Utlåtande angående regleringen av utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.
1930-04-08 · 58 sidor, varav 57 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 57 av 58 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1930:7, Utlåtande angående regleringen av utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
1
Nr 7.
Ankom till riksdagens kansli den 8 april 1930 kl. 1 e. m.
Utlåtande angående regleringen av utgifterna under riksstatens sjunde
huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.
(3:e avd.)
Departementet.
l:o) I den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1930/1931 har Kungl.
Majit i avseende å sjunde huvudtiteln (punkt 1 av det vid propositionen
fogade utdraget av statsrådsprotokollet över finansärenden nämnda dag) föreslagit
riksdagen att
dels å ordinarie staten för finansdepartementet uppföra ytterligare ett
kansliråd i lönegraden B 30 och ett kontorsbiträde i lönegraden B 4;
dels godkänna följande stat för finansdepartementet att tillämpas från och
med den 1 juli 1930:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............ kronor 188,900
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag.
................................................................................... » 40,400
Avlönande av två extra föredragande hos regeringsrätten,
förslagsanslag ............................................................................ » 19,100
Summa kronor 248,400;
dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till departementets avdelning
av Kungl. Maj:ts kansli, nu 229,900 kronor, med 18,500 kronor till 248,400
kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 1—15 i åberopade
statsrådsprotokollet.
Den nu gällande ordinarie avlöningsstaten för finansdepartementet har
följande utseende:
* Hänvisas till punkt i statsrådsprotokollet.
Bihang lill riksdagens protokoll 19,10. 0 sami. 7 haft. (Nr 7.)
Departementets
avdelning
av Kungl.
Maj:ts kansli.
[IM
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............ kronor 174,800
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag
....................................................................................
Avlönande av två extra föredragande hos regeringsrätten,
förslagsanslag ............................................................................
35,500
19,100
Summa kronor 229,400.
Härjämte finnes för innevarande budgetår fastställd följande övergångsstat
för departementet:
Avlöningar, förslagsanslag ................................................................ kronor 500.
Ordinarie förslagsanslaget till departementets avdelning av Kungl. Majda
kansli är uppfört med de båda staternas slutsumma eller 229,900 kronor.
Antalet ordinarie befattningar i finansdepartementet är för närvarande
bestämt sålunda:
Befattning Lönegrad
1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet ................ —
1 expeditionschef, arvode enligt 5 §, i avlöningsreglementet ................ —
1 byråchef för lagärenden, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet —
„ i____i:—aJ ............................ B 30
Kanan AULI ............................................
............. B 26
j. iorsie aK liliane....................................
.............. B 26
luis it) Kaiiöiiscm c iclciXv....................
............. B 21
............. B 15
1 kansliskrivare....................................
1 förste expeditionsvakt ....................
3 kanslibiträden....................................
.............. B 11
............. B 7
.............. B 7
.............. B 5
4 kontorsbiträden ................................
.............. B 4.
Dessutom finnes på övergångsstat uppförd en kanslibiträdesbefattning, vars
innehavare emellertid under innevarande budgetår avgått från tjänsten.
Av nyssnämnda ordinarie befattningar äro en kansliråds- och en förste
kanslisekreterartjänst avsedda för föredragningen i regeringsrätten, övriga
ordinarie befattningshavare i lönegraderna B 30—B 21 äro fördelade
till tjänstgöring sålunda:
hos statssekreteraren: förste aktuarien, en förste kanslisekreterare och
en andre kanslisekreterare;
hos expeditionschefen: en andre kanslisekreterare (tjänstgör även å
första byrån);
å första byrån (för tull- och stämpelärenden m. m.): ett kansliråd, en
förste kanslisekreterare och en andre kanslisekreterare (tjänstgör även
hos expeditionschefen); samt
å andra byrån (för ärenden angående kommunernas finanshushållning) t
en förste kanslisekreterare och en andre kanslisekreterare.
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
3
Vad angår anslaget till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., gäller enligt en av Kungl. Majit den 22 juni 1928 meddelad föreskrift,
att av sagda anslag må användas till grundavlöningar till extra
ordinarie tjänstemän högst 30,624 kronor och till extra befattningshavare,
tillfällig personal, renskrivning, övertidsersättning m. m. högst 3,000 kronor
samt att därutöver må från anslaget utgå vad som erfordras till beredande
av avlöningsförhöjningar åt extra ordinarie tjänstemän ävensom
enligt gällande författningar uppkommande kostnader för läkarvård
jämte läkemedel och dylikt samt begravningshjälp till sådan personal.
Såsom nämnts, upptager staten jämväl ett belopp å 19,100 kronor för
avlönande av två extra föredragande hos regeringsrätten.
Sin nuvarande organisation erhöll finansdepartementet i samband med
de vid 1926 års riksdag beslutade personalindragningarna i Kungl. Majits
kansli. För finansdepartementets del innefattade den då vidtagna omorganisationen
indragning av, bland annat, två kanslirådstjänster, nämligen
dels en å budgetbyrån, som upphörde såsom självständig avdelning
inom departementet, dels en å nuvarande andra byrån. Vad sistnämnda
byrå beträffar, ansågs föredragningsskyldigheten å densamma kunna helt
överlåtas till en förste kanslisekreterare. Härvid förutsattes, att expeditionschefen
skulle utöva en mera direkt ledning av byråns arbete än vad
eljest i allmänhet är fallet.
I samband med frågan örn anslag till finansdepartementet har departementschefen
till behandling upptagit en av 1929 års riksdag väckt fråga
angående pensionsärendenas förläggning inom Kungl. Majits kansli.
I skrivelse den 28 maj 1929, nr 217, uttalade riksdagen sin förväntan,
att för 1930 års riksdag måtte framläggas förslag angående ändrad ordning
för prövningen av ärenden örn understöd åt efterlevande efter vissa
statsanställda, nämligen personal i arbetarställning eller med sådan personal
närmast jämförliga anställningshavare. Enligt den av riksdagen
ifrågasatta omläggningen skulle dylika frågor, vilka hittills underställts
riksdagen, överlämnas till Kungl. Majits avgörande inom vissa av riksdagen
angivna gränser. I samband med anmälan av frågan örn reglering
för budgetåret 1930/1931 av utgifterna under riksstatens elfte huvudtitel,
har departementschefen tillstyrkt förslag örn en dylik omläggning,
och Kungl. Majits i anslutning härtill gjorda framställning har numera
av riksdagen i huvudsak bifallits Omläggningen ifråga förutsätter, såsom
riksdagen även uttalat, att ifrågavarande understödsärendens prövning
centraliseras till ett enda statsdepartement, finansdepartementet.
I anslutning till sitt uttalande i nu berörda spörsmål anförde 1929 års
riksdag, att det syntes riksdagen kunna ifrågasättas, huruvida icke i samband
med en omläggning i nyss angiven riktning ytterligare ett steg
lämpligen borde tagas med avseende å sättet för pensionsärendenas behandling.
Härom har riksdagen vidare yttrat följande:
»För närvarande handläggas frågor örn framställning till riksdagen i
pensionsärenden — liksom dylika ärenden i allmänhet, med undantag av
4
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
pensionslagsfrågor beträffande allmänna civilförvaltningen — inom de
särskilda departementen. Intet av dessa departement, med undantag möjligen
beträffande försvarsdepartementet, bar emellertid att handlägga
pensionsfrågor i sådan utsträckning, att önskvärd erfarenhet rörande detta
speciella ämnesområde kan förutsättas under alla förhållanden vara
företrädd inom departementet. Denna omständighet har icke kunnat undgå
att emellanåt medföra bristande enhetlighet vid pensionsärendenas
handläggning. Visserligen verkställes den förberedande behandlingen av
dessa spörsmål i regel inom statskontoret, som närmast torde representera
sakkunskapen på området i fråga, men med den betydande omfattning,
som pensionsärendena numera tagit, kan denna statskontorets förberedande
behandling — även örn den i allmänhet är av största värde för frågornas
avgörande — av naturliga skäl icke alltid ensamt erbjuda tillräckliga
garantier för önskvärd enhetlighet och samlad överblick beträffande
de fall, som för varje år skola föreläggas riksdagen. Enligt riksdagens
erfarenhet hava nu berörda omständigheter stundom medfört
ojämnheter även i frågor av principiell betydelse.
Ur nu antydda synpunkter skulle enligt riksdagens mening en sådan
omorganisation vara önskvärd, att beredningen av pensionsfrågor, vilka
föreläggas riksdagen, bleve centraliserad till ett departement, varvid
naturligen finansdepartementet närmast bowie ifrågakomma. Därest
vid de närmare överväganden, som förevarande spörsmål efter
riksdagens uppfattning förtjänar, en sådan omläggning finnes böra
vidtagas, lärer även böra tågås under omprövning, huruvida icke
i samband därmed jämväl övriga på Eders Kungl. Maj:ts prövning
ankommande pensionsfrågor — måhända med vissa undantag, främst
beträffande sådana militära pensionsärenden, vilkas avgörande enligt
gällande bestämmelser tillkommer Eders Kungl. Majit utan riksdagens
hörande — borde överflyttas till finansdepartementet. Särskilt synes
kunna ifrågasättas en överflyttning till sistnämnda departement av ärenden
angående statens pensionsanstalt, vilka ärenden nu beredas inom ecklesiastikdepartementet
men beträffande vilka det, med det omfång anstaltens
verksamhet numera erhållit, icke minst ur statsekonomisk synpunkt
lärer vara av betydelse att säkerställa en möjligast sakkunnig och jämväl
på sambandet med andra pensionsfrågor inriktad handläggning inom
Eders Kungl. Majits kansli.
Den omläggning, som här ifrågasatts, torde förutsätta vissa ändringar
av personalorganisationen inom Eders Kungl. Majits kansli, vid vilkas
genomförande måhända någon utgiftsökning blir ofrånkomlig. Även örn
detta skulle bliva fallet, torde enligt riksdagens mening en dylik omläggning
likväl kunna anses påkallad. Pensionsväsendets huvudtitel är numera
av den storleksordning, och de åtgärder, vilka beträffande denna
huvudtitel under senare år vidtagits samt under den närmaste framtiden
ytterligare torde bliva erforderliga, synas även ur statsfinansiella synpunkter
vara av den betydelse, att det måste anses mindre välbetänkt att
längre bibehålla en organisation, som icke erbjuder tillfredsställande garantier
för en tillräckligt enhetlig behandling av hithörande ärenden.»
Under åberopande av vad sålunda anförts, har riksdagen anhållit, att
Kungl. Majit måtte taga under övervägande de av riksdagen berörda
frågorna samt för riksdagen framlägga de förslag, till vilka detta övervägande
kunde föranleda.
Statsutskottets utlåtande Nr 7. 5
Å sid. 4—7 i statsrådsprotokollet har departementschefen nu angivit
sin allmänna synpunkt på frågorna och därvid funnit sig böra helt ansluta
sig till riksdagens ståndpunkt örn ett sammanförande till finansdepartementet
av pensionsärendenas behandling. Såsom även riksdagen
i sitt förut återgivna uttalande ifrågasatt, har emellertid från centraliseringen
ansetts böra undantagas vissa speciella grupper av pensionsärenden,
vilka följaktligen jämväl hädanefter skulle handläggas på de
särskilda departementen. Departementschefens förslag härutinnan återfinnes
å sid. 7—11 i statsrådsprotokollet.
Sedan departementschefen härefter lämnat en redogörelse för omfattningen
av de arbetsuppgifter, som vid genomförande av den ifrågasatta
anordningen med avseende å pensionsärendenas handläggning skulle
överflyttas till finansdepartementet (sid. 11 och 12), har departementschefen
i fråga örn det härav föranledda personalbehovet inom departementet
anfört följande:
»Med kännedom örn den arbetsbörda, som för närvarande åvilar de olika
avdelningarna i departementet, finner jag det uteslutet, att dessa ärenden
skulle kunna inordnas i någon av departementets nuvarande avdelningar.
Särskilt ber jag få påpeka, att de göromål, som skulle överflyttas till finansdepartementet,
till mycket stor del avse propositionsarbete och följaktligen,
i den mån så är fallet, komma att utföras under ledning av statssekreteraren.
Den .arbetsmängd, som belastar statssekreterarens avdelning,
gör det emellertid enligt min uppfattning angeläget, att den för de nytillkommande
arbetsuppgifterna avsedda organisationen avpassas så, att
statssekreteraren ej blir nödsakad att ägna alltför stor uppmärksamhet
åt detaljarbetet vid pensions- och understödsärendenas behandling. Däremot
förutsätter jag givetvis, att statssekreteraren kommer att deltaga i
handläggningen av alla frågor av principiell betydelse.
Pensions- och understödsärendenas överflyttande till finansdepartementet
i den utsträckning, jag förut angivit, nödvändiggör därför enligt mitt
förmenande att för dessa ärendens handläggning i departementet inrättas
en särskild avdelning. Av nyssnämnda skäl torde föredraganden för
dessa ärenden komma att intaga en ganska självständig och ansvarsfull
ställning jämväl med avseende å propositionsarhetet i hithörande frågor.
Då vidare huvudsyftet med ärendenas centralisering till ett departement
ju är att i möjligaste mån säkerställa enhetlighet och kontinuitet vid
handläggningen, synes det också vara av vikt att kunna på den ifrågavarande
posten förvärva och under en längre tid bibehålla en kunnig och
erfaren tjänsteman. Allt för täta ombyten på denna befattning synas
böra örn möjligt undvikas. Ur nu anförda synpunkter finner jag för min
del önskvärt, att föredraganden erhåller ställning såsom kansliråd.
Jag kommer följaktligen till den slutsatsen, att för pensions- och understödsärendenas
handläggning hör i finansdepartementet inrättas en kanslirådst
j anst. Då de arbetsuppgifter, som äro avsedda att förenas med be
-
6
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
fattningen i fråga, synas bliva av bestående natur, torde tjänsten böra
uppföras på ordinarie stat.
Därest, i enlighet med vad jag sålunda förordar, en byrå för pensionsoch
understödsärendena under ledning av ett kansliråd inrättas, torde det
kunna komma att visa sig lämpligt att företaga vissa jämkningar i fråga
örn ärendesfördelningen mellan departementets olika avdelningar. Att
för närvarande fatta slutlig ståndpunkt till denna fråga lärer ej vara erforderligt.
Hedan nu torde emellertid böra framhållas, att det synes böra
tagas under övervägande att låta kanslirådet å den nya byrån övertaga
föredragningen av de avlöningsfrågor, som ankomma på finansdepartementet,
liksom ock möjligen frågor berörande rese- och traktamentsersättning
samt andra likartade ärenden.
Vad angår den för pensionsärendenas handläggning i övrigt erforderliga
personalen, synes det mig uppenbart, att behov föreligger av ytterligare
åtminstone en tjänsteman. Det ur organisatorisk synpunkt riktigaste
vore utan tvivel att bereda denne tjänsteman ordinarie anställning
såsom andre kanslisekreterare. I syfte att så långt som möjligt hålla
kostnaderna för den nya organisationen nere finner jag mig emellertid
icke böra föreslå inrättande av någon sådan tjänst å byrån utan anser
det åtminstone tills vidare tillräckligt att anställa en förste amanuens med
heltidstjänstgöring. Jag förutsätter emellertid härvid, att departementschefen
skall äga att vidtaga omflyttningar av arbetskrafterna inom departementet,
örn så skulle visa sig behövligt.
Givetvis kommer för den nya byrån att erfordras viss arbetskraft för
renskrivning och andra biträdesgöromål. För tillgodoseende av behovet
härutinnan finner jag mig böra föreslå, att å departementets personalstat
uppföres en ordinarie kontorsbiträdesbefattning.
Den nya byrån torde böra träda i verksamhet den 1 juli 1930.
Därest organisationen inskränkes på sätt jag nu angivit, skulle kostnaderna
för den nya byråns inrättande komma att uppgå till i runt tal
19,000 kronor.
Pensions- och understödsärendenas överflyttning till finansdepartementet
måste uppenbarligen för vissa departement innebära en
icke obetydlig lättnad i arbetet. Att denna minskning i arbetsuppgifterna
icke kan taga sig uttryck i någon personalminskning inom dessa
departement sammanhänger väsentligen därmed, att arbetet nu är fördelat
på många olika händer — även inom vart och ett av de skilda departementen
handläggas pensionsfrågorna för närvarande i stor utsträckning
på olika avdelningar — och att göromålen ingenstädes äro av den omfattning,
att de taga någon tjänstemans hela tid i anspråk. Även örn alltså
mot den föreslagna personalökningen i finansdepartementet icke nu kan
ställas en motsvarande minskning av personalen på andra håll inom
Kungl. Majlis kansli, måste den ifrågasatta omläggningen dock betyda,
att organisationen åtminstone för vissa departements del efter pensions
-
Statsutskottets utlåtande Nr 7. 7
ärendenas överflyttning kommer att erbjuda en vidare marginal for att
möta en eventuell ökning i arbetsuppgifterna än vad eljest skulle vara
fallet.
Den utgiftsökning, som blir följden av ett genomförande av det av mig
här framställda förslaget, synes mig emellertid rätt obetydlig i jämförelse
med de fördelar, som genom den föreslagna anordningen skulle vinnas. Jag
ber ock att få erinra örn att riksdagen enligt sitt förut återgivna uttalande
i ämnet räknat med ökning av kostnaderna vid ett realiserande av
den tanke, riksdagen framfört.»
Vid bifall till vad sålunda föreslagits, skulle det i staten för departementet
uppförda anslaget till avlöningar till ordinarie tjänstemän okas
med 14,100 kronor, motsvarande i avrundat tal sammanlagda beloppet för
avlöningar till ett kansliråd och ett kontorsbiträde, eller från 174,800 kronor
till 188,900 kronor.
