kyrkofullmäktige tillkommer envar, som äger rösträtt å
kyrkostämma. Varje röstberättigad äger en röst.
29 §.
*
[ avseende å valbarhet till kyrkofullmäktig,
obehörighet och rätt till av- fullmäktig, obehörighet och rätt till av
-
§ 3-
I avseende å valbarhet till kyrko
-
sägelse skall vad i 12 § är stadgat örn
ordförande i kyrkostämma äga motsvarande
tillämpning.
sagelse skall vad i kap. 2 § 4 morn. 2
är stadgat örn ersättare för ordförande
i kyrkostämma äga motsvarande tilllämpning.
Följande personer må icke vara kyrkofullmäktige: landshövding, landssekreterare,
landskamrerare, länsassessor eller biskop, ej heller den som tillhör
församlingens redovisningsskyldiga och avlönade betjänte.
§ 4. 30 §.
Kyrkofullmäktige väljas för fyra år, räknade från och med den 1 januari
året näst efter det, då valet skedde. I församling, där val sker första gången
och icke äger rum under år, då allmänna val av kyrkofullmäktige förrättas,
skall valet dock ej avse längre tid än till utgången av det år, då sådana allmänna
val nästa gång skola äga rum.
Har beslut fattats örn ändring av fullmäktiges antal, skall församlingen
ändock intill utgången av det år, då allmänna fullmäktigval nästa gång skola
förrättas, företrädas av fullmäktige till det antal, som tidigare blivit bestämt,
och må förty icke i anledning av ändringen särskilt fullmäktigval företagas.
Vad nu är sagt gäller, ändå att ändring av fullmäktiges antal påkallas av
folkmängdens ökning eller minskning.
Om val av kyrkofullmäktige i anledning av ändring i ecklesiastik indelning
är särskilt stadgat.
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 5 sami. 21 haft. (Nr 31.)
1051 30 4
50
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
(Kungl. Maj:ts förslag.)
(Utskottets förslag.)
§ 5. 31 §.
För val av kyrkofullmäktige skall församling med mera än 10,000 invånare
indelas i valkretsar. Vid val av fullmäktige för kyrklig samfällighet skall dock
varje i samfälligheten ingående församling eller del av församling utgöra en
valkrets. Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets.
Vid valkretsindelning iakttages, att varje krets kommer att utse minst
tio, högst tjugu kyrkofullmäktige efter den beräkningsgrund, att i allmänhet
inom varje krets en kyrkofullmäktig utses för varje befolkningstal motsvarande
det som erhålles, då församlingens folkmängd delas med antalet fullmäktige
för hela församlingen; att delar av samma by eller hemman ej utan synnerliga
skäl förläggas till olika valkretsar; att varje valkrets skall kunna omslutas
med en sammanhängande gränslinje; att antalet fullmäktige för hela församlingen,
i den mån det utan olägenhet kan ske, fördelas lika på de särskilda valkretsarna;
samt att valkretsarna såvitt möjligt sammanfalla med valkretsarna
vid kommunal- eller stadsfullmäktigval.
Örn indelning i valkretsar jämte antalet fullmäktige för varje valkrets äga,
efter därom av kyrkorådet uppgjort förslag, kyrkofullmäktige göra framställning
hos länsstyrelsen. Utan föregående framställning må länsstyrelsen förordna
örn sådan indelning, sedan tillfälle beretts kyrkofullmäktige att avgiva
yttrande i ärendet. Beslut örn indelning i valkretsar skall meddelas senast två
månader före ingången av det kalenderår, under vilket beslutet skall träda
i tillämpning.
§ 6. 32 §.
Om valdistrikt och valdag samt vals
kungörande, förrättande och avslutande
så ock örn förfarandet, när kyrkofullmäktig
avgår före den bestämda tjänstgöringstidens
utgång, stadgas i lagen
om kommunala och kyrkliga val.
Örn valdistrikt och valdag samt vals
kungörande, förrättande och avslutande,
så ock örn förfarandet, när kyrkomäktig
avgår före den bestämda tjänstgöringstidens
utgång, stadgas i kommunala
vallagen.
§ 7.
Vad i kap. 2 § 4 mom. 1 och mom.
2 första, andra och tredje styckena
stadgas om ordförande i kyrkostämma
samt örn ersättare för ordförande skall
äga motsvarande tillämpning såvitt
o.ngår kyrkofullmäktige.
33 §.
Kyrkofullmäktige välja varje år för
nästkommande kalenderår bland sig en
ordförande och en vice ordförande. Till
ordförande må dock kunna utses kyrkorådets
ordförande, ändå att han icke är
fullmäktig. Underrättelse om dessa val,
med angivande av de valdas namn och
postadress, skall ofördröjligen insändas
lill länsstyrelsen för intagande i länskungörelserna
och till domkapitlet.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
51
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
För året näst efter det, då val av
kyrkofullmäktige ägt rum, skall ordförandevalet
hållas i januari månad och
ordförandeskapet intill dess utövas av
den som fullmäktige därtill särskilt utsett.
§ 8.
Angående ordinarie sammanträden
av kyrkofullmäktige gäller vad i kap.
2 § 6 mom. 1 är stadgat örn kyrkostämmor
i församling, där kyrkofullmäktige
icke finnas.
I övrigt sammanträda kyrkofullmäktige,
när länsstyrelsen eller domkapitlet
därom förordnar eller visitationsförrättare,
magistraten eller stadsstyrelsen,
kyrkorådet, skolrådet, fortsättningsskolestyrelse
eller biblioteksstyrelse
eller de flesta av fullmäktige sådant
äska eller ordföranden finner det
nödigt.
34 §.
Angående ordinarie sammanträden
av kyrkofullmäktige gäller vad i 14 §
1 mom. är stadgat om kyrkostämmor
i församling, där kyrkofullmäktige
icke finnas.
I övrigt sammanträda kyrkofullmäktige,
när länsstyrelsen eller domkapitlet
därom förordnar eller visitationsförrättare,
magistraten eller stadsstyrelsen,
kyrkoherden eller den hans ämbete
förvaltar, kyrkorådet, skolrådet, fortsättningsskolestyrelse
eller biblioteksstyrelse
eller de flesta av fullmäktige
sådant äska eller ordföranden finner
det nödigt.
35 §.
Kungörelse örn kyrkofullmäktigsammanträde
utfärdas första gången, sedan
beslutanderätten uppdragits åt fullmäktige,
av kyrkostämmans ordförande
och därefter av fullmäktiges ordförande
eller, vid hinder för endera av dem, av
vice ordföranden och skall innehålla
bestämd uppgift om tid, ställe och
överläggningsämne för sammanträdet.
Kungörelsen uppläses från predikstolen i kyrkan minst en vecka före sammanträdet.
Är sammanträde utsatt till dag, då gudstjänst tidigare hålles, skall
kungörelsen den dagen ånyo uppläsas. För ärende, som fordrar så skyndsam
handläggning, att kungörande i nu föreskriven ordning icke medhinnes, må
sammanträde hållas efter kortare kungörelsetid och även samma dag det blivit
pålyst; dock må ej å sådant sammanträde beslut fattas om utgift eller anskaffande
av medel därtill eller avhändande av församlingen tillhörig egendom eller
efterskänkande av någon församlingens rättighet.
Besluta fullmäktige, att kungörelsen Beträffande kungörelses anslående
jämväl skall anslås å plats eller platser och tillkännagivandes införande i tid
-
§ 9.
Kungörelse örn kyrkofullmäktigsammanträde
utfärdas av fullmäktiges ordförande
eller, vid hinder för honom, av
ersättaren och skall innehålla bestämd
uppgift örn tid, ställe och överläggningsämne
för sammanträdet.
52
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
(Kungl. Maj:Is förslag.)
(Utskottets förslag.)
inom församlingen eller att tillkänna• ning skall vad i 16 § är stadgat äga
givande om tid och ställe för samman- motsvarande tillämpning,
träde skall införas i en eller flera ortstidningar,
skall ordföranden, där så ske
kan, föranstalta därom.
Den omständigheten, att kungörelse om sammanträde ej blivit anslagen eller
att tillkännagivande ej blivit infört i tidning, utgör ej hinder för sammanträdets
hållande.
Skriftlig kallelse till sammanträdet, innehållande sådan uppgift, som ovan
sägs, bör, såvitt möjligt är, genom ordförandens försorg senast fyra dagar
förut delgivas envar fullmäktig eller med posten översändas till honom.
Kyrkofullmäktige må ej företaga Kyrkofullmäktige må ej företaga
ärende eller besluta däri, såvida icke ärende eller besluta däri, såvida icke
flera än hälften av dem äro tillstädes, flera än hälften av dem äro tillstädes.
Är tillstädesvarande fullmäktig enligt Är tillstädesvarande fullmäktig enligt
stadgandet i kap. 5 § 5 andra stycket stadgandet i 61 § andra stycket hindrad
hindrad att deltaga i visst ärende, ut- att deltaga i visst ärende, utgör ej
gör ej den omständigheten, att till följd den omständigheten, att till följd därav
därav antalet av de deltagande icke antalet av de deltagande icke överstiger
överstiger hälften av fullmäktiges hela hälften av fullmäktiges hela antal, hindal,
hinder för ärendets företagande, der för ärendets företagande.
Ledamot, som utan anmält, av kyrko- Ledamot, som utan anmält, av kyrkofullmäktige
godkänt hinder avhåller fullmäktige godkänt hinder avhåller
sig från sammanträde, skall böta till sig från sammanträde, skall böta till
församlingens kassa fem kronor och församlingens kassa två kronor och
dubbelt så mycket, örn sammanträdet dubbelt så mycket, örn sammanträdet
måste i anseende till de närvarandes måste i anseende till de närvarandes
tåtalighet inställas eller upplösas. fåtalighet inställas eller upplösas.
§ 10.
36 §.
§ 11.
Varje kyrkofullmäktig äger en röst.
37 §.
Vid kyrkofullmäktiges sammanträden
äger kyrkorådets ordförande,
ändå att han icke är ordförande i eller
ledamot av kyrkofullmäktige, att yttra
sig och framställa förslag men ej att
deltaga i besluten. Kätt att deltaga i
överläggningarna men ej i besluten tillkommer
jämväl ordförande eller vice
ordförande i annan församlingens styrelse,
nämnd eller beredning vid be
-
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
53
(Kungl. Maj:ts förslag.)
§ 12.
Med avseende å kyrkofullmäktige
och deras ordförande skall vad i kap.
2 §§ 3,5 och 9—17 är stadgat för kyrkostämma
och dess ordförande äga motsvarande
tillämpning; dock skall, där
omröstning begäres, den utom vid val
alltid ske öppet. Kyrkofullmäktige må
för visst ärende besluta, att överläggningen
skall hållas inom stängda dörrar.
Av protokollet vid kyrkofullmäktiges
sammanträde skall framgå, vilka fullmäktige
varit närvarande.
(Utskottets förslag.)
handling av ärende, som beretts av styrelsen,
nämnden eller beredningen, så
ock revisor vid granskning av den av
honom avgivna revisionsberättelsen.
38 §.
Med avseende å kyrkofullmäktige
och deras ordförande skall vad i 13 och
17—26 §§ är stadgat för kyrkostämma
och dess ordförande äga motsvarande
tillämpning; dock skall omröstning,
där sådan begäres, utom vid val och
tillsättande av tjänstebefattning alltid
ske öppet. Kyrko full mäktige må för
visst ärende besluta, att överläggningen
skall hållas inom stängda dörrar.
Av protokollet vid kyrkofullmäktiges
sammanträde skall framgå, vilka fullmäktige
varit närvarande.
§ 13. 39 §.
Vad om landskommuns rätt att besluta örn reseersättning åt kommunalfullmäktig
är stadgat skall i tillämpliga delar gälla jämväl i fråga örn församlings
befogenhet att besluta sådan ersättning åt kyrkofullmäktig.
Kap. 4. Örn kyrkoråd och skolråd.
§ 1.
I varje församling skall finnas ett
kyrkoråd och ett skolråd. Två eller
flera församlingar må dock, ändå att
de icke utgöra en kyrklig samfällighet,
förena sig örn gemensamt kyrkoråd
eller ock, med bibehållande av de särskilda
kyrkoråden, utse ett gemensamt
kyrkoråd för vård örn viss eller vissa
angelägenheter. iIlar beträffande folkoch
fortsättningsskoleväsendet i församling
förordnande meddelats enligt
§ 1 i lagen örn skolstyrelse i vissa kommuner,
skall skolråd ej utses i församlingen.
Kyrkoråd och skolråd må, där det
lämpligen låter sig göra, förenas till
ett gemensamt kyrko- och skolråd.
4 kap. Om kyrkoråd och skolråd.
40 §.
I varje församling skall finnas ett
kyrkoråd och ett skolråd. Två eller
flera församlingar må dock, ändå att
de icke utgöra en kyrklig samfällighet,
förena sig om gemensamt kyrkoråd
eller ock, med bibehållande av de särskilda
kyrkoråden, utse ett gemensamt
kyrkoråd för vård örn viss eller vissa
angelägenheter. Gäller beträffande
folk- och fortsättningsskoleväsendet i
församling vad i lagen om skolstyrelse
i vissa kommuner är stadgat, skall skolråd
ej utses i församlingen.
54
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
För förvaltningen och vården av fortsättningsskolan må, där församling
finner det vara till fördel för skolväsendet, utses särskild fortsättningsskolestyrelse.
Hava två eller flera församlingar enligt vad särskilt är stadgat
förenat sig om gemensam fortsättningsskola, skall gemensam fortsättningsskolestyrelse
utses för församlingarna.
Där församling finner det lämpligt, Där församling finner det erfordermå
för förvaltningen och vården av för- ligt, må för förvaltningen och vården
samlingsbibliotek utses särskild biblio- av församlingsbibliotek utses särskild
teksstyrelse. biblioteksstyrelse.
Beträffande fortsättningsskolestyrelse och biblioteksstyrelse skall, i den mån
ej annat är föreskrivet, i tillämpliga delar gälla vad i denna lag är stadgat angående
skolråd.
§ 2.
41 §.
Kyrkorådet tillkommer att: Kyrkorådet tillkommer att:
a) i avseende på religionens och sedernas vård vaka över efterlevnaden av
därom gällande författningar;
b) upptaga frågor örn oordning och oskick vid gudstjänsten;
c) vaka över att spridande av vilse- c) vaka över att kyrklig tvedräkt och
förande läror må, såvitt möjligt är, söndring såvitt möjligt förhindras;
förekommas samt kyrklig tvedräkt och
söndring förhindras;
d) tillsätta och avskeda andra kyrkobetjänte
än organist, kyrkosångare och
klockare;
d) vårda församlingens för kyrkliga e) vårda församlingens för kyrkliga
ändamål avsedda egendom och hand- ändamål avsedda egendom och handhava
de medel, som skola användas för hava de medel, som skola användas för
nämnda ändamål; nämnda ändamål; samt
e) även i övrigt ombesörja kyrkans f) även i övrigt ombesörja kyrkans
angelägenheter. angelägenheter.
Skolrådet tillhör att: Skolrådet tillhör att:
a) utöva vården av och befattningen med folk- och fortsättningsskolan samt
därmed sammanhängande angelägenheter; samt
b) handhava förvaltningen och vården av församlingsbibliotek.
Såväl kyrkorådet som skolrådet ålig- Såväl kyrkorådet som s k olger,
i vad på vartderas särskilda befatt- rådet åligger, i vad på vartderas
ning ankommer, därjämte att: särskilda befattning ankommer, där
jämte
att:
a) ombesörja verkställigheten av kyrkostämmans eller kyrkofullmäktiges beslut,
i den mån ej sådan verkställighet uppdragits åt särskilt därtill utsedda
styrelser, nämnder eller personer;
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
55
(Kungl. Mårts förslag.) (Utskottets förslag.)
b) hava överinseendet över för särskilda förvaltnings- eller verkställighetsbestyr
utsedda styrelsers, nämnders eller personers förvaltning;
c) till kyrkostämman eller kyrkofullmäktige göra de framställningar eller
förslag, som av omständigheterna påkallas;
d) verkställa beredning av ärenden, d) verkställa beredning av ärenden,
som skola förekomma till behandling som skola förekomma till behandling
å kyrkostämma eller hos kyrkofull- å kyrkostämma eller hos kyrkofull
-
mäktige; samt
e) avgiva infordrade betänkanden
församlingens angelägenheter.
mäktige;
e) i alla frågor, som angå församlingens
egendom eller eljest dess gemensamma
rätt, bevaka och utföra församlingens
talan vid alla tillfällen, då icke
särskilt ombud av församlingen förordnats
för sådant ändamål; samt
f) avgiva infordrade betänkanden i
församlingens angelägenheter.
Finnes fortsättningsskolestyrelse eller biblioteksstyrelse, tillkommer det sådan
styrelse att handhava förvaltningen och vården, förstnämnda styrelse av
fortsättningsskolan och sistnämnda styrelse av församlingsbibliotek.
§ 3. 42 §.
Kyrkorådet må i frågor, som röra religionens och sedernas vård, genom allvarliga
föreställningar och varningar söka förmå den felande till bättring.
Låter sig den felande därigenom icke rättas, äger kyrkorådet att efter sakens
beskaffenhet vidtaga den ytterligare åtgärd, som överensstämmer med lag och
författningar.
Kallas någon, som är boende eller
uppehåller sig inom församlingen, till
inställelse inför kyrkorådet för att höras
i ordnings- eller sedlighetsmål, som är
beroende på rådets omvårdnad, är han
pliktig att hörsamma kallelsen, såvida
han minst fyra dagar förut erhållit del
därav. Utebliver han utan laga förfall,
äger rådet fälla honom att böta fem
kronor till kyrkokassan och genom vite
tillhålla honom att inställa sig. I fall
av tredska äger rådet fälla honom till
vitet samt förelägga högre vite. Vitena
må dock tillsammans ej överstiga trettio
kronor. Kan den tredskande ändå ej
förmås till inställelse, äger rådet erhålla
handräckning hos polismyndigheten.
56
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
§ 4. 43 §.
Ledamöter i kyrkorådet och skolrådet väljas av kyrkostämman eller, där
kyrkofullmäktige finnas, av dem till det antal, som stämman eller fullmäktige
finna lämpligt med hänsyn till församlingens vidd och folkmängd. Antalet
ledamöter må dock, ordföranden inberäknad, icke vara under fem eller över elva.
Jämte ledamöterna må utses suppleanter till det antal, som finnes lämpligt.
Sker ej valet proportionellt, skall tillika bestämmas den ordning, i vilken suppleanterna
skola inkallas till tjänstgöring.
Val av ledamöter och suppleanter i kyrkoråd, som är gemensamt för två eller
flera församlingar, vilka icke utgöra en kyrklig samfällighet, skall förrättas av
gemensam kyrkostämma med församlingarna.
Ledamöter i fortsättningsskolestyrelse utses till det antal, som församlingen
finner lämpligt. Ledamöterna utses av kyrkostämman eller kyrkofullmäktige
och skolrådet sålunda, att kyrkostämman eller kyrkofullmäktige välja det antal
ledamöter, som är närmast under hälften, och skolrådet övriga ledamöter.
Skall kyrkoråd eller skolråd utses
för kyrklig samfällighet eller skall
eljest kyrkoråd utses för två eller flera
församlingar, gemensamt, hör tillses, att
om möjligt envar av församlingarna
blir företrädd i rådet.
§ 5.
44 §.
Till ledamot i kyrkorådet eller skolrådet
må väljas endast den som är röstberättigad
å kyrkostämma samt boende
inom församlingen och uppnått
tjugufem års ålder ävensom visat intresse,
då fråga är örn ledamot i kyrkorådet,
att främja det kyrkliga församlingslivet
samt, då fråga är örn ledamot
av skolrådet, att befordra skolväsendet.
I avseende å obehörighet att
vara ledamot i kyrkorådet eller skolrådet
samt rätt till avsägelse från sådant
uppdrag skall i övrigt vad i kap.
3 § 3 är stadgat örn kyrkofullmäktig
äga motsvarande tillämpning.
Vad örn ledamot i kyrkorådet
suppleant.
Till ledamot i kyrkorådet eller skolrådet
må väljas endast den som är röstberättigad
å kyrkostämma samt boende
inom församlingen och uppnått
tjugufem års ålder ävensom kan anses
vilja, då fråga är örn ledamot i kyrkorådet,
främja församlingslivet samt, då
fråga är örn ledamot av skolrådet, befordra
skolväsendet. I avseende å obehörighet
att vara ledamot i kyrkorådet
eller skolrådet samt rätt till avsägelse
från sådant uppdrag skall i övrigt vad
i 29 § är stadgat örn kyrkofullmäktig
äga motsvarande tillämpning.
eller skolrådet är stadgat gäller ock örn
Vid val av ledamöter i fortsättningsskolestyrelse skall tillses, att det praktiska
arbetets intressen bliva i vederbörlig mån företrädda inom styrelsen.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
57
(Kungl. Martts förslag.) (Utskottets förslag.)
§ 6. 45 §.
Ledamöter och suppleanter i kyrkorådet och skolrådet väljas för fyra år,
räknade från och med den 1 januari året näst efter det, då valet skedde. Valet
skall förrättas i november eller december månad året näst efter det, då allmänna
val av kyrkofullmäktige ägde rum.
Avgår ledamot, som utsetts vid proportionellt val, under den för honom bestämda
tjänstgöringstiden, inkallas till ledamot den suppleant, som enligt den
mellan suppleanterna bestämda ordningen bör inträda; den sålunda inkallade
tjänstgör under den tid, som återstått för den avgångne. Avgår annan vald
ledamot, anställes fyllnadsval för den återstående delen av tjänstgöringstiden.
Sådant val bör, där ej särskilda omständigheter annat föranleda, äga rum å
tredje ordinarie kyrkostämman eller kyrkofullmäktigsammanträdet under året.
§ 7.
M o m. 1. Ordförande i kyrkorådet
är kyrkoherden eller den hans ämbete
förvaltar eller den präst inom församlingen,
som kyrkoherden därtill förordnar.
I skolrådet är kyrkoherden eller den
hans ämbete förestår ordförande.
I annex- eller kapellförsamling med
särskilt anställd präst skall denne eller
den hans tjänst förestår föra ordet i
kyrkorådet och skolrådet, när kyrkoherden
eller den hans ämbete förvaltar
ej är tillstädes.
Ordförande i kyrkoråd och skolråd
för samfällighet, varom förmäles i kap.
2 § 4 mom. 1 andra stycket, är den
präst, som förordnats att vara ordförande
i kyrkostämman. Vid hinder för
honom föres ordet i kyrkorådet av den
präst, som förordnats att i hans ställe
föra ordet i stämman. Vad sålunda
stadgas skall ock gälla, där eljest församlingar
tillhörande olika pastorat
hava gemensamt kyrkoråd.
Skolrådet väljer inom sig för varje
år en vice ordförande.
Fortsättningsskolestyrelse och biblioteksstyrelse
utse inom sig för varje år
ordförande och vice ordförande.
46 §.
1 mom. Ordförande i kyrkorådet
är kyrkoherden eller den hans ämbete
förvaltar eller den präst inom församlingen,
som kyrkoherden därtill förordnar.
I annex- eller kapellförsamling med
särskilt anställd präst skall denne eller
den hans tjänst förestår föra ordet i
kyrkorådet, när kyrkoherden eller den
hans ämbete förvaltar ej är tillstädes.
Utgöra församlingar tillhörande
olika pastorat eller delar av sådana
församlingar en kyrklig samfällighet,
förordnar domkapitlet en av församlingarnas
kyrkoherdar eller annan
inom någon av församlingarna tjänstgörande
präst att vara ordförande i
kyrkorådet för samfälligheten och en
annan sådan präst att vid hinder för
honom föra ordet. Vad sålunda stadgas
skall ock gälla, där eljest församlingar
tillhörande olika pastorat hava gemensamt
kyrkoråd.
Är ordföranden i kyrkorådet hindrad
att inställa sig vid rådets sammanträde,
äger rådet utse en annan ledamot
att för tillfället föra ordet.
58
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
(Kungl. Maj:ts förslag.)
Mom. 2. Är ordföranden i kyrkorådet
hindrad att inställa sig vid rådets
sammanträde, äger rådet utse en annan
ledamot att för tillfället föra ordet.
