Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1930/1931 av utgifterna under rilcsstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

1930-03-11 · 263 sidor, varav 258 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 258 av 263 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1930:8, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1930/1931 av utgifterna under rilcsstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

1

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 12 mars 1930 kl. 11 f. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1930/1931 av utgifterna

under rilcsstatens åttonde huvudtitel, innefattande

anslagen till ecklesiastikdepartementet.

(2:a avd.)

Departementet.

l:o) I den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1930/1931 har Kungl.

Maj:t i avseende å åttonde huvudtiteln (punkt 1 av det vid propositionen

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden samma dag)

föreslagit riksdagen att

dels från och med den 1 juli 1930, med uteslutande av den å ecklesiastikdepartementets

övergångsstat uppförda andre kanslisekreterarbefattningen i

lönegraden B 21, å departementets ordinarie personalstat uppföra ytterligare

en andre kanslisekreterarbefattning i samma lönegrad;

dels godkänna följande ordinarie stater för ecklesiastikdepartementet att

tillämpas från och med den 1 juli 1930:

A. Ordinarie avlöningsstat:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .... kronor 201,600: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, förslagsanslag

................................... » 53,800: —

Summa kronor 255,400: —

B. Övergångsstat:

Avlöningar, förslagsanslag.......................kronor 10,600: —

dels ock öka det ordinarie förslagsanslaget till ecklesiastikdepartementets

avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, nu 256,900 kronor, med 9,100 kronor till

266,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 1—11 i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll WHO. 6 sami. 8 käft. (Nr 8.)

Departementets

avdelning

av

Kungl. Maj:ts

kansli.

[1-1

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Vid 1926 års riksdag vidtogos i besparingssyfte avsevärda förändringar i

de olika statsdepartementens personalstater. För ecklesiastikdepartementets

vidkommande inneburo dessa förändringar dels viss omorganisation av föredragningen

i regeringsrätten, dels ock indragning av en byrå — byrån för

ärenden angående teknisk undervisning, yrkesundervisning m. m. (yrkesskolebyrån)

— vars ärenden fördelades på de återstående byråerna.

Nu gällande stat för ecklesiastikdepartementet har följande lydelse:

Ordinarie avlöningsstat:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .... kronor 194,400: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag

................................ » 44,600: -

Summa kronor 239,000: —

Övergångsstat :

Avlöningar, förslagsanslag.......................kronor 17,900: —

Den i den ordinarie avlöningsstaten ingående, såsom förslagsanslag betecknade

anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m. har beräknats på följande sätt:

Grundavlöningar till extra ordinarie tjänstemän, högst. . . kronor 31,251: —

Avlöningsförhöjningar till extra ordinarie tjänstemän m. m.,

förslagsvis................................. » 1,827: —

Extra befattningshavare, renskrivning m. m. (häri inbegripet

arvode till bibliotekarie 1,200 kronor och till

portvakt 300 kronor), högst.................... » 11,500: —

Summa kronor 44,578: —

Antalet ordinarie befattningshavare i departementet är enligt gällande

tjänsteförteckning bestämt på följande sätt:

A. Befattningshavare å ordinarie stat, vilkas avlöningar bestridas från

det å departementets ordinarie avlöningsstat upptagna förslagsanslaget å

194,400 kronor till avlöningar till ordinarie tjänstemän:

Befattning. Lönegrad.

1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet...... —

1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet...... —

4 kansliråd ......................................... B 30

5 förste kanslisekreterare ............................... B 26

5 andre kanslisekreterare ............................... B 21

1 registrator......................................... B15

1 kansliskrivare...................................... Bil

1 förste expeditionsvakt...............................B 7

2 kanslibiträden...................................... B 7

2 expeditionsvakter.................................. . . B 5

5 kontorsbiträden....................................B 4

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

3

B. Befattningshavare å övergångsstat, vilkas avlöningar bestridas av det

under övergångsstat upptagna förslagsanslaget till avlöningar å 17,900 kronor.

Befattning. Lönegrad.

1 registrator........................................... B 22

1 andre kanslisekreterare.................................B21

1 expeditionsvakt.......................................B 5

Departementschefen har meddelat att av ovanstående befattningar den

å ordinarie stat upptagna registratorsbefattningen icke är tillsatt. Vidare

har den å övergångsstat upptagne andre kanslisekreteraren förordnats att

uppehålla en förste kanslisekreterarbefattning tills vidare under den tid,

denna sistnämnda befattnings ordinarie innehavare uppehåller en högre tjänst;

för ifrågavarande andre kanslisekreterare har ingen vikarie förordnats.

Med den i förslagsanslaget till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m. ingående, såsom bestämt anslag betecknade anslagsposten å

31,251 kronor till grundavlöningar till extra ordinarie tjänstemän bestridas

för närvarande avlöningarna för fyra förste amanuenser (halvtid) i 18 lönegraden

för icke-ordinarie befattningshavare, en andre amanuens (halvtid)

i 16 lönegraden, en andre amanuens (halvtid) i 15 lönegraden, två extra

ordinarie kansliskrivare i 11 lönegraden, två extra ordinarie kanslibiträden i

8 lönegraden, en extra ordinarie expeditionsvakt i 5 lönegraden och en telefonist

i 4 lönegraden.

Vad så slutligen beträffar den i förslagsanslaget till avlöningar till ickeordinarie

befattningshavare m. m. ingående anslagsposten å högst 11,500

kronor till extra befattningshavare, renskrivning m. m., bestridas härifrån,

förutom de i staten angivna arvodena å sammanlagt 1,500 kronor, avlöningar

åt tre av departementets amanuensaspiranter, kostnader för renskrivning

o. s. v. Ersättningen åt en fjärde amanuensaspirant bestrides från

anslaget till ökad föredragning i regeringsrätten.

Vidare har departementschefen lämnat följande redogörelse för den nuvarande

placeringen av ecklesiastikdepartementets personal:

Hos statssekreteraren: ordinarie personal: 1 förste kanslisekreterare, icke

ordinarie personal: 1 förste amanuens (halvtid), 1 kansliskrivare;

hos expeditionschefen: ordinarie personal: 1 andre kanslisekreterare, 1

kanslibiträde;

å kyrkobyrån: ordinarie personal: 1 kansliråd samt 1 förste och 1 andre

kanslisekreterare; icke-ordinarie personal: 1 förste amanuens (halvtid), 1 kansliskrivare,

1 kanslibiträde;

å akademibyrån: ordinarie personal: 1 kansliråd, 1 förste och 1 andre

kanslisekreterare samt 1 kontorsbiträde; icke-ordinarie personal: 1 förste amanuens

(halvtid);

å läroverksbyrån: ordinarie personal: 1 kansliråd, 1 andre kanslisekreterare

och 1 kanslibiträde; icke-ordinarie personal: 1 förste amanuens (halvtid);

å folkskolebyrån: ordinarie personal: 1 kansliråd, 1 förste och 1 andre

kanslisekreterare samt 1 kansliskrivare; icke-ordinarie personal: 1 andre

amanuens (halvtid);

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

å byrån för regeringsrättsärenden: ordinarie personal: 1 förste kanslisekreterare;

icke-ordinarie personal: 1 andre amanuens (halvtid), 1 kanslibiträde.

å registratorskontoret: ordinarie personal: 1 registrator samt 1 kontorsbiträde

;

å den för departementet gemensamma renskri vningsby rån: ordinarie personal:

3 kontorsbiträden.

A vissa av departementets byråer tjänstgöra därjämte amanuensaspiranter,

för närvarande fyra, vilka cirkulera mellan de olika byråerna för att vederbörligen

informeras på departementets olika verksamhetsområden.

Departementschefen har härefter framhållit, att den tidigare konstaterade

minskningen av ecklesiastikdepartementets arbetsbörda visat sig vara av

övergående natur och följts av en alltjämt stegrad ökning av ärendenas antal.

Det vore emellertid ej endast ärendenas antal, som utvisade en stigande siffra.

Sedan under den gångna depressionstiden lösningen av en hel del frågor av

större och mera omfattande och svårlöst beskaffenhet fått anstå, hade med

depressionstidens vikande dessa frågor mer och mer trängt fram till avgörande.

Av dessa frågor kunde en del redan sägas hava vunnit sin principiella lösning

— t. ex. skolfrågan — men den mängd av detaljfrågor och närbesläktade

spörsmål, som alltid uppkomme och måste avgöras efter de stora frågornas

lösning eller som framväxte såsom följder av en ändrad organisation, hade

medfört och medförde fortfarande för departementets personal ett betydligt ökat

arbete, vars omfattning förut ej varit möjlig att överblicka. Dessutom förelåge

jämväl andra större organisationsfrågor, där ett avgörande ännu icke

träffats och vilka påkallade betydande förarbeten från departementets sida.

Det hade understundom varit förenat med avsevärda svårigheter för den fåtaliga

departementspersonalen att fullgöra de sålunda ökade arbetsuppgifterna;

att så kunnat ske hade delvis berott därpå, att man i viss utsträckning haft

att vid handläggningen av sålunda på denna personal regelmässigt ankommande

göromål påräkna biträde av sakkunniga, kommittéer och andra tillfälliga

biträden, en omständighet, varmed man givetvis ej kunde räkna för

framtiden. Den sålunda angivna ökningen av departementets arbetsbörda hade

visat sig mest kännbar å statssekreterarens avdelning samt å kyrko- och

läroverksbyråerna.

Arbetet å läroverksbyrån — vilken efter 1926 års personalindragningar

saknar förste kanslisekreterare •—- hade, anför departementschefen, ökats i

betydande utsträckning, delvis på grund av den av 1927 års riksdag beslutade

omorganisationen av det högre skolväsendet och därmed sammanhängande

frågor. Någon förstärkning av den ordinarie personalen å denna

byrå ville han emellertid nu icke ifrågasätta. Det förefölle honom nämligen,

som örn man ännu någon tid borde avvakta utvecklingen för att

kunna konstatera, i vilken utsträckning ökningen av ärendenas antal å denna

byrå vore av övergående natur och huru mycket av ökningen, som för framtiden

komme att kvarstå. Aven örn departementschefen sålunda ansåge, att man

för närvarande torde, om ock med svårighet, kunna tillgodose behovet med den

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

5

till buds stående ordinarie personalen, ville han dock framhålla, att behovet av

en omedelbar förstärkning av amanuenskrafterna å byrån vore starkt kännbart.

Det syntes nödvändigt, att en förändring härutinnan bomme till stånd, och då

någon amanuens icke kunde avvaras å de andra byråerna, torde det bliva erforderligt

att äska medel till förstärkning av amanuenskrafterna å denna byrå.

Vad så vidare kyrkobyråns arbetsbörda beträffade, hade densamma, som alltid

varit synnerligen omfattande, efter den år 1926 företagna omorganisationen

av departementet ökats i avsevärd utsträckning. Detta berodde,

utom på de i det föregående omförmälda förhållandena, jämväl därpå,

att före nämnda tidpunkt en mängd av de vidlyftigaste och mest tidsödande

ärendena av ecklesiastik natur handlades å den då indragna yrkesskolebyrån.

Härjämte har departementschefen erinrat om det förhållandet, att på grund

av knappheten i det till departementets förfogande stående anslaget till grundavlöningar

till extra ordinarie tjänstemän antalet amanuenser å denna byrå

icke kunnat hållas uppe i det antal, som av 1926 års riksdag beräknades.

Trots anlitande vid upprepade tillfällen av särskilda föredragande å denna

byrå hade å densamma uppstått en betydande balans, som alltjämt visade

tendenser till ökning. Trots de nu angivna förhållandena har departementschefen

emellertid icke ansett sig böra redan nu för riksdagen framlägga förslag

om en ökning av kyrkobyråns arbetskrafter i vad avsåge den direkta

beredningen och föredragningen av mål och ärenden; härmed torde få anstå

ännu någon tid. Emellertid torde en utökning av den extra personalen,

d. v. s. av amanuenserna, vara i högsta grad erforderlig, och det syntes departementschefen

nödvändigt att nu äska medel till en förstärkning av

amanuenskrafterna jämväl å denna byrå.

Härefter har departementschefen lämnat en kortfattad redogörelse för den

nuvarande organisationen inom ecklesiastikdepartementet av arbetet med

budgetärenden och över huvud sådana organisationsfrågor, vilka äro avsedda

att föreläggas riksdag och eventuellt kyrkomöte. Behandlingen av

ovannämnda ärenden vore nu fördelad på departementets olika byråer; inkomna

ärenden diariefördes å de särskilda byråerna samt bereddes och

föredroges av vederbörande kansliråd. Framställningarna till riksdagen —

statsverkspropositionens åttonde huvudtitel samt de i anslutning till densamma

eller i övrigt avlåtna propositionerna — utarbetades jämväl på vederbörande

lerner, givetvis med biträde i möjligaste mån av den fåtaliga

personalen på statssekreterarens avdelning; närmaste ansvaret härför bures

dock av kansliråden. Olägenheterna med det sålunda tillämpade förfaringssättet

läge i öppen dag. För statssekreteraren försvårades möjligheten att —

åtminstone på ett tidigt stadium — erhålla den önskvärda överblicken över

föreliggande frågor och därmed också att personligen leda departementets

budgetarbete. Då statssekreteraren vore den, som i första band hade att mottaga

och besvara frågor rörande budget- och författningsärenden och som

dessutom bure det formella ansvaret för dessa ärendens behöriga handlägg
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ning, vöre det givetvis förenat med avsevärda olägenheter, att han icke kunde

utöva den direkta ledningen av ifrågavarande arbete. Uppenbarligen bleve

också enhetligheten i arbetet lidande på den nuvarande splittringen. För

kansliråden, vilka hade att svara för arbetet å byråerna, vore vidare denna

anordning onekligen till förfång för handläggningen av de löpande ärendena.

Det hade också länge varit ett önskemål att få en förändring till stånd

härutinnan. I likhet med vad som redan vore fallet inom flera andra departement,

syntes alla ärenden rörande riksdagsarbetet ävensom större organisationsfrågor

böra för vinnande av enhetlighet i behandlingen och överskådlighet

över materialet sammanhållas på en avdelning. Departementschefen

ansåge, att det skulle lända till fördel för det inre departementsarbetet, därest

man kunde vinna en sådan ändrad organisation i hithörande avseenden, att

alla ärenden, varom nu vore fråga, bleve beredda och handlagda alltifrån början

å statssekreterarens avdelning — givetvis under medverkan av vederbörande

kansliråd, i den mån så befunnes erforderligt och lämpligt. Härigenom

skulle den för statssekreteraren nödvändiga överblicken av arbetet samt enhetligheten

i detsamma bättre kunna ernås, på samma gång som kansliråden

erhölle en välbehövlig lindring i sin arbetsbörda. Det vore uppenbart, att

ett genomförande av denna nu antydda, såsom önskvärd befunna omorganisation

av ecklesiastikdepartementets inre arbete icke kunde ske med de

nuvarande arbetskrafterna på statssekreterarens avdelning, utan att en förstärkning

av desamma bleve nödvändig.

A denna avdelning torde det vara erforderligt att tills vidare försöksvis

räkna med — utöver nuvarande personal — en andre kanslisekreterare samt

en förste amanuens med heltidstjänstgöring. Departementschefen har emellertid

betonat, att denna förstärkning av arbetskrafterna vore att anse som

ett minimum; de närmaste åren torde giva vid handen, huruvida förstärkningen

är tillräcklig. Efter att hava framhållit de svårigheter, som uppresa

sig mot ett eventuellt överförande av en av de å byråerna anställda kanslisekreterarna

till statssekreterarens avdelning, har departementschefen föreslagit,

dels att den å övergångsstat uppförda kanslisekreteraren måtte överföras

till ordinarie stat — varigenom skulle vinnas att man under innehavarens

av denna tjänst förordnande å högre befattning skulle kunna förordna

vikarie å andre kanslisekreterartjänsten, vilket hittills icke varit fallet — dels

beredande av medel till anställande av ytterligare två amanuenser, av vilken

den ene skulle avses för statssekreterarens avdelning och den andre för

departementets arbete i övrigt, närmast för läroverks- och kyrkobyråerna.

Departementets övergångsstat slutar för närvarande å ett belopp av 17,900

kronor, vilken summa erhållits genom avrundning av ursprungligen beräknat

belopp å 17,868 kronor. Denna stat skulle vid ett bifall till förslaget

kunna minskas med ett belopp, motsvarande avlöningen för en andre kanslisekreterare

i näst högsta löneklassen eller 7,212 kronor, till 10,656 kronor

eller i avrundat tal 10,600 kronor. Å andra sidan måste förslagsanslaget till

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

7

avlöningar till ordinarie tjänstemän, som nu slutar å ett belopp av 194,400

kronor, ökas med nyssnämnda belopp, 7,212 kronor, till 201,612 kronor

eller i avrundat tal 201,600 kronor.

Vad så vidare beträffar den erforderliga ökningen av anslaget till ickeordinarie

befattningshavare har departementschefen funnit sig böra räkna

med ett belopp, motsvarande arvoden för två nya förste amanuenser i 18

lönegraden med heltidstjänstgöring. Grundavlöningarna för dessa befattningshavare

uppgå till (4,596 + 4,596) 9,192 kronor, med vilket belopp sålunda

den i förslagsanslaget till icke-ordinarie befattningshavare m. m. ingående

anslagsposten till grundavlöningar till extra ordinarie tjänstemän å högst

31,251 kronor skulle ökas, d. v. s. till 40,443 kronor. Någon förhöjning av

de i samma förslagsanslag ingående anslagsposterna å 1,827 kronor till avlöningsförhöjningar

till extra ordinarie tjänstemän m. m. samt å 11,500 kronor

till extra befattningshavare, renskrivning m. m. torde däremot icke vara av

behovet påkallad.

Anslaget till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. skulle

sålunda beräknas på följande sätt:

Grundavlöningar till extra ordinarie tjänstemän, högst . . kronor 40,443: —

Avlöningsförhöjningar till extra ordinarie tjänstemän m. m.,

förslagsvis................................. * 1,827:

Extra befattningshavare, renskrivning m. m. (häri inbegripet

arvode till bibliotekarie 1,200 kronor och till portvakt

300 kronor), högst....................... 8 11,500: —

Summa kronor 53,770: —

vilket belopp avrundats till 53,800 kronor, innebärande en ökning av (53,800

-—44,600) 9,200 kronor.

Vid ett bifall till det framlagda förslaget skulle sålunda förslagsanslaget

till avlöningar till ordinarie tjänstemän, nu 194,400 kronor, ökas med

7,200 kronor till 201,600 kronor, förslagsanslaget till avlöningar till ickeordinarie

befattningshavare m. m., nu 44,600 kronor, ökas med 9,200 kronor

till 53,800 kronor, samt det under övergångsstat uppförda förslagsanslaget

till avlöningar, nu 17,900 kronor, minskas med 7,300 kronor till

10,600 kronor, vadan det ordinarie förslagsanslaget till ecklesiastikdepartementets

avdelning av Kungl. Maj:ts kansli i dess helhet skulle ökas med

(7,200 + 9,200—7,300) 9,100 kronor från 256,900 kronor till 266,000 kronor.

Såsom av den nu lämnade redogörelsen inhämtas, går det föreliggande

förslaget ut på en förstärkning av ecklesiastikdepartementets arbetskrafter

med en andre kanslisekreterare och två förste amanuenser med heltidstjänstgöring.

Andre kanslisekreterarkraften skulle erhållas genom att den andre

kanslisekreterartjänst, som genom beslut av 1926 års riksdag placerades å

övergångsstat och vars innehavare för närvarande uppehåller högre befattning,

nu skulle återföras till den ordinarie staten samt vikarie å andre

Utskottets

yttrande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

kanslisekreterartjänsten därefter förordnas. Till stöd för förslaget om förstärkning

av departementets personal har åberopats dels behovet av en centralisering

av budget- och författningsarbetet till statssekreterarens avdelning,

dels ock den ökning av departementets arbetsbörda, som gjort sig gällande

sedan 1926 års personalinskränkningar genomfördes.

Utskottet, som, utöver vad statsverkspropositionen innehåller i förevarande

avseende, under hand inhämtat närmare upplysningar rörande omfattningen

och beskaffenheten av den departementet åvilande arbetsbördan och sättet

för arbetets fördelning mellan departementets olika befattningshavare, har

kommit till den uppfattningen, att kravet på en förstärkning av departementets

arbetskrafter måste med hänsyn till för närvarande rådande arbetsförhållanden

inom departementet anses befogat. Den tilltänkta omläggningen

av budget- och författningsarbetet finner utskottet lämplig; den torde för

övrigt stå i överensstämmelse med vad som eljest är regeln inom de andra

statsdepartementen. För denna omläggning kräves otvivelaktigt en utökning

av personalstaben å statssekreterarens avdelning. Men denna utökning, avsedd

att omfatta en andre kanslisekreterare och en förste heltidsamanuens,

synes icke kunna ske genom överflyttning av tjänstemän från departementets

övriga byråer, detta med hänsyn till arbetsmängden å dessa byråer och

den tendens till ökning härav, som där kunnat förmärkas. Särskilt torde

kyrko- och läroverksbyråerna vara relativt betungade, och för dem skulle

också den andre av de båda nya amanuenserna avses.

Utskottet anser sig på nu anförda grunder böra biträda förslaget, att departementets

personal förstärkes med en andre kanslisekreterare och två

förste heltidsamanuenser. Det är emellertid svårt att nu bedöma, i vad

mån den omtalade ökningen av departementets arbetsbörda är av konstant

natur eller beroende på övergående förhållanden. Utskottet kan för sin del

icke finna det helt uteslutet, att framdeles, eventuellt genom decentralisering

av vissa mål och ärenden till underlydande myndigheter eller möjligen genom

organisatoriska förändringar inom kansliet, en minskning i den nuvarande

arbetsmängden inom departementet skall kunna inträda. Med hänsyn

härtill synes det utskottet klokast att nu icke binda sig för en fast förstärkning

av departementets ordinarie personalstab genom att, på sätt departementschefen

föreslagit, överföra den år 1926 å övergångsstat placerade

andre kanslisekreterartjänsten till ordinarie stat. Enligt utskottets mening

är det lämpligare, att departementet i stället tilldelas ett extra anslag till

förstärkning av dess arbetskrafter, avsett att användas till anställande av

en extra andre kanslisekreterare. Härför erfordras ett belopp av 6,048 kronor

(20:e löneklassen). I den mån medel erfordras för denne befattningshavares

uppflyttning i löneklass, synes det icke vara nödigt att härtill bevilja

särskilda anslagsmedel, utan medgivande synes lämpligen böra lämnas,

att vad som erfordras för dylika avlöningsförböjningar får utgå av den

förslagsvis beräknade anslagsposten å 1,827 kronor till avlöningsförhöjningar

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

9

till extra ordinarie tjänstemän m. m., vilken anslagspost ingår i departementets

förslagsanslag till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.

Vid bifall till vad utskottet sålunda förordat, skulle departementets förslagsanslag

till avlöningar till ordinarie tjänstemän å 194,400 kronor bibehållas

oförändrat. Förslagsanslaget till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m. å 44,600 kronor skulle däremot, på sätt Kungl. Maj:t

hemställt, höjas med 9,200 kronor till 53,800 kronor, varigenom departementets

ordinarie avlöningsstat skulle komma att ökas från 239,000 kronor

till 248,200 kronor. I den nu gällande övergångsstaten skulle åter ingen

ändring äga rum. Det ordinarie förslagsanslaget till ecklesiastikdepartementets

avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, nu 256,900 kronor, skulle alltså behöva

ökas med 9,200 kronor till 266,100 kronor.

Under åberopande av vad ovan anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) avslå Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser uteslutande

av den å ecklesiastikdepartementets övergångsstat uppförda

andre kanslisekreterarbefattningen i lönegraden B 21

samt uppförande å departementets ordinarie personalstat

av ytterligare en andre kanslisekreterarbefattning i samma

lönegrad;

b) godkänna följande ordinarie avlöningsstat för ecklesiastikdepartementet

att tillämpas från och med den 1 juli

1930:

Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag....................kronor 194,400: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

in. m., förslagsanslag..... » 53,800: —

Summa kronor 248,200: —

c) öka det ordinarie förslagsanslaget till ecklesiastikdepartementets

avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, nu 256,900

kronor, med 9,200 kronor till 266,100 kronor;

d) till förstärkning av arbetskrafterna å ecklesiastikdepartementets

avdelning av Kungl. Maj:ts kansli bevilja för

budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 6,048 kronor;

e) medgiva, att möjligen erforderliga medel till avlöningsförhöjning

åt den befattningshavare, som kan komma att

anställas med anlitande av det under d) omförmälda anslaget,

må utgå av den i ovannämnda förslagsanslag till

avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare ingående anslagsposten

till avlöningsförhöjningar till extra ordinarie

tjänstemän m. m.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Arkiv, bibliotek och museer.

Motioner 2:o) I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

anslagsni av ^err K- Westman (I: 123) och den andra inom andra kammaren av

konservering herr A. I. Anderson i Linköping (II: 190), har hemställts, att riksdagen

kivet^medel- matte under åttonde huvudtiteln, riksarkivets anslag, till konservering av

tida sigill- riksarkivets medeltida sigillbestånd bevilja ett extra anslag av 5,000 kronor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionen I: 123.

Utskottets Utskottet finner visserligen det ändamål beaktansvärt, för vilket anslag

yttrande, ^är äska(.g Det ar emellertid uppenbart, att ifrågavarande konserveringsarbete

skulle komma att bliva ganska omfattande och åsamka statsverket

utgifter under flera år framåt. Någon plan för arbetets bedrivande och någon

närmare beräkning av kostnadssumman hava dock icke framlagts i motionerna.

Innan utredning i dessa hänseenden förebragts, vilken utredning i

första hand torde böra prövas av Kungl. Maj:t, synes det icke kunna ifrågakomma,

att riksdagen skulle bevilja medel för ändamålet. Med hänsyn till

vad sålunda anförts, har utskottet ansett sig böra avstyrka motionerna.

Utskottet hemställer alltså,

att herrar Westmans och Andersons i Linköping ovan.

nämnda motioner (I: 123 och II: 190) icke må vinna riksdagens

bifall.

Uppehållande

av

expedition i

arkivlokalerna

vid

Östermalmsgatan.

[2.]

3:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till uppehållande av expedition i riksarkivets

nya lokaler vid Östermalmsgatan i Stockholm anvisa för

budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 4,000 kronor.

Landsarkiven.

Det

ordinarie förslagsanslaget

till landsarkiven

m. in.

[3.

jämte en i

ämnet väckt

motion.

4:o) Kungl. Maj:t har (punkt 3) föreslagit riksdagen att

dels höja den i den ordinarie staten för landsarkivet i Uppsala ingående

anslagsposten Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., nu

9,000 kronor, med 950 kronor till 9,950 kronor;

dels höja den i övergångsstaten för arkivdepån i Visby ingående anslagsposten

Till vikariatsersättning, gottgörelse åt extra biträde, renskrivning

m. m., nu 200 kronor, med 200 kronor till 400 kronor;

dels ock öka det ordinarie förslagsanslaget till landsarkiven m. m., nu

101,800 kronor, med 1,150 kronor till 102,950 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 13—18 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

11

kammaren av herr A. N. Sjöström m. fi. väckt motion (II: 177), däri hemställts,

att riksdagen måtte besluta att höja den i ordinarie staten för landsarkivet

i Göteborg ingående anslagsposten Avlöningar till icke-ordinarie

befattningshavare m. m. med 2,500 kronor till 10,500 kronor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras förslag anförda skälen

hänvisar utskottet till motionen.

I gällande stater för landsarkiven i Uppsala och Göteborg ingå anslagsposter

till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. å respektive

9.000 kronor och 8,000 kronor. Riksarkivet har nu gjort framställning om

beredande av medel för tillgodoseende av ökat personalbehov vid dessa

landsarkiv, helst på så sätt, att åtminstone vid landsarkivet i Uppsala en

andra arkivariebefattning inrättades, men eljest så, att anslagen till extra

ordinarie befattningshavare höjdes vid landsarkivet i Uppsala till 12,500

kronor och vid landsarkivet i Göteborg till 10,000 kronor.

Vidare har riksarkivet meddelat, att för författningsenligt medgiven löneförhöjning

för en e. o. tjänsteman vid landsarkivet i Uppsala skulle från

och med den 1 januari 1930 erfordras en årlig merkostnad utöver hittills

utgående anslag av 348 kronor, samt hemställt, att vid beräknande av anslagsbehovet

för landsarkivet för budgetåret 1930/1931 hänsyn måtte tagas

till detta förhållande.

Förslaget om ökande av anslaget till landsarkivet i Uppsala från 9,000

kronor till 12,500 kronor — under förutsättning att en andre arkivariebefattning

icke kommer till stånd —- avser dels möjliggörande av utsträckning

av arbetstiden för den med halvtidstjänstgöring nu anställde andre

amanuensen till heltidstjänstgöring, dels ock beredande av medel å omkring

1.000 kronor till extra och tillfälliga biträden. Ehuru departementschefen

behjärtar behovet av utökade arbetskrafter vid detta landsarkiv, har han

dock av statsfinansiella förhållanden nödgats att nu ifrågasätta ökade anslagsmedel

allenast på en punkt, där han funnit behovet oavvisligt. Det

gäller extra och tillfälliga biträden, för vilket ändamål han förordat 600

kronor. Härtill bor läggas förenämnda belopp av 348 kronor eller i avrundat

tal 350 kronor för författningsenligt utgående löneförhöjning. Ovan berörda

anslag skulle alltså i staten för landsarkivet i Uppsala upptagas med ett

från 9,000 kronor till 9,950 kronor förhöjt belopp.

Beträffande landsarkivet i Göteborg har landsarkivarien därstädes framhållit,

att anslaget å 8,000 kronor på landsarkivets ordinarie avlöningsstat

för avlöning av icke-ordinarie befattningshavare vore avsett att disponeras

på följande sätt:

Till en förste amanuens i lönegrad 18, med full tjänstgöring

(lägst).............................kronor 4,440: —

» en extra befattningshavare för skriv-, expeditions- och

dylika göromål med avlöning enligt lönegrad 6 och

med 6 timmars daglig tjänstgöring.............. » 1,950: —

Varefter å nämnda anslag återstode ett belopp av ...... * 1,610: —

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Denna återstod jämte de besparingar, som regelbundet borde uppkomma

på detta anslag på grund av förordnande att uppehålla ordinarie tjänst och

som kunde beräknas till högst omkring 1,140 kronor årligen, eller tillsammans

2,750 kronor, stöde till landsarkivets förfogande för avlöning av övriga

extra biträden. Detta belopp vore otillräckligt. Med detsamma kunde en

andre amanuens med placering i 16:e lönegraden beredas ersättning endast

för en tjänstgöring av ungefär 4 timmar dagligen. Det vore emellertid

nödvändigt, att landsarkivet sattes i stånd att äga tillgång till en andre

amanuens eller motsvarande befattningshavare med full tjänstgöring. Den

förstärkning av landsarkivets arbetskrafter, som vore av behovet oundgängligen

påkallad, borde avse förste amanuensens befriande från expeditionsarbete

och övriga löpande göromål, så att han helt kunde ägna

sig åt ordnings- och förteckningsarbete, ärenden rörande arkivvården i landsarkivdistriktet

och andra större uppgifter. För detta ändamål behövde landsarkivet

en andre amanuens eller motsvarande befattningshavare med full

tjänstgöring, som kunde handhava expeditionen i forskarsalen och kontrollen

av arkivhandlingar för konservering och därjämte deltaga i ordnings- och

förteckningsarbeten. Avlöningen för en sådan befattningshavare enligt 16:e

lönegraden för icke-ordmarie befattningshavare utgjorde lägst 3,960 kronor.

Då till landsarkivets förfogande stöde ett belopp av 2,750 kronor, skulle en

ökning av anslaget för icke-ordinarie befattningshavare med 1,210 kronor

vara erforderlig. Emellertid borde vid tillmätningen av detta belopp hänsyn

även tagas till den automatiska ökning, som avlöningen till förste amanuensen

efter sex år underginge, med 690 kronor, varför det erforderliga beloppet

icke kunde fixeras lägre än till 2,000 kronor.

Departementschefen har visserligen funnit goda skäl vara anförda för en

ökning av arbetskrafterna vid landsarkivet i Göteborg men funnit sig icke

nu kunna tillstyrka det härutinnan framförda kravet. Vidare har upplysts, att

den i landsarkivariens skrivelse omnämnda avlöningsförhöjningen för förste

amanuensen i Göteborg icke lärer bliva aktuell för budgetåret 1930/1931.

I motionen II: 177 har framhållits, att det anslag till avlöningar till ickeordinarie

befattningshavare, som behöver stå till förfogande för landsarkivet

i Göteborg, bör medgiva en disposition på följande sätt:

till en förste amanuens i lönegrad 18 med fullt tjänstgöring

(lägst) . . . ................................kronor 4,440: —

till ett kanslibiträde i lönegrad 6 med full tjänstgöring . » 2,280: —

till en andre amanuens eller motsvarande befattningshavare

i lönegrad 16 med full tjänstgöring .......... » 3,960: —

till extra biträden (för registreringsarbeten o. dyl.)..... » 600: —

Summa kronor 11,280: —

Då de till landsarkivets förfogande stående besparingarna å ifrågavarande

anslag på grund av förordnanden å ordinarie tjänst icke borde beräknas högre

än till högst omkring 780 kronor, krävdes för landsarkivet för genomförande

av ovan angivna disposition av avlöningsanslaget för icke-ordinarie befattningshavare

ett belopp av 10,500 kronor eller en anslagsökning av 2,500

kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

13

I det ordinarie förslagsanslaget till landsarkiven m. m. ingår en anslagspost

å 2,400 kronor under rubrik: övergångsstat, arkivdepån i Visby. Sagda

övergångsstat upptager bland annat en post å 200 kronor till vikariatsersättning,

gottgörelse åt extra biträde, renskrivning m. m. Riksarkivet har

framhållit, att denna post visat sig otillräcklig för sitt ändamål. Den nu

föreslagna höjningen med 200 kronor skulle möjliggöra, att föreståndaren för

arkivdepån, som hittills i oproportionerlig grad måst syssla med mera mekaniska

göromål, kunde i större utsträckning ägna sig åt kvalificerad arkivvård.

Utskottet har intet att erinra mot de för landsarkivet i Uppsala och arkivdepån

i Visby av Kungl. Majit begärda anslagshöjningarna.

Vad beträffar det motionsvis framförda yrkandet om höjning av landsarkivets

i Göteborg anslag till icke-ordinarie befattningshavare, vill utskottet

framhålla, att denna fråga, på sätt av statsrådsprotokollet inhämtas, varit

föremål för Kungl. Maj:ts prövning, men att Kungl. Majit icke funnit skäl

att nu göra framställning i ämnet till riksdagen. Vid sådant förhållande

och med hänsyn till sakens beskaffenhet har utskottet icke ansett sig böra

på grundval av enskild motion tillstyrka ändring i landsarkivets stat.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) höja den i den ordinarie staten för landsarkivet i

Uppsala ingående anslagsposten Avlöningar till icke-ordinarie

befattningshavare m. m., nu 9,000 kronor, med 950 kronor

till 9,950 kronor;

b) höja den i övergångsstaten för arkivdepån i Visby

ingående anslagsposten Till vikariatsersättning, gottgörelse

åt extra biträde, renskrivning m. m., nu 200 kronor, med

200 kronor till 400 kronor;

c) avslå herr Sjöströms m. fl. ovannämnda motion (11:177);

d) öka det ordinarie förslagsanslaget till landsarkiven m. m.,

nu 101,800 kronor, med 1,150 kronor till 102,950 kronor.

5:o) Kungl. Majit har (punkt 4) föreslagit riksdagen att till uppförande i

huvudsaklig överensstämmelse med företedda ritningar och kostnadsförslag

av en byggnad för ett landsarkiv i Härnösand bevilja ett anslag av 330,000

kronor samt därav för budgetåret 1930T931 såsom extra reservationsanslag

anvisa ett belopp av 50,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 19—23 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr A. I. E. Osterström

m. fl. (I: 121) och den andra inom andra kammaren av herr N. V. Sandström

m. fl. (II: 219), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte med

bifall i övrigt till proposition under åttonde huvudtiteln örn landsarkivbygg
-

Utskottets

yttrande.

Uppförande

av en byggnad

för

landsarkiv i

Härnösand

[4.]

jämte två i

ämnet väckta

motioner.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

nåd i Härnösand öka det begärda extra reservationsanslaget å 50,000 kronor

till 150,000 kronor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionen I: 121.

Efter upprepade undersökningar och prövningar från sakkunniga myndigheters

sida — vilka undersökningar sträckte sig över en tidrymd av mer än

tjugufem år — framlade Kungl. Majit i proposition den 16 mars 1928, nr

212, angående landsarkiv för Norrland m. m., för riksdagen frågan om en

utsträckning av landsarkivorganisationen till de norrländska länen. Detta

Kungl. Maj:ts förslag, vilket byggde på ett av riksarkivet år 1926 framlagt

förslag, gick ut på förläggandet av ett landsarkiv för Gävleborgs, Västernorrlands,

Västerbottens och Norrbottens län till Härnösand och ett länsarkiv

för Jämtlands län till Östersund. I detta syfte föreslogs i propositionen

ett omedelbart realiserande av byggnadsplanerna för en gemensam

byggnad för länsarkiv och lantmäterikontor i Östersund samt begärdes ett

mindre anslag för uppgörande av definitiva ritningar och kostnadsberäkningar

för ett till Härnösand förlagt landsarkiv. Kostnaderna för den

gemensamma byggnaden i Östersund hade enligt av byggnadsstyrelsen verkställda

beräkningar uppskattats till 325,000 kronor. I detta belopp skulle

vardera institutionen beräknas deltaga med hälften, alltså med 162,500

kronor.

I skrivelse den 18 maj 1928, nr 210, i anledning av Kungl. Majits ifrågavarande

proposition anförde riksdagen bland annat, att riksdagen funne de

av Kungl. Majit framlagda förslagen särskilt från ekonomisk synpunkt innebära

en godtagbar lösning av frågan om landsarkiv för de norrländska länen.

I två vid 1929 års riksdag väckta likalydande motioner upptogs ett av

byggnadsstyrelsen framlagt förslag om anslag till en byggnad för ett landsarkiv

i Härnösand redan för budgetåret 1929 1930.

Utskottet behandlade här ifrågavarande motioner i utlåtande den 8 april

1929, nr 8, under punkt 6, och anförde därvid bland annat följande:

På sätt av motionerna framgår har frågan örn beviljande av medel till

förevarande ändamål av byggnadsstyrelsen i skrivelse den 1 november 1928

underställts Kungl. Majits bedömande, utan att Kungl. Majit funnit sig

böra i ämnet göra någon framställning till 1929 års riksdag. Vid sådant

förhållande har utskottet, som visserligen behjärtar behovet av att lokaler

för ovannämnda arkiv utan större tidsutdräkt komma till stånd, men som

förutsätter, att Kungl. Majit, när omständigheterna sådant medgiva, icke

lärer underlåta att förelägga riksdagen förslag i ämnet, ej ansett sig böra

på grundval av enskilda motioner tillstyrka beviljande av medel till ett byggnadsföretag

av den omfattning, varom här är fråga.

Utskottet slutade med att hemställa, att ovannämnda motioner icke måtte

vinna riksdagens bifall; och beslöt riksdagen i enlighet härmed.

Departementschefen har funnit de skäl övertygande, som framförts till

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

15

förmån för ett snabbt lösande av denna fråga. Mot de av byggnadsstyrelsen

i samråd med riksarkivet uppgjorda ritningarna och kostnadsberäkningarna

har departementschefen icke funnit något att erinra. Med hänsyn till de

betydande byggnadsföretag, vilkas igångsättande redan i år torde vara ofrånkomligt,

har han emellertid av statsfinansiella skäl funnit sig nödsakad

att av den erforderliga anslagssumman, 330,000 kronor, beräkna för nästkommande

budgetår för ändamålet ett till 50,000 kronor begränsat belopp.

Härigenom skulle visserligen arkivbyggnadens uppförande komma att

uppskjutas ytterligare ett år, men han har ansett denna olägenhet kunna uppvägas

av fördelen av att frågan varder principiellt avgjord vid 1930 års

riksdag.

I motionerna har framhållits att det med ett bifall till Kungl. Maj:ts förslag

torde vara omöjligt att påbörja arbetet förrän under år 1931. Men ett

obestridligt faktum vore, att ur arkivvårdens och forskningens synpunkt —

särskilt då den förstnämnda — det vore verklig och stor fara i uppskov.

Under sådana förhållanden vore det i hög grad önskligt, att arbetena med

arkivbyggnaden finge omedelbart påbörjas.

Utskottet, som icke funnit något att erinra mot det framlagda byggnadsförslaget

och de härför uppgjorda kostnadsberäkningarna, anser önskvärt,

att förevarande spörsmål nu måtte få sin slutgiltiga lösning genom beslut

örn beviljande av medel till arkivbyggnads uppförande i Härnösand.

Vad beträffar frågan om det belopp, som för ändamålet bör ställas till

förfogande för budgetåret 1930/1931, har utskottet, då departementschefen

av statsfinansiella skäl ansett beloppet böra inskränkas till 50,000 kronor

och då någon svårare olägenhet av ytterligare ett års anstånd med själva

byggnadsarbetenas igångsättande ej torde vara att befara, funnit sig böra

förorda Kungl. Maj:ts förslag örn ett anslag å 50,000 kronor. Utskottet avstyrker

alltså motionerna, i vad de avse anvisande av högre summa för

nämnda budgetår.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herrar Österströms m. fl. och Sandströms

m. fl. ovannämnda motioner (I: 121 och II: 219), i vad de

, skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag, till uppförande i huvudsaklig

överensstämmelse med företedda ritningar och kostnadsförslag

av en byggn ad för ett landsarkiv i Härnösand

bevilja ett anslag av 330,000 kronor samt därav för budgetåret

1930,1931 såsom extra reservationsanslag anvisa ett

belopp av 50,000 kronor.

Utskottets

yttrande.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Kungl, biblioteket.

Bokinköp

och

bokbindning.

[5.

6:o) Kungl. Maj:t har (punkt 5) föreslagit riksdagen att

dels öka den i staten''för kungl, biblioteket ingående anslagsposten: Böcker,

inköp och inbindning, nu 80,000 kronor, med 10,000 kronor till 90,000

kronor;

samt förty höja det i riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget till

kungl, biblioteket, nu 258,200 kronor, med 10,000 kronor till 268,200 kronor;

dels ock till bokinköp och bokbindning för kungl, biblioteket för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 23—27 i statsrådsprotokollet.

I riksstaten för budgetåret 1928/1929 var det ordinarie förslagsanslaget

till kungl, biblioteket upptaget med ett belopp av 248,200 kronor, vari

bland annat ingick en anslagspost å 70,000 kronor till böcker, inköp och

inbindning. Därjämte hade, i likhet med vad som varit fallet under åtskilliga

år, för samma budgetår anvisats ett extra reservationsanslag av 20,000

kronor till bokinköp och bokinbindning för kungl, biblioteket.

Med anledning av Kungl. Maj:ts förslag har sedermera 1929 års riksdag

dels ökat ovanberörda i den ordinarie staten ingående anslagspost med

10.000 kronor till 80,000 kronor, dels till bokinköp och bokbindning för

kungl, biblioteket anvisat förbudgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag

av 20,000 kronor, dels ock till täckande av brist i kungl, bibliotekets

medel till bokinköp och bokbindning anvisat för budgetåret 1929/1930 ett

extra anslag av 20,000 kronor.

För sistnämnda ändamål hade av riksbibliotekarien äskats ett belopp av

50.000 kronor.

Riksbibliotekarien har i sin till grund för Kungl. Maj:ts nu framlagda

förslag liggande framställning hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

1930 års riksdag att till bokinköp och bindning i kungl, biblioteket för

budgetåret 1930/1931 anvisa dels å ordinarie stat ett från 80,000 till 100,000

kronor höjt anslag; dels å extra stat för budgetåret 1930/1931 fortfarande

ett anslag å 20,000 kronor; dels ett extra anslag för budgetåret 1930/1931

å 30,000 kronor till täckande av brist i kungl, bibliotekets medel till bokinköp

och bokbindning.

Departementschefen har funnit de skäl, som av riksbibliotekarien anförts

till förmån för en ytterligare ökning av den ordinarie anslagsposten till

böcker, inköp och inbindning, tungt vägande, då det vore av stor betydelse,

att våra vetenskapliga centralbibliotek kunde förvärva åtminstone det viktigaste

av den i utlandet utkommande vetenskapliga litteraturen; våra inhemska

forskares arbeten och därmed vårt lands ställning i det internationella

vetenskapliga livet vore i stor utsträckning beroende därav.

Emellertid har departementschefen av finansiella skäl icke ansett sig nu

kunna helt tillmötesgå de framställda kraven utan tillstyrkt, att det ordinarie

anslaget höjes med 10,000 kronor till 90,000 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

17

Vidare har föreslagits, att, i likhet med vad som varit fallet under flera

föregående år, till bokinköp och bokbindning för kungl, biblioteket måtte

anvisas ett extra reservationsanslag å 20,000 kronor för budgetåret 1930/1931.

Vad däremot beträffar riksbibliotekariens hemställan örn ett anslag å

30,000 kronor för täckande av den återstående bristen i kungl, bibliotekets

utgiftspost för bokinköp och bokbindning, har departementschefen icke

funnit sig i stånd att förorda framställning härom till riksdagen utan uttryckt

den förhoppningen, att det med de ökade anslag, som numera

stöde till kungl, bibliotekets förfogande för här ifrågavarande ändamål,

skulle lyckas biblioteksledningen att småningom komma ur det brydsamma

ekonomiska läge, som förhållandena åstadkommit.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och får därför

hemställa,

att riksdagen må

a) öka den i staten för kungl, biblioteket ingående anslagsposten:

Böcker, inköp och inbindning, nu 80,000 kronor,

med 10,000 kronor till 90,000 kronor,

samt förty höja det i riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget

till kungl, biblioteket, nu 258,200 kronor, med

10.000 kronor till 268,200 kronor;

b) till bokinköp och bokbindning för kungl, biblioteket

anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag

av 20,000 kronor.

7:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till ökning av kungl, bibliotekets arbetskrafter

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av

11.000 kronor.

8:o) Kungl. Majit har (punkt 7) föreslagit riksdagen att till katalogiseringsarbeten

inom kungl, biblioteket, enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser,

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 29,000

kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 29—43 i statsrådsprotokollet.

Anslag till utarbetande av katalog över ofullständigt förtecknade delar av

kungl, bibliotekets äldre samlingar har utgått alltsedan 1909. Till en början

var anslaget avsett endast för den svenska tryckavdelningen men utsträcktes

år 1920 även till den utländska tryckavdelningen. Ar 1923 vidtogs av statsfinansiella

skäl en nedsättning av anslaget, till följd varav arbetet åter måste

begränsas till bibliotekets svenska avdelning. För budgetåret 1925/1926

Bihang till riksdagens protokoll 1980. 0 sami. 8 haft. (Nr 8.) 2

Ökning av

kungl, bibliotekets

arbetskrafter.

[6.]

Katalogiseringsarbeten

vid kungl,

biblioteket.

[7.]

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

utgjorde anslaget 20,800 kronor, men för budgetåret 1926/1927 höjdes detsamma

till det belopp, 29,000 kronor, varmed anslaget alltsedan dess utgått.

Anledningen till höjningen var önskemålet att åstadkomma en för allmänheten

tillgänglig kataloganordning.

Med avseende på det för budgetåret 1929/1930 anvisade beloppet anförde

riksdagen i skrivelse den 26 april 1929, nr 8 A, under punkt 9 bland annat

följande:

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Kungl. Maj:ts förslag men vill därjämte

uttala önskvärdheten av att till det anslagsäskande, som kan för

ifrågavarande ändamål komma att göras hos nästkommande riksdag, må

fogas en överskådlig redogörelse för omfattningen av de hittills verkställda

katalogiseringsarbetena av olika slag ävensom en sådan plan för arbetenas

fortsatta bedrivande, att det må bliva möjligt att därav bedöma, för huru

lång tid framåt och i vilken utsträckning anslag för berörda ändamål ytterligare

kan vara erforderligt.

Genom beslut den 16 maj 1929 anbefallde Kungl. Majit riksbibliotekarien

att låta utarbeta den av riksdagen omnämnda överskådliga redogörelsen

för omfattningen av de hittills verkställda katalogiseringsarbetena av

olika slag och planen för arbetenas fortsatta bedrivande.

I sin med anledning härav avgivna redogörelse har riksbibliotekarien

hemställt, att Kungl. Majit täcktes taga under övervägande att föreslå riksdagen

uppförande på ordinarie stat av viss vid kungl, biblioteket för katalogiseringsarbetens

utförande anställd personal enligt i skrivelsen angivna

grunder.

I händelse att detta förslag icke skulle vinna Kungl. Majts bifall, har riksbibliotekarien

hemställt, att Kungl. Majit täcktes för katalogiseringsarbeten

inom kungl, biblioteket utverka ett extra anslag för budgetåret 1930/1931 med

oförändrat belopp av 29,000 kronor, under förutsättning att medgivande nu

lämnades till uppfattning av två vid katalogiseringsarbetet anställda skrivbiträden

från den 4:e till 7:e lönegraden av den för icke ordinäre befattningshavare

fastställda löneplaneu. Den därav föranledda utgiftsökningen kompenserades

av den avlöningsminskning, uppgående till nära 1,000 kronor, som

den från maj månad år 1929 nytillförordnade föreståndaren finge vidkännas

genom honom tillkommande placering i lägre löneklass. Bifölles icke den

begärda uppflyttningen, syntes anslaget ifråga kunna för budgetåret 1930

1931 minskas med 1,000 kronor.

Den sålunda framlagda utredningen har givit vid handen, att ännu en

högst avsevärd tid — enbart för den svenska avdelningen beräknad till

minst åtta år — måste antagas åtgå, innan det år 1909 påbörjade katalogiseringsarbetet

kan bliva slutfört.

Trots de kostnader, som givetvis måste bliva förbundna med detta arbete,

har departementschefen funnit sig icke kunna tveka om nödvändigheten av

att detsamma fortsättes och bringas till slut, då en fullständig katalog över

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

19

bibliotekets samlingar torde vara en oundgänglig förutsättning för att desamma

på bästa sätt och utan onödigt dröjsmål må kunna tjäna sitt

ändamål.

Förslaget örn att vissa med katalogiseringsarbetena sysselsatta personer

skulle uppföras på kungl, bibliotekets ordinarie stat, har departementschefen

icke funnit sig kunna tillstyrka. Däremot har departementschefen förklarat

sig icke hava något att erinra mot förslaget, att medel måtte beredas för

möjliggörande av uppflyttning av de vid katalogiseringsarbetena anställda,

ovan omförmälda kvinnliga biträdena från 4:e till 7:e lönegraden.

Utskottet har icke kunnat undgå att hysa vissa betänkligheter med hänsyn

till den långa tid, som enligt den nu föreliggande utredningen ännu

skulle återstå, innan här förevarande katalogiseringsarbeten kunna slutföras.

På grund av dessa arbetens vikt har utskottet dock icke ansett sig böra

motsätta sig, att anslag jämväl hädanefter beviljas för ändamålet.

Då utskottet i övrigt icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts

förslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till katalogiseringsarbeten inom kungl,

biblioteket, enligt av Kungl. Majit meddelade bestämmelser,

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 29,000

kronor.

9:o) I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 8) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till slutförande av redigeringen av den för

Sveriges offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogens

44:e årgång, omfattande år 1929, samt för påbörjande

av redigeringen för accessionskatalogens 45:e årgång,

omfattande år 1930, för budgetåret 1930/1931 anvisa ett

extra anslag av 5,000 kronor att användas enligt av Kungl.

Majit meddelade föreskrifter.

10:o) Kungl. Majit har (punkt 9) föreslagit riksdagen att till undersökningav

i kammararkivet och riksarkivet befintliga äldre arkivalieomslag m. m.

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 4,100 kronor att utgå

enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Majit kunde finna gott meddela.

Utredningen återfinnes å sid. 44—50 i statsrådsprotokollet.

Vid 1924 års riksdag hemställdes motionsvis om ett anslag för undersökning

och tillvaratagande av lämningar av medeltida legender, breviarier och

missaler m. m., använda som omslag till äldre handlingar i ämbetsverkens

arkiv eller eljest där förvarade. Statsutskottet, som betonade värdet av desamma

för den kulturhistoriska forskningen och behjärtade motionens syftemål,

ansåg sig av brist på närmare utredning icke kunna förorda den då

Utskottets

yttrande.

Gemensam

accessionskatalog

för

Sveriges

offentliga

bibliotek.

[8.]

Undersökning

av i

kammararkivet

och

riksarkivet

befintliga

äldre arkivalieomslag

lii. m.

[9.]

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Förstärkning

av reservationsanslaget

till bokinköp,

inbindning

och vissa

expenser

vid stiftsoch

landsbiblioteket

i

Linköping

[10.]

jämte två i

ämnet väckta

motioner.

väckta motionen. Utskottet uttalade vidare den förvissningen, att vederbörlig

uppmärksamhet komme att ägnas ifrågavarande arkivalier av de myndigheter,

som i första hand hade att svara för desamma, och att, där sådant

skulle visa sig erforderligt, myndigheterna icke skulle underlåta att efter

förebragt utredning föreslå de åtgärder, som syntes lämpliga för tillgodoseende

av det önskemål, varåt i nämnda motion givits uttryck.

Riksarkivet och riksbibliotekarien hava nu framlagt en plan för forskningsarbetenas

fortsatta bedrivande. I deras skrivelse framhålles, att det

syntes angeläget, att ifrågavarande undersökning kunde bedrivas utan alltför

stor tidsspillan. Det vore av vikt att söka vinna en härför särskilt kvalificerad

arbetskraft utanför de båda institutionerna. För detta ändamål skulle

nu en för uppdraget väl lämpad person anställas vid kungl, biblioteket, vid

vars handskriftsavdelning arbetet i huvudsak skulle utföras, för en tid av

förslagsvis tre år med uppgift att under ledning av riksbibliotekarien och

handskriftsavdelningens föreståndare uteslutande ägna sig åt nämnda uppdrags

fullgörande, vilket i så fall i huvudsak beräknades kunna vara slutfört

inom nämnda tid av tre år. Kostnaderna för anställandet av detta biträde

beräknades till 4,104 kronor för år, motsvarande avlöningen i lägsta löneklassen

av 16:e lönegraden för icke-ordinarie tjänstemän.

Departementschefen har anslutit sig till den framlagda planen men funnit

det ifrågasatta anslaget böra avrundas till 4,100 kronor.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, varvid utskottet

emellertid velat betona önskvärdheten av att ifrågavarande undersökningar

bedrivas på ett sådant sätt, att arbetet kan hinna slutföras inom

den beräknade tiden.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må till undersökning av i kammararkivet

och riksarkivet befintliga äldre arkivalieomslag m. m. för

budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 4,100 kronor

att utgå enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:!,

kan finna gott meddela.

ll:o) Kungl. Maj:t har (punkt 10) föreslagit riksdagen att till förstärkning

av det ordinarie reservationsanslaget till bokinköp, inbindning och vissa

expenser för stifts- och landsbiblioteket i Linköping för budgetåret 1930/1931

anvisa ett extra anslag av 2,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 51—52 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar K. G Westman

och J. E. Björnsson (I: 122) och den andra inom andra kammaren av herr

A. I. Anderson i Linköping (II: 189), i vilka motioner hemställts, att riksdagen

måtte besluta, att bibliotekarien vid stifts- och landsbiblioteket i Lin
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

21

köping erhåller samma placering i lönehänseende som förste bibliotekarie

vid statsbiblioteken, d. v. s. i lönegraden B 26.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionen I: 122.

Det av Kungl. Majit äskade förstärkningsanslaget utgår med samma belopp

jämväl för budgetåret 1929/1930.

Departementschefen har under här förevarande punkt tillika till behandling

upptagit en av bibliotekets styrelse gjord framställning om reglering

av bibliotekarielönen vid biblioteket på enahanda sätt, som i motionerna

ifrågasatts. Departementschefen har därvid funnit, att vägande skäl förebragts

för en höjning av ifrågavarande bibliotekaries avlöning på sätt styrelsen

hemställt. Emellertid ansåge departementschefen sig icke kunna nu

tillstyrka ett framläggande av förslag i detta syfte. En liknande framställning

hade nämligen inkommit till Kungl. Majit under loppet av 1928 och

remitterats till 1928 års lönekommitté. Han ansåge vid detta förhållande

det näppeligen vara tillrådligt att upptaga till separat behandling nu ifrågavarande

löneregleringsärende, utan torde med frågans avgörande böra anstå,

tills det stora spörsmålet om en allmän lönereglering för statens befattningshavare

bleve aktuellt.

Med avseende å det begärda förstärkningsanslaget å 2,000 kronor har

utskottet intet att erinra. Vad beträffar frågan örn lönereglering för

bibliotekarien, finner jämväl utskottet starka skäl tala för en snar förbättring

av dennes löneställning. Emellertid anser sig utskottet icke böra

på grundval av enskilda motioner förorda en ändring härutinnan. I följd

härav finner sig utskottet förhindrat att tillstyrka bifall till motionerna.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till förstärkning av det ordinarie reservationsanslaget

till bokinköp, inbindning och vissa expenser för stifts- och

landsbiblioteket i Linköping för budgetåret 1930/1931 anvisa

ett extra anslag av 2,000 kronor,

b) avslå herrar Westmans och Björnssons samt herr Andersons

i Linköping ovannämnda motioner (I: 122 och lii 189).

12:o) Kungl. Majit har (punkt 11) föreslagit riksdagen att såsom bidrag

till uppehållande av pedagogiska bibliotekets verksamhet för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra anslag av 7,000 kronor att utgå under de villkor,

Kungl. Majit kunde finna gott föreskriva.

Utredningen återfinnes å sid. 52—57 i statsrådsprotokollet.

Utskottets

yttrande.

Pedagogiska

biblioteket

i Stockholm.

[IL]

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Skandinaviske

bibliotekarien

vid S:te

Geneviévebiblioteket

i

Paris.

[12.]

Motion om

anslag till

utländska

studieresor

för nationalmuseets

tjänstemän.

För innevarande budgetår utgår, i likhet med vad som varit fallet under

budgetåren 1927/1929, till pedagogiska biblioteket i Stockholm ett extra

anslag av 6,500 kronor.

Med anledning av ett utav riksdagen i skrivelse den 26 april 1929, nr

8 A, under punkt 13 gjort uttalande anbefallde Kungl. Maj:t genom beslut

den 16 maj 1929 skolöverstyrelsen att, i samråd med riksbibliotekarien,

undersöka, huruvida pedagogiska biblioteket lämpligen kunde förenas med

annat inom huvudstaden beläget större bibliotek.

Den sålunda begärda utredningen föreligger nu, och i enlighet med de

slutsatser, vartill densamma fört, har departementschefen icke funnit sig

kunna förorda vidtagandet av några åtgärder för en förändring av pedagogiska

bibliotekets organisation och ställning.

Däremot har departementschefen med hänsyn till önskvärdheten av att

inköpen av utländsk pedagogisk litteratur något ökas funnit sig böra förorda

en ökning av det till biblioteket utgående statsbidraget med 500 kronor

till 7,000 kronor.

Då av den i ärendet förebragta utredningen synes framgå, att det, åtminstone

för närvarande, icke torde vara lämpligt att söka förena pedagogiska

biblioteket med annat inom huvudstaden beläget större bibliotek, har utskottet

intet att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet förutsätter

emellertid, att den begärda ökningen av anslaget med 500 kronor helt

kommer bokanskaffningen till godo.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må såsom bidrag till uppehållande av pedagogiska

bibliotekets verksamhet för budgetåret 1930/1931

anvisa ett extra anslag av 7,000 kronor att utgå under de

villkor, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

13:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 12) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom bidrag till avlöning åt en skandinavisk

bibliotekarie vid nordiska avdelningen av Site Geneviévebiblioteket

i Paris för budgetåret 1930/1931 anvisa ett

extra anslag av 1,500 kronor att utgå enligt de närmare

bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott meddela.

14:o) I förslaget till riksstat för budgetåret 1930/1931 har Kungl. Majit,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, upptagit det ordinarie

reservationsanslaget till utländska studieresor för nationalmuseets tjänstemän

utan angivet belopp.

I en inom första kammaren av herr Fredrik Ström väckt motion (I: 125)

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 23

Ilar hemställts, att riksdagen måtte bevilja till utländska studieresor för

nationalmusei tjänstemän ett belopp av 5,000 kronor, för budgetåret 1930/

1931 räknat.

Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet bar icke funnit tillräckliga skäl föreligga att mot Kungl. Maj:ts

förslag i riksstaten upptaga något anslagsbelopp för ifrågavarande ändamål

och hemställer därför,

att herr Ströms ovannämnda motion (I: 125) ej må vinna

riksdagens bifall.

15:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till förstärkning av arbetskrafterna vid nationalmuseet

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag

av 14,800 kronor att utgå efter de grunder, Kungl. Maj:t

må äga att bestämma.

Förstärkning

av arbetskrafterna

vid nationalmuseet.

[13.]

16:o) Kungl. Majit har (punkt 14) föreslagit riksdagen att till täckande

av utgifter för nationalmuseets depositionsavdelnings konstbildande verksamhet

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av

7,000] kronor att utgå enligt de närmare grunder, Kungl. Majit kan finna

skäl föreskriva.

Utredningen återfinnes å sid. 62—64 i statsrådsprotokollet.

Nationalmuseets

depositionsavdelnings

konstbildande

verksamhet
[14.

]

jämte två i

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom förstalkammaren av herr J. E. Björnsson

m. fl. (I: 126) och den andra inom andra kammaren av herr A. N. Thomson

(lii 306), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte till täckande av

utgifter för nationalmuseets depositionsavdelnings konstbildande verksamhet

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 12,000 kronor

att utgå enligt de närmare grunder, Kungl. Majit kan finna skäl föreskriva.

ämnet väckta

motioner.

För nu löpande budgetår utgår för ifrågavarande ändamål ett anslag av

7,000 kronor. Nationalmuseichefen har för budgetåret 1930/1931 anhållit

örn utverkande av anslag dels å 7,000 kronor till täckande av kostnader

för två vandringsutställningar, dels å 1,000 kronor till inköp och inramning

av fotografiska planscher, dels å 2,500 kronor till inköp av pedagogiska

bildserier, dels 1,500 kronor till tryckande av en konstnärlig folkbildningsskrift

örn svensk skulptur, dels å 600 kronor till täckande av organisationskostnader

för en konstmuseal kurs i Stockholm sommaren 1930, dels å

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

5,000 kronor till iståndsättande och konservering av till deposition avsedda,

staten tillhöriga målningar. Slutligen har museichefen gjort framställning

om ett extra anslag å 2,500 kronor för budgetåret 1930/1931 till fotografering

av från museet deponerade föremål. Det sammanlagda av museichefen

äskade beloppet utgör sålunda 20,100 kronor.

Departementschefen förklarar, att han gärna skulle hava sett, att det varit

möjligt att tillgodose ett flertal av de önskemål, som från museichefens sida

nu framkommit, och att dymedelst kunna i vidgad utsträckning stödja museets

betydelsefulla verksamhet i nu ifrågavarande avseenden. Hur livligt

han sålunda än behjärtade behovet av ett förhöjt anslag, funne han sig dock

icke kunna förorda större anslag än som under nu löpande budgetår utginge,

7,000 kronor.

Motionärerna hava till stöd för sitt förslag anfört följande:

Bland de nya former för folkbildningsarbete, som på senare tid framträtt,

har nationalmusei vandringsutställningar och därmed förenat upplysningsarbete

visat sig synnerligen givande. Vårt folk har genom dessa i

långt vidare kretsar än förr blivit delaktigt av de staten tillhöriga konstskatterna.

Så sammanställda och organiserade som utställningarna ha varit

ha de också rönt en varm uppskattning från de mest skilda håll ute i landet

och faktiskt visat sig ha lämnat i folkbildningsarbetet bestående resultat.

Vid 1929 års riksdag väcktes i första kammaren motion örn en sådan

höjning av anslag för dessa utställningar, att de kunde sträcka sig ut över

något vidare kretsar än vad som möjliggjordes genom då av regeringen

föreslagna summa å 7,000 kronor. Motionen bifölls ej, men av debatten i

anledning av densamma framgick en tydlig enighet i uppfattningen örn

utställningsverksamhetens betydelse. Av innevarande års statsverksproposition

framgår, att nationalmuseichefen hemställt om en betydande höjning

av anslaget för denna konstbildande verksamhet. Herr statsrådet och chefen

för ecklesiastikdepartementet har med erkännande av det välmotiverade i

denna hemställan ansett sig böra uppskjuta ett regeringsäskande härom till

ett senare tillfälle.

Detta synes oss vara så mycket mera beklagligt som sagda verksamhet

av allt att döma just nu befinner sig i ett sådant läge, att någon ökning

av dess anslag skulle möjliggöra en högst betydande utveckling.

Enligt vad som framgår av nationalmusei senaste årsberättelse har arbetet

inom den avdelning, som närmast bedriver utställnings- och upplysningsverksamheten,

vuxit ut pa ett synnerligen påfallande sätt. Det visar

sig därvid att de resultat, som uppnatts, ej varit möjliga enbart med hjälp

av den lilla personal av två tjänstemän, som avdelningen för närvarande

förfogar över. För täckande av det allra nödvändigaste personalbehovet har

i ej obetydlig utsträckning frivilligt understöd varit oundgängligt.

Det förefaller oss mycket naturligt, att en statsbedriven verksamhet, som

kommer hela landet till godo, ej i längden kan bygga på en sådan enskild

hjälpverksamhet.

Trots^ de statsfinansiella betänkligheter, som kunna tala emot, finna vi

dock på grund av vad ovan anförts, att det tillfälliga anslag på 7,000 kro
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

25

nor till nationalmusei depositionsavdelnings konstbildande verksamhet bör

höjas.

Vandringsutställningarna äro i denna summa tillgodosedda med 5,000

kronor. Det framgår tydligt, att dessa med detta anslag endast kunna nå

ett litet antal av vårt lands över 100 städer. En höjning av summan med

5,000 kronor till 10,000 kronor, d. v. s. hela anslaget till 12,000 kronor,

borde kunna möjliggöra en fördubbling av utställningsverksamheten med

därtill hörande upplysnings- och föredragsorganisation.

Utskottet anser nationalmusei vandringsutställningar vara av mycket stort

värde för folkbildningsarbetet och därför förtjänta av ett kraftigt stöd från

statsmakternas sida. För att en utvidgning av denna verksamhet må kunna

ske, vill utskottet därför förorda en ökning av anslaget. Utskottet anser sig

dock härutinnan icke kunna gå så långt som motionärerna utan vill tillstyrka,

att anslagsbeloppet höjes till 8,500 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt herrar Björnssons m. fl. och Thomsons ovannämnda

motioner (I: 126 och II: 306), till täckande av utgifter för

nationalmuseets depositionsavdelnings konstbildande verksamhet

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag

av 8,500 kronor att utgå enligt de närmare

grunder, Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva.

17:o) I en inom första kammaren av herr Fredrik Ström väckt motion

(I: 124) har hemställts, att riksdagen för genomfotografering av nationalmusei

konstsamlingar må för budgetåret 1930/1931 bevilja ett anslag å

3,000 kronor.

Beträffande de av motionären till stöd för hans förslag anförda skäl hänvisar

utskottet till motionen.

Ehuru utskottet icke vill förneka nyttan av det ändamål, för vilket anslag

i motionen äskats, anser sig utskottet dock, med hänsyn till de många

andra anslagskrav, som förekomma under denna huvudtitel, icke kunna förorda

bifall till motionen.

Utskottet hemställer därför,

att herr Ströms ovannämnda motion (I: 124) icke må vinna

riksdagens bifall.

18:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till försäkring och transport av konstföremål,

som äro eller varda deponerade hos nationalmuseum, för

Utskottets

yttrande.

Motion örn

anslag till

fotografering

av nationalmuseets

konstsamlingar.

Utskottets

yttrande.

Försäkring

oell transport

av konstföremål.

[15.]

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Konservering

av handteckningsoch

gravyrsamlingarna

m. m.

[16.]

Konservering

av vissa

statens tavelsamlingar.

[17-]

Ny värmeledning

och införande

av

elektrisk belysning

i nationalmuseibyggnaden

m. m.

[18.]

budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av

2,500 kronor.

19:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom extra reservationsanslag för budgetåret

1930/1931 anvisa

a) till konservering av handtecknings- och gravyrsamlingar

inom nationalmuseum ett belopp av 5,000 kronor,

b) till anskaffande av portföljer för vissa äldre samlingar

av handteckningar och gravyer samt till ombyggnad av

äldre skåp och anskaffande av nya sådana för dessa samlingar

ett belopp av likaledes 5,000 kronor.

20;o) Kungl. Maj:t har (punkt 17) föreslagit riksdagen att till konserveringsarbeten

för statens tavelsamlingar å Drottningholms slott för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 12,000 kronor att utgå

efter de grunder, Kungl. Majit kan finna gott bestämma.

Utredningen återfinnes å sid. 65—67 i statsrådsprotokollet.

Konserveringsarbetet å statens tavelsamlingar påbörjades år 1923. Arbetet

avsåg ''till en början endast tavelsamlingen å Gripsholms slott men har

efter hand utvidgats till att omfatta jämväl tavelsamlingarna å Drottningholms

och Ulriksdals slott. Vid Drottningholms slott påbörjades arbetet år

1926. Det nu begärda anslagsbeloppet, som avser fortsatt restaurering av

serien av Lembkes bataljmålningar på Drottningholm, vilka blivit svårt

skadade av tiden, är lika med det anslag, som för innevarande budgetår

utgår och som likaledes avsetts för konserveringsarbeten å nämnda bataljmålningar.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må till konserveringsarbeten för statens

tavelsamlingar å Drottningholms slott för budgetåret 1930/

1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 12,000 kronor,

att utgå efter de grunder, Kungl. Majit kan finna gott bestämma.

21 :o) Sedan 1928 och 1929 års riksdagar för utförande, i huvudsaklig

överensstämmelse med i ärendet framlagda förslag, av ny värmeledningsanläggning

samt elektrisk belysnings- och kraftinstallation i nationalmuseibyggnaden

beviljat sammanlagt 575,000 kronor samt därav såsom extra

reservationsanslag anvisat för budgetåret 1928/1929 194,800 kronor och för

budgetåret 1929/1930 likaledes 194,800 kronor eller inalles 389,600 kronor,

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

27

har nu Kungl. Majit (punkt 18) föreslagit riksdagen att av omförmälda

belopp, 575,000 kronor, för budgetåret 1930/1931 anvisa såsom extra reservationsanslag

återstoden, 185,400 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av de för utförande, i huvudsaklig överensstämmelse

med i ärendet framlagda förslag, av ny värmeledningsanläggning

samt elektrisk belysnings- och kraftinstallation

i nationalmuseibyggnaden beviljade medel å tillhopa

575,000 kronor för budgetåret 1930/1931 anvisa såsom

extra reservationsanslag återstoden 185,400 kronor.

22:o) Kungl. Majit har (puukt 19) föreslagit riksdagen att till inköp av Inköp av momodern

konstindustri och konsthantverk å Stockholmsutställningen 1930 för j^uJri^ch

budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 10,000 kronor. konsthant
Utredningen

återfinnes å sid. 69—70 i statsrådsprotokollet. verk ^ ®tock

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majits förslag

holmsut
ställningen
1930.

och hemställer därför, [19.]

att riksdagen må till inköp av modern konstindustri och

konsthantverk å Stockholmsutställningen år 1930 för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra anslag av 10,000 kronor.

23:o) Kungl. Majit har (punkt 20) föreslagit riksdagen att till avlöningar

till icke-ordinarie befattningshavare vid livrustkammaren anvisa för budgetåret

1930/1931 ett extra anslag av 26,950 kronor att utgå efter de grunder,

som Kungl. Majit kan finna skäligt meddela.

Utredningen återfinnes å sid. 70—72 i statsrådsprotokollet.

För närvarande disponerar livrustkammaren för extra ordinarie befattningshavare

ett anslag av 24,430 kronor. Detta belopp fördelar sig i avseende

å grundlöner och löneförhöjningar på följande sätt:

Lönegrad och

löneklass Kronor

1 tekniskt biträde (livrustmästare)........ 10: 8 2,988: —

1 kvinnligt tekniskt biträde (åldfru).......arvode 3,000: —

4 vaktmästare....................... 6:4 9,456:

1 amanuens........................ 21: 19 5,676:

Extra vakter och tillfällig arbetshjälp............ 1,200: —

Avlöningsförhöjningar....................... 2,110:

24,430: —

Avlöningar

till ickeordinarie

befattningshavare

vid

livrustkammaren.

[20.]

Det begärda anslaget innebär alltså en ökning av det för innevarande

budgetår utgående anslaget. Den sålunda begärda förhöjningen avser dels

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att med 1,182 kronor bereda åt den icke-ordinarie personalen författningsenliga

uppfinningar i högre löneklass, dels att med 1,200 kronor möjliggöra

en förstärkning av vaktpersonalen vid semesterledighet och tillfällen

av ökad publiktillströmning. Vidare ifrågasättes att bereda den hittills förmedelst

arvode anställda åldfrun förmånen av extra ordinarie anställning.

Detta motiveras med att ifrågavarande befattningshavare sedan flera år varit

anställd vid institutionen och hennes befattning är för vården av livrustkammarens

textilsamlingar nödvändig. Departementschefen har för denna

befattningshavare utgått från en grundlön av 2,988 kronor, motsvarande

lön efter 10:e lönegraden i löneplanen för icke-ordinarie befattningshavare,

varjämte till löneförhöjning ansetts böra beräknas 156 kronor.

I förslaget har alltså räknats med följande poster:

1 tekniskt biträde (livrustmästare) . .

1 kvinnligt tekniskt biträde (åldfru).

4 vaktmästare..................

1 amanuens..................

Extra vakter och tillfällig arbetshjälp

Avlöningsförhöjningar............

.......kronor 2,988: —

....... » 2,988: —

...... » 9,456: —

....... » 5,676: —

....... » 2,400: —

....... » 3,448: —

Summa kronor 26,956: —

vilken summa ansetts böra avrundas till 26,950 kronor.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må till avlöningar för icke-ordinarie befattningshavare

vid livrustkammaren anvisa för budgetåret 1930/

1931 ett extra anslag av 26,950 kronor att utgå efter de

grunder, som Kungl. Maj:t kan finna skäligt meddela.

Underhåll

och vård av

livrustkammarens

samlingar.

[21.]

24:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21) och under hänvisning

till utredningen i ärendet (sid. 73—75 i statsrådsprotokollet) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till underhåll och vård av livrustkammarens

samlingar anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag

av 24,000 kronor att utgå efter grunder, som

Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.

Ökade

lokaler för

livrustkammaren.

[22.]

25:o) Kungl. Maj:t har (punkt 22) föreslagit riksdagen att för förhyrande

av ökade lokaler för livrustkammaren inom nordiska museets byggnad anvisa

för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 1,100 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 75—77 i statsrådsprotokollet.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

29

För närvarande disponerar livrustkammaren inom nordiska museets byggnad

— jämlikt överenskommelse mellan staten och nordiska museet —

vissa utrymmen, jämväl avsedda till expeditionslokaler och arbetsrum för

tjänstemännen. Genom det nu framlagda förslaget skulle livrustkammaren

erhålla tillgång till ytterligare ett tjänsterum, varav behovet vitsordats vara

synnerligen kännbart.

Utskottet finner sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må för förhyrande av ökade lokaler för

livrustkammaren inom nordiska museets byggnad anvisa

för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 1,100 kronor.

26:o) Kungl. Majit har (punkt 23) föreslagit riksdagen att för anskaffande

av inredning m. m. för livrustkammarens studiesamling för budgetåret 1930/

1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 77—81 i statsrådsprotokollet.

