Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, jämte två i ämnet väckta motioner.

1930-04-04 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1930:102, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, jämte två i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 102.

Nr 102.

Ankom till riksdagens kansli den 4 april 1930 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsbidrag

till byggnader för folkskoleväsendet inom Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets

nordligaste gränsorter, jämte två i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1930/1931 har Kungl. Majit

under åttonde huvudtiteln (punkt 200 av det vid propositionen fogade utdraget

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag) föreslagit

riksdagen att, i avbidan på proposition angående statsbidrag till byggnader

för folkskoleväsendet i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län,

dock ej rikets nordligaste gränsorter, i riksstaten för budgetåret 1930/1931

för ändamålet beräkna ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 21 februari

1930 dagtecknad proposition, nr 132, vilken hänvisats till statsutskottet för

förberedande behandling, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för sistnämnda dag, föreslagit riksdagen

att till statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet inom Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter,

bevilja för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 100,000

kronor att utgå under de villkor och bestämmelser, Kungl. Majit kan finna

gott meddela.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sist omförmälda

statsrådsprotokoll.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar E. Jonsson och

D. Ransén (nr 272) och den andra inom andra kammaren av herr A. Wikström

m. fl. (nr 435), i vilka motioner hemställts, att riksdagen på grund

av Kungl. Majits proposition nr 132 måtte besluta att till statsbidrag till

byggnader för folkskoleväsendet inom Jämtlands, Västerbottens och Norr
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 102.

15

bottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, bevilja för budgetåret

1930/1931 ett extra reservationsanslag av kronor 500,000 att utgå under de

villkor och bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott meddela.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionen I: 272.

Sedan år 1923 föreligger hos Kungl. Majit ett av särskilda sakkunniga

inom skolöverstyrelsen, tillkallade på grund av riksdagsskrivelsen den 15

juni 1920 (nr 365) och jämlikt Kungl. Majits bemyndigande av den 8 april

1921, avgivet betänkande och förslag angående statsbidrag till uppförande

av byggnader för folkskoleväsendet i riket (Statens offentliga utredningar

1923: 55). Detta förslag har på grund av sina vittgående ekonomiska konsekvenser

hittills icke föranlett någon åtgärd från Kungl. Majits sida.

Emellertid hava beträffande de norrländska skoldistrikten statsmakterna

dock vidtagit åtgärder i det syfte, de sakkunnigas förslag avsåg att främja.

I enlighet med Kungl. Majits förslag har sålunda riksdagen till statsbidrag

till byggnader för folkskoleväsendet i vissa av rikets nordligaste gränsorter

såsom extra reservationsanslag anvisat för budgetåret 1924/1925 200,000

kronor samt för vart och ett av budgetåren 1925/1928 och 1929/1930 325,000

kronor eller inalles 1,500,000 kronor. Av detta anslag lämnas bidrag till

såväl skolhus som lärarbostäder, likväl ej efter någon fixerad skala utan

med det belopp, som Kungl. Majit vid prövning i varje särskilt fall finner

skäligt. Bidragen hava merendels växlat mellan 60—80 procent av byggnadskostnaden.

Författningsbestämmelserna i ämnet återfinnas i kungörelsen

den 5 november 1924 (nr 468).

Under punkt 185 av 1928 års åttonde huvudtitel framhöll dåvarande

departementschefen, hurusom i Norrland funnes åtskilliga skoldistrikt utom

de finsktalande, som vore synnerligen hårt skattetyngda, och att i övrigt

förhållandena vore likartade med dem, som rådde inom de finsktalande områdena.

Även i dessa skoldistrikt hade behovet av statsunderstöd till skolhusbyggnader

gjort sig gällande.

Med anledning härav hade skolöverstyrelsen anmodats att verkställa och

till Kungl. Majit avgiva av kostnadsberäkning åtföljd utredning angående

behovet av byggnader för folkskoleväsendet i de delar av Norrland, som

icke vore att hänföra till rikets nordligaste gränsorter. Sådan utredning

avgavs sedermera av överstyrelsen, som förutsatte, att endast sådana distrikt

skulle ifrågakomma till statsbidrag, vilkas utdebitering uppginge till minst

10 kronor per inkomsthundra. Statsbidraget beräknade överstyrelsen till i

genomsnitt 50 procent av byggnadskostnaden. Med en kostnadssumma av

3,600,000 kronor, fördelad på två år med 1,800,000 kronor per år, skulle

i enlighet med denna beräkning erfordras ett statsbidragsanslag av 900,000

kronor för vart och ett av två budgetår.