Vad sålunda stadgas gäller ock för
skolrådet, då både ordföranden och vice
ordföranden åro hindrade att inställa
sig.
§ 8.
Kyrkorådet och skolrådet sammanträda
på ordförandens kallelse så ofta
han finner det nödigt eller minst halva
antalet ledamöter gör framställning
därom.
§ 9.
Suppleanterna böra i den vid valet
bestämda ordningen kallas till tjänstgöring,
i den mån det erfordras till
följd av hinder för ledamot eller vid
uppkommen ledighet, som ej ännu kunnat
fyllas, efter ledamot, som icke utsetts
vid proportionellt val.
(Utskottets förslag.)
Mom. 2. Skolrådet väljer inom sig
för varje år en ordförande och en vice
ordförande. Till ordförande må dock
kunna utses kyrkoherden, ändå att han
icke är ledamot av rådet. Utgöra församlingar
tillhörande olika pastorat eller
delar av sådana församlingar en kyrklig
samfällighet, må till ordförande i
skolrådet för samfälligheten kunna utses
en av kyrkoherdarna i pastoraten,
ändå att han icke är ledamot av rådet.
Åro både ordföranden och vice ordföranden
i skolrådet hindrade att inställa
sig vid rådets sammanträde, äger
rådet utse en ledamot att för tillfället
föra ordet.
47 §.
Kyrkorådet och skolrådet sammanträda
på ordförandens kallelse så ofta
han finner det nödigt eller minst halva
antalet ledamöter för uppgivet ärende
gör framställning därom.
48 §.
Suppleanterna i kyrkorådet och
skolrådet böra i den vid valet bestämda
ordningen kallas till tjänstgöring, i den
mån det erfordras till följd av hinder
för ledamot eller vid uppkommen ledighet,
som ej ännu kunnat fyllas, efter
ledamot, som icke utsetts vid proportionellt
val.
Suppleant vare obetaget att även
eljest närvara vid rådets sammanträden.
§ 10. 49 §.
Kyrkorådet eller skolrådet må ej handlägga ärende, såvida icke flera än
hälften av ledamöterna, ordföranden inberäknad, äro tillstädes.
Ledamot i kyrkorådet eller till Ledamot i kyrkorådet eller till
tjänstgöring kallad suppleant, som tjänstgöring kallad suppleant, som
utan anmält, av rådet godkänt hinder utan anmält, av rådet godkänt hinder
avhåller sig från sammanträde, skall avhåller sig från sammanträde, skall
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
59
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
böta till kyrkokassa!! fem kronor och
dubbelt så mycket, örn sammanträdet
måste i anseende till de närvarandes
fåtalighet inställas eller upplösas.
böta till kyrkokassan två kronor och
dubbelt så mycket, örn sammanträdet
måste i anseende till de närvarandes
fåtalighet inställas eller upplösas.
Vad sålunda stadgas skall äga motsvarande tillämpning i fråga örn ledamot
eller till tjänstgöring kallad suppleant i skolrådet; dock skola böterna tillfalla
skolkassan.
§ U.
Med avseende å kyrkorådet och skolrådet
skall vad i kap. 2 § 12 mom. 1
är stadgat för kyrkostämma äga motsvarande
tillämpning; dock skall, där
omröstning begäres, den alltid ske
öppet.
50 §.
Med avseende å kyrkorådet och skolrådet
skall vad i 20 § 1 mom. är stadgat
för kyrkostämma äga motsvarande
tillämpning; dock skall omröstning, där
sådan begäres, utom vid val och tillsättande
av tjänstebefattning alltid ske
öppet.
Vid skolrådets sammanträden äger
kyrkorådets ordförande, ändå att han
icke är ledamot av skolrådet, att yttra
sig och framställa förslag men ej att
deltaga i besluten.
§ 12. 51 §■
Vid kyrkorådets eller skolrådets sammanträde skall ordföranden föra eller
på sitt ansvar låta föra protokoll.
Justering av protokollet verkställes av ordföranden jämte minst två därtill
för varje gång av rådet utsedda närvarande ledamöter. Justering må ock verkställas
av rådet antingen genast eller vid nästa sammanträde.
Sedan protokollet justerats, skall tillkännagivande därom ske från predikstolen
i kyrkan nästa sön- eller helgdag, da gudstjänst hålles, och bevis därom
åtecknas protokollet eller särskilt utfärdas.
Envar äger att taga avskrift av kyrkorådets eller skolrådets protokoll och
att utan avgift få avskriftens riktighet bestyrkt.
§ 13. 52 §.
Kyrkorådets ordförande åligger att ombesörja rådets skriftväxling, mottaga
alla till rådet ställda framställningar, tillse att räkenskaper föras i enlighet
med givna föreskrifter, vårda rådets handlingar och hålla register över dem.
För skolrådets ordförande gälla enahanda föreskrifter.
§ U. 53 §.
Kyrkorådet och skolrådet utse för
varje kalenderår inom eller utom sig
en kassaförvaltare.
60
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
Kyrkvärdar väljas av kyrkorådet bland dess ledamöter för den tid de blivit
invalda i rådet.
Kyrkorådet och skolrådet utse för
varje kalenderår inom eller utom sig
en kassaförvaltare.
54 §.
Penningar eller värdehandlingar,
som för församlingens räkning innehavas
av kyrkorådet eller skolrådet,
skola så förvaras, att de icke sammanblandas
med andra penningar eller
värdehandlingar.
Penningmedel, som ej erfordras för
verkställande av nära förestående utbetalningar,
skola för församlingens
räkning insättas hos bank eller å postgirokonto.
55 §.
Envar ledamot av kyrkorådet eller
skolrådet ansvarar gemensamt med de
övriga för de medel rådet har under
sin förvaltning ävensom för de säkerhetshandlingar,
mot vilkas antaglighet
han icke gjort anmärkning till protokollet.
§ 15. 56 §.
Örn kyrkorådets och skolrådets be- Örn kyrkorådets och skolrådets befattning
med uppgörande av förslag fattning med uppgörande av förslag
till utgifts- och inkomststat samt örn till utgifts- och inkomststat samt örn
revision och meddelande av ansvarsfri- revision och meddelande av ansvarsfrihet
sägs i kap. 5. het sägs i 5 kap.
Beträffande vård av kyrka och kyrkoegendom samt av medel, som stå under
domkapitlets inseende, ävensom i fråga örn föryttring av sådan egendom gäller
vad särskilt är stadgat.
Kap. 5• Om avgifter och räkenskaper. 5 kap. Olli avgifter oeh^räkenskaper.
§ 1■ 57 §.
De avgifter, örn vilka kyrkostämma eller kyrkofullmäktige besluta, skola
utom i de fall, för vilka annorlunda är i lag eller författning föreskrivet, utgå
på sätt örn täckande av kommuns skattebehov är stadgat i lagarna örn kommunalstyrelse
på landet och i stad.
Angående den lindring i skattskyldigheten till svenska kyrkan samt hennes
prästerskap och betjänte, som tillkommer vissa främmande trosbekännare, är
särskilt stadgat.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
61
(Kungl. Maj:ts förslag.)
§ 2.
Utgifts- och inkomststat skall årligen
upprättas för det nästföljande kalenderåret,
särskilt för kyrkan och särskilt
för skolan. Finnes fortsättningsskolestyrelse
eller biblioteksstyrelse,
skall utgifts- och inkomststat upprättas
särskilt för fortsättningsskolan eller
särskilt för församlingsbiblioteket.
(Utskottets förslag.)
58 §.
Utgifts- och inkomststat skall årligen
upprättas för det nästföljande kalenderåret,
särskilt för kyrkan och särskilt
för skolan och församling sbibliotek.
Finnes fortsättningsskolestyrelse
eller biblioteksstyrelse, skall utgiftsoch
inkomststat upprättas särskilt för
fortsättningsskolan eller särskilt för
f örsamlingsbiblioteket.
Å utgiftssidan i stat, som nu sagts, skola upptagas:
a) det löpande årets beräknade brist;
b) de belopp i kapital eller ränta, varmed församlingens skulder under det
nästföljande året förfalla till betalning;
c) de anslag, som tidigare beslutats för nästföljande år, så ock de anslag,
som beslutas i samband med statens fastställande, däribland även ett anslag för
oförutsedda behov.
Statens inkomstsida skall upptaga:
a) det löpande årets beräknade behållning;
b) de inkomster, som i anledning av tidigare fattade beslut eller på annan
grund kunna påräknas under det nästföljande året, så ock det belopp, som
ytterligare skall anskaffas, ävensom sättet för dess anskaffande.
Församling må i stället för det löpande årets beräknade brist eller behållning
upptaga det belopp, vartill nästföregående års brist eller behållning enligt
avslutade räkenskaper uppgått.
§ 3.
Förslag till utgifts- och inkomststater
skola uppgöras för kyrkan av
kyrkorådet och för skolan av skolrådet.
Finnes fortsättningsskolestyrelse eller
biblioteksstyrelse, åligger det sådan
styrelse att uppgöra statförslag i vad
på styrelsens befattning ankommer.
Statförslagen skola från och med
dagen för kungörandet av den ordinarie
kyrkostämma eller av det kyrkofullmäktigsammanträde,
som skall
hållas i oktober månad, vara offentligen
tillgängliga på lämpligt ställe,
som tillkännagives i kungörelsen.
59 §.
Förslag till utgifts- och inkomststater
skola uppgöras för kyrkan av
kyrkorådet och för skolan och församling
sbibliotek av skolrådet. Finnes
fortsättningsskolestyrelse eller biblioteksstyrelse,
åligger det sådan styrelse
att uppgöra statförslag i vad på styrelsens
befattning ankommer.
Statförslagen skola från och med
dagen för kungörandet av den ordinarie
kyrkostämma eller av det ordinarie
kyrkofullmäktigsammanträde,
som skall hållas under tiden från och
med den 1 oktober till och med den 15
november, vara offentligen tillgängliga
på lämpligt ställe, som tillkännagives
i kungörelsen.
62
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
På nämnda stämma eller sammanträde upptagas statförslagen till granskning
och fastställelse. Därvid skola de anslag, som först då föreslås till beviljande,
samt därmed sammanhängande frågor särskilt bliva föremål för överläggning
och avgörande.
§ 4- 60 §.
Vad kyrkostämman eller kyrkofullmäktige beslutat till uttaxering skall, allt
efter ändamålets beskaffenhet, genom kyrkorådet, skolrådet eller särskild
styrelse delgivas på landet kommunalnämnden och i stad drätselkammaren,
vilka det åligger att verkställa debitering och uppbörd av dessa avgifter samt
att avlämna medlen till kyrkorådet, skolrådet eller särskild styrelse.
§ 5. 61 §.
Av kyrkostämman eller kyrkofullmäktige skola årligen utses två eller flera
revisorer samt lika många suppleanter för granskning av det nästföljande årets
förvaltning.
Den, vilken såsom ledamot av kyrkorådet eller skolrådet eller eljest är redovisningsskyldig
till församlingen, må icke väljas till revisor eller revisorssuppleant
för granskning av förvaltning, för vilken han har att redovisa, ej heller
deltaga i val av revisor eller revisorssuppleant för granskning av sådan förvaltning
eller i beslut med anledning av granskningen.
Revisorerna äga att när som helst
inventera församlingens kassor och
övriga tillgångar samt taga del av räkenskaper
och andra handlingar, som
beröra förvaltningen.
§ 6. 62 §.
Det åligger kyrkorådet och skolrådet ävensom särskild styrelse att i enlighet
med givna föreskrifter föra räkenskaper över sin förvaltning och avsluta
dem för kalenderår. Räkenskaperna skola årligen senast den 1 mars hållas tillgängliga
för revisorerna.
§ 7.
Revisionsberättelsen skall senast den
1 april avlämnas till kyrkostämmans
ordförande, som över framställda anmärkningar
infordrar vederbörandes
förklaringar så tidigt, att de jämte revisionsberättelsen
kunna framläggas
till granskning å ordinarie kyrkostämma
eller kyrkofullmäktigsammanträde,
som hålles före utgången av maj
månad.
63 §.
Revisionsberättelsen skall senast den
1 april avlämnas till kyrkostämmans
ordförande, som över framställda anmärkningar
infordrar vederbörandes
förklaringar så tidigt, att de jämte revisionsberättelsen
kunna framläggas
till granskning och avgörande å ordinarie
kyrkostämma eller kyrkofullmäktigsammanträde,
som hålles före
utgången av maj månad.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
63
(Kungl. Majsts förslag.) (Utskottets förslag.)
§ 8. 64 §.
På beslut av kyrkostämman eller kyrkofullmäktige ankommer, huruvida
framställd anmärkning skall förfalla och ansvarsfrihet för förvaltningen meddelas
eller laga åtgärd för bevarande av församlingens rätt skall vidtagas. Anställes
ej talan å den förvaltning revisionsberättelsen avser inom ett år från det
berättelsen framlades å kyrkostämma eller kyrkofullmäktigsammanträde, skall
så anses, som örn ansvarsfrihet blivit beviljad. Utan hinder av att ansvarsfrihet
beviljats må talan förås på grund av brottslig handling, där ej ansvarsfriheten
uppenbarligen avsett även den handlingen.
§ 9.
Genom bestämmelserna i §§ 5—8
göres ej ändring i föreskrifterna örn
särskild revision av kyrko- och skolräkenskaper.
65 §.
Genom bestämmelserna i 61—64 §§
göres ej ändring i föreskrifterna örn
särskild revision av kyrko- och skolräkenskaper.
Kap, 6. Om underställning och besvär.
§ I
-
O kap. Om underställning och besvär.
66 §.
För att vinna bindande kraft skola kyrkostämmas och kyrkofullmäktiges
beslut underställas Konungens prövning och fastställelse, då de angå:
a) avhändande eller pantförskrivning av sådan församlingen tillhörig fastighet,
som utan att räknas till kyrkoegendom för något dess gemensamma
nytta avseende ändamål tillfallit församlingen genom gåva eller testamente,
ävensom överenskommelse, som medför ändring i någon församlingens rättighet
till sådan fastighet;
b) upptagande av lån, därunder inbegripet ingående av borgen, dock att
underställning icke erfordras, där ej i följd av beslutet sammanlagda beloppet
av församlingens utan underställning skedda upplåning överstiger hälften av
den summa, som för det sistförflutna kalenderåret beslutits skola i församlingen
anskaffas genom uttaxering; eller
c) utgifter, som erfordra uttaxering under längre tid än fem år.
Beslut, som skall underställas Konungens prövning, skall insändas till länsstyrelsen,
vilken det åligger att överlämna handlingarna jämte eget yttrande till
Konungen.
§ 2.
Länsstyrelsens godkännande erfordras
för att giva gällande kraft åt
beslut rörande arvode enligt kap. 2 § 13
andra stycket.
Samtliga av församlingen för ett och
samma kalenderår fattade beslut av
beskaffenhet, som nyss sagts, skola
67 §.
Länsstyrelsens godkännande erfordras
för att giva gällande kraft åt beslut
rörande arvode enligt 22 §, där beslutet
ej allenast innefattar förnyande av dylikt
för nästföregående år fattat lagligen
gällande beslut.
Samtliga av församlingen för ett och
samma kalenderår fattade beslut, därå
fastställelse erfordras, skola samtidigt
64
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
(Kungl. Maj:ts förslag.)
samtidigt och senast under det år besluten
avse underställas länsstyrelsens
prövning, vid äventyr att beslut, såvida
ej särskilda omständigheter anses
böra föranleda undantag, icke vinner
godkännande. Till ledning vid prövningen
av dessa beslut skall tillgång
beredas länsstyrelsen till tablå över
församlingens ekonomiska ställning det
år besluten avse.
Underställt beslut skall antingen oförändrat fastställas eller ogillas,
fastställelse, skall skäl därför uppgivas.
över vägrad fastställelse må församlingen föra klagan hos Konungen.
(Utskottets förslag.)
och senast under det år besluten avse
underställas länsstyrelsens prövning,
vid äventyr att beslut, såvida ej särskilda
omständigheter anses böra föranleda
undantag, icke vinner godkännande.
Till ledning vid prövningen av
dessa beslut skall tillgång beredas länsstyrelsen
till tablå över församlingens
ekonomiska ställning det år besluten
avse.
Yägras
§ 3. 68 §.
Medlem av församling, som ej nöjes åt kyrkostämmans eller kyrkofullmäktiges
beslut, äger att söka rättelse däri genom besvär, örn beslutet
icke tillkommit i laga ordning,
star i strid mot allmän lag eller författning eller annorledes överskrider deras
befogenhet, som fattat beslutet, eller
kränker hans enskilda rätt eller eljest vilar på orättvis grund.
Besvären skola, jämte det överklagade
beslutet, inom trettio dagar efter
den dag, då tillkännagivande örn verkställd
justering av det över beslutet
förda protokollet enligt kap. 2 § 14
ägde rum, dagen då det skedde likväl
oräknad, ingivas, i mål, som avses i kap.
1 § 2 a)—e) och g) ävensom i mål
rörande val av ledamöter och suppleanter
i kyrkoråd, skolråd, fortsättningsskolestyrelse
och biblioteksstyrelse samt
mål rörande granskning av sådant råds
eller sådan styrelses räkenskaper till
domkapitlet och i andra mål till länsstyrelsen.
Det åligger klaganden därjämte
såväl att vid besvären foga bevis
örn dagen, då sådant tillkännagivande
ägde rum, som ock att inom fjorton
dagar efter det tiden för besvärens inlämnande
utgått till kyrkostämmans
eller, där beslutet fattats av kyrkofullmäktige,
till dessas ordförande ingivna
diariibevis över att han besvärat sig.
Besvären skola, jämte det överklagade
beslutet, inom trettio dagar efter
den dag, då tillkännagivande örn verkställd
justering av det över beslutet
förda protokollet enligt 23 § ägde mm,
dagen då det skedde likväl oräknad, ingivas,
i mål, som avses i 2 § a), b),
d), h), k), l), och q) ävensom i mål rörande
val av ledamöter och suppleanter
i kyrkoråd, skolråd, fortsättningsskolestyrelse
och biblioteksstyrelse
samt mål rörande granskning av sådant
råds eller sådan styrelses räkenskaper
till domkapitlet och i andra mål
till länsstyrelsen. Det åligger klaganden
därjämte såväl att vid besvären
foga bevis örn dagen, då sådant tillkännagivande
ägde rum, som ock att
inom fjorton dagar efter det tiden för
besvärens inlämnande utgått till kyrkostämmans
eller, där beslutet fattats av
kyrkofullmäktige, till dessas ordförande
ingivna diariibevis över att han
besvärat sig.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
65
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
Försummar klaganden något av vad sålunda föreskrivits, må beslutet gå i
verkställighet.
Länsstyrelsen och domkapitlet höra giva varandra del av besvären, när ärendet
kan anses höra till gemensam behandling.
§ 4. 09 §.
Gå besvären ut därpå, att beslutet icke tillkommit i laga ordning, eller att
det står i strid mot allmän lag eller författning eller annorledes överskrider
deras befogenhet, som fattat beslutet, äger den prövande myndigheten, där besvären
finnas böra godkännas, att förbjuda beslutets verkställighet.
Grundas besvären därpå, att klagandens enskilda rätt blivit genom beslutet
kränkt, och bliva besvären godkända, gäller rättelsen till förmån för den som
klagat, men står beslutet i övrigt fast, utan så är att det finnes strida mot allmän
lag eller författning eller eljest vila på orättvis grund, då den prövande
myndigheten må förordna örn upphävande av beslutet i dess helhet.
§ 5. 70 §.
I avseende å tid och sätt för sökande av ändring i utslag, som meddelats av
länsstyrelsen eller domkapitlet, gäller efter varje måls beskaffenhet vad särskilt
är stadgat.
§ 0. 71 §.
För besvärs anförande mot beslut av kyrkoråd eller skolråd i sådana mål
och ärenden, vilka rådet på grund av föreskrifter i särskilda författningar har
att handlägga, gäller vad i dessa författningar för varje fall finnes stadgat.
I övrigt skall, där medlem av församling
ej nöjes åt kyrkorådets eller
skolrådets beslut, som icke är av rent
förberedande eller verkställande art,
vad i §§ 3—5 är stadgat äga motsvarande
tillämpning. Där beslutet rör
uteslutande enskild persons förhållande,
skall dock tiden för talans fullföljande
räknas från den dag, då beslutet
genom utdrag av protokollet delgavs
klaganden.
I övrigt skall, där medlem av församling
ej nöjes åt kyrkorådets eller
skolrådets beslut, som icke är av rent
förberedande eller verkställande art,
vad i 68—70 §§ är stadgat äga motsvarande
tillämpning. Där beslutet rör
uteslutande enskild persons förhållande,
skall dock tiden för talans fullföljande
räknas från den dag, då beslutet
genom utdrag av protokollet delgavs
klaganden.
Utan hinder av förd klagan må beslutet gå i verkställighet, där icke den prövande
myndigheten annorledes förordnar.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Thulin, G. W. Hansson, Hellberg, Sandegård, Sundberg,
Larsén, Granströmgreve Lagerbjelke, K. A. S. Nylander, Gustafson i Kasenberg,
Hersson i Trången, Andersson i Igelboda, Laurén, Lindmark, Olsson i Mora, Fast, Källman,
Wallerius och Weiju e.
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 5 sami. 21 haft. (Nr 31.)
1061 30 5
66
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
b) att riksdagen, med förklarande att Kungl. Maj:ts förslag
till lag om församlingsstyrelse i Stockholm ej kunnat av riksdagen
i oförändrat skick antagas, måtte i anledning av sagda
förslag samt motionerna I: 246, 277, 290, 295 och II: 437, 448,
452 för sin del antaga följande förslag till
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
Lag
om
församlingsstyrelse i Stockholm.
Härigenom förordnas som följer:
Kap. 1. Allmänna bestämmelser.
§ I
Varje
territoriell församling äger att
själv, efter vad i denna lag närmare
bestämmes, vårda sina medlemmars gemensamma
kyrkliga angelägenheter
och vissa ärenden rörande folkskoleväsendet,
såvitt icke handhavandet
därav enligt gällande författningar tillkommer
annan.
Vad i denna lag stadgas skall i tilllämpliga
delar lända till efterrättelse
jämväl för icke territoriell församling,
örn församlingen önskar det. I annat
fall följes den ordning, som förut varit
övlig.
1 köp. Allmänna bestämmelser.
1 §■
Varje territoriell församling äger att
själv, efter vad i denna lag närmare
bestämmes, vårda sina gemensamma
kyrkliga angelägenheter och vissa ärenden
rörande folkskoleväsendet, såvitt
icke handhavandet därav enligt gällande
författningar tillkommer annan.
Vad i denna lag stadgas skall i tilllämpliga
delar lända till efterrättelse
jämväl för icke territoriell församling,
örn församlingen så besluter. I annat
fall följes den ordning, som förut varit
övlig.
§ 2.
2 §.
Med kyrkliga angelägenheter och ärenden rörande folkskoleväsendet avses
i denna lag frågor örn:
a) åtgärder till vidmakthållande av
ordning under gudstjänsten;
b) åtgärder till främjande av försam
li ng svärd e n ;
c) upprättande och underhåll av församlingen
tillhörigt folkbibliotek (församling
sbibliotek);
d) tillsättande och avskedande av
dels
a) åtgärder till främjande av församling
svärdén;
b) tillsättande och avskedande av
organister, kyrkosångare, klockare och
andra kyrkobetjänte;
c) prästerskapets och kyrkobetjäntes
löneförmåner;
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
67
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
d) kyrkomedels användande;
e) hushållning med och vård om
kyrkans egendom ävensom församlingen
tillhörig, för kyrkliga ändamål
avsedd egendom;
f) byggnad och underhåll av kyrka
med vad därtill hör, församlingshus
samt boställen för prästerskap och
kyrkobetjänt^,
g) avgifter till kyrka jämte dithörande
anstalter;
h) åtgärder till vidmakthållande av
ordning under gudstjänsten;
i) fördelning av bänkrum i kyrkan;
samt
j) avgifter för begagnande av kyrkklockor
och annan kyrkans egendom;
dels
k) folkskoleunder visning en samt dithörande
anstalter i den män handhavandet
av dessa frågor enligt gällande
författningar tillkommer huvudstadens
församlingar;
dels ock
l) upprättande och underhåll av församlingen
tillhörigt folkbibliotek (församling
sbibliotek); samt
m) lokal för och avgifter till sådant
bibliotek.
