Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1930/1931 av utgifterna under rilcsstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.
1930-03-11 · 263 sidor, varav 258 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 258 av 263 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1930:8, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1930/1931 av utgifterna under rilcsstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
1
Nr 8.
Ankom till riksdagens kansli den 12 mars 1930 kl. 11 f. m.
Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1930/1931 av utgifterna
under rilcsstatens åttonde huvudtitel, innefattande
anslagen till ecklesiastikdepartementet.
(2:a avd.)
Departementet.
l:o) I den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1930/1931 har Kungl.
Maj:t i avseende å åttonde huvudtiteln (punkt 1 av det vid propositionen
fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden samma dag)
föreslagit riksdagen att
dels från och med den 1 juli 1930, med uteslutande av den å ecklesiastikdepartementets
övergångsstat uppförda andre kanslisekreterarbefattningen i
lönegraden B 21, å departementets ordinarie personalstat uppföra ytterligare
en andre kanslisekreterarbefattning i samma lönegrad;
dels godkänna följande ordinarie stater för ecklesiastikdepartementet att
tillämpas från och med den 1 juli 1930:
A. Ordinarie avlöningsstat:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .... kronor 201,600: —
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, förslagsanslag
................................... » 53,800: —
Summa kronor 255,400: —
B. Övergångsstat:
Avlöningar, förslagsanslag.......................kronor 10,600: —
dels ock öka det ordinarie förslagsanslaget till ecklesiastikdepartementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, nu 256,900 kronor, med 9,100 kronor till
266,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 1—11 i statsrådsprotokollet.
Bihang till riksdagens protokoll WHO. 6 sami. 8 käft. (Nr 8.)
Departementets
avdelning
av
Kungl. Maj:ts
kansli.
[1-1
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Vid 1926 års riksdag vidtogos i besparingssyfte avsevärda förändringar i
de olika statsdepartementens personalstater. För ecklesiastikdepartementets
vidkommande inneburo dessa förändringar dels viss omorganisation av föredragningen
i regeringsrätten, dels ock indragning av en byrå — byrån för
ärenden angående teknisk undervisning, yrkesundervisning m. m. (yrkesskolebyrån)
— vars ärenden fördelades på de återstående byråerna.
Nu gällande stat för ecklesiastikdepartementet har följande lydelse:
Ordinarie avlöningsstat:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .... kronor 194,400: —
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag
................................ » 44,600: -
Summa kronor 239,000: —
Övergångsstat :
Avlöningar, förslagsanslag.......................kronor 17,900: —
Den i den ordinarie avlöningsstaten ingående, såsom förslagsanslag betecknade
anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m. har beräknats på följande sätt:
Grundavlöningar till extra ordinarie tjänstemän, högst. . . kronor 31,251: —
Avlöningsförhöjningar till extra ordinarie tjänstemän m. m.,
förslagsvis................................. » 1,827: —
Extra befattningshavare, renskrivning m. m. (häri inbegripet
arvode till bibliotekarie 1,200 kronor och till
portvakt 300 kronor), högst.................... » 11,500: —
Summa kronor 44,578: —
Antalet ordinarie befattningshavare i departementet är enligt gällande
tjänsteförteckning bestämt på följande sätt:
A. Befattningshavare å ordinarie stat, vilkas avlöningar bestridas från
det å departementets ordinarie avlöningsstat upptagna förslagsanslaget å
194,400 kronor till avlöningar till ordinarie tjänstemän:
Befattning. Lönegrad.
1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet...... —
1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet...... —
4 kansliråd ......................................... B 30
5 förste kanslisekreterare ............................... B 26
5 andre kanslisekreterare ............................... B 21
1 registrator......................................... B15
1 kansliskrivare...................................... Bil
1 förste expeditionsvakt...............................B 7
2 kanslibiträden...................................... B 7
2 expeditionsvakter.................................. . . B 5
5 kontorsbiträden....................................B 4
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
3
B. Befattningshavare å övergångsstat, vilkas avlöningar bestridas av det
under övergångsstat upptagna förslagsanslaget till avlöningar å 17,900 kronor.
Befattning. Lönegrad.
1 registrator........................................... B 22
1 andre kanslisekreterare.................................B21
1 expeditionsvakt.......................................B 5
Departementschefen har meddelat att av ovanstående befattningar den
å ordinarie stat upptagna registratorsbefattningen icke är tillsatt. Vidare
har den å övergångsstat upptagne andre kanslisekreteraren förordnats att
uppehålla en förste kanslisekreterarbefattning tills vidare under den tid,
denna sistnämnda befattnings ordinarie innehavare uppehåller en högre tjänst;
för ifrågavarande andre kanslisekreterare har ingen vikarie förordnats.
Med den i förslagsanslaget till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m. ingående, såsom bestämt anslag betecknade anslagsposten å
31,251 kronor till grundavlöningar till extra ordinarie tjänstemän bestridas
för närvarande avlöningarna för fyra förste amanuenser (halvtid) i 18 lönegraden
för icke-ordinarie befattningshavare, en andre amanuens (halvtid)
i 16 lönegraden, en andre amanuens (halvtid) i 15 lönegraden, två extra
ordinarie kansliskrivare i 11 lönegraden, två extra ordinarie kanslibiträden i
8 lönegraden, en extra ordinarie expeditionsvakt i 5 lönegraden och en telefonist
i 4 lönegraden.
Vad så slutligen beträffar den i förslagsanslaget till avlöningar till ickeordinarie
befattningshavare m. m. ingående anslagsposten å högst 11,500
kronor till extra befattningshavare, renskrivning m. m., bestridas härifrån,
förutom de i staten angivna arvodena å sammanlagt 1,500 kronor, avlöningar
åt tre av departementets amanuensaspiranter, kostnader för renskrivning
o. s. v. Ersättningen åt en fjärde amanuensaspirant bestrides från
anslaget till ökad föredragning i regeringsrätten.
Vidare har departementschefen lämnat följande redogörelse för den nuvarande
placeringen av ecklesiastikdepartementets personal:
Hos statssekreteraren: ordinarie personal: 1 förste kanslisekreterare, icke
ordinarie personal: 1 förste amanuens (halvtid), 1 kansliskrivare;
hos expeditionschefen: ordinarie personal: 1 andre kanslisekreterare, 1
kanslibiträde;
å kyrkobyrån: ordinarie personal: 1 kansliråd samt 1 förste och 1 andre
kanslisekreterare; icke-ordinarie personal: 1 förste amanuens (halvtid), 1 kansliskrivare,
1 kanslibiträde;
å akademibyrån: ordinarie personal: 1 kansliråd, 1 förste och 1 andre
kanslisekreterare samt 1 kontorsbiträde; icke-ordinarie personal: 1 förste amanuens
(halvtid);
å läroverksbyrån: ordinarie personal: 1 kansliråd, 1 andre kanslisekreterare
och 1 kanslibiträde; icke-ordinarie personal: 1 förste amanuens (halvtid);
å folkskolebyrån: ordinarie personal: 1 kansliråd, 1 förste och 1 andre
kanslisekreterare samt 1 kansliskrivare; icke-ordinarie personal: 1 andre
amanuens (halvtid);
4
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
å byrån för regeringsrättsärenden: ordinarie personal: 1 förste kanslisekreterare;
icke-ordinarie personal: 1 andre amanuens (halvtid), 1 kanslibiträde.
å registratorskontoret: ordinarie personal: 1 registrator samt 1 kontorsbiträde
;
å den för departementet gemensamma renskri vningsby rån: ordinarie personal:
3 kontorsbiträden.
A vissa av departementets byråer tjänstgöra därjämte amanuensaspiranter,
för närvarande fyra, vilka cirkulera mellan de olika byråerna för att vederbörligen
informeras på departementets olika verksamhetsområden.
Departementschefen har härefter framhållit, att den tidigare konstaterade
minskningen av ecklesiastikdepartementets arbetsbörda visat sig vara av
övergående natur och följts av en alltjämt stegrad ökning av ärendenas antal.
Det vore emellertid ej endast ärendenas antal, som utvisade en stigande siffra.
Sedan under den gångna depressionstiden lösningen av en hel del frågor av
större och mera omfattande och svårlöst beskaffenhet fått anstå, hade med
depressionstidens vikande dessa frågor mer och mer trängt fram till avgörande.
Av dessa frågor kunde en del redan sägas hava vunnit sin principiella lösning
— t. ex. skolfrågan — men den mängd av detaljfrågor och närbesläktade
spörsmål, som alltid uppkomme och måste avgöras efter de stora frågornas
lösning eller som framväxte såsom följder av en ändrad organisation, hade
medfört och medförde fortfarande för departementets personal ett betydligt ökat
arbete, vars omfattning förut ej varit möjlig att överblicka. Dessutom förelåge
jämväl andra större organisationsfrågor, där ett avgörande ännu icke
träffats och vilka påkallade betydande förarbeten från departementets sida.
Det hade understundom varit förenat med avsevärda svårigheter för den fåtaliga
departementspersonalen att fullgöra de sålunda ökade arbetsuppgifterna;
att så kunnat ske hade delvis berott därpå, att man i viss utsträckning haft
att vid handläggningen av sålunda på denna personal regelmässigt ankommande
göromål påräkna biträde av sakkunniga, kommittéer och andra tillfälliga
biträden, en omständighet, varmed man givetvis ej kunde räkna för
framtiden. Den sålunda angivna ökningen av departementets arbetsbörda hade
visat sig mest kännbar å statssekreterarens avdelning samt å kyrko- och
läroverksbyråerna.
Arbetet å läroverksbyrån — vilken efter 1926 års personalindragningar
saknar förste kanslisekreterare •—- hade, anför departementschefen, ökats i
betydande utsträckning, delvis på grund av den av 1927 års riksdag beslutade
omorganisationen av det högre skolväsendet och därmed sammanhängande
frågor. Någon förstärkning av den ordinarie personalen å denna
byrå ville han emellertid nu icke ifrågasätta. Det förefölle honom nämligen,
som örn man ännu någon tid borde avvakta utvecklingen för att
kunna konstatera, i vilken utsträckning ökningen av ärendenas antal å denna
byrå vore av övergående natur och huru mycket av ökningen, som för framtiden
komme att kvarstå. Aven örn departementschefen sålunda ansåge, att man
för närvarande torde, om ock med svårighet, kunna tillgodose behovet med den
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
5
till buds stående ordinarie personalen, ville han dock framhålla, att behovet av
en omedelbar förstärkning av amanuenskrafterna å byrån vore starkt kännbart.
Det syntes nödvändigt, att en förändring härutinnan bomme till stånd, och då
någon amanuens icke kunde avvaras å de andra byråerna, torde det bliva erforderligt
att äska medel till förstärkning av amanuenskrafterna å denna byrå.
Vad så vidare kyrkobyråns arbetsbörda beträffade, hade densamma, som alltid
varit synnerligen omfattande, efter den år 1926 företagna omorganisationen
av departementet ökats i avsevärd utsträckning. Detta berodde,
utom på de i det föregående omförmälda förhållandena, jämväl därpå,
att före nämnda tidpunkt en mängd av de vidlyftigaste och mest tidsödande
ärendena av ecklesiastik natur handlades å den då indragna yrkesskolebyrån.
Härjämte har departementschefen erinrat om det förhållandet, att på grund
av knappheten i det till departementets förfogande stående anslaget till grundavlöningar
till extra ordinarie tjänstemän antalet amanuenser å denna byrå
icke kunnat hållas uppe i det antal, som av 1926 års riksdag beräknades.
Trots anlitande vid upprepade tillfällen av särskilda föredragande å denna
byrå hade å densamma uppstått en betydande balans, som alltjämt visade
tendenser till ökning. Trots de nu angivna förhållandena har departementschefen
emellertid icke ansett sig böra redan nu för riksdagen framlägga förslag
om en ökning av kyrkobyråns arbetskrafter i vad avsåge den direkta
beredningen och föredragningen av mål och ärenden; härmed torde få anstå
ännu någon tid. Emellertid torde en utökning av den extra personalen,
d. v. s. av amanuenserna, vara i högsta grad erforderlig, och det syntes departementschefen
nödvändigt att nu äska medel till en förstärkning av
amanuenskrafterna jämväl å denna byrå.
Härefter har departementschefen lämnat en kortfattad redogörelse för den
nuvarande organisationen inom ecklesiastikdepartementet av arbetet med
budgetärenden och över huvud sådana organisationsfrågor, vilka äro avsedda
att föreläggas riksdag och eventuellt kyrkomöte. Behandlingen av
ovannämnda ärenden vore nu fördelad på departementets olika byråer; inkomna
ärenden diariefördes å de särskilda byråerna samt bereddes och
föredroges av vederbörande kansliråd. Framställningarna till riksdagen —
statsverkspropositionens åttonde huvudtitel samt de i anslutning till densamma
eller i övrigt avlåtna propositionerna — utarbetades jämväl på vederbörande
lerner, givetvis med biträde i möjligaste mån av den fåtaliga
personalen på statssekreterarens avdelning; närmaste ansvaret härför bures
dock av kansliråden. Olägenheterna med det sålunda tillämpade förfaringssättet
läge i öppen dag. För statssekreteraren försvårades möjligheten att —
åtminstone på ett tidigt stadium — erhålla den önskvärda överblicken över
föreliggande frågor och därmed också att personligen leda departementets
budgetarbete. Då statssekreteraren vore den, som i första band hade att mottaga
och besvara frågor rörande budget- och författningsärenden och som
dessutom bure det formella ansvaret för dessa ärendens behöriga handlägg
-
6
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
ning, vöre det givetvis förenat med avsevärda olägenheter, att han icke kunde
utöva den direkta ledningen av ifrågavarande arbete. Uppenbarligen bleve
också enhetligheten i arbetet lidande på den nuvarande splittringen. För
kansliråden, vilka hade att svara för arbetet å byråerna, vore vidare denna
anordning onekligen till förfång för handläggningen av de löpande ärendena.
Det hade också länge varit ett önskemål att få en förändring till stånd
härutinnan. I likhet med vad som redan vore fallet inom flera andra departement,
syntes alla ärenden rörande riksdagsarbetet ävensom större organisationsfrågor
böra för vinnande av enhetlighet i behandlingen och överskådlighet
över materialet sammanhållas på en avdelning. Departementschefen
ansåge, att det skulle lända till fördel för det inre departementsarbetet, därest
man kunde vinna en sådan ändrad organisation i hithörande avseenden, att
alla ärenden, varom nu vore fråga, bleve beredda och handlagda alltifrån början
å statssekreterarens avdelning — givetvis under medverkan av vederbörande
kansliråd, i den mån så befunnes erforderligt och lämpligt. Härigenom
skulle den för statssekreteraren nödvändiga överblicken av arbetet samt enhetligheten
i detsamma bättre kunna ernås, på samma gång som kansliråden
erhölle en välbehövlig lindring i sin arbetsbörda. Det vore uppenbart, att
ett genomförande av denna nu antydda, såsom önskvärd befunna omorganisation
av ecklesiastikdepartementets inre arbete icke kunde ske med de
nuvarande arbetskrafterna på statssekreterarens avdelning, utan att en förstärkning
av desamma bleve nödvändig.
A denna avdelning torde det vara erforderligt att tills vidare försöksvis
räkna med — utöver nuvarande personal — en andre kanslisekreterare samt
en förste amanuens med heltidstjänstgöring. Departementschefen har emellertid
betonat, att denna förstärkning av arbetskrafterna vore att anse som
ett minimum; de närmaste åren torde giva vid handen, huruvida förstärkningen
är tillräcklig. Efter att hava framhållit de svårigheter, som uppresa
sig mot ett eventuellt överförande av en av de å byråerna anställda kanslisekreterarna
till statssekreterarens avdelning, har departementschefen föreslagit,
dels att den å övergångsstat uppförda kanslisekreteraren måtte överföras
till ordinarie stat — varigenom skulle vinnas att man under innehavarens
av denna tjänst förordnande å högre befattning skulle kunna förordna
vikarie å andre kanslisekreterartjänsten, vilket hittills icke varit fallet — dels
beredande av medel till anställande av ytterligare två amanuenser, av vilken
den ene skulle avses för statssekreterarens avdelning och den andre för
departementets arbete i övrigt, närmast för läroverks- och kyrkobyråerna.
Departementets övergångsstat slutar för närvarande å ett belopp av 17,900
kronor, vilken summa erhållits genom avrundning av ursprungligen beräknat
belopp å 17,868 kronor. Denna stat skulle vid ett bifall till förslaget
kunna minskas med ett belopp, motsvarande avlöningen för en andre kanslisekreterare
i näst högsta löneklassen eller 7,212 kronor, till 10,656 kronor
eller i avrundat tal 10,600 kronor. Å andra sidan måste förslagsanslaget till
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
7
avlöningar till ordinarie tjänstemän, som nu slutar å ett belopp av 194,400
kronor, ökas med nyssnämnda belopp, 7,212 kronor, till 201,612 kronor
eller i avrundat tal 201,600 kronor.
Vad så vidare beträffar den erforderliga ökningen av anslaget till ickeordinarie
befattningshavare har departementschefen funnit sig böra räkna
med ett belopp, motsvarande arvoden för två nya förste amanuenser i 18
lönegraden med heltidstjänstgöring. Grundavlöningarna för dessa befattningshavare
uppgå till (4,596 + 4,596) 9,192 kronor, med vilket belopp sålunda
den i förslagsanslaget till icke-ordinarie befattningshavare m. m. ingående
anslagsposten till grundavlöningar till extra ordinarie tjänstemän å högst
31,251 kronor skulle ökas, d. v. s. till 40,443 kronor. Någon förhöjning av
de i samma förslagsanslag ingående anslagsposterna å 1,827 kronor till avlöningsförhöjningar
till extra ordinarie tjänstemän m. m. samt å 11,500 kronor
till extra befattningshavare, renskrivning m. m. torde däremot icke vara av
behovet påkallad.
Anslaget till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. skulle
sålunda beräknas på följande sätt:
Grundavlöningar till extra ordinarie tjänstemän, högst . . kronor 40,443: —
Avlöningsförhöjningar till extra ordinarie tjänstemän m. m.,
förslagsvis................................. * 1,827:
Extra befattningshavare, renskrivning m. m. (häri inbegripet
arvode till bibliotekarie 1,200 kronor och till portvakt
300 kronor), högst....................... 8 11,500: —
Summa kronor 53,770: —
vilket belopp avrundats till 53,800 kronor, innebärande en ökning av (53,800
-—44,600) 9,200 kronor.
Vid ett bifall till det framlagda förslaget skulle sålunda förslagsanslaget
till avlöningar till ordinarie tjänstemän, nu 194,400 kronor, ökas med
7,200 kronor till 201,600 kronor, förslagsanslaget till avlöningar till ickeordinarie
befattningshavare m. m., nu 44,600 kronor, ökas med 9,200 kronor
till 53,800 kronor, samt det under övergångsstat uppförda förslagsanslaget
till avlöningar, nu 17,900 kronor, minskas med 7,300 kronor till
10,600 kronor, vadan det ordinarie förslagsanslaget till ecklesiastikdepartementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli i dess helhet skulle ökas med
(7,200 + 9,200—7,300) 9,100 kronor från 256,900 kronor till 266,000 kronor.
Såsom av den nu lämnade redogörelsen inhämtas, går det föreliggande
förslaget ut på en förstärkning av ecklesiastikdepartementets arbetskrafter
med en andre kanslisekreterare och två förste amanuenser med heltidstjänstgöring.
Andre kanslisekreterarkraften skulle erhållas genom att den andre
kanslisekreterartjänst, som genom beslut av 1926 års riksdag placerades å
övergångsstat och vars innehavare för närvarande uppehåller högre befattning,
nu skulle återföras till den ordinarie staten samt vikarie å andre
Utskottets
yttrande.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
kanslisekreterartjänsten därefter förordnas. Till stöd för förslaget om förstärkning
av departementets personal har åberopats dels behovet av en centralisering
av budget- och författningsarbetet till statssekreterarens avdelning,
dels ock den ökning av departementets arbetsbörda, som gjort sig gällande
sedan 1926 års personalinskränkningar genomfördes.
Utskottet, som, utöver vad statsverkspropositionen innehåller i förevarande
avseende, under hand inhämtat närmare upplysningar rörande omfattningen
och beskaffenheten av den departementet åvilande arbetsbördan och sättet
för arbetets fördelning mellan departementets olika befattningshavare, har
kommit till den uppfattningen, att kravet på en förstärkning av departementets
arbetskrafter måste med hänsyn till för närvarande rådande arbetsförhållanden
inom departementet anses befogat. Den tilltänkta omläggningen
av budget- och författningsarbetet finner utskottet lämplig; den torde för
övrigt stå i överensstämmelse med vad som eljest är regeln inom de andra
statsdepartementen. För denna omläggning kräves otvivelaktigt en utökning
av personalstaben å statssekreterarens avdelning. Men denna utökning, avsedd
att omfatta en andre kanslisekreterare och en förste heltidsamanuens,
synes icke kunna ske genom överflyttning av tjänstemän från departementets
övriga byråer, detta med hänsyn till arbetsmängden å dessa byråer och
den tendens till ökning härav, som där kunnat förmärkas. Särskilt torde
kyrko- och läroverksbyråerna vara relativt betungade, och för dem skulle
också den andre av de båda nya amanuenserna avses.
Utskottet anser sig på nu anförda grunder böra biträda förslaget, att departementets
personal förstärkes med en andre kanslisekreterare och två
förste heltidsamanuenser. Det är emellertid svårt att nu bedöma, i vad
mån den omtalade ökningen av departementets arbetsbörda är av konstant
natur eller beroende på övergående förhållanden. Utskottet kan för sin del
icke finna det helt uteslutet, att framdeles, eventuellt genom decentralisering
av vissa mål och ärenden till underlydande myndigheter eller möjligen genom
organisatoriska förändringar inom kansliet, en minskning i den nuvarande
arbetsmängden inom departementet skall kunna inträda. Med hänsyn
härtill synes det utskottet klokast att nu icke binda sig för en fast förstärkning
av departementets ordinarie personalstab genom att, på sätt departementschefen
föreslagit, överföra den år 1926 å övergångsstat placerade
andre kanslisekreterartjänsten till ordinarie stat. Enligt utskottets mening
är det lämpligare, att departementet i stället tilldelas ett extra anslag till
förstärkning av dess arbetskrafter, avsett att användas till anställande av
en extra andre kanslisekreterare. Härför erfordras ett belopp av 6,048 kronor
(20:e löneklassen). I den mån medel erfordras för denne befattningshavares
uppflyttning i löneklass, synes det icke vara nödigt att härtill bevilja
särskilda anslagsmedel, utan medgivande synes lämpligen böra lämnas,
att vad som erfordras för dylika avlöningsförböjningar får utgå av den
förslagsvis beräknade anslagsposten å 1,827 kronor till avlöningsförhöjningar
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
9
till extra ordinarie tjänstemän m. m., vilken anslagspost ingår i departementets
förslagsanslag till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.
Vid bifall till vad utskottet sålunda förordat, skulle departementets förslagsanslag
till avlöningar till ordinarie tjänstemän å 194,400 kronor bibehållas
oförändrat. Förslagsanslaget till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m. å 44,600 kronor skulle däremot, på sätt Kungl. Maj:t
hemställt, höjas med 9,200 kronor till 53,800 kronor, varigenom departementets
ordinarie avlöningsstat skulle komma att ökas från 239,000 kronor
till 248,200 kronor. I den nu gällande övergångsstaten skulle åter ingen
ändring äga rum. Det ordinarie förslagsanslaget till ecklesiastikdepartementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, nu 256,900 kronor, skulle alltså behöva
ökas med 9,200 kronor till 266,100 kronor.
Under åberopande av vad ovan anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) avslå Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser uteslutande
av den å ecklesiastikdepartementets övergångsstat uppförda
andre kanslisekreterarbefattningen i lönegraden B 21
samt uppförande å departementets ordinarie personalstat
av ytterligare en andre kanslisekreterarbefattning i samma
lönegrad;
b) godkänna följande ordinarie avlöningsstat för ecklesiastikdepartementet
att tillämpas från och med den 1 juli
1930:
Ordinarie avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag....................kronor 194,400: —
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
in. m., förslagsanslag..... » 53,800: —
Summa kronor 248,200: —
c) öka det ordinarie förslagsanslaget till ecklesiastikdepartementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, nu 256,900
kronor, med 9,200 kronor till 266,100 kronor;
d) till förstärkning av arbetskrafterna å ecklesiastikdepartementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli bevilja för
budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 6,048 kronor;
e) medgiva, att möjligen erforderliga medel till avlöningsförhöjning
åt den befattningshavare, som kan komma att
anställas med anlitande av det under d) omförmälda anslaget,
må utgå av den i ovannämnda förslagsanslag till
avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare ingående anslagsposten
till avlöningsförhöjningar till extra ordinarie
tjänstemän m. m.
10
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Arkiv, bibliotek och museer.
Motioner 2:o) I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
anslagsni av ^err K- Westman (I: 123) och den andra inom andra kammaren av
konservering herr A. I. Anderson i Linköping (II: 190), har hemställts, att riksdagen
kivet^medel- matte under åttonde huvudtiteln, riksarkivets anslag, till konservering av
tida sigill- riksarkivets medeltida sigillbestånd bevilja ett extra anslag av 5,000 kronor.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionen I: 123.
Utskottets Utskottet finner visserligen det ändamål beaktansvärt, för vilket anslag
yttrande, ^är äska(.g Det ar emellertid uppenbart, att ifrågavarande konserveringsarbete
skulle komma att bliva ganska omfattande och åsamka statsverket
utgifter under flera år framåt. Någon plan för arbetets bedrivande och någon
närmare beräkning av kostnadssumman hava dock icke framlagts i motionerna.
Innan utredning i dessa hänseenden förebragts, vilken utredning i
första hand torde böra prövas av Kungl. Maj:t, synes det icke kunna ifrågakomma,
att riksdagen skulle bevilja medel för ändamålet. Med hänsyn till
vad sålunda anförts, har utskottet ansett sig böra avstyrka motionerna.
Utskottet hemställer alltså,
att herrar Westmans och Andersons i Linköping ovan.
nämnda motioner (I: 123 och II: 190) icke må vinna riksdagens
bifall.
Uppehållande
av
expedition i
arkivlokalerna
vid
Östermalmsgatan.
[2.]
3:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till uppehållande av expedition i riksarkivets
nya lokaler vid Östermalmsgatan i Stockholm anvisa för
budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 4,000 kronor.
Landsarkiven.
Det
ordinarie förslagsanslaget
till landsarkiven
m. in.
[3.
jämte en i
ämnet väckt
motion.
4:o) Kungl. Maj:t har (punkt 3) föreslagit riksdagen att
dels höja den i den ordinarie staten för landsarkivet i Uppsala ingående
anslagsposten Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., nu
9,000 kronor, med 950 kronor till 9,950 kronor;
dels höja den i övergångsstaten för arkivdepån i Visby ingående anslagsposten
Till vikariatsersättning, gottgörelse åt extra biträde, renskrivning
m. m., nu 200 kronor, med 200 kronor till 400 kronor;
dels ock öka det ordinarie förslagsanslaget till landsarkiven m. m., nu
101,800 kronor, med 1,150 kronor till 102,950 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 13—18 i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
11
kammaren av herr A. N. Sjöström m. fi. väckt motion (II: 177), däri hemställts,
att riksdagen måtte besluta att höja den i ordinarie staten för landsarkivet
i Göteborg ingående anslagsposten Avlöningar till icke-ordinarie
befattningshavare m. m. med 2,500 kronor till 10,500 kronor.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras förslag anförda skälen
hänvisar utskottet till motionen.
I gällande stater för landsarkiven i Uppsala och Göteborg ingå anslagsposter
till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. å respektive
9.000 kronor och 8,000 kronor. Riksarkivet har nu gjort framställning om
beredande av medel för tillgodoseende av ökat personalbehov vid dessa
landsarkiv, helst på så sätt, att åtminstone vid landsarkivet i Uppsala en
andra arkivariebefattning inrättades, men eljest så, att anslagen till extra
ordinarie befattningshavare höjdes vid landsarkivet i Uppsala till 12,500
kronor och vid landsarkivet i Göteborg till 10,000 kronor.
Vidare har riksarkivet meddelat, att för författningsenligt medgiven löneförhöjning
för en e. o. tjänsteman vid landsarkivet i Uppsala skulle från
och med den 1 januari 1930 erfordras en årlig merkostnad utöver hittills
utgående anslag av 348 kronor, samt hemställt, att vid beräknande av anslagsbehovet
för landsarkivet för budgetåret 1930/1931 hänsyn måtte tagas
till detta förhållande.
Förslaget om ökande av anslaget till landsarkivet i Uppsala från 9,000
kronor till 12,500 kronor — under förutsättning att en andre arkivariebefattning
icke kommer till stånd —- avser dels möjliggörande av utsträckning
av arbetstiden för den med halvtidstjänstgöring nu anställde andre
amanuensen till heltidstjänstgöring, dels ock beredande av medel å omkring
1.000 kronor till extra och tillfälliga biträden. Ehuru departementschefen
behjärtar behovet av utökade arbetskrafter vid detta landsarkiv, har han
dock av statsfinansiella förhållanden nödgats att nu ifrågasätta ökade anslagsmedel
allenast på en punkt, där han funnit behovet oavvisligt. Det
gäller extra och tillfälliga biträden, för vilket ändamål han förordat 600
kronor. Härtill bor läggas förenämnda belopp av 348 kronor eller i avrundat
tal 350 kronor för författningsenligt utgående löneförhöjning. Ovan berörda
anslag skulle alltså i staten för landsarkivet i Uppsala upptagas med ett
från 9,000 kronor till 9,950 kronor förhöjt belopp.
Beträffande landsarkivet i Göteborg har landsarkivarien därstädes framhållit,
att anslaget å 8,000 kronor på landsarkivets ordinarie avlöningsstat
för avlöning av icke-ordinarie befattningshavare vore avsett att disponeras
på följande sätt:
Till en förste amanuens i lönegrad 18, med full tjänstgöring
(lägst).............................kronor 4,440: —
» en extra befattningshavare för skriv-, expeditions- och
dylika göromål med avlöning enligt lönegrad 6 och
med 6 timmars daglig tjänstgöring.............. » 1,950: —
Varefter å nämnda anslag återstode ett belopp av ...... * 1,610: —
12
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Denna återstod jämte de besparingar, som regelbundet borde uppkomma
på detta anslag på grund av förordnande att uppehålla ordinarie tjänst och
som kunde beräknas till högst omkring 1,140 kronor årligen, eller tillsammans
2,750 kronor, stöde till landsarkivets förfogande för avlöning av övriga
extra biträden. Detta belopp vore otillräckligt. Med detsamma kunde en
andre amanuens med placering i 16:e lönegraden beredas ersättning endast
för en tjänstgöring av ungefär 4 timmar dagligen. Det vore emellertid
nödvändigt, att landsarkivet sattes i stånd att äga tillgång till en andre
amanuens eller motsvarande befattningshavare med full tjänstgöring. Den
förstärkning av landsarkivets arbetskrafter, som vore av behovet oundgängligen
påkallad, borde avse förste amanuensens befriande från expeditionsarbete
och övriga löpande göromål, så att han helt kunde ägna
sig åt ordnings- och förteckningsarbete, ärenden rörande arkivvården i landsarkivdistriktet
och andra större uppgifter. För detta ändamål behövde landsarkivet
en andre amanuens eller motsvarande befattningshavare med full
tjänstgöring, som kunde handhava expeditionen i forskarsalen och kontrollen
av arkivhandlingar för konservering och därjämte deltaga i ordnings- och
förteckningsarbeten. Avlöningen för en sådan befattningshavare enligt 16:e
lönegraden för icke-ordmarie befattningshavare utgjorde lägst 3,960 kronor.
Då till landsarkivets förfogande stöde ett belopp av 2,750 kronor, skulle en
ökning av anslaget för icke-ordinarie befattningshavare med 1,210 kronor
vara erforderlig. Emellertid borde vid tillmätningen av detta belopp hänsyn
även tagas till den automatiska ökning, som avlöningen till förste amanuensen
efter sex år underginge, med 690 kronor, varför det erforderliga beloppet
icke kunde fixeras lägre än till 2,000 kronor.
Departementschefen har visserligen funnit goda skäl vara anförda för en
ökning av arbetskrafterna vid landsarkivet i Göteborg men funnit sig icke
nu kunna tillstyrka det härutinnan framförda kravet. Vidare har upplysts, att
den i landsarkivariens skrivelse omnämnda avlöningsförhöjningen för förste
amanuensen i Göteborg icke lärer bliva aktuell för budgetåret 1930/1931.
I motionen II: 177 har framhållits, att det anslag till avlöningar till ickeordinarie
befattningshavare, som behöver stå till förfogande för landsarkivet
i Göteborg, bör medgiva en disposition på följande sätt:
till en förste amanuens i lönegrad 18 med fullt tjänstgöring
(lägst) . . . ................................kronor 4,440: —
till ett kanslibiträde i lönegrad 6 med full tjänstgöring . » 2,280: —
till en andre amanuens eller motsvarande befattningshavare
i lönegrad 16 med full tjänstgöring .......... » 3,960: —
till extra biträden (för registreringsarbeten o. dyl.)..... » 600: —
Summa kronor 11,280: —
Då de till landsarkivets förfogande stående besparingarna å ifrågavarande
anslag på grund av förordnanden å ordinarie tjänst icke borde beräknas högre
än till högst omkring 780 kronor, krävdes för landsarkivet för genomförande
av ovan angivna disposition av avlöningsanslaget för icke-ordinarie befattningshavare
ett belopp av 10,500 kronor eller en anslagsökning av 2,500
kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
13
I det ordinarie förslagsanslaget till landsarkiven m. m. ingår en anslagspost
å 2,400 kronor under rubrik: övergångsstat, arkivdepån i Visby. Sagda
övergångsstat upptager bland annat en post å 200 kronor till vikariatsersättning,
gottgörelse åt extra biträde, renskrivning m. m. Riksarkivet har
framhållit, att denna post visat sig otillräcklig för sitt ändamål. Den nu
föreslagna höjningen med 200 kronor skulle möjliggöra, att föreståndaren för
arkivdepån, som hittills i oproportionerlig grad måst syssla med mera mekaniska
göromål, kunde i större utsträckning ägna sig åt kvalificerad arkivvård.
Utskottet har intet att erinra mot de för landsarkivet i Uppsala och arkivdepån
i Visby av Kungl. Majit begärda anslagshöjningarna.
Vad beträffar det motionsvis framförda yrkandet om höjning av landsarkivets
i Göteborg anslag till icke-ordinarie befattningshavare, vill utskottet
framhålla, att denna fråga, på sätt av statsrådsprotokollet inhämtas, varit
föremål för Kungl. Maj:ts prövning, men att Kungl. Majit icke funnit skäl
att nu göra framställning i ämnet till riksdagen. Vid sådant förhållande
och med hänsyn till sakens beskaffenhet har utskottet icke ansett sig böra
på grundval av enskild motion tillstyrka ändring i landsarkivets stat.
Under åberopande härav hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) höja den i den ordinarie staten för landsarkivet i
Uppsala ingående anslagsposten Avlöningar till icke-ordinarie
befattningshavare m. m., nu 9,000 kronor, med 950 kronor
till 9,950 kronor;
b) höja den i övergångsstaten för arkivdepån i Visby
ingående anslagsposten Till vikariatsersättning, gottgörelse
åt extra biträde, renskrivning m. m., nu 200 kronor, med
200 kronor till 400 kronor;
c) avslå herr Sjöströms m. fl. ovannämnda motion (11:177);
d) öka det ordinarie förslagsanslaget till landsarkiven m. m.,
nu 101,800 kronor, med 1,150 kronor till 102,950 kronor.
5:o) Kungl. Majit har (punkt 4) föreslagit riksdagen att till uppförande i
huvudsaklig överensstämmelse med företedda ritningar och kostnadsförslag
av en byggnad för ett landsarkiv i Härnösand bevilja ett anslag av 330,000
kronor samt därav för budgetåret 1930T931 såsom extra reservationsanslag
anvisa ett belopp av 50,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 19—23 i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr A. I. E. Osterström
m. fl. (I: 121) och den andra inom andra kammaren av herr N. V. Sandström
m. fl. (II: 219), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte med
bifall i övrigt till proposition under åttonde huvudtiteln örn landsarkivbygg
-
Utskottets
yttrande.
Uppförande
av en byggnad
för
landsarkiv i
Härnösand
[4.]
jämte två i
ämnet väckta
motioner.
14 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
nåd i Härnösand öka det begärda extra reservationsanslaget å 50,000 kronor
till 150,000 kronor.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionen I: 121.
Efter upprepade undersökningar och prövningar från sakkunniga myndigheters
sida — vilka undersökningar sträckte sig över en tidrymd av mer än
tjugufem år — framlade Kungl. Majit i proposition den 16 mars 1928, nr
212, angående landsarkiv för Norrland m. m., för riksdagen frågan om en
utsträckning av landsarkivorganisationen till de norrländska länen. Detta
Kungl. Maj:ts förslag, vilket byggde på ett av riksarkivet år 1926 framlagt
förslag, gick ut på förläggandet av ett landsarkiv för Gävleborgs, Västernorrlands,
Västerbottens och Norrbottens län till Härnösand och ett länsarkiv
för Jämtlands län till Östersund. I detta syfte föreslogs i propositionen
ett omedelbart realiserande av byggnadsplanerna för en gemensam
byggnad för länsarkiv och lantmäterikontor i Östersund samt begärdes ett
mindre anslag för uppgörande av definitiva ritningar och kostnadsberäkningar
för ett till Härnösand förlagt landsarkiv. Kostnaderna för den
gemensamma byggnaden i Östersund hade enligt av byggnadsstyrelsen verkställda
beräkningar uppskattats till 325,000 kronor. I detta belopp skulle
vardera institutionen beräknas deltaga med hälften, alltså med 162,500
kronor.
I skrivelse den 18 maj 1928, nr 210, i anledning av Kungl. Majits ifrågavarande
proposition anförde riksdagen bland annat, att riksdagen funne de
av Kungl. Majit framlagda förslagen särskilt från ekonomisk synpunkt innebära
en godtagbar lösning av frågan om landsarkiv för de norrländska länen.
I två vid 1929 års riksdag väckta likalydande motioner upptogs ett av
byggnadsstyrelsen framlagt förslag om anslag till en byggnad för ett landsarkiv
i Härnösand redan för budgetåret 1929 1930.
Utskottet behandlade här ifrågavarande motioner i utlåtande den 8 april
1929, nr 8, under punkt 6, och anförde därvid bland annat följande:
På sätt av motionerna framgår har frågan örn beviljande av medel till
förevarande ändamål av byggnadsstyrelsen i skrivelse den 1 november 1928
underställts Kungl. Majits bedömande, utan att Kungl. Majit funnit sig
böra i ämnet göra någon framställning till 1929 års riksdag. Vid sådant
förhållande har utskottet, som visserligen behjärtar behovet av att lokaler
för ovannämnda arkiv utan större tidsutdräkt komma till stånd, men som
förutsätter, att Kungl. Majit, när omständigheterna sådant medgiva, icke
lärer underlåta att förelägga riksdagen förslag i ämnet, ej ansett sig böra
på grundval av enskilda motioner tillstyrka beviljande av medel till ett byggnadsföretag
av den omfattning, varom här är fråga.
Utskottet slutade med att hemställa, att ovannämnda motioner icke måtte
vinna riksdagens bifall; och beslöt riksdagen i enlighet härmed.
Departementschefen har funnit de skäl övertygande, som framförts till
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
15
förmån för ett snabbt lösande av denna fråga. Mot de av byggnadsstyrelsen
i samråd med riksarkivet uppgjorda ritningarna och kostnadsberäkningarna
har departementschefen icke funnit något att erinra. Med hänsyn till de
betydande byggnadsföretag, vilkas igångsättande redan i år torde vara ofrånkomligt,
har han emellertid av statsfinansiella skäl funnit sig nödsakad
att av den erforderliga anslagssumman, 330,000 kronor, beräkna för nästkommande
budgetår för ändamålet ett till 50,000 kronor begränsat belopp.
Härigenom skulle visserligen arkivbyggnadens uppförande komma att
uppskjutas ytterligare ett år, men han har ansett denna olägenhet kunna uppvägas
av fördelen av att frågan varder principiellt avgjord vid 1930 års
riksdag.
I motionerna har framhållits att det med ett bifall till Kungl. Maj:ts förslag
torde vara omöjligt att påbörja arbetet förrän under år 1931. Men ett
obestridligt faktum vore, att ur arkivvårdens och forskningens synpunkt —
särskilt då den förstnämnda — det vore verklig och stor fara i uppskov.
Under sådana förhållanden vore det i hög grad önskligt, att arbetena med
arkivbyggnaden finge omedelbart påbörjas.
Utskottet, som icke funnit något att erinra mot det framlagda byggnadsförslaget
och de härför uppgjorda kostnadsberäkningarna, anser önskvärt,
att förevarande spörsmål nu måtte få sin slutgiltiga lösning genom beslut
örn beviljande av medel till arkivbyggnads uppförande i Härnösand.
Vad beträffar frågan om det belopp, som för ändamålet bör ställas till
förfogande för budgetåret 1930/1931, har utskottet, då departementschefen
av statsfinansiella skäl ansett beloppet böra inskränkas till 50,000 kronor
och då någon svårare olägenhet av ytterligare ett års anstånd med själva
byggnadsarbetenas igångsättande ej torde vara att befara, funnit sig böra
förorda Kungl. Maj:ts förslag örn ett anslag å 50,000 kronor. Utskottet avstyrker
alltså motionerna, i vad de avse anvisande av högre summa för
nämnda budgetår.
Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å herrar Österströms m. fl. och Sandströms
m. fl. ovannämnda motioner (I: 121 och II: 219), i vad de
, skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag, till uppförande i huvudsaklig
överensstämmelse med företedda ritningar och kostnadsförslag
av en byggn ad för ett landsarkiv i Härnösand
bevilja ett anslag av 330,000 kronor samt därav för budgetåret
1930,1931 såsom extra reservationsanslag anvisa ett
belopp av 50,000 kronor.
Utskottets
yttrande.
16
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Kungl, biblioteket.
Bokinköp
och
bokbindning.
[5.
6:o) Kungl. Maj:t har (punkt 5) föreslagit riksdagen att
dels öka den i staten''för kungl, biblioteket ingående anslagsposten: Böcker,
inköp och inbindning, nu 80,000 kronor, med 10,000 kronor till 90,000
kronor;
samt förty höja det i riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget till
kungl, biblioteket, nu 258,200 kronor, med 10,000 kronor till 268,200 kronor;
dels ock till bokinköp och bokbindning för kungl, biblioteket för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 23—27 i statsrådsprotokollet.
I riksstaten för budgetåret 1928/1929 var det ordinarie förslagsanslaget
till kungl, biblioteket upptaget med ett belopp av 248,200 kronor, vari
bland annat ingick en anslagspost å 70,000 kronor till böcker, inköp och
inbindning. Därjämte hade, i likhet med vad som varit fallet under åtskilliga
år, för samma budgetår anvisats ett extra reservationsanslag av 20,000
kronor till bokinköp och bokinbindning för kungl, biblioteket.
Med anledning av Kungl. Maj:ts förslag har sedermera 1929 års riksdag
dels ökat ovanberörda i den ordinarie staten ingående anslagspost med
10.000 kronor till 80,000 kronor, dels till bokinköp och bokbindning för
kungl, biblioteket anvisat förbudgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag
av 20,000 kronor, dels ock till täckande av brist i kungl, bibliotekets
medel till bokinköp och bokbindning anvisat för budgetåret 1929/1930 ett
extra anslag av 20,000 kronor.
För sistnämnda ändamål hade av riksbibliotekarien äskats ett belopp av
50.000 kronor.
Riksbibliotekarien har i sin till grund för Kungl. Maj:ts nu framlagda
förslag liggande framställning hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
1930 års riksdag att till bokinköp och bindning i kungl, biblioteket för
budgetåret 1930/1931 anvisa dels å ordinarie stat ett från 80,000 till 100,000
kronor höjt anslag; dels å extra stat för budgetåret 1930/1931 fortfarande
ett anslag å 20,000 kronor; dels ett extra anslag för budgetåret 1930/1931
å 30,000 kronor till täckande av brist i kungl, bibliotekets medel till bokinköp
och bokbindning.
Departementschefen har funnit de skäl, som av riksbibliotekarien anförts
till förmån för en ytterligare ökning av den ordinarie anslagsposten till
böcker, inköp och inbindning, tungt vägande, då det vore av stor betydelse,
att våra vetenskapliga centralbibliotek kunde förvärva åtminstone det viktigaste
av den i utlandet utkommande vetenskapliga litteraturen; våra inhemska
forskares arbeten och därmed vårt lands ställning i det internationella
vetenskapliga livet vore i stor utsträckning beroende därav.
Emellertid har departementschefen av finansiella skäl icke ansett sig nu
kunna helt tillmötesgå de framställda kraven utan tillstyrkt, att det ordinarie
anslaget höjes med 10,000 kronor till 90,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
17
Vidare har föreslagits, att, i likhet med vad som varit fallet under flera
föregående år, till bokinköp och bokbindning för kungl, biblioteket måtte
anvisas ett extra reservationsanslag å 20,000 kronor för budgetåret 1930/1931.
Vad däremot beträffar riksbibliotekariens hemställan örn ett anslag å
30,000 kronor för täckande av den återstående bristen i kungl, bibliotekets
utgiftspost för bokinköp och bokbindning, har departementschefen icke
funnit sig i stånd att förorda framställning härom till riksdagen utan uttryckt
den förhoppningen, att det med de ökade anslag, som numera
stöde till kungl, bibliotekets förfogande för här ifrågavarande ändamål,
skulle lyckas biblioteksledningen att småningom komma ur det brydsamma
ekonomiska läge, som förhållandena åstadkommit.
Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och får därför
hemställa,
att riksdagen må
a) öka den i staten för kungl, biblioteket ingående anslagsposten:
Böcker, inköp och inbindning, nu 80,000 kronor,
med 10,000 kronor till 90,000 kronor,
samt förty höja det i riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget
till kungl, biblioteket, nu 258,200 kronor, med
10.000 kronor till 268,200 kronor;
b) till bokinköp och bokbindning för kungl, biblioteket
anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag
av 20,000 kronor.
7:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till ökning av kungl, bibliotekets arbetskrafter
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av
11.000 kronor.
8:o) Kungl. Majit har (punkt 7) föreslagit riksdagen att till katalogiseringsarbeten
inom kungl, biblioteket, enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser,
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 29,000
kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 29—43 i statsrådsprotokollet.
Anslag till utarbetande av katalog över ofullständigt förtecknade delar av
kungl, bibliotekets äldre samlingar har utgått alltsedan 1909. Till en början
var anslaget avsett endast för den svenska tryckavdelningen men utsträcktes
år 1920 även till den utländska tryckavdelningen. Ar 1923 vidtogs av statsfinansiella
skäl en nedsättning av anslaget, till följd varav arbetet åter måste
begränsas till bibliotekets svenska avdelning. För budgetåret 1925/1926
Bihang till riksdagens protokoll 1980. 0 sami. 8 haft. (Nr 8.) 2
Ökning av
kungl, bibliotekets
arbetskrafter.
[6.]
Katalogiseringsarbeten
vid kungl,
biblioteket.
[7.]
18
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
utgjorde anslaget 20,800 kronor, men för budgetåret 1926/1927 höjdes detsamma
till det belopp, 29,000 kronor, varmed anslaget alltsedan dess utgått.
Anledningen till höjningen var önskemålet att åstadkomma en för allmänheten
tillgänglig kataloganordning.
Med avseende på det för budgetåret 1929/1930 anvisade beloppet anförde
riksdagen i skrivelse den 26 april 1929, nr 8 A, under punkt 9 bland annat
följande:
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Kungl. Maj:ts förslag men vill därjämte
uttala önskvärdheten av att till det anslagsäskande, som kan för
ifrågavarande ändamål komma att göras hos nästkommande riksdag, må
fogas en överskådlig redogörelse för omfattningen av de hittills verkställda
katalogiseringsarbetena av olika slag ävensom en sådan plan för arbetenas
fortsatta bedrivande, att det må bliva möjligt att därav bedöma, för huru
lång tid framåt och i vilken utsträckning anslag för berörda ändamål ytterligare
kan vara erforderligt.
Genom beslut den 16 maj 1929 anbefallde Kungl. Majit riksbibliotekarien
att låta utarbeta den av riksdagen omnämnda överskådliga redogörelsen
för omfattningen av de hittills verkställda katalogiseringsarbetena av
olika slag och planen för arbetenas fortsatta bedrivande.
I sin med anledning härav avgivna redogörelse har riksbibliotekarien
hemställt, att Kungl. Majit täcktes taga under övervägande att föreslå riksdagen
uppförande på ordinarie stat av viss vid kungl, biblioteket för katalogiseringsarbetens
utförande anställd personal enligt i skrivelsen angivna
grunder.
I händelse att detta förslag icke skulle vinna Kungl. Majts bifall, har riksbibliotekarien
hemställt, att Kungl. Majit täcktes för katalogiseringsarbeten
inom kungl, biblioteket utverka ett extra anslag för budgetåret 1930/1931 med
oförändrat belopp av 29,000 kronor, under förutsättning att medgivande nu
lämnades till uppfattning av två vid katalogiseringsarbetet anställda skrivbiträden
från den 4:e till 7:e lönegraden av den för icke ordinäre befattningshavare
fastställda löneplaneu. Den därav föranledda utgiftsökningen kompenserades
av den avlöningsminskning, uppgående till nära 1,000 kronor, som
den från maj månad år 1929 nytillförordnade föreståndaren finge vidkännas
genom honom tillkommande placering i lägre löneklass. Bifölles icke den
begärda uppflyttningen, syntes anslaget ifråga kunna för budgetåret 1930
1931 minskas med 1,000 kronor.
Den sålunda framlagda utredningen har givit vid handen, att ännu en
högst avsevärd tid — enbart för den svenska avdelningen beräknad till
minst åtta år — måste antagas åtgå, innan det år 1909 påbörjade katalogiseringsarbetet
kan bliva slutfört.
Trots de kostnader, som givetvis måste bliva förbundna med detta arbete,
har departementschefen funnit sig icke kunna tveka om nödvändigheten av
att detsamma fortsättes och bringas till slut, då en fullständig katalog över
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
19
bibliotekets samlingar torde vara en oundgänglig förutsättning för att desamma
på bästa sätt och utan onödigt dröjsmål må kunna tjäna sitt
ändamål.
Förslaget örn att vissa med katalogiseringsarbetena sysselsatta personer
skulle uppföras på kungl, bibliotekets ordinarie stat, har departementschefen
icke funnit sig kunna tillstyrka. Däremot har departementschefen förklarat
sig icke hava något att erinra mot förslaget, att medel måtte beredas för
möjliggörande av uppflyttning av de vid katalogiseringsarbetena anställda,
ovan omförmälda kvinnliga biträdena från 4:e till 7:e lönegraden.
Utskottet har icke kunnat undgå att hysa vissa betänkligheter med hänsyn
till den långa tid, som enligt den nu föreliggande utredningen ännu
skulle återstå, innan här förevarande katalogiseringsarbeten kunna slutföras.
På grund av dessa arbetens vikt har utskottet dock icke ansett sig böra
motsätta sig, att anslag jämväl hädanefter beviljas för ändamålet.
Då utskottet i övrigt icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts
förslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må till katalogiseringsarbeten inom kungl,
biblioteket, enligt av Kungl. Majit meddelade bestämmelser,
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 29,000
kronor.
9:o) I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 8) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till slutförande av redigeringen av den för
Sveriges offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogens
44:e årgång, omfattande år 1929, samt för påbörjande
av redigeringen för accessionskatalogens 45:e årgång,
omfattande år 1930, för budgetåret 1930/1931 anvisa ett
extra anslag av 5,000 kronor att användas enligt av Kungl.
Majit meddelade föreskrifter.
10:o) Kungl. Majit har (punkt 9) föreslagit riksdagen att till undersökningav
i kammararkivet och riksarkivet befintliga äldre arkivalieomslag m. m.
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 4,100 kronor att utgå
enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Majit kunde finna gott meddela.
Utredningen återfinnes å sid. 44—50 i statsrådsprotokollet.
Vid 1924 års riksdag hemställdes motionsvis om ett anslag för undersökning
och tillvaratagande av lämningar av medeltida legender, breviarier och
missaler m. m., använda som omslag till äldre handlingar i ämbetsverkens
arkiv eller eljest där förvarade. Statsutskottet, som betonade värdet av desamma
för den kulturhistoriska forskningen och behjärtade motionens syftemål,
ansåg sig av brist på närmare utredning icke kunna förorda den då
Utskottets
yttrande.
Gemensam
accessionskatalog
för
Sveriges
offentliga
bibliotek.
[8.]
Undersökning
av i
kammararkivet
och
riksarkivet
befintliga
äldre arkivalieomslag
lii. m.
[9.]
20
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottets
yttrande.
Förstärkning
av reservationsanslaget
till bokinköp,
inbindning
och vissa
expenser
vid stiftsoch
landsbiblioteket
i
Linköping
[10.]
jämte två i
ämnet väckta
motioner.
väckta motionen. Utskottet uttalade vidare den förvissningen, att vederbörlig
uppmärksamhet komme att ägnas ifrågavarande arkivalier av de myndigheter,
som i första hand hade att svara för desamma, och att, där sådant
skulle visa sig erforderligt, myndigheterna icke skulle underlåta att efter
förebragt utredning föreslå de åtgärder, som syntes lämpliga för tillgodoseende
av det önskemål, varåt i nämnda motion givits uttryck.
Riksarkivet och riksbibliotekarien hava nu framlagt en plan för forskningsarbetenas
fortsatta bedrivande. I deras skrivelse framhålles, att det
syntes angeläget, att ifrågavarande undersökning kunde bedrivas utan alltför
stor tidsspillan. Det vore av vikt att söka vinna en härför särskilt kvalificerad
arbetskraft utanför de båda institutionerna. För detta ändamål skulle
nu en för uppdraget väl lämpad person anställas vid kungl, biblioteket, vid
vars handskriftsavdelning arbetet i huvudsak skulle utföras, för en tid av
förslagsvis tre år med uppgift att under ledning av riksbibliotekarien och
handskriftsavdelningens föreståndare uteslutande ägna sig åt nämnda uppdrags
fullgörande, vilket i så fall i huvudsak beräknades kunna vara slutfört
inom nämnda tid av tre år. Kostnaderna för anställandet av detta biträde
beräknades till 4,104 kronor för år, motsvarande avlöningen i lägsta löneklassen
av 16:e lönegraden för icke-ordinarie tjänstemän.
Departementschefen har anslutit sig till den framlagda planen men funnit
det ifrågasatta anslaget böra avrundas till 4,100 kronor.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, varvid utskottet
emellertid velat betona önskvärdheten av att ifrågavarande undersökningar
bedrivas på ett sådant sätt, att arbetet kan hinna slutföras inom
den beräknade tiden.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må till undersökning av i kammararkivet
och riksarkivet befintliga äldre arkivalieomslag m. m. för
budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 4,100 kronor
att utgå enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:!,
kan finna gott meddela.
ll:o) Kungl. Maj:t har (punkt 10) föreslagit riksdagen att till förstärkning
av det ordinarie reservationsanslaget till bokinköp, inbindning och vissa
expenser för stifts- och landsbiblioteket i Linköping för budgetåret 1930/1931
anvisa ett extra anslag av 2,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 51—52 i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar K. G Westman
och J. E. Björnsson (I: 122) och den andra inom andra kammaren av herr
A. I. Anderson i Linköping (II: 189), i vilka motioner hemställts, att riksdagen
måtte besluta, att bibliotekarien vid stifts- och landsbiblioteket i Lin
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
21
köping erhåller samma placering i lönehänseende som förste bibliotekarie
vid statsbiblioteken, d. v. s. i lönegraden B 26.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionen I: 122.
Det av Kungl. Majit äskade förstärkningsanslaget utgår med samma belopp
jämväl för budgetåret 1929/1930.
Departementschefen har under här förevarande punkt tillika till behandling
upptagit en av bibliotekets styrelse gjord framställning om reglering
av bibliotekarielönen vid biblioteket på enahanda sätt, som i motionerna
ifrågasatts. Departementschefen har därvid funnit, att vägande skäl förebragts
för en höjning av ifrågavarande bibliotekaries avlöning på sätt styrelsen
hemställt. Emellertid ansåge departementschefen sig icke kunna nu
tillstyrka ett framläggande av förslag i detta syfte. En liknande framställning
hade nämligen inkommit till Kungl. Majit under loppet av 1928 och
remitterats till 1928 års lönekommitté. Han ansåge vid detta förhållande
det näppeligen vara tillrådligt att upptaga till separat behandling nu ifrågavarande
löneregleringsärende, utan torde med frågans avgörande böra anstå,
tills det stora spörsmålet om en allmän lönereglering för statens befattningshavare
bleve aktuellt.
Med avseende å det begärda förstärkningsanslaget å 2,000 kronor har
utskottet intet att erinra. Vad beträffar frågan örn lönereglering för
bibliotekarien, finner jämväl utskottet starka skäl tala för en snar förbättring
av dennes löneställning. Emellertid anser sig utskottet icke böra
på grundval av enskilda motioner förorda en ändring härutinnan. I följd
härav finner sig utskottet förhindrat att tillstyrka bifall till motionerna.
Under åberopande härav hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) till förstärkning av det ordinarie reservationsanslaget
till bokinköp, inbindning och vissa expenser för stifts- och
landsbiblioteket i Linköping för budgetåret 1930/1931 anvisa
ett extra anslag av 2,000 kronor,
b) avslå herrar Westmans och Björnssons samt herr Andersons
i Linköping ovannämnda motioner (I: 122 och lii 189).
12:o) Kungl. Majit har (punkt 11) föreslagit riksdagen att såsom bidrag
till uppehållande av pedagogiska bibliotekets verksamhet för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra anslag av 7,000 kronor att utgå under de villkor,
Kungl. Majit kunde finna gott föreskriva.
Utredningen återfinnes å sid. 52—57 i statsrådsprotokollet.
Utskottets
yttrande.
Pedagogiska
biblioteket
i Stockholm.
[IL]
22
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottets
yttrande.
Skandinaviske
bibliotekarien
vid S:te
Geneviévebiblioteket
i
Paris.
[12.]
Motion om
anslag till
utländska
studieresor
för nationalmuseets
tjänstemän.
För innevarande budgetår utgår, i likhet med vad som varit fallet under
budgetåren 1927/1929, till pedagogiska biblioteket i Stockholm ett extra
anslag av 6,500 kronor.
Med anledning av ett utav riksdagen i skrivelse den 26 april 1929, nr
8 A, under punkt 13 gjort uttalande anbefallde Kungl. Maj:t genom beslut
den 16 maj 1929 skolöverstyrelsen att, i samråd med riksbibliotekarien,
undersöka, huruvida pedagogiska biblioteket lämpligen kunde förenas med
annat inom huvudstaden beläget större bibliotek.
Den sålunda begärda utredningen föreligger nu, och i enlighet med de
slutsatser, vartill densamma fört, har departementschefen icke funnit sig
kunna förorda vidtagandet av några åtgärder för en förändring av pedagogiska
bibliotekets organisation och ställning.
Däremot har departementschefen med hänsyn till önskvärdheten av att
inköpen av utländsk pedagogisk litteratur något ökas funnit sig böra förorda
en ökning av det till biblioteket utgående statsbidraget med 500 kronor
till 7,000 kronor.
Då av den i ärendet förebragta utredningen synes framgå, att det, åtminstone
för närvarande, icke torde vara lämpligt att söka förena pedagogiska
biblioteket med annat inom huvudstaden beläget större bibliotek, har utskottet
intet att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet förutsätter
emellertid, att den begärda ökningen av anslaget med 500 kronor helt
kommer bokanskaffningen till godo.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må såsom bidrag till uppehållande av pedagogiska
bibliotekets verksamhet för budgetåret 1930/1931
anvisa ett extra anslag av 7,000 kronor att utgå under de
villkor, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.
13:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 12) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, såsom bidrag till avlöning åt en skandinavisk
bibliotekarie vid nordiska avdelningen av Site Geneviévebiblioteket
i Paris för budgetåret 1930/1931 anvisa ett
extra anslag av 1,500 kronor att utgå enligt de närmare
bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott meddela.
14:o) I förslaget till riksstat för budgetåret 1930/1931 har Kungl. Majit,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, upptagit det ordinarie
reservationsanslaget till utländska studieresor för nationalmuseets tjänstemän
utan angivet belopp.
I en inom första kammaren av herr Fredrik Ström väckt motion (I: 125)
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 23
Ilar hemställts, att riksdagen måtte bevilja till utländska studieresor för
nationalmusei tjänstemän ett belopp av 5,000 kronor, för budgetåret 1930/
1931 räknat.
Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionen.
Utskottet bar icke funnit tillräckliga skäl föreligga att mot Kungl. Maj:ts
förslag i riksstaten upptaga något anslagsbelopp för ifrågavarande ändamål
och hemställer därför,
att herr Ströms ovannämnda motion (I: 125) ej må vinna
riksdagens bifall.
15:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till förstärkning av arbetskrafterna vid nationalmuseet
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag
av 14,800 kronor att utgå efter de grunder, Kungl. Maj:t
må äga att bestämma.
Förstärkning
av arbetskrafterna
vid nationalmuseet.
[13.]
16:o) Kungl. Majit har (punkt 14) föreslagit riksdagen att till täckande
av utgifter för nationalmuseets depositionsavdelnings konstbildande verksamhet
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av
7,000] kronor att utgå enligt de närmare grunder, Kungl. Majit kan finna
skäl föreskriva.
Utredningen återfinnes å sid. 62—64 i statsrådsprotokollet.
Nationalmuseets
depositionsavdelnings
konstbildande
verksamhet
[14.
]
jämte två i
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom förstalkammaren av herr J. E. Björnsson
m. fl. (I: 126) och den andra inom andra kammaren av herr A. N. Thomson
(lii 306), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte till täckande av
utgifter för nationalmuseets depositionsavdelnings konstbildande verksamhet
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 12,000 kronor
att utgå enligt de närmare grunder, Kungl. Majit kan finna skäl föreskriva.
ämnet väckta
motioner.
För nu löpande budgetår utgår för ifrågavarande ändamål ett anslag av
7,000 kronor. Nationalmuseichefen har för budgetåret 1930/1931 anhållit
örn utverkande av anslag dels å 7,000 kronor till täckande av kostnader
för två vandringsutställningar, dels å 1,000 kronor till inköp och inramning
av fotografiska planscher, dels å 2,500 kronor till inköp av pedagogiska
bildserier, dels 1,500 kronor till tryckande av en konstnärlig folkbildningsskrift
örn svensk skulptur, dels å 600 kronor till täckande av organisationskostnader
för en konstmuseal kurs i Stockholm sommaren 1930, dels å
24
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
5,000 kronor till iståndsättande och konservering av till deposition avsedda,
staten tillhöriga målningar. Slutligen har museichefen gjort framställning
om ett extra anslag å 2,500 kronor för budgetåret 1930/1931 till fotografering
av från museet deponerade föremål. Det sammanlagda av museichefen
äskade beloppet utgör sålunda 20,100 kronor.
Departementschefen förklarar, att han gärna skulle hava sett, att det varit
möjligt att tillgodose ett flertal av de önskemål, som från museichefens sida
nu framkommit, och att dymedelst kunna i vidgad utsträckning stödja museets
betydelsefulla verksamhet i nu ifrågavarande avseenden. Hur livligt
han sålunda än behjärtade behovet av ett förhöjt anslag, funne han sig dock
icke kunna förorda större anslag än som under nu löpande budgetår utginge,
7,000 kronor.
Motionärerna hava till stöd för sitt förslag anfört följande:
Bland de nya former för folkbildningsarbete, som på senare tid framträtt,
har nationalmusei vandringsutställningar och därmed förenat upplysningsarbete
visat sig synnerligen givande. Vårt folk har genom dessa i
långt vidare kretsar än förr blivit delaktigt av de staten tillhöriga konstskatterna.
Så sammanställda och organiserade som utställningarna ha varit
ha de också rönt en varm uppskattning från de mest skilda håll ute i landet
och faktiskt visat sig ha lämnat i folkbildningsarbetet bestående resultat.
Vid 1929 års riksdag väcktes i första kammaren motion örn en sådan
höjning av anslag för dessa utställningar, att de kunde sträcka sig ut över
något vidare kretsar än vad som möjliggjordes genom då av regeringen
föreslagna summa å 7,000 kronor. Motionen bifölls ej, men av debatten i
anledning av densamma framgick en tydlig enighet i uppfattningen örn
utställningsverksamhetens betydelse. Av innevarande års statsverksproposition
framgår, att nationalmuseichefen hemställt om en betydande höjning
av anslaget för denna konstbildande verksamhet. Herr statsrådet och chefen
för ecklesiastikdepartementet har med erkännande av det välmotiverade i
denna hemställan ansett sig böra uppskjuta ett regeringsäskande härom till
ett senare tillfälle.
Detta synes oss vara så mycket mera beklagligt som sagda verksamhet
av allt att döma just nu befinner sig i ett sådant läge, att någon ökning
av dess anslag skulle möjliggöra en högst betydande utveckling.
Enligt vad som framgår av nationalmusei senaste årsberättelse har arbetet
inom den avdelning, som närmast bedriver utställnings- och upplysningsverksamheten,
vuxit ut pa ett synnerligen påfallande sätt. Det visar
sig därvid att de resultat, som uppnatts, ej varit möjliga enbart med hjälp
av den lilla personal av två tjänstemän, som avdelningen för närvarande
förfogar över. För täckande av det allra nödvändigaste personalbehovet har
i ej obetydlig utsträckning frivilligt understöd varit oundgängligt.
Det förefaller oss mycket naturligt, att en statsbedriven verksamhet, som
kommer hela landet till godo, ej i längden kan bygga på en sådan enskild
hjälpverksamhet.
Trots^ de statsfinansiella betänkligheter, som kunna tala emot, finna vi
dock på grund av vad ovan anförts, att det tillfälliga anslag på 7,000 kro
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
25
nor till nationalmusei depositionsavdelnings konstbildande verksamhet bör
höjas.
Vandringsutställningarna äro i denna summa tillgodosedda med 5,000
kronor. Det framgår tydligt, att dessa med detta anslag endast kunna nå
ett litet antal av vårt lands över 100 städer. En höjning av summan med
5,000 kronor till 10,000 kronor, d. v. s. hela anslaget till 12,000 kronor,
borde kunna möjliggöra en fördubbling av utställningsverksamheten med
därtill hörande upplysnings- och föredragsorganisation.
Utskottet anser nationalmusei vandringsutställningar vara av mycket stort
värde för folkbildningsarbetet och därför förtjänta av ett kraftigt stöd från
statsmakternas sida. För att en utvidgning av denna verksamhet må kunna
ske, vill utskottet därför förorda en ökning av anslaget. Utskottet anser sig
dock härutinnan icke kunna gå så långt som motionärerna utan vill tillstyrka,
att anslagsbeloppet höjes till 8,500 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt herrar Björnssons m. fl. och Thomsons ovannämnda
motioner (I: 126 och II: 306), till täckande av utgifter för
nationalmuseets depositionsavdelnings konstbildande verksamhet
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag
av 8,500 kronor att utgå enligt de närmare
grunder, Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva.
17:o) I en inom första kammaren av herr Fredrik Ström väckt motion
(I: 124) har hemställts, att riksdagen för genomfotografering av nationalmusei
konstsamlingar må för budgetåret 1930/1931 bevilja ett anslag å
3,000 kronor.
Beträffande de av motionären till stöd för hans förslag anförda skäl hänvisar
utskottet till motionen.
Ehuru utskottet icke vill förneka nyttan av det ändamål, för vilket anslag
i motionen äskats, anser sig utskottet dock, med hänsyn till de många
andra anslagskrav, som förekomma under denna huvudtitel, icke kunna förorda
bifall till motionen.
Utskottet hemställer därför,
att herr Ströms ovannämnda motion (I: 124) icke må vinna
riksdagens bifall.
18:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till försäkring och transport av konstföremål,
som äro eller varda deponerade hos nationalmuseum, för
Utskottets
yttrande.
Motion örn
anslag till
fotografering
av nationalmuseets
konstsamlingar.
Utskottets
yttrande.
Försäkring
oell transport
av konstföremål.
[15.]
26
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Konservering
av handteckningsoch
gravyrsamlingarna
m. m.
[16.]
Konservering
av vissa
statens tavelsamlingar.
[17-]
Ny värmeledning
och införande
av
elektrisk belysning
i nationalmuseibyggnaden
m. m.
[18.]
budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av
2,500 kronor.
19:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, såsom extra reservationsanslag för budgetåret
1930/1931 anvisa
a) till konservering av handtecknings- och gravyrsamlingar
inom nationalmuseum ett belopp av 5,000 kronor,
b) till anskaffande av portföljer för vissa äldre samlingar
av handteckningar och gravyer samt till ombyggnad av
äldre skåp och anskaffande av nya sådana för dessa samlingar
ett belopp av likaledes 5,000 kronor.
20;o) Kungl. Maj:t har (punkt 17) föreslagit riksdagen att till konserveringsarbeten
för statens tavelsamlingar å Drottningholms slott för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 12,000 kronor att utgå
efter de grunder, Kungl. Majit kan finna gott bestämma.
Utredningen återfinnes å sid. 65—67 i statsrådsprotokollet.
Konserveringsarbetet å statens tavelsamlingar påbörjades år 1923. Arbetet
avsåg ''till en början endast tavelsamlingen å Gripsholms slott men har
efter hand utvidgats till att omfatta jämväl tavelsamlingarna å Drottningholms
och Ulriksdals slott. Vid Drottningholms slott påbörjades arbetet år
1926. Det nu begärda anslagsbeloppet, som avser fortsatt restaurering av
serien av Lembkes bataljmålningar på Drottningholm, vilka blivit svårt
skadade av tiden, är lika med det anslag, som för innevarande budgetår
utgår och som likaledes avsetts för konserveringsarbeten å nämnda bataljmålningar.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,
att riksdagen må till konserveringsarbeten för statens
tavelsamlingar å Drottningholms slott för budgetåret 1930/
1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 12,000 kronor,
att utgå efter de grunder, Kungl. Majit kan finna gott bestämma.
21 :o) Sedan 1928 och 1929 års riksdagar för utförande, i huvudsaklig
överensstämmelse med i ärendet framlagda förslag, av ny värmeledningsanläggning
samt elektrisk belysnings- och kraftinstallation i nationalmuseibyggnaden
beviljat sammanlagt 575,000 kronor samt därav såsom extra
reservationsanslag anvisat för budgetåret 1928/1929 194,800 kronor och för
budgetåret 1929/1930 likaledes 194,800 kronor eller inalles 389,600 kronor,
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
27
har nu Kungl. Majit (punkt 18) föreslagit riksdagen att av omförmälda
belopp, 575,000 kronor, för budgetåret 1930/1931 anvisa såsom extra reservationsanslag
återstoden, 185,400 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må av de för utförande, i huvudsaklig överensstämmelse
med i ärendet framlagda förslag, av ny värmeledningsanläggning
samt elektrisk belysnings- och kraftinstallation
i nationalmuseibyggnaden beviljade medel å tillhopa
575,000 kronor för budgetåret 1930/1931 anvisa såsom
extra reservationsanslag återstoden 185,400 kronor.
22:o) Kungl. Majit har (puukt 19) föreslagit riksdagen att till inköp av Inköp av momodern
konstindustri och konsthantverk å Stockholmsutställningen 1930 för j^uJri^ch
budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 10,000 kronor. konsthant
Utredningen
återfinnes å sid. 69—70 i statsrådsprotokollet. verk ^ ®tock
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majits förslag
holmsut
ställningen
1930.
och hemställer därför, [19.]
att riksdagen må till inköp av modern konstindustri och
konsthantverk å Stockholmsutställningen år 1930 för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra anslag av 10,000 kronor.
23:o) Kungl. Majit har (punkt 20) föreslagit riksdagen att till avlöningar
till icke-ordinarie befattningshavare vid livrustkammaren anvisa för budgetåret
1930/1931 ett extra anslag av 26,950 kronor att utgå efter de grunder,
som Kungl. Majit kan finna skäligt meddela.
Utredningen återfinnes å sid. 70—72 i statsrådsprotokollet.
För närvarande disponerar livrustkammaren för extra ordinarie befattningshavare
ett anslag av 24,430 kronor. Detta belopp fördelar sig i avseende
å grundlöner och löneförhöjningar på följande sätt:
Lönegrad och
löneklass Kronor
1 tekniskt biträde (livrustmästare)........ 10: 8 2,988: —
1 kvinnligt tekniskt biträde (åldfru).......arvode 3,000: —
4 vaktmästare....................... 6:4 9,456:
1 amanuens........................ 21: 19 5,676:
Extra vakter och tillfällig arbetshjälp............ 1,200: —
Avlöningsförhöjningar....................... 2,110:
24,430: —
Avlöningar
till ickeordinarie
befattningshavare
vid
livrustkammaren.
[20.]
Det begärda anslaget innebär alltså en ökning av det för innevarande
budgetår utgående anslaget. Den sålunda begärda förhöjningen avser dels
28
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
att med 1,182 kronor bereda åt den icke-ordinarie personalen författningsenliga
uppfinningar i högre löneklass, dels att med 1,200 kronor möjliggöra
en förstärkning av vaktpersonalen vid semesterledighet och tillfällen
av ökad publiktillströmning. Vidare ifrågasättes att bereda den hittills förmedelst
arvode anställda åldfrun förmånen av extra ordinarie anställning.
Detta motiveras med att ifrågavarande befattningshavare sedan flera år varit
anställd vid institutionen och hennes befattning är för vården av livrustkammarens
textilsamlingar nödvändig. Departementschefen har för denna
befattningshavare utgått från en grundlön av 2,988 kronor, motsvarande
lön efter 10:e lönegraden i löneplanen för icke-ordinarie befattningshavare,
varjämte till löneförhöjning ansetts böra beräknas 156 kronor.
I förslaget har alltså räknats med följande poster:
1 tekniskt biträde (livrustmästare) . .
1 kvinnligt tekniskt biträde (åldfru).
4 vaktmästare..................
1 amanuens..................
Extra vakter och tillfällig arbetshjälp
Avlöningsförhöjningar............
.......kronor 2,988: —
....... » 2,988: —
...... » 9,456: —
....... » 5,676: —
....... » 2,400: —
....... » 3,448: —
Summa kronor 26,956: —
vilken summa ansetts böra avrundas till 26,950 kronor.
Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande
förslag. Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må till avlöningar för icke-ordinarie befattningshavare
vid livrustkammaren anvisa för budgetåret 1930/
1931 ett extra anslag av 26,950 kronor att utgå efter de
grunder, som Kungl. Maj:t kan finna skäligt meddela.
Underhåll
och vård av
livrustkammarens
samlingar.
[21.]
24:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21) och under hänvisning
till utredningen i ärendet (sid. 73—75 i statsrådsprotokollet) hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till underhåll och vård av livrustkammarens
samlingar anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag
av 24,000 kronor att utgå efter grunder, som
Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.
Ökade
lokaler för
livrustkammaren.
[22.]
25:o) Kungl. Maj:t har (punkt 22) föreslagit riksdagen att för förhyrande
av ökade lokaler för livrustkammaren inom nordiska museets byggnad anvisa
för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 1,100 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 75—77 i statsrådsprotokollet.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
29
För närvarande disponerar livrustkammaren inom nordiska museets byggnad
— jämlikt överenskommelse mellan staten och nordiska museet —
vissa utrymmen, jämväl avsedda till expeditionslokaler och arbetsrum för
tjänstemännen. Genom det nu framlagda förslaget skulle livrustkammaren
erhålla tillgång till ytterligare ett tjänsterum, varav behovet vitsordats vara
synnerligen kännbart.
Utskottet finner sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
därför,
att riksdagen må för förhyrande av ökade lokaler för
livrustkammaren inom nordiska museets byggnad anvisa
för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 1,100 kronor.
26:o) Kungl. Majit har (punkt 23) föreslagit riksdagen att för anskaffande
av inredning m. m. för livrustkammarens studiesamling för budgetåret 1930/
1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 77—81 i statsrådsprotokollet.
Föreståndaren för livrustkammaren har hemställt örn ett anslag å 40,000
kronor för uppordnande av livrustkammarens studiesamling. Departementschefen
har framhållit de otillfredsställande förhållanden, som för närvarande
råda i fråga om livrustkammarens magasinerade samlingar och tillstyrkt, att
anslag måtte ställas till livrustkammarens förfogande för tillgodoseende av
de mest kännbara behoven. Emellertid har departementschefen ansett, att i
det äskade beloppet inskränkningar möjligen kunde göras, och funnit en förnyad
utredning i detta avseende från livrustkammarens sida erforderlig. A
andra sidan hava redan nu medel befunnits nödiga för anskaffande av
skåp och ställningar m. m., och detta har ansetts kunna ske i avvaktan på
nyssnämnda utredning. För ändamålet har beräknats ett belopp av 5,000
kronor.
Utskottet finner utredningen i ärendet giva vid handen, att anslag för
här ifrågavarande ändamål är behövligt. Det för budgetåret 1930/1931
äskade beloppet har utskottet ansett sig böra tillstyrka. Utskottet förutsätter
emellertid, att vid en blivande utredning rörande kostnaderna för ordnandet
av ovannämnda samling det skall visa sig möjligt att avsevärt reducera det
härför beräknade totalbeloppet.
Utskottet hemställer sålunda,
att riksdagen må för anskaffande av inredning lii. m. för
livrustkammarens studiesamling för budgetåret 1930/1931
anvisa ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.
Anskaffande
av inredning
m. m. till livrustkammarens
studiesamling.
[23.]
Utskottets
yttrande.
30
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Arbetsbiträde
vid
riksmuseets
paleozoologiska
avdelning.
[24.]
Arbetsbiträde
vid
riksmuseets
etnografiska
avdelning.
[25.]
Vetenskapligt
biträde
för bearbetning
av
vissa samlingar
å
riksmuseets
evertebratavdelning.
[26.]
Särskilt
arvode åt en
vaktmästare
vid riksmuseet,
tillika
trädgårdsskötare.
[27.]
Ordnande
och preparering
av vissa
samlingar
inom
riksmuseets
botaniska
avdelning
m. m.
[28.]
Arbetsbiträde
vid
naturhistoriska
riksmuseets
botaniska
avdelning.
[29.]
27:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 24) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till arbetsbiträde vid naturhistoriska riksmuseets
paleozoologiska avdelning för budgetåret 1930/1931
anvisa ett extra anslag av 2,400 kronor.
28:o) I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 25) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till arbetsbiträde vid naturhistoriska riksmuseets
etnografiska avdelning för budgetåret 1930/1931 anvisa
ett extra anslag av 2,400 kronor.
29:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till vetenskapligt biträde för bearbetning av
vissa samlingar å naturhistoriska riksmuseets evertebratavdelning
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag
av 4,000 kronor.
30:o) I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 27) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till särskilt arvode åt en vaktmästare vid
naturhistoriska riksmuseet, tillika trädgårdsskötare, för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra anslag av 300 kronor.
31 :o) I enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt 28) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt ruin, för budgetåret 1930/1931 anvisa
a) till ordnande och preparering av vissa samlingar inom
naturhistoriska riksmuseets botaniska avdelning ett extra
anslag av 4,000 kronor,
b) till anskaffande av nya herbarieskåp för samma avdelning
ett extra reservationsanslag av 3,000 kronor.
32:o) I enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt 29) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till arbetsbiträde m. m. vid naturhistoriska
riksmuseets botaniska avdelning för budgetåret 1930/1931
anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor att utgå enligt de
närmare föreskrifter, Kungl. Majd kan finna skäl meddela.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
31
33:o) Kungl. Majit har (punkt 30) föreslagit riksdagen att till ordnande
av framlidne kyrkoherden S. J. Enanders Salixsamlingar för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 5,450 kronor att utgå enligt
de närmare bestämmelser, Kungl. Majit kan finna skäligt meddela.
Utredningen återfinnes å sid. 88—91 i statsrådsprotokollet,
Sedan 1928 års riksdag, med anledning av en i ämnet väckt motion, till
kyrkoherden S. J. Enander såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för
fullföljande av hans Salixforskningar beviljat ett belopp av 25,000 kronor
samt därav för budgetåret 1928/1929 anvisat såsom extra reservationsanslag
ett belopp av 12,500 kronor, att av Kungl. Majit till Enander utanordnas
i den ordning och på det sätt, Kungl. Majit kunde finna lämpligt, anbefallde
Kungl. Majit statskontoret att efter ingången av juli 1928 på anmälan
till Enander utbetala det sålunda av riksdagen för budgetåret 1928/
1929 anvisade anslaget.
Kyrkoherde Enander avled i december 1928 under en studieresa,
som han företog med tillhjälp av ovanberörda av riksdagen anvisade
anslag; och på grund härav kom aldrig framställning att göras till riksdagen
örn anvisande av återstoden av det utav 1928 års riksdag beviljade
beloppet.
Genom testamente av den 10 februari 1927 hade doktor Enander förordnat
bland annat, att samtliga hans växtsamlingar, böcker och anteckningar av
vetenskapligt innehåll skulle tillfalla naturhistoriska riksmuseets botaniska
avdelning och i samband därmed uttalat en önskan, att hans Salix-herbarium
om möjligt bibehölles såsom särskild samling, samt vidare förordnat,
att hela hans övriga kvarlåtenskap skulle tillfalla vetenskapsakademien, närmare
bestämt hennes s. k. Enanderska fond för främjande av botanisk
forskning och särskilt salicologiska studier.
För ordnande av dessa omfattande till riksmuseet donerade samlingar —
antalet herbarieexemplar kan uppskattas till omkring 50,000 kräves ett
utrymme av cirka 700 skåpfack, motsvarande 15 skåp av den typ, riksmuseets
botaniska avdelning använder. Från riksmuseets sida bär framhållits,
att arbetet med växternas uppordnande och preparering givetvis
måste bli mycket tidsödande och kräva flera år. Det kunde endast i ringa
mån utföras av botaniska avdelningens personal. Blott en erfaren salicolog
kunde sköta ordnandet och bearbetningen. Våra två främsta salicologer
vore villiga att åtaga sig dylikt arbete mot mycket måttlig ersättning. För
detta arbetes påbörjande har för budgetåret 1930/1931 ett belopp av 3,000
kronor beräknats såsom erforderligt. Först sedan arbetet kommit i gång,
kunde en översikt över detsamma erhållas och en beräkning av dess totala
omfattning göras. Större delen av prepareringsarbetet anses kunna utföras
av botaniska avdelningens egen personal, men för växternas uppfästning
är extra arbetshjälp nödvändig.
Den framlagda kostnadsberäkningen för ordnandet av doktor Enanders
samlingar har följande utseende:
Ordnande av
framlidne
kyrkoherden
S. J. Enanders
samlingar.
[30.]
32
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottets
yttrande.
Anskaffande
av nya skåp
m. m. för
riksmuseets
entomologiska
avdelning.
[31.]
15 herbarieskåp ä 300 kronor (senaste års ungefärliga pris) kronor
Herbariepapper och annat prepareringsmaterial........ »
Arbetshjälp för uppfästning av 50,000 herbarieväxter ä
8 öre.................................... »
4,500: —
1,300: -
4,000: —
Summa kronor 9,800: —
vilken summa anses kunna fördelas på fyra år;
samt arvode åt vetenskaplig fackman, under budgetåret
1930/1931 .................................. kronor 3,000: —
Riksdagen har redan genom sitt beslut år 1928 givit sitt erkännande åt
den av Enander utförda, märkliga forskargärningen. Det synes utskottet
rimligt, att medel nu beredas jämväl för att möjliggöra ordnandet och
prepareringen av de samlingar, som under livslång möda hopbragts av
Enander.
För budgetåret 1930/1931 äskas ett anslag för ändamålet av 5,450 kronor,
varav 2,450 kronor avse skåp, papper o. s. v. och 3,000 kronor arvode åt
en vetenskaplig fackman. Det första beloppet har beräknats skola utgå
under fyra år, och häremot har utskottet intet att erinra. Yad den senare
posten beträffar, föreligger ännu ingen utredning örn den tid, under vilken
densamma kan bliva erforderlig, då en sådan utredning kan göras först
sedan arbetet igångsatts. Utskottet har ansett sig böra tillstyrka det för
budgetåret 1930/1931 äskade anslaget till arvode, men förutsätter att, innan
förslag om fortsatt anslag för ändamålet framlägges för riksdagen, utredning
förebringas rörande totalkostnaden för detta ändamål.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må till ordnande av framlidne kyrkoherden
S. J. Enanders Salixsamlingar för budgetåret 1930/1931 anvisa
ett extra reservationsanslag av 5,450 kronor att utgå
enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna
skäligt meddela.
34:o) Sedan 1928 års riksdag till anskaffande av nya skåp m. m. för
naturhistoriska riksmuseets entomologiska avdelning beviljat ett belopp av
20,000 kronor samt därav anvisat för ett vart av budgetåren 1928/1930
såsom extra reservationsanslag 5,000 kronor, har nu Kungl. Maj:t (punkt 31)
föreslagit riksdagen att av omförmälda belopp, 20,000 kronor, för budgetåret
1930/1931 anvisa såsom extra reservationsanslag 5,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må av det till anskaffande av nya skåp m. m.
för naturhistoriska riksmuseets entomologiska avdelning av
1928 års riksdag beviljade beloppet av 20,000 kronor för
budgetåret 1930/1931 anvisa såsom extra reservationsanslag
5,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
33
35:o) Kungl. Majit har (punkt 32) föreslagit riksdagen att till uppvärmning
m. m. för vissa av etnografiska avdelningen disponerade provisoriska
utställningslokaler för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag
av 2,060 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 92 i statsrådsprotokollet.
För budgetåret 1929/1930 utgår för motsvarande ändamål ett anslag av
3,810 kronor, av vilket belopp 1,750 kronor användas till bestridande av
kostnaderna för uppvärmning, belysning och städning m. m. av vissa utav
etnografiska avdelningen disponerade lokaler i kvarteret Grönlandet södra i
Stockholm och 2,060 kronor till i stort sett motsvarande ändamål för samma
avdelnings provisoriska utställningslokaler inom den statsverket tillhöriga
fastigheten nr 10 vid Västra Trädgårdsgatan i Stockholm.