För att bereda medel till anställande å den föreslagna nya byrån av
en förste amanuens har vidare anslaget till avlöningar till icke-ordinaiie
befattningshavare m. m. höjts med, i avrundat tal, 4,900 kronor eller från
35,500 kronor till 40,400 kronor. Av detta belopp har 4,596 kronor (motsvarande
grundavlöningen till en extra ordinarie tjänsteman i 18.e lönegraden)
ansetts böra tillföras den till grundavlöningar till extra ordinarie
tjänstemän avsedda posten, som alltså skulle ökas från 30,624 till
35,220 kronor, och återstoden belöpa å den för bestridande av kostnaderna
för avlöningsförhöjningar till extra ordinarie personal m. m. beräknade
delen av anslaget.
Då anslaget till avlönande av två extra föredragande i regeringsrätten
ansetts böra kvarstå med oförändrat belopp, skulle den ordinarie
avlöningsstatens slutsumma bliva 248,400 kronor.
På sätt förut omnämnts, har innehavaren av den på övergångsstat
uppförda kanslibiträdesbefattningen numera avgått från tjänsten, och
denna befattning bör därför avföras ur staten. Det för närvarande med
ett belopp av 500 kronor uppförda anslaget till avlöningar till befattningshavare
å övergångsstat blir därefter ej vidare behövligt.
Under elfte huvudtiteln av den till innevarande års riksdag avlåtna
statsverkspropositionen har, såsom ovan erinrats, Kungl. Maj:t, i överensstämmelse
med riksdagens i skrivelse den 28 maj 1929, nr 217, uttalade
förväntan, framlagt förslag av innebörd, att prövningen av frågor örn understöd
åt efterlevande till personal i arbetarställning eller med sådan
personal i förevarande hänseende närmast jämförliga anställningshavare
skulle hädanefter uppdragas åt Kungl. Majit att handhavas enligt vissa
angivna riktlinjer, varvid Kungl. Majits befogenhet skulle begränsas till
fall, där änkepension skulle normalt utgå med högst 384 kronor för år
och’i särskilda fall med förhöjt belopp, högst 444 kronor.
I enlighet med förslag av bankoutskottet i dess utlåtande nr 14 har
Utskottets
yttrande.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
riksdagen numera, i anledning av Kungl. Majits berörda framställning
och en inom riksdagen väckt motion, beslutit bemyndiga Kungl. Majit
att, i huvudsaklig överensstämmelse med av utskottet angivna riktlinjer,
till ett sammanlagt belopp av förslagsvis 30,000 kronor örn året besluta
örn understöd åt änkor och barn efter anställningshavare i statens tjänst,
att utgå å allmänna indragningsstaten eller beträffande understöd åt
efterlevande efter personer, anställda vid de affärsdrivande verken, av
de medel, av vilka verkets omkostnader bestridas.
Såsom ovan erinrats, uttalade 1929 års riksdag i sin förenämnda
skrivelse, nr 217, att en sådan omorganisation med avseende å sättet för
pensionsärendenas behandling syntes önskvärd, att beredningen av pensionsfrågor,
vilka förelädes riksdagen, centraliserades till ett departement
samt att, därest en dylik omläggning funnes böra vidtagas, det
även borde tagas under omprövning, huruvida icke jämväl övriga på
Kungl. Majits prövning ankommande pensionsfrågor — måhända med
vissa undantag — borde överflyttas till finansdepartementet.
De allmänna synpunkter, departementschefen nu efter övervägande anlagt
på förevarande spörsmål, synas helt ansluta sig till riksdagens mening.
I fråga örn avgränsningen mellan finansdepartementets och övriga
departements befattning med avseende å pensions- och understödsärendena
och särskilt de grupper av dylika ärenden, som vid en centralisering
till finansdepartementet alltjämt böra bibehållas i andra departement,
har det synts departementschefen vara tillräckligt att i detta sammanhang
allenast i sina huvuddrag utstaka gränserna för finansdepartementets
ämbetshefattning i förevarande hänseende utan att nu i alla
detaljer taga ställning till uppdelningen av hithörande ärenden mellan
departementen. Även enligt utskottets mening synas några definitiva
gränser för ärendenas behandling nu icke höra fastställas. De riktlinjer,
departementschefen uppdragit, synas emellertid i allt väsentligt kunna
godtagas.
Såsom departementschefen framhållit, kan givetvis ett så avsevärt tillskott
i arbetsbördan, som ett övertagande av pensions- och understödsärendenas
handläggning innebär, tydligen icke undgå att öva inflytande
på personalbehovet inom finansdepartementet.
Enligt det föreliggande förslaget skulle departementets arbetskrafter
utökas med ett kansliråd och ett kontorsbiträde å ordinarie stat samt en
extra ordinarie tjänsteman (förste amanuens med heltidstjänstgöring).
Förslaget härutinnan har utskottet ansett sig böra tillstyrka. Utskottet,
som uppmärksammat, att indragning av arbetskrafter i jämförlig omfattning
inom övriga departement icke ifrågasatts, vill likväl uttala sin förväntan,
att de möjligheter, som otvivelaktigt böra föreligga till inskränkning
i arbetskrafterna, tillvaratagas.
Då utskottet icke haft något att erinra mot vad Kungl. Majit i övrigt
under förevarande punkt föreslagit, får utskottet sålunda hemställa,
att riksdagen må
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
9
a) å ordinarie staten för finansdepartementet
uppföra ytterligare ett kansliråd i lönegraden B 30
och ett kontorsbiträde i lönegraden B 4;
b) godkänna följande stat för finansdepartementet
att tillämpas från och med den 1 juli 1930:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag ........................................ kronor 188,900
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag.... » 40,400
Avlönande av två extra föredragande
hos regeringsrätten, förslagsanslag » 19,100
Summa kronor 248,400;
samt
c) höja det ordinarie förslagsanslaget till departementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, nu 229,900
kronor, med 18,500 kronor till 248,400 kronor.
2:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 2) att till bestridande
av kostnaderna inom finansdepartementet för ökad föredragning
i regeringsrätten för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av
35,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 16 i statsrådsprotokollet.
För ifrågavarande ändamål är i riksstaten för innevarande budgetår
uppfört ett anslag å 52,000 kronor.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot förevarande förslag, får
alltså hemställa,
att riksdagen må till bestridande av kostnaderna
inom finansdepartementet för ökad föredragning i
regeringsrätten för budgetåret 1930/1931 anvisa ett
extra anslag av 35,000 kronor.
De centrala ämbetsverken.
3:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 3) att
dels godkänna följande ordinarie stat för kammarkollegium, att till
-
lämpas från och med den 1 juli 1930:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............ kronor 242,500
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag
.................................................................................... » 42,900
Ökad föredragning
i
regeringsrätten.
[2.]
Utskottets
yttrande.
Kammar
kollegium.
[3.]
Summa kronor 285,400;
10
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
dels ock minska det ordinarie förslagsanslaget till kammarkollegium,
nu 287,100 kronor, med 1,700 kronor till 285,400 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 17—20 i statsrådsprotokollet.
I skrivelse den 14 maj 1929 (nr 162) anmälde riksdagen, bland annat,
att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 212, angående
anslag till kammarkollegium för budgetåret 1929/1930
dels beslutat, att å övergångsstat för kammarkollegium skulle från och
med den 1 juli 1929 uppföras en befattning såsom förste arkivarie för lantmäteriutredningar
i lönegraden B 26;
dels godkänt följande stater för kammarkollegium, att tillämpas från och
med den 1 juli 1929:
A. Ordinarie avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............ kronor 242,500
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag
.................................................................................... » 35,100
Summa kronor 277,600
B. Övergångsstat.
Avlöning, förslagsanslag ........................................................... kronor 9,500;
dels ock minskat det ordinarie förslagsanslaget till kammarkollegium,
302,100 kronor, med 15,000 kronor till 287,100 kronor.
Den 24 maj 1929 utnämndes och förordnades dåvarande innehavaren av
befattningen såsom förste arkivarie för lantmäteriutredningar att från och
med den 1 juni samma år vara byrådirektör i lantmäteristyrelsen. Då i
anledning härav behov icke förelåg att vid det nya budgetårets ingång taga
övergångsstaten i anspråk, fastställde Kungl. Majit, enligt brev till statskontoret
den 24 maj 1929 angående riksdagens nyssberörda skrivelse, allenast
ordinarie avlöningsstaten för kammarkollegium. Samtidigt medgav Kungl.
Majit, att av den i sagda stat upptagna anslagsposten till avlöningar till
icke-ordinarie befattningshavare m. m. finge från och med budgetåret
1929/1930 användas
till grundavlöningar till extra ordinarie tjänstemän, högst ... kronor 25,200
» extra befattningshavare, tillfällig personal, renskrivning,
övertidsersättning m. m., högst ........................................ » 7,400
samt att härutöver finge från ifrågavarande anslagspost utgå vad som erfordrades
till beredande av avlöningsförhöjningar åt extra ordinarie tjänstemän
ävensom enligt gällande författningar'' uppkommande kostnader för
läkarvård jämte läkemedel och dylikt samt begravningshjälp till sådan
personal.
11
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Såsom av det förestående framgår, innebär Kungl. Maj:ts nu förevarande
förslag icke någon ändring i anslagsposten för avlöningar till ordinarie
tjänstemän.
Vad däremot angår posten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., har beträffande denna post ifrågasatts en höjning
med 7,800 kronor. Höjningen är avsedd för mildrande av de svårigheter,
som under övergången till kammarkollegii nya organisation beräknats
uppkomma för den icke-ordinarie personalen. — Med hänsyn till
att övergångsstaten, slutande å ett belopp av 9,500 kronor, bortfallit,
kommer emellertid vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag anslaget till kammarkollegium
att minskas med (9,500 — 7,800) 1,700 kronor.
Utskottet, som funnit billighetsskäl tala för bifall till Kungl. Maj:ts
förslag örn höjning av anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie
befattningshavare m. m. samt förutsätter, att höjningen allenast är av
tillfällig natur, har i övrigt icke haft något att erinra mot förevarande
framställning och hemställer alltså,
att riksdagen må
a) godkänna följande ordinarie stat för kammarkollegium,
att tillämpas från och med den 1 juli 1930:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag ........................................ kronor 242,500
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag ... »_42,900
Summa kronor 285,400;
samt
b) minska det ordinarie förslagsanslaget till kammarkollegium,
nu 287,100 kronor, med 1,700 kronor till
285,400 kronor.
4:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 4) att
dels godkänna det av departementschefen förordade förslaget till stat
för mynt- och justeringsverket, att tillämpas från och med budgetåret
1930/1931;
dels ock minska det ordinarie förslagsanslaget till mynt- och justeringsverket,
nu 600,000 kronor, med 214,800 kronor till 385,200 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 20—29
i statsrådsprotokollet.
Till bestridande av de med mynt- och justeringsverkets drift förenade
kostnaderna uppfördes år 1912 i riksstaten ett ordinarie reservationsanslag.
Sedan 1929 års riksdag i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag beslutat,
att det dittillsvarande sambandet mellan nämnda anslag och in
-
Utskottets
yttrande.
Mynt- och
justeringsverket.
[4.]
12
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
komsttiteln »inkomst av myntning och justering» skulle uppköra, erhöll
anslaget, som numera betecknas »mynt- och justeringsverket», i riksstaten
för nu löpande budgetår karaktär av ordinarie förslagsanslag.
Samtidigt bestämdes anslagets belopp till 600,000 kronor.
Efter framställning av Kungl. Maj :t godkände 1921 års riksdag en stat
för mynt- och justeringsverket, att tillämpas från och med år 1922, av
följande utseende:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis beräknade
.................................................................................................... kronor 65,000
Vikariatsersättningar, förslagsvis beräknade till....................... » 1,600
Arvode å 3,200 kronor till en myntgravör ........................... » 3,200
Förslagsvis beräknat kronor 69,800.
Denna stat, i vilken ändring sedermera icke vidtagits, omfattar som
synes endast avlöningsmedel till den ordinarie personalen vid verket samt
arvode åt en myntgravör. För verkets utgifter därutöver, såsom för
avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare och till arbetarpersonal
samt för omkostnader i övrigt, bar däremot någon utgiftsstat hittills
icke varit fastställd.
Då det synts departementschefen vara med god ordning överensstämmande,
att för mynt- och justeringsverket -— som i skrivelse den
30 augusti 1929 hemställt, att utgiftsstaten för verket måtte för budgetaret
1930/1931 fastställas till samma belopp som för innevarande budgetår
— en specificerad utgiftsstat komme till stånd, omfattande såväl avlöningsstat
som övriga förekommande utgiftstitlar, bar departementschefen
genom ämbetsskrivelse den 3 oktober 1929 anmodat verket att uppgöra och
till finansdepartementet inkomma med förslag till dylik stat.
Tili åtlydnad härav har ämbetsverket med skrivelse den 31 oktober
1929 avgivit förslag i ämnet.
Förslaget ifråga återfinnes å sid. 21—24 i statsrådsprotokollet.
Över förslaget har riksräkenskapsverket efter remiss avgivit utlåtande.
I fråga örn innehållet härav tillåter sig utskottet hänvisa till sid. 24 28
i statsrådsprotokollet.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, är det min avsikt att föreslå,
att för nästkommande budgetår — i motsats till vad förut varit fallet
— en fullständig utgiftsstat skall fastställas för mynt- och justeringsverket.
I sitt förslag till dylik stat har myntverket framlagt två alternativ till
fragans lösning. Enligt alternativ I äro de olika posterna upptagna med
nettobelopp eller salderade värden, varav följer, att titlar, som vid saldering
utvisa vinst, icke alls återfinnas i utgiftsstaten. I alternativ II hava åter
de olika titlarna uppförts med sina bruttobelopp, vilket innebär, att varje
förekommande utgift återspeglas i staten. Mynt- och justeringsverket har
för sin del anbefallt det förra alternativet.
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
13
Riksräkenskapsverket, som framhåller, att en stat bör så nära som möjligt
ansluta sig till de verkliga förhållandena, har däremot i överensstämmelse
med sin tidigare i liknande fall uttalade uppfattning funnit, att bruttoprincipen
vore att föredraga, och har för den skull förordat det såsom
alternativ II framlagda förslaget, varvid verket dock föreslagit vissa ändringar
i nämnda förslag. Med hänsyn till önskvärdheten av att i staten
endast medtagas sådana poster, som innebära en verklig utgift för myntoch
justeringsverket, har riksräkenskapsverket sålunda ur staten avfört
posten »inköp av metaller», som i myntverkets förslag upptagits med
1,016,700 kronor, samt posten »hiljonering», i samma förslag upptagen med
398,100 kronor. Vidare har riksräkenskapsverket, till undvikande av en
alltför långt driven specificering, i sitt förslag nedbringat antalet titlar i
staten.
Riksräkenskapsverkets statförslag slutar å ett belopp av 385,200 kronor.
Detta innebär icke någon reell ändring i fråga örn de av myntverket för
de olika posterna föreslagna beloppen utan olikheten i de skilda statförslagens
slutsummor är uteslutande att hänföra till de olika principer, som blivit
följda vid förslagens upprättande. I den mån de av riksräkenskapsverket
vidtagna ändringarna i utgiftsstaten böra återverka på beräkningen av inkomsttiteln
i riksstaten »inkomst av myntning och justering», har riksräkenskapsverket
tagit vederbörlig hänsyn härtill i sin förut i dag av mig för
Kungl. Majit anmälda skrivelse den 9 december 1929 med inkomstberäkningar
för nästkommande budgetår.
För egen del ansluter jag mig i till riksräkenskapsverkets uppfattning, att
bruttoprincipen bortkomma till tillämpning vid upprättandet av utgiftsstat
för mynt- och justeringsverket. I enlighet härmed och då jag även i avseende
å detaljerna biträder riksräkenskapsverkets förslag, finner jag mig
böra förorda myntverkets alternativ II i den utformning, detsamma av riksräkenskapsverket
erhållit. Samtliga poster i statförslaget med undantag av
posten för arvoden till kontrollstämplingsförrättare torde böra erhålla förslagsanslags
karaktär, därvid torde böra föreskrivas, att anslagsposten avlöningar
till icke-ordinarie befattningshavare icke må överskridas utan Kungl.
Maj:ts medgivande.
I likhet med riksräkenskapsverket anser jag, att riksdagens godkännande
bör påkallas i fråga örn den specificerade avlöningsstaten för mynt- och justeringsverket,
men, vad angår omkostnadsstaten för verket, endast beträffande
slutsumman.
I enlighet med vad jag sålunda förordat och då, såsom redan antytts, storleken
av de i riksräkenskapsverkets förslag upptagna posterna icke givit
mig anledning till erinran, skulle staten för mynt- och justeringsverket från
och med budgetåret 1930/1931 erhålla följande utseende:
14
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Utskottets
yttrande.
Stat.
A. Avlöningsstat m. m.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, förslags
anslag...........................................................................................
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ......................................
Arvoden till kontrollstämplingsförrättare ...............................
Avlöningar till verkmästare, förmän och arbetare, förslags
anslag..........................................................................................
Pensioner, förslagsanslag
B. Omkostnadsstat.
övriga kostnader för driften, förslagsanslag..........
Summa kronor 385,200.
Vid godkännande av ifrågavarande statförslag skulle alltså det ordinarie
förslagsanslaget till mynt- och justeringsverket minskas från 600,000 kronor
till 385,200 kronor eller sålunda med 214,800 kronor.»