Om vården av vissa kyrkogårdar är särskilt stadgat.
§ 3. 3 §.
Församlings beslutanderätt utövas i Församlings beslutanderätt utövas i
ärenden, som avses i 9 och 10 §§ i frågor örn kyrkofullmäktiges antal, i
lagen den 9 december 1910 om regie- ärenden, som avses i 9 och 10 §§ i
ring av prästerskapets avlöning, samt lagen den 9 december 1910 örn reglevid
val av organist, kyrkosångare och ring av prästerskapets avlöning, samt
klockare å kyrkostämma och i övrigt vid val av organist, kyrkosångare och
av kyrkofullmäktige. klockare å kyrkostämma och i övrigt
av kyrkofullmäktige.
I vissa fall utövas beslutanderätten genom församlingsdelegerade.
Förvaltning och verkställighet tillkomma kyrkoråd, skolråd eller biblioteks
-
organister, kyrkosångare, klockare och
andra kyrkobotjänte;
e) prästerskapets och kyrkobetjäntes
löneförmåner;
f) kyrkomedels användande;
g) hushållning med och vård om
kyrkans och församlingens egendom;
h) byggnad och underhåll av kyrka
med vad därtill hör, församlingshus,
lokal för för samling sbibliotek samt
boställen för prästerskap och kyrkobetjänte;
i)
avgifter till kyrka och församling
sbibliotek;
j) fördelning av bänkrum i kyrkan;
samt
k) avgifter för begagnande av kyrkklockor
och annan kyrkans egendom.
68
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
styrelse eller de andra styrelser, nämnder eller personer, som äro utsedda för
särskilda förvaltnings- eller verkställighetsbestyr.
§4. 4 §.
Erfordras särskilda föreskrifter örn tillämpning av denna lag med avseende
å handläggning av ärenden, som äro gemensamma för två eller flera församlingar,
meddelas sådana föreskrifter av Konungen.
Kap. 2. Örn kyrkofullmäktige. 2 kap. Örn kyrkofullmäktige.
§ 1. 5 §.
Kyrkofullmäktiges antal bestämmes i förhållande till folkmängden sålunda, att
församling med 10,000 invånare eller därunder utser 15—25;
församling med över 10,000 till och med 20,000 invånare utser 20—30;
församling med över 20,000 till och med 40,000 invånare utser 25—35; samt
församling med över 40,000 invånare utser 30—40.
Antalet fullmäktige bestämmes inom
nu stadgad begränsning av konsistorium.
Om beslutet skall magistraten
ofördröjligen underrättas.
Kyrkostämman besluter, med iakttagande
av vad nu är sagt, huru mångå
kyrkofullmäktige skola utses för församlingen.
Om beslutet skall magistraten
ofördröjligen underrättas.
§2. 6 §.
Rösträtt vid val av kyrkofullmäktige tillkommer envar, som är mantalsskriven
inom församlingen och äger rösträtt vid val av stadsfullmäktige. Varje
röstberättigad äger en röst.
Sådan rättighet tillkommer dock icke:
a) främmande religionsbekännare; eller
b) den som anmält sig till utträde ur svenska kyrkan.
Den som är medlem av icke territoriell församling äger ej rösträtt vid val
av kyrkofullmäktige i annan församling.
§ 3.
Örn upprättande av röstlängd och örn
röstlängdens bindande verkan stadgas i
lagen om kommunala och kyrkliga val.
7 §.
Om upprättande av röstlängd och örn
röstlängdens bindande verkan stadgas i
kommunala vallagen.
§ 4. 8 §.
Kyrkofullmäktige väljas bland de röstberättigade, som äro boende inom
församlingen och uppnått tjugufem års ålder.
Kyrkofullmäktig kan ej den vara, som:
a) är omyndig;
b) är i konkurstillstånd;
c) är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig försörjning;
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
69
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
d) på grund av honom ådömd straffpåföljd icke må utöva allmän befattning
eller genom utslag, som ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till påföljd,
som nu är sagd, eller är ställd under framtiden för brott, vilket kan medföra
sådan påföljd; eller
e) är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan.
Följande personer må icke vara kyrkofullmäktige: överståthållaren, underståthållaren
eller polismästaren, ej heller den som tillhör församlingens redovisningsskyldiga
och avlönade betjänte.
Ej må annan avsäga sig uppdrag att vara kyrkofullmäktig än:
a) kvinna;
b) ämbets- eller tjänsteman, som av
sin befattning är hindrad att fullgöra
uppdraget;
c) den som uppnått sextio års ålder;
d) den som eljest uppgiver hinder,
vilket godkännes av flertalet bland
övriga fullmäktige; eller
e) vid valet den som efter de fyra
senaste m-ens tjänstgöring såsom kyrkofullmäktig
är i ordning att avgå därifrån.
a) ämbets- eller tjänsteman, som av
sin befattning är hindrad att fullgöra
uppdraget;
b) den som uppnått sextio års ålder;
e) den som eljest uppgiver hinder,
vilket godkännes av flertalet bland
övriga fullmäktige; eller
d) vid valet den som de fyra senaste
åren, det är då valet sker inberäknat,
tjänstgjort såsom kyrkofullmäktig.
§ 5. 9 §.
Kyrkofullmäktige väljas för fyra år, räknade från och med den 1 januari
året näst efter det, då valet skedde.
Har beslut fattats om ändring av fullmäktiges antal, skall församlingen
ändock intill utgången av det år, då allmänna fullmäktigval nästa gång skola
förrättas, företrädas av fullmäktige till det antal, som tidigare blivit bestämt,
och må förty icke i anledning av ändringen särskilt fullmäktigval företagas.
Vad nu är sagt gäller, ändå att ändring av fullmäktiges antal påkallas av folkmängdens
ökning eller minskning.
Örn val av kyrkofullmäktige i anledning av ändring i ecklesiastik indelning
är särskilt stadgat.
§ 6. 10 §.
För val av kyrkofullmäktige skall församling, där mera än trettio fullmäktige
skola väljas, indelas i valkretsar. Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets.
Vid valkretsindelning iakttages, att varje krets kommer att utse minst
tio, högst tjugu kyrkofullmäktige efter den beräkningsgrund, att i allmänhet
inom varje krets en kyrkofullmäktig utses för varje befolkningstal motsvarande
det som erhålles, då församlingens folkmängd delas med antalet fullmäktige
för hela församlingen; att varje valkrets skall kunna omslutas med en sammanhängande
gränslinje; samt att antalet fullmäktige för hela församlingen, i den
mån det utan olägenhet kan ske, fördelas lika på de särskilda valkretsarna.
70
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
Om indelning i valkretsar jämte antalet fullmäktige för varje valkrets äga,
efter därom av kyrkorådet uppgjort förslag, kyrkofullmäktige göra framställning
kos magistraten. Utan föregående framställning må magistraten förordna
om sådan indelning, sedan tillfälle beretts kyrkofullmäktige att avgiva yttrande
i ärendet. Beslut örn indelning i valkretsar skall meddelas senast två månader
före jngangen av det kalenderår, under vilket beslutet skall träda i tillämpning.
§ 7. 11 §.
Val av kyrkofullmäktige skall förrättas under tiden från och med den 13
september till november månads utgång. Valdag bestämmes det år, då valet
skall äga rum, av magistraten.
Kallelse till val av kyrkofullmäktige utfärdas av magistraten samt kungöres
minst en vecka före förrättningen genom offentligt anslag å rådhuset och kallelsens
införande i den tidning, vari överståthållarämbetets kungörelser vanligen
intagas. I kallelsen skall tiden för förrättningen noggrant angivas.
Om valdistrikt samt vals förrättande
och avslutande, så ock örn förfarandet,
när kyrkofullmäktig avgår före den
bestämda tjänstgöringstidens utgång,
stadgas i lagen örn kommunala och
kyrkliga val.
§ 8.
Kyrkoherden eller den hans ämbete
förvaltar eller den präst konsistorium
därtill förordnar eller den präst inom
församlingen, som kyrkoherden utser,
eller, då någon därtill ej är utsedd, den
präst, som är kyrkoherden närmast i
ämbetet, är ordförande i kyrkofullmäktige.
Örn valdistrikt samt vals förrättande
och avslutande, så ock om förfarandet,
när kyrkofullmäktig avgår före den
bestämda tjänstgöringstidens utgång,
stadgas i kommunala vallagen.
12 §.
Kyrkofullmäktige välja varje år för
nästkommande kalenderår bland sig en
ordförande och en vice ordförande. Till
ordförande må dock kunna utses kyrkorådets
ordförande, ändå att han icke är
fullmäktig. Underrättelse örn dessa val,
med angivande av de valdas namn och
postadress, skall ofördröjligen insändas
till Överståthållarämbetet och konsistorium.
För året näst efter det, då val av
kyrkofullmäktige ägt rum, skall ordförandevalet
hållas i januari månad
och ordförandeskapet intill dess utövas
av deri som fullmäktige därtill särskilt
utsett.
å
§9. 13 §.
Kyrkofullmäktigsammanträde skall hållas i församlingssal eller kyrka eller
annat ställe, som för sådant ändamål blivit av fullmäktige särskilt bestämt.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
71
(Kungl. Maj:ts förslag.)
(Utskottets förslag.)
§ 10. 1* §■
Ordinarie sammanträden skola av kyrkofullmäktige hallas varje ar före utgången
av maj månad för besluts fattande i anledning av berättelsen örn föregående
årets räkenskaper och förvaltning ävensom före utgången av november
månad för fastställande av församlingens utgifts- och inkomststat och för anställande
av val till de befattningar inom församlingen, vilka vid årets slut
bliva lediga, samt av revisorer och revisorssuppleanter.
I övrigt sammanträda kyrkofull- I övrigt sammanträda kyrkofullmäktige,
när Överståthållarämbetet mäktige, när Överståthållarämbetet
eller konsistorium därom förordnar
eller visitationsförrättare, kyrkorådet,
skolrådet, biblioteksstyrelse eller de
flesta av fullmäktige sådant äska eller
ordföranden finner det nödigt.
§ 11.
Kungörelse örn kyrkofullmäktigsammanträde
utfärdas av fullmäktiges ordförande
och skall innehålla bestämd
uppgift örn tid, ställe och överläggningsämne
för sammanträdet.
nar
eller konsistorium därom förordnar
eller visitationsförrättare, kyrkoherden
eller den hans ämbete förvaltar,
kyrkorådet, skolrådet, biblioteksstyrelse
eller de flesta av fullmäktige sådant
äska eller ordföranden finner det
nödigt.
15 §.
Kungörelse örn kyrkofullmäktigsammanträde
utfärdas av fullmäktiges
ordförande eller, vid hinder för honom,
av vice ordföranden och skall innehålla
bestämd uppgift om tid, ställe och
överläggningsämne för sammanträdet.
Kungörelsen skall minst en vecka före sammanträdet anslås vid församlingens
pastorsexpedition. För ärende, som fordrar så skyndsam handläggning, att anslag
i nu föreskriven ordning icke medhinnes, ma sammanträde hallas efter
kortare anslagstid och även samma dag anslag skett; dock ma ej a sadant sammanträde
beslut fattas om utgift eller anskaffande av medel därtill eller avhändande
av församlingen tillhörig egendom eller efterskänkande av någon församlingens
rättighet.
Besluta fullmäktige, att tillkännagivande örn tid och ställe för sammanträde
skall införas i den tidning, vari överståthållarämbetets kungörelser vanligen intagas,
skall ordföranden, där så ske kan, föranstalta därom.
Den omständigheten, att kungörelse örn sammanträde ej blivit anslagen eller
att tillkännagivande ej blivit infört i tidning, utgör ej hinder för sammanträdets
hållande.
Skriftlig kallelse till sammanträdet, innehållande sådan uppgift, som ovan
sägs, bör, såvitt möjligt är, genom ordförandens försorg senast fyra dagar förut
delgivas envar fullmäktig eller med posten översändas till honom.
§ 12.
Kyrkofullmäktige må ej företaga
ärende eller besluta däri, såvida icke
16 §.
Kyrkofullmäktige må ej företaga
ärende eller besluta däri, såvida icke
opaginerad Kontrollera mot PDF
TI
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
(Kungl. Maj:ls förslag.)
flera än hälften av riem äro tillstädes.
Är tillstädesvarande fullmäktig enligt
stadgandet i kap. 6 § 5 andra stycket
hindrad att deltaga i visst ärende, utgör
ej den omständigheten, att till följd
därav antalet av de deltagande icke
överstiger hälften av fullmäktiges hela
antal, hinder för ärendets företagande.
Ledamot, som utan anmält, av kyrkofullmäktige
godkänt hinder avhåller
sig från sammanträde, skall böta till
kyrkokassa^! feni kronor och dubbelt
så mycket, om sammanträdet måste i
anseende till de närvarandes fåtalighet
inställas eller upplösas.
§ 13.
Varje kyrkofullmäktig äger en
k id kyrkofullmäktigsammanträde
äger inom församlingen tjänstgörande
präst, ändå att han icke är kyrkofullmäktig,
att deltaga i överläggningarna
men ej i besluten.
(Utskottets förslag.)
flera än hälften av dem äro tillstädes.
Är tillstädesvarande fullmäktig enligt
stadgandet i 65 § andra stycket tumb
råd att deltaga i visst ärende, utgör ej
den omständigheten, att till följd därav
antalet av de deltagande icke överstiger
hälften av fullmäktiges hela antal,
hinder för ärendets företagande.
Ledamot, som utan anmält, av kyrkofullmäktige
godkänt hinder avhåller
sig från sammanträde, skall böta till
kyrkokassan två kronor och dubbelt
så mycket, örn sammanträdet måste i
anseende till de närvarandes fåtalighet
inställas eller upplösas.
17 §.
röst.
Vid kyrkofullmäktiges sammanträden
äger kyrkorådets ordförande, ändå
att han icke är ordförande i eller ledamot
av kyrkofullmäktige, att yttra sig
och framställa förslag men ej att deltaga
i besluten. Rätt att deltaga i överläggningarna
men ej i besluten tillkommer
jämväl ordförande eller vice ordförande
i annan församlingens styrelse,
nämnd eller beredning vid behandling
av ärende, som beretts av styrelsen,
nämnden eller beredningen, så ock revisor
vid granskning av den av honom
avgivna revisionsberättelsen.
§ U- 18 §.
De ärenden, som företagas till avgörande av kyrkofullmäktige, skola förut
vara vederbörligen beredda av kyrkorådet eller skolrådet eller annan styrelse,
nämnd eller beredning, dit ärendet efter siri beskaffenhet hör, eller av en eller
flera särskilt för sådan beredning utsedda personer. Innan ärende, som beretts
annorledes än av kyrkorådet eller skolrådet, företages till avgörande av kyrkofullmäktige,
skall tillfälle lämnas kyrkorådet eller skolrådet att avgiva yttrande
däröver.
Val må dock av kyrkofullmäktige förrättas utan föregående beredning.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
73
(Kungl. Mai: Is förslag.) (U Iskol tets förslag.)
Detsamma gäller örn avgörande av ärende, som fordrar skyndsam handläggning
och icke avser utgift eller anskaffande av medel därtill eller avhändande
av församlingen tillhörig egendom eller efterskänkande av någon församlingens
rättighet.
§ il
-
lo §.
Kan ärende, som handlägges å Kail ärende, som handlägges å
kyrkofullmäktigsammanträde, icke å kyrkofullmäktigsammanträde, icke å
den utsatta dagen hringas till slut, den utsatta dagen bringas till slut,
skall sammanträdet fortsättas å annan skall sammanträdet fortsättas å annan
dag, varom, därest fullmäktige så be- dag. Örn sammanträdets fortsättande
sluta, kungörelse i vanlig ordning ut- skall, därest fullmäktige så besluta,
färdas. Beslutes icke sådan kungörelse, kungörelse i vanlig ordning utfärdas,
har ordföranden att, innan sammanträ- Beslutes icke sådan kungörelse, har
det upplöses, bestämma och för de när- ordföranden att, innan sammanträdet
varande tillkännagiva tid för det fort- upplöses, bestämma och för de närvasatta
sammanträdet. rande tillkännagiva tid för det fortsatta
sammanträdet.
Örn fortsättande och avslutande av valförrättning, när val är proportionellt,
gäller vad därom är särskilt stadgat.
Begäres vid ärendes behandling å kyrkofullmäktigsammanträde bordläggning
av ärendet och förenar sig minst en tredjedel av de närvarande därom, skall
ärendet uppskjutas till annan dag, som ordföranden har att bestämma och i
vanlig ordning kungöra.
Bordläggning må ej, såvida icke beslut därom fattas med vanlig röstövervikt,
ske i fråga örn val eller mera än en gång i samma ärende.
§ 10. 20 §.
Ordföranden åligger att å kyrkofullmäktigsammanträde framställa ärendena
till överläggning samt att tillse, att ej andra frågor företagas till avgörande
än de som finnas angivna i kungörelsen örn sammanträdet.
Ny fråga kan vid kyrkofullmäktiges sammanträde väckas av envar bland
dem men må icke avgöras förrän vid annat sammanträde samt efter vederbörlig
beredning och kungörelse.
§ 17.
Morn. I. Sedan överläggningen i ett
ärende förklarats avslutad, framställer
ordföranden proposition så avfattad,
att den kan besvaras med ja eller nej.
Ordföranden tillkännagiver därefter,
utfallit, och befäster detsamma, där ej
Begäres omröstning, skall den verk
-
21 8.
1 m o in. Sedan överläggningen i ett
ärende förklarats avslutad, framställer
ordföranden proposition så avfattad,
att den kail besvaras med ja eller nej.
huru enligt hans uppfattning beslutet
omröstning begäres, med klubbslag.
Begäres omröstning, skall den verk
-
74
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
(Kungl. Maj.ts förslag.)
ställas efter upprop och utom vid val
ske öppet. Där ej för särskilda fall
annorlunda stadgas, bestämmes utgången
genom enkel pluralitet av de
avgivna rösterna. Falla rösterna lika
för olika meningar, skiljer vid val
lotten mellan lika rösttal, men blir i
övriga fall den mening beslut, som ordföranden
biträder.
Val av kyrkoråd, skolråd och biblioteksstyrelse
samt församlingsdelegerade
ävensom av revisorer och revisorssuppleanter,
som avses i kap. 6 § 5, så
ock av två eller flera personer för särskild
beredning av ärenden, som skola
företagas till avgörande av kyrkofullmäktige,
skall vara proportionellt,
därest det begäres av minst så många
väljande, som motsvara det tal, vilket
erhålles, örn samtliga väljandes antal
delas med siffran för det antal personer
valet avser, ökad med 1. Om förfarandet
vid sådant proportionellt val
är särskilt stadgat.
M o m. 2. För beslut erfordras två
tredjedelar av de i omröstningen deltagandes
röster, då beslutet avser:
a) avhändande av fastighet eller därifrån härflytande rättighet eller inköp
av fastighet;
b) beviljande av anslag till nytt ändamål eller behov;
c) beviljande av anslag till ändamål eller behov, som icke är nytt men för
vilket under året näst före det, som anslaget avser, anslag ej utgått i församling,
där högsta uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger tio kronor
för skattekrona;
d) höjande av visst under året näst före det, som höjningen avser, utgående
anslag, då höjningen skulle utgöra:
1) mera än tjugufem procent av förutvarande anslaget i församling, där
högsta uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger tio kronor för skattekrona,
2) mera an femton procent av förutvarande anslaget i församling, där högsta
uttaxeringen av sådan skatt överstiger tretton kronor för skattekrona,
(Utskottets förslag.)
ställas efter upprop och utom vid val
ske öppet. Där ej för särskilda fall
annorlunda stadgas, bestämmes utgången
genom enkel pluralitet av de
avgivna rösterna. Falla rösterna lika
för olika meningar, skiljer vid val
lotten mellan lika rösttal, men blir i
övriga fäll den mening beslut, som ordföranden
biträder. Vid omröstning för
tillsättande av tjänstebefattning skall
förfaras såsom vid val.
Val av kyrkoråd, skolråd och biblioteksstyrelse
samt församlingsdelegerade
ävensom av revisorer och revisorssuppleanter,
som avses i 65 §, så
och av två eller flera personer för särskild
beredning av ärenden, som skola
företagas till avgörande av kyrkofullmäktige,
skall vara proportionellt,
därest det begäres av minst så många
väljande, som motsvara det tal, vilket
erhålles, örn samtliga väljandes antal
delas med siffran för det antal personer
valet avser, ökad med 1. Örn förfarandet
vid sådant proportionellt val
är särskilt stadgat.
2 m o m. För beslut erfordras två
tredjedelar av de i omröstningen deltagandes
röster, då beslutet avser:
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
75
(Kungl. Majlis förslag.) (Utskottets förslag.)
3) mera än tio procent av förutvarande anslaget i församling, där högsta uttaxeringen
av samma skatt överstiger sexton kronor för skattekrona;
e) beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning;
f) upptagande eller förnyande av lån, därunder inbegripet ingående av
borgen, eller förlängning av tiden för erhållet låns återbetalande; eller
g) efterskänkande av oguldna kom- g) efterskänkande av oguldna kommunalutskylder.
munalutskylder, där fråga ej är om an
tagande
av ackord.
Med allmän kommunalskatt förstås i c) och d) sådan skatt, evad den beslutits
av stadsfullmäktige eller kyrkofullmäktige.
M o m. 3. Beslut om beviljande av 3 m o m. Beslut örn beviljande av
anslag skall tillika innefatta, huruvida anslag skall tillika innefatta, huruvida
anslaget skall utgå av tillgängliga anslaget skall utgå av tillgängliga
medel eller erforderligt belopp skall medel eller erforderligt belopp skall
uttaxeras eller upplånas. uttaxeras eller upplånas.
§ 18. 22 §.
Efterskänkande av oguldna kommu- Efterskänkande av oguldna kommunalutskylder
må av kyrkofullmäktige nalutskylder må, där fråga ej är om an!
beslutas allenast där, efter prövning av tagande av ackord, av kyrkofullmäkvarje
särskilt fall, verkligt ömmande tige beslutas allenast där, efter prövomständigheter
befunnits föreligga. ning av varje särskilt fall, verkligt ömmande
omständigheter befunnits föreligga
23
§.
Kyrkofullmäktiges ordförande är
icke i denna sin egenskap berättigad att
uppbära arvode eller ersättning för
andra med uppdraget förenade kostnader
än för skrivhjälp, skrivmaterialier,
postporton och dylika utgifter, som
för församlingens räkning påkallas vid
uppdragets fullgörande. Kyrkofullmäktige
må för ett år i sänder besluta,
att sådan ersättning skall utgå med
visst belopp, vilket icke må överstiga
vad skäligt är med hänsyn till beräkneliga
utgifter av nämnda art.
Yad om stadsfullmäktiges rätt att besluta om ersättning åt innehavare av
kommunalt uppdrag är stadgat skall i tillämpliga delar gälla jämväl i
fråga om kyrkofullmäktiges befogenhet att besluta örn dagtraktamente och
reseersättning åt vald ledamot av kyrkoråd eller skolråd eller annan för hand
-
76
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
(Kungl. Maj:ts förslag.) {Utskottets förslag.)
havande av församlingens angelägenheter tillsatt styrelse, nämnd eller beredning
eller åt revisor samt om arvode åt revisor eller åt ledamot, som utsetts till
ordförande, sekreterare, räkenskapsförare, kassaförvaltare, föredragande eller
verkställande ledamot eller till innehavare av annan motsvarande befattning
inom rådet, styrelsen, nämnden eller beredningen.
§ 19. 24 §.
Vid kyrkofullmäktiges sammanträde föres protokoll under ordförandens inseende
av kyrkonotarien eller, vid förfall för honom, av annan därtill av ordföranden
utsedd person.
Protokollet, av vilket skall framgå, vilka fullmäktige varit närvarande, skall
upptaga för varje ärende överläggningsämnet och beslutet, med angivande huruvida
och i vilken ordning omröstning företagits.
