Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31

1930-05-22 · 123 sidor, varav 116 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,3 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 116 av 123 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1930:31, Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

1

Nr 31.

Ankom till riksdagens kansli den 22 maj 1930 kl. 6 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl.

Majlis proposition med förslag till lag örn församlingsstyrelse

m. m. ävensom i ämnet väckta motioner.

Till konstitutionsutskottets handläggning hava båda kamrarna hänvisat

en av Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition, nr 100, däri Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att antaga nedan intagna förslag till

1) lag om församlingsstyrelse;

2) lag örn församlingsstyrelse i Stockholm;

3) lag örn införande av lagen örn församlingsstyrelse m. m.; samt

4) lag örn skolstyrelse i vissa kommuner.

I samband med dessa förslag har utskottet till behandling förehaft följande

i ämnet väckta motioner:

inom första kammaren

nr 246 av herr Klefbeck;

nr 253 av herrar Norling och Carl Carlsson;

nr 254 av herr Norling;

nr 270 av herr Johan August Larsson m. fl.;

nr 277 av herr Westman:

nr 279 av herr Stendahl, i vad den avser ändringar i förslagen till lag örn

församlingsstyrelse och lag örn församlingsstyrelse i Stockholm;

nr 280 av densamme;

nr 289 av herr Möller rn. fl.;

nr 290 av desamma;

nr 291 av desamma;

nr 293 av herr Per Andersson m. fl.;

nr 294 av herr Ernil Johanson m. fl.;

nr 295 av herr Fredrik Ström;

nr 296 av densamme;

nr 299 av herr Johan Nilsson i Malmö; samt

inom andra kammaren

nr 174 av herr Magnusson i Tumhult m. fl., i vad den avser ändringar i

förslaget till lag örn församlingsstyrelse i Stockholm;

nr 404 av herrar Ericson i Boxholm och Andersson i Katrineholm;

nr 406 av desamma;

nr 422 av herr Källman;

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 5 sami. 21 haft. (Nr 31.)

996 30 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

nr 423 av densamme;

nr 432 av herr Olsson i Kullenbergstorp m. fl.;

nr 437 av herr Olsson i Kullenbergstorp;

nr 447 av herr Hansson i Stockholm m. fl.;

nr 448 av desamma;

nr 449 av desamma;

nr 452 av herr Selberg;

nr 454 av herr Hage;

nr 455 av herr Eklund m. fl.;

nr 456 av herr Dahlén m. fl.;

nr 457 av herr Wallerius, i vad den avser ändring i förslaget till lag om

församlings styrelse;

nr 458 av densamme;

nr 459 av herr Thomson m. fl.;

nr 460 av herr Petersson i Lerbäcksbyn

nr 462 av herr Pehrsson i Göteborg;

nr 463 av herr Weijne m. fl.;.

nr 465 av herr Svensson i Grönvik;

nr 470 av herr Nilsson i Hörby; och

nr 471 av densamme.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för de av Kungl. Majit framlagda

lagförslagen, får utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas här

nedan, hänvisa till propositionen jämte därvid fogat utdrag av protokoll

över ecklesiastikärenden den 31 januari 1930. Yad motionärerna hemställt

återgives i det följande antingen i samband med utskottets redogörelse för

de föreliggande förslagen eller vid behandlingen av desamma i de delar,

som yrkandena i varje särskilt fall avse. I fråga örn de skäl motionärerna

anfört till stöd för sina yrkanden får utskottet hänvisa till motionerna,

Historik.

I skrivelse till Kungl. Majit den 19 december 1918, nr 40, anhöll riksdagen

örn utredning, huruvida och i vad mån representativt system kunde

införas jämväl inom den kyrkliga kommunen. Med anledning härav uppdrog

chefen för ecklesiastikdepartementet, enligt därtill den 31 december

1918 erhållet bemyndigande, åt särskilda sakkunniga att inom departementet

biträda med utredning i berörda fråga.

Genom beslut den 23 maj 1919 uppdrog Kungl. Majit åt nämnda sakkunniga

— de så kallade kyrkofullmäktigsakkunniga — att verkställa utredning

och avgiva förslag jämväl rörande frågan, huruvida och i vilken utsträckning

ekonomiska angelägenheter, även i vad de avsåge kyrkliga ändamål,

kunde handläggas av den myndighet, som ägde besluta örn den borgerliga

kommunens ekonomiska angelägenheter.

Åt de sakkunniga uppdrogs även att lämna förslag örn så kallade kyrkliga

samfälligheter. I skrivelse den 23 mars 1917, nr 42, hade riksdagen hem
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

3

ställt om vidtagande av åtgärder för åstadkommande av bestämmelser därom,

huru i pastorat, bestående av mer än en församling, skulle förfaras med de

funktioner, som dels i §§ 11, 22 och 26 i lagen den 9 december 1910 örn

reglering av prästerskapets avlöning dels i kungörelsen den 24 juli 1914

angående utbetalning från kyrkofonden av vissa anslag till prästerskapets

avlöning och redovisning av vissa för prästerskapets avlöning avsedda medel,

som uppbäras av vederbörande kyrkoråd, ålagts kyrkorådet. Sedan yttranden

inhämtats över framställningen, uppdrog Kungl. Majit den 3 februari 1922

åt de sakkunniga att avgiva utlåtande i ärendet.

Till fullgörande av sitt uppdrag avlämnade de sakkunniga den 30 december

1922 betänkande med förslag till lag örn församlingsstyrelse och

till lag örn församlingsstyrelse i Stockholm jämte flera i samband därmed

stående författningar. Enligt de sakkunnigas förslag skulle församling äga

att, med undantag för vissa grupper av ärenden, överlåta den församlingen

tillkommande beslutanderätten åt fullmäktige. Ridare skulle ärenden rörande

folk- och fortsättningsskoleundervisningen med dithörande anstalter samt

angående församlings- och skolbibliotek överflyttas från den kyrkliga till

den borgerliga kommunen. I förslaget upptogos även vissa bestämmelser

rörande kyrkliga samfälligheter. — Över de sakkunnigas förslag inhämtades

yttranden från ett stort antal myndigheter och enskilda sammanslutningar.

Den av de sakkunniga behandlade frågan örn överflyttande av skolärendena

till den borgerliga kommunen upptogs ånyo av 1925 års riksdag, som i

skrivelse den 13 mars 1925, nr 72, anhöll, att Kungl. Majit ville taga under

övervägande frågan örn utsträckning av lagen den 25 juni 1909 rörande folkskoleväsendet

i vissa städer att gälla även för landsbygden. — Över framställningen

avgåvos utlåtanden av åtskilliga myndigheter med flera.

Hos Kungl. Majit anhöll riksdagen i skrivelse den 23 mars 1928, nr 86,

örn upptagande till prövning av frågau örn införande av en kyrkofullmäktigeinstitution

i samband med den allmänna revisionen av kommunallagarna

och den därmed enligt erhållen upplysning sammanförda frågan örn skolärendenas

möjliga överflyttning till den borgerliga kommunen. — Jämväl

över denna skrivelse infordrades yttranden från myndigheter.

I utlåtande rörande en vid 1929 års riksdag väckt motion med förslag

till lag angående folkskoleväsendet i vissa kommuner på landet yttrade konstitutionsutskottet

bland annat, att då det, enligt vad utskottet erfarit, med

bestämdhet kunde antagas, att förslag i frågan om skolärendenas överflyttning

till den borgerliga kommunen vid 1930 års riksdag komme att framläggas

i samband med förslag till en allmän revision av kommunalförfattningarna

och örn kyrkofullmäktiginstitutionens införande, finge utskottet,

i förväntan att så komme att ske, hemställa, att motionen icke måtte till

någon riksdagens åtgärd föranleda. Utskottets mening biträddes av riksdagen.

Vad angår den bär berörda frågan om en allmän revision av kommunallagarna

må erinras, att, sedan Kungl. Majit den 20 juni 1924 uppdragit åt

landshövdingen Hj. L. Hammarskjöld att inom socialdepartementet biträda

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr Hl.

med verkställande av en allmän, i huvudsak formell revision av gällande

förordningar örn kommunalstyrelse på landet och i stad m. m., landshövdingen

Hammarskjöld den 10 februari 1928 avgav yttrande och förslag i

ämnet. Därvid framlade landshövdingen Hammarskjöld förslag till bland

annat lag örn kommunalstyrelse (kommunallag); lag innefattande vissa bestämmelser

örn allmänna val (vallag); lag örn proportionellt valsätt vid vissa

val inom landsting, å kommunalstämma m. m. samt lag örn valsedelsförsändelser.

— Sedan utlåtanden över förslagen inhämtats från ett stort antal

myndigheter och enskilda sammanslutningar överarbetades förslagen inom

socialdepartementet.

Med anledning av de förslag och framställningar, som sålunda förelågo,

och i anslutning till det inom socialdepartementet pågående arbetet med

revision av förordningarna örn kommunalstyrelse på landet och i stad

verkställdes under våren 1929 inom ecklesiastikdepartementet en omarbetning

av gällande bestämmelser rörande den kyrkliga kommunen. Till grund

för detta arbete Indes omförmälda förslag och framställningar, ävensom de

yttranden, som avgivits däröver av myndigheter och sammanslutningar. Vid

arbetet åsyftades dels en formell revision av förordningarna den 21 mars

1862 örn kyrkostämma, samt kyrkoråd och skolråd och den 20 november

1863 örn kyrkostämma, samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm, varigenom

dessa författningar till uppställning och form bragtes i nära överensstämmelse

med det av landshövdingen Hammarskjöld framlagda förslaget till

kommunallag, dels införande av bestämmelser örn ett representativt system

i församlingarna, dels ock meddelande av vissa föreskrifter rörande kyrkliga

samfälligheter. De stadganden örn val av fullmäktige inom församlingarna,

som med anledning härav blevo erforderliga, sammanfördes med bestämmelserna

örn kommunala val i det av landshövdingen Hammarskjöld avgivna

förslaget till vallag. Ur förslaget uteslötos emellertid föreskrifterna örn

riksdagsmannaval. Däremot inarbetades däri bestämmelserna örn valsedelsförsändelser,

såvitt angår kommunala val. Det av landshövdingen Hammarskjöld

framlagda förslaget till lag örn proportionellt valsätt vid vissa val inom

landsting, å kommunalstämma m. m. utsträcktes att gälla även val inom kyrkofullmäktige.

I lagen den 13 juni 1919 örn ordning och villkor för ändring i

kommunal och ecklesiastik indelning föreslogos vissa ändringar betingade av

de ifrågasatta ändringarna i kommunalförfattningarna. En omarbetning verkställdes

jämväl av lagen den 25 juni 1909 angående folkskoleväsendet i vissa

städer, varigenom lagens bestämmelser gjordes tillämpliga även å landskommuner.

Tillika vidtogos i lagen vissa, huvudsakligen formella jämkningar i

syfte att bringa densamma i överensstämmelse med de ändrade bestämmelserna

örn församlingarnas styrelse.

Det sålunda verkställda arbetet ledde till uppgörande av utkast till: lag

örn församlingsstyrelse; lag örn församlingsstyrelse i Stockholm; lag örn

kommunala val; lag örn proportionellt valsätt vid val inom landsting, å kommunalstämma

m. m.; lag örn ändrad lydelse av vissa paragrafer i lagen den

13 juni 1919 (nr 293) örn ordning och villkor för ändring i kommunal och

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 31. 5

ecklesiastik indelning; lag örn införande av lagen om församlingsstyrelse

m. m.; samt lag örn skolstyrelse i vissa kommuner.

Över förslagen inhämtades yttranden från åtskilliga myndigheter och sammanslutningar.

Med anledning av de erinringar, som därvid framställdes,

överarbetades utkasten till lag örn församlingsstyrelse, lag örn församlingsstyrelse

i Stockholm, lag örn införande av lagen örn församlingsstyrelse

m. m. samt lag örn skolstyrelse i vissa kommuner inom ecklesiastikdepartementet.

Vid detta arbete beaktades även de ändringar, som inom socialdepartementet

vidtogos i de av landshövdingen Hammarskjöld framlagda

förslagen till bestämmelser rörande den borgerliga kommunen. Resultatet

av nämnda överarbetning har genom förevarande proposition framlagts för

riksdagen. Tillika har Kungl. Majit genom särskild proposition, nr 99, förelagt

riksdagen förslag till lag om kommunalstyrelse på landet; lag örn kommunalstyrelse

i stad; lag örn kommunala och kyrkliga val; lag örn proportionellt

valsätt vid val inom landsting, å kommunalstämma m. m.; lag örn

ändrad lydelse av vissa paragrafer i lagen den 13 juni 1919 (nr 293) örn

ordning och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning; samt

vissa därmed sammanhängande författningar.

Förslagens grundlinjer.

De genom förevarande proposition framlagda lagförslagen avse i främsta

rummet dels införande av ett fullmäktigsystem i församlingarna, dels

skolärendenas överflyttande i viss omfattning från den kyrkliga till den

borgerliga kommunen, dels ock meddelande av föreskrifter rörande kyrkliga

samfälligheter.

Enligt förslaget till lag örn församlingsstyrelse skall i församling med mera

än 3,000 invånare den församlingen tillkommande beslutanderätten —- med

undantag för vissa grupper av ärenden — uppdragas åt valda kyrkofullmäktige.

Församling med mindre invånarantal än nu nämnts äger, där församlingen

finner lämpligt, uppdraga sin beslutanderätt åt fullmäktige. I

Stockholms församlingar skola kyrkofullmäktige alltid finnas. Antalet fullmäktige

bestämmes för varje församling av kyrkostämman inom vissa i lagen

angivna gränser. För huvudstadens församlingar bestämmes antalet fullmäktige

av konsistorium. Rörande val av kyrkofullmäktige samt angående

formerna för deras verksamhet föreslås i huvudsak samma regler, som nu

gälla för kommunalfullmäktige. Rösträtt vid kyrkofullmäktigval tillkommer

envar, som äger rösträtt å kyrkostämma. Kyrkofullmäktige väljas för fyra år,

räknade från och med den 1 januari året näst efter det, då valet skedde.

För val av kyrkofullmäktige skall församling med mera än 10,000 invånare

indelas i valkretsar. Val äger rum på landet inför valnämnden och i stad

inför magistraten eller dess deputerade. Vid val tillämpas proportionell

metod. Valsedelsförsändelse får användas av äkta makar samt av personer

tillhörande vissa yrkes- och tjänstegrupper. Bestämmelserna örn landskommuns

rätt att besluta om reseersättning åt kommunalfullmäktig skola i

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

tillämpliga delar gälla jämväl ifråga örn församlings befogenhet att besluta

sådan ersättning åt kyrkofullmäktig.

I fråga örn ordförandeskapet i kyrkostämma innebär Kungl. Maj:ts förslag

bibehållande av nu gällande regel, att kyrkoherden eller den hans

ämbete förvaltar eller den präst inom församlingen, som kyrkoherden utser,

eller då någon därtill ej är utsedd den präst, som är kyrkoherden närmast

i ämbetet, i regel är ordförande i kyrkostämman. Utgöra församlingar

tillhörande olika pastorat eller delar av sådana församlingar en kyrklig samfällighet,

skall domkapitlet förordna en av församlingarnas kyrkoherdar eller

annan inom någon av församlingarna tjänstgörande präst att vara ordförande

i kyrkostämman för samfälligheten och en annan sådan präst att vid hinder

för honom föra ordet. Detsamma gäller där eljest församlingar, tillhörande

olika pastorat, skola sammanträda till gemensam kyrkostämma. Kungl. Maj:ts

förslag innebär vidare, att vad som föreslagits beträffande pastors självskrivenhet

såsom ordförande i kyrkostämma skall äga motsvarande tilllämpning

ifråga örn kyrkofullmäktige. Även ifråga örn ordförandeskap i

kyrkoråd och skolråd föreslås i propositionen bibehållande av nu gällande

regel, att kyrkoherden eller den hans ämbete förvaltar eller den präst inom

församlingen, som kyrkoherden därtill förordnar, skall vara ordförande i

kyrkorådet.

Uad angår skolväsendets överförande till den borgerliga kommunen innebär

det framlagda förslaget till lag örn skolstyrelse i vissa kommuner, att reglerna

i lagen den 25 juni 1909 angående folkskoleväsendet i vissa städer skola i

huvudsak erhålla tillämpning även för landskommunerna. Lagförslaget avser

sålunda att möjliggöra en fakultativ överflyttning av skolärendena till den

borgerliga kommunen även på landsbygden. Enligt förslaget må i landskommun,

som sammanfaller med skoldistrikt och där kommunalfullmäktige

finnas, folk- och fortsättningsskoleväsendet utgöra en för kommunen gemensam

angelägenhet, vilken kommunen såsom sådan har att vårda. Förordnande

härom meddelas av Kungl. Majit efter framställning av kommunalfullmäktige,

kyrkostämma eller kyrkofullmäktige. Sedan överflyttning skett,

skola kostnaderna för folk- och fortsättningsskoleväsendet beslutas och utgöras

enligt reglerna örn kommunalutskylder samt förvaltningen tillkomma

en folkskolestyrelse. Denna styrelse består av kyrkoherden i det pastorat,

till vilket kommunen hör eller, där kommunen tillhör mer än ett jiiastorat,

kyrkoherden i det pastorat, som domkapitlet bestämmer, samt ett av kommunalfullmäktige

bestämt, jämt antal ledamöter minst fyra och högst tjugu,

utsedda till hälften af kommunalfullmäktige och till hälften av kyrkostämma

eller kyrkofullmäktige. Folkskolestyrelsen väljer inom sig för varje år ordförande

och vice ordförande.

Beträffande handläggning av ärenden, som äro gemensamma för två eller

flera församlingar, avser förslaget införande av ett nytt begrepp: kyrklig

samfällighet. Dylik samfällighet kan enligt förslaget omfatta två eller flera

församlingar eller delar av skilda församlingar. Den kan avse antingen alla

i lagen berörda angelägenheter, varvid således en fullständig kyrklig gemen
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31. ‘

skap inträder, eller ock vara mindre omfattande och avse vissa bestamda

angelägenheter, till exempel församlingarnas ekonomi eller deras skolväsen.

Beträffande samfällighet skall, i den mån ej annat är föreskrivet, i tillämpliga

delar gälla vad i lagen stadgas örn församling. Härav följer, att för samfälligheten

skola finnas kyrkostämma, eventuellt kyrkofullmäktige, samt kyrkoråd

och, där samfälligheten omfattar skolväsendet, skolråd. Därjämte skola

i regel de särskilda församlingarna hava sina beslutande och förvaltande

organ för handhavande av de angelägenheter, som ej omfattas av gemenskapen.

Endast därest gemenskapen är fullständig, skola dylika organ icke

finnas i de särskilda församlingarna. Örn bildande av kyrklig samfällighet

förordnar Kungl. Majit. Sådant förordnande må ej meddelas, med mindre

församlingarna samtyckt därtill eller åtgärden finnes vara påkallad av betydande

allmänt behov. Ärenden, som äro gemensamma för två eller flera

församlingar, vilka icke utgöra en kyrklig samfällighet, skola enligt förslaget

handläggas å gemensam kyrkostämma med församlingarna. Tillika hava

dylika församlingar erhållit rätt att vid sidan av sina särskilda verkställande

organ utse gemensamt kyrkoråd.

I samband med införande av bestämmelser i de ämnen, som nu berörts,

har en formell revision verkställts av gällande regler rörande den kyrkliga

kommunen. Härvid hava dessa regler i stora delar utformats i överensstämmelse

med de i propositionen nr 99 framlagda förslagen till lagar rörande

den borgerliga kommunen. Tillika hava beaktats vissa spörsmål, i vilka

framställningar föreligga från riksdagen eller kyrkomötet eller till vilka

riksdagen eljest tagit ställning. En omarbetning har även såsom redan

berörts verkställts av 1909 års lag örn folkskoleväsendet i vissa städer.

Uti den av herr Dahlén m. fl. väckta motionen II: 456 har hemställts, att

riksdagen måtte dels avslå de genom förevarande proposition framlagda

lagförslagen dels ock »uppdraga åt regeringen att verkställa utredning samt

till riksdagen inkomma med förslag till sådan lagstiftning på området ifråga,

a) att kyrkostämmas beslutanderätt väsentligen vidgas fram till full suveränitet

beträffande församlings kyrkliga angelägenheter;

b) att skolan helt lägges under den borgerliga kommunens beslutanderätt

och förvaltning samt ledes av en skolstyrelse, vilken väljes genom direkta

val efter samma grunder som kommunalfullmäktige; samt

c) att kyrkoherde eller annan prästmans självskrivenhet såsom ordförande

i kyrkostämma samt kyrko- och skolråd helt avskaffas.»

Utskottet.

Såsom utskottet i det följande kommer att närmare utveckla tillstyrker

utskottet en lagstiftning rörande kyrkofullmäktige och kyrkliga samfälliglieter

i huvudsaklig anslutning till de i propositionen framlagda principerna.

Med hänsyn härtill anser sig utskottet även böra förorda en allmän revision

av gällande förordningar örn kyrkostämma m. m. Ett infogande i dessa

förordningar av erforderliga bestämmelser i nämnda ämnen utan en genom
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

^ Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

gripande omarbetning torde vara förenat med betydande olägenheter. Det

synes lämpligt, att de nya författningarna såvitt möjligt ansluta sig till de

av utskottet tillstyrkta förslagen till lagar rörande den borgerliga kommunen.

Då utskottet jämväl tillstyrker, att skolärendena i viss omfattning

överflyttas till den borgerliga kommunen, torde i detta sammanhang en omarbetning

böra ske av 1909 ars lag örn folkskoleväsendet i vissa städer,

varigenom denna blir tillämplig å landsbygden. Att intaga bestämmelserna

örn folkskoleväsendet på landet i en särskild lag synes icke lämpligt, då

denna i allt väsentligt måste bliva likalydande med den för städerna gällande

författningen. Märkas bör även, att till följd av den av utskottet förordade

överflyttningen av skolväsendet till den borgerliga kommunen betydande

ändringar måste ske i 1909 års lag. Utskottet finner de i propositionen

framlagda lagförslagen ägnade att i huvudsak läggas till grund folden

sålunda förordade revisionen och avstyrker alltså det i motionen II: 450

framställda yrkandet. Emellertid har utskottet ansett sig böra föreslå betydelsefulla

ändringar i förslagen. För dessa ändringar kommer redogörelse

att lämnas i det följande.

Skolärendenas överflyttande.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Strömberg, David Bergström, Thulin1), G. W. Hansson,

Hellberg, K. J. Ekman1), Vennerström1), Sundberg, greve Lagerbielke, Engberg Persia

T™ngen> Pehrsson i Göteborg, Hallén, Andersson i Igelboda, Laurén1), Olsson i

Mora1), Fast, Alströmer och Björck i Kristianstad.

1 Ej närvarande vid justeringen.

Beträffande folkskoleväsendet har i de likalydande motionerna I: 291 av

herr Jubiler m. fl. och II: 449 av herr Hansson i Stockholm ni. fl. föreslagits

sådan ändring i förslaget till lag örn skolstyrelse i vissa kommuner, att

obligatorisk överflyttning av skolväsendet skall äga rum i alla med skoldistrikt

sammanfallande kommuner, där kommunal- eller stadsfullmäktige

finnas. Herr Nilsson i Hörby har i motionen II: 471 hemställt örn sådan

ändring i sistnämnda förslag, att »i skoldistrikt, där kyrkofullmäktige icke

blivit före viss tid efter lagens ikraftträdande inrättade, folk- och fortsättningsskolväsendet

skall utgöra en för den stads- eller landskommun, dit

skoldistriktet hör, gemensam angelägenhet, vilken kommunen som sådan har

att vårda, oavsett huruvida framställning härom gjorts eller icke, dock endast

för det fall att kommunen har mer än 3,000 invånare».

Såsom av den i statsrådsprotokollet lämnade redogörelsen framgår kunna

vägande skäl anföras för skolväsendets överförande till den borgerliga kommunen.

Folkundervisningen är en allmän medborgerlig angelägenhet och

dess handhavande bör därför tillkomma en gemenskap, av vilken alla, oberoende

av trosbekännelse, äro medlemmar. Visserligen var i äldre tid kyrkan

bäst skickad att tillvarataga undervisningens intressen, men förhållandena

på detta område hava numera undergått en betydande förändring. Prästerna

intaga icke längre ställningen såsom de enda eller mest betydande målsmännen

för den högre bildningen, och den borgerliga kommunens organ

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

9

kunna för visso i vår tid på ett tillfredsställande sätt handhava skolans administrativa

ledning. Härtill kommer, att inom undervisningen allt större

vikt kommit att läggas på de icke religiösa delarna därav. Över huvud

synes en överflyttning av skolväsendet till den borgerliga kommunen även

på landsbygden utgöra ett naturligt fullföljande av den utveckling, som hittills

ägt rum och som för stadskommunerna kommit till uttryck i 1909 års

lag örn folkskoleväsendet i vissa städer.

Ett överförande av skolväsendet till den borgerliga kommunen jämväl på

landsbygden är påkallat också av praktiska hänsyn. Genom en sådan överflyttning

skapas förutsättningar för en enhetlig budgetbehandling i kommunen.

Kostnaderna för skolväsendet utgöra numera en högst betydande del av de

kommunala utgifterna, och det måste anses lämpligt, att behandlingen av

dithörande frågor bör tillkomma de organ, som hava att i övrigt pröva de

kommunala utgiftsbehoven. Härigenom skapas större möjlighet att väga dessa

behov mot varandra och att vid deras tillgodoseende taga tillbörlig hänsyn

till kommunens ekonomiska bärkraft.

Beaktas bör även, att en överflyttning av skolärendena kan komma att

bliva till fördel jämväl för kyrkan i den man prästerna därigenom befrias

från det omedelbara ansvaret för skolväsendet. Ett överförande till borgerliga

myndigheter av de administrativa bestyr, som nu åvila kyrkoherden i hans

egenskap av ordförande i skolrådet, skulle giva honom ökade möjligheter

att ägna sig åt sitt egentliga kall.

Ett starkt skäl för vidtagande av den föreslagna åtgärden är den utveckling,

som redan ägt rum i städerna. Såsom departementschefen framhållit

utgör skolväsendet för närvarande en borgerligt kommunal angelägenhet i 95

av rikets städer. Erfarenheten från dessa städer ger vid handen, att överflyttningen

medfört betydande fördelar av praktisk och ekonomisk art.

Mot den ifrågasatta överflyttningen har huvudsakligen anmärkts, att hävandet

av det omedelbara sambandet mellan kyrkan och skolan samt framför

allt upphävandet av pastors befattning med skolväsendet skulle komma att

menligt inverka på den etiska och religiösa fostran, som skolan avser att

skänka. Erfarenheten från nyssnämnda städer, där skolväsendet redan handlägges

av den borgerliga kommunens organ, torde emellertid visa, att denna

farhåga icke är grundad.

Av det anförda framgår, att utskottet i princip ansluter sig till tanken,

att skolärendena böra överflyttas till den borgerliga kommunen. Men utskottet

kan icke biträda det i propositionen framlagda förslaget, att denna

överflyttning skall vara allenast fakultativ och beroende av prövning från

fall till fall. Såväl principiella som praktiska skäl tala för en mera omfattande

överflyttning. Redan den omfattning, i vilken överföringen av skolärendena

enligt nu gällande lag ägt rum, visar att liandhavandet därav numera

övervägande betraktas såsom en borgerlig angelägenhet. Med hänsyn

härtill anser sig utskottet böra förorda, att överflyttningen för såväl landsbygd

som stad göres obligatorisk i alla kommuner, där kommunal- eller

stadsfullmäktige finnas. Tillika torde som villkor för överflyttning böra

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

krävas, att kommunen sammanfaller med skoldistrikt. Någon form för den

borgerliga kommunens övertagande av skolväsendet i de fall, då indelningen

i skoldistrikt icke sammanfaller med kommunernas gränser, lärer nämligen

för närvarande icke kunna anvisas. Yisserligen torde, därest en dylik omfattande

överflyttning beslutes, vissa svårigheter kunna uppstå vid den nya

ordningens ikraftträdande, men dessa olägenheter torde till väsentlig del

kunna undanröjas genom lämpligt avvägda övergångsbestämmelser. Utskottet

tillstyrker sålunda beträffande skolangelägenheternas överflyttning de yrkanden,

som i denna del framställts i motionerna I: 291 och II: 449.

De kyrkliga ärendenas överflyttande.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, Stendahl, G. W. Hansson, Hellberg, K. J.

Ekman1), Vennerström1), Sandegård, Sundberg, Thorén, Wagnsson1), Engberg, Persson i

Trången, Pehrsson i Göteborg, Hallén, Olsson i Mora1), Fast, Alströmer, Wallerius och

Skoglund.

*) Ej närvarande vid justeringen.

Herr Johan Nilsson i Malmö har i sin motion, I: 299, föreslagit, att riksdagen

måtte avslå förevarande proposition i den del, som avser införandet

av kyrkofullmäktige, samt i skrivelse hos Kungl. Majit anhålla örn utredning

och förslag örn den borgerliga kommunens övertagande av beslutanderätten

även vad angår ekonomiska frågor och utgifter för de kyrkliga församlingarna.

Då utskottet förordar en överflyttning av skolväsendet till den borgerliga

kommunen, förutsätter utskottet emellertid, att de kyrkliga ärendena alltjämt

skola handläggas av församlingarna. Utskottet kan nämligen icke tillstyrka

det i motionen I: 299 framförda förslaget att till den borgerliga kommunen

överflytta beslutanderätten rörande församlingarnas alla utgifter och

ekonomiska frågor i övrigt. En dylik överflyttning skulle innebära en återgång

till förhållandena före ikraftträdandet av nu gällande kommunalförordningar

och ytterligare komplicera den kommunala förvaltningen.

Fullmäktigsystem i församlingarna.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, Stendahl, G. W. Hansson, Hellberg, K. J.

Ekman1), Vennerström1), Sandegård, Sundberg, Thorén, Wagnsson1), Engberg, Persson i

Trången, Pehrsson i Göteborg, Hallén, Olsson i Mora1), Fast, Alströmer, Wallerius och

Skoglund.

1) Ej närvarande vid justeringen.

Vad härefter angår frågan örn införande av fullmäktigsystem i församlingarna

finner utskottet lika med föredragande departementschefen, att den

nu gällande formen för utövande av församlingarnas beslutanderätt i en

del fall är föga tillfredsställande. Olägenheterna av primärstämmans bibehållande

såsom beslutande organ hava under senare år särskilt i de större församlingarna

allt mera gjort sig gällande. På grund härav har också behovet

av fullmäktige i församlingarna starkare framträtt. Härvid hava åberopats

de skäl, som föranlett införande av fullmäktige i den borgerliga kommunen.

Vid flera tillfällen har också riksdagen uttalat sig för inrättande av en kyrkofullmäktiginstitution.

En dylik institution synes påkallad även örn skolärendena

överföras till den borgerliga kommunen. Jämväl, efter genomförande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

tl

av en sådan överflyttning, återstår för handläggning av församlingarna ett

betydande antal ärenden, av vilka många äro av stor betydelse för församlingsverksamheten.

Att behov föreligger av kyrkofullmäktige, även då församlingarna

befriats från omsorgen örn skolväsendet, bestyrkes av erfarenheten

från de stora städerna, särskilt Stockholm, där olägenheterna av beslutanderättens

utövande på stämma särskilt framträtt. Utskottet anser sig sålunda

böra — ehuru utskottet i den omfattning, som redan berörts, förordar skolärendenas

överflyttande till den borgerliga kommunen — i princip tillstyrka

införande av kyrkofullmäktige. Körande frågan örn obligatoriskt tillsättande

av fullmäktige i vissa fall kommer utskottet att yttra sig i det följande.

Kyrkoherdens sj älvskrivenhet.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Strömberg1), von Geijer1), David Bergström1), G. W.

Hansson, K. J. Ekman1), Vennerström1), Isak Svensson1), Fredrik Ström1), greve Lagerbjelke,

Magnusson i Tumhult1), Engberg, Pehrsson i Göteborg, Hallén, Lindmark, Olsson

i Mora1), Fast, Petersson i Broaryd1), Wallerius och Weijne.

*) Ej närvarande vid justeringen.

Närvarande vid behandlingen av frågan om kyrkoherdens självskrivenhet såsom ordförande

i skolrådet: Herrar Reuterskiöld, David Bergström1), Thillin, Stendahl, G. W. Hansson,

Hellberg1), Sandegård1), Sundberg1), Larsén, greve Lagerbjelke, Gustafson i Kasenberg1),

Persson i Trången, Hallén1), Andersson i Igelboda1), Olsson i Mora1), Fast, Alströmer,

Wallerius, Weijne och Skoglund1) ■

!) Ej närvarande vid justeringen.

Herr Fredrik Ström har i den av honom väckta motionen I: 296 föreslagit

införandet av sådana bestämmelser i lag örn församlingsstyrelse, att varje

form av självskrivet ledamotskap i församlingsinstitution därmed förhindras.

I motionen I: 253 av herrar Norling och Carl Carlsson samt de likalydande

motionerna I: 289 av herr Möller rn. fl. och II: 447 av herr Hansson i Stockholm

m. fl. har hemställts örn sådana ändringar i de föreslagna bestämmelserna

i förslaget till lag örn församlingsstyrelse att kyrkoherdes självskrivenhet

såsom ordförande i kyrkostämman och i kyrkofullmäktige måtte upphöra

samt bemyndigande för domkapitlet att i vissa fall utse ordförande i

gemensam kyrkostämma måtte utgå. Samma förslag har beträffande kyrkofullmäktige

framställts i motion II: 406 av herrar Ericson i Boxholm och

Andersson i Katrineholm. I motionerna I: 289 och II: 447 har tillika föreslagits

stadgande av följande innehåll: »Utgöra två eller flera församlingar

eller delar av församlingar en kyrklig samfällighet, skall den som är ordförande

i kyrkostämman i den till folkmängden största av de i samfälliglieten

ingående församlingarna vara ordförande i kyrkostämma i samfälliglieten.

Vid förfall för ordföranden skall vice ordföranden föra ordet. Vad sålunda

stadgats skall ock sålunda gälla där eljest två eller flera församlingar

skola sammanträda till gemensam kyrkostämma.» Vidkommande

förslaget till församlingslag i Stockholm har i de ävenledes likalydande

motionerna I: 290 av herr Möller m. fl. och II: 448 av herr Hansson

i Stockholm m. fl. motsvarande förslag framställts, som motionärerna

framlagt i berörda ämne beträffande förslaget till allmän församlingslag.

Herr Klefbeck har i motionen I: 246 i anledning av förslaget till lag om för
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

samlingsstjn-else i Stockholm föreslagit, att kyrkoherdes självskrivenhet såsom

ordförande i kyrkofullmäktige måtte upphöra och att föreskrifterna härom

skola ersättas av bestämmelser, att dessa inom sig skulle äga välja ordförande,

men att kyrkoherden skall vara självskriven ledamot av kyrkofullmäktige.

I sistnämnda motion framställes motsvarande förslag i fråga örn

ordförande- och ledamotskap i kyrko- och skolråd. I motionerna I: 289—290 och

II: 447—448 föreslås vidare, att pastors självskrivenhet såsom ordförande i skolråd

skall upphöra, och att detta i stället inom sig skall äga utse ordförande.

I samma motioner föreslås vidare, att kyrkorådets ordförande, även örn han

icke är kyrkofullmäktig, skall äga rätt att vara tillstädes vid kyrkofullmäktiges

sammanträden och deltaga i överläggningarna men ej i besluten. Herr

Fredrik Ström har i motionen 1:295 föreslagit, att den i förslaget till lag

örn försam] ingsstyrelse i Stockholm upptagna bestämmelsen, att inom församlingen

tjänstgörande präst, ändå att han icke är kyrkofullmäktige, äger

rätt att deltaga i överläggningarna men ej i besluten, måtte utgå. I motionerna

1:291 av herr Möller m. fl. och 11:449 av herr Hansson i Stockholm

m. fl. har hemställts, att stadgandet örn kyrkoherdens självskrivenhet såsom

ledamot i folkskolestyrelse måtte utgå.

Herr Petersson i Lerbäeksbyn har i motionen II: 460 yrkat, att första

stycket i allmänna församlingslagens 1 § måtte erhålla följande lydelse:

»Varje territoriell församling äger att, för vården av sina medlemmars gemensamma

kyrkliga angelägenheter samt folk- och fortsättningsskoleväsendet

i församlingen, såvitt icke handliavandet därav enligt gällande författningar

tillkommer annan, sammanträda med kyrkoherden till överläggning och beslut,

efter vad i denna lag närmare bestämmes.»

På olika områden har tillämpningen av självskrivenhetsprincipen i fråga

örn allmänna värv blivit allt mera begränsad. Det måste anses överensstämmande

med nutida uppfattning, att en beslutande församling äger att

själv utse sin ordförande. Den kommunala självstyrelsen har numera nått

en sådan utveckling och allmänheten förvärvat sådan vana att handhava

kommunala angelägenheter, att det synes naturligt, att ordföranden även i

församlingens beslutande organ tillsättes genom val.

Ej heller synes beskaffenheten av de ärenden, vilkas handläggning ankommer

på kyrkostämman eller kyrkofullmäktige påkalla, att kyrkoherde är

ordförande i desamma. För utövande av ordförandeskapet i stämman eller

fullmäktige torde i regel krävas samma kvalifikationer, som erfordras hos

ordföranden i den borgerliga kommunens beslutande organ. Det har visserligen

gjorts gällande, att det skulle vara en betydande fördel, att ordförandeskapet

utövades av en ämbetsman, vilken handhade detsamma såsom ett

tjänsteåliggande, men det lärer icke med fog kunna påstås, att ordförandeskapet

i den borgerliga kommunens organ skötes på ett mindre tillfredsställande

sätt, därför att det innehaves av valda förtroendemän. Däremot

kan det ej förnekas, att i en del fall kyrkoherden på grund av hög ålder

eller särskilda personliga egenskaper icke är skickad att tjänstgöra såsom

ordförande. I dylika fall kan självskrivenheten medföra betydande olägenheter

för församlingen och för kyrkoherden kännas såsom en tryckande

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

13

börda. Märkas bör även att på många håll kyrkoherdens befriande från ordförandeskapet

i stämman eller fullmäktige anses önskvärt för att bereda

honom ökad tid att ägna sig åt sin egentliga uppgift. Därest självskrivenheten

avskaffas, torde för övrigt i många församlingar kyrkoherden, örn han

är lämplig för uppdraget och villig att åtaga sig detsamma, komma att väljas

till ordförande i stämman. Det måste för honom vara mera tillfredsställande

att innehava ordförandebefattningen på grund av sina församlingsbons

förtroende än i kraft av sitt ämbete.

Av nu anförda skäl finner sig utskottet böra föreslå sådan ändring i förslaget,

att ordföranden liksom även vice ordföranden i kyrkostämman eller

kyrkofullmäktige skall tillsättas genom val. Med hänsyn därtill, att i församlingar,

där kyrkofullmäktige finnas, kyrkostämma endast undantagsvis

torde komma att hållas, synes det lämpligt, att fullmäktiges ordförande och

vice ordförande tjänstgöra jämväl i stämman.

Nu angivna regler böra naturligen gälla även i fråga örn kyrklig samfällighet.

För de fall, där församlingar, vilka icke utgöra en dylik samfällighet,

skola sammanträda till gemensam kyrkostämma, torde det icke vara erforderligt

att föreskriva särskilt val av ordförande och vice ordförande. Det

synes vara lämpligare, att ordföranden och vice ordföranden i den största

församlingens stämma inneliava samma befattningar i den gemensamma

stämman.

De skäl, som anförts för kyrkoherdens självskrivenhet såsom ordförande

i kyrkostämma eller kyrkofullmäktige, äro emellertid av den beskaffenhet,

att utskottet anser sig böra föreslå, att kyrkoherden eller den hans ämbete

förvaltar skall kunna utses till ordförande i stämman eller fullmäktige, även

örn han icke är röstberättigad, respektive fullmäktig. Öppnandet av en

dylik möjlighet finner utskottet önskvärd särskilt vad landsförsamlingarna

beträffar, då tillfälle härigenom beredes dem att kunna utse en dugande

och intresserad prästman till ordförande i stämman eller fullmäktige, vilken

nyss inflyttat till församlingen och därför ännu icke förvärvat rösträtt å

stämman eller kunnat väljas till fullmäktige.

Vidkommande ordförandeskapet i kyrkorådet synes detta enligt utskottets

mening böra tillkomma kyrkoherden på grund av hans ämbetsställning

enligt gällande kyrkolag. Med hänsyn såväl till den ställning pastor intager

i församlingen som till arten av de uppgifter vilkas fullgörande ankommer

på kyrkorådet — utskottet behöver endast erinra örn att detta i

avseende på religionens och sedernas vård skall vaka över efterlevnaden av

gällande författningar — torde det för undvikande av motsättning mellan

ämbetsförvaltning och självförvaltning vara riktigt, att han även i fortsättningen

kvarstår såsom rådets självskrivne ordförande.

Vad däremot angår frågan örn kyrkoherdens självskrivenhet såsom ordförande

i skolrådet anser utskottet lämpligt, att man tillmötesgår en på

olika håll framträdande allt starkare önskan, att det obligatoriska sambandet

mellan kyrkoherdebefattningen och ordförandeskapet i skolrådet upplöses.

Utskottet anser denna sin ståndpunkt vara en direkt konsekvens av vad

utskottet föreslår i fråga örn skolväsendets obligatoriska överflyttning i vissa

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

fall till den borgerliga kommunen, enligt vilket förslag kyrkoherden icke

skall vara självskriven ordförande i folkskolestyrelse. Även bortsett från

den möjligheten, att pastor skulle sakna fallenhet och intresse för den

honom nu åliggande uppgiften att vara ordförande i skolråd, kan det

nu ofta inträffa, att ett fullgörande av pastors övriga egentliga tjänsteåligganden

på ett nöjaktigt sätt icke låter sig väl förena med ordförandeskapet

i skolrådet. Särskilt gäller naturligtvis det sagda i de fall, att pastor

på grund av sjuklighet eller hög ålder har sin arbetsförmåga nedsatt eller

att redan hans prästerliga ämbetsgöromål helt uppfylla hans tid.