Departementschefen uttalade sig för att en blivande statshjälp för bygg
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 102.

nader till skolväsendet begränsades att avse allenast skoldistrikt inom Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län, vilka vore i detta hänseende sämst

lottade. Vidare ansåge han lämpligt att, liksom ifråga örn de finsktalande

distrikten, statsbidraget icke normerades efter någon fastställd skala, med

hänsyn till utdebitering eller eljest, utan finge utgå efter prövning av Kungl.

Majit från fall till fall. De närmare villkoren och bestämmelserna för

understöds utgående borde fastställas av Kungl. Majit. Sannolikt kunde

härvid de föreskrifter, som gällde för de finsktalande distrikten, tjäna till

god ledning. För ändamålet föreslog departementschefen ett anslag av

100,000 kronor för budgetåret 1928/1929.

I skrivelse den 15 maj 1928, nr 817, anförde härefter riksdagen under

punkt 178 bland annat följande:

Då det nu avses att inleda en verksamhet, som kau komma att framdeles

medföra betydande statsutgifter, har riksdagen ej kunnat undgå att

ställa sig i viss mån tveksam mot förslaget. Frånvaron av mera bestämda

grunder för statsbidragens utgående och angivandet, att bidragens utdelning

skulle ske efter diskretionär prövning av Kungl. Majit, har än mer ökat

riksdagens betänkligheter.

Med hänsyn emellertid till det behjärtansvärda ändamål, för vilket anslaget

är avsett, har riksdagen dock ej velat motsätta sig vad nu föreslagits.

Riksdagen vill emellertid erinra därom, att ett av särskilda sakkunniga utarbetat

förslag angående statsbidrag till uppförande av byggnader för folkskoleväsendet

i riket föreligger och för närvarande är beroende på Kungl.

Majits prövning, vilket förslag jämväl innefattar vissa närmare angivna

grunder för utgående av eventuellt statsbidrag till detta ändamål. Utan att

nu taga ställning till detta förslag vill riksdagen framhålla angelägenheten

av att, därest fortsatt anslag kommer att av nästa års riksdag äskas för

det ändamål, som under förevarande punkt avses, ett förslag i sådant hänseende

åtföljes av en närmare angiven plan för utvecklingen av den tilltänkta

verksamheten på detta område samt av vissa närmare grunder för

statsbidragens utgående.

Under uttalande härav anmälde riksdagen, att riksdagen till statsbidrag

till byggnader för folkskoleväsendet inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens

län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, beviljat för budgetåret

1928/1929 ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor att utgå under de

villkor och bestämmelser, Kungl. Majit kunde finna gott meddela.

Genom beslut den 8 juni 1928 utfärdade Kungl. Majit härefter kungörelse

(nr 293) angående statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet inom vissa

skoldistrikt i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län att lända till

efterrättelse från och med den 1 juli 1928 tills vidare, så länge medel för

ändamålet funnes att tillgå.

Sedan åtskilliga skoldistrikt i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens

län anhållit örn statsbidrag av här ifrågavarande slag tilldelade Kungl. Majit

genom beslut den 30 augusti 1929 jämlikt omförmälda kungörelse sex

skoldistrikt statsbidrag för utförande av byggnader för folkskoleväsendet

vid vissa skolor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 102.

17

Slutligen anbefallde Kungl. Majit genom samma beslut den 30 augusti

1929 skolöverstyrelsen att med anledning av vad riksdagen anfört i skrivelse

den 15 maj 1928 nr 8 A punkten 178:o) utarbeta plan för en fortsatt

statlig understödsverksamhet på ifrågavarande område ävensom taga under

övervägande frågan, huruvida andra grunder för understödens utgående än

de nu gällande kunde böra fastställas samt att i nu angivna hänseenden till

Kungl. Majit inkomma med utredning i så god tid, att ärendet kunde hinna

föreläggas 1930 års riksdag.

Till åtlydnad av vad sålunda föreskrivits har skolöverstyrelsen den 20

november 1929 till Kungl. Majit inkommit med yttrande och förslag i

ämnet.

