Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa i samband med 1927 års skolreform stående frågor m. m. jämte åtskilliga i ämnet väckta motioner.

1930-05-23 · 100 sidor, varav 94 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 94 av 100 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1930:177, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa i samband med 1927 års skolreform stående frågor m. m. jämte åtskilliga i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

1

Nr 177.

Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1930 kl. 6 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen

angående vissa i samband med 1927 års skolreform

stående frågor m. m. jämte åtskilliga i ämnet väckta

motioner.

(2:a avd.)

I den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen angående statsverkets

tillstånd och behov under budgetåret 1930/1931 har Kungl. Maj :t under

åttonde huvudtiteln (punkt 148 av det vid propositionen fogade utdraget av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen

förelagd, beräkna en höjning av det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna

läroverken för budgetåret 1930/1931 med 587,900 kronor.

Vidare har Kungl. Majit under punkt 153 av samma huvudtitel föreslagit

riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda

riksdagen förelagd, till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de

allmänna läroverken m. m. för budgetåret 1930/1931 beräkna ett extra anslag

av 878,400 kronor.

Kungl. Majit har vidare under punkterna 155, 156, 157 och 158 av åttonde

huvudtiteln föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som

kunde varda riksdagen förelagd, för budgetåret 1930/1931 beräkna

dels till extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna läroverken ett

extra anslag av 119,700 kronor,

dels till extra arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna läroverken ett

extra anslag av 105,200 kronor,

dels till extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken ett extra

anslag av 45,300 kronor,

dels ock till extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete vid de allmänna

läroverken ett extra anslag av 47,300 kronor.

Slutligen har Kungl. Majit under punkt 161 föreslagit riksdagen att, bland

annat, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd,

för budgetåret 1930/1931 beräkna en höjning av den i det ordinarie re
Bihang

till riksdagens protokoll 1980. 6 sami. 80 haft. {Nr 177.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 177,

servationsanslaget till de allmänna läroverken ingående posten: arvoden åt

skollälare, nn 37,325 kronor, med 3,875 kronor till 41,200 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 31 januari 1930

dagtecknad proposition, nr 119, vilken hänvisats till statsutskottet för förberedande

behandling, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för sistnämnda dag, föreslagit riksdagen att

I. beträffande de allmänna läroverken:

A. de allmänna läroverkens organisation:

medgiva, att, utöver vad beträffande denna organisation nu är stadgat, vid

realskola må, i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen i

statsrådsprotokollet angivit, femårig och fyraårig linje kunna anordnas som

förenad linje med anknytning till folkskolans såväl fjärde som sjätte klass;

B. upprättande och ombildning av läroverk:

besluta:

a) i avseende å allmänna läroverk för flickor:

1. i örebro skall från och med den tid, Kungl. Majit bestämmer, upprättas

ett högre allmänt läroverk för flickor, omfattande realskola med anknytning,

på sätt departementschefen tidigare i statsrådsprotokollet angivit, till folkskolans

såväl fjärde som sjätte klass, ävensom fyraårigt latingymnasium, under

villkor att vederbörande kommun åtager sig att tillhandahålla erforderliga

undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning ävensom bostad eller

hyresersättning åt rektor;

2. i en var av städerna Linköping och Borås skall från och med den tid,

Kungl. Majit bestämmer, upprättas en realskola för flickor nied anknytning,

på sätt departementschefen tidigare i statsrådsprotokollet angivit, till folkskolans

såväl fjärde som sjätte klass, under villkor att vederbörande kommun

åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler jämte inredning

och möbelutrustning ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor;

3. realskolorna vid de högre allmänna läroverken för flickor i Stockholm,

Göteborg, Malmö och Hälsingborg skola anordnas med anknytning, på sätt

departementschefen tidigare i statsrådsprotokollet angivit, till folkskolans såväl

fjärde som sjätte klass, under villkor att vederbörande kommun åtager sig

att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning

ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor;

b) i avseende å allmänna läroverk för gossar och samläroverk:

1. gymnasiet vid det högre allmänna läroverket i en var av städerna Linköping

och Borås skall ombildas till samgymnasium, under villkor att vederbörande

kommun åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler

ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor;

2. vid ett vart av de allmänna läroverken i Linköping, Karlskrona, Västervik,

Arvika, Söderhamn och Åmål skall en femårig linje av realskolan om
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

8

bildas till en sådan förenad linje som här ovan under A omförmäles, och vid ett

vart av de allmänna läroverken i Borås, örebro, Halmstad, Sundsvall, Östersund,

Hälsingborg, Jönköping, Eksjö’, Uddevalla, Vänersborg, Härnösand,

Ängelholm, Trälleberg och Falköping ävensom vid östra realskolan i Göteborg

och realskolan i Malmö skall en fyraårig linje av realskolan ombildas till dylik

förenad linje;

c) i avseende å lyceema:

1. •— med bibehållande av lyceilinjen vid vartdera av högre allmänna läroverket

för gossar i Malmö och högre realläroverket i Göteborg samt av latinlyceilinjen

vid statens provskola, nya elementarskolan i Stockholm — skall

dels vid högre latinläroverket i Göteborg samt vid högre allmänna läroverken

i Uppsala och Lund med upprättandet av vederbörande lyceilinjer tills vidare

anstå;

dels ock vid statens provskola, nya elementarskolan i Stockholm, med upprättandet

av reallyceilinjen och den nyspråkliga lyceilinjen tills vidare anstå

samt i stället tills vidare finnas ett gymnasium, omfattande fyraårigt latingymnasium

och fyraårigt realgymnasium, samt en realskola, anordnad med

fem ettåriga klasser och anknytande till folkskolans fjärde klass;

2. intill dess organisationsplanen beträffande lyceilinjerna blivit fullt genomförd,

skall Kungl. Majit äga att, efter förslag av skolöverstyrelsen och

inom gränserna för de för ändamålet beviljade anslagen, fatta de beslut, som

kunna bliva erforderliga med hänsyn därtill att, på grund av att upprättandet

av vissa lyceilinjer uppskjutes, behov kan uppstå av utökning av realskola respektive

gymnasium vid vederbörande läroverk genom upprättande av nya parallellavdelningar

;

3. första krets av lyceilinje må upprättas endast under förutsättning att

minst 8 lärjungar blivit godkända i de vid slutet av vårterminen anställda inträdesprövnin

garna.

€. anslag till de allmänna läroverken:

dels för inrättande av nya ordinarie ämneslärartjänster vid de allmänna läroverken,

med den fördelning som av Kungl. Majit bestämmes, m. m. höja det

ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken med 588,750 kronor;
dels

för höjning av den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna

läroverken ingående posten: arvoden åt skolläkare höja nämnda anslag, nu

37,325 kronor, med 3,875 kronor till 41,200 kronor;

kommande förty, vid bifall ej mindre härtill än även till Kungl. Majits under

punkterna 148, 149 och 150 i statsverkspropositionen åttonde huvudtitel

framlagda förslag, det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken,

nu 7,453,225 kronor, att ökas med 634,525 kronor till 8,087,750 kronor;
dels

till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken

m. m. anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 817,100

kronor;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

dels till arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie ämneslärare vid högre

lärarinneseminariet, allmänna läroverk och statens folkskoleseminariet anvisa

för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 55,000 kronor;

dels till extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna läroverken anvisa

för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 119,600 kronor;

dels till extra arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna läroverken anvisa

för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 105,900 kronor;

dels till extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken anvisa för

budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 45,300 kronor;

dels till extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete vid de allmänna

läroverken anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 47,300 kronor.

II. beträffande kommunala flickskolor och flickskollinjer:

A. upprättande av kommunala flickskollinjer:

dels godkänna följande allmänna förutsättningar för åtnjutande av statsbidrag

till kommunal flickskollinje:

1. Kommunal flickskollinje skall vara inrättad vid allmänt läroverk samt

vara upprättad och underhållen av skolområde, bestående av ett eller flera

skoldistrikt, eller, efter Kungl. Maj:ts beprövande, av annan kommunal samfällighet

eller förening av flera sådana, samt hava till ändamål att bereda

kvinnliga lärjungar, som genomgått näst högsta klassen av realskola vid allmänt

läroverk, tillfälle att inhämta ett högre mått av allmän medborgerlig

bildning med hänsyn tagen till den kvinnliga ungdomens egenart och därvid

tillika i större eller mindre utsträckning förbereda lärjungarna för praktisk

verksamhet, särskilt inom hemmets område.

2. Kommunal flickskollinje skall vara anordnad med treårig lärokurs.

3. Inom de två högsta klasserna av kommunal flickskollinje skall undervisningen,

i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer, som gälla för

kommunala flickskolor, anordnas antingen på både en teoretisk och en praktisk

utbildningslinje eller på endera av dessa linjer.

4. Kommunal flickskollinje skall, vare sig den omfattar både en teoretisk

och en praktisk linje eller enbart en av dessa linjer, hava sammanlagt minst 30

lärjungar.

5. Kommunal flickskollinje skall stå under skolöverstyrelsens inseende.

6. Varje årsklass skall i de teoretiska undervisningsämnena åtnjuta från

föregående och efterföljande årsklass skild undervisning.

7. Vid varje kommunal flickskollinje skall minst halva antalet av de ordinarie

lärarna utgöras av kvinnor.

8. Läsåret skall hava samma längd som vid det allmänna läroverk, vid

vilket flickskollinjen är inrättad.

9. Skolområdet skall för undervisningen tillhandahålla tjänliga och tillräckliga

lokaler samt erforderliga och lämpliga skolmöbler och nödig undervisningsmateriel.

10. Statsbidrag till kommunal flickskollinje må utgå endast där Kungl.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

5

Majit, med hänsyn tagen till inom skolområdet redan befintliga läroanstalter,

för vilka statsbidrag utgår, finner förutsättningar saknas för uppehållande eller

upprättande av fullständig flickskola och prövar inrättandet av kommunal

flickskollinje med av skolområdet föreslagen organisation vara för orten behövligt

och lämpligt.

11. Undervisningen i kommunal flickskollinje, vilken skall stå öppen för

elever oberoende av deras hemorter, skall vara avgiftsfri, såvida ej i visst fall

på grund av särskilda undantagsförhållanden annorlunda bestämmes i skolans

reglemente. Terminsavgifter må dock i intet fall bestämmas till olika belopp

för elever allt efter deras olika hemorter, ej heller påföras medellösa lärjungar.

12. I övrigt skall kommunal flickskollinje vara organiserad och undervisningen

därstädes anordnad i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som

gälla för kommunal flickskola;

dels bestämma,

att lärarpersonalen vid kommunal flickskollinje skall åtnjuta samma avlöningsförmåner

med därtill hörande villkor och bestämmelser, som äro eller varda

bestämda för lärare vid kommunal flickskola, dock med iakttagande, att de i

sådant hänseende stadgade särskilda arvoden skola utgå till rektor vid kommunal

flickskollinje med 400 kronor, till biträdande föreståndarinna med 100

kronor, till vikarierande rektor med 200 kronor samt till vikarie för biträdande

föreståndarinna med 100 kronor, allt för år räknat;

dels föreskriva, att i fråga om utgående av statsbidrag till kommunala flickskollinjer

skola, förutom vad angår själva organisationen och därmed sammanhängande

eller likartade spörsmål, gälla följande grunder:

I.

Statsbidrag till kommunal flickskollinje, vilken av Kungl. Majit blivit erkänd

såsom sådan, utgår på följande sätt:

a) till flickskollinje, där undervisningen är anordnad på teoretisk och praktisk

linje eller på enbart teoretisk linje, med 9,200 kronor för år, och till flickskollinje,

där undervisningen är anordnad på enbart praktisk linje, 5,600 kronor

för år; samt därutöver

b) till parallellavdelning av lägsta årsklassen med 2,800 kronor för år, dock

att sådant bidrag må utgå till högst så stort antal parallella klassavdelningar,

som uppkommer med iakttagande därav, att vid läsårets början minst 30 lärjungar

komma på varje sådan avdelning inom årsklassen, innan ny klassavdelning

upprättas inom densamma, samt att parallellavdelning ej må upprättas

utan skolöverstyrelsens medgivande;

c) till parallellavdelning av årsklass inom de två högsta klasserna, under

iakttagande av de i b) angivna begränsningarna, med 2,800 kronor för år för

parallellavdelning inom den teoretiska linjen och med 1,400 kronor för år för

parallellavdelning inom den praktiska linjen;

d) till undervisning i ämnena hushållsgöromål, kvinnlig slöjd, barnavård och

trädgårdsskötsel med 75 kronor för läsår och veckotimme, under villkor att vid

läsårets början vid undervisningen i dylikt tillvalt ämne antalet lärjungar i

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

varje lärjungegrupp inom viss klass icke understiger 5 samt att minst 15 lärjungar

komma på sådan lärjungegrupp, innan ny grupp för ämnet upprättas.

Härförutom skall till varje kommunal flickskollinje av statsmedel utgå bidrag

för lärare enligt samma grunder som gälla för kommunal flickskola.

II.

Till skolområde, vilket enligt plan, som av Kungl. Maj :t godkännes, upprättar

kommunal flickskollinje genom successivt uppbyggande med en eller två

klasser av sådan linje, skall, under den tid, som erfordras för dess utbyggande

till treårig kommunal flickskollinje, och utan hinder därav att densamma icke

omfattar tre årsklasser, statsbidrag, med tillämpning i övrigt av de här ovan

under A I stadgade grunder och med de i fråga örn de två högsta årsklasserna

av praktisk linje där angivna undantag, beräknas till 2,800 kronor för varje

årsklass eller avdelning av årsklass, under villkor:

a) att linjen i medeltal har minst 10 lärjungar i varje årsklass;

b) att linjen fortsättningsvis uppbygges år för år i oavbruten följd;

c) att vid linjen finnas ordinarie lärare till ett antal, som med en understiger

antalet årsklasser i linjen, dock att då enbart praktisk linje är upprättad, endast

en ordinarie lärare behöver anställas och att denne behöver tillsättas först vid

tredje klassens upprättande, samt att rektor förordnas vid den nya organisationens

påbörjande; ävensom

d) att flickskollinjen i övrigt i tillämpliga delar är anordnad i enlighet med

de för kommunal flickskollinje gällande föreskrifter.

lil.

För utbekommande av statsbidrag enligt här ovan under A I och II givna

stadganden skola i övrigt gälla de föreskrifter, som i sådant avseende äro eller

varda utfärdade för kommunala flickskolor;

dels bemyndiga Kungl. Majit att ifråga örn tillämpningen av de under A I

—lil angivna grunder utfärda de närmare föreskrifter, vilka, i huvudsaklig

överensstämmelse med vad som gäller i fråga örn kommunala flickskolor, kunna

befinnas erforderliga;

dels ock besluta,

a) att lärarpersonalen vid kommunala flickskollinjer skall vara delaktig i statens

pensionsanstalt, med iakttagande i tillämpliga delar av vad angående delaktighet

i denna anstalt är stadgat i fråga örn lärare vid kommunala flickskolor,

med rätt för Kungl. Maj :t att utfärdade de närmare bestämmelser, sorn på grund

härav befinnas erforderliga; samt

b) att, därest på grund av inrättandet av kommunal flickskollinje statsunderstödd

enskild högre flickskola på orten upphör med sin verksamhet och på den

grund vid den senare skolan anställd ämneslärarinna med full tjänstgöring går

förlustig sin anställning, hon må, under förutsättning att hon vid början av

skolans avveckling uppnått en ålder av 50 år samt vunnit sådan anställning,

som nu angivits, vid statsunderstödd enskild läroanstalt före den 1 mars 1930,

intill dess hon fyller 60 år, av statsmedel åtnjuta en årlig ersättning uppgående

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

7

till två tredjedelar av den avlöning lion i enlighet med gällande bestämmelser

vid entledigandet åtnjöt från skolan, tillfällig löneförbättring och eventuellt utgående

dyrtidstillägg däri inberäknade, samt för tiden därefter en årlig pension

till samma belopp, som skulle tillkommit henne, därest hon intill uppnåendet av

sistnämnda ålder varit i tjänst vid statsunderstödd enskild flickskola; skolande

vad nu sagts äga tillämpning beträffande lärarinnor vid sådana skolor, vilkas

avveckling påbörjats inom tio år, räknat från den 1 januari 1931.

B. kommunal flickskola, som är förenad med statlig realskola för flickor:

föreskriva, att å ort, där efter prövning av Kungl. Majit kommunal flickskola

är i visst organisatoriskt avseende, på sätt departementschefen i statsrådsprotokollet

angivit, förenad med statlig realskola för flickor, rektor skall,

utom lön såsom rektor vid den statliga realskolan, åtnjuta ett särskilt årligt

arvode av 600 kronor.

C. anslag till kommunala flickskolor och flickskollinjer:

dels, med uteslutande ur riksstaten av det ordinarie förslagsanslaget till statsbidrag

till kommunala flickskolor å 50,000 kronor, därstädes uppföra ett ordinarie

förslagsanslag till statsbidrag till kommunala flickskolor och flickskollinjer

med enahanda belopp, 50,000 kronor;

dels medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1930 30 juni

1931 utgå till lärarpersonalen vid kommunala flickskolor och flickskollinjer med

följande belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

till extra ordinarie ämneslärare och timlärare med belopp, som Kungl.

Maj :t i huvudsaklig enlighet med de i sadan! hänseende nu gällande grunder

bestämmer;

dels ock för sådan tillfällig löneförbättring anvisa för budgetåret 1930/1931

ett extra förslagsanslag av 8,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sist omförmälda

s tatsrådsp r otokoll.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande motioner,

nämligen

dels en inom första kammaren av herr C. A. Reuterskiöld väckt motion (nr

300), vari hemställts,

att riksdagen måtte, med avslag å vad Kungl. Maj :t föreslagit i punkten I A

samt i punkterna I B a) 3 samt b) 2 (sid. 123, 121), besluta, att försöksvis de

enligt 1927 års organisationsplan avsedda linjerna skola ersättas vid ett vart

av de allmänna läroverken i Borås och Jönköping av två förenade linjer av den

typ Kungl. Maj :t föreslagit och vid ett vart av de allmänna läroverken i Västervik,

Arvika, Söderhamn, Trälleberg samt Åmål av en dylik förenad linje;

att riksdagen måtte, med bifall till vad Kungl. Maj :t föreslagit i punkterna

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

I B a) 1 och 2) och b) 1, uttala sin förväntan att för 1931 års riksdag framlägges

en slutlig och fullständig plan för inrättandet av det mindre antal statliga

flickläroverk, som må, efter noggrann prövning och med iakttagande av större

begränsning än 1929 ars sakkunnigförslag innebär, ytterligare finnas nödiga

(sid. 124);

att riksdagen matte, pa sätt de sakkunniga föreslagit, bifalla förslaget i

fråga örn lycéerna (sid. 85, 86, 125);

att såsom villkor för statsunderstöd till kommunal flickskola och till kommunal

flickskollinje skall gälla, att lärjungeantalet i varje klass genomsnittligt

blir minst 15;

att slutligen de av Kungl. Majit begärda anslagen ändras i överensstämmelse

med vad sålunda hemställts;

dels en inom första kammaren av herrar C. A. Carlsson och E. Jonsson väckt

motion (nr 303), vari hemställts,

ej mindre att riksdagen måtte, med godkännade i övrigt av vad i Kungl.

Maj:ts proposition, nr 119, föreslagits,

dels besluta här nedan angivna ändringar i det av Kungl. Majit framlagda

förslaget och följaktligen

I. Beträffande de allmänna läroverken:

A. de allmänna läroverkens organisation:

medgiva, att, utöver vad beträffande denna organisation nu är stadgat, vid

realskola på ort, som efter riksdagens medgivande i varje särskilt fall, av

Kungl. Majit bestämmes, ma, i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen

i sitt anförande till statsrådsprotokollet angivit samt med iakttagande

av vad i motionen anförts, femårig och fyraårig linje kunna anordnas

som förenad linje med anknytning till folkskolans såväl fjärde som sjätte

klass;

B. Upprättande och ombildning av läroverk:

besluta:

a) i avseende å allmänna läroverk för flickor:

1. i var och en av städerna Uppsala, Lund och Örebro skall från och med

den tid, Kungl. Majit bestämmer, upprättas ett högre allmänt läroverk för

flickor, omfattande realskola med anknytning, på sätt av departementschefen

angivits, till folkskolans saväl fjärde som sjätte klass, ävensom fyraårigt latingymnasium,

under villkor att vederbörande kommun åtager sig att tillhandahålla

erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning

ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor;

2. i en var av städerna Norrköping, Linköping, Jönköping, Borås, Karlstad

och Västerås skall från och med den tid, Kungl. Maj :t bestämmer, upprättas

en realskola för flickor med anknytning, på sätt av departementschefen angivits,

till folkskolans såväl fjärde som sjätte klass, under villkor att vederbörande

kommun åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler

jämte inredning och möberutrustning ävensom bostad eller hyresersättning

åt rektor;

3. avslå, vad Kungl. Majit hemställt under denna punkt;

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

9

b) i avseende å allmänna läroverk för gossar och samläroverk:

1. gymnasiet vid det högre allmänna läroverket i en var av städerna Norrköping,

Linköping, Jönköping, Borås, Karlstad och Västerås skall ombildas till

samgymnasium, under villkor att vederbörande kommun åtager sig att tillhandahålla

erforderliga undervisningslokaler ävensom bostad eller hyresersättning

åt rektor;

2. vid ett —-----— förenad linje;

dels ock godkänna vad i motionen anförts med avseende på undervisningsplan

för förenad realskollinje ävensom med avseende på den tid, inom vilkens

förlopp lyceifrågan skall upptagas till förnyad prövning;

än även att vederbörande utskott måtte företaga de förändringar i propositionens

anslagssummor, som ett bifall till motionen kan föranleda;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr

P. A. Bergström (nr 307) och den andra inom andra kammaren av herr

K. Ward m. fl. (nr 480), i vilka motioner hemställts, att riksdagen vid beslut

om upprättande av flickrealskolor i vissa städer måtte

1) dels besluta, att i Norrköping skall från och med den tid Kungl. Majit

bestämmer upprättas en realskola för flickor, under villkor att Norrköpings

kommun åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler och

möbelutrustning ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor;

2) dels besluta, att gymnasiet vid det högre allmänna läroverket i Norrköping

skall från och med höstterminen 1930 provisoriskt ordnas som samgymnasium,

under villkor att Norrköpings stad åtager sig tillhandahålla erforderliga

undervisningslokaler ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor;

3) dels medgiva, att ordinarie ämneslärare vid kommunala mellanskolan i

Norrköping må, i den mån på grund av flickskolans inrättande den kommunala

mellanskolan nedlägges eller till sin omfattning begränsas, kunna efter Kungl.

Maj :ts beprövande i varje särskilt fall överflyttas såsom ordinarie ämneslärare

till flickrealskolan, därvid de grunder i avseende å avlöningsförmåner och pensionsrätt

må äga tillämpning, som av 1927 års riksdag blivit fastställda i fråga

örn överflyttning till statsläroverk av de den 1 juli 1927 anställda ordinarie

ämneslärarna vid kommunal mellanskola, som ombildas till allmänt läroverk,

eller under punkten 5:o i Kungl. Maj:ts proposition nr 86/1929 föreslås i liknande

hänseende;

4) dels medgiva, att statsbidrag till kommunala mellanskolan må, därest

mellanskolan till följd av flickrealskolans inrättande successivt nedlägges, utan

hinder av bestämmelserna i § 15 mom. 2 av kungörelsen den 19 november 1918

(nr 927) utgå enligt de i samma kungörelse stadgade grunder, dock att i § 16

första stycket avsett statsbidrag skall utgå med 2,800 kronor för varje årsklass

eller avdelning av årsklass;

5) dels medgiva, att, därest kommunala mellanskolan till följd av flick-,

realskolas inrättande successivt nedlägges och därest förordnandet för rektor

vid den kommunala mellanskolan upphör under tiden för mellanskolans avveckling,

arvode åt den ordinarie ämneslärare vid mellanskolan, vilken förordnas

till rektor under återstående avvecklingstid, må bestämmas till det i för
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

hållande till nuvarande rektorsarvode reducerade belopp, som Kungl. Maj :t prövar

skäligt;

6) dels besluta, att, därest riksdagen lämnar sitt bifall helt eller delvis till

vad bär ovan föreslagits att träda i tillämpning redan under budgetåret 1930/

1931, anvisa härför nödiga medel;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr

G. Möller m. fl. (nr 308) och den andra inom andra kammaren av herr P. A.

Hansson i Stockholm m. fl. (nr 488), i vilka motioner hemställts, att riksdagen

ville

1. beträffande de allmänna läroverken

dels avslå vad Kungl. Maj :t under A hemställt,

dels, med avslag å vad under B hemställts, besluta

a) att i Örebro skall, från och med den tid Kungl. Majit bestämmer, upprättas

ett högre allmänt läroverk för flickor, omfattande realskola med anknytning

till folkskolans sjätte klass ävensom treårigt latingymnasium, under

villkor att vederbörande kommun åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler

jämte inredning och möbelutrustning ävensom bostad eller

hyresersättning åt rektor;

b) 1. att det högre allmänna läroverket i en var av städerna Lund, Borås och

Västerås skall ombildas till högre samläroverk, under villkor att vederbörande

kommun åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler samt

bostad eller hyresersättning åt rektor;

2. att, intill dess högre flickläroverk inrättas i städerna Uppsala, Linköping,

Norrköping, Jönköping och Karlstad, gymnasiet vid de i nämnda städer

upprättade läroverken skall ombildas till samgymnasium under de i b) 1. angivna

villkor;

c) 1. att de vid läroverken i Uppsala och Lund anordnade lyceilinjerna i

anslutning till under b) 1. och 2. angivna ombildning skola ersättas vid det

förra läroverket av treårigt latingymnasium, vid det senare läroverket av fyrklassig

realskola och treårigt latingymnasium;

2. att vid statens provskola, Nya elementarskolan i Stockholm, med upprättandet

av reallyceilinjen och den nyspråkliga lyceilinjen skall tills vidare

anstå samt i stället tills vidare finnas fyrklassig realskola samt fyraårigt latingymnasium

och treårigt realgymnasium;

dels ock anvisa erforderliga medel för genomförande av ovan föreslagna organisation

;

II. Beträffande kommunala flickskolor och flickskolelinjer:

med avslag å Kungl. Majits förslag under A, B och C

dels uppföra det ordinarie förslagsanslaget till kommunala flickskolor med

oförändrat belopp, 50,000 kronor;

dels medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1930—30 juni

1931 utgå till lärarpersonalen vid kommunala flickskolor med enahanda belopp

och efter enahanda grunder som under innevarande budgetår;

dels ock för sådan tillfällig löneförbättring anvisa för budgetåret 1930/1931

ett extra förslagsanslag av 8,000 kronor;

dels en inom första kammaren av herr J. Bergman m. fl. väckt motion (nr

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

11

309), vari hemställts, att sådan modifikation av riksdagen vidtages i den av

Kungl. Maj:ts i propositionen nr 119 föreslagna organisationen, att under B.

b) tillägges ett moment 3, innehållande:

3. vid samrealskolorna i Norrtälje och Askersund skall den fyraåriga realskolan

ombildas så till vida, att den genom förenad linje får sådan anknytning

till folkskolans såväl fjärde som sjätte klass, som under A. omförmäles;

ävensom att den ändring av anslagssumman företages, som föranledes av ett

bifall till ovanstående hemställan;

dels en inom andra kammaren av herr J. E. Andersson i Ovanmyra väckt

motion (nr 438), vari hemställts,

att riksdagen måtte, med avslag å vad Kungl. Maj :t föreslagit i punkten I A

samt i punkterna I B a) 3 samt b) 2 (sid. 123, 124), besluta, att försöksvis de

enligt 1927 års organisationsplan avsedda linjerna skola ersättas vid ett vart

av de allmänna läroverken i Borås och Jönköping av två förenade linjer av den

typ Kungl. Majit föreslagit och vid ett vart av de allmänna läroverken i Västervik,

Arvika, Söderhamn, Trälleberg samt Amål av en dylik förenad linje;

att riksdagen måtte, med bifall till vad Kungl. Maj :t föreslagit i punkterna

I B a) 1 och 2 och b) 1, uttala sin förväntan att för 1931 års riksdag framlägges

en slutlig och fullständig plan för inrättandet av det mindre antal statliga

flickläroverk, som må efter noggrann prövning och med iakttagande av

större begränsning än 1929 års sakkunnigförslag innebär, ytterligare finnas

nödiga (sid. 124);

att riksdagen måtte, på sätt de sakkunniga föreslagit, bifalla förslaget i

fråga örn lycéerna (sid. 85, 86, 125) ;

att slutligen de av Kungl. Maj:t begärda anslagen ändras i överensstämmelse

med vad sålunda hemställts;

dels en inom andra kammaren av herr G. A. Björkman m. fl. väckt motion

(nr 479), vari hemställts, att riksdagen måtte

1) dels besluta att i Norrköping i likhet med vad som föreslagits beträffande

Linköping och Borås skall från och med den tid Kungl. Majit bestämmer upprättas

en realskola för flickor med anknytning, på sätt i kungl, propositionen

nr 119 angivits, till folkskolans såväl fjärde som sjätte klass, under villkor

att Norrköpings kommun åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler

och möbelutrustning ävensom bostad eller hyresersättning åt

rektor;

2) dels besluta att gymnasiet vid det högre allmänna läroverket i Norrköping

skall från och med höstterminen 1930 provisoriskt ordnas som samgymnasium.

under villkor att Norrköpings stad åtager sig tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler

ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor;

3) dels medgiva, att ordinarie ämneslärare vid kommunala mellanskola!! i

Norrköping må, i den mån på grund av flickrealskolas inrättande den kommunala

mellanskolan nedlägges eller till sin omfattning begränsas, kunna efter

Kungl. Maj:ts beprövande i varje särskilt fall i största möjliga utsträckning

överflyttas såsom ordinarie ämneslärare till flickrealskolan, därvid de grunder

i avseende å avlöningsförmåner och pensionsrätt må äga tillämpning, som av

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

1927 års riksdag blivit fastställda i fråga om överflyttning till statsläroverk

av de den 1 juli 1927 anställda ordinarie ämneslärarna vid kommunal mellanskola,

som ombildas till allmänt läroverk, eller under punkten 5:o i Kungl.

Majlis proposition nr 86/1929 föreslås i liknande hänseende;

4) dels medgiva, att statsbidrag till kommunala mellanskolan må, därest

mellanskolan till följd av flickrealskolans inrättande successivt nedlägges, utan

hinder av bestämmelserna i § 15 mom. 2 av kungörelsen den 19 november 1918

(nr 927), utgå enligt de i samma kungörelse stadgade grunder, dock att i § 16

första stycket avsett statsbidrag skall utgå med 2,800 kronor för varje årsklass

eller avdelning av årsklass;

5) dels medgiva, att, därest kommunala mellanskolan till följd av flickrealskolas

inrättande successivt nedlägges och därest förordnandet för rektor vid

den kommunala mellanskolan upphör under tiden för mellanskolans avveckling,

arvode åt den ordinarie ämneslärare vid mellanskolan, vilken förordnas

till rektor under återstående avvecklingstid, må bestämmas till det i förhållande

till nuvarande rektorsarvode reducerade belopp, som Kungl. Majit prövar skäligt;
6)

dels besluta att, därest riksdagen lämnar sitt bifall helt eller delvis till

vad här ovan föreslagits att träda i tillämpning redan under budgetåret 1930/

1931, anvisa härför nödiga medel;

dels en inom andra kammaren av herrar G. Persson i Falla och F. Sandwall

väckt motion (nr 481), vari hemställts, att vid samrealskolan i Askersund den

fyraåriga realskolelinjen på sätt i Kungl. Majits proposition nr 119 angives ombildas

till en förenad fem- och fyraårig linje med anknytning till folkskolans

såväl fjärde som sjätte klass;

dels och en inom andra kammaren av herr J. Weijne väckt motion (nr 487),

vari föreslagits, att riksdagen med bifall till Kungl. Majits förslag örn upprättandet

av en statlig realskola för flickor i Borås måtte besluta, att skolan

tillsvidare skall bestå av en fyraårig linje.

Beträffande de av motionärerna till stöd för ovanberörda förslag anförda skäl

tillåter sig utskottet hänvisa till vederbörande motioner.

I. Deli kvinnliga ungdomens högre skolundervisning.

I proposition nr 116 till 1927 års riksdag angående omorganisation av det

högre skolväsendet m. m. föreslog Kungl. Majit riksdagen, bland annat, att

besluta, att i en var av städerna Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg

skulle från och med den tid, Kungl. Majit bestämde, upprättas ett högre

allmänt läroverk för flickor, omfattande fyrklassig realskola och treårigt gymnasium,

under villkor att vederbörande kommun åtoge sig att tillhandahålla

erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning ävensom

bostad eller hyresersättning åt rektor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

13

Riksdagen beslöt i anledning av denna proposition samt i ämnet väckta motioner,

bland annat, dels att i en var av städerna Stockholm, Göteborg, Malmö

och Hälsingborg skulle från och med den tid, Kungl. Haj:t bestämde, upprättas

ett högre allmänt läroverk för flickor, omfattande fyrklassig realskola och,

vad beträffar Stockholm, fyraårigt och treårigt samt beträffande övriga tre

städer treårigt gymnasium, under samma villkor som av Kungl. Majit angivits,

dels ock att, bland andra, följande läroverk, nämligen i Uppsala, Linköping,

Norrköping, Jönköping, Lund, Borås, Karlstad, örebro och Västerås skulle i

sin helhet vara avsedda endast för manliga lärjungar; dock att, så länge icke

högre flickläroverk i nämnda städer inrättats, kvinnliga lärjungar skulle, under

vissa närmare angivna förutsättningar, efter framställning från vederbörande

kommun, kunna av Kungl. Maj :t lämnas tillträde till gymnasium vid nuvarande

läroverk i dessa städer. Därjämte anhöll riksdagen, att Kungl. Maj :t

måtte till 1928 års riksdag, med beaktande av de synpunkter riksdagen i sin

skrivelse i frågan (nr 262) anfört och efter verkställd utredning, framlägga en

plan för inrättande av högre flickläroverk i enlighet med vad riksdagen i nämnda

skrivelse angivit.

Sedan skolöverstyrelsen till Kungl. Maj:t överlämnat den sålunda begärda

planen jämte de från vederbörande städer infordrade yttrandena, föreslog

Kungl. Majit, i proposition nr 86, 1929 års riksdag, bland annat, att besluta,

att ett högre allmänt läroverk för flickor, omfattande fyrklassig realskola

och treårigt gymnasium, skulle upprättas från och med den 1 juli 1930

i en var av städerna Linköping, Norrköping, Borås och örebro, från och med

den 1 juli 1931 i en var av städerna Lund, Karlstad och Västerås, från och

med den 1 juli 1932 i staden Uppsala samt från och med den 1 juli 1933 i

staden Jönköping.

I skrivelse den 1 juni 1929, nr 250, anmälde riksdagen, att riksdagen avslagit

Kungl. Maj :ts ifrågavarande framställning, samt anhöll, i anledning av två

i ämnet väckta motioner (1:241 och 11:374), dels örn förnyad utredning rörande

behovet av ytterligare högre allmänna läroverk för flickor utöver de

fyra av 1927 års riksdag beslutade samt örn deras organisation, dels örn utredning

i samband därmed rörande behovet och möjligheten av att vid de högre

allmänna läroverk för flickor, som kunde komma att upprättas, inpassa en för

de flickor, som icke skulle avlägga real- eller studentexamen, lämpad praktisk

linje, dels ock att Kungl. Maj :t måtte för riksdagen framlägga de förslag,

vartill berörda utredningar kunde föranleda.

Genom beslut den 5 juli 1929 fann Kungl. Majit gott att uppdraga åt de

inom ecklesiastikdepartementet tillkallade s. k. 1927 års skolsakkunniga att,

bland annat, biträda med den av riksdagen begärda utredningen rörande högre

allmänna läroverk för flickor.

De sakkunniga hava den 30 november 1929 avgivit sitt betänkande i fragan,

benämnt Utredning rörande allmänna läroverk för flickor m. m. (Statens offentliga

utredningar 1929:33).

Över detta betänkande hava statskontoret och statens pensionsanstalt yttrat

sig samt utlåtande avgivits av skolöverstyrelsen, som därvid överlämnat ytt
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

randen av centralstyrelsen för flick- och samskoleföreningen och av de högre

allmänna läroverken för flickor i Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg.

Flickornas läroverksutbildning.

A. Ytterligare behov av högre flickläroverk.

Vad då först beträffar frågan örn behovet av ytterligare högre allmänna läroverk

för flickor, har departementschefen till en början erinrat därom, att åtgärden

att över huvud upprätta högre allmänna läroverk för flickor närmast

vore betingad av den av 1927 års riksdag fastslagna grundsatsen, att varje

läroverkssamhälle borde erbjuda möjlighet för flickor att erhålla tillträde till

statsläroverk under samma villkor som gossar. Sådan möjlighet skulle i främsta

rummet beredas genom de högre gossläroverkens förvandling till samläroverk.

Där läroverkens storlek gjorde en dylik anordning olämplig, borde emellertid

den kvinnliga ungdomens utbildning tillgodoses genom särskilda för densamma

avsedda högre allmänna läroverk. I överensstämmelse härmed hade

1927 års riksdag beslutat upprättandet av fyra högre allmänna läroverk för

flickor, i Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg, och hos Kungl. Maj :t

begärt en plan för inrättande av högre flickläroverk i enlighet med vad riksdagen

i sin skrivelse angivit (riksd. skr. nr 262 sid. 70 och 185). Vidare hade

1929 års riksdag i sin förenämnda skrivelse nr 250 anhållit om förnyad utredning

rörande behovet av ytterligare högre allmänna läroverk för flickor utöver

de fyra av 1927 års riksdag beslutade samt om deras organisation. Riksdagen

hade därvid angivit vissa riktlinjer för denna utredning. Sålunda hade

riksdagen uttalat, att den viktigaste förutsättningen för upprättandet av ett

högre allmänt läroverk för flickor vore, att det antal elever i staden och omkringliggande

bygd, som åtnjöte högre undervisning, vore så stort, att det förmådde

rekrytera en dylik läroanstalt, utan att den lokala organisationen av

skolväsendet i övrigt i mera väsentlig grad rubbades, örn dess bibehållande i

oförändrad form vore önskvärt med hänsyn till föreliggande behov.

Med ledning av de riktlinjer, som riksdagen sålunda givit, hade de sakkunniga

företagit en närmare detaljgranskning av de förhållanden på de olika orterna,

som närmast påkallade undersökning, samt därvid letts till vissa allmänna

synpunkter, vilka de funnit böra bliva bestämmande i fråga örn det förslag,

de haft att framlägga. De sakkunnigas överväganden hade lett till uppdragande

av vissa allmänna riktlinjer rörande den kvinnliga ungdomens läroverksutbildning,

vilka de sakkunniga sammanfattat på följande sätt:

på ort, där läroverkets lärjungenumerär är så stor, att å intetdera av läroverkets

stadier Barnundervisning kan anordnas, upprättas fullständigt högre

flickläroverk;

på ort, där ettdera stadiet — gymnasium eller realskola — räknar en större

lärjungenumerär, än att Barnundervisning lämpligen kan anordnas, upprättas

för det stadium, som den för starka frekvensen gäller, ett fristående flickläro
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

15

verk — gymnasium eller flickrealskola — under det att för det återstående

stadiets vidkommande Barnundervisning anordnas;

på ort, där allmänt läroverk finnes och lärjungefrekvensen icke är större,

än att enligt de grunder, de sakkunniga i det föregående närmare utvecklat,

Barnundervisning bör kunna äga rum pa läroverkets olika stadier, tillgodoses

flickornas läroverksutbildning genom läroverkets anordnande såsom samläroverk.

Departementschefen har framhållit, att den av 1927 års riksdag uttalade

grundsatsen, att varje läroverkssamhälle borde erbjuda möjlighet för flickor

att erhålla tillträde till statsläroverk under samma villkor som gossar, enligt

riksdagens mening skulle förverkligas i främsta rummet genom de högre gossläroverkens

förvandling till samläroverk; där läroverkens storlek gjorde en

dylik anordning olämplig, skulle den kvinnliga ungdomen beredas läroverksutbildning

genom särskilda flickläroverk. Fyra sådana vore redan upprättade,

och det gällde nu att pröva behovet av ytterligare flickläroverk. Vid

denna prövning kunde departementschefen givetvis icke bortse från vissa betänkligheter,

som omsorgen om den kvinnliga ungdomens bästa framkallade. Å

ena sidan kunde upprättandet av ytterligare ett avsevärt antal statliga flickläroverk,

och särskilt av fullständiga sådana, vara ägnat att i det allmänna

medvetandet låta realexamen och studentexamen framstå som de normala målen

även för flickornas högre utbildning; en utveckling i denna riktning vore givetvis

beklaglig och hade av riksdagen uttryckligen betecknats som icke önskvärd.

Å andra sidan kunde ur pedagogisk synpunkt bestämda invändningar göras

mot att utan tvingande skäl anordna Barnundervisning: i en skola, som ville

främja självverksamhet och individualisering, vöre med hänsyn till könens olika

utvecklingstempo och intresseriktning särundervisning otvivelaktigt att föredraga

framför Barnundervisning, då den bättre kunde tillgodose såväl gossars

som flickors skilda anlag och behov och enkannerligen gjorde det möjligt att

planmässigt anordna flickornas undervisning på ett efter deras egenart och blivande

uppgifter särskilt avpassat sätt. Dessa betänkligheter manade givetvis

till varsamhet, både när det gällde att upprätta speciella flickläroverk, särskilt

fullständiga dylika, och när det gällde att för flickor öppna gossläroverk. Emellertid

vore det knappast möjligt att vid bedömandet av föreliggande fråga taga

mera avgörande hänsyn till dylika synpunkter, då den måste ses i samband

med de åtgärder, som genom 1927 års skolreform redan vidtagits för tillgodoseende

av flickornas läroverksutbildning; för närvarande vore uppgiften närmast

att åstadkomma likställighet mellan olika läroverkssamhällen, så att icke

de största bland de medelstora städerna bleve mera ogynnsamt ställda i avseende

på statliga utbildningsmöjligheter för flickor än de något eller väsentligt

mindre läroverksstäderna. I detta frågans läge gällde det alltså i själva verket

blott sättet att ordna flickornas läroverksutbildning i ifrågavarande städer.

Under sådana förhållanden kunde departementschefen i väsentliga delar ansluta

sig till de synpunkter, som de sakkunniga anfört i fråga örn ytterligare

behov av särskilda flickläroverk och som godtagits av skolöverstyrelsen och

centralstyrelsen för flick- och samskoleföreningen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 177,

Vid övervägandet av frågan, i vad mån läroverksutbildning för flickor

borde anordnas genom särskilda flickläroverk eller genom gossläroverkens

öppnande även för flickor, bade, anför departementschefen vidare, de sakkunniga

tagit väsentlig hänsyn till två önskemål, som båda syntes värda allt

beaktande: å ena sidan borde ett samläroverk, med hänsyn till de särskilda

krav ett dylikt ställde på ledningens och lärarnas fostrande verksamhet, icke

vara allt för stort, å andra sidan borde ett gymnasium med hänsyn till den

i och med 1927 ars skolreform genomförda starka differentieringen icke

vara allt för litet. De sakkunniga hade vid sina överväganden utgått från

att det totala antalet lärjungar vid ett samläroverk ej borde mera avsevärt

överskrida 500. För denna grundsats hade de enligt departementschefens

mening anfört goda skäl och den syntes departementschefen kunna godtagas,

även örn gränsen mäste anses i viss mån godtyckligt vald och givetvis icke

under alla förhållanden kunde tillmätas avgörande betydelse. De fördelar

åter, som ett större gymnasium kunde erbjuda för undervisningens differentierande,

syntes departementschefen vara av så stort värde, att även örn de, såsom

i vissa fall skett i de sakkunnigas förslag, skulle leda till anordnande av

Barnundervisning i stället för särundervisning, en dylik anordning syntes böra

godtagas. Departementschefen hade härvid särskilt tänkt på önskvärdheten av

att för de olika undervisningsämnena kunna bereda ett så stort timantal, att

fackligt väl meriterade lärarkrafter kunde anställas. Han hade också tänkt på

de större möjligheter, som skulle beredas läroverken att organisera och bedriva

arbetet efter de individualiserande linjer, som den nya läroverksstadgan

i enlighet med riksdagens uttalade önskan anbefallde. Med hänsyn till

vad nu anförts ansage departementschefen, att de allmänna synpunkter rörande

behovet av läroverksutbildning för kvinnlig ungdom på de olika orterna,

vilka de sakkunniga framlagt, i huvudsak kunde läggas till grund för

hans vidare övervägande i förevarande hänseende.

B. Flickläroverkens organisation,

a. Organisationen av de till upprättande föreslagna flickläroverken.

Beträffande de högre flickläroverkens organisation förelåge, framhåller departementschefen

härefter, två spörsmål, som de sakkunniga jämlikt det dem

lämnade uppdraget närmast haft att undersöka, nämligen dels frågan örn dessa

läroverks anslutning till folkskolan, dels fragan örn de i dem ingående gymnasiernas

ställning till realskolan. Riksdagens begäran örn utredning i dessa frågor

hade närmast avsett de högre flickläroverk, som kunde komma att ytterligare

upprättas. Emellertid hade departementschefen i sitt anförande till statsrådsprotokollet

den 5 juli 1929 vid anmälan inför Kungl. Majit av samma

ars riksdags omförmälda skrivelse nr 250 uttalat, att frågan örn de fyra redan

beslutade och upprättade flickläroverkens organisation uppenbarligen stöde i

sådant samband med den av riksdagen ifrågasatta utredningen, att jämväl

denna fråga borde tagas till förnyat övervägande.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

17

De sakkunniga hade först upptagit frågan om organisationen av de flickläroverk,

som av dem föresloges till upprättande, och yttrat sig därvid dels örn realskolan,

dels örn gymnasiet. I fråga om] realskolan hade de sakkunniga anfört,

att de funne alla skäl tala för att dessa läroverk erhölle en dubbel anknytning

till folkskolan. Därför talade allra först den omständigheten, att 1928 års riksdag

i sin skrivelse till Kungl. Majit angående upprättande av kommnala flickskolor

uttalat, att i 1927 års riksdags beslut angående omorganisation av det

högre skolväsendet m. m. inrymdes full likställdhet mellan sex- och fyraårig

folkskolkurs som grundval för den högre skolan. Vidare förelåge här alldeles

enahanda förhållanden, sorn'' föranlett 1928 års riksdag att organisera den då

beslutade kommunala flickskolan med dubbel anknytning. Då emellertid —- alldeles såsom fallet förutsattes kunna bliva med den kommunala flickskolan

— det kunde komma att inträffa, att lärjungefrekvensen i flickläroverket icke

vore så stor, att den m|edgåve dubbel anknytning i form av två fristående realskollinjer

— en femårig och en fyraårig — hade de sakkunniga funnit sig böra

förorda, att den i flickläroverket ingående realskolans anknytning till folkskolan

anordnades med tillämpning av samma normer, som i liknande fall fastställts

för den kommunala flickskolan. I enlighet med dessa skulle realskolan

organiseras allt efter lärjungeantalets storlek antingen med förenad linje

eller med två fristående realskollinjer. Då en dylik förenad realskollinje förutsatte

vissa förskjutningar och modifikationer i den för realskolan gällande undervisningsplanen,

hade de sakkunniga utarbetat, i den män så ansetts erforderligt,

förslag till undervisningsplan för förenad fem- och fyraårig realskola.

Av denna plan jämte motiveringen till densamma framginge, att lärjungarna

i den förenade fyraåriga kursen skulle utan ökad ansträngning och utan att

undervisningen behövde antaga någon ur metodisk synpunkt olämplig gestaltning

kunna föras fram till ett studieresultat likvärdigt med det, som åsyftas

med den fristående fyraåriga realskolkursen.

Departementschefen har framhållit, att riksdagen, som nämnts, funnit här

förevarande fråga böra underkastas ny utredning och därvid särskilt framhållit,

att utredningen borde avse jämväl läroverkens organisation. Härigenom

hade frågan kommit i ett nytt läge, som möjliggjorde en förutsättningslös

prövning av hela spörsmålet örn! ifrågavarande läroverks organisation. Vid

övervägandet av detta spörsmål hade departementschefen, i anslutning till den

uppfattning, han vid skolfrågans tidigare behandling i riksdagen hävdat, och

på de av de sakkunniga anförda skälen funnit, att realskolan borde erhålla dubbel

anknytning till folkskolan, på sätt de sakkunniga närmare föreslagit.

Örn gymnasiets organisation hade de sakkunniga anfört, bland annat att,

vad de nu till upprättande föreslagna gymnasierna beträffade, det syntes böra

tagas i övervägande, huruvida dessa i sin organisation borde närmare ansluta

sig till de redan upprättade flickgymnasierna, vilka nästan uteslutande hade

treårig gymnasiekurs, eller till goss- och samgymnasierna, vilka i regel hade

fyraårig latinlinje och merendels treårig reallinje. De sakkunniga hade av den

i ärendet förebragta utredningen funnit med stor bestämdhet framgå, att särskilt

för flickor avsedda gymnasier så långt möjligt och särskilt vad latinlin
Bihang

till riksdagens protokoll 1930. 0 sami. 80 haft. (Nr 177.)

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 177

jen beträffade borde organiseras som fyraåriga. Givetvis måste emellertid vid

avgörandet av denna organisationsfråga rörande varje särskilt läroverk hänsyn

tagas även till ovan nämnda organisatoriska och praktiska skäl. Särskilt borde

tagas i övervägande, i vad mån vederbörande flickgymnasium kunde väntas

komma att rekryteras även från real- och mellanskolor å andra orter. Organisationen

av gymnasiet måste vid varje särskilt läroverk bliva beroende av

överväganden, i vad mån vederbörande gymnasium kunde väntas komma att

rekryteras även från orter utan gymnasium men med real- eller mellanskola,

ävensom, huruvida lärjungarna från dylika orter för sin gymnasieundervisning

vore hänvisade till just det ifrågavarande flickgymnasiet eller hade andra möjligheter

att välja på.

De synpunkter i fråga örn organisationen av flickläroverkens gymnasium,

som de sakkunniga sålunda gjort gällande, har departementschefen funnit sig

kunna godtaga. Särskilt har han framhållit betydelsen av att latinlinjen, där

icke tvingande skäl påkallade annan anordning, gjordes fyraårig. En treårig

latinlinje måste leda till ett för lärjungarna forcerat och pressande arbete samt

försvårade en ändamålsenlig läggning av undervisningen.

b. De redan beslutade flickläroverkens organisation.

I fråga örn de redan beslutade flickläroverkens organisation hava de sakkunniga

hållit före, att ehuru starka skäl kunde anföras för en ändring i organisationen

av de ifrågavarande högre flickläroverkens realskolor, en dylik åtgärd

likväl borde uppskjutas, enär den skulle verka störande på det just nu påbörjade

arbetet vid läroverken. Med hänsyn till vad som anförts från de berörda

flickläroverken samt av skolöverstyrelsen har departementschefen icke

kunnat finna bärande skäl anförda för ett dylikt uppskov. Det måste anses

vara en organisatorisk oegentlighet, att i de fyra städer, det här gällde, den

kvinnliga ungdomen icke ägde samma möjlighet som den manliga ungdomen i

samtala städer och den kvinnliga i de smärre läroverksstäderna att genom en

femårig realskola med ett års vinst i förhållande till lärjungar i den fyraåriga

realskolan taga vägen till real- och studentexamen. Det måste jämväl vara av

vikt för de berörda städerna att snarast möjligt få klarhet rörande ifrågavarande

läroverks behov av lokaler. Under sådana förhållanden och då avvikelsen

från grundsatsen, att flickor borde erhålla tillträde till statsläroverk under

samma villkor som gossar, skulle gälla våra största städer, där lärjungetillströmningen

vore starkast och behovet av olika möjligheter gjorde sig

kraftigast gällande, funne sig departementschefen icke kunna underlåta

att nu föreslå, att även de fyra redan upprättade flickläroverken efter

mönstret av den kommunala flickskolan erhölle dubbel anknytning till

folkskolan. Med avseende på vad skolöverstyrelsen föreslagit angående

upprättande vid de högre flickläroverken i Stockholm, Göteborg och Malmö

av — i stället för en förenad linje -— en särskild femårig realskollinje vid

sidan av den fyraåriga, ville departementschefen framhålla, att därest det förslag

till organisation, som han i det följande komme att framlägga för ett antal

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

19

läroverk, bleve godtaget, särskilt beslut i den riktning, överstyrelsen här angivit,

icke bleve erforderligt. Departementschefen har tillagt, att han vore benägen

att ansluta sig till skolöverstyrelsens uppfattning rörande det sannolika

behovet av fristående linjer vid flickläroverken i Stockholm, Göteborg och

Malmö med anledning därav att i dessa stora städer en enkel förenad linje i

klass 2 med visshet komme att bliva övertalig och följaktligen måste upplösas

i två klasser. Med en eventuell omorganisation av nu ifrågavarande läroverks

gymnasier ansåge departementschefen i likhet med skolöverstyrelsen att det

tills vidare borde kunna anstå.

Den speciella flickskolutbilclningen.

A. Behovet av särskilda högre flickskolor.

De sakkunniga hava i fråga örn de olika orterna ansett sig böra icke blott

undersöka behovet av anordningar för beredande åt den kvinnliga ungdomen

av realskol- respektive gymnasieundervisning utan även tillse, att möjlighet

för samma ungdom att erhålla högre flickskolutbildning förefunnes i önskvärd

utsträckning.

Departementschefen har förklarat sig obetingat biträda det av de sakkunniga

uttalade grundläggande önskemålet, att på ort, där anordningar vore vidtagna

för beredande åt den kvinnliga ungdomen av realskol- eller gymnasieutbildning,

jämväl högre flickskola skulle finnas i alla de fall, då antalet flickor på

orten, som för närvarande ägnade sig åt fortsatta skolstudier, vore så stort, att

en högre flickskola kunde beräknas erhålla tillräckligt antal elever. Departementschefen

har också funnit det i hög grad av behovet påkallat, att anordningar

träffades för att bereda den kvinnliga ungdomen möjlighet att åtnjuta

dylik undervisning under i stort sett lika förmånliga ekonomiska villkor, som

på orten befintliga statliga eller kommunala anstalter för realskol- och gymnasieundervisning

erbjöde. I likhet med de sakkunniga ansåge departementschefen

att den av 1928 års riksdag genom beslut örn upprättande av kommunala

flickskolor möjliggjorda utvägen här lämpligen borde anlitas, detta så

mycket mer som densamma, enligt vad av de sakkunniga utvecklats, erbjöde

goda möjligheter till anpassning efter olika orters behov. De sakkunniga hade

visserligen antytt en annan utväg att åstadkomma en billigare undervisning

för den kvinnliga ungdomen, nämligen att anslaget till de privata flickskolorna

höjdes så mycket, att terminsavgifterna kunde göras lägre. En dylik utväg

ansåge departementschefen dock för närvarande, efter den lösning, som frågan

örn förbilligandet av den högre undervisningen för kvinnlig ungdom fått

genom föregående riksdagars beslut, knappast framkomlig.

B. Olika anordningar för flickskolutbildningen.

För att möjliggöra en lämplig anpassning efter förhållandena på olika orter

hava de sakkunniga för den rena flickskolutbildningen tänkt sig två olika or
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

ganisationsfÖrmer: fullständig flickskola ock partiell flickskola. Där lärjungantalet

sådant medgåve, borde fullständig flickskola förekomma i form av

kommunal flickskola eller statsunderstödd enskild flickskola. Vad den fullständiga

flickskolan beträffar, avböja de sakkunniga en samorganisation med

ett högre allmänt läroverk men tänka sig en samorganisation med en flickrealskola

i vissa fall kunna anbefallas. Den partiella flickskolan, som skulle utgöras

av en till normalskolekompetens förande treårig kommunal flickskollinje,

byggd på realskolans näst bogsta klass, förutsättes vara knuten vid ett

statsläroverk; denna skolform vore emellertid mera att betrakta som en nödfallsutväg.

Departementschefen har funnit sig i stort sett kunna ansluta sig till de

synpunkter, som de sakkunniga anfört. Att han åt de fullständiga flickskolorna

gåve ett bestämt företräde vore med hänsyn till denna skolforms

uppenbara överlägsenhet ur pedagogisk synpunkt självfallet. Vad beträffade

den föreslagna treåriga flickskollinjen, ansåge han i likhet med skolöverstyrelsen

och centralstyrelsen för flick- och samskoleföreningen densamma erbjuda

en utväg, som på orter, där betingelser för uppehållande av fullständig

flickskola saknades, syntes kunna under de av skolöverstyrelsen angivna förutsättningarna

komma till användning. Den grund, som lädes i de tre respektive

fyra nedre klasserna av en realskola, syntes nämligen i det hela väl

skickad att bära upp de föreslagna tre rena flickskoleklassema. På åtskilliga

punkter slote sig kurserna utan vidare till varandra, på andra åter hade

en fullt tillfredsställande anknytning åstadkommits genom den av de sakkunniga

framlagda kursplanen. Mot tanken att göra den partiella linjen statlig

syntes de sakkunniga hava anfört bindande skäl. Mot en samorganisation

av en kommunal och en statlig läroanstalt skulle kunna anföras, att detta skulle

kunna föranleda svårigheter i administrativt avseende. Emellertid hade erfarenheten

ifrån sådana läroanstalter, där en samorganisation av kommunalt

och statligt skolväsen redan förekommit — departementschefen ville erinra örn

den på åtskilliga orter hittills förefintliga samorganisationen av statlig realskola

och kommunalt gymnasium — ådagalagt, att samorganisation läte sig

utan nämnvärd svårighet ordna.

De synpunkter och allmänna grundlinjer för flickskolutbildningen, som de

sakkunniga framlagt, ansåge departementschefen sig salunda kunna i det väsentliga

godtaga.

De olika orternas tillgodoseende i fråga om den kvinnliga

ungdomens högre skolundervisning.

Sedan departementschefen redogjort för sin principiella ställning till de frågor,

som avse den kvinnliga ungdomens fortsatta skolstudier, har han övergått

till att redogöra för de anordningar, som syntes för närvarande böra vidtagas

för att på de olika orterna tillgodose sagda undervisning.

Den av de sakkunniga verkställda undersökningen och de resultat, till vilka

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

21

den lett, sammanfatta de, i vad avses upprättandet av allmänna läroverk för

flickor, på följande sätt:

Den undersökning av förhållandena på olika orter, för vilken de sakkunniga

med tillämpning av de allmänna riktlinjer, som tidigare angivits, redogjort i

föregående översikt, har givit det resultatet, att de sakkunniga ansett sig

höra föreslå upprättandet av ett högre allmänt läroverk för flickor i en var

av städerna Uppsala, Lund och Örebro samt av en flickrealskola i var och

en av städerna Linköping, Norrköping, Jönköping, Borås, Karlstad och Västerås.

De sakkunniga hava också övervägt, i vilken ordning de salunda föreslagna

läroverken syntes böra upprättas, och yttra därom följande:

Bland annat av kostnadsskäl torde det ej vara lämpligt, att alla dessa läroverk

upprättas samtidigt. De sakkunniga vilja för sin del_ förorda^ att de sålunda

föreslagna läroverken upprättas successivt, så att under tre pa varandra

följande år ett högre läroverk och två flickrealskolor upprättas. Med hänsyn

till vad som föreslagits i förut omförmälda proposition till 1929 års riksdag

hava de sakkunniga funnit lämpligast, att i första rummet må ifrågakomma

ett högre flickläroverk i Örebro samt en flickrealskola i vardera av städerna

Linköping och Borås.

I anslutning till sina överväganden beträffande den speciella flickundervisningen

framhålla de sakkunniga önskvärdheten av

att fullständiga kommunala flickskolor komma till stånd i Arvika, Borås,

Eksjö, Eskilstuna, Falun, Gävle, Göteborg, Halmstad, Hudiksvall, Hälsingborg,

Härnösand, Jönköping, Kalmar, Karlshamn, Karlskrona, Karlstad, Kristianstad,

Kristinehamn, Lidköping, Linköping, Luleå, Lund, Malmö, Mariestad,

Norrköping, Nyköping, Oskarshamn, Skara, Skövde, Stockholm, Strängnäs,

Sundsvall, Söderhamn, Södertälje, Uddevalla, Umea, Uppsala, Varberg,

Visby, Vänersborg, Västerås, Växjö, Ystad, Örebro och Östersund;

att därest fullständig kommunal eller enskild flickskola icke kan upprätthållas

i Arvika, Eksjö, Hudiksvall, Karlshamn, Lidköping, Mariestad, Oskarshamn,

Skövde, Söderhamn och Varberg, vid de allmänna läroverken i dessa

städer upprättas en kommunal, treårig flickskollinje; samt _

att en dylik flickskollinje upprättas vid de allmänna läroverken i Alingsås,

Boden, Hässleholm, Malmberget, Skelleftea, Stora Tuna, Trollhättan, Västervik,

Åmål, Ängelholm och Örnsköldsvik.

Vad först beträffade det till upprättande föreslagna högre läroverket i Örebro,

syntes, framhåller departementschefen, det icke behöva råda någon tvekan

angående detta läroverk. Här syntes fastmer -— på sätt de sakkunniga närmare

utvecklat — alla omständigheter tala för upprättandet av ett fullständigt

högre flickläroverk. Av skäl, som förut anförts, ansage departementschefen,

att detta läroverks realskola borde efter mönstret av den kommunala

flickskolan få dubbel anknytning till folkskolan och att dess gymnasium organiserades

som en fyraårig enkel latinlinje.

Vad åter beträffade Uppsala och Lund, hade skolöverstyrelsen påpekat, hurusom

den omständigheten, att provårskurs vore förlagd till de högre allmänna

läroverken i dessa håda städer, borde, da frågan örn en förändrad anordning

av provåret just nu vore under behandling, föranleda ett uppskjutande av det

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

definitiva ställningstagandet till förslaget örn upprättande av högre flickläroverk

i sagda båda städer, till dess frågan om provårets anordning blivit slutbehandlad.

Departementschefen har förklarat sig biträda den sålunda uttalade

meningen så mycket hellre, som det icke borde dröja någon längre tid, innan

provårsfrågan finge sin lösning. För tillgodoseende av flickornas läroverksutbildning

i de båda ifrågavarande städerna, kunde, vad gymnasiestadiet beträffade,

Kungl. Majit — jämlikt beslut av 1927 års riksdag -— därest framställning

från vederbörande kommun därom gjordes, medgiva, att flickor mottoges

till undervisning å sagda stadium vid de där befintliga gossläroverken.

Beträffande realskolstadiet erinrar departementschefen örn att i Lund en kommunal

mellanskola funnes, vid vilken även flickor hade möjlighet att avlägga

realexamen. För Uppsalas vidkommande torde — om så skulle befinnas ömkligt

— kunna tagas i övervägande, huruvida icke en dylik möjlighet skulle

kunna beredas vid den med universitetet förbundna pedagogiska skolan, vilken

för närvarande hade befogenhet att anställa realexamen.

Mot de sakkunnigas förslag till upprättande av särskilda realskolor för flickor

hade departementschefen i likhet med skolöverstyrelsen, med hänsyn till

de genom 1927 års skolreform givna förutsättningarna, intet att erinra. Den

av centralstyrelsen för flick- och samskoleföreningen framförda tanken på inrättande

i viss utsträckning av statliga flickskolor av normalskoltyp i stället

för flickrealskolor ansåge departementschefen med tanke på den ståndpunkt

riksdagen hittills intagit till frågan örn statens övertagande av flickundervisningen

icke för närvarande hava utsikt till förverkligande.

De sakkunniga hade föreslagit sex flickrealskolor, att successivt, två varje

år, upprättas under tre på varandra följande år. Emellertid funne departementschefen,

både av ekonomiska skäl och för att erfarenheter måtte inhämtas

på området, det vara av vikt att här gå fram med stor varsamhet. Vid övervägande

av vilka bland dessa skolor under sådana förhållanden närmast borde

ifrågakomma, hade departementschefen ansett sig kunna bortse från realskolan

i Karlstad. Frågan örn denna skola stöde nämligen i så nära samband med

den under utredning varande frågan örn utbyggande av realskolan i Kristinehamn

till ett fullständigt högre läroverk, att de båda frågorna borde behandlas

i ett sammanhang.

Vad vidare Jönköping beträffade, vore att märka, att när stadsfullmäktige

i Jönköping år 1928 hade att yttra sig över den då föreliggande planen att i

staden upprätta ett högre flickläroverk, stadsfullmäktige visserligen förklarade

sig villiga att uppfylla de för läroverkets upprättande föreskrivna villkoren

men önskade anstånd med upprättandet till år 1933. I betraktande härav

ansåge departementschefen sig icke nu böra föreslå upprättande av en flickrealskola

i Jönköping.

Med avseende på Norrköping ansåge de sakkunniga det med hänsyn till lärjungeantalet

i det högre allmänna läroverket icke tillrådligt att öppna realskolan

vid detta läroverk även flickor. T Norrköping vore nu sörjt för realskolutbildnmg

för flickor genom den kommunala mellanskolan i staden, som jämväl

hade berett det högre allmänna läroverkets realskola en viss avlastning,

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

23

men det syntes innebära en orättvisa mot Norrköping, örn i detta fall staden

nödgades vidkännas kostnader för en utbildning, som eljest under jämförliga

förhållanden åvilade staten, i synnerhet om staden, såsom de sakkunniga förordade,

dessutom skulle bekosta upprättandet och uppehållandet av en kommunal

flickskola. Även i Norrköping syntes därför böra upprättas en flickrealskola,

som tills vidare borde kunna organiseras som enkellinjig med dubbel anknytning

till folkskolan. Härigenom tillgodosåges på billigaste sätt det av

stadsfullmäktige i Norrköping i beslut den 14 juni 1928 uttalade önskemålet, att

»flickläroverket må ansluta icke endast till folkskolans sjätte klass utan jämväl

vid behov av parallella linjer till dess fjärde klass och realskolan sålunda omfatta

såväl en fyraårig som en femårig kurs». Skolöverstyrelsen däremot funne

med hänsyn till den i Norrköping befintliga kommunala mellanskolan ett

uppskov med inrättande av statlig realskola för flickor icke vara förenat med

några allvarliga olägenheter. På grund av vad som i frågan anförts funne

departementschefen visserligen i likhet med de sakkunniga vissa billighetsskäl

tala för att en dylik skola komme till stånd i Norrköping liksom redan skett

i de tre större städerna Stockholm, Göteborg och Malmö, i vilka städer ävenledes

kommunal mellanskola funnes, samt i Hälsingborg, som till invånarantalet

komme efter Norrköping. Då det emellertid genom den kommunala

mellanskolan i Norrköping måste anses vara i viss utsträckning sörjt för flickornas

realskolutbildning, funne departementschefen med hänsyn till den begränsning,

som han i denna fråga förordat, böra för detta år anstå med upprättandet

av statlig flickrealskola i denna stad.

Av de återstående tre föreslagna skolorna — de i Linköping, Borås och

Västerås — syntes den i Linköping i första rummet böra ifrågakomma. Då

med hänsyn till det allmänna läroverkets storlek dess realskola tydligen icke

kunde öppnas för flickor, kunde det av de sakkunniga påvisade behovet av

realskolutbildning för flickor i Linköping tillgodoses endast genom upprättande

av en särskild flickrealskola.

I fråga örn Västerås och Borås hade skolöverstyrelsen anfört, att det borde

tagas under övervägande, huruvida icke därvarande gossläroverk kunde tills

vidare fungera som samläroverk. Departementschefen har anslutit sig till

denna överstyrelsens uppfattning i vad den avsåge Västerås. Vad åter beträffade

Borås — i fråga om denna stad hade inom skolöverstyrelsen föredraganden

och en annan ledamot reservationsvis anslutit sig till de sakkunnigas

förslag -—- kunde departementschefen ej finna annat än att det stora invånarantalet

i denna stad och den starka befolkningstillväxten gjorde det önskvärt,

att en flickrealskola redan nu därstädes komme till stånd.

Vidare hade de sakkunniga föreslagit —■ och däri hade skolöverstyrelsen instämt

— att gymnasiet vid högre allmänna läroverken i Linköping, Norrköping,

Jönköping, Borås, Karlstad och Västerås pa statens bekostnad skulle öppnas

även för flickor. Med den ståndpunkt departementschefen intagit angående

ordnandet av flickornas realskolundervisning i dessa städer, ansåge han sig

för närvarande kunna tillstyrka en sådan anordning endast beträffande

läroverken i Linköping och Borås. Vad de övriga fyra städerna beträf
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

fade, borde frågan om anordnande av gymnasieundervisning för flickor upptagas

i samband med fragan om det slutliga ordnandet av läroverksundervisning

för flickor därstädes. I avvaktan härpå kunde givetvis i enlighet med

1927 års riksdags beslut flickor i de städer, där så ej redan skett, medgivas

tillträde till gossläroverkets gymnasium.

Skolöverstyrelsen hade i sitt yttrande ifrågasatt utredning angående samorganisation

mellan statligt läroverk för flickor och kommunal flickskola,

angående den högre flickundervisningens ordnande i städerna Uppsala och Lund

samt angående möjligheten att öppna realskolan vid högre allmänna läroverken

i Boras och Västerås jämväl för flickor. I fråga örn Borås hade departementschefen

redan i det föregående yttrat sig. Frågan örn läroverksutbildning

för flickor i Uppsala och Lund borde enligt departementschefens mening lösas

i samband med ordnandet av provårsinstitutionen i dessa städer. I övrigt funne

departementschefen den av skolöverstyrelsen påyrkade utredningen böra, i den

mån den visade sig erforderlig, företagas i samband med ifrågavarande angelägenheters

ordnande på de olika orterna.

De principiella synpunkter, som de sakkunniga framfört rörande olika organisationsformer

för den speciella flickskolutbildningen, hade departementschefen

redan i det föregående i stort sett skänkt sin anslutning. Även de önskemål

med avseende på denna flickundervisnings ordnande å de särskilda läroverksortema,

som de sakkunniga framhållit, syntes departementschefen i det

hela väl befogade. De av dem gjorda uttalandena innebure i själva verket en

sammanfattning av de konsekvenser, till vilka riksdagens ställningstaganden

i fråga örn den kvinnliga ungdomens högre skolutbildning syntes leda för vårt

skolsystem vid tillämpningen på de olika orterna. Den ledande synpunkten

hade därvid varit den av riksdagen vid olika tillfällen starkt uttalade önskan,

att den rena flickskolutbildningen icke måtte för andra önskemål undanträngas,

och den givna sammanfattningen visade, hurusom den av riksdagen skapade

skolformen kommunal flickskola, kompletterad med biformen treårig

flickskollinje, väl lämpade sig att åstadkomma den jämvikt mellan den kvinnliga

ungdomens olika studievägar, som riksdagen önskat se åvägabragt. Vad

sålunda anförts avsåge naturligtvis icke att på något sätt göra intrång i den

kommunala självbestämmanderätten eller tvinga utvecklingen in på banor, där

kommunernas egna erfarenheter och önskemål icke komme att tagas till ledning.

Det måste givetvis ankomma på de särskilda kommunerna att var för

sig taga initiativ till de anordningar, som borde på de olika orterna vidtagas.

Varje fall, som här kunde yppa sig, komme då att behandlas för sig, varvid

det jämväl bleve tillfälle för Kungl. Maj :t att pröva, vilken anordning som

bäst lämpade sig för varje ort. För närvarande syntes departementschefen

från Kungl. Maj:ts sida ingen annan åtgärd erforderlig än att för riksdagen

framlades förslag om upprättande av skolformen treårig flickskollinje samt

att medel för detta ändamål äskades. Skulle förslaget vinna riksdagens bifall,

bleve därav en följd, att vissa tilläggsbestämmelser, avseende den treåriga linjen,

måste göras till stadgan för kommunala flickskolor. De sakkunniga hade

framlagt förslag till dylika bestämmelser.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

25

Kostnadsberäkning.

A. De allmänna läroverken.

Den utredning rörande allmänna läroverk för flickor m. m., som avgivits av

de skolsakkunniga, innehåller även en beräkning av kostnaderna för upprättandet

av de av de sakkunniga föreslagna flickläroverken.

Denna beräkning utgår ifrån att realskolan skall hava förenad femårig och

fyraårig lärokurs samt att de till upprättande föreslagna gymnasierna skola

anordnas som fyraåriga latingymnasier. Beräkningarna omfatta emellertid

även högre flickläroverk med både fyraårigt och treårigt latingymnasium samt

med fyraårigt latingymnasium och treårigt realgymnasium. Löner och arvoden

äro beräknade efter de grunder, som gälla för de allmänna läroverkens

lärare. Ehuru man enligt de sakkunnigas mening torde kunna räkna med att

flickläroverken i ej ringa omfattning få kvinnliga rektorer och kvinnliga lärare,

äro dock enligt vedertagen praxis lönerna, utom i fråga örn ämneslärarinnor

samt lärare i gymnastik och handarbete, i de till betänkandet fogade

lönestaterna upptagna till de för manliga lärare fastställda beloppen.

Mot de sakkunnigas kostnadsberäkningar under de av dem gjorda förutsättningarna

har departementschefen förklarat sig i huvudsak intet hava att erinra.

Örn man å den förenade linjen, i överensstämmelse med skolöverstyrelsens

förslag, vilket departementschefen av pedagogiska skäl ansett sig böra

tillerkänna visst företräde, anordnade skild undervisning i tyska under två år,

komme detta att medföra en ökning i den av de sakkunniga beräknade kostnaden

med omkring 400 kronor för varje sådan linje. Detta inverkade dock

icke på beräkningen av det första årets kostnader. I likhet med de sakkunniga

ansåge departementschefen, att under första läsåret särskilda arvoden åt

bibliotekarie och biträde å rektorsexpeditionen vid nyupprättade läroverk icke

behövde medtagas i kostnadsberäkningen.

Departementschefen ansåge sig ej nu behöva taga ståndpunkt till huruvida

den av de sakkunniga ifrågasatta proportionen mellan antalet lektorer, adjunkter

och ämneslärarinnor vore den lämpliga.

Vidare ansåge departementschefen, såsom förut anförts, att till en början

ett högre allmänt läroverk för flickor borde upprättas i örebro och nya flickrealskolor

i Linköping och Borås. Anslag härför torde böra äskas från och

med budgetåret 1930/1931.

Det i det föregående framlagda förslaget örn att de fyra redan upprättade

flickläroverken i Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg efter

mönstret av den kommunala flickskolan måtte erhålla dubbel anknytning till

folkskolan komme givetvis att medföra något ökade kostnader för dessa läroverk.

Budgetåret 1930/1931 skulle i realskolan, utom de två lägsta klasserna

å den fyraåriga linjen, upprättas en första klass å den femåriga linjen.

För sistnämnda klass erfordades vid vart och ett av dess läroverk dels en

lärarkraft i läroämnen (26 veckotimmar), dels ock timlärartimmar i teckning

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

och välskrivning (3 timmar), i musik (2 timmar) och i slöjd för flickor

(2 timmar). För gymnastik torde till en början särskilda timmar ej vara

behövliga. Då det på frågans nuvarande stadium vore svårt att avgöra, örn

den för läroämnena erforderliga lärarkraften lämpligen borde inrättas som en

adjunktstjänst eller som en ämneslärarinnebefattning, ansåge departementschefen,

att ifrågavarande undervisning under läsåret 1930—1931 lämpligen borde

bestridas av extra lärare. Den härför erforderliga sammanlagda kostnaden för

budgetåret 1930/1931 skulle alltså uppgå till

för läroämnen 4 X 3,300:— ........ kr. 13,200: —

» teckning och välskrivning 4 X 3 X 90:— ............ » 1,080: —

» musik 4 X 2 X 90: — . .. ........... » 720: —

» slöjd för flickor 4X2 X 75:—...................... » 600: —

kr. 15,600: —

Av denna kostnad komme 13,200 kronor på extra anslaget till extra och

vikarierande ämneslärare samt det övriga på respektive extra anslag till extra

arvoden åt Övningslärare.

För därpå följande budgetår behövde anslagsbeloppet ytterligare ökas. Vid

läroverk, där sammanlagda antalet lärjungar i andra klassen av den femåriga

linjen och första klassen av den fyraåriga linjen ej överstege 35, bleve kostnadsökningen

omkring 1,400 kronor. Vid läroverk åter, där på grund av antalet

lärjungar de båda linjerna måste upprättas som fristående linjer, komme kostnadsökningen

att motsvara kostnaden för upprättande av erforderliga parallellavdelningar.

Så vitt man nu kunde döma, torde fristående linjer bliva erforderliga

i Stockholm och Göteborg samt. sannolikt även i Malmö.

Förslaget innebure vidare, att ett nytt högre flickläroverk skulle upprättas

1 Örebro och nya realskolor i Linköping och Borås. Budgetåret 1930/1931

skulle det högre flickläroverket draga en kostnad av 13,670 kronor till läraravlöningar

och 300 kronor till arvode åt skolläkare samt de två realskolorna

tillsammans 17,120 kronor till läraravlöningar och 300 kronor

till arvoden åt skolläkare. Härtill skulle komma ett belopp av respektive

6,500 kronor och 8,000 kronor som bidrag till läroverkens kassor för inköp av

en första uppsättning av undervisningsmateriel m. m. Av de nu nämnda beloppen

komme avlöningarna åt rektorerna (7,500 + 2 X 6,400 kronor) och en

ämneslärarinna (2,800 kronor) samt arvoden åt tillsyningslärarinnor (200 +

2 X 100 kronor) på det ordinarie reservationsanslaget, arvoden för timlärartimmar

(14 + 2 X 8 X 140 kronor) på extra anslaget till extra och vikarierande

ämneslärare, arvoden åt lärare i teckning [(5 + 2 X 3) X 90 kronor],

1 musik [(3 + 2 X 2) X 90 kronor], i gymnastik med lek och idrott [(4 +

2 X 4) X 85 kronor] och i slöjd för flickor [(2 + 2X2) X 75 kronor] på

respektive extra anslag till extra arvoden åt Övningslärare samt arvoden åt skolläkare

(300 + 2 X 150 kronor) på den i det ordinarie reservationsanslaget ingående

posten: arvoden åt skolläkare. Vad vidare engångsbidraget till läroverkens

kassor (6,500 + 2 X 4,000 kronor) beträffade, syntes Kungl. Maj:t

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

27

böra äga befogenhet att för nu ifrågavarande ändamål anvisa medel från det

ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken.

Slutligen hade departementschefen ifrågasatt, att gymnasierna vid de allmänna

läroverken i Linköping och Borås skulle ombildas till samgymnasier.

De sakkunniga hade erinrat örn att särskilt anslag till arvoden åt tillsyningslärarinnor

vid nämnda läroverk erfordrades. Enligt beslut av 1929 års riksdag

skulle tillsyningslärare (lärarinna) vid allmänt läroverk, utöver honom eljest

tillkommande löneförmåner, åtnjuta arvode å 500 kronor. Med hänsyn till

den ringa erfarenhet man hade örn läroanstalter av nu ifrågavarande slag,

ansåge departementschefen, att man till en början i enlighet med skolöverstyrelsens

förslag borde nöja sig med att vid de läroverk, vid vilka gymnasiet

skulle vara tillgängligt även för flickor, anställa en kvinnlig sakkunnig att

gå rektor tillhanda med råd och upplysningar angående de kvinnliga lärjungarna.

Sådan sakkunnig borde, såsom skolöverstyrelsen föreslagit, erhålla ett

årligt arvode av 300 kronor. För detta ändamål syntes det ordinarie reservationsanslaget

böra höjas med 2 X 300 = 600 kronor. Emellertid medförde öppnandet

av gymnasiet vid dessa läroverk för flickor även en annan kostnadsökning.

Givetvis borde de kvinnliga lärjungarna på detta stadium åtnjuta skild

undervisning i gymnastik. Kostnaden härför kunde beräknas till 2X4X85

= 680 kronor. Däremot syntes det knappast erforderligt att beräkna särskilt

arvode för de kvinnliga lärjungarnas undervisning i musik. Den sammanlagda

kostnaden för ifrågavarande ombildning uppginge alltså till 600 + 680 —

1,280 kronor.

Ett genomförande av de i det föregående framställda förslagen för tillgodoseende

av flickornas läroverksutbildning skulle alltså för budgetåret 1930/1931

medföra följande kostnader:

Upprättande av en första klass av den femåriga realskolan vid

vart och ett av de högre flickläroverken i Stockholm, Göteborg,

Malmö och Hälsingborg..................■......... kr. 15,600

högre flickläroverk i örebro ............................ » 13,970

flickrealskolor i Linköping och Borås .................... » 17,420

bidrag till läroverkens kassor vid nämnda läroverk i örebro,

Linköping och Borås .....................■........... » 14,500: —

ombildning av gymnasierna i Linköping och Borås till samgymnasier

.......................................... » 1,280: —

kr. 62,770: —

Sammanställde man åter kostnaderna efter de olika anslag, vilka de böra

belasta, visar det sig, att på reservationsanslaget komme:

avlöning åt 3 rektorer i....... kr. 20,300: —

» » 1 ämneslärarinna ............ » 2,800: —

arvode åt 3 tillsyningslärare ............................ » 400: —

» » 2 kvinnliga sakkunniga ........................ » 600: —

» » skolläkare .................................. » 600: —

kr. 24,700

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

saint på extra anslaget till extra och vikarierande ämneslärare:

arvode till 4 extra lärare................................ kr. 13,200: —

» för 30 timlärartimmar t............................. » 4,200: —

kr. 17,400: —

Vidare skulle på extra anslag till extra arvoden åt Övningslärare komma:

för teckning 23 t. ä 90:— .............................. kr. 2,070: —

» musik 15 t. å 90: —.................................. » 1,350: —

» gymnastik med lek och idrott 20 t. å 85:—.............. » 1,700: —

» kvinnlig slöjd 14 t. ä 75:—............................ » 1,050: —

kr. 6,170: —

Slutligen skulle bidragen till läroverkens kassor bestridas av besparingar å

det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken.

På de olika anslagen komme alltså :

extra anslaget till extra och vikarierande ämneslärare

extra anslagen till extra arvoden åt Övningslärare . .

från besparingar å ordinarie reservationsanslaget ..

24,700: —

17,400: —

6,170: —

. »

14,500: —

kr.

62,770: —

I likhet med de sakkunniga ansåge departementschefen, att de föreslagna

nya flickläroverken borde upprättas under villkor att vederbörande kommun

åtoge sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler jämte inredning

och möbelutrustning ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor.

B. Kommunala flickskolor och flickskollinjer.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle, såsom förut är nämnt, i vissa fall eu

samorganisation av en statlig flickrealskola och en kommunal flickskola

kunna komma till stånd. Dessa skolor skulle i så fall hava gemensam rektor,

vilken utom vanlig lön som rektor vid den statliga flickrealskolan borde tillerkännas

ett särskilt årligt arvode å 600 kronor. Dessutom borde han erhålla

minskning i den honom som rektor vid realskolan åliggande undervisningsskyldigheten

med tre timmar i veckan.

De av de sakkunniga i det föregående omnämnda kommunala flickskollinjerna

skulle upprättas vid statsläroverk och bygga på realskolans näst högsta

klass. En sådan linje skulle hava till ändamål att bereda kvinnliga lärjungar,

som genomgått näst högsta klassen av realskola vid allmänt läroverk, tillfälle

till inhämtande av ett högre mått av allmän medborgerlig bildning med hänsyn

tagen till den kvinnliga ungdomens egenart samt att därvid tillika i större eller

mindre utsträckning förbereda lärjungarna för praktisk verksamhet, särskilt

inom hemmets område. Den borde enligt de sakkunnigas mening omfatta

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

29

Ire år och vara organiserad på i huvudsak samma sätt som den kommunala

flickskolans tre högsta klasser. Linjen i fråga borde alltså under de två

sista åren kunna omfatta antingen både en teoretisk och en praktisk utbildningslinje

eller endera av dessa utbildningslinjer. Vidare borde bestämmelserna

i stadgan för kommunala flickskolor med vissa modifikationer bliva i

tillämpliga delar gällande även för flickskollinjen. Bland annat borde

bestämmelser utfärdas därom, att rektor och lärare vid allmänt läroverk,

med vilket kommunal flickskollinje är förenad, må kunna hava någon del

av sin tjänstgöring förlagd till flickskollinjen, dock under iakttagande av att sådan

tjänstgöring må omfatta högst hälften av den vederbörande såsom lärare

vid allmänna läroverket åliggande undervisningsskyldigheten samt att statsverket

icke därigenom förorsakas ökade kostnader; samt att lärare vid kommunal

flickskollinje må kunna hava högst hälften av sin tjänstgöring förlagd

till det allmänna läroverk, med vilket flickskollinjen är förenad, dock under

iakttagande av att statsbidrag ej må utgå till flera sådana lärare än som skulle

erfordras vid den kommunala flickskollinjen, därest samtliga vid densamma

anställda lärare med full tjänstgöring haft hela sin undervisning dit förlagd.

Även i fråga örn läraravlöning och statsbidrag torde enligt de sakkunniga

bestämmelserna för kommunala flickskolor i huvudsak kunna tillämpas på den

ifrågasatta kommunala treåriga flickskollinjen.

Mot de sakkunnigas förslag till samorganisation mellan kommunal flickskola

och flickrealskola samt upprättande av treårig flickskollinje liksom mot

förslaget till avlönings- och statsbidragsbestämmelser ifråga örn dylik organisation

har departementschefen förklarat sig i huvudsak intet hava att erinra.

Han har därför tillstyrkt, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

godkänna de bestämmelser i förevarande avseende, som han i huvudsaklig

överensstämmelse med de sakkunnigas förslag i statsrådsprotokollet angivit.

Departementschefen har tillika erinrat därom, att den ifrågasatta nedsättningen

i rektors undervisningsskyldighet givetvis borde kompenseras genom att

den kommunala flickskolan respektive flickskollinjen bekostade motsvarande

antal timlärartimmar.

I anslutning till vad av 1928 års riksdag beslöts i fråga örn åtgärder för

sådana lärarinnor, som på grund av statsunderstödda enskilda högre flickskolors

upphörande med sin verksamhet i samband med inrättandet av kommunal

flickskola på orten förlorade sin anställning, funne departementschefen, att

motsvarande bestämmelser borde gälla även för de lärarinnor vid omförmälda

högre flickskolor, vilka på grund av kommunal flickskollinjes inrättande på

orten ginge förlustiga sin befattning.

Ej heller i fråga örn den av de sakkunniga framlagda kostnadsberäkningen

för kommunala flickskollinjers upprättande hade departementschefen något att

erinra. Givetvis vore det ej möjligt att på förhand beräkna, i vilken omfattning

sådana flickskollinjer under den närmaste tiden komme att upprättas. Till frågan

örn erforderligt anslag för nästa budgetår har departementschefen återkommit

vid behandlingen av frågan örn anslag till kommunala flickskolor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

II. Vissa frågor rörande tillämpningen av 1927 års skolorganisation.

Departementschefen har framhållit, att den väsentligaste förändring, som

pa grund av 1927 års riksdags beslut genomförts inom de allmänna läroverkens

organisation, otvivelaktigt vore den, att realskolan nu skulle vara antingen

fyraårig och grundad på genomgången sjätte klass i någon av den sexklassiga

folkskolans huvudformer eller femårig och grundad på genomgången

fjärde klass i folkskola, som nyss nämnts, eller ock såväl fyra- som femårig

och ansluten till folkskolan på bada nu angivna sätt. Vid genomförandet av

denna nya organisation av realskolan hade emellertid vissa svårigheter framträtt.

Dessa hade särskilt tydligt gjort sig gällande vid vissa läroverk, där

realskolan enligt 1927 års organisationsplan vore dels femårig, dels fyraårig

och alltså hade vad man kallat dubbel anknytning till folkskolan.

Det hade varit dessa allt tydligare framträdande olägenheter med den gällande

organisationsplanen, som med hänsyn till 1929 års riksdags i ämnet gjorda

uttalanden föranlett departementschefen att bringa denna fråga under

Kungl. Maj:ts prövning. På departementschefens därom gjorda framställning

hade Kungl. Maj:t beslutat att uppdraga åt 1927 års skolsakkunniga att verkställa

utredning och avgiva yttrande och förslag i, bland andra, det sålunda

angivna hänseendet. Därjämte hade chefen för ecklesiastikdepartementet bemyndigats

att till förstärkning av nyssnämnda sakkunnigberedning tillkalla

ytterligare två sakkunniga.

Den 30 november 1929 hade 1927 års skolsakkunniga avgivit sitt betänkande

i frågan, benämnt Utredning av vissa frågor rörande tillämpning av 1927

års skolorganisation (Statens offentliga utredningar 1929:32).

På grund av remiss hade utlåtanden över ifrågavarande betänkande avgivits

av statskontoret och skolöverstyrelsen, vilken inhämtat yttranden från läroverkskollegierna

vid de allmänna läroverk, beträffande vilkas organisation

de sakkunniga framlagt förslag till jämkningar.

Den femåriga och den fyraåriga realskollin,jens förekomst

vid de olika läroverken.

A. Behov av jämkningar inom 1927 års organisationsplan.

Av vad de sakkunniga anfört liksom av läroverkskollegiernas och skolöverstyrelsen

yttranden framginge, anför departementschefen till en början, att på

åtskilliga orter erfarenheten gjort vissa jämkningar i den år 1927 fastställda

organisationsplanen önskvärda. De av de sakkunniga påpekade missförhållandena

hade uppenbarligen en sådan räckvidd och ingrepe på ett så störande sätt

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

31

såväl i de enskilda lärjungarnas studiegång som i planläggningen av läroverkens

arbete, att åtgärder i syfte att bringa organisationen i bättre överensstämmelse

med de av riksdagen fastställda grundsatserna enligt departementschefens

uppfattning måste anses påkallade. Det syntes under sådana omständigheter

ofrånkomligt, att det nu, på sätt riksdagen förutsatt, för riksdagen

framlades förslag, ägnade att råda bot på de missförhållanden, som sålunda

framträtt.

När departementschefen intoge denna ståndpunkt, skedde det efter noggrant

övervägande jämväl av de skäl, som ansetts tala emot att redan nu jämkningar

i 1927 års organisationsplan vidtoges. Värdet av dessa invändningar bleve

givetvis beroende på vilka jämkningar det vore fråga örn. Sattes det exempelvis

i fråga att på en ort definitivt slopa den ena realskollinjen, därför att den

visat sig icke kunna samla tillräckligt antal lärjungar, vore det utan vidare

klart, att den hittills vunna erfarenheten vore för kort för att giva utslag i

fråga örn en dylik åtgärd, som ju skulle stå i uppenbar strid med de av 1927

och 1928 års riksdagar fastställda principerna för anknytningen till folkskolan.

Gällde det återigen endast en utjämnande reglering inom den av organisationen

angivna ramen, vore det lika klart, att dylika åtgärder tillhörde de

jämkningar, örn vilka riksdagen förutsatt, att i den mån behovet icke kuryle

i vanlig ordning tillgodoses med tillgängliga anslag, förslag skulle för riksdagen

framläggas. Så långt tillgängliga anslag räckte till, behövde ju dylika

frågor ej ens underställas riksdagens prövning, såsom enligt riksdagens protokoll

under debatten i andra kammaren framhölls av andra särskilda utskottets

ordförande: »då skolorganisationen nu även i detalj fastställts under riksdagens

medverkan och följaktligen ej heller rubbningar i densamma kunna ske utan

riksdagsbeslut i ärendet så innebär detta givetvis ingen inskränkning i rätten

för Kungl. Maj :t att medgiva tillfälliga anordningar, t. ex. i fråga örn inrättande

eller indragning under ett läsår av en parallellklass på grund av variationer i

tillströmningen av lärjungar».

Nu vore de svårigheter, som yppat sig vid genomförandet av 1927 års skolbeslut,

endast i viss utsträckning av den art, att de kunde avhjälpas genom

sådana jämkningar, som riksdagen förutsatt i mån av behov borde ske genom

tillfälliga åtgärder av Kungl. Maj:t. I stor utsträckning vore de av den art,

att de icke kunde undanröjas allenast genom tillfälliga anordningar med hjälp

av tillgängliga anslag.

Med hänsyn till vad sålunda anförts syntes departementschefen ingen tvekan

kunna råda därom, att frågan nu borde framläggas för riksdagen.

B. Samorganisation av femårig och fyraårig realskollinje.

Vid sin undersökning av olika möjligheter att förläna realskolans organisation

på två olika linjer en smidigare form hade de sakkunniga stannat för

en organisation med en förenad linje av samma slag som vid den kommunala

flickskolan. Vad sistnämnda skolform beträffade har departementschefen

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

erinrat därom, att kommunal flickskola enligt gällande stadga den 24 septemver

1928 (nr 426) skulle vara anordnad med såväl sjuårig som sexårig lärokurs,

vilka kurser skulle vara antingen var för sig fristående eller med varandra

förenade. Vid fristående lärokurs skulle den sjuåriga lärokursens lägsta

klass anknyta till folkskolans fjärde klass och den sexåriga kursens lägsta

klass till sjätte klassen av sex- eller sjuårig folkskola, anordnad enligt någon

av denna skolas huvudformer. Då lärokurserna vore förenade, skulle lärjungar,

som genomgått folkskolans fjärde klass, kunna vinna inträde i den sjuåriga

lärokursens första klass, samt lärjungar, som genomgått sjätte klassen av

sex- eller sjuårig folkskola, anordnad enligt någon av sådan skolas huvudformer,

kunna intagas i andra klassen av samma lärokurs, vilken klass således

komme att tillika utgöra den sexåriga lärokursens lägsta klass. De båda

lärokurserna skulle, örn de vore fristående, i läroämnena undervisas var för

sig, dock skulle gemensam undervisning anordnas för de båda högsta klasserna

i sjuårig och sexårig lärokurs i det fall, att det sammanlagda antalet lärjungar

i de båda lärokurserna inom sådan klass ej överstege 30.

Beträffande förenad linje vid realskola hava de sakkunniga anfört följande:

Den anordning med en i vissa fall förenad realskollinje, som de sakkunniga

i .‘döt. föregående förordat, utesluter risken att nödgas uppehålla undervisning

i klassavdelningar med ett ur statsfinansiell synpunkt allt för ringa antal

lärjungar och möjliggör samtidigt organisationens anpassning efter behovet,

så långt den fastställda ramen är tillräcklig, i det att tack vare kombinationen

allt utrymme inom den givna ramen kan planmässigt och effektivt

utnyttjas. Med tillämpning av det nu gällande systemet kan, även örn

lärjungantalet skulle kunna rymmas i endast en serie av avdelningar, dubbel

anknytning till folkskolan vinnas blott genom upprättande av två linjer, en

femårig och en fyraårig. Med det här föreslagna systemet åter kan, då den

sammanlagda årskontingenten icke överstiger 35 lärjungar, förhandenvarande

behov av dubbel anknytning till folkskolan tillgodoses med endast en linje, en

förenad. På liknande sätt förhåller det sig i fråga örn större årskontingenter

och flera serier av klassavdelningar i realskolan. Örn exempelvis en

kontingent på mera än 35 lärjungar önskar inträde å endera linjen av en realskola

med endast en femårig och en fyraårig linje, förutsätter det nuvarande

systemet — därest ej ett antal godkända inträdessökande skola helt utestängas

— upprättande av parallellavdelningar inom den linje (fem- eller

fyraårig), som visat sig icke kunna mottaga hela antalet inträdessökande.

Vidtages ej en ^dylik anordning, komma de lärjungar, vilka för sin fortsatta

undervisning måste anlita statlig eller kommunal läroanstalt, i ett synnerligen

ogynnsamt läge. Gäller fallet den femåriga linjen, måste de godkända inträdessökande,

som icke kunnat mottagas, antingen påföljande läsår ånyo söka

inträde i den då börjande femåriga linjen eller ock efter två läsår söka sig in i

den fyraåriga linjen. I båda fallen innebär det en tidsförlust av ett år, vilken

för de berörda lärjungarna kommer att bliva liktydig med en, trots den godkända

inträdesprövningen, påtvungen kvarsittning. Är det åter på den fyraåriga

linjen, som utrymmet visar sig otillräckligt, kommer, därest nya avdelningar

ej upprättas, de lärjungar, som i detta fall måste avvisas, i det ogynnsamma

läget, att de nödgas antingen söka in i den femåriga linjens första klass

och där ånyo genomgå i huvudsak samma kurser som de redan genomgått i

folkskolan, eller också efter ännu ett års förlopp ånyo söka vinna inträde i den

fyraåriga linjen. Även här inträder alltså en av organisationen vållad tidsför
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

33

lust av ett år. Med det av de sakkunniga förordade systemet åter kunna lärjungarna,

under förutsättning att en linje göres förenad, få fritt inrikta sitt

val på femårig eller på fyraårig realskola, utan att antalet parallella klassavdelningar

i något fall behöver bliva större än örn alla lärjungar valde realskollinje

av samma längd.

Den anordning, som de sakkunniga — efter vad som i det föregående

blivit närmare utvecklat — således tänkt sig böra komma till tillämpning, undanröjer

alla dessa svårigheter. Den synes väl ägnad att giva åt läroverksorganisationen

en smidighet, som möjliggör dess anpassning efter olika orters

skiftande behov, på samma gång den låter de grundsatser, som 1927 och 1928

års riksdagar fastslagit för den nya läroverksorganisationen, komma till sin

fulla rätt. Därtill kommer, att den på intet sätt äventyrar det syfte, nämnda

riksdagar genom sina beslut velat nå i fråga örn fördelning av utbildningsmöjligheterna.

Med avseende på eventuellt behov av parallellavdelningar hava de sakkunniga

vidare anfört:

Även vid tillämpning av det kombinerade systemet kunna givetvis, när

vid en ökad lärjungefrekvens lärjungeantalet nått den siffra, som är föreskriven

som villkor för uppdelning av klass på parallellavdelningar, fall inträffa,

då nya parallellinjer behövas, men härvid är att märka, att sagda behov

med det nuvarande systemet uppstår, så snart det å endera av de båda

linjerna saknas tillräckligt utrymme för de inträdessökande, men att med ett

kombinerat system behovet av nya parallellavdelningar inträder först i det

fall, att båda linjerna äro fullt besatta.

I åtskilliga av de yttranden, som avgivits med anledning av de sakkunnigas

sålunda framlagda förslag, hava emellertid framkommit vissa betänkligheter,

dels av organisatorisk, dels av pedagogisk art.

En ledamot av skolöverstyrelsen, undervisningsrådet Hänninger, har i ett

till överstyrelsens i ämnet avgivna utlåtande fogat särskilt yttrande framlagt

ett förslag, som går ut på samläsning i liknande utsträckning, som av de sakkunniga

föreslagits.

Det av Hänninger framlagda förslaget innebär i sin helhet,

dels att sådana ändringar vidtagas i organisationsplanen för de allmänna

läroverken, som i en av honom bifogad tablå angivits, varvid sålunda ytterligare

en femårig realskollinje inrättas vid vart och ett av de högre allmänna

läroverken i Borås, örebro, Halmstad, Sundsvall, Östersund, Hälsingborg,

Jönköping, Vänersborg och Härnösand samt vid östra realskolan i Göteborg

och realskolan i Malmö och vid envar av samrealskoloma i Ängelholm, Trälleberg

och Falköping ävensom samtidigt härmed en fyraårig realskollinje indrages

vid vart och ett av de högre allmänna läroverken i Linköping, Borås,

örebro, Halmstad, Sundsvall och Östersund samt vid östra realskolan i Göteborg

och realskolan i Malmö, dels att föreskrift utfärdas därom, att samläsning

enligt av honom angivna grunder skall anordnas mellan motsvarande klasser

av femårig och fyraårig realskollinje, därest lärjungeantalet i endera klassen

understiger 10 och det sammanlagda lärjungeantalet i de ifrågavarande klassavdelningarna

icke är större, än vad som enligt gällande föreskrifter kan inrymmas

inom en och samma klassavdelning, dels slutligen, att sådana ändringar

vidtagas i gällande bestämmelser rörande inrättande av parallellavdelningar

vid de allmänna läroverken, att överstyrelsen bemyndigas att inom

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 80 haft. (Nr 177.) 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Statsutskottets utlåtande Nr 177.

av Kungl. Majit bestämda gränser förfoga över för ifrågavarande ändamål

beviljade anslag.

Departementschefen har erinrat, att 1928 års riksdag i sin skrivelse nr 356

angående kommunala flickskolor m. m. gjorde ett förtydligande av 1927 års

beslut i skolfrågan, som för bedömandet av hithörande spörsmål vore av principiell

betydelse:

Riksdagen anser, att i 1927 års riksdagsbeslut inrymmes full likställdhet

mellan 4-årig och 6-årig folkskolekurs såsom grundval för den högre skolan.

Eders Kungl. Maj :ts nu föreliggande förslag utgår också från de båda linjernas

likaberättigande, och riksdagen vill i detta avseende ansluta sig till den

av departementschefen härutinnan hävdade uppfattningen.

Denna princip, sedd mot bakgrunden av 1927 års riksdags beslut, kunde,

framhåller departementschefen, givetvis icke innebära något slags numerär

likställdhet, så att t. ex. inom realskolan ett lika antal linjer skulle avses för

lärjungar från fyraårig och från sexårig folkskolekurs, utan vore uppenbarligen

att fatta så, att de från folkskolan avgående lärjungarna skulle, där både

fem- och fyraårig realskollinje funnes upprättad, äga lika möjligheter till

omedelbart inträde i realskolan, vare sig de från fjärde folkskolklassen sökt

inträde i femårig realskollinje eller från sjätte folkskolklassen i fyraårig realskollinje.

Emellertid hade den år 1927 fastställda formen för realskolans

dubbla anknytning till folkskolan visat sig icke allestädes fungera så, att

sagda möjligheter varit för handen. Det hade på åtskilliga orter inträffat, att

till inträde berättigade lärjungar måst avvisas.

Såsom den enklaste och närmast till hands liggande möjligheten att i full

utsträckning tillgodose förhandenvarande behov erbjöde sig under sådana förhållanden,

såsom i åtskilliga yttranden över de sakkunnigas förslag påyrkats,

givetvis den utvägen att genom ökade anslag till de allmänna läroverken möjliggöra

upprättande av parallellavdelningar i sådan utsträckning, att på de

olika orterna realskolan skulle kunna i en var av de båda linjerna mottaga

samtliga till respektive linje godkända inträdessökande.

-Vare sig man nu tänkte sig upprättandet av parallellavdelningar i här ifrågasatt

utsträckning möjliggjort genom en ökning av vederbörande anslag till

''de allmänna läroverken eller genom en förändring till förslagsanslag av det

nu utgående anslaget till extra och vikarierande ämneslärare, syntes departementschefen

emellertid den sålunda förordade utvägen av statsfinansiella skäl

icke vara att anbefalla. En dylik anordning löste visserligen frågan örn beredande

av olika utbildningsvägar på ett sätt, som vore för lärjungarna liksom

för ifrågavarande läroanstalter tillfredsställande, men medförde för staten risken

att nödgas upprätthålla undervisning i klassavdelningar med ett ur statsfinansiell

synpunkt allt för litet lärjungeantal. Den dubbla anknytningen till

folkskolan förutsatte nämligen med nuvarande organisation alltid minst två

serier av klassavdelningar. Även där den årliga lärjungekontingenten understege

35 och sålunda skulle kunna rymmas i en klassavdelning, måste den enligt

nu gällande ordning, huru ringa antalet lärjungar i vardera avdelningen

än vore, delas på två linjer. Där årskontingenten överstege 35 men icke 70,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 777.

35

kunde två klassavdelningar räcka, men endast under den förutsättning, att lärjungetillströmningen

fördelade sig med högst 35 lärjungar på varje linje. Bleve

fördelningen, vilket i verkligheten ofta inträffade, mera ojämn, så att t. ex.

av 60 inträdessökande 50 sökte sig till den ena linjen och 10 till den andra,

rymdes visserligen de 10 i den ena klassavdelningen, men de 50 icke i den andra.

Med dessa 50, som icke kunde mottagas i en klassavdelning, kunde då förfaras

på två olika sätt: antingen öppnades för dem endast en klassavdelning,

i vilken 35 mottoges, medan 15 avvisades, eller ock upprättades för dessa 50,

vid sidan av den klassavdelning, som inrymde de 10, två klassavdelningar, så

att alla kunde mottagas. Båda alternativen vore uppenbarligen otillfredsställande,

det förra med hänsyn till målsmäns och lärjungars berättigade krav,

det senare ur ekonomisk synpunkt.

När det gällde att finna en lösning av realskolans organisationsfråga, som

möjliggjorde både dubbel anknytning till folkskolan och fullt utnyttjande av

klassavdelningarnas utrymme, måste alltså andra utvägar sökas. I själva verket

vore den riktning, i vilken lösningen vore att söka, redan anvisad genom

riksdagens ställningstagande i följande två skolorganisatoriska frågor, som

varit föremål för behandling vid riksdagarna åren 1927 och 1928.

Riksdagens beslut år 1927 örn upprättande av de båda formerna av realskola

innebure, att dessa, där de förekomme vid ett och samma läroverk, skulle

i regel vara åtskilda, så att lärjungarna i vardera skolformen skulle åtnjuta

särskild undervisning; dock förutsatte organisationsplanen, att i den högsta

klassen lärjungarna från den femåriga och den fyraåriga skolan skulle åtnjuta

gemensam undervisning i ett stort antal läroverk (minst 27). Genom den sålunda

i viss omfattning anordnade samläsningen vore alltså spörsmålet örn effektivt

utnyttjande av de i organisationsplanen ingående klassavdelningarnas

fulla utrymme för den högsta realskolklassens del redan löst och därmed av

riksdagen en väg anvisad till undvikande av en ur statsfinansiell synpunkt allt

för betungande särundervisning.

Av 1928 års riksdag genomfördes inom den kommunala flickskolan den principiella

likställdheten mellan fyraårig och sexårig grundskola genom föreskriften,

att varje sådan skola skulle innefatta två lärokurser, en sjuårig, byggande

på folkskolans fjärde klass, och en sexårig, byggande på folkskolans sjätte

klass. Dessa båda lärokurser skulle, där lärjungeantalet överstege 30, anordnas

såsom fristående, varvid undervisningen alltså meddelades i skilda klassavdelningar;

där lärjungeantalet icke överstege 30, skulle de anordnas såsom

förenade, vilket innebure, att samtliga lärjungar i regel åtnjöte gemensam undervisning

hela skolan igenom utom i tyska i den förenade linjens andra klass.

De skolsakkunniga hade nu vid utarbetandet av sitt förslag följt den genom

riksdagens beslut åren 1927 och 1928 salunda utstakade vägen och framlagt

förslag till frågans lösning genom anordnande av en förenad fem- och fyraårig

realskollinje.

Mot det av de sakkunniga framlagda förslaget hade ur organisatorisk synpunkt

blivit anmärkt, att dess förverkligande skulle innebära, att den femåriga

realskollinjen bleve huvudformen inom vår läroverksorganisation. Den

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

förenade linjen skulle nämligen i verkligheten bliva en femårig realskollinje,

i vars andra klass, örn utrymmet tilläte, lärjungar från folkskolans sjätte

klass skull kunna vinna inträde. Denna anmärkning utginge emellertid, framhåller

departementschefen, från den oriktiga förutsättningen, att inom en förenad

linje icke alltid skulle kunna påräknas plats för de lärjungar, som från

folkskolans sjätte klass önskade övergå till det allmänna läroverket. Såsom de

sakkunnigas förslag uppenbarligen vore att fatta, måste, för den händelse i

enstaka fall de från folkskolans sjätte klass kommande, till intagning i läroverket

godkända lärjungarna tillsammans med de från den förenade linjens

första klass flyttade lärjungarna skulle bliva så många, att de icke skulle rymmas

i den förenade linjens andra klass, plats beredas dessa genom inrättande

av en ny klassavdelning. Detta kunde, med iakttagande av de av de sakkunniga

föreslagna åtgärderna för utrymmets effektiva utnyttjande, ske på två

sätt. Antingen upprättades i stället för den förenade linjens andra klass en

femårig linjes andra klass och en fyraårig linjes första klass eller ock upprättades

vid sidan örn den förenade linjens andra klass en femårig linjes andra

klass respektive en fyraårig linjes första klass. De härför erforderliga kostnaderna

borde givetvis i vanlig ordning bestridas av anslaget till extra och

vikarierande lärare.

I detta sammanhang har departementschefen även berört det i det föregående

omförmälda förslag till nu förevarande frågas lösning, som i ett särskilt yttrande

framförts av en ledamot av skolöverstyrelsen. Förslaget ginge ut på

att vissa ändringar redan nu skulle vidtagas i den fastställda organisationsplanen,

så att vid åtskilliga läroverk nya femåriga realskollinjer bleve upprättade,

under det att vid en del läroverk fyraåriga linjer indroges. Mellan de

fem- och fyraåriga linjerna skulle i möjligaste utsträckning samläsning äga

rum, utan att linjerna förenades under en och samma undervisningsplan. Såvitt

departementschefen kunde se, måste — även örn benämningen förenad linje

undvekes -— den föreslagna samläsningen leda till en förening av de båda linjerna

i stort sett av den art, som de sakkunniga föreslagit. Skillnaden vore

i själva verket av formell natur och avsåge det yttre sätt, på vilket tim- och

kursplaner skulle angivas för de samläsande linjerna. I detta avseende hade

de sakkunnigas förslag företräde genom den större fasthet och reda, det förlänade

åt undervisningsplanen. Men det nyss nämnda förslaget ginge så till

vida längre än de sakkunnigas, att bestämda ändringar skulle redan nu vidtagas

i den fastställda organisationsplanen —- vissa fyraåriga linjer skulle

helt utgå ut organisationsplanen och vissa femåriga skulle däri införas — medan

de sakkunnigas förslag endast räknade ared att vissa linjer skulle omvandlas

till förenade fyra- och femåriga linjer och att vissa åter skulle tills vidare

icke behöva tagas i anspråk. De sakkunnigas förslag öppnade alltså möjlighet

till en smidigare tillämpning av den fastställda organisationsplanen. Härtill

komme slutligen, att det i det särskilda yttrandet framlagda förslaget måste

leda till större kostnader för det allmänna än det av de sakkunniga framlagda.

Förslaget innebure nämligen, dels att särläsning skulle anordnas under flera

timmar än de sakkunniga föreslagit, dels ock att samläsning skulle äga rum,

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

37

endast då antalet lärjungar i endera av de båda mot varandra svarande klassavdelningarna

icke uppginge till 10 och det sammanlagda lärjungeantalet i de

ifrågavarande klassavdelningarna icke vore större, än vad som enligt gällande

föreskrifter kunde inrymmas inom en och samma klassavdelning. En följd

härav skulle bliva, att örn antalet lärjungar i en klassavdelning uppginge t. ex.

till 11, denna alltså komme att åtnjuta särundervisning, även örn det sammanlagda

lärjungeantalet i de ifrågavarande klassavdelningama uppginge exempelvis

till endast 22 och således mycket väl skulle kunnat rymmas i en och

samma klassavdelning. Enligt de sakkunnigas förslag inträdde särundervisning

först, när antalet lärjungar i den förenade linjen överstege 35.

Ur statsfinansiell synpunkt tillfredsställde den av de sakkunniga föreslagna

organisationen alla rimliga anspråk, i det att den möjliggjorde den dubbla anknytningen,

utan att flera klassavdelningar behövde upprättas än som skulle

behövts även vid anknytning till endast ett stadium av folkskolan.

Departementschefen har alltså ansett sig kunna ur organisatorisk synpunkt

skänka sin obetingade anslutning till de sakkunnigas förslag, vilket ur nämnda

synpunkt vunnit understöd även av skolöverstyrelsen.

C. Pedagogiska synpunkter.

När det gällde att ur pedagogisk synpunkt bedöma den av de sakkunniga

föreslagna förenade linjen, syntes det, anför härefter departementschefen, lämpligt

att först till prövning upptaga en anmärkning, som framställts mot undervisningsplanen

i första klassen av den förenade linjens femåriga kurs. Anmärkningen

ginge ut på att denna klass skulle bliva allt för ansträngande, då

den i ett enda skolår sammanpressade vad som i folkskolan inhämtas under två

läsår, i dess femte och sjätte klass. En närmare granskning av kursen, vilken

icke innebure någon ändring i den för den femåriga linjen fastställda, gåve

emellertid vid handen, att här icke funnes någon anledning att befara, att

kursen skulle vara i pedagogiskt avseende mindre väl avvägd. Dels tillämpade

nu realskolan med sitt starkt gallrade lärjungematerial en vida raskare arbetstakt

än folkskolan med sitt osovrade, dels vore ifrågavarande sammanpressning

av de två sista folkskolårens kurs mera skenbar än verklig: i själva verket inskränktes

undervisningen i realskolans första klass, som bildade inledning till

realskolans undervisning i dess helhet, till sådana stycken, som utgjorde förutsättning

för den fortsatta utbildningen i de följande klasserna, medan undervisningen

i de två högsta folkskoleklasserna, som bildade avrundning och avslutning

till folkskolans hela lärokurs, måste taga sikte på alla de stycken, som

de i arbetslivet utträdande lärjungarna sedermera saknade tillfälle att inhämta.

Vad vidare beträffade den föreslagna samläsningen mellan de båda realskollinjerna,

vore det att märka, att samläsningen på det stadium av två år,

som representerades av den femåriga realskolans tredje och fjärde och den fyraåriga

realskolans andra och tredje klass, i stort sett läte anordna sig med

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

samma lätthet som den redan föreskrivna samläsningen i realskolans högsta

klass. Den egentliga svårigheten lage i att på ett tillfredsställande sätt organisera

samläsningen mellan den femåriga realskolans andra och den fyraårigas

första klass. Denna samläsning hade av de sakkunniga föreslagits ordnad i

väsentlig överensstämmelse med motsvarande föreskrifter rörande den kommunala

flickskolan. Det försprång, den femåriga linjens lärjungar hade framför

den fyraårigas i en ett år tidigare börjad undervisning i tyska, skulle kompenseras

genom en koncentration av den fyraåriga linjens tyska kurs till denna

linjes första klass, där de från folkskolans sjätte klass kommande lärjungarna,

vilka förut icke läst tyska, skulle åtnjuta särskild undervisning i detta ämne

nio timmar i veckan, alltså tre timmar mera än de övriga lärjungarna i klassen.

Undervisningen i ämnet skulle emellertid helt falla inom klassens vanliga tidsram,

och de tre överskjutande timmarna skulle fås genom minskning av timtalet

för vissa andra ämnen.

Det vore emellertid utan vidare klart, att ett sammanförande av lärjungar från

skild undervisning skedde lättare, när det gällde en längre skola som den kommunala

flickskolan med dess mera elastiska undervisningsplan, än när fråga

vore örn en kortare skola som realskolan med dess mera sammanträngda studiekurs.

I yttranden såväl från läroverkskollegierna som från skolöverstyrelsen

hade också framförts vissa betänkligheter mot enskildheter i den förenade

linjens undervisningsplan i den form, denna fått i de sakkunnigas förslag. Anmärkningarna

riktade sig huvudsakligen mot den av de sakkunniga föreslagna

koncentrationen av tyskan till den fyraåriga lärokursens första klass, vilken

koncentration å ena sidan vore väl stark, å andra sidan icke kunde uppväga den

minskning i tyskans totala timtal —- en timme ■—- som den förenade linjens fyraåriga

lärokurs visade, jämförd med den fyraåriga realskolans vanliga lärokurs.

De förslag till undanröjande av de sålunda påpekade olägenheterna, som

blivit framlagda, ginge, erinrar departementschefen, ut på att den särskilda

undervisningen i tyska skulle omfatta två år, varigenom den förenade linjens

fyraåriga lärokurs komme att i timplanen närmare ansluta sig till eller helt

överensstämma med den fyraåriga realskolans vanliga timplan. Av särskilt

intresse vore det av skolöverstyrelsen utarbetade förslaget till timplan, som

ginge ut på samläsning mellan de båda linjerna alla de fyra gemensamma

klasserna igenom utom i tyska, där skild undervisning skulle meddelas icke

blott i klass 25-l4 utan även i klass 35-24. Den av överstyrelsen skisserade

planen innebure ett närmande av den förenade linjens undervisningsplan till den

fyraåriga realskolans; enligt skolöverstyrelsens andra alternativ skulle den

fyraåriga lärokursens timplan i själva verket bliva identisk med den vanliga

fyraåriga realskolans. För den femåriga kursen medförde förslaget vissa

smärre förskjutningar i undervisningsplanen, vilka emellertid ej vore ägnade

att väcka några som helst betänkligheter.

Det vore uppenbart, att den av skolöverstyrelsen förordade anordningen av

timplanen med två års särundervisning i tyska måste draga något större kostnad

än den av de sakkunniga föreslagna anordningen med endast ett års särundervisning,

vilket förslag syntes vara påverkat just av ekonomiska syn
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

39

punkter. Å andra sidan vore överstyrelsens förslag av pedagogiska skäl enligt

departementschefens mening att föredraga, i det att detsamma tillmötesginge

de från läroverken uttalade önskemålen och undanröjde de betänkligheter,

som ur undervisningens synpunkt anförts mot den förenade linjen. Då

skillnaden i kostnad i själva verket vore obetydlig i förhållande till den pedagogiska

vinst, som skulle göras, syntes övervägande skäl tala för den av överstyrelsen

föreslagna anordningen, som på ett övertygande sätt visade, att

undervisningsplanen för en förenad fem- och fyraårig linje kan få en pedagogiskt

god utformning. Definitiv ställning till denna fråga behövde departementschefen

ej nu intaga, detta så mycket mindre som den av skolöverstyrelsen

föreslagna anordningen icke skulle medföra någon ökad kostnad för budgetåret

1930/1931. Givetvis ankomme det på Kungl. Majit att meddela de föreskrifter,

som bleve erforderliga i här förevarande avseende.

D. Organisationsförslagets tillämpning på olika orter.

Vad beträffar tillämpningen på de olika orterna av den föreslagna organisationen

med förenad linje uttala sig de sakkunniga på följande sätt:

Såsom ovan anförts, hava de sakkunniga verkställt undersökning rörande de

olika läroverken i avseende på antalet lärjungar i de klasser av realskolan, som

i här förevarande avseende äro av betydelse. Med anledning av de allmänna

synpunkter, som ovan framförts, hava de sakkunniga här sammanfört de läroverk,

i fråga örn vilka viss reglering av organisationen ansetts önskvärd, i grupper

nämligen: grupp A: läroverk med (enligt 1927 års riksdags beslut) en

eller två femåriga samt två fyraåriga linjer; grupp B: läroverk med två femåriga

och en fyraårig linje; grupp C: läroverk med en femårig och en fyraårig

linje; grupp D: läroverk med en femårig linje; samt grupp E: läroverk med en

fyraårig linje. De resultat, till vilka denna undersökning kommit, angivas

här nedan.

I det föregående hava närmare angivits de grundprinciper, som de sakkunniga

ansett böra vara ledande vid nyssnämnda undersökning. Då de sakkunniga

sökt en utgångspunkt för bestämmande av de läroverk, vilkas realskolstadium

synes böra underkastas den av de sakkunniga föreslagna regleringen,

och övervägt de åtgärder, som därvid i de olika fallen påkallas, hava de sakkunniga

givetvis i främsta rummet måst taga hänsyn till den fördelning, lärjungeströmmen

på de olika linjerna hittills uppvisat. Härvid hava de sakkunniga

beaktat dels antalet lärjungar höstterminen 1929 — i förekommande

fall även höstterminen 1928 — i den fyraåriga realskolans första klass, dels ock

det sammanlagda antalet lärjungar under vardera av höstterminerna 1928 och

1929 i den femåriga realskolans första klass och den sexåriga realskolans andra

klass, vilka senare två grupper av lärjungar tillhöra samma åldersklass. Det

är uppenbart, att dessa siffror endast kunna givm en bild av lärjungetillströmningen

sådan den fördelade sig ifrågavarande två år; att taga denna begränsade

erfarenhet till utgångspunkt synes emellertid icke innebära någon som helst

fara, då det förfarande, de sakkunniga valt, icke i något avseende förlänar den

hittills konstaterade fördelningen av lärjungeströmmen något bindande eller

hindrande inflytande på den framtida utvecklingen, sådan denna kan komina

att förlöpa med tillämpning av den av riksdagen fastslagna grundsatsen örn de

håda linjernas likställdhet. Givetvis kan en förändring i lärjungeströmmens

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

fördelning komma att medföra, att vid läroverk, där en anordning med förenad

linje för närvarande synes erforderlig, en dylik anordning i framtiden ej kan

påkallas. I så fall leder det nu föreslagna regleringsförfarandet av sig självt

till en anordning, som kan motsvara de då inträdande förhållandena. A andra

sidan kan det inträffa, att vid läroverk, där för närvarande förenad linje icke

anses påkallad, en dylik anordning kan i framtiden bliva önskvärd. I så fall

gäller det blott att utsträcka tillämpningen av det av de sakkunniga förordade

regleringsförfarandet.

Grupp A.

Linköping. Enligt 1927 års organisationsplan skall allmänna läroverkets

realskola omfatta två femariga och två fyraåriga linjer; av de femåriga linjerna

må den ena upprättas endast därest och så länge Kungl. Maj:t finner

detta av behovet påkallat. Antalet lärjungar höstterminen 1929 är i klass

1 : 16 (h.t. 1928: 13) och i klass l5 (upprättad h.t. 1929) och 26: 71 (h.t. 1928

i kl. 2°: 92). Av den faktiska tillströmningen att döma skulle fyra serier av

avdelningar icke för närvarande vara erforderliga utan behovet kunna täckas

av tre linjer. Av dessa synes en böra anordnas som femårig och en som fyraårig

samt en med hänsyn till det växlande lärjungantalet anordnas som förenad

fem- och fyraårig.

Borås. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta två fyraåriga

och en femårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass l4: ingen

(enligt vederbörlig föreskrift upprättades h.t. 1928 och h. t. 1929 ingen avdelning

av den fyraåriga realskolan), i klass 2G och l5 (upprättad h.t. 1929): 82

(h.t. 1928 i kl. 26: 61). Behovet synes här motsvaras av en femårig linje och

en förenad linje.

Örebro: Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta två femåriga

linjer och två fyraåriga linjer. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass

l4: 5 (h. t. 1928: 7), i klass 26 och l5: 95 (h. t. 1928: 96). Behovet synes här

motsvaras av två femåriga linjer och en förenad linje.

Halmstad. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta två fyraåriga

och en femårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass l4: 31 (h.t.

1928: 25), i klass 26 och l5 (upprättad h. t. 1929): 72 (h.t. 1928 i kl. 26: 64).

Behovet synes här motsvaras av en femårig linje, en fyraårig linje och en förenad

linje.

Sundsvall. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta två fyraåriga

linjer och en femårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass l4: 34

(h.t. 1928: 35), i klass 26 och l5 (upprättad h. t. 1929): 70 (h. t. 1928 i kl.

26: 64). Behovet synes bär motsvaras av en femårig linje, en fyraårig linje

och en förenad linje.

Östersund. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta två fyraåriga

linjer och en femårig linje. Antalet lärjungar höstterminen 1929: i klass l4: 17

(h. t. 1928: 7), i klass 2° och l5 (upprättad h.t. 1929): 70 (h. t. 1928 i kl. 2°:

58). Behovet synes här motsvaras av en femårig linje, en fyraårig linje och en

förenad linje.

Göteborg, östra realskolan. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta

två femåriga och två fyraåriga linjer. Antal lärjungar höstterminen

1929: i klass l4: 10 (h.t. 1928: 9), i klass 2* och l5: 105 (h. t. 1928: 134). Behovet

synes här motsvaras av två femåriga linjer, en fyraårig linje och en

förenad linje.

Malmö, realskolan. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta två

femåriga och två fyraåriga linjer. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass

l4: 10 (h.t. 1928: 6), i klass 26 och l5 (upprättad h.t. 1929): 87 (h.t. 1928 i

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

41

kl. 26: 92). Behovet synes här motsvaras av två femåriga linjer, en fyraårig

linje och en förenad linje.

Grupp B.

Hälsinghor g. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta två femåriga

linjer och en fyraårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass

l4: 6 (h.t. 1928 var enligt vederbörlig föreskrift ingen avdelning av den fyraåriga

realskolan upprättad), i klass 26 och 1° (upprättad h.t. 1929): 75 (h. t.

1928 i kl. 26: 80). Behovet synes här motsvaras av två femåriga linjer och en

förenad linje.

Jönköping. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta tva femåriga

linjen och en fyraårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass

l4: ingen (h. t. 1928 och h.t. 1929 upprättades enligt vederbörlig föreskrift

icke någon första klass av den fyraåriga realskolan), i klass 26 och l5: 88

(h.t. 1928: 61). Behovet synes här motsvaras av två femåriga linjer och en

förenad linje.

Karlskrona. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta två femåriga

linjer och en fyraårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass

l4: 30 (h.t. 1928: 30), i klass 2“ och l6 (upprättad h.t. 1929): 70 (h.t. 1928 i

kl. 26: 66). Behovet synes här motsvaras av en femårig linje, en fyraårig

linje och en förenad linje.

Grupp C.

Eksjö. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta en femårig

linje och en fyraårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass l4: 7

(h.t. 1928: 9), i klass l6 (upprättad h.t. 1929): 34 (ingen avdelning av klass

26 finnes läsåret 1929—1930; h.t. 1928 i kl. 26: 33). Behovet synes här motsvaras

av en femårig linje och en förenad linje.

Västervik. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta en femårig

linje och en fyraårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass l4: 6

(h.t. 1928: 2), i klass l6 (upprättad h.t. 1929): 22 (ingen avdelning av klass

2° finnes läsåret 1929—1930; h.t. 1928 i kl. 26: 22). Behovet synes här, med

hänsyn till det begränsade lärjungantalet, motsvaras av en förenad linje;

Uddevalla. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta en femårig

linje och en fyraårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass l4: 8

(h.t. 1928: 10), i klass l5 (upprättad h.t. 1929): 35 (ingen avdelning av

klass 26 finnes läsåret 1929—1930; h.t. 1928 i kl. 2'': 31). Behovet syneö

här motsvaras av en femårig linje och en förenad linje.

Vänersborg. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta en femårig

linje och en fyraårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass

l4: 9 (h.t. 1928: 8), i klass l6 (upprättad h.t. 1929): 36 (ingen avdelning

av klass 2e finnes läsåret 1929—1930; h. t. 1928 i kl. 2e: 26. Behovet synes här

motsvaras av en femårig linje och en förenad linje.

Härnösand. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta en femårig

linje och en fyraårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass

l4: 8 (h.t. 1928: 9), i klass 26 och l5 (upprättad h.t. 1929) : 47 (h.t. 1928 i

kl. 26: 26). Behovet synes här motsvaras av en femårig linje och en förenad

linje.

Arvika. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta en femårig

linje och en fyraårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass l4: 5

(h.t. 1928 var enligt vederbörlig föreskrift ingen avdelning av den fyraåriga

realskolan upprättad), i klass 2°: 28 (ingen avdelning av klass lö finnes läsåret

1929—1930; h.t. 1928 i kl. 2°: 16). Behovet synes här, med hänsyn till det

begränsade lärjungeantalet, motsvaras av en förenad linje.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

StatsuisJcottets utlåtande Nr 177.

Söderhamn. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta en femårig

linje och en fyraårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass

l4: 6 (h.t. 1928: 8), i klass 1B (upprättad h.t. 1929): 25 (ingen avdelning av

klass 26 finnes läsåret 1929—1930; h.t. 1928 i kl. 26: 27). Behovet synes här,

med hänsyn till det begränsade lärjungantalet, motsvaras av en förenad linje.

''Ängelholm. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta en femårig

linje och en fyraårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass

l4: 8 (h.t. 1928: 11), i klass 26 och l5 (upprättad h.t. 1929): 66 (h.t. 1928 i

här, med hänsyn till det begränsade lärjungantalet, motsvaras av en förenad

linje.

Trälleberg. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta en femårig

linje och en fyraårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass

l4: 8 (h.t. 1928: 5), i klass 26 och l5 (upprättad h.t. 1929): 41 (h.t. 1928 i

kl. 26: 35). Behovet synes här motsvaras av en femårig linje och en förenad

linje.

Åmål. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta en femårig

linje och en fyraårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass l4: 5

(h.t. 1928 var enligt vederbörlig föreskrift ingen avdelning av den fyraåriga

realskolan upprättad), i klass l5 (upprättad h.t. 1929): 28 (ingen avdelning

av klass 2° finnes läsåret 1929—1930; h.t. 1928 i kl. 26: 39). Behovet synes

här, med hänsyn till det begränsade lärjungantalet, motsvaras av en förenad

linje.

Falköping. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta en femårig

linje och en fyraårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass l4: 5

(h.t. 1928: 5), i klass 26 och l5 (upprättad h.t. 1929): 55 (h.t. i kl. 28: 45).

Behovet synes här motsvaras av en femårig linje och en förenad linje.

Grupp D.

Beträffande de till grupp D hörande läroverken, samrealskolorna i Vadstena,

Strömstad, Piteå och Haparanda, hänvisas till vad som anföres å sid. 12 och

20 i de sakkunnigas betänkande.

Grupp E.

Beträffande de till grupp E hörande samrealskolorna, i Norrtälje, Vimmerby,

Filipstad, Askersund, Sala, Köping och Arboga, hänvisas likaledes

till vad som anföres å sid 12 och 20 i de sakkunnigas betänkande.

Mot de sakkunnigas förslag i fråga örn realskolans organisation på varje

särskild ort har skolöverstyrelsen efter tagen kännedom om läroverkskollegiernas

yttranden i huvudsak icke haft annat att erinra, än att överstyrelsen

beträffande högre allmänna läroverket i Borås, för vilket organisationsplanen

upptoge en femårig och två fyraåriga linjer, förordat två femåriga linjer och

en förenad linje, under det att de sakkunniga ansett, att tills vidare en femårig

linje och en förenad linje borde vara tillfyllest. Då under de sista åren

lärjungantalet — som i realskolan omfattar endast gossar — å det åldersstadium,

som motsvarade första klassen i den femåriga linjen, visat avsevärda

växlingar och det följaktligen vore svårt att nu draga någon bestämd slutsats

angående det antal fristående linjer, som varje särskilt år behövdes, har departementschefen

ansett försiktigheten bjuda, att den av de sakkunniga förordade

anordningen för läroverket tills vidare godtoges. Om tillströmningen av in
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

43

trädessökande något år skulle bliva så stor, att dessa ej rymdes inom de av de

sakkunniga föreslagna klassavdelningarna, borde, allt efter föreliggande omständigheter,

antingen den förenade linjen, på sätt förut anförts, uppdelas i en

femårig och en fyraårig linje eller ock i vanlig ordning en parallellavdelning

upprättas.

Såsom de sakkunniga anfört, skulle en utsträckning av regleringen till att

gälla även de elva samrealskolor, som av de sakkunniga sammanförts till grupperna

D och E, medföra ett behov av ytterligare 10 lärarkrafter. Även örn

departementschefen i likhet med skolöverstyrelsen funne tungt vägande skäl

tala för en sådan utsträckning av den ifrågasatta regleringen, ansåge han sig av

statsfinansiella skäl icke för närvarande böra påyrka en dylik åtgärd.

Ej heller i övrigt hade departementschefen någon erinran att göra mot de

sakkunnigas uttalanden i fråga örn tillämpningen på de olika orterna av den av

dem föreslagna organisationen med förenad linje.

E. Kostnadsberäkning.

De sakkunnigas förslag går ut på dels att en femårig linje tills vidare anordnas

som förenad vid läroverken i Linköping, Karlskrona, Västervik, Arvika,

Söderhamn och Åmål och en fyraårig linje som förenad i Borås, Örebro,

Halmstad, Sundsvall, Östersund, Göteborgs östra realskola, Malmö realskola,

Hälsingborg, Jönköping, Eksjö, Uddevalla, Vänersborg, Härnösand, Ängelholm,

Trälleberg och Falköping, dels ock att en fyraårig linje tills vidare icke

skulle behöva tagas i anspråk i Linköping, Borås, örebro, Västervik, Arvika,

Söderhamn och Åmål. Vinsten och förlusten i lärartimmar vid de 22 läroverk,

vid vilka de sakkunniga ifrågasatt anordnande av förenad linje, är följande:

Läroverk

Ökat

behov av

lärar- timmar

Minskat

behov av

lärar- timmar

Läroverk

Ökat

behov av

lärar- timmar

Minskat

behov av

lärar- timmar

Linköping.......

9

120.5

Eksjö........

33

—

Borås........

33

87.5

Västervik.......

9

87.5

Örebro........

33

87.5

Uddevalla.......

33

—

Halmstad.......

33

—

Vänersborg......

33

—

Sundsvall.......

33

—

Härnösand......

33

—

Östersund.......

33

—

Arvika........

9

87.5

Göteborgs ö. realsk. . .

33

—

Söderhamn......

9

87.5

Malmö realskola ....

33

—

Ängelholm......

33

—

Hälsingborg......

33

—

Trälleberg......

33

—

Jönköping......

33

—

Amål........

9

87.5

Karlskrona......

9

—

Falköping......

33

—

Summa

582

045.5

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

Härvid är räknat med endast läroämnen, och nettominskningen blir i så fall

63.5 timmar eller något över två lärarkrafter. Örn man i enlighet med skolöverstyrelsens

förslag anordnar särläsning i tyska i något större utsträckning

än de sakkunniga förutsatt, ökas det behövliga antalet timmar med 66. överstyrelsens

förslag innebär emellertid även en ökning av 24 timmar och en utebliven

minskning av 87.5 timmar för utbyte av en fyraårig realskollinje mot

en femårig vid läroverket i Borås. Som förut omnämnts, ansluter departementschefen

sig emellertid beträffande läroverket i Borås till de sakkunnigas

förslag. Även i fråga örn lärartimmar i övningsämnen motsvara i stort sett

ökningen och minskningen varandra.

Vad de sakkunniga anfört örn att de ökade och minskade behoven av lärartimmar

i stort sett taga ut varandra, ägde dock, framhåller departementschefen

härefter, sin giltighet först sedan 1927 års organisation och den av

dem förordade regleringen blivit till fullo genomförda. Minskningen i behovet

av lärarkrafter inträdde nämligen först i den mån den fyraåriga linjen avvecklades

såsom fristående linje.

Vidare vore att märka, att den fyraåriga linje, som enligt förslaget skulle

ombildas till förenad vid läroverken i Borås, Halmstad, Sundsvall och Östersund

samt vid Göteborgs östra realskola och Malmö realskola, enligt de av

Kungl. Majit den 22 december 1927 för nämnda läroverk fastställda specialplanerna

skulle upprättas först från och med höstterminen 1931. örn man

ville undvika även en tillfällig kostnadsökning, skulle alltså den förenade linjen

kunna upprättas vid dessa läroverk först höstterminen 1931. Detta skulle

utan tvivel hava till följd, att ett stort antal lärjungar, som höstterminen

1930 ville övergå från folkskolans fjärde klass till den femåriga realskolans

första klass, skulle komma att vägras sådan övergång på grund av bristande

utrymme. Som stöd härför har departementschefen meddelat, att vid de läro\erk,

varom nu vore fråga, antalet lärjungar i den åldersgrupp, som motsvarade

första klassen av den femåriga realskolan, höstterminen 1929 uppginge

till resp. 82, 72, 70, 70, 105 och 87, under det att enligt nyss åberopade

specialplaner höstterminen 1930 plats skulle komma att finnas för resp. 35,

35, 35, 35, 70 och 70 lärjungar. Departementschefen tvekar därför ej att

föreslå, att den förenade linjen upprättas vid dessa läroverk redan från och

med sistnämnda termin, en anordning, som för budgetåret 1930/1931 skulle

medföra ett ökat behov av 6 lärarkrafter.

I detta sammanhang har departementschefen upptagit även en annan fråga,

som stöde i samband med igångsättningen av den förenade linjen. Vid t. ex.

läroverket i Jönköping skulle enligt förslaget den fyraåriga linjen förändras

till förenad. Örn nu under första året endast första klassen av den förenade

linjen upprättades, skulle detta år lärjungar från folkskolans sjätte klass icke

få tillfälle att övergå till läroverket, enär ju dessa lärjungar skulle intagas

i den förenade linjens andra klass. Vid de 7 läroverk (Jönköping, Borås, Eksjö,

Uddevalla, Vänersborg, Ängelholm och Arvika), där detta skulle bliva

fallet, syntes enligt departementschefens uppfattning därför redan från och

med höstterminen 1930 böra upprättas både en första och en andra klass av

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

45

den förenade linjen. En sådan anordning medförde ett ökat behov av ungefär

7 lärarkrafter. Vid en del andra läroverk (8 stycken) åter hade första klassen

av den femåriga linjen läsåret 1929—1930 ej större antal lärjungar, än att

andra klassen läsåret 1930—1931 kunde övergå till »förenad» och då upptaga

även de lärjungar, som kunde beräknas komma från folkskolans sjätte

klass. Härför erfordrades sammanlagt ungefär 2 lärarkrafter. Vid återstående

7 av de här ifrågavarande 22 läroverken skulle allt fortfarande fyraårig linje

vara anordnad.

Mot den här motiverade ökningen i behovet av lärarkrafter (6 + 7 + 2) svarade

emellertid för budgetåret 1930/1931 ett minskat behov av en lärarkraft

vid vart och ett av läroverken i Västervik, Söderhamn och Åmål, där nämligen

en femårig och en fyraårig linje skulle ersättas av en förenad. Nettoökningen

kunde alltså beräknas till 12 lärarkrafter. Härvid finge man emellertid

ej bortse ifrån att, såsom skolöverstyrelsen också framhållit, vid läroverk,

där såväl förenad som fyraårig linje skulle finnas, det ej vore osannolikt,

att den förenade linjen i verkligheten icke behövde i klass 2 upptaga nya

elever, tillhörande den fyraåriga kursen, då nytillkommande lärjungar av denna

kategori i regel torde rymmas i den fristående fyraåriga linjen. I så

fall inbesparades ytterligare något mer än 3 lärarkrafter. Den av skolöverstyrelsen

ifrågasatta förändringen av de sakkunnigas förslag till timplan för

den förenade linjen medförde icke något ökat behov av lärartimmar för budgetåret

1930/1931.

Departementschefens förslag innebure alltså, att höstterminen 1930 första

och andra klasserna av den förenade linjen skulle finnas vid läroverken i Borås,

örebro, Hälsingborg, Jönköping, Eksjö, Västervik, Uddevalla, Vänersborg,

Härnösand, Arvika, Söderhamn, Ängelholm, Trälleberg, Åmål och Falköping

samt första klassen av nämnda linje vid läroverken i Linköping, Halmstad,

Sundsvall, Östersund och Karlskrona ävensom vid östra realskolan i Göteborg

och Malmö realskola.

Till frågan örn anslag till den härför erforderliga ökningen i lärarkrafter

återkommer departementschefen vid behandlingen av extra anslaget till extra

och vikarierande ämneslärare. Ett genomförande av förenämnda förslag medförde

också ett ökat behov av omkring 30 timmar i teckning och välskrivning,

vartill medel torde böra utgå från extra anslaget till extra arvoden åt teckningslärare.

Undervisningen i övriga övningsämnen torde enligt departementschefens

uppfattning kunna tillgodoses inom ramen av de för sådan undervisning

tillgängliga medel.

Som förut antytts gällde detta ökade behov av lärarkrafter endast budgetåret

1930/1931. Under de följande fem budgetåren minskades behovet successivt.

Lyceerna.

1 den sålunda av Kungl. Majit och riksdagen fastställda planen för lyceernas

upprättande har Kungl. Majit medgivit vissa jämkningar, beroende på bristande

anslutning till läroanstalterna i fråga. Dessa jämkningar äro följande.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

I fråga örn nya elementarskolan föreskrev Kungl. Maj :t genom beslut den 8

juni 1928, med anledning av en av vederbörande rektor gjord framställning,

att reallyceet och det nyspråkliga lyceet skulle taga sin början först med läsåret

1929—1930 samt att höstterminen 1928 en ny avdelning av den sexåriga

realskolan skulle upprättas vid läroverket. Sedermera förordnade Kungl.

Maj :t genom beslut den 24 maj 1929, att under läsåret 1929—1930 lyceikretsar

ej skulle upprättas vid ifrågavarande läroverk samt att under sagda läsår

vid läroverket skulle vara upprättade en avdelning av sexårig realskolas första

klass och två avdelningar av andra klassen av samma skolform. Slutligen förordnade

Kungl. Majit genom beslut den 6 september 1929, jämte annat, att vid

nya elementarskolan första klassen av den sexåriga realskolan skulle under

läsåret 1929—1930 omfatta två avdelningar.

Vad beträffar lyceilinjerna vid högre latinläroverket och vid högre realläroverkét

i Göteborg, föreskrev Kungl. Majit genom beslut den 10 augusti 1928,

att upprättandet av respektive lyceilinjer skulle taga sin början höstterminen

1929, och genom särskilda beslut den 3 augusti 1929 förordnade Kungl. Maj :t

i fråga örn båda dessa läroverk, bland annat, att under läsåret 1929—1930 någon

krets av lyceet icke skulle upprättas.

I fråga örn lyceilinjen vid högre allmänna läroverket i Uppsala föreskrev

Kungl. Majit genom beslut den 6 juli 1928, att nämnda linje skulle upprättas

höstterminen 1929, och genom beslut den 3 augusti 1929, bland annat, att under

läsåret 1929—1930 icke skulle upprättas någon krets av lyceet.

Beträffande slutligen lyceilinjen vid högre allmänna läroverket i Lund,

meddelade Kungl. Majit genom beslut den 22 juni 1928 och den 3 augusti 1929

föreskrifter, motsvarande dem, som givits rörande lyceilinjen i Uppsala.

De uppskov med upprättandet av lyceer, som på nyss angivet sätt måst

medgivas, hava föranletts av bristande anslutning till nämnda skolform. Häriom

lämna de sakkunniga följande sifferuppgifter, avseende antalet prövade

och godkända inträdessökande vid lyceema åren 1928 och 1929:

Lyceum

Antal prövade

1928

resp. godkända

1929

Nya elementarskolan........

. . . 5

1

0 0

Malmö...........

41 2

8 2ä

Uppsala..............

1

0 0

Lund..............

0

3 2

Göteborgs högre latinläroverk . . .

. . . 0

0

0 0

» » realläroverk ....

. . . 0

0

0 0

Beträffande spörsmålet örn lyceernas framtida tillvaro anföra de sakkunni-

ga, att även örn planen på inrättandet av lyceer kunde realiseras endast i ringa

omfattning, det likväl enligt de sakkunnigas mening vore önskvärt, att denna

skolform så vitt möjligt komme till användning. Å andra sidan syntes det

1 Vårterminen 1929 tillkom ytterligare en lärjunge.

2 Därjämte intogos h. t. 1929 två lärjungar, som prövats och godkänts vid annat läroverk.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

47

nödvändigt, att detta skedde under former, som icke komme att i förhållande

till lärjungantalet draga allt för stora kostnader.

De sakkunniga hava därefter upptagit varje särskilt lyceum till övervägande

och angivit de åtgärder, som de sakkunniga i de olika fallen funnit lämpliga.

Den viktigaste åtgärden skulle enligt de sakkunnigas förslag bestå i ett uppskov

med upprättandet av vissa bland lyceilinjerna.

De sakkunniga påpeka, att därest vissa lyceilinjer för närvarande icke upprättades,

detta komme att frigöra för dessa linjer beräknade lärarkrafter, vilka

kunde tagas i anspråk för annan undervisning. I den för de allmänna

läroverken fastställda organisationsplanen hade givetvis räknats med att lyceerna

skulle bereda avlastning av lärjungar för såväl realskola som gymnasium.

Örn nu i vissa fall lyceilinjer ej komme till stånd, kunde detta komma att medföra

behov av en utökning av realskola respektive gymnasium genom upprättande

av nya parallellavdelningar. De lärarkrafter, som, på sätt nyss antytts,

beräknats för lyceilinjerna men ej komme att tagas i anspråk för detta

ändamål, kunde då användas inom realskolan respektive gymnasiet. Hur detta

komme att ställa sig i de olika fallen vore givetvis icke möjligt att förutse, och

de sakkunniga kunde alltså ej framlägga något förslag i förevarande hänseende.

Enligt de sakkunnigas mening borde det tillkomma Kungl. Maj :t att,

intill dess organisationsplanen beträffande lyceema blivit fullt genomförd, efter

förslag av skolöverstyrelsen och inom gränserna för de för ändamålet beviljade

anslagen fatta erforderliga beslut. Vad sålunda anförts i fråga om de

lyceilinjer, vilkas upprättande skulle tills vidare uppskjutas, borde givetvis,

därest de linjer, som de sakkunniga ansett böra upphållas, icke kunde på grund

av bristande anslutning helt eller delvis vidmakthållas, gälla även beträffande

dessa. _ _ .

Det uppskov med vissa lyceilinjers upprättande, som de sakkunniga funnit

önskvärt, borde, framhålla de vidare, vara endast av tillfällig natur. De sakkunniga

ansåge frågan örn lyceiformens betydelse för vart högre undervisningsväsen

ännu icke avgjord och hade därför nu blott velat föreslå sådana åtgärder,

som kunde anses omedelbart pakallade med hänsyn till nuvarande förhållanden.

Med hänsyn härtill ansåge de sakkunniga det önskligt, att en viss

fast ordning i förevarande hänseende bleve radande; de sakkunniga tänkte sig

därför, att uppskjutandet nu skulle avse en begränsad tid, och förordade, att

skolöverstyrelsen senast före utgången av en tid av fem ar efter vederbörligt

beslut örn lyceilinjernas uppskjutande skulle hava att upptaga hela fragan

örn lyceiorganisationen till prövning.

De sakkunniga hava jämväl föreslagit visst villkor för upprättande av

lyceum.

De sakkunniga hava framhållit, att det syntes på grund av hittills gjorda

erfarenheter tydligt, att föreskrift borde givas därom, att upprättandet av. en

lyceilinje överhuvud borde äga rum endast under förutsättning av att ett visst

minimiantal lärjungar godkänts i de vid slutet av vårterminen anställda inträdesprövnmgama.

Vid bestämmande av detta minimiantal lage det närmast

att utgå från det genomsnittliga minimiantal för årsklass, som vöre bestämt

som villkor för upprätthållandet av kommunal mellanskola och privatläroverk,

eller 10. Därest denna siffra skulle anses för hög, erbjöde sig det i

nyssnämnda hänseende tidigare gällande minimiantalet, eller 8. A.tt ga under

denna siffra syntes icke vara tillrådligt, helst man vid en så lång och krävande

kurs, som ett sexårigt lyceum innebure, givetvis måste förutsätta en viss avgång

under lärokursens lopp.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

Sina förslag i avseende på lyceerna sammanfatta de sakkunniga sålunda,

att vid statens provskola, nya elementarskolan i Stockholm skall bibehållas

en latinlyceilinje, medan upprättandet av reallyceilinjen och den nyspråkliga

lyceilinjen där tills vidare skall uppskjutas;

att vid nya elementarskolan tills vidare skall finnas ett gymnasium, omfattande

fyraårigt latingymnasium och fyraårigt realgymnasium, samt en

realskola, organiserad med en femårig linje;

att lyceilinjen vid högre allmänna läroverket i Malmö fortfarande skall upprätthållas

;

att upprättandet av lyceilinjen vid högre latinläroverket i Göteborg tills vidare

skall uppskjutas;

att lyceilinjen vid högre realläroverket i Göteborg skall bibehållas;

att upprättandet av lyceilinjen vid högre allmänna läroverket i Uppsala

och lyceilinjen vid högre allmänna läroverket i Lund tills vidare skall uppskjutas

;

att intill dess organisationsplanen beträffande lyceilinjema blivit fullt genomförd,

Kungl. Majit skall äga att, efter förslag av skolöverstyrelsen och

inom gränserna för de för ändamålet beviljade anslagen, fatta de beslut, som

kunna bliva erforderliga med hänsyn därtill, att på grund av att upprättandet

av vissa lyceilinjer uppskjutes, behov kan uppstå av utökning av realskola

respektive gymnasium vid vederbörande läroverk genom upprättande av nya

parallellavdelningar;

att skolöverstyrelsen skall senast före utgången av en tid av fem år efter

det vederbörligt beslut örn vissa lyceilinjers uppskjutande fattats, hava att

upptaga hela frågan örn lyceiorganisationen till prövning; samt

att första krets av lyceilinje må upprättas endast under förutsättning att

minst 10 (eventuellt minst 8, se sid. 26 i de sakkunnigas betänkande) lärjungar

blivit godkända i de vid slutet av vårterminen anställda inträdesprövningarna.

Departementschefen har erinrat, att lyceet vore en skolform, som under diskussionen

angående läroverksreformen från olika håll framhållits såsom värd

att bliva föremål för ett försök. Ehuru byggande på avslutad folkskola

komme det sexåriga lyceet icke att för lärjungarna förlänga vägen till studentexamen.

Redan av detta skäl syntes denna skolform vara värd beaktande.

Därtill komme, att den väg fram till studentexamen, som lyceiformen erbjöde

och som icke evbrötes av en realexamen, möjliggjorde en läggning av kurserna

i vissa ämnen, som för lärjungarna vore gynnsammare än den, som kunde

åstadkommas i ett vanligt allmänt läroverk. Detta gällde framför allt de

klassiska språken. Å andra sidan förutsatte lyceiformen ett i vissa avseenden

valt lärjungematerial för att icke bliva för betungande.

Nu hade det emellertid visat sig, att de av riksdagen år 1927 beslutade

lyceerna ej vunnit önskvärd anslutning. Då de för närvarande måste anses

hava karaktären av försöksform, hade de efter departementschefens mening

bestämts till upprättande på för många platser. Det hade synts departementschefen,

att en inskränkning i lyceernas förekomst borde göras, åtminstone temporärt.

Det sätt, varpå de sakkunniga löst frågan, vore enligt departementschefens

mening lämpligt. Det innebure icke någon definitiv ändring, endast

uppskov med vissa lyceilinjers upprättande samt ett fixerande av vissa förutsättningar

för de övrigas igångsättande. En sådan anordning beredde möj
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

49

lighet till prövning av lyceiformens lämplighet och gåve tillfälle att erfara,

i vad mån densamma hade förmåga att draga till sig lärjungar och således

fyllde ett behov. Man borde således, synes det departementschefen, se tiden

an och icke nu vidtaga några åtgärder av definitiv natur.

Läroverkskollegierna vid nya elementarskolan i Stockholm och högre realläroverket

i Göteborg hade ansett, att någon lyceilinje vid sagda läroanstalter

överhuvud icke vidare borde ifrågasättas. Då departementschefen emellertid

funne de sakkunnigas förslag i denna punkt väl motiverat och skolöverstyrelsen

biträtt detsamma, har han förklarat sig sakna anledning att avvika från

sakkunnigförslaget. Läroverkskollegiet vid högre allmänna läroverket i Lund

ansåge av skäl, som i och för sig syntes departementschefen beaktansvärda,

att lyceilinjen vid sagda läroverk icke borde, såsom de sakkunniga föreslagit,

för närvarande nedläggas. Då emellertid linjen, efter vad kollegiet förutsatte,

icke syntes kunna bringas till stånd, därest icke det av de sakkunniga

föreslagna minimiantalet lärjungar finge underskridas, har departementschefen

funnit sig med hänsyn till de ekonomiska konsekvenser, en dylik anordning

skulle få, och särskilt i betraktande av den omständigheten, att vid läroverket

i den närbelägna staden Malmö en lyceilinje redan nu upprätthölles

med ett mycket ringa antal lärjungar, böra även i denna punkt ansluta sig

till de sakkunnigas förslag.

Departementschefen har alltså ansett sig böra tillstyrka förslag till riksdagen

i överensstämmelse med de sakkunnigas förslag. Vad beträffade de av

de sakkunniga alternativt ifrågasatta minimisiffror, som borde uppställas som

villkor för lyceilinjes upprättande, finner departementschefen i likhet med

skolöverstyrelsen och på de av överstyrelsen anförda skälen siffran 8 lämpligen

böra i detta avseende fastställas.

Skolöverstyrelsen hade i sitt yttrande ifrågasatt, att det skulle tillkomma

överstyrelsen att inom förloppet av tre år ■— i stället för som de sakkunniga

föreslagit inom förloppet av fem år — efter det vederbörligt beslut fattats örn

vissa lyceilinjers uppskjutande, upptaga frågan örn lyceiorganisationen till

prövning. Då det ur flera synpunkter vore angeläget, att de berörda läroverken

så snart som möjligt finge klarhet i sin organisationsfråga, och då

tillräcklig erfarenhet rörande förutsättningarna för upprättande av sexåriga

lyceer på ifrågavarande orter syntes kunna vinnas på kortare tid än de sakkunniga

föreslagit, har departementschefen i likhet med skolöverstyrelsen ansett

övergångstiden kunna begränsas till tre år.

III. Beräkningen av vederbörande anslag å riksstaten.

1. I)e allmänna läroverken.

Nya ordinarie lärartjänster m. m. Skolöverstyrelsen har föreslagit, att lärarpersonalen

vid de allmänna läroverken skulle utökas med 8 rektorstjänster,

Bihang till riksdagens protokoll 1980. 0 sami■ 80 Käft. (Nr 177.) 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

23 lektorstjänster, 43 adjunktstjänster och 30 ämneslärarinnetjäuster. Häremot

har departementschefen förklarat sig icke hava något att erinra. De av överstyrelsen

gjorda beräkningarna angående behovet av nya ordinarie lärartjänster

syntes vara gjorda med nödig försiktighet och väl överensstämma med de

grunder, som i detta hänseende godkänts av de båda senaste årens riksdagar.

Departementschefen har dock redan i detta sammanhang framhållit, att då överstyrelsen

för budgetåret 1930/1931 räknat med 69 ordinarie lärartjänster mindre

än vad 1927 års riksdag beräknade, detta helt naturligt komme att medföra

ett ökat behov av extralärare.

Den sammanlagda ökningen av anslaget till avlöning åt ordinarie ämneslärare

skulle enligt överstyrelsens förslag uppgå till 489,200 kronor. Huru

man kommer till detta belopp framgår av följande översikt:

Nya tjänster:

8 rektorstjänster å 5,200 ................kr. 41,600: —

23 lektorstjänster å 5,800 ................> 133,400:_

43 adjunktstjänster å 4,300 ..............» 184,900:_

30 ämneslärarinnetjänster ä 2,800 ............» 84,000: —

8 tillsyningslärare å 200 ................» 1,600:_

Fortskridande ökning av arvoden åt rektorer........» 11,600: —

» * * » » tillsyningslärare .... » 7,300: —

Höjning av anslaget till ämneslärarinnor med adjunktskom
petens.

................... > 24,800: —

Summa kr. 489,200: —

Utom nu omförmälda anslagsökning erfordrades, framhåller departementschefen,

en höjning av anslaget med hänsyn till de av honom framlagda förslagen

örn upprättande av ett högre flickläroverk i Örebro och av flickrealskolor

i Linköping och Borås samt för ombildning av gymnasierna vid de allmänna

läroverken i Linköping och Borås till samgymnasier. Den härför erforderliga

kostnadsökningen, som skulle belasta reservationsanslaget, nämligen avlöning

åt 3 rektorer och 1 ämneslärarinna samt arvode åt 3 tillsyningslärare och 2

kvinnliga sakkunniga, uppginge till 24,100 kronor,

I enlighet med vad sålunda anförts skulle en höjning av reservationsanslaget

till de allmänna läroverken med (489,200 + 24,100) 513,300 kronor vara

erforderlig.

En ytterligare ökning av detta anslag vore emellertid av behovet påkallad

med anledning därav att både 1928 och 1929 års riksdag med hänsyn till förefintliga

besparingar å anslaget beslutat något mindre höjning däri än som motiverats

av antalet nyinrättade tjänster. Med hänsyn till förefintliga besparingar

å anslaget beslöt sålunda 1928 års riksdag att för inrättande av nya ordinarie

ämneslärartjänster höja reservationsanslaget med endast 275,000 kronor

i stället för med 424,750 kronor, till vilket sistnämnda belopp de verkliga kostnaderna

för de då avsedda tjänsterna beräknats. Enligt departementschefens

under punkt 148 av 1929 års åttonde huvudtitel framlagda beräkningar skulle

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

51

vidare för budgetåret 1929/1930 erfordrats en höjning med tillhopa 550,450

kronor för att uppbringa det i riksstaten upptagna reservationsanslaget till sådan

storlek, att det, med bortseende från vad som avsetts för andra ändamål,

skulle motsvara de för nämnda budgetår för ordinarie lärare beräknade utgifter,

som vore av beskaffenhet att böra bestridas av detta anslag. På grund av

en väntad besparing för budgetåret 1928/1929 av 81,800 kronor — uppkommen

därigenom att vissa för de högre flickläroverken avsedda lärarlöner icke beräknades

komma att disponeras — och en vid utgången av budgetåret 1927/1928

förefintlig reservation å anslaget av 262,815 kronor 39 öre ansåg departementschefen

emellertid, att anslagsökningen kunde begränsas till 420,000 kronor, vilket

sålunda innebar, att ett belopp av (550,450 —- 420,000) 130,450 kronor

skulle bestridas av tillgängliga reservationer å anslaget.

I skrivelse den 26 april 1929, nr 8 A, anförde emellertid riksdagen under

punkt 140, att riksdagen icke kunde finna den sålunda föreslagna anslagsökningen

i dess helhet behövlig. Förefintliga och eventuellt blivande besparingar

å anslaget syntes riksdagen kunna beräknas till så betydande belopp, att

en höjning av anslaget med 400,000 kronor förefölle riksdagen fullt tillräcklig.

Detta riksdagens beslut innebar sålunda, fortsätter departementschefen, att

för här ifrågavarande ändamål under budgetåret 1929/1930 ett belopp av

(550,450 — 400,000) 150,450 kronor skulle bestridas av å anslaget tillgängliga

reservationer. Vid en beräkning av den för budgetåret 1930/1931 erforderliga

anslaghöjningen hade man alltså att taga hänsyn jämväl till sistnämnda

belopp, med vilket det i riksstaten upptagna anslaget understege det verkliga

behovet. Med hänsyn tagen härtill måste man då beräkna den för nästkommande

budgetår erforderliga bruttoförhöjningen av här ifrågavarande anslagspost

till (513,300 + 150,450) 663,750 kronor.

Emellertid torde i detta belopp någon minskning kunna beräknas. Enligt

riksräkenskapsverkets budgetredovisning för budgetåret 1928/1929 uppgick

reservationen å här förevarande anslag vid utgången av sagda budgetår till

274,914 kronor 59 öre. Enligt vad nyss erinrats, hade av denna summa ett

belopp av 150,450 kronor beräknats komma till användning under innevarande

budgetår. Reservationen å anslaget vid ingången av budgetåret 1930/1931

skulle då uppgå till (274,914: 59 — 150,450:—) 124,464 kronor 59 öre eller i

avrundat tal 125,000 kronor. Av detta sålunda tillgängliga belopp funne departementschefen

sig kunna räkna med att en summa av 75,000 kronor under

budgetåret 1930/1931 användes för här ifrågavarande ändamål.

Den för de nya ordinarie lärartjänsterna för budgetåret 1930/1931 erforderliga

ökningen av reservationsanslaget till de allmänna läroverken skulle i

anslutning härtill beräknas till (663.750— 75,000) 588,750 kronor.

Extra och vikarierande lärare m. m. I det ordinarie reservationsanslaget till

de allmänna läroverken ingår en anslagspost till arvoden åt extra lärare och

vikarier samt för oförutsedda behov. Denna anslagspost bestämdes av 1918 års

riksdag till 250,000 kronor. Härutöver har riksdagen under en lång följd av år

å extra stat anvisat särskilda anslag till arvoden åt extra och vikarierande

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

ämneslärare vid de allmänna läroverken. För budgetåret 1928/1929 anvisade

riksdagen för sistnämnda ändamål 562,500 kronor, förutom ett belopp å 77,500

kronor till arvodesförhöjning för vissa extra ordinarie lärare, och för budgetåret

1929/1930 är anslaget upptaget till 516,300 kronor.

Genom beslut den 19 juli 1929 anvisade Kungl. Maj:t för läsåret 1929/1930

för avlönande av extra ämneslärare vid de allmänna läroverken högst 636,300

kronor att utgå från det i reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående

anslaget till arvoden åt extra lärare och vikarier samt för oförutsedda

behov ävensom från det av riksdagen för budgetåret 1929/1930 anvisade

extra anslaget å 516,300 kronor till arvoden åt extra och vikarierande

ämneslärare vid de allmänna läroverken. Beloppet ifråga kunde enligt

skolöverstyrelsens beräkning anses motsvara arvoden till omkring 197 extra

ämneslärare.

I skrivelse den 20 juli 1929 meddelade överstyrelsen, att från flera läroverk

skrivelser inkommit till överstyrelsen, vari framhölles, att det för resp. läroverk

avsedda antalet extra lärare och timmar till timlärare icke vore tillräckligt

för läroverkets behov, samt att överstyrelsen vid prövning av de sålunda

inkomna framställningarna funnit sammanlagt ytterligare omkring 30 timlärartimmar

oundgängligen nödvändiga. Såväl med hänsyn därtill som till

det vid höstterminens början väntade behovet av att uppdela en klass eller ring

vid ett eller annat läroverk, där sådan uppdelning icke varit beräknad i rektorernas

ursprungliga framställningar, anhöll överstyrelsen örn anvisande av ytterligare

10,740 kronor till avlönande av extra ämneslärare vid de allmänna

läroverken.

Genom beslut den 16 augusti 1929 anvisade Kungl. Maj:t för bekostande av

12 timlärartimmar 1,440 kronor. För liknande ändamål anvisades den 26 september

1929 ytterligare 420 kronor. En från rektor vid samrealskolan i Örnsköldsvik

gjord framställning örn uppdelning under läsåret 1929/1930 av sjätte

klassen, som hade 37 lärjungar, i två parallellavdelningar, har Kungl. Majit

ej funnit skäl bifalla.

För läsåret 1930/1931 har skolöverstyrelsen med hänsyn till de fastställda

omorganisationsplanerna för de olika läroverken ävensom till den förändring av

antalet undervisningstimmar i gymnasiets båda högsta ringar, som blir en

följd av anordningen med dels fasta ämnen dels tillvalsämnen inom denna gymnasiets

s. k. differentierade del, beräknat det erforderliga antalet extra lärare

till 289. Med beräkning av att 4/s av dessa extra lärare äga behörighet till

adjunktstjänst och således äro berättigade till ett årligt arvode av 3,300 kronor,

medan för de övriga bör räknas med ett årsarvode av 2,900 kronor, skulle

den sammanlagda kostnaden uppgå till 231 X 3,300 + 58 X 2,900 = 930,500

kronor, vilken summa med 294,200 kronor överstiger det för innevarande år

anslagna beloppet 636,300 kronor, där^v 120,000 kronor ur reservationsanslaget

och 516,300 kronor ur extra anslaget. Vid denna sin beräkning har överstyrelsen

utgått från att de av överstyrelsen föreslagna nya ordinarie tjänsterna,

nämligen 8 rektorstjänster, 23 lektorstjänster, 43 adjunktstjänster och 30 ämneslärarinnetjänster

komma att beviljas.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

53

Som redan vid behandling av frågan om nya ordinarie lärartjänster m. m.

antytts sammanhängde, anförde departementschefen, det ökade behovet av extra

lärare i ej ringa grad med att skolöverstyrelsen för budgetåret 1930/1931 räknat

med 69 ordinarie lärarbefattningar, därav 55 ämneslärarinnetjänster, mindre

än vad 1927 års riksdag angivit i sina beräkningar av lärarbehovet. Nämnda

riksdag uppskattade det sammanlagda antalet ämneslärare — extra lärare,

men ej rektorer medräknade — för läsåret 1930/1931 till 1,629, under det att

skolöverstyrelsen nu räknat med 1,705. Härvid vore dock att märka, att genom

uppskov med de högre flickläroverkens i Stockholm, Göteborg, Malmö och

Hälsingborg upprättande till början av höstterminen 1929 behovet av lärare

blivit något mindre än som från början beräknats.

Oaktat departementschefen i likhet med skolöverstyrelsen funne det vara förenat

med mycket stora svårigheter att under rådande förhållanden beräkna lärarbehovet

för kommande läsår, syntes honom dock den av överstyrelsen ifrågasatta

ökningen väl högt tilltagen. Den närmare granskning av överstyrelsens

beräkningar, som han med anledning härav låtit utföra, hade givit vid handen,

att man torde kunna uppskatta antalet klassavdelningar för läsåret

1930/1931 till något mindre än vad överstyrelsen gjort. Vidare torde man

kunna räkna med samläsning mellan olika linjer och avdelningar i något större

utsträckning än vad överstyrelsen utgått från. Slutligen syntes man enligt

departementschefens mening vid ifrågavarande beräkningar även böra utgå

ifrån, att rektorerna vid de minsta samrealskolorna och vid de nyss påbörjade

högre flickläroverken i allmänhet åtoge sig något större undervisningsskyldighet,

än vad som under höstterminen 1929 varit fallet.

Med stöd av de av departementschefen utförda beräkningarna hade han

kommit till den uppfattningen, att man torde kunna minska det av skolöverstyrelsen

beräknade antalet extra lärare från 289 till 264.

Som i det föregående omnämnts erfordrades emellertid ökat antal extra lärare

även för genomförande av förslaget rörande flickläroverken samt för de

ifrågasatta jämkningarna i organisationsplanen för de allmänna läroverken.

För flickläroverken skulle erfordras 4 extra lärare och 30 timlärartimmar eller

ungefär 5 extra lärare samt för jämkningarna i organisationsplanen 12 extra

lärare.

Slutligen har departementschefen i detta sammanhang upptagit ytterligare

en fråga, som berör här ifrågavarande anslagsbehov. 1927 års skolsakkunniga

hade i sin utredning av vissa frågor rörande tillämpning av 1927 års skolorganisation

erinrat örn att lärjungetillströmningen till vissa läroverk vore större

än att den med nu bestämd omfattning av organisationen kunde upptagas av

läroverken. Av de av dem verkställda undersökningarna i fråga örn de olika

läroverken hade framgått, att detta skulle vara fallet beträffande följande 10

läroverk, nämligen allmänna läroverken i Södertälje, Eskilstuna, Växjö, Kristianstad,

Landskrona, Falun, Umeå, Kristinehamn, Örnsköldsvik och Skellefteå.

Även skolöverstyrelsen funne i förenämnda yttrande den 9 januari 1930

det framgå av de av de sakkunniga anförda siffrorna, att organisationen

vid dessa läroverk ■— möjligen med undantag för Örnsköldsvik — vore

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

i behov av utvidgning och att ytterligare en serie avdelningar där behövde

inrättas.

De nu nämnda läroverken skulle enligt den av 1927 års riksdag fastställda

organisationen hava en femårig och en fyraårig realskollinje. Nu hade det

emellertid visat sig, att den fyraåriga linjen vid dessa läroverk vore väl besatt,

under det att redan innan realskolan öppnades för flickor vid de 8 förstnämnda

av dessa läroverk (läroverken i Örnsköldsvik och Skellefteå blevo redan 1904

samskolor), den sexåriga realskolan i regel varit uppdelad i parallellavdelningar.

Med hänsyn till nu nämnda förhållanden samt till lärjungefrekvensen i

den från och med höstterminen 1929 igångsatta första klassen av den femåriga

realskolan vore det uppenbart, att åtminstone i regel parallellavdelningar bleve

erforderliga vid ovan nämnda läroverk, därest icke ett avsevärt antal lärjungar,

som önskade läroverksutbildning, skulle komma att helt utestängas

från sådan. Skolöverstyrelsen hade vid sina beräkningar av antalet klassavdelningar

för läsåret 1930/1931 icke räknat med sådana parallellavdelningar

utan ansett sig böra utgå från de av Kungl. Maj:t den 22 december 1927 fastställda

specialplanema för de olika läroverkens omorganisation med däri sedermera

beslutade jämkningar. Departementschefen funne det därför nödvändigt,

att man vid beräkning av anslaget till extra lärare toge hänsyn även

till nu omförmälda omständigheter samt att man härför beräknade ytterligare

10 extra lärare.

Vid en sammanfattning av det nu anförda angående behovet av extra ämneslärare

vid de allmänna läroverken, visade det sig, framhåller departementschefen,

att man för läsåret 1930/1931 hade att räkna med 264 + 5 + 12 + 10

= 291 extra lärare, däri inberäknat erforderligt antal timlärartimmar, d. v. s.

sammanlagt 2 extra lärare mer än vad skolöverstyrelsen i sin ovannämnda

framställning beräknat.

Ehuru departementschefen ställde sig betänksam mot att förorda en så stark

utökning av antalet extra lärare i förhållande till antalet ordinarie lärare, anser

han sig likväl, särskilt med hänsyn därtill, att frågan örn proportionen mellan

antalet adjunkter och ämneslärarinnor ännu icke vunnit sin lösning, icke

för närvarande kunna föreslå upprättandet av flera nya ordinarie ämneslärartjänster,

än vad skolöverstyrelsen föreslagit. Den av överstyrelsen ifrågasatta

höjningen av det för budgetåret 1929/1930 utgående extra anslaget å

516,300 kronor med 294,200 kronor skulle alltså behöva ökas med 2 X 3,300

= 6,600 kronor. Departementschefen ansåge sig alltså böra föreslå, att extra

anslaget till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna

läroverken för budgetåret 1930/1931 måtte utgå med ett belopp av 516,300 +

294,200 + 6,600 == 817,100 kronor.

Härefter har departementschefen framhållit, att ett spörsmål, som stöde i

nära samband med frågan örn extra anslaget till extra och vikarierande lärare

m. m., vöre ordningen för upprättande av parallellavdelningar av mera tillfällig

art vid de allmänna läroverken och den därmed sammanhängande frågan

örn tilldelning av extra lärare m. m. till olika läroverk.

Enligt bestämmelse i § 44 av läroverksstadgan finge i varje för viss årsklass

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nt 177.

55

bestämd avdelning undervisas i realskolan högst 35 samt å gymnasiet och lyceet

högst 30 lärjungar, såvida icke skolöverstyrelsen efter framställning av

vederbörande rektor annorlunda bestämde. Det ålåge rektor vid läroverk, där antalet

ordinarie ämneslärare befunnes otillräckligt för undervisningens behöriga

uppehållande, att till skolöverstyrelsen inkomma med förslag å det antal lärare

utöver läroverkets ordinarie lärarpersonal, som han, med hänsyn till den av

Kungl. Maj:t för läroverket fastställda organisationsplanen samt med tillämpning

av övriga hithörande bestämmelser, funne vid läroverket erforderligt.

Efter prövning av de inkomna förslagen bestämde skolöverstyrelsen inom av

Kungl. Majit för varje år på framställning av överstyrelsen bestämda gränser,

örn och till vilket antal extra lärare skulle anställas vid de särskilda läroverken,

samt meddelade i sammanhang därmed föreskrifter i fråga örn lärjungarnas

antal och fördelning i klassavdelningar. Skulle vid höstterminens

början efter verkställd flyttningsprövning befinnas, att sammanlagda antalet

av de lärjungar, vilka förut tillhörde viss klass, ring eller krets och vore berättigade

att där kvarstanna, och de lärjungar, vilka fullgjort villkoren för

att där vinna inträde, vore sådant, att den ovan omförmälda, redan bestämda

fördelningen i klassavdelningar icke längre stöde i överensstämmelse med föreskrifterna

angående maximiantalet lärjungar i resp. klassavdelningar, skulle

rektor skyndsamt ingå till skolöverstyrelsen med anmälan örn förhållandet

jämte förslag till den åtgärd, som av omständigheterna kunde anses påkallad.

Därefter förföra överstyrelsen med ärendet, som här ovan är nämnt. Före år

1928 och allt sedan läroverksöverstyrelsens upprättande år 1905 hade det tillkommit

överstyrelsen att inom ramen av härför anvisade medel fatta beslut örn

uppdelning av klass eller ring i parallellavdelningar och anställande av extralärare

m. m. vid de olika läroverken. Sedan Kungl. Majit den 22 december 1927

med hänsyn till den av 1927 års riksdag beslutade organisationen av de allmänna

läroverken fastställt planer för de olika läroverkens organisation under

övergångstiden, hade skolöverstyrelsen beträffande läsåren 1928—1929 och

1929—1930 gjort underdånig framställning för varje särskilt fall, där någon

ändring i de s. k. specialplanerna ansetts erforderlig, och hade Kungl. Majit

fattat beslut med anledning därav. Den under de senaste åren tillämpade ordningen

för upprättande av parallellavdelningar av mera tillfällig art och för

indragning av redan beslutade parallellavdelningar hade emellertid patalats

av såväl 1927 års skolsakkunniga som av flera myndigheter, som yttrat sig i

frågan. Departementschefen instämde till fullo i vad sålunda anförts angående

olägenheterna av att skolöverstyrelsen icke på egen hand inom gränserna

av härför anvisade medel kunde fatta beslut örn tillfälligt upprättande av parallellavdelningar.

I många fall kunde det först i samband med allmänna

uppropet vid höstterminens början avgöras, om antalet lärjungar i viss klassavdelning

komme att över- eller understiga det i läroverksstadgan medgivna

maximiantalet. Det bleve då förenat med stora olägenheter för vederbörande

läroverk att endast efter framställning till Kungl. Majit, över vilken framställning

skolöverstyrelsen först skulle avgiva utlåtande, kunna få definitivt

besked om vilken eller vilka klasser eller ringar, som för läsåret skulle vara

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

uppdelade i parallellavdelningar. Dylik framställning kunde nämligen ingivas

först efter allmänna uppropet och kunde i allmänhet ej bliva slutligen prövad

förrän en eller annan vecka efter terminens början. Även örn vissa skäl

kunde anses tala härför, anser departementschefen sig dock icke kunna tillstyrka,

att anslaget till extra och vikarierande lärare förändrades till förslagsanslag.

Däremot hade han för avsikt att föreslå Kungl. Majit bemyndiga

skolöverstyrelsen att på sätt som ägt rum före år 1928 fatta beslut örn

tillfälligt upprättande av parallellavdelningar och fördela av Kungl. Majit

anvisade anslag till extra lärare. Riksdagen finge i varje fall tillfälle, att,

där så kunde befinnas önskvärt, i samband med anslags beviljande ingripa reglerande

i fråga örn anslagets användning.

Arvodesförhöjning at vissa extra ordinarie ämneslärare vid högre lärarinneseminariet,

allmänna läroverk och statens folkskoleseminarier. Från och med budgetåret

1928/1929 har utgått anslag till arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie ämneslärare

vid högre lärarinneseminariet, allmänna läroverk och statens folkskoleseminarier.

Jämlikt beslut av 1929 års riksdag är det härför avsedda

beloppet, 55,000 kronor, i riksstaten för budgetåret 1929/1930 upptaget såsom

ett särskilt extra anslag.

I skrivelse den 14 november 1929 har skolöverstyrelsen meddelat, att beloppet

torde komma att i sin helhet tagas i anspråk. Vidare har överstyrelsen beräknat,

att under budgetåret 1930/1931 i stort sett samma anslagsbelopp komme

att bliva erforderligt. Då det emellertid icke vore möjligt att i förväg

verkställa en fullt tillförlitlig beräkning, och då ifrågavarande arvodesförhöjningar

skulle automatiskt utgå efter fastställda grunder, funne överstyrelsen

det synnerligen önskvärt, att anslaget i fråga finge karaktären av förslagsanslag.

Mot vad skolöverstyrelsen sålunda föreslagit, har departementschefen förklarat

sig icke hava någonting att erinra. Han har alltså förordat, att Kungl.

Maj :t matte föreslå riksdagen att till här ifrågavarande arvodesförhöjning för

budgetåret 1930/1931 bevilja ett extra förslagsanslag av 55,000 kronor.

Extra arvoden åt teckningslärare. I reservationsanslaget till de allmänna läroverken

ingår en särskild anslagspost till extra arvoden åt teckningslärare.

Anslagsposten bestämdes av 1918 års riksdag till 132,600 kronor. Utöver

detta belopp har riksdagen under flera år å extra stat anvisat medel för ändamålet.

För budgetåret 1929/1930 utgår dylikt extra anslag med 97,400

kronor. Skolöverstyrelsen har hemställt om förslag till riksdagen örn anvisande

av ett anslag för ändamålet för budgetåret 1930/1931 å 115,900 kronor.

Departementschefen har erinrat örn att anslag till inrättande av ordinarie

teckningslärarbefattningar vid de i skolöverstyrelsens skrivelse omförmälda

8 samrealskolorna redan blivit av riksdagen äskat. Med hänsyn till vad i

samband med frågan örn extra anslag till extra lärare vid de allmänna läro
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

57

verken förut anförts beträffande antalet klassavdelningar m. m., ansåge departementschefen,

att det av skolöverstyrelsen äskade anslagsbeloppet, 115,900

kronor, för därmed avsedda ändamål borde kunna minskas till 110,000 kronor,

detta givetvis under förutsättning, att ovannämnda 8 ordinarie teckningslärarbefattningar

upprättades.

Som i det föregående anförts, erfordrades emellertid ökat antal timmar i

teckning och välskrivning även för genomförande av förslaget angående flickläroverken

samt för de ifrågasatta jämkningarna i organisationsplanen för de

allmänna läroverken. Dessutom hade i föregående punkt omnämnts behov

av parallellavdelningar vid 10 läroverk, Södertälje m. fl., som ej medtagits i

skolöverstyrelsens beräkningar. För flickläroverken erfordrades, såsom förut

vore nämnt, 2,070 kronor, samt för de båda övriga nyss nämnda ändamålen tillsammans

60 (30 + 30) veckotimmar å 125 kronor, eller 7,500 kronor. Det extra

anslaget till extra arvoden åt teckningslärare borde alltså kunna begränsas till

110.000 + 2,070 + 7,500 = 119,570 kronor eller avrundat till 119,600 kronor.

Extra arvoden åt gymnastiklärare. Bland de i det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken ingående särskilda anslagen avser ett att

bereda medel till extra arvoden åt gymnastiklärare. Anslaget uppgår till

20.000 kronor. Härutöver har riksdagen under åtskilliga år för ändamålet

anvisat medel å extra stat, för budgetåret 1927/1928 uppgående till 44,800 kronor,

för budgetåret 1928/1929 till 77,000 kronor och för budgetåret 1929/1930

till 82,500 kronor. De för sistnämnda två budgetår vidtagna förhöjningarna

av det extra anslaget hava betingats huvudsakligen av det ökade antal gymnastikavdelningar

vid de allmänna läroverken, som tillkommit genom upprättande

av nya läroverk och genom vissa läroverks utvidgning, men i viss mån även

av den omständigheten, att kvinnliga lärjungar i större utsträckning än tidigare

erhållit möjlighet att vinna inträde vid allmänna läroverk och att dessa

lärjungar ansetts icke lämpligen böra åtnjuta gymnastikundervisning tillsammans

med manliga lärjungar.

Genom beslut den 19 juli 1929 anvisade Kungl. Maj:t i enlighet med överstyrelsens

förslag 102,500 kronor för extra tjänstgöring av gymnastiklärare

vid de allmänna läroverken, motsvarande kostnaden för 884 veckotimmar, nämligen

506 timmar till ordinarie och biträdande manliga gymnastiklärare vid

de förutvarande allmänna läroverken, 164 timmar till biträdande kvinnliga

gymnastiklärare vid de högre samläroverken och de under ombildning till

samrealskolor stående realskolorna för gossar samt till gymnastiklärarinnor

vid de högre flickläroverken ävensom 214 timmar till gymnastiklärare vid läroanstalter,

som stöde under ombildning från kommunala mellanskolor till samrealskolor,

varvid kostnaden för en timme av varje slag beräknats uppgå till

respektive 137, 85 och 90 kronor.

Till extra undervisningstimmar i gymnastik vid de allmänna läroverken

skulle enligt skolöverstyrelsens beräkningar för budgetåret 1930/1931 komma

att erfordras ett belopp av (67,267 + 21,420 + 2,720 + 32,760=) 124,167

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

kronor eller i runt tal 124,200 kronor. Det extra anslaget till extra arvoden

åt gymnastiklärare vid de allmänna läroverken borde alltså beräknas till

(124,200—20,000=) 104,200 kronor.

Departementschefen har erinrat, att förslag angående ombildning av gymnastiklärarbefattningarna

vid de högre allmänna läroverken i Eksjö, Landskrona

och Skövde redan förelagts riksdagen. Vid bifall härtill borde den av överstyrelsen

på grund av en dylik ombildning beräknade minskningen av antalet

extra undervisningstimmar i gymnastik godtagas. Departementschefen hade

ej heller i övrigt något att erinra mot överstyrelsens beräkningar.

1 enlighet med vad i kostnadsberäkningen beträffande flickläroverken anförts,

skulle dock anslaget i fråga behöva höjas med ytterligare 1,700 kronor.

Departementschefen ansåge sig därför böra hemställa örn att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att för ändamålet anvisa 105,900 kronor.

Extra arvoden åt musiklärare. I det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna

läroverken ingår en anslagspost å 5,000 kronor, avsedd till extra arvoden

åt musiklärare.

För samma ändamål har riksdagen under åtskilliga år anvisat medel på

extra stat. Detta extra anslag, som för budgetåret 1927/1928 utgick med

5,900 kronor, höjdes för budgetåret 1928/1929 till 14,100 kronor och för budgetåret

1929/1930 till 29,700 kronor.

För budgetåret 1930/1931 har ifrågavarande extra anslag av skolöverstyrelsen

beräknats till (29,700 + 6,670 + 7,650=) 44,020 kronor eller i runt tal

44,000 kronor.

I likhet med skolöverstyrelsen har departementschefen ansett, att det successiva

genomförandet vid de allmänna läroverken av de nya kurs- och timplanerna

i musik borde fortsättas under budgetåret 1930/1931. Givetvis borde,

såsom riksdagen uttryckligen framhållit i samband med beviljandet av motsvarande

anslag för innevarande budgetår, överstyrelsens plan för genomförande

av en utsträckt musikundervisning vid läroverken nu icke godtagas såsom bindande

för det framtida bedömandet av anslagsbehovet, utan borde detta prövas

efter föreliggande förhållanden. Överstyrelsens beräkning av kostnaderna

för budgetåret 1930/1931 grundade sig på samma principer, som tillämpades

vid bestämmandet av anslaget för budgetåret 1929/1930, och departementschefen

har intet att erinra mot det av överstyrelsen nu ifrågasatta anslagsbeloppet,

44,000 kronor. Emellertid har departementschefen, liksom beträffande

de under nästföregående två punkter tillstyrkta anslagen till extra arvoden

åt teckningslärare och gymnastiklärare, framhållit, att även det nu förevarande

anslaget hade beräknats under förutsättning av bifall till det av

Kungl. Majit hos riksdagen redan framställda förslaget till ombildning av

musiklärarbefattningarna vid fyra under utvidgning till högre allmänna läroverk

stående realskolor.

I kostnadsberäkningen beträffande flickläroverken hade för undervisning i

musik upptagits ett belopp av 1,350 kronor. Vid bifall till förslaget angående

dessa läroverk, skulle alltså här ifrågavarande extra anslag böra beräknas

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

59

till 44,000 + 1,350 kronor eller avrundat till 45,300 kronor. Departementschefen

har därför hemställt, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att för

ändamålet anvisa 45,300 kronor.

Extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete. I det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken finnes sedan flera år tillbaka upptagen

en anslagspost å 7,500 kronor till extra arvoden åt handarbetslärarinnor.

Utom detta anslag har riksdagen under en följd av år till bestridande

av undervisningen i handarbete tidigare vid statens samskolor, numera

vid de allmänna läroverken, anvisat ett extra anslag. Budgetåren 1926/1927

och 1927/1928 uppgick detta anslag till 2,850 kronor. För budgetåret 1928/1929

höjdes beloppet till 19,600 kronor, och i riksstaten för budgetåret 1929/1930 är

anslaget upptaget till 27,550 kronor. Höjningen har betingats av dels nytillkomna

allmänna läroverk, dels ombildning av vissa tidigare allmänna läroverk

för gossar till samläroverk.

Genom beslut den 19 juli 1929 anvisade Kungl. Majit för läsåret 1929/1930

för extra tjänstgöring av lärarinnor i kvinnligt handarbete vid högre samläroverk,

högre flickläroverk och samrealskolor 34,500 kronor, vilket belopp beräknats

motsvara 425 extra övningstimmar, varav 105 vid läroverk med ordinarie

handarbetslärarinnebefattning och 320 vid läroverk utan sådan befattning.

Härvid har medelkostnaden för veckotimme beräknats till 100 kronor

vid de förra läroverken och 75 kronor vid de senare.

Det för extra undervisning i handarbete vid de allmänna läroverken under

budgetåret 1930/1931 erforderliga beloppet skulle enligt skolöverstyrelsens beräkningar

belöpa sig till (25,950 + 14,100 + 2,100 + 11,600=) 53,750 kronor.

Det extra anslaget till nu ifrågavarande ändamål kunde alltså beräknas

böra uppgå till ett belopp av (53,750 — 7,500 =) 46,250 kronor.

Till en början har departementschefen erinrat örn att Kungl. Maj :t, i enlighet

med hans därom under punkt 160 av 1930 års åttonde huvudtitel gjorda hemställan,

föreslagit riksdagen att till undervisning i hushållsgöromål vid de allmänna

läroverken för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 7,200

kronor. I likhet med skolöverstyrelsen funne departementschefen det emellertid

föga sannolikt, att undervisning i hushållsgöromål under nästa läsår kunde

komma till stånd i sådan omfattning, att det i någon nämnvärd grad kunde

inverka på behovet av undervisningstimmar i kvinnligt handarbete. Mot överstyrelsens

beräkningar beträffande erforderliga medel för ifrågavarande ändamål

hade departementschefen ej heller i övrigt något att erinra.

Med hänvisning till vad departementschefen anfört angående kostnaden för

undervisning i kvinnlig slöjd vid flickläroverken, har han dock hemställt, att

det av skolöverstyrelsen ifrågasatta beloppet, 46,250 kronor, höjes med 1,050

till 47,300 kronor.

Arvoden till sko/läkare. Under punkt 161 av 1930 års åttonde huvudtitel har

Kungl. Majit till arvoden åt skolläkare vid de allmänna läroverken för budgetåret

1930/1931 äskat som extra förslagsanslag ett belopp av 60,000 kro
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

tior. Nämnda belopp är avsett för bestridande av det till skolläkarna utgående

rörliga arvodet efter oförändrade grunder, d. v. s. med 2 kronor för lärjunge.

Beträffande den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken

ingående posten till skolläkarna, nu 37,325 kronor och avseende skolläkarnas

fasta arvoden, har Kungl. Majit, likaledes under punkt 161 av 1930

års åttonde huvudtitel, föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition,

som i samband med fragan örn nya flickläroverk kunde varda riksdagen förelagd,

beräkna en höjning av den i det ordinarie reservationsanslaget till de

allmänna läroverken ingående posten: arvoden åt skolläkare med 3,875 kronor.

Skolöverstyrelsen har, då i jämförelse med närmast föregående termin stegringen

i antalet klassavdelningar höstterminen 1930 torde komma att bliva

densamma som innevarande termin, ansett sig böra räkna med en liknande stegring

i lärjungeantalet höstterminen 1930, d. v. s. omkring 1,000, och sålunda

beräkna lärjungeantalet denna termin till i runt tal 30,000. Under sådana

förhållanden torde någon förhöjning av det nu utgående anslaget för ifrågavarande

ändamål icke erfordras utan kunna upptagas till oförändrat belopp,

60,000 kronor.

Mot denna skolöverstyrelsens beräkning har departementschefen icke haft

något att erinra. Med anledning av vad förut anförts angående arvoden åt

skolläkare vid de föreslagna nya flickläroverken och med hänvisning till kostnadsberäkningen

för dessa får han dock hemställa, att den av skolöverstyrelsen

ifrågasatta höjningen, 3,275 kronor, ökas med 600 kronor till 3,875 kronor.

Sammanfattning. Vid sin anmälan inför Kungl. Maj :t av anslagsäskandena

under åttonde huvudtiteln för budgetåret 1930/1931 beräknade departementschefen

å sid. 383 av 1930 års åttonde huvudtitel, att det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken, som i riksstaten för budgetåret 1929/1930

är upptaget med ett belopp av 7,453,225 kronor, skulle behöva höjas med ett

belopp av 633,675 kronor till 8,086,900 kronor.

Departementschefen har nu lämnat en översikt av de höjningar av ifrågavarande

reservationsanslag, som skulle bliva erforderliga vid ett bifall till vad

som föreslagits dels under punkterna 149, 150 och 151 i 1930 års åttonde huvudtitel,

dels ock nu i det föregående:

nya ordinarie lärartjänster ....................

ombildning av vissa övningslärarbefattningar m. m

arvoden till biträden å rektorsexpeditionerna

anslag till bibliotekarier .......................

arvoden åt skolläkare .........................

...... kronor 588,750: —

..... » 15,300: —

...... » 3,000:-—-

...... » 23,600: —

... » 3,875: —

Summa kronor 634,525:-—

Det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken, vilket, såsom

nyss nämnts, i riksstaten för innevarande budgetår upptagits med ett belopp

av 7,453,225 kronor, skulle alltså vid ett bifall till förslagen behöva

ökas med nyssberörda belopp, 634,525 kronor, till 8,087,750 kronor.

Härefter har departementschefen erinrat örn följande.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

61

Under punkterna 148, 153, 155, 156, 157, 158 och 161 av 1930 års åttonde

huvudtitel har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition

i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, för nedannämnda

ändamål för budgetåret 1930/1931 beräkna följande anslag eller anslagsförhöjningar,

nämligen:

nya ordinarie lärartjänster m. m..................... kronor 587,900: —

extra och vikarierande lärare m. m................... » 878,400: —

extra arvoden åt teckningslärare...................... » 119,700: —

extra arvoden åt gymnastiklärare .................... » 105,200: —

extra arvoden åt musiklärare ........................ » 45,300: —

extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete...... » 47,300: —

arvoden åt skolläkare .............................. » 3,875: —

Summa kronor 1,787,675

Vid ett bifall till vad i det föregående anförts skulle sagda anslag och

anslagsförhöjningar i riksstaten för budgetåret 1930/1931 upptagas på följande

sätt:

nya ordinarie lärartjänster m. m..................... kronor 588,750: —

extra och vikarierande lärare ........................ » 817,100: —

arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie ämneslärare .. » 55,000: —

extra arvoden åt teckningslärare...................... » 119,600: —

extra arvoden åt gymnastiklärare .................... » 105,900: —

extra arvoden åt musiklärare ........................ » 45,300: —

extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete...... » 47,300: —

arvoden åt skolläkare .............................. » 3,875: —

Summa kronor 1,782,825

Då, såsom nyss nämnts, i riksstaten för budgetåret 1930/1931 för dessa ändamål

beräknats ett sammanlagt belopp av 1,787,675 kronor, skulle sålunda

vid ett bifall till de nu framlagda förslagen uppkomma en besparing av

(1,787,675 — 1,782,825) 4,850 kronor.

2. Kommunala flickskolor och flickskollinjer.

I riksstaten har för vartdera av budgetåren 1928/1929 och 1929/1930 uppförts

ett ordinarie förslagsanslag å 50,000 kronor till statsbidrag till kommunala

flickskolor. I fråga om utgående av medel från anslaget hava bestämmelser

meddelats i kungörelsen den 22 juni 1928 (nr 229) angående avlöning åt

lärare vid kommunal flickskola samt statsbidrag till sådan skola.

Departementschefen har erinrat örn att Kungl. Majit genom beslut den 11

oktober 1929 erkänt den kommunala flickskolan i Landskrona.

Enär de av departementschefen i det föregående ifrågasatta kommunala flickskollinjerna

kunde betraktas som ett slags kommunala flickskolor, syntes det

honom, att anslagen till båda dessa skolformer lämpligen borde i riksstaten

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

Den kvinnliga

ungdomens

högre skolundervisning.

6?

kunna sammanföras till ett gemensamt ordinarie förslagsanslag, benämnt

»statsbidrag till kommunala flickskolor och flickskollinjer».

Då föt närvarande endast en kommunal flickskola vore upprättad och då det

vore ovisst, huruvida eller i vilken utsträckning nya kommunala flickskolor

eller flickskollinjer komme att bliva berättigade till statsbidrag under budgetåret

1930/1931 samt då härtill komme, att anslaget hade förslagsanslags natur,

har departementschefen icke ansett det erforderligt att redan nu ifrågasätta

någon höjning av det anslagsbelopp, som för budgetåret 1929/1930 utginge

till kommunala flickskolor. Hans hemställan går alltså ut på att anslag

till statsbidrag till kommunala flickskolor och flickskollinjer måtte uppföras

med 50,000 kronor.

3. Tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid kommunala flickskolor

och flickskollinjer.

I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning har 1929 års riksdag

dels medgivit, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1929—30

juni 1930 utgå till lärarpersonalen vid kommunala flickskolor med följande

belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

till extra ordinarie ämneslärare och timlärare med belopp, som Kungl. Maj :t

i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende nu gällande grunder bestämmer;
dels

ack för ändamålet anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag

av 8,000 kronor.

Bestämmelser i fråga om löneförbättringen äro givna i kungörelse den 22

juni 1928 (nr 230).

I anslutning till vad under föregående punkt angående anslag till kommunala

flickskolor och flickskollinjer anförts har departementschefen hemställt,

att även det nu förevarande förslagsanslaget måtte för budgetåret 1930/1931

upptagas med oförändrat belopp, men med benämningen ändrad till »tillfällig

löneförbättring åt lärarpersonalen vid kommunala flickskolor och flickskollinjer».

IY. Utskottets yttrande.

I likhet med vissa motionärer måste utskottet finna anmärkningsvärt, att

från Kungl. Maj:ts sida icke förebragts en fullständig och slutgiltig plan för

den högre flickundervisningens ordnande, varigenom överblick kunnat vinnas

över hithörande ekonomiska och organisatoriska frågor. I detta läge har utskottet

saknat erforderligt material för att, såsom önskvärt varit, medverka

till att alla i detta avseende svävande organisationsspörsmål nu i ett sammanhang

erhålla sin lösning.

Vid prövningen av Kungl. Maj:ts förslag och föreliggande motioner har

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

33

utskottet emellertid låtit sig angeläget vara att nu söka uppnå en definitiv

lösning av berörda spörsmål, i all den utsträckning omständigheterna medgivit.

Härvid har den vägledande synpunkten varit att åvägabringa en ordning,

som icke på statsverket och kommunerna ställer större ekonomiska krav, än förhållandena

göra oundgängligen nödvändiga.

Vid den sålunda verkställda prövningen har utskottet blivit övertygat därom,

att behov av ett högre flickläroverk i örebro mäste anses vara för handen. Utskottet

vill alltså förorda, att i nämnda stad ett dylikt läroverk må komma till

upprättande under de i propositionen angivna villkoren. Till frågan örn sagda

läroverks organisation återkommer utskottet i det följande.

Beträffande därefter frågan örn upprättande av ytterligare nya särskilda

flickläroverk synas de under senare år allmänt sjunkande lärjungesiffrorna vid

de allmänna läroverken ägnade att mana till synnerlig försiktighet. Med hänsyn

till de statsfinansiella konsekvenserna kan utskottet icke finna välbetänkt

att, på sätt departementschefen i anslutning till skolsakkunnigas ståndpunkt

velat göra, nu vid ordnandet av läroverksförhållandena å de olika orterna tilllämpa

andra grunder än som skett i samband med 1927 års omorganisation.

Ur synpunkten av nu berörda grunder kan utskottet i likhet med herrar Möller

m. fl. och P. A. Hansson i Stockholm m. fl. (motionerna I: 308 och II: 488)

icke finna någon anledning att ytterligare uppskjuta ordnandet av den högre

flickundervisningen i Västerås. På sätt jämväl departementschefen framhållit,

kan nämligen det nu konstaterbara lärjungeantalet vid därvarande gossläroverk

icke anses påkalla upprättandet av särskilt flickläroverk i denna stad.

Utskottet vill alltså förorda, att läroverket i fråga omedelbart ombildas till

högre samläroverk.

Samma motionärer hava tillika påyrkat, att gossläroverket i Lund ombildas

till samläroverk. Då ej heller i detta fall lärjungeantalet lägger hinder i

vägen för en dylik anordning och då, såsom av skolöverstyrelsen framhållits,

det med hänsyn till provårsutbildningen måste anses vara av vikt att för densamma

äga till förfogande ej blott gossläroverk utan jämväl samläroverk har utskottet

funnit sig böra tillstyrka motionerna även i denna del. Nu anförda

skäl synas utskottet kunna göras gällande även i fråga örn läroverket i Uppsala,

och har utskottet därför ansett sig böra föreslå ombildning jämväl av detta

läroverk till samläroverk.

Vidkommande läroverket i Borås, i fråga om vilket motsvarande yrkande

framställts i motionerna av herr Möller m. fl. och herr Hansson m. fl. (I: 308 och

II: 488), har utskottet visserligen funnit goda skäl tala för en sådan ombildning.

Då emellertid, enligt vad utskottet inhämtat, vissa lokala svårigheter skulle inträda,

därest en dylik ombildning omedelbart beslutades, har utskottet ansett sig

icke nu böra biträda motionerna i denna punkt. Utskottet har icke heller ansett

sig kunna förorda Kungl. Maj :ts förslag örn upprättande av en särskild flickrealskola

i staden. Enligt utskottets mening kunna betänkligheter även ur allmänna

synpunkter ej minst med tanke på svårigheterna att tillfredsställande

ordna materiellfrågan anföras mot att upprätthålla särskilda realskolor för

flickor. Utskottet har av samma anledning icke heller ansett sig kunna förorda

det föreslagna flickläroverket i Linköping.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

Den redan av utskottet åberopade omständigheten, den minskade lärjungefrekvensen

vid statsläroverken, särskilt å gymnasiestadiet, har synts utskottet

möjliggöra ett allmänt tillgodoseende av kravet på flickornas gymnasieutbildning

i de övriga av de städer, där denna angelägenhet icke tidigare ordnats.

Kungl. Maj :t har i sådant avseende föreslagit, att gymnasiet vid ett vart av

läroverken i Linköping och Borås skall ombildas till samgymnasium. I motionerna

av herrar Carlsson och Jonsson samt herr Möller m. fl. och herr Hansson

m. fl. (I: 303, I: 308 och II: 488) har enahanda yrkande framställts beträffande

läroverken i Norrköping, Jönköping och Karlstad. Utskottet finner goda

skäl anförda för en sådan ombildning och vill alltså tillstyrka de ifrågavarande

förslagen.

Med detta ställningstagande från utskottets sida återstår allenast att tillgodose

behovet av den kvinnliga ungdomens utbildning för realexamen i städerna

Linköping, Norrköping, Jönköping, Borås och Karlstad. Det synes utskottet

ingalunda uteslutet, att det ur såväl statens som vederbörande stadssamhällens

synpunkt skall te sig mest fördelaktigt att även i dessa städer tillgodose nämnda

utbildningsbehov genom läroverkens ombildning till samläroverk och den dyrbarare

anordningen med inrättande av nya läroverk såmedelst undgås. Klarhet

i detta avseende torde dock icke kunna vinnas förrän någon tids ytterligare erfarenhet

föreligger. Vid sådant förhållande torde herrar Reuterskölds och

Anderssons i Ovanmyra motioner (I: 300 och II: 438), i vad de avse framläggande

för 1931 års riksdag av en slutlig och fullständig plan för inrättande

av ett mindre antal statliga flickläroverk icke böra föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Utskottet har vidare att ingå i ett närmare övervägande av organisationen av

det förordade flickläroverket i örebro samt de ovan föreslagna samgymnasierna

vid läroverken i Linköping, Norrköping, Jönköping, Borås och Karlstad

ävensom de föreslagna samläroverken i Uppsala, Lund och Västerås. I detta

sammanhang har utskottet jämväl gått att pröva Kungl. Maj:ts ovanberörda

förslag beträffande ändrad organisation av realskolestadiet vid de förut inrättade

högre flickläroverken i Stockholm, Malmö, Hälsingborg och Göteborg.

De skäl, som av departementschefen anförts till förmån för en dylik omorganisation

av sistberörda läroverk, finner utskottet icke hållbara. I likhet

med vad i herrar Heuterskiölds, Carlssons och Jonssons, Möllers m. fl. och Hanssons

m. fl. samt Anderssons motioner (I: 300, I: 303, I: 308 och II: 488 samt

11:438) gjorts gällande, måste utskottet för sin del hävda, att dessa läroverks

organisation slutgiltigt fastställts av 1927 års riksdag. Vid sådant förhållande

kan utskottet icke biträda Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag. Med denna

ståndpunkt och då utskottet, som i det föregående förordat allenast ytterligare

ett högre flickläroverk, hyser den uppfattningen, att skolorganisationen i örebro,

sedd i det hela, icke uppvisar några principiella avvikelser från den i förstnämnda

fyra städer föreliggande, kan utskottet icke finna skäl att uteslutande

för örebroläroverkets del tillämpa en annan anknytning till folkskolan än

den för övriga läroverk av denna typ redan fastställda. Med biträdande av vad

i herrar Möllers m. fl. och Hanssons m. fl. motioner (I: 303 och II: 488) härut
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

65

innan hemställts, har utskottet sålunda ansett sig böra tillstyrka, att realskolan

vid sagda läroverk anordnas 4-klassig med anknytning allenast till folkskolans

sjätte klass. I fråga åter örn gymnasiet, har utskottet med beaktande av att

detta skulle omfatta uteslutande latinlinje och då stadens hittillsvarande flickgymnasium

varit fyraårigt, icke velat motsätta sig Kungl. Maj :ts förslag i denna

del och kan förty icke biträda det i sistnämnda motioner framställda yrkandet

om gymnasiets anordnande såsom treårigt.

Vad därefter angår organisationen av de föreslagna nya samläroverken och

samgymnasierna, synes enligt av utskottet verkställda undersökningar någon

utökning av gymnasieorganisationen icke böra beräknas erforderlig vid läroverken

i Linköping, Norrköping, Jönköping, Borås, Karlstad och Västerås.

Vid ett vart av läroverken i Uppsala och Lund torde däremot i stället för anordnande

av parallellavdelningar till det fyraåriga latingymnasiet, av vilka

behov kan förutses komma att föreligga, böra upprättas en treårig latinlinje.

I fråga örn realskolestadiet torde det för de föreslagna samläroverken komma

att i vissa fall visa sig behövligt att anordna ytterligare parallellavdelningar,

vilka tillsvidare i avvaktan på närmare erfarenhet torde kunna bekostas av

extraläraranslaget i enlighet med för detta givna bestämmelser.

Vad slutligen beträffar tidpunkten för upprättandet av Örebroläroverket för

flickor torde denna böra bestämmas av Kungl. Maj:t. Ombildningen av de

förutnämnda läroverken bör försiggå successivt med början i realskolans första

klass resp. gymnasiets första ring. I den mån vederbörande kommuner före

början av höstterminen innevarande år underkastat sig föreskrivna villkor, torde

ombildningen böra påbörjas redan från och med läsåret 1930—31. Utskottet

förutsätter, att från Kungl. Maj:ts sida åtgärder vidtagas för att, i enlighet

med härför gällande grunder, tillgång till kvinnliga lärarekrafter tillförsäkras

de nya samläroverken.

I samband med inrättandet av samgymnasium i städerna Uppsala och Lund

böra givetvis de privata flickgymnasierna i dessa städer icke vidare ifrågakomma

till statsunderstöd.

Vad beträffar Kungl. Maj:ts förslag om kommunala flickskolor och flick - skollinjer har till en början utskottet föranletts till den erinran, att med hänsyn

till de betydande kostnaderna en viss varsamhet synes vara av nöden, då det gäller

att med statsunderstöd anordna särskilda offentliga läroanstalter för kvinnlig

ungdom. Utan att ingå i närmare prövning av den plan, som i detta avseende

framlagts av 1927 års skolsakkunniga, har utskottet i allmänhet velat framhålla,

att vid hithörande organisationsspörsmåls bedömande lärer böra beaktas

dels den ståndpunkt riksdagen intagit i fråga örn fortsatt understödjande av

privat flickskola å vissa orter, dels de förutsättningar, som lagts till grund

för riksdagens prövning av 1928 års förslag till kommunala flickskolor.

Vad särskilt angår de nu föreslagna kommunala flickskolelinjerna måste

utskottet ställa sig mycket betänksamt mot Kungl. Majlis förslag. Uppmärksammas

må, att från riksdagens sida ifrågasatts övervägande av sådana linjers

inrättande allenast vid de statliga //ic&liiroverken. Det föreliggande förslaget

åter åsyftar att möjliggöra ett allmänt anordnande av linjerna i fråga vid

Bihang till riksdagens protokoll. 1930. 6 sami. 80 haft. (Nr 177.)

5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

samläroverken och erhåller därigenom mycket avsevärda ekonomiska konsekvenser

för statsverket. Härtill kommer, att införandet av den ifrågavarande

skolformen icke lärer kunna undgå att föregripa organiserandet av de praktiska

realskollinjer, varom utredning pågår i enlighet med av 1927 års riksdag

gjord hemställan.

Under dessa omständigheter kan utskottet icke finna välbetänkt att nu biträda

förslaget i fråga. Då utskottet sålunda avstyrker Kungl. Maj :ts proposition

i denna del, saknar utskottet anledning att närmare uttala sig om de

föreslagna understödsvillkoren.

I herr Reuterskiölds motion (1:300) har i fråga örn kommunal flickskola

påyrkats, att lärjungeantalet i varje klass skäligen bör fastställas till 15 eller

för hela skolan till 105, mot för närvarande gällande 13 resp. 91.

Utskottet vill framhålla, att en dylik ändring av 1928 års riksdags beslut

skulle i avsevärd grad försvåra upprättandet av kommunala flickskolor och

därmed i uppenbar strid mot riksdagens uttalade önskan bidraga till att länka

strömmen av bildningssökande kvinnlig ungdom! in på de utbildningsvägar,

som leda till real- och studentexamen. Utskottet vill även erinra därom, att

såsom villkor för statsunderstöd till kommunal mellanskola föreskrivits ett

genomsnittligt lärjungeantal i varje klass av allenast 10. Utskottet kan därför

ej biträda herr Reuterskiölds yrkande, i vad det avser kommunal flickskola

.

Vad Kungl. Maj:t föreslagit i fråga örn kommunal flickskola, som är förenad

med statlig realskola för flickor, torde icke böra föranleda någon riksdagens

åtgärd, vid det förhållandet att enligt utskottets mening någon sådan

realskola åtminstone för närvarande icke bör komma till stånd.

Genom vad utskottet ovan anfört torde de i avseende å den nu behandlade

delen av Kungl. Maj:ts förslag motionsvis framställda yrkandena, i vad de här

ej blivit särskilt nämnda, få anses besvarade.

Vissa frågor Vid bedömandet av det föreliggande förslaget rörande anordning av realriämndninen

s^°^an såsom förenad linje har utskottet i första hand ansett sig böra konstasy

1927 orsfera, att erfarenheten i fråga örn den år 1927 beslutade läroverksorganisationen

skolorgani- ännu är och måste vara mycket bristfällig. Detta faktum har jämväl allmänt

sation

framhållits från de hörda lokala skolmyndigheternas sida. Enligt utskottets

åsikt kan alltså med ledning av förefintligt erfarenhetsmaterial något behov

av partiell revision av den fastställda organisationen icke motiveras, och detta

så mycket mindre som enligt samma myndigheters ganska allmänt uttalade

uppfattning utvecklingen regelmässigt förutsättes komma att förlöpa i enlighet

med 1927 års plan.

Utskottet har därjämte vid prövningen av förslaget i fråga, sådant det i

propositionen utformats, icke kunnat undgå att fästa avseende vid den kostnadsökning,

varmed detsamma är förbundet såväl direkt genom ökade anspråk

på lärarkrafter vid de allmänna läroverken som ock särskilt indirekt

genom sina konsekvenser vid flickundervisningens ordnande å vissa orter. Då

utskottet vidare måste hålla före, att genom den inriktning, förslaget av de
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

67

partementschefen givits, detsamma är ägnat att i väsentliga hänseenden rubba

de grunder, på vilka 1927 års läroverksorganisation bygger, ej minst därigenom

att den s. k. förenade linjen skulle komma att utgöra en fast beståndsdel

i organisationen, har utskottet icke funnit sig kunna biträda Kungl. Maj:ts

hemställan i nu förevarande avseende.

De betänkligheter, vilka sålunda inställt sig, hava emellertid enligt utskottets

uppfattning icke samma betydelse, därest den ifrågasatta anordningen

allenast bomme till stånd försöksvis och i begränsad omfattning vid ett mindre

antal av riksdagen bestämda läroverk, där betingelserna kunna anses lämpliga

och där tillika möjliga praktiska tillämpningssvårigheter vid övergången

till den fastställda organisationen kunna förväntas såmedelst bliva lättade.

Utskottet har fördenskull funnit sig icke böra motsätta sig att, på sätt i herrar

Reuterskiölds, Carlssons och Jonssons samt Anderssons motioner (I: 300,1: 303

och 11:438) ifrågasattes, den 1927 fastställda organisationen under iakttagande

av erforderliga garantier må i nedan angiven utsträckning kunna tills

vidare ersättas av s. k. förenad linje.

Aid valet av de läroverk, där sådana försök må kunna komma till stånd, har

det synts utskottet önskvärt, att skilda typer bliva representerade, ävensom

att olika landsdelar därvid böra ifrågakomma. Jämväl synas försöken böra

äga rum under växlande yttre förutsättningar. Med utgångspunkt härifrån

har utskottet ansett sig kunna förorda, att riksdagen medgiver, att förenad

linje må kunna komma till stånd vid de allmänna läroverken i Västervik, Vänersborg,

Borås, Falköping, Hälsingborg, Trälleberg, Halmstad, Arvika, Åmål,

Härnösand och Östersund. Med avseende å ombildningen till förenad linje vid

dessa läroverk synes Kungl. Maj:ts förslag kunna godtagas utom i följande delar.

Vid läroverket i Västervik torde såväl den femklassiga som den fyrklassiga

linjen böra anordnas såsom förenad linje. Utskottet förutser nämligen,

att senast i samband med den indragning av statsunderstödet till den privata

flickskolan i staden, som av 1927 års riksdag förutsatts, behov av två realskollinjer

vid läroverket kommer att inträda. Att, på sätt Kungl. Majk ifrågasatt,

anordna realskolan uteslutande såsom en förenad linje vid bland annat

läroverket i Arvika kan utskottet icke finna tillrådligt redan av den anledningen,

att en sådan åtgärd torde nödvändiggöra uppehållande av flickskolan

i orten, detta i strid med vad som av 1927 års riksdag förutsatts. En sådan

utveckling skulle uppenbarligen förhindra de besparingar till icke obetydliga

belopp i utgifterna för privatskoleväsendet, som vid reformens beslutande beräknades.

Då, enligt utskottet tillhandakomna upplysningar, vid detta läroverk

lärjungantalet i första klassen redan under nästkommande läsår torde

Komma att överstiga maximiantalet för en klassavdelning, kan utskottet endast

på det sätt förorda förslaget, att vid nämnda läroverk såväl den fyrklassiga

som den femklassiga linjen tills vidare ersättas av förenad linje. I fråga om

samrealskolorna i Trälleberg, Falköping och Åmål, torde jämväl gälla, att en

realskola utan parallellavdelningar vid dessa läroverk med till visshet gränsande

sannolikhet icke kan vara tillfyllest, och utskottet vill därför förorda,

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

att även vid sistnämnda tre läroverk såväl den fyrklassiga som den femklassiga

linjen tills vidare ersättas av förenad linje.

Av den ställning utskottet sålunda intagit följer, att utskottet icke kan till

styrka den av herrar Persson och Sandwall väckta motionen (11:481). Uppmärksammas

måste ock i detta sammanhang, att inhiberandet av den fyrklassiga

realskolan vid läroverket i Askersund betingats, icke av uteblivande av

lärjungar, utan av svårigheten vid tillhandahållande av lokaler för folkskolan

i staden. Ej heller kan utskottet biträda herr Bergmans m. fl. motion (I: 309)

beträffande förenad linje vid samrealskolan i Norrtälje.

Vid intagande av den ståndpunkt, som utskottet nyss angivit, förutsätter

utskottet, att någon ändring av grunderna för realskolans organisation icke

vidtages, utan att särskilda föreskrifter av Kungl. Majit meddelas rörande

de ifrågavarande försökens bedrivande. Likaledes finner sig utskottet, i anslutning

till den av herrar Carlsson och Jonsson väckta motionen (I: 303), böra

som en oeftergivlig förutsättning fasthålla, att försöken med förenad linje icke

få lägga hinder i vägen för att samtliga från folkskolans sjätte klass inträdessökande

lärjungar, vilka i prövningen godkänts, vinna inträde vid vederbörande

läroverk. Till vinnande av detta syfte bör med anlitande, då så finnes erforderligt,

av reservationsanslaget till extra lärare, klassavdelning upprättas, så

snart lärjungeantalet i avdelning av förenad linje överstiger 35. Likaledes

skall gälla, att försöken må genomföras, endast i den mån antalet lärjungar i

den fyraåriga kursen understiger 10. Då detta antal uppnås, skall denna kurs

bilda egen klassavdelning med skild undervisning. Givetvis bör till ledning

vid försöken med den förenade linjen särskild undervisningsplan meddelas, vilken

synes kunna utformas i huvudsaklig anslutning till vad skolöverstyrelsen

angivit.

I enlighet med den ståndpunkt, åt vilken utskottet ovan givit uttryck, måste

det ännu anses för tidigt att fälla ett slutgiltigt omdöme örn den år 1927 införda

lyceiformens framtida möjligheter. Utskottet ser sig redan av denna anledning

förhindrat att biträda Kungl. Maj:ts förslag, vilket åsyftar väsentlig

begränsning av denna skoltyps förekomst. I detta sammanhang vill utskottet

hava uttalat, att det enligt utskottets mening måste anses nödvändigt att genom

Kungl. Maj :ts åtgöranden allmänheten må erhålla närmare upplysning rörande

den år 1927 genomförda skolreformens innebörd och praktiska räckvidd.

Av den åvägabragta utredningen har utskottet sålunda icke känt sig övertygat

om riktigheten av att nu låta anstå med upprättandet av lyceilinjerna

vid läroverken i Uppsala och i Lund, synnerligast som genom dessa läroverks

av utskottet ovan förordade ombildning till samläroverk förutsättningarna för

linjens rekryterande torde komma att förbättras. Yad åter angår högre latinläroverket

i Göteborg, har utskottet icke funnit tillräckliga skäl att motsätta

sig Kungl. Maj:ts förslag.

Beträffande statens provskola, nya elementarskolan, föranleder under föreliggande

omständigheter förslaget örn anstånd tills vidare med upprättande av

reallyceilinjen och den nyspråkliga lyceilinjen icke någon erinran från utskottets

sida. Däremot kan utskottet icke biträda Kungl. Majlis förslag, i vad det
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

samma gäller (.leii organisation, som skulle ersätta de ifrågavarande lyceilinjerna.

Det äger enligt utskottets mening sin riktighet, något som jämväl i

herr Möllers m. fl. och herr Hanssons m. fl. motioner (1:308 och 11:488)

framhållits, att fastställandet av läroverksorganisationen i huvudstaden av

1927 års riksdag skedde med beaktande av att möjligheter till övergång från

folkskolans sjätte klass skulle förefinnas vid nya elementarskolan. I anledning

härav begränsades ock vid övriga läroverk den fyrklassiga realskolan

starkt. Under dessa omständigheter lär det få anses bäst överensstämma med

grunderna för den beslutade reformen, att realskolan vid nya elementarskolan

göres fyrklassig, vadan utskottet med avstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag

i denna del vill förorda bifall till motionen. Likaledes finner utskottet goda

skäl vara anförda för att realgymnasiet vid läroverket i fråga blir treårigt

och finner sig alltså jämväl härutinnan böra biträda motionärernas hemställan.

I likhet med departementschefen anser utskottet skäligt, att frågan örn lyceiorganisationens

omfattning prövas ånyo tidigast tre år härefter.

Kungl. Maj:ts förslag rörande ett minimiantal av 8 godkända lärjungar för

upprättande av första krets av lyceilinje har icke föranlett någon erinran från

utskottets sida.

Utskottet finner sig till sist böra uttala, att den godtagna begränsningen av

lyceilinjemas förekomst givetvis bör föranleda en motsvarande reduktion tills

vidare i de ifrågavarande läroverkens ordinarie läraruppsättning och förutsätter

utskottet, att genom Kungl. Maj :ts försorg vederbörlig jämkning av staterna

vidtages.

Det allmänna jämkningsbemyndigande, intill dess organisationsplanen beträffande

lyceilinjema blivit fullt genomförd, som av Kungl. Maj :t uti nu förevarande

hänseende ifrågasatts, kan utskottet av principiella skäl icke tillstyrka,

utan torde i de fall, då antalet lärjungar icke medgiver upprätthållande av lyceets

klasser, desamma böra under läsåret indragas utan att ersättas av realskol-

eller gymnasieklasser.

Genom vad utskottet ovan anfört torde de motionsvis framställda yrkandena,

i vad de här ej blivit särskilt nämnda, få anses besvarade.

Mot de av departementschefen under denna punkt verkställda beräkningarna

har utskottet i och för sig intet att erinra. Emellertid har utskottet förut avstyrkt

Kungl. Maj:ts förslag örn inrättande av realskolor för flickor i Linköping

och Borås samt föreslagit dels att det högre allmänna läroverket i en var

av städerna Uppsala, Lund och Västerås skall ombildas till samläroverk, dels

ock att gymnasiet vid det högre allmänna läroverket i en var av städerna Linköping,

Norrköping, Jönköping, Borås och Karlstad skall ombildas till samgymnasium.

Härav föranledas vissa ändringar i de i den kungl, propositionen

gjorda anslagsberäkningarna. Först och främst avgår från den summa å

588,750 kronor, varmed enligt Kungl. Maj:ts förslag reservationsanslaget till

de allmänna läroverken skulle för nya ordinarie lärartjänster behöva höjas, ett

belopp av 13,000 kronor, utgörande kostnaden för flickrealskoloma i Linköping

och Borås. Till den summa, som därefter återstår, eller 575,750 kronor bör

Beräkningen

av vederbörande

anslag

å riksstatcn.

Nya ordinarie

lärartjänster

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

Extra och

vikarierande

lärare m. m.

Arvodesforh5j

liing åt

vissa extra

ordinarie ämneslärare

vid

högre lärarinneseminariet,

allmänna

läroverk och

statens folkskoleseminariet
-

läggas dels 1,500 kronor, utgörande kostnaden för arvode å 500 kronor åt en

tillsyningslärare vid vart och ett av de föreslagna samläroverken i Uppsala,

Lund och Västerås, dels ock 900 kronor, utgörande kostnaden för arvode åt en

kvinnlig sakkunnig vid vart och ett av läroverken i Norrköping, Jönköping och

Karlstad. Slutsumman av den erforderliga ökningen skulle då bliva 578.150

kronor.

Enligt departementschefens beräkningar skulle i extra anslag till arvoden

åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken för budgetåret

1930/1931 erfordras 817,100 kronor, motsvarande en höjning av 300.800

kronor.

Vissa av utskottet i det föregående ifrågasatta ändringar i Kungl. Maj:ts

förslag möjliggöra emellertid en nedsättning av denna summa.

Enligt utskottets förslag skulle några flickrealskolor i Linköping och Borås

icke komma till stånd. Härigenom besparas å förevarande anslag ett belopp

av 2,240 kronorj

Vidare har utskottet avstyrkt Kungl. Maj:ts förslag örn dubbel anknytning

till realskolan vid de fyra högre flickläroverken i Stockholm, Göteborg, Malmö

och Hälsingborg. Härav föranledes en minskning av anslagsbehovet med tillhopa

13,200 kronor.

Härjämte har utskottet beträffande den förenade linjen föreslagit inrättande

av sådan vid 11 angivna läroverk i stället för av Kungl. Majit föreslagna

22. Detta utskottets förslag föranleder jämväl en minskning i behovet av

extra lärare. Kostnadsbesparingen kan enligt av utskottet verkställda beräkningar

uppskattas till 35,700 kronor i runt tal.

Sammanlagda kostnadsminskningen enligt utskottets förslag skulle alltså

utgöra 51,140 kronor.

Den av Kungl. Majit äskade summan, 817,100 kronor, kan alltså minskas

till 765,960 kronor.

Den av departementschefen förordade ordningen, enligt vilken skolöverstyrelsen

skulle äga att inom gränserna av härför anvisade medel fatta beslut

örn tillfälligt upprättande av parallellavdelningar, synes utskottet hava skäl

för sig. Under villkor att denna befogenhet av överstyrelsen utövas endast

under de i propositionen angivna förutsättningar finner utskottet därför det

ifrågasatta förfaringssättet kunna godtagas. Utskottet förutsätter emellertid,

att ifrågavarande anslag disponeras på sådant sätt, att vad utskottet i avseende

a den förenade linjen ovan anfört örn fran sjätte folkskolklassen kommande

lärjungars tillträde till vederbörande läroverk kan vinna noggrant beaktande.

Mot vad under denna punkt föreslagits, har utskottet intet att erinra.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

71

Enligt Kungl. Maj:ts förslag erfordras för ifrågavarande ändamål ett extra arvo
anslag

av 119,600 kronor för budgetaret 1930/1931. ni Huslärare.

Då utskottet avstyrkt Kungl. Maj:ts förslag av inrättande av flickrealskolor

i Linköping och Borås, besparas härigenom i nämnda anslag ett belopp av

540 kronor.

Vidare besparas ett belopp av 1,080 kronor genom att utskottet ställt sig

avvisande mot förslaget om dubbel anknytning till realskolan vid de högre

flickläroverken i Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg.

Härjämte möjliggör utskottets förslag beträffande den förenade linjen en

kostnadsminskning, vilken enligt av utskottet verkställda beräkningar kan

uppskattas till 3,100 kronor i runt tal.

Den av Kungl. Majit äskade summan kan alltså nedsättas med 4,720

kronor, vadan anslaget för budgetåret 1930/1931 skulle komma att utgöra i

runt tal 114,800 kronor.

Enligt Kungl. Majlis förslag skulle för ifrågavarande ändamål erfordras arvo
ett

extra anslag av 105,900 kronor för budgetåret 1930/1931 • _ nastiklärare.

Genom utskottets avstyrkande av förslaget örn flickrealskolor i Linköping

och Borås besparas ett belopp av 680 kronor, varemot en merkostnad föranledes

dels av utskottets förslag om inrättande av tre samläroverk å 2,040 kronor, dels

ock av utskottets förslag örn inrättande av tre samgymnasier utöver de av

Kungl. Majit föreslagna å 1,020 kronor.

Till följd härav skulle anslaget för budgetaret 1930/1931 komma att utgöra

i runt tal 108,200 kronor.

Enligt Kungl. Majits förslag skulle för ifrågavarande ändamål erfordras ^s^arvoett

extra anslag av 45,300 kronor för budgetåret 1930/1931. _ “lärare.

Då utskottet avstyrkt Kungl. Maj :ts förslag örn inrättande av flickrealskolor

i Linköping och Borås samt örn dubbel anknytning till realskolan vid de

högre flickläroverken i Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg besparas

härigenom dels ett belopp av 360 kronor, dels ock ett belopp av 720 kronor.

Anslaget torde därför för budgetåret 1930/1931 böra bestämmas till i runt

tal 44,200 kronor.

Enligt Kungl. Majits förslag skulle för ifrågavarande ändamål erfordras ^*t™arvoett

extra anslag å 47,300 kronor för budgetåret 1930/1931. riunor i

Då utskottet avstyrkt Kungl. Maj :ts förslag örn dubbel anknytning till real- ^vmnUgt^

skolan vid de högre flickläroverken i Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg,

besparas härigenom ett belopp av 600 kronor.

Å andra sidan föranleder utskottets förslag örn inrättande av tre samläroverk

en kostnadsökning å 450 kronor.

I enlighet härmed torde anslaget för budgetåret 1930/1931 böra bestämmas

till i runt tal 47,100 kronor.

Enligt Kungl. Majits förslag skulle för budgetåret 1930/1931 erfordras en Anatal

höjning av den i det ordinarie reservationsanslaget ingående anslagsposten: ar- s 0 a

voden åt skolläkare med 3,875 kronor.

Då utskottet avstyrkt Kungl. Majits förslag om inrättande av fhekrealskolor

i Linköping och Borås, besparas härigenom ett belopp av 300 kronor,

opaginerad Kontrollera mot PDF

*2 Statsutskottets utlåtande Nr 177.

varför den erforderliga höjningen av nämnda anslagspost torde böra beräknas

till 3,575 kronor.

Sammanfatt- Utskottet vill erinra om att riksdagen redan bifallit Kungl. Maj:ts under

punkterna 149, 150 och 151 framställda förslag örn höjning av det ordinarie

reservationsanslaget till de allmänna läroverken dels med 15,300 kronor för

ombildning av vissa övningslärarbefattningar och inrättande av nya ordinarie

teckningslärarbefattningar, dels med 3,000 kronor, avseende anslagsposten: arvoden

till biträden å rektorsexpeditionerna, dels ock med 23,600 kronor, avseende

anslagsposten: bibliotekarierna.

Här nedan lämnas en översikt av de höjningar av det ordinarie reservationsanslaget,

som ej mindre bliva en följd av riksdagens nyssnämnda beslut än

även bliva erforderliga vid bifall till vad utskottet i det föregående föreslagit:
-

Nya ordinarie lärartjänster ............................ kronor 578.150

Ombildning av vissa övningslärarbefattningar m. m......... » 15,300

Arvoden till biträden å rektorsexpeditionerna .............. » 3,000

Anslag till bibliotekarier................................ » 23.600

Arvoden till skolläkare .................. » t

Summa kronor 623,625

Det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken, vilket i riksstaten

för innevarande budgetår upptagits med ett belopp av 7,453,225 kronor,

skulle alltså ökas med nyssnämnda summa, 623,625 kronor, till 8,076.850

kronor.

Under punkterna 148, 153, 155, 156, 157, 158 och 161 har Kungl. Majit

föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda

riksdagen förelagd, för nedannämnda ändamål för budgetåret 1930/1931 beräkna

följande anslag eller anslagsförhöjningar, nämligen:

nya ordinarie lärartjänster m. m....................... kronor 587.900

extra och vikarierande lärare m. m....................... » 878,400

extra arvoden åt teckningslärare........................ » 119 700

extra arvoden åt gymnastiklärare ...................... » 105,200

extra arvoden åt musiklärare .......................... » 45,300

extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete........ » 47,300

arvoden åt skolläkare ................................ » 3,875

Summa kronor 1,787,675

Enligt riksdagens ovannämnda beslut och utskottets förslag skulle sagda

anslag och anslagsförhöjningar i riksstaten för budgetåret 1930/1931 upptagas

på följande sätt:

nya ordinarie lärartjänster m. m....................... kronor 578,150

extra och vikarierande lärare .......................... » 765,900

arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie ämneslärare.... » 55,000

extra arvoden åt teckningslärare ...................... » 114,800

extra arvoden åt gymnastiklärare ..................... » 108,200

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

73

extra arvoden åt musiklärare .......................... kronor 44,200

extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete........ » 47,100

arvoden åt skolläkare ................................ » 3,575

Summa kronor 1,716,925

Då i riksstaten för budgetåret 1930/1931 för dessa ändamål beräknats ett

sammanlagt belopp av 1,787,675 kronor, skulle alltså vid bifall till utskottets

förslag uppkomma en besparing av 70,750 kronor.

Då utskottet avstyrkt Kungl. Maj:ts förslag angående kommunala flick- Kommunala

skellinder, bör ifrågavarande anslag fortfarande hava beteckningen: statsbi- fllckskomnjer.

drag till kommunala flickskolor. Mot Kungl. Maj :ts förslag, att anslaget för

budgetåret 1930/1931 upptages med oförändrat belopp, 50,000 kronor, bar utskottet

intet att erinra.

Då utskottet avstyrkt Kungl. Maurts förslag angående kommunala flick-Tillfällig löneskollinjer,

bör ifrågavarande anslag fortfarande hava beteckningen: tillfällig ^f^arpersonalöneförbättring

åt lärarpersonalen vid kommunala flickskolor. Mot Kungl, len vid komMaj

:ts förslag, att anslaget för budgetåret 1930/1931 upptages med oförändrat

belopp, 8,000 kronor, har utskottet intet att erinra. flickskollinjer.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet, som icke funnit sig

kunna tillstyrka Kungl. Maurts förevarande proposition, hemställa,

att riksdagen må

I. beträffande de allmänna läroverken:

A. de allmänna läroverkens organisation:

med bifall till herrar Reuterskölds, Möllers m. fl., Anderssons

i Ovanmyra och Hanssons i Stockholm m. fl. ovannämndamotioner

(I: 300, I: 308, II: 438 och II: 488), såvitt nu är

i fråga, samt med avslag å herrar C. A. Carlssons och E. Jonssons

ovannämnda motion (I: 303), så vitt nu är i fråga, förklara,

att riksdagen funnit sig icke kunna bifalla Kungl.

Majlis under denna punkt framställda förslag;

11. upprättande och ombildning av läroverk:

besluta:

a) i avseende å allmänna läroverk för flickor:

1. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt herrar Reuterskiölds,

C. A. Carlssons och E. Jonssons, Möllers m. fl.,

Anderssons i Ovanmyra samt Hanssons i Stockholm m. fl.

ovannämnda motioner (I: 300, I: 303, T: 308, II: 438 och II:

488), att i Örebro skall från och med den tid, Kungl. Maj:t

bestämmer, upprättas ett högre allmänt läroverk för flickor,

omfattande realskola anordnad med fyra ettåriga klasser och

med anknytning till folkskolans sjätte klass, ävensom fyra
-

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

årigt latingymnasium, under villkor att vederbörande kommun

åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler

jämte inredning och möbelutrustning ävensom bostad eller hyresersättning

åt rektor;

2. med bifall härutinnan till herrar Möllers m. fl. och Hanssons

i Stockholm m. fl. ovannämnda motioner (I: 308 och II:

488) samt med avslag härutinnan å herrar Reuterskiölds, C.

A. Carlssons och E. Jonssons samt Anderssons i Ovanmyra

ovannämnda motioner (I: 300, I: 303 och II: 438), ävensom

med avslag å herr Weijnes ovannämnda motion (II: 487), att

avslå Kungl. Maj :ts förslag örn upprättande av realskolor för

flickor i Linköping och Borås;

3. med bifall härutinnan till herrar Reuterskiölds, C. A.

Carlssons och E. Jonssons, Möllers m. fl., Anderssons i Ovanmyra

och Hanssons i Stockholm m. fl. ovannämnda motioner

(I: 300, I: 303, I: 308, II: 438 och II: 488), att avslå Kungl.

Maj:ts förslag, i vad det avser omorganisation av de högre

allmänna läroverken för flickor i Stockholm, Göteborg, Malmö

och Hälsingborg;

4. att avslå herrar C. A. Carlssons och E. Jonssons ovannämnda

motion (I: 303), i vad den avser upprättande av högre

allmänna läroverk för flickor i Uppsala och Lund;

5. att avslå herrar C. A. Carlssons och E. Jonssons ovannämnda

motion (I: 303), i vad den avser upprättande av realskolor

för flickor i Norrköping, Jönköping, Karlstad och Västerås

;

6. att avslå herrar Bergströms och Wards m. fl. ovannämnda

motioner (I: 307 och 11:408);

7. att avslå herr Björkmans m. fl. ovannämnda motion (II:

479) ;

8. att herrar Reuterskiölds och Anderssons i Ovanmyra

ovannämnda motioner (I: 300 och II: 438), i vad de angå

framläggande för 1931 års riksdag av en slutlig och fullständig

plan för inrättande av ett mindre antal statliga flickläroverk,

icke skola föranleda någon riksdagens åtgärd;

b) i avseende å allmänna läroverk för gossar och samläroverk:
1.

i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt herrar Reuterskiölds,

C. A. Carlssons och E. Jonssons, Möllers m. fl., Anderssons

i Ovanmyra och Hanssons i Stockholm m. fl. ovannämnda

motioner (I: 300, I: 303, I: 308, II: 438 och II: 488),

att gymnasiet vid det högre allmänna läroverket i en var av

städerna Linköping, Norrköping, Jönköping, Borås och Karlstad

skall ombildas till samgymnasium, under villkor att vederbörande

kommun åtager sig att tillhandahålla erforderliga

undervisningslokaler ävensom bostad eller hyresersättning

åt rektor;

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

75

2. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och herrar Reuterskiölds,

C. A. Carlssons och E. Jonssons samt Anderssons

i Ovanmyra ovannämnda motioner (I: 300, I: 303 och II:

438) samt med avslag härutinnan å herrar Möllers m. fl. och

Hanssons i Stockholm m. fl ovannämnda motioner (I: 308

och II: 488), att medgiva, att vid de allmänna läroverken

i Västervik, Hälsingborg, Halmstad, Vänersborg, Borås,

Östersund, Härnösand, Falköping, Trälleborg, Amål och Arvika

må tills vidare under av utskottet ovan angivna förutsättningar

försöksvis kunna anordnas s. k. förenad realskollinje

med anknytning till folkskolans såväl sjätte som fjärde klass;

skolande därvid vid vart och ett av läroverken i Hälsingborg,

Halmstad, Vänersborg, Borås, Östersund och Härnösand en

fyrklassig linje samt vid vart och ett av läroverken i Västervik,

Falköping, Trälleborg, Åmål och Arvika såväl den fyrklassiga

som den femklassiga linjen tills vidare ersättas av

förenad linje;

3. att avslå herrar Perssons i Falla och Sandwall ovannämnda

motion (II: 481) ävensom herr Bergmans m. fl. ovannämnda

motion (I: 309), den sistnämnda i vad den avser inrättande

av förenad linje vid samrealskolan i Askersund;

4. att avslå herr Bergmans m. fl. ovannämnda motion (I:

309), i vad den avser inrättande av förenad linje vid samrealskolan

i Norrtälje;

5. i anledning av herr Möllers m. fl. och herr Hanssons i

Stockholm m. fl. ovannämnda motioner (I: 308 och II: 488),

att det högre allmänna läroverket i vardera av städerna Lund

och Västerås skall, från och med den tid, Kungl. Maj:t bestämmer,

ombildas till högre samläroverk, under villkor, att

vederbörande kommun åtager sig att tillhandahålla erforderliga

undervisningslokaler ävensom bostad eller hyresersättning

åt rektor;

6. att jämväl det högre allmänna läroverket i Uppsala skall

från och med den tid, Kungl. Maj:t bestämmer, ombildas till

högre samläroverk under villkor, som nyss angivits;

7. att vid de högre allmänna läroverken i Uppsala och Lund

skall från och med den tid, Kungl. Maj:t bestämmer, utöver

redan fastställd organisation finnas treårigt latingymnasium;

c) i avseende å lyceerna:

1. med avslag å Kungl. Maj:ts förslag och herrar C. A.

Carlssons och E. Jonssons ovannämnda motion (I: 303), i vad

nämnda förslag och motion avse anstånd tills vidare med upprättande

av vederbörande lyceilinje vid högre allmänna läroverken

i Uppsala och Lund ävensom inrättande vid statens

provskola, nya elementarskolan i Stockholm, av fyraårigt la
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande Nr 777.

tingymnasium och av en realskola, anordnad med fem ettåriga

klasser och anknytande till folkskolans fjärde klass, samt med

bifall till Kungl. Maj:ts under denna punkt i övrigt framställda

förslag ävensom med bifall till herr Möllers m. fl. och

herr Hanssons i Stockholm m. fl. ovannämnda motioner (I:

308 och II: 488), så vitt nu är i fråga, att -—- med bibehållande

av lyceilinjen vid vartdera av högre allmänna läroverket

för gossar i Malmö och högre realläroverket i Göteborg samt

av latinlyceilinjen vid statens provskola, nya elementarskolan

i Stockholm, •—

dels vid högre latinläroverket i Göteborg skall med upprättande

av vederbörande lyceilinje tills vidare anstå;

dels ock vid statens provskola, nya elementarskolan i Stockholm,

skall med upprättandet av reallyceilinjen och den nyspråkliga

lyceilinjen tills vidare anstå samt i stället tills vidare

finnas fyraårigt latingymnasium och treårigt realgymnasium

samt realskola, anordnad med fyra ettåriga klasser och

anknytande till folkskolans sjätte klass;

2. med bifall härutinnan till herr Möllers m. fl. och herr

Hanssons i Stockholm m. fl. ovannämnda motioner (I: 308

och II: 488) samt med avslag härutinnan å herrar Reuterskiölds,

C. A. Carlssons och E. Jonssons samt Anderssons

i Ovanmyra ovannämnda, motioner (I: 300, I: 303 och II:

438) avslå Kungl. Maj:ts under denna punkt framställda förslag;
3.

med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

härutinnan å herrar Reuterskölds, Möllers m. fl., Anderssons

i Ovanmyra och Hanssons i Stockholm m. fl. ovannämnda motioner

(I: 300, I: 308, II: 438 och II: 488), att första krets

av lyceilinje må upprättas endast under förutsättning att

minst 8 lärjungar blivit godkända i anställd inträdesprövning.

C. anslag till de allmänna läroverken:

a) för inrättande av nya ordinarie ämneslärartjänster vid

de allmänna läroverken, med den fördelning som av Kungl.

Maj:t bestämmes, m. m. höja det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken med 578,150 kronor;

b) för höjning av den i det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken ingående posten: arvode åt skolläkare

höja nämnda anslag, nu 37,325 kronor, med 3,575 kronor

till 40,900 kronor;

kommande förty, vid bifall härtill och då riksdagen förut

bifallit Kungl. Maj:ts under punkterna 148, 149 och 150 i

statsverkspropositionens åttonde huvudtitel framlagda förslag,

det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken,

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

77

nu 7,453,225 kronor, att ökas med 623,625 kronor till 8,076,850

kronor;

c) till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de

allmänna läroverken m. m. anvisa för budgetåret 1930/1931 ett

extra anslag av 765,900 kronor;

d) till arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie ämneslärare

vid högre lärarinneseminariet, allmänna läroverk och statens

folkskoleseminarier anvisa för budgetåret 1930/1931 ett

extra anslag av 55,000 kronor;

e) till extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna

läroverken anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av

114,800 kronor;

f) till extra arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna

läroverken anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av

108.200 kronor;

g) till extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken

anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av

44.200 kronor;

h) till extra avoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete vid

de allmänna läroverken anvisa för budgetåret 1930/1931 ett

extra anslag av 47,100 kronor.

II. beträffande kommunala flickskolor och flickskollinjer:

A. upprättande av kommunala flickskollinjer:

med bifall till herrar Möllers m. fl. och Hanssons i Stockholm

m. fl. ovannämnda motioner (I: 308 och II: 488), så vitt

nu är i fråga, samt med avslag å herrar C. A. Carlssons och

E. Jonssons ovannämnda motion (I: 303), förklara sig icke

kunna bifalla vad Kungl. Maj:t föreslagit beträffande upprättande

av kommunala flickskollinjer; skolande förty herr

Reuterskiölds ovannämnda motion (I: 300), så vitt den rör

lärjungeantalet i kommunal fliskskollinje, icke föranleda någon

riksdagens åtgärd;

B. beträffande kommunal flickskola

besluta,

1. att Kungl. Maj :ts förslag, i vad det avser kommunal

flickskola, som är förenad med statlig realskola för flickor, icke

skall föranleda någon riksdagens åtgärd;

2. avslå herr Reuterskiölds ovannämnda motion (I: 300),

i vad den avser lärjungeantalet i kommunal flickskola;

C. beträffande anslag till kommunala flickskolor:

1. uppföra det ordinarie förslagsanslaget till statsbidrag till

kommunala flickskolor med oförändrat belopp, 50,000 kronor;

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

Den kvinnliga

ungdomens

högre skolundervisning.

2. medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli

1930 30 juni 1931 utgå till lärarpersonalen vid kommunala

flickskolor med följande belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

till extra ordinarie ämneslärare och timlärare med belopp,

som Kungl. Maj :t i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende

nu gällande grunder bestämmer;

3. för sadan tillfällig löneförbättring anvisa för budgetåret

1930/1931 ett extra förslagsanslag av 8,000 kronor.

Stockholm den 23 maj 1930.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell,

Olof Olsson, O. Berggvist, J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, E. J.

G. Rosén, K. V. Rydén, E. A. Lundell, A. Thelin och K. A. W. Björck;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Brattfors,

O- R- Jansson i Falun, S. Bengtsson i Norup, L. J. C arlsson-F Tosterud, A. Å:son

Törnkvist i Karlskrona, J. Olofsson i Digernäs, S. Persson i Fritorp, P. C. Jonsson

i Eskilstuna, G. Persson i Falla, E. W landwall och J. E. Andersson i Ovanmyra.

Reservationer:

1. av herr Kvarnzelius;

2. av herr Rosén; med avseende å utskottets hemställan under I. beträffande

de allmänna läroverken B. b) 2.;

3. av herrar Widell, Bergqvist, Lundell, Thelin, Wiklund i Brattfors,

Persson i Fritorp, Persson i Falla och Sandivall, vilka ansett, att utskottets

utlåtande och hemställan bort hava följande lydelse:

»Den kungl, propositionen åsyftar i sin första del ett fullföljande av de

åtgärder, som statsmakterna alltsedan år 1927 vidtagit för att på ett

tillfredsställande sätt ordna den kvinnliga ungdomens högre skolundervisning.

Departementschefen har i avseende härå till en början (s. 1—30) framlagt vissa

principiella synpunkter och allmänna grundlinjer för flickornas högre skolut
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

79

bildning, därvid väsentligen stödjande sig på av de s. k. skolsakkunniga gjorda

uttalanden. Utskottet anser sig icke böra i detta sammanhang taga ställning

till de sålunda hävdade allmänna grundregler, efter vilka organisationen av

den kvinnliga ungdomens utbildning skulle i de särskilda fallen bestämmas,

utan vill här blott erinra örn vissa av riksdagen tidigare uttalade önskemål och

grundsatser i ämnet, vilka utskottet finner det vara av vikt att hålla

i minnet, när det gäller att pröva föreliggande fråga. Sålunda bär

1927 års riksdag uttalat grundsatsen, att varje läroverkssamhälle bör erbjuda

möjlighet för flickor att erhålla tillträde till statsläroverk under samma villkor

som gossar, samt att jämväl i övrigt statens omvårdnad örn ungdomens

undervisning äger rum under allt större hänsynstagande till den kvinnliga ungdomens

rätt och intressen. Vad angår flickornas läroverksutbildning skulle i

främsta rummet nämnda möjlighet beredas genom de högre gossläroverkens

ombildning till samläroverk. Där läroverkens storlek gjorde en dylik anordning

olämplig, borde emellertid den kvinnliga ungdomens utbildning tillgodoses

genom särskilda högre allmänna läroverk för flickor. I enlighet härmed

beslöt riksdagen upprättandet av fyra sådana högre allmänna läroverk samt

begärde plan för inrättande av ytterligare dylika läroanstalter. För tillgodoseende

av den speciella flickundervisningens behov uttalade sig 1927 års riksdag

i princip för särskilda för den kvinnliga ungdomen avsedda undervisningsanstalter,

vilka genom 1928 års riksdagsbeslut inrättades i form av kommunala

flickskolor.

Sedermera har 1929 års riksdag anhållit örn förnyad utredning rörande

behovet av ytterligare högre allmänna läroverk för flickor utöver de fyra av

1927 års riksdag beslutade samt om deras organisation. Härvid har riksdagen

uttalat den principen, att det icke är önskligt, att sådana åtgärder från statsmakternas

sida vidtagas, vilka kunna komma att öka antalet kvinnliga elever j

de läroverk, som föra till studentexamen, och samtidigt minska antalet i de läro

anstalter, vilka avse att giva en efter den kvinnliga ungdomens egenart och

framtida livsuppgifter i hem och samhälle speciellt anpassad uppfostran och

utbildning. Såsom den viktigaste förutsättningen för upprättandet av högre

allmänna läroverk för flickor framhölls i enlighet härmed av 1929 ars riksdag,

att det antal elever i staden och omkringliggande bygd, som åtnjöte högre undervisning,

vore så stort, att det förmådde rekrytera en dylik läroanstalt, utan

att den lokala organisationen av skolväsendet i övrigt i mera väsentlig grad

rubbades, örn dess bibehållande i oförändrad form vore önskvärt med hänsyn

till föreliggande behov.

De nu återgivna uttalandena betona olika sidor av problemet, dels kravet

på ett större hänsynstagande från statens sida än hittills till den kvinnliga

ungdomens utbildningsmöjligheter, dels beaktandet av denna ungdoms

speciella utbildningsbehov, dels ock betydelsen av organisationens anpassning

efter behovet på de särskilda orterna. Lösningen av spörsmålet örn flickundervisningen

bör ske under ett avvägande mellan dessa olika huvudintressen, allt

under iakttagande jämväl av statsekonomiska hänsyn, sa att organisationer! ej

ställer sig för statsverket kostsammare än som betingas av att den är fullt

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

ändamålsenlig och svarande mot föreliggande behov. Den sistnämnda ekonomiska

synpunkten har givetvis en allmän giltighet för hela problemet.

Med utgångspunkt från dessa principiella förutsättningar vill utskottet härefter

övergå till att i detalj granska de i den kungl, propositionen framställda

särskilda förslagen och de i samband härmed motionsvis framställda yrkandena.

Utskottet anser sig då först böra upptaga till behandling frågan örn inrättande

av nya högre allmänna läroverk för flickor samt spörsmålet örn de högre

allmänna flickläroverkens organisation.

Kungl. Maj :t har stannat vid att föreslå upprättande av endast ett nytt sådant

läroverk, nämligen i örebro. De sakkunniga hava föreslagit högre flickläroverks

inrättande, förutom i Örebro, även i Uppsala och Lund, men departementschefen

har ansett frågan härom böra tills vidare undanskjutas i avbidan

på provårsfrågans lösning. Till förslaget örn anordnande av endast ett nytt

högre allmänt läroverk för flickor, beläget i Örebro, hava motionerna av herr

Reuterskiöld (I: 300), herr Möller m. fl. (I: 308), herr Andersson i Ovanmyra

(11:438) och herr Hansson i Stockholm m. fl. (11:488) givit sin anslutning.

Däremot har i den av herrar C. A. Carlsson och Evert Jonsson väckta motionen

(I: 303) pakallats beslut örn inrättande av högre flickläroverk ej endast i Örebro

utan även i Uppsala och Lund*

Utskottet vill för sin del biträda förslaget örn inrättande av ett högre allmänt

läroverk i örebro. En sadan åtgärd synes betingad av föreliggande behov

och i övrigt stå i överensstämmelse med den av riksdagen år 1929 hävdade

principen rörande förutsättningarna för anordnande av högre flickläroverk.

I likhet med departementschefen anser utskottet, att frågan örn inrättande

av ytterligare högre flickläroverk bör tills vidare anstå. En viss försiktighet

i detta avseende torde vara tillrådlig såväl av ekonomiska skäl som med

tanke på flickornas speciella utbildningsbehov. Vad särskilt Uppsala och

Lund angår, finner utskottet de av skolsakkunniga anförda skäl för inrättande

därstädes av särskilda flickläroverk icke övertygande. Lärjungeantalet

i gossläroverken i dessa två städer synes icke giva sistnämnda läroverk

någon klart markerad särställning i förhållande till läroverken i

de övriga av ifrågavarande städer, d. v. s. Linköping, Norrköping, Jönköping.

Borås, Karlstad och Västerås. Snarare kan läroverkens i Uppsala

och Lund ställning som provårsläroverk anses göra ett jämförelse stort lärjungeantal

i dem önskvärt. Utskottet måste alltså ställa sig avvisande mot

herrar Carlssons och Jonssons motion i förevarande del. Till frågan om ordnandet

av flickornas läroverksutbildning i sistnämnda åtta städer återkommer

utskottet i det följande.

Vad så angår organisationen av det högre flickläroverket i Örebro har Kungl.

Majit på grund av den av 1929 års riksdag begärda och av skolsakkunniga

verkställda utredningen föreslagit, att läroverkets realskola skulle anknyta till

folkskolans såväl fjärde som sjätte klass samt att läroanstalten skulle omfatta

fyraårigt latingymnasium. Samma uppfattning hävdas i motionerna av herr

Reuterskiöld (I: 300), herrar Carlsson och Jonsson (I: 303) samt herr Anders
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

81

sou (11:438), varemot i motionerna av herr Möller m. fl. (1:308) och herr

Hansson m. fl. (11:488) yrkats realskolans anknytning endast till folkskolans

sjätte klass samt gymnasiets anordnande såsom treårigt latingymnasium.

Enligt utskottets mening bör det nya flickläroverket i örebro organiseras på

av Kungl. Maj:t föreslaget sätt. En organisation med dubbel anknytning till

folkskolan är den för landsortsstädernas högre allmänna läroverk vanliga; den

ger också samma möjligheter för flickorna som för gossarna till inträde i realskolan.

Att, såsom vissa motionärer yrkat, inrätta realskola med endast enkel

anknytning synes icke stämma överens med den av 1927 års riksdag fastslagna

grundsatsen örn möjlighet för flickor att erhålla tillträde till statsläroverk under

samma villkor som gossar, och står ej heller i överensstämmelse med den av

riksdagen fastslagna principen örn full likställdhet mellan den fyraåriga och

den femåriga realskolan.

Av skäl, som nu angivits, finner sig utskottet jämväl böra biträda Kungl.

Maj:ts förslag örn en sådan förändring av organisationen av de förut inrättade

flickläroverken i Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg, att realskolorna

vid dessa läroverk erhålla anknytning ej endast, såsom hittills, till folkskolans

sjätte klass utan även till den fjärde. Det skäl, som anförts mot en ändring

härutinnan, nämligen att berörda fyra läroverk befinna sig i det första skedet

av sin tillvaro, vadan en omläggning i organisatoriskt hänseende skulle

verka i särskild grad störande på deras verksamhet, synes utskottet icke hållbart.

Tvärtom förefaller det utskottet angeläget, att, örn en ändring skall

ske, denna företages omedelbart, så att vederbörande på ett så tidigt stadium

som möjligt erhålla klarhet beträffande läroanstaltens lokalbehov m. m.

Av vad nu senast anförts följer, att utskottet anser de i herrar Reuterskiölds,

Carlssons och Jonssons, Möllers m. fl., Anderssons och Hanssons m. fl. motioner

(I: 300, I: 303, I: 308, II: 438 och II: 488) framställda yrkandena örn avslag

å Kungl. Maj:ts proposition, i vad den angår organisationen av de redan

upprättade högre flickläroverken, ej böra bifallas.

Utskottet vill härefter till prövning upptaga frågan örn anordningar för

flickornas läroverksutbildning i de återstående städerna Uppsala, Linköping,

Norrköping, Jönköping, Lund, Borås, Karlstad och Västerås. Kungl. Maj:ts

förslag går ut på att med lösandet av denna fråga skulle tills vidare anstå utom

beträffande städerna Linköping och Borås, i fråga örn vilka Kungl. Maj :t föreslagit,

dels att särskilda realskolor för flickor med dubbel anknytning till folkskolan

skulle där inrättas, dels ock att gymnasierna vid de högre allmänna läroverken

därstädes skulle ombildas till samgymnasier. Till detta Kungl.

Maj:ts förslag har bifall yrkats i motionerna av herr Reuterskiöld (1:300)

och herr Andersson (11:438), dock att dessa motionärer härjämte hemställt,

att riksdagen måtte uttala sin förväntan att för 1931 års riksdag framlägges

en slutlig och fullständig plan för inrättandet av det mindre antal statliga

flickläroverk, som kunna efter noggrann prövning och med iakttagande av

större begränsning än 1929 års sakkunnigförslag innebär, ytterligare finnas

nödiga. I motionen av herr Carlsson och Jonsson (I: 303) har ävenledes yrkats

bifall till vad Kungl. Maj:t föreslagit beträffande flickrealskolor och samgym
Bihang

till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 80 haft. (Nr 177).

6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

nasier i Linköping och Borås, men därutöver har föreslagits inrättande av realskolor

för flickor med dubbel anknytning till folkskolan samt av samgymnasier

även i Norrköping, Jönköping, Karlstad och Västerås. Vidare har i motionerna

av herr Bergström (I: 307), herr Björkman m. fl. (II: 479) och herr Ward m. fl.

(II: 480) framställning gjorts örn inrättande av flickrealskola och samgymnasium

i Norrköping. I motionen av herr Weijne (11:487) har yrkats sådan

ändring i Kungl. Maj:ts förslag, att flickrealskolan i Borås måtte tills vidare

organiseras med blott fyraårig linje. Slutligen har i motionerna av herr Möller

m. fl. (I: 308) och Hansson m. fl. (11:488) yrkats, att Kungl. Maj:ts förslag

måtte avslås, samt att det högre allmänna läroverket i en var av städerna

Lund, Borås och Västerås måtte ombildas till högre samläroverk och att, intill

dess högre flickläroverk inrättats i städerna Uppsala, Linköping, Norrköping,

Jönköping och Karlstad, gymnasiet vid läroverken i dessa städer måtte ombildas

till samgymnasium.

Vad först beträffar flickornas undervisning på realskolans stadium, erbjuda

sig uppenbarligen två vägar: antingen upprättandet av särskilda realskolor

för flickor eller öppnandet av gossläroverken för flickor även på realskolans

stadium. Enligt utskottets mening måste starka betänkligheter möta, vilkendera

av dessa vägar det än gäller att anlita.

Förslaget örn särskilda flickrealskolor har utgått från de skolsakkunniga.

Deras motivering för anordnandet av sådana skolor är emellertid byggd snarare

på förutsättningen, att flickorna icke skulle kunna rymmas i gossläroverket

än på ett ådagalagt behov av en särskild flickrealskola.

Örn således utskottet icke kan finna utredningen i sistnämnda hänseende

fullt övertygande, kommer därtill — och detta är det viktigaste — att av

principiella skäl den största varsamhet synes utskottet böra iakttagas i fråga

örn öppnande av nya möjligheter för den kvinnliga ungdomen till inträde på den

teoretiska utbildningsväg, som leder till den nuvarande realexamen. Utskottet

vill ånyo erinra, hurusom från riksdagens sida betonats önskvärdheten av att den

statliga flickundervisningen så anordnas, att den icke lockar nämnda ungdom

bort från de uppgifter i hem och samhälle, som bäst överensstämma med dess

särart.

Så länge den kvinnliga ungdomens behov av realskolundervisning i ifrågavarande

städer icke blivit till sin omfattning nöjaktigt ådagalagt samt vägt

mot behovet av en mera praktiskt inriktad flickutbildning, synes det icke vara

förenligt med vare sig klok omtanke örn den kvinnliga ungdomens bästa eller

en god hushållning med statens medel att upprätta särskilda flickrealskolor i

dessa städer. Utskottet måste alltså för det närvarande ställa sig avvisande

mot såväl Kungl. Maj:ts förslag som förenämnda motioner, i vad de avse inrättande

av sådana skolor.

Med avseende å planen att nu öppna gossläroverkens realskola även för

flickor må till en början framhållas, vad redan förut anförts, nämligen att

nöjaktig utredning saknas angående omfattningen av behovet av realskolundervisning

för flickor därstädes. Det är sålunda ej heller uppvisat, vilka ökade

anspråk på lärarkrafter och lokaler, som kunna komma att föranledas av en

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

83

sådan åtgärd. Särskilt bör emellertid beaktas, att tillströmningen av flickor

till den statliga realskolan givetvis blir i hög grad beroende av hur den undervisning,

som avser att på ett med de av riksdagen förut uttalade önskemålen

mera överensstämmande sätt tillgodose den kvinnliga ungdomens särskilda utbildningsbehov,

kan komma att ordnas på de olika orterna. Ordnandet av

denna utbildning befinner sig just nu i ett övergångsskede, som gör ett uppskov

med ställningstagandet i fråga örn realskolundervisningen synnerligen

önskvärt. Utskottet vill vidare erinra örn att den av riksdagen begärda utredningen

örn praktiska linjer på realskolans åldersstadium ännu icke framlagts.

Den torde emellertid inom kort föreligga färdig. Givetvis kommer

man vid prövningen av denna fråga att taga särskild hänsyn till den kvinnliga

ungdomens behov av en mera praktiskt inriktad utbildning på realskolstadiet.

Då det otvivelaktigt är ett samhällsintresse av största vikt, att denna

ungdom icke i större utsträckning ledes in på de teoretiska studiebanorna, vore

det enligt utskottets mening mindre lämpligt att i landets större städer ordna

teoretisk realskolutbildning för flickor utan att avvakta de förslag, som säkerligen

inom den närmaste framtiden komma att framställas i syfte att bereda

den kvinnliga ungdomen tillfälle till en utbildning, bättre anpassad för kvinnans

speciella livsuppgifter. Utskottet anser alltså, att frågan om anordnande

av teoretisk realskolutbildning för flickor i ifrågavarande städer står i så

nära samband med spörsmålet örn organiserandet av en mera praktisk utbildning

för flickor i den kommunala flickskolans eller den praktiska realskollinjens

form, att den ej nu bör upptagas till avgörande, och utskottet kan

därför ej heller biträda det i motionerna av herr Möller m. fl. (I: 308) och

herr Hansson m. fl. (II: 488) framställda yrkandet örn anordnandet av fullständiga

samläroverk i Lund, Borås och Västerås.

Vad åter angår frågan örn beredande av gymnasieundervisning för flickor i

ovannämnda städer, göra sig icke samma betänkligheter gällande som i fråga

örn undervisning på realskolstadiet. Riksdagen har redan godtagit principen

att i mån av utrymme lämna den kvinnliga ungdomen tillträde

till gossgymnasierna, och då det antal flickor, varom här kan bliva fråga,

utan olägenhet torde kunna mottagas på gymnasiestadiet i förevarande åtta

städer, synes ingen anledning föreligga att dröja med anordnande av gymnasieundervisning

för flickor därstädes. Utskottet vill därför föreslå, att ej endast

i Linköping och Borås, såsom Kungl. Majit föreslagit, utan även i Uppsala.

Lund, Norrköping, Jönköping, Karlstad och Västerås, såsom i motionerna av

herrar Carlsson och Jonsson (I: 303) herr Möller m. fl. (I: 308) och herr

Hansson m. fl. (II: 488) ifrågasatts, gymnasierna vid därvarande högre allmänna

läroverk ombildas till samgymnasier.

I fråga örn det i herrar Reuterskiölds och Anderssons motioner (I: 300 och

II: 438) framställda yrkandet, att riksdagen måtte uttala sin förväntan, att

för 1931 års riksdag framlägges en slutlig och fullständig plan för inrättandet

av det mindre antal statliga flickläroverk, som kunna efter noggrann prövning

och med iakttagande av större begränsning än 1929 års sakkunnigförslag

innebär, ytterligare finnas nödiga, vill utskottet allenast framhålla, att

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

på grund av vad utskottet förut anfört frågan om beredande av ytterligare

möjligheter för flickor till läroverksutbildning nu icke lämpligen bör upptagas

till prövning. Utskottet förutsätter såsom självklart, att Kungl. Maj :t skall,

så snart sig göra låter, bringa detta angelägna spörsmål under riksdagens bedömande,

och finner därför något ytterligare uttalande från riksdagens sida

av den innebörd, sistnämnda motionärer ifrågasatt, ej erforderligt.

För utskottet återstår slutligen under denna avdelning att taga ställning till

Kungl. Maj :ts förslag i fråga örn kommunala flickskollinjer. Å detta förslag

har i motionerna av herr Möller m. fl. (I: 308) och herr Hansson m. fl.

(II: 488) yrkats avslag. Eljest har med avseende å berörda förslag i de

väckta motionerna icke något yrkande framställts i vidare mån, än att i herr

Reuterskiölds motion (I: 300) föreslagits, att såsom villkor för statsunderstöd

till kommunal flickskola och till kommunal flickskollinje skulle gälla, att

lärjungeantalet i varje klass genomsnittligt bleve minst 15.

Utskottet har visserligen icke kunnat undgå att hysa en viss tvekan,

huruvida det ej möjligen vore riktigare att låta frågan örn inrättande

av kommunala flickskollinjer anstå för att upptagas i samband med det slutliga

avgörandet av spörsmålet örn en för den kvinnliga ungdomens speciella

behov särskilt avpassad utbildning, vilket spörsmål utskottet, såsom ovan

nämnts, förutsätter skall komma under bedömande i sammanhang med det

väntade förslaget örn praktiska utbildningslinjer på realskolans åldersstadium.

Då emellertid på vissa orter den ifrågasatta anordningen med kommunal flickskollinje

synes utgöra det enda sättet att tills vidare finna en antaglig lösning

av vederbörande samhälles flickskolfråga, har utskottet ansett förslaget böra

godtagas mera såsom en nödfallsutväg för de platser, där förutsättningar för en

fullständig flickskola saknas. Utskottet anser sig böra framhålla, att anordningen

med kommunal flickskollinje måste förutsättas komma till stånd endast i

ett mindre antal fall, där andra och mera lämpliga utvägar ej stå till buds.

De av Kungl. Maj:t i fråga örn kommunala flickskollinjer föreslagna bestämmelserna

såväl beträffande organisationen som angående statsbidrag och

lärarpersonalens avlöning m. m. hava icke föranlett någon erinran från utskottets

sida. Den i herr Reuterskiölds motion (I: 300) föreslagna skärpningen

av villkoret örn lärjungeantal, vilken säkerligen i flera fall skulle omöjliggöra

flickskollinjes anordnande, där en sådan vore av behovet påkallad, anser sig

utskottet alltså ej böra förorda. Med avseende på det i herr Reuterskiölds

motion framförda yrkandet på motsvarande skärpning av villkoret örn lärjungeantal

även vid kommunal flickskola vill utskottet framhålla, att en dylik

ändring av 1928 års riksdags beslut skulle i avsevärd grad försvåra upprättandet

av kommunala flickskolor och därmed i uppenbar strid mot riksdagens

uttalade önskan bidraga till att länka strömmen av bildningssökande kvinnlig

ungdom in på de utbiklningsvägar, som leda till real- och studentexamen.

Utskottet vill även erinra därom, att såsom villkor för statsunderstöd till

kommunal mellanskola föreskrivits ett genomsnittligt lärjungeantal i varje

klass av allenast 10. Utskottet kan därför ej heller biträda herr Reuterskiölds

yrkande, i vad det avser kommunal flickskola.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

85

Vad Kungl. Majit föreslagit i fråga om kommunal flickskola, som är förenad

med statlig realskola för flickor, torde icke böra föranleda någon riksdagens

åtgärd, vid det förhållandet att enligt utskottets mening någon sådan

realskola åtminstone för närvarande icke bör komma till stånd.

De verkställda kostnadsberäkningarna föranleda i och för sig ingen erinran

från utskottets sida.

De av Kungl. Majit i propositionens andra del framställda förslagen gälla Vissa frågor

huvudsakligen vissa anordningar, betingade av de svårigheter, som under de™ran5e hHförsta

åren mött att enligt utstakad plan genomföra den år 1927 beslutade av 1927 Ars

skolorganisationen. Berörda anordningar, omfattande dels samorganisation av

femårig och fyraårig realskollinje, den s. k. förenade linjen, dels ock lyceiorganisationen,

torde alltså till sin karaktär och sitt syfte böra betraktas såsom

provisoriska, avsedda att avvecklas, så snart de visa sig icke längre vara av behovet

påkallade.

Vad då först angår den förenade linjen, har förslaget därom föranletts väsentligen

därav att, till följd av den nu gällande organisationen av realskolan

med dess uppdelning på en femårig och en fyraårig linje, dels i vissa fall lärjungar

måste avvisas från den ena linjen, medan den andra endast delvis tages

i anspråk, dels ock i andra fall två skilda klassavdelningar, en pa vardera linjen,

uppehållas för ett lärjungantal, som utan svårighet skulle kunna rymmas

inom en och samma avdelning.

Utskottet kan för sin del icke finna annat, än att förslaget örn en förenad

linje, även örn denna rent pedagogiskt sett icke är fullt ut lika god som de rena

fem- eller fyraåriga linjerna, likväl erbjuder mycket stora praktiska fördelar.

Å ena sidan beredes lärjungarna genom en femårig eller en fyraårig linjes ersättande

med förenad linje möjlighet till val av realskollinje utan onödig ökning

av antalet klassavdelningar, och å andra sidan vinnes genom linjernas förening

på föreslaget sätt en kostnadsminskning för stat och kommun utan intrång på

den lärjungarna medgivna rätten till fritt linjeval. Den förenade linjen synes

alltså icke utgöra någon rubbning av grundvalarna för 1927 års skolreform

utan fastmera innebära ett sätt att underlätta och främja dess genomförande.

Utskottet vill därför förorda, att anordningen med förenad linje i viss utsträckning

kommer till användning inom skolorganisationen såsom ett slags

regulator i de fall, där den är av ett verkligt behov påkallad för de ändamål,

som ovan nyss angivits. Utskottet kan alitsa icke biträda de i motionerna av

herr Möller m. fl. (1:308) och herr Hansson m. fl. (11:488) framställda yrkandena

om helt avslag å Kungl. Maj :ts härutinnan gjorda förslag.

Vad beträffar förutsättningarna för anordnande av förenad linje, har i herrar

Carlssons och Jonssons motion (I: 303) påyrkats det tillägget till Kungl. Majits

förslag under I A, att riksdagens medgivande härtill skulle i varje särskilt fall

inhämtas. Annat synes icke hava varit med Kungl. Majits förslag avsett, då

Kungl. Majit under I B begärt riksdagens beslut i fråga örn de särskilda läroverk,

där förenad linje skulle förekomma. Under alla förhållanden anser utskottet

det föreslagna tillägget på sin plats och vill därför i berörda hänseende

förorda bifall till nämnda motion.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

Med avseende å den förenade linjens yttre organisation och dess pedagogiska

utformning har utskottet — med instämmande i vad sist omförmälda motionärer

i sådant hänseende anfört —- velat betona, att linjens syfte icke får vinnas

på endera av de fem- och fyraåriga linjernas och dess lärjungars bekostnad,

d. v. s. den av riksdagen år 1928 fastslagna principen örn full likställdhet mellan

fyraårig och sexårig folkskolekurs såsom grundval för den högre skolan

måste strängt upprätthållas även vid de båda realskollinjernas sammanslagning

till en förenad linje. För att trygga en sådan tillämpning av de föreslagna

bestämmelserna örn den förenade linjen anser utskottet i likhet med bemälda

motionärer kompletterande föreskrifter böra meddelas av följande innebörd:

Där å en förenad linje sammanlagda antalet lärjungar i den femåriga lärokursens

andra och den fyraårigas första klass ej överstiger 35, skall undervisningen

— utom i viss utsträckning i tyska — vara gemensam. Där åter sammanlagda

lärjungantalet överstiger 35, skall ny klassavdelning upprättas. Därvid

skola lärjungarna i den fyraåriga lärokursen, så snart deras antal uppgår till

minst 10, bilda egen klassavdelning med från den femåriga lärokursens elever

skild undervisning så långt ske kan, i det att överförande av lärjungar från

femårig lärokurs till samläsning med lärjungar i den fyraåriga kursen skall

ske, först då lärjungantalet i den femåriga lärokursen överskrider 35.

Beträffande undervisningsplanen för den förenade linjen hava av vissa i

ärendet hörda myndigheter betänkligheter uttalats i fråga örn den förenade

linjens pedagogiska ändamålsenlighet i den utformning, linjen erhållit i skolsakkunnigas

förslag. Dessa betänkligheter synas utskottet väsentligen undanröjda

genom den av skolöverstyrelsen utarbetade undervisningsplanen med den

fyraariga lärokursens timplan helt anpassad efter den vanliga fyraåriga realskolans

och med två års skild undervisning i tyska. Enligt utskottets mening

bör därför detta överstyrelsens förslag läggas till grund vid utformandet av

undervisningsplan för den förenade linjen.

Beträffande antalet förenade linjer och deras förläggning har Kungl. Maj :t

föreslagit upprättandet av 22 sådana, nämligen i Linköping, Karlskrona,

Västervik, Arvika, Söderhamn och Åmål, där en femårig linje av realskolan

skulle ombildas till förenad sådan, samt i Borås, örebro, Halmstad, Sundsvall,

Östersund, Hälsingborg, Jönköping, Eksjö, Uddevalla, Vänersborg, Härnösand,

Ängelholm, Trälleberg, Falköping, Göteborg (östra realskolan) och Malmö

(realskolan), där den förenade linjen skulle anordnas genom ombildning av en

fyraårig linje.

Herrar Reuterskiöld och Andersson hava i sina motioner (I: 300 och II: 438)

yrkat avslag å detta Kungl. Maj:ts förslag samt föreslagit inrättande av två

förenade linjer vid vartdera av högre allmänna läroverken i Borås och Jönköping

samt en förenad linje vid vart och ett av de allmänna läroverken i Västervik,

Arvika, Söderhamn, Trälleberg och Åmål.

I herrar Carlssons och Jonssons motion (I: 303) har yrkats bifall till Kungl.

Maj :ts förslag i nu förevarande del.

I herr Bergmans m. fl. motion (I: 309) har hemställts, att förenad linje måtte

komma till stånd jämväl vid samrealskolorna i Norrtälje och Askersund ge
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

87

norn ombildning av den fyraåriga realskolan. Enahanda yrkande har beträffande

Askersund framställts även i herrar Perssons och Sandwall motion

(11:481).

Efter granskning av de i den kungl, propositionen förekommande siffrorna

rörande lärjungetillströmningen på de olika läroverksorterna och efter inhämtande

av ytterligare upplysningar i berörda hänseende, avseende hittills inkomna

anmälningar till läsåret 1930—1931, har utskottet, med utgångspunkt från

sin uppfattning rörande den förenade linjens uppgift, kommit till det resultatet,

att sådan linje icke för närvarande är av behovet påkallad i den utsträckning,

som av Kungl. Majit föreslagits. Med ledning av det siffermaterial, varöver

utskottet förfogat, finner utskottet förutsättningar för anordnande av förenad

linje föreligga vid de allmänna läroverken i Västervik, Vänersborg, Borås,

Falköping, Hälsingborg, Trälleberg, Halmstad, Arvika, Åmål, Härnösand

och Östersund. Beträffande sättet för ombildningen torde i fråga örn nämnda

läroverk, vilka alla finnas upptagna i Kungl. Maj:ts förslag, böra

gälla vad nämnda förslag därom innefattar; dock att beträffande läroverket

i Arvika, i fråga örn vilket Kungl. Maj:ts förslag förutsätter,

att endast den förenade linjen tills vidare skulle vara erforderlig, utskottet

med hänsyn till den därvarande flickskolans avveckling och inhämtade

uppgifter rörande lärjungetillströmningen anser nödigt, att den fyrklassiga linjen

anordnas såsom förenad, så att vid läroverket under läsåret 1930—1931

finnas två första klassavdelningar av den femåriga lärokursen. A7ad beträffar

de motionsvis framförda yrkandena på anordnande av förenad linje jämväl vid

samrealskolorna i Askersund och Norrtälje finner utskottet de för anordnande

av sådan linje i Askersund anförda skälen så tungt vägande, att enligt utskottets

mening samrealskolan i Askersund från och med läsåret 1931—1932 bör organiseras

i form av en förenad fem- och fyraårig linje. Denna anordning medför

icke någon kostnadsändring för budgetåret 1930/1931. Däremot finner utskottet

tillräckliga skäl ej föreligga för anordnande av förenad linje vid samrealskolan

i Norrtälje. I vad Kungl. Majits förslag och de i ämnet väckta motionerna

avvika från vad utskottet sålunda förordat, anser sig utskottet alltså böra hemställa

örn avslag å de i sådant hänseende framställda yrkandena.

I fråga örn lyceilinjerna har Kungl. Majit, med hänsyn till den ringa anslutning,

dessa rönt, föreslagit en tillfällig inskränkning av deras antal, som

av 1927 års riksdag bestämdes till 8. Kungl. Maj :t hemställer örn uppskov tills

vidare med fem av dessa linjer, nämligen vid högre latinläroverket i Göteborg,

högre allmänna läroverken i Uppsala och Lund samt vid nya elementarskolan

i Stockholm real-lyceilinjen och den nyspråkliga lyceilinjen. Vid sistnämnda

läroverk skulle i stället inrättas gymnasium, omfattande fyraårigt latin- och

fyraårigt realgymnasium samt realskola, anknytande till folkskolans fjärde

klass. Enligt Kungl. Majits förslag förutsättes, att frågan om lyceiorganisationen

skulle upptagas till förnyad prövning inom förloppet av tre år i stället

för fem år, såsom skolsakkunniga föreslagit. Såsom villkor för upprättande

uv första krets av lyceilinje skulle gälla, att minst 8 lärjungar (enligt skolsakkunnigas

förslag alternativt minst 10 lärjungar) blivit godkända i inträdes
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

prövningarna på vårterminen. Under övergångstiden skulle Kungl. Majit äga

befogenhet att besluta örn upprättande av parallellavdelningar inom realskolan

och gymnasiet, i den mån behov av sådana kunde uppstå till följd av uppskovet

med lyceilinjernas inrättande.

I herrar Reuterskölds och Anderssons motioner (I: 300 och II: 438) har

yrkats bifall till förslaget om lyceilinjema, på sätt skolsakkunniga hemställt.

Herrar Carlsson och Jonsson hava i sin motion (1:303) allenast ifrågasatt

den ändringen i Kungl. Maj :ts förslag, att den tid, inom vilkens förlopp lyceifrågan

skulle upptagas till förnyad prövning, måtte bestämmas till fem år.

Slutligen hava herrar Möller m. fl. och Hansson m. fl. i sina motioner (1:308

och 11:488) hemställt örn avslag å Kungl. Maj:ts förslag i berörda del, utom

vad angår nya elementarskolan i Stockholm, samt att riksdagen måtte besluta,

att de vid läroverken i Uppsala och Lund anordnade lyceilinjema skola ersättas

vid det förra läroverket av treårigt latingymnasium, vid det senare

läroverket av fyrklassig realskola och treårigt latingymnasium. Beträffande

nya elementarskolan i Stockholm hava dessa motionärer anslutit sig till Kungl.

Maj :ts förslag, sa vitt angar uppskov med reallyceilinjen och den nyspråkliga

lyceilinjen men såsom ersättning för dessa föreslagit fyrklassig realskola samt

fyraårigt latin- och treårigt realgymnasium.

Utskottet kan för sin del icke finna annat, än att det av Kungl. Majit föreslagna

uppskovet med vissa lyceilinjers anordnande är välbetänkt. Då utskottet

emellertid anser, att lyceet såsom skolform har sitt berättigande för

vissa kategorier av lärjungar och då det torde kunna antagas, att den ringa

tillströmningen av elever till denna skoltyp har sin förklaring i att dess fördelar

ännu icke blivit tillräckligt beaktade av den stora allmänheten, vill utskottet

uttala önskvärdheten av att lämpliga åtgärder genom Kungl. Maj:ts

försorg vidtagas i syfte att bland allmänheten sprida kännedom örn lyceiorganisationen.

Den av Kungl. Majit ifrågasatta uppskovstiden av tre år synes utskottet

väl avvägd. Likaså anser sig utskottet böra ansluta sig till Kungl. Maj:ts

förslag i fråga örn ett minimiantal lärjungar av 8 såsom villkor för upprättande

av första krets av lyceilinje ävensom i fråga örn inrättande av parallellavdelningar

under uppskovstiden.

Utskottet avstyrker alitsa de väckta motionerna, i vad de i förevarande del

avvika från Kungl. Majda förslag.

mav^veder av departementschefen under denna punkt verkställda beräkningarna

förande an- har utskottet i och för sig intet att erinra. Emellertid har utskottet förut ifråSla9statenilCS''sådan

anclring 1 Kun^1- Maj:ts förslag, att flickrealskolorna i Linköping

N a ordinarie °C^ "^°raS s^u^e komma till stånd, samt att gymnasiet vid de högre alllärartjänster

!männa läroverken i Uppsala, Linköping, Norrköping, Jönköping, Lund, Borås,

m. m. Karlstad och Västerås skulle ombildas till samgymnasium. Detta utskottets

förslag medgiver en minskning av det belopp, 588,750 kronor, varmed enligt

Kungl. Maj:ts förslag det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken

skulle för nya ordinarie lärartjänster ökas för budgetåret 1930/1931.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

89

De på de båda realskolorna för flickor i Linköping och Borås belöpande

kostnader, vilka skulle bestridas av den i ordinarie reservationsanslaget ingående

posten för ordinarie lärartjänster m. m., utgöra tillhopa 13,000 kronor.

Dessa kostnader skulle enligt utskottets förslag bortfalla. Däremot tillkomma

vissa utgifter på grund av förslaget att ej endast i Linköping och Borås

utan även i de sex övriga ovannämnda städerna gymnasiet skulle ombildas till

samgymnasium. För ombildning av gymnasierna i Linköping och Borås till

samgymnasium har departementschefen för vartdera läroverket beräknat 640

kronor, därav 300 kronor till en kvinnlig sakkunnig att gå rektor till handa

med råd och upplysningar angående de kvinnliga lärjungarna och 340 kronor

för skild undervisning i gymnastik åt nämnda lärjungar. Av sistnämnda två

belopp skulle endast det förra, 300 kronor, belasta det ordinarie reservationsanslaget.

För de av utskottet föreslagna 6 ytterligare sam gymnasierna gör

detta sammanlagt 1,800 kronor. Ovannämnda belopp å 588,750 kronor bör

alltså minskas med (13,000 — 1,800=) 11,200 kronor till 577,550 kronor.

Enligt departementschefens beräkningar skulle i extra anslag till arvoden

åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken för budgetåret

1930/1931 erfordras 817,100 kronor, motsvarande en höjning av 300,800

kronor.

Vissa av utskottet i det föregående ifrågasatta ändringar i Kungl. Maj:ts

förslag möjliggöra emellertid en nedsättning av denna summa.

Enligt utskottets förslag skulle några flickrealskolor i Linköping och Borås

icke komma till stånd. Härigenom besparas å förevarande anslag ett belopp

av 2,240 kronor.

Vidare har utskottet beträffande den förenade linjen föreslagit inrättande

av sådan vid 12 angivna läroverk i stället för av Kungl. Majit föreslagna 22.

Härav förledes en minskning i behovet av extra lärare. Kostnadsbesparingen

kan enligt av utskottet verkställda beräkningar uppskattas till i runt tal

35,700 kronor.

Sammanlagda kostnadsminskningen enligt utskottets förslag skulle sålunda

i runt tal utgöra 37,900 kronor. I enlighet härmed skulle ifrågavarande extra

anslag för budgetåret 1930/1931 bestämmas till 779,200 kronor.

Den av departementschefen förordade ordningen, enligt vilken skolöverstyrelsen

skulle äga att inom gränserna av härför anvisade medel fatta beslut

om tillfälligt upprättande av parallellavdelningar, synes utskottet hava skäl

för sig. Under villkor att denna befogenhet av överstyrelsen utövas endast

under de i propositionen angivna förutsättningar finner utskottet därför det

ifrågasatta förfaringssättet kunna godtagas.

Mot vad under denna punkt föreslagits har utskottet intet att erinra.

Extra och

vikarierande

lärare m. m.

Arvodesförhöjning

åt

vissa extra

ordinarie ämneslärare

vid

högre lärarinneseminariet,

allmänna

läroverk och

statens folkskoleseminarier.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

Extra arvoden

åt teckningslärare.

Extra arvoden

åt gymnastiklärare.

Extra arvoden

åt musiklärare.

Extra arvoden

åt lärarinnor

i kvinnligt

handarbete.

Arvoden till

skolläkare.

Samman
fattning.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag erfordras för ifrågavarande ändamål ett extra

anslag av 119,600 kronor för budgetåret 1930/1931.

Då utskottet avstyrkt Kungl. Maj :ts förslag om inrättande av flickrealskolor

i Linköping och Borås, besparas härigenom å nämnda anslag ett belopp av

540 kronor.

Vidare möjliggör utskottets förslag beträffande den förenade linjen en kostnadsminskning,

vilken enligt av utskottet verkställda beräkningar kan uppskattas

till 3,100 kronor i runt tal.

Det av Kungl. Maj:t äskade beloppet kan alltså minskas med tillhopa i runt

tal 3,600 kronor, varigenom ifrågavarande anslag för budgetåret 1930/1931

skulle komma att utgöra 116,000 kronor.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle för ifrågavarande ändamål erfordras

ett extra anslag av 105,900 kronor för budgetåret 1930/1931.

Genom utskottets avstyrkande av förslaget örn flickrealskolor i Linköping

och Borås besparas ett belopp av 680 kronor, varemot utskottets förslag örn inrättande

av samgymnasier vid 6 läroverk (utöver de av Kungl. Maj :t föreslagna)

föranleder en merkostnad av 2,040 kronor.

Ifrågavarande anslag skulle alltså för budgetåret 1930/1931 komma att utgöra

i runt tal 107,200 kronor.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle för ifrågavarande ändamål erfordras

ett extra anslag av 45,300 kronor för budgetåret 1930/1931.

Då utskottet avstyrkt Kungl. Maj:ts förslag om inrättande av flickrealskolor

i Linköping och Borås besparas härigenom ett belopp av 360 kronor.

Anslaget torde därför för budgetåret 1930/1931 böra bestämmas till i runt

tal 44,900 kronor.

De under denna punkt gjorda beräkningarna föranleda ingen erinran från

utskottets sida.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle för budgetåret 1930/1931 erfordras en

höjning av den i det ordinarie reservationsanslaget ingående anslagsposten: arvoden

åt skolläkare med 3,875 kronor.

Då utskottet avstyrkt Kungl. Maj:ts förslag örn inrättande av flickrealskolor

i Linköping och Borås, besparas härigenom ett belopp av 300 kronor,

varför den erforderliga höjningen av nämnda anslagspost torde böra beräknas

till 3,575 kronor.

Utskottet vill erinra örn att riksdagen redan bifallit Kungl. Maj:ts under

punkterna 149, 150 och 151 framställda förslag örn höjning av det ordinarie

reservationsanslaget till de allmänna läroverken dels med 15,300 kronor för

ombildning av vissa övningslärarbefattningar och inrättande av nya ordinarie

teckningslärarbefattningar, dels med 3,000 kronor, avseende anslagsposten: arvoden

till biträden å rektorsexpeditionema, dels ock med 23,600 kronor, avseende

anslagsposten: bibliotekarierna.

Här nedan lämnas en översikt av de höjningar av det ordinarie reservationsanslaget,

som ej mindre bliva en följd av riksdagens nyssnämnda beslut än

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

91

även bliva erforderliga vid bifall till vad utskottet i det föregående före
-

slagit :

Nya ordinarie lärartjänster.............................. kronor 577,550

Ombildning av vissa övningslärarbefattningar m. m....... » 15,300

Arvoden till biträden å rektorsexpeditionerna ............ » 3,000

Anslag till bibliotekarier ............................ » 23,600

Arvoden till skolläkare .............................. » 3,575

Summa kronor 623,025

Det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken, vilket i riksstaten

för innevarande budgetår upptagits med ett belopp av 7,453,225 kronor,

skulle alltså ökas med nyssnämnda summa, 623,025 kronor, till 8,076,250

kronor.

Under punkterna 148, 153, 155, 156, 157, 158 och 161 har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde vara

riksdagen förelagd, för nedannämnda ändamål för budgetåret 1930/1931 beräkna

följande anslag eller anslagsförhöjningar, nämligen:

nya ordinarie lärartjänster m. m....................... kronor 587,900

extra och vikarierande lärare m. m..................... » 878,400

extra arvoden åt teckningslärare ...................... » 119,700

extra arvoden åt gymnastiklärare ...................... » 105,200

extra arvoden åt musiklärare .......................... » 45,300

extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete........ » 47,300

arvoden åt skoläkare ................................ » 3,875

Summa kronor 1,787,675

Enligt riksdagens ovannämnda beslut och utskottets förslag skulle sagda

anslag och anslagsförhöjningar i riksstaten för budgetåret 1930/1931 upptagas

på följande sätt:

nya ordinarie lärartjänster m. m....................... kronor 577,550

extra och vikarierande lärare .......................... » 779,200

arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie ämneslärare .... » 55,000

extra arvoden åt teckningslärare........................ » . 116,000

extra arvoden åt gymnastiklärare ...................... » 107,200

extra arvoden åt musiklärare.......................... » 44,900

extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete........ » 47,300

arvoden åt skolläkare ................................ » 3,575

Summa kronor 1,730,725

Då i riksstaten för budgetåret 1930/1931 för dessa ändamål beräknats ett

sammanlagt belopp av 1,787,675 kronor, skulle alltså vid bifall till utskottets

förslag uppkomma en besparing av 56,950 kronor.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

Kommunala

flickskolor och

flickskollinjer.

Tillfällig löneförbättring

ät

lärarpersonalen

vid kommunala

flickskolor

och

flickskollinjer.

Utskottet har intet att erinra i anledning av vad under denna punkt föreslagits.

Utskottet har intet att erinra mot vad under denna punkt föreslagits.

Under åberopande av vad utskottet ovan anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. beträffande de allmänna läroverken:

A. de allmänna läroverkens organisation:

i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och herrar C. A. Carlssons

och E. Jonssons ovannämnda motion (1:303) samt med

avslag härutinnan å herrar Reuterskiölds, Möllers m. fl., Anderssons

i Ovanmyra och Hanssons i Stockholm m. fl. ovannämnda

motioner (1:300, 1:308, 11:438 och 11:488), medgiva,

att, utöver vad beträffande denna organisation nu är

stadgat, vid realskola på ort, som, efter riksdagens medgivande

i varje särskilt fall, av Kungl. Maj:t bestämmes, må, i huvudsaklig

överensstämmelse med vad departementschefen i

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 31 januari

1930 angivit samt med iakttagande av vad utskottet här ovan

anfört, femårig och fyraårig linje kunna anordnas som förenad

linje med anknytning till folkskolans såväl fjärde som

sjätte klass;

B. upprättande och ombildning av läroverk:

besluta:

a) i avseende å allmänna läroverk för flickor:

1. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och herrar C. A.

Carlssons och E. Jonssons samt herrar Reuterskiölds och Anderssons

i Ovanmyra ovannämnda motioner (I: 300, I: 303 och

II: 438), så vitt nu är i fråga, ävensom med avslag å herrar

Möllers m. fl. och Hanssons i Stockholm m. fl. ovannämnda

motioner (I: 308 och II: 488), så vitt nu är i fråga, att i Örebro

skall från och med den tid, Kungl. Maj:t bestämmer, upprättas

ett högre allmänt läroverk för flickor, omfattande realskola

med anknytning, på sätt departementschefen i statsrådsprotokollet

angivit, till folkskolans såväl fjärde som sjätte

klass, ävensom fyraårigt latingymnasium, under villkor att vederbörande

kommun åtager sig att tillhandahålla erforderliga

undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning

ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor;

2. med bifall — —--och Borås;

3. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

härutinnan å herrar Reuterskiölds, C. A. Carlssons och E.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

93

Jonssons, Möllers m. fl., Anderssons i Ovanmyra och Hanssons

i Stockholm m. fl. ovannämnda motioner (I: 300, I: 303, I:

308, II: 438 och II: 488), att realskolorna vid de högre allmänna

läroverken för flickor i Stockholm, Göteborg, Malmö

och Hälsingborg skola anordnas med anknytning, på sätt departementschefen

i statsrådsprotokollet angivit, till folkskolans

såväl fjärde som sjätte klass, under villkor att vederbörande

kommun åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler

jämte inredning och möbelutrustning ävensom

bostad eller hyresersättning åt rektor;

4. att avslå -----och Lund;

5. att avslå —- —- — — och Västerås;

6. att avslå----(I: 307 och II: 408);

7. att avslå —---(II: 479);

8. att avslå herrar Reuterskölds och Anderssons i Ovanmyra

ovannämnda motioner (1:300 och 11:438), i vad de angå

framläggande för 1931 års riksdag av en slutlig och fullständig

plan för inrättande av ett mindre antal statliga flickläroverk;
b)

i avseende å allmänna läroverk för gossar och samläroverk:
1.

i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt herrar Reuterskiölds,

C. A. Carlssons och E. Jonssons, Möllers m. fl., Anderssons

i Ovanmyra och Hanssons i Stockholms m. fl. ovannämnda

motioner (I: 300, I: 303, I: 308, II: 438 och II: 488),

att gymnasiet vid det högre allmänna läroverket i en var av

städerna Uppsala, Linköping, Norrköping, Jönköping, Lund,

Borås, Karlstad och Västerås skall ombildas till samgymnasium,

under villkor att vederbörande kommun åtager sig att

tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler ävensom bostad

eller hyresersättning åt rektor;

2. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och herrar Reuterskiölds,

C. A. Carlssons och E. Jonssons samt Anderssons i

Ovanmyra ovannämnda motioner (I: 300, I: 303 och II: 438)

samt med avslag härutinnan å herrar Möllers m. fl. och Hanssons

i Stockholm m. fl. ovannämnda motioner (I: 308 och

II: 488) att vid vart och ett av de allmänna läroverken i Västervik

och Amål en femårig linje av realskolan skall ombildas

till en sådan förenad linje, som här ovan under A omförmäles,

och vid vart och ett av de allmänna läroverken i Borås,

Halmstad, Östersund, Hälsingborg, Vänersborg, Härnösand,

Trälleberg, Falköping och Arvika en fyraårig linje av realskolan

skall ombildas till en dylik förenad linje, allt under

iakttagande av vad utskottet ovan anfört;

3. med bifall till herrar G. Perssons i Falla och Sandwall

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

ovannämnda motion (II: 481) ävensom herr Bergmans m. fl.

ovannämnda motion (I: 309), den sistnämnda i vad den avser

inrättande av förenad linje vid samrealskolan i Askersund

att vid samrealskolan i Askersund den fyraåriga realskollinjen

skall under iakttagande av vad utskottet ovan anfört

ombildas till en sådan förenad linje, som här ovan under A.

omförmäles;

4. att avslå----i Norrtälje;

c) i avseende å lyceerna:

med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å herrar

Reuterskiölds, C. A. Carlssons och E. Jonssons, Möllers

m. fl., Anderssons i Ovanmyra och Hanssons i Stockholm m. fl.

ovannämnda motioner (I: 300, I: 303, I: 308, II: 438 och II:

488), i vad dessa innefatta yrkanden, som icke överensstämma

med Kungl. Maj:ts förslag,

1. att — med bibehållande av lyceilinjen vid vartdera av

högre allmänna läroverket för gossar i Malmö och högre realläroverket

i Göteborg samt av latinlyceilinjen vid statens provskola,

nya elementarskolan i Stockholm —

dels vid högre latinläroverket i Göteborg samt vid högre

allmänna läroverken i Uppsala och Lund skall med upprättandet

av vederbörande lyceilinjer tills vidare anstå;

dels ock vid statens provskola, nya elementarskolan i Stockholm,

skall med upprättandet av reallyceilinjen och den nyspråkliga

lyceilinjen tills vidare anstå samt i stället tillsvidare

finnas ett gymnasium, omfattande fyraårigt latingymnasium

och fyraårigt realgymnasium, samt en realskola, anordnad

med fem ettåriga klasser och anknytande till folkskolans fjärde

klass;

2. att intill dess organisationsplanen beträffande lyceilinjerna

blivit fullt genomförd, Kungl. Maj:t skall äga att, efter

förslag av skolöverstyrelsen och inom gränserna för de för

ändamålet beviljade anslagen, fatta de beslut, som kunna bliva

erforderliga med hänsyn därtill, att på grund av att upprättandet

av vissa lyceilinjer uppskjutes, behov kan uppstå av

utökning av realskola respektive gymnasium vid vederbörande

läroverk genom upprättande av nya parallellavdelningar;

3. att första krets av lyceilinje må upprättas endast under

förutsättning att minst 8 lärjungar blivit godkända i anställd

inträdesprövning.

C. anslag till de allmänna läroverken:

a) för inrättande av nya ordinarie ämneslärartjänster vid

de allmänna läroverken, roed den fördelning som av Kungl.

Majit bestämmes, m. m. höja det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken med 577,550 kronor;

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

95

b) för höjning av den i det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken ingående posten: arvoden åt skolläkare

höja nämnda anslag, nu kronor 37,325:—, med kronor

3,575:—- till kronor 40,900:—;

kommande förty, vid bifall härtill och då riksdagen förut

bifallit Kungl. Maj:ts under punkterna 148, 149 och 150 i statsverkspropositionens

åttonde huvudtitel framlagda förslag, det

ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken, nu

7,453,225 kronor, att ökas med 623,025 kronor till 8,076,250

kronor.

c) till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de

allmänna läroverken m. m. anvisa för budgetåret 1930/1931

ett extra anslag av 779,200 kronor;

d) till arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie ämneslärare

vid högre lärarinneseminariet, allmänna läroverk och statens

folkskoleseminarier anvisa för budgetåret 1930/1931 ett

extra anslag av 55,000 kronor;

e) till extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna

läroverken anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag

av 116,000 kronor;

f) till extra arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna

läroverken anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag

av 107,200 kronor;

g) till extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken

anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av

44,900 kronor;

h) till extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete

vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret 1930/1931

ett extra anslag av 47,300 kronor.

II. beträffande kommunala flickskolor och flickskollinjer:

A. upprättande av kommunala flickskollinjer:

a) — med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och herrar C. A.

Carlssons och E. Jonssons ovannämnda motion (I: 303) samt

med avslag å herrar Möllers m. fl. och Hanssons i Stockholm

m. fl. ovannämnda motioner (I: 308 och II: 488), så vitt nu är

i fråga, ävensom, i vad angår punkten 4 här nedan, med avslag

å herr Keuterskiölds ovannämnda motion (I: 300), så vitt den

rör lär jungan talet i kommunal flickskollinje — godkänna följande

allmänna förutsättningar för åtnjutande av statsbidrag

till kommunal flickskollinje:

1. Kommunal flickskollinje skall vara inrättad vid allmänt

läroverk samt vara upprättad och underhållen av skolområde,

bestående av ett eller flera skoldistrikt, eller, efter Kungl.

Maj :ts beprövande, av annan kommunal samfällighet eller för
-

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

elling av flera sådana, samt hava till ändamål att bereda kvinnliga

lärjungar, som genomgått näst högsta klassen av realskola

vid allmänt läroverk, tillfälle att inhämta ett högre mått av

allmän medborgerlig bildning med hänsyn tagen till den kvinnliga

ungdomens egenart och därvid tillika i större eller mindre

utsträckning förbereda lärjungarna för praktisk verksamhet,

särskilt inom hemmets område.

2. Kommunal flickskollinje skall vara anordnad med treårig

lärokurs.

3. Inom de två högsta klasserna av kommunal flickskollinje

skall undervisningen, i huvudsaklig överensstämmelse med de

riktlinjer, som gälla för kommunala flickskolor, anordnas antingen

på både en teoretisk och en praktisk utbildningslinje

eller på endera av dessa linjer.

4. Kommunal flickskollinje skall, vare sig den omfattar

både en teoretisk och en praktisk linje eller enbart en av dessa

linjer, hava sammanlagt minst 30 lärjungar.

5. Kommunal flickskollinje skall stå under skolöverstyrelsens

inseende.

6. Varje årsklass skall i de teoretiska undervisningsämnena

åtnjuta från föregående och efterföljande årsklass skild undervisning.

7. Vid varje kommunal flickskollinje skall minst halva antalet

av de ordinarie lärarna utgöras av kvinnor.

8. Läsåret skall hava samma längd som vid det allmänna

läroverk, vid vilket flickskollinjen är inrättad.

9. Skolområdet skall för undervisningen tillhandahålla

tjänliga och tillräckliga lokaler samt erforderliga och lämpliga

skolmöbler och nödig undervisningsmateriel.

10. Statsbidrag till kommunal flickskollinje må utgå endast

där Kungl. Majit, med hänsyn tagen till inom skolområdet

redan befintliga läroanstalter, för vilka statsbidrag utgår,

finner förutsättningar saknas för uppehållande eller upprättande

av fullständig flickskola och prövar inrättandet av

kommunal flickskollinje med av skolområdet föreslagen organisation

vara för orten behövligt och lämpligt.

11. Undervisningen i kommunal flickskollinje, vilken skall

stå öppen för elever oberoende av deras hemorter, skall vara

avgiftsfri, såvida ej i visst fall på grund av särskilda undantagsförhållanden

annorlunda bestämmes i skolans reglemente.

Terminsavgifter må dock i intet fall bestämmas till olika belopp

för elever allt efter deras olika hemorter, ej heller påföras

medellösa lärjungar.

12. I övrigt skall kommunal flickskollinje vara organiserad

och undervisningen därstädes ordnad i huvudsaklig över
-

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

97

ensstämmelse med de grunder, som gälla för kommunal flickskola

;

b) bestämma,

att lärarpersonalen vid kommunal flickskollinje skall åtnjuta

samma avlöningsförmåner med därtill hörande villkor

och bestämmelser, som äro eller varda bestämda för lärare vid

kommunal flickskola, dock med iakttagande, att de i sådant

hänseende stadgade särskilda arvoden skola utgå till rektor vid

kommunal flickskollinje med 400 kronor, till biträdande föreståndarinna

med 100 kronor, till vikarierande rektor med 200

kronor samt till vikarie för biträdande föreståndarinna med

100 kronor, allt för år räknat;

c) föreskriva, att i fråga om utgående av statsbidrag till

kommunala flickskol linjer skola, förutom vad angår själva organisationen

och därmed sammanhängande eller likartade spörsmål,

gälla följande grunder:

I.

Statsbidrag till kommunal flickskollinje, vilken av Kungl.

Majit blivit erkänd såsom sådan, utgår på följande sätt:

a) till flickskollinje, där undervisningen är anordnad på

teoretisk och praktisk linje eller på enbart teoretisk linje med

9,200 kronor för år, och till flickskollinje, där undervisningen

är anordnad på enbart praktisk linje 5,600 kronor för år; samt

därutöver

b) till parallellavdelning av lägsta årsklassen med 2,800

kronor för år, dock att sådant bidrag må utgå till högst så stort

antal parallella klassavdelningar, som uppkommer med iakttagande

därav, att vid läsårets början minst 30 lärjungar komma

på varje sådan avdelning inom årsklassen, innan ny klassavdelning

upprättas inom densamma, samt att parallellavdelning ej

må upprättas utan skolöverstyrelsens medgivande;

c) till parallellavdelning av årsklass inom de två högsta

klasserna, under iakttagande av de i b) angivna begränsningarna,

med 2,800 kronor för år för parallellavdelning inom den

teoretiska linjen och med 1,400 kronor för år för parallellavdelning

inom den praktiska linjen;

d) till undervisning i ämnena hushållsgöromål, kvinnlig

slöjd, barnavård och trädgårdsskötsel med 75 kronor för läsår

och veckotimme, under villkor att vid läsårets början vid undervisningen

i dylikt tillvalt ämne antalet lärjungar i varje lärjungegrupp

inom viss klass icke understiger 5 samt att minst

15 lärjungar komma på sådan lärjungegrupp, innan ny grupp

för ämnet upprättas.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 80 käft. (Nr 177.)

7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

Härförutom skall till varje kommunal flickskollinje av statsmedel

utgå bidrag för lärare enligt samma grunder som gälla

för kommunal flickskola.

II.

Till skolområde, vilket enligt plan, som av Kungl. Majit

godkännes, upprättar kommunal flickskollinje genom successivt

uppbyggande med en eller två klasser av sådan linje, skall,

under den tid, som erfordras för dess utbyggande till treårig

kommunal flickskollinje, och utan hinder därav att densamma

icke omfattar tre årsklasser, statsbidrag, med tillämpning i

övrigt av de här ovan under A I stadgade grunder och med

de i fråga örn de två högsta årsklasserna av praktisk linje

där angivna undantag, beräknas till 2,800 kronor för varje

årsklass eller avdelning av årsklass, under villkor:

a) att linjen i medeltal har minst 10 lärjungar i varje årsklass

;

b) att linjen fortsättningsvis uppbygges år för år i oavbruten

följd;

c) att vid linjen finnas ordinarie lärare till ett antal, som

med en understiger antalet årsklasser i linjen, dock att då enbart

praktisk linje är upprättad, endast en ordinarie lärare

behöver anställas och att denne behöver tillsättas först vid

tredje klassens upprättande, samt att rektor förordnas vid den

nya organisationens påbörjande; ävensom

d) att flickskollinjen i övrigt i tillämpliga delar är anordnad

i enlighet med de för kommunal flickskollinje gällande

föreskrifter.

III.

För utbekommande av statsbidrag enligt här ovan under

A I och II givna stadganden skola, i övrigt gälla de föreskrifter,

som i sådant avseende äro eller varda utfärdade för kommunala

flickskolor;

d) bemyndiga Kungl. Majit att i fråga örn tillämpningen

av de under A I—III angivna grunder utfärda de närmare

föreskrifter, vilka, i huvudsaklig överensstämmelse med vad

som gäller i fråga örn kommunala flickskolor, kunna befinnas

erforderliga;

e) besluta,

1) att lärarpersonalen vid kommunala flickskollinjer skall

vara delaktig i statens pensionsanstalt, med iakttagande i tilllämpliga

delar av vad angående delaktighet i denna anstalt är

stadgat i fråga örn lärare vid kommunala flickskolor, med rätt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

• 99

för Kungl. Maj :t att utfärda de närmare bestämmelser, som på

grund därav befinnas erforderliga; samt

2) att, därest på grund av inrättandet av kommunal flickskollinje

statsunderstödd enskild högre flickskola på orten

upphör med sin verksamhet och på den grund vid den senare

skolan anställd ämneslärarinna med full tjänstgöring går förlustig

sin anställning, hon må, under förutsättning att hon vid

början av skolans avveckling uppnått en ålder av 50 år samt

vunnit sådan anställning, som nu angivits, vid statsunderstödd

enskild läroanstalt före den 1 mars 1930, intill dess hon fyller

60 år, av statsmedel åtnjuta en årlig ersättning uppgående

till två tredjedelar av den avlöning hon i enlighet med gällande

bestämmelser vid entledigandet åtnjöt från skolan, tillfällig

löneförbättring och eventuellt utgående dyrtidstillägg

däri inberäknade, samt för tiden därefter en årlig pension till

samma belopp, som skulle tillkommit henne, därest hon intill

uppnåendet av sistnämnda ålder varit i tjänst vid statsunderstödd

enskild flickskola; skolande vad nu sagts äga tillämpning

beträffande lärarinnor vid sådana skolor, vilkas avveckling

påbörjats inom tio år, räknat från den 1 januari 1931.

B. beträffande kommunal flickskola besluta,

1. att Kungl. Maj:ts---riksdagens åtgärd;

2. avslå herr---kommunal flickskola;

C. anslag till kommunala flickskolor och flickskollinjer:

1. med uteslutande ur riksstaten av det ordinarie förslagsanslaget

till statsbidrag till kommunala flickskolor å

50,000 kronor, därstädes uppföra ett ordinarie förslagsanslag

till statsbidrag till kommunala flickskolor och flickskollinjer

med enahanda belopp, 50,000 kronor;

2. medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1

juli 1930—30 juni 1931 utgå till lärarpersonalen vid kommunala

flickskolor och flickskollinjer med följande belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

till extra ordinarie ämneslärare och timlärare med belopp,

som Kungl. Maj :t i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende

nu gällande grunder bestämmer;

3. för sådan tillfällig löneförbättring anvisa för budgetåret

1930/1931 ett extra förslagsanslag av 8,000 kronor.»

4. av herr Nilsson i Gränebo, vilken ansett, att utskottets utlåtande och hemställan

bort hava den lydelse, som angivits i den av herr Widell m. fl. avgivna

reservationen, dock ej så vitt anginge

dels anordnande av realskolorna vid de högre allmänna läroverkan för flickor

i Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg med anknytning till folkskolans

opaginerad Kontrollera mot PDF

100 •

Statsutskottets utlåtande Nr 177.

såväl fjärde som sjätte klass, i vilket avseende reservanten ansett, att utskottet

bort hemställa örn avslag å Kungl. Maj :ts förslag,

dels anordnande av förenad linje vid samrealskolan i Askersund, i vilket avseende

reservanten ansett att utskottet bort hemställa om avslag å de härutinnan

väckta motionerna,

dels organisationen av den nya realskolan vid statens provskola, nya elementarskolan

i Stockholm, i vilket avseende reservanten ansett, att utskottet bort

förorda denna realskolas anordnande med anknytning till folkskolans såväl

fjärde som sjätte klass;

dels ock villkoret, att kommunal flickskollinje för statsbidrags erhållande

skulle hava i medeltal minst 10 lärjungar i varje årsklass, i vilket sistnämnda

avseende reservanten ansett att ett minimiantal av i medeltal 13 lärjungar i

varje årsklass borde fastställas.

Stockholm 1930. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

301594

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1930:389 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa i samband med 1927 års skolreform stående frågor m. m. jämte åtskilliga i ämnet s. 1 i texten