Föreståndaren för livrustkammaren har hemställt örn ett anslag å 40,000

kronor för uppordnande av livrustkammarens studiesamling. Departementschefen

har framhållit de otillfredsställande förhållanden, som för närvarande

råda i fråga om livrustkammarens magasinerade samlingar och tillstyrkt, att

anslag måtte ställas till livrustkammarens förfogande för tillgodoseende av

de mest kännbara behoven. Emellertid har departementschefen ansett, att i

det äskade beloppet inskränkningar möjligen kunde göras, och funnit en förnyad

utredning i detta avseende från livrustkammarens sida erforderlig. A

andra sidan hava redan nu medel befunnits nödiga för anskaffande av

skåp och ställningar m. m., och detta har ansetts kunna ske i avvaktan på

nyssnämnda utredning. För ändamålet har beräknats ett belopp av 5,000

kronor.

Utskottet finner utredningen i ärendet giva vid handen, att anslag för

här ifrågavarande ändamål är behövligt. Det för budgetåret 1930/1931

äskade beloppet har utskottet ansett sig böra tillstyrka. Utskottet förutsätter

emellertid, att vid en blivande utredning rörande kostnaderna för ordnandet

av ovannämnda samling det skall visa sig möjligt att avsevärt reducera det

härför beräknade totalbeloppet.

Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen må för anskaffande av inredning lii. m. för

livrustkammarens studiesamling för budgetåret 1930/1931

anvisa ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.

Anskaffande

av inredning

m. m. till livrustkammarens

studiesamling.

[23.]

Utskottets

yttrande.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Arbetsbiträde

vid

riksmuseets

paleozoologiska

avdelning.

[24.]

Arbetsbiträde

vid

riksmuseets

etnografiska

avdelning.

[25.]

Vetenskapligt

biträde

för bearbetning

av

vissa samlingar

å

riksmuseets

evertebratavdelning.

[26.]

Särskilt

arvode åt en

vaktmästare

vid riksmuseet,

tillika

trädgårdsskötare.

[27.]

Ordnande

och preparering

av vissa

samlingar

inom

riksmuseets

botaniska

avdelning

m. m.

[28.]

Arbetsbiträde

vid

naturhistoriska

riksmuseets

botaniska

avdelning.

[29.]

27:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 24) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till arbetsbiträde vid naturhistoriska riksmuseets

paleozoologiska avdelning för budgetåret 1930/1931

anvisa ett extra anslag av 2,400 kronor.

28:o) I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 25) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till arbetsbiträde vid naturhistoriska riksmuseets

etnografiska avdelning för budgetåret 1930/1931 anvisa

ett extra anslag av 2,400 kronor.

29:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till vetenskapligt biträde för bearbetning av

vissa samlingar å naturhistoriska riksmuseets evertebratavdelning

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag

av 4,000 kronor.

30:o) I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 27) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till särskilt arvode åt en vaktmästare vid

naturhistoriska riksmuseet, tillika trädgårdsskötare, för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra anslag av 300 kronor.

31 :o) I enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt 28) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt ruin, för budgetåret 1930/1931 anvisa

a) till ordnande och preparering av vissa samlingar inom

naturhistoriska riksmuseets botaniska avdelning ett extra

anslag av 4,000 kronor,

b) till anskaffande av nya herbarieskåp för samma avdelning

ett extra reservationsanslag av 3,000 kronor.

32:o) I enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt 29) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till arbetsbiträde m. m. vid naturhistoriska

riksmuseets botaniska avdelning för budgetåret 1930/1931

anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor att utgå enligt de

närmare föreskrifter, Kungl. Majd kan finna skäl meddela.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

31

33:o) Kungl. Majit har (punkt 30) föreslagit riksdagen att till ordnande

av framlidne kyrkoherden S. J. Enanders Salixsamlingar för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 5,450 kronor att utgå enligt

de närmare bestämmelser, Kungl. Majit kan finna skäligt meddela.

Utredningen återfinnes å sid. 88—91 i statsrådsprotokollet,

Sedan 1928 års riksdag, med anledning av en i ämnet väckt motion, till

kyrkoherden S. J. Enander såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för

fullföljande av hans Salixforskningar beviljat ett belopp av 25,000 kronor

samt därav för budgetåret 1928/1929 anvisat såsom extra reservationsanslag

ett belopp av 12,500 kronor, att av Kungl. Majit till Enander utanordnas

i den ordning och på det sätt, Kungl. Majit kunde finna lämpligt, anbefallde

Kungl. Majit statskontoret att efter ingången av juli 1928 på anmälan

till Enander utbetala det sålunda av riksdagen för budgetåret 1928/

1929 anvisade anslaget.

Kyrkoherde Enander avled i december 1928 under en studieresa,

som han företog med tillhjälp av ovanberörda av riksdagen anvisade

anslag; och på grund härav kom aldrig framställning att göras till riksdagen

örn anvisande av återstoden av det utav 1928 års riksdag beviljade

beloppet.

Genom testamente av den 10 februari 1927 hade doktor Enander förordnat

bland annat, att samtliga hans växtsamlingar, böcker och anteckningar av

vetenskapligt innehåll skulle tillfalla naturhistoriska riksmuseets botaniska

avdelning och i samband därmed uttalat en önskan, att hans Salix-herbarium

om möjligt bibehölles såsom särskild samling, samt vidare förordnat,

att hela hans övriga kvarlåtenskap skulle tillfalla vetenskapsakademien, närmare

bestämt hennes s. k. Enanderska fond för främjande av botanisk

forskning och särskilt salicologiska studier.

För ordnande av dessa omfattande till riksmuseet donerade samlingar —

antalet herbarieexemplar kan uppskattas till omkring 50,000 kräves ett

utrymme av cirka 700 skåpfack, motsvarande 15 skåp av den typ, riksmuseets

botaniska avdelning använder. Från riksmuseets sida bär framhållits,

att arbetet med växternas uppordnande och preparering givetvis

måste bli mycket tidsödande och kräva flera år. Det kunde endast i ringa

mån utföras av botaniska avdelningens personal. Blott en erfaren salicolog

kunde sköta ordnandet och bearbetningen. Våra två främsta salicologer

vore villiga att åtaga sig dylikt arbete mot mycket måttlig ersättning. För

detta arbetes påbörjande har för budgetåret 1930/1931 ett belopp av 3,000

kronor beräknats såsom erforderligt. Först sedan arbetet kommit i gång,

kunde en översikt över detsamma erhållas och en beräkning av dess totala

omfattning göras. Större delen av prepareringsarbetet anses kunna utföras

av botaniska avdelningens egen personal, men för växternas uppfästning

är extra arbetshjälp nödvändig.

Den framlagda kostnadsberäkningen för ordnandet av doktor Enanders

samlingar har följande utseende:

Ordnande av

framlidne

kyrkoherden

S. J. Enanders

samlingar.

[30.]

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Anskaffande

av nya skåp

m. m. för

riksmuseets

entomologiska

avdelning.

[31.]

15 herbarieskåp ä 300 kronor (senaste års ungefärliga pris) kronor

Herbariepapper och annat prepareringsmaterial........ »

Arbetshjälp för uppfästning av 50,000 herbarieväxter ä

8 öre.................................... »

4,500: —

1,300: -

4,000: —

Summa kronor 9,800: —

vilken summa anses kunna fördelas på fyra år;

samt arvode åt vetenskaplig fackman, under budgetåret

1930/1931 .................................. kronor 3,000: —

Riksdagen har redan genom sitt beslut år 1928 givit sitt erkännande åt

den av Enander utförda, märkliga forskargärningen. Det synes utskottet

rimligt, att medel nu beredas jämväl för att möjliggöra ordnandet och

prepareringen av de samlingar, som under livslång möda hopbragts av

Enander.

För budgetåret 1930/1931 äskas ett anslag för ändamålet av 5,450 kronor,

varav 2,450 kronor avse skåp, papper o. s. v. och 3,000 kronor arvode åt

en vetenskaplig fackman. Det första beloppet har beräknats skola utgå

under fyra år, och häremot har utskottet intet att erinra. Yad den senare

posten beträffar, föreligger ännu ingen utredning örn den tid, under vilken

densamma kan bliva erforderlig, då en sådan utredning kan göras först

sedan arbetet igångsatts. Utskottet har ansett sig böra tillstyrka det för

budgetåret 1930/1931 äskade anslaget till arvode, men förutsätter att, innan

förslag om fortsatt anslag för ändamålet framlägges för riksdagen, utredning

förebringas rörande totalkostnaden för detta ändamål.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må till ordnande av framlidne kyrkoherden

S. J. Enanders Salixsamlingar för budgetåret 1930/1931 anvisa

ett extra reservationsanslag av 5,450 kronor att utgå

enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna

skäligt meddela.

34:o) Sedan 1928 års riksdag till anskaffande av nya skåp m. m. för

naturhistoriska riksmuseets entomologiska avdelning beviljat ett belopp av

20,000 kronor samt därav anvisat för ett vart av budgetåren 1928/1930

såsom extra reservationsanslag 5,000 kronor, har nu Kungl. Maj:t (punkt 31)

föreslagit riksdagen att av omförmälda belopp, 20,000 kronor, för budgetåret

1930/1931 anvisa såsom extra reservationsanslag 5,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det till anskaffande av nya skåp m. m.

för naturhistoriska riksmuseets entomologiska avdelning av

1928 års riksdag beviljade beloppet av 20,000 kronor för

budgetåret 1930/1931 anvisa såsom extra reservationsanslag

5,000 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

33

35:o) Kungl. Majit har (punkt 32) föreslagit riksdagen att till uppvärmning

m. m. för vissa av etnografiska avdelningen disponerade provisoriska

utställningslokaler för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag

av 2,060 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 92 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1929/1930 utgår för motsvarande ändamål ett anslag av

3,810 kronor, av vilket belopp 1,750 kronor användas till bestridande av

kostnaderna för uppvärmning, belysning och städning m. m. av vissa utav

etnografiska avdelningen disponerade lokaler i kvarteret Grönlandet södra i

Stockholm och 2,060 kronor till i stort sett motsvarande ändamål för samma

avdelnings provisoriska utställningslokaler inom den statsverket tillhöriga

fastigheten nr 10 vid Västra Trädgårdsgatan i Stockholm.

Det under nu förevarande punkt äskade anslaget avser endast sistberörda

ändamål. Vad beträffar beloppet av 1,750 kronor skulle detta icke bliva

erforderligt under nästkommande budgetår, därest ett förslag örn nya, provisoriska

lokaler för etnografiska avdelningen — vilket förslag närmare omförmäles

under punkt 41 här nedan — vinner riksdagens bifall.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits under här

förevarande punkt framlagda förslag, hemställer

att riksdagen må till uppvärmning m. m. för vissa av

etnografiska avdelningen disponerade provisoriska utställningslokaler

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag

av 2,060 kronor.

36:o) Kungl. Majit har (punkt 33) föreslagit riksdagen att till ritnings- och

retuscheringsarbeten för naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 1,300 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 93 i statsrådsprotokollet.

Riksdagen har för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag av 1,500

kronor för ifrågavarande ändamål.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må till ritnings- och retuscheringsarbeten

för naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 1,300

kronor.

37:o) Kungl. Majit har (punkt 34) föreslagit riksdagen att till inköp av

instrumentutrustning för naturhistoriska riksmuseets evertebratavdelning för

budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 10,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 93—96 i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 8 käft. (Nr 8.) 3

Uppvärmning

m. m.

av vissa

lokaler för

etnografiska

avdelningen.

[32.]

Ritnings- och

retuscheringsarbeten

för paleozoologiska

avdelningen.

[33.]''

Instrumentutrustning

för evertebratavdelningen.

[34.]

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Förstärkning

av anslaget

till ordnande,

vård och

förökande av

samlingarna

m. m.

[35.]

Viss ändring

av naturhistoriska

riksmuseets

fastighet.

[36.]

Enligt vad departementschefen framhåller räcker nämnda avdelnings

materielanslag icke till annat än för de löpande utgifterna. Avdelningens

utrustning för mikroskopi är emellertid synnerligen bristfällig och den år

1929 nyutnämnde avdelningsföreståndaren står för närvarande utan de väsentligaste

vetenskapliga hjälpmedel. Till avhjälpande av de mest framträdande

bristerna i avdelningens utrustning har föreståndaren äskat ett

belopp av 11,474 kronor 75 öre, vilket belopp departementschefen begränsat

till 10,000 kronor.

Utskottet anser behovet av det av Kungl. Maj:t föreslagna anslaget styrkt

och hemställer därför,

att riksdagen må till inköp av instrumentutrustning för

naturhistoriska riksmuseets evertebratavdelning för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra anslag av 10,000 kronor.

38:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till förstärkning av den i reservationsanslaget

till samlingar m. m. vid naturhistoriska riksmuseet ingående

anslagsposten till ordnande, vård och förökande av samlingarna

m. m. för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra

anslag av 10,000 kronor.

39:o) Kungl. Majit har (punkt 36) föreslagit riksdagen att till breddning

av en ytterdörr till naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelnings

uppackningsrum i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet företedd

ritning ävensom till inrättande av ett avlopp i golvet i nämnda uppackningsrum

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av

3,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 97—99 i statsrådsprotokollet.

De ifrågasatta inredningsarbetena avse dels en väsentlig breddning av den

ytterdörr, som leder till avdelningens uppackningsrum och arbetslokaler, så

att större fossil eller stycken av sådana kunna införas, vilket för närvarande

ej är fallet, dels inrättandet i golvet i sagda uppackningsrum av ett avlopp

så att spolning av större och tyngre fossilrester och uppblötning av bandage

kring större fossil kunna företagas å golvet.

Utskottet, som icke funnit något att erinra mot Kungl. Majits förslag,

hemställer,

att riksdagen må till breddning av en ytterdörr till naturhistoriska

riksmuseets paleozoologiska avdelnings uppackningsrum

i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet

företedd ritning ävensom till inrättande av ett avlopp i gol
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

35

vet i nämnda uppackningsrum för budgetåret 1930/1931

anvisa ett extra reservationsanslag av 3,500 kronor.

40:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37) hemställer utskottet, Ökade medel

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- ^ e^pe^®er

getår ägt rum, till förstärkande av såväl den i naturhisto- naturhistoririska

riksmuseets reservationsanslag till samlingar m. m.

ingående anslagsposten till expenser för avdelningarna vid

Frescati som den i samma reservationsanslag ingående anslagsposten

till expenser samt till vård, underhåll och förkovran

av etnografiska avdelningen för budgetåret 1930/1931

anvisa ett extra anslag av 19,000 kronor att utgå med den

fördelning, som av Kungl. Maj:t bestämmes.

ska riksmuseet.

[37.]

41 :o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 38) föreslagit riksdagen i fråga Nya lokaler

örn anslag till beredande av lokalutrymmen för naturhistoriska riksmuseets gråfisk^avetnografiska

avdelning kommer utskottet att framdeles under riksdagen av- delningen,

giva utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen [38.]

anmäla.

42:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39) och under hänvis- Nordiska

ning till utredningen i ärendet (sid. 102—106 i statsrådsprotokollet) hem- museet,

ställer utskottet, ''■

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till nordiska museet för budgetåret 1930/1931

anvisa ett extra anslag av 190,000 kronor att under villkor

att en ledamot i museets nämnd är av Kungl. Maj:t förordnad

ävensom på de övriga villkor, Kungl. Majit må föreskriva,

utgå till nämnden för att enligt dess bestämmande

användas till museets ändamål.

43:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 40) och under hänvisning

till utredningen i ärendet (sid. 106—107 i statsrådsprotokollet) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till kulturhistoriska museet i Lund anvisa

för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 30,000 kronor

att under de villkor, Kungl. Majit kan finna skäl föreskriva,

utgå till styrelsen för kulturhistoriska föreningen för södra

Sverige för att användas för museets förvaltningsomkostnader

och i främsta rummet till avlöning åt vetenskapligt

och fackmässigt utbildade biträden vid museet.

Kulturhistoriska

museet

i Lund.

[40.]

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Musik
historiska
museet.

[41.]

Svenska

skolmuseet

. [42.]

jämte en i

ämnet väckt

motion.

Utskottets

yttrande.

44:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till musikhistoriska museet för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra anslag av 4,000 kronor att på

de villkor och under de förbehåll, Kungl. Majit kan finna

skäl föreskriva, utgå till museets ändamål.

45:o) Kungl. Majit har (punkt 42) föreslagit riksdagen att till svenska

skolmuseet anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 3,000 kronor

att på de villkor, Kungl. Majit kan finna gott bestämma, utgå till centralstyrelsen

för Sveriges allmänna folkskollärarförening för museets ändamål.

Utredningen återfinnes å sid. 108—109 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr J. P. Johansson väckt motion (I: 86), däri hemställts,

att riksdagen måtte besluta att för budgetåret 1930/1931 höja det till svenska

skolmuseet för närvarande utgående extra anslaget å 3,000 kronor, som

i Kungl. Majits proposition bibehållits vid detta belopp, med 1,000 kronor

till 4,000 kronor.

Med avseende å de av motionären till stöd för hans förslag anförda skälen

hänvisar utskottet till motionen.

Anslaget utgår för innevarande budgetår med ett belopp av 3,000 kronor.

Hos Kungl. Majit har centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening

anhållit om utverkande av ett till 4,000 kronor förhöjt anslag för

budgetåret 1930/1931 för uppehållande av museets verksamhet. Anslagshöjningen

är närmast motiverad av de ökade kostnader, som beräknades bliva

en följd av den 1929 skedda utvidgningen av museet med en ny skolhistorisk

avdelning. Departementschefen har emellertid icke ansett sig kunna

för nästkommande budgetår förorda högre anslag än det nu utgående.

Utskottet finner icke tillräckliga skäl föreligga att mot Kungl. Majits förslag

förorda en ökning av ifrågavarande anslag, varför utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag

samt med avslag å herr Johanssons ovannämnda motion

(I: 86), i vad den skiljer sig från Kungl. Majits förslag, till

svenska skolmuseet anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra

anslag av 3,000 kronor att på de villkor, Kungl. Majit kan

finna gott bestämma, utgå till centralstyrelsen för Sveriges

allmänna folkskollärarförening för museets ändamål.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

37

Kyrkliga ändamål.

46:o) Kungl. Majit har (punkt 43) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie

förslagsanslaget till kleresistaten, nu 145,000 kronor, med 5,000 kronor

till 150,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 110—113 i statsrådsprotokollet.

Under riksstatens åttonde huvudtitel har under en följd av år varit uppfört

ett ordinarie förslagsanslag till kleresistaten. De utgifter, som skola

bestridas med dessa medel, äro huvudsakligen vissa till biskopslöneregleringsfonden

eller biskopar i de särskilda stiften samt till domkyrkosyssloman

m. fl. utgående anslag, vilka utbetalas dels till en mindre del med i penningar

fastställda belopp, dels till större delen med ersättningsbelopp för

spannmål m. m. enligt medelmarkegångspris. Ifrågavarande anslag är i

riksstaten för budgetåret 1929/1930 upptaget med ett belopp av 145,000

kronor.

Enligt 3 § 2 mom. samt 4 och 5 §§ i lagen örn kyrkofond den 9 december

1910 skola vidare till kyrkofonden av statsverket inbetalas ersättningar

för vissa prästerskapet tilldelade statsanslag. För bestridande av

dessa ersättningar finnes i riksstaten uppfört ett särskilt ordinarie anslag,

vilket i riksstaten för budgetåret 1929/1930 upptagits med ett belopp av

304,752 kronor. Häri har inräknats ersättningen för ett kyrkoherden i Storkyrko-

eller Sfi Nicolai församling i Stockholm anvisat anslag å 250 tunnor

råg och korn av den inom Västmanlands län utgående kronobonden, motsvarande

206,088 hektoliter av vartdera slaget, jämte forsellön, vilken ersättning

i penningar uppskattas till 3,501 kronor 72 öre. Sedan fråga uppkommit,

huruvida indelningshavaren jämväl för tid efter ecklesiastikåret

1925/1926 — efter vars utgång lönereglering, fastställd jämlikt bestämmelserna

i lagen den 9 december 1910 örn reglering av prästerskapets avlöning,

trädde i tillämpning — vore berättigad att uppbära ifrågavarande ersättning,

beslöt Kungl. Majit genom utslag i regeringsrätten den 16 oktober 1928,

att ifrågavarande kronotioudeanslag vore att anse som ett indelningshavaren

icke såsom kyrkoherde utan i hans egenskap av preses i Stockholms stads

konsistorium tillkommande anslag samt att han fortfarande vore berättigad

att åtnjuta samma anslag.

Vid sådant förhållande — har kammarkollegiet framhållit — hade anslaget

icke bort inberäknas i den i 3 § 2 mom. kyrkofondslagen avsedda, från statsverket

till kyrkofonden ingående ersättningen, vilken skall omfatta allenast

de för prästerskapet i de territoriella församlingarna anvisade anslagen. Då

kyrkofonden, så länge fonden uppbär ersättning även för anslaget till preses

i Stockholms stads konsistorium, jämlikt 5 § kyrkofondslagen har att vidkännas

utgivandet till indelningshavaren av den honom tillkommande ersättningen,

vilket sker genom att länsstyrelsen påför kyrkofonden det utbc
-

Kleresi
staten.

[43.]

s. 38 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

Ersättning

för prästerskapets

tionde.

[44.]

Ersättning

för vissa

prästerskapet

tilldelade

statsanslag.

[45.]

38 Statsutskottets utlåtande Nr, 8.

talda beloppet, men denna utbetalning är för kyrkofonden främmande, syntes

desto större anledning föreligga att vidtaga ändring härutinnan.

Ovannämnda i riksstaten upptagna belopp 304,752 kronor, ersättning för

vissa prästerskapet tilldelade statsanslag, borde alltså minskas med 3,501

kronor 72 öre till i avrundat tal 301,250 kronor. Då anslaget till pastor

primarius vid ovan angivna förhållande borde utgå av förslagsanslaget till

kleresistaten, borde detta anslag ökas med motsvarande belopp.

Härjämte har med hänsyn till belastningen å sistnämnda anslag — enligt

riksräkenskapsverkets budgetredovisning för budgetåret 1928/1929 uppgingo

utgifterna å anslaget till 158,399 kronor 20 öre — ansetts att, trots att medelmarkegångsprisen

äro i fallande, ytterligare någon ökning av anslaget borde ske.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och

som under punkt 48:o här nedan avgiver utlåtande över Kungl. Majits förslag

i fråga örn anslaget till ersättning för vissa prästerskapet tilldelade

statsanslag, hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

kleresistaten, nu 145,000 kronor, med 5,000 kronor till

150,000 kronor.

47:o) Kungl. Majit har (punkt 44) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie

förslagsanslaget till ersättning för prästerskapets tionde, nu 4,560,000

kronor, med 40,000 kronor till 4,600,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 113—114 i statsrådsprotokollet.

Ifrågavarande ersättning kommer jämlikt grunderna för lagen örn indragning

till statsverket och avskrivning av prästerskapets tionde samt örn ersättning

därför den 9 december 1910 att årligen stegras intill år 1944, då

den slutligen skall fixeras. Anslaget för ändamålet motsvaras till viss del

av de till statsverket från församlingarna ingående tiondeavgifterna, vilka

å riksstatens inkomstsida upptagas under titel »Prästerskapets till statsverket

indragna tionde». Nämnda avgifter hava i 1930 års statsverksproposition

upptagits med ett från 2,235,000 kronor till 2,100,000 kronor minskat

belopp. Den föreslagna anslagsökningen är beräknad med ledning av en

av kammarkollegiet verkställd utredning och riksräkenskapsverkets budgetredovisningar

för budgetåren 1924/1929.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

ersättning för prästerskapets tionde, nu 4,560,000 kronor,

med 40,000 kronor till 4,600,000 kronor.

48:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 45) samt under hänvisning

till vad utskottet ovan anfört under punkt 46:o) hemställer utskottet,

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

39

att riksdagen må minska det ordinarie anslaget till ersättning

för vissa prästerskapet tilldelade statsanslag, nu 304,752

kronor med 3,502 kronor till 301,250 kronor.

49:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 46) hemställer utskottet, P*8^''1

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- oiaus Petrigetår

ägt rum, till avlöning åt pastor vid svenska Olaus

Petri-församlingen i Hälsingfors anvisa för budgetåret 1930/ fors.

1931 ett extra anslag av 6,000 kronor. [46.]

50:o) Sedan riksdagen år 1929 till tre stipendier för utbildande vid uni- f^^tbiidanversitet

av präster, förtrogna med finska språket, beviljat ett extra anslag deviduniverå

10,800 kronor samt därav för budgetåret 1929/1930 anvisat ett belopp förtrogna

av 3,600 kronor, med rätt för Kungl. Majit att meddela de närmare be- med finska

stämmelser, som kunde erfordras rörande de sålunda anvisade medlens an- ? ,

vändande, har nu Kungl. Majit (punkt 47) föreslagit riksdagen att av det

utav 1928 års riksdag beviljade extra anslaget för budgetåret 1930/1931

anvisa 3,600 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det utav 1929 års riksdag beviljade

extra anslaget till tre stipendier för utbildande vid universitet

av präster, förtrogna med finska språket, för budgetåret

1930/1931 anvisa 3,600 kronor med rätt för Kungl.

Majit att meddela de närmare bestämmelser, som må erfordras

rörande de sålunda anvisade medlens användande.

5Ilo) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48) hemställer utskottet, Sf®e°r£h

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- samhet bland

getår ägt rum, till religiös och social verksamhet bland

svenskar i vissa utländska hamnstäder anvisa för budgetåret

1930/1931 ett extra anslag av 45,500 kronor.

52:o) Kungl. Majit har (punkt 49) föreslagit riksdagen att för bestridande

av dyrtidstillägg åt de för religiös och social verksamhet bland svenskar i

vissa utländska hamnstäder anställda präster för budgetåret 1930/1931 anvisa

ett extra förslagsanslag av 16,000 kronor.

Beträffande detta förslag kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

anmäla.

i vissa

utländska

hamnstäder.

[48.]

Dyrtidstillägg

åt de

för religiös

och social

verksamhet

bland svenskar

i vissa

utland ska

hamnstädei

anställda

präster.

[49.]

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Kostnader

förenade

med friköp

av lägenheter

å kyrklig

jord.

[50.]

53:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till bestridande i vissa fall med allmänna

medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter å

kyrklig jord, anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra förslagsanslag

å 10,000 kronor.

uppförande 54:0) KungL Mai;t har (Punkt 51) föreslagit riksdagen att såsom bidrag

av svensk till kostnaderna för uppförande i Hälsingfors av en svensk kyrka med samksingfore.

ä1’ lingslokaler bevilja ett belopp av 150,000 kronor att utgå på de villkor, Kungl.

[51.] Ma-’:t kan finua gott föreskriva- och därav för budgetåret 1930/1931 såsom

extra reservationsanslag anvisa 50,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 118—125 i statsrådsprotokollet.

I den till grund för Kungl. Maj:ts här ifrågavarande förslag liggande

framställningen från svenska Olaus-Petri-församlingen i Hälsingfors har

hemställts örn ett statsanslag för ändamålet av 200,000 kronor, därav för år

1930 100,000 kronor. De totala byggnadskostnaderna hava beräknats till

5,362,500 finska mark. Av detta belopp disponerar församlingen för närvarande

omkring 2,500,000 finska mark, vilket belopp hopsamlats på frivillighetens

väg, huvudsakligen bland församlingens egna medlemmar.

Departementschefen har erinrat, att tid efter annan svenska kyrkor och

därtill hörande samlingslokaler m. m. uppförts i flera europeiska huvudstäder,

där svenskar i större antal slagit sig ned, så i London, Köpenhamn,

Paris och Oslo. Till dessa byggnadsföretag hade riksdagen på Kungl. Maj:ts

förslag beviljat anslag: år 1908 till ett svenskt församlingshus i London

100,000 kronor, år 1909 till en svensk kyrka m. m. i Köpenhamn 80,000

kronor, år 1910 till en svensk kyrka m. m. i Paris 125,000 kronor och år

1917 till en svensk kyrka jämte församlingshus i Oslo 125,000 kronor. Erfarenheten

hade, framhåller departementschefen, visat, att dessa samlingslokaler

varit till oskattbart gagn i religiöst och socialt hänseende för svenskar,

som vistas i nämnda städer, och att de utgjort ett sammanhållande

band av stort värde. En svensk kyrka i Hälsingfors med därtill hörande

samlingslokaler skulle enligt departementschefens mening otvivelaktigt fylla

ett verkligt behov. Att intresset för åstadkommande av en sådan vore mycket

stort inom den svenska kolonien i Hälsingfors, därom vittnade bland

annat den storartade offervillighet, som åstadkommit insamlandet på enskild

väg av icke mindre än 2,200,000 finska mark, motsvarande ungefär 200,000

svenska kronor. De finska myndigheterna hade även visat sig behjärta

sakens betydelse genom att kostnadsfritt upplåta byggnadstomt. Departementschefen

finner vidare av de i ärendet lämnade uppgifterna rörande

församlingens ekonomi framgå, att församlingen har tillräcklig bärkraft för

att utan bidrag utifrån sörja för den blivande kyrkans underhåll.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

41

Departementschefen har icke ansett sig kunna för ändamålet förorda högre

statsbidrag än 150,000 kronor och därvid uttalat den förhoppningen, att det

skulle bliva församlingen möjligt att trots det sålunda reducerade understödet

föra sin kyrkobyggnadsfråga i hamn. Anslaget syntes departementschefen

lämpligen böra fördelas på tre år.

Med anvisande av anslag för ifrågavarande ändamål torde, framhåller departementschefen

slutligen, vissa villkor böra förbindas. Sålunda torde,

innan någon del av statsbidraget utbetalas, böra förebringas fullgod säkerhet

för att de för byggnadsföretagets genomförande utöver statsbidraget

erforderliga medel komma att i behörig tid vara tillgängliga samt att ytterligare

tillskott av statsmedel ej erfordras. Byggnadsstyrelsen torde vidare

böra sättas i tillfälle att närmare granska fullständiga förslagsritningar

rörande byggnaden, varjämte nödiga bestämmelser örn kontroll torde böra

meddelas.

få sätt departementschefen erinrat, har riksdagen tidigare vid flera tillfällen

behjärtat de strävanden, som bland svenskar i främmande länder gjort

sig gällande att genom en svensk kyrka skapa en samlingspunkt för de

svenska elementen i religiöst och socialt hänseende. Bland annat har riksdagen

med avsevärda belopp bidragit till uppförande av svenska kyrkor i

våra grannländer Norge och Danmark. I stort sett samma skäl, som föranlett

riksdagen att i dessa fall lämna sitt stöd, torde kunna åberopas, när

det gäller våra landsmän i Hälsingfors. Den offervillighet, de lagt i dagen

för att vinna det åsyftade målet, vittnar gott om deras samhörighetskänsla

och synes utgöra ytterligare ett skäl att giva dem den uppmuntran, ett understöd

från svenska statens sida otvivelaktigt skulle innebära. Det bör i

detta sammanhang även uppmärksammas, att jämväl den finska staten lämnat

sitt bidrag för ändamålet, i det den kostnadsfritt upplåtit byggnadstomt.

Utskottet anser sig därför böra förorda, att statsbidrag beviljas för här ifrågavarande

ändamål. Det förefaller dock utskottet, som örn det av Kungl.

Majit föreslagna beloppet, 150,000 kronor, kunde minskas. Utskottet vill

för sin del föreslå, att bidraget begränsas till 75,000 kronor att utgå med

25,000 kronor under vart och ett av tre budgetår. Därest i anledning av

en dylik minskning av den svenska statens understöd den såsom erforderlig

beräknade summan till äventyrs ej skulle kunna anskaffas, synes det utskottet,

som tagit del av ritningsförslaget, ej vara uteslutet, att sådana ändringar

i detta förslag kunna göras, att den totala kostnaden i nödig utsträckning

nedbringas.

De villkor, som departementschefen föreslagit skola förbindas med stats

bidraget, synas utskottet lämpliga.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må såsom bidrag till kostnaderna för uppförande

i Hälsingfors av en svensk kyrka med samlingslo
-

Utskottets

yttrande.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Katalog över

svensk naturvetenskaplig

litteratur

m. m.

[52.]

Bestridande

av kostnaderna

för

Sveriges anslutning

till

vissa internationella

vetenskapliga

sammanslutningar.

[53.]

Bestridande

av kostnaderna

för

internationella

unionens

för geodesi

och geofysik

generalkonferens

i Stockholm

1930.

[54.]

kaler bevilja ett belopp av 75,000 kronor att utgå på de *

villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, och därav

för budgetåret 1930/1931 såsom extra reservationsanslag anvisa

25,000 kronor.

Akademier m. m.

55:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 52) hemställer utskottet,

att riksdagen må,'' i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till utarbetande av en katalog över svensk

naturvetenskaplig litteratur m. m. för budgetåret 1930/1931

anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor att utgå i enlighet

med de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t kan finna skäl

meddela.

56:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 53) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till bestridande av kostnaderna för Sveriges

anslutning till vissa internationella vetenskapliga sammanslutningar

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag

av 4,100 kronor.

57:o) Sedan 1927 års riksdag till bestridande av kostnaderna för hållande

av den internationella unionens för geodesi och geofysik fjärde generalkonferens

i Stockholm år 1930 beviljat ett belopp av 50,000 kronor och därav

anvisat för vart och ett av budgetåren 1927/1930 ett extra reservationsanslag

av 8,000 kronor, har nu Kungl. Maj:t (punkt 54) föreslagit riksdagen att

av omförmälda belopp å 50,000 kronor för budgetåret 1930/1931 såsom extra

reservationsanslag anvisa återstående beloppet, 26,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det till bestridande av kostnaderna

för hållande av den internationella unionens för geodesi och

geofysik fjärde generalkonferens i Stockholm år 1930 beviljade

anslaget av 50,000 kronor för budgetåret 1930/1931

såsom extra reservationsanslag anvisa återstående beloppet,

26,000 kronor.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

43

58:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 55) hemställer ut- bestridande

skottet, derna för

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- Sveriges

getår ägt rum, för bestridande av kostnaderna for (sveriges till den

anslutning till den baltisk-geodetiska kommissionen under ^aHiek-geo-^

år 1930 och för vissa i samband därmed stående utgifter missionen.

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 2,875 [55.]

kronor.

59:o) Kungl. Maj:t har (punkt 56) föreslagit riksdagen att höja det till ångare vård.

fornlämningars vård uppförda ordinarie reservationsanslaget, nu 8,000 kronor, [513/j

med 4,000 kronor till 12,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 130—132 i statsrådsprotokollet.

Å vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens stat uppfördes för budgetåret

1925/1926 ett ordinarie reservationsanslag å 4,000 kronor till fornlämningars

vård. Detta anslag utgick med oförändrat belopp även under

budgetåret 1926/1927. Efter det akademien påvisat otillräckligheten av anslaget,

uppfördes detsamma på Kungl. Maj:ts förslag från och med budgetåret

1927/1928 med ett till 8,000 kronor förhöjt belopp. Med detta belopp

har anslaget jämväl utgått under budgetåren 1928/1930. Ett vid 1928

års riksdag motionsvis framfört förslag örn höjning av ifrågavarande anslag

med 12,000 kronor till 20,000 kronor vann ej riksdagens bifall. Vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien har nu upprepat tidigare gjorda framställningar

om en höjning av anslaget till 20,000 kronor. Med hänsyn till

att anslaget så sent som vid 1927 års riksdag avsevärt höjdes har dock

departementschefen ansett sig endast till en del kunna biträda den sålunda

gjorda framställningen och förordat en höjning av anslaget med 4,000 kronor

till 12,000 kronor.

Utskottet har visserligen funnit skäl föreligga för en ökning av ifråga- ^tskottete

varande anslag men med hänsyn till den betydande höjning av detsamma

— från 4,000 kronor till 8,000 kronor — som beviljades av 1927 års riksdag,

anser sig utskottet icke kunna helt tillmötesgå Kungl. Maj:ts förslag

utan vill inskränka sig till att förorda en höjning av anslaget med 2,000

kronor till 10,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må höja det till fornlämningars vård uppförda

ordinarie reservationsanslaget, nu 8,000 kronor, med

2,000 kronor till 10,000 kronor.

Ökade medel

60:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57) hemställer ut- {^0™;

skottet, vfde''''-

[57.]

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till ökade medel för fornminnesvården, närmast

i syfte att åstadkomma en inventering av landets fornminnen,

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag

av 10,000 kronor att utgå efter de grunder.

Kungl. Majit kan finna gott bestämma.

Omedelbara

iståndsättningsåtgärder

å

vissa byggnadsminnesmärken.

[58.]

Gl:o)

skottet,

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 58) hemställer ut
att

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till omedelbara iståndsättningsåtgärder å vissa

byggnadsminnesmärken för budgetåret 1930/1931 anvisa ett

extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

Ökade medel

till avlönande

av icke ordinarie

befattningshavare

vid vitterhetsakademien.

[59.]

62:o) Kungl. Majit har (punkt 59) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1930/1931 såsom extra anslag anvisa:

dels till beredande av ökade medel till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare

vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien 44,250

kronor,

dels ock till tillfällig ökning av akademiens arbetskrafter 11,850 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 137—145 i statsrådsprotokollet.

Den ordinarie staten för vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

upptager dels en anslagspost å 60,730 kronor för avlöningar till ordinarie

tjänstemän, dels ock en anslagspost å 33,600 kronor för avlöningar till ickeordinarie

befattningshavare m. m. I riksstaten för budgetåret 1929/1930

äro vidare uppförda dels till beredande av ökade medel till avlönande av

icke-ordinarie befattningshavare vid akademien ett extra anslag av 44,250

kronor, dels ock till tillfällig ökning av akademiens arbetskrafter ett extra

anslag av 5,750 kronor.

Vitterhetsakademien har nu gjort framställning örn beredande av ökade

medel till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare, därvid akademien

hemställt om en ökning av ifrågavarande anslag med 13,940 kronor. Av

den sålunda föreslagna ökningen beräknar akademien dels ett belopp av

5,760 kronor vara erforderligt såsom arvoden å 1,920 kronor till en var av

tre befattningshavare under tjänstgöring såsom föredragande, dels 1,532

kronor för att möjliggöra en utsträckning av tjänstgöringstiden från åtta

månader till helt år för den amanuens, som biträder föredraganden av fornminnesärenden,

dels 4,596 kronor för anställande av en amanuens å byggnadsminnesavdelningen,

dels ock 2,052 kronor för anställande av ett kvinnligt

biträde vid statens historiska museum. Dessa anslagsäskanden hava så

till vida vunnit departementschefens beaktande, att han framlagt förslag

därom, att erforderliga medel måtte ställas till förfogande för att möjliggöra,

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

45

att föredraganden av fornminnesärenden erhåller nödigt biträde av en amanuens

under årets samtliga månader. Det härför erforderliga beloppet utgör

1,532 kronor eller avrundat 1,500 kronor. Vidare har förordats beredande

av medel för anställande av ytterligare en amanuens å byggnadsminnesavdelningen;

härför skulle erfordras 4,596 kronor eller i avrundat tal 4,600

kronor. Med nu angivna belopp (1,500 + 4,600 =) 6,100 kronor skulle

anslaget till tillfällig ökning av akademiens arbetskrafter komma att ökas

till 11,850 kronor. Anslaget till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare

har föreslagits skola uppföras med oförändrat belopp, 44,250 kronor.

Mot förslaget att för budgetåret 1930/1931 anslaget till beredande av ökade

medel till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare vid vitterhetsakademien,

upptages till oförändrat belopp, 44,250 kronor, har utskottet intet att

erinra.

Med hänsyn till att den begärda höjningen av det andra av bär ifrågavarande

två anslag avser allenast en tillfällig förstärkning av akademiens

arbetskrafter, har utskottet jämväl i denna del intet att invända mot Kungl.

Maj:ts förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1930/1931 såsom extra

anslag anvisa:

a) till beredande av ökade medel till avlönande av ickeordinarie

befattningshavare vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

44,250 kronor,

b) till tillfällig ökning av akademiens arbetskrafter 11,850

kronor.

63.o) I enlighet med Kungl. Majis förslag (punkt 60) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till vakthållning för öppethållande av statens

historiska museum för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra

anslag av 8,900 kronor.

64:o) I enlighet med Kungl. Majis förslag (punkt 61) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för en från statens historiska museum ledd

upplysnings- och propagandaverksamhet i enlighet med de

grunder, som av Kungl. Maji bestämmas, för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra anslag av 4,000 kronor.

65:o) I enlighet med Kungl. Majis förslag (punkt 62) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till inventering och konservering av vissa

samlingar inom statens historiska museum m. m. för bud
-

Utskottets

yttrande.

Vakthållning

för öppethållande

av

statens historiska

museum.

[60.]

Statens historiska

museums

upplysnings

och

propagandaverksamhet.

[61-]

Inventering

och konservering

av

vissa samlingar

inom

statens

historiska

museum.

[62.]

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

getåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av

15,000 kronor att utgå efter de närmare grunder, som av

Kungl. Majit bestämmas.

66:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 63) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till vård och underhåll av det under vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademiens inseende ställda

antikvariskt-numismatiska biblioteket för budgetåret 1930/

1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.

67:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 64) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till underhåll av det under vitterhets-, historieoch

antikvitetsakademiens inseende ställda antikvariskt-topografiska

arkivet för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra

reservationsanslag av 1,500 kronor.

68:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 65) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till inköp av instrumentutrustning för vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien för budgetåret 1930/

1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 1,600 kronor.

69:o) Kungl. Majit har (punkt 66) föreslagit riksdagen att för fortsatt

undersök*- vetenskaplig grävningsundersökning av krigargravarna å den s. k. Korsbetning

av kri- ningen utanför Visby samt till bearbetning av därvid gjorda fynd bevilja

åadlnav8arka ett anslag av 15,000 kronor samt därav för budgetåret 1930/1931 såsom

Korsbetnin- extra reservationsanslag anvisa ett belopp av 10,000 kronor.

geiVisbyfÖr Utredningen återfinnes å sid. 150—153 i statsrådsprotokollet.

I anledning av en av Kungl. Majit gjord framställning anvisade 1928 års

riksdag för en vetenskaplig grävningsundersökning av krigargravarna å den

s. k. Korsbetningen utanför Visby för budgetåret 1928/1929 ett extra reservationsanslag

av 2,700 kronor. På förslag av Kungl. Majit anvisade vidare

1929 års riksdag för enahanda ändamål för budgetåret 1929/1930 ett extra

reservationsanslag av 5,300 kronor. Vid de under sommaren 1929 företagna

grävningarna gjordes här oväntat rika och intressanta fynd. Emellertid

hann man då icke att avsluta grävningsundersökningarna, För dessa undersökningars

fullföljande och avslutande samt vetenskapliga bearbetning beräknas

nu ett belopp av 15,000 kronor bliva erforderligt. Härav skulle för

budgetåret 1930/1931 behövas dels 5,000 kronor till grävningsundersökningens

slutförande, dels ock för fyndens konservering och vetenskapliga bearbetning

5,000 kronor.

Vård och

underhåll av

antikvarisktnumismatiska

biblioteket.

[63.]

Underhåll av

antikvariskttopograflska

arkivet.

[64.]

Instrumentutrustning

för vitterhetsakademien.

[65.]

Vetenskaplig

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 47

Med hänsyn till värdet av de fynd, som vid de redan företagna utgrävningarna

gjorts vid krigargravarna å Korsbetningen, finner utskottet sig böra

förorda, att anslag beviljas för fortsättandet och avslutandet av dessa undersökningar.

Mot den framlagda kostnadsberäkningen har utskottet intet att

erinra.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för fortsatt vetenskaplig grävningsundersökning

av krigargravarna å den s. k. Korsbetningen utanför

Visby samt till bearbetning av därvid gjorda fynd bevilja

ett anslag av 15,000 kronor samt därav för budgetåret 1930/

1931 såsom extra reservationsanslag anvisa ett belopp av

10,000 kronor.

70:o) Kungl. Majit har (punkt 67) föreslagit riksdagen att för restaurering

och vård av manbyggnaden å Linnés födelsehem Råshult med tillhörande

trädgårds- och parkanläggning för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra

reservationsanslag å 10,600 kronor att utgå på de villkor, Kungl. Majit kan

finna gott bestämma.

Utredningen återfinnes å sid. 154—155 i statsrådsprotokollet.

Framställningen i ämnet har gjorts av »hembygdsföreningen Linné» i

Stenbrohult. Nämnda förening har sedan hösten 1928 på 49 års arrende

övertagit Linnés födelsehem Råshult med tillhörande trädgård och parkområde.

Boningshuset och dess omgivning befinna sig, framhåller föreningen,

i ett föga tillfredsställande skick, och hembygdsföreningen saknar möjlighet

att med egna medel avhjälpa denna brist. På begäran av hembygdsföreningen

har riksantikvarien uppdragit åt sitt ombud, arkitekten P. Boberg

i Växjö, att utarbeta plan och kostnadsberäkning för restaurering av Råshultsbyggnaden

och ordnande av dithörande park och trädgård, vilken plan

slutar på ett belopp av 10,600 kronor. Departementschefen har funnit det

vara en enkel gärd av fosterländsk pietet, att platsen för ett historiskt

minne sådant som det nu förevarande skyddas från förfall och försättes i

ett dess historiska betydelse värdigt skick.

Utskottet vill till en början erinra, att frågan örn anslag för här ifrågavarande

ändamål redan tidigare varit föremål för riksdagens prövning.

Sedan vid 1927 års riksdag motion väckts örn beviljande av vissa anslag

för ändamålet, anförde statsutskottet vid nämnda riksdag, bland annat, att

utskottet icke kunnat undgå att finna det med motionen avsedda syftet värt

allt beaktande, men utskottet hade likväl, då i motionen icke framlagts

erforderlig plan och kostnadsutredning för de avsedda arbetenas utförande,

icke ansett sig kunna förorda det då framställda yrkandet. Sedan erforderlig

utredning i ämnet verkställts, syntes frågan böra underställas Kungl. Majits

Utskottets

yttrande.

Restaurering

av Linnés

födelsehem

Råshult.

[67.]

Utskottets

yttrande.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Motioner

om anslag till

iståndsättande

av

Ovikens

ödekyrka.

Utskottets

yttrande.

De under

vitterhetsakademiens

inseende

ställda

ostasiatiska

arkeologiska

samlingarna

[68.]

jämte en i

ämnet väckt

motion.

prövning; och föreställde sig utskottet, att Kungl. Maj:t icke skulle underlåta

att ägna spörsmålet all uppmärksamhet och, därest vägande skäl därtill

förelåge, av tillgängliga medel anvisa vad som för ändamålet kunde befinnas

erforderligt.

Plan för restaureringsarbetena föreligger nu, och utskottet har funnit sig

böra tillstyrka Kungl. Maj:ts i överensstämmelse med denna plan framlagda

förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för restaurering och vård av manbyggnaden

å Linnés födelsehem Råshult med tillhörande trädgårds-

och parkanläggning för budgetåret 1930/1931 anvisa

ett extra reservationsanslag å 10,600 kronor att utgå på de

villkor, Kungl. Majit kan finna gott bestämma.

71:o) I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr J. P. Johansson m. fl. (1:80) och den andra inom andra kammaren

av herr P. S. Hedlund i Häste m. fl. (II: 93) har hemställts, att riksdagen

måtte till iståndsättande av Ovikens ödekyrka i huvudsaklig överensstämmelse

med i ämnet framlagt förslag bevilja ett belopp av 30,000 kronor

samt därav för budgetåret 1930/1931 såsom extra reservationsanslag anvisa

10,000 kronor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionen II: 93.

Utskottet anser, i likhet med motionärerna, det vara i hög grad önskvärt,

att åtgärder vidtagas för att åt eftervärlden bevara ifrågavarande synnerligen

värdefulla kulturminnesmärke. Emellertid är, enligt vad utskottet

inhämtat, frågan härom beroende på Kungl. Maj:ts prövning, och vid sådant

förhållande synes skäl icke föreligga för riksdagen att nu upptaga saken. Utskottet

hemställer därför,

att herrar J. P. Johanssons m. fl. och Hedlunds i Häste

m. fl. ovannämnda motioner (I: 80 och II: 93) icke må till

någon riksdagens åtgärd föranleda.

72:o) Kungl. Majit har (punkt 68) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1930/1931 anvisa dels till komplettering av monterutrustningen för den ostasiatiska

arkeologiska samlingen ett extra reservationsanslag av 17,000 kronor,

dels ock till lokalhyra för denna samling ävensom för samlingens bearbetning,

vård och underhåll samt för expenser ett extra anslag av 36,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 156—159 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr O. Berggvist väckt motion (I: 30), däri hemställts, att

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

49

riksdagen måtte höja det av Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln begärda

anslaget till lokalhyra för de ostasiatiska arkeologiska samlingarna ävensom

för samlingarnas bearbetning, vård och underhåll samt för expenser med

4,000 kronor och sålunda, utan ändring av Kungl. Maj:ts förslag beträffande

komplettering av monterutrustningen, besluta att för budgetåret 1930/1931

anvisa till lokalhyra för de ostasiatiska arkeologiska samlingarna ävensom

för samlingarnas bearbetning, vård och underhåll samt för expenser ett

extra anslag av 40,000 kronor.

I samband med inrättande med ingången av budgetåret 1926/1927 av en

personlig professur i ostasiatisk arkeologi för professorn Johan Gunnar

Andersson anvisade riksdagen under riksstatens åttonde huvudtitel under

vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien för budgetåret 1926/1927 till

inredningsarbeten, såsom anskaffande av montrer m. m., ävensom till ett

studiebibliotek för den ostasiatiska arkeologiska samlingen ett extra reservationsanslag

av 25,000 kronor samt till lokalhyra för denna samling ävensom

densammas bearbetning, vård och underhåll ett extra anslag av 33,000

kronor. Härvid beräknades totalkostnaden för inredningsarbeten och för

anskaffande av ett studiebibliotek till 77,858 kronor 40 öre, vilken kostnad

ansågs böra fördelas på flera år. Anslaget till lokalhyra och driftkostnader

var så beräknat, att 15,000 kronor motsvarade den erforderliga årshyran

och 18,000 kronor de årliga driftkostnaderna. För budgetåret 1927/1928

anvisade riksdagen för berörda ändamål samma belopp som för budgetåret

1926/1927. För budgetåret 1928/1929 beviljades återstoden, 27,860 kronor

av det för inredningsarbeten och för anskaffande av studiebibliotek beräknade

beloppet. Driftkostnadsanslaget höjdes till 36,000 kronor med hänsyn

till att hyran för lokalerna ökats till 18,000 kronor.

I statsverkspropositionen till 1929 års riksdag (punkt 74 av åttonde huvudtiteln)

beräknades, att ett belopp av 49,200 kronor vore erforderligt för

samlingarnas fullständiga förseende med montrer. Professor Andersson föreslog,

att detta belopp skulle fördelas på tre år med 17,000 kronor under

vartdera av de två första åren och med resterande 15,200 kronor under

det tredje året. I enlighet härmed beviljade 1929 års riksdag för innevarande

budgetår för detta ändamål ett anslag av 17,000 kronor. För budgetåret

1930/1931 äskas likaledes 17,000 kronor.

För budgetåret 1929/1930 hade av professor Andersson beräknats för lokalhyra

ett belopp av 18,000 kronor samt för expenskostnader 25,080 kronor

mot tidigare utgående 18,000 kronor. Departementschefen ansåg vissa poster

i beräkningen av driftkostnaderna väl högt upptagna och sänkte i anledning

härav det för expenser begärda beloppet till 22,000 kronor. Riksdagen

fann för sin del icke tillräckliga skäl vara anförda för att då vidtaga en

höjning av det för samlingens bearbetning, vård och underhåll samt expenser

beräknade beloppet, vilket år 1926 enligt Kungl. Maj:ts förslag och

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 8 haft. (Nr 8.) 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

efter riksdagens prövning fastställdes till 18,000 kronor. Med iakttagande

av sparsamhet i fråga om utgifter för berörda ändamål torde det, framhöll

riksdagen, vara möjligt att med sistnämnda belopp tillgodose de behov, för

vilka denna anslagspost vore avsedd. Riksdagen ansåg alltså, att anslaget

till lokalhyra för samlingen ävensom för samlingens bearbetning, vård och

underhåll samt för expenser borde för budgetåret 1929/1930 bibehållas oförändrat

d. v. s. utgöra 36,000 kronor.

För budgetåret 1930/1931 bar professor Andersson ifrågasatt följande

anslagsposter:

Kompletterande monteranskaffning .....

Lokalhyra........................

Driftkostnader, enligt angiven specifikation

......kronor 17,000: —

...... * 18,000: —

...... > 25,080: —

Summa kronor 60,080: —-

Departementschefen har ansett skäl kunna förebäras för en ökning, i

likhet med vad som föreslogs till 1929 års riksdag, särskilt för tillgodoseende

av institutionens biblioteksbehov. Med hänsyn emellertid till riksdagens

då intagna ståndpunkt har departementschefen funnit anslaget nu

böra begränsas till samma belopp som utgår för innevarande budgetår eller

18,000 kronor. Enahanda belopp vore jämväl erforderligt till lokalhyra.

Motionären har till stöd för sin framställning anfört bland annat följande:

Expensanslaget har alltsedan institutionens tillkomst förblivit vid samma

belopp som från början beviljades och som med 1,860 kronor understeg professor

Anderssons ursprungliga beräkning. I sin framställning av den 23

augusti 1926 återkom institutionens föreståndare till det trängande behovet

av en höjning av expensanslaget till det belopp, som han ursprungligen

beräknat. Den 18 augusti 1927 anhöll han, att det ursprungligen beräknade

beloppet 19,860 kronor måtte beviljas samt att därtill måtte läggas den föregående

år bortskurna summan 1,860 kronor.

I sin framställning av den 27 juni 1928 intog professor Andersson en ny

ställning till frågan om expensanslaget. Biblioteksanslaget hade med framgång

använts att uppbygga ett mycket gott vetenskapligt studiebibliotek,

men det gällde nu att medels ett mindre årligt anslag för framtiden bålla

detsamma i nivå med facklitteraturens raska framsteg. Vidare hade professor

Andersson börjat offentliga förevisningar inom institutionen, som ursprungligen

avsetts vara endast en vetenskaplig studiedepå, och dessa demonstrationer

och förevisningar medförde en kostnad för vakthållning, städning

och lyse, som ej från början beräknats. Av dessa skäl och på grund av

erfarenheter rörande vissa andra utgiftsposter beräknade professor Andersson

expensanslaget till 25,080 kronor.

I förra årets statsverksproposition återgav herr statsrådet och chefen för

ecklesiastikdepartementet professor Anderssons framställning. Han ansåg

visserligen de föreslagna förhöjningarna av amanuensens och vaktmästarens

löner mindre väl motiverade och ansåg, att även några andra poster, där

förhöjningar föreslagits, kunde kvarstå vid det förutvarande, men fann dock

att en förhöjning av hela expensanslaget vore nödvändig och satte denna

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

51

i stället för professor Anderssons 7,080 kronor till 4,000 kronor, alltså för

expenser ett totalbelopp av 22,000 kronor i stället för det nuvarande beloppet

18,000 kronor.

I årets statsverksproposition yttrar samme departementschef i detta sammanhang,

att han visserligen anser skäl föreligga för en ökning av expensanslaget,

i likhet med vad som föreslogs till 1929 års riksdag, men, fortsätter

departementschefen, »med hänsyn emellertid till riksdagens då intagna

ståndpunkt finner jag anslaget nu böra begränsas till samma belopp som

utgår för innevarande budgetår eller 18,000 kronor*.

Var och en som haft anledning att närmare taga del av ostasiatiska samlingarnas

verksamhet skall finna, att institutionen i flera hänseenden intar

en särställning. Den har tillkommit för att trygga en ovanlig och betydelsefull

forskargärning, utförd av en man, som tidigare gjort betydande insatser,

först som polarforskare, sedan som chef för Sveriges geologiska undersökning

och därefter som geologisk rådgivare till kinesiska regeringen.

Det forskningsarbete, som i Kina utfördes av professor Andersson, understöddes

på ett likaledes enastående sätt av den s. k. Kina-kommitten, vilken

alltjämt är ivrigt verksam för att befordra professor Anderssons forskningsarbete.

Till dags datum har kommittén för hans insamlingar av fossil och

fornsaker hopbringat den för svenska förhållanden betydande summan av

857,651 kronor.

Ett förhållande, som kanske ej tillräckligt bringats till allmän kännedom,

är att kommittén tillsammans med institutionsföreståndaren även under åren

sedan institutionen skapades ivrigt och framgångsrikt arbetat på samlingsbeståndets

förkovran. Som framgår av vidstående tablå har samlingarnas

tillväxt under åren 1926—1929 uppgått till ej mindre än 7,744 registrerade

föremål. (Se bil. I.) Samlingsbeståndet har sålunda under denna korta tid

i numerär betydligt mer än fördubblats, och nytillskotten lia kommit mest

på vissa fält, japansk stenålder och tidiga kinesiska småbronser, på vilket

senare område ostasiatiska samlingarna under dessa år vuxit ut till den

mest betydande institutionen i världen. Den dominerande ställning, som

ostasiatiska samlingarna vid sin tillkomst som statsinstitution intog på ett

annat område, Kinas förhistoria, har institutionen på några få år tillkämpat

sig på ett nytt forskningsfält.

Det är sålunda en ovanligt framgångsrik forskarkombination, som skapats

genom samarbetet mellan Kina-kommittén och ostasiatiska samlingarnas

föreståndare. A andra sidan kan det, då professor Andersson själv är 55 år

och kommitténs finansiellt mest drivande kraft, överintendenten Lagrelius,

64 år, med visshet förutses, att detta samarbete ej kommer att fortsättas

över mer än en begränsad följd av år. Vid professor Anderssons avgång

måste institutionens administration helt omläggas i sannolikt väsentligen

anspråkslösare form. Det understöd, som riksdagen nu ger åt professor

Anderssons forskningar, blir sålunda ej bindande för någon längre framtid.

Under de senaste åren har ostasiatiska samlingarnas verksamhet vidgats

i tre riktningar, som ej voro förutsedda, då institutionen kom till stånd.

Genom en av Kina-kommitténs skattmästare förmedlad donation av bröderna

Richard och Emil Hultmark har det blivit möjligt att vid ostasiatiska

samlingarna binda vår framstående kännare av den yttersta österns språk

och kulturer, professor B. Karlgren i Göteborg, som förbundit sig att årligen

tillbringa en månad av sina ferier med forskningar inom ostasiatiska samlingarna

och att för övrigt på andra tider tillhandagå institutionen med råd

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

och vetenskaplig hjälp. Samarbetet med vår frejdade sinolog har redan

tillfört institutionen betydande forskningsresultat, men å andra sidan tvingat

till ett vidgande av studiebiblioteket med betydande tillsatser av kinesisk

litteratur. Genom ett försiktigt användande av det grundläggande anslag

av 20,000 kronor, som riksdagen beviljat för ostasiatiska samlingarnas bokinköp,

har det blivit möjligt att lägga en god grund även på detta område.

Tack vare en frikostig donator, kapten Henric Westman i Linköping, har

institutionen under förra året kunnat utgiva första bandet av en egen publikation,

Bulletin of the Museum of Far Fastern Antiquities, som vunnit

varmaste erkännande av fackmännen både i in- och utlandet och som bör

bli ett värdefullt medel att medelst byte öka institutionens bokförråd. Då

emellertid många av de viktigaste facktidskrifterna ej äro tillgängliga genom

byte och då betydelsefulla och dyrbara planschverk över ostasiatisk arkeologi

alltjämt utgivas, är ett mindre anslag till bibliotekets vidmakthållande

oundgängligen nödvändigt.

Då professor Anderssons personliga professur inrättades, föreskrevs att

han skulle ha rätten men ej skyldigheten att inom institutionen föreläsa.

Av denna rätt har han vid flera tillfällen begagnat sig i avsikt att göra de

av honom hopbringade samlingarna tillgängliga såväl för den studerande

ungdomen som för allmänheten.

Bortsett från de allmänna förevisningar under ledning dels av professor

Andersson, dels amanuensen Palmgren, som under långa tidsperioder ägt

rum dels på söndagarna, dels två vardagskvällar i veckan, förtjänar särskilt

nämnas den föreläsningsserie över Kinas förhistoria, som professor Andersson

höll på hösten 1928 och som var så livligt besökt, att serien på grund

av det begränsade utrymmet fick upprepas tre gånger.

Under sista delen av förra året hölls inom ostasiatiska samlingarna en

tillfällig utställning, vilken inom en vacker ram av kinesiska möbler, tavlor

och textilier, hopbringad från enskilda samlare, visade de rika fynd, som

Kina-kommittéus skicklige samlare, ingenjör O. Karlbeck, hopbringat under

en resa i Kina 1928—1929. Denna utställning visades tyra gånger i veckan

under ingenjör Karlbecks personliga ledning och samlade en publik, vars

talrikhet tidvis vållade vaktpersonalen betydande svårigheter.

Nu i januari detta år har professor Andersson återupptagit sina föreläsningar

inom museet och åter samlat ett auditorium, större än lokalerna bekvämt

kunna rymma.

Visningar och föreläsningar av detta slag kräva för samlingarnas säkerhet

och till publikens vägledning en vaktpersonal av fyra personer, och för dessas

avlöning, liksom för den genom monterbelysningen uppkommande strömförbrukningen

och den utsträckta städning, som blir en följd av publikbesöken,

saknas för närvarande medel.

Då Kina-kommittén just nu spänner sina krafter för att kunna utsända

ingenjör Karlbeck på en ny samlarfärd, då institutionens nya publikation

förbereder en andra volym, bekostad av enskilda gåvomedel, och då ritare

och fotograf likaledes hållas i verksamhet genom gåvor, som professor Andersson

lyckats hopbringa, är det ej möjligt att bekosta bibliotekets underhåll

samt de omkostnader, som nödvändigt följa med de offentliga visningarna

och föreläsningarna, genom bidrag av enskilda givare.

Utan hänsynstagande till professor Anderssons begäran om förhöjning av

vissa avlöningar, vill jag sålunda i fullständig anslutning till departementschefens

yttrande i fjolårets statsverksproposition hemställa, att expensansla
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

53

get ökas med 4,000 kronor, nämligen 2,500 kronor för bibliotekets vidmakthållande

samt 1,500 kronor för vakthållning, belysning och rengöring i samband

med offentliga visningar och föreläsningar.

Förslaget örn ett fortsatt anslag å 17,000 kronor till komplettering av

monterutrustningen föranleder ingen erinran från utskottets sida.

Vad beträffar anslaget till lokalhyra ävensom för samlingens bearbetning,

vård och underhåll samt för expenser, underskattar utskottet ingalunda betydelsen

av att institutionen förses med tillräckliga medel för samlingarnas

vård och vidmakthållande. Ävenledes synes utskottet vad motionären anfört

rörande vikten av att biblioteket tillföres erforderlig facklitteratur på

området vara förtjänt av beaktande. Med hänsyn emellertid till den ståndpunkt

till frågan örn driftkostnadsanslagets storlek, 1929 års riksdag intog,

har utskottet icke ansett sig böra förorda någon ökning av ifrågavarande

anslag utan vill härutinnan ansluta sig till Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herr Bergqvists ovannämnda motion

(I: 30), i vad den skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag,

a) till komplettering av monterutrustningen för den ostasiatiska

arkeologiska samlingen anvisa för budgetåret 1930/

1931 ett extra reservationsanslag av 17,000 kronor;

b) till lokalhyra för denna samling ävensom för samlingens

bearbetning, vård och underhåll samt för expenser anvisa

för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 36,000 kronor.

73:o) Kungl. Majit har (punkt 69) föreslagit riksdagen att till beredande

av förstärkning av vissa anslagsposter i det för akademien för de fria konsterna

uppförda ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriell m. m.

anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 15,600 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 159—162 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgår för innevarande budgetår med ett belopp av 16,000 kronor.

Minskningen har uppkommit därigenom att anslagsposten till städning och

renhållning beräknats kunna sänkas med 900 kronor, från 7,300 kronor till

6,400 kronor, under det att å andra sidan anslagsposten till elevernas studieresor

föreslagits skola höjas med 500 kronor, från 2,300 kronor till 2,800

kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må till beredande av förstärkning av vissa

anslagsposter i det för akademien för de fria konsterna uppförda

ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriell

m. m. anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag

av 15,600 kronor.

Utskottets

yttrande.

Förstärkning

av vissa anslagsposter

i

akademiens

för de fria

konsterna

reservationsanslag

till

undervisningsmateriell

m. m.

[69.]

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skolan för

dekorativ

konst.

[70.]

Skandinaviska

konstnärsföreningen

i Rom.

[71-]

Undervisning

i materiallära.

[72.]

Vissa reparationsarbeten

i de åt konsthögskolan

upplåtna

lokalerna.

[73.]

Avlöningar

m. m. vid

musikaliska

akademien.

Förändring

av en lärartjänst.

[74.]

1 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

74:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

tigt rum, såsom bidrag till uppehållande av verksamheten

vid den vid konsthögskolan anordnade skolan för

dekorativ konst för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra

anslag av 20,600 kronor.

75:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 71) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till förstärkande av den i det ordinarie reservationsanslaget

till undervisningsmateriell m. m. för akademien

för de fria konsterna ingående anslagsposten å 1,000

kronor till skandinaviska konstnärsföreningen i Rom anvisa

för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 500

kronor.

76:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 72) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till arvode åt extra lärare i materiallära vid

konsthögskolan anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra

anslag av 3,500 kronor.

77:o) Kungl. Majit har (punkt 73) föreslagit riksdagen att till reparationsarbeten

i de åt konsthögskolan upplåtna lokalerna i konstakademiens hus

vid Fredsgatan i Stockholm i huvudsaklig enlighet med i ärendet företett

kostnadsförslag för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag

av 5,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 165—167 i statsrådsprotokollet.

Utskottet anser sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må till reparationsarbeten i de åt konsthögskolan

upplåtna lokalerna i konstakademiens hus vid Fredsgatan

i Stockholm i huvudsaklig enlighet med i ärendet

företett kostnadsförslag för budgetåret 1930/1931 anvisa ett

extra reservationsanslag av 5,500 kronor.

78:o) Kungl. Majit har (punkt 74) föreslagit riksdagen att dels besluta,

att i den i gällande tjänsteförteckning för musikaliska akademien ingående

anmärkningen skall från och med den 1 juli 1930 vidtagas den förändringen, att

i stället för 1 lärare i elementar-, kyrko- och körsång uppföres 1 lärare i

elementar- och kyrkosång, dels ock i riksstaten för budgetåret 1930/1931

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

55

uppföra det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar m. m. vid musikaliska

akademien med oförändrat belopp, 155,860 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 167—169 i statsrådsprotokollet.

I gällande av 1926 års riksdag fastställda tjänsteförteckning för musikaliska

akademien äro uppförda åtta lärartjänster i lönegraden B 21. Enligt en i samma

tjänsteförteckning ingående anmärkning skall en av dessa lärartjänster omfatta

ämnet elementar-, kyrko- och körsång. Av de tre ämnen, som ifrågavarande

lärarbefattning för närvarande omfattar, innebär det första, »elementarsång»,

såväl den teoretiska undervisningen i musiklärans elementer

jämte gehörs- och tonträffningsövningar, som den praktiska sångundervisningen

för blivande musiklärare vid läroverken. Ämnet kyrkosång innebär

sångundervisning för elever, som utbilda sig för kyrkosångarexamen.. Ämnet

körsång innefattar ledning av konservatoriekörens övningar. Musikaliska

akademien har nu gjort framställning om förändring av denna lärartjänst,

så att innehavaren av densamma skulle undervisa allenast i sång för

musiklärar- och kyrkosångarexamen. Den samme lärare nu åliggande undervisningen

i allmän musiklära och körsång skulle överflyttas till biträdande

lärare. Förändringen kan ske utan någon ökad kostnad för statsverket, då

akademien anser sig förmedelst sina enskilda medel kunna tillsvidare bekosta

en av förändringen betingad ökning i timantal för vissa ämnen.

Utskottet anser sig böra tillstyrka förslaget örn förändring av ifrågavarande

lärartjänst, varvid utskottet emellertid utgår från att denna förändring icke

kommer att framdeles giva anledning till några ökade anslagskrav.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) besluta, att i den i gällande tjänsteförteckning för

musikaliska akademien ingående anmärkningen skall från

och med den 1 juli 1930 vidtagas den förändringen, att i

stället för 1 lärare i elementar-, kyrko- och körsång uppföres

1 lärare i elementar- och kyrkosång,

b) i riksstaten för budgetåret 1930/1931 uppföra det ordinarie

förslagsanslaget till avlöningar m. m. vid musikaliska

akademien med oförändrat belopp, 155,860 kronor.

79:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 75) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1930/1931 anvisa

a) till förstärkande av det för musikaliska akademien uppförda

ordinarie reservationsanslaget till materiell och expenser

m. m. ett extra anslag av 16,500 kronor;

Utskottets

yttrande.

Förstärkning

av musikaliska

akademiens

reservationsanslag

till materiel

och expenser

m. m.

[75.]

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

b) till bindning av böcker och musikalier i akademiens

bibliotek ett extra reservationsanslag av 3,500 kronor.

80:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 76) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till biträde åt bibliotekarien hos musikaliska

akademien vid vården av biblioteket för budgetåret 1930/

1931 anvisa ett extra anslag av 1,500 kronor.

81.o) Kungl. Majit har (punkt 77) föreslagit riksdagen att dels för anav

kyrko6 orc*nancle under år 1930 vid fyra folkskoleseminarier av kurser för utbilmusiker.

dande av kyrkomusiker för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av

[77.] 12,000 kronor, dels ock medgiva, att i fall, då kompletterande undervisning

vid folkskoleseminarium erfordras för dem av seminariets elever, som deltagit

i kurs för utbildande av kyrkomusiker, ersättning till vederbörande

lärare för s. k. övertimmar må, efter prövning av Kungl. Majit i varje

särskilt fall, utgå, från det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna.

Utredningen återfinnes å sid. 170—181 i statsrådsprotokollet.

Gällande reglemente för det under musikaliska akademiens inseende ställda

musikkonservatorium är utfärdat den 8 december 1881. På Kungl. Majits

prövning är för närvarande beroende ett reviderat förslag till reglemente

för konservator^ m. m. Enligt detta förslag skulle läroämnena vid musikkonservatonet

fördelas i särskilda grupper, dels för specialstudier och dels

för studier till avläggande av vissa examina. För specialstudier skulle icke

förekomma någon avgångsexamen. Den senare gruppen — ämnen för examensstudier

- skulle avse följande examina: högre organistexamen, kantors(kyrkosångar-)examen,

högre musiklärarexamen, lägre musik lärarexamen och

militär musikdirektörsexamen.

Av ovan föreslagna examina skulle högre musiklärarexamen erfordras

för kompetens såsom musiklärare vid allmänt läroverk, medan lägre musiklärarexamen

icke skulle medföra behörighet till viss statlig befattning. Med

den sistnämnda avser akademien närmast att tillgodose de statsunderstödda

flickskolornas behov av musiklärare. Militär musikdirektörsexamen skulle,

såsom namnet angiver, grunda kompetens till befattning som militär musikdirektör.

Vad angår de för kyrkliga befattningar avsedda examina, innebär, bland

annat, akademiens förslag införande av en lägre organistexamen, avsedd att

avläggas inför person, vilken av akademien förordnas att förrätta sådan

examen.

I fråga örn den kompetens, de för kyrkliga befattningar avsedda examina

skulle medföra, innebär förslaget i huvudsak följande. För organist- eller

Biträde åt

bibliotekarien

bos

musikaliska

akademien.

[76.]

Kurser för

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

57

kantorsbefattning i stad med mera än 3,000 invånare eller i landsförsamling

med mera än 5,000 invånare skulle fordras, vad angår organistbefattning,

högre organistexamen, och i fråga om kantorsbefattning kantorsexamen. För

annan organistbefattning skulle fordras högre eller lägre organistexamen och

för annan kantorsbefattning kantorsexamen eller lägre organistexamen. Skulle

med hänsyn till församlings ekonomiska förhållanden eller andra särskilda

omständigheter domkapitlet finna, att nu uppställda kompetenskrav icke skäligen

kunde göras till villkor för behörighet till organistbefattning, skulle

domkapitlet äga att efter inhämtande av akademiens yttrande bestämma, att

såsom behörighetsvillkor skulle godkännas intyg av den, som ägde förrätta lägre

organistexamen, eller av musiklärare vid folkskoleseminarium angående nöjaktig

färdighet i vissa ämnen. Vidare skulle de föreslagna bestämmelserna

icke utgöra hinder för bibehållande av uppdrag att med orgel eller harinonium

beledsaga sången vid gudstjänst, där sådant uppdrag meddelats före

bestämmelsernas eventuella ikraftträdande.

Akademien har fäst synnerligt avseende vid denna lägre organistexamen

och redan tidigt upptagit tanken på att förmedelst särskilda vid folkskoleseminarierna

anordnade sommarkurser underlätta för elever vid seminarier

avläggande av denna examen. Därigenom skulle ett antal utexaminerade

folkskollärare beredas tillfälle att i samband med folkskollärarexamen eller

kort därefter erhålla kompetens till organistbefattningar i sådana församlingar,

där orgelspelningen icke kräver så stora kunskaper. Då det synts

lämpligt att försöksvis pröva den föreslagna anordningen med kortare kurser

i kyrkomusik vid seminarierna, har en dylik kurs varit anordnad vid

folkskoleseminariet i Uppsala under en var av somrarna 1928 och 1929;

Kungl. Maj:t har för en var av nämnda kurser av tillgängliga medel ställt

ett belopp av 3,000 kronor till akademiens förfogande.

Akademien har nu framlagt förslag örn anvisande av ett belopp av 27,000

kronor för ändamålet, varigenom skulle möjliggöras anordnandet av dylika

kurser vid folkskoleseminarierna i Uppsala, Linköping, Växjö, Lund, Göteborg,

Karlstad, Härnösand och Luleå för manliga elever samt, förslagsvis,

Falun för kvinnliga elever.

Skolöverstyrelsen har principiellt förordat det av akademien framställda

förslaget.

Departementschefen har ansett, att frågan om dessa kurser, vilkas betydelse

allmänt vitsordas, kommit ur sitt försöksstadium och att tiden är inne

att utsträcka desamma även till andra seminariestäder. Departementschefen

har dock inskränkt sig till att förorda anordnande av fyra dylika kurser

under år 1930. Kostnaden för dessa kurser skulle uppgå till 12,000 kronor

(4X3,000).

Det har vidare visat sig nödvändigt att anordna s. k. övertimmar (d. v. s.

timmar utöver fastställd undervisningsskyldighet) i musik vid folkskoleseminariet

i Uppsala i samband med de under åren 1928 och 1929 anordnade

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Brandförsäkring

av

viss staten

tillhörig,

huvudsakligen

i operabyggnaden

och dramatiska

teaterns

byggnad förvarad

lösegendom
m.

m.

[78.]

försökskurserna. För detta ändamål har Kungl. Maj:t anvisat medel från

åttonde huvudtitelns reservationsanslag till extra utgifter. Kostnaden har

uppgått till 525 kronor för läsåret 1928/1929 och till 1,050 kronor för läsåret

1929/1930. Skolöverstyrelsen har nu framhållit, att denna utgift borde

med hänsyn till betydelsen för undervisningen vid seminarierna bestridas

från det i riksstaten uppförda reservationsanslaget till folkskoleseminarierna.

Då utskottet finner goda skäl tala för ett fortsättande i något utvidgad

omfattning av här ifrågavarande försöksanordning och då Kungl. Maj:ts

under denna punkt framlagda förslag i övrigt icke givit utskottet anledning

till erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) för anordnande under år 1930 vid fyra folkskoleseminarier

av kurser för utbildande av kyrkomusiker för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra anslag av 12,000 kronor,

b) medgiva, att i fall, då kompletterande undervisning

vid folkskoleseminarium erfordras för dem av seminariets

elever, som deltagit i kurs för utbildande av kyrkomusiker,

ersättning till vederbörande lärare för s. k. övertimmar må,

efter prövning av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall, utgå

från det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna.