I likhet med departementschefen har utskottet ansett det vara med
god ordning överensstämmande, att en specificerad utgiftsstat, omfattande
såväl avlöningsstat som övriga utgiftstitlar, hringas i tillämpning
jämväl å mynt- och justeringsverket. Lika med departementschefen ansluter
sig ock utskottet till riksräkenskapsverkets uppfattning, att bruttoprincipen
bör tillämpas vid upprättandet av utgiftsstaten i fråga. Då
utskottet ej heller i övrigt funnit skäl till erinran mot vad Kungl. Majit
i detta sammanhang föreslagit, har utskottet ansett sig böra tillstyrka
Kungl. Maj:ts under förevarande punkt gjorda framställning.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet
över finansärenden den 3 januari
1930 förordade förslaget till stat för mynt- och justeringsverket,
att tillämpas från och med budgetåret
1930/1931; samt
b) minska det ordinarie förslagsanslaget till myntoch
justeringsverket, nu 600,000 kronor, med 214,800
kronor till 385,200 kronor.
kronor 65,000
» 53,800
» 1,600
» 23,500
» 175,000
» 6,000
60,300
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
15
5:o) Beträffande Kungl. Marits förslag angående dels ordinarie förslagsanslaget
till kammarrätten (punkt 5), dels extra anslaget för kammarrättens
verksamhet (punkt 6) och dels extra förslagsanslaget för reseoch
traktamentsersättning åt särskilda ledamöter i kammarrätten vid
handläggning av mål angående 1928 års allmänna fastighetstaxering
(punkt 7) har riksdagen redan fattat beslut; varom utskottet velat härigenom
-
erinra.
6:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående ordinarie förslagsanslaget
till statistiska centralbyrån (punkt 8) kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom
för riksdagen
anmäla.
7:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 9) att höja ordinarie
reservationsanslaget till underhållande av statistiska centralbyråns
bibliotek, nu 3,000 kronor, med 1,000 kronor till 4,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 40—42 i statsrådsprotokollet.
Till underhållande av biblioteket hos statistiska centralbyrån finnes i
riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppfört ett ordinarie reservationsanslag
å 3,000 kronor.
Kungl. Maj:ts under förevarande och nästföljande punkt framlagda förslag
äro föranledda av det nuvarande biblioteksanslagets otillräcklighet.
Enligt vad av statistiska centralbyråns framställning i ämnet framgår,
har sålunda förvärv av nyutkommen litteratur icke kunnat ske i ens något
så när tillfredsställande utsträckning, då i första hand de viktigare tidskriftsserierna
ansetts böra kompletteras och en stor del av anslaget
varje år använts för bindning, men trots detta befinner sig biblioteket
i det skick, att ett betydande engångsanslag för bindning ansetts oundgängligt.
För sistnämnda ändamål har därför under punkt 10 i statsrådsprotokollet
äskats ett anslag å 3,000 kronor.
I samband med Kungl. Maj:ts under punkterna 9 och 10 i statsrådsprotokollet
framlagda förslag har utskottet till behandling förehaft en inom
första kammaren av herr Olof Olsson väckt motion, nr 53, vari hemställts,
att riksdagen måtte besluta
Kammar•
rätten.
Kammarrättens
verksamhet.
Rese- och
traktamentsersättning
åt
särskilda
ledamöter i
kammarrätten
vid handläggning
av mål
angående
1928 års allmänna
fastighetstaxering.
[5-7.]
Statistiska
entra byrå
[8.]
Underhållande
av statistiska
centralbyråns
bibliotek.
[9.]
16
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
1) höja ordinarie reservationsanslaget till underhållande av statistiska
centralbyråns bibliotek, nu 3,000 kronor, till 5,000 kronor; samt
2) för inbindning av böcker i statistiska centralbyråns bibliotek för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra anslag av 4,000 kronor.
Till stöd för sitt förslag bar motionären anfört, att den av statistiska
centralbyrån framlagda, å sid. 40—41 under sjunde huvudtiteln återgivna
utredningen syntes starkt motivera, att de sålunda motionsvis begärda
beloppen anvisades.
tHskottets Av den i ärendet förebragta utredningen synes utskottet till
yttrande, fullo ådagalagt, att trängande behov föreligger av ökade medel
till underhållande av statistiska centralbyråns bibliotek. Utskottet vill
alltså förorda, att ytterligare anslag ställas till förfogande för ändamålet
under nästkommande budgetår och det har synts utskottet lämpligt, att
medlen beredas dels genom höjning av ordinarie reservationsanslaget till
bibliotekets underhållande och dels genom ett extra anslag för inbindning.
Vad anslagsbeloppen angår, har utskottet ansett sig böra stanna
vid den av Kungl. Maj:t föreslagna höjningen i fråga örn förstnämnda
anslag, under det att inbindningsanslaget bar synts utskottet skäligen böra,
i enlighet med vad centralbyrån och motionären föreslagit, bestämmas
till 4,000 kronor. I fråga örn detta anslag gör utskottet framställning
under nästföljande punkt.
Under förevarande punkt får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å herr Olof Olssons ovanberörda
motion, I: 53, i vad densamma skiljer sig från Kungl.
Maj:ts förslag i avseende å förevarande anslag, höja
ordinarie reservationsanslaget till underhållande av
statistiska centralbyråns bibliotek, nu 3,000 kronor,
med 1,000 kronor till 4,000 kronor.
Inbindning
av böcker i
statistiska
centralbyråns
bibliotek.
[io.]
8:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 10) att för inbindning
av böcker i statistiska centralbyråns bibliotek för budgetåret 1930/
1931 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor.
Under hänvisning till vad utskottet under nästföregående punkt anfört,
får utskottet hemställa,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Majlis förslag
och med bifall till herr Olssons motion, 1:53,
i nu ifrågavarande hänseende för inbindning av böcker
i statistiska centralbyråns bibliotek för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra anslag av 4,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
17
9:o) Beträffande Kungl. Marits förslag angående anslag till upprätthållande
av statistiska centralbyråns verksamhet (punkt 11) kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet
skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
10:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 12) att för avlöningar
åt personal vid 1930 års allmänna folkräkning för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 43,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 46—
70 i statsrådsprotokollet.
Jämlikt kungörelse den 4 november 1859 skola uppgifter örn rikets folkmängd
vart femte år, räknat från den 31 december 1860, från varje församling
meddelas statistiska centralbyrån i form av utdrag ur husförhörslängden
— eller såsom det numera heter församlingsboken — från
vilken föreskrift dock Stockholms stad är undantagen. På grund härav
hava allmänna folkräkningar i riket hållits för åren 1860, 1870, 1880, 1890,
1900, 1910 och 1920. Däremot hava jämlikt särskilda beslut de folkräkningar,
som författningsenligt bort verkställas för åren 1865, 1875, 1885,
1895, 1905, 1915 och 1925 inställts.
I skrivelse den 19 november 1929 har statistiska centralbyrån framlagt
förslag örn anslag för bearbetande av de uppgifter örn rikets folkmängd
den 31 december 1930, som på grund av förenämnda kungörelse den
4 november 1859 skola avgivas till centralbyrån.
I samband härmed har centralbyrån avgivit yttrande över vissa till
centralbyrån remitterade framställningar, som avsåge folkräkningsarbetet,
ävensom över en av Allmänna prästföreningens centralstyrelse gjord
framställning örn viss ersättning till kyrkobokförarna.
Efter erinran örn vad sålunda i frågan förut förekommit, bär
centralbyrån i sin skrivelse till en början anmält, att såsom sakkunniga
i överläggningarna örn den allmänna folkräkningsplanen och inhämtandet
av det erforderliga primärmaterialet deltagit professorn S. D.
Wicksell, Lund, professorn G. A. Bagge, Stockholm, professorn J. H. Forssner,
Stockholm, professorn H. N. O. Nelson, Lund, kronokamrern I. Sahlin,
Örebro, kyrkoherden A. Wihlborg, Malmö, kyrkoherden P. D. G. Bergfors,
Gideå, och häradsskrivaren P. T. Zetterlöf, Stockholm. Börande enskilda
problem hade överläggningar ägt rum med professorn K. B. Wiklund,
Uppsala, dövstumskoleinspektören L. J. E. Jungner, Stockholm, blindin
spektören G. E. Ek, Stockholm, nomadskoleinspelctören E. Bergström,
Djursholm, folkskoleinspektören N. J. F. Almkvist, Stockholm, och rektorn
N. J. Nordström vid Betelseminariet, Stockholm. I vissa av överläggningarna
hade deltagit representanter för följande ämbetsverk, nämligen för
Bihang till riksdagens protokoll 19,10. G saini. 7 höft. {Nr 7.) 2
Statistiska.
centralbyråns
verksamhet.
[11.]
1930 års
folkräkning.
[12.]
18
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
kommerskollegium (kommerserådet A. M. Jansson och förste aktuarie!!
A. J. Lilienberg), socialstyrelsen (byråchefen B. A. E. Nyström), skolöverstyrelsen
(byråchefen E. Göranson och undervisningsrådet S. J. Nylund),
riksförsäkringsanstalten (byråcheferna D. O. Östrand och C. H. J. von
Schulzenheim, överläkaren A. G. Gullbring och professorn S. E. P. Haglund),
pensionsstyreisen (byråchefen E. Stridsberg, docenten T. G. Kahlmeter,
aktuarien T. G. Jerneman och amanuensen A. H. B. Wingborg),,
medicinalstyrelsen (överinspektören för sinnessjukvar den E. N. G. P. Göransson
och överläkaren G. V. Neander) samt riksräkenskapsverket (t. f.
byråchefen P. S. Runemark). Jämväl hade i en överläggning deltagit
fattigvårdsinspektören, kanslirådet R. G. H. von Koch samt, såsom representanter
för pensionsförsäkringskommittén, landshövdingen S. N. Linnér
och förste aktuarien O. A. Åkesson. I egenskap av förslagsställare hade
vid vissa sammanträden närvarit docenten K. A. Edin och docenten E.
J. Linders.
Enligt vad statistiska centralbyrån vidare i sin skrivelse meddelat, vore
sakkunnigeberedningen visserligen icke avslutad — särskilt återstode,
utom vissa ännu icke upptagna detaljproblem, såsom behandlingen av
Stockholm och eventuellt Göteborg, att inhämta sakkunnigas mening före
definitivt fastställande av formulär till mantalsblankett och församlingsbcksutdrag
ävensom över instruktion för kommunalombud och anvisningar
för kyrkobokförarna — men arbetet vore dock så långt framskridet,
att ämbetsverket ansåge sig kunna avgiva yttrande i ämnet.
Rörande beredningsarbetets hittillsvarande förlopp har omförmälts, att
under sammanträden i maj och juni månader 1929 med sakkunniga från
olika intresseområden genomgåtts flertalet av folkräkningens huvudproblem
och att ur framställda önskemål utsovrats vad som ansågs främst
höra komma under övervägande. Efter denna grupp av sammanträden
hade överläggningar förekommit inom verket, som utmynnat i preliminära
förslag till blanketter för utdrag ur församlingsbo!! och mantalsuppgift
samt till bearbetningsplan och kostnadskalkyl. Med de sakkunniga
hade arbetet ånyo upptagits under oktober månad, varvid representanter
för kyrkobokföring, mantalsskrivning och taxeringsväsen inkallats för
överläggning med utgångspunkt från de framlagda blankettförslagen angående
det primärmaterial, som borde och kunde genom dessa blanketter
inhämtas, samt angående folkräkningsarbetets allmänna organisation..
Slutligen hade vissa sammanträden ägnats specialproblem, sådana som
konfessionsstatistikens förbättrande och frågan örn statistiken över främmande
stam.
Vad som under beredningsarbetet avhandlats och de resultat, som därunder
vunnits, framgår av den redogörelse, statistiska centralbyrån lämnat
för det folkräkningsprogram, den organisationsplan och kostnadsberäkning,
som ämbetsverket underställt statsmakternas prövning.
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
19
Vad först angår folkråkningsprogrammet, har statistiska centralbyrån
till redogörelsen härutinnan förutskickat, att de delar av sagda program,
som icke särskilt berörts, förutsatts komma till utförande i ungefärligen
samma omfattning som vid den senaste folkräkningen. Den närmare redogörelsen
i övrigt för programmet återfinnes å sid. 50—59 i statsrådsprotokollet.
Beträffande denna fråga har departementschefen anfört i huvudsak
följande:
»Såsom av statistiska centralbyråns föreliggande yttrande framgår, utgör
det nu framlagda folkräkningsprogrammet en betydande utvidgning
av motsvarande program av år 1920, och dess genomförande föranleder
sålunda ökade kostnader i jämförelse med de utgifter, föregående folkräkningar
medfört. Då emellertid de förslag, som statistiska centralbyrån
efter hörande av sakkunniga och representanter för ett flertal ämbetsverk
m. fl. nu framlagt, måste anses innebära sådana fördelar i skilda hänseenden
och ur statistisk synpunkt vara av sådan vikt, att en begränsning
i centralbyråns förslag icke synes mig böra vidtagas, har jag funnit
kostnaderna icke böra lägga hinder i vägen för ett genomförande
av förslaget i dess helhet. Jag vill ock erinra därom, att, såsom centralbyrån
framhållit, många av de inom och utom ämbetsverket framkomna
önskemålen i avseende å folkräkningsprogrammet blivit uteslutna, antingen
enär deras fullföljande skulle erbjuda oöverkomliga svårigheter,
eller emedan de med hänsyn till kostnader och antagligt resultat äro att
anse som alltför vittgående eller av mera sekundärt intresse.»
Vidkommande härefter folkräkningens organisation innebär det föreliggande
förslaget, att 1930 års folkräkning skulle i likhet med den föregående
folkräkningen utföras med kyrkobokmaterialet som grundval, utökat
med hjälpmaterial från taxeringarna och mantalsskrivningarna. I
fråga örn den närmare innebörden i övrigt får utskottet hänvisa till sid.
61—63 i statsrådsprotokollet.
Departementschefens yttrande härutinnan, som återfinnes å sid. 63, är
av följande innehåll:
»I anslutning till centralbyrån anser jag övervägande skäl tala för att
1930 års folkräkning i likhet med den föregående folkräkningen utföres
med kyrkobokmaterialet som grundval, utökat med hjälpmaterial från
taxeringarna och mantalsskrivningarna, och synas mig de lokalt arbetande
krafterna böra, liksom då var fallet, utgöras av pastorsämbetena och för
folkräkningen särskilt utsedda kommunalombud. Till frågan huruvida
visst räknarearvode må utgå till vissa pastorer och till kommunalombud i
de lapska och finska bygderna återkommer jag senare.
Vad centralbyrån i övrigt anfört i fråga örn arbetets organisation och
bedrivande har icke givit anledning till erinran eller särskilt uttalande
från min sida.»
20
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Vad slutligen konstnadsberäkning och anslag säskanden beträffar, har
statistiska centralbyrån hemställt, att å riksstaten för budgetåret 1930/
1931 måtte uppföras följande anslag:
Personal vid 1930 års folkräkning, reservationsanslag____kronor 45,000
Specialräkning av lapsk och finsk befolkning, reservations
-
anslag .................................................. » 30,000
Ersättning till kyrkobokförare, förslagsanslag ............ » 190,000
Tryckning av mantalsblanketter, förslagsanslag ........ » 45,000.
Statskontoret Ilar efter remiss avgivit utlåtande i ärendet i vad angår
de av statistiska centralbyrån gjorda anslagsäskandena och därvid anfört
följande.
»Vad beträffar anslaget till tryckning av mantalsblanketter, torde det
vara lämpligt, att statsverket nu liksom vid 1920 års folkräkning bekostar
tryckningen av dylika blanketter. Det beräknade anslagsbeloppet, 45,000
kronor, undandrager sig statskontorets bedömande. Ehuru det skulle
kunna ifrågasättas, att förevarande utgift, i likhet med vad som är avsett
med övriga tryckningskostnader för folkräkningen, finge utgå från
sjunde huvudtitelns förslagsanslag till tryckningskostnader, vill statskontoret,
med hänsyn till det jämförelsevis betydande belopp, varom här är
fråga, icke framställa någon erinran mot att särskilt anslag för ändamålet
uppföres å riksstaten.
Att ersättning beredes kyrkobokförarna för deras direkta utgifter för
verkställande av de erforderliga utdragen ur kyrkoböckerna, kan icke
anses annat än billigt och den begärda ersättningen, 3 kronor för påbörjat
100-tal personer i församlingsboken, synes så måttligt tilltagen, att
någon erinran mot densamma icke lärer kunna framställas. Mot anslagsberäkningen,
slutande å 190,000 kronor, är från statskontorets sida ej heller
något att erinra.
Beträffande kostnaderna för specialräkningen av lappar och finnar,
beräknade till 30,000 kronor, kan statskontoret icke göra något uttalande.
Vidkommande slutligen statistiska centralbyråns eget extra personalbehov
är en detaljerad beräkning framlagd angående det erforderliga antalet
olika befattningshavare under budgetåret eller delar därav samt fordessa
befattningshavares avlöning beräknat ett belopp av 41,500 kronor,
vilket avrundats uppåt till 45,000 kronor. Enligt vad statskontoret inhämtat,
är för samtliga dessa befattningshavare avsedd extra ordinarie
eller extra anställning. För amanuenserna har man utgått från en placering
i 18:de lönegraden eller den högsta för förste amanuens medgivna.
Statskontoret har intet annat att erinra häremot än att, med utgångspunkt
från lägsta löneklassen i de respektive lönegraderna å den för extra
ordinarie personal gällande löneskalan, man kommer till ett sammanlagt
belopp av 40,038 kronor eller således ungefär 1,500 kronor mindre än det
av centralbyrån beräknade. Med hänsyn härtill och för att, på sätt ämbetsverket
begärt, bereda detsamma en viss rörelsefrihet i avseende å personalanställningen,
vill statskontoret föreslå, att anslaget bestämmes till
43,000 kronor. Anslaget torde, i likhet med vad som var fallet vid 1920
års folkräkning, böra erhålla reservationsanslags natur.
Ehuru, såsom nämnts, anslaget skulle beräknas efter avlöningar såsom
för extra ordinarie befattningshavare, lärer det dock böra föreskrivas, att
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
21
såväl nuvarande personal i extra anställning inom verket som ock särskilt
för ändamålet anställd personal med avlöning från ifrågavarande
anslag icke må på grund härav anses såsom extra ordinarie befattnings
ha vare.»