Det under nu förevarande punkt äskade anslaget avser endast sistberörda
ändamål. Vad beträffar beloppet av 1,750 kronor skulle detta icke bliva
erforderligt under nästkommande budgetår, därest ett förslag örn nya, provisoriska
lokaler för etnografiska avdelningen — vilket förslag närmare omförmäles
under punkt 41 här nedan — vinner riksdagens bifall.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits under här
förevarande punkt framlagda förslag, hemställer
att riksdagen må till uppvärmning m. m. för vissa av
etnografiska avdelningen disponerade provisoriska utställningslokaler
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag
av 2,060 kronor.
36:o) Kungl. Majit har (punkt 33) föreslagit riksdagen att till ritnings- och
retuscheringsarbeten för naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 1,300 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 93 i statsrådsprotokollet.
Riksdagen har för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag av 1,500
kronor för ifrågavarande ändamål.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,
att riksdagen må till ritnings- och retuscheringsarbeten
för naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 1,300
kronor.
37:o) Kungl. Majit har (punkt 34) föreslagit riksdagen att till inköp av
instrumentutrustning för naturhistoriska riksmuseets evertebratavdelning för
budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 10,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 93—96 i statsrådsprotokollet.
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 8 käft. (Nr 8.) 3
Uppvärmning
m. m.
av vissa
lokaler för
etnografiska
avdelningen.
[32.]
Ritnings- och
retuscheringsarbeten
för paleozoologiska
avdelningen.
[33.]''
Instrumentutrustning
för evertebratavdelningen.
[34.]
34
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Förstärkning
av anslaget
till ordnande,
vård och
förökande av
samlingarna
m. m.
[35.]
Viss ändring
av naturhistoriska
riksmuseets
fastighet.
[36.]
Enligt vad departementschefen framhåller räcker nämnda avdelnings
materielanslag icke till annat än för de löpande utgifterna. Avdelningens
utrustning för mikroskopi är emellertid synnerligen bristfällig och den år
1929 nyutnämnde avdelningsföreståndaren står för närvarande utan de väsentligaste
vetenskapliga hjälpmedel. Till avhjälpande av de mest framträdande
bristerna i avdelningens utrustning har föreståndaren äskat ett
belopp av 11,474 kronor 75 öre, vilket belopp departementschefen begränsat
till 10,000 kronor.
Utskottet anser behovet av det av Kungl. Maj:t föreslagna anslaget styrkt
och hemställer därför,
att riksdagen må till inköp av instrumentutrustning för
naturhistoriska riksmuseets evertebratavdelning för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra anslag av 10,000 kronor.
38:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till förstärkning av den i reservationsanslaget
till samlingar m. m. vid naturhistoriska riksmuseet ingående
anslagsposten till ordnande, vård och förökande av samlingarna
m. m. för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra
anslag av 10,000 kronor.
39:o) Kungl. Majit har (punkt 36) föreslagit riksdagen att till breddning
av en ytterdörr till naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelnings
uppackningsrum i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet företedd
ritning ävensom till inrättande av ett avlopp i golvet i nämnda uppackningsrum
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av
3,500 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 97—99 i statsrådsprotokollet.
De ifrågasatta inredningsarbetena avse dels en väsentlig breddning av den
ytterdörr, som leder till avdelningens uppackningsrum och arbetslokaler, så
att större fossil eller stycken av sådana kunna införas, vilket för närvarande
ej är fallet, dels inrättandet i golvet i sagda uppackningsrum av ett avlopp
så att spolning av större och tyngre fossilrester och uppblötning av bandage
kring större fossil kunna företagas å golvet.
Utskottet, som icke funnit något att erinra mot Kungl. Majits förslag,
hemställer,
att riksdagen må till breddning av en ytterdörr till naturhistoriska
riksmuseets paleozoologiska avdelnings uppackningsrum
i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet
företedd ritning ävensom till inrättande av ett avlopp i gol
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
35
vet i nämnda uppackningsrum för budgetåret 1930/1931
anvisa ett extra reservationsanslag av 3,500 kronor.
40:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37) hemställer utskottet, Ökade medel
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- ^ e^pe^®er
getår ägt rum, till förstärkande av såväl den i naturhisto- naturhistoririska
riksmuseets reservationsanslag till samlingar m. m.
ingående anslagsposten till expenser för avdelningarna vid
Frescati som den i samma reservationsanslag ingående anslagsposten
till expenser samt till vård, underhåll och förkovran
av etnografiska avdelningen för budgetåret 1930/1931
anvisa ett extra anslag av 19,000 kronor att utgå med den
fördelning, som av Kungl. Maj:t bestämmes.
ska riksmuseet.
[37.]
41 :o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 38) föreslagit riksdagen i fråga Nya lokaler
örn anslag till beredande av lokalutrymmen för naturhistoriska riksmuseets gråfisk^avetnografiska
avdelning kommer utskottet att framdeles under riksdagen av- delningen,
giva utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen [38.]
anmäla.
42:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39) och under hänvis- Nordiska
ning till utredningen i ärendet (sid. 102—106 i statsrådsprotokollet) hem- museet,
ställer utskottet, ''■
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till nordiska museet för budgetåret 1930/1931
anvisa ett extra anslag av 190,000 kronor att under villkor
att en ledamot i museets nämnd är av Kungl. Maj:t förordnad
ävensom på de övriga villkor, Kungl. Majit må föreskriva,
utgå till nämnden för att enligt dess bestämmande
användas till museets ändamål.
43:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 40) och under hänvisning
till utredningen i ärendet (sid. 106—107 i statsrådsprotokollet) hemställer
utskottet,
att riksdagen må till kulturhistoriska museet i Lund anvisa
för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 30,000 kronor
att under de villkor, Kungl. Majit kan finna skäl föreskriva,
utgå till styrelsen för kulturhistoriska föreningen för södra
Sverige för att användas för museets förvaltningsomkostnader
och i främsta rummet till avlöning åt vetenskapligt
och fackmässigt utbildade biträden vid museet.
Kulturhistoriska
museet
i Lund.
[40.]
36
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Musik
historiska
museet.
[41.]
Svenska
skolmuseet
. [42.]
jämte en i
ämnet väckt
motion.
Utskottets
yttrande.
44:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till musikhistoriska museet för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra anslag av 4,000 kronor att på
de villkor och under de förbehåll, Kungl. Majit kan finna
skäl föreskriva, utgå till museets ändamål.
45:o) Kungl. Majit har (punkt 42) föreslagit riksdagen att till svenska
skolmuseet anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 3,000 kronor
att på de villkor, Kungl. Majit kan finna gott bestämma, utgå till centralstyrelsen
för Sveriges allmänna folkskollärarförening för museets ändamål.
Utredningen återfinnes å sid. 108—109 i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr J. P. Johansson väckt motion (I: 86), däri hemställts,
att riksdagen måtte besluta att för budgetåret 1930/1931 höja det till svenska
skolmuseet för närvarande utgående extra anslaget å 3,000 kronor, som
i Kungl. Majits proposition bibehållits vid detta belopp, med 1,000 kronor
till 4,000 kronor.
Med avseende å de av motionären till stöd för hans förslag anförda skälen
hänvisar utskottet till motionen.
Anslaget utgår för innevarande budgetår med ett belopp av 3,000 kronor.
Hos Kungl. Majit har centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening
anhållit om utverkande av ett till 4,000 kronor förhöjt anslag för
budgetåret 1930/1931 för uppehållande av museets verksamhet. Anslagshöjningen
är närmast motiverad av de ökade kostnader, som beräknades bliva
en följd av den 1929 skedda utvidgningen av museet med en ny skolhistorisk
avdelning. Departementschefen har emellertid icke ansett sig kunna
för nästkommande budgetår förorda högre anslag än det nu utgående.
Utskottet finner icke tillräckliga skäl föreligga att mot Kungl. Majits förslag
förorda en ökning av ifrågavarande anslag, varför utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag
samt med avslag å herr Johanssons ovannämnda motion
(I: 86), i vad den skiljer sig från Kungl. Majits förslag, till
svenska skolmuseet anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra
anslag av 3,000 kronor att på de villkor, Kungl. Majit kan
finna gott bestämma, utgå till centralstyrelsen för Sveriges
allmänna folkskollärarförening för museets ändamål.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
37
Kyrkliga ändamål.
46:o) Kungl. Majit har (punkt 43) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie
förslagsanslaget till kleresistaten, nu 145,000 kronor, med 5,000 kronor
till 150,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 110—113 i statsrådsprotokollet.
Under riksstatens åttonde huvudtitel har under en följd av år varit uppfört
ett ordinarie förslagsanslag till kleresistaten. De utgifter, som skola
bestridas med dessa medel, äro huvudsakligen vissa till biskopslöneregleringsfonden
eller biskopar i de särskilda stiften samt till domkyrkosyssloman
m. fl. utgående anslag, vilka utbetalas dels till en mindre del med i penningar
fastställda belopp, dels till större delen med ersättningsbelopp för
spannmål m. m. enligt medelmarkegångspris. Ifrågavarande anslag är i
riksstaten för budgetåret 1929/1930 upptaget med ett belopp av 145,000
kronor.
Enligt 3 § 2 mom. samt 4 och 5 §§ i lagen örn kyrkofond den 9 december
1910 skola vidare till kyrkofonden av statsverket inbetalas ersättningar
för vissa prästerskapet tilldelade statsanslag. För bestridande av
dessa ersättningar finnes i riksstaten uppfört ett särskilt ordinarie anslag,
vilket i riksstaten för budgetåret 1929/1930 upptagits med ett belopp av
304,752 kronor. Häri har inräknats ersättningen för ett kyrkoherden i Storkyrko-
eller Sfi Nicolai församling i Stockholm anvisat anslag å 250 tunnor
råg och korn av den inom Västmanlands län utgående kronobonden, motsvarande
206,088 hektoliter av vartdera slaget, jämte forsellön, vilken ersättning
i penningar uppskattas till 3,501 kronor 72 öre. Sedan fråga uppkommit,
huruvida indelningshavaren jämväl för tid efter ecklesiastikåret
1925/1926 — efter vars utgång lönereglering, fastställd jämlikt bestämmelserna
i lagen den 9 december 1910 örn reglering av prästerskapets avlöning,
trädde i tillämpning — vore berättigad att uppbära ifrågavarande ersättning,
beslöt Kungl. Majit genom utslag i regeringsrätten den 16 oktober 1928,
att ifrågavarande kronotioudeanslag vore att anse som ett indelningshavaren
icke såsom kyrkoherde utan i hans egenskap av preses i Stockholms stads
konsistorium tillkommande anslag samt att han fortfarande vore berättigad
att åtnjuta samma anslag.
Vid sådant förhållande — har kammarkollegiet framhållit — hade anslaget
icke bort inberäknas i den i 3 § 2 mom. kyrkofondslagen avsedda, från statsverket
till kyrkofonden ingående ersättningen, vilken skall omfatta allenast
de för prästerskapet i de territoriella församlingarna anvisade anslagen. Då
kyrkofonden, så länge fonden uppbär ersättning även för anslaget till preses
i Stockholms stads konsistorium, jämlikt 5 § kyrkofondslagen har att vidkännas
utgivandet till indelningshavaren av den honom tillkommande ersättningen,
vilket sker genom att länsstyrelsen påför kyrkofonden det utbc
-
Kleresi
staten.
[43.]
Utskottets
yttrande.
Ersättning
för prästerskapets
tionde.
[44.]
Ersättning
för vissa
prästerskapet
tilldelade
statsanslag.
[45.]
38 Statsutskottets utlåtande Nr, 8.
talda beloppet, men denna utbetalning är för kyrkofonden främmande, syntes
desto större anledning föreligga att vidtaga ändring härutinnan.
Ovannämnda i riksstaten upptagna belopp 304,752 kronor, ersättning för
vissa prästerskapet tilldelade statsanslag, borde alltså minskas med 3,501
kronor 72 öre till i avrundat tal 301,250 kronor. Då anslaget till pastor
primarius vid ovan angivna förhållande borde utgå av förslagsanslaget till
kleresistaten, borde detta anslag ökas med motsvarande belopp.
Härjämte har med hänsyn till belastningen å sistnämnda anslag — enligt
riksräkenskapsverkets budgetredovisning för budgetåret 1928/1929 uppgingo
utgifterna å anslaget till 158,399 kronor 20 öre — ansetts att, trots att medelmarkegångsprisen
äro i fallande, ytterligare någon ökning av anslaget borde ske.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och
som under punkt 48:o här nedan avgiver utlåtande över Kungl. Majits förslag
i fråga örn anslaget till ersättning för vissa prästerskapet tilldelade
statsanslag, hemställer,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
kleresistaten, nu 145,000 kronor, med 5,000 kronor till
150,000 kronor.
47:o) Kungl. Majit har (punkt 44) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie
förslagsanslaget till ersättning för prästerskapets tionde, nu 4,560,000
kronor, med 40,000 kronor till 4,600,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 113—114 i statsrådsprotokollet.
Ifrågavarande ersättning kommer jämlikt grunderna för lagen örn indragning
till statsverket och avskrivning av prästerskapets tionde samt örn ersättning
därför den 9 december 1910 att årligen stegras intill år 1944, då
den slutligen skall fixeras. Anslaget för ändamålet motsvaras till viss del
av de till statsverket från församlingarna ingående tiondeavgifterna, vilka
å riksstatens inkomstsida upptagas under titel »Prästerskapets till statsverket
indragna tionde». Nämnda avgifter hava i 1930 års statsverksproposition
upptagits med ett från 2,235,000 kronor till 2,100,000 kronor minskat
belopp. Den föreslagna anslagsökningen är beräknad med ledning av en
av kammarkollegiet verkställd utredning och riksräkenskapsverkets budgetredovisningar
för budgetåren 1924/1929.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
ersättning för prästerskapets tionde, nu 4,560,000 kronor,
med 40,000 kronor till 4,600,000 kronor.
48:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 45) samt under hänvisning
till vad utskottet ovan anfört under punkt 46:o) hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
39
att riksdagen må minska det ordinarie anslaget till ersättning
för vissa prästerskapet tilldelade statsanslag, nu 304,752
kronor med 3,502 kronor till 301,250 kronor.
49:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 46) hemställer utskottet, P*8^''1
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- oiaus Petrigetår
ägt rum, till avlöning åt pastor vid svenska Olaus
Petri-församlingen i Hälsingfors anvisa för budgetåret 1930/ fors.
1931 ett extra anslag av 6,000 kronor. [46.]
50:o) Sedan riksdagen år 1929 till tre stipendier för utbildande vid uni- f^^tbiidanversitet
av präster, förtrogna med finska språket, beviljat ett extra anslag deviduniverå
10,800 kronor samt därav för budgetåret 1929/1930 anvisat ett belopp förtrogna
av 3,600 kronor, med rätt för Kungl. Majit att meddela de närmare be- med finska
stämmelser, som kunde erfordras rörande de sålunda anvisade medlens an- ? ,
vändande, har nu Kungl. Majit (punkt 47) föreslagit riksdagen att av det
utav 1928 års riksdag beviljade extra anslaget för budgetåret 1930/1931
anvisa 3,600 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må av det utav 1929 års riksdag beviljade
extra anslaget till tre stipendier för utbildande vid universitet
av präster, förtrogna med finska språket, för budgetåret
1930/1931 anvisa 3,600 kronor med rätt för Kungl.
Majit att meddela de närmare bestämmelser, som må erfordras
rörande de sålunda anvisade medlens användande.
5Ilo) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48) hemställer utskottet, Sf®e°r£h
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- samhet bland
getår ägt rum, till religiös och social verksamhet bland
svenskar i vissa utländska hamnstäder anvisa för budgetåret
1930/1931 ett extra anslag av 45,500 kronor.
52:o) Kungl. Majit har (punkt 49) föreslagit riksdagen att för bestridande
av dyrtidstillägg åt de för religiös och social verksamhet bland svenskar i
vissa utländska hamnstäder anställda präster för budgetåret 1930/1931 anvisa
ett extra förslagsanslag av 16,000 kronor.
Beträffande detta förslag kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
i vissa
utländska
hamnstäder.
[48.]
Dyrtidstillägg
åt de
för religiös
och social
verksamhet
bland svenskar
i vissa
utland ska
hamnstädei
anställda
präster.
[49.]
40
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Kostnader
förenade
med friköp
av lägenheter
å kyrklig
jord.
[50.]
53:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till bestridande i vissa fall med allmänna
medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter å
kyrklig jord, anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra förslagsanslag
å 10,000 kronor.
uppförande 54:0) KungL Mai;t har (Punkt 51) föreslagit riksdagen att såsom bidrag
av svensk till kostnaderna för uppförande i Hälsingfors av en svensk kyrka med samksingfore.
ä1’ lingslokaler bevilja ett belopp av 150,000 kronor att utgå på de villkor, Kungl.
[51.] Ma-’:t kan finua gott föreskriva- och därav för budgetåret 1930/1931 såsom
extra reservationsanslag anvisa 50,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 118—125 i statsrådsprotokollet.
I den till grund för Kungl. Maj:ts här ifrågavarande förslag liggande
framställningen från svenska Olaus-Petri-församlingen i Hälsingfors har
hemställts örn ett statsanslag för ändamålet av 200,000 kronor, därav för år
1930 100,000 kronor. De totala byggnadskostnaderna hava beräknats till
5,362,500 finska mark. Av detta belopp disponerar församlingen för närvarande
omkring 2,500,000 finska mark, vilket belopp hopsamlats på frivillighetens
väg, huvudsakligen bland församlingens egna medlemmar.
Departementschefen har erinrat, att tid efter annan svenska kyrkor och
därtill hörande samlingslokaler m. m. uppförts i flera europeiska huvudstäder,
där svenskar i större antal slagit sig ned, så i London, Köpenhamn,
Paris och Oslo. Till dessa byggnadsföretag hade riksdagen på Kungl. Maj:ts
förslag beviljat anslag: år 1908 till ett svenskt församlingshus i London
100,000 kronor, år 1909 till en svensk kyrka m. m. i Köpenhamn 80,000
kronor, år 1910 till en svensk kyrka m. m. i Paris 125,000 kronor och år
1917 till en svensk kyrka jämte församlingshus i Oslo 125,000 kronor. Erfarenheten
hade, framhåller departementschefen, visat, att dessa samlingslokaler
varit till oskattbart gagn i religiöst och socialt hänseende för svenskar,
som vistas i nämnda städer, och att de utgjort ett sammanhållande
band av stort värde. En svensk kyrka i Hälsingfors med därtill hörande
samlingslokaler skulle enligt departementschefens mening otvivelaktigt fylla
ett verkligt behov. Att intresset för åstadkommande av en sådan vore mycket
stort inom den svenska kolonien i Hälsingfors, därom vittnade bland
annat den storartade offervillighet, som åstadkommit insamlandet på enskild
väg av icke mindre än 2,200,000 finska mark, motsvarande ungefär 200,000
svenska kronor. De finska myndigheterna hade även visat sig behjärta
sakens betydelse genom att kostnadsfritt upplåta byggnadstomt. Departementschefen
finner vidare av de i ärendet lämnade uppgifterna rörande
församlingens ekonomi framgå, att församlingen har tillräcklig bärkraft för
att utan bidrag utifrån sörja för den blivande kyrkans underhåll.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
41
Departementschefen har icke ansett sig kunna för ändamålet förorda högre
statsbidrag än 150,000 kronor och därvid uttalat den förhoppningen, att det
skulle bliva församlingen möjligt att trots det sålunda reducerade understödet
föra sin kyrkobyggnadsfråga i hamn. Anslaget syntes departementschefen
lämpligen böra fördelas på tre år.
Med anvisande av anslag för ifrågavarande ändamål torde, framhåller departementschefen
slutligen, vissa villkor böra förbindas. Sålunda torde,
innan någon del av statsbidraget utbetalas, böra förebringas fullgod säkerhet
för att de för byggnadsföretagets genomförande utöver statsbidraget
erforderliga medel komma att i behörig tid vara tillgängliga samt att ytterligare
tillskott av statsmedel ej erfordras. Byggnadsstyrelsen torde vidare
böra sättas i tillfälle att närmare granska fullständiga förslagsritningar
rörande byggnaden, varjämte nödiga bestämmelser örn kontroll torde böra
meddelas.
få sätt departementschefen erinrat, har riksdagen tidigare vid flera tillfällen
behjärtat de strävanden, som bland svenskar i främmande länder gjort
sig gällande att genom en svensk kyrka skapa en samlingspunkt för de
svenska elementen i religiöst och socialt hänseende. Bland annat har riksdagen
med avsevärda belopp bidragit till uppförande av svenska kyrkor i
våra grannländer Norge och Danmark. I stort sett samma skäl, som föranlett
riksdagen att i dessa fall lämna sitt stöd, torde kunna åberopas, när
det gäller våra landsmän i Hälsingfors. Den offervillighet, de lagt i dagen
för att vinna det åsyftade målet, vittnar gott om deras samhörighetskänsla
och synes utgöra ytterligare ett skäl att giva dem den uppmuntran, ett understöd
från svenska statens sida otvivelaktigt skulle innebära. Det bör i
detta sammanhang även uppmärksammas, att jämväl den finska staten lämnat
sitt bidrag för ändamålet, i det den kostnadsfritt upplåtit byggnadstomt.
Utskottet anser sig därför böra förorda, att statsbidrag beviljas för här ifrågavarande
ändamål. Det förefaller dock utskottet, som örn det av Kungl.
Majit föreslagna beloppet, 150,000 kronor, kunde minskas. Utskottet vill
för sin del föreslå, att bidraget begränsas till 75,000 kronor att utgå med
25,000 kronor under vart och ett av tre budgetår. Därest i anledning av
en dylik minskning av den svenska statens understöd den såsom erforderlig
beräknade summan till äventyrs ej skulle kunna anskaffas, synes det utskottet,
som tagit del av ritningsförslaget, ej vara uteslutet, att sådana ändringar
i detta förslag kunna göras, att den totala kostnaden i nödig utsträckning
nedbringas.
De villkor, som departementschefen föreslagit skola förbindas med stats
bidraget, synas utskottet lämpliga.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må såsom bidrag till kostnaderna för uppförande
i Hälsingfors av en svensk kyrka med samlingslo
-
Utskottets
yttrande.
42
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Katalog över
svensk naturvetenskaplig
litteratur
m. m.
[52.]
Bestridande
av kostnaderna
för
Sveriges anslutning
till
vissa internationella
vetenskapliga
sammanslutningar.
[53.]
Bestridande
av kostnaderna
för
internationella
unionens
för geodesi
och geofysik
generalkonferens
i Stockholm
1930.
[54.]
kaler bevilja ett belopp av 75,000 kronor att utgå på de *
villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, och därav
för budgetåret 1930/1931 såsom extra reservationsanslag anvisa
25,000 kronor.
Akademier m. m.
55:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 52) hemställer utskottet,
att riksdagen må,'' i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till utarbetande av en katalog över svensk
naturvetenskaplig litteratur m. m. för budgetåret 1930/1931
anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor att utgå i enlighet
med de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t kan finna skäl
meddela.
56:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 53) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till bestridande av kostnaderna för Sveriges
anslutning till vissa internationella vetenskapliga sammanslutningar
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag
av 4,100 kronor.
57:o) Sedan 1927 års riksdag till bestridande av kostnaderna för hållande
av den internationella unionens för geodesi och geofysik fjärde generalkonferens
i Stockholm år 1930 beviljat ett belopp av 50,000 kronor och därav
anvisat för vart och ett av budgetåren 1927/1930 ett extra reservationsanslag
av 8,000 kronor, har nu Kungl. Maj:t (punkt 54) föreslagit riksdagen att
av omförmälda belopp å 50,000 kronor för budgetåret 1930/1931 såsom extra
reservationsanslag anvisa återstående beloppet, 26,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må av det till bestridande av kostnaderna
för hållande av den internationella unionens för geodesi och
geofysik fjärde generalkonferens i Stockholm år 1930 beviljade
anslaget av 50,000 kronor för budgetåret 1930/1931
såsom extra reservationsanslag anvisa återstående beloppet,
26,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
43
58:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 55) hemställer ut- bestridande
skottet, derna för
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- Sveriges
getår ägt rum, för bestridande av kostnaderna for (sveriges till den
anslutning till den baltisk-geodetiska kommissionen under ^aHiek-geo-^
år 1930 och för vissa i samband därmed stående utgifter missionen.
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 2,875 [55.]
kronor.
59:o) Kungl. Maj:t har (punkt 56) föreslagit riksdagen att höja det till ångare vård.
fornlämningars vård uppförda ordinarie reservationsanslaget, nu 8,000 kronor, [513/j
med 4,000 kronor till 12,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 130—132 i statsrådsprotokollet.
Å vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens stat uppfördes för budgetåret
1925/1926 ett ordinarie reservationsanslag å 4,000 kronor till fornlämningars
vård. Detta anslag utgick med oförändrat belopp även under
budgetåret 1926/1927. Efter det akademien påvisat otillräckligheten av anslaget,
uppfördes detsamma på Kungl. Maj:ts förslag från och med budgetåret
1927/1928 med ett till 8,000 kronor förhöjt belopp. Med detta belopp
har anslaget jämväl utgått under budgetåren 1928/1930. Ett vid 1928
års riksdag motionsvis framfört förslag örn höjning av ifrågavarande anslag
med 12,000 kronor till 20,000 kronor vann ej riksdagens bifall. Vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien har nu upprepat tidigare gjorda framställningar
om en höjning av anslaget till 20,000 kronor. Med hänsyn till
att anslaget så sent som vid 1927 års riksdag avsevärt höjdes har dock
departementschefen ansett sig endast till en del kunna biträda den sålunda
gjorda framställningen och förordat en höjning av anslaget med 4,000 kronor
till 12,000 kronor.
Utskottet har visserligen funnit skäl föreligga för en ökning av ifråga- ^tskottete
varande anslag men med hänsyn till den betydande höjning av detsamma
— från 4,000 kronor till 8,000 kronor — som beviljades av 1927 års riksdag,
anser sig utskottet icke kunna helt tillmötesgå Kungl. Maj:ts förslag
utan vill inskränka sig till att förorda en höjning av anslaget med 2,000
kronor till 10,000 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må höja det till fornlämningars vård uppförda
ordinarie reservationsanslaget, nu 8,000 kronor, med
2,000 kronor till 10,000 kronor.
Ökade medel
60:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57) hemställer ut- {^0™;
skottet, vfde''''-
[57.]
44
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till ökade medel för fornminnesvården, närmast
i syfte att åstadkomma en inventering av landets fornminnen,
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag
av 10,000 kronor att utgå efter de grunder.
Kungl. Majit kan finna gott bestämma.
Omedelbara
iståndsättningsåtgärder
å
vissa byggnadsminnesmärken.
[58.]
Gl:o)
skottet,
I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 58) hemställer ut
att
riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till omedelbara iståndsättningsåtgärder å vissa
byggnadsminnesmärken för budgetåret 1930/1931 anvisa ett
extra reservationsanslag av 20,000 kronor.
Ökade medel
till avlönande
av icke ordinarie
befattningshavare
vid vitterhetsakademien.
[59.]
62:o) Kungl. Majit har (punkt 59) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1930/1931 såsom extra anslag anvisa:
dels till beredande av ökade medel till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare
vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien 44,250
kronor,
dels ock till tillfällig ökning av akademiens arbetskrafter 11,850 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 137—145 i statsrådsprotokollet.
Den ordinarie staten för vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
upptager dels en anslagspost å 60,730 kronor för avlöningar till ordinarie
tjänstemän, dels ock en anslagspost å 33,600 kronor för avlöningar till ickeordinarie
befattningshavare m. m. I riksstaten för budgetåret 1929/1930
äro vidare uppförda dels till beredande av ökade medel till avlönande av
icke-ordinarie befattningshavare vid akademien ett extra anslag av 44,250
kronor, dels ock till tillfällig ökning av akademiens arbetskrafter ett extra
anslag av 5,750 kronor.
Vitterhetsakademien har nu gjort framställning örn beredande av ökade
medel till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare, därvid akademien
hemställt om en ökning av ifrågavarande anslag med 13,940 kronor. Av
den sålunda föreslagna ökningen beräknar akademien dels ett belopp av
5,760 kronor vara erforderligt såsom arvoden å 1,920 kronor till en var av
tre befattningshavare under tjänstgöring såsom föredragande, dels 1,532
kronor för att möjliggöra en utsträckning av tjänstgöringstiden från åtta
månader till helt år för den amanuens, som biträder föredraganden av fornminnesärenden,
dels 4,596 kronor för anställande av en amanuens å byggnadsminnesavdelningen,
dels ock 2,052 kronor för anställande av ett kvinnligt
biträde vid statens historiska museum. Dessa anslagsäskanden hava så
till vida vunnit departementschefens beaktande, att han framlagt förslag
därom, att erforderliga medel måtte ställas till förfogande för att möjliggöra,
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
45
att föredraganden av fornminnesärenden erhåller nödigt biträde av en amanuens
under årets samtliga månader. Det härför erforderliga beloppet utgör
1,532 kronor eller avrundat 1,500 kronor. Vidare har förordats beredande
av medel för anställande av ytterligare en amanuens å byggnadsminnesavdelningen;
härför skulle erfordras 4,596 kronor eller i avrundat tal 4,600
kronor. Med nu angivna belopp (1,500 + 4,600 =) 6,100 kronor skulle
anslaget till tillfällig ökning av akademiens arbetskrafter komma att ökas
till 11,850 kronor. Anslaget till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare
har föreslagits skola uppföras med oförändrat belopp, 44,250 kronor.
Mot förslaget att för budgetåret 1930/1931 anslaget till beredande av ökade
medel till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare vid vitterhetsakademien,
upptages till oförändrat belopp, 44,250 kronor, har utskottet intet att
erinra.
Med hänsyn till att den begärda höjningen av det andra av bär ifrågavarande
två anslag avser allenast en tillfällig förstärkning av akademiens
arbetskrafter, har utskottet jämväl i denna del intet att invända mot Kungl.
Maj:ts förslag.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för budgetåret 1930/1931 såsom extra
anslag anvisa:
a) till beredande av ökade medel till avlönande av ickeordinarie
befattningshavare vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
44,250 kronor,
b) till tillfällig ökning av akademiens arbetskrafter 11,850
kronor.
63.o) I enlighet med Kungl. Majis förslag (punkt 60) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till vakthållning för öppethållande av statens
historiska museum för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra
anslag av 8,900 kronor.
64:o) I enlighet med Kungl. Majis förslag (punkt 61) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för en från statens historiska museum ledd
upplysnings- och propagandaverksamhet i enlighet med de
grunder, som av Kungl. Maji bestämmas, för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra anslag av 4,000 kronor.
65:o) I enlighet med Kungl. Majis förslag (punkt 62) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till inventering och konservering av vissa
samlingar inom statens historiska museum m. m. för bud
-
Utskottets
yttrande.
Vakthållning
för öppethållande
av
statens historiska
museum.
[60.]
Statens historiska
museums
upplysnings
och
propagandaverksamhet.
[61-]
Inventering
och konservering
av
vissa samlingar
inom
statens
historiska
museum.
[62.]
46
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
getåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av
15,000 kronor att utgå efter de närmare grunder, som av
Kungl. Majit bestämmas.
66:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 63) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till vård och underhåll av det under vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademiens inseende ställda
antikvariskt-numismatiska biblioteket för budgetåret 1930/
1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.
67:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 64) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till underhåll av det under vitterhets-, historieoch
antikvitetsakademiens inseende ställda antikvariskt-topografiska
arkivet för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra
reservationsanslag av 1,500 kronor.
68:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 65) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till inköp av instrumentutrustning för vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien för budgetåret 1930/
1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 1,600 kronor.
69:o) Kungl. Majit har (punkt 66) föreslagit riksdagen att för fortsatt
undersök*- vetenskaplig grävningsundersökning av krigargravarna å den s. k. Korsbetning
av kri- ningen utanför Visby samt till bearbetning av därvid gjorda fynd bevilja
åadlnav8arka ett anslag av 15,000 kronor samt därav för budgetåret 1930/1931 såsom
Korsbetnin- extra reservationsanslag anvisa ett belopp av 10,000 kronor.
geiVisbyfÖr Utredningen återfinnes å sid. 150—153 i statsrådsprotokollet.
I anledning av en av Kungl. Majit gjord framställning anvisade 1928 års
riksdag för en vetenskaplig grävningsundersökning av krigargravarna å den
s. k. Korsbetningen utanför Visby för budgetåret 1928/1929 ett extra reservationsanslag
av 2,700 kronor. På förslag av Kungl. Majit anvisade vidare
1929 års riksdag för enahanda ändamål för budgetåret 1929/1930 ett extra
reservationsanslag av 5,300 kronor. Vid de under sommaren 1929 företagna
grävningarna gjordes här oväntat rika och intressanta fynd. Emellertid
hann man då icke att avsluta grävningsundersökningarna, För dessa undersökningars
fullföljande och avslutande samt vetenskapliga bearbetning beräknas
nu ett belopp av 15,000 kronor bliva erforderligt. Härav skulle för
budgetåret 1930/1931 behövas dels 5,000 kronor till grävningsundersökningens
slutförande, dels ock för fyndens konservering och vetenskapliga bearbetning
5,000 kronor.
Vård och
underhåll av
antikvarisktnumismatiska
biblioteket.
[63.]
Underhåll av
antikvariskttopograflska
arkivet.
[64.]
Instrumentutrustning
för vitterhetsakademien.
[65.]
Vetenskaplig
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 47
Med hänsyn till värdet av de fynd, som vid de redan företagna utgrävningarna
gjorts vid krigargravarna å Korsbetningen, finner utskottet sig böra
förorda, att anslag beviljas för fortsättandet och avslutandet av dessa undersökningar.
Mot den framlagda kostnadsberäkningen har utskottet intet att
erinra.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må för fortsatt vetenskaplig grävningsundersökning
av krigargravarna å den s. k. Korsbetningen utanför
Visby samt till bearbetning av därvid gjorda fynd bevilja
ett anslag av 15,000 kronor samt därav för budgetåret 1930/
1931 såsom extra reservationsanslag anvisa ett belopp av
10,000 kronor.
70:o) Kungl. Majit har (punkt 67) föreslagit riksdagen att för restaurering
och vård av manbyggnaden å Linnés födelsehem Råshult med tillhörande
trädgårds- och parkanläggning för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra
reservationsanslag å 10,600 kronor att utgå på de villkor, Kungl. Majit kan
finna gott bestämma.
Utredningen återfinnes å sid. 154—155 i statsrådsprotokollet.
Framställningen i ämnet har gjorts av »hembygdsföreningen Linné» i
Stenbrohult. Nämnda förening har sedan hösten 1928 på 49 års arrende
övertagit Linnés födelsehem Råshult med tillhörande trädgård och parkområde.
Boningshuset och dess omgivning befinna sig, framhåller föreningen,
i ett föga tillfredsställande skick, och hembygdsföreningen saknar möjlighet
att med egna medel avhjälpa denna brist. På begäran av hembygdsföreningen
har riksantikvarien uppdragit åt sitt ombud, arkitekten P. Boberg
i Växjö, att utarbeta plan och kostnadsberäkning för restaurering av Råshultsbyggnaden
och ordnande av dithörande park och trädgård, vilken plan
slutar på ett belopp av 10,600 kronor. Departementschefen har funnit det
vara en enkel gärd av fosterländsk pietet, att platsen för ett historiskt
minne sådant som det nu förevarande skyddas från förfall och försättes i
ett dess historiska betydelse värdigt skick.
Utskottet vill till en början erinra, att frågan örn anslag för här ifrågavarande
ändamål redan tidigare varit föremål för riksdagens prövning.
Sedan vid 1927 års riksdag motion väckts örn beviljande av vissa anslag
för ändamålet, anförde statsutskottet vid nämnda riksdag, bland annat, att
utskottet icke kunnat undgå att finna det med motionen avsedda syftet värt
allt beaktande, men utskottet hade likväl, då i motionen icke framlagts
erforderlig plan och kostnadsutredning för de avsedda arbetenas utförande,
icke ansett sig kunna förorda det då framställda yrkandet. Sedan erforderlig
utredning i ämnet verkställts, syntes frågan böra underställas Kungl. Majits
Utskottets
yttrande.
Restaurering
av Linnés
födelsehem
Råshult.
[67.]
Utskottets
yttrande.
48
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Motioner
om anslag till
iståndsättande
av
Ovikens
ödekyrka.
Utskottets
yttrande.
De under
vitterhetsakademiens
inseende
ställda
ostasiatiska
arkeologiska
samlingarna
[68.]
jämte en i
ämnet väckt
motion.
prövning; och föreställde sig utskottet, att Kungl. Maj:t icke skulle underlåta
att ägna spörsmålet all uppmärksamhet och, därest vägande skäl därtill
förelåge, av tillgängliga medel anvisa vad som för ändamålet kunde befinnas
erforderligt.
Plan för restaureringsarbetena föreligger nu, och utskottet har funnit sig
böra tillstyrka Kungl. Maj:ts i överensstämmelse med denna plan framlagda
förslag.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må för restaurering och vård av manbyggnaden
å Linnés födelsehem Råshult med tillhörande trädgårds-
och parkanläggning för budgetåret 1930/1931 anvisa
ett extra reservationsanslag å 10,600 kronor att utgå på de
villkor, Kungl. Majit kan finna gott bestämma.
71:o) I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr J. P. Johansson m. fl. (1:80) och den andra inom andra kammaren
av herr P. S. Hedlund i Häste m. fl. (II: 93) har hemställts, att riksdagen
måtte till iståndsättande av Ovikens ödekyrka i huvudsaklig överensstämmelse
med i ämnet framlagt förslag bevilja ett belopp av 30,000 kronor
samt därav för budgetåret 1930/1931 såsom extra reservationsanslag anvisa
10,000 kronor.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionen II: 93.
Utskottet anser, i likhet med motionärerna, det vara i hög grad önskvärt,
att åtgärder vidtagas för att åt eftervärlden bevara ifrågavarande synnerligen
värdefulla kulturminnesmärke. Emellertid är, enligt vad utskottet
inhämtat, frågan härom beroende på Kungl. Maj:ts prövning, och vid sådant
förhållande synes skäl icke föreligga för riksdagen att nu upptaga saken. Utskottet
hemställer därför,
att herrar J. P. Johanssons m. fl. och Hedlunds i Häste
m. fl. ovannämnda motioner (I: 80 och II: 93) icke må till
någon riksdagens åtgärd föranleda.
72:o) Kungl. Majit har (punkt 68) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1930/1931 anvisa dels till komplettering av monterutrustningen för den ostasiatiska
arkeologiska samlingen ett extra reservationsanslag av 17,000 kronor,
dels ock till lokalhyra för denna samling ävensom för samlingens bearbetning,
vård och underhåll samt för expenser ett extra anslag av 36,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 156—159 i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr O. Berggvist väckt motion (I: 30), däri hemställts, att
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
49
riksdagen måtte höja det av Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln begärda
anslaget till lokalhyra för de ostasiatiska arkeologiska samlingarna ävensom
för samlingarnas bearbetning, vård och underhåll samt för expenser med
4,000 kronor och sålunda, utan ändring av Kungl. Maj:ts förslag beträffande
komplettering av monterutrustningen, besluta att för budgetåret 1930/1931
anvisa till lokalhyra för de ostasiatiska arkeologiska samlingarna ävensom
för samlingarnas bearbetning, vård och underhåll samt för expenser ett
extra anslag av 40,000 kronor.
I samband med inrättande med ingången av budgetåret 1926/1927 av en
personlig professur i ostasiatisk arkeologi för professorn Johan Gunnar
Andersson anvisade riksdagen under riksstatens åttonde huvudtitel under
vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien för budgetåret 1926/1927 till
inredningsarbeten, såsom anskaffande av montrer m. m., ävensom till ett
studiebibliotek för den ostasiatiska arkeologiska samlingen ett extra reservationsanslag
av 25,000 kronor samt till lokalhyra för denna samling ävensom
densammas bearbetning, vård och underhåll ett extra anslag av 33,000
kronor. Härvid beräknades totalkostnaden för inredningsarbeten och för
anskaffande av ett studiebibliotek till 77,858 kronor 40 öre, vilken kostnad
ansågs böra fördelas på flera år. Anslaget till lokalhyra och driftkostnader
var så beräknat, att 15,000 kronor motsvarade den erforderliga årshyran
och 18,000 kronor de årliga driftkostnaderna. För budgetåret 1927/1928
anvisade riksdagen för berörda ändamål samma belopp som för budgetåret
1926/1927. För budgetåret 1928/1929 beviljades återstoden, 27,860 kronor
av det för inredningsarbeten och för anskaffande av studiebibliotek beräknade
beloppet. Driftkostnadsanslaget höjdes till 36,000 kronor med hänsyn
till att hyran för lokalerna ökats till 18,000 kronor.
I statsverkspropositionen till 1929 års riksdag (punkt 74 av åttonde huvudtiteln)
beräknades, att ett belopp av 49,200 kronor vore erforderligt för
samlingarnas fullständiga förseende med montrer. Professor Andersson föreslog,
att detta belopp skulle fördelas på tre år med 17,000 kronor under
vartdera av de två första åren och med resterande 15,200 kronor under
det tredje året. I enlighet härmed beviljade 1929 års riksdag för innevarande
budgetår för detta ändamål ett anslag av 17,000 kronor. För budgetåret
1930/1931 äskas likaledes 17,000 kronor.
För budgetåret 1929/1930 hade av professor Andersson beräknats för lokalhyra
ett belopp av 18,000 kronor samt för expenskostnader 25,080 kronor
mot tidigare utgående 18,000 kronor. Departementschefen ansåg vissa poster
i beräkningen av driftkostnaderna väl högt upptagna och sänkte i anledning
härav det för expenser begärda beloppet till 22,000 kronor. Riksdagen
fann för sin del icke tillräckliga skäl vara anförda för att då vidtaga en
höjning av det för samlingens bearbetning, vård och underhåll samt expenser
beräknade beloppet, vilket år 1926 enligt Kungl. Maj:ts förslag och
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 8 haft. (Nr 8.) 4
50
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
efter riksdagens prövning fastställdes till 18,000 kronor. Med iakttagande
av sparsamhet i fråga om utgifter för berörda ändamål torde det, framhöll
riksdagen, vara möjligt att med sistnämnda belopp tillgodose de behov, för
vilka denna anslagspost vore avsedd. Riksdagen ansåg alltså, att anslaget
till lokalhyra för samlingen ävensom för samlingens bearbetning, vård och
underhåll samt för expenser borde för budgetåret 1929/1930 bibehållas oförändrat
d. v. s. utgöra 36,000 kronor.
För budgetåret 1930/1931 bar professor Andersson ifrågasatt följande
anslagsposter:
Kompletterande monteranskaffning .....
Lokalhyra........................
Driftkostnader, enligt angiven specifikation
......kronor 17,000: —
...... * 18,000: —
...... > 25,080: —
Summa kronor 60,080: —-
Departementschefen har ansett skäl kunna förebäras för en ökning, i
likhet med vad som föreslogs till 1929 års riksdag, särskilt för tillgodoseende
av institutionens biblioteksbehov. Med hänsyn emellertid till riksdagens
då intagna ståndpunkt har departementschefen funnit anslaget nu
böra begränsas till samma belopp som utgår för innevarande budgetår eller
18,000 kronor. Enahanda belopp vore jämväl erforderligt till lokalhyra.
Motionären har till stöd för sin framställning anfört bland annat följande:
Expensanslaget har alltsedan institutionens tillkomst förblivit vid samma
belopp som från början beviljades och som med 1,860 kronor understeg professor
Anderssons ursprungliga beräkning. I sin framställning av den 23
augusti 1926 återkom institutionens föreståndare till det trängande behovet
av en höjning av expensanslaget till det belopp, som han ursprungligen
beräknat. Den 18 augusti 1927 anhöll han, att det ursprungligen beräknade
beloppet 19,860 kronor måtte beviljas samt att därtill måtte läggas den föregående
år bortskurna summan 1,860 kronor.
I sin framställning av den 27 juni 1928 intog professor Andersson en ny
ställning till frågan om expensanslaget. Biblioteksanslaget hade med framgång
använts att uppbygga ett mycket gott vetenskapligt studiebibliotek,
men det gällde nu att medels ett mindre årligt anslag för framtiden bålla
detsamma i nivå med facklitteraturens raska framsteg. Vidare hade professor
Andersson börjat offentliga förevisningar inom institutionen, som ursprungligen
avsetts vara endast en vetenskaplig studiedepå, och dessa demonstrationer
och förevisningar medförde en kostnad för vakthållning, städning
och lyse, som ej från början beräknats. Av dessa skäl och på grund av
erfarenheter rörande vissa andra utgiftsposter beräknade professor Andersson
expensanslaget till 25,080 kronor.
I förra årets statsverksproposition återgav herr statsrådet och chefen för
ecklesiastikdepartementet professor Anderssons framställning. Han ansåg
visserligen de föreslagna förhöjningarna av amanuensens och vaktmästarens
löner mindre väl motiverade och ansåg, att även några andra poster, där
förhöjningar föreslagits, kunde kvarstå vid det förutvarande, men fann dock
att en förhöjning av hela expensanslaget vore nödvändig och satte denna
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
51
i stället för professor Anderssons 7,080 kronor till 4,000 kronor, alltså för
expenser ett totalbelopp av 22,000 kronor i stället för det nuvarande beloppet
18,000 kronor.
I årets statsverksproposition yttrar samme departementschef i detta sammanhang,
att han visserligen anser skäl föreligga för en ökning av expensanslaget,
i likhet med vad som föreslogs till 1929 års riksdag, men, fortsätter
departementschefen, »med hänsyn emellertid till riksdagens då intagna
ståndpunkt finner jag anslaget nu böra begränsas till samma belopp som
utgår för innevarande budgetår eller 18,000 kronor*.
Var och en som haft anledning att närmare taga del av ostasiatiska samlingarnas
verksamhet skall finna, att institutionen i flera hänseenden intar
en särställning. Den har tillkommit för att trygga en ovanlig och betydelsefull
forskargärning, utförd av en man, som tidigare gjort betydande insatser,
först som polarforskare, sedan som chef för Sveriges geologiska undersökning
och därefter som geologisk rådgivare till kinesiska regeringen.
Det forskningsarbete, som i Kina utfördes av professor Andersson, understöddes
på ett likaledes enastående sätt av den s. k. Kina-kommitten, vilken
alltjämt är ivrigt verksam för att befordra professor Anderssons forskningsarbete.
Till dags datum har kommittén för hans insamlingar av fossil och
fornsaker hopbringat den för svenska förhållanden betydande summan av
857,651 kronor.
Ett förhållande, som kanske ej tillräckligt bringats till allmän kännedom,
är att kommittén tillsammans med institutionsföreståndaren även under åren
sedan institutionen skapades ivrigt och framgångsrikt arbetat på samlingsbeståndets
förkovran. Som framgår av vidstående tablå har samlingarnas
tillväxt under åren 1926—1929 uppgått till ej mindre än 7,744 registrerade
föremål. (Se bil. I.) Samlingsbeståndet har sålunda under denna korta tid
i numerär betydligt mer än fördubblats, och nytillskotten lia kommit mest
på vissa fält, japansk stenålder och tidiga kinesiska småbronser, på vilket
senare område ostasiatiska samlingarna under dessa år vuxit ut till den
mest betydande institutionen i världen. Den dominerande ställning, som
ostasiatiska samlingarna vid sin tillkomst som statsinstitution intog på ett
annat område, Kinas förhistoria, har institutionen på några få år tillkämpat
sig på ett nytt forskningsfält.
Det är sålunda en ovanligt framgångsrik forskarkombination, som skapats
genom samarbetet mellan Kina-kommittén och ostasiatiska samlingarnas
föreståndare. A andra sidan kan det, då professor Andersson själv är 55 år
och kommitténs finansiellt mest drivande kraft, överintendenten Lagrelius,
64 år, med visshet förutses, att detta samarbete ej kommer att fortsättas
över mer än en begränsad följd av år. Vid professor Anderssons avgång
måste institutionens administration helt omläggas i sannolikt väsentligen
anspråkslösare form. Det understöd, som riksdagen nu ger åt professor
Anderssons forskningar, blir sålunda ej bindande för någon längre framtid.
Under de senaste åren har ostasiatiska samlingarnas verksamhet vidgats
i tre riktningar, som ej voro förutsedda, då institutionen kom till stånd.
Genom en av Kina-kommitténs skattmästare förmedlad donation av bröderna
Richard och Emil Hultmark har det blivit möjligt att vid ostasiatiska
samlingarna binda vår framstående kännare av den yttersta österns språk
och kulturer, professor B. Karlgren i Göteborg, som förbundit sig att årligen
tillbringa en månad av sina ferier med forskningar inom ostasiatiska samlingarna
och att för övrigt på andra tider tillhandagå institutionen med råd
52
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
och vetenskaplig hjälp. Samarbetet med vår frejdade sinolog har redan
tillfört institutionen betydande forskningsresultat, men å andra sidan tvingat
till ett vidgande av studiebiblioteket med betydande tillsatser av kinesisk
litteratur. Genom ett försiktigt användande av det grundläggande anslag
av 20,000 kronor, som riksdagen beviljat för ostasiatiska samlingarnas bokinköp,
har det blivit möjligt att lägga en god grund även på detta område.
Tack vare en frikostig donator, kapten Henric Westman i Linköping, har
institutionen under förra året kunnat utgiva första bandet av en egen publikation,
Bulletin of the Museum of Far Fastern Antiquities, som vunnit
varmaste erkännande av fackmännen både i in- och utlandet och som bör
bli ett värdefullt medel att medelst byte öka institutionens bokförråd. Då
emellertid många av de viktigaste facktidskrifterna ej äro tillgängliga genom
byte och då betydelsefulla och dyrbara planschverk över ostasiatisk arkeologi
alltjämt utgivas, är ett mindre anslag till bibliotekets vidmakthållande
oundgängligen nödvändigt.
Då professor Anderssons personliga professur inrättades, föreskrevs att
han skulle ha rätten men ej skyldigheten att inom institutionen föreläsa.
Av denna rätt har han vid flera tillfällen begagnat sig i avsikt att göra de
av honom hopbringade samlingarna tillgängliga såväl för den studerande
ungdomen som för allmänheten.
Bortsett från de allmänna förevisningar under ledning dels av professor
Andersson, dels amanuensen Palmgren, som under långa tidsperioder ägt
rum dels på söndagarna, dels två vardagskvällar i veckan, förtjänar särskilt
nämnas den föreläsningsserie över Kinas förhistoria, som professor Andersson
höll på hösten 1928 och som var så livligt besökt, att serien på grund
av det begränsade utrymmet fick upprepas tre gånger.
Under sista delen av förra året hölls inom ostasiatiska samlingarna en
tillfällig utställning, vilken inom en vacker ram av kinesiska möbler, tavlor
och textilier, hopbringad från enskilda samlare, visade de rika fynd, som
Kina-kommittéus skicklige samlare, ingenjör O. Karlbeck, hopbringat under
en resa i Kina 1928—1929. Denna utställning visades tyra gånger i veckan
under ingenjör Karlbecks personliga ledning och samlade en publik, vars
talrikhet tidvis vållade vaktpersonalen betydande svårigheter.
Nu i januari detta år har professor Andersson återupptagit sina föreläsningar
inom museet och åter samlat ett auditorium, större än lokalerna bekvämt
kunna rymma.
Visningar och föreläsningar av detta slag kräva för samlingarnas säkerhet
och till publikens vägledning en vaktpersonal av fyra personer, och för dessas
avlöning, liksom för den genom monterbelysningen uppkommande strömförbrukningen
och den utsträckta städning, som blir en följd av publikbesöken,
saknas för närvarande medel.
Då Kina-kommittén just nu spänner sina krafter för att kunna utsända
ingenjör Karlbeck på en ny samlarfärd, då institutionens nya publikation
förbereder en andra volym, bekostad av enskilda gåvomedel, och då ritare
och fotograf likaledes hållas i verksamhet genom gåvor, som professor Andersson
lyckats hopbringa, är det ej möjligt att bekosta bibliotekets underhåll
samt de omkostnader, som nödvändigt följa med de offentliga visningarna
och föreläsningarna, genom bidrag av enskilda givare.
Utan hänsynstagande till professor Anderssons begäran om förhöjning av
vissa avlöningar, vill jag sålunda i fullständig anslutning till departementschefens
yttrande i fjolårets statsverksproposition hemställa, att expensansla
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
53
get ökas med 4,000 kronor, nämligen 2,500 kronor för bibliotekets vidmakthållande
samt 1,500 kronor för vakthållning, belysning och rengöring i samband
med offentliga visningar och föreläsningar.
Förslaget örn ett fortsatt anslag å 17,000 kronor till komplettering av
monterutrustningen föranleder ingen erinran från utskottets sida.
Vad beträffar anslaget till lokalhyra ävensom för samlingens bearbetning,
vård och underhåll samt för expenser, underskattar utskottet ingalunda betydelsen
av att institutionen förses med tillräckliga medel för samlingarnas
vård och vidmakthållande. Ävenledes synes utskottet vad motionären anfört
rörande vikten av att biblioteket tillföres erforderlig facklitteratur på
området vara förtjänt av beaktande. Med hänsyn emellertid till den ståndpunkt
till frågan örn driftkostnadsanslagets storlek, 1929 års riksdag intog,
har utskottet icke ansett sig böra förorda någon ökning av ifrågavarande
anslag utan vill härutinnan ansluta sig till Kungl. Maj:ts förslag.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å herr Bergqvists ovannämnda motion
(I: 30), i vad den skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag,
a) till komplettering av monterutrustningen för den ostasiatiska
arkeologiska samlingen anvisa för budgetåret 1930/
1931 ett extra reservationsanslag av 17,000 kronor;
b) till lokalhyra för denna samling ävensom för samlingens
bearbetning, vård och underhåll samt för expenser anvisa
för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 36,000 kronor.
73:o) Kungl. Majit har (punkt 69) föreslagit riksdagen att till beredande
av förstärkning av vissa anslagsposter i det för akademien för de fria konsterna
uppförda ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriell m. m.
anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 15,600 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 159—162 i statsrådsprotokollet.
Anslaget utgår för innevarande budgetår med ett belopp av 16,000 kronor.
Minskningen har uppkommit därigenom att anslagsposten till städning och
renhållning beräknats kunna sänkas med 900 kronor, från 7,300 kronor till
6,400 kronor, under det att å andra sidan anslagsposten till elevernas studieresor
föreslagits skola höjas med 500 kronor, från 2,300 kronor till 2,800
kronor.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,
att riksdagen må till beredande av förstärkning av vissa
anslagsposter i det för akademien för de fria konsterna uppförda
ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriell
m. m. anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag
av 15,600 kronor.
Utskottets
yttrande.
Förstärkning
av vissa anslagsposter
i
akademiens
för de fria
konsterna
reservationsanslag
till
undervisningsmateriell
m. m.
[69.]
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skolan för
dekorativ
konst.
[70.]
Skandinaviska
konstnärsföreningen
i Rom.
[71-]
Undervisning
i materiallära.
[72.]
Vissa reparationsarbeten
i de åt konsthögskolan
upplåtna
lokalerna.
[73.]
Avlöningar
m. m. vid
musikaliska
akademien.
Förändring
av en lärartjänst.
[74.]
1 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
74:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
tigt rum, såsom bidrag till uppehållande av verksamheten
vid den vid konsthögskolan anordnade skolan för
dekorativ konst för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra
anslag av 20,600 kronor.
75:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 71) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till förstärkande av den i det ordinarie reservationsanslaget
till undervisningsmateriell m. m. för akademien
för de fria konsterna ingående anslagsposten å 1,000
kronor till skandinaviska konstnärsföreningen i Rom anvisa
för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 500
kronor.
76:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 72) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till arvode åt extra lärare i materiallära vid
konsthögskolan anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra
anslag av 3,500 kronor.
77:o) Kungl. Majit har (punkt 73) föreslagit riksdagen att till reparationsarbeten
i de åt konsthögskolan upplåtna lokalerna i konstakademiens hus
vid Fredsgatan i Stockholm i huvudsaklig enlighet med i ärendet företett
kostnadsförslag för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag
av 5,500 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 165—167 i statsrådsprotokollet.
Utskottet anser sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag och hemställer
därför,
att riksdagen må till reparationsarbeten i de åt konsthögskolan
upplåtna lokalerna i konstakademiens hus vid Fredsgatan
i Stockholm i huvudsaklig enlighet med i ärendet
företett kostnadsförslag för budgetåret 1930/1931 anvisa ett
extra reservationsanslag av 5,500 kronor.
78:o) Kungl. Majit har (punkt 74) föreslagit riksdagen att dels besluta,
att i den i gällande tjänsteförteckning för musikaliska akademien ingående
anmärkningen skall från och med den 1 juli 1930 vidtagas den förändringen, att
i stället för 1 lärare i elementar-, kyrko- och körsång uppföres 1 lärare i
elementar- och kyrkosång, dels ock i riksstaten för budgetåret 1930/1931
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
55
uppföra det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar m. m. vid musikaliska
akademien med oförändrat belopp, 155,860 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 167—169 i statsrådsprotokollet.
I gällande av 1926 års riksdag fastställda tjänsteförteckning för musikaliska
akademien äro uppförda åtta lärartjänster i lönegraden B 21. Enligt en i samma
tjänsteförteckning ingående anmärkning skall en av dessa lärartjänster omfatta
ämnet elementar-, kyrko- och körsång. Av de tre ämnen, som ifrågavarande
lärarbefattning för närvarande omfattar, innebär det första, »elementarsång»,
såväl den teoretiska undervisningen i musiklärans elementer
jämte gehörs- och tonträffningsövningar, som den praktiska sångundervisningen
för blivande musiklärare vid läroverken. Ämnet kyrkosång innebär
sångundervisning för elever, som utbilda sig för kyrkosångarexamen.. Ämnet
körsång innefattar ledning av konservatoriekörens övningar. Musikaliska
akademien har nu gjort framställning om förändring av denna lärartjänst,
så att innehavaren av densamma skulle undervisa allenast i sång för
musiklärar- och kyrkosångarexamen. Den samme lärare nu åliggande undervisningen
i allmän musiklära och körsång skulle överflyttas till biträdande
lärare. Förändringen kan ske utan någon ökad kostnad för statsverket, då
akademien anser sig förmedelst sina enskilda medel kunna tillsvidare bekosta
en av förändringen betingad ökning i timantal för vissa ämnen.
Utskottet anser sig böra tillstyrka förslaget örn förändring av ifrågavarande
lärartjänst, varvid utskottet emellertid utgår från att denna förändring icke
kommer att framdeles giva anledning till några ökade anslagskrav.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) besluta, att i den i gällande tjänsteförteckning för
musikaliska akademien ingående anmärkningen skall från
och med den 1 juli 1930 vidtagas den förändringen, att i
stället för 1 lärare i elementar-, kyrko- och körsång uppföres
1 lärare i elementar- och kyrkosång,
b) i riksstaten för budgetåret 1930/1931 uppföra det ordinarie
förslagsanslaget till avlöningar m. m. vid musikaliska
akademien med oförändrat belopp, 155,860 kronor.
79:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 75) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1930/1931 anvisa
a) till förstärkande av det för musikaliska akademien uppförda
ordinarie reservationsanslaget till materiell och expenser
m. m. ett extra anslag av 16,500 kronor;
Utskottets
yttrande.
Förstärkning
av musikaliska
akademiens
reservationsanslag
till materiel
och expenser
m. m.
[75.]
56
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
b) till bindning av böcker och musikalier i akademiens
bibliotek ett extra reservationsanslag av 3,500 kronor.
80:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 76) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till biträde åt bibliotekarien hos musikaliska
akademien vid vården av biblioteket för budgetåret 1930/
1931 anvisa ett extra anslag av 1,500 kronor.
81.o) Kungl. Majit har (punkt 77) föreslagit riksdagen att dels för anav
kyrko6 orc*nancle under år 1930 vid fyra folkskoleseminarier av kurser för utbilmusiker.
dande av kyrkomusiker för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av
[77.] 12,000 kronor, dels ock medgiva, att i fall, då kompletterande undervisning
vid folkskoleseminarium erfordras för dem av seminariets elever, som deltagit
i kurs för utbildande av kyrkomusiker, ersättning till vederbörande
lärare för s. k. övertimmar må, efter prövning av Kungl. Majit i varje
särskilt fall, utgå, från det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna.
Utredningen återfinnes å sid. 170—181 i statsrådsprotokollet.
Gällande reglemente för det under musikaliska akademiens inseende ställda
musikkonservatorium är utfärdat den 8 december 1881. På Kungl. Majits
prövning är för närvarande beroende ett reviderat förslag till reglemente
för konservator^ m. m. Enligt detta förslag skulle läroämnena vid musikkonservatonet
fördelas i särskilda grupper, dels för specialstudier och dels
för studier till avläggande av vissa examina. För specialstudier skulle icke
förekomma någon avgångsexamen. Den senare gruppen — ämnen för examensstudier
- skulle avse följande examina: högre organistexamen, kantors(kyrkosångar-)examen,
högre musiklärarexamen, lägre musik lärarexamen och
militär musikdirektörsexamen.
Av ovan föreslagna examina skulle högre musiklärarexamen erfordras
för kompetens såsom musiklärare vid allmänt läroverk, medan lägre musiklärarexamen
icke skulle medföra behörighet till viss statlig befattning. Med
den sistnämnda avser akademien närmast att tillgodose de statsunderstödda
flickskolornas behov av musiklärare. Militär musikdirektörsexamen skulle,
såsom namnet angiver, grunda kompetens till befattning som militär musikdirektör.
Vad angår de för kyrkliga befattningar avsedda examina, innebär, bland
annat, akademiens förslag införande av en lägre organistexamen, avsedd att
avläggas inför person, vilken av akademien förordnas att förrätta sådan
examen.
I fråga örn den kompetens, de för kyrkliga befattningar avsedda examina
skulle medföra, innebär förslaget i huvudsak följande. För organist- eller
Biträde åt
bibliotekarien
bos
musikaliska
akademien.
[76.]
Kurser för
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
57
kantorsbefattning i stad med mera än 3,000 invånare eller i landsförsamling
med mera än 5,000 invånare skulle fordras, vad angår organistbefattning,
högre organistexamen, och i fråga om kantorsbefattning kantorsexamen. För
annan organistbefattning skulle fordras högre eller lägre organistexamen och
för annan kantorsbefattning kantorsexamen eller lägre organistexamen. Skulle
med hänsyn till församlings ekonomiska förhållanden eller andra särskilda
omständigheter domkapitlet finna, att nu uppställda kompetenskrav icke skäligen
kunde göras till villkor för behörighet till organistbefattning, skulle
domkapitlet äga att efter inhämtande av akademiens yttrande bestämma, att
såsom behörighetsvillkor skulle godkännas intyg av den, som ägde förrätta lägre
organistexamen, eller av musiklärare vid folkskoleseminarium angående nöjaktig
färdighet i vissa ämnen. Vidare skulle de föreslagna bestämmelserna
icke utgöra hinder för bibehållande av uppdrag att med orgel eller harinonium
beledsaga sången vid gudstjänst, där sådant uppdrag meddelats före
bestämmelsernas eventuella ikraftträdande.
Akademien har fäst synnerligt avseende vid denna lägre organistexamen
och redan tidigt upptagit tanken på att förmedelst särskilda vid folkskoleseminarierna
anordnade sommarkurser underlätta för elever vid seminarier
avläggande av denna examen. Därigenom skulle ett antal utexaminerade
folkskollärare beredas tillfälle att i samband med folkskollärarexamen eller
kort därefter erhålla kompetens till organistbefattningar i sådana församlingar,
där orgelspelningen icke kräver så stora kunskaper. Då det synts
lämpligt att försöksvis pröva den föreslagna anordningen med kortare kurser
i kyrkomusik vid seminarierna, har en dylik kurs varit anordnad vid
folkskoleseminariet i Uppsala under en var av somrarna 1928 och 1929;
Kungl. Maj:t har för en var av nämnda kurser av tillgängliga medel ställt
ett belopp av 3,000 kronor till akademiens förfogande.
Akademien har nu framlagt förslag örn anvisande av ett belopp av 27,000
kronor för ändamålet, varigenom skulle möjliggöras anordnandet av dylika
kurser vid folkskoleseminarierna i Uppsala, Linköping, Växjö, Lund, Göteborg,
Karlstad, Härnösand och Luleå för manliga elever samt, förslagsvis,
Falun för kvinnliga elever.
Skolöverstyrelsen har principiellt förordat det av akademien framställda
förslaget.
Departementschefen har ansett, att frågan om dessa kurser, vilkas betydelse
allmänt vitsordas, kommit ur sitt försöksstadium och att tiden är inne
att utsträcka desamma även till andra seminariestäder. Departementschefen
har dock inskränkt sig till att förorda anordnande av fyra dylika kurser
under år 1930. Kostnaden för dessa kurser skulle uppgå till 12,000 kronor
(4X3,000).
Det har vidare visat sig nödvändigt att anordna s. k. övertimmar (d. v. s.
timmar utöver fastställd undervisningsskyldighet) i musik vid folkskoleseminariet
i Uppsala i samband med de under åren 1928 och 1929 anordnade
58
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottets
yttrande.
Brandförsäkring
av
viss staten
tillhörig,
huvudsakligen
i operabyggnaden
och dramatiska
teaterns
byggnad förvarad
lösegendom
m.
m.
[78.]
försökskurserna. För detta ändamål har Kungl. Maj:t anvisat medel från
åttonde huvudtitelns reservationsanslag till extra utgifter. Kostnaden har
uppgått till 525 kronor för läsåret 1928/1929 och till 1,050 kronor för läsåret
1929/1930. Skolöverstyrelsen har nu framhållit, att denna utgift borde
med hänsyn till betydelsen för undervisningen vid seminarierna bestridas
från det i riksstaten uppförda reservationsanslaget till folkskoleseminarierna.
Då utskottet finner goda skäl tala för ett fortsättande i något utvidgad
omfattning av här ifrågavarande försöksanordning och då Kungl. Maj:ts
under denna punkt framlagda förslag i övrigt icke givit utskottet anledning
till erinran, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) för anordnande under år 1930 vid fyra folkskoleseminarier
av kurser för utbildande av kyrkomusiker för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra anslag av 12,000 kronor,
b) medgiva, att i fall, då kompletterande undervisning
vid folkskoleseminarium erfordras för dem av seminariets
elever, som deltagit i kurs för utbildande av kyrkomusiker,
ersättning till vederbörande lärare för s. k. övertimmar må,
efter prövning av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall, utgå
från det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna.
82:o) Kungl. Maj:t har (punkt 78) föreslagit riksdagen att till gäldande
av årspremier för brandförsäkring av viss staten tillhörig, huvudsakligen i
operabyggnaden och dramatiska teaterns byggnad förvarad lösegendom ävensom
av en av departementschefen i statsrådsprotokollet omnämnd förrådsbyggnad
och där förvarad lösegendom för budgetåret 1930/1931 anvisa ett
extra anslag av 13,567 kronor att utgå med den fördelning, som av Kungl.
Majit bestämmes.
Utredningen återfinnes å sid. 181—182 i statsrådsprotokollet.
För budgetåret 1929/1930 utgår anslaget med ett belopp av 13,534 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till gäldande av årspremier för brandförsäkring
av viss staten tillhörig, huvudsakligen i operabyggnaden
och dramatiska teaterns byggnad förvarad lösegendom
ävensom av den av departementschefen i statsrådsprotokollet
omnämnda förrådsbyggnaden och där förvarad
lösegendom för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag
av 13,567 kronor att utgå med den fördelning, som av
Kungl. Majit bestämmes.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
59
83:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 79) föreslagit riksdagen i fråga ^ Brand- d
om brandskyddsanordningar i operabyggnaden och dramatiska teaterns bygg- ningar i
nåd, kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; operabyggi
■ iij. -ii naden och
vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen dramatiska
anmäla. teaterns
byggnad.
[79.]
Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.
84:o) Kungl. Majit har (punkt 80) föreslagit riksdagen att
ej mindre i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, avdelningen I. C.
Avlöningsstat för assistenter och amanuenser
dels under medicinska kliniken — med uteslutande av ett därstädes uppfört
arvode å 1,800 kronor till en amanuens, tillika underläkare — uppföra
till arvode åt en förste underläkare ett anslag av 3,500 kronor jämte ett
hyresbidrag till gift befattningshavare å 750 kronor, samt
till arvode åt en amanuens ett anslag av 1,500 kronor,
allt att utgå under villkor, att enahanda arvoden och eventuellt hyresbidrag
tilldelas en var av nämnda befattningshavare från akademiska sjukhusets
stat,
dels ock under pediatriska kliniken till arvode åt en amanuens, tillika
underläkare, uppföra ett anslag av 1,800 kronor, likaledes att utgå under
villkor att ett lika stort belopp tilldelas honom från akademiska sjukhusets
stat,
än även för ändamålet höja det ordinarie anslaget till universitetet i Uppsala,
universitetsstaten, nu 1,364,054 kronor, med 5,750 kronor till 1,369,804
kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 183—191 i statsrådsprotokollet.
Uppsala
universitet.
Universi
tetsstaten.
Underläkare
vid vissa
kliniker.
[80.]
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,
att riksdagen må
I. i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, avdelningen
I. C. Avlöningsstat för assistenter och amanuenser
a) under medicinska kliniken — med uteslutande av ett
därstädes uppfört arvode å 1,800 kronor till en amanuens,
tillika underläkare — uppföra
till arvode åt en förste underläkare ett anslag av 3,500
kronor jämte ett hyresbidrag till gift befattningshavare å
750 kronor, samt
till arvode åt en amanuens ett anslag av 1,500 kronor,
allt att utgå under villkor, att enahanda arvoden och
eventuellt hyresbidrag tilldelas en var av nämnda befattningshavare
från akademiska sjukhusets stat,
60
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
b) under pediatriska kliniken till arvode åt en amanuens,
tillika underläkare, uppföra ett anslag av 1,800 kronor,
likaledes att utgå under villkor att ett lika stort belopp
tilldelas honom från akademiska sjukhusets stat,
II. för ändamålet höja det ordinarie anslaget till universitetet
i Uppsala, universitetsstaten, nu 1,364,054 kronor,
med 5,750 kronor till 1,369,804 kronor.
tillVicken|rdi- 85:0) Kun£b Majit har (punkt 81) föreslagit riksdagen att
narie befatt- dels höja den i avlöningsstater för vissa tjänstemän och betjänte vid univid^univ^-si-
vers^etets i Uppsala samlingar och inrättningar under biblioteket uppförda
tetsbiblio- anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, nu 37,900
teket. kronor, med 3,800 kronor till 41,700 kronor;
dels ock med anledning härav höja det ordinarie förslagsanslaget till Uppsala
universitet, avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets
samlingar och inrättningar m. m. med ett belopp av 3,800 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 191—200 i statsrådsprotokollet.
I det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar till vissa tjänstemän och
betjänte vid universitetets i Uppsala samlingar och inrättningar m. m. å
360,700 kronor ingår en anslagspost å 37,900 kronor till avlöningar till
icke-ordinarie befattningshavare vid universitetsbiblioteket.
Genom beslut den 6 juni 1925 föreskrev Kungl. Majit, att det skulle ankomma
på kanslern för rikets universitet att meddela beslut ifråga om fördelningen
av nämnda anslagspost — då uppgående till 35,400 kronor —
därvid dock skulle iakttagas, att från densamma skulle utgå fem amanuensarvoden,
vart och ett å 4,800 kronor.
Anslaget är för närvarande beräknat — förutom till ovanberörda amanuensarvoden
— dels till arvoden till en tamburvakt med 1,000 kronor, till
tre vaktmästarbiträden med sammanlagt 3,000 kronor samt till två extra
biträden med sammanlagt 3,816 kronor, dels ock till ersättning för kontrollrond
för elektriska ledningars övervakande med 600 kronor samt till bestridande
av kostnader för utsträckt öppethållande av läsesalen och tidskriftsrummen
med 2,500 kronor — detta jämlikt beslut av 1928 års riksdag
— varjämte det resterande beloppet, 2,984 kronor, är avsett till extra
arbetshjälp, renskrivning m. m.
Överbibliotekarien vid universitetsbiblioteket har nu föreslagit att genom
anställande av ytterligare biträden frigöra de vetenskapligt utbildade tjänstemännen
från mera mekaniska göromål. Överbibliotekarien har äskat medel
för ytterligare 6 biträden, varjämte ett belopp av 3,000 kronor skulle vara
erforderligt för att giva möjlighet att bereda någon ersättning åt övertaliga
amanuenser utan fast arvode ävensom för åvägabringande av mera tillfällig
arbetshjälp. Departementschefen har tillstyrkt, att medel måtte beredas
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
61
för ytterligare två extra biträden. Kostnaderna härför uppgå — därest de
ifrågasatta biträdena, i likhet med vad som nu är fallet med de redan
anställda, avlönas enligt lägsta löneklassen i 4:e lönegraden för icke ordinarie
befattningshavare — till (1,908x2) 3,816 kronor eller i avrundat tal
3,800 kronor.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må
a) höja den i avlöningsstater för vissa tjänstemän och
betjänte vid universitetets i Uppsala samlingar och inrättningar
under biblioteket uppförda anslagsposten till avlöningar
till icke-ordinarie befattningshavare, nu 37,900 kronor,
med 3,800 kronor till 41,700 kronor;
b) med anledning härav höja det ordinarie förslagsanslaget
till Uppsala universitet, avlöningar till vissa tjänstemän
och betjänte vid universitetets samlingar och inrättningar
m. m. med ett belopp av 3,800 kronor.
86:o) Kungl. Majit har (punkt 82) föreslagit riksdagen att Instrument
dels
å personalstaten för universitetet i Uppsala under vetenskapliga in- “quiist’och
stitutioner och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulte- vaktmästare
vid fysika
terna,
uppföra lisk-kemiska
efter preparator vid anatomiska institutionen 1 instrumentmakare vid laboratoriet.
fysikalisk-kemiska laboratoriet med placering i lönegraden B 10; [82.]
efter maskinist vid fysiska institutionen 1 maskinist vid fysikalisk-kemiska
laboratoriet med placering i lönegraden B 8; samt
efter 2 vaktmästare vid institutionen för allmän och analytisk kemi 1
vaktmästare vid fysikalisk-kemiska laboratoriet med placering i lönegraden
B 7;
dels höja den i avlöningsstater för vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets
i Uppsala samlingar och inrättningar under vetenskapliga institutioner
och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna,
uppförda anslagsposten till avlöningar till ordinarie tekniska biträden och
till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare, nu
85,240 kronor, med 9,900 kronor till 95,140 kronor;
dels ock med anledning härav höja det ordinarie förslagsanslaget till
Uppsala universitet, avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets
samlingar och inrättningar m. m. med ett belopp av 9,900 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 200—205 i statsrådsprotokollet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen till instrumentmakare
och maskinist vid fysikalisk-kemiska laboratoriet vid universitetet i Uppsala
för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag av 5,634 kronor.
62
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Nybyggnaden för nämnda laboratorium, vartill medel beviljats av 1927
års riksdag, skall enligt entreprenadkontrakt vara färdig till den 1 april
1930. F
Från de akademiska myndigheternas sida föreligger nu förslag örn att
nyssnämnda båda befattningshavare, för vilka medel sålunda anvisats å
extra stat, från och med budgetåret 1930/1931 måtte uppföras å ordinarie
stat, varjämte hemställts om uppförande, likaledes på ordinarie stat, av en
vaktmästarbefattning för laboratoriet.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må
a) å personalstaten för universitetet i Uppsala under
vetenskapliga institutioner och inrättningar, tillhörande medicinska
och filosofiska fakulteterna, uppföra
efter preparator vid anatomiska institutionen 1 instrumentmakare
vid fysikalisk-kemiska laboratoriet med placering i
lönegraden B 10;
efter maskinist vid fysiska institutionen 1 maskinist vid
fysikalisk-kemiska laboratoriet med placering i lönegraden
B 8; samt
efter 2 vaktmästare vid institutionen för allmän och analytisk
kemi 1 vaktmästare vid fysikalisk-kemiska laboratoriet
med placering i lönegraden B 7;
b) höja den i avlöningsstater för vissa tjänstemän och
betjänte vid universitetets i Uppsala samlingar och inrättningar
under vetenskapliga institutioner och inrättningar,
tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna, uppförda
anslagsposten till avlöningar till ordinarie tekniska biträden
och till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare,
nu 85,240 kronor, med 9,900 kronor till
95,140 kronor;
c) med anledning härav höja det ordinarie förslagsanslaget
till Uppsala universitet, avlöningar till vissa tjänstemän
och betjänte vid universitetets samlingar och inrättningar
m. m. med ett belopp av 9,900 kronor.
Vid bifall till vad utskottet under punkterna 85:o) och 86:o) tillstyrkt,
kommer det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar till vissa tjänstemän
och betjänte vid universitetets i Uppsala samlingar och inrättningar m. m.,
nu 360,700 kronor, att ökas med 13,700 kronor till 374,400 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
63
87:o) Kungl. Majit har (punkt 83) föreslagit riksdagen att för beredande
av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän
m. m. vid universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret 1930/1931 ett
extra anslag av 44,780 kronor att med särskilda belopp av Kungl. Majit
användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna
ändamål.
Utredningen återfinnes å sid. 205—206 i statsrådsprotokollet.
Avlöningar
åt vissa extra
ordinarie
lärare,
amanuenser
och tjänstemän
m. m.
[83.]
Ifrågavarande extra anslag utgår för nu löpande budgetår med 46,280
kronor. Minskningen har uppkommit därigenom, att ett för innevarande
budgetår utgående anslag å 1,500 kronor till arvode till räknebiträde vid
astronomiska observatoriet icke längre ansetts erforderligt.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för beredande av avlöningsförmåner för
vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän
m. m. vid universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret
1930/1931 ett extra anslag av 44,780 kronor att med särskilda
belopp av Kungl. Majit användas för de av departementschefen
i statsrådsprotokollet angivna ändamål.
88:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 84) hemställer utskottet, Matend
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- institutioner
getår ägt rum, till materiel för vissa institutioner m. m. m. m. vid
. .tt i . „ . - , irv0n/-in<>i universitet
vid universitetet i Uppsala anvisa för budgetaret 1930/iydl i uppsala.
ett extra reservationsanslag av 77,700 kronor, att av Kungl. [84.]
Majit användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet
omförmälda ändamål.
89:o) Sedan 1929 års riksdag beviljat ett belopp av 791,000 kronor till Nybyggnad
uppförande och inredning i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet iogiska instiföretedda
ritningar och kostnadsförslag av en byggnad för paleontologiska tohonen,
institutionen vid universitet i Uppsala samt därav för budgetåret 1929/1930 t85-l
såsom extra reservationsanslag anvisat ett belopp av 150,000 kronor, har
nu Kungl. Majit (punkt 85) föreslagit riksdagen att av förutnämnda belopp,
791,000 kronor, för budgetåret 1930/1931 såsom extra reservationsanslag
anvisa 400,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må av det till uppförande och inredning
av en byggnad för paleontologiska institutionen vid universitetet
i Uppsala av 1929 års riksdag beviljade anslaget å
791,000 kronor för budgetåret 1930/1931 såsom extra reservationsanslag
anvisa ett belopp av 400,000 kronor.
64
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Komplettering
av institutionens
för
allmän och
analytisk
kemi utrustning
med instrument
och
apparatur.
[86.]
90:o) Kungl. Majit har (punkt 86) föreslagit riksdagen att till komplettering
av institutionens för allmän och analytisk kemi vid universitetet i Uppsala
utrustning med instrument och apparatur för budgetåret 1930/1931
anvisa ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 210—212 i statsrådsprotokollet.
1920 års riksdag beviljade för anskaffande av apparater till den organiskkemiska
avdelningen vid universitetets i Uppsala kemiska institution på
extra stat för år 1921 ett reservationsanslag av 7,500 kronor. Detta belopp
har, efter vad i statsrådsprotokollet framhållits, visat sig icke vara fullt
tillräckligt, varjämte en stor del av den anskaffade materielen nu efter snart
tioårigt bruk är i behov av förnyelse. För avhjälpande av förhandenvarande
brister har från universitetsmyndigheternas sida äskats ett engåugsanslag
å 16,210 kronor att användas till inköp av nya instrument och apparater
i enlighet med en vid framställningen fogad förteckning. Anslaget har av
departementschefen föreslagits skola fördelas på två år, varvid på budgetåret
1930/1931 skulle komma ett belopp av 8,000 kronor.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må till komplettering av institutionens för
allmän och analytisk kemi vid universitetet i Uppsala utrustning
med instrument och apparatur för budgetåret 1930/
1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor.
<b''n °ad av 91:°'' Betraffande vad Kungl. Majit (punkt 87) föreslagit riksdagen i fråga
anatomiska om om'' oc^* tillbyggnad av anatomiska institutionen vid universitetet i
institutionen. Uppsala, kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;
[87.] vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.
linköp 92:o) Kungl. Majit har (punkt 88) föreslagit riksdagen att till bokinköp
bindning för och bokbindning för universitetsbiblioteket i Uppsala för budgetåret 1930/
universitets- 1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 104,500 kronor.
^‘uppsala! Utredningen återfinnes å sid. 213—224 i statsrådsprotokollet.
I88-] Kungl. Majits förslag innebär en höjning av anslaget med 10,000 kronor.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må till bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket
i Uppsala för budgetåret 1930/1931 anvisa
ett extra reservationsanslag av 104,500 kronor.
Ytterligare 93:o) Kungl. Majit har (punkt 89) föreslagit riksdagen att för beredande
materiel av y^er^Sare medel till materiel m. m. för de av departementschefen i
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
65
statsrådsprotokollet angivna institutionerna vid universitetet i Uppsala för m. m. tor
budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 45,000 kronor, ''^one^vid"
Utredningen återfinnes å sid. 224—235 i statsrådsprotokollet. universitetet
° i Uppsala
I samband härmed har utskottet till behandling förehavt två likalydande [89.)
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr K. G. Westman två
m. fl. (I: 29) och den andra inom andra kammaren av herrar A. V. Lund- j ämnet
stedt och N. R. Wohlin (TI: 65), i vilka motioner hemställts, att riksdagen
må för beredande av ytterligare medel till materiel m. m. för vissa institutioner
vid Uppsala universitet för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra
reservationsanslag av 125,000 kronor.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionen I: 29.
Under de senare åren hava anslag till växlande belopp anvisats till förstärkning
av materielanslagen till företrädesvis de matematisk-naturvetenskapliga
institutionerna vid Uppsala universitet. Anslagsbeloppen, vilka från början
i stort sett motsvarade det från universitetet framlagda behovet, blevo vid
vissa tillfällen starkt begränsade, enär man utgick från den uppfattningen,
att universitetets reservfond borde äga möjlighet att bestrida en del av dessa
kostnader. Så har ock i stor utsträckning skett under de ar, da reservfonden
ansågs kunna bära dessa utgifter.
För budgetåret 1926/1927 hade från universitetets sida institutionernas
merkostnader beräknats till 74,430 kronor. Föredragande departementschefen
ansåg sig vid ärendets anmälan inför Kungl. Majit icke böra gå utöver det
belopp, som anvisats för budgetåret 1925/1926, eller alltså 20,000 kronor.
Detta blev ock Kungl. Maj:ts förslag. Det återstående beloppet skulle alltså
täckas av universitetets reservfond. Samtidigt framlade emellertid Kungl.
Majit förslag till riksdagen örn ett anslag å 5,530 kronor såsom ersättning
till reservfonden för vissa besparade avlöningsmedel, vilka före 1925
års lönereglering ingått till denna fond men efter löneregleringen skulle tillfalla
statsverkets kassafond. Denna sistnämnda framställning vann emellertid
icke riksdagens bifall. Dock ansåg riksdagen, att skälig hänsyn till
inkomstminskningen för reservfonden borde tagas, då det gällde att använda
reservfonden för beredande av ytterligare medel till materiel m. m. för vissa
institutioner, och riksdagen höjde med hänsyn härtill det föreslagna materielanslaget
å 20,000 kronor till 25,000 kronor.
För ett vart av budgetåren 1927/1928, 1928/1929 och 1929/1930 hade
från universitetets sida institutionernas merkostnader beräknats till 78,790
kronor, respektive 95,025 kronor och 141,<35 kronor. I likhet med vad
som skett beträffande nästföregående budgetår och med samma utgångspunkt
beträffande reservfondens bärkraft att bidraga i viss utsträckning till
dessa kostnader anvisade riksdagen i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
för ändamålet för vartdera budgetåret ett belopp av 25,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 8 haft. (Nr 8.)
5
Utskottets
yttrande.
66 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
För budgetåret 1930/1931 hava institutionernas merkostnader beräknats till
148,020 kronor.
Departementschefen har betonat, att, då det gällde att bedöma storleken
av det bidrag, som kunde ifrågasättas från reservfonden för täckande av
institutionernas ökade materielkostnader för budgetåret 1930/1931, det måste
anses vara av stor vikt, att universitetets berättigade intressen härutinnan
icke träddes för nära. Universitetet hade under en följd av år förmedelst
egna medel — reservfonden — bestritt omfattande utgifter, vilka, därest universitetet
därtill saknat tillgång, i icke ringa omfattning torde hava kommit
att belasta statsbudgeten. Bibehölles universitetet vid den möjlighet,
som det nu ägde, att förmedelst egna tillgångar tillgodose mera tillfälliga
behov, varom annars framställningar måst göras hos riksdagen, torde detta
få betraktas såsom en från flera synpunkter ändamålsenlig anordning.
Departementschefen har sålunda funnit det vara önskvärt och berättigat, att
universitetets egna medel så litet som möjligt belastas med sådana årligen
återkommande utgifter, som vid andra undervisningsanstalter och statliga
vetenskapliga institutioner ansetts böra helt täckas förmedelst statsmedel.
Med hänsyn till den allvarliga nedgång i fondens inkomster, som torde vara
att förvänta, har han funnit det ofrånkomligt att för budgetåret 1930/1931
förorda en höjning av detta belopp med 20,000 kronor till 45,000 kronor.
Universitetsinstitutionernas ökade anslagsbehov utvisade en siffra av 148,020
kronor. Örn man med utgångspunkt härifrån droge från denna siffra nyssnämnda
belopp av 45,000 kronor, som skulle av statsmedel utgå för ändamålet,
erhölles en summa av 103,020 kronor, vilken universitetet skulle
hava att förmedelst reservfondens medel tillgodoföra vederbörande institutioner.