Överstyrelsen har genom folkskolinspektörerna inhämtat uppgifter beträffande

de olika skoldistrikten angående dels den kommunala beskattningen

för åren 1928 och 1929, omfattande uttaxeringen till den borgerliga

och kyrkliga kommunen ävensom landstings- och vägskatt, dels approximativ

beräkning över kostnaderna för erforderliga skolbyggnader. Undersökningen,

som omfattar 105 skoldistrikt i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens

län, vilka samtliga äro i behov av nybyggnader för folkskoleväsendet, giver

vid handen, att under år 1929 3 skoldistrikt hade en kommunal uttaxering

av mindre än 10 kronor per inkomsthundra, 51 mellan 10 och 15 kronor,

39 mellan 15 och 20 kronor, 10 mellan 20 och 25 kronor samt 2 mer än

25 kronor. På samtliga 105 skoldistrikt kommer en beräknad byggnadskostnad

av 23,042,000 kronor.

Efter den kommunala uttaxeringen räknad fördelar sig nämnda totalkostnad

sålunda:

på skoldistrikt med mindre än 10 kronors uttaxering kronor 810,000

» » » 10—15 » » » 6,331,500

» » » 15-20 » » » 12,114,000

» ■ » » 20—25 » » » 2,462,500

» » » mer än 25 » » » 1,324,000

Emellertid hava folkskolinspektörerna jämväl gjort en beräkning av det

byggnadsbehov, som anses böra fyllas under vart och ett av de närmaste

fem" budgetåren och därvid kommit till en sammanlagd byggnadskostnad

av 9,441,000 kronor, sålunda fördelad;

budgetåret 1930/1931 . .

» 1931/1932 . .

1932/1933 . .

1933/1934 . .

1934/1935 . .

. . kronor 2,159,500

1.790.000

1.830.000

1,938,500

1.723.000

Fördelade efter den kommunala uttaxeringen ställa sig de beräknade årskostnaderna

på följande sätt:

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 43 höft,. (Nr 101—102.)

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 . Statsutskottets utlåtande Nr 102.

Budgetåret

Byggnadskostnader för skoldistrikt med en

uttaxering av

kommunal

Summa

Kronor

mindre än

10 kronor

10—15

kronor

15—20

kronor

20—25

kronor

mer än 25

kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

1930/1931 .....

20,000

826,000

942,000

250,000

121,500

2,159,500

1931/1932 .....

30,000

601,000

888,000

171,000

100,000

1,790,000

1932/1933 .....

20,000

646,000

809,000

266,000

89,000

1,830,000

1933/1934 .....

520,000

359,000

801,000

140,000

118,500

1,938,500

1934/1935 .....

70,000

505,000

873,000

176,000

99,000

1,723,000

Summa

660,000

2,937,000

4,313,000

1,003,000

528,000

9,441,000

I ärendet har statskontoret den 3 januari 1930 avgivit utlåtande.

Skolöverstyrelsen och statskontoret hava framhållit, att man för ordnande av

här förevarande angelägenhet kunde tänka sig två huvudvägar: endera rätt

för varje kommun, som uppfyllde vissa förutsättningar, att erhålla statsbidrag

enligt av Kungl. Majit och riksdagen bestämda, i allmän författning angivna

grunder, eller ock att, såsom varit fallet med det av 1928 års riksdag för

ändamålet anvisade anslaget, Kungl. Majit i varje särskilt fall bestämde

bidragsbeloppet med hänsyn till skoldistriktets ekonomiska förhållanden

och övriga omständigheter.

Enligt departementschefens mening kunna vissa skäl anföras till förmån

för det förstnämnda alternativet, främst att detta onekligen skulle vara

det verksammaste sättet att stödja här ifrågavarande skoldistrikt. Men

genomförandet av en sådan anordning, där utgifterna skulle komma att

utgå så att säga automatiskt, krävde, att anslaget finge karaktär av förslagsanslag.

Och något sådant funne departementschefen sig, i likhet med statskontoret,

förhindrad att tillstyrka, med hänsyn till de betydande belopp det

här kunde komma att röra sig örn. Han har erinrat örn att enligt de år

1929 insamlade uppgifterna på samtliga de 105 skoldistrikt, det här gällde,

komme en beräknad byggnadskostnad av 23,042,000 kronor, ävensom att

skolöverstyrelsen, under förutsättning att statsunderstödet beräknas till i

medeltal 50 procent av byggnadskostnaderna, för den närmaste femårsperioden

räknat med ett årligt anslag av statsmedel av 750,000 kronor. Departementschefen

har vidare framhållit, att redan nu under åttonde huvudtiteln

funnes ett flertal automatiskt tillväxande förslagsanslag, vilka ställde mycket

stora krav på statskassan. Enligt hans mening krävde hänsynen till statsfinanserna,

att man noga betänkte sig, innan man ginge in för att betunga

budgeten med ytterligare ett dylikt anslag.