82:o) Kungl. Maj:t har (punkt 78) föreslagit riksdagen att till gäldande

av årspremier för brandförsäkring av viss staten tillhörig, huvudsakligen i

operabyggnaden och dramatiska teaterns byggnad förvarad lösegendom ävensom

av en av departementschefen i statsrådsprotokollet omnämnd förrådsbyggnad

och där förvarad lösegendom för budgetåret 1930/1931 anvisa ett

extra anslag av 13,567 kronor att utgå med den fördelning, som av Kungl.

Majit bestämmes.

Utredningen återfinnes å sid. 181—182 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1929/1930 utgår anslaget med ett belopp av 13,534 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till gäldande av årspremier för brandförsäkring

av viss staten tillhörig, huvudsakligen i operabyggnaden

och dramatiska teaterns byggnad förvarad lösegendom

ävensom av den av departementschefen i statsrådsprotokollet

omnämnda förrådsbyggnaden och där förvarad

lösegendom för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag

av 13,567 kronor att utgå med den fördelning, som av

Kungl. Majit bestämmes.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

59

83:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 79) föreslagit riksdagen i fråga ^ Brand- d

om brandskyddsanordningar i operabyggnaden och dramatiska teaterns bygg- ningar i

nåd, kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; operabyggi

■ iij. -ii naden och

vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen dramatiska

anmäla. teaterns

byggnad.

[79.]

Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

84:o) Kungl. Majit har (punkt 80) föreslagit riksdagen att

ej mindre i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, avdelningen I. C.

Avlöningsstat för assistenter och amanuenser

dels under medicinska kliniken — med uteslutande av ett därstädes uppfört

arvode å 1,800 kronor till en amanuens, tillika underläkare — uppföra

till arvode åt en förste underläkare ett anslag av 3,500 kronor jämte ett

hyresbidrag till gift befattningshavare å 750 kronor, samt

till arvode åt en amanuens ett anslag av 1,500 kronor,

allt att utgå under villkor, att enahanda arvoden och eventuellt hyresbidrag

tilldelas en var av nämnda befattningshavare från akademiska sjukhusets

stat,

dels ock under pediatriska kliniken till arvode åt en amanuens, tillika

underläkare, uppföra ett anslag av 1,800 kronor, likaledes att utgå under

villkor att ett lika stort belopp tilldelas honom från akademiska sjukhusets

stat,

än även för ändamålet höja det ordinarie anslaget till universitetet i Uppsala,

universitetsstaten, nu 1,364,054 kronor, med 5,750 kronor till 1,369,804

kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 183—191 i statsrådsprotokollet.

Uppsala

universitet.

Universi
tetsstaten.

Underläkare

vid vissa

kliniker.

[80.]

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må

I. i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, avdelningen

I. C. Avlöningsstat för assistenter och amanuenser

a) under medicinska kliniken — med uteslutande av ett

därstädes uppfört arvode å 1,800 kronor till en amanuens,

tillika underläkare — uppföra

till arvode åt en förste underläkare ett anslag av 3,500

kronor jämte ett hyresbidrag till gift befattningshavare å

750 kronor, samt

till arvode åt en amanuens ett anslag av 1,500 kronor,

allt att utgå under villkor, att enahanda arvoden och

eventuellt hyresbidrag tilldelas en var av nämnda befattningshavare

från akademiska sjukhusets stat,

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

b) under pediatriska kliniken till arvode åt en amanuens,

tillika underläkare, uppföra ett anslag av 1,800 kronor,

likaledes att utgå under villkor att ett lika stort belopp

tilldelas honom från akademiska sjukhusets stat,

II. för ändamålet höja det ordinarie anslaget till universitetet

i Uppsala, universitetsstaten, nu 1,364,054 kronor,

med 5,750 kronor till 1,369,804 kronor.

tillVicken|rdi- 85:0) Kun£b Majit har (punkt 81) föreslagit riksdagen att

narie befatt- dels höja den i avlöningsstater för vissa tjänstemän och betjänte vid univid^univ^-si-

vers^etets i Uppsala samlingar och inrättningar under biblioteket uppförda

tetsbiblio- anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, nu 37,900

teket. kronor, med 3,800 kronor till 41,700 kronor;

dels ock med anledning härav höja det ordinarie förslagsanslaget till Uppsala

universitet, avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m. med ett belopp av 3,800 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 191—200 i statsrådsprotokollet.

I det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar till vissa tjänstemän och

betjänte vid universitetets i Uppsala samlingar och inrättningar m. m. å

360,700 kronor ingår en anslagspost å 37,900 kronor till avlöningar till

icke-ordinarie befattningshavare vid universitetsbiblioteket.

Genom beslut den 6 juni 1925 föreskrev Kungl. Majit, att det skulle ankomma

på kanslern för rikets universitet att meddela beslut ifråga om fördelningen

av nämnda anslagspost — då uppgående till 35,400 kronor —

därvid dock skulle iakttagas, att från densamma skulle utgå fem amanuensarvoden,

vart och ett å 4,800 kronor.

Anslaget är för närvarande beräknat — förutom till ovanberörda amanuensarvoden

— dels till arvoden till en tamburvakt med 1,000 kronor, till

tre vaktmästarbiträden med sammanlagt 3,000 kronor samt till två extra

biträden med sammanlagt 3,816 kronor, dels ock till ersättning för kontrollrond

för elektriska ledningars övervakande med 600 kronor samt till bestridande

av kostnader för utsträckt öppethållande av läsesalen och tidskriftsrummen

med 2,500 kronor — detta jämlikt beslut av 1928 års riksdag

— varjämte det resterande beloppet, 2,984 kronor, är avsett till extra

arbetshjälp, renskrivning m. m.

Överbibliotekarien vid universitetsbiblioteket har nu föreslagit att genom

anställande av ytterligare biträden frigöra de vetenskapligt utbildade tjänstemännen

från mera mekaniska göromål. Överbibliotekarien har äskat medel

för ytterligare 6 biträden, varjämte ett belopp av 3,000 kronor skulle vara

erforderligt för att giva möjlighet att bereda någon ersättning åt övertaliga

amanuenser utan fast arvode ävensom för åvägabringande av mera tillfällig

arbetshjälp. Departementschefen har tillstyrkt, att medel måtte beredas

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

61

för ytterligare två extra biträden. Kostnaderna härför uppgå — därest de

ifrågasatta biträdena, i likhet med vad som nu är fallet med de redan

anställda, avlönas enligt lägsta löneklassen i 4:e lönegraden för icke ordinarie

befattningshavare — till (1,908x2) 3,816 kronor eller i avrundat tal

3,800 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) höja den i avlöningsstater för vissa tjänstemän och

betjänte vid universitetets i Uppsala samlingar och inrättningar

under biblioteket uppförda anslagsposten till avlöningar

till icke-ordinarie befattningshavare, nu 37,900 kronor,

med 3,800 kronor till 41,700 kronor;

b) med anledning härav höja det ordinarie förslagsanslaget

till Uppsala universitet, avlöningar till vissa tjänstemän

och betjänte vid universitetets samlingar och inrättningar

m. m. med ett belopp av 3,800 kronor.

86:o) Kungl. Majit har (punkt 82) föreslagit riksdagen att Instrument
dels

å personalstaten för universitetet i Uppsala under vetenskapliga in- “quiist’och

stitutioner och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulte- vaktmästare

vid fysika
terna,

uppföra lisk-kemiska

efter preparator vid anatomiska institutionen 1 instrumentmakare vid laboratoriet.

fysikalisk-kemiska laboratoriet med placering i lönegraden B 10; [82.]

efter maskinist vid fysiska institutionen 1 maskinist vid fysikalisk-kemiska

laboratoriet med placering i lönegraden B 8; samt

efter 2 vaktmästare vid institutionen för allmän och analytisk kemi 1

vaktmästare vid fysikalisk-kemiska laboratoriet med placering i lönegraden

B 7;

dels höja den i avlöningsstater för vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets

i Uppsala samlingar och inrättningar under vetenskapliga institutioner

och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna,

uppförda anslagsposten till avlöningar till ordinarie tekniska biträden och

till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare, nu

85,240 kronor, med 9,900 kronor till 95,140 kronor;

dels ock med anledning härav höja det ordinarie förslagsanslaget till

Uppsala universitet, avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m. med ett belopp av 9,900 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 200—205 i statsrådsprotokollet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen till instrumentmakare

och maskinist vid fysikalisk-kemiska laboratoriet vid universitetet i Uppsala

för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag av 5,634 kronor.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Nybyggnaden för nämnda laboratorium, vartill medel beviljats av 1927

års riksdag, skall enligt entreprenadkontrakt vara färdig till den 1 april

1930. F

Från de akademiska myndigheternas sida föreligger nu förslag örn att

nyssnämnda båda befattningshavare, för vilka medel sålunda anvisats å

extra stat, från och med budgetåret 1930/1931 måtte uppföras å ordinarie

stat, varjämte hemställts om uppförande, likaledes på ordinarie stat, av en

vaktmästarbefattning för laboratoriet.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) å personalstaten för universitetet i Uppsala under

vetenskapliga institutioner och inrättningar, tillhörande medicinska

och filosofiska fakulteterna, uppföra

efter preparator vid anatomiska institutionen 1 instrumentmakare

vid fysikalisk-kemiska laboratoriet med placering i

lönegraden B 10;

efter maskinist vid fysiska institutionen 1 maskinist vid

fysikalisk-kemiska laboratoriet med placering i lönegraden

B 8; samt

efter 2 vaktmästare vid institutionen för allmän och analytisk

kemi 1 vaktmästare vid fysikalisk-kemiska laboratoriet

med placering i lönegraden B 7;

b) höja den i avlöningsstater för vissa tjänstemän och

betjänte vid universitetets i Uppsala samlingar och inrättningar

under vetenskapliga institutioner och inrättningar,

tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna, uppförda

anslagsposten till avlöningar till ordinarie tekniska biträden

och till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare,

nu 85,240 kronor, med 9,900 kronor till

95,140 kronor;

c) med anledning härav höja det ordinarie förslagsanslaget

till Uppsala universitet, avlöningar till vissa tjänstemän

och betjänte vid universitetets samlingar och inrättningar

m. m. med ett belopp av 9,900 kronor.

Vid bifall till vad utskottet under punkterna 85:o) och 86:o) tillstyrkt,

kommer det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar till vissa tjänstemän

och betjänte vid universitetets i Uppsala samlingar och inrättningar m. m.,

nu 360,700 kronor, att ökas med 13,700 kronor till 374,400 kronor.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

63

87:o) Kungl. Majit har (punkt 83) föreslagit riksdagen att för beredande

av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän

m. m. vid universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret 1930/1931 ett

extra anslag av 44,780 kronor att med särskilda belopp av Kungl. Majit

användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna

ändamål.

Utredningen återfinnes å sid. 205—206 i statsrådsprotokollet.

Avlöningar

åt vissa extra

ordinarie

lärare,

amanuenser

och tjänstemän

m. m.

[83.]

Ifrågavarande extra anslag utgår för nu löpande budgetår med 46,280

kronor. Minskningen har uppkommit därigenom, att ett för innevarande

budgetår utgående anslag å 1,500 kronor till arvode till räknebiträde vid

astronomiska observatoriet icke längre ansetts erforderligt.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för beredande av avlöningsförmåner för

vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän

m. m. vid universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret

1930/1931 ett extra anslag av 44,780 kronor att med särskilda

belopp av Kungl. Majit användas för de av departementschefen

i statsrådsprotokollet angivna ändamål.

88:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 84) hemställer utskottet, Matend

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- institutioner

getår ägt rum, till materiel för vissa institutioner m. m. m. m. vid

. .tt i . „ . - , irv0n/-in<>i universitet

vid universitetet i Uppsala anvisa för budgetaret 1930/iydl i uppsala.

ett extra reservationsanslag av 77,700 kronor, att av Kungl. [84.]

Majit användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet

omförmälda ändamål.

89:o) Sedan 1929 års riksdag beviljat ett belopp av 791,000 kronor till Nybyggnad

uppförande och inredning i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet iogiska instiföretedda

ritningar och kostnadsförslag av en byggnad för paleontologiska tohonen,

institutionen vid universitet i Uppsala samt därav för budgetåret 1929/1930 t85-l

såsom extra reservationsanslag anvisat ett belopp av 150,000 kronor, har

nu Kungl. Majit (punkt 85) föreslagit riksdagen att av förutnämnda belopp,

791,000 kronor, för budgetåret 1930/1931 såsom extra reservationsanslag

anvisa 400,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det till uppförande och inredning

av en byggnad för paleontologiska institutionen vid universitetet

i Uppsala av 1929 års riksdag beviljade anslaget å

791,000 kronor för budgetåret 1930/1931 såsom extra reservationsanslag

anvisa ett belopp av 400,000 kronor.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Komplettering

av institutionens

för

allmän och

analytisk

kemi utrustning

med instrument

och

apparatur.

[86.]

90:o) Kungl. Majit har (punkt 86) föreslagit riksdagen att till komplettering

av institutionens för allmän och analytisk kemi vid universitetet i Uppsala

utrustning med instrument och apparatur för budgetåret 1930/1931

anvisa ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 210—212 i statsrådsprotokollet.

1920 års riksdag beviljade för anskaffande av apparater till den organiskkemiska

avdelningen vid universitetets i Uppsala kemiska institution på

extra stat för år 1921 ett reservationsanslag av 7,500 kronor. Detta belopp

har, efter vad i statsrådsprotokollet framhållits, visat sig icke vara fullt

tillräckligt, varjämte en stor del av den anskaffade materielen nu efter snart

tioårigt bruk är i behov av förnyelse. För avhjälpande av förhandenvarande

brister har från universitetsmyndigheternas sida äskats ett engåugsanslag

å 16,210 kronor att användas till inköp av nya instrument och apparater

i enlighet med en vid framställningen fogad förteckning. Anslaget har av

departementschefen föreslagits skola fördelas på två år, varvid på budgetåret

1930/1931 skulle komma ett belopp av 8,000 kronor.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må till komplettering av institutionens för

allmän och analytisk kemi vid universitetet i Uppsala utrustning

med instrument och apparatur för budgetåret 1930/

1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor.

<b''n °ad av 91:°'' Betraffande vad Kungl. Majit (punkt 87) föreslagit riksdagen i fråga

anatomiska om om'' oc^* tillbyggnad av anatomiska institutionen vid universitetet i

institutionen. Uppsala, kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;

[87.] vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

linköp 92:o) Kungl. Majit har (punkt 88) föreslagit riksdagen att till bokinköp

bindning för och bokbindning för universitetsbiblioteket i Uppsala för budgetåret 1930/

universitets- 1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 104,500 kronor.

^‘uppsala! Utredningen återfinnes å sid. 213—224 i statsrådsprotokollet.

I88-] Kungl. Majits förslag innebär en höjning av anslaget med 10,000 kronor.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må till bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket

i Uppsala för budgetåret 1930/1931 anvisa

ett extra reservationsanslag av 104,500 kronor.

Ytterligare 93:o) Kungl. Majit har (punkt 89) föreslagit riksdagen att för beredande

materiel av y^er^Sare medel till materiel m. m. för de av departementschefen i

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

65

statsrådsprotokollet angivna institutionerna vid universitetet i Uppsala för m. m. tor

budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 45,000 kronor, ''^one^vid"

Utredningen återfinnes å sid. 224—235 i statsrådsprotokollet. universitetet

° i Uppsala

I samband härmed har utskottet till behandling förehavt två likalydande [89.)

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr K. G. Westman två

m. fl. (I: 29) och den andra inom andra kammaren av herrar A. V. Lund- j ämnet

stedt och N. R. Wohlin (TI: 65), i vilka motioner hemställts, att riksdagen

må för beredande av ytterligare medel till materiel m. m. för vissa institutioner

vid Uppsala universitet för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra

reservationsanslag av 125,000 kronor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionen I: 29.

Under de senare åren hava anslag till växlande belopp anvisats till förstärkning

av materielanslagen till företrädesvis de matematisk-naturvetenskapliga

institutionerna vid Uppsala universitet. Anslagsbeloppen, vilka från början

i stort sett motsvarade det från universitetet framlagda behovet, blevo vid

vissa tillfällen starkt begränsade, enär man utgick från den uppfattningen,

att universitetets reservfond borde äga möjlighet att bestrida en del av dessa

kostnader. Så har ock i stor utsträckning skett under de ar, da reservfonden

ansågs kunna bära dessa utgifter.

För budgetåret 1926/1927 hade från universitetets sida institutionernas

merkostnader beräknats till 74,430 kronor. Föredragande departementschefen

ansåg sig vid ärendets anmälan inför Kungl. Majit icke böra gå utöver det

belopp, som anvisats för budgetåret 1925/1926, eller alltså 20,000 kronor.

Detta blev ock Kungl. Maj:ts förslag. Det återstående beloppet skulle alltså

täckas av universitetets reservfond. Samtidigt framlade emellertid Kungl.

Majit förslag till riksdagen örn ett anslag å 5,530 kronor såsom ersättning

till reservfonden för vissa besparade avlöningsmedel, vilka före 1925

års lönereglering ingått till denna fond men efter löneregleringen skulle tillfalla

statsverkets kassafond. Denna sistnämnda framställning vann emellertid

icke riksdagens bifall. Dock ansåg riksdagen, att skälig hänsyn till

inkomstminskningen för reservfonden borde tagas, då det gällde att använda

reservfonden för beredande av ytterligare medel till materiel m. m. för vissa

institutioner, och riksdagen höjde med hänsyn härtill det föreslagna materielanslaget

å 20,000 kronor till 25,000 kronor.

För ett vart av budgetåren 1927/1928, 1928/1929 och 1929/1930 hade

från universitetets sida institutionernas merkostnader beräknats till 78,790

kronor, respektive 95,025 kronor och 141,<35 kronor. I likhet med vad

som skett beträffande nästföregående budgetår och med samma utgångspunkt

beträffande reservfondens bärkraft att bidraga i viss utsträckning till

dessa kostnader anvisade riksdagen i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

för ändamålet för vartdera budgetåret ett belopp av 25,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 8 haft. (Nr 8.)

5

s. 66 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

66 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

För budgetåret 1930/1931 hava institutionernas merkostnader beräknats till

148,020 kronor.

Departementschefen har betonat, att, då det gällde att bedöma storleken

av det bidrag, som kunde ifrågasättas från reservfonden för täckande av

institutionernas ökade materielkostnader för budgetåret 1930/1931, det måste

anses vara av stor vikt, att universitetets berättigade intressen härutinnan

icke träddes för nära. Universitetet hade under en följd av år förmedelst

egna medel — reservfonden — bestritt omfattande utgifter, vilka, därest universitetet

därtill saknat tillgång, i icke ringa omfattning torde hava kommit

att belasta statsbudgeten. Bibehölles universitetet vid den möjlighet,

som det nu ägde, att förmedelst egna tillgångar tillgodose mera tillfälliga

behov, varom annars framställningar måst göras hos riksdagen, torde detta

få betraktas såsom en från flera synpunkter ändamålsenlig anordning.

Departementschefen har sålunda funnit det vara önskvärt och berättigat, att

universitetets egna medel så litet som möjligt belastas med sådana årligen

återkommande utgifter, som vid andra undervisningsanstalter och statliga

vetenskapliga institutioner ansetts böra helt täckas förmedelst statsmedel.

Med hänsyn till den allvarliga nedgång i fondens inkomster, som torde vara

att förvänta, har han funnit det ofrånkomligt att för budgetåret 1930/1931

förorda en höjning av detta belopp med 20,000 kronor till 45,000 kronor.

Universitetsinstitutionernas ökade anslagsbehov utvisade en siffra av 148,020

kronor. Örn man med utgångspunkt härifrån droge från denna siffra nyssnämnda

belopp av 45,000 kronor, som skulle av statsmedel utgå för ändamålet,

erhölles en summa av 103,020 kronor, vilken universitetet skulle

hava att förmedelst reservfondens medel tillgodoföra vederbörande institutioner.

Lades härtill det belopp av cirka 20,000 kronor, som drätselnämnden

beräknat såsom från reservfonden utgående nödvändigt årligt tillskott till

posterna för brandförsäkringsavgifter och utskylder samt reparationer, erhölles

en summa av 123,020 kronor. Droge man nu sistnämnda belopp

från det för fonden för budgetåret 1929/1930 beräknade inkomstbeloppet

av 140,000 kronor, erhölles en summa av 17,000 kronor för universitetets

tillfälliga och oförutsedda behov, en siffra, som måste betraktas såsom synnerligen

blygsam i förhållande till universitetets omfattning och behovsförhållanden.

Denna omständighet i förening med vad ovan anförts gjorde, att

departementschefen ansåge det angeläget att snarast möjligt en reglering av

hithörande förhållanden bomme till stånd, en reglering, som ej endast skulle

bringa reda och överskådlighet i dessa förhållanden utan dessutom även medföra

en bättre hushållning med allmänna medel, vare sig dessa vore statsmedel

i egentlig mening eller vore att betrakta som universitetets egna medel.

Utskottet vill för sin del tillerkänna mycket stor betydelse åt de av motionärerna

framförda synpunkterna i fråga örn önskvärdheten av, att omförmälda

vetenskapliga institutioner förses med fullt tillräckliga materiel
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

67

anslag. Kungl. Maj:ts förslag innebär emellertid ej, att så icke skulle bliva

fallet, utan att universitetets reservfond skulle hava att bära de merkostnader,

som icke täckas av det av Kungl. Majit föreslagna beloppet. Godtages

Kungl. Maj :ts förslag, skulle av reservfondsmedel — förutsatt att det

för fonden beräknade inkomstbeloppet av 140,000 kronor visar sig hållbart —

återstå för tillfälliga och oförutsedda behov ett belopp av 17,000 kronor.

Bifölles åter motionärernas yrkande skulle det för sistnämnda ändamål disponibla

beloppet ökas till 97,000 kronor. Utskottet inser väl, att det för

universitetet är nödvändigt att hava en icke alltför obetydlig summa till sitt

förfogande för oförutsedda behov. Det synes dock icke vara möjligt att av

den föreliggande utredningen bedöma, huruvida ett så högt belopp som

det sist angivna är erforderligt. Då likväl enligt utskottets förmenande det

belopp, som enligt Kungl. Majits förslag skulle komma att stå till buds för

tillfälliga och oförutsedda behov, skulle bliva alltför knappt, vill utskottet

förorda en höjning av det av Kungl. Majit föreslagna beloppet till 60,000

kronor, varigenom ställningen för reservfonden blir något förbättrad, i det

att enligt de framlagda beräkningarna ett belopp av 32,000 kronor skulle

återstå för tillfälliga och oförutsedda behov.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag

och herrar Westmans m. fl. samt Lundstedts och Wohlins

ovannämnda motioner (I: 29 och lii 65), för beredande av

ytterligare medel till materiel m. m. för de av departementschefen

i statsrådsprotokollet angivna institutionerna vid universitetet

i Uppsala för budgetåret 1930/1931 anvisa ett

extra reservationsanslag av 60,000 kronor.

94:o) Kungl. Majit har (punkt 90) föreslagit riksdagen att ej mindre i

utgiftsstaten för universitetet i Lund under I Avlöningsstater för professorer

och lärare m. fl., A. Avlöningsstat för professorer m. fl., Medicinska fakulteten,

dels — med uteslutande av där uppförda avlöning till en professor

i psykiatri från och med den 1 april 1930 å 3,000 kronor samt arvode till

en professor i psykiatri under tiden den 1 juli 1929—den 31 mars 1930 å

2,250 kronor ävensom av den vid sistnämnda anslag fogade anmärkningen

— från och med den 1 juli 1930 uppföra ytterligare en professor med lön

8.000 kronor och tjänstgöringspenningar 4,000 kronor, eller sammanlagt

12.000 kronor, dels ock besluta, att i den under Medicinska fakulteten upptagna

anmärkningen professorsbefattningarna i nämnda fakultet angivas till

13 ävensom att där under 11) upptages en professur med ämnesområde:

psykiatri; än även med anledning härav höja det ordinarie anslaget till

universitetet i Lund, universitetsstaten, nu 1,233,950 kronor, med 6,750

kronor till 1,240,700 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 236—238 i statsrådsprotokollet.

Lunds universitet.

TJniversitetsstaten.

Professuren i

psykiatri vid

universitetet

i Lund m. m.

[90.]

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Genom beslut av 1929 års riksdag upptogs å staten för universitetet

i Lund — i samband med att den vid universitetet befintliga professuren

i psykiatri, som tidigare varit förenad med överläkarbefattningen vid

Lunds hospital och asyl och för vilken å universitetsstaten varit uppfört

ett arvode av 3,000 kronor, skildes från sistnämnda befattning och

erhöll en självständig ställning — från och med den 1 april 1930 en professor

i psykiatri med samma avlöning, för år räknat, som övriga professorer.

Medel för full professorslön för helt år måste nu beredas å universitetets

stat. Härför erfordras ett belopp av 12,000 kronor, varav 8,000 kronor

motsvara lön och 4,000 kronor tjänstgöringspenningar. A andra sidan

böra från och med ingången av budgetåret 1930/1931 avföras ur staten för

universitetet för innevarande budgetår upptagna dels lön och tjänstgöringspenningar

till en professor i psykiatri från och med den 1 april 1930 å

tillhopa 3,000 kronor, dels ock arvode till en professor i psykiatri för tiden

den 1 juli 1929—den 31 mars 1930 å 2,250 kronor eller sammanlagt 5,250

kronor. Nettoökningen för budgetåret 1930/1931 uppgår sålunda till (12,000

—5,250) 6,750 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må

I. i utgiftsstaten för universitetet i Lund under I Avlöningsstater

för professorer och lärare m. fl., A. Avlöningsstat

för professorer m. fl., Medicinska fakulteten,

a) — med uteslutande av där uppförda avlöning till en

professor i psykiatri från och med den 1 april 1930 å 3,000

kronor samt arvode till en professor i psykiatri under tiden

den 1 juli 1929—den 31 mars 1930 å 2,250 kronor ävensom

av den vid sistnämnda anslag fogade anmärkningen —

från och med den 1 juli 1930 uppföra ytterligare 1 professor

med lön 8,000 kronor och tjänstgöringspenningar

4,000 kronor eller sammanlagt 12,000 kronor;

b) besluta, att i den under Medicinska fakulteten upptagna

anmärkningen professorsbefattningarna i nämnda fakultet

angivas till 13 ävensom att där under 11) upptages

en professur med ämnesområde: psykiatri;

II. med anledning härav höja det ordinarie anslaget till

universitetet i Lund, universitetsstaten, nu 1,233,950 kronor,

med 6,750 kronor till 1,240,700 kronor.

Icke- 95:o) Kungl. Majit har (punkt 91) föreslagit riksdagen att höja den i av
°r

f a t tni''n 6 löningsstater för vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets i Lund

havare vid samlingar och inrättningar under biblioteket uppförda anslagsposten till av
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr, 8.

69

löningar till icke-ordinarie befattningshavare, nu 28,400 kronor, med 2,100

kronor till 30,500 kronor samt förty höja det ordinarie förslagsanslaget för ^ |

Lunds universitet, avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m., med ett belopp av 2,100 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 238—240 i statsrådsprotokollet,

Kungl. Maj:ts förslag avser att möjliggöra en utökning av läsesalarnas

öppethållande, så att dessa under terminerna skulle hållas tillgängliga för

allmänheten utan uppehåll från klockan 9 f. m. till klockan 9 e. m.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må höja den i avlöningsstater för vissa tjänstemän

och betjänte vid universitetets i Lund samlingar och

inrättningar under biblioteket uppförda anslagsposten till

avlöningar till icke ordinarie befattningshavare, nu 28,400

kronor, med 2,100 kronor till 30,500 kronor;

samt förty höja det ordinarie förslagsanslaget för Lunds

universitet, avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid

universitetets samlingar och inrättningar m. m., med ett belopp

av 2,100 kronor.

96:o) Kungl. Majit har (punkt 92) föreslagit riksdagen att

dels å personalstaten för universitetet i Lund under vetenskapliga institutioner

och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna,

efter vaktmästare vid geologisk-mineralogiska institutionen uppföra 1 vaktmästare

vid geografiska institutionen med placering i lönegraden B 7;

dels höja den i avlöningsstater för vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets

i Lund samlingar och inrättningar m. m. under vetenskapliga

institutioner och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna,

uppförda anslagsposten till avlöningar till ordinarie tekniska biträden

och till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare,

nu 61,200 kronor, med 2,900 kronor till 64,100 kronor;

dels ock med anledning härav höja det ordinarie förslagsanslaget till

Lunds universitet, avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m. med ett belopp av 2,900 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 241—242 i statsrådsprotokollet.

Vaktmästare

vid geografiska

institutionen.

[92.]

Den av 1928 års riksdag beslutade nybyggnaden för de geologisk-mineralogiska

och geografiska institutionerna vid universitetet i Lund beräknas

skola bliva färdig att tagas i bruk från och med ingången av läsåret

1930/1931.

Den geografiska institutionen har tidigare varit inrymd i det s. k. gamla

bibliotekshuset, vars vaktmästare tillika varit vaktmästare vid sagda insti
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

Avlöningar

åt vissa extra

ordinarie

lärare,

amanuenser

och tjänstemän

m. m.

vid universitetet

i Lund

[93.]

jämte två i

ämnet väckta

motioner.

70 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

tution. Departementschefen framhåller vikten av att vaktmästarbefattningen

'' id institutionen, örn vars behövlighet enligt hans mening ingen tvekan

kunde råda, bliver tillsatt i så god tid, att dess innehavare kan vara behjälplig

vid inrednings- och inflyttningsarbetena i den nya institutionsbyggnaden.

Den föreslagna avlöningen, lönegraden B 7, är den sedvanliga för universitetsinstitutionernas

vaktmästare.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må

a) å personalstaten för universitetet i Lund under vetenskapliga

institutioner och inrättningar, tillhörande medicinska

och filosofiska fakulteterna, efter vaktmästare vid geologisk-mineralogiska

institutionen uppföra 1 vaktmästare vid

geografiska institutionen med placering i lönegraden B 7;

b) höja den i avlöningsstater för vissa tjänstemän och

betjänte vid universitetets i Lund samlingar och inrättningar

m. m. under vetenskapliga institutioner och inrättningar,

tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna, uppförda

anslagsposten till avlöningar till ordinarie tekniska biträden

och till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare,

nu 61,200 kronor, med 2,900 kronor till

64,100 kronor;

c) med anledning härav höja det ordinarie förslagsanslaget

till Lunds universitet, avlöningar till vissa tjänstemän

och betjänte vid universitetets samlingar och inrättningar

m. m., med ett belopp av 2,900 kronor.

Vid bifall till vad utskottet under punkterna 95:o) och 96:o) tillstyrkt

kommer det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar till vissa tjänstemän

och betjänte vid universitetets i Lund samlingar och inrättningar m. m..

nu 256,600 kronor, att ökas med 5,000 kronor till 261,600 kronor.

97:o) Kungl. Majit har (punkt 93) föreslagit riksdagen att för beredande

av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och

tjänstemän m. m. vid universitetet i Lund anvisa för budgetåret 1930/1931

ett extra anslag av 58,035 kronor att med särskilda belopp av Kungl. Majit

användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna ändamål.

Utredningen återfinnes å sid. 243—244 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr K. Sandegård

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

71

(I: 54) och den andra inom andra kammaren av herr B. Mogård m. fl. (II:

80), i vilka motioner hemställts, att det i statsverkspropositionen för uppehållande

av den praktisk-teologiska undervisningen vid Lunds universitet

utgående anslaget måtte upptagas till 10,000 kronor för organiserandet av

teologiska fakultetens praktiska avdelning på i huvudsak samma sätt som

motsvarande avdelning vid Uppsala universitet.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionen II: 80.

Det extra anslaget till avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare,

amanuenser och tjänstemän m. m. vid universitetet i Lund utgår för innevarande

budgetår med ett belopp av 47,835 kronor. Det nu av Kungl.

Maji föreslagna beloppet å 58,035 kronor har uppkommit därigenom att i

anslaget inräknats dels ett extra anslag å 9,000 kronor till bidrag till en

stiftelse vid universitetet för svensk folkminnesforskning, dels ock ett extra

anslag å 1,200 kronor till räknebiträde vid statistiska seminariet, vilka båda

anslagsposter i riksstaten för budgetåret 1929/1930 upptagits såsom särskilda

anslag.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, bland annat, att till uppehållande av den

praktiskt-teologiska undervisningen vid universitetet skulle, i likhet med vad

under åtskilliga år varit fallet, utgå ett belopp av 4,500 kronor.

I motionerna I: 54 och II: 80 har, såsom nämnts, hemställts, att sagda

anslag skulle höjas till 10,000 kronor. Till grund för denna hemställan

ligger, anföra motionärerna, en framställning från större akademiska konsistoriet

och teologiska fakulteten vid Lunds universitet, av vilken framginge,

att de praktiskt teologiska övningarna vid detta universitet på grund av

otillräckliga anslag kämpade med stora svårigheter. Situationen hade på

senare tid varit sådan, att fakulteten endast genom godhetsfullt lämnad frivillig

och oavlönad hjälp kunnat upprätthålla denna undervisning. Medel

till andra grenar av denna undervisning hade erhållits genom tillitande av

anslag ur universitetets reservfond, vilken dock numera befunne sig i avtagande,

och ur vilken det torde vara högeligen ovisst örn för framtiden

mera för nämnt ändamål kunde erhållas. Förhållandet bleve så mycket

mera i ögonen fallande, som motsvarande praktiskt teologiska övningar vid

hopsala universitet sedan många år kunnat anordnas på ett mera tillfredsställande

och effektivt sätt tack vare större anslag. Det praktiska övningsinstitutet

i Uppsala hade haft till sitt förfogande icke blott en assistent —

motsvarande den biträdande läraren i praktisk teologi i Lund — utan även

en direktor. Anslaget till uppehållande av den praktisk-teologiska undervisningen

hade i Lund utgått och föresloges alltjämt skola utgå med 4,500

kronor årligen, i Uppsala med 10,000 kronor. Denna olikhet mellan de

båda universiteten kunde i detta hänseende icke motiveras vare sig genom

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Materiel för

vissa institutioner

m. m.

vid universitetet

i Lund.

194.]

någon olikhet i kraven på undervisning och handledning av deltagarna i de

praktisk-teologiska övningarna vid de olika universiteten eller genom ett

lägre deltagareantal vid de i Lund anordnade övningarna. Under senare år

hade antalet av de teologie kandidater, som åtnjöte undervisning vid de

praktisk-teologiska övningarna, varit större i Lund än i Uppsala, och intet

syntes tyda på, att denna proportion i framtiden komme att förskjutas till

Lunds nackdel.

I likhet med motionärerna kan utskottet icke finna några bärande skäl

för den åtskillnad i fråga örn anslagsbeloppen till den praktisk-teologiska

undervisningen, som förefinnes mellan de båda universiteten. Utskottet

finner sig dock icke kunna förorda bifall till de i ärendet väckta motionerna

men förutsätter, att, då nu uppmärksamheten blivit fäst på berörda

förhållande, Kungl. Maj:t låter utreda i vad mån ifrågavarande anslag vid

Lunds universitet behöver höjas samt i samband därmed, huruvida någon

nedsättning i motsvarande anslag vid Uppsala universitet kan ifrågasättas.

I övrigt föranleder Kungl. Maj:ts förslag ingen erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herrar Sandegårds och Mogårds m. fl.

ovannämnda motioner (I: 54 och II: 80), i vad dessa motioner

skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag, för beredande av avlöningsförmåner

för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser

och tjänstemän m. m. vid universitetet i Lund anvisa för

budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 58,035 kronor att

med särskilda belopp av Kungl. Majit användas för de av

departementschefen i statsrådsprotokollet angivna ändamål.

98:o) Kungl. Majit har (punkt 94) föreslagit riksdagen att till materiel

för vissa institutioner vid universitetet i Lund m. m. anvisa för budgetåret

1930/1931 ett extra reservationsanslag av 45,225 kronor att av Kungl. Majit

användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet omförmälda

ändamål.

Utredningen återfinnes å sid. 244—246 i statsrådsprotokollet.

Ifrågavarande extra reservationsanslag utgör för nu löpande budgetår

43,725 kronor. Med detta belopp har nu sammanförts det extra anslag å

1,500 kronor, som av 1929 års riksdag beviljats till materiel för statistiska

seminariet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till materiel för vissa institutioner vid

universitetet i Lund m. m. anvisa för budgetåret 1930/1931

ett extra reservationsanslag av 45,225 kronor att av Kungl.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr, 8.

73

Majit användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet

omförmälda ändamål.

99:o) Kungl. Majit har (punkt 95) föreslagit riksdagen att till arvode åt

den, som förordnas att vid universitetet i Lund uppehålla den polikliniska

undervisningen i kirurgi tre dagar i veckan, för budgetåret 1930/1931 anvisa

ett extra anslag av 1,800 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 246—250 i statsrådsprotokollet.

Riksdagen har alltsedan år 1920 anvisat extra anslag till biträdande lärare i

kirurgi. Jämlikt Kungl. Majits i ämnet meddelade beslut — senast den 16 maj

1929 beträffande det för budgetåret 1929/1930 anvisade anslaget å 3,600 kronor

— skola av nämnda belopp 3,000 kronor utgå såsom arvode till den,

som av kanslern för rikets universitet förordnas att giva tre propedeutiska

kurser i allmän kirurgi, och 600 kronor såsom arvode till den, som av kanslern

förordnas att å den kirurgiska polikliniken deltaga i den föreskrivna

polikliniska undervisningen och en dag i veckan hålla poliklinisk föreläsning.

Den nu gjorda framställningen avser att bereda medel för överflyttande

under tre dagar i veckan av den polikliniska undervisningen i kirurgi

från professorn i ämnet till annan person; professorn skulle sålunda tills

vidare bibehålla allenast två dagars poliklinisk undervisningsskyldighet.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må till arvode åt den, som förordnas att

vid universitetet i Lund uppehålla den polikliniska undervisningen

i kirurgi tre dagar i veckan, för budgetåret 1930/

1931 anvisa ett extra anslag av 1,800 kronor.

100:o) Kungl. Majit har (punkt 96) föreslagit riksdagen att i enlighet

med de av 1925 års riksdag godtagna grunder såsom bidrag till täckande

av driftkostnaderna under år 1929 vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 63,487 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 250—252 i statsrådsprotokollet.

Ovannämnda av 1925 års riksdag godtagna grunder äro av följande innehåll:

1) staten lämnar i viss utsträckning landstinget ersättning för de di
rekta

kostnader, som utomlänspatienterna å allmän sal betinga därigenom

att legosängsavgiften, 4 kronor 50 öre, är avsevärt lägre än underhållskostnaden;

2) överläkaren å barnbördsavdelningen äger rätt att befria från legosängsavgift

för 20 procent av underliållsdagarna av ett kalenderår, varvid

staten övertager kostnaderna härför.

Anslag för

uppehållande

av den polikliniska

undervisningen

i kirurgi

vid universitetet

i Lund.

[95.]

Statsbidrag

till täckande

av driftkostnaderna

vid

Malmöhus

läns sjukvårdsinrättningar

i

Lund.

[96.]

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utvidgningsoch

ändrings

arbeten vid

Malmöhus

läns sjukvårdsinrättningar

i

Lund.

[97.]

Utrustning

av undervisningslokaler

å den ortopediska

kliniken

vid

Malmöhus

läns sjukvårdsinrättningar

i

Lund.

[98.]

De beräkningar, på vilka Kungl. Maj:t nu grundar sin här ifrågavarande

framställning, stå i överensstämmelse med berörda grunder.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må i enlighet med de av 1925 års riksdag

godtagna grunderna såsom bidrag till täckande av driftkostnaderna

under år 1929 vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra

anslag av 63,487 kronor.

101:o) Sedan 1927 års riksdag såsom bidrag till täckande av kostnaderna

för uppförande vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund av nya

byggnader för den ortopediska kliniken och för öronkliniken m. m. i enlighet

med i ärendet företedda ritningar och kostnadsförslag anvisat ett anslag

av 1,476,432 kronor 50 öre samt därav såsom extra reservationsanslag anvisat

för budgetåret 1927/1928 ett belopp av 100,000 kronor, för budgetåret

1928/1929 ett belopp av 476,000 kronor och för budgetåret 1929/1930 ett

belopp av 450,000 kronor, har nu Kungl. Majit (punkt 97) föreslagit riksdagen

att av nämnda anslag å 1,476,432 kronor 50 öre för budgetåret 1930/

1931 såsom extra reservationsanslag anvisa återstoden 450,432 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det såsom bidrag till täckande av

kostnaderna för uppförande vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund av nya byggnader för den ortopediska kliniken

och för öronkliniken m. m. i enlighet med företedda

ritningar och kostnadsförslag beviljade anslaget å 1,476,432

kronor 50 öre för budgetåret 1930/1931 såsom extra reservationsanslag

anvisa återstoden 450,432 kronor.

102:o) Kungl. Majit har (punkt 98) föreslagit riksdagen att för utrustning

av undervisningslokaler å den ortopediska kliniken vid Malmöhus läns

sjukvårdsinrättningar i Lund för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag

av 5,263 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 253—256 i statsrådsprotokollet.

Ortopediska kliniken vid universitetet i Lund har hittills varit inrymd inom

den kirurgiska kliniken och fått använda sig av denna kliniks undervisningslokaler

med dessas utrustning. Då nu med riksdagens medverkan

den ortopediska kliniken erhållit egen byggnad, har möjligheten för en sådan

anordning upphört, och kliniken måste nu utrusta egna undervisningslokaler,

närmast föreläsningssal och laboratorium för tjänstgörande medicine

kandidater.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 75

Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Majits förslag och

hemställer alltså,

att riksdagen må för utrustning av undervisningslokaler

å den ortopediska kliniken vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund för budgetåret 1930/1931 anvisa ett

extra anslag av 5,263 kronor.

103:o) Kungl. Majit har (punkt 99) föreslagit riksdagen att för utrustning

av undervisningslokaler å öron-, näs- och halskliniken vid Malmöhus läns

sjukvårdsinrättningar i Lund för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag

av 3,744 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 256—257 i statsrådsprotokollet.

Öron-, näs- och halskliniken vid universitetet i Lund har hittills varit inrymd

inom den kirurgiska kliniken och fått använda sig av denna kliniks

undervisningslokaler med dessas utrustning men är sedan den 1 oktober

1929 förlagd till egen klinikbyggnad. Den måste då utrusta egna undervisningslokaler,

närmast föreläsningssal och laboratorium för tjänstgörande

medicine kandidater.

Utskottet, som icke funnit något att erinra mot Kungl. Majits förslag,

hemställer,

att riksdagen må för utrustning av undervisningslokaler

å öron-, näs- och halskliniken vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund för budgetåret 1930/1931 anvisa ett

extra anslag av 3,744 kronor.

104:o) Sedan 1928 års riksdag till utförande i huvudsaklig överensstämmelse

med föreliggande, av byggnadsstyrelsen i skrivelse den 25 november

1926 förordade ritningar med av riksdagen angivna jämkningar av en nybyggnad

för de geologisk-mineralogiska och geografiska institutionerna vid

universitetet i Lund samt till nämnda byggnads inredning och utrustning

beviljat ett belopp av 726,200 kronor samt därav såsom extra reservationsanslag

anvisat för budgetåret 1928/1929 250,000 kronor och för

budgetåret 1929/1930 375,000 kronor, har nu Kungl. Majit (punkt 100)

föreslagit riksdagen att av omförmälda belopp, 726,200 kronor, för budgetåret

1930/1931 såsom extra reservationsanslag anvisa återstoden, 101,200

kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det till utförande av en nybyggnad

för de geologisk-mineralogiska och geografiska institutionerna

vid universitetet i Lund samt till nämnda bygg
-

Utrustning

av undervisningslokaler

å oron-, näs-,

och halskliniken

vid

Malmöhus

läns sjukvårdsinrättningar

i

Lund.

[99.]

Nybyggnad

för de geologisk-mineralogiska

och

geografiska

institutionerna

vid

universitetet

i Lund.

[100.]

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Uppvärmning

m. m.

av geologiskmineralogiska

och

geografiska

institutionernas

byggnad.

fiol-]

nads inredning och utrustning av 1928 års riksdag beviljade

anslaget å 726,200 kronor för budgetåret 1930/1961

såsom extra reservationsanslag anvisa återstoden, 101,200

kronor.

105:o) Kungl. Majit har (punkt 101) föreslagit riksdagen att till uppvärmning

m. m. av geologisk-mineralogiska och geografiska institutionernas

vid universitetet i Lund byggnad för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra

reservationsanslag av 6,000 kronor. ***

Utredningen återfinnes å sid. 258—261 i statsrådsprotokollet.

I den ordinarie staten för universitetet i Lund äro under II Anslag till

materiel m. m. uppförda dels ett anslag å 2,600 kronor till geologiskmineralogiska

institutionen, dels ock ett anslag å 1,450 kronor till geografiska

institutionen. Därjämte har riksdagen å extra stat från och med år

1916 anvisat ett anslag av 1,000 kronor årligen till materiel för geologiskmineralogiska

institutionen. Dessa anslagsmedel tagas nästan uteslutande i

anspråk för vetenskaplig materielutrustning.

Från det till geografiska institutionen utgående anslaget utgå icke några

medel till bestridande av kostnaderna för värme, ljus, vatten, telefon eller

rengöring, och från de till geologisk-mineralogiska institutionen utgående

anslagen utgår endast ett obetydligt belopp för dylika ändamål.

Den i enlighet med beslut av 1928 års riksdag uppförda nybyggnaden

för de geologisk-mineralogiska och geografiska institutionerna vid universitetet

i Lund beräknas kunna tagas i bruk för sitt ändamål under hösten

1930, troligen i oktober månad.

Från de akademiska myndigheternas sida har nu hemställts örn förslag

till 1930 års riksdag örn anvisande på ordinarie stat av ett anslag å 6,000

kronor för bestridande av på den nya byggnaden belöpande kostnader för

uppvärmning, skötsel av trädgårdsanläggningen samt vatten- och kloakavgifter.

Departementschefen har icke funnit något att erinra mot beloppets storlek

men ansett, att anslaget för närvarande — och till dess man hunnit

förvärva någon erfarenhet örn medelsåtgången — borde upptagas såsom ett

extra anslag.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majlis förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må till uppvärmning m. m. av geologiskmineralogiska

och geografiska institutionernas vid universitetet

i Lund byggnad för budgetåret 1930/1931 anvisa

ett extra reservationsanslag av 6,000 kronor.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

77

106:o) Kungl. Majit bär (punkt 102) föreslagit riksdagen att till utförande,

i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet framlagda ritningar, arbets- ningsarbeteu

beskrivningar och kostnadsförslag, av vissa ändrings- och inredningsarbeten i geologisk~

... i i • t j j minera
i

geologisk-mineralogiska institutionens vid universitetet i ljuna nuvarande logiska mati
byggnad

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av

74,000 kronor. byggnad.

'' Utredningen återfinnes å sid. 261—265 i statsrådsprotokollet. [102.]

När Kungl. Majit för 1928 års riksdag framlade förslag angående utförande

av en nybyggnad för de geologisk-mineralogiska och geografiska

institutionerna vid universitetet i Lund, betonade föredragande departementschefen

det nära samband, som frågan örn nybyggnad för dessa institutioner

ägde med frågan örn utrymmet för humanistiska sektionens i gamla

biblioteksbyggnaden inrymda seminariebibliotek. Genom en nybyggnad för

nu ifrågavarande institutioner skulle, framhöll departementschefen, ett flertal

lokaler lösgöras för andra universitetsbehov, av vilka de humanistiska

seminariernas lokalbehov ansetts i främsta rummet böra tillgodoses. Ej

minst med hänsyn till sistnämnda omständigheter, som gjorde den föreliggande

frågan till ett spörsmål av den största betydelse för universitetet i

dess helhet, funne departementschefen synnerligen angeläget, att de geologiska

och geografiska institutionernas byggnadsfråga med det snaraste bleve

slutligen löst. Efter sistnämnda institutioners flyttning bomme givetvis anslagsmedel

att erfordras för iordningställande av deras förutvarande lokaler

till deras nya ändamål, men kostnaderna härför torde ej komma att belöpa

sig till mera avsevärda belopp.

Den nya institutionsbyggnaden beräknas kunna tagas i bruk under hösten

1930, och från de akademiska myndigheternas sida föreligger nu ett förslag,

varigenom de sålunda ledigblivande lokalerna skulle tagas i anspråk för

beredande av ökade lokalutrymmen för de i den s. k. gamla biblioteksbyggnaden

inrymda seminarielokalerna för teologiska och juridiska fakulteterna

samt filosofiska fakultetens humanistiska sektion, vilka lokaler på

grund av den under senare år enormt ökade tillströmningen av studenter

till universitetet blivit i hög grad otillräckliga.

Det nu föreliggande förslaget måste anses vara en konsekvens av det utskottets

utav 1928 års riksdag fattade beslutet om nybyggnad för de geologisk- yttrande

mineralogiska och geografiska institutionerna vid universitetet i Lund.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag, varigenom

de till följd av ovanberörda nybyggnad ledigblivande lokalerna synas bliva

utnyttjade på ett ändamålsenligt sätt.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till utförande, i huvudsaklig överensstämmelse

med i ärendet framlagda ritningar, arbetsbeskrivningar

och kostnadsförslag, av vissa ändrings- och inred
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ningsarbeten i geologisk-mineralogiska institutionens vid universitetet

i Lund nuvarande byggnad för budgetåret 1930/

1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 74,000 kronor.

''reparations-1 107:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 103) föreslagit riksdagen i

arbeten i uni- fråga om ändrings- och reparationsarbeten i universitetshuset i Lund komVhuset*8

mer uts^oBet framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket ut
[103

] skottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

ärlythska 1B8:o) Kungl. Majit har (punkt 104) föreslagit riksdagen att till instruinstitutionen.

mentell utrustning för fysiska institutionen vid universitetet i Lund för bud[104.

] getåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 5,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 266—267 i statsrådsprotokollet.

Av ett år 1926 för här ifrågavarande ändamål av de akademiska myndigheterna

begärt anslag av 30,000 kronor har riksdagen tidigare, i enlighet

med Kungl. Majits förslag, beviljat för budgetåret 1927/1928 5,000 kronor

samt för ett vart av budgetåren 1928/1930 10,000 kronor. För budgetåret

1930/1931 äskas sålunda nu återstoden, 5,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må till instrumentell utrustning för fysiska

institutionen vid universitetet i Lund för budgetåret 1930/

1931 anvisa ett extra anslag av 5,000 kronor.

Komplettering

av utrustningen

å

kemiska institutionen.

[105.]

109:o) Kungl. Majit har (punkt 105) föreslagit riksdagen att till komplettering

av utrustningen å kemiska institutionen vid universitetet i Lund

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 267—268 i statsrådsprotokollet.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Majits förslag och

får alltså hemställa,

att riksdagen må till komplettering av utrustningen å kemiska

institutionen vid universitetet i Lund för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor.

avPstäng8d 110:o) KungL Mai:t har (punkt 106) föreslagit riksdagen att till bestrivid

botaniska dande av kostnaderna för uppförande av stängsel kring S:t Petri kyrkogård

ochfs^Petri Sam*'' de delar av den s. k. gamla epidemisjukhustomten m. m. till vilka

kyrkogård, universitetet i Lund under år 1928 förvärvat nyttjanderätt, i huvudsaklig

[106.] överensstämmelse med i ärendet företedda kostnadsförslag, för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 11,225 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 268—272 i statsrådsprotokollet.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

79

Sedan Kungl. Majit föreslagit 1929 års riksdag att för här ifrågavarande

arbeten anvisa ett belopp av tillhopa 11,725 kronor, varav 1,525 kronor beräknades

för arbetena vid S:t Petri kyrkogård och återstoden, 10,200 kronor,

för arbetena vid den s. k. gamla epidemisjukhustomten, anförde riksdagen

i skrivelse den 26 april 1929, nr 8 A, under punkt 99 bland annat följande:

Riksdagen har i och för sig intet att erinra mot att ifrågavarande arbeten

komma till utförande, men vad de beräknade utgifterna härför angår, måste

riksdagen finna stängselkostnaderna påfallande höga. Riksdagen har svårt

att tänka sig, att de områden, det här gäller, icke skola kunna i erforderliga

delar på ett tillfredsställande sätt inhägnas för en avsevärt mindre

summa än 11,725 kronor, och anser den frågan böra bliva föremål för förnyat

övervägande av vederbörande myndigheter. Under sådana förhållanden

torde det vara lämpligt att låta med beviljandet av medel till stängsels

uppförande anstå.

De akademiska myndigheterna hava nu inkommit med förnyad framställning

i ämnet och därvid framhållit, att botaniska trädgården enligt ett år

1928 mellan universitetet och Lunds stad träffat avtal, varigenom staden

under ständig nyttjanderätt till; universitetet överlämnat den s. k. gamla

epidemisjukhustomten, tillförts en värdefull och välbehövlig jordareal. Enligt

sagda avtal åligger det universitetet att i gränserna mot såväl stadens

återstående del av epidemisjukhustomten som för Ostra Vallgatans utvidgning

undantaget område uppsätta erforderligt stängsel, vilket, såvitt det avser

sistnämnda område, skall vara av samma slag som redan förefinnes vid

Östra Vallgatans norra del utmed botaniska trädgården. Jämväl ett iordningställande

av den universitetet sedan 1840 tillhörande S:t Petri kyrkogård

ingick i de av staden uppställda villkoren.

Arbetet med inhägnandet av sistberörda område har redan måst verkställas

för en kostnad av 1,473 kronor 50 öre mot tidigare beräknade 1,525

kronor. Medlen härför hava förskotterats ur universitetets reservfond. Departementschefen

föreslår nu, att ersättning för berörda förskott beredes

fonden.

För de återstående stängselarbetena beräknas ett belopp av 9,750 kronor

mot tidigare 10,200 kronor. Då universitetet genom ovanberörda avtal

förbundit sig att utföra stängslet utmed Östra Vallgatan i överensstämmelse

med där redan befintligt stängsel, framhåller byggnadsstyrelsen att någon

ytterligare reducering av kostnaderna icke torde vara möjlig.

Sammanlagda kostnaden för här ifrågavarande arbeten uppgår sålunda till

(1,473: 50 + 9,750: —) 11,223 kronor 50 öre eller i avrundat tal 11,225 kronor.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och

hemställer därför,

att riksdagen må till bestridande av kostnaderna för

uppförande av stängsel kring S:t Petri kyrkogård samt vid

de delar av den s. k. gamla epidemisjukhustomten m. m.,

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Bokinköp

och bokbindning

för

universitetsbiblioteket

i Lund.

[107.1

Ytterligare

medel till

materiel

m. m. för

vissa institu>

tioner vid

universitetet

i Lund.

[108.]

till vilka universitetet i Lund under år 1928 förvärvat nyttjanderätt,

i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet

företedda kostnadsförslag, för budgetåret 1930/1931 anvisa

ett extra reservationsanslag av 11,225 kronor.

lilio) Kungl. Majit har (punkt 107) föreslagit riksdagen att till bokinköp

och bokbindning för universitetsbiblioteket i Lund för budgetåret 1930/1931

anvisa ett extra reservationsanslag av 90,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 272—275 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgår för innevarande budgetår med 80,000 kronor.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må till bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket

i Lund för budgetåret 1930/1931 anvisa

ett extra reservationsanslag av 90,000 kronor.

112:o) Kungl. Majit har (punkt 108) föreslagit riksdagen att för beredande

av ytterligare medel till materiel m. m. för de av departementschefen

i statsrådsprotokollet angivna institutionerna vid universitetet i Lund för

budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 103,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 275—285 i statsrådsprotokollet.

Under de senare åren hava anslag till växlande belopp anvisats till förstärkning

av materielanslagen till vissa institutioner vid Lunds universitet. Till

en början motsvarade anslagen i stort sett de från universitetet framlagda

kraven. Då det under de senare åren befanns, att universitetets reservfond

kunde uppvisa en förhållandevis god ställning, ansågs universitetet böra med

en mindre del bidraga förmedelst reservfondsmedel till täckande av institutionernas

ökade medelsbehov. Den väsentligare delen av ifrågavarande kostnader

kom emellertid att vila på statsverket.

För budgetåret 1926/1927 hade från universitetets sida beräknats för institutionernas

merkostnader ett sammanlagt belopp av 81,655 kronor. Kungl.

Majit föreslog hos riksdagen ett anslag av 60,000 kronor, vilken summa

riksdagen, i samband med sitt avslag å Kungl. Majits förslag örn 3,415

kronor såsom ersättning till reservfonden för vissa till fonden hädanefter ej

ingående medel, höjde till 63,000 kronor.

För budgetåren 1927/1928, 1928/1929 och 1929/1930 hade från universitetets

sida beräknats för ändamålet belopp av tillhopa 82,800 kronor, respektive

92,050 kronor och 105,100 kronor. I enlighet med Kungl. Majits

förslag beviljade riksdagen för ett vart av sagda budgetår samma belopp

som för budgetåret 1926/1927 eller alltså 63,000 kronor.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

81

Framställning har nu gjorts från universitetet om ökade medel till institutionernas

materielkostnader för budgetåret 1930/1931. Från universitetet

har härvid institutionernas ökade materielbehov beräknats till 109,183 kronor

33 öre.

Departementschefen har till en början erinrat, att reservfondens utgående

balans vid utgången av budgetåret 1928/1929 i avrundat krontal utgjort

120,732 kronor. Motsvarande siffra utgjorde för budgetåret 1925/1926

140,644 kronor, för budgetåret 1926/1927 138,128 kronor samt för budgetåret

1927/1928 146,723 kronor. Departementschefen har vidare anfört, att, hur

livligt han för övrigt uppskattade vikten för universitetet att för sina tillfälliga

behov äga tillgång på erforderliga medel i önskvärd utsträckning han

dock nödgades, liksom skett under föregående budgetår, att även nu räkna

med bidrag från reservfonden till bestridande av institutionernas ökade materielkostnader.

Med hänsyn till å ena sidan den relativt svaga ställning,

som reservfonden i Lund alltid haft och fortfarande ägde, och å andra sidan

de å densamma påvilande utgifter till universitetets byggnadskassa har departementschefen

funnit sig böra förorda, att genom en större ökning av

statsanslaget reservfonden avlastades på ett mera effektivt sätt än hittills

kunnat ske. Han har ansett sig böra förorda en ökning av 40,000 kronor,

vadan anslaget för budgetåret 1930/1931 skulle beräknas till 103,000 kronor.

Därest man utginge från att institutionernas ökade anslagsbehov uppginge

till i avrundat krontal 109,183 kronor och därest det nu beräknade anslaget

å 103,000 kronor bleve av riksdagen beviljat, skulle allenast ett belopp av

6,183 kronor återstå, vilket det skulle ankomma på universitetets reservfond

att gälda. Departementschefen anser, att fonden utan större olägenhet torde

kunna tåla denna belastning.

Med hänsyn till den förebragta utredningen rörande reservfondens ställning

anser sig utskottet böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må för beredande av ytterligare medel till

materiel m. m. för de av departementschefen i statsrådsprotokollet

angivna institutionerna vid universitetet i Lund

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag

av 103,000 kronor.

113:o) Kungl. Maj:t har (punkt 109) föreslagit riksdagen att för beredande

av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser

och tjänstemän m. m. vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa för

budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 91,958 kronor att med särskilda

belopp av Kungl. Majit användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet

angivna ändamål.

Utredningen återfinnes å sid. 285—287 i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 19110. 6 sami. 8 haft. (Nr 8.) 6

Utskottets

yttrande.

Avlöningar

åt vissa

extra ordina

rie lärare,

amanuenser

och tjänstemän

m. in.

vid karo

önska institutet.

[109.]

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Höjning av

anslaget till

materiel

m. m. till

vissa institutioner

och

kliniker

vid karolinska

institutet.

[Ilo.]

Ifrågavarande extra anslag utgör för nu löpande budgetår 98,513 kronor.

Det nu äskade beloppet har framkommit därigenom att en anslagspost å

6,555 kronor till poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm uteslutits för att

behandlas i annat sammanhang.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för beredande av avlöningsförmåner för

vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän

m. m. vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa för

budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 91,958 kronor att

med särskilda belopp av Kungl. Majit användas för de av

departementschefen i statsrådsprotokollet angivna ändamål.

114:o) Kungl. Majit har (punkt 110) föreslagit riksdagen att för beredande

av ökning av anslagsposten till materiel m. m. för farmakologiska

institutionen från 1,000 kronor till 3,000 kronor öka det ordinarie reservationsanslaget

till materiel m. m. för vissa institutioner och kliniker vid

karolinska mediko-kirurgiska institutet, nu 76,600 kronor, med 2,000 kronor

till 78,600 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 287—291 i statsrådsprotokollet.

I det i riksstaten under rubrik Karolinska mediko-kirurgiska institutet

upptagna ordinarie reservationsanslaget å 76,600 kronor till materiel m. m.

för vissa institutioner och kliniker ingår en anslagspost å 1,000 kronor till

materiel m. m. för farmakologiska institutionen. Alltsedan budgetåret 1923/

1924 har vidare riksdagen anvisat extra anslagsmedel till förstärkning av

nämnda ordinarie anslagspost; för budgetåret 1929/1930 utgår sålunda av

det av riksdagen för nämnda budgetår anvisade extra reservationsanslaget

å 58,i00 kronor till materiel för vissa institutioner vid karolinska institutet

m. m. ett belopp av 300 kronor till materiel m. m. för farmakologiska

institutionen.

Av det till institutionen utgående årsanslaget, sammanlagt 1,300 kronor,

har under de senaste åren omkring hälften åtgått för sådana löpande utgifter

som renhållning av institutionen, tvätt, telefon och skötsel av hiss. Den

återstående hälften har alltså varit disponibel för inköp och underhåll av

försöksdjur samt anskaffande av apparater, instrument, kemikalier och behövlig

speciallitteratur.

Karolinska institutets lärarkollegium har framhållit, att det för undervis

ningens och det vetenskapliga arbetets bedrivande vid den farmakologiska

institutionen är nödvändigt att årsanslaget til materiel höjes. Den erforderliga

höjningen beräknar kollegiet till 1,700 kronor, att användas främst

till inköp och underhåll av försöksdjur, inköp av apparater samt till kemikalier

och farmakologiska preparat.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

83

Departementschefen har biträtt lärarkollegiets förslag och hemställt, att

anslagsposten till materiel m. m. för ifrågavarande institution beräknas till

3.000 kronor, vilket innebär, att institutets ordinarie materielanslag höjes

med 2,000 kronor till 78,600 kronor men att samtidigt en minskning sker

å hittills utgående extra anslagsmedel till materiel med 300 kronor, alltså

en anslagsökning med 1,700 kronor.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må för beredande av ökning av anslagsposten

till materiel m. m. för farmakologiska institutionen från

1,000 kronor till 3,000 kronor öka det ordinarie reservationsanslaget

till materiel m. m. för vissa institutioner och

kliniker vid karolinska mediko-kirurgiska institutet, nu 76,600

kronor, med 2,000 kronor till 78,600 kronor.

115:o) Kungl. Majit har (punkt lil) föreslagit riksdagen att till förstärkning

av den i det ordinarie reservationsanslaget till materiel m. m. för vissa

institutioner och kliniker vid karolinska institutet ingående anslagsposten å

22.000 kronor till institutets materiel i allmänhet för budgetåret 1930/1931

anvisa ett extra reservationsanslag av 26,600 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 291—292 i statsrådsprotokollet.

Här ifrågavarande förstärkningsanslag utgår för budgetåret 1929/1930

med 28,300 kronor.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Majits förslag och

hemställer därför,

att riksdagen må till förstärkning av den i det ordinarie

reservationsanslaget till materiel m. m. för vissa institutioner

och kliniker vid karolinska institutet ingående anslagsposten

å 22,000 kronor till institutets materiel i allmänhet för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av

26,600 kronor.

116:o) Kungl. Majit har (punkt 112) föreslagit riksdagen att till materiel

m. m. för vissa institutioner vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa

för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 33,500 kronor

att av Kungl. Majit användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet

omförmälda ändamål.

Utredningen återfinnes å sid. 292—293 i statsrådsprotokollet.

Ifrågavarande extra anslag utgör för nu löpande budgetår 58,100 kronor.

Det nu äskade beloppet har framkommit därigenom, att å eira sidan ute
-

Ökade medel

till materiel

i allmänhet

vid karolinska

institutet.

[lil.]

Materiel

m. m. för

vissa institutioner

vid

karolinska

institutet.

[112.]

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Elektrisk

belysning

m. m. vid

farmakologiska

institutionen

vid

karolinska

institutet.

[113.]

slutits de för innevarande budgetår utgående anslagsposterna å 28,300 kronor

för beredande av ökade medel till materiel i allmänhet vid karolinska

institutet samt å 300 kronor till materiel m. m. för farmakologiska institutionen

samt å andra sidan med anslaget sammanförts de för innevarande

budgetår utgående extra reservationsanslagen å 500 kronor till materiel för

dermato-syfilidologiska kliniken, å 1,000 kronor till materiel för undervisningen

i allmän patologi samt å 2,500 kronor till förstärkning av den i

reservationsanslaget till materiel m. m. för vissa institutioner och kliniker

ingående anslagsposten till materiel m. m. för kemiska institutionen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till materiel m. m. för vissa institutioner

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa för

budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 33,500

kronor att av Kungl. Majit användas för de av departementschefen

i statsrådsprotokollet omförmälda ändamål.

117:o) Kungl. Majit har-(punkt 113) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1930/1931 såsom extra reservationsanslag anvisa dels till inköp av viss

apparatur m. m. för den farmakologiska institutionen vid karolinska medikokirurgiska

institutet ett belopp av 4,345 kronor, dels ock för anordnande

av elektrisk belysning inom samma institution i huvudsaklig överensstämmelse

med i ärendet företedda ritningar och kostnadsförslag ett belopp av

2,655 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 287—291 i statsrådsprotokollet.

Av årsanslaget till materiel m. m. vid farmakologiska institutionen, nu

sammanlagt 1,300 kronor, har under de senaste åren omkring hälften åtgått

för sådana löpande utgifter som renhållning av institutionen, tvätt, telefon

och skötsel av hiss. Den återstående hälften har alltså varit disponibel för

inköp och underhåll av försöksdjur samt anskaffande av apparater, instrument,

kemikalier och behövlig speciallitteratur.

Under de gångna åren hava blott i obetydlig utsträckning moderna apparater

kunnat anskaffas. Särskilt kännbar är, framhåller karolinska institutets

lärarkollegium, bristen på modern registreringsapparatur samt på skioptikon

och epidiaskop för undervisningens bruk. Kostnaderna för nu

ifrågavarande apparatur m. m. beräknas till 4,345 kronor.

Härutöver har kollegiet hemställt örn ett anslag för vissa ändringar i fråga

om belysningsanordningarna å institutionen. Belysningen därstädes är för

närvarande till övervägande delen gas, och det är ett önskemål, ej minst

med hänsyn till eldfaran, att snarast erhålla elektrisk belysning. Genom

byggnadsstyrelsens försorg har på begäran av kollegiet verkställts en utredning

i denna sak, vilken utvisar, att kostnaderna för installationsarbetena,

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8,

85

däri inberäknat erforderliga håltagnings- och efterlagningsarbeten, skulle

komma att uppgå till sammanlagt 2,050 kronor. Till sistnämnda belopp

kommer kostnaden för behövlig armatur, vilken beräknas till 607 kronor

25 öre. För sistnämnda ändamål erfordras alltså en summa av 2,657 kronor

25 öre.

Departementschefen har förordat lärarkollegiets sålunda gjorda framställningar

och därvid avrundat sistberörda belopp till 2,655 kronor.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och

hemställer därför,

att* riksdagen må för budgetåret 1930/1931 såsom extra

reservationsanslag anvisa

a) till inköp av viss apparatur m. m. för den farmakologiska

institutionen vid karolinska mediko-kirurgiska institutet

ett belopp av 4,345 kronor,

b) för anordnande av elektrisk belysning inom samma institution

i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet företedda

ritningar och kostnadsförslag ett belopp av 2,655

kronor.

118:o) Kungl. Maj:t har (punkt 114) föreslagit riksdagen att för karolinska

mediko-kirurgiska institutet till en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm

anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 7,700 kronor att utgå

under villkor, att Stockholms stad för samma tid tillskjuter för enahanda

ändamål motsvarande belopp.

Utredningen återfinnes å sid. 294—295 i statsrådsprotokollet.

I det av riksdagen för budgetåret 1929/1930 anvisade extra anslaget av

98,513 kronor till avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser

och tjänstemän m. m. vid karolinska mediko-kirurgiska institutet

ingår en anslagspost å 6,555 kronor till en poliklinik för barnsjukdomar i

Stockholm. Anslaget, som utgår under villkor att Stockholms stad till

enahanda ändamål för tiden 1 juli 1929—30 juni 1930 tillskjuter motsvarande

belopp, skall användas för den till allmänna barnhuset i Stockholm

förlagda polikliniken, därvid av de utav stat och kommun tillhopa beviljade

anslagsmedel skola såsom arvoden utgå till en assistent 3,600 kronor,

till en amanuens 2,400 kronor, till en journalförerska 1,200 kronor och till

en sköterska 1,800 kronor.

Karolinska institutets lärarkollegium har nu gjort framställning om ökade

anslag till denna poliklinik och därvid framhållit, att till poliklinikens förfogande

under senare år stått en summa av sammanlagt 13,110 kronor samt

att utgifterna överstigit de beviljade anslagen, detta trots den allra noggrannaste

sparsamhet och uteslutning av allt, som kan tänkas vara onödigt.

Poliklinik för

barnsjukdomar

i

Stockholm.

[114.]

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Uppförande

av nytt kliniskt

sjukhus

i Stockholm

m. m.

[115.]

Förslagsanslaget

till

avlöningar

m. m. vid

tandläkarinstitutet.

Kanslibiträde

vid

expeditionen,

[116.]

Utgifterna för budgetåret 1925/1926 överstego anslagen med 2,647 kronor

och för budgetåret 1926/1927 med 2,342 kronor. För budgetåret 1927/1928

överstego utgifterna med 2,058 kronor de till disposition stående anslagen.

Bristerna hava täckts av medel från karolinska institutets pediatriska

fond. För budgetåret 1928/1929 bomme säkerligen också utgifterna att

bliva cirka 2,200 ä 2,300 kronor större än anslagen och liknande komme

att bliva fallet för budgetåret 1929/1930. Lärarkollegiet har med anledning

härav hemställt, att poliklinikens årsanslag måtte höjas med cirka 2,300

kronor eller från 13,110 kronor till 15,400 kronor.

Departementschefen har, i överensstämmelse med, vad sålunda anförts,

funnit ett till 15,400 kronor förhöjt belopp erforderligt för tillgodoseende

av de nödvändiga behoven, av vilket belopp hälften, eller 7,700 kronor,

skulle utgå av statsmedel och återstående hälften från Stockholms stad.

En av lärarkollegiet gjord framställning om ett extra anslag av 5,725

kronor — under förutsättning att Stockholms stad för ändamålet beviljade

lika stort belopp — till ersättning för vissa under budgetåren 1925/1930

havda utgifter för polikliniken har departementschefen icke funnit sig kunna

biträda.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må för karolinska mediko-kirurgiska institutet

till en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm anvisa

för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 7,700 kronor

att utgå under villkor, att Stockholms stad för samma tid

tillskjuter för enahanda ändamål motsvarande belopp.

119:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 115) föreslagit riksdagen i

fråga om uppförande av nytt kliniskt sjukhus i Stockholm m. m. kommer

utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet

härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

120:o) Kungl. Maj:t har (punkt 116) föreslagit riksdagen att

dels i personalstaten för tandläkarinstitutet efter 1 kassörska uppföra 1

kanslibiträde med placering i lönegraden B 7;

dels ock vid bifall härtill öka den i staten för tandläkarinstitutet upptagna

anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän, nu 38,600 kronor,

med 3,150 kronor till 41,750 kronor samt förty höja det ordinarie förslagsanslaget

till avlöningar m. m. vid tandläkarinstitutet, nu 91,950 kronor,

med 3,150 kronor till 95,100 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 296—298 i statsrådsprotokollet.

Inspektor vid tandläkarinstitutet har för skötande av expeditionsgöromålen

vid institutet hjälp dels av en sekreterare, dels också av en kassörska.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

87

Sekreterarens åligganden finnas preciserade i § 19 mom. 1 av institutets

stadgar, som lyder: »Vid lärarrådets sammanträden föres protokoll av en

av lärarrådet utsedd sekreterare, som jämväl ombesörjer därav föranledda

expeditioner». Beträffande alla övriga expeditioner, d. v. s. de, som icke

föranledas av lärarrådets sammanträden, saknar inspektor biträde av sekreteraren.

Kassörskans tjänstgöring är delad mellan inspektorsexpeditionen och protésavdelningen;

å expeditionen har hon att från de olika kliniska avdelningarna

uppbära influtna medel, vidare att uppbära elevavgifter, garderobsavgifter,

hyresmedel m. m., tillsammans belöpande sig till 232,000 kronor.

Genom henne sker också utbetalningen av löner, sammanlagt 91,950 kronor,

och övriga utgifter, i runt tal 150,900 kronor. Härtill komma de studerandes

examensavgifter.

Tandläkarinstitutet har under senare år varit statt i en synnerligen kraftig

utveckling. Denna utveckling har medfört en stark ökning av det rent administrativa

arbetet. Den nu vid institutet tjänstgörande kassörskans tid

måste så gott som fullständigt tagas i anspråk för institutets omfattande

kassarörelse.

Tandläkarinstitutets lärarråd har nu hemställt, att vid institutets inspektorsexpedition

måtte från och med den 1 juli 1930 anställas ett kvinnligt

kanslibiträde med avlöning enligt 7:e lönegraden i avlöningsreglementet.

Detta förslag har departementschefen tillstyrkt.

Kostnaderna för denna befattning hava enligt vedertagna grunder beräknats

till 3,144 kronor. Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän,

vilken uppgår till 38,600 kronor, skulle behöva ökas med nyssnämnda

belopp till 41,744 kronor eller i avrundat tal 41,750 kronor. Det ordinarie

förslagsanslaget till avlöningar m. m. vid tandläkarinstitutet skulle i överensstämmelse

härmed behöva ökas från 91,950 kronor med 3,150 kronor till

95,100 kronor.

Utskottet har funnit behovet av omförmälda biträde ådagalagt och vill

därför tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) i personalstaten för tandläkarinstitutet efter 1 kassörska

uppföra 1 kanslibiträde med placering i lönegraden B 7;

b) vid bifall härtill öka den i staten för tandläkarinstitutet

upptagna anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän,

nu 38,600 kronor, med 3,150 kronor till 41,750 kronor

samt förty höja det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar

m. m. vid tandläkarinstitutet, nu 91,950 kronor, med

3,150 kronor till 95,100 kronor.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

°Tör°tandder 121:0) Kungl. Majit har (punkt 117) föreslagit riksdagen att dels godläkarinstitu-

känna det av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda förslaget

tehet'' mkSain" omkostnadsstat för tandläkarinstitutet för budgetåret 1930/1931,

[117] ^ omkostnader för tandläkarinstitutets verksamhet för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag av 140,900 kronor,

dels ock till extra lärarkrafter vid tandläkarinstitutet för budgetåret 1930/

1931 anvisa ett extra anslag av 15,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 298—307 i statsrådsprotokollet.

Den av 1929 års riksdag godkända omkostnadsstaten slutade å ett belopp

av 126,100 kronor. I förhållande härtill företer den nu framlagda staten

en ökning av 14,800 kronor. Till största delen beror denna ökning därpå,

att med hänsyn till den starka utvecklingen av tandläkarinstitutets verksamhet

den såsom förslagsanslag betecknade posten till förbrukningsmateriel

för institutets praktiska verksamhet ansetts behöva höjas från 30,000 kronor

med 10,000 kronor till 40,000 kronor.