Departementschefen har beträffande nu berörda frågor anfört:
»Vad angår beräknandet av kostnaderna för folkräkningsarbetet och
de av centralbyrån gjorda anslagsäskandena, kan, såsom centralbyrån
framhållit, en definitiv kostnadsberäkning nu icke framläggas. Givetvis
kan ej heller för närvarande med visshet förutses, under huru lång
tid arbetet i fråga kan komma att fortgå.
Vid beräkning av de anslag, som komma att bliva erforderliga å riksstaten
för budgetåret 1930/1931, bar centralbyrån utgått från, att, i likhet
med vad som var förhållandet vid 1920 års folkräkning, kostnader
för tryckning av församlingsboksutdrag skola utgå från sjunde huvudtitelns
anslag till tryckningskostnader, att hyror, maskinkostnader, kostnader
för inventarier och skrivmaterial samt övriga expenser skola bestridas
från huvudtitelns allmänna expensanslag samt att kostnader för
dyrtidstillägg skola utgå från samma huvudtitels anslag till dyrtidstilllägg.
Häremot har jag icke något att erinra.
På riksstaten för nästkommande budgetår har centralbyrån, såsom
nämnts, äskat anslag dels för avlönande av viss för folkräkningen avsedd
personal hos ämbetsverket, dels för verkställande av specialräkning
av lapsk och finsk befolkning, dels för ersättning till kyrbobokförare,
dels ock för bestridande av kostnader för tryckning av mantalsblanketter.
Vidkommande anslaget för avlönande av viss för folkräkningen avsedd
personal hos statistiska centralbyrån bar, såsom den lämnade redogörelsen
utvisar, statskontoret på angivna skäl ansett, att anslaget skulle
kunna nedsättas med 2,000 kronor. Jag delar statskontorets mening härutinnan.
I likhet med statskontoret anser jag vidare, att såväl nuvarande
personal i extra anställning inom centralbyrån som ock särskild
för ändamålet anställd personal med avlöning från ifrågavarande anslag
icke må på grund härav anses såsom extra ordinarie befattningshavare.
Ehuru det kunde ifrågasättas, huruvida icke anslaget med hänsyn härtill
skulle kunna bestämmas något lägre än statskontoret föreslagit, har jag
dock i betraktande av önskvärdheten av att statistiska centralbyrån erhåller
viss rörelsefrihet i avseende å personalanställningen funnit mig
böra förorda, att anslaget i överensstämmelse med statskontorets förslag
å riksstaten upptages med 43,000 kronor. På sätt av ämbetsverket föreslagits,
torde anslaget böra erhålla reservationsanslags karaktär.
Vad härefter beträffar anslagsäskandena för verkställande av special
räkning av lappar och finnar samt ersättning åt kyrkobokförare, bave
de skäl, som till stöd för förslagen härutinnan anförts, synts mig tillräckligt
motivera, att staten lämnar ersättning för de kostnader och det
arbete, varom här är fråga. Då varken do förordade grunderna för er
sättnings utgående eller storleken av de för iindamålen beräknade ansia
22
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Utskottets
yttrande.
gen — av vilka anslaget till verkställande av specialräkning av lapsk
och finsk befolkning torde böra erhålla reservationsanslags natur och
anslaget till ersättning åt kyrkobokförare förslagsanslags karaktär — givit
mig anledning till erinran, får jag alltså tillstyrka centralbyråns
förslag i nu berörda delar.
Beträffande slutligen det av centralbyrån för tryckning av mantalsblanketter
äskade anslaget finner jag i likhet med centralbyrån och statskontoret,
att, liksom fallet var vid 1920 års folkräkning, kostnaderna för
denna tryckning böra bestridas av statsmedel. Lika med ämbetsverken
anser jag ock, att särskilt anslag bör för ändamålet uppföras å riksstaten.
Då jag icke har anledning föreslå avvikelse från det av centralbyrån
förordade anslagsbeloppet, finner jag mig alltså även härutinnan
böra biträda centralbyråns förslag. I enlighet med vad centralbyrån förordat,
torde anslaget böra givas förslagsanslags karaktär.
I fråga örn anslag för verkställande av specialräkning av lapsk och
finsk befolkning, beredande av ersättning åt kyrkobokförare samt tryckning
av mantalsblanketter kommer jag att göra framställning under
nästföljande tre punkter.»
Av skäl, departementschefen anfört, har utskottet funnit det av statistiska
centralbyrån framlagda folkräkningsprogrammet böra komma till
utförande i den omfattning, centralbyrån förordat.
Mot den föreslagna organisationen av folkräkningen har utskottet ej
heller haft anledning till erinran.
Vad kostnadsberäkning och anslagsäskanden angår, innebär det föreliggande
förslaget, såsom nämnts, medels anvisande dels för avlönande
av viss för folkräkningen avsedd personal hos statistiska centralbyrån,
dels för verkställande av specialräkning av lapsk och finsk befolkning,
dels för ersättning till kyrkobokförare, dels ock för bestridande av kostnader
för tryckning av mantalsblanketter. Även i dessa hänseenden har
utskottet funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag.
Utskottet, som under de tre nästföljande punkterna gör hemställan örn
anslag i enlighet med vad Kungl. Majit föreslagit för verkställande av
specialräkning av finsk och lapsk befolkning, för beredande av ersättning
åt kyrkobokförare samt för tryckning av mantalsblanketter, får
alltså nu hemställa,
att riksdagen må för avlöningar åt personal vid
1930 års allmänna folkräkning för budgetåret 1930/1931
anvisa ett extra reservationsanslag av 43,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 7. 23
liro) Under hänvisning till vad utskottet under nästföregående punkt
anfört, får utskottet hemställa,
att riksdagen må för verkställande av specialräkning
av lapsk och finsk befolkning för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 30,000
kronor.
12:o) Under åberopande av vad utskottet under punkt 10 här ovan anfört,
hemställer utskottet,
att riksdagen må för beredande av ersättning till
kyrkobokförare för budgetåret 1930/1931 anvisa ett
extra förslagsanslag av 190,000 kronor.
13:o) Under hänvisning till vad utskottet under punkt 10 anfört, får utskottet
hemställa,
att riksdagen må för verkställande av tryckning av
mantalsblanketter för budgetåret 1930/1931 anvisa ett
extra förslagsanslag av 45,000 kronor.
14:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 17) att till upprätthållande
av riksräkenskapsverkets verksamhet för budgetåret 1930/1931
anvisa ett extra anslag av 16,700 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 71—74 i statsrådsprotokollet.
För ifrågavarande ändamål är i riksstaten för budgetåret 1929/1930 anvisat
ett extra anslag å 12,100 kronor.
Den nu föreslagna förhöjningen av anslaget är föranledd av att personalförstärkning
visat sig erforderlig för granskning av flygvapnets räkenskaper.
För ändamålet i fråga har äskats medel för avlönande av en heltidsamanuens
i 18:e lönegraden.
Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag, hemställer
alltså,
att riksdagen må till upprätthållande av riksräkenskapsverkets
verksamhet för budgetåret 1930/1931 anvisa
ett extra anslag av 16,700 kronor.
15 :o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 18) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet
(sid. 75 och 76) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
Special åkning
av lapsk
och finsk befolkning.
[13.]
Ersättning
till kyrkobok
förare.
[14.]
Tryckning av
mantalsblanketter.
[15.]
Iiiksräkenskap
sver keta
verksamhet.
[17.]
Utskottets
yttrande.
Allmänna
civilförvaltningens
lönelid
mnd.
[18.]
24
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Statens bostadsnämnd.
[19.]
Statens
tryckerisakkunnige
m. m.
[20.]
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till allmänna civilförvaltningens
lönenämnd för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra
anslag av 20,000 kronor.
16:o) I anledning av Kungl. Majits förslag (punkt 19) och under erinran
örn att nu ifrågavarande anslag för budgetåret 1929/1930 utgör 10,000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till statens bostadsnämnd för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra anslag av 8,000
kronor.
17:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 20) att till avlönande
av statens tryckerisakkunnige jämte erforderliga biträden m. m.
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 26,700 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 77 och 78 i statsrådsprotokollet.
För anställande av en statens tryckerisakkunnige jämte erforderliga
biträden m. m. hava 1921 års riksdag och därefter följande riksdagar,
efter förslag av Kungl. Majit, anvisat medel. För innevarande budgetår
är ett extra anslag å 25,700 kronor beviljat för ändamålet ifråga.
Beträffande användningen av det för sagda budgetår anvisade anslaget
har Kungl. Majit genom beslut den 12 april 1929 förklarat,
att med anlitande av anslaget skola tills vidare under budgetåret 1929/
1930 anställas en statens tryckerisakkunnige, en faktor samt ett kontorsbiträde
;
att statens tryckerisakkunnige samt faktorn och kontorsbiträdet skola åtnjuta
arvoden med följande mot lön i angivna löneklasser enligt avlöningsreglementet
den 22 juni 1921 (nr 270/1925) för befattningshavare vid statsdepartement
m. fl. verk svarande belopp, för år räknat, nämligen!
statens tryckerisakkunnige (ortsgrupp G, löneklass B 30)........ kronor 10,500
faktorn (ortsgrupp G, löneklass B 19) ........................................ » 5,676
kontorsbiträdet (ortsgrupp G, löneklass B 5) ............................ » 2,520,
samt att statens tryckerisakkunnige, faktorn och kontorsbiträdet skola äga
uppbära dyrtidstillägg å sagda arvoden enligt de grunder, som gälla för
befattningshavare, å vilka sagda avlöningsreglemente är tillämpligt.
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
25
Tillika har Kungl. Majit fastställt följande
Stat
för tryckerisakkunniginstitutionen, att tillämpas under
budgetåret 1929/1930:
Arvoden jämte dyrtidstillägg därå samt ersättning till tillfälliga biträden,
förslagsvis, högst............................................................................ kronor 24,000
Expenser, förslagsvis, högst............................................................ » 1,000
Städning och lyse, förslagsvis, högst...................................... »__700
Kronor 25,700.
Den nu föreslagna höjningen av anslaget är föranledd av att såväl den
tryckerisakkunnige som hans biträden, faktorn och kontorsbiträdet, komme
att under nästkommande budgetår uppflyttas i löneklass.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot förevarande förslag, får utskottet»
alltså hemställa, yttrande.
att riksdagen må till avlönande av statens tryckerisakkunnige
jämte erforderliga biträden m. m. för
budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 26,700
kronor.
Skatteomkostnader.
18:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 21) att Tullverket,
dels besluta, att antalet ordinarie befattningar vid tullverket jämte de för t^l.]
vederbörande befattningshavare avsedda lönegrader skall bestämmas i enlighet
med vad av departementschefen föreslagits,
dels för budgetåret 1930/1931 för tullverket godkänna följande
Ordinarie stat.
A. Avlöning sstat.
Generaltullstyrelsen.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag
................................................................... kr. 544,100
Arvode till tullverkets ombudsman ................ » 2,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag ............................ » 160,000 kr.
706,100
26 Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Tullstaten.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag
................................................................... kr. 10,836,700
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ............... » 150,000
Arvoden till två laboratorieföreståndare å högst
l, 000, respektive 500 kronor för år räknat » 1,500
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag.........................................»_ 1,782,000 kr. 12,770,200
B. Indragning sstat.
Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat ....................... kr. 15,940
C. Pensionsstater.
Pensioner till avskedade tjänstemän, förslagsanslag.
................................................................... kr. 920,000
Pensioner till avlidna tjänstemäns änkor och
barn, förslagsanslag ........................................ » 25,000
Gottgörelse till tullstatens enskilda pensionsinrättning
för mistade andelar av avlöning
vid vakanta tjänster ........................................ » 13,000 kr, 958,000
D. Omkostnadsstat.
Kostnader för avdömande av tullmål, förslagsanslag
................................................................ kr. 37,300
Resekostnads- och traktamentsersättningar
m. m., förslagsanslag .................................... » 420,000
Hemliga utgifter.................................................... » 4,000
övriga kostnader för tullverket, förslagsanslag » 1,742,960 ]jr> 2,204,260
Summa förslagsanslag kr. 16,654,500,
dels i riksstaten uppföra ordinarie förslagsanslaget för tullverket till ett
mot statens slutsumma svarande belopp av 16,654,500 kronor,
dels ock förklara, att sådan å den 31 december 1922 gällande ordinarie
stat kvarstående tjänsteman vid tullverket, som ej anmält sig icke vilja
övergå på den nya staten, må under budgetåret 1930/1931 komma i åtnjutande
av tillfälligt lönetillägg till belopp, vilket Kungl. Majit, efter förslag
av generaltullstyrelsen, prövar stå i lämpligt förhållande till den tjänstgöring,
som må komma att krävas av vederbörande, eller Kungl. Majit
eljest kan finna skäligt, dock icke i något fall till högre belopp för år räknat,
än som genom kungörelsen den 22 juni 1921 (nr 444) angående tillfälliga
lönetillägg åt viss personal vid tullverket för år 1922 blivit bestämt.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 79—122
i statsrådsprotokollet.
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
27
Sedan riksdagen i skrivelse den 8 mars 1929, nr 7 A, under punkt 15
anmält sina beslut rörande Kungl. Maj:ts framställningar angående tullverkets
utgiftsstater för budgetåret 1929/1930, har Kungl. Maj:t den 12 april
1929, bland annat, förklarat, att antalet ordinarie befattningshavare vid tullverket
jämte de för vederbörande befattningshavare avsedda lönegrader skall
från och med den 1 juli 1929 vara bestämt på följande sätt:
Befattningshavare Lönegrad
I. Generaltullstyrelsen.
1 generaltulldirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet —
5 byråchefer ......................................................................................... B 30
1 kustbevakningsinspektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet
1 byråinspektör och föreståndare för tullverkets huvudlaboratorium B 26
1 chef för statistiska avdelningen................................................. B 26
2 sekreterare ....................................................................................... B 26
4 byråinspektörer ................................................................................ B 24
2 förste revisorer ............................................................................ B 24
1 kamrerare ........................................................................................ B 24
4 aktuarier.......................................................................................... B 21
3 notarier ........................................................ B 21
9 revisorer ............................................................................................ B 21
3 tullkontrollörer ...................................................... B 21
9 kammarskrivare.................................................................... B 16
1 materialförvaltare...............................................................-.......... B 15
1 registrator ......................................................................................... B 14
3 kansliskrivare ................................................ B 11
1 förste expeditionsvakt .................................................................... B 7
14 kanslibiträden.................................................................................. B 7
7 expeditionsvakter .......................................................... B 5
19 kontorsbiträden ................................................................................ B 4
5 skrivbiträden .............................................................................. B 2
II. Tullstaten.
1. Lokaltullförvaltningen.
3 tulldirektörer ................................................................................ B 29
3 tullöverinspektörer .................................-....................................... B 27
3 tullbevakningschefer .......■,............................................................... B 26
3 tulldirektörsassistenter ................... B 26
5 tullförvaltare av klass 1 A............................................................ B 26
3 tullkommissarier................................................... B 26
8 tullförvaltare av klass 1 B ......................................................... B 24
20 tullöverkontrollörer........................................................................... B 24
15 förste tullkontrollörer..................................................................... B 22
28 Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Befattningshavare Lönegrad
17 tullförvaltare av klass 2.................................................................. B 22
19 tullförvaltare av klass 3.................................................................. B 21
99 tullkontrollörer ............................................................................... B 21
7 tullförvaltare av klass 4............................................................... B 18
15 tullkassörer........................................................................................ B 18
385 kammarskrivare................................................................................ B 16
22 tullmästare......................................................................................... B 15
92 tullkontorister................................................................................ B 12
120 tullöveruppsyningsman............................................................ B 12
1 kansliskrivare .................................................................................. B 11
446 tulluppsyningsman .................................................................... B 8
9 kanslibiträden.................................................................................... B 7
773 tillsyningsmän................................................................................. B 6
102 tullvakter.......................................................................................... B 5
23 kontorsbiträden .............................................................................. B 4
22 skrivbiträden.................................................................................... B 2
2. Kustbevakningen.
22 kustöveruppsyningsmän................................
44 kustuppsyningsman........................................
42 förste kustvakter .........................................
149 kustvakter ....................................................
32 kustbevakningsbiträden.................................
3. Gränsbevakningen.
1 gränsbevakningschef ................................................................... B 22
1 kammarskrivare.......................................................................... B 16
10 gränsöveruppsyningsmän ................................................................ B 12
200 gränsuppsyningsmän ....................................................................... B 8
Genom beslut förenämnda dag, den 12 april 1929, har Kungl. Majit tillika
för budgetåret 1929/1930 för tullverket fastställt följande
.. B 12
B 8
.. B 7
B 6
B 5
Ordinarie stat.
A. Avlöningsstat.
Generaltullstyrelsen.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag
............................................................. kr. 525,500
Arvode till tullverkets ombudsman ............... » 2,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag....................... » 160,000 kr. 687,500
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
29
Tullstaten.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.
............................................................. kr. 10,245,700
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ............ » 120,000
Arvoden till två laboratorieföreståndare å
högst 1,000, respektive 500 kronor för år
räknat ......................................................... » 1,500
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag........................ » 2,082,000 kr. 12,449,200
B. Indragningsstat.
Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat ..................... kr. 26,548
C. Pensionsstater.
Pensioner till avskedade tjänstemän, förslagsanslag
............................................................. kr. 850,000
Pensioner till avlidna tjänstemäns änkor och
barn, förslagsanslag ................................... » 25,000
Gottgörelse till tullstatens enskilda pensionsinrättning
för mistade andelar av avlöning
vid vakanta tjänster .................................... » 13,000 fcr.
888,000
D. Omkostnadsstat.
Kostnader för avdömande av tullmål, förslagsanslag
............................................................ kr. 37,300
Resekostnads- och traktamentsersättningar
m. m., förslagsanslag.................................. » 420,000
Hemliga utgifter............................................... » 4,000
övriga kostnader för tullverket, förslagsanslag » 1,655,952 kr. 2,117,252
Summa förslagsanslag kr. 16,168,500.