Departementschefen anser sig därför böra förorda att, i likhet med vad

som skedde vid 1928 års riksdag och i överensstämmelse med vad som

under åtskilliga år tillämpats i fråga örn byggnadsanslaget till rikets nordligaste

gränsorter, ett extra reservationsanslag beviljas för ändamålet, utan

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 102.

19

att några fixerade normer fastställas för bidragens utgående. Liksom beträffande

byggnadsanslaget till rikets nordligaste gränsorter borde i stället

åt Kungl. Majit överlåtas att enligt bestämmelserna i kungörelsen den

8 juni 1928 (nr 293) från fall till fall pröva, med huru stort belopp

understödet skall utgå. Detta system hade med gott resultat tillämpats i

fråga om de nordligaste gränsorterna, och departementschefen kunde icke

se något skäl, varför ej förhållandet skulle bliva detsamma i nu förevarande

fall. Visserligen gällde det här ett mycket större antal skoldistrikt än i de

nordligaste gränsorterna, varför prövningen kunde bliva krävande, men

denna omständighet syntes departementschefen ej böra tillmätas någon större

betydelse.

Skolöverstyrelsen har för den närmaste femårsperioden beräknat antingen

— under förutsättning att statsunderstödet uppskattas till i medeltal 50 procent

av byggnadskostnaderna — ett extra reservationsanslag av 3,750,000

kronor, varav ett belopp av 750,000 kronor skulle anvisas för ett vart av

budgetåren 1930/1935, eller — under förutsättning att statsunderstödet uppskattas

till i medeltal 33 1/s procent av byggnadskostnaderna — ett extra

reservationsanslag av 2,500,000 kronor, varav ett belopp av 500,000 kronor

skulle anvisas för ett vart av budgetåren 1930/1935.

Departementschefen instämmer i statskontorets uppfattning, att det icke

syntes lämpligt att, såsom skolöverstyrelsen sålunda föreslagit, på en gång

bevilja ett för en hel femårsperiod avsett belopp, utan torde åtminstone

under den första perioden anslag för endast ett år i sänder böra beviljas.

Vad beträffade storleken av det anslag, som kunde böra beräknas för

budgetåret 1930/1931, hade det, framhåller departementschefen vidare, varit

i hög grad önskvärt, att för ändamålet kunnat disponeras ett större belopp,

så att en verksam hjälp kunnat lämnas ett flertal skoldistrikt. Av budgetära

skäl vore departementschefen emellertid ej i tillfälle att härutinnan gå längre

än sin företrädare i ämbetet utan nödgades inskränka sig till att förorda, att

anslaget för budgetåret 1930/1931 måtte upptagas med ett belopp av 100,000

kronor, som torde böra avses för skoldistrikt med synnerligen svag ekonomisk

ställning.

Departementschefen har slutligen nämnt, att, örn riksdagen ställde medel

till förfogande för budgetåret 1930/1931, han ansåge lämpligt, att de ansökningar,

som vid Kungl. Maj:ts fördelning av anslaget för budgetåret 1928/

1929 icke kunde föranleda någon åtgärd på grund av anslagets otillräcklighet,

ånyo upptoges till prövning. Dessa ansökningar torde, så snart riksdagen

fattat beslut i ämnet, böra återremitteras till överstyrelsen för att

tagas i förnyat övervägande.

Motionärerna hava anslutit sig till skolöverstyrelsens förslag och hemställt

om höjning av anslaget till 500,000 kronor. Motionärerna hava i detta

sammanhang erinrat därom, att ansökningar om understöd ur det av 1928

års riksdag beviljade anslaget å 100,000 kronor inkommo från icke mindre

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 102.

Utskottets

yttrande.

än 25 skoldistrikt, samtliga i det mest trängande behov både av de planerade

skolbyggnaderna och av understöd till deras uppförande. Men endast

sex sökande kunde beviljas understöd. De övriga hade nödgats ställa sina

förhoppningar på framtiden. Men deras väntan måste bliva ganska lång.