I övrigt beror ökningen på att framställning gjorts örn anställande av

ytterligare två tandsköterskor vid institutet, den ena med full tjänstgöring

å ta n d f y 11 n i n gs a v d e lii i n gen och den andra med tjänstgöringen fördelad mellan

tandkirurgiska avdelningen och tandfyllningsavdelningen. Kostnaderna

härför hava beräknats till 4,800 kronor. Såsom skäl för denna förstärkning

av arbetskrafterna har anförts den starkt ökade omfattningen av såväl undervisningen

som patientbehandlmgen vid institutet.

Anslaget till extra lärarkrafter utgår jämväl för innevarande budgetår

med ett belopp av 15,500 kronor.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

därför:

att riksdagen må

a) godkänna följande förslag till omkostnadsstat för tandläkarinstitutet

för budgetåret 1930/1931:

1. Värme och lyshållning.........kronor 30,000: —

2. Tvätt och linne, renhållning samt

vattenavgifter................ » 25,000: —

3. Tryckningskostnader, renskrivnings
kostnader

samt telefonavgifter .... » 6,000: —

4. Avlöning till tamburvakt, till en kas
sörska

samt till biträden på röntgenavdelningen

............... » 8,700: -—

5. Avlöning till en sköterska på protés
avdelningen.

................ » 2,400: —

6. Avlöning till två sköterskor på tand
fyllningsavdelningen

och tandkirurgiska

avdelningen............. » 4,800: —

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 89

7. Biblioteket..................kronor 1,000: —

8. Reparationer och oförutsedda utgifter » 8,000: —

9. Underhåll av inventarier........ » 5,000: —

10. Förbrukningsmateriel för institutets

praktiska verksamhet, förslagsanslag » 40,000: —

11. Undervisnings- och åskådningsmate
riel.

..... »_10,000: —

Summa förslagsanslag kronor 140,900: —

Anm. Tandläkarinstitutets lärarråd äger att beträffande de i omkostnadsstaten

under 1—3, 7—9 samt 11 upptagna anslagsposterna å en

post göra minskning samt å en annan ökning, endast nämnda anslagsposters

sammanlagda summa icke överskrides.

b) till omkostnader för tandläkarinstitutets verksamhet för

budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag av

140,900 kronor;

c) till extra lärarkrafter vid tandläkarinstitutet för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra anslag av 15,500 kronor.

122:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 118) föreslagit riksdagen i ökade

fråga om ökade medel för upprätthållande av serafimerlasarettets verksam- u ''pehåHande

het m. m. kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; av serafimervilket

utskottet härigenom skolat för riksdagen ''verksam*

anmäla. het.

[118.]

123:o) Kungl. Maj:t har (punkt 119) föreslagit riksdagen att till uppehållande

av verksamheten vid allmänna barnbördshuset under tiden 1 juli 1930

—30 juni 1931 anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 126,255

kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 321—323 i statsrådsprotokollet.

Motsvarande anslag utgjorde för budgetåret 1926/1927 127,104 kronor,

för budgetåret 1927/1928 136,000 kronor, för budgetåret 1928/1929 124,559

kronor och för budgetåret 1929/1930 132,002 kronor. Kungl. Maj:ts förevarande

förslag utgår från en av direktionen över allmänna barnbördshuset

gjord, i statsrådsprotokollet återgiven kostnadsberäkning, mot vilken departementschefen

förklarat sig icke hava någon erinran.

Uppehållande

av

verksamheten

vid

allmänna

barnbördshuset.

[119.]

Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må till uppehållande av verksamheten vid

allmänna barnbördshuset under tiden 1 juli 1930—30 juni

1931 anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av

126,255 kronor.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

u“^ervis- 124:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 120) hemställer utepidemiologi.

skottet,

[120.] att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till anordnande vid epidemisjukhusen

i Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Lund av klinisk

undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater

anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 10,900

kronor att användas enligt av vederbörande departementschefer

till statsrådsprotokollen över ecklesiastikärenden den

9 januari 1919 och den 4 januari 1929 angivna grunder

samt av Kungl. Majit i övrigt meddelade bestämmelser.

Tryckning

av doktorsavhandlingar
_

[121.]

jämte en i

ämnet väckt

motion.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr M. Fehr väckt motion (I: 127), i vilken motion föreslagits,

att riksdagen måtte besluta att upptaga det till Stockholms och Göteborgs

högskolor utgående anslaget till bidrag till tryckning av vid sagda

högskolor ventilerade akademiska avhandlingar till det belopp, varmed detsamma

utgick åren 1921 och 1922, eller 8,000 kronor.

Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionen.

Under de senaste åren hava i riksstaten varit uppförda två extra anslag

såsom bidrag till kostnaderna för tryckning av doktorsavhandlingar, nämligen

dels ett reservationsanslag å 30,000 kronor för doktorsavhandlingar

vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska

institutet, dels ock ett reservationsanslag å 6,000 kronor för dylika avhandlingar

vid högskolorna i Stockholm och Göteborg.

Från vederbörande vid universiteten och högskolorna hava nu förnyade

framställningar gjorts örn beredande av anslag för ändamålet för budgetåret

1930/1931, därvid från Stockholms högskolas sida yrkats på en höjning

av det till de enskilda högskolorna utgående anslaget från 6,000 kronor

till 8,000 kronor. Departementschefen har icke ansett sig kunna biträda

förslaget om ökade medel för ändamålet för de enskilda högskolornas vidkommande.

125:o) Kungl. Majit har (punkt 121) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1930/1931 anvisa såsom särskilda extra reservationsanslag, att utgå enligt

av Kungl. Majit meddelade bestämmelser: dels såsom bidrag till tryckning

av doktorsavhandlingar vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska

mediko-kirurgiska institutet ett belopp av 30,000 kronor, dels ock såsom

bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid högskolorna i Stockholm

och Göteborg ett belopp av 6,000 kronor,

Utredningen återfinnes å sid. 325 i statsrådsprotokollet.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

91

Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser de båda universiteten och karolinska

institutet, föranleder ingen erinran från utskottets sida.

Vad angår anslaget till de enskilda högskolorna, har motionären till stöd

för sitt yrkande om anslagets höjning åberopat, att det nuvarande beloppet

under de senare åren icke räckt till mer än omkring 45 procent av den

erforderliga summan. Utskottet vill i anledning härav framhålla, att utredning

saknas, som visar, att universiteten och karolinska institutet härutinnan

äro bättre ställda. Då utskottet ej heller i övrigt funnit tillräckliga

skäl föreligga, att mot Kungl. Maj:ts förslag förorda en höjning av sistberörda

anslag, anser sig utskottet böra avstyrka motionen och ansluta sig

till Kungl. Maj:ts förslag även i denna del.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för budgetåret 1930/1931 anvisa såsom

särskilda extra reservationsanslag, att utgå enligt av Kungl.

Majit meddelade bestämmelser:

a) såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar

vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska

institutet ett belopp av 30,000 kronor;

b) med bifall till Kungl. Majits förslag och med avslag

å herr Fehrs ovannämnda motion (I: 127), i vad den skiljer

sig från Kungl. Majits förslag, såsom bidrag till tryckning

av doktorsavhandlingar vid högskolorna i Stockholm och

Göteborg ett belopp av 6,000 kronor.

126:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 122) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud.

getår ägt rum, till ersättning för opposition å disputations
avhandling

åt person, som icke tillhör vederbörande universitets

eller karolinska mediko-kirurgiska institutets lärarkår

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av

1,500 kronor.

127:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 123) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, som bidrag till uppehållande av verksamheten

vid Institut d’études scandinaves vid Paris universitet

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 2,000

kronor att utgå på de villkor, Kungl. Majit må finna gott bestämma.

128:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 124) hemställer utskottet,

Utskottets

yttrande.

Ersättning åt

vissa opponenter

vid

disputationer.

(122.]

Institut

d études

scandinaves

i Paris.

[123.]

Utgivande av

anteckningar

efter juri
-

s. 92 Kontrollera mot PDF

diska föreläsningar.

[124.]

Resestipendier

till

universitetslärare.

[125.]

Ersättning åt

sakkunniga i

akademiska

beford ringsärenden.

[126.]

Forskarstipendier

för

docenter vid

universiteten

och karolinska

institutet.

[127.]

92 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till utgivande i tryck av vederbörligen granskade

anteckningar efter föreläsningar, hållna inom juridiska

fakulteterna vid rikets universitet, anvisa för budgetåret 1930/

1931 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.

129:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 125) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1930/1931 anvisa såsom extra

reservationsanslag

a) till resestipendier åt ordinarie lärare och vissa andra

tjänstemän vid rikets universitet och karolinska medikokirurgiska

institutet ett belopp av 20,000 kronor,

b) till resestipendier åt obefordrade vetenskapsidkare vid

universiteten i Uppsala och Lund ett belopp av 15,000 kronor.

130:o) Kungl. Majit har (punkt 126) föreslagit riksdagen att höja det

ordinarie förslagsanslaget till ersättning åt sakkunniga i akademiska beford - ringsärenden, nu 2,000 kronor, med 7,000 kronor till 9,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 328 i statsrådsprotokollet.

Anslaget för här ifrågavarande ändamål, som, i avvaktan på att närmare

erfarenhet örn medelsåtgången skulle vinnas, i riksstaten uppförts med ett

belopp av 2,000 kronor, Ilar först från och med budgetåret 1928/1929 tagits

i anspråk. Enligt budgetredovisningen för nämnda budgetår har från anslaget

utbetalts 9,460 kronor 61 öre. Departementschefen har funnit en höjning

av anslaget ofrånkomlig och med hänsyn till erfarenheten från senaste

budgetår föreslagit, att detsamma bestämmes till 9,000 kronor.

Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Majits förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

ersättning åt sakkunniga i akademiska befordringsärenden,

nu 2,000 kronor, med 7,000 kronor till 9,000 kronor.

131:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 127) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till forskarstipendier för docenter vid universiteten

i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska

institutet anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra

reservationsanslag av 35,000 kronor att utgå i enlighet med

de grunder, Kungl. Majit må äga att bestämma.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

93

132:o) Sedan 1928 års riksdag under åttonde huvudtiteln, avdelning E.

Universiteten, den medicinska undervisningen m. m. under rubrik Gemensamma

universitetsändamål beviljat för uppehållande vid universitetet i

Dorpat i republiken Estland av en professur i svenska språket och litteraturen

under fem år, räknat från och med den 1 juli 1928, ett belopp av

37,500 kronor samt därav för ett vart av budgetåren 1928/1930 anvisat ett

extra anslag av 7,500 kronor, har nu Kungl. Majit (punkt 128) föreslagit

riksdagen att av det sålunda beviljade beloppet, 37,500 kronor, anvisa för

budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 7,500 kronor att utgå i enlighet

med de närmare föreskrifter, Kungl. Majit kan finna lämpligt meddela.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det utav 1928 års riksdag för uppehållande

vid universitetet i Dorpat i republiken Estland av

en professur i svenska språket och litteraturen under fem

år, räknat från och med den 1 juli 1928, beviljade beloppet

av 37,500 kronor för budgetåret 1930/1931 såsom extra anslag

anvisa ett belopp av 7,500 kronor att utgå i enlighet

med de närmare föreskrifter, Kungl. Majit kan finna lämpligt

meddela.

133:o) Kungl. Majit har (punkt 129) föreslagit riksdagen att till upprätthållande

av verksamheten vid rasbiologiska institutet för budgetåret 1930/

1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 72,000 kronor att disponeras

enligt av Kungl. Majit fastställda grunder.

Utredningen återfinnes å sid. 332—335 i statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål utgår för budgetåret 1929/1930, i likhet med

vad som varit fallet under budgetåren 1926/1929, ett extra reservationsanslag

av 65,000 kronor. Av den föreslagna ökningen, 7,000 kronor, hänföra

sig dels 4,000 kronor till avlönande av en manlig reseassistent och fotograf,

dels ock 3,000 kronor till förhöjning av anslagsposten extra och tillfälliga

biträden från nuvarande 4,000 kronor till 7,000 kronor.

Utskottet har icke funnit skäl föreligga att biträda förslaget örn höjning

av här ifrågavarande anslag utan håller före, att anslaget bör utgå med

oförändrat belopp, 65,000 kronor, för budgetåret 1930/1931.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till upprätthållande av verksamheten

vid rasbiologiska institutet för budgetåret 1930/1931 anvisa

ett extra reservationsanslag av 65,000 kronor att disponeras

enligt av Kungl. Majit fastställda grunder.

Uppehållande

av en

professur i

svenska

språket oell

litteraturen

vid universitetet

i Dorpat

i republiken

Estland.

[128.]

Uppehållande

av ras

biologiska

institutets

verksamhet.

[129.]

Utskottets

yttrande.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Det ordinarie

förslagsanslaget

till

avlöningar

vid tekniska

högskolan.

Ordinarie

bibliotekariebefattning

ra. m.

[130.]

Tekniska högskolan m. m.

134:o) Kungl. Maj:t har (punkt 130) föreslagit riksdagen att dels i personalstaten

för tekniska högskolan efter 1 sekreterare upptaga 1 bibliotekarie

med placering för denna befattnings innehavare i lönegraden B 24; dels

— med uteslutande ur staten för tekniska högskolan av den därstädes upptagna

anslagsposten till arvode till bibliotekarien å 4,800 kronor — öka den

i samma stat upptagna posten till avlöningar till ordinarie förvaltningspersonal,

nu 24,000 kronor, med 8,600 kronor till 32,600 kronor, dels öka den

i staten för tekniska högskolan upptagna posten till arvode till amanuenser

och arbetshjälp vid biblioteket, nu 6,300 kronor, med 3,050 kronor till

9,350 kronor, dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar vid

tekniska högskolan, nu 704,600 kronor, med 6,850 kronor till 711,450 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 337—348 i statsrådsprotokollet.

I det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar vid tekniska högskolan, vilket

i riksstaten för innevarande budgetår är upptaget med ett belopp av 704,600

kronor, ingår dels en post å 4,800 kronor till arvode till en bibliotekarie och

dels en post å 6,300 kronor till arvode till amanuens och arbetshjälp vid biblioteket.

I den ordinarie personalstaten för tekniska högskolan upptagas

vidare två vaktmästare i lönegraden B 5, av vilka den ene har sin tjänstgöring

förlagd till högskolans bibliotek. Ovanberörda anslagspost å 6,300

kronor till arvode till amanuens och arbetshjälp vid biblioteket disponeras

för närvarande på så sätt, att till en amanuens med en daglig tjänstgöring

av minst 4 timmar utgår ett arvode å 3,000 kronor samt till en

extra amanuens med en daglig tjänstgöring av minst 5 timmar ett arvode

å 2,160 kronor. Återstoden, 1,140 kronor, användes till tillfällig arbetshjälp,

med en sammanlagd daglig arbetstid av cirka 3 timmar, renskrivning o. s. v.

Från tekniska högskolans sida hava upprepade gånger krav framkommit

örn en fastare och mer ändamålsenlig organisation av den vid biblioteket

anställda personalstaben. Dessa framställningar hava hittills icke föranlett

någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Sedan numera, i enlighet med beslut av 1928

års riksdag, en biblioteksbyggnad uppförts för högskolan, vilken byggnad

beräknas bliva färdig att tagas i bruk på våren eller sommaren 1930, har

från tekniska högskolans sida en förnyad framställning i ämnet gjorts.

Denna innefattar i huvudsak följande yrkanden:

1. att bibliotekariebefattningen, som nu är en arvodesbefattning med ett

arvode av 4,800 kronor och utan bestämd tjänstgöringstid för dess innehavare,

omvandlas till en ordinarie befattning i lönegrad B 24;

2. att två amanuensbefattningar med full tjänstgöringstid inrättas som

extra ordinarie befattningar i lönegrad 18; den ena av dessa befattningar

placeras på låneexpedition och läsesalar, den andra på katalogavdelningen

m. m.;

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

95

3. att en ordinarie kanslibiträdesbefattniug inrättas i lönegrad B 7;

4. att det nuvarande arvodet till amanuens och arbetshjälp å 6,300 kronor

bortfaller och att i stället ett arvode å 6,000 kronor beviljas till extra

arbetshjälp i biblioteket; samt

5. att den ordinarie biblioteksvaktmästarbefattningen i lönegrad B 5 omändras

till en ordinarie befattning såsom vaktmästare och bokbinderitekniskt

biträde i lönegrad B 7.

Statskontoret har i sitt i ärendet avgivna utlåtande gjort en jämförelse

mellan tekniska högskolans bibliotek och stifts- och landsbiblioteket i Linköping

och därvid funnit, att sistnämnda bibliotek är av vida större omfattning

än tekniska högskolans bibliotek, men att högskolans bibliotek enligt

förslaget, vad arbetskrafter beträffar, skulle bliva betydligt bättre utrustat

än Linköpingsbiblioteket. Statskontoret har därför hållit före, att någon

reducering av det föreslagna antalet befattningshavare borde vidtagas. Under

erinran att bibliotekariebefattningen vid stifts- och landsbiblioteket i

Linköping vore hänförd till lönegrad B 24 har statskontoret ansett, att en

något lägre lönegradsplacering, exempelvis i lönegraden B 22, vore motiverad

i fråga örn bibliotekarien vid tekniska högskolan. Statskontoret har

vidare ifrågasatt, att vaktmästarbefattningen borde uppföras i lönegraden B 5.

Departementschefen har funnit den förebragta utredningen giva vid handen,

att en ordinarie bibliotekariebefattning är oundgängligen erforderlig.

Departementschefen har vidare, trots de från statskontorets sida anförda

betänkligheterna, anslutit sig till det från högskolans sida framförda förslaget

om placering av den ifrågasatta befattningen i lönegraden B 24, då

bibliotekets karaktär av landets teknisk-vetenskapliga centralbibliotek, dess

omfattning och stora betydelse för den tekniska undervisningen och forskningen

i hela vårt land ställde sådana krav på denna befattnings innehavare,

som syntes departementschefen väl motivera denna placering. Kostnadsökningen

med anledning härav har beräknats till 3,800 kronor.

Vad den övriga personalen beträffar, har departementschefen förordat

beredande av medel för anställande av dels en heltidsamanuens i 18:e lönegraden

för icke-ordinarie befattningshavare och dels en halvtidsamanuens

med placering i 16:e lönegraden, ävensom för vaktmästarbiträde med 800

kronor, för tamburvakt med 1,000 kronor samt för tillfällig arbetshjälp

1,000 kronor.

Anslaget till amanuenser och arbetshjälp vid biblioteket, för närvarande

6,300 kronor, skulle vid ett bifall till detta förslag behöva ökas till 9,350

kronor eller med 3,050 kronor.

Hela kostnadsökningen skulle sålunda uppgå till (3,800 + 3,050) 6,850

kronor.

Förslaget om placering av vaktmästarbefattningen i lönegraden B 7 i

stället för såsom för närvarande B 5 har departementschefen icke funnit sig

kunna biträda.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Ökade medel

till samlingar

och

laborationer

vid tekniska

högskolan.

[131.]

Med hänsyn till den omfattning, tekniska högskolans bibliotek numera

har, och dess betydelse för den tekniska undervisningen och forskningen i

vårt land, har utskottet funnit sig böra biträda förslaget om att bibliotekarietjänsten

vid högskolan förändras från arvodestjänst till ordinarie befattning.

Däremot har utskottet, i likhet med statskontoret, icke funnit tillräckliga

skäl föreligga att nu placera denna befattning i lönegraden B 24.

En placering i lönegraden B 22 synes utskottet väl avpassad efter bibliotekets

storlek och beskaffenhet.

Vid bifall härtill skulle den i staten för tekniska högskolan upptagna,

såsom förslagsanslag betecknade anslagsposten till avlöningar till ordinarie

förvaltningspersonal, nu 24,000 kronor, ökas med härför erforderligt, efter

sedvanliga grunder beräknat belopp, 7,668 kronor, till 31,668 kronor eller i

avrundat tal 31,600 kronor. A andra sidan skulle ur staten för högskolan

uteslutas den till arvode till bibliotekarien upptagna anslagsposten å 4,800

kronor, vadan nettoökningen för här ifrågavarande befattningshavare skulle

uppgå till (7,600 — 4,800) 2,800 kronor.

I övrigt har Kungl. Maj:ts förslag icke givit utskottet anledning till erinran.

Kostnadsökningen skulle sålunda uppgå till inalles (2,800 + 3,050) 5,850

kronor. Det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar vid tekniska högskolan,

nu 704,600 kronor, skulle alltså behöva ökas med detta belopp till

710,450 kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) i personalstaten för tekniska högskolan efter 1 sekreterare

upptaga 1 bibliotekarie med placering för denna befattnings

innehavare i lönegraden B 22;

b) — med uteslutande ur staten för tekniska högskolan

av den därstädes upptagna anslagsposten till arvode till

bibliotekarien å 4,800 kronor — öka den i samma stat upptagna

posten till avlöningar till ordinarie förvaltningspersonal,

nu 24,000 kronor, med 7,600 kronor till 31,600 kronor;

c) öka den i staten för tekniska högskolan upptagna

posten till arvode tili amanuenser och arbetshjälp vid biblioteket,

nu 6,300 kronor, med 3,050 kronor till 9,350

kronor;

d) böja det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar vid

tekniska högskolan, nu 704,600 kronor, med 5,850 kronor

till 710,450 kronor.

135:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 131) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud
-

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

97

getår ägt rum, till beredande av ökade medel till samlingar

och labora tioner vid tekniska högskolan för budgetåret 1930/

1931 anvisa ett extra anslag av 40,000 kronor att av Kungl.

Majit fördelas på de olika avdelningarna vid högskolan, på

sätt Kungl. Majit finner skäligt bestämma.

136:o) Kungl. Majit har (punkt 132) föreslagit riksdagen att till beredande

av ökade medel för tekniska högskolan till uppvärmning, belysning och diverse

utgifter för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 32,000

kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 351—352 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgår för innevarande budgetår med ett belopp av 25,000 kronor.

Den nu föreslagna ökningen är föranledd av att vissa nya lokaler från och

med budgetåret 1930/1931 komma att tagas i anspråk, nämligen den nya biblioteksbyggnaden

och vissa delar av den nya labotatoriebyggnaden för cellulosateknik

och träkemi.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må till beredande av ökade medel för tekniska

högskolan till uppvärmning, belysning och diverse utgifter

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av

32,000 kronor.

137:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 133) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till nyanskaffning av apparater och instrument

för de till vissa institutioner vid tekniska högskolan hörande

laboratorierna anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag

av 20,000 kronor att fördelas på sätt Kungl.

Majit finner skäligt bestämma.

138:o) Sedan 1929 års riksdag till inredning och utrustning av de för

den fysiska institutionen avsedda lokalerna i tekniska högskolans byggnad

vid Vallhallavägen m. m. beviljat ett anslag å 313,900 kronor samt

därav för budgetåret 1929/1930 anvisat ett belopp av 100,000 kronor, har

nu Kungl. Majit (punkt 134) föreslagit riksdagen att av ovannämnda belopp,

313,900 kronor, för budgetåret 1930/1931 såsom extra reservationsanslag anvisa

återstoden, 213,900 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det till inredning och utrustning av

de för den fysiska institutionen avsedda lokalerna i tekniska

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 8 haft. (Nr 8.) 7

Ökade medel

till uppvärmning,

belysning

och diverse

utgifter

vid tekniska

högskolan.

[132.]

Nyanskaffning

till institutionernas

vid tekniska

högskolans

labo

ra tonér.

[133.]

Inredning

och utrustning

av de

för den fysiska

institutionen

avsedda

lokalerna

i tekniska

högskolan

byggnad

vid Valhallavägen

m. m.

[134.]

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Reparation

av tekniska

högskolans

modellsamling.

[135.]

Magnetiskt

experimentrnm

vid tekniska

högskolan.

[136.]

högskolans byggnad vid Valballavägen m. m. av 1929 års

riksdag beviljade anslaget å 313,900 kronor för budgetåret

1930/1931 såsom extra reservationsanslag anvisa återstoden,

213,900 kronor.

139:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 135) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till reparation av tekniska högskolans modellsamling

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag

av 2,000 kronor.

140:o) Kungl. Majit har (punkt 136) föreslagit riksdagen att för anordnande

av ett magnetiskt experimentrum inom den s. k. gruvgården i tekniska

högskolans huvudbyggnad vid Valhallavägen för budgetåret 1930/1931

anvisa ett extra reservationsanslag av 8,192 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 356—359 statsrådsprotokollet.

Uti den av 1911 års riksdag beslutade byggnadsplanen för tekniska högskolan

ingick, bland annat, uppförande av en paviljong för magnometri för

en kostnad, som beräknades till 8,192 kronor. (Se prop. nr 124 till 1911

års riksdag, sid. 130 och 148). Särskilda omständigheter hava emellertid

gjort, att de en gång för detta ändamål beviljade medlen hittills icke tagits

i anspråk för sitt ändamål. Dröjsmålet med medlens användande har huvudsakligen

berott därpå, att man velat avvakta tillsättandet av professuren

i gruvvetenskap, för att den nye innehavaren av professuren skulle kunna

deltaga i utformningen av planen för experimentrummet. Professuren tillträddes

av ny innehavare den 1 juli 1929. Till följd av numera gällande

bestämmelser angående dispositionen av äldre reservationsanslag hava de

för ändamålet beräknade och ävenledes beviljade medlen kommit att återbäras

till statsverket.

Sedan nu från tekniska högskolans sida framställning gjorts örn att sagda

belopp måtte få stå till högskolans förfogande att användas för därmed

avsett ändamål, har riksräkenskapsverket hållit före, att frågan örn medelsanskaffningen

rätteligen borde underställas riksdagen.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Majda förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må för anordnande av ett magnetiskt experimentrum

inom den s. k. gruvgården i tekniska högskolans

huvudbyggnad vid Valhallavägen för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 8,192

kronor.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

99

141:o) Kungl. Majit har (punkt 137) föreslagit riksdagen att till bokinköp,

bokbindning m. m. för tekniska högskolans bibliotek för budgetåret 1930/

1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 359—360 i statsrådsprotokollet.

I tekniska högskolans ordinarie stat upptages under B. Vissa omkostnader

för uppehållande av högskolans verksamhet, materiel m. m. en såsom

ett särskilt reservationsanslag betecknad anslagspost till biblioteket å 25,000

kronor.

Denna anslagspost utgick tidigare med ett belopp av 21,000 kronor, men

i enlighet med Kungl. Maj :ts därom framlagda förslag (punkt 121 av 1928

års åttonde huvudtitel), blev den av 1928 års riksdag höjd till nyssnämnda

belopp.

Vidare har riksdagen i enlighet med Kungl. Majits därom framlagda förslag

— punkt 93 av 1926 års åttonde huvudtitel, punkt 125 av 1928 års

åttonde huvudtitel och punkt 133 av 1929 års åttonde huvudtitel — anvisat

ett belopp av 10,000 kronor för ett vart av budgetåren 1926/1927, 1928/

1929 och 1929/1930 för komplettering av högskolans bibliotek.

Högskolans lärarkollegium bar nu föreslagit, att Kungl. Majit måtte i

statsverkspropositionen till 1930 års riksdag upptaga ett extra anslag å

10,000 kronor för bokinköp, bokbindning m. m.

Departementschefen har för ändamålet tillstyrkt ett anslag av 5,000 kronor.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må till bokinköp, bokbindning m. m. för

tekniska högskolans bibliotek för budgetåret 1930/1931 anvisa

ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.

142:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 138) föreslagit riksdagen ifråga

om uppförande och inredning av ett laboratorium i flygteknik vid tekniska

högskolan, kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;

vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

143:o) Kungl. Majit har (punkt 139) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1930/1931 anvisa dels till avlöningsförbättring m. m. åt innehavarna

av de å övergångsstat för Chalmers tekniska institut uppförda befattningarna

ett extra anslag av 3,300 kronor; dels till beredande av ökade medel

till uppvärmning, belysning och diverse utgifter vid Chalmers tekniska institut

ett extra anslag av 17,000 kronor; dels till täckande av en under

budgetåret 1928/1929 uppkommen brist i institutets anslag till uppvärmning,

belysning och diverse utgifter ett extra anslag av 4,500 kronor; dels

till beredande av ökade model till bibliotek, samlingar och laboratorier vid

Bokinköp,

bokbindning

m. m. för

tekniska

högskolan.

[137.]

Laboratorium

i flygteknik

vid

tekniska

högskolan.

[138.]

Vissa anslag

till Chalmers

tekniska

institut.

[139.]

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Chalmers tekniska institut ett extra anslag av 8,000 kronor; dels ock till

inköp av en röntgenanläggning med tillbehör å kemiska institutionens laboratorium

för kemisk teknologi ett extra anslag av 9,738 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 361—365 i statsrådsprotokollet.

Förstnämnda anslag utgår med enahanda belopp jämväl för innevarande

budgetår.

Anslaget till beredande av ökade medel till uppvärmning, belysning och

diverse utgifter utgör för budgetåret 1929/1930 14,000 kronor. Under budgetåret

1928/1929, då till förfogande för uppvärmning, belysning och

diverse utgifter funnos, förutom det ordinarie anslaget, 35,000 kronor,

och det extra anslaget, 12,000 kronor, av elevavgifter och hyresmedel något

över 3,000 kronor, eller sammanlagt något över 50,000 kronor, hava kostnaderna

överstigit 55,000 kronor. I räkenskaperna för samma budgetår

har sålunda uppstått en brist å i runt tal 4,500 kronor. Utgifterna för

dessa ändamål beräknar institutets styrelse med de nu ytterligare stegrade

kokspriserna komma att för nästa budgetår snarare över- än understiga

55,000 kronor. Under budgetåret 1930/1931 står till styrelsens förfogande

för detta ändamål:

det i staten uppförda reservationsanslaget

beräknade elevavgifter och hyresmedel . .

..........kronor 35,000: —

.......... > 3,000: -

Tillsammans kronor 38,000: —

Då utgifterna beräknas uppgå till 55,000 kronor och då en brist för budgetåret

1928/1929 å 4,500 kronor återstår att täcka, erfordras, framhåller

styrelsen, sålunda till förstärkande under budgetåret 1930/1931 av det i institutets

stat uppförda ordinarie anslaget till uppvärmning, belysning och

diverse utgifter ett extra anslag å 21,500 kronor. Av sistnämnda belopp,

21,500 kronor, avse sålunda 17,000 kronor driftkostnader för budgetåret

1930/1931 och 4,500 kronor täckande av brist å anslaget för budgetåret

1928/1929.

Anslaget till beredande av ökade medel till bibliotek, samlingar och laboratorier

utgår med enahanda belopp, 8,000 kronor, jämväl för budgetåret

1929/1930.

Beträffande den ifrågasatta röntgenanläggningen vid det kemiskt-tekniska

laboratoriet har framhållits, att en dylik anläggning vid ett laboratorium,

där ej blott undervisning i modern metodik meddelas och undersökningar

handledas utan dit också oupphörligen industriella förfrågningar och forsknings-

och provningsuppdrag ingå, torde få betraktas såsom ett synnerligen

välbehövligt led i den vetenskapliga utrustningen å nämnda institution.

Tillika har erinrats, att laboranterna nu nödgas göra sina undersökningar

vid de med röntgenanläggningar utrustade institutionerna i Stockholm, ävensom

att härav uppstå påtagliga olägenheter, helst dessa undersökningar

äro avsedda att ingå i vederbörandes examensarbeten.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

101

Utskottet anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må för budgetåret 1930/1931 anvisa

a) till avlöningsförbättring m. m. åt innehavarna av de

å övergångsstat för Chalmers tekniska institut uppförda befattningarna

ett extra anslag av 3,300 kronor,

b) till beredande av ökade medel till uppvärmning, belysning

och diverse utgifter vid Chalmers tekniska institut

ett extra anslag av 17,000 kronor;

c) till täckande av en under budgetåret 1928/1929 uppkommen

brist i institutets anslag till uppvärmning, belysning

och diverse utgifter ett extra anslag av 4,500 kronor;

d) till beredande av ökade medel till bibliotek, samlingar

och laboratorier vid Chalmers tekniska institut ett extra

anslag av 8,000 kronor;

e) till inköp av en röntgenanläggning med tillbehör å kemiska

institutionens laboratorium för kemisk teknologi ett

extra anslag av 9,738 kronor.

Skolöverstyrelsen.

144:o) Kungl. Maj:t har (punkt 140) föreslagit riksdagen att dels höja den

i staten för skolöverstyrelsen ingående anslagsposten till avlöningar till ickeordinarie

befattningshavare m. m., nu 52,900 kronor, med 5,700 kronor till

58,600 kronor, dels ock i anledning härav öka det i riksstaten uppförda

ordinarie förslagsanslaget till skolöverstyrelsen, nu 536,100 kronor, med

5.700 kronor till 541,800 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 367—370 i statsrådsprotokollet.

Det ordinarie förslagsanslaget till skolöverstyrelsen bestämdes av 1929 års

riksdag till 536,100 kronor. Gällande stat för överstyrelsen upptager, utom

annat, dels ett förslagsanslag till avlöningar till ordinarie tjänstemän å

381.700 kronor, varav bestrides avlöning till bl. a. en förste bibliotekskon - sulent i lönegraden B 26, dels ock ett anslag till avlöningar till icke-ordinarie

befattningshavare m. m. å 52,900 kronor.

Skolöverstyrelsen har nu gjort framställning om höjning av sistomförmälda

två anslag, det förra med 1,920 kronor, avseende uppflyttning av

förste bibliotekskonsulenten under namn av biblioteksråd till lönegraden B 30,

och det senare med 5,700 kronor för beredande av erforderliga medel till

uppflyttning i löneklass, för beredande av extra ordinarie anställning åt två

extra befattningshavare och för anställande av en ny amanuenskraft.

Förslaget örn uppflyttning av förste bibliotekskonsulenttjänsten har departementschefen

ej ansett sig kunna biträda liksom ej heller ett av över
-

Skolöver
styrelsen.

[140.]

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

styrelsen framlagt förslag om beredande av medel till arvode åt en extra

ledamot inom överstyrelsens läroverksavdelning. Däremot har departementschefen

tillstyrkt förslaget om en ökning av anslaget till icke-ordinarie befattningshavare.

Denna ökning avser dels 1,635 kronor för beredande av

erforderliga medel till uppflyttning i löneklass av vissa extra ordinarie

tjänstemän, dels 936 kronor för beredande av extra ordinarie anställning

åt två sedan mer än 9 år hos överstyrelsen anställda kvinnliga extra befattningshavare,

dels ock slutligen 3,144 kronor för anställande av en andre

amanuens i Urte lönegraden. Sammanlagt skulle erfordras en ökning med

5,715 kronor, vilket belopp överstyrelsen avrundat till 5,700 kronor. Anslaget

till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare skulle alltså höjas

från 52,900 kronor till 58,600 kronor och det ordinarie förslagsanslaget till

skolöverstyrelsen följaktligen från 536,100 kronor till 541,800 kronor.

Utskottet anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må

a) höja den i staten för skolöverstyrelsen ingående anslagsposten

till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., nu 52,900 kronor, med 5,700 kronor till 58,600

kronor;

b) i anledning härav öka det i riksstaten uppförda ordinarie

förslagsanslaget till skolöverstyrelsen, nu 536,100 kronor,

med 5,700 kronor till 541,800 kronor.

Inspektion

och sakkunniga

biträden

hos skolöverstyrelsen.

[141.]

145:o)

skottet,

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 141) hemställer utah

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för inspektion och sakkunniga biträden hos

skolöverstyrelsen anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra

anslag av 10,500 kronor.

Byggnadssakkunnigt

biträde hos

skolöverstyrelsen.

[142.]

146:o) I

skottet,

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 142) hemställer utah

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till arvode åt ett byggnadssakkunnigt

biträde hos skolöverstyrelsen anvisa för budgetåret 1930/

1931 ett extra anslag av 4,800 kronor.

Bestridande

av expeditionsvaktsgöromål

hos

skolöver

styrelsen.

[143.]

147:o)

skottet,

I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 143) hemställer utah

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för bestridande av expeditionsvaktsgöromål

hos skolöverstyrelsen anvisa för budgetåret 1930/1931 ett

extra anslag av 1,800 kronor.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

103

148:o) Kungl. Majit har (punkt 144) föreslagit riksdagen att till tryck- Tryckning av

ning av undervisningsstatistik anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra ningsstatireservationsanslag

av 3,400 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser, stik.

Kungl. Majit kan finna skäl meddela. [144.]

Utredningen återfinnes å sid. 372—374 i statsrådsprotokollet.

För innevarande budgetår utgår för ändamålet ett extra reservationsanslag

av 8,000 kronor. Minskningen har möjliggjorts dels därigenom, att medelsåtgången

under budgetåret 1930/1931 beräknas bliva mindre än tidigare,

dels genom en å anslaget befintlig reservation.

Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Majits förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må till tryckning av undervisningsstatistik

anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag

av 3,400 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser,

Kungl. Majit kan finna skäl meddela.

De allmänna läroverken m. m.

149:o) Kungl. Majit har (punkt 145) föreslagit riksdagen att för ombild- Högre läraning

av två biträdande ämneslärarinnebefattningar vid högre lärarinnesemi- se”"nnaeriet

nariet till övningsskollärarbefattningar samt för ökning av arvodet till bi- [145.]

bliotekarien vid seminariet, nu 400 kronor, till 900 kronor, höja det ordi- jämte en i

narie anslaget till högre lärarinneseminariet, nu 142,085 kronor, med 1,700 äm"®ttJ“ckt

kronor till 143,785 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 375—378 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr Pauli väckt motion (I: 81), i vilken motion hemställts,

att riksdagen måtte besluta, att ordinarie ämneslärarinna vid högre lärarinneseminariet,

vilken innehar behörighet till adjunktsbefattning vid allmänt

läroverk, skall i avlöning åtnjuta, förutom eventuellt utgående tillfällig löneförbättring

och dyrtidstillägg, 3,600 kronor, därav 2,200 kronor lön och

1,400 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålderstillägg

till lönen, vart och ett å 300 kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1928 hemställde skolöverstyrelsen om sådan

ändring av bestämmelserna rörande löneförmåner för ordinarie ämneslärarinna

vid högre lärarinneseminariet, att dylik befattningshavare, som innehade

behörighet till adjunktsbefattning vid allmänt läroverk, finge i avlöning

åtnjuta enahanda belopp som ordinarie ämneslärarinna med adjunktskompetcns

vid allmänt läroverk. Vad överstyrelsen sålunda hemställt blev

icke föremål för någon Kungl. Majits proposition till riksdagen, utan frågan

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

överlämnades till 1928 års lönekommitté för att tagas i övervägande vid

fullgörande av det kommittén givna uppdraget. Skolöverstyrelsen har nu

upprepat sin tidigare gjorda framställning och därvid framhållit, att vad av

överstyrelsen anförts som skäl för den begärda ändringen i avlöningsbestämmelserna

syntes böra motivera, att frågan upptoges till behandling oberoende

av den allmänna lönerevision, som skall företagas av 1928 års lönekommitté.

Överstyrelsen hemställer därför, att berörda ändring i avlöningsbestämmelserna

för högre lärarinneseminariet må bliva föremål för proposition

till 1930 års riksdag. Den av en dylik ändring i avlöningsbestäinmelserna

föranledda höjningen av nu förevarande anslagspost har för budgetåret

1930/1931 uppskattats till 1,200 kronor. Departementschefen har erinrat,

att frågan tidigare hänskjutits till 1928 års lönekommitté och icke torde

böra upptagas till avgörande, förrän kommittén inkommit med utlåtande

angående en allmän lönereglering för lärarpersonalen vid seminariet.

Den sexklassiga folkskola, som vid seminariet inrättas genom successiv

ombildning av normalskolans förberedande klasser, kommer under läsåret

1930/1931 att omfatta klasserna 1—3. För undervisningen i dessa klasser

erfordras tre övningsskollärarbefattningar. En sådan befattning har redan

inrättats i det att, jämlikt beslut av 1929 års riksdag, en biträdande ämneslärarinnetjänst

vid seminariet ombildats till en övningsskollärarbefattning.

Skolöverstyrelsen föreslår nu, att jämväl de båda återstående, ursprungligen

för normalskolans förberedande klasser avsedda biträdande ämneslärarinnebefattningarna

ombildas till övningsskollärarbefattningar och att för möjliggörande

härav det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet ökas med

1,200 kronor, motsvarande skillnaden mellan avlöningarna för, å ena sidan,

två manliga övningsskollärare i första lönegraden (2 X 3,400 kronor) och, å

andra sidan, två biträdande ämneslärarinnor i samma avlöningsgrad (2 X

2,800 kronor). Mot detta förslag har departementschefen intet att erinra.

Förslaget förutsätter, att de nuvarande innehavarna av de till ombildning

ifrågasatta befattningarna, därest de vid ingången av budgetåret 1930/1931

kvarstå vid samma befattningar, överflyttas till de nya övningsskollärartjänsterna

utan att dessa förklaras till ansökning lediga. Ifrågavarande båda

befattningshavare hava på given anledning förklarat sig villiga till ett

dylikt utbyte av tjänster. Departementschefen förutsätter, det de blivande

övningsskollärarna komma i åtnjutande av tillfällig löneförbättring, provisorisk

avlöningsförbättring och dyrtidstillägg i likhet med andra motsvarande

befattningshavare i statens tjänst.

En av rektor begärd och av skolöverstyrelsen tillstyrkt höjning av bibliotekariens

arvode från 400 kronor till 900 kronor, d. v. s. samma belopp,

som utgår till bibliotekarierna vid de större folkskoleseminarierna, har departementschefen

funnit vara väl motiverad och därför förordat, att för

detta ändamål lärarinneseminariets ordinarie anslag ökas med 500 kronor.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

105

I enlighet med vad nu anförts skulle den sammanlagda höjningen av

nyssberörda anslag uppgå till (1,200 + 500 =) 1,700 kronor.

Motionären har till stöd för sin hemställan anfört följande:

Enligt nådiga kungörelsen den 29 juni 1928 (nr 262) angående ändrad

lydelse i vissa delar av kungörelsen den 22 juli 1918 (nr 660) angående

löne- och pensionsreglering för lärarpersonalen vid de allmänna läroverken

skall ordinarie ämneslärarinna vid allmänt läroverk, vilken innehar behörighet

till adjunktsbefattning vid sådant läroverk, i avlöning åtnjuta 3,600

kronor, därav 2,200 kronor lön och 1,400 kronor tjänstgöringspenningar,

vartill kunna komma vederbörliga ålderstillägg. En adjunkskompetent ämneslärarinna

vid läroverk skulle sålunda komma att åtnjuta högre avlöning

än en dylik lärarinna vid högre lärarinneseminariet, medan däremot tidigare

löneförmånerna för en ämneslärarinna vid sistnämnda läroanstalt varit

högre än för en ämneslärarinna vid läroverk. Skolöverstyrelsen, som både

1928 och 1929 i sin petita fästat Kungl. Maj:ts uppmärksamhet på detta

förhållande, tillägger i sina skrivelser härefter följande:

»För lärarrekryteringen vid lärarinneseminariet kommer det otvivelaktigt

att medföra olägenheter, därest en lärarinna med adjunktskompetens icke

kan påräkna samma löneförmåner vid seminariet som vid allmänt läroverk.

Givetvis gäller detta i främsta rummet vid realskollinjen anställda ämneslärarinnor.

Emellertid synes det ej skäligt att göra någon åtskillnad i lönehänseende

mellan ämneslärarinna, anställd vid den egentliga flickskolan,

och ämneslärarinna, anställd vid realskollinjen. Med hänsyn till det sålunda

anförda anser sig överstyrelsen böra i detta sammanhang hemställa

örn sådan ändring av bestämmelserna rörande löneförmåner för ordinarie

ämneslärarinna vid högre lärarinneseminariet, att dylik befattningshavare,

som innehar behörighet till adjunktsbefattning vid allmänt läroverk, må i

avlöning åtnjuta enahanda belopp som ordinarie ämneslärarinna med adjunktskompetens

vid allmänt läroverk.»

Vad överstyrelsen sålunda hemställde, har emellertid icke blivit föremål

för någon Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen. Frågan överlämnades

år 1928 till 1928 års lönekommitté för att tågås i övervägande vid fullgörande

av det kommittén givna uppdraget. Överstyrelsen framhåller emellertid

i sin senaste skrivelse, att vad av överstyrelsen anförts som skäl för

den begärda ändringen i avlöningsbestämmelserna synes böra motivera, att

frågan upptages till behandling oberoende av den allmänna lönerevision,

som skall företagas av 1928 års lönekommitté. Överstyrelsen bar därför

hemställt, att berörda ändring i avlöningsbestämmelserna för högre lärarinneseminariet

må bliva föremål för nådig proposition till 1930 års riksdag. I

årets statsverksproposition (8:e huvudtiteln, sid. 377) hänvisar emellertid

departementschefen till sin tidigare åtgärd att remittera frågan till 1928

års lönekommitté och förklarar sig anse, att saken ej bör upptagas till avgörande,

förrän kommittén inkommit med utlåtande angående en allmän

lönereglering för lärarpersonalen vid seminariet.

Gent emot detta departementschefens uttalande synas vägande invändningar

kunna göras. För det första representerar den grupp av ämneslärarinnor

det här gäller ett ytterst begränsat antal: 2 vid seminariets enligt

1927 års skolbeslut nyinrättade realskollinje och 10 vid normalskolan (en

av de senare kommer att indragas vid skolans ändring från 8-årig till 7- årig). Av dessa lärarinnor är för närvarande endast en enda adjunktskom
-

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

petent, och den ifrågasatta höjningen av anslagsbeloppet för nästa budgetår

skulle för denna lärarinnas räkning blott belöpa sig till 400 kronor. Beträffande

de övriga torde man praktiskt taget kunna räkna med att under

överskådlig framtid endast ett mindre antal kommer att tillböra de adjunktskompetentas

kategori. Några vittutseende statsfinansiella konsekvenser av

ett bifall till skolöverstyrelsens begäran kunna alltså icke befaras. Ett avvaktande

av lönekommitténs utredning synes vidare i detta fall vara omotiverat,

då det endast gäller att rätta till en sannolikt genom rent förbiseende

vållad inkonsekvens och orättvisa. Det är ju uppenbarligen orimligt,

att exempelvis en adjunktskompetent ämneslärarinna vid seminariets realskollinje,

som utöver sin ordinarie lärartjänstgöring bar det krävande och

ansvarsfulla uppdraget att vara handledare vid lärarinneutbildningen. trots

detta plus i arbetsbördan skall vara lägre avlönad än sina med samma

kompetens men med mindre arbete utrustade kolleger vid andra statens

realskolor. Härtill kommer, att den ämneslärarinna, det närmast gäller, är

synnerligen väl meriterad och innehar kvalificerad adjunktskompetens (fil.- lic.-examen). Starka skäl synas alltså tala för ett bifall till skolöverstyrelsens

ovannämnda anhållan.

Mot vad Kungl. Majit föreslagit riksdagen i fråga om ombildning av två

biträdande ämneslärarinnebefattningar till övningsskollärarbefattningar ävensom

ökning av bibliotekariens arvode har utskottet intet att erinra.

Beträffande det i motionen gjorda yrkandet får utskottet erinra örn att

ordinarie ämneslärarinna vid högre lärarinneseminariet enligt 1918 års härutinnan

ännu gällande bestämmelser åtnjuter i avlöning 3,200 kronor, varav

2.000 kronor lön och 1,200 kronor tjänstgöringspenningar, med rätt till tre

ålderstillägg, vart och ett å 300 kronor. Ordinarie ämneslärarinna vid statens

samskolor ägde enligt de före den 1 juli 1928 gällande bestämmelserna

i avlöning uppbära 2,800 kronor jämte tre ålderstillägg vart och ett å 300

kronor, alltså 400 kronor mindre än ämneslärarinna vid högre lärarinneseminariet.

1927 års riksdag beslöt emellertid, i överensstämmelse med Kungl.

Majits förslag, att ordinarie ämneslärarinna vid allmänt läroverk, vilken innehade

behörighet för adjunktsbefattning, skulle från och med den tidpunkt,

Kungl. Majit ägde bestämma, åtnjuta avlöningsförmåner enligt samma

grunder, som gällde för kvinnlig adjunkt vid sådant läroverk. På grund

av detta riksdagens beslut har Kungl. Majit numera genom kungörelse den

29 juni 1928, nr 262, förordnat, att ordinarie ämneslärarinna vid allmänt

läroverk, vilken innehar behörighet till adjunktsbefattning vid sådant läroverk,

skall i avlöning åtnjuta 3,600 kronor, därav 2,200 kronor lön och

1,400 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålderstillägg

till lönen, vart och ett å 300 kronor. Ordinarie ämneslärarinna vid allmänt

läroverk, vilken icke innehar sådan behörighet, skall åter enligt nämnda

kungörelse åtnjuta i avlöning 2,800 kronor, därav 1,800 kronor lön och

1.000 kronor tjänstgöringspenningar med rätt till tre ålderstillägg vart och

ett å 300 kronor. Dessa bestämmelser hava trätt i kraft den 1 juli 1928.

Genom sistberörda bestämmelser har alltså, för såvitt angår adjunktskompe
-

s. 107 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

107

tent ämneslärarinna, relationen i avlöningshänseende mellan ämneslärarinna

vid högre lärarinneseminariet och sådan lärarinna vid allmänt läroverk omkastats

till nackdel för den förra, som numera åtnjuter 400 kronor mindre

i avlöning än lärarinna i motsvarande ställning vid allmänt läroverk. Det

synes utskottet uppenbart, att ett dylikt förhållande aldrig av statsmakterna

avsetts utan har sin förklaring i att frågan örn adjunktskompetent ärnneslärarinnas

vid högre lärarinneseminariet avlöningsställning icke uppmärksammades

i samband med 1927 års beslut. Enligt utskottets mening är

det därför ett rimligt krav, att härutinnan rättelse sker utan avbidan på

1928 års lönekommittés ståndpunkttagande i ämnet.

Utskottet anser sig alltså böra förorda, att ordinarie ämneslärarinna vid

högre lärarinneseminariet skall i avlöning åtnjuta, därest hon innehar behörighet

till adjunktsbefattning vid allmänt läroverk, 3,600 kronor, därav

2,200 kronor lön och 1,400 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna

komma tre ålderstillägg till lönen, vart och ett å 300 kronor, samt, därest

hon icke innehar sådan behörighet, 3,200 kronor, därav 2,000 kronor lön

och 1,200 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålderstillägg

till lönen, vart och ett å 300 kronor.

Ordinarie ämneslärarinna med adjunktskompetens vid allmänt läroverk

å G-ort åtnjuter för närvarande tillfällig löneförbättring med 800 kronor

samt provisorisk avlöningsförbättring med 240 kronor, under det att för

ämneslärarinna vid högre lärarinneseminariet motsvarande belopp utgöra

750 kronor och 180 kronor. Givetvis bör, under förutsättning att berörda

förmåner komma att utgå jämväl under budgetåret 1930/1931, även härutinnan

rättelse ske, så att ämneslärarinna med adjunktskompetens vid högre

lärarinneseminariet likställes med adjunktskompetent ämneslärarinna vid allmänt

läroverk. Härav föranledda ändringar i gällande författningar torde

ankomma på Kungl. Majit.

Enligt vad utskottet under hand inhämtat och som också i motionen

uppgives, finnes för närvarande vid högre lärarinneseminariet endast en

ämneslärarinna med adjunktskompetens. Den av utskottet förordade ändringen

kommer alltså för budgetåret 1930/1931 att, frånsett tillfällig löneförbättring,

provisorisk avlöningsförbättring och dyrtidstillägg, medföra en

merutgift av 400 kronor, med vilket belopp följaktligen det ordinarie anslaget

till högre lärarinneseminariet torde böra höjas utöver vad Kungl.

Majit föreslagit. Anslaget skulle i enlighet härmed upptagas med ett belopp

av 144,185 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

I) med bifall till Kungl. Majits förslag, för ombildning

av två biträdande ämneslärarinnebefattningar vid högre

lärarinneseminariet till övningsskollärarbefattningar samt för

ökning av arvodet till bibliotekarien vid seminariet, nu 400

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Diverse behov

vid högre

lärarinneseminariet.

[146.]

Arvoden åt

extra lärare,

timlärare och

vikarier vid

högre lärarinneseminariet.

[147.]

kronor, till 900 kronor, höja det ordinarie anslaget till högre

lärarinneseminariet med 1,700 kronor;

II) i anledning av herr Paulis ovannämnda motion (I: 81):

a) besluta, att ordinarie ämneslärarinna vid högre lärarinneseminariet

skall i avlöning åtnjuta, därest hon innehar

behörighet till adjunktsbefattning vid allmänt läroverk, 3,600

kronor, därav 2,200 kronor lön och 1,400 kronor tjänstgöringspenningar,

vartill kunna komma tre ålderstillägg till

lönen, vart och ett å 300 kronor, samt, därest hon icke

innehar sådan behörighet, 3,200 kronor, därav 2,000 kronor

lön och 1,200 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna

komma tre ålderstillägg till lönen, vart och ett å 300

kronor;

b) i anslutning till vad under II a) hemställts, höja det

ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet med 400

kronor.

Vid bifall till vad under I och II b) hemställts, kommer det

ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet, nu 142,085

kronor, att höjas med 2,100 kronor till 144,185 kronor.

150:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 146) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum,

a) medgiva, att vaktmästaren samt eldaren vid högre

lärarinneseminariet må för tiden 1 juli 1930—30 juni 1931

komma i åtnjutande av tillfällig löneförbättring till belopp

av 400 kronor för vaktmästaren och 250 kronor för eldaren;

b) till diverse behov vid högre lärarinneseminariet anvisa

för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 56,760 kronor.

151 :o) Kungl. Majit har (punkt 147) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1930/1931 anvisa dels till arvoden åt extra lärare, timlärare och vikarier

vid högre lärarinneseminariet ett extra anslag av 42,860 kronor, dels

ock till täckande av brist i motsvarande anslag för budgetåret 1928/1929

ett extra anslag av 1,115 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 380—382 i statsrådsprotokollet.

Till arvoden åt extra lärare, timlärare och vikarier vid högre lärarinneseminariet

utgår för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 36,450 kronor.

Den med normalskolan förenade realskollinjen kommer att under budgetåret

1930/1931 utökas med ännu en årsklass. Den härav följande kostnads
-

s. 109 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

109

ökningen har beräknats till 5,450 kronor, därav 3,800 kronor till arvode åt

en extra lärare med full tjänstgöring och 1,650 kronor till avlöning av timlärare.

Vidare har, i enlighet med av skolöverstyrelsen gjord hemställan,

föreslagits, att ett belopp av 360 kronor skulle beräknas för anordnande av

undervisning i hushållsgöromål i realskollinjens tredje klass. Slutligen har

en ökning av anslaget med 600 kronor ansetts påkallad på grund därav, att

anslaget visat sig otillräckligt för utanordnande av vikariatsarvoden i erforderlig

utsträckning. I enlighet härmed skulle anslagsbehovet för budgetåret

1930/1931 bliva sammanlagt 6,410 kronor högre än innevarande budgetår.

Den under budgetåret 1928/1929 i motsvarande anslag konstaterade bristen

å i avrundat krontal 1,115 kronor synes, enligt vad rektor vid högre

lärarinneseminariet meddelat, hava uppkommit till följd därav, att flera lärare

under läsåret 1928/1929 åtnjutit tjänstledighet för sjukdom.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och

hemställer därför,

att riksdagen må för budgetåret 1930/1931 anvisa

a) till arvoden åt extra lärare, timlärare och vikarier vid

högre lärarinneseminariet ett extra anslag av 42,860 kronor;

b) till täckande av brist i motsvarande anslag för budgetåret

1928/1929 ett extra anslag av 1,115 kronor.

152:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 148) föreslagit riksdagen i

fråga örn nya ordinarie lärartjänster m. m. vid de allmänna läroverken

kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket

utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

153:o) Kungl. Maj4 har (punkt 149) föreslagit riksdagen att för ombildning

av vissa övningslärarbefattningar och inrättande av nya ordinarie teckningslärarbefattningar

vid av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna

allmänna läroverk höja det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna

läroverken med 15,300 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 383—386 i statsrådsprotokollet.

Förslaget rörande ombildning av vissa övningslärarbefattningar står, framhåller

departementschefen, i överensstämmelse med den av Kungl. Majit och

riksdagen år 1929 godkända grundsatsen, att övningslärarbefattningarna vid de

realskolor, som enligt omorganisationsplanen för de allmänna läroverken skola

ombildas till högre allmänna läroverk, skola från och med det läsår, under vilket

den sammanlagda undervisningstiden för vederbörande uppgår till minst det

antal veckotimmar, som är fastställt för motsvarande lärare vid högre allmänt

läroverk, ombildas till övningslärarbefattningar vid sådant läroverk. En
-

Nya ordinarie

lärartjänster

m. m.

vid de allmänna

läroverken.

[148.]

Ombildning

och nyinrättande

av

övningslärarbefattningar

vid de allmänna

läroverken.

• [149.]

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Arvoden

till biträden

å rektorsexpeditionerna

vid de

allmänna

läroverken.

[ISO.]

ligt skolöverstyrelsens beräkningar skulle förutsättningen för dylik ombildning

med ingången av läsåret 1930/1931 förefinnas beträffande musiklärartjänsterna

vid allmänna läroverken i Södertälje, Eksjö, Uddevalla och Skövde

samt gymnastiklärartjänsterna vid allmänna läroverken i Eksjö, Landskrona

och Skövde, och skulle den härav påkallade ökningen av det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken uppgå till i runt tal 6,100

kronor. Departementschefen har tillstyrkt denna anslagsökning under erinran,

att innan definitivt beslut fattas angående respektiva befattningars ombildning,

givetvis måste konstateras, att undervisningstiden vid desamma i verkligheten

kommer att, på sätt skolöverstyrelsen antagit, uppgå till det för motsvarande

befattningar vid högre allmänna läroverk föreskrivna antalet veckotimmar.

Departementschefen har vidare framhållit, att ett bifall till föreliggande förslag

kommer att medföra en minskning av det antal undervisningstimmar

i övningsämnen, för vilket anslag till extra arvoden åt musiklärare och gymnastiklärare

måste beräknas.

Vad sedan angår frågan örn inrättande av ordinarie övningslärartjänster

vid de samrealskolor, som uppkommit genom statens övertagande av kommunala

mellanskolor, har departementschefen anslutit sig till skolöverstyrelsens

mening, att med inrättande av ordinarie lärarbefattningar i musik,

gymnastik och handarbete vid dylika skolor bör tills vidare anstå. Beträffande

teckningslärarbefattningar innebär förslaget, att ordinarie sådana befattningar

skola inrättas vid dem av de med ingången av läsåret 1930/1931

helt förstatligade förutvarande mellanskolorna, vid vilka antalet klassavdelningar

knappast kan beräknas under några förhållanden komma att understiga

6, nämligen samrealskolorna i Lidingö, Katrineholm, Motala, Nässjö,

Hässleholm, Trollhättan, Stora Tuna och Boden. För beredande av medel

till avlönande av ifrågavarande åtta nya teckningslärartjänster bör reservationsanslaget

till de allmänna läroverken ökas med 9,200 kronor.

Utskottet finner sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer därför,

att riksdagen må för ombildning av vissa övningslärarbefattningar

och inrättande av nya ordinarie teckningslärarbefattningar

vid av departementschefen i statsrådsprotokollet

angivna allmänna läroverk höja det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken med 15,300 kronor.

154:o) Kungl. Majit har (punkt 150) föreslagit riksdagen att höja den i

det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående posten:

arvoden till biträden å rektorsexpeditionerna, nu 38,700 kronor, med 3,000

kronor till 41,700 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 387—391 i statsrådsprotokollet.

Den ifrågasatta anslagsökningen med 3,000 kronor är en följd av den

i enlighet med 1927 års skolbeslut pågående utvidgningen av vissa äldre

läroverk samt inrättandet av nya statsläroverk.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

lil

Ett av skolöverstyrelsen framlagt förslag om höjning av arvodena åt

biträdena på rektorsexpeditionerna har departementschefen icke ansett sig

kunna förorda, enär några väsentliga förändringar i nu bestående förhållanden

icke borde ifrågasättas i avvaktan på resultaten av en av skolöverstyrelsen

och riksräkenskapsverket begärd utredning angående den ekonomiska

förvaltningen vid de allmänna läroverken och vissa andra läroanstalter.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må höja den i ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken ingående posten: arvoden till

biträden å rektorsexpeditionerna, nu 38,700 kronor, med

3,000 kronor till 41,700 kronor.

155:o) Kungl. Majit har (punkt 151) föreslagit riksdagen att höja den i

det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående posten:

bibliotekarierna, nu 31,000 kronor, med 23,600 kronor till 54,600 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 392—400 i statsrådsprotokollet.

Till beredande av arvoden åt bibliotekarier vid de allmänna läroverken

finnes sedan länge tillbaka under det till samma läroverk utgående ordinarie

reservationsanslaget uppförd en särskild anslagspost, vilken från och med

år 1920 till och med budgetåret 1928/1929 var bestämd till 16,000 kronor

samt för budgetåret 1929/1930 ökats till 31,000 kronor. Enligt Kungl.

Maj:ts beslut den 19 juni 1919 och den 16 maj 1929 tillkommer det skolöverstyrelsen

att, med iakttagande av de bestämmelser, som i ämnet äro

eller kunna varda meddelade, besluta örn anvisande av medel från ifrågavarande

anslagspost. Bibliotekariearvodenas belopp växla för närvarande

mellan i regel lägst 100 kronor och högst 600 kronor; vid en realskola utgå

allenast 75 kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1929 har skolöverstyrelsen hemställt örn utverkande

av ökade medel till arvoden åt bibliotekarier vid de allmänna läroverken

i syfte framför allt att möjliggöra en nyreglering av de nu utgående arvodena.

Det av skolöverstyrelsen framlagda förslaget innebär, att för läroverksbibliotekarierna

skulle införas ett lönesystem, enligt vilket arvodena skulle automatiskt

bestämmas alltefter de olika läroverkens storlek och deras egenskap

av högre allmänt läroverk eller realskola. Följande grunder skulle härvid

tillämpas:

vid högre allmänt läroverk med minst 600 lärjungar arvode kronor 1,250: —

» högre allmänt läroverk med mindre än 600 men

minst 400 lärjungar.................... » » 1,050: —

» högre allmänt läroverk med mindre än 400 lärjungar

.............................. » » 850: —

» realskola med minst 400 lärjungar......... » » 650: —

» » » mindre än 400 lärjungar ..... » » 450: —

Anslag till

bibliotekarier

vid de

allmänna

läroverken.

[151.]

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

De fyra redan inrättade högre flickläroverken skulle tills vidare jämställas

med realskolor med mindre än 400 lärjungar. Vid beräkning av lär jungan

talet skulle hänsyn icke tagas till lärjungar vid kommunalt gymnasium

eller kommunal gymnasielinje, ej heller till kvinnliga lärjungar, som på

vederbörande kommuns bekostnad åtnjuta undervisning vid något statens

gymnasium.

Arvodena skulle bestridas med ett särskilt ordinarie förslagsanslag, som

för ändamålet skulle uppföras i riksstaten, medan samtidigt den i reservationsanslaget

till de allmänna läroverken ingående anslagsposten å 31,000

kronor skulle uteslutas. Det nya förslagsanslaget har av överstyrelsen för

budgetåret 1930/1931 beräknats till 78,700 kronor.

Statskontoret har i princip anslutit sig till det av skolöverstyrelsen föreslagna

lönesystemet men funnit de ifrågasatta arvodesbeloppen väl höga,

samt framställt två alternativa förslag till minskning av desamma. Enligt

det första alternativet skulle arvodena minskas med omkring 25 procent till

respektive 900, 750, 600, 450 och 300 kronor. Det andra alternativet avser

en sänkning med endast omkring 20 procent och arvodenas bestämmande

för de olika läroverksgrupperna till respektive 1,000, 825, 675, 500 och 350

kronor. I båda fallen skulle de sist angivna beloppen, respektive 300 kronor

och 350 kronor, utgå jämväl vid de fyra högre flickläroverken. Anslagsbehovet

skulle enligt det första alternativet beräknas till 54,600 kronor och

enligt det andra alternativet till 61,850 kronor.

Vad först angår det föreslagna lönesystemet med arvoden, utgående efter

vissa automatiskt verkande grunder, har departementschefen ansett, att vissa

befogade invändningar kunde framställas mot detsamma. Frånsett att detta

system skulle nödvändiggöra anvisande av ett nytt förslagsanslag, syntes

honom tvekan kunna råda örn lämpligheten av att fastställa bibliotekariearvodena

enbart efter de grunder, som det föreliggande förslaget innebure.

Även andra omständigheter kunde säkerligen i många fall förtjäna beaktande,

då det gällde att rättvist avväga ifrågavarande arvoden. Departementschefen

erinrar, att skolöverstyrelsen i slutet av sin framställning själv

pekat på att i vissa fall en tilläggsersättning utöver det fastställda arvodet

kunde vara motiverad. Överstyrelsen hade visserligen tänkt sig, att dylika

tilläggsarvoden skulle kunna utgå ur det anslag till diverse utgifter vid läroverksbiblioteken,

varom överstyrelsen i annat sammanhang gjort framställning.

Departementschefen har emellertid icke ansett sig kunna nu tillstyrka

förslag till riksdagen örn beviljande av ett sådant anslag, och han finner

häri ett ytterligare stöd för sin ståndpunkt att icke förorda ett lönesystem,

som i viss mån skulle hindra ett skäligt hänsyntagande till alla omständigheter

av beskaffenhet att böra inverka på storleken av arvodena vid de

skilda läroanstalterna.

Arvodesregleringsfrågan bör enligt departementschefens mening ännu så

länge ordnas på ett sätt, som närmare ansluter sig till nu rådande förhållanden.

Den i reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående

s. 113 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

113

anslagsposten till bibliotekarierna bör, anser departementschefen, höjas med

ett icke oväsentligt belopp, och fördelningen av anslagsposten i dess helhet

borde liksom hittills ankomma på skolöverstyrelsen. Vid beräkningen av anslaget

borde den av överstyrelsen tillämpade gruppindelningen av läroverken

samt något av de föreliggande förslagen till arvoden tjäna till ledning, men

vid anslagets fördelning borde överstyrelsen icke vara ovillkorligt bunden

därvid utan kunna alltefter förhållandena jämka arvodena uppåt eller nedåt.

Departementschefen har i avseende å anslagsberäkningen anslutit sig till

statskontorets första alternativ, vilket innebär, att arvodet i medeltal för läroverk

skulle komma att utgöra 460 kronor, d. v. s. en förhöjning av det

nuvarande medeltalet med ungefär 70 procent. De i detta alternativ upptagna

arvodesbeloppen, för de olika läroverksgrupperna respektive 900, 750

600, 450 och 300 kronor, synas, framhåller departementschefen, vara väl

avvägda och torde kunna tjäna till huvudsaklig ledning vid skolöverstyrelsens

fördelning av anslaget. För budgetåret 1930/1931 skulle under nu

angivna förutsättningar erfordras ett anslag av 54,600 kronor, d. v. s. en

höjning av den nuvarande ordinarie anslagsposten å 31,000 kronor med

23,600 kronor. Departementschefen har samtidigt framhållit, att under de

närmast därefter följande budgetåren någon ytterligare ökning av sagda

anslagspost torde komma att påkallas av tillkomsten av nya samrealskolor

genom förstatligande av kommunala mellanskolor.

Utskottet vill erinra örn att 1929 års riksdag, i anledning av väckta motioner

örn förbättring av läroverksbibliotekariernas arvoden, uttalade, att

riksdagen ansåge en reglering av dessa arvoden önskvärd. Riksdagen vidtog

emellertid endast en provisorisk förbättring av bibliotekariearvodena

men uttryckte samtidigt sin förmodan, att Kungl. Maj:t skulle hava sin

uppmärksamhet riktad på frågan och icke underlåta att så snart sig göra

läte efter den ytterligare utredning, frågan kunde tarva, förelägga riksdagen

förslag i ämnet.

Sådant förslag har nu framlagts och utskottet vill, under åberopande av

1929 års riksdags ovan angivna uttalande i ämnet, tillstyrka, att en reglering

av ifrågavarande arvoden måtte komma till stånd i överensstämmelse

med de riktlinjer, som departementschefen förordat. Särskilt anser sig

utskottet böra framhålla, att vid arvodenas avvägande jämväl andra omständigheter

än läroverkens storlek och karaktär av högre allmänt läroverk

eller realskola böra tillmätas betydelse, ej minst vederbörande biblioteks

omfattning och beskaffenhet.

Då utskottet ej heller i övrigt har något att erinra mot Kungl. Maj:ts

förslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må höja den i det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken ingående posten: bibliotekarierna,

nu 31,000 kronor, med 23,600 kronor till 54,600

kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. (i sami. 8 käft. (Nr 8.) 8

Utskottets

yttrande.

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ålderstillägg

åt lärarpersonalen

vid

de allmänna

läroverken.

[152.]

Arvoden åt

extra och

vikarierande

ämneslärare

vid de allmänna

läroverken

m. m.

[153.]

Personliga

lönetillägg

åt vissa Övningslärare

vid de allmänna

läroverken.

[154.]

Extra

arvoden åt

teckningslärare

vid de

allmänna

läroverken.

[155.]

Extra

arvoden åt

gymnastiklärare

vid de

allmänna

läroverken.

[156.]

Extra

arvoden

åt musiklärare

vid de

allmänna

läroverken.

[157.]

156:o) Kungl. Maj:t har (punkt 152) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie

förslagsanslaget till ålderstillägg åt lärarpersonalen vid de allmänna

läroverken, nu 1,220,000 kronor, med 33,000 kronor till 1,253,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 401—402 i statsrådsprotokollet.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och

hemställer alltså,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

ålderstillägg åt lärarpersonalen vid de allmänna läroverken,

nu 1,220,000 kronor, med 33,000 kronor till 1,253,000 kronor.

157:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 153) föreslagit riksdagen i

fråga om arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna

läroverken m. m. kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva

utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

158:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 154) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till beredande i enlighet med av 1929 års

riksdag godkända grunder av personliga lönetillägg under

tiden 1 juli 1930—30 juni 1931 åt vissa ordinarie Övningslärare

vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret

1930/1931 ett extra förslagsanslag av 3,000 kronor.

159:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 155) föreslagit riksdagen i

fråga örn extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna läroverken kommer

utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet

härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

160:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 156) föreslagit riksdagen i

fråga örn extra arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna läroverken

kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket

utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

161 :o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 157) föreslagit riksdagen i

fråga örn extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken kommer

utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet

härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

115

162:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 158) föreslagit riksdagen i

fråga örn extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete vid de allmänna

läroverken kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;

vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

163:o) Kungl. Majit har (punkt 159) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie

förslagsanslaget till undervisning i manlig slöjd vid de allmänna

läroverken, nu 46,000 kronor, med 4,000 kronor till 50,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 405 i statsrådsprotokollet.

Den ifrågasatta höjningen sammanhänger med förstatligandet av kommunala

mellanskolor.

Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Majits förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

undervisning i manlig slöjd vid de allmänna läroverken,

nu 46,000 kronor, med 4,000 kronor till 50,000 kronor.

164:o) Kungl. Majit har (punkt 160) föreslagit riksdagen att till undervisning

i hushållsgöromål vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret

1930/1931 ett extra anslag av 7,200 kronor att efter Kungl. Majits beprövande

användas till arvoden åt lärarinnor i hushållsgöromål, beräknade efter

80 kronor för veckotimme.

Utredningen återfinnes å sid. 406—408 i statsrådsprotokollet.

I de nya undervisningsplanerna för de allmänna läroverken har bland

övningsämnena i realskolan upptagits ett ämne, vari undervisning icke tidigare

där meddelats, nämligen hushållsgöromål. Då några medel till bestridande

av kostnaderna för undervisning i hushållsgöromål icke hittills funnits

tillgängliga, hava emellertid undervisningsplanerna beträffande detta

ämne ej ännu kunnat tillämpas. Ett allmänt genomförande av undervisningsplanerna

i denna del måste, framhåller departementschefen, föregås av

en fullständig utredning angående de därmed förenade kostnaderna. Någon

sådan utredning har icke förebragts, och det förslag, som nu föreligger,

åsyftar, anför departementschefen vidare, ej heller något annat än att undervisning

i hushållsgöromål skulle försöksvis anordnas vid ett mindre antal

läroverk. Härvid skulle närmast ifrågakomma sådana samrealskolor, som

uppkommit genom ombildning av kommunala mellanskolor och vid vilka

undervisning i ämnet redan tidigare, före förstatligandet, varit anordnad.

Departementschefen förklarar sig dela skolöverstyrelsens mening om önskvärdheten

av att undervisningsplanerna på detta sätt i inskränkt omfattning

praktiskt prövas, innan de fastställas till allmän tillämpning, och då det här

Extra arvoden

åt lärarinnor

i

kvinnligt

handarbete

vid de allmänna

läroverken.

[158.]

Undervisning

i manlig

slöjd vid

de allmänna

läroverken.

[159.]

Undervisning

i hushållsgöromål

vid de allmänna

läroverken.

[160.]

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Arvoden åt

skolläkare

vid de allmänna

läroverken.

[161.]

gäller ett för den uppväxande kvinnliga ungdomen betydelsefullt undervisningsämne,

har han tillstyrkt, att anslag för ändamålet utverkas redan för

budgetåret 1930/1931. Överstyrelsen har hemställt örn ett anslag av 7,200

kronor, beräknat för 20 undervisningsavdelningar under förutsättning att

varje avdelning erhåller 4 Va timmars undervisning i veckan och att arvodet

till vederbörande timlärarinna utgår med 80 kronor för veckotimme. Häremot

har departementschefen icke haft något att erinra. I likhet med anslagen

till olika slag av Övningslärare bör, enligt departementschefens mening,

nu ifrågavarande anslag fördelas av överstyrelsen. Departementschefen

ansluter sig även i huvudsak till överstyrelsens förslag i fråga örn de villkor,

som borde uppställas i avseende å storleken av lärjungegrupperna vid

undervisningen i ämnet. Med hänsyn till anslagets natur av bestämt anslag

har emellertid förordats den jämkningen, att som villkor bör gälla, att vid

läsårets början vid undervisningen i ämnet antalet lärjungar i varje lärjungegrupp

inom viss klass icke understiger 5 samt att minst 15 lärjungar

komma på sådan lärjungegrupp, innan anslag får beviljas för undervisning

i ny grupp i ämnet i stället för, såsom överstyrelsen föreslår, innan ny

grupp för ämnet upprättas.

Med hänsyn till att ifrågavarande förslag allenast innebär en försöksanordning

i mera begränsad omfattning, som alltså, när helst så prövas lämpligt,

kan inställas, har utskottet ansett sig kunna tillstyrka förslaget. Utskottet

vill särskilt framhålla, att ett bifall till förslaget icke får anses

föregripa ställningstagandet till frågan örn praktiska bildningslinjer på realskolans

åldersstadium, beträffande vilken fråga 1927 års riksdag begärt utredning

och varom förslag i sinom tid lärer vara att förvänta.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till undervisning i hushållsgöromål vid

de allmänna läroverken anvisa för budgetåret 1930/1931 ett

extra anslag av 7,200 kronor att efter Kungl. Maj:ts beprövande

användas till arvoden åt lärarinnor i hushållsgöromål,

beräknade efter 80 kronor för veckotimme.

165:o) Kungl. Majit har (punkt 161) föreslagit riksdagen att dels i avbidan

på den proposition i ämnet, som kan varda riksdagen förelagd, för

budgetåret 1930/1931 beräkna en höjning av den i det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken ingående posten: arvoden åt skolläkare,

nu 37,325 kronor, med 3,875 kronor till 41,200 kronor;

dels ock till arvoden åt skolläkare vid de allmänna läroverken anvisa för

budgetåret 1930/1931 ett extra förslagsanslag av 60,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 408—410 i statsrådsprotokollet.

