Sök i Ratio Lex

Statsutskottets utlåtande Nr ZW

1930-05-27 · 44 sidor, varav 44 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 44 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1930:197, Statsutskottets utlåtande Nr ZW

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr ZW,

1

-gun raoanOTiS lelajIolabaJajhav doo -ellenö] .lobiiiaodhsnoe-iaq Jloqjsifagaia

Juina ; g/liaggiiln/somijiq

\aoi)uii)nm daiyofoJnq aa (o

•aiöliaonno amdlnfimuinB (Inda fiadmild ndaiJuaqjnoJoiboT uob bara Va

.J''ifnrf(.odmuib/n .nduiaiuVid iö''t JhitenBbråy obnmayjjn atloridooJS i adolnia

oi- böla oaloinmitJaaaoTOYö gifdnabuvmi i ilin /mgniniobvfiagoiadaiol mosuovi;

fini abrnninklod i bJJtmraoi JlnaliiJ nogrronoyl JqaM sunil vn moa .''tofnilJdh

-lija no!» bom rödgrind i Jama .etriNr 197. lii va doo J;vigan 6SGI [nät o
•löl

ncrioelfiTvja born mimi Isen JqaM .Igna5I moa ,oaIoairfiodaaoiOYö omm

; noge itmöiloonfio doo xiobnolamusdidijj;

bom Hélaacaimna Hada mi'' riksdagens kauslii eje» 3f);iaaj.}$$

nrinnmiln oh iaea oslo malå Jaemrxvv ö giWnabuvad i Jos mida pä migmlomyl

oaifibao-iöi tola op i ie JmqaLsTfty möt -jöi naim lo. yn moa ,''löhning

Utlåtandej *, ''a^mdmng^av [Kungli Maifös proposition till riksdagen

''} fö_ . ■ . angående uppföranderav nytt kliniskt sjukhus i Stockholn}

m. m. jämte tre i ämnet väckta motioner. , -r

-0''jqabmeJÄl8 i JeJ ne monna erans a no vå oo -lod netebo vn oom mimmo i iian

;‘ioalemmr>Jaou isog-B-jbog jsgaMsbn&l floo -m j^ifoaOJ

lil ncrieb-ifislå abfisanölrrto JoJaoraaJmqebii.tsnrat>i''iloo iöi noioilo va eli Jin

I den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret, 1930/1931 .hår Kungl,

Maj:t under åttonde huvudtiteln, (punkten 115 av det vid. propositionen fogade

; utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för ^alruna

dag),; föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, aom

kunde varda riksdagen förelagd, till uppförande av nytt kliniskt sjukhus i

Stockholm m, m., för budgetåret 1930/1931 beräkna ett extra reservationsanslag

av 300,000 kronor,.(|,7 7|, lf, m -ICr>riaitr-1 rr/ijiuilob ve obnmögqqn

Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 14 mars

1930 dagtecknad proposition, nr 232, som hänvisats, dill,, statsutskottet-för

förberedande behandling,, under åberopande, av bilagt utdrag, ay„ statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för sistnämnda dag,.föreslagit riksdagen

att dels besluta

att ett nytt kliniskt sjukhus, benämnt Karolinska sjukhuset/samt flya lokaler

för karolinska-institutets teoretiska institutioner1 skola uppföras å det så kallade

Norrbaokaområdet, Vilket äv 1927 års riksdag för ändamålet upplåtits;-''"

■: ätt i deri första hyggnadsetappen i -huvudsaklig öVererisstämnlelse med äv

arkitekten Ö. Westman Upprättade ritningar och kostnadsförslag skola inbyggas:
a)

följande kliniker nied polikliniker, nämligen én medicinsk, eh'' kirurgisk,

1 en radioterapeutisk, ''eri oftälmologisk, en otO-lafybgologisk och1 eli öbstetrisk-gynekologisk

klinik, ävensom ett röntgéndiagnoktiskt institut;

b) följande-för klinikerna gemensamma inrättnibgår, lläbiiigeh isöléringsåVdelning,

tandpoliklinik, centrallaboratoriet-, badavdélnirig, gyinriastikävdélhiögj,

apotek, desinfektionsavdolning, kök och matsalar, tvättinrättning, bögrav
Bihang

till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 90 höft. (Nr 197.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

ningskapell, personalbostäder, förråds- och verkstadslokaler ävensom ångpanneanläggning;

samt

c) en patologisk institution;

att med den radioterapeutiska kliniken skall sammanföras cancerföreningens

i Stockholm nuvarande vårdanstalt för kräftsjuka, radiumhemmet,

ävensom forskningsavdelningar, allt i huvudsaklig överensstämmelse med de

riktlinjer, som av Hans Maj:t Konungen tillsatt kommitté i betänkande den

23 maj 1929 angivit och av honom godkänts, samt i enlighet med den närmare

överenskommelse, som Kungl. Majit må träffa med styrelserna för

jubileumsfonden och cancerföreningen;

att det nuvarande garnisonssjukhuset i Stockholm skall sammanslås med

Karolinska sjukhuset i huvudsaklig överensstämmelse med de allmänna,

grunder, som av chefen för försvarsdepartementet förordats;

att överenskommelse må träffas rörande samarbetet för sjukhusets uppförande

och drift mellan staten, Stockholms stad och Stockholms läns landsting

i enlighet med av chefen för ecklesiastikdepartementet i statsrådsprotokollet

förordade samt av staden och landstinget godtagna bestämmelser;

att de av chefen för ecklesiastikdepartementet omförmälda åtgärderna för

Norrbackaområdets ianspråktagande, för markutbyte och för reglering av

tomtgränsen skola vidtagas; samt

att byggnadsföretaget skall finansieras i huvudsaklig överensstämmelse med

av chefen för ecklesiastikdepartementet i statsrådsprotokollet förordade grunder;

dels och i enlighet härmed till ifrågavarande byggnadsarbeten i första

etappen anvisa ett extra reservationsanslag av 14,213,505 kronor, varav för

budgetåret 1930/1931 300,000 kronor att användas till förberedande arbeten,

uppgörande av definitiva ritningar m. m., av vilket sistnämnda belopp högst

30,000 kronor må disponeras för förberedande arbeten för en ny väntö reanstal

t å Norrbackaområdet.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sist omförmälda

statsrådsprotokoll. I

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herrar Olof Olsson och K. G. Westman

väckt motion, nr, 333, vari hemställts, att riksdagen, med förklarande att

den icke finner sig beredd att nu taga slutgiltig ställning till det föreliggande

förslaget, i skrivelse till Kungl. Majit måtte anhålla, att skyndsam

utredning verkställes, huruvida och under vilka villkor överenskommelse

må kunna träffas med Stockholms stad örn förläggande av den kliniska

undervisningen inom Karolinska institutet till stadens sjukvårdsinrättningar,

och att denna utredning och därav föranledda förslag föreläggas riksdagen

till omprövning antingen tillsammans med det nu föreliggande eller, därest

utredningen skulle visa, att den i motionen förordade lösningen blir för

statsverket förmånligare, ensamt, samt att de teoretiska institutionernas bygg
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

3

nadsfråga måtte så utredas, att riksdagen kan bilda sig en mening såväl

örn denna frågas samband med det kliniska sjukhuset som ock örn de anslagskrav,

vilka under den närmaste tiden för nämnda institutioner äro att

förvänta från karolinska institutet;

dels en inom första kammaren av herr I. Holmgren väckt motion, nr 341,

vari hemställts, att riksdagen, under uttalande att det föreliggande förslaget

till kliniskt sjukhus icke kunnat godtagas, ville besluta hos Kungl. Majit

hemställa om skyndsamt framläggande av nytt förslag till sådant sjukhus

med beaktande av de synpunkter och önskemål, som i motionen framhållits

för vinnande av en mera ändamålsenlig och ekonomisk planläggning av

byggnader och organisation;

dels ock en inom andra kammaren av herrar O. Carlström och A. Pehrsson

i Bramstorp väckt motion, nr 520, vari hemställts, att riksdagen med avslag

å Kungl. Majits proposition nr 232 måtte hos Kungl. Majit hemställa örn

förnyad utredning rörande det karolinska sjukhuset. Den nya utredningen

borde särskilt beakta nödvändigheten att åstadkomma besparingar för statens

del genom

a) ett bättre samarbete med Stockholms stad. Med hänsyn till detta samarbete

borde särskilt undersökas möjligheterna att vid stadens sjukhus helt

eller delvis på ett tillfredsställande sätt ordna den medicinska undervisningen,

t. ex. i huvudsaklig överensstämmelse med de principer, vilka för

närvarande tillämpades i Lund,

b) nedbringandet av själva byggnadskostnaderna eventuellt genom tillämpandet

av andra och billigare principer för planläggningen än de, på vilka

det föreliggande förslaget byggde för de nyanläggningar, vilka slutligen

visade sig erforderliga.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionerna.

Alltifrån Karolinska institutets tillkomst har den praktiska utbildning, som

de studerande skola förvärva genom tjänstgöring å sjukhus och kliniker,

till huvudsaklig del varit förlagd till serafimerlasarettet. För att göra serafimerlasarettet

fullt ägnat att tillgodose såväl sjukvårdens som undervisningens

behov, vidtogs under åren 1888—1893 en fullständig ombyggnad och utvidgning

av lasarettet. Trots det omfattande nydaningsarbete, som då kom

till utförande, visade det sig emellertid snart, att lasarettets lokaler voro

otillräckliga, samt att utvecklingsmöjligheter saknades. En del smärre omoch

tillbyggnader hava visserligen sedermera vidtagits, men härigenom hava

allenast de mest trängande kraven kunna tillgodoses. I den mån den medicinska

undervisningen såsom en följd av läkarvetenskapens storartade utveckling

allt mer och mer specialiserats, har behov av specialkliniker framträtt.

Då dessa icke alla kunnat inrymmas å serafimerlasarettet, har man

måst tillgripa den utvägen, att förlägga den kliniska undervisningen i en

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottet# ut lä tande Xr 197.

del vi k liga ämne)) till vissa andra, av hufudstadens sjukhus. Den kliniska

undervisningen, vilken .ursprungligen var.koncomrerad till serafimerlasarettet,

är salund^ för närvarande, uppdelad på ficke mindre äp 1() olika sjukyårdsanstalter.

■‘-.''u/ — .

.Medan karolinska institutet är en ren statsinstitution,;är serafimerlasarettet

ur rättslig synpunkt att anse såsom en . enskild .stiftelse, som har till ändamål

att utöva, sjukvårdande; verksamhet samt , att .bereda de, studerande den

praktiska utbildning, sorn deras tjänstgöring. å sjukhus och kliniker avser

att; bibringa. Sjukhusets, verksamhet handhaves i enlighet med en av Kungl.

Majit, don 14 december IDOG fastställd, stadga. Enligt denna besörja* lasarettets

förvaltning av en särskild styrelse (direktion),:.sopa utgöres,,av sex

ledamöter, nämligen en ordförande och ,en vice ordförande,, förordnade av

Kungl- Maj;t, , två av karolinska institutets professorer,, i medicin och kirurgi

såsom självskrivna samt .två. medlemmar, utsedda för fyra år i sänder, den

ene av Stockholms; stadsfullmäktige och dea andre av Stockholms läns

landsting. ..-.u-iO ema.foihm-i; ;.m .lorn: ,:

För verksamhetens bedrivande har lasarettet att tillgå inflytande legosängsaygiftor,

; avkastningen av. fonderna, statsanslag samt anslag från Stockholms

stad och.lån- Statens bidrag motiveras av dels den betydelse lasarettet har för

undervisningen, dels den sjukvårdande verksamhet lasarettet utövar i fråga

örn sjuka från alla delar av landet. Stadens och länets intressen äro knutna

till den prestation, lasarettet lämnar dessa båda intressenter i form av .dels

klinisk sjukvård, dels. poliklinisk vård åt deras hemortsberättigade invånare.

Enligt lasarettsdirektionens beslut den. 28 mars 1887, bär sålunda,Stockholms

stad tillförsäkrats att allt framgent få vid lasarettet disponera 200 sängplatser

å klinikerna. Detta åtagande tillkom såsom gottgörelse;för det kontanta bidrag

å ,244,600 kronor, som staden lämnade för utförande, av ovan örn förmälda

ombyggnadsarbeten å lasarettet under åren 1888—-1893., Stockholms

län, som bidrog till dessa ombyggnadsarbeten med ett belopp av 50,000 kronor,

har enligt direktionens beslut tillerkänts rätt att såsom ersättning härför

för all framtid disponera 40 vårdplatser å lasarettet.

Enhgt gällande avtal skola de 2Ö0 platser, som allt framgent skola finnas

å lasarettet tillgängbga: för Stockholms stads sjukvård, så fördelas,, att 100

platser skola: vara avsedda för medellösa personer, och de övriga för betalande,

patienter. För medellösa, som vårdas å ovan angivna ackord, betalar

Stockholms stad en dagavgift, motsvarande lasarettets självkostnad. För

de betalande patienterna erhåller : lasarettet en legosän gea vgift, motsvarande

den; för allmän säl å stadens sjukhus.'' fastställda, för närvarande uppgående

till 2 kronor 50 öre per dag.

Enligt det-mellan Stockholms län och serafimerlasarettet numera gällande

avtalet skola för sjuka från länet å lasarettet .tillhandahållas,; förutom nyss

nämnda i 40 vårdplatser, ytterligare'' 60 sängar. Ersättning för vården skall

utgå med; deni för värjo år beräknade; verkliga sjukvårdskostnaden ;å läsa
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Staisutékotiete utlåtande Nr 197.

5

rette!. (lock nied iakttagande att i avseende å 40 äv'' de'' sångal*, son- äro

tågna''i anspråk; i kostn afl éö icke'' idb eräknas tltgifternä: för fästighetérhås

underhåll11 och emera. >a-o inne giljom i

Äg de 450 sängår,5 soln Enligt beräkning'' skola kunna tillhandahållas'' å

se rall ni ari n såret tet, disponera sålunda staden och länet - 300,: tädan lasarettet

förfogat" Öyér 150" Sängar1 för vård av sinka från andra delar äv lähdet.''

I yerklighéteå ät''dock detta1 séharé1 Mngantäl Större, i; debatt varken stadén

eller länet på grund äv den''Storå'' tillströmningen av patienter från riket i

övrigt kunnat helt- lifnvilja sina ackord. oncmc.ifooj )■■.> hg

Frågäh örn beredande av bättre lokaler för Sefafiiherlasaréttet''Ilar ''sedan

länge ''varit ''föremål för utredning: Härvid har från sakkunnigt''håll städse

gjorts gällande, att de lokaler, över vilka lasarettet disponerar, numera icke

betinna sig i'' ett: sådant skick,1 att lasarettet på ett tillfredsställande sätt kail

fylla sin dubbla uppgift i dea medicinska undervisningens och i sjukvårdens

tjänst.Vidare bär ''framhållits de störa olägenheter; söm ur såVäl under-''

visningens söni"dén vetenskapliga forskningens synpunkt äro förenade nied

att dén medicinska undervisningen .är splittrad på ''ett flertal Sjukvårds-''’

anstalter, belägna pa vitt skilda platser i staden.

Redan år 1912 tillsatte serafiirierlasäreftefs direktion och karolinska institutets

lärarkollegium en kommitté roed uppdrag c» att lämna utredning; angående''

omfattning, och anordning av för undervisningen vid karolinska

institutet'' erforderliga kliniska och poliklihiska institutioner samt angående

storleken ö‘ch läget äv det område, "Söm kunde krävas för uppförande äv

nybyggnader till inrymmande av dylika kliniker och eventuellt frän dem

oskiljaktiga teoretiska institutioner».

Denna kommitté/ den s. k. serafimerlasarettskommittén, avgav i december

1914 ett utlåtande, vilket av lasarettsdirektiönen'' överlämnades till Kungl.

Maj:! den 31 mars 1915. Enligt kommitténs förslag borde én förflyttning

av serafimerlasarettet komma till stånd, samt. en ny klinisk centralanstalt

uppföras på annan plats, i Stockholm. För ändamålet, ifrågasattes, att den

s. k. Smedsbacken på Norra Djurgården skulle tågås i anspråk, därvid den

erforderliga tomtarealeii beräknades till 180,000 kvadratmeter, örn & tomten

allenast skulle uppföras sjukhus och en patologisk institution. Därest tomten

tillika skulle rymma karolinska institutets övriga institutioner gick kommitténs

förslag ut på att tomten skulle utökas med ytterligare 32,000 kvadratmeter.

Mede anledning av uppkommen fråga örn nybyggnad även för garnisonssjukhuset

i Stockholm tillkallades år 1917 särskilda sakkunniga för att inom

lantförsvarsdepartementet biträda med verkställande av utredning, huruvida

ett samarbete emellan (oventuellt en sammanslagning1 av) garnisonssjukhuset

och serafimerlasarettet och till äventyrs vissa till andra sjukhus förlagda

kliniker; där '' undervisning meddelades studerande vid karolinska institutet,

kunde med fördel åvägabringas. Dessa sakkunniga (gamisonssjukhuskommittén)

avgåvo sitt betänkande''den 11 mars 1918.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

Enligt de sakkunnigas uppfattning skulle en sammanslagning av garnisonssjukhuset

och serafimerlasarettet i överensstämmelse med vissa närmare

angivna grunder vara såväl möjlig som ock innebära bestämda ömsesidiga

fördelar. Såsom plats för det nya sjukhuskomplexet ifrågasattes ett tomtområde

å Ladugårdsgärde. För serafimerlasarettets behov beräknades i

enlighet med det av serafimerlasarettskommittén upprättade förslaget ett

utrymme av 180,000 kvadratmeter, däri inbegripet byggnad för den patologiska

institutionen. För karolinska institutets övriga teoretiska institutioner

ansågs erforderligt ett tomtområde örn 32,000 kvadratmeter och för garnisonssjukhuset

minst 20,000 kvadratmeter. Den sålunda angivna arealen cirka

40 tunnland borde för framtida utvidgningar ökas till cirka 60 tunnland.

