Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen av utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.

1930-04-08 · 58 sidor, varav 57 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 57 av 58 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1930:7, Utlåtande angående regleringen av utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

1

Nr 7.

Ankom till riksdagens kansli den 8 april 1930 kl. 1 e. m.

Utlåtande angående regleringen av utgifterna under riksstatens sjunde

huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.

(3:e avd.)

Departementet.

l:o) I den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1930/1931 har Kungl.

Majit i avseende å sjunde huvudtiteln (punkt 1 av det vid propositionen

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över finansärenden nämnda dag) föreslagit

riksdagen att

dels å ordinarie staten för finansdepartementet uppföra ytterligare ett

kansliråd i lönegraden B 30 och ett kontorsbiträde i lönegraden B 4;

dels godkänna följande stat för finansdepartementet att tillämpas från och

med den 1 juli 1930:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............ kronor 188,900

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag.

................................................................................... » 40,400

Avlönande av två extra föredragande hos regeringsrätten,

förslagsanslag ............................................................................ » 19,100

Summa kronor 248,400;

dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till departementets avdelning

av Kungl. Maj:ts kansli, nu 229,900 kronor, med 18,500 kronor till 248,400

kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 1—15 i åberopade

statsrådsprotokollet.

Den nu gällande ordinarie avlöningsstaten för finansdepartementet har

följande utseende:

* Hänvisas till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang lill riksdagens protokoll 19,10. 0 sami. 7 haft. (Nr 7.)

Departementets

avdelning

av Kungl.

Maj:ts kansli.

[IM

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............ kronor 174,800

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag

....................................................................................

Avlönande av två extra föredragande hos regeringsrätten,

förslagsanslag ............................................................................

35,500

19,100

Summa kronor 229,400.

Härjämte finnes för innevarande budgetår fastställd följande övergångsstat

för departementet:

Avlöningar, förslagsanslag ................................................................ kronor 500.

Ordinarie förslagsanslaget till departementets avdelning av Kungl. Majda

kansli är uppfört med de båda staternas slutsumma eller 229,900 kronor.

Antalet ordinarie befattningar i finansdepartementet är för närvarande

bestämt sålunda:

Befattning Lönegrad

1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet ................ —

1 expeditionschef, arvode enligt 5 §, i avlöningsreglementet ................ —

1 byråchef för lagärenden, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet —

„ i____i:—aJ ............................ B 30

Kanan AULI ............................................

............. B 26

j. iorsie aK liliane....................................

.............. B 26

luis it) Kaiiöiiscm c iclciXv....................

............. B 21

............. B 15

1 kansliskrivare....................................

1 förste expeditionsvakt ....................

3 kanslibiträden....................................

.............. B 11

............. B 7

.............. B 7

.............. B 5

4 kontorsbiträden ................................

.............. B 4.

Dessutom finnes på övergångsstat uppförd en kanslibiträdesbefattning, vars

innehavare emellertid under innevarande budgetår avgått från tjänsten.

Av nyssnämnda ordinarie befattningar äro en kansliråds- och en förste

kanslisekreterartjänst avsedda för föredragningen i regeringsrätten, övriga

ordinarie befattningshavare i lönegraderna B 30—B 21 äro fördelade

till tjänstgöring sålunda:

hos statssekreteraren: förste aktuarien, en förste kanslisekreterare och

en andre kanslisekreterare;

hos expeditionschefen: en andre kanslisekreterare (tjänstgör även å

första byrån);

å första byrån (för tull- och stämpelärenden m. m.): ett kansliråd, en

förste kanslisekreterare och en andre kanslisekreterare (tjänstgör även

hos expeditionschefen); samt

å andra byrån (för ärenden angående kommunernas finanshushållning) t

en förste kanslisekreterare och en andre kanslisekreterare.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

3

Vad angår anslaget till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., gäller enligt en av Kungl. Majit den 22 juni 1928 meddelad föreskrift,

att av sagda anslag må användas till grundavlöningar till extra

ordinarie tjänstemän högst 30,624 kronor och till extra befattningshavare,

tillfällig personal, renskrivning, övertidsersättning m. m. högst 3,000 kronor

samt att därutöver må från anslaget utgå vad som erfordras till beredande

av avlöningsförhöjningar åt extra ordinarie tjänstemän ävensom

enligt gällande författningar uppkommande kostnader för läkarvård

jämte läkemedel och dylikt samt begravningshjälp till sådan personal.

Såsom nämnts, upptager staten jämväl ett belopp å 19,100 kronor för

avlönande av två extra föredragande hos regeringsrätten.

Sin nuvarande organisation erhöll finansdepartementet i samband med

de vid 1926 års riksdag beslutade personalindragningarna i Kungl. Majits

kansli. För finansdepartementets del innefattade den då vidtagna omorganisationen

indragning av, bland annat, två kanslirådstjänster, nämligen

dels en å budgetbyrån, som upphörde såsom självständig avdelning

inom departementet, dels en å nuvarande andra byrån. Vad sistnämnda

byrå beträffar, ansågs föredragningsskyldigheten å densamma kunna helt

överlåtas till en förste kanslisekreterare. Härvid förutsattes, att expeditionschefen

skulle utöva en mera direkt ledning av byråns arbete än vad

eljest i allmänhet är fallet.

I samband med frågan örn anslag till finansdepartementet har departementschefen

till behandling upptagit en av 1929 års riksdag väckt fråga

angående pensionsärendenas förläggning inom Kungl. Majits kansli.

I skrivelse den 28 maj 1929, nr 217, uttalade riksdagen sin förväntan,

att för 1930 års riksdag måtte framläggas förslag angående ändrad ordning

för prövningen av ärenden örn understöd åt efterlevande efter vissa

statsanställda, nämligen personal i arbetarställning eller med sådan personal

närmast jämförliga anställningshavare. Enligt den av riksdagen

ifrågasatta omläggningen skulle dylika frågor, vilka hittills underställts

riksdagen, överlämnas till Kungl. Majits avgörande inom vissa av riksdagen

angivna gränser. I samband med anmälan av frågan örn reglering

för budgetåret 1930/1931 av utgifterna under riksstatens elfte huvudtitel,

har departementschefen tillstyrkt förslag örn en dylik omläggning,

och Kungl. Majits i anslutning härtill gjorda framställning har numera

av riksdagen i huvudsak bifallits Omläggningen ifråga förutsätter, såsom

riksdagen även uttalat, att ifrågavarande understödsärendens prövning

centraliseras till ett enda statsdepartement, finansdepartementet.

I anslutning till sitt uttalande i nu berörda spörsmål anförde 1929 års

riksdag, att det syntes riksdagen kunna ifrågasättas, huruvida icke i samband

med en omläggning i nyss angiven riktning ytterligare ett steg

lämpligen borde tagas med avseende å sättet för pensionsärendenas behandling.

Härom har riksdagen vidare yttrat följande:

»För närvarande handläggas frågor örn framställning till riksdagen i

pensionsärenden — liksom dylika ärenden i allmänhet, med undantag av

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

pensionslagsfrågor beträffande allmänna civilförvaltningen — inom de

särskilda departementen. Intet av dessa departement, med undantag möjligen

beträffande försvarsdepartementet, bar emellertid att handlägga

pensionsfrågor i sådan utsträckning, att önskvärd erfarenhet rörande detta

speciella ämnesområde kan förutsättas under alla förhållanden vara

företrädd inom departementet. Denna omständighet har icke kunnat undgå

att emellanåt medföra bristande enhetlighet vid pensionsärendenas

handläggning. Visserligen verkställes den förberedande behandlingen av

dessa spörsmål i regel inom statskontoret, som närmast torde representera

sakkunskapen på området i fråga, men med den betydande omfattning,

som pensionsärendena numera tagit, kan denna statskontorets förberedande

behandling — även örn den i allmänhet är av största värde för frågornas

avgörande — av naturliga skäl icke alltid ensamt erbjuda tillräckliga

garantier för önskvärd enhetlighet och samlad överblick beträffande

de fall, som för varje år skola föreläggas riksdagen. Enligt riksdagens

erfarenhet hava nu berörda omständigheter stundom medfört

ojämnheter även i frågor av principiell betydelse.

Ur nu antydda synpunkter skulle enligt riksdagens mening en sådan

omorganisation vara önskvärd, att beredningen av pensionsfrågor, vilka

föreläggas riksdagen, bleve centraliserad till ett departement, varvid

naturligen finansdepartementet närmast bowie ifrågakomma. Därest

vid de närmare överväganden, som förevarande spörsmål efter

riksdagens uppfattning förtjänar, en sådan omläggning finnes böra

vidtagas, lärer även böra tågås under omprövning, huruvida icke

i samband därmed jämväl övriga på Eders Kungl. Maj:ts prövning

ankommande pensionsfrågor — måhända med vissa undantag, främst

beträffande sådana militära pensionsärenden, vilkas avgörande enligt

gällande bestämmelser tillkommer Eders Kungl. Majit utan riksdagens

hörande — borde överflyttas till finansdepartementet. Särskilt synes

kunna ifrågasättas en överflyttning till sistnämnda departement av ärenden

angående statens pensionsanstalt, vilka ärenden nu beredas inom ecklesiastikdepartementet

men beträffande vilka det, med det omfång anstaltens

verksamhet numera erhållit, icke minst ur statsekonomisk synpunkt

lärer vara av betydelse att säkerställa en möjligast sakkunnig och jämväl

på sambandet med andra pensionsfrågor inriktad handläggning inom

Eders Kungl. Majits kansli.

Den omläggning, som här ifrågasatts, torde förutsätta vissa ändringar

av personalorganisationen inom Eders Kungl. Majits kansli, vid vilkas

genomförande måhända någon utgiftsökning blir ofrånkomlig. Även örn

detta skulle bliva fallet, torde enligt riksdagens mening en dylik omläggning

likväl kunna anses påkallad. Pensionsväsendets huvudtitel är numera

av den storleksordning, och de åtgärder, vilka beträffande denna

huvudtitel under senare år vidtagits samt under den närmaste framtiden

ytterligare torde bliva erforderliga, synas även ur statsfinansiella synpunkter

vara av den betydelse, att det måste anses mindre välbetänkt att

längre bibehålla en organisation, som icke erbjuder tillfredsställande garantier

för en tillräckligt enhetlig behandling av hithörande ärenden.»

Under åberopande av vad sålunda anförts, har riksdagen anhållit, att

Kungl. Majit måtte taga under övervägande de av riksdagen berörda

frågorna samt för riksdagen framlägga de förslag, till vilka detta övervägande

kunde föranleda.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7. 5

Å sid. 4—7 i statsrådsprotokollet har departementschefen nu angivit

sin allmänna synpunkt på frågorna och därvid funnit sig böra helt ansluta

sig till riksdagens ståndpunkt örn ett sammanförande till finansdepartementet

av pensionsärendenas behandling. Såsom även riksdagen

i sitt förut återgivna uttalande ifrågasatt, har emellertid från centraliseringen

ansetts böra undantagas vissa speciella grupper av pensionsärenden,

vilka följaktligen jämväl hädanefter skulle handläggas på de

särskilda departementen. Departementschefens förslag härutinnan återfinnes

å sid. 7—11 i statsrådsprotokollet.

Sedan departementschefen härefter lämnat en redogörelse för omfattningen

av de arbetsuppgifter, som vid genomförande av den ifrågasatta

anordningen med avseende å pensionsärendenas handläggning skulle

överflyttas till finansdepartementet (sid. 11 och 12), har departementschefen

i fråga örn det härav föranledda personalbehovet inom departementet

anfört följande:

»Med kännedom örn den arbetsbörda, som för närvarande åvilar de olika

avdelningarna i departementet, finner jag det uteslutet, att dessa ärenden

skulle kunna inordnas i någon av departementets nuvarande avdelningar.

Särskilt ber jag få påpeka, att de göromål, som skulle överflyttas till finansdepartementet,

till mycket stor del avse propositionsarbete och följaktligen,

i den mån så är fallet, komma att utföras under ledning av statssekreteraren.

Den .arbetsmängd, som belastar statssekreterarens avdelning,

gör det emellertid enligt min uppfattning angeläget, att den för de nytillkommande

arbetsuppgifterna avsedda organisationen avpassas så, att

statssekreteraren ej blir nödsakad att ägna alltför stor uppmärksamhet

åt detaljarbetet vid pensions- och understödsärendenas behandling. Däremot

förutsätter jag givetvis, att statssekreteraren kommer att deltaga i

handläggningen av alla frågor av principiell betydelse.

Pensions- och understödsärendenas överflyttande till finansdepartementet

i den utsträckning, jag förut angivit, nödvändiggör därför enligt mitt

förmenande att för dessa ärendens handläggning i departementet inrättas

en särskild avdelning. Av nyssnämnda skäl torde föredraganden för

dessa ärenden komma att intaga en ganska självständig och ansvarsfull

ställning jämväl med avseende å propositionsarhetet i hithörande frågor.

Då vidare huvudsyftet med ärendenas centralisering till ett departement

ju är att i möjligaste mån säkerställa enhetlighet och kontinuitet vid

handläggningen, synes det också vara av vikt att kunna på den ifrågavarande

posten förvärva och under en längre tid bibehålla en kunnig och

erfaren tjänsteman. Allt för täta ombyten på denna befattning synas

böra örn möjligt undvikas. Ur nu anförda synpunkter finner jag för min

del önskvärt, att föredraganden erhåller ställning såsom kansliråd.

Jag kommer följaktligen till den slutsatsen, att för pensions- och understödsärendenas

handläggning hör i finansdepartementet inrättas en kanslirådst

j anst. Då de arbetsuppgifter, som äro avsedda att förenas med be
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

fattningen i fråga, synas bliva av bestående natur, torde tjänsten böra

uppföras på ordinarie stat.

Därest, i enlighet med vad jag sålunda förordar, en byrå för pensionsoch

understödsärendena under ledning av ett kansliråd inrättas, torde det

kunna komma att visa sig lämpligt att företaga vissa jämkningar i fråga

örn ärendesfördelningen mellan departementets olika avdelningar. Att

för närvarande fatta slutlig ståndpunkt till denna fråga lärer ej vara erforderligt.

Hedan nu torde emellertid böra framhållas, att det synes böra

tagas under övervägande att låta kanslirådet å den nya byrån övertaga

föredragningen av de avlöningsfrågor, som ankomma på finansdepartementet,

liksom ock möjligen frågor berörande rese- och traktamentsersättning

samt andra likartade ärenden.

Vad angår den för pensionsärendenas handläggning i övrigt erforderliga

personalen, synes det mig uppenbart, att behov föreligger av ytterligare

åtminstone en tjänsteman. Det ur organisatorisk synpunkt riktigaste

vore utan tvivel att bereda denne tjänsteman ordinarie anställning

såsom andre kanslisekreterare. I syfte att så långt som möjligt hålla

kostnaderna för den nya organisationen nere finner jag mig emellertid

icke böra föreslå inrättande av någon sådan tjänst å byrån utan anser

det åtminstone tills vidare tillräckligt att anställa en förste amanuens med

heltidstjänstgöring. Jag förutsätter emellertid härvid, att departementschefen

skall äga att vidtaga omflyttningar av arbetskrafterna inom departementet,

örn så skulle visa sig behövligt.

Givetvis kommer för den nya byrån att erfordras viss arbetskraft för

renskrivning och andra biträdesgöromål. För tillgodoseende av behovet

härutinnan finner jag mig böra föreslå, att å departementets personalstat

uppföres en ordinarie kontorsbiträdesbefattning.

Den nya byrån torde böra träda i verksamhet den 1 juli 1930.

Därest organisationen inskränkes på sätt jag nu angivit, skulle kostnaderna

för den nya byråns inrättande komma att uppgå till i runt tal

19,000 kronor.

Pensions- och understödsärendenas överflyttning till finansdepartementet

måste uppenbarligen för vissa departement innebära en

icke obetydlig lättnad i arbetet. Att denna minskning i arbetsuppgifterna

icke kan taga sig uttryck i någon personalminskning inom dessa

departement sammanhänger väsentligen därmed, att arbetet nu är fördelat

på många olika händer — även inom vart och ett av de skilda departementen

handläggas pensionsfrågorna för närvarande i stor utsträckning

på olika avdelningar — och att göromålen ingenstädes äro av den omfattning,

att de taga någon tjänstemans hela tid i anspråk. Även örn alltså

mot den föreslagna personalökningen i finansdepartementet icke nu kan

ställas en motsvarande minskning av personalen på andra håll inom

Kungl. Majlis kansli, måste den ifrågasatta omläggningen dock betyda,

att organisationen åtminstone för vissa departements del efter pensions
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7. 7

ärendenas överflyttning kommer att erbjuda en vidare marginal for att

möta en eventuell ökning i arbetsuppgifterna än vad eljest skulle vara

fallet.

Den utgiftsökning, som blir följden av ett genomförande av det av mig

här framställda förslaget, synes mig emellertid rätt obetydlig i jämförelse

med de fördelar, som genom den föreslagna anordningen skulle vinnas. Jag

ber ock att få erinra örn att riksdagen enligt sitt förut återgivna uttalande

i ämnet räknat med ökning av kostnaderna vid ett realiserande av

den tanke, riksdagen framfört.»

Vid bifall till vad sålunda föreslagits, skulle det i staten för departementet

uppförda anslaget till avlöningar till ordinarie tjänstemän okas

med 14,100 kronor, motsvarande i avrundat tal sammanlagda beloppet för

avlöningar till ett kansliråd och ett kontorsbiträde, eller från 174,800 kronor

till 188,900 kronor.