Motionärerna hava erinrat därom, att Kungl. Majit icke av 1929 års riksdag

äskade medel för nu ifrågavarande ändamål, och riksdagen avslog de

motioner, i vilka hemställts om medels beviljande. Även om 1930 års riksdag

beviljade anslag, komme fördenskull längre tid att förflyta, innan nya

understöd kunna utdelas,’ än vad fallet blivit, därest anslag stått till förfogande

jämväl för innevarande budgetår. I varje fall hade en sådan förskjutning

ägt rum, att ett antal skoldistrikt, som kunnat få bidrag, därest

anslag kontinuerligt beviljats, nu måste vänta minst ett år, innan de kunna

få bidrag.

Under sådana förhållanden vore det, enligt motionärernas uppfattning, så

mycket mer av behovet påkallat, att det anslag, som nu eventuellt beviljades,

bleve så stort, att de i fråga örn behovet av skolbyggnader mest

trängda skoldistrikten kunde erhålla bidrag till avhjälpande av de mest påtagliga

bristerna.

Motionärerna hava slutligen framhållit, att alla de skoldistrikt, som ifrågasättas

till erhållande av understöd, vore skattetyngda och att de flesta av

dem tillhörde den grupp av svenska kommuner, inom vilka skattetungan

vore störst och skattekraften minst.

Genom den förevarande propositionen torde på ett nöjaktigt sätt hava

klarlagts omfattningen av det byggnadsbehov, som för folkskoleväsendets

vidkommande är för handen i nu ifrågavarande skoldistrikt. Av den förebragta

utredningen synes utskottet framgå, att, örn någorlunda tillfredsställande

förhållanden i berörda hänseende skola kunna inom överskådlig tid

bringas till stånd, det är nödvändigt, att staten fullföljer den understödsverksamhet,

som av 1928 års riksdag inleddes. Det är visserligen sant, att

även inom andra delar av landet skoldistrikt finnas, vilka äro hårt betungade

av utgifter för tillgodoseende av skolväsendets lokalbehov. Men det gäller

där merendels enstaka fall, under det att det här är fråga om ett sammanhängande

område med gles bebyggelse, där fattigdom bland befolkningen

och en hård skattetunga utgöra en mera allmän företeelse. Skolbyggnadsfrågans

lösning möter därför i dessa trakter alldeles särskilda svårigheter,

vilka synas utskottet för ifrågavarande skoldistrikt — liksom för de finsktalande

gränsdistrikten — motivera en undantagsställning. Med hänsyn till

nu anförda förhållanden finner sig utskottet böra tillstyrka, att ett särskilt

anslag beviljas såsom understöd till byggnader för folkskoleväsendet i Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län med undantag av rikets nordligaste

gränsorter, vilka redan förut åtnjuta understöd av detta slag från ett särskilt

riksstatsanslag.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 102.

21

I fråga om grunderna för berörda understöds utgående synes utskottet

vad Kungl. Maj:t härutinnan föreslagit böra vinna godkännande. De bestämmelser,

som utfärdats genom kungörelsen den 8 juni 1928 (nr 293)

återgiven å sid. 3—5 i den kungl, propositionen och avseende det av

1928 års riksdag för ändamålet beviljade anslaget å 100,000 kronor, torde

alltså enligt utskottets mening böra vinna tillämpning även beträffande de

anslag, som kunna komma att för samma ändamål anvisas i fortsättningen.

Detta innebär bland annat, att någon viss utdebitering av kommunalskatt (lägst)

icke skulle sättas såsom villkor för understöds erhållande, och att understödens

utmätande ej skulle ske efter någon med avseende å skattetrycket eller eljest

fixerad skala, utan att Kungl. Majit skulle äga full frihet att efter omständigheterna

i varje särskilt fall avgöra, om och med vilket belopp understöd

må utgå, alltså på samma sätt som hittills skett i fråga örn motsvarande

understöd till de finsktalande gränsorterna. Utskottet föredrager denna

metod framför bidragens utmätande efter en automatiskt verkande skala,

enär den synes utskottet erbjuda de största möjligheterna till ett avvägande

av understöden på lämpligt sätt, d. v. s. med hänsyntagande till alla ae

olika omständigheter, som i det enskilda fallet skäligen bör inverka på

frågan örn understödets storlek. Utskottet förutsätter emellertid, att understöd

icke må ifrågakomma i andra fall, än där ett sådant anses påkallat

jämväl med hänsyn till skoldistriktets ekonomiska förhållanden. Vidare anser

utskottet, att understöd i regel icke bör tilldelas skoldistrikt för byggnadsföretag,

som redan kommit till stånd, för så vitt ej särskilt ömmande omständigheter

föreligga.