Justering av protokollet verkställes senast fjorton dagar efter sammanträdet
å tid, som ordföranden bestämmer och vid sammanträdet tillkännagiver, av ordföranden
jämte minst två därtill för varje gång av fullmäktige utsedda närvarande
ledamöter. Justering ma ock verkställas av fullmäktige antingen genast
eller vid sammanträde senast fjorton dagar därefter, varom vid tillfället underrättelse
meddelas. Protokollet underskrives av protokollföraren samt bestyrkes,
med anteckning örn justeringen, av ordföranden och de utsedda justeringsmännen
eller, där justeringen verkställts av fullmäktige, minst två vid sammanträdet
närvarande ledamöter.
Sedan protokollet justerats, skall en förteckning över de vid sammanträdet
fattade besluten anslås vid församlingens pastorsexpedition. Förteckningen,
vilken tillika skall innehålla uppgift å dagen, då densamma anslagits, skall
även införas i den tidning, vari överståthållarämbetets kungörelser vanligen
intagas, så ock i minst två andra av huvudstadens dagliga tidningar.
Protokollen med tillhörande handlingar och bilagor skola förvaras bland
kyrkans övriga handlingar.
§ 20.
Ben som vid kyrkofullmäktigsamm
anträde deltagit i avgörandet av
ärende kan genast eller sist vid justeringen
av protokollet avgiva reservation
mot det fattade beslutet.
25 §.
Ilen som vid kyrkofullmäktigsammauträde
deltagit i avgörandet av
ärende äger anföra reservation mot det
fattade beslutet. Reservation skall anmälas
innan sammanträdet avslutas
samt, om den närmare utvecklas, avfattas
skriftligen och avgivas sist vid
justeringen av protokollet.
§ 21. 26 §.
Ordföranden skall tillse, att utdrag av kyrkofullmäktiges justerade protokoll
tillställes kyrkorådet, skolrådet eller biblioteksstyrelse eller de andra
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
77
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
styrelser, nämnder eller personer, åt vilka verkställighet av fullmäktiges beslut
uppdragits. För övrigt äger envar att taga avskrift av protokollet och att utan
avgift få avskriftens riktighet bestyrkt.
§ 22. 27 §.
Kyrkofullmäktiges förhandlingar skola vara offentliga; dock må fullmäktige
för visst ärende besluta, att överläggningen skall hållas inom stängda
dörrar.
Ordföranden vakar över ordningen vid kyrkofullmäktigsammanträde samt
kan varna och, efter förutgången varning, låta utvisa envar, som förhåller sig
oskickligt. Uppstår oordning, som ordföranden icke kan avstyra, äger han upplösa
sammanträdet.
Kap. 3. Om kyrkostämma. 3 kap. Örn kyrkostämma.
§ 1. 2S §,
Rättighet att deltaga i kyrkostämmas överläggningar och beslut tillkommer
envar, som äger rösträtt vid val av kyrkofullmäktige. Varje röstberättigad äger
en röst.
§ 2. 29 §.
Röstberättigad må genom fullmakt till annan röstberättigad överlåta sin
talan och rösträtt å kyrkostämma.
Fullmakt skall vara ställd till viss person samt av utställaren underskriven
med angivande av den dag underskrivandet skett. Å fullmakten skall tillika
vara av två vittnen tecknat bevis, att densamma egenhändigt underskrivits av
utställaren å den dag fullmakten utvisar samt att namnet på den person, till
vilken fullmakten är ställd, då fanns utsatt å fullmakten. Är fullmakt ej så
underskriven och bevittnad, som nu är sagt, är den ogin. Fullmakt äger icke
giltighet under längre tid än trettio dagar efter dagen för utfärdandet.
Ej må någon på grund av fullmakt föra talan eller utöva rösträtt för mera
än en röstberättigad.
30 §.
Kyrkofullmäktiges ordförande och
vice ordförande ur o tillika ordförande
och vice ordförande i kyrkostämman.
§ 3. 31 §.
Kyrkostämma skall hållas, när det finnes erforderligt för behandling av
ärende, i vilket beslutanderätten är förbehållen stämman.
Envar, som är röstberättigad å Envar, som är röstberättigad å
kyrkostämma, äger för uppgivet ärende kyrkostämma, äger för uppgivet ärende
begära sådan stämmas hållande. Lärn- begära sådan stämmas hållande. Lämnas
dylik framställning av ordföranden nas dylik framställning av ordföranden
utan avseende, skall lian, örn dét be- utan avseende, skall lian, om det be
-
78
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
(Kungl. Maj.ts förslag.)
gäres, meddela sitt beslut skriftligen
med skälen därtill. Över sådant beslut
äger sökanden på sätt i kap. 7 § 3 sägs
anföra besvär hos Överståthållarämbetet
eller konsistorium; och skall därvid besvärstiden
räknas från dagen, då sökanden
erhöll del av beslutet. Mot överståthållarämbetets
eller konsistoriums,
beslut må talan ej föras.
(Utskottets förslag.)
gäres, meddela sitt beslut skriftligen
med skälen därtill, över sådant beslut
äger sökanden på sätt i 71 § sägs
anföra besvär hos Överståthållarämbetet
eller konsistorium; och skall därvid besvärstiden
räknas från dagen, då sökanden
erhöll del av beslutet. Mot överståthållarämbetets
eller konsistoriums
beslut må talan ej föras.
§ 4. 32 §.
Vid kyrkostämman föres protokoll under ordförandens inseende av kyrkonotarien
eller vid förfall för honom av annan därtill av ordföranden utsedd
person.
Protokollet skall för varje ärende upptaga överläggningsämnet och beslutet
med angivande huruvida och i vilken
§ 5.
Vad i köp. 2 §§ 8 och 9, §11 första
och andra styckena, § 13 andra stycket,
§§ 14—16, § 17 mom. 1 och 3, § 19
tredje, fjärde och femte styckena samt
§§ 20—22 är stadgat örn kyrkofullmäktige
skall i tillämpliga delar gälla
i fråga örn kyrkostämma, dock att
kyrkostämmans förhandlingar alltid
skola vara offentliga samt att även i
annat ärende än val omröstning skall
ske med slutna sedlar, därest det begäres.
ordning omröstning företagits.
33 §.
Yad i 13 §, 15 § första och andra
styckena, 17 § andra stycket, 18—20
§§, 21 § 1 och 3 moni., 24 § tredje,
fjärde och femte styckena samt 25—
27 §§ är stadgat örn kyrkofull
mäktige
skall i tillämpliga delar gälla
i fråga örn kyrkostämma, dock att
kyrkostämmans förhandlingar alltid
skola vara offentliga samt att även i
annat ärende än val och tillsättande
av tjänstebefattning omröstning skall
ske med slutna sedlar, därest det begär
es.
Kap. 4. Om församlingsdelegerade. 4 kap. Om församlingsdelegerade.
§ 1. 34 §.
Kyrklig angelägenhet, som är av den allmänna beskaffenhet, att den angår
hela huvudstaden samfällt och för vars avgörande erfordras församlingarnas
gemensamma beslut, skall, sedan ärendet av Överståthållarämbetet eller konsistorium
överlämnats till församlingarna, å en och samma dag, som bestämmes
av konsistorium, behandlas å kyrkofullmäktigsammanträden i de särskilda församlingarna.
Örn de därvid fattade besluten skall konsistorium underrättas.
Hava församlingarna stannat i olika beslut, skall den fråga, i vilken skiljaktighet
förekommit, avgöras av församlingsdelegerade.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
79
(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
§ 2. 35 §.
Församlingsdelegerade utses av kyrkofullmäktige i varje församling bland
fullmäktige till ett antal av en delegerad för varje församling och därutöver
ytterligare en för varje vid det näst föregående årets utgång påbörjat tiotusental
invånare i församlingen.
Suppleanter utses till lika antal som delegerade.
Val av delegerade och suppleanter sker å dag, som konsistorium bestämmer.
§ 3. 36 §.
Så snart ske kan efter valet skola delegerade på kallelse av ordföranden i
konsistorium sammanträda å ställe, som av denne bestämmes.
§ 4. 37 §.
Församlingsdelegerade må ej företaga ärende eller besluta däri, såvida icke
flera än hälften av dem äro tillstädes. Beslut örn beviljande av nya eller ökade
avgifter eller utgörande av nya eller ökade besvär må ej fattas, utan att minst
fyra femtedelar av de delegerades hela
Delegerad eller suppleant, som blivit
kallad till sammanträde och utan anmält,
av delegerade godkänt hinder avhåller
sig från sammanträdet, skall
böta till stadens kassa fem kronor och
dubbelt så mycket, om sammanträdet
måste i anseende till de närvarandes
fåtalighet inställas eller upplösas.
antal äro tillstädes.
Delegerad eller suppleant, som blivit
kallad till sammanträde och utan anmält,
av delegerade godkänt hinder avhåller
sig från sammanträdet, skall
böta till stadens kassa två kronor och
dubbelt så mycket, örn sammanträdet
måste i anseende till de närvarandes
fåtalighet inställas eller upplösas.
§5. 38 §.
Varje församlingsdelegerad äger en röst.
§ 6. 39 §.
Kan ärende, som handlägges å församlingsdelegerades sammanträde, icke
å den utsatta dagen bringas till slut, skall sammanträdet fortsättas å annan
dag, som delegerade bestämma. Sammanträde må ej uppskjutas längre än
fjorton dagar. Till fortsatt sammanträde erfordras icke särskild kallelse till
delegerade och suppleanter, som varit närvarande vid beslutets fattande. Däremot
skola frånvarande delegerade och suppleanter av ordföranden i konsistorium
underrättas örn sammanträdets fortsättande. Suppleant, som i delegerads
ställe deltagit i behandling av ärende, skall, där ärendets behandling uppskjutes,
örn möjligt fortfarande deltaga däri.
§ 7. 40 §.
Församlingsdelegerade välja inom sig ordförande.
Beslut fattas genom öppen omröstning. I fråga örn beviljande av nya eller
80
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
ökade avgifter eller besvär erfordras två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes
röster. I annan fråga bestämmes utgången genom enkel pluralitet av
de avgivna rösterna. Falla rösterna lika för olika meningar, blir den mening
beslut, som ordföranden biträder.
§ 8. 41 §.
Vid församlingsdelegerades sammanträde föres protokoll av sekreteraren hos
konsistorium.
Protokollet skall upptaga, jämte de närvarandes namn, överläggningsämnet
och beslutet.
Justering av protokollet verkställes senast fjorton dagar efter sammanträdet
å tid, som ordföranden bestämmer och vid sammanträdet tillkännagiver, av ordföranden
jämte minst två därtill för varje gång av delegerade utsedda närvarande
delegerade. Justering må ock verkställas av delegerade antingen genast
eller vid sammanträde senast fjorton dagar därefter, varom vid tillfället underrättelse
meddelas. Protokollet underskrives, med anteckning örn justeringen,
av ordföranden och de utsedda justeringsmännen eller, där justeringen verkställts
av delegerade, minst två vid sammanträdet närvarande delegerade.
Sedan protokollet justerats, skall tillkännagivande örn beslutet anslås vid
konsistoriums expedition. Tillkännagivandet, vilket tillika skall innehålla uppgift
å dagen, då detsamma anslagits, skall även dels tillställas församlingarnas
kyrkoherdar för att anslås vid pastorsexpeditionerna dels ock införas i den
tidning, vari överståthållarämbetets kungörelser vanligen intagas, så ock i
minst två andra av huvudstadens dagliga tidningar.
Örn beslutet skall ock myndighet, som begärt ärendets handläggning av församlingarna,
erhålla underrättelse.
§ 9.
Med avseende å församlingsdelegerade
och deras ordförande skall vad i
kap. 2 §§ 20 och 22 är stadgat beträffande
kyrkofullmäktige och deras ordförande
äga motsvarande tillämpning.
§ 10.
Angår kyrklig angelägenhet allenast
några av huvudstadens församlingar,
skall, därest församlingarna vid frågans
behandling å kyrkofullmäktigsammanträde
stanna i olika beslut, frågan avgöras
vid sammanträde med delegerade
från dessa församlingar. Därvid skall
42 §.
Med avseende å församlingsdelegerade
och deras ordförande skall vad i
25 och 27 §§ är stadgat beträffande
kyrkofullmäktige och deras ordförande
äga motsvarande tillämpning.
43 §.
Angår kyrklig angelägenhet allenast
några av huvudstadens församlingar,
skall, därest församlingarna vid frågans
behandling å kyrkofullmäktigsammanträde
stanna i olika beslut, frågan avgöras
vid sammanträde med delegerade
från dessa församlingar. Därvid skall
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31
81
(Kungl. Martts förslag.)
vad i §§ 1—9 är stadgat i tillämpliga
delar lända till efterrättelse.
Kap. 5. Om kyrkoråd och skolråd.
§ 1.
I varje församling skall finnas ett
kyrkoråd och ett skolråd. Kyrkoråd
och skolråd må, där det lämpligen låter
sig göra, förenas till ett gemensamt
kyrko- och skolråd.
Där församling finner det lämpligt,
må för förvaltningen och vården av
församlingsbibliotek utses särskild biblioteksstyrelse.
Beträffande sådan styrelse
skall, i den mån ej annat är föreskrivet,
i tillämpliga delar gälla vad i
denna lag är stadgat angående skolråd.
(Utskottets förslag.)
vad i 34—42 §§ är stadgat i tillämpliga
delar lända till efterrättelse.
5 kap. Örn kyrkoråd och skolråd.
44 §.
I varje församling skall finnas ett
kyrkoråd och ett skolråd.
Bär församling finner det erforderligt,
må för förvaltningen och vården
av församlingsbibliotek utses särskild
biblioteksstyrelse. Beträffande sådan
styrelse skall, i den mån ej annat är
föreskrivet, i tillämpliga delar gälla
vad i denna lag är stadgat angående
skolråd.
§ 2. 45 §.
Kyrkorådet tillkommer att: Kyrkorådet tillkommer att:
a) i avseende på religionens och sedernas vård vaka över efterlevnaden av
därom gällande författningar;
b) upptaga frågor örn oordning och oskick vid gudstjänsten;
c) vaka över att spridande av vilse- c) vaka över att kyrklig tvedräkt
förande läror, må, såvitt möjligt är, före- och söndring såvitt möjligt förhindras;
kommas samt kyrklig tvedräkt och
söndring förhindras;
d) tillsätta och avskeda andra kyrkobetjänte än organist, kyrkosångare och
klockare;
e) vårda församlingens för kyrkliga ändamål avsedda egendom och handhava
de medel, som skola användas för nämnda ändamål;
f) i alla frågor, som angå församlingens egendom eller eljest dess gemensamma
rätt, bevaka och utföra församlingens talan vid alla tillfällen, då icke
särskilt ombud av församlingen förordnats för sådant ändamål; samt
g) även i övrigt ombesörja kyrkans angelägenheter.
Skolrådet tillhör att: S kolrådet tillhör att:
a) utöva den vård av och befattning med folkskolan, som enligt gällande
författningar tillkommer skolrådet;
b) handhava förvaltningen och vården av församlingsbibliotek; samt
c) även i övrigt förvalta egendom och medel, som stå under skolrådets vård.
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 5 sami. 21 haft. (Nr 31.) iobi so 6
82
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
Såväl kyrkorådet som skolrådet Såväl kyrkorådet som s kolåligger,
i vad på vartderas särskilda rådet åligger, i vad på vartderas särbefattning
ankommer, därjämte att: skilda befattning ankommer, därjämte
att:
a) ombesörja verkställigheten av kyrkofullmäktiges och församlingsdelegerades
beslut, i den mån ej sådan verkställighet uppdragits åt särskilt därtill
utsedda styrelser, nämnder eller personer;
b) hava överinseendet över för särskilda förvaltnings- eller verkställighetsbestyr
utsedda styrelsers, nämnders eller personers förvaltning;
c) till kyrkofullmäktige eller kyrkostämman göra de framställningar eller
förslag, som av omständigheterna påkallas;
d) verkställa beredning av ärenden, som skola förekomma till behandling
hos kyrkofullmäktige eller å kyrkostämma samt
e) avgiva infordrade betänkanden i församlingens angelägenheter.
Finnes biblioteksstyrelse, tillkommer det den att handhava förvaltningen
och vården av församlingsbibliotek.
§ 3. 46 §.
Kyrkorådet må i frågor, som röra religionens och sedernas vård, genom allvarliga
föreställningar och varningar söka förmå den felande till bättring. Låter
sig den felande därigenom icke rättas, äger kyrkorådet att efter sakens beskaffenhet
vidtaga den ytterligare åtgärd, som överensstämmer med lag och författningar.
Kallas någon, som år boonde eller
uppehåller sig inom församlingen, till
inställelse inför kyrkorådet för att
höras i ordnings- eller sedlighetsmål,
som är beroende på rådets omvårdnad,
är han pliktig att hörsamma kallelsen,
såvida han minst fyra dagar förut erhållit
del därav. Utebliver han utan
laga förfall, äger rådet fälla honom att
böta fem kronor till kyrkokassan och
genom vite tillhålla honom att inställa
sig. I fall av tredska äger rådet fälla
honom till vitet samt förelägga högre
vite. Vitena må dock tillsammans ej
överstiga trettio kronor. Kan den
tredskande ändå ej förmås till inställelse,
äger rådet erhålla handräckning
hos polismyndigheten.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
83
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
§ 4. 47 §.
Ledamöter i kyrkorådet och skolrådet väljas av kyrkofullmäktige till det
antal, som, fullmäktige finna lämpligt med hänsyn till församlingens vidd och
folkmängd. Antalet ledamöter må dock, ordföranden inberäknad, icke vara
under fem eller över elva. Jämte ledamöterna må utses suppleanter till det
antal, som finnes lämpligt. Sker ej valet proportionellt, skall tillika bestämmas
den ordning, i vilken suppleanterna skola inkallas till tjänstgöring.
§ 5.
48 §.
Till ledamot i kyrkorådet eller skolrådet
må väljas endast den som är röstberättigad
vid val av kyrkofullmäktige
samt boende inom församlingen och
uppnått tjugufem års ålder ävensom
visat intresse, då fråga är örn ledamot
1 kyrkorådet, att främja det kyrkliga
församlingslivet samt, då fråga är om
ledamot av skolrådet, att befordra skolväsendet.
I avseende, å obehörighet att
vara ledamot i kyrkorådet eller skolrådet
samt rätt till avsägelse från sådant
uppdrag skall i övrigt vad i kap.
2 § 4 är stadgat örn kyrkofullmäktig
öga motsvarande tillämpning.
Vad örn ledamot i kyrkorådet elle
suppleant.
Till ledamot i kyrkorådet eller skolrådet
må väljas endast den som är röstberättigad
vid val av kyrkofullmäktige
samt boende inom församlingen och
uppnått tjugufem års ålder ävensom
kan anses vilja, då fråga är örn ledamot
i kyrkorådet, främja församlingslivet
samt. då fråga är om ledamot av skolrådet,
befordra skolväsendet. I avseende
å obehörighet att vara ledamot i kyrkorådet
eller skolrådet samt rätt till avsägelse
från sådant uppdrag skall i
övrigt vad i 8 § är stadgat om kyrkofullmäktig
äga motsvarande tillämpning.
■ skolrådet är stadgat gäller ock om
§ G
-
49 §.
Ledamöter och suppleanter i kyrkorådet och skolrådet väljas för fyra år,
räknade från och med den 1 januari året näst efter det, då valet skedde. Valet
skall förrättas före utgången av november månad året näst efter det, då allmänna
val av kyrkofullmäktige ägde rum.
Avgår ledamot, som utsetts vid proportionellt val, under den för honom
bestämda tjänstgöringstiden, inkallas till ledamot den suppleant, som enligt den
mellan suppleanterna bestämda ordningen bör inträda; den sålunda inkallade
tjänstgör under den tid, som återstått för den avgångne. Avgår annan vald
ledamot, anställes fyllnadsval för den återstående delen av tjänstgöringstiden.
Sådant val bör, där ej särskilda omständigheter annat föranleda, äga rum å
andra ordinarie kyrkofullmäktigsammanträdet under året.
§ 7. 50 §.
Moni. 1. Ordförande i kyrkorådet 1 moni. Ordförande i kyrkorådet
och skolrådet är kyrkoherden eller den är kyrkoherden eller den hans ämbete
84
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
(Kungl. Maj:ts förslag.)
hans ämbete förvaltar eller deri präst
inom församlingen, som kyrkoherden
därtill förordnar.
Skolrådet väljer inom sig för varje
år en vice ordförande.
Biblioteksstyrelse utser inom sig för
varje år ordförande och vice ordförande.
M o m. 2. Är ordföranden i kyrkorådet
hindrad att inställa sig vid rådets
sammanträde, äger rådet utse en annan
ledamot att för tillfället föra ordet.
Vad sålunda stadgas gäller ock för
skolrådet, då både ordf irranden och vice
ordföranden liro hindrade att inställa
sig.
§ 8.
Kyrkorådet och skolrådet sammanträda
på ordförandens kallelse så ofta
han finner det nödigt eller minst halva
antalet ledamöter gör framställning
därom.
§ 9.
Suppleanterna böra i den vid valet
bestämda ordningen kallas till tjänstgöring,
i den mån det erfordras till
följd av hinder för ledamot eller vid
uppkommen ledighet, som ej ännu kunnat
fyllas, efter ledamot, som icke utsetts
vid proportionellt val.
(Utskottets förslag.)
förvaltar eller den präst inom församlingen,
som kyrkoherden därtill förordnar.
Är ordföranden i kyrkorådet hindrad
att inställa sig vid rådets sammanträde,
äger rådet utse en annan ledamot att
för tillfället föra ordet.
2 m o m. Skolrådet väljer inom sig
för varje år en ordförande och en vice
ordförande. Till ordförande må dock
kunna utses kyrkoherden, ändå att han
icke är ledamot av rådet.
Åro både ordföranden och vice ordföranden
i skolrådet hindrade att inställa
sig vid rådets sammanträde, äger
rådet utse en ledamot att för tillfället
föra ordet.
51 §.
Kyrkorådet och skolrådet sammanträda
på ordförandens kallelse så ofta
han finner det nödigt eller minst halva
antalet ledamöter för uppgivet ärende
gör framställning därom.
52 §.
Suppleanterna i kyrkorådet och
skolrådet böra i den vid valet bestämda
ordningen kallas till tjänstgöring, i den
mån det erfordras till följd av hinder
för ledamot eller vid uppkommen ledighet,
som ej ännu kunnat fyllas, efter
ledamot, som icke utsetts vid proportionellt
val.
Suppleant vare obetaget att även eljest
närvara vid rådets sammanträden.
§ 10. 53 §.
Kyrkorådet eller skolrådet må ej handlägga ärende, såvida icke flera än
hälften av ledamöterna, ordföranden inberäknad, äro tillstädes.
Ledamot i kyrkorådet eller till Ledamot i kyrkorådet eller till
tjänstgöring kallad suppleant, som utan tjänstgöring kallad suppleant, som utan
anmält, av rådet godkänt hillder av- anmält, av rådet godkänt hinder av
-
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
85
(Kungl. Maj:ls förslag.)
håller sig från sammanträde, skall böta
till kyrkokassan fem kronor och dubbelt
så mycket, örn sammanträdet måste
i allseende till de närvarandes fåtalighet
inställas eller upplösas.
(Utskottets förslag.)
håller sig från sammanträde, skall böta
till kyrkokassan två kronor och dubbelt
så mycket, örn sammanträdet måste
i anseende till de närvarandes fåtalighet
inställas eller upplösas.
Yad sålunda stadgas skall äga motsvarande tillämpning i fråga örn ledamot
eller till tjänstgöring kallad suppleant i skolrådet; dock skola böterna tillfalla
skolkassan.
§ U.
Med avseende å kyrkorådet och skolrådet
skall vad i kap. 2 § 17 inom. 1 är
stadgat för kyrkofullmäktige äga motsvarande
tillämpning; dock skall, där
omröstning begäres, den alltid ske
öppet. i
51 §.
Med avseende å kyrkorådet och skolrådet
skall vad i 21 § 1 mom. är stadgat
för kyrkofullmäktige äga motsvarande
tillämpning; dock skall omröstning,
där sådan begäres, atom vid val
och tillsättande av tjänstebefattning
alltid ske öppet.