För att bereda medel till anställande å den föreslagna nya byrån av

en förste amanuens har vidare anslaget till avlöningar till icke-ordinaiie

befattningshavare m. m. höjts med, i avrundat tal, 4,900 kronor eller från

35,500 kronor till 40,400 kronor. Av detta belopp har 4,596 kronor (motsvarande

grundavlöningen till en extra ordinarie tjänsteman i 18.e lönegraden)

ansetts böra tillföras den till grundavlöningar till extra ordinarie

tjänstemän avsedda posten, som alltså skulle ökas från 30,624 till

35,220 kronor, och återstoden belöpa å den för bestridande av kostnaderna

för avlöningsförhöjningar till extra ordinarie personal m. m. beräknade

delen av anslaget.

Då anslaget till avlönande av två extra föredragande i regeringsrätten

ansetts böra kvarstå med oförändrat belopp, skulle den ordinarie

avlöningsstatens slutsumma bliva 248,400 kronor.

På sätt förut omnämnts, har innehavaren av den på övergångsstat

uppförda kanslibiträdesbefattningen numera avgått från tjänsten, och

denna befattning bör därför avföras ur staten. Det för närvarande med

ett belopp av 500 kronor uppförda anslaget till avlöningar till befattningshavare

å övergångsstat blir därefter ej vidare behövligt.

Under elfte huvudtiteln av den till innevarande års riksdag avlåtna

statsverkspropositionen har, såsom ovan erinrats, Kungl. Maj:t, i överensstämmelse

med riksdagens i skrivelse den 28 maj 1929, nr 217, uttalade

förväntan, framlagt förslag av innebörd, att prövningen av frågor örn understöd

åt efterlevande till personal i arbetarställning eller med sådan

personal i förevarande hänseende närmast jämförliga anställningshavare

skulle hädanefter uppdragas åt Kungl. Majit att handhavas enligt vissa

angivna riktlinjer, varvid Kungl. Majits befogenhet skulle begränsas till

fall, där änkepension skulle normalt utgå med högst 384 kronor för år

och’i särskilda fall med förhöjt belopp, högst 444 kronor.

I enlighet med förslag av bankoutskottet i dess utlåtande nr 14 har

Utskottets

yttrande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

riksdagen numera, i anledning av Kungl. Majits berörda framställning

och en inom riksdagen väckt motion, beslutit bemyndiga Kungl. Majit

att, i huvudsaklig överensstämmelse med av utskottet angivna riktlinjer,

till ett sammanlagt belopp av förslagsvis 30,000 kronor örn året besluta

örn understöd åt änkor och barn efter anställningshavare i statens tjänst,

att utgå å allmänna indragningsstaten eller beträffande understöd åt

efterlevande efter personer, anställda vid de affärsdrivande verken, av

de medel, av vilka verkets omkostnader bestridas.

Såsom ovan erinrats, uttalade 1929 års riksdag i sin förenämnda

skrivelse, nr 217, att en sådan omorganisation med avseende å sättet för

pensionsärendenas behandling syntes önskvärd, att beredningen av pensionsfrågor,

vilka förelädes riksdagen, centraliserades till ett departement

samt att, därest en dylik omläggning funnes böra vidtagas, det

även borde tagas under omprövning, huruvida icke jämväl övriga på

Kungl. Majits prövning ankommande pensionsfrågor — måhända med

vissa undantag — borde överflyttas till finansdepartementet.

De allmänna synpunkter, departementschefen nu efter övervägande anlagt

på förevarande spörsmål, synas helt ansluta sig till riksdagens mening.

I fråga örn avgränsningen mellan finansdepartementets och övriga

departements befattning med avseende å pensions- och understödsärendena

och särskilt de grupper av dylika ärenden, som vid en centralisering

till finansdepartementet alltjämt böra bibehållas i andra departement,

har det synts departementschefen vara tillräckligt att i detta sammanhang

allenast i sina huvuddrag utstaka gränserna för finansdepartementets

ämbetshefattning i förevarande hänseende utan att nu i alla

detaljer taga ställning till uppdelningen av hithörande ärenden mellan

departementen. Även enligt utskottets mening synas några definitiva

gränser för ärendenas behandling nu icke höra fastställas. De riktlinjer,

departementschefen uppdragit, synas emellertid i allt väsentligt kunna

godtagas.

Såsom departementschefen framhållit, kan givetvis ett så avsevärt tillskott

i arbetsbördan, som ett övertagande av pensions- och understödsärendenas

handläggning innebär, tydligen icke undgå att öva inflytande

på personalbehovet inom finansdepartementet.

Enligt det föreliggande förslaget skulle departementets arbetskrafter

utökas med ett kansliråd och ett kontorsbiträde å ordinarie stat samt en

extra ordinarie tjänsteman (förste amanuens med heltidstjänstgöring).

Förslaget härutinnan har utskottet ansett sig böra tillstyrka. Utskottet,

som uppmärksammat, att indragning av arbetskrafter i jämförlig omfattning

inom övriga departement icke ifrågasatts, vill likväl uttala sin förväntan,

att de möjligheter, som otvivelaktigt böra föreligga till inskränkning

i arbetskrafterna, tillvaratagas.

Då utskottet icke haft något att erinra mot vad Kungl. Majit i övrigt

under förevarande punkt föreslagit, får utskottet sålunda hemställa,

att riksdagen må

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

9

a) å ordinarie staten för finansdepartementet

uppföra ytterligare ett kansliråd i lönegraden B 30

och ett kontorsbiträde i lönegraden B 4;

b) godkänna följande stat för finansdepartementet

att tillämpas från och med den 1 juli 1930:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag ........................................ kronor 188,900

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag.... » 40,400

Avlönande av två extra föredragande

hos regeringsrätten, förslagsanslag » 19,100

Summa kronor 248,400;

samt

c) höja det ordinarie förslagsanslaget till departementets

avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, nu 229,900

kronor, med 18,500 kronor till 248,400 kronor.

2:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 2) att till bestridande

av kostnaderna inom finansdepartementet för ökad föredragning

i regeringsrätten för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av

35,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 16 i statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål är i riksstaten för innevarande budgetår

uppfört ett anslag å 52,000 kronor.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot förevarande förslag, får

alltså hemställa,

att riksdagen må till bestridande av kostnaderna

inom finansdepartementet för ökad föredragning i

regeringsrätten för budgetåret 1930/1931 anvisa ett

extra anslag av 35,000 kronor.

De centrala ämbetsverken.

3:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 3) att

dels godkänna följande ordinarie stat för kammarkollegium, att till
-

lämpas från och med den 1 juli 1930:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............ kronor 242,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag

.................................................................................... » 42,900

Ökad föredragning

i

regeringsrätten.

[2.]

Utskottets

yttrande.

Kammar
kollegium.

[3.]

Summa kronor 285,400;

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

dels ock minska det ordinarie förslagsanslaget till kammarkollegium,

nu 287,100 kronor, med 1,700 kronor till 285,400 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 17—20 i statsrådsprotokollet.

I skrivelse den 14 maj 1929 (nr 162) anmälde riksdagen, bland annat,

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 212, angående

anslag till kammarkollegium för budgetåret 1929/1930

dels beslutat, att å övergångsstat för kammarkollegium skulle från och

med den 1 juli 1929 uppföras en befattning såsom förste arkivarie för lantmäteriutredningar

i lönegraden B 26;

dels godkänt följande stater för kammarkollegium, att tillämpas från och

med den 1 juli 1929:

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............ kronor 242,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag

.................................................................................... » 35,100

Summa kronor 277,600

B. Övergångsstat.

Avlöning, förslagsanslag ........................................................... kronor 9,500;

dels ock minskat det ordinarie förslagsanslaget till kammarkollegium,

302,100 kronor, med 15,000 kronor till 287,100 kronor.

Den 24 maj 1929 utnämndes och förordnades dåvarande innehavaren av

befattningen såsom förste arkivarie för lantmäteriutredningar att från och

med den 1 juni samma år vara byrådirektör i lantmäteristyrelsen. Då i

anledning härav behov icke förelåg att vid det nya budgetårets ingång taga

övergångsstaten i anspråk, fastställde Kungl. Majit, enligt brev till statskontoret

den 24 maj 1929 angående riksdagens nyssberörda skrivelse, allenast

ordinarie avlöningsstaten för kammarkollegium. Samtidigt medgav Kungl.

Majit, att av den i sagda stat upptagna anslagsposten till avlöningar till

icke-ordinarie befattningshavare m. m. finge från och med budgetåret

1929/1930 användas

till grundavlöningar till extra ordinarie tjänstemän, högst ... kronor 25,200

» extra befattningshavare, tillfällig personal, renskrivning,

övertidsersättning m. m., högst ........................................ » 7,400

samt att härutöver finge från ifrågavarande anslagspost utgå vad som erfordrades

till beredande av avlöningsförhöjningar åt extra ordinarie tjänstemän

ävensom enligt gällande författningar'' uppkommande kostnader för

läkarvård jämte läkemedel och dylikt samt begravningshjälp till sådan

personal.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Såsom av det förestående framgår, innebär Kungl. Maj:ts nu förevarande

förslag icke någon ändring i anslagsposten för avlöningar till ordinarie

tjänstemän.

Vad däremot angår posten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., har beträffande denna post ifrågasatts en höjning

med 7,800 kronor. Höjningen är avsedd för mildrande av de svårigheter,

som under övergången till kammarkollegii nya organisation beräknats

uppkomma för den icke-ordinarie personalen. — Med hänsyn till

att övergångsstaten, slutande å ett belopp av 9,500 kronor, bortfallit,

kommer emellertid vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag anslaget till kammarkollegium

att minskas med (9,500 — 7,800) 1,700 kronor.

Utskottet, som funnit billighetsskäl tala för bifall till Kungl. Maj:ts

förslag örn höjning av anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie

befattningshavare m. m. samt förutsätter, att höjningen allenast är av

tillfällig natur, har i övrigt icke haft något att erinra mot förevarande

framställning och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) godkänna följande ordinarie stat för kammarkollegium,

att tillämpas från och med den 1 juli 1930:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag ........................................ kronor 242,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag ... »_42,900

Summa kronor 285,400;

samt

b) minska det ordinarie förslagsanslaget till kammarkollegium,

nu 287,100 kronor, med 1,700 kronor till

285,400 kronor.

4:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 4) att

dels godkänna det av departementschefen förordade förslaget till stat

för mynt- och justeringsverket, att tillämpas från och med budgetåret

1930/1931;

dels ock minska det ordinarie förslagsanslaget till mynt- och justeringsverket,

nu 600,000 kronor, med 214,800 kronor till 385,200 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 20—29

i statsrådsprotokollet.

Till bestridande av de med mynt- och justeringsverkets drift förenade

kostnaderna uppfördes år 1912 i riksstaten ett ordinarie reservationsanslag.

Sedan 1929 års riksdag i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag beslutat,

att det dittillsvarande sambandet mellan nämnda anslag och in
-

Utskottets

yttrande.

Mynt- och

justeringsverket.

[4.]

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

komsttiteln »inkomst av myntning och justering» skulle uppköra, erhöll

anslaget, som numera betecknas »mynt- och justeringsverket», i riksstaten

för nu löpande budgetår karaktär av ordinarie förslagsanslag.

Samtidigt bestämdes anslagets belopp till 600,000 kronor.

Efter framställning av Kungl. Maj :t godkände 1921 års riksdag en stat

för mynt- och justeringsverket, att tillämpas från och med år 1922, av

följande utseende:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis beräknade

.................................................................................................... kronor 65,000

Vikariatsersättningar, förslagsvis beräknade till....................... » 1,600

Arvode å 3,200 kronor till en myntgravör ........................... » 3,200

Förslagsvis beräknat kronor 69,800.

Denna stat, i vilken ändring sedermera icke vidtagits, omfattar som

synes endast avlöningsmedel till den ordinarie personalen vid verket samt

arvode åt en myntgravör. För verkets utgifter därutöver, såsom för

avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare och till arbetarpersonal

samt för omkostnader i övrigt, bar däremot någon utgiftsstat hittills

icke varit fastställd.

Då det synts departementschefen vara med god ordning överensstämmande,

att för mynt- och justeringsverket -— som i skrivelse den

30 augusti 1929 hemställt, att utgiftsstaten för verket måtte för budgetaret

1930/1931 fastställas till samma belopp som för innevarande budgetår

— en specificerad utgiftsstat komme till stånd, omfattande såväl avlöningsstat

som övriga förekommande utgiftstitlar, bar departementschefen

genom ämbetsskrivelse den 3 oktober 1929 anmodat verket att uppgöra och

till finansdepartementet inkomma med förslag till dylik stat.

Tili åtlydnad härav har ämbetsverket med skrivelse den 31 oktober

1929 avgivit förslag i ämnet.

Förslaget ifråga återfinnes å sid. 21—24 i statsrådsprotokollet.

Över förslaget har riksräkenskapsverket efter remiss avgivit utlåtande.

I fråga örn innehållet härav tillåter sig utskottet hänvisa till sid. 24 28

i statsrådsprotokollet.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, är det min avsikt att föreslå,

att för nästkommande budgetår — i motsats till vad förut varit fallet

— en fullständig utgiftsstat skall fastställas för mynt- och justeringsverket.

I sitt förslag till dylik stat har myntverket framlagt två alternativ till

fragans lösning. Enligt alternativ I äro de olika posterna upptagna med

nettobelopp eller salderade värden, varav följer, att titlar, som vid saldering

utvisa vinst, icke alls återfinnas i utgiftsstaten. I alternativ II hava åter

de olika titlarna uppförts med sina bruttobelopp, vilket innebär, att varje

förekommande utgift återspeglas i staten. Mynt- och justeringsverket har

för sin del anbefallt det förra alternativet.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

13

Riksräkenskapsverket, som framhåller, att en stat bör så nära som möjligt

ansluta sig till de verkliga förhållandena, har däremot i överensstämmelse

med sin tidigare i liknande fall uttalade uppfattning funnit, att bruttoprincipen

vore att föredraga, och har för den skull förordat det såsom

alternativ II framlagda förslaget, varvid verket dock föreslagit vissa ändringar

i nämnda förslag. Med hänsyn till önskvärdheten av att i staten

endast medtagas sådana poster, som innebära en verklig utgift för myntoch

justeringsverket, har riksräkenskapsverket sålunda ur staten avfört

posten »inköp av metaller», som i myntverkets förslag upptagits med

1,016,700 kronor, samt posten »hiljonering», i samma förslag upptagen med

398,100 kronor. Vidare har riksräkenskapsverket, till undvikande av en

alltför långt driven specificering, i sitt förslag nedbringat antalet titlar i

staten.

Riksräkenskapsverkets statförslag slutar å ett belopp av 385,200 kronor.

Detta innebär icke någon reell ändring i fråga örn de av myntverket för

de olika posterna föreslagna beloppen utan olikheten i de skilda statförslagens

slutsummor är uteslutande att hänföra till de olika principer, som blivit

följda vid förslagens upprättande. I den mån de av riksräkenskapsverket

vidtagna ändringarna i utgiftsstaten böra återverka på beräkningen av inkomsttiteln

i riksstaten »inkomst av myntning och justering», har riksräkenskapsverket

tagit vederbörlig hänsyn härtill i sin förut i dag av mig för

Kungl. Majit anmälda skrivelse den 9 december 1929 med inkomstberäkningar

för nästkommande budgetår.

För egen del ansluter jag mig i till riksräkenskapsverkets uppfattning, att

bruttoprincipen bortkomma till tillämpning vid upprättandet av utgiftsstat

för mynt- och justeringsverket. I enlighet härmed och då jag även i avseende

å detaljerna biträder riksräkenskapsverkets förslag, finner jag mig

böra förorda myntverkets alternativ II i den utformning, detsamma av riksräkenskapsverket

erhållit. Samtliga poster i statförslaget med undantag av

posten för arvoden till kontrollstämplingsförrättare torde böra erhålla förslagsanslags

karaktär, därvid torde böra föreskrivas, att anslagsposten avlöningar

till icke-ordinarie befattningshavare icke må överskridas utan Kungl.

Maj:ts medgivande.

I likhet med riksräkenskapsverket anser jag, att riksdagens godkännande

bör påkallas i fråga örn den specificerade avlöningsstaten för mynt- och justeringsverket,

men, vad angår omkostnadsstaten för verket, endast beträffande

slutsumman.

I enlighet med vad jag sålunda förordat och då, såsom redan antytts, storleken

av de i riksräkenskapsverkets förslag upptagna posterna icke givit

mig anledning till erinran, skulle staten för mynt- och justeringsverket från

och med budgetåret 1930/1931 erhålla följande utseende:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Utskottets

yttrande.

Stat.

A. Avlöningsstat m. m.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, förslags

anslag...........................................................................................

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ......................................

Arvoden till kontrollstämplingsförrättare ...............................

Avlöningar till verkmästare, förmän och arbetare, förslags

anslag..........................................................................................

Pensioner, förslagsanslag

B. Omkostnadsstat.

övriga kostnader för driften, förslagsanslag..........

Summa kronor 385,200.

Vid godkännande av ifrågavarande statförslag skulle alltså det ordinarie

förslagsanslaget till mynt- och justeringsverket minskas från 600,000 kronor

till 385,200 kronor eller sålunda med 214,800 kronor.»