Arvodet åt skolläkarna vid de allmänna läroverken utgår dels i form av

ett fast arvode, dels såsom ett rörligt arvode, vars storlek bestämmes av

s. 117 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

117

antalet under höstterminen närvarande lärjungar vid läroverket. Från och

med budgetåret 1923/1924 har det rörliga arvodet utgått med 2 kronor för

varje dylik lärjunge. De fasta skolläkararvodena bestridas med en i det

ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående anslagspost:

Arvoden till skolläkare, vilken för budgetåret 1929/1930 utgör 37,325 kronor.

De rörliga arvodena åter gäldas från ett extra förslagsanslag, som för budgetåret

1929/1930 bestämts till 60,000 kronor.

Skolöverstyrelsen har hemställt dels örn höjning med 3,275 kronor av nyssberörda

i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående

anslagspost, dels ock om beredande av fortsatt extra anslag till bestridande

av de rörliga skolläkararvodena. I sistnämnda hänseende har överstyrelsen

anfört, att någon förhöjning av det nu utgående anslaget för

ifrågavarande ändamål icke erfordrades utan kunde detsamma upptagas till

oförändrat belopp, 60,000 kronor.

Den ifrågasatta ökningen av den i det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken ingående anslagsposten till arvoden till skolläkare

äger, såsom departementschefen framhållit, visst samband med frågan

örn nya flickläroverk, vilken fråga i annat sammanhang underställts riksdagens

prövning. Kungl. Maj:ts under denna punkt gjorda framställning,

i vad den avser nyssberörda anslagspost, kommer utskottet att framdeles

under riksdagen behandla.

Det extra förslagsanslaget till arvoden åt skolläkare har föreslagits skola

för budgetåret 1930/1931 utgå med samma belopp som för innevarande

budgetår, och häremot har utskottet icke funnit något att erinra.

Utskottet får alltså

a) anmäla, att utskottet framdeles under riksdagen kommer

att avgiva utlåtande beträffande vad Kungl. Majit under

punkt 161 föreslagit riksdagen i fråga örn den i det ordinarie

reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående

anslagsposten: arvoden åt skolläkare;

b) hemställa, att riksdagen må till arvoden åt skolläkare

vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret 1930/1931

ett extra förslagsanslag av 60,000 kronor.

166:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 162) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för upprätthållande under läsåret 1930/1931

vid ett högre allmänt läroverk i Göteborg av provårskurs

för blivande lärare vid de allmänna läroverken anvisa för

budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 14,700 kronor.

Utskottets

yttrande.

Provårskurs

i Göteborg.

[162.]

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Anordnande

genom infödda

lärare

av undervisning

i tyska

och engelska

[163.]

167:o) Kungl. Majit har (punkt 163) föreslagit riksdagen att för anordnande

genom infödda lärare av undervisning i tyska och engelska vid de

allmänna läroverken m. fl. läroanstalter anvisa för budgetåret 1930/1931 ett

extra anslag av 7,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 411—412 i statsrådsprotokollet.

jämte en i

ämnet väckt

motion.

I samband härmed har utskottet till behandling föreliaft en inom första

kammaren av herr I. Pauli väckt motion (I: 83), i vilken motion hemställts,

att riksdagen för anordnande genom infödd lärare av undervisning i franska

vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter måtte för budgetåret 1930/

1931 anvisa ett extra anslag av 3,500 kronor.

Det av Kungl. Majit föreslagna beloppet är detsamma, som för ifrågavarande

undervisning i tyska och engelska utgår under löpande budgetår.

Av statsrådsprotokollet framgår, att skolöverstyrelsen gjort framställning örn

anvisande av medel för enahanda ändamål, som av motionären ifrågasatts.

Departementschefen har funnit sig förhindrad att nu tillstyrka bifall till

denna framställning.

Motionären har till stöd för sitt yrkande anfört följande:

Undervisningen i främmande levande språk vid läroverk samt vid kommunala

och enskilda skolor genom infödda lärare har hittills, med få undantag,

meddelats endast i tyska och engelska. Vid upprepade tillfällen lia emellertid

under de gångna åren ämneskonferenserna vid olika läroverk till skolöverstyrelsen

inkommit med framställningar om liknande undervisning i

franska, och dessa ha i några fall av Kungl. Majit beviljats. Så beviljades

under vårterminen 1929 anslag till kurser i franska av infödd lärare vid

högre allmänna läroverket i Västerås, högre realläroverket i Göteborg och

statens provskola, nya elementarskolan i Stockholm. Örn sålunda redan förut

assistentundervisning i franska varit önskvärd, så synes den, som skolöverstyrelsen

framhåller i sin förnyade framställning örn saken till Kungl. Majit,

numera vara nödvändig på grund av den förändrade ställning, franskan

erhållit vid våra skolor genom de nya undervisningsplanerna för läroverken.

Ifrågavarande undervisningsplaner giva nämligen åt franskan ett vida större

utrymme än i föregående läroplaner varit tillmätt för detta språk. Sålunda

är franskan numera obligatoriskt ämne i realskolan för de lärjungar, som

skola fortsätta på gymnasiet. Vidare påbörjas studiet av ämnet å gymnasiet

numera redan i lägsta ringen, och skriftliga översättningsövningar i franska

komma att i vissa av läroverkens klasser införas i samma utsträckning som

i övriga främmande språk. Franska kan dessutom i vissa fall bli s. k. kärnämne,

och läsningen av fransk litteratur kommer att i fortsättningen få ett

större omfång än vad som tidigare varit möjligt. I lämplig utsträckning

skola åt lärjungarna lämnas anvisningar beträffande litteraturläsning på egen

hand.

Av det anförda framgår, att undervisningen i franska vid våra skolor

numera kommer att arbeta under helt andra förutsättningar än under de

gångna decennierna samt för den skull i fråga örn planläggningen bör ställas

i jämnbredd med undervisningen i de övriga främmande levande språken.

Då de infödda lärarna i såväl tyska som engelska visat sig göra en synner
-

s. 119 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

119

ligen gagnande insats, särskilt i fråga om inriktningen av undervisningen

på det i egentlig mening levande språket, talspråket, och då en liknande

anordning även för franskans vidkommande säkerligen skulle få samma

stora betydelse, har skolöverstyrelsen båda de senaste, åren föreslagit, att

undervisningen i franska måtte i nu berörda avseende likställas med undervisningen

i de övriga främmande levande språken, och har för anordnande

av assistentundervisning i franska vid statsläroverk, kommunala och enskilda

skolor begärt ett anslag av femtusen kronor.

Departementschefen förklarade sig i fjolårets statsverksproposition finna

vissa skäl tala för bifall till överstyrelsens .ovannämnda framställning men

ansåg sig dock tills vidare förhindrad att tillstyrka bifall till densamma. I

årets statsverksproposition förklarar han sig likaledes »förhindrad att nu

tillstyrka bifall». .

Sedan de ovannämnda nya kursplanerna från och med höstterminen 19/9

tratt i tillämpning, läses numera franska i alla de fem högsta klasserna i

läroverken. Det måste därför anses beklagligt, att departementschefen ännu

icke ansett tiden vara inne att bereda möjlighet till assistentundervisning i

detta språk likaväl som i de två andra kulturspråken. Detta så mycket

mera som franskans uttal och fraseologi torde bereda betydligt . större svårigheter

för svensk skolungdom än exempelvis tyskans, och en infödd lärares

biträde följaktligen är betydligt mera av behovet påkallat i fråga om det

förra språket än i fråga örn det senare. De upprepade framställningar örn

anslag till sådan assistentundervisning, vilka, som redan nämnts, under de

senaste åren ingått till skolöverstyrelsen från olika läroverk, visa ju också

att detta behov gör sig starkt gällande. Jag har därför ansett mig böra

även i år genom motion för riksdagen framlägga skolöverstyrelsens beaktansvärda

förslag i ämnet.

Vad arvodets storlek beträffar, är jag visserligen i likhet med skolöverstyrelsen

av den meningen, att arvodet för saväl de nuvarande som den

föreslagne assistenten skäligen borde utgå med något högre belopp än det

för de två förstnämnda hittills stadgade; men då Kungl. Majit icke ansett

sig kunna för närvarande förorda den av överstyrelsen föreslagna höjningen,

tillåter jag mig i fråga om den här föreslagne nye assistenten i franska

föreslå samma avlöning, som gäller för de två vid läroverken redan förut

anställda infödda språklärarna.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka, att anslag för anordnande genom

infödda lärare av undervisning i tyska och engelska vid de allmänna läroverken

beviljas jämväl för budgetåret 1930/1931 med av Kungl. Majit föreslaget

belopp. Då emellertid utskottet känt en viss tvekan, huruvida ifrågavarande

anordning verkligen länder till avsedd nytta, vore det enligt utskottets

mening önskvärt, örn genom Kungl. Majits försorg till nästa rikdag

en undersökning härutinnan skedde. Därest en sådan utredning giver till

resultat, att anslag för ändamålet bör jämväl hädanefter utgå, anser utskottet

skäligt att, på sätt motionären ifrågasatt, liknande anslag beviljas även för

undervisning i franska språket. Vid nu angivna förhållande kan utskottet

givetvis icke förorda, att anslag för sistberörda ändamål anvisas redan för

budgetåret 1930/1931, utan nödgas förty ställa sig avvisande mot motionärens

yrkande.

Utskottets

yttrande.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Motion om

anslag till

undervisning

i norska och

danska språken

vid vissa

läroanstalter.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) för anordnande genom infödda lärare av undervisning

i tyska och engelska vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter

anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extraanslag

av 7,000 kronor,

b) avslå herr Paulis ovannämnda motion (1:83).

168:o) I en inom första kammaren av herr Olof Olsson väckt motion

(1:58) har hemställts, att riksdagen måtte besluta att för undervisning i norska

och danska språket vid högre läroanstalter för budgetåret 1930/1931 bevilja

ett extra anslag å 3,000 kronor att utgå med 1,500 kronor åt vardera undervisningsgrenen

— allt under förutsättning att undervisningen meddelas

av respektive norsk eller dansk lektor vid Stockholms högskola.

Motionären har till stöd för sitt yrkande anfört följande:

Hösten 1926 inleddes förhandlingar om samarbete mellan Stockholms

högskola och föreningen Norden — en sammanslutning för nordiskt samarbete

— för åstadkommande av tillfälliga lektorat i danska och norska vid

högskolan. Enligt närmare uppgjord plan skulle lektoratens innehavare

tjänstgöra dels vid högskolan och dels vid andra läroanstalter i eller eventuellt

utom Stockholm. Samma höst ingick föreningens styrelse i skrivelse

till Kungl. Maj:t med framställning örn beredande av medel genom statsverkets

försorg för den del av lektorernas avlöning, som skulle avse deras

arbete i läroverk, seminarier och statsunderstödda högre skolor. Framställningen

tillstyrktes i huvudsak av skolöverstyrelsen men föranledde inte någon

Kungl. Maj:ts åtgärd.

Då emellertid styrelsen för föreningen Norden ansåg den föreslagna åtgärden

vara av en icke ringa betydelse för strävandet att ge svensk ungdom

en vidgad och fördjupad kännedom örn våra skandinaviska grannländers

kultur, ville den inte härmed låta den framlagda planen gå om intet.

De tidigare inledda förhandlingarna örn att vid Stockholms högskola anställa

tillfälliga lektorer i danska och norska fullföljdes därför så till vida, att

styrelsen under vårterminen 1928 till högskolan anslog nödigt belopp för

upprättande under läsåret 1928—1929 av ett lektorat i norska språket och

litteraturen. _ Styrelsen gick därvid ut ifrån, att en större del av den tjänstgöringsskyldighet,

som därmed förenades, mot särskilda avgifter skulle kunna

förläggas till högre skolor inom eller eventuellt utom Stockholm, varvid inte bara

elementär undervisning i norska språket skulle meddelas utan jämväl föredrag

hållas över ämnen rörande norsk kultur, speciellt språk och litteratur.

Denna tanke visade sig kunna helt genomföras. Ty sedan personfrågan

vunnit en lycklig lösning och anhållan gjorts hos skolöverstyrelsen, att den

måtte hos Kungl. Maj:t utverka anslag av disponibla medel som bidrag till

täckande av kostnaderna för undervisning i norska jämväl vid vissa statliga

läroanstalter, beviljades anslag.

De sålunda vidtagna åtgärderna hälsades med allmän tillfredsställelse, och

detta blev föreningen Norden en sporre att söka vidmakthålla och om möjligt

vidare utveckla det inledda arbetet. Det har lyckats styrelsen att för

nu löpande läsår trygga den ekonomiska grundvalen för ett fortsatt förord
-

s. 121 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 121

nande vid Stockholms högskola av den norske lektorn och samtidigt bereda

medel för anställande jämväl av en lektor i danska språket och litteraturen,

som under innevarande termin kommer att tjänstgöra vid högskolan och

på enahanda sätt som den norske lektorn kommer att stå till de högre skolornas

disposition.

Det har synts mig vara ett lyckligt grepp av föreningen Norden att ta

initiativ i denna fråga. Den strävan till bättre förståelse och rikare samarbete

de nordiska länderna emellan, som ligger bakom, måste söka sig fram

längs skilda vägar, och denna väg är säkerligen en av de viktigare. Det

förefaller mig därför också, som örn staten skulle ha intresse av att understödja

denna verksamhet och särskilt i den mån den söker sig ut till de

högre skolorna. Man har inom skolöverstyrelsen med ledning av föregående

års erfarenheter beräknat, att kostnaden för dylik undervisning i norska —

och således även i danska — skulle uppgå till i medeltal 150 kronor för

varje läroanstalt. Örn man räknar med ett tiotal läroanstalter i och utom

Stockholm, skulle det erforderliga anslaget uppgå till 1,500 kronor för vardera

språkgrenen.

Utskottet finner starka skäl tala för bifall till motionärens förslag, vars

förverkligande otvivelaktigt skulle komma att innebära ett betydelsefullt led

i strävandena att främja det kulturella samarbetet mellan de nordiska folken.

Genom undervisningens anknytning till Stockholms högskola synas också

betryggande garantier givna för att undervisningen kommer att handhavas

av fullt kompetenta och lämpliga lärarkrafter. Utskottet anser sig därför

böra förorda bifall till motionärens yrkande. De närmare bestämmelserna

rörande anslagets användning torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att

meddela.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med bifall till herr Olof Olssons ovannämnda

motion (1:58), för undervisning i norska och danska

språken vid högre läroanstalter för budgetåret 1930/1931 bevilja

ett extra anslag å 3,000 kronor att utgå med 1,500

kronor åt vardera undervisningsgrenen, allt under förutsättning

att undervisningen meddelas av respektive norsk eller

dansk lektor vid Stockholms högskola.

169:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 164) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom bidrag till bestridande av kostnaderna

för en svensk studiekurs i Frankrike anvisa för budgetåret

1930/1931 ett extra anslag av 3,000 kronor.

170:o) Kungl. Majit har (punkt 165) föreslagit riksdagen att såsom bidrag

till täckande av utgifter, som skola bestridas av ljus- och vedkassan vid allmänt

läroverk, anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra förslagsanslag av

215,000 kronor, därav högst 17,000 kronor må, efter Kungl. Majlis beprö
-

Utskottets

yttrande.

Studiekurs

för svenska

lärjungar i

Frankrike.

[164.]

Bidrag till de

allmänna

läroverkens

ljus- och vedkassor.

[165.]

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

vande, användas såsom bidrag till nedbringande för samtliga lärjungar av

avgifterna till nämnda kassa i sådana fall, då desamma kunna anses alltför

tyngande.

Utredningen återfinnes å sid. 413—418 i statsrådsprotokollet.

Det av Kungl. Majit nu äskade anslaget avser två från varandra bestämt

skilda ändamål. Dels skola vid samtliga läroverk obemedlade lärjungar erhålla

nedsättning i ifrågavarande avgift; dels skola vid sådana läroverk, där

denna avgift är särskilt betungande, samtliga lärjungar kunna erhålla nedsättning

i densamma. Enligt en av skolöverstyrelsen verkställd utredning,

som låg till grund för Kungl. Majits motsvarande framställning till 1928

års riksdag, erfordrades, för den händelse staten skulle lämna ljus- och vedkassorna

ett bidrag, som motsvarade de terminsavgifter, vilka enligt dittills

gällande ordning erlagts av obemedlade lärjungar, ett anslag av 330,000

kronor. Departementschefen uttalade sig för ett successivt genomförande

av befrielse från terminsavgift för obemedlade lärjungar. I anslutning härtill

hava såsom erforderliga beräknats för budgetåret 1928/1929 ett belopp

av 66,000 kronor och för budgetåret 1929/1930 ett belopp av 132,000 kronor,

motsvarande en, respektive två femtedelar av ovannämnda summa å

330,000 kronor.

Kungl. Majits nu föreliggande förslag utgår från nu angivna förutsättningar.

Ifrågavarande lärjungar skulle i överensstämmelse härmed under läsåret

1930/1931 befrias från tre femtedelar av dem eljest åliggande avgifter till

dessa kassor. Till täckande av den härigenom uppkommande bristen i

kassorna äskas nu hos riksdagen ett förslagsanslag av 198,000 kronor, motsvarande

en ökning i förhållande till budgetåret 1929/1930 med 66,000

kronor.

I fråga örn anslaget till nedsättning av terminsavgifterna till ljus- och

vedkassorna för samtliga lärjungar vid vissa läroverk påkallas en ökning

med 4,000 kronor, från 13,000 kronor till 17,000 kronor, dels därför att anslaget

redan under nuvarande förhållanden visat sig otillräckligt, dels ock

med hänsyn till den minskning av lärjungeantalet vid vissa läroverk, som

vore att motse såsom en följd av den pågående omorganisationen av det

högre skolväsendet och det började förstatligandet av ett stort antal kommunala

mellanskolor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må såsom bidrag till täckande av utgifter,

som skola bestridas av ljus- och vedkassan vid allmänt läroverk,

anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra förslagsanslag

av 215,000 kronor, därav högst 17,000 kronor må, efter

s. 123 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

123

Kungl. Maj:ts beprövande, användas såsom bidrag till nedbringande

för samtliga lärjungar av avgifterna till nämnda

kassa i sådana fall, då desamma kunna anses alltför tyngande.

171 :o) Kungl. Majit har (punkt 166) föreslagit riksdagen att till bokinköp

och bokbindning för biblioteken vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret

1930/1931 ett extra reservationsanslag av 75,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 418—419 i statsrådsprotokollet.

Bokinköp

och bokbindning

för

läroverksbiblioteken
[166.

]

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första jämte ®nc]|t

kammaren av herr Oscar Olsson väckt motion (I: 82), vari föreslagits, att motion,

riksdagen måtte till hokinköp och bokbindning för läroverksbiblioteken vid

de allmänna läroverken anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reserva
-

tionsanslag av 100,000 kronor.

Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionen.

Till bokinköp och bokbindning för lärjungebiblioteken vid de allmänna

läroverken har riksdagen på därom av Kungl. Majit gjorda framställningar

anvisat för budgetåret 1928/1929 ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor

och för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 75,000

kronor. Det förra anslaget var begränsat till att avse lärjungebiblioteken

vid de högre allmänna läroverken; beträffande anslaget för budgetåret 1929/

1930 har denna begränsning bortfallit.

Skolöverstyrelsen har nu gjort framställning örn anslag för ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1930/1931 och därvid upprepat ett tidigare framfört

önskemål om borttagande av föreskriften, att ifrågavarande anslag skulle

avse allenast MVyW^ebiblioteken, samt framhållit till stöd härför, att gränsen

mellan ett läroverks lärjungebibliotek och dess bibliotek i övrigt bleve och

borde bli alltmer flytande, varför anslagets begränsning till lärjungebiblioteken

knappast vore ägnat att tjäna något klart fattat ändamål men möjligen

att i de särskilda fallen vållade en viss tvekan angående anslagets riktiga

användning.

Vad anslagets storlek angår, har överstyrelsen, under framhållande av

vikten av att anslaget successivt höjdes till ett belopp, som möjliggjorde utgående

av understöd enligt av överstyrelsen tidigare förordade grunder (jfr

1928 års åttonde huvudtitel, punkten 150, och 1929 års åttonde huvudtitel,

punkten 164), hemställt örn en ytterligare ökning. Överstyrelsen har därvid

stannat vid att föreslå ett belopp av 100,000 kronor. I detta sammanhang

har överstyrelsen framhållit, att den av 1929 års riksdag beslutade anslagsökningen

till stor del torde komma att tagas i anspråk för de skoltyper,

som tidigare ej åtnjutit understöd av ifrågavarande anslag, och har överstyrelsen

erinrat om att även för nästa budgetår läroverkens antal kommer

att ökas. Departementschefen har anfört, att ehuru han livligt behjärtade

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Resestipendier

åt lärare

vid de allmänna

läroverken.

[167.]

Kommunala

mellanskolor.

[168.]

vikten av att läroverksbiblioteken snarast möjligt erhölle en förbättrad ställning,

det statsekonomiska läget dock nödgade honom att nu ej förorda för

ändamålet högre belopp än vad för innevarande bugetår anvisats eller alltså

75,000 kronor. På de av överstyrelsen anförda skälen har han emellertid

biträtt förslaget, att för framtiden anslaget icke skall begränsas till att avse

allenast lärjungebiblioteken utan att det skall kunna komma även läroverkens

bibliotek i övrigt till godo.

Mot den av Kungl. Majit föreslagna utvidgningen av området för anslagets

användning har utskottet intet att erinra.

Vad beträffar anslagsbeloppet, anser utskottet starka skäl tala för beredande

av ökade medel till ifrågavarande ändamål. Utskottet har dock icke

funnit sig böra förorda en så stor höjning av anslaget, som motionären

föreslagit, utan anser, att anslaget bör begränsas till 85,000 kronor.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Majits förslag

och herr Oscar Olssons ovannämnda motion (I: 82) till bokinköp

och bokbindning för biblioteken vid de allmänna läroverken

anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag

av 85,000 kronor.

172:o) I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 167) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1930/1931 anvisa

a) till resestipendier åt lärare i främmande levande språk

vid de allmänna läroverken ett extra reservationsanslag av

15,000 kronor;

b) till resestipendier åt lärare vid de allmänna läroverken,

särskilt vid de läroverk, där provårskurs är anordnad, ett

extra reservationsanslag av 6,000 kronor.

173:o) Kungl. Majit har (punkt 168) föreslagit riksdagen att minska det

ordinarie förslagsanslaget till kommunala mellanskolor, nu 1,550,000 kronor,

med 90,000 kronor till 1,460,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 421—424 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr R. Wagnsson

m. fl. (I: 141) och den andra inom andra kammaren av herr E. Laurén

m. fl. (II: 309), i vilka motioner anhållits, att riksdagen ville hos Kungl.

Majit hemställa dels örn en utredning snarast möjligt beträffande ett even
-

s. 125 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

125

tuellt förstatligande av de kvarvarande kommunala mellanskolorna; dels

ock, i avvaktan på denna utredning, örn förslag till nästkommande års

riksdag om ökat statsbidrag till dessa skolor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionen I: 141.

I riksstaten finnes uppfört ett ordinarie förslagsanslag till kommunala

mellanskolor. Detta anslag har upprepade gånger höjts allt eftersom läroanstalter

av detta slag ökats samt uppfördes i riksstaten för budgetåret 1927/

1928 med 1,710,000 kronor. Det av 1927 års riksdag beslutade successiva

förstatligandet av åtskilliga kommunala mellanskolor möjliggjorde för budgetåret

1928/1929 en minskning av anslaget, vilken minskning dock i viss

mån motvägdes därav att anslaget, enligt vad riksräkenskapsverkets budgetredovisningar

utvisade, tidigare varit för lågt beräknat och till följd därav

överskridits med betydande belopp. Med hänsyn härtill blev anslaget för

budgetåret 1928/1929 bestämt till 1,634,000 kronor, varvid beräknades, att

statsbidrag skulle kunna utgå jämväl till två eventuellt nyinrättade skolor.

Jämväl för budgetåret 1929/1930 ansågs en minskning av anslaget kunna

ifrågasättas; och i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag upptog riksdagen för

detta budgetår anslaget med ett belopp av 1,550,000 kronor. Såsom skäl

för den Kuugl. Majit nu föreslagna ytterligare minskningen av anslaget med

90,000 kronor till 1,460,000 kronor åberopas av departementschefen att anledning

funnes att vänta en något minskad tillströmning av lärjungar på

grund av ej mindre de redan nyinrättade högre läroverken för flickor än

även de kommunala flickskolor, som eventuellt kunde komma att upprättas.

Kungl. Majits förslag har icke givit utskottet anledning till erinran.

Vad beträffar motionärernas anhållan örn utredning angående förstatligande

av de kvarvarande kommunala mellanskolorna, vill utskottet erinra

örn att Kungl. Maj:ts förslag år 1927 i fråga örn kommunala mellanskolors

ombildning till allmänna läroverk avsåg ett övertagande av endast 7 skolor.

Dåvarande departementschefen hade visserligen funnit 13 sådana skolor

närmast böra ifrågakomma till förstatligande, men av statsfinansiella hänsyn

hade han nödgats inskränka sitt förslag på sätt nyss nämnts. Riksdagens

beslut åter gick ut på ett statsövertagande av icke mindre än 54 kommunala

mellanskolor. Detta övertagande skulle dock ske successivt, och ännu

återstå 25 av dessa skolor, vid vilka ombildningen icke påbörjats. 1927

års reform i förevarande avseende har alltså för närvarande icke kommit

längre än halvvägs, och verkningarna av densamma i olika hänseenden

komma följaktligen icke på åtskilliga år att bliva klart och i full utsträckning

skönjbara. Under sådana förhållanden synes det utskottet cj vara

tillrådligt att redan nu vidtaga åtgärder för ett fortskridande på denna väg.

Härmed vill utskottet icke hava sagt, att ej möjligen de synpunkter, som

Utskottets

yttrande.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Tillfällig

löneförbättring

åt lärarpersonalen

vid kommunala

mellanskolor.

[169.]

av riksdagen lades till grund för urvalet av de kommunala mellanskolor,

vilka enligt riksdagens beslut skulle ombildas till statsläroverk, skulle kunna

åberopas jämväl i fråga örn vissa av de kvarvarande kommunala mellanskolorna.

Men utskottet anser, såsom nämnt, att detta spörsmål är för

tidigt väckt. Man bör enligt utskottets mening ytterligare någon tid avvakta

resultaten av de år 1927 beslutade åtgärderna, då erfarenheten kan

lämna säkrare hållpunkter för frågans bedömande. Utskottet anser sig alltså

icke kunna förorda motionärernas yrkande om utredning i omförmälda hänseende.

Motionärerna hava vidare, i avvaktan på den av dem ifrågasatta utredningen,

påkallat framläggande av förslag till nästkommande riksdag örn

ökat statsbidrag till de kvarvarande kommunala mellanskolorna. Då någon

särskild motivering för detta yrkande icke förebragts eller några riktlinjer

för det önskade förslaget ej av motionärerna antytts, har det icke varit

möjligt för utskottet att bedöma den närmare innebörden av berörda yrkande,

och utskottet har fördenskull funnit sig icke kunna förorda detsamma.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) minska det ordinarie förslagsanslaget till kommunala

mellanskolor, nu 1,550,000 kronor, med 90,000 kronor till

1,460,000 kronor;

b) avslå herrar Wagnssons m. fl. och Lauréns m. fl. ovannämnda

motioner (I: 141 och II: 309).

174:o) Kungl. Majit har (punkt 169) föreslagit riksdagen att dels medgiva,

att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1930—30 juni 1931

utgå till lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor med följande belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

till extra ordinarie ämneslärare, Övningslärare och timlärare med belopp,

som Kungl. Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende nu

gällande grunder bestämmer; dels ock för berörda ändamål anvisa för budgetåret

1930/1931 ett extra förslagsanslag av 295,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 425 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgår för innevarande budgetår med ett belopp av 330,000 kronor.

I övrigt äro de föreslagna beloppen desamma som utgå för innevarande

budgetår.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden

1 juli 1930—30 juni 1931 utgå till lärarpersonalen vid kommunala

mellanskolor med följande belopp:

s. 127 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

127

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

» ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

» extra ordinarie ämneslärare, Övningslärare och timlärare

med belopp, som Kungl. Majit i huvudsaklig enlighet

med de i sådant hänseende nu gällande grunder bestämmer;
b)

för berörda ändamål anvisa för budgetåret 1930/1931

ett extra förslagsanslag av 295,000 kronor.

175:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 170) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till resestipendier åt lärare i främmande levande

språk vid de kommunala mellanskolorna anvisa för

budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 4,000

kronor att utgå under de villkor och bestämmelser, Kungl.

Majit kan finna gott föreskriva.

176:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 171) föreslagit riksdagen i

fråga om kommunala flickskolor kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

177:o). Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 172) föreslagit riksdagen i

fråga om tillfällig löneförbättring för tiden 1 juli 1930—30 juni 1931 till

lärarpersonalen vid kommunala flickskolor kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för

riksdagen

anmäla.

178:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 173) föreslagit riksdagen i

fråga om reservationsanslaget till privatläroverk kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat

för riksdagen

anmäla.

179:o) Kungl. Majit har (puukt 174) föreslagit riksdagen att dels medgiva,

att de av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade ändrade

grunderna i avseende å statsbidrag till de enskilda läroanstalternas vikariatska3sa

må vinna tillämpning från och med den 1 juli 1930, dels ock i riksstaten

för budgetåret 1930/1931 uppföra det ordinarie förslagsanslaget:

Bidrag till de statsunderstödda enskilda läroanstalternas vikariatskassa med

oförändrat belopp 19,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 444—452 i statsrådsprotokollet.

Resestipendier

åt lärare

i främmande

levande

språk vid

kommunala

mellanskolor.

[170.]

Kommunala

flickskolor.

[171.]

Tillfällig

löneförbättring

åt lärarpersonalen

vid kommunala

flickskolor.

[172.]

Reservationsanslaget

till privatläroverk.

[173.]

Bidrag

till de statsunderstödda

enskilda

läroanstalternas

vikariatskassa.

[174.]

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Tillfällig

löneförbättring

åt lärarpersonalen

vid privatläroverk.

[175.]

Ersättning

åt vissa

lärarinnor

vid statsunderstödda

enskilda

läroanstalter.

[176.]

De ifrågasatta ändringarna i reglementet för de enskilda läroanstalternas

vikariatskassa avse dels att genom läroanstalternas obligatoriska anslutning till

kassan tillförsäkra lärarinnorna rätt till sjukavlöning vid samtliga läroanstalter,

som åtnjuta statsunderstöd ur det å riksstatens åttonde huvudtitel

uppförda reservationsanslaget till privatläroverk, samt på samma gång förebygga,

att kassans bestånd äventyras genom frivillig avgång bland de läroanstalter,

som äro anslutna till kassan, dels att tillförsäkra två kategorier

av sjukvikarier en tryggare ställning, dels ock att låta kassans delägare

undgå förhöjda avgifter eller extra uttaxering på grund av statsmakternas

beslut om en reform av det högre undervisningsväsendet.

Departementschefen framhåller, att ett bifall till förslaget för de närmaste

åren kommer att medföra ytterst obetydliga kostnader för statsverket, vilka

kostnader sedermera komma att bortfalla.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och

hemställer alltså,

att riksdagen må

a) medgiva, att de av departementschefen i statsrådsprotokollet

förordade ändrade grunderna i avseende å statsbidrag

till de enskilda läroanstalternas vikariatskassa må

vinna tillämpning från och med den 1 juli 1930,

b) i riksstaten för budgetåret 1930/1931 uppföra det ordinarie

förslagsanslaget: Bidrag till de statsunderstödda enskilda

läroanstalternas vikariatskassa med oförändrat belopp,

19,000 kronor.

180:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 175) föreslagit riksdagen i

fråga örn tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid privatläroverk kommer

utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet

härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

181:o) Kungl. Majit har (punkt 176) föreslagit riksdagen att dels godkänna

de av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade grunderna

för ersättning m. m. åt sådana lärarinnor i övningsämnen vid statsunderstödda

enskilda högre flickskolor, som under av departemenschefen angivna

förutsättningar antingen förlora sin anställning eller erhålla minskad tjänstgöring,

dels ock till beredande av ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra

förslagsanslag av 7,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 454—461 i statsrådsprotokollet.

Av 1927, 1928 och 1929 års riksdagar fattades åtskilliga beslut i syfte

att för vederbörande lärarinnor lindra verkningarna av den med 1927 års

s. 129 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

129

omorganisation av det högre skolväsendet sammanhängande indragningen

av statsunderstödda högre flickskolor. Dessa beslut hava avsett allenast

ämneslärarinnor. Emellertid hade redan 1927 års riksdag uppmärksamheten

fäst därpå, att även övning slärarinnor kunde komma att bliva lidande

genom verkningarna av skolreformen, och riksdagen uttalade sin förväntan,

att, därest så bleve fallet, Kungl. Maj:t skulle förelägga riksdagen förslag

till åtgärder för skäligt tillgodoseende av dylika lärarinnors intressen.

Skolöverstyrelsen har nu framlagt två särskilda förslag till åtgärder från

det allmännas sida för understödjande av sådana lärarinnor i övningsämnen,

som genom avveckling av de läroanstalter, där de äro anställda, skulle

helt eller delvis förlora sina försörjningsmöjligheter. Enligt det ena av

dessa förslag skulle de förmåner i fråga örn ersättning och pension, vilka

redan tillförsäkrats ämneslärarinnor, som på grund av skolreformen kunna

komma att förlora sin anställning, under enahanda förutsättningar beredas

jämväl lärarinna i övningsämne, vilkens tjänstgöring haft sådan omfattning,

att den enligt Kungl. Maj:ts beprövande kan sägas hava utgjort hennes

väsentliga sysselsättning. För dessa förmåners utgående skulle gälla samma

villkor och bestämmelser, som tidigare fastställts beträffande ämneslärarinnor,

dock med vissa smärre avvikelser, betingade av de särskilda förhållanden,

som råda i avseende å övningslärarinnors avlöning och pensionering.

Departementschefen har tillstyrkt, att följande grunder för ersättning åt vissa

entledigade lärarinnor i övningsämnen vid statsunderstödda enskilda högre

flickskolor underställas riksdagens prövning och godkännande.

Därest på grund av gossrealskolas ombildning till samrealskola eller inrättande

av högre allmänt läroverk för flickor eller av kommunal flickskola

högre flickskola på orten till följd av bristande anslutning icke vidare kan

upprätthållas och på den grund vid flickskolan anställd lärarinna i övningsämne,

vilkens tjänstgöring haft sådan omfattning, att den enligt Kungl.

Maj:ts beprövande kan sägas hava utgjort hennes väsentliga sysselsättning,

går förlustig sin anställning, må hon, under förutsättning att hon vid början

av skolans avveckling uppnått en ålder av 50 år samt vunnit sådan

anställning, som nu angivits, vid statsunderstödd enskild läroanstalt före

den 1 mars 1927, intill dess hon fyller 60 år av statsmedel åtnjuta en

årlig ersättning uppgående till två tredjedelar av den avlöning, som hon i

sin befattning enligt gällande bestämmelser årligen i medeltal uppburit

under de senaste fem åren före början av skolans avveckling, tillfällig löneförbättring

och eventuellt utgående dyrtidstillägg däri inberäknade, samt för

tiden därefter en årlig pension till samma belopp, som skulle hava tillkommit

henne, därest hon intill uppnåendet av sistnämnda ålder varit i tjänst

vid högre flickskola med en tjänstgöringsskyldighet av samma omfattning

som hennes årliga tjänstgöring vid skolan i medeltal under do senaste fem

åren före början av skolans avveckling; skolande vad nu sagts äga tillämpning

beträffande lärarinnor vid sådana skolor, vilkas avveckling påbörjats

inom tio år, räknat från den 1 juli 1929.

Skolöverstyrelsens andra förslag beträffande övningslärarinnor vid ifrågavarande

slag av läroanstalter innebär, att ersättning skulle beredas dylik

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 8 käft. (Nr 8.) 9

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

lärarinna i sådana fall, då den skola, där hon är anställd, står under avveckling

och till följd därav hennes tjänstgöring och därmed även hennes

löneinkomster i mera väsentlig mån begränsas. Beträffande frågan, huru

stor begränsning av tjänstgöringen skall förutsättas, för att ersättning må

kunna utgå, har överstyrelsen föreslagit, att antalet undervisningstimmar

per vecka skulle med minst en femtedel understiga det timantal, som vederbörande

lärarinna årligen i medeltal fullgjort å ifrågavarande befattning

under de senaste fem åren före början av skolans avveckling. Statskontoret

åter har föreslagit den skärpning av nämnda villkor därhän att, för att ersättning

i förevarande hänseende skall utgå, antalet undervisningstimmar genom

skolans avveckling skall hava minskats med minst en tredjedel. I denna

punkt har departementschefen anslutit sig till statskontorets mening. I övrigt

har departementschefen biträtt skolöverstyrelsens förslag och till riksdagens

prövning framlagt följande förslag till grunder för ifrågavarande ersättnings

utgående:

Därest på grund av gossrealskolas ombildning till samrealskola eller inrättande

av högre allmänt läroverk för flickor eller av kommunal flickskola

högre flickskola på orten icke vidare kan upprätthållas och till följd av sistnämnda

skolas fortgående avveckling vid skolan anställd lärarinna i övningsämne,

vilkens tjänstgöring haft sådan omfattning, att den enligt Kungl. Maj:ts

beprövande kan sägas hava utgjort hennes väsentliga sysselsättning, och

som vunnit sådan anställning, som nu angivits, vid statsunderstödd enskild

läroanstalt före den 1 mars 1927, erhåller en tjänstgöring, vars omfattning

i fråga örn antalet undervisningstimmar per vecka med minst en tredjedel

understiger den, som lärarinnan årligen i medeltal haft å ifrågavarande befattning

under de senaste fem åren före början av skolans avveckling, må

hon kunna för läsår, varunder omfattningen av hennes tjänstgöring på angivet

sätt begränsats, av statsmedel tillerkännas ersättning till ett belopp,

motsvarande två tredjedelar av skillnaden mellan den stadgade minimiavlöning,

som hon uppbär för sin faktiska tjänstgöring under året, och den,

som hon skulle hava uppburit, örn hon vid ifrågavarande skola fullgjort

en tjänstgöring av den omfattning, som närmast skulle motsvara nämnda

medeltal, tillfällig löneförbättring däri inräknad, varjämte för lärarinna, som

åtnjuter nu ifrågavarande ersättning, pensionsavgifter skola utgå, såsom örn

sistnämnda tjänstgöring varit med befattningen förenad; skolande vad nu

sagts äga tillämpning beträffande lärarinnor vid sådana skolor, vilkas avveckling

påbörjats inom tio år, räknat från den 1 juli 1929.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majda förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må

a) godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet

förordade grunderna för ersättning m. m. åt sådana

lärarinnor i övningsämnen vid statsunderstödda enskilda

högre flickskolor, som under av departementschefen angivna

förutsättningar antingen förlora sin anställning eller erhålla

minskad tjänstgöring,

s. 131 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

131

b) till beredande av ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter anvisa för budgetåret 1930/

1931 ett extra förslagsanslag av 7,000 kronor.

182:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 177) föreslagit riksdagen

ifråga om understöd åt kommunala gymnasier kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat

för riksdagen

anmäla.

183:o) I en inom första kammaren av herr Oscar Olsson väckt motion

(1:84) har föreslagits, att riksdagen måtte ställa till Kungl. Maj:ts förfogande

ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor att på de villkor, Kungl. Majit

kan komma att bestämma, användas till understöd åt enskilda läroanstalter

med friare organisation av undervisningen.

Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionen.

Den föreliggande motionen åsyftar, att ekonomiskt stöd från statsmakternas

sida måtte givas åt de försök till en omläggning av undervisningsmetoderna,

som för närvarande pågå vid vissa enskilda läroanstalter. Utskottet

finner för sin del dessa strävanden synnerligen beaktansvärda. Såsom motionären

framhållit, var det inre skolarbetets omdaning en av de centrala

frågorna vid 1927 års skolreform. Spörsmålet örn, på vilka vägar staten

bör söka främja här ifrågavarande syfte, är emellertid av rätt komplicerad

natur och synes utskottet böra upptagas till bedömande i ett större sammanhang.

Utskottet anser sig kunna utgå från att denna fråga ägnas tillbörlig

uppmärksamhet av Kungl. Majit, som icke lärer underlåta att, med

beaktande av ämnets stora betydelse, i sinom tid vidtaga lämpliga åtgärder

för att frågan må föras framåt. På grund av den uppfattning, utskottet

sålunda hyser rörande bästa sättet att gagna den sak, det här gäller, kan

utskottet icke finna skäl föreligga att nu förorda beviljande av statsanslag

i enlighet med vad motionären hemställt.

Utskottet får alltså hemställa,

att herr Oscar Olssons ovannämnda motion (1:84) icke

må vinna riksdagens bifall.

184:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 178) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd åt utbildningskurser för lärarinnor

i hushållsgöromål anvisa för budgetåret 1930/1931 ett

extra anslag av 16,000 kronor att under de villkor, Kungl.

Majit må finna lämpligt föreskriva, utgå till styrelsen för

Understöd åt

kommunala

gymnasier.

[177.]

Motion om

understöd åt

enskilda läroanstal

termed

friare undervisning.

Utskottets

yttrande.

Understöd

till utbildningskurser

för lärarinnor

i hushållsgöromål.

[178.]

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Fackskolan

för huslig

ekonomi

i Uppsala.

[179.]

Understöd

till vissa

anstalter för

utbildande

av lärarinnor

i handarbete]
[ISO.

]

jämte en i

ämnet väckt

motion.

aktiebolaget Ateneum för flickor i Stockholm och till Göteborgs

allmänna folkskolestyrelse med högst 8,000 kronor

till vardera.

185:ö) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 179) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala

anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 80,000

kronor.

186:o) Kungl. Majit har (punkt 180) föreslagit riksdagen att till understöd

åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i handarbete anvisa för budgetåret

1930/1931 ett extra anslag av 19,000 kronor att under de villkor

och bestämmelser och med den fördelning, som av Kungl. Majit föreskrivas,

utgå till Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium i Göteborg

samt föreningen Handarbetets vänners och Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium

i Stockholm.

Utredningen återfinnes å sid. 465—471 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr A. Forssell väckt motion (lii 200), vari hemställts att

riksdagen i beräkningarna över anslagsbehovet till understöd åt vissa anstalter

för utbildande av lärarinnor i handarbete måtte utgå från ett beräknat

statsbidrag till Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium under

budgetåret 1930/1931 av 13,272 kronor, samt att riksdagen, till följd härav,

måtte till understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i handarbete

anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 24,772 kronor.

Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionen.

Sedan åtskilliga år har statsunderstöd utgått till tre läroanstalter för utbildande

av lärarinnor i handarbete, nämligen högre handarbetslärarinneseminariet

vid Maria Nordenfelts kvinnliga yrkesskola i Göteborg, numera

benämnt Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium i Göteborg,

Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium i Stockholm samt föreningen

Handarbetets vänners och Hulda Lundins högre slöjdseminarium i Stockholm.

På grund av en konstaterad överproduktion av handarbetslärarinnor

ifrågasatte 1927 års riksdag lämpligheten av att fortfarande med statsanslag

understödja samtliga ifrågavarande läroanstalter samt begärde en fullständig

utredning i ämnet till 1928 års riksdag. I det förslag, som Kungl. Majit

i anledning härav föreläde 1928 års riksdag, förutsattes, att statsunderstödet

till ett av seminarierna skulle komma att indragas, men lämnades öppet,

vilket seminarium, som borde drabbas av indragningen; denna fråga borde

s. 133 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

133

framdeles av Kungl. Majit prövas, sedan vissa därmed sammanhörande förhållanden

gjorts till föremål för .ytterligare undersökning och prövning. I

anslutning härtill äskades ett anslag av 22,700 kronor, vilket belopp understeg

det förut utgående med hälften, 4,400 kronor, av det lägsta av de hittillsvarande

statsunderstöden. Detta förslag godtogs av riksdagen.

I sitt sedermera till Kungl. Majit avgivna förslag till fördelning av det

av 1928 års riksdag beviljade anslaget förordade skolöverstyrelsen, att avvecklingen

skulle tillgå så, att den metodiska och pedagogiska avdelningen

av Handarbetets vänners och Hulda Lundins högre slöjdseminarium indroges,

under det att den konstnärliga avdelningen av detta seminarium, vilken

avdelning äges av föreningen Handarbetets vänner, skulle bibehållas. Vidare

skulle konstsömnadslinjen vid Andrea Eneroths seminarium indragas

och i stället förläggas till berörda konstnärliga avdelning av det förstnämnda

seminariet. Ifrågavarande omorganisation krävde emellertid en viss tid och

syntes knappast kunna hinna fullständigt avslutas under loppet av ett enda

arbetsår. I överensstämmelse med denna plan föreslog överstyrelsen en fördelning

av anslaget för budgetåret 1928/1929, som upptog oförändrade belopp

för Maria Nordenfelts och Andrea Eneroths seminarier, men för Handarbetets

vänners och Hulda Lundins seminarier ett till 4,400 kronor nedsatt

belopp. Kungl. Majit fördelade anslaget, på sätt överstyrelsen föreslagit,

med 9,000 kronor till Maria Nordenfelts seminarium, med 9,300 kronor till

Andrea Eneroths seminarium och med 4,400 kronor till Handarbetets vänners

och Hulda Lundins seminarium.

Sedan skolöverstyrelsen härefter meddelat, att omständigheter tillkommit,

som syntes giva vid handen, att överstyrelsens förut framlagda plan måhända

ej läte sig realisera, framlade den såsom ett alternativ ett annat förslag,

vilket gick ut på att Handarbetets vänners och Hulda Lundins seminarium

bibehölles oförändrat, under det att statsbidraget till Andrea Eneroths seminarium

successivt indroges. Enligt vartdera av dessa alternativ skulle för

budgetåret 1929/1930 erfordras samma belopp, som beviljats för budgetåret

1928/1929, eller 22,700 kronor. Departementschefen ansåg överstyrelsens

första alternativ innefatta den bästa formen för den nödvändiga indragningen.

Emellertid kunde det ännu icke slutgiltigt avgöras, huruvida detta

alternativ läte sig genomföras, varför frågan härom tillsvidare ansågs böra

hållas öppen. I anslutning härtill föreslog Kungl. Majit riksdagen att till

understöd åt handarbetsseminarierna för budgetåret 1929/1930 anvisa ett

extra anslag av 22,700 kronor. Denna framställning vann riksdagens bifall.

Samtidigt uttalade riksdagen den förväntan, att ett slutligt avgörande i denna

organisationsfråga skulle kunna ske inom sådan tid, att hänsyn därtill kunde

tagas vid bedömande av anslagsbehovet för ifrågavarande ändamål vid 1930

års riksdag.

Genom beslut den 16 maj 1929 fördelade Kungl. Majit, på förslag av

skolöverstyrelsen, ifrågavarande anslag sålunda: Handarbetets vänners och

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Hulda Lundins högre slöjdseminarium 4,000 kronor, Andrea Eneroths högre

handarbetsseminarium 9,700 kronor och Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium

9,000 kronor. I samband med anslagets fördelning

upptog Kungl. Majit till slutlig prövning frågan, vilket av seminarierna som

borde drabbas av den tillämnade indragningen av statsunderstödet. Sedan

det utrönts, att inga binder längre mötte för genomförandet av det av överstyrelsen

i första rummet föreslagna alternativet — ett slutförande av den

redan under arbetsåret 1928/1929 påbörjade avvecklingen av Hulda Lundins

slöjdseminarium, indragning av konstsömnadslinjen vid Andrea Eneroths

högre handarbetsseminarium och i stället samverkan mellan detta seminarium

och Handarbetets vänners lärarinnekurs — beslöt Kungl. Majit den 16 maj

1929, att vid Handarbetets vänners och Hulda Lundins högre slöjdseminarium

ingen nyintagning av elever finge ske under arbetsåret 1929/1930.

Det understöd, som under nu innevarande budgetår alltjämt utgår till sistnämnda

seminarium, avser sålunda endast att möjliggöra avslutandet av de

kurser, som påbörjats under föregående år.

För budgetåret 1930/1931 har Handarbetets vänners och Hulda Lundins

högre slöjdseminarium ej ifrågasatt något understöd. Däremot hava framställningar

örn fortsatt understöd inkommit dels från Maria Nordenfelts högre

handarbetslärarinneseminarium, dels från den nya läroanstalt, som uppstått

genom det i enlighet med skolöverstyrelsens förslag igångsatta samarbetet

mellan Handarbetets vänners lärarinnekurs och Andrea Eneroths högre

handarbetsseminarium. De av seminarierna begärda understödsbeloppen

utgöra: för Maria Nordenfelts seminarium 12,000 kronor, för Handarbetets

vänners och Andrea Eneroths seminarium, Handarbetets vänners avdelning

5,300 kronor och Andrea Eneroths avdelning 13,300 kronor, eller sammanlagt

30,600 kronor.

Skolöverstyrelsen har föreslagit, att statsbidrag skulle utgå med 9,000

kronor till Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium samt

13,000 kronor till föreningen Handarbetets vänners och Andrea Eneroths

högre handarbetsseminarium, tillhopa 22,000 kronor. Av berörda belopp

å 13,000 kronor skulle 3,200 kronor beräknas för Handarbetets vänners

avdelning av den förenade läroanstalten och 9,800 kronor för Andrea

Eneroths avdelning. Sistnämnda summa överstiger med 500 kronor det

årliga understöd, som under de senaste åren före påbörjandet av seminariernas

omorganisation tilldelats Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium;

ökningen har avsett att i någon mån uppväga den förlust, uppskattad

till i det närmaste 1,000 kronor, som åsamkats läroanstalten genom

indragningen av den förutvarande konstsömnadslinjen. Vid bifall till skolöverstyrelsens

ifrågavarande förslag skulle begränsningen av handarbetslärarinneproduktionen

medföra en besparing för statsverket av (27,100-—22,000)

= 5,100 kronor, därav 4,400 kronor redan från och med budgetåret 1928/

1929, då avvecklingen började, och allenast 700 kronor från och med budget
-

s. 135 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

135

året 1930/1931, då omorganisationen skulle vara slutförd. Departementschefen

har icke kunnat undgå att finna denna besparing vara alltför ringa,

helst man toge i betraktande att de statsunderstödda läroanstalternas antal

minskats från 3 till 2. Då överstyrelsen i sin senaste skrivelse ansett en

begränsning av liandarbetslärarinneproduktionen vara det primära och att besparingssyftet

borde komma i andra rummet, kunde han icke fullt dela

denna uppfattning. Ilan ville erinra örn att riksdagen 1927 uttryckligen

ifrågasatt lämpligheten av att med bibehållande av statsbidrag till dåvarande

storlek allenast begränsa elevantalet, och 1928 hade överstyrelsen framhållit,

att en mer betydande anslagsminskning kunde vidtagas först från och med

budgetåret 1930/1931. Till Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium

ansåge departementschefen böra liksom hittills beräknas en

summa av 9,000 kronor. För den anstalt åter, som uppstått genom samarbetet

mellan Handarbetets vänners lärarinnekurs och Andrea Eneroths

högre handarbetsseminarium, syntes man, med aktgivande å vad riksdagen

tvivelsutan åsyftat och vad jämväl överstyrelsen tillförene framhållit, böra

kunna räkna med ett mindre belopp än vad nu från överstyrelsens sida

ifrågasatts. Departementschefen har för denna anstalt beräknat en summa

av 10,000 kronor, vilket belopp med 700 kronor överstiger vad före omorganisationens

igångsättande utgick till Andrea Eneroths läroanstalt. Tillhopa

skulle alltså för ändamålet erfordras ett anslag av 19,000 kronor.

Det i motionen ifrågasatta statsbidraget å 13,272 kronor till den Enerothska

avdelningen avser att täcka den förlust, som enligt i motionen framlagda

beräkningar skulle drabba denna anstalt genom indragningsåtgärderna.

Såvitt den förebragta utredningen giver vid handen, kommer onekligen

den Enerothska avdelningen enligt Kungl. Maj:ts förslag och under förutsättning,

att det av Kungl. Majit äskade beloppet är avsett att fördelas

enligt de proportioner, överstyrelsen ifrågasatt beträffande anslaget till denna

avdelning och Handarbetets vänners lärarinnekurs — att drabbas av en icke

oväsentlig ekonomisk förlust. Utskottet vill dock framhålla, att nämnda

avdelning i nu berörda avseende befinner sig i samma situation, som åtskilliga

andra enskilda läroanstalter, vilka genom statsmakternas åtgöranden nödgats

underkasta sig organisatoriska inskränkningar. Att i varje dylikt fall staten

skulle anses ersättningsskyldig för lidna förluster torde icke kunna med fog

göras gällande. Det må även påpekas, att rätt mycken hänsyn visats den

Enerothska anstalten i det föreliggande förslaget, då den i allt fall enligt

detta förslag skulle få fortbestå, ehuru i inskränkt omfattning, under det

att tidigare planer varit å bane att helt utesluta densamma fran statsunderstöd.

Utskottet har vid övervägande av vad sålunda förekommit ansett sig

icke böra frångå Kungl. Majits förslag utan vill förorda detsamma. Skulle

Kungl. Majit vid den blivande fördelningen av anslagssumman finna skäl

föreligga att taga särskild hänsyn till den ekonomiska förlust, som beräk
-

TJ teko t te t

yttrande

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

näts komma att drabba den Enerothska anstalten, genom att avväga statsbidraget

till densamma enligt något gynnsammare grunder än ovan angivits,

har utskottet givetvis icke något att erinra däremot.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majlis förslag

och med avslag å herr Forssells ovannämnda motion (II: 200),

i vad den skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag, till understöd

åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i handarbete

anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av

19,000 kronor att under de villkor och bestämmelser och

med den fördelning, som av Kungl. Maj:t föreskrivas, utgå

till Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium

i Göteborg samt föreningen Handarbetets vänners och Andrea

Eneroths högre handarbetsseminarium i Stockholm.

Resestipen- 187:o) Kungl. Majit har (punkt 181) föreslagit riksdagen att till resestii

främmande Penc^er lärare i främmande levande språk vid privatläroverk anvisa för

levande budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 6,000 kronor att utgå

privatläro- un<^er villkor och bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

[Verk.] Utredningen återfinnes å sid. 472—473 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgår med enahanda belopp under innevarande budgetår.

Med anledning av en utav skolöverstyrelsen gjord framställning örn beredande

av resestipendier åt lärarpersonalen vid kommunala flickskolor, har

departementschefen som funnit det mindre lämpligt att redan nu, innan

nämnda skolform vunnit någon större utbredning, vare sig förorda något

särskilt för ändamålet i riksstaten uppfört anslag eller tillstyrka en ändring

av nu ifrågavarande anslags benämning i syfte att fastslå detsammas användning

jämväl för lärarpersonalen vid kommunala flickskolor — framhållit,

att, därest i något enstaka fall behov av resestipendium för någon

lärare i främmande levande språk vid kommunal flickskola skulle yppa sig,

hinder ej torde böra möta för skolöverstyrelsen att från förevarande anslag

tilldela dylik lärare, som därtill anses böra ifrågakomma, ett sådant stipendium.

En förklaring från Kungl. Majrts sida i detta hänseende torde böra

lämnas i samband med att Kungl. Majit ställde det anslag, varom nu vöre

fråga, till överstyrelsens förfogande.

Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Majits förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må till resestipendier åt lärare i främmande

levande språk vid privatläroverk anvisa för budgetåret

1930/1931 ett extra reservationsanslag av 6,000 kronor att utgå

under de villkor och bestämmelser, Kungl. Majit kan finna

gott föreskriva.

s. 137 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

137

Folkundervisningen.

188:o) Kungl. Maj:t har (punkt 182) föreslagit riksdagen att dels minska

den i det ordinarie reservationsanslaget till folkskolesemin ari erna ingående

posten: Folkskoleseminarierna, nu 1,770,000 kronor, med 70,000 kronor till

1.700.000 kronor, dels öka den i det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna

ingående anslagsposten: Stipendier för elever vid folkskoleseminarier,

nu 200,000 kronor, med 5,000 kronor till 205,000 kronor,

dels vid bifall härtill, minska det gemensamma ordinarie reservationsanslaget

till folkskoleseminarierna, nu 1,970,000 kronor, med 65,000 kronor till

1.905.000 kronor, dels ock till anordnande av studentkurser och parallellavdelningar

vid vissa folkskoleseminarier ävensom av en preparandkurs vid

folkskoleseminariet i Luleå anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag

av 65,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 474—485 i statsrådsprotokollet.

En av skolöverstyrelsen framlagd plan för folkskollärarutbildningens omfattning

under läsåret 1930/1931, som grundats på ett vidlyftigt primärmaterial

och utförts i enlighet med sedan flera år tillämpade grunder, giver

vid handen, att man för sagda läsår torde böra räkna med en intagning av

ungefär samma omfattning som under läsåret 1929/1930 eller i runt tal 470.

Den i det gemensamma ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna

ingående anslagsposten, Folkskoleseminarierna, har i riksstaten för

budgetåret 1929/1930 upptagits med ett belopp av 1,770,000 kronor, varvid

dock förutsatts, att å anslaget befintliga reservationer till ett belopp av

34.000 kronor skulle komma till användning (se prop. nr 121/1929 sid. 59).

Det verkliga medelsbehovet under innevarande budgetår torde sålunda få

beräknas till (1,770,000 + 34,000) 1,804,000 kronor. Under budgetåret 1930/

1931 har skolöverstyrelsen beräknat de på grund av seminariets i Strängnäs

successiva nedläggande uppkommande besparingarna till 20,000 kronor,

vadan den verkliga medelsåtgången under samma budgetår skulle uppgå

till 1,784,000 kronor. Med hänsyn till förefintliga reservationer ävensom

till det förhållandet, att under läsåret 1930/1931 ett icke ringa antal tjänster

torde komma att hållas vakant, har skolöverstyrelsen ansett sig böra

föreslå ett anslag av 1,750,000 kronor, alltså i runt tal 35,000 kronor under

det beräknade medelsbehovet. Departementschefen har emellertid ansett

sig böra undersöka, huruvida icke den å anslaget förefintliga reservationen

skulle kunna utnyttjas i större utsträckning än vad överstyrelsen föreslagit.

Enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning för budgetåret 1928/1929

uppgick behållningen å det ''gemensamma reservationsanslaget till folkskoleseminarierna

vid utgången av sagda budgetår till i runt tal 135,000 kronor.

Härav skulle, såsom förut erinrats, under budgetåret 1929/1930 förbrukas

Ordinarie

anslaget till

folkskoleseminarierna

m. m.

[182.]

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ett belopp av 34,000 kronor. Vid ingången av budgetåret 1930/1931 skulle

man alltså hava att räkna med en reservation å anslaget av i runt tal

100,000 kronor. Med hänsyn såväl härtill som ock till vakanssättningen av

tjänster torde man enligt departementschefens förmenande kunna nöja sig

med att i riksstaten för budgetåret 1930/1931 upptaga ifrågavarande anslag

med ett belopp av 1,700,000 kronor, innebärande en minskning i förhållande

till nu löpande budgetår med 70,000 kronor.

Ifråga örn anslagsposten till stipendier har skolöverstyrelsen, med hänsyn

till det ökade elevantalet, hemställt örn en höjning från 200,000 kronor med

7,700 kronor till 207,700 kronor. Departementschefen anser sig kunna förorda

en ökning av anslaget till 205,000 kronor.

Det extra reservationsanslaget till studentkurser och parallellavdelningar

är i riksstaten för innevarande budgetår upptaget med ett belopp av 59,000

kronor. De verkliga kostnaderna under samma tid hava emellertid beräknats

till ungefär 69,000 kronor, vadan ett belopp av 10,000 kronor skulle bestridas

med å anslaget befintliga reservationer. Dessa uppgingo enligt riksräkenskapsverkets

budgetredovisning vid utgången av budgetåret 1928/1929

till något över 17,000 kronor. Örn, såsom nyss nämnts, härav under innevarande

budgetår användes ett belopp av 10,000 kronor, skulle man vid

ingången av budgetåret 1930/1931 hava att räkna med en reservation å anslaget

av ungefär 7,000 kronor. För sagda budgetår har överstyrelsen beräknat

kostnaderna för här ifrågavarande ändamål till i avrundat tal 69,500

kronor, varav 65,000 kronor skulle anvisas å riksstaten och återstoden, 4,500

kronor, bestridas med tillgängliga reservationer.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och

hemställer alltså,

att riksdagen må

a) minska den i det ordinarie reservationsanslaget till

folkskoleseminarierna ingående posten: Folkskoleseminari
erna,

nu 1,770,000 kronor, med 70,000 kronor till 1,700,000

kronor,

b) öka den i det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna

ingående anslagsposten: Stipendier för

elever vid folkskoleseminarier, nu 200,000 kronor, med

5,000 kronor till 205,000 kronor,

c) vid bifall härtill, minska det gemensamma ordinarie

reservationsanslaget till folkskoleseminarierna, nu 1,970,000

kronor, med 65,000 kronor till 1,905,000 kronor,

d) till anordnande av studentkurser och parallellavdelningar

vid vissa folkskoleseminarier ävensom av en preparandkurs

vid folkskoleseminariet i Luleå anvisa för budgetåret

1930/1931 ett extra reservationsanslag av 65,000

kronor.

s. 139 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

139

189:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 183) hemställer utskottet,

torerna vid

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- vissa folk
°

’ skol686IT)i
getår

ägt rum, till bestridande av hyresersättning till rek- narier.

torerna vid folkskoleseminarierna i Linköping, Skara, Kal- [183.]

mar, Lund, Karlstad och Umeå, utan rätt för sagda rektorer

att å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg, anvisa för

budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 15,000 kronor.

190:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 184) hemställer ut- Hyresbidrag

skottet, folkskole
att

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- seminarierna

„ i , -i i 1 Stockholm

getår ägt rum, för beredande av hyresbidrag till lärare vid och Göte_

folkskoleseminarierna i Stockholm och Göteborg, utan rätt borg.

för vederbörande lärare att å ifrågavarande hyresbidrag åt- [184.]

njuta dyrtidstillägg, anvisa för budgetåret 1930/1931 ett

extra förslagsanslag av 14,000 kronor.

l91:o) 1 enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 185) hemställer L£^ole‘d

utskottet, seminarierna

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- s^h(^]e18ok

getår ägt rum, såsom bidrag till bestridande av kostnaderna skolor,

för sådana studiebesök vid folkskolor, vilka lärare vid folk- [185.]

skoleseminarierna företaga för att inhämta kännedom örn

folkskolor av olika slag inom Sverige, för budgetåret 1930/1931

anvisa ett extra reservationsanslag av 4,000 kronor.

192:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 186) hemställer ut6bdmngs
utskottet,

lärare vid

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- hjälpklasser

° för psykiskt

getår ägt rum, efterblivna

a) för anordnande vid folkskoleseminariet i Stockholm barn.

av en utbildningskurs för lärare vid hjälpklasser för psykiskt [186.]

efterblivna barn anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra

reservationsanslag av 8,000 kronor att utgå i enlighet med

de bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott meddela;

b) medgiva, att av de medel, som äro avsedda till

arvode åt föreståndaren för de vid folkskoleseminariet i

Stockholm anordnade prov årskurser, må till rektor vid

nämnda seminarium för ledning av ifrågavarande utbildningskurs

utbetalas ersättning med högst 300 kronor, att

utgå enligt de närmare grunder, Kungl. Majit kan komma

att bestämma.

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

reservationsanslaget

till

statens småskoleseminarier.

[187.]

Verksamheten

vid statens

småskoleseminarium

i Hagaström.

[188.]

193:o) Kungl. Maj:t har (punkt 187) föreslagit riksdagen att öka det

ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminarier, nu 150,000

kronor, med 23,000 kronor till 173,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 489—490 i statsrådsprotokollet.

Det beräknade anslagsbehovet för statens småskoleseminarier i Haparanda,

Murjek och Lycksele under budgetåret 1929/1930 utgjorde 174,000 kronor.

Emellertid hade det visat sig, att å anslaget vid slutet av budgetåret 1927/

1928 uppstått en reservation å 63,551 kronor. För budgetåret 1928/1929

beräknades härav ett belopp av 34,000 kronor bliva taget i anspråk.

Vid slutet av sistnämnda budgetår skulle således återstå en reservation å

anslaget av omkring 29,000 kronor. Med hänsyn härtill befanns anslaget

för budgetåret 1929/1930 kunna bestämmas till 150,000 kronor, vilket innebar,

att 24,000 kronor av reservationen skulle åtgå under sistnämnda budgetår.

Till budgetåret 1930/1931 skulle alltså kvarstå 5,000 kronor av reservationen.

Medelsbehovet för ifrågavarande ändamål under budgetåret 1930/1931 uppskattas

till i runt tal 176,000 kronor. Skolöverstyrelsen, som räknat med att

reservationen å anslaget vid utgången av budgetåret 1928/1929 skulle utgöra

29,000 kronor och att därav under budgetåret 1929/1930 skulle tagas i anspråk

24,000 kronor, har, med beaktande av att Kungl. Majit för särskilt

ändamål disponerat 1,925 kronor av anslaget, utgått från att för budgetåret

1930/1931 skulle såsom reserverade medel finnas tillgängliga 3,000 kronor,

varför därutöver skulle erfordras ett anslag av 173,000 kronor. Nu

förhåller det sig så, att reservationen å anslaget vid utgången av budgetåret

1928/1929 enligt budgetredovisningen utgör omkring 2,000 kronor mera —

eller 31,190 kronor 81 öre — än överstyrelsen förutsatt. Men departementschefen

har likväl anslutit sig till överstyrelsens förslag, att anslaget måtte

höjas med 23,000 kronor till 173,000 kronor, då han funnit önskvärt att

hava ett mindre belopp disponibelt för ändamål, som ej hänföra sig till det

ordinarie medelsbehovet.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och

hemställer alltså,

att riksdagen må öka det ordinarie reservationsanslaget

till statens småskoleseminarier, nu 150,000 kronor, med

23,000 kronor till 173,000 kronor.

194:o) Kungl. Majd har (punkt 188) föreslagit riksdagen att för uppehållande

av verksamheten vid statens småskoleseminarium i Hagaström för

budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 37,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 491—492 i statsrådsprotokollet,

För budgetåret 1929/1930 uppskattades anslagsbehovet för seminariet

till 37,500 kronor. Då emellertid reservationerna å anslaget vid slutet av

s. 141 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr S.

141

budgetåret 1927/1928 uppgingo till 28,566 kronor 64 öre och härav skulle

för budgetåret 1928/1929 tagas i anspråk 17,685 kronor, beräknades, att

den 1 juli 1929 skulle finnas reservationer till belopp av omkring 10,800

kronor. Under förutsättning att härav användes 10,500 kronor till driftkostnader

för seminariet, ansågs ett ytterligare belopp för ändamålet å allenast

27,000 kronor erforderligt för budgetåret 1929/1930, vilket belopp också

på förslag av Kungl. Majit beviljades av 1929 års riksdag.

Seminariets anslagsbehov för budgetåret 1930/1931 uppskattas av överstyrelsen

till samma belopp som för löpande budgetår eller 37,500 kronor.

Då enligt verkställda beräkningar knappast någon reservation å anslaget

torde vara att påräkna för här ifrågavarande ändamål vid utgången av

innevarande budgetår, har departementschefen funnit det vara nödvändigt

att, såsom överstyrelsen föreslagit, höja anslaget för budgetåret 1930/1931

till 37,500 kronor.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Majits förslag och

hemställer alltså,

att riksdagen må för uppehållande av verksamheten vid

statens småskoleseminarium i Hagaström för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 37,500

kronor.

l95:o) Kungl. Majit har (punkt 189) föreslagit riksdagen att dels minska Understöd åt

det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt småskoleseminarier, nu 320,000

kronor, med 10,000 kronor till 310,000 kronor;

dels ock medgiva, att där av landsting eller stad, som ej i landsting deltager,

upprättat småskoleseminarium, vilket åtnjuter statsunderstöd, under

tiden 1 juli 1930—30 juni 1931 nedlägges eller ordinarie lärare vid dylikt

seminarium eljest genom inskränkning av verksamheten blivit för seminariet

obehövlig, statsbidrag likväl må efter Kungl. Majits beprövande kunna utgå

för nämnda tid till belopp, motsvarande grundlön och ålderstillägg ävensom

tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg till sådana ordinarie lärare, som

genom nedläggandet eller inskränkningen ej längre erfordras för seminariets

uppehållande; ägande Kungl. Majit därvid för varje särskilt fall bestämma

det antal lärare, för vilkas avlönande statsbidrag må utgå, samt meddela

de villkor och bestämmelser, Kungl. Majit eljest finner gott föreskriva.

Utredningen återfinnes å sid. 492—494 i statsrådsprotokollet.

småskole
seminarier.

[189.]

Minskningen i anslagsbehovet har föranletts av den inskränkning i småskoleseminariernas

verksamhet, som ägt rum under avvaktan på ett avgörande

beträffande frågan om statens övertagande av småskollärarutbildningen.

Det av Kungl. Majit föreslagna medgivandet med avseende å utgåendet

av statsbidrag efter seminarieiudragning är av samma innebörd som det,

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Stipendier

åt elever vid

småskoleseminarier.

[190.]

vilket lämnades av 1928 års riksdag för tiden 1 juli 1928—30 juni 1930.

Detta medgivande har nu ansetts böra utsträckas jämväl till budgetåret

1930/1931. I enlighet med av skolöverstyrelsen framställd begäran har i

medgivandet föreslagits skola göras den formella ändringen, att det uttryckligen

angives, att även tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg av statsmedel

skola utgå.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och

hemställer alltså,

att riksdagen må

a) minska det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt

småskoleseminarier, nu 320,000 kronor, med 10,000 kronor

till 310,000 kronor;

b) medgiva, att där av landsting eller stad, som ej

i landsting deltager, upprättat småskoleseminarium, vilket

åtnjuter statsunderstöd, under tiden 1 juli 1930—30 juni

1931 nedlägges eller ordinarie lärare vid dylikt seminarium

eljest genom inskränkning av verksamheten blivit för seminariet

obehövlig, statsbidrag likväl må efter Kungl. Maj:ts

beprövande kunna utgå för nämnda tid till belopp, motsvarande

grundlön och ålderstillägg ävensom tillfällig löneförbättring

och dyrtidstillägg till sådana ordinarie lärare,

som genom nedläggandet eller inskränkningen ej längre erfordras

för seminariets uppehållande; ägande Kungl. Majit

därvid för varje särskilt fall bestämma det antal lärare, för

vilkas avlönande statsbidrag må utgå, samt meddela de

villkor och bestämmelser, Kungl. Majit eljest finner gott

föreskriva.

196:o) Kungl. Majit har (punkt 190) föreslagit riksdagen att minska det

ordinarie reservationsanslaget till stipendier åt elever vid småskoleseminarier,

nu 72,000 kronor, med 7,000 kronor till 65,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 494—495 i statsrådsprotokollet.

Minskningen i anslagsbehovet har uppkommit därigenom, att numera

landstingsseminarierna i Öjebyn, Skellefteå och Kristianstad blivit nedlagda,

och därigenom elevantalet vid småskoleseminarierna ytterligare kommer att

— åtminstone under den närmaste tiden — något minskas.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Majits förslag och

hemställer alltså,

att riksdagen må minska det ordinarie reservationsanslaget

till stipendier åt elever vid småskoleseminarier, nu

72,000 kronor, med 7,000 kronor till 65,000 kronor.

s. 143 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

143

197:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 191) hemställer utskottet,

ring för

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- ^are^vid

getår ägt rum, skolesemi
a)

besluta, att tillfällig löneförbättring för lärare vid »aner

småskoleseminariet*, som inrättats av landsting eller stad, [191-i

sorn ej i landsting deltager, skall för budgetåret 1930/1931

utgå med 8/* av det belopp, som må tillkomma motsvarande

lärare vid folkskoleseminariernas övningsskolor och vid statens

småskoleseminarier;

b) för sådant ändamål anvisa för budgetåret 1930/1931

ett extra förslagsanslag av 49,000 kronor.

198:o)

skottet,

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 192) hemställer ut
att

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till allmänna fortbildningskurser för lärare

vid egentliga folkskolor och småskolor för budgetåret 1930/

1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 60,000 kronor

att utgå enligt Kungl. Maj:ts bestämmande och på de villkor,

Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Fortbildningskurser

för lärare vid

egentliga

folkskolor

och småskolor.

[192.]

199:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 193) hemställer ut- ^^t^are

skottet, vid till folkr
ätt

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- gen förande

getår ägt rum, till resestipendier åt lärare vid de av depar- läroanstalter,

tementschefen i statsrådsprotokollet angivna, till folkunder- [193.]

visningen hörande läroanstalter anvisa för budgetåret 1930/

1931 ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor att utgå

enligt de villkor och bestämmelser, Kungl. Majit kan finna

gott föreskriva.

200:o) I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 194) hemställer ut- ei.™gför

skottet, expenser åt

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till tilläggsersättning för expenser åt folk- [194]

skolinspektörer för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra

anslag av 10,400 kronor.

201 :o) Kungl. Majit har (punkt 195) föreslagit riksdagen att till gratilikationer

åt de för gymnastikundervisningen vid folk- och småskolor, fort- spektörerna

sättningsskolor, högre folkskolor samt läroanstalter för dövstumma och

blinda anställda inspektörerna för budgetåret 1030/1931 anvisa ett extra an- visningen

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

vid vissa

skolor

[195.]

jämte två i

ämnet väckta

motioner.

slag av 20,000 kronor att utgå enligt grunder, som av Kungl. Maid bestämmas.

Utredningen återfinnes å sid. 499—502 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herr J. J. E. Weijne m. fl. väckt motion

(II: 184), vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

måtte anhålla örn förslag till nästkommande riksdag angående inrättandet

av en central konsulentverksamhet för gymnastik med lek och idrott i folkskolor

m. fl. undervisningsanstalter samt i samband därmed den nuvarande

gymnastikinspektionens avskaffande,

dels ock en inom andra kammaren av herr E. Laurén väckt motion (II:

310), i vilken motion hemställts, att riksdagen måtte höja det av Kungl.

Maj:t begärda extra anslaget till gratifikationer åt de för gymnastikundervisningen

vid folk- m. fl. skolor anställda inspektörerna för budgetåret 1930/

1931 med 10,000 kronor till 30,000 kronor att utgå enligt grunder, som av

Kungl. Maj:t bestämmas.

I anledning av motion (II: 106) anvisade 1926 års riksdag till gratifikationer

åt de för gymnastikundervisningen vid folk- och småskolor, fortsättningsskolor,

högre folkskolor samt läroanstalter för dövstumma och blinda

anställda inspektörerna ett extra anslag av 20,000 kronor för budgetåret

1926/1927 att utgå enligt grunder, som av Kungl. Maj:t bestämdes. Vid

anslagets beviljande erinrade riksdagen, att ifrågavarande inspektörer för

sitt arbete icke åtnjöte annan gottgörelse än rese- och traktamentsersättning.

Då denna gottgörelse genom det nya resereglementets bestämmelser blivit

betydligt nedsatt, syntes det riksdagen med rättvisa och billighet förenligt,

att inspektörerna genom ersättning i annan form hölles skadeslösa för den

förlust, de genom det nya resereglementets införande kommit att lida.

Enahanda belopp beviljades sedermera av riksdagen för vartdera av budgetåren

1927/1928 och 1928/1929.

Till 1929 års riksdag framlade Kungl. Maj:t förslag rörande en omläggning

av gymnastikinspektionen. Förslaget, som innebar, att de nuvarande

gymnastikinspektörerna skulle indragas och sju ordinarie gymnastikkonsulentbefattningar

i stället inrättas, vann emellertid ej riksdagens bifall. Riksdagen

uttalade bl. a., att den nuvarande ordningen på detta område borde

tills vidare bibehållas oförändrad samt anvisade även för budgetåret 1929/

1930 ett extra anslag av 20,000 kronor till gratifikationer åt gymnastikinspektörerna.