Lades härtill det belopp av cirka 20,000 kronor, som drätselnämnden
beräknat såsom från reservfonden utgående nödvändigt årligt tillskott till
posterna för brandförsäkringsavgifter och utskylder samt reparationer, erhölles
en summa av 123,020 kronor. Droge man nu sistnämnda belopp
från det för fonden för budgetåret 1929/1930 beräknade inkomstbeloppet
av 140,000 kronor, erhölles en summa av 17,000 kronor för universitetets
tillfälliga och oförutsedda behov, en siffra, som måste betraktas såsom synnerligen
blygsam i förhållande till universitetets omfattning och behovsförhållanden.
Denna omständighet i förening med vad ovan anförts gjorde, att
departementschefen ansåge det angeläget att snarast möjligt en reglering av
hithörande förhållanden bomme till stånd, en reglering, som ej endast skulle
bringa reda och överskådlighet i dessa förhållanden utan dessutom även medföra
en bättre hushållning med allmänna medel, vare sig dessa vore statsmedel
i egentlig mening eller vore att betrakta som universitetets egna medel.
Utskottet vill för sin del tillerkänna mycket stor betydelse åt de av motionärerna
framförda synpunkterna i fråga örn önskvärdheten av, att omförmälda
vetenskapliga institutioner förses med fullt tillräckliga materiel
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
67
anslag. Kungl. Maj:ts förslag innebär emellertid ej, att så icke skulle bliva
fallet, utan att universitetets reservfond skulle hava att bära de merkostnader,
som icke täckas av det av Kungl. Majit föreslagna beloppet. Godtages
Kungl. Maj :ts förslag, skulle av reservfondsmedel — förutsatt att det
för fonden beräknade inkomstbeloppet av 140,000 kronor visar sig hållbart —
återstå för tillfälliga och oförutsedda behov ett belopp av 17,000 kronor.
Bifölles åter motionärernas yrkande skulle det för sistnämnda ändamål disponibla
beloppet ökas till 97,000 kronor. Utskottet inser väl, att det för
universitetet är nödvändigt att hava en icke alltför obetydlig summa till sitt
förfogande för oförutsedda behov. Det synes dock icke vara möjligt att av
den föreliggande utredningen bedöma, huruvida ett så högt belopp som
det sist angivna är erforderligt. Då likväl enligt utskottets förmenande det
belopp, som enligt Kungl. Majits förslag skulle komma att stå till buds för
tillfälliga och oförutsedda behov, skulle bliva alltför knappt, vill utskottet
förorda en höjning av det av Kungl. Majit föreslagna beloppet till 60,000
kronor, varigenom ställningen för reservfonden blir något förbättrad, i det
att enligt de framlagda beräkningarna ett belopp av 32,000 kronor skulle
återstå för tillfälliga och oförutsedda behov.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag
och herrar Westmans m. fl. samt Lundstedts och Wohlins
ovannämnda motioner (I: 29 och lii 65), för beredande av
ytterligare medel till materiel m. m. för de av departementschefen
i statsrådsprotokollet angivna institutionerna vid universitetet
i Uppsala för budgetåret 1930/1931 anvisa ett
extra reservationsanslag av 60,000 kronor.
94:o) Kungl. Majit har (punkt 90) föreslagit riksdagen att ej mindre i
utgiftsstaten för universitetet i Lund under I Avlöningsstater för professorer
och lärare m. fl., A. Avlöningsstat för professorer m. fl., Medicinska fakulteten,
dels — med uteslutande av där uppförda avlöning till en professor
i psykiatri från och med den 1 april 1930 å 3,000 kronor samt arvode till
en professor i psykiatri under tiden den 1 juli 1929—den 31 mars 1930 å
2,250 kronor ävensom av den vid sistnämnda anslag fogade anmärkningen
— från och med den 1 juli 1930 uppföra ytterligare en professor med lön
8.000 kronor och tjänstgöringspenningar 4,000 kronor, eller sammanlagt
12.000 kronor, dels ock besluta, att i den under Medicinska fakulteten upptagna
anmärkningen professorsbefattningarna i nämnda fakultet angivas till
13 ävensom att där under 11) upptages en professur med ämnesområde:
psykiatri; än även med anledning härav höja det ordinarie anslaget till
universitetet i Lund, universitetsstaten, nu 1,233,950 kronor, med 6,750
kronor till 1,240,700 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 236—238 i statsrådsprotokollet.
Lunds universitet.
TJniversitetsstaten.
Professuren i
psykiatri vid
universitetet
i Lund m. m.
[90.]
68
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Genom beslut av 1929 års riksdag upptogs å staten för universitetet
i Lund — i samband med att den vid universitetet befintliga professuren
i psykiatri, som tidigare varit förenad med överläkarbefattningen vid
Lunds hospital och asyl och för vilken å universitetsstaten varit uppfört
ett arvode av 3,000 kronor, skildes från sistnämnda befattning och
erhöll en självständig ställning — från och med den 1 april 1930 en professor
i psykiatri med samma avlöning, för år räknat, som övriga professorer.
Medel för full professorslön för helt år måste nu beredas å universitetets
stat. Härför erfordras ett belopp av 12,000 kronor, varav 8,000 kronor
motsvara lön och 4,000 kronor tjänstgöringspenningar. A andra sidan
böra från och med ingången av budgetåret 1930/1931 avföras ur staten för
universitetet för innevarande budgetår upptagna dels lön och tjänstgöringspenningar
till en professor i psykiatri från och med den 1 april 1930 å
tillhopa 3,000 kronor, dels ock arvode till en professor i psykiatri för tiden
den 1 juli 1929—den 31 mars 1930 å 2,250 kronor eller sammanlagt 5,250
kronor. Nettoökningen för budgetåret 1930/1931 uppgår sålunda till (12,000
—5,250) 6,750 kronor.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må
I. i utgiftsstaten för universitetet i Lund under I Avlöningsstater
för professorer och lärare m. fl., A. Avlöningsstat
för professorer m. fl., Medicinska fakulteten,
a) — med uteslutande av där uppförda avlöning till en
professor i psykiatri från och med den 1 april 1930 å 3,000
kronor samt arvode till en professor i psykiatri under tiden
den 1 juli 1929—den 31 mars 1930 å 2,250 kronor ävensom
av den vid sistnämnda anslag fogade anmärkningen —
från och med den 1 juli 1930 uppföra ytterligare 1 professor
med lön 8,000 kronor och tjänstgöringspenningar
4,000 kronor eller sammanlagt 12,000 kronor;
b) besluta, att i den under Medicinska fakulteten upptagna
anmärkningen professorsbefattningarna i nämnda fakultet
angivas till 13 ävensom att där under 11) upptages
en professur med ämnesområde: psykiatri;
II. med anledning härav höja det ordinarie anslaget till
universitetet i Lund, universitetsstaten, nu 1,233,950 kronor,
med 6,750 kronor till 1,240,700 kronor.
Icke- 95:o) Kungl. Majit har (punkt 91) föreslagit riksdagen att höja den i av
°r
f a t tni''n 6 löningsstater för vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets i Lund
havare vid samlingar och inrättningar under biblioteket uppförda anslagsposten till av
-
Statsutskottets utlåtande Nr, 8.
69
löningar till icke-ordinarie befattningshavare, nu 28,400 kronor, med 2,100
kronor till 30,500 kronor samt förty höja det ordinarie förslagsanslaget för ^ |
Lunds universitet, avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets
samlingar och inrättningar m. m., med ett belopp av 2,100 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 238—240 i statsrådsprotokollet,
Kungl. Maj:ts förslag avser att möjliggöra en utökning av läsesalarnas
öppethållande, så att dessa under terminerna skulle hållas tillgängliga för
allmänheten utan uppehåll från klockan 9 f. m. till klockan 9 e. m.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må höja den i avlöningsstater för vissa tjänstemän
och betjänte vid universitetets i Lund samlingar och
inrättningar under biblioteket uppförda anslagsposten till
avlöningar till icke ordinarie befattningshavare, nu 28,400
kronor, med 2,100 kronor till 30,500 kronor;
samt förty höja det ordinarie förslagsanslaget för Lunds
universitet, avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid
universitetets samlingar och inrättningar m. m., med ett belopp
av 2,100 kronor.
96:o) Kungl. Majit har (punkt 92) föreslagit riksdagen att
dels å personalstaten för universitetet i Lund under vetenskapliga institutioner
och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna,
efter vaktmästare vid geologisk-mineralogiska institutionen uppföra 1 vaktmästare
vid geografiska institutionen med placering i lönegraden B 7;
dels höja den i avlöningsstater för vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets
i Lund samlingar och inrättningar m. m. under vetenskapliga
institutioner och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna,
uppförda anslagsposten till avlöningar till ordinarie tekniska biträden
och till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare,
nu 61,200 kronor, med 2,900 kronor till 64,100 kronor;
dels ock med anledning härav höja det ordinarie förslagsanslaget till
Lunds universitet, avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets
samlingar och inrättningar m. m. med ett belopp av 2,900 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 241—242 i statsrådsprotokollet.
Vaktmästare
vid geografiska
institutionen.
[92.]
Den av 1928 års riksdag beslutade nybyggnaden för de geologisk-mineralogiska
och geografiska institutionerna vid universitetet i Lund beräknas
skola bliva färdig att tagas i bruk från och med ingången av läsåret
1930/1931.
Den geografiska institutionen har tidigare varit inrymd i det s. k. gamla
bibliotekshuset, vars vaktmästare tillika varit vaktmästare vid sagda insti
-
Avlöningar
åt vissa extra
ordinarie
lärare,
amanuenser
och tjänstemän
m. m.
vid universitetet
i Lund
[93.]
jämte två i
ämnet väckta
motioner.
70 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
tution. Departementschefen framhåller vikten av att vaktmästarbefattningen
'' id institutionen, örn vars behövlighet enligt hans mening ingen tvekan
kunde råda, bliver tillsatt i så god tid, att dess innehavare kan vara behjälplig
vid inrednings- och inflyttningsarbetena i den nya institutionsbyggnaden.
Den föreslagna avlöningen, lönegraden B 7, är den sedvanliga för universitetsinstitutionernas
vaktmästare.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må
a) å personalstaten för universitetet i Lund under vetenskapliga
institutioner och inrättningar, tillhörande medicinska
och filosofiska fakulteterna, efter vaktmästare vid geologisk-mineralogiska
institutionen uppföra 1 vaktmästare vid
geografiska institutionen med placering i lönegraden B 7;
b) höja den i avlöningsstater för vissa tjänstemän och
betjänte vid universitetets i Lund samlingar och inrättningar
m. m. under vetenskapliga institutioner och inrättningar,
tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna, uppförda
anslagsposten till avlöningar till ordinarie tekniska biträden
och till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare,
nu 61,200 kronor, med 2,900 kronor till
64,100 kronor;
c) med anledning härav höja det ordinarie förslagsanslaget
till Lunds universitet, avlöningar till vissa tjänstemän
och betjänte vid universitetets samlingar och inrättningar
m. m., med ett belopp av 2,900 kronor.
Vid bifall till vad utskottet under punkterna 95:o) och 96:o) tillstyrkt
kommer det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar till vissa tjänstemän
och betjänte vid universitetets i Lund samlingar och inrättningar m. m..
nu 256,600 kronor, att ökas med 5,000 kronor till 261,600 kronor.
97:o) Kungl. Majit har (punkt 93) föreslagit riksdagen att för beredande
av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och
tjänstemän m. m. vid universitetet i Lund anvisa för budgetåret 1930/1931
ett extra anslag av 58,035 kronor att med särskilda belopp av Kungl. Majit
användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna ändamål.
Utredningen återfinnes å sid. 243—244 i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr K. Sandegård
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
71
(I: 54) och den andra inom andra kammaren av herr B. Mogård m. fl. (II:
80), i vilka motioner hemställts, att det i statsverkspropositionen för uppehållande
av den praktisk-teologiska undervisningen vid Lunds universitet
utgående anslaget måtte upptagas till 10,000 kronor för organiserandet av
teologiska fakultetens praktiska avdelning på i huvudsak samma sätt som
motsvarande avdelning vid Uppsala universitet.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionen II: 80.
Det extra anslaget till avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare,
amanuenser och tjänstemän m. m. vid universitetet i Lund utgår för innevarande
budgetår med ett belopp av 47,835 kronor. Det nu av Kungl.
Maji föreslagna beloppet å 58,035 kronor har uppkommit därigenom att i
anslaget inräknats dels ett extra anslag å 9,000 kronor till bidrag till en
stiftelse vid universitetet för svensk folkminnesforskning, dels ock ett extra
anslag å 1,200 kronor till räknebiträde vid statistiska seminariet, vilka båda
anslagsposter i riksstaten för budgetåret 1929/1930 upptagits såsom särskilda
anslag.
Kungl. Maj:ts förslag innebär, bland annat, att till uppehållande av den
praktiskt-teologiska undervisningen vid universitetet skulle, i likhet med vad
under åtskilliga år varit fallet, utgå ett belopp av 4,500 kronor.
I motionerna I: 54 och II: 80 har, såsom nämnts, hemställts, att sagda
anslag skulle höjas till 10,000 kronor. Till grund för denna hemställan
ligger, anföra motionärerna, en framställning från större akademiska konsistoriet
och teologiska fakulteten vid Lunds universitet, av vilken framginge,
att de praktiskt teologiska övningarna vid detta universitet på grund av
otillräckliga anslag kämpade med stora svårigheter. Situationen hade på
senare tid varit sådan, att fakulteten endast genom godhetsfullt lämnad frivillig
och oavlönad hjälp kunnat upprätthålla denna undervisning. Medel
till andra grenar av denna undervisning hade erhållits genom tillitande av
anslag ur universitetets reservfond, vilken dock numera befunne sig i avtagande,
och ur vilken det torde vara högeligen ovisst örn för framtiden
mera för nämnt ändamål kunde erhållas. Förhållandet bleve så mycket
mera i ögonen fallande, som motsvarande praktiskt teologiska övningar vid
hopsala universitet sedan många år kunnat anordnas på ett mera tillfredsställande
och effektivt sätt tack vare större anslag. Det praktiska övningsinstitutet
i Uppsala hade haft till sitt förfogande icke blott en assistent —
motsvarande den biträdande läraren i praktisk teologi i Lund — utan även
en direktor. Anslaget till uppehållande av den praktisk-teologiska undervisningen
hade i Lund utgått och föresloges alltjämt skola utgå med 4,500
kronor årligen, i Uppsala med 10,000 kronor. Denna olikhet mellan de
båda universiteten kunde i detta hänseende icke motiveras vare sig genom
72
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottets
yttrande.
Materiel för
vissa institutioner
m. m.
vid universitetet
i Lund.
194.]
någon olikhet i kraven på undervisning och handledning av deltagarna i de
praktisk-teologiska övningarna vid de olika universiteten eller genom ett
lägre deltagareantal vid de i Lund anordnade övningarna. Under senare år
hade antalet av de teologie kandidater, som åtnjöte undervisning vid de
praktisk-teologiska övningarna, varit större i Lund än i Uppsala, och intet
syntes tyda på, att denna proportion i framtiden komme att förskjutas till
Lunds nackdel.
I likhet med motionärerna kan utskottet icke finna några bärande skäl
för den åtskillnad i fråga örn anslagsbeloppen till den praktisk-teologiska
undervisningen, som förefinnes mellan de båda universiteten. Utskottet
finner sig dock icke kunna förorda bifall till de i ärendet väckta motionerna
men förutsätter, att, då nu uppmärksamheten blivit fäst på berörda
förhållande, Kungl. Maj:t låter utreda i vad mån ifrågavarande anslag vid
Lunds universitet behöver höjas samt i samband därmed, huruvida någon
nedsättning i motsvarande anslag vid Uppsala universitet kan ifrågasättas.
I övrigt föranleder Kungl. Maj:ts förslag ingen erinran från utskottets sida.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å herrar Sandegårds och Mogårds m. fl.
ovannämnda motioner (I: 54 och II: 80), i vad dessa motioner
skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag, för beredande av avlöningsförmåner
för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser
och tjänstemän m. m. vid universitetet i Lund anvisa för
budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 58,035 kronor att
med särskilda belopp av Kungl. Majit användas för de av
departementschefen i statsrådsprotokollet angivna ändamål.
98:o) Kungl. Majit har (punkt 94) föreslagit riksdagen att till materiel
för vissa institutioner vid universitetet i Lund m. m. anvisa för budgetåret
1930/1931 ett extra reservationsanslag av 45,225 kronor att av Kungl. Majit
användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet omförmälda
ändamål.
Utredningen återfinnes å sid. 244—246 i statsrådsprotokollet.
Ifrågavarande extra reservationsanslag utgör för nu löpande budgetår
43,725 kronor. Med detta belopp har nu sammanförts det extra anslag å
1,500 kronor, som av 1929 års riksdag beviljats till materiel för statistiska
seminariet.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till materiel för vissa institutioner vid
universitetet i Lund m. m. anvisa för budgetåret 1930/1931
ett extra reservationsanslag av 45,225 kronor att av Kungl.
Statsutskottets utlåtande Nr, 8.
73
Majit användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet
omförmälda ändamål.
99:o) Kungl. Majit har (punkt 95) föreslagit riksdagen att till arvode åt
den, som förordnas att vid universitetet i Lund uppehålla den polikliniska
undervisningen i kirurgi tre dagar i veckan, för budgetåret 1930/1931 anvisa
ett extra anslag av 1,800 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 246—250 i statsrådsprotokollet.
Riksdagen har alltsedan år 1920 anvisat extra anslag till biträdande lärare i
kirurgi. Jämlikt Kungl. Majits i ämnet meddelade beslut — senast den 16 maj
1929 beträffande det för budgetåret 1929/1930 anvisade anslaget å 3,600 kronor
— skola av nämnda belopp 3,000 kronor utgå såsom arvode till den,
som av kanslern för rikets universitet förordnas att giva tre propedeutiska
kurser i allmän kirurgi, och 600 kronor såsom arvode till den, som av kanslern
förordnas att å den kirurgiska polikliniken deltaga i den föreskrivna
polikliniska undervisningen och en dag i veckan hålla poliklinisk föreläsning.
Den nu gjorda framställningen avser att bereda medel för överflyttande
under tre dagar i veckan av den polikliniska undervisningen i kirurgi
från professorn i ämnet till annan person; professorn skulle sålunda tills
vidare bibehålla allenast två dagars poliklinisk undervisningsskyldighet.
Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må till arvode åt den, som förordnas att
vid universitetet i Lund uppehålla den polikliniska undervisningen
i kirurgi tre dagar i veckan, för budgetåret 1930/
1931 anvisa ett extra anslag av 1,800 kronor.
100:o) Kungl. Majit har (punkt 96) föreslagit riksdagen att i enlighet
med de av 1925 års riksdag godtagna grunder såsom bidrag till täckande
av driftkostnaderna under år 1929 vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 63,487 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 250—252 i statsrådsprotokollet.
Ovannämnda av 1925 års riksdag godtagna grunder äro av följande innehåll:
1) staten lämnar i viss utsträckning landstinget ersättning för de di
rekta
kostnader, som utomlänspatienterna å allmän sal betinga därigenom
att legosängsavgiften, 4 kronor 50 öre, är avsevärt lägre än underhållskostnaden;
2) överläkaren å barnbördsavdelningen äger rätt att befria från legosängsavgift
för 20 procent av underliållsdagarna av ett kalenderår, varvid
staten övertager kostnaderna härför.
Anslag för
uppehållande
av den polikliniska
undervisningen
i kirurgi
vid universitetet
i Lund.
[95.]
Statsbidrag
till täckande
av driftkostnaderna
vid
Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar
i
Lund.
[96.]
74
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utvidgningsoch
ändrings
arbeten vid
Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar
i
Lund.
[97.]
Utrustning
av undervisningslokaler
å den ortopediska
kliniken
vid
Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar
i
Lund.
[98.]
De beräkningar, på vilka Kungl. Maj:t nu grundar sin här ifrågavarande
framställning, stå i överensstämmelse med berörda grunder.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må i enlighet med de av 1925 års riksdag
godtagna grunderna såsom bidrag till täckande av driftkostnaderna
under år 1929 vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra
anslag av 63,487 kronor.
101:o) Sedan 1927 års riksdag såsom bidrag till täckande av kostnaderna
för uppförande vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund av nya
byggnader för den ortopediska kliniken och för öronkliniken m. m. i enlighet
med i ärendet företedda ritningar och kostnadsförslag anvisat ett anslag
av 1,476,432 kronor 50 öre samt därav såsom extra reservationsanslag anvisat
för budgetåret 1927/1928 ett belopp av 100,000 kronor, för budgetåret
1928/1929 ett belopp av 476,000 kronor och för budgetåret 1929/1930 ett
belopp av 450,000 kronor, har nu Kungl. Majit (punkt 97) föreslagit riksdagen
att av nämnda anslag å 1,476,432 kronor 50 öre för budgetåret 1930/
1931 såsom extra reservationsanslag anvisa återstoden 450,432 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må av det såsom bidrag till täckande av
kostnaderna för uppförande vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund av nya byggnader för den ortopediska kliniken
och för öronkliniken m. m. i enlighet med företedda
ritningar och kostnadsförslag beviljade anslaget å 1,476,432
kronor 50 öre för budgetåret 1930/1931 såsom extra reservationsanslag
anvisa återstoden 450,432 kronor.
102:o) Kungl. Majit har (punkt 98) föreslagit riksdagen att för utrustning
av undervisningslokaler å den ortopediska kliniken vid Malmöhus läns
sjukvårdsinrättningar i Lund för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag
av 5,263 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 253—256 i statsrådsprotokollet.
Ortopediska kliniken vid universitetet i Lund har hittills varit inrymd inom
den kirurgiska kliniken och fått använda sig av denna kliniks undervisningslokaler
med dessas utrustning. Då nu med riksdagens medverkan
den ortopediska kliniken erhållit egen byggnad, har möjligheten för en sådan
anordning upphört, och kliniken måste nu utrusta egna undervisningslokaler,
närmast föreläsningssal och laboratorium för tjänstgörande medicine
kandidater.
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 75
Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Majits förslag och
hemställer alltså,
att riksdagen må för utrustning av undervisningslokaler
å den ortopediska kliniken vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund för budgetåret 1930/1931 anvisa ett
extra anslag av 5,263 kronor.
103:o) Kungl. Majit har (punkt 99) föreslagit riksdagen att för utrustning
av undervisningslokaler å öron-, näs- och halskliniken vid Malmöhus läns
sjukvårdsinrättningar i Lund för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag
av 3,744 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 256—257 i statsrådsprotokollet.
Öron-, näs- och halskliniken vid universitetet i Lund har hittills varit inrymd
inom den kirurgiska kliniken och fått använda sig av denna kliniks
undervisningslokaler med dessas utrustning men är sedan den 1 oktober
1929 förlagd till egen klinikbyggnad. Den måste då utrusta egna undervisningslokaler,
närmast föreläsningssal och laboratorium för tjänstgörande
medicine kandidater.
Utskottet, som icke funnit något att erinra mot Kungl. Majits förslag,
hemställer,
att riksdagen må för utrustning av undervisningslokaler
å öron-, näs- och halskliniken vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund för budgetåret 1930/1931 anvisa ett
extra anslag av 3,744 kronor.
104:o) Sedan 1928 års riksdag till utförande i huvudsaklig överensstämmelse
med föreliggande, av byggnadsstyrelsen i skrivelse den 25 november
1926 förordade ritningar med av riksdagen angivna jämkningar av en nybyggnad
för de geologisk-mineralogiska och geografiska institutionerna vid
universitetet i Lund samt till nämnda byggnads inredning och utrustning
beviljat ett belopp av 726,200 kronor samt därav såsom extra reservationsanslag
anvisat för budgetåret 1928/1929 250,000 kronor och för
budgetåret 1929/1930 375,000 kronor, har nu Kungl. Majit (punkt 100)
föreslagit riksdagen att av omförmälda belopp, 726,200 kronor, för budgetåret
1930/1931 såsom extra reservationsanslag anvisa återstoden, 101,200
kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må av det till utförande av en nybyggnad
för de geologisk-mineralogiska och geografiska institutionerna
vid universitetet i Lund samt till nämnda bygg
-
Utrustning
av undervisningslokaler
å oron-, näs-,
och halskliniken
vid
Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar
i
Lund.
[99.]
Nybyggnad
för de geologisk-mineralogiska
och
geografiska
institutionerna
vid
universitetet
i Lund.
[100.]
76
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Uppvärmning
m. m.
av geologiskmineralogiska
och
geografiska
institutionernas
byggnad.
fiol-]
nads inredning och utrustning av 1928 års riksdag beviljade
anslaget å 726,200 kronor för budgetåret 1930/1961
såsom extra reservationsanslag anvisa återstoden, 101,200
kronor.
105:o) Kungl. Majit har (punkt 101) föreslagit riksdagen att till uppvärmning
m. m. av geologisk-mineralogiska och geografiska institutionernas
vid universitetet i Lund byggnad för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra
reservationsanslag av 6,000 kronor. ***
Utredningen återfinnes å sid. 258—261 i statsrådsprotokollet.
I den ordinarie staten för universitetet i Lund äro under II Anslag till
materiel m. m. uppförda dels ett anslag å 2,600 kronor till geologiskmineralogiska
institutionen, dels ock ett anslag å 1,450 kronor till geografiska
institutionen. Därjämte har riksdagen å extra stat från och med år
1916 anvisat ett anslag av 1,000 kronor årligen till materiel för geologiskmineralogiska
institutionen. Dessa anslagsmedel tagas nästan uteslutande i
anspråk för vetenskaplig materielutrustning.
Från det till geografiska institutionen utgående anslaget utgå icke några
medel till bestridande av kostnaderna för värme, ljus, vatten, telefon eller
rengöring, och från de till geologisk-mineralogiska institutionen utgående
anslagen utgår endast ett obetydligt belopp för dylika ändamål.
Den i enlighet med beslut av 1928 års riksdag uppförda nybyggnaden
för de geologisk-mineralogiska och geografiska institutionerna vid universitetet
i Lund beräknas kunna tagas i bruk för sitt ändamål under hösten
1930, troligen i oktober månad.
Från de akademiska myndigheternas sida har nu hemställts örn förslag
till 1930 års riksdag örn anvisande på ordinarie stat av ett anslag å 6,000
kronor för bestridande av på den nya byggnaden belöpande kostnader för
uppvärmning, skötsel av trädgårdsanläggningen samt vatten- och kloakavgifter.
Departementschefen har icke funnit något att erinra mot beloppets storlek
men ansett, att anslaget för närvarande — och till dess man hunnit
förvärva någon erfarenhet örn medelsåtgången — borde upptagas såsom ett
extra anslag.
Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majlis förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må till uppvärmning m. m. av geologiskmineralogiska
och geografiska institutionernas vid universitetet
i Lund byggnad för budgetåret 1930/1931 anvisa
ett extra reservationsanslag av 6,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
77
106:o) Kungl. Majit bär (punkt 102) föreslagit riksdagen att till utförande,
i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet framlagda ritningar, arbets- ningsarbeteu
beskrivningar och kostnadsförslag, av vissa ändrings- och inredningsarbeten i geologisk~
... i i • t j j minera
i
geologisk-mineralogiska institutionens vid universitetet i ljuna nuvarande logiska mati
byggnad
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av
74,000 kronor. byggnad.
'' Utredningen återfinnes å sid. 261—265 i statsrådsprotokollet. [102.]
När Kungl. Majit för 1928 års riksdag framlade förslag angående utförande
av en nybyggnad för de geologisk-mineralogiska och geografiska
institutionerna vid universitetet i Lund, betonade föredragande departementschefen
det nära samband, som frågan örn nybyggnad för dessa institutioner
ägde med frågan örn utrymmet för humanistiska sektionens i gamla
biblioteksbyggnaden inrymda seminariebibliotek. Genom en nybyggnad för
nu ifrågavarande institutioner skulle, framhöll departementschefen, ett flertal
lokaler lösgöras för andra universitetsbehov, av vilka de humanistiska
seminariernas lokalbehov ansetts i främsta rummet böra tillgodoses. Ej
minst med hänsyn till sistnämnda omständigheter, som gjorde den föreliggande
frågan till ett spörsmål av den största betydelse för universitetet i
dess helhet, funne departementschefen synnerligen angeläget, att de geologiska
och geografiska institutionernas byggnadsfråga med det snaraste bleve
slutligen löst. Efter sistnämnda institutioners flyttning bomme givetvis anslagsmedel
att erfordras för iordningställande av deras förutvarande lokaler
till deras nya ändamål, men kostnaderna härför torde ej komma att belöpa
sig till mera avsevärda belopp.
Den nya institutionsbyggnaden beräknas kunna tagas i bruk under hösten
1930, och från de akademiska myndigheternas sida föreligger nu ett förslag,
varigenom de sålunda ledigblivande lokalerna skulle tagas i anspråk för
beredande av ökade lokalutrymmen för de i den s. k. gamla biblioteksbyggnaden
inrymda seminarielokalerna för teologiska och juridiska fakulteterna
samt filosofiska fakultetens humanistiska sektion, vilka lokaler på
grund av den under senare år enormt ökade tillströmningen av studenter
till universitetet blivit i hög grad otillräckliga.
Det nu föreliggande förslaget måste anses vara en konsekvens av det utskottets
utav 1928 års riksdag fattade beslutet om nybyggnad för de geologisk- yttrande
mineralogiska och geografiska institutionerna vid universitetet i Lund.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag, varigenom
de till följd av ovanberörda nybyggnad ledigblivande lokalerna synas bliva
utnyttjade på ett ändamålsenligt sätt.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till utförande, i huvudsaklig överensstämmelse
med i ärendet framlagda ritningar, arbetsbeskrivningar
och kostnadsförslag, av vissa ändrings- och inred
-
78
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
ningsarbeten i geologisk-mineralogiska institutionens vid universitetet
i Lund nuvarande byggnad för budgetåret 1930/
1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 74,000 kronor.
''reparations-1 107:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 103) föreslagit riksdagen i
arbeten i uni- fråga om ändrings- och reparationsarbeten i universitetshuset i Lund komVhuset*8
mer uts^oBet framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket ut
[103
] skottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.
ärlythska 1B8:o) Kungl. Majit har (punkt 104) föreslagit riksdagen att till instruinstitutionen.
mentell utrustning för fysiska institutionen vid universitetet i Lund för bud[104.
] getåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 5,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 266—267 i statsrådsprotokollet.
Av ett år 1926 för här ifrågavarande ändamål av de akademiska myndigheterna
begärt anslag av 30,000 kronor har riksdagen tidigare, i enlighet
med Kungl. Majits förslag, beviljat för budgetåret 1927/1928 5,000 kronor
samt för ett vart av budgetåren 1928/1930 10,000 kronor. För budgetåret
1930/1931 äskas sålunda nu återstoden, 5,000 kronor.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,
att riksdagen må till instrumentell utrustning för fysiska
institutionen vid universitetet i Lund för budgetåret 1930/
1931 anvisa ett extra anslag av 5,000 kronor.
Komplettering
av utrustningen
å
kemiska institutionen.
[105.]
109:o) Kungl. Majit har (punkt 105) föreslagit riksdagen att till komplettering
av utrustningen å kemiska institutionen vid universitetet i Lund
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 267—268 i statsrådsprotokollet.
Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Majits förslag och
får alltså hemställa,
att riksdagen må till komplettering av utrustningen å kemiska
institutionen vid universitetet i Lund för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor.
avPstäng8d 110:o) KungL Mai:t har (punkt 106) föreslagit riksdagen att till bestrivid
botaniska dande av kostnaderna för uppförande av stängsel kring S:t Petri kyrkogård
ochfs^Petri Sam*'' de delar av den s. k. gamla epidemisjukhustomten m. m. till vilka
kyrkogård, universitetet i Lund under år 1928 förvärvat nyttjanderätt, i huvudsaklig
[106.] överensstämmelse med i ärendet företedda kostnadsförslag, för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 11,225 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 268—272 i statsrådsprotokollet.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
79
Sedan Kungl. Majit föreslagit 1929 års riksdag att för här ifrågavarande
arbeten anvisa ett belopp av tillhopa 11,725 kronor, varav 1,525 kronor beräknades
för arbetena vid S:t Petri kyrkogård och återstoden, 10,200 kronor,
för arbetena vid den s. k. gamla epidemisjukhustomten, anförde riksdagen
i skrivelse den 26 april 1929, nr 8 A, under punkt 99 bland annat följande:
Riksdagen har i och för sig intet att erinra mot att ifrågavarande arbeten
komma till utförande, men vad de beräknade utgifterna härför angår, måste
riksdagen finna stängselkostnaderna påfallande höga. Riksdagen har svårt
att tänka sig, att de områden, det här gäller, icke skola kunna i erforderliga
delar på ett tillfredsställande sätt inhägnas för en avsevärt mindre
summa än 11,725 kronor, och anser den frågan böra bliva föremål för förnyat
övervägande av vederbörande myndigheter. Under sådana förhållanden
torde det vara lämpligt att låta med beviljandet av medel till stängsels
uppförande anstå.
De akademiska myndigheterna hava nu inkommit med förnyad framställning
i ämnet och därvid framhållit, att botaniska trädgården enligt ett år
1928 mellan universitetet och Lunds stad träffat avtal, varigenom staden
under ständig nyttjanderätt till; universitetet överlämnat den s. k. gamla
epidemisjukhustomten, tillförts en värdefull och välbehövlig jordareal. Enligt
sagda avtal åligger det universitetet att i gränserna mot såväl stadens
återstående del av epidemisjukhustomten som för Ostra Vallgatans utvidgning
undantaget område uppsätta erforderligt stängsel, vilket, såvitt det avser
sistnämnda område, skall vara av samma slag som redan förefinnes vid
Östra Vallgatans norra del utmed botaniska trädgården. Jämväl ett iordningställande
av den universitetet sedan 1840 tillhörande S:t Petri kyrkogård
ingick i de av staden uppställda villkoren.
Arbetet med inhägnandet av sistberörda område har redan måst verkställas
för en kostnad av 1,473 kronor 50 öre mot tidigare beräknade 1,525
kronor. Medlen härför hava förskotterats ur universitetets reservfond. Departementschefen
föreslår nu, att ersättning för berörda förskott beredes
fonden.
För de återstående stängselarbetena beräknas ett belopp av 9,750 kronor
mot tidigare 10,200 kronor. Då universitetet genom ovanberörda avtal
förbundit sig att utföra stängslet utmed Östra Vallgatan i överensstämmelse
med där redan befintligt stängsel, framhåller byggnadsstyrelsen att någon
ytterligare reducering av kostnaderna icke torde vara möjlig.
Sammanlagda kostnaden för här ifrågavarande arbeten uppgår sålunda till
(1,473: 50 + 9,750: —) 11,223 kronor 50 öre eller i avrundat tal 11,225 kronor.
Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och
hemställer därför,
att riksdagen må till bestridande av kostnaderna för
uppförande av stängsel kring S:t Petri kyrkogård samt vid
de delar av den s. k. gamla epidemisjukhustomten m. m.,
80
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Bokinköp
och bokbindning
för
universitetsbiblioteket
i Lund.
[107.1
Ytterligare
medel till
materiel
m. m. för
vissa institu>
tioner vid
universitetet
i Lund.
[108.]
till vilka universitetet i Lund under år 1928 förvärvat nyttjanderätt,
i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet
företedda kostnadsförslag, för budgetåret 1930/1931 anvisa
ett extra reservationsanslag av 11,225 kronor.
lilio) Kungl. Majit har (punkt 107) föreslagit riksdagen att till bokinköp
och bokbindning för universitetsbiblioteket i Lund för budgetåret 1930/1931
anvisa ett extra reservationsanslag av 90,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 272—275 i statsrådsprotokollet.
Anslaget utgår för innevarande budgetår med 80,000 kronor.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må till bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket
i Lund för budgetåret 1930/1931 anvisa
ett extra reservationsanslag av 90,000 kronor.
112:o) Kungl. Majit har (punkt 108) föreslagit riksdagen att för beredande
av ytterligare medel till materiel m. m. för de av departementschefen
i statsrådsprotokollet angivna institutionerna vid universitetet i Lund för
budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 103,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 275—285 i statsrådsprotokollet.
Under de senare åren hava anslag till växlande belopp anvisats till förstärkning
av materielanslagen till vissa institutioner vid Lunds universitet. Till
en början motsvarade anslagen i stort sett de från universitetet framlagda
kraven. Då det under de senare åren befanns, att universitetets reservfond
kunde uppvisa en förhållandevis god ställning, ansågs universitetet böra med
en mindre del bidraga förmedelst reservfondsmedel till täckande av institutionernas
ökade medelsbehov. Den väsentligare delen av ifrågavarande kostnader
kom emellertid att vila på statsverket.
För budgetåret 1926/1927 hade från universitetets sida beräknats för institutionernas
merkostnader ett sammanlagt belopp av 81,655 kronor. Kungl.
Majit föreslog hos riksdagen ett anslag av 60,000 kronor, vilken summa
riksdagen, i samband med sitt avslag å Kungl. Majits förslag örn 3,415
kronor såsom ersättning till reservfonden för vissa till fonden hädanefter ej
ingående medel, höjde till 63,000 kronor.
För budgetåren 1927/1928, 1928/1929 och 1929/1930 hade från universitetets
sida beräknats för ändamålet belopp av tillhopa 82,800 kronor, respektive
92,050 kronor och 105,100 kronor. I enlighet med Kungl. Majits
förslag beviljade riksdagen för ett vart av sagda budgetår samma belopp
som för budgetåret 1926/1927 eller alltså 63,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
81
Framställning har nu gjorts från universitetet om ökade medel till institutionernas
materielkostnader för budgetåret 1930/1931. Från universitetet
har härvid institutionernas ökade materielbehov beräknats till 109,183 kronor
33 öre.
Departementschefen har till en början erinrat, att reservfondens utgående
balans vid utgången av budgetåret 1928/1929 i avrundat krontal utgjort
120,732 kronor. Motsvarande siffra utgjorde för budgetåret 1925/1926
140,644 kronor, för budgetåret 1926/1927 138,128 kronor samt för budgetåret
1927/1928 146,723 kronor. Departementschefen har vidare anfört, att, hur
livligt han för övrigt uppskattade vikten för universitetet att för sina tillfälliga
behov äga tillgång på erforderliga medel i önskvärd utsträckning han
dock nödgades, liksom skett under föregående budgetår, att även nu räkna
med bidrag från reservfonden till bestridande av institutionernas ökade materielkostnader.
Med hänsyn till å ena sidan den relativt svaga ställning,
som reservfonden i Lund alltid haft och fortfarande ägde, och å andra sidan
de å densamma påvilande utgifter till universitetets byggnadskassa har departementschefen
funnit sig böra förorda, att genom en större ökning av
statsanslaget reservfonden avlastades på ett mera effektivt sätt än hittills
kunnat ske. Han har ansett sig böra förorda en ökning av 40,000 kronor,
vadan anslaget för budgetåret 1930/1931 skulle beräknas till 103,000 kronor.
Därest man utginge från att institutionernas ökade anslagsbehov uppginge
till i avrundat krontal 109,183 kronor och därest det nu beräknade anslaget
å 103,000 kronor bleve av riksdagen beviljat, skulle allenast ett belopp av
6,183 kronor återstå, vilket det skulle ankomma på universitetets reservfond
att gälda. Departementschefen anser, att fonden utan större olägenhet torde
kunna tåla denna belastning.
Med hänsyn till den förebragta utredningen rörande reservfondens ställning
anser sig utskottet böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må för beredande av ytterligare medel till
materiel m. m. för de av departementschefen i statsrådsprotokollet
angivna institutionerna vid universitetet i Lund
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag
av 103,000 kronor.
113:o) Kungl. Maj:t har (punkt 109) föreslagit riksdagen att för beredande
av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser
och tjänstemän m. m. vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa för
budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 91,958 kronor att med särskilda
belopp av Kungl. Majit användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet
angivna ändamål.
Utredningen återfinnes å sid. 285—287 i statsrådsprotokollet.
Bihang till riksdagens protokoll 19110. 6 sami. 8 haft. (Nr 8.) 6
Utskottets
yttrande.
Avlöningar
åt vissa
extra ordina
rie lärare,
amanuenser
och tjänstemän
m. in.
vid karo
önska institutet.
[109.]
82
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Höjning av
anslaget till
materiel
m. m. till
vissa institutioner
och
kliniker
vid karolinska
institutet.
[Ilo.]
Ifrågavarande extra anslag utgör för nu löpande budgetår 98,513 kronor.
Det nu äskade beloppet har framkommit därigenom att en anslagspost å
6,555 kronor till poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm uteslutits för att
behandlas i annat sammanhang.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för beredande av avlöningsförmåner för
vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän
m. m. vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa för
budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 91,958 kronor att
med särskilda belopp av Kungl. Majit användas för de av
departementschefen i statsrådsprotokollet angivna ändamål.
114:o) Kungl. Majit har (punkt 110) föreslagit riksdagen att för beredande
av ökning av anslagsposten till materiel m. m. för farmakologiska
institutionen från 1,000 kronor till 3,000 kronor öka det ordinarie reservationsanslaget
till materiel m. m. för vissa institutioner och kliniker vid
karolinska mediko-kirurgiska institutet, nu 76,600 kronor, med 2,000 kronor
till 78,600 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 287—291 i statsrådsprotokollet.
I det i riksstaten under rubrik Karolinska mediko-kirurgiska institutet
upptagna ordinarie reservationsanslaget å 76,600 kronor till materiel m. m.
för vissa institutioner och kliniker ingår en anslagspost å 1,000 kronor till
materiel m. m. för farmakologiska institutionen. Alltsedan budgetåret 1923/
1924 har vidare riksdagen anvisat extra anslagsmedel till förstärkning av
nämnda ordinarie anslagspost; för budgetåret 1929/1930 utgår sålunda av
det av riksdagen för nämnda budgetår anvisade extra reservationsanslaget
å 58,i00 kronor till materiel för vissa institutioner vid karolinska institutet
m. m. ett belopp av 300 kronor till materiel m. m. för farmakologiska
institutionen.
Av det till institutionen utgående årsanslaget, sammanlagt 1,300 kronor,
har under de senaste åren omkring hälften åtgått för sådana löpande utgifter
som renhållning av institutionen, tvätt, telefon och skötsel av hiss. Den
återstående hälften har alltså varit disponibel för inköp och underhåll av
försöksdjur samt anskaffande av apparater, instrument, kemikalier och behövlig
speciallitteratur.
Karolinska institutets lärarkollegium har framhållit, att det för undervis
ningens och det vetenskapliga arbetets bedrivande vid den farmakologiska
institutionen är nödvändigt att årsanslaget til materiel höjes. Den erforderliga
höjningen beräknar kollegiet till 1,700 kronor, att användas främst
till inköp och underhåll av försöksdjur, inköp av apparater samt till kemikalier
och farmakologiska preparat.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
83
Departementschefen har biträtt lärarkollegiets förslag och hemställt, att
anslagsposten till materiel m. m. för ifrågavarande institution beräknas till
3.000 kronor, vilket innebär, att institutets ordinarie materielanslag höjes
med 2,000 kronor till 78,600 kronor men att samtidigt en minskning sker
å hittills utgående extra anslagsmedel till materiel med 300 kronor, alltså
en anslagsökning med 1,700 kronor.
Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må för beredande av ökning av anslagsposten
till materiel m. m. för farmakologiska institutionen från
1,000 kronor till 3,000 kronor öka det ordinarie reservationsanslaget
till materiel m. m. för vissa institutioner och
kliniker vid karolinska mediko-kirurgiska institutet, nu 76,600
kronor, med 2,000 kronor till 78,600 kronor.
115:o) Kungl. Majit har (punkt lil) föreslagit riksdagen att till förstärkning
av den i det ordinarie reservationsanslaget till materiel m. m. för vissa
institutioner och kliniker vid karolinska institutet ingående anslagsposten å
22.000 kronor till institutets materiel i allmänhet för budgetåret 1930/1931
anvisa ett extra reservationsanslag av 26,600 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 291—292 i statsrådsprotokollet.
Här ifrågavarande förstärkningsanslag utgår för budgetåret 1929/1930
med 28,300 kronor.
Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Majits förslag och
hemställer därför,
att riksdagen må till förstärkning av den i det ordinarie
reservationsanslaget till materiel m. m. för vissa institutioner
och kliniker vid karolinska institutet ingående anslagsposten
å 22,000 kronor till institutets materiel i allmänhet för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av
26,600 kronor.
116:o) Kungl. Majit har (punkt 112) föreslagit riksdagen att till materiel
m. m. för vissa institutioner vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa
för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 33,500 kronor
att av Kungl. Majit användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet
omförmälda ändamål.
Utredningen återfinnes å sid. 292—293 i statsrådsprotokollet.
Ifrågavarande extra anslag utgör för nu löpande budgetår 58,100 kronor.
Det nu äskade beloppet har framkommit därigenom, att å eira sidan ute
-
Ökade medel
till materiel
i allmänhet
vid karolinska
institutet.
[lil.]
Materiel
m. m. för
vissa institutioner
vid
karolinska
institutet.
[112.]
84
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Elektrisk
belysning
m. m. vid
farmakologiska
institutionen
vid
karolinska
institutet.
[113.]
slutits de för innevarande budgetår utgående anslagsposterna å 28,300 kronor
för beredande av ökade medel till materiel i allmänhet vid karolinska
institutet samt å 300 kronor till materiel m. m. för farmakologiska institutionen
samt å andra sidan med anslaget sammanförts de för innevarande
budgetår utgående extra reservationsanslagen å 500 kronor till materiel för
dermato-syfilidologiska kliniken, å 1,000 kronor till materiel för undervisningen
i allmän patologi samt å 2,500 kronor till förstärkning av den i
reservationsanslaget till materiel m. m. för vissa institutioner och kliniker
ingående anslagsposten till materiel m. m. för kemiska institutionen.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till materiel m. m. för vissa institutioner
vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa för
budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 33,500
kronor att av Kungl. Majit användas för de av departementschefen
i statsrådsprotokollet omförmälda ändamål.
117:o) Kungl. Majit har-(punkt 113) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1930/1931 såsom extra reservationsanslag anvisa dels till inköp av viss
apparatur m. m. för den farmakologiska institutionen vid karolinska medikokirurgiska
institutet ett belopp av 4,345 kronor, dels ock för anordnande
av elektrisk belysning inom samma institution i huvudsaklig överensstämmelse
med i ärendet företedda ritningar och kostnadsförslag ett belopp av
2,655 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 287—291 i statsrådsprotokollet.
Av årsanslaget till materiel m. m. vid farmakologiska institutionen, nu
sammanlagt 1,300 kronor, har under de senaste åren omkring hälften åtgått
för sådana löpande utgifter som renhållning av institutionen, tvätt, telefon
och skötsel av hiss. Den återstående hälften har alltså varit disponibel för
inköp och underhåll av försöksdjur samt anskaffande av apparater, instrument,
kemikalier och behövlig speciallitteratur.
Under de gångna åren hava blott i obetydlig utsträckning moderna apparater
kunnat anskaffas. Särskilt kännbar är, framhåller karolinska institutets
lärarkollegium, bristen på modern registreringsapparatur samt på skioptikon
och epidiaskop för undervisningens bruk. Kostnaderna för nu
ifrågavarande apparatur m. m. beräknas till 4,345 kronor.
Härutöver har kollegiet hemställt örn ett anslag för vissa ändringar i fråga
om belysningsanordningarna å institutionen. Belysningen därstädes är för
närvarande till övervägande delen gas, och det är ett önskemål, ej minst
med hänsyn till eldfaran, att snarast erhålla elektrisk belysning. Genom
byggnadsstyrelsens försorg har på begäran av kollegiet verkställts en utredning
i denna sak, vilken utvisar, att kostnaderna för installationsarbetena,
Statsutskottets utlåtande Nr 8,
85
däri inberäknat erforderliga håltagnings- och efterlagningsarbeten, skulle
komma att uppgå till sammanlagt 2,050 kronor. Till sistnämnda belopp
kommer kostnaden för behövlig armatur, vilken beräknas till 607 kronor
25 öre. För sistnämnda ändamål erfordras alltså en summa av 2,657 kronor
25 öre.
Departementschefen har förordat lärarkollegiets sålunda gjorda framställningar
och därvid avrundat sistberörda belopp till 2,655 kronor.
Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och
hemställer därför,
att* riksdagen må för budgetåret 1930/1931 såsom extra
reservationsanslag anvisa
a) till inköp av viss apparatur m. m. för den farmakologiska
institutionen vid karolinska mediko-kirurgiska institutet
ett belopp av 4,345 kronor,
b) för anordnande av elektrisk belysning inom samma institution
i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet företedda
ritningar och kostnadsförslag ett belopp av 2,655
kronor.
118:o) Kungl. Maj:t har (punkt 114) föreslagit riksdagen att för karolinska
mediko-kirurgiska institutet till en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm
anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 7,700 kronor att utgå
under villkor, att Stockholms stad för samma tid tillskjuter för enahanda
ändamål motsvarande belopp.
Utredningen återfinnes å sid. 294—295 i statsrådsprotokollet.
I det av riksdagen för budgetåret 1929/1930 anvisade extra anslaget av
98,513 kronor till avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser
och tjänstemän m. m. vid karolinska mediko-kirurgiska institutet
ingår en anslagspost å 6,555 kronor till en poliklinik för barnsjukdomar i
Stockholm. Anslaget, som utgår under villkor att Stockholms stad till
enahanda ändamål för tiden 1 juli 1929—30 juni 1930 tillskjuter motsvarande
belopp, skall användas för den till allmänna barnhuset i Stockholm
förlagda polikliniken, därvid av de utav stat och kommun tillhopa beviljade
anslagsmedel skola såsom arvoden utgå till en assistent 3,600 kronor,
till en amanuens 2,400 kronor, till en journalförerska 1,200 kronor och till
en sköterska 1,800 kronor.
Karolinska institutets lärarkollegium har nu gjort framställning om ökade
anslag till denna poliklinik och därvid framhållit, att till poliklinikens förfogande
under senare år stått en summa av sammanlagt 13,110 kronor samt
att utgifterna överstigit de beviljade anslagen, detta trots den allra noggrannaste
sparsamhet och uteslutning av allt, som kan tänkas vara onödigt.
Poliklinik för
barnsjukdomar
i
Stockholm.
[114.]
86
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Uppförande
av nytt kliniskt
sjukhus
i Stockholm
m. m.
[115.]
Förslagsanslaget
till
avlöningar
m. m. vid
tandläkarinstitutet.
Kanslibiträde
vid
expeditionen,
[116.]
Utgifterna för budgetåret 1925/1926 överstego anslagen med 2,647 kronor
och för budgetåret 1926/1927 med 2,342 kronor. För budgetåret 1927/1928
överstego utgifterna med 2,058 kronor de till disposition stående anslagen.
Bristerna hava täckts av medel från karolinska institutets pediatriska
fond. För budgetåret 1928/1929 bomme säkerligen också utgifterna att
bliva cirka 2,200 ä 2,300 kronor större än anslagen och liknande komme
att bliva fallet för budgetåret 1929/1930. Lärarkollegiet har med anledning
härav hemställt, att poliklinikens årsanslag måtte höjas med cirka 2,300
kronor eller från 13,110 kronor till 15,400 kronor.
Departementschefen har, i överensstämmelse med, vad sålunda anförts,
funnit ett till 15,400 kronor förhöjt belopp erforderligt för tillgodoseende
av de nödvändiga behoven, av vilket belopp hälften, eller 7,700 kronor,
skulle utgå av statsmedel och återstående hälften från Stockholms stad.
En av lärarkollegiet gjord framställning om ett extra anslag av 5,725
kronor — under förutsättning att Stockholms stad för ändamålet beviljade
lika stort belopp — till ersättning för vissa under budgetåren 1925/1930
havda utgifter för polikliniken har departementschefen icke funnit sig kunna
biträda.
Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må för karolinska mediko-kirurgiska institutet
till en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm anvisa
för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 7,700 kronor
att utgå under villkor, att Stockholms stad för samma tid
tillskjuter för enahanda ändamål motsvarande belopp.
119:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 115) föreslagit riksdagen i
fråga om uppförande av nytt kliniskt sjukhus i Stockholm m. m. kommer
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet
härigenom skolat för riksdagen
anmäla.
120:o) Kungl. Maj:t har (punkt 116) föreslagit riksdagen att
dels i personalstaten för tandläkarinstitutet efter 1 kassörska uppföra 1
kanslibiträde med placering i lönegraden B 7;
dels ock vid bifall härtill öka den i staten för tandläkarinstitutet upptagna
anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän, nu 38,600 kronor,
med 3,150 kronor till 41,750 kronor samt förty höja det ordinarie förslagsanslaget
till avlöningar m. m. vid tandläkarinstitutet, nu 91,950 kronor,
med 3,150 kronor till 95,100 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 296—298 i statsrådsprotokollet.
Inspektor vid tandläkarinstitutet har för skötande av expeditionsgöromålen
vid institutet hjälp dels av en sekreterare, dels också av en kassörska.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
87
Sekreterarens åligganden finnas preciserade i § 19 mom. 1 av institutets
stadgar, som lyder: »Vid lärarrådets sammanträden föres protokoll av en
av lärarrådet utsedd sekreterare, som jämväl ombesörjer därav föranledda
expeditioner». Beträffande alla övriga expeditioner, d. v. s. de, som icke
föranledas av lärarrådets sammanträden, saknar inspektor biträde av sekreteraren.
Kassörskans tjänstgöring är delad mellan inspektorsexpeditionen och protésavdelningen;
å expeditionen har hon att från de olika kliniska avdelningarna
uppbära influtna medel, vidare att uppbära elevavgifter, garderobsavgifter,
hyresmedel m. m., tillsammans belöpande sig till 232,000 kronor.
Genom henne sker också utbetalningen av löner, sammanlagt 91,950 kronor,
och övriga utgifter, i runt tal 150,900 kronor. Härtill komma de studerandes
examensavgifter.
Tandläkarinstitutet har under senare år varit statt i en synnerligen kraftig
utveckling. Denna utveckling har medfört en stark ökning av det rent administrativa
arbetet. Den nu vid institutet tjänstgörande kassörskans tid
måste så gott som fullständigt tagas i anspråk för institutets omfattande
kassarörelse.
Tandläkarinstitutets lärarråd har nu hemställt, att vid institutets inspektorsexpedition
måtte från och med den 1 juli 1930 anställas ett kvinnligt
kanslibiträde med avlöning enligt 7:e lönegraden i avlöningsreglementet.
Detta förslag har departementschefen tillstyrkt.
Kostnaderna för denna befattning hava enligt vedertagna grunder beräknats
till 3,144 kronor. Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän,
vilken uppgår till 38,600 kronor, skulle behöva ökas med nyssnämnda
belopp till 41,744 kronor eller i avrundat tal 41,750 kronor. Det ordinarie
förslagsanslaget till avlöningar m. m. vid tandläkarinstitutet skulle i överensstämmelse
härmed behöva ökas från 91,950 kronor med 3,150 kronor till
95,100 kronor.
Utskottet har funnit behovet av omförmälda biträde ådagalagt och vill
därför tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) i personalstaten för tandläkarinstitutet efter 1 kassörska
uppföra 1 kanslibiträde med placering i lönegraden B 7;
b) vid bifall härtill öka den i staten för tandläkarinstitutet
upptagna anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän,
nu 38,600 kronor, med 3,150 kronor till 41,750 kronor
samt förty höja det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar
m. m. vid tandläkarinstitutet, nu 91,950 kronor, med
3,150 kronor till 95,100 kronor.
88
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
°Tör°tandder 121:0) Kungl. Majit har (punkt 117) föreslagit riksdagen att dels godläkarinstitu-
känna det av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda förslaget
tehet'' mkSain" omkostnadsstat för tandläkarinstitutet för budgetåret 1930/1931,
[117] ^ omkostnader för tandläkarinstitutets verksamhet för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag av 140,900 kronor,
dels ock till extra lärarkrafter vid tandläkarinstitutet för budgetåret 1930/
1931 anvisa ett extra anslag av 15,500 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 298—307 i statsrådsprotokollet.
Den av 1929 års riksdag godkända omkostnadsstaten slutade å ett belopp
av 126,100 kronor. I förhållande härtill företer den nu framlagda staten
en ökning av 14,800 kronor. Till största delen beror denna ökning därpå,
att med hänsyn till den starka utvecklingen av tandläkarinstitutets verksamhet
den såsom förslagsanslag betecknade posten till förbrukningsmateriel
för institutets praktiska verksamhet ansetts behöva höjas från 30,000 kronor
med 10,000 kronor till 40,000 kronor.
I övrigt beror ökningen på att framställning gjorts örn anställande av
ytterligare två tandsköterskor vid institutet, den ena med full tjänstgöring
å ta n d f y 11 n i n gs a v d e lii i n gen och den andra med tjänstgöringen fördelad mellan
tandkirurgiska avdelningen och tandfyllningsavdelningen. Kostnaderna
härför hava beräknats till 4,800 kronor. Såsom skäl för denna förstärkning
av arbetskrafterna har anförts den starkt ökade omfattningen av såväl undervisningen
som patientbehandlmgen vid institutet.
Anslaget till extra lärarkrafter utgår jämväl för innevarande budgetår
med ett belopp av 15,500 kronor.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
därför:
att riksdagen må
a) godkänna följande förslag till omkostnadsstat för tandläkarinstitutet
för budgetåret 1930/1931:
1. Värme och lyshållning.........kronor 30,000: —
2. Tvätt och linne, renhållning samt
vattenavgifter................ » 25,000: —
3. Tryckningskostnader, renskrivnings
kostnader
samt telefonavgifter .... » 6,000: —
4. Avlöning till tamburvakt, till en kas
sörska
samt till biträden på röntgenavdelningen
............... » 8,700: -—
5. Avlöning till en sköterska på protés
avdelningen.
................ » 2,400: —
6. Avlöning till två sköterskor på tand
fyllningsavdelningen
och tandkirurgiska
avdelningen............. » 4,800: —
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 89
7. Biblioteket..................kronor 1,000: —
8. Reparationer och oförutsedda utgifter » 8,000: —
9. Underhåll av inventarier........ » 5,000: —
10. Förbrukningsmateriel för institutets
praktiska verksamhet, förslagsanslag » 40,000: —
11. Undervisnings- och åskådningsmate
riel.
..... »_10,000: —
Summa förslagsanslag kronor 140,900: —
Anm. Tandläkarinstitutets lärarråd äger att beträffande de i omkostnadsstaten
under 1—3, 7—9 samt 11 upptagna anslagsposterna å en
post göra minskning samt å en annan ökning, endast nämnda anslagsposters
sammanlagda summa icke överskrides.
b) till omkostnader för tandläkarinstitutets verksamhet för
budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag av
140,900 kronor;
c) till extra lärarkrafter vid tandläkarinstitutet för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra anslag av 15,500 kronor.
122:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 118) föreslagit riksdagen i ökade
fråga om ökade medel för upprätthållande av serafimerlasarettets verksam- u ''pehåHande
het m. m. kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; av serafimervilket
utskottet härigenom skolat för riksdagen ''verksam*
anmäla. het.
[118.]
123:o) Kungl. Maj:t har (punkt 119) föreslagit riksdagen att till uppehållande
av verksamheten vid allmänna barnbördshuset under tiden 1 juli 1930
—30 juni 1931 anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 126,255
kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 321—323 i statsrådsprotokollet.
Motsvarande anslag utgjorde för budgetåret 1926/1927 127,104 kronor,
för budgetåret 1927/1928 136,000 kronor, för budgetåret 1928/1929 124,559
kronor och för budgetåret 1929/1930 132,002 kronor. Kungl. Maj:ts förevarande
förslag utgår från en av direktionen över allmänna barnbördshuset
gjord, i statsrådsprotokollet återgiven kostnadsberäkning, mot vilken departementschefen
förklarat sig icke hava någon erinran.
Uppehållande
av
verksamheten
vid
allmänna
barnbördshuset.
[119.]
Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må till uppehållande av verksamheten vid
allmänna barnbördshuset under tiden 1 juli 1930—30 juni
1931 anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av
126,255 kronor.
90
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
u“^ervis- 124:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 120) hemställer utepidemiologi.
skottet,
[120.] att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till anordnande vid epidemisjukhusen
i Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Lund av klinisk
undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater
anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 10,900
kronor att användas enligt av vederbörande departementschefer
till statsrådsprotokollen över ecklesiastikärenden den
9 januari 1919 och den 4 januari 1929 angivna grunder
samt av Kungl. Majit i övrigt meddelade bestämmelser.
Tryckning
av doktorsavhandlingar
_
[121.]
jämte en i
ämnet väckt
motion.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr M. Fehr väckt motion (I: 127), i vilken motion föreslagits,
att riksdagen måtte besluta att upptaga det till Stockholms och Göteborgs
högskolor utgående anslaget till bidrag till tryckning av vid sagda
högskolor ventilerade akademiska avhandlingar till det belopp, varmed detsamma
utgick åren 1921 och 1922, eller 8,000 kronor.
Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionen.
Under de senaste åren hava i riksstaten varit uppförda två extra anslag
såsom bidrag till kostnaderna för tryckning av doktorsavhandlingar, nämligen
dels ett reservationsanslag å 30,000 kronor för doktorsavhandlingar
vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska
institutet, dels ock ett reservationsanslag å 6,000 kronor för dylika avhandlingar
vid högskolorna i Stockholm och Göteborg.
Från vederbörande vid universiteten och högskolorna hava nu förnyade
framställningar gjorts örn beredande av anslag för ändamålet för budgetåret
1930/1931, därvid från Stockholms högskolas sida yrkats på en höjning
av det till de enskilda högskolorna utgående anslaget från 6,000 kronor
till 8,000 kronor. Departementschefen har icke ansett sig kunna biträda
förslaget om ökade medel för ändamålet för de enskilda högskolornas vidkommande.
125:o) Kungl. Majit har (punkt 121) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1930/1931 anvisa såsom särskilda extra reservationsanslag, att utgå enligt
av Kungl. Majit meddelade bestämmelser: dels såsom bidrag till tryckning
av doktorsavhandlingar vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska
mediko-kirurgiska institutet ett belopp av 30,000 kronor, dels ock såsom
bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid högskolorna i Stockholm
och Göteborg ett belopp av 6,000 kronor,
Utredningen återfinnes å sid. 325 i statsrådsprotokollet.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
91
Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser de båda universiteten och karolinska
institutet, föranleder ingen erinran från utskottets sida.
Vad angår anslaget till de enskilda högskolorna, har motionären till stöd
för sitt yrkande om anslagets höjning åberopat, att det nuvarande beloppet
under de senare åren icke räckt till mer än omkring 45 procent av den
erforderliga summan. Utskottet vill i anledning härav framhålla, att utredning
saknas, som visar, att universiteten och karolinska institutet härutinnan
äro bättre ställda. Då utskottet ej heller i övrigt funnit tillräckliga
skäl föreligga, att mot Kungl. Maj:ts förslag förorda en höjning av sistberörda
anslag, anser sig utskottet böra avstyrka motionen och ansluta sig
till Kungl. Maj:ts förslag även i denna del.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må för budgetåret 1930/1931 anvisa såsom
särskilda extra reservationsanslag, att utgå enligt av Kungl.
Majit meddelade bestämmelser:
a) såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar
vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska
institutet ett belopp av 30,000 kronor;
b) med bifall till Kungl. Majits förslag och med avslag
å herr Fehrs ovannämnda motion (I: 127), i vad den skiljer
sig från Kungl. Majits förslag, såsom bidrag till tryckning
av doktorsavhandlingar vid högskolorna i Stockholm och
Göteborg ett belopp av 6,000 kronor.
126:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 122) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud.
getår ägt rum, till ersättning för opposition å disputations
avhandling
åt person, som icke tillhör vederbörande universitets
eller karolinska mediko-kirurgiska institutets lärarkår
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av
1,500 kronor.
127:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 123) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, som bidrag till uppehållande av verksamheten
vid Institut d’études scandinaves vid Paris universitet
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 2,000
kronor att utgå på de villkor, Kungl. Majit må finna gott bestämma.
128:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 124) hemställer utskottet,
Utskottets
yttrande.
Ersättning åt
vissa opponenter
vid
disputationer.
(122.]
Institut
d études
scandinaves
i Paris.
[123.]
Utgivande av
anteckningar
efter juri
-
diska föreläsningar.
[124.]
Resestipendier
till
universitetslärare.
[125.]
Ersättning åt
sakkunniga i
akademiska
beford ringsärenden.
[126.]
Forskarstipendier
för
docenter vid
universiteten
och karolinska
institutet.
[127.]
92 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till utgivande i tryck av vederbörligen granskade
anteckningar efter föreläsningar, hållna inom juridiska
fakulteterna vid rikets universitet, anvisa för budgetåret 1930/
1931 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.
129:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 125) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1930/1931 anvisa såsom extra
reservationsanslag
a) till resestipendier åt ordinarie lärare och vissa andra
tjänstemän vid rikets universitet och karolinska medikokirurgiska
institutet ett belopp av 20,000 kronor,
b) till resestipendier åt obefordrade vetenskapsidkare vid
universiteten i Uppsala och Lund ett belopp av 15,000 kronor.
130:o) Kungl. Majit har (punkt 126) föreslagit riksdagen att höja det
ordinarie förslagsanslaget till ersättning åt sakkunniga i akademiska beford - ringsärenden, nu 2,000 kronor, med 7,000 kronor till 9,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 328 i statsrådsprotokollet.
Anslaget för här ifrågavarande ändamål, som, i avvaktan på att närmare
erfarenhet örn medelsåtgången skulle vinnas, i riksstaten uppförts med ett
belopp av 2,000 kronor, Ilar först från och med budgetåret 1928/1929 tagits
i anspråk. Enligt budgetredovisningen för nämnda budgetår har från anslaget
utbetalts 9,460 kronor 61 öre. Departementschefen har funnit en höjning
av anslaget ofrånkomlig och med hänsyn till erfarenheten från senaste
budgetår föreslagit, att detsamma bestämmes till 9,000 kronor.
Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Majits förslag och hemställer
därför,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
ersättning åt sakkunniga i akademiska befordringsärenden,
nu 2,000 kronor, med 7,000 kronor till 9,000 kronor.
131:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 127) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till forskarstipendier för docenter vid universiteten
i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska
institutet anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra
reservationsanslag av 35,000 kronor att utgå i enlighet med
de grunder, Kungl. Majit må äga att bestämma.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
93
132:o) Sedan 1928 års riksdag under åttonde huvudtiteln, avdelning E.
Universiteten, den medicinska undervisningen m. m. under rubrik Gemensamma
universitetsändamål beviljat för uppehållande vid universitetet i
Dorpat i republiken Estland av en professur i svenska språket och litteraturen
under fem år, räknat från och med den 1 juli 1928, ett belopp av
37,500 kronor samt därav för ett vart av budgetåren 1928/1930 anvisat ett
extra anslag av 7,500 kronor, har nu Kungl. Majit (punkt 128) föreslagit
riksdagen att av det sålunda beviljade beloppet, 37,500 kronor, anvisa för
budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 7,500 kronor att utgå i enlighet
med de närmare föreskrifter, Kungl. Majit kan finna lämpligt meddela.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må av det utav 1928 års riksdag för uppehållande
vid universitetet i Dorpat i republiken Estland av
en professur i svenska språket och litteraturen under fem
år, räknat från och med den 1 juli 1928, beviljade beloppet
av 37,500 kronor för budgetåret 1930/1931 såsom extra anslag
anvisa ett belopp av 7,500 kronor att utgå i enlighet
med de närmare föreskrifter, Kungl. Majit kan finna lämpligt
meddela.
133:o) Kungl. Majit har (punkt 129) föreslagit riksdagen att till upprätthållande
av verksamheten vid rasbiologiska institutet för budgetåret 1930/
1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 72,000 kronor att disponeras
enligt av Kungl. Majit fastställda grunder.
Utredningen återfinnes å sid. 332—335 i statsrådsprotokollet.
För ifrågavarande ändamål utgår för budgetåret 1929/1930, i likhet med
vad som varit fallet under budgetåren 1926/1929, ett extra reservationsanslag
av 65,000 kronor. Av den föreslagna ökningen, 7,000 kronor, hänföra
sig dels 4,000 kronor till avlönande av en manlig reseassistent och fotograf,
dels ock 3,000 kronor till förhöjning av anslagsposten extra och tillfälliga
biträden från nuvarande 4,000 kronor till 7,000 kronor.
Utskottet har icke funnit skäl föreligga att biträda förslaget örn höjning
av här ifrågavarande anslag utan håller före, att anslaget bör utgå med
oförändrat belopp, 65,000 kronor, för budgetåret 1930/1931.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till upprätthållande av verksamheten
vid rasbiologiska institutet för budgetåret 1930/1931 anvisa
ett extra reservationsanslag av 65,000 kronor att disponeras
enligt av Kungl. Majit fastställda grunder.
Uppehållande
av en
professur i
svenska
språket oell
litteraturen
vid universitetet
i Dorpat
i republiken
Estland.
[128.]
Uppehållande
av ras
biologiska
institutets
verksamhet.
[129.]
Utskottets
yttrande.
94
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Det ordinarie
förslagsanslaget
till
avlöningar
vid tekniska
högskolan.
Ordinarie
bibliotekariebefattning
ra. m.
[130.]
Tekniska högskolan m. m.
134:o) Kungl. Maj:t har (punkt 130) föreslagit riksdagen att dels i personalstaten
för tekniska högskolan efter 1 sekreterare upptaga 1 bibliotekarie
med placering för denna befattnings innehavare i lönegraden B 24; dels
— med uteslutande ur staten för tekniska högskolan av den därstädes upptagna
anslagsposten till arvode till bibliotekarien å 4,800 kronor — öka den
i samma stat upptagna posten till avlöningar till ordinarie förvaltningspersonal,
nu 24,000 kronor, med 8,600 kronor till 32,600 kronor, dels öka den
i staten för tekniska högskolan upptagna posten till arvode till amanuenser
och arbetshjälp vid biblioteket, nu 6,300 kronor, med 3,050 kronor till
9,350 kronor, dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar vid
tekniska högskolan, nu 704,600 kronor, med 6,850 kronor till 711,450 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 337—348 i statsrådsprotokollet.
I det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar vid tekniska högskolan, vilket
i riksstaten för innevarande budgetår är upptaget med ett belopp av 704,600
kronor, ingår dels en post å 4,800 kronor till arvode till en bibliotekarie och
dels en post å 6,300 kronor till arvode till amanuens och arbetshjälp vid biblioteket.
I den ordinarie personalstaten för tekniska högskolan upptagas
vidare två vaktmästare i lönegraden B 5, av vilka den ene har sin tjänstgöring
förlagd till högskolans bibliotek. Ovanberörda anslagspost å 6,300
kronor till arvode till amanuens och arbetshjälp vid biblioteket disponeras
för närvarande på så sätt, att till en amanuens med en daglig tjänstgöring
av minst 4 timmar utgår ett arvode å 3,000 kronor samt till en
extra amanuens med en daglig tjänstgöring av minst 5 timmar ett arvode
å 2,160 kronor. Återstoden, 1,140 kronor, användes till tillfällig arbetshjälp,
med en sammanlagd daglig arbetstid av cirka 3 timmar, renskrivning o. s. v.
Från tekniska högskolans sida hava upprepade gånger krav framkommit
örn en fastare och mer ändamålsenlig organisation av den vid biblioteket
anställda personalstaben. Dessa framställningar hava hittills icke föranlett
någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Sedan numera, i enlighet med beslut av 1928
års riksdag, en biblioteksbyggnad uppförts för högskolan, vilken byggnad
beräknas bliva färdig att tagas i bruk på våren eller sommaren 1930, har
från tekniska högskolans sida en förnyad framställning i ämnet gjorts.
Denna innefattar i huvudsak följande yrkanden:
1. att bibliotekariebefattningen, som nu är en arvodesbefattning med ett
arvode av 4,800 kronor och utan bestämd tjänstgöringstid för dess innehavare,
omvandlas till en ordinarie befattning i lönegrad B 24;
2. att två amanuensbefattningar med full tjänstgöringstid inrättas som
extra ordinarie befattningar i lönegrad 18; den ena av dessa befattningar
placeras på låneexpedition och läsesalar, den andra på katalogavdelningen
m. m.;
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
95
3. att en ordinarie kanslibiträdesbefattniug inrättas i lönegrad B 7;
4. att det nuvarande arvodet till amanuens och arbetshjälp å 6,300 kronor
bortfaller och att i stället ett arvode å 6,000 kronor beviljas till extra
arbetshjälp i biblioteket; samt
5. att den ordinarie biblioteksvaktmästarbefattningen i lönegrad B 5 omändras
till en ordinarie befattning såsom vaktmästare och bokbinderitekniskt
biträde i lönegrad B 7.
Statskontoret har i sitt i ärendet avgivna utlåtande gjort en jämförelse
mellan tekniska högskolans bibliotek och stifts- och landsbiblioteket i Linköping
och därvid funnit, att sistnämnda bibliotek är av vida större omfattning
än tekniska högskolans bibliotek, men att högskolans bibliotek enligt
förslaget, vad arbetskrafter beträffar, skulle bliva betydligt bättre utrustat
än Linköpingsbiblioteket. Statskontoret har därför hållit före, att någon
reducering av det föreslagna antalet befattningshavare borde vidtagas. Under
erinran att bibliotekariebefattningen vid stifts- och landsbiblioteket i
Linköping vore hänförd till lönegrad B 24 har statskontoret ansett, att en
något lägre lönegradsplacering, exempelvis i lönegraden B 22, vore motiverad
i fråga örn bibliotekarien vid tekniska högskolan. Statskontoret har
vidare ifrågasatt, att vaktmästarbefattningen borde uppföras i lönegraden B 5.
Departementschefen har funnit den förebragta utredningen giva vid handen,
att en ordinarie bibliotekariebefattning är oundgängligen erforderlig.
Departementschefen har vidare, trots de från statskontorets sida anförda
betänkligheterna, anslutit sig till det från högskolans sida framförda förslaget
om placering av den ifrågasatta befattningen i lönegraden B 24, då
bibliotekets karaktär av landets teknisk-vetenskapliga centralbibliotek, dess
omfattning och stora betydelse för den tekniska undervisningen och forskningen
i hela vårt land ställde sådana krav på denna befattnings innehavare,
som syntes departementschefen väl motivera denna placering. Kostnadsökningen
med anledning härav har beräknats till 3,800 kronor.
Vad den övriga personalen beträffar, har departementschefen förordat
beredande av medel för anställande av dels en heltidsamanuens i 18:e lönegraden
för icke-ordinarie befattningshavare och dels en halvtidsamanuens
med placering i 16:e lönegraden, ävensom för vaktmästarbiträde med 800
kronor, för tamburvakt med 1,000 kronor samt för tillfällig arbetshjälp
1,000 kronor.
Anslaget till amanuenser och arbetshjälp vid biblioteket, för närvarande
6,300 kronor, skulle vid ett bifall till detta förslag behöva ökas till 9,350
kronor eller med 3,050 kronor.
Hela kostnadsökningen skulle sålunda uppgå till (3,800 + 3,050) 6,850
kronor.
Förslaget om placering av vaktmästarbefattningen i lönegraden B 7 i
stället för såsom för närvarande B 5 har departementschefen icke funnit sig
kunna biträda.
96
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottets
yttrande.
Ökade medel
till samlingar
och
laborationer
vid tekniska
högskolan.
[131.]
Med hänsyn till den omfattning, tekniska högskolans bibliotek numera
har, och dess betydelse för den tekniska undervisningen och forskningen i
vårt land, har utskottet funnit sig böra biträda förslaget om att bibliotekarietjänsten
vid högskolan förändras från arvodestjänst till ordinarie befattning.
Däremot har utskottet, i likhet med statskontoret, icke funnit tillräckliga
skäl föreligga att nu placera denna befattning i lönegraden B 24.
En placering i lönegraden B 22 synes utskottet väl avpassad efter bibliotekets
storlek och beskaffenhet.
Vid bifall härtill skulle den i staten för tekniska högskolan upptagna,
såsom förslagsanslag betecknade anslagsposten till avlöningar till ordinarie
förvaltningspersonal, nu 24,000 kronor, ökas med härför erforderligt, efter
sedvanliga grunder beräknat belopp, 7,668 kronor, till 31,668 kronor eller i
avrundat tal 31,600 kronor. A andra sidan skulle ur staten för högskolan
uteslutas den till arvode till bibliotekarien upptagna anslagsposten å 4,800
kronor, vadan nettoökningen för här ifrågavarande befattningshavare skulle
uppgå till (7,600 — 4,800) 2,800 kronor.
I övrigt har Kungl. Maj:ts förslag icke givit utskottet anledning till erinran.
Kostnadsökningen skulle sålunda uppgå till inalles (2,800 + 3,050) 5,850
kronor. Det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar vid tekniska högskolan,
nu 704,600 kronor, skulle alltså behöva ökas med detta belopp till
710,450 kronor.
I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) i personalstaten för tekniska högskolan efter 1 sekreterare
upptaga 1 bibliotekarie med placering för denna befattnings
innehavare i lönegraden B 22;
b) — med uteslutande ur staten för tekniska högskolan
av den därstädes upptagna anslagsposten till arvode till
bibliotekarien å 4,800 kronor — öka den i samma stat upptagna
posten till avlöningar till ordinarie förvaltningspersonal,
nu 24,000 kronor, med 7,600 kronor till 31,600 kronor;
c) öka den i staten för tekniska högskolan upptagna
posten till arvode tili amanuenser och arbetshjälp vid biblioteket,
nu 6,300 kronor, med 3,050 kronor till 9,350
kronor;
d) böja det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar vid
tekniska högskolan, nu 704,600 kronor, med 5,850 kronor
till 710,450 kronor.
135:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 131) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
97
getår ägt rum, till beredande av ökade medel till samlingar
och labora tioner vid tekniska högskolan för budgetåret 1930/
1931 anvisa ett extra anslag av 40,000 kronor att av Kungl.
Majit fördelas på de olika avdelningarna vid högskolan, på
sätt Kungl. Majit finner skäligt bestämma.
136:o) Kungl. Majit har (punkt 132) föreslagit riksdagen att till beredande
av ökade medel för tekniska högskolan till uppvärmning, belysning och diverse
utgifter för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 32,000
kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 351—352 i statsrådsprotokollet.
Anslaget utgår för innevarande budgetår med ett belopp av 25,000 kronor.
Den nu föreslagna ökningen är föranledd av att vissa nya lokaler från och
med budgetåret 1930/1931 komma att tagas i anspråk, nämligen den nya biblioteksbyggnaden
och vissa delar av den nya labotatoriebyggnaden för cellulosateknik
och träkemi.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,
att riksdagen må till beredande av ökade medel för tekniska
högskolan till uppvärmning, belysning och diverse utgifter
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av
32,000 kronor.
137:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 133) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till nyanskaffning av apparater och instrument
för de till vissa institutioner vid tekniska högskolan hörande
laboratorierna anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag
av 20,000 kronor att fördelas på sätt Kungl.
Majit finner skäligt bestämma.
138:o) Sedan 1929 års riksdag till inredning och utrustning av de för
den fysiska institutionen avsedda lokalerna i tekniska högskolans byggnad
vid Vallhallavägen m. m. beviljat ett anslag å 313,900 kronor samt
därav för budgetåret 1929/1930 anvisat ett belopp av 100,000 kronor, har
nu Kungl. Majit (punkt 134) föreslagit riksdagen att av ovannämnda belopp,
313,900 kronor, för budgetåret 1930/1931 såsom extra reservationsanslag anvisa
återstoden, 213,900 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må av det till inredning och utrustning av
de för den fysiska institutionen avsedda lokalerna i tekniska
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 8 haft. (Nr 8.) 7
Ökade medel
till uppvärmning,
belysning
och diverse
utgifter
vid tekniska
högskolan.
[132.]
Nyanskaffning
till institutionernas
vid tekniska
högskolans
labo
ra tonér.
[133.]
Inredning
och utrustning
av de
för den fysiska
institutionen
avsedda
lokalerna
i tekniska
högskolan
byggnad
vid Valhallavägen
m. m.
[134.]
98
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Reparation
av tekniska
högskolans
modellsamling.
[135.]
Magnetiskt
experimentrnm
vid tekniska
högskolan.
[136.]
högskolans byggnad vid Valballavägen m. m. av 1929 års
riksdag beviljade anslaget å 313,900 kronor för budgetåret
1930/1931 såsom extra reservationsanslag anvisa återstoden,
213,900 kronor.
139:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 135) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till reparation av tekniska högskolans modellsamling
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag
av 2,000 kronor.
140:o) Kungl. Majit har (punkt 136) föreslagit riksdagen att för anordnande
av ett magnetiskt experimentrum inom den s. k. gruvgården i tekniska
högskolans huvudbyggnad vid Valhallavägen för budgetåret 1930/1931
anvisa ett extra reservationsanslag av 8,192 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 356—359 statsrådsprotokollet.
Uti den av 1911 års riksdag beslutade byggnadsplanen för tekniska högskolan
ingick, bland annat, uppförande av en paviljong för magnometri för
en kostnad, som beräknades till 8,192 kronor. (Se prop. nr 124 till 1911
års riksdag, sid. 130 och 148). Särskilda omständigheter hava emellertid
gjort, att de en gång för detta ändamål beviljade medlen hittills icke tagits
i anspråk för sitt ändamål. Dröjsmålet med medlens användande har huvudsakligen
berott därpå, att man velat avvakta tillsättandet av professuren
i gruvvetenskap, för att den nye innehavaren av professuren skulle kunna
deltaga i utformningen av planen för experimentrummet. Professuren tillträddes
av ny innehavare den 1 juli 1929. Till följd av numera gällande
bestämmelser angående dispositionen av äldre reservationsanslag hava de
för ändamålet beräknade och ävenledes beviljade medlen kommit att återbäras
till statsverket.
Sedan nu från tekniska högskolans sida framställning gjorts örn att sagda
belopp måtte få stå till högskolans förfogande att användas för därmed
avsett ändamål, har riksräkenskapsverket hållit före, att frågan örn medelsanskaffningen
rätteligen borde underställas riksdagen.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Majda förslag och hemställer
därför,
att riksdagen må för anordnande av ett magnetiskt experimentrum
inom den s. k. gruvgården i tekniska högskolans
huvudbyggnad vid Valhallavägen för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 8,192
kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
99
141:o) Kungl. Majit har (punkt 137) föreslagit riksdagen att till bokinköp,
bokbindning m. m. för tekniska högskolans bibliotek för budgetåret 1930/
1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 359—360 i statsrådsprotokollet.
I tekniska högskolans ordinarie stat upptages under B. Vissa omkostnader
för uppehållande av högskolans verksamhet, materiel m. m. en såsom
ett särskilt reservationsanslag betecknad anslagspost till biblioteket å 25,000
kronor.
Denna anslagspost utgick tidigare med ett belopp av 21,000 kronor, men
i enlighet med Kungl. Maj :ts därom framlagda förslag (punkt 121 av 1928
års åttonde huvudtitel), blev den av 1928 års riksdag höjd till nyssnämnda
belopp.
Vidare har riksdagen i enlighet med Kungl. Majits därom framlagda förslag
— punkt 93 av 1926 års åttonde huvudtitel, punkt 125 av 1928 års
åttonde huvudtitel och punkt 133 av 1929 års åttonde huvudtitel — anvisat
ett belopp av 10,000 kronor för ett vart av budgetåren 1926/1927, 1928/
1929 och 1929/1930 för komplettering av högskolans bibliotek.
Högskolans lärarkollegium bar nu föreslagit, att Kungl. Majit måtte i
statsverkspropositionen till 1930 års riksdag upptaga ett extra anslag å
10,000 kronor för bokinköp, bokbindning m. m.
Departementschefen har för ändamålet tillstyrkt ett anslag av 5,000 kronor.
Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag och hemställer
därför,
att riksdagen må till bokinköp, bokbindning m. m. för
tekniska högskolans bibliotek för budgetåret 1930/1931 anvisa
ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.
142:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 138) föreslagit riksdagen ifråga
om uppförande och inredning av ett laboratorium i flygteknik vid tekniska
högskolan, kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;
vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.
143:o) Kungl. Majit har (punkt 139) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1930/1931 anvisa dels till avlöningsförbättring m. m. åt innehavarna
av de å övergångsstat för Chalmers tekniska institut uppförda befattningarna
ett extra anslag av 3,300 kronor; dels till beredande av ökade medel
till uppvärmning, belysning och diverse utgifter vid Chalmers tekniska institut
ett extra anslag av 17,000 kronor; dels till täckande av en under
budgetåret 1928/1929 uppkommen brist i institutets anslag till uppvärmning,
belysning och diverse utgifter ett extra anslag av 4,500 kronor; dels
till beredande av ökade model till bibliotek, samlingar och laboratorier vid
Bokinköp,
bokbindning
m. m. för
tekniska
högskolan.
[137.]
Laboratorium
i flygteknik
vid
tekniska
högskolan.
[138.]
Vissa anslag
till Chalmers
tekniska
institut.
[139.]
100
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Chalmers tekniska institut ett extra anslag av 8,000 kronor; dels ock till
inköp av en röntgenanläggning med tillbehör å kemiska institutionens laboratorium
för kemisk teknologi ett extra anslag av 9,738 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 361—365 i statsrådsprotokollet.
Förstnämnda anslag utgår med enahanda belopp jämväl för innevarande
budgetår.
Anslaget till beredande av ökade medel till uppvärmning, belysning och
diverse utgifter utgör för budgetåret 1929/1930 14,000 kronor. Under budgetåret
1928/1929, då till förfogande för uppvärmning, belysning och
diverse utgifter funnos, förutom det ordinarie anslaget, 35,000 kronor,
och det extra anslaget, 12,000 kronor, av elevavgifter och hyresmedel något
över 3,000 kronor, eller sammanlagt något över 50,000 kronor, hava kostnaderna
överstigit 55,000 kronor. I räkenskaperna för samma budgetår
har sålunda uppstått en brist å i runt tal 4,500 kronor. Utgifterna för
dessa ändamål beräknar institutets styrelse med de nu ytterligare stegrade
kokspriserna komma att för nästa budgetår snarare över- än understiga
55,000 kronor. Under budgetåret 1930/1931 står till styrelsens förfogande
för detta ändamål:
det i staten uppförda reservationsanslaget
beräknade elevavgifter och hyresmedel . .
..........kronor 35,000: —
.......... > 3,000: -
Tillsammans kronor 38,000: —
Då utgifterna beräknas uppgå till 55,000 kronor och då en brist för budgetåret
1928/1929 å 4,500 kronor återstår att täcka, erfordras, framhåller
styrelsen, sålunda till förstärkande under budgetåret 1930/1931 av det i institutets
stat uppförda ordinarie anslaget till uppvärmning, belysning och
diverse utgifter ett extra anslag å 21,500 kronor. Av sistnämnda belopp,
21,500 kronor, avse sålunda 17,000 kronor driftkostnader för budgetåret
1930/1931 och 4,500 kronor täckande av brist å anslaget för budgetåret
1928/1929.
Anslaget till beredande av ökade medel till bibliotek, samlingar och laboratorier
utgår med enahanda belopp, 8,000 kronor, jämväl för budgetåret
1929/1930.
Beträffande den ifrågasatta röntgenanläggningen vid det kemiskt-tekniska
laboratoriet har framhållits, att en dylik anläggning vid ett laboratorium,
där ej blott undervisning i modern metodik meddelas och undersökningar
handledas utan dit också oupphörligen industriella förfrågningar och forsknings-
och provningsuppdrag ingå, torde få betraktas såsom ett synnerligen
välbehövligt led i den vetenskapliga utrustningen å nämnda institution.
Tillika har erinrats, att laboranterna nu nödgas göra sina undersökningar
vid de med röntgenanläggningar utrustade institutionerna i Stockholm, ävensom
att härav uppstå påtagliga olägenheter, helst dessa undersökningar
äro avsedda att ingå i vederbörandes examensarbeten.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
101
Utskottet anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
därför,
att riksdagen må för budgetåret 1930/1931 anvisa
a) till avlöningsförbättring m. m. åt innehavarna av de
å övergångsstat för Chalmers tekniska institut uppförda befattningarna
ett extra anslag av 3,300 kronor,
b) till beredande av ökade medel till uppvärmning, belysning
och diverse utgifter vid Chalmers tekniska institut
ett extra anslag av 17,000 kronor;
c) till täckande av en under budgetåret 1928/1929 uppkommen
brist i institutets anslag till uppvärmning, belysning
och diverse utgifter ett extra anslag av 4,500 kronor;
d) till beredande av ökade medel till bibliotek, samlingar
och laboratorier vid Chalmers tekniska institut ett extra
anslag av 8,000 kronor;
e) till inköp av en röntgenanläggning med tillbehör å kemiska
institutionens laboratorium för kemisk teknologi ett
extra anslag av 9,738 kronor.
Skolöverstyrelsen.
144:o) Kungl. Maj:t har (punkt 140) föreslagit riksdagen att dels höja den
i staten för skolöverstyrelsen ingående anslagsposten till avlöningar till ickeordinarie
befattningshavare m. m., nu 52,900 kronor, med 5,700 kronor till
58,600 kronor, dels ock i anledning härav öka det i riksstaten uppförda
ordinarie förslagsanslaget till skolöverstyrelsen, nu 536,100 kronor, med
5.700 kronor till 541,800 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 367—370 i statsrådsprotokollet.
Det ordinarie förslagsanslaget till skolöverstyrelsen bestämdes av 1929 års
riksdag till 536,100 kronor. Gällande stat för överstyrelsen upptager, utom
annat, dels ett förslagsanslag till avlöningar till ordinarie tjänstemän å
381.700 kronor, varav bestrides avlöning till bl. a. en förste bibliotekskon - sulent i lönegraden B 26, dels ock ett anslag till avlöningar till icke-ordinarie
befattningshavare m. m. å 52,900 kronor.
Skolöverstyrelsen har nu gjort framställning om höjning av sistomförmälda
två anslag, det förra med 1,920 kronor, avseende uppflyttning av
förste bibliotekskonsulenten under namn av biblioteksråd till lönegraden B 30,
och det senare med 5,700 kronor för beredande av erforderliga medel till
uppflyttning i löneklass, för beredande av extra ordinarie anställning åt två
extra befattningshavare och för anställande av en ny amanuenskraft.
Förslaget örn uppflyttning av förste bibliotekskonsulenttjänsten har departementschefen
ej ansett sig kunna biträda liksom ej heller ett av över
-
Skolöver
styrelsen.
[140.]
102
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
styrelsen framlagt förslag om beredande av medel till arvode åt en extra
ledamot inom överstyrelsens läroverksavdelning. Däremot har departementschefen
tillstyrkt förslaget om en ökning av anslaget till icke-ordinarie befattningshavare.
Denna ökning avser dels 1,635 kronor för beredande av
erforderliga medel till uppflyttning i löneklass av vissa extra ordinarie
tjänstemän, dels 936 kronor för beredande av extra ordinarie anställning
åt två sedan mer än 9 år hos överstyrelsen anställda kvinnliga extra befattningshavare,
dels ock slutligen 3,144 kronor för anställande av en andre
amanuens i Urte lönegraden. Sammanlagt skulle erfordras en ökning med
5,715 kronor, vilket belopp överstyrelsen avrundat till 5,700 kronor. Anslaget
till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare skulle alltså höjas
från 52,900 kronor till 58,600 kronor och det ordinarie förslagsanslaget till
skolöverstyrelsen följaktligen från 536,100 kronor till 541,800 kronor.
Utskottet anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
därför,
att riksdagen må
a) höja den i staten för skolöverstyrelsen ingående anslagsposten
till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., nu 52,900 kronor, med 5,700 kronor till 58,600
kronor;
b) i anledning härav öka det i riksstaten uppförda ordinarie
förslagsanslaget till skolöverstyrelsen, nu 536,100 kronor,
med 5,700 kronor till 541,800 kronor.
Inspektion
och sakkunniga
biträden
hos skolöverstyrelsen.
[141.]
145:o)
skottet,
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 141) hemställer utah
riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för inspektion och sakkunniga biträden hos
skolöverstyrelsen anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra
anslag av 10,500 kronor.
Byggnadssakkunnigt
biträde hos
skolöverstyrelsen.
[142.]
146:o) I
skottet,
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 142) hemställer utah
riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till arvode åt ett byggnadssakkunnigt
biträde hos skolöverstyrelsen anvisa för budgetåret 1930/
1931 ett extra anslag av 4,800 kronor.
Bestridande
av expeditionsvaktsgöromål
hos
skolöver
styrelsen.
[143.]
147:o)
skottet,
I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 143) hemställer utah
riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för bestridande av expeditionsvaktsgöromål
hos skolöverstyrelsen anvisa för budgetåret 1930/1931 ett
extra anslag av 1,800 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
103
148:o) Kungl. Majit har (punkt 144) föreslagit riksdagen att till tryck- Tryckning av
ning av undervisningsstatistik anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra ningsstatireservationsanslag
av 3,400 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser, stik.
Kungl. Majit kan finna skäl meddela. [144.]
Utredningen återfinnes å sid. 372—374 i statsrådsprotokollet.
För innevarande budgetår utgår för ändamålet ett extra reservationsanslag
av 8,000 kronor. Minskningen har möjliggjorts dels därigenom, att medelsåtgången
under budgetåret 1930/1931 beräknas bliva mindre än tidigare,
dels genom en å anslaget befintlig reservation.
Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Majits förslag och hemställer
därför,
att riksdagen må till tryckning av undervisningsstatistik
anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag
av 3,400 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser,
Kungl. Majit kan finna skäl meddela.
De allmänna läroverken m. m.
149:o) Kungl. Majit har (punkt 145) föreslagit riksdagen att för ombild- Högre läraning
av två biträdande ämneslärarinnebefattningar vid högre lärarinnesemi- se”"nnaeriet
nariet till övningsskollärarbefattningar samt för ökning av arvodet till bi- [145.]
bliotekarien vid seminariet, nu 400 kronor, till 900 kronor, höja det ordi- jämte en i
narie anslaget till högre lärarinneseminariet, nu 142,085 kronor, med 1,700 äm"®ttJ“ckt
kronor till 143,785 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 375—378 i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr Pauli väckt motion (I: 81), i vilken motion hemställts,
att riksdagen måtte besluta, att ordinarie ämneslärarinna vid högre lärarinneseminariet,
vilken innehar behörighet till adjunktsbefattning vid allmänt
läroverk, skall i avlöning åtnjuta, förutom eventuellt utgående tillfällig löneförbättring
och dyrtidstillägg, 3,600 kronor, därav 2,200 kronor lön och
1,400 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålderstillägg
till lönen, vart och ett å 300 kronor.
I skrivelse den 31 augusti 1928 hemställde skolöverstyrelsen om sådan
ändring av bestämmelserna rörande löneförmåner för ordinarie ämneslärarinna
vid högre lärarinneseminariet, att dylik befattningshavare, som innehade
behörighet till adjunktsbefattning vid allmänt läroverk, finge i avlöning
åtnjuta enahanda belopp som ordinarie ämneslärarinna med adjunktskompetcns
vid allmänt läroverk. Vad överstyrelsen sålunda hemställt blev
icke föremål för någon Kungl. Majits proposition till riksdagen, utan frågan
104
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
överlämnades till 1928 års lönekommitté för att tagas i övervägande vid
fullgörande av det kommittén givna uppdraget. Skolöverstyrelsen har nu
upprepat sin tidigare gjorda framställning och därvid framhållit, att vad av
överstyrelsen anförts som skäl för den begärda ändringen i avlöningsbestämmelserna
syntes böra motivera, att frågan upptoges till behandling oberoende
av den allmänna lönerevision, som skall företagas av 1928 års lönekommitté.
Överstyrelsen hemställer därför, att berörda ändring i avlöningsbestämmelserna
för högre lärarinneseminariet må bliva föremål för proposition
till 1930 års riksdag. Den av en dylik ändring i avlöningsbestäinmelserna
föranledda höjningen av nu förevarande anslagspost har för budgetåret
1930/1931 uppskattats till 1,200 kronor. Departementschefen har erinrat,
att frågan tidigare hänskjutits till 1928 års lönekommitté och icke torde
böra upptagas till avgörande, förrän kommittén inkommit med utlåtande
angående en allmän lönereglering för lärarpersonalen vid seminariet.
Den sexklassiga folkskola, som vid seminariet inrättas genom successiv
ombildning av normalskolans förberedande klasser, kommer under läsåret
1930/1931 att omfatta klasserna 1—3. För undervisningen i dessa klasser
erfordras tre övningsskollärarbefattningar. En sådan befattning har redan
inrättats i det att, jämlikt beslut av 1929 års riksdag, en biträdande ämneslärarinnetjänst
vid seminariet ombildats till en övningsskollärarbefattning.
Skolöverstyrelsen föreslår nu, att jämväl de båda återstående, ursprungligen
för normalskolans förberedande klasser avsedda biträdande ämneslärarinnebefattningarna
ombildas till övningsskollärarbefattningar och att för möjliggörande
härav det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet ökas med
1,200 kronor, motsvarande skillnaden mellan avlöningarna för, å ena sidan,
två manliga övningsskollärare i första lönegraden (2 X 3,400 kronor) och, å
andra sidan, två biträdande ämneslärarinnor i samma avlöningsgrad (2 X
2,800 kronor). Mot detta förslag har departementschefen intet att erinra.
Förslaget förutsätter, att de nuvarande innehavarna av de till ombildning
ifrågasatta befattningarna, därest de vid ingången av budgetåret 1930/1931
kvarstå vid samma befattningar, överflyttas till de nya övningsskollärartjänsterna
utan att dessa förklaras till ansökning lediga. Ifrågavarande båda
befattningshavare hava på given anledning förklarat sig villiga till ett
dylikt utbyte av tjänster. Departementschefen förutsätter, det de blivande
övningsskollärarna komma i åtnjutande av tillfällig löneförbättring, provisorisk
avlöningsförbättring och dyrtidstillägg i likhet med andra motsvarande
befattningshavare i statens tjänst.
En av rektor begärd och av skolöverstyrelsen tillstyrkt höjning av bibliotekariens
arvode från 400 kronor till 900 kronor, d. v. s. samma belopp,
som utgår till bibliotekarierna vid de större folkskoleseminarierna, har departementschefen
funnit vara väl motiverad och därför förordat, att för
detta ändamål lärarinneseminariets ordinarie anslag ökas med 500 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
105
I enlighet med vad nu anförts skulle den sammanlagda höjningen av
nyssberörda anslag uppgå till (1,200 + 500 =) 1,700 kronor.
Motionären har till stöd för sin hemställan anfört följande:
Enligt nådiga kungörelsen den 29 juni 1928 (nr 262) angående ändrad
lydelse i vissa delar av kungörelsen den 22 juli 1918 (nr 660) angående
löne- och pensionsreglering för lärarpersonalen vid de allmänna läroverken
skall ordinarie ämneslärarinna vid allmänt läroverk, vilken innehar behörighet
till adjunktsbefattning vid sådant läroverk, i avlöning åtnjuta 3,600
kronor, därav 2,200 kronor lön och 1,400 kronor tjänstgöringspenningar,
vartill kunna komma vederbörliga ålderstillägg. En adjunkskompetent ämneslärarinna
vid läroverk skulle sålunda komma att åtnjuta högre avlöning
än en dylik lärarinna vid högre lärarinneseminariet, medan däremot tidigare
löneförmånerna för en ämneslärarinna vid sistnämnda läroanstalt varit
högre än för en ämneslärarinna vid läroverk. Skolöverstyrelsen, som både
1928 och 1929 i sin petita fästat Kungl. Maj:ts uppmärksamhet på detta
förhållande, tillägger i sina skrivelser härefter följande:
»För lärarrekryteringen vid lärarinneseminariet kommer det otvivelaktigt
att medföra olägenheter, därest en lärarinna med adjunktskompetens icke
kan påräkna samma löneförmåner vid seminariet som vid allmänt läroverk.
Givetvis gäller detta i främsta rummet vid realskollinjen anställda ämneslärarinnor.
Emellertid synes det ej skäligt att göra någon åtskillnad i lönehänseende
mellan ämneslärarinna, anställd vid den egentliga flickskolan,
och ämneslärarinna, anställd vid realskollinjen. Med hänsyn till det sålunda
anförda anser sig överstyrelsen böra i detta sammanhang hemställa
örn sådan ändring av bestämmelserna rörande löneförmåner för ordinarie
ämneslärarinna vid högre lärarinneseminariet, att dylik befattningshavare,
som innehar behörighet till adjunktsbefattning vid allmänt läroverk, må i
avlöning åtnjuta enahanda belopp som ordinarie ämneslärarinna med adjunktskompetens
vid allmänt läroverk.»
Vad överstyrelsen sålunda hemställde, har emellertid icke blivit föremål
för någon Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen. Frågan överlämnades
år 1928 till 1928 års lönekommitté för att tågås i övervägande vid fullgörande
av det kommittén givna uppdraget. Överstyrelsen framhåller emellertid
i sin senaste skrivelse, att vad av överstyrelsen anförts som skäl för
den begärda ändringen i avlöningsbestämmelserna synes böra motivera, att
frågan upptages till behandling oberoende av den allmänna lönerevision,
som skall företagas av 1928 års lönekommitté. Överstyrelsen bar därför
hemställt, att berörda ändring i avlöningsbestämmelserna för högre lärarinneseminariet
må bliva föremål för nådig proposition till 1930 års riksdag. I
årets statsverksproposition (8:e huvudtiteln, sid. 377) hänvisar emellertid
departementschefen till sin tidigare åtgärd att remittera frågan till 1928
års lönekommitté och förklarar sig anse, att saken ej bör upptagas till avgörande,
förrän kommittén inkommit med utlåtande angående en allmän
lönereglering för lärarpersonalen vid seminariet.
Gent emot detta departementschefens uttalande synas vägande invändningar
kunna göras. För det första representerar den grupp av ämneslärarinnor
det här gäller ett ytterst begränsat antal: 2 vid seminariets enligt
1927 års skolbeslut nyinrättade realskollinje och 10 vid normalskolan (en
av de senare kommer att indragas vid skolans ändring från 8-årig till 7- årig). Av dessa lärarinnor är för närvarande endast en enda adjunktskom
-
106
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottets
yttrande.
petent, och den ifrågasatta höjningen av anslagsbeloppet för nästa budgetår
skulle för denna lärarinnas räkning blott belöpa sig till 400 kronor. Beträffande
de övriga torde man praktiskt taget kunna räkna med att under
överskådlig framtid endast ett mindre antal kommer att tillböra de adjunktskompetentas
kategori. Några vittutseende statsfinansiella konsekvenser av
ett bifall till skolöverstyrelsens begäran kunna alltså icke befaras. Ett avvaktande
av lönekommitténs utredning synes vidare i detta fall vara omotiverat,
då det endast gäller att rätta till en sannolikt genom rent förbiseende
vållad inkonsekvens och orättvisa. Det är ju uppenbarligen orimligt,
att exempelvis en adjunktskompetent ämneslärarinna vid seminariets realskollinje,
som utöver sin ordinarie lärartjänstgöring bar det krävande och
ansvarsfulla uppdraget att vara handledare vid lärarinneutbildningen. trots
detta plus i arbetsbördan skall vara lägre avlönad än sina med samma
kompetens men med mindre arbete utrustade kolleger vid andra statens
realskolor. Härtill kommer, att den ämneslärarinna, det närmast gäller, är
synnerligen väl meriterad och innehar kvalificerad adjunktskompetens (fil.- lic.-examen). Starka skäl synas alltså tala för ett bifall till skolöverstyrelsens
ovannämnda anhållan.
Mot vad Kungl. Majit föreslagit riksdagen i fråga om ombildning av två
biträdande ämneslärarinnebefattningar till övningsskollärarbefattningar ävensom
ökning av bibliotekariens arvode har utskottet intet att erinra.
Beträffande det i motionen gjorda yrkandet får utskottet erinra örn att
ordinarie ämneslärarinna vid högre lärarinneseminariet enligt 1918 års härutinnan
ännu gällande bestämmelser åtnjuter i avlöning 3,200 kronor, varav
2.000 kronor lön och 1,200 kronor tjänstgöringspenningar, med rätt till tre
ålderstillägg, vart och ett å 300 kronor. Ordinarie ämneslärarinna vid statens
samskolor ägde enligt de före den 1 juli 1928 gällande bestämmelserna
i avlöning uppbära 2,800 kronor jämte tre ålderstillägg vart och ett å 300
kronor, alltså 400 kronor mindre än ämneslärarinna vid högre lärarinneseminariet.
1927 års riksdag beslöt emellertid, i överensstämmelse med Kungl.
Majits förslag, att ordinarie ämneslärarinna vid allmänt läroverk, vilken innehade
behörighet för adjunktsbefattning, skulle från och med den tidpunkt,
Kungl. Majit ägde bestämma, åtnjuta avlöningsförmåner enligt samma
grunder, som gällde för kvinnlig adjunkt vid sådant läroverk. På grund
av detta riksdagens beslut har Kungl. Majit numera genom kungörelse den
29 juni 1928, nr 262, förordnat, att ordinarie ämneslärarinna vid allmänt
läroverk, vilken innehar behörighet till adjunktsbefattning vid sådant läroverk,
skall i avlöning åtnjuta 3,600 kronor, därav 2,200 kronor lön och
1,400 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålderstillägg
till lönen, vart och ett å 300 kronor. Ordinarie ämneslärarinna vid allmänt
läroverk, vilken icke innehar sådan behörighet, skall åter enligt nämnda
kungörelse åtnjuta i avlöning 2,800 kronor, därav 1,800 kronor lön och
1.000 kronor tjänstgöringspenningar med rätt till tre ålderstillägg vart och
ett å 300 kronor. Dessa bestämmelser hava trätt i kraft den 1 juli 1928.
Genom sistberörda bestämmelser har alltså, för såvitt angår adjunktskompe
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
107
tent ämneslärarinna, relationen i avlöningshänseende mellan ämneslärarinna
vid högre lärarinneseminariet och sådan lärarinna vid allmänt läroverk omkastats
till nackdel för den förra, som numera åtnjuter 400 kronor mindre
i avlöning än lärarinna i motsvarande ställning vid allmänt läroverk. Det
synes utskottet uppenbart, att ett dylikt förhållande aldrig av statsmakterna
avsetts utan har sin förklaring i att frågan örn adjunktskompetent ärnneslärarinnas
vid högre lärarinneseminariet avlöningsställning icke uppmärksammades
i samband med 1927 års beslut. Enligt utskottets mening är
det därför ett rimligt krav, att härutinnan rättelse sker utan avbidan på
1928 års lönekommittés ståndpunkttagande i ämnet.
Utskottet anser sig alltså böra förorda, att ordinarie ämneslärarinna vid
högre lärarinneseminariet skall i avlöning åtnjuta, därest hon innehar behörighet
till adjunktsbefattning vid allmänt läroverk, 3,600 kronor, därav
2,200 kronor lön och 1,400 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna
komma tre ålderstillägg till lönen, vart och ett å 300 kronor, samt, därest
hon icke innehar sådan behörighet, 3,200 kronor, därav 2,000 kronor lön
och 1,200 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålderstillägg
till lönen, vart och ett å 300 kronor.
Ordinarie ämneslärarinna med adjunktskompetens vid allmänt läroverk
å G-ort åtnjuter för närvarande tillfällig löneförbättring med 800 kronor
samt provisorisk avlöningsförbättring med 240 kronor, under det att för
ämneslärarinna vid högre lärarinneseminariet motsvarande belopp utgöra
750 kronor och 180 kronor. Givetvis bör, under förutsättning att berörda
förmåner komma att utgå jämväl under budgetåret 1930/1931, även härutinnan
rättelse ske, så att ämneslärarinna med adjunktskompetens vid högre
lärarinneseminariet likställes med adjunktskompetent ämneslärarinna vid allmänt
läroverk. Härav föranledda ändringar i gällande författningar torde
ankomma på Kungl. Majit.
Enligt vad utskottet under hand inhämtat och som också i motionen
uppgives, finnes för närvarande vid högre lärarinneseminariet endast en
ämneslärarinna med adjunktskompetens. Den av utskottet förordade ändringen
kommer alltså för budgetåret 1930/1931 att, frånsett tillfällig löneförbättring,
provisorisk avlöningsförbättring och dyrtidstillägg, medföra en
merutgift av 400 kronor, med vilket belopp följaktligen det ordinarie anslaget
till högre lärarinneseminariet torde böra höjas utöver vad Kungl.
Majit föreslagit. Anslaget skulle i enlighet härmed upptagas med ett belopp
av 144,185 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må
I) med bifall till Kungl. Majits förslag, för ombildning
av två biträdande ämneslärarinnebefattningar vid högre
lärarinneseminariet till övningsskollärarbefattningar samt för
ökning av arvodet till bibliotekarien vid seminariet, nu 400
108
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Diverse behov
vid högre
lärarinneseminariet.
[146.]
Arvoden åt
extra lärare,
timlärare och
vikarier vid
högre lärarinneseminariet.
[147.]
kronor, till 900 kronor, höja det ordinarie anslaget till högre
lärarinneseminariet med 1,700 kronor;
II) i anledning av herr Paulis ovannämnda motion (I: 81):
a) besluta, att ordinarie ämneslärarinna vid högre lärarinneseminariet
skall i avlöning åtnjuta, därest hon innehar
behörighet till adjunktsbefattning vid allmänt läroverk, 3,600
kronor, därav 2,200 kronor lön och 1,400 kronor tjänstgöringspenningar,
vartill kunna komma tre ålderstillägg till
lönen, vart och ett å 300 kronor, samt, därest hon icke
innehar sådan behörighet, 3,200 kronor, därav 2,000 kronor
lön och 1,200 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna
komma tre ålderstillägg till lönen, vart och ett å 300
kronor;
b) i anslutning till vad under II a) hemställts, höja det
ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet med 400
kronor.
Vid bifall till vad under I och II b) hemställts, kommer det
ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet, nu 142,085
kronor, att höjas med 2,100 kronor till 144,185 kronor.
150:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 146) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum,
a) medgiva, att vaktmästaren samt eldaren vid högre
lärarinneseminariet må för tiden 1 juli 1930—30 juni 1931
komma i åtnjutande av tillfällig löneförbättring till belopp
av 400 kronor för vaktmästaren och 250 kronor för eldaren;
b) till diverse behov vid högre lärarinneseminariet anvisa
för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 56,760 kronor.
151 :o) Kungl. Majit har (punkt 147) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1930/1931 anvisa dels till arvoden åt extra lärare, timlärare och vikarier
vid högre lärarinneseminariet ett extra anslag av 42,860 kronor, dels
ock till täckande av brist i motsvarande anslag för budgetåret 1928/1929
ett extra anslag av 1,115 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 380—382 i statsrådsprotokollet.
Till arvoden åt extra lärare, timlärare och vikarier vid högre lärarinneseminariet
utgår för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 36,450 kronor.
Den med normalskolan förenade realskollinjen kommer att under budgetåret
1930/1931 utökas med ännu en årsklass. Den härav följande kostnads
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
109
ökningen har beräknats till 5,450 kronor, därav 3,800 kronor till arvode åt
en extra lärare med full tjänstgöring och 1,650 kronor till avlöning av timlärare.
Vidare har, i enlighet med av skolöverstyrelsen gjord hemställan,
föreslagits, att ett belopp av 360 kronor skulle beräknas för anordnande av
undervisning i hushållsgöromål i realskollinjens tredje klass. Slutligen har
en ökning av anslaget med 600 kronor ansetts påkallad på grund därav, att
anslaget visat sig otillräckligt för utanordnande av vikariatsarvoden i erforderlig
utsträckning. I enlighet härmed skulle anslagsbehovet för budgetåret
1930/1931 bliva sammanlagt 6,410 kronor högre än innevarande budgetår.
Den under budgetåret 1928/1929 i motsvarande anslag konstaterade bristen
å i avrundat krontal 1,115 kronor synes, enligt vad rektor vid högre
lärarinneseminariet meddelat, hava uppkommit till följd därav, att flera lärare
under läsåret 1928/1929 åtnjutit tjänstledighet för sjukdom.
Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och
hemställer därför,
att riksdagen må för budgetåret 1930/1931 anvisa
a) till arvoden åt extra lärare, timlärare och vikarier vid
högre lärarinneseminariet ett extra anslag av 42,860 kronor;
b) till täckande av brist i motsvarande anslag för budgetåret
1928/1929 ett extra anslag av 1,115 kronor.
152:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 148) föreslagit riksdagen i
fråga örn nya ordinarie lärartjänster m. m. vid de allmänna läroverken
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket
utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.
153:o) Kungl. Maj4 har (punkt 149) föreslagit riksdagen att för ombildning
av vissa övningslärarbefattningar och inrättande av nya ordinarie teckningslärarbefattningar
vid av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna
allmänna läroverk höja det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna
läroverken med 15,300 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 383—386 i statsrådsprotokollet.
Förslaget rörande ombildning av vissa övningslärarbefattningar står, framhåller
departementschefen, i överensstämmelse med den av Kungl. Majit och
riksdagen år 1929 godkända grundsatsen, att övningslärarbefattningarna vid de
realskolor, som enligt omorganisationsplanen för de allmänna läroverken skola
ombildas till högre allmänna läroverk, skola från och med det läsår, under vilket
den sammanlagda undervisningstiden för vederbörande uppgår till minst det
antal veckotimmar, som är fastställt för motsvarande lärare vid högre allmänt
läroverk, ombildas till övningslärarbefattningar vid sådant läroverk. En
-
Nya ordinarie
lärartjänster
m. m.
vid de allmänna
läroverken.
[148.]
Ombildning
och nyinrättande
av
övningslärarbefattningar
vid de allmänna
läroverken.
• [149.]
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ilo
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Arvoden
till biträden
å rektorsexpeditionerna
vid de
allmänna
läroverken.
[ISO.]
ligt skolöverstyrelsens beräkningar skulle förutsättningen för dylik ombildning
med ingången av läsåret 1930/1931 förefinnas beträffande musiklärartjänsterna
vid allmänna läroverken i Södertälje, Eksjö, Uddevalla och Skövde
samt gymnastiklärartjänsterna vid allmänna läroverken i Eksjö, Landskrona
och Skövde, och skulle den härav påkallade ökningen av det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken uppgå till i runt tal 6,100
kronor. Departementschefen har tillstyrkt denna anslagsökning under erinran,
att innan definitivt beslut fattas angående respektiva befattningars ombildning,
givetvis måste konstateras, att undervisningstiden vid desamma i verkligheten
kommer att, på sätt skolöverstyrelsen antagit, uppgå till det för motsvarande
befattningar vid högre allmänna läroverk föreskrivna antalet veckotimmar.
Departementschefen har vidare framhållit, att ett bifall till föreliggande förslag
kommer att medföra en minskning av det antal undervisningstimmar
i övningsämnen, för vilket anslag till extra arvoden åt musiklärare och gymnastiklärare
måste beräknas.
Vad sedan angår frågan örn inrättande av ordinarie övningslärartjänster
vid de samrealskolor, som uppkommit genom statens övertagande av kommunala
mellanskolor, har departementschefen anslutit sig till skolöverstyrelsens
mening, att med inrättande av ordinarie lärarbefattningar i musik,
gymnastik och handarbete vid dylika skolor bör tills vidare anstå. Beträffande
teckningslärarbefattningar innebär förslaget, att ordinarie sådana befattningar
skola inrättas vid dem av de med ingången av läsåret 1930/1931
helt förstatligade förutvarande mellanskolorna, vid vilka antalet klassavdelningar
knappast kan beräknas under några förhållanden komma att understiga
6, nämligen samrealskolorna i Lidingö, Katrineholm, Motala, Nässjö,
Hässleholm, Trollhättan, Stora Tuna och Boden. För beredande av medel
till avlönande av ifrågavarande åtta nya teckningslärartjänster bör reservationsanslaget
till de allmänna läroverken ökas med 9,200 kronor.
Utskottet finner sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer därför,
att riksdagen må för ombildning av vissa övningslärarbefattningar
och inrättande av nya ordinarie teckningslärarbefattningar
vid av departementschefen i statsrådsprotokollet
angivna allmänna läroverk höja det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken med 15,300 kronor.
154:o) Kungl. Majit har (punkt 150) föreslagit riksdagen att höja den i
det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående posten:
arvoden till biträden å rektorsexpeditionerna, nu 38,700 kronor, med 3,000
kronor till 41,700 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 387—391 i statsrådsprotokollet.
Den ifrågasatta anslagsökningen med 3,000 kronor är en följd av den
i enlighet med 1927 års skolbeslut pågående utvidgningen av vissa äldre
läroverk samt inrättandet av nya statsläroverk.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
lil
Ett av skolöverstyrelsen framlagt förslag om höjning av arvodena åt
biträdena på rektorsexpeditionerna har departementschefen icke ansett sig
kunna förorda, enär några väsentliga förändringar i nu bestående förhållanden
icke borde ifrågasättas i avvaktan på resultaten av en av skolöverstyrelsen
och riksräkenskapsverket begärd utredning angående den ekonomiska
förvaltningen vid de allmänna läroverken och vissa andra läroanstalter.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må höja den i ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken ingående posten: arvoden till
biträden å rektorsexpeditionerna, nu 38,700 kronor, med
3,000 kronor till 41,700 kronor.
155:o) Kungl. Majit har (punkt 151) föreslagit riksdagen att höja den i
det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående posten:
bibliotekarierna, nu 31,000 kronor, med 23,600 kronor till 54,600 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 392—400 i statsrådsprotokollet.
Till beredande av arvoden åt bibliotekarier vid de allmänna läroverken
finnes sedan länge tillbaka under det till samma läroverk utgående ordinarie
reservationsanslaget uppförd en särskild anslagspost, vilken från och med
år 1920 till och med budgetåret 1928/1929 var bestämd till 16,000 kronor
samt för budgetåret 1929/1930 ökats till 31,000 kronor. Enligt Kungl.
Maj:ts beslut den 19 juni 1919 och den 16 maj 1929 tillkommer det skolöverstyrelsen
att, med iakttagande av de bestämmelser, som i ämnet äro
eller kunna varda meddelade, besluta örn anvisande av medel från ifrågavarande
anslagspost. Bibliotekariearvodenas belopp växla för närvarande
mellan i regel lägst 100 kronor och högst 600 kronor; vid en realskola utgå
allenast 75 kronor.
I skrivelse den 31 augusti 1929 har skolöverstyrelsen hemställt örn utverkande
av ökade medel till arvoden åt bibliotekarier vid de allmänna läroverken
i syfte framför allt att möjliggöra en nyreglering av de nu utgående arvodena.
Det av skolöverstyrelsen framlagda förslaget innebär, att för läroverksbibliotekarierna
skulle införas ett lönesystem, enligt vilket arvodena skulle automatiskt
bestämmas alltefter de olika läroverkens storlek och deras egenskap
av högre allmänt läroverk eller realskola. Följande grunder skulle härvid
tillämpas:
vid högre allmänt läroverk med minst 600 lärjungar arvode kronor 1,250: —
» högre allmänt läroverk med mindre än 600 men
minst 400 lärjungar.................... » » 1,050: —
» högre allmänt läroverk med mindre än 400 lärjungar
.............................. » » 850: —
» realskola med minst 400 lärjungar......... » » 650: —
» » » mindre än 400 lärjungar ..... » » 450: —
Anslag till
bibliotekarier
vid de
allmänna
läroverken.
[151.]
112
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
De fyra redan inrättade högre flickläroverken skulle tills vidare jämställas
med realskolor med mindre än 400 lärjungar. Vid beräkning av lär jungan
talet skulle hänsyn icke tagas till lärjungar vid kommunalt gymnasium
eller kommunal gymnasielinje, ej heller till kvinnliga lärjungar, som på
vederbörande kommuns bekostnad åtnjuta undervisning vid något statens
gymnasium.
Arvodena skulle bestridas med ett särskilt ordinarie förslagsanslag, som
för ändamålet skulle uppföras i riksstaten, medan samtidigt den i reservationsanslaget
till de allmänna läroverken ingående anslagsposten å 31,000
kronor skulle uteslutas. Det nya förslagsanslaget har av överstyrelsen för
budgetåret 1930/1931 beräknats till 78,700 kronor.
Statskontoret har i princip anslutit sig till det av skolöverstyrelsen föreslagna
lönesystemet men funnit de ifrågasatta arvodesbeloppen väl höga,
samt framställt två alternativa förslag till minskning av desamma. Enligt
det första alternativet skulle arvodena minskas med omkring 25 procent till
respektive 900, 750, 600, 450 och 300 kronor. Det andra alternativet avser
en sänkning med endast omkring 20 procent och arvodenas bestämmande
för de olika läroverksgrupperna till respektive 1,000, 825, 675, 500 och 350
kronor. I båda fallen skulle de sist angivna beloppen, respektive 300 kronor
och 350 kronor, utgå jämväl vid de fyra högre flickläroverken. Anslagsbehovet
skulle enligt det första alternativet beräknas till 54,600 kronor och
enligt det andra alternativet till 61,850 kronor.
Vad först angår det föreslagna lönesystemet med arvoden, utgående efter
vissa automatiskt verkande grunder, har departementschefen ansett, att vissa
befogade invändningar kunde framställas mot detsamma. Frånsett att detta
system skulle nödvändiggöra anvisande av ett nytt förslagsanslag, syntes
honom tvekan kunna råda örn lämpligheten av att fastställa bibliotekariearvodena
enbart efter de grunder, som det föreliggande förslaget innebure.
Även andra omständigheter kunde säkerligen i många fall förtjäna beaktande,
då det gällde att rättvist avväga ifrågavarande arvoden. Departementschefen
erinrar, att skolöverstyrelsen i slutet av sin framställning själv
pekat på att i vissa fall en tilläggsersättning utöver det fastställda arvodet
kunde vara motiverad. Överstyrelsen hade visserligen tänkt sig, att dylika
tilläggsarvoden skulle kunna utgå ur det anslag till diverse utgifter vid läroverksbiblioteken,
varom överstyrelsen i annat sammanhang gjort framställning.
Departementschefen har emellertid icke ansett sig kunna nu tillstyrka
förslag till riksdagen örn beviljande av ett sådant anslag, och han finner
häri ett ytterligare stöd för sin ståndpunkt att icke förorda ett lönesystem,
som i viss mån skulle hindra ett skäligt hänsyntagande till alla omständigheter
av beskaffenhet att böra inverka på storleken av arvodena vid de
skilda läroanstalterna.
Arvodesregleringsfrågan bör enligt departementschefens mening ännu så
länge ordnas på ett sätt, som närmare ansluter sig till nu rådande förhållanden.
Den i reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
113
anslagsposten till bibliotekarierna bör, anser departementschefen, höjas med
ett icke oväsentligt belopp, och fördelningen av anslagsposten i dess helhet
borde liksom hittills ankomma på skolöverstyrelsen. Vid beräkningen av anslaget
borde den av överstyrelsen tillämpade gruppindelningen av läroverken
samt något av de föreliggande förslagen till arvoden tjäna till ledning, men
vid anslagets fördelning borde överstyrelsen icke vara ovillkorligt bunden
därvid utan kunna alltefter förhållandena jämka arvodena uppåt eller nedåt.
Departementschefen har i avseende å anslagsberäkningen anslutit sig till
statskontorets första alternativ, vilket innebär, att arvodet i medeltal för läroverk
skulle komma att utgöra 460 kronor, d. v. s. en förhöjning av det
nuvarande medeltalet med ungefär 70 procent. De i detta alternativ upptagna
arvodesbeloppen, för de olika läroverksgrupperna respektive 900, 750
600, 450 och 300 kronor, synas, framhåller departementschefen, vara väl
avvägda och torde kunna tjäna till huvudsaklig ledning vid skolöverstyrelsens
fördelning av anslaget. För budgetåret 1930/1931 skulle under nu
angivna förutsättningar erfordras ett anslag av 54,600 kronor, d. v. s. en
höjning av den nuvarande ordinarie anslagsposten å 31,000 kronor med
23,600 kronor. Departementschefen har samtidigt framhållit, att under de
närmast därefter följande budgetåren någon ytterligare ökning av sagda
anslagspost torde komma att påkallas av tillkomsten av nya samrealskolor
genom förstatligande av kommunala mellanskolor.
Utskottet vill erinra örn att 1929 års riksdag, i anledning av väckta motioner
örn förbättring av läroverksbibliotekariernas arvoden, uttalade, att
riksdagen ansåge en reglering av dessa arvoden önskvärd. Riksdagen vidtog
emellertid endast en provisorisk förbättring av bibliotekariearvodena
men uttryckte samtidigt sin förmodan, att Kungl. Maj:t skulle hava sin
uppmärksamhet riktad på frågan och icke underlåta att så snart sig göra
läte efter den ytterligare utredning, frågan kunde tarva, förelägga riksdagen
förslag i ämnet.
Sådant förslag har nu framlagts och utskottet vill, under åberopande av
1929 års riksdags ovan angivna uttalande i ämnet, tillstyrka, att en reglering
av ifrågavarande arvoden måtte komma till stånd i överensstämmelse
med de riktlinjer, som departementschefen förordat. Särskilt anser sig
utskottet böra framhålla, att vid arvodenas avvägande jämväl andra omständigheter
än läroverkens storlek och karaktär av högre allmänt läroverk
eller realskola böra tillmätas betydelse, ej minst vederbörande biblioteks
omfattning och beskaffenhet.
Då utskottet ej heller i övrigt har något att erinra mot Kungl. Maj:ts
förslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må höja den i det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken ingående posten: bibliotekarierna,
nu 31,000 kronor, med 23,600 kronor till 54,600
kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1930. (i sami. 8 käft. (Nr 8.) 8
Utskottets
yttrande.
114
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Ålderstillägg
åt lärarpersonalen
vid
de allmänna
läroverken.
[152.]
Arvoden åt
extra och
vikarierande
ämneslärare
vid de allmänna
läroverken
m. m.
[153.]
Personliga
lönetillägg
åt vissa Övningslärare
vid de allmänna
läroverken.
[154.]
Extra
arvoden åt
teckningslärare
vid de
allmänna
läroverken.
[155.]
Extra
arvoden åt
gymnastiklärare
vid de
allmänna
läroverken.
[156.]
Extra
arvoden
åt musiklärare
vid de
allmänna
läroverken.
[157.]
156:o) Kungl. Maj:t har (punkt 152) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie
förslagsanslaget till ålderstillägg åt lärarpersonalen vid de allmänna
läroverken, nu 1,220,000 kronor, med 33,000 kronor till 1,253,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 401—402 i statsrådsprotokollet.
Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och
hemställer alltså,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
ålderstillägg åt lärarpersonalen vid de allmänna läroverken,
nu 1,220,000 kronor, med 33,000 kronor till 1,253,000 kronor.
157:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 153) föreslagit riksdagen i
fråga om arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna
läroverken m. m. kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva
utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.
158:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 154) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till beredande i enlighet med av 1929 års
riksdag godkända grunder av personliga lönetillägg under
tiden 1 juli 1930—30 juni 1931 åt vissa ordinarie Övningslärare
vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret
1930/1931 ett extra förslagsanslag av 3,000 kronor.
159:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 155) föreslagit riksdagen i
fråga örn extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna läroverken kommer
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet
härigenom skolat för riksdagen
anmäla.
160:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 156) föreslagit riksdagen i
fråga örn extra arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna läroverken
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket
utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.
161 :o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 157) föreslagit riksdagen i
fråga örn extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken kommer
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet
härigenom skolat för riksdagen
anmäla.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
115
162:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 158) föreslagit riksdagen i
fråga örn extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete vid de allmänna
läroverken kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;
vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.
163:o) Kungl. Majit har (punkt 159) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie
förslagsanslaget till undervisning i manlig slöjd vid de allmänna
läroverken, nu 46,000 kronor, med 4,000 kronor till 50,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 405 i statsrådsprotokollet.
Den ifrågasatta höjningen sammanhänger med förstatligandet av kommunala
mellanskolor.
Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Majits förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
undervisning i manlig slöjd vid de allmänna läroverken,
nu 46,000 kronor, med 4,000 kronor till 50,000 kronor.
164:o) Kungl. Majit har (punkt 160) föreslagit riksdagen att till undervisning
i hushållsgöromål vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret
1930/1931 ett extra anslag av 7,200 kronor att efter Kungl. Majits beprövande
användas till arvoden åt lärarinnor i hushållsgöromål, beräknade efter
80 kronor för veckotimme.
Utredningen återfinnes å sid. 406—408 i statsrådsprotokollet.
I de nya undervisningsplanerna för de allmänna läroverken har bland
övningsämnena i realskolan upptagits ett ämne, vari undervisning icke tidigare
där meddelats, nämligen hushållsgöromål. Då några medel till bestridande
av kostnaderna för undervisning i hushållsgöromål icke hittills funnits
tillgängliga, hava emellertid undervisningsplanerna beträffande detta
ämne ej ännu kunnat tillämpas. Ett allmänt genomförande av undervisningsplanerna
i denna del måste, framhåller departementschefen, föregås av
en fullständig utredning angående de därmed förenade kostnaderna. Någon
sådan utredning har icke förebragts, och det förslag, som nu föreligger,
åsyftar, anför departementschefen vidare, ej heller något annat än att undervisning
i hushållsgöromål skulle försöksvis anordnas vid ett mindre antal
läroverk. Härvid skulle närmast ifrågakomma sådana samrealskolor, som
uppkommit genom ombildning av kommunala mellanskolor och vid vilka
undervisning i ämnet redan tidigare, före förstatligandet, varit anordnad.
Departementschefen förklarar sig dela skolöverstyrelsens mening om önskvärdheten
av att undervisningsplanerna på detta sätt i inskränkt omfattning
praktiskt prövas, innan de fastställas till allmän tillämpning, och då det här
Extra arvoden
åt lärarinnor
i
kvinnligt
handarbete
vid de allmänna
läroverken.
[158.]
Undervisning
i manlig
slöjd vid
de allmänna
läroverken.
[159.]
Undervisning
i hushållsgöromål
vid de allmänna
läroverken.
[160.]
116
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottets
yttrande.
Arvoden åt
skolläkare
vid de allmänna
läroverken.
[161.]
gäller ett för den uppväxande kvinnliga ungdomen betydelsefullt undervisningsämne,
har han tillstyrkt, att anslag för ändamålet utverkas redan för
budgetåret 1930/1931. Överstyrelsen har hemställt örn ett anslag av 7,200
kronor, beräknat för 20 undervisningsavdelningar under förutsättning att
varje avdelning erhåller 4 Va timmars undervisning i veckan och att arvodet
till vederbörande timlärarinna utgår med 80 kronor för veckotimme. Häremot
har departementschefen icke haft något att erinra. I likhet med anslagen
till olika slag av Övningslärare bör, enligt departementschefens mening,
nu ifrågavarande anslag fördelas av överstyrelsen. Departementschefen
ansluter sig även i huvudsak till överstyrelsens förslag i fråga örn de villkor,
som borde uppställas i avseende å storleken av lärjungegrupperna vid
undervisningen i ämnet. Med hänsyn till anslagets natur av bestämt anslag
har emellertid förordats den jämkningen, att som villkor bör gälla, att vid
läsårets början vid undervisningen i ämnet antalet lärjungar i varje lärjungegrupp
inom viss klass icke understiger 5 samt att minst 15 lärjungar
komma på sådan lärjungegrupp, innan anslag får beviljas för undervisning
i ny grupp i ämnet i stället för, såsom överstyrelsen föreslår, innan ny
grupp för ämnet upprättas.
Med hänsyn till att ifrågavarande förslag allenast innebär en försöksanordning
i mera begränsad omfattning, som alltså, när helst så prövas lämpligt,
kan inställas, har utskottet ansett sig kunna tillstyrka förslaget. Utskottet
vill särskilt framhålla, att ett bifall till förslaget icke får anses
föregripa ställningstagandet till frågan örn praktiska bildningslinjer på realskolans
åldersstadium, beträffande vilken fråga 1927 års riksdag begärt utredning
och varom förslag i sinom tid lärer vara att förvänta.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till undervisning i hushållsgöromål vid
de allmänna läroverken anvisa för budgetåret 1930/1931 ett
extra anslag av 7,200 kronor att efter Kungl. Maj:ts beprövande
användas till arvoden åt lärarinnor i hushållsgöromål,
beräknade efter 80 kronor för veckotimme.
165:o) Kungl. Majit har (punkt 161) föreslagit riksdagen att dels i avbidan
på den proposition i ämnet, som kan varda riksdagen förelagd, för
budgetåret 1930/1931 beräkna en höjning av den i det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken ingående posten: arvoden åt skolläkare,
nu 37,325 kronor, med 3,875 kronor till 41,200 kronor;
dels ock till arvoden åt skolläkare vid de allmänna läroverken anvisa för
budgetåret 1930/1931 ett extra förslagsanslag av 60,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 408—410 i statsrådsprotokollet.
Arvodet åt skolläkarna vid de allmänna läroverken utgår dels i form av
ett fast arvode, dels såsom ett rörligt arvode, vars storlek bestämmes av
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
117
antalet under höstterminen närvarande lärjungar vid läroverket. Från och
med budgetåret 1923/1924 har det rörliga arvodet utgått med 2 kronor för
varje dylik lärjunge. De fasta skolläkararvodena bestridas med en i det
ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående anslagspost:
Arvoden till skolläkare, vilken för budgetåret 1929/1930 utgör 37,325 kronor.
De rörliga arvodena åter gäldas från ett extra förslagsanslag, som för budgetåret
1929/1930 bestämts till 60,000 kronor.
Skolöverstyrelsen har hemställt dels örn höjning med 3,275 kronor av nyssberörda
i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående
anslagspost, dels ock om beredande av fortsatt extra anslag till bestridande
av de rörliga skolläkararvodena. I sistnämnda hänseende har överstyrelsen
anfört, att någon förhöjning av det nu utgående anslaget för
ifrågavarande ändamål icke erfordrades utan kunde detsamma upptagas till
oförändrat belopp, 60,000 kronor.
Den ifrågasatta ökningen av den i det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken ingående anslagsposten till arvoden till skolläkare
äger, såsom departementschefen framhållit, visst samband med frågan
örn nya flickläroverk, vilken fråga i annat sammanhang underställts riksdagens
prövning. Kungl. Maj:ts under denna punkt gjorda framställning,
i vad den avser nyssberörda anslagspost, kommer utskottet att framdeles
under riksdagen behandla.
Det extra förslagsanslaget till arvoden åt skolläkare har föreslagits skola
för budgetåret 1930/1931 utgå med samma belopp som för innevarande
budgetår, och häremot har utskottet icke funnit något att erinra.
Utskottet får alltså
a) anmäla, att utskottet framdeles under riksdagen kommer
att avgiva utlåtande beträffande vad Kungl. Majit under
punkt 161 föreslagit riksdagen i fråga örn den i det ordinarie
reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående
anslagsposten: arvoden åt skolläkare;
b) hemställa, att riksdagen må till arvoden åt skolläkare
vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret 1930/1931
ett extra förslagsanslag av 60,000 kronor.
166:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 162) hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för upprätthållande under läsåret 1930/1931
vid ett högre allmänt läroverk i Göteborg av provårskurs
för blivande lärare vid de allmänna läroverken anvisa för
budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 14,700 kronor.
Utskottets
yttrande.
Provårskurs
i Göteborg.
[162.]
118
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Anordnande
genom infödda
lärare
av undervisning
i tyska
och engelska
[163.]
167:o) Kungl. Majit har (punkt 163) föreslagit riksdagen att för anordnande
genom infödda lärare av undervisning i tyska och engelska vid de
allmänna läroverken m. fl. läroanstalter anvisa för budgetåret 1930/1931 ett
extra anslag av 7,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 411—412 i statsrådsprotokollet.
jämte en i
ämnet väckt
motion.
I samband härmed har utskottet till behandling föreliaft en inom första
kammaren av herr I. Pauli väckt motion (I: 83), i vilken motion hemställts,
att riksdagen för anordnande genom infödd lärare av undervisning i franska
vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter måtte för budgetåret 1930/
1931 anvisa ett extra anslag av 3,500 kronor.
Det av Kungl. Majit föreslagna beloppet är detsamma, som för ifrågavarande
undervisning i tyska och engelska utgår under löpande budgetår.
Av statsrådsprotokollet framgår, att skolöverstyrelsen gjort framställning örn
anvisande av medel för enahanda ändamål, som av motionären ifrågasatts.
Departementschefen har funnit sig förhindrad att nu tillstyrka bifall till
denna framställning.
Motionären har till stöd för sitt yrkande anfört följande:
Undervisningen i främmande levande språk vid läroverk samt vid kommunala
och enskilda skolor genom infödda lärare har hittills, med få undantag,
meddelats endast i tyska och engelska. Vid upprepade tillfällen lia emellertid
under de gångna åren ämneskonferenserna vid olika läroverk till skolöverstyrelsen
inkommit med framställningar om liknande undervisning i
franska, och dessa ha i några fall av Kungl. Majit beviljats. Så beviljades
under vårterminen 1929 anslag till kurser i franska av infödd lärare vid
högre allmänna läroverket i Västerås, högre realläroverket i Göteborg och
statens provskola, nya elementarskolan i Stockholm. Örn sålunda redan förut
assistentundervisning i franska varit önskvärd, så synes den, som skolöverstyrelsen
framhåller i sin förnyade framställning örn saken till Kungl. Majit,
numera vara nödvändig på grund av den förändrade ställning, franskan
erhållit vid våra skolor genom de nya undervisningsplanerna för läroverken.
Ifrågavarande undervisningsplaner giva nämligen åt franskan ett vida större
utrymme än i föregående läroplaner varit tillmätt för detta språk. Sålunda
är franskan numera obligatoriskt ämne i realskolan för de lärjungar, som
skola fortsätta på gymnasiet. Vidare påbörjas studiet av ämnet å gymnasiet
numera redan i lägsta ringen, och skriftliga översättningsövningar i franska
komma att i vissa av läroverkens klasser införas i samma utsträckning som
i övriga främmande språk. Franska kan dessutom i vissa fall bli s. k. kärnämne,
och läsningen av fransk litteratur kommer att i fortsättningen få ett
större omfång än vad som tidigare varit möjligt. I lämplig utsträckning
skola åt lärjungarna lämnas anvisningar beträffande litteraturläsning på egen
hand.
Av det anförda framgår, att undervisningen i franska vid våra skolor
numera kommer att arbeta under helt andra förutsättningar än under de
gångna decennierna samt för den skull i fråga örn planläggningen bör ställas
i jämnbredd med undervisningen i de övriga främmande levande språken.
Då de infödda lärarna i såväl tyska som engelska visat sig göra en synner
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
119
ligen gagnande insats, särskilt i fråga om inriktningen av undervisningen
på det i egentlig mening levande språket, talspråket, och då en liknande
anordning även för franskans vidkommande säkerligen skulle få samma
stora betydelse, har skolöverstyrelsen båda de senaste, åren föreslagit, att
undervisningen i franska måtte i nu berörda avseende likställas med undervisningen
i de övriga främmande levande språken, och har för anordnande
av assistentundervisning i franska vid statsläroverk, kommunala och enskilda
skolor begärt ett anslag av femtusen kronor.
Departementschefen förklarade sig i fjolårets statsverksproposition finna
vissa skäl tala för bifall till överstyrelsens .ovannämnda framställning men
ansåg sig dock tills vidare förhindrad att tillstyrka bifall till densamma. I
årets statsverksproposition förklarar han sig likaledes »förhindrad att nu
tillstyrka bifall». .
Sedan de ovannämnda nya kursplanerna från och med höstterminen 19/9
tratt i tillämpning, läses numera franska i alla de fem högsta klasserna i
läroverken. Det måste därför anses beklagligt, att departementschefen ännu
icke ansett tiden vara inne att bereda möjlighet till assistentundervisning i
detta språk likaväl som i de två andra kulturspråken. Detta så mycket
mera som franskans uttal och fraseologi torde bereda betydligt . större svårigheter
för svensk skolungdom än exempelvis tyskans, och en infödd lärares
biträde följaktligen är betydligt mera av behovet påkallat i fråga om det
förra språket än i fråga örn det senare. De upprepade framställningar örn
anslag till sådan assistentundervisning, vilka, som redan nämnts, under de
senaste åren ingått till skolöverstyrelsen från olika läroverk, visa ju också
att detta behov gör sig starkt gällande. Jag har därför ansett mig böra
även i år genom motion för riksdagen framlägga skolöverstyrelsens beaktansvärda
förslag i ämnet.
Vad arvodets storlek beträffar, är jag visserligen i likhet med skolöverstyrelsen
av den meningen, att arvodet för saväl de nuvarande som den
föreslagne assistenten skäligen borde utgå med något högre belopp än det
för de två förstnämnda hittills stadgade; men då Kungl. Majit icke ansett
sig kunna för närvarande förorda den av överstyrelsen föreslagna höjningen,
tillåter jag mig i fråga om den här föreslagne nye assistenten i franska
föreslå samma avlöning, som gäller för de två vid läroverken redan förut
anställda infödda språklärarna.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka, att anslag för anordnande genom
infödda lärare av undervisning i tyska och engelska vid de allmänna läroverken
beviljas jämväl för budgetåret 1930/1931 med av Kungl. Majit föreslaget
belopp. Då emellertid utskottet känt en viss tvekan, huruvida ifrågavarande
anordning verkligen länder till avsedd nytta, vore det enligt utskottets
mening önskvärt, örn genom Kungl. Majits försorg till nästa rikdag
en undersökning härutinnan skedde. Därest en sådan utredning giver till
resultat, att anslag för ändamålet bör jämväl hädanefter utgå, anser utskottet
skäligt att, på sätt motionären ifrågasatt, liknande anslag beviljas även för
undervisning i franska språket. Vid nu angivna förhållande kan utskottet
givetvis icke förorda, att anslag för sistberörda ändamål anvisas redan för
budgetåret 1930/1931, utan nödgas förty ställa sig avvisande mot motionärens
yrkande.
Utskottets
yttrande.
120
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Motion om
anslag till
undervisning
i norska och
danska språken
vid vissa
läroanstalter.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) för anordnande genom infödda lärare av undervisning
i tyska och engelska vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter
anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extraanslag
av 7,000 kronor,
b) avslå herr Paulis ovannämnda motion (1:83).
168:o) I en inom första kammaren av herr Olof Olsson väckt motion
(1:58) har hemställts, att riksdagen måtte besluta att för undervisning i norska
och danska språket vid högre läroanstalter för budgetåret 1930/1931 bevilja
ett extra anslag å 3,000 kronor att utgå med 1,500 kronor åt vardera undervisningsgrenen
— allt under förutsättning att undervisningen meddelas
av respektive norsk eller dansk lektor vid Stockholms högskola.
Motionären har till stöd för sitt yrkande anfört följande:
Hösten 1926 inleddes förhandlingar om samarbete mellan Stockholms
högskola och föreningen Norden — en sammanslutning för nordiskt samarbete
— för åstadkommande av tillfälliga lektorat i danska och norska vid
högskolan. Enligt närmare uppgjord plan skulle lektoratens innehavare
tjänstgöra dels vid högskolan och dels vid andra läroanstalter i eller eventuellt
utom Stockholm. Samma höst ingick föreningens styrelse i skrivelse
till Kungl. Maj:t med framställning örn beredande av medel genom statsverkets
försorg för den del av lektorernas avlöning, som skulle avse deras
arbete i läroverk, seminarier och statsunderstödda högre skolor. Framställningen
tillstyrktes i huvudsak av skolöverstyrelsen men föranledde inte någon
Kungl. Maj:ts åtgärd.
Då emellertid styrelsen för föreningen Norden ansåg den föreslagna åtgärden
vara av en icke ringa betydelse för strävandet att ge svensk ungdom
en vidgad och fördjupad kännedom örn våra skandinaviska grannländers
kultur, ville den inte härmed låta den framlagda planen gå om intet.
De tidigare inledda förhandlingarna örn att vid Stockholms högskola anställa
tillfälliga lektorer i danska och norska fullföljdes därför så till vida, att
styrelsen under vårterminen 1928 till högskolan anslog nödigt belopp för
upprättande under läsåret 1928—1929 av ett lektorat i norska språket och
litteraturen. _ Styrelsen gick därvid ut ifrån, att en större del av den tjänstgöringsskyldighet,
som därmed förenades, mot särskilda avgifter skulle kunna
förläggas till högre skolor inom eller eventuellt utom Stockholm, varvid inte bara
elementär undervisning i norska språket skulle meddelas utan jämväl föredrag
hållas över ämnen rörande norsk kultur, speciellt språk och litteratur.
Denna tanke visade sig kunna helt genomföras. Ty sedan personfrågan
vunnit en lycklig lösning och anhållan gjorts hos skolöverstyrelsen, att den
måtte hos Kungl. Maj:t utverka anslag av disponibla medel som bidrag till
täckande av kostnaderna för undervisning i norska jämväl vid vissa statliga
läroanstalter, beviljades anslag.
De sålunda vidtagna åtgärderna hälsades med allmän tillfredsställelse, och
detta blev föreningen Norden en sporre att söka vidmakthålla och om möjligt
vidare utveckla det inledda arbetet. Det har lyckats styrelsen att för
nu löpande läsår trygga den ekonomiska grundvalen för ett fortsatt förord
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 121
nande vid Stockholms högskola av den norske lektorn och samtidigt bereda
medel för anställande jämväl av en lektor i danska språket och litteraturen,
som under innevarande termin kommer att tjänstgöra vid högskolan och
på enahanda sätt som den norske lektorn kommer att stå till de högre skolornas
disposition.
Det har synts mig vara ett lyckligt grepp av föreningen Norden att ta
initiativ i denna fråga. Den strävan till bättre förståelse och rikare samarbete
de nordiska länderna emellan, som ligger bakom, måste söka sig fram
längs skilda vägar, och denna väg är säkerligen en av de viktigare. Det
förefaller mig därför också, som örn staten skulle ha intresse av att understödja
denna verksamhet och särskilt i den mån den söker sig ut till de
högre skolorna. Man har inom skolöverstyrelsen med ledning av föregående
års erfarenheter beräknat, att kostnaden för dylik undervisning i norska —
och således även i danska — skulle uppgå till i medeltal 150 kronor för
varje läroanstalt. Örn man räknar med ett tiotal läroanstalter i och utom
Stockholm, skulle det erforderliga anslaget uppgå till 1,500 kronor för vardera
språkgrenen.
Utskottet finner starka skäl tala för bifall till motionärens förslag, vars
förverkligande otvivelaktigt skulle komma att innebära ett betydelsefullt led
i strävandena att främja det kulturella samarbetet mellan de nordiska folken.
Genom undervisningens anknytning till Stockholms högskola synas också
betryggande garantier givna för att undervisningen kommer att handhavas
av fullt kompetenta och lämpliga lärarkrafter. Utskottet anser sig därför
böra förorda bifall till motionärens yrkande. De närmare bestämmelserna
rörande anslagets användning torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att
meddela.
Under åberopande härav får utskottet hemställa,
att riksdagen må, med bifall till herr Olof Olssons ovannämnda
motion (1:58), för undervisning i norska och danska
språken vid högre läroanstalter för budgetåret 1930/1931 bevilja
ett extra anslag å 3,000 kronor att utgå med 1,500
kronor åt vardera undervisningsgrenen, allt under förutsättning
att undervisningen meddelas av respektive norsk eller
dansk lektor vid Stockholms högskola.
169:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 164) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
för en svensk studiekurs i Frankrike anvisa för budgetåret
1930/1931 ett extra anslag av 3,000 kronor.
170:o) Kungl. Majit har (punkt 165) föreslagit riksdagen att såsom bidrag
till täckande av utgifter, som skola bestridas av ljus- och vedkassan vid allmänt
läroverk, anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra förslagsanslag av
215,000 kronor, därav högst 17,000 kronor må, efter Kungl. Majlis beprö
-
Utskottets
yttrande.
Studiekurs
för svenska
lärjungar i
Frankrike.
[164.]
Bidrag till de
allmänna
läroverkens
ljus- och vedkassor.
[165.]
122
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
vande, användas såsom bidrag till nedbringande för samtliga lärjungar av
avgifterna till nämnda kassa i sådana fall, då desamma kunna anses alltför
tyngande.
Utredningen återfinnes å sid. 413—418 i statsrådsprotokollet.
Det av Kungl. Majit nu äskade anslaget avser två från varandra bestämt
skilda ändamål. Dels skola vid samtliga läroverk obemedlade lärjungar erhålla
nedsättning i ifrågavarande avgift; dels skola vid sådana läroverk, där
denna avgift är särskilt betungande, samtliga lärjungar kunna erhålla nedsättning
i densamma. Enligt en av skolöverstyrelsen verkställd utredning,
som låg till grund för Kungl. Majits motsvarande framställning till 1928
års riksdag, erfordrades, för den händelse staten skulle lämna ljus- och vedkassorna
ett bidrag, som motsvarade de terminsavgifter, vilka enligt dittills
gällande ordning erlagts av obemedlade lärjungar, ett anslag av 330,000
kronor. Departementschefen uttalade sig för ett successivt genomförande
av befrielse från terminsavgift för obemedlade lärjungar. I anslutning härtill
hava såsom erforderliga beräknats för budgetåret 1928/1929 ett belopp
av 66,000 kronor och för budgetåret 1929/1930 ett belopp av 132,000 kronor,
motsvarande en, respektive två femtedelar av ovannämnda summa å
330,000 kronor.
Kungl. Majits nu föreliggande förslag utgår från nu angivna förutsättningar.
Ifrågavarande lärjungar skulle i överensstämmelse härmed under läsåret
1930/1931 befrias från tre femtedelar av dem eljest åliggande avgifter till
dessa kassor. Till täckande av den härigenom uppkommande bristen i
kassorna äskas nu hos riksdagen ett förslagsanslag av 198,000 kronor, motsvarande
en ökning i förhållande till budgetåret 1929/1930 med 66,000
kronor.
I fråga örn anslaget till nedsättning av terminsavgifterna till ljus- och
vedkassorna för samtliga lärjungar vid vissa läroverk påkallas en ökning
med 4,000 kronor, från 13,000 kronor till 17,000 kronor, dels därför att anslaget
redan under nuvarande förhållanden visat sig otillräckligt, dels ock
med hänsyn till den minskning av lärjungeantalet vid vissa läroverk, som
vore att motse såsom en följd av den pågående omorganisationen av det
högre skolväsendet och det började förstatligandet av ett stort antal kommunala
mellanskolor.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,
att riksdagen må såsom bidrag till täckande av utgifter,
som skola bestridas av ljus- och vedkassan vid allmänt läroverk,
anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra förslagsanslag
av 215,000 kronor, därav högst 17,000 kronor må, efter
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
123
Kungl. Maj:ts beprövande, användas såsom bidrag till nedbringande
för samtliga lärjungar av avgifterna till nämnda
kassa i sådana fall, då desamma kunna anses alltför tyngande.
171 :o) Kungl. Majit har (punkt 166) föreslagit riksdagen att till bokinköp
och bokbindning för biblioteken vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret
1930/1931 ett extra reservationsanslag av 75,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 418—419 i statsrådsprotokollet.
Bokinköp
och bokbindning
för
läroverksbiblioteken
[166.
]
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första jämte ®nc]|t
kammaren av herr Oscar Olsson väckt motion (I: 82), vari föreslagits, att motion,
riksdagen måtte till hokinköp och bokbindning för läroverksbiblioteken vid
de allmänna läroverken anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reserva
-
tionsanslag av 100,000 kronor.
Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionen.
Till bokinköp och bokbindning för lärjungebiblioteken vid de allmänna
läroverken har riksdagen på därom av Kungl. Majit gjorda framställningar
anvisat för budgetåret 1928/1929 ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor
och för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 75,000
kronor. Det förra anslaget var begränsat till att avse lärjungebiblioteken
vid de högre allmänna läroverken; beträffande anslaget för budgetåret 1929/
1930 har denna begränsning bortfallit.
Skolöverstyrelsen har nu gjort framställning örn anslag för ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1930/1931 och därvid upprepat ett tidigare framfört
önskemål om borttagande av föreskriften, att ifrågavarande anslag skulle
avse allenast MVyW^ebiblioteken, samt framhållit till stöd härför, att gränsen
mellan ett läroverks lärjungebibliotek och dess bibliotek i övrigt bleve och
borde bli alltmer flytande, varför anslagets begränsning till lärjungebiblioteken
knappast vore ägnat att tjäna något klart fattat ändamål men möjligen
att i de särskilda fallen vållade en viss tvekan angående anslagets riktiga
användning.
Vad anslagets storlek angår, har överstyrelsen, under framhållande av
vikten av att anslaget successivt höjdes till ett belopp, som möjliggjorde utgående
av understöd enligt av överstyrelsen tidigare förordade grunder (jfr
1928 års åttonde huvudtitel, punkten 150, och 1929 års åttonde huvudtitel,
punkten 164), hemställt örn en ytterligare ökning. Överstyrelsen har därvid
stannat vid att föreslå ett belopp av 100,000 kronor. I detta sammanhang
har överstyrelsen framhållit, att den av 1929 års riksdag beslutade anslagsökningen
till stor del torde komma att tagas i anspråk för de skoltyper,
som tidigare ej åtnjutit understöd av ifrågavarande anslag, och har överstyrelsen
erinrat om att även för nästa budgetår läroverkens antal kommer
att ökas. Departementschefen har anfört, att ehuru han livligt behjärtade
124
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottets
yttrande.
Resestipendier
åt lärare
vid de allmänna
läroverken.
[167.]
Kommunala
mellanskolor.
[168.]
vikten av att läroverksbiblioteken snarast möjligt erhölle en förbättrad ställning,
det statsekonomiska läget dock nödgade honom att nu ej förorda för
ändamålet högre belopp än vad för innevarande bugetår anvisats eller alltså
75,000 kronor. På de av överstyrelsen anförda skälen har han emellertid
biträtt förslaget, att för framtiden anslaget icke skall begränsas till att avse
allenast lärjungebiblioteken utan att det skall kunna komma även läroverkens
bibliotek i övrigt till godo.
Mot den av Kungl. Majit föreslagna utvidgningen av området för anslagets
användning har utskottet intet att erinra.
Vad beträffar anslagsbeloppet, anser utskottet starka skäl tala för beredande
av ökade medel till ifrågavarande ändamål. Utskottet har dock icke
funnit sig böra förorda en så stor höjning av anslaget, som motionären
föreslagit, utan anser, att anslaget bör begränsas till 85,000 kronor.
Under åberopande härav får utskottet hemställa,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Majits förslag
och herr Oscar Olssons ovannämnda motion (I: 82) till bokinköp
och bokbindning för biblioteken vid de allmänna läroverken
anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag
av 85,000 kronor.
172:o) I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 167) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1930/1931 anvisa
a) till resestipendier åt lärare i främmande levande språk
vid de allmänna läroverken ett extra reservationsanslag av
15,000 kronor;
b) till resestipendier åt lärare vid de allmänna läroverken,
särskilt vid de läroverk, där provårskurs är anordnad, ett
extra reservationsanslag av 6,000 kronor.
173:o) Kungl. Majit har (punkt 168) föreslagit riksdagen att minska det
ordinarie förslagsanslaget till kommunala mellanskolor, nu 1,550,000 kronor,
med 90,000 kronor till 1,460,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 421—424 i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr R. Wagnsson
m. fl. (I: 141) och den andra inom andra kammaren av herr E. Laurén
m. fl. (II: 309), i vilka motioner anhållits, att riksdagen ville hos Kungl.
Majit hemställa dels örn en utredning snarast möjligt beträffande ett even
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
125
tuellt förstatligande av de kvarvarande kommunala mellanskolorna; dels
ock, i avvaktan på denna utredning, örn förslag till nästkommande års
riksdag om ökat statsbidrag till dessa skolor.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionen I: 141.
I riksstaten finnes uppfört ett ordinarie förslagsanslag till kommunala
mellanskolor. Detta anslag har upprepade gånger höjts allt eftersom läroanstalter
av detta slag ökats samt uppfördes i riksstaten för budgetåret 1927/
1928 med 1,710,000 kronor. Det av 1927 års riksdag beslutade successiva
förstatligandet av åtskilliga kommunala mellanskolor möjliggjorde för budgetåret
1928/1929 en minskning av anslaget, vilken minskning dock i viss
mån motvägdes därav att anslaget, enligt vad riksräkenskapsverkets budgetredovisningar
utvisade, tidigare varit för lågt beräknat och till följd därav
överskridits med betydande belopp. Med hänsyn härtill blev anslaget för
budgetåret 1928/1929 bestämt till 1,634,000 kronor, varvid beräknades, att
statsbidrag skulle kunna utgå jämväl till två eventuellt nyinrättade skolor.
Jämväl för budgetåret 1929/1930 ansågs en minskning av anslaget kunna
ifrågasättas; och i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag upptog riksdagen för
detta budgetår anslaget med ett belopp av 1,550,000 kronor. Såsom skäl
för den Kuugl. Majit nu föreslagna ytterligare minskningen av anslaget med
90,000 kronor till 1,460,000 kronor åberopas av departementschefen att anledning
funnes att vänta en något minskad tillströmning av lärjungar på
grund av ej mindre de redan nyinrättade högre läroverken för flickor än
även de kommunala flickskolor, som eventuellt kunde komma att upprättas.
Kungl. Majits förslag har icke givit utskottet anledning till erinran.
Vad beträffar motionärernas anhållan örn utredning angående förstatligande
av de kvarvarande kommunala mellanskolorna, vill utskottet erinra
örn att Kungl. Maj:ts förslag år 1927 i fråga örn kommunala mellanskolors
ombildning till allmänna läroverk avsåg ett övertagande av endast 7 skolor.
Dåvarande departementschefen hade visserligen funnit 13 sådana skolor
närmast böra ifrågakomma till förstatligande, men av statsfinansiella hänsyn
hade han nödgats inskränka sitt förslag på sätt nyss nämnts. Riksdagens
beslut åter gick ut på ett statsövertagande av icke mindre än 54 kommunala
mellanskolor. Detta övertagande skulle dock ske successivt, och ännu
återstå 25 av dessa skolor, vid vilka ombildningen icke påbörjats. 1927
års reform i förevarande avseende har alltså för närvarande icke kommit
längre än halvvägs, och verkningarna av densamma i olika hänseenden
komma följaktligen icke på åtskilliga år att bliva klart och i full utsträckning
skönjbara. Under sådana förhållanden synes det utskottet cj vara
tillrådligt att redan nu vidtaga åtgärder för ett fortskridande på denna väg.
Härmed vill utskottet icke hava sagt, att ej möjligen de synpunkter, som
Utskottets
yttrande.
126
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Tillfällig
löneförbättring
åt lärarpersonalen
vid kommunala
mellanskolor.
[169.]
av riksdagen lades till grund för urvalet av de kommunala mellanskolor,
vilka enligt riksdagens beslut skulle ombildas till statsläroverk, skulle kunna
åberopas jämväl i fråga örn vissa av de kvarvarande kommunala mellanskolorna.
Men utskottet anser, såsom nämnt, att detta spörsmål är för
tidigt väckt. Man bör enligt utskottets mening ytterligare någon tid avvakta
resultaten av de år 1927 beslutade åtgärderna, då erfarenheten kan
lämna säkrare hållpunkter för frågans bedömande. Utskottet anser sig alltså
icke kunna förorda motionärernas yrkande om utredning i omförmälda hänseende.
Motionärerna hava vidare, i avvaktan på den av dem ifrågasatta utredningen,
påkallat framläggande av förslag till nästkommande riksdag örn
ökat statsbidrag till de kvarvarande kommunala mellanskolorna. Då någon
särskild motivering för detta yrkande icke förebragts eller några riktlinjer
för det önskade förslaget ej av motionärerna antytts, har det icke varit
möjligt för utskottet att bedöma den närmare innebörden av berörda yrkande,
och utskottet har fördenskull funnit sig icke kunna förorda detsamma.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) minska det ordinarie förslagsanslaget till kommunala
mellanskolor, nu 1,550,000 kronor, med 90,000 kronor till
1,460,000 kronor;
b) avslå herrar Wagnssons m. fl. och Lauréns m. fl. ovannämnda
motioner (I: 141 och II: 309).
174:o) Kungl. Majit har (punkt 169) föreslagit riksdagen att dels medgiva,
att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1930—30 juni 1931
utgå till lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor med följande belopp:
till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;
till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt
till extra ordinarie ämneslärare, Övningslärare och timlärare med belopp,
som Kungl. Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende nu
gällande grunder bestämmer; dels ock för berörda ändamål anvisa för budgetåret
1930/1931 ett extra förslagsanslag av 295,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 425 i statsrådsprotokollet.
Anslaget utgår för innevarande budgetår med ett belopp av 330,000 kronor.
I övrigt äro de föreslagna beloppen desamma som utgå för innevarande
budgetår.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden
1 juli 1930—30 juni 1931 utgå till lärarpersonalen vid kommunala
mellanskolor med följande belopp:
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
127
till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;
» ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt
» extra ordinarie ämneslärare, Övningslärare och timlärare
med belopp, som Kungl. Majit i huvudsaklig enlighet
med de i sådant hänseende nu gällande grunder bestämmer;
b)
för berörda ändamål anvisa för budgetåret 1930/1931
ett extra förslagsanslag av 295,000 kronor.
175:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 170) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till resestipendier åt lärare i främmande levande
språk vid de kommunala mellanskolorna anvisa för
budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 4,000
kronor att utgå under de villkor och bestämmelser, Kungl.
Majit kan finna gott föreskriva.
176:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 171) föreslagit riksdagen i
fråga om kommunala flickskolor kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.
177:o). Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 172) föreslagit riksdagen i
fråga om tillfällig löneförbättring för tiden 1 juli 1930—30 juni 1931 till
lärarpersonalen vid kommunala flickskolor kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för
riksdagen
anmäla.
178:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 173) föreslagit riksdagen i
fråga om reservationsanslaget till privatläroverk kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat
för riksdagen
anmäla.
179:o) Kungl. Majit har (puukt 174) föreslagit riksdagen att dels medgiva,
att de av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade ändrade
grunderna i avseende å statsbidrag till de enskilda läroanstalternas vikariatska3sa
må vinna tillämpning från och med den 1 juli 1930, dels ock i riksstaten
för budgetåret 1930/1931 uppföra det ordinarie förslagsanslaget:
Bidrag till de statsunderstödda enskilda läroanstalternas vikariatskassa med
oförändrat belopp 19,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 444—452 i statsrådsprotokollet.
Resestipendier
åt lärare
i främmande
levande
språk vid
kommunala
mellanskolor.
[170.]
Kommunala
flickskolor.
[171.]
Tillfällig
löneförbättring
åt lärarpersonalen
vid kommunala
flickskolor.
[172.]
Reservationsanslaget
till privatläroverk.
[173.]
Bidrag
till de statsunderstödda
enskilda
läroanstalternas
vikariatskassa.
[174.]
128
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Tillfällig
löneförbättring
åt lärarpersonalen
vid privatläroverk.
[175.]
Ersättning
åt vissa
lärarinnor
vid statsunderstödda
enskilda
läroanstalter.
[176.]
De ifrågasatta ändringarna i reglementet för de enskilda läroanstalternas
vikariatskassa avse dels att genom läroanstalternas obligatoriska anslutning till
kassan tillförsäkra lärarinnorna rätt till sjukavlöning vid samtliga läroanstalter,
som åtnjuta statsunderstöd ur det å riksstatens åttonde huvudtitel
uppförda reservationsanslaget till privatläroverk, samt på samma gång förebygga,
att kassans bestånd äventyras genom frivillig avgång bland de läroanstalter,
som äro anslutna till kassan, dels att tillförsäkra två kategorier
av sjukvikarier en tryggare ställning, dels ock att låta kassans delägare
undgå förhöjda avgifter eller extra uttaxering på grund av statsmakternas
beslut om en reform av det högre undervisningsväsendet.
Departementschefen framhåller, att ett bifall till förslaget för de närmaste
åren kommer att medföra ytterst obetydliga kostnader för statsverket, vilka
kostnader sedermera komma att bortfalla.
Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och
hemställer alltså,
att riksdagen må
a) medgiva, att de av departementschefen i statsrådsprotokollet
förordade ändrade grunderna i avseende å statsbidrag
till de enskilda läroanstalternas vikariatskassa må
vinna tillämpning från och med den 1 juli 1930,
b) i riksstaten för budgetåret 1930/1931 uppföra det ordinarie
förslagsanslaget: Bidrag till de statsunderstödda enskilda
läroanstalternas vikariatskassa med oförändrat belopp,
19,000 kronor.
180:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 175) föreslagit riksdagen i
fråga örn tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid privatläroverk kommer
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet
härigenom skolat för riksdagen
anmäla.
181:o) Kungl. Majit har (punkt 176) föreslagit riksdagen att dels godkänna
de av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade grunderna
för ersättning m. m. åt sådana lärarinnor i övningsämnen vid statsunderstödda
enskilda högre flickskolor, som under av departemenschefen angivna
förutsättningar antingen förlora sin anställning eller erhålla minskad tjänstgöring,
dels ock till beredande av ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra
förslagsanslag av 7,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 454—461 i statsrådsprotokollet.
Av 1927, 1928 och 1929 års riksdagar fattades åtskilliga beslut i syfte
att för vederbörande lärarinnor lindra verkningarna av den med 1927 års
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
129
omorganisation av det högre skolväsendet sammanhängande indragningen
av statsunderstödda högre flickskolor. Dessa beslut hava avsett allenast
ämneslärarinnor. Emellertid hade redan 1927 års riksdag uppmärksamheten
fäst därpå, att även övning slärarinnor kunde komma att bliva lidande
genom verkningarna av skolreformen, och riksdagen uttalade sin förväntan,
att, därest så bleve fallet, Kungl. Maj:t skulle förelägga riksdagen förslag
till åtgärder för skäligt tillgodoseende av dylika lärarinnors intressen.
Skolöverstyrelsen har nu framlagt två särskilda förslag till åtgärder från
det allmännas sida för understödjande av sådana lärarinnor i övningsämnen,
som genom avveckling av de läroanstalter, där de äro anställda, skulle
helt eller delvis förlora sina försörjningsmöjligheter. Enligt det ena av
dessa förslag skulle de förmåner i fråga örn ersättning och pension, vilka
redan tillförsäkrats ämneslärarinnor, som på grund av skolreformen kunna
komma att förlora sin anställning, under enahanda förutsättningar beredas
jämväl lärarinna i övningsämne, vilkens tjänstgöring haft sådan omfattning,
att den enligt Kungl. Maj:ts beprövande kan sägas hava utgjort hennes
väsentliga sysselsättning. För dessa förmåners utgående skulle gälla samma
villkor och bestämmelser, som tidigare fastställts beträffande ämneslärarinnor,
dock med vissa smärre avvikelser, betingade av de särskilda förhållanden,
som råda i avseende å övningslärarinnors avlöning och pensionering.
Departementschefen har tillstyrkt, att följande grunder för ersättning åt vissa
entledigade lärarinnor i övningsämnen vid statsunderstödda enskilda högre
flickskolor underställas riksdagens prövning och godkännande.
Därest på grund av gossrealskolas ombildning till samrealskola eller inrättande
av högre allmänt läroverk för flickor eller av kommunal flickskola
högre flickskola på orten till följd av bristande anslutning icke vidare kan
upprätthållas och på den grund vid flickskolan anställd lärarinna i övningsämne,
vilkens tjänstgöring haft sådan omfattning, att den enligt Kungl.
Maj:ts beprövande kan sägas hava utgjort hennes väsentliga sysselsättning,
går förlustig sin anställning, må hon, under förutsättning att hon vid början
av skolans avveckling uppnått en ålder av 50 år samt vunnit sådan
anställning, som nu angivits, vid statsunderstödd enskild läroanstalt före
den 1 mars 1927, intill dess hon fyller 60 år av statsmedel åtnjuta en
årlig ersättning uppgående till två tredjedelar av den avlöning, som hon i
sin befattning enligt gällande bestämmelser årligen i medeltal uppburit
under de senaste fem åren före början av skolans avveckling, tillfällig löneförbättring
och eventuellt utgående dyrtidstillägg däri inberäknade, samt för
tiden därefter en årlig pension till samma belopp, som skulle hava tillkommit
henne, därest hon intill uppnåendet av sistnämnda ålder varit i tjänst
vid högre flickskola med en tjänstgöringsskyldighet av samma omfattning
som hennes årliga tjänstgöring vid skolan i medeltal under do senaste fem
åren före början av skolans avveckling; skolande vad nu sagts äga tillämpning
beträffande lärarinnor vid sådana skolor, vilkas avveckling påbörjats
inom tio år, räknat från den 1 juli 1929.
Skolöverstyrelsens andra förslag beträffande övningslärarinnor vid ifrågavarande
slag av läroanstalter innebär, att ersättning skulle beredas dylik
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 8 käft. (Nr 8.) 9
130
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
lärarinna i sådana fall, då den skola, där hon är anställd, står under avveckling
och till följd därav hennes tjänstgöring och därmed även hennes
löneinkomster i mera väsentlig mån begränsas. Beträffande frågan, huru
stor begränsning av tjänstgöringen skall förutsättas, för att ersättning må
kunna utgå, har överstyrelsen föreslagit, att antalet undervisningstimmar
per vecka skulle med minst en femtedel understiga det timantal, som vederbörande
lärarinna årligen i medeltal fullgjort å ifrågavarande befattning
under de senaste fem åren före början av skolans avveckling. Statskontoret
åter har föreslagit den skärpning av nämnda villkor därhän att, för att ersättning
i förevarande hänseende skall utgå, antalet undervisningstimmar genom
skolans avveckling skall hava minskats med minst en tredjedel. I denna
punkt har departementschefen anslutit sig till statskontorets mening. I övrigt
har departementschefen biträtt skolöverstyrelsens förslag och till riksdagens
prövning framlagt följande förslag till grunder för ifrågavarande ersättnings
utgående:
Därest på grund av gossrealskolas ombildning till samrealskola eller inrättande
av högre allmänt läroverk för flickor eller av kommunal flickskola
högre flickskola på orten icke vidare kan upprätthållas och till följd av sistnämnda
skolas fortgående avveckling vid skolan anställd lärarinna i övningsämne,
vilkens tjänstgöring haft sådan omfattning, att den enligt Kungl. Maj:ts
beprövande kan sägas hava utgjort hennes väsentliga sysselsättning, och
som vunnit sådan anställning, som nu angivits, vid statsunderstödd enskild
läroanstalt före den 1 mars 1927, erhåller en tjänstgöring, vars omfattning
i fråga örn antalet undervisningstimmar per vecka med minst en tredjedel
understiger den, som lärarinnan årligen i medeltal haft å ifrågavarande befattning
under de senaste fem åren före början av skolans avveckling, må
hon kunna för läsår, varunder omfattningen av hennes tjänstgöring på angivet
sätt begränsats, av statsmedel tillerkännas ersättning till ett belopp,
motsvarande två tredjedelar av skillnaden mellan den stadgade minimiavlöning,
som hon uppbär för sin faktiska tjänstgöring under året, och den,
som hon skulle hava uppburit, örn hon vid ifrågavarande skola fullgjort
en tjänstgöring av den omfattning, som närmast skulle motsvara nämnda
medeltal, tillfällig löneförbättring däri inräknad, varjämte för lärarinna, som
åtnjuter nu ifrågavarande ersättning, pensionsavgifter skola utgå, såsom örn
sistnämnda tjänstgöring varit med befattningen förenad; skolande vad nu
sagts äga tillämpning beträffande lärarinnor vid sådana skolor, vilkas avveckling
påbörjats inom tio år, räknat från den 1 juli 1929.
Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majda förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må
a) godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet
förordade grunderna för ersättning m. m. åt sådana
lärarinnor i övningsämnen vid statsunderstödda enskilda
högre flickskolor, som under av departementschefen angivna
förutsättningar antingen förlora sin anställning eller erhålla
minskad tjänstgöring,
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
131
b) till beredande av ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter anvisa för budgetåret 1930/
1931 ett extra förslagsanslag av 7,000 kronor.
182:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 177) föreslagit riksdagen
ifråga om understöd åt kommunala gymnasier kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat
för riksdagen
anmäla.
183:o) I en inom första kammaren av herr Oscar Olsson väckt motion
(1:84) har föreslagits, att riksdagen måtte ställa till Kungl. Maj:ts förfogande
ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor att på de villkor, Kungl. Majit
kan komma att bestämma, användas till understöd åt enskilda läroanstalter
med friare organisation av undervisningen.
Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionen.
Den föreliggande motionen åsyftar, att ekonomiskt stöd från statsmakternas
sida måtte givas åt de försök till en omläggning av undervisningsmetoderna,
som för närvarande pågå vid vissa enskilda läroanstalter. Utskottet
finner för sin del dessa strävanden synnerligen beaktansvärda. Såsom motionären
framhållit, var det inre skolarbetets omdaning en av de centrala
frågorna vid 1927 års skolreform. Spörsmålet örn, på vilka vägar staten
bör söka främja här ifrågavarande syfte, är emellertid av rätt komplicerad
natur och synes utskottet böra upptagas till bedömande i ett större sammanhang.
Utskottet anser sig kunna utgå från att denna fråga ägnas tillbörlig
uppmärksamhet av Kungl. Majit, som icke lärer underlåta att, med
beaktande av ämnets stora betydelse, i sinom tid vidtaga lämpliga åtgärder
för att frågan må föras framåt. På grund av den uppfattning, utskottet
sålunda hyser rörande bästa sättet att gagna den sak, det här gäller, kan
utskottet icke finna skäl föreligga att nu förorda beviljande av statsanslag
i enlighet med vad motionären hemställt.
Utskottet får alltså hemställa,
att herr Oscar Olssons ovannämnda motion (1:84) icke
må vinna riksdagens bifall.
184:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 178) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt utbildningskurser för lärarinnor
i hushållsgöromål anvisa för budgetåret 1930/1931 ett
extra anslag av 16,000 kronor att under de villkor, Kungl.
Majit må finna lämpligt föreskriva, utgå till styrelsen för
Understöd åt
kommunala
gymnasier.
[177.]
Motion om
understöd åt
enskilda läroanstal
termed
friare undervisning.
Utskottets
yttrande.
Understöd
till utbildningskurser
för lärarinnor
i hushållsgöromål.
[178.]
132
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Fackskolan
för huslig
ekonomi
i Uppsala.
[179.]
Understöd
till vissa
anstalter för
utbildande
av lärarinnor
i handarbete]
[ISO.
]
jämte en i
ämnet väckt
motion.
aktiebolaget Ateneum för flickor i Stockholm och till Göteborgs
allmänna folkskolestyrelse med högst 8,000 kronor
till vardera.
185:ö) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 179) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala
anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 80,000
kronor.
186:o) Kungl. Majit har (punkt 180) föreslagit riksdagen att till understöd
åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i handarbete anvisa för budgetåret
1930/1931 ett extra anslag av 19,000 kronor att under de villkor
och bestämmelser och med den fördelning, som av Kungl. Majit föreskrivas,
utgå till Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium i Göteborg
samt föreningen Handarbetets vänners och Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium
i Stockholm.
Utredningen återfinnes å sid. 465—471 i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr A. Forssell väckt motion (lii 200), vari hemställts att
riksdagen i beräkningarna över anslagsbehovet till understöd åt vissa anstalter
för utbildande av lärarinnor i handarbete måtte utgå från ett beräknat
statsbidrag till Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium under
budgetåret 1930/1931 av 13,272 kronor, samt att riksdagen, till följd härav,
måtte till understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i handarbete
anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 24,772 kronor.
Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionen.
Sedan åtskilliga år har statsunderstöd utgått till tre läroanstalter för utbildande
av lärarinnor i handarbete, nämligen högre handarbetslärarinneseminariet
vid Maria Nordenfelts kvinnliga yrkesskola i Göteborg, numera
benämnt Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium i Göteborg,
Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium i Stockholm samt föreningen
Handarbetets vänners och Hulda Lundins högre slöjdseminarium i Stockholm.
På grund av en konstaterad överproduktion av handarbetslärarinnor
ifrågasatte 1927 års riksdag lämpligheten av att fortfarande med statsanslag
understödja samtliga ifrågavarande läroanstalter samt begärde en fullständig
utredning i ämnet till 1928 års riksdag. I det förslag, som Kungl. Majit
i anledning härav föreläde 1928 års riksdag, förutsattes, att statsunderstödet
till ett av seminarierna skulle komma att indragas, men lämnades öppet,
vilket seminarium, som borde drabbas av indragningen; denna fråga borde
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
133
framdeles av Kungl. Majit prövas, sedan vissa därmed sammanhörande förhållanden
gjorts till föremål för .ytterligare undersökning och prövning. I
anslutning härtill äskades ett anslag av 22,700 kronor, vilket belopp understeg
det förut utgående med hälften, 4,400 kronor, av det lägsta av de hittillsvarande
statsunderstöden. Detta förslag godtogs av riksdagen.
I sitt sedermera till Kungl. Majit avgivna förslag till fördelning av det
av 1928 års riksdag beviljade anslaget förordade skolöverstyrelsen, att avvecklingen
skulle tillgå så, att den metodiska och pedagogiska avdelningen
av Handarbetets vänners och Hulda Lundins högre slöjdseminarium indroges,
under det att den konstnärliga avdelningen av detta seminarium, vilken
avdelning äges av föreningen Handarbetets vänner, skulle bibehållas. Vidare
skulle konstsömnadslinjen vid Andrea Eneroths seminarium indragas
och i stället förläggas till berörda konstnärliga avdelning av det förstnämnda
seminariet. Ifrågavarande omorganisation krävde emellertid en viss tid och
syntes knappast kunna hinna fullständigt avslutas under loppet av ett enda
arbetsår. I överensstämmelse med denna plan föreslog överstyrelsen en fördelning
av anslaget för budgetåret 1928/1929, som upptog oförändrade belopp
för Maria Nordenfelts och Andrea Eneroths seminarier, men för Handarbetets
vänners och Hulda Lundins seminarier ett till 4,400 kronor nedsatt
belopp. Kungl. Majit fördelade anslaget, på sätt överstyrelsen föreslagit,
med 9,000 kronor till Maria Nordenfelts seminarium, med 9,300 kronor till
Andrea Eneroths seminarium och med 4,400 kronor till Handarbetets vänners
och Hulda Lundins seminarium.
Sedan skolöverstyrelsen härefter meddelat, att omständigheter tillkommit,
som syntes giva vid handen, att överstyrelsens förut framlagda plan måhända
ej läte sig realisera, framlade den såsom ett alternativ ett annat förslag,
vilket gick ut på att Handarbetets vänners och Hulda Lundins seminarium
bibehölles oförändrat, under det att statsbidraget till Andrea Eneroths seminarium
successivt indroges. Enligt vartdera av dessa alternativ skulle för
budgetåret 1929/1930 erfordras samma belopp, som beviljats för budgetåret
1928/1929, eller 22,700 kronor. Departementschefen ansåg överstyrelsens
första alternativ innefatta den bästa formen för den nödvändiga indragningen.
Emellertid kunde det ännu icke slutgiltigt avgöras, huruvida detta
alternativ läte sig genomföras, varför frågan härom tillsvidare ansågs böra
hållas öppen. I anslutning härtill föreslog Kungl. Majit riksdagen att till
understöd åt handarbetsseminarierna för budgetåret 1929/1930 anvisa ett
extra anslag av 22,700 kronor. Denna framställning vann riksdagens bifall.
Samtidigt uttalade riksdagen den förväntan, att ett slutligt avgörande i denna
organisationsfråga skulle kunna ske inom sådan tid, att hänsyn därtill kunde
tagas vid bedömande av anslagsbehovet för ifrågavarande ändamål vid 1930
års riksdag.
Genom beslut den 16 maj 1929 fördelade Kungl. Majit, på förslag av
skolöverstyrelsen, ifrågavarande anslag sålunda: Handarbetets vänners och
134
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Hulda Lundins högre slöjdseminarium 4,000 kronor, Andrea Eneroths högre
handarbetsseminarium 9,700 kronor och Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium
9,000 kronor. I samband med anslagets fördelning
upptog Kungl. Majit till slutlig prövning frågan, vilket av seminarierna som
borde drabbas av den tillämnade indragningen av statsunderstödet. Sedan
det utrönts, att inga binder längre mötte för genomförandet av det av överstyrelsen
i första rummet föreslagna alternativet — ett slutförande av den
redan under arbetsåret 1928/1929 påbörjade avvecklingen av Hulda Lundins
slöjdseminarium, indragning av konstsömnadslinjen vid Andrea Eneroths
högre handarbetsseminarium och i stället samverkan mellan detta seminarium
och Handarbetets vänners lärarinnekurs — beslöt Kungl. Majit den 16 maj
1929, att vid Handarbetets vänners och Hulda Lundins högre slöjdseminarium
ingen nyintagning av elever finge ske under arbetsåret 1929/1930.
Det understöd, som under nu innevarande budgetår alltjämt utgår till sistnämnda
seminarium, avser sålunda endast att möjliggöra avslutandet av de
kurser, som påbörjats under föregående år.
För budgetåret 1930/1931 har Handarbetets vänners och Hulda Lundins
högre slöjdseminarium ej ifrågasatt något understöd. Däremot hava framställningar
örn fortsatt understöd inkommit dels från Maria Nordenfelts högre
handarbetslärarinneseminarium, dels från den nya läroanstalt, som uppstått
genom det i enlighet med skolöverstyrelsens förslag igångsatta samarbetet
mellan Handarbetets vänners lärarinnekurs och Andrea Eneroths högre
handarbetsseminarium. De av seminarierna begärda understödsbeloppen
utgöra: för Maria Nordenfelts seminarium 12,000 kronor, för Handarbetets
vänners och Andrea Eneroths seminarium, Handarbetets vänners avdelning
5,300 kronor och Andrea Eneroths avdelning 13,300 kronor, eller sammanlagt
30,600 kronor.
Skolöverstyrelsen har föreslagit, att statsbidrag skulle utgå med 9,000
kronor till Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium samt
13,000 kronor till föreningen Handarbetets vänners och Andrea Eneroths
högre handarbetsseminarium, tillhopa 22,000 kronor. Av berörda belopp
å 13,000 kronor skulle 3,200 kronor beräknas för Handarbetets vänners
avdelning av den förenade läroanstalten och 9,800 kronor för Andrea
Eneroths avdelning. Sistnämnda summa överstiger med 500 kronor det
årliga understöd, som under de senaste åren före påbörjandet av seminariernas
omorganisation tilldelats Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium;
ökningen har avsett att i någon mån uppväga den förlust, uppskattad
till i det närmaste 1,000 kronor, som åsamkats läroanstalten genom
indragningen av den förutvarande konstsömnadslinjen. Vid bifall till skolöverstyrelsens
ifrågavarande förslag skulle begränsningen av handarbetslärarinneproduktionen
medföra en besparing för statsverket av (27,100-—22,000)
= 5,100 kronor, därav 4,400 kronor redan från och med budgetåret 1928/
1929, då avvecklingen började, och allenast 700 kronor från och med budget
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
135
året 1930/1931, då omorganisationen skulle vara slutförd. Departementschefen
har icke kunnat undgå att finna denna besparing vara alltför ringa,
helst man toge i betraktande att de statsunderstödda läroanstalternas antal
minskats från 3 till 2. Då överstyrelsen i sin senaste skrivelse ansett en
begränsning av liandarbetslärarinneproduktionen vara det primära och att besparingssyftet
borde komma i andra rummet, kunde han icke fullt dela
denna uppfattning. Ilan ville erinra örn att riksdagen 1927 uttryckligen
ifrågasatt lämpligheten av att med bibehållande av statsbidrag till dåvarande
storlek allenast begränsa elevantalet, och 1928 hade överstyrelsen framhållit,
att en mer betydande anslagsminskning kunde vidtagas först från och med
budgetåret 1930/1931. Till Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium
ansåge departementschefen böra liksom hittills beräknas en
summa av 9,000 kronor. För den anstalt åter, som uppstått genom samarbetet
mellan Handarbetets vänners lärarinnekurs och Andrea Eneroths
högre handarbetsseminarium, syntes man, med aktgivande å vad riksdagen
tvivelsutan åsyftat och vad jämväl överstyrelsen tillförene framhållit, böra
kunna räkna med ett mindre belopp än vad nu från överstyrelsens sida
ifrågasatts. Departementschefen har för denna anstalt beräknat en summa
av 10,000 kronor, vilket belopp med 700 kronor överstiger vad före omorganisationens
igångsättande utgick till Andrea Eneroths läroanstalt. Tillhopa
skulle alltså för ändamålet erfordras ett anslag av 19,000 kronor.
Det i motionen ifrågasatta statsbidraget å 13,272 kronor till den Enerothska
avdelningen avser att täcka den förlust, som enligt i motionen framlagda
beräkningar skulle drabba denna anstalt genom indragningsåtgärderna.
Såvitt den förebragta utredningen giver vid handen, kommer onekligen
den Enerothska avdelningen enligt Kungl. Maj:ts förslag och under förutsättning,
att det av Kungl. Majit äskade beloppet är avsett att fördelas
enligt de proportioner, överstyrelsen ifrågasatt beträffande anslaget till denna
avdelning och Handarbetets vänners lärarinnekurs — att drabbas av en icke
oväsentlig ekonomisk förlust. Utskottet vill dock framhålla, att nämnda
avdelning i nu berörda avseende befinner sig i samma situation, som åtskilliga
andra enskilda läroanstalter, vilka genom statsmakternas åtgöranden nödgats
underkasta sig organisatoriska inskränkningar. Att i varje dylikt fall staten
skulle anses ersättningsskyldig för lidna förluster torde icke kunna med fog
göras gällande. Det må även påpekas, att rätt mycken hänsyn visats den
Enerothska anstalten i det föreliggande förslaget, då den i allt fall enligt
detta förslag skulle få fortbestå, ehuru i inskränkt omfattning, under det
att tidigare planer varit å bane att helt utesluta densamma fran statsunderstöd.
Utskottet har vid övervägande av vad sålunda förekommit ansett sig
icke böra frångå Kungl. Majits förslag utan vill förorda detsamma. Skulle
Kungl. Majit vid den blivande fördelningen av anslagssumman finna skäl
föreligga att taga särskild hänsyn till den ekonomiska förlust, som beräk
-
TJ teko t te t
yttrande
136
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
näts komma att drabba den Enerothska anstalten, genom att avväga statsbidraget
till densamma enligt något gynnsammare grunder än ovan angivits,
har utskottet givetvis icke något att erinra däremot.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majlis förslag
och med avslag å herr Forssells ovannämnda motion (II: 200),
i vad den skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag, till understöd
åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i handarbete
anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av
19,000 kronor att under de villkor och bestämmelser och
med den fördelning, som av Kungl. Maj:t föreskrivas, utgå
till Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium
i Göteborg samt föreningen Handarbetets vänners och Andrea
Eneroths högre handarbetsseminarium i Stockholm.
Resestipen- 187:o) Kungl. Majit har (punkt 181) föreslagit riksdagen att till resestii
främmande Penc^er lärare i främmande levande språk vid privatläroverk anvisa för
levande budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 6,000 kronor att utgå
privatläro- un<^er villkor och bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.
[Verk.] Utredningen återfinnes å sid. 472—473 i statsrådsprotokollet.
Anslaget utgår med enahanda belopp under innevarande budgetår.
Med anledning av en utav skolöverstyrelsen gjord framställning örn beredande
av resestipendier åt lärarpersonalen vid kommunala flickskolor, har
departementschefen som funnit det mindre lämpligt att redan nu, innan
nämnda skolform vunnit någon större utbredning, vare sig förorda något
särskilt för ändamålet i riksstaten uppfört anslag eller tillstyrka en ändring
av nu ifrågavarande anslags benämning i syfte att fastslå detsammas användning
jämväl för lärarpersonalen vid kommunala flickskolor — framhållit,
att, därest i något enstaka fall behov av resestipendium för någon
lärare i främmande levande språk vid kommunal flickskola skulle yppa sig,
hinder ej torde böra möta för skolöverstyrelsen att från förevarande anslag
tilldela dylik lärare, som därtill anses böra ifrågakomma, ett sådant stipendium.
En förklaring från Kungl. Majrts sida i detta hänseende torde böra
lämnas i samband med att Kungl. Majit ställde det anslag, varom nu vöre
fråga, till överstyrelsens förfogande.
Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Majits förslag och hemställer
därför,
att riksdagen må till resestipendier åt lärare i främmande
levande språk vid privatläroverk anvisa för budgetåret
1930/1931 ett extra reservationsanslag av 6,000 kronor att utgå
under de villkor och bestämmelser, Kungl. Majit kan finna
gott föreskriva.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
137
Folkundervisningen.
188:o) Kungl. Maj:t har (punkt 182) föreslagit riksdagen att dels minska
den i det ordinarie reservationsanslaget till folkskolesemin ari erna ingående
posten: Folkskoleseminarierna, nu 1,770,000 kronor, med 70,000 kronor till
1.700.000 kronor, dels öka den i det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna
ingående anslagsposten: Stipendier för elever vid folkskoleseminarier,
nu 200,000 kronor, med 5,000 kronor till 205,000 kronor,
dels vid bifall härtill, minska det gemensamma ordinarie reservationsanslaget
till folkskoleseminarierna, nu 1,970,000 kronor, med 65,000 kronor till
1.905.000 kronor, dels ock till anordnande av studentkurser och parallellavdelningar
vid vissa folkskoleseminarier ävensom av en preparandkurs vid
folkskoleseminariet i Luleå anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag
av 65,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 474—485 i statsrådsprotokollet.
En av skolöverstyrelsen framlagd plan för folkskollärarutbildningens omfattning
under läsåret 1930/1931, som grundats på ett vidlyftigt primärmaterial
och utförts i enlighet med sedan flera år tillämpade grunder, giver
vid handen, att man för sagda läsår torde böra räkna med en intagning av
ungefär samma omfattning som under läsåret 1929/1930 eller i runt tal 470.
Den i det gemensamma ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna
ingående anslagsposten, Folkskoleseminarierna, har i riksstaten för
budgetåret 1929/1930 upptagits med ett belopp av 1,770,000 kronor, varvid
dock förutsatts, att å anslaget befintliga reservationer till ett belopp av
34.000 kronor skulle komma till användning (se prop. nr 121/1929 sid. 59).
Det verkliga medelsbehovet under innevarande budgetår torde sålunda få
beräknas till (1,770,000 + 34,000) 1,804,000 kronor. Under budgetåret 1930/
1931 har skolöverstyrelsen beräknat de på grund av seminariets i Strängnäs
successiva nedläggande uppkommande besparingarna till 20,000 kronor,
vadan den verkliga medelsåtgången under samma budgetår skulle uppgå
till 1,784,000 kronor. Med hänsyn till förefintliga reservationer ävensom
till det förhållandet, att under läsåret 1930/1931 ett icke ringa antal tjänster
torde komma att hållas vakant, har skolöverstyrelsen ansett sig böra
föreslå ett anslag av 1,750,000 kronor, alltså i runt tal 35,000 kronor under
det beräknade medelsbehovet. Departementschefen har emellertid ansett
sig böra undersöka, huruvida icke den å anslaget förefintliga reservationen
skulle kunna utnyttjas i större utsträckning än vad överstyrelsen föreslagit.
Enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning för budgetåret 1928/1929
uppgick behållningen å det ''gemensamma reservationsanslaget till folkskoleseminarierna
vid utgången av sagda budgetår till i runt tal 135,000 kronor.
Härav skulle, såsom förut erinrats, under budgetåret 1929/1930 förbrukas
Ordinarie
anslaget till
folkskoleseminarierna
m. m.
[182.]
138
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
ett belopp av 34,000 kronor. Vid ingången av budgetåret 1930/1931 skulle
man alltså hava att räkna med en reservation å anslaget av i runt tal
100,000 kronor. Med hänsyn såväl härtill som ock till vakanssättningen av
tjänster torde man enligt departementschefens förmenande kunna nöja sig
med att i riksstaten för budgetåret 1930/1931 upptaga ifrågavarande anslag
med ett belopp av 1,700,000 kronor, innebärande en minskning i förhållande
till nu löpande budgetår med 70,000 kronor.
Ifråga örn anslagsposten till stipendier har skolöverstyrelsen, med hänsyn
till det ökade elevantalet, hemställt örn en höjning från 200,000 kronor med
7,700 kronor till 207,700 kronor. Departementschefen anser sig kunna förorda
en ökning av anslaget till 205,000 kronor.
Det extra reservationsanslaget till studentkurser och parallellavdelningar
är i riksstaten för innevarande budgetår upptaget med ett belopp av 59,000
kronor. De verkliga kostnaderna under samma tid hava emellertid beräknats
till ungefär 69,000 kronor, vadan ett belopp av 10,000 kronor skulle bestridas
med å anslaget befintliga reservationer. Dessa uppgingo enligt riksräkenskapsverkets
budgetredovisning vid utgången av budgetåret 1928/1929
till något över 17,000 kronor. Örn, såsom nyss nämnts, härav under innevarande
budgetår användes ett belopp av 10,000 kronor, skulle man vid
ingången av budgetåret 1930/1931 hava att räkna med en reservation å anslaget
av ungefär 7,000 kronor. För sagda budgetår har överstyrelsen beräknat
kostnaderna för här ifrågavarande ändamål till i avrundat tal 69,500
kronor, varav 65,000 kronor skulle anvisas å riksstaten och återstoden, 4,500
kronor, bestridas med tillgängliga reservationer.
Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och
hemställer alltså,
att riksdagen må
a) minska den i det ordinarie reservationsanslaget till
folkskoleseminarierna ingående posten: Folkskoleseminari
erna,
nu 1,770,000 kronor, med 70,000 kronor till 1,700,000
kronor,
b) öka den i det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna
ingående anslagsposten: Stipendier för
elever vid folkskoleseminarier, nu 200,000 kronor, med
5,000 kronor till 205,000 kronor,
c) vid bifall härtill, minska det gemensamma ordinarie
reservationsanslaget till folkskoleseminarierna, nu 1,970,000
kronor, med 65,000 kronor till 1,905,000 kronor,
d) till anordnande av studentkurser och parallellavdelningar
vid vissa folkskoleseminarier ävensom av en preparandkurs
vid folkskoleseminariet i Luleå anvisa för budgetåret
1930/1931 ett extra reservationsanslag av 65,000
kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
139
189:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 183) hemställer utskottet,
torerna vid
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- vissa folk
°
’ skol686IT)i
getår
ägt rum, till bestridande av hyresersättning till rek- narier.
torerna vid folkskoleseminarierna i Linköping, Skara, Kal- [183.]
mar, Lund, Karlstad och Umeå, utan rätt för sagda rektorer
att å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg, anvisa för
budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 15,000 kronor.
190:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 184) hemställer ut- Hyresbidrag
skottet, folkskole
att
riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- seminarierna
„ i , -i i 1 Stockholm
getår ägt rum, för beredande av hyresbidrag till lärare vid och Göte_
folkskoleseminarierna i Stockholm och Göteborg, utan rätt borg.
för vederbörande lärare att å ifrågavarande hyresbidrag åt- [184.]
njuta dyrtidstillägg, anvisa för budgetåret 1930/1931 ett
extra förslagsanslag av 14,000 kronor.
l91:o) 1 enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 185) hemställer L£^ole‘d
utskottet, seminarierna
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- s^h(^]e18ok
getår ägt rum, såsom bidrag till bestridande av kostnaderna skolor,
för sådana studiebesök vid folkskolor, vilka lärare vid folk- [185.]
skoleseminarierna företaga för att inhämta kännedom örn
folkskolor av olika slag inom Sverige, för budgetåret 1930/1931
anvisa ett extra reservationsanslag av 4,000 kronor.
192:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 186) hemställer ut6bdmngs
utskottet,
lärare vid
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- hjälpklasser
° för psykiskt
getår ägt rum, efterblivna
a) för anordnande vid folkskoleseminariet i Stockholm barn.
av en utbildningskurs för lärare vid hjälpklasser för psykiskt [186.]
efterblivna barn anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra
reservationsanslag av 8,000 kronor att utgå i enlighet med
de bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott meddela;
b) medgiva, att av de medel, som äro avsedda till
arvode åt föreståndaren för de vid folkskoleseminariet i
Stockholm anordnade prov årskurser, må till rektor vid
nämnda seminarium för ledning av ifrågavarande utbildningskurs
utbetalas ersättning med högst 300 kronor, att
utgå enligt de närmare grunder, Kungl. Majit kan komma
att bestämma.
140
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Ordinarie
reservationsanslaget
till
statens småskoleseminarier.
[187.]
Verksamheten
vid statens
småskoleseminarium
i Hagaström.
[188.]
193:o) Kungl. Maj:t har (punkt 187) föreslagit riksdagen att öka det
ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminarier, nu 150,000
kronor, med 23,000 kronor till 173,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 489—490 i statsrådsprotokollet.
Det beräknade anslagsbehovet för statens småskoleseminarier i Haparanda,
Murjek och Lycksele under budgetåret 1929/1930 utgjorde 174,000 kronor.
Emellertid hade det visat sig, att å anslaget vid slutet av budgetåret 1927/
1928 uppstått en reservation å 63,551 kronor. För budgetåret 1928/1929
beräknades härav ett belopp av 34,000 kronor bliva taget i anspråk.
Vid slutet av sistnämnda budgetår skulle således återstå en reservation å
anslaget av omkring 29,000 kronor. Med hänsyn härtill befanns anslaget
för budgetåret 1929/1930 kunna bestämmas till 150,000 kronor, vilket innebar,
att 24,000 kronor av reservationen skulle åtgå under sistnämnda budgetår.
Till budgetåret 1930/1931 skulle alltså kvarstå 5,000 kronor av reservationen.
Medelsbehovet för ifrågavarande ändamål under budgetåret 1930/1931 uppskattas
till i runt tal 176,000 kronor. Skolöverstyrelsen, som räknat med att
reservationen å anslaget vid utgången av budgetåret 1928/1929 skulle utgöra
29,000 kronor och att därav under budgetåret 1929/1930 skulle tagas i anspråk
24,000 kronor, har, med beaktande av att Kungl. Majit för särskilt
ändamål disponerat 1,925 kronor av anslaget, utgått från att för budgetåret
1930/1931 skulle såsom reserverade medel finnas tillgängliga 3,000 kronor,
varför därutöver skulle erfordras ett anslag av 173,000 kronor. Nu
förhåller det sig så, att reservationen å anslaget vid utgången av budgetåret
1928/1929 enligt budgetredovisningen utgör omkring 2,000 kronor mera —
eller 31,190 kronor 81 öre — än överstyrelsen förutsatt. Men departementschefen
har likväl anslutit sig till överstyrelsens förslag, att anslaget måtte
höjas med 23,000 kronor till 173,000 kronor, då han funnit önskvärt att
hava ett mindre belopp disponibelt för ändamål, som ej hänföra sig till det
ordinarie medelsbehovet.
Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och
hemställer alltså,
att riksdagen må öka det ordinarie reservationsanslaget
till statens småskoleseminarier, nu 150,000 kronor, med
23,000 kronor till 173,000 kronor.
194:o) Kungl. Majd har (punkt 188) föreslagit riksdagen att för uppehållande
av verksamheten vid statens småskoleseminarium i Hagaström för
budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 37,500 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 491—492 i statsrådsprotokollet,
För budgetåret 1929/1930 uppskattades anslagsbehovet för seminariet
till 37,500 kronor. Då emellertid reservationerna å anslaget vid slutet av
Statsutskottets utlåtande Nr S.
141
budgetåret 1927/1928 uppgingo till 28,566 kronor 64 öre och härav skulle
för budgetåret 1928/1929 tagas i anspråk 17,685 kronor, beräknades, att
den 1 juli 1929 skulle finnas reservationer till belopp av omkring 10,800
kronor. Under förutsättning att härav användes 10,500 kronor till driftkostnader
för seminariet, ansågs ett ytterligare belopp för ändamålet å allenast
27,000 kronor erforderligt för budgetåret 1929/1930, vilket belopp också
på förslag av Kungl. Majit beviljades av 1929 års riksdag.
Seminariets anslagsbehov för budgetåret 1930/1931 uppskattas av överstyrelsen
till samma belopp som för löpande budgetår eller 37,500 kronor.
Då enligt verkställda beräkningar knappast någon reservation å anslaget
torde vara att påräkna för här ifrågavarande ändamål vid utgången av
innevarande budgetår, har departementschefen funnit det vara nödvändigt
att, såsom överstyrelsen föreslagit, höja anslaget för budgetåret 1930/1931
till 37,500 kronor.
Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Majits förslag och
hemställer alltså,
att riksdagen må för uppehållande av verksamheten vid
statens småskoleseminarium i Hagaström för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 37,500
kronor.
l95:o) Kungl. Majit har (punkt 189) föreslagit riksdagen att dels minska Understöd åt
det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt småskoleseminarier, nu 320,000
kronor, med 10,000 kronor till 310,000 kronor;
dels ock medgiva, att där av landsting eller stad, som ej i landsting deltager,
upprättat småskoleseminarium, vilket åtnjuter statsunderstöd, under
tiden 1 juli 1930—30 juni 1931 nedlägges eller ordinarie lärare vid dylikt
seminarium eljest genom inskränkning av verksamheten blivit för seminariet
obehövlig, statsbidrag likväl må efter Kungl. Majits beprövande kunna utgå
för nämnda tid till belopp, motsvarande grundlön och ålderstillägg ävensom
tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg till sådana ordinarie lärare, som
genom nedläggandet eller inskränkningen ej längre erfordras för seminariets
uppehållande; ägande Kungl. Majit därvid för varje särskilt fall bestämma
det antal lärare, för vilkas avlönande statsbidrag må utgå, samt meddela
de villkor och bestämmelser, Kungl. Majit eljest finner gott föreskriva.
Utredningen återfinnes å sid. 492—494 i statsrådsprotokollet.
småskole
seminarier.
[189.]
Minskningen i anslagsbehovet har föranletts av den inskränkning i småskoleseminariernas
verksamhet, som ägt rum under avvaktan på ett avgörande
beträffande frågan om statens övertagande av småskollärarutbildningen.
Det av Kungl. Majit föreslagna medgivandet med avseende å utgåendet
av statsbidrag efter seminarieiudragning är av samma innebörd som det,
142
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Stipendier
åt elever vid
småskoleseminarier.
[190.]
vilket lämnades av 1928 års riksdag för tiden 1 juli 1928—30 juni 1930.
Detta medgivande har nu ansetts böra utsträckas jämväl till budgetåret
1930/1931. I enlighet med av skolöverstyrelsen framställd begäran har i
medgivandet föreslagits skola göras den formella ändringen, att det uttryckligen
angives, att även tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg av statsmedel
skola utgå.
Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och
hemställer alltså,
att riksdagen må
a) minska det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt
småskoleseminarier, nu 320,000 kronor, med 10,000 kronor
till 310,000 kronor;
b) medgiva, att där av landsting eller stad, som ej
i landsting deltager, upprättat småskoleseminarium, vilket
åtnjuter statsunderstöd, under tiden 1 juli 1930—30 juni
1931 nedlägges eller ordinarie lärare vid dylikt seminarium
eljest genom inskränkning av verksamheten blivit för seminariet
obehövlig, statsbidrag likväl må efter Kungl. Maj:ts
beprövande kunna utgå för nämnda tid till belopp, motsvarande
grundlön och ålderstillägg ävensom tillfällig löneförbättring
och dyrtidstillägg till sådana ordinarie lärare,
som genom nedläggandet eller inskränkningen ej längre erfordras
för seminariets uppehållande; ägande Kungl. Majit
därvid för varje särskilt fall bestämma det antal lärare, för
vilkas avlönande statsbidrag må utgå, samt meddela de
villkor och bestämmelser, Kungl. Majit eljest finner gott
föreskriva.
196:o) Kungl. Majit har (punkt 190) föreslagit riksdagen att minska det
ordinarie reservationsanslaget till stipendier åt elever vid småskoleseminarier,
nu 72,000 kronor, med 7,000 kronor till 65,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 494—495 i statsrådsprotokollet.
Minskningen i anslagsbehovet har uppkommit därigenom, att numera
landstingsseminarierna i Öjebyn, Skellefteå och Kristianstad blivit nedlagda,
och därigenom elevantalet vid småskoleseminarierna ytterligare kommer att
— åtminstone under den närmaste tiden — något minskas.
Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Majits förslag och
hemställer alltså,
att riksdagen må minska det ordinarie reservationsanslaget
till stipendier åt elever vid småskoleseminarier, nu
72,000 kronor, med 7,000 kronor till 65,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
143
197:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 191) hemställer utskottet,
ring för
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- ^are^vid
getår ägt rum, skolesemi
a)
besluta, att tillfällig löneförbättring för lärare vid »aner
småskoleseminariet*, som inrättats av landsting eller stad, [191-i
sorn ej i landsting deltager, skall för budgetåret 1930/1931
utgå med 8/* av det belopp, som må tillkomma motsvarande
lärare vid folkskoleseminariernas övningsskolor och vid statens
småskoleseminarier;
b) för sådant ändamål anvisa för budgetåret 1930/1931
ett extra förslagsanslag av 49,000 kronor.
198:o)
skottet,
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 192) hemställer ut
att
riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till allmänna fortbildningskurser för lärare
vid egentliga folkskolor och småskolor för budgetåret 1930/
1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 60,000 kronor
att utgå enligt Kungl. Maj:ts bestämmande och på de villkor,
Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
Fortbildningskurser
för lärare vid
egentliga
folkskolor
och småskolor.
[192.]
199:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 193) hemställer ut- ^^t^are
skottet, vid till folkr
ätt
riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- gen förande
getår ägt rum, till resestipendier åt lärare vid de av depar- läroanstalter,
tementschefen i statsrådsprotokollet angivna, till folkunder- [193.]
visningen hörande läroanstalter anvisa för budgetåret 1930/
1931 ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor att utgå
enligt de villkor och bestämmelser, Kungl. Majit kan finna
gott föreskriva.
200:o) I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 194) hemställer ut- ei.™gför
skottet, expenser åt
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till tilläggsersättning för expenser åt folk- [194]
skolinspektörer för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra
anslag av 10,400 kronor.
201 :o) Kungl. Majit har (punkt 195) föreslagit riksdagen att till gratilikationer
åt de för gymnastikundervisningen vid folk- och småskolor, fort- spektörerna
sättningsskolor, högre folkskolor samt läroanstalter för dövstumma och
blinda anställda inspektörerna för budgetåret 1030/1931 anvisa ett extra an- visningen
144
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
vid vissa
skolor
[195.]
jämte två i
ämnet väckta
motioner.
slag av 20,000 kronor att utgå enligt grunder, som av Kungl. Maid bestämmas.
Utredningen återfinnes å sid. 499—502 i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels en inom andra kammaren av herr J. J. E. Weijne m. fl. väckt motion
(II: 184), vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
måtte anhålla örn förslag till nästkommande riksdag angående inrättandet
av en central konsulentverksamhet för gymnastik med lek och idrott i folkskolor
m. fl. undervisningsanstalter samt i samband därmed den nuvarande
gymnastikinspektionens avskaffande,
dels ock en inom andra kammaren av herr E. Laurén väckt motion (II:
310), i vilken motion hemställts, att riksdagen måtte höja det av Kungl.
Maj:t begärda extra anslaget till gratifikationer åt de för gymnastikundervisningen
vid folk- m. fl. skolor anställda inspektörerna för budgetåret 1930/
1931 med 10,000 kronor till 30,000 kronor att utgå enligt grunder, som av
Kungl. Maj:t bestämmas.
I anledning av motion (II: 106) anvisade 1926 års riksdag till gratifikationer
åt de för gymnastikundervisningen vid folk- och småskolor, fortsättningsskolor,
högre folkskolor samt läroanstalter för dövstumma och blinda
anställda inspektörerna ett extra anslag av 20,000 kronor för budgetåret
1926/1927 att utgå enligt grunder, som av Kungl. Maj:t bestämdes. Vid
anslagets beviljande erinrade riksdagen, att ifrågavarande inspektörer för
sitt arbete icke åtnjöte annan gottgörelse än rese- och traktamentsersättning.
Då denna gottgörelse genom det nya resereglementets bestämmelser blivit
betydligt nedsatt, syntes det riksdagen med rättvisa och billighet förenligt,
att inspektörerna genom ersättning i annan form hölles skadeslösa för den
förlust, de genom det nya resereglementets införande kommit att lida.
Enahanda belopp beviljades sedermera av riksdagen för vartdera av budgetåren
1927/1928 och 1928/1929.
Till 1929 års riksdag framlade Kungl. Maj:t förslag rörande en omläggning
av gymnastikinspektionen. Förslaget, som innebar, att de nuvarande
gymnastikinspektörerna skulle indragas och sju ordinarie gymnastikkonsulentbefattningar
i stället inrättas, vann emellertid ej riksdagens bifall. Riksdagen
uttalade bl. a., att den nuvarande ordningen på detta område borde
tills vidare bibehållas oförändrad samt anvisade även för budgetåret 1929/
1930 ett extra anslag av 20,000 kronor till gratifikationer åt gymnastikinspektörerna.
Anslagen hava plägat av Kungl. Maj:t fördelas under respektive budgetårs
senare hälft. Vid den senaste fördelningen, som skedde den 7 mars 1929,
tillämpades följande fördelningsgrunder, vilka dock endast tjänade till ledning
vid beräkning av gratifikationsbeloppets slutsumma.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
145
Varje inspektör skulle erhålla a) ett grundarvode av 150 kronor för efifolkskolinspektörsområde
samt därutöver 75 kronor för varje ytterligare folkskolinspektörsområde,
som hans distrikt omfattade; b) 5 kronor för varje
förrättningsdag; c) 15 kronor för varje instruktionsmöte; d) ersättning i viss
utsträckning för löneavdrag å innehavd ordinarie tjänst vid tjänstledighet
för inspektörsuppdragets fullgörande.
Skolöverstyrelsen har nu i skrivelse den 31 augusti 1929 hemställt, att
för ifrågavarande ändamål måtte för budgetåret 1930/1931 beviljas anslag
med ett till 30,000 kronor förhöjt belopp, varigenom en ökning av gratifikationernas
belopp skulle möjliggöras från i genomsnitt omkring 1,300
kronor till omkring 2,000 kronor. Överstyrelsen har särskilt framhållit, att
det nuvarande anslaget ej lämnade tillgång att giva inspektörerna full ersättning
för mistade löneförmåner vid annan befattning under tjänstledighet
för inspektörsuppdragets utförande, samt såsom sin mening uttalat, att
dylik ersättning borde utgå oavkortad. Departementschefen har förklarat
sig för sin del nu icke vara beredd att förorda en ökning av anslaget i
syfte att genomföra en omläggning av grunderna för bestämmande av
gratifikationernas belopp. Vad särskilt beträffade överstyrelsens uppfattning,
att ersättning för mistade löneförmåner vid annan tjänst borde under alla
förhållanden utgå till fulla beloppet, kunde departementschefen icke dela
densamma. Frågan örn och i vilken utsträckning sådan ersättning må
ifrågakomma, syntes honom böra prövas från fall till fall efter omständigheterna.
Departementschefen har i anslutning härtill föreslagit, att anslaget
för budgetåret 1930/1931 bestämmes till samma belopp som för budgetåret
1929/1930.
Till stöd för det i motionen II: 310 framförda yrkandet har åberopats
skolöverstyrelsens i ämnet förebragta motivering.
I motionen II: 184 har till stöd för det därstädes framförda yrkandet anförts
följande:
• Frågan om omläggning av den statliga gymnastikinspektionen vid folkskolor
m. fl. undervisningsanstalter har sedan länge varit aktuell. Efter
att först ha upptagits av 1915 års gymnastikkommitté, har därefter såväl
skolöverstyrelsen som 1924 och 1927 års gymnastiksakkunniga behandlat
frågan. Slutligen hemställde 1928 års riksdag örn framläggande av förslag
i ämnet. Riksdagen tänkte sig därvid inrättandet av konsulentbefattningar
för undervisningen i gymnastik med lek och idrott vid folkskolorna samt
vissa andra läroanstalter.
Med anledning av 1928 års riksdagsskrivelse framställde Kungl. Maj:t
proposition till förra årets riksdag. I propositionen föreslogs inrättandet
av sju gymnastikkonsulentbefattningar. Kostnaden härför beräknades till
82,000 kronor per år, varav lön 42,000 kronor och reseersättning 40,000
kronor. Härtill skulle emellertid komma såväl tillfällig löneförbättring som
dyrtidstillägg. Till jämförelse kan nämnas, att de nuvarande gymnastikinspektörernas
resekostnader uppgå till omkring 50,000 kronor per budgetår,
samt att riksdagen under de senare åren anslagit ett årligt belopp av 20,000
kronor till gratifikationer åt nämnda befattningshavare.
Bihang Ull riksdagens protokoll 1930. 0 sami. 8 käft. (Nr 9.)
10
146
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Riksdagen avslog emellertid propositionen med stora majoriteter i båda
kamrarna samt anslog även för innevarande budgetår 20,000 kronor till
gratifikationer åt gymnastik inspektörer.
Avslaget torde icke ha haft sin grund i någon önskan att bibehålla den
nuvarande gymnastikinspektionen. I stället var det säkerligen rädsla för
tillskapandet av en ny och dyrbar organisation, som var motivet för ställningstagandet.
Denna organisation hade dessutom givits så vidsträckta
uppgifter, att man med en till visshet gränsande sannolikhet kunde säga,
att krav på anställandet av ytterligare befattningshavare mycket snart skulle
komma att framställas. Sålunda hette det i departementschefens anförande
till statsrådsprotokollet, att konsulenterna skulle ha till sin huvudsakliga
uppgift att genom upplysnings- och instruktionsverksamhet främja arbetet
för fysisk fostran såväl i det egentliga skolarbetet inom folkundervisningsanstalterna
som ock, och detta vore icke det minst viktiga, inom det frivilliga
gymnastik- och idrottslivet i vårt land. Denna vidsträckta uppgift
skulle säkerligen kunna ge arbete åt en konsulent i varje län, ja t. o. m.
inom varje inspektionsområde.
Under debatten i första kammaren gav också herr Olof Olsson uttryck
åt den meningen, att man hade mycket svårt att få något riktigt grepp
på konsulenternas funktioner. Han meddelade vidare, att han kunde vara
med om tre konsulenter men tillkännagav även vissa sympatier för tanken
på en rikskonsulent.
Enligt vårt förmenande bör gymnastikinspektionen snarast avskaffas och
detta arbete övertagas av statens folkskoleinspektörer. Samtidigt härmed
bör man dock skapa en central konsulentverksamhet för gymnastik med
lek och idrott i folkskolorna och vissa andra läroanstalter. Denna organisation
måste emellertid från början erhålla så fasta och begränsade uppgifter,
att någon fara för en senare större utgiftsökning icke kan föreligga.
I stället torde det vara möjligt att på detta område vinna en avsevärd
besparing. Som redan antytts, uppgå de årliga kostnaderna för gymnastikinspektionen
till omkring 70,000 kronor, och i årets statsverksproposition
meddelas, att skolöverstyrelsen velat höja detta belopp med ytterligare
10,000 kronor. En central konsulentverksamhet skulle säkerligen kunna
bedrivas för en väsentligt lägre kostnad.
Närmast till hands torde ligga att inrätta en rikskonsulentbefattniug.
Innehavaren av nämnda tjänst skulle få till huvudsaklig uppgift att vara
de olika skoldistrikten till tjänst med råd och upplysningar vid inrättandet
av nya gymnastiklokaler samt inköp av gymnastikmateriel. Dessutom borde
han stå till förfogande för instruktionsmöten i olika delar av landet. Möjligen
skulle han för att fylla dessa uppgifter behöva ha vid sin sida en
eller två biträdande konsulenter. Vi vilja icke ta någon bestämd ståndpunkt
i detta avseende men framhålla som ett oeftergivligt krav, att organisationen
gives den karaktär, att en starkare utsvällning icke behöver befaras,
samt att besparing uppstår i jämförelse med nu utgående kostnader
för gymnastikinspektionen.
Utskottets
yttrande.
Utskottet har icke funnit tillräckliga skäl föreligga att mot Kungl. Maj:ts
förslag tillstyrka beviljande av högre anslag till gratifikationer åt gymnastikinspektörerna
än det nu utgående eller 20,000 kronor. Utskottet anser
sig alltså böra avstyrka den av herr Laurén väckta motionen (II: 310).
Vad angår herr Weijnes m. fl. motion (II: 184) har den upptagit vissa
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
147
tankar, som framkommo under förra årets riksdagsförhandlingar i samband
med frågan örn gymnastikinspektionens omläggning. Utan att utskottet nu
vill taga ställning till spörsmålet, huruvida en omorganisation i överensstämmelse
med de av motionärerna angivna riktlinjerna innebär den lämpligaste
lösningen av förevarande spörsmål, anser utskottet dock, att motionärernas
förslag äger så stort intresse, att det bör göras till föremål, för
närmare utredning och prövning. Utskottet vill därför förorda, att riksdagen
hos Kungl. Majit anhåller om verkställande av utredning, huruvida och på
vad sätt den nuvarande gymnastikinspektionen bör ersättas av inspektion
genom statens folkskolinspektörer jämte en central konsulentorganisation för
gymnastik med lek och idrott i här förevarande undervisningsanstalter samt
om framläggande för riksdagen av d.et förslag, vartill Kungl. Majit finner
berörda utredning föranleda.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) med bifall till Kungl. Majits förslag samt med avslag
å herr Laurens ovannämnda motion (II: 310) till gratifikationer
åt de för gymnastikundervisningen vid folk- och småskolor,
fortsättningsskolor, högre folkskolor samt läroanstalter
för dövstumma och blinda anställda inspektörerna för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra anslag av 20,000 kronor
att utgå enligt grunder, som av Kungl. Majit bestämmas;
b) i anledning av herr Weijnes m. fl. ovannämnda motion
(lii 184), i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl.
Majit täcktes låta verkställa utredning, huruvida och på vad
sätt den nuvarande gymnastikinspektionen i folk- och småskolor
m. fl. undervisningsanstalter bör ersättas av inspektion
genom statens folkskolinspektörer jämte en central konsulentorganisation
för gymnastik med lek och idrott, samt för riksdagen
framlägga det förslag, vartill Kungl. Majit finner utredningen
föranleda.
202:o) Kungl. Majit har (punkt 196) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie
förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid folkskolor, nu 49,500,000
kronor, med 700,000 kronor till 50,200,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 502—504 i statsrådsprotokollet.
Liksom under en följd av år tidigare har till grund för beräkhingen av
anslagsbehovet lagts från folkskolinspektörerna inhämtade uppgifter å de
belopp, som av dem i statsbidrag tillstyrkts under senaste kalenderår. Härtill
har lagts en summa, som ansetts tillräcklig att täcka den ökning i anslagsbehovet,
som bomme att föranledas av nyinrättade tjänster och intjänade
ålderstillägg fram till det läsår, som komma att motsvara det budgetår,
för vilket det beräknade anslaget är avsett, sålunda en tidrymd av
Statsbidrag
till avlöning
åt lärare vid
folkskolor.
[196.]
148
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Motioner
angående
kostnaderna
för folkskoleväsendet.
Provisorisk
avlöningsförbättring
åt lärare vid
folk- och småskolor
[197.
]
jämte tre i
ämnet väckta
motioner.
omkring två år. Med tillämpning av dessa beräkningsgrunder skulle under
budgetåret 1930/1931 erfordras ett anslag av 50,067,000 kronor, vilket belopp
skolöverstyrelsen emellertid med hänsyn till beräkningarnas ovisshet
begränsat till 50,500,000 kronor. Departementschefen har ansett en ytterligare
sänkning av beloppet böra ske till 50,200,000 kronor.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
avlöning åt lärare vid folkskolor, nu 49,500,000 kronor, med
700,000 kronor till 50,200,000 kronor.
203:o) Beträffande två likalydande motioner, väckta, den ena inom första
kammaren av herr S. H. Kvarnzelius m. fl. (I: 9) och den andra inom andra
kammaren av herr C. G. Ekman m. fl. (II: 9) örn anslag till utjämning av
kostnaderna för uppehållandet av folkskoleväsendet kommer utskottet att
framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom
skolat för riksdagen
anmäla.
204:o) Kungl. Majit har (punkt 197) föreslagit riksdagen att till provisorisk
avlöningsförbättring åt lärare vid folk- och småskolor, att utgå enligt
samma grunder, som av riksdagen beslutats för budgetåret 1929/1930, bevilja
för budgetåret 1930/1931 ett extra förslagsanslag av 5,720,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 504 i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
av herr N. J. F. Almkvist (I: 140) och den andra inom andra kammaren
av herr S. Bengtsson i Norup (II: 211), i vilka motioner hemställts, att riksdagen
måtte, i samband med frågan örn provisorisk avlöningsförbättring
under 1930/1931 till lärare vid folk- och småskolor, dels besluta, att dylik
avlöningsförbättring måtte utgå, efter i motionerna angivna grunder, även
till lärarinna i hushållsgöromål, som är anställd vid folkskola eller särskild
anstalt, samt till vid folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola
anställd lärarinna i kvinnlig slöjd, dels bevilja för ändamålet nödiga medel,
dels ock en inom andra kammaren av herr J. W. Mårtensson m. fl. väckt
motion (II: 19), i vilken motion hemställts, att riksdagen måtte besluta tillerkänna
de vid folkskolorna fast anställda övningslärarna i manlig och
kvinnlig slöjd samt hushållsgöromål tillfällig avlöningsförbättring efter i viss
mån samma grunder som övriga lärare i folk- och småskolorna enligt den
kungl, kungörelsen av den 5 juli 1929, samt att denna tillfälliga avlöningsförbättring
må äga tillämpning från den 1 januari år 1930.
Beträffande de av motiouärerna till stöd för deras framställningar andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionerna.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
149
Till provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folk- och småskolor utgår
för innevarande budgetår ett lika stort anslag som det av Kungl. Majit
nu föreslagna.
Utskottet finner visserligen att, såvitt angår de fast anställda övningslärarna
ävensom de andra Övningslärare, vilka icke innehava denna sin befattning
vid sidan av folkskollärar^''anst, de av motionärerna gjorda yrkandena
ej kunna frånkännas berättigande. Då emellertid ett bifall till dessa
yrkanden förutsätter, att ett mera ingående utredningsmaterial står till buds
än det, varöver utskottet kunnat förfoga, finner sig utskottet icke kunna på
grundval av motionerna förorda någon åtgärd i saken, men förutsätter, att
spörsmålet skall ägnas tillbörlig uppmärksamhet från Kungl. Maj:ts sida.
Mot Kungl. Maj:ts förslag bar utskottet intet att erinra.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) till provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folkocb
småskolor, att utgå enligt samma grunder, som av riksdagen
beslutats för budgetåret 1929/1930, bevilja för budgetåret
1930/1931 ett extra förslagsanslag av 5,720,000 kronor;
b) avslå herrar Almkvists och Bengtssons ovannämnda
motioner (I: 140 och II: 211);
c) avslå herr Mårtenssons m. fl. ovannämnda motion (II: 19).
205:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 198) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet
i vissa av rikets nordligaste gränsorter bevilja för
budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 325,000
kronor att utgå under de villkor och enligt de bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.
206:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 199) föreslagit riksdagen i
fråga örn särskilt understöd till skolväsendet i skoldistrikt inom Norrland
och Dalarna på grund av kronoparkskolonisation m. m. kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom
skolat för riksdagen
anmäla.
207:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 200) föreslagit riksdagen ;
fråga örn statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet i Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, kommer
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet
härigenom skolat för riksdagen
anmäla.
Utskottets
yttrande.
Byggnader
för folkskoleväsendet
i vissa av
rikets nordligaste
gränsorter.
[198.]
Särskilt
understöd till
skolväsendet
i skoldistrikt
inom Norrland
och
Dalarna på
grund av
kronoparkskolonisation
m. m.
[199.]
Statsbidrag
till byggnader
för folkskoleväsendet
inom
.Jämtlands,
Västerbottens
och
Norrbottens
län, dock ej
rikets nordligaste
gränsorter.
[200.]
150
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Avlönande
av föreståndarinna
och
biträdande
föreståndarinna
för skolhem
eller
arbetsstuga
inom Jämtlands,
Västerbottens
och
Norrbottens
län, dock ej
rikets nordligaste
gränsorter.
[201.]
Bidrag till
skolhemsbyggnader
och deras
inredning
i vissa skoldistrikt
inom
Jämtlands,
Västerbottens
och
Norrbottens
län.
[202.] .
Motioner örn
anslag till
framdragande
av en
elektrisk högspänningsledning
från
Sörfors kraftstation
till
skolhemmet
i Risbäck.
208:o) Kungl. Majit har (punkt 201) föreslagit riksdagen att höja det
ordinarie förslagsanslaget till avlönande av föreståndarinna och biträdande
föreståndarinna för skolhem eller arbetsstuga inom Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, nu 23,000 kronor,
med 5,000 kronor till 28,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 508—510 i statsrådsprotokollet.
Den föreslagna ökningen av anslaget med 5,000 kronor är betingad dels
av det planerade inrättandet av ett nytt skolhem i Glommersträsk dels ock
av den merutgift, som föranledes därav, att provisorisk avlöningsförbättring
till föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor är avsedd att bestridas
av detta anslag.
Utskottet har icke funnit något att erina mot Kungl. Majits förslag och
hemställer alltså,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
avlönande av föreståndarinna och biträdande föreståndarinna
för skolhem eller arbetsstuga inom Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter,
nu 23,000 kronor, med 5,000 kronor till 28,000 kronor.
209:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 202) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, såsom bidrag till skolhemsbyggnader och
deras inredning i skoldistrikt inom Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter,
anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag
av 100,000 kronor att utgå enligt av Kungl. Majit fastställda
grunder.
210:o) I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr N. J. F. Almkvist (I: 185) och den andra inom andra kammaren av
herr P. J. Näslund (lii 326), har föreslagits, att riksdagen måtte besluta, att
för framdragande av en högspänningsledning från Sörfors kraftstation till
skolhemmet i Risbäck bevilja ett anslag av 8,500 kronor.
Motionärerna hava till stöd för sitt yrkande anfört huvudsakligen följande:
I en den 1 december 1928 dagtecknad skrivelse hade Risbäcks kapellförsamling
hos Kungl. Majit i underdånighet hemställt örn ett anslag å 12,000
kronor för framdragande av elektrisk högspänningsledning från Storbäck—
Sörfors kraftstation till skolhemmet i Risbäcks kyrkby, till vilket skolhem
tidigare erhållits statsbidrag uppgående till 80 procent av byggnadskostnaden
eller 75,000 kronor.
Efter remiss till skolöverstyrelsen, byggnadsstyrelsen, länsstyrelsen i Väster
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
151
botten, domkapitlet i Luleå samt vederbörande folkskolinspektör hade samtliga,
efter det beloppet nedsatts till 8,500 kronor, tillstyrkt detsamma.
Statskontoret hade i avgivet yttrande tillstyrkt ett belopp av 1,950 kronor
för installation av elektrisk belysning och anskaffande av armatur för nämnda
skolhem. Däremot syntes det statskontoret, att den av riksdagen vid beviljandet
av anslaget fogade bestämmelsen, att det skulle utgå enligt av Kungl.
Majit fastställda grunder, icke rimligen kan anses inrymma möjlighet att
disponera anslaget jämväl för ett sådant ändamål som framdragandet av
elektrisk högspänningsledning till Risbäcks kyrkby.
På grund härav hade Kungl. Majit i resolution den 22 november 1929
beviljat ett anslag av endast 1,950 kronor till installation och armatur till
ifrågavarande skolhem.
Behovet av en kraftledning till berörda skolhem ligger i öppen dag, och
man kan icke rimligen begära att en i allmänhet fattig och skattetyngd
befolkning skall kunna bekosta den ifrågavarande kraftledningen.
Utöver vad motionerna innehålla, har utskottet av tillgängliga handlingar
i ärendet inhämtat följande.
Ifrågavarande anläggning, som numera är färdigställd, beräknades på sin
tid komma att draga en totalkostnad av 16,728 kronor. Den verkliga kostnaden
har emellertid uppgått till 17,265 kronor 71 öre. Av nämnda belopp
å 16,728 kronor hade skolöverstyrelsen beräknat, att — efter fördelning i
förhållande till antalet ljuspunkter — 10,669 kronor skulle komma på skolhemmet
och 6,059 kronor på Risbäcks by. 8,502 kronor av berörda belopp
å 10,669 kronor skulle utgöra skolhemmets andel av kostnaden för själva
högspänningsledningen, under det att återstående 2,167 kronor utgjorde
kostnaden för installation och armatur, vartill Kungl. Majit, på sätt motionärerna
omförmält, redan anvisat statsbidrag med 1,950 kronor. Statskontoret
hade i ärendet uttalat, att, därest Kungl. Majit funne statsbidrag böra
utgå även för högspänningsledningen, detta bidrag lämpligen syntes kunna
bestämmas enligt samma grund, som tillämpats för statsbidraget till skolhemmets
uppförande eller till 80 procent av 8,502 kronor, d. v. s. i avrundat
tal till 6,800 kronor.
Utskottet veterligen har förut icke i något fall kommun erhållit statsanslag
för ett ändamål sådant som det här ifrågasatta. I varje fall hava samtliga
hittills med bidrag av statsmedel uppförda kommunala skolhem tillkommit,
utan att anslag till elektrifiering utgått. Det kan vid sådant, förhållande
väcka betänkligheter att nu tillmötesgå motionärernas förslag. Ägnat att ingiva
tvekan är även det förhållandet, att Risbäcks kommun ansett sig böra
gå i författning om färdigställande av anläggningen, innan ännu visshet
vunnits, huruvida statsanslag för ändamålet kunde erhållas.
Enligt utskottets uppfattning föreligga i detta fall synnerligen ömmande
omständigheter, som skulle göra utskottet benäget att tillstyrka ott tillmötesgående
av de framställda önskemålen. Då emellertid utskottet icke har
Utskottet»
yttrande.
152
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
möjlighet att fullt överblicka konsekvenserna av ett bifall till motionen, får
utskottet föreslå, att frågan underkastas en utredning särskilt ur berörda
synpunkt. Därvid bör givetvis även frågan örn storleken av ett eventuellt
anslag tagas under omprövning. Utskottet vill därför förorda avlåtande
av skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran örn utredning och förslag till 1931
års riksdag i berörda hänseenden.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av herrar Almkvists och
Näslunds ovannämnda motioner (1:185 och II: 326), i skrivelse
till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit täcktes
taga under övervägande, huruvida och i vilken omfattning
statsbidrag må utgå för framdragande av en högspänningsledning
från Sörfors kraftstation till skolhemmet i Risbäck,
samt för 1931 års riksdag framlägga det förslag i ämnet,
vartill ett sådant övervägande kan föranleda.
Inackorderingsbidrag
för vissa skolpliktiga
barn
inom Jämtlands,
Västerbottens
och
Norrbottens
län, dock ej
rikets nordligaste
gränsorter
[203.
]
jämte fem
i ämnet
väckta motioner.
21 l:o) I förslaget till riksstat för budgetåret 1930/1931 har Kungl. Majit
upptagit det ordinarie anslaget till inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga
barn inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets
nordligaste gränsorter, med oförändrat belopp, 315,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes under punkt 203, sid. 513—518 i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr A. J. Granström (I: 56) och den andra inom andra kammaren av herr
P. Bergström i Bäckland m. fl. (II: 103), i vilka motioner hemställts, att
riksdagen måtte besluta att rubriken till ifrågavarande anslag ändras till
inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn inom Jämtlands, Västernorrlands,
Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter,
samt att anslagssumman höjes från av Kungl. Majit äskade 315,000
kronor till 515,000 kronor;
dels en inom andra kammaren av herr E. Berg m. fl. väckt motion (lii 98),
vari hemställts, att rubriken till ifrågavarande anslag ändras till Inackorderingsbidrag
för vissa skolpliktiga barn inom Jämtlands, Västernorrlands,
Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter,
samt att anslaget höjes till belopp som för ändamålet kan anses erforderligt;
dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr J. P. Johansson m. fl. (I: 87) och den andra inom andra kammaren av
herrar P. J. Näslund och O. E. Sandberg (lii 182), i vilka motioner hemställts,
att riksdagen måtte för budgetåret 1930/1931 höja ordinarie anslaget:
inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn inom Jämtlands, Västerbot
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 153
tens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, nu 315,000
kronor, med 200,000 kronor till 515,000 kronor.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionerna I: 56, II: 98 och I: 87.
I riksstaten för budgetåret 1928/1929 var det ordinarie anslaget till inackorderingsbidrag
för vissa skolpliktiga barn inom Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, uppfört med
200.000 kronor. I skrivelse den 31 augusti 1928 gjorde överstyrelsen framställning
om anslagets höjande för budgetåret 1929/1930 till 500,000 kronor.
Kungl. Maj:t föreslog en höjning av anslaget med 100,000 kronor till
300.000 kronor.
I en inom riksdagen väckt motion (II: 224) framställdes emellertid yrkande
om anslagets höjning i enlighet med överstyrelsens förslag. Vidare
väcktes inom riksdagen motion (I: 135) örn höjning av ifrågavarande anslag
till 320,000 kronor samt att riksdagen måtte medgiva, att av anslaget finge
efter Kungl. Maj:ts bestämmande utgå bidrag jämväl för skolpliktiga barnsom
vore intagna i Västerbottens läns arbetsstugor.
Statsutskottet (utlåtande nr 8, punkt 202) tillstyrkte en höjning av anslaget
med 115,000 kronor till 315,000 kronor samt förordade, att statsbidrag
jämväl skulle få utgå för barn, intagna i Västerbottens läns arbetsstugor.
I en vid utlåtandet fogad reservation yrkades anslagets ökande till
415.000 kronor.
Riksdagens båda kamrar biföllo den föreslagna utvidgningen i fråga örn
anslagets disponerande, varemot kamrarna beträffande anslagets storlek stannade
vid olika beslut, i det att första kammaren biföll reservationen och
andra kammaren utskottets hemställan. Vid gemensam votering segrade
andra kammarens mening, vadan riksdagen alltså beslutat höja anslaget med
allenast 115,000 kronor till 315,000 kronor.
I skrivelse den 31 augusti 1929 har skolöverstyrelsen hemställt, att anslaget
måtte för budgetåret 1930/1931 höjas med 200,000 kronor till 515,000
kronor.
Departementschefen har framhållit, att vägande skäl kunde anföras för
en ytterligare höjning av anslaget men av statsekonomiska skäl funnit sig
icke nu kunna tillmötesgå skolöverstyrelsens äskande.
Vad först angår frågan örn beredande av delaktighet i förevarande anslag
för Västernorrlands län, vill utskottet icke förneka, att en utsträckning av
ifrågavarande förmån till sistnämnda län kan, med tanke på vissa delar därav,
som till sin karaktär äro fullt jämförliga med flera av de skoldistrikt, vilka för
närvarande äga möjlighet till understöd från anslaget, anses befogad. Denna
fråga synes dock vara av beskaffenhet att böra närmare utredas av Kungl.
Maj:t, innan riksdagen vidtager åtgärd i saken. Utskottet, som förväntar, att
Utskottet
yttrande
154
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Bidrag för
anordnande
av skolskjutsar
för
skolpliktiga
barn.
[204.1
Kungl. Maj:t kommer att ägna berörda fråga sin uppmärksamhet i samband
med förberedande av budgetsförslaget till nästkommande riksdag, finner sig
alltså för närvarande icke kunna tillstyrka bifall till de motionsvis framställda
förslagen om utsträckning av anslagets räckvidd till Västernorrlands län
samt härav betingad höjning av anslaget.
Vidkommande frågan örn en höjning av anslaget med bibehållande
av gällande grunder för dess utgående anser utskottet, att synnerligen
starka skäl anförts till stöd härför. Då det här i allmänhet gäller
synnerligen hårt skattetyngda kommuner, vilka icke utan ett kraftigt stöd
från statens sida kunna förväntas vara i stånd att på ett tillfredsställande
sätt draga försorg örn de skolpliktiga barnens undervisning, synes det utskottet
önskvärt att för budgetåret 1930/1931 vidtaga en ytterligare höjning
av anslaget. Det bör i detta sammanhang påpekas, att en sådan
ökning icke helt och hållet utgör en ren merutgift för staten, ty genom
inackorderingsverksamheten möjliggöras på åtskilliga håll sådana organisatoriska
anordningar, som medföra besparingar ej endast för kommunerna
utan även för staten i fråga örn utgifter för skolors upprätthållande.
Beträffande ökningens storlek har utskottet icke ansett sig kunna helt
tillmötesgå motionärernas yrkanden utan funnit sig böra stanna vid en
höjning med 100,000 kronor, varigenom anslaget för budgetåret 1930/1931
skulle komma att uppgå till 415,000 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) avslå herrar Granströms, Bergströms i Bäckland m. fl.
och Bergs m. fl. ovannämnda motioner (I: 56, II: 103 och
II: 98), de båda förstnämnda motionerna i vad de avse
ändring av ifrågavarande anslags rubrik och därav betingad
ökning av anslaget;
b) i anledning av herrar Granströms och Bergströms i
Bäckland m. fl. motioner (1:56 och II: 103), i vad dessa
motioner icke behandlats under a) här ovan, ävensom herrar
J. P. Johanssons m. fl. samt Näslunds och Sandbergs ovannämnda
motioner (1:87 och (II: 182) höja det ordinarie
anslaget till inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn
inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock
ej rikets nordligaste gränsorter, nu 315,000 kronor, med
100,000 kronor till 415,000 kronor.
212:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 204) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till bidrag för anordnande av skolskjutsar för
skolpliktiga barn anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
155
anslag av 60,000 kronor att utgå enligt de närmare villkor
och bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.
213:o) I en inom andra kammaren av herrar E. Berg och J. M. Västberg
väckt motion (II: 11) har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att den k.
kungörelsen angående bidrag till vissa kostnader för skolundervisning åt
lots- och fyrpersonalens barn skall avse även andra statens befattningshavare,
som i berörda avseende leva under enahanda villkor som lots- och fyrpersonalen.
Motionärerna hava till stöd för sitt yrkande anfört följande:
Genom Kungl. Maj:ts kungörelse nr 351 år 1925 angående bidrag till
vissa kostnader för skolundervisning åt lots- och fyrpersonalens barn möjliggjordes
för den på folkfattiga öar stationerade och isolerade lots- och fyrpersonalen
att under vissa förutsättningar åtnjuta inackorderingsbidrag för
sina på annan ort inackorderade skolpliktiga barn.
Emellertid synes man förbisett, att även andra statens befattningshavare,
som äro dömda till samma isolering, och därför måste inackordera sina
skolpliktiga barn på annan ort, med samma rätt borde kunna kräva samma
förmån, som i nämnda k. kungörelse blivit beviljad lots- och fyrpersonalen.
Billighet och rättvisa synes kräva, att likställighet genomföres på detta
område.
Ett beslut i den riktning, som av motionärerna ifrågasatts, skulle kunna
medföra konsekvenser, vilka utskottet, i avsaknad av närmare utredning i
ämnet, icke är i stånd att överblicka. Utskottet anser sig fördenskull förhindrat
förorda bifall till motionärernas yrkande.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen måtte avslå herrar Bergs och Västbergs
ovannämnda motion (II: 11).
214:o) I en inom andra kammaren av herrar E. Berg och J. M. Västberg
väckt motion (II: 12) har hemställts, att riksdagen måtte besluta att
bevilja kronojägaren Herman Ax:son Lander, Bremö bevakningstrakt, i inackorderingsbidrag
40 kronor per barn och månad för sina båda skolpliktiga
barn, för sonen Torsten läsåren 1924—1929 och för dottern Asta läsåren
1926—1929.
Motionärerna hava till stöd för sitt yrkande anfört följande:
Vi ha i särskild motion, på däri anförda skäl, tillåtit oss hemställa, att
riksdagen måtte besluta, att den kungl, kungörelsen angående bidrag till
vissa kostnader för skolundervisning åt lots- och fyrpersonalens barn skall
avse även andra statens befattningshavare, som i berörda avseende leva
under enahanda villkor som lots- och fyrpersonalen. Anledningen till denna
hemställan är ett fall från vår ort, som icke blott ypperligt illustrerar behovet
av en ändring utan ock påkallar särskild uppmärksamhet från riksdagens
sida för skipande av rättvisa mot en statens befattningshavare.
Fallets innebörd framgår av följande resolution från Kungl. Majit den 30
Motion örn
bidrag till
vissa kostnader
för
skolundervisning
åt barn
jämväl till
andra staten»
befattningshavare
än
lots- och
fyrpersonalen.
Utskottets
yttrande.
Motion om
inackorderingsbidrag
åt kronojägaren
Her
man Ax:son
Landers skolpliktiga
barn.
156
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottets
yttrande.
december 1928, genom domkapitlet i Härnösand delgivet kronojägaren A. H.
Axelsson Lander, Bremön:
»I underdånig ansökning har kronojägaren Axel Herman Axelsson Lander
anfört i huvudsak följande. Lander hade av domänstyrelsen anvisats
tjänstebostad på Bremön, varest sedan år 1925 någon skola icke funnits
anordnad. Till följd härav hade Lander nödgats inackordera sina två skolpliktiga
barn för skolgång på annan ort. Enligt nådigt brev den 4 februari
1927 erhöll lots- och fyrpersonalen på Bremön inackorderingsbidrag för sina
skolpliktiga barn, och hade detta bidrag av vederbörande myndigheter bestämts
till 40 kronor för barn och månad under den tid, barnen erhöllo
undervisning i skola. Lander anhölle nu, att Kungl. Majit måtte tillerkänna
honom inackorderingsbidrag med samma belopp, som utginge till lots- och
fyrpersonalen på Bremön, för sonen Torsten för läsåren 1924—1927 och för
dottern Asta för läsåret 1926—-1927, samt att han för tiden därefter måtte
bliva likställd med lots- och fyrpersonalen på Bremön i fråga om inackorderingsbidrag
för sina skolpliktiga barn.
I ärendet hava yttranden avgivits av vederbörande folkskolinspektör och
Överjägmästare samt den 5 oktober 1927 av domkapitlet i Härnösand, den
22 november 1927 av skolöverstyrelsen, den 16 januari och den 14 september
1928 av statskontoret samt den 16 augusti 1928 av domänstyrelsen.
Kungl. Majit finner ifrågavarande ansökning icke föranleda någon Kungl.
Majits åtgärd.»
Samtliga i den ovannämnda resolutionen omnämnda personer och myndigheter
hade på det varmaste tillstyrkt bifall till den gjorda framställningen.
Endast angående frågan, vem som skulle bestrida utgiften, rådde
delade meningar mellan statskontoret och domänstyrelsen, enär statskontoret
hävdade, att densamma borde påföras domänstaten, medan domänstyrelsen
förmenade, att densamma skulle utgå från åttonde huvudtiteln. Såvitt man
kail förstå måste Kungl. Majits ståndpunkt i frågan uteslutande ha grundats
på formella skäl, enär det å åttonde huvudtiteln upptagna anslaget å
39,000 kronor för bidrag till vissa kostnader för skolundervisning åt lotsoch
fyrpersonalens barn, enligt kungl, kungörelsen nr 351 år 1925 endast
avser lots- och fyrpersonalen.
Herr Lander har sedermera, den 19 april 1929, vänt sig till domänstyrelsen
med begäran att av styrelsen tillerkännas ett inackorderingsbidrag med
40 kronor per barn oeh månad, för sin son Torsten läsåren 1924—1929
och sin dotter Asta för läsåren 1926—1929, men har domänstyrelsen i skrivelse
av den 24 maj 1929 med hänvisning till Kungl. Majits tidigare omnämnda
beslut avslagit herr Landers ansökan. Samma öde har en hans
liknande hemställan till Njurunda församlings skolråd rönt.
Det är under sådana omständigheter, som vi nödgats bringa saken inför
riksdagen, för att den måtte genom ett bifall till de av herr Lander hos
olika myndigheter resta kravet bereda honom den gottgörelse, som billighet
och rättvisa uppenbarligen kräver.
Utskottet finner i likhet med motionärerna, att i detta fall synnerligen
starka billighetsskäl tala för att ersättning av allmänna medel i förevarande
hänseende beredes kronojägaren Lander. Denna ersättning synes utskottet
dock böra för båda de i motionen omförmälda barnen begränsas till att
avse läsåren 1926—1929, enär, enligt vad utskottet inhämtat, Lander först
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
157
i oktober 1926 hos statlig myndighet (vederbörande folkskolinspektör) framställde
anspråk på gottgörelse för sina inackorderingskostnader. Enligt kungörelse
den 20 juli 1925 (nr 351) angående bidrag till vissa kostnader för
skolundervisning åt lots- och fyrpersonalens barn utgår inackorderingsbidrag
efter ortens pris med lägst 20 och högst 40 kronor för barn och månad.
Beloppet bestämmes av vederbörande folkskolinspektör. Enligt utskottets
mening bör ersättningen till Lander utgå efter samma grunder, dock synes
det lämpligast att åt Kungl. Maj:t överlämna att fastställa ersättningens
storlek.
Vad beträffar frågan örn det sätt, varpå berörda ersättning till Lander
må bestridas, vill utskottet, med hänsyn till vad i detta ärende tidigare
förekommit, förorda, att riksdagen lämnar sitt medgivande till att ersättningen
får utgå ur åttonde huvudtitelns förslagsanslag till bidrag till vissa kostnader
för skolundervisning åt lots- och fyrpersonalens barn. Emellertid vill
utskottet samtidigt uttala såsom sin bestämda mening, att därest Lander
haft eller kommer att få vidkännas kostnader för inackordering av sina
skolpliktiga barn för tid efter utgången av läsåret 1928/1929 och av statsverket
påkallar ersättning härför, dylik ersättning bör utgå av domänverkets
medel, i likhet med vad som enligt särskilt riksdagsbeslut (se riksdagens
skrivelse nr 99/1928) gäller ifråga örn telegrafverkets medel beträffande inackorderingskostnader
för barn till befattningshavare vid telegrafverkets
radiopejlstationer.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i anledning av herrar Bergs och Västbergs
ovannämnda motion (II: 12) medgiva, att av förslagsanslaget
till bidrag till vissa kostnader för skolundervisning
åt lots- och fyrpersonalens barn må enligt Kungl. Maj:ts
närmare bestämmande utgå bidrag till kronojägaren H. A.
Lander till täckande av de kostnader, denne under läsåren
1926—1929 haft att vidkännas för inackordering vid skola av
sina barn Torsten och Asta.
215:o) Kungl. Majit har (punkt 205) föreslagit riksdagen att dels medgiva,
att dispensärbarnhem samt barnhem för nervösa och psykopatiska
barn må efter särskild prövning av Kungl. Majit kunna tillerkännas rätt
att erhålla bidrag till avlönande av lärare, anställd för meddelande av undervisning
åt vid barnhemmet intagna barn i skolåldern, att enligt de närmare
föreskrifter, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva, utgå huvudsakligen
efter samma grunder och i samma ordning, som äro eller kunna varda
stadgade angående statsbidrag till avlönande av lärare vid egentliga folkskolor
och småskolor; samt att lärare vid folk- eller småskola, lärare vid
mindre folkskola och biträdande lärare vid folkskola må för uppfattning i
högre lönegrad tillgodoräkna sig den tid, under vilken de tjänstgjort såsom
Avlönande
av lärare
åt vid statsunderstödda
sjukvårdsanstalter
och
vissa barnhem
intagna
barn i skolåldern.
[205.]
158
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
lärare vid barnhem av ifrågavarande slag, där statsbidrag utgått till deras
avlönande såsom till lärare vid folk- eller småskola; skolande enahanda rätt
tillgodokomma lärare vid dylikt barnhem i avseende å den tid, han må
hava tjänstgjort som ordinarie lärare vid egentlig folkskola, mindre folkskola
eller småskola; dels ock till avlönande av lärare åt vid statsunderstödda
sjuk vårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern
bevilja för budgetåret 1930/1931 ett extra förslagsanslag av 43,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 520—526 i statsrådsprotokollet.
Till avlönande av lärare åt vid vanföranstalter och kustsanatorier intagna
bara i skolåldern anvisade riksdagen från och med år 1920 till och med
budgetåret 1926/1927 förslagsanslag på extra stat. Sedan i proposition till
1927 års riksdag (åttonde huvudtiteln, punkt 179) föreslagits, att bidrag
från anslaget skulle kunna utgå jämväl till lärare för barn vid sådana
tuberkulossjukhus, som åtnjöte statsunderstöd, har riksdagen för vart och
ett av budgetåren 1927/1930 anvisat extra förslagsanslag till avlönande av
lärare åt vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter intagna barn i skolåldern.
För budgetåret 1929/1930 uppgår ifrågavarande anslag till 32,000 kronor.
Förslag har nu framlagts örn beviljande av statsbidrag jämväl för lärare
vid s. k. dispensärbarnhem och vid barnhem för nervösa och psykopatiska
barn.
Vad först angår dispensärbarnhemmen har departementschefen funnit
goda skäl tala för att till avlönande av lärare vid sådana hem beviljas
statsbidrag, och liksom de i ärendet hörda myndigheterna har han ansett
det lämpligast, att dylikt bidrag får utgå från förevarande anslag, oaktat
dessa barnhem icke kunna betraktas såsom sjukvårdsanstalter i egentlig mening.
Såsom villkor för bidrag bör enligt departementschefens mening gälla,
att hemmet är anordnat av statsunderstödd dispensär och av sådan förvaltas.
Beträffande härefter frågan örn statsbidrag för lärare vid barnhem för
nervösa och psykopatiska barn har departementschefen jämväl funnit sig
böra, i likhet med samtliga i ärendet hörda myndigheter, tillstyrka beredande
av sådant bidrag. Skärsbo barnbem, varom nu närmast är fråga,
vore det första i sitt slag i Sverige. Detta barnhem åtnjöte visserligen
icke statsbidrag, vilket av riksdagen hittills förutsatts såsom villkor för erhållande
av statsbidrag till lärares avlönande. Men då barnhemmet, såsom
framginge av ett flertal i ärendet företedda intyg och vederbörandes utlåtanden,
fyllde ett behov, som icke tillgodosåges av någon statlig anstalt,
syntes det departementschefen befogat, att dess verksamhet från statens
sida erhölle det stöd, som läge i det begärda bidragets beviljande. Då dessutom
endast ett fåtal hem av detta slag kunde beräknas uppstå, vore frågans
ekonomiska betydelse för statsbudgeten ringa. Närmare föreskrifter
beträffande lärares kompetens och anställning, inspektion av barnhemmet
m. m. syntes böra meddelas av Kungl. Majit.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
159
Statsbidrag till avlönande av lärare vid nu avsedda olika slag av anstalter
bör naturligtvis, framhåller departementschefen vidare, liksom i fråga örn
sjukvårdsanstalterna, utgå först efter prövning av Kungl. Majit i varje särskilt
fall.
I enlighet med skolöverstyrelsens beräkningar har förevarande anslag
— vars rubrik föreslagits skola erhålla lydelsen: »avlönande av lärare åt vid
statsunderstödda sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna barn i
skolåldern» — för nästa budgetår beräknats till 43,000 kronor.
Det synes departementschefen skäligt, att den tid, lärare tjänstgjort vid
dispensärbarnhem eller barnhem för nervösa och psykopatiska barn, som
åtnjuter bidrag av ifrågavarande anslag, får räknas honom till godo för uppflyttning
i högre lönegrad i likhet med vad som för närvarande gäller i
fråga örn lärare vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter. Självfallet bör,
anför departementschefen slutligen, lärare vid hem av nu ifrågavarande
slag äga rätt till tjänstårsberäkning för uppflyttning i högre lönegrad för
tid, då han tjänstgjort såsom lärare inom det allmänna folkundervisningsväsendet.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må
a) medgiva,
att dispensärbarnhem samt barnhem för nervösa och
psykopatiska barn må efter särskild prövning av Kungl.
Majit kunna tillerkännas rätt att erhålla bidrag till avlönande
av lärare, anställd för meddelande av undervisning
åt vid barnhemmet intagna barn i skolåldern, att enligt de
närmare föreskrifter, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva,
utgå huvudsakligen efter samma grunder och i samma ordning,
som äro eller kunna varda stadgade angående statsbidrag
till avlönande av lärare vid egentliga folkskolor och
småskolor; samt
att lärare vid folk- eller småskola, lärare vid mindre folkskola
och biträdande lärare vid folkskola må för uppflyttning
i högre lönegrad tillgodoräkna sig den tid, under vilken
de tjänstgjort såsom lärare vid barnhem av ifrågavarande
slag, där statsbidrag utgått till deras avlönande såsom till
lärare vid folk- eller småskola; skolande enahanda rätt tillgodokomma
lärare vid dylikt barnhem i avseende å den tid,
han må hava tjänstgjort som ordinarie lärare vid egentlig
folkskola, mindre folkskola eller småskola;
b) till avlönande av lärare åt vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter
och vid vissa barnhem intagna barn i skol
-
160
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Anordnande
av undervisning
i hushållsgöromål
i egentlig
folkskola.
[206.]
Undervisningsmateriel
ni. m. för
folkskolor.
[207.]
åldern bevilja för budgetåret 1930/1931 ett extra förslagsanslag
av 43,000 kronor.
216:o) Kungl. Majit har (punkt 206) föreslagit riksdagen att minska det
ordinarie förslagsanslaget till anordnande av undervisning i hushållsgöromål
i egentlig folkskola, nu 365,000 kronor, med 20,000 kronor till 345,000
kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 527 i statsrådsprotokollet.
Minskningen av anslaget motiveras med en konstaterad minskning i anslagsbelastningen.
Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Majits förslag och
hemställer alltså,
att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget
till anordnande av undervisning i hushållsgöromål i egentlig
folkskola, nu 365,000 kronor, med 20,000 kronor till
345,000 kronor.
217:o) Kungl. Majit har (punkt 207) föreslagit riksdagen att i riksstaten
uppföra det ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriel m. m.
för folkskolor med ett belopp av 6,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 528—529 i statsrådsprotokollet.
Ifrågavarande anslag var i riksstaten för budgetåret 1923/1924 upptaget
med ett belopp av 5,000 kronor. På grund av förefintliga reservationer har
detsamma i riksstaterna för budgetåren 1925/1930 upptagits utan angivet belopp.
Vid utgången av budgetåret 1928/1929 uppgick reservationen å ifrågavarande
anslag till 15,407 kroner. Härav beräknas under budgetåret 1929/
1930 komma att åtgå omkring 10,600 kronor, varför till budgetåret 1930/
1931 skulle återstå omkring 4,800 kronor. Sistnämnda belopp anses tillräckligt
för bestridande av kostnaderna för en av överstyrelsen utgiven förteckning
över undervisningsmateriel. Däremot skulle inga medel finnas
tillgängliga till understöd för framställande av sådan undervisningsmateriel,
vars utgivande påbörjats, innan anslagsbegränsningen vidtogs för budgetåret
1923/1924. För sistnämnda ändamål är följaktligen ett anslag nödvändigt,
därest denna del av verksamheten skall kunna fullföljas. Överstyrelsen
har beräknat, att härför skulle erfordras ett belopp av 6,000 kronor eller
samma summa, som för ändamålet åtgått under budgetåret 1927/1928.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie reservationsanslaget
till undervisningsmateriel m. m. för folkskolor
med ett belopp av 6,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
161
218:o) I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 208) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra
anslag av 15,800 kronor att utgå till upprätthållande av
svensk undervisning åt svenska barn: i Berlin med högst
2,700 kronor, i London med högst 6,000 kronor, i Hamburg
med högst 2,700 kronor och i Paris med högst 4,400
kronor, samtliga beloppen enligt de bestämmelser, Kungl.
Majit kan finna lämpligt fastställa.
219:o) Kungl. Maj:t har (punkt 209) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie
förslagsanslaget till understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor,
nu 4,500,000 kronor, med 250,000 kronor till 4,750,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 530—533 i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr A. J. Granström väckt motion (I: 38), vari hemställts,
att riksdagen ville besluta medgiva, att statsbidraget till fortsättningsskola
jämväl må utgå under den förutsättning, att fortsättningsskolans hela undervisningstid,
360 undervisningstimmar, förlägges till ett läsår i enlighet med
i motionen framställda förslag.
Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionen.
Skolöverstyrelsen har erinrat därom, att från och med läsåret 1927/1928
fortsättningsskolor skola vara införda i rikets samtliga skoldistrikt samt att
man på grund härav från och med läsåret 1928/1929 kan räkna med en
viss stabilisering med avseende å fortsättningsskolavdelningarnas antal.
Beräkningen av det erforderliga statsanslaget till avlöning av lärare vid fortsättningsskolorna
bör, framhåller departementschefen, alltså kunna ske med
ledning av det belopp, som under år 1928 visat sig behövligt. Enligt av
skolöverstyrelsen inhämtade uppgifter voro av vederbörande folkskolinspektörer
statsbidrag för ifrågavarande ändamål för sistnämnda år tillstyrkta
med sammanlagt 4,753,314 kronor 6 öre. Detta belopp — vari inräknats
statsbidrag till avlönande av lärarna såväl vid de egentliga fortsättningsskolorna
som även vid de s. k. mindre fortsättningsskolorna och repetitionsskolorna
— synes departementschefen kunna läggas till grund för beräkning
av det förslagsanslag, varom nu är fråga. Han anser därför, att
detsamma, därest hittills gällande grunder för statsbidragens utgående bibehållas
oförändrade, för instundande budgetår bör upptagas med ett till
4,750,000 kronor avrundat belopp.
Mot Kungl. Maj:ts förslag har utskottet intet att erinra.
Vad beträffar det motionsvis gjorda yrkandet kan utskottet, i motsats
Bihang till riksdagens protokoll 1980. 6 sami. 8 haft. (Nr 8.) 11
Svensk undervisning
åt svenska
barn i utlandet.
[208.]
Understöd
för avlönande
av lärare vid
fortsättningsskolor
[209.
]
jämte en i
ämnet väckt
motion.
Utskottets
yttrande.
162
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utbildningskurser
för
lärare vid
fortsättningsskolor.
[210.]
Provisorisk
avlöningsförbättring
åt
lärare vid
högre folkskolor.
[212.]
Understöd åt
folkhögskolor.
[213.]
Ökat understöd
åt folkhögskolor.
[214.]
till motionären, icke finna annat, än att ett beslut av den innebörd, motionären
föreslagit, skulle innebära ett föregripande av den utredning rörande
fortsättningsskolans anordning, som på riksdagens initiativ genom särskilda
sakkunniga för närvarande pågår. Med hänsyn härtill anser sig utskottet
böra avstyrka motionen.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) höja det ordinarie förslagsanslaget till understöd för avlönande
av lärare vid fortsättningsskolor, nu 4,500,000 kronor,
med 250,000 kronor till 4,750,000 kronor;
b) avslå herr Granströms ovannämnda motion (I: 38).
220:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 210) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor
anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag
av 138,000 kronor, att utgå enligt Kungl.
Majits bestämmande och på de villkor, Kungl. Majit kan
finna gott föreskriva.
221:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 212) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- .
getår ägt rum, till provisorisk avlöningsförbättring åt lärare
vid högre folkskolor, att utgå enligt samma grunder, som av
riksdagen beslutats för budgetåret 1929/1930, bevilja för
budgetåret 1930/1931 ett extra förslagsanslag av 100,000
kronor.
222:o) Kungl. Majit har (punkt 213) föreslagit riksdagen att höja det
ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor, nu 900,000 kronor,
med 30,000 kronor till 930,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 538—540 i statsrådsprotokollet.
Höjningen av anslaget är föranledd av en konstaterad ökad medelsåtgång.
Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Majits förslag och
hemställer alltså,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
understöd åt folkhögskolor, nu 900,000 kronor, med 30,000
till 930,000 kronor.
223:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 214) hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande Nr. 8.
163
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till ökat understöd åt folkhögskolor anvisa
för budgetåret 1930/1931 ett extra förslagsanslag av 78,000
kronor.
224:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 215) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till provisorisk avlöningsförbättring åt lärare
vid folkhögskolor, att utgå enligt samma grunder, som av
riksdagen beslutats för budgetåret 1929/1930, bevilja för
budgetåret 1930/1931 ett extra förslagsanslag av 70,000 kronor.
225:o) Kungl. Majit har (punkt 216) föreslagit riksdagen att till anordnande
av s. k. folkhögskolekurser i Härjedalen för budgetåret 1930/1931
anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor, att utgå i enlighet med villkor,
som Kungl. Majit äger fastställa.
Utredningen återfinnes å sid. 542—543 i statsrådsprotokollet.
Anslaget utgår för innevarande budgetår med 3,500 kronor.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,
att riksdagen må till anordnande av s. k. folkhögskolekurser
i Härjedalen för budgetåret 1930/1931 anvisa ett
extra anslag av 3,000 kronor att utgå i enlighet med villkor,
som Kungl. Majit äger fastställa.
226:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 217) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt den svenska folkhögskolan
i Birkas inom republiken Estland för budgetåret 1930/1931
anvisa ett extra anslag av 5,000 kronor att utgå på de villkor,
Kungl. Majit kan finna skäligt föreskriva.
227:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 218) hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) i riksstaten för budgetåret 1930/1931 uppföra det ordinarie
förslagsanslaget till befrämjande av dövstumundervisningen
med oförändrat belopp, 190,000 kronor,
b) medgiva, att ur nämnda förslagsanslag må, i likhet
med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret
Provisorisk
avlöningsförbättring
åt
lärare vid
folkhögskolor.
[215.]
Anordnande
av s. k. folkhögskolekurser
i
Härjedalen.
[216.]
Understöd åt
den svenska
folkhögskolan
i Birkas
inom republiken
Estland.
[217.]
Befrämjande
av dövstumundervisningen.
[218.]
Tidning för
dövstumma.
[219.]
Tysta skolan
å Lidingö.
[220.]
Understöd åt
Svenska föreningen
för
dövas väl.
[221.]
Förstärkande
av det ordinarie
anslaget
till institutet
och
förskolan för
blinda å
Tomteboda
m. m.
[222.]
164 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
1930/1931 för anskaffande av lämplig litteratur åt dövstumma,
under de villkor Kungl. Maj:t bestämmer, utgå
ett belopp av högst 1,000 kronor.
228:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 219) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd för utgivande av Tidning för
dövstumma anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag
av 1,000 kronor att utgå enligt de bestämmelser, Kungl.
Majit kan finna skäl meddela.
229:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 220) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt Tysta skolan å Lidingö
anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 20,000
kronor att utgå under de villkor, Kungl. Majit kan finna
gott föreskriva.
230:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 221) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt Svenska föreningen för dövas
väl anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av
5,000 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser,
Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.
231:o) Kungl. Majit har (punkt 222) föreslagit riksdagen att dels till förstärkande
av det ordinarie anslaget till institutet och förskolan för blinda å
Tomteboda för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 48,000 kronor,
dels ock till anskaffande av skrivmaskiner åt avgående elever vid nämnda
institut för samma budgetår anvisa ett extra reservationsanslag av 3,000
kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 550—552 i statsrådsprotokollet.
Förstärkningsanslaget utgår jämväl för budgetåret 1929/1930 med ett belopp
av 48,000 kronor.
Det har vidare föreslagits, att nämnda förstärkningsanslag skulle ökas
med ett belopp av 3,000 kronor, vilket sistnämnda belopp skulle användas
till inköp av 16 stycken skrivmaskiner till ett pris av omkring 175 kronor
per styck att tilldelas de från institutet avgående eleverna såsom ett utrustningsbidrag
utöver de verktyg och arbetsmaterialier, de eljest plägade er
-
Statsutskottets utlåtande Nn 8.
165
hålla genom anslag ur fondmedel. Detta äskande har av departementschefen
förordats, då det upplysts, att fondmedlen ej lämna tillgång till någon
ökning av de därifrån utgående utrustningsbidragen. Departementschefen
har emellertid ansett, att beloppet borde upptagas såsom ett särskilt extra
anslag i riksstaten samt erhålla karaktären av reservationsanslag.
Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må
a) till förstärkande av det ordinarie anslaget till institutet
och förskolan för blinda å Tomteboda för budgetåret 1930/
1931 anvisa ett extra anslag av 48,000 kronor,
b) till anskaffande av skrivmaskiner åt avgående elever
vid nämnda institut för samma budgetår anvisa ett extra
reservationsanslag av 3,000Jjronor.
232:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 223) föreslagit riksdagen i
fråga örn utvidgning och förbättring av lokalerna för institutet och förskolan
för blinda å Tomteboda, kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.
233:o) I enlighet med Kungl. Majts förslag (punkt 224) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till förstärkande av det ordinarie anslaget
till förskolan för blinda i Växjö för budgetåret 1930/1931
anvisa ett extra anslag av 5,000 kronor.
234:o) Kungl. Majit har (punkt 225) föreslagit riksdagen att för anordnande
av vattenklosetter i förskolans för blinda i Växjö huvudbyggnad för
budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 4,825 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 553—554 i statsrådsprotokollet.
Det har ansetts önskvärt, att de inom skolans byggnad nu befintliga torvmullsklosetterna
med det snaraste ersättas med vattenklosetter. Skolöverstyrelsen
har påpekat, att de kostnader, som en omläggning av klosettsystemet
kommer att medföra, icke kunna sägas vara bortkastade, för den
händelse lokalerna i en framtid skulle komma att tagas i anspråk för annat
ändamål än det, till vilket de nu användas. Den av styrelsen i ämnet framlagda
kostnadsberäkningen, slutar å ett sammanlagt belopp av 4,825 kronor.
Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag och hemställer
alltså,
Utvidgning
och förbättring
av lokalerna
för
institutet och
förskolan för
blinda å
Tomteboda.
[223.]
Förstärkande
av det ordinarie
anslaget
till förskolan
för
blinda
i Växjö.
[224.]
Anordnande
av vattenklosetter
i
huvudbyggnaden
vid
förskolan
för blinda
i Växjö.
[225.]
166
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Förstärkande
av det ordinarie
reservationsanslaget
till
hantverksskolan
i Kristinehamn
för blinda.
[226.]
Uppehållande
av en
extra avdelning
vid
hantverksskolan
i Kristinehamn
för blinda.
[227.]
att riksdagen må, för anordnande av vattenklosetter i
förskolans för blinda i Växjö huvudbyggnad för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 4,825 kronor.
235:o) Kungl. Majit har (punkt 226) föreslagit riksdagen att till förstärkande
av det ordinarie reservationsanslaget till materialier, expenser
m. m. för hantverksskolan i Kristinehamn för blinda för budgetåret 1930/
1931 anvisa ett extra anslag av 12,150 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 555 i statsrådsprotokollet.
För här ifrågavarande ändamål utgår för innevarande budgetår ett extra
anslag å 9,700 kronor. Den nu föreslagna höjningen avser beredande av
ökade medel för dels underhåll av skolans lokaler, dels bestridande av
kostnaderna för ett andra ålderstillägg å 180 kronor åt skriv- och butiksbiträdet
samt för höjning av arvodet för undervisning i sång och gymnastik
från 400 kronor till 500 kronor.
Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Majits förslag och
hemställer alltså,
att riksdagen må till förstärkande av det ordinarie reservationsanslaget
till materialier, expenser m. m. för hantverksskolan
i Kristinehamn för blinda för budgetåret 1930/1931
anvisa ett extra anslag av 12,150 kronor.
236:o) Kungl. Majit har (punkt 227) föreslagit riksdagen att till uppehållande
vid hantverksskolan i Kristinehamn för blinda av en extra avdelning
anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 10,600
kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 555—557 i statsrådsprotokollet.
Till uppehållande av ytterligare en korgmakeriavdelning vid hantverksskolan
i Kristinehamn för blinda har riksdagen sedan några år tillbaka
plägat anvisa medel å extra stat. För budgetåren 1928/1929 och 1929/1930
anvisades för ändamålet ett extra reservationsanslag av respektive 6,600
kronor och 5,600 kronor. Den för sistnämnda år vidtagna sänkningen av
anslaget föranleddes av att i anslaget uppkommit en besparing å omkring
1.000 kronor.
Hos Kungl. Majit har nu hantverksskolans styrelse anhållit örn ett statsanslag
av 10,600 kronor för upprätthållande jämväl under budgetåret 1930
1931 av ifrågavarande korgmakeriavdelning, därav 6,600 kronor äro avsedda
för själva verksamheten och 4,000 kronor till utrustningsbidrag åt tio elever,
som under nyssnämnda budgetår efter avslutad lärokurs avgå från
skolan. Sådana utrustningsbidrag erfordras vart tredje år och utgingo senast
för budgetåret 1927/1928 med ett sammanlagt belopp av likaledes
4.000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
167
Emellertid har det ansetts önskvärt, att yrkesutbildningen vid denna avdelning
måtte kunna få anordnas i borstbinderi i stället för korgmakeri, vilket sistnämnda
hantverk numera lärer erbjuda mindre goda förvärvsutsikter för de
blinda än tidigare. Departementschefen har ansett lämpligt, att möjlighet
hålles öppen till ett sådant utbyte, varvid det skulle bero på Kungl. Maj:t
att efter framställning av vederbörande pröva, huruvida en ändring av nu
angiven innebörd skall ske.
Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och
hemställer alltså,
att riksdagen må till uppehållande vid hantverksskolan i
Kristinehamn för blinda av en extra avdelning anvisa för
budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 10,600
kronor.
237:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 228) hemställer utskottet, ,^efr^afnrakatt
riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- ter för arbetsgetår
ägt rum, till beredande av fria frakter för arbets- jear
materialier, som från hantverksskolans i Kristinehamn för hantverkare,
blinda materialdepå sändas blinda hantverkare, anvisa för [228.]
budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 5,000
kronor.
238:o) Kungl. Majit har (punkt 229) föreslagit riksdagen att dels, med Vårdanejab
uteslutande ur staten för vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat för blinda
lyte av en vaktmästare med avlöning av 1,450 kronor, i samma stat upp- irj^bc^.a™
föra en maskinist med en avlöning av 1,750 kronor, därav 1,100 kronor lön lyte.
och 650 kronor tjänstgöringspenningar, vartill må kunna komma tre ålders- [229.]
tillägg, vart och ett å 100 kronor, efter respektive 3, 6 och 9 års tjänstgöring,
dels ock i anledning härav höja det ordinarie anslaget till nämnda anstalt,
nu 102,100 kronor med 300 kronor till 102,400 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 557—560 i statsrådsprotokollet.
Förslaget avser, att den ena av de tre å vårdanstaltens stat nu uppförda vaktmästarbefattningarna
ändras till en rnaskinistbefattning med den för befattningar
i motsvarande ställning vid liknande statsinstitutioner vanliga avlöningen,
d. v. s., då det här gäller ett icke nyreglerat verk, 1,750 kronor,
varav 1,100 kronor lön och 650 kronor tjänstgöringspenningar, och med
rätt till vederbörliga ålderstillägg. Att tidigare någon maskinistbefattning
ej funnits uppförd å anstaltens stat, har berott på att man, enligt vad som
framgår av propositionen nr 247 till 1921 års riksdag, vari förslag till stat
för anstalten framlades, ansåg sig böra avvakta någon tids erfarenhet, innan
arbetsfördelningen mellan vaktmästarna mera strängt genomfördes. Erfarenheten
har nu, framhåller departementschefen, visat, att en av vaktmästarna
168
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Extra ordinarie
lärarpersonal
och
vaktmästare
vid vårdanstalten
i Lund.
[230.]
Understöd åt
liantverksskolan
i
Uppsala
för blinda
kvinnor.
[231.]
måste helt sysselsättas med skötseln av de maskinella anordningarna, och
det syntes då vara befogat, att han erhölle en mot sin syssla svarande löneställning.
Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och
hemställer alltså,
att riksdagen må
a) med uteslutande ur staten för vårdanstalten i Lund
för blinda med komplicerat lyte av en vaktmästare med avlöning
av 1,450 kronor, i samma stat uppföra en maskinist
med en avlöning av 1,750 kronor, därav 1,100 kronor lön
och 650 kronor tjänstgöringspenningar, vartill må kunna
komma tre ålderstillägg, vart och ett å 100 kronor, efter
respektive 3, 6 och 9 års tjänstgöring,
b) i anledning härav höja det ordinarie anslaget till
nämnda anstalt, nu 102,100 kronor, med 300 kronor till
102,400 kronor.
239:o) Kungl. Maj:t har (punkt 230) föreslagit riksdagen att till avlöning
av extra ordinarie lärarpersonal och vaktmästare vid vårdanstalten i Lund
för blinda med komplicerat lyte för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra
anslag av 7,500 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 560 i statsrådsprotokollet.
Till avlönande av vissa befattningshavare vid vårdanstalten i Lund för
blinda med komplicerat lyte, vilka befattningshavare ansetts icke böra uppföras
å ordinarie stat, har sedan år 1922 utgått extra anslag. För budgetåret
1929/1930 har beviljats ett anslag av 9,700 kronor. Från detta anslag
utgår avlöning till tre extra ordinarie ämneslärarinnor med 2,200 kronor
till varje, en extra ordinarie slöjdlärarinna med 1,800 kronor samt en
extra ordinarie vaktmästare med 1,300 kronor. Vårdanstaltens styrelse har
ansett en av berörda ämneslärarinnebefattningar kunna indragas, och vid
sådant förhållande kan förevarande anslag minskas med 2,200 kronor.
Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och
hemställer alltså,
att riksdagen må till avlöning av extra ordinarie lärarpersonal
och vaktmästare vid vårdanstalten i Lund för
blinda med komplicerat lyte för budgetåret 1930/1931 anvisa
ett extra anslag av 7,500 kronor.
240:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 231) hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt hantverksskolan i Uppsala
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
169
för blinda kvinnor anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra
anslag av 25,000 kronor att utgå i enlighet med de närmare
bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.
241 :o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 232) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till tryckning av blindskrifter anvisa för
budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 7,000
kronor.
242:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 233) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt De blindas förening anvisa
för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 100,000 kronor
att utgå på de villkor och enligt de bestämmelser, Kungl.
Majit kan finna gott föreskriva.
Yrkesundervisningen.
243:o) Kungl. Majit har (punkt 234) föreslagit riksdagen att dels öka det
ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk, nu 450,000 kronor, med
13,400 kronor till 463,400 kronor att jämte erforderligt belopp av å samma
anslag uppkomna besparingar fördelas mellan de olika läroverken på sätt
av departementschefen i statsrådsprotokollet angivits; dels till uppehållande
av en fjärde parallellavdelning vid tekniska läroverket i Orebro anvisa för
budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 24,000 kronor; dels såsom bidrag
till upprätthållande av undervisning i färgeriteknik vid tekniska elementarskolan
i Norrköping anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av
1,000 kronor att utgå under villkor att enahanda belopp för samma ändamål
tillskjutes av annan eller andra bidragsgivare; dels ock till uppehållande
av parallellavdelningar vid tekniska fackskolan i Eskilstuna anvisa för
nämnda budgetår ett extra anslag av 6,300 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 564—567 i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herrar A. Lindgren och O. N. Åkerberg (I: 128) och den andra inom andra
kammaren av herrar E. Ljunggren och O. Nilsson i Orebro (lii 207), i vilka
motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta inrättandet av en ny lektorstjänst
vid tekniska gymnasiet i Örebro och att i samband härmed höja anslaget
till gymnasiets ordinarie stat, som för närvarande är 121,225 kronor
med 1,600 kronor till 122,825 kronor,
Tryckning
av blindskrifter.
[232.]
De blindas
förening.
[233.]
Tekniska
läroverk
[234.]
jämte tre i
ämnet väckta
motioner.
170
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
dels och en inom andra kammaren av herr G. A. Björkman m. fl. väckt
motion (II: 203), vari hemställts, att riksdagen ville till upprätthållande av
undervisning i färgeriteknik vid tekniska elementarskolan i Norrköping för
budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 3,200 kronor.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionerna.
Det ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk har i riksstaten
för vartdera av budgetåren 1928/1929 och 1929/1930 uppförts med ett belopp
av 450,000 kronor. För sistnämnda budgetår har i enlighet med riksdagens
beslut anslaget jämte erforderligt belopp av å detsamma uppkomna besparingar
fördelats på följande sätt:
Tekniska gymnasiet i Örebro....................
Tekniska läroverket i Malmö....................
Elektrotekniska fackskolan i Västerås..............
Tekniska elementarskolan i Norrköping............
Tekniska elementarskolan i Borås ................
Tekniska läroverket i Härnösand.................
Tekniska fackskolan för maskinindustri i Eskilstuna . . .
Till arvoden åt extra lärare och vikarier samt för oförutsedda
behov.............................
kronor
121,225
—
»
112,100
—
»
39,000
—
»
46,500
—
»
53,250
—
»
54,750
—
»
36,300
—
»
16,425
—
Summa kronor 479,550: —
De för de olika läroanstalterna fastställda staterna samt anslagsposten till
arvoden åt extra lärare m. m. sluta å ett sammanlagt belopp, som med
29,550 kronor överstiger det i riksstaten uppförda anslaget. Detta förhållande
sammanhänger därmed, att under en följd av år uppkommit rätt
avsevärda besparingar å anslaget och att dessa ansetts kunna tagas i anspråk
för att åstadkomma en tillfällig nedsättning av det eljest erforderliga anslagsbeloppet.
Skolöverstyrelsen har föreslagit, att ifrågavarande anslag måtte i riksstaten
för budgetåret 1930/1931 uppföras med 480,000 kronor. Överstyrelsen har
därvid bland annat hemställt örn inrättande av en ny lektorstjänst vid tekniska
gymnasiet i Örebro samt meddelat, att ett bifall till denna framställning
skulle nödvändiggöra en ökning i staten för sagda läroanstalt med 1,600
kronor men att detta icke syntes påkalla någon ökning av det föreslagna
reservationsanslaget till tekniska läroverk. Detta innebär, framhåller departementschefen,
att en nedsättning med (1,600—450 =) 1,150 kronor kan vidtagas
i någon annan av de i reservationsanslaget ingående anslagsposterna,
i detta fall uppenbarligen anslagsposten till extra lärare m. m. Vad beträffar
förslaget om inrättande av en ny lektorstjänst vid tekniska gymnasiet i
Örebro anför departementschefen, att han icke för närvarande kan ansluta
sig till detsamma. Vid sådant förhållande borde såsom en konsekvens av
Statsutskottets utlåtande Nr. 8.
171
skolöverstyrelsens förslag det av överstyrelsen ifrågasatta anslagsbeloppet
480,000 kronor minskas med 1,600 kronor till 478,400 kronor, varvid nämnda
anslagspost till extra lärare m. m., syntes böra nedsättas från sitt nuvarande
belopp, 16,425 kronor, till 15,275 kronor, d. v. s. med 1,150 kronor, motsvarande
skillnaden mellan 479,550 kronor och 478,400 kronor. Enligt
departementschefens mening torde vidare för budgetåret 1930/1931 en ytterligare
nedsättning av anslaget kunna vidtagas. Han har erinrat, att behållningen
å anslaget, vilken vid utgången av budgetåret 1926/1927 utgjort
148,667 kronor 85 öre, vid början av nu löpande budgetår minskats till
64,967 kronor 73 öre, av vilket belopp 29,550 kronor beräknats åtgå för att
täcka anslagsbehovet under budgetåret 1929/1930. Vid ingången av budgetåret
1930/1931 skulle alltså kvarstå en reservation av i avrundat krontal
35,417 kronor. Av denna behållning syntes ett belopp av 15,000 kronor
kunna tagas i anspråk för täckande av utgifterna å anslaget för budgetåret
1930/1931, och borde vid sådant förhållande anslaget i riksstaten för sistnämnda
budgetår uppföras med 463,400 kronor.
I motionerna I: 128 och II: 207 har upptagits skolöverstyrelsens ovan omförmälda
förslag örn inrättandet av en ny lektorstjänst vid tekniska gymnasiet
i Örebro. Som skäl härför har angivits, bland annat, att ända sedan
gymnasiets tillkomst år 1919 en oproportionerligt stor del av undervisningen
även i gymnasiets viktigaste läroämnen måst bestridas av extralärare.
De till uppehållande av en fjärde parallellavdelning vid tekniska läroverket
i Örebro och till uppehållande av parallellavdelningar vid tekniska
fackskolan i Eskilstuna föreslagna beloppen å respektive 24,000 kronor och
6,300 kronor äro de samma som av riksdagen anvisats för motsvarande
ändamål under innevarande budgetår.
Styrelsen för tekniska elementarskolan i Norrköping har i skrivelse till
skolöverstyrelsen den 14 maj 1929 erinrat örn den vid skolan från och med
vårterminen 1928 försöksvis bedrivna undervisningen i färgeriteknik och
framhållit, att denna undervisning följts med stort intresse av landets färgeritekniker
samt även erhållit verksamt understöd från industrien, bland annat
i form av ekonomisk hjälp, som möjliggjort undervisningens upprätthållande
hittills utan särskilda kostnader för statsverket. Styrelsen har nu
framhållit önskvärdheten av att åtgärder vidtagas för att för framtiden säkerställa
denna undervisning oberoende av eventuella bidrag från industrisammanslutningar
eller enskilda. Den för kursen uppkommande särskilda
kostnaden inskränkte sig till avlöning åt en extra lärare med fjorton veckotimmar,
vilken avlöning styrelsen beräknade efter 135 kronor lör veckotimme
till 1,890 kronor. Styrelsen har anhållit, att skolans stat för räkenskapsåret
1930/1931 måtte ökas med nämnda belopp.
Skolöverstyrelsen har icke ansett sig böra förorda, att kostnaden för
kursens upprätthållande nu uppfördes i skolans stat och ej heller att den
172
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottets
yttrande.
helt täcktes av statsmedel. Lämpligast torde vara, att ett bidrag av statsmedel
bereddes i form av extra anslag och att detta, i likhet med vad som
skett beträffande vissa bidrag till vävskolan i Borås, beräknades efter ungefär
halva kostnaden och utginge under villkor, att motsvarande belopp tillskötes
av annan bidragsgivare, kommunal eller enskild korporation. Enär
kostnaden för den färgeritekniska kursen syntes böra omfatta icke blott
lärarens avlöning utan även något till extra undervisningsmateriel, ansåge
skolöverstyrelsen, att det av styrelsen beräknade beloppet 1,890 kronor lämpligen
borde avrundas uppåt till 2,000 kronor och att statens bidrag till
kursen sålunda kunde bestämmas till 1,000 kronor att utgå under villkor,
att samma belopp för ändamålet tillskötes av andra.
Till detta skolöverstyrelsens förslag har departementschefen uttalat sin
anslutning.
I motionen II: 203 har framhållits, att skolans styrelse beräknat arvodet
till extraläraren i praktisk färgeriteknik till 1,890 kronor och föreslagit en
ökning av skolans ordinarie stat för budgetåret 1930/1931 med detta belopp.
Under förutsättning av bifall till denna framställning hade denne extralärare
liksom de övriga haft att på sitt arvode uppbära tillfällig löneförbättring
och dyrtidstillägg efter de grunder, som riksdagen för nämnda år fastställer.
Totala avlöningen skulle därför, beräknad efter de normer, som nu äro
gällande, och under antagande av ett indextal av 170, uppgå till i runt tal
3,200 kronor. Ett extra anslag måste, under förutsättning att det beräknades
efter den av Kungl. Maj:t i detta fall följda principen, att staten
borde bidraga med endast hälften av totala kostnaden, sålunda komma att
uppgå till 1,600 kronor, i stället för nu föreslagna 1,000 kronor. Den
summa, som måste anskaffas från enskilda bidragsgivare, bleve, trots en
dylik ökning av anslaget, ändock 600 kronor mer, än vad som av Kungl.
Majit ifrågasatts. Motionärerna hava emellertid ansett starka skäl tala för
att anslaget åtminstone för närvarande tillmätes så, att möjligheten att upprätthålla
denna kurs icke bliver beroende av eventuellt ekonomiskt understöd
från industrien eller enskilda.
Vad först angår frågan om inrättande av en ny lektorstjänst vid tekniska
gymnasiet i Orebro, anser utskottet i likhet med motionärerna, att en alltför
stor del av undervisningen uppehälles genom extra lärarkrafter och att det
därför kan finnas fog för framställningen om en förstärkning av gymnasiets
ordinarie lärarstab. Utskottet finner sig dock icke böra mot Kungl. Maj:ts
förslag förorda inrättandet av en ny lektorstjänst vid läroanstalten. Möjligt
är ju ock, att ett förnyat övervägande av frågan kan giva till resultat, att
den önskvärda förstärkningen lämpligen bör ske genom överflyttning av en
lektorstjänst från något annat av de tekniska läroverken. Utskottet anser
sig därför förhindrat att tillstyrka bifall till de av herrar Lindgren och Aker
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
173
berg samt herrar Ljunggren och Nilsson i Örebro väckta motionerna (I: 128
och II: 207).
I fråga om anslaget till upprätthållande av undervisning i färgeriteknik
vid tekniska elementarskolan i Norrköping har utskottet, med hänsyn till
vad i motionen II: 203 anförts, funnit sig böra förorda en ökning av anslaget
till 1,600 kronor.
I övrigt har vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit icke
föranlett någon erinran från utskottets sida.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må
a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag
å herrar Lindgrens och Åkerbergs samt herrar Ljunggrens
och Nilssons i Örebro ovannämnda motioner (I: 128 och
II: 207) i vad dessa motioner skilja sig från Kungl. Maj:ts
förslag, öka det ordinarie reservationsanslaget till tekniska
läroverk, nu 450,000 kronor, med 13,400 kronor till 463,400
kronor att jämte erforderligt belopp av å samma anslag
uppkomna besparingar fördelas mellan de olika läroverken
på sätt av departementschefen i statsrådsprotokollet angivits;
b) till uppehållande av en fjärde parallellavdelning vid
tekniska läroverket i Örebro anvisa för budgetåret 1930/
1931 ett extra anslag av 24,000 kronor;
c) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och herr Björkmans
m. fl. ovannämnda motion (II: 203), såsom bidrag
till upprätthållande av undervisning i färgeriteknik vid tekniska
elementarskolan i Norrköping anvisa för budgetåret
1930/1931 ett extra anslag av 1,600 kronor att utgå under
villkor, att enahanda belopp för samma ändamål tillskjutes
av annan eller andra bidragsgivare;
d) till uppehållande av parallellavdelningar vid tekniska
fackskolan i Eskilstuna anvisa för nämnda budgetår ett extra
anslag av 6,300 kronor.
244:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 235) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade
elever vid de tekniska fackskolorna för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor
att utgå enligt av Kungl. Maj:t meddelade närmare bestämmelser.
Stipendier åt
obemedlade
och mindre
bemedlade
elever vid
de tekniska
fackskolorna.
[235.]
174
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Resestipendier
åt lärare
vid tekniska
läroverk.
[236.]
Förhöjt
understöd åt
handelsgymnasier.
[237.]
245:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 236) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till resestipendier åt lärare vid de tekniska
läroverken och med dem jämförliga statsunderstödda läroanstalter
anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag
av 1,500 kronor att utgå under de villkor och
bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
246:o) Kungl. Majit har (punkt 237) föreslagit riksdagen att till beredande
av förhöjt understöd åt handelsgymnasierna i Stockholm, Göteborg, Malmö,
Hälsingborg, Orebro och Norrköping, utöver till dem redan anslagna belopp,
anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 139,500 kronor att utgå
under förutsättning att kommun, där handelsundervisningsanstalt åtnjuter
statsunderstöd, själv eller genom enskilda donatorer såväl tillhandahåller
erforderliga lokaler för undervisningen som ock årligen lämnar ett kontant
bidrag, motsvarande minst en tredjedel av statsunderstödet, samt med den
fördelning och under de villkor i övrigt, som Kungl. Majit kan finna skäligt
bestämma.
Utredningen återfinnes å sid. 569—570 i statsrådsprotokollet.
Här ifrågavarande anslag utgår för innevarande budgetår med ett belopp
av 135,000 kronor. Då den av riksdagen beslutade provisoriska avlöningsförbättringen
för adjunkt vid allmänt läroverk å F- och G-orter nödsakat
handelsgymnasierna i Stockholm, Göteborg och Norrköping att i anslutning
till gällande föreskrifter angående villkor och bestämmelser för åtnjutande
av statsunderstöd i motsvarande mån höja avlöningen åt sina ordinarie lärare,
har departementschefen funnit det rättvist, att dessa läroanstalter komma
i åtnjutande av ökat understöd från det allmännas sida. Av denna anledning
beräknas nu förevarande extra anslag böra höjas med 4,500 kronor.
Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Majits förslag och
hemställer alltså,
att riksdagen må till beredande av förhöjt understöd åt
handelsgymnasierna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Hälsingborg,
Orebro och Norrköping, utöver till dem redan anslagna
belopp, anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av
139,500 kronor att utgå under förutsättning att kommun,
där handelsundervisningsanstalt åtnjuter statsunderstöd, själv
eller genom enskilda donatorer såväl tillhandahåller erforderliga
lokaler för undervisningen som ock årligen lämnar
ett kontant bidrag, motsvarande minst en tredjedel av statsunderstödet,
samt med den fördelning och under de villkor
i övrigt, som Kungl. Majit kan finna skäligt bestämma.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
175
247:o) Kungl. Majit har (punkt 238) föreslagit riksdagen att till resesti- ^Resestipen-^
pendier åt lärare vid statsunderstödda handelsgymnasier anvisa för budget- v;fj stats.
året 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor att utgå under ^^erstödda
de villkor och bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.
Utredningen återfinnes å sid. 571 i statsrådsprotokollet.
Med anledning av Kungl. Majits i ämnet gjorda framställning anvisade
1921 års riksdag ett reservationsanslag å 2,000 kronor till resestipendier åt
rektorer och lärare vid statsunderstödda handelsgymnasier. I överensstämmelse
med Kungl. Majits förslag har för vart och ett av budgetåren under
perioden 1 juli 1925—30 juni 1930 beviljats ett anslag av 1,000 kronor,
men har anslagets uppgift begränsats till att avse allenast resestipendier åt
lärare i främmande levande språk vid handelsgymnasierna.
Departementschefen har nu föreslagit, att den begränsning till lärare i
främmande levande språk, som gällt från och med budgetåret 1925/1926,
borttages, liksom vid 1929 års riksdag skedde beträffande motsvarande begränsning
i fråga örn anslaget till resestipendier åt lärare vid tekniska läroverk.
Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Majits förslag och
hemställer alltså,
att riksdagen må till resestipendier åt lärare vid statsunderstödda
handelsgymnasier anvisa för budgetåret 1930/1931
ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor att utgå under
de villkor och bestämmelser, Kungl Majit kan finna gott
föreskriva.
napier.
[238.]
för yrkesundervisning
[239.
]
jämte två i
ämnet väckta
motioner.
248:o) Kungl. Majit har (punkt 239) föreslagit riksdagen att dels — med Understöd
uteslutande ur riksstaten av det därstädes uppförda ordinarie förslagsansla- na]aanTtalter
get till understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning å 875,000
kronor — i riksstaten uppföra ej mindre ett ordinarie förslagsanslag till
understöd för avlöning av lärare vid kommunala anstalter för yrkesundervisning
å 675,000 kronor än även ett ordinarie reservationsanslag till understöd
för undervisningsmateriel åt kommunala anstalter för yrkesundervisning
å 100,000 kronor, dels ock besluta, att för utgående av understöd från
sist omförmälda två anslag skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse
nu gällande grunder för statsunderstöds utgående till kommunala anstalter
för yrkesundervisning, dock att understöd må utgå, förutom till anstalt för
yrkesundervisning, som upprättats av kommun eller landsting, jämväl till
sådan anstalt, som inrättats av annan kommunal samfällighet eller förening
av flera dylika, samt att understöd till undervisningsmateriel icke må utgå
för inköp av förbrukningsmateriel för yrkesmässig produktion av till försäljning
avsedda alster.
Utredningen återfinnes å sid. 572—586 i statsrådsprotokollet.
176
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft dels en inom
första kammaren av herr Sigfrid Hansson väckt motion (I: 136), dels ock
en inom andra kammaren av herrar B. Lundguist i Rotebro och K. E. Johanson
i Stockholm väckt motion (II: 191), i vilka motioner hemställts, att
riksdagen måtte upptaga det av Kungl. Majit föreslagna ordinarie reservationsanslaget
till understöd för undervisningsmateriel åt kommunala anstalter
för yrkesundervisning å 100,000 kronor såsom ordinarie förslagsanslag.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionerna.
I det av Kungl. Majit avlåtna förslaget till riksstat för budgetåret 1929/
1930 upptogs det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt kommunala
anstalter för yrkesundervisning med oförändrat belopp, eller till 925,000
kronor.
I en inom riksdagen väckt motion (lii 240) hemställdes emellertid, bland
annat, dels att riksdagen måtte nedsätta det av Kungl. Majit sålunda föreslagna
anslaget med 95,000 kronor till 830,000 kronor, dels ock att riksdagen
måtte bevilja ett extra reservationsanslag av 75,000 kronor för samma
budgetår till statsbidrag åt kommunala anstalter för yrkesundervisning till
inköp av undervisningsmateriel, under villkor att anslaget icke finge användas
till inköp av sådan förbrukningsmateriel, som vore att hänföra till
råvaror eller halvfabrikat, avsedda att användas till framställande av alster,
vilka sedan icke bleve statens eller kommunens egendom.
I skrivelse den 26 april 1929, nr 8 A, anmälde riksdagen, under punkten
226 — vilken punkt i likhet med omförmälda motion (lii 240) jämväl behandlade
frågan örn anslag till understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning
— att riksdagen minskat det ordinarie förslagsanslaget till
understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning med 50,000 kronor
till 875,000 kronor, varjämte riksdagen med anledning av sagda motion
anhöll, att Kungl. Majit måtte, efter erforderlig utredning, för 1930 års
riksdag framlägga förslag angående uppdelning av anslaget till understöd
åt kommunala anstalter för yrkesundervisning i särskilda anslag till läraravlöningar
och till undervisningsmateriel.
Riksdagen anförde i sin förberörda skrivelse, bland annat:
Riksdagen finner det väl vara en ur budgetteknisk och redovisningssynpunkt
riktig princip, på vilken motionären bygger det väsentliga i sitt förslag,
nämligen att de till läraravlöningar å ena sidan och de till undervisningsmateriel
å andra sidan avsedda medlen i anslagshänseende åtskiljas.
En sådan uppdelning synes riksdagen bidraga till reda och överskådlighet
i riksstatens uppställning, samtidigt som den underlättar möjligheten att erhålla
kännedom om vad som för det ena eller det andra ändamålet åtgår.
Riksdagen kan dock icke förorda att, utan närmare utredning örn vad som
för de olika ändamålen kan anses behövligt, ett särskiljande av beloppen
nu vidtages. I motionen har icke för de till undervisningsmateriel föreslagna
summorna förebragts någon närmare motivering, och riksdagen för
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
177
fogar icke över något material, som härutinnan kan giva ledning. Riksdagen
anser sig därför icke kunna bifalla det i motionen gjorda förslaget i
denna del men har ansett sig böra hos Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.
Majit måtte till nästa riksdag, efter den utredning, som kan anses behövlig,
förelägga riksdagen förslag örn en uppdelning av vartdera av de båda anslagen
i särskilda anslag till läraravlöningar och till undervisningsmateriel.
Vad så angår det i motionen ifrågasatta villkoret, att anslag till undervisningsmateriel
icke får användas till inköp av sådan förbrukningsmateriel,
som vore att hänföra till råvaror eller halvfabrikat, avsedda att användas
till framställande av alster, vilka sedan icke bleve statens eller kommunens
egendom, lärer, enligt vad riksdagens vederbörande utskott inhämtat,
den praxis, som följes vid utdelande av understöd till undervisningsmateriel
av nu berört slag, i stort sett stå i överensstämmelse med vad motionären
med det föreslagna villkoret torde hava åsyftat, nämligen att förhindra att
statsunderstödet användes till inköp av förbrukningsmateriel för yrkesmässig
produktion av till försäljning avsedda alster. Då det i varje fall synes
vara av vikt att erhålla betryggande säkerhet för att i detta avseende missbruk
icke förekomma, förefaller det riksdagen vara på sin plats, att ett särskilt
stadgande härom intages bland understödsvillkoren. Riksdagen tilltror
sig dock icke att utan närmare utredning bedöma, vilken avfattning detta
stadgande bör erhålla. Saken torde tarva övervägande av vederbörande
myndigheter, och riksdagen håller före, att utredning i detta hänseende
lämpligen kan ske i samband med den förut omhandlade frågan angående
anslagens uppdelning.
Beträffande frågan örn det belopp, varmed förenämnda båda anslag böra
upptagas i riksstaten för budgetåret 1929/1930, har riksdagen med avseende
å anslaget till understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning uppmärksammat,
att för hudgetåret 1927/1928, då anslagets belopp liksom nu
utgjorde 925,000 kronor, enligt budgetredovisningen uppstått en besparing
å anslaget av 118,441 kronor 20 öre, som tillförts kassafonden. Det vill
alltså förefalla, som örn anslaget för närvarande vore väl högt beräknat.
Med hänsyn till det högst avsevärda överskott å anslaget, som uppkommit
under budgetåret 1927/1928, synes skäl föreligga att vidtaga en sänkning
av detsamma, och riksdagen har ansett, att anslagets belopp för nästkommande
budgetår bör bestämmas till 875,000 kronor eller 50,000 kronor
mindre än som av Kungl. Majit föreslagits.
I anledning av riksdagens om förmälda skrivelse anbefallde Kungl. Majit
genom beslut den 16 maj 1929 skolöverstyrelsen att verkställa den av riksdagen
begärda utredningen angående uppdelning av anslaget till understöd
åt kommunala anstalter för yrkesundervisning i särskilda anslag till läraravlöningar
och till undervisningsmateriel ävensom att med sagda utredning
och de förslag, vartill densamma kunde giva anledning, till Kungl. Majit
inkomma i samband med avgivandet av framställningar, avsedda att föreläggas
1930 års riksdag.
Med skrivelse den 24 augusti 1929 har skolöverstyrelsen överlämnat utredning
och förslag i ämnet.
Överstyrelsen har i sin framställning lill en början beräknat anslagsbehovet
för budgetåret 1930/1931 under förutsättning av i stort sett oförändrade
Bihang till riksdagens protokoll 1330. 0 sami. 8 haft. (Nr 8.) 12
178
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
grunder för understödens utgående och har därvid kommit till det resultatet,
att understöden till läraravlöningar och undervisningsmateriel skulle
komma att kräva ett anslagsbelopp av tillhopa 1,030,000 kronor, därav
900,000 kronor beräknades till läraravlöningar och 130,000 kronor till undervisningsmateriel.
Överstyrelsen upptar härefter i sin framställning till behandling frågan
om skilda anslag för understöd till läraravlöning och till undervisningsmateriel
samt yttrar i berörda hänseende, bland annat, följande:
De omständigheter, som av överstyrelsen nyss berörts i samband med
frågan örn understödsbehovet, utgöra givetvis icke något hinder för att, när
så med hänsyn till budgettekniska och redovisningssynpunkter anses önskvärt,
understöd till läraravlöningar och till undervisningsmateriel utgå från
skilda anslag, för såvitt båda anslagen, liksom det tidigare gemensamma
anslaget, få karaktären av förslagsanslag. Däremot skulle en förändring,
som medförde en starkare begränsning av möjligheten till understöd för
undervisningsmateriel, säkerligen leda till att en väsentlig del av nu pågående
lokala utredningar angående skolors inrättande skulle avbrytas. Kommunernas
initiativkraft på detta skolområde skulle då i stort sett komma
i samma läge som den i fråga om skolors inrättande påräknade initiativkraften
hos de enskilda yrkeskorporationerna, vilken så gott som fullständigt
upphört till följd av begränsningen av anslaget till enskilda anstalter
för yrkesundervisning. I och därmed vore också yrkesundervisniugens utveckling
tills vidare väsentligen förlamad. Endast under ovan angivna förutsättning,
att båda de nya anslagen få bibehålla det hittillsvarande anslagets
karaktär av förslagsanslag, har överstyrelsen icke något att erinra mot
den av riksdagen avsedda uppdelningen.
Statskontoret har beträffande anslagens karaktär framhållit, att anslaget
till läraravlöningar vid kommunala anstalter för yrkesundervisning, vilket
icke torde i förväg kunna exakt beräknas, syntes böra erhålla ordinarie förslagsanslags
natur. Vad sedan anginge anslaget till undervisningsmateriel
till samma anstalter, syntes visserligen åtskilliga skäl kunna tala för att detsamma
borde upptagas såsom bestämt anslag; men då en begränsning av
detta anslag, såsom skolöverstyrelsen framhållit, skulle medföra stora svårigheter,
ville statskontoret i likhet med nämnda styrelse föreslå, att även detta
anslag erhölle ordinarie förslagsanslags natur.
Enligt departementschefens mening gåve skolöverstyrelsens utredning vid
handen, att några sakliga eller formella hinder icke möta mot en uppdelning
av ifrågavarande anslag i två särskilda anslag, ett till läraravlöningar
och ett till undervisningsmateriel. Då en sådan uppdelning onekligen erbjuder
åtskilliga fördelar ur redovisningssynpunkt, ville han förorda densamma.
Vad beträffade frågan örn de båda anslagens natur holle departementschefen
före, att avlöningsanslaget borde hava karaktären av förslagsanslag,
såsom både skolöverstyrelsen och statskontoret förordat. En begränsning
av detta anslag skulle kunna verka i hög grad menligt på ifrågavarande
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
179
gren av undervisningsväsendet. I fråga om materielanslaget åter hade han
en annan mening än skolöverstyrelsen och statskontoret, som ansett sistnämnda
anslag jämväl böra hava förslagsanslags natur. Departementschefen
ansåge, att vid utdelning av understöd till undervisningsmateriel en viss
varsamhet vore av nöden; frestelsen att i detta avseende begära mera än
vad som för vederbörande skola kunde vara oundgängligen nödvändigt vore
stor, liksom det ock vore förenat med vissa svårigheter att på denna punkt
öva en betryggande kontroll. Anslagsbeloppet syntes departementschefen
därför böra begränsas och anslaget erhålla reservationsanslags natur. Det
borde ankomma på skolöverstyrelsen att genom lämpliga reduceringar å
understödsäskandena tillse, att de skolor, som ansåges förtjänta av understöd,
erhölle vad som kunde vara erforderligt för att hålla verksamheten
i gång. Skulle anslaget ej förslå härtill, torde det ankomma på vederbörande
skolas huvudman att åtminstone tills vidare träda emellan.
Ifråga om de båda anslagens storlek har departementschefen framhållit
följande: För budgetåret 1927/1928, då anslaget utgjort 925,000 kronor,
hade överstyrelsen utdelat sammanlagt 963,658 kronor 14 öre, men enligt
budgetredovisningen hade allenast 806,645 kronor 35 öre tagits i anspråk.
En ännu större olikhet mellan beviljat och disponerat belopp förelåge
för budgetåret 1928/1929, då anslaget ävenledes utgjorde 925,000 kronor.
Överstyrelsen hade för sistnämnda budgetår beviljat 1,052,558 kronor 73
öre, men enligt budgetredovisningen hade de direkta utgifterna å auslaget
aPPgått till endast 755,831 kronor 19 öre. Berörda förhållanden hade givit
1929 års riksdag anledning att sänka anslaget med 50,000 kronor till 875,000
kronor. Anledningen till att år efter år blott en del av beviljade understöd
uttagits torde vara den, att åtskilliga av de kurser och övriga undervisningsanstalter,
för vilka understöd begärdes, aldrig komme till stånd,
vare sig på grund av alltför ringa elevantal, ändrade planer eller av ekonomiska
skäl. Nu påpekade förhållanden syntes departementschefen utgöra
skäl att föreslå en avsevärd reducering av det belopp, som enligt överstyrelsen
för ifrågavarande ändamål skulle upptagas i riksstaten för budgetåret
1930/1931. Med utgångspunkt från det belopp, som disponerats för
budgetåret 1928/1929, ansåge departementschefen tillfyllest, om till läraravlöningar
och undervisningsmateriel beräknades sammanlagt 775,000 kronor.
Denna summa syntes honom lämpligen kunna fördelas med 675,000 kronor
till läraravlöningar och med 100,000 kronor till undervisningsmateriel.
Vad beträffande riksdagens uttalande örn önskvärdheten av ett stadgande i
syfte att förhindra, att statsunderstöd till undervisningsmateriel användes
till inköp av förbrukningsmateriel för yrkesmässig produktion av till försäljning
avsedda alster framgår av överstyrelsens i denna del lämnade utredning,
att överstyrelsen vid anslags utdelande tillämpat i huvudsak följande
principer.
180
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
IT (skottets
yttrande.
Såsom undervisningsmateriel bar icke räknats den kvantitet råvaror och
halvfabrikat, som vid i vanlig mening yrkesmässig tillverkning ansetts erforderlig.
I den mån förbrukning av råvaror med hänsyn till undervisningssyftet
förekommit utöver den vid yrkesmässig produktion vanliga, har däremot,
även örn råvaruförbrukningen bestått i ett upprepat utförande av visst
ai betsmoment såsom del av en blivande saluvärdig produkt, understöd ansetts
kunna ifrågakomma för merförbrukningen. I fråga om skolor för husligt
arbete har vad angår lärlingsskolan, där undervisningen skall vara avgiftsfri,
den regeln iakttagits, att så stor del av råvarukostnaden för måltiden i
skolan påförts eleverna, som motsvarat en genomsnittlig sannolik besparing
i hemmet för ifrågavarande måltid. Vad därutöver åtgått i form av
råvaror, har överstyrelsen betraktat som förbrukning av undervisningsmateriel
med möjlighet till statsunderstöd för kostnadernas täckande. Som
förbrukning av undervisningsmateriel bar vidare ansetts förbrukningen av
sådant bränsle, som ej är erforderligt för lokalernas uppvärmning, ävensom
förbrukningen av rengöringsmedel och liknande. Beträffande övriga skolor
och kurser på det husliga arbetets område har överstyrelsen tillämpat samma
regel som för lärlingsskolornas yrkesavdelningar för husligt arbete allenast
i några få fall, där varken avsättning till utomstående kunnat påräknas
eller måltidens värde för eleverna motsvarat dess framställningskostnad.
De av överstyrelsen sålunda tillämpade principerna hava synts departementschefen
riktiga och stå i god överensstämmelse med 1929 års riksdags
uttalande i ämnet. Då riksdagen ansett ett uttryckligt stadgande härom erforderligt,
har departementschefen föreslagit, att såsom särskilt villkor för
understöd till undervisningsmateriel föreskrives, att sådant understöd icke
får utgå för inköp av förbrukningsmateriel för yrkesmässig produktion
av till försäljning avsedda alster.
Överstyrelsen har föreslagit en viss utvidgning av de nuvarande anslagsbestämmelsernas
räckvidd. Nämnda bestämmelser gälla av kommun eller
landsting inrättade skolor. Enligt överstyrelsens förslag skulle även annan
kommunal samfällighet eller förening av flera sådana bliva understödsberättigade.
Mot en sådan ändring har departementschefen icke funnit något
vara att erinra. Motsvarande bestämmelse förekommer i författningarna
rörande högre folkskolor och kommunala mellanskolor.
Kungl. Maj:ts förslag, att det ordinarie anslaget till understöd åt kommunala
anstalter för yrkesundervisning skulle ersättas av två anslag, det
ena till läraravlöningar och det andra till undervisningsmateriel, står i
överensstämmelse med den mening, 1929 års riksdag i detta ämne uttalat,
och föranleder ingen erinran från utskottets sida. Ej heller har utskottet
något att invända mot de föreslagna nya villkoren för understöds utgående
från nämnda båda anslag.
I fråga örn naturen av anslaget till undervisningsmateriel anser sig utskottet
böra tillmäta större vikt åt de synpunkter, som av departementschefen
anförts till stöd för förslaget, att anslaget skall erhålla karaktären
av reservationsanslag, än åt de invändningar, motionärerna häremot fram
-
Statsutskottets utlåtande Nr S.
181
fört. Skulle erfarenheten visa, att anslagets begränsning medför betydande
olägenheter — något, varom det nu torde vara för tidigt att döma — finnes
ju alltid möjlighet för riksdagen att ändra anslaget till förslagsanslag.
Utskottet finner sig därför böra avstyrka motionerna.
Då Kungl. Maj:ts förslag i övrigt icke givit utskottet anledning till erinran,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag
å herrar Sigfrid Hanssons samt Lundqvists i Rotebro och
Johansons i Stockholm ovannämnda motioner (I: 136 och
II: 191), — med uteslutande ur riksstaten av det därstädes
uppförda ordinarie förslagsanslaget till understöd åt kommunala
anstalter för yrkesundervisning å 875,000 kronor
— i riksstaten uppföra ej mindre ett ordinarie förslagsanslag
till understöd för avlöning av lärare vid kommunala
anstalter för yrkesundervisning å 675,000 kronor än
även ett ordinarie reservationsanslag till understöd för undervisningsmateriel
åt kommunala anstalter för yrkesundervisning
å 100,000 kronor;
b) besluta, att för utgående av understöd från sist omförmälda
två anslag skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse
nu gällande grunder för statsunderstöds utgående
till kommunala anstalter för yrkesundervisning, dock att
understöd må utgå, förutom till anstalt för yrkesundervisning,
som upprättats av kommun eller landsting, jämväl
till sådan anstalt, som inrättats av annan kommunal samfällighet
eller förening av flera dylika, samt att understöd
till undervisningsmateriel icke må utgå för inköp av förbrukningsmateriel
för yrkesmässig produktion av till försäljning
avsedda alster.
249:o) Kungl. Maj:t har (punkt 240) föreslagit riksdagen att dels -— med
uteslutande ur riksstaten av det därstädes uppförda ordinarie reservationsanslaget
till understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning å 675,000
kronor — i riksstaten uppföra ej mindre ett ordinarie reservationsanslag till
understöd för avlöning av lärare vid enskilda anstalter för yrkesundervisning
å 610,000 kronor än även ett ordinarie reservationsanslag till understöd
för undervisningsmateriel åt enskilda anstalter för yrkesundervisning
å 65,000 kronor, dels ock besluta, att för utgående av understöd från
sist omförmälda två anslag skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse
nu gällande grunder för statsunderstöds utgående till enskilda anstalter för
yrkesundervisning, dock att understöd till undervisningsmateriel icke må
Understöd åt
enskilda
anstalter för
yrkesundervisning
[240.
]
jämte en i
ämnet väckt
motion.
182
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
utgå för inköp av förbrukningsmateriel för yrkesmässig produktion av till
försäljning avsedda alster.
Utredningen återfinnes å sid. 587—591 i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herrar 0. Johansson i Edsbyn och G. A. Mosesson väckt motion
(II: 320), vari hemställts, att riksdagen måtte bevilja ett ordinarie reservationsanslag
till understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning
till läraravlöningar med 750,000 kronor, ett ordinarie reservationsanslag åt
enskilda anstalter för yrkesundervisning till anskaffning och underhåll av
undervisningsmateriel med 50,000 kronor samt ett ordinarie reservationsanslag
till understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning till arvode åt
föreståndare med 15,000 kronor.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionen.
Kungl. Majit upptog i förslaget till riksstat för budgetåret 1929/1930 det
ordinarie reservationsanslaget till understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning
med oförändrat belopp, eller till 675,000 kronor.
I en inom riksdagen vackt motion (II: 240) hemställdes, bland annat, att
riksdagen måtte nedsätta det av Kungl. Majit sålunda äskade anslaget med
30,000 kronor till 645,000 kronor samt att riksdagen måtte bevilja ett extra
reservationsanslag av 30,000 kronor för samma budgetår till statsbidrag åt
enskilda anstalter för yrkesundervisning för inköp av undervisningsmateriel
under villkor, att anslaget icke finge användas till inköp av sådan förbrukningsmateriel,
som vore att hänföra till råvaror eller halvfabrikat, avsedda
att användas till framställande av alster, vilka sedan icke bleve statens eller
kommunens egendom.
I sin förberörda skrivelse av den 26 april 1929, nr 8 A, anmälde riksdagen,
under punkten 226 -— vilken punkt i likhet med nyss angivna motion
jämväl behandlade frågan om anslag till understöd åt kommunala anstalter
för yrkesundervisning — att riksdagen uppfört det ordinarie reservationsanslaget
till understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning med oförändrat
belopp, 675,000 kronor, varjämte riksdagen med anledning av sagda
motion anhöll, att Kungl. Majit måtte, efter erforderlig utredning, för 1930
års riksdag framlägga förslag angående uppdelning av förevarande ordinarie
reservationsanslag till understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning
i särskilda anslag till läraravlöningar och till undervisningsmateriel.
I samband med den av riksdagen sålunda hos Kungl. Majit gjorda anhållan
örn utredning och förslag i nyss angivna hänseende gjorde riksdagen
ett särskilt uttalande i ämnet, för vilket departementschefen redogjort under
punkt 239 i statsrådsprotokollet.
Genom beslut den 16 maj 1929 anbefallde Kungl. Majit skolöverstyrelsen,
bland annat, att verkställa den av riksdagen sålunda begärda utredningen
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
183
ävensom att med sagda utredning och de förslag, vartill densamma kunde
giva anledning, till Kungl. Majit inkomma i samband med avgivandet av
framställningar, avsedda att föreläggas 1930 års riksdag.
Med sin under punkt 239 i statsrådsprotokollet om förmälda skrivelse av
den 24 augusti 1929 har skolöverstyrelsen överlämnat utredning och förslag
i ämnet.
Överstyrelsen har i sin framställning till en början beräknat anslagsbehovet
efter nu gällande grunder för budgetåret 1930/1931 och har överstyrelsen
därvid funnit, att till understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning
erfordrades ett sammanlagt belopp av 850,000 kronor.
Skolöverstyrelsen övergår härefter till behandling av frågan örn en uppdelning
av det nu förefintliga ordinarie reservationsanslaget till understöd
åt enskilda anstalter för yrkesundervisning på skilda anslag till läraravlöningar
och till undervisningsmateriel. Överstyrelsen anför i berörda hänseende
huvudsakligen följande:
Överstyrelsen skulle icke hava något att invända mot en sådan uppdelning,
eftersom även hittills vid fördelningen av det nuvarande gemensamma
anslaget särskilda understödsbelopp alltid beräknats för de två nämnda understödsändamålen,
örn blott anslagsbeloppen kunde påräknas motsvara föreliggande
understödsbehov. Med den starka anslagsbegränsning, som hittills
varit rådande på här ifrågavarande område, skulle en på förhand fixerad
begränsning, avseende vardera av de två ovanberörda understödsändamålen,
försvåra en lämplig fördelning av tillgängliga anslag. De år från år föränderliga
förhållanden, under vilka hithörande skolor arbeta, nödvändiggöra
i ej ringa mån en anpassning, som jämväl sätter sin prägel på understödsbehovet.
En skola kan således under ett år hava ett jämförelsevis stort
behov av understöd till undervisningsmateriel, medan samma skola ett
annat år behöver avsevärt mindre understöd till detta ändamål. Trots den
starka begränsningen i tillgången på anslagsmedel har överstyrelsen hittills
haft möjlighet att i viss utsträckning tillmötesgå dylika varierande behov
vid uppgörandet av sitt förslag till anslagsfördelning, i det att genom tillfälliga
mindre jämkningar nedåt på lärarunderstöden vid ett flertal skolor
kunnat beredas ett ökat materielunderstöd åt skolor, som särskilt varit i
behov därav. Genom uppdelning av anslaget blir en dylik möjlighet utesluten.
Med hänsyn till de skäl, som givit riksdagen anledning att begära
utredning om sagda uppdelning, och under förhoppning, att de synpunkter
vinna beaktande, som överstyrelsen ovan anfört rörande den hämsko på
tillkomsten och utvecklingen av önskvärda enskilda anstalter för yrkesundervisning,
som förorsakas av nuvarande understödsförhållanden, anser sig
överstyrelsen emellertid böra lämna sina nyssberörda betänkligheter åsido.
Med hänsyn till vad hittills skedda understödsfördelningar och de ansökningar,
som avse budgetåret 1929/1930, giva vid handen i fråga om det
genomsnittliga förhållandet mellan de erforderliga understödsbeloppen för
de två här ifrågavarande understödsändamålen, finner sig överstyrelsen böra
föreslå, att uppdelningen av det ovan angivna sammanlagda anslagsbeloppet,
avseende understöd efter hittills utgående grunder, sker sålunda, att till
läraravlöningar avses ett anslag å 780,000 kronor och till anskaffning och
underhåll av undervisningsmateriel ett anslag å 70,000 kronor. Liksom
184
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottets
yttrande.
det hittills utgående gemensamma anslaget synas de två nya anslagen böra
givas karaktären av ordinarie reservationsanslag.
Slutligen berör överstyrelsen i sin framställning frågan om anslag till särskilda
understöd till föreståndararvoden vid enskilda anstalter för yrkesundervisning.
Skolöverstyrelsen har i detta hänseende föreslagit, att ett för
ändamålet avsett ordinarie reservationsanslag å 20,000 kronor måtte uppföras
i riksstaten.
Statskontoret har den 26 september 1929 avgivit utlåtande i ärendet och
därvid framhållit, att de ifrågasatta särskilda anslagen till läraravlöningar
vid enskilda anstalter för yrkesundervisning och till undervisningsmateriel
vid samma anstalter enligt statskontorets mening borde liksom det hittills
utgående gemensamma anslaget erhålla karaktären av ordinarie reservationsanslag.
Någon ökning av de för ifrågavarande läroanstalter avsedda understödsmedel
har departementschefen förklarat sig icke kunna förorda. Enligt hans
mening borde till nämnda anstalter för budgetåret 1930/1931 anslås samma
belopp som för nu löpande budgetår eller 675,000 kronor. Vad beträffade
understödsbeloppets uppdelning i två särskilda anslag, ett till läraravlöningar
och ett till undervisningsmateriel, har departementschefen tillstyrkt en sådan
åtgärd. Anslaget till läraravlöningar syntes lämpligen kunna bestämmas till
610,000 kronor och anslaget till undervisningsmateriel till 65,000 kronor.
Båda anslagen borde självfallet erhålla reservationsanslags natur.
Under åberopande av vad av departementschefen anförts under punkt 239
i statsrådsprotokollet har han även beträffande dessa skolor föreslagit, att såsom
villkor för understöd till undervisningsmateriel skall gälla, att sådant understöd
icke får utgå för inköp av förbrukningsartiklar för yrkesmässig produktion
av till försäljning avsedda alster.
Överstyrelsens förslag om särskilt anslag till föreståndararvoden har departementschefen
förklarat sig lika litet i fråga örn dessa skolor som i fråga
örn de kommunala skolorna kunna förorda.
Under hänvisning till vad utskottet anfört under nästföregående punkt
tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag i fråga om uppdelning av här
ifrågavarande anslag i ett anslag till läraravlöningar och ett anslag till
undervisningsmateriel. Vad beträffar beloppet av anslaget till läraravlöningar,
finner utskottet visserligen syftet med det motionsvis framställda yrkandet
örn höjning av detta anslag beaktansvärt men anser sig icke kunna utan
ytterligare utredning förorda en sådan höjning. Framhållas bör även i
detta sammanhang, att frågan om statens understödsverksamhet på här
ifrågavarande område i viss mån kan röna inflytande av ett framtida ställningstagande
till den utredning rörande praktiska bildningslinjer på realskolans
åldersstadium, varom riksdagen år 1927 gjorde framställning.
Utskottet anser sig på nu anförda skäl böra härutinnan ansluta sig till Kungl.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
185
Maj:ts förslag och förordar jämväl vad Kungl. Majit föreslagit med avseende
å beloppet av anslaget till undervisningsmateriel.
Vad slutligen angår motionärernas yrkande örn ett särskilt anslag till
föreståndararvoden, vill utskottet framhålla, att denna fråga varit under
Kungl. Majits bedömande utan att hava föranlett något förslag till riksdagen.
Vid sådant förhållande har utskottet icke funnit tillräckliga skäl
föreligga att föreslå beviljande av medel till sistnämnda ändamål. Utskottet
avstyrker fördenskull motionen även i denna del.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) med bifall till Kungl. Majits förslag samt med avslag
härutinnan å herrar Johanssons i Edsbyn och Mosessons
ovannämnda motion (II: 320), i vad den skiljer sig från
Kungl. Maj:ts förslag — med uteslutande ur riksstaten av
det därstädes uppförda ordinarie reservationsanslaget till understöd
åt enskilda anstalter för yrkesundervisning å 675.000
kronor — i riksstaten uppföra ej mindre ett ordinarie reservationsanslag
till understöd för avlöning av lärare vid enskilda
anstalter för yrkesundervisning å 610,000 kronor än
även ett ordinarie reservationsanslag till understöd för undervisningsmateriel
åt enskilda anstalter för yrkesundervisning
å 65,000 kronor;
b) besluta, att för utgående av understöd från sist
omförmälda två anslag skola i tillämpliga delar lända till
efterrättelse nu gällande grunder för statsunderstöds utgående
till enskilda anstalter för yrkesundervisning, dock att
understöd till undervisningsmateriel icke må ulgå för inköp
av förbrukningsmateriel för yrkesmässig produktion av till
försäljning avsedda alster;
c) avslå nämnda motion (II: 320), i vad den avser beviljande
av ett anslag till arvode åt föreståndare vid enskilda
anstalter för yrkesundervisning.
250:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 241) föreslagit riksdagen angående
understöd åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid statsunderstödda
skolor för husmodersutbildning ävensom beträffande dels två
likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr Sandén
(I: 55) och den andra inom andra kammaren av herr Mogård (lii 79) örn
understöd åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid vissa skolor för
yrkesundervisning, dels en inom första kammaren av herr Thorberg väckt
motion (I: 137) örn samma fråga, dels ock slutligen en inom första kammaren
av fröken Hesselgren väckt motion (I: 142) örn anslag till understöd
åt elever vid statsunderstödda skolor för husmodersutbildning kommer ut
-
Understöd
åt obemedlade
och
mindre bemedlade
elever vid
statsunderstödda
skolor
för husmodersutbildning
[241.
]
jämte fyra i
ämnet väckta
motioner.
186
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Tekniska
skolan i
Stockholm.
[242.]
skottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom
skolat för riksdagen
anmäla.
251 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 242) föreslagit riksdagen att dels för ökning
av den i staten för tekniska skolan i Stockholm upptagna anslagsposten
till uppvärmning, nu 5,000 kronor, till 9,000 kronor höja det i riksstaten
uppförda ordinarie anslaget till tekniska skolan i Stockholm, nu 98,575
kronor, med 4,000 kronor till 102,575 kronor, dels till täckande av brist i
tekniska skolans stat anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av
10,500 kronor, dels ock till upprätthållande av verksamheten vid tekniska
skolan i Stockholm anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av
33,000 kronor under villkor att Stockholms stad för samma tid utöver förut
anslagna medel 7,500 kronor för år, för berörda ändamål bidrager med
samma belopp som statsanslaget samt med beräknande, att 480 kronor tillskjutas
av Sjöstedtska fonden.
Utredningen återfinnes å sid. 605—609 i statsrådsprotokollet.
I riksstaten är under rubriken: Tekniska skolan i Stockholm uppfört ett
ordinarie anslag å 98,575 kronor. För budgetåret 1929/1930 har dessutom
till upprätthållande av verksamheten vid nämnda skola anvisats ett extra
anslag av 33,000 kronor, under villkor att Stockholms stad för samma tid
utöver förut anslagna medel, 7,500 kronor för år, för berörda ändamål bidroge
med samma belopp som statsanslaget samt med beräknande att 480
kronor tillskötes av Sjöstedtska fonden.
Genom vad i ärendet blivit upplyst angående tekniska skolans utgifter
för uppvärmning har departementschefen ansett styrkt, att frågan örn beredande
av ökade medel för ändamålet icke längre kan undanskjutas. Ett
årligt anslag av 9,000 kronor finner han motsvara det normala behovet.
Han har därför tillstyrkt att den i det ordinarie anslaget ingående posten
till uppvärmning, nu 5,000 kronor, ökas med 4,000 kronor och att för möjliggörande
härav det ordinarie anslaget höjes med motsvarande belopp.
Vidare har departementschefen funnit det vara oundgängligt att bereda
särskilda medel till täckande av den brist i skolans stat, som beräknas
uppkomma på grund av uppvärmningsanslagets otillräcklighet. Denna brist
uppskattas till omkring 10,500 kronor.
Då skolans anslagsbehov i övrigt för budgetåret 1930/1931 bör beräknas
efter oförändrade grunder, erfordras, framhåller slutligen departementschefen,
för sagda budgetår, utöver det ordinarie anslaget och nyssnämnda anslag å
10,500 kronor, ett extra anslag å samma belopp, som under de senare åren
utgått, eller 33,000 kronor. Villkoren för Stockholms stads del i fråga örn
detta extra anslag anses alltjämt böra bliva desamma som hittills.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
187
Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må
a) för ökning av den i staten för tekniska skolan i
Stockholm upptagna anslagsposten till uppvärmning, nu
5,000 kronor, till 9,000 kronor höja det i riksstaten uppförda
ordinarie anslaget till tekniska skolan i Stockholm,
nu 98,575 kronor, med 4,000 kronor till 102,575 kronor,
b) till täckande av brist i tekniska skolans stat anvisa
för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 10,500 kronor, ’
c) till upprätthållande av verksamheten vid tekniska
skolan i Stockholm anvisa för budgetåret 1930/1931 ett
extra anslag av 33,000 kronor under villkor att Stockholms
stad för samma tid utöver förut anslagna medel, 7,500
kronor för år, för berörda ändamål bidrager med samma
belopp som statsanslaget samt med beräknande, att 480
kronor tillskjutas av Sjöstedtska fonden.
252:o) Kungl. Maj:t har (punkt 243) föreslagit riksdagen att dels såsom
bidrag till uppehållande av verksamheten vid bergsskolan i Filipstad, anordnad
i huvudsaklig överensstämmelse med vad i statsrådsprotokollet angivits,
anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 20,000 kronor
att utgå under villkor att järnkontoret ansvarar för den del av kostnaderna
för verksamhetens uppehållande, som ej täckes genom statsbidraget, samt
med rätt för Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter i fråga örn
nämnda anslag, som av Kungl. Majit prövas erforderliga; dels ock såsom
bidrag med 3/b av kostnaderna för ersättning åt befattningshavare vid bergsskolan
i Falun efter dennas nedläggning anvisa för nämnda budgetår ett
extra anslag av 10,020 kronor att utgå under förutsättning att återstoden
av sagda kostnader bestrides av järnkontoret samt under de ytterligare villkor
och enligt de bestämmelser i övrigt, som Kungl. Majit i huvudsaklig
anslutning till de av departementschefen i statsrådsprotokollet tillstyrkta
grunderna finner skäligt föreskriva.
Utredningen återfinnes å sid. 609—619 i statsrådsprotokollet.
Till uppehållande av verksamheten vid bergsskolorna i Filipstad och
Falun har riksdagen alltsedan år 1873 lämnat bidrag, vilka från och med
år 1917 utgått med 3/b av kostnaderna, under det att järnkontoret haft att
svara för kostnaderna i övrigt. Enligt det i propositionen nr 225 till 1922
års riksdag framlagda, av riksdagen godkända förslaget till omorganisation
av bergsskolorna, skulle statens årliga bidrag till deras upprätthållande efter
omorganisationens genomförande från och med läsåret 1923/1924 utgöra
45,210 kronor, frånsett statens andel i ålderstillägg och dyrtidstillägg.
Nämnda belopp jämte 2,340 kronor till ålderstillägg åt lärare och vakt
-
Bergsskolan
L Filipstad
m. m.
[243.]
188
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
mästare anvisades för budgetåret 1929/1930 såsom ett gemensamt extra
anslag å 47,550 kronor att utgå under villkor att järnkontoret ansvarade
för den del av kostnaderna för skolornas uppehållande, som ej täcktes
genom anslag av statsmedel, samt med rätt för Kungl. Majit att meddela
de närmare föreskrifter i fråga om nämnda anslag, som av Kungl. Majit
prövades erforderliga.
Frågan angående sammanslagning av de båda bergsskolorna i Filipstad
och Falun, varom redan 1928 års riksdag uttalat sig, har numera vunnit
sin lösning i så måtto, att brukssocieteten den 31 maj 1929 beslutit, att
från och med budgetåret 1930/1931 den senare skolan skulle nedläggas
och skolan i Filipstad omorganiseras såsom en metallurgisk och gruvteknisk
skola. Kostnaderna för den omorganiserade skolan hava beräknats
till omkring 48,000 kronor, och fullmäktige i järnkontoret hava anhållit,
att såsom bidrag till täckande av dessa kostnader måtte hos riksdagen
äskas ett anslag av 20,000 kronor. Skolöverstyrelsen har icke haft något
att erinra mot den tillämnade organisationen av den kvarvarande skolan
eller mot den avsedda undervisningens mål och omfattning. Då omorganisationen
kommer att medföra en avsevärd besparing för statsverket, har
departementschefen tillstyrkt ett anslag å nämnda belopp, 20,000 kronor.
Vad härefter angår frågan om ersättning åc befattningshavare vid bergsskolan
i Falun med anledning av denna skolas nedläggande, innebär det
föreliggande förslaget, i korthet sagt, att envar av de ordinarie befattningshavarna
— 1 rektor, 3 lärare och 1 vaktmästare —- skulle äga årligen åtnjuta
ett belopp, motsvarande den med hans nuvarande befattning förenade
lönen (ej tjänstgöringspenningar) jämte intjänade ålderstillägg, vartill skulle
komma för rektor bostadsersättning med 1,200 kronor, för vaktmästaren
ersättning för bostad, ved och lyse med 500 kronor och för samtliga dyrtidstillägg
efter av staten vid varje tid tillämpade grunder. Ersättningarna till
rektor och de tre lärarna skulle upphöra att utgå senast, då vederbörande
uppnådde stadgad pensionsålder. Redan dessförinnan skulle beviljad ersättning
kunna minskas eller helt indragas, därest vederbörande i viss ordning
erhölle annan anställning eller vunne befordran vare sig i statens eller i
enskild tjänst. De sammanlagda kostnaderna, dyrtidstilläggen oberäknade,
skulle belöpa sig till 21,600 kronor, varav staten skulle bidraga med 3/b
eller 12,960 kronor, medan järnkontoret skulle ansvara för återstoden.
I likhet med de i ärendet hörda myndigheterna anser departementschefen
det billigt, att ordinarie befattningshavare vid bergsskolan i Falun,
som genom skolans nedläggande förlora sina anställningar, tilldelas någon
ersättning härför samt att staten bidrager till denna ersättning efter samma
grunder, som tillämpats vid fördelningen mellan staten och järnkontoret
av kostnaderna för skolans upprätthållande, d. v. s. med tre femtedelar.
Från rätten till ersättning torde emellertid, framhåller departementschefen,
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
189
på av statskontoret anförda skäl böra undantagas läraren Tiberg, som vid
sidan örn sin anställning vid bergsskolan innehar ordinarie befattning såsom
gruvingenjör i statens tjänst. De ersättningsbelopp, som föreslagits för övriga
nu ifrågakommande befattningshavare, rektorn Hamnqvist, ordinarie
lärarna Mohlin och Wiberg samt vaktmästaren Skoog, hava synts departementschefen
vara skäliga, och mot de för ersättningarnas utgående föreslagna
villkoren och bestämmelserna har han intet annat att erinra, än
att till desamma torde böra läggas en föreskrift av det innehåll statskontoret
föreslagit, nämligen att till ersättning berättigad lärare skall vara skyldig
att, därest brukssocietetens fullmäktige finna det lämpligt, vid inträffande
vakans vid bergsskolan i Filipstad antaga lärartjänst vid sistberörda skola.
Sammanlagda summan av de av departementschefen tillstyrkta årliga
ersättningsbeloppen, frånsett dyrtidstillägg, utgör 16,700 kronor, varav staten
skulle bidraga med 10,020 kronor.
Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och
hemställer alltså,
att riksdagen må
a) såsom bidrag till uppehållande av verksamheten vid
bergsskolan i Filipstad, anordnad i huvudsaklig överensstämmelse
med vad i statsrådsprotokollet angivits, anvisa
för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 20,000 kronor
att utgå under villkor att järnkontoret ansvarar för den del
av kostnaderna för verksamhetens uppehållande, smn ej
täckes genom statsbidraget, samt med rätt för Kungl. Majit
att meddela de närmare föreskrifter i fråga örn nämnda
anslag, som av Kungl. Majit prövas erforderliga;
b) såsom bidrag med 3/s av kostnaderna för ersättning
åt befattningshavare vid bergsskolan i Falun efter dennas
nedläggning anvisa för nämnda budgetår ett extra anslag
av 10,020 kronor att utgå under förutsättning att återstoden
av sagda kostnader bestrides av järnkontoret samt under
de ytterligare villkor och enligt de bestämmelser i övrigt,
som Kungl. Majit i huvudsaklig anslutning till de av departementschefen
i statsrådsprotokollet tillstyrkta grunderna
finner skäligt föreskriva.
253:o) Kungl. Majit har (punkt 24-1) föreslagit riksdagen att till uppehållande
av verksamheten vid vävskolan i Borås anvisa för budgetåret 1930/
1931 ett extra anslag av 12,550 kronor att utgå med de belopp, till de
ändamål och under de villkor, som i statsrådsprotokollet angivits.
Utredningen återfinnes å sid. 620—621 i statsrådsprotokollet.
Vävskolan i
Borås.
[244.J
190
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Anslaget utgår för innevarande budgetår med 12,350 kronor. Ökningen
av anslaget är betingad av att förslag framlagts örn att statens bidrag till
personlig löneförbättring åt biträdande lärarinnan Hilma Steinwall skulle
höjas från 200 kronor till 400 kronor.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må till uppehållande av verksamheten vid
vävskolan i Borås anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra
anslag av 12,550 kronor att utgå med de belopp, till de
ändamål och under de villkor, som i statsrådsprotokollet
angivits.
tillägg^åtfbe 2^4:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 245) föreslagit riksdagen i
fattnings- fråga om dyrtidstillägg åt befattningshavare vid vissa statsunderstödda an
havare
vid stalter för yrkesundervisning kommer utskottet att framdeles under riksdagen
vissa stats- ° o
understödda avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anstalter för anmäla,
yrkesundervisning.
[245.]
-gärder för 255:o) Kungl. Maj:t har (punkt 246) föreslagit riksdagen att till åtgärder
utbildning av ... „ . ... ,
lärare för i01- utbildning av lärare for yrkesundervisningen ävensom till astadkom
yrkesunder-
mande av undervisningsmedel vid anstalter för sådan undervisning anvisa
V1m.inmen för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor att
[246.] utgå enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Majit finner gott meddela.
Utredningen återfinnes å sid. 624—626 i statsrådsprotokollet.
I enlighet med Kungl. Majits förslag har riksdagen till åtgärder för
utbildning av lärare för yrkesundervisningen ävensom till åstadkommande
av undervisningsmedel vid anstalter för sådan undervisning anvisat för
budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor att
utgå enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Majit funne gott meddela.
Såsom av riksdagens skrivelse nr 8 A punkten 232 inhämtas voro av detta
belopp 2,000 kronor avsedda till ersättning för flyttningskostnader åt yrkespedagogiska
centralanstaltens dåvarande chef lektorn W. Hallström.
Det nu framlagda förslaget om ett anslag å 25,000 kronor innebär sålunda
i realiteten en höjning med 2,000 kronor av det belopp, som för
ändamålet av riksdagen beviljats för nu löpande budgetår.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,
att riksdagen må till åtgärder för utbildning av lärare för
yrkesundervisningen ävensom till åstadkommande av under
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
191
visningsmedel vid anstalter för sådan undervisning anvisa
för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av
25,000 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser,
Kungl. Maj:t finner gott meddela.
Folkbildningsåtgärder i övrigt.
256:o) Kungl. Majit har (punkt 247) föreslagit riksdagen att höja det Understöd åt
ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkbiblioteksväsendet, nu 760,000 folkbibliotek
kronor, med 90,000 kronor till 850,000 kronor. [247.]
Utredningen återfinnes å sid. 627—636 i statsrådsprotokollet.
jämte fem i
ämnet väckta
motioner.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr Oscar Olsson (I: 85) och den andra inom andra kammaren av herr O.
W. Lövgren (II: 179), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte med
godkännande av de i skolöverstyrelsens skrivelse den 16 december 1924
uppdragna riktlinjerna för anslagets användning ställa 10,000 kronor till
förfogande för understöd till biblioteksverksamhet ombord å svenska handelsfartyg
och därför höja det av Kungl. Majit föreslagna ordinarie förslagsanslaget
till understöd åt folkbiblioteksväsendet, 850,000 kronor, till
860,000 kronor,
dels en inom andra kammaren av herr H. M. Hallén m. fl. väckt motion
(lii 208), vari hemställts, att riksdagen ville anslå 10,000 kronor för understödjande
av biblioteksverksamhet ombord å svenska handelsfartyg i huvudsaklig
överensstämmelse med de av Kungl, skolöverstyrelsen föreslagna riktlinjerna,
dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr K. A. W. Björck (I: 129) och den andra inom andra kammaren
av herr A. N. Thomson (lii 305), i vilka motioner hemställts, att riksdagen
måtte besluta att ur anslaget till folkbiblioteksväsendet må utgå understöd
till skolbiblioteken efter i huvudsak de grunder, som i motionerna angivits.
För budgetåret 1928/1929 var i riksstaten uppfört ett ordinarie förslagsanslag
till understöd åt folkbibliotek å 560,000 kronor.
I proposition nr 141 till 1929 års riksdag föreslog Kungl. Majit riksdagen
att — med uteslutande ur riksstaten av nyssnämnda förslagsanslag å
560,000 kronor —- i riksstaten uppföra ett ordinarie reservationsanslag till
understöd åt folkbiblioteksväsendet å 760,000 Kronor, att utgå till de ändamål
och efter i huvudsak de grunder, som i det vid propositionen fogade
utdrag av statsrådsprotokollet av departementschefen angivits. Kungl. Majits
förslag innebar en genomgripande omläggning av grunderna för understöd
192
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
åt folkbiblioteken, bland annat höjda understöd, rationellare beräkningsgrunder,
gynnsammare villkor för bättre utrustade bibliotek o. s. v.
Departementschefen hade verkställt en beräkning av kostnaderna för samtliga
de ändamål, som enligt förslaget skulle tillgodoses av ifrågavarande
anslag, sådana dessa kostnader skulle ställa sig under de två närmast följande
budgetåren, jämförda med kostnaderna under budgetåret 1928/1929.
Enligt denna beräkning skulle anslagsbehovet efter en omorganisation uppgå
till, för budgetåret 1929/1930 761,200 kronor och för budgetåret 1930/1931
881,900 kronor.
Sedan riksdagen till behandling förehaft, förutom nämnda proposition,
åtskilliga i ämnet väckta motioner, biföll riksdagen (se skrivelsen nr 241)
Kungl. Maj:ts förslag allenast med den ändring, att anslaget alltjämt skulle,
sora dittills, hava förslagsanslags natur. Däremot avslog riksdagen ett motionsvis
framlagt förslag om reglering av statsanslagen till skolbibliotek.
I skrivelse den 31 augusti 1929 har skolöverstyrelsen gjort framställning
i fråga om anslag tor ifrågavarande ändamål för budgetåret 1930/1931.
Skolöverstyrelsen har därvid utgått från förutberörda av departementschefen
verkställda kostnadsberäkning, vilken upptager sammanlagda beloppet
av de anslagsbehov, som under budgetåret 1930/1931 ansågos böra tillgodoses
från förevarande anslag till 881,900 kronor.
Skolöverstyrelsen har vidare hemställt om anslag utöver det för budgetåret
1930/1931 såsom behövligt beräknade beloppet 881,900 kronor. Dessa
äskanden, belöpande å tillhopa 35,500 kronor, gälla dels ändrad0 grunder
för understöd åt sådana skolbibliotek, som för närvarande åtnjuta statsanslag,
dels understöd till biblioteksverksamhet ombord på svenska handelsfartyg, dels
ock slutligen resestipendier för bibliotekspersonal.
Beträffande skolbiblioteken lämnar överstyrelsen en ingående redogörelse
för de önskemål och förslag, som tidigare framlagts i ämnet. Sitt eget förslag
sammanfattar överstyrelsen genom att hänvisa till en i motionerna vid
1929 års riksdag 1:252 och 11:391 punktvis gjord sammanställning av
grunderna för statsanslagets utgående. Denna sammanställning utgår från
skolöverstyrelsens tidigare förslag med de modifikationer, som betingats av
önskvärdheten av att bestämmelserna rörande skolbiblioteken i möjligaste
mån måtte bli analoga med dem, som redan antagits i fråga om folkbiblioteken.
Beträffande biblioteksverksamhet ombord å svenska handelsfartyg erinrar överstyrelsen,
hurusom 1920 års riksdag begärde en utredning i ärendet (riksdagens
skrivelse ur 239). Överstyrelsen anför härom:
Denna utredning uppdrogs åt skolöverstyrelsen, som avgav förslag i ämnet
den 16 december 1924. Vid utarbetandet av förslaget biträddes överstyrelsen
av två sakkunniga: en representant för redarnas och en representant
för sjöfolkets sammanslutningar. A överstyrelsens vägnar leddes de sakkunnigas
förhandlingar av förste bibliotekskonsulenten.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
193
I den av de sakkunniga framlagda utredningen, till vilken överstyrelsen
i alla delar anslöt sig, påpekades inledningsvis, att biblioteksverksamhet bland
sjömän för närvarande i vårt land bedreves från åtskilliga olika håll. »Stockholms
fruntimmersförening för bokpåsemission», Svenska kyrkans missionsstyrelse
och Svenska kyrkans diakonistyrelse, Evangeliska fosterlandsstiftelsen
samt Betelföreningen i Hälsingborg m. fl. organisationer utsände vandringsbibliotek
framför allt innehållande litteratur av religiöst och i vissa fall
fosterländskt innehåll. Sjömannasällskapet i Göteborg samt »Oscar Ilis
vandringsbibliotek» utsände vandringsbibliotek av mera allmänt innehåll.
Också inom sjömännens fackföreningar hade i mindre utsträckning försök
gjorts att tillfredsställa läslusten. Det framhölls vidare, att det litteraturbehov
och studieintresse, som otvivelaktigt funnes, dittills — med undantag
för den religiösa litteraturen — endast i ringa grad hade kunnat tillgodoses
på grund av alltför begränsade ekonomiska resurser samt bristen på samarbete.
De sakkunnigas förslag gick ut på att skapa en särskild organisation
för biblioteksverksamheten bland sjömän, med namnet »Sjömansbiblioteket».
De uppgifter, som överstyrelsen föreslog för detta bibliotek, kunna sammanfattas
på följande sätt:
1) att upprätta och tillhandahålla vandringsbibliotek för svenska handelsfartyg,
främst sådana som längre tid skola vara borta från Sverige, samt
tillse att i utlandet möjlighet förefinnes till utbyte av vandringsbibliotek;
2) att i de fall, då det är möjligt, utlåna enstaka arbeten till sjömän, som
önska studera ett särskilt ämne, samt tillhandagå med råd och anvisningar
för läsning och studier;
3) att samarbeta med föreningar och institutioner, som anordna läsrum
för sjömän, och eventuellt självt ordna dylikt läsrum i samband med bibliotekets
huvudbyrå;
4) att tillse att sjömännen bli underrättade om tillfällen till åhörande av
populärvetenskapliga föreläsningar, eventuellt självt anordna dylika föredrag.
Sjömansbibliotekens central borde förläggas till Göteborg med hänsyn till
denna stads betydelse för den svenska sjöfarten, i en framtid måhända med
filialer i andra svenska hamnar, till en början förslagsvis Stockholm, Malmö
och Hälsingborg.
Styrelsen för biblioteket skulle bestå av 9 medlemmar, förste bibliotekskonsulenten
i skolöverstyrelsen som ordförande samt en representant utsedd
av var och en av följande organisationer: Sveriges redareförening, Sveriges
fartygsbefälhavareförening, Svenska maskinbefälförbundet, Sjömansunionen,
Eldareunionen, Svenska kyrkans sjömansvård, Arbetarnes bildningsförbund
och Sveriges allmänna biblioteksförening. För beslutmässighet skulle fordras
att minst 5 medlemmar vore närvarande. \7id lika röstetal skulle ordföranden
ha utslagsröst. Sammanträden skulle hållas, då skolöverstyrelsen så
prövade lämpligt eller då minst tre medlemmar av styrelsen därom gjorde
framställning, dock minst två gånger om året. Sammanträdena skulle
i regel hållas i Göteborg. Intet arvode skulle utgå till styrelsens medlemmar.
Förste bibliotekskonsulenten skulle äga att åtnjuta rese- och traktamentsersättning
i vanlig ordning. Styrelsen skulle utse biblioteksföreståndare,
uppgöra stat, besluta om bokinköp och övriga angelägenheter, som anginge
bibliotekets verksamhet och vilka ej överlämnades åt föreståndaren att avgöra,
granska föreståndarens förvaltning samt avgiva årlig berättelse över
bibliotekets verksamhet.
Bihang till riksdagens protokoll WHO. 6 sand. 8 häft. (Nr 8.)
13
194
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
De sakkunniga föreslå, att statsbidrag till sjömansbiblioteket måtte, i olikhet
mot vad som eljest gällde i avseende å understöd till biblioteksverksamhet,
utgå med dubbelt så stort belopp som de kontanta medel, vilka anskaffats
från annat håll.
I fråga örn statens understödjande av folkbiblioteksväsendet hade det i
Sverige varit en grundprincip att som motsvarighet till statsbidraget endast
kontanta bidrag godkändes.
Vad sjömansbiblioteket angår förefölle det de sakkunniga som örn man
där skulle kunna tillåta medräknandet av bokgåvor, utan att kontrollen av
att rättigheten ej skulle missbrukas behövde kräva någon extra apparat. De sakkunniga
ville därför föreslå, att i fråga örn bokgåvorna statsbidraget utginge
med högst samma belopp som det värde, vartill de från annat håll till
sjömansbiblioteket under närmast föregående år skänkta böckerna uppskattas.
Under förutsättning av ovan föreslagna villkor för statsbidragets utgående
och med utgångspunkt i de förut nämnda i utsikt ställda bidragen från
annat håll skulle man kunna beräkna att statsbidraget det första året, organisationsåret,
skulle komma att utgöra högst 10,000 kronor. De följande
åren skulle det antagligen komma att stanna vid mycket lägre belopp. Då
det emellertid måhända kunde tyckas, som om medgivandet att få åberopa
bokgåvor skulle kunna innebära oberäkneliga möjligheter till statsbidragets
uppskruvande, finna de sakkunniga sig föranledda att föreslå, att som maximum
för statsbidraget fastställes ett belopp av 10,000 kronor för år.
Örn det här föreslagna sättet för statsbidragets beräknande i båda avseenden
skulle anses innebära ett alltför starkt avvikande från vanlig praxis,
ville de sakkunniga subsidiärt föreslå, att statsbidraget i så fall måtte utgå
med samma belopp som de från annat håll kommande kontanta bidragen.
Den besparing, som därigenom skulle vinnas, skulle emellertid bli högst
4,000 ä 5,000 kronor, en i sig själv ganska ringa summa, som dock skulle
för sjömansbiblioteket beteckna en mycket kännbar nedsättning i dess resurser.
Överstyrelsen tillstyrker, att statsunderstöd måtte få utgå med dubbelt så
stort belopp som det tillskott av andra än statsmedel, vilket lämnas för
bibliotekets utveckling och vård. Däremot anser överstyrelsen önskemålet
om statsunderstöd i proportion till beräknade värdet av influtna bokgåvor
ej böra vinna beaktande, då en dylik föreskrift skulle innebära en fullständig
avvikelse från de principer, som legat till grund för 1929 års nyreglering
i fråga om folkbiblioteken. Överstyrelsen beräknar det erforderliga
statsbidraget till 10,000 kronor årligen.
Slutligen framhåller överstyrelsen önskvärdheten av, att möjlighet beredes
till resestipendier för bibliotekspersonal; för detta ändamål beräknar överstyrelsen
anslagsbehovet till 3,000 kronor.
Departementschefen har erinrat, att frågan örn ändrade grunder för understöd
åt skolbibliotek var föremål för prövning jämväl vid 1929 års riksdag.
Då hade han av statsekonomiska skäl sett sig förhindrad att tillstyrka
några åtgärder, syftande till en nyreglering på detta område. Hur behjärtansvärt
departementschefen än funne det vara, att en nyreglering även
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 195
beträffande skolbiblioteken komme till stånd, såge han sig liksom förra året
förhindrad att framlägga förslag till åtgärder i ämnet. Även förslaget örn
understöd av biblioteksverksamhet på svenska handelsfartyg funne departementschefen
väl motiverat, men kunde nu icke förorda detsammas genomförande
med hänsyn till de betydande anslagskrav, som i övrigt förekomme
under åttonde huvudtiteln. Ej heller funne han sig kunna tillmötesgå överstyrelsens
begäran om anslag å 3,000 kronor till resestipendier åt bibliotekspersonal.
Vad så beträffade frågan om med vilket belopp, förslagsanslaget till understöd
åt folkbiblioteksväsendet borde uppföras i riksstaten för budgetåret 1930/
1931, har departementschefen funnit skäl föreligga att, då de nya bestämmelserna
ännu ej hunnit utfärdas, beräkna det erforderliga anslagsbeloppet
något lägre än vad som i propositionen nr 141 till 1929 års riksdag och
nu av överstyrelsen ifrågasatts. Enligt hans mening vore det tillfyllest,
örn anslaget bestämdes till 850,000 kronor, motsvarande en ökning med
90.000 kronor av anslaget för löpande budgetår.
I motionerna I: 129 och II: 305 har upptagits skolöverstyrelsens förslag
till ändrade grunder för understöd åt skolbibliotek.
I motionerna 1:85 och 11:179 har till stöd för det där framställda yrkandet
örn anslag till biblioteksverksamhet ombord å svenska handelsfartyg
anförts huvudsakligen följande:
Under de senaste åren ha från olika håll, även statsmakternas, yrkats på
att det allmänna i högre grad än hittills varit fallet vidtar åtgärder till förmån
för sjömännens behov av andlig omvårdnad både på sjön och i hamnarna.
Ett uttryck för samhällets skyldighet i detta avseende var 1920 års
utredningskrav ifråga örn biblioteksverksamhet ombord å svenska handelsfartyg
(riksdagens skrivelse nr 239).
Utredningen uppdrogs åt skolöverstyrelsen, som avgav förslag i ärendet
den 16 december 1924. Vid utarbetandet av förslaget biträddes överstyrelsen
av två sakkunniga: en representant för redarnas och en representant
för sjöfolkets sammanslutningar. Utredningen och överstyrelsens förslag
återfinnas i statsverkspropositionen, åttonde huvudtiteln, punkt 247, sid. 631
—633. Överstyrelsen beräknar det erforderliga statsbidraget till 10,000 kronor
årligen. Statsrådet anser sig ej kunna förorda anslaget med hänsyn till de
betydande anslagskrav, som i övrigt förekomma under åttonde huvudtiteln.
Det måste onekligen förefalla våra sjömän en smula underligt, detta riksdagens
och regeringens under senaste tid så starkt uttalade intresse för välfärdsanordningar
till deras fromma, då ännu tio år efter riksdagens skrivelse
i denna specialfråga Kungl. Maj:t förklarar sig av ekonomiska skäl hindrad
att omsätta detta intresse i handling — eftersom det kräver ett anslag på
10.000 kronor!
Det får väl emellertid antagas, att riksdagen menat allvar med sin för tio
år sedan till Kungl. Maj:t avlåtna skrivelse, och det kan även anses vara på
tiden att det däri liggande löftet till sjömännen blir infriat.
Slutligen har i motionen 11: 208 anförts bland annat följande:
Oaktat skolöverstyrelsens enhälliga och upprepade tillstyrkan av sakkunniges
förslag har som bekant statsrådet och chefen för kungl, ecklesiastik
-
196
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottets
yttrande.
departementet av statsfinansiella skäl ansett sig böra även i år uppskjuta
frågans avgörande. Det anföres nämligen i statsrådsprotokollet: »Detta förslag
finner jag väl motiverat, men kan nu icke förorda detsammas genomförande
med hänsyn till de betydande anslagskrav, som i övrigt förekomma
under åttonde huvudtiteln».
Ehuru denna Kungl. Maj:ts avvisande hållning alltså dikterats av sparsamhetsskäl,
kan dock dess lämplighet starkt ifrågasättas. Denna 10-åriga
väntetid, som gått sedan riksdagen begärde åtgärder i frågan, bör ej ytterligare
förlängas. Om det trängande behovet av att häva den missgynnade
ställning i fråga om tillgång till litteratur, som gäller för Sveriges sjömän,
synes råda en enhällig mening. Våra folkbibliotek i hemlandet, som synas
vara i en blomstrande utveckling, fingo ju genom fjolårets riksdagsbeslut en
utomordentligt kraftig hjälp, som bland annat föranlett statsrådet att av
årets riksdag begära en ökning av denna post med 90,000 kronor eller från
760,000 till 850,000 kronor. Att då låta sjöfolkets biblioteksfråga ånyo
skjutas in i det ovissa, kan ej vara rätt. Samma ekonomiska skäl för ett
avslag kunna ju tänkas föreligga ett annat år.
Vi anse därför, att vid årets riksdag beslut om upprättande av denna
biblioteksverksamhet ombord bör komma till stånd och att det begärda anslaget,
10,000 kronor, nu bör beviljas. Möjligt är att någon jämkning i
grunderna för verksamheten framdeles kan befinnas erforderlig. Så exempelvis
är det möjligt, att jämsides med de bokutbyten, som de sakkunniga
och skolöverstyrelsen föreslagit, även stationära bibliotek — särskilt på
större båtar — kunna tänkas ifrågakomma. Dylika jämkningar är det ju
emellertid Kungl. Majit obetaget att framdeles vidtaga, även om nu beslut
fattas örn verksamhetens igångsättande i huvudsaklig överensstämmelse med
de av kungl, skolöverstyrelsen föreslagna riktlinjerna.
Med anledning av vid 1929 års riksdag väckta motioner, åsyftande en
omläggning av grunderna för understöd till skolbibliotek av samma innebörd,
som nu i motionerna 1:129 och 11:305 föreslås, uttalade riksdagen, att
riksdagen ansåge i hög grad behjärtansvärt, att skolbiblioteken kraftigt understöddes
av staten, och att de för dem gällande understödsbestämmelserna,
i likhet med vad Kungl. Majit föreslagit beträffande folkbiblioteken, omlades
i syfte att befrämja ett mera planmässigt och kvalificerat biblioteksarbete.
A andra sidan ansåg sig riksdagen böra fästa avseende vid den statsfinansiella
synpunkt, Kungl. Majit anlagt på denna fråga, och med hänsyn
härtill funne sig riksdagen icke då kunna bifalla det i motionerna gjorda
yrkandet. Biksdagen gav emellertid uttryck åt en förhoppning örn att
Kungl. Maj:t skulle finna det möjligt att inom en snar framtid underställa
riksdagen förslag örn en förbättring av understödsvillkoren även för dessa
bibliotek.
Utskottet har velat erinra örn vad sålunda i ämnet förekom vid 1929 års
riksdag, därför att situationen nu är densamma som då. Även nu har Kungl.
Majit av sparsam hetsskäl sett sig förhindrad att framlägga förslag örn en
förbättring av skolbibliotekens understödsvillkor, och åter föreligga motioner
om att det av skolöverstyrelsen på sin tid utarbetade förslaget med några
smärre modifikationer måtte genomföras utan att hava undergått prövning
från Kungl. Majlis sida.
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 197
Ehuru utskottet finner det beklagligt, att ej utrymme ansetts kunna beredas
för den reform på förevarande område, vars behövlighet uttryckligen av
riksdagen erkänts, anser utskottet dock, att en omläggning av förenämnda
understödsbestämmelser ej bör genomföras, utan att förslaget först undergått
vederbörlig granskning och prövning av Kungl. Majit. Med framhållande
av vad 1929 års riksdag anfört örn önskvärdheten av en snar lösning
av denna fråga, finner sig utskottet därför böra förorda, att riksdagen, i avbidan
på framställning i ämnet från Kungl. Majits sida, ej heller denna
gång vidtager någon åtgärd i saken.
Vad angår kravet på anslag till biblioteksverksamhet å svenska handelsfartyg
får utskottet erinra örn att det här gäller en folkbildningsfråga, som
nu i tio år väntat på sin lösning. Av riksdagens skrivelse nr 239/1920 angående
åtgärder för en vidgad folkbildningsverksamhet m. m. framgår, att
riksdagen väntat sig ett snabbt avgörande av detta spörsmål. Denna förhoppning
har dock icke infriats, trots att sedan åtskilliga år ett genom
skolöverstyrelsen och särskilda sakkunniga fullständigt utarbetat förslag i
ämnet föreligger. Enligt utskottets mening kunna knappast några bärande
skäl andragas för ett ytterligare uppskov med saken. Behovet av en bättre
social omvårdnad örn våra sjömän har allmänt erkänts vara trängande, och
otvivelaktigt skulle den föreslagna biblioteksverksamheten å handelsfartyg
innebära ett betydelsefullt steg framåt på detta område. Då det därtill rör
sig örn en relativt obetydlig utgift för statsverket och de av skolöverstyrelsen
nu senast föreslagna bestämmelserna för anslagets utgående, sådana de återgivits
i statsverkspropositionen, förefalla lämpliga, anser utskottet inga betänkligheter
böra möta mot att riksdagen för ändamålet anslår det äskade
beloppet, 10,000 kronor. På sätt i motionerna 1:85 och 11:179 hemställts
torde detta belopp böra ingå såsom en post i det ordinarie förslagsanslaget
till understöd åt folkbiblioteksväsendet.
Detta anslag har av departementschefen, under förutsättning av oförändrade
grunder, beräknats till 850,000 kronor för budgetåret 1930/1931. På
grund av vad utskottet förordat beträffande sjömansbiblioteken, torde nämnda
summa böra höjas till 860,000 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och herrar Oscar Olssons och Lövgrens ävensom herr Hallens
m. fl. ovannämnda motioner (1:85, 11:179 och 11:208) samt
med avslag å herrar Björcks och Thomsons ovannämnda
motioner (1:129 och 11:305), höja det ordinarie förslagsanslaget
till understöd åt folkbiblioteksväsendet, nu 760,000
kronor, med 100,000 kronor till 860,000 kronor ävensom
medgiva, att av nämnda anslag må till understödjande av
biblioteksverksamhet å svenska handelsfartyg enligt de närmare
bestämmelser, Kungl. Majit finner gott meddela, utgå
ett belopp av högst 10,000 kronor.
198
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Understöd åt
anstalter och
föreningar,
som anordna
populärvetenskapliga
föreläsningar
[248.
]
jämte en i
ämnet väckt
motion.
Anordnande
av s. k. flyttande
folkhögskolekurser
[249.
]
jämte en i
ämnet väckt
motion.
257:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (puukt 248) föreslagit riksdagen angående
understöd åt anstalter och föreningar, son1 anordna populärvetenskapliga
föreläsningar, ävensom beträffande en inom första kammaren av
herr Sifrid Hansson väckt motion (I: 134) i anledning av Kungl. Maj:ts
nämnda framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet
velat härigenom
erinra.
258:o) Kungl. Maj:t har (punkt 249) föreslagit riksdagen att till anordnande
av folkbildningskurser (flyttande folkhögskolekurser) för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra anslag av 25,000 kronor att utgå efter de grunder,
Kungl. Majit äger bestämma.
Utredningen återfinnes å sid. 641—642 i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr S. Bengtsson i Norup väckt motion (II: 212), vari hemställts,
att riksdagen måtte till anordnande av folkbildningskurser (flyttande
folkhögskolekurser) för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av
40,000 kronor att utgå efter de grunder, Kungl. Majit äger att bestämma.
Kungl. Majits förslag innebär, att anslag för här ifrågavarande ändamål
skulle under budgetåret 1930/1931 utgå med oförändrat belopp och under
enahanda villkor som hittills.
Motionären har till stöd för sitt förslag anfört följande:
I statsverkspropositionen, åttonde huvudtiteln, sid. 641—642, begäres för
budgetåret 1930/1931 till anordnande av folkbildningskurser, s. k. flyttande
folkhögskolekurser, 25,000 kronor eller samma belopp, som utgått för budgetåren
1928/1929 och 1929/1930.
Ifrågavarande kurser, som enligt gällande föreskrifter i regel skola omfatta
tre veckors undervisning i form av föreläsningar, övningar och studiecirkelsammanträden,
ha visat sig ha en mycket viktig uppgift att fylla och genom
dem har redan på många håll ett synnerligen effektivt folkbildningsarbete
kommit till stånd. Trots att anslag för ändamålet kunnat tagas i
bruk först den 1 november 1928, ha redan i 15 län föreningar organiserats
och ansökt om statsbidrag för anordnande av flyttande folkhögskolekurser.
Under sådana förhållanden har det emellertid visat sig, att det anvisade
anslaget ej räckt till för anordnande av alla de kurser, till vilka statsbidrag
sökts. I skrivelse den 31 augusti 1929 framhöll skolöverstyrelsen (statsverkspropositionen,
åttonde huvudtiteln, s. 642), att anslaget redan under
innevarande budgetår torde komma att visa sig vara otillräckligt. Angående
följderna härav anförde överstyrelsen:
»Skall ifrågavarande verksamhet kunna anordnas på ett verkligt planmässigt
sätt, är det givetvis nödvändigt, att de föreningar, som anordna
kurser av här ifrågavarande art, vid uppgörande av sina arbetsplaner kunna
överblicka de ekonomiska konsekvenserna under det kommande arbetsåret.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
199
Men så kan tydligen ske, endast om understöden kunna beräknas utgå med
de belopp, som förutsättas i den nådiga kungörelsen. En förändring av anslaget
till förslagsanslag torde enligt överstyrelsens förmenande under sådana
omständigheter bliva ofrånkomlig.»
Skolöverstyrelsen ansåg emellertid ej erfarenheten vid ovannämnda tidpunkt
tillräcklig för att överstyrelsen redan då skulle kunna hemställa om
nämnda förändring.
Sedan dess ha emellertid förhållandena förändrat sig. Enligt vad jag
inhämtat hos skolöverstyrelsen ha för innevarande budgetår ansökningar
ingivits örn statsbidrag för ifrågavarande ändamål till ett belopp av sammanlagt
kronor 36,214: 17. Härtill kommer, att i ett flertal län nödiga
ortsbidrag, särskilt i form av landstingsanslag, ej kunnat erhållas förrän
från och med år 1930, varför de kursföreningar, som verka inom dessa län,
innevarande budgetår ej kunnat ansöka örn statsbidrag till mer än ungefär
hälften av det antal kurser, föreningarna ämna anordna följande budgetår.
Vidare ha i några andra län folkbildningskursföreningar bildats så sent, att
ansökan örn statsbidrag ej kunnat ingivas innevarande budgetår.
Det synes mig angeläget, att utvecklingen av denna viktiga gren av folkbildningsarbetet
ej hämmas genom otillräckliga statsbidrag.
Med hänsyn till numera vunna upplysningar rörande det föreliggande
anslagsbehovet och med beaktande av ifrågavarande verksamhets stora betydelse
i det frivilliga folkbildningsarbetet har utskottet ansett sig böra förorda
den av motionären föreslagna anslagshöjningen.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och med bifall till herr Bengtssons i Norup ovannämnda
motion (II: 212), till anordnande av folkbildningskurser (flyttande
folkhögskolekurser) för budgetåret 1930/1931 anvisa ett
extra anslag av 40,000 kronor att utgå efter de grunder,
Kungl. Maj:t äger bestämma.
259:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 250) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, såsom bidrag till arbetarnas bildningsförbund
för bestridande av dess organisations- och administrationskostnader
anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag
av 30,000 kronor att utgå i den mån, förbundet visar sig
för ändamålet för samma tid disponera från annat håll bekomna
medel till minst lika stort belopp som statsbidraget,
och i övrigt enligt de bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna
gott föreskriva.
Utskottets
yttrande.
Bidrag till
arbetarnas
bildningsför
blind för or
ganisations
och administrationskost
nader.
[250.]
opaginerad Kontrollera mot PDF
200
Statsutskottets utlåtande Nr S.
Motion om 260. o) I en inom första kammaren av herr Sigfrid Hansson väckt motion
konferenser bär hemställts, att riksdagen måtte till konferensen mellan de cen
mellan
de tråk organen för folkbildningsarbetet anvisa för budgetåret 1930/1931 ett
organe^för extra reservationsanslag av 2,000 kronor att utgå efter de grunder, Kungl,
folkbild- Majit kan finna gott bestämma.
^ Motionären har till stöd för sitt yrkande anfört följande:
I det förslag till omorganisation av folkbildningsarbetet, vilket 1923 avgavs
av de s. k. folkbildningssakkunniga, var en av de ledande principerna
att genom organisatoriska förbättringar skapa större förutsättningar för ett
samarbete mellan de olika folkbildningsinstitutionerna. Denna synpunkt
har också beaktats i samband med de delar av omorganisationen, som hittills
blivit föremal för statsmakternas åtgärder. Så innehåller kungl, kungörelsen
den 13 september 1928 (nr 418) angående statsunderstöd för anordnande
av folkbildningskurser (flyttande folkhögskolekurser) följande föreskrifter
örn samarbete å ena sidan mellan folkbildningskursförening (folkhögskolekursförening)
och de statsunderstödda folkhögskolorna, å andra sidan
mellan dylik förening och lokala folkbildningsorganisationer:
»För folkbildningskursförening skall finnas en styrelse. Envar av de inom
föreningens område belägna statsunderstödda folkhögskolorna skall äga att
utse en representant i styrelsen» (§ 2 mom. 1 c.).
»Förening eller kursbestyrelse skall vid anordnande av folkbildningskurs
samarbeta med de statsunderstödda folkbildningsorganisationer (folkbibliotek,
föreläsningsanstalter och studiecirklar), som äro verksamma på den plats
där kursen skall hållas» (§ 2 mom. 1 h).
Och i kungl, kungörelsen den 5 juli 1929 (nr 239) angående understöd
till anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga föreläsningar,
föreskrives i fråga örn samarbete mellan dels lokala föreläsningsanstalter
och andra folkbildningsorganisationer, dels de förstnämnda och lokalavdelningar
av sådana riksförbund för studiecirkelverksamhet, vilka åtnjuta statsbidrag
till föreläsnings verksamhet:
»Innan föreläsningsprogrammet uppgöres, skola inom kommunen verksamma
statsunderstödda folkbiblioteksorganisationer (folkbibliotek och studiecirklar)
sättas i tillfälle att inkomma med förslag till föreläsningar» (§ 3 e).
»Finnes statsunderstödd lokal föreläsningsanstalt på plats, där en av riksförbund
anordnad kurs skall hållas, skall vederbörande lokalavdelning av
riksförbundet samråda med föreläsningsanstaltens styrelse angående kursens
anordnande» (§ 7 b).
Vidare heter det i den vid kungl, propositionen 1929, nr 141, fogade
sammanfattning av de nya grunderna för statens understödjande av folkbiblioteksväsendet
:
»Det åligger biblioteken inom kommuner, där statsunderstödd föreläsningsverksamhet
äger rum, att i möjligaste mån befrämja denna genom anskaffande
av litteratur, som står i sammanhang med de valda föreläsningsämnena,
samt genom att, såvitt det låter sig göra, anordna bokutlåning i
anslutning till föreläsningarna.»
För att på bästa möjliga sätt organisera det sålunda påbjudna samarbetet
mellan de lokala folkbildningsorganisationerna men även för att i övrigt
åstadkomma samverkan mellan olika grenar av folkbildningsarbetet är det
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
201
av största vikt, att de centrala organen för folkbildningsarbetet sättas i tillfälle
att samråda med varandra. Folkbildningssakkunniga föreslogo därför
ett särskilt anslag för detta ändamål. I sin motivering härför anförde de
sakkunniga bland annat följande:
»Av stor betydelse för ett planmässigt samarbete mellan de olika bildnings
företagen skulle — — — — vara, örn de centrala ledningarna för de
olika organisationerna bleve i tillfälle att konferera med varandra och med
statens representanter för folkbildningsarbetet. De sakkunniga vilja därför
föreslå, att ett fast statsanslag utgår till i regel årliga sammankomster
emellan ledarna av folkbildningsarbetet. Kallelse till dessa sammanträden
bör utgå från skolöverstyrelsen. I konferensen böra lämpligen deltaga konsulenterna
i skolöverstyrelsens folkbildningsrotel, folkhögskoleinspektören, sekreterarna
vid universitetens folkbildningsavdelningar samt en representant
för var och en av följande organisationer: Sveriges allmänna biblioteksförening,
föreläsningsförbundens riksorganisation, centralbyråerna för föreläsningsförmedling
samt de statsunderstödda riksförbunden för studiecirkelverksamhet.
Till konferensen böra även kunna, i den mån vederbörande institutions
verksamhetsområde beröres av konferensens förhandlingar, inbjudas representanter
från också andra institutioner, såsom nationalmuseum, svenska
slöjdföreningen, musikaliska akademien, nordiska museet, sällskapet för fysisk
fostran.
Varje förening eller institution har att själv utse sin representant. Skolöverstyrelsen
utser bland sina representanter ordförande och sekreterare vid
mötet. Utom skolöverstyrelsens representanter böra deltagarna av allmänna
medel utfå reseersättning och dagtraktamente för deltagande i konferensen.
Utgifterna för dessa folkbildningskonferenser torde böra beräknas till högst
2,000 kronor för år.»
I sitt yttrande den 14 oktober 1924 över folkbildningssakkunnigas betänkande
anförde skolöverstyrelsen angående föreliggande fråga följande:
»De sakkunniga lia framlagt förslag örn att till överstyrelsens förfogande
skall ställas ett anslag till resekostnads- och traktamentsersättning vid årliga
konferenser mellan konsulenterna för folkbildningsarbetets olika grenar
inom överstyrelsen samt representanter för vissa folkbildningsorganisationer
med av överstyrelsen bland dess representanter utsedd ordförande och sekreterare.
Överstyrelsen vill i princip tillstyrka detta förslag, vars förverkligande
kan förväntas komma att bli av stor betydelse för åvägabringande ay en
mera intim samverkan mellan olika sidor av folkbildningsarbetet. Överstyrelsen
anser också, att de av de sakkunniga uppräknade organisationerna
äro de, som för närvarande i första hand borde anmodas att utse representanter
vid dylika sammanträden, men anser ej lämpligt, att överstyrelsen
bindes vid att kalla representanter för vissa uppräknade föreningar, då i en
framtid andra organisationer kunna tänkas tillkomma, som jämte eller i
stället för vissa av de i förslaget upptagna borde utse representanter. Därest
vid anslagets beviljande någon uppräkning av de organisationer, som
skulle representeras vid dylika konferenser, sker, torde den därför böra erhålla
en något allmännare formulering, så att det bestämmes, att till konferenserna
böra kallas minst en representant för vardera av universitetens
folkbildningsavdelningar, för vardera av de av överstyrelsen antagna cen
-
202
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottets
yttrande.
tralbyråerna för den populärvetenskapliga föreläsningsverksamheten, för
något riksförbund av folkbibliotek, för något riksförbund av föreläsningsanstalter,
för vartdera av de statsunderstödda riksförbunden av studiecirklar
med rätt för överstyrelsen att, i den mån överstyrelsen så prövar lämpligt,
dessutom tillkalla representanter även för andra organisationer och institutioner.
Resekostnads- och traktamentsersättning torde böra utgå efter tredje
klass i resereglementet. I fråga örn överstyrelsens egen representation vid
dessa konferenser synas inga bindande regler böra fastställas.
Jämte dessa allmänna konferenser kommer det emellertid helt säkert att
visa sig synnerligen önskvärt att vid vissa tillfällen sammankalla konferenser
rörande någon speciell gren av folkbildningsarbetet. Då, som redan av
de sakkunniga antytts, det knappast torde vara antagligt, att varje år en
allmän konferens kommer att erfordras, torde önskemålet i fråga om specialkonferenser
lättast kunna lösas därigenom, att skolöverstyrelsen äger att
disponera det ifrågasatta konferensanslaget dels för allmänna konferenser
sammansatta på sätt som ovan angivits, dels, då överstyrelsen så prövar
lämpligt, för specialkonferenser med den sammansättning, som av överstyrelsen
för varje särskilt fall bestämmes. I fråga örn det föreslagna beloppet,
2,000 kronor, har överstyrelsen intet att erinra. Anslaget torde böra
få reservationsanslags natur och uppföras på extra stat.»
I sina riksdagspetita har skolöverstyrelsen nu på nytt hemställt om ett
reservationsanslag på 2,000 kronor för ifrågavarande ändamål. Härvid har
överstyrelsen efter hänvisning till ovan citerade bestämmelser om samarbete
mellan lokala folkbildningsorganisationer bland annat anfört följande:
»Redan då det gäller att närmare organisera det sålunda påbjudna samarbetet,
synes det överstyrelsen synnerligen angeläget, att de centrala organen
för folkbildningsarbetet sättas i tillfälle att överlägga med varandra
angående formerna för nämnda samarbete. Härtill kommer, att de föreslagna
konferenserna mellan sagda organ, såsom överstyrelsen redan framhållit
i sitt ovan anförda yttrande, även i andra avseenden kunna förväntas
bli av stor betydelse för åvägabringande av en intim samverkan mellan
olika sidor av folkbildningsarbetet och sålunda bidraga till att statens anslag
till detta utnyttjas på mest effektiva sätt. Överstyrelsen anser sig därför
böra hemställa, att Kungl. Majit måtte för 1930 års riksdag framlägga förslag
i nu berörda avseende. Den ovan omnämnda rese- och traktamentsersättningen
torde — i likhet med vad enligt den av riksdagen bifallna
propositionen nr 141 till 1929 års riksdag (sid. 100) skall gälla örn de blivande
centralbibliotekarierna —- böra utgå efter rese- och traktamentsklass
II C.»
Sedermera har styrelsen för svenska sektionen av världsförbundet för
folkbildningsarbetet, i vilken flertalet folkbildningsorganisationer i Sverige
äro representerade, i en till Kungl. Majit ingiven skrivelse av den 10 december
1929 framfört önskemålet örn understöd för ifrågavarande ändamål.
Emellertid har anslag för ifrågavarande ändamål ej upptagits i statsverkspropositionen.
De av skolöverstyrelsen framlagda skälen för anslaget synas
mig dock vara synnerligen vägande.
De ifrågasatta konferenserna mellan de centrala organen för folkbildningsarbetet
synas utskottet innebära en nyttig anordning, ej minst ur det allmän
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
203
nas synpunkt, då därigenom skulle kunna rådas hot på den bristande planmässighet,
som på sina håll framträder på detta område. Kostnaden för
statsverket skulle ju ock bliva ganska ringa, i all synnerhet som man icke
torde behöva antaga, att anslag för ändamålet skall årligen erfordras. Givetvis
kan det befinnas lämpligt, att konferenser någon gång hållas två år
i följd, men i allmänhet lärer man kunna räkna med några års uppehåll
mellan sammankomsterna. Utskottet vill alltså förorda bifall till motionärens
hemställan. Emellertid anser sig utskottet i fråga örn anslagets disponerande
böra framhålla, att i överensstämmelse med vad som är stadgat
i allmänna resereglementet dagtraktamente icke bör utgå till statens befattningshavare,
som å tjänstens vägnar deltager i konferens å tjänstgöringsorten.
Under åberopande härav får utskottet hemställa,
att riksdagen må, med bifall till herr Hanssons ovannämnda
motion (I: 133), till konferenser mellan de centrala
organen för folkbildningsarbetet bevilja för budgetåret
1930/1931 ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor att
utgå enligt de bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott
meddela.
26Uo) Kungl. Majit har (punkt 251) föreslagit riksdagen att såsom bidrag
till täckande av kostnaderna för de föreläsningskurser, som från universiteten
i Uppsala och Lund varda på begäran vare sig av institution,
som ej åtnjuter särskilt till populärvetenskapliga föreläsningar beviljat statsunderstöd,
eller av viss kommun eller enskild person anordnade att under
tiden 1 juli 1930—30 juni 1931 eller senare hållas utom universitetsstäderna,
anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 9,500 kronor
varav 5,000 kronor till Uppsala universitet och 4,500 kronor till Lunds
universitet, att utgå under villkor, att den, som begärt föreläsning, tillskjuter
för täckande av föreläsarens resekostnad och arvode minst lika stort
belopp som statsbidraget samt enligt de bestämmelser i övrigt, Kungl. Majit
må finna skäl föreskriva.
Utredningen återfinnes å sid. 643 i statsrådsprotokollet.
Utskottet anser sig böra tillstyrka, att anslag för ifrågavarande ändamål
må utgå jämväl för budgetåret 1930/1931 med samma belopp och fördelning
som under innevarande budgetår. Utskottet vill dock ifrågasätta, huruvida
icke det ändamål, varom här är fråga, för framtiden lämpligen skulle
kunna tillgodoses inom ramen för det extra reservationsanslaget till anstalter
och föreningar, som anordna populärvetenskapliga föreläsningar. Utredning
härom synes önskvärd; och denna utredning ävensom de förslag, vartill
densamma kan giva anledning, torde böra föreläggas riksdagen i samband
med åttonde huvudtitelns anslagsbehov för budgetåret 1931/1932.
Populärvetenskapliga
föreläsningskurser,
anordnade
från universiteten
i
Uppsala och
Lund.
[251.1
Utskottets
yttrande.
204
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Anordnande
av s. k. universitetscirklar.
[252.]
Utskottets
yttrande.
Sommarkurser
i Lund.
[253.]
Under uttalande härav hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom bidrag till täckande av kostnaderna
för de föreläsningskurser, som från universiteten i
Uppsala och Lund varda på begäran vare sig av institution,
som ej åtnjuter särskilt till populärvetenskapliga föreläsningar
beviljat statsunderstöd, eller av viss kommun eller
enskild person anordnade att under tiden 1 juli 1930—30
juni 1931 eller senare hållas utom universitetsstäderna, anvisa
för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag
av 9,500 kronor, varav 5,000 kronor till Uppsala universitet
och 4,500 kronor till Lunds universitet, att utgå under villkor,
att den, som begärt föreläsning, tillskjuter för täckande
av föreläsarens resekostnad och arvode minst lika stort belopp
som statsbidraget samt enligt de bestämmelser i övrigt,
Kungl. Maj:t må finna skäl föreskriva.
262:o) Kungl. Majit har (punkt 252) föreslagit riksdagen att till anordnande
av s. k. universitetscirklar för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra
reservationsanslag av 13,000 kronor att fördelas enligt de närmare bestämmelser,
Kungl. Majit finner gott meddela.
Utredningen återfinnes å sid. 644—645 i statsrådsprotokollet.
För ifrågavarande ändamål utgår för innevarande budgetår ett anslag av
13,000 kronor.
Departementschefen har, vad beträffar de fastställda villkoren för anslagets
utgående, anfört, att det måhända bleve nödvändigt att för vinnande
av en smidigare anpassning efter förhållandena i olika fall vidtoges vissa
jämkningar, samt förklarat sig förutsätta, att prövningen härav finge ankomma
på Kungl. Majit. Utskottet har intet att erinra häremot, likväl under
förbehåll, att inga sådana förändringar vidtagas, att den höga nivå, som
avsetts för universitetscirklarnas arbete, därigenom på något sätt äventyras.
I övrigt föranleder Kungl. Majits förslag ingen erinran från utskottets sida.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till anordnande av s. k. universitetscirklar
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag
av 13,000 kronor att fördelas enligt de närmare bestämmelser,
Kungl. Majit finner gott meddela.
263:o) Kungl. Majit har (punkt 253) föreslagit riksdagen att såsom bidragtill
bestridande av kostnaderna för de föreläsningskurser, som äro avsedda
att sommaren 1930 eller senare i Lund anordnas för allmänheten, anvisa
för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 645—646 i statsrådsprotokollet.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
205
Alltsedan år 1893 hava vid våra universitet och högskolor hållits så kallade
sommarkurser, avsedda för personer, som icke äro i tillfälle att begagna
sig av den regelbundna akademiska undervisningen. Såsom bidrag
till dessa kurser hava från och med år 1903 utgått särskilda anslag av
statsmedel. I Lund höllos sommarkurser senast år 1926, och under de följande
åren hava dylika kurser anordnats i Göteborg, Uppsala och Stockholm.
Till kurserna i Stockholm beviljades för nu löpande budgetår ett extra
reservationsanslag av 8,000 kronor.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
för de föreläsningskurser, som äro avsedda att sommaren
1930 eller senare i Lund anordnas för allmänheten,
anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag
av 8,000 kronor.
264:o) I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr R. Wagnsson m. fl. (I: 135) och den andra inom andra kammaren
av herr E. Eriksson i Stockholm m. 11. (II: 196) har hemställts, att
riksdagen för anordnande av utbildningskurser i esperanto för lärare må
för budgetåret 1930/1931 bevilja ett anslag av 3,620 kronor.
Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört bland annat följande:
Föregående års riksdag beslöt att för anordnande av tvenne utbildningskurser
i esperanto för lärare för budgetåret 1929/1930 bevilja ett anslag av
2,900 kronor. Kurserna anordnades av Sveriges folkskollärareförbund och
Sveriges folkskollärarinneförbund under ledning av folkskollärare Ernfrid
Malmgren, Stockholm. Denne har sedermera till kungl, skolöverstyrelsen
avgivit rapport över kurserna.
Det stora intresse, varmed dessa kurser omfattades och det goda resultat
som därvid uppnåddes, har medfört att de båda läraresammanslutningarna
förklarat sig beredda, att under förutsättning av fortsatt statsunderstöd
även under sommaren år 1930 anordna tvenne dylika kurser. På grund av
de erfarenheter, som vunnits under föregående kurser, och i enlighet med
den mening, som av kursledaren i rapporten till kungl, skolöverstyrelsen
uttalats, har man dock ansett förmånligt att utöka kurserna till att omfatta
vardera 12 dagar. Dessutom har det ansetts nödigt att beräkna kostnad
för lokalhyra, enär den förhoppning som hystes av anordnarna för 1929 års
kurser, om att lokal kostnadsfritt skulle kunna upplåtas för kurserna, visade
sig icke kunna uppfyllas. Anslagsbehovet blir därför något större än vad
som föregående år beräknats, och utgör:
Bidrag till 50 kursdeltagare, 4 lektionstimmar under 12
dagar k 90 öre (50 X 48 X 90)....................
Lärare, 10 kronor per lektionstimme................
kronor 2,160: —
» 960: —
Motioner örn
anslag till
anordnande
av kurser i
esperanto.
206
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottets
yttrande.
Undervisnings-
och
upplysningsverksamhet
för nykterhetens
främjande.
[254.]
Lokalhyra...........
Ersättning till kursledare
Annonser, material m. m
...... kronor
200: —
»
100: —
»
200: —
Summa kronor
3,620: —
Behovet av lärarkrafter villiga att ställa sig såsom ledare för studiecirklar,
som studera esperanto, är större än någonsin. Såsom exempel kan anföras
att antalet studiecirklar inom arbetarnas bildningsförbund, med esperanto
som studieämne, under studieåret 1927/1928 var 149, men hade för studieåret
1928/1929 ökats till 266.
Utskottet har ansett skäl föreligga, att riksdagen, som år 1929 beviljade
ett extra anslag å 2,900 kronor för här ifrågavarande ändamål, genom fortsatt
anslag möjliggör hållandet av omförmälda kurser även under budgetåret
1930/1931. Dock har utskottet icke funnit sig kunna tillmötesgå motionärernas
förslag örn en ökning av anslaget utan vill förorda, att detsamma för
nämnda budgetår bestämmes till samma belopp som för innevarande budgetår.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i anledning av herrar Wagnssons och
Erikssons i Stockholm ovannämnda motioner (I: 135 och
II: 196), för anordnande av utbildningskurser i esperanto
för lärare bevilja för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag
av 2,900 kronor att utgå enligt de bestämmelser, Kungl.
Maj:t kan finna gott meddela.
265:o) Kungl. Maj:t har (punkt 254) föreslagit riksdagen att dels till
undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens främjande anvisa
för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 184,000 kronor
att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel under de villkor, som av
Kungl. Maj:t prövas lämpliga samt till de av departementschefen i statsrådsprotokollet
omförmälda ändamål med högst de av departementschefen angivna
belopp, dels medgiva, att möjligen uppkommande besparingar på de
till anordnande av en social fortbildningskurs för lärare m. fl. samt av en
allmän utbildningskurs i alkoholfrågan för studie- och ungdomsledare m. fl.
avsedda belopp må, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande, användas till utarbetande,
utgivning och spridning av materiel för nykterhetsundervisningen,
dels till utarbetande och utgivning av materiel för nykterhetsundervisningen
anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 22,500
kronor att enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott
meddela, utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.
Utredningen återfinnes å sid. 646—653 i statsrådsprotokollet.
Till undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens främjande
utgår för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag å 178,000 kronor. Därjämte
utgår till inköp för utdelning bland rikets lärare av handledning för lärare
vid nykterhetsundervisningen ett extra reservationsanslag av 18,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
207
Innebörden av Kungl. Maj:ts förslag samt fördelningen av anslagsmedlen
mellan de olika ändamålen framgår av följande av departementschefen i
statsrådsprotokollet införda sammanställning.
För
För 1930/1931
Anslagets ändamål
1929/1930
beviljat
anslag
Kronor
av vederbö- rande orga- nisation
begärt
anslag
Kronor
av skolöver- styrelsen
tillstyrkt
anslag
Kronor
av departe- ments- chefen
tillstyrkt
anslag
Kronor
1) Anordnande av en social fortbildningskurs
för lärare m. fl..................
40,000
40,500
40,000
40,000
2) Anordnande av en allmän utbildningskurs
i alkoholfrågan för studie- och ungdoms- ledare m. fl....................
16,000
17,000
16,000
16,000
3) Understöd för utgivande av en tidskrift för
undervisnings- och upplysningsverksamhe- ten för nykterhetens främjande (»Tirfing,
tidskrift för nykterhetsfrågans studium») .
5,000
5,000
5,000
5,000
4) Främjande av centralförbundets för nyk- terhetsundervisning verksamhet.......
20,000
20,000
20,000
20,000
5) Underhåll och skötsel av centralförbundets
för nykterhetsundervisning bibliotek ....
1,000
1,500
1,500
1,000
6) Främjande av Sveriges nykterhetssällskaps
representantförsamlings upplysningsbyrås
verksamhet....................
12,000
12,000
12,000
12,000
7) Främjande av svenska sällskapets för nyk- terhet och folkuppfostran verksamhet . . .
5,000
5,000
5,000
5,000
8) Främjande av Sveriges storloges av I. 0.
G. T. studie- och ungdomsverksamhet . . .
29,000
35,000
29,000
29,000
9) Främjande av Sveriges blåbandsförenings
studie- och ungdomsverksamhet.......
8,000
12,000
8,000
8,000
10) Främjande av nationaltemplarordens studie- och ungdomsverksamhet............
10,000
14,000
11,000
10,000
11) Främjande av nykterhetsorden Verdandia
studie- och ungdomsverksamhet.......
4,000
5,000
5,000
4,000
12) Främjande av Sveriges studerande ungdoms
helnykterhetsförbunds verksamhet.....
6,000
6,000
6,000
6,000
13) Främjande av nykterhetsföreningen Vita
bandets studie- och ungdomsverksamhet. .
4,000
5,000
4,000
4,000
14) Främjande av Sveriges lärares nykterhets- förbunds verksamhet..............
5,500
5,500
5,500
5,500
15) Främjande av järnvägsmännens helnykter- hetsförbunds verksamhet...........
1,000
3,000
2,000
2,000
16) Främjande av Sveriges polismäns helnyk- terhetsförbunds verksamhet .........
1,000
1,000
1,000
1,000
17) Främjande av motorförarnas helnykterhets- förbunds verksamhet..............
5,000
10,000
10,000
10,000
18) Bidrag till uppehållande av internationella
byråns i Lausanne för alkoholismens be- kämpande (Bureau international contre l''al- coolisme) verksamhet.............
2,500
2,500
2,500
2,500
208 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
För
För 1930/1931
Anslagets ändamål
1929/1930
beviljat
anslag
Kronor
av vederbö- rande orga- nisation
begärt
anslag
Kronor
av skolöver- styrelsen
tillstyrkt
anslag
Kronor
av departe- ments- chefen
tillstyrkt
anslag
Kronor
19) Arvode åt den hos skolöverstyrelsen an- ställde konsulenten för nykterhetsundervis- ning och nykterhetsupplysning .......
3,000
3,000
3,000
20) Föreläsnings- och instruktionsverksamhet
för nykterhetens främjande m. m., reser- vationsanslag ...................
170,000
170,000
170,000
170,000
21) Främjande av nykterhet på andra än ovan
anförda sätt och motarbetande av drycken- skapens följder, reservationsanslag .....
10,000
10,000
10,000
22) Inköp för utdelning bland rikets lärare av
handledning för lärare vid nykterhetsunder- visningen, reservationsanslag.........
18,000
23) Utgivning av materiel för nykterhetsunder- visningen, reservationsanslag.........
—
27,500
17,500
22,500
24) Utarbetande av materiel för nykterhets- undervisningen, reservationsanslag......
—
5,000
5,000
Ovannämnda, av departementschefen under punkt 1—19 i tablån tillstyrkta
anslag uppgå till sammanlagt 184,000 kronor, och Kungl. Majda
förslag innebär alltså en anslagsökning med 6,000 kronor i förhållande till
innevarande budgetårs anslag till samma ändamål. Av sistnämnda belopp
avses 1,000 kronor till höjning av anslaget till järnvägsmännens helnykterhetsförbunds
verksamhet och 5,000 kronor till höjning av anslaget till
motorförarnas helnykterhetsförbunds verksamhet.
Anslagen för utarbetande och utgivning av materiel för nykterhetsundervisningen
(nr 23 och 24 i tablån) avse dels, med ett belopp av 17,500
kronor, utgivning av den i anslutning till »Handledning för lärare vid nykterhetsundervisningen»
utarbetade eller under utarbetning varande materielen
för nykterhetsundervisning, dels, med ett belopp av 5,000 kronor, utarbetande
av ytterligare dylikt materiel. Departementschefen har föreslagit, att
dessa båda belopp sammanföras till ett enda extra anslag å 22,500 kronor
av reservationsanslags natur.
I detta sammanhang har departementschefen erinrat örn att riksdagen
under en följd av år lämnat sitt medgivande till att möjligen uppkommande
besparingar å anslagen till vissa fortbildningskurser i alkoholfrågan
finge enligt Kungl. Majda bestämmande användas till utarbetande, utgivning
och spridning av materiel för nykterhetsundervisningen. Detta medgivande
hade emellertid, anför departementschefen, ännu icke kunnat utnyttjas,
beroende därpå att anslaget till undervisnings- och upplysningsverksamhet
för nykterhetens främjande, ur vilket medel till nämnda fortbildningskurser
utginge, ej vore reservationsanslag, varför vid respektive
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
209
budgetårs utgång förefintliga besparingar överfördes till rusdrycksmedelsfonden.
På detta sätt hade under årens lopp sammanlagt omkring 40,000
kronor tillförts nämnda fond utan att kunna tagas i anspråk för undervisningsmateriel.
Berörda förhållande vore anledningen till att nu särskilda
anslag måste äskas på riksstaten för sistberörda ändamål. För att undvika
den tidsutdräkt och omgång, detta medförde, torde riksdagen hava lämnat
ovan omförmälda medgivande, men örn detta medgivande skulle få någon
betydelse, syntes det nödvändigt, att anslaget till undervisnings- och upplysningsverksamhet
för nykterhetens främjande ändrades till reservationsanslag.
Då departementschefen i övrigt ej kunde finna några skäl, som
talade mot en sådan ändring, ansåge han sig böra förorda, att förslag härom
framställdes till riksdagen, varvid han erinrade örn att de båda andra
mera konstanta anslagen för nykterhets verksamheten hade reservationsanslags
natur.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må
a) till undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens
främjande anvisa för budgetåret 1930/1931 ett
• extra reservationsanslag av 184,000 kronor att utgå av stats
verkets
fond av rusdrycksmedel under de villkor, som av
Kungl. Majit prövas lämpliga samt till de av departementschefen
i statsrådsprotokollet omförmälda ändamål med högst
de av departementschefen angivna belopp,
b) medgiva, att möjligen uppkommande besparingar på
de till anordnande av en social fortbildningskurs för lärare
m. fl. samt av en allmän fortbildningskurs i alkoholfrågan
för studie- och ungdomsledare m. fl. avsedda belopp må,
enligt Kungl. Majlis bestämmande, användas till utarbetande,
utgivning och spridning av materiel för nykterhetsundervisningen,
c) till utarbetande och utgivning av materiel för nykterhetsundervisningen
anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra
reservationsanslag av 22,500 kronor att enligt de närmare
bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott meddela, utgå
av statsverkets fond av rusdrycksmedel.
266:o) I. enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 255) hemställer ut- Föreläsnings
Skottet,
°tionsverkk
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- samhet för
getår ägt rum, till föreläsnings- och instruktionsverksamhet nykterhetens
för nykterhetens främjande, bedriven i enlighet med de bestämmelser,
Kungl. Majit kan finna lämpligt fastställa, an
Bihang
till riksdagens protokoll 19SO. 6 sami. 8 haft. (Nr 8.) 14
Främjande i
övrigt av
nykterhet
och motarbetande
av
dryckenakapens
följder.
[256.]
Musikföreatällningar
för allmänheten.
[257.]
Folkliga
musikskolan
i Arvika
[258.]
jämte en i
ämnet väckt
motion.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
visa för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag
av 170,000 kronor att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 256) hemställer utäta
riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till främjande av nykterhet på andra sätt
än vad under punkterna 265 och 266 angivits samt till
motarbetande av dryckenskapens följder anvisa för budgetåret
1930/1931 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor
att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 257) hemställer utäta
riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt föreningar, som anordna
god orkestermusik för allmänheten, samt till inspektion av
ifrågavarande föreningars och orkestrars verksamhet anvisa
för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag å 57,000 kronor.
269:o) Kungl. Majit har (punkt 258) föreslagit riksdagen att till folkliga
musikskolan i Arvika för en minst 20 veckor lång kurs under verksamhetsåret
1930/1931 bevilja för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 6,000
kronor att utgå på de villkor, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.
Utredningen återfinnes å sid. 655—657 i statsrådsprotokollet.-
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr B. Sandler väckt motion (I: 57), vari hemställts, att riksdagen
måtte till folkliga musikskolan i Arvika för en minst 24 veckor lång kurs
under verksamhetsåret 1930/1931 bevilja för budgetåret 1930/1931 ett extra
anslag av 7,000 kronor att utgå på de villkor, Kungl. Majit kan finna gott
föreskriva.
På grund av en inom riksdagen väckt motion anvisade 1925 års riksdag
för budgetåret 1925/1926 till folkliga musikskolan i Arvika för en minst
20 veckor lång kurs under verksamhetsåret 1925/1926 ett extra anslag av
3,000 kronor, att utgå på de villkor, Kungl. Majit kunde finna gott föreskriva.
För vart och ett av budgetåren 1926/1929 har av riksdagen på
Kungl. Majits förslag för samma ändamål anvisats 5,000 kronor. Sedan
Kungl. Majit till 1929 års riksdag framlagt förslag örn anslag till skolan
med sistnämnda belopp men motionsvis hemställts örn ett till 7,000 kronor
förhöjt anslag, beviljade riksdagen för verksamhetsåret 1929/1930 ett anslag
av 6,000 kronor, vilket belopp genom beslut den 16 maj 1929 ställdes till
210
267:o) I
skottet,
268:o) I
skottet,
Statsutskottets utlåtande Nr S.
211
förfogande av styrelsen för folkliga musikskolan i Arvika för med anslaget
avsett ändamål, därvid för anslagets utgående föreskrevos enahanda villkor
som beträffande föregående verksamhetsår.
I en till skolöverstyrelsen ingiven skrivelse, som av överstyrelsen med
utlåtande den 31 augusti 1929 överlämnats till Kungl. Majit, har nu skolans
styrelse, med bifogande av förslag till inkomst- och utgiftsstat för skolans
vinterkurs 1930/1931 m. m., anhållit, att överstyrelsen måtte hos Kungl.
Majit göra framställning örn utverkande av anslag dels till skolans vinterkurs
1930/1931 med 7,000 kronor, dels ock till stipendier åt skolans elever
efter samma grunder, som gällde för elever vid folkhögskola.
Skolöverstyrelsen har i anledning härav anfört följande:
Redan i sin framställning den 31 augusti 1926 angående anslag för folk
undervisningen för budgetåret 1927/1928 hemställde överstyrelsen om en
höjning av anslaget till folkliga musikskolan i Arvika med 2,000 kronor
till 7,000 kronor. De skäl, som då av överstyrelsen anfördes härför och
som av överstyrelsen åberopades även i skrivelser den 31 augusti 1927 och
den 31 augusti 1928, synas överstyrelsen alltjämt äga gällande kraft. Förslaget
till utgiftsstat för arbetsåret 1930/1931 giver vid handen, att man
med alla medel sökt hålla utgifterna nere vid ett minimum, men då trots
detta en brist skulle uppstå, därest icke statsbidraget höjdes, synes överstyrelsen
den föreslagna höjningen av anslaget vara påkallad.
Vid framläggandet av proposition i ämnet till innevarande års riksdag
förklarade föredragande departementschefen, att han ansåge det vara styrkt,
att skolan på ett tillfredsställande sätt fyllde ett mera konstant bildningsbehov.
Skolan synes jämväl — såsom dess styrelse framhållit — närmast
vara att likställa med en folkhögskola. Arten av den undervisning som
meddelas vid skolan nödvändiggör givetvis även att eleverna i avsevärd
omfattning måste uppdelas i grupper, vilka närmast få anses motsvara parallellavdelningarna
vid en folkhögskola. Vid sådant förhållande och då
antalet elever vid skolan för närvarande uppgår till 57 eller avsevärt mera
än det antal av 35, som beträffande en folkhögskola erfordras för en förhöjning
av anslaget med 2,000 kronor, synes styrelsens begäran örn utververkande
av förhöjt anslag till skolan än mer berättigad. Det synes överstyrelsen
lämpligt att vid en sådan förhöjning av anslaget i enlighet
med vad i styrelsens skrivelse anförts den årliga undervisningstiden
bestämmes till 24 veckor och att bestämmelse härom intages i villkoren för
anslaget.
Vad slutligen angår styrelsens begäran örn anslag till stipendier åt elever
vid skolan, har överstyrelsen i avsaknad av tillräcklig utredning om behovet
härutinnan samt de kostnader, som därav skulle betingas, ansett sig
icke för närvarande vilja göra någon framställning om anslag till detta
ändamål.
Departementschefen har funnit sig icke kunna för närvarande förorda
större anslag till skolan än som utgår för innevarande budgetår eller 6,000
kronor.
Motionären har till stöd för sitt yrkande åberopat styrelsens för skolan
och skolöverstyrelsens framställningar i ämnet.
212
Statsutskottets utlåtande Nr S.
Utskottets
yttrande.
Motion om
anslag till
Malmö musikkonservatorium.
Utskottets
yttrande.
Befrämjande
av vissa i
samband med
biografväsendet
stående
ändamål.
[259.]
Vissa kostnader
för utdelning
av
statens räntefria
studielån.
[260.]
Utskottet har icke funnit tillräckliga skäl föreligga att mot Kungl. Maj:ts
förslag förorda högre anslag till skolan än 6,000 kronor. Utskottet biträder
alltså Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker den i ärendet väckta motionen.
I enlighet härmed hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å herr Sandlers ovannämnda motion (1:57),
i vad den skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag, till folkliga
musikskolan i Arvika för en minst 20 veckor lång kurs under
verksamhetsåret 1930/1931 bevilja förbudgetåret 1930/1931
ett extra anslag av 6,000 kronor att utgå på de villkor,
Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.
270:o) I en inom första kammaren av herr Johan Nilsson i Malmö väckt
motion (1:132) har hemställts, att riksdagen måtte besluta att för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra anslag av 6,000 kronor åt Malmö musikkonservatorium.
Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionen.
Enligt vad i motionen upplyses, har en hos Kungl. Majit gjord framställning
örn anslag till konservatoriets verksamhet icke blivit bifallen. Någon begäran
hos Kungl. Majit örn frågans framläggande för riksdagen lärer dock icke
hava gjorts. Då det här gäller ett helt nytt ändamål — en av motionären
gjord jämförelse med musikskolan i Arvika torde icke vara hållbar, enär
de båda anstalterna i väsentligt avseende hava skilda uppgifter — synes
det utskottet lämpligt, att Kungl. Majit först får taga ställning till spörsmålet,
huruvida berörda ändamål är av beskaffenhet att böra medelst anslag
av riksdagen understödjas. Med hänsyn härtill har utskottet ansett sig böra
avstyrka motionen.
Utskottet får alltså hemställa,
att herr Nilssons i Malmö ovannämnda motion (1:132)
icke må vinna riksdagens bifall.
27 l:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 259) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till befrämjande av vissa i samband med
biografväsendet stående ändamål för budgetåret 1930/1931
anvisa ett extra reservationsanslag å 50,000 kronor att utgå
med den fördelning och enligt de närmare villkor, som av
Kungl. Majit bestämmas.
272:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 260) hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
213
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1930/1931 anvisa
a) till ersättning åt postverket för dess bestyr med statens
räntefria studielån ett extra förslagsanslag av 1,850 kronor;
b) till bestridande av kostnaderna för den nämnd, som
under år 1931 må komma att handlägga ärenden rörande
omförmälda lån, ett extra anslag av 5,000 kronor.
Åtgärder för fysisk utbildning.
273:o) Kungl. Majit har (punkt 262) föreslagit riksdagen att till extra
personal vid gymnastiska centralinstitutet m. m. anvisa för budgetåret 1930/
1931 ett extra anslag av 7,410 kronor att utgå med den fördelning, som av
Kungl. Majit bestämmes.
Utredningen återfinnes å sid. 661—662 i statsrådsprotokollet.
Anslaget utgör för innevarande budgetår 6,510 kronor.
Enligt Kungl. Majits förslag skulle nu den i anslaget ingående anslagsposten
till extra vaktmästarbiträde höjas med 600 kronor från 1,440 kronor
till 2,040 kronor.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,
att riksdagen må till extra personal vid gymnastiska centralinstitutet
m. m. anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra
anslag av 7,410 kronor att utgå med den fördelning, som
av Kungl. Majit bestämmes.
274:o) Kungl. Majit har (punkt 263) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1930/1931 anvisa dels till täckande av brist i gymnastiska centralinstitutets
ordinarie reservationsanslag till materiel m. m. vid utgången av
budgetåret 1928/1929 ett extra anslag av 1,640 kronor; dels ock till nyanskaffning
av materiel för undervisning i anatomi och fysiologi vid gymnastiska
centralinstitutet ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 662—664 i statsrådsprotokollet.
1 samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr W. Björck väckt motion (1:130), vari föreslagits, att riksdagen
ville besluta att till nyanskaffning av materiel för undervisning i
anatomi och fysiologi vid Gymnastiska centralinstitutet förbudgetåret 1930/
1931 bevilja ett extra reservationsanslag av 4,000 kronor.
Beträffande de av motionären till stöd för bans framställning andrasia
skälen får utskottet hänvisa till motionen.
Extra personal
vid gymnastiska
centralinstitutet
m. m.
[262.]
Tackande av
brist i gymnastiska
centralinstitutets
anslag
till materiel
m. m.
[263.]
jämte en i
ämnet väckt
motion.
214
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottets
yttrande.
Alltsedan år 1925 har riksdagen årligen anvisat särskilda extra anslag till
täckande av uppkomna brister i gymnastiska centralinstitutets materielanslag;
för budgetåret 1929/1930 har för ändamålet beviljats 1,376 kronor.
Med anledning av att institutets ordinarie reservationsanslag till materiel
m. m., vilket år 1926 bestämts till 9,600 kronor, visat sig vara för knappt
beräknat, beslöt 1928 års riksdag på därom av Kungl. Majit gjord framställning
en förhöjning av anslaget, varvid detsamma, med hänsyn tagen
jämväl till vissa andra omständigheter, blev i riksstaten för budgetåret 1928/
1929 uppfört med 13,000 kronor. Samtidigt anvisade riksdagen till nyanskaffning
av materiel vid centralinstitutet för budgetåret 1928/1929 ett extra
reservationsanslag av 6,400 kronor.
Direktionen över gymnastiska centralinstitutet har gjort framställning dels
om medel till täckande av under budgetåret 1928/1929 uppkommen brist i
materielanslaget å 1,640 kronor, dels örn ett engångsanslag å 4,000 kronor
till anskaffning av materiel för undervisningen i anatomi och fysiologi vid
institutet.
Vad först angår den under budgetåret 1928/1929 uppkomna bristen i
gymnastiska centralinstitutets ordinarie anslag till materiel m. m., har departementschefen
erinrat, att med den år 1928 beslutade höjningen av
sagda anslag avsågs framför allt att förebygga, att anslaget år efter år skulle
överskridas. Det syntes honom därför vara i viss mån ägnat att förvåna,
att ett sådant överskridande ägt rum även budgetåret 1928/1929. Med
hänsyn till den förklaring rörande orsakerna till överskridandet, som i direktionens
skrivelse förebragts, har lian emellertid tillstyrkt, att medel till bristens
täckande även denna gång äskas hos riksdagen. Det torde, anför departementschefen,
vara att förvänta, att materielanskaffningen vid institutet
hädanefter kommer att hållas inom ramen för i vederbörlig ordning beviljade
anslag.
Det av direktionen begärda engångsanslaget till anskaffande av viss materiel
för undervisningen avser dels ett belopp av 1,000 kronor till undervisningsmateriel
i anatomi och dels ett belopp av 3,000 kronor till undervisningsmateriel
i fysiologi. Departementschefen har funnit det för undervisningens
behöriga bedrivande nödvändigt, att ett sådant anslag ställes till
direktionens förfogande men sett sig föranlåten att tillstyrka en begränsning
av anslagets belopp från av direktionen begärda 4,000 kronor till 2,000 kronor.
Mot Kungl. Maj:ts förslag örn anslag till täckande av brist i institutets
anslag till materiel m. m. har utskottet intet att erinra.
Vad beträffar anslaget till nyanskaffning av materiel för undervisningen i
anatomi och fysiologi har utskottet, med hänsyn till vikten av att institutet
för berörda undervisning förfogar över nödiga hjälpmedel, funnit sig böra
tillstyrka den av motionären föreslagna höjningen av anslaget till 4,000
kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
215
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må för budgetåret 1930/1931 anvisa
a) till täckande av brist i gymnastiska centralinstitutets
ordinarie reservationsanslag till materiel m. m. vid utgången
av budgetåret 1928/1929 ett extra anslag av 1,640 kronor;
b) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall
till herr Björcks ovannämnda motion (I: 130) till nyanskaffning
av materiel för undervisning i anatomi och fysiologi
vid gymnastiska centralinstitutet ett extra reservationsanslag
av 4,000 kronor.
275:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 264) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understödjande av idrotten anvisa för
budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 120,000 kronor,
därav till svenska gymnastikförbundet 55,000 kronor, att
utgå på de villkor, Kungl. Majit kan hnna skäl bestämma.
276:o) Kungl. Majit har (punkt 265) föreslagit riksdagen att till understödjande
av skididrotten bland ungdomeu anvisa för budgetåret 1930/1931
ett extra reservationsanslag av 34,500 kronor att utgå på de villkor, Kungl.
Majit kan finna gott bestämma.
Utredningen återfinnes å sid. 666—669 i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr W. Björck m. fl.
(I: 31) och den andra inom andra kammaren av herr G. A. Björkman m. fl.
(II: 204), i vilka motioner hemställts, att riksdagen ville till understödjande
av skididrotten bland ungdomen anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra
reservationsanslag av 40,000 kronor att utgå på de villkor, Kungl. Majit
kan finna gott bestämma.
Beträffande de av motionärerna till stöd för denna framställning andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionen I: 31.
För ifrågavarande ändamål utgår för innevarande budgetår ett extra anslag
av 34,500 kronor. Motionärernas förslag, som överensstämmer med en av
skolöverstyrelsen i ämnet gjord hemställan, vilken departementschefen av
statsfinansiella skäl funnit sig icke kunna tillmötesgå, avser en höjning av
anslagsbeloppet dels med 3,500 kronor för att jämväl de högre skolornas
lärare skulle kunna beredas tillfälle att erhålla en utbildning, som sätter
dem i stånd att leda skidutbildningen bland dessa läroanstalters ungdom,
dels med 1,000 kronor för utbildning av ledare för fjällfärderna i större
omfattning än hittills, dels med 500 kronor för åstadkommande av för skolbruk
avsedda handledningar i skidlöpning och dels med 500 kronor för de
på grund av verksamhetens utökning stegrade administrationskostnaderna.
Understödjande
av
idrotten.
[264.]
Understödjande
av skididrotten
bland ungdomen
[265.
]
jämte två i
ämnet väckta
motioner.
216
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottets
yttrande.
Understöd
åt s. k. friluftsläger
för
skolbarn
[266.]
jämte en i
ämnet väckt
motion.
Utskottets
yttrande.
Utskottet finner de ändamål, för vilkas tillgodoseende en anslagsökning
av motionärerna ifrågasatts, vara behjärtansvärda men anser icke tillräckliga
skäl föreligga att mot Kungl. Maj:ts förslag nu förorda den begärda ökningen.
Utskottet vill härvid jämväl erinra om att anslaget senast vid 1929
års riksdag undergick en höjning med 4,500 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å herrar Björcks m. fl. och Björkmans
m. fl. ovannämnda motioner (I: 31 och II: 204), i vad dessa
motioner skilja sig från Kungl. Majits förslag, till understödjande
av skididrotten bland ungdomen anvisa för budgetåret
1930/1931 ett extra reservationsanslag av 34,500
kronor att utgå på de villkor, Kungl. Majit kan finna gott
bestämma.
277:o) Kungl. Majit har (punkt 266) föreslagit riksdagen att till understöd
åt s. k. friluftsläger för skolbarn anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra
reservationsanslag av 10,000 kronor att utgå på de villkor, Kungl. Majit
kan finna skäl bestämma.
Utredningen återfinnes å sid. 669—670 i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr W. Björck väckt motion (I: 131), vari hemställts, att riksdagen
ville besluta att till understöd av s. k. friluftsläger för skolbarn anvisa
för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor,
att utgå på de villkor Kungl. Majit kan finna skäl bestämma.
Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning anförda
skälen får utskottet hänvisa till motionen.
För ifrågavarande ändamål utgår jämväl för innevarande budgetår ett
extra reservationsanslag av 10,000 kronor. Motionärens förslag om höjning
av detta anslag till 15,000 kronor överensstämmer med en av skolöverstyrelsen
i ämnet gjord hemställan.
Med hänsyn till de gynnsamma erfarenheterna av de hittills anordnade
friluftslägren och då det måste anses särskilt angeläget, att obemedlade och
mindre bemedlade elever i största möjliga utsträckning beredas tillfälle att
deltaga i lägren, har utskottet funnit sig böra förorda en höjning av
det av Kungl. Majit äskade beloppet. Utskottet har dock härvid ansett
sig böra stanna vid en ökning med 2,500 kronor, varigenom för nästkommande
budgetår skulle komma att stå till förfogande för ändamålet ett
anslag av 12,500 kronor.
Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må, med anledning av Kungl. Majits förslag
samt herr Björcks ovannämnda motion (I: 131) till
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
217
understöd åt s. k. friluftsläger för skolbarn anvisa för budgetåret
1930/1931 ett extra reservationsanslag av 12,500
kronor att utgå på de villkor, Kungl. Majit kan finna skäl
bestämma.
Understöd åt vetenskap, vitterhet och
konst m. m.
278:o) I
skottet,
enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 267) hemställer utäta
riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till svenska fornskriftsällskapet för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor
under villkor att sällskapet kostnadsfritt för statens räkning
avlämnar 150 exemplar av sina under år 1930 utgivna
arbeten.
Svenska fornskriftsällskapet.
[267.]
279:o) I
skottet,
enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 268) hemställer utäta
riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt samfundet för utgivande
av handskrifter rörande Skandinaviens historia för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor
under villkor att samfundet till ecklesiastikdepartementet
avlämnar 50 exemplar av den för år 1929 avsedda publikationen.
Samfundet
för utirivande
av handskrifter
rörande
Skandinaviens
historia.
[268.]
280:o) I enlighet med Kungl. Marits förslag (punkt 269) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understödjande av svenska vitterhetssamfundets
verksamhet under år 1930 anvisa för budgetåret
1930/1931 ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor
att utgå på de villkor, Kungl. Majit kan finna skäl bestämma.
Svenska
vitterhets
samfundet.
[269.]
281 :o) Sedan 1928 års riksdag till understöd under tiden den 1 juli 1928
—den 30 juni 1931 åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt förtjänst
beviljat ett belopp av 60,000 kronor samt därav för ett vart av
budgetåren 1928/1930 anvisat ett extra anslag av 20,000 kronor, har nu
Understöd åt
inhemska
skönlitterära
författare.
[270.]
218
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Undersökning
av svenska
ortnamn
och folkmål
[271.]
jämte fyra i
ämnet väckta
motioner.
Nusvensk
ordbok
[272.]
jämte en i
ämnet väckt
motion.
Kungl. Maj:t (punkt 270) föreslagit riksdagen att av förstnämnda belopp,
60.000 kronor, för budgetåret 1930/1931 såsom extra anslag anvisa återstående
beloppet, 20,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må av det av 1928 års riksdag till understöd
under tiden den 1 juli 1928—den 30 juni 1931 åt inhemska
skönlitterära författare av utmärkt förtjänst beviljade
anslaget av 60,000 kronor att efter grunder och på villkor,
som av Kungl. Majit bestämdes, efter sakkunnigas hörande
av Kungl. Majit fördelas mellan därav förtjänta vitterhetsidkare,
för budgetåret 1930/1931 såsom extra anslag anvisa
återstående beloppet, 20,000 kronor.
282:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt .271) föreslagit riksdagen angående
undersökning av svenska ortnamn och folkmål ävensom beträffande
dels en inom första kammaren av herr K. G. Westman m. fl. väckt motion
(I: 195) om anslag till bestridande av kostnader för ortnamnsundersökningarna
i riket, dels en inom andra kammaren av herr E. Wigforss m. fl.
väckt motion (lii 216) örn avslag å Kungl. Majits förslag örn organiserandet
av ortnamnsundersökningarna m. m., dels ock två likalydande motioner,
väckta den ena inom första kammaren av herr N. J. F. Almkvist m. fl.
(I: 139) och den andra inom andra kammaren av herr A. Thomson m. fl.
(II: 307) örn ökat anslag till bestridande av med landsmålsundersökningar
i riket förenade kostnader, kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.
283:o) Kungl. Majit har (punkt 272) föreslagit riksdagen att dels såsom
understöd åt docenten O. Östergren för fortsatt utgivande av hans arbete
»Nusvensk ordbok» anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av
10.000 kronor, dels ock för bestridande av kostnader för teknisk hjälp vid
ordbokens utgivning samt för böcker och materiel anvisa för samma budgetår
ett extra reservationsanslag av 4,000 kronor, allt att utgå på de villkor,
Kungl. Majit kan finna gott bestämma.
Utredningen återfinnes å sid. 703—710 i statsrådsprotokollet.
I samband härmed bär utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr A. Olsson i Mora väckt motion (lii 324), vari hemställts,
att riksdagen med avslag å Kungl. Majits proposition om höjt anslag till
utgivande av »Nusvensk ordbok» måtte såsom understöd åt docenten O.
Östergren för fortsatt utgivande av hans arbete »Nusvensk ordbok» för
budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 6,000 kronor, att utgå på
de villkor, Kungl. Majit kan finna gott bestämma.
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 219
Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionen.
På Kungl. Maj:ts därom gjorda förslag beviljade 1919 års riksdag såsom
understöd åt docenten Ostergren för fullföljande och avslutande under åren
1920/1929 av hans arbete »Nusvensk ordbok» ett anslag av 56,000 kronor
och anvisade därav på extra stat för år 1920 såsom förslagsanslag, högst,
ett belopp av 5,000 kronor under villkor, att Östergren till ecklesiastikdepartementet
avlämnade det antal exemplar, som av Kungl. Maj :t bestämdes, av
dels dittills utkomna, dels ock under anslagsåret utkommande häften av
ifrågavarande ordbok, och skulle det för år 1920 anvisade anslaget jämväl
i övrigt utgå efter de närmare bestämmelser, Kungl. Majit kunde finna gott
meddela.
Av berörda anslag 56,000 kronor anvisade riksdagen vidare för vart och
ett av åren 1921/1922 5,000 kronor, för första halvåret 1923 2,500 kronor,
för budgetåret 1923/1924 5,500 kronor och för vart och ett av budgetåren
1924/1929 6,000 kronor. Av anslaget återstod sålunda vid ingången av budgetåret
1929/1930 ett icke anvisat belopp av 3,000 kronor.
Under punkt 267 av 1929 års åttonde huvudtitel föreslog Kungl. Majit
riksdagen att
dels av det år 1919 såsom understöd åt docenten Östergren för fullföljande
och avslutande under åren 1920/1929 av hans arbete »Nusvensk
ordbok» beviljade beloppet av 56,000 kronor för budgetåret 1929/1930 såsom
extra anslag anvisa återstoden, 3,000 kronor;
dels såsom understöd åt docenten Östergren för fortsatt utgivande av berörda
arbete anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 7,000
kronor;
dels ock för bestridande av kostnader för teknisk hjälp vid ordbokens utgivning
samt för böcker och materiel anvisa för samma budgetår ett extra
reservationsanslag av 4,000 kronor, allt att utgå på de villkor, Kungl. Majit
kunde finna gott bestämma.
I skrivelse den 26 april 1929, nr 8 A, anförde riksdagen under punkt
250 med anledning av Kungl. Majits sålunda gjorda framställning bland
annat:
Då riksdagen år 1919 anslog medel till ifrågavarande ordboksarbete, beräknades,
att arbetet skulle kunna avslutas under den tidsperiod, åren 1920
/1929, för vilken anslag beviljades. På sätt av den nu föreliggande utredningen
framgår, har så emellertid icke blivit fallet. Annu är utgivningsarbetet
icke ens till hälften fullbordat. Då det nu ifrågasättes, att riksdagen
jämväl i fortsättningen skulle anslå medel för ändamålet och dessutom i ökad
omfattning, vill riksdagen visserligen hava uttalat, att arbetets från sakkunnigt
håll vitsordade höga kvalitet och stora betydelse såväl för språkforsk
-
220
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
ningen som för undervisningen och den allmänna upplysningsverksamheten
synas göra det önskvärt, att arbetet bringas till fullbordan. Riksdagen har
dock icke ansett sig böra ytterligare lämna sin medverkan härtill, förrän
en plan framlägges för arbetets fortsatta bedrivande, som gör det tydligt,
att arbetets utgivande kan inom rimlig tid avslutas. Riksdagen kan därför
icke bifalla Kungl. Maj:ts förslag, sådant det här föreligger. Mot anvisande
av återstoden, 3,000 kronor, av det år 1919 beviljade beloppet har riksdagen
emellertid intet att erinra, och då Ostergren under de senaste åren erhållit
en ersättning av 6,000 kronor för år, synes det riksdagen skäligt att, utöver
nämnda 3,000 kronor, ytterligare 3,000 kronor anslås för budgetåret 1929/
1930, på det att Ostergren jämväl för sistnämnda år må erhålla en till 6,000
kronor uppgående gottgörelse.
Under åberopande av vad sålunda anförts, anmälde riksdagen, att riksdagen
dels, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i denna del, av det år 1919 såsom
understöd åt docenten Ostergren för fullföljande och avslutande under
åren 1920/1929 av hans arbete »Nusvensk ordbok» beviljade beloppet av
56,000 kronor för budgetåret 1929/1930 såsom extra anslag anvisat återstoden,
3,000 kronor,
dels såsom understöd åt docenten Östergren för fortsatt utgivande av berörda
arbete anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 3,000
kronor,
dels ock avslagit Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avsåge anvisande för
budgetåret 1929/1930 av anslag för bestridande av kostnader för teknisk
hjälp vid ordbokens utgivning m. m.
Genom beslut den 16 maj 1929 anbefallde Kungl. Maj:t länsstyrelsen i
Uppsala att till docenten Östergren av de för budgetåret 1929/1930 anvisade
extra anslagen å tillhopa 6,000 kronor till fullföljande av hans arbete »Nusvensk
ordbok» utbetala ett belopp av 1,500 kronor i mitten av envar av
månaderna augusti och november 1929 samt februari och maj 1930, med
skyldighet för Östergren att till ecklesiastikdepartementet överlämna, i den
mån de utgåves från trycket, under anslagstiden utkommande häften av
nämnda arbete i 30 exemplar. Tillika anbefallde Kungl. Majit kanslersämbetet
för rikets universitet att genom vederbörande u n i versi tets m vn d i gheter
från Östergren införskaffa en plan för ifrågavarande ordboks fortsatta
utgivande samt därmed jämte de yttranden över planen, som kunde befinnas
erforderliga, ävensom eget utlåtande till Kungl. Majit inkomma i samband
med avgivande av framställningar, avsedda att föreläggas 1930 års
riksdag.
Med anledning av vad sålunda förekommit har rektorsämbetet vid universitetet
i Uppsala från docenten Östergren införskaffat en plan för ordbokens
fortsatta utgivande, innehållande jämväl utförliga beräkningar angående
den tid, som härför kunde ytterligare beräknas åtgå. Enligt denna
plan skulle — örn intet oförutsett inträffade samt under iakttagande av vissa
för övrigt redan under senaste året använda tidsbesparande arbetsmetoder —
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
221
arbetet kunna slutföras inom en tid av tio år, räknat från och med 1 juli
1930. Departementschefen har medgivit, att den sålunda nu beräknade
tiden högst avsevärt kommer att överskrida den, som beräknades, när statsmakternas
bistånd för bär ifrågavarande arbete första gången påkallades,
men all erfarenhet hade, framhåller departementschefen, ju givit vid handen,
huru ytterst vanskligt det vore att beräkna den för ett ordboksarbete erforderliga
tiden — i all synnerhet vid arbetets början. Med hänsyn icke
minst till betydelsen av att docenten Ostergren sättes i tillfälle att fullborda
sitt livsverk har departementschefen varmt förordat förslag i ämnet till
riksdagen. Den år 1929 framlagda beräkningen av de årliga kostnaderna
slutade, erinrar departementschefen, å ett sammanlagt belopp av 14,000
kronor — därav 10,000 kronor såsom understöd åt docenten Ostergren och
4,000 kronor för bestridande av kostnader för teknisk hjälp vid ordbokens
utgivning samt för böcker och materiel. Departementschefen har funnit
sig böra vidhålla denna beräkning. Då ersättningsbeloppet beräknats innefatta
jämväl dyrtidstillägg, borde givetvis å detsamma icke utgå sådant tillägg
I
motionen har framhållits, att det i betraktande av konsekvenserna syntes
uteslutet, att årets riksdag skulle i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
höja anslaget till »Nusvensk ordbok». Arbetets höga vetenskapliga kvalitet
och dess stora praktiska användbarhet erkändes gärna, och naturligtvis vore
det önskvärt att förpliktelsen till arbetets fullbordan, örn än sent, bleve infriad,
men även örn man bortsåge från de första, fullständigt vilseledande
uppgifterna och beräkningarna och öppnade en betydande marginal för de
ändrade dispositioner, som föranletts av tidens brådskande och rika utveckling,
vore det icke möjligt att fullständigt förbise, att för ordbokens avslutande
fortfarande beräknades tio år, räknat från den 1 juli 1930, eller lika
lång ytterligare tid, som den vilken beräknades år 1918.
Med hänsyn till ifrågavarande arbetes värdefulla beskaffenhet anser sig
utskottet böra förorda fortsatt anslag för dess utgivande. Utskottet vill
emellertid därvid inskärpa vikten av att den nu framlagda planen för arbetets
fullbordan iakttages, så att arbetet inom den nu beräknade tiden eller
eventuellt tidigare föres till slut.
Vad beträffar den föreslagna ökningen av ersättningen åt docenten Ostergren
anser utskottet skäligt, att någon höjning av densamma sker, men kan
för sin del ej förorda högre belopp än 8,000 kronor.
Mot det föreslagna anslaget å 4,000 kronor till teknisk hjälp vid ordbokens
utgivning samt för böcker och materiel har utskottet intet att erinra.
Utskottet hemställer alltså
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och herr Olssons i Mora ovannämnda motion (II: 324),
a) såsom understöd åt docenten O. Ostergren för fort
-
Utskottets
yttrande.
Tidskriften
Svenska
landsmål
och svenskt
folkliv.
[273.]
Ordbok över
Gotlands
folkmål.
[274.]
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
satt utgivande av hans arbete »Nusvensk ordbok» anvisa
för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 8,000 kronor;
b) för bestridande av kostnader för teknisk hjälp vid
ordbokens utgivning samt för böcker och materiel anvisa
för samma budgetår ett extra reservationsanslag av 4,000
kronor allt att utgå på de villkor, Kungl. Majit kan finna
gott bestämma.
enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 273) hemställer utäta
riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra
anslag av 6,350 kronor att på de villkor, Kungl. Majit kan
finna lämpligt bestämma, användas till understöd för utgivande
under år 1930 av tidskriften »Svenska landsmål och
svenskt folkliv».
285:o) Kungl. Majit har (punkt 274) föreslagit riksdagen att till understöd
för utgivande av ordbok över Gotlands folkmål för budgetåret 1930/
1931 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor att utgå på de villkor, Kungl.
Majit kan finna lämpligt bestämma.
Utredningen återfinnes å sid. 711—712 i statsrådsprotokollet.
I statsverkspropositionen till 1924 års riksdag föreslog Kungl. Majit riksdagen
att till understöd för utgivande av ordbok över Gotlands folkmål för
budgetåret 1924/1925 anvisa ett extra anslag av 1,000 kronor, att utgå på
de villkor, Kungl. Majit kunde finna lämpligt bestämma.
Riksdagens beslut utföll i enlighet med Kungl. Majits framställning. Jämväl
för budgetåret 1925/1926 utgick för ändamålet ett anslag å 1,000 kronor.
I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 219 av 1926 års åttonde
huvudtitel) höjde 1926 års riksdag anslaget för budgetåret 1926/1927 till
3,000 kronor, och samma belopp har av riksdagen anvisats för vart och ett
av budgetåren 1927/1930.
I den framställning, som låg till grund för Kungl. Majits ovanberörda
förslag till 1926 års riksdag, meddelades, att från enskilt håll anbud ingått
örn betydande bidrag till bestridande av kostnaderna för ordboken, närmare
bestämt så, att av enskilda medel skulle täckas kostnaderna för arbetets
tryckning, under förutsättning dels att av allmänna medel bekostades själva
redaktionsarbetet, dels att arbetet bedreves med den fart, att ordboken kunde
antagas i sin helhet föreligga färdig inom högst 5 år. Det från enskilt
håll erbjudna tryckningsbidraget beräknades till omkring 15,000 kronor.
Det höjda statsanslaget betingades alltså av arbetets forcerade utgivande.
Departementschefen meddelade vidare att, enligt vad han inhämtat, hinder
icke mötte mot att de utlovade donationsmedlen komme att stå till förfo
-
222
284:o) I
skottet,
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 223
gande även om utgivningstiden för ordboken skulle komma att sträcka sig
något över fem år.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag örn anslag
för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1930/1931 med samma belopp
som för innevarande budgetår. Därest emellertid jämväl för tid efter budgetåret
1930/1931 anslag för ändamålet påkallas, förväntar utskottet, att en
framställning härom åtföljes av plan, utvisande inom vilken tid arbetet kan
beräknas vara avslutat.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må till understöd för utgivande av ordbok
över Gotlands folkmål för budgetåret 1930/1931 anvisa ett
extra anslag av 3,000 kronor att utgå på de villkor, Kungl.
Majit kan finna lämpligt bestämma.
286:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 275) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till undersökningar rörande lapskt folkliv och
lapskt språk för budgetåret 1930/1931 anvisa till Norrbottens
läns hembygdsförening ett extra anslag av 4,000 kronor
med rätt för Kungl. Majit att beträffande ifrågavarande
anslag meddela de närmare bestämmelser, som kunna befinnas
nödvändiga.
287:o) Kungl. Majit har (punkt 276) föreslagit riksdagen att till utredigering
och tryckning av framlidne revisionssekreteraren Nils Anderssons efterlämnade
samlingar av äldre svensk folkmusik anvisa för budgetåret 1930/
1931 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor att utgå på de villkor,
som av Kungl. Majit bestämmas.
Utredningen återfinnes å sid 712—714 i statsrådsprotokollet.
I statsverkspropositionen till 1923 års riksdag föreslog Kungl. Majit riksdagen
att till utredigering i tryckfärdigt skick av framlidne revisionssekreteraren
Nils Anderssons efterlämnade samlingar av äldre svensk folkmusik
anvisa för budgetåret 1923/1924 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor
att utgå på de villkor, som av Kungl. Majit bestämdes. Beträffande
tillkomsten av ifrågavarande samlingar, planen för deras utredigering samt
skälen för framställningen i ämnet till riksdagen torde få hänvisas till 1923
års åttonde huvudtitel, punkten 271. Såsom av den där lämnade redogö
reisen framgår beräknades kostnaden för redigeringen uppgå till 10,000 kronor
för år.
Riksdagens beslut utföll i enlighet med Kungl. Majits framställning.
I enlighet med Kungl. Majits därom framställda förslag har vidare riks
-
Utskottets
yttrande.
Undersökningar
rörande
lapskt
folkliv och
lapskt språk.
[275.]
Äldre svensk
folkmusik.
[276.]
224
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottets
yttrande.
Föreningen
Pietää.
[277.]
Verket
»Sveriges
kyrkor,
konsthistoriskt
inventarium»
[278.
]
jämte en i
ämnet väckt,
motion.
dagen för här ifrågavarande ändamål för ett vart av budgetåren 1924/1930
anvisat ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.
Riksdagen har för här ifrågavarande ändamål anvisat medel från och med
budgetåret 1923/1924. De sålunda anvisade medlen uppgå till ett sammanlagt
belopp av 70,000 kronor. Utskottet anser sig böra tillstyrka det nu
gjorda anslagsäskandet men finner önskligt, att, innan eventuellt ytterligare
medel anvisas för ändamålet, en plan framlägges för riksdagen rörande den
tid, som kan beräknas åtgå för arbetets slutförande, ävensom närmare beräkning
angående kostnaderna härför.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till utredigering och tryckning av framlidne
revisionssekreteraren Nils Anderssons efterlämnade samlingar
av äldre svensk folkmusik anvisa för budgetåret 1930/
1931 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor att utgå
på de villkor, som av Kungl. Maj:t bestämmas.
288:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 277) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till främjande av föreningen Pietas’ verksamhet
under år 1930 anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra
anslag av 2,500 kronor under villkor att föreningen till statens
historiska museum med äganderätt överlämnar genom
föreningens försorg utförda fotografier, register och beskrivningar
över behandlade föremål.
289:o) Kungl. Maj:t har (punkt 278) föreslagit riksdagen att såsom bidrag
till fortsatt utgivande under år 1930 genom riksantikvarien S. Curman och
professorn J. Roosval av verket »Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium»
anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 10,000
kronor att utgå på de närmare villkor, Kungl. Majit kan finna skäl bestämma.
Utredningen återfinnes å sid. 715 i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr V. Hydén väckt motion (I: 138), vari hemställts, att riksdagen
såsom bidrag till fortsatt utgivande av det av riksantikvarien S. Curman
och professorn J. Roosval utgivna verket »Sveriges kyrkor, konsthistoriskt
inventarium» ville anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag
av 20,000 kronor att utgå på de närmare villkor Kungl. Majit
kan finna skäl bestämma.
Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionen.