Sedan kanslersämbetet för rikets universitet i anledning av framställning

från karolinska institutets lärarkollegium under år 1918 hos Kungl.

Majit påvisat det trängande behovet av nybyggnader för institutets institutioner

och kliniker, tillkallades jämlikt nådigt bemyndigande den 20 juni

1919 särskilda sakkunniga att biträda med utredning av karolinska institutets

och serafimerlasarettets nybyggnadsfrågor i hela deras vidd. Vid anmälan

av detta ärende yttrade dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet bland

annat i fråga örn samarbete med Stockholms stad följande:

Vid denna utredning bör särskild uppmärksamhet ägnas åt frågan om ett

ekonomiskt samarbete mellan staten och Stockholms stad i avseende å de

tilltänkta nybyggnadernas uppförande och underhåll m. m. Jag erinrar, att

en motsvarande samverkan äger rum beträffande de sjukvårdsanstalter i

Uppsala och Lund, å vilka därvarande medicinska fakulteters kliniska undervisning

försiggår. Förhållandena vid de båda universiteten äro emellertid

härutinnan icke ensartade. Det kliniska arbetet vid medicinska fakulteten

i Uppsala bedrives å akademiska sjukhuset därstädes, vilket äges av universitetet.

Såväl Uppsala stad som Uppsala läns landsting hava emellertid medverkat

till sjukhusets uppförande och utvidgning, och landstinget har åtagit

sig att lämna årliga bidrag såväl till sjukvårdskostnadernas täckande

som till underhållet av sjukhusets byggnader. I Lund pågår det kliniska

arbetet å de Malmöhus iåns landsting tillhöriga sjukvårdsinrättningarna i

Lund. Sjukhusbyggnadernas uppförande har emellertid delvis bekostats av

statsmedel och vid senast verkställda nybyggnadsarbeten hava byggnadskostnaderna

bestritts till hälften av staten och till hälften av landstinget.

Overläkartjänsterna vid sjukhusets huvudavdelningar bestridas av professorer

inom medicinska fakulteten i Lund, och å universitetets stat uppförda

amanuenser kunna anställas till biträde såväl vid den kliniska undervisningen

som vid sjukvården. Särskilt den i Lund tillämpade anordningen

har visat sig vara för båda de i saken intresserade parterna i hög grad

förmånlig.

I en den 17 juni 1921 dagtecknad skrivelse till chefen för ecklesiastikdepartementet

gjorde dessa sakkunniga •— i det följande benämnda sjukhusbyggnadssakkunniga

— vissa framställningar rörande fortgången och fullföljandet

av det dem lämnade uppdraget.

Beträffande förläggningsplatsen för det tilltänkta nya sjukhuset framhöllo

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

7

de sakkunniga, att det mål, som måste eftersträvas, vore att samla alla

karolinska institutets institutioner och kliniker till ett organiskt helt. För

dylikt ändamål vore det nödvändigt att såsom ett oeftergivligt krav på en

lämplig tomt uppställa den fordran, att tomten vore tillräckligt stor för att

till densamma skulle kunna förläggas karolinska institutets samtliga kliniker

och teoretiska institutioner samt, örn utredningen skulle visa detta vara

önskvärt, även ett nytt garnisonssjukhus.

Med hänsyn till de betydande kostnader, som vore förenade med uppförandet

av ett kliniskt centralsjukhus, föreslogo sjukhusbyggnadssakkunniga

till en början, att den stora planen skulle förverkligas i flera etapper, varvid

de teoretiska institutionerna borde få träda tillbaka för de sämre lottade

klinikerna. Av dessa borde i första hand endast de kliniker erhålla nybyggnader,

som på grund av sjukvårdens och undervisningens krav kunde sägas

vara i trängande behov av sådana. Övriga kliniker skulle tillsvidare få fortsätta

sin verksamhet inom sina nuvarande lokaler och först vid ett senare

tillfälle, då sjukhusbehovet krävde ytterligare nybyggnader, komma i åtanke.

Samtidigt härmed eller först i en än senare, tredje etapp — beroende huvudsakligen

av ekonomiska skäl, som ej läte sig överskådas — skulle byggas

även nya teoretiska institutioner.

Efter av sjukhusbyggnadssakkunniga gjord framställning bemyndigade

Kungl. Majit genom beslut den 21 april 1922 de sakkunniga att låta utföra

ritningar och kostnadsförslag till ett kliniskt sjukhus, avsett att förläggas

omedelbart söder örn den s. k. Smedsbacken å Ladugårdsgärde.

Med skrivelse den 24 september 1925 framlade härefter sjukhusbyggnadssakkunniga

sitt huvudförslag rörande uppförande av ett nytt kliniskt sjukhus,

förlagt till Ladugårdsgärde. Rörande byggnadsföretagets utförande

hade de sakkunniga utarbetat två olika alternativ till frågans lösning. Enligt

det ena förslaget, betecknat såsom alternativ I, skulle i en första byggnadsetapp

uppföras allenast sex kliniker: en medicinsk klinik, en kirurgisk

klinik, en ögonklinik, en öronklinik, en radiologisk klinik samt en förloss

nings- och kvinnoklinik ävensom isoleringsavdelning. Antalet vårdplatser

beräknades till sammanlagt 679 samt, därest garnisonssjukhuset anslöts till

den första byggnadsetappen, till 825. På sätt de sakkunniga tidigare föreslagit,

skulle sedermera i en andra etapp följa de för karolinska institutets

verksamhet erforderliga kliniker, som icke medtagits i den första etappen,

nämligen ytterligare en medicinsk och en kirurgisk klinik samt en nervklinik,

en klinik för sinnessjukdomar, två barnkliniker, en ortopedisk (vanföre-)

klinik och en hud- och könsklinik. I den tredje etappen — möjligen redan

i den andra — skulle karolinska institutet i trängre bemärkelse, d. v. s. de till

institutets tomt å Kungsholmen nu förlagda teoretiska institutionerna, förflyttas

intill det nya sjukhuset, varmed hela byggnadsplanen skulle vara slutförd.

De sakkunnigas med alternativ II betecknade förslag avsåg, att till en

början skulle uppföras ett kliniskt sjukhus med nio kliniker, nämligen två

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

StätsHtisJcoitets utlåtande Nr 197.

tnedMnska.ocbvtvå kHshWgiskk, MtaUeerpien Ögonklinik,»-» en öronklinik, en

radiologisk klinik,»»en förlossnings* öeh kvinnoklinik, en''.nervklinik Isamt

isoléringisaidelning; ^Samttmnlagda antalet sängar enligt alternativ Ii skulle

uppgå till 1.U47 samt. nied tillägg av lil* sängar féti garnisonssjukhuset,

till; 1,1-54. Därefter skulle ett vidare1 utbyggande av Sjukhuset.1 och de 4eöieL

tiska institutionerna komma till stånd, i den män förhållandena det medgåve:

Enligt alternativ I skulle det nuvarande serafimerlasarettet alltjämt bibehållas;

samt ’för »sådant ändamål underkastas en mera genomgripande reparation.

''Alternativ. Il däremot utgick från den förutsättningen,''att serafimerlasarettet,

; »så .snart de enligt detta alternativ »ifrågasatta klinikerna blivit

utbyggda och tågna i anspråk, skulle kunna nedlägga »sin»»verksamhet. I

följd» härav skulle de ombyggnadsarbeten, -Som å nuvarande serafimerlasarettet

måst utföras,» kunna begränsas till »det minsta möjliga. »• »

Sjukhusbyggnadssakkunniga förordade för sin del, att uppförandet av det

nya kliniska ''sjukhuset»måtte ske enligt alternativ 11. JodaunrÅTrr »ris miss

Do sakkunniga lämnade vidare en sammanfattning av byggnadskostnadorna

för »de olika » alternativen och deras fördelning på» de olika1 parterna.

"ilin!''- -- aivi'', g i- etiil lisö - . [i; I». xmiucioiToåe va a snibb;?:

Alternativ I, omfattande i första etappen; 825 .»sängar, skulle draga en

kostnad av 23,235,000 kronor, alltså 28,163 kronor per säng;

» ’Av dessa; kostnader skulle falla pågå f

staten för garnisonssjukhuset (140 • »t», {;u v,;;]..-,,

sängar) ..... , ..... kronor 4,111,798

staten för halva kliniska sjukhuset’,

(595 sängar) . . V'': Vi?’. :!v..v!jl 8.378.492

staden för halva kliniska sjukhuset . : . . . :

enskilda och halvenskilda sängarna (84 sängar)

!/

*i i,i\ a

un M-.

kronor 12,490,290

»'' 8,378.492

2,365;692

kronor'' 23,234,474

Alternativ 11, örn hittande 1,154 sängar, »skulle draga en kostnad av

26,480,000 kronor, alltså 22,946 kronor per säng.

Av dessa kostnader skulle falla på:

staten för garnisonssjukhuset (107

sängar)......................... kronor 2,455,222:— .

staten för serafimerlasarettet (452

sängar).................. » 10,371,592:— kronor 12,826,814: —

staden (400 sängar) . . . . . .................. . » 9,178,400: —

länet (60 sängar) . . . . . ....... . i". ,!!J. » 1,376,760: —

enskilda och halvenskilda sängarna (135 sängar) .» ; . . » 3,097,710:—-

kronor 26,479,084:- -

Med hänsyn till att sjukhusbyggnadssakkunniga förordade, att det nya

kliniska sjukhuset skulle utbyggas i ett hastigare tempo än ursprungligen

avsetts samt i följd härav de ändringsarbeten å nuvarande serafimerlasarettet,

som borde vidtagas, kunde avsevärt begränsas, framlade de sakkunniga i

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 107.

9

sin skrivelse. idert 2.4 september 1925 förslag örn att dvlika arbeten skulle

utföras’ för en kostnad av allenast 615,200 kronor, därav staten skulle gälda

tre '' sjättédelär eller 307,600 kronor samt Stöckbölms stad två sjättedelar

eller 205,066 kronor oell Stockholms län en sjättedel eller 102,534 kronor,

I proposition, den 19, mars, lÖ26, iir 216,; föreslog Iunigl,- . Maj:t, att riks!- dagen måtte ■ till '' ändringsarbeten å nuvarande seratimerlasarettet. i huvudsaklig’

öVerénsstänkmelsd med Sjukhusbyggnads3akkunnigas nyssbferördä förslag

för budgetåret 1926/1927 anvisa étt extra''reservationsanslag .‘av 307,600

kronor, under förutsättning,, alt ett lika stort,belopp för samma ändamål

beviljades ,av Stockholms stad, och Stockhplms läns landsting. 1 samma

proposition; lämnades därjämte en närmare : redogörelse för frågan örn uppförande

av ett nytt undervisningssjukhus i Stockholm.

I skrivelse dea 5 juni 1926, nr, 345, anmälde i riksdagen sitt‘ beslut nied

anledning; arv förenämnda proposition. Därvid anförde riksdagen bland annat

följande: , L ..oroo/V -mim;/-

Det förslag, söm från sjnkhusbyggnadssakkunnigäs sida föreligger angående

liva lokaler för serafimerlasarettet, är avönsynnerligoii omfattande

räckvidd, och innebär högst betydande anspråk, på statens ekonomiska medverkan.

Såsom framgår av statsrådsprotokollet, har departementschefen tänkt

sig, att den stora frågan örn ett., nytt,.kliniskt sjukhus och nya lokaler för

en medicinsk högskola skall hänskjutås till förnyad utredning. Riksdagen

finner éli dylik skyndsam utredning synnerligen Oneklig, och bör givetvis

därvid i främsta rummet beaktas synpunkten alf söka nedbringa kostnaderna

till skäliga., proportioner. I samband; härmed torde, likaledes i besparingssyfte,

böra, .tågås;; i; övervägande, huruvida, icke i förhållande till det föreliggande

förslaget utrymmena i de olika,klinikerna kunna i vissa fall begränsas

och ytterligare inskränkningar kunna göras särskilt i avseende å laborato,- rier och andra för de mediöinskt-vetenskapliga undersökningarna avsedda

anordningar. Vid den av riksdagen sålunda såsom önsklig betecknade1 nya

utredningen torde jämväl frågan om garnisonssjukhusets sammanförande

med serafimerlasarettet böra bliva föremål för ytterligare övervägande, särskilt

råd den finansiella sidan av saken,angår. .

Departementschefen angiver såsom en förutsättning för den medicinska

undervisningen i Stockholm ett samarbete med Stockholms stad. Riksdagen

anser lika med departementschefen fullt riktigt, att Md genomförande av

den ifrågasätta organisationen ett samarbete kommer till stånd med Stockholms

stad, cn anordning, som enligt riksdagens mening principiellt sett

mäste lända till båtnad för båda parterna. I detta hänseende har departementschefen

angivit vissa allmänna grunder. Dessa av departementschefen

från hans ståndpunkt angivna grunder innehålla emellertid moment, där

enligt riksdagens mening betydligt förmånligare villkor för statsverketmåste

anses vara oeftergivliga. Aven härutinnan synes en förnyad utredning erj

forderlig i syfte att nå fram till en överenskommelse, där statens intressen

hilva väsentligt, bättre tillgodosedda. Vid en sådan utredning torde böra

tagas i betraktande, huruvida icke de villkor, som gällt och gälla i fråga

örn nybyggnader för och underhåll av Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund, i tillämpligå delar kunna tjäna till ledning.

Departementschefen bär från förutsättningen av nybyggnader för en ny

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

medicinsk högskola angivit en del tomter i Stockholms närhet, vilka varit

föremål för övervägande såsom förläggningsplatser för den nya högskolan.

Riksdagen anser, att denna fråga bör underkastas en förnyad noggrann

undersökning, och vill nu icke i annan mån uttala sig härutinnan, än att

riksdagen vill framhålla, att den i statsrådsprotokollet omnämnda tomten å

Ladugårdsgärdet icke bör, med hänsyn till det höga försäljningsvärde marken

här betingar, under några förhållanden vidare komma i betraktande. Däremot

vill det synas riksdagen som örn — förutom de av departementschefen

omförmälda tomterna — jämväl det område, där för närvarande fältrittklubbens

bana är belägen, bör vid den förnyade undersökningen komma

under omprövning. Vidare vill riksdagen framhålla, hurusom i utredningen

beträffande varje ifrågasatt plats bör angivas det beräknade tomtvärdet, då

ju endast härigenom klar översikt kan vinnas över de verkliga kostnaderna

för sjukhusbygget.

Riksdagen slutade med att anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl.

Maj.ts förslag, till ändringsarbeten å nuvarande serafimerlasarettet i huvudsaklig

överensstämmelse med sjukhusbyggnadssakkunnigas den 24 september

1925 avgivna förslag för budgetåret 1926/1927 anvisat ett extra reservationsanslag

av 307,600 kronor, under förutsättning att ett lika stort belopp

för samma ändamål beviljades av Stockholms stad och Stockholms läns

landsting.

Genom beslut den 24 augusti 1926 förordnade Kungl. Majit, att frågan

örn uppförande av ett nytt kliniskt sjukhus i Stockholm och nya lokaler

för karolinska institutet skulle hänskjutas till en särskild utredningskommission,

som skulle hava att — med beaktande av de utav riksdagen i förberörda

skrivelse den 5 juni 1926, nr 345, angivna synpunkterna — verkställa

förnyad utredning i ifrågavarande ämnen. Härvid föreskrev Kungl.

Majit bland annat, att det skulle åligga kommissionen att snarast möjligt

till Kungl. Majit inkomma med förslag till förläggningsplats för det nya

sjukhuset och karolinska institutet, samt att kommissionen skulle äga befogenhet

att, därest detta för fullgörandet av kommissionens uppdrag visade

sig erforderligt, träda i förhandlingar med av Stockholms stad för ändamålet

utsedda representanter.

På därom gjord framställning erhöll kommissionen den 15 oktober 1926

bemyndigande att, därest så befunnes erforderligt, träda i förhandlingar

jämväl med av Stockholms län utsedda representanter.

Efter verkställd utredning överlämnade sjukhuskommissionen med skrivelse

den 26 januari 1927 till Kungl. Majit ett utlåtande, vilket innefattade dels

förslag till förläggningsplats för ett nytt kliniskt sjukhus i Stockholm och

nya lokaler för karolinska institutet, dels förslag till huvudgrunder för samarbete

med Stockholms stad och Stockholms län rörande uppförandet och

drivandet av det nya kliniska sjukhuset, dels och förslag örn verkställande

av vissa ombyggnadsarbeten å nuvarande serafimerlasarettet.

Såsom förläggningsplats för det nya sjukhuset förordade kommissionen,

att det s. k. Norrbackaområdet i Solna socken måtte tagas i anspråk. Under

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

11

hänvisning till en bifogad karta hemställde kommissionen i sitt utlåtande,

att den del av ifrågavarande område, som å kartan närmare angivits med

heldragen svart linje och i areal innehölle omkring 565,000 kvm., måtte

upplåtas för ändamålet. Kommissionen framhöll tillika, att, som ett intill

Norrbackaområdet beläget område, vilket å kartan utmärkts med streckad

svart linje, i en framtid torde kunna tagas i anspråk för utvidgning av

sjukhusområdet, syntes berörda område, vilket utgjorde en del av Solna

komministerboställe och i areal innehölle omkring 43,000 kvm., icke borde

utnyttjas för annat ändamål än det dåvarande, utan att undersökning

blivit verkställd örn lämpligheten och nödvändigheten av att jämväl detta

område ställdes till det kliniska sjukhusets och karolinska institutets disposition.

I utlåtandet lämnade kommissionen vidare en redogörelse för de huvudgrunder,

som enligt kommissionens förmenande borde bliva fastställda för

ett samarbete med Stockholms stad och Stockholms län vid uppförandet

och drivandet av det nya kliniska sjukhuset.

Slutligen behandlades frågan örn vidtagandet av vissa ombyggnadsarbeten

å det nuvarande serafimerlasarettet.

Beträffande de tre huvudfrågor, som varit föremål för sjukhuskommissionens

behandling i omförmälda utlåtande, gjorde kommissionen följande

sammanfattande hemställan,

I) att såsom förläggningsplats för uppförandet av ett nytt kliniskt sjukhus

i Stockholm och nya lokaler för karolinska institutet måtte upplåtas

det å upprättad karta med heldragen svart linje utmärkta s. k. Norrbackaområdet,

utgörande del av den s. k. Solnaskogen och innehållande i areal omkring

565,000 kvadratmeter;

II) att följande huvudgrunder måtte fastställas för ett samarbete mellan

staten, Stockholms stad och Stockholms län vid uppförandet och drivandet

av det nya för karolinska institutet avsedda kliniska sjukhuset:

l:o) Det nya sjukhuset uppföres genom statens försorg och anslutes såsom

en ren statsinstitution till karolinska institutet.

2:o) Sjukhusets drift ombesörjes av en särskild direktion, bestående av

sju ledamöter, av vilka Kungl. Maj:t såsom representanter för administrativa,

ekonomiska och praktiska synpunkter utser fyra, därav en såsom ordförande,

samt karolinska institutets lärarkollegium tre.

3:o) Av sjukhusets vårdplatser skola 350 avses för sjuka från Stockholms

stad och 110 för sjuka från Stockholms län. Kostnaderna för dessa

platser jämte utrustning bestridas av staden respektive länet, dock med

iakttagande av att kostnaderna ej få överstiga, vad det skulle kosta staden

respektive länet att anordna dessa platser å ett av staden respektive länet

uppfört nytt sjukhus.

4:o) I stadens och länets kostnader för sjukhusets uppförande skola

även ingå kostnaderna för själva sjukhustomten i så måtto, att viss tomtavgift

skall erläggas. Denna avgift bestämmes med hänsyn till värdet av

den tomtmark, som staden — länet — skulle behöva taga i anspråk, därest

de själva uppfört egna sjukhus i eller invid Stockholm. Avgiften fördelas

å det antal vårdplatser, som förbehållits staden respektive länet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Kr 197.

5:o) Kostnaderna för sjukhusets drift, däri inberäkna! kostnaderna för

poliklinikerna, bestridas sålunda: .3 b/h i no ebammimt'':! vc Ion aob ros

Alla å sjukhuset intagna sjuka med undantag av sjuka från Stockholms

garnison erlägga fastställd legosängsavgift. För medellösa betalas Iegosängsavgifteh

av vederbörande fåkigyäf assamhälle, landsting eller koninmn.

De kostnader, som icke genom nu angivna inkomster hlivå; täckta, däri

inbegripet kostnaderna för sjukhusets underhåll m. ni., fördelas på antalet

vårddagar. Därvid bestrider: vL-j em- ehtöt-j.i rriivj

a) statsverket vad, som belöper å antalet vårddagar för garnison ena sjuka ■

b) Stockholms stad, respektive .Stockholms län. och övriga län vad sorn.

belöper å antalet vårddagar för stadens, respektive länets sjuka, dock med

iakttagande av att dagkostnaden ej må överstiga''den genomsnittliga vårdkostnaden

under året, inberäknat kostnaderna för sjukhusets underhåll

m. m., på stadens respektive länets egna sjukvårdsinrättningar av motsvarande

slag: samt

e) statsverket vad som återstår eller vad sorn sålunda kan anses vara betingat

av sjukhusets karaktär ay undervisningssjukhus.

III) att de av direktionen över serafimerlasarettet I skrivelse till kommissionen

av den 6 december 1926 föreslagna ombyggnadsarbetena å lasarettet

med det snaraste måtte komma till utförande för en beräknad kostnad''av

6,199,700 kronor;

att lasarettet till förräntning och amortering av det häri ingående belopp,

som beräknats för inredande å lasarettets kirurgiska klinik av ett antal, enskilda

sjukrum eller 138,700 kronor, måtte tillerkännas rätt att uppbära

tillägg i sjukvårdsaygifterna å dessa rum med högst 3 kronor per dag för

sängplats i enskilt ruin och 2 kronor i halvenskilt ruin;

samt chri lasarettets fastighet nr 8 i kvarteret Pilträdet måtte få intecknas,

utöver redan beviljade inteckningar å tillhopa 250,000 kronor, för ett sammanlagt

belopp av 2,800,000 kronor, eller, om tillstånd lämnades jämväl

till inredande av nyss berörda enskilda sjukrum, 2,950,000 kronor, i båda

fallen med ränta. I

I proposition till 1927 års riksdag (nr 223). föreslog Kungl. Majit, att riksdagen

måtte medgiva:

dels att det s. k. Korrbackaområdet, bestående av del av den Karlbergs

kungsgård tillhöriga s. k. Solnaskogen ävensom kronolägenheterna Stenbrottet

nr 1, Falkonärbostället, och Fogdevreten nr 1 i Solna socken och i

areal innehållande omkring 559,000 kvm., .hnge med den huvudsakliga

sträckning, som utmärkts å i ärendet företedd karta, upplåtas till förläggningsplats

för uppförande av nytt kliniskt sjukhus i Stockholm och nya

lokaler för karolinska institutet under förutsättning, att i fråga om samarbete

mellan staten, Stockholms stad och Stockholms län vid uppförandet

och drivandet av sjukhuset träffades överenskommelser, som kunde anses

förenliga med statens intressen;

dels oclc att till bestridande av kostnaderna för ombyggnadsarbeten å nuvarande

serafimerlasarettet i huvudsaklig överensstämmelse med förslag,

som avgivits av direktionen över lasarettet i skrivelse till sjukhuskommissionen

den 6 december 1926, finge upptagas ett lån å högst 3,200,000 kronor, att

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

13

-amorteras under; högst 30 4a, mot säkerhet i inteckning, i lasarettets fastighet

nr B i kvarteret Pilträdet :! Stockholms stad, ävensom ali fastigheten linge

för ändamålet intecknas, utöver redan beviljade inteckningar a tillhopa

2ö(),(JU0 kronor, för. ett sämmardagt belopp av högst 2,950,000 kronor,

i båda fallen jämte ränta. ;>;;-P:rv;?»: i : oo mn

I sin skrivelse den 14 maj .1.927 (nr 192), varl riksdagen anmälde, sitt

beslut med .anledning av omförmälda. proposition,. anförde riksdagen, bland

annat följande: .... ojf; • r ,acuvf;-!

Av de ^områden; • som: ifrågasätta såsom ! förläggningsplats för det nya

-kliniska sjukhuset:;torde det s. k. Norrbackäområdet -— såvitt den. nu före.

liggande utredningen giver, vid handen — enligt riksdagens mening erbjuda

de största fördelarna. Visserligen kunna jämväl mot detta område ur åtskilliga

synpunkter erinringar göras, men å andra sidan har vad sjukhuskommissionen

anfört till förmån för sitt förslag synts riksdagen vara så

tungt vägande, att riksdagen icke tvekat lämna det äv Kungl. Majit

begärda, medgivande till områdets upplåtande för uppförande av ett nytt

kliniskt sjukhus. Härvid förutsätter emellertid riksdagen, att, innan andra

åtgärder vidtagas för områdets tagande i anspråk för det avsedda ändamålet

än uppgörande av ritningar och kostnadsberäkningar, preliminära

överenskommelser träffas i fråga om samarbete mellan staten, Stockholms

stad och Stockholms län vid uppförandet och drivandet av det nyä sjukhuset,

Beträffande frågan örn ombyggnadsarbeten å nuvarande serafimerlasarettet

har riksdagen av den föreliggande utredningen övertygats om nödvändigheten

av att vissa ändrings- och reparationsarbeten vid lasarettet komma till

utförande och med hänsyn till att, enligt planen för det nya sjukhusets utbyggande,

serafimerlasarettet skulle fortbestå såsom sjukhus under en avsevärd

tid framåt., har riksdagen ej heller något att erinra mot den omfattning,

..som givits åt ombyggnadsarbetena enligt Kungl. Majits förslag. Beträffande

frågan om anskaffande av medel till bestridande av kostnaderna

för ombyggnaden har riksdagen jämväl härutinnan ansett sig böra bifalla

Kungl. Maj:ts förslag.

Till vad i övrigt i denna fråga från departementschefens sida anförts,

vill riksdagen ansluta isig, därvid emellertid riksdagen förutsätter, att icke

några arbeten för nu ifrågavarande ombyggnad påbörjas, innan överenskommelse

träffats med Stockholms stad och Stockholms län rörande stadens

respektive länets deltagande i de kostnader, som av ombyggnadsarbetena

dagen föranledas.

Under åberopande av vad sålunda anförts anmälde, riksdagen, att riksdagen

medgivit,

dels att det s. k. Norrbackaområdet, bestående äv del uV den Karlbergs

kungsgård tillhöriga s. k. : S.olnaskogen ävensom kronolägenheterna Stenbrottet

nr 1, Falkenärsbostället och Fogdevreten ,nr 1 i Solna socken och i

areal innehållande omkring 559,000 kvm. finge med den huvudsakliga sträckning,

;Som Utmärkts å. i ärendet företedd karta, upplåtas till förläggnings

plats för uppförande av nytt kliniskt sjukhus i Stockholm och jaja lokaler

för karolinska institutet under förutsättning, att i fråga örn samarbete mellan

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

staten, Stockholms stad och Stockholms län vid uppförandet och drivandet

av sjukhuset träffades överenskommelser, som kunde av Kungl. Maj:t och

riksdagen godkännas;

dels ock att till bestridande av kostnaderna för ombyggnadsarbeten å nuvarande

serafimerlasarettet i huvudsaklig överensstämmelse med förslag,

som avgivits av direktionen över lasarettet i skrivelse till sjukhuskommissionen

den 6 december 1926, finge upptagas ett lån å högst 3,200,000

kronor, att amorteras under högst 30 år, mot säkerhet av inteckning i

lasarettets fastighet nr 8 i kvarteret Pilträdet i Stockholms stad, ävensom

att fastigheten finge för ändamålet intecknas, utöver redan beviljade inteckningar

å tillhopa 250,000 kronor, för ett sammanlagt belopp av högst 2,950,000

kronor jämte ränta.

Sedan riksdagen sålunda medgivit, att det s. k. Norrbackaområdet finge

upplåtas till förläggningsplats för det ifrågasatta nya kliniska sjukhuset

m. m., uppdrog Kungl. Majit den 20 maj 1927 åt 1926 års sjukhuskommission

att uppgöra och för Kungl. Majit framlägga förslag till nämnda områdes

disposition som förläggningsplats för sjukhuset och för nya lokaler

för karolinska institutet, ävensom till ritningar och kostnadsberäkningar för

uppförande av erforderliga byggnader för nämnda ändamål. Vid detta uppdrags

fullgörande skulle kommissionen särskilt taga under övervägande de

av vissa myndigheter under ärendets tidigare behandling framställda erinringar.

Tillika erhöll kommissionen i uppdrag att till Kungl. Majit inkomma

med yttrande och förslag i fråga örn de åtgärder, som från statens sida

betingades för Norrbackaområdets ianspråktagande för angivna ändamål.

I sammanhang härmed uppdrog Kungl. Majit åt direktionen över serafimerlasarettet

att, efter samråd med sjukhuskommissionen, uppgöra förslag till

överenskommelse med Stockholms stadsfullmäktige och Stockholms läns

landsting rörande stadens respektive länets deltagande i de kostnader, som

föranleddes av omförmälda byggnadsarbeten å serafimerlasarettet, samt underställa

detta förslag Kungl. Majits prövning och fastställelse.

Med föranledande av sistberörda bemyndigande lät därefter direktionen

över serafimerlasarettet, efter samråd med sjukhuskommissionen, uppgöra

förslag till överenskommelser dels med Stockholms stadsfullmäktige, dels

ock med Stockholms läns landsting rörande stadens respektive länets deltagande

i de kostnader, som föranleddes av de ifrågasatta byggnadsarbetena

å lasarettet. Med skrivelse den 5 december 1927 underställde direktionen

dessa förslag Kungl. Majits prövning samt gjorde därvid framställning

dels om utförande av de utav sjukhuskommissionen föreslagna ombyggnadsarbetena

vid lasarettet, dels ock örn åtgärder för bestridande av kostnaderna

för dessa arbeten.

Genom beslut den 22 december 1927 godkände Kungl. Majit de upprättade

förslagen till avtal mellan direktionen över serafimerlasarettet och

Stockholms läns landsting samt mellan direktionen och Stockholms stads
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

15

fullmäktige. I samband härmed bemyndigade Kungl. Maj:t direktionen att

vidtaga åtgärder för utförandet å lasarettet av byggnadsarbeten i huvudsaklig

överensstämmelse med det av direktionen den 6 december 1926 till

sjukhuskommissionen avgivna förslaget för en kostnad, ej överstigande

3,200,000 kronor, därav 138,700 kronor för anordnande av enskilda sjukrum

å den kirurgiska kliniken och 3,061,300 kronor för övriga arbeten. Vidare

medgav Kungl. Majit, dels att till bestridande av kostnaden för dessa arbeten

direktionen finge upptaga lån, att amorteras under trettio år, å 3,200,000

kronor och som säkerhet för lånebeloppet med ränta lägga, jämte redan

gällande inteckningar i lasarettets fastighet nr 8. i kvarteret Pilträdet i

Stockholm å 250,000 kronor, inteckningar å 2,950,000 kronor, för vilket

belopp med sex procent ränta samma fastighet finge ytterligare pantförskrivas,

dels och att till täckande av annuiteten å den del av lånet, som vore avsedd

till anordnande av enskilda rum å kirurgiska kliniken, 138,700 kronor,

finge för vård å dessa rum uppbäras, utöver fastställd sjukvårdsavgift, högst

3 kronor per dag för sängplats i enskilt rum och 2 kronor i halvenskilt

rum.

Med skrivelse den 24 oktober 1928 framlade sjukhuskommissionen sitt

definitiva betänkande och förslag rörande uppförande av nytt kliniskt sjukhus

i Stockholm m. m.

Kommissionen utgår från att det stora målet vid lösande av karolinska

institutets byggnadsfråga bör vara att till en enhet sammanföra institutets

nu i stor utsträckning spridda institutioner och kliniker. I enlighet härmed

föreslår kommittén, att samtliga dessa skola förläggas till det tomtområde

vid Norrbacka, som genom 1927 års riksdags beslut ställts till förfogande.

Såväl det kliniska sjukhuset som de teoretiska institutionerna föreslås skola

uppföras av staten och, vad angår sjukhusklinikerna, i samarbete med Stockholms

stad och län. Då det givetvis skulle vara förenat med stora kostnader

att på en gång låta utföra alla erforderliga byggnadsarbeten, föreslår

kommissionen, att dessa uppdelas på tre etapper. I den första etappen

skulle huvuddelen av det kliniska sjukhuset, som föreslås skola’ benämnas

karolinska sjukhuset, komma till utförande. I denna etapp skulle enligt förslaget

ingå dels en medicinsk, en kirurgisk, en radioterapeutisk, en oftalmologisk

(ögon-), en oto-laryngologisk (öron-, näs- och hals-) och en obstetrisk-gynekologisk

(förlossnings- och kvinno-) klinik samt under viss förutsättning

även en pediatrisk (barn-) klinik, dels ett röntgendiagnostiskt institut,

dels ock följande för klinikerna gemensamma inrättningar: isoleringsavdelning,

tandpoliklinik, centrallaboratorier, badavdelning, gymnastikavdelning,

apotek, experimentell avdelning, desinfektionsavdelning, kök och matsalar,

tvättinrättning, begravningskapell, personalbostäder, förråds- och verkstadslokaler

samt ångpanneanläggning. Enligt förslaget skulle den radioterapeutiska

kliniken med bidrag från Konung Gustaf V:s jubileumsfond och

cancerföreningen avsevärt utvidgas och förvandlas till en centralanstalt för

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

radioterapi:;: I dea'' farsta!etäp.pen skalle ären garnisonssjukhuset1 i Stockholm

i överflyttas- i till : det nya* sjukhuset och .direkt anslutas tili detsamma.

Plata. ■ skulle .vidare reserveras: för; uppförande- av en> vanföreanstalt i-Omedelbar;

anslutning ; till sjukhuset. : Av. '' karolinska institutets ''teoretiska . institutioner

skulle? i den första etappen medtagas allenast, en patologisk institution.

■ ■ v>\ -lorand ■ ii >H.;; 10. t: dori n odini1:! guri i A ,ni ■

Den andra byggnadsetappeh skulle; omfatta återstående sjukhuskliniker,

nämligeh en medicinsk,; en kirurgisk, en neurologisk :{nervj)pén psykiatrisk

(sinnessjuk^, en pediatrisk ibarn-i samt en dorman)- svfiiidologisk daid- och

köns-}-; klinik. ävensom en (kostetrisk gynekologisk klinik. Den tredje byggmwlsei

appell slutligeu skulle-omfatta karolinska institutets teoretiska institutioner

— med undantag.för :en redan i: första etappen medtagen patologisk institution

r— samt de för. institutets förvaltning och; bibliotek avsedda, lokalerna.

Kommissionen framhåller, att det i framtiden; kan bliva; nödvändigt att helt

eller delvis omkasta; byggnadsföljden i de båda senare etapperna. Detaljerat

förslag har av kommissionen; uppgjorts allenast beträffande de i; första etappen

ingående klinikerna och inrättningarna.