Med hänsyn till att utskottet sålunda tillstyrker upphävandet av kyrkoherdens

självskrivna ordförandeskap i skolråd respektive ledamot av folkskolestyrelse

anser emellertid utskottet av skäl som redan anförts ifråga örn

ordförandeskapet i kyrkostämma eller kyrkofullmäktige, att kyrkoherden, även

örn han icke är ledamot av skolråd eller folkskolestyrelse, må kunna väljas till

ordförande i desamma. Öppnandet av en dylik möjlighet torde vara särskilt

betydelsefullt för vissa mindre församlingar å landsbygden. Slutligen vill

utskottet erinra, att det ämbetsansvar, som hittills åvilat skolrådets självskrivne

ordförande, även i det följande kan anses enligt strafflagens 25

kap. 22 § förefinnas i fråga örn vald ordförande.

Då utskottet tillstyrker upphävandet av kyrkoherdens självskrivenhet som

ordförande i kyrkostämma, kyrkofullmäktige och skolråd samt hans självskrivna

ledamotskap av folkskolestyrelse, har utskottet, som icke ansett

sig böra föreslå hans självskrivenhet såsom ledamot av fullmäktige, rådet

eller styrelsen, med hänsyn till pastors ämbetsställning och arten av de

angelägenheter, som handläggas av kyrkostämma, kyrkofullmäktige, skolråd

eller folkskolestyrelse, ansett sig böra föreslå, att kyrkorådets ordförande,

men däremot icke annan inom församlingen tjänstgörande prästman,

skall äga rätt påfordra kyrkostämmas hållande — dock ej i församling i

Stockholm på grund av denna stämmas egenartade karaktär — eller kyrkofullmäktiges

sammankallande samt äga rätt yttra sig och framställa förslag

i stämman, fullmäktige, rådet eller styrelsen, ändå att han icke är röstberättigad,

respektive ledamot. På detta sätt undanröjes ock den invändning

mot självskrivenhetens avskaffande, som möjligen kunde göras med stöd av

bestämmelsen i § 23 av gällande prästerliga privilegier, att kyrkoherden äger

hålla vissa stämmor med församlingen.

Med hänsyn till vad utskottet ovan anfört i fråga örn kyrkoherdens självskrivenhet,

anser utskottet sig icke kunna tillstyrka det i motionen II: 460

framlagda förslaget.

Kyrkliga samfällig]!eter.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Strömberg, Stendahl, G. W. Hansson, K. J. Ekman1),

Vennerström1), Sundberg, Thorén, Åkerberg1), Hansén, Engberg1), Persson i Trången,

Pehrsson i Göteborg, Hallén, Laurén, Karlsson i Vadstena, Olsson i Mora1), Fast, Alströmer

och Wallerius.

x) Ej närvarande vid justeringen.

Herr Pehrsson i Göteborg har i den av honom väckta motionen II: 462

föreslagit borttagande av den i förslaget till lag örn församlingsstyrelse in
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

15

tagna bestämmelsen, att förordnande örn bildande av kyrklig samfällighet

må — även örn församlingarna icke samtyckt därtill — meddelas, där åtgärden

finnes vara påkallad av betydande allmänt behov.

Jämväl i fråga örn formerna för handläggning av ärenden, som äro gemensamma

för två eller flera församlingar, kan utskottet i huvudsak ansluta sig

till de i propositionen framlagda förslagen. Den omfattande gemenskap mellan

vissa församlingar, som nu består företrädesvis i en del större städer, torde

kunna på ett tillfredsställande sätt regleras genom det föreslagna institutet

kyrklig samfällighet. Genom detsamma skapas möjlighet att med bibehållande

av de särskilda församlingarna enhetligt ordna förvaltningen antingen

i dess helhet eller såvitt angår vissa bestämda angelägenheter. Då befogenhet

tillagts Kungl. Majit att beträffande samfälligheter meddela de ytterligare

bestämmelser, som finnas erforderliga, kan behörig hänsyn tagas till

de särskilda förhållanden, som kunna råda på skilda platser.

Kyrklig samfällighet torde i allmänhet böra bildas endast då de församlingar,

som helt eller delvis skola ingå däri, samtyckt till åtgärden. Emellertid bör

möjlighet finnas att även i annat fall förena församlingen eller delar därav,

därest en sådan förening är påkallad av betydande allmänt behov. Örn ett

dylikt behov föreligger, bör det icke vara möjligt för en enskild församling

att förhindra ett ändamålsenligt ordnande av förvaltningen. Utskottet kan

sålunda icke tillstyrka det i motionen II: 462 framställda yrkandet, att bildande

av samfällighet skall vara begränsat till de fall, då församlingarna samtyckt

därtill.

Beträffande härefter formen för behandling av ärenden gemensamma för

två eller flera församlingar, vilka icke bilda en kyrklig samfällighet, finner

utskottet lämpligt, att dylika ärenden behandlas å gemensam kyrkostämma

med församlingarna. Att för utövande av beslutanderätt i dessa ärenden,

vilka på en del håll förekomma jämförelsevis sällan, skapa en särskild organisation,

synes icke lämpligt. Märkas bör, att därest på något håll dylika

ärenden förekomma i större omfattning, möjlighet finnes att bilda en kyrklig

samfällighet för handläggning av desamma. Däremot synes det ändamålsenligt,

att tillfälle gives församlingarna att vid sidan av sina egna verkställande

organ utse ett gemensamt kyrkoråd för handliavande av viss eller

vissa angelägenheter. Ett dylikt kyrkoråd torde med fördel kunna tillsättas

för att i pastorat bestående av mera än en församling omhänderhava förvaltning,

utbetalning och redovisning av medel avsedda för prästerskapets

avlöning.

I fråga örn den gemenskap, som består mellan församlingarna i Göteborg,

skall utskottet yttra sig i det följande.

Församlings skyldighet att införa fullmäktige.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, Stendahl, G. \V. Hansson, Hellberg, K. J.

Ekman1), Vennerström1), Sandegård, Sundberg, Thorén, Wagnsson1), Engberg1), Persson

i Trången, Pehrsson i Göteborg, Hallén, Olsson i Mora1), Fast, Alströmer, Wallerius och

Skoglund.

1) Ej närvarande vid justeringen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

Såsom redan berörts innebär Kungl. Maj:ts förslag, att kyrkofullmäktiginstitutionen

obligatoriskt skall införas i församlingar med mera än 3,000

invånare. I mindre församlingar är tillsättandet av fullmäktige fakultativt.

Herr Nilsson i Hörby har i den av honom väckta motionen II: 470 hemställt,

att riksdagen ville besluta sådan ändring i nämnda bestämmelser, att

det i varje fall måtte ankomma på församlingens beslut, huruvida där skola

finnas kyrkofullmäktige eller icke.

I de likalydande motionerna I: 289 av herr Möller m. fl. och II: 447 av

herr Hansson i Stockholm m. fl. har hemställts, att den befolkningssiffra, vid

vilken skyldighet att införa kyrkofullmäktige skulle inträda, måtte bestämmas

till 10.000. Herr Wallerius har i sin motion, 11:458, förordat antalet

5,000.

Vidare har herr Norling i motionen I: 254 föreslagit sådan ändring i det

framlagda förslaget, att församling, som anslutit sig till kyrklig samfällighet,

måtte, därest Kungl. Maj:t funne skäl därtill föranleda, kunna befrias

från den församlingen annars åliggande skyldigheten att utse egna kyrkofullmäktige

för handläggning av sådana kyrkliga angelägenheter, som icke

enligt den träffade överenskommelsen skulle vårdas av samfälligheten.

Behovet av kyrkofullmäktige gör sig, såsom redan påpekats, särskilt gällande

i de större församlingarna. Beträffande flertalet av dessa äro olägenheterna

av kyrkostämmans bibehållande såsom beslutande organ så betydande,

att det synes lämpligt att för stora församlingar föreskriva obligatoriskt införande

av kyrkofullmäktige.

Vid bestämmande av den folkmängdssiffra, vid vilken införande av kyrkofullmäktige

skall göras obligatoriskt, bör främst beaktas, att enligt utskottets

förslag skolärendena i det övervägande flertalet församlingar med över 1,500

invånare skola överflyttas till den borgerliga kommunen. Med hänsyn härtill

synes det lämpligt, att nämnda tal sättes något högre än av Kungl.

Maj:t föreslagits. Enligt utskottets mening bör gränsen sättas vid ett befolkningstal

av 5,000. Erinras må, att mindre församlingar äga möjlighet

att, örn de finna lämpligt, övergå till fullmäktigsystem.

Därest församling ingår i kyrklig samfällighet, torde det emellertid i

många fall vara onödigt, att särskilda kyrkofullmäktige väljas för församlingen.

De ärenden, som återstå för behandling av församlingen, äro nämligen

i regel så fåtaliga och av den art, att de lämpligen kunna handläggas

på kyrkostämma. Av departementschefens uttalande vid behandling av frågan

örn kyrkliga samfälligheter synes framgå, att Kungl. Maj:t med stöd av stadgandet

i kap. 1 § 6 skulle beträffande församling, som ingår i dylik samfällighet,

kunna medgiva undantag från stadgandet att församling av viss

storlek skall hava kyrkofullmäktige. Emellertid synes det utskottet lämpligt,

att uttryckligt stadgande härom infogas i lagen. Utskottet har därför

i anslutning till motionen 1:254 föreslagit införande av bestämmelse, att

beträffande församling, som helt eller delvis ingår i kyrklig samfällighet,

Kungl. Maj:t må medgiva undantag från regeln, att kyrkofullmäktige alltid

skola firmas i församlingar med mera än 5,000 invånare.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

17

Bibi ioteks väsendet.

Närvarande: Herrar Renterskiöld, Thulin, Q. W. Hansson, Hellberg, Sandegård, Sundberg,

Larsén, Granström, greve Lagerbjelke, K. A. S. Nylander, Gustafson i Kasenberg* 1),

Hersson i Trången, Andersson i Igelboda1), Laurén, Lindmark, Olsson i Mora1), Fast,

Källman1), Wallerius oell Weijner).

*) Ej närvarande vid justeringen.

I motionen 11:459 bär herr Thomson m. fl. föreslagit, att, för så vitt skolväsendet

överflyttats till den borgerliga kommunen, till kyrkliga angelägenheter

enligt den allmänna församlingslagen ej skola höra frågor örn upprättande

och underhåll av församling tillhörigt folkbibliotek (församlingsbibliotek),

byggnad och underhåll av lokal för eller avgifter till sådant

bibliotek. Vidare har i motionen hemställts, att de bestämmelser, som i

förslaget till lag om församlingsstyrelse i Stockholm föreslagits i fråga om

folkbibliotek och biblioteksstyrelse, måtte utgå. Liknande förslag har framställts

av herr Fredrik Ström i motionen I: 295 med hänsyn till att Stockholms

stad upprättat ett stadens eget bibliotek.

Det kan ifrågasättas, huruvida ett sådant samband består mellan folkskoleundervisningen

och biblioteksväsendet, att en överflyttning av den förra

till den borgerliga kommunen bör innebära en överflyttning jämväl av det

senare. Enligt utskottets åsikt är det önskvärt, att största möjliga frihet

beredes för biblioteksväsendets ordnande. Folkbiblioteken anser utskottet

därför i fortsättningen liksom hittills böra kunna omhänderhavas av den

kyrkliga eller den borgerliga kommunen, oberoende av vem förvaltningen av

skolväsendet tillkommer. Vad förhållandena i Stockholm beträffar, hava vissa

församlingar även efter Stockholms stadsbiblioteks inrättande bibehållit sina

församlingsbibliotek, varför utskottet icke heller i förslaget till lag örn församlingsstyrelse

i Stockholm ansett sig böra företaga de av motionärerna

föreslagna jämkningarna.

Röstnittsvillkor.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Thulin, G. W. Hansson, Hellberg, Sandegård, Sundberg,

Larsén, Granström, greve Lagerbjelke, K. A. S. Nylander, Gustafson i Kasenberg1),

Persson i Trången, Andersson i Igelboda1), Laurén, Lindmark, Olsson i Mora1), Fast, Källman1),

Wallerius och Weijne1).

J) Ej närvarande vid justeringen.

I propositionen föreslås bibehållandet av nu gällande regel, att från rösträtt

å kyrkostämma undantagas bland andra främmande religionsbekännare

och de som anmält sig till utträde ur svenska kyrkan. För rösträtt vid

val av kyrkofullmäktige föreslås i propositionen motsvarande bestämmelser.

I motionerna 1:289—90 av herr Möller ra. jl. och II: 447—48 av herr Hansson

i Stockholm m. fl. föreslås uteslutandet av sagda bestämmelser.

Det måste efter utskottets tanke anses i princip oriktigt att tillerkänna

personer, som tillhöra främmande religion eller anmält sig till utträde ur

svenska kyrkan, rätt att deltaga i överläggningar och beslut rörande denna

Bihang till riksdagens protokoll 1930. <5 sami. 21 höf t. (Nr 31.) 9»e 30 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

kyrkas angelägenheter. En ändring i angivna riktning framstår såsom särskilt

opåkallad, då enligt föreliggande förslag skolärendena i stor utsträckning

komma att överföras till den borgerliga kommunen, och församlingarna, där

dylik överflyttning kommer att ske, hava att handlägga så gott som uteslutande

rent kyrkliga ärenden. Att tillerkänna medlemmar av främmande

religionssamfund rösträtt å kyrkostämma strider även mot den tanke, som

ligger till grund för gällande bestämmelser angående lindring i främmande

trosbekännares skattskyldighet till svenska kyrkan samt hennes prästerskap

och betjäning, nämligen att dessa trosbekännare skola i viss utsträckning

befrias från avgifter till kyrkliga ändamål. Märkas bör slutligen, att ett

bifall till motionerna skulle medföra, att personer, varom nu är fråga, skulle

erhålla rösträtt vid prästval.

Kvinnas rätt att avsäga sig förtroendeuppdrag.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, Strömberg, David Bergström, O. W. Hansson}

K. J. Ehman1), Vennerström1), Sundberg, greve Lagerbjelke, Gustafson i Kasenberg1),

Jansson i Edsbäcken, Persson i Trången, Laurén, Fast, Wallerius, Weijne1) och Skoglund.

1) Ej närvarande vid justeringen.

I propositionen föreslås bibehållande av nu gällande bestämmelse att

kvinna skall äga rätt avsäga sig uppdrag att vara ordförande eller vice ordförande

i kyrkostämma samt ledamot av kyrkoråd eller skolråd. Detsamma

skall gälla ordförandeskap i kyrkofullmäktige.

Under hänvisning till de skäl, som utskottet anfört i sitt utlåtande nr 30

i anledning av förslaget till lag örn kommunalstyrelse på landet m. m. för

upphävande av kvinnas rätt att avsäga sig kommunalt förtroendeuppdrag,

avstyrker utskottet även motsvarande i förevarande proposition föreslagna

rätt för kvinna.

Tid för kyrkostäminosaninianträden.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, Thulin, Stendahl, G. W. Hansson, Hellberg,

K. J. Ekman1), Thorén, Wagnsson1), greve Lagerbjelke, Kropp1), Gustafson i Kasenberg1),

Persson i Trången, Hallén, Forssell1), Laurén, Karlsson i Vadstena, Fast, Lundén,

Wallerius och Skoglund.

*) Ej närvarande vid justeringen.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skall i församling, där kyrkofullmäktige

icke finnas, årligen hållas tre ordinarie kyrkostämmor, därav den andra i

oktober månad för fastställande av utgifts- och inkomststat för kyrka och

skola samt församlingsbibliotek. Vidare föreslås i propositionen, att den

tredje ordinarie kyrkostämman under året skall äga besluta å vilken dag

ordinarie kyrkostämma eller kyrkostämmor under nästföljande år skola hållas

eller huruvida stämma skall hållas på sön- eller helgdag.

I en av herr Wallerius väckt motion II: 457 föreslås, att den av de ordinarie

kyrkostämmorna, som enligt Kungl. Maj:ts förslag skall utsättas i oktober

månad, i stället skall hållas före den 15 november. Herr Hage har i motio
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 31.

19

nen II: 454 hemställt, att kyrkostämma skall hållas, där intet beslut i denna

fråga fattats, å sön- eller helgdag, som kyrkostämmans ordförande bestämmer.

I motionen II: 404 hava herrar Ericson i Boxholm och Andersson i Katrineholm

föreslagit, att den »tredje ordinarie kyrkostämman under året,

vilken intill dess stämman annorlunda beslutar hålles å sön- eller helgdag

må beträffande ordinarie kyrkostämma eller kyrkostämmor under nästföljande

år besluta, å vilken dag sådan stämma skall hållas eller huruvida

stämma skall hållas å sön- eller helgdag».

De i propositionen föreslagna bestämmelserna beträffande tid för stämmas

hållande överensstämma i huvudsak med vad som föreslagits i motsvarande

del i förslaget till lag örn kommunalstyrelse på landet. De skäl, som utskottet

i sitt i anledning härav avgivna utlåtande anfört för att fastställa

tiden för den andra ordinarie kommunalstämman till mellan den 1 oktober

och den 15 november, anser utskottet även äga giltighet i fråga örn kyrkostämma,

varför utskottet, under åberopande av dessa skäl, i anledning av

motionen II: 457 uppgjort förslag till lagtext i överensstämmelse härmed.

Yad beträffar motionerna II: 404 och 454 hava förslag i huvudsak överensstämmande

med desamma framställts rörande kommunalstämma. De skäl,

som utskottet i sitt utlåtande nr 30 anfört för avstyrkande av dessa förslag,

torde äga giltighet även i fråga örn här förevarande motioner, varför ut.

skottet avstyrker ifrågavarande förslag.

Omröstning i kyrkostämma och kyrkofullmäktige.

''Närvarande: Herrar Sävström, Thulin, Stendahl, G. W. Mansson, Mellberg, Sandegård,

Valfrid Eriksson, Aleseander Nilsson, Wagnsson1), greve Lagerbjelke, Hansén, Gustafson i

Kasenberg1), Persson i Trången, Laurén, Karlsson i Vadstena, Olsson i Mora, Fast, Alströmer,

Källman oell Wallerius.

1) Ej närvarande vid justeringen.

I propositionen föreslås att, därest å kyrkostämma eller vid kyrkofullmäktigsammanträde

omröstning begäres, den vid val, så ock i annat ärende, där

sådant äskas, skall ske med slutna sedlar. Enligt förslaget skola de röstande

vid omröstning avgiva sina röster efter upprop eller, örn ordföranden så

bestämmer, i den tur de anmäla sig hos honom.

I motionen II: 454 har herr Hage föreslagit, att de röstande vid omröstning

skola »avgiva sina röster i den tur de anmäla sig hos ordföranden,

såvida icke denne bestämmer att de röstande skola avgiva sina röster efter

upprop».

Utskottet har yttrat sig i motsvarande ämne i sitt utlåtande nr 30 i anledning

av Kungl. Maj:ts förslag till lag örn kommunalstyrelse på landet

m. m. Under hänvisning till vad utskottet där anfört avstyrker utskottet

förevarande motion i denna del samt tillstyrker bestämmelser i huvudsaklig

överensstämmelse med vad i propositionen föreslagits, dock med

tillägg av ett uttryckligt stadgande, att vid omröstning för tillsättande av

tjänstebefattning skall förfaras såsom vid val.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

Proportionell valmetod.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, David Bergström, Thulin, Stendahl, G. W.

Hansson, K. J. Ekman1), Sundberg, Larsén, Isak Svensson, Gustafson i Kasenberg1), Jansson

i Edsbäcken, Borg1), Persson i Trången, Andersson i Igelboda1), Laurén, Karlsson i

Vadstena, Alströmer och Björck i Kristianstad1).

1) Ej närvarande vid justeringen.

Vid val å kyrkostämma eller kos kyrkofullmäktige av kyrkoråd, skolråd,

fortsättningsskolestyrelse, biblioteksstyrelse och församlingsdelegerade i

Stockholm samt av revisorer och revisorssuppleanter ävensom av två eller

flera personer för särskild beredning av ärenden skall enligt propositionen

proportionell valmetod tillämpas, därest sådant begäres av minst så många

väljande, som motsvarar det tal, vilket erhålles, örn samtliga väljandes antal

delas med siffran för det antal personer valet avser ökad med 1.

Under hänvisning till vad utskottet anfört i sitt utlåtande nr 30 i anledning

av förslaget till lag örn kommunalstyrelse på landet m. m. i hithörande

ämne tillstyrker utskottet vad i propositionen föreslagits beträffande proportionell

valmetods användning vid val av ovannämnda råd, styrelser, nämnder

och revisorer.

Kvalificerad majoritet vid vissa beslut.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Thulin, G. W. Hansson, K. J. Ekman1), Sundberg,

Larsén, Isak Svensson, greve Lagerbjelke, Hansén, Kropp1), Gustafson i Kasenberg1),

Jansson i Edsbäcken, Borg1), Andersson i Igelboda1), Laurén, Karlsson i Vadstena, Petersson

i Broaryd1), Alströmer, Källman1) och Wallerius.

>) Ej närvarande vid justeringen.

Beträffande Kungl. Maj:ts förslag i vad det avser frågan örn kvalificerad

majoritet av de i omröstning å kyrkostämma eller i kyrkofullmäktige deltagande

för besluts fattande tillåter sig utskottet hänvisa till propositionen.

I de likalydande motionerna I: 289 och II: 447 samt I: 290 och II: 448

hava herr Möller m.fl., respektive herr Hansson i Stockholm m. fl., i anslutning

till vad de anfört örn kvalificerad majoritet i samtidigt väckta motioner i anledning

av förslaget till lag örn kommunalstyrelse på landet m. m., föreslagit

ändrade bestämmelser i detta hänseende även vid beslut av kyrkostämma

samt av kyrkofullmäktige i församling i Stockholm. Herr Klefbeck har vidare

i motionen I: 246 hemställt, att de i förslaget till lag örn församlingsstyrelse

i Stockholm föreslagna bestämmelserna angående kvalificerad majoritet måtte

utgå.

Under hänvisning till vad utskottet anfört i sitt utlåtande nr 30 i anledning

av Kungl. Maj:ts förslag till lag örn kommunalstyrelse på landet m. m.

avstyrker utskottet motionärernas förslag samt tillstyrker utskottet i huvudsak

vad i propositionen i denna del föreslagits.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

21

Ersättning för förtroendeuppdrag.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Thulin, G. W. Hansson, K. J. Ekman1), Sundberg,

Larsén, Isak Svensson, greve Lagerbjelke, Hansén, Kropp1), Gustafson i Kasenberg1), Jansson

i Edsbäcken, Borg1), Andersson i Igelboda1), Laurén, Karlsson i Vadstena, Petersson

i Broaryd1), Alströmer, Källman1) och Wallerius.

*) Ej närvarande vid justeringen.

I förevarande proposition föreslås i huvudsak samma bestämmelser rörande

ersättning för där ifrågakommande förtroendeuppdrag som föreslagits i förslaget

till lag örn kommunalstyrelse på landet. Då emellertid enligt Kungl.

Maj:ts förslag kyrkoherden skulle på grund av sitt ämbete vara självskriven

ordförande såväl i kyrkostämman som hos kyrkofullmäktige, hava i förslaget

icke upptagits några bestämmelser örn ersättning åt ordföranden för skrivmaterialier

m. m.

I de likalydande motionerna I: 289 av herr Möller m. fl. och II: 447 av

herr Hansson i Stockholm m. fl. har föreslagits ett tillägg till förslagets till

allmän församlingslag bestämmelser örn gottgörelse för förtroendeuppdrag

av följande lydelse: »Kyrkostämmas ordförande är icke i denna sin egenskap

berättigad att uppbära arvode eller ersättning för andra med uppdraget

förenade kostnader än för skrivhjälp, skrivmaterialier, postporton och dylika

utgifter, som för församlingens räkning påkallas vid uppdragets fullgörande.

Kyrkostämma må för ett år i sänder besluta, att sådan ersättning skall utgå

med visst belopp, vilket icke må överstiga vad skäligt är med hänsyn till

beräkneliga utgifter av nämnda art.» Samma förslag hava av motionärerna

väckts i motionerna 1:290 och II: 448 i fråga om kyrkofullmäktiges ordförande

i församling i Stockholm.

Utskottet har i sitt utlåtande nr 30 i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

till lag örn kommunalstyrelse på landet m. m. yttrat sig över det i propositionen

framlagda förslaget beträffande gottgörelse för kommunalt förtroendeuppdrag.

Då utskottet föreslagit att ordförande och vice ordförande i kyrkostämma

och hos kyrkofullmäktige skola tillsättas genom val, tillstyrker utskottet,

utöver vad i propositionen föreslagits, i anledning av motionerna, att

ordförande i kyrkostämma och hos kyrkofullmäktige beträffande ersättning

likställes med ordförande i den borgerliga kommunens beslutande organ.

Tillkännagivande av justering av beslut.

Närvarande: Herrar Renterskiöld, Thulin, G. W. Hansson, Hellberg, Sandegård, Sundberg,

Larsén, G Tallström, greve Lagerbjelke, K. A. S. N illander, Engberg1), Gustafson i

Kasenberg1), Hersson i Trången, Andersson i Igelboda1), Laurén, Lindmark, Olsson i

Mora1), Fast, Källman1), Wallerius och Weijne.

*) Ej närvarande vid justeringen.

Enligt det i propositionen ingående förslaget till lag örn församlingsstyrelse

i Stockholm skall en förteckning över de vid sammanträde med kyrkostämma,

kyrkofullmäktige, kyrkoråd eller skolråd fattade besluten anslås

vid församlingens pastorsexpedition samt införas i den tidning, vari över
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

ståthållarämbetets kungörelser vanligen intagas och i minst två andra av

huvudstadens dagliga tidningar.

I en av herr Fredrik Ström väckt motion, I: 295, föreslås, att ifrågavarande

förteckning över de vid sammanträde med kyrkofullmäktige eller med kyrkoråd

och skolråd för församling i Stockholm fattade besluten skall införas i samtliga

huvudstadens dagliga tidningar, respektive i minst tre av dessa. Herr Klefbeck

har i motionen I: 246 hemställt, att den i propositionen upptagna bestämmelsen

att förteckningen skall införas »i minst två andra dagliga tidningar»

måtte utgå.

Utskottet anser ej tillräckliga skäl hava anförts av motionärerna för frångående

av det i propositionen föreslagna sättet för tillkännagivande av beslut

varom här är fråga och tillstyrker därför i förevarande hänseende Kungl.

Maj:ts förslag.

Offentlighet vid kyrkostämma.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Strömberg, Stendahl, G. W. Hansson, K. J. Ekman1),

Vennerström1), Sundberg, Thorén, Hansén, Engberg1), Persson i Trången, Pehrsson i Göteborg»),

Hallén, Laurén, Karlsson i Vadstena, Olsson i Mora1), Fast, Alströmer och Wallerius.

») Ej närvarande vid justeringen.

I propositionen föreslås att kyrkostämmas förhandlingar skola vara offentliga.

Herr Hage har i motionen II: 454 hemställt, att ett tillägg måtte göras

till detta stadgande av följande innehåll: »Dock må kyrkostämma kunna

besluta, att vid behandlingen av viss fråga medlem av annan kommun

icke äger närvara.»

Motionären har framställt motsvarande förslag i fråga örn kommunalstämmas

offentlighet. På skäl som vid behandlingen därav anförts avstyrker

utskottet motionen i förevarande del.

Valkretsindelning.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Thulin, Stendahl, G. W. Hansson, Hellberg, K. J.

Ekman1), Sundberg, Larsén, Hansén, Gustafson i Kasenberg1), Jansson i Edsbäcken, Borg1),

Persson i Trången, Andersson i Igelboda1), Laurén, Karlsson i Vadsten^, Alströmer, Björck

i Kristianstad1) och Källman1).

») Ej närvarande vid justeringen.

I Kungl. Maj:ts förslag till lag örn församlingsstyrelse föreslås, att församling

med mera än 10,000 innevånare för val av kyrkofullmäktige skall indelas

i valkretsar, därvid bl. a. skall iakttagas, att varje krets kommer att

utse minst tio högst tjugo fullmäktige samt att valkretsarna såvitt möjligt

sammanfalla med valkretsarna vid kommunal- eller stadsfullmäktigeval. Vid

val av fullmäktige för kyrklig samfällighet skall dock enligt propositionen

varje i samfälligheten ingående församling eller del av församling utgöra

en valkrets. I förslaget till lag örn församlingsstyrelse i Stockholm föreslås,

s. 23 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31. 23

att församling skall indelas i valkretsar, där mer än 30 fullmäktige skola

väljas.

I motionen I: 279 av herr Stendahl hemställes, att de föreslagna bestämmelserna

angående valkretsindelning måtte uteslutas, och i motionen I: 295

av herr Fredrik Ström göres samma framställning beträffande förslaget till

lag örn församlingsstyrelse i Stockholm. I motionen II: 454 har herr Hage

yrkat, att församling ej obligatoriskt skall utan endast »må kunna indelas i

valkretsar». Herr Pehrsson i Göteborg har i motionen 11:462 hemställt, att

den i propositionen föreslagna bestämmelsen, att vid valkretsindelning skall

iakttagas att valkretsarna såvitt möjligt sammanfalla med valkretsarna vid

kommunal- eller stadsfullmäktigeval, måtte uteslutas.

Utskottet har i sitt utlåtande nr 30 över förslaget till lag om kommunalstyrelse

på landet m. m. biträtt Kungl. Maj:ts förslag, att kommun med

mera än 10,000 innevånare skall indelas i valkretsar vid val av kommunaleller

stadsfullmäktige. De skäl, som utskottet härför anfört, anser utskottet

även äga giltighet i fråga örn församlings indelning i valkretsar vid val av

kyrkofullmäktige. Under hänvisning till där aberopade skäl avstyrker utskottet

därför motionerna 1:279 och 295 samt 11:454. Vad härefter beträffar

det i motionen II: 462 framställda förslaget, anser utskottet avgörande

praktiska skäl tala för att valkretsarna såvitt möjligt skola sammanfalla vid

val av kyrkofullmäktige och av kommunal- eller stadsfullmäktige, varför utskottet

i förevarande hänseende avstyrker motionen och tillstyrker Kungl.

Maj:ts förslag.

Beslutanderätt angående valkretsindelning m. m.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Thulin, Stendahl, G. W. Hansson, Hellberg, K. J.

Ekman''), Sundberg, Larsén, Hansén, Gustafson i Kasenberg1), Jansson i Edsbäcken, Borg1),

Persson i Trången, Andersson i Igelboda1), Lauren, Karlsson i Vadstena, Alströmer, Björck

i Kristianstad1) och Källman1) ■

*) Ej närvarande vid justeringen.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skall beslutanderätten ifråga örn valkretsindelning

tillkomma länsstyrelsen — eller för Stockholm magistraten - efter

av kyrkofullmäktige gjord framställning eller efter inhämtande av deras

yttrande i ämnet.

I motionen II: 462 har herr Pehrsson i Göteborg föreslagit, att beslutanderätten

beträffande valkretsindelningen och det antal kyrkofullmäktige, som

skall utses av varje i kyrklig samfällighet ingående församling eller församlingsdel,

skall tillkomma domkapitlet.

Utskottet har i annat sammanhang förordat, att val av kyrkofullmäktige

skola äga rum inför borgerlig valförrättare och med iakttagande även i övrigt

av de regler, som gälla för kommunala val. Med hänsyn härtill synes det

liimpligt, att beslutanderätt, varom nu är fråga, tillägges länsstyrelsen och

i Stockholm magistraten.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

Böter tor ute varö från sam lii anträd en.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, Strömber;/, David Bergström, Thulin, G.

Hansson, Sundberg, Thorén, Stenberg1), Wagnsson1), greve Lagerbjelke, Gustafson i

Kasenberg1), Jansson i Edsbäcken, Persson i Trången, Laurén, Karlsson i Vadstena, Fast,

Wallerius, Weijne och Skoglund.

H Ej närvarande vid justeringen.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skall ledamot av kyrkofullmäktige, kyrkoråd

eller skolråd ävensom av församlingsdelegerade i Stockholm, som utan anmält

och godkänt förhinder avhålla sig från sammankomst, böta fem kronor

och dubbelt så mycket örn sammanträdet i anseende till de närvarandes

fåtalighet måste inställas eller upplösas.

I motionen II: 452 har herr Selberg hemställt, att ifrågavarande bötesbelopp

beträffande ledamot av kyrkofullmäktige, kyrko- eller skolråd i Stockholm

måtte fastställas till respektive två och fyra kronor.

Utskottet, som i sitt yttrande över förslaget till lag örn kommunalstyrelse

på landet m. m. anslutit sig till motionärens synpunkter i motsvarande ämne,

anser bötesbeloppet även i församlingslagarna i förevarande fall böra fastställas

till två, respektive fyra kronor.

Yttranderätt inom kyrkofullmäktige för andra än medlemmar.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, Strömberg, David Bergström, Thulin,

O. W. Hansson, Sundberg, Thorén, Stenberg1), Wagnsson1), greve Lagerbjelke, Gustafson

i Kasenberg1), Jansson i Edsbäcken, Persson i Trången, Lauren, Karlsson i Vadstena, Fast,

Alströmer, Källman1) och Skoglund.

1) Ej närvarande vid justeringen.

I motionerna 1:289—90 av herr Möller m. fl, och II: 447—48 av herr

Hansson i Stockholm m. fl. hava förslag framställts, att rätt att deltaga i överläggningarna

men ej i besluten med kyrkofullmäktige skall tillkomma ordförande

och vice ordförande i annan församlingens styrelse, nämnd eller

beredning, vid behandling av ärende, som beretts av styrelsen, nämnden

eller beredningen, så ock revisor vid granskning av den av honom avgivna

revisionsberättelsen.

Utskottet har redan i annat sammanhang föreslagit, att kyrkorådets ordförande

skall äga förslags- och yttranderätt vid kyrkofullmäktiges sammanträden.

Utskottet anser det önskvärt, att jämväl ordförande eller vice ordförande

i annan församlingens styrelse, nämnd eller beredning erhåller yttranderätt

vid behandlingen av ärende som beretts av styrelsen etc., ävensom

revisor vid granskning av den av honom avgivna revisionsberättelsen.

Gemensamt kyrko- och skolråd lii. lii.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, David Bergström, Hellberg, K. J. Ekman1),

Vennerström1), Sandegård, Sundberg, Larsen, K. A. S. Nylander, Persson i Trången, Pehrsson

i Göteborg, Andersson i Igelboda1), Karlsson i Vadstena, Lindmark, Olsson i Mora1;,

Alströmer och Wallerius.

*) Ej närvarande vid justeringen.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

25

I propositionen föreslås, att kyrkoråd och skolråd, där sådant lämpligen

låter sig göra, liksom hittills må förenas till ett gemensamt kyrko- och

skolråd.

I motionerna I: 289—90 av herr Möller m. fl. och II: 447—48 av herr

Hansson i Stockholm m. fl. har hemställts, att denna bestämmelse måtte utgå.

Med hänsyn till att utskottet föreslagit att kyrkoherden även i fortsättningen

skall vara självskriven ordförande i kyrkorådet men att hans självskrivenhet

såsom ordförande i skolrådet skall upphöra, anser utskottet det vara

nödvändigt, att bestämmelserna örn gemensamt kyrko- och skolråd upphävas.

Herr Pehrsson i Göteborg har i motionen II: 462 föreslagit en bestämmelse

av innehåll, att vid gemensamt kyrkoråd eller skolråd med två eller

flera församlingar, varje församling i samfälliglieten bör vara företrädd av

minst en ledamot.

Utskottet ansluter sig i huvudsak till motionärens synpunkter och föreslår

därför ett stadgande av innehåll, att så vitt möjligt varje församling i

samfälligheten bör vara företrädd i rådet. Detsamma bör gälla då eljest

kyrkoråd skall utses för två eller flera församlingar. Däremot kan utskottet

icke tillstyrka ett i samma motion framställt förslag att ledamöterna i gemensamt

kyrkoråd skola utses av de särskilda församlingarnas kyrkostämmor.

Kyrkorådets befogenheter.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, David Bergström, Hellberg, K. J. Ekman1),

Vennerström1), Sandegård, Sundberg, Larsén, K. A. S. Nylander, Persson i Trången, Pehrsson

i Göteborg, Andersson i Igelboda1), Karlsson i Vadstena, Lindmark, Olsson i Mora1),

Alströmer och Wallerius.

P Ej närvarande vid justeringen.

I motionen 11:462 hemställer herr Pehrsson i Göteborg, under åberopande

av vad som föreslagits i förslaget till lag örn församlingsstyrelse i

Stockholm, att i allmänna församlingslagen bland bestämmelserna örn kyrkorådets

befogenheter måtte införas rätt för detta att tillsätta och avskeda

andra kyrkobetjänte än organist, kyrkosångare och klockare samt att i alla

frågor, som angå församlingens egendom eller eljest dess gemensamma rätt,

bevaka och utföra församlingens talan vid alla tillfällen, då icke särskilt ombud

av församlingen förordnats för sådant ändamål.

Utskottet anser, att vad motionären föreslagit i fråga örn rätt för kyrkorådet

att tillsätta vissa tjänstebefattningar icke endast såsom i propositionen

föreslagits bör gälla för kyrkoråd i församling i Stockholm utan även för

kyrkoråd i församlingar, för vilka den allmänna församlingslagen skall vara tilllämplig.

På samma sätt finner utskottet vad motionären föreslagit i fråga

om rätt för kyrkorådet att bevaka och utföra församlings talan vara välgrundat;

dock anser utskottet regeln böra utsträckas att gillia liven för skol

råd i andra än Stockholmsförsamlingar.

I propositionen föreslås i huvudsak bibehållandet av nu gällande regel i fråga

om kyrkorådets befogenhet att vaka över att spridande av vilseförande läror

såvitt möjligt är må förekommas och kyrklig tvedräkt och söndring förhindras

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

samt att i frågor rörande religionens och sedernas vård göra föreställningar

och tilldela varningar ävensom i dylika ärenden kalla personer till inställelse

inför sig och, örn de utebliva, fälla dem till böter ävensom utdöma vitén.

Dessa bestämmelser föreslås i motionerna 1:289—90 av herr Möller m. fl.

och II: 447—48 av herr Hansson i Stockholm m. fl. böra utgå.

Utskottet anser, att föreskriften örn kyrkorådets befogenhet att vaka över

att spridande av vilseförande läror förekommes bör utgå, men att stadgandet

örn rådets behörighet att vaka över att kyrklig tvedräkt och söndring förhindras

bör bibehållas. "Vidare finner utskottet det sammanhänga med kyrkorådets

allmänna uppgift, att detta i frågor, som röra religionens och sedernas

vård, äger befogenhet att göra föreställningar och tilldela varningar. Däremot

hör det enligt utskottets åsikt anses olämpligt att genom böter och

vitén bringa personer till inställelse inför kyrkorådet, varför utskottet föreslår

att bestämmelsen härom måtte uteslutas.

Valbarhetskvalifikationer för ledamöter av kyrkoråd, skolråd och

folkskolestyrelse m. m.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, David Bergström, G. W. Hansson, Hellberg,

K. J. Ekman1), Vennerström1), Sandegård, Sundberg, Larsén, K. A. S. Nylander, Persson

i Trången, Pehrsson i Göteborg, Hallén, Andersson i Igelboda1), Karlsson i Vadstena,

Lindmark, Olsson i Mora1), Alströmer och Wallerius.

1) Ej närvarande vid justeringen.

I propositionen föreslås bland annat såsom villkor för valbarhet till

kyrkoråd visat intresse att främja det kyrkliga församlingslivet, och till

skolråd och folkskolestyrelse visat intresse att befordra skolväsendet.

I motionerna I: 289—90 av herr Möller m. fl. och II: 447—48 av herr Hansson

i Stockholm m. fl. föreslås borttagande av detta behörighetsvillkor för valbarhet

till kyrkoråd och skolråd. Samma förslag framställes av motionärerna

i motionerna I: 291 och II: 449 för valbarhet till folkskolestyrelse.

Utskottet, som icke kan tillstyrka de i propositionen föreslagna valbarhetskvalifikationerna,

anser likvisst vissa behörighetsvillkor böra uppställas för

valbarhet till rådet eller styrelsen och föreslår därför, att endast den som kan

anses vilja främja församlingslivet eller befordra skolväsendet bör kunna

väljas till ledamot av kyrkoråd, respektive skolråd eller folkskolestyrelse.

Däremot kan utskottet ej tillstyrka ett av herr Pehrsson i Göteborg i

motionen II: 462 framställt förslag, att de för ledamöterna i kyrkoråd och

skolråd föreskrivna kvalifikationerna skola krävas jämväl hos ordföranden i

kyrkostämman.

Rätt för suppleant att närvara vid sammanträden.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, Strömberg, David Bergström, Thulin, G.

VV. Hansson, Sundberg, Thorén, Stenberg, Wagnsson1), K. A. S. Nylander, Jansson i Edsbäcken,

Persson i Trången, Laurén, Karlsson i Vadstena, Fast, Alströmer, Brännberg1),

Wallerius och Skoglund.

1; Ej närvarande vid justeringen.

Utskottet har i sitt yttrande över förslaget till lag örn kommunalstyrelse

på landet föreslagit införandet av uttryckliga bestämmelser örn rätt för supp
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

27

learit i kommunalnämnd att närvara vid nämndens sammanträden. Under

hänvisning till vad utskottet där anfört tillstyrker utskottet införandet av

motsvarande bestämmelser i fråga örn rätt för suppleant i kyrkoråd, skolråd

eller folkskolestyrelse att närvara vid rådets eller styrelsens sammanträden.

Revision och kassaförvaltning.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, Strömberg, David Bergström, Thulin,

Stendahl, G. W. Hansson, Thorén, Stenberg, Wagnsson1), greve Lagerbjelke, Gustafson i

Kasenberg1),Jansson i Edsbäcken, Persson i Trången, Laurén, Karlsson i Vadstena, Fast,

Alströmer, Källman1) och Skoglund.

<) Ej närvarande vid justeringen.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skall kyrkostämma eller kyrkofullmäktige

årligen utse två eller flera revisorer samt lika många suppleanter för granskning

av det nästföljande årets förvaltning.

I motionerna I: 289—290 av herr Möller m. fl. och II: 447—448 av herr

Hansson i Stockholm m. fl. föreslås införande av följande bestämmelse rörande

revision: »Revisorerna äga att när som helst under året inventera församlingens

kassor och övriga tillgångar samt taga del av räkenskaper och

andra handlingar, som beröra förvaltningen.» Herrar Westman och Olsson i

Kullenbergstorp hemställa i motionen respektive I: 277 och II: 437, att revisorerna

i församlingslagarna tilläggas befogenheter som i tillämpliga delar motsvara

dem, som enligt aktiebolagslagens 74 § tillkomma där omförmälda

revisorer.

Beträffande revision och kassaförvaltning anser utskottet samma principer

böra gälla i församlingslagarna som i de egentliga kommunallagarna. Under

hänvisning till vad utskottet anfört i sitt utlåtande nr 30 föreslår utskottet

därför, att i församlingslagarna utöver vad i propositionen föreslagits införas

bestämmelser dels örn att revisorerna när som helst skola äga inventera

församlingens kassor och övriga tillgångar samt taga del av räkenskaper

och andra handlingar, som beröra förvaltningen, dels örn att penningar

eller värdehandlingar, som för församlingens räkning innehavas av

kyrkorådet eller skolrådet, skola förvaras utan sammanblandning med andra

penningar eller värdehandlingar, dels örn att dylika penningmedel som ej

erfordras för verkställande av nära förestående utbetalningar skola för församlingens

räkning insättas hos bank eller å postgirokonto.

Ansvar.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, David Bergström, Thulin, G. W. Hansson, Hellberg,

K. J. Ekman1), Vennerström1), Sundberg, Larsén, K. A. S. Nylander, Gustafson i Kasenberg1),

Jansson i Edsbäcken, Borg1), Persson i Trången, Andersson i Igelboda1), Lauren,

Karlsson i Vadstena, Alströmer och Skoglund.

») Ej närvarande vid justeringen.

I de lika lydande motionerna I: 293 av herr Per Andersson och II: 465 av

herr Svensson i Grönvik har föreslagits, att bland församlingslagens bestämmelser

om kyrkoråd och skolråd måtte införas ett stadgande av följande

lydelse: »Envar ledamot av kyrkorådet elior skolrådet ansvarar gemensamt

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

med de övriga för de medel, detsamma haft under sin förvaltning, ävensom

för de säkerhetshandlingar, mot vilkas antaglighet han icke gjort anmärkning

till protokollet.»

I sitt utlåtande nr 30 i anledning av Kungl. Maj:ts förslag till lag örn

kommunalstyrelse på landet m. m. har utskottet tillstyrkt införandet av liknande

ansvarighetsbestämmelser som de i motionen föreslagna. Under åberopande

av där anförda skäl tillstyrker utskottet ävenledes införandet av bestämmelser

i församlingslagarna i huvudsak överensstämmande med de i motionerna

föreslagna.

Uppbördspro vision.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, David Bernström, Thulin, Stendahl, O. W.

Hansson, Thorén, Stenberij, Fredrik Ström1), Wagnsson1), greve Lagerbjelke, Gustafson i

Kasenberg1), Jansson i Edsbäcken, Persson i Trången, Laurén, Karlsson i Vadstena, Fast,

Alströmer, Källman1) och Skoglund.

*) Ej närvarande vid justeringen.

I förslaget till lag örn församlingsstyrelse i Stockholm föreskrives, att

uppbördsprovisionen vid indrivning av utskylder skall beräknas till tre öre

å varje full krona av slutsumman å de utskylder, som skolat erläggas vid

uppbördsstämman, då nämnda slutsumma ej överstiger tjugufem kronor,

dock ej mindre än tjugufem öre, och efter sex öre å berörda slutsumma, när

denna överstiger tjugufem kronor.

I de likalydande motionerna I: 290 av herr Möller m. fl. och II: 448 av

herr Hansson i Stockholm m. fl. föreslås, att uppbördsprovisionen i församlingslagen

för Stockholm vid indrivning av utskylder skall beräknas efter

tre öre för varje full krona av slutsumman å de utskylder, som skolat erläggas

vid uppbördsstämman, dock ej mindre än tjugufem öre.

Under åberopande av vad utskottet anfört angående uppbördsprovision i

sitt utlåtande nr 30 föreslår utskottet, att ifrågavarande provision fastställes

till tre öre för varje full krona av det oguldna beloppet, dock ej

mindre än tjugufem öre.

Underställning av beslut.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Strömberg, Thulin, Stendahl, G. W. Hansson, Sundberg,

Thorén, Stenberg, Wagnsson1), Hansén, Jansson i Edsbäcken, Persson i Trången,

Laurén, Karlsson i Vadstena, Fast, Alströmer, Brännberg1), Källman1), Wallerius och

Skoglund.

1) Ej närvarande vid justeringen.

Utskottet har i sitt yttrande över förslaget till lag örn kommunalstyrelse

på landet m. m. föreslagit, att länsstyrelsens godkännande icke skall erfordras

för att giva gällande kraft åt beslut örn arvode för förtroendeuppdrag, örn

beslutet blott innefattar förnyande av dylikt för nästföregående år fattat

lagligen gällande beslut. I enlighet härmed framställer utskottet motsvarande

förslag även beträffande församlingslagarna.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

29

Besvär.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Strömberg, Stendahl, G. W. Hansson, Sundberg,

Thorén, Stenberg, Wagnsson1), Hansén, Jniisson i Edsbäcken, Persson i Trången, Laurén,

Karlsson i Vadstena, Fast, Alströmer, Brännberg1), Wallerius och Skoglund.

1) Ej närvarande vid justeringen.

I motionen 11:454 av herr Hage föreslås beträffande besvär över kyrkostämmas

eller kyrkofullmäktiges beslut, att örn besvär, som grundas därpå,

att klagandens enskilda rätt blivit kränkt, godkännas, rättelsen icke skall

gälla endast för den som klagat utan beslutet förklaras ogiltigt i sin helhet.

I anslutning till vad utskottet anfört i anledning av samma motionärs motsvarande

hemställan rörande förslaget till lag örn kommunalstyrelse på landet,

avstyrker utskottet motionen i förevarande hänseende.

Den kyrkliga samfälliglieten i Göteborg.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Strömberg, David Bergström, Thulin, Stendahl, G. W.

Hansson, Hellberg, K. J. Ekman1), Sundberg, Larsén, Gustafson i Kasenberg1), Pehrsson

i Göteborg, Andersson i Igelboda1), Karlsson i Vadstena, Lindmark, Olsson i Mora1), Fast,

Petersson i Broaryd1), Alströmer och Weijde. * i

*) Ej närvarande vid justeringen.

Enligt promulgationsbestämmelserna till förslaget till lag örn församlingsstyrelse

skall samtidigt med sistnämnda lags ikraftträdande förordningen den

5 maj 1882 angående kyrkofullmäktige och kyrkonämnd i Göteborg upphöra

att gälla. Såsom motiv härför har bland annat anförts, att den gemenskap,

som för närvarande består mellan församlingar i Göteborg, helt faller inom

det begrepp kyrklig samfällighet, som behandlas i förslaget till lag örn församlingsstyrelse,

varför det enligt departementschefens åsikt näppeligen kan

anses påkallat, att sedan allmängiltiga regler sålunda föreslagits, bibehålla

särskilda föreskrifter för en speciell samfällighet.

Enligt 1882 års förordning utgör Göteborg i kyrkligt hänseende en enhet med

i stort sett samma organisation som enligt förslaget till lagen örn församlingsstyrelse

skall tillkomma samfällighet. Utskottet finner uppenbart, att

den gemenskap, som sålunda under en tid av omkring femtio år bestått

mellan Göteborgs församlingar, icke kan upplösas. Den bör enligt utskottets

mening i huvudsak bibehållas i sin nuvande form, även örn såsom

kyrkofullmäktige i Göteborg i sitt yttrande framhållit den ändringen

vidtages, att rätt tillerkännes de särskilda församlingarna att besluta

rörande smärre, vederbörande församling enskilt avseende utgifter. Med

hänsyn härtill och då de kyrkliga förhållandena i Göteborg hittills reglerats

genom en av Kungl. Majit och riksdagen gemensamt antagen författning,

finner utskottet mindre lämpligt, att samfällighetens fortbestånd göres beroende

av en i administrativ ordning meddelad föreskrift. Det synes utskottet

riktigare, att bestämmelser härutinnan givas i en särskild lag. En dylik

lag, vilken skulle ersätta 1882 års förordning, torde böra i huvudsak inne
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

hålla, att de i församlingsstyrelselagen givna föreskrifterna om samfällighet

samt kommunala vallagens regler örn val av kyrkofullmäktige — med de

ändringar och tillägg, som kunna finnas påkallade av lokala förhållanden —

göras tillämpliga på den kyrkliga gemenskapen i Göteborg. Frågan örn

lagens innehåll torde emellertid icke kunna avgöras utan en närmare utredning.

Utskottet föreslår därför, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

måtte anhålla örn utredning och framläggande av förslag till nya bestämmelser

rörande omförmälda gemenskap. Vid denna utredning torde hänsyn

böra tagas till de förslag, som framkommit rörande jämkningar i den nuvarande

organisationen. Utskottet förutsätter, att utredningsarbetet bedrives

på sådant sätt, att förslag kan framläggas för 1931 års riksdag. I avbidan

på utfärdande av lagbestämmelser i ämnet torde 1882 års förordning böra

bibehållas och föreskrift meddelas, att nyssnämnda stadganden i församlingsstyrelselagen

och kommunala vallagen tillsvidare icke skola gälla beträffande

nu ifrågavarande samfällighet.

Tid för fullmäktigval m. m.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Strömberg, David Bergström, Thulin, Stendahl, G.

W. Hansson, Hellberg, Sundberg, Larsén, greve Lagerbjelke., Gustafson i Kasenberg* 1),

Rersson i Trången, Andersson i Igelboda1), Karlsson i Vadstena, Lindmark, Olsson i Mora1),

Fast, Alströmer, Wallerius och Weijne.

*) Ej närvarande vid justeringen.

Bland promulgationsbestämmelserna har i Kungl. Maj:ts förslag införts en

föreskrift örn att allmänna val av kyrkofullmäktige i enlighet med de nya

bestämmelserna skola äga rum under år 1931. Detta förslag grundar sig på

uppfat tili ngen, att dylika allmänna val böra äga rum året efter det, då kommunala

val ägt rum.

I de likalydande motionerna I: 289 av herr Möller m. fl. och II: 447 av

herr Hansson i Stockholm m. fl. har föreslagits, att de allmänna valen till

kyrkofullmäktige, som skola hållas år 1931, skola gälla endast för tre år

räknat från och med den 1 januari 1932. Herr Stendahl har i motion I: 280

hemställt, att första valperioden för kyrkofullmäktige i Stockholm måtte utgå

med år 1934.

Utskottet anser det önskvärt, att valen till kyrkofullmäktige utom Stockholm

i fortsättningen komma att äga rum samma år som de allmänna kommunala

valen. I huvudstaden böra kyrkofullmäktigvalen äga rum året före

valen av stadsfullmäktige. Utskottet avstyrker därför i förevarande del propositionen

och tillstyrker motionerna I: 280 och 289 samt II: 447.

I motionerna I: 289 och II: 447 har vidare föreslagits, att val av ledamöter

och suppleanter i kyrkoråd och skolråd, som ägt rum under år 1932, skall

gälla för tre år räknade från den 1 januari 1933. Utskottet tillstyrker bestämmelser

i huvudsaklig överensstämmelse härmed.

Vidare föreslår utskottet, att ett stadgande införes i promulgationsbestämmelserna,

att, örn kyrkoråd eller skolråd i en församling äro förenade till ett

gemensamt kyrko- och skolråd, därvid må fortbliva till och med den 31

december 1932.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 31.

31

Skolstyrelseförslagets detalj er.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, David Bergström, Thulin, Stendahl, G. W. Hansson,

Hellberg, Sandegård, Sundberg, Larsén, greve Lagerbjelke, Gustafson i Kasenberg1), Persson

i Trången, Andersson i Igelboda1), Karlsson i Vadstena, Lindmark, Olsson i Mota1),

Fast, Alströmer, Wallerius oell Weijne.

») Ej närvarande vid justeringen.

Såsom följd av att utskottet föreslagit, att skolärendeua i vissa kommuner

obligatoriskt skola överflyttas till den borgerliga kommunen, hava vissa

jämkningar i de av Kungl. Majit föreslagna bestämmelserna angående skolstyrelse

i vissa kommuner befunnits erforderliga.

Kungl. Majit föreslår, att det skall tillkomma folkskolestyrelse, såvitt angår

folk- och fortsättningsskoleväsendet, bland annat att tillsätta och avskeda

lärare samt tjänstebiträden, vilka ställts till styrelses förfogande; dock skall

i fråga örn tillsättandet av lärarebefattning, med vilken är förenad organisteller

klockarsyssla eller båda dessa sysslor eller kyrkosångarbefattning, gälla,

vad särskilt är stadgat. I motionerna I: 294 och lii 463 av respektive herr

Emil Johansson m. fl. och herr Weijne m. fl. har i anledning härav hemställts

om skrivelse till Kungl. Majit med »anhållan om sådana åtgärders vidtagande

att folkskolestyrelsen i kommunen, där sådan finnes, tillförsäkras det inflytande

på tillsättning av läraretjänst, som är förenad med någon här åsyftad

kyrklig befattning, vilket eljest skulle tillkomma skolrådet».

Då motionärernas yrkande, i den mån det berör kommunallagstiftningen,

sammanhänger med det mera omfattande spörsmålet örn en fullständig revision

av gällande bestämmelser rörande förening av lärarbefattning med kyrkliga

bisysslor, och då nämnda spörsmål icke kan i detta sammanhang upptagas till

prövning, finner sig utskottet böra föreslå, att motionerna lämnas utan bifall.

Enligt Kungl. Majits förslag skall folkskolestyrelsen ävensom fortsättningsskolestyrelse,

där sådan finnes, före den 15 september varje år till

kommunal- eller stadsfullmäktige avgiva förslag till utgifts- och inkomststat.

Herr Källman har i motionen II: 422 hemställt, att ifrågavarande tid för

stad i stället fastställes till den 15 oktober. I motionen lii 455 föreslår

herr Eklund m. fl. att statförslaget skall ingivas till kommunalnämnden på

landet och till drätselkammaren eller annat centralt organ för budgetbehandlingen

i stad. Utskottet, som ej finner tillräckliga skäl föreligga att

biträda motionärernas förslag, tillstyrker i dessa delar propositionen.

Valda ledamöter av folkskolestyrelse skola enligt propositionen utses till

lika antal av den borgerliga och den kyrkliga kommunens beslutande organ.

I motionerna I: 291 av herr Möller m. fl. och lii 449 av herr Hansson i Stockholm

m. fl. föreslås, att ledamöter av folkskolestyrelse skola väljas av kommunal-

eller stadsfullmäktige till det antal, som dessa finna lämpligt, dock

lägst fem och högst tjugo. I och nied skolärendenas överflyttning till den

borgerliga kommunen anser utskottet övervägande skäl tala för att dennas

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

beslutande organ tillsätta liela antalet ledamöter i folkskolestyrelsen. I följd

härav har utskottet företagit vissa delvis även i motionerna föreslagna jämkningar

i lagförslaget.

I motionen II: 423 har herr Kullman föreslagit, att folkskolestyrelsen

icke skall behöva utse kassaförvaltare, om kommunens förvaltning ordnats

på ett sätt som gör sådan kassaförvaltare obehövlig. Utskottet avstyrker

motionärens förslag.

I motionerna I: 291 och II: 442 har föreslagits, att lagen skall bliva tilllämplig

för samtliga i lagen åsyftade kommuner den 1 januari 1931. Utskottet

finner emellertid, att olika övergångsbestämmelser böra gälla för det

fall, att 1909 års lag angående skolväsendet i vissa städer varit gällande, och

det fall, att så icke varit förhållandet. För det förra fallet torde den föreslagna

lagen utan olägenhet kunna träda i kraft den 1 januari 1931, för det

senare däremot torde en längre övergångstid vara erforderlig, vilken utskottet

med hänsyn till de vitt skilda förhållandena i olika kommuner ansett

sig böra föreslå utgå den 1 januari det år, Konungen bestämmer. Utskottet

förutsätter dock, att nödiga åtgärder omedelbart vidtagas för ett så snabbt

genomförande av den nya ordningen, som omständigheterna i varje fall

tillåta.

Lagtexten.

I det följande lämnar utskottet en redogörelse för de viktigare ändringar

i lagtexten, som utskottet företagit, dels i anslutning till den i det föregående

lämnade motiveringen, dels i vissa andra fall. Vissa mindre viktiga

ändringar, de flesta av formell natur, hava icke ansetts erfordra särskild motivering.

Förslaget till lag om församlingsstyrelse.

1 2 § har utskottet företagit en mera omfattande omrubricering av redaktionell

natur.

I 4 $ betingas de företagna ändringarna av utskottets uttalade ståndpunkt

i fråga örn församlings skyldighet att införa fullmäktige (sid. 15).

I 11 och 12 §§ har utskottet företagit ändringar i anslutning till utskottets

uttalande i frågan örn kyrkoherdens självskrivenhet (sid. 11) och örn kvinnas

rätt att avsäga sig förtroendeuppdrag (sid. 18).

I. 14 § har omformuleringen företagits i 1 mom. i överensstämmande med

utskottets uttalade ståndpunkt i fråga om tid för kyrkostämmosammanträde

(sid. 18) och i 2 mom. i anslutning till utskottets uttalanden i fråga örn

kyrkoherdens självskrivenhet (sid. 11).

I 20 § 1 morn. äro företagna ändringar föranledda av utskottets ståndpunkt

i fråga örn omröstning i kyrkostämma och kyrkofullmäktige (sid. 19).

I 20 § 2 mom. och 21 § betingas ändringarna av motsvarande ändringar i

förslagen till lagar örn den borgerliga kommunen.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31. 33

I 22 § har viss ändring företagits i anledning av utskottets förut uttalade

uppfattning i fråga om ersättning för förtroendeuppdrag (sid. 21).

I 24 § har den företagna omformuleringen vidtagits i anslutning till motsvarande

omformulering i förslagen till lagar örn den borgerliga kommunen.

I 33 och 34 §§ betingas företagen omformulering väsentligen av utskottets

förut uttalade ståndpunkt i fråga örn kyrkoherdens självskrivenhet (sid. 11).

I 35 § har utskottet vidtagit ändring i följd av utskottets uppfattning,

att samma regler böra gälla ifråga örn anslående och kungörande av kyrkofullmäktigsammanträde

som i motsvarande ämne beträffande kyrkostämma.

I 36 § är den företagna ändringen gjord såsom följd av utskottets uttalade

ståndpunkt beträffande böter för utevaro från sammanträden (sid. 24).

I 37 § har ett nytt andra stycke insatts i överensstämmelse med utskottets

uttalande i fråga örn kyrkoherdens självskrivenhet (sid. 11) och örn yttranderätt

inom kyrkofullmäktige för andra än medlemmar (sid. 24).

I 38 § betingas omformulering av motsvarande skäl som i fråga örn omröstning

i kyrkostämma och kyrkofullmäktige (sid. 19).

I 40 § har andra stycket i Kungl. Maj:ts förslag uteslutits i följd av utskottets

ståndpunkt i fråga örn gemensamt kyrko- och skolråd m. m. (sid. 24).

I 41 och 42 §§ hava vissa ändringar gjorts i den föreslagna lagtexten i

följd av utskottets uttalade uppfattning angående kyrkorådets befogenheter

(sid. 25).

I 43 § har ett nytt stycke tillagts såsom följd av utskottets uppfattning

angående gemensamt kyrko- och skolråd (sid. 24).

I 44 § betingas omformuleringen av utskottets ställning till frågan örn

valbarhetskvalifikationer för ledamöter av kyrkoråd, skolråd och folkskolestyrelse

(sid. 26).

I 46 § äro de föreslagna ändringarna vidtagna i överensstämmelse med

utskottets uttalande angående kyrkoherdens självskrivenhet (sid. 11).

I 48 § har ett nytt stycke insatts i följd av utskottets ståndpunkt i fråga

örn rätt för suppleant att närvara vid sammanträden (sid. 26).

I 49 § äro företagna ändringar betingade av utskottets uttalade uppfattning

angående böter för utevaro från sammanträden (sid. 24).

I 50 § har ändringen föranletts av utskottets uppfattning, att samma

regel bör gälla för val i kyrko- och skolråd som i stämma och fullmäktige.

Dessutom har ett tillägg gjorts i följd av utskottets ståndpunkt i fråga örn

kyrkoherdens självskrivenhet (sid. 11).

54 och 55 §§ hava införts såsom nya stadganden på grund av utskottets

i fråga örn revision och kassaförvaltning (sid. 27) och örn ansvar (sid. 27) uttalade

uppfattning.

I 59 § betingas ändringen i andra stycket av utskottets ståndpunktstagande

till frågan örn tid för kyrkostämmosammanträde (sid. 18).

I 61 § har ett tillägg gjorts till propositionens motsvarande bestämmelse

i följd av utskottets uppfattning angående revision och kassaförvaltning (sid. 27).

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 5 sami. 21 haft. (Nr 31.) 996 30 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

I 67 § föranledes den i första stycket företagna ändringen av utskottets

förut uttalade åsikt i fråga om underställning av beslut (sid. 28).

Förslaget till lag om församlingsstyrelse i Stockholm.

I detta förslag hava i huvudsak endast vidtagits ändringar i anslutning

till utskottets framställning i anledning av förslaget till allmän församlingslag.

Förslaget till lag örn skolstyrelse i vissa kommuner.

I 1 och följande §§ har utskottet vidtagit vissa ändringar i Kungl. Maj:ts

förslag i följd av utskottets ståndpunkt i fråga örn skolårendenas överflyttande

(sid. 8).

I 7 § är den av utskottet föreslagna omformuleringen betingad av utskottets

ståndpunktstagande angående skolstyrelseförslagets detaljer (sid. 31).

18$ föranledes utskottets förslag av utskottets i fråga örn valbarhetskvalifikationer

för ledamöter av kyrkoråd, skolråd och folkskolestyrelse (sid. 26)

uttalade uppfattning.

I 10 § har en förändring vidtagits i följd av utskottets ståndpunktstagande

till frågan örn kyrkoherdens självskrivenhet (sid 11).

I 12 § har ett nytt stycke tillagts såsom följd av utskottets uttalade uppfattning

angående rätt för suppleant att närvara vid sammanträden (sid. 26).

I 13 § har ävenledes ett nytt stycke tillagts i anledning av utskottets

ställningstagande till frågan örn kyrkoherdens självskrivenhet (sid. 11).

21 och 22 §§:s omformulering föranledes av utskottets angående skolstyrelseförslagets

detaljer (sid. 31) uttalade uppfattning.

Förslaget till lag örn införande av lagen örn församlingsstyrelse.

I 1 § har ett nytt stycke tillagts såsom följd av utskottets angående den

kyrkliga samfälligheten i Göteborg (sid. 29) uttalade uppfattning beträffande den

kyrkliga gemenskapen mellan församlingar i Göteborg.

I 2 § betingas den företagna uteslutningen av nyss anförda skäl.

I 3 § föranledes ändringen av utskottets ståndpunktstagande till frågan

örn gemensamt kommunalt valår, uttalat i samband med behandlingen av

tid för fullmäktigval m. m. (sid. 30).

I 4 § har utskottet ansett det lämpligt fastslå, att kyrkoherden skall fungera

såsom ordförande i kyrkostämma eller kyrkofullmäktige intill dess val

av ordförande ägt rum.

I 6 § har utskottet insatt två nya stycken såsom följd av utskottets

angående tid för fullmäktigval rn. rn. (sid. 30) uttalade uppfattning.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

35

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

a) att riksdagen, med förklarande att Kungl. Majlis förslag

till lag örn församlingsstyrelse ej kunnat av riksdagen i oförändrat

skick antagas, måtte i anledning av sagda förslag samt

motionerna I: 253, 254, 277, 289, 293, 296 och II: 406, 437, 447,

457, 458, 462, 465 för sin del antaga följande förslag till

(Kungl. Maj.-ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Lag

om

församlingsstyrelse.

Härigenom förordnas som följer:

Kap. 1. Allmänna bestämmelser. 1 kap. Allmänna bestämmelser.

§ i.

Yarje territoriell församling äger

att själv, efter vad i denna lag närmare

bestämmes, vårda sina medlemmars

gemensamma kyrkliga angelägenheter

samt folk- och fortsättningsskoleväsendet

i församlingen, såvitt icke

handhavandet därav enligt gällande

författningar tillkommer annan.

1 §■

Yarje territoriell församling äger

att själv, efter vad i denna lag närmare

bestämmes, vårda sina gemensamma

kyrkliga angelägenheter samt

folk- och fortsättningsskoleväsendet i

församlingen, såvitt icke handhavandet

därav enligt gällande författningar tillkommer

annan.

Två eller flera församlingar eller delar av skilda församlingar må för vården

örn de i denna lag avsedda angelägenheterna eller vissa av dem förenas till en

kyrklig samfällighet. Beträffande sådan samfällighet skall med avseende å

vården örn gemensamma angelägenheter, i den mån ej annat är föreskrivet, i

tillämpliga delar gälla vad i denna lag stadgas om församling. Ingår församling

i kyrklig samfällighet omfattande alla i denna lag avsedda angelägenheter,

äger vad i första stycket stadgas icke tillämpning å församlingen. Örn bildande

av kyrklig samfällighet förordnar Konungen. Dylikt förordnande må ej meddelas,

med mindre församlingarna samtyckt därtill eller åtgärden finnes vara

påkallad av betydande allmänt behov.

Där Konungen förordnat, att för vården om folk- och fortsättningsskoleväsendet

församling skall vara delad i skilda skoldistrikt, gäller örn sadant

skoldistrikt i avseende å vården örn nämnda angelägenhet vad i denna lag är

stadgat örn församling.

Angående vården örn folk- och fortsättningsskoleväsendet i vissa kommuner

är särskilt stadgat.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

§2. 2 §.

Med kyrkliga angelägenheter samt ärenden rörande folk- och fortsättningsskoleväsendet

avses i denna lag frågor om:

a) åtgärder till vidmakthållande av

ordning under gudstjänsten;

b) åtgärder till främjande av församling

svardén;

c) folk- och fortsättningsskolundervisningen

samt dithörande anstalter,

däri inbegripet skolbibliotek;

d) upprättande och underhåll av församlingen

tillhörigt folkbibliotek (församling

sbibliotek );

e) tillsättande och avskedande av

lärare vid folk- och fortsättningsskolor,

organister, kyrkosångare, klockare och

andra kyrkobetjänte;

f) prästerskapets, skollärares och

kyrkobotjäntes löneförmåner;

g) kyrkomedel användande;

h) hushållning med och vård örn

kyrkans och församlingens egendom;

i) byggnad och underhåll av kyrka

med vad därtill hör, församlingshus,

skolhus, lokal för församlingsbibliotek

samt boställen för prästerskap, skollärare

och kyrkobetjänte;

j) avgifter till kyrka och skola jämte

dithörande anstalter samt till församlingsbibliotek;
k)

fördelning av bänkrum i kyrkan;

samt

l) anskaffande och ordnande av begravningsplats

samt avgifter för gravplatser

och för begagnande av kyrkklockor

och annan kyrkans egendom.

dels

a) åtgärder till främjande av församling

svår den;

b) tillsättande och avskedande av

organister, kyrkosångare, klockare och

andra kyrkobetjänte;

c) prästerskapets och kyrkobetjäntes

löneförmåner;

d) kyrkomedel användande;

e) hushållning med och vård örn kyrkans

egendom ävensom församlingen

tillhörig, för kyrkliga ändamål avsedd

egendom;

f) byggnad och underhåll av kyrka

med vad därtill hör, församlingshus

samt boställen för prästerskap och

kyrkobetjänte;

g) avgifter till kyrka jämte dithörande

anstalter;

h) åtgärder till vidmakthållande av

ordning under gudstjänsten;

i) fördelning av bänkrum i kyrkan;

samt

j) anskaffande och ordnande av begravningsplats

samt avgifter för gravplatser

och för begagnande av kyrkklockor

och annan kyrkans egendom;

dels

k) folk- och fortsättningsskolundervisningen

samt dithörande anstalter,

däri inbegripet skolbibliotek;

l) tillsättande och avskedande av

lärare vid folk- och fortsättningsskolor;
m)

skollärares löneförmåner;

n) hushållning med och vård örn församlingen

tillhörig, för skolväsendet

avsedd egendom;

o) byggnad och underhåll av skolhus

med vad därtill hör ävensom boställen

för skollärare; samt

s. 37 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

37

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

p) avgifter till skola jämte dithörande

anstalter;

dels ock

q) upprättande och underhåll av församlingen

tillhörigt folkbibliotek (församlingsbibliotek);

samt

r) lokal för och avgifter till sådant

bibliotek.

§3. 3 §.

Församlings beslutanderätt utövas å kyrkostämma eller av kyrkofullmäktige.

I ärende, som är gemensamt för två eller flera församlingar, vilka icke utgöra

en kyrklig samfällighet, utövas beslutanderätten å gemensam kyrkostämma

med församlingarna.

Förvaltning och verkställighet tillkomma kyrkoråd, skolråd, fortsättningsskolestyrelse

eller biblioteksstyrelse eller de andra styrelser, nämnder eller personer,

som äro utsedda för särskilda förvaltnings- eller verkställiglietsbestyr.

§ F

I församling med mera än 3,000 invånare

skall den församlingen tillkommande

beslutanderätten, med de undantag

varom förmäles i §5, uppdragas åt

kyrkofullmäktige.

Har församlingens invånarantal nedgått

till 3,000 eller därunder, skall beslutanderätten

fortfarande utövas av

kyrkofullmäktige, därest icke kyrkostämman

annorlunda besluter.

Församling med 3,000 invånare eller

därunder äger åt kyrkofullmäktige

uppdraga beslutanderätt, som avses i

första stycket. Förslag örn upphävande

av sådant beslut må icke väckas

förrän fyra kalenderår förflutit sedan

kyrkofullmäktige trädde i verksamhet

4 §■

I församling med mera än 5,000 invånare

skall den församlingen tillkommande

beslutanderätten, med de undantag

varom förmäles i 5 §, uppdragas åt

kyrkofullmäktige. Beträffande församling,

som helt eller delvis ingår i kyrklig

samfällighet, må Konungen medgiva

undantag från vad sålunda stadgas.

Har i församling, där enligt stadgandet

i första stycket kyrkofullmäktige

finnas, invånarantalet nedgått till

5,000 eller därunder, skall beslutanderätten

fortfarande utövas av kyrkofullmäktige,

därest icke kyrkostämman

annorlunda besluter.

Församling med 5,000 invånare eller

därunder äger åt kyrkofullmäktige

uppdraga beslutanderätt, som avses i

första stycket. Förslag örn upphävande

av sådant beslut må icke väckas

förrän fyra kalenderår förflutit sedan

kyrkofullmäktige trädde i verksamhet

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

och skall, om det godkännes, tillämpas och skall, örn det godkännes, tillämpas

från utgången av det kalenderår, var- från utgången av det kalenderår, varunder

godkännandet vunnit laga kraft, under godkännandet vunnit laga kraft.

Beslut örn införande eller avskaffande av kyrkofullmäktige skall ofördröjligen

anmälas hos länsstyrelsen och domkapitlet.

§5. 5 §.

Finnas kyrkofullmäktige, inskränkes kyrkostämmans befattning till följande

ärenden, nämligen:

a) ärenden, för vilkas avgörande gälla särskilda bestämmelser örn rösträtt;

b) ärenden, som avses i 9 och 10 §§ i lagen den 9 december 1910 örn reglering

av prästerskapets avlöning;

c) ärenden, som jämlikt § 3 andra c) ärenden, som jämlikt 3 § andra

stycket skola handläggas å gemensam stycket skola handläggas å gemensam

kyrkostämma med två eller flera för- kyrkostämma med två eller flera församlingar;

samlingar;

d) frågor örn införande och avskaffande av kyrkofullmäktige samt örn

kyrkofullmäktiges antal;

e) frågor örn ställe för kyrkostämma och örn sättet för stämmas kungörande;

samt

f) tillsättande av lärarbefattning, med vilken är förenad organist- eller

klockarsyssla eller båda dessa sysslor eller kyrkosångarbefattning, så ock tillsättande

i annat fall av organist-, kyrkosångar- eller klockarbefattning.

I församling, där kyrkofullmäktige icke finnas, äger kyrkostämman utöva

församlingens beslutanderätt i alla dess angelägenheter.

§6. 6 §.

Erfordras särskilda föreskrifter örn tillämpning av denna lag med avseende

å kyrklig samfällighet eller beträffande handläggning av ärenden, som äro

gemensamma för två eller flera församlingar, vilka icke utgöra dylik samfällighet,

meddelas sådana föreskrifter av Konungen.

§ 7.

Vad i denna lag stadgas skall i tilllämpliga

delar lända till efterrättelse

jämväl för icke territoriell församling,

örn församlingen önskar det. I annat

fall följes den ordning, som förut varit

övlig.

7 §.

Vad i denna lag stadgas skall i tilllämpliga

delar lända till efterrättelse

jämväl för icke territoriell församling,

örn församlingen så besluta\ I annat

fall följes den ordning, som förut varit

övlig.

§ 8.

8 §.

Denna lag äger icke avseende å församling i Stockholm.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

39

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Kap. 2. Om kyrkostämma. 2 kap. Örn kyrkostämma.

§ I- 9 §.

Kättighet att deltaga i kyrkostämmas överläggningar och beslut tillkommer

på landet den som är röstberättigad å kommunalstämma och i stad den som äger

rösträtt å allmän rådstuga.

Sådan rättighet tillkommer dock icke:

a) främmande religionsbekännare; eller

b) den som anmält sig till utträde ur svenska kyrkan.

Den som är medlem av icke territoriell församling äger ej rösträtt å kyrkostämma

i annan församling.

I ärende, som förutsätter avgifter, vilka enligt gällande författning skola

utgå endast av i mantal satt jord eller av annan fastighet, må ej andra deltaga

än de som innehava sådan jord eller fastighet.

Att den som är redovisningsskyldig Att den som är redovisningsskyldig

till församlingen ej må deltaga i vissa till församlingen ej må deltaga i vissa

ärenden, stadgas i kap. 5 § 5 andra ärenden, stadgas i 61 § andra stycket,

stycket.

§ 2. 10 §■

I avseende å utövning av rösträtt å kyrkostämma och sådan rätts överlåtande

till annan person skall vad som är stadgat för kommunalstämma pa

landet och allmän rådstuga i stad äga motsvarande tillämpning.

Örn upprättande av röstlängd och örn Örn upprättande av röstlängd och örn

röstlängdens bindande verkan stadgas i röstlängdens bindande verkan stadgas i

lagen om kommunala och kyrkliga val. kommunala vallagen.

§ 3. 11 §■

Å kyrkostämma äger inom försam- Å kyrkostämma äger kyrkorådets

lingen tjänstgörande präst, ändå att ordförande, ändå att han icke är rösthan

icke är röstberättigad, att deltaga berättigad, att yttra sig och framställa

i överläggningarna men ej i hesluten. förslag men ej att deltaga i besluten.

§4. , 12 §.

M o m. 1. Kyrkoherden eller den I församling, där kyrkofullmäktige

hans ämbete förvaltar eller den präst icke finnas, utser kyrkostämman bland

inom församlingen, som kyrkoherden de röstberättigade, som äro boende

utser, eller, då någon därtill ej är ut- inom församlingen och uppnatt tjugu
sedd,

den präst, som är kyrkoherden fem års ålder, en ordförande och en

närmast i ämbetet, är ordförande i vice ordförande förr fyra kalenderår,

kyrkostämman. I annex- eller kapell- Till ordförande ma dock kunna utses

församling med särskilt anställd präst kyrkorådets ordförande, ända att han

är denne eller den hans tjänst före- icke är röstberättigad. Avgår den valde

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

står ordförande i kyrkostämman, när

kyrkoherden eller den hans ämbete förvaltar

ej är tillstädes.

Utgöra församlingar tillhörande

olika pastorat eller delar av sådana

församlingar en kyrklig samfällighet,

förordnar domkapitlet en av församlingarnas

kyrkoherdar eller annan

inom någon av församlingarna tjänstgörande

präst att vara ordförande i

kyrkostämman för samfälligheten och

en annan sådan präst att vid hinder för

honom föra ordet. Vad sålunda stadgas

skall ock gälla, där eljest församlingar

tillhörande olika pastorat skola sammanträda

till gemensam kyrkostämma.

Har domkapitlet förordnat kontraktsprost

eller annan präst att hålla

kyrkostämma, är han ordförande i

stämman.

M o m. 2. Finnes ej någon, som enligt

vad i mom. 1 är sagt skall vara

ordförande, föres ordet av den som

församlingen därtill utsett. Sådan ersättare

må utses för fyra kalenderår

bland de röstberättigade, som äro boende

inom församlingen och uppnått

tjugufem års ålder.

Ersättare kan ej den vara, som:

a) är omyndig;

b) är i konkurstillstånd;

c) är av allmänna fattigvården omhändertagen

för varaktig försörjning;

d) på grund av honom ådömd straffpåföljd

icke må utöva allmän befattning

eller genom utslag, som ännu icke

vunnit laga kraft, är dömd till påföljd,

som nu är sagd, eller är ställd under

framtiden för brott, vilket kan medföra

sådan påföljd; eller

e) är förklarad ovärdig att inför

rätta föra andras talan.

(Utskottets förslag.)

under uppdrag stiden, utses i hans ställe

annan för den återstående delen av

samma tid. U tider rätt else örn dessa

val, med angivande av de valdas namn

och postadress, skall ofördröjligen insändas

till länsstyrelsen för intagande

i länskungör elser na och till domkapitlet.

Ordförande eller vice ordförande kan

ej den vara, som:

a) är omyndig;

b) är i konkurstillstånd;

c) är av allmänna fattigvården omhändertagen

för varaktig försörjning;

d) på grund av honom ådömd straffpåföljd

icke må utöva allmän befattning

eller genom utslag, som ännu icke

vunnit laga kraft, är dömd till påföljd,

som nu är sagd, eller är ställd under

framtiden för brott, vilket kan medföra

sådan påföljd; eller

e) är förklarad ovärdig att inför

rätta föra andras talan.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

41

(Kungl. Ma]: Is förslag.)

Ej må annan avsäga sig uppdrag att

vara ersättare än:

a) kvinna;

b) ämbets- eller tjänsteman, som av

sin befattning är hindrad att fullgöra

uppdraget;

c) den som uppnått sextio års ålder;

d) den som eljest uppgiver hinder,

vilket godkännes av kyrkostämman;

eller

e) vid valet den som efter de fyra

senaste årens tjänstgöring såsom ersättare

är i ordning att avgå därifrån.

Finnas kyrkofullmäktige, är den

som utsetts till ersättare för fullmäktiges

ordförande ersättare jämväl för

ordföranden i kyrkostämman.

Skall vid gemensam kyrkostämma

nied tvä eller flera församlingar, vilka

icke utgöra en kyrklig samfällighet,

ordet föras av ersättare, skall den till

levnadsåren äldste av de vid stämman

närvarande ersättarna vara ordförande.

(Utskottets förslag.)

Ej må annan avsäga sig uppdrag att

vara ordförande eller vice ordförande

än:

a) ämbets- eller tjänsteman, som av

sin befattning är hindrad att fullgöra

uppdraget;

b) den som uppnått sextio års ålder;

c) den som eljest uppgiver hinder,

vilket godkännes av kyrkostämman;

eller

d) vid valet den som de fyra senaste

åren, det år då valet skett inberäknat,

tjänstgjort såsom ordförande eller vice

ordförande.

1 församling, där kyrkofullmäktige

finnas, äro fullmäktiges ordförande

och vice ordförande tillika ordförande

och vice ordförande i kyrkostämman.

Vid gemensam kyrkostämma med

två eller flera församlingar, vilka icke

utgöra en kyrklig samfällighet, föres

ordet av ordföranden i kyrkostämman

i den till folkmängden största av församlingarna

eller vid förfall för honom

av vice ordföranden i samma församlings

kyrkostämma. Är även han

hindrad, äger stämman utse annan till

ordförande valbar person att vid tillfället

föra ordet.

§ 5. 13 §.

Kyrkostämma skall hållas i sockenstuga, församlingshus eller kyrka eller å

annat ställe, som för sådant ändamål blivit av stämman särskilt bestämt.

§ 6. U §.

M o m. 1. I församling, där kyrko- 1 M o m. I församling, där kyrkofullmäktige

icke finnas, skola årligen fullmäktige icke finnas, skola årligen

tre ordinarie kyrkostämmor hållas: tre ordinarie kyrkostämmor hållas:

en före utgången av maj månad för besluts fattande i anledning av berättelsen

örn föregående årets räkenskaper och förvaltning;

en i oktober månad för fastställande en under tiden från och med den 1

av utgifts- och inkomststat för kyrka oktober till och med den 15 november

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

(Kungl. Majlis förslag.) (Utskottets förslag.)

och skola samt församlingsbibliotek; för fastställande av utgifts- och insand;

komststat för kyrka och skola samt

församlingsbibliotek; samt

en före utgången av december månad för anställande av val till de befattningar

inom församlingen, vilka vid årets slut bliva lediga, ävensom av revisorer

och revisorssuppleanter.

Den tredje ordinarie kyrkostämman under året må beträffande ordinarie

kyrkostämma eller kyrkostämmor under nästföljande år besluta, å vilken dag

sådan stämma skall hållas eller huruvida stämma skall hållas å sön- eller helgdag.

Mom. 2. Extra kyrkostämma hålles,

när länsstyrelsen eller domkapitlet

därom förordnar eller visitationsförrättare,

magistraten eller stadsstyrelsen,

kyrkorådet, skolrådet, fortsättningsskolestyrelse

eller biblioteksstyrelse

sådant äskar eller ordföranden

finner det nödigt.

Envar, som är röstberättigad å

kyrkostämma, äger för uppgivet ärende

begära sådan stämmas hållande. Lämnas

dylik framställning av ordföranden

utan avseende, skall han, örn det begäres,

meddela sitt beslut skriftligen

med skälen därtill. Över sådant beslut

äger sökanden på sätt i kap. 6 § 3

sägs anföra besvär hos länsstyrelsen

eller domkapitlet; och skall därvid besvärstiden

räknas från dagen, då sökanden

erhöll del av beslutet. Mot länsstyrelsens

eller domkapitlets beslut må

talan ej föras.

§ 7.

I församling, där kyrkofullmäktige

finnas, skall kyrkostämma hållas, när

det finnes erforderligt för behandling

av ärende, i vilket beslutanderätten är

förbehållen stämman. Beträffande sådan

stämma skola föreskrifterna i § 6

mom. 2 äga motsvarande tillämpning.

Soto to. Extra kyrkostämma hålles,

när länsstyrelsen eller domkapitlet

därom förordnar eller visitationsförrättare,

magistraten eller stadsstyrelsen,

kyrkoherden eller den hans ämbete

förvaltar, kyrkorådet, skolrådet, fortsättningsskolestyrelse

eller biblioteksstyrelse

sådant äskar eller ordföranden

finner det nödigt.

Envar, som är röstberättigad å

kyrkostämma, äger för uppgivet ärende

begära sådan stämmas hållande. Lämnas

dylik framställning av ordföranden

utan avseende, skall han, örn det begäres,

meddela sitt beslut skriftligen

med skälen därtill. Över sådant beslut

äger sökanden på sätt i 68 § sägs anföra

besvär hos länsstyrelsen eller domkapitlet;

och skall därvid besvärstiden

räknas från dagen, då sökanden erhöll

del av beslutet. Mot länsstyrelsens

eller domkapitlets beslut må talan ej

föras.

15 §.

I församling, där kyrkofullmäktige

finnas, skall kyrkostämma hållas, när

det finnes erforderligt för behandling

av ärende, i vilket beslutanderätten är

förbehållen stämman. Beträffande sådan

stämma skola föreskrifterna i 14 §

2 morn. äga motsvarande tillämpning.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

43

(Kungl. Maj:ts förslag.)

§ 8.

Kungörelse om kyrkostämma utfärdas

av ordföranden eller, vid hinder

för honom, av ersättaren och skall innehålla

bestämd uppgift om tid, ställe

och överläggningsämne för stämman.

(Utskottets förslag.)

16 §.

Kungörelse örn kyrkostämma utfärdas

av ordföranden eller, vid hinder för

honom, av vice ordföranden och skall

innehålla bestämd uppgift om tid, ställe

och överläggningsämne för stämman.

Kungörelsen uppläses från predikstolen i kyrkan fjorton dagar eller minst

en vecka före stämman. Är kyrkostämma utsatt till dag, då gudstjänst tidigare

hålles, skall kungörelsen den dagen ånyo uppläsas. För ärende, som fordrar så

skyndsam handläggning, att kungörande i nu föreskriven ordning icke medhinnes,

må kyrkostämma hållas efter kortare kungörelsetid och även samma

dag den blivit pålyst; dock må ej å sådan stämma beslut fattas örn utgift eller

anskaffande av medel därtill eller avhändande av församlingen tillhörig egendom

eller efterskänkande av någon församlingens rättighet.

Kungörelsen skall på ordförandens föranstaltande jämväl anslås a plats eller

platser inom församlingen, som kyrkostämman för ändamålet bestämt.

Tillkännagivande örn tid och ställe för kyrkostämma bör ock, där kyrkostämman

icke med minst två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes röster

annorlunda beslutit, införas i en eller flera ortstidningar, såvida ej beträffande

stämma för ärende, som fordrar skyndsam handläggning, hinder däremot möter.

Kyrkostämman besluter, i vilken eller vilka tidningar sådant tillkännagivande

skall införas, därvid sådana tidningar böra väljas, som genom spridning inom

olika grupper av församlingens medlemmar bringa tillkännagivandet till de

flestas kännedom. Har vid fattandet av sistnämnda beslut förslag örn tillkännagivandets

införande i annan ortstidning än de sålunda beslutade varit

under omröstning och därvid erhållit minst en tredjedel av de i omröstningen

deltagandes röster, skall tillkännagivandet införas jämväl i denna tidning. Tillkännagivandet

skall, såvida ej kyrkostämman annorledes beslutit, innehålla

underrättelse allenast örn de viktigare ärenden, vilka icke enligt lag skola förekomma

å kyrkostämman. Ordföranden skall i god tid avsända tillkännagivandet

för intagande i tidning, om möjligt minst en vecka före stämman.

På kyrkostämma ankommande beslut, som här omförmälas, skola fattas å

den tredje ordinarie kyrkostämman under året och avse nästföljande kalenderår.

Den omständigheten, att kungörelse örn stämma ej blivit anslagen eller

att tillkännagivande ej blivit infört i tidning, utgör ej hinder för stämmans

hållande.

§ 9. 17 §.

De ärenden, som företagas till avgörande å kyrkostämma, skola förut vara

vederbörligen beredda av kyrkorådet eller skolrådet eller annan styrelse, nämnd

eller beredning, dit ärendet efter sin beskaffenhet hör, eller av en eller flera särskilt

för sådan beredning utsedda personer. Innan ärende, som beretts annorledes

än av kyrkorådet eller skolrådet, företages till avgörande å kyrkostämma,

skall tillfälle lämnas kyrkorådet eller skolrådet att avgiva yttrande däröver.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

(Kungl. Martts förslag.) (Utskottets förslag.)

Val må dock av kyrkostämma förrättas utan föregående beredning. Detsamma

gäller örn avgörande av ärende, som fordrar skyndsam handläggning

och icke avser utgift eller anskaffande av medel därtill eller avhändande av

församlingen tillhörig egendom eller efterskänkande av någon församlingens

rättighet.

§ 10.

Kan ärende, som handlägges å

kyrkostämma, icke å den utsatta dagen

bringas till slut, skall stämman fortsättas

å annan dag, varom, därest

stämman så besluter, kungörelse i vanlig

ordning utfärdas. Beslutes icke

sådan kungörelse, har ordföranden att,

innan stämman upplöses, bestämma

och för de närvarande tillkännagiva

tid för den fortsatta stämman.

18 §.

Kan ärende, som handlägges å

kyrkostämma, icke å den utsatta dagen

bringas till slut, skall stämman fortsättas

å annan dag. Om stämmans fortsättande

skall, därest stämman så besluter,

kungörelse i vanlig ordning utfärdas.

Beslutes icke sådan kungörelse,

har ordföranden att, innan stämman

upplöses, bestämma och för de närvarande

tillkännagiva tid för den fort
-

satta stämman.

Örn fortsättande och avslutande av valförrättning, när val är proportionellt,

gäller vad därom är särskilt stadgat.

Begäres vid ärendes behandling å kyrkostämma bordläggning av ärendet och

förenar sig minst en tredjedel av de närvarande därom, skall ärendet uppskjutas

till annan dag, som ordföranden har att bestämma och i vanlig ordning

kungöra.

Bordläggning må ej, såvida icke beslut därom fattas med ''vanlig röstövervikt,

ske i fråga örn val eller mera än en gång i samma ärende.

§ 11• 19 §.

Ordföranden åligger att å kyrkostämma framställa ärendena till överläggning

samt att tillse, att ej andra frågor företagas till avgörande än de som

finnas angivna i kungörelsen örn stämman.

Ky fråga kan vid kyrkostämma väckas av envar röstberättigad men må icke

avgöras förrän vid annan stämma samt efter vederbörlig beredning och kungörelse.

§ 12. 20 §.

Mom. 1. Sedan överläggningen i 1 m o m. Sedan överläggningen i

ett ärende förklarats avslutad, fram- ett ärende förklarats avslutad, framställer

ordföranden proposition så av- ställer ordföranden proposition så avfattad,

att den kan besvaras med ja fattad, att den kan besvaras med ja

eller nej. eller nej.

Ordföranden tillkännagiver därefter, huru enligt hans uppfattning beslutet

utfallit, och befäster detsamma, där ej omröstning begäres, med klubbslag.

Begäres omröstning, skall den vid Begäres omröstning, skall den vid

val, så ock i annat ärende, där sådant val ske med slutna sedlar. Annan örn
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

45

(Kungl. Maj:ts förslag.)

begäres, ske med slutna sedlar. Annan

omröstning sker öppet. Vid omröstning

skola de röstande avgiva sina

röster efter upprop eller, där ordföranden

så bestämmer, i den tur de anmäla

sig hos honom. Där ej för särskilda fall

annorlunda stadgas, bestämmes utgången

genom enkel pluralitet av de avgivna

rösterna. Falla rösterna lika för

olika meningar, skiljer vid val lotten

mellan lika rösttal, men blir i övriga

fall den mening beslut, som ordföranden

biträder.

Val av kyrkoråd, skolråd, fortsättningsskolestyrelse

och biblioteksstyrelse

samt av revisorer och revisorssuppleanter,

som avses i kap. 5 § 5, så

ock av två eller flera personer för särskild

beredning av ärenden, som skola

företagas till avgörande å kyrkostämma,

skall vara proportionellt, därest

det begäres av minst så många väljande,

som motsvara det tal, vilket erhålles,

örn samtliga väljandes antal

delas med siffran för det antal personer

valet avser, ökad med 1. Örn förfarandet

vid sådant proportionellt val

är särskilt stadgat.

M o m. 2. För beslut erfordras två

tredjedelar av de i omröstningen deltagandes

röster, då beslutet avser:

a) avhändande av fastighet eller därifrån härflytande rättighet eller inköp

av fastighet;

b) beviljande av anslag till nytt ändamål eller behov;

c) beviljande av anslag till ändamål eller behov, som icke är nytt men för

vilket under året näst före det, som anslaget avser, anslag ej utgått, i landsförsamling,

där högsta uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger nio

kronor för skattekrona, i stadsförsamling, där högsta uttaxeringen av omförinälda

skatt överstiger tio kronor för skattekrona, samt i församling bestående

av landsbygd och stad, därest högsta uttaxeringen av samma skatt i någon del

av församlingen överstiger tio kronor för skattekrona;

(Utskottets förslag.)

röstning sker öppet, där ej sluten omröstning

begäres. Vid omröstning skola

de röstande avgiva sina röster efter

upprop eller, där ordföranden så bestämmer,

i den tur de anmäla sig hos

honom. Där ej för särskilda fall annorlunda

stadgas, bestämmes utgången genom

enkel pluralitet av de avgivna

rösterna. Falla rösterna lika för olika

meningar, skiljer vid val lotten mellan

lika rösttal, men blir i övriga fall den

mening beslut, som ordföranden biträder.

Vid omröstning för tillsättande av

tjänstebefattning skall förfaras såsom

vid val.

Val av kyrkoråd, skolråd, fortsättningsskolestyrelse

och biblioteksstyrelse

samt av revisorer och revisorssuppleanter,

som avses i 61 §, så

ock av två eller flera personer för särskild

beredning av ärenden, som skola

företagas till avgörande å kyrkostämma,

skall vara proportionellt, därest

det begäres av minst så många väljande,

som motsvara det tal, vilket erhålles,

örn samtliga väljandes antal

delas med siffran för det antal personer

valet avser, ökad med 1. Örn förfarandet

vid sådant proportionellt val

är särskilt stadgat.

2 mom. För beslut erfordras två

tredjedelar av de i omröstningen deltagandes

röster, då beslutet avser:

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

d) höjande av visst ander året näst före det, som höjningen avser, utgående

anslag,

i landsförsamling,

såvitt höjningen skulle utgöra:

1) mera än tjugufem procent av förutvarande anslaget, där högsta uttaxeringen

av allmän kommunalskatt överstiger nio kronor för skattekrona,

2) mera än femton procent av förutvarande anslaget, där högsta uttaxeringen

av sådan skatt överstiger tolv kronor för skattekrona,

3) mera än tio procent av förutvarande anslaget, där högsta uttaxeringen

av samma skatt överstiger femton kronor för skattekrona;

i stadsförsamling,

såvitt höjningen skulle utgöra:

1) mer än tjugufem procent av förutvarande anslaget, där högsta uttaxeringen

av allmän kommunalskatt överstiger tio kronor för skattekrona,

2) mera än femton procent av förutvarande anslaget, där högsta uttaxeringen

av sådan skatt överstiger tretton kronor för skattekrona,

3) mera än tio procent av förutvarande anslaget, där högsta uttaxeringen

av samma skatt överstiger sexton kronor för skattekrona;

samt i församling bestående av landsbygd och stad,

såvitt höjningen skulle utgöra:

1) mera än tjugufem procent av förutvarande anslaget, där högsta uttaxeringen

av allmän kommunalskatt i någon del av församlingen överstiger tio

kronor för skattekrona,

2) mera än femton procent av förutvarande anslaget, där högsta uttaxeringen

av sådan skatt i någon del av församlingen överstiger tretton kronor för skattekrona,

3) mera än tio procent av förutvarande anslaget, där högsta uttaxeringen

av samma skatt i någon del av församlingen överstiger sexton kronor för skattekrona,

e) beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning;

f) upptagande eller förnyande av lån, därunder inbegripet ingående av borgen,

eller förlängning av tiden för erhållet låns återbetalande; eller

g) efterskänkande av oguldna kom- g) efterskänkande av oguldna kom
munalutskylder.

munalutskylder, där fråga ej är om an
tagande

av ackord.

Med allmän kommunalskatt förstås i c) och d) sådan skatt, evad den beslutits

av kommunalstämma, kommunalfullmäktige, stadsfullmäktige, allmän

rådstuga, kyrkostämma eller kyrkofullmäktige.

Mom. 3. Beslut örn beviljande av 3 mom. Beslut örn beviljande av

anslag skall tillika innefatta, huruvida anslag skall tillika innefatta, huruvida

anslaget skall utgå av tillgängliga

medel eller erforderligt belopp skall uttaxeras

eller upplånas.

anslaget skall utgå av tillgängliga

medel eller erforderligt belopp skall uttaxeras

eller upplånas.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

47

(Kungl. Maj:ts förslag.)

§ 13.

Efterskänkande av oguldna kommunalutskylder

må av kyrkostämma beslutas

allenast där, efter prövning av

varje särskilt fall, verkligt ömmande

omständigheter befunnits föreligga.

Vad örn landskommuns eller stads

rätt att besluta om ersättning åt innehavare

av kommunalt uppdrag är stadgat

skall i tillämpliga delar gälla jämväl

i fråga örn kyrkostämmas befogenhet

att besluta örn dagtraktamente och

reseersättnnig åt vald ledamot av

kyrkoråd eller skolråd eller annan för

handhavande av församlingens angelägenheter

tillsatt styrelse, nämnd eller

beredning eller åt revisor samt örn

arvode åt revisor eller åt ledamot, som

utsetts till ordförande, sekreterare,

räkenskapsförare, kassaförvaltare, föredragande

eller verkställande ledamot

eller till innehavare av annan motsvarande

befattning inom rådet, styrelsen,

nämnden eller beredningen.

(Utskottets förslag.)

21 §.

Efterskänkande av oguldna kommunalutskylder

må, där fråga ej är örn

antagande av ackord, av kyrkostämma

beslutas allenast där, efter prövning av

varje särskilt fall, verkligt ömmande

omständigheter befunnits föreligga.

22 §.

Vad örn landskommuns eller stads

rätt att besluta örn ersättning åt innehavare

av kommunalt uppdrag är stadgat

skall i tillämpliga delar gälla jämväl

i fråga örn kyrkostämmas befogenhet

att besluta om ersättning åt stämmans

ordförande, örn dagtraktamente

och reseersättning åt vald ledamot av

kyrkoråd eller skolråd eller annan för

handhavande av församlingens angelägenheter

tillsatt styrelse, nämnd eller

beredning eller åt revisor samt örn

arvode åt revisor eller åt ledamot,

som utsetts till ordförande, sekreterare,

räkenskapsförare, kassaförvaltare,

föredragande eller verkställande

ledamot eller till innehavare av annan

motsvarande befattning inom rådet, styrelsen,

nämnden eller beredningen.

§ U. 23 §.

Ordföranden skall vid kyrkostämma föra eller på sitt ansvar låta föra

protokoll.

Protokollet skall för varje ärende upptaga överläggningsämnet och beslutet,

med angivande huruvida och i vilken ordning omröstning företagits.

Justering av protokollet verkställes senast fjorton dagar efter stämman å

tid, som ordföranden bestämmer och vid stämman tillkännagiver, av ordföranden

jämte minst två därtill för varje gång av stämman utsedda närvarande röstberättigade.

Justering må ock verkställas av stämman antingen genast eller

vid stämma senast fjorton dagar därefter, varom vid tillfället underrättelse

meddelas. Protokollet underskrives, med anteckning örn justeringen, av ordföranden

och de utsedda justeringsmännen eller, där justeringen verkställts av

stämman, minst två vid stämman närvarande röstberättigade.

Sedan protokollet justerats, skall tillkännagivande därom ske från predikstolen

i kyrkan nästa sön- eller helgdag, då gudstjänst hålles, och bevis därom

åtecknas protokollet eller särskilt utfärdas.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Protokollen med tillhörande handlingar och bilagor skola förvaras bland

kyrkans övriga handlingar.

§ 15. 24 §.

Den som å kyrkostämma deltagit i Den som å kyrkostämma deltagit i

avgörandet av ärende kan genast eller avgörandet av ärende äger anföra reuist

vid justeringen av protokollet av- servation mot det fattade beslutet. Regiva

reservation mot det fattade be- servation skall anmälas innan stämman

slutet. avslutas samt, om den närmare ut
vecklas,

avfattas skriftligen och avgivas

sist vid justeringen av protokollet.

§ 16. 25 §.

Ordföranden skall tillse, att utdrag av kyrkostämmans justerade protokoll

tillställes kyrkorådet, skolrådet, fortsättningsskolestyrelse eller biblioteksstyrelse

eller de andra styrelser, nämnder eller personer, åt vilka verkställighet

av stämmans beslut uppdragits. För övrigt äger envar att taga avskrift ®v

protokollet och att utan avgift få avskriftens riktighet bestyrkt.

§ 17. 26 §.

Kyrkostämmas förhandlingar skola vara offentliga.

Ordföranden vakar över ordningen å kyrkostämman samt kan varna och,

efter förutgången varning, låta utvisa envar, som förhåller sig oskickligt. Uppstår

oordning, som ordföranden icke kan avstyra, äger han upplösa stämman.

Kap. 3. Om kyrkofullmäktige. 3 kap. Örn kyrkofullmäktige.

§ 1■ 27 §.

Morn. 1. Kyrkofullmäktiges antal 1 mom. Kyrkofullmäktiges antal

bestämmes i förhållande till folkmäng- bestämmes i förhållande till folkmängden

sålunda, att den sålunda, att

församling med 2,000 invånare eller därunder utser 15—20;

församling med över 2,000 till och med 5,000 invånare utser 15—25;

församling med över 5,000 till och med 10,000 invånare utser 20—30; samt

församling med över 10,000 invånare utser 25—40.

Kyrkostämman besluter, med iakttagande av vad nu är sagt, huru många

kyrkofullmäktige skola utses för församlingen. Örn beslutet skall länsstyrelsen

ofördröjligen underrättas.

Mom. 2. Skola kyrkofullmäktige 2 mom. Skola kyrkofullmäktige

utses för kyrklig samfällighet, ankom- utses för kyrklig samfällighet, ankommer

på Konungen att bestämma, huru mer på Konungen att bestämma, huru

många fullmäktige skola utses för sam- många fullmäktige skola utses för samfälligheten.

fälligheten.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

49

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Av det för samfälligheten bestämda antalet fullmäktige skall varje i samfälligheten

ingående församling eller del av församling utse en samt därutöver

det antal, som belöper på församlingen eller församlingsdelen efter den beräkningsgrunden,

att en kyrkofullmäktig utses för varje befolkningstal motsvarande

det som erhålles, då samfällighetens hela folkmängd delas med det återstående

antalet fullmäktige för hela samfälligheten. Därest det antal fullmäktige,

som med tillämpning av nämnda regel bör utses, icke uppgår till det för

samfälligheten bestämda antalet, skola för ernående av detta antal de församlingar

eller församlingsdelar, vilkas folkmängd mest överskjuter omförmälda

tal, vara berättigade att var för sig välja ytterligare en fullmäktig. Antalet

fullmäktige, som i enlighet med dessa föreskrifter skola utses av varje församling

eller del därav, bestämmes i god tid före valet av länsstyrelsen.

§ 2. 28 §.

Rösträtt vid val av kyrkofullmäktige tillkommer envar, som äger rösträtt å

kyrkostämma. Varje röstberättigad äger en röst.

29 §.

*

[ avseende å valbarhet till kyrkofullmäktig,

obehörighet och rätt till av- fullmäktig, obehörighet och rätt till av
-

§ 3-

I avseende å valbarhet till kyrko
-

sägelse skall vad i 12 § är stadgat örn

ordförande i kyrkostämma äga motsvarande

tillämpning.

sagelse skall vad i kap. 2 § 4 morn. 2

är stadgat örn ersättare för ordförande

i kyrkostämma äga motsvarande tilllämpning.

Följande personer må icke vara kyrkofullmäktige: landshövding, landssekreterare,

landskamrerare, länsassessor eller biskop, ej heller den som tillhör

församlingens redovisningsskyldiga och avlönade betjänte.

§ 4. 30 §.

Kyrkofullmäktige väljas för fyra år, räknade från och med den 1 januari

året näst efter det, då valet skedde. I församling, där val sker första gången

och icke äger rum under år, då allmänna val av kyrkofullmäktige förrättas,

skall valet dock ej avse längre tid än till utgången av det år, då sådana allmänna

val nästa gång skola äga rum.

Har beslut fattats örn ändring av fullmäktiges antal, skall församlingen

ändock intill utgången av det år, då allmänna fullmäktigval nästa gång skola

förrättas, företrädas av fullmäktige till det antal, som tidigare blivit bestämt,

och må förty icke i anledning av ändringen särskilt fullmäktigval företagas.

Vad nu är sagt gäller, ändå att ändring av fullmäktiges antal påkallas av

folkmängdens ökning eller minskning.

Om val av kyrkofullmäktige i anledning av ändring i ecklesiastik indelning

är särskilt stadgat.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 5 sami. 21 haft. (Nr 31.)

1051 30 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

§ 5. 31 §.

För val av kyrkofullmäktige skall församling med mera än 10,000 invånare

indelas i valkretsar. Vid val av fullmäktige för kyrklig samfällighet skall dock

varje i samfälligheten ingående församling eller del av församling utgöra en

valkrets. Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets.

Vid valkretsindelning iakttages, att varje krets kommer att utse minst

tio, högst tjugu kyrkofullmäktige efter den beräkningsgrund, att i allmänhet

inom varje krets en kyrkofullmäktig utses för varje befolkningstal motsvarande

det som erhålles, då församlingens folkmängd delas med antalet fullmäktige

för hela församlingen; att delar av samma by eller hemman ej utan synnerliga

skäl förläggas till olika valkretsar; att varje valkrets skall kunna omslutas

med en sammanhängande gränslinje; att antalet fullmäktige för hela församlingen,

i den mån det utan olägenhet kan ske, fördelas lika på de särskilda valkretsarna;

samt att valkretsarna såvitt möjligt sammanfalla med valkretsarna

vid kommunal- eller stadsfullmäktigval.

Örn indelning i valkretsar jämte antalet fullmäktige för varje valkrets äga,

efter därom av kyrkorådet uppgjort förslag, kyrkofullmäktige göra framställning

hos länsstyrelsen. Utan föregående framställning må länsstyrelsen förordna

örn sådan indelning, sedan tillfälle beretts kyrkofullmäktige att avgiva

yttrande i ärendet. Beslut örn indelning i valkretsar skall meddelas senast två

månader före ingången av det kalenderår, under vilket beslutet skall träda

i tillämpning.

§ 6. 32 §.

Om valdistrikt och valdag samt vals

kungörande, förrättande och avslutande

så ock örn förfarandet, när kyrkofullmäktig

avgår före den bestämda tjänstgöringstidens

utgång, stadgas i lagen

om kommunala och kyrkliga val.

Örn valdistrikt och valdag samt vals

kungörande, förrättande och avslutande,

så ock örn förfarandet, när kyrkomäktig

avgår före den bestämda tjänstgöringstidens

utgång, stadgas i kommunala

vallagen.

§ 7.

Vad i kap. 2 § 4 mom. 1 och mom.

2 första, andra och tredje styckena

stadgas om ordförande i kyrkostämma

samt örn ersättare för ordförande skall

äga motsvarande tillämpning såvitt

o.ngår kyrkofullmäktige.

33 §.

Kyrkofullmäktige välja varje år för

nästkommande kalenderår bland sig en

ordförande och en vice ordförande. Till

ordförande må dock kunna utses kyrkorådets

ordförande, ändå att han icke är

fullmäktig. Underrättelse om dessa val,

med angivande av de valdas namn och

postadress, skall ofördröjligen insändas

lill länsstyrelsen för intagande i länskungörelserna

och till domkapitlet.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

51

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

För året näst efter det, då val av

kyrkofullmäktige ägt rum, skall ordförandevalet

hållas i januari månad och

ordförandeskapet intill dess utövas av

den som fullmäktige därtill särskilt utsett.

§ 8.

Angående ordinarie sammanträden

av kyrkofullmäktige gäller vad i kap.

2 § 6 mom. 1 är stadgat örn kyrkostämmor

i församling, där kyrkofullmäktige

icke finnas.

I övrigt sammanträda kyrkofullmäktige,

när länsstyrelsen eller domkapitlet

därom förordnar eller visitationsförrättare,

magistraten eller stadsstyrelsen,

kyrkorådet, skolrådet, fortsättningsskolestyrelse

eller biblioteksstyrelse

eller de flesta av fullmäktige sådant

äska eller ordföranden finner det

nödigt.

34 §.

Angående ordinarie sammanträden

av kyrkofullmäktige gäller vad i 14 §

1 mom. är stadgat om kyrkostämmor

i församling, där kyrkofullmäktige

icke finnas.

I övrigt sammanträda kyrkofullmäktige,

när länsstyrelsen eller domkapitlet

därom förordnar eller visitationsförrättare,

magistraten eller stadsstyrelsen,

kyrkoherden eller den hans ämbete

förvaltar, kyrkorådet, skolrådet, fortsättningsskolestyrelse

eller biblioteksstyrelse

eller de flesta av fullmäktige

sådant äska eller ordföranden finner

det nödigt.

35 §.

Kungörelse örn kyrkofullmäktigsammanträde

utfärdas första gången, sedan

beslutanderätten uppdragits åt fullmäktige,

av kyrkostämmans ordförande

och därefter av fullmäktiges ordförande

eller, vid hinder för endera av dem, av

vice ordföranden och skall innehålla

bestämd uppgift om tid, ställe och

överläggningsämne för sammanträdet.

Kungörelsen uppläses från predikstolen i kyrkan minst en vecka före sammanträdet.

Är sammanträde utsatt till dag, då gudstjänst tidigare hålles, skall

kungörelsen den dagen ånyo uppläsas. För ärende, som fordrar så skyndsam

handläggning, att kungörande i nu föreskriven ordning icke medhinnes, må

sammanträde hållas efter kortare kungörelsetid och även samma dag det blivit

pålyst; dock må ej å sådant sammanträde beslut fattas om utgift eller anskaffande

av medel därtill eller avhändande av församlingen tillhörig egendom eller

efterskänkande av någon församlingens rättighet.

Besluta fullmäktige, att kungörelsen Beträffande kungörelses anslående

jämväl skall anslås å plats eller platser och tillkännagivandes införande i tid
-

§ 9.

Kungörelse örn kyrkofullmäktigsammanträde

utfärdas av fullmäktiges ordförande

eller, vid hinder för honom, av

ersättaren och skall innehålla bestämd

uppgift örn tid, ställe och överläggningsämne

för sammanträdet.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

(Kungl. Maj:Is förslag.)

(Utskottets förslag.)

inom församlingen eller att tillkänna• ning skall vad i 16 § är stadgat äga

givande om tid och ställe för samman- motsvarande tillämpning,

träde skall införas i en eller flera ortstidningar,

skall ordföranden, där så ske

kan, föranstalta därom.

Den omständigheten, att kungörelse om sammanträde ej blivit anslagen eller

att tillkännagivande ej blivit infört i tidning, utgör ej hinder för sammanträdets

hållande.

Skriftlig kallelse till sammanträdet, innehållande sådan uppgift, som ovan

sägs, bör, såvitt möjligt är, genom ordförandens försorg senast fyra dagar

förut delgivas envar fullmäktig eller med posten översändas till honom.

Kyrkofullmäktige må ej företaga Kyrkofullmäktige må ej företaga

ärende eller besluta däri, såvida icke ärende eller besluta däri, såvida icke

flera än hälften av dem äro tillstädes, flera än hälften av dem äro tillstädes.

Är tillstädesvarande fullmäktig enligt Är tillstädesvarande fullmäktig enligt

stadgandet i kap. 5 § 5 andra stycket stadgandet i 61 § andra stycket hindrad

hindrad att deltaga i visst ärende, ut- att deltaga i visst ärende, utgör ej

gör ej den omständigheten, att till följd den omständigheten, att till följd därav

därav antalet av de deltagande icke antalet av de deltagande icke överstiger

överstiger hälften av fullmäktiges hela hälften av fullmäktiges hela antal, hindal,

hinder för ärendets företagande, der för ärendets företagande.

Ledamot, som utan anmält, av kyrko- Ledamot, som utan anmält, av kyrkofullmäktige

godkänt hinder avhåller fullmäktige godkänt hinder avhåller

sig från sammanträde, skall böta till sig från sammanträde, skall böta till

församlingens kassa fem kronor och församlingens kassa två kronor och

dubbelt så mycket, örn sammanträdet dubbelt så mycket, örn sammanträdet

måste i anseende till de närvarandes måste i anseende till de närvarandes

tåtalighet inställas eller upplösas. fåtalighet inställas eller upplösas.

§ 10.

36 §.

§ 11.

Varje kyrkofullmäktig äger en röst.

37 §.

Vid kyrkofullmäktiges sammanträden

äger kyrkorådets ordförande,

ändå att han icke är ordförande i eller

ledamot av kyrkofullmäktige, att yttra

sig och framställa förslag men ej att

deltaga i besluten. Kätt att deltaga i

överläggningarna men ej i besluten tillkommer

jämväl ordförande eller vice

ordförande i annan församlingens styrelse,

nämnd eller beredning vid be
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

53

(Kungl. Maj:ts förslag.)

§ 12.

Med avseende å kyrkofullmäktige

och deras ordförande skall vad i kap.

2 §§ 3,5 och 9—17 är stadgat för kyrkostämma

och dess ordförande äga motsvarande

tillämpning; dock skall, där

omröstning begäres, den utom vid val

alltid ske öppet. Kyrkofullmäktige må

för visst ärende besluta, att överläggningen

skall hållas inom stängda dörrar.

Av protokollet vid kyrkofullmäktiges

sammanträde skall framgå, vilka fullmäktige

varit närvarande.

(Utskottets förslag.)

handling av ärende, som beretts av styrelsen,

nämnden eller beredningen, så

ock revisor vid granskning av den av

honom avgivna revisionsberättelsen.

38 §.

Med avseende å kyrkofullmäktige

och deras ordförande skall vad i 13 och

17—26 §§ är stadgat för kyrkostämma

och dess ordförande äga motsvarande

tillämpning; dock skall omröstning,

där sådan begäres, utom vid val och

tillsättande av tjänstebefattning alltid

ske öppet. Kyrko full mäktige må för

visst ärende besluta, att överläggningen

skall hållas inom stängda dörrar.

Av protokollet vid kyrkofullmäktiges

sammanträde skall framgå, vilka fullmäktige

varit närvarande.

§ 13. 39 §.

Vad om landskommuns rätt att besluta örn reseersättning åt kommunalfullmäktig

är stadgat skall i tillämpliga delar gälla jämväl i fråga örn församlings

befogenhet att besluta sådan ersättning åt kyrkofullmäktig.

Kap. 4. Örn kyrkoråd och skolråd.

§ 1.

I varje församling skall finnas ett

kyrkoråd och ett skolråd. Två eller

flera församlingar må dock, ändå att

de icke utgöra en kyrklig samfällighet,

förena sig örn gemensamt kyrkoråd

eller ock, med bibehållande av de särskilda

kyrkoråden, utse ett gemensamt

kyrkoråd för vård örn viss eller vissa

angelägenheter. iIlar beträffande folkoch

fortsättningsskoleväsendet i församling

förordnande meddelats enligt

§ 1 i lagen örn skolstyrelse i vissa kommuner,

skall skolråd ej utses i församlingen.

Kyrkoråd och skolråd må, där det

lämpligen låter sig göra, förenas till

ett gemensamt kyrko- och skolråd.

4 kap. Om kyrkoråd och skolråd.

40 §.

I varje församling skall finnas ett

kyrkoråd och ett skolråd. Två eller

flera församlingar må dock, ändå att

de icke utgöra en kyrklig samfällighet,

förena sig om gemensamt kyrkoråd

eller ock, med bibehållande av de särskilda

kyrkoråden, utse ett gemensamt

kyrkoråd för vård örn viss eller vissa

angelägenheter. Gäller beträffande

folk- och fortsättningsskoleväsendet i

församling vad i lagen om skolstyrelse

i vissa kommuner är stadgat, skall skolråd

ej utses i församlingen.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

För förvaltningen och vården av fortsättningsskolan må, där församling

finner det vara till fördel för skolväsendet, utses särskild fortsättningsskolestyrelse.

Hava två eller flera församlingar enligt vad särskilt är stadgat

förenat sig om gemensam fortsättningsskola, skall gemensam fortsättningsskolestyrelse

utses för församlingarna.

Där församling finner det lämpligt, Där församling finner det erfordermå

för förvaltningen och vården av för- ligt, må för förvaltningen och vården

samlingsbibliotek utses särskild biblio- av församlingsbibliotek utses särskild

teksstyrelse. biblioteksstyrelse.

Beträffande fortsättningsskolestyrelse och biblioteksstyrelse skall, i den mån

ej annat är föreskrivet, i tillämpliga delar gälla vad i denna lag är stadgat angående

skolråd.

§ 2.

41 §.

Kyrkorådet tillkommer att: Kyrkorådet tillkommer att:

a) i avseende på religionens och sedernas vård vaka över efterlevnaden av

därom gällande författningar;

b) upptaga frågor örn oordning och oskick vid gudstjänsten;

c) vaka över att spridande av vilse- c) vaka över att kyrklig tvedräkt och

förande läror må, såvitt möjligt är, söndring såvitt möjligt förhindras;

förekommas samt kyrklig tvedräkt och

söndring förhindras;

d) tillsätta och avskeda andra kyrkobetjänte

än organist, kyrkosångare och

klockare;

d) vårda församlingens för kyrkliga e) vårda församlingens för kyrkliga

ändamål avsedda egendom och hand- ändamål avsedda egendom och handhava

de medel, som skola användas för hava de medel, som skola användas för

nämnda ändamål; nämnda ändamål; samt

e) även i övrigt ombesörja kyrkans f) även i övrigt ombesörja kyrkans

angelägenheter. angelägenheter.

Skolrådet tillhör att: Skolrådet tillhör att:

a) utöva vården av och befattningen med folk- och fortsättningsskolan samt

därmed sammanhängande angelägenheter; samt

b) handhava förvaltningen och vården av församlingsbibliotek.

Såväl kyrkorådet som skolrådet ålig- Såväl kyrkorådet som s k olger,

i vad på vartderas särskilda befatt- rådet åligger, i vad på vartderas

ning ankommer, därjämte att: särskilda befattning ankommer, där
jämte

att:

a) ombesörja verkställigheten av kyrkostämmans eller kyrkofullmäktiges beslut,

i den mån ej sådan verkställighet uppdragits åt särskilt därtill utsedda

styrelser, nämnder eller personer;

s. 55 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

55

(Kungl. Mårts förslag.) (Utskottets förslag.)

b) hava överinseendet över för särskilda förvaltnings- eller verkställighetsbestyr

utsedda styrelsers, nämnders eller personers förvaltning;

c) till kyrkostämman eller kyrkofullmäktige göra de framställningar eller

förslag, som av omständigheterna påkallas;

d) verkställa beredning av ärenden, d) verkställa beredning av ärenden,

som skola förekomma till behandling som skola förekomma till behandling

å kyrkostämma eller hos kyrkofull- å kyrkostämma eller hos kyrkofull
-

mäktige; samt

e) avgiva infordrade betänkanden

församlingens angelägenheter.

mäktige;

e) i alla frågor, som angå församlingens

egendom eller eljest dess gemensamma

rätt, bevaka och utföra församlingens

talan vid alla tillfällen, då icke

särskilt ombud av församlingen förordnats

för sådant ändamål; samt

f) avgiva infordrade betänkanden i

församlingens angelägenheter.

Finnes fortsättningsskolestyrelse eller biblioteksstyrelse, tillkommer det sådan

styrelse att handhava förvaltningen och vården, förstnämnda styrelse av

fortsättningsskolan och sistnämnda styrelse av församlingsbibliotek.

§ 3. 42 §.

Kyrkorådet må i frågor, som röra religionens och sedernas vård, genom allvarliga

föreställningar och varningar söka förmå den felande till bättring.

Låter sig den felande därigenom icke rättas, äger kyrkorådet att efter sakens

beskaffenhet vidtaga den ytterligare åtgärd, som överensstämmer med lag och

författningar.

Kallas någon, som är boende eller

uppehåller sig inom församlingen, till

inställelse inför kyrkorådet för att höras

i ordnings- eller sedlighetsmål, som är

beroende på rådets omvårdnad, är han

pliktig att hörsamma kallelsen, såvida

han minst fyra dagar förut erhållit del

därav. Utebliver han utan laga förfall,

äger rådet fälla honom att böta fem

kronor till kyrkokassan och genom vite

tillhålla honom att inställa sig. I fall

av tredska äger rådet fälla honom till

vitet samt förelägga högre vite. Vitena

må dock tillsammans ej överstiga trettio

kronor. Kan den tredskande ändå ej

förmås till inställelse, äger rådet erhålla

handräckning hos polismyndigheten.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

§ 4. 43 §.

Ledamöter i kyrkorådet och skolrådet väljas av kyrkostämman eller, där

kyrkofullmäktige finnas, av dem till det antal, som stämman eller fullmäktige

finna lämpligt med hänsyn till församlingens vidd och folkmängd. Antalet

ledamöter må dock, ordföranden inberäknad, icke vara under fem eller över elva.

Jämte ledamöterna må utses suppleanter till det antal, som finnes lämpligt.

Sker ej valet proportionellt, skall tillika bestämmas den ordning, i vilken suppleanterna

skola inkallas till tjänstgöring.

Val av ledamöter och suppleanter i kyrkoråd, som är gemensamt för två eller

flera församlingar, vilka icke utgöra en kyrklig samfällighet, skall förrättas av

gemensam kyrkostämma med församlingarna.

Ledamöter i fortsättningsskolestyrelse utses till det antal, som församlingen

finner lämpligt. Ledamöterna utses av kyrkostämman eller kyrkofullmäktige

och skolrådet sålunda, att kyrkostämman eller kyrkofullmäktige välja det antal

ledamöter, som är närmast under hälften, och skolrådet övriga ledamöter.

Skall kyrkoråd eller skolråd utses

för kyrklig samfällighet eller skall

eljest kyrkoråd utses för två eller flera

församlingar, gemensamt, hör tillses, att

om möjligt envar av församlingarna

blir företrädd i rådet.

§ 5.

44 §.

Till ledamot i kyrkorådet eller skolrådet

må väljas endast den som är röstberättigad

å kyrkostämma samt boende

inom församlingen och uppnått

tjugufem års ålder ävensom visat intresse,

då fråga är örn ledamot i kyrkorådet,

att främja det kyrkliga församlingslivet

samt, då fråga är örn ledamot

av skolrådet, att befordra skolväsendet.

I avseende å obehörighet att

vara ledamot i kyrkorådet eller skolrådet

samt rätt till avsägelse från sådant

uppdrag skall i övrigt vad i kap.

3 § 3 är stadgat örn kyrkofullmäktig

äga motsvarande tillämpning.

Vad örn ledamot i kyrkorådet

suppleant.

Till ledamot i kyrkorådet eller skolrådet

må väljas endast den som är röstberättigad

å kyrkostämma samt boende

inom församlingen och uppnått

tjugufem års ålder ävensom kan anses

vilja, då fråga är örn ledamot i kyrkorådet,

främja församlingslivet samt, då

fråga är örn ledamot av skolrådet, befordra

skolväsendet. I avseende å obehörighet

att vara ledamot i kyrkorådet

eller skolrådet samt rätt till avsägelse

från sådant uppdrag skall i övrigt vad

i 29 § är stadgat örn kyrkofullmäktig

äga motsvarande tillämpning.

eller skolrådet är stadgat gäller ock örn

Vid val av ledamöter i fortsättningsskolestyrelse skall tillses, att det praktiska

arbetets intressen bliva i vederbörlig mån företrädda inom styrelsen.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

57

(Kungl. Martts förslag.) (Utskottets förslag.)

§ 6. 45 §.

Ledamöter och suppleanter i kyrkorådet och skolrådet väljas för fyra år,

räknade från och med den 1 januari året näst efter det, då valet skedde. Valet

skall förrättas i november eller december månad året näst efter det, då allmänna

val av kyrkofullmäktige ägde rum.

Avgår ledamot, som utsetts vid proportionellt val, under den för honom bestämda

tjänstgöringstiden, inkallas till ledamot den suppleant, som enligt den

mellan suppleanterna bestämda ordningen bör inträda; den sålunda inkallade

tjänstgör under den tid, som återstått för den avgångne. Avgår annan vald

ledamot, anställes fyllnadsval för den återstående delen av tjänstgöringstiden.

Sådant val bör, där ej särskilda omständigheter annat föranleda, äga rum å

tredje ordinarie kyrkostämman eller kyrkofullmäktigsammanträdet under året.

§ 7.

M o m. 1. Ordförande i kyrkorådet

är kyrkoherden eller den hans ämbete

förvaltar eller den präst inom församlingen,

som kyrkoherden därtill förordnar.

I skolrådet är kyrkoherden eller den

hans ämbete förestår ordförande.

I annex- eller kapellförsamling med

särskilt anställd präst skall denne eller

den hans tjänst förestår föra ordet i

kyrkorådet och skolrådet, när kyrkoherden

eller den hans ämbete förvaltar

ej är tillstädes.

Ordförande i kyrkoråd och skolråd

för samfällighet, varom förmäles i kap.

2 § 4 mom. 1 andra stycket, är den

präst, som förordnats att vara ordförande

i kyrkostämman. Vid hinder för

honom föres ordet i kyrkorådet av den

präst, som förordnats att i hans ställe

föra ordet i stämman. Vad sålunda

stadgas skall ock gälla, där eljest församlingar

tillhörande olika pastorat

hava gemensamt kyrkoråd.

Skolrådet väljer inom sig för varje

år en vice ordförande.

Fortsättningsskolestyrelse och biblioteksstyrelse

utse inom sig för varje år

ordförande och vice ordförande.

46 §.

1 mom. Ordförande i kyrkorådet

är kyrkoherden eller den hans ämbete

förvaltar eller den präst inom församlingen,

som kyrkoherden därtill förordnar.

I annex- eller kapellförsamling med

särskilt anställd präst skall denne eller

den hans tjänst förestår föra ordet i

kyrkorådet, när kyrkoherden eller den

hans ämbete förvaltar ej är tillstädes.

Utgöra församlingar tillhörande

olika pastorat eller delar av sådana

församlingar en kyrklig samfällighet,

förordnar domkapitlet en av församlingarnas

kyrkoherdar eller annan

inom någon av församlingarna tjänstgörande

präst att vara ordförande i

kyrkorådet för samfälligheten och en

annan sådan präst att vid hinder för

honom föra ordet. Vad sålunda stadgas

skall ock gälla, där eljest församlingar

tillhörande olika pastorat hava gemensamt

kyrkoråd.

Är ordföranden i kyrkorådet hindrad

att inställa sig vid rådets sammanträde,

äger rådet utse en annan ledamot

att för tillfället föra ordet.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

Mom. 2. Är ordföranden i kyrkorådet

hindrad att inställa sig vid rådets

sammanträde, äger rådet utse en annan

ledamot att för tillfället föra ordet.

Vad sålunda stadgas gäller ock för

skolrådet, då både ordföranden och vice

ordföranden åro hindrade att inställa

sig.

§ 8.

Kyrkorådet och skolrådet sammanträda

på ordförandens kallelse så ofta

han finner det nödigt eller minst halva

antalet ledamöter gör framställning

därom.

§ 9.

Suppleanterna böra i den vid valet

bestämda ordningen kallas till tjänstgöring,

i den mån det erfordras till

följd av hinder för ledamot eller vid

uppkommen ledighet, som ej ännu kunnat

fyllas, efter ledamot, som icke utsetts

vid proportionellt val.

(Utskottets förslag.)

Mom. 2. Skolrådet väljer inom sig

för varje år en ordförande och en vice

ordförande. Till ordförande må dock

kunna utses kyrkoherden, ändå att han

icke är ledamot av rådet. Utgöra församlingar

tillhörande olika pastorat eller

delar av sådana församlingar en kyrklig

samfällighet, må till ordförande i

skolrådet för samfälligheten kunna utses

en av kyrkoherdarna i pastoraten,

ändå att han icke är ledamot av rådet.

Åro både ordföranden och vice ordföranden

i skolrådet hindrade att inställa

sig vid rådets sammanträde, äger

rådet utse en ledamot att för tillfället

föra ordet.

47 §.

Kyrkorådet och skolrådet sammanträda

på ordförandens kallelse så ofta

han finner det nödigt eller minst halva

antalet ledamöter för uppgivet ärende

gör framställning därom.

48 §.

Suppleanterna i kyrkorådet och

skolrådet böra i den vid valet bestämda

ordningen kallas till tjänstgöring, i den

mån det erfordras till följd av hinder

för ledamot eller vid uppkommen ledighet,

som ej ännu kunnat fyllas, efter

ledamot, som icke utsetts vid proportionellt

val.

Suppleant vare obetaget att även

eljest närvara vid rådets sammanträden.

§ 10. 49 §.

Kyrkorådet eller skolrådet må ej handlägga ärende, såvida icke flera än

hälften av ledamöterna, ordföranden inberäknad, äro tillstädes.

Ledamot i kyrkorådet eller till Ledamot i kyrkorådet eller till

tjänstgöring kallad suppleant, som tjänstgöring kallad suppleant, som

utan anmält, av rådet godkänt hinder utan anmält, av rådet godkänt hinder

avhåller sig från sammanträde, skall avhåller sig från sammanträde, skall

s. 59 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

59

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

böta till kyrkokassa!! fem kronor och

dubbelt så mycket, örn sammanträdet

måste i anseende till de närvarandes

fåtalighet inställas eller upplösas.

böta till kyrkokassan två kronor och

dubbelt så mycket, örn sammanträdet

måste i anseende till de närvarandes

fåtalighet inställas eller upplösas.

Vad sålunda stadgas skall äga motsvarande tillämpning i fråga örn ledamot

eller till tjänstgöring kallad suppleant i skolrådet; dock skola böterna tillfalla

skolkassan.

§ U.

Med avseende å kyrkorådet och skolrådet

skall vad i kap. 2 § 12 mom. 1

är stadgat för kyrkostämma äga motsvarande

tillämpning; dock skall, där

omröstning begäres, den alltid ske

öppet.

50 §.

Med avseende å kyrkorådet och skolrådet

skall vad i 20 § 1 mom. är stadgat

för kyrkostämma äga motsvarande

tillämpning; dock skall omröstning, där

sådan begäres, utom vid val och tillsättande

av tjänstebefattning alltid ske

öppet.

Vid skolrådets sammanträden äger

kyrkorådets ordförande, ändå att han

icke är ledamot av skolrådet, att yttra

sig och framställa förslag men ej att

deltaga i besluten.

§ 12. 51 §■

Vid kyrkorådets eller skolrådets sammanträde skall ordföranden föra eller

på sitt ansvar låta föra protokoll.

Justering av protokollet verkställes av ordföranden jämte minst två därtill

för varje gång av rådet utsedda närvarande ledamöter. Justering må ock verkställas

av rådet antingen genast eller vid nästa sammanträde.

Sedan protokollet justerats, skall tillkännagivande därom ske från predikstolen

i kyrkan nästa sön- eller helgdag, da gudstjänst hålles, och bevis därom

åtecknas protokollet eller särskilt utfärdas.

Envar äger att taga avskrift av kyrkorådets eller skolrådets protokoll och

att utan avgift få avskriftens riktighet bestyrkt.

§ 13. 52 §.

Kyrkorådets ordförande åligger att ombesörja rådets skriftväxling, mottaga

alla till rådet ställda framställningar, tillse att räkenskaper föras i enlighet

med givna föreskrifter, vårda rådets handlingar och hålla register över dem.

För skolrådets ordförande gälla enahanda föreskrifter.

§ U. 53 §.

Kyrkorådet och skolrådet utse för

varje kalenderår inom eller utom sig

en kassaförvaltare.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Kyrkvärdar väljas av kyrkorådet bland dess ledamöter för den tid de blivit

invalda i rådet.

Kyrkorådet och skolrådet utse för

varje kalenderår inom eller utom sig

en kassaförvaltare.

54 §.

Penningar eller värdehandlingar,

som för församlingens räkning innehavas

av kyrkorådet eller skolrådet,

skola så förvaras, att de icke sammanblandas

med andra penningar eller

värdehandlingar.

Penningmedel, som ej erfordras för

verkställande av nära förestående utbetalningar,

skola för församlingens

räkning insättas hos bank eller å postgirokonto.

55 §.

Envar ledamot av kyrkorådet eller

skolrådet ansvarar gemensamt med de

övriga för de medel rådet har under

sin förvaltning ävensom för de säkerhetshandlingar,

mot vilkas antaglighet

han icke gjort anmärkning till protokollet.

§ 15. 56 §.

Örn kyrkorådets och skolrådets be- Örn kyrkorådets och skolrådets befattning

med uppgörande av förslag fattning med uppgörande av förslag

till utgifts- och inkomststat samt örn till utgifts- och inkomststat samt örn

revision och meddelande av ansvarsfri- revision och meddelande av ansvarsfrihet

sägs i kap. 5. het sägs i 5 kap.

Beträffande vård av kyrka och kyrkoegendom samt av medel, som stå under

domkapitlets inseende, ävensom i fråga örn föryttring av sådan egendom gäller

vad särskilt är stadgat.

Kap. 5• Om avgifter och räkenskaper. 5 kap. Olli avgifter oeh^räkenskaper.

§ 1■ 57 §.

De avgifter, örn vilka kyrkostämma eller kyrkofullmäktige besluta, skola

utom i de fall, för vilka annorlunda är i lag eller författning föreskrivet, utgå

på sätt örn täckande av kommuns skattebehov är stadgat i lagarna örn kommunalstyrelse

på landet och i stad.

Angående den lindring i skattskyldigheten till svenska kyrkan samt hennes

prästerskap och betjänte, som tillkommer vissa främmande trosbekännare, är

särskilt stadgat.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

61

(Kungl. Maj:ts förslag.)

§ 2.

Utgifts- och inkomststat skall årligen

upprättas för det nästföljande kalenderåret,

särskilt för kyrkan och särskilt

för skolan. Finnes fortsättningsskolestyrelse

eller biblioteksstyrelse,

skall utgifts- och inkomststat upprättas

särskilt för fortsättningsskolan eller

särskilt för församlingsbiblioteket.

(Utskottets förslag.)

58 §.

Utgifts- och inkomststat skall årligen

upprättas för det nästföljande kalenderåret,

särskilt för kyrkan och särskilt

för skolan och församling sbibliotek.

Finnes fortsättningsskolestyrelse

eller biblioteksstyrelse, skall utgiftsoch

inkomststat upprättas särskilt för

fortsättningsskolan eller särskilt för

f örsamlingsbiblioteket.

Å utgiftssidan i stat, som nu sagts, skola upptagas:

a) det löpande årets beräknade brist;

b) de belopp i kapital eller ränta, varmed församlingens skulder under det

nästföljande året förfalla till betalning;

c) de anslag, som tidigare beslutats för nästföljande år, så ock de anslag,

som beslutas i samband med statens fastställande, däribland även ett anslag för

oförutsedda behov.

Statens inkomstsida skall upptaga:

a) det löpande årets beräknade behållning;

b) de inkomster, som i anledning av tidigare fattade beslut eller på annan

grund kunna påräknas under det nästföljande året, så ock det belopp, som

ytterligare skall anskaffas, ävensom sättet för dess anskaffande.

Församling må i stället för det löpande årets beräknade brist eller behållning

upptaga det belopp, vartill nästföregående års brist eller behållning enligt

avslutade räkenskaper uppgått.

§ 3.

Förslag till utgifts- och inkomststater

skola uppgöras för kyrkan av

kyrkorådet och för skolan av skolrådet.

Finnes fortsättningsskolestyrelse eller

biblioteksstyrelse, åligger det sådan

styrelse att uppgöra statförslag i vad

på styrelsens befattning ankommer.

Statförslagen skola från och med

dagen för kungörandet av den ordinarie

kyrkostämma eller av det kyrkofullmäktigsammanträde,

som skall

hållas i oktober månad, vara offentligen

tillgängliga på lämpligt ställe,

som tillkännagives i kungörelsen.

59 §.

Förslag till utgifts- och inkomststater

skola uppgöras för kyrkan av

kyrkorådet och för skolan och församling

sbibliotek av skolrådet. Finnes

fortsättningsskolestyrelse eller biblioteksstyrelse,

åligger det sådan styrelse

att uppgöra statförslag i vad på styrelsens

befattning ankommer.

Statförslagen skola från och med

dagen för kungörandet av den ordinarie

kyrkostämma eller av det ordinarie

kyrkofullmäktigsammanträde,

som skall hållas under tiden från och

med den 1 oktober till och med den 15

november, vara offentligen tillgängliga

på lämpligt ställe, som tillkännagives

i kungörelsen.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

På nämnda stämma eller sammanträde upptagas statförslagen till granskning

och fastställelse. Därvid skola de anslag, som först då föreslås till beviljande,

samt därmed sammanhängande frågor särskilt bliva föremål för överläggning

och avgörande.

§ 4- 60 §.

Vad kyrkostämman eller kyrkofullmäktige beslutat till uttaxering skall, allt

efter ändamålets beskaffenhet, genom kyrkorådet, skolrådet eller särskild

styrelse delgivas på landet kommunalnämnden och i stad drätselkammaren,

vilka det åligger att verkställa debitering och uppbörd av dessa avgifter samt

att avlämna medlen till kyrkorådet, skolrådet eller särskild styrelse.

§ 5. 61 §.

Av kyrkostämman eller kyrkofullmäktige skola årligen utses två eller flera

revisorer samt lika många suppleanter för granskning av det nästföljande årets

förvaltning.

Den, vilken såsom ledamot av kyrkorådet eller skolrådet eller eljest är redovisningsskyldig

till församlingen, må icke väljas till revisor eller revisorssuppleant

för granskning av förvaltning, för vilken han har att redovisa, ej heller

deltaga i val av revisor eller revisorssuppleant för granskning av sådan förvaltning

eller i beslut med anledning av granskningen.

Revisorerna äga att när som helst

inventera församlingens kassor och

övriga tillgångar samt taga del av räkenskaper

och andra handlingar, som

beröra förvaltningen.

§ 6. 62 §.

Det åligger kyrkorådet och skolrådet ävensom särskild styrelse att i enlighet

med givna föreskrifter föra räkenskaper över sin förvaltning och avsluta

dem för kalenderår. Räkenskaperna skola årligen senast den 1 mars hållas tillgängliga

för revisorerna.

§ 7.

Revisionsberättelsen skall senast den

1 april avlämnas till kyrkostämmans

ordförande, som över framställda anmärkningar

infordrar vederbörandes

förklaringar så tidigt, att de jämte revisionsberättelsen

kunna framläggas

till granskning å ordinarie kyrkostämma

eller kyrkofullmäktigsammanträde,

som hålles före utgången av maj

månad.

63 §.

Revisionsberättelsen skall senast den

1 april avlämnas till kyrkostämmans

ordförande, som över framställda anmärkningar

infordrar vederbörandes

förklaringar så tidigt, att de jämte revisionsberättelsen

kunna framläggas

till granskning och avgörande å ordinarie

kyrkostämma eller kyrkofullmäktigsammanträde,

som hålles före

utgången av maj månad.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

63

(Kungl. Majsts förslag.) (Utskottets förslag.)

§ 8. 64 §.

På beslut av kyrkostämman eller kyrkofullmäktige ankommer, huruvida

framställd anmärkning skall förfalla och ansvarsfrihet för förvaltningen meddelas

eller laga åtgärd för bevarande av församlingens rätt skall vidtagas. Anställes

ej talan å den förvaltning revisionsberättelsen avser inom ett år från det

berättelsen framlades å kyrkostämma eller kyrkofullmäktigsammanträde, skall

så anses, som örn ansvarsfrihet blivit beviljad. Utan hinder av att ansvarsfrihet

beviljats må talan förås på grund av brottslig handling, där ej ansvarsfriheten

uppenbarligen avsett även den handlingen.

§ 9.

Genom bestämmelserna i §§ 5—8

göres ej ändring i föreskrifterna örn

särskild revision av kyrko- och skolräkenskaper.

65 §.

Genom bestämmelserna i 61—64 §§

göres ej ändring i föreskrifterna örn

särskild revision av kyrko- och skolräkenskaper.

Kap, 6. Om underställning och besvär.

§ I
-

O kap. Om underställning och besvär.

66 §.

För att vinna bindande kraft skola kyrkostämmas och kyrkofullmäktiges

beslut underställas Konungens prövning och fastställelse, då de angå:

a) avhändande eller pantförskrivning av sådan församlingen tillhörig fastighet,

som utan att räknas till kyrkoegendom för något dess gemensamma

nytta avseende ändamål tillfallit församlingen genom gåva eller testamente,

ävensom överenskommelse, som medför ändring i någon församlingens rättighet

till sådan fastighet;

b) upptagande av lån, därunder inbegripet ingående av borgen, dock att

underställning icke erfordras, där ej i följd av beslutet sammanlagda beloppet

av församlingens utan underställning skedda upplåning överstiger hälften av

den summa, som för det sistförflutna kalenderåret beslutits skola i församlingen

anskaffas genom uttaxering; eller

c) utgifter, som erfordra uttaxering under längre tid än fem år.

Beslut, som skall underställas Konungens prövning, skall insändas till länsstyrelsen,

vilken det åligger att överlämna handlingarna jämte eget yttrande till

Konungen.

§ 2.

Länsstyrelsens godkännande erfordras

för att giva gällande kraft åt

beslut rörande arvode enligt kap. 2 § 13

andra stycket.

Samtliga av församlingen för ett och

samma kalenderår fattade beslut av

beskaffenhet, som nyss sagts, skola

67 §.

Länsstyrelsens godkännande erfordras

för att giva gällande kraft åt beslut

rörande arvode enligt 22 §, där beslutet

ej allenast innefattar förnyande av dylikt

för nästföregående år fattat lagligen

gällande beslut.

Samtliga av församlingen för ett och

samma kalenderår fattade beslut, därå

fastställelse erfordras, skola samtidigt

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

samtidigt och senast under det år besluten

avse underställas länsstyrelsens

prövning, vid äventyr att beslut, såvida

ej särskilda omständigheter anses

böra föranleda undantag, icke vinner

godkännande. Till ledning vid prövningen

av dessa beslut skall tillgång

beredas länsstyrelsen till tablå över

församlingens ekonomiska ställning det

år besluten avse.

Underställt beslut skall antingen oförändrat fastställas eller ogillas,

fastställelse, skall skäl därför uppgivas.

över vägrad fastställelse må församlingen föra klagan hos Konungen.

(Utskottets förslag.)

och senast under det år besluten avse

underställas länsstyrelsens prövning,

vid äventyr att beslut, såvida ej särskilda

omständigheter anses böra föranleda

undantag, icke vinner godkännande.

Till ledning vid prövningen av

dessa beslut skall tillgång beredas länsstyrelsen

till tablå över församlingens

ekonomiska ställning det år besluten

avse.

Yägras

§ 3. 68 §.

Medlem av församling, som ej nöjes åt kyrkostämmans eller kyrkofullmäktiges

beslut, äger att söka rättelse däri genom besvär, örn beslutet

icke tillkommit i laga ordning,

star i strid mot allmän lag eller författning eller annorledes överskrider deras

befogenhet, som fattat beslutet, eller

kränker hans enskilda rätt eller eljest vilar på orättvis grund.

Besvären skola, jämte det överklagade

beslutet, inom trettio dagar efter

den dag, då tillkännagivande örn verkställd

justering av det över beslutet

förda protokollet enligt kap. 2 § 14

ägde rum, dagen då det skedde likväl

oräknad, ingivas, i mål, som avses i kap.

1 § 2 a)—e) och g) ävensom i mål

rörande val av ledamöter och suppleanter

i kyrkoråd, skolråd, fortsättningsskolestyrelse

och biblioteksstyrelse samt

mål rörande granskning av sådant råds

eller sådan styrelses räkenskaper till

domkapitlet och i andra mål till länsstyrelsen.

Det åligger klaganden därjämte

såväl att vid besvären foga bevis

örn dagen, då sådant tillkännagivande

ägde rum, som ock att inom fjorton

dagar efter det tiden för besvärens inlämnande

utgått till kyrkostämmans

eller, där beslutet fattats av kyrkofullmäktige,

till dessas ordförande ingivna

diariibevis över att han besvärat sig.

Besvären skola, jämte det överklagade

beslutet, inom trettio dagar efter

den dag, då tillkännagivande örn verkställd

justering av det över beslutet

förda protokollet enligt 23 § ägde mm,

dagen då det skedde likväl oräknad, ingivas,

i mål, som avses i 2 § a), b),

d), h), k), l), och q) ävensom i mål rörande

val av ledamöter och suppleanter

i kyrkoråd, skolråd, fortsättningsskolestyrelse

och biblioteksstyrelse

samt mål rörande granskning av sådant

råds eller sådan styrelses räkenskaper

till domkapitlet och i andra mål

till länsstyrelsen. Det åligger klaganden

därjämte såväl att vid besvären

foga bevis örn dagen, då sådant tillkännagivande

ägde rum, som ock att

inom fjorton dagar efter det tiden för

besvärens inlämnande utgått till kyrkostämmans

eller, där beslutet fattats av

kyrkofullmäktige, till dessas ordförande

ingivna diariibevis över att han

besvärat sig.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

65

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Försummar klaganden något av vad sålunda föreskrivits, må beslutet gå i

verkställighet.

Länsstyrelsen och domkapitlet höra giva varandra del av besvären, när ärendet

kan anses höra till gemensam behandling.

§ 4. 09 §.

Gå besvären ut därpå, att beslutet icke tillkommit i laga ordning, eller att

det står i strid mot allmän lag eller författning eller annorledes överskrider

deras befogenhet, som fattat beslutet, äger den prövande myndigheten, där besvären

finnas böra godkännas, att förbjuda beslutets verkställighet.

Grundas besvären därpå, att klagandens enskilda rätt blivit genom beslutet

kränkt, och bliva besvären godkända, gäller rättelsen till förmån för den som

klagat, men står beslutet i övrigt fast, utan så är att det finnes strida mot allmän

lag eller författning eller eljest vila på orättvis grund, då den prövande

myndigheten må förordna örn upphävande av beslutet i dess helhet.

§ 5. 70 §.

I avseende å tid och sätt för sökande av ändring i utslag, som meddelats av

länsstyrelsen eller domkapitlet, gäller efter varje måls beskaffenhet vad särskilt

är stadgat.

§ 0. 71 §.

För besvärs anförande mot beslut av kyrkoråd eller skolråd i sådana mål

och ärenden, vilka rådet på grund av föreskrifter i särskilda författningar har

att handlägga, gäller vad i dessa författningar för varje fall finnes stadgat.

I övrigt skall, där medlem av församling

ej nöjes åt kyrkorådets eller

skolrådets beslut, som icke är av rent

förberedande eller verkställande art,

vad i §§ 3—5 är stadgat äga motsvarande

tillämpning. Där beslutet rör

uteslutande enskild persons förhållande,

skall dock tiden för talans fullföljande

räknas från den dag, då beslutet

genom utdrag av protokollet delgavs

klaganden.

I övrigt skall, där medlem av församling

ej nöjes åt kyrkorådets eller

skolrådets beslut, som icke är av rent

förberedande eller verkställande art,

vad i 68—70 §§ är stadgat äga motsvarande

tillämpning. Där beslutet rör

uteslutande enskild persons förhållande,

skall dock tiden för talans fullföljande

räknas från den dag, då beslutet

genom utdrag av protokollet delgavs

klaganden.

Utan hinder av förd klagan må beslutet gå i verkställighet, där icke den prövande

myndigheten annorledes förordnar.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Thulin, G. W. Hansson, Hellberg, Sandegård, Sundberg,

Larsén, Granströmgreve Lagerbjelke, K. A. S. Nylander, Gustafson i Kasenberg,

Hersson i Trången, Andersson i Igelboda, Laurén, Lindmark, Olsson i Mora, Fast, Källman,

Wallerius och Weiju e.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 5 sami. 21 haft. (Nr 31.)

1061 30 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

b) att riksdagen, med förklarande att Kungl. Maj:ts förslag

till lag om församlingsstyrelse i Stockholm ej kunnat av riksdagen

i oförändrat skick antagas, måtte i anledning av sagda

förslag samt motionerna I: 246, 277, 290, 295 och II: 437, 448,

452 för sin del antaga följande förslag till

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Lag

om

församlingsstyrelse i Stockholm.

Härigenom förordnas som följer:

Kap. 1. Allmänna bestämmelser.

§ I
Varje

territoriell församling äger att

själv, efter vad i denna lag närmare

bestämmes, vårda sina medlemmars gemensamma

kyrkliga angelägenheter

och vissa ärenden rörande folkskoleväsendet,

såvitt icke handhavandet

därav enligt gällande författningar tillkommer

annan.

Vad i denna lag stadgas skall i tilllämpliga

delar lända till efterrättelse

jämväl för icke territoriell församling,

örn församlingen önskar det. I annat

fall följes den ordning, som förut varit

övlig.

1 köp. Allmänna bestämmelser.

1 §■

Varje territoriell församling äger att

själv, efter vad i denna lag närmare

bestämmes, vårda sina gemensamma

kyrkliga angelägenheter och vissa ärenden

rörande folkskoleväsendet, såvitt

icke handhavandet därav enligt gällande

författningar tillkommer annan.

Vad i denna lag stadgas skall i tilllämpliga

delar lända till efterrättelse

jämväl för icke territoriell församling,

örn församlingen så besluter. I annat

fall följes den ordning, som förut varit

övlig.

§ 2.

2 §.

Med kyrkliga angelägenheter och ärenden rörande folkskoleväsendet avses

i denna lag frågor örn:

a) åtgärder till vidmakthållande av

ordning under gudstjänsten;

b) åtgärder till främjande av försam

li ng svärd e n ;

c) upprättande och underhåll av församlingen

tillhörigt folkbibliotek (församling

sbibliotek);

d) tillsättande och avskedande av

dels

a) åtgärder till främjande av församling

svärdén;

b) tillsättande och avskedande av

organister, kyrkosångare, klockare och

andra kyrkobetjänte;

c) prästerskapets och kyrkobetjäntes

löneförmåner;

s. 67 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

67

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

d) kyrkomedels användande;

e) hushållning med och vård om

kyrkans egendom ävensom församlingen

tillhörig, för kyrkliga ändamål

avsedd egendom;

f) byggnad och underhåll av kyrka

med vad därtill hör, församlingshus

samt boställen för prästerskap och

kyrkobetjänt^,

g) avgifter till kyrka jämte dithörande

anstalter;

h) åtgärder till vidmakthållande av

ordning under gudstjänsten;

i) fördelning av bänkrum i kyrkan;

samt

j) avgifter för begagnande av kyrkklockor

och annan kyrkans egendom;

dels

k) folkskoleunder visning en samt dithörande

anstalter i den män handhavandet

av dessa frågor enligt gällande

författningar tillkommer huvudstadens

församlingar;

dels ock

l) upprättande och underhåll av församlingen

tillhörigt folkbibliotek (församling

sbibliotek); samt

m) lokal för och avgifter till sådant

bibliotek.

Om vården av vissa kyrkogårdar är särskilt stadgat.

§ 3. 3 §.

Församlings beslutanderätt utövas i Församlings beslutanderätt utövas i

ärenden, som avses i 9 och 10 §§ i frågor örn kyrkofullmäktiges antal, i

lagen den 9 december 1910 om regie- ärenden, som avses i 9 och 10 §§ i

ring av prästerskapets avlöning, samt lagen den 9 december 1910 örn reglevid

val av organist, kyrkosångare och ring av prästerskapets avlöning, samt

klockare å kyrkostämma och i övrigt vid val av organist, kyrkosångare och

av kyrkofullmäktige. klockare å kyrkostämma och i övrigt

av kyrkofullmäktige.

I vissa fall utövas beslutanderätten genom församlingsdelegerade.

Förvaltning och verkställighet tillkomma kyrkoråd, skolråd eller biblioteks
-

organister, kyrkosångare, klockare och

andra kyrkobotjänte;

e) prästerskapets och kyrkobetjäntes

löneförmåner;

f) kyrkomedels användande;

g) hushållning med och vård om

kyrkans och församlingens egendom;

h) byggnad och underhåll av kyrka

med vad därtill hör, församlingshus,

lokal för för samling sbibliotek samt

boställen för prästerskap och kyrkobetjänte;
i)

avgifter till kyrka och församling

sbibliotek;

j) fördelning av bänkrum i kyrkan;

samt

k) avgifter för begagnande av kyrkklockor

och annan kyrkans egendom.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

styrelse eller de andra styrelser, nämnder eller personer, som äro utsedda för

särskilda förvaltnings- eller verkställighetsbestyr.

§4. 4 §.

Erfordras särskilda föreskrifter örn tillämpning av denna lag med avseende

å handläggning av ärenden, som äro gemensamma för två eller flera församlingar,

meddelas sådana föreskrifter av Konungen.

Kap. 2. Örn kyrkofullmäktige. 2 kap. Örn kyrkofullmäktige.

§ 1. 5 §.

Kyrkofullmäktiges antal bestämmes i förhållande till folkmängden sålunda, att

församling med 10,000 invånare eller därunder utser 15—25;

församling med över 10,000 till och med 20,000 invånare utser 20—30;

församling med över 20,000 till och med 40,000 invånare utser 25—35; samt

församling med över 40,000 invånare utser 30—40.

Antalet fullmäktige bestämmes inom

nu stadgad begränsning av konsistorium.

Om beslutet skall magistraten

ofördröjligen underrättas.

Kyrkostämman besluter, med iakttagande

av vad nu är sagt, huru mångå

kyrkofullmäktige skola utses för församlingen.

Om beslutet skall magistraten

ofördröjligen underrättas.

§2. 6 §.

Rösträtt vid val av kyrkofullmäktige tillkommer envar, som är mantalsskriven

inom församlingen och äger rösträtt vid val av stadsfullmäktige. Varje

röstberättigad äger en röst.

Sådan rättighet tillkommer dock icke:

a) främmande religionsbekännare; eller

b) den som anmält sig till utträde ur svenska kyrkan.

Den som är medlem av icke territoriell församling äger ej rösträtt vid val

av kyrkofullmäktige i annan församling.

§ 3.

Örn upprättande av röstlängd och örn

röstlängdens bindande verkan stadgas i

lagen om kommunala och kyrkliga val.

7 §.

Om upprättande av röstlängd och örn

röstlängdens bindande verkan stadgas i

kommunala vallagen.

§ 4. 8 §.

Kyrkofullmäktige väljas bland de röstberättigade, som äro boende inom

församlingen och uppnått tjugufem års ålder.

Kyrkofullmäktig kan ej den vara, som:

a) är omyndig;

b) är i konkurstillstånd;

c) är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig försörjning;

s. 69 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

69

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

d) på grund av honom ådömd straffpåföljd icke må utöva allmän befattning

eller genom utslag, som ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till påföljd,

som nu är sagd, eller är ställd under framtiden för brott, vilket kan medföra

sådan påföljd; eller

e) är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan.

Följande personer må icke vara kyrkofullmäktige: överståthållaren, underståthållaren

eller polismästaren, ej heller den som tillhör församlingens redovisningsskyldiga

och avlönade betjänte.

Ej må annan avsäga sig uppdrag att vara kyrkofullmäktig än:

a) kvinna;

b) ämbets- eller tjänsteman, som av

sin befattning är hindrad att fullgöra

uppdraget;

c) den som uppnått sextio års ålder;

d) den som eljest uppgiver hinder,

vilket godkännes av flertalet bland

övriga fullmäktige; eller

e) vid valet den som efter de fyra

senaste m-ens tjänstgöring såsom kyrkofullmäktig

är i ordning att avgå därifrån.

a) ämbets- eller tjänsteman, som av

sin befattning är hindrad att fullgöra

uppdraget;

b) den som uppnått sextio års ålder;

e) den som eljest uppgiver hinder,

vilket godkännes av flertalet bland

övriga fullmäktige; eller

d) vid valet den som de fyra senaste

åren, det är då valet sker inberäknat,

tjänstgjort såsom kyrkofullmäktig.

§ 5. 9 §.

Kyrkofullmäktige väljas för fyra år, räknade från och med den 1 januari

året näst efter det, då valet skedde.

Har beslut fattats om ändring av fullmäktiges antal, skall församlingen

ändock intill utgången av det år, då allmänna fullmäktigval nästa gång skola

förrättas, företrädas av fullmäktige till det antal, som tidigare blivit bestämt,

och må förty icke i anledning av ändringen särskilt fullmäktigval företagas.

Vad nu är sagt gäller, ändå att ändring av fullmäktiges antal påkallas av folkmängdens

ökning eller minskning.

Örn val av kyrkofullmäktige i anledning av ändring i ecklesiastik indelning

är särskilt stadgat.

§ 6. 10 §.

För val av kyrkofullmäktige skall församling, där mera än trettio fullmäktige

skola väljas, indelas i valkretsar. Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets.

Vid valkretsindelning iakttages, att varje krets kommer att utse minst

tio, högst tjugu kyrkofullmäktige efter den beräkningsgrund, att i allmänhet

inom varje krets en kyrkofullmäktig utses för varje befolkningstal motsvarande

det som erhålles, då församlingens folkmängd delas med antalet fullmäktige

för hela församlingen; att varje valkrets skall kunna omslutas med en sammanhängande

gränslinje; samt att antalet fullmäktige för hela församlingen, i den

mån det utan olägenhet kan ske, fördelas lika på de särskilda valkretsarna.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Om indelning i valkretsar jämte antalet fullmäktige för varje valkrets äga,

efter därom av kyrkorådet uppgjort förslag, kyrkofullmäktige göra framställning

kos magistraten. Utan föregående framställning må magistraten förordna

om sådan indelning, sedan tillfälle beretts kyrkofullmäktige att avgiva yttrande

i ärendet. Beslut örn indelning i valkretsar skall meddelas senast två månader

före jngangen av det kalenderår, under vilket beslutet skall träda i tillämpning.

§ 7. 11 §.

Val av kyrkofullmäktige skall förrättas under tiden från och med den 13

september till november månads utgång. Valdag bestämmes det år, då valet

skall äga rum, av magistraten.

Kallelse till val av kyrkofullmäktige utfärdas av magistraten samt kungöres

minst en vecka före förrättningen genom offentligt anslag å rådhuset och kallelsens

införande i den tidning, vari överståthållarämbetets kungörelser vanligen

intagas. I kallelsen skall tiden för förrättningen noggrant angivas.

Om valdistrikt samt vals förrättande

och avslutande, så ock örn förfarandet,

när kyrkofullmäktig avgår före den

bestämda tjänstgöringstidens utgång,

stadgas i lagen örn kommunala och

kyrkliga val.

§ 8.

Kyrkoherden eller den hans ämbete

förvaltar eller den präst konsistorium

därtill förordnar eller den präst inom

församlingen, som kyrkoherden utser,

eller, då någon därtill ej är utsedd, den

präst, som är kyrkoherden närmast i

ämbetet, är ordförande i kyrkofullmäktige.

Örn valdistrikt samt vals förrättande

och avslutande, så ock om förfarandet,

när kyrkofullmäktig avgår före den

bestämda tjänstgöringstidens utgång,

stadgas i kommunala vallagen.

12 §.

Kyrkofullmäktige välja varje år för

nästkommande kalenderår bland sig en

ordförande och en vice ordförande. Till

ordförande må dock kunna utses kyrkorådets

ordförande, ändå att han icke är

fullmäktig. Underrättelse örn dessa val,

med angivande av de valdas namn och

postadress, skall ofördröjligen insändas

till Överståthållarämbetet och konsistorium.

För året näst efter det, då val av

kyrkofullmäktige ägt rum, skall ordförandevalet

hållas i januari månad

och ordförandeskapet intill dess utövas

av deri som fullmäktige därtill särskilt

utsett.

å

§9. 13 §.

Kyrkofullmäktigsammanträde skall hållas i församlingssal eller kyrka eller

annat ställe, som för sådant ändamål blivit av fullmäktige särskilt bestämt.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

71

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

§ 10. 1* §■

Ordinarie sammanträden skola av kyrkofullmäktige hallas varje ar före utgången

av maj månad för besluts fattande i anledning av berättelsen örn föregående

årets räkenskaper och förvaltning ävensom före utgången av november

månad för fastställande av församlingens utgifts- och inkomststat och för anställande

av val till de befattningar inom församlingen, vilka vid årets slut

bliva lediga, samt av revisorer och revisorssuppleanter.

I övrigt sammanträda kyrkofull- I övrigt sammanträda kyrkofullmäktige,

när Överståthållarämbetet mäktige, när Överståthållarämbetet

eller konsistorium därom förordnar

eller visitationsförrättare, kyrkorådet,

skolrådet, biblioteksstyrelse eller de

flesta av fullmäktige sådant äska eller

ordföranden finner det nödigt.

§ 11.

Kungörelse örn kyrkofullmäktigsammanträde

utfärdas av fullmäktiges ordförande

och skall innehålla bestämd

uppgift örn tid, ställe och överläggningsämne

för sammanträdet.

nar

eller konsistorium därom förordnar

eller visitationsförrättare, kyrkoherden

eller den hans ämbete förvaltar,

kyrkorådet, skolrådet, biblioteksstyrelse

eller de flesta av fullmäktige sådant

äska eller ordföranden finner det

nödigt.

15 §.

Kungörelse örn kyrkofullmäktigsammanträde

utfärdas av fullmäktiges

ordförande eller, vid hinder för honom,

av vice ordföranden och skall innehålla

bestämd uppgift om tid, ställe och

överläggningsämne för sammanträdet.

Kungörelsen skall minst en vecka före sammanträdet anslås vid församlingens

pastorsexpedition. För ärende, som fordrar så skyndsam handläggning, att anslag

i nu föreskriven ordning icke medhinnes, ma sammanträde hallas efter

kortare anslagstid och även samma dag anslag skett; dock ma ej a sadant sammanträde

beslut fattas om utgift eller anskaffande av medel därtill eller avhändande

av församlingen tillhörig egendom eller efterskänkande av någon församlingens

rättighet.

Besluta fullmäktige, att tillkännagivande örn tid och ställe för sammanträde

skall införas i den tidning, vari överståthållarämbetets kungörelser vanligen intagas,

skall ordföranden, där så ske kan, föranstalta därom.

Den omständigheten, att kungörelse örn sammanträde ej blivit anslagen eller

att tillkännagivande ej blivit infört i tidning, utgör ej hinder för sammanträdets

hållande.

Skriftlig kallelse till sammanträdet, innehållande sådan uppgift, som ovan

sägs, bör, såvitt möjligt är, genom ordförandens försorg senast fyra dagar förut

delgivas envar fullmäktig eller med posten översändas till honom.

§ 12.

Kyrkofullmäktige må ej företaga

ärende eller besluta däri, såvida icke

16 §.

Kyrkofullmäktige må ej företaga

ärende eller besluta däri, såvida icke

opaginerad Kontrollera mot PDF

TI

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

(Kungl. Maj:ls förslag.)

flera än hälften av riem äro tillstädes.

Är tillstädesvarande fullmäktig enligt

stadgandet i kap. 6 § 5 andra stycket

hindrad att deltaga i visst ärende, utgör

ej den omständigheten, att till följd

därav antalet av de deltagande icke

överstiger hälften av fullmäktiges hela

antal, hinder för ärendets företagande.

Ledamot, som utan anmält, av kyrkofullmäktige

godkänt hinder avhåller

sig från sammanträde, skall böta till

kyrkokassa^! feni kronor och dubbelt

så mycket, om sammanträdet måste i

anseende till de närvarandes fåtalighet

inställas eller upplösas.

§ 13.

Varje kyrkofullmäktig äger en

k id kyrkofullmäktigsammanträde

äger inom församlingen tjänstgörande

präst, ändå att han icke är kyrkofullmäktig,

att deltaga i överläggningarna

men ej i besluten.

(Utskottets förslag.)

flera än hälften av dem äro tillstädes.

Är tillstädesvarande fullmäktig enligt

stadgandet i 65 § andra stycket tumb

råd att deltaga i visst ärende, utgör ej

den omständigheten, att till följd därav

antalet av de deltagande icke överstiger

hälften av fullmäktiges hela antal,

hinder för ärendets företagande.

Ledamot, som utan anmält, av kyrkofullmäktige

godkänt hinder avhåller

sig från sammanträde, skall böta till

kyrkokassan två kronor och dubbelt

så mycket, örn sammanträdet måste i

anseende till de närvarandes fåtalighet

inställas eller upplösas.

17 §.

röst.

Vid kyrkofullmäktiges sammanträden

äger kyrkorådets ordförande, ändå

att han icke är ordförande i eller ledamot

av kyrkofullmäktige, att yttra sig

och framställa förslag men ej att deltaga

i besluten. Rätt att deltaga i överläggningarna

men ej i besluten tillkommer

jämväl ordförande eller vice ordförande

i annan församlingens styrelse,

nämnd eller beredning vid behandling

av ärende, som beretts av styrelsen,

nämnden eller beredningen, så ock revisor

vid granskning av den av honom

avgivna revisionsberättelsen.

§ U- 18 §.

De ärenden, som företagas till avgörande av kyrkofullmäktige, skola förut

vara vederbörligen beredda av kyrkorådet eller skolrådet eller annan styrelse,

nämnd eller beredning, dit ärendet efter siri beskaffenhet hör, eller av en eller

flera särskilt för sådan beredning utsedda personer. Innan ärende, som beretts

annorledes än av kyrkorådet eller skolrådet, företages till avgörande av kyrkofullmäktige,

skall tillfälle lämnas kyrkorådet eller skolrådet att avgiva yttrande

däröver.

Val må dock av kyrkofullmäktige förrättas utan föregående beredning.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

73

(Kungl. Mai: Is förslag.) (U Iskol tets förslag.)

Detsamma gäller örn avgörande av ärende, som fordrar skyndsam handläggning

och icke avser utgift eller anskaffande av medel därtill eller avhändande

av församlingen tillhörig egendom eller efterskänkande av någon församlingens

rättighet.

§ il
-

lo §.

Kan ärende, som handlägges å Kail ärende, som handlägges å

kyrkofullmäktigsammanträde, icke å kyrkofullmäktigsammanträde, icke å

den utsatta dagen hringas till slut, den utsatta dagen bringas till slut,

skall sammanträdet fortsättas å annan skall sammanträdet fortsättas å annan

dag, varom, därest fullmäktige så be- dag. Örn sammanträdets fortsättande

sluta, kungörelse i vanlig ordning ut- skall, därest fullmäktige så besluta,

färdas. Beslutes icke sådan kungörelse, kungörelse i vanlig ordning utfärdas,

har ordföranden att, innan sammanträ- Beslutes icke sådan kungörelse, har

det upplöses, bestämma och för de när- ordföranden att, innan sammanträdet

varande tillkännagiva tid för det fort- upplöses, bestämma och för de närvasatta

sammanträdet. rande tillkännagiva tid för det fortsatta

sammanträdet.

Örn fortsättande och avslutande av valförrättning, när val är proportionellt,

gäller vad därom är särskilt stadgat.

Begäres vid ärendes behandling å kyrkofullmäktigsammanträde bordläggning

av ärendet och förenar sig minst en tredjedel av de närvarande därom, skall

ärendet uppskjutas till annan dag, som ordföranden har att bestämma och i

vanlig ordning kungöra.

Bordläggning må ej, såvida icke beslut därom fattas med vanlig röstövervikt,

ske i fråga örn val eller mera än en gång i samma ärende.

§ 10. 20 §.

Ordföranden åligger att å kyrkofullmäktigsammanträde framställa ärendena

till överläggning samt att tillse, att ej andra frågor företagas till avgörande

än de som finnas angivna i kungörelsen örn sammanträdet.

Ny fråga kan vid kyrkofullmäktiges sammanträde väckas av envar bland

dem men må icke avgöras förrän vid annat sammanträde samt efter vederbörlig

beredning och kungörelse.

§ 17.

Morn. I. Sedan överläggningen i ett

ärende förklarats avslutad, framställer

ordföranden proposition så avfattad,

att den kan besvaras med ja eller nej.

Ordföranden tillkännagiver därefter,

utfallit, och befäster detsamma, där ej

Begäres omröstning, skall den verk
-

21 8.

1 m o in. Sedan överläggningen i ett

ärende förklarats avslutad, framställer

ordföranden proposition så avfattad,

att den kail besvaras med ja eller nej.

huru enligt hans uppfattning beslutet

omröstning begäres, med klubbslag.

Begäres omröstning, skall den verk
-

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

(Kungl. Maj.ts förslag.)

ställas efter upprop och utom vid val

ske öppet. Där ej för särskilda fall

annorlunda stadgas, bestämmes utgången

genom enkel pluralitet av de

avgivna rösterna. Falla rösterna lika

för olika meningar, skiljer vid val

lotten mellan lika rösttal, men blir i

övriga fall den mening beslut, som ordföranden

biträder.

Val av kyrkoråd, skolråd och biblioteksstyrelse

samt församlingsdelegerade

ävensom av revisorer och revisorssuppleanter,

som avses i kap. 6 § 5, så

ock av två eller flera personer för särskild

beredning av ärenden, som skola

företagas till avgörande av kyrkofullmäktige,

skall vara proportionellt,

därest det begäres av minst så många

väljande, som motsvara det tal, vilket

erhålles, örn samtliga väljandes antal

delas med siffran för det antal personer

valet avser, ökad med 1. Om förfarandet

vid sådant proportionellt val

är särskilt stadgat.

M o m. 2. För beslut erfordras två

tredjedelar av de i omröstningen deltagandes

röster, då beslutet avser:

a) avhändande av fastighet eller därifrån härflytande rättighet eller inköp

av fastighet;

b) beviljande av anslag till nytt ändamål eller behov;

c) beviljande av anslag till ändamål eller behov, som icke är nytt men för

vilket under året näst före det, som anslaget avser, anslag ej utgått i församling,

där högsta uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger tio kronor

för skattekrona;

d) höjande av visst under året näst före det, som höjningen avser, utgående

anslag, då höjningen skulle utgöra:

1) mera än tjugufem procent av förutvarande anslaget i församling, där

högsta uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger tio kronor för skattekrona,

2) mera an femton procent av förutvarande anslaget i församling, där högsta

uttaxeringen av sådan skatt överstiger tretton kronor för skattekrona,

(Utskottets förslag.)

ställas efter upprop och utom vid val

ske öppet. Där ej för särskilda fall

annorlunda stadgas, bestämmes utgången

genom enkel pluralitet av de

avgivna rösterna. Falla rösterna lika

för olika meningar, skiljer vid val

lotten mellan lika rösttal, men blir i

övriga fäll den mening beslut, som ordföranden

biträder. Vid omröstning för

tillsättande av tjänstebefattning skall

förfaras såsom vid val.

Val av kyrkoråd, skolråd och biblioteksstyrelse

samt församlingsdelegerade

ävensom av revisorer och revisorssuppleanter,

som avses i 65 §, så

och av två eller flera personer för särskild

beredning av ärenden, som skola

företagas till avgörande av kyrkofullmäktige,

skall vara proportionellt,

därest det begäres av minst så många

väljande, som motsvara det tal, vilket

erhålles, örn samtliga väljandes antal

delas med siffran för det antal personer

valet avser, ökad med 1. Örn förfarandet

vid sådant proportionellt val

är särskilt stadgat.

2 m o m. För beslut erfordras två

tredjedelar av de i omröstningen deltagandes

röster, då beslutet avser:

s. 75 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

75

(Kungl. Majlis förslag.) (Utskottets förslag.)

3) mera än tio procent av förutvarande anslaget i församling, där högsta uttaxeringen

av samma skatt överstiger sexton kronor för skattekrona;

e) beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning;

f) upptagande eller förnyande av lån, därunder inbegripet ingående av

borgen, eller förlängning av tiden för erhållet låns återbetalande; eller

g) efterskänkande av oguldna kom- g) efterskänkande av oguldna kommunalutskylder.

munalutskylder, där fråga ej är om an
tagande

av ackord.

Med allmän kommunalskatt förstås i c) och d) sådan skatt, evad den beslutits

av stadsfullmäktige eller kyrkofullmäktige.

M o m. 3. Beslut om beviljande av 3 m o m. Beslut örn beviljande av

anslag skall tillika innefatta, huruvida anslag skall tillika innefatta, huruvida

anslaget skall utgå av tillgängliga anslaget skall utgå av tillgängliga

medel eller erforderligt belopp skall medel eller erforderligt belopp skall

uttaxeras eller upplånas. uttaxeras eller upplånas.

§ 18. 22 §.

Efterskänkande av oguldna kommu- Efterskänkande av oguldna kommunalutskylder

må av kyrkofullmäktige nalutskylder må, där fråga ej är om an!

beslutas allenast där, efter prövning av tagande av ackord, av kyrkofullmäkvarje

särskilt fall, verkligt ömmande tige beslutas allenast där, efter prövomständigheter

befunnits föreligga. ning av varje särskilt fall, verkligt ömmande

omständigheter befunnits föreligga
23

§.

Kyrkofullmäktiges ordförande är

icke i denna sin egenskap berättigad att

uppbära arvode eller ersättning för

andra med uppdraget förenade kostnader

än för skrivhjälp, skrivmaterialier,

postporton och dylika utgifter, som

för församlingens räkning påkallas vid

uppdragets fullgörande. Kyrkofullmäktige

må för ett år i sänder besluta,

att sådan ersättning skall utgå med

visst belopp, vilket icke må överstiga

vad skäligt är med hänsyn till beräkneliga

utgifter av nämnda art.

Yad om stadsfullmäktiges rätt att besluta om ersättning åt innehavare av

kommunalt uppdrag är stadgat skall i tillämpliga delar gälla jämväl i

fråga om kyrkofullmäktiges befogenhet att besluta örn dagtraktamente och

reseersättning åt vald ledamot av kyrkoråd eller skolråd eller annan för hand
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

(Kungl. Maj:ts förslag.) {Utskottets förslag.)

havande av församlingens angelägenheter tillsatt styrelse, nämnd eller beredning

eller åt revisor samt om arvode åt revisor eller åt ledamot, som utsetts till

ordförande, sekreterare, räkenskapsförare, kassaförvaltare, föredragande eller

verkställande ledamot eller till innehavare av annan motsvarande befattning

inom rådet, styrelsen, nämnden eller beredningen.

§ 19. 24 §.

Vid kyrkofullmäktiges sammanträde föres protokoll under ordförandens inseende

av kyrkonotarien eller, vid förfall för honom, av annan därtill av ordföranden

utsedd person.

Protokollet, av vilket skall framgå, vilka fullmäktige varit närvarande, skall

upptaga för varje ärende överläggningsämnet och beslutet, med angivande huruvida

och i vilken ordning omröstning företagits.

Justering av protokollet verkställes senast fjorton dagar efter sammanträdet

å tid, som ordföranden bestämmer och vid sammanträdet tillkännagiver, av ordföranden

jämte minst två därtill för varje gång av fullmäktige utsedda närvarande

ledamöter. Justering ma ock verkställas av fullmäktige antingen genast

eller vid sammanträde senast fjorton dagar därefter, varom vid tillfället underrättelse

meddelas. Protokollet underskrives av protokollföraren samt bestyrkes,

med anteckning örn justeringen, av ordföranden och de utsedda justeringsmännen

eller, där justeringen verkställts av fullmäktige, minst två vid sammanträdet

närvarande ledamöter.

Sedan protokollet justerats, skall en förteckning över de vid sammanträdet

fattade besluten anslås vid församlingens pastorsexpedition. Förteckningen,

vilken tillika skall innehålla uppgift å dagen, då densamma anslagits, skall

även införas i den tidning, vari överståthållarämbetets kungörelser vanligen

intagas, så ock i minst två andra av huvudstadens dagliga tidningar.

Protokollen med tillhörande handlingar och bilagor skola förvaras bland

kyrkans övriga handlingar.

§ 20.

Ben som vid kyrkofullmäktigsamm

anträde deltagit i avgörandet av

ärende kan genast eller sist vid justeringen

av protokollet avgiva reservation

mot det fattade beslutet.

25 §.

Ilen som vid kyrkofullmäktigsammauträde

deltagit i avgörandet av

ärende äger anföra reservation mot det

fattade beslutet. Reservation skall anmälas

innan sammanträdet avslutas

samt, om den närmare utvecklas, avfattas

skriftligen och avgivas sist vid

justeringen av protokollet.

§ 21. 26 §.

Ordföranden skall tillse, att utdrag av kyrkofullmäktiges justerade protokoll

tillställes kyrkorådet, skolrådet eller biblioteksstyrelse eller de andra

s. 77 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

77

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

styrelser, nämnder eller personer, åt vilka verkställighet av fullmäktiges beslut

uppdragits. För övrigt äger envar att taga avskrift av protokollet och att utan

avgift få avskriftens riktighet bestyrkt.

§ 22. 27 §.

Kyrkofullmäktiges förhandlingar skola vara offentliga; dock må fullmäktige

för visst ärende besluta, att överläggningen skall hållas inom stängda

dörrar.

Ordföranden vakar över ordningen vid kyrkofullmäktigsammanträde samt

kan varna och, efter förutgången varning, låta utvisa envar, som förhåller sig

oskickligt. Uppstår oordning, som ordföranden icke kan avstyra, äger han upplösa

sammanträdet.

Kap. 3. Om kyrkostämma. 3 kap. Örn kyrkostämma.

§ 1. 2S §,

Rättighet att deltaga i kyrkostämmas överläggningar och beslut tillkommer

envar, som äger rösträtt vid val av kyrkofullmäktige. Varje röstberättigad äger

en röst.

§ 2. 29 §.

Röstberättigad må genom fullmakt till annan röstberättigad överlåta sin

talan och rösträtt å kyrkostämma.

Fullmakt skall vara ställd till viss person samt av utställaren underskriven

med angivande av den dag underskrivandet skett. Å fullmakten skall tillika

vara av två vittnen tecknat bevis, att densamma egenhändigt underskrivits av

utställaren å den dag fullmakten utvisar samt att namnet på den person, till

vilken fullmakten är ställd, då fanns utsatt å fullmakten. Är fullmakt ej så

underskriven och bevittnad, som nu är sagt, är den ogin. Fullmakt äger icke

giltighet under längre tid än trettio dagar efter dagen för utfärdandet.

Ej må någon på grund av fullmakt föra talan eller utöva rösträtt för mera

än en röstberättigad.

30 §.

Kyrkofullmäktiges ordförande och

vice ordförande ur o tillika ordförande

och vice ordförande i kyrkostämman.

§ 3. 31 §.

Kyrkostämma skall hållas, när det finnes erforderligt för behandling av

ärende, i vilket beslutanderätten är förbehållen stämman.

Envar, som är röstberättigad å Envar, som är röstberättigad å

kyrkostämma, äger för uppgivet ärende kyrkostämma, äger för uppgivet ärende

begära sådan stämmas hållande. Lärn- begära sådan stämmas hållande. Lämnas

dylik framställning av ordföranden nas dylik framställning av ordföranden

utan avseende, skall lian, örn dét be- utan avseende, skall lian, om det be
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

(Kungl. Maj.ts förslag.)

gäres, meddela sitt beslut skriftligen

med skälen därtill. Över sådant beslut

äger sökanden på sätt i kap. 7 § 3 sägs

anföra besvär hos Överståthållarämbetet

eller konsistorium; och skall därvid besvärstiden

räknas från dagen, då sökanden

erhöll del av beslutet. Mot överståthållarämbetets

eller konsistoriums,

beslut må talan ej föras.

(Utskottets förslag.)

gäres, meddela sitt beslut skriftligen

med skälen därtill, över sådant beslut

äger sökanden på sätt i 71 § sägs

anföra besvär hos Överståthållarämbetet

eller konsistorium; och skall därvid besvärstiden

räknas från dagen, då sökanden

erhöll del av beslutet. Mot överståthållarämbetets

eller konsistoriums

beslut må talan ej föras.

§ 4. 32 §.

Vid kyrkostämman föres protokoll under ordförandens inseende av kyrkonotarien

eller vid förfall för honom av annan därtill av ordföranden utsedd

person.

Protokollet skall för varje ärende upptaga överläggningsämnet och beslutet

med angivande huruvida och i vilken

§ 5.

Vad i köp. 2 §§ 8 och 9, §11 första

och andra styckena, § 13 andra stycket,

§§ 14—16, § 17 mom. 1 och 3, § 19

tredje, fjärde och femte styckena samt

§§ 20—22 är stadgat örn kyrkofullmäktige

skall i tillämpliga delar gälla

i fråga örn kyrkostämma, dock att

kyrkostämmans förhandlingar alltid

skola vara offentliga samt att även i

annat ärende än val omröstning skall

ske med slutna sedlar, därest det begäres.

ordning omröstning företagits.

33 §.

Yad i 13 §, 15 § första och andra

styckena, 17 § andra stycket, 18—20

§§, 21 § 1 och 3 moni., 24 § tredje,

fjärde och femte styckena samt 25—

27 §§ är stadgat örn kyrkofull
mäktige

skall i tillämpliga delar gälla

i fråga örn kyrkostämma, dock att

kyrkostämmans förhandlingar alltid

skola vara offentliga samt att även i

annat ärende än val och tillsättande

av tjänstebefattning omröstning skall

ske med slutna sedlar, därest det begär

es.

Kap. 4. Om församlingsdelegerade. 4 kap. Om församlingsdelegerade.

§ 1. 34 §.

Kyrklig angelägenhet, som är av den allmänna beskaffenhet, att den angår

hela huvudstaden samfällt och för vars avgörande erfordras församlingarnas

gemensamma beslut, skall, sedan ärendet av Överståthållarämbetet eller konsistorium

överlämnats till församlingarna, å en och samma dag, som bestämmes

av konsistorium, behandlas å kyrkofullmäktigsammanträden i de särskilda församlingarna.

Örn de därvid fattade besluten skall konsistorium underrättas.

Hava församlingarna stannat i olika beslut, skall den fråga, i vilken skiljaktighet

förekommit, avgöras av församlingsdelegerade.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

79

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

§ 2. 35 §.

Församlingsdelegerade utses av kyrkofullmäktige i varje församling bland

fullmäktige till ett antal av en delegerad för varje församling och därutöver

ytterligare en för varje vid det näst föregående årets utgång påbörjat tiotusental

invånare i församlingen.

Suppleanter utses till lika antal som delegerade.

Val av delegerade och suppleanter sker å dag, som konsistorium bestämmer.

§ 3. 36 §.

Så snart ske kan efter valet skola delegerade på kallelse av ordföranden i

konsistorium sammanträda å ställe, som av denne bestämmes.

§ 4. 37 §.

Församlingsdelegerade må ej företaga ärende eller besluta däri, såvida icke

flera än hälften av dem äro tillstädes. Beslut örn beviljande av nya eller ökade

avgifter eller utgörande av nya eller ökade besvär må ej fattas, utan att minst

fyra femtedelar av de delegerades hela

Delegerad eller suppleant, som blivit

kallad till sammanträde och utan anmält,

av delegerade godkänt hinder avhåller

sig från sammanträdet, skall

böta till stadens kassa fem kronor och

dubbelt så mycket, om sammanträdet

måste i anseende till de närvarandes

fåtalighet inställas eller upplösas.

antal äro tillstädes.

Delegerad eller suppleant, som blivit

kallad till sammanträde och utan anmält,

av delegerade godkänt hinder avhåller

sig från sammanträdet, skall

böta till stadens kassa två kronor och

dubbelt så mycket, örn sammanträdet

måste i anseende till de närvarandes

fåtalighet inställas eller upplösas.

§5. 38 §.

Varje församlingsdelegerad äger en röst.

§ 6. 39 §.

Kan ärende, som handlägges å församlingsdelegerades sammanträde, icke

å den utsatta dagen bringas till slut, skall sammanträdet fortsättas å annan

dag, som delegerade bestämma. Sammanträde må ej uppskjutas längre än

fjorton dagar. Till fortsatt sammanträde erfordras icke särskild kallelse till

delegerade och suppleanter, som varit närvarande vid beslutets fattande. Däremot

skola frånvarande delegerade och suppleanter av ordföranden i konsistorium

underrättas örn sammanträdets fortsättande. Suppleant, som i delegerads

ställe deltagit i behandling av ärende, skall, där ärendets behandling uppskjutes,

örn möjligt fortfarande deltaga däri.

§ 7. 40 §.

Församlingsdelegerade välja inom sig ordförande.

Beslut fattas genom öppen omröstning. I fråga örn beviljande av nya eller

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

ökade avgifter eller besvär erfordras två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes

röster. I annan fråga bestämmes utgången genom enkel pluralitet av

de avgivna rösterna. Falla rösterna lika för olika meningar, blir den mening

beslut, som ordföranden biträder.

§ 8. 41 §.

Vid församlingsdelegerades sammanträde föres protokoll av sekreteraren hos

konsistorium.

Protokollet skall upptaga, jämte de närvarandes namn, överläggningsämnet

och beslutet.

Justering av protokollet verkställes senast fjorton dagar efter sammanträdet

å tid, som ordföranden bestämmer och vid sammanträdet tillkännagiver, av ordföranden

jämte minst två därtill för varje gång av delegerade utsedda närvarande

delegerade. Justering må ock verkställas av delegerade antingen genast

eller vid sammanträde senast fjorton dagar därefter, varom vid tillfället underrättelse

meddelas. Protokollet underskrives, med anteckning örn justeringen,

av ordföranden och de utsedda justeringsmännen eller, där justeringen verkställts

av delegerade, minst två vid sammanträdet närvarande delegerade.

Sedan protokollet justerats, skall tillkännagivande örn beslutet anslås vid

konsistoriums expedition. Tillkännagivandet, vilket tillika skall innehålla uppgift

å dagen, då detsamma anslagits, skall även dels tillställas församlingarnas

kyrkoherdar för att anslås vid pastorsexpeditionerna dels ock införas i den

tidning, vari överståthållarämbetets kungörelser vanligen intagas, så ock i

minst två andra av huvudstadens dagliga tidningar.

Örn beslutet skall ock myndighet, som begärt ärendets handläggning av församlingarna,

erhålla underrättelse.

§ 9.

Med avseende å församlingsdelegerade

och deras ordförande skall vad i

kap. 2 §§ 20 och 22 är stadgat beträffande

kyrkofullmäktige och deras ordförande

äga motsvarande tillämpning.

§ 10.

Angår kyrklig angelägenhet allenast

några av huvudstadens församlingar,

skall, därest församlingarna vid frågans

behandling å kyrkofullmäktigsammanträde

stanna i olika beslut, frågan avgöras

vid sammanträde med delegerade

från dessa församlingar. Därvid skall

42 §.

Med avseende å församlingsdelegerade

och deras ordförande skall vad i

25 och 27 §§ är stadgat beträffande

kyrkofullmäktige och deras ordförande

äga motsvarande tillämpning.

43 §.

Angår kyrklig angelägenhet allenast

några av huvudstadens församlingar,

skall, därest församlingarna vid frågans

behandling å kyrkofullmäktigsammanträde

stanna i olika beslut, frågan avgöras

vid sammanträde med delegerade

från dessa församlingar. Därvid skall

s. 81 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31

81

(Kungl. Martts förslag.)

vad i §§ 1—9 är stadgat i tillämpliga

delar lända till efterrättelse.

Kap. 5. Om kyrkoråd och skolråd.

§ 1.

I varje församling skall finnas ett

kyrkoråd och ett skolråd. Kyrkoråd

och skolråd må, där det lämpligen låter

sig göra, förenas till ett gemensamt

kyrko- och skolråd.

Där församling finner det lämpligt,

må för förvaltningen och vården av

församlingsbibliotek utses särskild biblioteksstyrelse.

Beträffande sådan styrelse

skall, i den mån ej annat är föreskrivet,

i tillämpliga delar gälla vad i

denna lag är stadgat angående skolråd.

(Utskottets förslag.)

vad i 34—42 §§ är stadgat i tillämpliga

delar lända till efterrättelse.

5 kap. Örn kyrkoråd och skolråd.

44 §.

I varje församling skall finnas ett

kyrkoråd och ett skolråd.

Bär församling finner det erforderligt,

må för förvaltningen och vården

av församlingsbibliotek utses särskild

biblioteksstyrelse. Beträffande sådan

styrelse skall, i den mån ej annat är

föreskrivet, i tillämpliga delar gälla

vad i denna lag är stadgat angående

skolråd.

§ 2. 45 §.

Kyrkorådet tillkommer att: Kyrkorådet tillkommer att:

a) i avseende på religionens och sedernas vård vaka över efterlevnaden av

därom gällande författningar;

b) upptaga frågor örn oordning och oskick vid gudstjänsten;

c) vaka över att spridande av vilse- c) vaka över att kyrklig tvedräkt

förande läror, må, såvitt möjligt är, före- och söndring såvitt möjligt förhindras;

kommas samt kyrklig tvedräkt och

söndring förhindras;

d) tillsätta och avskeda andra kyrkobetjänte än organist, kyrkosångare och

klockare;

e) vårda församlingens för kyrkliga ändamål avsedda egendom och handhava

de medel, som skola användas för nämnda ändamål;

f) i alla frågor, som angå församlingens egendom eller eljest dess gemensamma

rätt, bevaka och utföra församlingens talan vid alla tillfällen, då icke

särskilt ombud av församlingen förordnats för sådant ändamål; samt

g) även i övrigt ombesörja kyrkans angelägenheter.

Skolrådet tillhör att: S kolrådet tillhör att:

a) utöva den vård av och befattning med folkskolan, som enligt gällande

författningar tillkommer skolrådet;

b) handhava förvaltningen och vården av församlingsbibliotek; samt

c) även i övrigt förvalta egendom och medel, som stå under skolrådets vård.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 5 sami. 21 haft. (Nr 31.) iobi so 6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Såväl kyrkorådet som skolrådet Såväl kyrkorådet som s kolåligger,

i vad på vartderas särskilda rådet åligger, i vad på vartderas särbefattning

ankommer, därjämte att: skilda befattning ankommer, därjämte

att:

a) ombesörja verkställigheten av kyrkofullmäktiges och församlingsdelegerades

beslut, i den mån ej sådan verkställighet uppdragits åt särskilt därtill

utsedda styrelser, nämnder eller personer;

b) hava överinseendet över för särskilda förvaltnings- eller verkställighetsbestyr

utsedda styrelsers, nämnders eller personers förvaltning;

c) till kyrkofullmäktige eller kyrkostämman göra de framställningar eller

förslag, som av omständigheterna påkallas;

d) verkställa beredning av ärenden, som skola förekomma till behandling

hos kyrkofullmäktige eller å kyrkostämma samt

e) avgiva infordrade betänkanden i församlingens angelägenheter.

Finnes biblioteksstyrelse, tillkommer det den att handhava förvaltningen

och vården av församlingsbibliotek.

§ 3. 46 §.

Kyrkorådet må i frågor, som röra religionens och sedernas vård, genom allvarliga

föreställningar och varningar söka förmå den felande till bättring. Låter

sig den felande därigenom icke rättas, äger kyrkorådet att efter sakens beskaffenhet

vidtaga den ytterligare åtgärd, som överensstämmer med lag och författningar.

Kallas någon, som år boonde eller

uppehåller sig inom församlingen, till

inställelse inför kyrkorådet för att

höras i ordnings- eller sedlighetsmål,

som är beroende på rådets omvårdnad,

är han pliktig att hörsamma kallelsen,

såvida han minst fyra dagar förut erhållit

del därav. Utebliver han utan

laga förfall, äger rådet fälla honom att

böta fem kronor till kyrkokassan och

genom vite tillhålla honom att inställa

sig. I fall av tredska äger rådet fälla

honom till vitet samt förelägga högre

vite. Vitena må dock tillsammans ej

överstiga trettio kronor. Kan den

tredskande ändå ej förmås till inställelse,

äger rådet erhålla handräckning

hos polismyndigheten.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

83

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

§ 4. 47 §.

Ledamöter i kyrkorådet och skolrådet väljas av kyrkofullmäktige till det

antal, som, fullmäktige finna lämpligt med hänsyn till församlingens vidd och

folkmängd. Antalet ledamöter må dock, ordföranden inberäknad, icke vara

under fem eller över elva. Jämte ledamöterna må utses suppleanter till det

antal, som finnes lämpligt. Sker ej valet proportionellt, skall tillika bestämmas

den ordning, i vilken suppleanterna skola inkallas till tjänstgöring.

§ 5.

48 §.

Till ledamot i kyrkorådet eller skolrådet

må väljas endast den som är röstberättigad

vid val av kyrkofullmäktige

samt boende inom församlingen och

uppnått tjugufem års ålder ävensom

visat intresse, då fråga är örn ledamot

1 kyrkorådet, att främja det kyrkliga

församlingslivet samt, då fråga är om

ledamot av skolrådet, att befordra skolväsendet.

I avseende, å obehörighet att

vara ledamot i kyrkorådet eller skolrådet

samt rätt till avsägelse från sådant

uppdrag skall i övrigt vad i kap.

2 § 4 är stadgat örn kyrkofullmäktig

öga motsvarande tillämpning.

Vad örn ledamot i kyrkorådet elle

suppleant.

Till ledamot i kyrkorådet eller skolrådet

må väljas endast den som är röstberättigad

vid val av kyrkofullmäktige

samt boende inom församlingen och

uppnått tjugufem års ålder ävensom

kan anses vilja, då fråga är örn ledamot

i kyrkorådet, främja församlingslivet

samt. då fråga är om ledamot av skolrådet,

befordra skolväsendet. I avseende

å obehörighet att vara ledamot i kyrkorådet

eller skolrådet samt rätt till avsägelse

från sådant uppdrag skall i

övrigt vad i 8 § är stadgat om kyrkofullmäktig

äga motsvarande tillämpning.

■ skolrådet är stadgat gäller ock om

§ G
-

49 §.

Ledamöter och suppleanter i kyrkorådet och skolrådet väljas för fyra år,

räknade från och med den 1 januari året näst efter det, då valet skedde. Valet

skall förrättas före utgången av november månad året näst efter det, då allmänna

val av kyrkofullmäktige ägde rum.

Avgår ledamot, som utsetts vid proportionellt val, under den för honom

bestämda tjänstgöringstiden, inkallas till ledamot den suppleant, som enligt den

mellan suppleanterna bestämda ordningen bör inträda; den sålunda inkallade

tjänstgör under den tid, som återstått för den avgångne. Avgår annan vald

ledamot, anställes fyllnadsval för den återstående delen av tjänstgöringstiden.

Sådant val bör, där ej särskilda omständigheter annat föranleda, äga rum å

andra ordinarie kyrkofullmäktigsammanträdet under året.

§ 7. 50 §.

Moni. 1. Ordförande i kyrkorådet 1 moni. Ordförande i kyrkorådet

och skolrådet är kyrkoherden eller den är kyrkoherden eller den hans ämbete

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

hans ämbete förvaltar eller deri präst

inom församlingen, som kyrkoherden

därtill förordnar.

Skolrådet väljer inom sig för varje

år en vice ordförande.

Biblioteksstyrelse utser inom sig för

varje år ordförande och vice ordförande.

M o m. 2. Är ordföranden i kyrkorådet

hindrad att inställa sig vid rådets

sammanträde, äger rådet utse en annan

ledamot att för tillfället föra ordet.

Vad sålunda stadgas gäller ock för

skolrådet, då både ordf irranden och vice

ordföranden liro hindrade att inställa

sig.

§ 8.

Kyrkorådet och skolrådet sammanträda

på ordförandens kallelse så ofta

han finner det nödigt eller minst halva

antalet ledamöter gör framställning

därom.

§ 9.

Suppleanterna böra i den vid valet

bestämda ordningen kallas till tjänstgöring,

i den mån det erfordras till

följd av hinder för ledamot eller vid

uppkommen ledighet, som ej ännu kunnat

fyllas, efter ledamot, som icke utsetts

vid proportionellt val.

(Utskottets förslag.)

förvaltar eller den präst inom församlingen,

som kyrkoherden därtill förordnar.

Är ordföranden i kyrkorådet hindrad

att inställa sig vid rådets sammanträde,

äger rådet utse en annan ledamot att

för tillfället föra ordet.

2 m o m. Skolrådet väljer inom sig

för varje år en ordförande och en vice

ordförande. Till ordförande må dock

kunna utses kyrkoherden, ändå att han

icke är ledamot av rådet.

Åro både ordföranden och vice ordföranden

i skolrådet hindrade att inställa

sig vid rådets sammanträde, äger

rådet utse en ledamot att för tillfället

föra ordet.

51 §.

Kyrkorådet och skolrådet sammanträda

på ordförandens kallelse så ofta

han finner det nödigt eller minst halva

antalet ledamöter för uppgivet ärende

gör framställning därom.

52 §.

Suppleanterna i kyrkorådet och

skolrådet böra i den vid valet bestämda

ordningen kallas till tjänstgöring, i den

mån det erfordras till följd av hinder

för ledamot eller vid uppkommen ledighet,

som ej ännu kunnat fyllas, efter

ledamot, som icke utsetts vid proportionellt

val.

Suppleant vare obetaget att även eljest

närvara vid rådets sammanträden.

§ 10. 53 §.

Kyrkorådet eller skolrådet må ej handlägga ärende, såvida icke flera än

hälften av ledamöterna, ordföranden inberäknad, äro tillstädes.

Ledamot i kyrkorådet eller till Ledamot i kyrkorådet eller till

tjänstgöring kallad suppleant, som utan tjänstgöring kallad suppleant, som utan

anmält, av rådet godkänt hillder av- anmält, av rådet godkänt hinder av
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

85

(Kungl. Maj:ls förslag.)

håller sig från sammanträde, skall böta

till kyrkokassan fem kronor och dubbelt

så mycket, örn sammanträdet måste

i allseende till de närvarandes fåtalighet

inställas eller upplösas.

(Utskottets förslag.)

håller sig från sammanträde, skall böta

till kyrkokassan två kronor och dubbelt

så mycket, örn sammanträdet måste

i anseende till de närvarandes fåtalighet

inställas eller upplösas.

Yad sålunda stadgas skall äga motsvarande tillämpning i fråga örn ledamot

eller till tjänstgöring kallad suppleant i skolrådet; dock skola böterna tillfalla

skolkassan.

§ U.

Med avseende å kyrkorådet och skolrådet

skall vad i kap. 2 § 17 inom. 1 är

stadgat för kyrkofullmäktige äga motsvarande

tillämpning; dock skall, där

omröstning begäres, den alltid ske

öppet. i

51 §.

Med avseende å kyrkorådet och skolrådet

skall vad i 21 § 1 mom. är stadgat

för kyrkofullmäktige äga motsvarande

tillämpning; dock skall omröstning,

där sådan begäres, atom vid val

och tillsättande av tjänstebefattning

alltid ske öppet.

Vid skolrådets sammanträden äger

kyrkorådets ordförande, ändå att han

icke är ledamot av skolrådet, att yttra

sig och framställa förslag men ej att

deltaga i besluten.

§ 12. 55 §.

Vid kyrkorådets sammanträde skall protokoll under ordförandens inseende

föras av kyrkonotarien eller, vid förfall för honom, av annan därtill av ordföranden

utsedd person. På skolrådet ankommer att bestämma, av vem protokollföringen

vid rådets sammanträde skall besörjas.

Justering av protokollet verkställes av ordföranden jämte minst två därtill

för varje gång av rådet utsedda närvarande ledamöter. Justering må ock verkställas

av rådet antingen genast eller vid nästa sammanträde.

Sedan protokollet justerats, skall en förteckning över de vid sammanträdet

fattade besluten anslås vid församlingens pastorsexpedition. Förteckningen,

vilken tillika skall innehålla uppgift å dagen, då densamma anslagits, skall

även införas i den tidning, vari överståthållarämbetets kungörelser vanligen

intagas, så ock i minst två andra av huvudstadens dagliga tidningar.

Envar äger att taga avskrift av kyrkorådets eller skolrådets protokoll och

att utan avgift få avskriftens riktighet bestyrkt.

§ 13. 50 §.

Kyrkorådets skriftväxling ombesörjes under ordförandens inseende av kyrkonotarien

eller, vid förfall för honom, av annan därtill av ordföranden utsedd person.

Ordföranden åligger att mottaga alla till rådet ställda framställningar,

tillse att räkenskaper föras i enlighet med givna föreskrifter, vårda rådets handlingar

och låta hålla register över deni.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

För skolrådets ordförande gälla enahanda föreskrifter. Dock tillkommer det

rådet att bestämma, av vem dess skriftväxling skall besörjas.

§ u.

57 §.

Kyrkvärdar väljas av kyrkorådet bland dess ledamöter för den tid de blivit

invalda i rådet.

58 §.

Penningar eller värdehandlingar,

som för församlingens räkning innehavas

av kyrkorådet eller skolrådet,

skola så förvaras, att de icke samman - blandas med andra penningar eller

värdehandlin gar.

Penningmedel, som ej erfordras för

verkställande av nära förestående utbetalningar,

skola för församlingens

räkning insättas hos bank eller å postgirokonto.

59 §.

Envar ledamot av kyrkorådet eller

skolrådet ansvarar gemensamt med de

övriga för de medel rådet har under sin

förvaltning ävensom för de säkerhetshandlingar,

mot vilkas antaglighet han

icke gjort anmärkning till protokollet.

§ 15.

Örn kyrkorådets och skolrådets befattning

med uppgörande av förslagtill

utgifts- och inkomststat samt örn

revision och meddelande av ansvarsfrihet

sägs i kap. 6*.

60 §.

Örn kyrkorådets och skolrådets befattning

med uppgörande av förslag

till utgifts- och inkomststat samt om

revision och meddelande av ansvarsfrihet

sägs i 6 kap.

Beträffande vård av kyrka och kyrkoegendom samt av medel, som stå under

konsistoriums inseende, ävensom i fråga örn föryttring av sådan egendom gäller

vad särskilt är stadgat.

Kap. O. Örn avgifter och raken- 6 kap. Om avgifter oell räkenskaper.

skaper.

§ 1. 61 §.

De avgifter, örn vilka kyrkofullmäktige eller församlingsdelegerade besluta,

skola utom i de fall, för vilka annorlunda är i lag eller författning föreskrivet,

s. 87 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

87

(Kungl. Mårts förslag.) (Utskottets förslag.)

utgå på sätt om täckande av kommunens skattebehov är stadgat i förordningen

om kommunalstyrelse i Stockholm.

Den som är medlem av icke territoriell församling är icke skyldig att erlägga

avgift till kyrka eller prästerskap i den territoriella församling, där han

är mantalsskriven.

Angående den lindring i skattskyldigheten till svenska kyrkan samt hennes

prästerskap och betjänte, som tillkommer vissa främmande trosbekännare, är

särskilt stadgat.

§ 2. 62 §.

Utgifts- och inkomststat skall årligen upprättas för det nästföljande kalenderåret,

särskilt för kyrkan samt särskilt för skolan, såvitt angår församlingen enskilt,

och församlingsbibliotek. Finnes biblioteksstyrelse, skall utgifts- och

inkomststat upprättas särskilt för församlingsbiblioteket.

Å utgiftssidan i stat, som nu sagts, skola upptagas:

a) det löpande årets beräknade brist;

b) de belopp i kapital eller ränta, varmed församlingens skulder under det

nästföljande året förfalla till betalning;

c) de anslag, som tidigare beslutats för nästföljande år, så ock de anslag,

som beslutats i samband med statens fastställande, däribland även ett anslag

för oförutsedda behov.

Statens inkomstsida skall upptaga:

a) det löpande årets beräknade behållning;

b) de inkomster, som i anledning av tidigare fattade beslut eller på annan

grund kunna påräknas under det nästföljande året, sa ock det belopp, som ytterligare

skall anskaffas, ävensom sättet för dess anskaffande.

Församling må i stället för det löpande arets beräknade brist eller behållning

upptaga det belopp, vartill nästföregående ars brist eller behållning enligt

avslutade räkenskaper uppgått.

§ 3. 63 §.

Förslag till utgifts- och inkomststater skola uppgöras för kyrkan av kyrkorådet

samt för skolan och församlingsbibliotek av skolrådet. Finnes biblioteksstyrelse,

åligger det sådan styrelse att uppgöra statförslag i vad på styrelsens

befattning ankommer.

Statförslagen skola upptagas till granskning och fastställelse vid det ordinarie

kyrkofullmäktigsammanträde, som hålles före november månads utgång.

Därvid skola de anslag, som först då föreslås till beviljande, samt därmed sammanhängande

frågor särskilt bliva föremål för överläggning och avgörande.

§ \. 6i §.

Vad kyrkofullmäktige eller församlingsdelegerade beslutat till uttaxering

skall, allt efter ändamålets beskaffenhet, genom kyrkorådet, skolrådet eller

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

biblioteksstyrelse delgivas Överståthållarämbetet, vilket det åligger att verkställa

debitering och uppbörd av dessa avgifter samt att avlämna medlen till

kyrkorådet, skolrådet eller biblioteksstyrelsen.

Där till följd av särskilda förhallanden annan ordning för uppbördens verkställande

finnes vara lämplig eller nödig, må kyrkofullmäktige besluta därom.

Vid indrivandet av utskylder, vilka

icke blivit inom föreskriven lid erlagda,

uttages därutöver en avgift, beräknad

efter tre öre å varje full krona

av slutsumman å de utskylder, som

skola erläggas vid uppbördsstämma»,

då nämnda slutsumma ej överstiger

tjugufem kronor, dock ej mindre än

tjugufem öre, och efter sex öre å berörda

slutsumma, när denria överstiger

tjugufem kronor. Verkställes indrivningen

gemensamt beträffande utskylder,

som här avses, och utskylder till

staden, skall vad nu stadgats äga tilllämpning

å de sammanlagda utskylderna.

Denna ersättning skall, då indrivningen

sker i Stockholm, ingå till

stadskassan men eljest tillfalla den

som verkställer indrivningen.

Vid indrivandet av utskylder, vilka

icke blivit inom föreskriven tid erlagda,

uttages därutöver en avgift av

tre öre å varje full krona av de resterande

utskyldernas belopp, dock ej

mindre än tjugufem öre. Denna ersättning

skall, då indrivningen sker i

Stockholm, ingå till stadskassan men

eljest tillfalla den som verkställer indrivningen.

§ 5• 65 §.

Av kyrkofullmäktige skola ärligen utses två eller flera revisorer samt lika

många suppleanter för granskning av det nästföljande årets förvaltning.

Den, vilken såsom ledamot av kyrkorådet eller skolrådet eller eljest är redovisningsskyldig

till församlingen, må icke väljas till revisor eller revisorssuppleant

för granskning av förvaltning, för vilken han har att redovisa, ej

heller deltaga i val av revisor eller revisorssuppleant för granskning av sådan

förvaltning eller i beslut med anledning av granskningen.

Revisorerna äga att när som helst

inventera församlingens kassor och

övriga tillgångar samt taga del av räkenskaper

och andra handlingar, sorn

beröra förvaltningen.

§ <>• 66 §.

Det åligger kyrkorådet och skolrådet ävensom biblioteksstyrelse att i enlighet

med givna föreskrifter föra räkenskaper över sin förvaltning och avsluta

s. 89 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

89

(Kungl. Majlis förslag.) (Utskottets förslag.)

dem för kalenderår. Räkenskaperna skola årligen senast den 1 mars hållas tillgängliga

för revisorerna.

§ 7.

67 §.

Revisionsberättelsen skall senast den

1 april avlämnas till kyrkofullmäktiges

ordförande, som över framställda

anmärkningar infordrar vederbörandes

törklaringar så tidigt, att de jämte revisionsberättelsen

kunna framläggas till

granskning å det ordinarie kyrkofullmäktigsammanträde,

som hålles före

utgången av maj månad.

Revisionsberättelsen skall senast den

1 april avlämnas till kyrkofullmäktiges

ordförande, som över framställda

anmärkningar infordrar vederbörandes

förklaringar så tidigt, att de jämte revisionsberättelsen

kunna framläggas till

granskning och avgörande å det ordinarie

kyrkofullmäktigsammanträde,

som hålles före utgången av maj

månad.

§ 8. 68 §.

På beslut av kyrkofullmäktige ankommer, huruvida framställd anmärkning

skall förfalla och ansvarsfrihet för förvaltningen meddelas eller laga åtgärd

för bevarande av församlingens rätt skall vidtagas. Anställes ej talan å den

förvaltning revisionsberättelsen avser inom ett år från det berättelsen framlades

å kyrkofullmäktigsammanträde, skall så anses, som örn ansvarsfrihet

blivit beviljad. Utan hinder av att ansvarsfrihet beviljats må talan föras på

grund av brottslig handling, där ej ansvarsfriheten uppenbarligen avsett även

den handlingen.

Kap* 7. Örn underställning och 7 kap. Om underställning och

besvär. besvär.

§ 1. 60 §.

För att vinna bindande kraft skola kyrkofullmäktiges beslut underställas

Konungens prövning och fastställelse, då de angå:

a) avhändande eller pantförskrivning av sådan församlingen tillhörig fastighet,

som utan att räknas till kyrkoegendom för något dess gemensamma nytta

avseende ändamål tillfallit församlingen genom gåva eller testamente, ävensom

överenskommelse, som medför ändring i någon församlingens rättighet till sådan

fastighet;

b) upptagande av lån, därunder inbegripet ingående av borgen, dock att

underställning icke erfordras, där ej i följd av beslutet sammanlagda beloppet

av församlingens utan underställning skedda upplåning överstiger hälften av

den summa, som för det sistförflutna kalenderåret beslutits skola i församlingen

anskaffas genom uttaxering; eller

c) utgifter, som erfordra uttaxering under längre tid än feni år.

Beslut, som skall underställas Konungens prövning, skall insändas till Överståthållarämbetet,

vilket det åligger att överlämna handlingarna jämte eget

yttrande till Konungen.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

(Kungl. Maj.ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

§ 2. 70 §.