Vid skolrådets sammanträden äger
kyrkorådets ordförande, ändå att han
icke är ledamot av skolrådet, att yttra
sig och framställa förslag men ej att
deltaga i besluten.
§ 12. 55 §.
Vid kyrkorådets sammanträde skall protokoll under ordförandens inseende
föras av kyrkonotarien eller, vid förfall för honom, av annan därtill av ordföranden
utsedd person. På skolrådet ankommer att bestämma, av vem protokollföringen
vid rådets sammanträde skall besörjas.
Justering av protokollet verkställes av ordföranden jämte minst två därtill
för varje gång av rådet utsedda närvarande ledamöter. Justering må ock verkställas
av rådet antingen genast eller vid nästa sammanträde.
Sedan protokollet justerats, skall en förteckning över de vid sammanträdet
fattade besluten anslås vid församlingens pastorsexpedition. Förteckningen,
vilken tillika skall innehålla uppgift å dagen, då densamma anslagits, skall
även införas i den tidning, vari överståthållarämbetets kungörelser vanligen
intagas, så ock i minst två andra av huvudstadens dagliga tidningar.
Envar äger att taga avskrift av kyrkorådets eller skolrådets protokoll och
att utan avgift få avskriftens riktighet bestyrkt.
§ 13. 50 §.
Kyrkorådets skriftväxling ombesörjes under ordförandens inseende av kyrkonotarien
eller, vid förfall för honom, av annan därtill av ordföranden utsedd person.
Ordföranden åligger att mottaga alla till rådet ställda framställningar,
tillse att räkenskaper föras i enlighet med givna föreskrifter, vårda rådets handlingar
och låta hålla register över deni.
86
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
För skolrådets ordförande gälla enahanda föreskrifter. Dock tillkommer det
rådet att bestämma, av vem dess skriftväxling skall besörjas.
§ u.
57 §.
Kyrkvärdar väljas av kyrkorådet bland dess ledamöter för den tid de blivit
invalda i rådet.
58 §.
Penningar eller värdehandlingar,
som för församlingens räkning innehavas
av kyrkorådet eller skolrådet,
skola så förvaras, att de icke samman - blandas med andra penningar eller
värdehandlin gar.
Penningmedel, som ej erfordras för
verkställande av nära förestående utbetalningar,
skola för församlingens
räkning insättas hos bank eller å postgirokonto.
59 §.
Envar ledamot av kyrkorådet eller
skolrådet ansvarar gemensamt med de
övriga för de medel rådet har under sin
förvaltning ävensom för de säkerhetshandlingar,
mot vilkas antaglighet han
icke gjort anmärkning till protokollet.
§ 15.
Örn kyrkorådets och skolrådets befattning
med uppgörande av förslagtill
utgifts- och inkomststat samt örn
revision och meddelande av ansvarsfrihet
sägs i kap. 6*.
60 §.
Örn kyrkorådets och skolrådets befattning
med uppgörande av förslag
till utgifts- och inkomststat samt om
revision och meddelande av ansvarsfrihet
sägs i 6 kap.
Beträffande vård av kyrka och kyrkoegendom samt av medel, som stå under
konsistoriums inseende, ävensom i fråga örn föryttring av sådan egendom gäller
vad särskilt är stadgat.
Kap. O. Örn avgifter och raken- 6 kap. Om avgifter oell räkenskaper.
skaper.
§ 1. 61 §.
De avgifter, örn vilka kyrkofullmäktige eller församlingsdelegerade besluta,
skola utom i de fall, för vilka annorlunda är i lag eller författning föreskrivet,
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
87
(Kungl. Mårts förslag.) (Utskottets förslag.)
utgå på sätt om täckande av kommunens skattebehov är stadgat i förordningen
om kommunalstyrelse i Stockholm.
Den som är medlem av icke territoriell församling är icke skyldig att erlägga
avgift till kyrka eller prästerskap i den territoriella församling, där han
är mantalsskriven.
Angående den lindring i skattskyldigheten till svenska kyrkan samt hennes
prästerskap och betjänte, som tillkommer vissa främmande trosbekännare, är
särskilt stadgat.
§ 2. 62 §.
Utgifts- och inkomststat skall årligen upprättas för det nästföljande kalenderåret,
särskilt för kyrkan samt särskilt för skolan, såvitt angår församlingen enskilt,
och församlingsbibliotek. Finnes biblioteksstyrelse, skall utgifts- och
inkomststat upprättas särskilt för församlingsbiblioteket.
Å utgiftssidan i stat, som nu sagts, skola upptagas:
a) det löpande årets beräknade brist;
b) de belopp i kapital eller ränta, varmed församlingens skulder under det
nästföljande året förfalla till betalning;
c) de anslag, som tidigare beslutats för nästföljande år, så ock de anslag,
som beslutats i samband med statens fastställande, däribland även ett anslag
för oförutsedda behov.
Statens inkomstsida skall upptaga:
a) det löpande årets beräknade behållning;
b) de inkomster, som i anledning av tidigare fattade beslut eller på annan
grund kunna påräknas under det nästföljande året, sa ock det belopp, som ytterligare
skall anskaffas, ävensom sättet för dess anskaffande.
Församling må i stället för det löpande arets beräknade brist eller behållning
upptaga det belopp, vartill nästföregående ars brist eller behållning enligt
avslutade räkenskaper uppgått.
§ 3. 63 §.
Förslag till utgifts- och inkomststater skola uppgöras för kyrkan av kyrkorådet
samt för skolan och församlingsbibliotek av skolrådet. Finnes biblioteksstyrelse,
åligger det sådan styrelse att uppgöra statförslag i vad på styrelsens
befattning ankommer.
Statförslagen skola upptagas till granskning och fastställelse vid det ordinarie
kyrkofullmäktigsammanträde, som hålles före november månads utgång.
Därvid skola de anslag, som först då föreslås till beviljande, samt därmed sammanhängande
frågor särskilt bliva föremål för överläggning och avgörande.
§ \. 6i §.
Vad kyrkofullmäktige eller församlingsdelegerade beslutat till uttaxering
skall, allt efter ändamålets beskaffenhet, genom kyrkorådet, skolrådet eller
88
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
biblioteksstyrelse delgivas Överståthållarämbetet, vilket det åligger att verkställa
debitering och uppbörd av dessa avgifter samt att avlämna medlen till
kyrkorådet, skolrådet eller biblioteksstyrelsen.
Där till följd av särskilda förhallanden annan ordning för uppbördens verkställande
finnes vara lämplig eller nödig, må kyrkofullmäktige besluta därom.
Vid indrivandet av utskylder, vilka
icke blivit inom föreskriven lid erlagda,
uttages därutöver en avgift, beräknad
efter tre öre å varje full krona
av slutsumman å de utskylder, som
skola erläggas vid uppbördsstämma»,
då nämnda slutsumma ej överstiger
tjugufem kronor, dock ej mindre än
tjugufem öre, och efter sex öre å berörda
slutsumma, när denria överstiger
tjugufem kronor. Verkställes indrivningen
gemensamt beträffande utskylder,
som här avses, och utskylder till
staden, skall vad nu stadgats äga tilllämpning
å de sammanlagda utskylderna.
Denna ersättning skall, då indrivningen
sker i Stockholm, ingå till
stadskassan men eljest tillfalla den
som verkställer indrivningen.
Vid indrivandet av utskylder, vilka
icke blivit inom föreskriven tid erlagda,
uttages därutöver en avgift av
tre öre å varje full krona av de resterande
utskyldernas belopp, dock ej
mindre än tjugufem öre. Denna ersättning
skall, då indrivningen sker i
Stockholm, ingå till stadskassan men
eljest tillfalla den som verkställer indrivningen.
§ 5• 65 §.
Av kyrkofullmäktige skola ärligen utses två eller flera revisorer samt lika
många suppleanter för granskning av det nästföljande årets förvaltning.
Den, vilken såsom ledamot av kyrkorådet eller skolrådet eller eljest är redovisningsskyldig
till församlingen, må icke väljas till revisor eller revisorssuppleant
för granskning av förvaltning, för vilken han har att redovisa, ej
heller deltaga i val av revisor eller revisorssuppleant för granskning av sådan
förvaltning eller i beslut med anledning av granskningen.
Revisorerna äga att när som helst
inventera församlingens kassor och
övriga tillgångar samt taga del av räkenskaper
och andra handlingar, sorn
beröra förvaltningen.
§ <>• 66 §.
Det åligger kyrkorådet och skolrådet ävensom biblioteksstyrelse att i enlighet
med givna föreskrifter föra räkenskaper över sin förvaltning och avsluta
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
89
(Kungl. Majlis förslag.) (Utskottets förslag.)
dem för kalenderår. Räkenskaperna skola årligen senast den 1 mars hållas tillgängliga
för revisorerna.
§ 7.
67 §.
Revisionsberättelsen skall senast den
1 april avlämnas till kyrkofullmäktiges
ordförande, som över framställda
anmärkningar infordrar vederbörandes
törklaringar så tidigt, att de jämte revisionsberättelsen
kunna framläggas till
granskning å det ordinarie kyrkofullmäktigsammanträde,
som hålles före
utgången av maj månad.
Revisionsberättelsen skall senast den
1 april avlämnas till kyrkofullmäktiges
ordförande, som över framställda
anmärkningar infordrar vederbörandes
förklaringar så tidigt, att de jämte revisionsberättelsen
kunna framläggas till
granskning och avgörande å det ordinarie
kyrkofullmäktigsammanträde,
som hålles före utgången av maj
månad.
§ 8. 68 §.
På beslut av kyrkofullmäktige ankommer, huruvida framställd anmärkning
skall förfalla och ansvarsfrihet för förvaltningen meddelas eller laga åtgärd
för bevarande av församlingens rätt skall vidtagas. Anställes ej talan å den
förvaltning revisionsberättelsen avser inom ett år från det berättelsen framlades
å kyrkofullmäktigsammanträde, skall så anses, som örn ansvarsfrihet
blivit beviljad. Utan hinder av att ansvarsfrihet beviljats må talan föras på
grund av brottslig handling, där ej ansvarsfriheten uppenbarligen avsett även
den handlingen.
Kap* 7. Örn underställning och 7 kap. Om underställning och
besvär. besvär.
§ 1. 60 §.
För att vinna bindande kraft skola kyrkofullmäktiges beslut underställas
Konungens prövning och fastställelse, då de angå:
a) avhändande eller pantförskrivning av sådan församlingen tillhörig fastighet,
som utan att räknas till kyrkoegendom för något dess gemensamma nytta
avseende ändamål tillfallit församlingen genom gåva eller testamente, ävensom
överenskommelse, som medför ändring i någon församlingens rättighet till sådan
fastighet;
b) upptagande av lån, därunder inbegripet ingående av borgen, dock att
underställning icke erfordras, där ej i följd av beslutet sammanlagda beloppet
av församlingens utan underställning skedda upplåning överstiger hälften av
den summa, som för det sistförflutna kalenderåret beslutits skola i församlingen
anskaffas genom uttaxering; eller
c) utgifter, som erfordra uttaxering under längre tid än feni år.
Beslut, som skall underställas Konungens prövning, skall insändas till Överståthållarämbetet,
vilket det åligger att överlämna handlingarna jämte eget
yttrande till Konungen.
90
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
(Kungl. Maj.ts förslag.)
(Utskottets förslag.)
§ 2. 70 §.
Överståthållarämbetets godkännande Överståthållarämbetets godkännande
erfordras för att giva gällande kraft åt erfordras för att giva gällande kraft åt
beslut rörande arvode enligt kap. 2 beslut rörande arvode enligt 23 § andra
§ 18 andra stycket. stycket där beslutet ej allenast inne
fattar
förnyande av dylikt för nästföregående
år fattat, lagligen gällande
beslut.
Samtliga av församlingen för ett och
samma kalenderår fattade beslut, därå
fastställelse erfordras, skola samtidigt
och senast under det år besluten avse
underställas överståthållarämbetets
prövning, vid äventyr att beslut, såvida
ej särskilda omständigheter anses böra
föranleda undantag, icke vinner godkännande.
Till ledning vid prövningen
av dessa beslut skall tillgång beredas
Överståthållarämbetet till tablå över
församlingens ekonomiska ställning det
år besluten avse.
Underställt beslut skall antingen oförändrat fastställas eller ogillas. Vägras
fastställelse, skall skäl därför uppgivas.
Över vägrad fastställelse må församlingen föra klagan hos Konungen.
§ 3. 71 §.
Medlem av församling, som ej nöjes åt kyrkofullmäktiges beslut, äger att
söka rättelse däri genom besvär, örn beslutet
icke tillkommit i laga ordning,
står i strid mot allmän lag eller författning eller annorledes överskrider
deras befogenhet, som fattat beslutet, eller
kränker hans enskilda rätt eller eljest vilar på orättvis grund.
Besvären skola, jämte det överklä- Besvären skola, jämte det överklagade
beslutet, före klockan tolv å fjor- gade beslutet, före klockan tolv å fjortonde
dagen efter den, då förteckning, tonde dagen efter den, då förteckning,
däri beslutet upptagits, anslogs vid däri beslutet upptagits, anslogs vid
pastorsexpeditionen, dagen då det pastorsexpeditionen, dagen då det
skedde likväl oräknad, ingivas i mål, skedde likväl oräknad, ingivas i mål.
som avses i kap. 1 § 2 a)—d) och f) som avses i 2 § a), b), d), h) och l),
ävensom i mål rörande val av leda- ävensom i mål rörande val av ledamöter
och suppleanter i kyrkoråd, skol- möter och suppleanter i kyrkoråd, skolråd
och biblioteksstyrelse samt mål råd och biblioteksstyrelse samt mål
Samtliga av församlingen för ett och
samma kalenderår fattade beslut av
beskaffenhet, som nyss sagts, skola
samtidigt och senast under det år besluten
avse underställas överståthållarämbetets
prövning, vid äventyr att beslut,
såvida ej särskilda omständigheter
anses böra föranleda undantag, icke
vinner godkännande. Till ledning vid
prövningen av dessa beslut skall tillgång
beredas Överståthållarämbetet till
tablå över församlingens ekonomiska
ställning det år besluten avse.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
91
(Kanyl. Maj:ts förslag.)
rörande granskning av sådant råds eller
sådan styrelses räkenskaper till konsistorium
och i andra mål till Överståthållarämbetet.
Det åligger klaganden
därjämte såväl att vid besvären foga
bevis örn dagen, då förteckningen anslogs,
som ock att inom en vecka efter
det tiden för besvärens inlämnande utgått
till kyrkofullmäktiges ordförande
ingiva diariibevis över att han besvärat
(Utskottets förslag.)
rörande granskning av sådant råds
eller sådan styrelses räkenskaper till
konsistorium och i andra mål till Överståthållarämbetet.
Det åligger klaganden
därjämte såväl att vid besvären
foga bevis örn dagen, då förteckningen
anslogs, som ock att inom en vecka
efter det tiden för besvärens inlämnande
utgått till kyrkofullmäktiges ordförande
ingiva diariibevis över att han
besvärat sig.
sålunda föreskrivits, må beslutet gå i
varandra del av besvären,
sig. $
Försummar klaganden något av vad
verkställighet.
Överståthållarämbetet och konsistorium böra giva
när ärendet kan anses höra till gemensam behandling.
§ 4. 72 §.
Gå besvären ut därpå, att beslutet icke tillkommit i laga ordning, eller att
det står i strid mot allmän lag eller författning eller annorledes överskrider
deras befogenhet, som fattat beslutet, äger den prövande myndigheten, där besvären
finnas böra godkännas, att förbjuda beslutets verkställighet.
Grundas besvären därpå, att klagandens enskilda rätt blivit genom beslutet
kränkt, och bliva besvären godkända, gäller rättelsen till förmån för den som
klagat, men står beslutet i övrigt fast, utan så är att det finnes strida mot allmän
lag eller författning eller eljest vila på orättvis grund, då den prövande
myndigheten må förordna om upphävande av beslutet i dess helhet.
§ 5. 73 §.
I avseende å tid och sätt för sökande av ändring i utslag, som meddelats av
Överståthållarämbetet eller konsistorium, gäller efter varje måls beskaffenhet
vad särskilt är stadgat.
§ 6.
Vad i 1—5 är stadgat örn
kyrkofullmäktiges beslut skall i tilllämpliga
delar gälla beträffande beslut
av kyrkostämma eller församlingsdelegerade.
Tiden för anförande av besvär
över församlingsdelegcrades beslut
skall räknas från dagen, då förteckning,
däri beslutet upptagits, anslogs
vid konsistoriums expedition.
74 §.
Vad i OfJ—73 §§ är stadgat örn
kyrkofullmäktiges beslut skall i tilllämpliga
delar gälla beträffande beslut
av kyrkostämma eller församlingsdelegerade.
Tiden för anförande av besvär
över församl i ngsdelegerades beslut
skall räknas från dagen, då förteckning,
däri beslutet upptagits, anslogs
vid konsistoriums expedition.
92
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
(Kungl. Maj:ts förslag.)
(Utskottets förslag.)
§ 7. 75 §.
För besvärs anförande mot beslut av kyrkoråd eller skolråd i sådana mål
och ärenden, vilka rådet på grund av föreskrifter i särskilda författningar har
att handlägga, gäller vad i dessa författningar för varje fall finnes stadgat.
I övrigt skall, där medlem av församling
ej nöjes åt kyrkorådets eller
skolrådets beslut, som icke är av rent
förberedande eller verkställande art,
vad i §§ 3—5 är stadgat äga motsvarande
tillämpning. Där beslutet rör
uteslutande enskild persons förhållande,
skall dock tiden för talans fullföljande
räknas från den dag, då beslutet
genom utdrag av protokollet delgavs
klaganden.
I övrigt skall, där medlem av församling
ej nöjes åt kyrkorådets eller
skolrådets beslut, som icke är av rent
förberedande eller verkställande art,
vad i 71—73 §§ är stadgat äga motsvarande
tillämpning. Där beslutet rör
uteslutande enskild persons förhållande,
skall dock tiden för talans fullföljande
räknas från den dag, då beslutet
genom utdrag av protokollet delgavs
klaganden.
Utan hinder av förd klagan må beslutet gå i verkställighet, där icke den
prövande myndigheten annorledes förordnar.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Thulin, G. W. Hansson, Hellberg, Sandegård, Sundberg,
Larsén, Granström, greve Lagerbjelke, K. A. S. Nylander, Gustafson i Kasenberg,
Persson i Trången, Andersson i Igelboda, Laurén, Lindmark, Olsson i Mora, Fast, Källman,
Wallerius och Weijne.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr Hl.
93
c) att riksdagen, med förklarande att Kungl. Maj:ts förslag
till lag om skolstyrelse i vissa kommuner ej kunnat av riksdagen
i oförändrat skick antagas, måtte i anledning av sagda förslag
samt motionerna I: 291 och II: 449 för sin del antaga följande
förslag till
(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
Lag
Olli
skolstyrelse i vissa kommuner.
Härigenom förordnas som följer:
§ 1.
I lands- eller stadskommun, som
sammanfaller med skoldistrikt, må,
där kommunal- eller stadsfullmäktige
finnas, folk- och fortsättningsskoleväsendet
utgöra en för kommunen gemensam
angelägenhet, vilken kommunen
såsom sådan har att vårda. Förordnande
härom meddelas av Konungen
efter framställning av kommunal- eliel•
stadsfullmäktige eller av kyrkostämma
eller, där kyrkofullmäktige finnas, av
dessa.
§ 2.
Har förordnande meddelats enligt
§ 1, skola kommunens kostnader för
folk- och fortsättningsskoleväsendet beslutas
och utgöras på sätt örn kominunalutskylder
är stadgat. Skoldistrikt
äger dock enligt gällande folkskolestadga
att såsom bidrag till kostnaderna
för skolväsendet upptaga särskild
avgift av envar, som erlägger mantalspenningar.
§ 3.
Folkundervisningen i kommun, beträffande
vilken förordnande meddelats
enligt § 1, ordnas enligt bestämmelser,
som utfärdas av Konungen.
1 §■
I lands- eller stadskommun, som
sammanfaller med skoldistrikt, skall,
där kommunal- eller stadsfullmäktige
finnas, folk- och fortsättningsskoleväsendet
utgöra en för kommunen gemensam
angelägenhet, vilken kommunen
såsom sådan har att vårda.
För Stockholms stad gäller vad särskilt
är stadgat.
2 §.
I kommun, som avses i 1 § skola
kommunens kostnader för folk- och
fortsättningsskoleväsendet beslutas och
utgöras på sätt om kominunalutskylder
är stadgat. Skoldistrikt äger dock enligt
gällande folkskolestadga att såsom
bidrag till kostnaderna för skolväsendet
upptaga särskild avgift av envar,
som erlägger mantalspenningar.
3 §.
Folkundervisningen i kommun, som
avses i 1 §, ordnas enligt bestämmelser,
som utfärdas av Konungen.
94
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr SI.
(Kunni. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
§ 4. 4 §.
I kommun, beträffande vilken för- I kommun, sorn avses i 1 §, handordnande
meddelats enligt § 1, hand- liaves förvaltningen och vården av
haves förvaltningen och vården av folk- och fortsättningsskoleväsendet av
folk- och fortsättningsskoleväsendet av en folkskolestyrelse,
en folkskolestyrelse.
För förvaltningen och vården av fortsättningsskolan må, där kommunen finner
det vara till fördel för skolväsendet, utses särskild fortsättningsskolestyrelse.
Beträffande fortsättningsskolestyrelse skall, i den mån ej annat är föreskrivet,
i tillämpliga delar gälla vad i denna lag är stadgat angående folkskolestyrelse.
S 5. 5 §.
Folkskolestyrelsen tillkommer, såvitt angår folk- och fortsättningsskoleväsendet,
att:
a) i enlighet med gällande författningar och reglementen ordna och med
uppmärksamhet följa undervisningen;
b) utöva den ekonomiska förvaltningen ävensom hava tillsyn över lokaler,
som upplåtits för undervisningen och dithörande anstalter;
c) tillsätta och avskeda lärare samt tjänstebiträden, vilka ställts till styrelsens
förfogande; dock skall i fråga örn tillsättande av lärarbefattning, med
vilken är förenad organist- eller klockarsyssla eller båda dessa sysslor eller
kyrkosångarbefattning, gälla vad särskilt är stadgat;
d) ombesörja verkställigheten av kommunal- eller stadsfullmäktiges beslut,
i den mån ej sådan verkställighet uppdragits åt särskilt därtill utsedda styrelser,
nämnder eller personer;
e) till kommunal- eller stadsfullmäktige göra de framställningar eller förslag,
som av omständigheterna påkallas; samt
f) verkställa beredning av ärenden, som skola förekomma till behandling
hos kommunal- eller stadsfullmäktige.
Finnes fortsättningsskolestyrelse, tillkommer det denna att handhava förvaltningen
och vården av fortsättningsskolan.
§ 6. 6 §.
Det åligger folkskolestyrelsen att årligen före den lö september till kommunal-
eller stadsfullmäktige avgiva ett förslag till utgifts- och inkomststat rörande
folk- och fortsättningsskoleväsendet för det nästföljande kalenderåret.
Finnes fortsättningsskolestyrelse, åligger det denna, att uppgöra statförslag
rörande fortsättningsskoleväsendet.
I statförslaget skola upptagas de utgifter, som redan äro beslutade att utgå
under det nästföljande året, samt de, vilka folkskolestyrelsen eller fortsättningsskolestyrelsen
anser därutöver erforderliga, ävensom de inkomster, som för det
nästföljande året äro eller anses vara att påräkna.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
95
(Kungl. Mattts förslag.)
(Utskottets förslag.)
§ 7. 7 §.
Folkskolestyr elsen utgöres i land s- Ledamöter i folkskolesty reisen väljas
k o m m u n av kyrkoherden i det ar kommunal- eller stadsfullmäktige
pastorat, till vilket kommunen hör, lill det antal, som fullmäktige finna
eller, där kommunen tillhör mer än ett lämpligt med hänsyn till kommunens
pastorat, kyrkoherden i det pastorat, vidd och folkmängd. Antalet ledamösörn
domkapitlet bestämmer, samt ett ter må dock icke vara under fem eller
av kommunalfullmäktige bestämt, över tjuguen.
jämnt antal ledamöter, minst fyra och
högst tjugu, utsedda till hälften av
kommunalfullmäktige och till hälften
av kyrkostämman eller, där kyrkofullmäktige
finnas, av dessa. Omfattar
kommun flera församlingar eller delar
av församlingar, skall halva antalet
ledamöter utses av kyrkostämmorna
eller kyrkofullmäktige i dessa församlingar
enligt den fördelning mellan
deni, som domkapitlet bestämmer.
I stadsko mm u n utgöres folkskolestyrelsen,
där ej Konungen annorlunda
förordnat, av kyrkoherden i
stadsförsamlingen eller, där i staden
finnas flera församlingar med särskilda
k yrkoherdar, den bland dessa, som domkapitlet
bestämmer, samt ett av stadsfullmäktige
bestämt, jämnt antal ledamöter,
minst åtta och högst tjugu, utsedda
till hälften av stadsfullmäktige
och till hälften av kyrkostämman eller,
där kyrkofullmäktige finnas, av dessa.
Finnas i staden flera församlingar, skall
halva antalet ledamöter utses av
kyrkostämmorna eliel• kyrkofullmäktige
i församlingarna enligt den fördelning
mellan dem, som domkapitlet
bestämmer.
Ledamöter i fortsättningsskolestyrelse utses till det antal, som kommunal-
eller stadsfullmäktige finna lämpligt. Ledamöterna utses av kommunaleller
stadsfullmäktige oell folkskolestyrelsen sålunda, att fullmäktige välja det
antal ledamöter, som är närmast under hälften, och folkskolestyrelsen övriga
ledamöter.
96
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
Jämte ledamöter i folkskolestyrelse och fortsättningsskolestyrelse må på
enahanda sätt utses suppleanter till det antal, som finnes lämpligt. Sker ej
valet proportionellt, skall tillika bestämmas den ordning, i vilken suppleanterna
skola inkallas till tjänstgöring.
§ 8.
8 §.
Till vald ledamot i folkskolestyrelsen
må utses endast den som är röstberättigad
vid kommunal- eller stadsfullmäktigval
eller, vad angår ledamot,
som utses av kyrkostämma eller kyrkofullmäktige,
äger rösträtt å kyrkostämma,
ävensom uppnått tjugufem
års ålder och visat intresse att befordra
skolväsendet.
Till ledamot i folkskolestyrelsen må
utses endast den som är röstberättigad
vid kommunal- eller stadsfullmäktigval
och uppnått tjugufem års ålder
samt kan anses vilja befordra skol~- väsendet.
Ledamot i folkskolestyrelsen kan ej den vara, som:
a) är omyndig;
b) är i konkurstillstånd;
c) är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig försörjning;
d) på grund av honom ådömd straffpåföljd icke må utöva allmän befattning
eller genom utslag, som ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till påföljd,
som nu är sagd, eller är ställd under framtiden för brott, vilket kan medföra
sådan påföljd; eller
e) är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan.
Vad örn ledamot i folkskolestyrelsen är stadgat gäller ock örn suppleant.
Vid val av ledamöter i fortsättningsskolestyrelse skall tillses, att det praktiska
arbetets intressen bliva i vederbörlig mån företrädda inom styrelsen.
§ 9.
Valda ledamöter och suppleanter i
folkskolestyrelsen väljas för fyra år,
räknade från och med den 1 januari
året näst efter det, då valet skedde.
Valet skall förrättas i november eller
december månad året näst efter det, då
allmänna val av kommunal- och stadsfullmäktige
ägde rum, och skall vara
proportionellt, därest det begäres av
minst så många väljande, som motsvara
det tal, vilket erhålles, örn samtliga
väljandes antal delas med siffran för
det antal personer valet avser, ökad
9 §.
Ledamöter och suppleanter i folkskolestyrelsen
väljas för fyra år, räknade
från och med den 1 januari året
näst efter det, då valet skedde. Valet
skall förrättas i november eller december
månad året näst efter det, då allmänna
val av kommunal- och stadsfullmäktige
ägde rum, och skall vara proportionellt,
därest det begäres av minst
så många väljande, som motsvara det
tal, vilket erhålles, örn samtliga väljandes
antal delas med siffran för det
antal personer valet avser, ökad med 1.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
97
(Kungl. Maj:ts förslag.)
med 1. Om förfarandet vid sådant proportionellt
val är särskilt stadgat.
Avgår ledamot, som utsetts vid proportionellt
val, under den för honom
bestämda tjänstgöringstiden, inkallas
till ledamot den suppleant, som enligt
den mellan suppleanterna bestämda
ordningen bör inträda; den sålunda inkallade
tjänstgör under den tid, som
återstått för den avgångne. Avgår annan
vald ledamot, anställes fyllnadsval
för den återstående delen av tjänstgöringstiden.
§ 10.
Folkskolestyrelsen väljer inom sig
för varje år ordförande och vice ordförande.
§ 11-
Sammanträde med folkskolestyrelsen
hålles på ordförandens kallelse så ofta
han finner det nödigt eller minst halva
antalet ledamöter gör framställning
därom.
§ 12.
Suppleanterna böra i den vid valet
bestämda ordningen kallas till tjänstgöring,
i den mån det erfordras till
följd av hinder för ledamot eller vid
uppkommen ledighet, som ej ännu kunnat
fyllas, efter ledamot, som icke utsetts
vid proportionellt val.
(Utskottets förslag.)
Örn förfarandet vid sådant proportionellt
val är särskilt stadgat.
Avgår ledamot, som utsetts vid proportionellt
val, under den för honom
bestämda tjänstgöringstiden, inkallas
till ledamot den suppleant, som enligt
den mellan suppleanterna bestämda
ordningen bör inträda; den sålunda inkallade
tjänstgör under den tid, som
återstått för den avgångne. Avgår annan
ledamot, anställes fyllnadsval för
den återstående delen av tjänstgöringstiden.
10 §.
Folkskolestyrelsen väljer inom sig
för varje år en ordförande och en vice
ordförande. Till ordförande må dock
kumm utses den kyrkoherde, som avses
i 13 § sista stycket.
11 §.
Sammanträde med folkskolestyrelsen
hålles på ordförandens kallelse så ofta
han finner det nödigt eller minst halva
antalet ledamöter för uppgivet ärende
gör framställning därom.
12 §.
Suppleanterna i folkskolestyrelsen
böra i den vid valet bestämda ordningen
kallas till tjänstgöring, i den
mån det erfordras till följd av hinder
för ledamot eller vid uppkommen ledighet,
som ej ännu kunnat fyllas, efter
ledamot, som icke utsetts vid proportionellt
val.
Suppleant vare obetaget att även
eljest närvara vid styrelsens sammanträden.
§ 13. 13 §.
Folkskolestyrelsen må ej handlägga ärende, såvida icke flera än hälften av
ledamöterna äro tillstädes. Dock äger styrelsen att åt särskilda inom densamma
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 5 sami. 21 höft. (Nr 81.) löst so 7
98
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslog.)
utsedda nämnder överlämna att enligt de närmare föreskrifter, som meddelas
av styrelsen, med dess rätt ock befogenhet besluta i följande ärenden, nämligen:
a) beviljande av tjänstledighet åt och förordnande av vikarie för lärare;
b) tillämpning på enskilda fall av bestämmelser, antagna av styrelsen;
c) åtgärder enligt gällande folkskolestadga mot vanartade skolbarn samt
tredskande föräldrar och målsmän; ävensom
d) mindre ärenden av ekonomisk natur.
Särskild nämnd skall bestå av minst fyra personer. För giltighet av nämnds
beslut fordras, att minst tre av ledamöterna deltagit i beslutet och varit ense örn
detsamma. Av sådan nämnd vidtagen åtgärd skall anmälas för folkskolestyrelsen
vid dess nästa sammanträde.
I överläggning och beslut om ärende, som rör kristendomsundervisningen, må
icke deltaga främmande religionsbekännare eller den som anmält sig till utträde
ur svenska kyrkan.
Vid sammanträde med folkskolestyrelsen
eller med nämnd, som ovan sägs,
äger kyrkoherden i det pastorat, till
vilket kommunen hör, eller, där kommunen
tillhör mer än ett pastorat, den
bland kyrkoherderna i pastoraten, som
domkapitlet bestämmer, ändå att han
icke är ledamot av folkskolestyrelsen,
att yttra sig och framställa förslag
men ej att deltaga i besluten.
§ 14.
Inom folkskolestyrelsen sker omröstning
öppet. Dock skall vid val av ordförande
och vice ordförande samt, där
det äskas, vid annat val omröstning
verkställas med slutna sedlar. Utgången
bestämmes genom enkel pluralitet
av de avgivna rösterna. Falla rösterna
lika för olika meningar, skiljer vid
val lotten mellan lika rösttal, men blir
i övriga fall den mening beslut, som
ordföranden biträder.
14 §.
Inom folkskolestyrelsen sker omröstning
öppet. Dock skall vid val omröstning
verkställas med slutna sedlar. Utgången
bestämmes genom enkel pluralitet
av de avgivna rösterna, Falla rösterna
lika för olika meningar, skiljer vid
val lotten mellan lika rösttal, men blir
i övriga fall den mening beslut, som
ordföranden biträder. Vid omröstning
för tillsättande av tjänstebefattning
skall förfaras såsom vid val.
§ 15. 15 §.
Vid folkskolestyrelsens sammanträde skall ordföranden föra eller på sitt
ansvar låta föra protokoll.
Justering av protokollet verkställes av ordföranden jämte minst två därtill
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
99
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
för varje gång av styrelsen utsedda närvarande ledamöter. Justering må ock
verkställas av styrelsen antingen genast eller vid nästa sammanträde.
Sedan protokollet justerats, skall i
landskommun tillkännagivande
därom ske från predikstolen i kyrkan
nästa sön- eller helgdag, då gudstjänst
hålles, samt i stad sk ommun en
förteckning över de vid sammanträdet
fattade besluten och de beslut, som därvid
anmälts enligt § 13 andra stycket,
anslås hos styrelsen.
Sedan protokollet justerats, skall i
landskommun tillkännagivande
därom ske från predikstolen i kyrkan
nästa sön- eller helgdag, då gudstjänst
hålles, samt i stadskommun en
förteckning över de vid sammanträdet
fattade besluten och de beslut, som därvid
anmälts enligt 13 § andra stycket,
anslås hos styrelsen.
Envar äger att taga avskrift av folkskolestyrelsens protokoll och att utan
avgift få avskriftens riktighet bestyrkt.
§ 16. 16 §.
Ordföranden åligger att ombesörja folkskolestyrelsens skriftväxling, mottaga
alla till styrelsen ställda framställningar, tillse att räkenskaper föras i
enlighet med givna föreskrifter, vårda styrelsens handlingar och hålla register
över dem.
§ 17. 17 §.
Eolkskolestyrelsen utser för varje år Folkskolestyrelsen utser för varje
inom eller utom sig en kassaförvaltare, kalenderår inom eller utom sig en
kassaförvaltare.
§ 18. 18 §.
Det åligger folkskolestyrelse i landskommun att före den 15 januari varje
år till kommunalnämnden avlämna redovisning för de medel styrelsen under
nästföregående kalenderår omhänderhaft.
I stadskommun skall folkskolestyrelse före den 1 mars varje år till drätselkammaren
avlämna redovisning, som nyss nämnts.
Lämnad redovisning skall upptagas i kommunens allmänna räkenskaper och
granskas tillika med dem.
§ 19.
Angående fullföljd av talan mot
folkskolestyrelses beslut gäller vad i
lag eller författning finnes stadgat beträffande
talan mot beslut av skolråd.
Därvid skall tiden för talans fullföljande
räknas, där beslutet rör uteslutande
enskild persons förhållande, från
den dag, då beslutet genom utdrag av
protokollet delgavs klaganden, och i
19 §.
Angående fullföljd av talan mot
folkskolestyrelses beslut gäller vad i
lag eller författning finnes stadgat beträffande
talan mot beslut av skolråd.
Därvid skall tiden för talans fullföljande
räknas, där beslutet rör uteslutande
enskild persons förhållande, från
den dag, då beslutet genom utdrag av
protokollet delgavs klaganden, och i
100
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
(Kungl. Maj:ts förslag.)
annat fall i landskommun från den
dag, då tillkännagivande om verkställd
justering av det över beslutet förda
protokollet enligt § 15 ägde rum, ock
i stadskommun från den dag, då förteckning,
däri beslutet upptagits, anslogs
hos styrelsen.
§ 20.
Förordnande enligt § 1 skall träda i
tillämpning från och med den 1 januari
visst år efter det förordnandet meddelats.
Har förordnande meddelats, skall,
såvitt Konungen ej annorlunda förorättat,
kommunen -omedelbart övertaga de
rättigheter församlingen eller församlingarna
hava till egendom och medel,
som anslagits till eller användas för
folk- och fortsättningsskoleväsendet,
ävensom ikläda sig skyldighet att fullgöra
de förbindelser i fråga härom, för
vilka församlingen eller församlingarna
häfta.
Val av ledamöter och suppleanter i
folkskolestyrelsen skall förrättas, innan
förordnande trätt i tillämpning. Tjänstgöringstiden
för dem skall utgå den 31
december året näst efter det, då nästa
gång allmänna val av kommunal- och
stadsfullmäktige äga rum.
Räkenskaperna för folk- och fortsättningsskoleväsendet
för året närmast
före det, då förordnande trädde i
tillämpning, skola granskas enligt dittills
gällande bestämmelser.
Lärartjänst vid folkskola eller småskola,
som är förklarad ledig, då förordnande
träder i tillämpning, skall
tillsättas i dittills stadgad ordning.
Angående dispositioner och testamentsanslag
med avseende å folk- och
fortsättningsskoleväsendet, vilka blivit
(Utskottets förslag.)
annat fall i landskommun från den
dag, då tillkännagivande örn verkställd
justering av det över beslutet förda
protokollet enligt 15 § ägde rum, och
i stadskommun från den dag, då förteckning,
däri beslutet upptagits, anslogs
hos styrelsen.
20 §.
Lagen den 25 juni 1909 (nr 81 s. 1)
angående folkskoleväsendet i vissa städer
skall upphöra att gälla med utgången
av år 1930.
21 §.
Beträffande kommun, för vilken
lagen angående folkskoleväsendet i
vissa städer på grund av därom meddelat
förordnande är gällande, skall
den nya lagen träda i kraft den 1
januari 1931.
Utgår i sådan kommun tjänstgöringstiden
för ledamot eller suppleant
i folkskolestyrelse tidigare än den 31
december 1930 må ny ledamot eller
suppleant icke utses för längre tid än
till utgången av nämnda år. Tjänstgöringstiden
för ledamot eller suppleant,
som före den 31 december 1930
utsetts för längre tid än till och med
nämnda dag, så ock för självskriven
ledamot skall utgå sagda dag.
Val av ledamöter och suppleanter i
folkskolestyrelsen i kommun, som här
avses, skall förrättas i januari månad
1931. Tjänstgöringstiden för dem skall
utgå den 31 december 1935.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
101
(Kungl. Maj:ts förslag.)
eller bliva ställda under förvaltning av
skolråd eller skolstyrelse, meddelas
närmare föreskrifter av Konungen.
(Utskottets förslag.)
22 §.
Beträffande annan i 1 § avsedd kommun
än i 21 § sägs skall denna lag
träda i tillämpning den 1 januari det
år Konungen bestämmer.
Från och med den 1 januari det år,
som sålunda bestämts, skall, såvitt
Konungen ej annorlunda förordnar,
kommunen övertaga de rättigheter församlingen
eller församlingarna hava
till egendom och medel, som anslagits
till eller användas för folk- och fortsättningsskoleväsendet,
ävensom ikläda
sig skyldighet att fullgöra de förbindelser
i fråga härom, för vilka församlingen
eller församlingarna häfta.
Val av ledamöter och suppleanter i
folkskolestyrelsen skola i kommun, som
här avses, med tillämpning av de nya
bestämmelserna förrättas innan lagen
träder i tillämpning beträffande kommunen.
Tjänstgöringstiden för dem
skall utgå den 31 december året näst
efter det, då nästa gång allmänna val
av kommunal- och stadsfullmäktige
äga rum.
Räkenskaperna för folk- och fortsättningsskoleväsendet
för året närmast
före det, då lagen trädde i tillämpning
beträffande kommunen, skola granskas
enligt dittills gällande bestämmelser.
Lärartjänst vid folkskola eller småskola,
som är förklarad ledig, då lagen
träder i tillämpning beträffande kommunen,
skall tillsättas i dittills stadgad
ordning.
Erfordras närmare föreskrifter med
avseende å lagens ikraftträdande beträffande
kommun, som här sägs, meddelas
sådana föreskrifter av Konungen.
102
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
(Kungl. Maj.ts förslag.)
§ 21.
För Stockholms stad gäller vad särskilt
är stadgat.
(Utskottets föislag.)
Denna lag skall träda i kraft den 1
januari 1931.
Genom denna lag upphäves lagen
den 25 juni 1909 (nr 81 s. 1) angående
folkskoleväsendet i vissa städer.
Utgår tjänstgöringstiden för vald
ledamot eller suppleant i folkskolestyrelse
tidigare än den 31 december 1931,
må val av ny ledamot eller suppleant
icke ske för längre tid än till utgången
av nämnda år. Tjänstgöringstiden för
ledamot eller suppleant, som före den
1 november 1931 valts för längre tid än
till och med den 31 december 1931,
skall utgå sistnämnda dag.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, David Bergström, Thulin, Stendahl, G. W. Hansson,
Hellberg, Sandegård, Sundberg, Larsén, greve Lagerbjelke, Gustafson i Kasenberg, Persson
i Trången, Andersson i Igelboda, Karlsson i Vadstena, Lindmark, Olsson i Mora, Fast,
Alströmer, Wallerius och Weijne.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr Hl.
103
d) att riksdagen, med förklarande, att Kungl. Maj:ts förslag
till lag om införande av lagen örn församlingsstyrelse m. m. ej
kunnat av riksdagen i oförändrat skick antagas, måtte i anledning
av sagda förslag samt motionerna I: 280, 289 och II: 447
för sin del antaga följande förslag till
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
Lag
om
införande av lagen om församlingsstyrelse m. m.
Härigenom förordnas som följer:
§ I- 1 §•
Från och med den 1 januari 1932 skola, med iakttagande av vad i denna
lag stadgas, följande nu antagna lagar lända till efterrättelse:
lagen örn församlingsstyrelse;
lagen örn församlingsstyrelse i Stockholm;
lagen om kommunala och kyrkliga kommunala vallagen, i vad den avser
val, i vad den avser val av kyrkofull- val av kyrkofullmäktige;
mäktige;
lagen örn proportionellt valsätt vid val inom landsting, a kommunalstämma
m. m. i vad den avser val å kyrkostämma och inom kyrkofullmäktige; samt
lagen om ändrad lydelse av vissa paragrafer i lagen den 13 juni 1919 (nr
293) örn ordning och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning,
i vad den avser ändring i 38, 40, 42, 43 och 45 §§ i sistnämnda lag.
Intill dess annorledes hlivit i lag
bestämt, skall vad i lagen om församlingsstyrelse
stadgas örn kyrklig samfällighet
icke äga tillämpning å Göteborgs
stads territoriella församlingar
och skola ej heller de i kommunala vallagen
givna föreskrifterna om val av
kyrkofullmäktige tillämpas beträffande
val av kyrkofullmäktige, som avses i
förordningen den 5 maj 1882 angående
kyrkofullmäktige och kyrkonämnd i
Göteborg.
§2. 2 §.
Genom de nya lagarna upphävas följande förordningar och stadga:
förordningen den 21 mars 1862 (nr 15) om kyrkostämma, samt kyrkoråd
och skolråd;
104
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
(Utskottets förslag.)
förordningen den 20 november 1863
(nr 58 s. 1.) om kyrkostämma, samt
kyrkoråd och skolråd i Stockholm;
samt
(Kungl. Maj:ts förslag.)
förordningen den 20 november 1863
(nr 58 s. 1.) örn kyrkostämma, samt
kyrkoråd och skolråd i Stockholm;
förordningen den 5 maj 1882 (nr
20) angående kyrkofullmäktige och
kyrkonämnd i Göteborg; samt
stadgan den 13 juni 1913 (nr 79) örn proportionellt valsätt vid vissa val
inom landsting och stadsfullmäktige m. m. i vad den avser val å kyrkostämma;
tillika med alla de särskilda stadganden, vilka innefatta ändring av vad
sålunda upphävda författningar innehålla eller tillägg därtill;
så ock vad i övrigt finnes i lag eller särskild författning stridande mot de
nya lagarnas bestämmelser.
§ 3.
3 §.
Allmänna val av kyrkofullmäktige
i enlighet med de nya bestämmelserna
skola äga rum under år 1931.
Allmänna val av kyrkofullmäktige
i enlighet med de nya bestämmelserna
skola äga rum under år 1931 och skola
utan hinder av föreskrifterna i 30 § i
lagen om församlingsstyrelse och 9 § i
lagen om församlingsstyrelse i Stockholm
gälla för tre år räknade från och
med den 1 januari 1932.
Beslut örn valkretsindelning skall före den 1 april 1931 meddelas beträffande
församling i Stockholm av magistraten och beträffande annan församling av
länsstyrelsen. Innan sådant beslut meddelas, skall tillfälle lämnas kyrkostämman
att avgiva yttrande i ärendet.
Val av sådan ledamot i valnämnden
eller i magistraten eller sådan särskild
deputerad eller suppleant, som avses i
§ 5 mom. 2 i lagen om kommunala och
kyrkliga val, må äga rum under år
1931.
Revisorer för granskning av församlings förvaltning under år 1932 samt
suppleanter för dem skola med tillämpning av de nya bestämmelserna utses
under år 1931.
4 §,
I församling, där val av kyrkofullmäktige
äger rum under år 1931, skall,
intill dess val av ordförande i fullmäktige
skett, kyrkoherden eller den
hans ämbete förvaltar utöva ordförandeskapet
i fullmäktige.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
105
(Kungl. Maj:ts förslag.)
§ 4.
I fråga om offentliggörande, underställning
och godkännande av beslut,
som fattats före den 1 januari 1932,
så ock angående sökande av ändring
i sådant beslut skola, där ej annat
följer av vad i §3 stadgas, förut gällande
föreskrifter tillämpas.
(Utskottets förslag.)
1 annan församling skall val av ordförande
och vice ordförande i kyrkostämman
första gången äga mm i
januari månad 1932. Intill dess val
skett, är kyrkoherden eller den hans
ämbete förvaltar ordförande i stämman.
5 §.
I fråga örn offentliggörande, underställning
och godkännande av beslut,
som fattats före den 1 januari 1932,
så ock angående sökande av ändring
i sådant beslut skola, där ej annat
följer av vad i 3 § stadgas, förut gällande
föreskrifter tillämpas.
§5. 6 §.
Utgår tjänstgöringstiden för vald ledamot eller suppleant i kyrkoråd, skolråd,
fortsättningsskolestyrelse eller biblioteksstyrelse tidigare än den 31 december
1932, må val av ny ledamot eller suppleant icke ske för längre tid än till
utgången av nämnda år. Tjänstgöringstiden för ledamot eller suppleant, som
före den 1 november 1932 valts för längre tid än till och med den 31 december
1932, skall utgå sistnämnda dag.
§ 6.
Har beträffande folk- och fortsättningsskoleväsendet
i församling förordnande
meddelats enligt § 1 i lagen
örn skolstyrelse i vissa kommuner, må,
där enligt i vederbörlig ordning fattat
beslut med lärarbefattning inom församlingen
skall vara förenad organisteller
klockarsyssla eller båda dessa
sysslor eller kyrkosångarbefattning,
Jiro i församling kyrkoråd och skolråd
förenade till ett gemensamt kyrkooch
skolråd, må därvid förbliva till
och med den 31 december 1932.
Val av ledamöter och suppleanter i
kyrkoråd och skolråd, som äga rum
under november eller december månad
1932, skola gälla för tre år räknade
från och med den 1 januari 1933.