•; Enligt de verkställda kostnådsberäkningarna uppgår totalsumman för uppförande

av de kliniker och övriga byggnader, som skulle medtagas i doreta

byggnadsetappen till 24,339,077 kronor utan och till 26,513,300 kronor med

den pediatriska kliniken. Härför, skulle vinnas i förra fallet 729 allmänna

vårdplatser, varav 100 platserna garnisonsavdelningen och 114 platser ä enskilda

och halvenskilda rum, varav.8 ågarnisonsavdelmngen. Kostnaden per

säng för ett sjukhus, som även skall tjänstgöra som anstalt för medicinsk undervisning

och forskning, måste, framhåller kommissionen, ovillkorligen ställa sig

högre än för ett vanligt lasarett. Den ökning i anläggningskostnaden, -som föranledes

av. denna sjukhusets .undervisningsuppgift, beräknas av kommissionen

till 5,848,832 kronor. Dragés detta belopp från ovan angivna 24,339,077

kronor, återstå 18,490,245 kronor, vilket skulle .motsvara de egentliga sjukhuskostnaderna.

Kommissionen uppskattar vidare kostnaderna för de enskilda

vårdplatserna till två gånger , den beräknade kostnaden för de allmänna.

platserna och kommer så fram till en kostnad örn 19,484 kronor för

var och en av de .allmänna platserna och om 38,968 kronor för var och en

av de enskilda.

Av de allmänna vårdplatserna äro 315 avsedda att tillförsäkras. Stockholms

stad mot en beräknad ersättning: av 18,000 kronor per plats eller

sammanlagt 0,670,000 kronor, motsvarande de kostnader staden beräknats i

annat fall få underkasta sig för anskaffandet av ett lika stort antal, platser

i eget''sjukhus. Ytterligare 110 allmänna .platser skulle på samma sätt oförbehållas

. åti Stockholms län mot ; eli ersättning av 17,0.00 kronor per plåts

eller sammanlagt 1,870,000 kronor. Dessa ersättningar skulle likvideras

med medel, som staden, respektive . landstinget, skulle upplåna och i sin

ordning utlåna till. staten för att . därefter i, vederbörlig- ordning; själva amor
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

17

tern. De årliga annuiteterna skulle fördelas på vederbörandes vårddagar i

form av så kallad platskostnadsavgift, vid 40-årigt, 4 7* procents amorteringslån

belöpande sig till per dag och säng för staden 2 kronor 68 öre

och för landstinget 2 kronor 53 öre.

För anordnandet av de 204 allmänna vårdplatser, vilka skulle vara tillgängliga

för patienter från bela landet, beräknas kostnaderna uppgå till

3,974,736 kronor. Staten skulle ansvara för dessa platsers anordnande, men

respektive sjukvårdsområden skulle vara pliktiga att erlägga en platskostnadsavgift

om 2 kronor 50 öre för varje där vårdad patient.

Byggnadskostnaderna för de sjukavdelningar, som innehålla enskilda och

halvenskilda rum, föreslås skola gäldas med lånemedel samt förräntas och

amorteras genom inflytande vårdavgifter. Som de enskilda vårdplatserna

uppgå till 106 samt kostnaden för anordnande av varje dylik plats, som

nämnts, beräknats till 38,968 kronor, skulle ett amorteringslån örn 4,130,608

kronor vara behövligt.

Sammanlagda kostnaden för inrättandet av garnisonens 108 vårdplatser,

varav 8 platser för officerare och vederlikar, beräknas uppgå till 2,104,272

kronor och skulle bestridas av staten.

I sin helhet skulle statens bidrag för utbyggandet av sjukhuset i första

etappen komma att belöpa sig till 12,668,469 kronor, varav 6,589,461 kronor

beräknas utgöras av kostnader för de undervisnings- och forskningslokaler,

som måste finnas å sjukhuset, ävensom särskilda merutgifter för sjukhusområdets

planering samt utgifter för uppförande av vissa personalbostäder.

Kommissionen räknar med en åttaårig byggnadstid, på vilken sålunda kostnaderna

för sjukhuset skulle fördelas.

Sjukhuskommissionens betänkande har för yttrande remitterats till vissa

myndigheter och institutioner. Dylika yttranden hava inkommit från medicinalstyrelsen,

byggnadsstyrelsen, domänstyrelsen, chefen för generalstaben,

arméförvaltningen — åtföljt av yttranden från chefläkaren å garnisonssjukhuset

i Stockholm samt föreståndarna för dess tandpoliklinik och apotek —,

marinförvaltningen — åtföljt av yttranden från stationsbefälhavaren och

förste läkaren vid flottans station i Stockholm samt av P. M. från chefen

för marinstaben —, chefen för östra arméfördelningen, universitetskanslern

— åtföljt dels av utlåtande från karolinska institutets lärarkollegium jämte

protokollsutdrag, innefattande bland annat särskilda yttranden av professorerna

Hj. Forssner och H. Marcus, dels ock särskild skrivelse från professor

I. Holmgren —, Överståthållarämbetet''—- åtföljt av yttranden från Stockholms

stads myndigheter —, länsstyrelsen i Stockholms län — åtföljt av

yttrande från Stockholms läns landsting —, statens sjukvårdskommitté,

svenska landstingsförbundet, cancerföreningen och föreningen för bistånd åt

lytta och vanföra i Stockholm.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 90 käft. (Nr 197.)

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

Såsom av statsrådsprotokollet närmare framgår, kar departementschefen

i huvudsak anslutit sig till det av sjukhuskommissionen framlagda

förslaget.

Sjukhuskommissionens förslag rörande vilka kliniker skulle medtagas i

den första byggnadsetappen har departementschefen förklarat sig kunna

helt godtaga. Även de av kommissionen föreslagna för klinikerna gemensamma

inrättningarna torde med ett undantag höra ingå i denna etapp.

Undantaget avsåge den djurexperimentella avdelningen, vilken givetvis

vore av stor betydelse ur forskningssynpunkt men som enligt departementschefens

mening knappast kunde anses vara absolut oundgänglig.

Vad anginge frågan örn uppförande av en pediatrisk klinik i första

etappen hade sjukhuskommissionen, erinrar härefter departementschefen,

gjort detta beroende av örn medel härför kunna erhållas från allmänna

barnhuset. Med anledning härav har departementschefen i korthet redogjort

för det nuvarande läget av frågan örn allmänna barnhusets omorganisation,

som varit aktuell under flera år. På sätt framginge av

årets statsverksproposition, bilagan femte huvudtiteln, punkt 45, hade

riksdagens yttrande påkallats i ärende rörande omorganisation av allmänna

barnhusets verksamhet. I sammanhang härmed hade riksdagen

även berette tillfälle att yttra sig rörande förefintligt förslag till uppgörelse

mellan barnhuset och Stockholms stad angående barnhuset tillhörig

egendom, en uppgörelse, som innefattades i ett förslag till avtal

mellan staden och barnhuset. Enligt detta avtalsförslag skulle bland

annat barnhuset till staden försälja fastigheterna nr 1 och 2 i kvarteret

Mimer i Vasastaden i Stockholm till ett pris av 3,065,000 kronor och med

tillträde till fastigheterna den 1 juli 1932. I sagda, vid Norrtullsgatan

belägna fastigheter funnes inrymd en av karolinska institutets pediatriska

kliniker. Barnhusdirektionen hade vid uppgörande av omförmälda avtalsförslag

utgått från att alltjämt två pediatriska kliniker erfordrades och

hade föreslagit försäljning till staden av Mimer-fastigheterna till lägre

pris än som stått till huds från annan köpare för att möjliggöra för Kungl.

Majit att genom uppgörelse med staden sörja för driftens upprätthållande

vid den i fastigheterna inrymda pediatriska kliniken, intill dess karolinska

sjukhuset blivit färdigt.

Vid föredragning av nu ifrågavarande ärende rörande omläggningen av

allmänna barnhusets verksamhet hade chefen för socialdepartementet förklarat

sig hysa tvekan örn lämpligheten att sälja fastigheterna i kvarteret

Mimer till staden för det avtalade''priset. För slutligt ställningstagande

till denna fråga fordrades emellertid enligt departementschefens förmenande

en utredning rörande behovet jämväl i fortsättningen av två pediatriska

kliniker i Stockholm samt angående olika möjligheter att tillgodose

ifrågavarande behov. Då departementschefen vore ense med chefen för

socialdepartementet därom, att en undersökning av i honom antydd rikt
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

19

ning borde komma till stånd, hade han för avsikt att begära Kungl. Maj:ts

bemyndigande att tillkalla en person att såsom sakkunnig inom ecklesiastikdepartementet

verkställa omförmälda utredning. Denna undersökning

borde sättas i gång snarast möjligt, då förevarande angelägenhet

borde vara slutgiltigt ordnad till den 1 juli 1932. Utredningen borde

klarlägga, huruvida alltjämt behov förelåge av två pediatriska professurer

vid institutet eller örn undervisningen knnd^ anses tillräckligt tillgodosedd

med en professur, eventuellt förstärkt med en biträdande lärare.

Därjämte borde undersökas de möjligheter, som under sålunda uppkommande

olika alternativ förelåge för tillgodoseende efter den 1 juli 1932 av

den pediatriska undervisningens behov av kliniker. Därest detta befunnes

större än vad som kunde tillgodoses vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt,

borde genom förhandlingar med vederbörande myndigheter i Stockholms

stad utrönas i vad mån, på vad sätt och under vilka villkor staden

kunde tillhandahålla ytterligare erforderligt klinikmaterial. Med hänsyn

till vad sålunda anförts angående läget av barnhusets organisationsfråga

torde det vara uppenbart, att beslut nu ej kunde fattas örn

uppförande av en pediatrisk klinik å Norrbaekaorn rådet. Resultaten av

den planerade utredningen måste givetvis avvaktas, innan något som

helst avgörande i förevarande fråga kan träffas. Framhållas borde emellertid,

att något hinder icke mötte att, så snart klarhet i nu avhandlade spörsmål

vunnits, fatta beslut örn klinikens omedelbara uppförande, så mycket

mindre som bidrag härtill skulle erhållas genom ovan omförmälda fastigheters

försäljning till Stockholms stad.

Departementschefen har ansett, att i den första byggnadsetappen böra

uppföras:

dels en medicinsk, en kirurgisk, en radio-terapeutisk, en oftalmologisk,

en oto-laryngologisk och en obstetrisk-gynekologisk klinik;

dels ett röntgendiagnostiskt institut;

dels följande för klinikerna gemensamma inrättningar, nämligen isoleringsavdelning,

tandpoliklinik, centrallaboratorier, badavdelning, gymnastikavdelning,

apotek, desinfektionsavdelning, kök och matsalar, tvättinrättning,

begravningskapell, personalbostäder, förråds- och verkstadslokaler

samt ångpanneanläggning;

dels ock en patologisk institution.

Vad angår de i den andra etappen föreslagna klinikerna har lärarkollegiet

vid karolinska institutet framhållit, att något behov av en obstetrisk-gynekologisk

klinik icke förefunnes, enär den å allmänna barnbördshuset

befintliga kliniken vore fullt modern. Enligt vad departementschefen

inhämtat berodde kommissionens förslag örn medtagande av

en dylik klinik i den andra byggnadsetappen på ett förbiseende. Under

dylika förhållanden borde givetvis icke för denna klinik planeras nya lokaler.

Att i annan mån än nu skett ingå på de i andra och tredje etapperna

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

planerade byggnaderna har departementschefen i likhet med sjukhuskommissionen

icke ansett nödvändigt eller lämpligt.

Beträffande storleken av de i den första byggnadsetappen ingående klinikerna

har departementschefen helt anslutit sig till sjukhuskommissionens

förslag härutinnan, mot vilket icke några erinringar framkommit i

de avgivna yttrandena.

Vad anginge lösningen av sköterskefrågan och de åtgärder, som lämpligen

borde företagas för att tillgodose behovet av sjukvårdspersonal vid

det nya sjukhuset, torde det, anför departementschefen härefter, såsom

sjukhuskommissionen och lärarkollegiet framhölle, vara erforderligt, att

under byggnadstiden denna fråga upptoges till närmare utredning. Att

för tillgodoseende av behovet av sköterskepersonal söka samarbete med

styrelsen för Sophiahemmet syntes i princip riktigt och välbetänkt. Ett

liknande samarbete, som för närvarande förefunnes mellan Stockholms

stads och Böda korset, torde hava lämnat synnerligen goda resultat.

Det av departementschefen framlagda förslaget till avtal med Stockholms

stad och Stockholms län — i vilket förslag, byggande på ett av kommissionen

framlagt förslag, hänsyn tagits till de i ärendet avgivna yttrandena

— är av följande lydelse:

1) Det nya sjukhuset uppföres genom statens försorg och anslutes såsom

en ren statsinstitution till karolinska institutet.

2) Sjukhusets drift ombesörjes av en särskild direktion, bestående av sju

ledamöter, av vilka Kungl. Majit utser två, därav en såsom ordförande,

karolinska institutets lärarkollegium två, Stockholms stadsfullmäktige två

och Stockholms läns landsting en.

3) Av sjukhusets vårdplatser skola 315 avses för sjuka från Stockholms

stad och 110 för sjuka från Stockholms län. Dessa platser skola så fördelas

på de olika klinikerna, att staden respektive länet erhålla

Stockholms stad Stockholms län.

å medicinska kliniken......

40 vårdplatser

» kirurgiska » ......

........ 75

1

15 »

» ögon- » ......

........30

»

10

» öron- » ......

........25

35

» obstetriska » ......

......... 60

»

5 »

» gynekologiska » ......

........30

- »

» radioterapeutiska kliniken . .

........30

»

5

Summa 315 vårdplatser

110 vårdplatser.

Staden och länet skola vara berättigade att, därest under byggnadstiden

eller sedermera annan fördelning av de staden respektive länet tillförsäkrade

vårdplatserna önskas, erhålla jämkning i fördelningen, under förutsättning

att hinder härför icke möter från sjukhusets sida.

För den händelse staden under byggnadstiden önskar erhålla ökat antal

vårdplatser å medicinska och kirurgiska klinikerna, skall staden, likaledes

under förutsättning att hinder härför icke möter från sjukhusets sida, vara

därtill berättigad.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

21

Därest en pediatrisk klinik uppföres, skall staden vara berättigad att, utöver

förut angivna 315 vårdplatser, erhålla 35 platser å denna klinik. Länet

skall å nämnda klinik erhålla 15 platser, därvid det länet tillförsäkrade antal

platser skall minskas å medicinska kliniken till 30 och å kirurgiska kliniken

till 10.

4) För varje vårdplats skall staden erlägga ett belopp av 18,000 kronor

och länet ett belopp av 17,000 kronor. Dessa belopp skola anses täcka

byggnad skostnader och tomtavgift. För vårdplatsernas utrustning skall särskild

ersättning utgå med belopp motsvarande den verkliga utrustningskostnaden,

dock högst det belopp staden —länet — skulle behöva vidkännas för

utrustning vid eget nyuppfört, på flera specialavdelningar uppdelat sjukhus.

5) Stadens respektive länets förenämnda bidrag för vårdplatsernas anordnande

å sjukhuset (stadens totala platskostnadsDidrag, 18,000x315 =

5,670,000 kronor; länets totala platskostnadsbidrag, 17,000x110= 1,870,000

kronor) skall betalas på följande sätt:

Staden — länet — tillhandahåller staten under byggnadstiden för ändamålet

erforderliga medel. Stadens — länets ■— bidrag skall fördelas per

byggnadsår i ungefärlig proportion till övriga parters kostnadsbidrag, därvid

hänsyn skall tågås till det antal vårdplatser staden ■— länet — erhåller i

förhållande till sjukhusets totala antal vårdplatser.

Formellt skall stadens —- länets — totala platskostnadsbidrag ställas till

karolinska sjukhusets förfogande såsom lån att förräntas och amorteras under

en tid av 30 eller 40 år, räknat från det sjukhuset tages i bruk. Staden

-— länet — förbinder sig att utöver vårdkostnaden till sjukhuset betala,

under den tid sjukhusets ovannämnda lån amorteras, en daglig platskostnadsavgift

för var och en av sina 315 respektive 110 vårdplatser. Denna

platskostnadsavgift skall svara mot annuiteten å respektive lån, fördelad på

stadens — länets — antal vårddagar. Stadens platskostnadsavgift skall beräknas

sålunda: 315 vårdplatser X 365 vårddagar = 114,975 vårddagar. Annuiteten

å amorteringslånet, fördelad på 114,975 vårddagar, skall utgöra

stadens platskostnadsavgift per vårddag. Länets platskostnadsavgift skall

beräknas sålunda: 110 vårdplatser X 365 vårddagar = 40,150 vårddagar.

Annuiteten å detta amorteringslån, fördelad på 40,150 vårddagar, skall utgöra

länets platskostnadsavgift per vårddag.

Skulle staden — länet — bliva förhindrad utnyttja staden — länet —

tillförsäkrad vårdplats på grund av att densamma belagts med patient, vilken

staden — länet — ej är skyldig att mottaga till vård å stadens — länets

— egna sjukhus, skall platskostnadsavgift icke utgå.

För staden — länet —- tillförsäkrad plats, som efter amorteringstidens utgång

belägges med patient från annat sjukvårdsområde, skall staden —

länet — äga uppbära särskild ersättning motsvarande ränta och amortering

å stadens — länets — lån till sjukhuset.

6) Staden — länet — äger att på lämpligt sätt göra sig underrättad örn,

i vilken omfattning stadens •— länets — platser å sjukhuset utnyttjas.

7) Genom att lämna ovanberörda bidrag till sjukhusets uppförande tillförsäkras

staden — länet — rätt att allt framgent, så länge sjukhuset drives,

disponera förenämnda 315 respektive 110 vårdplatser å sjukhuset, men

erhåller däremot icke någon del i äganderätt till byggnader eller tomt.

8) Sjuka från Stockholms stad och Stockholms län erlägga legosängsavgift,

vars storlek bestämmes av staden respektive länet. Frågor om nedsättning

i eller befrielse från legosängsavgift för sjuka, tillhörande Stock
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

holms stad, avgöras av stadens vederbörande myndighet. För sjuka, som

beviljas nedsättning i eller befrielse från legosängsavgift, betalas felande

avgift av vederbörande fattigvårdssamhälle, landsting eller kommun.

Samtliga kostnader för sjukhusets drift, däri inberäknat kostnaderna för

poliklinikerna ävensom för sjukhusets underhåll m. m., fördelas på antalet

vårddagar. Därvid påföres Stockholms stad, respektive Stockholms län, vad

som belöper å antalet vårddagar för stadens respektive länets sjuka, dock

med iakttagande av att dagkostnaden ej må överstiga den genomsnittliga

vårdkostnaden under året, inberäknat kostnaderna för sjukhusets underhåll

m. m., på stadens respektive länets egna, på flera specialavdelningar uppdelade

sjukvårdsinrättningar, ägande staden respektive länet härvid att räkna

sig till godo, vad som kan hava erlagts i legosängsavgifter för sjuka från

staden respektive länet. Eventuellt återstående belopp av dagkostnaden erlägges

av staten.

9) Erforderlig mark för Norrtullsvägens breddning och för eventuell huvudgata

i Torsgatans förlängning norrut över Norrbackaområdet skall, örn

och när så av staden äskas, utan särskild ersättning upplåtas av staten.

Departementschefen har vidare funnit sig i princip böra förorda

det av sjukhuskommissionen framlagda förslaget beträffande samarbete

med jubileumsfonden och cancerföreningen för utökande av karolinska

sjukhusets radioterapeutiska klinik. Även i fråga örn förslaget, att kliniken

skulle erhålla namnet Konung Gustaf V :s jubileumsklinik och att

själva vårdavdelningarna skulle benämnas radiumhemmet, har departementschefen

instämt med sjukhuskommissionen. Av stor betydelse vore

givetvis, huru samarbetet mellan staten och jubileumsfonden (cancerföreningen)

i detalj skulle organiseras. Underhandlingar härom mellan representanter

för staten samt för jubileumsfondens och cancerföreningens

styrelser borde i enlighet med från dessa gjord framställning komma till

stånd.

Departementschefen har förordat, att karolinska sjukhusets radioterapeutiska

klinik med bidrag från jubileumsfonden och cancerföreningen

utvidgas till att omfatta 100 allmänna och 13 enskilda vårdplatser i huvudsaklig

överensstämmelse med sjukhuskommissionens förslag och de riktlinjer,

som av Hans Majestät Konungen tillsatt kommitté angivit och av

honom sedermera godkänts samt i enlighet med den närmare överenskommelse,

som Kungl. Majit må träffa med styrelserna för jubileumsfonden

och cancerföreningen.

Chefen för försvarsdepartementet har förordat det av sjukhuskommissionen

framlagda förslaget i fråga örn garnisonssjukhusets sammanföring

med karolinska sjukhuset ävensom de av kommissionen föreslagna allmänna

bestämmelserna rörande denna sammanföring.

I fråga örn vanföreanstalten har departementschefen framhållit, att då

densamma genom sin ortopediska klinik vore behövlig för undervisningen

och det givetvis ur undervisningssynpunkt vore fördelaktigt, att denna klinik

så nära som möjligt anslötes till övriga sjukhuskliniker, departementschefen

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

23

ansåge sig kunna godtaga sjukhuskommissionens förslag, att byggnadsplats

för anstalten i fråga på vissa villkor reserverades å Norrbackaområdet. Vad

beträffade den av föreningen för bistånd åt lytta och vanföra i Stockholm

gjorda framställningen angående statsbidrag till uppförande av ny anstalt å

området syntes departementschefen denna i huvudsak vara av beskaffenhet

att böra bifallas. Då emellertid vissa med framställningen sammanhängande

detaljer, avseende bl. a. markdispositionerna, ännu tarvade närmare utredning,

vore departementschefen icke beredd att nu framlägga slutligt förslag

i ämnet. Däremot syntes det lämpligt, att det erforderliga utredningsarbetet

med det snaraste fullföljdes, så att definitivt förslag örn uppförande av ny

vanföreanstalt kunde föreläggas nästkommande års riksdag. För underlättande

härav torde redan för budgetåret 1930/1931 vissa medel böra anvisas.

I sådant hänseende har departementschefen föreslagit, att ■— därest riksdagen

för budgetåret 1930/1931 anvisade anslag till förberedande arbeten,

uppgörande av definitiva ritningar m. m. för nytt kliniskt sjukhus å Norrbackaområdet

— av nämnda anslag ett belopp av högst 30,000 kronor finge,

för den händelse riksdagen icke däremot framställde någon erinran, få disponeras

för förberedande arbeten för en ny vanföreanstalt å berörda område,

att sedermera ersättas av anslag som för budgetåret 1931/1932 torde komma

att begäras av riksdagen för uppförande av en ny vanföreanstalt därstädes.

Nämnda belopp torde för avsett ändamål böra ställas till ifrågavarande förenings

förfogande.

För Norrbackaområdets ianspråktagande erforderliga åtgärder angående

kronolägenheter och arrendekontrakt torde enligt departementschefens

mening böra uppdragas åt domänstyrelsen. För avstående av de i Norrbackaområdet

ingående kronolägenheterna samt för mistade arrendeinkomster

från Solnaskogen borde domänfonden tillgodoföras ersättning

eller nedskrivas med ett mot fastigheternas taxeringsvärde svarande belopp.

I likhet med domänstyrelsen ansåge departementschefen, att svenska

jägarförbundets avdelning för Stockholms stad och län borde erhålla kontant

ersättning för avstående av dispositionsrätten till det så kallade

skjutbaneområdet, men att den fordrade ersättningen vöre oskäligt hög.

Örn icke överenskommelse med sagda avdelning örn skälig gottgörelse kunde

träffas, borde dispositionsrätten till området i fråga exproprieras, varvid

den erforderliga gottgörelsen borde utgå av de för sjukbusanläggningen

beviljade medlen. De närmare underhandlingarna härom ävensom örn de

av sjukhuskommissionen omnämnda tomtregleringarna med Solna kommun

och Solna församling samt Eugeniahemmet, vilka även enligt departementschefens

mening syntes önskvärda, torde böra anförtros åt den

byggnadskommitté, som departementschefen ämnade föreslå skola tillsättas

för handhavande av karolinska sjukhusets nybyggnad. Denna

byggnadskommitté borde lämpligen bestå av tre av Kungl. Majit tillsatta

ledamöter, nämligen en läkare, en arkitekt och en i ekonomiska

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

ting särskilt förfaren person samt eventuellt därjämte en representant

för vardera Stockkolms stad ock Stockkolms län. För kommitténs verksamket

korde gälla särskild av Kungl. Majit fastställd instruktion. Byggnadskommittén

torde köra åligga att såväl tekniskt som ekonomiskt omkänderkava

de arketen, som vore förenade med planläggningen oell utförandet

av karolinska sjukhuset. Kommittén korde sålunda omkesörja

upprättande av definitiva ritningar, kostnadsförslag ock arbetsplan

samt underställa desamma Kungl. Maj:ts prövning. Mindre ändringar

i den fastställda planen torde, därest de icke medförde ökade kostnader,

kunna företagas av kommittén. I kommitténs åligganden korde även

ingå att träffa nödiga överenskommelser angående tomtområdets ianspråktagande

oell angående av sjukhuskommissionen omförmälda tomtregleringar.

Kommittén korde vidare äga rätt att anställa arkitekt, sekreterare,

kassaförvaltare, kontrollanter ock övrig för dess verksamhet erforderlig

personal. Be direkta kostnaderna för en dylik kommitté torde bliva

rätt avsevärda. Samtliga utgifter för den nu förordade byggnadskommitténs

verksamhet borde bestridas av de för sjukhusanläggningen beviljade

medlen.

De av sjukhuskommissionen föreslagna anordningarna ock dispositionen

av de i sjukhusanläggningen ingående olika byggnaderna har departementschefen,

i likhet med de myndigheter, som yttrat sig i frågan, förklarat

sig kunna i stort sett godtaga. De framkomna detaljanmärkningarna

mot byggnadsförslaget torde böra tagas under omprövning vid uppgörandet

av de definitiva ritningarna. Det torde böra ankomma på byggnadskommittén

att ytterligare utreda hithörande förhållanden.

En av sjukhuskommissionen verkställd sammanställning av kostnadsberäkningarna

för uppförandet av de i första byggnadsetappen ingående

byggnaderna giver följande resultat:

A. Byggnadskostnader (två byggnader, avsedda till bo
städer

för direktör och professorer, ej medräknade1) kronor 15,788,000

Del i jubileumskliniken .......................... kronor 914,200

B. Kostnader för panncentral, uppvärmnings- och ven
tilationsanläggningar,

desinfektions-, steriliserings-

och maskintvättanläggningar, gas-, kall
-

och varmvattens- samt avloppsledningar med tillbehör

(inre ledningar till förenämnda tvenne bostadsbyggnader

ej medräknade) ................ » 3,328,500

Del i jubileumskliniken............................ » 166,900

C. Huvudrörledningar för pumpvarmvatten, ånga, kondensvatten,

gas-, kall- och varmvatten (yttre ledningar

till förenämnda tvenne bostadsbyggnader

ej medräknade) .................................. » 480,300

Del i jubileumskliniken .......................... » 20,000

1 Kostnaderna för uppförandet av dessa bostadsbyggnader torde lämpligen, på sätt i

det följande kommer att beröras, böra bestridas av lånemedel.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 197. 25

D. a) Spillvatten- och dagvattenledningar med rörgravar

utanför tomten.......................... kronor 98,000

b) Spillvatten- och dagvattenledningar med rörgravar

inom tomten jämte övriga rörgravar ...... » 162,000

B. Köksanläggning ................................... » 164,550

F. Elektrisk belysnings- och kraftanläggning, elektrisk

svagströmsanläggning, åskledare och rikstelefonanläggning

(ledningar för ovannämnda tvenne

bostadsbyggnader ej medräknade) .............. » 1,337,000

Del i jubileumskliniken .......................... » 91,200

G. Kylanläggning .................................... » 188,500

H. Väg utanför tomten .............................. » 465,000

I. Vägar inom tomten, terrasseringar m. m......... » 850,000

Del i jubileumskliniken .......................... » 25,000

K. Tomtens iordningställande ........................ » 200,000

L. Stängsel och grindar ............................ » 45,000

M. Administration, arvoden och kontroll samt oförutsedda

utgifter, huvudsakligen gällande byggnader » 2,189,150

Kronor 26,513,300

Kostnaderna för uppförandet av de kliniker och övriga byggnader, som

enligt kommissionens förslag skulle medtagas i första byggnadsetappen,

uppgå alltså till sammanlagt 26,513,300 kronor. I denna summa ingå då

jämväl kostnaderna för uppförandet av en pediatrisk klinik. Enligt vad

tidigare framhållits, bör emellertid denna klinik medtagas i första byggnadsetappen

endast under förutsättning att bidrag till dess uppförande

erhålles från allmänna barnhusets medel. Med hänsyn härtill har kommissionen

icke för närvarande ansett sig böra räkna med de på denna klinik

belöpande kostnaderna, beräknade till 2,174,223 kronor.

Sammanlagda kostnaderna för den föreslagna sjukhusanläggningen

komma alltså, efter avdrag av kostnaderna för pediatriska kliniken, att

enligt de verkställda beräkningarna uppgå till ett belopp av (26,513,300—

2,174,223 =) 24,339,077 kronor.

För att kunna beräkna vad kostnaden för anordnandet av varje sängplats

belöper sig till, böra alltså från sist angivna totalkostnad för sjukhusets

uppförande, 24,339,077 kr., fråndragas följande poster:

1) Kostnader för undervisnings- och forskningslokaler ........ 2,799,800

2) Kostnader för diverse arbeten, föranledda av sjukhusets uppgift

samt tomtens läge och beskaffenhet

a) yttre arbeten ............................ kronor 563,000

b) halva kostnaden för inre vägar, planeringar,

tomtens iordningställande samt en sjättedel

av kostnaden för kulvert, huvudrörledningar,

spillvattenledningar, elektriska

huvudledningar m. m. ävensom hela kostnaden

för vattentorn och vänthall........ » 765,333

3) Kostnader för halva apoteket samt för två

vaktmästarebostäder vid patologiska institutionen

........................................ » 150,000

4) Administration, arvoden, oförutsedda utgifter

m. m......................................... » 119,549 1,597,882

5) Kostnader för poliklinikerna ................................ 1,451,150

Kronor 5,848,832

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

Därest sistnämnda belopp dragés från den ovan beräknade totalkostnaden,

återstår ett belopp av (24,339,077 —- 5,848,832 =) 18,490,245 kronor.

Detta belopp kan anses motsvara den egentliga sjukhuskostnaden. Fördelas

denna på det antal vårdplatser, sjukhuset kommer att inrymma,

erhålles en vårdplatskostnad, som är jämförlig med motsvarande kostnad

vid ett större, på specialavdelningar uppdelat länslasarett eller kommunalt

sjukhus.

Enligt kommissionens förslag kommer antalet vårdplatser å sjukhuset

att uppgå till sammanlagt 843, därav 737 allmänna vårdplatser och 106

enskilda. Som kostnaden för anordnandet av en enskild vårdplats ställer

sig avsevärt dyrare än motsvarande kostnad för en allmän vårdplats

samt å en enskild vårdavdelning i allmänhet skola finnas 12 å 13 vårdplatser,

men å en allmän vårdavdelning i regel dubbelt så många eller

25, har kommissionen funnit sig böra beräkna kostnaden för en enskild

vårdplats till två gånger den beräknade kostnaden för en allmän vårdplats.

Genom att dividera förenämnda belopp, 18,490,245 kronor, med det

sålunda beräknade antalet vårdplatser [737 allmänna + (106 X 2 =) 212

enskilda =] 949, erhålles en kostnad av 19,484 kronor för allmän och

38,968 kronor för enskild vårdplats.

I fråga örn sjukhusbyggnadsföretagets finansiering har kommissionen

framlagt följande

tablå över erforderliga belopp under byggnadstiden och deras fördelning.

Byggnadsår

Anslag från

riksdagen

Anslag från

Stockholms

stad

Anslag från

Stockholms

län

Genom lån

(106 enskilda

vårdplatser)

Summa

1.......

300,000

—

—

—

300,000

2

1,500,000

—

—

—

1,500,000

3.......

2,000,000

1,100,000

400,000

700,000

4,200,000

4.......

2,000,000

1,100,000

400,000

700,000

4,200,000

5.......

2,000,000

1,100,000

400,000

700,000

4,200,000

6.......

2,000,000

1,100,000

400,000

700,000

4,200,000

7.......

2,000,000

1,270,000

270,000

700,000

4,240,000

8.......

868,469

—

—

630,608

1,499,077

12,668,469

5,670,000

1,870,000

4,130,608

24,339,077

Vad angår utrustningskostnaderna hava år 1925 verkställda kostnadsberäkningar

för inventarier till ett nytt kliniskt sjukhus givit till resultat

en kostnad av 3,783 kronor 50 öre per plats. Efter samma beräkningsgrund

skulle för karolinska sjukhusets 900 sängplatser erfordras ett belopp

av i runt tal 3,500,000 kronor. Härtill komma kostnaderna för utrustning

av patologiska institutionen, vilka i enlighet med omförmälda kostnadsberäkning

upptagits till 80,000 kronor. De sammanlagda utgifterna

för inventariers anskaffning skulle sålunda utgöra cirka 3,600,000 kronor.

Utredningen angående karolinska sjukhusets driftkostnader har givit

till resultat en på 4,013,899 kronor balanserande inkomst- och utgiftsstat,

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 197. 27

däri den brist, som skulle täckas av statsverket, beräknats till 559,922 kronor

för år.

Beträffande jubileumsklinikens utrustning liava detaljerade beräkningar

gjorts, vilka sluta på en summa av 697,975 kronor 72 öre, varav

649,385 kronor för möbler m. m., 25,150 kronor 47 öre för linne, glas, porslin,

diverse och 27,440 kronor 25 öre för instrument.

För kliniken i fråga har även upprättats ett förslag till inkomst- och utgiftsstat,

balanserande å ett belopp av 669,409 kronor. Den brist, som skulle

täckas av statsverket, har här beräknats till 194,449 kronor för år.

De av sjukhuskommissionen gjorda beräkningarna av kostnaderna för

den nya sjukhusanläggningen, vilka beräkningar i det stora hela vitsordats

av de myndigheter, som yttrat sig i ärendet, hava, förklarar departementschefen,

icke givit anledning till någon egentlig erinran från hans

sida. Då han emellertid tidigare förordat viss inskränkning i byggnadsprogrammet

i den första etappen, innebärande att djurexperimentell a\ - delning och emanationslaboratorium ej skola medtagas i denna etapp, borde

den av kommissionen beräknade kostnadssumman för sjukhusanläggningen

(utan pediatrisk klinik) minskas med kostnaderna för omförmälda

institutioner, för statens räkning utgörande ett sammanlagt belopp av

260,568 kronor. Droges detta belopp från den av sjukhuskommissionen beräknade

kostnadssumman 24,339,077 kronor, återstode 24,078,509 kronor, vilket

sålunda skulle utgöra totalkostnaden för den av departementschefen

förordade utbyggnaden av karolinska sjukhuset i den första etappen, däri

ej inberäknade cancerföreningens och jubileumsfondens bidrag till jubileumskliniken

m. m., samt ej heller kostnaderna för bostadshusen för klinikcheferna,

vilka kostnader helt horde gäldas med lån och förräntas och

amorteras av influtna hyresbelopp.

Departementschefen förklarar sig därvid hava utgått ifrån att den ersättning,

som skulle tillkomma svenska jägarförbundets avdelning för Stockholms

stad och län för avstående av dispositionsrätten till skjutbaneområdet

i Solnaskogen, borde kunna bestridas av det för oförutsedda ändamål

m. m. av sjukhuskommissionen beräknade beloppet. Härifrån torde

även böra bestridas de för byggnadskommitténs verksamhet erforderliga

utgifterna. I annat sammanhang hade departementschefen med anledning

av vissa detaljanmärkningar mot sjukhuskommissionens förslag förordat,

att detsamma i vissa delar i samband med definitiva ritningars uppgörande

skulle underkastas en granskning, varvid möjligheterna till reduceringar

och besparingar borde noga beaktas. Med anledning härav kunde

förväntas, att den angivna kostnadssumman ytterligare kunde i någon

mån nedbringas.

Den sålunda beräknade kostnaden för karolinska sjukhuset vore, framhåller

departementschefen, onekligen avsevärd. Emellertid vöre det helt

naturligt, att kostnaderna för en anläggning som den nu ifrågavarande,

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

vilken skulle tjäna såväl sjukvårdens som undervisningens ock den medicinska

forskningens intressen, måste kliva ketydande. Fördelades den

beräknade totalkostnaden 24,078,509 kronor på de 843 vårdplatserna (från

de av jubileumsfonden och cancerföreningen bekostade platserna bortsåges

i detta sammanhang), erkölles en kostnad örn 28,563 kronor per

vårdplats mot 28,163 kronor enligt alternativ I av sjukhusbyggnadssakkunnigas

förslag år 1925. Sålunda i stort sett samma kostnad per vårdplats.

Därvid borde emellertid ikågkommas, att för karolinska sjukhuset

ett avsevärt belopp, nämligen icke mindre än 563,000 kronor, måste

offras på vägar och ledningar utanför tomtgränsen, och att enbart tomtens

iordningställande samt vägar och terrasseringar inom densamma beräknades

draga en kostnad av 1,075,000 kronor, medan motsvarande kostnader

för »gärdes-sjukhuset» vore relativt obetydliga. Toges hänsyn till

dessa förhållanden, bleve tydligen själva byggnadskostnaderna per plats

lägre enligt Norrbackaförslaget än enligt »gärdesförslaget». De dryga utgifterna

för Norrbackaområdets iordningställande kompenserades därigenom,

att tomtvärdet där vore relativt lågt, enligt byggnadsstyrelsens värderingar

16 kronor per kvm., mot 50 kronor per kvm. å Ladugårdsgärde. Enligt

Djurgårdskommissionens beräkningar kunde sistnämnda tomtvärde för

närvarande skattas till 138 kronor per kvm. Den i första etappen bebyggda

delen av Norrbackaområdet skulle utgöra 245,000 kvm. och motsvarande

areal enligt gärdesförslaget 212,400 kvm. Med utgångspunkt från dessa

arealsiffror och de ovan anförda tomtvärdena skulle den i första etappen

bebyggda delen av Norrbackaområdet äga ett sammanlagt värde av cirka

4 millioner kronor, medan den i första etappen bebyggda gärdestomten

skulle vara värd cirka 10,500,000 kronor enligt byggnadsstyrelsens värdering

och icke mindre än 29 millioner kronor enligt Djurgårdskommissionens

värdering. Sjukhusets förläggning till Norrbackaområdet hade sålunda,

trots de betydande kostnaderna för områdets iordningställande,

medfört en avsevärd besparing.

Den ovan anförda kostnaden per vårdplats vore givetvis icke ägnad att

utan vidare läggas till grund för jämförelser med motsvarande kostnader

för icke kliniska sjukhus, i det att det kliniska sjukhuset avsevärt fördyrades

på grund av de med undervisningen och forskningen förenade kraven

och kostnaderna. Sjukhuskommissionen beräknade, som nämnts, att av

totalkostnaden för karolinska sjukhuset icke mindre än 5,848,832 kronor direkt

betingades av sjukhusets undervisnings- och forskningsuppgifter samt

av de stora merutgifterna för Norrbackatomtens iordningställande. Denna

summa borde på grund av de av departementschefen förordade inskränkningarna

i byggnadsprogrammet reduceras med 260,568 kronor och sålunda

utgöra 5,588,264 kronor. Droges detta belopp från den beräknade totalkostnaden,

återstode ett belopp av (24,078,509 — 5,588,264 =) 18,490,245 kronor.

Fördelades denna summa på var och en av de 843 vårdplatserna, erhölles

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

29

en kostnad om 21,934 kronor per vårdplats, vilket torde få anses motsvara

eller i allt fall föga överskrida den numera vanliga kostnaden vid uppförande

av större på ett flertal specialavdelningar uppdelade lasarett. Till

jämförelse borde nämnas, att de genom akademiska sjukhusets i Uppsala

ny-, till- och ombyggnad åren 1919—1927 nyvunna platserna enligt av professor

Gunnar Nyström verkställda beräkningar efter vissa av honom företagna

avdrag kostat omkring 20,000—24,000 kronor per plats, samt att vid

flera av de under det senaste decenniet nybyggda landsortslasaretten kostnaden

per plats uppgått till över 20,000 kronor. Centrallasarettet i Mörby

(öppnat år 1922) kostade sålunda över 30,000 kronor och Karlskrona lasarett

(öppnat år 1923) cirka 27,000 kronor per plats. Härvid borde emellertid

framhållas, att dessa sjukhus uppfördes under kristid.

I detta sammanhang torde även böra omnämnas, att en planerad sjukhusbyggnad

i Stockholms stad, å den tomt, där Maria sjukhus nu läge,

beräknats draga en kostnad av cirka 18,000 kronor per plats, inklusive kostnader

för tomtens iordningställande. Emellertid hade högst obetydliga

kostnader behövt upptagas för omförmälda ändamål, medan för karolinska

sjukhuset, som nämnts, avsevärda belopp måst offras härför. Toges hänsyn

härtill, torde kostnaderna per plats för de båda sjukhusen bliva något

så när överensstämmande.

Av vad nu anförts torde framgå, att, ehuru kostnaderna för karolinska

sjukhuset, även örn man bortsåge från de på undervisningen och

forskningen kommande kostnaderna, givetvis vore synnerligen stora, dessa

kostnader ungefär motsvarade vad jämställda sjukhus betinga.

Beträffande finansieringen av karolinska sjukhusets uppförande har

departementschefen förklarat sig med ett par undantag kunna godtaga

vad sjukhuskommissionen härutinnan föreslagit. Dessa undantag avsåge

finansieringen av de enskilda rummen samt av de allmänna vårdplatser,

som skulle vara tillgängliga för hela riket.

Den av sjukhuskommissionen förordade principen, att kostnaderna för

uppförandet av de sjukavdelningar, som innehölle enskilda och h alvens

hildam m, i största möjliga utsträckning borde gäldas med lånemedel

samt förräntas och amorteras genom inflytande vårdavgifter, ansåge

departementschefen riktig. Däremot kunde han i likhet med medicinalstyrelsen

och Stockholms stads hälsovårdsnämnd icke godtaga kommissionens

beräkningar av kostnaderna för de enskilda rummen. Kommissionen hade

härvid utgått från att kostnaden för en enskild vårdplats skulle vara dubbelt

så stor som för en allmän. Detta antagande torde emellertid knappast

vara riktigt. Ty även örn den enskilda vårdavdelningen upptoge dubbelt så

stor plats inom sjukhuset som en allmän vårdavdelning med lika många

platser, kunde dock den enskilda vårdavdelningen knappast beräknas taga

i anspråk väsentligt större del av ekonomi-, administrations- och personallokalerna

än den allmänna vårdavdelningen. Under sådana förhållanden

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

kunde det tydligen icke anses rättvist, att de enskilda vårdplatserna skola

helt förränta och amortera det stora belopp, sjukhuskommissionen föreslagit.

Vårdavgifterna skulle ju i dylikt fall bliva synnerligen betungande,

så mycket mer som, enligt vad medicinalstyrelsen framhållit, därutöver

särskild ersättning för den lämnade vården skulle utgå till vederbörande

läkare. Med hänsyn till rättvisans krav och för att vårdavgifterna å sjukhuset

icke skulle bliva alltför höga i förhållande till andra sjukhus torde

man sålunda lämpligen böra räkna amortering och förräntning icke på hela

det av sjukhuskommissionen föreslagna beloppet utan allenast på en del

av detsamma. Vid övervägande av de olika alternativ, som härvid erbjöde

sig, hade departementschefen ansett sig böra förorda det system,

som härutinnan på sin tid föreslogs av 1919 års sjukhusbyggnadssakkunniga

och enligt vilket de enskilda vårdplatserna skulle deltaga i byggnadskostnaderna

med ett belopp motsvarande den genomsnittliga kostnaden per

vårdplats för hela sjukhuset, d. v. s. i förevarande fall 21,934 kronor. Sammanlagt

borde sålunda de 106 enskilda vårdplatserna bidraga till gäldande

av byggnadskostnaderna med (106 X 21,934=) 2,325,004 kronor, å vilket

belopp amorteringslån sålunda borde upptagas.

Med nu omförmälda princip för kostnadsfördelningen finge de enskilda

vårdplatserna svara för den större delen av platsernas verkliga kostnad,

och vårdavgiften skulle, enligt vad företagna beräkningar gåve vid handen,

kunna sättas till cirka 18 kronor för enskilt och 12 kronor för lialvenskilt

rum, vartill i båda fallen skulle komma särskild ersättning till

läkaren. Till jämförelse borde nämnas, att patientavgifterna å Stockholms

stads sjukhus utgjorde för patient från staden å enskilt rum 12 kronor 50

öre och å halvenskilt rum 6 kronor samt för annan patient respektive 20

kronor och 13 kronor.

Statens kostnader för karolinska sjukhusets uppförande skulle på grund

av vad sålunda föreslagits ökas med vid pass 1,8 millioner kronor. Denna

ökning syntes motiverad endast under förutsättning, att bestämda fördelar

vunnes. Så syntes här vara fallet. Först och främst hade en rättvisare

kostnadsfördelning åstadkommits. Vidare hade möjliggjorts för

ekonomiskt mindre välsituerade patienter, som av vissa skäl icke lämpligen

kunde eller ville vårdas å allmän sal, att erhålla vård å halvenskilt

eller enskilt rum till rimlig kostnad. Det kunde också förväntas,

att beläggningen å dessa rum härigenom skulle bliva tillfredsställande,

och i längden torde det bliva mera ekonomiskt fördelaktigt för staten med

fullbelagda enskilda avdelningar och relativt låg patientavgift än med

ofullständigt belagda avdelningar och hög avgift.

Departementschefens andra anmärkning mot sjukhuskommissionens

finansieringsplan avsåge förslaget, att vederbörande sjukvårdsområden —

frånsett Stockholms stad och län — för varje i området hemmahörande

patient, som vårdades å karolinska sjukhuset, till detta skulle erlägga en

platskostnadsavgift av 2 kronor 50 öre per dag som bidrag till

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

31

förräntning och amortering av byggnadskostnaderna för de 204 platser,,

som skulle stå till förfogande för liela riket. I likhet med svenska

landstingsförbundets styrelse, medicinalstyrelsen och statens sjukvårdskommitté

ansåge departementschefen dylika platskostnadsbidrag oberättigade.

Att Stockholms stad och län, i enlighet med vad tidigare

anförts, skulle lämna bidrag till karolinska sjukhusets uppförande,

vore fullt riktigt, då de ju finge tillgång till ett efter förefintligt behov

avpassat antal sjukplatser fördelade å olika kliniker, vilka platser

staden och länet kunde räkna med som sina egna. De övriga sjukvårdsområdena

däremot skulle, såsom landstingsförbundets styrelse framhölle,.

allenast tillsammantagna få disponera över visst antal platser icke direkt

avvägt efter varje områdes behov, och patienter från de olika sjukvårdsområdena

skulle i allmänhet nödgas företaga långa, kostsamma resor för

att erhålla vård å sjukhuset. På grund härav borde någon platskostnadsavgift

från ifrågavarande områden icke utgå, utan byggnadskostnaderna

för de omförmälda 204 vårdplatserna borde helt bestridas av staten.

Med hänsyn till den föreslagna ändringen för finansieringen av deenskilda

rummen komme, som nämnts, statens kostnader för sjukhusanläggningen

att ökas. Droges från totalkostnaden, 24,078,509 kronor, bidragen

från Stockholms stad och län, tillhopa 7,540,000 kronor, och de enskilda

platsernas andel i byggnadskostnaden, 2,325,004 kronor, återstode

14,213,505 kronor. Denna summa skulle representera statens kostnader för

karolinska sjukhusets utbyggnad i första etappen. Härav komme, örn man

räknade med den genomsnittliga platskostnaden på garnisonsavdelningen

(108 X 21,934 =) 2,368,872 kronor och på de 204 platserna, som skulle vara

tillgängliga för sjuka från hela riket (21,934 X 204 =) 4,474,536 kronor.

Det återstående beloppet (14,213,505 — 2,368,872 — 4,474,536=) 7,370,097 kronor

skulle huvudsakligen utgöra kostnaderna för undervisnings- och forskningslokaler,

merutgifter för tomten, bidrag till anordnande av enskilda

rum m. m.

Örn man godtoge sjukhuskommissionens beräkning, att uppförandet av

de i första etappen ingående byggnaderna skall draga en tid av cirka 8- år, torde byggnadskostnaden lämpligen höra fördelas på följande sätt.

Budgetår

Anslag av

staten,

kronor

Anslag av

Stockholms

stad,

kronor

Anslag av

Stockholms

läns landsting,

kronor

Genom lån

(106 enskilda

vårdplatser),

kronor

Summa

kronor

1930/1931

300,000

_

_

—

300,000

1931,1932

1,500,000

—

—

—

1,500,000

1932/1933

2,300,000

1,100,000

400,000

400,000

4,200,000

1933/1934

2,300,000

1,100,000

400,000

400,000

4,200,000

1934 1935

2,300,000

1,100,000

400,000

400,000

4,200,000

1935/1936

2,300,000

1,100,000

400,000

400,000

4,200,000

1936/1937

2,300,000

1,270,000

270,000

400,000

4,240,000

1937/1938

913,505

—

325,004

1,238,509

14,213,505

5,070.000

1,870,000

2,325,004

24,078,509

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

Till dessa kostnader lomme dessutom kostnader för utrustning, beräknade

till cirka 3,600,000 kronor och avsedda att fördelas i vederbörlig proportion

mellan staten, Stockholms stad och Stockholms län ävensom jubileumsfonden.

Vad anginge frågan örn finansierandet av karolinska sjukhusets drift

kunde departementschefen i likhet med svenska landstingsförbundets styrelse,

medicinalstyrelsen och statens sjukvårdskommitté, icke godtaga

sjukhuskommissionens förslag beträffande driftbidrag från andra sjukvårdsområden

än Stockholms stad och län. Vad landstingsförbundets

styrelse härutinnan föreslagit syntes departementschefen riktigt och torde

böra realiseras. I enlighet härmed skulle för de 204 patienter från hela

riket avsedda vårdplatserna fastställas en legosängsavgift, motsvarande

avgiften för utomlänspatienter i allmänhet vid landets lasarett. Beträffande

dels patienter, som insjuknat i huvudstaden eller i Stockholms län

och sökte vård å karolinska sjukhuset, dels patienter, som av vederbörande

lasarettsläkare dit remitterats för erhållande av vård, som ej stöde att

få på hemlandstingets inrättningar, skulle hemlandstinget lämna vårdbidrag

örn 2 kronor 50 öre per dag, medan återstoden av vårdavgiften

skulle gäldas av patienten själv. Övriga patienter däremot skulle själva

gälda hela den fastställda legosängsavgiften. Detta system, som i stort

sett innebure tillämpning av redan på förevarande område praktiserat

förfarande, skulle i det stora hela icke medföra någon överflyttning av

vårdkostnaderna på staten i förhållande till vad sjukhuskommissionen

föreslagit, utan allenast reglera förhållandena mellan patienterna och

vederbörande landsting.

Det vore givetvis önskligt, örn detta system kunde lagfästas, men departementschefen

hade ej ansett sig böra nu föreslå detta med hänsyn till att

lång tid förflöte, innan sjukhuset stöde färdigt, och att statens sjukvårdskommitté

dessförinnan kunde förväntas framlägga förslag rörande uppdelningen

av sjukvårdskostnaderna — särskilt i vad de avsåge specialvård.

Att i driftkalkylen poliklinikavgifterna upptoges som inkomst ansåge

departementschefen, med godtagande av de i motiveringen till inkomstoch

utgiftsstaten anförda skälen, riktigt. Denna kalkyl rönte icke inflytande

av de förändrade grunder för sjukhusbyggets finansiering, departementschefen

förordat. I fråga örn de enskilda vårdplatserna skulle ju

enligt föreslagen ändring inkomsterna bliva cirka 100,000 kronor lägre än

som beräknats, men utgifterna för räntor och amortering samtidigt minskas

med samma belopp, varför slutresultatet skulle förbliva oförändrat.

Enligt driftkalkylen skulle dagkostnaden vid sjukhuset uppgå till 9

kronor 28 öre per dag eller ungefär 1 krona högre än vid Stockholms stads

sjukhus och övriga större specialuppdelade sjukvårdsinrättningar. Det

behövliga statsbidraget till täckande av kostnaderna för sjukhusets drift

skulle uppgå till cirka 560,000 kronor per år.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

33

I föreliggande ärende synes vara ostridigt, att karolinska institutet, landets

största medicinska undervisningsanstalt, är i trängande behov av bättre, rymligare

och mera modernt inrättade och utrustade lokaler för att kunna meddela

en fullgod läkarutbildning. Häremot har, såvitt utskottet kunnat finna,

icke gjorts några invändningar av beskaffenhet att kunna tillmätas betydelse.

Detta behov har av riksdagen själv erkänts genom dess förut återgivna

uttalanden och beslut örn förberedande åtgärder i ämnet vid 1926 och 1927

årens riksdagar. Sålunda fann 1926 års riksdag en »skyndsam utredning»

örn ett nytt kliniskt sjukhus och nya lokaler för en medicinsk högskola

»synnerligen önsklig» och 1927 års riksdag upplät tomt för ändamålet.

Även i fråga örn sättet, varpå förbättrade undervisningslokaler borde beredas,

kan riksdagen i visst avseende redan sägas hava tagit ställning.

Såväl från institutets sida som ock av de sakkunnigkommissioner, som

handhaft frågans utredning, har med styrka hävdats den s. k. enhetstanken,

d. v. s. önskvärdheten att vid byggnadsplanernas realiserande alla de institutioner,

teoretiska och praktiska, av vilka karolinska institutet för sin verksamhet

är i behov, sammanföras till ett helt såsom en enda, sammanhängande

anläggning. Till denna tanke torde riksdagen få anses hava givit sin anslutning,

då riksdagen år 1927 beslöt att »till förläggningsplats för uppförande

av nytt kliniskt sjukhus i Stockholm och nya lokaler för karolinska

institutet» upplåta det s. k. Norrbackaområdet. Det är vid sådant förhållande

naturligt, att de sedermera vidtagna både långvariga, mödosamma

och ganska dyrbara utredningarna inriktat sig på enhetstankens förverkligande.

Utskottet, som nu har att taga ställning till det föreliggande förslaget till

frågans definitiva lösning, har, med avseende å behovet av förbättrade lokalförhållanden

för karolinska institutet och dess kliniker samt åstadkommandet

av dylika genom de olika avdelningarnas sammanförande till ett helt, icke

av den förebragta utredningen funnit anledning frångå den ståndpunkt,

riksdagen sålunda tidigare härutinnan intagit. Fastmera har utskottet, av

vad som i berörda hänseenden ytterligare förekommit, stärkts i sin uppfattning

örn det synnerligen berättigade i kravet på drägligare yttre arbetsförhållanden

för ifrågavarande medicinska högskola, och att en lösning av

frågan bör ske efter enhetstankens princip.

Vad särskilt sistnämnda spörsmål angår, har i herrar Carlströms och

Pehrssons i Bramstorp motion (II: 520) och även i herrar Olof Olssons och

Westmans motion (1:333) dess berättigande eller nödvändighet dragits i

tvivelsmål. Häremot stå enhälliga uttalanden av karolinska institutets lärarkollegium

vid upprepade tillfällen sedan mer än tio år tillbaka och av ett

flertal offentliga utredningskommissioner, andra sakkunniga myndigheter

onämnda. Utskottet vill särskilt hänvisa till den klargörande framställning

av enhetstankens betydelse, som givits av lärarkollegiet i dess senaste yttrande

i frågan och som finnes återgivet å sid. 30—31 i den kungl, propo
Bihang

till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 90 käft. (Nr 197.) 3

Utskottets

yttrande.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

sitionen. Då det göres gällande, att denna fråga icke är tillräckligt utredd,

kan därför utskottet ej finna, att denna mening är riktig. Olägenheterna

av den nuvarande splittringen såväl som det av läkarvetenskapens utveckling

betingade behovet av ett även lokalt samband mellan de olika institutionerna

och klinikerna synas utskottet tvärtom på ett auktoritativt sätt

klarlagda. I jämförelse härmed måste ett blott och bart påstående i motsatt

riktning, utan närmare motivering och utan stöd från sakkunnigt håll,

väga lätt.

Då utskottet från nu angivna utgångspunkt går att granska det föreliggande

förslaget mera i detalj och de mot detsamma framställda invändningarna,

vill utskottet ytterligare betona, att utskottet finner de skäl, som

anförts för ett omedelbart avgörande av karolinska institutets byggnadsfråga

så starka, att utskottet anser ett vidare undanskjutande av denna

fråga icke vara försvarligt under annan förutsättning, än att någon sådan

utväg anvisas, vilken klart och otvetydigt innebär ur statens synpunkt

bestämda fördelar framför Kungl. Maj:ts förslag.

Mot förslaget har framför allt anmärkts, att detsamma icke tillräckligt

tager sikte på möjligheterna att genom samarbete med Stockholms stad

lösa lokalfrågan i syfte att dels vinna en kostnadsbesparing för statsverket,

dels ock skapa bättre garantier för ständig tillgång till ett fullgott sjukmaterial

för undervisningen. I avseende härå har man särskilt erinrat örn

1926 års riksdags uttalande, att vid en utredning rörande överenskommelse

med Stockholms stad borde tagas i betraktande, huruvida icke i tillämpliga

delar det s. k. Malmöhuslänssystemet kunde tjäna till ledning, samt velat

göra gällande, att vederbörande på denna punkt icke ställt sig riksdagens

anvisningar till efterrättelse.

Utskottet vill då först med några ord beröra innebörden av detta system.

Vid sjukvårdsinrättningarna i Lund är länet sjukhusägare, staten allenast

bidragsgivare. Såsom å sid. 59 i den kungl, propositionen angives, har

staten delvis bekostat sjukhusbyggnadernas uppförande, och vid senast verkställda

nybyggnadsarbeten hava byggnadskostnaderna bestritts till hälften

av staten och till hälften av landstinget. Staten har vidare under senare

år lämnat bidrag till driftkostnaderna för de vårdplatser, som upptagas av

utomlänspatienter, motsvarande det belopp av sjukhusets allmänna dagskostnad,

som överstiger 4 kronor 50 öre, och har därjämte svarat för kostnaderna

för legosängsavgifterna för 20 procent av underhållsdagarna vid

barnbördsavdelningen. Principen för statens bidrag i förevarande fall synes

— yttrar departementschefen — vara den, att staten bestrider byggnadsoch

underhållskostnaderna för de särskilda lokaler och övriga byggnadsanordningar,

som betingas av sjukhusets undervisnings- och forskningsuppgifter,

samt täcker sjukhusägarens kostnader för de vårdplatser, som äro

behövliga för undervisningen men ej krävas för sjukvårdsområdets eget

behov.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

35

Utskottet vill icke förneka, att en lösning av förevarande byggnadsfråga

efter nu angivna linjer sannolikt skulle hava ställt sig ur statens synpunkt

ekonomiskt fördelaktigare. Men utskottet har icke kunnat finna ådagalagt,

att denna väg är framkomlig utan enhetstankens uppgivande. Utskottet

har undersökt de möjligheter, som kunna tänkas erbjuda sig att till någon

av stadens hittillsvarande sjukvårdsanstalter förlägga de institutioner och kliniker,

som för karolinska institutets verksamhet äro erforderliga, och enligt

den uppfattning, vartill utskottet kommit vid dessa överväganden, står någon

tomt, där alla dessa inrättningar med möjlighet till framtida utvidgning skulle

kunna inrjunmas, icke till buds. De under den offentliga diskussionen i

sådant hänseende framkastade förslagen synas utskottet icke vara av den

beskaffenhet, att de kunna anses förtjänta av ett närmare övervägande och

alltså utgöra tillräcklig anledning till ett uppskov med frågans avgörande.

Utskottet vill tillägga, att även om man frånginge enhetsprincipen så till

vida, att karolinska institutets teoretiska institutioner förlädes till annan

plats än klinikerna, utskottet håller före, att det skulle möta stora svårigheter

att å någon av stadens för sjukhusinrättningar avsedda tomter finna

tillräckligt utrymme för institutets kliniker och därmed sammanhörande

anstalter.

Med avseende å att 1926 års sjukhuskommission i sitt betänkande icke

närmare dryftat utvägen till en överenskommelse enligt Malmöhuslänslinjen

torde även böra beaktas, att, då kommissionen hade att taga slutgiltig ståndpunkt

till frågan, 1926 års riksdags uttalande, som utgick från sjukhusbyggnadssakkunnigas

förslag av år 1925, efterföljts av 1927 års riksdags

beslut örn upplåtande av det staten tillhöriga Norrbackaområdet, varigenom

spörsmålet i så måtto kom i ett annat läge än förut, att kommissionen hade

skäl att taga för givet, att frågan skulle lösas enligt enhetsprincipen och

med staten såsom sjukhusföretagare. Kommissionen synes vid sådant förhållande

knappast haft anledning att framlägga utredning rörande Malmöhuslänslinjen,

då denna väl icke kan tänkas tillämpad under annan förutsättning,

än att kommunen är tomt- och alltså också sjukhusägare.

En ytterligare omständighet, som synes utesluta möjligheten av ''någon

annan än staten såsom sjukhusföretagare i detta fall, är garnisonssjukvårdsfrågan.

Enligt utskottets mening tala starka skäl för ett nedläggande av det

nuvarande garnisonssjukhuset, vilket numera icke kan erhålla full beläggning

med militära patienter. Att ersätta detta sjukhus med ett nytt särskilt

militärsjukhus synes av ekonomiska och andra skäl ej lämpligt. Under

sådana förhållanden synes det utskottet vara en lycklig lösning av detta

sjukvårdsproblem, att samordna den militära sjukvården i Stockholm med

det nya kliniska sjukhuset, som därvid får en del av sitt platsbehov fyllt.

De invändningar mot en sådan organisation, som gjorts från vissa militära

myndigheter, förefalla utskottet icke vara bärande. Och det militära sjukvårdsmaterialets

användbarhet för kliniskt ändamål har vitsordats av den

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

medicinska sakkunskapen. Om man alltså i likhet med utskottet utgår från

att den föreslagna omorganisationen bör komma till stånd, synes det utskottet

uteslutet, att en dylik samorganisation skulle kunna inordnas i det

kommunala sjukhusväsendet på ett sådant sätt, att såväl statens, d. v. s.

de speciellt militära och undervisningens, som ock samtidigt kommunens

intressen kunde i tillbörlig grad tillgodoses.

Vad angår invändningen att sjukmaterialet å det föreslagna sjukhuset ej

skulle kunna förväntas bliva fullgott för undervisningen eller ej tillräckligt

genom att anläggningen ej väsentligen byggde på det egna sjukvårdsområdets

behov, synes utskottet dessa farhågor ogrundade. Bebyggelsen i de trakter,

där sjukhuset skulle hava sin plats, är synnerligen livlig och visar en stark

tendens till ökning. Samtidigt växer det allmänna sjukvårdsbehovet i landet

med stor hastighet. Av sistnämnda anledning synes det utskottet ej heller

befogat att i tillkomsten av det njm kliniska sjukhuset se ett hinder för

utvecklingen av landsbygdens centrallasarett. Bägge organisationsformerna

komma otvivelaktigt att hava sitt fulla existensberättigande och på erforderligt

sätt komplettera varandra.

I fråga örn det förslag till avtal med staden och länet, som av Kungl.

Maj:t framlagts och till vilket staden anslutit sig, synes det utskottet obestridligt

att, såsom ock av departementschefen framhålles, detta avtal är för

staten ekonomiskt fördelaktigare än sjukhusbyggnadssakkunnigas tidigare

förslag. Enligt sistnämnda förslag torde stadens bidrag kunna uppskattas

till omkring 15,300 kronor per säng; enligt nu föreliggande förslag är det

18,000 kronor. Enligt sjukhusbyggnadssakkunnigas förslag skulle staden

svara allenast för halva skillnaden mellan dagskostnaden (med frånräknande

av undervisningskostnaderna) och legosängsavgiften; enligt det nu framlagda

förslaget kommer på staden hela denna skillnad. Jämväl i övrigt synes det

nuvarande avtalsförslagets bestämmelser vara sådana, att man kan säga, att

staden genom att godtaga desamma lagt i dagen sitt intresse för att icke

genom överdrivna anspråk förhindra frågans avgörande. Man torde alltså

med fog kunna göra gällande, att sistnämnda förslag fyller den av 1926

års riksdag uppställda fordran på ett avtal, som väsentligt bättre tillgodosåge

statens intressen än sjukhusbyggnadssakkunnigas förslag.

Vad utskottet nu senast anfört innebär emellertid icke, att utskottet anser

det föreliggande avtalsförslaget utan vidare böra godtagas. Härtill återkommer

utskottet i det följande.

I kritiken mot Kungl. Maj:ts föreliggande förslag rörande det s. k. karolinska

sjukhuset har även framförts den anmärkningen, att varje utredning

saknades rörande de teoretiska institutionernas byggnadsbehov och kostnaderna

för beredande åt dem av nya lokaler. I anledning härav vill utskottet

framhålla, att det här gäller ett synnerligen omfattande byggnadsföretag,

vilket man tänkt sig genomfört i tre olika etapper. Under hela den tid,

utredningen i ämnet pågått — mera än 10 år — har det aldrig varit fråga

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

37

örn annat än att i första hand tillgodose klinikernas byggnadsbehov, och

häremot har varken från karolinska institutets, Kungl. Maj:ts eller riksdagens

sida framförts någon erinran. Även institutets teoretiska professorer

hava enhälligt ställt sig på denna ståndpunkt. Det ligger i sakens natur,

att fullständiga nybyggnader för de teoretiska institutionerna komma att

kräva ganska avsevärda kostnader. Men att redan nu uppgöra beräkningar

för ett byggnadsföretag, som ligger så långt i framtiden som detta, torde

vara skäligen meningslöst. Då de, som vid institutet bära ansvaret för den

teoretiska utbildningen, samfällt förordat frågans lösning på föreslaget

sätt, måste det förutsättas, att de också gjort klart för sig, att de teoretiska

institutionerna tills vidare kunna hjälpa sig fram utan omfattande nybyggnader.

Utskottet kan därför icke tillmäta ovanberörda invändning någon

större betydelse.

Utskottet anser sig härmed hava bemött de väsentligaste av de invändningar,

som framställts mot Kungl. Maj:ts förslag, utom vad angår själva

byggnadsförslaget, sådant det föreligger i de av arkitekten C. Westman

upprättade ritningarna med kostnadsförslag, ävensom avtalsförslagets innehåll

i och för sig.

I fråga örn byggnadsförslaget må erinras, att den av sjukhuskommissionen

beräknade kostnadssumman utgör 24,339,077 kronor och att departementschefen

genom uteslutning av den djurexperimentella avdelningen och emanationslaboratoriet

kunnat minska detta belopp till 24,078,509 kronor. I sistnämnda

summa ingå ej cancerföreningens och jubileumsfondens bidrag samt

ej heller kostnaderna för vissa klinikchefers bostadshus, vilka sistnämnda

kostnader äro avsedda att helt bestridas genom lån, som skulle förräntas och

amorteras av inflytande hyresmedel.

Mot byggnadsförslaget hava särskilt i herr Holmgrens motion (I: 341)

riktats åtskilliga anmärkningar, och motionären har påkallat uppskov med

frågans avgörande, för att nytt förslag i detta avseende må kunna föreläggas

riksdagen till nedbringande av kostnaderna och vinnande av en mera ändamålsenlig

planläggning av byggnaderna.

Utskottet kan visserligen icke i allo dela de av herr Holmgren framförda

synpunkterna — sålunda synes utskottet den av honom mot den radioterapeutiska

kliniken riktade kritiken icke befogad, örn hänsyn tages till utvecklingen

på detta område av medicinen och nödvändigheten att planera denna

del av sjukhusanläggningen så, att den motsvarar behovet för en avsevärd

tid framåt. Men i övrigt torde åtskilligt av vad i herr Holmgrens motion

anförts vara värt beaktande och i varje fall förtjänt att närmare övervägas.

Även utskottet har den uppfattningen, att kostnadssumman är hög, och

håller före, att man med god vilja skall lyckas väsentligt nedbringa densamma.

Utskottet kan emellertid icke finna nödvändigt, att av denna anledning

ett positivt avgörande i frågan uppskjutes. Enligt vad utskottet

förvissat sig örn, äro de nu äskade 300,000 kronorna väsentligen avsedda

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

för sådana förberedande arbeten — planering av tomten, väg- och ledningsarbeten

m. m. —, som kunna komma till utförande, oavsett hur det slutgiltiga

byggnadsförslaget kommer att te sig. Utskottet anser därför, att

ett avgörande av frågan nu kan ske, oberoende av själva byggnadsförslaget.

I avseende å detta vill utskottet föreslå, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Majit anhåller, att Kungl. Majit låter verkställa en överarbetning

av nämnda förslag, i syfte att kostnaderna för byggnaderna må väsentligt

nedbringas. En dylik revision får givetvis icke leda till ett eftersättande

av ändamålsenligheten; tvärtom är det angeläget att därvid även undersöka,

om ej vissa ändringar möjligen kunna anses påkallade för att göra anläggningen

bättre lämpad för sitt ändamål. Berörda överarbetning torde med

hänsyn till sakens brådskande beskaffenhet böra föreläggas 1931 års riksdag.

Till frågan, huruvida det framlagda förslaget till avtal mellan staten och

Stockholms stad resp. län är sådant, att det nu bör av riksdagen godkännas,

har utskottet ännu icke tagit ståndpunkt. Enligt utskottets mening

hade det ur statens synpunkt varit önskvärt, att staden å det nya sjukhuset

tagit i anspråk vårdplatser i avsevärt större utsträckning än som

skett. Härigenom skulle nämligen för staten kostnaderna för sjukhusanläggningen

och dess drift givetvis kommit att ställa sig billigare. Under

de hittills med staden förda förhandlingarna har visserligen från stadens

sida framhållits, att staden icke har något egentligt intresse av Norrbackasjukhuset

såsom förläggningsplats för en del av sin sjukvård. Men utskottet

kan icke frigöra sig från tanken, att nya överväganden av denna

sak möjligen skulle kunna giva ett annat resultat. Staden står veterligen

för närvarande inför nödvändigheten att på flera av sina sjukvårdsinrättningar,

bl. a. det Norrbackaområdet relativt närbelägna Sabbatsberg, företaga

omfattande ny- och ombyggnader. Enligt utskottets tanke borde det

icke vara uteslutet, att staden vid nya förhandlingar kunde finna med sin

fördel förenligt att i samband med inskränkning av sin sjukvårdsverksamhet

på en eller annan av sina nuvarande sjukvårdsinrättningar belägga

ett större antal platser på det blivande kliniska sjukhuset å Norrbackaområdet.

Med hänsyn till vad nu anförts, synes det utskottet att, då i allt fall

en överarbetning av byggnadsförslaget av utskottet förutsatts, jämsides med

denna överarbetning nya underhandlingar i ämnet lämpligen borde upptagas

med staden, så att bägge dessa frågor kunde samtidigt på nytt föreläggas

1931 års riksdag. Vid sådant förhållande torde det icke vara tillrådligt,

att riksdagen nu fastslår omfattningen av första etappens utbyggnader

utan låter anstå härmed till nästkommande riksdag, då detta spörsmål uppenbarligen

måste bedömas med hänsyn tagen till resultatet av de nya förhandlingarna

med staden. Detsamma gäller naturligtvis även frågorna om

byggnadsföretagets finansering och beviljandet av för anläggningen erforderligt

totalbelopp. Däremot torde vad utskottet nu föreslagit icke utgöra

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

hinder för ett godkännande vid denna riksdag av Kungl. Maj:ts förslag i

övrigt, vilket utskottet anser sig böra förorda.

Under åberopande av vad ovan anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och herr Holmgrens ovannämnda motion (I: 341) samt med

avslag å herrar Olssons och Westmans samt Carlströms och

Pehrssons ovannämnda motioner (I: 333 och II: 520),

I. besluta

I. att ett nytt kliniskt sjukhus, benämnt karolinska sjukhuset,

samt nya lokaler för karolinska institutets teoretiska

institutioner skola uppföras å det så kallade Norrbackaområdet,

vilket av 1927 års riksdag för ändamålet upplåtits;

2) att det nuvarande garnisonssjukhuset i Stockholm skall

sammanslås med karolinska sjukhuset i huvudsaklig överensstämmelse

med de allmänna grunder, som av chefen för

försvarsdepartementet i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 14 mars 1930 förordats;

3) att de av chefen för ecklesiastikdepartementet i samma

statsrådsprotokoll omförmälda åtgärderna för Norrbackaområdets

ianspråktagande för markutbyte och för reglering

av tomtgränsen skola vidtagas;

II. till förberedande arbeten för karolinska sjukhuset anvisa

för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag

av 300,000 kronor, av vilket belopp högst 30,000 kronor

må disponeras för förberedande arbeten för en ny vanföreanstalt

å Norr backaområdet,

III. i anledning av herr I. Holmgrens motion, I: 341, i

skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit täcktes

dels låta verkställa och till 1931 års riksdag framlägga en

överarbetning av föreliggande förslag till byggnader för karolinska

sjukhuset, i syfte att kostnaderna för byggnaderna

må avsevärt nedbringas,

dels ock låta upptaga nya förhandlingar med Stockholms

stad rörande samarbete för sjukhusets uppförande och

drift i syfte att staden må å sjukhuset belägga ett större

antal platser än enligt det nu förevarande avtalsförslaget

samt för 1931 års riksdag framlägga det förslag, vartill

dessa förhandlingar kunna giva anledning.

Stockholm den 27 maj 1930.

På Statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. II. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell,

Olof Olsson, O. Bergqvist, J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, E. J. G.

Bosén, K. V. Bydén, C. I. Asplund, C. G. V. Hammarskjöld och A. Thelin;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, C. B. Jansson i Falun, P. Nilsson

i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, O. Olsson i Kullenbergstorp, P. M. Olsson i Blädinge,

A. Å:son Törnkvist i Karlskrona, B. Elson Holmgren, E. J. Wigforss, J. Olofsson i Digernäs,

S. Persson i Fritorp och P. C. Jonsson i Eskilstuna.

Reservationer:

1) av herrar Lindblad, Olof Olsson, Nilsson i Malmö, Nilsson i Gränebo,

Bosén, Rydén, Olsson i Kullenbergstorp och Jonsson i Eskilstuna, vilka

ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Enligt utskottets uppfattning förhåller det sig otvivelaktigt så, att Karolinska

institutet för sin kliniska undervisning är i behov av bättre, rymligare

och mera modernt inrättade och utrustade lokaler, och detta behov

synes det vara nödvändigt att snarast möjligt tillfredsställa.

Emellertid har utskottet vid granskning av det nu framlagda förslaget

i likhet med motionärerna funnit, att detsamma måste anses vara behäftat

med vissa allvarliga brister.

Till en början må framhållas, att, ehuru 1926 års riksdag uttryckligen

begärt, att vid frågans förnyade prövning möjligheterna till en överenskommelse

med Stockholms stad enligt det s. k. Malmöhuslänssystemet måtte

undersökas, någon verklig utredning härutinnan icke företagits eller i varje

fall icke framlagts för riksdagen. Med hänsyn till att en lösning av frågan

på denna väg säkerligen måste komma att för staten ställa sig ekonomiskt

fördelaktigare än det nu föreliggande förslaget, samtidigt som den sannolikt

skulle bättre tillförsäkra institutet ett fullgott sjukmaterial för den

kliniska undervisningen, måste avsaknaden av utredning härutinnan betecknas

som en betänklig svaghet i Kungl. Maj:ts förslag.

För att klargöra den grundväsentliga skillnaden i nyss berörda avseende

mellan det nu föreliggande förslaget och en anordning, baserad på samverkan

mellan staten och vederbörande kommun enligt den princip, som är

den bärande i Malmöhuslänssystemet, vill utskottet först med några ord

beröra innebörden av detta system.

Vid sjukvårdsinrättningarna i Lund är länet sjukhusägare, staten allenast

bidragsgivare. Såsom å sid. 59 i den kungl, propositionen angives har

staten delvis bekostat sjukhusbyggnadernas uppförande, och vid senast verkställda

nybyggnadsarbeten hava byggnadskostnaderna bestritts till hälften

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

41

av staten och till hälften av landstinget. Staten har vidare under senare år

lämnat bidrag till driftskostnaderna för de vårdplatser, som upptagas av

utomlänspatienter, motsvarande det belopp av sjukhusets allmänna dagskostnad,

som överstiger 4 kronor 50 öre, och har därjämte svarat för kostnaderna

för legosängsavgifterna för 20 procent av underhållsdägarna vid

barnbördsavdelningen. Principen för statens bidrag i förevarande fall synes

— yttrar departementschefen — vara den, att staten bestrider byggnadsoch

underhållskostnaderna för de särskilda lokaler och övriga byggnadsanordningar,

som betingas av sjukhusets undervisnings- och forskningsuppgifter,

samt täcker sjukhusägarens kostnader för de vårdplatser, som äro

behövliga för undervisningen men ej krävas för sjukvårdsområdets eget

behov.

I stället för att gå denna väg, där vardera parten, staten och kommunen,

har att bära den ekonomiska bördan i mån av vederbörandes speciella behov

och intressen, bygger Kungl. Maj:ts förslag på helt andra förutsättningar.

Där inträder staten såsom sjukhusföretagare med äganderätt till

tomt och byggnader och med huvudansvaret för sjukhusets drift och ekonomiska

förvaltning, under det att sjukvårdsområdet, av vars vårdbehov

det hela i allt fall naturligen måste bliva beroende, behåller ställningen av

blott nyttjanderättshavare till ett relativt ringa antal vårdplatser och därtill,

enligt dess egen förklaring, utan att dess deltagande betingats av något sjukvårdsområdets

eget verkliga intresse.

Följden härav har blivit vad man kunnat vänta, nämligen att på staten

lagts huvudparten av kostnaderna. Frånsett tomtvärdet — den i första

etappen bebyggda delen av Norrbackaområdet skulle enligt verkställda beräkningar

äga ett värde av omkring 4 miljoner kronor — skulle statens

andel i anläggningskostnaderna utgöra 14,213,505 kronor av de 24,078,509

kronor, vartill totalkostnaden uppskattats. Härtill komma utrustningskostnaderna,

örn vilkas fördelning mellan stat och kommun närmare utredning

saknas, samt driftskostnader. Det erforderliga årliga statsbidraget till täckande

av sistberörda kostnader har uppskattats till omkring 560,000 kronor.

Utskottet kan icke undgå att hysa allvarliga betänkligheter mot ett förslag,

som för statsverket medför dylika ekonomiska konsekvenser. Örn man

därtill tar i betraktande den fara för bristande tillgång till för den kliniska

undervisningen lämpligt och tillräckligt sjukmaterial, som ligger däri, att

anläggningen icke väsentligen grundas på det egna sjukvårdsområdets behov,

måste utskottet, i likhet med vad i herrar Olof Olssons och Westmans samt

Carlströms och Pehrssons i Bramstorp motioner (I: 333 och II: 520) framhållits,

finna det nödvändigt, att, innan riksdagen tager definitiv ståndpunkt

till frågan om ett nytt kliniskt sjukhus i Stockholm, en undersökning kommer

till stånd rörande möjligheterna till ett samarbete med Stockholms

stad efter andra, ur det allmännas synpunkt gynnsammare linjer än Kungl.

Maj:ts nu framlagda förslag erbjuder. För ett sådant samarbete kunna

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 90 haft. (Nr 197.) 4

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

olika vägar tänkas framkomliga. Utskottet vill här angiva tvenne, som utskottet

haft under övervägande och som torde vara förtjänta att närmare

utredas. Den ena vore, att den kliniska undervisningen vid karolinska institutet

även hädanefter, fastän under bättre förhållanden med avseende på

utrymmen och utrustning, inrymdes vid någon av stadens nuvarande eller

blivande sjukvårdsinrättningar. Huruvida härför lämplig och tillräckligt

stor tomt kan stå till buds, undandrager sig givetvis nu utskottets bedömande.

Utskottet vill emellertid i detta sammanhang framhålla önskvärdheten

av att utredningen i denna del inriktas på att örn möjligt söka förverkliga

den så kallade enhetstanken, vid vilken karolinska institutet självt

fäst stor vikt, men att, örn detta visar sig vara ogörligt, det torde böra tagas

i övervägande, huruvida det skulle lända några för undervisningen och

forskningen verkligt vitala intressen till men, därest den så kallade enhetstanken

ej genomföres i sin fulla utsträckning. Med den utredning, som

härutinnan för närvarande föreligger, kan utskottet ej känna sig övertygat

örn att någon svårare olägenhet skulle uppkomma, därest vissa av de teoretiska

institutionerna eller vissa av klinikerna bleve förlagda till annan

plats än de övriga, endast huvudmassan av dessa institutioner och kliniker

sammanhölies. Det bör ihågkommas, att i en stad sådan som Stockholm

med dess sig alltjämt utvecklande kommunikationsväsende avståndsfrågan

måste komma att spela en alltmera underordnad roll. Vid bedömande av

möjligheterna att bereda plats för karolinska institutets institutioner och

kliniker i samband med någon stadens sjukvårdsinrättning är det också

nödvändigt att uppmärksamma, att utrymmesfrågan i hög grad är beroende

av byggnadssättet. Särskilt när det gäller de teoretiska institutionerna,

borde det enligt utskottets meuing vara möjligt att förskaffa dessa fullt

tillräckliga och lämpliga arbetslokaler med anlitande av ett byggnadssätt,

som ställer mindre anspråk på tomtutrymme.

Den andra utvägen, som enligt utskottets förmenande borde bliva föremål

för undersökning, tar sikte på de planer på örn- och nybyggnader av

vissa stadens sjukvårdsinrättningar, vilka, efter vad utskottet har sig bekant,

för närvarande äro aktuella. Måhända kan det vid inledda underhandlingar

med staden komma att visa sig möjligt att lösa frågan på det sättet, att

staden befinnes villig att, i stället för att fullfölja dessa planer, helt eller

delvis nedlägga sjukvårdsverksamheten vid någon av sina nuvarande sjukvårdsanstalter,

t. ex. Sabbatsberg, i fråga örn vilket utarbetade planer på

vittomfattande ny- och ombyggnader föreligga, samt förflytta denna verksamhet

till Norrbackaområdet, antingen så att staden där ställer sig såsom

sjukhusföretagare eller så att staden övertager ett större antal sjukvårdsplatser

än för närvarande avsetts. En sådan anordning skulle uppenbarligen

såväl för staten som för kommunen erbjuda bestämda fördelar. För

båda kontrahenterna komme den för visso att ställa sig billigare, än örn de

nödgades att var för sig lösa sin byggnadsfråga. Härtill bleve å ena sidan

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

43

staten, d. v. s. i detta fall karolinska institutet, garanterat ett fullgott och

tillräckligt kliniskt sjukmaterial och å andra sidan kommunen tillförsäkrad

framstående och erfarna läkarkrafter för en avsevärd del av sin sjukvård.

Huruvida denna utväg skall visa sig framkomlig, är det naturligtvis omöjligt

för utskottet att bedöma; men den synes innebära ett uppslag till frågans

lösning både i enhetstankens och samarbetets tecken, värt att taga

vara på.

Utskottet anser alltså, att ett riksdagens slutliga ställningstagande bör

föregås av undersökningar och förhandlingar med Stockholms stad i nu angivna

hänseenden.

Skulle det tilläventyrs visa sig möta oöverstigliga hinder att vinna en för

staten förmånligare lösning av frågan på detta sätt, synes den i Kungl.

Maj:ts förslag anvisade utvägen böra tagas under övervägande. Sådant

detta förslag föreligger, synes det dock icke kunna oförändrat vinna godkännande.

Utskottet måste nämligen finna de anmärkningar, som särskilt i herr

Holmgrens motion (I: 341) men även i herrar Olssons och Westmans samt

Carlströms och Pehrssons motioner (I: 333 och II: 520) riktats mot själva

byggnadsförslaget, väl befogade i så måtto, att detta förslag synes i och för

sig alltför dyrbart. Utskottet avser icke härmed att i allo ansluta sig till

de av herr Holmgren framförda detaljanmärkningarna. Men örn man erinrar

sig den vikt, som 1926 års riksdag lade på nödvändigheten av att

vid den förnyade utredningen vidtaga besparingar, särskilt i fråga örn utrymmena

i de olika klinikerna och i avseende å laboratorie- och andra för

vetenskapliga undersökningar avsedda lokaler, måste man säga sig, att dessa

riksdagens önskemål knappast blivit tillräckligt beaktade i det nu föreliggande

förslaget. Enligt det vid 1926 års riksdag dryftade förslaget skulle

jämlikt det billigaste alternativet statens byggnadskostnader belöpa sig till

12,490,290 kronor; enligt det nuvarande förslaget utgöra de 14,213,505 kronor.

Kostnaden per vårdplats utgjorde i det förra förslaget 28,163 kronor,

men är i det senare 28,563 kronor. De kostnader, som betingas av det nya

sjukhusets uppgift att vara tillika en undervisnings- och forskningsanstalt,

uppskattas i det nuvarande förslaget till icke mindre än omkring 7 millioner

kronor. Och likväl är här icke fråga örn mer än första etappens utbyggnader.

Beträffande de båda följande etappernas kostnader saknas i

Kungl. Maj:ts förslag varje utredning eller ens approximativ beräkning.

Särskilt må påpekas, att klarhet icke föreligger, huruvida de teoretiska institutionerna,

vilkas nuvarande lokaler äro av en relativt hög ålder och som

enligt förslaget skulle komma i sista etappen, verkligen kunna under den

långa väntetiden på ett tillfredsställande sätt fullgöra sin uppgift utan några

mera omfattande ändringar än de till dem upplåtna lokalerna.

Av vad utskottet nu anfört framgår, att utskottet under alla förhållanden

finner det nuvarande byggnadsförslaget böra undergå en omarbetning, i syfte

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 197.

att kostnaderna för de nya byggnaderna nedbringas och dessa eventuellt

göras mera ändamålsenliga.

Såväl berörda överarbetning som den av utskottet i övrigt förordade förnyade

undersökningen rörande samarbete med Stockholms stad bör tydligen

bedrivas med den största skyndsamhet, så att ett avgörande icke onödigtvis

uppehälles. Örn möjligt bör den nya utredningens resultat föreligga

till 1931 års riksdag.

Utskottet föreslår, att riksdagen hos Kungl. Maj :t gör framställning härom.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och herrar Holmgrens, Olof Olssons och Westmans samt

Carlströms och Pehrssons i Bramstorp ovannämnda motioner

(I: 341, I: 333 och II: 520), i skrivelse till Kungl. Majit

anhålla, att Kungl. Majit täcktes låta skyndsamt verkställa

och örn möjligt till 1931 års riksdag framlägga dels en överarbetning

av det nu framlagda förslaget till nya byggnader

för ett kliniskt sjukhus i Stockholm i syfte att kostnaderna

för de nya byggnaderna må avsevärt nedbringas och dessas

planläggning eventuellt göras mera ändamålsenlig, dels ock

en utredning rörande möjligheterna att lösa förevarande

byggnadsfråga genom samarbete med Stockholms stad på

annat sätt än enligt föreliggande förslag. >

2) av herr Hammarskjöld.

Stockholm 1930, Ivar Hjeggströms Boktryckeri A. B.

801984

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1930:386 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående uppförande av nytt kliniskt sjukhus i Stockholm m. m. jämte tre i ämnet väckta motione s. 1 i texten