Överståthållarämbetets godkännande Överståthållarämbetets godkännande

erfordras för att giva gällande kraft åt erfordras för att giva gällande kraft åt

beslut rörande arvode enligt kap. 2 beslut rörande arvode enligt 23 § andra

§ 18 andra stycket. stycket där beslutet ej allenast inne
fattar

förnyande av dylikt för nästföregående

år fattat, lagligen gällande

beslut.

Samtliga av församlingen för ett och

samma kalenderår fattade beslut, därå

fastställelse erfordras, skola samtidigt

och senast under det år besluten avse

underställas överståthållarämbetets

prövning, vid äventyr att beslut, såvida

ej särskilda omständigheter anses böra

föranleda undantag, icke vinner godkännande.

Till ledning vid prövningen

av dessa beslut skall tillgång beredas

Överståthållarämbetet till tablå över

församlingens ekonomiska ställning det

år besluten avse.

Underställt beslut skall antingen oförändrat fastställas eller ogillas. Vägras

fastställelse, skall skäl därför uppgivas.

Över vägrad fastställelse må församlingen föra klagan hos Konungen.

§ 3. 71 §.

Medlem av församling, som ej nöjes åt kyrkofullmäktiges beslut, äger att

söka rättelse däri genom besvär, örn beslutet

icke tillkommit i laga ordning,

står i strid mot allmän lag eller författning eller annorledes överskrider

deras befogenhet, som fattat beslutet, eller

kränker hans enskilda rätt eller eljest vilar på orättvis grund.

Besvären skola, jämte det överklä- Besvären skola, jämte det överklagade

beslutet, före klockan tolv å fjor- gade beslutet, före klockan tolv å fjortonde

dagen efter den, då förteckning, tonde dagen efter den, då förteckning,

däri beslutet upptagits, anslogs vid däri beslutet upptagits, anslogs vid

pastorsexpeditionen, dagen då det pastorsexpeditionen, dagen då det

skedde likväl oräknad, ingivas i mål, skedde likväl oräknad, ingivas i mål.

som avses i kap. 1 § 2 a)—d) och f) som avses i 2 § a), b), d), h) och l),

ävensom i mål rörande val av leda- ävensom i mål rörande val av ledamöter

och suppleanter i kyrkoråd, skol- möter och suppleanter i kyrkoråd, skolråd

och biblioteksstyrelse samt mål råd och biblioteksstyrelse samt mål

Samtliga av församlingen för ett och

samma kalenderår fattade beslut av

beskaffenhet, som nyss sagts, skola

samtidigt och senast under det år besluten

avse underställas överståthållarämbetets

prövning, vid äventyr att beslut,

såvida ej särskilda omständigheter

anses böra föranleda undantag, icke

vinner godkännande. Till ledning vid

prövningen av dessa beslut skall tillgång

beredas Överståthållarämbetet till

tablå över församlingens ekonomiska

ställning det år besluten avse.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

91

(Kanyl. Maj:ts förslag.)

rörande granskning av sådant råds eller

sådan styrelses räkenskaper till konsistorium

och i andra mål till Överståthållarämbetet.

Det åligger klaganden

därjämte såväl att vid besvären foga

bevis örn dagen, då förteckningen anslogs,

som ock att inom en vecka efter

det tiden för besvärens inlämnande utgått

till kyrkofullmäktiges ordförande

ingiva diariibevis över att han besvärat

(Utskottets förslag.)

rörande granskning av sådant råds

eller sådan styrelses räkenskaper till

konsistorium och i andra mål till Överståthållarämbetet.

Det åligger klaganden

därjämte såväl att vid besvären

foga bevis örn dagen, då förteckningen

anslogs, som ock att inom en vecka

efter det tiden för besvärens inlämnande

utgått till kyrkofullmäktiges ordförande

ingiva diariibevis över att han

besvärat sig.

sålunda föreskrivits, må beslutet gå i

varandra del av besvären,

sig. $

Försummar klaganden något av vad

verkställighet.

Överståthållarämbetet och konsistorium böra giva

när ärendet kan anses höra till gemensam behandling.

§ 4. 72 §.

Gå besvären ut därpå, att beslutet icke tillkommit i laga ordning, eller att

det står i strid mot allmän lag eller författning eller annorledes överskrider

deras befogenhet, som fattat beslutet, äger den prövande myndigheten, där besvären

finnas böra godkännas, att förbjuda beslutets verkställighet.

Grundas besvären därpå, att klagandens enskilda rätt blivit genom beslutet

kränkt, och bliva besvären godkända, gäller rättelsen till förmån för den som

klagat, men står beslutet i övrigt fast, utan så är att det finnes strida mot allmän

lag eller författning eller eljest vila på orättvis grund, då den prövande

myndigheten må förordna om upphävande av beslutet i dess helhet.

§ 5. 73 §.

I avseende å tid och sätt för sökande av ändring i utslag, som meddelats av

Överståthållarämbetet eller konsistorium, gäller efter varje måls beskaffenhet

vad särskilt är stadgat.

§ 6.

Vad i 1—5 är stadgat örn

kyrkofullmäktiges beslut skall i tilllämpliga

delar gälla beträffande beslut

av kyrkostämma eller församlingsdelegerade.

Tiden för anförande av besvär

över församlingsdelegcrades beslut

skall räknas från dagen, då förteckning,

däri beslutet upptagits, anslogs

vid konsistoriums expedition.

74 §.

Vad i OfJ—73 §§ är stadgat örn

kyrkofullmäktiges beslut skall i tilllämpliga

delar gälla beträffande beslut

av kyrkostämma eller församlingsdelegerade.

Tiden för anförande av besvär

över församl i ngsdelegerades beslut

skall räknas från dagen, då förteckning,

däri beslutet upptagits, anslogs

vid konsistoriums expedition.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

§ 7. 75 §.

För besvärs anförande mot beslut av kyrkoråd eller skolråd i sådana mål

och ärenden, vilka rådet på grund av föreskrifter i särskilda författningar har

att handlägga, gäller vad i dessa författningar för varje fall finnes stadgat.

I övrigt skall, där medlem av församling

ej nöjes åt kyrkorådets eller

skolrådets beslut, som icke är av rent

förberedande eller verkställande art,

vad i §§ 3—5 är stadgat äga motsvarande

tillämpning. Där beslutet rör

uteslutande enskild persons förhållande,

skall dock tiden för talans fullföljande

räknas från den dag, då beslutet

genom utdrag av protokollet delgavs

klaganden.

I övrigt skall, där medlem av församling

ej nöjes åt kyrkorådets eller

skolrådets beslut, som icke är av rent

förberedande eller verkställande art,

vad i 71—73 §§ är stadgat äga motsvarande

tillämpning. Där beslutet rör

uteslutande enskild persons förhållande,

skall dock tiden för talans fullföljande

räknas från den dag, då beslutet

genom utdrag av protokollet delgavs

klaganden.

Utan hinder av förd klagan må beslutet gå i verkställighet, där icke den

prövande myndigheten annorledes förordnar.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Thulin, G. W. Hansson, Hellberg, Sandegård, Sundberg,

Larsén, Granström, greve Lagerbjelke, K. A. S. Nylander, Gustafson i Kasenberg,

Persson i Trången, Andersson i Igelboda, Laurén, Lindmark, Olsson i Mora, Fast, Källman,

Wallerius och Weijne.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr Hl.

93

c) att riksdagen, med förklarande att Kungl. Maj:ts förslag

till lag om skolstyrelse i vissa kommuner ej kunnat av riksdagen

i oförändrat skick antagas, måtte i anledning av sagda förslag

samt motionerna I: 291 och II: 449 för sin del antaga följande

förslag till

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Lag

Olli

skolstyrelse i vissa kommuner.

Härigenom förordnas som följer:

§ 1.

I lands- eller stadskommun, som

sammanfaller med skoldistrikt, må,

där kommunal- eller stadsfullmäktige

finnas, folk- och fortsättningsskoleväsendet

utgöra en för kommunen gemensam

angelägenhet, vilken kommunen

såsom sådan har att vårda. Förordnande

härom meddelas av Konungen

efter framställning av kommunal- eliel•

stadsfullmäktige eller av kyrkostämma

eller, där kyrkofullmäktige finnas, av

dessa.

§ 2.

Har förordnande meddelats enligt

§ 1, skola kommunens kostnader för

folk- och fortsättningsskoleväsendet beslutas

och utgöras på sätt örn kominunalutskylder

är stadgat. Skoldistrikt

äger dock enligt gällande folkskolestadga

att såsom bidrag till kostnaderna

för skolväsendet upptaga särskild

avgift av envar, som erlägger mantalspenningar.

§ 3.

Folkundervisningen i kommun, beträffande

vilken förordnande meddelats

enligt § 1, ordnas enligt bestämmelser,

som utfärdas av Konungen.

1 §■

I lands- eller stadskommun, som

sammanfaller med skoldistrikt, skall,

där kommunal- eller stadsfullmäktige

finnas, folk- och fortsättningsskoleväsendet

utgöra en för kommunen gemensam

angelägenhet, vilken kommunen

såsom sådan har att vårda.

För Stockholms stad gäller vad särskilt

är stadgat.

2 §.

I kommun, som avses i 1 § skola

kommunens kostnader för folk- och

fortsättningsskoleväsendet beslutas och

utgöras på sätt om kominunalutskylder

är stadgat. Skoldistrikt äger dock enligt

gällande folkskolestadga att såsom

bidrag till kostnaderna för skolväsendet

upptaga särskild avgift av envar,

som erlägger mantalspenningar.

3 §.

Folkundervisningen i kommun, som

avses i 1 §, ordnas enligt bestämmelser,

som utfärdas av Konungen.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr SI.

(Kunni. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

§ 4. 4 §.

I kommun, beträffande vilken för- I kommun, sorn avses i 1 §, handordnande

meddelats enligt § 1, hand- liaves förvaltningen och vården av

haves förvaltningen och vården av folk- och fortsättningsskoleväsendet av

folk- och fortsättningsskoleväsendet av en folkskolestyrelse,

en folkskolestyrelse.

För förvaltningen och vården av fortsättningsskolan må, där kommunen finner

det vara till fördel för skolväsendet, utses särskild fortsättningsskolestyrelse.

Beträffande fortsättningsskolestyrelse skall, i den mån ej annat är föreskrivet,

i tillämpliga delar gälla vad i denna lag är stadgat angående folkskolestyrelse.

S 5. 5 §.

Folkskolestyrelsen tillkommer, såvitt angår folk- och fortsättningsskoleväsendet,

att:

a) i enlighet med gällande författningar och reglementen ordna och med

uppmärksamhet följa undervisningen;

b) utöva den ekonomiska förvaltningen ävensom hava tillsyn över lokaler,

som upplåtits för undervisningen och dithörande anstalter;

c) tillsätta och avskeda lärare samt tjänstebiträden, vilka ställts till styrelsens

förfogande; dock skall i fråga örn tillsättande av lärarbefattning, med

vilken är förenad organist- eller klockarsyssla eller båda dessa sysslor eller

kyrkosångarbefattning, gälla vad särskilt är stadgat;

d) ombesörja verkställigheten av kommunal- eller stadsfullmäktiges beslut,

i den mån ej sådan verkställighet uppdragits åt särskilt därtill utsedda styrelser,

nämnder eller personer;

e) till kommunal- eller stadsfullmäktige göra de framställningar eller förslag,

som av omständigheterna påkallas; samt

f) verkställa beredning av ärenden, som skola förekomma till behandling

hos kommunal- eller stadsfullmäktige.

Finnes fortsättningsskolestyrelse, tillkommer det denna att handhava förvaltningen

och vården av fortsättningsskolan.

§ 6. 6 §.

Det åligger folkskolestyrelsen att årligen före den lö september till kommunal-

eller stadsfullmäktige avgiva ett förslag till utgifts- och inkomststat rörande

folk- och fortsättningsskoleväsendet för det nästföljande kalenderåret.

Finnes fortsättningsskolestyrelse, åligger det denna, att uppgöra statförslag

rörande fortsättningsskoleväsendet.

I statförslaget skola upptagas de utgifter, som redan äro beslutade att utgå

under det nästföljande året, samt de, vilka folkskolestyrelsen eller fortsättningsskolestyrelsen

anser därutöver erforderliga, ävensom de inkomster, som för det

nästföljande året äro eller anses vara att påräkna.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

95

(Kungl. Mattts förslag.)

(Utskottets förslag.)

§ 7. 7 §.

Folkskolestyr elsen utgöres i land s- Ledamöter i folkskolesty reisen väljas

k o m m u n av kyrkoherden i det ar kommunal- eller stadsfullmäktige

pastorat, till vilket kommunen hör, lill det antal, som fullmäktige finna

eller, där kommunen tillhör mer än ett lämpligt med hänsyn till kommunens

pastorat, kyrkoherden i det pastorat, vidd och folkmängd. Antalet ledamösörn

domkapitlet bestämmer, samt ett ter må dock icke vara under fem eller

av kommunalfullmäktige bestämt, över tjuguen.

jämnt antal ledamöter, minst fyra och

högst tjugu, utsedda till hälften av

kommunalfullmäktige och till hälften

av kyrkostämman eller, där kyrkofullmäktige

finnas, av dessa. Omfattar

kommun flera församlingar eller delar

av församlingar, skall halva antalet

ledamöter utses av kyrkostämmorna

eller kyrkofullmäktige i dessa församlingar

enligt den fördelning mellan

deni, som domkapitlet bestämmer.

I stadsko mm u n utgöres folkskolestyrelsen,

där ej Konungen annorlunda

förordnat, av kyrkoherden i

stadsförsamlingen eller, där i staden

finnas flera församlingar med särskilda

k yrkoherdar, den bland dessa, som domkapitlet

bestämmer, samt ett av stadsfullmäktige

bestämt, jämnt antal ledamöter,

minst åtta och högst tjugu, utsedda

till hälften av stadsfullmäktige

och till hälften av kyrkostämman eller,

där kyrkofullmäktige finnas, av dessa.

Finnas i staden flera församlingar, skall

halva antalet ledamöter utses av

kyrkostämmorna eliel• kyrkofullmäktige

i församlingarna enligt den fördelning

mellan dem, som domkapitlet

bestämmer.

Ledamöter i fortsättningsskolestyrelse utses till det antal, som kommunal-

eller stadsfullmäktige finna lämpligt. Ledamöterna utses av kommunaleller

stadsfullmäktige oell folkskolestyrelsen sålunda, att fullmäktige välja det

antal ledamöter, som är närmast under hälften, och folkskolestyrelsen övriga

ledamöter.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Jämte ledamöter i folkskolestyrelse och fortsättningsskolestyrelse må på

enahanda sätt utses suppleanter till det antal, som finnes lämpligt. Sker ej

valet proportionellt, skall tillika bestämmas den ordning, i vilken suppleanterna

skola inkallas till tjänstgöring.

§ 8.

8 §.

Till vald ledamot i folkskolestyrelsen

må utses endast den som är röstberättigad

vid kommunal- eller stadsfullmäktigval

eller, vad angår ledamot,

som utses av kyrkostämma eller kyrkofullmäktige,

äger rösträtt å kyrkostämma,

ävensom uppnått tjugufem

års ålder och visat intresse att befordra

skolväsendet.

Till ledamot i folkskolestyrelsen må

utses endast den som är röstberättigad

vid kommunal- eller stadsfullmäktigval

och uppnått tjugufem års ålder

samt kan anses vilja befordra skol~- väsendet.

Ledamot i folkskolestyrelsen kan ej den vara, som:

a) är omyndig;

b) är i konkurstillstånd;

c) är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig försörjning;

d) på grund av honom ådömd straffpåföljd icke må utöva allmän befattning

eller genom utslag, som ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till påföljd,

som nu är sagd, eller är ställd under framtiden för brott, vilket kan medföra

sådan påföljd; eller

e) är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan.

Vad örn ledamot i folkskolestyrelsen är stadgat gäller ock örn suppleant.

Vid val av ledamöter i fortsättningsskolestyrelse skall tillses, att det praktiska

arbetets intressen bliva i vederbörlig mån företrädda inom styrelsen.

§ 9.

Valda ledamöter och suppleanter i

folkskolestyrelsen väljas för fyra år,

räknade från och med den 1 januari

året näst efter det, då valet skedde.

Valet skall förrättas i november eller

december månad året näst efter det, då

allmänna val av kommunal- och stadsfullmäktige

ägde rum, och skall vara

proportionellt, därest det begäres av

minst så många väljande, som motsvara

det tal, vilket erhålles, örn samtliga

väljandes antal delas med siffran för

det antal personer valet avser, ökad

9 §.

Ledamöter och suppleanter i folkskolestyrelsen

väljas för fyra år, räknade

från och med den 1 januari året

näst efter det, då valet skedde. Valet

skall förrättas i november eller december

månad året näst efter det, då allmänna

val av kommunal- och stadsfullmäktige

ägde rum, och skall vara proportionellt,

därest det begäres av minst

så många väljande, som motsvara det

tal, vilket erhålles, örn samtliga väljandes

antal delas med siffran för det

antal personer valet avser, ökad med 1.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

97

(Kungl. Maj:ts förslag.)

med 1. Om förfarandet vid sådant proportionellt

val är särskilt stadgat.

Avgår ledamot, som utsetts vid proportionellt

val, under den för honom

bestämda tjänstgöringstiden, inkallas

till ledamot den suppleant, som enligt

den mellan suppleanterna bestämda

ordningen bör inträda; den sålunda inkallade

tjänstgör under den tid, som

återstått för den avgångne. Avgår annan

vald ledamot, anställes fyllnadsval

för den återstående delen av tjänstgöringstiden.

§ 10.

Folkskolestyrelsen väljer inom sig

för varje år ordförande och vice ordförande.

§ 11-

Sammanträde med folkskolestyrelsen

hålles på ordförandens kallelse så ofta

han finner det nödigt eller minst halva

antalet ledamöter gör framställning

därom.

§ 12.

Suppleanterna böra i den vid valet

bestämda ordningen kallas till tjänstgöring,

i den mån det erfordras till

följd av hinder för ledamot eller vid

uppkommen ledighet, som ej ännu kunnat

fyllas, efter ledamot, som icke utsetts

vid proportionellt val.

(Utskottets förslag.)

Örn förfarandet vid sådant proportionellt

val är särskilt stadgat.

Avgår ledamot, som utsetts vid proportionellt

val, under den för honom

bestämda tjänstgöringstiden, inkallas

till ledamot den suppleant, som enligt

den mellan suppleanterna bestämda

ordningen bör inträda; den sålunda inkallade

tjänstgör under den tid, som

återstått för den avgångne. Avgår annan

ledamot, anställes fyllnadsval för

den återstående delen av tjänstgöringstiden.

10 §.

Folkskolestyrelsen väljer inom sig

för varje år en ordförande och en vice

ordförande. Till ordförande må dock

kumm utses den kyrkoherde, som avses

i 13 § sista stycket.

11 §.

Sammanträde med folkskolestyrelsen

hålles på ordförandens kallelse så ofta

han finner det nödigt eller minst halva

antalet ledamöter för uppgivet ärende

gör framställning därom.

12 §.

Suppleanterna i folkskolestyrelsen

böra i den vid valet bestämda ordningen

kallas till tjänstgöring, i den

mån det erfordras till följd av hinder

för ledamot eller vid uppkommen ledighet,

som ej ännu kunnat fyllas, efter

ledamot, som icke utsetts vid proportionellt

val.

Suppleant vare obetaget att även

eljest närvara vid styrelsens sammanträden.

§ 13. 13 §.

Folkskolestyrelsen må ej handlägga ärende, såvida icke flera än hälften av

ledamöterna äro tillstädes. Dock äger styrelsen att åt särskilda inom densamma

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 5 sami. 21 höft. (Nr 81.) löst so 7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslog.)

utsedda nämnder överlämna att enligt de närmare föreskrifter, som meddelas

av styrelsen, med dess rätt ock befogenhet besluta i följande ärenden, nämligen:

a) beviljande av tjänstledighet åt och förordnande av vikarie för lärare;

b) tillämpning på enskilda fall av bestämmelser, antagna av styrelsen;

c) åtgärder enligt gällande folkskolestadga mot vanartade skolbarn samt

tredskande föräldrar och målsmän; ävensom

d) mindre ärenden av ekonomisk natur.

Särskild nämnd skall bestå av minst fyra personer. För giltighet av nämnds

beslut fordras, att minst tre av ledamöterna deltagit i beslutet och varit ense örn

detsamma. Av sådan nämnd vidtagen åtgärd skall anmälas för folkskolestyrelsen

vid dess nästa sammanträde.

I överläggning och beslut om ärende, som rör kristendomsundervisningen, må

icke deltaga främmande religionsbekännare eller den som anmält sig till utträde

ur svenska kyrkan.

Vid sammanträde med folkskolestyrelsen

eller med nämnd, som ovan sägs,

äger kyrkoherden i det pastorat, till

vilket kommunen hör, eller, där kommunen

tillhör mer än ett pastorat, den

bland kyrkoherderna i pastoraten, som

domkapitlet bestämmer, ändå att han

icke är ledamot av folkskolestyrelsen,

att yttra sig och framställa förslag

men ej att deltaga i besluten.

§ 14.

Inom folkskolestyrelsen sker omröstning

öppet. Dock skall vid val av ordförande

och vice ordförande samt, där

det äskas, vid annat val omröstning

verkställas med slutna sedlar. Utgången

bestämmes genom enkel pluralitet

av de avgivna rösterna. Falla rösterna

lika för olika meningar, skiljer vid

val lotten mellan lika rösttal, men blir

i övriga fall den mening beslut, som

ordföranden biträder.

14 §.

Inom folkskolestyrelsen sker omröstning

öppet. Dock skall vid val omröstning

verkställas med slutna sedlar. Utgången

bestämmes genom enkel pluralitet

av de avgivna rösterna, Falla rösterna

lika för olika meningar, skiljer vid

val lotten mellan lika rösttal, men blir

i övriga fall den mening beslut, som

ordföranden biträder. Vid omröstning

för tillsättande av tjänstebefattning

skall förfaras såsom vid val.

§ 15. 15 §.

Vid folkskolestyrelsens sammanträde skall ordföranden föra eller på sitt

ansvar låta föra protokoll.

Justering av protokollet verkställes av ordföranden jämte minst två därtill

s. 99 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

99

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

för varje gång av styrelsen utsedda närvarande ledamöter. Justering må ock

verkställas av styrelsen antingen genast eller vid nästa sammanträde.

Sedan protokollet justerats, skall i

landskommun tillkännagivande

därom ske från predikstolen i kyrkan

nästa sön- eller helgdag, då gudstjänst

hålles, samt i stad sk ommun en

förteckning över de vid sammanträdet

fattade besluten och de beslut, som därvid

anmälts enligt § 13 andra stycket,

anslås hos styrelsen.

Sedan protokollet justerats, skall i

landskommun tillkännagivande

därom ske från predikstolen i kyrkan

nästa sön- eller helgdag, då gudstjänst

hålles, samt i stadskommun en

förteckning över de vid sammanträdet

fattade besluten och de beslut, som därvid

anmälts enligt 13 § andra stycket,

anslås hos styrelsen.

Envar äger att taga avskrift av folkskolestyrelsens protokoll och att utan

avgift få avskriftens riktighet bestyrkt.

§ 16. 16 §.

Ordföranden åligger att ombesörja folkskolestyrelsens skriftväxling, mottaga

alla till styrelsen ställda framställningar, tillse att räkenskaper föras i

enlighet med givna föreskrifter, vårda styrelsens handlingar och hålla register

över dem.

§ 17. 17 §.

Eolkskolestyrelsen utser för varje år Folkskolestyrelsen utser för varje

inom eller utom sig en kassaförvaltare, kalenderår inom eller utom sig en

kassaförvaltare.

§ 18. 18 §.

Det åligger folkskolestyrelse i landskommun att före den 15 januari varje

år till kommunalnämnden avlämna redovisning för de medel styrelsen under

nästföregående kalenderår omhänderhaft.

I stadskommun skall folkskolestyrelse före den 1 mars varje år till drätselkammaren

avlämna redovisning, som nyss nämnts.

Lämnad redovisning skall upptagas i kommunens allmänna räkenskaper och

granskas tillika med dem.

§ 19.

Angående fullföljd av talan mot

folkskolestyrelses beslut gäller vad i

lag eller författning finnes stadgat beträffande

talan mot beslut av skolråd.

Därvid skall tiden för talans fullföljande

räknas, där beslutet rör uteslutande

enskild persons förhållande, från

den dag, då beslutet genom utdrag av

protokollet delgavs klaganden, och i

19 §.

Angående fullföljd av talan mot

folkskolestyrelses beslut gäller vad i

lag eller författning finnes stadgat beträffande

talan mot beslut av skolråd.

Därvid skall tiden för talans fullföljande

räknas, där beslutet rör uteslutande

enskild persons förhållande, från

den dag, då beslutet genom utdrag av

protokollet delgavs klaganden, och i

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

annat fall i landskommun från den

dag, då tillkännagivande om verkställd

justering av det över beslutet förda

protokollet enligt § 15 ägde rum, ock

i stadskommun från den dag, då förteckning,

däri beslutet upptagits, anslogs

hos styrelsen.

§ 20.

Förordnande enligt § 1 skall träda i

tillämpning från och med den 1 januari

visst år efter det förordnandet meddelats.

Har förordnande meddelats, skall,

såvitt Konungen ej annorlunda förorättat,

kommunen -omedelbart övertaga de

rättigheter församlingen eller församlingarna

hava till egendom och medel,

som anslagits till eller användas för

folk- och fortsättningsskoleväsendet,

ävensom ikläda sig skyldighet att fullgöra

de förbindelser i fråga härom, för

vilka församlingen eller församlingarna

häfta.

Val av ledamöter och suppleanter i

folkskolestyrelsen skall förrättas, innan

förordnande trätt i tillämpning. Tjänstgöringstiden

för dem skall utgå den 31

december året näst efter det, då nästa

gång allmänna val av kommunal- och

stadsfullmäktige äga rum.

Räkenskaperna för folk- och fortsättningsskoleväsendet

för året närmast

före det, då förordnande trädde i

tillämpning, skola granskas enligt dittills

gällande bestämmelser.

Lärartjänst vid folkskola eller småskola,

som är förklarad ledig, då förordnande

träder i tillämpning, skall

tillsättas i dittills stadgad ordning.

Angående dispositioner och testamentsanslag

med avseende å folk- och

fortsättningsskoleväsendet, vilka blivit

(Utskottets förslag.)

annat fall i landskommun från den

dag, då tillkännagivande örn verkställd

justering av det över beslutet förda

protokollet enligt 15 § ägde rum, och

i stadskommun från den dag, då förteckning,

däri beslutet upptagits, anslogs

hos styrelsen.

20 §.

Lagen den 25 juni 1909 (nr 81 s. 1)

angående folkskoleväsendet i vissa städer

skall upphöra att gälla med utgången

av år 1930.

21 §.

Beträffande kommun, för vilken

lagen angående folkskoleväsendet i

vissa städer på grund av därom meddelat

förordnande är gällande, skall

den nya lagen träda i kraft den 1

januari 1931.

Utgår i sådan kommun tjänstgöringstiden

för ledamot eller suppleant

i folkskolestyrelse tidigare än den 31

december 1930 må ny ledamot eller

suppleant icke utses för längre tid än

till utgången av nämnda år. Tjänstgöringstiden

för ledamot eller suppleant,

som före den 31 december 1930

utsetts för längre tid än till och med

nämnda dag, så ock för självskriven

ledamot skall utgå sagda dag.

Val av ledamöter och suppleanter i

folkskolestyrelsen i kommun, som här

avses, skall förrättas i januari månad

1931. Tjänstgöringstiden för dem skall

utgå den 31 december 1935.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

101

(Kungl. Maj:ts förslag.)

eller bliva ställda under förvaltning av

skolråd eller skolstyrelse, meddelas

närmare föreskrifter av Konungen.

(Utskottets förslag.)

22 §.

Beträffande annan i 1 § avsedd kommun

än i 21 § sägs skall denna lag

träda i tillämpning den 1 januari det

år Konungen bestämmer.

Från och med den 1 januari det år,

som sålunda bestämts, skall, såvitt

Konungen ej annorlunda förordnar,

kommunen övertaga de rättigheter församlingen

eller församlingarna hava

till egendom och medel, som anslagits

till eller användas för folk- och fortsättningsskoleväsendet,

ävensom ikläda

sig skyldighet att fullgöra de förbindelser

i fråga härom, för vilka församlingen

eller församlingarna häfta.

Val av ledamöter och suppleanter i

folkskolestyrelsen skola i kommun, som

här avses, med tillämpning av de nya

bestämmelserna förrättas innan lagen

träder i tillämpning beträffande kommunen.

Tjänstgöringstiden för dem

skall utgå den 31 december året näst

efter det, då nästa gång allmänna val

av kommunal- och stadsfullmäktige

äga rum.

Räkenskaperna för folk- och fortsättningsskoleväsendet

för året närmast

före det, då lagen trädde i tillämpning

beträffande kommunen, skola granskas

enligt dittills gällande bestämmelser.

Lärartjänst vid folkskola eller småskola,

som är förklarad ledig, då lagen

träder i tillämpning beträffande kommunen,

skall tillsättas i dittills stadgad

ordning.

Erfordras närmare föreskrifter med

avseende å lagens ikraftträdande beträffande

kommun, som här sägs, meddelas

sådana föreskrifter av Konungen.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

(Kungl. Maj.ts förslag.)

§ 21.

För Stockholms stad gäller vad särskilt

är stadgat.

(Utskottets föislag.)

Denna lag skall träda i kraft den 1

januari 1931.

Genom denna lag upphäves lagen

den 25 juni 1909 (nr 81 s. 1) angående

folkskoleväsendet i vissa städer.

Utgår tjänstgöringstiden för vald

ledamot eller suppleant i folkskolestyrelse

tidigare än den 31 december 1931,

må val av ny ledamot eller suppleant

icke ske för längre tid än till utgången

av nämnda år. Tjänstgöringstiden för

ledamot eller suppleant, som före den

1 november 1931 valts för längre tid än

till och med den 31 december 1931,

skall utgå sistnämnda dag.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, David Bergström, Thulin, Stendahl, G. W. Hansson,

Hellberg, Sandegård, Sundberg, Larsén, greve Lagerbjelke, Gustafson i Kasenberg, Persson

i Trången, Andersson i Igelboda, Karlsson i Vadstena, Lindmark, Olsson i Mora, Fast,

Alströmer, Wallerius och Weijne.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr Hl.

103

d) att riksdagen, med förklarande, att Kungl. Maj:ts förslag

till lag om införande av lagen örn församlingsstyrelse m. m. ej

kunnat av riksdagen i oförändrat skick antagas, måtte i anledning

av sagda förslag samt motionerna I: 280, 289 och II: 447

för sin del antaga följande förslag till

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Lag

om

införande av lagen om församlingsstyrelse m. m.

Härigenom förordnas som följer:

§ I- 1 §•

Från och med den 1 januari 1932 skola, med iakttagande av vad i denna

lag stadgas, följande nu antagna lagar lända till efterrättelse:

lagen örn församlingsstyrelse;

lagen örn församlingsstyrelse i Stockholm;

lagen om kommunala och kyrkliga kommunala vallagen, i vad den avser

val, i vad den avser val av kyrkofull- val av kyrkofullmäktige;

mäktige;

lagen örn proportionellt valsätt vid val inom landsting, a kommunalstämma

m. m. i vad den avser val å kyrkostämma och inom kyrkofullmäktige; samt

lagen om ändrad lydelse av vissa paragrafer i lagen den 13 juni 1919 (nr

293) örn ordning och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning,

i vad den avser ändring i 38, 40, 42, 43 och 45 §§ i sistnämnda lag.

Intill dess annorledes hlivit i lag

bestämt, skall vad i lagen om församlingsstyrelse

stadgas örn kyrklig samfällighet

icke äga tillämpning å Göteborgs

stads territoriella församlingar

och skola ej heller de i kommunala vallagen

givna föreskrifterna om val av

kyrkofullmäktige tillämpas beträffande

val av kyrkofullmäktige, som avses i

förordningen den 5 maj 1882 angående

kyrkofullmäktige och kyrkonämnd i

Göteborg.

§2. 2 §.

Genom de nya lagarna upphävas följande förordningar och stadga:

förordningen den 21 mars 1862 (nr 15) om kyrkostämma, samt kyrkoråd

och skolråd;

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

(Utskottets förslag.)

förordningen den 20 november 1863

(nr 58 s. 1.) om kyrkostämma, samt

kyrkoråd och skolråd i Stockholm;

samt

(Kungl. Maj:ts förslag.)

förordningen den 20 november 1863

(nr 58 s. 1.) örn kyrkostämma, samt

kyrkoråd och skolråd i Stockholm;

förordningen den 5 maj 1882 (nr

20) angående kyrkofullmäktige och

kyrkonämnd i Göteborg; samt

stadgan den 13 juni 1913 (nr 79) örn proportionellt valsätt vid vissa val

inom landsting och stadsfullmäktige m. m. i vad den avser val å kyrkostämma;

tillika med alla de särskilda stadganden, vilka innefatta ändring av vad

sålunda upphävda författningar innehålla eller tillägg därtill;

så ock vad i övrigt finnes i lag eller särskild författning stridande mot de

nya lagarnas bestämmelser.

§ 3.

3 §.

Allmänna val av kyrkofullmäktige

i enlighet med de nya bestämmelserna

skola äga rum under år 1931.

Allmänna val av kyrkofullmäktige

i enlighet med de nya bestämmelserna

skola äga rum under år 1931 och skola

utan hinder av föreskrifterna i 30 § i

lagen om församlingsstyrelse och 9 § i

lagen om församlingsstyrelse i Stockholm

gälla för tre år räknade från och

med den 1 januari 1932.

Beslut örn valkretsindelning skall före den 1 april 1931 meddelas beträffande

församling i Stockholm av magistraten och beträffande annan församling av

länsstyrelsen. Innan sådant beslut meddelas, skall tillfälle lämnas kyrkostämman

att avgiva yttrande i ärendet.

Val av sådan ledamot i valnämnden

eller i magistraten eller sådan särskild

deputerad eller suppleant, som avses i

§ 5 mom. 2 i lagen om kommunala och

kyrkliga val, må äga rum under år

1931.

Revisorer för granskning av församlings förvaltning under år 1932 samt

suppleanter för dem skola med tillämpning av de nya bestämmelserna utses

under år 1931.

4 §,

I församling, där val av kyrkofullmäktige

äger rum under år 1931, skall,

intill dess val av ordförande i fullmäktige

skett, kyrkoherden eller den

hans ämbete förvaltar utöva ordförandeskapet

i fullmäktige.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

105

(Kungl. Maj:ts förslag.)

§ 4.

I fråga om offentliggörande, underställning

och godkännande av beslut,

som fattats före den 1 januari 1932,

så ock angående sökande av ändring

i sådant beslut skola, där ej annat

följer av vad i §3 stadgas, förut gällande

föreskrifter tillämpas.

(Utskottets förslag.)

1 annan församling skall val av ordförande

och vice ordförande i kyrkostämman

första gången äga mm i

januari månad 1932. Intill dess val

skett, är kyrkoherden eller den hans

ämbete förvaltar ordförande i stämman.

5 §.

I fråga örn offentliggörande, underställning

och godkännande av beslut,

som fattats före den 1 januari 1932,

så ock angående sökande av ändring

i sådant beslut skola, där ej annat

följer av vad i 3 § stadgas, förut gällande

föreskrifter tillämpas.

§5. 6 §.

Utgår tjänstgöringstiden för vald ledamot eller suppleant i kyrkoråd, skolråd,

fortsättningsskolestyrelse eller biblioteksstyrelse tidigare än den 31 december

1932, må val av ny ledamot eller suppleant icke ske för längre tid än till

utgången av nämnda år. Tjänstgöringstiden för ledamot eller suppleant, som

före den 1 november 1932 valts för längre tid än till och med den 31 december

1932, skall utgå sistnämnda dag.

§ 6.

Har beträffande folk- och fortsättningsskoleväsendet

i församling förordnande

meddelats enligt § 1 i lagen

örn skolstyrelse i vissa kommuner, må,

där enligt i vederbörlig ordning fattat

beslut med lärarbefattning inom församlingen

skall vara förenad organisteller

klockarsyssla eller båda dessa

sysslor eller kyrkosångarbefattning,

Jiro i församling kyrkoråd och skolråd

förenade till ett gemensamt kyrkooch

skolråd, må därvid förbliva till

och med den 31 december 1932.

Val av ledamöter och suppleanter i

kyrkoråd och skolråd, som äga rum

under november eller december månad

1932, skola gälla för tre år räknade

från och med den 1 januari 1933.

7 §■

Gäller beträffande folk- och fortsättningsskoleväsendet

i församling vad i

lagen örn skolstyrelse i vissa kommuner

är stadgat, må, där enligt i vederbörlig

ordning fattat beslut med lärarbefattning

inom församlingen skall

vara förenad organist- eller klockarsyssla

eller båda dessa sysslor eller

kyrkosångarbefattning, skolråd tills

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

skolråd tills vidare finnas i församlingen

med uppgift att vidtaga de åtgärder

för tillsättande av sådan befattning,

som ankomma på skolråd.

§ 7.

Närmare föreskrifter örn tillämpning

av denna lag med avseende å

kyrkliga samfälligheter, som avses i

kap. 1 § 1 i lagen örn församlingsstyrelse,

meddelas av Konungen.

(Utskottets förslag.)

vidare finnas i församlingen med uppgift

att vidtaga de åtgärder för tillsättande

av sådan befattning, som ankomma

på skolråd.

8 §.

Närmare föreskrifter örn tillämpning

av denna lag med avseende å

kyrkliga samfälligheter, som avses i

1 § i lagen örn församlingsstyrelse,

meddelas av Konungen

§8. 9 §.

Där i lag eller särskild författning förekommer hänvisning till föreskrift,

som ersatts genom bestämmelse i de nya lagarna, skall denna i stället tillämpas.

e) att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit måtte hemställa,

att Kungl. Maj :t ville föranstalta om skyndsam utredning i fråga

örn ersättande av förordningen den 5 maj 1882 angående kyrkofullmäktige

och kyrkonämnd i Göteborg med en ny särskild lag

och för nästa års riksdag framlägga det förslag, vartill utredningen

kan föranleda.

f) att de i ämnet väckta motionerna, i den mån de icke kunna

anses besvarade genom vad utskottet här ovan hemställt, icke

måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 22 maj 1930.

På konstitutionsutskottets vägnar:

C. A. REUTERSKIÖLD.

Närvarande vid behandlingen av betänkandet i de delar, där ej särskild närvaroförteckning

är införd: Herrar Renterskiöld, Sävström, David Bergström, Thulin, Stendahl, G. W.

Hansson, Hellberg, Smidberg, Larsén, greve Lagerbjelke, Kropp, Jansson i Edsbäcken, Persson

i Trången, Laurén, Karlsson i Vadstena, Fast, Alströmer, Källman, Wallerius och

Skoglund.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

107

Reservationer:

A) Vid utskottets särskilda principbeslut:

1) I avseende å punkten om slcolärendenas överflyttande:

av herrar Pehrsson i Göteborg och Alströmer, vilka, under framhållande

att församlings fria rätt att besluta angående skolärendenas överflyttning

bör hävdas, yrkat beträffande förslaget till lag örn skolstyrelse i vissa kommuner:
att

1 § avfattas lika med Kungl. Maj:ts förslag § 1,

att 2, 3 och 4 §§ avfattas lika med Kungl. Maj:ts förslag §§ 2, 3 och 4,

att 20 och 21 §§ samt promulgationsbestämmelserna avfattas lika med

Kungl. Maj:ts förslag.

2) I avseende å punkten örn de kyrkliga ärendenas överflyttande:

av herrar Wagnsson, Engberg och Fast.

3) I avseende å punkten örn kyrkoherdens självskrivenhet:

a) av herrar von Geijer, Magnusson i Tumhult, Pehrsson i Göteborg, Einå>

mark, Petersson i Broaryd och Wallerius, som anfört följande:

I fråga örn kyrkoherdes självskrivenhet har departementschefen i förevarande

proposition yttrat bl. a. följande:

»Såsom av vissa myndigheter påpekats är frågan örn kyrkoherdens självskrivenhet

såsom ordförande i kyrkostämman av stor betydelse. Pastors

ställning i församlingens beslutande organ har djupa rötter i den svenska

kyrkans utveckling. Tillräcklig anledning synes icke föreligga att i detta

betydelsefulla avseende vidtaga ändring i gällande bestämmelser. Några

större praktiska olägenheter av den nu tillämpade ordningen lärer endast

undantagsvis kunna påvisas, och de krav, som tidigare framförts på självskrivenhetens

avskaffande, hava i någon mån förlorat i styrka. Härtill

kommer även en annan omständighet. Därest med tillämpning av den

föreslagna lagen örn skolstyrelse i vissa kommuner en överflyttning i stor

utsträckning kommer att ske av skolärendena till den borgerliga kommunen,

kommer kyrkostämmans handläggning i många fall att avse allenast ärenden

av rent kyrklig karaktär. Vid sådant förhållande måste prästens utövande

av ordförandeskapet anses än mera berättigat. På nu anförda skäl har jag

ansett mig böra bibehålla gällande föreskrifter örn kyrkoherdens självskrivenliet

såsom ordförande i stämman.»

Med hänvisning härtill yrkas beträffande förslaget till lag örn församlingsstyrelse:
att

12 § avfattas i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag kap. 2 § 4,

att 14 §, 2 mom. första stycket avfattas lika med motsvarande stycke i

Kungl. Maj:ts förslag kap. 2, § (5, mom. 2,

att 16 § första stycket avfattas lika med Kungl. Maj:ts förslag kap. 2, § 8.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

att 22 § avfattas i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag kap. 2, § 13, andra

stycket,

att 29 § första stycket gives den lydelse, stycket äger i Kungl. Majrts

förslag kap. 3, § 3,

att 33 § avfattas i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag kap. 3, § 7,

att 34 § andra stycket avfattas i enlighet med motsvarande stycke i

Kungl. Maj:ts förslag kap. 3, § 8,

att 35 § första stycket göres lika lydande med Kungl. Maj:ts förslag

kap. 3, § 9, samt

att 37 § avfattas lika med Kungl. Maj:ts förslag kap. 3, §11;

b) av herrar von Geijer, Magnusson i Tumhult, Pehrsson i Göteborg, Lindmark,

Petersson i Broaryd och Wallerius, som anfört följande:

Under hänvisning till vad ovan anförts vid förslaget till lag örn församlingsstyrelse

yrkas angående kyrkoherdes självskrivenhet beträffande förslaget

till lag örn församlingsstyrelse i Stockholm:

att 12 § avfattas i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag kap. 2, § 8,

att 14 § andra stycket gives lika lydelse med motsvarande stycke i Kungl.

