Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition angående viss ärlig ledighet för häradsskrivarna.

1930-04-28 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1930:128, Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition angående viss ärlig ledighet för häradsskrivarna.

Dokumentets text

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 128.

31

Nr 128.

Ankom till riksdagens kansli den 28 april 1930 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition angående

viss ärlig ledighet för häradsskrivarna.

(3:e avd.)

Uti en till riksdagen avlåten, den 14 mars 1930 dagtecknad proposition, nr

206, vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling, har Kungl.

Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att medgiva, att häradsskrivare

må tills vidare, under av departementschefen angivna förutsättningar,

äga att utan kostnad för statsverket årligen erhålla ledighet för enskilda angelägenheter

under en tid av 20 dagar intill det år, under vilket vederbörande

uppnår 40 år, samt av 30 dagar för tid därefter, med rätt för honom att uppbära

samtliga de med tjänsten förenade inkomsterna med undantag för den del

därav, vilken enligt träffad överenskommelse skall utgå till vikarien.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet.

Vid 1917 års riksdag fattades, efter förslag av Kungl. Majit (proposition

nr 211) beslut angående omorganisation av fögderiförvaltningarna och lönereg
-

lering för tjänstemännen därstädes. Enligt detta beslut — med därtill senare

gjort tillägg — utgå till häradsskrivare enligt stat avlöningsförmåner med

följande belopp och enligt här angivna grunder.

Lön .................................................... kronor 2,600

Tjänstgöringspenningar.................................• • • ■ !> BOOO

Eörvaltningsbidrag, 150 kronor för varje påbörjat 5,000-tal invånare

i distriktet.

Ålderstillägg, efter 5 års tjänstgöring ...................... » 500

och efter 10 års tjänstgöring, ytterligare........ » 500

Ortstillägg utgår till var och en av häradsskrivarna i Västernorrlands, Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län med 200 kronor.

Häradsskrivare uppbär dessutom sedan år 1920 tillfällig löneförbättring,

som för närvarande utgår med 850 kronor, därav 550 kronor anses motsvara

lön och 300 kronor tjänstgöringspenningar.

Härutöver hava häradsskrivarna givetvis åtnjutit dyrtidstillägg enligt i sådant

hänseende vid olika tider gällande föreskrifter.

De äga därjämte att uppbära vissa sportler.

Häradsskrivare är icke berättigad till semester.

I kungörelse den 14 juni 1917 (nr 472) angående villkor och bestämmelser

för åtnjutande av de från 1918 års början fastställda avlöningsförmånerna för

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 128.

landsstaten Ilar föreskrivits, bland annat, dels att tjänstgöringspenningar få

uppbäras endast för den tid, befattningshavare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit

semester, samt att tjänstgöringspenningarna för tid, då han eljest varit

från tjänstgöring befriad, skola utgå till den, som uppehållit befattningen,

dels ock att den som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning äger uppbära

hela lönen jämte ortstillägg, där sådant förekommer, men att den, som

undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda

uppdrag eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller eljest

är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten

frånträda även annan avlöningsförmån än tjänstgöringspenningar, i den

mån sådant för befattningens uppehållande erfordras eller eljest prövas skäligt.

Enligt nämnda kungörelse skall alltså den, som vikarierar å häradsskrivarbefattning,

under alla förhållanden uppbära de med befattningen förenade

tjänstgöringspenningarna. Angående ersättning till vikarie för häradsskrivare

är i övrigt att märka följande.

I avvaktan på blivande lönereglering för häradsskrivarna tillsättas lediga

häradsskrivartjänster sedan ett antal år icke med ordinarie innehavare utan

allenast medelst förordnande tills vidare. Vid meddelande av dylikt förordnande

har alltid föreskrivits, att vikarien å befattningen skall åtnjuta samtliga de

med den lediga tjänsten förenade avlöningsförmånerna med undantag av ett

belopp motsvarande vad ordinarie innehavare av tjänsten skulle hava att erlägga

såsom avgift för egen pensionering. Beträffande ersättning till andra

vikarier för häradsskrivare har Kungl. Majit utfärdat bestämmelser genom

cirkulär till länsstyrelserna den 26 mars och den 30 december 1926 samt den 11

november 1927. En redogörelse för berörda cirkulär, genom vilka grunderna för

vikariatsersättningarna samt deras bestridande från vederbörande anslag reglerats,

återfinnes i Kungl. Maj :ts proposition nr 107 till innevarande års riksdag

(sid. 5—6). Såsom i nämnda proposition anförts, har oklarhet rått rörande

huruvida dessa cirkulär borde tillämpas vid vikariat av annan anledning än

semester eller sjukdom. Oavsett detta torde i stor utsträckning hava förekommit,

att häradsskrivare vid ledighet från tjänsten träffat avtal med sin vikarie angående

dennes vikariatsersättning. Bestämmelserna i nämnda cirkulär hava

alltså i dylika fall icke tillämpats.

Genom brev till länsstyrelserna den 31 januari 1930 har Kungl. Majit meddelat

vissa bestämmelser angående skyldighet för befattningshavare vid fögderiförvaltning

att vid ledighet av annan anledning än sjukdom eller semester avstå

vissa avlöningsförmåner, vilka bestämmelser från och med den 1 mars

1930 lända till efterrättelse vid tillämpningen av nyssnämnda kungörelse. Enligt

dessa bestämmelser är regeln den, att ordinarie tjänsteman vid fögderiförvaltning

skall vid ledighet av annan anledning än sjukdom eller semester

vara skyldig att — utöver tjänstgöringspenningar med därtill hörande tillfällig

löneförbättring samt i förekommande fall förvaltningsbidrag — avstå

hela den honom eljest tillkommande lönen, inberäknat ålderstillägg men frånsett

ortstillägg, jämte till lönen hörande tillfällig löneförbättring. Vid ledighet

av sådan anledning, som avses i 2 §, avdelning A—C, i kungörelsen den 26 juni

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 128.

33

1925 (nr 357) med tilläggsbestämmelser till avlöningsreglementet den 22 juni

1921 (nr 451) för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk,

tillhörande den civila statsförvaltningen, äger dock länsstyrelsen medgiva, att

den tjänstledige må av lönen jämte ålderstillägg samt å lönen belöpande tillfällig

löneförbättring uppbära ett belopp motsvarande högst en tredjedel av

samtliga de med tjänsten förenade avlöningsförmånerna, Enligt brevet skall

vad sålunda föreskrivits jämväl äga tillämpning å den, som förordnats att innehava

ordinarie befattning vid fögderiförvaltning mot åtnjutande av därmed

förenade löneförmåner med undantag av ett belopp motsvarande vad ordinarie

innehavare av tjänsten har att erlägga för egen pensionering. Samtidigt med

utfärdandet av nämnda brev har Kungl. Majit i proposition (nr 107) föreslagit

riksdagen att förklara hinder icke möta för att nyssnämnda tre cirkulär tilllämpas

äveu vid andra vikariat än på grund av semester eller sjukdom. Bestämmelserna

i berörda brev den 31 januari 1930 innebära bland annat, att

häradsskrivare vid ledighet för enskilda angelägenheter i allmänhet måste avstå

samtliga honom tillkommande avlöningsförmåner frånsett ortstillägg.

Kungl. Maj :ts nu förevarande förslag grundar sig på en av styrelsen för

Sveriges häradsskrivarförening gjord framställning i ämnet,

I denna framställning har anförts, att bestämmelserna i brevet den 31 januari

1930 — med hänsyn därtill att häradsskrivarna icke ägde åtnjuta någon semester

— för nämnda befattningshavares del syntes synnerligen hårda. Frågan örn

semester åt häradsskrivarna hade därmed blivit aktuell men syntes på grund av

med densamma förknippade omständigheter icke omedelbart kunna lösas. Å

andra sidan måste det enligt föreningen anses rättvist, att även häradsskrivare

med deras huvudsakligen till tjänsterummet förlagda arbete bereddes tillfälle

till semesterliknande ledighet på rimliga villkor.

Under åberopande härav har styrelsen för häradsskrivarföreningen hemställt.

att Kungl. Majit måtte bemyndiga länsstyrelserna att — utan hinder

av bestämmelserna i brevet den 31 januari 1930 eller tidigare utfärdade föreskrifter

— årligen under högst 45 dagar bevilja häradsskrivare mot semester

svarande ledighet, under förutsättning att mellan häradsskrivaren och dennes

vikarie avtal kunde träffas angående vikariens avlöningsförmåner under

vikariatet och att detta avtal bleve av vederbörande länsstyrelse godkänt. Enligt

vad styrelsen inhämtat hade ett dylikt förfaringssätt dittills tillämpats

inom de flesta län utan att därav försports någon olägenhet och utan att därigenom

någon som helst kostnad drabbat statsverket. Framställningen åsyftar,

att häradsskrivaren skulle berättigas uppbära samtliga de med tjänsten förenade

inkomster, vilka icke på grund av avtalet skola tillkomma vikarien.

Över framställningen i fråga hava statskontoret och allmänna civilförvaltningens

lönenämnd avgivit särskilda utlåtanden. Beträffande innehållet av

dessa utlåtanden får utskottet hänvisa till sid. 4 och 5 i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 54 haft. (Nr 126—128.) *20 ao 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 128.

Departementschefen har i ärendet anfört, bland annat, följande:

»Såsom framgår av det anförda intaga för närvarande landsfiskaler och

häradsskrivare så till vida en särställning bland statstjänstemannen, som ingendera

av dessa befattningshavargrupper är berättigad till semester. Beträffande

landsfiskalerna har emellertid, på sätt myndigheterna framhållit, på min hemställan

i proposition till årets riksdag härutinnan föreslagits en ändring av

innebörd att landsfiskal skulle, i avvaktan på blivande lönereglering för landsfiskalerna,

från och med den 1 juli 1930 tillerkännas rätt att på statsverkets

bekostnad åtnjuta årlig semester av 20 dagar intill det år, under vilket han

fyller 40 år, och av 30 dagar för tid därefter. Tillräcklig anledning att, i avbidan

på kommande lönereglering för häradsskrivarna, nu föreslå införande

av semesterrätt även för dessa befattningshavare har, bland annat med hänsyn

till storleken av de inkomster i tjänsten, vilka häradsskrivarna i allmänhet uppbära,

icke synts mig föreligga. Häradsskrivarföreningens nu ingivna framställning

går emellertid icke ut på att häradsskrivarna skulle tillerkännas någon

verklig semesterrätt utan avser endast att bereda dem möjlighet att erhålla viss

tids årlig ledighet för enskilda angelägenheter utan skyldighet för dem att

därunder avstå större del av dem tillkommande avlöningsförmåner, än som

skulle utgå till vikarien. Denna förmån skulle för dem motsvara den befattningshavare

i allmänhet tillkommande semesterrätten. Med hänsyn härtill och

då den föreslagna anordningen icke skulle för statsverket medföra ökad kostnad,

finner jag mig kunna tillstyrka åtgärder i framställningens syfte. Jag har därvid

även beaktat, att häradsskrivarna i år komma att underkastas viss inkomstminskning,

i anledning av att riksdagen godkänt ett av Kungl. Maj:t framlagt

förslag örn nedsättning av ersättningen för röstlängders upprättande från 50

till 40 öre för uppslag.

Jag anser alltså, att häradsskrivarna böra i avbidan på lönereglering tills

vidare —• under i framställningen angivna förutsättningar — tillförsäkras

viss tids årlig ledighet för enskilda angelägenheter med rätt för dem att under

dylik ledighet åtnjuta samtliga med tjänsten förenade inkomster utom den del

därav, som enligt träffat avtal tillkommer vikarien. Givetvis bör därutöver möjlighet

finnas för dem att med avstående av lön enligt brevet den 31 januari

1930 erhålla ytterligare ledighet för enskilda angelägenheter. Vidkommande

omfattningen av den nu förordade ledigheten kan jag emellertid icke biträda

framställningen utan håller — i likhet med de i ämnet hörda myndigheterna —

före, att ledigheten bör bliva av samma längd som den för landsfiskalerna föreslagna

semestertiden, d. v. s. alltefter vederbörandes levnadsålder 20 eller 30

dagar årligen. Kätt till sådan ledighet torde böra tillkomma såväl ordinarie

häradsskrivare som den, vilken förordnats att innehava ordinarie häradsskrivartjänst

mot åtnjutande av därmed förenade löneförmåner med undantag av pensionsavgift

motsvarande belopp.

Principen örn tillerkännande av nämnda rätt för häradsskrivarna lärer böra

underställas riksdagens prövning. Rätten torde böra träda i kraft snarast möjligt

efter det riksdagens beslut anmälts för Kungl. Maj:t, och under år 1930

torde få uttagas hela ledighetstiden, oaktat de ifrågasatta reglerna icke bliva

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 128.

35

gällande under hela året. Närmare bestämmelser i ämnet synes det böra ankomma

på Kungl. Majit att utfärda. Därvid lära böra meddelas föreskrifter

till förhindrande av att länsstyrelserna godkänna avtal mellan häradsskrivaren

och vederbörande vikarie, enligt vilket vikariens ersättning skulle bliva

oskäligt låg. I likhet med statskontoret anser jag, att dylik ersättning endast

i särskilda undantagsfall bör få understiga ett belopp, motsvarande de med

liäradsskrivartjänsten förenade tjänstgöringspenningarna, därtill hörande tillfällig

löneförbättring ävensom å tjänstgöringspenningarna och löneförbättringen

belöpande dyrtidstillägg. Å andra sidan bör beaktas — något som för övrigt

är en förutsättning för hela den nu ifrågasatta anordningen — att häradsskrivarnas

arbete, ssmnerligen forcerat och maktpåliggande under vissa perioder,

dessemellan är av mindre omfattning och enklare beskaffenhet.

Vid bifall till mitt förslag i ämnet måste givetvis för häradsskrivarnas vidkommande

visst tillägg göras till brevet den 31 januari 1930, varjämte viss

jämkning i kungörelsen den 14 juni 1917 bliver erforderlig.»

Såsom av statskontorets utlåtande i ärendet framgår, har statskontoret ansett,

att med hänsyn till de inkomster, som enligt nu gällande lönereglering tillkomma

häradsskrivarna — framförallt i form av sportler — anledning icke

förefinnes att på statsverkets bekostnad lämna dem någon ytterligare förmån

och även den nu föreslagna formen för beredande av semesterledighet åt befattningshavarna

ifråga har synts statskontoret ur principiell synpunkt

knappast vara tillfredsställande. Statskontoret har dock, med hänsyn till att de

billighetsskäl. som departementschefen åberopat för beredandet av semester åt

landsfiskalerna, i viss mån syntes kunna göras gällande även beträffande häradsskrivarna

och de personer, som förordnats att uppehålla vakanta häradsskrivarbefattningar,

icke velat motsätta sig, att häradsskrivarna tilldelas den förmån,

varom nu är fråga.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd har för sin del uttalat, att, med

hänsyn till att tjänsteman vid fögderiförvaltning enligt bestämmelserna i brevet

den 31 januari 1930 kunde vid ledighet av annan anledning än sjukdom i vissa

fall få behålla en del av de honom enligt stat tillkommande löneförmånerna —

högst en tredjedel — samt särskilt de avsevärda extra inkomster, som i tjänsten

tillfölle häradsskrivarna, någon tvekan kunde råda, huruvida det under nuvarande

förhållanden kunde anses erforderligt att vidtaga åtgärder för beredande

åt häradsskrivarna av förmån av semester eller däremot svarande ledighet. Även

lönenämnden har emellertid, i betraktande av att Kungl. Majit förelagt innevarande

års riksdag förslag om beredande av semester åt landsfiskalerna, ansett

billighetsskäl föreligga för att häradsskrivarna berättigades erhålla viss mot

semester svarande årlig ledighet.

Den tveksamhet beträffande beredande åt häradsskrivarna av den föreslagna

förmånen, varåt såväl statskontoret som civila lönenämnden givit uttryck, har

synts utskottet fullt befogad. I motsats till de hörda myndigheterna Ilar utskottet

emellertid ansett tillräckliga skäl icke föreligga för ett tillerkännande åt

befattningshavarna av förmånen ifråga.

Utskottets

yttrande
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 128.

Redan den omständigheten att man nu, då förslag till ny lönereglering för

häradsskrivarna inom en snar framtid torde komma att föreläggas riksdagen,

skulle införa en ny form av ledighet för denna befattningshavargrupp, har föranlett

utskottet att ställa sig avvisande mot förslaget. Billighetsskälen hava ej

heller synts utskottet alltför tungt vägande. Häradsskrivarna måste nämligen,,

åtminstone i allmänhet, vid jämförelse med andra statstjänstemän genom sina

sportelinkomster anses intaga en relativt gynnsam ställning i avlöningshänseende

och de torde vara i tillfälle att så ordna sitt arbete, att de kunna utan

nämnvärd kostnad bereda sig mot semester svarande ledighet. Erinras må, att

för häradsskrivarna icke föreligger skyldighet till sju timmars daglig tjänstgöring

å tjänsterummet. Med anledning av att förenämnda myndigheter såsom

skäl för beredande åt häradsskrivarna av nu ifrågavarande förmån åberopat den

omständigheten, att förslag framlagts för innevarande års riksdag örn tillerkännande

av semester åt landsfiskalerna, vill utskottet slutligen framhålla, att enligt

utskottets förut i dag avgivna utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition,

nr 107, angående anslag till fögderiförvaltningarna m. m. det avgörande

för utskottets tillstyrkande av sagda förslag varit den betydelse ifråga

om kontrollen över landsfiskalernas sätt att fullgöra sina åligganden, införandet

av semesterrätt för dem otvivelaktigt komme att medföra.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att Kungl. Maj:ts förevarande proposition icke må vinna riksdagens

bifall.

Stockholm den 28 april 1930.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: se under utlåtandet nr 126.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1930.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1930:207 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående viss årlig ledighet för häradsskrivarna. s. 1 i texten