Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående gäldandet av staten åliggande kommunala och andra utskylder för vissa försvarsväsendets fastigheten''.

1930-03-14 · 4 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1930:53, Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående gäldandet av staten åliggande kommunala och andra utskylder för vissa försvarsväsendets fastigheten''.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 53.

Nr 53.

Ankom till riksdagens kansli den 14 mars 1930 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående

gäldandet av staten åliggande kommunala

och andra utskylder för vissa försvarsväsendets fastigheten''.

(Ira avd.)

I en till riksdagen avlåten, den 21 februari 1930 dagtecknad proposition

(nr 135), vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling, har

Kungl. Majit, under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen att

godkänna de av departementschefen i berörda statsrådsprotokoll förordade

grunder för gäldandet under innevarande och nästkommande budgetår av staten

åliggande kommunala och andra utskylder, avseende vissa försvarsväsendets

fastigheter.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet.

Under framhållande av att kommunalskattelagen den 28 september 1928

(nr 370) medfört en utökning av kronans skyldighet att erlägga kommunalskatt,

har arméförvaltningen i skrivelse till Kungl. Majit den 6 december 1929

gjort framställning, i syfte att medel måtte ställas till förfogande för gäldandet

av vissa skatteutgifter för kronan tillhörande, under lantförsvarets förvaltning

stående fastigheter. Med anledning av vad arméförvaltningen i berörda skrivelse

anfört, hava marinförvaltningen och flygstyrelsen anbefallts att avgiva

yttranden i ämnet, såvitt anginge nämnda myndigheters förvaltningsområden.

Sedan dessa yttranden inkommit, hava, efter erhållen remiss, riksräkenskapsverket

och statskontoret avgivit utlåtanden i ärendet.

Arméförvaltningen har i nyssberörda skrivelse indelat lantförsvarets fastigheter

i skattehänseende i följande fyra gruppen

1) Fastigheter, som jämlikt 5 § 1 mom. c) i kommunalskattelagen den 28

september 1928 vore fria från kommunalskatt, såsom kasernetablissemang,

vaktstugor m. m. 2) Fastigheter, förut redovisade under arrende-, jordskyldsoch

tomtöresmedlen samt Järvafältets arrendemedel, d. v. s. uthyrningsfastigheter

samt jordbruks- och skogsfastigheter. 3) Tjänstebostäder. 4) Fastigheter

för fristående industriella anläggningar, såsom Åkers krutbruk, Karl Gustafs

stads gevärsfaktori, arméns centrala beklädnadsverkstad m. fl.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 33.

0

För gäldande av skatter, åvilande under 1) och 2) upptagna fastigheter,

har arméförvaltningen ansett hyggnadsanslaget i framtiden kunde komma

till användning, att för fastigheterna under 2) så alltjämt borde äga rum, men

att för fastigheterna under 1) en omläggning vore önskvärd. Beträffande fastigheterna

under 3) har anförts, att skatterna för innevarande och framtida

budgetår borde gäldas av avlöningsanslaget, i den mån icke — i vad avsåge

framtida budgetår — annat anslag ställdes till förfogande. Vad anginge fastigheterna

under 4), har slutligen framhållits, att för täckande av dem åvilande

skatter för nästkommande och framtida budgetår måste ifrågakomma antingen

en höjning av hyggnadsanslaget eller ock anvisande av ett särskilt skatteanslag.

Därest särskilt skatteanslag icke anvisades, skulle således för framtiden

skatterna för lantförsvarets fastigheter komma att gäldas ur två anslag, nämligen

hyggnadsanslaget — i nödig utsträckning höjt — beträffande fastigheterna

under 1), 2) och 4) samt avlöningsanslaget i fråga örn fastigheterna

under 3). Anvisades åter ett särskilt anslag, syntes detsamma enligt arméförvaltningens

mening lämpligen böra omfatta skatterna för fastigheterna under

1), 3) och 4), vilka, i motsats mot fastigheterna under 2), hade det gemensamt,

att inkomster därifrån icke tillfördes hyggnadsanslaget. Beträffande fastigheterna

under 2) vore någon förändring icke nödig.

Därest ett för ifrågavarande ändamål avsett förslagsanslag skulle komma

till stånd, borde detsamma enligt arméförvaltningens åsikt begränsas till sådana

lantförsvarets fastigheter, som icke utgjordes av uthyrnings- eller jordbrukson

skogsfastigheter.

Arméförvaltningen har ansett sig böra för sin del förorda anordningen med

ett särskilt förslagsanslag, begränsat på ovan angivet sätt.

Marinförvaltningen och flygstyrelsen hava uti sina i ämnet avgivna utlåtanden

framhållit, att det av arméförvaltningen framställda förslaget örn gäldandet

av skatter för lantförsvarets fastigheter med fördel kunde tillämpas även beträffande

bestridandet av utgifter för skatter för marinens respektive flygvapnets

fastigheter.

I utlåtande den 21 januari 1930 har riksräkenskapsverket förklarat sig icke

hava något att erinra mot de av arméförvaltningen, marinförvaltningen och

flygstyrelsen gemensamt omfattade förslagen rörande gäldandet av de under

innevarande och följande budgetår förfallande skatterna, utom såvitt anginge

de skatter, som belöpte å fastigheter för fristående industriella anläggningar.

Beträffande sistberörda skatter har riksräkenskapsverket uttalat den meningen,

att dessa såväl under innevarande som följande budgetår rätteligen borde avföras

bland vederbörande industriella anläggningars driftkostnader. I fråga

om anvisande för framtiden under fjärde huvudtiteln av särskilda skatteanslag

har riksräkenskapsverket i övrigt endast gjort den erinran, att anslagsbeloppen

för de olika försvarsgrenarna lämpligen borde sammanföras till ett gemensamt

förslagsanslag, varå skulle avföras samtliga hithörande skatter utom sådana'',

som belöpte å uthyrnings-, jordbruks- och skogsfastigheter samt fastigheter för

fristående industriella anläggningar.

I sitt den 22 januari 1930 avgivna utlåtande har statskontoret i fråga örn

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 53.

fastigheterna för fristående industriella anläggningar funnit riktigast, att den

på taxeringen av desamma grundade kommunalskatten inginge bland omkostnaderna

för anläggningarnas drift, d. v. s. avfördes å vederbörande tillverkningsanslag.

På så sätt skulle en anslagsbelastning åstadkommas, som enligt

ämbetsverkets mening bättre utvisade de verkliga kostnaderna för materielens

framställande.

Beträffande tjänstebostäder^ har statskontoret på anförda skäl icke funnit

lämpligt, att avlöningsanslagen disponeras för bestridande av å sagda bostäder

belöpande kommunalskatt utan föreslagit, att för ändamålet hos riksdagen utverkades

ett särskilt anslag att i riksstaten upptagas under fjärde huvudtiteln,

avdelning »5. Gemensamma anslag». Det sålunda ifrågasatta nya anslaget,

som borde få karaktären av förslagsanslag, syntes med ledning av de inkomna

uppgifterna kunna beräknas till 95,000 kronor och torde förslagsvis kunna benämnas

»Kommunalutskylder för till tjänstebostäder upplåtna fastigheter».

De på innevarande budgetår belöpande utgifterna av sist omförmälda slag

syntes statskontoret med stöd av föreskrifterna i kungörelsen den 27 juni 1929,

nr 189, kunna gäldas av sjunde huvudtitelns förslagsanslag till staten åliggande

kommunala och andra utskylder.

De på övriga fastigheter belöpande skatter och andra, avgifter syntes vid

bifall till vad statskontoret föreslagit kunna gäldas av samma medel, som hittills

bestritt desamma.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Yad först angår bestridandet av de skatteutgifter, som belöpa å försvarsväsendets

såsom tjänstebostäder upplåtna fastigheter, har statskontoret visserligen

ansett berörda utgifter för innevarande budgetår författningsenligt kunna

avföras å det under sjunde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till staten

åliggande kommunala och andra utskylder. Då emellertid dessa utgifter enligt

de upplysningar, som lämnats av vederbörande myndigheter, uppgå till en

summa, vilken högst väsentligt överstiger det under nyssnämnda anslag i riksstaten

upptagna beloppet av 40,000 kronor, har jag, efter samråd med chefen

för finansdepartementet, funnit det vara lämpligare, att ifrågavarande utgifter,

i överensstämmelse med vad de övriga myndigheterna härutinnan föreslagit, för

innevarande budgetår bestridas av de anslag, till vilka inkomsterna av nu avsedda

fastigheter inflyta, d. v. s. respektive försvarsgrenars ordinarie avlöningsanslag.

På enahanda sätt torde här berörda skatteutgifter böra bestridas jämväl

under budgetåret 1930/1931. I samband med uppgörandet av förslag till riksstat

för budgetåret 1931/1932 torde böra tagas under övervägande det förut omförmälda

förslaget örn uppförande under fjärde huvudtiteln av ett särskilt, för

de tre försvarsgrenarna gemensamt skatteanslag av förslagsanslags natur.

Vidkommande härefter skatterna för sådana försvarsväsendet tillhöriga

fastigheter, som äro att hänföra till fristående industriella anläggningar, delar

jag den av statskontoret och riksräkenskapsverket uttalade meningen och anser

sålunda, att utgifterna härför lämpligen böra ingå bland omkostnaderna för

anläggningarnas drift.

Beträffande övriga i myndigheternas framställningar avsedda utskylder

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 53.

ifrågasätter jag icke nu någon ändring av hittills tillämpade grunder för gäldandet

av dessa kostnader.»

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot det av riksräkenskapsverket

föreslagna tillvägagångssättet i fråga örn redovisningen av här avsedda

skatteutgifter, får med tillstyrkande jämväl i övrigt av vad departementschefen

i ärendet förordat, hemställa,

att riksdagen må godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden den 21 februari 1930 förordade

grunder för gäldandet under innevarande och nästkommande

budgetår av staten åliggande kommunala och andra utskylder,

avseende vissa försvarsväsendets fastigheter.

Stockholm den 14 mars 1930.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Utskottets

yttrande.

Närvarande: se under utlåtandet nr 52.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1930:87 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående gäldandet av staten åliggande kommunala och andra utskylder för vissa försvarsväsendet s. 13 i texten