7 §■
Gäller beträffande folk- och fortsättningsskoleväsendet
i församling vad i
lagen örn skolstyrelse i vissa kommuner
är stadgat, må, där enligt i vederbörlig
ordning fattat beslut med lärarbefattning
inom församlingen skall
vara förenad organist- eller klockarsyssla
eller båda dessa sysslor eller
kyrkosångarbefattning, skolråd tills
106
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
(Kungl. Maj:ts förslag.)
skolråd tills vidare finnas i församlingen
med uppgift att vidtaga de åtgärder
för tillsättande av sådan befattning,
som ankomma på skolråd.
§ 7.
Närmare föreskrifter örn tillämpning
av denna lag med avseende å
kyrkliga samfälligheter, som avses i
kap. 1 § 1 i lagen örn församlingsstyrelse,
meddelas av Konungen.
(Utskottets förslag.)
vidare finnas i församlingen med uppgift
att vidtaga de åtgärder för tillsättande
av sådan befattning, som ankomma
på skolråd.
8 §.
Närmare föreskrifter örn tillämpning
av denna lag med avseende å
kyrkliga samfälligheter, som avses i
1 § i lagen örn församlingsstyrelse,
meddelas av Konungen
§8. 9 §.
Där i lag eller särskild författning förekommer hänvisning till föreskrift,
som ersatts genom bestämmelse i de nya lagarna, skall denna i stället tillämpas.
e) att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit måtte hemställa,
att Kungl. Maj :t ville föranstalta om skyndsam utredning i fråga
örn ersättande av förordningen den 5 maj 1882 angående kyrkofullmäktige
och kyrkonämnd i Göteborg med en ny särskild lag
och för nästa års riksdag framlägga det förslag, vartill utredningen
kan föranleda.
f) att de i ämnet väckta motionerna, i den mån de icke kunna
anses besvarade genom vad utskottet här ovan hemställt, icke
måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 22 maj 1930.
På konstitutionsutskottets vägnar:
C. A. REUTERSKIÖLD.
Närvarande vid behandlingen av betänkandet i de delar, där ej särskild närvaroförteckning
är införd: Herrar Renterskiöld, Sävström, David Bergström, Thulin, Stendahl, G. W.
Hansson, Hellberg, Smidberg, Larsén, greve Lagerbjelke, Kropp, Jansson i Edsbäcken, Persson
i Trången, Laurén, Karlsson i Vadstena, Fast, Alströmer, Källman, Wallerius och
Skoglund.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
107
Reservationer:
A) Vid utskottets särskilda principbeslut:
1) I avseende å punkten om slcolärendenas överflyttande:
av herrar Pehrsson i Göteborg och Alströmer, vilka, under framhållande
att församlings fria rätt att besluta angående skolärendenas överflyttning
bör hävdas, yrkat beträffande förslaget till lag örn skolstyrelse i vissa kommuner:
att
1 § avfattas lika med Kungl. Maj:ts förslag § 1,
att 2, 3 och 4 §§ avfattas lika med Kungl. Maj:ts förslag §§ 2, 3 och 4,
att 20 och 21 §§ samt promulgationsbestämmelserna avfattas lika med
Kungl. Maj:ts förslag.
2) I avseende å punkten örn de kyrkliga ärendenas överflyttande:
av herrar Wagnsson, Engberg och Fast.
3) I avseende å punkten örn kyrkoherdens självskrivenhet:
a) av herrar von Geijer, Magnusson i Tumhult, Pehrsson i Göteborg, Einå>
mark, Petersson i Broaryd och Wallerius, som anfört följande:
I fråga örn kyrkoherdes självskrivenhet har departementschefen i förevarande
proposition yttrat bl. a. följande:
»Såsom av vissa myndigheter påpekats är frågan örn kyrkoherdens självskrivenhet
såsom ordförande i kyrkostämman av stor betydelse. Pastors
ställning i församlingens beslutande organ har djupa rötter i den svenska
kyrkans utveckling. Tillräcklig anledning synes icke föreligga att i detta
betydelsefulla avseende vidtaga ändring i gällande bestämmelser. Några
större praktiska olägenheter av den nu tillämpade ordningen lärer endast
undantagsvis kunna påvisas, och de krav, som tidigare framförts på självskrivenhetens
avskaffande, hava i någon mån förlorat i styrka. Härtill
kommer även en annan omständighet. Därest med tillämpning av den
föreslagna lagen örn skolstyrelse i vissa kommuner en överflyttning i stor
utsträckning kommer att ske av skolärendena till den borgerliga kommunen,
kommer kyrkostämmans handläggning i många fall att avse allenast ärenden
av rent kyrklig karaktär. Vid sådant förhållande måste prästens utövande
av ordförandeskapet anses än mera berättigat. På nu anförda skäl har jag
ansett mig böra bibehålla gällande föreskrifter örn kyrkoherdens självskrivenliet
såsom ordförande i stämman.»
Med hänvisning härtill yrkas beträffande förslaget till lag örn församlingsstyrelse:
att
12 § avfattas i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag kap. 2 § 4,
att 14 §, 2 mom. första stycket avfattas lika med motsvarande stycke i
Kungl. Maj:ts förslag kap. 2, § (5, mom. 2,
att 16 § första stycket avfattas lika med Kungl. Maj:ts förslag kap. 2, § 8.
108
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
att 22 § avfattas i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag kap. 2, § 13, andra
stycket,
att 29 § första stycket gives den lydelse, stycket äger i Kungl. Majrts
förslag kap. 3, § 3,
att 33 § avfattas i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag kap. 3, § 7,
att 34 § andra stycket avfattas i enlighet med motsvarande stycke i
Kungl. Maj:ts förslag kap. 3, § 8,
att 35 § första stycket göres lika lydande med Kungl. Maj:ts förslag
kap. 3, § 9, samt
att 37 § avfattas lika med Kungl. Maj:ts förslag kap. 3, §11;
b) av herrar von Geijer, Magnusson i Tumhult, Pehrsson i Göteborg, Lindmark,
Petersson i Broaryd och Wallerius, som anfört följande:
Under hänvisning till vad ovan anförts vid förslaget till lag örn församlingsstyrelse
yrkas angående kyrkoherdes självskrivenhet beträffande förslaget
till lag örn församlingsstyrelse i Stockholm:
att 12 § avfattas i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag kap. 2, § 8,
att 14 § andra stycket gives lika lydelse med motsvarande stycke i Kungl.
Maj:ts förslag kap. 2, § 10,
att 15 § första stycket erhåller enahanda lydelse som motsvarande stycke
i Kungl. Maj:ts förslag kap. 2, § 11 samt
att 23 § avfattas lika med Kungl. Maj:ts förslag kap. 2, § 18 andra stycket.
c) av herrar Strömberg, G. W. Hansson, Vennerström, Fredrik Ström, Engberg,
Fast och Weijne, som ansett, att utskottets utlåtande i denna punkt
bort ha följande lydelse:
Herr Fredrik Ström — — — — — — i folkskolestyrelsen måtte utgå.
På olika områden har tillämpningen av självskrivenhetsprincipen i fråga
örn allmänna värv blivit allt mera begränsad. Det måste anses överensstämmande
med nutida uppfattning, att en beslutande församling äger att
själv utse sin ordförande. Den kommunala självstyrelsen har numera nått
en sådan utveckling och allmänheten förvärvat sådan vana att handhava
kommunala angelägenheter, att det synes naturligt, att ordföranden även i
församlingens beslutande organ tillsättes genom val.
Ej heller synes beskaffenheten av de ärenden, vilkas handläggning ankommer
på kyrkostämman eller kyrkofullmäktige påkalla, att kyrkoherde är
ordförande i desamma. För utövande av ordförandeskapet i stämman eller
fullmäktige torde i regel krävas samma kvalifikationer, som erfordras hos
ordföranden i den borgerliga kommunens beslutande organ. Det har visserligen
gjorts gällande, att det skulle vara en betydande fördel, att ordförandeskapet
utövades av en ämbetsman, vilken handhade detsamma såsom ett
tjänsteåliggande, men det lärer icke med fog kunna påstås, att ordförandeskapet
i den borgerliga kommunens organ skötes på ett mindre tillfredsställande
sätt, därför att det innehaves av valda förtroendemän. Däremot
kan det ej förnekas, att i en del fall kyrkoherden på grund av hög ålder
eller särskilda personliga egenskaper icke är skickad att tjänstgöra såsom
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
109
ordförande. I dylika fall kan självskrivenheten medföra betydande olägenheter
för församlingen och för kyrkoherden kännas såsom en tryckande
börda. Märkas bör även, att på många håll kyrkoherdens befriande från ordförandeskapet
i stämman eller fullmäktige anses önskvärt för att bereda
honom ökad tid att ägna sig åt sin egentliga uppgift. Därest självskrivenheten
avskaffas, torde för övrigt i många församlingar kyrkoherden, örn han
är lämplig för uppdraget och villig att åtaga sig detsamma, komma att väljas
till ordförande i stämman. Det måste för honom vara mera tillfredsställande
att innehava ordförandefattningen på grund av sina församlingsbors
förtroende än i kraft av sitt ämbete.
Av nu anförda skäl finner sig utskottet böra föreslå sådan ändring i förslaget,
att ordföranden liksom även vice ordföranden i kyrkostämman eller
kyrkofullmäktige skall tillsättas genom val. Med hänsyn därtill, att i församlingar,
där kyrkofullmäktige finnas, kyrkostämma endast undantagsvis
torde komma att hållas, synes det lämpligt, att fullmäktiges ordförande och
vice ordförande tjänstgöra jämväl i stämman.
Nu angivna regler böra naturligen gälla även i fråga örn kyrklig samfällighet.
För de fall, där församlingar, vilka icke utgöra en dylik samfällighet,
skola sammanträda till gemensam kyrkostämma, torde det icke vara erforderligt
att föreskriva särskilt val av ordförande och vice ordförande. Det
torde vara lämpligare, att ordföranden och vice ordföranden i den största
församlingens stämma inneliava samma befattningar i den gemensamma
stämman.
Vidkommande ordförandeskapet i kyrkorådet synes detta enligt utskottets
mening böra tillkomma kyrkoherden på grund av hans ämbetsställning
enligt gällande kyrkolag. Med hänsyn såväl till den ställning pastor intager
i församlingen som till arten av de uppgifter, vilkas fullgörande ankommer
på kyrkorådet, torde det för undvikande av motsättning mellan ämbetsförvaltning
och självförvaltning vara riktigt, att han även i fortsättningen kvarstår
såsom rådets självskrivne ordförande.
Vad angår frågan örn kyrkoherdens självskrivenhet såsom ordförande i
skolrådet anser utskottet lämpligt, att man tillmötesgår en på olika håll
framträdande allt starkare önskan, att det obligatoriska sambandet mellan
kyrkoherdebefattningen och ordförandeskapet i skolrådet upplöses. Utskottet
anser denna sin ståndpunkt vara en direkt konsekvens av vad utskottet
föreslår i fråga om skolväsendets obligatoriska överflyttning i vissa fall till
den borgerliga kommunen, enligt vilket förslag kyrkoherden icke skall vara
självskriven ordförande i folkskolestyrelse. Även bortsett från den möjligheten,
att pastor skulle sakna fallenhet oell intresse för den honom nu
åliggande uppgiften att vara ordförande i skolråd, kan det dessutom nu ofta
inträffa, att ett fullgörande av pastors övriga egentliga tjänsteåligganden på
ett nöjaktigt sätt icke låter sig väl förena med ordförandeskapet i skolrådet.
Särskilt gäller naturligtvis det sagda i de fall, att pastor på grund av sjuklighet
eller hög ålder har sin arbetsförmåga nedsatt eller att redan hans
prästerliga ämbetsgöromål helt uppfylla hans tid.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ilo
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
Då utskottet tillstyrker upphävandet av kyrkoherdens självskrivenhet som
ordförande i kyrkostämma, kyrkofullmäktige och skolråd samt hans självskrivna
ledamotskap av folkskolestyrelse, har utskottet, som icke ansett sig
böra föreslå hans självskrivenhet såsom ledamot av fullmäktige, rådet eller
styrelsen, med hänsyn till pastors ämbetsställning och arten av de angelägenheter,
som handläggas av kyrkostämma, kyrkofullmäktige, skolråd eller
folkskolestyrelse ansett sig böra föreslå, att kyrkorådets ordförande, men
däremot icke annan inom församlingen tjänstgörande prästman, skall äga
rätt påfordra kyrkostämmas hållande — dock ej i församling i Stockholm
på grund av denna stämmas egenartade karaktär — eller kyrkofullmäktiges
sammankallande samt äga rätt yttra sig och framställa förslag i stämman,
fullmäktige, rådet eller styrelsen, ändå att han icke är röstberättigad, respektive
ledamot. På detta sätt undanröjes ock den invändning mot självskrivenhetens
avskaffande, som möjligen kunde göras med stöd av bestämmelsen
i § 23 av gällande prästerliga privilegier, att kyrkoherden äger hålla vissa
stämmor med församlingen.
Utskottet, som sålunda ej kunnat tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag i vad
det avser kyrkoherdes självskrivenhet som ordförande i kyrkostämma, kyrkofullmäktige
och skolråd samt självskriven ledamot i skolstyrelse, får alltså
hemställa, att riksdagen ville antaga följande lydelse av
nj i lag om församlingsstyrelse.
12 §.
1 församling, där kyrkofullmäktige icke finnas, utser kyrkostämman bland
de röstberättigade, som äro boende inom församlingen och uppnått tjugufem
års ålder, en ordförande och en vice ordförande för fyra kalenderår.
Avgår den valde under uppdragstiden, utses i hans ställe annan för den
återstående delen av samma tid. Underrättelse örn dessa val, med angivande
av de valdas namn och postadress, skall ofördröjligen insändas till
länsstyrelsen för intagande i länskungörelserna och till domkapitlet.
Ordförande eller---föra ordet.
§ 33.
Kyrkofullmäktige välja varje år för nästkommande kalenderår bland sig
en ordförande och en vice ordförande.
Underrättelse örn dessa val, med angivande av de valdas namn och postadress,
skall ofördröjligen insändas till länsstyrelsen för intagande i länskungörelserna
och till domkapitlet.
För året näst efter det, då val av kyrkofullmäktige ägt rum, skall ordförandevalet
hållas i januari månad och ordförandeskapet intill dess utövas
av den som fullmäktige därtill särskilt utsett.
46 §•
2 mom. Skolrådet väljer inom sig för varje år en ordförande och en
vice ordförande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
lil
Äro både ordföranden och vice ordföranden i skolrådet hindrade att inställa
sig vid rådets sammanträde, äger rådet utse en annan ledamot att
för tillfället föra ordet.
50 §,
Med avseende å kyrkorådet och skolrådet skall vad i 20 § 1 mom.
är stadgat för kyrkostämma äga motsvarande tillämpning; dock skall omröstning,
där sådan begäres, utom vid val, alltid ske öppet.
/3) i lag om församlingsstyrelse i Stockholm.
12 §.
Kyrkofullmäktige välja varje år för nästkommande kalenderår bland sig
en ordförande och en vice ordförande.
Underrättelse örn dessa val, med angivande av de valdas namn och postadress,
skall ofördröjligen insändas till Överståthållarämbetet och konsistorium.
För året näst efter det, då val av kyrkofullmäktige ägt rum, skall ordförandevalet
hållas i januari månad och ordförandeskapet intill dess utövas
av den som fullmäktige därtill särskilt utsett.
50 §.
2 mom. Skolrådet väljer inom sig för varje år en ordförande och en
vice ordförande.
Äro både ordföranden och vice ordföranden i skolrådet hindrade att inställa
sig vid rådets sammanträde, äger rådet utse en annan ledamot att
för tillfället föra ordet.
54 §.
Med avseende å kyrkorådet och skolrådet skall vad i 21 § 1 mom. är
stadgat för kyrkofullmäktige äga motsvarande tillämpning; dock skall omröstning,
där sådan begäres, alltid ske öppet utom vid val och tillsättande
av tjänstebefattning.
y) i lag om skolstyrelse i vissa kommuner.
10 §.
Folkskolestyrelsen väljer inom sig för varje år en ordförande och en vice
ordförande.
13 §.
Folkskolestyrelsen må ej handlägga ärende, såvida icke flera än hälften
av ledamöterna äro tillstädes. Dock äger styrelsen att åt särskilda inom
densamma utsedda nämnder överlämna att enligt de närmare föreskrifter,
som meddelas av styrelsen, med dess rätt och befogenhet besluta i följande
ärenden, nämligen:
a) beviljande av tjänstledighet åt och förordnande av vikarie för lärare;
b) tillämpning på enskilda fall av bestämmelser, antagna av styrelsen;
112
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
c) åtgärder enligt gällande folkskolestadga mot vanartade skolbarn samt
tredskande föräldrar och målsmän; ävensom
d) mindre ärenden av ekonomisk natur.
Särskild nämnd skall bestå av minst fyra personer. För giltighet av
nämnds beslut fordras, att minst tre av ledamöterna deltagit i beslutet och
varit ense örn detsamma. Av sådan nämnd vidtagen åtgärd skall anmälas
för folkskolestyrelsen vid dess nästa sammanträde.
I överläggning och beslut örn ärende, som rör kristendomsundervisningen,
må icke deltaga främmande religionsbekännare eller den som anmält sig till
utträde ur svenska kyrkan.
d) av herrar Reuterskiöld och Persson i Trången, som anfört:
Då skolråd ej skall finnas i annan församling, än där skolärendena bibehållas
hos kyrkostämman, d. v. s. i församlingar med högst 1,500 invånare,
och då det i dylika små församlingar ej sällan torde möta allvarliga svårigheter
att finna någon lämplig ordförande i skolrådet, örn prästen begagnar
sin avsägelserätt enligt §§ 44, 29, 12, hava vi ansett, att kyrkoherden fortfarande
borde vara självskriven ordförande i skolrådet. Yi hava därför ansett
lämpligast att ansluta oss till vad Kungl. Maj:t föreslagit och hemställa,
att § 46 mom. 2 måtte erhålla följande ändrade lydelse:
I skolrådet är ock kyrkoherden eller den hans ämbete förestår ordförande.
I annex- eller kapellförsamling — — — (= Kungl. Maj:ts förslag
kap. 4 § 7 mom. 1) —---- föra ordet i skolrådet, när---tillstädes.
Ordförande i skolråd för kyrklig samfällighet, som består av församlingar
tillhörande olika pastorat eller delar av sådana församlingar, är den av dessa
församlingars kyrkoherdar eller annan inom någon av församlingarna tjänstgörande
präst, som domkapitlet därtill förordnar. Skolrådet väljer inom
sig för varje år en vice ordförande.
e) av herrar Magnusson i Tumhult och Wallerius som anfört:
I Kungl. Maj:ts proposition nr 100 sid 150 f. har departementschefen uttalat,
att borttagandet av kyrkoherdens självskrivenhet såsom ordförande i
skolrådet »antagligen skulle i många församlingar komma att medföra ogynnsamma
verkningar för skolväsendet. Ej heller torde en dylik ändring hava
avsetts i riksdagens förenämnda skrivelse, däri anhållits örn utredning, under
vilka förhållanden och förutsättningar församling kunde erhålla rätt att utse
ordförande i skolrådet».
Inom många församlingar, även sådana vilkas invånarantal överstiger
1,500, torde det möta svårighet att hos någon annan finna de kvalifikationer,
kyrkoherden äger för ifrågavarande uppdrag. Hans för detta uppdrags fullgörande
viktiga ämbetsmannaställning med dess uppgifter och ansvar i förhållande
å ena sidan till församlingen och å andra sidan till myndigheterna
lärer icke kunna anses ersatt med vad utskottet i motiveringen sid. 14 anfört
örn vald ordförandes ansvarighet enligt 25 kap. 22 § strafflagen. Sistnämnda
ansvarighet torde likväl böra tillmätas tillräckligt stor betydelse för att visa
hän mot en ny grupp av befattningshavare, vilka icke utan ökade kostnader
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31. 113
för skolväsendet skulle åtaga sig det ansvar och det arbete, som bleve förenade
med detta uppdrag.
Därför hemställes beträffande förslaget till lag örn församlingsstyrelse,
att § 46 erhåller lika lydelse med Kungl. Maj:ts förslag kap. 4 § 7 och
att § 50 erhåller lika lydelse med Kungl. Maj:ts förslag kap. 4 § 11.
f) av herrar Magnusson i Tumhult och Wallerius, som beträffande förslaget
till lag örn församlingsstyrelse i Stockholm hemställt:
att § 50 avfattas lika med Kungl. Maj:ts förslag kap. 5 § 7; och
att § 54 avfattas lika med Kungl. Maj:ts förslag kap. 5 § 11.
g) av herr Wallerius, som beträffande förslaget till skolstyrelse i vissa
kommuner hemställt:
att § 7 avfattas i likhet med Kungl. Maj:ts förslag § 7,
att § 10 avfattas i likhet med Kungl. Maj:ts förslag § 10,
att § 13 sista stycket utgår.
h) av herrar Pehrsson i Göteborg och Wallerius, som med hänvisning till
motiveringen i motion II: 460 av herr Petersson i Lerbäcksbyn yrkat:
a) beträffande förslaget till lag örn församlingsstyrelse:
att § 1 första stycket måtte givas följande lydelse:
»Yarje territoriell församling äger, efter vad i denna lag närmare bestämmes,
att för vården av kyrkans, folkskolans och fortsättningsskolans
angelägenheter med kyrkoherden sammanträda till överläggning och beslut,
såvitt icke handliavandet därav enligt gällande författningar tillkommer
annan»; och
att § 1, andra stycket måtte givas följande lydelse:
»Två eller flera — — — samtyckt därtill.»
f] beträffande förslaget till lag örn församlingsstyrelse i Stockholm:
att 1 § måtte erhålla följande lydelse:
»Yarje territoriell församling äger, efter vad i denna lag närmare bestämmes,
att för vården av kyrkans och vissa folkskolans angelägenheter
med kyrkoherden sammanträda till överläggning och beslut såvitt icke liandhavandet
därav enligt gällande författningar tillkommer annan.»
4) I avseende å punkten om församlings skyldighet att införa fullmäktige:
av herr Skoglund, som ansett, att utskottets utlåtande i förevarande avseende
bort hava följande lydelse:
Behovet av kyrkofullmäktige gör sig, såsom redan påpekats, särskilt
gällande i de större församlingarna, och i dessa församlingar komma säkerligen
kyrkofullmäktige att i stor utsträckning införas. Märkas bör dock, att
genom skolärendenas obligatoriska överflyttning från den kyrkliga till den
borgerliga kommunen i alla kommuner, som hava över 1,500 innevånare,
antalet ärenden och framför allt sådana ärenden, som vålla svårighet att
handlägga å kyrkostämma, komma att avsevärt minskas. Av denna anledning
och då även val av kyrkofullmäktige kan medföra vissa olägenheter,
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 5 sami. 21 haft. (Nr 31.) lusi so 8
lor.i so
114
Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 31.
anser utskottet i likhet med kyrkofullmäktigesakkunniga och en del över
deras betänkande hörda myndigheter, att församling själv bör få besluta, när
den anser lämpligt att övergå till fullmäktigesystem. Utskottet tillstyrker
alltså den av herr Nilsson i Hörby avgivna motionen, II: 470.
1 följd härav har herr Skoglund ansett, att 4 § i lagen örn församlingsstyrelse
bör hava följande lydelse:
»Församling må, där den finner lämpligt, åt kyrkofullmäktige uppdraga
den församlingen tillkommande beslutanderätten, med de undantag varom
förmäles i 5 §.»
5) I avseende å punkten örn tid för kyrko s tänum o samm an t röden:
av herrar Sävström, Thulin, G. W. Hansson, Hellberg, Wagnsson, Kropp,
Karlsson i Vadstena och Fast, som hemställt, att utskottet måtte tillstyrka
motion II: 454, vari yrkats, att i förslaget till lag örn församlingsstyrelse
skulle intagas följande bestämmelse: Där inget beslut fattats, skall kyrko
stämma
hållas å sön- eller helgdag, som kyrkostämmans ordförande bestämmer.