Vad angår beloppet av det anslag, som för ändamålet bör ställas till förfogande

för budgetåret 1930/1931, vill utskottet erinra örn att enligt den

verkställda utredningen sammanlagda kostnaden för erforderliga byggnadsföretag

uppskattats till omkring 23 millioner kronor, och att det byggnadsbehov,

som ansetts böra tillgodoses under de närmaste fem budgetåren beräknats

till nära 9 Va millioner kronor. Även örn dessa siffror äro mycket

approximativa och måhända tilltagna i överkant, samt åtskilliga av anläggningarna

måste förutsättas bliva verkställda utan hjälp från statens sida, är

det utan vidare uppenbart, att ett årligt anslag av endast 100,000 kronor

måste betecknas såsom otillräckligt, örn en förbättring av lokalförhållandena

skall bliva möjlig inom överskådlig tid. Ehuru utskottet finner det av

motionärerna framställda yrkandet örn ett anslag å 500,000 kronor befogat,

därest hänsyn blott och bart tages till byggnadsbehovets omfattning, anser

sig utskottet dock av budgetära skäl icke kunna tillstyrka beviljandet av en

så betydande summa utan vill föreslå, att ett belopp av 300,000 kronor

ställes till förfogande för nästkommande budgetår. Härigenom blir det i

allt fall möjligt att på ett avsevärt verksammare sätt än enligt Kungl.

Majlis förslag lämna kommunerna det stöd, varav de visats vara i behov.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 102.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och herrar Jonssons och Hanséus samt Wikströms m. fl.

ovannämnda motioner (I: 272 och II: 435), till statsbidrag

till byggnader för folkskoleväsendet inom Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter,

bevilja för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag

av 300,000 kronor att utgå under de villkor och

bestämmelser, Kungl. Maj:t kan tinna gott meddela.

Stockholm den 4 april 1930.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. G. Lindblad, J. L. Widell, Olof

Olsson, O. Bergqvist, E. J. G. Bosén, K. V. Bydén, E. A. Lundell, G. I. Asplund, Oscar

Olsson, K. E. Andersson i Eliantorp och A. Thelin;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, C. B. Jansson i Falun, P. Nilsson

i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson i Blädinge,

A. Å:son Törnkvist i Karlskrona, B. Kson Holmgren, J. Olofsson i Digernäs, G. Strindlund,

P. C. Jonsson i Eskilstuna och F. V. Sandwall.

Reservationer:

1) av herrar Widell, Lundell, Andersson i Eliantorp, Thelm, Nilsson i

Bonarp, Olsson i Blädinge, Holmgren och Sandivall, vilka ansett, att utskottets

yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Genom ■ — — —--—----riksstatsanslag.

I fråga örn — — — — — — — — — föreligga.

Vad angår beloppet av det anslag, som för ändamålet bör ställas till förfogande

för budgetåret 1930/1931, förefaller det utskottet, som om med

hänsyn till omfattningen av det konstaterade byggnadsbehovet starka skäl

talade för en höjning av den av Kungl. Maj:t föreslagna summan, även

örn utskottet härutinnan icke anser sig kunna gå så långt som motionärerna.

Utskottet vill för sin del föreslå, att anslagets belopp för budgetåret

1930/1931 bestämmes till 200,000 kronor eller dubbelt så mycket som av

Kungl. Maj:t äskats.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 102. 23

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och herrar Jonssons och Hanséns samt Wikströms m. fl.

ovannämnda motioner (I: 272 och II: 435) till statsbidrag

till byggnader för folkskoleväsendet inom Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter,

bevilja för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag

av 200,000 kronor att utgå under de villkor och

bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott meddela»;

2) av herrar Rosén, Rydén och Asplund, vilka ansett, att utskottet bort

hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och

med bifall till herrar Jonssons och Hanséns samt Wikströms

m. fl. ovannämnda motioner (I: 272 och II: 435), till statsbidrag

till byggnader för folkskoleväsendet inom Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste

gränsorter, bevilja för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag

av 500,000 kronor att utgå under de villkor och

bestämmelser, Kungl. Hajd kan finna gott meddela.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1930:166 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet inom Jämtlands, Västerbottens och Nor s. 5 i texten