Till fortsatt utgivande av verket »Sveriges kyrkor, konsthistoriskt in ven
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
225
tanum», utgivet av riksantikvarien S. Curman och professorn J. Roosval,
har från och med år 1914, dock med visst avbrott, utgått anslag av statsmedel.
För vart och ett av budgetåren 1924/1930 har anslaget varit bestämt
till 10,000 kronor. Curman och Roosval hava nu — med framhållande av
vikten av att ifrågavarande arbete bedrives med största möjliga skyndsamhet
— hemställt örn beredande för budgetåret 1930/1931 av samma anslagsbelopp,
som utgått under åren 1920/1922, eller 20,000 kronor.
Departementschefen har —- under framhållande av önskvärdheten av att
ökade medel nu kunde beredas för fullföljande i raskare takt av det betydelsefulla
arbetet — likväl ansett sig nu icke kunna förorda högre belopp,
än som för motsvarande ändamål anvisats för ett vart av budgetåren 1924/
1930, eller alltså 10,000 kronor.
Med hänsyn till ifrågavarande arbetes stora betydelse ur såväl konstvetenskaplig
som allmän kulturhistorisk synpunkt och för hembygdskännedomen
har utskottet, i syfte att arbetets utgivande må kunna påskyndas, ansett sig
böra förorda någon ökning av det av Kungl. Majit äskade anslaget. Utskottet
har dock icke funnit sig kunna helt tillmötesgå motionärens yrkande
utan vill stanna vid att föreslå en höjning av anslaget till 15,000 kronor.
Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må, med anledning av Kungl. Majits förslag
och herr Rydéns ovannämnda motion (I: 138), såsom bidrag
till fortsatt utgivande under år 1930 genom riksantikvarien
S. Curman och professorn J. Roosval av verket »Sveriges
kyrkor, konsthistoriskt inventarium» anvisa för budgetåret
1930/1931 ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor att
utgå på de närmare villkor, Kungl. Majit kan finna skäl
bestämma.
Utskottets
yttrande.
290:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 279) hemställer ut- Svenska
Skottet, naturskydds
att
riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till främjande av svenska naturskyddsföreningens
verksamhet för budgetåret 1930/1931 anvisa ett
extra anslag av 2,500 kronor att utgå under de villkor, som
av Kungl. Majit bestämmas.
291:o) Sedan 1929 års riksdag såsom understöd åt kontraktsprosten L. P.
R. Matsson för fullföljande under budgetåren 1929/1934 av hans Rosa-forskningar
beviljat ett anslag av 24,000 kronor samt därav för budgetåret 1929/
1930 anvisat ett belopp av 4,800 kronor, har nu Kungl. Majit (punkt 280)
föreslagit riksdagen att av förstnämnda belopp, 24,000 kronor, för budgetåret
1930/1931 anvisa såsom extra anslag 4,800 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1980. 6 sami. 8 häft. (Nr 8.) 15
Understöd åt
kontraktsprosten
L. P.
It. Matsson
för fullföljande
av hans
Rosa forskningar.
[280.]
15
226
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Motion om
anslag för
visst vetenskapligt
ändamål
till
filosofie doktorn
H. Dahlstedt.
Utskottets
yttrande.
Motion om
anslag till
undersökningar
om
Norrlands
fornhistoria.
Utskottets
yttrande.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må av det såsom understöd åt kontraktsprosten
L. P. R. Matsson för fullföljande under budgetåren
1929/1934 av hans Rosa-forskningar beviljade anslaget å
24,000 kronor för budgetåret 1930/1931 anvisa såsom extra
anslag 4,800 kronor.
292:o) I en inom andra kammaren av herr B. Holmgren väckt motion
(II: 137) har hemställts, att riksdagen ville bevilja ett extra reservationsanslag
av 3,000 kronor till doktor H. Dahlstedt för avslutande av hans monografi
över de svenska arterna av släktet Taraxacum.
Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionen.
Enligt vad utskottet inhämtat, har Dahlstedt tidigare av Kungl. Maj:t tilldelats
understöd från anslaget till utgivande av tidskrifter, lärda verk och
läroböcker, men den senast gjorda ansökningen örn sådant understöd har
av Kungl. Majit avslagits. Det torde kunna förutsättas, att, om ifrågavarande
vetenskapliga arbete anses vara av sådant värde, att särskilt anslag
för dess fullbordande bör av riksdagen beviljas, en hos Kungl. Majit i sådant
syfte av vederbörande gjord framställning skall vinna beaktande och
föranleda åtgärd från Kungl. Majits sida. För egen del anser sig utskottet
icke kunna på grundval av den föreliggande motionen förorda anvisande
av medel för ändamålet.
Utskottet får därför hemställa,
att herr Holmgrens ovannämnda motion (lii 137) icke må
vinna riksdagens bifall.
293:o) I en inom andra kammaren av herr P. J. Edberg m. fl. väckt motion
(lii 325) har hemställts, att riksdagen måtte till undersökningar rörande
Norrlands fornhistoria samt för undersökningsresultatens publicerande anvisa
för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 6,000 kronor.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionen.
Utskottet vill icke förneka, att de undersökningar, varom här är fråga,
äga sitt stora intresse även ur det allmännas synpunkt, men då det i förevarande
fall gäller ett mycket omfattande företag, som säkerligen under
avsevärd tid framåt skulle komma att påkalla statens ekonomiska hjälp,
finner sig utskottet icke kunna på grundval av enskild motion förorda anslag
för ändamålet.
Utskottet hemställer därför,
att herr Edbergs m. fl. ovannämnda motion (lii 325) icke
må vinna riksdagens bifall.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
227
294:o) Kungl. Majit har (punkt 281) föreslagit riksdagen att för beredande
av delaktighet för Sverige i Ramsay Memorial Fund bevilja ett anslag
av 27,000 kronor och därav för budgetåret 1930/1931 såsom extra
anslag anvisa ett belopp av 5,400 kronor att utgå efter Kungl. Majits beprövande
och på de villkor, Kungl. Majit kan finna skäligt föreskriva.
Utredningen återfinnes å sid. 717 i statsrådsprotokollet.
För beredande av delaktighet för Sverige i förenämnda stiftelse beviljade
1920 års riksdag ett anslag av 27,000 kronor och anvisades därav ett belopp
av 5,400 kronor för ett vart av därpå följande fem år. Vidare beviljade
1925 års riksdag för samma ändamål ett anslag av 27,000 kronor; av sistnämnda
anslag har sedermera riksdagen för ett vart av budgetåren 1925/
1930 anvisat ett belopp av i medeltal 5,400 kronor. Kungl. Majits förslag
innebär fortsatt anslag för ändamålet under ytterligare en femårsperiod.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,
att riksdagen må för beredande av delaktighet för Sverige
i Ramsay Memorial Fund bevilja ett anslag av 27,000 kronor
och därav för budgetåret 1930/1931 såsom extra anslag anvisa
ett belopp av 5,400 kronor att utgå efter Kungl. Majits
beprövande och på de villkor, Kungl. Majit kan finna skäligt
föreskriva.
295:o) Sedan 1929 års riksdag till förhyrande för en tid av tre år från
och med den 1 juli 1929 av ett arbetsbord vid den zoologiska stationen i
Neapel beviljat ett extra anslag av 5,400 kronor samt därav anvisat för
budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 1,800 kronor, har nu Kungl. Majit
(punkt 282) föreslagit riksdagen att av nämnda år 1929 beviljade extra
anslag å 5,400 kronor för budgetåret 1930/1931 anvisa ett belopp av 1,800
kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må av det år 1929 till förhyrande för en
tid av tre år från och med den 1 juli 1929 av ett arbetsbord
vid den zoologiska stationen i Neapel beviljade extra
anslaget å 5,400 kronor för budgetåret 1930/1931 anvisa ett
belopp av 1,800 kronor.
296:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 283) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt ryske undersåten Alexander
Sibiriakoff för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag
av 3,000 kronor.
Delaktighet
för Sverige i
Ramsay Memorial
Fund.
[281.].
Arbetsbord
vid den zoologiska
stationen
i Neapel.
[282.]
Understöd
åt ryske
undersåten
Alexander
Sibiriakoff.
[283.]
228
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Magnetisk
uppmätning
av Sveriges
fastland.
[284.]
Förstärkande
av reservationsanslaget
till utgivande
av tid skrifter,
lärda verk
och läroböcker
[285.
]
jämte två i
ämnet väckta
motioner.
297:o) Sedan 1928 års riksdag till magnetisk uppmätning av Sveriges
fastland beviljat ett belopp av 60,000 kronor samt därav anvisat för ett vart
av budgetåren 1928/1930 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor, har
nu Kungl. Maj:t (punkt 284) föreslagit riksdagen att av omförmälda belopp
av 60,000 kronor för budgetåret 1930/1931 såsom extra reservationsanslag
anvisa 10,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må av det år 1928 till magnetisk uppmätning
av Sveriges fastland beviljade beloppet av 60,000 kronor
för budgetåret 1930/1931 såsom extra reservationsanslag
anvisa ett belopp av 10,000 kronor.
298:o) Kungl. Majit har (punkt 285) föreslagit riksdagen att till ytterligare
medel för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker för
budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 15,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 720 i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar Olof Olsson och
N. J. F. Almkvist (I: 59) och den andra inom andra kammaren av herr
O. Osberg m. fl. (II: 178), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte
—- för att möjliggöra åt Nordisk statistisk tidskrift ett årligt anslag ej
understigande 5,000 kronor — höja förstärkningsanslaget till utgivande av
tidskrifter, lärda verk och läroböcker från 15,000 till 20,000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär, att här ifrågavarande förstärkningsanslag
skulle utgå för budgetåret 1930/1931 med samma belopp som under innevarande
budgetår.
Motionärerna hava till stöd för sitt förslag anfört följande:
Vid fjolårets riksdag väckte undertecknade en motion, i vilken vi hemställde
om ett anslag av 8,000 kronor åt Nordisk statistisk tidskrift. Vi
yttrade i motionen bl. a. att »den allt mer ökade betydelse, som statistiken
numera äger för såväl vetenskaplig forskning som praktisk verksamhet,
den uppmärksammade plats som Nordisk statistisk tidskrift redan intager
i det mellanfolkliga statistiska arbetet och dess även i nordens övriga länder
väl meriterade arbete för statistikens vidale utveckling särskilt i norden,
gör det synnerligen önskvärt, att Nordisk statistisk tidskrift beredes möjlighet
att utkomma i samma omfattning som hittills». Kostnaderna för tidskriftens
utgivande befunno sig emellertid i stegring, och de stora kraven
på bidrag från anslagen för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker
hade förhindrat och förhindrade alltjämt ett tilldelande av större
belopp till utgivande av Nordisk statistisk tidskrift.
Motionen vann inte riksdagens bifall. Heller inte en vid statsutskottets
utlåtande fogad reservation, som gick in för en anslagssumma av 5,000
kronor. Statsutskottet hade nämligen »icke kunnat undgå att hysa betänkligheter
mot att för tidskriften uppföra ett särskilt anslag å riksstaten, då
utgivarna av övriga liknande publikationer i regel äro hänvisade att söka
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
229
erhålla sitt understödsbehov tillgodosett ur reservationsanslaget till tidskrifter,
lärda verk och läroböcker. I betraktande härav har utskottet med hänsyn
till de konsekvenser, vartill ett bifall till motionärernas förslag skulle
kunna leda, icke ansett sig kunna förorda detsamma.»
Det år som gått har inte givit oss anledning att frånfalla någonting av
det, som i motionen yttrades; snarare skulle vi vilja säga, att Nordisk
statistisk tidskrift under året än mera stärkt sin ställning som en värdefull
främjare av det mellanfolkliga statistiska arbetet. Då vi sålunda fortfarande
äro av den meningen, att tidskriften i fråga gjort och gör sig väl
förtjänt av att tilldelas ett större anslag, än som hittills kunnat ske, och
då vi å andra sidan förstå riksdagens betänkligheter mot att för tidskrifter
uppföra särskilda anslag å riksstaten, tänka vi oss en framkomlig väg ligga
däri, att man än ytterligare förstärker reservationsanslaget till utgivande av
tidskrifter, lärda verk och läroböcker.
I likhet med motionärerna finnér utskottet ifrågavarande tidskrift vara förtjänt
av understöd från det allmännas sida. Det föreslagna beloppet, 5,000
kronor, synes utskottet lämpligt avvägt. Beloppet torde, i enlighet med vad
motionärerna hemställt, böra ingå i förstärkningsanslaget till utgivande av
tidskrifter, lärda verk och läroböcker, vars fortsatta utgående utskottet vill
förorda. Med anledning härav hör detta anslag, som av Kungl. Majit föreslagits
till 15,000 kronor, höjas till 20,000 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag
och med bifall till herrar Olof Olssons och Almkvists samt
herr Osbergs m. fl. ovannämnda motioner (I: 59 och II:
178), till ytterligare medel för utgivande av tidskrifter, lärda
verk och läroböcker för budgetåret 1930/1931 anvisa ett
extra anslag av 20,000 kronor.
299:o) Sedan 1929 års riksdag till bestridande av kostnaderna för hållande
av den tredje internationella kongressen för teknisk mekanik i Stockholm
år 1930 beviljat ett anslag av 25,000 kronor samt därav för budgetåret
1929/1930 såsom extra reservationsanslag anvisat 5,000 kronor, har nu
Kungl. Majit (punkt 286) föreslagit riksdagen att av ovannämnda anslag å
25,000 kronor för budgetåret 1930/1931 såsom extra reservationsanslag anvisa
återstoden, 20,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må av det till bestridande av kostnaderna
för hållande av den tredje internationella kongressen för
teknisk mekanik i Stockholm år 1930 beviljade anslaget å
25,000 kronor för budgetåret 1930/1931 anvisa såsom extra
reservationsanslag återstoden, 20,000 kronor.
Utskottets
yttrande.
Anslag till
den tredje
internationella
kongressen
för
teknisk
mekanik
år 1930 i
Stockholm.
[286.]
230
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Kommittéer
och utredningar
genom
sakkunniga.
[287.]
Skrivmaterialier
och expenser,
ved
m. m.
288.]
Diverse.
300:o) Kungl. Majit har (punkt 287) föreslagit riksdagen att öka det i
riksstaten under åttonde huvudtiteln upptagna ordinarie reservationsanslaget
till kommittéer och utredningar genom sakkunniga, nu 150,000 kronor, med
25,000 kronor till 175,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 721—722 i statsrådsprotokollet.
Det under åttonde huvudtiteln upptagna reservationsanslaget till kommittéer
och utredningar genom sakkunniga var i riksstaten för budgetåret
1925/1926 uppfört med ett belopp av 120,000 kronor. Med hänsyn till
de stora krav, som ställdes på anslaget, ävensom till vissa förestående utredningsarbeten
höjdes anslaget, för budgetåret 1926/1927 med 20,000 kronor
till 140,000 kronor och för budgetåret 1927/1928 med ytterligare 35,000
kronor till 175,000 kronor. Med sistnämnda belopp var anslaget jämväl
upptaget i riksstaten för budgetåret 1928/1929. Med hänsyn till å anslaget
befintlig reservation, som vid början av budgetåret 1928/1929 uppgick till
46,214 kronor 56 öre, minskades anslaget för budgetåret 1929/1930 med
25,000 kronor till 150,000 kronor. Den å anslaget befintliga reservationen
hade emellertid vid ingången av budgetåret 1929/1930 sjunkit till 7,012
kronor 42 öre. För budgetåret 1929/1930 står sålunda till ecklesiastikdepartementets
förfogande för kommittéer och utredningar genom sakkunniga
ett belopp av sammanlagt (150,000 + 7,012,42) 157,012 kronor 42 öre.
Enligt verkställda beräkningar kommer detta belopp icke att bliva tillräckligt
för de stora krav, som under innevarande budgetår komma att
ställas på detta anslag. Det må i detta sammanhang erinras örn att riksdagen
tidigare, i enlighet med ett av Kungl. Majit framlagt förslag, medgivit
överförandet av ett belopp av 60,000 kronor från det för budgetåret
1929/1930 anvisade förslagsanslaget till oförutsedda utgifter till ecklesiastikdepartementets
kommittéanslag.
Departementschefen har nu föreslagit, att anslaget för budgetåret 1930/
1931 måtte höjas med 25,000 kronor till 175,000 kronor eller till samma
belopp, som det hade före den senast vidtagna sänkningen.
Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må öka det i riksstaten under åttonde huvudtiteln
upptagna ordinarie reservationsanslaget till kommittéer
och utredningar genom sakkunniga, nu 150,000 kronor,
med 25,000 kronor till 175,000 kronor.
301 :o) Kungl. Majit har (punkt 288) föreslagit riksdagen att i riksstaten
under åttonde huvudtiteln uppföra det ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier
och expenser, ved m. m., nu 285,000 kronor (därav till domka
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
231
pitlens expeditioner högst 43,000 kronor) med 285,000 kronor (därav till
domkapitlens expeditioner högst 36,000 kronor).
Utredningen återfinnes å sid. 723 i statsrådsprotokollet.
Anslaget till domkapitlens expeditioner har beräknats kunna minskas med
7,000 kronor från 43,000 kronor till 36,000 kronor. Med hänsyn till att
nettoutgiften å anslaget i dess helhet enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning
för budgetåret 1928/1929 uppgått till 296,416 kronor 22 öre,
har det dock icke ansetts lämpligt att nu minska anslagets^ slutsumma.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Majda förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må i riksstaten under åttonde huvudtiteln
uppföra det ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier
och expenser, ved m. m., nu 285,000 kronor (därav till
domkapitlens expeditioner högst 43,000 kronor) med 285,000
kronor (därav till domkapitlens expeditioner högst 36,000
kronor).
302:o) Kungl. Maj:t har (punkt 289) föreslagit riksdagen att höja det i
riksstatens åttonde huvudtitel upptagna ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader,
nu 44,222 kronor (därav till domkapitlens expeditioner
högst 9,000 kronor) med 3,697 kronor till 47,919 kronor (därav till domkapitlens
expeditioner högst 12,800 kronor).
Utredningen återfinnes å sid. 724 i statsrådsprotokollet.
Den föreslagna ökningen med 3,800 kronor av det till domkapitlens expeditioner
utgående beloppet avser dels ett belopp av 2,000 kronor, huvudsakligen
för bestridande av kostnader för tryckning av prästmöteshandlingar,
dels ett belopp av 1,800 kronor för tryckning av donationsurkunderna för
de under domkapitlets i Strängnäs förvaltning stående fonder.
Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må höja det i riksstatens åttonde huvudtitel
upptagna ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader,
nu 44,222 kronor (därav till domkapitlens expeditioner högst
9,000 kronor), med 3,697 kronor till 47,919 kronor (därav
till domkapitlens expeditioner högst 12,800 kronor).
dock att i anslaget må göras den ändring, som till jämnande
av huvudtitelns slutsumma kan visa sig erforderlig.
303:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 290) föreslagit riksdagen i
frågan om tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;
vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.
Trycknings
kostnader.
[289.]
Tillfällig
löneförbättring
för viss
personal
inom den
civila statsförvaltningen.
[290.]
232
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Provisorisk
avlöningsförbättring
i vissa fall
för lärare vid
de allmänna
läroverken
m. fl.
304:o) I
utskottet,
[291.]
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 291) hemställer
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum,
a) besluta, att under budgetåret 1930/1931 må, utöver
tillfällig löneförbättring, utgå provisorisk avlöningsförbättring
till lärare vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet,
statens skolköksseminarium och hushållsskola,
statens folkskoleseminarier, de tekniska läroverken, statens
småskoleseminarier, sjökrigsskolan och navigationsskolorna
ävensom till statens folkskolinspektörer och nomadskolinspektören,
allt enligt samma grunder, som föreskrivits för
budgetåret 1929/1930;
b) till provisorisk avlöningsförbättring för lärare vid de
allmänna läroverken m. fl. för budgetåret 1930/1931 anvisa
ett extra förslagsanslag av 227,000 kronor.
löne tillägg 305;°) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 292) föreslagit riksdagen i
åt vissa fråga örn tillfälligt lönetillägg åt vissa vaktmästare m. fl. ävensom beträf
-
vaktmästare fande en inom andra kammaren av herrar O. Andersson i Malmö och A.
j992 j Thomson väckt motion (11:210) angående reglering av vissa vaktmästares m. fl.
jämte en i löner kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;
ämnet väckt vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
motio11- anmäla.
läggnät8be- 306:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 293) föreslagit riksdagen i
fattnings- fråga örn dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst kommer ut*
tens"* ''anst3'' s^ottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet
[293*]18 härigenom skolat för riksdagen
läggluärare 307:0) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 294) föreslagit riksdagen i
vid vissa fråga om dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings
statsimder-
anstalter kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande •
stödda under- ° ö ’
visnings- vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anstalter. anmäla.
[294.]
Motioner om 308:o) Beträffande två motioner, väckta, den ena inom första kammaren
Svenska ''eW- av herr 777 Schlyter m.fl. (1:77) och den andra inom andra kammaren av
begängelse- herr H. Schött m.fl. (11:220) örn anslag till Svenska eldbegängelseföreningen
föreningen, kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket
utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
233
309:o) I avseende å de i nu gällande riksstat uppförda ordinarie anslag,
som icke här ovan blivit särskilt omnämnda, har någon förändring icke
ifrågasatts.
Utskottet hemställer,
att samtliga de ordinarie anslag under åttonde huvudtiteln,
vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, må i
riksstaten för budgetåret 1930/1931 upptagas med oförändrade
belopp.
Stockholm den 11 mars 1930.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, J. L. Widell, Olof Olsson, O. Bergqvist,
C. P. V. Nilsson i Gränebo, E. J. G. Rosén, K. V. Rydén, E. A. Lundell, Oscar
Olsson, A. Thelin, I. Ej. E. Pauli och K. A. W. Björck;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, P. Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson
i Norup, P. Af. Olsson i Blädinge, E. J. Wigforss, P. C. Jonsson i Eskilstuna, G.
Persson i Falla, A. Norsell, F. V. Sandwall, J. E. Andersson i Ovanmyra och C. J.
Högström;
med undantag därav att i behandlingen av punkterna
26—lis deltagit herr C. A. Carlsson i Gävle i st. f. herr Kvarnzelius,
257—S09 * » J. G. Walles i st. f. herr Pauli,
120—309 » » S. Persson i Fritorp i st. f. herr Olsson i Blädinge, och herr
E. G. E. Eriksson i Stockholm i st. f. herr Wigforss.
Härjämte har herr A. Danielsson deltagit i behandlingen av punkterna 1—15 och
120—209 samt herr J. Jönsson i Revinge deltagit i behandlingen av punkterna 16—119
och 248—309.
Övriga ordinarie
anslag.
opaginerad Kontrollera mot PDF
334
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Reservationer
vid punkt 5 (landsarkivet i Härnösand) av herr Rosén.
vid punkt 14 (studieresor för nationalmuseets tjänstemän) av herr Oscar
Olsson, som ansett, att utskottet bort tillstyrka den i ämnet väckta motionen.
vid punkt 16 (nationalmuseets depositionsavdelnings konstbildande verksamhet)
av herrar Olof Olsson, Rosén, Rydén, Thelin, Pauli, Björck, Jönsson
i Revinge och Norsell, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka ett anslag
för ifrågavarande ändamål av 10,000 kronor.
vid punkt 17 (fotografering av nationalmuseets konstsamlingar) av herr
Oscar Olsson, vilken ansett, att utskottet bort tillstyrka den i ämnet väckta
motionen.
vid punkt 26 (anskaffande av inredning m. m. till livrustkammarens
studiesamling) av herrar Rosén, Bengtsson i Norup, Wigforss, Oscar Olsson,
Björck och Norsell, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort
hava följande lydelse:
»Utskottet kan för sin del ej finna lämpligt, att medel över huvud taget
anvisas för ifrågavarande ändamål, innan den av departementschefen omtalade
utredningen rörande totalkostnaden verkställts. På grund härav finner
sig utskottet böra avstyrka Kungl. Maj:ts förslag.
Utskottet får alltså hemställa,
att Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag ej må vinna riksdagens
bifall.»
vid punkt 45 (svenska skolmuseet) av herr Rydén, som ansett, att utskottet
bort tillstyrka bifall till den i ämnet väckta motionen.
vid punkt 54 (bidrag till uppförande av svensk kyrka i Hälsingfors) av
herrar Olof Olsson, Rosén, Wigforss, Oscar Olsson, Pauli, Björck, Jonsson i
Eskilstuna, Jönsson i Revinge, Norsell och Högström, vilka ansett, att utskottets
yttrande och förslag bort hava följande lydelse:
»Utskottet uppskattar väl till fullo det prov på samhörighetskänsla och
offervillighet, som av svenskarna i Hälsingfors givits genom att för ifrågavarande
ändamål på enskild väg sammanbringa en så betydande summa,
som ovan nämnts. Men då till stöd för framställningen örn bidrag från
svenska statens sida åberopats de föregående tillfällen, då riksdagen beviljat
medel för kyrkobyggnader i utlandet, nödgas utskottet framhålla, att i det
nu föreliggande fallet förhållandena knappast äro jämförliga. Ur religiös
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
235
synpunkt synes behovet av en särskild svensk gudstjänstlokal i Hälsingfors
icke kunna göras gällande med någon större styrka, då ju i denna stad tillfälle
redan nu finnes för deni, som så önska, att åhöra gudstjänsten på
svenskt språk. Om man däremot lägger huvudvikten på behovet av en
särskild samlingslokal för de svenska elementen att användas för föreläsningar,
samkväm o. s v., vill utskottet gärna medgiva, att en dylik lokal
kunde vara till nytta, men en sådan torde vara möjlig att anskaffa med
de medel, varöver församlingen redan förfogar och eventuellt ytterligare
kan anskaffa på enskild väg. Utskottet kan på nu anförda grunder icke
finna, att behovet av understöd från svenska staten i föreliggande fall blivit
ådagalagt, och nödgas därför ställa sig avvisande mot Kungl. Maj:ts förslag.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag icke må vinna
riksdagens bifall.»
vid punkt 72 (ostasiatiska arkeologiska samlingarna) av herrar Olof Olsson,
Bergqvist, Rydén, Lundell, Thelin, Pauli, Anderson i Råstock, Jonsson i
Eskilstuna, Norsell och Sandwall, vilka ansett, att utskottets yttrande och
förslag bort hava följande lydelse:
»Förslaget om — — — — ---— — —-------— utskot
tets
sida.
I fråga om institutionens driftskostnadsanslag synes det utskottet, att detsamma,
i vad angår personalutgifter och andra löpande utgifter än för biblioteket,
borde kunna anses tillräckligt för sitt ändamål. Vad åter angår
kostnaderna för bibliotekets vidmakthållande, har utskottet icke kunnat
undgå att finna, att motionären anfört starkt vägande skäl för att ökade
medel må ställas till förfogande för detta ändamål. Med hänsyn till den
betydelse, ett väl försett fackbibliotek måste anses äga för ifrågavarande samlingars
vetenskapliga utnyttjande, har utskottet ansett sig böra så till vida tillmötesgå
motionärens yrkande, att utskottet vill förorda en höjning av driftskostnadsanslaget
till 38,000 kronor, varvid utskottet förutsätter, att den föreslagna
ökningen å 2,000 kronor helt skall komma biblioteket till godo.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och herr Bergqvists ovannämnda motion (I: 30),
a) till komplettering av monterutrustningen för den ostasiatiska
arkeologiska samlingen anvisa för budgetåret 1930/
1931 ett extra reservationsanslag av 17,000 kronor;
b) till lokalhyra för denna samling ävensom för samlingens
bearbetning, vård och underhåll samt för expenser
anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 38,000
kronor.»
236
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
vid punkt 133 (uppehållande av rasbiologiska institutets verksamhet)
1) av herrar Bergqvist och Björck, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka
bifall till Kungl. Maj:ts förslag.
2) av herr Danielsson.
vid punkt 164 (undervisning i hushållsgöromål vid de allmänna läroverken)
av herrar Oscar Olsson, Pauli, Björck, Eriksson i Stockholm, Jonsson i Eskilstuna
och Norsell, vilka ansett, att utskottet bort hemställa om avslag å
Kungl. Maj:ts förslag.
vid punkt 167 (anordnande genom infödda lärare av undervisning i tyska
och engelska)
1) av herrar Pauli, Jonsson i Eskilstuna och Norsell, vilka ansett, att
utskottet bort tillstyrka bifall till den av herr Pauli i ämnet väckta motionen
(I: 83).
2) av herr Thelin.
vid punkt 183 (understöd åt enskilda läroanstalter, med friare undervisning)
av herrar Oscar Olsson och Pauli, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka
bifall till den i ämnet väckta motionen.
vid punkt 201 (gratifikationer åt inspektörerna för gymnastikundervisningen
vid vissa skolor) av herr Björck.
vid punkt 204 (provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folk- och
småskolor) av herrar Rydén, Bengtsson i Norup, Jonsson och Norsell, vilka
ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:
»Utskottet finner — — — — — på grundval av motionerna förorda
annan åtgärd i saken, än att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller,
att Kungl. Majit täcktes verkställa utredning, huruvida och i vilken omfattning
provisorisk avlöningsförbättring må tillkomma jämväl Övningslärare i
slöjd och hushållsgöromål vid folk- och småskolor eller därmed jämförlig
läroanstalt samt till 1931 års riksdag framlägga det förslag i ämnet, vartill
berörda utredning må giva anledning.
Mot Kungl. Maj:ts —----att erinra.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) till provisorisk — —--- 5,720,000 kronor;
b) i anledning av herrar Almkvists och Bengtssons i Norup
samt herr Mårtenssons m. fl. ovannämnda motioner (1:140,
II: 211 och II: 19) i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att
Kungl. Majit täcktes verkställa utredning, huruvida och i
vilken omfattning provisorisk avlöningsförbättring må till
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
237
komma jämväl Övningslärare i slöjd och hushållsgöromål
vid folk- och småskolor eller därmed jämförlig läroanstalt
samt till 1931 års riksdag framlägga det förslag i ämnet,
vartill berörda utredning må giva anledning.»
vid punkt 211 (inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn inom Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter)
av herrar Kvarnzelius, Olof Olsson, Bosén, Bydén, Pauli, Björck,
Eriksson i Stockholm, Norsell och Högström, vilka ansett, att utskottet bort
tillstyrka bifall till de av herrar J. P. Johansson m. fl. samt Näslund och
Sandberg väckta motionerna (I: 87 och II: 182).
vid punkt 248 (understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning) av
herrar Olof Olsson, Bydén, Oscar Olsson, Pauli, Björck, Anderson i Råstock,
Eriksson i Stockholm, Jonsson i Eskilstuna och Norsell, vilka ansett, att
utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:
»Av de båda motionerna, vilka i huvudsak äro likalydande, anser sig utskottet
här böra återgiva motionen I: 136, där det heter:
Få grenar av undervisningsväsendet torde vara i så hög grad beroende
av tillgång på lämplig och tillräcklig uudervisningsmateriell som yrkesundervisningen.
Den avser ju icke blott att meddela ett fristående teoretiskt
vetande utan att punkt för punkt anknyta detta vetande till dess tillämpning
inom de praktiska yrkena och i många fall att dessutom meddela de
praktiska färdigheter, av vilka man där har behov. Yrkeslivets mångskiftande
karaktär för med sig, att den för yrkesundervisningen behövliga materiellen
ävenledes blir i hög grad mångskiftande. Redan häruti ligger en
orsak till att kostnaderna för undervisningsmateriell vid hithörande anstalter
måste bliva jämförelsevis stora. Härtill kommer, att yrkeslivets oavbrutet
fortgående utveckling nödvändiggör, att dessa anstalter ständigt måste underkasta
sig förnyade ekonomiska uppoffringar, för att materiellen skall någorlunda
kunna möjliggöra en undervisning, som icke skall behöva betecknas
såsom efterbliven och alltså vara av ringa värde för näringslivet. Under
sådana förhållanden torde det knappast kunna anses ändamålsenligt, att,
när riksdagen genom 1918 och 1921 års beslut principiellt gått in för att
efter vissa grunder stödja yrkesundervisningen till den omfattning, som motsvarar
det av lokala förhållanden påkallade kommunala initiativet till skolors
inrättande, den nu skulle lämna sitt stöd till skolornas näst lärarna viktigaste
förutsättning, nämligen lämplig och tillräcklig undervisningsmateriell,
genom ett till beloppet begränsat anslag. Även med hittills gällande understödsbestämmelser
torde det kräva mycket arbete från skolöverstyrelsens
sida att förmå vederbörande kommuner att göra erforderliga uppoffringar
för undervisningsmateriellens hållande på tillbörlig nivå. De resultat, som
härutinnan vunnits, har man säkerligen främst att tacka den omständigheten,
att skolorna för sina anskaffningar med full trygghet kunnat påräkna
författningsenligt understöd. En begränsning i förevarande avseende skulle,
såsom också överstyrelsen anför i sina riksdagsäskanden, refererade å sid.
576 av propositionen, leda till väsentlig förlamning av yrkesundervisningens
utveckling, enär då kommunernas initiativ i stort sett skulle upphöra.
238
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Kommer så härtill frågan om sättet för ett begränsat anslags fördelande
på de olika skolorna. Ett begränsat anslag förutsätter givetvis en jämförande
och samtidig handläggning av förefintliga ansökningar. Det är svårt
att förstå, huru en dylik handläggning skall kunna åvägabringas med krav
på att genom densamma skall vinnas en ändamålsenlig anslagsfördelning,
då en hel del av hithörande understödsbehov äro av den art, att de icke i
förväg kunna kalkyleras utan spontant framträda när som helst under arbetsåret
allt eftersom näringslivets varierande förhållanden sådant påkalla.
Det kan här möjligen invändas, att det är endast undantagsvis, som dylika
spontana understödsbehov framträda, eftersom ju i stort sett hittills utgående
understöd beviljats före arbetsårets början. Denna invändning vilar
dock endast på en skenbar grund, enär för det beviljade understödets utgående
det i fråga örn anskaffning av stadigvarande undervisningsmateriell
icke är nog med överstyrelsens beslut om beviljande av ett högstunderstöd
utan det jämväl erfordras, att en specificerad förteckning över den ifrågavarande
materiellen blir av överstyrelsen godkänd. Det är sålunda i sista
hand på den av överstyrelsen godkända förteckningen som understödets
belopp beror och just på grund av de föränderliga förhållanden, som bestämma
över skolornas arbete, måste dylika förteckningar i mycket stor utsträckning
komma under överstyrelsens prövning successivt under så gott
som hela arbetsåret, och därmed måste det också vara klart, att understödsbehovet
i fråga örn undervisningsmateriell i stort sett endast successivt kan
prövas.
Skulle nu anslaget bliva begränsat, så måste en på sannolikhetskalkyl
grundad förhandsfördelning av anslaget icke komma att motsvara skolornas
verkliga relativa behov.
Ett uppskjutande av fördelningen till en tid efter arbetsårets början skulle
åter på grund av osäkerheten i fråga om erhållande av understöd i regel
medföra en försening av anskaffandet av den materiell, som för undervisningens
skull i vissa fall behövde anskaffas redan vid arbetsårets början,
och mycket ofta leda till att vederbörande skolstyrelse icke ens skulle våga
igångsätta eljest säkerställda kurser.
Näringslivet kan icke vara betjänt med att de former, under vilka staten
stödjer yrkesutbildningen, i så hög grad brista i smidig anpassning efter
föreliggande behov, att de understöd, som staten i princip är villig att giva,
icke komma till avsett gagn. Någon garanti för missbruk kan icke ligga
i de tunga former för understödens utdelande, som komma att betingas av
nu ifrågasatt anslagsbegränsning, men väl en risk för att skolorna genom
dem pressas till en schablonisering, som visserligen underlättar en förhandskalkyl
av materiellbehovet men samtidigt under årens lopp kommer att bryta
den omedelbara kontakten mellan skolorna och näringslivets oavbrutet fortgående
utveckling.
Den frestelse för kommunerna att för undervisningsmateriell begära större
understöd än som för vederbörande skola kan vara oundgängligen nödvändigt,
som departementschefen anser förefinnas och som enligt hans uttalande
skulle göra en viss varsamhet av nöden vid utdelandet av hithörande understöd,
är nog ganska liten, enär kommunerna själva hava att påtaga sig
hälften av materiellkostnaderna, en omständighet, som torde vara en tillräckligt
kraftig hämsko, örn någon skolstyrelse skulle vilja över hövan utöka
sitt materiellbestånd. En varsamhet, som skapas genom anslagsbegränsning,
kommer här i verkligheten ej att bliva riktad mot tänkta missbruk
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 239
vid understödens fördelande utan i stället mot yrkesundervisningens utveckling
efter de riktlinjer, som riksdagen redan gått in för.
Kungl. Maj:ts förslag-----— —--------
—------—--båda anslag.
I fråga örn naturen av anslaget till undervisningsmateriel finnér utskottet
motionärerna hava anfört så vägande invändningar mot anslagets begränsning,
att utskottet, trots att departementschefens synpunkter synas väl förtjänta
av beaktande, anser sig böra på denna punkt frångå Kungl. Maj:ts
förslag och förorda anslagets uppförande såsom förslagsanslag.
I övrigt har Kungl. Maj:ts förslag icke givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet hemställer alltså, att riksdagen må
a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall
till herrar Sigfrid Hanssons samt Lundquists i Rotebro och
Johansons i Stockholm ovannämnda motioner (I: 136 och
11:191) — med uteslutande ur riksstaten av det därstädes
uppförda ordinarie förslagsanslaget till understöd åt kommunala
anstalter för yrkesundervisning å 875,000 kronor —
i riksstaten uppföra ej mindre ett ordinarie förslagsanslag
till understöd för avlöning av lärare vid kommunala anstalter
för yrkesundervisning å 675,000 kronor än även ett
ordinarie förslagsanslag till understöd för undervisningsmateriel
åt kommunala anstalter för yrkesundervisning
100,000 kronor;
b) besluta, att-------------
--—----------avsedda alster.»
vid punkt 256 (understöd åt folkbibliotek) av herrar Olof Olsson, Bydén,
Oscar Olsson, Björck, Eriksson i Slockholm, Jonsson i Eskilstuna och Norsell,
vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:
»Med anledning---------— — Kungl. Maj:ts sida.
Utskottet finner det beklagligt, att ej utrymme ansetts kunna beredas för
den reform på förevarande område, vars behövlighet uttryckligen av riksdagen
erkänts. Med framhållande av vad 1929 års riksdag anfört örn önskvärdheten
av en snar lösning av denna fråga, finner sig utskottet därför
böra förorda, att riksdagen bifaller de av herrar Björck och Thomson i
ämnet väckta motionerna (I: 129 och II: 305).
Vad angår —----------åt folkbiblioteksväsendet.
Detta anslag —--------— 860,000 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) med bifall till herrar Björcks och Tbomsons ovan
-
240
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
nämnda motioner (I: 129 och II: 305) besluta, att av det ordinarie
förslagsanslaget till understöd åt folkbiblioteksväsendet
må utgå understöd till skolbiblioteken efter i huvudsak de
grunder, som i nyssnämnda motioner angivits;
b) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och herrar Oscar
Olssons och Lövgrens ävensom herr Hallens m. fl. ovannämnda
motioner (I: 85, II: 179 och II: 208) höja det ordinarie
förslagsanslaget till understöd åt folkbiblioteksväsendet,
nu 760,000 kronor, med 100,000 kronor till 860,000 kronor
ävensom medgiva, att av nämnda anslag må till understödjande
av biblioteksverksamhet å svenska handelsfartyg enligt
de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t finner gott meddela,
utgå ett belopp av högst 10,000 kronor.»
vid punkt 269 (folkliga musikskolan i Arvika) av herrar Olof Olsson,
Bydén, Osear Olsson, Walles, Björck, Anderson i Råstock, Eriksson i Stockholm,
Norsell och Högström, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag
bort hava följande lydelse:
»Utskottet finner de av skolöverstyrelsen anförda och av motionären åberopade
skälen för en höjning av skolans anslag till 7,000 kronor vägande.
Skolan är, enligt vad från sakkunnigt håll vitsordats, väl skött och tjänar
ett allmännyttigt intresse men har att kämpa med stora ekonomiska svårigheter.
Vid sådant förhållande synes det finnas fog för kravet på kraftigare
stöd från statsmakternas sida, och då den ifrågasatta höjningen i och för
sig är relativt obetydlig, anser sig utskottet böra tillstyrka motionen. På
sätt såväl överstyrelsen som motionären föreslagit, torde såsom villkor för
ett anslag å 7,000 kronor böra uppställas den fordran, att skolans kurs skall
omfatta minst 24 veckor.
Under åberopande härav hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och med bifall till herr Sandlers ovannämnda motion (1:57),
till folkliga musikskolan i Arvika för en minst 24 veckor
lång kurs under verksamhetsåret 1930/1931 bevilja för budgetåret
1930/1931 ett extra anslag av 7,000 kronor att utgå
på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.»
vid punkt 277 (understödjande av skididrotten bland ungdomen) av herrar
Olof Olsson, Bosén, Bydén, Walles, Thelin, Björck, Eriksson i Stockholm,
Jönsson i Revinge, Norsell, Sandwall och Högström, vilka ansett, att utskottet
bort för ändamålet tillstyrka ett anslag av 37,000 kronor.
Stockholm 1930, Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.
300662
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
1
Verkliga utgifter.
VIII. Åttonde huvudtiteln. Ecklesiastikdepartementet.
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
A. Departementet.
1
Departementschefen ........................................................
24,000
2
Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, för-
slagsanslag ....................................................................
266,100
3
Förstärkning av arbetskrafterna å departementets av-
delning av Kungl. Maj:ts kansli ................................
6,048
Säger för departementet
290,100
6,048
B. Arkiv, bibliotek och museer.
Arkiv.
Riksarkivet:
1
Riksarkivet, förslagsanslag............ 167,800
2
Inköp av arkivalier och tryckta
arbeten för riksarkivet, reserva- tionsanslag .............................. 2,000
3
Fortsatt utgivande genom riksar-
kivet av sådana handlingar, som
äro av vikt för fäderneslandets
historia, reservationsanslag........ 8,000
4
Expedition i riksarkivets nya lo-
kaler vid Östermalmsgatan i
Stockholm ................................ 4,000
177,800
4,000
Landsarkiven:
5
Landsarkiven lii. m., förslagsanslag 102,950
6
Inköp av arkivalier och tryckta
arbeten för landsarkiven m. m.,
reservationsanslag .................... 1,800
7
Byggnad för ett landsarkiv i Ilär-
nösand, reservationsanslag ........ 50,000
104,750
50,000
282,550
54,000
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 8 hafi- (Nr 8.) 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
Bibliotek.
Kungl, biblioteket:
8
Kungl, biblioteket, förslagsanslag
268,200
9
Bokinköp och bokbindning för
kungl, biblioteket, reservations- anslag ........................................
20,000
10
Ökning av kungl, bibliotekets ar-
betskrafter ..............................
11,000
11
Katalogiseringsarbelen inom kungl.
biblioteket ................................
29,000
12
Sveriges offentliga biblioteks ge-
mensamma accessionskatalog ...
5,000
13
Undersökning av i kammararkivet
och riksarkivet befintliga äldre
arkivalieomslag m. m.............
4,100
268,200
69,100
Stifts- och landsbiblioteket i Linköping:
14
Avlöningar, förslagsanslag ............
13,300
15
Bokinköp, inbindning och vissa
expenser, reservationsanslag ....
8,000
16
Förstärkning av reservationsan-
slaget till bokinköp, inbindning
och vissa expenser....................
2,000
21,300
2,000
17
Pedagogiska biblioteket .....................
7,000
18
Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av
S:te Geneviévebiblioteket i Paris ..
1,500
289,500
79,600
Museer.
Nationalmuseet:
Museet:
19 a
Förslagsanslag ............................
Reservationsanslag:
154,200
19 b
Målnings- och skulptursam-
lingarnas ökande................
30,000
19 c
Inlösen av svenska konstnä-
Ters arbeten.......................
25,000
19 d
Handtecknings- och gravyr-
samlingarnas ökande ........
6,500
19 e
Samlingarnas vård och under-
håll ....................................
11,000
19 f
Ökande av samlingen av konst-
hantverk ............................
8,000
19g
Boksamlingen ........................
3,000
19 h
Utländska studieresor............
—
20
Förstärkning av arbetskrafterna
vid museet ................................
14,800
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
3
—......... ’
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
21
Museets depositionsavdelnings
konstbildande verksamhet, re- servationsanslag ........................
8,500
22
Försäkring och transport av konst-
föremål, reservationsanslag.......
2,500
23
Konservering av handtecknings-
och gravyrsamlingar inom mu- seet, reservationsanslag ............
5,000
24
Portföljer för vissa äldre sam-
lingar av handteckningar och gra- vyrer m. m., reservationsanslag
5,000
25
Konserveringsarbeten för statens
tavelsamlingar å Drottningholms
slott, reservationsanslag ............
12,000
]
26
Ny värmeledningsanläggning samt
elektrisk belysnings- och kraft- installation i museibyggnaden,
reservationsanslag ....................
185,400
27
Inköp av modern konstindustri
i
och konsthantverk å Stock- holmsutställningen 1930 ........
10,000
237,700
1
243,200
Livrustkammaren:
28
Avlöningar, förslagsanslag............
11,000
29
Avlöningar till icke-ordinarie be-
fattningshavare ........................
26,950
30
Underhåll och vård av samlin-
garna, reservationsanslag ........
24,000
31
Förhyrande av ökade lokaler ...
1,100
32
Inredning m. m. för studiesam-
lingen, reservationsanslag ........
5,000
11,000
57,050
Naturhistoriska riksmuseet:
33
Avlöningar m. m., förslagsanslag
229,650
34
Tjänsteresor för intendenter och
assistenter, reservationsanslag....
2,000
35
Samlingar m. m., reservationsanslag
93,695
36
Arbetsbiträde vid paleozoologiska
!
avdelningen..............................
2,400
37
Arbetsbiträde vid etnografiska av-
delningen...................................
2,400
38
Vetenskapligt biträde för bearbet-
i
ning av vissa samlingar å
evertebratavdelningen ...............
4,000
39
Särskilt arvode åt en vaktmäs-
lare, tillika trädgårdsskötare ...
300
40
Ordnande och preparering av vissa
samlingar inom botaniska av- delningen ....................................
4,000
4
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
1
2
3
4
Nya herbarieskåp för botaniska
avdelningen, reservationsanslag
Arbetsbiträde m. m. vid botaniska
avdelningen................................
Ordnande av framlidne kyrkoherden
S. J. Enanders Salixsamlingar,
reservationsanslag ....
Nya skåp m. m. för entomologiska
avdelningen, reservationsanslag
Uppvärmning m. m. av vissa lokaler
för etnografiska avdelningen,
reservationsanslag ....................
Ritnings- och retuscheringsarbeten
för paleozoologiska avdelningen
Instrumentutrustning för everte
bratavdelningen
........................
Förstärkning av den i reservationsanslaget
till samlingar m. m.
ingående anslagsposten till ordnande,
vård och förökande av
samlingarna m. m.....................
Breddning av en ytterdörr till
paleozoologiska avdelningens
uppackningsrum m m., reservationsanslag
............................
Förstärkning av vissa i reservationsanslaget
till samlingar m. m.
ingående anslagsposter till expenser
m. m..............................
Lokalutrymmen för etnografiska
avdelningen, reservationsanslag
Nordiska museet..................................
Kulturhistoriska museet i Lund .....
Musikhistoriska museet ......................
Svenska skolmuseet ..........................
3,000
3.000
5,450
5.000
2,060
1,300
10,000
10,000
3,500
19,000
*100,000
Ordinarie
anslag
Kronor
325,345
574,045
Säger för arkiv, bibliotek och museer
C. Kyrkliga ändamål.
Kleresistaten.
Kleresistaten, förslagsanslag ............................................
Lappmarks ecklesiastikverk, kyrkliga ändamål, förslagsanslag
...........................................................................
Ersättning för prästerskapets tionde, förslagsanslag ....
Ersättning för vissa prästerskapet tilldelade statsanslag
1,146,095
150,000
4,000
4,600,000
301,250
Extra
anslag
Kronor
175,410
190,000
30,000
4.000
3.000
702,660!
836,260
Av Kungl. Majit föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
5
-———-- ■ -
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
5
Ersättning åt vissa församlingar till följd av lindring i
främmande trosbekännares skattskyldighet, förslags-
anslag ............................................................................
45,000
6
Pastor vid svenska Gustafsförsamlingen i Köpenhamn ...
6,000
7
Pastor vid svenska Victoriaförsamlingen i Berlin ........
6,000
8
Pastor vid svenska Sofiaförsamlingen i Paris ............
6,000
9
Pastor vid svenska Olaus Petri-församlingen i Hälsingfors
6,000
10
Stipendier för utbildande vid universitet av präster,
förtrogna med finska språket ....................................
3,600
11
Religiös och social verksamhet bland svenskar i vissa
utländska hamnstäder ................................................
45,500
12
Dyrtidstillägg åt för religiös och social verksamhet
bland svenskar i vissa utländska hamnstäder an-
ställda präster, förslagsanslag ....................................
* 16,000
13
Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kost-
nader, förenade med friköp av lägenheter å kyrklig
jord, förslagsanslag.......................................................
10,000
5,118,250
81,100
Domkapitlens expeditioner.
14
Domkapitlens expeditioner, förslagsanslag ....................
279,300
Kyrkors underhåll m. m.
Kyrkors underhåll:
15
Underhåll....................................................... 2,028
16
Ersättningar, förslagsanslag............................ 275,000
277,028
17
Bidrag till uppförande i Hälsingfors av en svensk
kyrka m. m., reservationsanslag ................................
25,000
277,028
25,000
Säger för kyrkliga ändamål
5,674,578
106,100
D. Akademier m. m.
Svenska akademien.
1
Akademien .......................................................................
8,250
Vetenskapsakademien.
2
Akademien ......................................................................
10,000
3
Katalog över svensk naturvetenskaplig litteratur m. m.
3,000
4
Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskap-
liga sammanslutningar, reservationsanslag ................
4,100
5
Internationella unionens för geodesi och geofysik fjärde
generalkonferens i Stockholm år 1930, reservationsanslag
26,000
6
Sveriges anslutning till den baltisk-geodetiska kom-
missionen m. m........................................................
2,875
10,000
35,975
Av Kungl. Majit föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
1
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.
Akademien:
7a
Förslagsanslag ................................ 99,750
Reservationsanslag:
7b
Underhåll och förökande av de
under akademiens inseende
ställda samlingar ................ 18,000
7 c
Tryckningskostnader samt utgi-
vande av planschverk över
fornsaker och andra märk-
värdiga föremål i statens
historiska museum m. m..... 14,000
7 d
Underhåll och fortsättning av
inredningen i statens histo- riska museum och myntkabi- nettet .................................... 4,000
7 e
Undersökning och beskrivning
av fäderneslandets fornläm- ningar ................................... 6,000
7 f
Transporter, lyshållning och
vissa andra expensutgifter. .. 15,000
7g
Fornlämningars vård ................ 10,000
7 h
Vård och underhåll av Visby
j
ruiner och andra byggnads-
minnesmärken........................ 7,000 74,000
173,750
8
Ökade medel för fornminnesvården, reservationsanslag
10,000
9
Omedelbara iståndsättningsåtgärder å vissa byggnads-
minnesmärken, reservationsanslag...............................
20,000
1
Ökade medel till avlönande av icke-ordinarie befatt-
j
ningshavare vid akademien ........................................
44,250
1 11
Tillfällig ökning av akademiens arbetskrafter................
11,850
12
Vakthållning för öppethållande av statens historiska
museum ........................................................................
8,900
13
Statens historiska museums upplysnings- och propa-
gandaverksamhet .......................................................
4,000
I 14
Inventering och konservering av vissa samlingar inom
statens historiska museum m. m., reservationsanslag
15,000
15
Vård och underhåll av antikvariskt-numismatiska biblio-
teket, reservationsanslag ...............................................
5,000
18
Underhåll av antikvariskt-topografiska arkivet, reserva-
tionsanslag ................................................................
1,500
! 17
Instrumentutrustning för akademien, reservationsanslag
1,600
! 18
Vetenskaplig grävningsundersökning av krigargravarna
å den s. k. Korsbetningen utanför Visby in. m., reser- vationsanslag ...............................................................
10,000
19
Restaurering och vård av manbyggnaden å Linnés
födelsehem Råshult m. m., reservationsanslag ......
10,600
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
7
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
20
Komplettering av monterutrustningen för den ostasia-
tiska arkeologiska samlingen, reservationsanslag........
17,000
21
Lokalhyra för den ostasiatiska arkeologiska samlingen
m. ..............................................................................
36,000
173,750
195,700
Akademien för de fria konsterna.
Akademien:
22
Avlöningar m. m., förslagsanslag ................ 125,200
23
Undervisningsmateriel m. m., reservations-
anslag .................................................... 41,300
166,500
24
Förstärkning av vissa anslagsposter i reservationsan-
slaget till undervisningsmateriel m. m....................
15,600
25
Skolan för dekorativ konst ............................................
20,600
26
Förstärkning av den i reservationsanslaget till under-
visningsmateriel m. m. ingående anslagsposten till
skandinaviska konstnärsföreningen i Rom ................
500
27
Extra lärare i materiallära vid konsthögskolan............
3,500
28
Reparationsarbeten i de åt konsthögskolan upplåtna
lokalerna i konstakademiens hus vid Fredsgatan i
Stockholm, reservationsanslag ....................................
5,500
166,500
45,700
Musikaliska akademien.
Akademien:
29
Avlöningar m. m., förslagsanslag ................ 155,860
30
Materiel och expenser m. m., reservations-
anslag ........................................................ 6,740
31
Stipendier m. m., reservationsanslag........... 25,000
187,600
32
Förstärkning av reservationsanslaget till materiel och
expenser m. m.............................................................
16,500
33
Bindning av böcker och musikalier i akademiens bib-
Kotek, reservationsanslag ...........................................
3,500
34
Biträde åt bibliotekarien bos akademien vid vården
av biblioteket...............................................................
1,500
35
Kurser för utbildande av kyrkomusiker........................
12,000
■
187,600
33,500
De kungl, teatrarna.
36
Kungl, operan....................................................................
150,000
37
Brandförsäkring av viss staten tillhörig, huvudsak-
ligen i operabyggnaden och dramatiska teaterns bygg-
nåd förvarad lösegendom m. m................................
13,567
38
Brandskyddsanordningar i operabyggnaden och drama-
tiska teaterns byggnad, reservationsanslag ................
*72,000
150,000
| 85,567
Säger för akademier m. m
696,100 396,442
* Av Kungl. Majit föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
E. Universiteten, den medicinska undervisningen
m. m.
Universitetskanslersexpeditionen.
1
Expeditionen, förslagsanslag .........................................
23,450
Uppsala universitet.
Universitetet:
2
Universitetsstaten .................................... 1,369,804
3
Avlöningar till vissa tjänstemän och be-
tjänte vid universitetets samlingar och
inrättningar m. m., förslagsanslag........ 374,400
1,744,204
4
Avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare,
amanuenser och tjänstemän m. m............................
44,780
5
Akademiska sjukhuset, förslagsanslag ............................
110,000
6
Materiel för vissa institutioner m. m., reservationsanslag
77,700
7
Uppförande och inredning av en byggnad för paleon-
8
tologiska institutionen, reservationsanslag....................
Komplettering av institutionens för allmän och analy-
400,000
9
fisk kemi utrustning med instrument och apparatur,
reservationsanslag ........................................................
8,000
Örn- och tillbyggnad av anatomiska institutionen, re-
10
servationsanslag ............................................................
Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket,
* 100,000
11
reservationsanslag ......................................................
Ytterligare medel till materiel m. m. för vissa institu-
104,500
tioner, reservationsanslag ...........................................
60,000
1,854,204
794,980
Lunds universitet.
Universitetet:
1
12
Universitetsstaten ........................................ 1,240,700
: |
13
Avlöningar till vissa tjänstemän och be-
14
tjänte vid universitetets samlingar och
inrättningar m. m., förslagsanslag ........ 261,600
1,502,300
Avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare,
15
amanuenser och tjänstemän m. m.............
58,035
Materiel för vissa institutioner m. m„ reservationsanslag
45,225
16
Polikliniska undervisningen i kirurgi ...............
1,800
17
Bidrag till driftkostnaderna under år 1929 för Malmö-
18
hus läns sjukvårdsinrättningar i Lund ...................
Bidrag till uppförande vid Malmöhus läns sjukvårds-
63,487
inrättningar i Lund av nya byggnader för den orto- pediska kliniken och öronkliniken m. m., reservations- anslag ....................................................................
450,432
* Av Kungl. Majit föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
9
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
19
Utrustning av undervisningslokaler å den ortopediska
kliniken vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i
Lund ............................................................................
5,263
20
Utrustning av undervisningslokaler å öron-, näs- och
halskliniken vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund...........................................................................
3,744
21
Nybyggnad för geologisk-mineralogiska och geografiska
institutionerna m. m., reservationsanslag....................
101,200
22
Uppvärmning m. m. av geologisk-mineralogiska och
geografiska institutionernas byggnad, reservationsanslag
6,000
23
Ändrings- och inredningsarbeten i geologisk-minera-
logiska institutionens nuvarande byggnad, reservations-
anslag ...........................................................................
74,000
24
Ändrings- och reparationsarbeten i universitetshuset,
reservationsanslag ......................................................
* 70,000
25
Instrumentell utrustning för fysiska institutionen........
5,000
26
Komplettering av utrustningen å kemiska institutionen
3,000
27
Uppförande av stängsel kring S:t Petri kyrkogård i
Lund m. m., reservationsanslag..................................
11,225
28
Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket,
reservationsanslag ........................................................
90,000
29
Ytterligare medel till materiel m. m. för vissa institu-
tioner, reservationsanslag ...........................................
103,000
1,502,300
1,091,411
Karolinska mediko-kirurgiska institutet.
Institutet:
30
Avlöningar för professorer och lärare m. fl. 476,700
31
Avlöningar till vissa tjänstemän och be-
tjänte vid institutet och dess institutioner,
förslagsanslag............................................ 91,100
567,800
32
Avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare,
amanuenser och tjänstemän m. m...........................
91,958
33
Materiel m. m. för vissa institutioner och kliniker, re-
servationsanslag ............................................................
78,600
34
Undervisning i medicinsk rörelsebehandling ................
8,250
35
Ökade medel till materiel i allmänhet, reservationsan-
slag ..............................................................................
26,600
36
Materiel m. m. för vissa institutioner, reservationsanslag
33,500
37
Inköp av viss apparatur m. m. för farmakologiska
institutionen, reservationsanslag...................................
4,345
38
Anordnande av elektrisk belysning inom farmakologiska
institutionen, reservationsanslag...................................
2,655
39
Poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm ....................
7,700
40
Nytt kliniskt sjukhus i Stockholm m. m., reservations-
anslag ............................................................................
* 300,000
654,650
466,758
* Av Kungl. Majit föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
10
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
Tandlåkarinstitutet.
41
Avlöningar m. m., förslagsanslag.......................................
95,100
!
42
Omkostnader för institutets verksamhet, förslagsanslag ...
140,900
43
Extra lär arkrafter vid institutet.......................................
15,500
95,100
156,400
Serafimerlasarettet.
44
Understöd och ersättningar ............................................
120,750
45
Ökade medel för lasarettets verksamhet........................
*510,000
46
Nyanskaffning av inventarier till undervisningslokaler
inom lasarettet ............................................................
*20,000
120,750
530,000
Allmänna barnbördshuset i Stockholm.
47
Allmänna barnbördshuset i Stockholm ........................
24,853
48
Verksamheten vid allmänna barnbördshuset i Stockholm
126,255
Gemensamma universitetsåndamål.
49
Klinisk undervisning i epidemiologi åt medicine kandi-
dater ............................................................................
10,900
50
Tryckning av doktorsavhandlingar vid universiteten i
Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska
institutet, reservationsanslag ....................................
30,000
51
Tryckning av doktorsavhandlingar vid högskolorna i
1
Stockholm och Göteborg, reservationsanslag ............
6,000
52
Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer ........
1,500
53
Institut d’études scandinaves vid Paris universitet ...
2,000
54
Utgivande i tryck av anteckningar efter juridiska före-
läsningar vid rikets universitet, reservationsanslag
10,000
55
Resestipendier åt ordinarie lärare m. fl. vid rikets uni-
versitet samt karolinska mediko-kirurgiska institutet,
reservationsanslag ........................................................
20,000
56
Resestipendier åt obefordrade vetenskapsidkare vid uni-
versitelen i Uppsala och Lund, reservationsanslag ....
15,000
57
Ersättningar åt sakkunniga i akademiska befordrings-
ärenden, förslagsanslag ................................................
9,000
58
Forskarstipendier för docenter vid universiteten i Upp-
sala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska
institutet, reservationsanslag .......................................
35,000
59
Uppehållande vid universitetet i Dorpat i republiken
Estland av en professur i svenska språket och
litteraturen ..................................................................
7,500
9,000
137,900
Av Kungl. Majit föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
11
60
61
62
63
Rasbiologiska institutet.
Avlöning åt chefen för institutet....................................
Institutets verksamhet, reservationsanslag ....................
Farmaceutiska institutet.
Avlöningar, förslagsanslag ................................................
Materialier m. m., reservationsanslag ............................
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
12,000
74,750
22,900
65,000
9 7,6 501
Säger för universiteten, den medicinska undervisningen
m. m.............................................................................
4,393,957
3,368,704
F. Tekniska högskolan m. m.
Tekniska högskolan.
Högskolan:
1
Avlöningar, förslagsanslag............................ 710,450
Vissa omkostnader för uppehållande av
j
högskolans verksamhet:
2
Stipendier åt lärare för utrikes
studieresor, reservationsanslag 4,500
3
Stipendier åt elever, reserva-
lionsanslag ............................ 5,000
4
Materiel m. m., reservations-
anslag ................................... 325,000 334,500
1,044,950
5
Ökade medel till samlingar och laborationer.............
40,000
6
Ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse
utgifter..........................................................................
32,000
7
Nyanskaffning av apparater och instrument för vissa
institutioners laboratorier, reservationsanslag ............
20,000
8
Inredning och utrustning av de för fysiska institutionen
avsedda lokalerna i högskolans byggnad vid Valhalla-
vägen i Stockholm m. m., reservationsanslag ............
213,900
9
Reparation av högskolans modellsamling, reservations-
anslag ........................................................................
2,000
10
Magnetiskt experimentrum inom den s. k. gruvgården
i högskolans huvudbyggnad vid Valhallavägen i
Stockholm, reservationsanslag ..................................
8,192
11
Bokinköp, bokbindning m. m. för högskolans bibliotek,
reservationsanslag ........................................................
5,000
12
Uppförande och inredning av ett laboratorium i flyg-
teknik, reservationsanslag ...........................................
* 103,000
1,044,950
—
424,092
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
Institutet:
13
Avlöningar, förslagsanslag ........................ 270,500
Vissa omkostnader för uppehållande av
institutets verksamhet:
14
Stipendier och premier åt ele-
ver, reservationsanslag ............ 600
15
Materiel m. m., reservationsanslag 62,000 62,600
333,100
16
Avlöningsförbättring m. m. åt innehavarna av de å över-
gångsstat för institutet uppförda befattningarna........
3,300
17
Ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse
utgifter ........................................................................
17,000
18
Täckande av en under budgetåret 1928/1929 uppkom-
men brist i institutets anslag till uppvärmning, be-
lysning och diverse utgifter......................................
4,500
19
Ökade medel till bibliotek, samlingar och laboratorier
8,000
20
Inköp av en röntgenanläggning med tillbehör å kemiska
institutionens laboratorium för kemisk teknologi ....
9,738
333,100
42,538
Säger för tekniska högskolan m. in.
1,378,050
466,630
G. Skolöverstyrelsen.
1
Skolöverstyrelsen, förslagsanslag ...................................
541,800
2
Inspektion och sakkunniga biträden hos skolöversty-
reisen ...........................................................................
10,500
3
Byggnadssakkunnigt biträde hos skolöverstyrelsen ...
4,800
4
Expeditionsvaktsgöromål hos skolöverstyrelsen...........
1,800
5
Tryckning av undervisningsstatistik, reservationsanslag
3,400
1
Säger för skolöverstyrelsen
541,800
20,500
1
H. Allmänna läroverken m. m.
Högre lärarinneseminariet.
1
Högre lärarinneseminariet................................................
144,185
2
Diverse behov vid högre lärarinneseminariet................
56,760
3
Arvoden åt extra lärare, timlärare och vikarier vid
högre lärarinneseminariet ............................................
42,860
4
Täckande av brist i anslaget till arvoden åt extra
lärare, timlärare och vikarier vid högre lärarinne-
seminariet för budgetåret 1928/1929 ........................
1,115
144,185
100,735
Allmänna läroverken.
5
Allmänna läroverken, reservationsanslag ........................
*8,086,900
6
Ålderstillägg åt lärarpersonalen vid de allmänna läro-
verken, förslagsanslag....................................................
1,253,000
7
Arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid
de allmänna läroverken m. m.................................
*878,400
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Statsutskottets utlåtande Nr 8-
13
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
8
Personliga lönetillägg till vissa Övningslärare, förslags-
anslag ............................................................................
3,000
9
Understöd åt extra ordinarie lärare vid de allmänna
läroverken under förfall på grund av sjukdom, för-
slagsanslag ...................................................................
3,000
10
Extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna läro-
verken ............................................................................
* 119,700
11
Extra arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna
läroverken ....................................................................
* 105,200
1 12
Extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna läro-
verken ............................................................................
* 45,300
i 13
Extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete vid
de allmänna läroverken...............................................
* 47,300
14
Undervisning i manlig slöjd vid de allmänna läroverken,
förslagsanslag ...............................................................
50,000
15
Undervisning i hushållsgöromål ....................................
7,200
16
Arvoden åt skolläkare vid de allmänna läroverken,
förslagsanslag ................................................................
60,000
17
Upprätthållande vid ett högre läroverk i Göteborg av
provårskurs för blivande lärare vid de allmänna läro-
verken ............................................................................
14,700
18
Undervisning genom infödda lärare i tyska och engelska
vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter ....
7,000
19
Undervisning i norska och danska språken vid högre
läroanstalter ...............................................................
3,000
20
Svensk studiekurs i Frankrike........................................
3,000
21
Bidrag till täckande av utgifter för allmänna läro-
verkens ljus- och vedkassor, förslagsanslag ............
215,000
22
Bokinköp och bokbindning för biblioteken vid de all-
männa läroverken, reservationsanslag ........................
85,000
23
Resestipendier åt lärare i främmande levande språk
vid de allmänna läroverken, reservationsanslag........
15,000
24
Resestipendier för lärare vid de allmänna läroverken,
särskilt vid de läroverk, där provårskurs är anordnad,
reservationsanslag ......................................................
6,000
9,392,900
1,614,800
Kommunala mellanskolor.
23
Kommunala mellanskolor, förslagsanslag........................
1,460,000
26
Undervisning i manlig och kvinnlig slöjd samt hand-
arbete vid kommunala mellanskolor, förslagsanslag
24,000
27
Tillfällig löneförbättring till lärarpersonalen vid kom-
munala mellanskolor, förslagsanslag .......................
295,000
28
Resestipendier åt lärare i främmande levande språk
vid kommunala mellanskolor, reservationsanslag
4,000
1,484,000
299,000
* Av Kungl. Majit föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
14
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
Kommunala flickskolor.
29
Statsbidrag till kommunala flickskolor, förslagsanslag
* 50,000
30
Tillfällig löneförbättring till lärarpersonalen vid kom-
munala flickskolor, förslagsanslag...............................
* 8,000
Privatläroverken.
Privatläroverken:
Gemensamt reservationsanslag:
31 a
Enskilda mellanskolor ............................ *20,000
31 b
Högre flickskolor .................................. *466,600
31 c
Högre goss- och samskolor.................... *235,500
31 d
Enskilda lärarinneseminarier ................ *13,500
735,600
32
Lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda
läroanstalter, förslagsanslag ........................................
530,000
33
Bidrag till de statsunderstödda enskilda läroanstalternas
vikariatskassa, förslagsanslag......................................
19,000
34
Tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid
privatläroverken, förslagsanslag ................................
*2,395,000
35
Ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter, förslagsanslag ........................
7,000
36
Understöd åt kommunalt gymnasium, som är förenat
med ett statens högre läroverk eller en statens real-
skola, reservationsanslag ...........................................
*7,125
37
Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hus-
hållsgöromål ................................................................
16,000
38
Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala ....................
80,000
39
Understöd till vissa anstalter för utbildande av lära-
rinnor i handarbete ....................................................
19,000
40
Resestipendier åt lärare i främmande levande språk
vid privatläroverk, reservationsanslag ........................
6,000
1,284,600
2,530,125
Säger för allmänna läroverken m. m.
12,355,685
4,552,660
I. Folkundervisningen.
Anstalter för lärarutbildning.
Folkskoleseminarier:
Gemensamt reservationsanslag:
la
F olkskolesemina-
Herna ............... 1,700,000
lb
Stipendier för elever
vid folkskolesemi-
narier ................ 205,000 1,905,000
2
Studentkurser och parallellavdel-
ningar vid vissa folkskolesemi-
narier m. m., reservationsanslag 65,000
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
15
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
3
Ålderstillägg åt lärare vid folk-
!
skoleseminarierna, förslagsan- slag ........................................... 180,000
4
Hyresersättning till rektorerna vid
vissa folkskoleseminarier ........ 15,000
5
Hyresbidrag till lärare vid folk-
skoleseminarierna i Stockholm
och Göteborg, förslagsanslag ■■ 14,000
6
Lärares vid folksko leseminarierna
studiebesök vid folkskolor, re- servationsanslag ........................ 4,000
7
Utbildningskurs för lärare vid
hjälpklasser för psykiskt efter- blivna barn, reservationsanslag 8,000
2,085,000
106,000
Småskoleseminarier:
8
Statens småskoleseminarier, reser-
vationsanslag ............................ 173,000
9
Verksamheten vid statens små-
skoleseminarium i Hagaström,
reservationsanslag .................... 37,500
10
Understöd åt småskoleseminarier,
förslagsanslag ........................... 310,000
11
Stipendier åt elever vid småskole-
seminarier, reservationsanslag 65,000
12
Tillfällig löneförbättring för lärare
vid småskoleseminarier, inrät- tade av landsting eller stad,
som ej deltager i landsting,
förslagsanslag............................ 49,000
548,000
86,500
Lärares fortbildning:
13
Allmänna fortbildningskurser för lärare vid
egentliga folkskolor och småskolor, re- servationsanslag ........................................... 60,000
14
Resestipendier åt lärare vid till folkunder-
visningen hörande läroanstalter, reserva- tionsanslag ................................................... 25,000
85,000
2,633,000
277,500
Folkskolinspektionen.
15
Avlöning m. m. åt folkskolinspektörer, förslagsanslag
345,000
16
Tilläggsersättning för expenser åt folkskolinspektörer
10,400
17
Resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer, förslags-
anslag ............................................................................
250,000
18
Gratifikationer åt gymnastikinspektörer ........................
20,000
595,000
30,400
16
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Ordinarie
Extra
''
anslag
anslag
Folkskolor.
Kronor
Kronor
i 19
Avlöning åt lärare vid folkskolor, förslagsanslag ........
50,200,000
20
Provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folk- och
småskolor, förslagsanslag ............................................
5,720,000
21
Folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste
gränsorter, förslagsanslag ...........................................
466,000
22
Statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet i vissa
av rikets nordligaste gränsorter, reservationsanslag
325,000
23
Lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål, för-
slagsanslag ....................................................................
200,000
24
Särskilt lönetillägg åt lärare i lappmarksförsamlingar
med icke finsktalande befolkning samt i Överkalix
församling, förslagsanslag ............................................
68,000
j 25
Särskilt understöd till skolväsendet i skoldistrikt inom
Norrland och Dalarna på grund av kronoparkskolo-
nisation m. m., förslagsanslag ...................................
* 30,000
j 26
Statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet i Jämt-
lands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej
rikets nordligaste gränsorter, reservationsanslag........
* 100,000
27
Avlönande av föreståndarinna och biträdande förestån-
|
darinna för skolhem eller arbetsstuga inom Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets
nordligaste gränsorter, förslagsanslag ........................
28,000
28
Skytteanska skolan i Tärna, förslagsanslag....................
18,500
29
Bidrag till skolhemsbyggnader och deras inredning i
skoldistrikt inom Jämtlands, Västerbottens och Norr-
bottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter,
reservationsanslag .......................................................
100,000
30
Inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn inom
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock
ej rikets nordligaste gränsorter ..............................
415,000
31
Bidrag för anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga
barn................................................................................
60,000
32
Bidrag till vissa kostnader för skolundervisning åt lots-
och fyrpersonalens barn, förslagsanslag ....................
39,000
33
Avlönande av lärare åt vid statsunderstödda sjukvårds-
anstalter och vid vissa barnhem intagna barn i skol-
åldern, förslagsanslag....................................................
43,000
34
Anordnande av slöjd i folkskola, mindre folkskola eller
särskild slöjdskola, förslagsanslag................................
3,180,000
35
Anordnande av undervisning i hushållsgöromål i egent-
lig folkskola, förslagsanslag ........................................
345,000
36
Undervisningsmateriel m. m. för folkskolor, reserva-
tionsanslag ...................................................................
6,000
37
Understödjande av folkskolebarns ferie- och studie-
resor, förslagsanslag .................................................
90,000
38
Svensk undervisning för svenska barn i utlandet.......
15,800
55,055,500
6,393,800
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
17
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
1
:
Fortsättningsskolor.
39
Understöd för avlönande av lärare vid fortsättnings-
skolor, förslagsanslag ..................................................
4,750,000
40
Utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor, re-
servationsanslag ...........................................................
138,000
Högre folkskolor.
I 41
Understöd åt högre folkskolor, förslagsanslag..............
930,000
42
Provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid högre
folkskolor, förslagsanslag ............................................
100,000
43
Anordnande av slöjd i högre folkskolor, förslagsanslag
80,000
44
Sällskapet för folkundervisningens befrämjande, reser-
valionsanslag ................................................................
1,500
1,011,500
100,000
Folkhögskolor.
45
Understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag ....................
930,000
: 46
Ökat understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag ........
78,000
47
Provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folkhög-
skolor, förslagsanslag ....................................................
70,000
48
Stipendier åt elever vid folkhögskolor, förslagsanslag
290,000
49
Anordnande av s. k. folkhögskolekurser i Härjedalen....
3,000
50
Svenska folkhögskolan i Birkas inom republiken Estland
5,000
1,220,000
156,000|
Abnormundervisningen.
51
Befrämjande av dövstumundervisningen, förslagsanslag
190,000
52
Kyrklig själavård åt dövstumma ..................................
14,000
53
Tidning för dövstumma....................................................
1,000
54
Tysta skolan å Lidingö....................................................
20,000
55
Svenska föreningen för dövas väl ................................
Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda:
5,000
56
Institutet och förskolan ................ 103,150
57
Förstärkning av anslaget till insti-
tutet och förskolan .................... 48,000
58
Skrivmaskiner åt avgående elever
vid institutet, reservationsanslag 3,000
59
Utvidgning och förbättring av lo-
kålerna för institutet och försko- lan, reservalionsanslag ............... * 150,000
103,150
201,000
Förskolan för blinda i Växjö:
60
Förskolan ..................................... 20,600
61
Förstärkning av anslaget till för-
skolan ........................................ 5,000
* Av Kungl. Magt föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Hihting till riksdagens protokoll 19.10. ti sami. S tilip. (Nr S.) ‘2
18
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
----—------------ ------ '' |
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
62
Vattenklosetter i förskolans huvud-
byggnad, reservationsanslag ....... 4,825
20,600
9,825
Hantverksskolan i Kristinehamn för blinda:
63
Avlöningar........................................ 17,300
64
Materialier, expenser m. m., reser-
vationsanslag ............................. 11,000
65
Förstärkning av reservationsansla-
get till materialier, expenser m. m. 12,150
66
Uppehållande av en extra avdel-
ning, reservationsanslag........... 10,600
67
Fria frakter för arbetsmaterialier
till blinda hantverkare, reserva-
tionsanslag .................................. 5,000
28,300
27,750
Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:
68
Anstalten.....................................................................
102,400
69
Extra ordinarie lärarpersonal och vaktmästare
7,500
70
Hantverksskolan i Uppsala för blinda kvinnor ........
25,000
71
Bidrag till avlönande av vikarier för lärare vid blind-
undervisningsanstalter, förslagsanslag .......................
1,000
72
Järnvägsresor för blindskolelever jämte åtföljande vår-
dare, förslagsanslag .................. ...........................
6,500
73
Tryckning av blindskrifter, reservationsanslag................
7,000
74
De blindas förening .......................................................
100,000
465,950
404,075
Säger för folkundervisningen
65,730,950| 7,499,775
J. Yrkesundervisningen.
i
1
Tekniska läroverk.
1
Tekniska läroverk, reservationsanslag ...........................
463,400
2
Fjärde parallellavdelning vid tekniska läroverket i Örebro
24,000
3
Undervisning i färgeriteknik vid tekniska elementar-
skolan i Norrköping ..................................................
1,600
4
Parallellavdelningar vid tekniska fackskolan i Eskilstuna
6,300
5
Stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever
vid de tekniska fackskolorna, reservationsanslag
5,000
6
Resestipendier åt lärare vid de tekniska läroverken
och med dem jämförliga statsunderstödda läroanstal-
ter, reservationsanslag.....................................................
1,500
463,400! 38,400
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
19
1
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
Handelsläroverk.
I
7
Handelsgynmasier ............................................................
135,000
|
8
Förhöjda understöd åt handelsgymnasier ....................
139,500
9
Resestipendier åt lärare vid statsunderstödda handels-
gymnasier, reservationsanslag........................................
1,000|
135,000
140,500|
Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervis-
ning.
10
Understöd för avlöning av lärare vid kommunala an-
stalter för yrkesundervisning, förslagsanslag ............
675,000
11
Understöd för undervisningsmateriel åt kommunala
anstalter för yrkesundervisning, reservationsanslag
O
o
©
©
©
12
Understöd för avlöning av lärare vid enskilda anstal-
ter för yrkesundervisning, reservationsanslag ............
610,000
18
Understöd för undervisningsmateriel åt enskilda an-
stalter för yrkesundervisning, reservationsanslag........
65,000
14
Understöd åt obemedlade och mindre bemedlade ele-
ver vid statsunderstödda skolor för husmodersut-
bildning, förslagsanslag ................................................
* 40,000
1,450,000
40,000
Särskilda anstalter för yrkesundervisning.
Tekniska skolan i Stockholm:
15
Tekniska skolan i Stockholm ....................................
102,575
16
Täckande av brist i tekniska skolans stat................
10,500
17
Verksamheten vid tekniska skolan i Stockholm.......
33,000
18
Bergsskolan i Filipstad....................................................
20,000
19
Ersättning åt befattningshavare vid bergsskolan i Falun
efter dennas nedläggning ............................................
10,020
20
Vävskolan i Borås ............................................................
12,550
21
Dyrtidstillägg vid tekniska skolan i Stockholm, väv-
skolan i Borås samt förutvarande bergsskolan i
Falun, förslaqsanslaq....................................................
* 35,000
102,575
121,070
Utbildande av lärare för yrkesundervisningen.
22
Åtgärder för utbildning av lärare för yrkesundervis-
ningen m. m., reservationsanslag ...............................
25,000
Säger för yrkesundervisningen
2,150,975
364,970
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
20
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
K. Folkbildningsåtgärder i övrigt.
Folkbibliotek.
1
Understöd åt folkbiblioteksväsendet, förslagsanslag ....
860,000
Populärvetenskapliga föreläsningar.
2
Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna
populärvetenskapliga föreläsningar, reservationsanslag
* 402,000
3
Tillfällig förstärkning av reservationsanslaget till under-
stöd åt anstalter och föreningar, som anordna popu-
lärvetenskapliga föreläsningar ....................................
* 29,900
4
Anordnande av s. k. flyttande folkhögskolekurser........
40,000
5
Bidrag till arbetarnas bildningsförbund för organisa-
höns- och administrationskostnader............................
30,000
6
Konferenser mellan de centrala organen för folkbild-
ningsarbetet, reservationsanslag....................................
2,000
7
Bidrag till de från universiteten i Uppsala och Lund
utom universitetsstäderna anordnade föreläsnings-
kurser, reservationsanslag ............................................
9,500
8
Anordnande av s. k. universitetscirklar, reservations-
anslag ............................................................................
13,000
9
Bidrag till sommarkurser i Lund, reservationsanslag ....
8,000
10
Utbildningskurser i esperanto ........................................
2,900
537,300
Nykterhetens främjande.
11
Undervisnings- och upplysningsverksamhet, reserva-
tionsanslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycks-
medel ..........................................................................
184,OOO!
12
Utarbetande och utgivning av materiel för nykter-
hetsundervisningen, reservationsanslag, att utgå av
statsverkets fond av rusdrycksmedel ........................
22,500(
13
Föreläsnings- och instruktionsverksamhet, reservations-
anslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycks-
medel ............................................................................
170,000
14
Främjande i övrigt av nykterhet och motarbetande av
dryckenskapens följder, reservationsanslag, att utgå
av statsverkets fond av rusdrycksmedel....................
io,oool
386,500
Musik föreställning ar för allmänheten.
15
Föreningar, som anordna god orkestermusik för all-
mänheten, m. m. .......................................................
57,000
Folklig musikskola.
16
Folkliga musikskolan i Arvika ........................................
6,000|
* Beloppet redan beviljat av riksdagen.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
21
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
Statens biografbyrå.
17
Statens biografbyrå, förslagsanslag
75,300
18
Befrämjande av vissa i samband med biografväsendet stå-
ende ändamål, reservationsanslag ................................
50,000
Räntefria studielån.
19
Ersättning till postverket för dess bestyr med statens
räntefria studielån, förslagsanslag................................
1,850
20
Nämnden för statens räntefria studielån........................
5,000
6,850
Säger för folkbildningsåtgärder i övrigt
935,300
1,043,650
L. Åtgärder för fysisk utbildning.
Gymnastiska centralinstitutet:
1
Avlöningar, förslagsanslag ...........................................
106,000
2
Materiel m. m., reservationsanslag ............................
13,000
3
Extra personal vid institutet m. m.............................
7,410
4
Täckande av brist i reservationsanslaget till mate-
Tiel m. m. vid utgången av budgetåret 1928/1929
1,640
5
Materiel för undervisning i anatomi och fysiologi,
reservationsanslag ....................................................
4,000
119,000
13,050
6
Understödjande av idrotten ............................................
120,000
7
Understödjande av skididrotten bland ungdomen, re-
servationsanslag ...........................................................
34,500
8
Understöd åt s. k. friluftsläger för skolbarn, reserva-
tionsanslag ..................................................................
12,500|
Säger för åtgärder för fysisk utbildning
119,000
180,050
M. Understöd åt vetenskap, vitterhet och
konst m. m.
1
Svenska fornskriftsällskapet, reservationsanslag ............
2,000
2
Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skan-
dinaviens historia, reservationsanslag .......................
1,000
3
Svenska vitterhetssamfundet, reservationsanslag...........
2,000
4
Understöd åt inhemska skönlitterära författare av ut-
märkt förtjänst ...........................................................
20,000
5
Ortnamnsundersökningarna i riket ................................
* 19,560
6
Landsmålsundersökningarna i riket ................................
* 58,940
* Av Kungl. Majit föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
22
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
.....
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
Nusvensk ordbok:
7
Fortsatt utgivande av ordboken
8,000
8
Teknisk hjälp vid ordbokens utgivning m. m., reser-
vationsanslag ............................................................
4,000
12,000
9
Tidskriften »Svenska landsmål och svenskt folkliv»....
6,350
10
Ordbok över Gotlands folkmål........................................
3,000
11
Undersökningar rörande lapskt folkliv och lapskt språk
4,000
12
Utredigering och tryckning av framlidne revisionssekre-
teraren Nils Anderssons samlingar av äldre svensk
folkmusik, reservationsanslag........................................
10,000
13
Föreningen Pietas ...........................................................
2,500
14
Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium, reserva-
tionsanslag ....................................................................
15,000
15
Svenska naturskyddsföreningen.......................................
2,500|
16
Understöd åt kontraktsprosten L. P. R. Matsson för
fullföljande av hans Rosa-forskningar........................
4,800j
17
Delaktighet för Sverige i Ramsay Memorial Fund.......
5,400
18
Förhyrande av ett arbetsbord vid den zoologiska sta-
tionen i Neapel ...........................................................
1,800
19
Understöd åt rvske undersåten Alexander Sibiriakoff
3,000
20
Magnetisk uppmätning av Sveriges fastland, reserva-
tionsanslag ....................................................................
10,000
21
Utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker,
reservationsanslag ........................................................
150,000
22
Ytterligare medel för utgivande av tidskrifter, lärda
verk och läroböcker ..................................................
20,000
23
Tredje internationella kongressen för teknisk mekanik i
Stockholm år 1930, reservationsanslag .....................
20,000
Säger för understöd åt vetenskap, vitterhet och konst
m. m............................................................................
150,000
223,850
N. Diverse.
1
Ålderstillägg, förslagsanslag ............................................
160,000
2
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag............
175,000
3
Extra utgifter, reservationsanslag ....................................
150,000
4
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-
vationsanslag ................................................................
175,000
5
Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag
(därav till domkapitlens expeditioner högst 36,000
kronor)............................................................................
285,000
6
Tryckningskostnader, förslagsanslag (därav till dom-
kapitlens expeditioner högst 12,800 kronor) ............
47,919
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
23
Ordinarie Extra
anslag anslag
Kronor | Kronor
7
Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den
civila statsförvaltningen, förslagsanslag ....................
* 2,000,000
8
Provisorisk avlöningsförbättring för lärare vid de all-
männa läroverken m. fl., förslagsanslag
227,000
9
Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem
jämförliga befattningshavare, förslagsanslag................
* 4,600
10
Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-
slagsanslag ..................................................................
j * 6,500,000
11
Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda läro-
m. fl. anstalter, förslagsanslag ...................................
1*22,400,000
Säger för diverse
992,919 31,131,600
Summa
96,555.509! 50,197,239
* Av Kungl. Majit töreslaget belopp, varom utlåtande iramdeles kommer att avgivas.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- Rskr. 1930:160 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkt 14, gjorda framställning angående anslag till na a1 i texten
- Rskr. 1930:161 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkt 272, gjorda framställning angående anslag till f s. 7 i texten
- Rskr. 1930:8a Skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav Kungl. Magit i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar, dels ock åtskill s. 1 i texten