I likhet med departementschefen har utskottet ansett det vara med

god ordning överensstämmande, att en specificerad utgiftsstat, omfattande

såväl avlöningsstat som övriga utgiftstitlar, hringas i tillämpning

jämväl å mynt- och justeringsverket. Lika med departementschefen ansluter

sig ock utskottet till riksräkenskapsverkets uppfattning, att bruttoprincipen

bör tillämpas vid upprättandet av utgiftsstaten i fråga. Då

utskottet ej heller i övrigt funnit skäl till erinran mot vad Kungl. Majit

i detta sammanhang föreslagit, har utskottet ansett sig böra tillstyrka

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt gjorda framställning.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet

över finansärenden den 3 januari

1930 förordade förslaget till stat för mynt- och justeringsverket,

att tillämpas från och med budgetåret

1930/1931; samt

b) minska det ordinarie förslagsanslaget till myntoch

justeringsverket, nu 600,000 kronor, med 214,800

kronor till 385,200 kronor.

kronor 65,000

» 53,800

» 1,600

» 23,500

» 175,000

» 6,000

60,300

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

15

5:o) Beträffande Kungl. Marits förslag angående dels ordinarie förslagsanslaget

till kammarrätten (punkt 5), dels extra anslaget för kammarrättens

verksamhet (punkt 6) och dels extra förslagsanslaget för reseoch

traktamentsersättning åt särskilda ledamöter i kammarrätten vid

handläggning av mål angående 1928 års allmänna fastighetstaxering

(punkt 7) har riksdagen redan fattat beslut; varom utskottet velat härigenom
-

erinra.

6:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående ordinarie förslagsanslaget

till statistiska centralbyrån (punkt 8) kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom

för riksdagen

anmäla.

7:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 9) att höja ordinarie

reservationsanslaget till underhållande av statistiska centralbyråns

bibliotek, nu 3,000 kronor, med 1,000 kronor till 4,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 40—42 i statsrådsprotokollet.

Till underhållande av biblioteket hos statistiska centralbyrån finnes i

riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppfört ett ordinarie reservationsanslag

å 3,000 kronor.

Kungl. Maj:ts under förevarande och nästföljande punkt framlagda förslag

äro föranledda av det nuvarande biblioteksanslagets otillräcklighet.

Enligt vad av statistiska centralbyråns framställning i ämnet framgår,

har sålunda förvärv av nyutkommen litteratur icke kunnat ske i ens något

så när tillfredsställande utsträckning, då i första hand de viktigare tidskriftsserierna

ansetts böra kompletteras och en stor del av anslaget

varje år använts för bindning, men trots detta befinner sig biblioteket

i det skick, att ett betydande engångsanslag för bindning ansetts oundgängligt.

För sistnämnda ändamål har därför under punkt 10 i statsrådsprotokollet

äskats ett anslag å 3,000 kronor.

I samband med Kungl. Maj:ts under punkterna 9 och 10 i statsrådsprotokollet

framlagda förslag har utskottet till behandling förehaft en inom

första kammaren av herr Olof Olsson väckt motion, nr 53, vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta

Kammar•

rätten.

Kammarrättens

verksamhet.

Rese- och

traktamentsersättning

åt

särskilda

ledamöter i

kammarrätten

vid handläggning

av mål

angående

1928 års allmänna

fastighetstaxering.

[5-7.]

Statistiska

entra byrå

[8.]

Underhållande

av statistiska

centralbyråns

bibliotek.

[9.]

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

1) höja ordinarie reservationsanslaget till underhållande av statistiska

centralbyråns bibliotek, nu 3,000 kronor, till 5,000 kronor; samt

2) för inbindning av böcker i statistiska centralbyråns bibliotek för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra anslag av 4,000 kronor.

Till stöd för sitt förslag bar motionären anfört, att den av statistiska

centralbyrån framlagda, å sid. 40—41 under sjunde huvudtiteln återgivna

utredningen syntes starkt motivera, att de sålunda motionsvis begärda

beloppen anvisades.

tHskottets Av den i ärendet förebragta utredningen synes utskottet till

yttrande, fullo ådagalagt, att trängande behov föreligger av ökade medel

till underhållande av statistiska centralbyråns bibliotek. Utskottet vill

alltså förorda, att ytterligare anslag ställas till förfogande för ändamålet

under nästkommande budgetår och det har synts utskottet lämpligt, att

medlen beredas dels genom höjning av ordinarie reservationsanslaget till

bibliotekets underhållande och dels genom ett extra anslag för inbindning.

Vad anslagsbeloppen angår, har utskottet ansett sig böra stanna

vid den av Kungl. Maj:t föreslagna höjningen i fråga örn förstnämnda

anslag, under det att inbindningsanslaget bar synts utskottet skäligen böra,

i enlighet med vad centralbyrån och motionären föreslagit, bestämmas

till 4,000 kronor. I fråga örn detta anslag gör utskottet framställning

under nästföljande punkt.

Under förevarande punkt får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å herr Olof Olssons ovanberörda

motion, I: 53, i vad densamma skiljer sig från Kungl.

Maj:ts förslag i avseende å förevarande anslag, höja

ordinarie reservationsanslaget till underhållande av

statistiska centralbyråns bibliotek, nu 3,000 kronor,

med 1,000 kronor till 4,000 kronor.

Inbindning

av böcker i

statistiska

centralbyråns

bibliotek.

[io.]

8:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 10) att för inbindning

av böcker i statistiska centralbyråns bibliotek för budgetåret 1930/

1931 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor.

Under hänvisning till vad utskottet under nästföregående punkt anfört,

får utskottet hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Majlis förslag

och med bifall till herr Olssons motion, 1:53,

i nu ifrågavarande hänseende för inbindning av böcker

i statistiska centralbyråns bibliotek för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra anslag av 4,000 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

17

9:o) Beträffande Kungl. Marits förslag angående anslag till upprätthållande

av statistiska centralbyråns verksamhet (punkt 11) kommer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet

skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

10:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 12) att för avlöningar

åt personal vid 1930 års allmänna folkräkning för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 43,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 46—

70 i statsrådsprotokollet.

Jämlikt kungörelse den 4 november 1859 skola uppgifter örn rikets folkmängd

vart femte år, räknat från den 31 december 1860, från varje församling

meddelas statistiska centralbyrån i form av utdrag ur husförhörslängden

— eller såsom det numera heter församlingsboken — från

vilken föreskrift dock Stockholms stad är undantagen. På grund härav

hava allmänna folkräkningar i riket hållits för åren 1860, 1870, 1880, 1890,

1900, 1910 och 1920. Däremot hava jämlikt särskilda beslut de folkräkningar,

som författningsenligt bort verkställas för åren 1865, 1875, 1885,

1895, 1905, 1915 och 1925 inställts.

I skrivelse den 19 november 1929 har statistiska centralbyrån framlagt

förslag örn anslag för bearbetande av de uppgifter örn rikets folkmängd

den 31 december 1930, som på grund av förenämnda kungörelse den

4 november 1859 skola avgivas till centralbyrån.

I samband härmed har centralbyrån avgivit yttrande över vissa till

centralbyrån remitterade framställningar, som avsåge folkräkningsarbetet,

ävensom över en av Allmänna prästföreningens centralstyrelse gjord

framställning örn viss ersättning till kyrkobokförarna.

Efter erinran örn vad sålunda i frågan förut förekommit, bär

centralbyrån i sin skrivelse till en början anmält, att såsom sakkunniga

i överläggningarna örn den allmänna folkräkningsplanen och inhämtandet

av det erforderliga primärmaterialet deltagit professorn S. D.

Wicksell, Lund, professorn G. A. Bagge, Stockholm, professorn J. H. Forssner,

Stockholm, professorn H. N. O. Nelson, Lund, kronokamrern I. Sahlin,

Örebro, kyrkoherden A. Wihlborg, Malmö, kyrkoherden P. D. G. Bergfors,

Gideå, och häradsskrivaren P. T. Zetterlöf, Stockholm. Börande enskilda

problem hade överläggningar ägt rum med professorn K. B. Wiklund,

Uppsala, dövstumskoleinspektören L. J. E. Jungner, Stockholm, blindin

spektören G. E. Ek, Stockholm, nomadskoleinspelctören E. Bergström,

Djursholm, folkskoleinspektören N. J. F. Almkvist, Stockholm, och rektorn

N. J. Nordström vid Betelseminariet, Stockholm. I vissa av överläggningarna

hade deltagit representanter för följande ämbetsverk, nämligen för

Bihang till riksdagens protokoll 19,10. G saini. 7 höft. {Nr 7.) 2

Statistiska.

centralbyråns

verksamhet.

[11.]

1930 års

folkräkning.

[12.]

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

kommerskollegium (kommerserådet A. M. Jansson och förste aktuarie!!

A. J. Lilienberg), socialstyrelsen (byråchefen B. A. E. Nyström), skolöverstyrelsen

(byråchefen E. Göranson och undervisningsrådet S. J. Nylund),

riksförsäkringsanstalten (byråcheferna D. O. Östrand och C. H. J. von

Schulzenheim, överläkaren A. G. Gullbring och professorn S. E. P. Haglund),

pensionsstyreisen (byråchefen E. Stridsberg, docenten T. G. Kahlmeter,

aktuarien T. G. Jerneman och amanuensen A. H. B. Wingborg),,

medicinalstyrelsen (överinspektören för sinnessjukvar den E. N. G. P. Göransson

och överläkaren G. V. Neander) samt riksräkenskapsverket (t. f.

byråchefen P. S. Runemark). Jämväl hade i en överläggning deltagit

fattigvårdsinspektören, kanslirådet R. G. H. von Koch samt, såsom representanter

för pensionsförsäkringskommittén, landshövdingen S. N. Linnér

och förste aktuarien O. A. Åkesson. I egenskap av förslagsställare hade

vid vissa sammanträden närvarit docenten K. A. Edin och docenten E.

J. Linders.

Enligt vad statistiska centralbyrån vidare i sin skrivelse meddelat, vore

sakkunnigeberedningen visserligen icke avslutad — särskilt återstode,

utom vissa ännu icke upptagna detaljproblem, såsom behandlingen av

Stockholm och eventuellt Göteborg, att inhämta sakkunnigas mening före

definitivt fastställande av formulär till mantalsblankett och församlingsbcksutdrag

ävensom över instruktion för kommunalombud och anvisningar

för kyrkobokförarna — men arbetet vore dock så långt framskridet,

att ämbetsverket ansåge sig kunna avgiva yttrande i ämnet.

Rörande beredningsarbetets hittillsvarande förlopp har omförmälts, att

under sammanträden i maj och juni månader 1929 med sakkunniga från

olika intresseområden genomgåtts flertalet av folkräkningens huvudproblem

och att ur framställda önskemål utsovrats vad som ansågs främst

höra komma under övervägande. Efter denna grupp av sammanträden

hade överläggningar förekommit inom verket, som utmynnat i preliminära

förslag till blanketter för utdrag ur församlingsbo!! och mantalsuppgift

samt till bearbetningsplan och kostnadskalkyl. Med de sakkunniga

hade arbetet ånyo upptagits under oktober månad, varvid representanter

för kyrkobokföring, mantalsskrivning och taxeringsväsen inkallats för

överläggning med utgångspunkt från de framlagda blankettförslagen angående

det primärmaterial, som borde och kunde genom dessa blanketter

inhämtas, samt angående folkräkningsarbetets allmänna organisation..

Slutligen hade vissa sammanträden ägnats specialproblem, sådana som

konfessionsstatistikens förbättrande och frågan örn statistiken över främmande

stam.

Vad som under beredningsarbetet avhandlats och de resultat, som därunder

vunnits, framgår av den redogörelse, statistiska centralbyrån lämnat

för det folkräkningsprogram, den organisationsplan och kostnadsberäkning,

som ämbetsverket underställt statsmakternas prövning.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

19

Vad först angår folkråkningsprogrammet, har statistiska centralbyrån

till redogörelsen härutinnan förutskickat, att de delar av sagda program,

som icke särskilt berörts, förutsatts komma till utförande i ungefärligen

samma omfattning som vid den senaste folkräkningen. Den närmare redogörelsen

i övrigt för programmet återfinnes å sid. 50—59 i statsrådsprotokollet.

Beträffande denna fråga har departementschefen anfört i huvudsak

följande:

»Såsom av statistiska centralbyråns föreliggande yttrande framgår, utgör

det nu framlagda folkräkningsprogrammet en betydande utvidgning

av motsvarande program av år 1920, och dess genomförande föranleder

sålunda ökade kostnader i jämförelse med de utgifter, föregående folkräkningar

medfört. Då emellertid de förslag, som statistiska centralbyrån

efter hörande av sakkunniga och representanter för ett flertal ämbetsverk

m. fl. nu framlagt, måste anses innebära sådana fördelar i skilda hänseenden

och ur statistisk synpunkt vara av sådan vikt, att en begränsning

i centralbyråns förslag icke synes mig böra vidtagas, har jag funnit

kostnaderna icke böra lägga hinder i vägen för ett genomförande

av förslaget i dess helhet. Jag vill ock erinra därom, att, såsom centralbyrån

framhållit, många av de inom och utom ämbetsverket framkomna

önskemålen i avseende å folkräkningsprogrammet blivit uteslutna, antingen

enär deras fullföljande skulle erbjuda oöverkomliga svårigheter,

eller emedan de med hänsyn till kostnader och antagligt resultat äro att

anse som alltför vittgående eller av mera sekundärt intresse.»

Vidkommande härefter folkräkningens organisation innebär det föreliggande

förslaget, att 1930 års folkräkning skulle i likhet med den föregående

folkräkningen utföras med kyrkobokmaterialet som grundval, utökat

med hjälpmaterial från taxeringarna och mantalsskrivningarna. I

fråga örn den närmare innebörden i övrigt får utskottet hänvisa till sid.

61—63 i statsrådsprotokollet.

Departementschefens yttrande härutinnan, som återfinnes å sid. 63, är

av följande innehåll:

»I anslutning till centralbyrån anser jag övervägande skäl tala för att

1930 års folkräkning i likhet med den föregående folkräkningen utföres

med kyrkobokmaterialet som grundval, utökat med hjälpmaterial från

taxeringarna och mantalsskrivningarna, och synas mig de lokalt arbetande

krafterna böra, liksom då var fallet, utgöras av pastorsämbetena och för

folkräkningen särskilt utsedda kommunalombud. Till frågan huruvida

visst räknarearvode må utgå till vissa pastorer och till kommunalombud i

de lapska och finska bygderna återkommer jag senare.

Vad centralbyrån i övrigt anfört i fråga örn arbetets organisation och

bedrivande har icke givit anledning till erinran eller särskilt uttalande

från min sida.»

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Vad slutligen konstnadsberäkning och anslag säskanden beträffar, har

statistiska centralbyrån hemställt, att å riksstaten för budgetåret 1930/

1931 måtte uppföras följande anslag:

Personal vid 1930 års folkräkning, reservationsanslag____kronor 45,000

Specialräkning av lapsk och finsk befolkning, reservations
-

anslag .................................................. » 30,000

Ersättning till kyrkobokförare, förslagsanslag ............ » 190,000

Tryckning av mantalsblanketter, förslagsanslag ........ » 45,000.

Statskontoret Ilar efter remiss avgivit utlåtande i ärendet i vad angår

de av statistiska centralbyrån gjorda anslagsäskandena och därvid anfört

följande.

»Vad beträffar anslaget till tryckning av mantalsblanketter, torde det

vara lämpligt, att statsverket nu liksom vid 1920 års folkräkning bekostar

tryckningen av dylika blanketter. Det beräknade anslagsbeloppet, 45,000

kronor, undandrager sig statskontorets bedömande. Ehuru det skulle

kunna ifrågasättas, att förevarande utgift, i likhet med vad som är avsett

med övriga tryckningskostnader för folkräkningen, finge utgå från

sjunde huvudtitelns förslagsanslag till tryckningskostnader, vill statskontoret,

med hänsyn till det jämförelsevis betydande belopp, varom här är

fråga, icke framställa någon erinran mot att särskilt anslag för ändamålet

uppföres å riksstaten.

Att ersättning beredes kyrkobokförarna för deras direkta utgifter för

verkställande av de erforderliga utdragen ur kyrkoböckerna, kan icke

anses annat än billigt och den begärda ersättningen, 3 kronor för påbörjat

100-tal personer i församlingsboken, synes så måttligt tilltagen, att

någon erinran mot densamma icke lärer kunna framställas. Mot anslagsberäkningen,

slutande å 190,000 kronor, är från statskontorets sida ej heller

något att erinra.

Beträffande kostnaderna för specialräkningen av lappar och finnar,

beräknade till 30,000 kronor, kan statskontoret icke göra något uttalande.

Vidkommande slutligen statistiska centralbyråns eget extra personalbehov

är en detaljerad beräkning framlagd angående det erforderliga antalet

olika befattningshavare under budgetåret eller delar därav samt fordessa

befattningshavares avlöning beräknat ett belopp av 41,500 kronor,

vilket avrundats uppåt till 45,000 kronor. Enligt vad statskontoret inhämtat,

är för samtliga dessa befattningshavare avsedd extra ordinarie

eller extra anställning. För amanuenserna har man utgått från en placering

i 18:de lönegraden eller den högsta för förste amanuens medgivna.

Statskontoret har intet annat att erinra häremot än att, med utgångspunkt

från lägsta löneklassen i de respektive lönegraderna å den för extra

ordinarie personal gällande löneskalan, man kommer till ett sammanlagt

belopp av 40,038 kronor eller således ungefär 1,500 kronor mindre än det

av centralbyrån beräknade. Med hänsyn härtill och för att, på sätt ämbetsverket

begärt, bereda detsamma en viss rörelsefrihet i avseende å personalanställningen,

vill statskontoret föreslå, att anslaget bestämmes till

43,000 kronor. Anslaget torde, i likhet med vad som var fallet vid 1920

års folkräkning, böra erhålla reservationsanslags natur.

Ehuru, såsom nämnts, anslaget skulle beräknas efter avlöningar såsom

för extra ordinarie befattningshavare, lärer det dock böra föreskrivas, att

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

21

såväl nuvarande personal i extra anställning inom verket som ock särskilt

för ändamålet anställd personal med avlöning från ifrågavarande

anslag icke må på grund härav anses såsom extra ordinarie befattnings

ha vare.»

Departementschefen har beträffande nu berörda frågor anfört:

»Vad angår beräknandet av kostnaderna för folkräkningsarbetet och

de av centralbyrån gjorda anslagsäskandena, kan, såsom centralbyrån

framhållit, en definitiv kostnadsberäkning nu icke framläggas. Givetvis

kan ej heller för närvarande med visshet förutses, under huru lång

tid arbetet i fråga kan komma att fortgå.

Vid beräkning av de anslag, som komma att bliva erforderliga å riksstaten

för budgetåret 1930/1931, bar centralbyrån utgått från, att, i likhet

med vad som var förhållandet vid 1920 års folkräkning, kostnader

för tryckning av församlingsboksutdrag skola utgå från sjunde huvudtitelns

anslag till tryckningskostnader, att hyror, maskinkostnader, kostnader

för inventarier och skrivmaterial samt övriga expenser skola bestridas

från huvudtitelns allmänna expensanslag samt att kostnader för

dyrtidstillägg skola utgå från samma huvudtitels anslag till dyrtidstilllägg.

Häremot har jag icke något att erinra.

På riksstaten för nästkommande budgetår har centralbyrån, såsom

nämnts, äskat anslag dels för avlönande av viss för folkräkningen avsedd

personal hos ämbetsverket, dels för verkställande av specialräkning

av lapsk och finsk befolkning, dels för ersättning till kyrbobokförare,

dels ock för bestridande av kostnader för tryckning av mantalsblanketter.

Vidkommande anslaget för avlönande av viss för folkräkningen avsedd

personal hos statistiska centralbyrån bar, såsom den lämnade redogörelsen

utvisar, statskontoret på angivna skäl ansett, att anslaget skulle

kunna nedsättas med 2,000 kronor. Jag delar statskontorets mening härutinnan.

I likhet med statskontoret anser jag vidare, att såväl nuvarande

personal i extra anställning inom centralbyrån som ock särskild

för ändamålet anställd personal med avlöning från ifrågavarande anslag

icke må på grund härav anses såsom extra ordinarie befattningshavare.

Ehuru det kunde ifrågasättas, huruvida icke anslaget med hänsyn härtill

skulle kunna bestämmas något lägre än statskontoret föreslagit, har jag

dock i betraktande av önskvärdheten av att statistiska centralbyrån erhåller

viss rörelsefrihet i avseende å personalanställningen funnit mig

böra förorda, att anslaget i överensstämmelse med statskontorets förslag

å riksstaten upptages med 43,000 kronor. På sätt av ämbetsverket föreslagits,

torde anslaget böra erhålla reservationsanslags karaktär.

Vad härefter beträffar anslagsäskandena för verkställande av special

räkning av lappar och finnar samt ersättning åt kyrkobokförare, bave

de skäl, som till stöd för förslagen härutinnan anförts, synts mig tillräckligt

motivera, att staten lämnar ersättning för de kostnader och det

arbete, varom här är fråga. Då varken do förordade grunderna för er

sättnings utgående eller storleken av de för iindamålen beräknade ansia

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Utskottets

yttrande.

gen — av vilka anslaget till verkställande av specialräkning av lapsk

och finsk befolkning torde böra erhålla reservationsanslags natur och

anslaget till ersättning åt kyrkobokförare förslagsanslags karaktär — givit

mig anledning till erinran, får jag alltså tillstyrka centralbyråns

förslag i nu berörda delar.

Beträffande slutligen det av centralbyrån för tryckning av mantalsblanketter

äskade anslaget finner jag i likhet med centralbyrån och statskontoret,

att, liksom fallet var vid 1920 års folkräkning, kostnaderna för

denna tryckning böra bestridas av statsmedel. Lika med ämbetsverken

anser jag ock, att särskilt anslag bör för ändamålet uppföras å riksstaten.

Då jag icke har anledning föreslå avvikelse från det av centralbyrån

förordade anslagsbeloppet, finner jag mig alltså även härutinnan

böra biträda centralbyråns förslag. I enlighet med vad centralbyrån förordat,

torde anslaget böra givas förslagsanslags karaktär.

I fråga örn anslag för verkställande av specialräkning av lapsk och

finsk befolkning, beredande av ersättning åt kyrkobokförare samt tryckning

av mantalsblanketter kommer jag att göra framställning under

nästföljande tre punkter.»

Av skäl, departementschefen anfört, har utskottet funnit det av statistiska

centralbyrån framlagda folkräkningsprogrammet böra komma till

utförande i den omfattning, centralbyrån förordat.

Mot den föreslagna organisationen av folkräkningen har utskottet ej

heller haft anledning till erinran.

Vad kostnadsberäkning och anslagsäskanden angår, innebär det föreliggande

förslaget, såsom nämnts, medels anvisande dels för avlönande

av viss för folkräkningen avsedd personal hos statistiska centralbyrån,

dels för verkställande av specialräkning av lapsk och finsk befolkning,

dels för ersättning till kyrkobokförare, dels ock för bestridande av kostnader

för tryckning av mantalsblanketter. Även i dessa hänseenden har

utskottet funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet, som under de tre nästföljande punkterna gör hemställan örn

anslag i enlighet med vad Kungl. Majit föreslagit för verkställande av

specialräkning av finsk och lapsk befolkning, för beredande av ersättning

åt kyrkobokförare samt för tryckning av mantalsblanketter, får

alltså nu hemställa,

att riksdagen må för avlöningar åt personal vid

1930 års allmänna folkräkning för budgetåret 1930/1931

anvisa ett extra reservationsanslag av 43,000 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7. 23

liro) Under hänvisning till vad utskottet under nästföregående punkt

anfört, får utskottet hemställa,

att riksdagen må för verkställande av specialräkning

av lapsk och finsk befolkning för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 30,000

kronor.

12:o) Under åberopande av vad utskottet under punkt 10 här ovan anfört,

hemställer utskottet,

att riksdagen må för beredande av ersättning till

kyrkobokförare för budgetåret 1930/1931 anvisa ett

extra förslagsanslag av 190,000 kronor.

13:o) Under hänvisning till vad utskottet under punkt 10 anfört, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må för verkställande av tryckning av

mantalsblanketter för budgetåret 1930/1931 anvisa ett

extra förslagsanslag av 45,000 kronor.

14:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 17) att till upprätthållande

av riksräkenskapsverkets verksamhet för budgetåret 1930/1931

anvisa ett extra anslag av 16,700 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 71—74 i statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål är i riksstaten för budgetåret 1929/1930 anvisat

ett extra anslag å 12,100 kronor.

Den nu föreslagna förhöjningen av anslaget är föranledd av att personalförstärkning

visat sig erforderlig för granskning av flygvapnets räkenskaper.

För ändamålet i fråga har äskats medel för avlönande av en heltidsamanuens

i 18:e lönegraden.

Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag, hemställer

alltså,

att riksdagen må till upprätthållande av riksräkenskapsverkets

verksamhet för budgetåret 1930/1931 anvisa

ett extra anslag av 16,700 kronor.

15 :o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 18) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet

(sid. 75 och 76) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

Special åkning

av lapsk

och finsk befolkning.

[13.]

Ersättning

till kyrkobok

förare.

[14.]

Tryckning av

mantalsblanketter.

[15.]

Iiiksräkenskap

sver keta

verksamhet.

[17.]

Utskottets

yttrande.

Allmänna

civilförvaltningens

lönelid

mnd.

[18.]

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Statens bostadsnämnd.

[19.]

Statens

tryckerisakkunnige

m. m.

[20.]

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till allmänna civilförvaltningens

lönenämnd för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra

anslag av 20,000 kronor.

16:o) I anledning av Kungl. Majits förslag (punkt 19) och under erinran

örn att nu ifrågavarande anslag för budgetåret 1929/1930 utgör 10,000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till statens bostadsnämnd för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra anslag av 8,000

kronor.

17:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 20) att till avlönande

av statens tryckerisakkunnige jämte erforderliga biträden m. m.

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 26,700 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 77 och 78 i statsrådsprotokollet.

För anställande av en statens tryckerisakkunnige jämte erforderliga

biträden m. m. hava 1921 års riksdag och därefter följande riksdagar,

efter förslag av Kungl. Majit, anvisat medel. För innevarande budgetår

är ett extra anslag å 25,700 kronor beviljat för ändamålet ifråga.

Beträffande användningen av det för sagda budgetår anvisade anslaget

har Kungl. Majit genom beslut den 12 april 1929 förklarat,

att med anlitande av anslaget skola tills vidare under budgetåret 1929/

1930 anställas en statens tryckerisakkunnige, en faktor samt ett kontorsbiträde

;

att statens tryckerisakkunnige samt faktorn och kontorsbiträdet skola åtnjuta

arvoden med följande mot lön i angivna löneklasser enligt avlöningsreglementet

den 22 juni 1921 (nr 270/1925) för befattningshavare vid statsdepartement

m. fl. verk svarande belopp, för år räknat, nämligen!

statens tryckerisakkunnige (ortsgrupp G, löneklass B 30)........ kronor 10,500

faktorn (ortsgrupp G, löneklass B 19) ........................................ » 5,676

kontorsbiträdet (ortsgrupp G, löneklass B 5) ............................ » 2,520,

samt att statens tryckerisakkunnige, faktorn och kontorsbiträdet skola äga

uppbära dyrtidstillägg å sagda arvoden enligt de grunder, som gälla för

befattningshavare, å vilka sagda avlöningsreglemente är tillämpligt.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

25

Tillika har Kungl. Majit fastställt följande

Stat

för tryckerisakkunniginstitutionen, att tillämpas under

budgetåret 1929/1930:

Arvoden jämte dyrtidstillägg därå samt ersättning till tillfälliga biträden,

förslagsvis, högst............................................................................ kronor 24,000

Expenser, förslagsvis, högst............................................................ » 1,000

Städning och lyse, förslagsvis, högst...................................... »__700

Kronor 25,700.

Den nu föreslagna höjningen av anslaget är föranledd av att såväl den

tryckerisakkunnige som hans biträden, faktorn och kontorsbiträdet, komme

att under nästkommande budgetår uppflyttas i löneklass.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot förevarande förslag, får utskottet»

alltså hemställa, yttrande.

att riksdagen må till avlönande av statens tryckerisakkunnige

jämte erforderliga biträden m. m. för

budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 26,700

kronor.

Skatteomkostnader.

18:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 21) att Tullverket,

dels besluta, att antalet ordinarie befattningar vid tullverket jämte de för t^l.]

vederbörande befattningshavare avsedda lönegrader skall bestämmas i enlighet

med vad av departementschefen föreslagits,

dels för budgetåret 1930/1931 för tullverket godkänna följande

Ordinarie stat.

A. Avlöning sstat.

Generaltullstyrelsen.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag

................................................................... kr. 544,100

Arvode till tullverkets ombudsman ................ » 2,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag ............................ » 160,000 kr.

706,100

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Tullstaten.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag

................................................................... kr. 10,836,700

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ............... » 150,000

Arvoden till två laboratorieföreståndare å högst

l, 000, respektive 500 kronor för år räknat » 1,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag.........................................»_ 1,782,000 kr. 12,770,200

B. Indragning sstat.

Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat ....................... kr. 15,940

C. Pensionsstater.

Pensioner till avskedade tjänstemän, förslagsanslag.

................................................................... kr. 920,000

Pensioner till avlidna tjänstemäns änkor och

barn, förslagsanslag ........................................ » 25,000

Gottgörelse till tullstatens enskilda pensionsinrättning

för mistade andelar av avlöning

vid vakanta tjänster ........................................ » 13,000 kr, 958,000

D. Omkostnadsstat.

Kostnader för avdömande av tullmål, förslagsanslag

................................................................ kr. 37,300

Resekostnads- och traktamentsersättningar

m. m., förslagsanslag .................................... » 420,000

Hemliga utgifter.................................................... » 4,000

övriga kostnader för tullverket, förslagsanslag » 1,742,960 ]jr> 2,204,260

Summa förslagsanslag kr. 16,654,500,

dels i riksstaten uppföra ordinarie förslagsanslaget för tullverket till ett

mot statens slutsumma svarande belopp av 16,654,500 kronor,

dels ock förklara, att sådan å den 31 december 1922 gällande ordinarie

stat kvarstående tjänsteman vid tullverket, som ej anmält sig icke vilja

övergå på den nya staten, må under budgetåret 1930/1931 komma i åtnjutande

av tillfälligt lönetillägg till belopp, vilket Kungl. Majit, efter förslag

av generaltullstyrelsen, prövar stå i lämpligt förhållande till den tjänstgöring,

som må komma att krävas av vederbörande, eller Kungl. Majit

eljest kan finna skäligt, dock icke i något fall till högre belopp för år räknat,

än som genom kungörelsen den 22 juni 1921 (nr 444) angående tillfälliga

lönetillägg åt viss personal vid tullverket för år 1922 blivit bestämt.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 79—122

i statsrådsprotokollet.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

27

Sedan riksdagen i skrivelse den 8 mars 1929, nr 7 A, under punkt 15

anmält sina beslut rörande Kungl. Maj:ts framställningar angående tullverkets

utgiftsstater för budgetåret 1929/1930, har Kungl. Maj:t den 12 april

1929, bland annat, förklarat, att antalet ordinarie befattningshavare vid tullverket

jämte de för vederbörande befattningshavare avsedda lönegrader skall

från och med den 1 juli 1929 vara bestämt på följande sätt:

Befattningshavare Lönegrad

I. Generaltullstyrelsen.

1 generaltulldirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet —

5 byråchefer ......................................................................................... B 30

1 kustbevakningsinspektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet

1 byråinspektör och föreståndare för tullverkets huvudlaboratorium B 26

1 chef för statistiska avdelningen................................................. B 26

2 sekreterare ....................................................................................... B 26

4 byråinspektörer ................................................................................ B 24

2 förste revisorer ............................................................................ B 24

1 kamrerare ........................................................................................ B 24

4 aktuarier.......................................................................................... B 21

3 notarier ........................................................ B 21

9 revisorer ............................................................................................ B 21

3 tullkontrollörer ...................................................... B 21

9 kammarskrivare.................................................................... B 16

1 materialförvaltare...............................................................-.......... B 15

1 registrator ......................................................................................... B 14

3 kansliskrivare ................................................ B 11

1 förste expeditionsvakt .................................................................... B 7

14 kanslibiträden.................................................................................. B 7

7 expeditionsvakter .......................................................... B 5

19 kontorsbiträden ................................................................................ B 4

5 skrivbiträden .............................................................................. B 2

II. Tullstaten.

1. Lokaltullförvaltningen.

3 tulldirektörer ................................................................................ B 29

3 tullöverinspektörer .................................-....................................... B 27

3 tullbevakningschefer .......■,............................................................... B 26

3 tulldirektörsassistenter ................... B 26

5 tullförvaltare av klass 1 A............................................................ B 26

3 tullkommissarier................................................... B 26

8 tullförvaltare av klass 1 B ......................................................... B 24

20 tullöverkontrollörer........................................................................... B 24

15 förste tullkontrollörer..................................................................... B 22

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Befattningshavare Lönegrad

17 tullförvaltare av klass 2.................................................................. B 22

19 tullförvaltare av klass 3.................................................................. B 21

99 tullkontrollörer ............................................................................... B 21

7 tullförvaltare av klass 4............................................................... B 18

15 tullkassörer........................................................................................ B 18

385 kammarskrivare................................................................................ B 16

22 tullmästare......................................................................................... B 15

92 tullkontorister................................................................................ B 12

120 tullöveruppsyningsman............................................................ B 12

1 kansliskrivare .................................................................................. B 11

446 tulluppsyningsman .................................................................... B 8

9 kanslibiträden.................................................................................... B 7

773 tillsyningsmän................................................................................. B 6

102 tullvakter.......................................................................................... B 5

23 kontorsbiträden .............................................................................. B 4

22 skrivbiträden.................................................................................... B 2

2. Kustbevakningen.

22 kustöveruppsyningsmän................................

44 kustuppsyningsman........................................

42 förste kustvakter .........................................

149 kustvakter ....................................................

32 kustbevakningsbiträden.................................

3. Gränsbevakningen.

1 gränsbevakningschef ................................................................... B 22

1 kammarskrivare.......................................................................... B 16

10 gränsöveruppsyningsmän ................................................................ B 12

200 gränsuppsyningsmän ....................................................................... B 8

Genom beslut förenämnda dag, den 12 april 1929, har Kungl. Majit tillika

för budgetåret 1929/1930 för tullverket fastställt följande

.. B 12

B 8

.. B 7

B 6

B 5

Ordinarie stat.

A. Avlöningsstat.

Generaltullstyrelsen.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag

............................................................. kr. 525,500

Arvode till tullverkets ombudsman ............... » 2,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag....................... » 160,000 kr. 687,500

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

29

Tullstaten.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.

............................................................. kr. 10,245,700

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ............ » 120,000

Arvoden till två laboratorieföreståndare å

högst 1,000, respektive 500 kronor för år

räknat ......................................................... » 1,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag........................ » 2,082,000 kr. 12,449,200

B. Indragningsstat.

Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat ..................... kr. 26,548

C. Pensionsstater.

Pensioner till avskedade tjänstemän, förslagsanslag

............................................................. kr. 850,000

Pensioner till avlidna tjänstemäns änkor och

barn, förslagsanslag ................................... » 25,000

Gottgörelse till tullstatens enskilda pensionsinrättning

för mistade andelar av avlöning

vid vakanta tjänster .................................... » 13,000 fcr.

888,000

D. Omkostnadsstat.

Kostnader för avdömande av tullmål, förslagsanslag

............................................................ kr. 37,300

Resekostnads- och traktamentsersättningar

m. m., förslagsanslag.................................. » 420,000

Hemliga utgifter............................................... » 4,000

övriga kostnader för tullverket, förslagsanslag » 1,655,952 kr. 2,117,252

Summa förslagsanslag kr. 16,168,500.

Slutligen må i detta sammanhang nämnas, att Kungl Maj:t förordnat,

bland annat, att de i avlöningsstaten ingående anslagen för avlöningar

till icke-ordinarie befattningshavare m. m. icke må överskridas utan Kungl.

Maj :ts medgivande.

I en särskild specifikation av utgiftsstater för tullverket, vilken såsom

bilaga fogats vid statsverkspropositionen och som här nedan intagits, hava

Kungl. Majda nu framlagda förslag beträffande de olika anslagsposterna

sammanställts. För jämförelse har utskottet i denna specifikation vid de

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

poster, i vilka förändring föreslagits i förhållande till de av Kungl. Maj:t

för budgetåret 1929/1930 upptagna posterna, inom parentes infört de för

sagda budgetår beviljade. I de poster, vid vilka någon jämförelsepost ej

upptagits, har någon ändring i anslagets storlek icke ifrågasatts.

A. Avlöningsstaten.

Generaltullstyrelsen.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän:

Förslagsanslag....................................................

Arvode till tullverkets ombudsman:

Anslag ..............................................................

Kronor

Kronor

544,100

(525,500)

2,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.:

Förslagsanslag.................................................................

160,000

Tullstaten.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän:

Löner till ordinarie tjänstemän vid tullverkets

lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning,

förslagsvis ••• ............................................... kr. 10,731,700

(10,135,700)

Kallortstillägg och kallortstraktamenten, förslagsvis » 50,000

Felräkningspenningar, förslagsvis........................ » 10,000

Personliga lönetillägg samt ersättning för indragna

extra inkomster, förslagsvis ........................... » 5,000

(10,000)

Läkarvård och medikamenter samt begravningshjälp,

förslagsvis .......................................... » 40,000

10,836,700

(10,245,700)

706,100

(687,500)

Vikariatser sättningar :

Förslagsanslag.....................................................................

Arvoden till två taboratorieföreståndare:

Anslag: i Göteborg högst 1,000 kr., i Malmö högst 500 kr. .........

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.:

Arvoden åt tullexpeditions- och tullstationsföreståndare,

förslagsvis .................................... kr. lo,000

Avlöningar till extra ordinarie tjänstemän och extra

befattningshavare samt gratifikationer, förslagsvis » 1,700,000

(2,000,000)

Läkarvård och medikamenter samt begravningshjälp,

förslagsvis .......................................... » 2,000

Ersättning för övertidstjänstgöring, förslagsvis • • » 65,000

150,000

(120,000)

1,500

1,782,000

(2,082,000)

12,770,200

(12.449,200)

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

31

B. Indragning sstaten.

Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat...........................

Specifikation au indragning sstaten.

Stockholm: tullfiskalen T. G. E. Eksandh............... kr. 4,650

Landskrona: kustroddaren A. F. L. Bahr............... » 700

Göteborg: tullfiskalen G. S. von Zweigbergk ...... » 4,650

Östersund: gränsinspektoren A. J. N. Lidblom...... * 3,800

gränsridaren J. P. Bodin ....... *_700

Summa kr. 14,500

C. Pensionsstaterna.

Pensioner till avskedade tjänstemän, förslagsanslag

Pensioner till avlidna tjänstemäns änkor och barn, förslagsanslag

Gottgörelse till tullstatens enskilda pensionsinrättning för mistade

andelar av avlöning vid vakanta tjänster .....................

D. Omkostnadsstaten.

Kostnader för avdömande av tullmai:

Arvode till särskild ordförande i gränstullrätten

inom Norrbottens län ................................ kr.

Arvode till tolk för finska språket vid samma

gränstullrätt............................................... *

Gottgörelse åt rådhusrätterna för avgörande av tullmål,

förslagsvis ...........................................»_

2,000

300

35,000

Resekostnads- och traktamentsersättningar m. m.:

Ersättning för flyttningskostnad, förslagsvis...... kr. 20,000

Rese- och traktamentskostnader, förslagsvis..........» 400,000

Hemliga utgifter:

■ Anslag ................................................................

Övriga kostnader för tullverket:

Byggnader, hyror och tomtören, förslagsvis ...... kr.

Underhåll och drift av fortskaffningsmateriel,

förslagsvis ................................................... *

Expenser, förslagsvis ....................................... »

Telegramporto, förslagsvis................................. »

Gratifikationer åt kronolots- och kanalpersonal,

förslagsvis................................................... *

Legor för fortskaffningsmateriel, förslagsvis ...... »

Utbildning i tulltjänsten, förslagsvis .................. »

Beklädnad och beväpning, förslagsvis ............... »

Beslagarandelar samt tullstatens enskilda pensionsinrättnings

andelar av böter m. m., förslagsvis »

Diverse utgifter, förslagsvis

140.000

350.000

600.000

20,000

1,000

180,000

67.000

(30,000)

30.000

210,000

(160,000)

144,960

(144,952)

Summa kronor

Kronor

Kronor

15,940

(26,548)

920,000

(850,000)

25,000

13,000

958,000

(888,000)

37,300

420,000

4,000

1,742,960

(1,655,952)

2,204,260

(2,117,252)

16,654,500

(16,168,500)

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling

förehaft fyra motioner, väckta, en inom första kammaren, nr 120,

av herr M. Fehr samt tre inom andra kammaren, nämligen, nr 206, av

herrar C. Lovén och C. W. O. Höglund, nr 302, av herr A. Forssell och, nr

316, av herr E. Olovson i Västerås m. fl.

I motionen 1:120 har hemställts, att riksdagen måtte besluta,

dels att upptaga antalet tullkontröllörer vid lokaltullförvaltningen till

117,

dels ock att å tullverkets omkostnadsstat upptaga ett anslag av 10,000

kronor till stipendier åt tulltjänstemän för studieresor i utlandet.

I motion II: 206 bär föreslagits, att riksdagen måtte

dels besluta, att å ordinarie stat vid tullverket skall uppföras, utöver nu

befintliga befattningar, ytterligare följande antal tjänster, nämligen

3 tullmästartjänster,

31 tullkontoristtjänster,

21 tullöveruppsyningsmanstjänster,

138 tulluppsyningsmanstjänster,

172 tillsyningsmanstjänster,

10 kustuppsyningsmanstjänster,

28 förste kustvakttjänster,

70 kustvakttjänster,

dels vidtaga den höjning av anslagsposten till avlöningar till ordinarie

tjänstemän vid tullstaten, som i anledning härav erfordras,

dels ock upptaga anslagsposten till avlöningar m. m. till icke-ordinarie

befattningshavare vid tullstaten med 1,800,000 kronor.

Vad beträffar motion 11:302, har i denna motion yrkats, att riksdagen

måtte besluta

dels att upptaga antalet tullkontrollörer vid lokaltullförvaltningen till

117,

dels ock att å tullverkets omkostnadsstat upptaga ett anslag av 3,000 kronor

till stipendier åt tulltjänstemän för studieresor i utlandet.

Slutligen har i motionen 11:316 hemställts,

att riksdagen måtte med anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 1,

sjunde huvudtiteln, lokaltullförvaltningen, besluta utöka antalet ordinarie

tillsyningsmannatjänster med 52 från nuvarande 773 till 825, och

att vederbörande utskott måtte föreslå den höjning av anslaget å tullstaten

för avlöningar till ordinarie tjänstemän, som kan bliva erforderlig

i anledning av det framställda yrkandet.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får

utskottet hänvisa till motionerna.

-Utskottets Vidkommande till en början avlöningsstaten för generaltullstyrelsen har

yttrande, departementschefen först upptagit till behandling den av 1926 års besparingssakkunniga

på sin tid väckta frågan örn minskning av antalet byråer

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

33

inom styrelsen och därvid på anförda grunder biträtt styrelsens förslag

oin ytterligare anstånd nied denna frågas avgörande. Då jämväl utskottet

funnit vissa skäl härför föreligga, har utskottet, som förutsätter, att frågan

följes med uppmärksamhet, icke velat motsätta sig detta förslag.

Vad denna stat angår, innebär det förevarande förslaget vidare uppförande

å ordinarie stat av en revisors- och en kammarskrifvarbefattning, avsedda

för styrelsens revisiopsbyrå, samt en kammarskrivarbefattning, avsedd

för placering å kameralbyrån. Av den till stöd för ifrågavarande förslag

lämnade utredningen har det synts utskottet styrkt, att ett stadigvarande

behov av dessa tjänster måste anses föreligga, och utskottet finner sig därför

samt med hänsyn i övrigt till de arbetsuppgifter, som påvila innehavarna

av berörda befattningar, böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag i

nu angivna hänseenden.

I övriga anslag å avlöningsstaten för generaltullstyrelsen har någon

ändring icke föreslagits, och utskottet har ej heller funnit skäl därtill.

Lika med departementschefen förutsätter utskottet emellertid, att, såsom

nu är fallet, posten för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m. icke må överskridas utan Kungl. Maj:ts medgivande.

Innan förslag till personalförteckning för lokaltullförvaltningen framlagts

i statsrådsprotokollet, har till behandling upptagits väckta frågor örn

tullstationens i Furusund förändring till tullexpedition, örn indragning av

tullstationen i Saltbacken samt örn ändring i de vid tullstationens i Nynäshamn

inrättande föreskrivna villkor.

Vad de sålunda väckta spörsmålen beträffar, har utskottet icke funnit

skäl till erinran mot förslagen i vad de avse tullstationerna i Furusund och

Saltbacken. Däremot kan utskottet icke tillstyrka framställningen om

ändring i de villkor, som föreskrivits vid inrättandet av tullstationen i

Nynäshamn.

Vidkommande sistberörda fråga vill utskottet erinra därom, att såsom

villkor för inrättande av tullkamrar i rikets städer sedan gammalt stadgats,

att vederbörande stad skulle tillhandahålla för tullkammarens behov

erforderliga lokaler med inventarier m. m. Ett betydande antal av de

städer, där tullkammare finnes, åtnjuter emellertid s. k. tolagsersättning,

som delvis anses utgöra vederlag för nyssberörda prestation. Sådan ersättning

har dock icke tillerkänts de städer, i vilka på senare tider tullkammare

inrättats. För att i tullhänseende tillgodose trafiken vid andra

orter än städer har inrättats ett stort antal enklare organiserade och

mindre kostsamma tullanstalter, numera benämnda tullstationer eller

tullexpeditioner. Behovet av tjänstelokaler för dessa tullanstalter tillgodoses

för närvarande på olika sätt. På en del ställen äger tullverket

fastighet eller byggnad, däri tjiinstelokal är inrymd; på ett stort antal

platser tillhandahålles lokal av tullapstaltens föreståndare. Detta är fallet

bland annat vid flertalet tullexpeditioner och do vid riksgräpsen mot Norge

belägna tullstationer, som före ikraftträdandet den 1 maj 1928 av 1927

Bihang lill riksdagens protokoll 1930. (i sami. 7 käft. (Nr 7.)

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

års tullstadga benämnts gränstullstationer. Föreståndarna för dessa tullexpeditioner

och tullstationer åtnjuta emellertid i denna sin egenskap ett

särskilt mindre arvode, som delvis utgör ersättning för t jänstel okalens tillhandahållande.

På de återstående platserna är tjänstelokal upplåten av

vederbörande kommun eller enskilt företag, i vars intresse tullanstalten

är inrättad. För närvarande äro dessa platser till antalet 17, däri inberäknat

5 platser, å vilka tillfälliga stationer under seglationstiden inrättats på

begäran av enskilda företag, vilkas intressen stationerna huvudsakligen

äro avsedda att tillgodose.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har från och med den 1 augusti

1917 tullstation varit anordnad i Nynäshamn, intill den 1 juli 1924 på trafikaktiebolaget

Stockholm—Nynäs’ bekostnad men, efter framställning av

Kungl. Majit till 1924 års riksdag, från och med sistnämnda dag på bekostnad

av statsverket, dock med villkor att bolaget tillhandahölle ej

mindre åt stationen, kostnadsfritt för tullverket, erforderliga expeditionsoch

vaktlokaler samt behövligt varumagasin än även för personalen tjänliga

bostäder mot skälig hyra. Medgivande till stationens anordnande på

enahanda villkor lämnades sedermera årligen för ett vart av budgetåren

1925/1926, 1926/1927 och 1927/1928. För sistnämnda budgetår skulle för

stationens räkning avses en tullöveruppsyningsmanstjänst vid en av vissa

med utgången av budgetåret 1926/1927 indragna tullstationer. Enligt

Kungl. Majlis brev till generaltullstyrelsen den 1 juni 1928 angående tullverkets

utgiftsstater för budgetåret 1928/1929 skulle för tullstationens räkning

erforderlig personal — utom tullöveruppsyningsmannen tre tullvakter

— uppföras å ordinarie stat; och i sammanhang härmed bemyndigades

styrelsen att föranstalta örn uppehållande på statsverkets bekostnad

från och med ingången av sistnämnda budgetår tills vidare, så länge sådant

funnes erforderligt, av en tullstation i Nynäshamn, dock fortfarande

på förut angivna villkor.

Då kostnaden för personalen vid tullstationen i Nynäshamn år 1924

övertogs av statsverket, dock med vissa ovan omförmälda förpliktelser för

trafikaktiebolaget Stockholm—Nynäs, skedde detta av anledning, att tullstationen

vore betingad av den allmänna trafiken och rörelsen i Nynäshamn

och alltså måste anses betjäna icke allenast bolagets, utan även ett

allmänt intresse. Det styrelsen år 1928 av Kungl. Majit lämnade bemyndigande

att föranstalta örn stationens uppehållande tills vidare, så länge

sådant funnes erforderligt, föranleddes därav, att behovet av en tullstation

i Nynäshamn finge anses konstant. Jämväl enligt detta Kungl. MajitS

beslut skulle emellertid samma förpliktelser åligga bolaget.

Den av trafikaktiebolaget nu åberopade omständigheten för ett upphävande

av de sålunda bolaget åvilade förpliktelserna — tullstationens

uppförande å ordinarie stat —• har synts utskottet icke utgöra motiv för

bifall till framställningen ifråga och bärande skäl i övrigt härtill hava ej

heller anförts. Därest bolaget ej uppfyller de en gång åtagna för
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

35

pliktelserna, torde det enligt utskottets mening böra ankomma på Kungl.

Maj:t att vidtaga därav föranledda åtgärder, i syfte att statsverket i varje

fall icke må betungas av särskilda kostnader för tullokaler.

Beträffande härefter det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget till personalförteckning

för lokaltullförvaltningen innebär detsamma en avsevärd

utökning av det nuvarande ordinarie personalbeståndet. Förslaget avser

sålunda, att antalet ordinarie tjänster skulle ökas med ej mindre än 131

dylika tjänster. Såsom av utredningen i ärendet framgår, har emellertid

generaltullstyrelsen gått än längre i sina krav ifråga örn uppförande å

ordinarie stat av nya tjänster och föreslagit sådana till ett antal av 231.

Motionsvis har förslag framkommit örn ett ännu större antal tjänster än

generaltullstyrelsen ifrågasatt.

Med anledning av berörda förslag vill utskottet —• på sätt ock i generaltullstyrelsens

framställning skett — erinra, att vid upprepade tillfällen

uttalanden gjorts av statsmakterna, vari med skärpa framhållits angelägenheten

av besparingar och inskränkningar i statsförvaltningen och

Vikten av att personalökning i största möjliga mån undvekes. Vad tullverket

beträffar, må erinras, hurusom vid riksdagsbehandlingen av frågan

örn tullverkets stater för budgetåret 1928/1929, varvid inom statsutskottet

delade meningar yppades örn det antal nya tjänster, som borde uppföras å

stat, såväl av utskottets flertal som av reservanterna angavs såsom förutsättning

för beviljande av nya tjänster, att någon utvidgning av de sålunda

fastställda personalstaterna icke skulle ifrågasättas under den närmaste

framtiden.

I betraktande härav har utskottet givetvis icke kunnat undgå att ställa

sig synnerligen tveksamt mot de nu framlagda förslagen örn utökning av

det ordinarie personalbeståndet vid lokaltullförvaltningen. Då emellertid

utredningen i ärendet synts rrtskottet giva vid handen, att med hänsyn

till den under senare tider alltjämt ökade trafiken samt de nya arbetsuppgifter,

tullverket fått sig pålagda, ytterligare personal måste anses

erforderlig samt, såvitt förutses kan, behovet härav synes vara konstant,

har utskottet ansett sig böra förorda, att ett antal nya tjänster nu uppföres

å ordinarie stat. Försiktigheten har dock synts utskottet bjuda att

icke gå längre än Kungl. Maj:ts förslag innebär, och utskottet kgn sålunda

icke — vare sig det gäller högre eller lägre tjänster — tillstyrka de motionsvis

framställda yrkandena härutinnan. Vad särskilt beträffar det i

motionen II: 316 framställda yrkandet örn nya ordinarie tillsyningsmanstjänster

vid tullkammaren i Västerås, förutsätter utskottet, att detta krav,

i den mån det befinnes berättigat, bör kunna tillgodoses inom ramen av det

antal tjänster av denna kategori, utskottet ansett sig böra förorda. I detta

sammanhang vill utskottet emellertid, under erinran örn den av 1914 års

tullkommission uppställda ledande grundsatsen att användande av överkvalificerad

arbetskraft bör i största möjliga mån undvikas, uttala önsk
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

värdheten av, att genom generaltullstyrelsens försorg ytterligare undersökning

verkställes, huruvida icke genom en mera rationell arbetsfördelning

denna prinicip kan i större grad, än vad hittills varit fallet, fullföljas.

Vad angår förslagen i avseende å personalförteckningen för kustbevakningen,

gäller i huvudsak vad utskottet ovan anfört ifråga örn utökning av

antalet ordinarie tjänster vid lokaltullförvaltningen jämväl beträffande

förslagen rörande sagda förteckning. Utskottet har sålunda funnit skäl

anförda för en utökning av elef ordinarie personalbeståndet även vid

nämnda bevakning.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, avser Kungl. Maj:ts förslag

uppförande å ordinarie stat av 10 kustuppsyningsmanstjänster, 10 förste

knstvakttjänster, 15 kustbevaknings- och 20 kustbevakningsbiträdestjänster,

utgörande sålunda en utökning ay det nuvarande antalet dylika tjänster,

tillhopa 267, med 55 tjänster. Motionsvis har, såsom ovan nämnts,

föreslagits, att förste kustvakttjänsternas och kustvakttjänsternas antal

måtte ökas med 28 respektive 70 tjänster. En så avsevärd utökning av

sistberörda tjänster har utskottet funnit sig icke kunna tillstyrka, utan

utskottet får ock i denna del biträda Kungl. Maj:ts förslag.

Kungl. Majits förslag i avseende å gränsbevakningens personalbestånd

och organisation innebär icke någon ändring i det nu gällande. Mot förslaget

härutinnan har utskottet icke haft något att erinra.

Beräkningen av de å avlöningsstaten för tullstaten uppförda särskilda

anslagen har ej heller givit utskottet anledning till erinran. Härav följer,

att utskottet ansett sig icke kunnat biträda det motionsvis framförda yrkandet

örn upptagande av anslagsposten till avlöningar till ieke-prdinarie

befattningshavare m. m. med 1,800,000 kronor utan funnit denna post böra,

i enlighet med vad Kungl. Majit föreslagit, uppföras med 1,700,000 kronor.

Såsom för närvarande gäller, bör anslagsposten icke få överskridas utan

Kungl. Majits medgivande.

Vad slutligen angar Kungl. Majlis förslag beträffande indragningsstaten,

pensionsstaterna och omkostnadsstaten, för utskottet ävenledes i dessa

delar förorda Kungl. Majits förslag. I likhet med departementschefen

finner sig utskottet alltså icke kunna tillstyrka medels anvisande för beredande

av stipendier åt tulltjänstemän för studieresor i utlandet, varom

generaltullstyrelsen framlagt förslag och yrkanden framställts i två av de

förut nämnda motionerna.

Under åberopande av vad ovan anförts, får utskottet sålunda hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Majits förslag

pcb med avslag å herrar Fe}irs, Eovéns oph Höglunds,

Forssells samt Olovson® i Västerås ovanberörda

motioner, I; 120, IX: 206, 302 och 316, i vad de skilja sig

från Kungl. Majits förslag,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

87

a) besluta, att antalet ordinarie befattningar vid

tullverket jämte de för vederbörande befattningshavare

avsedda lönegrader skall bestämmas i enlighet

med vad av chefen för finansdepartementet i statsrådsprotokollet

över finansärenden den 3 januari 1930 föreslagits,

b) för budgetåret 1930/1931 för tullverket godkänna

följande

Ordinarie stat.

A. Avlöningsstat.

Generaltullstyrelsen.

Avlöningar till ordinarie

tjänstemän, förslagsanslag

............................... kr. 544,100

Arvode till tullverkets

ombudsman..................... » 2,000

Avlöningar till icke-ordinarie

befattningshavare

m. m., förslagsanslag » 160,000 kr. 706,100

Tullstaten.

Avlöningar till ordinarie

tjänstemän, förslagsanslag

................................

Vikariatsersättningar, förslagsanslag

.....................

Arvoden till två laboratorieföröståndare

å högst

l, 000, respektive 500 kronor

för år räknat ........

Avlöningar till icke-ordinarie

befattningshavare

m. m., förslagsanslag

kr. 10,836,700

» 150,000

» 1,500

» 1,782,000 kr. 12,770,200

B. Indragningsstat.

Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat.

................................................. kr. 15,940

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

C. Pensionsstater.

Pensioner till avskedade

tjänstemän, förslagsanslag

.................................

Pensioner till avlidna tjänstemäns

änkor och barn,

förslagsanslag

Gottgörelse till tullstatens

enskilda pensionsinrättning

för mistade andelar

av avlöning vid vakanta

tjänster ...........................

kr. 920,000

kr. 25,000

»____13,000 kr. 958,000

D. Omkostnadsstat.

Kostnader för avdömande

av tullmål, förslagsanslag

................................ kr. 37,300

Resekostnads- och traktamentsersättningar

m.

m., förslagsanslag ......... » 420,000

Hemliga utgifter ........... » 4,000

övriga kostnader för tullverket,

förslagsanslag » 1,742,960 kr. 2,204,260

Summa förslagsanslag kr. 16,654,500,

c) i riksstaten uppföra ordinarie förslagsanslaget

för tullverket till ett mot statens slutsumma svarande

belopp av 16,654,500 kronor,

samt

d) förklara, att sådan å den 31 december 1922

gällande ordinarie stat kvarstående tjänsteman vid

tullverket, som ej anmält sig icke vilja övergå på den

nya staten, må under budgetåret 1930/1931 komma i åtnjutande

av tillfälligt lönetillägg till belopp, vilket

Kungl. Majit, efter förslag av generaltullstyrelsen,

prövar stå i lämpligt förhållande till den tjänstgöring,

som må komma att krävas av vederbörande, eller

Kungl. Majit eljest kan finna skäligt, dock icke i

något fall till högre belopp för år räknat, än som genom

kungörelsen den 22 juni 1921 (nr 444) angående

tillfälliga lönetillägg åt viss personal vid tullverket

för år 1922 blivit bestämt.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

19:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 22). att till särskilda

åtgärder för bekämpande genom tullverkets försorg av olovlig införsel

av spritdrycker m. m. för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag

av 300,000 kronor, att utgå av statsverkets fond av

rusdrycksmedel.

I fråga örn utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid 129—133

i statsrådsprotokollet.

Särskilda åtgärder

flir

bekämpande

genom tullverkets

försorg

av olovlig

införsel

av spritdrycker

m. m.

[22.]

Från och med budgetåret 1923/1924 till och med budgetåret 1927/1928

har under anslagstiteln övriga kostnader för tullverket varit uppförd en

anslagspost till särskilda åtgärder för bekämpande av olovlig varuinförsel

m. m., vilken anslagspost förslagsvis upptagits med följande belopp:

år 1923/1924................................................ kronor 300,000

» 1924/1925................................................ » 150,000

» 1925/1926................................................ » 200,000

» 1926/1927''................................................ » 200,000

» 1927/1928................................................ » 100,000.

I skrivelse till Kungl. Majit den 26 september 1927 angående tullverkets

utgiftsstater för budgetåret 1928/1929 hemställde generaltullstyrelsen på anförda

skäl, att anslagsposten måtte för budgetåret upptagas med ett till

150,000 kronor förhöjt belopp, vilket förslag även vann bifall, dock på det

sätt, att till särskilda åtgärder för bekämpande genom tullverkets försorg av

olovlig införsel av spritdrycker m. m. å riksstaten upptogs ett extra reservationsanslag

av 125,000 kronor, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel,

samt att återstoden av det begärda beloppet, eller 25,000 kronor, vilket belopp

ansågs böra vara avsett för motverkande av olovlig varuinförsel i

övrigt, skulle tillföras den i anslaget »övriga kostnader för tullverket» ingående

posten »diverse utgifter», som alltså i motsvarande mån höjdes.

Vederbörande departementschef anförde härvid, att för den händelse nyssberörda

reservationsanslag skulle visa sig icke bliva försitt ändamål tillräckligt,

Kungl. Majit syntes kunna efter därom av generaltullstyrelsen

gjord framställning bemyndiga styrelsen att för ändamålet disponera medel

ur anslagsposten »diverse utgifter». För budgetåret 1929/1930 anvisades

för bekämpande genom tullverkets försorg av olovlig införsel av spritdrycker

m. m. ett extra reservationsanslag av likaledes 125,000 kronor, att

utgå av rusdrycksmedelsfonden, varjämte i anslagsposten »diverse utgifter»

skulle fortfarande ingå ett belopp av 25,000 kronor till motverkande av

annan olovlig varuinförsel än spritsmuggling.

Sedan i statsrådsprotokollet lämnats en redogörelse för generaltullstyrelsens

framställning örn anslag till nu berörda ändamål för nästkommande

budgetår, utmynnande i att ett belopp av 600,000 kronor måtte

för ändamålet anvisas, har departementschefen i ärendet anfört följande:

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Utskottets

yttrande.

KontroU
styrelsens
verksamhet.

[23.]

»I likhet med generaltullstyrelsen finner jag åtgärder alltjämt vara erforderliga

för spritsmugglingens bekämpande.

För ändamålet i fråga Ilar generaltullstyrelsen, såsom nämnts, för nästkommande

budgetår äskat ett anslag å 600,000 kronor. Anslaget skulle

vid bifall härtill komma att utgå med ett nära fem gånger så högt belopp

som det för innevarande budgetår beviljade. Visserligen torde kraftiga åtgärder

för smugglingens hämmande vara av behovet påkallade, men den

sålunda äskade anslagssumman synes mig dock alltför högt beräknad. På

sätt i generaltullstyrelsens skrivelse skett, vill jag erinra därom, att möjlighet

föreligger att även med vissa andra medel i viss utsträckning tillgodose

huvudsakligen samma ändamål som dem, för vilka det särskilda

reservationsanslaget är avsett. Jag åsyftar de medel, som jämlikt lagarna

den 8 juni 1923 (nr 147) samt den 20 juni 1924 (nr 225) må av styrelsen

i nu angivna syfte disponeras. Såsom av styrelsens skrivelse framgår, utvisade

de sålunda influtna medlen vid utgången av budgetåret 1928/1929

en behållning å 127,051 kronor 67 öre och denna behållning har sedermera,

enligt vad jag inhämtat, stigit, så att den vid utgången av november månad

1929 belöpte sig å 136,908 kronor 37 öre. Med hänsyn härtill och då, för

den händelse det anslagsbélopp, jag föreslår till anvisande, skulle visa sig vara

otillräckligt, Kungl. Maj:t torde kunna efter därom av generaltullstyrelsen

gjord framställning bemyndiga styrelsen att för ändamålet disponera medel

ur den å tullverkets omkostnadsstat uppförda anslagsposten »diverse utgifter»,

har jag ansett anslaget böra begränsas till 300,000 kronor.»

Fika med departementschefen och generaltullstyrelsen anser utskottet

kraftiga åtgärder alltjämt vara av behovet påkallade för spritsmugglingens

bekämpande. Utskottet tillstyrker alltså, att medel för ändamålet

järnvä! för nästkommande budgetår anvisas och vill förorda beviljandet

av det av Kungl. Majit äskade anslaget. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till särskilda åtgärder för bekämpande

genom tullverkets försorg av olovlig införsel

av spritdrycker m. m. för budgetåret 1930/19-31

anvisa ett extra reservationsanslag av 300,000 kronor,

att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.

20:o) Beträffande dels Kungl. Majlis förslag angående anslag till upprätthållande

av kontrollstyrelsens Verksamhet (punkt 23) dels två likalydande

i ämnet väckta mötioiier, den ena, nr 119, inom första kammaren

av herr A. J. Bärg m. fl., och den andra, nr 225, inom andra kammaren

av herr Sv. Bengtsson i Norup m. fl. kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom

för riksdagen

anmäla.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

41

21 :o) Kungl. Maj:t Ilar föreslagit riksdagen (punkt 24) att minska ordinarie

förslagsanslaget till stämpelomkostnader, nu 400,000 kronor, med

35.000 kronor till 365,000 kronor.

Det ordinarie förslagsanslaget till stämpelomkostnader var i riksstaterna

för ett vart av budgetåren 1926/1927—1928/1929 uppfört med

350.000 kronor. För innevarande budgetår är anslaget upptaget med

400.000 kronor. Nettoutgifterna från anslaget liava för budgetåren

1926/1927—1928/1929 uppgått till, i runda tal, 307,600 kronor, 329,400 kronor

och 392,500 kronor.

Enligt vad från generalpoststyrelsen meddelats, hava av utgifterna under

budgetåret 1928/1929 167,500 kronor utgjorts av ersättning till postverket

för stämpelväsendets handhavande under år 1928; omkring 175,800 kronor

hava utgått såsom gottgörelse till postverket för av verket under sistnämnda

år förskotterade kostnader för stämpelpapper, verkställande av stämpeltfyek

m. m.; återstoden har utbetalats av andra myndigheter än generalpoststyrelsen.

Till sistnämnda kostnader höra, bland annat* arvoden åt tillsyningsman,

utsedda jämlikt förordningen örn utgörande av en särskild stämpelavgift

i vissa fäll vid köp, byte eller införsel till riket av pärlor med flera

lyxvaror.

Vad angår storleken av stämpelomkostnaderna under innevarande budgetår,

har generalpoststyrelsen beräknat den del av dessa omkostnader, som

avser postverkets befattning med hithörande spörsmål, till ungefär 350,000

kronor. För beräknande av anslagsbelastningen borde till nämnda summa

läggas det belopp, som utbetalades av andra myndigheter än generalpoststyrelsen.

Under normala förhållanden kunde dylika utbetalningar uppskattas

till 25,000 kronor för år räknat. Utgifterna för stämpelomkostnader

för innevarande budgetår syntes sålunda kunna beräknas till 375,000 kronor.

Till sagda belopp har generalpoststyrelsen jämväl för nästkommande budgetår

beräknat det erforderliga medelsbehovet.

Mot den av generalpoststyrelsen verkställda beräkningen har departementschefen

icke funnit anledning till invändning. Emellertid har departementschefen

erinrat, att enligt av honom i samband med inkomstberäkningen

framlagt förslag nyssberörda särskilda stämpelbeskattning

vid köp, byte eller införsel av pärlor med flera lyxvaror från och med

budgetåret 1930/1931 skulle komma att upphöra. Därmed skulle också

bortfalla de med ifrågavarande beskattning förenade kontrollkostnaderna,

vilka kostnader beräknats till omkring 10,000 kronor för år. I anledning

härav har anslaget ansetts kunna nedsättas med motsvarande belopp,

vadan anslaget för nästkommande budgetår upptagits med 365,000

kronor.

Vad ifrågavarande anslagsäskande angår, vill utskottet erinra därom,

att riksdagen numera beslutat, att kungl, förordningen den 17 maj

Stämpel
omkostnader.

[24.]

Utskottets

yttrande.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

1923 (nr 113) om utgörande av en särskild stämpelavgift i vissa fall vid

köp, byte eller införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror skall äga

fortsatt tillämpning jämväl under nästkommande budgetår.

Vid sådant förhållande och då den av generalpoststyrelsen verkställda

beräkningen av anslaget icke givit utskottet anledning till erinran, torde

anslaget böra bestämmas i överensstämmmelse med vad nämnda styrelse

föreslagit eller till 375,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget

till stämpelomkostnader, nu 400,000 kronor, med

25,000 kronor till 375,000 kronor.

Kostnader 22:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 25) att höja ordi
for

årlig narie förslagsanslaget till kostnader för årlig taxering, nu 3,200,000 kro[25.

”/ nor> med 300,000 kronor till 3,500,000 kronor.

. Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 137—139 i statsrådsprotokollet.

Den övervägande delen av kostnaderna för det årliga taxeringsarbetet

bestrides av statsmedel och täckes från ett under sjunde huvudtiteln

uppfört ordinarie förslagsanslag, som förut benämnts »kostnader för

taxering till skatt å inkomst och förmögenhet» men som från och med

innevarande budgetår, i anslutning till nya taxeringsförordningens terminologi,

rubriceras »kostnader för årlig taxering».

Av de från ifrågavarande anslag bestridda kostnaderna utgöres huvudparten

av sådana, vilka efter förslag av länsstyrelserna en gång årligen

prövas av Kungl. Majit, som därvid ställer visst belopp till förfogande åt

varje länsprövningsnämnd. Bland dessa kostnader märkas framför allt

de i 145 § 1 mom. taxeringsförordningen omförmälda ersättningar åt

ordförandena och kronoombuden i taxeringsnämnderna m. fl. Vidare utgå

från anslaget, utan beslut av Kungl. Majit, medel till gäldande av

vissa av länsprövningsnämndernas arbeten föranledda utgifter, vartill,

enligt 145 § 5 inom. taxeringsförordningen, vederbörande nämnd må efter

förslag av länsstyrelsen använda erforderligt belopp. Härjämte täckas

från anslaget vissa andra kostnader för taxeringsarbetet, såsom ersättningar

till sakkunniga och till häradsskrivarna för avskrifter av taxeringslängder,

resekostnads- och traktamentsersättningar, ävensom kostnader

för den mellankommunala prövningsnämnden.

I nedanstående, i statsrådsprotokollet intagna tabell hava sammanställts

uppgifter å dels de i riksstaten upptagna anslagsbeloppen för ett

vart av budgetåren 1925/1926—1929/1930, dels ock nettoutgifterna från anslaget

under samma period, i den mån uppgifter härom varit tillgängliga.

Utgifterna hava därvid uppdelats på tre kolumner, nämligen en kolumn,

avseende de av Kungl. Majit utanordnade beloppen, varvid inom parentes

angivits de belopp, som av länsstyrelserna blivit begärda, en kolumn

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7. 43

för kostnader i övrigt, vilka bestritts från anslaget, samt en summakolumn.

Nettoutgifter å anslaget

Budgetår

Anslag å

riksstaten

kronor

Av Kungl. Magt

utanordnat

kronor

Övriga kost- nader

kronor

Summa

kronor

1925/1926 ...........................

3,000,000

2,554,500

(2,886,900)

522,000

3,076,500

1926/1927 .........................

3,000,000

2,477,800

(2,955,300)

549,800

3,027,600

1927/1928 ...........................

2,800,000

2,310,600

(3,005,700)

474,300

2,784,900

1928/1929 ..........................

1929/1930 ..........................