6) I avseende å punkten om kvalificerad majoritet:
av herrar Thulin, G. W. Hansson, Larsén, Kropp, Borg, Andersson i Igelboda,
Karlsson i Vadstena och Källman, vilka anfört följande:
Med hänvisning till vad som i reservation av herrar Thulin m. fl. anförts
under rubriken »Kvalificerad majoritet vid vissa kommunala beslut» i utskottets
utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 99 föreslås, att 20 §
2 mom. i förslaget till lag örn församlingsstyrelse måtte erhålla följande
lydelse:
20 §.
2 mom. För beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes
röster, då beslutet avser:
a) avhändande av fastighet eller därifrån härflytande rättighet;
b) höjande av visst under året näst före det, som höjningen avser, utgående
anslag
i landsförsamling,
såvitt höjningen skulle utgöra:
1) mera än tjugufem procent av förutvarande anslaget, där högsta uttaxeringen
av allmän kommunalskatt överstiger nio kronor för skattekrona,
2) mera än femton procent av förutvarande anslaget, där högsta uttaxeringen
av sådan skatt överstiger tolv kronor för skattekrona,
3) mera än tio procent av förutvarande anslaget, där högsta uttaxeringen
av samma skatt överstiger femton kronor för skattekrona;
i stadsförsamling,
såvitt höjningen skulle utgöra:
1) mer än tjugufem procent av förutvarande anslaget, där högsta uttaxeringen
av allmän kommunalskatt överstiger tio kronor för skattekrona,
115
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
2) mera än femton procent av förutvarande anslaget, där högsta uttaxeringen
av sådan skatt överstiger tretton kronor för skattekrona,
3) mera än tio procent av förutvarande anslaget, där högsta uttaxeringen
av samma skatt överstiger sexton kronor för skattekrona;
samt i församling bestående av landsbygd och stad,
såvitt höjningen skulle utgöra:
1) mera än tjugufem procent av förutvarande anslaget, där högsta uttaxeringen
av allmän kommunalskatt i någon del av församlingen överstiger tio
kronor för skattekrona;
2) mera än femton procent av förutvarande anslaget, där högsta uttaxeringen
av sådan skatt i någon del av församlingen överstiger tretton kronor
för skattekrona;
3) mera än tio procent av förutvarande anslaget, där högsta uttaxeringen
av samma skatt i någon del av församlingen överstiger sexton kronor för
skattekrona;
c) beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning;
d) upptagande eller förnyande av lån, därunder inbegripet ingående av
borgen, eller förlängning av tiden för erhållet låns återbetalande; eller
e) efterskänkande av oguldna kommunalutskylder, där fråga ej är örn antagande
av ackord.
Avser beslut, som i punkterna c) och d) sägs, beviljande av anslag eller
upptagande eller förnyande av lån för fullgörande av någon församling jämlikt
lag eller särskild författning åvilande uppgift, skall i fråga örn det beslut
vad i detta moment stadgas ej gälla.
Med allmän kommunalskatt förstås i b) sådan skatt--—--eller
kyrkofullmäktige.
7) I avseende å punkten örn valkretsindelning:
av herr Stendahl, som ansett, att utskottet bort tillstyrka motionen I: 279
av herr Stendahl.
8) I avseende å punkten om kyrkorådets befogenheter:
a) av herrar Sällström, Vennerström, Larsén, Andersson i Igelboda och
Karlsson i Vadstena, som ansett, att utskottets utlåtande och förslag i förevarande
del bort ha följande lydelse:
I motionen II: 462 ----— — — — —---— —
Till stöd för sitt yrkande anföra motionärerna:
»Enligt punkt a i denna paragraf skall det tillkomma kyrkorådet bl. a.
att i avseende å ''sedernas vård’ vaka över efterlevnaden av därom gällande
författningar. Bestämmelsen i fråga är hämtad ur gällande förordning. Då
emellertid genom de under de senare åren genomförda reformerna inom äktenskaps-,
fattigvårds- och barnavårdslagstiftningen frågorna rörande ''seder
-
116
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
nas vård’ blivit särskilt behandlade och handhavas av speciella samhälleliga
organ, har kyrkorådets befattning med dessa ärenden praktiskt taget upphört.
Vi få därför hemställa, att i denna punkt orden ''och sedermera’ måtte
utgå.
Bland de uppgifter, som vidare skola tillkomma kyrkorådet, nämnes i
punkt c) att vaka över att spridande av vilseförande läror må, såvitt möjligt
är, förekommas samt kyrklig tvedräkt och söndring förhindras’.
Denna punkt, som närmast är en relikt från äldre tiders kyrkliga strider,
synes oss oförenlig med nutida åskådning örn religionsfrihet. Vi hemställa
därför, att punkten i fråga utgår.»
Utskottet, som anser de av motionärerna anförda skälen vara bärande,
tillstyrker de i motionerna I: 289—290 och II: 447—448 framförda förslagen
i denna del.
I anslutning till det anförda hemställes, att riksdagen måtte antaga föl
jande lydelse av
a) i lag om församling sstyrelse.
41 §.
Kyrkorådet tillkommer att:
a) i avseende på religionens vård vaka över efterlevnaden av därom gällande
författningar;
b) upptaga frågor örn oordning och oskick vid gudstjänsten;
c) tillsätta och avskeda andra kyrkobetjänte än organist, kyrkosångare och
klockare;
d) vårda församlingens för kyrkliga ändamål avsedda egendom och handhava
de medel, som skola användas för nämnda ändamål; samt
e) även i övrigt ombesörja kyrkans angelägenheter.
Skolrådet tillhör--— — — av församlingsbibliotek.
Såväl kyrkorådet —----församlingens angelägenheter.
Finnes fortsättningsskolestyrelse-----av församlingsbibliotek.
Paragrafen utgår.
42 §.
fl) i lag om församlingsstyrélse i Stockholm.
45 §.
Kyrkostämma tillkommer att:
a) i avseende på religionens vård vaka över efterlevnaden av därom gällande
författningar;
b) upptaga frågor örn oordning och oskick vid gudstjänsten;
c) tillsätta och avskeda andra kyrkobetjänte än organist, kyrkosångare
och klockare;
d) vårda församlingens för kyrkliga ändamål avsedda egendom och handhava
de medel, som skola användas för nämnda ändamål;
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31
117
e) i alla frågor, som angå församlingens egendom eller eljest dess gemensamma
rätt, bevaka och utföra församlingens talan vid alla tillhållen, då icke
särskilt ombud av församlingen förordnats för sådant ändamål; samt
f) även i övrigt ombesörja kyrkans angelägenheter.
Skolrådet tillhör-----under skolrådets vård.
Såväl kyrkorådet-----församlingens angelägenheter.
Finnes biblioteksstyrelse, tillkommer det den att handhava förvaltningen
och vården av församlingsbibliotek.
46 §.
Paragrafen utgår.
b) av herrar Sundberg, Pehrsson i Göteborg, Lindmark och Wallerius, som
anfört:
Enär hittills gällande bestämmelser angående kyrkoråds rätt att ålägga
böter och vitén för uraktlåtelse att efterkomma kallelse till inställelse inför
kyrkoråd genom sin blotta tillvaro visat sig äga en viss betydelse för kyrkorådets
fullföljande av sin sedevårdande uppgift och då inga menliga påföljder
av denna kyrkorådets rätt, som ytterst sällan tages i anspråk, pavisats, yrkas,
att 42 § i förslaget till allmän församlingslag måtte avfattas lika med
Kungl. Maj:ts förslag kap. 4 § 3.
c) av herrar Pehrsson i Göteborg, Lindmark och ^Vallerius, vilka anfört.
Under hänvisning till vad ovan anförts vid 42 § i förslaget till lag örn
församlingsstyrelse yrkas,
att 46 § i förslaget till lag örn församlingsstyrelse i Stockholm avfattas i
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag kap. 5 § 3.
9) I avseende å punkten om valbarhetskvalifikationer för ledamöter av kyrkoråd,
skolråd och folkskolestyrelse:
av herrar Sävström, Vennerström,, Sandegård, Larsén, Andersson i Igelboda
och Karlsson i Vadstena, vilka ansett, att utskottets yttrande i denna punkt
bort ha följande lydelse:
I propositionen----valbarhet till folskolestyrelse.
I motionen 1:289 anföres följande till stöd för kravet på avskaffande av
de särskilda valbarhetskvalifikationerna:
; Den gällande föreskriften i 23 § kyrkostämmoförordningen att församlingen
äger å kyrkostämma till ledamöter i kyrkorådet utse ''för gudsfruktan
och nit kända män och kvinnor’ — vilken bestämmelse i dess senare
led ansetts innefatta allenast en anvisning, som utan påföljd kan åsidosättas
—- önskar departementschefen skärpa därhän, att såsom behörighetsvillkor
uppställes det kravet, att vederbörande visat intresse att främja det kyrkliga
församlingslivet’. Till en början må erinras om de svårigheter, som
skulle uppstå vid avgörande av frågan på vad sätt vederbörande skall lia
ådagalagt intresse att främja församlingslivet. Det ligger därjämte i öppen
dag, att en dylik bestämmelse skulle kunna inbjuda till allsköns trakasserier
mot oliktänkande genom överklagande av kyrkorådsval under åberopande,
118
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
att den valde ej fyllde nämnda behörighetsvillkor. Och den bevisning, som
inför högre myndighet skulle presteras rörande vederbörandes bristande
intresse’ att ''främja det kyrkliga församlingslivet’ skulle lätt nog komma
att göra intrång på områden, som böra vara fredade för att dragas inför
offentligheten. Yi vilja därför bestämt avstyrka ett dylikt stadgande. Även
ett stadgande motsvarande nu gällande bestämmelse, som allenast bleve en
anvisning till väljarna, som utan påföljd kunde åsidosättas, finna vi vara
olämpligt och odemokratiskt. Enligt vår mening kunna de valberättigade
själva, utan dylik vägledning i lagen, bedöma en föreslagen persons lämplighet
som ledamot av kyrkoråd. I fråga örn den borgerliga kommunen har
ej heller någon motsvarande vägledning funnits erforderlig.
Vad som sagts angående berörda behörighetsvillkor för kyrkorådsledamot,
gäller i tillämpliga delar även i fråga örn det för kompetens som ledamot
av skolrådet uppställda kravet, att vederbörande skall lia visat intresse att
befordra skolväsendet».
Utskottet delar de av motionärerna anförda synpunkterna.
I anslutning till denna uppfattning hemställes, att riksdagen ville antaga
följande lydelse av
a) i lag örn församling sstyrelse.
44 §.
Till ledamot i kyrkorådet eller skolrådet må väljas endast den, som är
röstberättigad å kyrkostämma samt boende inom församlingen och uppnått
tjugufem års ålder. I avseende å obehörighet att vara ledamot i kyrkorådet
eller skolrådet samt rätt till avsägelse från sådant uppdrag skall i övrigt
vad i 29 § är stadgat örn kyrkofullmäktig äga motsvarande tillämpning.
Vad örn ledamot i kyrkorådet eller skolrådet är stadgat gäller ock örn
suppleant.
Vid val av ledamöter i fortsättningsskolestyrelse skall tillses, att det
praktiska arbetets intressen bliva i vederbörlig mån företrädda inom styrelsen.
fl) i lag om för samling sstyr else i Stockholm.
48 §.
Till ledamot i kyrkorådet eller skolrådet må väljas endast den, som är
röstberättigad vid val av kyrkofullmäktige samt boende inom församlingen
och uppnått tjugufem års ålder. I avseende å obehörighet att vara ledamot
i kyrkorådet eller skolrådet samt rätt till avsägelse från sådant uppdrag
skall i övrigt vad i 8 § är stadgat örn kyrkofullmäktig äga motsvarande
tillämpning.
Vad örn ledamot i kyrkorådet eller skolrådet är stadgat gäller ock om
suppleant.
y) i lag om skolstyrelse i vissa kommuner.
« §•
Till ledamot i folkskolestyrelsen må väljas endast den, som är röstberättigad
vid kommunal- eller stadsfullmäktigval och uppnått tjugufem års ålder.
119
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
Ledamot i folkskolestyrelsen kan ej den vara, som:
a) är omyndig;
b) är i konkurstillstånd;
c) är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig försörjning,
d) på grund av honom ådömd straffpåföljd icke må ntöva allmän befattning
eller genom utslag, som ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till påföljd,
som nu är sagd, eller är ställd under framtiden för brott, vilket kan
medföra sådan påföljd; eller
e) är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan.
Yad örn ledamot i folkskolestyrelsen är stadgat gäller ock örn suppleant.
Vid val av ledamöter i fortsättningsskolestyrelse skall tillses, att det
praktiska arbetets intressen bliva i vederbörlig mån företrädda inom styrelsen.
10) I avseende å punkten örn tid för fullmäktig val:
av herr Wallerius, som i anslutning till vad av departementschefen anförts
därom att allmänna val av kyrkofullmäktige böra förrättas året efter det,
då allmänna kommunala val äga rum, hemställt,
att § 3 i förslaget till lag örn införande av lagen örn församlingsstyrelse
m. m. måtte avfattas lika med § 3 i Kungl. Maj:ts förslag.
B) Viel lagtexterna:
1) I avseende å förslaget till lag om församlingsstyrelse:
a) av herr Olsson i Mora, som beträffande 12 § anfört följande:
Utskottets förslag innebär icke blott att kyrkoherdes självskrivna ordförandeskap
i kyrkostämma och skolråd i anslutning till tidens demokratiska
uppfattning upphör. Förslaget medför också, att kyrkoherde, därest han
väljes till ordförande, kan förklara sig av sin befattning hindrad att fullgöra
uppdraget och på denna grund, jämlikt stadgandet i 12 § tredje stycket
a), vinner rätt att avsäga sig val till ordförande. Skulle denna avsägelserätt
i någon större utsträckning komma till användning, skulle utan tvivel avsevärda
kostnader och svårigheter kunna uppstå särskilt för smärre landsortsförsamlingar.
Man torde kunna utgå ifrån, att även efter självskrivenlietens
upphörande kyrkoherden i regel kommer att hedras med ordförandeskapet
i stämma och skolråd i de fall, där han visat sig för uppgiften lämplig,
men skulle i sådant fall församlingens val besvaras med en avsägelse,
skulle dels i åtskilliga församlingar svårigheter möta att finna för uppdraget
lämpad lekman, dels ordförandeskapet knappast utan ersättning kulina
läggas i lekmannaliänder. Hittills har ordförandeskapet i kyrkstämma och
skolråd utgjort ett kyrkoherdes ämbetsåliggande. Kyrkoherdes avlöning är
alltjämt reglerad med hänsyn härtill, och på gruud härav synes ett öveikorsande
av kyrkoherdes skyldighet att utföra det nied ordförandeskap föienade
arbetet varken vara riktigt eller såsom en konsekvens följa av självskrivenhetens
upphörande. I den mån församling fortfarande önskar be
-
120
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
gagna sig av sin avlönade kyrkoherdes arbetskraft jämväl för här ifrågavarande
uppgifter, bör hon härtill vara lagligen berättigad.
Jag har därför yrkat, att 12 § tredje stycket skulle erhålla följande lydelse:
Ej
må annan avsäga sig uppdrag att vara ordförande eller vice ordförande
än:
a) ämbets- eller tjänsteman, som av sin befattning är hindrad att fullgöra
uppdraget;
b) den som uppnått sextio års ålder;
c) den som eljest uppgiver hinder, vilket godkännes av kyrkostämman;
eller
d) vid valet den som de fyra sista åren, det år då valet skett inberäknat,
tjänstgjort såsom ordförande eller vice ordförande.
Kyrkoherde eller den hans ämbete förvaltar må ej tinder åberopande av
vad härovan under a) sagts avsäga sig uppdraget såsom kyrkostämmans
ordförande.
I församling, där — — —
b) av herrar jReuterskiöld. Gustafson i Kasenberg, Pehrsson i Göteborg och
Wallerius beträffande 13 §, vilka anfört:
»Orden i denna paragraf ''eller kyrka’ synas oss böra utgå och kyrkostämma
alltså kunna hållas allenast i sockenstuga, församlingshus resp.
församlingssal, eller å annat ställe, som stämman resp. fullmäktige besluta,
men icke i kyrka. Härtill föreligga två huvudskäl. Det ena skälet är det,
att den nya lagstiftningen följdriktigt och strängt genomfört principen örn
kyrkostämma och kyrkofullmäktige såsom rent kommunala organ oberoende
av deras möjliga samband med kyrkoherdens ämbetsgärning; det är då inkonsekvent
att icke för dessa organs sammankomster också låta samma regel
gälla, som gäller enligt lagen örn kommunalstyrelse på landet § 16, d. v. s.
i sockenstuga eller å annat ställe, som vederbörligen beslutes, dock att här
torde kunna bibehållas även möjligheten att använda särskilt församlingsrum
utanför kyrkan. Det andra huvudskälet — och det viktigaste — är det,
att sedan kyrkoherdens skyldighet att vara ordförande upphört, han varken
kan anses lagligen skyldig att upplåta kyrkan, över vars användning han
enligt kyrkolagen ensam bestämmer, till borgerliga stämmor eller än mindre
genom kommunallag i detta avseende åläggas någon begränsning i samma
sin förfoganderätt eller i sitt ämbetsansvar för kyrkas upplåtande. Till undvikande
både av en onödig lagkollision och av en lika onödig konflikt, som
eljes lätt kan uppstå mellan kyrkoherden och kyrkostämman, lia vi ansett
riktigast och lämpligast, att ''kyrka'' icke upptages i nu föreliggande lag såsom
på något sätt lagbestämd sammanträdeslokal.»
c) av herr Sandegård, som beträffande 18 § ansett, att denna paragraf
bort erhålla en mot i 16 § lagen örn kommunalstyrelse på landet föreslagen
lydelse svarande formulering.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31. 121
d) av herr Stendahl, som beträffande 31 § ansett, att föreskrifterna om valkretsindelning
i denna paragraf bort uteslutas.
e) av herrar Reuterskiöld och Persson i Trången, vilka beträffande 46 § 2
mom. hänvisat till sin vid punkten örn kyrkoherdens självskrivenhet avgivna
reservation.
f) av herr Stendahl, som beträffande 54 och 55 §§ yrkat, att vad som föreslagits
med avseende å kyrkorådets och skolrådets handhavande av allmänna
medel jämväl skulle gälla för nämnder och tjänstemän i övrigt, som hava
hand örn församlingens medel.
g) av herr David Bergström„ som i sak anslutit sig till vad herr Stendahl
under f) yrkat.
2) I avseende å förslaget till lag om, församlingsstyrelse i Stockholm:
a) av herr Stendahl, som beträffande 10 § ansett, att föreskrifterna örn valkretsindelning
i denna paragraf bort uteslutas.
b) av herrar Reuterskiöld, Gustafson i Kasenberg, Pehrsson i Göteborg och
Wallerius, vilka beträffande 13 § hänvisat till sin ovan vid 13 § i förslaget
till lag örn församlingsstyrelse avgiva reservation.
c) av herr Sandegård, som beträffande 13 § ansett, att paragrafen bort lyda:
Kyrkofullmäktigsammanträde skall hållas i församlingssal elim'' å annat
ställe, som för sådant ändamål blivit av fullmäktige bestämt.
d) av herrar Reuterskiöld och Persson i Trången, vilka beträffande 50 §
2 mom. hänvisat till sin vid punkten örn kyrkoherdens självskrivenhet avgivna
reservation.
e) av herr Stendahl, som beträffande 58 och 59 §§ yrkat lika med ovan
under 1) f).
f) av herr David Bergström, som i sak anslutit sig till vad herr Stendahl
under e) yrkat.
3) I avseende å förslaget till lag örn skolstyrelse i vissa kommuner:
av herr Olsson i Mora, som beträffande 10 §, under åberopande i tillämpliga
delar av motiveringen för sin reservation vid 12 § i förslaget till lag
örn församlingsstyrelse, yrkat, att förevarande paragraf måtte erhålla följande
lydelse:
Folkskolestyrelsen väljer inom sig för varje år en ordförande och en vice
ordförande. Till ordförande må dock kunna utses den kyrkoherde, som avses
i 13 § sista stycket. Väljes kyrkoherde till uppdrag, som hur avses, är han
skyldig att mottaga detsamma.
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 5 sami. 21 käft. (Nr 31.)
1061 ao 9
122
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
KE
Skolärendenas överflyttande...........
LSs 1 § ........................................
Reservationer ...............................
De kyrkliga ärendenas överflyttande
Reservationer .................................
Fullmäktigsystem i församlingarna
Kyrkoherdens självskrivenhet.........
LFs 12, 33 och 46 §§; LFsSt 12,
30 och 50 §§; LSs 7 och 10
§§ ...... 39, 50, 57, 70, 77, 83, 95,
Reservationer ................................
Kyrkliga samfälligheter
LFs 1 § ......................
Församlings skyldighet att införa
fullmäktige ................................
LFs 4 § ..........................................
Reservationer ................................
Biblioteksväsendet..........................
LFs 2 §; LFsSt 2 §........................
Rösträttsvillkor .............................
LFs 9 §; LFsSt 6 § ............... 39,
Kvinnas rätt avsäga sig förtroendeuppdrag
.......................................
LFs 12 §; LFsSt 8 §............... 39,
Tid för kyrkostämmosam man träden
LFs 14 § .......................................
Reservationer .................................
Omröstning i kyrkostämma och
kyrkofullmäktige ........................
LFs 20 §; LFsSt 21 § ............ 44,
Proportionell valmetod ..................
LFs 20 §; LFsSt 21 § ............ 44,
STEK
Sid.
Kvalificerad majoritet vid vissa be-
slut ......................................
20
LFs 20 § 2 morn.; LFsSt 21 §
2 mom..................................
44,
73
Reservationer ........................
114
Ersättning för förtroendeuppdrag ..
21
LFs 22 §; LFsSt 23 § ............
47,
75
Tillkännagivande av justering
av
beslut ..................................
21
LFsSt 24, 41, 55 §§ ......... 76,
80,
85
Offentlighet vid kyrkostämma
22
LFs 26 §; LFsSt 33 § ............
48,
78
Valkretsindelning .....................
22
LFs 31 §; LFsSt 10 § ............
50,
69
Reservationer ...........................
115
Beslutanderätt ang. valkretsindel-
liing....................................
23
LFs 31 §; LFsSt 10 § ...........
50,
69
Böter för utevaro från samman-
träden...................................
24
LFs 36 och 49 §§; LFsSt 16
och
37, 53 §§ ......... 52, 58, 71,
79,
84
Yttranderätt inom kyrkofullmäktige
för andra än medlemmar......
24
LFs 37 §; LFsSt 17 § ............
52,
72
Gemensamt kyrko- och skolråd
24
LFs 40 §; LFsSt 44 § ............
53,
81
Kyrkorådets befogenheter........
25
LFs 41 §; LFsSt 45 § ............
54,
81
Reservationer ............................
115
Valbarhetskvalifikationer för ledamöter
av kyrkoråd, skolråd och
folkskolestyrelse.......................... 26
LFs 44 §; LFsSt 48 §; LSs8§... 56,83, 96
Reservationer ................................. 117
GI
Sid.
8
93
107
10
107
10
11
97
107
14
35
15
37
113
17
36
17
68
18
68
18
41
114
19
73
20
73
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.
123
Rätt för suppleant att närvara vid
sammanträden............................
LFs 48 §; LFsSt 52 §; LSs
12 §................................ 58, 84,
Revision och kassaförvaltning ......
LFs 54 och 61 §§; LFsSt 58 och
65 §§........................ 60, 62, 86,
JVnsv^r ...............*............
LFs 55 §; LFsSt 59 § ............ 60,
Uppbördsprovision...........................
LFsSt 64 § ..................................
Underställning av beslut ...............
LFs 67 §; LFsSt 70 § ............ 63,
Sid.
Besvär ............................................. 29
LFs 69 §; LFsSt 72 § ........... 65, 91
Den kyrkliga samfälligheten i Göteborg
........................................... 29
Lagen örn införande av församlings
styrelse
2 §................................ 163
Skrivelse......................................... 106
Tid för fullmäktigval ................... 30
Lagen örn införande av församlings
styrelse
3 §................................ 104
Reservationer ................................. 119
Skolstyrelseförslagets detaljer......... 31
Reservationer vid lagtexterna......... 119
Sid.
26
97
27
88
27
86
28
87
28
90
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1930:331 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om församlingsstyrelse m. m. ävensom i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten