Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till hospitalsbyggnader jämte en i ämnet väckt motion.

1930-05-26 · 35 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 33 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1930:189, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till hospitalsbyggnader jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

1

Nr 189.

Ankom till riksdagens kansli den 26 maj 1930 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag till hospitalsbyggnader jämte en i ämnet

väckt motion.

(3:e avd.)

I den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen (nr 1) angågående

statsverkets tillstånd ock behov för budgetåret 1930/1931 kar Kungl.

Majit under femte huvudtiteln (punkt 52 av det vid propositionen fogade

utdraget av statsrådsprotokollet över socialärenden nämnda dag) föreslagit

riksdagen att, i avvaktan på den proposition i ämnet, som kunde bliva riksdagen

förelagd, till hospitalsbyggnader för budgetåret 1930/1931 beräkna ett

extra reservationsanslag av 4,700,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 21 februari

1930 dagtecknad proposition, nr 150, vilken hänvisats till statsutskottets

förberedande behandling, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden samma dag, föreslagit riksdagen att

I) dels besluta, att vid den anstalt för kvinnliga asociala imbecilla, som

enligt beslut av 1928 års riksdag skall inrättas genom ändring av det utav

Svea trängkår tidigare disponerade kasernetablissementet i Örebro, skola för

en beräknad kostnad av högst 34,000 kronor vidtagas åtgärder för avledande

av dagvatten m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med av chefen för

socialdepartementet i sagda statsrådsprotokoll förordat förslag,

dels ock, med ändring av vad 1929 års riksdag därutinnan bestämt, medgiva,

att sammanlagda kostnaden för omändring av berörda kasernetablissement

i Örebro må utgöra högst 1,409,000 kronor;

II) besluta, att ombyggnad av första klasspaviljongerna vid Lunds hospital

och asyl skall för en beräknad kostnad av högst 209,000 kronor utföras

i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten Carl Westman i

november 1927 uppgjorda ritningar, dock med iakttagande av viss av departementschefen

i statsrådsprotokollet förordad jämkning;

III) besluta, att vid Växjö hospital skola utföras ny- och ombyggnadsarbeten

i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen i statsrådsprotokollet

förordat förslag och för en beräknad kostnad av högst

3,807,000 kronor;

IV) besluta, att vid Vadstena hospital och asyl skola för en beräknad

kostnad av högst 481,000 kronor utföras vissa ombyggnads- och ändrings
Bihanrj

till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 86 haft. (Nr 189.) lisö 30 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

arbeten i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen i statsrådsprotokollet

förordat förslag; samt

Y) under femte huvudtiteln, avdelningen medicinalstaten samt hälso- och

sjukvården, underavdelningen sjukvårdsanstalterna, till hospitalsbyggnader

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 4,700,000

kronor.

I fråga örn utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet.

Inledning.

I en inledning till propositionen har departementschefen till en början

erinrat, att i propositionen nr 165 till 1928 års riksdag framlagts en plan

för anskaffande av nya platser för den statliga sinnessjukvården, enligt vilken

plan den rådande bristen på vårdplatser å de statliga sinnessjukanstalterna

skulle fyllas medelst genomförande av ett i planen ingående bvggnadspr

ogram.

Nämnda plan, som dock till sina detaljer icke vore att anse såsom definitiv

utan endast avsåge att för statsmakterna klargöra det resultat, som

de ansåge inom viss tid böra vinnas, tedde sig på följande sätt:

Plats antal

Anstalt

Sinnes-

sjuka

Sinnes-

slöa

Kostnad

kronor

Utvidgning av Växjö hospital ................................

460

—

2,760,000

Nytt hospital i Visby................................................

200

—

2,200,000

Hospital vid Umeå ..................................................

800

—

7,000,000

Upptagningspaviljong vid Umeåhospitalet ..........

100

—

560,000

Omändring av Vänersborgs kaserner .....................

572

286

2,525,000

Omändring av Jönköpings » .....................

1,200

—

6,000,000

Nya paviljonger vid Hälsingborgs hospital............

200

—

1,000,000

Nya platser vid äldre hospital.................................

150

—

525,000

Övertagande av s. k. länsplatser vid äldre hospital

325

—

1,137,500

Psykiatrisk klinik i Lund..........................................

102

—

724,000

Kliniker i Stockholm och Uppsala ........................

200

—

2,000,000

Omändring av Sala kaserner....................................

—

380

1,264,000

Omändring av Örebro kaserner ..............................

—

360

1,354,000

Tillbyggnad av Piteå hospital .................................

148

—

2,200,000

Hospital i Gävleborgs län .......................................

600

—

4,800,000

Större omändringsarbeten..........................................

—

—

3,500,000

Summa

5,057

1,026

39,549,500

Från antalet platser för sinnessjuka....................

avginge till indragning avsedda platser å

........ 5,057

Malmö asyl ...........................................................

124

Visby hospital.......................................................

63

Vadstena hospital...................................................

66 253

Härefter återstode nyanskaffning av platser för sinnessjuka 4,804

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

3

Sammanlagda antalet liospitalsplatser för sinnessjuka skulle efter förslagets

genomförande komma att uppgå till omkring 16,500.

Beträffande den tid, inom vilken denna plan skulle genomföras, ansåg

departementschefen, att man tills vidare borde eftersträva platsbehovets fyllande

inom en tid av 10 år.

I riksdagens skrivelse i frågan (nr 287 år 1928) uttalades, att det icke

längre borde anstå med vidtagande av mera planmässiga åtgärder för fyllande

av den starka bristen på platser å de statliga sinnessjukanstalterna,

liksom ej heller med ordnande av frågan rörande vården av vuxna, vanartade

sinnesslöa. Arbetet med ökande av antalet platser för nu ifrågavarande

vårdbehövande borde sålunda energiskt fortsättas och därvid bedrivas efter

en enhetlig plan. I fråga örn tiden för planens genomförande yttrade riksdagen,

att med hänsyn till det trängande behovet av ökat antal hospitalsplatser

anskaffningen av dessa borde ske inom så kort tidsperiod, som omständigheterna

medgåve, samt att därför, oaktat de stora kostnader som

åsamkades statsverket för planens genomförande, tidsperioden syntes, så vitt

då kunde bedömas, i enlighet med vad departementschefen förordat böra

bestämmas till 10 år. Vad sedan angår grunddragen i det framlagda förslaget

rörande sättet för platsanskaffningen anförde riksdagen, att riksdagen,

såvitt då kunde bedömas, icke funnit anledning till erinran däremot. Riksdagen

funne sig emellertid sakna anledning att närmare ingå på vad departementschefen

yttrat i förevarande hänseende.

Det anslag, som för planens genomförande beviljades för budgetåret

1928/1929, uppgick till 3,500,000 kronor. Till fortsatta åtgärder för planens

genomförande anvisades för budgetåret 1929/1930 ett anslag av 4,100,000

kronor.

Ordnandet av vården av svårskötta obildbara .sinnesslöa.

Innan departementschefen i nu förevarande proposition nr 150 ingått på

behandling av vissa frågor, som sammanhänga med hospitalsbyggnadsplanens

genomförande, har departementschefen angivit sin ståndpunkt till den

inverkan på den ursprungliga byggnadsplanen, som ett av den s. k. kasernkommittén

avgivet förslag rörande inrättande av anstalter för svårskötta

obildbara sinnesslöa i Vaxholm och Lund kunde hava (sid. 7—15 i statsrådsprotokollet).

Departementschefen har därvid som sin uppfattning uttalat,

att det borde ankomma på staten att omhändertaga vården av de svårskötta

obildbara sinnesslöa, vilka icke lämpligen kunde vårdas å kommunala

anstalter av ena eller andra slaget och som icke heller hörde hemma på

sinnessjukhusen, samt att anordna för detta ändamål erforderliga anstalter.

Emellertid har departementschefen på anförda skäl förklarat, att han icke

för närvarande vore beredd att taga ställning till kasernkommitténs förslag

om inrättande av sinnesslöanstalter i Vaxholm och Lund.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

Preliminär byggnadsplan för återstoden ay byggnadsperioden.

Departementschefen tiar härefter (sid. 15—19 i statsrådsprotokollet) avhandlat

frågan om preliminär byggnadsplan för återstoden av byggnadsperioden

och därvid uttalat, att utförandet av de byggnadsföretag, som erfordrades

för statens övertagande av vården örn de svårskötta obildbara

sinnesslöa, borde, bland annat på grund av det samband kasernkommitténs

förslag i ämnet ägde med frågor örn ersättning till därav berörda städer i

anledning av förluster på grund av den år 1925 beslutade nedskrivningen

av försvarsorganisationen, till tiden sammanfalla med genomförandet av 1928

års hospitalsbyggnadsplan, och då nämnda byggnadsföretag hade ett denna

plan närliggande syfte, vore det uppenbart, att de båda grupperna av byggnadsföretag

borde betraktas såsom ett helt, så att sinnesslöanstalternas uppförande

bomme att ingå som led i hospitalsbyggnadsplanen.

Beträffande sin uppfattning örn huru, såvitt för närvarande kunde bedömas,

hospitalsbyggnadsplanen i sitt med de båda sinnesslöanstalterna

utvidgade skick borde i sina huvuddrag fullföljas, såvida icke särskilda omständigheter

föranledde avvikelse, har departemenschefen hänvisat till en

inom socialdepartementet upprättad översikt, vilken såsom bilaga fogats till

statsx-ådsprotokollet i ärendet liksom till utskottets förevarande utlåtande.

Härefter har departementschefen övergått att närmare behandla vart och

ett av de byggnadsföretag, till vilka han ansett anslag böra utgå för nästa

budgetår.

Omändring ay Västmanlands trängkårs kasernetablissement i Sala till

anstalt för manliga asociala imbecilla.

I propositionen nr 165 till 1928 års riksdag framlade Kungl. Majit förslag

rörande omändring av Västmanlands trängkårs kasernetablissement i Sala

till anstalt för manliga asociala imbecilla.

I anledning av omförmälda proposition beslöt riksdagen (se riksdagens

skrivelse nr 287), att nämnda kasernetablissement skulle för en beräknad

kostnad av högst 1,264,000 kronor omändras till anstalt för manliga asociala

imbecilla, avsedd för minst 370 vårdplatser, i huvudsaklig överensstämmelse

med av ingenjören Hjalmar Cederström den 7 april 1927 upprättade och

i vissa delar den 20 december samma år omarbetade ritningar, i sistnämnda

delar betecknade med alternativ II, dock med iakttagande av vissa av föredragande

departementschefen i propositionen angivna jämkningar, samt att

förty det för nämnda anstalt avsedda området jämte därå befintliga, Kungl.

Majit och kronan tillhöriga byggnader — med undantag dels av en förrådsbyggnad,

som enligt upprättat förslag till avtal med staden Sala i anledning

av trängkårens upphörande skulle tillfalla staden, dels ock av två andra av

departementschefen angivna förrådsbyggnader — skulle från och med den

1 juli 1928 överföras från försvarsväsendet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

5

På därom av Kungl. Majit i proposition nr 220 till 1929 års riksdag gjord

framställning beslöt sedermera sistnämnda års riksdag (se riksdagens skrivelse

nr 288) dels att vid ifrågavarande anstalt skulle för en beräknad kostnad

av högst 83,000 kronor anordnas tvättinrättning i huvudsaklig överensstämmelse

med av departementschefen i propositionen förordat förslag, dels

ock, med ändring av vad 1928 års riksdag därutinnan bestämt, medgiva, att

sammanlagda kostnaden för omändring av berörda kasernetablissement i

Sala finge utgöra högst 1,367,000 kronor.

Enligt Kungl. Majlis nu förevarande förslag skall för ändamålet för nästa

budgetår under anslaget till kospitalsbyggnader beräknas ett belopp motsvarande

skillnaden mellan sistnämnda belopp och det belopp av tillhopa

1.150.000 kronor, som redan för ändamålet ställts till förfogande, eller alltså

217.000 kronor.

Omändring av Svea trängkårs kasernetablissement i Örebro till anstalt

för kvinnliga asociala imbecilla.

I propositionen nr 165 till 1928 års riksdag framlade Kungl. Majit förslag

rörande omändring av det av Svea trängkår tidigare disponerade kasernetablissementet

i Örebro till anstalt för kvinnliga asociala imbecilla.

Riksdagen beslöt i anledning härav (se riksdagens skrivelse nr 287), att

berörda kasernetablissement skulle för en beräknad kostnad av högst 1,354,000

kronor omändras till anstalt för kvinnliga asociala imbecilla, avsedd för minst

350 vårdplatser, i huvudsaklig överensstämmelse med av ingenjören Hjalmar

Cederström den 27 maj 1927 upprättade och i vissa delar den 20 december

samma år omarbetade ritningar, i sistnämnda delar betecknade med alternativ

II, dock med iakttagande av vissa av föredragande departementschefen

och riksdagen angivna jämkningar, samt att förty det för anstalten avsedda

området jämte därå befintliga, Kungl. Majit och kronan tillhöriga byggnader

— dock med undantag av en exercisbyggnad, som omförmälts i § 12 av en

mellan Kungl. Majit och kronan genom kasernkommittén, under förbehåll

av Kungl. Majits och riksdagens godkännande, å ena sidan, samt Örebro

stad, å andra sidan, den 17 och den 25 maj 1927 ingången överenskommelse —

skulle från och med den 1 juli 1928 överföras från försvarsväsendet.

På därom av Kungl. Majit i propositionen nr 220 till 1929 års riksdag

gjord framställning beslöt därefter nämnda års riksdag, med ändring av vad

1928 års riksdag därutinnan bestämt, medgiva, att sammanlagda kostnaden

för omändring av Örebroetablissementet finge — med hänsyn till framlagt

förslag örn komplettering av maskinell utrustning i kök och tvätt m. m. —

utgöra högst 1,375,000 kronor (se riksdagens skrivelse nr 288).

Då Örebroanstalten beräknats vara fullbordad före utgången av år 1930

och då för byggnadsföretaget hittills anvisats sammanlagt 1,050,000 kronor,

skulle alltså för företagets slutförande för budgetåret 1930/1931 krävas återstoden

av det belopp, vartill totalkostnaderna beräknats, eller (1,375,000 —

1,050,000) 325,000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

Emellertid har byggnadsstyrelsen på Kungl. Majits uppdrag verkställt utredning

rörande beliovet av anordningar för avledande av dagvatten vid

Örebroanstalten samt framlagt förslag till dagvatten- och täckdikesledningar

inom området för anstalten.

Kostnaderna för genomförande av detta förslag, som av departementschefen

tillstyrkts, hava genom iakttagande av vissa förenklingar ansetts

kunna bestämmas till 34,000 kronor.

På grund härav har den av riksdagen fastställda högsta kostnadssiffran

för Örebroanstaltens inrättande, 1,375,000 kronor, föreslagits att höjas med

34,000 kronor eller till 1,409,000 kronor.

Då Örebroanstalten, som nämnts, är avsedd att vara färdig före utgången

av innevarande kalenderår, hava de medel, som erfordras för byggnadsarbetenas

slutförande, ansetts böra i sin helhet anvisas för nästa budgetår.

För ändamålet har därför beräknats ett belopp av (325,000 + 34,000) 359,000

kronor.

Pissa ombyggnadsarbeten vid Uppsala hospital oell asyl.

I propositionen nr 220 till 1929 års riksdag hemställde Kungl. Majit, att

riksdagen måtte besluta, att vid Uppsala hospital och asyl skulle för en

beräknad kostnad av högst 234,500 kronor anordnas W. C.-anläggning inom

lussa byggnader i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen

i propositionen förordat förslag.

Denna hemställan bifölls av riksdagen (se riksdagens skrivelse nr 288).

För ifrågavarande ändamål har Kungl. Majit ställt ett belopp av högst

60,000 kronor till medicinalstyrelsens förfogande.

I 1926 års sta Isrel ''ksproposi tion, femte huvudtiteln, punkt 56, föreslog

Kungl. Majit 1926 års riksdag att dels medgiva, att utvidgning av köksbyggnaden

vid Uppsala hospital och asyl finge i huvudsaklig överensstämmelse

med av arkitekten Carl Westman i juni 1924 uppgjorda ritningar utföras

för en beräknad kostnad av 267,700 kronor, dels ock för ändamålet för

budgetåret 1926/1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 75,000 kronor.

I skrivelse den 5 juni 1926 anmälde riksdagen, att riksdagen bifallit

Kungl. Majits ifrågavarande förslag.

Med bifall till en i propositionen nr 220 till 1929 års riksdag gjord

framställning medgav vidare nämnda års riksdag, att i det av 1926 års

riksdag godkända förslaget beträffande utvidgning av köksbyggnaden vid

Uppsala hospital och asyl finge vidtagas jämkning i huvudsaklig överensstämmelse

med vad departementschefen i propositionen förordat, ävensom

att sammanlagda kostnaden för ifrågavarande utvidgningsarbeten finge utgöra

högst 384,000 kronor.

Den del av den för byggnadsföretaget beräknade totalkostnaden av 384,000

kronor, som ännu icke anvisats för ändamålet, utgör 116,300 kronor.

Enligt Kungl. Majits nu förevarande förslag skulle för byggnadsarbeten

vid Uppsala hospital och asyl under nästa budgetår erfordras, för

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

7

W. C.-anläggningen (234,500—60,000) 174,500 kronor oell för utvidgningen av

köksbyggnaden 116,300 kronor eller tillhopa 290,800 kronor.

Sinnessjukhuset vid Umeå.

I förenämnda proposition nr 220 till 1929 års riksdag framlades förslag

örn uppförande av ett nytt hospital vid Umeå. Kungl. Maj:ts framställning

i ämnet var grundad på utredning och förslag av medicinalstyrelsen samt

gick ut på att riksdagen måtte besluta, att en för 918 vårdplatser avsedd

sinnessjukanstalt skulle, för en beräknad kostnad av högst i,650,000 kronor,

i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten Carl Westman i december

1928 och januari 1929, beträffande en i förslaget ingående upptagningspaviljong

i november 1927, upprättade ritningar, dock med iakttagande av vissa

av departementschefen i propositionen förordade jämkningar, uppföras på

det å en av t. f. distriktslantmätaren Georg Tillgren år 1925 sammanställd

och kompletterad karta med bruten blå linje och bokstäverna A—B—C

X)—E—F—G—H—A angivna området av kyrkoherdebostället 81/64 mantal

krono Kyrkobordet nr 1 och komministerboställena tillhopa 3/16 mantal

krono Kyrkobordet nr 2 ävensom lägenheten Kyrkoplatsen nr 1, allt i I meå

socken.

Kungl. Maj:ts förslag, beträffande vars innehåll må hänvisas till nyssnämnda

proposition, blev av riksdagen bifallet (se riksdagens skrivelse nr

288).

Av det till hospitalsbyggnader för budgetåret 1929/1930 begärda och av

riksdagen beviljade beloppet beräknades i propositionen ett belopp av 200,000

kronor för påbörjande:^ av arbetena vid hospitalet.

Sedan vissa modifikationer företagits i den för Umeåliospitalet utarbetade

byggnadsplanen, innebärande bland annat att byggnadsarbetena vid Umeåanstalten

skulle så bedrivas, att en mindre del av byggnadsanslaget erfordrades

först under budgetåret 1934/1935, har i Kungl. Maj:ts förevarande proposition

för arbetenas fortsättande under nästkommande budgetår under anslaget

till hospitalsbyggnader beräknats ett belopp av 1,200,000 kronor.

Sinnessjukhuset i Jönköping.

I propositionen nr 220 till 1929 års riksdag föreslog Kungl. Majit riksdagen

besluta, att det av Jönköpings regemente tidigare disponerade kasernetablissementet

i Jönköping skulle för en beräknad kostnad av högst 6,750,000

kronor — däri inräknade utgifter för inlösen av vissa Kungl. Majit och

kronan icke tillhöriga byggnader och annan egendom — omändras till en för

1,220 vårdplatser avsedd sinnessjukanstalt i huvudsaklig överensstämmelse

med av ingenjören Hjalmar Cederström upprättade, den 18 juni 1928 och

den 1 februari 1929 dagtecknade ritningar, märkta respektive »Kungl. Medicinalstyrelsen

1928» och »Kungl. Medicinalstyrelsen 1929», dock med iakttagande

av vissa utav departementschefen i propositionen angivna jämkningar,

samt att förty det för nämnda anstalt enligt av departementschefen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

förordat förslag avsedda området jämte därå befintliga, Kungl. Majit och

kronan tillhöriga byggnader — med undantag av vissa av departementschefen

omförmälda förrådsbyggnader — skulle från och med den 1 juli 1929

överföras från försvarsväsendet.

Kungl. Majits framställning i ämnet var grundad på utredning och förslag

av kasernkommittén. Kungl. Majlis förslag, rörande vars närmare innehåll

må hänvisas till nyssnämnda proposition, blev av riksdagen till alla delar

godkänt (se riksdagens skrivelse nr 288).

Av det anslag till liospitalsbyggnader, som anvisades för budgetåret

1929/1930, var ett belopp av 160,000 kronor avsett för Jönköpingsanstalten.

Beloppet skulle enligt propositionen användas dels för bestridande av kostnaderna

för kasernkommitténs och medicinalstyrelsens utredningar angående

omändringar av kasernetablissementet, dels för inlösen av vissa byggnader,

dels ock för byggnadsarbetenas fortsatta förberedande.

Byggnadsstyrelsen har nu på anförda skäl föreslagit, att arbetena vid

etablissementet, som enligt föreskrift skulle vara färdiga den 1 juli 1934,

måtte få bedrivas på sådant sätt, att byggnadstiden kunde begränsas till

omkring 3 år. Då arbetena skulle påbörjas under våren 1930, borde byggnadsföretaget

fullbordas redan hösten 1933. Enligt byggnadsstyrelsens mening

borde byggnadskostnaderna jämnt fördelas å de tre byggnadsåren och följaktligen

det för budgetåret 1930/1931 erforderliga anslaget beräknas till

tredjedelen av skillnaden mellan den beräknade totalkostnaden, 6,750,000

kronor, och det för budgetåret 1929/1930 anvisade anslaget å 160,000 kronor,

eller i runt tal 2,200,000 kronor. §

Departementschefen har anslutit sig till byggnadsstyrelsens förslag men

ansett tillräckligt, att för nästa budgetår beräknades ett belopp av 2,100,000

kronor.

Ombyggnad av första klass paviljongerna vid lunds hospital

och asyl.

Vid Lunds hospital och asyl finnas två s. k. första klass paviljonger, av

vilka en är avsedd för manliga och en för kvinnliga patienter. Vardera av

dessa paviljonger, vilka båda äro byggda i två våningar, innehåller dels en

avdelning för vård av 15 sjuka i första betalningsklassen, dels ock en s. k.

öppendörravdelning för vård av 12 rekonvalescenter, tillhörande den allmänna

betalningsklassen. Den förra avdelningen omfattar hela övre våningen

och en del av bottenvåningen, medan den senare avdelningen upptager återstoden

av bottenvåningen.

Paviljongerna, som äro uppförda i samband med hospitalets tillkomst i

slutet av 1870-talet, hava, sedan de tagits i bruk, icke undergått någon mera

genomgripande ändring i byggnadshänseende och äro sedan länge i flera

avseenden otidsenliga.

Vid olika tillfällen har därför fråga väckts örn omändring av paviljongerna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189. &

Med skrivelse den 20 december 1929 bar medicinalstyrelsen överlämnat förnyat

förslag till ombyggnad av ifrågavarande paviljonger.

Förslaget bar, efter av förutvarande överläkaren vid Lunds hospital och

asyl, professorn Y. Wigert utarbetat program, uppgjorts av arkitekten

C. Westman under medverkan av ingenjören H. Theorell för värmeledningsarbeten,

aktiebolaget Vatten och Värme Carl Holmberg samt ingenjören

Theorell för sanitära anläggningar samt maskinmästaren vid hospitalet

P. Hammarberg och överingenjören T. Holmgren för elektriska installationsarbeten.

Kostnaderna för de ifrågavarande ombyggnadsarbetena hava enligt en av

arkitekten C. Westman den 15 augusti 1929 uppgjord sammanställning beräknats

sålunda.

Byggnadskostnad enligt kaptenen Henriksson ....................... kronor 82,000

Värmeledning enligt ingenjören Theorell ................................. » 45,300

Sanitetsanläggning enligt ingenjören Theorell ........................ » 30,000

Efterlagning för sanitetsanläggningen enligt anstaltens syssloman

................ » 3,000

Elektrisk anläggning enligt maskinmästaren Hammarberg ... » 6,800

Arkitekt- och kontrollantarvoden och oförutsett ..................... » 13,150

Kronor 180,250

Härtill för utvändiga kulvertar och kulvertledningar, med anslutning

till överläkarebostaden och utbyte i panncentralen

av expansionskärl mot en hydrofor med luftpump enligt

ingenjören Theorell ......................................................... » 28,750

Slamma kronor 209,000

Över föreliggande förslag hava av medicinalstyrelsen infordrats yttranden

från t. f. överläkaren H. Sjöbring, från direktionen för hospitalet samt från

byggnadsstyrelsen.

Departementschefen har uttalat, att det av medicinalstyrelsen i ämnet

framlagda förslaget syntes honom vara av beskaffenhet att kunna i huvudsak

godkännas. Han förutsatte därvid, att i förslaget komme att vidtagas

de smärre ändringar, vilka kunde föranledas av t. f. överläkaren Sjöbrings

uttalanden eller vilka eljest visade sig ändamålsenliga och kunde genomföras,

utan att totalkostnaden därigenom ökades. Mot den för arbetenas utförande

beräknade kostnaden av 209,000 kronor hade någon anmärkning

ej blivit framställd, och icke heller departementschefen hade något att erinra

däremot. För påbörjande av nämnda arbeten har i enlighet med medicinalstyrelsens

förslag ansetts böra för nästa budgetår beräknas ett belopp

av 100,000 kronor.

Ny- och ombyggnader vid Växjö hospital.

Växjö hospital iir beläget omkring 2 kilometer i sydostlig riktning från Växjö

stad. Hospitalet omfattar för närvarande 404 vårdplatser. Av dessa äro 100

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

belägna i en för män avsedd kriminalavdelning, 40 i en Kronobergs och Blekinge

län tillhörig s. k. npptagningspaviljong och 34 i en öppendörrpaviljong

för lugna manliga patienter. Återstående 230 platser äro fördelade på två

större sjukvårdsbyggnader.

Å sid. 37—40 i statsrådsprotokollet har lämnats en redogörelse för de

förslag örn utvidgning av Växjö hospital, som under senare år varit föremål

för Kungl Maj:ts och riksdagens behandling, till vilken redogörelse utskottet

tillåter sig att hänvisa.

Med skrivelse den 25 januari 1930 har medicinalstyrelsen överlämnat anbefalld

utredning rörande utvidgning av Växjöhospitalet och däri inledningsvis

anfört, att ett förslag till utvidgning uppgjorts redan under

år 1927, vilket lagts till grund för det av styrelsen nu överlämnade men

omarbetats med hänsyn till utvecklingen av den moderna arbetsterapien

och det alltmera framträdande kravet på avdelningar vid sinnessjukhusen

för nyinsjuknade ömtåliga patienter. Förslaget avser i sitt nuvarande

skick, jämte utvidgning med 480 platser, även erforderliga anordningar för

hospitalets förseende med vatten samt för föi-bättrande av dess spillvattenavledning.

Styrelsen meddelar även, att styrelsen vid förslagets utarbetande

biträtts av överinspektören för sinnessjukvården E. Göransson, hospitalsöverläkarna

A. Granholm och E. Lauritzen samt av styrelsens arkitekt C.

Westman, av arkitekten A. Wiman, vilken uppgjort ritningar och kostnadsberäkningar

beträffande byggnadsarbetena, av ingenjören H. Theorell beträffande

ångpanne- och värmeledningsanläggningen samt den maskinella utrustningen

för kök och tvätt m. m., av ingenjören J. Bergström beträffande vatten-

och avloppsledningsfrågorna samt av överingenjören T. Holmgren i fråga

örn de elektriska anläggningarna.

Innan styrelsen närmare ingått på förslaget, har styrelsen till belysande

av förslagets förutsättningar lämnat vissa orienterande uppgifter angående

hospitalet, sådant det för närvarande är inrättat. Dessa återfinnas å sid. 41

i statsrådsprotokollet.

Efter en redogörelse rörande planen för de nu föreslagna utvidgningsarbetena

(sid. 41—44 i statsrådsprotokollet) har medicinalstyrelsen meddelat,

att antalet vårdplatser, efter föreslagen utvidgning skulle — oberäknat reservplatser

men inräknat de 40 platser, vilka tills vidare disponerades av

Kronobergs och Blekinge läns landsting — utgöra

å mansavdelningen

i befintliga byggnader ...................................... 304

i nybygggnad....................................................._50 354

å Jcvinnoavdelningen

i nybyggnader ................................................... 430

å Jcriminalavdelningen..............................................100

Summa 884.

Ökningen i sjukhusets nuvarande platsantal skulle alltså utgöra 480.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

11

Styrelsen påpekar, att — om kriminalavdelningen frånräknades — platssiffran

för kvinnor skulle bliva något större än den för män men att denna

skillnad uppvägdes genom den betydande överlägsenhet i antalet manliga

sjuka, som förefunnes vid den med hospitalet sammanhörande familjevården

i Korsberga.

A sid. 44—50 har redogörelse lämnats för de föreslagna nya oell omändrade

byggnaderna, plan för uppvärmning, ångdrift, köks- och tvättinrättning

ävensom förslag till vatten-, avloppsledningars och elektriska anläggningars

anordnande.

Medicinalstyrelsen har framlagt följande sammanställning av kostnadsberäkningarna

för utförande av de föreslagna arbetena, frånsett arbetena för

avloppsledningsanordningar inom det äldre hospitalsområdet.

ByggnadsJcostnader (enligt arkitekten Wiman).

Kronor

Paviljong A............................................................................. 323,000

» B............................................................................. 323,000

» C........................................................................... 380,000

Administrationsbyggnad......................................................... 231,000

Öppendörrpaviljong ............................................................ 68,000

Bostad för läkare m. fl........................................................ 65,000

Upptagningspaviljong .......................................................... 343,000

Portvaktsstuga ...................................................................... 15,000

Samlingssalsbyggnad (festsal)................................................ 70,500

Till- och ombyggnad av köks- och tvättbyggnad............... 144,000

Till- och ombyggnad av ångcentralen ................................ 43,500

Promenadgårdar och soltält.................................................. 29,000

Kulvertar ................................................................................ 41,000

Arkitektarvoden, kontroll och oförutsett.............................. 104,000 2,180 000

Värmeledningar m. m. (enligt ingenjören Theorell)........................... 597,000

Vatten- och avloppsledningar för nyanläggningarna (enligt ingenjören

Bergström) ...................................................................................... 652,600

Elektriska anläggningar (enligt överingenjören Holmgren)............... 174,000

Summa kronor 3,603,600

Över förslagen till de i sammanställningen upptagna arbetena och därtill

hörande kostnadsberäkningar har byggnadsstyrelsen den 19 december 1929

avgivit yttrande. Däri har styrelsen förklarat sig icke hava något att erinra

mot de föreliggande ritningarna. Däremot vore enligt styrelsen kostnaderna

i allmänhet väl knappt beräknade. Detta vore i synnerhet fallet beträffande

de tre vårdpaviljongerna, upptagningspaviljongen och panncentralen. Med

hänsyn härtill har byggnadsstyrelsen föreslagit en höjning av den beräknade

totalkostnaden med 124,000 kronor.

Medicinalstyrelsen har sedermera anfört, att styrelsen icke funnit anledning

att motsätta sig den av byggnadsstyrelsen sålunda föreslagna höjningen

av den beräknade kostnaden.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

Till den förut angivna kostnadssumman bör enligt medicinalstyrelsen

läggas kostnaden för en av styrelsen förordad anslutning till det föreslagna

reningsverket av spillvattenavloppet för byggnader inom det äldre

hospitalsområdet, vilken kostnad av Bergström beräknats till 80,000 kronor.

Totalkostnaderna för de av medicinalstyrelsen föreslagna anläggningarna

hava i följd härav av styrelsen beräknats till (3,603,600 -f 124,000 + 80,000)

3,807,600 kronor.

Beträffande det sålunda beräknade kostnadsbeloppet har styrelsen ytterligare

anfört följande.

Då den genom den föreslagna utvidgningen vunna ökningen i sjukhusets

platsantal utgjorde 499, eller •— med frånräknande av reservplatserna — 480,

skulle, med en fördelning av nämnda totalkostnad 3,807,600 kronor på dessa

platser, kostnaden per plats utgöra omkring 7,630, respektive 7,932 kronor.

En dylik beräkning vore emellertid i avsevärd mån missvisande, enär betydande

belopp avsåge anläggningar, som skulle bliva för hela den utvidgade

anstalten, med dess inemot 900 platser, gemensamma. Så vore bland annat

förhållandet med anordningarna för anstaltens förseende med vatten från

Växjö stad, med uppförandet av samlingssalsbyggnaden och bottenvåningen

av administrationsbyggnaden, med moderniseringen av kök och tvätt och

med anläggningen av reningsverk för spillvattnet. Vidare berörde en inom

totalkostnadsbeloppet upptagen anläggning, nämligen anslutningen av det

nuvarande hospitalets avloppsledningar till det nya reningsverket, uteslutande

den äldre delen av anstalten.

A sid. 52 och 53 i statsrådsprotokollet har redogjorts för av medicinalstyrelsen

lämnade uppgifter angående dels engångskostnaderna utöver utgifterna

för utförandet av byggnads- m. fl. anläggningar, dels ock driftkostnaderna.

Vidare har återgivits ett uttalande av medicinalstyrelsen rörande

läkarorganisationen vid det utvidgade sjukhuset.

Medicinalstyrelsen har hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

dels medgiva, att ny- och ombyggnader vid Växjö hospital för ökning

av anstaltens sjukplatser till ett antal av 884 samt åtgärder för förbättrande

av hospitalets vatten- och avloppsledningar finge i huvudsaklig överensstämmelse

med det av styrelsen framlagda förslaget utföras för en beräknad

kostnad av 3,807,600 kronor, dels ock för påbörjande av sagda arbeten för

budgetåret 1930/1931 anvisa ett belopp av 500,000 kronor.

Tillika har medicinalstyrelsen, under förutsättning att berörda framställning

bleve av Kungl. Majit och riksdagen bifallen och under hänvisning till

ett av stadsfullmäktige i Växjö meddelat beslut den 23 december 1929, hemställt,

att Kungl. Majit måtte bemyndiga medicinalstyrelsen att med stadsfullmäktige

i Växjö uppgöra avtal örn leverans av vatten till Växjö hospital

i enlighet med de i berörda beslut angivna grunder.

Departementschefen har i detta ärende anfört följande:

»Såsom framgår av det föregående, hava statsmakterna vid flera tillfällen

uttalat sig för att en utvidgning av Växjö hospital bör komma till stånd.

Medan emellertid enligt det år 1917 utarbetade och av 1918 års riksdag i

sina huvuddrag gillade förslaget det totala platsantalet efter utvidgningen

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

13

skulle bliva allenast 761, skall detsamma enligt nu föreliggande förslag bliva

884. Sistnämnda antal innebär en ökning av det nuvarande platsantalet

med 480. Denna ökning överensstämmer emellertid, som förut anförts, i

buvudsak med beräkningarna i 1928 års plan för anskaffande av nya vårdplatser

vid sinnessjukhusen, och jag har intet att erinra mot det föreslagna

platsantalet.

Även med avseende å sättet för anstaltens utvidgning skiljer sig nu förevarande

förslag i avsevärd mån från det äldre förslaget. Angående orsakerna

härtill, vilka endast delvis sammanhänga med det ökade platsantalet, har

medicinalstyrelsen lämnat en ingående motivering, till vilken jag i allt väsentligt

kan ansluta mig. Jag biträder därför även i denna del styrelsens

förslag.

Beträffande. vissa punkter i förslaget synes ett närmare uttalande från

min sida vara påkallat. Sålunda vill jag med anledning av medicinalstyrelsens

förslag örn uppförande av en särskild upptagmngspaviljong erinra,

att dylika paviljonger i stor utsträckning äro avsedda för vård av nyinsjuknade

patienter, som befinna sig i sådant tillstånd, att utsikterna för

förbättring och tillfrisknande äro jämförelsevis stora, och att därför dessa

byggnader äro av den största betydelse för en rationell sinnessjukvård.

På dessa skäl förordade jag förra året inrättande av dylika avdelningar vid

de blivande sinnessjukanstalterna vid Umeå och i Jönköping. I överensstämmelse

härmed anser jag mig böra förorda styrelsens förslag i denna

del jämväl beträffande Växjöanstalten, oaktat detsamma medfört den konsekvensen,

att någon paviljong för första klasspatienter icke nu kunnat

medtagas i förslaget. Vad angår det föreslagna läget för upptagningspaviljongen

har jag hyst någon tvekan, huruvida det i tillräcklig grad innebär

den avskildhet, som är särskilt önskvärd beträffande ifrågavarande patientmaterial.

Jag förutsätter emellertid, att medicinalstyrelsen skall äga frihet

att vid ombyggnadsplanens närmare utförande därutinnan göra den omläggning,

som kan befinnas möjlig och lämplig.

Yad beträffar sättet för anstaltens förseende med vatten, delar jag medicinalstyrelsens

uppfattning örn lämpligheten för hospitalets del av att avtal

träffas med Växjö stad angående leverans av vatten från staden till hospitalet.

Jag vill emellertid här understryka, att staden, såsom förut nämnts,

gjort sitt erbjudande i ämnet beroende av att densamma erhåller Kungl.

Maj:ts tillstånd att åtaga sig den ifrågasatta vattenleveransen ävensom att

upptaga den ytterligare vattenmängd ur Helgasjön. som för sagda leverans

kan finnas erforderlig. Detta villkor har uppställts med hänsyn därtill att

staden jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 26 februari 1915 äger rätt att ur

Helgasjön bortleda vatten allenast för stadens eget behov samt till en

myckenhet av högst 2,200 kbm örn dygnet samt staden för övrigt ansett,

att angivna maximikvantitet måste helt reserveras för stadens egen

förbrukning. Omförmälda avtal förutsätter alltså viss ändring av brevet den

26 februari 1915. Huruvida en dylik ändring kan äga rum, måste givetvis

i annat sammanhang bliva föremål för vederbörlig granskning, som ännu

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

icke kunnat företagas. Då emellertid den vattenmängd, som erfordras för

hospitalets behov, i förhållande till nämnda maximikvantitet är ganska obetydlig,

torde man kunna förutsätta, att några svårigheter i berörda hänseende

icke skola yppa sig. Här synes man därför kunna utgå från att ett avtal

i ämnet kan komma till stånd.

Behovet av det föreslagna reningsverket för spillvatten från de nya hospitalsbyggnaderna

synes mig vara klart ådagalagt. Likaså synes det uppenbart,

att till detta reningsverk böra anslutas jämväl avloppsledningarna

från byggnaderna inom det äldre hospitalsområdet, detta särskilt med tanke

därpå att införande av vattenklosetter i sistnämnda byggnader under

alla förhållanden förr eller senare lärer böra komma till stånd, men att

detta icke låter sig göra med nuvarande avloppsförhållanden.

Med avseende å kostnadsberäkningarna har jag icke någon erinran att

framställa mot medicinalstyrelsens senaste förslag, vilket ansluter sig till

byggnadsstyrelsens i ämnet gjorda kalkyler. Till jämförelse må nämnas,

att de godkända kostnadsberäkningarna för Umeå- och Jönköpingsanstalterna

i jämförliga delar, särskilt vad angår de nya vårdpaviljongerna, genomgående

uppvisa högre siffror än det föreliggande förslaget. Icke heller vad ungärde

uppskattade kostnaderna för inventarier och drift eller den beräknade ökningen

i personalbehovet har jag någon anmärkning att framställa.

Yad angår de utrymmen, som beräknats för skilda ändamål, överensstämmer

förslaget väsentligen med nämnda anstalter. Med tillfredsställelse bör

konstateras, att i planen på olika sätt noga beaktats vikten av att i ordnat

arbete kunna sysselsätta det stora flertalet av de vårdade.

Med anledning av vad medicinalstyrelsen anfört angående den blivande

Idkar organisationen vid anstalten vill jag, ehuru anledning icke föreligger att

i förevarande sammanhang upptaga denna fråga till närmare dryftande, uttala,

att det synes mig klart, att den utvidgade Yäxjöanstalten bör — i likhet

med vad som i 1930 års statsverksproposition (femte huvudtiteln, punkt

51) förutsatts beträffande anstalter av motsvarande storlek — erhålla två

överläkare, av vilka den ene bör såsom sjukhuschef handhava den administrativa

ledningen.

På sålunda anförda skäl och med erinran örn vad jag inledningsvis anfört

rörande ordningen för genomförande av i hospitalsbyggnadsplanen ingående

byggnadsföretag förordar jag, att medicinalstyrelsens förevarande förslag

lägges till grund för framställning till riksdagen såsom nästa mera betydande

steg till genomförande av berörda plan.

Yad angår det belopp, som erfordras för de föreslagna arbetenas påbörjande

under nästa budgetår, synes mig detsamma kunna, utan att dröjsmål

med anstaltens färdigställande därav föranledes, begränsas till 200,000

kronor.» I

I detta sammanhang har departementschefen anmält en av medicinalstyrelsen

i skrivelse den 5 februari 1930 gjord framställning rörande lantbrukskolonien

i Korsberga.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 18i).

15

Departementschefen har därvid först i korthet redogjort för uppkomsten

av nämnda koloni samt för de åtgärder för koloniens utvidgning, som

tidigare vid olika tillfällen vidtagits eller föreslagits.

I anslutning till Växjö hospital finnes sedan lång tid tillbaka i Korsberga

socken av Jönköpings län en koloni för familjevård åt sinnessjuka, vilken

koloni efter hand utsträckts jämväl till angränsande socknar. De till denna

koloni hörande patienterna äro utackorderade i enskilda hem men stå alltjämt

under tillsyn av läkare vid hospitalet. Till familjevården hör även ett

i Korsberga kyrkoby beläget centralhem. å vilket de utackorderade sjuka

mottagas, när de på grund av kroppslig sjukdom äro i behov av vård eller

på grund av tillfälligt psykiskt orostillstånd icke lämpligen kunna kvarstanna

hos sitt värdfolk.

Genom brev den 11 april 1919 bemyndigade Kungl. Majit medicinalstyrelsen

att under en tid av fem år, räknat från och med den 1 maj 1919,

för Växjö hospitals räkning arrendera lönebostället l1/* mantal Korsberga

nr 1 Prästgård i Korsberga socken för anordnande av en lantbrukskoloni

för sinnessjuka i anslutning till omförmälda familjevård. Genom brev den

14 december 1923 och den 27 november 1925 förlängdes detta bemyndigande,

sist för en tid av högst tre år, räknat från och med den 14 mars

1926.

Med stöd av nämnda brev arrenderade medicinalstyrelsen ifrågavarande

till kyrkofonden hörande löneboställe och inrättade därstädes den avsedda

lantbrukskolonien. I arrendet ingick icke den i omedelbar närhet till bostället

belägna, av kyrkoherden i Korsberga pastorat bebodda prästgården

med därtill hörande mark och byggnader. Då koloniens patienter icke

kunde erhålla bostad å det arrenderade området, förhyrde medicinalstyrelsen

till bostad åt patienterna en kyrkoherden på platsen J. A. Lundh tillhörig,

å prästgårdsområdet belägen flygelbyggnad till prästgården. Med hänsyn

till den obetydliga storleken av nämnda flygelbyggnad, vilken allenast innehöll

fem boningsrum, måste antalet patienter å kolonien begränsas till omkring

7.

Genom beslut den 18 januari 1929 förordnade Kungl. Majit, att prästgård

för kyrkoherden i Korsberga pastorat skulle anordnas å stomhemmanet

Korsberga Klockaregård, samt förklarade vidkommande den framtida

användningen av de nuvarande prästgårdsbyggnaderna, att hinder icke mötte

för länsstyrelsen i Jönköpings län att i samband med blivande ny utarrendering

av lönebostället Korsberga Prästgården föreskriva, att det dittills

varande prästgårdsområdet skulle från och med den 14 mars 1929 förenas

med lönebostället och de förutvarande laga husen å prästgården tagas i anspråk

för löneboställets behov.

Därefter bemyndigade Kungl. Majit med anledning av medicinalstyrelsens

den 10 december 1928 gjorda framställning styrelsen att under en tid av

två år, räknat från och med den 14 mars 1929, för Växjö hospitals räkning

arrendera lönebostället jämte det därmed förenade prästgårdsområdet att

användas för ifrågavarande lantbrukskoloni samt anbefallde styrelsen att

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

fullfölja en genom Kungl. Maj:ts beslut den 8 juni 1928 anbefalld utredning

och till Kungl. Majit inkomma med det förslag, vartill den fortsatta utredningen

kunde anses böra föranleda.

Med stöd av nämnda bemyndigande har medicinalstyrelsen den 22 och

28 mars 1929 träffat avtal med länsstyrelsen i Jönköpings län angående

arrende av ifrågavarande löneboställe för tiden intill den 14 mars 1931.

Sedermera har medicinalstyrelsen i förut omförmälda skrivelse av den 5

februari 1930 avgivit ny framställning i ämnet och därvid till en början uttalat,

att styrelsen alltjämt vore av den uppfattningen, att den sinnessjukvårdsverksamhet,

som utövades vid lantbrukskolonien i Korsberga, borde

fortsättas, särskilt med hänsyn till det gagn, som därmed bereddes den till

Korsberga hörande familjevården för sinnessjuka. En utvidgning av kolonien

i enlighet med den ursprungliga planen till ett tjugutal sjukplatser skulle

öka dess möjligheter att befordra familjevårdens intressen och vore i övrigt

motiverad av de lokala förhållandena.

Medicinalstyrelsen har i sin skrivelse vidare behandlat frågan, huruvida

dispositionsrätten till det område och de byggnader, varav kolonien är i

behov, bör förvärvas genom inköp eller arrende samt redogjort för av styrelsen

verkställda beräkningar rörande de årliga kostnader, som skulle uppkomma

vid inköp respektive arrende av de av styrelsen i dess skrivelse angivna

områdena. Styrelsen har härjämte uttalat sig angående personalbehovet

för den utvidgade lantbrukskolonien samt rörande hittillsvarande

och beräknade sjukvårdskostnader för dag och patient.

Medicinalstyrelsen har hemställt, att Kungl. Majit måtte dels bemyndiga

styrelsen att för en tid av ytterligare åtta år, räknat från och med den 14

mars 1931, arrendera det av styrelsen för närvarande på arrende innehavda,

med förutvarande prästgårdsområde förenade lönebostället lx/4 mantal nr 1

Korsberga Prästgård i Korsberga socken av Jönköpings län för att där driva

en utvidgad lantbrukskoloni för sinnessjuka i anslutning till Växjö hospital,

dels ock bemyndiga styrelsen att av anslaget till hospital och asyler disponera

ett belopp av 2,000 kronor för inlösen av pastoratets kyrkoherde enskilt

tillhöriga, på nämnda boställes mark belägna byggnader.

Departementschefen har angivit sin ståndpunkt till förevarande fråga sålunda:
»Med

anledning av vad sålunda förekommit ber jag att få framhålla, att

enligt min mening den friare form av vård åt sinnessjuka, som tillämpas inom

familjevården i Korsberga men även å lantbrukskolonien därstädes, synes

vara av största betydelse. Kolonien torde vara ett nödvändigt komplement

till den familjevård, i anslutning till vilken den anordnats. Jag anser därför,

att nämnda koloni bör ej blott vidmakthållas utan även i föreslagen omfattning

utvidgas. Angående sättet för denna utvidgning anser jag — i

likhet med medicinalstyrelsen — övervägande skäl tala för att dispositionsrätten

till för kolonien erforderliga områden förvärvas genom att nuvarande

arrendeavtal förlänges för viss kortare tid, som lämpligen synes kunna omfatta

ytterligare 8 år. Genom en sådan anordning synes koloniens mark
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Kr 189.

17

behov tills vidare bliva på ett tillfredsställande sätt tillgodosett, och statens

myndigheter bliva i tillfälle att — innanjie binda sig genom mera definitiva

åtgärder — inhämta en värdefull erfarenhet av den utvidgade koloniverksamheten.

Härigenom undviker man även att redan nu taga ställning

till den ännu icke tillräckligt utredda frågan angående behovet av utvidgning

av det i Korsberga belägna centralhemmet. Även ur ekonomisk synpunkt

synes en förlängning av nuvarande arrendeavtal vara den bästa lösningen.

I överensstämmelse med vad jag sålunda anfört har jag för avsikt

att framdeles i annat sammanhang tillstyrka bifall till medicinalstyrelsens

nu föreliggande förslag. De ökade personalkostnaderna liksom även utgifterna

för inlösen ar vissa hus äro icke av den storleksordning, att de inverka

på beräkningen av anslaget för nästa budgetår till hospital och asyler.»

Ombyggnads- och ändringsarbeten vid Vadstena hospital och asyl.

Vadstena hospital är avsett för vård av 788 sinnessjuka och består av

två skilda huvudavdelningar, belägna på avsevärt avstånd från varandra.

Den ena av dessa avdelningar, förlagd till södra delen av staden och

vanligen kallad asylen, inrättades i början av 1890-talet genom förändring

av en större fabriksbyggnad. Den inrymmer 392 platser för män, tillhörande

allmänna betalningsklassen.

Den andra avdelningen, belägen i norra delen av staden, utgöres av det

äldre hospitalet och omfattar, bland annat, det forna nunneklostret samt

användes för vård dels av kvinnor i allmänna betalningsklassen till ett antal

av 374, dels av manliga och kvinnliga sjuka i första betalningsklassen till

ett antal av 22.

De för kvinnor i allmän betalningsklass avsedda 374 platserna äro för
-

delade sålunda:

1. Två sammanbyggda klosterbyggnader ................................. 185 platser.

2. En T-formig byggnad, medelst en sammanbindningsgång

förenad med ena klosterbyggnaden, benämnd T-paviljongen 31 »

3. Ett byggnadskomplex, beläget på andra sidan av Hospitalsgatan

och kallat B-paviljongen ....................................... 158 »

De första betalningsklassen tillhörande sjuka äro förlagda i några äldre

byggnader, en för kvinnor, belägen i klosterparken, och två för män invid

den förut nämnda B-paviljongen. Vissa lägenheter i dessa byggnader hava

under de senare åren apterats för andra ändamål, utan att det totala platsantalet

vid anstalten därigenom minskats.

Anstaltens byggnader för kök och tvätt äro i likhet med dess vattenverk

med flera ekonomianläggningar belägna i klosterparken och genom ett

décauvillespår satta i förbindelse med asylen.

Frågan örn nybyggnads- och ändringsarbeten vid Vadstena hospital och

asyl har länge varit aktuell.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 86 haft. (Nr 189.)

1185 80 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

I skrivelse den 7 januari 1930 har medicinalstyrelsen framlagt förslag till

nybyggnads- oell ändringsarbeten vid omförmälda anstalt, omfattande dels

uppförande av nybyggnad för kök, tvätt och ångcentral, dels ändrings- och

reparationsarbeten i den s. k. T-paviljongen och dels anläggning av nytt

vattenverk.

Medicinalstyrelsen har vidare på departementschefens anmodan i särskild

skrivelse framlagt ett alternativt förslag, enligt vilket för närvarande allenast

skulle komma till utförande ändrings- och reparationsarbeten å T-paviljongen

samt anläggning av nytt vattenverk, varemot någon ny ekonomibyggnad icke

nu skulle uppföras. I statsrådsprotokollet har först redogjorts för medicinalstyrelsens

med dess skrivelse den 7 januari 1930 framlagda förslag,

det s. k. huvudförslaget, samt därefter behandlats alternativförslaget.

De sammanlagda kostnaderna enligt alternativförslaget hava av medicinal
-

styrelsen beräknats sålunda.

Ändrings- och reparationsarbeten inom T-paviljongen.

Byggnadsarbeten inklusive arbeten för pannanläggningen 42,800

Värmeledning med tillhörande pannanläggning........................ 28,000

Vatten- och avloppsledningar...................................................... 17,200

Elektrisk anläggning................................................................... 3,000

Arkitekt- och kontrollantarvoden, administration och oförutsett

........................................................................................... O500 98,500

Nytt vattenledningsverk .................................................................... 382,500

Summa kronor 481,000

Departementschefen har anfört:

»Det lärer vara ostridigt, att förhållandena vid Vadstena hospital och asyl

i åtskilliga hänseenden liro bristfälliga och att därför nämnda anstalt är i

starkt behov av modernisering och förbättring. Av medicinalstyrelsens framställning

i ämnet torde ock framgå, att det i och för sig skulle vara särdeles

önskvärt, att samtliga de i styrelsens huvudförslag upptagna arbetena nu

kunde komma till stånd. Med hänsyn till nödvändigheten att för de närmaste

budgetåren hålla kostnaderna för hospitalsbyggnaderna inom den ram,

som överensstämmer med planen för dessa byggnader och inledningsvis närmare

angivits, anser jag mig, såsom redan i den allmänna översikten antytts,

dock icke för närvarande kunna tillstyrka uppförandet av den föreslagna

ekonomibyggnaden utan inskränker mig till att förorda de arbeten, vilka av

styrelsen upptagits i dess alternativförslag och vilka synts även mig vara

de, som i första hand böra komma till utförande. Det nuvarande vattenverkets

underhaltiga beskaffenhet gör en omläggning därav nödvändig, och

genom den föreslagna ombyggnaden av T-paviljongen kan man för en jämförelsevis

obetydlig kostnad erhålla väsentligt förbättrade vårdmöjligheter.

Mot den av medicinalstyrelsen för dessa arbeten beräknade kostnadssumman

av sammanlagt 481,000 kronor synes mig intet vara att erinra. Yad

särskilt beträffar de kostnader, vilka föranledas av det nya vattenlednings
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

19

verket, vill jag framhålla att — på sätt redan framgår av det föregående —

statsverket enligt gällande avtal med Vadstena stad äger möjlighet att

genom höjning av vattenavgiften erhålla ersättning av staden för den del av

kostnaderna, som med hänsyn till den rikligare och bättre vattenleveransen

skäligen kan anses böra belöpa å staden. En ändring i sådant hänseende

av berörda avtal torde i händelse av bifall till förevarande förslag böra genom

medicinalstyrelsens försorg genomföras.»

Departementschefen har alltså tillstyrkt, att vid Vadstenaanstalten finge

i huvudsaklig överensstämmelse med medicinalstyrelsens alternativförslag

för en beräknad kostnad av högst 481,000 kronor dels utföras ändrings- och

reparationsarbeten i den s. k. T-paviljongen, dels ock anläggas ett nytt vattenledningsverk.

Av förenämnda summa har för nästa budgetår beräknats ett

belopp av 200,000 kronor, att utgå av ifrågavarande anslag.

I detta sammanhang har erinrats att i medicinalstyrelsens år 1927 framlagda

plan för anskaffande av vårdplatser åt sinnessjuka räknats med en

minskning av platsantalet å Vadstenaanstalten med 66. Anledningen härtill

vore den, att styrelsen förutsatt, att vissa av anstalten för sjukvårdsändamål

använda utrymmen inom de gamla klosterbyggnaderna skulle komma

att upplåtas till Birgittastiftelsen. Denna fråga hade nu fått sin lösning, i det

att så skett, dock i mindre utsträckning än som tidigare avsetts. Genom

beslut den 21 februari 1930 hade nämligen Kungl. Maj:t medgivit, att till

nämnda stiftelse finge överlämnas dispositionsrätten till en del av nämnda

utrymmen. En följd härav komme att bliva, att platsantalet vid anstalten

minskades med 36.

Sammanfattning.

Departementschefen har slutligen lämnat en kort sammanfattning rörande

det antal vårdplatser, som skulle vinnas efter genomförande av hittills beslutade

eller nu föreslagna byggnadsföretag, vilka avses i planen för anskaffande av

ytterligare platser för den statliga sinnessjukvården. Härvid har för fullständighetens

skull medtagits den av 1928 års riksdag beslutade psykiatriska

kliniken i Lund, ehuru särskilt anslag för uppförande av denna inrättning

anvisats å riksstaten.

Antalet beräknade vårdplatser för sinnessjuka och sinnesslöa å nu avsedda

anstalter framgår av följande sammanställning, i vilken jämförelse

gjorts mellan å ena sidan det beräknade platsantalet enligt medicinalstyrelsens

plan för anordnandet av ytterligare sinnessjukvårdsplatser och å andra

sidan de beräkningar, som legat till grund för av statsmakterna fattade beslut

eller nu framlagda förslag. Därvid har anmärkts, att genom utvidgningen

av Piteå hospital antalet platser därstädes kunnat ökas med 170 mot det

ursprungligen beräknade antalet 148.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

1

Anstalt

Antal

platser

enligt

medicinalstyrelsens

plan

enligt tidigare beslut

eller nu framlagda

förslag

sinnessjuka

sinnesslöa

sinnessjuka

sinnesslöa

Piteå (utvidgning)..........................

148

170

Sala ............................

—

323

—

370

Orebro...........................

—

323

—

350

Vänersborg...................................

566

283

587

283

Umeå .......................

880

—

918

—

Psykiatrisk klinik i Lund ..........

100

—

102

—

Jönköping..............................

1,200

—

1,220

—

Växjö (utvidgning) .........................

460

—

480

—

3,354

929

3,477

1.003

4,283

4,480

Enligt medicinalstyrelsens plan skulle vidare antalet vårdplatser vid Vadstena

hospital och asyl minskas med 66. Såsom förut nämnts kommer enligt

Kungl. Maj:ts den 21 februari 1930 meddelade beslut minskningen att

inskränka sig till 36 platser. A andra sidan kommer vid bifall till det i det

föregående omförmälda förslaget angående ombyggnads- och ändringsarbeten

vid nämnda anstalt platsantalet därstädes att ökas med 12. I förhållande till

1927 års plan innebär detta alltså en sammanlagd ökning av (30 + 12) 42

platser. I förhållande till nuvarande antal blir det däremot en minskning

av (30-—12) 18 platser.

Efter genomförande av de byggnadsföretag, som hittills beslutats eller

beträffande vilka förslag nu framlagts, skulle — frånsett anstalten i Vadstena

— finnas sammanlagt 4,480 nya vårdplatser, därav 3,477 för sinnessjuka

och 1,003 för sinnesslöa. Då en stor del av sist avsedda platser

komma att upptagas av patienter, som nu vårdas å sinnessjukanstalter, kan

ökningen av antalet för sinnessjuka disponibla platser väntas bliva avsevärt

större, än den nyss anförda siffran anger.

Vad angår kostnaderna för ifrågavarande byggnadsarbeten, hava dessa

kostnader enligt redan fattade beslut, respektive av departementschefen

förordade förslag, beräknats till sammanlagt 26,669,700 kronor.

Såsom av det föregående framgår, har i statsverkspropositionen till innevarande

års riksdag beräknats ett extra reservationsanslag för nästkommande

budgetår av 4,700,000 kronor.

I enlighet med vad departementschefen i statsrådsprotokollet vid behandlingen

av de särskilda byggnadsföretagen anfört skulle anslagsbeloppet för

nästa år kunna beräknas på följande sätt:

Anstalten i Sala .................................... kronor 217,000

» i Örebro............................... » 359,000

Uppsala hospital och asyl..................... » 290,800

Hospitalet vid Umeå............................. » 1,200,000

* i Jönköping ..................... » 2,100,000

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

21

Lunds hospital och asyl........................ kronor 100,000

Växjö » ...................................... » 200,000

Vadstena » och asyl........................ »_200,000

Summa kronor 4,666,800

Därutöver har ansetts böra reserveras visst belopp att ställas till Kungl.

Maj:ts disposition för bestridande av kostnader för underhåll av byggnader

vid anstalterna i Sala, Orebro och Jönköping, för vilket ändamål byggnadsstyrelsen

begärt 9,000 kronor, samt för vissa utredningar m. m. Detta belopp

har förslagsvis uppskattats till omkring 33,000 kronor. Anslaget har

i följd därav beräknats till 4,700,000 kronor.

Med avseende å anslagsbeloppets fördelning har liksom tidigare år ansetts

böra fasthållas, att den angivna beräkningen givetvis icke avser att vara i

detalj bindande för dispositionen av anslaget eller för den fördelning av beloppet

som, i händelse detsamma beviljas, torde komma att fastställas av Kungl.

Majit. Då det gäller så många och delvis så stora byggnadsföretag, som här

äro i fråga, har det synts naturligt, att medelsåtgången på varje särskilt håll

under de olika åren icke kan på förhand med tillförlitlighet beräknas. Det

är således även möjligt, att något av de belopp, som av det för innevarande

budgetår beviljade anslaget anvisats för olika företag, kommer att visa behållning

vid budgetårets slut. I den mån så med hänsyn till sättet för

byggnadsarbetenas bedrivande eller eljest kan befinnas önskvärt, har det för

byggnadsplanens genomförande synts vara förmånligt, att enligt Kungl. Maj:ts

bestämmande en ökning av beräknad medelsdisposition för ett visst ändamål

kan ske, mot det att motsvarande minskning vidtages i de anvisade

medlen för ett annat ändamål.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande proposition har utskottet

till behandling förehaft en inom första kammaren av herr A. Petrén väckt

motion nr 283, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta

dels att en anstalt för 600 svårskötta obildbara sinnesslöa av mankön anordnas

genom omändring och utbyggnad av det ofullbordade kasernetablissementet

i Lund,

dels att för detta ändamål måtte under nästa budgetår utgå 100,000 kronor,

dels ock att såsom en följd härav det av Kungl. Majit för nästa budgetår

till hospitalsbyggnader begärda extra reservationsanslaget måtte höjas med

100,000 kronor till 4,800,000 kronor.

Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande:

»I proposition nr 150 angående anslag till hospitalsbyggnader avhandlas

även frågan örn ordnandet av vården örn svårskötta obildbara sinnesslöa. Som

därvid erinras, har denna vårdfråga stått på dagordningen alltsedan början av

detta århundrade. Den avhandlades sålunda i den underdåniga berättelse angående

undersökning av sinnessjuka och sinnesslöa, som medicinalstyrelsen den

8 december 1902 avgav. Efter att hava tillstyrkt, att statsbidrag måtte utgå

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

även till anstalter för obildbara sinnesslöa — dittills hade sådant utgått endast

till anstalter för bildbara sinnesslöa — anförde medicinalstyrelsen vid detta

tillfälle följande:

''Det synes i själva verket uppenbart, att, även örn staten, på sätt ovan föreslagits,

lämnar bidrag till de sinnesslöas vård, ett visst antal av dessa kräver ett

mera direkt ingripande Iran statens sida. Det torde med andra ord även för

framtiden bliva nödvändigt, att staten ägnar samma omsorg åt vissa kategorier

av sinnesslöa som åt det stora flertalet sinnessjuka. Örn nämligen av enskilda,

kommuner eller landsting anordnade asyler ej skola bliva alltför dyra i anläggning

och drift, är det önskvärt, för att ej säga nödvändigt, att de allra mest

svårskötta, liksom även de som äro för omgivningen i mera utpräglad grad farliga,

kunna fran dessa anstalter uteslutas. Särskilt beträffande de sistnämnda

synes vården örn dem givet böra anses som en statens, angelägenhet.

Medicinalstyrelsen har härmed velat betona, att den ovan föreslagna formen

för statens omvårdnad örn de obildbara sinnesslöa icke kan eller bör utesluta

statens hittills erkända förpliktelse att å offentliga anstalter till vård mottaga

även vissa sinnesslöa. Den nuvarande anordningen att intaga sinnesslöa å anstalter,

som egentligen äro avsedda för sinnessjuka, är dock utan tvivel från

vissa synpunkter ganska olämplig både för sinnessjukvården och för vården om

de sinnesslöa, enär den sistnämnda naturligen fordrar i viss mån andra anordningar

än den förstnämnda. Dessutom hava hittills platsbristen å statens hospital

och asyler samt föreskriften, att sinnesslöa endast i sista hand äro berättigade

till inträde, verkat därhän, att mången synnerligen svårskött sinnesslö

fått vänta på inträde längre än relativt lättskötta sinnessjuka,

Av dessa skäl torde det vara förtjänt att övervägas, huruvida icke de sinnesslöa,

som anses böra vara föremål för vård å statsanstalt, borde hänvisas till

en särskild, enbart för vård av dessa avsedda anstalt. Härigenom skulle vinnas

dels den fördelen, att sinnesslöa icke vid tävlan om inträde behövde stå tillbaka

för sinnessjuka, dels även att anstalten kunde anordnas uteslutande och speciellt

med hänsyn till vården om sinnesslöa och denna på så sätt kunde Miva mera

ändamålsenlig än nu är fallet å hospitalen och asylerna för sinnessjuka.’

T enlighet med den lili medicinalstyrelsens här anförda yttrande uttalade

principen blevo de anstalter för obildbara sinnesslöa (sinnesslöasyler), som__

efter det statsbidrag från och med år 1905 börjat utgå till dylika anstalter —- begynte att i år efter år stigande antal upprättas av landsting, föreningar och

enskilda, icke anordnade på ett sådant sätt, att de kunde lämpa sig för vården

av de allra mest svårskötta och de i mera utpräglad grad farliga bland de till

vuxen ålder komna obildbara sinnesslöa, Det visade sig snart, att detta medförde

betydande olägenheter, i det att det alltsomoftast inträffade, att obildbara

sinnesslöa, som visade våldsamhet eller förstörelselusta eller voro störande genom

höga skrik, blevo från de statsunderstödda simiesslöanslalterna utskrivna till

sina resp. hemorter. Enligt en utredning, som förelåg år 1916 — vilket år denna

fråga avhandlades å sinnesslövårdsmöte i Mariestad -— hade utskrivning till

hemorterna av dylik indikation under de gångna åren ägt rum i ett 30-tal fall.

Vidare framhölls vid mötet ifråga, att det alltemellanåt förekomma, att ansökan

örn vård av obildbara sinnesslöa blev avslagen, när det av handlingarna

framginge, att det vore fråga örn mera svårskötta sådana. I anledning härav

hade det också ingått klagomål över att de våldsamma, de förstörande och de

högljutt skrikande icke kunde vinna inträde å sinnesslöasylerna utan måste be
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

23

hållas i hemmen oell å fattigvårdsanstalten Mötet uttalade sig på grund av den

sålunda vunna erfarenheten för att den av medicinalstyrelsen förordade principen,

att staten direkt åtager sig denna kategori av sinnesslöa, för vilkas vård

de av landsting, föreningar och enskilda personer upprättade sinnesslöasylerna

sakna nödiga, resurser, snarast möjligt måtte bli förverkligad.

Detta krav blev också beaktat i den följande år för riksdagen framlagda

propositionen örn nytt hospital vid Hälsingborg, i det att förslaget härom omfattade,

förutom 1,200 platser för sinnessjuka, även 200 vårdplatser för svårsJcötta

obildbara sinnesslöa, förlagda till två särskilda paviljonger, en för vartdera

könet. Denna proposition bifölls av riksdagen, som därmed definitivt

godkänt principen att vården örn de för omgivningen vådliga och eljest svårskötta

sinnesslöa bör vara en statens angelägenhet. Vid sedermera uppgjort förnyat

kostnadsförslag för Hälsingborgs hospital blevo emellertid dessa paviljonger

för sinnesslöa icke medtagna, och i skrivelse den 27 augusti 1926, däri

medicinalstyrelsen gjorde anmälan till Kungl. Majit om Hälsingborgs hospitals

fullbordande, anförde styrelsen, att den icke komme att framlägga plan och

kostnadsberäkningar rörande omnämnda paviljonger, enär (råga uppstått, huruvida

icke till följd av 1925 års beslut i försvarsfrågan ledigblivande kaserner

skulle kunna användas till anstalter för sinnessjuka och sinnesslöa. I anledning

härav verkställde den s. k. kasernkommittén, vilken bl. a. fått i uppdrag

att framkomma med förslag rörande den framtida användningen av dylika

kasernetablissement, en närmare utredning beträffande behovet av vårdplatser

för svår sköfla obildbara sinnesslöa, i den mån detta givit sig tillkänna genom

intagning å eller anmälan till hospital eller sinnesslöanstalt. Ur denna utredning

må följande här anföras:

Vid 1926 års utgång utgjorde antalet å hospitalen intagna sinnesslöa (idioter)

sammanlagt 215, därav 130 manliga och 85 kvinnliga. Vid samma tid funnos

icke mindre än 403 sinnesslöa anmälda till hospital, därav 263 män och 140

kvinnor. Sålunda utgjorde summan av de å hospitalen vårdade idioterna av

mankön och do till hospitalen anmälda manliga sinnesslöa 393 och summan av

de å hospitalen vårdade idioterna av kvinnkön och de till hospitalen anmälda

kvinnliga sinnesslöa 225. Vidare begärdes uppgifter från^ de statsunderstödda

sinnesslöasylerna angående där intagna, vilka voro så svårskötta, att de med

hänsyn till dessa anstalters bristande resurser borde överflyttas till statsanstalt.

Dessas antal uppgavs till sammanlagt 122, därav 76 av mankön och 46 av

kvinnkön. Häggås dessa siffror till de ovannämnda, blir behovet av platser för

svårskötta obildbara sinnesslöa av mankön 469 och för svårskötta obildbara

sinnesslöa av kvinnkön 271. Vidare ifragasatte kasernkommitten, att det^ a

stat sanstal te rila för svårskötta obildbara sinnesslöa, bland vilka ju finnas åtskilliga

med epilepsi behäftade, även skulle kunna mottagas fallandesjuka, som

icke varit från barndomen sinnesslöa men hos vilka det med åren utvecklats en

epileptisk demens. Då antalet till hospitalen anmälda mod epileptisk sinnessjukdom

vid tidpunkten ifråga utgjorde 147, därav 89 män och 58 kvinnor,

skulle alltså behovet av platser å statens anstalter för svårskötta obildbara

sinnesslöa bliva 5o8 för män och 329 för kvinnor (järn tor tahlan a sid. 12 i piopositionen).

Emellertid framhöll kasernkommittén i denna sin utredning, att

behovet ifråga säkerligen är större än dessa siffror utvisa, då det å fattigvårdsanstalterna

torde finnas åtskilliga svårskötta sinnesslöa, för vilka det, på grund

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

av svårigheten att under nuvarande förhållanden fä in dem å specialanstalt

(hospital eller sinnesslöasyl). icke gjorts någon anmälan till sådan anstalt.

Efter det denna utredning med skrivelse den 12 januari 1928 ingivits till

statsrådet och chefen för socialdepartementet, upptogs frågan av denne, som i

ett anförande till statsrådsprotokollet för den 22 juni 1928 bl. a. yttrade följande:
''''Vid

anmälan till statsrådsprotokollet över socialärenden för den 20 mars

1928 av frågan örn anslag för budgetaret 1928—1929 till hospitalsbyggnader

berörde jag, i samband med behandling av spörsmålet örn vården av asociala

imbecilla, även fragan om vardén av svårskötta obildbara sinnesslöa. Jag anförde

därvid bland annat att, enligt vad som framginge av en utav professor

A. Petrén inom kasernkommittén verkställd och av kommittén med skrivelse

den 12 januari 1928 till mig överlämnad utredning, antalet sinnesslöa av denna

kategori vore sa stort, att, för ett tillfredsställande omhändertagande av desamma,

omfattande särskilda åtgärder syntes erforderliga, därvid andra möjligheter

för frågans lösning än ett ingripande från statens sida knappast kunde

tänkas. Beträffande sättet för ett effektivt ordnande av denna vård syntes det

ligga närmast till hands att för ändamalet använda ett eller flera kasernetablissement.

Vid de preliminära överväganden, som jag i samråd med chefen för

försvarsdepartementet ägnat förevarande spörsmål, hade jag funnit det av Svea

ingenjörskårs fästningsingenjörkompani disponerade etablissement å Vaxön

böra, i_ första hand ifrågakomma, därest detta bleve ledigt. Det hade vidare

preliminärt ifrågasatts att anordna ytterligare vårdplatser inom det invid Lund

belägna kasernetablissement, vilket icke blivit färdigställt för sitt ursprungliga

ändamål.

I anslutning till vad jag i statsrådsprotokollet för den 20 mars 1928 anfört i

ämnet anser jag önskvärt, att särskilda åtgärder från statens sida med det

snaraste vidtagas för ett tillfredsställande ordnande av vården av svårskötta

obildbara sinnesslöa. Sådana åtgärder synas motiverade ej blott av nuvarande

brist på vårdmöjligheter för åsyftade abnormkategori utan även av den omständigheten,

att — enligt vad medicinalstyrelsen vid olika tillfällen framhållit

— den hittillsvarande anordningen med intagning av vissa idioter å sinnessjukvårdsanstalter

måste anses mindre lämplig ur sinnessjukvårdens synpunkt. Att

staten nu griper sig an med denna uppgift torde vara så mycket mer påkallat,

som det synes möjligt att för ifrågavarande ändamål taga i anspråk ledigblivande

kasernetablissement. På grund av kasernkommitténs uppdrag att utreda

frågan örn lämpligaste användningen av sådana etablissement torde det ankomma

på kommittén att i första hand upptaga frågan om detta vårdbehovs

tillgodoseende pa angivet sätt. Genom beslut den 14 juni 1928 har också Kungl.

M^aj.t uppdragit at kommittén att med biträde av särskild sakkunnig närmare

utreda frågan örn användande av förenämnda kasern å Vaxen till Anstalt för

vård av vuxna obildbara sinnesslöa, I denna kasern kan emellertid, såsom av

det förut anförda framgår, icke inrymmas på långt när hela del. antal, för vilket

vard å statsanstalt kräves. Ytterligare åtgärder torde alltså bliva erforderliga,

och i enlighet med vad nyss anförts synes det påbörjade men ej färdigstälfda

kasernetablissementet invid Lund närmast böra komma i fråga såsom ytterligare

anstalt för ändamålet. För bedömande av storleken av en eventuell anstalt

i sistnämnda etablissement kräves emellertid uppenbarligen ett ståndLågan

örn avgränsningen av statens vårdnad beträffande

obildbara sinnesslöa. Det synes därför böra, innan beslut fattas örn storleken

avo sist avsedda anstalt, övervägas, huruvida, såsom Petrén föreslagit, till de

svårskötta obildbara sinnesslöa, för vilka staten bör ombesörja vården, även

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

25

böra hänföras dels vuxna obildbara sinnesslöa, vilka lida av epilepsi, dels ock

vårdbehövande patienter, vilka lida av kronisk epileptisk sinnessjukdom. Spörsmålet

örn de sistnämndas omhändertagande är visserligen att betrakta såsom en

sinnessjukvårdsfråga, men därest praktiska vårdsynpunkter kunna anses tala

för att i nämnda samband ordna denna del av sinnessjukvården, lärer hinder

härför ej böra möta. I detta sammanhang torde slutligen böra tagas under övervägande

ett av Petrén även framställt, av praktiska synpunkter förestavat

förslag örn att imbecilla skulle i viss utsträckning kunna intagas å anstalt för

svårskötta obildbara.

Innan Kungl. Maj :t fattar ståndpunkt i nu angivna hänseenden, synes medicinalstyrelsens

yttrande och förslag i ämnet böra infordras.’

I det sålunda av medicinalstyrelsen infordrade yttrandet i ärendet, som är

refererat å sid. 11—12 i propositionen, underströk styrelsen återigen sin tidigare

uttalade uppfattning rörande olämpligheten av att å sinnessjukhusen mottaga

även vissa sinnesslöa och rörande behovet av särskilda statsanstalter för

svårskötta obildbara sinnesslöa.

I enlighet med den dåvarande departementschefens ovan berörda uttalande

till statsrådsprotokollet, varav utdrag översändes till kasernkommittén, uppgjorde

denna därpå förslag till anordnandet av anstalt för svårskötta obildbara

sinnesslöa dels vid det av Svea ingenjörskårs kustingenjörskompani hittills

disponerade kasernetablissement å Vaxön, dels ock vid det ofullbordade kasernetablissementet

i Lund. Förstnämnda förslag, som med hänsyn till platsens

mera begränsade utrymme avsåg anstalt för svårskötta obildbara sinnesslöa av

kvinnkön, då behovet av platser för dylika — som av det ovan anförda framgått

— är mindre, ingavs den 27 februari 1929, och sistnämnda förslag, som

alltså avsåg anstalt för svårskötta obildbara sinnesslöa av mankön, ingavs den

30 september 1929. Av dessa anstalter beräknades den för kvinnor, som skulle

få 305 platser, draga en kostnad av 2,025,650 kronor, och den för män, som

skulle få 612 platser, draga en kostnad av 4,200,000 kronor.

Något anslag för påbörjandet av dessa anstalter begäres emellertid icke i

årets proposition örn hospitalsbyggnader. Visserligen ansluter sig departementschefen

till den uppfattningen, att det bör ankomma på staten att omhändertaga

vården av de svårskötta obildbara sinnesslöa, vilka icke lämpligen

kunna vårdas å kommunala anstalter av ena eller andra slaget, men anser han

dock, att sinnessjukvårdens krav måste äga företräde framför sinnesslövårdens,

då det under rådande förhållanden möter stora svårigheter för beredande av

anstaltsvård även för nyinsjuknade och botliga fall och då det förhandenvarande

platsbehovet för sinnessjuka är förhållandevis vida större än det för sinnesslöa.

I anledning av denna departementschefens motivering för sin underlåtenhet

att begära anslag för lösandet av den sedan snart 30 år tillbaka aktuella frågan

örn anstalter för vård av svårskötta obildbara sinnesslöa, trots det förslag till

dylika anstalter nu blivit framlagda, må framhållas, att det enkla faktum, att

det erfordras flera vårdplatser å statsanstalt för sinnessjuka än för sinnesslöa,

ju icke bör vara det avgörande för ståndpunktstagandet i det föreliggande ärendet,

utan att frågeställningen bör vara denna: Vilket behov är mest trängande,

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

sedan de hittills beslutade anstalterna för sinnessjuka samtliga blivit färdiga,

att de återstående erforderliga vårdplatserna för sinnessjuka anskaffas eller

att det kommer till stånd anstalter för de allra mest svårskötta av de obildbara

sinnesslöa?

För bedömande av denna fråga bar man att erinra sig följande: Totalbehovet

vårdplatser för sinnessjuka är — bortsett från Stockholm, Göteborg och Malmö,

vilka städer själva skola ombesörja vården av sina sinnessjuka — beräknat till

c:a 16,000, motsvarande 3 pro mille av befolkningen. Av dessa platser fattas

visserligen i närvarande stund bortemot 4,300, men genom de vid 1928 och 1929

års riksdagar beslutade sinnessjukanstalterna i Vänersborg och Jönköping samt

vid Umeå och den psykiatriska kliniken i Lund erhållas sammanlagt c:a 2,830

nya vårdplatser för sinnessjuka. Vidare är det att märka, att dessutom kommer

under de närmaste åren ytterligare över ett 1,000-tal platser, som nu upptagas

av sinnessjuka från de nämnda tre storstäderna, att bliva disponibla för sinnessjuka

från landet i övrigt. Man bör väl kunna utgå ifrån att, när de hittills

beslutade sinnessjukanstalterna blivit färdiga och därmed vårdplatser för sinnessjuka

å statsanstalter komma att finnas till ett antal av c:a 14,550, motsvarande

något mer än 2.7 pro mille av befolkningen, de i propositionen berörda

nuvarande svårigheterna att kunna bereda plats för även nyinsjuknade

och botliga fall icke skola fortfara, utan att alla sinnessjuka, vilka äro i mera

trängande behov av vård å sinnessjukhus, då skola kunna mottagas å sådant.

I den skrivelse med översikt rörande kostnaderna för anskaffandet av de

återstående vårdplatserna å statliga sinnessjukhus och sinnesslöanstalter, som

medicinalstyrelsen den 10 december 1929 ingivit till Kungl. Maj:t, voro tvenne

alternativförslag uppgjorda rörande den ordning, i vilken byggnadsarbetena

ifråga borde utföras. Enligt det ena alternativet skulle utvidgning av Växjö

hospital med 480 platser påbörjas under nästa budgetår, men ombyggandet av

kasernetablissementet i Lund för anordnande av en anstalt för svårskötta obildbara

sinnesslöa män nied c:a 600 platser undanskjutas till budgetåret 1933—

1934. Enligt det andra alternativet åter skulle denna anstalt påbörjas under

nästa budgetår, men utvidgningen av Växjö hospital — utom i vad anginge

vissa mindre anordningar beträffande vattenledningen — uppskjutas till budgetåret

1933—1934. Av dessa alternativ har departementschefen anslutit sig till

det förstnämnda, emedan det med Växjö hospitals utvidgning skulle erhållas

480 nya platser för sinnessjuka, medan man med Lunda-anstalten ifråga endast

skulle vinna det antal vårdplatser för sinnessjuka, som för närvarande upptages

av idioter av mankön (c:a 130). I betraktande av det ovan sagda rörande tillgängligt

antal vårdplatser av statsanstalter för sinnessjuka, när de nya sinnessjukhus,

som äro av riksdagen beslutade, blivit färdiga, kan det dock starkt

ifrågasättas, om det då icke är allra mest av behovet påkallat, att fattigvårdsanstalterna

och hemmen befrias från sådana obildbara sinneslöa, vilka äro så

svårskötta, att de statsunderstödda sinnesslöasylerna icke kunna vårda dem.

Därtill kommer ju, att med statsaustalterna för svårskötta obildbara sinnesslöa

vinnes även, att den nuvarande, av medicinalstyrelsen vid upprepade till
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

27

fällen påtalade olägenheten att behöva vårda dylika sinnesslöa tillsammans med

de sinnessjuka blir undanröjd.

Till belysande av vad slags patienter det är som under nuvarande förhållanden

på grund av svårskötthet utskrivas från de statsunderstödda sinnesslöasylerna

må ett pär exempel anföras från den utredning rörande behovet av

vårdplatser för svårskötta obildbara sinnesslöa, som kasernkommittén verkställt:
Från

en asyl för vuxna obildbara sinnesslöa av mankön lämnades rapport

örn 6 dylika, som blivit där intagna. Därvid meddelades, att beträffande två av

dem hade utskrivning beslutats, enär de voro omöjliga att vårda, men ännu

efter fyra månaders förlopp efter detta beslut hade de icke blivit avhämtade,

enär kommunerna ifråga icke kunnat bereda dem plats på annat håll.

Från en annan sinnesslöasyl lämnades följande meddelande örn en därstädes

intagen svårskött, likaledes manlig sinnesslö: ''Han sliter av sig alla kläder och

förstör allt, som finnes i hans närhet, samt är tidvis mycket våldsam. Ansökan

för inträde har gjorts vid Nyköpings-, Vadstena och Västerviks hospital samt

vid Motala och Linköpings upptagningsanstalter. Vi vore ytterst tacksamma,

om vi kunde få honom placerad någonstans med det allra första.’

Departementschefen yttrar (sid. 19), att under tiden, till dess anstaltsbehovet

för de svårskötta obildbara sinnesslöa kan bliva genom statens försorg tillgodosett,

få dessa sjuka omhänderhavas på fattigvårdsanstalterna. Det ligger emellertid

i öppen dag, att sinnesslöa av här ifrågavarande art, vilka för övrigt ofta

även äro störande genom höga tjuk, måste bereda de åldringar, för vilka lattigvårdsanstalterna

äro avsedda, mycken oro och vantrevnad. Det torde därför

icke kunna bestridas, att den förutvarande chefen för socialdepartementet hade

alldeles rätt, när han i sitt ovan återgivna anförande till statsrådsprotokollet

framhöll önskvärdheten av att särskilda åtgärder från statens sida med del

snaraste vidtoges för ett tillfredsställande ordnande av vården av svårskötta

obildbara sinnesslöa. Behovet härav är emellertid allra mest trängande beträffande

dylika sinnesslöa av mankön. Dc anstalter, varå dessa under nuvarande

förhållanden äro omhändertagna, nämligen fattigvårdsanstalter och sinnesslöasyler,

hava nämligen i allmänhet uteslutande kvinnlig personal och

denna är icke sällan utsatt för fara från manliga sinnesslöa, som äro opålitliga

och våldsamma.

Av skäl, som nu blivit anförda, synes det mig icke böra ifrågakomma, att

den planerade anstalten för svårskötta obildbara sinnesslöa av mankön uppskjutes.

På det att riksdagen må kunna taga ståndpunkt till delilia anstaltsfråga

bifogas därför bär dels kasernkommitténs förslag i ärendet (Bilaga I)

dels ock medicinalstyrelsens den 14 februari 1930 avgivna yttrande över detsamma

(Bilaga TI). Som av detta yttrande framgår har medicinalstyrelsen i

princip intet att erinra mot anordnandet av en anstalt för manliga svårskötta

obildbara sinnesslöa av den föreslagna storleken genom omändring och utbyggnad

av det ofullbordade kasernetablissementet vid Lund. Däremot önskar medicinalstyrelsen

några ändringar i det av kasernkommittén framlagda förslaget

och har i detta hänseende framlagt tvenne alternativförslag. Det ena av dessa,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

betecknat ''Alternativ A’, som endast innefattar några smärre ändringar beträffande

trappornas anordnande m. m. i den redan befintliga kasernen, skulle

öka kostnaden — vilken emellertid enligt byggnadsstyrelsens uppfattning av

kasernkommittén räknats 100,000 kronor för högt — med 7,000 kronor. Det

andra ändringsförslaget, betecknat ''Alternativ B’, vilket är mera omfattande,

i det att enligt detta administrationslokalerna icke — som kasernkommittén

föreslagit — skulle förläggas till den befintliga kasernbyggnadens souterrainvåning

utan till en nyuppförd byggnad, skulle öka kostnaden med enligt medicinalstyrelsens

beräkning 64,000 kronor, enligt byggnadsstyrelsens beräkning

40,000 kronor.

Även om riksdagen icke skulle anse sig böra bestämma, vilket av dessa

alternativförslag som är att föredraga, förrän Kungl. Majit prövat den frågan,

synes detta icke behöva utgöra något hinder för att riksdagen redan i år fattar

principbeslut örn denna anstalt och anslår något mindre belopp för nästa budgetår.

exempelvis 100,000 kronor, på det att utarbetandet av arbetsbeskrivningar

för de byggnader, om vilka ingen tvekan råder, kunna utan uppskov påbörjas

och även planeringsarbeten kunna komma till utförande redan under nästa vår.

Givetvis vore det mest önskvärt, örn både detta byggnadsföretag och utvidgningen

av Växjö hospital kunde samtidigt igångsättas, och, skulle budgeten

för de kommande åren icke tillåta belastning med de härför erforderliga utgifterna,

borde det väl inte vara alldeles otänkbart, att de för anordnande av

anstalterna för svarskötta obildbara sinnesslöa erforderliga pengarna foges ur

rusdrycksmedelsfonden, då det ju dock förefinnes något samband mellan alkoholism

och idioti. I detta sammanhang må för övrigt erinras örn att det vid

1921 års riksdag beslöts att ur denna fond taga 4 miljoner kronor till uppförandet

av hospitalet vid Hälsingborg. Skulle det emellertid icke låta sig göra

att samtidigt börja med den planerade sinnesslöanstalten i Lund och med utvidgningen

av Växjö hospital, då torde ovan anförda förhållanden tala för det

av medicinalstyrelsens alternativförslag, enligt vilket anordnandet av en anstalt

för svårskötta obildbara sinnesslöa av mankön skulle gå före utvidgningen

av Växjö hospital.

Vad beträffar det av kasernkommittén uppgjorda förslaget till anstalt för

svårskötta obildbara sinnesslöa av kvinnkön, vill jag inte ifrågasätta något

anslag härtill vid denna riksdag, då det med hänsyn till av medicinalstyrelsen

gjorda anmärkningar möjligen kan behöva tagas under närmare övervägande,

om nybyggnaderna böra få någon annan placering än den föreslagna. Vad åter

angår förslaget till anstalt för svårskötta obildbara sinnesslöa av mankön kan

som skäl mot uppskov med dess anordnande till vad som ovan anförts även

nämnas, att enligt det med Lunds stad, i anledning av Södra skånska infanteriregementets

förflyttning från staden, upprättade avtalet, skall staten — därest

denna sinnesslöanstalt icke blivit färdig att tagas i bruk den 30 september 1934

— åt Lunds stad erlägga ett till 20,000 kronor höjt årligt skadeståndsbelopp.

För att anstalten skall kunna vara färdig till nämnda tidpunkt, torde emellertid

erfordras, att beslut örn densamma fattas vid årets riksdag.»

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

29

Vid prövning av Kungl. Maj:ts i förevarande proposition framlagda förslag

har utskottet först till behandling upptagit frågan om ordnandet av

vården av svårskötta obildbara sinnesslöa, i vilken fråga, såsom nämnts,

motion ock väckts inom riksdagen.

Såsom statsrådsprotokollet utvisar och i motionen erinrats, har denna

vårdfråga stått på dagordningen alltsedan början av detta århundrade. Sålunda

beslöt redan 1899 års riksdag en skrivelse till Kungl. Maj:t med hemställan

örn utredning och förslag rörande åtgärder för att genom statens

medverkan bereda vård åt sådana sinnesslöa, vilka enligt gällande bestämmelser

icke kunde vinna inträde på då befintliga, huvudsakligen för bildbara

sinnesslöa avsedda anstalter. Enligt riksdagens dåvarande mening

borde statens medverkan ske genom bidrag till de årliga underhållskostnaderna.

Huru frågan sedermera utvecklat sig framgår av statsrådsprotokollet

(sid. 8—14) ävensom av ovannämnda motion, vartill utskottet tillåter

sig att hänvisa.

I den föreliggande propositionen har departementschefen uttalat den uppfattningen,

att det bör ankomma på staten att omhändertaga vården av de

svårskötta obildbara sinnesslöa, vilka icke lämpligen kunna vårdas å kommunala

anstalter av ena eller andra slaget och som icke heller höra hemma

på sinnessjukhusen samt att anordna för detta ändamål erforderliga anstalter.

Emellertid har departementschefen, under erinran örn kasernkommitténs förslag

angående tillgodoseende av ifrågavarande behov, nämligen genom omändring

och utbyggnad av det ofullbordade kasernetablissementet i Lund till

en anstalt för obildbara sinnesslöa män och inrättandet av en anstalt för

obildbara sinnesslöa kvinnor i kasernetablissementet å Yaxön, på anförda

skäl funnit sig nu icke vara beredd att för innevarande års riksdag framlägga

förslag i ämnet. Yad särskilt angår kommitténs förslag örn en sinnesslöanstalt

i Lund, har förslaget härutinnan visserligen synts departementschefen

i stort sett vara ändamålsenligt och väl ägnat att läggas till grund för

en proposition och någon erinran har ej heller synts departementschefen kunna

framställas mot det avtal mellan Kungl. Majit och kronan, å ena sidan, och

staden Lund, å den andra, som kasernkommittén preliminärt undertecknat

och som utgår från att berörda kasernetablissement skall inredas till sinnesslöanstalt,

men departementschefen har dock, såsom nyss nämnts, med hänsyn

till de beräknade kostnaderna under vissa budgetår ansett, att jämväl

avgörandet av denna fråga bör tillsvidare undanskjutas.

Då utskottet, som delar departementschefens uppfattning därom, att det

bör ankomma på staten att omhändertaga vården av de sinnesslöa, varom

fråga är, till prövning förehaft spörsmålet örn anstalters anordnande för

dessa, har utskottet, med hänsyn till det samband kasernkommittens förslag

i ämnet äger med frågor om ersättning till därav berörda städer i anledning

av förluster pa grund av den år 1925 beslutade nedskrivningen av försvarsorganisationen,

ansett starka skäl tala för att utförandet av de byggnadsföretag,

som erfordras för statens övertagande av berörda vård, till tiden sammanfaller

med genomförandet av 1928 års hospitalsbyggnadsplan. Och då

Utskottets

yttrande.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

sagda byggnadsföretag hava ett denna plan närliggande syfte, torde de båda

grupperna av byggnadsföretag böra betraktas såsom ett helt, så att sinnesslöanstalternas

uppförande kommer att ingå såsom ett led i byggnadsplanen.

Behovet av att åtgärder snarast vidtagas för beredande av vård åt de

svårskötta obildbara sinnesslöa å för dem avsedda anstalter lärer vara ostridigt,

och starka skäl synas fördenskull tala för, att ytterligare uppskov med

frågans avgörande undvikes. Utskottet vill erinra örn, att med hänsyn till

platsbristen på sinnessjukhusen intagande av sinnesslöa å dessa som regel

endast äger rum i trängande fall samt att flertalet av de svårskötta och

obildbara sinnesslöa därför måst omhändertagas av fattigvårdsanstalterna,

där de mera sällan kunna erhålla nödig vård och varest de vålla obehag

för andra intagna. Störst synes förenämnda behov vara i fråga örn dylika

sinnesslöa av mankön.

Enligt den propositionen närslutna översikten över beräknade kostnader

för nyanskaffning av hospitalsplatser m. m. under budgetåren 1928/1929—

1937/1938 — såsom bilaga fogad vid detta utlåtande — skulle de ifrågasatta

arbetena med omändring och utbyggande av kasernetablissementet i Lund

till en statlig anstalt för vård av svårskötta obildbara sinnesslöa av mankön,

för vilka behov av anstaltsvård, enligt vad nyss nämnts, synes störst, icke

taga sin början förrän under budgetåret 1933/1934.

På grund av vad ovan anförts och jämväl ur andra synpunkter har utskottet

emellertid kommit till den uppfattningen, att det icke kan anses

försvarligt att, på sätt sålunda ifrågasatts, uppskjuta anordningars vidtagande

för beredande av vård å en statens anstalt för de sinnesslöa av mankön

varom fråga är. Utskottet vill erinra örn, att medicinalstyrelsen, som visserligen

ifrågasatt vissa ändringar i det av kasernkommittén framlagda förslaget

och i detta hänseende framlagt två alternativförslag, i princip icke

haft något att erinra mot anordnandet av en anstalt för manliga svårskötta

obildbara sinnesslöa av den av kasernkommittén föreslagna storleken genom

omändring och utbyggnad av kasernetablissementet i Lund samt att, sedan

riksdagen numera i huvudsak godkänt förberörda avtal mellan Kungl. Maj:t

och kronan, å ena sidan, samt Lunds stad, å andra sidan, riksdagen ock i

princip uttalat sig för, att anstalten skall komma till stånd. Under erinran

örn att enligt byggnadsstyrelsens beräkningar maximikostnaden för anstalten

skulle utgöra 4,140,000 kronor, vill utskottet förty förorda, att för anstaltens

färdigställande snarast möjligt förberedelser härför utan dröjsmål vidtagas.

I de avseenden, där alternativa förslag förekommit, förväntar emellertid utskottet,

att förslag härutinnan underställes nästkommande års riksdag.

Såsom ytterligare stöd för den ståndpunkt, utskottet sålunda till nu berörda

fråga intagit, vill utskottet framhålla, att enligt meromnämnda avtal

med Lunds stad staden skall för tiden från och med den 1 juli 1930 och

intill dess sinnesslöanstalten blivit färdig och tagits i bruk av kronan bekomma

ersättning, som för tid intill den 30 september 1934 skall utgå med

belopp, beräknat efter tolvtusen (12,000) kronor för helt år, samt för tid

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets ''utlåtande Nr 189.

31

efter den P,0 september 1934 med belopp, beräknat efter tjugotusen (20,000)

kronor för helt år. Det synes ock utskottet lämpligt, att arbetskraft, som

under närmaste tiden icke behöves för andra under byggnadsstyrelsens regi

stående arbeten, så långt möjligt är disponeras för utförande av de arbeten,

varom lili är fråga.

Yad beträffar de för nästkommande budgetår erforderliga medlen för förberedande

arbetens igångsättande, synas dessa kunna begränsas till det av

motionären föreslagna beloppet, 100,000 kronor. Enligt vad utskottet under

hand inhämtat, torde emellertid å hittills för hospitalsbyggnader anvisade

anslag så stora reservationer komma att uppstå, att höjning av det för nästa

budgetår äskade anslaget på grund av utskottets förslag icke behöver ifrågakomma.

Utskottet vill i detta sammanhang hava såsom sin mening uttalat,

att, därest det ur budgetsynpunkt skulle visa sig erforderligt, anslag för anordnande

av nu berörda anstalt torde under kommande budgetår böra beredas

av utav rusdrycksinkomster fonderade medel.

Yad härefter angår Kungl. Maj.ts förslag örn anvisande för nästkommande

budgetår av återstoden av det belopp, som beräknats för omäudring av

Västmanlands trängkårs kasernetablissement i Sala till anstalt för manliga

asociala imbecilla, har förslaget härutinnan icke givit utskottet anledning

till erinran.

I överensstämmelse med vad Kungl. Majit föreslagit beträffande åtgärder

för avledande av dagvatten från området för sinnesslöanstalten i Orebro,

vilka åtgärder synts utskottet erforderliga, får utskottet ock tillstyrka, att

ett belopp av 34,000 kronor beräknas för sagda ändamål samt att till följd

härav den av riksdagen fastställda högsta kostnadssiffran för delina anstalts

inrättande höjes från 1,375,000 kronor till 1,409,000 kronor.

Mot anvisandet av återstoden av de belopp, som beräknats för slutförande

av vissa ombyggnadsarbeten vid Uppsala hospital och asyl, har utskottet

ej heller haft något att erinra och biträder utskottet jämväl Kungl.

Maj:ts förslag om beräknande av ett belopp av 1,200,000 kronor för fortsättande

av byggnadsarbetena å sinnessjukhuset vid Umeå i överensstämmelse

med den jämkade byggnadsplan, som i statsrådsprotokollet angivits. Likaså

får utskottet tillstyrka Kungl. Maj:ts framställning beträffande sinnessjukhuset

i Jönköping.

Vidkommande härefter Kungl. Maj:ts förslag om medels anvisande för

ombyggnad av första klass paviljongerna vid Lunds hospital och asyl

har utskottet icke utan tvekan ansett sig böra biträda detsamma. Då utskottet

emellertid funnit ett uppskov med paviljongernas modernisering med

hänsyn till behovet härav icke böra äga rum och ansett sig böra tillstyrka

arbetenas utförande i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag, får utskottet uttala

önskvärdheten därav, att vid eventuellt uppkommande ytterligare krav

å reno verin gsarbeten vid sinnessjukhusen en plan framlägges för riksdagen

för belysande dels av omfattningen av sådana arbeten och dels av den ordning,

i vilka arbetena böra ifrågakomma.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

Vad slutligen angår de föreslagna ny- och ombyggnaderna vid Växjö

hospital samt byggnadsarbetena m. m. vid Vadstena hospital och asyl, har

utskottet, som besökt hospitalen ifråga och tagit kännedom örn förhållandena

därstädes, funnit Kungl. Maj:ts förslag örn utförandet av ifrågavarande

arbeten till fullo motiverat och de beräknade kostnaderna hava icke föranlett

till erinran från utskottets sida.

Utskottet, som förutsätter, att i varje fall de större byggnadsarbetena,

nämligen vid sinnesslöanstalten i Lund och vid Växjö hospital utföras under

byggnadsstyrelsens regi, har i övrigt ej haft något att erinra mot Kungl.

Maj:ts i propositionen framlagda förslag, och får alltså hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

proposition och herr Petréns ovanberörda motion, I: 283,

I) a) besluta, att vid den anstalt för kvinnliga asociala imbecilla,

som enligt beslut av 1928 års riksdag skall inrättas

genom ändring av det utav Svea trängkår tidigare disponerade

kasernetablissementet i Örebro, skola för en beräknad kostnad

av högst 34,000 kronor vidtagas åtgärder för avledande av dagvatten

m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med i statsrådsprotokollet

över socialärenden den 21 februari 1930 förordat

förslag,

b) med ändring av vad 1929 års riksdag därutinnan bestämt,

medgiva, att sammanlagda kostnaden för omändring av berörda

kasernetablissement i Örebro må utgöra högst 1,409,000 kronor;

II) besluta, att ombyggnad av första klasspaviljongerna vid

Lunds hospital och asyl skall för en beräknad kostnad av

högst 209,000 kronor utföras i huvudsaklig överensstämmelse

med av arkitekten Carl Westman i november 1927 uppgjorda

ritningar, dock med iakttagande av viss i sagda statsrådsprotokoll

förordad jämkning;

III) besluta, att vid Växjö hospital skola utföras ny- och

ombyggnadsarbeten i huvudsaklig överensstämmelse med i

nämnda statsrådsprotokoll förordat förslag och för en beräknad

kostnad av högst 3,807,600 kronor;

IV) besluta, att vid Vadstena hospital och asyl skola för

en beräknad kostnad av högst 481,000 kronor utföras vissa

ombyggnads- och ändringsarbeten i huvudsaklig överensstämmelse

med i meromnämnda statsrådsprotokoll förordat förslag;
V)

besluta, att en anstalt för 600 svårskötta obildbara sinnesslöa

av mankön må i huvudsaklig överensstämmelse med

vad utskottet förordat anordnas genom omändring och utbyggnad

av det ofullbordade kasernetablissementet i Lund för en

beräknad kostnad av högst 4,140,000 kronor; samt

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

33

Yl) under femte huvudtiteln, avdelningen medicinalstaten

samt hälso- och sjukvården, underavdelningen sjukvårdsanstalterna,

till hospitalsbyggnader för budgetåret 1930/1931 anvisa

ett extra reservationsanslag av 4,700,000 kronor.

Stockholm den 26 maj 1930.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar A. C. Lindblad, J. L. Widell, J. Nilsson i Malmö,

C. P. V. Nilsson i Gränebo, E. J. G. Rosén, K. V. Rydén, E. A. Lundell, C. I.

Asplund, C. G. V. Hammarskjöld, G. Kobb, O. A. Ernfors och K. A. W. Björck;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, G. R. Jansson i Falun,

L. J. Carlsson-Frosterud, O. Olsson i Kullenbergstorp, P. M. Olsson i Blädinge,

A. Å:son Törnkvist i Karlskrona, B. F:son Holmgren, J. Olofsson i Digernäs, O.

Nilsson i Örebro, S. Persson i Fritorp, O. E. F. Järte och A. Danielsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 86 höft. (Nr 189.)

1185 30 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

Översikt över beräknade kostnader för nyanskaffning ay

Antal platser

1928/1929

1929/1930

1930/1931

sinnes-

sjuka

sinnes-

slöa

Vänersborgs kaserner........................

587

283

1,275,000

1,387,000

i

Sala » ........................

-

370

600,000

550,000

217,000

Orebro » .......................

—

350

400,000

650,000

359,000

Piteå hospitals utvidgning ...............

170

—

1,200,000

1,000,000

—

Vänersborgs hospital ........................

—

—

—

50,000

—

Uppsala hospitals w.o.-anläggning......

—

—

—

60,000

174,500

» » köks reparation......

—

'' —

—

—

116,300

Sinnessjukhuset vid Umeå ...............

918

—

—

200,000

1,200,000

» i Jönköping ............

1,220

—

—

160,000

2,100,000

Växjö hospitals utvidgning ...............

480

—

—

—

200,000

Visby nya hospital...........................

200

—

—

—

—

Vadstena hospitals vattenledning m. m.

—

—

—

—

200,000

Lunds hospital, I klass paviljonger ...

—

—

—

—

100,000

Psykiatrisk klinik i Lund..................

Psykiatriska kliniker i Stockholm och

102

—

300,000

424,100

—

Uppsala .....................................

200

—

—

—

—

Hälsingborgs hospital, nya paviljonger

200

—

—

—

—

Länsplatser vid hospitalen ...............

303

—

—

—

—

Nya platser vid hospitalen ...............

150

—

—

—

—

Nytt hospital i Gävleborgs län .........

518

—

—

—

—

Vaxholms kasern (eller motsvarighet)

—

305

—

—

—

Lunds kaserner.................................

—

612

—

—

—

Större omändringsarbeten..................

—

—

—

—

—

Summa

5,048

1,920

3,775,000

4,481,100

4,666,800

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 189.

35

Bilaga.

hospitalsplatser m. in. under budgetåren 1928/1929—1937/1938.

1931/1932

1932/1933

1933 1934

1934/1935

1935/1936

1936/1937

1937/1938

Summa

kronor

2,662,000

—

—

—

—

—

—

—

1,367,000

—

—

—

—

—

—

—

1,409,000

—

—

—

—

—

—

—

2,200,000

—

—

—

—

—

—

—

50,000

—

—

—

—

—

—

—

234,500

—

—

—

—

—

—

—

116,300

2,300,000

2,100,000

1,550,000

300,000

—

—

—

7,650,000

2,100,000

2,100,000

290,000

—

—

—

—

6,750,000

1,200,000

1,000,000

1,207,600

200,000

—

—

-

3,807,600

—

300,000

900,000

800,000

315,300

200,000

—

2,515,300

281,000

—

477,350

500,000

—

—

—

1,458,350

109,000

—

—

—

—

—

—

209,000

—

—

—

—

—

—

—

724,100

—

—

500,000

500,000

500,000

500,000

—

2,000,000

—

—

—

—

—

500,000

500,000

1,000,000

—

—

—

—

350,000

350,000

360,500

1,060,500

—

—

100,000

200,000

225,000

—

—

525,000

—

—

—

500,000

1,400.000

1,400,000

844,000

4,144,000

—

—

—

—

222,200

1,000,000

803,450

2,025,650

—

—

175,000

1,750,000

1,750,000

525,000

—

4,200,000

—

350,000

350,000

350,000

350,000

350,000

350,000

2,100,000

5,990,000

5,850,000

5,549,950

5,100,000

5,112,500

4,825,000

2,857,950

48,208,300

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1930:361 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till hospitalsky g gnader jämte en i ämnet väckt motion. s. 1 i texten