2,800,000

3,200,000

2,294,900

(2,785,400)

2,535,300

(3,146,200)

684,700

2,979,600

Påpekas må, att under budgetåren 1927/1928 och 1928/1929, då ifrågavarande

anslag varit nedsatt till 2,800,000 kronor, särskilda extra anslag

varit uppförda å riksstaten för bestridande av kostnaderna för 1928 års

allmänna, fastighetstaxering. De årliga fastighetstaxeringar, som äga

rum under tiden mellan de vart femte år återkommande fastighetstaxeringarna,

bekostas däremot från förevarande anslag.

Av den ovan lämnade sammanställningen framgår, att taxeringsanslaget

under flertalet år av redovisningsperioden överskridits, ehuru åtminstone

under de första åren förhållandevis obetydligt. Att »övriga kostnader»

för budgetåret 1927/1928 uppgått till väsentligen mindre belopp

än motsvarande kostnader för såväl föregående som efterföljande budgetår

torde sammanhänga med att, på sätt nyss antyddes, under budgetåret

1927/1928 samtliga kostnader för fastighetstaxering hestredos från det

för ändamålet uppförda extra anslaget. Vad angår nu löpande budgetår

hava de slutliga nettoutgifterna icke kunnat angivas. Med hänsyn till

de nya utgifter, som tillämpningen av 1928 års taxeringsförordning under

detta budgetår medför under rubriken »övriga kostnader» — bland annat

kostnaderna för mellankommunala prövningsnämnden, uppgående till

omkring 30,000 kronor, och vissa sakkunnigersättningar — har dock även

för nämnda år ett överskridande synts departementschefen vara att förvänta.

Såsom av det förestående framgår, höjde sistlidet års riksdag förevarande

anslag med 400,000 kronor eller från 2,800,000 kronor till 3,200,000

kronor, och Kungl. Maj:ts föreliggande förslag innebär, att anslaget nu

skulle ånyo höjas med 300,000 kronor. Höjningen av anslaget skulle alltså

vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag under två budgetperioder utgöra

icke mindre än 700,000 kronor.

Utskottets

yttrande.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Ersättning

till städerna

för mist ad

tolaq.

[26.]

Ersättning

till vissa

städer och

köpingar för

till statsverket

indragna

brännvinsförsäljninq8medel.

[27.]

Även om utskottet funnit skäl anförda för att en ökning av anslaget i

fråga nu åter vidtages, Ilar utskottet dock ansett en begränsning av det

av Kungl. Majit äskade beloppet böra ske. Utskottet får för sin del föreslå,

att anslagsökningen reduceras till 200,000 kronor, och hemställer

alltså,

att riksdagen må höja ordinarie förslagsanslaget

till kostnader för årlig taxering, nu 3,200,000 kronor,

med 200,000 kronor till 3,400,000 kronor.

Ersättningar för särskilda förmåner och

rättigheter m. m.

23:o) I enlighet med vad Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt

26) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 139 och 140)

i ämnet innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget

för ersättning till städerna för vilstad tolag, nu

7,800,000 kronor, med 600,000 kronor till 7,200,000

kronor.

24io) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 27) att i riksstaten

uppföra ordinarie anslaget för ersättning till vissa städer och köpingar

för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel med 1,713,228

kronor.

Enligt 1 § i förordningen den 18 juli 1913 (nr 198) angående ersättning

till städer och vissa köpingar, landsting och hushållningssällskap för till

statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel skola av statsverket

till de i nämnda paragraf angivna städer och köpingar utbetalas bestämda,

successivt sjunkande ersättningsbelopp, för vilkas bestridande

särskilt ordinarie anslag anvisats å riksstaten. Ifrågavarande belopp

skola enligt 5 § i samma förordning, sådan denna paragraf lyder enligt

förordning den 9 juni 1922 (nr 363), av statskontoret utbetalas till vederbörande

under juli månad.

För år 1930 uppgå ersättningsbeloppen till sammanlagt 1,713,228 kronor.

Med detta belopp torde alltså anslaget för ersättning till vissa städer och

köpingar för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel böra

upptagas i riksstaten för budgetåret 1930/1931.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstaten uppföra ordinarie

anslaget för ersättning till vissa städer och köpingar

för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel

med 1,713,228 kronor.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

45

25:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts framställning (punkt 28) och under

hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 140 och 141) i ämnet

innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget

till vederlag för nedlagda utskänkningsrättigheter,

nu 50,000 kronor, med 5,000 kronor till 45,000 kronor,

att utgå av statsverkets fond av xusdrycksmedel.

26:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 29) att för budgetåret

1930/1931 såsom extra förslagsanslag anvisa

a) till inlösen av skattefrälseräntor 90,000 kronor,

b) till ersättning för skattefrälseräntor 40,000 kronor,

samt

c) till avlösning av frälseskatteräntor 40,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 141 och 142 i statsrådsprotokollet.

Under en följd av år hava å riksstaten uppförts extra förslagsanslag å

växlande belopp dels till inlösen av skattefrälseräntor, dels till ersättning

för skattefrälseräntor, dels till avlösning av frälseskatteräntor. För närmare

kännedom örn beskaffenheten av de kostnader, för vilkas täckande

anslaget avsetts, samt om de grunder, som följts vid beräknandet av anslagen,

hänvisas till sjunde huvudtiteln i 1918, 1927 och 1928 års statsverkspropositionen
I

riksstaten för innevarande budgetår är anslaget till inlösen av skattefrälseräntor

uppfört med 250,000 kronor. Anslaget till ersättning för

skattefrälseräntor utgör 50,000 kronor. Med samma belopp är anslaget

till avlösning av frälseskatteräntor uppfört.

Kungl. Majlis förevarande, på kammarkollegii beräkningar grundade

förslag har icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för budgetåret 1930/1931 såsom

extra förslagsanslag anvisa

a) till inlösen av skattefrälseräntor 90,000 kronor,

b) till ersättning för skattefrälseräntor 40,000 kronor,

samt

c) till avlösning av frälseskatteräntor 40,000 kronor.

27:o) Kungl, Majit har föreslagit riksdagen (punkt 30) att höja ordinarie

förslagsanslaget till bidrag till skattetyngda kommuner, nu 5,000,000

kronqr, med 1,000,000 kronor till 0,000,000 kronor.

Vederlag för

nedlagda utskänkningsrättiqheter.

[28.]

Inlösen av

och ersättning

för skattefrälseräntor

samt avlösning

av frälseskatter

äntor.

[29.]

Utskottets

yttrande.

Bidrag till

skattetyngda

kommuner.

[30.]

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Under en följd av år hava till utjämning av det kommunala skattetrycket

understöd lämnats åt synnerligt skattetyngda kommuner. De

skatteutjämningsbidrag, som enligt tidigare gällande bestämmelser av år

1921 utdelats under de senare åren till och med år 1928, angivas i runda

tal i följande tabell:

1924 ...................... kronor 4,474,000

1925 ................................ » 3,989,000

1926 ................................ » 3,983,000

1927 » 4,082,000

1928 ................................ » 4,424,000.

Genom förordning den 15 december 1927 (nr 462) meddelades nya bestämmelser

för understöd åt synnerligt skattetyngda kommuner, varigenom

gränserna för bidragsverksamheten i vissa hänseenden vidgades. Med

stöd av dessa föreskrifter, vilka första gången tillämpades under år 1929,

beviljades sagda år understöd åt inalles 4 städer, 13 municipalsamhällen

och 656 landskommuner med sammanlagt 5,792,000 kronor i runt tal.

Den avsevärda höjning, som understödssumman vid jämförelse med tidigare

år undergått, är i övervägande grad beroende av att, i förhållande

till vad förut varit fallet, ett väsentligt ökat antal landskommuner kommit

i åtnjutande av bidrag, vartill kommer, att enligt de äldre bestämmelserna

understöd icke kunde tilldelas städer och municipalsamhällen.

Ifrågavarande understöd utanordnas från en under statskontorets förvaltning

stående fond, »skatteutjämningsmedlens fond». Medel till understödens

bestridande beredas genom anlitande av vissa särskilda, för

ändamålet avsedda intäkter. Till skatteutjämningen skall sålunda, jämlikt

71 § kommunalskattelagen, användas inflytande skatt för s. k. gemensamt

kommunalt ändamål, liksom ock, jämlikt förordning den 28 september

1928 (nr 376), hälften av den särskilda skatten å vissa lotter ivinster.

Huvudparten av ifrågavarande medel anskaffas emellertid, jämlikt förordning

den 28 september 1928 (nr 375), genom anlitande av den numera

till statsverket redovisade utjämningsskatten, av vilken så stor del uttages,

som är för skatteutjämningsändamålet behövlig. Av dessa intäkter

inflyter skatten för gemensamt kommunalt ändamål — vars avkastning

torde bliva tämligen obetydlig — direkt till skatteutjämningsmedlens

fond. Lotterivinstskatten och utjämningsskatten däremot ingå numera

på riksstatens inkomstsida, den förra bland stämpelmedlen och den

senare såsom självständig inkomsttitel. De från dessa båda inkomstkällor

inflytande medlen omföras sedermera till skatteutjämningsmedlens

fond över ett under sjunde huvudtiteln uppfört ordinarie förslagsanslag

»bidrag till skattetyngda kommuner».

Nu nämnda anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört

med 5,000,000 kronor. Med hänsyn till den allmänna stegringstendens

hos ifrågavarande utgiftsbehov, varom de i det föregående angivna säff
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

47

roma bära vittne, och särskilt den betydande utgiftssumman för år 1929,

har anslaget för nästkommande budgetår ansetts böra höjas förslagsvis

med 1,000,000 kronor till 6,000,000 kronor.

Vad angår täckningen för detta anslagsbelopp å riksstatens inkomstsida,

må erinras, att vid inkomstberäkningen departementschefen bland

stämpelmedlen förutsatt en intäkt av lotterivinstskatten å 1,600,000 kronor,

varav hälften eller 800,000 kronor avses för skatteutjämning, samt

att departementschefen vidare föreslagit, att utjämningsskatten skall

upptagas med 5,200,000 kronor.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot beräkningen av ifrågavarande

anslag, hemställer,

att riksdagen må höja ordinarie förslagsanslaget

till bidrag till skattetyngda kommuner, nu 5,000,000

kronor, med 1,000,000 kronor till 6,000,000 kronor.

Diverse.

28:o) På grund av Kungl. Majlis förslag (punkt 31) och under hänvisning

till vad statsrådsprotokollet (sid. 144) i ämnet innehåller, hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad innevarande

budgetår ägt rum, till bestridande av staten åliggande

kommunala och andra utskylder för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag av 40,000

kronor.

29:o) Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

(punkt 32) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid.

145) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, såsom bidrag till svenska stadsförbundet

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra

anslag av 4,000 kronor.

30:o) I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 33) och under åberopande

av vad statsrådsprotokollet (sid. 145) i ämnet innehåller, får utskottet

hemställa,

Utskottets

yttrande.

Staten åliggande

kommunala

och

andra utskylder.

[31.]

Svenska stadsförbundet.

[32.]

Svenska

landskom
munernas
förbund.

[33.]

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Internationella

statistiska

institutets

permanenta

byrå

i Haaq.

[34.]

Internationella

byrån

i Paris för

mått och vikt

[35.]

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, såsom bidrag till svenska landskommunernas

förbund för budgetåret 1930/1931 anvisa

ett extra anslag av 2,000 kronor.

31 :o) Med anledning av Kungl. Maj:ts framställning (punkt 34) och

under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 145 och 146) i ämnet

innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, såsom bidrag till internationella

statistiska institutets permanenta byrå i Haag

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av

1,500 kronor.

32:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 35) att såsom bidrag

till internationella byrån i Paris för mått och vikt för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag av 1,000 kronor.

Genom en i Paris år 1875 avslutad konvention överenskommo åtskilliga

stater, bland dem Sverige, att inrätta en byrå till betryggande av

det metriska systemets internationella likformighet och fullkomnande.

Byrån, vars officiella benämning är »Bureau international des poids et

mesures», har till uppgift, bland annat, att förvara de internationella

prototyperna för meter och kilogram, att periodiskt jämföra nationella

likare med nämnda prototyper, att anställa jämförelser med de icke

metriska likare för mått och vikt, som användas i olika länder och inom

särskilda vetenskaper, samt att på begäran granska precisionslikare.

Byrån har sitt säte i Paris och står under ledning av en internationell

kommitté och en generalkonferens, vilken utgöres av representanter för

alla de till konventionen anslutna staterna med presidenten vid vetenskapsakademien

i Paris såsom ordförande. Byråns organisation samt

kommitténs och generalkonferensens sammansättning och åligganden

bestämmas närmare i ett vid konventionen fogat reglemente.

Kostnaderna för byrån och kommittén skola täckas genom bidrag från

de anslutna staterna i enlighet med en tariff, som vid kostnadernas fördelning

utgår från staternas invånarantal. Vid sjunde generalkonferensen

för mått och vikt, som hölls i Paris år 1927, bestämdes, att det fasta årsanslaget

till byrån skall utgå med 125,000 guldfrancs, med rätt för kommittén

att genom enhälligt beslut höja anslaget till 150,000 guldfrancs. Från

och. med år 1927 har Sveriges årliga bidrag till byrån utgjort 1,375

guldfrancs.

Bidragsmedlen hava tidigare anvisats från det förutvarande reservationsanslaget

till mynt- och justeringsverkets drift, som utgick av in
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

49

kornsten av myntning och justering. För år 1929 har bidraget till byrån

bestritts från det för innevarande budgetår anvisade förslagsanslaget till

mynt- och justeringsverket.

Då ifrågavarande bidrag är årligen återkommande, har det synts departementschefen

lämpligt, att medel för ändamålet äskas å riksstaten.

Enär enligt konventionen bidraget bör utbetalas i början av varje kalenderår,

har, därest å riksstaten för nästkommande budgetår anslag upptages

för allenast ett årsbidrag, detsamma ansetts böra avse kalenderåret

1931. Detta förutsätter, att bidraget för innevarande kalenderår

anvisas på sätt år 1929 ägt rum. Då bidraget utgår i främmande myntslag,

har med hänsyn till förekommande kursväxlingar anslaget, vilket

synts böra erhålla extra anslags natur, uppförts såsom förslagsanslag.

Med utgångspunkt från den normala kursen å guldfrancs bär anslaget

synts böra bestämmas till 1,000 kronor.

Utskottet har i likhet med departementschefen ansett, att medel för nu

ifrågavarande ändamål böra anvisas å riksstaten. Då utskottet icke

heller haft något att erinra emot anslagets karaktär eller storleken av detsamma,

får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må såsom bidrag till internationella

byrån i Paris för mått och vikt för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag av 1,000

kronor.

33 :o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 36) att såsom bidrag

till internationella tulltariffbyrån i Bryssel för budgetåret 1930/1931

anvisa ett extra förslagsanslag av 3,300 kronor.

Internationella unionens för offentliggörande av tulltariffer byrå upprättades

i Bryssel på grund av en konvention av den 5 juli 1890 och

trädde i verksamhet den 2 april 1891. Sverige har för sin del biträtt

konventionen från den 1 april 1904.

I enlighet med föreskrifterna i konventionen utgjorde ursprungligen

det svenska bidraget till upprätthållande av unionens byrå 1,863 belgiska

francs per räkenskapsår, omfattande tiden 1 april—31 mars. Med detta

belopp utgick bidraget till och med räkenskapsåret 1920/1921. Härtill kom

från och med räkenskapsåret 1912—1913 ett tillägg av 10 procent med 186

francs, utgörande bidrag till en då nyinrättad pensionskassa för personalen

vid tulltariffbyrån. Sedan under de efter år 1921 följande åren Sveriges

bidrag till byråns verksamhet undergått åtskilliga ändringar, föranledda

av den belgiska valutans värdeförändringar, beslöt Kungl. Majit

den 5 juli 1929 efter framställning genom härvarande belgiska beskickning,

att bidraget till tulltariffbyrån och pensionskassan skalle för räken
Ttihang

till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 7 haft. (Nr 7.)

Utskottets

yttrande.

Internationella

tulltariffbyrötn

i Bryssel.

[36.]

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

skapsåret 1929/1930 höjas från förut utgående 2,069 guldfrancs till ett mot

4,510 guldfrancs i svenskt mynt svarande belopp. Anledningen härtill var,

att enligt konventionen av den 5 juli 1890 de olika staternas bidrag skola

utgå i visst förhållande till vederbörande lands utrikes liandelsomsättning,

och att Sverige med hänsyn härtill numera vore att hänföra till högsta

klassen av de bidragsgivande staterna.

Sveriges bidrag till ifrågavarande byrå har under tiden från och med

räkenskapsåret 1904/1905 till och med räkenskapsåret 1911/1912 hestritts

från handels- och sjöfartsfonden samt därefter från det under tullverkets

omkostnadsstat uppförda anslaget till »Diverse utgifter».

Då Sveriges bidrag till internationella tulltariffbyrån i Bryssel, liksom

det under nästföregående punkt berörda bidraget till internationella byrån

i Paris för mått och vikt, är årligen återkommande, har jämväl till nu

ifrågavarande bidrags bestridande medel synts böra upptagas å riksstaten.

Som bidraget bör utbetalas under första hälften av varje kalenderår,

skulle det nu till uppförande å nästkommande budgetår avsedda anslaget

avse byråns räkenskapsår 1 april 1931—31 mars 1932. För raken

skapsåret 1930/1931 bär vid sådant förhållande bidraget synts böra utgå,

på sätt de senare åren ägt rum, från tullverkets omkostnadsstat. Av skäl.

som anförts under nästföregående punkt, har jämväl ifrågavarande anslag

ansetts böra erhålla karaktär av extra förslagsanslag. Med hänsyn

till kursen å guldfrancs har anslaget, med utgångspunkt från ett årligt

bidrag av 4,510 guldfrancs, synts böra bestämmas till 3,300 kronor.

utskottets Då vad utskottet under nästföregående punkt anfört i fråga örn anslag

yttrande. till internationella byrån i Paris för mått och vikt jämväl synes äga giltighet

beträffande förevarande framställning, får utskottet hemställa,

att riksdagen må såsom bidrag till internationella

tulltariffbyrån i Bryssel för budgetåret 1930/1931 anvisa

ett extra förslagsanslag av 3,300 kronor.

Tillsyn över 34:o) Kungl. Majit Ilar föreslagit riksdagen (punkt 37) att höja ordina

sparbankernas rie förslagsanslaget för tillsyn över sparbankernas förvaltning, nu 110,000

förvaUmng. ^ronor> me(j 90,000 kronor till 200,000 kronor.

Enligt lagen örn sparbanker den 29 juni 1923 (nr 286) skola kostnaderna

för arvoden åt de av Konungens befallningshavande förordnade allmänna

ombuden för tillsyn över sparbankernas förvaltning till hälften

gäldas av sparbankerna i riket genom årligt bidrag, som skall utgå efter

visst, för samtliga sparbanker lika förhållande till sammanlagda beloppet

av de utav sparbank vid utgången av nästföregående kalenderår förvaltade

medlen; dock att bidraget icke må överstiga fem tusendedels procent

av detta belopp. Återstoden skall bestridas av statsverket.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

51

Närmare bestämmelser om fastställande av sparbanks bidrag så ock örn

bidragets erläggande återfinnas i kungörelsen den 21 december 1923 (nr 452)

om arvode till allmänt ombud för övervakande av sparbanks förvaltning

och om sparbankernas bidrag till bestridande av kostnaderna för sådana

arvoden.

I den till 1929 års riksdag avlåtna propositionen nr 230 med förslag till

lag örn ändring i vissa delar av sparbankslagen anförde departementschefen,

att frågan örn höjning av de till de allmänna ombudena utgående

arvodena borde upptagas till prövning, därest i fortsättningen erfarenheten

skulle giva stöd för den meningen, att de nuvarande ersättningarna vore

för låga för erhållande av för ändamålet kompetenta personer.

I sitt utlåtande nr 51 i anledning av nyssnämnda proposition uttalade

bankoutskottet beträffande sagda ersättningsfråga, att, örn ersättningsbeloppen

skulle visa sig för låga för erhållande av fullt kvalificerade allmänna ombud,

Kungl. Majit icke syntes böra underlåta att vidtaga erforderliga ändringar

i bestämmelserna örn ersättningarnas storlek. Till detta uttalande

anslöt sig riksdagen.

I skrivelse den 7 december 1929 bär sparbanksinspektören efter samråd

med biträdande ledamoten i sparbanksinspektionen gjort framställning örn

ändring i grunderna för bestämmandet av arvodena till de allmänna ombuden.

Med erinran att riksdagen i riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppfört

ett ordinarie förslagsanslag för de allmänna ombudens tillsyn över sparbankerna

med 110,000 kronor, varemot som inkomst funnes upptaget »bidrag

för tillsyn över sparbankerna» med 55,000 kronor, har sparbanksinspektören

i en annan skrivelse samma dag vidare meddelat, att, enligt uppgift av

statistiska centralbyrån, kostnaderna för arvoden till de allmänna ombuden

för deras verksamhet under år 1928 uppgått till 94,772 kronor, vartill

komme rese- och traktamentsersättningar, 24,582 kronor, eller tillhopa

119,354 kronor. Hälften av detta belopp eller 59,677 kronor skulle bestridas

av statsmedel, medan den andra hälften skulle gäldas av sparbankerna.

I sin förstnämnda skrivelse har sparbanksinspektören angivit, att kostnaderna

för de allmänna ombudens verksamhet under år 1928 skulle, under

förutsättning att de av honom föreslagna grunderna tillämpats vid arvodenas

beräkning samt att genom lagändring år 1929 i sparbankslagen införda bestämmelser

beträffande ombudens verksamhet varit gällande, hava uppgått

till omkring 199,000 kronor. Under nämnda förutsättningar skulle kostnaderna

för allmänna ombudens verksamhet under år 1929 kunna beräknas

till ungefär samma belopp eller i avrundat tal 200,000 kronor, av vilket

belopp, såsom förut berörts, hälften vore att bestrida av statsmedel.

Under hänvisning härtill har sparbanksinspektören hemställt, att Kungl.

Majit måtte i statsverkspropositionen för budgetåret 1930/1931 under sjunde

huvudtiteln uppföra ordinarie förslagsanslaget för tillsyn över sparbankernas

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Utskottets

yttrande.

Kammar
rättens
årsbok.

[38.]

Rese- och

trmktamentspenningar.

[39.]

Trycknings
kostnader.

[40.]

förvaltning med 200,000 kronor ock som inkomst »bidrag för tillsyn över

sparbankerna» med 100,000 kronor.

Det av sparbanksinspektören omnämnda förslaget örn höjning av de allmänna

ombudens arvoden bar, enligt vad statsrådsprotokollet utvisar,

vid tidpunkten för statsverkspropositionens avlåtande icke varit föremål

för slutlig prövning, men departementschefen har ansett sig kunna

utgå ifrån att en väsentlig böjning av arvodena i fråga komme att visa

sig ofrånkomlig. Vid sådant förhållande hava kostnaderna för de allmänna

ombudens verksamhet under år 1930 — vilka kostnader skola bestridas

av anslag för budgetåret 1930/1931 — lämpligen synts böra uppskattas

till de av sparbanksinspektören för år 1929 beräknade eller sålunda

till 200,000 kronor.

I detta sammanhang må erinras, att Kungl. Majit å inkomstsidan uppfört

inkomsttiteln »bidrag för tillsyn över sparbankerna» med 100,000

kronor.

Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot förevarande förslag,

får alltså hemställa,

att riksdagen må böja ordinarie förslagsanslaget

för tillsyn över sparbankernas förvaltning, nu 110,000

kronor, med 90,000 kronor till 200,000 kronor.

35 :o) På grund av Kungl. Maj :ts därom gjorda framställning (punkt

38) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 150) i ämnet

innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, för fortsatt utgivande av kammarrättens

årsbok för budgetåret 1930/1931 anvisa

ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor.

36 :o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39) hemställer utskottet,

att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget

till rese- och traktamentspenningar, nu 35,000 kronor,

med 5,000 kronor till 30,000 kronor.

37:o) På grund av Kungl. Majits därom gjorda framställning (punkt

40) får utskottet hemställa,

att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget

till tryckningskostnader, nu 149,976 kronor,

med 9.904 kronor till 140,072 kronor;

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

53

dock att i anslaget må göras den jämkning, som

kan erfordras för utjämnande av huvudtitelns slutsumma.

38:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 41) att höja ordinarie

reservationsanslaget till kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

nu 260,000 kronor, med 20,000 kronor till 280,000 kronor.

Ordinarie reservationsanslaget till kommittéer och utredningar genom

sakkunniga var i riksstaten för hudgetåret 1923/1924 upptaget med 280,000

kronor. I riksstaten för budgetåret 1924/1925 uppfördes anslaget med

325,000 kronor men sänktes åter från och med nästföljande budgetår till

förstnämnda summa, med vilket belopp anslaget sedan varit upptaget

till och med budgetåret 1928/1929. För budgetåret 1929/1930 utgör anslaget

260,000 kronor.

Nettoutgifterna å anslaget hava under härefter angivna budgetår uppgått

till, i runda tal, följande belopp:

Budgetår

1923/1924

1924/1925

1925/1926

1926/1927

1927/1928

1928/1929

Nettoutgifter

kronor

221,000

288,600

306,600

328,700

285,200

294,800.

I detta sammanhang må nämnas, att tidigare förefintlig reservation å

anslaget, som vid ingången av budgetåret 1925/1926 belöpte sig till omkring

95,300 kronor, därefter år för år nedgått, så att till innevarande budgetår

någon reservation å anslaget icke förefanns.

Av de anförda siffrorna framgår, att nettoutgifterna å anslaget under

senaste femårsperiod i genomsnitt uppgått till, i runt tal, 300,000 kronor

årligen. Med hänsyn härtill och då en inom finansdepartementet verkställd

överslagsberäkning givit vid handen, att, så vitt kan förutses,

ett anslag av den storlek, som för närvarande är uppfört å riksstaten,

sannolikt icke blir tillräckligt för nästkommande budgetår, har departementschefen

ansett en förhöjning av anslaget ofrånkomlig. Höjningen

har synts kunna begränsas till 20,000 kronor, varigenom anslaget skulle

komma att åter bringas upp till det belopp, med vilket det de senare åren

i regel utgått.

Då Kungl. Majit» ifrågavarande förslag icke givit utskottet anledning

till erinran, får utskottet hemställa,

Kommittéer

och utredningar

genom

sakkunniga

[41.]

Utskottets

yttrande.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Extra

ut alf t er.

[42.]

Utskottets

yttrande.

Dyrtidstiil*

lägg åt befattningshavare

i

statens tjänst.

[43.]

Avlönings förhöjning

ar dt

vissa ickeordinarie

befattningshavare

inom den

civila statsförvaltning

en.

[44.]

att riksdagen må höja ordinarie reservationsanslaget

till kommdttéei• och utredningar genom sakkunniga,

nu 260,000 kronor, med 20,000 kronor till

280,000 kronor.

39:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 42) att höja ordinarie

reservationsanslaget till extra utgifter, nu 40,000 kronor, med 20,000

kronor till 60,000 kronor.

Det ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter, som för

ett vart av budgetåren 1923/1924—1925/1926 var uppfört med ett

belopp av 60,000 kronor, nedsattes från och med budgetåret 1926/1927

till 50,000 kronor samt från och med budgetåret 1927/1928 till 40,000 kronor.

Med detta belopp är anslaget upptaget i riksstaten för nu löpande budgetår.

Reservationerna å anslaget, vilka tidigare uppgått till högst betydande belopp,

hava emellertid de senare åren väsentligen nedgått, så att reservationen,

som vid ingången av innevarande budgetår reducerats till omkring 17,000

kronor, vid slutet av samma år, såvitt nu kan beräknas, torde komma att vara

i huvudsak förbrukad. I betraktande härav har anslaget nu synts böra ökas

till sitt ursprungliga belopp av 60,000 kronor.

Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka förevarande förslag, hemställer

alltså,

att riksdagen må höja ordinarie reservationsanslaget

till extra utgifter, nu 40,000 kronor, med 20,000

kronor till 60,000 kronor.

40:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till täckande

av kostnader för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst vid

de till finansdepartementet hörande ämbetsverk och kårer (punkt 43)

kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket,

utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

41 :o) I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 44) och under hänvisning

till vad statsrådsprotokollet (sid. 153 och 154) i ämnet innehåller,

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till bestridande av kostnader

för avlöningsförhöjningar åt vissa icke-ordinarie befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag

av 40,000 kronor.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

55

Övriga ordinarie anslag.

42:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande

budgetår äro uppförda under sjunde huvudtiteln, har någon

ändring icke ifrågasatts.

Utskottet hemställer,

att samtliga de ordinarie anslag under sjunde huvudtiteln,

vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda,

må i riksstaten för budgetåret 1930/1931 uppföras

med oförändrade belopp.

Stockholm den 8 april 1930.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar .S. //. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell, O. Bergqvist,

J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, E. J. G. Rosén, N. J. M. Svensson

i Kompersmåla, K. V. Rydén, E. A. Lundell, Oscar Olsson och J. G. Walles;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, C. R. Jansson i Falun, P. Nilsson

i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson i Blädinge, A. A:son

Törnkvist i Karlskrona, B. F:son Holmgren, J. Olofsson i Digernäs, S. Persson i Fritorp, O.

Andersson i Höör och G. Strindlund.

Reservation:

Övriga ordinarie

anslag.

vid punkt 18 (tullverket) av herrar Rosén och Bengtsson i Norup.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Verkliga utgifter.

VII. Sjunde huvudtiteln. Finansdepartementet.

j

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

A. Departementet.

1

Departementschefen ........................................................

24,000

2

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, för-

slagsanslag ...................................................................

248,400

3

Ökad föredragning i regeringsrätten ............................

35,000

Säger för departementet

272,400

35,000

B. De centrala ämbetsverken.

1

Kammarkollegium, förslagsanslag....................................

285,400

2

Statskontoret, förslagsanslag ............................................

317,400

3

Mynt- och justeringsverket, förslagsanslag ....................

385,200

Kammarrätten:

4

Kammarrätten, förslagsanslag........................................

* 376,200

5

Kammarrättens verksamhet ........................................

* 146,400

i 6

Ersättningar åt särskilda ledamöter i kammarrätten

vid handläggning av mål angående fastighetstaxe-

i

ring och virkestaxering, förslagsanslag....................

* 12,000

376,200

158,400

Statistiska centralbyrån:

7

Statistiska centralbyrån, förslagsanslag........................

** 297,200

8

Bibliotekets underhållande, reservationsanslag ........

4,000

9

Inbindning av böcker i statistiska centralbyråns

bibliotek....................................................................

4,000

10

Statistiska centralbyråns verksamhet, reservationsan-

slag ............................................................................

** 21,600

301,200

25,600

i

1930 års allmänna folkräkning:

1 11

Personal vid 1930 års allmänna folkräkning, reser-

vationsanslag ..........................................................

43,000

* Beloppet redan beviljat av riksdagen.

** Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

57

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

12

Specialräkning av lapsk och finsk befolkning, reser-

vationsanslag ............................................................

30,000

13

Ersättning till kyrkobokförare, förslagsanslag............

190,000

14

Tryckning av mantalsblanketter, förslagsanslag ........

45,000

308,000

Bank- och fondinspektionen:

15

Bankinspektionen, förslagsanslag ................................

109,000

16

Fondinspektionen, förslagsanslag ................................

66,500

175,500

17

Sparbanksinspektionen, förslagsanslag ............................

Riksräkenskapsverket:

70,000

18

Riksräkenskapsverket, förslagsanslag ........................

423,700

19

Riksräkenskapsverkets verksamhet ............................

16,700

20

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd........................

20,000

21

Statens bostadsnämnd ...................................................

8,000

22

Statens tryckerisakkunnige jämte erforderliga biträden

m. m............................................................................

26,700

Säger för de centrala ämbetsverken

2,334,600

563,400

|

C. Skatteomkostnader.

1

Tullverket, förslagsanslag ...............................................

16,654,500

2

Särskilda åtgärder för bekämpande genom tullverkets

[

försorg av olovlig införsel av spritdrycker m. m.,

reservationsanslag, att utgå av statsverkets fond av

rusdrycksmedel ............................................................

300,000

Kontrollstyrelsen:

3

Kontrollstyrelsen, förslagsanslag .................................

205,800

4

Kontrollstyrelsens verksamhet ....................................

* 22,200

5

Kontroll å tillverkningsavgifter, förslagsanslag ............

350,000

6

Stämpelomkostnader, förslagsanslag ................................

375,000

7

Kostnader för årlig taxering, förslagsanslag...................

3,400,000

8

Observations- och uppbördsprocenter m. m., förslags-

anslag ........................................................................

30,000

Säger för skatteomkostnader

21,015,300

322,200

|

D. Ersättningar för särskilda förmåner och

rättigheter m. m.

1

Ersättning till städerna för mistad tolag, förslagsanslag

7,200,000

2

Städers friheter, förslagsanslag........................................

40,000

3

Ersättning till vissa städer och köpingar för till stats-

verket indragna brännvinsförsäljningsmedel ............

1,713,228

* Av Kungl. Mnj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Bihang till riksdagens protokoll 19110. (> sami. 7 haft. (Nr 7.)

5

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

4

5

6

7

8

9

Ersättning till landsting och städer, som ej deltaga i

landsting, för till statsverket indragna brännvinsför-

säljningsmedel................................................................

Vederlag för nedlagda utskänkningsrättigheter, förslags- anslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel

Inlösen av skattefrälseräntor, förslagsanslag ................

Ersättning för skattefrälseräntor, förslagsanslag............

Avlösning av frälseskatteräntor, förslagsanslag ............

Bidrag till skattetyngda kommuner, förslagsanslag .......

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

3,100,000

45,000

6,000,000

90.000

40.000

40,000

Säger för ersättningar för särskilda förmåner och rättig-

heter m. lii...............................................................

18,098,228

170,000

E. Diverse.

1

Staten åliggande kommunala och andra utskylder, för-

slagsanslag ....................................................................

40,000

2

Svenska stadsförbundet.................................................

4,000

3

Svenska landskommunernas förbund ............................

2,000

4

Internationella statistiska institutets permanenta byrå

i Haag............................................................................

1,500

5

Internationella byrån i Paris för mått och vikt, för-

slagsanslag ....................................................................

1,000

6

Internationella tulltariffbyrån i Bryssel, förslagsanslag

3,300

7

Tillsyn över sparbankernas förvaltning, förslagsanslag

200,000

8

Kammarrättens årsbok, förslagsanslag..........................

5,000

9

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag............

30,000

10

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag

180,000

11

Tryckningskostnader, förslagsanslag................................

140,072

12

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-

vationsanslag ................................................................

280,000

13

Extra utgifter, reservationsanslag................................

60,000

14

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-

slagsanslag ....................................................................

*3,050,000

15

Avlöningsförhöjningar åt vissa icke-ordinarie befatt-

ningshavare inom den civila statsförvaltningen, för-

slagsanslag .................................................................

40,000

Säger för diverse

890,072

3,146,800

Summa

42,610,600

4,237,400

* Av Kungl. Majit töreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

801848. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1930.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1930:391 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under sjunde huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till tryckningskost a1 i texten
  2. Rskr. 1930:7a Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1930/1931 under s. 1 i texten