Anslagen hava plägat av Kungl. Maj:t fördelas under respektive budgetårs

senare hälft. Vid den senaste fördelningen, som skedde den 7 mars 1929,

tillämpades följande fördelningsgrunder, vilka dock endast tjänade till ledning

vid beräkning av gratifikationsbeloppets slutsumma.

s. 145 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

145

Varje inspektör skulle erhålla a) ett grundarvode av 150 kronor för efifolkskolinspektörsområde

samt därutöver 75 kronor för varje ytterligare folkskolinspektörsområde,

som hans distrikt omfattade; b) 5 kronor för varje

förrättningsdag; c) 15 kronor för varje instruktionsmöte; d) ersättning i viss

utsträckning för löneavdrag å innehavd ordinarie tjänst vid tjänstledighet

för inspektörsuppdragets fullgörande.

Skolöverstyrelsen har nu i skrivelse den 31 augusti 1929 hemställt, att

för ifrågavarande ändamål måtte för budgetåret 1930/1931 beviljas anslag

med ett till 30,000 kronor förhöjt belopp, varigenom en ökning av gratifikationernas

belopp skulle möjliggöras från i genomsnitt omkring 1,300

kronor till omkring 2,000 kronor. Överstyrelsen har särskilt framhållit, att

det nuvarande anslaget ej lämnade tillgång att giva inspektörerna full ersättning

för mistade löneförmåner vid annan befattning under tjänstledighet

för inspektörsuppdragets utförande, samt såsom sin mening uttalat, att

dylik ersättning borde utgå oavkortad. Departementschefen har förklarat

sig för sin del nu icke vara beredd att förorda en ökning av anslaget i

syfte att genomföra en omläggning av grunderna för bestämmande av

gratifikationernas belopp. Vad särskilt beträffade överstyrelsens uppfattning,

att ersättning för mistade löneförmåner vid annan tjänst borde under alla

förhållanden utgå till fulla beloppet, kunde departementschefen icke dela

densamma. Frågan örn och i vilken utsträckning sådan ersättning må

ifrågakomma, syntes honom böra prövas från fall till fall efter omständigheterna.

Departementschefen har i anslutning härtill föreslagit, att anslaget

för budgetåret 1930/1931 bestämmes till samma belopp som för budgetåret

1929/1930.

Till stöd för det i motionen II: 310 framförda yrkandet har åberopats

skolöverstyrelsens i ämnet förebragta motivering.

I motionen II: 184 har till stöd för det därstädes framförda yrkandet anförts

följande:

• Frågan om omläggning av den statliga gymnastikinspektionen vid folkskolor

m. fl. undervisningsanstalter har sedan länge varit aktuell. Efter

att först ha upptagits av 1915 års gymnastikkommitté, har därefter såväl

skolöverstyrelsen som 1924 och 1927 års gymnastiksakkunniga behandlat

frågan. Slutligen hemställde 1928 års riksdag örn framläggande av förslag

i ämnet. Riksdagen tänkte sig därvid inrättandet av konsulentbefattningar

för undervisningen i gymnastik med lek och idrott vid folkskolorna samt

vissa andra läroanstalter.

Med anledning av 1928 års riksdagsskrivelse framställde Kungl. Maj:t

proposition till förra årets riksdag. I propositionen föreslogs inrättandet

av sju gymnastikkonsulentbefattningar. Kostnaden härför beräknades till

82,000 kronor per år, varav lön 42,000 kronor och reseersättning 40,000

kronor. Härtill skulle emellertid komma såväl tillfällig löneförbättring som

dyrtidstillägg. Till jämförelse kan nämnas, att de nuvarande gymnastikinspektörernas

resekostnader uppgå till omkring 50,000 kronor per budgetår,

samt att riksdagen under de senare åren anslagit ett årligt belopp av 20,000

kronor till gratifikationer åt nämnda befattningshavare.

Bihang Ull riksdagens protokoll 1930. 0 sami. 8 käft. (Nr 9.)

10

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Riksdagen avslog emellertid propositionen med stora majoriteter i båda

kamrarna samt anslog även för innevarande budgetår 20,000 kronor till

gratifikationer åt gymnastik inspektörer.

Avslaget torde icke ha haft sin grund i någon önskan att bibehålla den

nuvarande gymnastikinspektionen. I stället var det säkerligen rädsla för

tillskapandet av en ny och dyrbar organisation, som var motivet för ställningstagandet.

Denna organisation hade dessutom givits så vidsträckta

uppgifter, att man med en till visshet gränsande sannolikhet kunde säga,

att krav på anställandet av ytterligare befattningshavare mycket snart skulle

komma att framställas. Sålunda hette det i departementschefens anförande

till statsrådsprotokollet, att konsulenterna skulle ha till sin huvudsakliga

uppgift att genom upplysnings- och instruktionsverksamhet främja arbetet

för fysisk fostran såväl i det egentliga skolarbetet inom folkundervisningsanstalterna

som ock, och detta vore icke det minst viktiga, inom det frivilliga

gymnastik- och idrottslivet i vårt land. Denna vidsträckta uppgift

skulle säkerligen kunna ge arbete åt en konsulent i varje län, ja t. o. m.

inom varje inspektionsområde.

Under debatten i första kammaren gav också herr Olof Olsson uttryck

åt den meningen, att man hade mycket svårt att få något riktigt grepp

på konsulenternas funktioner. Han meddelade vidare, att han kunde vara

med om tre konsulenter men tillkännagav även vissa sympatier för tanken

på en rikskonsulent.

Enligt vårt förmenande bör gymnastikinspektionen snarast avskaffas och

detta arbete övertagas av statens folkskoleinspektörer. Samtidigt härmed

bör man dock skapa en central konsulentverksamhet för gymnastik med

lek och idrott i folkskolorna och vissa andra läroanstalter. Denna organisation

måste emellertid från början erhålla så fasta och begränsade uppgifter,

att någon fara för en senare större utgiftsökning icke kan föreligga.

I stället torde det vara möjligt att på detta område vinna en avsevärd

besparing. Som redan antytts, uppgå de årliga kostnaderna för gymnastikinspektionen

till omkring 70,000 kronor, och i årets statsverksproposition

meddelas, att skolöverstyrelsen velat höja detta belopp med ytterligare

10,000 kronor. En central konsulentverksamhet skulle säkerligen kunna

bedrivas för en väsentligt lägre kostnad.

Närmast till hands torde ligga att inrätta en rikskonsulentbefattniug.

Innehavaren av nämnda tjänst skulle få till huvudsaklig uppgift att vara

de olika skoldistrikten till tjänst med råd och upplysningar vid inrättandet

av nya gymnastiklokaler samt inköp av gymnastikmateriel. Dessutom borde

han stå till förfogande för instruktionsmöten i olika delar av landet. Möjligen

skulle han för att fylla dessa uppgifter behöva ha vid sin sida en

eller två biträdande konsulenter. Vi vilja icke ta någon bestämd ståndpunkt

i detta avseende men framhålla som ett oeftergivligt krav, att organisationen

gives den karaktär, att en starkare utsvällning icke behöver befaras,

samt att besparing uppstår i jämförelse med nu utgående kostnader

för gymnastikinspektionen.

Utskottets

yttrande.

Utskottet har icke funnit tillräckliga skäl föreligga att mot Kungl. Maj:ts

förslag tillstyrka beviljande av högre anslag till gratifikationer åt gymnastikinspektörerna

än det nu utgående eller 20,000 kronor. Utskottet anser

sig alltså böra avstyrka den av herr Laurén väckta motionen (II: 310).

Vad angår herr Weijnes m. fl. motion (II: 184) har den upptagit vissa

s. 147 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

147

tankar, som framkommo under förra årets riksdagsförhandlingar i samband

med frågan örn gymnastikinspektionens omläggning. Utan att utskottet nu

vill taga ställning till spörsmålet, huruvida en omorganisation i överensstämmelse

med de av motionärerna angivna riktlinjerna innebär den lämpligaste

lösningen av förevarande spörsmål, anser utskottet dock, att motionärernas

förslag äger så stort intresse, att det bör göras till föremål, för

närmare utredning och prövning. Utskottet vill därför förorda, att riksdagen

hos Kungl. Majit anhåller om verkställande av utredning, huruvida och på

vad sätt den nuvarande gymnastikinspektionen bör ersättas av inspektion

genom statens folkskolinspektörer jämte en central konsulentorganisation för

gymnastik med lek och idrott i här förevarande undervisningsanstalter samt

om framläggande för riksdagen av d.et förslag, vartill Kungl. Majit finner

berörda utredning föranleda.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Majits förslag samt med avslag

å herr Laurens ovannämnda motion (II: 310) till gratifikationer

åt de för gymnastikundervisningen vid folk- och småskolor,

fortsättningsskolor, högre folkskolor samt läroanstalter

för dövstumma och blinda anställda inspektörerna för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra anslag av 20,000 kronor

att utgå enligt grunder, som av Kungl. Majit bestämmas;

b) i anledning av herr Weijnes m. fl. ovannämnda motion

(lii 184), i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl.

Majit täcktes låta verkställa utredning, huruvida och på vad

sätt den nuvarande gymnastikinspektionen i folk- och småskolor

m. fl. undervisningsanstalter bör ersättas av inspektion

genom statens folkskolinspektörer jämte en central konsulentorganisation

för gymnastik med lek och idrott, samt för riksdagen

framlägga det förslag, vartill Kungl. Majit finner utredningen

föranleda.

202:o) Kungl. Majit har (punkt 196) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie

förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid folkskolor, nu 49,500,000

kronor, med 700,000 kronor till 50,200,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 502—504 i statsrådsprotokollet.

Liksom under en följd av år tidigare har till grund för beräkhingen av

anslagsbehovet lagts från folkskolinspektörerna inhämtade uppgifter å de

belopp, som av dem i statsbidrag tillstyrkts under senaste kalenderår. Härtill

har lagts en summa, som ansetts tillräcklig att täcka den ökning i anslagsbehovet,

som bomme att föranledas av nyinrättade tjänster och intjänade

ålderstillägg fram till det läsår, som komma att motsvara det budgetår,

för vilket det beräknade anslaget är avsett, sålunda en tidrymd av

Statsbidrag

till avlöning

åt lärare vid

folkskolor.

[196.]

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Motioner

angående

kostnaderna

för folkskoleväsendet.

Provisorisk

avlöningsförbättring

åt lärare vid

folk- och småskolor
[197.

]

jämte tre i

ämnet väckta

motioner.

omkring två år. Med tillämpning av dessa beräkningsgrunder skulle under

budgetåret 1930/1931 erfordras ett anslag av 50,067,000 kronor, vilket belopp

skolöverstyrelsen emellertid med hänsyn till beräkningarnas ovisshet

begränsat till 50,500,000 kronor. Departementschefen har ansett en ytterligare

sänkning av beloppet böra ske till 50,200,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

avlöning åt lärare vid folkskolor, nu 49,500,000 kronor, med

700,000 kronor till 50,200,000 kronor.

203:o) Beträffande två likalydande motioner, väckta, den ena inom första

kammaren av herr S. H. Kvarnzelius m. fl. (I: 9) och den andra inom andra

kammaren av herr C. G. Ekman m. fl. (II: 9) örn anslag till utjämning av

kostnaderna för uppehållandet av folkskoleväsendet kommer utskottet att

framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom

skolat för riksdagen

anmäla.

204:o) Kungl. Majit har (punkt 197) föreslagit riksdagen att till provisorisk

avlöningsförbättring åt lärare vid folk- och småskolor, att utgå enligt

samma grunder, som av riksdagen beslutats för budgetåret 1929/1930, bevilja

för budgetåret 1930/1931 ett extra förslagsanslag av 5,720,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 504 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

av herr N. J. F. Almkvist (I: 140) och den andra inom andra kammaren

av herr S. Bengtsson i Norup (II: 211), i vilka motioner hemställts, att riksdagen

måtte, i samband med frågan örn provisorisk avlöningsförbättring

under 1930/1931 till lärare vid folk- och småskolor, dels besluta, att dylik

avlöningsförbättring måtte utgå, efter i motionerna angivna grunder, även

till lärarinna i hushållsgöromål, som är anställd vid folkskola eller särskild

anstalt, samt till vid folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola

anställd lärarinna i kvinnlig slöjd, dels bevilja för ändamålet nödiga medel,

dels ock en inom andra kammaren av herr J. W. Mårtensson m. fl. väckt

motion (II: 19), i vilken motion hemställts, att riksdagen måtte besluta tillerkänna

de vid folkskolorna fast anställda övningslärarna i manlig och

kvinnlig slöjd samt hushållsgöromål tillfällig avlöningsförbättring efter i viss

mån samma grunder som övriga lärare i folk- och småskolorna enligt den

kungl, kungörelsen av den 5 juli 1929, samt att denna tillfälliga avlöningsförbättring

må äga tillämpning från den 1 januari år 1930.

Beträffande de av motiouärerna till stöd för deras framställningar andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionerna.

s. 149 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

149

Till provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folk- och småskolor utgår

för innevarande budgetår ett lika stort anslag som det av Kungl. Majit

nu föreslagna.

Utskottet finner visserligen att, såvitt angår de fast anställda övningslärarna

ävensom de andra Övningslärare, vilka icke innehava denna sin befattning

vid sidan av folkskollärar^''anst, de av motionärerna gjorda yrkandena

ej kunna frånkännas berättigande. Då emellertid ett bifall till dessa

yrkanden förutsätter, att ett mera ingående utredningsmaterial står till buds

än det, varöver utskottet kunnat förfoga, finner sig utskottet icke kunna på

grundval av motionerna förorda någon åtgärd i saken, men förutsätter, att

spörsmålet skall ägnas tillbörlig uppmärksamhet från Kungl. Maj:ts sida.

Mot Kungl. Maj:ts förslag bar utskottet intet att erinra.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) till provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folkocb

småskolor, att utgå enligt samma grunder, som av riksdagen

beslutats för budgetåret 1929/1930, bevilja för budgetåret

1930/1931 ett extra förslagsanslag av 5,720,000 kronor;

b) avslå herrar Almkvists och Bengtssons ovannämnda

motioner (I: 140 och II: 211);

c) avslå herr Mårtenssons m. fl. ovannämnda motion (II: 19).

205:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 198) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet

i vissa av rikets nordligaste gränsorter bevilja för

budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 325,000

kronor att utgå under de villkor och enligt de bestämmelser,

Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

206:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 199) föreslagit riksdagen i

fråga örn särskilt understöd till skolväsendet i skoldistrikt inom Norrland

och Dalarna på grund av kronoparkskolonisation m. m. kommer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom

skolat för riksdagen

anmäla.

207:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 200) föreslagit riksdagen ;

fråga örn statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet i Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, kommer

utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet

härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

Utskottets

yttrande.

Byggnader

för folkskoleväsendet

i vissa av

rikets nordligaste

gränsorter.

[198.]

Särskilt

understöd till

skolväsendet

i skoldistrikt

inom Norrland

och

Dalarna på

grund av

kronoparkskolonisation

m. m.

[199.]

Statsbidrag

till byggnader

för folkskoleväsendet

inom

.Jämtlands,

Västerbottens

och

Norrbottens

län, dock ej

rikets nordligaste

gränsorter.

[200.]

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Avlönande

av föreståndarinna

och

biträdande

föreståndarinna

för skolhem

eller

arbetsstuga

inom Jämtlands,

Västerbottens

och

Norrbottens

län, dock ej

rikets nordligaste

gränsorter.

[201.]

Bidrag till

skolhemsbyggnader

och deras

inredning

i vissa skoldistrikt

inom

Jämtlands,

Västerbottens

och

Norrbottens

län.

[202.] .

Motioner örn

anslag till

framdragande

av en

elektrisk högspänningsledning

från

Sörfors kraftstation

till

skolhemmet

i Risbäck.

208:o) Kungl. Majit har (punkt 201) föreslagit riksdagen att höja det

ordinarie förslagsanslaget till avlönande av föreståndarinna och biträdande

föreståndarinna för skolhem eller arbetsstuga inom Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, nu 23,000 kronor,

med 5,000 kronor till 28,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 508—510 i statsrådsprotokollet.

Den föreslagna ökningen av anslaget med 5,000 kronor är betingad dels

av det planerade inrättandet av ett nytt skolhem i Glommersträsk dels ock

av den merutgift, som föranledes därav, att provisorisk avlöningsförbättring

till föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor är avsedd att bestridas

av detta anslag.

Utskottet har icke funnit något att erina mot Kungl. Majits förslag och

hemställer alltså,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

avlönande av föreståndarinna och biträdande föreståndarinna

för skolhem eller arbetsstuga inom Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter,

nu 23,000 kronor, med 5,000 kronor till 28,000 kronor.

209:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 202) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom bidrag till skolhemsbyggnader och

deras inredning i skoldistrikt inom Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter,

anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag

av 100,000 kronor att utgå enligt av Kungl. Majit fastställda

grunder.

210:o) I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr N. J. F. Almkvist (I: 185) och den andra inom andra kammaren av

herr P. J. Näslund (lii 326), har föreslagits, att riksdagen måtte besluta, att

för framdragande av en högspänningsledning från Sörfors kraftstation till

skolhemmet i Risbäck bevilja ett anslag av 8,500 kronor.

Motionärerna hava till stöd för sitt yrkande anfört huvudsakligen följande:

I en den 1 december 1928 dagtecknad skrivelse hade Risbäcks kapellförsamling

hos Kungl. Majit i underdånighet hemställt örn ett anslag å 12,000

kronor för framdragande av elektrisk högspänningsledning från Storbäck—

Sörfors kraftstation till skolhemmet i Risbäcks kyrkby, till vilket skolhem

tidigare erhållits statsbidrag uppgående till 80 procent av byggnadskostnaden

eller 75,000 kronor.

Efter remiss till skolöverstyrelsen, byggnadsstyrelsen, länsstyrelsen i Väster
-

s. 151 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

151

botten, domkapitlet i Luleå samt vederbörande folkskolinspektör hade samtliga,

efter det beloppet nedsatts till 8,500 kronor, tillstyrkt detsamma.

Statskontoret hade i avgivet yttrande tillstyrkt ett belopp av 1,950 kronor

för installation av elektrisk belysning och anskaffande av armatur för nämnda

skolhem. Däremot syntes det statskontoret, att den av riksdagen vid beviljandet

av anslaget fogade bestämmelsen, att det skulle utgå enligt av Kungl.

Majit fastställda grunder, icke rimligen kan anses inrymma möjlighet att

disponera anslaget jämväl för ett sådant ändamål som framdragandet av

elektrisk högspänningsledning till Risbäcks kyrkby.

På grund härav hade Kungl. Majit i resolution den 22 november 1929

beviljat ett anslag av endast 1,950 kronor till installation och armatur till

ifrågavarande skolhem.

Behovet av en kraftledning till berörda skolhem ligger i öppen dag, och

man kan icke rimligen begära att en i allmänhet fattig och skattetyngd

befolkning skall kunna bekosta den ifrågavarande kraftledningen.

Utöver vad motionerna innehålla, har utskottet av tillgängliga handlingar

i ärendet inhämtat följande.

Ifrågavarande anläggning, som numera är färdigställd, beräknades på sin

tid komma att draga en totalkostnad av 16,728 kronor. Den verkliga kostnaden

har emellertid uppgått till 17,265 kronor 71 öre. Av nämnda belopp

å 16,728 kronor hade skolöverstyrelsen beräknat, att — efter fördelning i

förhållande till antalet ljuspunkter — 10,669 kronor skulle komma på skolhemmet

och 6,059 kronor på Risbäcks by. 8,502 kronor av berörda belopp

å 10,669 kronor skulle utgöra skolhemmets andel av kostnaden för själva

högspänningsledningen, under det att återstående 2,167 kronor utgjorde

kostnaden för installation och armatur, vartill Kungl. Majit, på sätt motionärerna

omförmält, redan anvisat statsbidrag med 1,950 kronor. Statskontoret

hade i ärendet uttalat, att, därest Kungl. Majit funne statsbidrag böra

utgå även för högspänningsledningen, detta bidrag lämpligen syntes kunna

bestämmas enligt samma grund, som tillämpats för statsbidraget till skolhemmets

uppförande eller till 80 procent av 8,502 kronor, d. v. s. i avrundat

tal till 6,800 kronor.

Utskottet veterligen har förut icke i något fall kommun erhållit statsanslag

för ett ändamål sådant som det här ifrågasatta. I varje fall hava samtliga

hittills med bidrag av statsmedel uppförda kommunala skolhem tillkommit,

utan att anslag till elektrifiering utgått. Det kan vid sådant, förhållande

väcka betänkligheter att nu tillmötesgå motionärernas förslag. Ägnat att ingiva

tvekan är även det förhållandet, att Risbäcks kommun ansett sig böra

gå i författning om färdigställande av anläggningen, innan ännu visshet

vunnits, huruvida statsanslag för ändamålet kunde erhållas.

Enligt utskottets uppfattning föreligga i detta fall synnerligen ömmande

omständigheter, som skulle göra utskottet benäget att tillstyrka ott tillmötesgående

av de framställda önskemålen. Då emellertid utskottet icke har

Utskottet»

yttrande.

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

möjlighet att fullt överblicka konsekvenserna av ett bifall till motionen, får

utskottet föreslå, att frågan underkastas en utredning särskilt ur berörda

synpunkt. Därvid bör givetvis även frågan örn storleken av ett eventuellt

anslag tagas under omprövning. Utskottet vill därför förorda avlåtande

av skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran örn utredning och förslag till 1931

års riksdag i berörda hänseenden.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av herrar Almkvists och

Näslunds ovannämnda motioner (1:185 och II: 326), i skrivelse

till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit täcktes

taga under övervägande, huruvida och i vilken omfattning

statsbidrag må utgå för framdragande av en högspänningsledning

från Sörfors kraftstation till skolhemmet i Risbäck,

samt för 1931 års riksdag framlägga det förslag i ämnet,

vartill ett sådant övervägande kan föranleda.

Inackorderingsbidrag

för vissa skolpliktiga

barn

inom Jämtlands,

Västerbottens

och

Norrbottens

län, dock ej

rikets nordligaste

gränsorter
[203.

]

jämte fem

i ämnet

väckta motioner.

21 l:o) I förslaget till riksstat för budgetåret 1930/1931 har Kungl. Majit

upptagit det ordinarie anslaget till inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga

barn inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets

nordligaste gränsorter, med oförändrat belopp, 315,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes under punkt 203, sid. 513—518 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr A. J. Granström (I: 56) och den andra inom andra kammaren av herr

P. Bergström i Bäckland m. fl. (II: 103), i vilka motioner hemställts, att

riksdagen måtte besluta att rubriken till ifrågavarande anslag ändras till

inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn inom Jämtlands, Västernorrlands,

Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter,

samt att anslagssumman höjes från av Kungl. Majit äskade 315,000

kronor till 515,000 kronor;

dels en inom andra kammaren av herr E. Berg m. fl. väckt motion (lii 98),

vari hemställts, att rubriken till ifrågavarande anslag ändras till Inackorderingsbidrag

för vissa skolpliktiga barn inom Jämtlands, Västernorrlands,

Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter,

samt att anslaget höjes till belopp som för ändamålet kan anses erforderligt;

dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr J. P. Johansson m. fl. (I: 87) och den andra inom andra kammaren av

herrar P. J. Näslund och O. E. Sandberg (lii 182), i vilka motioner hemställts,

att riksdagen måtte för budgetåret 1930/1931 höja ordinarie anslaget:

inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn inom Jämtlands, Västerbot
-

s. 153 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 153

tens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, nu 315,000

kronor, med 200,000 kronor till 515,000 kronor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionerna I: 56, II: 98 och I: 87.

I riksstaten för budgetåret 1928/1929 var det ordinarie anslaget till inackorderingsbidrag

för vissa skolpliktiga barn inom Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, uppfört med

200.000 kronor. I skrivelse den 31 augusti 1928 gjorde överstyrelsen framställning

om anslagets höjande för budgetåret 1929/1930 till 500,000 kronor.

Kungl. Maj:t föreslog en höjning av anslaget med 100,000 kronor till

300.000 kronor.

I en inom riksdagen väckt motion (II: 224) framställdes emellertid yrkande

om anslagets höjning i enlighet med överstyrelsens förslag. Vidare

väcktes inom riksdagen motion (I: 135) örn höjning av ifrågavarande anslag

till 320,000 kronor samt att riksdagen måtte medgiva, att av anslaget finge

efter Kungl. Maj:ts bestämmande utgå bidrag jämväl för skolpliktiga barnsom

vore intagna i Västerbottens läns arbetsstugor.

Statsutskottet (utlåtande nr 8, punkt 202) tillstyrkte en höjning av anslaget

med 115,000 kronor till 315,000 kronor samt förordade, att statsbidrag

jämväl skulle få utgå för barn, intagna i Västerbottens läns arbetsstugor.

I en vid utlåtandet fogad reservation yrkades anslagets ökande till

415.000 kronor.

Riksdagens båda kamrar biföllo den föreslagna utvidgningen i fråga örn

anslagets disponerande, varemot kamrarna beträffande anslagets storlek stannade

vid olika beslut, i det att första kammaren biföll reservationen och

andra kammaren utskottets hemställan. Vid gemensam votering segrade

andra kammarens mening, vadan riksdagen alltså beslutat höja anslaget med

allenast 115,000 kronor till 315,000 kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1929 har skolöverstyrelsen hemställt, att anslaget

måtte för budgetåret 1930/1931 höjas med 200,000 kronor till 515,000

kronor.

Departementschefen har framhållit, att vägande skäl kunde anföras för

en ytterligare höjning av anslaget men av statsekonomiska skäl funnit sig

icke nu kunna tillmötesgå skolöverstyrelsens äskande.

Vad först angår frågan örn beredande av delaktighet i förevarande anslag

för Västernorrlands län, vill utskottet icke förneka, att en utsträckning av

ifrågavarande förmån till sistnämnda län kan, med tanke på vissa delar därav,

som till sin karaktär äro fullt jämförliga med flera av de skoldistrikt, vilka för

närvarande äga möjlighet till understöd från anslaget, anses befogad. Denna

fråga synes dock vara av beskaffenhet att böra närmare utredas av Kungl.

Maj:t, innan riksdagen vidtager åtgärd i saken. Utskottet, som förväntar, att

Utskottet

yttrande

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Bidrag för

anordnande

av skolskjutsar

för

skolpliktiga

barn.

[204.1

Kungl. Maj:t kommer att ägna berörda fråga sin uppmärksamhet i samband

med förberedande av budgetsförslaget till nästkommande riksdag, finner sig

alltså för närvarande icke kunna tillstyrka bifall till de motionsvis framställda

förslagen om utsträckning av anslagets räckvidd till Västernorrlands län

samt härav betingad höjning av anslaget.

Vidkommande frågan örn en höjning av anslaget med bibehållande

av gällande grunder för dess utgående anser utskottet, att synnerligen

starka skäl anförts till stöd härför. Då det här i allmänhet gäller

synnerligen hårt skattetyngda kommuner, vilka icke utan ett kraftigt stöd

från statens sida kunna förväntas vara i stånd att på ett tillfredsställande

sätt draga försorg örn de skolpliktiga barnens undervisning, synes det utskottet

önskvärt att för budgetåret 1930/1931 vidtaga en ytterligare höjning

av anslaget. Det bör i detta sammanhang påpekas, att en sådan

ökning icke helt och hållet utgör en ren merutgift för staten, ty genom

inackorderingsverksamheten möjliggöras på åtskilliga håll sådana organisatoriska

anordningar, som medföra besparingar ej endast för kommunerna

utan även för staten i fråga örn utgifter för skolors upprätthållande.

Beträffande ökningens storlek har utskottet icke ansett sig kunna helt

tillmötesgå motionärernas yrkanden utan funnit sig böra stanna vid en

höjning med 100,000 kronor, varigenom anslaget för budgetåret 1930/1931

skulle komma att uppgå till 415,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) avslå herrar Granströms, Bergströms i Bäckland m. fl.

och Bergs m. fl. ovannämnda motioner (I: 56, II: 103 och

II: 98), de båda förstnämnda motionerna i vad de avse

ändring av ifrågavarande anslags rubrik och därav betingad

ökning av anslaget;

b) i anledning av herrar Granströms och Bergströms i

Bäckland m. fl. motioner (1:56 och II: 103), i vad dessa

motioner icke behandlats under a) här ovan, ävensom herrar

J. P. Johanssons m. fl. samt Näslunds och Sandbergs ovannämnda

motioner (1:87 och (II: 182) höja det ordinarie

anslaget till inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn

inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock

ej rikets nordligaste gränsorter, nu 315,000 kronor, med

100,000 kronor till 415,000 kronor.

212:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 204) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till bidrag för anordnande av skolskjutsar för

skolpliktiga barn anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra

s. 155 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

155

anslag av 60,000 kronor att utgå enligt de närmare villkor

och bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

213:o) I en inom andra kammaren av herrar E. Berg och J. M. Västberg

väckt motion (II: 11) har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att den k.

kungörelsen angående bidrag till vissa kostnader för skolundervisning åt

lots- och fyrpersonalens barn skall avse även andra statens befattningshavare,

som i berörda avseende leva under enahanda villkor som lots- och fyrpersonalen.

Motionärerna hava till stöd för sitt yrkande anfört följande:

Genom Kungl. Maj:ts kungörelse nr 351 år 1925 angående bidrag till

vissa kostnader för skolundervisning åt lots- och fyrpersonalens barn möjliggjordes

för den på folkfattiga öar stationerade och isolerade lots- och fyrpersonalen

att under vissa förutsättningar åtnjuta inackorderingsbidrag för

sina på annan ort inackorderade skolpliktiga barn.

Emellertid synes man förbisett, att även andra statens befattningshavare,

som äro dömda till samma isolering, och därför måste inackordera sina

skolpliktiga barn på annan ort, med samma rätt borde kunna kräva samma

förmån, som i nämnda k. kungörelse blivit beviljad lots- och fyrpersonalen.

Billighet och rättvisa synes kräva, att likställighet genomföres på detta

område.

Ett beslut i den riktning, som av motionärerna ifrågasatts, skulle kunna

medföra konsekvenser, vilka utskottet, i avsaknad av närmare utredning i

ämnet, icke är i stånd att överblicka. Utskottet anser sig fördenskull förhindrat

förorda bifall till motionärernas yrkande.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen måtte avslå herrar Bergs och Västbergs

ovannämnda motion (II: 11).

214:o) I en inom andra kammaren av herrar E. Berg och J. M. Västberg

väckt motion (II: 12) har hemställts, att riksdagen måtte besluta att

bevilja kronojägaren Herman Ax:son Lander, Bremö bevakningstrakt, i inackorderingsbidrag

40 kronor per barn och månad för sina båda skolpliktiga

barn, för sonen Torsten läsåren 1924—1929 och för dottern Asta läsåren

1926—1929.

Motionärerna hava till stöd för sitt yrkande anfört följande:

Vi ha i särskild motion, på däri anförda skäl, tillåtit oss hemställa, att

riksdagen måtte besluta, att den kungl, kungörelsen angående bidrag till

vissa kostnader för skolundervisning åt lots- och fyrpersonalens barn skall

avse även andra statens befattningshavare, som i berörda avseende leva

under enahanda villkor som lots- och fyrpersonalen. Anledningen till denna

hemställan är ett fall från vår ort, som icke blott ypperligt illustrerar behovet

av en ändring utan ock påkallar särskild uppmärksamhet från riksdagens

sida för skipande av rättvisa mot en statens befattningshavare.

Fallets innebörd framgår av följande resolution från Kungl. Majit den 30

Motion örn

bidrag till

vissa kostnader

för

skolundervisning

åt barn

jämväl till

andra staten»

befattningshavare

än

lots- och

fyrpersonalen.

Utskottets

yttrande.

Motion om

inackorderingsbidrag

åt kronojägaren

Her

man Ax:son

Landers skolpliktiga

barn.

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

december 1928, genom domkapitlet i Härnösand delgivet kronojägaren A. H.

Axelsson Lander, Bremön:

»I underdånig ansökning har kronojägaren Axel Herman Axelsson Lander

anfört i huvudsak följande. Lander hade av domänstyrelsen anvisats

tjänstebostad på Bremön, varest sedan år 1925 någon skola icke funnits

anordnad. Till följd härav hade Lander nödgats inackordera sina två skolpliktiga

barn för skolgång på annan ort. Enligt nådigt brev den 4 februari

1927 erhöll lots- och fyrpersonalen på Bremön inackorderingsbidrag för sina

skolpliktiga barn, och hade detta bidrag av vederbörande myndigheter bestämts

till 40 kronor för barn och månad under den tid, barnen erhöllo

undervisning i skola. Lander anhölle nu, att Kungl. Majit måtte tillerkänna

honom inackorderingsbidrag med samma belopp, som utginge till lots- och

fyrpersonalen på Bremön, för sonen Torsten för läsåren 1924—1927 och för

dottern Asta för läsåret 1926—-1927, samt att han för tiden därefter måtte

bliva likställd med lots- och fyrpersonalen på Bremön i fråga om inackorderingsbidrag

för sina skolpliktiga barn.

I ärendet hava yttranden avgivits av vederbörande folkskolinspektör och

Överjägmästare samt den 5 oktober 1927 av domkapitlet i Härnösand, den

22 november 1927 av skolöverstyrelsen, den 16 januari och den 14 september

1928 av statskontoret samt den 16 augusti 1928 av domänstyrelsen.

Kungl. Majit finner ifrågavarande ansökning icke föranleda någon Kungl.

Majits åtgärd.»

Samtliga i den ovannämnda resolutionen omnämnda personer och myndigheter

hade på det varmaste tillstyrkt bifall till den gjorda framställningen.

Endast angående frågan, vem som skulle bestrida utgiften, rådde

delade meningar mellan statskontoret och domänstyrelsen, enär statskontoret

hävdade, att densamma borde påföras domänstaten, medan domänstyrelsen

förmenade, att densamma skulle utgå från åttonde huvudtiteln. Såvitt man

kail förstå måste Kungl. Majits ståndpunkt i frågan uteslutande ha grundats

på formella skäl, enär det å åttonde huvudtiteln upptagna anslaget å

39,000 kronor för bidrag till vissa kostnader för skolundervisning åt lotsoch

fyrpersonalens barn, enligt kungl, kungörelsen nr 351 år 1925 endast

avser lots- och fyrpersonalen.

Herr Lander har sedermera, den 19 april 1929, vänt sig till domänstyrelsen

med begäran att av styrelsen tillerkännas ett inackorderingsbidrag med

40 kronor per barn oeh månad, för sin son Torsten läsåren 1924—1929

och sin dotter Asta för läsåren 1926—1929, men har domänstyrelsen i skrivelse

av den 24 maj 1929 med hänvisning till Kungl. Majits tidigare omnämnda

beslut avslagit herr Landers ansökan. Samma öde har en hans

liknande hemställan till Njurunda församlings skolråd rönt.

Det är under sådana omständigheter, som vi nödgats bringa saken inför

riksdagen, för att den måtte genom ett bifall till de av herr Lander hos

olika myndigheter resta kravet bereda honom den gottgörelse, som billighet

och rättvisa uppenbarligen kräver.

Utskottet finner i likhet med motionärerna, att i detta fall synnerligen

starka billighetsskäl tala för att ersättning av allmänna medel i förevarande

hänseende beredes kronojägaren Lander. Denna ersättning synes utskottet

dock böra för båda de i motionen omförmälda barnen begränsas till att

avse läsåren 1926—1929, enär, enligt vad utskottet inhämtat, Lander först

s. 157 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

157

i oktober 1926 hos statlig myndighet (vederbörande folkskolinspektör) framställde

anspråk på gottgörelse för sina inackorderingskostnader. Enligt kungörelse

den 20 juli 1925 (nr 351) angående bidrag till vissa kostnader för

skolundervisning åt lots- och fyrpersonalens barn utgår inackorderingsbidrag

efter ortens pris med lägst 20 och högst 40 kronor för barn och månad.

Beloppet bestämmes av vederbörande folkskolinspektör. Enligt utskottets

mening bör ersättningen till Lander utgå efter samma grunder, dock synes

det lämpligast att åt Kungl. Maj:t överlämna att fastställa ersättningens

storlek.

Vad beträffar frågan örn det sätt, varpå berörda ersättning till Lander

må bestridas, vill utskottet, med hänsyn till vad i detta ärende tidigare

förekommit, förorda, att riksdagen lämnar sitt medgivande till att ersättningen

får utgå ur åttonde huvudtitelns förslagsanslag till bidrag till vissa kostnader

för skolundervisning åt lots- och fyrpersonalens barn. Emellertid vill

utskottet samtidigt uttala såsom sin bestämda mening, att därest Lander

haft eller kommer att få vidkännas kostnader för inackordering av sina

skolpliktiga barn för tid efter utgången av läsåret 1928/1929 och av statsverket

påkallar ersättning härför, dylik ersättning bör utgå av domänverkets

medel, i likhet med vad som enligt särskilt riksdagsbeslut (se riksdagens

skrivelse nr 99/1928) gäller ifråga örn telegrafverkets medel beträffande inackorderingskostnader

för barn till befattningshavare vid telegrafverkets

radiopejlstationer.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av herrar Bergs och Västbergs

ovannämnda motion (II: 12) medgiva, att av förslagsanslaget

till bidrag till vissa kostnader för skolundervisning

åt lots- och fyrpersonalens barn må enligt Kungl. Maj:ts

närmare bestämmande utgå bidrag till kronojägaren H. A.

Lander till täckande av de kostnader, denne under läsåren

1926—1929 haft att vidkännas för inackordering vid skola av

sina barn Torsten och Asta.

215:o) Kungl. Majit har (punkt 205) föreslagit riksdagen att dels medgiva,

att dispensärbarnhem samt barnhem för nervösa och psykopatiska

barn må efter särskild prövning av Kungl. Majit kunna tillerkännas rätt

att erhålla bidrag till avlönande av lärare, anställd för meddelande av undervisning

åt vid barnhemmet intagna barn i skolåldern, att enligt de närmare

föreskrifter, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva, utgå huvudsakligen

efter samma grunder och i samma ordning, som äro eller kunna varda

stadgade angående statsbidrag till avlönande av lärare vid egentliga folkskolor

och småskolor; samt att lärare vid folk- eller småskola, lärare vid

mindre folkskola och biträdande lärare vid folkskola må för uppfattning i

högre lönegrad tillgodoräkna sig den tid, under vilken de tjänstgjort såsom

Avlönande

av lärare

åt vid statsunderstödda

sjukvårdsanstalter

och

vissa barnhem

intagna

barn i skolåldern.

[205.]

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

lärare vid barnhem av ifrågavarande slag, där statsbidrag utgått till deras

avlönande såsom till lärare vid folk- eller småskola; skolande enahanda rätt

tillgodokomma lärare vid dylikt barnhem i avseende å den tid, han må

hava tjänstgjort som ordinarie lärare vid egentlig folkskola, mindre folkskola

eller småskola; dels ock till avlönande av lärare åt vid statsunderstödda

sjuk vårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern

bevilja för budgetåret 1930/1931 ett extra förslagsanslag av 43,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 520—526 i statsrådsprotokollet.

Till avlönande av lärare åt vid vanföranstalter och kustsanatorier intagna

bara i skolåldern anvisade riksdagen från och med år 1920 till och med

budgetåret 1926/1927 förslagsanslag på extra stat. Sedan i proposition till

1927 års riksdag (åttonde huvudtiteln, punkt 179) föreslagits, att bidrag

från anslaget skulle kunna utgå jämväl till lärare för barn vid sådana

tuberkulossjukhus, som åtnjöte statsunderstöd, har riksdagen för vart och

ett av budgetåren 1927/1930 anvisat extra förslagsanslag till avlönande av

lärare åt vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter intagna barn i skolåldern.

För budgetåret 1929/1930 uppgår ifrågavarande anslag till 32,000 kronor.

Förslag har nu framlagts örn beviljande av statsbidrag jämväl för lärare

vid s. k. dispensärbarnhem och vid barnhem för nervösa och psykopatiska

barn.

Vad först angår dispensärbarnhemmen har departementschefen funnit

goda skäl tala för att till avlönande av lärare vid sådana hem beviljas

statsbidrag, och liksom de i ärendet hörda myndigheterna har han ansett

det lämpligast, att dylikt bidrag får utgå från förevarande anslag, oaktat

dessa barnhem icke kunna betraktas såsom sjukvårdsanstalter i egentlig mening.

Såsom villkor för bidrag bör enligt departementschefens mening gälla,

att hemmet är anordnat av statsunderstödd dispensär och av sådan förvaltas.

Beträffande härefter frågan örn statsbidrag för lärare vid barnhem för

nervösa och psykopatiska barn har departementschefen jämväl funnit sig

böra, i likhet med samtliga i ärendet hörda myndigheter, tillstyrka beredande

av sådant bidrag. Skärsbo barnbem, varom nu närmast är fråga,

vore det första i sitt slag i Sverige. Detta barnhem åtnjöte visserligen

icke statsbidrag, vilket av riksdagen hittills förutsatts såsom villkor för erhållande

av statsbidrag till lärares avlönande. Men då barnhemmet, såsom

framginge av ett flertal i ärendet företedda intyg och vederbörandes utlåtanden,

fyllde ett behov, som icke tillgodosåges av någon statlig anstalt,

syntes det departementschefen befogat, att dess verksamhet från statens

sida erhölle det stöd, som läge i det begärda bidragets beviljande. Då dessutom

endast ett fåtal hem av detta slag kunde beräknas uppstå, vore frågans

ekonomiska betydelse för statsbudgeten ringa. Närmare föreskrifter

beträffande lärares kompetens och anställning, inspektion av barnhemmet

m. m. syntes böra meddelas av Kungl. Majit.

s. 159 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

159

Statsbidrag till avlönande av lärare vid nu avsedda olika slag av anstalter

bör naturligtvis, framhåller departementschefen vidare, liksom i fråga örn

sjukvårdsanstalterna, utgå först efter prövning av Kungl. Majit i varje särskilt

fall.

I enlighet med skolöverstyrelsens beräkningar har förevarande anslag

— vars rubrik föreslagits skola erhålla lydelsen: »avlönande av lärare åt vid

statsunderstödda sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna barn i

skolåldern» — för nästa budgetår beräknats till 43,000 kronor.

Det synes departementschefen skäligt, att den tid, lärare tjänstgjort vid

dispensärbarnhem eller barnhem för nervösa och psykopatiska barn, som

åtnjuter bidrag av ifrågavarande anslag, får räknas honom till godo för uppflyttning

i högre lönegrad i likhet med vad som för närvarande gäller i

fråga örn lärare vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter. Självfallet bör,

anför departementschefen slutligen, lärare vid hem av nu ifrågavarande

slag äga rätt till tjänstårsberäkning för uppflyttning i högre lönegrad för

tid, då han tjänstgjort såsom lärare inom det allmänna folkundervisningsväsendet.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må

a) medgiva,

att dispensärbarnhem samt barnhem för nervösa och

psykopatiska barn må efter särskild prövning av Kungl.

Majit kunna tillerkännas rätt att erhålla bidrag till avlönande

av lärare, anställd för meddelande av undervisning

åt vid barnhemmet intagna barn i skolåldern, att enligt de

närmare föreskrifter, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva,

utgå huvudsakligen efter samma grunder och i samma ordning,

som äro eller kunna varda stadgade angående statsbidrag

till avlönande av lärare vid egentliga folkskolor och

småskolor; samt

att lärare vid folk- eller småskola, lärare vid mindre folkskola

och biträdande lärare vid folkskola må för uppflyttning

i högre lönegrad tillgodoräkna sig den tid, under vilken

de tjänstgjort såsom lärare vid barnhem av ifrågavarande

slag, där statsbidrag utgått till deras avlönande såsom till

lärare vid folk- eller småskola; skolande enahanda rätt tillgodokomma

lärare vid dylikt barnhem i avseende å den tid,

han må hava tjänstgjort som ordinarie lärare vid egentlig

folkskola, mindre folkskola eller småskola;

b) till avlönande av lärare åt vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter

och vid vissa barnhem intagna barn i skol
-

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Anordnande

av undervisning

i hushållsgöromål

i egentlig

folkskola.

[206.]

Undervisningsmateriel

ni. m. för

folkskolor.

[207.]

åldern bevilja för budgetåret 1930/1931 ett extra förslagsanslag

av 43,000 kronor.

216:o) Kungl. Majit har (punkt 206) föreslagit riksdagen att minska det

ordinarie förslagsanslaget till anordnande av undervisning i hushållsgöromål

i egentlig folkskola, nu 365,000 kronor, med 20,000 kronor till 345,000

kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 527 i statsrådsprotokollet.

Minskningen av anslaget motiveras med en konstaterad minskning i anslagsbelastningen.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Majits förslag och

hemställer alltså,

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget

till anordnande av undervisning i hushållsgöromål i egentlig

folkskola, nu 365,000 kronor, med 20,000 kronor till

345,000 kronor.

217:o) Kungl. Majit har (punkt 207) föreslagit riksdagen att i riksstaten

uppföra det ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriel m. m.

för folkskolor med ett belopp av 6,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 528—529 i statsrådsprotokollet.

Ifrågavarande anslag var i riksstaten för budgetåret 1923/1924 upptaget

med ett belopp av 5,000 kronor. På grund av förefintliga reservationer har

detsamma i riksstaterna för budgetåren 1925/1930 upptagits utan angivet belopp.

Vid utgången av budgetåret 1928/1929 uppgick reservationen å ifrågavarande

anslag till 15,407 kroner. Härav beräknas under budgetåret 1929/

1930 komma att åtgå omkring 10,600 kronor, varför till budgetåret 1930/

1931 skulle återstå omkring 4,800 kronor. Sistnämnda belopp anses tillräckligt

för bestridande av kostnaderna för en av överstyrelsen utgiven förteckning

över undervisningsmateriel. Däremot skulle inga medel finnas

tillgängliga till understöd för framställande av sådan undervisningsmateriel,

vars utgivande påbörjats, innan anslagsbegränsningen vidtogs för budgetåret

1923/1924. För sistnämnda ändamål är följaktligen ett anslag nödvändigt,

därest denna del av verksamheten skall kunna fullföljas. Överstyrelsen

har beräknat, att härför skulle erfordras ett belopp av 6,000 kronor eller

samma summa, som för ändamålet åtgått under budgetåret 1927/1928.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie reservationsanslaget

till undervisningsmateriel m. m. för folkskolor

med ett belopp av 6,000 kronor.

s. 161 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

161

218:o) I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 208) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra

anslag av 15,800 kronor att utgå till upprätthållande av

svensk undervisning åt svenska barn: i Berlin med högst

2,700 kronor, i London med högst 6,000 kronor, i Hamburg

med högst 2,700 kronor och i Paris med högst 4,400

kronor, samtliga beloppen enligt de bestämmelser, Kungl.

Majit kan finna lämpligt fastställa.

219:o) Kungl. Maj:t har (punkt 209) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie

förslagsanslaget till understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor,

nu 4,500,000 kronor, med 250,000 kronor till 4,750,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 530—533 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr A. J. Granström väckt motion (I: 38), vari hemställts,

att riksdagen ville besluta medgiva, att statsbidraget till fortsättningsskola

jämväl må utgå under den förutsättning, att fortsättningsskolans hela undervisningstid,

360 undervisningstimmar, förlägges till ett läsår i enlighet med

i motionen framställda förslag.

Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionen.

Skolöverstyrelsen har erinrat därom, att från och med läsåret 1927/1928

fortsättningsskolor skola vara införda i rikets samtliga skoldistrikt samt att

man på grund härav från och med läsåret 1928/1929 kan räkna med en

viss stabilisering med avseende å fortsättningsskolavdelningarnas antal.

Beräkningen av det erforderliga statsanslaget till avlöning av lärare vid fortsättningsskolorna

bör, framhåller departementschefen, alltså kunna ske med

ledning av det belopp, som under år 1928 visat sig behövligt. Enligt av

skolöverstyrelsen inhämtade uppgifter voro av vederbörande folkskolinspektörer

statsbidrag för ifrågavarande ändamål för sistnämnda år tillstyrkta

med sammanlagt 4,753,314 kronor 6 öre. Detta belopp — vari inräknats

statsbidrag till avlönande av lärarna såväl vid de egentliga fortsättningsskolorna

som även vid de s. k. mindre fortsättningsskolorna och repetitionsskolorna

— synes departementschefen kunna läggas till grund för beräkning

av det förslagsanslag, varom nu är fråga. Han anser därför, att

detsamma, därest hittills gällande grunder för statsbidragens utgående bibehållas

oförändrade, för instundande budgetår bör upptagas med ett till

4,750,000 kronor avrundat belopp.

Mot Kungl. Maj:ts förslag har utskottet intet att erinra.

Vad beträffar det motionsvis gjorda yrkandet kan utskottet, i motsats

Bihang till riksdagens protokoll 1980. 6 sami. 8 haft. (Nr 8.) 11

Svensk undervisning

åt svenska

barn i utlandet.

[208.]

Understöd

för avlönande

av lärare vid

fortsättningsskolor
[209.

]

jämte en i

ämnet väckt

motion.

Utskottets

yttrande.

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utbildningskurser

för

lärare vid

fortsättningsskolor.

[210.]

Provisorisk

avlöningsförbättring

åt

lärare vid

högre folkskolor.

[212.]

Understöd åt

folkhögskolor.

[213.]

Ökat understöd

åt folkhögskolor.

[214.]

till motionären, icke finna annat, än att ett beslut av den innebörd, motionären

föreslagit, skulle innebära ett föregripande av den utredning rörande

fortsättningsskolans anordning, som på riksdagens initiativ genom särskilda

sakkunniga för närvarande pågår. Med hänsyn härtill anser sig utskottet

böra avstyrka motionen.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) höja det ordinarie förslagsanslaget till understöd för avlönande

av lärare vid fortsättningsskolor, nu 4,500,000 kronor,

med 250,000 kronor till 4,750,000 kronor;

b) avslå herr Granströms ovannämnda motion (I: 38).

220:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 210) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor

anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag

av 138,000 kronor, att utgå enligt Kungl.

Majits bestämmande och på de villkor, Kungl. Majit kan

finna gott föreskriva.

221:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 212) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- .

getår ägt rum, till provisorisk avlöningsförbättring åt lärare

vid högre folkskolor, att utgå enligt samma grunder, som av

riksdagen beslutats för budgetåret 1929/1930, bevilja för

budgetåret 1930/1931 ett extra förslagsanslag av 100,000

kronor.

222:o) Kungl. Majit har (punkt 213) föreslagit riksdagen att höja det

ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor, nu 900,000 kronor,

med 30,000 kronor till 930,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 538—540 i statsrådsprotokollet.

Höjningen av anslaget är föranledd av en konstaterad ökad medelsåtgång.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Majits förslag och

hemställer alltså,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

understöd åt folkhögskolor, nu 900,000 kronor, med 30,000

till 930,000 kronor.

223:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 214) hemställer utskottet,

s. 163 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr. 8.

163

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till ökat understöd åt folkhögskolor anvisa

för budgetåret 1930/1931 ett extra förslagsanslag av 78,000

kronor.

224:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 215) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till provisorisk avlöningsförbättring åt lärare

vid folkhögskolor, att utgå enligt samma grunder, som av

riksdagen beslutats för budgetåret 1929/1930, bevilja för

budgetåret 1930/1931 ett extra förslagsanslag av 70,000 kronor.

225:o) Kungl. Majit har (punkt 216) föreslagit riksdagen att till anordnande

av s. k. folkhögskolekurser i Härjedalen för budgetåret 1930/1931

anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor, att utgå i enlighet med villkor,

som Kungl. Majit äger fastställa.

Utredningen återfinnes å sid. 542—543 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgår för innevarande budgetår med 3,500 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må till anordnande av s. k. folkhögskolekurser

i Härjedalen för budgetåret 1930/1931 anvisa ett

extra anslag av 3,000 kronor att utgå i enlighet med villkor,

som Kungl. Majit äger fastställa.

226:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 217) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd åt den svenska folkhögskolan

i Birkas inom republiken Estland för budgetåret 1930/1931

anvisa ett extra anslag av 5,000 kronor att utgå på de villkor,

Kungl. Majit kan finna skäligt föreskriva.

227:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 218) hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) i riksstaten för budgetåret 1930/1931 uppföra det ordinarie

förslagsanslaget till befrämjande av dövstumundervisningen

med oförändrat belopp, 190,000 kronor,

b) medgiva, att ur nämnda förslagsanslag må, i likhet

med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret

Provisorisk

avlöningsförbättring

åt

lärare vid

folkhögskolor.

[215.]

Anordnande

av s. k. folkhögskolekurser
i

Härjedalen.

[216.]

Understöd åt

den svenska

folkhögskolan

i Birkas

inom republiken

Estland.

[217.]

Befrämjande

av dövstumundervisningen.

[218.]

s. 164 Kontrollera mot PDF

Tidning för

dövstumma.

[219.]

Tysta skolan

å Lidingö.

[220.]

Understöd åt

Svenska föreningen

för

dövas väl.

[221.]

Förstärkande

av det ordinarie

anslaget

till institutet

och

förskolan för

blinda å

Tomteboda

m. m.

[222.]

164 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

1930/1931 för anskaffande av lämplig litteratur åt dövstumma,

under de villkor Kungl. Maj:t bestämmer, utgå

ett belopp av högst 1,000 kronor.

228:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 219) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd för utgivande av Tidning för

dövstumma anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag

av 1,000 kronor att utgå enligt de bestämmelser, Kungl.

Majit kan finna skäl meddela.

229:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 220) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd åt Tysta skolan å Lidingö

anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 20,000

kronor att utgå under de villkor, Kungl. Majit kan finna

gott föreskriva.

230:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 221) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd åt Svenska föreningen för dövas

väl anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av

5,000 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser,

Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

231:o) Kungl. Majit har (punkt 222) föreslagit riksdagen att dels till förstärkande

av det ordinarie anslaget till institutet och förskolan för blinda å

Tomteboda för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 48,000 kronor,

dels ock till anskaffande av skrivmaskiner åt avgående elever vid nämnda

institut för samma budgetår anvisa ett extra reservationsanslag av 3,000

kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 550—552 i statsrådsprotokollet.

Förstärkningsanslaget utgår jämväl för budgetåret 1929/1930 med ett belopp

av 48,000 kronor.

Det har vidare föreslagits, att nämnda förstärkningsanslag skulle ökas

med ett belopp av 3,000 kronor, vilket sistnämnda belopp skulle användas

till inköp av 16 stycken skrivmaskiner till ett pris av omkring 175 kronor

per styck att tilldelas de från institutet avgående eleverna såsom ett utrustningsbidrag

utöver de verktyg och arbetsmaterialier, de eljest plägade er
-

s. 165 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nn 8.

165

hålla genom anslag ur fondmedel. Detta äskande har av departementschefen

förordats, då det upplysts, att fondmedlen ej lämna tillgång till någon

ökning av de därifrån utgående utrustningsbidragen. Departementschefen

har emellertid ansett, att beloppet borde upptagas såsom ett särskilt extra

anslag i riksstaten samt erhålla karaktären av reservationsanslag.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må

a) till förstärkande av det ordinarie anslaget till institutet

och förskolan för blinda å Tomteboda för budgetåret 1930/

1931 anvisa ett extra anslag av 48,000 kronor,

b) till anskaffande av skrivmaskiner åt avgående elever

vid nämnda institut för samma budgetår anvisa ett extra

reservationsanslag av 3,000Jjronor.

232:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 223) föreslagit riksdagen i

fråga örn utvidgning och förbättring av lokalerna för institutet och förskolan

för blinda å Tomteboda, kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

233:o) I enlighet med Kungl. Majts förslag (punkt 224) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till förstärkande av det ordinarie anslaget

till förskolan för blinda i Växjö för budgetåret 1930/1931

anvisa ett extra anslag av 5,000 kronor.

234:o) Kungl. Majit har (punkt 225) föreslagit riksdagen att för anordnande

av vattenklosetter i förskolans för blinda i Växjö huvudbyggnad för

budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 4,825 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 553—554 i statsrådsprotokollet.

Det har ansetts önskvärt, att de inom skolans byggnad nu befintliga torvmullsklosetterna

med det snaraste ersättas med vattenklosetter. Skolöverstyrelsen

har påpekat, att de kostnader, som en omläggning av klosettsystemet

kommer att medföra, icke kunna sägas vara bortkastade, för den

händelse lokalerna i en framtid skulle komma att tagas i anspråk för annat

ändamål än det, till vilket de nu användas. Den av styrelsen i ämnet framlagda

kostnadsberäkningen, slutar å ett sammanlagt belopp av 4,825 kronor.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag och hemställer

alltså,

Utvidgning

och förbättring

av lokalerna

för

institutet och

förskolan för

blinda å

Tomteboda.

[223.]

Förstärkande

av det ordinarie

anslaget

till förskolan

för

blinda

i Växjö.

[224.]

Anordnande

av vattenklosetter

i

huvudbyggnaden

vid

förskolan

för blinda

i Växjö.

[225.]

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Förstärkande

av det ordinarie

reservationsanslaget

till

hantverksskolan

i Kristinehamn

för blinda.

[226.]

Uppehållande

av en

extra avdelning

vid

hantverksskolan

i Kristinehamn

för blinda.

[227.]

att riksdagen må, för anordnande av vattenklosetter i

förskolans för blinda i Växjö huvudbyggnad för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 4,825 kronor.

235:o) Kungl. Majit har (punkt 226) föreslagit riksdagen att till förstärkande

av det ordinarie reservationsanslaget till materialier, expenser

m. m. för hantverksskolan i Kristinehamn för blinda för budgetåret 1930/

1931 anvisa ett extra anslag av 12,150 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 555 i statsrådsprotokollet.

För här ifrågavarande ändamål utgår för innevarande budgetår ett extra

anslag å 9,700 kronor. Den nu föreslagna höjningen avser beredande av

ökade medel för dels underhåll av skolans lokaler, dels bestridande av

kostnaderna för ett andra ålderstillägg å 180 kronor åt skriv- och butiksbiträdet

samt för höjning av arvodet för undervisning i sång och gymnastik

från 400 kronor till 500 kronor.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Majits förslag och

hemställer alltså,

att riksdagen må till förstärkande av det ordinarie reservationsanslaget

till materialier, expenser m. m. för hantverksskolan

i Kristinehamn för blinda för budgetåret 1930/1931

anvisa ett extra anslag av 12,150 kronor.

236:o) Kungl. Majit har (punkt 227) föreslagit riksdagen att till uppehållande

vid hantverksskolan i Kristinehamn för blinda av en extra avdelning

anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 10,600

kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 555—557 i statsrådsprotokollet.

Till uppehållande av ytterligare en korgmakeriavdelning vid hantverksskolan

i Kristinehamn för blinda har riksdagen sedan några år tillbaka

plägat anvisa medel å extra stat. För budgetåren 1928/1929 och 1929/1930

anvisades för ändamålet ett extra reservationsanslag av respektive 6,600

kronor och 5,600 kronor. Den för sistnämnda år vidtagna sänkningen av

anslaget föranleddes av att i anslaget uppkommit en besparing å omkring

1.000 kronor.

Hos Kungl. Majit har nu hantverksskolans styrelse anhållit örn ett statsanslag

av 10,600 kronor för upprätthållande jämväl under budgetåret 1930

1931 av ifrågavarande korgmakeriavdelning, därav 6,600 kronor äro avsedda

för själva verksamheten och 4,000 kronor till utrustningsbidrag åt tio elever,

som under nyssnämnda budgetår efter avslutad lärokurs avgå från

skolan. Sådana utrustningsbidrag erfordras vart tredje år och utgingo senast

för budgetåret 1927/1928 med ett sammanlagt belopp av likaledes

4.000 kronor.

s. 167 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

167

Emellertid har det ansetts önskvärt, att yrkesutbildningen vid denna avdelning

måtte kunna få anordnas i borstbinderi i stället för korgmakeri, vilket sistnämnda

hantverk numera lärer erbjuda mindre goda förvärvsutsikter för de

blinda än tidigare. Departementschefen har ansett lämpligt, att möjlighet

hålles öppen till ett sådant utbyte, varvid det skulle bero på Kungl. Maj:t

att efter framställning av vederbörande pröva, huruvida en ändring av nu

angiven innebörd skall ske.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och

hemställer alltså,

att riksdagen må till uppehållande vid hantverksskolan i

Kristinehamn för blinda av en extra avdelning anvisa för

budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 10,600

kronor.

237:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 228) hemställer utskottet, ,^efr^afnrakatt

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- ter för arbetsgetår

ägt rum, till beredande av fria frakter för arbets- jear

materialier, som från hantverksskolans i Kristinehamn för hantverkare,

blinda materialdepå sändas blinda hantverkare, anvisa för [228.]

budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 5,000

kronor.

238:o) Kungl. Majit har (punkt 229) föreslagit riksdagen att dels, med Vårdanejab

uteslutande ur staten för vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat för blinda

lyte av en vaktmästare med avlöning av 1,450 kronor, i samma stat upp- irj^bc^.a™

föra en maskinist med en avlöning av 1,750 kronor, därav 1,100 kronor lön lyte.

och 650 kronor tjänstgöringspenningar, vartill må kunna komma tre ålders- [229.]

tillägg, vart och ett å 100 kronor, efter respektive 3, 6 och 9 års tjänstgöring,

dels ock i anledning härav höja det ordinarie anslaget till nämnda anstalt,

nu 102,100 kronor med 300 kronor till 102,400 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 557—560 i statsrådsprotokollet.

Förslaget avser, att den ena av de tre å vårdanstaltens stat nu uppförda vaktmästarbefattningarna

ändras till en rnaskinistbefattning med den för befattningar

i motsvarande ställning vid liknande statsinstitutioner vanliga avlöningen,

d. v. s., då det här gäller ett icke nyreglerat verk, 1,750 kronor,

varav 1,100 kronor lön och 650 kronor tjänstgöringspenningar, och med

rätt till vederbörliga ålderstillägg. Att tidigare någon maskinistbefattning

ej funnits uppförd å anstaltens stat, har berott på att man, enligt vad som

framgår av propositionen nr 247 till 1921 års riksdag, vari förslag till stat

för anstalten framlades, ansåg sig böra avvakta någon tids erfarenhet, innan

arbetsfördelningen mellan vaktmästarna mera strängt genomfördes. Erfarenheten

har nu, framhåller departementschefen, visat, att en av vaktmästarna

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Extra ordinarie

lärarpersonal

och

vaktmästare

vid vårdanstalten

i Lund.

[230.]

Understöd åt

liantverksskolan

i

Uppsala

för blinda

kvinnor.

[231.]

måste helt sysselsättas med skötseln av de maskinella anordningarna, och

det syntes då vara befogat, att han erhölle en mot sin syssla svarande löneställning.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och

hemställer alltså,

att riksdagen må

a) med uteslutande ur staten för vårdanstalten i Lund

för blinda med komplicerat lyte av en vaktmästare med avlöning

av 1,450 kronor, i samma stat uppföra en maskinist

med en avlöning av 1,750 kronor, därav 1,100 kronor lön

och 650 kronor tjänstgöringspenningar, vartill må kunna

komma tre ålderstillägg, vart och ett å 100 kronor, efter

respektive 3, 6 och 9 års tjänstgöring,

b) i anledning härav höja det ordinarie anslaget till

nämnda anstalt, nu 102,100 kronor, med 300 kronor till

102,400 kronor.

239:o) Kungl. Maj:t har (punkt 230) föreslagit riksdagen att till avlöning

av extra ordinarie lärarpersonal och vaktmästare vid vårdanstalten i Lund

för blinda med komplicerat lyte för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra

anslag av 7,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 560 i statsrådsprotokollet.

Till avlönande av vissa befattningshavare vid vårdanstalten i Lund för

blinda med komplicerat lyte, vilka befattningshavare ansetts icke böra uppföras

å ordinarie stat, har sedan år 1922 utgått extra anslag. För budgetåret

1929/1930 har beviljats ett anslag av 9,700 kronor. Från detta anslag

utgår avlöning till tre extra ordinarie ämneslärarinnor med 2,200 kronor

till varje, en extra ordinarie slöjdlärarinna med 1,800 kronor samt en

extra ordinarie vaktmästare med 1,300 kronor. Vårdanstaltens styrelse har

ansett en av berörda ämneslärarinnebefattningar kunna indragas, och vid

sådant förhållande kan förevarande anslag minskas med 2,200 kronor.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och

hemställer alltså,

att riksdagen må till avlöning av extra ordinarie lärarpersonal

och vaktmästare vid vårdanstalten i Lund för

blinda med komplicerat lyte för budgetåret 1930/1931 anvisa

ett extra anslag av 7,500 kronor.

240:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 231) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd åt hantverksskolan i Uppsala

s. 169 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

169

för blinda kvinnor anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra

anslag av 25,000 kronor att utgå i enlighet med de närmare

bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.

241 :o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 232) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till tryckning av blindskrifter anvisa för

budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 7,000

kronor.

242:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 233) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd åt De blindas förening anvisa

för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 100,000 kronor

att utgå på de villkor och enligt de bestämmelser, Kungl.

Majit kan finna gott föreskriva.

Yrkesundervisningen.

243:o) Kungl. Majit har (punkt 234) föreslagit riksdagen att dels öka det

ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk, nu 450,000 kronor, med

13,400 kronor till 463,400 kronor att jämte erforderligt belopp av å samma

anslag uppkomna besparingar fördelas mellan de olika läroverken på sätt

av departementschefen i statsrådsprotokollet angivits; dels till uppehållande

av en fjärde parallellavdelning vid tekniska läroverket i Orebro anvisa för

budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 24,000 kronor; dels såsom bidrag

till upprätthållande av undervisning i färgeriteknik vid tekniska elementarskolan

i Norrköping anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av

1,000 kronor att utgå under villkor att enahanda belopp för samma ändamål

tillskjutes av annan eller andra bidragsgivare; dels ock till uppehållande

av parallellavdelningar vid tekniska fackskolan i Eskilstuna anvisa för

nämnda budgetår ett extra anslag av 6,300 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 564—567 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herrar A. Lindgren och O. N. Åkerberg (I: 128) och den andra inom andra

kammaren av herrar E. Ljunggren och O. Nilsson i Orebro (lii 207), i vilka

motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta inrättandet av en ny lektorstjänst

vid tekniska gymnasiet i Örebro och att i samband härmed höja anslaget

till gymnasiets ordinarie stat, som för närvarande är 121,225 kronor

med 1,600 kronor till 122,825 kronor,

Tryckning

av blindskrifter.

[232.]

De blindas

förening.

[233.]

Tekniska

läroverk

[234.]

jämte tre i

ämnet väckta

motioner.

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

dels och en inom andra kammaren av herr G. A. Björkman m. fl. väckt

motion (II: 203), vari hemställts, att riksdagen ville till upprätthållande av

undervisning i färgeriteknik vid tekniska elementarskolan i Norrköping för

budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 3,200 kronor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionerna.

Det ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk har i riksstaten

för vartdera av budgetåren 1928/1929 och 1929/1930 uppförts med ett belopp

av 450,000 kronor. För sistnämnda budgetår har i enlighet med riksdagens

beslut anslaget jämte erforderligt belopp av å detsamma uppkomna besparingar

fördelats på följande sätt:

Tekniska gymnasiet i Örebro....................

Tekniska läroverket i Malmö....................

Elektrotekniska fackskolan i Västerås..............

Tekniska elementarskolan i Norrköping............

Tekniska elementarskolan i Borås ................

Tekniska läroverket i Härnösand.................

Tekniska fackskolan för maskinindustri i Eskilstuna . . .

Till arvoden åt extra lärare och vikarier samt för oförutsedda

behov.............................

kronor

121,225

—

»

112,100

—

»

39,000

—

»

46,500

—

»

53,250

—

»

54,750

—

»

36,300

—

»

16,425

—

Summa kronor 479,550: —

De för de olika läroanstalterna fastställda staterna samt anslagsposten till

arvoden åt extra lärare m. m. sluta å ett sammanlagt belopp, som med

29,550 kronor överstiger det i riksstaten uppförda anslaget. Detta förhållande

sammanhänger därmed, att under en följd av år uppkommit rätt

avsevärda besparingar å anslaget och att dessa ansetts kunna tagas i anspråk

för att åstadkomma en tillfällig nedsättning av det eljest erforderliga anslagsbeloppet.

Skolöverstyrelsen har föreslagit, att ifrågavarande anslag måtte i riksstaten

för budgetåret 1930/1931 uppföras med 480,000 kronor. Överstyrelsen har

därvid bland annat hemställt örn inrättande av en ny lektorstjänst vid tekniska

gymnasiet i Örebro samt meddelat, att ett bifall till denna framställning

skulle nödvändiggöra en ökning i staten för sagda läroanstalt med 1,600

kronor men att detta icke syntes påkalla någon ökning av det föreslagna

reservationsanslaget till tekniska läroverk. Detta innebär, framhåller departementschefen,

att en nedsättning med (1,600—450 =) 1,150 kronor kan vidtagas

i någon annan av de i reservationsanslaget ingående anslagsposterna,

i detta fall uppenbarligen anslagsposten till extra lärare m. m. Vad beträffar

förslaget om inrättande av en ny lektorstjänst vid tekniska gymnasiet i

Örebro anför departementschefen, att han icke för närvarande kan ansluta

sig till detsamma. Vid sådant förhållande borde såsom en konsekvens av

s. 171 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr. 8.

171

skolöverstyrelsens förslag det av överstyrelsen ifrågasatta anslagsbeloppet

480,000 kronor minskas med 1,600 kronor till 478,400 kronor, varvid nämnda

anslagspost till extra lärare m. m., syntes böra nedsättas från sitt nuvarande

belopp, 16,425 kronor, till 15,275 kronor, d. v. s. med 1,150 kronor, motsvarande

skillnaden mellan 479,550 kronor och 478,400 kronor. Enligt

departementschefens mening torde vidare för budgetåret 1930/1931 en ytterligare

nedsättning av anslaget kunna vidtagas. Han har erinrat, att behållningen

å anslaget, vilken vid utgången av budgetåret 1926/1927 utgjort

148,667 kronor 85 öre, vid början av nu löpande budgetår minskats till

64,967 kronor 73 öre, av vilket belopp 29,550 kronor beräknats åtgå för att

täcka anslagsbehovet under budgetåret 1929/1930. Vid ingången av budgetåret

1930/1931 skulle alltså kvarstå en reservation av i avrundat krontal

35,417 kronor. Av denna behållning syntes ett belopp av 15,000 kronor

kunna tagas i anspråk för täckande av utgifterna å anslaget för budgetåret

1930/1931, och borde vid sådant förhållande anslaget i riksstaten för sistnämnda

budgetår uppföras med 463,400 kronor.

I motionerna I: 128 och II: 207 har upptagits skolöverstyrelsens ovan omförmälda

förslag örn inrättandet av en ny lektorstjänst vid tekniska gymnasiet

i Örebro. Som skäl härför har angivits, bland annat, att ända sedan

gymnasiets tillkomst år 1919 en oproportionerligt stor del av undervisningen

även i gymnasiets viktigaste läroämnen måst bestridas av extralärare.

De till uppehållande av en fjärde parallellavdelning vid tekniska läroverket

i Örebro och till uppehållande av parallellavdelningar vid tekniska

fackskolan i Eskilstuna föreslagna beloppen å respektive 24,000 kronor och

6,300 kronor äro de samma som av riksdagen anvisats för motsvarande

ändamål under innevarande budgetår.

Styrelsen för tekniska elementarskolan i Norrköping har i skrivelse till

skolöverstyrelsen den 14 maj 1929 erinrat örn den vid skolan från och med

vårterminen 1928 försöksvis bedrivna undervisningen i färgeriteknik och

framhållit, att denna undervisning följts med stort intresse av landets färgeritekniker

samt även erhållit verksamt understöd från industrien, bland annat

i form av ekonomisk hjälp, som möjliggjort undervisningens upprätthållande

hittills utan särskilda kostnader för statsverket. Styrelsen har nu

framhållit önskvärdheten av att åtgärder vidtagas för att för framtiden säkerställa

denna undervisning oberoende av eventuella bidrag från industrisammanslutningar

eller enskilda. Den för kursen uppkommande särskilda

kostnaden inskränkte sig till avlöning åt en extra lärare med fjorton veckotimmar,

vilken avlöning styrelsen beräknade efter 135 kronor lör veckotimme

till 1,890 kronor. Styrelsen har anhållit, att skolans stat för räkenskapsåret

1930/1931 måtte ökas med nämnda belopp.

Skolöverstyrelsen har icke ansett sig böra förorda, att kostnaden för

kursens upprätthållande nu uppfördes i skolans stat och ej heller att den

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

helt täcktes av statsmedel. Lämpligast torde vara, att ett bidrag av statsmedel

bereddes i form av extra anslag och att detta, i likhet med vad som

skett beträffande vissa bidrag till vävskolan i Borås, beräknades efter ungefär

halva kostnaden och utginge under villkor, att motsvarande belopp tillskötes

av annan bidragsgivare, kommunal eller enskild korporation. Enär

kostnaden för den färgeritekniska kursen syntes böra omfatta icke blott

lärarens avlöning utan även något till extra undervisningsmateriel, ansåge

skolöverstyrelsen, att det av styrelsen beräknade beloppet 1,890 kronor lämpligen

borde avrundas uppåt till 2,000 kronor och att statens bidrag till

kursen sålunda kunde bestämmas till 1,000 kronor att utgå under villkor,

att samma belopp för ändamålet tillskötes av andra.

Till detta skolöverstyrelsens förslag har departementschefen uttalat sin

anslutning.

I motionen II: 203 har framhållits, att skolans styrelse beräknat arvodet

till extraläraren i praktisk färgeriteknik till 1,890 kronor och föreslagit en

ökning av skolans ordinarie stat för budgetåret 1930/1931 med detta belopp.

Under förutsättning av bifall till denna framställning hade denne extralärare

liksom de övriga haft att på sitt arvode uppbära tillfällig löneförbättring

och dyrtidstillägg efter de grunder, som riksdagen för nämnda år fastställer.

Totala avlöningen skulle därför, beräknad efter de normer, som nu äro

gällande, och under antagande av ett indextal av 170, uppgå till i runt tal

3,200 kronor. Ett extra anslag måste, under förutsättning att det beräknades

efter den av Kungl. Maj:t i detta fall följda principen, att staten

borde bidraga med endast hälften av totala kostnaden, sålunda komma att

uppgå till 1,600 kronor, i stället för nu föreslagna 1,000 kronor. Den

summa, som måste anskaffas från enskilda bidragsgivare, bleve, trots en

dylik ökning av anslaget, ändock 600 kronor mer, än vad som av Kungl.

Majit ifrågasatts. Motionärerna hava emellertid ansett starka skäl tala för

att anslaget åtminstone för närvarande tillmätes så, att möjligheten att upprätthålla

denna kurs icke bliver beroende av eventuellt ekonomiskt understöd

från industrien eller enskilda.

Vad först angår frågan om inrättande av en ny lektorstjänst vid tekniska

gymnasiet i Orebro, anser utskottet i likhet med motionärerna, att en alltför

stor del av undervisningen uppehälles genom extra lärarkrafter och att det

därför kan finnas fog för framställningen om en förstärkning av gymnasiets

ordinarie lärarstab. Utskottet finner sig dock icke böra mot Kungl. Maj:ts

förslag förorda inrättandet av en ny lektorstjänst vid läroanstalten. Möjligt

är ju ock, att ett förnyat övervägande av frågan kan giva till resultat, att

den önskvärda förstärkningen lämpligen bör ske genom överflyttning av en

lektorstjänst från något annat av de tekniska läroverken. Utskottet anser

sig därför förhindrat att tillstyrka bifall till de av herrar Lindgren och Aker
-

s. 173 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

173

berg samt herrar Ljunggren och Nilsson i Örebro väckta motionerna (I: 128

och II: 207).

I fråga om anslaget till upprätthållande av undervisning i färgeriteknik

vid tekniska elementarskolan i Norrköping har utskottet, med hänsyn till

vad i motionen II: 203 anförts, funnit sig böra förorda en ökning av anslaget

till 1,600 kronor.