Maj:ts förslag kap. 2, § 10,

att 15 § första stycket erhåller enahanda lydelse som motsvarande stycke

i Kungl. Maj:ts förslag kap. 2, § 11 samt

att 23 § avfattas lika med Kungl. Maj:ts förslag kap. 2, § 18 andra stycket.

c) av herrar Strömberg, G. W. Hansson, Vennerström, Fredrik Ström, Engberg,

Fast och Weijne, som ansett, att utskottets utlåtande i denna punkt

bort ha följande lydelse:

Herr Fredrik Ström — — — — — — i folkskolestyrelsen måtte utgå.

På olika områden har tillämpningen av självskrivenhetsprincipen i fråga

örn allmänna värv blivit allt mera begränsad. Det måste anses överensstämmande

med nutida uppfattning, att en beslutande församling äger att

själv utse sin ordförande. Den kommunala självstyrelsen har numera nått

en sådan utveckling och allmänheten förvärvat sådan vana att handhava

kommunala angelägenheter, att det synes naturligt, att ordföranden även i

församlingens beslutande organ tillsättes genom val.

Ej heller synes beskaffenheten av de ärenden, vilkas handläggning ankommer

på kyrkostämman eller kyrkofullmäktige påkalla, att kyrkoherde är

ordförande i desamma. För utövande av ordförandeskapet i stämman eller

fullmäktige torde i regel krävas samma kvalifikationer, som erfordras hos

ordföranden i den borgerliga kommunens beslutande organ. Det har visserligen

gjorts gällande, att det skulle vara en betydande fördel, att ordförandeskapet

utövades av en ämbetsman, vilken handhade detsamma såsom ett

tjänsteåliggande, men det lärer icke med fog kunna påstås, att ordförandeskapet

i den borgerliga kommunens organ skötes på ett mindre tillfredsställande

sätt, därför att det innehaves av valda förtroendemän. Däremot

kan det ej förnekas, att i en del fall kyrkoherden på grund av hög ålder

eller särskilda personliga egenskaper icke är skickad att tjänstgöra såsom

s. 109 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

109

ordförande. I dylika fall kan självskrivenheten medföra betydande olägenheter

för församlingen och för kyrkoherden kännas såsom en tryckande

börda. Märkas bör även, att på många håll kyrkoherdens befriande från ordförandeskapet

i stämman eller fullmäktige anses önskvärt för att bereda

honom ökad tid att ägna sig åt sin egentliga uppgift. Därest självskrivenheten

avskaffas, torde för övrigt i många församlingar kyrkoherden, örn han

är lämplig för uppdraget och villig att åtaga sig detsamma, komma att väljas

till ordförande i stämman. Det måste för honom vara mera tillfredsställande

att innehava ordförandefattningen på grund av sina församlingsbors

förtroende än i kraft av sitt ämbete.

Av nu anförda skäl finner sig utskottet böra föreslå sådan ändring i förslaget,

att ordföranden liksom även vice ordföranden i kyrkostämman eller

kyrkofullmäktige skall tillsättas genom val. Med hänsyn därtill, att i församlingar,

där kyrkofullmäktige finnas, kyrkostämma endast undantagsvis

torde komma att hållas, synes det lämpligt, att fullmäktiges ordförande och

vice ordförande tjänstgöra jämväl i stämman.

Nu angivna regler böra naturligen gälla även i fråga örn kyrklig samfällighet.

För de fall, där församlingar, vilka icke utgöra en dylik samfällighet,

skola sammanträda till gemensam kyrkostämma, torde det icke vara erforderligt

att föreskriva särskilt val av ordförande och vice ordförande. Det

torde vara lämpligare, att ordföranden och vice ordföranden i den största

församlingens stämma inneliava samma befattningar i den gemensamma

stämman.

Vidkommande ordförandeskapet i kyrkorådet synes detta enligt utskottets

mening böra tillkomma kyrkoherden på grund av hans ämbetsställning

enligt gällande kyrkolag. Med hänsyn såväl till den ställning pastor intager

i församlingen som till arten av de uppgifter, vilkas fullgörande ankommer

på kyrkorådet, torde det för undvikande av motsättning mellan ämbetsförvaltning

och självförvaltning vara riktigt, att han även i fortsättningen kvarstår

såsom rådets självskrivne ordförande.

Vad angår frågan örn kyrkoherdens självskrivenhet såsom ordförande i

skolrådet anser utskottet lämpligt, att man tillmötesgår en på olika håll

framträdande allt starkare önskan, att det obligatoriska sambandet mellan

kyrkoherdebefattningen och ordförandeskapet i skolrådet upplöses. Utskottet

anser denna sin ståndpunkt vara en direkt konsekvens av vad utskottet

föreslår i fråga om skolväsendets obligatoriska överflyttning i vissa fall till

den borgerliga kommunen, enligt vilket förslag kyrkoherden icke skall vara

självskriven ordförande i folkskolestyrelse. Även bortsett från den möjligheten,

att pastor skulle sakna fallenhet oell intresse för den honom nu

åliggande uppgiften att vara ordförande i skolråd, kan det dessutom nu ofta

inträffa, att ett fullgörande av pastors övriga egentliga tjänsteåligganden på

ett nöjaktigt sätt icke låter sig väl förena med ordförandeskapet i skolrådet.

Särskilt gäller naturligtvis det sagda i de fall, att pastor på grund av sjuklighet

eller hög ålder har sin arbetsförmåga nedsatt eller att redan hans

prästerliga ämbetsgöromål helt uppfylla hans tid.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

Då utskottet tillstyrker upphävandet av kyrkoherdens självskrivenhet som

ordförande i kyrkostämma, kyrkofullmäktige och skolråd samt hans självskrivna

ledamotskap av folkskolestyrelse, har utskottet, som icke ansett sig

böra föreslå hans självskrivenhet såsom ledamot av fullmäktige, rådet eller

styrelsen, med hänsyn till pastors ämbetsställning och arten av de angelägenheter,

som handläggas av kyrkostämma, kyrkofullmäktige, skolråd eller

folkskolestyrelse ansett sig böra föreslå, att kyrkorådets ordförande, men

däremot icke annan inom församlingen tjänstgörande prästman, skall äga

rätt påfordra kyrkostämmas hållande — dock ej i församling i Stockholm

på grund av denna stämmas egenartade karaktär — eller kyrkofullmäktiges

sammankallande samt äga rätt yttra sig och framställa förslag i stämman,

fullmäktige, rådet eller styrelsen, ändå att han icke är röstberättigad, respektive

ledamot. På detta sätt undanröjes ock den invändning mot självskrivenhetens

avskaffande, som möjligen kunde göras med stöd av bestämmelsen

i § 23 av gällande prästerliga privilegier, att kyrkoherden äger hålla vissa

stämmor med församlingen.

Utskottet, som sålunda ej kunnat tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag i vad

det avser kyrkoherdes självskrivenhet som ordförande i kyrkostämma, kyrkofullmäktige

och skolråd samt självskriven ledamot i skolstyrelse, får alltså

hemställa, att riksdagen ville antaga följande lydelse av

nj i lag om församlingsstyrelse.

12 §.

1 församling, där kyrkofullmäktige icke finnas, utser kyrkostämman bland

de röstberättigade, som äro boende inom församlingen och uppnått tjugufem

års ålder, en ordförande och en vice ordförande för fyra kalenderår.

Avgår den valde under uppdragstiden, utses i hans ställe annan för den

återstående delen av samma tid. Underrättelse örn dessa val, med angivande

av de valdas namn och postadress, skall ofördröjligen insändas till

länsstyrelsen för intagande i länskungörelserna och till domkapitlet.

Ordförande eller---föra ordet.

§ 33.

Kyrkofullmäktige välja varje år för nästkommande kalenderår bland sig

en ordförande och en vice ordförande.

Underrättelse örn dessa val, med angivande av de valdas namn och postadress,

skall ofördröjligen insändas till länsstyrelsen för intagande i länskungörelserna

och till domkapitlet.

För året näst efter det, då val av kyrkofullmäktige ägt rum, skall ordförandevalet

hållas i januari månad och ordförandeskapet intill dess utövas

av den som fullmäktige därtill särskilt utsett.

46 §•

2 mom. Skolrådet väljer inom sig för varje år en ordförande och en

vice ordförande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

lil

Äro både ordföranden och vice ordföranden i skolrådet hindrade att inställa

sig vid rådets sammanträde, äger rådet utse en annan ledamot att

för tillfället föra ordet.

50 §,

Med avseende å kyrkorådet och skolrådet skall vad i 20 § 1 mom.

är stadgat för kyrkostämma äga motsvarande tillämpning; dock skall omröstning,

där sådan begäres, utom vid val, alltid ske öppet.

/3) i lag om församlingsstyrelse i Stockholm.

12 §.

Kyrkofullmäktige välja varje år för nästkommande kalenderår bland sig

en ordförande och en vice ordförande.

Underrättelse örn dessa val, med angivande av de valdas namn och postadress,

skall ofördröjligen insändas till Överståthållarämbetet och konsistorium.

För året näst efter det, då val av kyrkofullmäktige ägt rum, skall ordförandevalet

hållas i januari månad och ordförandeskapet intill dess utövas

av den som fullmäktige därtill särskilt utsett.

50 §.

2 mom. Skolrådet väljer inom sig för varje år en ordförande och en

vice ordförande.

Äro både ordföranden och vice ordföranden i skolrådet hindrade att inställa

sig vid rådets sammanträde, äger rådet utse en annan ledamot att

för tillfället föra ordet.

54 §.

Med avseende å kyrkorådet och skolrådet skall vad i 21 § 1 mom. är

stadgat för kyrkofullmäktige äga motsvarande tillämpning; dock skall omröstning,

där sådan begäres, alltid ske öppet utom vid val och tillsättande

av tjänstebefattning.

y) i lag om skolstyrelse i vissa kommuner.

10 §.

Folkskolestyrelsen väljer inom sig för varje år en ordförande och en vice

ordförande.

13 §.

Folkskolestyrelsen må ej handlägga ärende, såvida icke flera än hälften

av ledamöterna äro tillstädes. Dock äger styrelsen att åt särskilda inom

densamma utsedda nämnder överlämna att enligt de närmare föreskrifter,

som meddelas av styrelsen, med dess rätt och befogenhet besluta i följande

ärenden, nämligen:

a) beviljande av tjänstledighet åt och förordnande av vikarie för lärare;

b) tillämpning på enskilda fall av bestämmelser, antagna av styrelsen;

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

c) åtgärder enligt gällande folkskolestadga mot vanartade skolbarn samt

tredskande föräldrar och målsmän; ävensom

d) mindre ärenden av ekonomisk natur.

Särskild nämnd skall bestå av minst fyra personer. För giltighet av

nämnds beslut fordras, att minst tre av ledamöterna deltagit i beslutet och

varit ense örn detsamma. Av sådan nämnd vidtagen åtgärd skall anmälas

för folkskolestyrelsen vid dess nästa sammanträde.

I överläggning och beslut örn ärende, som rör kristendomsundervisningen,

må icke deltaga främmande religionsbekännare eller den som anmält sig till

utträde ur svenska kyrkan.

d) av herrar Reuterskiöld och Persson i Trången, som anfört:

Då skolråd ej skall finnas i annan församling, än där skolärendena bibehållas

hos kyrkostämman, d. v. s. i församlingar med högst 1,500 invånare,

och då det i dylika små församlingar ej sällan torde möta allvarliga svårigheter

att finna någon lämplig ordförande i skolrådet, örn prästen begagnar

sin avsägelserätt enligt §§ 44, 29, 12, hava vi ansett, att kyrkoherden fortfarande

borde vara självskriven ordförande i skolrådet. Yi hava därför ansett

lämpligast att ansluta oss till vad Kungl. Maj:t föreslagit och hemställa,

att § 46 mom. 2 måtte erhålla följande ändrade lydelse:

I skolrådet är ock kyrkoherden eller den hans ämbete förestår ordförande.

I annex- eller kapellförsamling — — — (= Kungl. Maj:ts förslag

kap. 4 § 7 mom. 1) —---- föra ordet i skolrådet, när---tillstädes.

Ordförande i skolråd för kyrklig samfällighet, som består av församlingar

tillhörande olika pastorat eller delar av sådana församlingar, är den av dessa

församlingars kyrkoherdar eller annan inom någon av församlingarna tjänstgörande

präst, som domkapitlet därtill förordnar. Skolrådet väljer inom

sig för varje år en vice ordförande.

e) av herrar Magnusson i Tumhult och Wallerius som anfört:

I Kungl. Maj:ts proposition nr 100 sid 150 f. har departementschefen uttalat,

att borttagandet av kyrkoherdens självskrivenhet såsom ordförande i

skolrådet »antagligen skulle i många församlingar komma att medföra ogynnsamma

verkningar för skolväsendet. Ej heller torde en dylik ändring hava

avsetts i riksdagens förenämnda skrivelse, däri anhållits örn utredning, under

vilka förhållanden och förutsättningar församling kunde erhålla rätt att utse

ordförande i skolrådet».

Inom många församlingar, även sådana vilkas invånarantal överstiger

1,500, torde det möta svårighet att hos någon annan finna de kvalifikationer,

kyrkoherden äger för ifrågavarande uppdrag. Hans för detta uppdrags fullgörande

viktiga ämbetsmannaställning med dess uppgifter och ansvar i förhållande

å ena sidan till församlingen och å andra sidan till myndigheterna

lärer icke kunna anses ersatt med vad utskottet i motiveringen sid. 14 anfört

örn vald ordförandes ansvarighet enligt 25 kap. 22 § strafflagen. Sistnämnda

ansvarighet torde likväl böra tillmätas tillräckligt stor betydelse för att visa

hän mot en ny grupp av befattningshavare, vilka icke utan ökade kostnader

s. 113 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31. 113

för skolväsendet skulle åtaga sig det ansvar och det arbete, som bleve förenade

med detta uppdrag.

Därför hemställes beträffande förslaget till lag örn församlingsstyrelse,

att § 46 erhåller lika lydelse med Kungl. Maj:ts förslag kap. 4 § 7 och

att § 50 erhåller lika lydelse med Kungl. Maj:ts förslag kap. 4 § 11.

f) av herrar Magnusson i Tumhult och Wallerius, som beträffande förslaget

till lag örn församlingsstyrelse i Stockholm hemställt:

att § 50 avfattas lika med Kungl. Maj:ts förslag kap. 5 § 7; och

att § 54 avfattas lika med Kungl. Maj:ts förslag kap. 5 § 11.

g) av herr Wallerius, som beträffande förslaget till skolstyrelse i vissa

kommuner hemställt:

att § 7 avfattas i likhet med Kungl. Maj:ts förslag § 7,

att § 10 avfattas i likhet med Kungl. Maj:ts förslag § 10,

att § 13 sista stycket utgår.

h) av herrar Pehrsson i Göteborg och Wallerius, som med hänvisning till

motiveringen i motion II: 460 av herr Petersson i Lerbäcksbyn yrkat:

a) beträffande förslaget till lag örn församlingsstyrelse:

att § 1 första stycket måtte givas följande lydelse:

»Yarje territoriell församling äger, efter vad i denna lag närmare bestämmes,

att för vården av kyrkans, folkskolans och fortsättningsskolans

angelägenheter med kyrkoherden sammanträda till överläggning och beslut,

såvitt icke handliavandet därav enligt gällande författningar tillkommer

annan»; och

att § 1, andra stycket måtte givas följande lydelse:

»Två eller flera — — — samtyckt därtill.»

f] beträffande förslaget till lag örn församlingsstyrelse i Stockholm:

att 1 § måtte erhålla följande lydelse:

»Yarje territoriell församling äger, efter vad i denna lag närmare bestämmes,

att för vården av kyrkans och vissa folkskolans angelägenheter

med kyrkoherden sammanträda till överläggning och beslut såvitt icke liandhavandet

därav enligt gällande författningar tillkommer annan.»

4) I avseende å punkten om församlings skyldighet att införa fullmäktige:

av herr Skoglund, som ansett, att utskottets utlåtande i förevarande avseende

bort hava följande lydelse:

Behovet av kyrkofullmäktige gör sig, såsom redan påpekats, särskilt

gällande i de större församlingarna, och i dessa församlingar komma säkerligen

kyrkofullmäktige att i stor utsträckning införas. Märkas bör dock, att

genom skolärendenas obligatoriska överflyttning från den kyrkliga till den

borgerliga kommunen i alla kommuner, som hava över 1,500 innevånare,

antalet ärenden och framför allt sådana ärenden, som vålla svårighet att

handlägga å kyrkostämma, komma att avsevärt minskas. Av denna anledning

och då även val av kyrkofullmäktige kan medföra vissa olägenheter,

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 5 sami. 21 haft. (Nr 31.) lusi so 8

lor.i so

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Konstitutionsutskottets utlåtande Kr 31.

anser utskottet i likhet med kyrkofullmäktigesakkunniga och en del över

deras betänkande hörda myndigheter, att församling själv bör få besluta, när

den anser lämpligt att övergå till fullmäktigesystem. Utskottet tillstyrker

alltså den av herr Nilsson i Hörby avgivna motionen, II: 470.

1 följd härav har herr Skoglund ansett, att 4 § i lagen örn församlingsstyrelse

bör hava följande lydelse:

»Församling må, där den finner lämpligt, åt kyrkofullmäktige uppdraga

den församlingen tillkommande beslutanderätten, med de undantag varom

förmäles i 5 §.»

5) I avseende å punkten örn tid för kyrko s tänum o samm an t röden:

av herrar Sävström, Thulin, G. W. Hansson, Hellberg, Wagnsson, Kropp,

Karlsson i Vadstena och Fast, som hemställt, att utskottet måtte tillstyrka

motion II: 454, vari yrkats, att i förslaget till lag örn församlingsstyrelse

skulle intagas följande bestämmelse: Där inget beslut fattats, skall kyrko
stämma

hållas å sön- eller helgdag, som kyrkostämmans ordförande bestämmer.

6) I avseende å punkten om kvalificerad majoritet:

av herrar Thulin, G. W. Hansson, Larsén, Kropp, Borg, Andersson i Igelboda,

Karlsson i Vadstena och Källman, vilka anfört följande:

Med hänvisning till vad som i reservation av herrar Thulin m. fl. anförts

under rubriken »Kvalificerad majoritet vid vissa kommunala beslut» i utskottets

utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 99 föreslås, att 20 §

2 mom. i förslaget till lag örn församlingsstyrelse måtte erhålla följande

lydelse:

20 §.

2 mom. För beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes

röster, då beslutet avser:

a) avhändande av fastighet eller därifrån härflytande rättighet;

b) höjande av visst under året näst före det, som höjningen avser, utgående

anslag

i landsförsamling,

såvitt höjningen skulle utgöra:

1) mera än tjugufem procent av förutvarande anslaget, där högsta uttaxeringen

av allmän kommunalskatt överstiger nio kronor för skattekrona,

2) mera än femton procent av förutvarande anslaget, där högsta uttaxeringen

av sådan skatt överstiger tolv kronor för skattekrona,

3) mera än tio procent av förutvarande anslaget, där högsta uttaxeringen

av samma skatt överstiger femton kronor för skattekrona;

i stadsförsamling,

såvitt höjningen skulle utgöra:

1) mer än tjugufem procent av förutvarande anslaget, där högsta uttaxeringen

av allmän kommunalskatt överstiger tio kronor för skattekrona,

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

2) mera än femton procent av förutvarande anslaget, där högsta uttaxeringen

av sådan skatt överstiger tretton kronor för skattekrona,

3) mera än tio procent av förutvarande anslaget, där högsta uttaxeringen

av samma skatt överstiger sexton kronor för skattekrona;

samt i församling bestående av landsbygd och stad,

såvitt höjningen skulle utgöra:

1) mera än tjugufem procent av förutvarande anslaget, där högsta uttaxeringen

av allmän kommunalskatt i någon del av församlingen överstiger tio

kronor för skattekrona;

2) mera än femton procent av förutvarande anslaget, där högsta uttaxeringen

av sådan skatt i någon del av församlingen överstiger tretton kronor

för skattekrona;

3) mera än tio procent av förutvarande anslaget, där högsta uttaxeringen

av samma skatt i någon del av församlingen överstiger sexton kronor för

skattekrona;

c) beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning;

d) upptagande eller förnyande av lån, därunder inbegripet ingående av

borgen, eller förlängning av tiden för erhållet låns återbetalande; eller

e) efterskänkande av oguldna kommunalutskylder, där fråga ej är örn antagande

av ackord.

Avser beslut, som i punkterna c) och d) sägs, beviljande av anslag eller

upptagande eller förnyande av lån för fullgörande av någon församling jämlikt

lag eller särskild författning åvilande uppgift, skall i fråga örn det beslut

vad i detta moment stadgas ej gälla.

Med allmän kommunalskatt förstås i b) sådan skatt--—--eller

kyrkofullmäktige.

7) I avseende å punkten örn valkretsindelning:

av herr Stendahl, som ansett, att utskottet bort tillstyrka motionen I: 279

av herr Stendahl.

8) I avseende å punkten om kyrkorådets befogenheter:

a) av herrar Sällström, Vennerström, Larsén, Andersson i Igelboda och

Karlsson i Vadstena, som ansett, att utskottets utlåtande och förslag i förevarande

del bort ha följande lydelse:

I motionen II: 462 ----— — — — —---— —

Till stöd för sitt yrkande anföra motionärerna:

»Enligt punkt a i denna paragraf skall det tillkomma kyrkorådet bl. a.

att i avseende å ''sedernas vård’ vaka över efterlevnaden av därom gällande

författningar. Bestämmelsen i fråga är hämtad ur gällande förordning. Då

emellertid genom de under de senare åren genomförda reformerna inom äktenskaps-,

fattigvårds- och barnavårdslagstiftningen frågorna rörande ''seder
-

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

nas vård’ blivit särskilt behandlade och handhavas av speciella samhälleliga

organ, har kyrkorådets befattning med dessa ärenden praktiskt taget upphört.

Vi få därför hemställa, att i denna punkt orden ''och sedermera’ måtte

utgå.

Bland de uppgifter, som vidare skola tillkomma kyrkorådet, nämnes i

punkt c) att vaka över att spridande av vilseförande läror må, såvitt möjligt

är, förekommas samt kyrklig tvedräkt och söndring förhindras’.

Denna punkt, som närmast är en relikt från äldre tiders kyrkliga strider,

synes oss oförenlig med nutida åskådning örn religionsfrihet. Vi hemställa

därför, att punkten i fråga utgår.»

Utskottet, som anser de av motionärerna anförda skälen vara bärande,

tillstyrker de i motionerna I: 289—290 och II: 447—448 framförda förslagen

i denna del.

I anslutning till det anförda hemställes, att riksdagen måtte antaga föl

jande lydelse av

a) i lag om församling sstyrelse.

41 §.

Kyrkorådet tillkommer att:

a) i avseende på religionens vård vaka över efterlevnaden av därom gällande

författningar;

b) upptaga frågor örn oordning och oskick vid gudstjänsten;

c) tillsätta och avskeda andra kyrkobetjänte än organist, kyrkosångare och

klockare;

d) vårda församlingens för kyrkliga ändamål avsedda egendom och handhava

de medel, som skola användas för nämnda ändamål; samt

e) även i övrigt ombesörja kyrkans angelägenheter.

Skolrådet tillhör--— — — av församlingsbibliotek.

Såväl kyrkorådet —----församlingens angelägenheter.

Finnes fortsättningsskolestyrelse-----av församlingsbibliotek.

Paragrafen utgår.

42 §.

fl) i lag om församlingsstyrélse i Stockholm.

45 §.

Kyrkostämma tillkommer att:

a) i avseende på religionens vård vaka över efterlevnaden av därom gällande

författningar;

b) upptaga frågor örn oordning och oskick vid gudstjänsten;

c) tillsätta och avskeda andra kyrkobetjänte än organist, kyrkosångare

och klockare;

d) vårda församlingens för kyrkliga ändamål avsedda egendom och handhava

de medel, som skola användas för nämnda ändamål;

s. 117 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31

117

e) i alla frågor, som angå församlingens egendom eller eljest dess gemensamma

rätt, bevaka och utföra församlingens talan vid alla tillhållen, då icke

särskilt ombud av församlingen förordnats för sådant ändamål; samt

f) även i övrigt ombesörja kyrkans angelägenheter.

Skolrådet tillhör-----under skolrådets vård.

Såväl kyrkorådet-----församlingens angelägenheter.

Finnes biblioteksstyrelse, tillkommer det den att handhava förvaltningen

och vården av församlingsbibliotek.

46 §.

Paragrafen utgår.

b) av herrar Sundberg, Pehrsson i Göteborg, Lindmark och Wallerius, som

anfört:

Enär hittills gällande bestämmelser angående kyrkoråds rätt att ålägga

böter och vitén för uraktlåtelse att efterkomma kallelse till inställelse inför

kyrkoråd genom sin blotta tillvaro visat sig äga en viss betydelse för kyrkorådets

fullföljande av sin sedevårdande uppgift och då inga menliga påföljder

av denna kyrkorådets rätt, som ytterst sällan tages i anspråk, pavisats, yrkas,

att 42 § i förslaget till allmän församlingslag måtte avfattas lika med

Kungl. Maj:ts förslag kap. 4 § 3.

c) av herrar Pehrsson i Göteborg, Lindmark och ^Vallerius, vilka anfört.

Under hänvisning till vad ovan anförts vid 42 § i förslaget till lag örn

församlingsstyrelse yrkas,

att 46 § i förslaget till lag örn församlingsstyrelse i Stockholm avfattas i

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag kap. 5 § 3.

9) I avseende å punkten om valbarhetskvalifikationer för ledamöter av kyrkoråd,

skolråd och folkskolestyrelse:

av herrar Sävström, Vennerström,, Sandegård, Larsén, Andersson i Igelboda

och Karlsson i Vadstena, vilka ansett, att utskottets yttrande i denna punkt

bort ha följande lydelse:

I propositionen----valbarhet till folskolestyrelse.

I motionen 1:289 anföres följande till stöd för kravet på avskaffande av

de särskilda valbarhetskvalifikationerna:

; Den gällande föreskriften i 23 § kyrkostämmoförordningen att församlingen

äger å kyrkostämma till ledamöter i kyrkorådet utse ''för gudsfruktan

och nit kända män och kvinnor’ — vilken bestämmelse i dess senare

led ansetts innefatta allenast en anvisning, som utan påföljd kan åsidosättas

—- önskar departementschefen skärpa därhän, att såsom behörighetsvillkor

uppställes det kravet, att vederbörande visat intresse att främja det kyrkliga

församlingslivet’. Till en början må erinras om de svårigheter, som

skulle uppstå vid avgörande av frågan på vad sätt vederbörande skall lia

ådagalagt intresse att främja församlingslivet. Det ligger därjämte i öppen

dag, att en dylik bestämmelse skulle kunna inbjuda till allsköns trakasserier

mot oliktänkande genom överklagande av kyrkorådsval under åberopande,

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

att den valde ej fyllde nämnda behörighetsvillkor. Och den bevisning, som

inför högre myndighet skulle presteras rörande vederbörandes bristande

intresse’ att ''främja det kyrkliga församlingslivet’ skulle lätt nog komma

att göra intrång på områden, som böra vara fredade för att dragas inför

offentligheten. Yi vilja därför bestämt avstyrka ett dylikt stadgande. Även

ett stadgande motsvarande nu gällande bestämmelse, som allenast bleve en

anvisning till väljarna, som utan påföljd kunde åsidosättas, finna vi vara

olämpligt och odemokratiskt. Enligt vår mening kunna de valberättigade

själva, utan dylik vägledning i lagen, bedöma en föreslagen persons lämplighet

som ledamot av kyrkoråd. I fråga örn den borgerliga kommunen har

ej heller någon motsvarande vägledning funnits erforderlig.

Vad som sagts angående berörda behörighetsvillkor för kyrkorådsledamot,

gäller i tillämpliga delar även i fråga örn det för kompetens som ledamot

av skolrådet uppställda kravet, att vederbörande skall lia visat intresse att

befordra skolväsendet».

Utskottet delar de av motionärerna anförda synpunkterna.

I anslutning till denna uppfattning hemställes, att riksdagen ville antaga

följande lydelse av

a) i lag örn församling sstyrelse.

44 §.

Till ledamot i kyrkorådet eller skolrådet må väljas endast den, som är

röstberättigad å kyrkostämma samt boende inom församlingen och uppnått

tjugufem års ålder. I avseende å obehörighet att vara ledamot i kyrkorådet

eller skolrådet samt rätt till avsägelse från sådant uppdrag skall i övrigt

vad i 29 § är stadgat örn kyrkofullmäktig äga motsvarande tillämpning.

Vad örn ledamot i kyrkorådet eller skolrådet är stadgat gäller ock örn

suppleant.

Vid val av ledamöter i fortsättningsskolestyrelse skall tillses, att det

praktiska arbetets intressen bliva i vederbörlig mån företrädda inom styrelsen.

fl) i lag om för samling sstyr else i Stockholm.

48 §.

Till ledamot i kyrkorådet eller skolrådet må väljas endast den, som är

röstberättigad vid val av kyrkofullmäktige samt boende inom församlingen

och uppnått tjugufem års ålder. I avseende å obehörighet att vara ledamot

i kyrkorådet eller skolrådet samt rätt till avsägelse från sådant uppdrag

skall i övrigt vad i 8 § är stadgat örn kyrkofullmäktig äga motsvarande

tillämpning.

Vad örn ledamot i kyrkorådet eller skolrådet är stadgat gäller ock om

suppleant.

y) i lag om skolstyrelse i vissa kommuner.

« §•

Till ledamot i folkskolestyrelsen må väljas endast den, som är röstberättigad

vid kommunal- eller stadsfullmäktigval och uppnått tjugufem års ålder.

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

Ledamot i folkskolestyrelsen kan ej den vara, som:

a) är omyndig;

b) är i konkurstillstånd;

c) är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig försörjning,

d) på grund av honom ådömd straffpåföljd icke må ntöva allmän befattning

eller genom utslag, som ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till påföljd,

som nu är sagd, eller är ställd under framtiden för brott, vilket kan

medföra sådan påföljd; eller

e) är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan.

Yad örn ledamot i folkskolestyrelsen är stadgat gäller ock örn suppleant.

Vid val av ledamöter i fortsättningsskolestyrelse skall tillses, att det

praktiska arbetets intressen bliva i vederbörlig mån företrädda inom styrelsen.

10) I avseende å punkten örn tid för fullmäktig val:

av herr Wallerius, som i anslutning till vad av departementschefen anförts

därom att allmänna val av kyrkofullmäktige böra förrättas året efter det,

då allmänna kommunala val äga rum, hemställt,

att § 3 i förslaget till lag örn införande av lagen örn församlingsstyrelse

m. m. måtte avfattas lika med § 3 i Kungl. Maj:ts förslag.

B) Viel lagtexterna:

1) I avseende å förslaget till lag om församlingsstyrelse:

a) av herr Olsson i Mora, som beträffande 12 § anfört följande:

Utskottets förslag innebär icke blott att kyrkoherdes självskrivna ordförandeskap

i kyrkostämma och skolråd i anslutning till tidens demokratiska

uppfattning upphör. Förslaget medför också, att kyrkoherde, därest han

väljes till ordförande, kan förklara sig av sin befattning hindrad att fullgöra

uppdraget och på denna grund, jämlikt stadgandet i 12 § tredje stycket

a), vinner rätt att avsäga sig val till ordförande. Skulle denna avsägelserätt

i någon större utsträckning komma till användning, skulle utan tvivel avsevärda

kostnader och svårigheter kunna uppstå särskilt för smärre landsortsförsamlingar.

Man torde kunna utgå ifrån, att även efter självskrivenlietens

upphörande kyrkoherden i regel kommer att hedras med ordförandeskapet

i stämma och skolråd i de fall, där han visat sig för uppgiften lämplig,

men skulle i sådant fall församlingens val besvaras med en avsägelse,

skulle dels i åtskilliga församlingar svårigheter möta att finna för uppdraget

lämpad lekman, dels ordförandeskapet knappast utan ersättning kulina

läggas i lekmannaliänder. Hittills har ordförandeskapet i kyrkstämma och

skolråd utgjort ett kyrkoherdes ämbetsåliggande. Kyrkoherdes avlöning är

alltjämt reglerad med hänsyn härtill, och på gruud härav synes ett öveikorsande

av kyrkoherdes skyldighet att utföra det nied ordförandeskap föienade

arbetet varken vara riktigt eller såsom en konsekvens följa av självskrivenhetens

upphörande. I den mån församling fortfarande önskar be
-

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

gagna sig av sin avlönade kyrkoherdes arbetskraft jämväl för här ifrågavarande

uppgifter, bör hon härtill vara lagligen berättigad.

Jag har därför yrkat, att 12 § tredje stycket skulle erhålla följande lydelse:
Ej

må annan avsäga sig uppdrag att vara ordförande eller vice ordförande

än:

a) ämbets- eller tjänsteman, som av sin befattning är hindrad att fullgöra

uppdraget;

b) den som uppnått sextio års ålder;

c) den som eljest uppgiver hinder, vilket godkännes av kyrkostämman;

eller

d) vid valet den som de fyra sista åren, det år då valet skett inberäknat,

tjänstgjort såsom ordförande eller vice ordförande.

Kyrkoherde eller den hans ämbete förvaltar må ej tinder åberopande av

vad härovan under a) sagts avsäga sig uppdraget såsom kyrkostämmans

ordförande.

I församling, där — — —

b) av herrar jReuterskiöld. Gustafson i Kasenberg, Pehrsson i Göteborg och

Wallerius beträffande 13 §, vilka anfört:

»Orden i denna paragraf ''eller kyrka’ synas oss böra utgå och kyrkostämma

alltså kunna hållas allenast i sockenstuga, församlingshus resp.

församlingssal, eller å annat ställe, som stämman resp. fullmäktige besluta,

men icke i kyrka. Härtill föreligga två huvudskäl. Det ena skälet är det,

att den nya lagstiftningen följdriktigt och strängt genomfört principen örn

kyrkostämma och kyrkofullmäktige såsom rent kommunala organ oberoende

av deras möjliga samband med kyrkoherdens ämbetsgärning; det är då inkonsekvent

att icke för dessa organs sammankomster också låta samma regel

gälla, som gäller enligt lagen örn kommunalstyrelse på landet § 16, d. v. s.

i sockenstuga eller å annat ställe, som vederbörligen beslutes, dock att här

torde kunna bibehållas även möjligheten att använda särskilt församlingsrum

utanför kyrkan. Det andra huvudskälet — och det viktigaste — är det,

att sedan kyrkoherdens skyldighet att vara ordförande upphört, han varken

kan anses lagligen skyldig att upplåta kyrkan, över vars användning han

enligt kyrkolagen ensam bestämmer, till borgerliga stämmor eller än mindre

genom kommunallag i detta avseende åläggas någon begränsning i samma

sin förfoganderätt eller i sitt ämbetsansvar för kyrkas upplåtande. Till undvikande

både av en onödig lagkollision och av en lika onödig konflikt, som

eljes lätt kan uppstå mellan kyrkoherden och kyrkostämman, lia vi ansett

riktigast och lämpligast, att ''kyrka'' icke upptages i nu föreliggande lag såsom

på något sätt lagbestämd sammanträdeslokal.»

c) av herr Sandegård, som beträffande 18 § ansett, att denna paragraf

bort erhålla en mot i 16 § lagen örn kommunalstyrelse på landet föreslagen

lydelse svarande formulering.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31. 121

d) av herr Stendahl, som beträffande 31 § ansett, att föreskrifterna om valkretsindelning

i denna paragraf bort uteslutas.

e) av herrar Reuterskiöld och Persson i Trången, vilka beträffande 46 § 2

mom. hänvisat till sin vid punkten örn kyrkoherdens självskrivenhet avgivna

reservation.

f) av herr Stendahl, som beträffande 54 och 55 §§ yrkat, att vad som föreslagits

med avseende å kyrkorådets och skolrådets handhavande av allmänna

medel jämväl skulle gälla för nämnder och tjänstemän i övrigt, som hava

hand örn församlingens medel.

g) av herr David Bergström„ som i sak anslutit sig till vad herr Stendahl

under f) yrkat.

2) I avseende å förslaget till lag om, församlingsstyrelse i Stockholm:

a) av herr Stendahl, som beträffande 10 § ansett, att föreskrifterna örn valkretsindelning

i denna paragraf bort uteslutas.

b) av herrar Reuterskiöld, Gustafson i Kasenberg, Pehrsson i Göteborg och

Wallerius, vilka beträffande 13 § hänvisat till sin ovan vid 13 § i förslaget

till lag örn församlingsstyrelse avgiva reservation.

c) av herr Sandegård, som beträffande 13 § ansett, att paragrafen bort lyda:

Kyrkofullmäktigsammanträde skall hållas i församlingssal elim'' å annat

ställe, som för sådant ändamål blivit av fullmäktige bestämt.

d) av herrar Reuterskiöld och Persson i Trången, vilka beträffande 50 §

2 mom. hänvisat till sin vid punkten örn kyrkoherdens självskrivenhet avgivna

reservation.

e) av herr Stendahl, som beträffande 58 och 59 §§ yrkat lika med ovan

under 1) f).

f) av herr David Bergström, som i sak anslutit sig till vad herr Stendahl

under e) yrkat.

3) I avseende å förslaget till lag örn skolstyrelse i vissa kommuner:

av herr Olsson i Mora, som beträffande 10 §, under åberopande i tillämpliga

delar av motiveringen för sin reservation vid 12 § i förslaget till lag

örn församlingsstyrelse, yrkat, att förevarande paragraf måtte erhålla följande

lydelse:

Folkskolestyrelsen väljer inom sig för varje år en ordförande och en vice

ordförande. Till ordförande må dock kunna utses den kyrkoherde, som avses

i 13 § sista stycket. Väljes kyrkoherde till uppdrag, som hur avses, är han

skyldig att mottaga detsamma.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 5 sami. 21 käft. (Nr 31.)

1061 ao 9

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

KE

Skolärendenas överflyttande...........

LSs 1 § ........................................

Reservationer ...............................

De kyrkliga ärendenas överflyttande

Reservationer .................................

Fullmäktigsystem i församlingarna

Kyrkoherdens självskrivenhet.........

LFs 12, 33 och 46 §§; LFsSt 12,

30 och 50 §§; LSs 7 och 10

§§ ...... 39, 50, 57, 70, 77, 83, 95,

Reservationer ................................

Kyrkliga samfälligheter

LFs 1 § ......................

Församlings skyldighet att införa

fullmäktige ................................

LFs 4 § ..........................................

Reservationer ................................

Biblioteksväsendet..........................

LFs 2 §; LFsSt 2 §........................

Rösträttsvillkor .............................

LFs 9 §; LFsSt 6 § ............... 39,

Kvinnas rätt avsäga sig förtroendeuppdrag

.......................................

LFs 12 §; LFsSt 8 §............... 39,

Tid för kyrkostämmosam man träden

LFs 14 § .......................................

Reservationer .................................

Omröstning i kyrkostämma och

kyrkofullmäktige ........................

LFs 20 §; LFsSt 21 § ............ 44,

Proportionell valmetod ..................

LFs 20 §; LFsSt 21 § ............ 44,

STEK

Sid.

Kvalificerad majoritet vid vissa be-

slut ......................................

20

LFs 20 § 2 morn.; LFsSt 21 §

2 mom..................................

44,

73

Reservationer ........................

114

Ersättning för förtroendeuppdrag ..

21

LFs 22 §; LFsSt 23 § ............

47,

75

Tillkännagivande av justering

av

beslut ..................................

21

LFsSt 24, 41, 55 §§ ......... 76,

80,

85

Offentlighet vid kyrkostämma

22

LFs 26 §; LFsSt 33 § ............

48,

78

Valkretsindelning .....................

22

LFs 31 §; LFsSt 10 § ............

50,

69

Reservationer ...........................

115

Beslutanderätt ang. valkretsindel-

liing....................................

23

LFs 31 §; LFsSt 10 § ...........

50,

69

Böter för utevaro från samman-

träden...................................

24

LFs 36 och 49 §§; LFsSt 16

och

37, 53 §§ ......... 52, 58, 71,

79,

84

Yttranderätt inom kyrkofullmäktige

för andra än medlemmar......

24

LFs 37 §; LFsSt 17 § ............

52,

72

Gemensamt kyrko- och skolråd

24

LFs 40 §; LFsSt 44 § ............

53,

81

Kyrkorådets befogenheter........

25

LFs 41 §; LFsSt 45 § ............

54,

81

Reservationer ............................

115

Valbarhetskvalifikationer för ledamöter

av kyrkoråd, skolråd och

folkskolestyrelse.......................... 26

LFs 44 §; LFsSt 48 §; LSs8§... 56,83, 96

Reservationer ................................. 117

GI

Sid.

8

93

107

10

107

10

11

97

107

14

35

15

37

113

17

36

17

68

18

68

18

41

114

19

73

20

73

s. 123 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 31.

123

Rätt för suppleant att närvara vid

sammanträden............................

LFs 48 §; LFsSt 52 §; LSs

12 §................................ 58, 84,

Revision och kassaförvaltning ......

LFs 54 och 61 §§; LFsSt 58 och

65 §§........................ 60, 62, 86,

JVnsv^r ...............*............

LFs 55 §; LFsSt 59 § ............ 60,

Uppbördsprovision...........................

LFsSt 64 § ..................................

Underställning av beslut ...............

LFs 67 §; LFsSt 70 § ............ 63,

Sid.

Besvär ............................................. 29

LFs 69 §; LFsSt 72 § ........... 65, 91

Den kyrkliga samfälligheten i Göteborg

........................................... 29

Lagen örn införande av församlings
styrelse

2 §................................ 163

Skrivelse......................................... 106

Tid för fullmäktigval ................... 30

Lagen örn införande av församlings
styrelse

3 §................................ 104

Reservationer ................................. 119

Skolstyrelseförslagets detaljer......... 31

Reservationer vid lagtexterna......... 119

Sid.

26

97

27

88

27

86

28

87

28

90

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1930:331 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om församlingsstyrelse m. m. ävensom i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten