Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av vissa utav Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar angående dels anslag till privatläroverken, dels ock understöd åt kommunala gymnasier.

1930-05-09 · 20 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 20 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1930:143, Utlåtande i anledning av vissa utav Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar angående dels anslag till privatläroverken, dels ock understöd åt kommunala gymnasier.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 143.

1

Nr 143.

Ankom till riksdagens kansli den 12 maj 1930 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av vissa utav Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen

under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar

angående dels anslag till privatläroverken, dels

ock understöd åt kommunala gymnasier.

(2:a avd.)

l:o) I den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen angå- Reservationsende

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1930/1931 har Kungl, ^rivatläro-1

Maj:t under åttonde huvudtiteln (punkt 173 av det vid statsverksproposi- verk.

tionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för

nämnda dag) föreslagit riksdagen att dels besluta, att statsunderstöd från

anslaget till privatläroverk må till högre flickskola, som befinner sig under

avveckling, utgå även om skolan oinfattar mindre än fyra årsklasser utöver

den egentliga folkskolan och oavsett huruvida skolan med avseende å

lärjungantal under de senaste tre åren uppfyller i sådant hänseende eljest

gällande villkor, samt att statsunderstöd till dylik skola, som omfattar mindre

än fyra årsklasser utöver den egentliga folkskolan, må utgå med högst

1,100 kronor för varje sådan klass; dels ock minska det ordinarie reservationsanslaget

till privatläroverk, nu 740,100 kronor, med 4,500 kronor till

735,600 kronor samt i riksstaten för budgetåret 1930/1931 uppföra de i

nämnda anslag ingående anslagsposterna med följande belopp, nämligen:

enskilda mellanskolor 20,000 kronor, högre flickskolor 466,600 kronor, högre

goss- och samskolor 235,500 kronor, enskilda lärarinneseminarier 13,500

kronor att utgå såsom ett gemensamt reservationsanslag å sammanlagt

735,600 kronor.

Utredningen återfinnes å sid 428—443 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1929/1930 äro de ovan nämnda fyra anslagsposterna uppförda

med respektive 20,000 kronor, 476,500 kronor, 230,100 kronor och

13,500 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 00 käft. (Nr 143.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande Nr 143.

Anslagsposten till enskilda mellanskolor föreslås alltså skola bibehållas oförändrad.

Vad angår de högre flickskolorna, har departementschefen erinrat, att Kungl.

Maj:t den 11 oktober 1929 förklarat kommunala flickskolan i Landskrona,

räknat från och med den 1 juli 1929, erkänd såsom kommunal flickskola.

Då denna läroanstalt tillkommit genom ombildning av den förutvarande

enskilda högre flickskolan i staden, behöver, framhåller departementschefen,

intet statsunderstöd vidare beräknas för sistnämnda skola, varigenom nu

förevarande ansiagstitel kan minskas med 5,800 kronor.

Departementschefen påpekar vidare, att anslagsposten till högre flickskolor

kan ytterligare nedsättas. I anslutning till vad 1929 års riksdag därom

uttalat hade nämligen en avveckling påbörjats av statsunderstöden till

vissa enskilda flickgymnasier på platser, där högre allmänna läroverk för

flickor upprättades. Lika med skolöverstyrelsen beräknar departementschefen,

att av denna anledning anslaget till högre flickskolor kan för budgetåret

1930/1931 minskas med 1,000 kronor. Vidare påginge för närvarande avveckling

av de statsunderstödda enskilda flickgymnasierna i Karlskrona och

Sundsvall samt av det likaledes statsunderstödda Nyströmska högre flickläroverket

i Malmö. Understöden till dessa tre läroanstalter torde fört)7

kunna minskas med av överstyrelsen i sådant avseende beräknade belopp,

1,200 kronor för vartdera av sagda gymnasier och 1,500 kronor för Nyströmska

flickläroverket, tillhopa 3,900 kronor. Den sammanlagda anslagsminskningen

skulle alltså uppgå till (5,800 + 1,000 + 3,900=) 10,700 kronor.

Överstyrelsen har emellertid föreslagit, att ett belopp av 800 kronor skulle

beräknas för beredande av understöd till undervisning i huslig ekonomi vid

Vänersborgs högre läroverk för kvinnlig ungdom. Departementschefen anser

önskvärt, att detta förslag bifalles, och tillstyrker därför, att den nyss angivna

anslagsminskningen begränsas till 9,900 kronor. Vid bifall härtill

skulle anslagsposten till högre flickskolor, nu 476,500 kronor, för budgetåret

1930/1931 bestämmas till 466,600 kronor.

I samband med behandlingen av ifrågavarande anslagspost har överstyrelsen

hemställt örn visst tillägg till det för utgående av statsunderstöd till

högre flickskolor föreskrivna villkoret, att skolan skall omfatta minst fyra

klasser utöver den egentliga folkskolan och i dessa klasser under de senaste

tre åren hava haft i medeltal sammanlagt minst 40 lärjungar. Detta villkor,

som erhållit sin nu gällande lydelse enligt beslut av 1927 års riksdag (riksdagens

skrivelse nr 262, sid. 182 och 183), återfinnes i kungörelsen den 24

september 1928 (nr 416) om ändring i vissa delar av kungörelsen den 29

oktober 1909 (nr 154) angående avlöning av lärarinnorna vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter samt angående statsunderstöd åt dessa läroanstalter

m. m. Skolöverstyrelsens förslag innebär, att skola, som befinner

sig under avveckling, skulle kunna erhålla understöd, även örn antalet årsklasser

över den egentliga folkskolan är mindre än fyra, att bestämmelse

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 143.

3

rörande minimiantal lärjungar icke skulle fastställas beträffande skola, som

omfattar mindre än fyra årsklasser utöver den egentliga folkskolan, samt

att statsunderstöd till sådan skola skulle kunna utgå med högst 1,100 kronor

för varje årsklass, motsvarande en fjärdedel av det högsta grundanslaget

för skola, som omfattar fyra årsklasser. Departementschefen har anfört, att,

då det givetvis icke kunde anses billigt, att hithörande enskilda skolor,

som till följd av skolväsendets omdaning successivt nedlägga sin verksamhet,

skulle under de sista åren av sin avveckling berövas allt statsunderstöd,

han anslöte sig till skolöverstyrelsens förslag och tillstyrkte, att framställning

i ämnet avlätes till riksdagen.

I fråga om anslagsposten till högre goss- och samskolor beräknas för Landskrona

stads gymnasium ett med 1,600 kronor minskat understöd med

anledning av att detta gymnasium enligt 1927 års riksdags beslut från och

med den 1 juli 1929 kommer att successivt övertagas av staten. Under

förutsättning att under budgetåret 1930/1931 statsunderstöd icke tilldelas

andra läroanstalter av ifrågavarande slag än dem, som redan äro delaktiga

i anslaget till högre goss- och samskolor, skulle detta anslag, som nu uppgår

till 230,100 kronor, kunna minskas med nyssnämnda belopp, 1,600 kronor.

Nu föreligga emellertid ansökningar om beredande av statsunderstöd från

sagda anslag åt två läroanstalter, som hittills saknat dylikt understöd, nämligen

Sigtuna humanistiska läroverk och Motala kommunala samgymnasium.

Vad angår den förra av dessa läroanstalter, har departementschefen erinrat,

att densamma syntes vara att betrakta som ett försöksläroverk, i vilket

avseende särskilt dess nyspråkliga linje torde vara att uppmärksamma. En

sådan linje skulle enligt 1927 års riksdags beslut finnas vid Nya elementarskolan

i Stockholm men hade ännu icke kommit till stånd där, vadan det

tvivelsutan skulle vara av betydelse, örn försök med en dylik linje annorstädes

kunde anordnas. Ehuru Sigtunaläroverket såväl i detta som i andra

avseenden genom sin organisation och studieplan intoge en särställning,

som torde göra detsamma förtjänt av särskilt beaktande från statens sida,

har departementschefen dock icke nu ansett sig kunna förorda beräknande

av understöd för läroverket i fråga, helst han av skäl, som nedan utvecklas,

funnit sig böra tillstyrka understöd åt Motala kommunala samgymnasium

och han av statsfinansiella hänsyn icke ansåge sig böra förorda ett begynnande

på en gång av statsunderstöd till två hittills icke statsunderstödda

läroanstalter.

Vad angår det kommunala gymnasiet i Motala har frågan örn statsunderstöd

åt detta gymnasium redan tidigare varit föremål för Kungl. Maj:ts

prövning.

Med skrivelse den 31 augusti 1926 överlämnade skolöverstyrelsen en till

Kungl. Majit ställd ansökning från styrelsen för Motala samskola, däri hemställts,

dels att skolans gymnasium måtte av tillgängliga medel komma i

åtnjutande av statsbidrag för läsåret 1926/1927, dels ock att Kungl. Majit

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 143.

måtte ingå till 1927 års riksdag med begäran örn lämpligt tillägg till av

riksdagen redan beviljat statsunderstöd åt privatläroverken samt att, därest

detta tillägg av riksdagen beviljades, detsamma måtte tilldelas Motala kommunala

samgymnasium.

Vid sin anmälan inför Kungl. Majit den 18 februari 1927 av frågan angående

omorganisation av det högre skolväsendet, föreslog dåvarande chefen

för ecklesiastikdepartementet, att den i Motala samskola ingående kommunala

mellanskolan skulle från och med den 1 januari 1928 successivt

övertagas av staten för att ombildas till en samrealskola, samt yttrade beträffande

understöd åt samskolans gymnasium, att då, därest förslaget örn

mellanskolans förstatligande bifölles, Motala stad skulle beredas en betydande

förmån — även från ekonomisk synpunkt — syntes det honom, som

om åtgärd för understödjande av gymnasiet då ej borde vidtagas (se Kungl.

Majits proposition nr 116, sid. 308).

Riksdagen, som med bifall till Kungl. Maj:ts förslag beslöt, att i Motala

skulle under viss numera uppfylld förutsättning från och med den 1 januari

1928 upprättas en fyrklassig samrealskola genom successivt övertagande av

den där befintliga kommunala mellanskolan, anslöt sig likaledes till den av

dåvarande departementschefen uttalade meningen, att statsunderstöd icke för

det dåvarande borde beredas åt gymnasiet i Motala.

I juni 1928 avlät gymnasiets styrelse till Kungl. Majit en förnyad ansökning

om vidtagande av åtgärder för att gymnasiet snarast möjligt måtte

komma i åtnjutande av statligt ekonomiskt understöd. ,

Skolöverstyrelsen tillstyrkte för budgetåret 1928/1929 ett understöd av

7,000 kronor samt hemställde, att anslaget till högre goss- och samskolor

måtte av denna anledning ökas med sagda belopp.

På sätt framgår av 1929 års åttonde huvudtitel, punkten 171, ansåg departementschefen

vad styrelsen för gymnasiet anfört vara i flera avseenden

beaktansvärt, men han kunde dock icke finna, att efter frågans behandling

år 1927 tillkommit några nya omständigheter av beskaffenhet att

föranleda honom till att i ärendet intaga en annan ståndpunkt än den,

som då intagits av hans företrädare i ämbetet och som vunnit Kungl. Majits

gillande. Med åtgärder för gymnasiets understödjande syntes därför böra

tills vidare anstå.

I enlighet med den av departementschefen sålunda uttalade meningen

togs vid anslagsberäkningarna för budgetåret 1929/1930 icke någon hänsyn

till gymnasiet i Motala.

Nu har styrelsen för Motala kommunala samgymnasium anhållit örn vidtagande

av åtgärder för att från och med budgetåret 1930/1931 bereda gymnasiet

understöd från anslaget till högre goss- och samskolor.

Departementschefen har härom anfört bland annat följande: De skäl, som

från skolstyrelsens sida anförts, syntes departementschefen vara av den beskaffenhet,

att han icke ansåge sig kunna motsätta sig net nu framställda

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 143.

5

önskemålet. Det vöre i främsta rummet hänsynen till det samhälle, varom

här vore fråga, och till dess under en lång följd av år gjorda stora ekonomiska

uppoffringar för sitt skolväsen i förening med ett verkligen ådagalagt

behov, som föranlett hans slutliga ställningstagande i denna fråga. Men

han kunde ej underlåta att påpeka, att även från statsfinansiell synpunkt

ett bifall till förslaget torde vara att förorda. Ett undandragande från statens

sida att stödja gymnasiet i Motala kunde leda till att kommunen ej

längre mäktade med den ekonomiska börda, som den sedan länge burit för

läroverket. Skulle så ske och till följd härav gymnasiet i Motala upphöra,

torde tvivelsutan tillströmningen till gymnasierna i Norrköping och Linköping

ej oväsentligt komma att ökas, omständigheter som säkerligen komme

att aktualisera frågan örn inrättande av högre statliga flickläroverk i dessa

städer. Så länge emellertid ett gymnasium funnes i Motala, torde behovet

av högre flickläroverk i Norrköping och Linköping mindre starkt framträda,

och det syntes departementschefen otvivelaktigt, att därest staten

ginge in för det förhållandevis begränsade understödet till gymnasiet i Motala,

en dylik åtgärd skulle ställa sig betydligt ekonomiskt fördelaktigare än

vad som kunde tänkas bliva fallet, om man ställdes inför utsikten att upprätta

högre flickläroverk i de angivna städerna. Departementschefen hade

därför ansett de betänkligheter, han i denna sak tillförene hyst, böra vika

och ville därför tillstyrka, att medel beräknades för beredande av statsunderstöd

till gymnasiet i Motala. Emellertid erinrade departementschefen, att

utöver det belopp, 7,000 kronor, varom nu vore fråga, tillkomme automatiskt

ytterligare statsutgifter för läroverket, vilka utgifter komme att påföras

vederbörande anslag till tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg åt personalen

vid privatläroverken.

Skillnaden mellan det för gymnasiet i Motala sålunda förordade understödet,

7,000 kronor, och det belopp av 1,600 kronor, varmed understödet

till Landskrona stads gymnasium för budgetåret 1930/1931 kunde nedsättas,

utgjorde 5,400 kronor. Departementschefen föresloge alltså, att anslagsposten

till högre goss- och samskolor ökades med sistnämnda belopp till

235,500 kronor.

Anslagsposten till enskilda lärarinneseminarier föreslås skola bibehållas

oförändrad.

Beräkningen av anslagsposten till enskilda mellanskolor har icke givit utskottet

anledning till erinran.

I fråga örn anslagsposten till högre flickskolor har med hänsyn till tillkomsten

av statliga läroverk för flickor i Malmö, Hälsingborg, Göteborg och

Stockholm av skolöverstyrelsen förslagits en minskning av 1,000 kronor, ett

förslag, som av departementschefen godtagits. Utskottet vill emellertid erinra

om att 1929 års riksdag av denna anledning sänkte ifrågavarande

anslagspost med 1,500 kronor, och utskottet kan icke finna skäl föreligga

Utskottets

yttrande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 143.

att för nästkommande budgetår begränsa minskningen till 1,000 kronor

utan anser, att berörda anslagspost av nu förevarande anledning bör, liksom

förra året, sänkas med 1,500 kronor. I övrigt föranleder beräkningen

av anslagsposten till högre flickskolor ingen erinran från utskottets sida.

Denna post, som för budgetåret 1929/1930 utgör 476,500 kronor, skulle

alltså för budgetåret 1930/1931 komma att utgöra 466,100 kronor i stället

för av Kungl. Maj:t föreslagna 466,600 kronor, innebärande en minskning

med 10,400 kronor.

Det av Kungl. Majit föreslagna tillägget till gällande bestämmelser örn

understöd till högre flickskolor har utskottet ansett sig böra tillstyrka.

Beträffande anslagsposten till högre goss- och samslcolor innebär Kungl. Majits

förslag bland annat att det kommunala gymnasiet i Motala från och med

den 1 juli 1930 skulle tilldelas understöd från denna anslagspost. Understödet

har beräknats till 7,000 kronor, vartill skulle från vederbörande anslag

komma tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg till personalen såsom

för annan personal vid privatläroverken.

Utskottet har funnit de av departementschefen anförda skälen för sistnämnda

läroanstalts understödjande med statsmedel bärande. Däremot kan

utskottet icke biträda förslaget, att läroanstalten skulle erhålla sitt understöd

ur anslaget till privatläroverken, och detta av följande skäl.

Den förutvarande kommunala mellanskolan i Motala, med vilken ifrågavarande

kommunala gymnasium är förenat, står sedan den 1 januari 1928

under ombildning till en statens samrealskola, och från och med den 1 juli

1930 kommer den att helt hava övertagits av staten. Nu har riksdagen

alltsedan år 1925 till beredande av understöd åt sådana kommunala gymnasier,

som äro förenade med en statens realskola, beviljat särskilda extra

reservationsanslag. Den väsentligaste skiljaktigheten i anslagshänseende

mellan de läroanstalter, som åtnjuta understöd från sistnämnda anslag, och

dem, som erhålla sitt understöd från anslaget till privatläroverk, är den, att

till personalen vid de förra icke utgå tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg

av statsmedel, under det att så däremot är fallet med personalen

vid de senare.

Rörande tillkomsten av det särskilda anslaget till de kommunala gymnasierna

vill utskottet i detta sammanhang erinra örn följande. Förslag om

beviljande av ett dylikt anslag framlades av Kungl. Majit första gången i

propositionen nr 214 till 1925 års riksdag. Av skolöverstyrelsen och enskilda

motionärer vid nämnda riksdag hade ifrågasatts, att kommunalt gymnasium,

som vore förenat med en statens realskola, skulle erhålla understöd

från anslaget till privatläroverk enligt de för högre goss- och samskolor i

sådant hänseende gällande grunder. Vederbörande departementschef ansåg

emellertid, att berörda kommunala gymnasier borde understödjas från ett

fristående anslag under åttonde huvudtiteln, samt framhöll, att därigenom

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 143.

7

den ekonomiska räckvidden skulle kunna väsentligt begränsas och helt överblickas,

då understöd från ett sådant fristående anslag ej skulle medföra de

förmåner i form av löne- och ålderstillägg, tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg,

som åtföljde understöd från privatläroverksanslaget. Några detaljerade

grunder för beviljande av understöd åt kommunala gymnasier

syntes departementschefen med hänsyn till understödens begränsade omfattning

icke vara erforderliga, utan det syntes böra ankomma på Kungl. Majit

att efter företagen prövning i varje särskilt fall bestämma, vilka kommunala

gymnasier kunde anses böra komma i åtnjutande av understöd, och

därvid tillika föreskriva de närmare villkor och bestämmelser för understödets

åtnjutande, som kunde befinnas erforderliga. I tillämpliga delar syntes

de för utgående av understöd från anslaget till privatläroverk stadgade

grunder kunna tjäna till ledning.

Riksdagen uttalade i sin skrivelse nr 206 i ämnet, att riksdagen funnit

vanskligt förorda en automatisk tillämpning av de för privatläroverken gällande

grunderna, vare sig i fråga om direkt understöd eller i fråga örn delaktighet

i den tillfälliga löneförbättringen. Riksdagen hade fastmera funnit

den av Kungl. Majit föreslagna utvägen med ett särskilt för dessa läroanstalter

avsett anslag vara den för det dåvarande mest ändamålsenliga.

I bestämmelserna för ifrågavarande anslag till kommunala gymnasier

har sedermera ingen annan ändring vidtagits, än att 1926 års riksdag

utsträckte anslagets räckvidd även till sådana kommunala gymnasier, som äro

förenade med högre läroverk. Från anslaget hava understöd utgått till de

kommunala gymnasierna i Södertälje, Eskilstuna, Eksjö, Ystad, Uddevalla,

Skövde, Söderhamn och Hudiksvall. På grund av att samtliga nämnda

gymnasier utom det i Söderhamn enligt beslut av 1927 års riksdag skola

successivt övertagas av staten, har anslaget efterhand minskats. På sätt

framgår av punkten 3:o här nedan, har Kungl. Majit för budgetåret 1930/

1931 för ändamålet äskat ett anslag av 7,125 kronor, varav 1,125 kronor

till det kommunala gymnasiet i Eksjö, vilket till V8 skulle under nämnda

budgetår kvarstå såsom kommunalt, samt 6,000 kronor till det kommunala

gymnasiet i Söderhamn, vilket, såsom nämnt, icke skall övertagas av staten.

Redan med hänsyn till vad riksdagen sålunda bestämt i fråga om anslag

till kommunala gymnasier, byggande på statens realskolor, synes det utskottet

icke vara i sin ordning att låta understödet till det kommunala gymnasiet

i Motala utgå från den i privatläroverksanslaget ingående posten till

högre goss- och samskolor. Härtill kommer att nämnda läroanstalt icke

torde tillhöra den kategori av skolor, som enligt av riksdagen fastställda

grunder kunna komma i åtnjutande av understöd från berörda anslagspost,

nämligen sådana skolor, som genom värdefulla pedagogiska försök eller

eljest genom framgångsrik verksamhet på uppfostrans och undervisningens

område befunnits i särskild grad gagna skolväsendet i det hela. Enligt

utskottets mening bör därför ifrågavarande läroanstalt i överensstämmelse

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets utlåtande Nr 143.

med 1925 års riksdags beslut erhålla sitt understöd från anslaget till kommunala

gymnasier.

Utskottet vill vidare påpeka, att det kommunala gymnasiet i Lidingö, som

hittills åtnjutit understöd från anslagsposten till högre goss- och samskolor,

så till vida befinner sig i samma situation som det kommunala gymnasiet

i Motala, att den förutvarande kommunala mellanskolan i Lidingö likaledes

från och med den 1 juli 1930 helt övertages av staten såsom en realskola.

Vid sådant förhållande anser utskottet av samma skäl, som åberopats i

fråga örn det kommunala gymnasiet i Motala, att Lidingögymnasiet från

och med nästa budgetår bör erhålla sitt understöd från anslaget till kommunala

gymnasier.

I detta sammanhang anser sig utskottet böra fästa uppmärksamheten på

att det kommunala gymnasiet i Eslöv, som ävenledes åtnjuter understöd

från privatläroverksanslaget, från och med 1 juli 1931 kommer i samma

läge som de båda ovan nämnda gymnasierna, i det att den förutvarande

kommunala mellanskolan i Eslöv, med vilken gymnasiet därstädes är förenat,

då helt övergår till att vara en statens realskola. Utskottet förutsätter,

att detta förhållande beaktas vid förberedande av anslagsäskandena till 1931

års riksdag.

I enlighet med den ståndpunkt, utskottet sålunda ansett sig böra intaga

till frågan om understöd åt de kommunala gymnasierna i Motala och Lidingö,

bör den av Kungl. Majit för högre goss- och samskolor föreslagna anslagsposten

å 235,500 kronor, rörande vilken utskottet i övrigt icke har något

att erinra, minskas med dels det för gymnasiet i Motala beräknade understödet,

7,000 kronor, dels ock ett belopp av 7,500 kronor, vilken summa i

runt tal motsvarar vad som från nämnda anslagspost skulle hava utgått

till gymnasiet i Lidingö, därest ingen ändring i fråga örn gymnasiets

ställning i anslagshänseende skett. Berörda anslagspost, som för budgetåret

1929/1930 utgör 230,100 kronor, skulle alltså under budgetåret 1930/

1931 komma att utgöra 221,000 kronor, innebärande en minskning med

9,100 kronor.

På grund av den ändring utskottet i fråga örn de kommunala gymnasierna

i Motala och Lidingö förordat i Kungl. Maj:ts förslag, bör dels en minskning

ske av det anslag, Kungl. Majit äskat till tillfällig löneförbättring åt

lärarpersonalen vid privatläroverk, dels ock en ökning äga rum av anslaget

till understöd åt kommunala gymnasier. Till dessa frågor återkommer utskottet

här nedan under punkterna 2:o) och 3:o).

Mot vad Kungl. Majit föreslagit beträffande anslagsposten till enskilda

lärarinneseminarier har utskottet intet att erinra.

I enlighet med vad utskottet ovan anfört skulle reservationsanslaget till

privatläroverk, nu 740,100 kronor, minskas med 19,500 kronor (10,400 kronor

å anslagsposten till högre flickskolor och 9,100 kronor å anslagsposten till

högre goss- och samskolor) till 720,600 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 143.

9

Utskottet hemställer, att riksdagen må

a) besluta, att statsunderstöd från anslaget till privatläroverk

må till högre flickskola, som befinner sig under avveckling,

utgå även örn skolan omfattar mindre än fyra

årsklasser utöver den egentliga folkskolan och oavsett huruvida

skolan med avseende å lärjungantal under de senaste

tre åren uppfyller i sådant hänseende eljest gällande villkor,

samt att statsunderstöd till dylik skola, som omfattar mindre

än fyra årsklasser utöver den egentliga folkskolan, må utgå

med högst 1,100 kronor för varje sådan klass;

b) minska det ordinarie reservationsanslaget till privatläroverk,

nu 740,100 kronor, med 19,500 kronor till 720,600

kronor samt i riksstaten för budgetåret 1930/1931 uppföra

de i nämnda anslag ingående anslagsposterna med följande

belopp, nämligen:

enskilda mellanskolor..............kronor 20,000: —

högre flickskolor ................. » 466,100: —

högre goss- och samskolor.......... » 221,000: —

enskilda lärarinneseminarier......... » 13,500: —

att utgå såsom ett gemensamt reservationsanslag å sammanlagt

...........................kronor 720,600: —

2:o) I den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1930/1931 har Kungl.

Maj:t under åttonde huvudtiteln (punkt 175 av det vid propositionen fogade

utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för nämnda dag)

föreslagit riksdagen att till beredande under tiden 1 juli 1930/30-juni 1931 av

tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid enskilda mellanskolor, högre

flickskolor, högre goss- eller samskolor samt enskilda lärarinneseminarier för

budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag av 2,395,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 452—454 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgår för innevarande budgetår med ett belopp av 2,435,000

kronor. En viss nedsättning av anslaget kunde emellertid, framhåller departementschefen,

vidtagas till följd av dels 1925 års riksdags beslut angående

ändrade villkor för beviljande av understöd åt privatläroverk, dels

Landskrona läroverks för flickor ombildning till kommunal flickskola, dels

den av den nya skolorganisationen förorsakade inskränkningen eller avvecklingen

av vissa enskilda läroanstalters verksamhet, dels slutligen det pågående

förstatligandet av Landskrona stads gymnasium. Skolöverstyrelsen hade

beräknat, att av nu angivna orsaker anslagsbehovet under budgetåret 1930/

1931 skulle komma att minskas med 41,800 kronor. Mot överstyrelsens beräkningar

hade departementschefen intet att erinra, men han har under
-

Tillfällig

löneförbättring

åt lärarpersonalen

vid privatläroverk.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 143.

Utskottets

yttrande.

Understöd

åt kommuala

gymna

sier.

strukit, att desamma delvis grundade sig på mycket ovissa förutsättningar.

Då å andra sidan, under förutsättning av bifall till departementschefens

under punkten 173 i åttonde huvudtiteln framställda förslag örn beredande

av understöd åt Motala kommunala samgymnasium, borde beräknas ett belopp

av omkring 8,000 kronor till tillfällig löneförbättring åt lärare vid

denna läroanstalt, skulle nettominskningen uppgå till 33,800 kronor och

anslaget för budgetåret 1930/1931 böra bestämmas till (2,435,000—33,800 =)

2,401,200 kronor eller, på sätt överstyrelsen föreslagit, i avrundat tal 2,400,000

kronor. Emellertid har departementschefen erinrat, att nettoutgifterna å

anslaget för budgetåret 1928/1929 belöpte sig till 2,399,359 kronor 68 öre.

Med hänsyn härtill och med aktgivande å den nyss angivna beräknade

minskade belastningen av anslaget syntes departementschefen detsamma

kunna för budgetåret 1930/1931 bestämmas till 2,395,000 kronor.

Utskottet har intet annat att erinra mot Kungl. Marits förslag än att, då

utskottet under punkten l:o) här ovan avstyrkt Kungl. Maj:ts förslag, att

understöden till de kommunala gymnasierna i Motala och Lidingö skulle

utgå av anslaget till privatläroverk, i överensstämmande härmed något belopp

för tillfällig löneförbättring åt personalen vid nämnda läroanstalter

icke bör beräknas. En nedsättning av den av Kungl. Maj:t till tillfällig löneförbättring

åt lärarpersonalen vid privatläroverk äskade anslagssumman å

2,395,000 kronor torde följaktligen kunna ske dels med det belopp, som

avsetts för kommunala gymnasiet i Motala eller 8,000 kronor, dels ock med

ett belopp av 15,000 kronor för kommunala gymnasiet i Lidingö, varigenom

anslaget för budgetåret 1930/1931 skulle komma att utgöra 2,372,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till beredande under tiden 1 juli 1930—30

juni 1931 av tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor

vid enskilda mellanskolor, högre flickskolor, högre

goss- eller samskolor samt enskilda lärarinneseminarier för

budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag av

2,372,000 kronor.

3:o) I den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1930/1931 har Kungl.

Majit under åttonde huvudtiteln (punkt 177 av det vid propositionen fogade

utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för nämnda dag)

föreslagit riksdagen att till beredande av understöd enligt Kungl. Majits beprövande

åt kommunalt gymnasium, som är förenat med ett statens högre

läroverk eller en statens realskola, för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra

reservationsanslag av 7,125 kronor att utgå på de villkor och under de närmare

föreskrifter Kungl. Majit må finna gott meddela.

Utredningen återfinnes å sid. 462—463 i statsrådsprotokollet.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 143.

11

Anslag för ifrågavarande ändamål hava för budgetåren 1927/1928, 1928/

1929 och 1929/1930 beviljats med till respektive 56,750 kronor, 39,500 kronor

och 21,300 kronor minskade belopp. Anslagsminskningen sammanhänger

med 1927 års riksdags beslut angående statens successiva övertagande

från och med den 1 januari 1928 av de kommunala gymnasierna i Södertälje

och Eskilstuna och den kommunala gymnasielinjen vid högre allmänna

läroverket i Ystad samt från och med den 1 juli 1928 av de kommunala

gymnasierna i Eksjö, Uddevalla och Skövde och den kommunala gymnasielinjen

vid högre allmänna läroverket i Hudiksvall.

Skolöverstyrelsen — mot vars beräkningar departementschefen icke funnit

något att erinra — har anfört, att samtliga nyssberörda kommunala

gymnasier och gymnasi elin jer skulle från och med budgetåret 1930/1931

hava helt övertagits av staten utom kommunala gymnasiet i Eksjö, av vilket

1/s (fjärde latinringen) komme att under samma budgetår kvarstå såsom

kommunal. Då sistnämnda gymnasium, anför överstyrelsen, under budgetåret

1926/1927 åtnjutit ett statsanslag av 9,000 kronor, torde för gymnasiet

under budgetåret 1930U931 anvisas ett anslag av 1,125 kronor. Till kommunala

gymnasiet i Söderhamn, vilket icke skulle övertagas av staten, hade

under en följd av år statsanslag utgått med 6,000 kronor, och överstyrelsen

ansåge samma belopp böra beräknas för budgetåret 1930/1931. Sammanlagt

skulle alltså för nu ifrågavarande ändamål under budgetåret 1930/1931 erfordras

ett anslag av 7,125 kronor, innebärande en minskning av 52,875

kronor av det för budgetåret 1926/1927 utgående beloppet.

Med hänsyn till utskottets uppfattning, att de kommunala gymnasierna utskottets

i Motala och Lidingö böra erhålla understöd från nu ifrågavarande anslag, yttrande,

torde, på sätt utskottet redan under punkten l:o) framhållit, en ökning av

anslagets belopp, utöver vad av Kungl. Maj:t föreslagits, vara nödvändig.

Vad beträffar frågan örn storleken av de understöd, som må tillkomma

sistnämnda två kommunala gymnasier, vill utskottet först erinra örn att, på

sätt under punkten l:o) närmare utretts, understöden till de kommunala

gymnasierna icke utgå efter några fixerade grunder, utan att Kungl. Maj:t

bestämmer understödens storlek efter prövning av förhållandena i varje särskilt

fall. Enligt vad utskottet inhämtat, hava de beviljade understöden

varierat mellan lägst 4,000 och högst 10,000 kronor för gymnasier, som

helt varit av kommunal natur. Vid understödens utmätande torde hänsyn

hava tagits till olika omständigheter, såsom gymnasiernas storlek, vederbörande

kommuns utgifter för gymnasiet och kommunens ekonomi i allmänhet,

lärjungeavgifternas storlek o. d. Från Motala stads sida har framhållits

de betydande kostnader, kommunen haft och fortfarande har att vidkännas

för gymnasiet ifråga. Dess anslag till skolan hava för vart och ett

av de tre sistförtlutna kalenderåren uppgått till omkring 22,000 kronor

Någon minskning av stadens utgifter efter det påbörjade statsövertagandet

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 143.

av den kommunala mellanskolan har ej inträtt, beroende bland annat därpå,

att Motala landsförsamling i samband med statens övertagande av den kommunala

mellanskolan sänkt sitt anslag till läroanstalten. Vidare bör beaktas,

att det kommunala gymnasiet i Motala innefattar såväl ett fyrklassigt realsom

ett fyrklassigt latingymnasium. Elevantalet därstädes uppgick senaste

läsår till omkring 90. Det kommunala gymnasiet i Lidingö omfattar likaledes

såväl ett fyrklassigt real- som ett fyrklassigt latingymnasium och även

där uppgick elevantalet senaste läsår till omkring 90. Till jämförelse kan

nämnas, att det kommunala gymnasiet i Söderhamn, för vilket i den kungl,

propositionen beräknas ett understöd av 6,000 kronor, har blott ett treårigt

realgymnasium med f. n. 25 lärjungar.

Utskottet har för sin del vid övervägande av de omständigheter, som

skäligen böra inverka på frågan, kommit till det resultatet, att ett belopp

av 10,000 kronor motsvarar vad som enligt hittills tillämpade grunder

borde under vanliga förhållanden tillkomma en var av de kommunala gymnasierna

i Motala och Lidingö i årsunderstöd från anslaget till kommunala

gymnasier. Enligt utskottets mening fordra emellertid skälighetshänsyn, att

man vid utmätande av dessa gymnasiers understöd för det närmaste budgetåret

tillämpar något gynnsammare beräkningsgrunder än eljest. Man

får nämligen komma i håg, att det kommunala gymnasiet i Lidingö i åtskilliga

år åtnjutit understöd från privatläroverksanslaget med därmed förbundna

förmåner i form av tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg och

givetvis räknat med att detta skulle bliva förhållandet även under budgetåret

1930/1931 samt inrättat sina ekonomiska förhållanden därefter. Även

det kommunala gymnasiet i Motala torde haft anledning hysa sådana förväntningar

med hänsyn till det förslag i ämnet, som först skolöverstyrelsen

och sedermera Kungl. Majit framlagt. Skulle nu understödet för budgetåret

1930/1931 inskränkas till en summa av 10,000 kronor, komme detta

att drabba ifrågavarande läroanstalter som en svår ekonomisk förlust.

Enligt en genom utskottets försorg verkställd utredning skulle, därest

Kungl. Majits. förslag örn understöd till de båda gymnasierna från privatläroverksanslaget

godtoges, det kommunala gymnasiet i Lidingö hava erhållit

tillhopa lägst omkring 35,000 kronor och det kommunala gymnasiet

i Motala tillhopa lägst omkring 25,000 kronor. För att ej de ekonomiska

verkningarna av utskottets förslag må komma att för gymnasierna te sig alltför

svåra, vill utskottet förorda, att för vartdera gymnasiet understödet beräknas så,

som om gymnasiet under förra hälften av budgetåret 1930/1931 erhölle understöd

från privatläroverksanslaget och under senare hälften av budgetåret

från anslaget till kommunala gymnasier, i senare fallet efter ett beräknat

årsbelopp av 10,000 kronor. Understödet skulle då komma att utgöra för

kommunala gymnasiet i Lidingö hälften av 35,000 kronor plus hälften av

10,000 kronor eller i runt tal 22,000 kronor samt för kommunala gymnasiet

i Motala hälften av 25,000 kronor plus hälften av 10,000 kronor eller

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 143.

13

i runt tal 17,000 kronor. Utskottet vill betona, att denna beräkning endast

avser budgetåret 1930/1931.

Mot beräkningen av det av Kungl. Majit äskade beloppet av 7,125 kronor

har utskottet icke funnit något att erinra. Till detta belopp bör, i överensstämmelse

med vad utskottet ovan anfört, läggas en summa av 39,000

kronor, varigenom anslaget till de kommunala gymnasierna för budgetåret

1930/1931 skulle komma att utgöra 46,125 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till beredande av understöd enligt

Kungl. Majits beprövande åt kommunalt gymnasium, som

är förenat med ett statens högre läroverk eller en statens

realskola, för budgetåret 1930/1031 anvisa ett extra reservationsanslag

av 46,125 kronor att utgå på de villkor och

under de närmare föreskrifter, Kungl. Majit må finna gott

meddela.

Stockholm den 9 maj 1930.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. //. Kvarnzelius, J. L. Widell, Olof Olsson, O. Bergqvist,

J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, E. J. G. Rosén, N. J. M. Svensson

i Kompersmåla, K. V.^Rydén, E. A. Lundell, Oscar Olsson och K. A. W. Björck-,

från andra; kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Brattfors, C. R.

Jansson i Falun, S. Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson i Blädinge,

A. Å:son Törnkvist i Karlskrona, B. F:son Holmgren, J. Olofsson i Digernäs, P. C. Jonsson

i Eskilstuna och F. V. Sandwall.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 143.

Reservationer:

vid punkt 1 (reservationsanslaget till privatläroverken)

av herr Bydén, som ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava

följande lydelse:

»Beräkningen --vid privatläroverken.

Utskottet har funnit de av departementschefen anförda skälen för sistnämnda

läroanstalts understödjande med statsmedel bärande. Däremot kan

utskottet icke biträda förslaget, att läroanstalten skulle erhålla sitt understöd

ur anslaget till privatläroverken, och detta av följande skäl.

Den förutvarande kommunala mellanskolan i Motala, med vilken ifrågavarande

kommunala gymnasium är förenat, står sedan den 1 januari 1928

under ombildning till en statens samrealskola, och från och med den 1 juli

1930 kommer den att helt hava övertagits av staten. Nu har riksdagen

alltsedan år 1925 till beredande av understöd åt sådana kommunala gymnasier,

som äro förenade med en statens realskola, beviljat särskilda extra

reservationsanslag. Den väsentligaste skiljaktigheten i anslagshänseende

mellan de läroanstalter, som åtnjuta understöd från sistnämnda anslag, och

dem, som erhålla sitt understöd från anslaget till privatläroverk, är den, att

till personalen vid de förra icke utgår tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg

av statsmedel, under det att så däremot är fallet med personalen

vid de senare.

Rörande tillkomsten av det särskilda anslaget till de kommunala gymnasierna

vill utskottet i detta sammanhang erinra örn följande. Förslag om

beviljande av ett dylikt anslag framlades av Kungl. Majit första gången i

propositionen nr 214 till 1925 års riksdag. Av skolöverstyrelsen och enskilda

motionärer vid nämnda riksdag hade ifrågasatts, att kommunalt gymnasium,

som vore förenat med en statens realskola, skulle erhålla understöd

från anslaget till privatläroverk enligt de för högre goss- och samskolor i

sådant hänseende gällande grunder. Vederbörande departementschef ansåg

emellertid, att berörda kommunala gymnasier borde understödjas från ett

fristående anslag under åttonde huvudtiteln, samt framhöll, att därigenom

den ekonomiska räckvidden skulle kunna väsentligt begränsas och helt överblickas,

då understöd fran ett sadant fristående anslag ej skulle medföra de

förmåner i form av löne- och ålderstillägg, tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg,

som åtföljde understöd från privatläroverksanslaget. Några detaljerade

grunder för beviljande av understöd åt kommunala gymnasier

syntes departementschefen med hänsyn till understödens begränsade omfattning

icke vara erforderliga, utan det syntes böra ankomma på Kungl. Majit

att efter företagen prövning i varje särskilt fall bestämma, vilka kommunala

gymnasier kunde anses böra komma i åtnjutande av understöd, och

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 143.

15

därvid tillika föreskriva de närmare villkor och bestämmelser för understödets

åtnjutande, som kunde befinnas erforderliga. I tillämpliga delar syntes

de för utgående av understöd från anslaget till privatläroverk stadgade

grunder kunna tjäna till ledning.

Riksdagen uttalade i sin skrivelse nr 206 i ämnet, att riksdagen funnit

vanskligt förorda en automatisk tillämpning av de för privatläroverken gällande

grunderna, vare sig i fråga örn direkt understöd eller i fråga örn delaktighet

i den tillfälliga löneförbättringen. Riksdagen hade fastmera funnit

den av Kungl. Maj:t föreslagna utvägen med ett särskilt för dessa läroanstalter

avsett anslag vara den för det dåvarande mest ändamålsenliga.

I bestämmelserna för ifrågavarande anslag till kommunala gymnasier

har sedermera ingen annan ändring vidtagits, än att 1926 års riksdag

utsträckte anslagets räckvidd även till sådana kommunala gymnasier, som

äro förenade med högre läroverk. Från anslaget hava understöd utgått till

de kommunala gymnasierna i Södertälje, Eskilstuna, Eksjö, Ystad, Uddevalla,

Skövde, Söderhamn och Hudiksvall. På grund av att samtliga

nämnda gymnasier utom det i Söderhamn enligt beslut av 1927 års riksdag

skola successivt övertagas av staten, har anslaget efterhand minskats. På

sätt framgår av punkten 3:o) här nedan, har Kungl. Majit för budgetåret

1930/1931 för ändamålet äskat ett anslag av 7,125 kronor, varav 1,125

kronor till det kommunala gymnasiet i Eksjö, vilket till 1/s skulle under

nämnda budgetår kvarstå såsom kommunalt, samt 6,000 kronor till det

kommunala gymnasiet i Söderhamn, vilket, såsom nämnt, icke skall övertagas

av staten.

Såvitt utskottet kan finna, föreligga inga giltiga skäl att, då nu understöd

ifrågasättes till ett kommunalt gymnasium, byggande på en statens

realskola, vilket gymnasium hittills icke åtnjutit understöd av statsmedel,

låta detta understöd utgå från den i privatläroverksanslaget ingående posten

till högre goss- och samskolor. Snarare skulle en sådan anordning kunna

sägas stå i uppenbar strid mot vad som bestämts vid 1925 års riksdag.

Likaväl som det kommunala gymnasiet i Söderhamn får nöja sig med de

understöd, det kan erhålla ur anslaget till kommunala gymnasier, lika

väl torde detta böra bliva förhållandet med det kommunala gymnasiet i

Motala.

Utskottet har icke förbisett, att det kommunala gymnasiet i Lidingö, som

hittills åtnjutit understöd från anslagsposten till högre goss- och samskolor,

så till vida befinner sig i samma situation som det kommunala gymnasiet

i Motala, att den förutvarande kommunala mellanskolan i Lidingö likaledes

från och med den 1 juli 1930 helt övertages av staten såsom en realskola.

Men skillnaden dem emellan är dock den, att det kommunala gymnasiet i

Lidingö sedan under en följd av år åtnjutit understöd från anslaget till

privatläroverk med de förmåner, som äro därmed förbundna, under det att

det kommunala gymnasiet i Motala hittills icke varit statsunderstött. Med

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Statsutskottets utlåtande Nr 143.

hänsyn härtill har utskottet icke ansett skäligt att nu påyrka, att det kommunala

gymnasiet i Lidingö från och med budgetåret 1930/1931 överföres

till det särskilda anslaget till kommunala gymnasier, men utskottet anser

önskvärt, att denna fråga av Kungl. Majit uppmärksammas och underkastas

närmare övervägande, så att 1931 års riksdag om möjligt kan bliva i tillfälle

att taga definitiv ställning i ämnet. Därvid bör jämväl beaktas, att den förutvarande

kommunala mellanskolan i Eslöv, med vilken är förenat ett kommunalt

gymnasium, som ävenledes åtnjuter understöd från privatläroverksanslaget,

från och med den 1 juli 1931 helt övergår till att vara en statens

realskola, varför nyssberörda spörsmål då blir aktuellt också ifråga örn detta

gymnasium. I detta sammanhang synes jämväl spörsmålet beträffande en

revision av bidragsgrunderna för övriga kommunala gymnasier böra tagas

under omprövning.

I enlighet med den ståndpunkt, utskottet sålunda ansett sig böra intaga

till frågan örn understöd åt det kommunala gymnasiet i Motala, bör den av

Kungl. Majit för högre goss- och samskolor föreslagna anslagsposten å

235,500 kronor, rörande vilken utskottet i övrigt icke har något att erinra,

minskas med det för sistnämnda gymnasium beräknade understödet, 7,000

kronor. Berörda anslagspost, som för budgetåret 1929/1930 utgör 230,100

kronor, skulle alltså under budgetåret 1930/1931 komma att utgöra 228,500

kronor, innebärande en minskning med 1,600 kronor.

På grund av den ändring, utskottet i fråga om det kommunala gymnasiet

i Motala förordat i Kungl. Majits förslag, bör dels en minskning ske av det

anslag, Kungl. Majit äskat till tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen

vid privatläroverk, dels ock en ökning äga rum av anslaget till understöd

åt kommunala gymnasier. Till dessa frågor återkommer utskottet här nedan

under punkterna 2:o) och 3:o).

Mot vad Kungl. Majit föreslagit beträffande anslagsposten till enskilda

lärarinneseminarier har utskottet intet att erinra.

I enlighet med vad utskottet ovan anfört skulle reservationsanslaget till

privatläroverk, nu 740,100 kronor, minskas med 12,000 kronor (10,400 kronor

å anslagsposten till högre flickskolor och 1,600 kronor å anslagsposten till

högre goss- och samskolor) till 728,100 kronor.

Utskottet hemställer, att riksdagen må

a) besluta, att statsunderstöd från anslaget till privatläroverk

må till högre flickskola, som befinner sig under

avveckling, utgå även örn skolan omfattar mindre än fyra

årsklasser utöver den egentliga folkskolan och oavsett huruvida

skolan med avseende å lärj ungan tal under de senaste

tre åren uppfyller i sådant hänseende eljest gällande villkor,

samt att statsunderstöd'' till dylik skola, som omfattar mindre

än fyra årsklasser utöver den egentliga folkskolan, må utgå

med högst 1,100 kronor för varje sådan klass;

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 143.

17

b) minska det ordinarie reservationsanslaget till privatläroverk,

nu 740,100 kronor, med 12,000 kronor till 728,100

kronor samt i riksstaten för budgetåret 1930/1931 uppföra

de i nämnda anslag ingående anslagsposterna med följande

belopp, nämligen:

enskilda mellanskolor..............kronor 20,000: —

högre flickskolor................. » 466,100: —

högre goss- och samskolor .......... » 228,500: —

enskilda lärarinneseminarier......... » 13,500: —

att utgå såsom ett gemensamt reservationsanslag å sammanlagt

...........................kronor 728,100: —

c) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t

måtte verkställa utredning huruvida och på vad sätt grunderna

för tilldelande av statsunderstöd åt kommunala gymnasier

böra revideras.»

vid punkt 2 (tillfällig löneförbättring vid privatläroverken)

av herr Bydén, vilken ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava

följande lydelse:

»Utskottet har intet annat att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag än att, då

utskottet under punkten l:o) här ovan avstyrkt Kungl. Maj:ts förslag, att

understödet till kommunala gymnasiet i Motala skulle utgå av anslaget till

privatläroverk, i överensstämmande härmed något belopp för tillfällig löneförbättring

åt personalen vid nämnda läroanstalt icke bör beräknas. En nedsättning

av den av Kungl. Maj:t till tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen

vid privatläroverk äskade anslagssumman å 2,395,000 kronor torde

följaktligen kunna ske med det belopp, som avsetts för kommunala gymnasiet

i Motala eller 8,000 kronor, varigenom anslaget för budgetåret 1930/1931

skulle komma att utgöra 2,387,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till beredande under tiden 1 juli 1930—30

juni 1931 av tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor

vid enskilda mellanskolor, högre flickskolor, högre gosseller

samskolor samt enskilda lärarinneseminarier för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag av 2,387,000

kronor.»

vid punkt 3 (kommunala gymnasier)

av herr Bydén, som ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava

följande lydelse:

»Med hänsyn till utskottets uppfattning, att det kommunala gymnasiet i

Motala bör erhålla understöd från nu ifrågavarande anslag, torde, på sätt

utskottet redan under punkten l:o) framhållit, en ökning av anslagets belopp

utöver vad av Kungl. Maj:t föreslagits vara nödvändig.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 60 käft. (Nr 143.) 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 143.

Vad beträffar frågan om storleken av det understöd, som må tillkomma

sistnämnda kommunala gymnasium, vill utskottet först erinra om att, på

sätt under punkten l:o) närmare utretts, understöden till de kommunala

gymnasierna icke utgå efter några fixerade grunder, utan att Kungl. Majit

bestämmer understödens storlek efter prövning av förhållandena i varje särskilt

fall. Enligt vad utskottet inhämtat, hava de beviljade understöden

varierat mellan lägst 4,000 och högst 10,000 kronor för gymnasier, som

helt varit av kommunal natur. Vid understödens utmätande torde hänsyn

hava tagits till olika omständigheter, såsom gymnasiernas storlek, vederbörande

kommuns utgifter för gymnasiet och kommunens ekonomi i allmänhet,

lärjungeavgifternas storlek o. d. Från Motala stads sida lia framhållits

de betydande kostnader, kommunen haft och fortfarande har att vidkännas

för gymnasiet i fråga. Dess anslag till skolan hava för vart och ett

av de tre sistförflutna kalenderåren uppgått till omkring 22,000. kronor.

Någon minskning av stadens utgifter efter det påbörjade statsö ver tagan det

av den kommunala mellanskolan har ej inträtt bland annat beroende därpå,

att Motala landsförsamling i samband med statens övertagande av den kommunala

mellanskolan sänkt sitt anslag till läroanstalten. Vidare bör beaktas,

att det kommunala gymnasiet i Motala innefattar såväl ett fyrklassigt realsom

ett fyrklassigt latingymnasium. Elevantalet därstädes uppgick senaste

läsår till omkring 90. Till jämförelse kan nämnas, att det kommunala

gymnasiet i Söderhamn, för vilket i den kungl, propositionen beräknas ett

understöd av 6,000 kronor, har blott ett treårigt realgymnasium med f. n.

25 lärjungar. Utskottet har för sin del vid övervägande av de omständigheter,

som skäligen böra inverka på frågan, kommit till det resultatet, att

man för budgetåret 1930/1931, i avvaktan på den i punkt l:o) anbefallda

utredningen, bör räkna med ett understöd av 12,000 kronor åt det kommunala

gymnasiet i Motala. I detta sammanhang anser sig utskottet böra

påpeka, att, därest Kungl. Maj:ts förslag örn understöd till gymnasiet från

privatläroverksanslaget skulle godtagas, statens utgifter för gymnasiet kunna

uppskattas till lägst omkring 25,000 kronor, nämligen, förutom 7,000 kronor

från anslagsposten till högre goss- och samskolor, därutöver omkring 8,000

kronor i tillfällig löneförbättring och omkring 10,000 kronor i dyrtidstillägg.

Utskottets förslag om ett understöd till läroanstalten å 12,000 kronor från

anslaget till kommunala gymnasier innebär alltså en besparing på minst

13,000 kronor i förhållande till Kungl. Majlis förslag.

Mot beräkningen av det av Kungl. Majit föreslagna beloppet av 7,125

kronor har utskottet icke funnit något att erinra. Till detta belopp bör

alltså, i överensstämmelse med vad utskottet ovan anfört, läggas en summa

av 12,000 kronor, varigenom anslaget till de kommunala gymnasierna för

budgetåret 1930/1931 skulle komma att utgöra 19,125 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till beredande av understöd enligt Kungl.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 143.

19

Maj:ts beprövande åt kommunalt gymnasium, som är förenat

med ett statens högre läroverk eller en statens realskola,

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag

av 19,125 kronor att utgå på de villkor och

under de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t må finna gott

meddela.»

Till ytterligare utveckling av skälen för sin i förestående reservationer

angivna ståndpunkt har herr Rydén anfört följande:

»Statsutskottets hemställan innebär, att riksdagen, utan att framställning

därom föreligger från vare sig Kungl. Maj :ts eller enskild riksdagsmotionärs

sida, skulle beröva ett par kommunala gymnasier huvudparten av de statsanslag,

som dessa under en följd av år på grund av Kungl. Maj:ts beslut

åtnjutit. Detta skulle ske utan ett spår av föregående utredning från sakkunniga

myndigheters sida och utan ens ett varsel på förhand för vederbörande

läroverkssamhällens vidkommande. Ett sådant förfaringssätt har

jag måst finna lika obilligt som från riksdagens sida ovanligt. När åtgärder,

som avse att inskränka eller omlägga statens anslagsgivande verksamhet

i fråga om någon grupp av läroanstalter, förberedas, har den ordningen

eljest plägat tillämpas, att frågan inom riksdagen väckes, att den därefter

göres till föremål för en ingående utredning, varvid jämväl de läroanstalter,

som beröras av saken, bliva i tillfälle att göra sina synpunkter gällande,

varefter ärendet i utrett skick förelägges riksdagen. Enligt vanlig ordning

borde sålunda frågan örn statsbidragets nedbringande till en bråkdel av det

hittillsvarande för de kommunala gymnasierna i Lidingö och Eslöv icke ha

föranlett ett ställningstagande från riksdagens sida, utan att både lokala

och centrala skolmyndigheter beretts tillfälle att uttala sig. Och självfallet

borde frågan örn framtida anslag till dessa kommunala gymnasier ha behandlats

i principiellt sammanhang med åtskilliga andra kommunala gymnasier,

som hittills åtnjutit understöd från anslaget till högre goss- och samskolor.

Statsutskottets utredning i ärendet inskränker sig till inhämtandet av uppgift

örn storleken av det anslag, som utgått till Lidiugögymnasiet; beträffande

Eslöv lämnas icke ens uppgift härom.

I fråga om Lidingö kunna några kompletterande uppgifter lämnas.

Lidingö kommunala gymnasium godkändes år 1922 av Kungl. Majit såsom

berättigat att erhålla bidrag ur anslaget till högre goss- och samskolor.

Sådant anslag har sedan dess årligen utgått. Staden har tillförsäkrat den

ordinarie lärarpersonalen vid gymnasiet samma avlönings- och pensionsförmåner

som för lärarna vid statsläroverken i Stockholm. Från dessa förpliktelser

blir ej staden löst genom ett eventuellt nedläggande av eller en inskränkning

av gymnasiet. Samman av statsbidragen till Lidingögymnasiet

uppgår under innevarande år till inemot 35,000 kronor. Enligt utskottets

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 143.

plan skulle denna summa omedelbart sänkas till 22,000 kronor och efter

den 1 juli 1931 till 10,000 kronor per år. Sänkningen från 35,000 till

10,000 kronor medför med nuvarande skatteunderlag en höjning av kommunalbeskattningen

med 15 öre per skattekrona.

Huru förhållandena i dessa hänseenden komma att ställa sig för Eslöv,

sedan en motsvarande nedskärning ägt rum, är mig icke bekant, men antagligen

bli de ekonomiska verkningarna för vederbörande läroverkssamhälle

icke mindre kännbara.

Jag har sålunda icke kunnat biträda utskottets hemställan örn att utan

en verklig omprövning av hela detta spörsmål beröva något av de läroverk,

som för närvarande uppbära understöd från ifrågavarande anslag,

nu utgående statsbidrag. Däremot delar jag utskottets uppfattning,

att den nuvarande anordningen icke är tillfredsställande, och synes mig

därför hela frågan böra undergå en omprövning genom Kungl. Maj:ts åtgöranden.

Önskvärt synes därvid, att en sådan omprövning må komma att

omfatta anslagsförhållandena beträffande samtliga kommunala gymnasier.»

2) av herrar Olof Olsson, Nilsson i Malmö, Björck, Carlsson-Frosterud,

Törnkvist i Karlskrona och Jonsson i Eskilstuna, vilka ansett, att understödet

till kommunala gymnasiet i Motala borde beräknas till 10,000 kronor

och att förty utskottet bort hemställa,

att riksdagen må till beredande av understöd enligt Kungl.

Maj:ts beprövande åt kommunalt gymnasium, som är förenat

med ett statens högre läroverk eller en statens realskola, för

budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av

39,125 kronor att utgå på de villkor och under de närmare

föreskrifter, Kungl. Maj:t må finna gott meddela.

Stockholm 1930, Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.

301718

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1930:267 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa utav Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar angående dels anslag t s. 1 i texten