I övrigt har vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit icke

föranlett någon erinran från utskottets sida.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

å herrar Lindgrens och Åkerbergs samt herrar Ljunggrens

och Nilssons i Örebro ovannämnda motioner (I: 128 och

II: 207) i vad dessa motioner skilja sig från Kungl. Maj:ts

förslag, öka det ordinarie reservationsanslaget till tekniska

läroverk, nu 450,000 kronor, med 13,400 kronor till 463,400

kronor att jämte erforderligt belopp av å samma anslag

uppkomna besparingar fördelas mellan de olika läroverken

på sätt av departementschefen i statsrådsprotokollet angivits;

b) till uppehållande av en fjärde parallellavdelning vid

tekniska läroverket i Örebro anvisa för budgetåret 1930/

1931 ett extra anslag av 24,000 kronor;

c) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och herr Björkmans

m. fl. ovannämnda motion (II: 203), såsom bidrag

till upprätthållande av undervisning i färgeriteknik vid tekniska

elementarskolan i Norrköping anvisa för budgetåret

1930/1931 ett extra anslag av 1,600 kronor att utgå under

villkor, att enahanda belopp för samma ändamål tillskjutes

av annan eller andra bidragsgivare;

d) till uppehållande av parallellavdelningar vid tekniska

fackskolan i Eskilstuna anvisa för nämnda budgetår ett extra

anslag av 6,300 kronor.

244:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 235) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade

elever vid de tekniska fackskolorna för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor

att utgå enligt av Kungl. Maj:t meddelade närmare bestämmelser.

Stipendier åt

obemedlade

och mindre

bemedlade

elever vid

de tekniska

fackskolorna.

[235.]

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Resestipendier

åt lärare

vid tekniska

läroverk.

[236.]

Förhöjt

understöd åt

handelsgymnasier.

[237.]

245:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 236) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till resestipendier åt lärare vid de tekniska

läroverken och med dem jämförliga statsunderstödda läroanstalter

anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag

av 1,500 kronor att utgå under de villkor och

bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

246:o) Kungl. Majit har (punkt 237) föreslagit riksdagen att till beredande

av förhöjt understöd åt handelsgymnasierna i Stockholm, Göteborg, Malmö,

Hälsingborg, Orebro och Norrköping, utöver till dem redan anslagna belopp,

anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 139,500 kronor att utgå

under förutsättning att kommun, där handelsundervisningsanstalt åtnjuter

statsunderstöd, själv eller genom enskilda donatorer såväl tillhandahåller

erforderliga lokaler för undervisningen som ock årligen lämnar ett kontant

bidrag, motsvarande minst en tredjedel av statsunderstödet, samt med den

fördelning och under de villkor i övrigt, som Kungl. Majit kan finna skäligt

bestämma.

Utredningen återfinnes å sid. 569—570 i statsrådsprotokollet.

Här ifrågavarande anslag utgår för innevarande budgetår med ett belopp

av 135,000 kronor. Då den av riksdagen beslutade provisoriska avlöningsförbättringen

för adjunkt vid allmänt läroverk å F- och G-orter nödsakat

handelsgymnasierna i Stockholm, Göteborg och Norrköping att i anslutning

till gällande föreskrifter angående villkor och bestämmelser för åtnjutande

av statsunderstöd i motsvarande mån höja avlöningen åt sina ordinarie lärare,

har departementschefen funnit det rättvist, att dessa läroanstalter komma

i åtnjutande av ökat understöd från det allmännas sida. Av denna anledning

beräknas nu förevarande extra anslag böra höjas med 4,500 kronor.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Majits förslag och

hemställer alltså,

att riksdagen må till beredande av förhöjt understöd åt

handelsgymnasierna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Hälsingborg,

Orebro och Norrköping, utöver till dem redan anslagna

belopp, anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av

139,500 kronor att utgå under förutsättning att kommun,

där handelsundervisningsanstalt åtnjuter statsunderstöd, själv

eller genom enskilda donatorer såväl tillhandahåller erforderliga

lokaler för undervisningen som ock årligen lämnar

ett kontant bidrag, motsvarande minst en tredjedel av statsunderstödet,

samt med den fördelning och under de villkor

i övrigt, som Kungl. Majit kan finna skäligt bestämma.

s. 175 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

175

247:o) Kungl. Majit har (punkt 238) föreslagit riksdagen att till resesti- ^Resestipen-^

pendier åt lärare vid statsunderstödda handelsgymnasier anvisa för budget- v;fj stats.

året 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor att utgå under ^^erstödda

de villkor och bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

Utredningen återfinnes å sid. 571 i statsrådsprotokollet.

Med anledning av Kungl. Majits i ämnet gjorda framställning anvisade

1921 års riksdag ett reservationsanslag å 2,000 kronor till resestipendier åt

rektorer och lärare vid statsunderstödda handelsgymnasier. I överensstämmelse

med Kungl. Majits förslag har för vart och ett av budgetåren under

perioden 1 juli 1925—30 juni 1930 beviljats ett anslag av 1,000 kronor,

men har anslagets uppgift begränsats till att avse allenast resestipendier åt

lärare i främmande levande språk vid handelsgymnasierna.

Departementschefen har nu föreslagit, att den begränsning till lärare i

främmande levande språk, som gällt från och med budgetåret 1925/1926,

borttages, liksom vid 1929 års riksdag skedde beträffande motsvarande begränsning

i fråga örn anslaget till resestipendier åt lärare vid tekniska läroverk.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Majits förslag och

hemställer alltså,

att riksdagen må till resestipendier åt lärare vid statsunderstödda

handelsgymnasier anvisa för budgetåret 1930/1931

ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor att utgå under

de villkor och bestämmelser, Kungl Majit kan finna gott

föreskriva.

napier.

[238.]

för yrkesundervisning
[239.

]

jämte två i

ämnet väckta

motioner.

248:o) Kungl. Majit har (punkt 239) föreslagit riksdagen att dels — med Understöd

uteslutande ur riksstaten av det därstädes uppförda ordinarie förslagsansla- na]aanTtalter

get till understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning å 875,000

kronor — i riksstaten uppföra ej mindre ett ordinarie förslagsanslag till

understöd för avlöning av lärare vid kommunala anstalter för yrkesundervisning

å 675,000 kronor än även ett ordinarie reservationsanslag till understöd

för undervisningsmateriel åt kommunala anstalter för yrkesundervisning

å 100,000 kronor, dels ock besluta, att för utgående av understöd från

sist omförmälda två anslag skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse

nu gällande grunder för statsunderstöds utgående till kommunala anstalter

för yrkesundervisning, dock att understöd må utgå, förutom till anstalt för

yrkesundervisning, som upprättats av kommun eller landsting, jämväl till

sådan anstalt, som inrättats av annan kommunal samfällighet eller förening

av flera dylika, samt att understöd till undervisningsmateriel icke må utgå

för inköp av förbrukningsmateriel för yrkesmässig produktion av till försäljning

avsedda alster.

Utredningen återfinnes å sid. 572—586 i statsrådsprotokollet.

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft dels en inom

första kammaren av herr Sigfrid Hansson väckt motion (I: 136), dels ock

en inom andra kammaren av herrar B. Lundguist i Rotebro och K. E. Johanson

i Stockholm väckt motion (II: 191), i vilka motioner hemställts, att

riksdagen måtte upptaga det av Kungl. Majit föreslagna ordinarie reservationsanslaget

till understöd för undervisningsmateriel åt kommunala anstalter

för yrkesundervisning å 100,000 kronor såsom ordinarie förslagsanslag.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionerna.

I det av Kungl. Majit avlåtna förslaget till riksstat för budgetåret 1929/

1930 upptogs det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt kommunala

anstalter för yrkesundervisning med oförändrat belopp, eller till 925,000

kronor.

I en inom riksdagen väckt motion (lii 240) hemställdes emellertid, bland

annat, dels att riksdagen måtte nedsätta det av Kungl. Majit sålunda föreslagna

anslaget med 95,000 kronor till 830,000 kronor, dels ock att riksdagen

måtte bevilja ett extra reservationsanslag av 75,000 kronor för samma

budgetår till statsbidrag åt kommunala anstalter för yrkesundervisning till

inköp av undervisningsmateriel, under villkor att anslaget icke finge användas

till inköp av sådan förbrukningsmateriel, som vore att hänföra till

råvaror eller halvfabrikat, avsedda att användas till framställande av alster,

vilka sedan icke bleve statens eller kommunens egendom.

I skrivelse den 26 april 1929, nr 8 A, anmälde riksdagen, under punkten

226 — vilken punkt i likhet med omförmälda motion (lii 240) jämväl behandlade

frågan örn anslag till understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning

— att riksdagen minskat det ordinarie förslagsanslaget till

understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning med 50,000 kronor

till 875,000 kronor, varjämte riksdagen med anledning av sagda motion

anhöll, att Kungl. Majit måtte, efter erforderlig utredning, för 1930 års

riksdag framlägga förslag angående uppdelning av anslaget till understöd

åt kommunala anstalter för yrkesundervisning i särskilda anslag till läraravlöningar

och till undervisningsmateriel.

Riksdagen anförde i sin förberörda skrivelse, bland annat:

Riksdagen finner det väl vara en ur budgetteknisk och redovisningssynpunkt

riktig princip, på vilken motionären bygger det väsentliga i sitt förslag,

nämligen att de till läraravlöningar å ena sidan och de till undervisningsmateriel

å andra sidan avsedda medlen i anslagshänseende åtskiljas.

En sådan uppdelning synes riksdagen bidraga till reda och överskådlighet

i riksstatens uppställning, samtidigt som den underlättar möjligheten att erhålla

kännedom om vad som för det ena eller det andra ändamålet åtgår.

Riksdagen kan dock icke förorda att, utan närmare utredning örn vad som

för de olika ändamålen kan anses behövligt, ett särskiljande av beloppen

nu vidtages. I motionen har icke för de till undervisningsmateriel föreslagna

summorna förebragts någon närmare motivering, och riksdagen för
-

s. 177 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

177

fogar icke över något material, som härutinnan kan giva ledning. Riksdagen

anser sig därför icke kunna bifalla det i motionen gjorda förslaget i

denna del men har ansett sig böra hos Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.

Majit måtte till nästa riksdag, efter den utredning, som kan anses behövlig,

förelägga riksdagen förslag örn en uppdelning av vartdera av de båda anslagen

i särskilda anslag till läraravlöningar och till undervisningsmateriel.

Vad så angår det i motionen ifrågasatta villkoret, att anslag till undervisningsmateriel

icke får användas till inköp av sådan förbrukningsmateriel,

som vore att hänföra till råvaror eller halvfabrikat, avsedda att användas

till framställande av alster, vilka sedan icke bleve statens eller kommunens

egendom, lärer, enligt vad riksdagens vederbörande utskott inhämtat,

den praxis, som följes vid utdelande av understöd till undervisningsmateriel

av nu berört slag, i stort sett stå i överensstämmelse med vad motionären

med det föreslagna villkoret torde hava åsyftat, nämligen att förhindra att

statsunderstödet användes till inköp av förbrukningsmateriel för yrkesmässig

produktion av till försäljning avsedda alster. Då det i varje fall synes

vara av vikt att erhålla betryggande säkerhet för att i detta avseende missbruk

icke förekomma, förefaller det riksdagen vara på sin plats, att ett särskilt

stadgande härom intages bland understödsvillkoren. Riksdagen tilltror

sig dock icke att utan närmare utredning bedöma, vilken avfattning detta

stadgande bör erhålla. Saken torde tarva övervägande av vederbörande

myndigheter, och riksdagen håller före, att utredning i detta hänseende

lämpligen kan ske i samband med den förut omhandlade frågan angående

anslagens uppdelning.

Beträffande frågan örn det belopp, varmed förenämnda båda anslag böra

upptagas i riksstaten för budgetåret 1929/1930, har riksdagen med avseende

å anslaget till understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning uppmärksammat,

att för hudgetåret 1927/1928, då anslagets belopp liksom nu

utgjorde 925,000 kronor, enligt budgetredovisningen uppstått en besparing

å anslaget av 118,441 kronor 20 öre, som tillförts kassafonden. Det vill

alltså förefalla, som örn anslaget för närvarande vore väl högt beräknat.

Med hänsyn till det högst avsevärda överskott å anslaget, som uppkommit

under budgetåret 1927/1928, synes skäl föreligga att vidtaga en sänkning

av detsamma, och riksdagen har ansett, att anslagets belopp för nästkommande

budgetår bör bestämmas till 875,000 kronor eller 50,000 kronor

mindre än som av Kungl. Majit föreslagits.

I anledning av riksdagens om förmälda skrivelse anbefallde Kungl. Majit

genom beslut den 16 maj 1929 skolöverstyrelsen att verkställa den av riksdagen

begärda utredningen angående uppdelning av anslaget till understöd

åt kommunala anstalter för yrkesundervisning i särskilda anslag till läraravlöningar

och till undervisningsmateriel ävensom att med sagda utredning

och de förslag, vartill densamma kunde giva anledning, till Kungl. Majit

inkomma i samband med avgivandet av framställningar, avsedda att föreläggas

1930 års riksdag.

Med skrivelse den 24 augusti 1929 har skolöverstyrelsen överlämnat utredning

och förslag i ämnet.

Överstyrelsen har i sin framställning lill en början beräknat anslagsbehovet

för budgetåret 1930/1931 under förutsättning av i stort sett oförändrade

Bihang till riksdagens protokoll 1330. 0 sami. 8 haft. (Nr 8.) 12

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

grunder för understödens utgående och har därvid kommit till det resultatet,

att understöden till läraravlöningar och undervisningsmateriel skulle

komma att kräva ett anslagsbelopp av tillhopa 1,030,000 kronor, därav

900,000 kronor beräknades till läraravlöningar och 130,000 kronor till undervisningsmateriel.

Överstyrelsen upptar härefter i sin framställning till behandling frågan

om skilda anslag för understöd till läraravlöning och till undervisningsmateriel

samt yttrar i berörda hänseende, bland annat, följande:

De omständigheter, som av överstyrelsen nyss berörts i samband med

frågan örn understödsbehovet, utgöra givetvis icke något hinder för att, när

så med hänsyn till budgettekniska och redovisningssynpunkter anses önskvärt,

understöd till läraravlöningar och till undervisningsmateriel utgå från

skilda anslag, för såvitt båda anslagen, liksom det tidigare gemensamma

anslaget, få karaktären av förslagsanslag. Däremot skulle en förändring,

som medförde en starkare begränsning av möjligheten till understöd för

undervisningsmateriel, säkerligen leda till att en väsentlig del av nu pågående

lokala utredningar angående skolors inrättande skulle avbrytas. Kommunernas

initiativkraft på detta skolområde skulle då i stort sett komma

i samma läge som den i fråga om skolors inrättande påräknade initiativkraften

hos de enskilda yrkeskorporationerna, vilken så gott som fullständigt

upphört till följd av begränsningen av anslaget till enskilda anstalter

för yrkesundervisning. I och därmed vore också yrkesundervisniugens utveckling

tills vidare väsentligen förlamad. Endast under ovan angivna förutsättning,

att båda de nya anslagen få bibehålla det hittillsvarande anslagets

karaktär av förslagsanslag, har överstyrelsen icke något att erinra mot

den av riksdagen avsedda uppdelningen.

Statskontoret har beträffande anslagens karaktär framhållit, att anslaget

till läraravlöningar vid kommunala anstalter för yrkesundervisning, vilket

icke torde i förväg kunna exakt beräknas, syntes böra erhålla ordinarie förslagsanslags

natur. Vad sedan anginge anslaget till undervisningsmateriel

till samma anstalter, syntes visserligen åtskilliga skäl kunna tala för att detsamma

borde upptagas såsom bestämt anslag; men då en begränsning av

detta anslag, såsom skolöverstyrelsen framhållit, skulle medföra stora svårigheter,

ville statskontoret i likhet med nämnda styrelse föreslå, att även detta

anslag erhölle ordinarie förslagsanslags natur.

Enligt departementschefens mening gåve skolöverstyrelsens utredning vid

handen, att några sakliga eller formella hinder icke möta mot en uppdelning

av ifrågavarande anslag i två särskilda anslag, ett till läraravlöningar

och ett till undervisningsmateriel. Då en sådan uppdelning onekligen erbjuder

åtskilliga fördelar ur redovisningssynpunkt, ville han förorda densamma.

Vad beträffade frågan örn de båda anslagens natur holle departementschefen

före, att avlöningsanslaget borde hava karaktären av förslagsanslag,

såsom både skolöverstyrelsen och statskontoret förordat. En begränsning

av detta anslag skulle kunna verka i hög grad menligt på ifrågavarande

s. 179 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

179

gren av undervisningsväsendet. I fråga om materielanslaget åter hade han

en annan mening än skolöverstyrelsen och statskontoret, som ansett sistnämnda

anslag jämväl böra hava förslagsanslags natur. Departementschefen

ansåge, att vid utdelning av understöd till undervisningsmateriel en viss

varsamhet vore av nöden; frestelsen att i detta avseende begära mera än

vad som för vederbörande skola kunde vara oundgängligen nödvändigt vore

stor, liksom det ock vore förenat med vissa svårigheter att på denna punkt

öva en betryggande kontroll. Anslagsbeloppet syntes departementschefen

därför böra begränsas och anslaget erhålla reservationsanslags natur. Det

borde ankomma på skolöverstyrelsen att genom lämpliga reduceringar å

understödsäskandena tillse, att de skolor, som ansåges förtjänta av understöd,

erhölle vad som kunde vara erforderligt för att hålla verksamheten

i gång. Skulle anslaget ej förslå härtill, torde det ankomma på vederbörande

skolas huvudman att åtminstone tills vidare träda emellan.

Ifråga om de båda anslagens storlek har departementschefen framhållit

följande: För budgetåret 1927/1928, då anslaget utgjort 925,000 kronor,

hade överstyrelsen utdelat sammanlagt 963,658 kronor 14 öre, men enligt

budgetredovisningen hade allenast 806,645 kronor 35 öre tagits i anspråk.

En ännu större olikhet mellan beviljat och disponerat belopp förelåge

för budgetåret 1928/1929, då anslaget ävenledes utgjorde 925,000 kronor.

Överstyrelsen hade för sistnämnda budgetår beviljat 1,052,558 kronor 73

öre, men enligt budgetredovisningen hade de direkta utgifterna å auslaget

aPPgått till endast 755,831 kronor 19 öre. Berörda förhållanden hade givit

1929 års riksdag anledning att sänka anslaget med 50,000 kronor till 875,000

kronor. Anledningen till att år efter år blott en del av beviljade understöd

uttagits torde vara den, att åtskilliga av de kurser och övriga undervisningsanstalter,

för vilka understöd begärdes, aldrig komme till stånd,

vare sig på grund av alltför ringa elevantal, ändrade planer eller av ekonomiska

skäl. Nu påpekade förhållanden syntes departementschefen utgöra

skäl att föreslå en avsevärd reducering av det belopp, som enligt överstyrelsen

för ifrågavarande ändamål skulle upptagas i riksstaten för budgetåret

1930/1931. Med utgångspunkt från det belopp, som disponerats för

budgetåret 1928/1929, ansåge departementschefen tillfyllest, om till läraravlöningar

och undervisningsmateriel beräknades sammanlagt 775,000 kronor.

Denna summa syntes honom lämpligen kunna fördelas med 675,000 kronor

till läraravlöningar och med 100,000 kronor till undervisningsmateriel.

Vad beträffande riksdagens uttalande örn önskvärdheten av ett stadgande i

syfte att förhindra, att statsunderstöd till undervisningsmateriel användes

till inköp av förbrukningsmateriel för yrkesmässig produktion av till försäljning

avsedda alster framgår av överstyrelsens i denna del lämnade utredning,

att överstyrelsen vid anslags utdelande tillämpat i huvudsak följande

principer.

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

IT (skottets

yttrande.

Såsom undervisningsmateriel bar icke räknats den kvantitet råvaror och

halvfabrikat, som vid i vanlig mening yrkesmässig tillverkning ansetts erforderlig.

I den mån förbrukning av råvaror med hänsyn till undervisningssyftet

förekommit utöver den vid yrkesmässig produktion vanliga, har däremot,

även örn råvaruförbrukningen bestått i ett upprepat utförande av visst

ai betsmoment såsom del av en blivande saluvärdig produkt, understöd ansetts

kunna ifrågakomma för merförbrukningen. I fråga om skolor för husligt

arbete har vad angår lärlingsskolan, där undervisningen skall vara avgiftsfri,

den regeln iakttagits, att så stor del av råvarukostnaden för måltiden i

skolan påförts eleverna, som motsvarat en genomsnittlig sannolik besparing

i hemmet för ifrågavarande måltid. Vad därutöver åtgått i form av

råvaror, har överstyrelsen betraktat som förbrukning av undervisningsmateriel

med möjlighet till statsunderstöd för kostnadernas täckande. Som

förbrukning av undervisningsmateriel bar vidare ansetts förbrukningen av

sådant bränsle, som ej är erforderligt för lokalernas uppvärmning, ävensom

förbrukningen av rengöringsmedel och liknande. Beträffande övriga skolor

och kurser på det husliga arbetets område har överstyrelsen tillämpat samma

regel som för lärlingsskolornas yrkesavdelningar för husligt arbete allenast

i några få fall, där varken avsättning till utomstående kunnat påräknas

eller måltidens värde för eleverna motsvarat dess framställningskostnad.

De av överstyrelsen sålunda tillämpade principerna hava synts departementschefen

riktiga och stå i god överensstämmelse med 1929 års riksdags

uttalande i ämnet. Då riksdagen ansett ett uttryckligt stadgande härom erforderligt,

har departementschefen föreslagit, att såsom särskilt villkor för

understöd till undervisningsmateriel föreskrives, att sådant understöd icke

får utgå för inköp av förbrukningsmateriel för yrkesmässig produktion

av till försäljning avsedda alster.

Överstyrelsen har föreslagit en viss utvidgning av de nuvarande anslagsbestämmelsernas

räckvidd. Nämnda bestämmelser gälla av kommun eller

landsting inrättade skolor. Enligt överstyrelsens förslag skulle även annan

kommunal samfällighet eller förening av flera sådana bliva understödsberättigade.

Mot en sådan ändring har departementschefen icke funnit något

vara att erinra. Motsvarande bestämmelse förekommer i författningarna

rörande högre folkskolor och kommunala mellanskolor.

Kungl. Maj:ts förslag, att det ordinarie anslaget till understöd åt kommunala

anstalter för yrkesundervisning skulle ersättas av två anslag, det

ena till läraravlöningar och det andra till undervisningsmateriel, står i

överensstämmelse med den mening, 1929 års riksdag i detta ämne uttalat,

och föranleder ingen erinran från utskottets sida. Ej heller har utskottet

något att invända mot de föreslagna nya villkoren för understöds utgående

från nämnda båda anslag.

I fråga örn naturen av anslaget till undervisningsmateriel anser sig utskottet

böra tillmäta större vikt åt de synpunkter, som av departementschefen

anförts till stöd för förslaget, att anslaget skall erhålla karaktären

av reservationsanslag, än åt de invändningar, motionärerna häremot fram
-

s. 181 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr S.

181

fört. Skulle erfarenheten visa, att anslagets begränsning medför betydande

olägenheter — något, varom det nu torde vara för tidigt att döma — finnes

ju alltid möjlighet för riksdagen att ändra anslaget till förslagsanslag.

Utskottet finner sig därför böra avstyrka motionerna.

Då Kungl. Maj:ts förslag i övrigt icke givit utskottet anledning till erinran,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

å herrar Sigfrid Hanssons samt Lundqvists i Rotebro och

Johansons i Stockholm ovannämnda motioner (I: 136 och

II: 191), — med uteslutande ur riksstaten av det därstädes

uppförda ordinarie förslagsanslaget till understöd åt kommunala

anstalter för yrkesundervisning å 875,000 kronor

— i riksstaten uppföra ej mindre ett ordinarie förslagsanslag

till understöd för avlöning av lärare vid kommunala

anstalter för yrkesundervisning å 675,000 kronor än

även ett ordinarie reservationsanslag till understöd för undervisningsmateriel

åt kommunala anstalter för yrkesundervisning

å 100,000 kronor;

b) besluta, att för utgående av understöd från sist omförmälda

två anslag skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse

nu gällande grunder för statsunderstöds utgående

till kommunala anstalter för yrkesundervisning, dock att

understöd må utgå, förutom till anstalt för yrkesundervisning,

som upprättats av kommun eller landsting, jämväl

till sådan anstalt, som inrättats av annan kommunal samfällighet

eller förening av flera dylika, samt att understöd

till undervisningsmateriel icke må utgå för inköp av förbrukningsmateriel

för yrkesmässig produktion av till försäljning

avsedda alster.

249:o) Kungl. Maj:t har (punkt 240) föreslagit riksdagen att dels -— med

uteslutande ur riksstaten av det därstädes uppförda ordinarie reservationsanslaget

till understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning å 675,000

kronor — i riksstaten uppföra ej mindre ett ordinarie reservationsanslag till

understöd för avlöning av lärare vid enskilda anstalter för yrkesundervisning

å 610,000 kronor än även ett ordinarie reservationsanslag till understöd

för undervisningsmateriel åt enskilda anstalter för yrkesundervisning

å 65,000 kronor, dels ock besluta, att för utgående av understöd från

sist omförmälda två anslag skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse

nu gällande grunder för statsunderstöds utgående till enskilda anstalter för

yrkesundervisning, dock att understöd till undervisningsmateriel icke må

Understöd åt

enskilda

anstalter för

yrkesundervisning
[240.

]

jämte en i

ämnet väckt

motion.

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

utgå för inköp av förbrukningsmateriel för yrkesmässig produktion av till

försäljning avsedda alster.

Utredningen återfinnes å sid. 587—591 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herrar 0. Johansson i Edsbyn och G. A. Mosesson väckt motion

(II: 320), vari hemställts, att riksdagen måtte bevilja ett ordinarie reservationsanslag

till understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning

till läraravlöningar med 750,000 kronor, ett ordinarie reservationsanslag åt

enskilda anstalter för yrkesundervisning till anskaffning och underhåll av

undervisningsmateriel med 50,000 kronor samt ett ordinarie reservationsanslag

till understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning till arvode åt

föreståndare med 15,000 kronor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionen.

Kungl. Majit upptog i förslaget till riksstat för budgetåret 1929/1930 det

ordinarie reservationsanslaget till understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning

med oförändrat belopp, eller till 675,000 kronor.

I en inom riksdagen vackt motion (II: 240) hemställdes, bland annat, att

riksdagen måtte nedsätta det av Kungl. Majit sålunda äskade anslaget med

30,000 kronor till 645,000 kronor samt att riksdagen måtte bevilja ett extra

reservationsanslag av 30,000 kronor för samma budgetår till statsbidrag åt

enskilda anstalter för yrkesundervisning för inköp av undervisningsmateriel

under villkor, att anslaget icke finge användas till inköp av sådan förbrukningsmateriel,

som vore att hänföra till råvaror eller halvfabrikat, avsedda

att användas till framställande av alster, vilka sedan icke bleve statens eller

kommunens egendom.

I sin förberörda skrivelse av den 26 april 1929, nr 8 A, anmälde riksdagen,

under punkten 226 -— vilken punkt i likhet med nyss angivna motion

jämväl behandlade frågan om anslag till understöd åt kommunala anstalter

för yrkesundervisning — att riksdagen uppfört det ordinarie reservationsanslaget

till understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning med oförändrat

belopp, 675,000 kronor, varjämte riksdagen med anledning av sagda

motion anhöll, att Kungl. Majit måtte, efter erforderlig utredning, för 1930

års riksdag framlägga förslag angående uppdelning av förevarande ordinarie

reservationsanslag till understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning

i särskilda anslag till läraravlöningar och till undervisningsmateriel.

I samband med den av riksdagen sålunda hos Kungl. Majit gjorda anhållan

örn utredning och förslag i nyss angivna hänseende gjorde riksdagen

ett särskilt uttalande i ämnet, för vilket departementschefen redogjort under

punkt 239 i statsrådsprotokollet.

Genom beslut den 16 maj 1929 anbefallde Kungl. Majit skolöverstyrelsen,

bland annat, att verkställa den av riksdagen sålunda begärda utredningen

s. 183 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

183

ävensom att med sagda utredning och de förslag, vartill densamma kunde

giva anledning, till Kungl. Majit inkomma i samband med avgivandet av

framställningar, avsedda att föreläggas 1930 års riksdag.

Med sin under punkt 239 i statsrådsprotokollet om förmälda skrivelse av

den 24 augusti 1929 har skolöverstyrelsen överlämnat utredning och förslag

i ämnet.

Överstyrelsen har i sin framställning till en början beräknat anslagsbehovet

efter nu gällande grunder för budgetåret 1930/1931 och har överstyrelsen

därvid funnit, att till understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning

erfordrades ett sammanlagt belopp av 850,000 kronor.

Skolöverstyrelsen övergår härefter till behandling av frågan örn en uppdelning

av det nu förefintliga ordinarie reservationsanslaget till understöd

åt enskilda anstalter för yrkesundervisning på skilda anslag till läraravlöningar

och till undervisningsmateriel. Överstyrelsen anför i berörda hänseende

huvudsakligen följande:

Överstyrelsen skulle icke hava något att invända mot en sådan uppdelning,

eftersom även hittills vid fördelningen av det nuvarande gemensamma

anslaget särskilda understödsbelopp alltid beräknats för de två nämnda understödsändamålen,

örn blott anslagsbeloppen kunde påräknas motsvara föreliggande

understödsbehov. Med den starka anslagsbegränsning, som hittills

varit rådande på här ifrågavarande område, skulle en på förhand fixerad

begränsning, avseende vardera av de två ovanberörda understödsändamålen,

försvåra en lämplig fördelning av tillgängliga anslag. De år från år föränderliga

förhållanden, under vilka hithörande skolor arbeta, nödvändiggöra

i ej ringa mån en anpassning, som jämväl sätter sin prägel på understödsbehovet.

En skola kan således under ett år hava ett jämförelsevis stort

behov av understöd till undervisningsmateriel, medan samma skola ett

annat år behöver avsevärt mindre understöd till detta ändamål. Trots den

starka begränsningen i tillgången på anslagsmedel har överstyrelsen hittills

haft möjlighet att i viss utsträckning tillmötesgå dylika varierande behov

vid uppgörandet av sitt förslag till anslagsfördelning, i det att genom tillfälliga

mindre jämkningar nedåt på lärarunderstöden vid ett flertal skolor

kunnat beredas ett ökat materielunderstöd åt skolor, som särskilt varit i

behov därav. Genom uppdelning av anslaget blir en dylik möjlighet utesluten.

Med hänsyn till de skäl, som givit riksdagen anledning att begära

utredning om sagda uppdelning, och under förhoppning, att de synpunkter

vinna beaktande, som överstyrelsen ovan anfört rörande den hämsko på

tillkomsten och utvecklingen av önskvärda enskilda anstalter för yrkesundervisning,

som förorsakas av nuvarande understödsförhållanden, anser sig

överstyrelsen emellertid böra lämna sina nyssberörda betänkligheter åsido.

Med hänsyn till vad hittills skedda understödsfördelningar och de ansökningar,

som avse budgetåret 1929/1930, giva vid handen i fråga om det

genomsnittliga förhållandet mellan de erforderliga understödsbeloppen för

de två här ifrågavarande understödsändamålen, finner sig överstyrelsen böra

föreslå, att uppdelningen av det ovan angivna sammanlagda anslagsbeloppet,

avseende understöd efter hittills utgående grunder, sker sålunda, att till

läraravlöningar avses ett anslag å 780,000 kronor och till anskaffning och

underhåll av undervisningsmateriel ett anslag å 70,000 kronor. Liksom

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

det hittills utgående gemensamma anslaget synas de två nya anslagen böra

givas karaktären av ordinarie reservationsanslag.

Slutligen berör överstyrelsen i sin framställning frågan om anslag till särskilda

understöd till föreståndararvoden vid enskilda anstalter för yrkesundervisning.

Skolöverstyrelsen har i detta hänseende föreslagit, att ett för

ändamålet avsett ordinarie reservationsanslag å 20,000 kronor måtte uppföras

i riksstaten.

Statskontoret har den 26 september 1929 avgivit utlåtande i ärendet och

därvid framhållit, att de ifrågasatta särskilda anslagen till läraravlöningar

vid enskilda anstalter för yrkesundervisning och till undervisningsmateriel

vid samma anstalter enligt statskontorets mening borde liksom det hittills

utgående gemensamma anslaget erhålla karaktären av ordinarie reservationsanslag.

Någon ökning av de för ifrågavarande läroanstalter avsedda understödsmedel

har departementschefen förklarat sig icke kunna förorda. Enligt hans

mening borde till nämnda anstalter för budgetåret 1930/1931 anslås samma

belopp som för nu löpande budgetår eller 675,000 kronor. Vad beträffade

understödsbeloppets uppdelning i två särskilda anslag, ett till läraravlöningar

och ett till undervisningsmateriel, har departementschefen tillstyrkt en sådan

åtgärd. Anslaget till läraravlöningar syntes lämpligen kunna bestämmas till

610,000 kronor och anslaget till undervisningsmateriel till 65,000 kronor.

Båda anslagen borde självfallet erhålla reservationsanslags natur.

Under åberopande av vad av departementschefen anförts under punkt 239

i statsrådsprotokollet har han även beträffande dessa skolor föreslagit, att såsom

villkor för understöd till undervisningsmateriel skall gälla, att sådant understöd

icke får utgå för inköp av förbrukningsartiklar för yrkesmässig produktion

av till försäljning avsedda alster.

Överstyrelsens förslag om särskilt anslag till föreståndararvoden har departementschefen

förklarat sig lika litet i fråga örn dessa skolor som i fråga

örn de kommunala skolorna kunna förorda.

Under hänvisning till vad utskottet anfört under nästföregående punkt

tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag i fråga om uppdelning av här

ifrågavarande anslag i ett anslag till läraravlöningar och ett anslag till

undervisningsmateriel. Vad beträffar beloppet av anslaget till läraravlöningar,

finner utskottet visserligen syftet med det motionsvis framställda yrkandet

örn höjning av detta anslag beaktansvärt men anser sig icke kunna utan

ytterligare utredning förorda en sådan höjning. Framhållas bör även i

detta sammanhang, att frågan om statens understödsverksamhet på här

ifrågavarande område i viss mån kan röna inflytande av ett framtida ställningstagande

till den utredning rörande praktiska bildningslinjer på realskolans

åldersstadium, varom riksdagen år 1927 gjorde framställning.

Utskottet anser sig på nu anförda skäl böra härutinnan ansluta sig till Kungl.

s. 185 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

185

Maj:ts förslag och förordar jämväl vad Kungl. Majit föreslagit med avseende

å beloppet av anslaget till undervisningsmateriel.

Vad slutligen angår motionärernas yrkande örn ett särskilt anslag till

föreståndararvoden, vill utskottet framhålla, att denna fråga varit under

Kungl. Majits bedömande utan att hava föranlett något förslag till riksdagen.

Vid sådant förhållande har utskottet icke funnit tillräckliga skäl

föreligga att föreslå beviljande av medel till sistnämnda ändamål. Utskottet

avstyrker fördenskull motionen även i denna del.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Majits förslag samt med avslag

härutinnan å herrar Johanssons i Edsbyn och Mosessons

ovannämnda motion (II: 320), i vad den skiljer sig från

Kungl. Maj:ts förslag — med uteslutande ur riksstaten av

det därstädes uppförda ordinarie reservationsanslaget till understöd

åt enskilda anstalter för yrkesundervisning å 675.000

kronor — i riksstaten uppföra ej mindre ett ordinarie reservationsanslag

till understöd för avlöning av lärare vid enskilda

anstalter för yrkesundervisning å 610,000 kronor än

även ett ordinarie reservationsanslag till understöd för undervisningsmateriel

åt enskilda anstalter för yrkesundervisning

å 65,000 kronor;

b) besluta, att för utgående av understöd från sist

omförmälda två anslag skola i tillämpliga delar lända till

efterrättelse nu gällande grunder för statsunderstöds utgående

till enskilda anstalter för yrkesundervisning, dock att

understöd till undervisningsmateriel icke må ulgå för inköp

av förbrukningsmateriel för yrkesmässig produktion av till

försäljning avsedda alster;

c) avslå nämnda motion (II: 320), i vad den avser beviljande

av ett anslag till arvode åt föreståndare vid enskilda

anstalter för yrkesundervisning.

250:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 241) föreslagit riksdagen angående

understöd åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid statsunderstödda

skolor för husmodersutbildning ävensom beträffande dels två

likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr Sandén

(I: 55) och den andra inom andra kammaren av herr Mogård (lii 79) örn

understöd åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid vissa skolor för

yrkesundervisning, dels en inom första kammaren av herr Thorberg väckt

motion (I: 137) örn samma fråga, dels ock slutligen en inom första kammaren

av fröken Hesselgren väckt motion (I: 142) örn anslag till understöd

åt elever vid statsunderstödda skolor för husmodersutbildning kommer ut
-

Understöd

åt obemedlade

och

mindre bemedlade

elever vid

statsunderstödda

skolor

för husmodersutbildning
[241.

]

jämte fyra i

ämnet väckta

motioner.

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Tekniska

skolan i

Stockholm.

[242.]

skottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom

skolat för riksdagen

anmäla.

251 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 242) föreslagit riksdagen att dels för ökning

av den i staten för tekniska skolan i Stockholm upptagna anslagsposten

till uppvärmning, nu 5,000 kronor, till 9,000 kronor höja det i riksstaten

uppförda ordinarie anslaget till tekniska skolan i Stockholm, nu 98,575

kronor, med 4,000 kronor till 102,575 kronor, dels till täckande av brist i

tekniska skolans stat anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av

10,500 kronor, dels ock till upprätthållande av verksamheten vid tekniska

skolan i Stockholm anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av

33,000 kronor under villkor att Stockholms stad för samma tid utöver förut

anslagna medel 7,500 kronor för år, för berörda ändamål bidrager med

samma belopp som statsanslaget samt med beräknande, att 480 kronor tillskjutas

av Sjöstedtska fonden.

Utredningen återfinnes å sid. 605—609 i statsrådsprotokollet.

I riksstaten är under rubriken: Tekniska skolan i Stockholm uppfört ett

ordinarie anslag å 98,575 kronor. För budgetåret 1929/1930 har dessutom

till upprätthållande av verksamheten vid nämnda skola anvisats ett extra

anslag av 33,000 kronor, under villkor att Stockholms stad för samma tid

utöver förut anslagna medel, 7,500 kronor för år, för berörda ändamål bidroge

med samma belopp som statsanslaget samt med beräknande att 480

kronor tillskötes av Sjöstedtska fonden.

Genom vad i ärendet blivit upplyst angående tekniska skolans utgifter

för uppvärmning har departementschefen ansett styrkt, att frågan örn beredande

av ökade medel för ändamålet icke längre kan undanskjutas. Ett

årligt anslag av 9,000 kronor finner han motsvara det normala behovet.

Han har därför tillstyrkt att den i det ordinarie anslaget ingående posten

till uppvärmning, nu 5,000 kronor, ökas med 4,000 kronor och att för möjliggörande

härav det ordinarie anslaget höjes med motsvarande belopp.

Vidare har departementschefen funnit det vara oundgängligt att bereda

särskilda medel till täckande av den brist i skolans stat, som beräknas

uppkomma på grund av uppvärmningsanslagets otillräcklighet. Denna brist

uppskattas till omkring 10,500 kronor.

Då skolans anslagsbehov i övrigt för budgetåret 1930/1931 bör beräknas

efter oförändrade grunder, erfordras, framhåller slutligen departementschefen,

för sagda budgetår, utöver det ordinarie anslaget och nyssnämnda anslag å

10,500 kronor, ett extra anslag å samma belopp, som under de senare åren

utgått, eller 33,000 kronor. Villkoren för Stockholms stads del i fråga örn

detta extra anslag anses alltjämt böra bliva desamma som hittills.

s. 187 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

187

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må

a) för ökning av den i staten för tekniska skolan i

Stockholm upptagna anslagsposten till uppvärmning, nu

5,000 kronor, till 9,000 kronor höja det i riksstaten uppförda

ordinarie anslaget till tekniska skolan i Stockholm,

nu 98,575 kronor, med 4,000 kronor till 102,575 kronor,

b) till täckande av brist i tekniska skolans stat anvisa

för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 10,500 kronor, ’

c) till upprätthållande av verksamheten vid tekniska

skolan i Stockholm anvisa för budgetåret 1930/1931 ett

extra anslag av 33,000 kronor under villkor att Stockholms

stad för samma tid utöver förut anslagna medel, 7,500

kronor för år, för berörda ändamål bidrager med samma

belopp som statsanslaget samt med beräknande, att 480

kronor tillskjutas av Sjöstedtska fonden.

252:o) Kungl. Maj:t har (punkt 243) föreslagit riksdagen att dels såsom

bidrag till uppehållande av verksamheten vid bergsskolan i Filipstad, anordnad

i huvudsaklig överensstämmelse med vad i statsrådsprotokollet angivits,

anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 20,000 kronor

att utgå under villkor att järnkontoret ansvarar för den del av kostnaderna

för verksamhetens uppehållande, som ej täckes genom statsbidraget, samt

med rätt för Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter i fråga örn

nämnda anslag, som av Kungl. Majit prövas erforderliga; dels ock såsom

bidrag med 3/b av kostnaderna för ersättning åt befattningshavare vid bergsskolan

i Falun efter dennas nedläggning anvisa för nämnda budgetår ett

extra anslag av 10,020 kronor att utgå under förutsättning att återstoden

av sagda kostnader bestrides av järnkontoret samt under de ytterligare villkor

och enligt de bestämmelser i övrigt, som Kungl. Majit i huvudsaklig

anslutning till de av departementschefen i statsrådsprotokollet tillstyrkta

grunderna finner skäligt föreskriva.

Utredningen återfinnes å sid. 609—619 i statsrådsprotokollet.

Till uppehållande av verksamheten vid bergsskolorna i Filipstad och

Falun har riksdagen alltsedan år 1873 lämnat bidrag, vilka från och med

år 1917 utgått med 3/b av kostnaderna, under det att järnkontoret haft att

svara för kostnaderna i övrigt. Enligt det i propositionen nr 225 till 1922

års riksdag framlagda, av riksdagen godkända förslaget till omorganisation

av bergsskolorna, skulle statens årliga bidrag till deras upprätthållande efter

omorganisationens genomförande från och med läsåret 1923/1924 utgöra

45,210 kronor, frånsett statens andel i ålderstillägg och dyrtidstillägg.

Nämnda belopp jämte 2,340 kronor till ålderstillägg åt lärare och vakt
-

Bergsskolan

L Filipstad

m. m.

[243.]

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

mästare anvisades för budgetåret 1929/1930 såsom ett gemensamt extra

anslag å 47,550 kronor att utgå under villkor att järnkontoret ansvarade

för den del av kostnaderna för skolornas uppehållande, som ej täcktes

genom anslag av statsmedel, samt med rätt för Kungl. Majit att meddela

de närmare föreskrifter i fråga om nämnda anslag, som av Kungl. Majit

prövades erforderliga.

Frågan angående sammanslagning av de båda bergsskolorna i Filipstad

och Falun, varom redan 1928 års riksdag uttalat sig, har numera vunnit

sin lösning i så måtto, att brukssocieteten den 31 maj 1929 beslutit, att

från och med budgetåret 1930/1931 den senare skolan skulle nedläggas

och skolan i Filipstad omorganiseras såsom en metallurgisk och gruvteknisk

skola. Kostnaderna för den omorganiserade skolan hava beräknats

till omkring 48,000 kronor, och fullmäktige i järnkontoret hava anhållit,

att såsom bidrag till täckande av dessa kostnader måtte hos riksdagen

äskas ett anslag av 20,000 kronor. Skolöverstyrelsen har icke haft något

att erinra mot den tillämnade organisationen av den kvarvarande skolan

eller mot den avsedda undervisningens mål och omfattning. Då omorganisationen

kommer att medföra en avsevärd besparing för statsverket, har

departementschefen tillstyrkt ett anslag å nämnda belopp, 20,000 kronor.

Vad härefter angår frågan om ersättning åc befattningshavare vid bergsskolan

i Falun med anledning av denna skolas nedläggande, innebär det

föreliggande förslaget, i korthet sagt, att envar av de ordinarie befattningshavarna

— 1 rektor, 3 lärare och 1 vaktmästare —- skulle äga årligen åtnjuta

ett belopp, motsvarande den med hans nuvarande befattning förenade

lönen (ej tjänstgöringspenningar) jämte intjänade ålderstillägg, vartill skulle

komma för rektor bostadsersättning med 1,200 kronor, för vaktmästaren

ersättning för bostad, ved och lyse med 500 kronor och för samtliga dyrtidstillägg

efter av staten vid varje tid tillämpade grunder. Ersättningarna till

rektor och de tre lärarna skulle upphöra att utgå senast, då vederbörande

uppnådde stadgad pensionsålder. Redan dessförinnan skulle beviljad ersättning

kunna minskas eller helt indragas, därest vederbörande i viss ordning

erhölle annan anställning eller vunne befordran vare sig i statens eller i

enskild tjänst. De sammanlagda kostnaderna, dyrtidstilläggen oberäknade,

skulle belöpa sig till 21,600 kronor, varav staten skulle bidraga med 3/b

eller 12,960 kronor, medan järnkontoret skulle ansvara för återstoden.

I likhet med de i ärendet hörda myndigheterna anser departementschefen

det billigt, att ordinarie befattningshavare vid bergsskolan i Falun,

som genom skolans nedläggande förlora sina anställningar, tilldelas någon

ersättning härför samt att staten bidrager till denna ersättning efter samma

grunder, som tillämpats vid fördelningen mellan staten och järnkontoret

av kostnaderna för skolans upprätthållande, d. v. s. med tre femtedelar.

Från rätten till ersättning torde emellertid, framhåller departementschefen,

s. 189 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

189

på av statskontoret anförda skäl böra undantagas läraren Tiberg, som vid

sidan örn sin anställning vid bergsskolan innehar ordinarie befattning såsom

gruvingenjör i statens tjänst. De ersättningsbelopp, som föreslagits för övriga

nu ifrågakommande befattningshavare, rektorn Hamnqvist, ordinarie

lärarna Mohlin och Wiberg samt vaktmästaren Skoog, hava synts departementschefen

vara skäliga, och mot de för ersättningarnas utgående föreslagna

villkoren och bestämmelserna har han intet annat att erinra, än

att till desamma torde böra läggas en föreskrift av det innehåll statskontoret

föreslagit, nämligen att till ersättning berättigad lärare skall vara skyldig

att, därest brukssocietetens fullmäktige finna det lämpligt, vid inträffande

vakans vid bergsskolan i Filipstad antaga lärartjänst vid sistberörda skola.

Sammanlagda summan av de av departementschefen tillstyrkta årliga

ersättningsbeloppen, frånsett dyrtidstillägg, utgör 16,700 kronor, varav staten

skulle bidraga med 10,020 kronor.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och

hemställer alltså,

att riksdagen må

a) såsom bidrag till uppehållande av verksamheten vid

bergsskolan i Filipstad, anordnad i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i statsrådsprotokollet angivits, anvisa

för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 20,000 kronor

att utgå under villkor att järnkontoret ansvarar för den del

av kostnaderna för verksamhetens uppehållande, smn ej

täckes genom statsbidraget, samt med rätt för Kungl. Majit

att meddela de närmare föreskrifter i fråga örn nämnda

anslag, som av Kungl. Majit prövas erforderliga;

b) såsom bidrag med 3/s av kostnaderna för ersättning

åt befattningshavare vid bergsskolan i Falun efter dennas

nedläggning anvisa för nämnda budgetår ett extra anslag

av 10,020 kronor att utgå under förutsättning att återstoden

av sagda kostnader bestrides av järnkontoret samt under

de ytterligare villkor och enligt de bestämmelser i övrigt,

som Kungl. Majit i huvudsaklig anslutning till de av departementschefen

i statsrådsprotokollet tillstyrkta grunderna

finner skäligt föreskriva.

253:o) Kungl. Majit har (punkt 24-1) föreslagit riksdagen att till uppehållande

av verksamheten vid vävskolan i Borås anvisa för budgetåret 1930/

1931 ett extra anslag av 12,550 kronor att utgå med de belopp, till de

ändamål och under de villkor, som i statsrådsprotokollet angivits.

Utredningen återfinnes å sid. 620—621 i statsrådsprotokollet.

Vävskolan i

Borås.

[244.J

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Anslaget utgår för innevarande budgetår med 12,350 kronor. Ökningen

av anslaget är betingad av att förslag framlagts örn att statens bidrag till

personlig löneförbättring åt biträdande lärarinnan Hilma Steinwall skulle

höjas från 200 kronor till 400 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till uppehållande av verksamheten vid

vävskolan i Borås anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra

anslag av 12,550 kronor att utgå med de belopp, till de

ändamål och under de villkor, som i statsrådsprotokollet

angivits.

tillägg^åtfbe 2^4:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 245) föreslagit riksdagen i

fattnings- fråga om dyrtidstillägg åt befattningshavare vid vissa statsunderstödda an
havare

vid stalter för yrkesundervisning kommer utskottet att framdeles under riksdagen

vissa stats- ° o

understödda avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anstalter för anmäla,

yrkesundervisning.

[245.]

-gärder för 255:o) Kungl. Maj:t har (punkt 246) föreslagit riksdagen att till åtgärder

utbildning av ... „ . ... ,

lärare för i01- utbildning av lärare for yrkesundervisningen ävensom till astadkom
yrkesunder-

mande av undervisningsmedel vid anstalter för sådan undervisning anvisa

V1m.inmen för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor att

[246.] utgå enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Majit finner gott meddela.

Utredningen återfinnes å sid. 624—626 i statsrådsprotokollet.

I enlighet med Kungl. Majits förslag har riksdagen till åtgärder för

utbildning av lärare för yrkesundervisningen ävensom till åstadkommande

av undervisningsmedel vid anstalter för sådan undervisning anvisat för

budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor att

utgå enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Majit funne gott meddela.

Såsom av riksdagens skrivelse nr 8 A punkten 232 inhämtas voro av detta

belopp 2,000 kronor avsedda till ersättning för flyttningskostnader åt yrkespedagogiska

centralanstaltens dåvarande chef lektorn W. Hallström.

Det nu framlagda förslaget om ett anslag å 25,000 kronor innebär sålunda

i realiteten en höjning med 2,000 kronor av det belopp, som för

ändamålet av riksdagen beviljats för nu löpande budgetår.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må till åtgärder för utbildning av lärare för

yrkesundervisningen ävensom till åstadkommande av under
-

s. 191 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

191

visningsmedel vid anstalter för sådan undervisning anvisa

för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av

25,000 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser,

Kungl. Maj:t finner gott meddela.

Folkbildningsåtgärder i övrigt.

256:o) Kungl. Majit har (punkt 247) föreslagit riksdagen att höja det Understöd åt

ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkbiblioteksväsendet, nu 760,000 folkbibliotek

kronor, med 90,000 kronor till 850,000 kronor. [247.]

Utredningen återfinnes å sid. 627—636 i statsrådsprotokollet.

jämte fem i

ämnet väckta

motioner.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr Oscar Olsson (I: 85) och den andra inom andra kammaren av herr O.

W. Lövgren (II: 179), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte med

godkännande av de i skolöverstyrelsens skrivelse den 16 december 1924

uppdragna riktlinjerna för anslagets användning ställa 10,000 kronor till

förfogande för understöd till biblioteksverksamhet ombord å svenska handelsfartyg

och därför höja det av Kungl. Majit föreslagna ordinarie förslagsanslaget

till understöd åt folkbiblioteksväsendet, 850,000 kronor, till

860,000 kronor,

dels en inom andra kammaren av herr H. M. Hallén m. fl. väckt motion

(lii 208), vari hemställts, att riksdagen ville anslå 10,000 kronor för understödjande

av biblioteksverksamhet ombord å svenska handelsfartyg i huvudsaklig

överensstämmelse med de av Kungl, skolöverstyrelsen föreslagna riktlinjerna,

dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr K. A. W. Björck (I: 129) och den andra inom andra kammaren

av herr A. N. Thomson (lii 305), i vilka motioner hemställts, att riksdagen

måtte besluta att ur anslaget till folkbiblioteksväsendet må utgå understöd

till skolbiblioteken efter i huvudsak de grunder, som i motionerna angivits.

För budgetåret 1928/1929 var i riksstaten uppfört ett ordinarie förslagsanslag

till understöd åt folkbibliotek å 560,000 kronor.

I proposition nr 141 till 1929 års riksdag föreslog Kungl. Majit riksdagen

att — med uteslutande ur riksstaten av nyssnämnda förslagsanslag å

560,000 kronor —- i riksstaten uppföra ett ordinarie reservationsanslag till

understöd åt folkbiblioteksväsendet å 760,000 Kronor, att utgå till de ändamål

och efter i huvudsak de grunder, som i det vid propositionen fogade

utdrag av statsrådsprotokollet av departementschefen angivits. Kungl. Majits

förslag innebar en genomgripande omläggning av grunderna för understöd

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

åt folkbiblioteken, bland annat höjda understöd, rationellare beräkningsgrunder,

gynnsammare villkor för bättre utrustade bibliotek o. s. v.

Departementschefen hade verkställt en beräkning av kostnaderna för samtliga

de ändamål, som enligt förslaget skulle tillgodoses av ifrågavarande

anslag, sådana dessa kostnader skulle ställa sig under de två närmast följande

budgetåren, jämförda med kostnaderna under budgetåret 1928/1929.

Enligt denna beräkning skulle anslagsbehovet efter en omorganisation uppgå

till, för budgetåret 1929/1930 761,200 kronor och för budgetåret 1930/1931

881,900 kronor.

Sedan riksdagen till behandling förehaft, förutom nämnda proposition,

åtskilliga i ämnet väckta motioner, biföll riksdagen (se skrivelsen nr 241)

Kungl. Maj:ts förslag allenast med den ändring, att anslaget alltjämt skulle,

sora dittills, hava förslagsanslags natur. Däremot avslog riksdagen ett motionsvis

framlagt förslag om reglering av statsanslagen till skolbibliotek.

I skrivelse den 31 augusti 1929 har skolöverstyrelsen gjort framställning

i fråga om anslag tor ifrågavarande ändamål för budgetåret 1930/1931.

Skolöverstyrelsen har därvid utgått från förutberörda av departementschefen

verkställda kostnadsberäkning, vilken upptager sammanlagda beloppet

av de anslagsbehov, som under budgetåret 1930/1931 ansågos böra tillgodoses

från förevarande anslag till 881,900 kronor.

Skolöverstyrelsen har vidare hemställt om anslag utöver det för budgetåret

1930/1931 såsom behövligt beräknade beloppet 881,900 kronor. Dessa

äskanden, belöpande å tillhopa 35,500 kronor, gälla dels ändrad0 grunder

för understöd åt sådana skolbibliotek, som för närvarande åtnjuta statsanslag,

dels understöd till biblioteksverksamhet ombord på svenska handelsfartyg, dels

ock slutligen resestipendier för bibliotekspersonal.

Beträffande skolbiblioteken lämnar överstyrelsen en ingående redogörelse

för de önskemål och förslag, som tidigare framlagts i ämnet. Sitt eget förslag

sammanfattar överstyrelsen genom att hänvisa till en i motionerna vid

1929 års riksdag 1:252 och 11:391 punktvis gjord sammanställning av

grunderna för statsanslagets utgående. Denna sammanställning utgår från

skolöverstyrelsens tidigare förslag med de modifikationer, som betingats av

önskvärdheten av att bestämmelserna rörande skolbiblioteken i möjligaste

mån måtte bli analoga med dem, som redan antagits i fråga om folkbiblioteken.

Beträffande biblioteksverksamhet ombord å svenska handelsfartyg erinrar överstyrelsen,

hurusom 1920 års riksdag begärde en utredning i ärendet (riksdagens

skrivelse ur 239). Överstyrelsen anför härom:

Denna utredning uppdrogs åt skolöverstyrelsen, som avgav förslag i ämnet

den 16 december 1924. Vid utarbetandet av förslaget biträddes överstyrelsen

av två sakkunniga: en representant för redarnas och en representant

för sjöfolkets sammanslutningar. A överstyrelsens vägnar leddes de sakkunnigas

förhandlingar av förste bibliotekskonsulenten.

s. 193 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

193

I den av de sakkunniga framlagda utredningen, till vilken överstyrelsen

i alla delar anslöt sig, påpekades inledningsvis, att biblioteksverksamhet bland

sjömän för närvarande i vårt land bedreves från åtskilliga olika håll. »Stockholms

fruntimmersförening för bokpåsemission», Svenska kyrkans missionsstyrelse

och Svenska kyrkans diakonistyrelse, Evangeliska fosterlandsstiftelsen

samt Betelföreningen i Hälsingborg m. fl. organisationer utsände vandringsbibliotek

framför allt innehållande litteratur av religiöst och i vissa fall

fosterländskt innehåll. Sjömannasällskapet i Göteborg samt »Oscar Ilis

vandringsbibliotek» utsände vandringsbibliotek av mera allmänt innehåll.

Också inom sjömännens fackföreningar hade i mindre utsträckning försök

gjorts att tillfredsställa läslusten. Det framhölls vidare, att det litteraturbehov

och studieintresse, som otvivelaktigt funnes, dittills — med undantag

för den religiösa litteraturen — endast i ringa grad hade kunnat tillgodoses

på grund av alltför begränsade ekonomiska resurser samt bristen på samarbete.

De sakkunnigas förslag gick ut på att skapa en särskild organisation

för biblioteksverksamheten bland sjömän, med namnet »Sjömansbiblioteket».

De uppgifter, som överstyrelsen föreslog för detta bibliotek, kunna sammanfattas

på följande sätt:

1) att upprätta och tillhandahålla vandringsbibliotek för svenska handelsfartyg,

främst sådana som längre tid skola vara borta från Sverige, samt

tillse att i utlandet möjlighet förefinnes till utbyte av vandringsbibliotek;

2) att i de fall, då det är möjligt, utlåna enstaka arbeten till sjömän, som

önska studera ett särskilt ämne, samt tillhandagå med råd och anvisningar

för läsning och studier;

3) att samarbeta med föreningar och institutioner, som anordna läsrum

för sjömän, och eventuellt självt ordna dylikt läsrum i samband med bibliotekets

huvudbyrå;

4) att tillse att sjömännen bli underrättade om tillfällen till åhörande av

populärvetenskapliga föreläsningar, eventuellt självt anordna dylika föredrag.

Sjömansbibliotekens central borde förläggas till Göteborg med hänsyn till

denna stads betydelse för den svenska sjöfarten, i en framtid måhända med

filialer i andra svenska hamnar, till en början förslagsvis Stockholm, Malmö

och Hälsingborg.

Styrelsen för biblioteket skulle bestå av 9 medlemmar, förste bibliotekskonsulenten

i skolöverstyrelsen som ordförande samt en representant utsedd

av var och en av följande organisationer: Sveriges redareförening, Sveriges

fartygsbefälhavareförening, Svenska maskinbefälförbundet, Sjömansunionen,

Eldareunionen, Svenska kyrkans sjömansvård, Arbetarnes bildningsförbund

och Sveriges allmänna biblioteksförening. För beslutmässighet skulle fordras

att minst 5 medlemmar vore närvarande. \7id lika röstetal skulle ordföranden

ha utslagsröst. Sammanträden skulle hållas, då skolöverstyrelsen så

prövade lämpligt eller då minst tre medlemmar av styrelsen därom gjorde

framställning, dock minst två gånger om året. Sammanträdena skulle

i regel hållas i Göteborg. Intet arvode skulle utgå till styrelsens medlemmar.

Förste bibliotekskonsulenten skulle äga att åtnjuta rese- och traktamentsersättning

i vanlig ordning. Styrelsen skulle utse biblioteksföreståndare,

uppgöra stat, besluta om bokinköp och övriga angelägenheter, som anginge

bibliotekets verksamhet och vilka ej överlämnades åt föreståndaren att avgöra,

granska föreståndarens förvaltning samt avgiva årlig berättelse över

bibliotekets verksamhet.

Bihang till riksdagens protokoll WHO. 6 sand. 8 häft. (Nr 8.)

13

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

De sakkunniga föreslå, att statsbidrag till sjömansbiblioteket måtte, i olikhet

mot vad som eljest gällde i avseende å understöd till biblioteksverksamhet,

utgå med dubbelt så stort belopp som de kontanta medel, vilka anskaffats

från annat håll.

I fråga örn statens understödjande av folkbiblioteksväsendet hade det i

Sverige varit en grundprincip att som motsvarighet till statsbidraget endast

kontanta bidrag godkändes.

Vad sjömansbiblioteket angår förefölle det de sakkunniga som örn man

där skulle kunna tillåta medräknandet av bokgåvor, utan att kontrollen av

att rättigheten ej skulle missbrukas behövde kräva någon extra apparat. De sakkunniga

ville därför föreslå, att i fråga örn bokgåvorna statsbidraget utginge

med högst samma belopp som det värde, vartill de från annat håll till

sjömansbiblioteket under närmast föregående år skänkta böckerna uppskattas.

Under förutsättning av ovan föreslagna villkor för statsbidragets utgående

och med utgångspunkt i de förut nämnda i utsikt ställda bidragen från

annat håll skulle man kunna beräkna att statsbidraget det första året, organisationsåret,

skulle komma att utgöra högst 10,000 kronor. De följande

åren skulle det antagligen komma att stanna vid mycket lägre belopp. Då

det emellertid måhända kunde tyckas, som om medgivandet att få åberopa

bokgåvor skulle kunna innebära oberäkneliga möjligheter till statsbidragets

uppskruvande, finna de sakkunniga sig föranledda att föreslå, att som maximum

för statsbidraget fastställes ett belopp av 10,000 kronor för år.

Örn det här föreslagna sättet för statsbidragets beräknande i båda avseenden

skulle anses innebära ett alltför starkt avvikande från vanlig praxis,

ville de sakkunniga subsidiärt föreslå, att statsbidraget i så fall måtte utgå

med samma belopp som de från annat håll kommande kontanta bidragen.

Den besparing, som därigenom skulle vinnas, skulle emellertid bli högst

4,000 ä 5,000 kronor, en i sig själv ganska ringa summa, som dock skulle

för sjömansbiblioteket beteckna en mycket kännbar nedsättning i dess resurser.

Överstyrelsen tillstyrker, att statsunderstöd måtte få utgå med dubbelt så

stort belopp som det tillskott av andra än statsmedel, vilket lämnas för

bibliotekets utveckling och vård. Däremot anser överstyrelsen önskemålet

om statsunderstöd i proportion till beräknade värdet av influtna bokgåvor

ej böra vinna beaktande, då en dylik föreskrift skulle innebära en fullständig

avvikelse från de principer, som legat till grund för 1929 års nyreglering

i fråga om folkbiblioteken. Överstyrelsen beräknar det erforderliga

statsbidraget till 10,000 kronor årligen.

Slutligen framhåller överstyrelsen önskvärdheten av, att möjlighet beredes

till resestipendier för bibliotekspersonal; för detta ändamål beräknar överstyrelsen

anslagsbehovet till 3,000 kronor.

Departementschefen har erinrat, att frågan örn ändrade grunder för understöd

åt skolbibliotek var föremål för prövning jämväl vid 1929 års riksdag.

Då hade han av statsekonomiska skäl sett sig förhindrad att tillstyrka

några åtgärder, syftande till en nyreglering på detta område. Hur behjärtansvärt

departementschefen än funne det vara, att en nyreglering även

s. 195 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 195

beträffande skolbiblioteken komme till stånd, såge han sig liksom förra året

förhindrad att framlägga förslag till åtgärder i ämnet. Även förslaget örn

understöd av biblioteksverksamhet på svenska handelsfartyg funne departementschefen

väl motiverat, men kunde nu icke förorda detsammas genomförande

med hänsyn till de betydande anslagskrav, som i övrigt förekomme

under åttonde huvudtiteln. Ej heller funne han sig kunna tillmötesgå överstyrelsens

begäran om anslag å 3,000 kronor till resestipendier åt bibliotekspersonal.

Vad så beträffade frågan om med vilket belopp, förslagsanslaget till understöd

åt folkbiblioteksväsendet borde uppföras i riksstaten för budgetåret 1930/

1931, har departementschefen funnit skäl föreligga att, då de nya bestämmelserna

ännu ej hunnit utfärdas, beräkna det erforderliga anslagsbeloppet

något lägre än vad som i propositionen nr 141 till 1929 års riksdag och

nu av överstyrelsen ifrågasatts. Enligt hans mening vore det tillfyllest,

örn anslaget bestämdes till 850,000 kronor, motsvarande en ökning med

90.000 kronor av anslaget för löpande budgetår.

I motionerna I: 129 och II: 305 har upptagits skolöverstyrelsens förslag

till ändrade grunder för understöd åt skolbibliotek.

I motionerna 1:85 och 11:179 har till stöd för det där framställda yrkandet

örn anslag till biblioteksverksamhet ombord å svenska handelsfartyg

anförts huvudsakligen följande:

Under de senaste åren ha från olika håll, även statsmakternas, yrkats på

att det allmänna i högre grad än hittills varit fallet vidtar åtgärder till förmån

för sjömännens behov av andlig omvårdnad både på sjön och i hamnarna.

Ett uttryck för samhällets skyldighet i detta avseende var 1920 års

utredningskrav ifråga örn biblioteksverksamhet ombord å svenska handelsfartyg

(riksdagens skrivelse nr 239).

Utredningen uppdrogs åt skolöverstyrelsen, som avgav förslag i ärendet

den 16 december 1924. Vid utarbetandet av förslaget biträddes överstyrelsen

av två sakkunniga: en representant för redarnas och en representant

för sjöfolkets sammanslutningar. Utredningen och överstyrelsens förslag

återfinnas i statsverkspropositionen, åttonde huvudtiteln, punkt 247, sid. 631

—633. Överstyrelsen beräknar det erforderliga statsbidraget till 10,000 kronor

årligen. Statsrådet anser sig ej kunna förorda anslaget med hänsyn till de

betydande anslagskrav, som i övrigt förekomma under åttonde huvudtiteln.

Det måste onekligen förefalla våra sjömän en smula underligt, detta riksdagens

och regeringens under senaste tid så starkt uttalade intresse för välfärdsanordningar

till deras fromma, då ännu tio år efter riksdagens skrivelse

i denna specialfråga Kungl. Maj:t förklarar sig av ekonomiska skäl hindrad

att omsätta detta intresse i handling — eftersom det kräver ett anslag på

10.000 kronor!

Det får väl emellertid antagas, att riksdagen menat allvar med sin för tio

år sedan till Kungl. Maj:t avlåtna skrivelse, och det kan även anses vara på

tiden att det däri liggande löftet till sjömännen blir infriat.

Slutligen har i motionen 11: 208 anförts bland annat följande:

Oaktat skolöverstyrelsens enhälliga och upprepade tillstyrkan av sakkunniges

förslag har som bekant statsrådet och chefen för kungl, ecklesiastik
-

s. 196 Kontrollera mot PDF

196

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

departementet av statsfinansiella skäl ansett sig böra även i år uppskjuta

frågans avgörande. Det anföres nämligen i statsrådsprotokollet: »Detta förslag

finner jag väl motiverat, men kan nu icke förorda detsammas genomförande

med hänsyn till de betydande anslagskrav, som i övrigt förekomma

under åttonde huvudtiteln».

Ehuru denna Kungl. Maj:ts avvisande hållning alltså dikterats av sparsamhetsskäl,

kan dock dess lämplighet starkt ifrågasättas. Denna 10-åriga

väntetid, som gått sedan riksdagen begärde åtgärder i frågan, bör ej ytterligare

förlängas. Om det trängande behovet av att häva den missgynnade

ställning i fråga om tillgång till litteratur, som gäller för Sveriges sjömän,

synes råda en enhällig mening. Våra folkbibliotek i hemlandet, som synas

vara i en blomstrande utveckling, fingo ju genom fjolårets riksdagsbeslut en

utomordentligt kraftig hjälp, som bland annat föranlett statsrådet att av

årets riksdag begära en ökning av denna post med 90,000 kronor eller från

760,000 till 850,000 kronor. Att då låta sjöfolkets biblioteksfråga ånyo

skjutas in i det ovissa, kan ej vara rätt. Samma ekonomiska skäl för ett

avslag kunna ju tänkas föreligga ett annat år.

Vi anse därför, att vid årets riksdag beslut om upprättande av denna

biblioteksverksamhet ombord bör komma till stånd och att det begärda anslaget,

10,000 kronor, nu bör beviljas. Möjligt är att någon jämkning i

grunderna för verksamheten framdeles kan befinnas erforderlig. Så exempelvis

är det möjligt, att jämsides med de bokutbyten, som de sakkunniga

och skolöverstyrelsen föreslagit, även stationära bibliotek — särskilt på

större båtar — kunna tänkas ifrågakomma. Dylika jämkningar är det ju

emellertid Kungl. Majit obetaget att framdeles vidtaga, även om nu beslut

fattas örn verksamhetens igångsättande i huvudsaklig överensstämmelse med

de av kungl, skolöverstyrelsen föreslagna riktlinjerna.

Med anledning av vid 1929 års riksdag väckta motioner, åsyftande en

omläggning av grunderna för understöd till skolbibliotek av samma innebörd,

som nu i motionerna 1:129 och 11:305 föreslås, uttalade riksdagen, att

riksdagen ansåge i hög grad behjärtansvärt, att skolbiblioteken kraftigt understöddes

av staten, och att de för dem gällande understödsbestämmelserna,

i likhet med vad Kungl. Majit föreslagit beträffande folkbiblioteken, omlades

i syfte att befrämja ett mera planmässigt och kvalificerat biblioteksarbete.

A andra sidan ansåg sig riksdagen böra fästa avseende vid den statsfinansiella

synpunkt, Kungl. Majit anlagt på denna fråga, och med hänsyn

härtill funne sig riksdagen icke då kunna bifalla det i motionerna gjorda

yrkandet. Biksdagen gav emellertid uttryck åt en förhoppning örn att

Kungl. Maj:t skulle finna det möjligt att inom en snar framtid underställa

riksdagen förslag örn en förbättring av understödsvillkoren även för dessa

bibliotek.

Utskottet har velat erinra örn vad sålunda i ämnet förekom vid 1929 års

riksdag, därför att situationen nu är densamma som då. Även nu har Kungl.

Majit av sparsam hetsskäl sett sig förhindrad att framlägga förslag örn en

förbättring av skolbibliotekens understödsvillkor, och åter föreligga motioner

om att det av skolöverstyrelsen på sin tid utarbetade förslaget med några

smärre modifikationer måtte genomföras utan att hava undergått prövning

från Kungl. Majlis sida.

s. 197 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 197

Ehuru utskottet finner det beklagligt, att ej utrymme ansetts kunna beredas

för den reform på förevarande område, vars behövlighet uttryckligen av

riksdagen erkänts, anser utskottet dock, att en omläggning av förenämnda

understödsbestämmelser ej bör genomföras, utan att förslaget först undergått

vederbörlig granskning och prövning av Kungl. Majit. Med framhållande

av vad 1929 års riksdag anfört örn önskvärdheten av en snar lösning

av denna fråga, finner sig utskottet därför böra förorda, att riksdagen, i avbidan

på framställning i ämnet från Kungl. Majits sida, ej heller denna

gång vidtager någon åtgärd i saken.

Vad angår kravet på anslag till biblioteksverksamhet å svenska handelsfartyg

får utskottet erinra örn att det här gäller en folkbildningsfråga, som

nu i tio år väntat på sin lösning. Av riksdagens skrivelse nr 239/1920 angående

åtgärder för en vidgad folkbildningsverksamhet m. m. framgår, att

riksdagen väntat sig ett snabbt avgörande av detta spörsmål. Denna förhoppning

har dock icke infriats, trots att sedan åtskilliga år ett genom

skolöverstyrelsen och särskilda sakkunniga fullständigt utarbetat förslag i

ämnet föreligger. Enligt utskottets mening kunna knappast några bärande

skäl andragas för ett ytterligare uppskov med saken. Behovet av en bättre

social omvårdnad örn våra sjömän har allmänt erkänts vara trängande, och

otvivelaktigt skulle den föreslagna biblioteksverksamheten å handelsfartyg

innebära ett betydelsefullt steg framåt på detta område. Då det därtill rör

sig örn en relativt obetydlig utgift för statsverket och de av skolöverstyrelsen

nu senast föreslagna bestämmelserna för anslagets utgående, sådana de återgivits

i statsverkspropositionen, förefalla lämpliga, anser utskottet inga betänkligheter

böra möta mot att riksdagen för ändamålet anslår det äskade

beloppet, 10,000 kronor. På sätt i motionerna 1:85 och 11:179 hemställts

torde detta belopp böra ingå såsom en post i det ordinarie förslagsanslaget

till understöd åt folkbiblioteksväsendet.

Detta anslag har av departementschefen, under förutsättning av oförändrade

grunder, beräknats till 850,000 kronor för budgetåret 1930/1931. På

grund av vad utskottet förordat beträffande sjömansbiblioteken, torde nämnda

summa böra höjas till 860,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och herrar Oscar Olssons och Lövgrens ävensom herr Hallens

m. fl. ovannämnda motioner (1:85, 11:179 och 11:208) samt

med avslag å herrar Björcks och Thomsons ovannämnda

motioner (1:129 och 11:305), höja det ordinarie förslagsanslaget

till understöd åt folkbiblioteksväsendet, nu 760,000

kronor, med 100,000 kronor till 860,000 kronor ävensom

medgiva, att av nämnda anslag må till understödjande av

biblioteksverksamhet å svenska handelsfartyg enligt de närmare

bestämmelser, Kungl. Majit finner gott meddela, utgå

ett belopp av högst 10,000 kronor.

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Understöd åt

anstalter och

föreningar,

som anordna

populärvetenskapliga

föreläsningar
[248.

]

jämte en i

ämnet väckt

motion.

Anordnande

av s. k. flyttande

folkhögskolekurser
[249.

]

jämte en i

ämnet väckt

motion.

257:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (puukt 248) föreslagit riksdagen angående

understöd åt anstalter och föreningar, son1 anordna populärvetenskapliga

föreläsningar, ävensom beträffande en inom första kammaren av

herr Sifrid Hansson väckt motion (I: 134) i anledning av Kungl. Maj:ts

nämnda framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet

velat härigenom

erinra.

258:o) Kungl. Maj:t har (punkt 249) föreslagit riksdagen att till anordnande

av folkbildningskurser (flyttande folkhögskolekurser) för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra anslag av 25,000 kronor att utgå efter de grunder,

Kungl. Majit äger bestämma.

Utredningen återfinnes å sid. 641—642 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr S. Bengtsson i Norup väckt motion (II: 212), vari hemställts,

att riksdagen måtte till anordnande av folkbildningskurser (flyttande

folkhögskolekurser) för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av

40,000 kronor att utgå efter de grunder, Kungl. Majit äger att bestämma.

Kungl. Majits förslag innebär, att anslag för här ifrågavarande ändamål

skulle under budgetåret 1930/1931 utgå med oförändrat belopp och under

enahanda villkor som hittills.

Motionären har till stöd för sitt förslag anfört följande:

I statsverkspropositionen, åttonde huvudtiteln, sid. 641—642, begäres för

budgetåret 1930/1931 till anordnande av folkbildningskurser, s. k. flyttande

folkhögskolekurser, 25,000 kronor eller samma belopp, som utgått för budgetåren

1928/1929 och 1929/1930.

Ifrågavarande kurser, som enligt gällande föreskrifter i regel skola omfatta

tre veckors undervisning i form av föreläsningar, övningar och studiecirkelsammanträden,

ha visat sig ha en mycket viktig uppgift att fylla och genom

dem har redan på många håll ett synnerligen effektivt folkbildningsarbete

kommit till stånd. Trots att anslag för ändamålet kunnat tagas i

bruk först den 1 november 1928, ha redan i 15 län föreningar organiserats

och ansökt om statsbidrag för anordnande av flyttande folkhögskolekurser.

