Sök i Ratio Lex

Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga örn beräknandet av särskilda förmåner, förenade med vissa lärartjänster.

1930-04-08 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1930:104, Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga örn beräknandet av särskilda förmåner, förenade med vissa lärartjänster.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr 104.

1

Nr 104.

Ankom till riksdagens kansli den 8 april 1930 kl. 1 e. m.

Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga örn

beräknandet av särskilda förmåner, förenade med vissa

lärartjänster.

(Ira avd.)

Riksdagens år 1929 församlade revisorer hade i sill berättelse angående

verkställd granskning av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd,

styrelse och förvaltning för tiden 1 juli 1928—30 juni 1929 under

ecklesiastikdepartementet, § 42, till behandling upptagit frågan örn värderingen

av särskilda förmåner, förenade med vissa lärartjänster.

Revisorerna hade till en början meddelat, att till åtskilliga vid de allmänna

läroverken anställda befattningshavare utginge såsom en avlö

ningsförmån avkomsten av vissa hemman samt av donationer eller andra

såsom särskilda fonder förvaltade tillgångar.

Därefter hade revisorerna lämnat en redogörelse för de rörande ifrågavarande

förmåner gällande författningsbestämmelser ävensom vad i tidigare

verkställda utredningar föreslagits beträffande sagda förmåners

indragning och utbytande mot avlöning av statsmedel. Efter att vidare

hava meddelat, att revisorerna vid en företagen undersökning funnit, att

ifrågavarande förmåner upptagits i statsliggaren till värden, som i fleitalet

fall väsentligt understege de i verkligheten utgående, hade revisorerna

gjort följande allmänna uttalande.

»Vad själva den föreliggande principfrågan angår synes det revisorerna

vara med numera tillämpade avlöningsprinciper överensstämmande,

att en indragning av ifrågavarande särskilda förmåner kommer till stånd

i överensstämmelse med den mening, som redan 1890 ars riksdag uttalat.

Revisorerna förutsätta, att denna fråga kommer att tillbörligen beaktas

av den nu arbetande lönekommittén.

Bortsett från sakens rent principiella sida vilja emellertid revisorerna

såsom synnerligen anmärkningsvärd framhålla den bristande överensstämmelsen

mellan de i stat upptagna värdena av ifrågavarande förmåner

och de verkliga. Genom att vederbörande myndigheter icke tillsett,

att förmånerna i staten upptagits till rätta belopp, har statsverket

under de gångna åren tillskyndats avsevärda förluster, i det att avdragen

å befattningshavarnas kontanta avlöningar icke gjorts till belopp,

som motsvara förmånernas verkliga värden. Då det synes angeläget,

att rättelse härutinnan omedelbart sker, hava revisorerna velat fästa

riksdagens uppmärksamhet å berörda förhållanden.»

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. i 5 haft. tNr lili.)

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets memorial Nr 104.

I sitt i anledning av revisionsberättelsen avgivna utlåtande, nr 80, hade

statsutskottet under punkt 17 anfört följande:

»Utskottet delar uppfattningen om att en indragning av ifrågavarande

särskilda, av kronan lämnade förmåner eller deras övertagande till förvaltning

av statsverket står i överensstämmelse med numera tillämpade

avlöningsprinciper. Redan 1890 års riksdag har ock uttalat sig för en

sådan åtgärd. Samtliga härmed sammanhängande frågor synas böra göras

till föremål för utredning.

Oberoende av huru frågan örn indragning till kronan av nämnda förmåner

för de av revisorerna omförmälda befattningshavarna kommer

att lösas, synes det utskottet nödvändigt, att sådana åtgärder omedelbart

vidtagas, att det värde, vartill förmånerna av såväl utav kronan som av

enskilda lämnade donationer enligt stat uppskattats, kommer att stå i

bättre överensstämmelse med deras verkliga värde, än vad nu är fallet.

Utskottet anser, att Kungl. Majit bör bemyndigas att redan för budgetåret

1930/1931 vidtaga härav påkallade jämkningar i staterna. Vad särskilt

beträffar de förmåner, som för närvarande uppbäras av rektorn vid

Malmö högre allmänna läroverk, har utskottet funnit dem så avsevärda,

att dyrtidstillägg icke bör utgå till ifrågavarande befattningshavare.»

På grund av vad sålunda anförts hade utskottet hemställt,

att riksdagen måtte

a) i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit måtte låta

verkställa skyndsam utredning av frågan örn indragning till statsverket

eller övertagande till förvaltning av statsverket av de av kronan till de

allmänna läroverken gjorda förläningar av hemman och andra donationer;
b)

bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga sådana jämkningar i från och

med budgetåret 1930/1931 gällande stater för de allmänna läroverken, att

största möjliga överensstämmelse vinnes mellan den beräknade och den

verkliga avkastningen av de till de allmänna läroverken lämnade donationer;
c)

besluta, att från och med budgetåret 1930/1931 dyrtidstillägg av

statsmedel icke skall utgå till rektor vid högre allmänna läroverket i

Malmö.

I en vid utskottets utlåtande fogad reservation av herr Kvarnzelius

m. fl. hade hemställts, att mom. b) av utskottets ovannämnda hemställan

skulle hava följande lydelse:

»b) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga sådana jämkningar i från

och med budgetåret 1930/1931 gällande stater för de allmänna läroverken,

att största möjliga överensstämmelse vinnes mellan den beräknade

och den verkliga avkastningen av de av kronan till de allmänna läroverken

lämnade donationer.»

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr 104.

3

Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag kar första kammaren

beträffande mom. a) och c) bifallit utskottets hemställan, men i fråga

örn mom. b) godkänt den av herr Kvarnzelius m. fl. avgivna reservationen,

varvid kammaren i samband därmed beslutat vidtaga den ändring i

andra stycket av utskottets motivering, att orden »av såväl utav kronan

som av enskilda lämnade donationer» uteslötos. Andra kammaren har

bifallit vad utskottet hemställt.

Kamrarna hava sålunda fattat sammanstämmande beslut beträffande

mom. a) och c).

Däremot skilja sig besluten i fråga örn mom. b) i så måtto, att första

kammaren ansett det däri omhandlade bemyndigandet för Kungl. Majit

att vidtaga jämkningar i läroverksstaterna beträffande uppskattningen

av avkastningen av vissa donationer böra avse allenast de utav kronan

lämnade donationerna, varemot andra kammaren beslutat lämna sådant

bemyndigande beträffande såväl kronans som enskildas donationer.

Dessa under mom. b) fattade beslut innebära alltså, att båda kamrarna

sammanstämmande bemyndigat Kungl. Majit att vidtaga jämkningar i

staterna beträffande de av kronan lämnade donationerna.

Med anledning härav anser sig utskottet böra hemställa,

att andra kammaren må, med frånträdande av sitt

förut i ärendet fattade beslut, biträda första kammarens

beslut.

Stockholm den 8 april 1930.

På statsutskottets vägnar i

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell, O. Bergqvist,

J. Nilsson i Malmö, C. V. Nilsson i Gränebo, E. J. G. Rosén, N. J. M. Svensson i

Kompersmåla, Ä. V. Rydén, E. A. Lundell, C. 1. Asplund och Oscar Olsson;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, C. R. Jansson i Falun, /''. Nilsson

i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson i Blädinge, A. A son

Törnkvist i Karlskrona, B. F:son Holmgren, J. Olofsson i Digernäs, S. Persson i Fritorp.

G. Strindlund och P. C. Jonsson i Eskilstuna.

Utskottets

yttrande.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1930:175 Skrivelse till Konungen i anledning av riksdagens år 1929 församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning av statsverkets jämte därtill hörande s. 1 i texten