Slutligen må i detta sammanhang nämnas, att Kungl Maj:t förordnat,
bland annat, att de i avlöningsstaten ingående anslagen för avlöningar
till icke-ordinarie befattningshavare m. m. icke må överskridas utan Kungl.
Maj :ts medgivande.
I en särskild specifikation av utgiftsstater för tullverket, vilken såsom
bilaga fogats vid statsverkspropositionen och som här nedan intagits, hava
Kungl. Majda nu framlagda förslag beträffande de olika anslagsposterna
sammanställts. För jämförelse har utskottet i denna specifikation vid de
30
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
poster, i vilka förändring föreslagits i förhållande till de av Kungl. Maj:t
för budgetåret 1929/1930 upptagna posterna, inom parentes infört de för
sagda budgetår beviljade. I de poster, vid vilka någon jämförelsepost ej
upptagits, har någon ändring i anslagets storlek icke ifrågasatts.
A. Avlöningsstaten.
Generaltullstyrelsen.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän:
Förslagsanslag....................................................
Arvode till tullverkets ombudsman:
Anslag ..............................................................
Kronor
Kronor
544,100
(525,500)
2,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.:
Förslagsanslag.................................................................
160,000
Tullstaten.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän:
Löner till ordinarie tjänstemän vid tullverkets
lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning,
förslagsvis ••• ............................................... kr. 10,731,700
(10,135,700)
Kallortstillägg och kallortstraktamenten, förslagsvis » 50,000
Felräkningspenningar, förslagsvis........................ » 10,000
Personliga lönetillägg samt ersättning för indragna
extra inkomster, förslagsvis ........................... » 5,000
(10,000)
Läkarvård och medikamenter samt begravningshjälp,
förslagsvis .......................................... » 40,000
10,836,700
(10,245,700)
706,100
(687,500)
Vikariatser sättningar :
Förslagsanslag.....................................................................
Arvoden till två taboratorieföreståndare:
Anslag: i Göteborg högst 1,000 kr., i Malmö högst 500 kr. .........
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.:
Arvoden åt tullexpeditions- och tullstationsföreståndare,
förslagsvis .................................... kr. lo,000
Avlöningar till extra ordinarie tjänstemän och extra
befattningshavare samt gratifikationer, förslagsvis » 1,700,000
(2,000,000)
Läkarvård och medikamenter samt begravningshjälp,
förslagsvis .......................................... » 2,000
Ersättning för övertidstjänstgöring, förslagsvis • • » 65,000
150,000
(120,000)
1,500
1,782,000
(2,082,000)
12,770,200
(12.449,200)
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
31
B. Indragning sstaten.
Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat...........................
Specifikation au indragning sstaten.
Stockholm: tullfiskalen T. G. E. Eksandh............... kr. 4,650
Landskrona: kustroddaren A. F. L. Bahr............... » 700
Göteborg: tullfiskalen G. S. von Zweigbergk ...... » 4,650
Östersund: gränsinspektoren A. J. N. Lidblom...... * 3,800
gränsridaren J. P. Bodin ....... *_700
Summa kr. 14,500
C. Pensionsstaterna.
Pensioner till avskedade tjänstemän, förslagsanslag
Pensioner till avlidna tjänstemäns änkor och barn, förslagsanslag
Gottgörelse till tullstatens enskilda pensionsinrättning för mistade
andelar av avlöning vid vakanta tjänster .....................
D. Omkostnadsstaten.
Kostnader för avdömande av tullmai:
Arvode till särskild ordförande i gränstullrätten
inom Norrbottens län ................................ kr.
Arvode till tolk för finska språket vid samma
gränstullrätt............................................... *
Gottgörelse åt rådhusrätterna för avgörande av tullmål,
förslagsvis ...........................................»_
2,000
300
35,000
Resekostnads- och traktamentsersättningar m. m.:
Ersättning för flyttningskostnad, förslagsvis...... kr. 20,000
Rese- och traktamentskostnader, förslagsvis..........» 400,000
Hemliga utgifter:
■ Anslag ................................................................
Övriga kostnader för tullverket:
Byggnader, hyror och tomtören, förslagsvis ...... kr.
Underhåll och drift av fortskaffningsmateriel,
förslagsvis ................................................... *
Expenser, förslagsvis ....................................... »
Telegramporto, förslagsvis................................. »
Gratifikationer åt kronolots- och kanalpersonal,
förslagsvis................................................... *
Legor för fortskaffningsmateriel, förslagsvis ...... »
Utbildning i tulltjänsten, förslagsvis .................. »
Beklädnad och beväpning, förslagsvis ............... »
Beslagarandelar samt tullstatens enskilda pensionsinrättnings
andelar av böter m. m., förslagsvis »
Diverse utgifter, förslagsvis
140.000
350.000
600.000
20,000
1,000
180,000
67.000
(30,000)
30.000
210,000
(160,000)
144,960
(144,952)
Summa kronor
Kronor
Kronor
15,940
(26,548)
920,000
(850,000)
25,000
13,000
958,000
(888,000)
37,300
420,000
4,000
1,742,960
(1,655,952)
2,204,260
(2,117,252)
16,654,500
(16,168,500)
32
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling
förehaft fyra motioner, väckta, en inom första kammaren, nr 120,
av herr M. Fehr samt tre inom andra kammaren, nämligen, nr 206, av
herrar C. Lovén och C. W. O. Höglund, nr 302, av herr A. Forssell och, nr
316, av herr E. Olovson i Västerås m. fl.
I motionen 1:120 har hemställts, att riksdagen måtte besluta,
dels att upptaga antalet tullkontröllörer vid lokaltullförvaltningen till
117,
dels ock att å tullverkets omkostnadsstat upptaga ett anslag av 10,000
kronor till stipendier åt tulltjänstemän för studieresor i utlandet.
I motion II: 206 bär föreslagits, att riksdagen måtte
dels besluta, att å ordinarie stat vid tullverket skall uppföras, utöver nu
befintliga befattningar, ytterligare följande antal tjänster, nämligen
3 tullmästartjänster,
31 tullkontoristtjänster,
21 tullöveruppsyningsmanstjänster,
138 tulluppsyningsmanstjänster,
172 tillsyningsmanstjänster,
10 kustuppsyningsmanstjänster,
28 förste kustvakttjänster,
70 kustvakttjänster,
dels vidtaga den höjning av anslagsposten till avlöningar till ordinarie
tjänstemän vid tullstaten, som i anledning härav erfordras,
dels ock upptaga anslagsposten till avlöningar m. m. till icke-ordinarie
befattningshavare vid tullstaten med 1,800,000 kronor.
Vad beträffar motion 11:302, har i denna motion yrkats, att riksdagen
måtte besluta
dels att upptaga antalet tullkontrollörer vid lokaltullförvaltningen till
117,
dels ock att å tullverkets omkostnadsstat upptaga ett anslag av 3,000 kronor
till stipendier åt tulltjänstemän för studieresor i utlandet.
Slutligen har i motionen 11:316 hemställts,
att riksdagen måtte med anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 1,
sjunde huvudtiteln, lokaltullförvaltningen, besluta utöka antalet ordinarie
tillsyningsmannatjänster med 52 från nuvarande 773 till 825, och
att vederbörande utskott måtte föreslå den höjning av anslaget å tullstaten
för avlöningar till ordinarie tjänstemän, som kan bliva erforderlig
i anledning av det framställda yrkandet.
I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får
utskottet hänvisa till motionerna.
-Utskottets Vidkommande till en början avlöningsstaten för generaltullstyrelsen har
yttrande, departementschefen först upptagit till behandling den av 1926 års besparingssakkunniga
på sin tid väckta frågan örn minskning av antalet byråer
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
33
inom styrelsen och därvid på anförda grunder biträtt styrelsens förslag
oin ytterligare anstånd nied denna frågas avgörande. Då jämväl utskottet
funnit vissa skäl härför föreligga, har utskottet, som förutsätter, att frågan
följes med uppmärksamhet, icke velat motsätta sig detta förslag.
Vad denna stat angår, innebär det förevarande förslaget vidare uppförande
å ordinarie stat av en revisors- och en kammarskrifvarbefattning, avsedda
för styrelsens revisiopsbyrå, samt en kammarskrivarbefattning, avsedd
för placering å kameralbyrån. Av den till stöd för ifrågavarande förslag
lämnade utredningen har det synts utskottet styrkt, att ett stadigvarande
behov av dessa tjänster måste anses föreligga, och utskottet finner sig därför
samt med hänsyn i övrigt till de arbetsuppgifter, som påvila innehavarna
av berörda befattningar, böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag i
nu angivna hänseenden.
I övriga anslag å avlöningsstaten för generaltullstyrelsen har någon
ändring icke föreslagits, och utskottet har ej heller funnit skäl därtill.
Lika med departementschefen förutsätter utskottet emellertid, att, såsom
nu är fallet, posten för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m. icke må överskridas utan Kungl. Maj:ts medgivande.
Innan förslag till personalförteckning för lokaltullförvaltningen framlagts
i statsrådsprotokollet, har till behandling upptagits väckta frågor örn
tullstationens i Furusund förändring till tullexpedition, örn indragning av
tullstationen i Saltbacken samt örn ändring i de vid tullstationens i Nynäshamn
inrättande föreskrivna villkor.
Vad de sålunda väckta spörsmålen beträffar, har utskottet icke funnit
skäl till erinran mot förslagen i vad de avse tullstationerna i Furusund och
Saltbacken. Däremot kan utskottet icke tillstyrka framställningen om
ändring i de villkor, som föreskrivits vid inrättandet av tullstationen i
Nynäshamn.
Vidkommande sistberörda fråga vill utskottet erinra därom, att såsom
villkor för inrättande av tullkamrar i rikets städer sedan gammalt stadgats,
att vederbörande stad skulle tillhandahålla för tullkammarens behov
erforderliga lokaler med inventarier m. m. Ett betydande antal av de
städer, där tullkammare finnes, åtnjuter emellertid s. k. tolagsersättning,
som delvis anses utgöra vederlag för nyssberörda prestation. Sådan ersättning
har dock icke tillerkänts de städer, i vilka på senare tider tullkammare
inrättats. För att i tullhänseende tillgodose trafiken vid andra
orter än städer har inrättats ett stort antal enklare organiserade och
mindre kostsamma tullanstalter, numera benämnda tullstationer eller
tullexpeditioner. Behovet av tjänstelokaler för dessa tullanstalter tillgodoses
för närvarande på olika sätt. På en del ställen äger tullverket
fastighet eller byggnad, däri tjiinstelokal är inrymd; på ett stort antal
platser tillhandahålles lokal av tullapstaltens föreståndare. Detta är fallet
bland annat vid flertalet tullexpeditioner och do vid riksgräpsen mot Norge
belägna tullstationer, som före ikraftträdandet den 1 maj 1928 av 1927
Bihang lill riksdagens protokoll 1930. (i sami. 7 käft. (Nr 7.)
3
34
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
års tullstadga benämnts gränstullstationer. Föreståndarna för dessa tullexpeditioner
och tullstationer åtnjuta emellertid i denna sin egenskap ett
särskilt mindre arvode, som delvis utgör ersättning för t jänstel okalens tillhandahållande.
På de återstående platserna är tjänstelokal upplåten av
vederbörande kommun eller enskilt företag, i vars intresse tullanstalten
är inrättad. För närvarande äro dessa platser till antalet 17, däri inberäknat
5 platser, å vilka tillfälliga stationer under seglationstiden inrättats på
begäran av enskilda företag, vilkas intressen stationerna huvudsakligen
äro avsedda att tillgodose.
Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har från och med den 1 augusti
1917 tullstation varit anordnad i Nynäshamn, intill den 1 juli 1924 på trafikaktiebolaget
Stockholm—Nynäs’ bekostnad men, efter framställning av
Kungl. Majit till 1924 års riksdag, från och med sistnämnda dag på bekostnad
av statsverket, dock med villkor att bolaget tillhandahölle ej
mindre åt stationen, kostnadsfritt för tullverket, erforderliga expeditionsoch
vaktlokaler samt behövligt varumagasin än även för personalen tjänliga
bostäder mot skälig hyra. Medgivande till stationens anordnande på
enahanda villkor lämnades sedermera årligen för ett vart av budgetåren
1925/1926, 1926/1927 och 1927/1928. För sistnämnda budgetår skulle för
stationens räkning avses en tullöveruppsyningsmanstjänst vid en av vissa
med utgången av budgetåret 1926/1927 indragna tullstationer. Enligt
Kungl. Majlis brev till generaltullstyrelsen den 1 juni 1928 angående tullverkets
utgiftsstater för budgetåret 1928/1929 skulle för tullstationens räkning
erforderlig personal — utom tullöveruppsyningsmannen tre tullvakter
— uppföras å ordinarie stat; och i sammanhang härmed bemyndigades
styrelsen att föranstalta örn uppehållande på statsverkets bekostnad
från och med ingången av sistnämnda budgetår tills vidare, så länge sådant
funnes erforderligt, av en tullstation i Nynäshamn, dock fortfarande
på förut angivna villkor.
Då kostnaden för personalen vid tullstationen i Nynäshamn år 1924
övertogs av statsverket, dock med vissa ovan omförmälda förpliktelser för
trafikaktiebolaget Stockholm—Nynäs, skedde detta av anledning, att tullstationen
vore betingad av den allmänna trafiken och rörelsen i Nynäshamn
och alltså måste anses betjäna icke allenast bolagets, utan även ett
allmänt intresse. Det styrelsen år 1928 av Kungl. Majit lämnade bemyndigande
att föranstalta örn stationens uppehållande tills vidare, så länge
sådant funnes erforderligt, föranleddes därav, att behovet av en tullstation
i Nynäshamn finge anses konstant. Jämväl enligt detta Kungl. MajitS
beslut skulle emellertid samma förpliktelser åligga bolaget.
Den av trafikaktiebolaget nu åberopade omständigheten för ett upphävande
av de sålunda bolaget åvilade förpliktelserna — tullstationens
uppförande å ordinarie stat —• har synts utskottet icke utgöra motiv för
bifall till framställningen ifråga och bärande skäl i övrigt härtill hava ej
heller anförts. Därest bolaget ej uppfyller de en gång åtagna för
-
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
35
pliktelserna, torde det enligt utskottets mening böra ankomma på Kungl.
Maj:t att vidtaga därav föranledda åtgärder, i syfte att statsverket i varje
fall icke må betungas av särskilda kostnader för tullokaler.
Beträffande härefter det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget till personalförteckning
för lokaltullförvaltningen innebär detsamma en avsevärd
utökning av det nuvarande ordinarie personalbeståndet. Förslaget avser
sålunda, att antalet ordinarie tjänster skulle ökas med ej mindre än 131
dylika tjänster. Såsom av utredningen i ärendet framgår, har emellertid
generaltullstyrelsen gått än längre i sina krav ifråga örn uppförande å
ordinarie stat av nya tjänster och föreslagit sådana till ett antal av 231.
Motionsvis har förslag framkommit örn ett ännu större antal tjänster än
generaltullstyrelsen ifrågasatt.
Med anledning av berörda förslag vill utskottet —• på sätt ock i generaltullstyrelsens
framställning skett — erinra, att vid upprepade tillfällen
uttalanden gjorts av statsmakterna, vari med skärpa framhållits angelägenheten
av besparingar och inskränkningar i statsförvaltningen och
Vikten av att personalökning i största möjliga mån undvekes. Vad tullverket
beträffar, må erinras, hurusom vid riksdagsbehandlingen av frågan
örn tullverkets stater för budgetåret 1928/1929, varvid inom statsutskottet
delade meningar yppades örn det antal nya tjänster, som borde uppföras å
stat, såväl av utskottets flertal som av reservanterna angavs såsom förutsättning
för beviljande av nya tjänster, att någon utvidgning av de sålunda
fastställda personalstaterna icke skulle ifrågasättas under den närmaste
framtiden.
I betraktande härav har utskottet givetvis icke kunnat undgå att ställa
sig synnerligen tveksamt mot de nu framlagda förslagen örn utökning av
det ordinarie personalbeståndet vid lokaltullförvaltningen. Då emellertid
utredningen i ärendet synts rrtskottet giva vid handen, att med hänsyn
till den under senare tider alltjämt ökade trafiken samt de nya arbetsuppgifter,
tullverket fått sig pålagda, ytterligare personal måste anses
erforderlig samt, såvitt förutses kan, behovet härav synes vara konstant,
har utskottet ansett sig böra förorda, att ett antal nya tjänster nu uppföres
å ordinarie stat. Försiktigheten har dock synts utskottet bjuda att
icke gå längre än Kungl. Maj:ts förslag innebär, och utskottet kgn sålunda
icke — vare sig det gäller högre eller lägre tjänster — tillstyrka de motionsvis
framställda yrkandena härutinnan. Vad särskilt beträffar det i
motionen II: 316 framställda yrkandet örn nya ordinarie tillsyningsmanstjänster
vid tullkammaren i Västerås, förutsätter utskottet, att detta krav,
i den mån det befinnes berättigat, bör kunna tillgodoses inom ramen av det
antal tjänster av denna kategori, utskottet ansett sig böra förorda. I detta
sammanhang vill utskottet emellertid, under erinran örn den av 1914 års
tullkommission uppställda ledande grundsatsen att användande av överkvalificerad
arbetskraft bör i största möjliga mån undvikas, uttala önsk
-
36
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
värdheten av, att genom generaltullstyrelsens försorg ytterligare undersökning
verkställes, huruvida icke genom en mera rationell arbetsfördelning
denna prinicip kan i större grad, än vad hittills varit fallet, fullföljas.
Vad angår förslagen i avseende å personalförteckningen för kustbevakningen,
gäller i huvudsak vad utskottet ovan anfört ifråga örn utökning av
antalet ordinarie tjänster vid lokaltullförvaltningen jämväl beträffande
förslagen rörande sagda förteckning. Utskottet har sålunda funnit skäl
anförda för en utökning av elef ordinarie personalbeståndet även vid
nämnda bevakning.
Såsom av statsrådsprotokollet framgår, avser Kungl. Maj:ts förslag
uppförande å ordinarie stat av 10 kustuppsyningsmanstjänster, 10 förste
knstvakttjänster, 15 kustbevaknings- och 20 kustbevakningsbiträdestjänster,
utgörande sålunda en utökning ay det nuvarande antalet dylika tjänster,
tillhopa 267, med 55 tjänster. Motionsvis har, såsom ovan nämnts,
föreslagits, att förste kustvakttjänsternas och kustvakttjänsternas antal
måtte ökas med 28 respektive 70 tjänster. En så avsevärd utökning av
sistberörda tjänster har utskottet funnit sig icke kunna tillstyrka, utan
utskottet får ock i denna del biträda Kungl. Maj:ts förslag.
Kungl. Majits förslag i avseende å gränsbevakningens personalbestånd
och organisation innebär icke någon ändring i det nu gällande. Mot förslaget
härutinnan har utskottet icke haft något att erinra.
Beräkningen av de å avlöningsstaten för tullstaten uppförda särskilda
anslagen har ej heller givit utskottet anledning till erinran. Härav följer,
att utskottet ansett sig icke kunnat biträda det motionsvis framförda yrkandet
örn upptagande av anslagsposten till avlöningar till ieke-prdinarie
befattningshavare m. m. med 1,800,000 kronor utan funnit denna post böra,
i enlighet med vad Kungl. Majit föreslagit, uppföras med 1,700,000 kronor.
Såsom för närvarande gäller, bör anslagsposten icke få överskridas utan
Kungl. Majits medgivande.
Vad slutligen angar Kungl. Majlis förslag beträffande indragningsstaten,
pensionsstaterna och omkostnadsstaten, för utskottet ävenledes i dessa
delar förorda Kungl. Majits förslag. I likhet med departementschefen
finner sig utskottet alltså icke kunna tillstyrka medels anvisande för beredande
av stipendier åt tulltjänstemän för studieresor i utlandet, varom
generaltullstyrelsen framlagt förslag och yrkanden framställts i två av de
förut nämnda motionerna.
Under åberopande av vad ovan anförts, får utskottet sålunda hemställa,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Majits förslag
pcb med avslag å herrar Fe}irs, Eovéns oph Höglunds,
Forssells samt Olovson® i Västerås ovanberörda
motioner, I; 120, IX: 206, 302 och 316, i vad de skilja sig
från Kungl. Majits förslag,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
87
a) besluta, att antalet ordinarie befattningar vid
tullverket jämte de för vederbörande befattningshavare
avsedda lönegrader skall bestämmas i enlighet
med vad av chefen för finansdepartementet i statsrådsprotokollet
över finansärenden den 3 januari 1930 föreslagits,
b) för budgetåret 1930/1931 för tullverket godkänna
följande
Ordinarie stat.
A. Avlöningsstat.
Generaltullstyrelsen.
Avlöningar till ordinarie
tjänstemän, förslagsanslag
............................... kr. 544,100
Arvode till tullverkets
ombudsman..................... » 2,000
Avlöningar till icke-ordinarie
befattningshavare
m. m., förslagsanslag » 160,000 kr. 706,100
Tullstaten.
Avlöningar till ordinarie
tjänstemän, förslagsanslag
................................
Vikariatsersättningar, förslagsanslag
.....................
Arvoden till två laboratorieföröståndare
å högst
l, 000, respektive 500 kronor
för år räknat ........
Avlöningar till icke-ordinarie
befattningshavare
m. m., förslagsanslag
kr. 10,836,700
» 150,000
» 1,500
» 1,782,000 kr. 12,770,200
B. Indragningsstat.
Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat.
................................................. kr. 15,940
38
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
C. Pensionsstater.
Pensioner till avskedade
tjänstemän, förslagsanslag
.................................
Pensioner till avlidna tjänstemäns
änkor och barn,
förslagsanslag
Gottgörelse till tullstatens
enskilda pensionsinrättning
för mistade andelar
av avlöning vid vakanta
tjänster ...........................
kr. 920,000
kr. 25,000
»____13,000 kr. 958,000
D. Omkostnadsstat.
Kostnader för avdömande
av tullmål, förslagsanslag
................................ kr. 37,300
Resekostnads- och traktamentsersättningar
m.
m., förslagsanslag ......... » 420,000
Hemliga utgifter ........... » 4,000
övriga kostnader för tullverket,
förslagsanslag » 1,742,960 kr. 2,204,260
Summa förslagsanslag kr. 16,654,500,
c) i riksstaten uppföra ordinarie förslagsanslaget
för tullverket till ett mot statens slutsumma svarande
belopp av 16,654,500 kronor,
samt
d) förklara, att sådan å den 31 december 1922
gällande ordinarie stat kvarstående tjänsteman vid
tullverket, som ej anmält sig icke vilja övergå på den
nya staten, må under budgetåret 1930/1931 komma i åtnjutande
av tillfälligt lönetillägg till belopp, vilket
Kungl. Majit, efter förslag av generaltullstyrelsen,
prövar stå i lämpligt förhållande till den tjänstgöring,
som må komma att krävas av vederbörande, eller
Kungl. Majit eljest kan finna skäligt, dock icke i
något fall till högre belopp för år räknat, än som genom
kungörelsen den 22 juni 1921 (nr 444) angående
tillfälliga lönetillägg åt viss personal vid tullverket
för år 1922 blivit bestämt.
39
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
19:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 22). att till särskilda
åtgärder för bekämpande genom tullverkets försorg av olovlig införsel
av spritdrycker m. m. för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag
av 300,000 kronor, att utgå av statsverkets fond av
rusdrycksmedel.
I fråga örn utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid 129—133
i statsrådsprotokollet.
Särskilda åtgärder
flir
bekämpande
genom tullverkets
försorg
av olovlig
införsel
av spritdrycker
m. m.
[22.]
Från och med budgetåret 1923/1924 till och med budgetåret 1927/1928
har under anslagstiteln övriga kostnader för tullverket varit uppförd en
anslagspost till särskilda åtgärder för bekämpande av olovlig varuinförsel
m. m., vilken anslagspost förslagsvis upptagits med följande belopp:
år 1923/1924................................................ kronor 300,000
» 1924/1925................................................ » 150,000
» 1925/1926................................................ » 200,000
» 1926/1927''................................................ » 200,000
» 1927/1928................................................ » 100,000.
I skrivelse till Kungl. Majit den 26 september 1927 angående tullverkets
utgiftsstater för budgetåret 1928/1929 hemställde generaltullstyrelsen på anförda
skäl, att anslagsposten måtte för budgetåret upptagas med ett till
150,000 kronor förhöjt belopp, vilket förslag även vann bifall, dock på det
sätt, att till särskilda åtgärder för bekämpande genom tullverkets försorg av
olovlig införsel av spritdrycker m. m. å riksstaten upptogs ett extra reservationsanslag
av 125,000 kronor, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel,
samt att återstoden av det begärda beloppet, eller 25,000 kronor, vilket belopp
ansågs böra vara avsett för motverkande av olovlig varuinförsel i
övrigt, skulle tillföras den i anslaget »övriga kostnader för tullverket» ingående
posten »diverse utgifter», som alltså i motsvarande mån höjdes.
Vederbörande departementschef anförde härvid, att för den händelse nyssberörda
reservationsanslag skulle visa sig icke bliva försitt ändamål tillräckligt,
Kungl. Majit syntes kunna efter därom av generaltullstyrelsen
gjord framställning bemyndiga styrelsen att för ändamålet disponera medel
ur anslagsposten »diverse utgifter». För budgetåret 1929/1930 anvisades
för bekämpande genom tullverkets försorg av olovlig införsel av spritdrycker
m. m. ett extra reservationsanslag av likaledes 125,000 kronor, att
utgå av rusdrycksmedelsfonden, varjämte i anslagsposten »diverse utgifter»
skulle fortfarande ingå ett belopp av 25,000 kronor till motverkande av
annan olovlig varuinförsel än spritsmuggling.
Sedan i statsrådsprotokollet lämnats en redogörelse för generaltullstyrelsens
framställning örn anslag till nu berörda ändamål för nästkommande
budgetår, utmynnande i att ett belopp av 600,000 kronor måtte
för ändamålet anvisas, har departementschefen i ärendet anfört följande:
40
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Utskottets
yttrande.
KontroU
styrelsens
verksamhet.
[23.]
»I likhet med generaltullstyrelsen finner jag åtgärder alltjämt vara erforderliga
för spritsmugglingens bekämpande.
För ändamålet i fråga Ilar generaltullstyrelsen, såsom nämnts, för nästkommande
budgetår äskat ett anslag å 600,000 kronor. Anslaget skulle
vid bifall härtill komma att utgå med ett nära fem gånger så högt belopp
som det för innevarande budgetår beviljade. Visserligen torde kraftiga åtgärder
för smugglingens hämmande vara av behovet påkallade, men den
sålunda äskade anslagssumman synes mig dock alltför högt beräknad. På
sätt i generaltullstyrelsens skrivelse skett, vill jag erinra därom, att möjlighet
föreligger att även med vissa andra medel i viss utsträckning tillgodose
huvudsakligen samma ändamål som dem, för vilka det särskilda
reservationsanslaget är avsett. Jag åsyftar de medel, som jämlikt lagarna
den 8 juni 1923 (nr 147) samt den 20 juni 1924 (nr 225) må av styrelsen
i nu angivna syfte disponeras. Såsom av styrelsens skrivelse framgår, utvisade
de sålunda influtna medlen vid utgången av budgetåret 1928/1929
en behållning å 127,051 kronor 67 öre och denna behållning har sedermera,
enligt vad jag inhämtat, stigit, så att den vid utgången av november månad
1929 belöpte sig å 136,908 kronor 37 öre. Med hänsyn härtill och då, för
den händelse det anslagsbélopp, jag föreslår till anvisande, skulle visa sig vara
otillräckligt, Kungl. Maj:t torde kunna efter därom av generaltullstyrelsen
gjord framställning bemyndiga styrelsen att för ändamålet disponera medel
ur den å tullverkets omkostnadsstat uppförda anslagsposten »diverse utgifter»,
har jag ansett anslaget böra begränsas till 300,000 kronor.»
Fika med departementschefen och generaltullstyrelsen anser utskottet
kraftiga åtgärder alltjämt vara av behovet påkallade för spritsmugglingens
bekämpande. Utskottet tillstyrker alltså, att medel för ändamålet
järnvä! för nästkommande budgetår anvisas och vill förorda beviljandet
av det av Kungl. Majit äskade anslaget. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till särskilda åtgärder för bekämpande
genom tullverkets försorg av olovlig införsel
av spritdrycker m. m. för budgetåret 1930/19-31
anvisa ett extra reservationsanslag av 300,000 kronor,
att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.
20:o) Beträffande dels Kungl. Majlis förslag angående anslag till upprätthållande
av kontrollstyrelsens Verksamhet (punkt 23) dels två likalydande
i ämnet väckta mötioiier, den ena, nr 119, inom första kammaren
av herr A. J. Bärg m. fl., och den andra, nr 225, inom andra kammaren
av herr Sv. Bengtsson i Norup m. fl. kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom
för riksdagen
anmäla.
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
41
21 :o) Kungl. Maj:t Ilar föreslagit riksdagen (punkt 24) att minska ordinarie
förslagsanslaget till stämpelomkostnader, nu 400,000 kronor, med
35.000 kronor till 365,000 kronor.
Det ordinarie förslagsanslaget till stämpelomkostnader var i riksstaterna
för ett vart av budgetåren 1926/1927—1928/1929 uppfört med
350.000 kronor. För innevarande budgetår är anslaget upptaget med
400.000 kronor. Nettoutgifterna från anslaget liava för budgetåren
1926/1927—1928/1929 uppgått till, i runda tal, 307,600 kronor, 329,400 kronor
och 392,500 kronor.
Enligt vad från generalpoststyrelsen meddelats, hava av utgifterna under
budgetåret 1928/1929 167,500 kronor utgjorts av ersättning till postverket
för stämpelväsendets handhavande under år 1928; omkring 175,800 kronor
hava utgått såsom gottgörelse till postverket för av verket under sistnämnda
år förskotterade kostnader för stämpelpapper, verkställande av stämpeltfyek
m. m.; återstoden har utbetalats av andra myndigheter än generalpoststyrelsen.
Till sistnämnda kostnader höra, bland annat* arvoden åt tillsyningsman,
utsedda jämlikt förordningen örn utgörande av en särskild stämpelavgift
i vissa fäll vid köp, byte eller införsel till riket av pärlor med flera
lyxvaror.
Vad angår storleken av stämpelomkostnaderna under innevarande budgetår,
har generalpoststyrelsen beräknat den del av dessa omkostnader, som
avser postverkets befattning med hithörande spörsmål, till ungefär 350,000
kronor. För beräknande av anslagsbelastningen borde till nämnda summa
läggas det belopp, som utbetalades av andra myndigheter än generalpoststyrelsen.
Under normala förhållanden kunde dylika utbetalningar uppskattas
till 25,000 kronor för år räknat. Utgifterna för stämpelomkostnader
för innevarande budgetår syntes sålunda kunna beräknas till 375,000 kronor.
Till sagda belopp har generalpoststyrelsen jämväl för nästkommande budgetår
beräknat det erforderliga medelsbehovet.
Mot den av generalpoststyrelsen verkställda beräkningen har departementschefen
icke funnit anledning till invändning. Emellertid har departementschefen
erinrat, att enligt av honom i samband med inkomstberäkningen
framlagt förslag nyssberörda särskilda stämpelbeskattning
vid köp, byte eller införsel av pärlor med flera lyxvaror från och med
budgetåret 1930/1931 skulle komma att upphöra. Därmed skulle också
bortfalla de med ifrågavarande beskattning förenade kontrollkostnaderna,
vilka kostnader beräknats till omkring 10,000 kronor för år. I anledning
härav har anslaget ansetts kunna nedsättas med motsvarande belopp,
vadan anslaget för nästkommande budgetår upptagits med 365,000
kronor.
Vad ifrågavarande anslagsäskande angår, vill utskottet erinra därom,
att riksdagen numera beslutat, att kungl, förordningen den 17 maj
Stämpel
omkostnader.
[24.]
Utskottets
yttrande.
42
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
1923 (nr 113) om utgörande av en särskild stämpelavgift i vissa fall vid
köp, byte eller införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror skall äga
fortsatt tillämpning jämväl under nästkommande budgetår.
Vid sådant förhållande och då den av generalpoststyrelsen verkställda
beräkningen av anslaget icke givit utskottet anledning till erinran, torde
anslaget böra bestämmas i överensstämmmelse med vad nämnda styrelse
föreslagit eller till 375,000 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget
till stämpelomkostnader, nu 400,000 kronor, med
25,000 kronor till 375,000 kronor.
Kostnader 22:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 25) att höja ordi
for
årlig narie förslagsanslaget till kostnader för årlig taxering, nu 3,200,000 kro[25.
”/ nor> med 300,000 kronor till 3,500,000 kronor.
. Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 137—139 i statsrådsprotokollet.
Den övervägande delen av kostnaderna för det årliga taxeringsarbetet
bestrides av statsmedel och täckes från ett under sjunde huvudtiteln
uppfört ordinarie förslagsanslag, som förut benämnts »kostnader för
taxering till skatt å inkomst och förmögenhet» men som från och med
innevarande budgetår, i anslutning till nya taxeringsförordningens terminologi,
rubriceras »kostnader för årlig taxering».
Av de från ifrågavarande anslag bestridda kostnaderna utgöres huvudparten
av sådana, vilka efter förslag av länsstyrelserna en gång årligen
prövas av Kungl. Majit, som därvid ställer visst belopp till förfogande åt
varje länsprövningsnämnd. Bland dessa kostnader märkas framför allt
de i 145 § 1 mom. taxeringsförordningen omförmälda ersättningar åt
ordförandena och kronoombuden i taxeringsnämnderna m. fl. Vidare utgå
från anslaget, utan beslut av Kungl. Majit, medel till gäldande av
vissa av länsprövningsnämndernas arbeten föranledda utgifter, vartill,
enligt 145 § 5 inom. taxeringsförordningen, vederbörande nämnd må efter
förslag av länsstyrelsen använda erforderligt belopp. Härjämte täckas
från anslaget vissa andra kostnader för taxeringsarbetet, såsom ersättningar
till sakkunniga och till häradsskrivarna för avskrifter av taxeringslängder,
resekostnads- och traktamentsersättningar, ävensom kostnader
för den mellankommunala prövningsnämnden.
I nedanstående, i statsrådsprotokollet intagna tabell hava sammanställts
uppgifter å dels de i riksstaten upptagna anslagsbeloppen för ett
vart av budgetåren 1925/1926—1929/1930, dels ock nettoutgifterna från anslaget
under samma period, i den mån uppgifter härom varit tillgängliga.
Utgifterna hava därvid uppdelats på tre kolumner, nämligen en kolumn,
avseende de av Kungl. Majit utanordnade beloppen, varvid inom parentes
angivits de belopp, som av länsstyrelserna blivit begärda, en kolumn
Statsutskottets utlåtande Nr 7. 43
för kostnader i övrigt, vilka bestritts från anslaget, samt en summakolumn.
Nettoutgifter å anslaget
Budgetår
Anslag å
riksstaten
kronor
Av Kungl. Magt
utanordnat
kronor
Övriga kost- nader
kronor
Summa
kronor
1925/1926 ...........................
3,000,000
2,554,500
(2,886,900)
522,000
3,076,500
1926/1927 .........................
3,000,000
2,477,800
(2,955,300)
549,800
3,027,600
1927/1928 ...........................
2,800,000
2,310,600
(3,005,700)
474,300
2,784,900
1928/1929 ..........................
1929/1930 ..........................
2,800,000
3,200,000
2,294,900
(2,785,400)
2,535,300
(3,146,200)
684,700
2,979,600
Påpekas må, att under budgetåren 1927/1928 och 1928/1929, då ifrågavarande
anslag varit nedsatt till 2,800,000 kronor, särskilda extra anslag
varit uppförda å riksstaten för bestridande av kostnaderna för 1928 års
allmänna, fastighetstaxering. De årliga fastighetstaxeringar, som äga
rum under tiden mellan de vart femte år återkommande fastighetstaxeringarna,
bekostas däremot från förevarande anslag.
Av den ovan lämnade sammanställningen framgår, att taxeringsanslaget
under flertalet år av redovisningsperioden överskridits, ehuru åtminstone
under de första åren förhållandevis obetydligt. Att »övriga kostnader»
för budgetåret 1927/1928 uppgått till väsentligen mindre belopp
än motsvarande kostnader för såväl föregående som efterföljande budgetår
torde sammanhänga med att, på sätt nyss antyddes, under budgetåret
1927/1928 samtliga kostnader för fastighetstaxering hestredos från det
för ändamålet uppförda extra anslaget. Vad angår nu löpande budgetår
hava de slutliga nettoutgifterna icke kunnat angivas. Med hänsyn till
de nya utgifter, som tillämpningen av 1928 års taxeringsförordning under
detta budgetår medför under rubriken »övriga kostnader» — bland annat
kostnaderna för mellankommunala prövningsnämnden, uppgående till
omkring 30,000 kronor, och vissa sakkunnigersättningar — har dock även
för nämnda år ett överskridande synts departementschefen vara att förvänta.
Såsom av det förestående framgår, höjde sistlidet års riksdag förevarande
anslag med 400,000 kronor eller från 2,800,000 kronor till 3,200,000
kronor, och Kungl. Maj:ts föreliggande förslag innebär, att anslaget nu
skulle ånyo höjas med 300,000 kronor. Höjningen av anslaget skulle alltså
vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag under två budgetperioder utgöra
icke mindre än 700,000 kronor.
Utskottets
yttrande.
44
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Ersättning
till städerna
för mist ad
tolaq.
[26.]
Ersättning
till vissa
städer och
köpingar för
till statsverket
indragna
brännvinsförsäljninq8medel.
[27.]
Även om utskottet funnit skäl anförda för att en ökning av anslaget i
fråga nu åter vidtages, Ilar utskottet dock ansett en begränsning av det
av Kungl. Majit äskade beloppet böra ske. Utskottet får för sin del föreslå,
att anslagsökningen reduceras till 200,000 kronor, och hemställer
alltså,
att riksdagen må höja ordinarie förslagsanslaget
till kostnader för årlig taxering, nu 3,200,000 kronor,
med 200,000 kronor till 3,400,000 kronor.
Ersättningar för särskilda förmåner och
rättigheter m. m.
23:o) I enlighet med vad Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt
26) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 139 och 140)
i ämnet innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget
för ersättning till städerna för vilstad tolag, nu
7,800,000 kronor, med 600,000 kronor till 7,200,000
kronor.
24io) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 27) att i riksstaten
uppföra ordinarie anslaget för ersättning till vissa städer och köpingar
för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel med 1,713,228
kronor.
Enligt 1 § i förordningen den 18 juli 1913 (nr 198) angående ersättning
till städer och vissa köpingar, landsting och hushållningssällskap för till
statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel skola av statsverket
till de i nämnda paragraf angivna städer och köpingar utbetalas bestämda,
successivt sjunkande ersättningsbelopp, för vilkas bestridande
särskilt ordinarie anslag anvisats å riksstaten. Ifrågavarande belopp
skola enligt 5 § i samma förordning, sådan denna paragraf lyder enligt
förordning den 9 juni 1922 (nr 363), av statskontoret utbetalas till vederbörande
under juli månad.
För år 1930 uppgå ersättningsbeloppen till sammanlagt 1,713,228 kronor.
Med detta belopp torde alltså anslaget för ersättning till vissa städer och
köpingar för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel böra
upptagas i riksstaten för budgetåret 1930/1931.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i riksstaten uppföra ordinarie
anslaget för ersättning till vissa städer och köpingar
för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel
med 1,713,228 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
45
25:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts framställning (punkt 28) och under
hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 140 och 141) i ämnet
innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget
till vederlag för nedlagda utskänkningsrättigheter,
nu 50,000 kronor, med 5,000 kronor till 45,000 kronor,
att utgå av statsverkets fond av xusdrycksmedel.
26:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 29) att för budgetåret
1930/1931 såsom extra förslagsanslag anvisa
a) till inlösen av skattefrälseräntor 90,000 kronor,
b) till ersättning för skattefrälseräntor 40,000 kronor,
samt
c) till avlösning av frälseskatteräntor 40,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 141 och 142 i statsrådsprotokollet.
Under en följd av år hava å riksstaten uppförts extra förslagsanslag å
växlande belopp dels till inlösen av skattefrälseräntor, dels till ersättning
för skattefrälseräntor, dels till avlösning av frälseskatteräntor. För närmare
kännedom örn beskaffenheten av de kostnader, för vilkas täckande
anslaget avsetts, samt om de grunder, som följts vid beräknandet av anslagen,
hänvisas till sjunde huvudtiteln i 1918, 1927 och 1928 års statsverkspropositionen
I
riksstaten för innevarande budgetår är anslaget till inlösen av skattefrälseräntor
uppfört med 250,000 kronor. Anslaget till ersättning för
skattefrälseräntor utgör 50,000 kronor. Med samma belopp är anslaget
till avlösning av frälseskatteräntor uppfört.
Kungl. Majlis förevarande, på kammarkollegii beräkningar grundade
förslag har icke givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må för budgetåret 1930/1931 såsom
extra förslagsanslag anvisa
a) till inlösen av skattefrälseräntor 90,000 kronor,
b) till ersättning för skattefrälseräntor 40,000 kronor,
samt
c) till avlösning av frälseskatteräntor 40,000 kronor.
27:o) Kungl, Majit har föreslagit riksdagen (punkt 30) att höja ordinarie
förslagsanslaget till bidrag till skattetyngda kommuner, nu 5,000,000
kronqr, med 1,000,000 kronor till 0,000,000 kronor.
Vederlag för
nedlagda utskänkningsrättiqheter.
[28.]
Inlösen av
och ersättning
för skattefrälseräntor
samt avlösning
av frälseskatter
äntor.
[29.]
Utskottets
yttrande.
Bidrag till
skattetyngda
kommuner.
[30.]
46
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Under en följd av år hava till utjämning av det kommunala skattetrycket
understöd lämnats åt synnerligt skattetyngda kommuner. De
skatteutjämningsbidrag, som enligt tidigare gällande bestämmelser av år
1921 utdelats under de senare åren till och med år 1928, angivas i runda
tal i följande tabell:
1924 ...................... kronor 4,474,000
1925 ................................ » 3,989,000
1926 ................................ » 3,983,000
1927 » 4,082,000
1928 ................................ » 4,424,000.
Genom förordning den 15 december 1927 (nr 462) meddelades nya bestämmelser
för understöd åt synnerligt skattetyngda kommuner, varigenom
gränserna för bidragsverksamheten i vissa hänseenden vidgades. Med
stöd av dessa föreskrifter, vilka första gången tillämpades under år 1929,
beviljades sagda år understöd åt inalles 4 städer, 13 municipalsamhällen
och 656 landskommuner med sammanlagt 5,792,000 kronor i runt tal.
Den avsevärda höjning, som understödssumman vid jämförelse med tidigare
år undergått, är i övervägande grad beroende av att, i förhållande
till vad förut varit fallet, ett väsentligt ökat antal landskommuner kommit
i åtnjutande av bidrag, vartill kommer, att enligt de äldre bestämmelserna
understöd icke kunde tilldelas städer och municipalsamhällen.
Ifrågavarande understöd utanordnas från en under statskontorets förvaltning
stående fond, »skatteutjämningsmedlens fond». Medel till understödens
bestridande beredas genom anlitande av vissa särskilda, för
ändamålet avsedda intäkter. Till skatteutjämningen skall sålunda, jämlikt
71 § kommunalskattelagen, användas inflytande skatt för s. k. gemensamt
kommunalt ändamål, liksom ock, jämlikt förordning den 28 september
1928 (nr 376), hälften av den särskilda skatten å vissa lotter ivinster.
Huvudparten av ifrågavarande medel anskaffas emellertid, jämlikt förordning
den 28 september 1928 (nr 375), genom anlitande av den numera
till statsverket redovisade utjämningsskatten, av vilken så stor del uttages,
som är för skatteutjämningsändamålet behövlig. Av dessa intäkter
inflyter skatten för gemensamt kommunalt ändamål — vars avkastning
torde bliva tämligen obetydlig — direkt till skatteutjämningsmedlens
fond. Lotterivinstskatten och utjämningsskatten däremot ingå numera
på riksstatens inkomstsida, den förra bland stämpelmedlen och den
senare såsom självständig inkomsttitel. De från dessa båda inkomstkällor
inflytande medlen omföras sedermera till skatteutjämningsmedlens
fond över ett under sjunde huvudtiteln uppfört ordinarie förslagsanslag
»bidrag till skattetyngda kommuner».
Nu nämnda anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört
med 5,000,000 kronor. Med hänsyn till den allmänna stegringstendens
hos ifrågavarande utgiftsbehov, varom de i det föregående angivna säff
-
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
47
roma bära vittne, och särskilt den betydande utgiftssumman för år 1929,
har anslaget för nästkommande budgetår ansetts böra höjas förslagsvis
med 1,000,000 kronor till 6,000,000 kronor.
Vad angår täckningen för detta anslagsbelopp å riksstatens inkomstsida,
må erinras, att vid inkomstberäkningen departementschefen bland
stämpelmedlen förutsatt en intäkt av lotterivinstskatten å 1,600,000 kronor,
varav hälften eller 800,000 kronor avses för skatteutjämning, samt
att departementschefen vidare föreslagit, att utjämningsskatten skall
upptagas med 5,200,000 kronor.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot beräkningen av ifrågavarande
anslag, hemställer,
att riksdagen må höja ordinarie förslagsanslaget
till bidrag till skattetyngda kommuner, nu 5,000,000
kronor, med 1,000,000 kronor till 6,000,000 kronor.
Diverse.
28:o) På grund av Kungl. Majlis förslag (punkt 31) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 144) i ämnet innehåller, hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad innevarande
budgetår ägt rum, till bestridande av staten åliggande
kommunala och andra utskylder för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag av 40,000
kronor.
29:o) Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
(punkt 32) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid.
145) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, såsom bidrag till svenska stadsförbundet
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra
anslag av 4,000 kronor.
30:o) I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 33) och under åberopande
av vad statsrådsprotokollet (sid. 145) i ämnet innehåller, får utskottet
hemställa,
Utskottets
yttrande.
Staten åliggande
kommunala
och
andra utskylder.
[31.]
Svenska stadsförbundet.
[32.]
Svenska
landskom
munernas
förbund.
[33.]
48
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Internationella
statistiska
institutets
permanenta
byrå
i Haaq.
[34.]
Internationella
byrån
i Paris för
mått och vikt
[35.]
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, såsom bidrag till svenska landskommunernas
förbund för budgetåret 1930/1931 anvisa
ett extra anslag av 2,000 kronor.
31 :o) Med anledning av Kungl. Maj:ts framställning (punkt 34) och
under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 145 och 146) i ämnet
innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, såsom bidrag till internationella
statistiska institutets permanenta byrå i Haag
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av
1,500 kronor.
32:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 35) att såsom bidrag
till internationella byrån i Paris för mått och vikt för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag av 1,000 kronor.
Genom en i Paris år 1875 avslutad konvention överenskommo åtskilliga
stater, bland dem Sverige, att inrätta en byrå till betryggande av
det metriska systemets internationella likformighet och fullkomnande.
Byrån, vars officiella benämning är »Bureau international des poids et
mesures», har till uppgift, bland annat, att förvara de internationella
prototyperna för meter och kilogram, att periodiskt jämföra nationella
likare med nämnda prototyper, att anställa jämförelser med de icke
metriska likare för mått och vikt, som användas i olika länder och inom
särskilda vetenskaper, samt att på begäran granska precisionslikare.
Byrån har sitt säte i Paris och står under ledning av en internationell
kommitté och en generalkonferens, vilken utgöres av representanter för
alla de till konventionen anslutna staterna med presidenten vid vetenskapsakademien
i Paris såsom ordförande. Byråns organisation samt
kommitténs och generalkonferensens sammansättning och åligganden
bestämmas närmare i ett vid konventionen fogat reglemente.
Kostnaderna för byrån och kommittén skola täckas genom bidrag från
de anslutna staterna i enlighet med en tariff, som vid kostnadernas fördelning
utgår från staternas invånarantal. Vid sjunde generalkonferensen
för mått och vikt, som hölls i Paris år 1927, bestämdes, att det fasta årsanslaget
till byrån skall utgå med 125,000 guldfrancs, med rätt för kommittén
att genom enhälligt beslut höja anslaget till 150,000 guldfrancs. Från
och. med år 1927 har Sveriges årliga bidrag till byrån utgjort 1,375
guldfrancs.
Bidragsmedlen hava tidigare anvisats från det förutvarande reservationsanslaget
till mynt- och justeringsverkets drift, som utgick av in
-
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
49
kornsten av myntning och justering. För år 1929 har bidraget till byrån
bestritts från det för innevarande budgetår anvisade förslagsanslaget till
mynt- och justeringsverket.
Då ifrågavarande bidrag är årligen återkommande, har det synts departementschefen
lämpligt, att medel för ändamålet äskas å riksstaten.
Enär enligt konventionen bidraget bör utbetalas i början av varje kalenderår,
har, därest å riksstaten för nästkommande budgetår anslag upptages
för allenast ett årsbidrag, detsamma ansetts böra avse kalenderåret
1931. Detta förutsätter, att bidraget för innevarande kalenderår
anvisas på sätt år 1929 ägt rum. Då bidraget utgår i främmande myntslag,
har med hänsyn till förekommande kursväxlingar anslaget, vilket
synts böra erhålla extra anslags natur, uppförts såsom förslagsanslag.
Med utgångspunkt från den normala kursen å guldfrancs bär anslaget
synts böra bestämmas till 1,000 kronor.
Utskottet har i likhet med departementschefen ansett, att medel för nu
ifrågavarande ändamål böra anvisas å riksstaten. Då utskottet icke
heller haft något att erinra emot anslagets karaktär eller storleken av detsamma,
får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må såsom bidrag till internationella
byrån i Paris för mått och vikt för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag av 1,000
kronor.
33 :o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 36) att såsom bidrag
till internationella tulltariffbyrån i Bryssel för budgetåret 1930/1931
anvisa ett extra förslagsanslag av 3,300 kronor.
Internationella unionens för offentliggörande av tulltariffer byrå upprättades
i Bryssel på grund av en konvention av den 5 juli 1890 och
trädde i verksamhet den 2 april 1891. Sverige har för sin del biträtt
konventionen från den 1 april 1904.
I enlighet med föreskrifterna i konventionen utgjorde ursprungligen
det svenska bidraget till upprätthållande av unionens byrå 1,863 belgiska
francs per räkenskapsår, omfattande tiden 1 april—31 mars. Med detta
belopp utgick bidraget till och med räkenskapsåret 1920/1921. Härtill kom
från och med räkenskapsåret 1912—1913 ett tillägg av 10 procent med 186
francs, utgörande bidrag till en då nyinrättad pensionskassa för personalen
vid tulltariffbyrån. Sedan under de efter år 1921 följande åren Sveriges
bidrag till byråns verksamhet undergått åtskilliga ändringar, föranledda
av den belgiska valutans värdeförändringar, beslöt Kungl. Majit
den 5 juli 1929 efter framställning genom härvarande belgiska beskickning,
att bidraget till tulltariffbyrån och pensionskassan skalle för räken
Ttihang
till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 7 haft. (Nr 7.)
Utskottets
yttrande.
Internationella
tulltariffbyrötn
i Bryssel.
[36.]
4
50
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
skapsåret 1929/1930 höjas från förut utgående 2,069 guldfrancs till ett mot
4,510 guldfrancs i svenskt mynt svarande belopp. Anledningen härtill var,
att enligt konventionen av den 5 juli 1890 de olika staternas bidrag skola
utgå i visst förhållande till vederbörande lands utrikes liandelsomsättning,
och att Sverige med hänsyn härtill numera vore att hänföra till högsta
klassen av de bidragsgivande staterna.
Sveriges bidrag till ifrågavarande byrå har under tiden från och med
räkenskapsåret 1904/1905 till och med räkenskapsåret 1911/1912 hestritts
från handels- och sjöfartsfonden samt därefter från det under tullverkets
omkostnadsstat uppförda anslaget till »Diverse utgifter».
Då Sveriges bidrag till internationella tulltariffbyrån i Bryssel, liksom
det under nästföregående punkt berörda bidraget till internationella byrån
i Paris för mått och vikt, är årligen återkommande, har jämväl till nu
ifrågavarande bidrags bestridande medel synts böra upptagas å riksstaten.
Som bidraget bör utbetalas under första hälften av varje kalenderår,
skulle det nu till uppförande å nästkommande budgetår avsedda anslaget
avse byråns räkenskapsår 1 april 1931—31 mars 1932. För raken
skapsåret 1930/1931 bär vid sådant förhållande bidraget synts böra utgå,
på sätt de senare åren ägt rum, från tullverkets omkostnadsstat. Av skäl.
som anförts under nästföregående punkt, har jämväl ifrågavarande anslag
ansetts böra erhålla karaktär av extra förslagsanslag. Med hänsyn
till kursen å guldfrancs har anslaget, med utgångspunkt från ett årligt
bidrag av 4,510 guldfrancs, synts böra bestämmas till 3,300 kronor.
utskottets Då vad utskottet under nästföregående punkt anfört i fråga örn anslag
yttrande. till internationella byrån i Paris för mått och vikt jämväl synes äga giltighet
beträffande förevarande framställning, får utskottet hemställa,
att riksdagen må såsom bidrag till internationella
tulltariffbyrån i Bryssel för budgetåret 1930/1931 anvisa
ett extra förslagsanslag av 3,300 kronor.
Tillsyn över 34:o) Kungl. Majit Ilar föreslagit riksdagen (punkt 37) att höja ordina
sparbankernas rie förslagsanslaget för tillsyn över sparbankernas förvaltning, nu 110,000
förvaUmng. ^ronor> me(j 90,000 kronor till 200,000 kronor.
Enligt lagen örn sparbanker den 29 juni 1923 (nr 286) skola kostnaderna
för arvoden åt de av Konungens befallningshavande förordnade allmänna
ombuden för tillsyn över sparbankernas förvaltning till hälften
gäldas av sparbankerna i riket genom årligt bidrag, som skall utgå efter
visst, för samtliga sparbanker lika förhållande till sammanlagda beloppet
av de utav sparbank vid utgången av nästföregående kalenderår förvaltade
medlen; dock att bidraget icke må överstiga fem tusendedels procent
av detta belopp. Återstoden skall bestridas av statsverket.
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
51
Närmare bestämmelser om fastställande av sparbanks bidrag så ock örn
bidragets erläggande återfinnas i kungörelsen den 21 december 1923 (nr 452)
om arvode till allmänt ombud för övervakande av sparbanks förvaltning
och om sparbankernas bidrag till bestridande av kostnaderna för sådana
arvoden.
I den till 1929 års riksdag avlåtna propositionen nr 230 med förslag till
lag örn ändring i vissa delar av sparbankslagen anförde departementschefen,
att frågan örn höjning av de till de allmänna ombudena utgående
arvodena borde upptagas till prövning, därest i fortsättningen erfarenheten
skulle giva stöd för den meningen, att de nuvarande ersättningarna vore
för låga för erhållande av för ändamålet kompetenta personer.
I sitt utlåtande nr 51 i anledning av nyssnämnda proposition uttalade
bankoutskottet beträffande sagda ersättningsfråga, att, örn ersättningsbeloppen
skulle visa sig för låga för erhållande av fullt kvalificerade allmänna ombud,
Kungl. Majit icke syntes böra underlåta att vidtaga erforderliga ändringar
i bestämmelserna örn ersättningarnas storlek. Till detta uttalande
anslöt sig riksdagen.
I skrivelse den 7 december 1929 bär sparbanksinspektören efter samråd
med biträdande ledamoten i sparbanksinspektionen gjort framställning örn
ändring i grunderna för bestämmandet av arvodena till de allmänna ombuden.
Med erinran att riksdagen i riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppfört
ett ordinarie förslagsanslag för de allmänna ombudens tillsyn över sparbankerna
med 110,000 kronor, varemot som inkomst funnes upptaget »bidrag
för tillsyn över sparbankerna» med 55,000 kronor, har sparbanksinspektören
i en annan skrivelse samma dag vidare meddelat, att, enligt uppgift av
statistiska centralbyrån, kostnaderna för arvoden till de allmänna ombuden
för deras verksamhet under år 1928 uppgått till 94,772 kronor, vartill
komme rese- och traktamentsersättningar, 24,582 kronor, eller tillhopa
119,354 kronor. Hälften av detta belopp eller 59,677 kronor skulle bestridas
av statsmedel, medan den andra hälften skulle gäldas av sparbankerna.
I sin förstnämnda skrivelse har sparbanksinspektören angivit, att kostnaderna
för de allmänna ombudens verksamhet under år 1928 skulle, under
förutsättning att de av honom föreslagna grunderna tillämpats vid arvodenas
beräkning samt att genom lagändring år 1929 i sparbankslagen införda bestämmelser
beträffande ombudens verksamhet varit gällande, hava uppgått
till omkring 199,000 kronor. Under nämnda förutsättningar skulle kostnaderna
för allmänna ombudens verksamhet under år 1929 kunna beräknas
till ungefär samma belopp eller i avrundat tal 200,000 kronor, av vilket
belopp, såsom förut berörts, hälften vore att bestrida av statsmedel.
Under hänvisning härtill har sparbanksinspektören hemställt, att Kungl.
Majit måtte i statsverkspropositionen för budgetåret 1930/1931 under sjunde
huvudtiteln uppföra ordinarie förslagsanslaget för tillsyn över sparbankernas
52
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Utskottets
yttrande.
Kammar
rättens
årsbok.
[38.]
Rese- och
trmktamentspenningar.
[39.]
Trycknings
kostnader.
[40.]
förvaltning med 200,000 kronor ock som inkomst »bidrag för tillsyn över
sparbankerna» med 100,000 kronor.
Det av sparbanksinspektören omnämnda förslaget örn höjning av de allmänna
ombudens arvoden bar, enligt vad statsrådsprotokollet utvisar,
vid tidpunkten för statsverkspropositionens avlåtande icke varit föremål
för slutlig prövning, men departementschefen har ansett sig kunna
utgå ifrån att en väsentlig böjning av arvodena i fråga komme att visa
sig ofrånkomlig. Vid sådant förhållande hava kostnaderna för de allmänna
ombudens verksamhet under år 1930 — vilka kostnader skola bestridas
av anslag för budgetåret 1930/1931 — lämpligen synts böra uppskattas
till de av sparbanksinspektören för år 1929 beräknade eller sålunda
till 200,000 kronor.
I detta sammanhang må erinras, att Kungl. Majit å inkomstsidan uppfört
inkomsttiteln »bidrag för tillsyn över sparbankerna» med 100,000
kronor.
Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot förevarande förslag,
får alltså hemställa,
att riksdagen må böja ordinarie förslagsanslaget
för tillsyn över sparbankernas förvaltning, nu 110,000
kronor, med 90,000 kronor till 200,000 kronor.
35 :o) På grund av Kungl. Maj :ts därom gjorda framställning (punkt
38) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 150) i ämnet
innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, för fortsatt utgivande av kammarrättens
årsbok för budgetåret 1930/1931 anvisa
ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor.
36 :o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39) hemställer utskottet,
att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget
till rese- och traktamentspenningar, nu 35,000 kronor,
med 5,000 kronor till 30,000 kronor.
37:o) På grund av Kungl. Majits därom gjorda framställning (punkt
40) får utskottet hemställa,
att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget
till tryckningskostnader, nu 149,976 kronor,
med 9.904 kronor till 140,072 kronor;
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
53
dock att i anslaget må göras den jämkning, som
kan erfordras för utjämnande av huvudtitelns slutsumma.
38:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 41) att höja ordinarie
reservationsanslaget till kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
nu 260,000 kronor, med 20,000 kronor till 280,000 kronor.
Ordinarie reservationsanslaget till kommittéer och utredningar genom
sakkunniga var i riksstaten för hudgetåret 1923/1924 upptaget med 280,000
kronor. I riksstaten för budgetåret 1924/1925 uppfördes anslaget med
325,000 kronor men sänktes åter från och med nästföljande budgetår till
förstnämnda summa, med vilket belopp anslaget sedan varit upptaget
till och med budgetåret 1928/1929. För budgetåret 1929/1930 utgör anslaget
260,000 kronor.
Nettoutgifterna å anslaget hava under härefter angivna budgetår uppgått
till, i runda tal, följande belopp:
Budgetår
1923/1924
1924/1925
1925/1926
1926/1927
1927/1928
1928/1929
Nettoutgifter
kronor
221,000
288,600
306,600
328,700
285,200
294,800.
I detta sammanhang må nämnas, att tidigare förefintlig reservation å
anslaget, som vid ingången av budgetåret 1925/1926 belöpte sig till omkring
95,300 kronor, därefter år för år nedgått, så att till innevarande budgetår
någon reservation å anslaget icke förefanns.
Av de anförda siffrorna framgår, att nettoutgifterna å anslaget under
senaste femårsperiod i genomsnitt uppgått till, i runt tal, 300,000 kronor
årligen. Med hänsyn härtill och då en inom finansdepartementet verkställd
överslagsberäkning givit vid handen, att, så vitt kan förutses,
ett anslag av den storlek, som för närvarande är uppfört å riksstaten,
sannolikt icke blir tillräckligt för nästkommande budgetår, har departementschefen
ansett en förhöjning av anslaget ofrånkomlig. Höjningen
har synts kunna begränsas till 20,000 kronor, varigenom anslaget skulle
komma att åter bringas upp till det belopp, med vilket det de senare åren
i regel utgått.
Då Kungl. Majit» ifrågavarande förslag icke givit utskottet anledning
till erinran, får utskottet hemställa,
Kommittéer
och utredningar
genom
sakkunniga
[41.]
Utskottets
yttrande.
54
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Extra
ut alf t er.
[42.]
Utskottets
yttrande.
Dyrtidstiil*
lägg åt befattningshavare
i
statens tjänst.
[43.]
Avlönings förhöjning
ar dt
vissa ickeordinarie
befattningshavare
inom den
civila statsförvaltning
en.
[44.]
att riksdagen må höja ordinarie reservationsanslaget
till kommdttéei• och utredningar genom sakkunniga,
nu 260,000 kronor, med 20,000 kronor till
280,000 kronor.
39:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 42) att höja ordinarie
reservationsanslaget till extra utgifter, nu 40,000 kronor, med 20,000
kronor till 60,000 kronor.
Det ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter, som för
ett vart av budgetåren 1923/1924—1925/1926 var uppfört med ett
belopp av 60,000 kronor, nedsattes från och med budgetåret 1926/1927
till 50,000 kronor samt från och med budgetåret 1927/1928 till 40,000 kronor.
Med detta belopp är anslaget upptaget i riksstaten för nu löpande budgetår.
Reservationerna å anslaget, vilka tidigare uppgått till högst betydande belopp,
hava emellertid de senare åren väsentligen nedgått, så att reservationen,
som vid ingången av innevarande budgetår reducerats till omkring 17,000
kronor, vid slutet av samma år, såvitt nu kan beräknas, torde komma att vara
i huvudsak förbrukad. I betraktande härav har anslaget nu synts böra ökas
till sitt ursprungliga belopp av 60,000 kronor.
Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka förevarande förslag, hemställer
alltså,
att riksdagen må höja ordinarie reservationsanslaget
till extra utgifter, nu 40,000 kronor, med 20,000
kronor till 60,000 kronor.
40:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till täckande
av kostnader för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst vid
de till finansdepartementet hörande ämbetsverk och kårer (punkt 43)
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket,
utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
41 :o) I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 44) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 153 och 154) i ämnet innehåller,
hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till bestridande av kostnader
för avlöningsförhöjningar åt vissa icke-ordinarie befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag
av 40,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
55
Övriga ordinarie anslag.
42:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
budgetår äro uppförda under sjunde huvudtiteln, har någon
ändring icke ifrågasatts.
Utskottet hemställer,
att samtliga de ordinarie anslag under sjunde huvudtiteln,
vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda,
må i riksstaten för budgetåret 1930/1931 uppföras
med oförändrade belopp.
Stockholm den 8 april 1930.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar .S. //. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell, O. Bergqvist,
J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, E. J. G. Rosén, N. J. M. Svensson
i Kompersmåla, K. V. Rydén, E. A. Lundell, Oscar Olsson och J. G. Walles;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, C. R. Jansson i Falun, P. Nilsson
i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson i Blädinge, A. A:son
Törnkvist i Karlskrona, B. F:son Holmgren, J. Olofsson i Digernäs, S. Persson i Fritorp, O.
Andersson i Höör och G. Strindlund.
Reservation:
Övriga ordinarie
anslag.
vid punkt 18 (tullverket) av herrar Rosén och Bengtsson i Norup.
56
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Verkliga utgifter.
VII. Sjunde huvudtiteln. Finansdepartementet.
j
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
A. Departementet.
1
Departementschefen ........................................................
24,000
2
Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, för-
slagsanslag ...................................................................
248,400
3
Ökad föredragning i regeringsrätten ............................
35,000
Säger för departementet
272,400
35,000
B. De centrala ämbetsverken.
1
Kammarkollegium, förslagsanslag....................................
285,400
2
Statskontoret, förslagsanslag ............................................
317,400
3
Mynt- och justeringsverket, förslagsanslag ....................
385,200
Kammarrätten:
4
Kammarrätten, förslagsanslag........................................
* 376,200
5
Kammarrättens verksamhet ........................................
* 146,400
i 6
Ersättningar åt särskilda ledamöter i kammarrätten
vid handläggning av mål angående fastighetstaxe-
i
ring och virkestaxering, förslagsanslag....................
* 12,000
376,200
158,400
Statistiska centralbyrån:
7
Statistiska centralbyrån, förslagsanslag........................
** 297,200
8
Bibliotekets underhållande, reservationsanslag ........
4,000
9
Inbindning av böcker i statistiska centralbyråns
bibliotek....................................................................
4,000
10
Statistiska centralbyråns verksamhet, reservationsan-
slag ............................................................................
** 21,600
301,200
25,600
i
1930 års allmänna folkräkning:
1 11
Personal vid 1930 års allmänna folkräkning, reser-
vationsanslag ..........................................................
43,000
* Beloppet redan beviljat av riksdagen.
** Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
57
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
12
Specialräkning av lapsk och finsk befolkning, reser-
vationsanslag ............................................................
30,000
13
Ersättning till kyrkobokförare, förslagsanslag............
190,000
14
Tryckning av mantalsblanketter, förslagsanslag ........
45,000
308,000
Bank- och fondinspektionen:
15
Bankinspektionen, förslagsanslag ................................
109,000
16
Fondinspektionen, förslagsanslag ................................
66,500
175,500
17
Sparbanksinspektionen, förslagsanslag ............................
Riksräkenskapsverket:
70,000
18
Riksräkenskapsverket, förslagsanslag ........................
423,700
19
Riksräkenskapsverkets verksamhet ............................
16,700
20
Allmänna civilförvaltningens lönenämnd........................
20,000
21
Statens bostadsnämnd ...................................................
8,000
22
Statens tryckerisakkunnige jämte erforderliga biträden
m. m............................................................................
26,700
Säger för de centrala ämbetsverken
2,334,600
563,400
|
C. Skatteomkostnader.
1
Tullverket, förslagsanslag ...............................................
16,654,500
2
Särskilda åtgärder för bekämpande genom tullverkets
[
försorg av olovlig införsel av spritdrycker m. m.,
reservationsanslag, att utgå av statsverkets fond av
rusdrycksmedel ............................................................
300,000
Kontrollstyrelsen:
3
Kontrollstyrelsen, förslagsanslag .................................
205,800
4
Kontrollstyrelsens verksamhet ....................................
* 22,200
5
Kontroll å tillverkningsavgifter, förslagsanslag ............
350,000
6
Stämpelomkostnader, förslagsanslag ................................
375,000
7
Kostnader för årlig taxering, förslagsanslag...................
3,400,000
8
Observations- och uppbördsprocenter m. m., förslags-
anslag ........................................................................
30,000
Säger för skatteomkostnader
21,015,300
322,200
|
D. Ersättningar för särskilda förmåner och
rättigheter m. m.
1
Ersättning till städerna för mistad tolag, förslagsanslag
7,200,000
2
Städers friheter, förslagsanslag........................................
40,000
3
Ersättning till vissa städer och köpingar för till stats-
verket indragna brännvinsförsäljningsmedel ............
1,713,228
* Av Kungl. Mnj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Bihang till riksdagens protokoll 19110. (> sami. 7 haft. (Nr 7.)
5
58
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
4
5
6
7
8
9
Ersättning till landsting och städer, som ej deltaga i
landsting, för till statsverket indragna brännvinsför-
säljningsmedel................................................................
Vederlag för nedlagda utskänkningsrättigheter, förslags- anslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel
Inlösen av skattefrälseräntor, förslagsanslag ................
Ersättning för skattefrälseräntor, förslagsanslag............
Avlösning av frälseskatteräntor, förslagsanslag ............
Bidrag till skattetyngda kommuner, förslagsanslag .......
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
3,100,000
45,000
6,000,000
90.000
40.000
40,000
Säger för ersättningar för särskilda förmåner och rättig-
heter m. lii...............................................................
18,098,228
170,000
E. Diverse.
1
Staten åliggande kommunala och andra utskylder, för-
slagsanslag ....................................................................
40,000
2
Svenska stadsförbundet.................................................
4,000
3
Svenska landskommunernas förbund ............................
2,000
4
Internationella statistiska institutets permanenta byrå
i Haag............................................................................
1,500
5
Internationella byrån i Paris för mått och vikt, för-
slagsanslag ....................................................................
1,000
6
Internationella tulltariffbyrån i Bryssel, förslagsanslag
3,300
7
Tillsyn över sparbankernas förvaltning, förslagsanslag
200,000
8
Kammarrättens årsbok, förslagsanslag..........................
5,000
9
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag............
30,000
10
Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag
180,000
11
Tryckningskostnader, förslagsanslag................................
140,072
12
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-
vationsanslag ................................................................
280,000
13
Extra utgifter, reservationsanslag................................
60,000
14
Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-
slagsanslag ....................................................................
*3,050,000
15
Avlöningsförhöjningar åt vissa icke-ordinarie befatt-
ningshavare inom den civila statsförvaltningen, för-
slagsanslag .................................................................
40,000
Säger för diverse
890,072
3,146,800
Summa
42,610,600
4,237,400
* Av Kungl. Majit töreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
801848. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1930.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1930:391 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under sjunde huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till tryckningskost a1 i texten
- Rskr. 1930:7a Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1930/1931 under s. 1 i texten