Under sådana förhållanden har det emellertid visat sig, att det anvisade

anslaget ej räckt till för anordnande av alla de kurser, till vilka statsbidrag

sökts. I skrivelse den 31 augusti 1929 framhöll skolöverstyrelsen (statsverkspropositionen,

åttonde huvudtiteln, s. 642), att anslaget redan under

innevarande budgetår torde komma att visa sig vara otillräckligt. Angående

följderna härav anförde överstyrelsen:

»Skall ifrågavarande verksamhet kunna anordnas på ett verkligt planmässigt

sätt, är det givetvis nödvändigt, att de föreningar, som anordna

kurser av här ifrågavarande art, vid uppgörande av sina arbetsplaner kunna

överblicka de ekonomiska konsekvenserna under det kommande arbetsåret.

s. 199 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

199

Men så kan tydligen ske, endast om understöden kunna beräknas utgå med

de belopp, som förutsättas i den nådiga kungörelsen. En förändring av anslaget

till förslagsanslag torde enligt överstyrelsens förmenande under sådana

omständigheter bliva ofrånkomlig.»

Skolöverstyrelsen ansåg emellertid ej erfarenheten vid ovannämnda tidpunkt

tillräcklig för att överstyrelsen redan då skulle kunna hemställa om

nämnda förändring.

Sedan dess ha emellertid förhållandena förändrat sig. Enligt vad jag

inhämtat hos skolöverstyrelsen ha för innevarande budgetår ansökningar

ingivits örn statsbidrag för ifrågavarande ändamål till ett belopp av sammanlagt

kronor 36,214: 17. Härtill kommer, att i ett flertal län nödiga

ortsbidrag, särskilt i form av landstingsanslag, ej kunnat erhållas förrän

från och med år 1930, varför de kursföreningar, som verka inom dessa län,

innevarande budgetår ej kunnat ansöka örn statsbidrag till mer än ungefär

hälften av det antal kurser, föreningarna ämna anordna följande budgetår.

Vidare ha i några andra län folkbildningskursföreningar bildats så sent, att

ansökan örn statsbidrag ej kunnat ingivas innevarande budgetår.

Det synes mig angeläget, att utvecklingen av denna viktiga gren av folkbildningsarbetet

ej hämmas genom otillräckliga statsbidrag.

Med hänsyn till numera vunna upplysningar rörande det föreliggande

anslagsbehovet och med beaktande av ifrågavarande verksamhets stora betydelse

i det frivilliga folkbildningsarbetet har utskottet ansett sig böra förorda

den av motionären föreslagna anslagshöjningen.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och med bifall till herr Bengtssons i Norup ovannämnda

motion (II: 212), till anordnande av folkbildningskurser (flyttande

folkhögskolekurser) för budgetåret 1930/1931 anvisa ett

extra anslag av 40,000 kronor att utgå efter de grunder,

Kungl. Maj:t äger bestämma.

259:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 250) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom bidrag till arbetarnas bildningsförbund

för bestridande av dess organisations- och administrationskostnader

anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag

av 30,000 kronor att utgå i den mån, förbundet visar sig

för ändamålet för samma tid disponera från annat håll bekomna

medel till minst lika stort belopp som statsbidraget,

och i övrigt enligt de bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna

gott föreskriva.

Utskottets

yttrande.

Bidrag till

arbetarnas

bildningsför

blind för or

ganisations

och administrationskost
nader.

[250.]

opaginerad Kontrollera mot PDF

200

Statsutskottets utlåtande Nr S.

Motion om 260. o) I en inom första kammaren av herr Sigfrid Hansson väckt motion

konferenser bär hemställts, att riksdagen måtte till konferensen mellan de cen
mellan

de tråk organen för folkbildningsarbetet anvisa för budgetåret 1930/1931 ett

organe^för extra reservationsanslag av 2,000 kronor att utgå efter de grunder, Kungl,

folkbild- Majit kan finna gott bestämma.

^ Motionären har till stöd för sitt yrkande anfört följande:

I det förslag till omorganisation av folkbildningsarbetet, vilket 1923 avgavs

av de s. k. folkbildningssakkunniga, var en av de ledande principerna

att genom organisatoriska förbättringar skapa större förutsättningar för ett

samarbete mellan de olika folkbildningsinstitutionerna. Denna synpunkt

har också beaktats i samband med de delar av omorganisationen, som hittills

blivit föremal för statsmakternas åtgärder. Så innehåller kungl, kungörelsen

den 13 september 1928 (nr 418) angående statsunderstöd för anordnande

av folkbildningskurser (flyttande folkhögskolekurser) följande föreskrifter

örn samarbete å ena sidan mellan folkbildningskursförening (folkhögskolekursförening)

och de statsunderstödda folkhögskolorna, å andra sidan

mellan dylik förening och lokala folkbildningsorganisationer:

»För folkbildningskursförening skall finnas en styrelse. Envar av de inom

föreningens område belägna statsunderstödda folkhögskolorna skall äga att

utse en representant i styrelsen» (§ 2 mom. 1 c.).

»Förening eller kursbestyrelse skall vid anordnande av folkbildningskurs

samarbeta med de statsunderstödda folkbildningsorganisationer (folkbibliotek,

föreläsningsanstalter och studiecirklar), som äro verksamma på den plats

där kursen skall hållas» (§ 2 mom. 1 h).

Och i kungl, kungörelsen den 5 juli 1929 (nr 239) angående understöd

till anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga föreläsningar,

föreskrives i fråga örn samarbete mellan dels lokala föreläsningsanstalter

och andra folkbildningsorganisationer, dels de förstnämnda och lokalavdelningar

av sådana riksförbund för studiecirkelverksamhet, vilka åtnjuta statsbidrag

till föreläsnings verksamhet:

»Innan föreläsningsprogrammet uppgöres, skola inom kommunen verksamma

statsunderstödda folkbiblioteksorganisationer (folkbibliotek och studiecirklar)

sättas i tillfälle att inkomma med förslag till föreläsningar» (§ 3 e).

»Finnes statsunderstödd lokal föreläsningsanstalt på plats, där en av riksförbund

anordnad kurs skall hållas, skall vederbörande lokalavdelning av

riksförbundet samråda med föreläsningsanstaltens styrelse angående kursens

anordnande» (§ 7 b).

Vidare heter det i den vid kungl, propositionen 1929, nr 141, fogade

sammanfattning av de nya grunderna för statens understödjande av folkbiblioteksväsendet

:

»Det åligger biblioteken inom kommuner, där statsunderstödd föreläsningsverksamhet

äger rum, att i möjligaste mån befrämja denna genom anskaffande

av litteratur, som står i sammanhang med de valda föreläsningsämnena,

samt genom att, såvitt det låter sig göra, anordna bokutlåning i

anslutning till föreläsningarna.»

För att på bästa möjliga sätt organisera det sålunda påbjudna samarbetet

mellan de lokala folkbildningsorganisationerna men även för att i övrigt

åstadkomma samverkan mellan olika grenar av folkbildningsarbetet är det

s. 201 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

201

av största vikt, att de centrala organen för folkbildningsarbetet sättas i tillfälle

att samråda med varandra. Folkbildningssakkunniga föreslogo därför

ett särskilt anslag för detta ändamål. I sin motivering härför anförde de

sakkunniga bland annat följande:

»Av stor betydelse för ett planmässigt samarbete mellan de olika bildnings

företagen skulle — — — — vara, örn de centrala ledningarna för de

olika organisationerna bleve i tillfälle att konferera med varandra och med

statens representanter för folkbildningsarbetet. De sakkunniga vilja därför

föreslå, att ett fast statsanslag utgår till i regel årliga sammankomster

emellan ledarna av folkbildningsarbetet. Kallelse till dessa sammanträden

bör utgå från skolöverstyrelsen. I konferensen böra lämpligen deltaga konsulenterna

i skolöverstyrelsens folkbildningsrotel, folkhögskoleinspektören, sekreterarna

vid universitetens folkbildningsavdelningar samt en representant

för var och en av följande organisationer: Sveriges allmänna biblioteksförening,

föreläsningsförbundens riksorganisation, centralbyråerna för föreläsningsförmedling

samt de statsunderstödda riksförbunden för studiecirkelverksamhet.

Till konferensen böra även kunna, i den mån vederbörande institutions

verksamhetsområde beröres av konferensens förhandlingar, inbjudas representanter

från också andra institutioner, såsom nationalmuseum, svenska

slöjdföreningen, musikaliska akademien, nordiska museet, sällskapet för fysisk

fostran.

Varje förening eller institution har att själv utse sin representant. Skolöverstyrelsen

utser bland sina representanter ordförande och sekreterare vid

mötet. Utom skolöverstyrelsens representanter böra deltagarna av allmänna

medel utfå reseersättning och dagtraktamente för deltagande i konferensen.

Utgifterna för dessa folkbildningskonferenser torde böra beräknas till högst

2,000 kronor för år.»

I sitt yttrande den 14 oktober 1924 över folkbildningssakkunnigas betänkande

anförde skolöverstyrelsen angående föreliggande fråga följande:

»De sakkunniga lia framlagt förslag örn att till överstyrelsens förfogande

skall ställas ett anslag till resekostnads- och traktamentsersättning vid årliga

konferenser mellan konsulenterna för folkbildningsarbetets olika grenar

inom överstyrelsen samt representanter för vissa folkbildningsorganisationer

med av överstyrelsen bland dess representanter utsedd ordförande och sekreterare.

Överstyrelsen vill i princip tillstyrka detta förslag, vars förverkligande

kan förväntas komma att bli av stor betydelse för åvägabringande ay en

mera intim samverkan mellan olika sidor av folkbildningsarbetet. Överstyrelsen

anser också, att de av de sakkunniga uppräknade organisationerna

äro de, som för närvarande i första hand borde anmodas att utse representanter

vid dylika sammanträden, men anser ej lämpligt, att överstyrelsen

bindes vid att kalla representanter för vissa uppräknade föreningar, då i en

framtid andra organisationer kunna tänkas tillkomma, som jämte eller i

stället för vissa av de i förslaget upptagna borde utse representanter. Därest

vid anslagets beviljande någon uppräkning av de organisationer, som

skulle representeras vid dylika konferenser, sker, torde den därför böra erhålla

en något allmännare formulering, så att det bestämmes, att till konferenserna

böra kallas minst en representant för vardera av universitetens

folkbildningsavdelningar, för vardera av de av överstyrelsen antagna cen
-

s. 202 Kontrollera mot PDF

202

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

tralbyråerna för den populärvetenskapliga föreläsningsverksamheten, för

något riksförbund av folkbibliotek, för något riksförbund av föreläsningsanstalter,

för vartdera av de statsunderstödda riksförbunden av studiecirklar

med rätt för överstyrelsen att, i den mån överstyrelsen så prövar lämpligt,

dessutom tillkalla representanter även för andra organisationer och institutioner.

Resekostnads- och traktamentsersättning torde böra utgå efter tredje

klass i resereglementet. I fråga örn överstyrelsens egen representation vid

dessa konferenser synas inga bindande regler böra fastställas.

Jämte dessa allmänna konferenser kommer det emellertid helt säkert att

visa sig synnerligen önskvärt att vid vissa tillfällen sammankalla konferenser

rörande någon speciell gren av folkbildningsarbetet. Då, som redan av

de sakkunniga antytts, det knappast torde vara antagligt, att varje år en

allmän konferens kommer att erfordras, torde önskemålet i fråga om specialkonferenser

lättast kunna lösas därigenom, att skolöverstyrelsen äger att

disponera det ifrågasatta konferensanslaget dels för allmänna konferenser

sammansatta på sätt som ovan angivits, dels, då överstyrelsen så prövar

lämpligt, för specialkonferenser med den sammansättning, som av överstyrelsen

för varje särskilt fall bestämmes. I fråga örn det föreslagna beloppet,

2,000 kronor, har överstyrelsen intet att erinra. Anslaget torde böra

få reservationsanslags natur och uppföras på extra stat.»

I sina riksdagspetita har skolöverstyrelsen nu på nytt hemställt om ett

reservationsanslag på 2,000 kronor för ifrågavarande ändamål. Härvid har

överstyrelsen efter hänvisning till ovan citerade bestämmelser om samarbete

mellan lokala folkbildningsorganisationer bland annat anfört följande:

»Redan då det gäller att närmare organisera det sålunda påbjudna samarbetet,

synes det överstyrelsen synnerligen angeläget, att de centrala organen

för folkbildningsarbetet sättas i tillfälle att överlägga med varandra

angående formerna för nämnda samarbete. Härtill kommer, att de föreslagna

konferenserna mellan sagda organ, såsom överstyrelsen redan framhållit

i sitt ovan anförda yttrande, även i andra avseenden kunna förväntas

bli av stor betydelse för åvägabringande av en intim samverkan mellan

olika sidor av folkbildningsarbetet och sålunda bidraga till att statens anslag

till detta utnyttjas på mest effektiva sätt. Överstyrelsen anser sig därför

böra hemställa, att Kungl. Majit måtte för 1930 års riksdag framlägga förslag

i nu berörda avseende. Den ovan omnämnda rese- och traktamentsersättningen

torde — i likhet med vad enligt den av riksdagen bifallna

propositionen nr 141 till 1929 års riksdag (sid. 100) skall gälla örn de blivande

centralbibliotekarierna —- böra utgå efter rese- och traktamentsklass

II C.»

Sedermera har styrelsen för svenska sektionen av världsförbundet för

folkbildningsarbetet, i vilken flertalet folkbildningsorganisationer i Sverige

äro representerade, i en till Kungl. Majit ingiven skrivelse av den 10 december

1929 framfört önskemålet örn understöd för ifrågavarande ändamål.

Emellertid har anslag för ifrågavarande ändamål ej upptagits i statsverkspropositionen.

De av skolöverstyrelsen framlagda skälen för anslaget synas

mig dock vara synnerligen vägande.

De ifrågasatta konferenserna mellan de centrala organen för folkbildningsarbetet

synas utskottet innebära en nyttig anordning, ej minst ur det allmän
-

s. 203 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

203

nas synpunkt, då därigenom skulle kunna rådas hot på den bristande planmässighet,

som på sina håll framträder på detta område. Kostnaden för

statsverket skulle ju ock bliva ganska ringa, i all synnerhet som man icke

torde behöva antaga, att anslag för ändamålet skall årligen erfordras. Givetvis

kan det befinnas lämpligt, att konferenser någon gång hållas två år

i följd, men i allmänhet lärer man kunna räkna med några års uppehåll

mellan sammankomsterna. Utskottet vill alltså förorda bifall till motionärens

hemställan. Emellertid anser sig utskottet i fråga örn anslagets disponerande

böra framhålla, att i överensstämmelse med vad som är stadgat

i allmänna resereglementet dagtraktamente icke bör utgå till statens befattningshavare,

som å tjänstens vägnar deltager i konferens å tjänstgöringsorten.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med bifall till herr Hanssons ovannämnda

motion (I: 133), till konferenser mellan de centrala

organen för folkbildningsarbetet bevilja för budgetåret

1930/1931 ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor att

utgå enligt de bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott

meddela.

26Uo) Kungl. Majit har (punkt 251) föreslagit riksdagen att såsom bidrag

till täckande av kostnaderna för de föreläsningskurser, som från universiteten

i Uppsala och Lund varda på begäran vare sig av institution,

som ej åtnjuter särskilt till populärvetenskapliga föreläsningar beviljat statsunderstöd,

eller av viss kommun eller enskild person anordnade att under

tiden 1 juli 1930—30 juni 1931 eller senare hållas utom universitetsstäderna,

anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 9,500 kronor

varav 5,000 kronor till Uppsala universitet och 4,500 kronor till Lunds

universitet, att utgå under villkor, att den, som begärt föreläsning, tillskjuter

för täckande av föreläsarens resekostnad och arvode minst lika stort

belopp som statsbidraget samt enligt de bestämmelser i övrigt, Kungl. Majit

må finna skäl föreskriva.

Utredningen återfinnes å sid. 643 i statsrådsprotokollet.

Utskottet anser sig böra tillstyrka, att anslag för ifrågavarande ändamål

må utgå jämväl för budgetåret 1930/1931 med samma belopp och fördelning

som under innevarande budgetår. Utskottet vill dock ifrågasätta, huruvida

icke det ändamål, varom här är fråga, för framtiden lämpligen skulle

kunna tillgodoses inom ramen för det extra reservationsanslaget till anstalter

och föreningar, som anordna populärvetenskapliga föreläsningar. Utredning

härom synes önskvärd; och denna utredning ävensom de förslag, vartill

densamma kan giva anledning, torde böra föreläggas riksdagen i samband

med åttonde huvudtitelns anslagsbehov för budgetåret 1931/1932.

Populärvetenskapliga

föreläsningskurser,

anordnade

från universiteten

i

Uppsala och

Lund.

[251.1

Utskottets

yttrande.

s. 204 Kontrollera mot PDF

204

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Anordnande

av s. k. universitetscirklar.

[252.]

Utskottets

yttrande.

Sommarkurser

i Lund.

[253.]

Under uttalande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom bidrag till täckande av kostnaderna

för de föreläsningskurser, som från universiteten i

Uppsala och Lund varda på begäran vare sig av institution,

som ej åtnjuter särskilt till populärvetenskapliga föreläsningar

beviljat statsunderstöd, eller av viss kommun eller

enskild person anordnade att under tiden 1 juli 1930—30

juni 1931 eller senare hållas utom universitetsstäderna, anvisa

för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag

av 9,500 kronor, varav 5,000 kronor till Uppsala universitet

och 4,500 kronor till Lunds universitet, att utgå under villkor,

att den, som begärt föreläsning, tillskjuter för täckande

av föreläsarens resekostnad och arvode minst lika stort belopp

som statsbidraget samt enligt de bestämmelser i övrigt,

Kungl. Maj:t må finna skäl föreskriva.

262:o) Kungl. Majit har (punkt 252) föreslagit riksdagen att till anordnande

av s. k. universitetscirklar för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra

reservationsanslag av 13,000 kronor att fördelas enligt de närmare bestämmelser,

Kungl. Majit finner gott meddela.

Utredningen återfinnes å sid. 644—645 i statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål utgår för innevarande budgetår ett anslag av

13,000 kronor.

Departementschefen har, vad beträffar de fastställda villkoren för anslagets

utgående, anfört, att det måhända bleve nödvändigt att för vinnande

av en smidigare anpassning efter förhållandena i olika fall vidtoges vissa

jämkningar, samt förklarat sig förutsätta, att prövningen härav finge ankomma

på Kungl. Majit. Utskottet har intet att erinra häremot, likväl under

förbehåll, att inga sådana förändringar vidtagas, att den höga nivå, som

avsetts för universitetscirklarnas arbete, därigenom på något sätt äventyras.

I övrigt föranleder Kungl. Majits förslag ingen erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till anordnande av s. k. universitetscirklar

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag

av 13,000 kronor att fördelas enligt de närmare bestämmelser,

Kungl. Majit finner gott meddela.

263:o) Kungl. Majit har (punkt 253) föreslagit riksdagen att såsom bidragtill

bestridande av kostnaderna för de föreläsningskurser, som äro avsedda

att sommaren 1930 eller senare i Lund anordnas för allmänheten, anvisa

för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 645—646 i statsrådsprotokollet.

s. 205 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

205

Alltsedan år 1893 hava vid våra universitet och högskolor hållits så kallade

sommarkurser, avsedda för personer, som icke äro i tillfälle att begagna

sig av den regelbundna akademiska undervisningen. Såsom bidrag

till dessa kurser hava från och med år 1903 utgått särskilda anslag av

statsmedel. I Lund höllos sommarkurser senast år 1926, och under de följande

åren hava dylika kurser anordnats i Göteborg, Uppsala och Stockholm.

Till kurserna i Stockholm beviljades för nu löpande budgetår ett extra

reservationsanslag av 8,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må såsom bidrag till bestridande av kostnaderna

för de föreläsningskurser, som äro avsedda att sommaren

1930 eller senare i Lund anordnas för allmänheten,

anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag

av 8,000 kronor.

264:o) I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr R. Wagnsson m. fl. (I: 135) och den andra inom andra kammaren

av herr E. Eriksson i Stockholm m. 11. (II: 196) har hemställts, att

riksdagen för anordnande av utbildningskurser i esperanto för lärare må

för budgetåret 1930/1931 bevilja ett anslag av 3,620 kronor.

Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört bland annat följande:

Föregående års riksdag beslöt att för anordnande av tvenne utbildningskurser

i esperanto för lärare för budgetåret 1929/1930 bevilja ett anslag av

2,900 kronor. Kurserna anordnades av Sveriges folkskollärareförbund och

Sveriges folkskollärarinneförbund under ledning av folkskollärare Ernfrid

Malmgren, Stockholm. Denne har sedermera till kungl, skolöverstyrelsen

avgivit rapport över kurserna.

Det stora intresse, varmed dessa kurser omfattades och det goda resultat

som därvid uppnåddes, har medfört att de båda läraresammanslutningarna

förklarat sig beredda, att under förutsättning av fortsatt statsunderstöd

även under sommaren år 1930 anordna tvenne dylika kurser. På grund av

de erfarenheter, som vunnits under föregående kurser, och i enlighet med

den mening, som av kursledaren i rapporten till kungl, skolöverstyrelsen

uttalats, har man dock ansett förmånligt att utöka kurserna till att omfatta

vardera 12 dagar. Dessutom har det ansetts nödigt att beräkna kostnad

för lokalhyra, enär den förhoppning som hystes av anordnarna för 1929 års

kurser, om att lokal kostnadsfritt skulle kunna upplåtas för kurserna, visade

sig icke kunna uppfyllas. Anslagsbehovet blir därför något större än vad

som föregående år beräknats, och utgör:

Bidrag till 50 kursdeltagare, 4 lektionstimmar under 12

dagar k 90 öre (50 X 48 X 90)....................

Lärare, 10 kronor per lektionstimme................

kronor 2,160: —

» 960: —

Motioner örn

anslag till

anordnande

av kurser i

esperanto.

s. 206 Kontrollera mot PDF

206

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Undervisnings-

och

upplysningsverksamhet

för nykterhetens

främjande.

[254.]

Lokalhyra...........

Ersättning till kursledare

Annonser, material m. m

...... kronor

200: —

»

100: —

»

200: —

Summa kronor

3,620: —

Behovet av lärarkrafter villiga att ställa sig såsom ledare för studiecirklar,

som studera esperanto, är större än någonsin. Såsom exempel kan anföras

att antalet studiecirklar inom arbetarnas bildningsförbund, med esperanto

som studieämne, under studieåret 1927/1928 var 149, men hade för studieåret

1928/1929 ökats till 266.

Utskottet har ansett skäl föreligga, att riksdagen, som år 1929 beviljade

ett extra anslag å 2,900 kronor för här ifrågavarande ändamål, genom fortsatt

anslag möjliggör hållandet av omförmälda kurser även under budgetåret

1930/1931. Dock har utskottet icke funnit sig kunna tillmötesgå motionärernas

förslag örn en ökning av anslaget utan vill förorda, att detsamma för

nämnda budgetår bestämmes till samma belopp som för innevarande budgetår.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av herrar Wagnssons och

Erikssons i Stockholm ovannämnda motioner (I: 135 och

II: 196), för anordnande av utbildningskurser i esperanto

för lärare bevilja för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag

av 2,900 kronor att utgå enligt de bestämmelser, Kungl.

Maj:t kan finna gott meddela.

265:o) Kungl. Maj:t har (punkt 254) föreslagit riksdagen att dels till

undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens främjande anvisa

för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 184,000 kronor

att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel under de villkor, som av

Kungl. Maj:t prövas lämpliga samt till de av departementschefen i statsrådsprotokollet

omförmälda ändamål med högst de av departementschefen angivna

belopp, dels medgiva, att möjligen uppkommande besparingar på de

till anordnande av en social fortbildningskurs för lärare m. fl. samt av en

allmän utbildningskurs i alkoholfrågan för studie- och ungdomsledare m. fl.

avsedda belopp må, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande, användas till utarbetande,

utgivning och spridning av materiel för nykterhetsundervisningen,

dels till utarbetande och utgivning av materiel för nykterhetsundervisningen

anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 22,500

kronor att enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott

meddela, utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Utredningen återfinnes å sid. 646—653 i statsrådsprotokollet.

Till undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens främjande

utgår för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag å 178,000 kronor. Därjämte

utgår till inköp för utdelning bland rikets lärare av handledning för lärare

vid nykterhetsundervisningen ett extra reservationsanslag av 18,000 kronor.

s. 207 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

207

Innebörden av Kungl. Maj:ts förslag samt fördelningen av anslagsmedlen

mellan de olika ändamålen framgår av följande av departementschefen i

statsrådsprotokollet införda sammanställning.

För

För 1930/1931

Anslagets ändamål

1929/1930

beviljat

anslag

Kronor

av vederbö- rande orga- nisation

begärt

anslag

Kronor

av skolöver- styrelsen

tillstyrkt

anslag

Kronor

av departe- ments- chefen

tillstyrkt

anslag

Kronor

1) Anordnande av en social fortbildningskurs

för lärare m. fl..................

40,000

40,500

40,000

40,000

2) Anordnande av en allmän utbildningskurs

i alkoholfrågan för studie- och ungdoms- ledare m. fl....................

16,000

17,000

16,000

16,000

3) Understöd för utgivande av en tidskrift för

undervisnings- och upplysningsverksamhe- ten för nykterhetens främjande (»Tirfing,

tidskrift för nykterhetsfrågans studium») .

5,000

5,000

5,000

5,000

4) Främjande av centralförbundets för nyk- terhetsundervisning verksamhet.......

20,000

20,000

20,000

20,000

5) Underhåll och skötsel av centralförbundets

för nykterhetsundervisning bibliotek ....

1,000

1,500

1,500

1,000

6) Främjande av Sveriges nykterhetssällskaps

representantförsamlings upplysningsbyrås

verksamhet....................

12,000

12,000

12,000

12,000

7) Främjande av svenska sällskapets för nyk- terhet och folkuppfostran verksamhet . . .

5,000

5,000

5,000

5,000

8) Främjande av Sveriges storloges av I. 0.

G. T. studie- och ungdomsverksamhet . . .

29,000

35,000

29,000

29,000

9) Främjande av Sveriges blåbandsförenings

studie- och ungdomsverksamhet.......

8,000

12,000

8,000

8,000

10) Främjande av nationaltemplarordens studie- och ungdomsverksamhet............

10,000

14,000

11,000

10,000

11) Främjande av nykterhetsorden Verdandia

studie- och ungdomsverksamhet.......

4,000

5,000

5,000

4,000

12) Främjande av Sveriges studerande ungdoms

helnykterhetsförbunds verksamhet.....

6,000

6,000

6,000

6,000

13) Främjande av nykterhetsföreningen Vita

bandets studie- och ungdomsverksamhet. .

4,000

5,000

4,000

4,000

14) Främjande av Sveriges lärares nykterhets- förbunds verksamhet..............

5,500

5,500

5,500

5,500

15) Främjande av järnvägsmännens helnykter- hetsförbunds verksamhet...........

1,000

3,000

2,000

2,000

16) Främjande av Sveriges polismäns helnyk- terhetsförbunds verksamhet .........

1,000

1,000

1,000

1,000

17) Främjande av motorförarnas helnykterhets- förbunds verksamhet..............

5,000

10,000

10,000

10,000

18) Bidrag till uppehållande av internationella

byråns i Lausanne för alkoholismens be- kämpande (Bureau international contre l''al- coolisme) verksamhet.............

2,500

2,500

2,500

2,500

s. 208 Kontrollera mot PDF

208 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

För

För 1930/1931

Anslagets ändamål

1929/1930

beviljat

anslag

Kronor

av vederbö- rande orga- nisation

begärt

anslag

Kronor

av skolöver- styrelsen

tillstyrkt

anslag

Kronor

av departe- ments- chefen

tillstyrkt

anslag

Kronor

19) Arvode åt den hos skolöverstyrelsen an- ställde konsulenten för nykterhetsundervis- ning och nykterhetsupplysning .......

3,000

3,000

3,000

20) Föreläsnings- och instruktionsverksamhet

för nykterhetens främjande m. m., reser- vationsanslag ...................

170,000

170,000

170,000

170,000

21) Främjande av nykterhet på andra än ovan

anförda sätt och motarbetande av drycken- skapens följder, reservationsanslag .....

10,000

10,000

10,000

22) Inköp för utdelning bland rikets lärare av

handledning för lärare vid nykterhetsunder- visningen, reservationsanslag.........

18,000

23) Utgivning av materiel för nykterhetsunder- visningen, reservationsanslag.........

—

27,500

17,500

22,500

24) Utarbetande av materiel för nykterhets- undervisningen, reservationsanslag......

—

5,000

5,000

Ovannämnda, av departementschefen under punkt 1—19 i tablån tillstyrkta

anslag uppgå till sammanlagt 184,000 kronor, och Kungl. Majda

förslag innebär alltså en anslagsökning med 6,000 kronor i förhållande till

innevarande budgetårs anslag till samma ändamål. Av sistnämnda belopp

avses 1,000 kronor till höjning av anslaget till järnvägsmännens helnykterhetsförbunds

verksamhet och 5,000 kronor till höjning av anslaget till

motorförarnas helnykterhetsförbunds verksamhet.

Anslagen för utarbetande och utgivning av materiel för nykterhetsundervisningen

(nr 23 och 24 i tablån) avse dels, med ett belopp av 17,500

kronor, utgivning av den i anslutning till »Handledning för lärare vid nykterhetsundervisningen»

utarbetade eller under utarbetning varande materielen

för nykterhetsundervisning, dels, med ett belopp av 5,000 kronor, utarbetande

av ytterligare dylikt materiel. Departementschefen har föreslagit, att

dessa båda belopp sammanföras till ett enda extra anslag å 22,500 kronor

av reservationsanslags natur.

I detta sammanhang har departementschefen erinrat örn att riksdagen

under en följd av år lämnat sitt medgivande till att möjligen uppkommande

besparingar å anslagen till vissa fortbildningskurser i alkoholfrågan

finge enligt Kungl. Majda bestämmande användas till utarbetande, utgivning

och spridning av materiel för nykterhetsundervisningen. Detta medgivande

hade emellertid, anför departementschefen, ännu icke kunnat utnyttjas,

beroende därpå att anslaget till undervisnings- och upplysningsverksamhet

för nykterhetens främjande, ur vilket medel till nämnda fortbildningskurser

utginge, ej vore reservationsanslag, varför vid respektive

s. 209 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

209

budgetårs utgång förefintliga besparingar överfördes till rusdrycksmedelsfonden.

På detta sätt hade under årens lopp sammanlagt omkring 40,000

kronor tillförts nämnda fond utan att kunna tagas i anspråk för undervisningsmateriel.

Berörda förhållande vore anledningen till att nu särskilda

anslag måste äskas på riksstaten för sistberörda ändamål. För att undvika

den tidsutdräkt och omgång, detta medförde, torde riksdagen hava lämnat

ovan omförmälda medgivande, men örn detta medgivande skulle få någon

betydelse, syntes det nödvändigt, att anslaget till undervisnings- och upplysningsverksamhet

för nykterhetens främjande ändrades till reservationsanslag.

Då departementschefen i övrigt ej kunde finna några skäl, som

talade mot en sådan ändring, ansåge han sig böra förorda, att förslag härom

framställdes till riksdagen, varvid han erinrade örn att de båda andra

mera konstanta anslagen för nykterhets verksamheten hade reservationsanslags

natur.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må

a) till undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens

främjande anvisa för budgetåret 1930/1931 ett

• extra reservationsanslag av 184,000 kronor att utgå av stats
verkets

fond av rusdrycksmedel under de villkor, som av

Kungl. Majit prövas lämpliga samt till de av departementschefen

i statsrådsprotokollet omförmälda ändamål med högst

de av departementschefen angivna belopp,

b) medgiva, att möjligen uppkommande besparingar på

de till anordnande av en social fortbildningskurs för lärare

m. fl. samt av en allmän fortbildningskurs i alkoholfrågan

för studie- och ungdomsledare m. fl. avsedda belopp må,

enligt Kungl. Majlis bestämmande, användas till utarbetande,

utgivning och spridning av materiel för nykterhetsundervisningen,

c) till utarbetande och utgivning av materiel för nykterhetsundervisningen

anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra

reservationsanslag av 22,500 kronor att enligt de närmare

bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott meddela, utgå

av statsverkets fond av rusdrycksmedel.

266:o) I. enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 255) hemställer ut- Föreläsnings
Skottet,

°tionsverkk

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- samhet för

getår ägt rum, till föreläsnings- och instruktionsverksamhet nykterhetens

för nykterhetens främjande, bedriven i enlighet med de bestämmelser,

Kungl. Majit kan finna lämpligt fastställa, an
Bihang

till riksdagens protokoll 19SO. 6 sami. 8 haft. (Nr 8.) 14

s. 210 Kontrollera mot PDF

Främjande i

övrigt av

nykterhet

och motarbetande

av

dryckenakapens

följder.

[256.]

Musikföreatällningar

för allmänheten.

[257.]

Folkliga

musikskolan

i Arvika

[258.]

jämte en i

ämnet väckt

motion.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

visa för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag

av 170,000 kronor att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 256) hemställer utäta

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till främjande av nykterhet på andra sätt

än vad under punkterna 265 och 266 angivits samt till

motarbetande av dryckenskapens följder anvisa för budgetåret

1930/1931 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor

att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 257) hemställer utäta

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd åt föreningar, som anordna

god orkestermusik för allmänheten, samt till inspektion av

ifrågavarande föreningars och orkestrars verksamhet anvisa

för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag å 57,000 kronor.

269:o) Kungl. Majit har (punkt 258) föreslagit riksdagen att till folkliga

musikskolan i Arvika för en minst 20 veckor lång kurs under verksamhetsåret

1930/1931 bevilja för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 6,000

kronor att utgå på de villkor, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

Utredningen återfinnes å sid. 655—657 i statsrådsprotokollet.-

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr B. Sandler väckt motion (I: 57), vari hemställts, att riksdagen

måtte till folkliga musikskolan i Arvika för en minst 24 veckor lång kurs

under verksamhetsåret 1930/1931 bevilja för budgetåret 1930/1931 ett extra

anslag av 7,000 kronor att utgå på de villkor, Kungl. Majit kan finna gott

föreskriva.

På grund av en inom riksdagen väckt motion anvisade 1925 års riksdag

för budgetåret 1925/1926 till folkliga musikskolan i Arvika för en minst

20 veckor lång kurs under verksamhetsåret 1925/1926 ett extra anslag av

3,000 kronor, att utgå på de villkor, Kungl. Majit kunde finna gott föreskriva.

För vart och ett av budgetåren 1926/1929 har av riksdagen på

Kungl. Majits förslag för samma ändamål anvisats 5,000 kronor. Sedan

Kungl. Majit till 1929 års riksdag framlagt förslag örn anslag till skolan

med sistnämnda belopp men motionsvis hemställts örn ett till 7,000 kronor

förhöjt anslag, beviljade riksdagen för verksamhetsåret 1929/1930 ett anslag

av 6,000 kronor, vilket belopp genom beslut den 16 maj 1929 ställdes till

210

267:o) I

skottet,

268:o) I

skottet,

s. 211 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr S.

211

förfogande av styrelsen för folkliga musikskolan i Arvika för med anslaget

avsett ändamål, därvid för anslagets utgående föreskrevos enahanda villkor

som beträffande föregående verksamhetsår.

I en till skolöverstyrelsen ingiven skrivelse, som av överstyrelsen med

utlåtande den 31 augusti 1929 överlämnats till Kungl. Majit, har nu skolans

styrelse, med bifogande av förslag till inkomst- och utgiftsstat för skolans

vinterkurs 1930/1931 m. m., anhållit, att överstyrelsen måtte hos Kungl.

Majit göra framställning örn utverkande av anslag dels till skolans vinterkurs

1930/1931 med 7,000 kronor, dels ock till stipendier åt skolans elever

efter samma grunder, som gällde för elever vid folkhögskola.

Skolöverstyrelsen har i anledning härav anfört följande:

Redan i sin framställning den 31 augusti 1926 angående anslag för folk

undervisningen för budgetåret 1927/1928 hemställde överstyrelsen om en

höjning av anslaget till folkliga musikskolan i Arvika med 2,000 kronor

till 7,000 kronor. De skäl, som då av överstyrelsen anfördes härför och

som av överstyrelsen åberopades även i skrivelser den 31 augusti 1927 och

den 31 augusti 1928, synas överstyrelsen alltjämt äga gällande kraft. Förslaget

till utgiftsstat för arbetsåret 1930/1931 giver vid handen, att man

med alla medel sökt hålla utgifterna nere vid ett minimum, men då trots

detta en brist skulle uppstå, därest icke statsbidraget höjdes, synes överstyrelsen

den föreslagna höjningen av anslaget vara påkallad.

Vid framläggandet av proposition i ämnet till innevarande års riksdag

förklarade föredragande departementschefen, att han ansåge det vara styrkt,

att skolan på ett tillfredsställande sätt fyllde ett mera konstant bildningsbehov.

Skolan synes jämväl — såsom dess styrelse framhållit — närmast

vara att likställa med en folkhögskola. Arten av den undervisning som

meddelas vid skolan nödvändiggör givetvis även att eleverna i avsevärd

omfattning måste uppdelas i grupper, vilka närmast få anses motsvara parallellavdelningarna

vid en folkhögskola. Vid sådant förhållande och då

antalet elever vid skolan för närvarande uppgår till 57 eller avsevärt mera

än det antal av 35, som beträffande en folkhögskola erfordras för en förhöjning

av anslaget med 2,000 kronor, synes styrelsens begäran örn utververkande

av förhöjt anslag till skolan än mer berättigad. Det synes överstyrelsen

lämpligt att vid en sådan förhöjning av anslaget i enlighet

med vad i styrelsens skrivelse anförts den årliga undervisningstiden

bestämmes till 24 veckor och att bestämmelse härom intages i villkoren för

anslaget.

Vad slutligen angår styrelsens begäran örn anslag till stipendier åt elever

vid skolan, har överstyrelsen i avsaknad av tillräcklig utredning om behovet

härutinnan samt de kostnader, som därav skulle betingas, ansett sig

icke för närvarande vilja göra någon framställning om anslag till detta

ändamål.

Departementschefen har funnit sig icke kunna för närvarande förorda

större anslag till skolan än som utgår för innevarande budgetår eller 6,000

kronor.

Motionären har till stöd för sitt yrkande åberopat styrelsens för skolan

och skolöverstyrelsens framställningar i ämnet.

s. 212 Kontrollera mot PDF

212

Statsutskottets utlåtande Nr S.

Utskottets

yttrande.

Motion om

anslag till

Malmö musikkonservatorium.

Utskottets

yttrande.

Befrämjande

av vissa i

samband med

biografväsendet

stående

ändamål.

[259.]

Vissa kostnader

för utdelning

av

statens räntefria

studielån.

[260.]

Utskottet har icke funnit tillräckliga skäl föreligga att mot Kungl. Maj:ts

förslag förorda högre anslag till skolan än 6,000 kronor. Utskottet biträder

alltså Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker den i ärendet väckta motionen.

I enlighet härmed hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herr Sandlers ovannämnda motion (1:57),

i vad den skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag, till folkliga

musikskolan i Arvika för en minst 20 veckor lång kurs under

verksamhetsåret 1930/1931 bevilja förbudgetåret 1930/1931

ett extra anslag av 6,000 kronor att utgå på de villkor,

Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

270:o) I en inom första kammaren av herr Johan Nilsson i Malmö väckt

motion (1:132) har hemställts, att riksdagen måtte besluta att för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra anslag av 6,000 kronor åt Malmö musikkonservatorium.

Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionen.

Enligt vad i motionen upplyses, har en hos Kungl. Majit gjord framställning

örn anslag till konservatoriets verksamhet icke blivit bifallen. Någon begäran

hos Kungl. Majit örn frågans framläggande för riksdagen lärer dock icke

hava gjorts. Då det här gäller ett helt nytt ändamål — en av motionären

gjord jämförelse med musikskolan i Arvika torde icke vara hållbar, enär

de båda anstalterna i väsentligt avseende hava skilda uppgifter — synes

det utskottet lämpligt, att Kungl. Majit först får taga ställning till spörsmålet,

huruvida berörda ändamål är av beskaffenhet att böra medelst anslag

av riksdagen understödjas. Med hänsyn härtill har utskottet ansett sig böra

avstyrka motionen.

Utskottet får alltså hemställa,

att herr Nilssons i Malmö ovannämnda motion (1:132)

icke må vinna riksdagens bifall.

27 l:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 259) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till befrämjande av vissa i samband med

biografväsendet stående ändamål för budgetåret 1930/1931

anvisa ett extra reservationsanslag å 50,000 kronor att utgå

med den fördelning och enligt de närmare villkor, som av

Kungl. Majit bestämmas.

272:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 260) hemställer utskottet,

s. 213 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

213

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1930/1931 anvisa

a) till ersättning åt postverket för dess bestyr med statens

räntefria studielån ett extra förslagsanslag av 1,850 kronor;

b) till bestridande av kostnaderna för den nämnd, som

under år 1931 må komma att handlägga ärenden rörande

omförmälda lån, ett extra anslag av 5,000 kronor.

Åtgärder för fysisk utbildning.

273:o) Kungl. Majit har (punkt 262) föreslagit riksdagen att till extra

personal vid gymnastiska centralinstitutet m. m. anvisa för budgetåret 1930/

1931 ett extra anslag av 7,410 kronor att utgå med den fördelning, som av

Kungl. Majit bestämmes.

Utredningen återfinnes å sid. 661—662 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgör för innevarande budgetår 6,510 kronor.

Enligt Kungl. Majits förslag skulle nu den i anslaget ingående anslagsposten

till extra vaktmästarbiträde höjas med 600 kronor från 1,440 kronor

till 2,040 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må till extra personal vid gymnastiska centralinstitutet

m. m. anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra

anslag av 7,410 kronor att utgå med den fördelning, som

av Kungl. Majit bestämmes.

274:o) Kungl. Majit har (punkt 263) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1930/1931 anvisa dels till täckande av brist i gymnastiska centralinstitutets

ordinarie reservationsanslag till materiel m. m. vid utgången av

budgetåret 1928/1929 ett extra anslag av 1,640 kronor; dels ock till nyanskaffning

av materiel för undervisning i anatomi och fysiologi vid gymnastiska

centralinstitutet ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 662—664 i statsrådsprotokollet.

1 samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr W. Björck väckt motion (1:130), vari föreslagits, att riksdagen

ville besluta att till nyanskaffning av materiel för undervisning i

anatomi och fysiologi vid Gymnastiska centralinstitutet förbudgetåret 1930/

1931 bevilja ett extra reservationsanslag av 4,000 kronor.

Beträffande de av motionären till stöd för bans framställning andrasia

skälen får utskottet hänvisa till motionen.

Extra personal

vid gymnastiska

centralinstitutet

m. m.

[262.]

Tackande av

brist i gymnastiska

centralinstitutets

anslag

till materiel

m. m.

[263.]

jämte en i

ämnet väckt

motion.

s. 214 Kontrollera mot PDF

214

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Alltsedan år 1925 har riksdagen årligen anvisat särskilda extra anslag till

täckande av uppkomna brister i gymnastiska centralinstitutets materielanslag;

för budgetåret 1929/1930 har för ändamålet beviljats 1,376 kronor.

Med anledning av att institutets ordinarie reservationsanslag till materiel

m. m., vilket år 1926 bestämts till 9,600 kronor, visat sig vara för knappt

beräknat, beslöt 1928 års riksdag på därom av Kungl. Majit gjord framställning

en förhöjning av anslaget, varvid detsamma, med hänsyn tagen

jämväl till vissa andra omständigheter, blev i riksstaten för budgetåret 1928/

1929 uppfört med 13,000 kronor. Samtidigt anvisade riksdagen till nyanskaffning

av materiel vid centralinstitutet för budgetåret 1928/1929 ett extra

reservationsanslag av 6,400 kronor.

Direktionen över gymnastiska centralinstitutet har gjort framställning dels

om medel till täckande av under budgetåret 1928/1929 uppkommen brist i

materielanslaget å 1,640 kronor, dels örn ett engångsanslag å 4,000 kronor

till anskaffning av materiel för undervisningen i anatomi och fysiologi vid

institutet.

Vad först angår den under budgetåret 1928/1929 uppkomna bristen i

gymnastiska centralinstitutets ordinarie anslag till materiel m. m., har departementschefen

erinrat, att med den år 1928 beslutade höjningen av

sagda anslag avsågs framför allt att förebygga, att anslaget år efter år skulle

överskridas. Det syntes honom därför vara i viss mån ägnat att förvåna,

att ett sådant överskridande ägt rum även budgetåret 1928/1929. Med

hänsyn till den förklaring rörande orsakerna till överskridandet, som i direktionens

skrivelse förebragts, har lian emellertid tillstyrkt, att medel till bristens

täckande även denna gång äskas hos riksdagen. Det torde, anför departementschefen,

vara att förvänta, att materielanskaffningen vid institutet

hädanefter kommer att hållas inom ramen för i vederbörlig ordning beviljade

anslag.

Det av direktionen begärda engångsanslaget till anskaffande av viss materiel

för undervisningen avser dels ett belopp av 1,000 kronor till undervisningsmateriel

i anatomi och dels ett belopp av 3,000 kronor till undervisningsmateriel

i fysiologi. Departementschefen har funnit det för undervisningens

behöriga bedrivande nödvändigt, att ett sådant anslag ställes till

direktionens förfogande men sett sig föranlåten att tillstyrka en begränsning

av anslagets belopp från av direktionen begärda 4,000 kronor till 2,000 kronor.

Mot Kungl. Maj:ts förslag örn anslag till täckande av brist i institutets

anslag till materiel m. m. har utskottet intet att erinra.

Vad beträffar anslaget till nyanskaffning av materiel för undervisningen i

anatomi och fysiologi har utskottet, med hänsyn till vikten av att institutet

för berörda undervisning förfogar över nödiga hjälpmedel, funnit sig böra

tillstyrka den av motionären föreslagna höjningen av anslaget till 4,000

kronor.

s. 215 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

215

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för budgetåret 1930/1931 anvisa

a) till täckande av brist i gymnastiska centralinstitutets

ordinarie reservationsanslag till materiel m. m. vid utgången

av budgetåret 1928/1929 ett extra anslag av 1,640 kronor;

b) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall

till herr Björcks ovannämnda motion (I: 130) till nyanskaffning

av materiel för undervisning i anatomi och fysiologi

vid gymnastiska centralinstitutet ett extra reservationsanslag

av 4,000 kronor.

275:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 264) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understödjande av idrotten anvisa för

budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 120,000 kronor,

därav till svenska gymnastikförbundet 55,000 kronor, att

utgå på de villkor, Kungl. Majit kan hnna skäl bestämma.

276:o) Kungl. Majit har (punkt 265) föreslagit riksdagen att till understödjande

av skididrotten bland ungdomeu anvisa för budgetåret 1930/1931

ett extra reservationsanslag av 34,500 kronor att utgå på de villkor, Kungl.

Majit kan finna gott bestämma.

Utredningen återfinnes å sid. 666—669 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr W. Björck m. fl.

(I: 31) och den andra inom andra kammaren av herr G. A. Björkman m. fl.

(II: 204), i vilka motioner hemställts, att riksdagen ville till understödjande

av skididrotten bland ungdomen anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra

reservationsanslag av 40,000 kronor att utgå på de villkor, Kungl. Majit

kan finna gott bestämma.

Beträffande de av motionärerna till stöd för denna framställning andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionen I: 31.

För ifrågavarande ändamål utgår för innevarande budgetår ett extra anslag

av 34,500 kronor. Motionärernas förslag, som överensstämmer med en av

skolöverstyrelsen i ämnet gjord hemställan, vilken departementschefen av

statsfinansiella skäl funnit sig icke kunna tillmötesgå, avser en höjning av

anslagsbeloppet dels med 3,500 kronor för att jämväl de högre skolornas

lärare skulle kunna beredas tillfälle att erhålla en utbildning, som sätter

dem i stånd att leda skidutbildningen bland dessa läroanstalters ungdom,

dels med 1,000 kronor för utbildning av ledare för fjällfärderna i större

omfattning än hittills, dels med 500 kronor för åstadkommande av för skolbruk

avsedda handledningar i skidlöpning och dels med 500 kronor för de

på grund av verksamhetens utökning stegrade administrationskostnaderna.

Understödjande

av

idrotten.

[264.]

Understödjande

av skididrotten

bland ungdomen
[265.

]

jämte två i

ämnet väckta

motioner.

s. 216 Kontrollera mot PDF

216

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Understöd

åt s. k. friluftsläger

för

skolbarn

[266.]

jämte en i

ämnet väckt

motion.

Utskottets

yttrande.

Utskottet finner de ändamål, för vilkas tillgodoseende en anslagsökning

av motionärerna ifrågasatts, vara behjärtansvärda men anser icke tillräckliga

skäl föreligga att mot Kungl. Maj:ts förslag nu förorda den begärda ökningen.

Utskottet vill härvid jämväl erinra om att anslaget senast vid 1929

års riksdag undergick en höjning med 4,500 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herrar Björcks m. fl. och Björkmans

m. fl. ovannämnda motioner (I: 31 och II: 204), i vad dessa

motioner skilja sig från Kungl. Majits förslag, till understödjande

av skididrotten bland ungdomen anvisa för budgetåret

1930/1931 ett extra reservationsanslag av 34,500

kronor att utgå på de villkor, Kungl. Majit kan finna gott

bestämma.

277:o) Kungl. Majit har (punkt 266) föreslagit riksdagen att till understöd

åt s. k. friluftsläger för skolbarn anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra

reservationsanslag av 10,000 kronor att utgå på de villkor, Kungl. Majit

kan finna skäl bestämma.

Utredningen återfinnes å sid. 669—670 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr W. Björck väckt motion (I: 131), vari hemställts, att riksdagen

ville besluta att till understöd av s. k. friluftsläger för skolbarn anvisa

för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor,

att utgå på de villkor Kungl. Majit kan finna skäl bestämma.

Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning anförda

skälen får utskottet hänvisa till motionen.

För ifrågavarande ändamål utgår jämväl för innevarande budgetår ett

extra reservationsanslag av 10,000 kronor. Motionärens förslag om höjning

av detta anslag till 15,000 kronor överensstämmer med en av skolöverstyrelsen

i ämnet gjord hemställan.

Med hänsyn till de gynnsamma erfarenheterna av de hittills anordnade

friluftslägren och då det måste anses särskilt angeläget, att obemedlade och

mindre bemedlade elever i största möjliga utsträckning beredas tillfälle att

deltaga i lägren, har utskottet funnit sig böra förorda en höjning av

det av Kungl. Majit äskade beloppet. Utskottet har dock härvid ansett

sig böra stanna vid en ökning med 2,500 kronor, varigenom för nästkommande

budgetår skulle komma att stå till förfogande för ändamålet ett

anslag av 12,500 kronor.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må, med anledning av Kungl. Majits förslag

samt herr Björcks ovannämnda motion (I: 131) till

s. 217 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

217

understöd åt s. k. friluftsläger för skolbarn anvisa för budgetåret

1930/1931 ett extra reservationsanslag av 12,500

kronor att utgå på de villkor, Kungl. Majit kan finna skäl

bestämma.

Understöd åt vetenskap, vitterhet och

konst m. m.

278:o) I

skottet,

enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 267) hemställer utäta

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till svenska fornskriftsällskapet för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor

under villkor att sällskapet kostnadsfritt för statens räkning

avlämnar 150 exemplar av sina under år 1930 utgivna

arbeten.

Svenska fornskriftsällskapet.

[267.]

279:o) I

skottet,

enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 268) hemställer utäta

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd åt samfundet för utgivande

av handskrifter rörande Skandinaviens historia för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor

under villkor att samfundet till ecklesiastikdepartementet

avlämnar 50 exemplar av den för år 1929 avsedda publikationen.

Samfundet

för utirivande

av handskrifter

rörande

Skandinaviens

historia.

[268.]

280:o) I enlighet med Kungl. Marits förslag (punkt 269) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understödjande av svenska vitterhetssamfundets

verksamhet under år 1930 anvisa för budgetåret

1930/1931 ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor

att utgå på de villkor, Kungl. Majit kan finna skäl bestämma.

Svenska

vitterhets
samfundet.

[269.]

281 :o) Sedan 1928 års riksdag till understöd under tiden den 1 juli 1928

—den 30 juni 1931 åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt förtjänst

beviljat ett belopp av 60,000 kronor samt därav för ett vart av

budgetåren 1928/1930 anvisat ett extra anslag av 20,000 kronor, har nu

Understöd åt

inhemska

skönlitterära

författare.

[270.]

s. 218 Kontrollera mot PDF

218

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Undersökning

av svenska

ortnamn

och folkmål

[271.]

jämte fyra i

ämnet väckta

motioner.

Nusvensk

ordbok

[272.]

jämte en i

ämnet väckt

motion.

Kungl. Maj:t (punkt 270) föreslagit riksdagen att av förstnämnda belopp,

60.000 kronor, för budgetåret 1930/1931 såsom extra anslag anvisa återstående

beloppet, 20,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det av 1928 års riksdag till understöd

under tiden den 1 juli 1928—den 30 juni 1931 åt inhemska

skönlitterära författare av utmärkt förtjänst beviljade

anslaget av 60,000 kronor att efter grunder och på villkor,

som av Kungl. Majit bestämdes, efter sakkunnigas hörande

av Kungl. Majit fördelas mellan därav förtjänta vitterhetsidkare,

för budgetåret 1930/1931 såsom extra anslag anvisa

återstående beloppet, 20,000 kronor.

282:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt .271) föreslagit riksdagen angående

undersökning av svenska ortnamn och folkmål ävensom beträffande

dels en inom första kammaren av herr K. G. Westman m. fl. väckt motion

(I: 195) om anslag till bestridande av kostnader för ortnamnsundersökningarna

i riket, dels en inom andra kammaren av herr E. Wigforss m. fl.

väckt motion (lii 216) örn avslag å Kungl. Majits förslag örn organiserandet

av ortnamnsundersökningarna m. m., dels ock två likalydande motioner,

väckta den ena inom första kammaren av herr N. J. F. Almkvist m. fl.

(I: 139) och den andra inom andra kammaren av herr A. Thomson m. fl.

(II: 307) örn ökat anslag till bestridande av med landsmålsundersökningar

i riket förenade kostnader, kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

283:o) Kungl. Majit har (punkt 272) föreslagit riksdagen att dels såsom

understöd åt docenten O. Östergren för fortsatt utgivande av hans arbete

»Nusvensk ordbok» anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av

10.000 kronor, dels ock för bestridande av kostnader för teknisk hjälp vid

ordbokens utgivning samt för böcker och materiel anvisa för samma budgetår

ett extra reservationsanslag av 4,000 kronor, allt att utgå på de villkor,

Kungl. Majit kan finna gott bestämma.

Utredningen återfinnes å sid. 703—710 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed bär utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr A. Olsson i Mora väckt motion (lii 324), vari hemställts,

att riksdagen med avslag å Kungl. Majits proposition om höjt anslag till

utgivande av »Nusvensk ordbok» måtte såsom understöd åt docenten O.

Östergren för fortsatt utgivande av hans arbete »Nusvensk ordbok» för

budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 6,000 kronor, att utgå på

de villkor, Kungl. Majit kan finna gott bestämma.

s. 219 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 219

Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionen.

På Kungl. Maj:ts därom gjorda förslag beviljade 1919 års riksdag såsom

understöd åt docenten Ostergren för fullföljande och avslutande under åren

1920/1929 av hans arbete »Nusvensk ordbok» ett anslag av 56,000 kronor

och anvisade därav på extra stat för år 1920 såsom förslagsanslag, högst,

ett belopp av 5,000 kronor under villkor, att Östergren till ecklesiastikdepartementet

avlämnade det antal exemplar, som av Kungl. Maj :t bestämdes, av

dels dittills utkomna, dels ock under anslagsåret utkommande häften av

ifrågavarande ordbok, och skulle det för år 1920 anvisade anslaget jämväl

i övrigt utgå efter de närmare bestämmelser, Kungl. Majit kunde finna gott

meddela.

Av berörda anslag 56,000 kronor anvisade riksdagen vidare för vart och

ett av åren 1921/1922 5,000 kronor, för första halvåret 1923 2,500 kronor,

för budgetåret 1923/1924 5,500 kronor och för vart och ett av budgetåren

1924/1929 6,000 kronor. Av anslaget återstod sålunda vid ingången av budgetåret

1929/1930 ett icke anvisat belopp av 3,000 kronor.

Under punkt 267 av 1929 års åttonde huvudtitel föreslog Kungl. Majit

riksdagen att

dels av det år 1919 såsom understöd åt docenten Östergren för fullföljande

och avslutande under åren 1920/1929 av hans arbete »Nusvensk

ordbok» beviljade beloppet av 56,000 kronor för budgetåret 1929/1930 såsom

extra anslag anvisa återstoden, 3,000 kronor;

dels såsom understöd åt docenten Östergren för fortsatt utgivande av berörda

arbete anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 7,000

kronor;

dels ock för bestridande av kostnader för teknisk hjälp vid ordbokens utgivning

samt för böcker och materiel anvisa för samma budgetår ett extra

reservationsanslag av 4,000 kronor, allt att utgå på de villkor, Kungl. Majit

kunde finna gott bestämma.

I skrivelse den 26 april 1929, nr 8 A, anförde riksdagen under punkt

250 med anledning av Kungl. Majits sålunda gjorda framställning bland

annat:

Då riksdagen år 1919 anslog medel till ifrågavarande ordboksarbete, beräknades,

att arbetet skulle kunna avslutas under den tidsperiod, åren 1920

/1929, för vilken anslag beviljades. På sätt av den nu föreliggande utredningen

framgår, har så emellertid icke blivit fallet. Annu är utgivningsarbetet

icke ens till hälften fullbordat. Då det nu ifrågasättes, att riksdagen

jämväl i fortsättningen skulle anslå medel för ändamålet och dessutom i ökad

omfattning, vill riksdagen visserligen hava uttalat, att arbetets från sakkunnigt

håll vitsordade höga kvalitet och stora betydelse såväl för språkforsk
-

s. 220 Kontrollera mot PDF

220

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ningen som för undervisningen och den allmänna upplysningsverksamheten

synas göra det önskvärt, att arbetet bringas till fullbordan. Riksdagen har

dock icke ansett sig böra ytterligare lämna sin medverkan härtill, förrän

en plan framlägges för arbetets fortsatta bedrivande, som gör det tydligt,

att arbetets utgivande kan inom rimlig tid avslutas. Riksdagen kan därför

icke bifalla Kungl. Maj:ts förslag, sådant det här föreligger. Mot anvisande

av återstoden, 3,000 kronor, av det år 1919 beviljade beloppet har riksdagen

emellertid intet att erinra, och då Ostergren under de senaste åren erhållit

en ersättning av 6,000 kronor för år, synes det riksdagen skäligt att, utöver

nämnda 3,000 kronor, ytterligare 3,000 kronor anslås för budgetåret 1929/

1930, på det att Ostergren jämväl för sistnämnda år må erhålla en till 6,000

kronor uppgående gottgörelse.

Under åberopande av vad sålunda anförts, anmälde riksdagen, att riksdagen

dels, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i denna del, av det år 1919 såsom

understöd åt docenten Ostergren för fullföljande och avslutande under

åren 1920/1929 av hans arbete »Nusvensk ordbok» beviljade beloppet av

56,000 kronor för budgetåret 1929/1930 såsom extra anslag anvisat återstoden,

3,000 kronor,

dels såsom understöd åt docenten Östergren för fortsatt utgivande av berörda

arbete anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 3,000

kronor,

dels ock avslagit Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avsåge anvisande för

budgetåret 1929/1930 av anslag för bestridande av kostnader för teknisk

hjälp vid ordbokens utgivning m. m.

Genom beslut den 16 maj 1929 anbefallde Kungl. Maj:t länsstyrelsen i

Uppsala att till docenten Östergren av de för budgetåret 1929/1930 anvisade

extra anslagen å tillhopa 6,000 kronor till fullföljande av hans arbete »Nusvensk

ordbok» utbetala ett belopp av 1,500 kronor i mitten av envar av

månaderna augusti och november 1929 samt februari och maj 1930, med

skyldighet för Östergren att till ecklesiastikdepartementet överlämna, i den

mån de utgåves från trycket, under anslagstiden utkommande häften av

nämnda arbete i 30 exemplar. Tillika anbefallde Kungl. Majit kanslersämbetet

för rikets universitet att genom vederbörande u n i versi tets m vn d i gheter

från Östergren införskaffa en plan för ifrågavarande ordboks fortsatta

utgivande samt därmed jämte de yttranden över planen, som kunde befinnas

erforderliga, ävensom eget utlåtande till Kungl. Majit inkomma i samband

med avgivande av framställningar, avsedda att föreläggas 1930 års

riksdag.

Med anledning av vad sålunda förekommit har rektorsämbetet vid universitetet

i Uppsala från docenten Östergren införskaffat en plan för ordbokens

fortsatta utgivande, innehållande jämväl utförliga beräkningar angående

den tid, som härför kunde ytterligare beräknas åtgå. Enligt denna

plan skulle — örn intet oförutsett inträffade samt under iakttagande av vissa

för övrigt redan under senaste året använda tidsbesparande arbetsmetoder —

s. 221 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

221

arbetet kunna slutföras inom en tid av tio år, räknat från och med 1 juli

1930. Departementschefen har medgivit, att den sålunda nu beräknade

tiden högst avsevärt kommer att överskrida den, som beräknades, när statsmakternas

bistånd för bär ifrågavarande arbete första gången påkallades,

men all erfarenhet hade, framhåller departementschefen, ju givit vid handen,

huru ytterst vanskligt det vore att beräkna den för ett ordboksarbete erforderliga

tiden — i all synnerhet vid arbetets början. Med hänsyn icke

minst till betydelsen av att docenten Ostergren sättes i tillfälle att fullborda

sitt livsverk har departementschefen varmt förordat förslag i ämnet till

riksdagen. Den år 1929 framlagda beräkningen av de årliga kostnaderna

slutade, erinrar departementschefen, å ett sammanlagt belopp av 14,000

kronor — därav 10,000 kronor såsom understöd åt docenten Ostergren och

4,000 kronor för bestridande av kostnader för teknisk hjälp vid ordbokens

utgivning samt för böcker och materiel. Departementschefen har funnit

sig böra vidhålla denna beräkning. Då ersättningsbeloppet beräknats innefatta

jämväl dyrtidstillägg, borde givetvis å detsamma icke utgå sådant tillägg
I

motionen har framhållits, att det i betraktande av konsekvenserna syntes

uteslutet, att årets riksdag skulle i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

höja anslaget till »Nusvensk ordbok». Arbetets höga vetenskapliga kvalitet

och dess stora praktiska användbarhet erkändes gärna, och naturligtvis vore

det önskvärt att förpliktelsen till arbetets fullbordan, örn än sent, bleve infriad,

men även örn man bortsåge från de första, fullständigt vilseledande

uppgifterna och beräkningarna och öppnade en betydande marginal för de

ändrade dispositioner, som föranletts av tidens brådskande och rika utveckling,

vore det icke möjligt att fullständigt förbise, att för ordbokens avslutande

fortfarande beräknades tio år, räknat från den 1 juli 1930, eller lika

lång ytterligare tid, som den vilken beräknades år 1918.

Med hänsyn till ifrågavarande arbetes värdefulla beskaffenhet anser sig

utskottet böra förorda fortsatt anslag för dess utgivande. Utskottet vill

emellertid därvid inskärpa vikten av att den nu framlagda planen för arbetets

fullbordan iakttages, så att arbetet inom den nu beräknade tiden eller

eventuellt tidigare föres till slut.

Vad beträffar den föreslagna ökningen av ersättningen åt docenten Ostergren

anser utskottet skäligt, att någon höjning av densamma sker, men kan

för sin del ej förorda högre belopp än 8,000 kronor.

Mot det föreslagna anslaget å 4,000 kronor till teknisk hjälp vid ordbokens

utgivning samt för böcker och materiel har utskottet intet att erinra.

Utskottet hemställer alltså

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och herr Olssons i Mora ovannämnda motion (II: 324),

a) såsom understöd åt docenten O. Ostergren för fort
-

Utskottets

yttrande.

s. 222 Kontrollera mot PDF

Tidskriften

Svenska

landsmål

och svenskt

folkliv.

[273.]

Ordbok över

Gotlands

folkmål.

[274.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

satt utgivande av hans arbete »Nusvensk ordbok» anvisa

för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 8,000 kronor;

b) för bestridande av kostnader för teknisk hjälp vid

ordbokens utgivning samt för böcker och materiel anvisa

för samma budgetår ett extra reservationsanslag av 4,000

kronor allt att utgå på de villkor, Kungl. Majit kan finna

gott bestämma.

enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 273) hemställer utäta

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra

anslag av 6,350 kronor att på de villkor, Kungl. Majit kan

finna lämpligt bestämma, användas till understöd för utgivande

under år 1930 av tidskriften »Svenska landsmål och

svenskt folkliv».

285:o) Kungl. Majit har (punkt 274) föreslagit riksdagen att till understöd

för utgivande av ordbok över Gotlands folkmål för budgetåret 1930/

1931 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor att utgå på de villkor, Kungl.

Majit kan finna lämpligt bestämma.

Utredningen återfinnes å sid. 711—712 i statsrådsprotokollet.

I statsverkspropositionen till 1924 års riksdag föreslog Kungl. Majit riksdagen

att till understöd för utgivande av ordbok över Gotlands folkmål för

budgetåret 1924/1925 anvisa ett extra anslag av 1,000 kronor, att utgå på

de villkor, Kungl. Majit kunde finna lämpligt bestämma.

Riksdagens beslut utföll i enlighet med Kungl. Majits framställning. Jämväl

för budgetåret 1925/1926 utgick för ändamålet ett anslag å 1,000 kronor.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 219 av 1926 års åttonde

huvudtitel) höjde 1926 års riksdag anslaget för budgetåret 1926/1927 till

3,000 kronor, och samma belopp har av riksdagen anvisats för vart och ett

av budgetåren 1927/1930.

I den framställning, som låg till grund för Kungl. Majits ovanberörda

förslag till 1926 års riksdag, meddelades, att från enskilt håll anbud ingått

örn betydande bidrag till bestridande av kostnaderna för ordboken, närmare

bestämt så, att av enskilda medel skulle täckas kostnaderna för arbetets

tryckning, under förutsättning dels att av allmänna medel bekostades själva

redaktionsarbetet, dels att arbetet bedreves med den fart, att ordboken kunde

antagas i sin helhet föreligga färdig inom högst 5 år. Det från enskilt

håll erbjudna tryckningsbidraget beräknades till omkring 15,000 kronor.

Det höjda statsanslaget betingades alltså av arbetets forcerade utgivande.

Departementschefen meddelade vidare att, enligt vad han inhämtat, hinder

icke mötte mot att de utlovade donationsmedlen komme att stå till förfo
-

222

284:o) I

skottet,

s. 223 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 223

gande även om utgivningstiden för ordboken skulle komma att sträcka sig

något över fem år.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag örn anslag

för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1930/1931 med samma belopp

som för innevarande budgetår. Därest emellertid jämväl för tid efter budgetåret

1930/1931 anslag för ändamålet påkallas, förväntar utskottet, att en

framställning härom åtföljes av plan, utvisande inom vilken tid arbetet kan

beräknas vara avslutat.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må till understöd för utgivande av ordbok

över Gotlands folkmål för budgetåret 1930/1931 anvisa ett

extra anslag av 3,000 kronor att utgå på de villkor, Kungl.

Majit kan finna lämpligt bestämma.

286:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 275) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till undersökningar rörande lapskt folkliv och

lapskt språk för budgetåret 1930/1931 anvisa till Norrbottens

läns hembygdsförening ett extra anslag av 4,000 kronor

med rätt för Kungl. Majit att beträffande ifrågavarande

anslag meddela de närmare bestämmelser, som kunna befinnas

nödvändiga.

287:o) Kungl. Majit har (punkt 276) föreslagit riksdagen att till utredigering

och tryckning av framlidne revisionssekreteraren Nils Anderssons efterlämnade

samlingar av äldre svensk folkmusik anvisa för budgetåret 1930/

1931 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor att utgå på de villkor,

som av Kungl. Majit bestämmas.

Utredningen återfinnes å sid 712—714 i statsrådsprotokollet.

I statsverkspropositionen till 1923 års riksdag föreslog Kungl. Majit riksdagen

att till utredigering i tryckfärdigt skick av framlidne revisionssekreteraren

Nils Anderssons efterlämnade samlingar av äldre svensk folkmusik

anvisa för budgetåret 1923/1924 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor

att utgå på de villkor, som av Kungl. Majit bestämdes. Beträffande

tillkomsten av ifrågavarande samlingar, planen för deras utredigering samt

skälen för framställningen i ämnet till riksdagen torde få hänvisas till 1923

års åttonde huvudtitel, punkten 271. Såsom av den där lämnade redogö

reisen framgår beräknades kostnaden för redigeringen uppgå till 10,000 kronor

för år.

Riksdagens beslut utföll i enlighet med Kungl. Majits framställning.

I enlighet med Kungl. Majits därom framställda förslag har vidare riks
-

Utskottets

yttrande.

Undersökningar

rörande

lapskt

folkliv och

lapskt språk.

[275.]

Äldre svensk

folkmusik.

[276.]

s. 224 Kontrollera mot PDF

224

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Föreningen

Pietää.

[277.]

Verket

»Sveriges

kyrkor,

konsthistoriskt

inventarium»
[278.

]

jämte en i

ämnet väckt,

motion.

dagen för här ifrågavarande ändamål för ett vart av budgetåren 1924/1930

anvisat ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.

Riksdagen har för här ifrågavarande ändamål anvisat medel från och med

budgetåret 1923/1924. De sålunda anvisade medlen uppgå till ett sammanlagt

belopp av 70,000 kronor. Utskottet anser sig böra tillstyrka det nu

gjorda anslagsäskandet men finner önskligt, att, innan eventuellt ytterligare

medel anvisas för ändamålet, en plan framlägges för riksdagen rörande den

tid, som kan beräknas åtgå för arbetets slutförande, ävensom närmare beräkning

angående kostnaderna härför.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till utredigering och tryckning av framlidne

revisionssekreteraren Nils Anderssons efterlämnade samlingar

av äldre svensk folkmusik anvisa för budgetåret 1930/

1931 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor att utgå

på de villkor, som av Kungl. Maj:t bestämmas.

288:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 277) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till främjande av föreningen Pietas’ verksamhet

under år 1930 anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra

anslag av 2,500 kronor under villkor att föreningen till statens

historiska museum med äganderätt överlämnar genom

föreningens försorg utförda fotografier, register och beskrivningar

över behandlade föremål.

289:o) Kungl. Maj:t har (punkt 278) föreslagit riksdagen att såsom bidrag

till fortsatt utgivande under år 1930 genom riksantikvarien S. Curman och

professorn J. Roosval av verket »Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium»

anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 10,000

kronor att utgå på de närmare villkor, Kungl. Majit kan finna skäl bestämma.

Utredningen återfinnes å sid. 715 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr V. Hydén väckt motion (I: 138), vari hemställts, att riksdagen

såsom bidrag till fortsatt utgivande av det av riksantikvarien S. Curman

och professorn J. Roosval utgivna verket »Sveriges kyrkor, konsthistoriskt

inventarium» ville anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag

av 20,000 kronor att utgå på de närmare villkor Kungl. Majit

kan finna skäl bestämma.

Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionen.

Till fortsatt utgivande av verket »Sveriges kyrkor, konsthistoriskt in ven
-

s. 225 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

225

tanum», utgivet av riksantikvarien S. Curman och professorn J. Roosval,

har från och med år 1914, dock med visst avbrott, utgått anslag av statsmedel.

För vart och ett av budgetåren 1924/1930 har anslaget varit bestämt

till 10,000 kronor. Curman och Roosval hava nu — med framhållande av

vikten av att ifrågavarande arbete bedrives med största möjliga skyndsamhet

— hemställt örn beredande för budgetåret 1930/1931 av samma anslagsbelopp,

som utgått under åren 1920/1922, eller 20,000 kronor.

Departementschefen har —- under framhållande av önskvärdheten av att

ökade medel nu kunde beredas för fullföljande i raskare takt av det betydelsefulla

arbetet — likväl ansett sig nu icke kunna förorda högre belopp,

än som för motsvarande ändamål anvisats för ett vart av budgetåren 1924/

1930, eller alltså 10,000 kronor.

Med hänsyn till ifrågavarande arbetes stora betydelse ur såväl konstvetenskaplig

som allmän kulturhistorisk synpunkt och för hembygdskännedomen

har utskottet, i syfte att arbetets utgivande må kunna påskyndas, ansett sig

böra förorda någon ökning av det av Kungl. Majit äskade anslaget. Utskottet

har dock icke funnit sig kunna helt tillmötesgå motionärens yrkande

utan vill stanna vid att föreslå en höjning av anslaget till 15,000 kronor.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må, med anledning av Kungl. Majits förslag

och herr Rydéns ovannämnda motion (I: 138), såsom bidrag

till fortsatt utgivande under år 1930 genom riksantikvarien

S. Curman och professorn J. Roosval av verket »Sveriges

kyrkor, konsthistoriskt inventarium» anvisa för budgetåret

1930/1931 ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor att

utgå på de närmare villkor, Kungl. Majit kan finna skäl

bestämma.

Utskottets

yttrande.

290:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 279) hemställer ut- Svenska

Skottet, naturskydds
att

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till främjande av svenska naturskyddsföreningens

verksamhet för budgetåret 1930/1931 anvisa ett

extra anslag av 2,500 kronor att utgå under de villkor, som

av Kungl. Majit bestämmas.

291:o) Sedan 1929 års riksdag såsom understöd åt kontraktsprosten L. P.

R. Matsson för fullföljande under budgetåren 1929/1934 av hans Rosa-forskningar

beviljat ett anslag av 24,000 kronor samt därav för budgetåret 1929/

1930 anvisat ett belopp av 4,800 kronor, har nu Kungl. Majit (punkt 280)

föreslagit riksdagen att av förstnämnda belopp, 24,000 kronor, för budgetåret

1930/1931 anvisa såsom extra anslag 4,800 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1980. 6 sami. 8 häft. (Nr 8.) 15

Understöd åt

kontraktsprosten

L. P.

It. Matsson

för fullföljande

av hans

Rosa forskningar.

[280.]

15

s. 226 Kontrollera mot PDF

226

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Motion om

anslag för

visst vetenskapligt

ändamål

till

filosofie doktorn

H. Dahlstedt.

Utskottets

yttrande.

Motion om

anslag till

undersökningar

om

Norrlands

fornhistoria.

Utskottets

yttrande.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det såsom understöd åt kontraktsprosten

L. P. R. Matsson för fullföljande under budgetåren

1929/1934 av hans Rosa-forskningar beviljade anslaget å

24,000 kronor för budgetåret 1930/1931 anvisa såsom extra

anslag 4,800 kronor.

292:o) I en inom andra kammaren av herr B. Holmgren väckt motion

(II: 137) har hemställts, att riksdagen ville bevilja ett extra reservationsanslag

av 3,000 kronor till doktor H. Dahlstedt för avslutande av hans monografi

över de svenska arterna av släktet Taraxacum.

Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionen.

Enligt vad utskottet inhämtat, har Dahlstedt tidigare av Kungl. Maj:t tilldelats

understöd från anslaget till utgivande av tidskrifter, lärda verk och

läroböcker, men den senast gjorda ansökningen örn sådant understöd har

av Kungl. Majit avslagits. Det torde kunna förutsättas, att, om ifrågavarande

vetenskapliga arbete anses vara av sådant värde, att särskilt anslag

för dess fullbordande bör av riksdagen beviljas, en hos Kungl. Majit i sådant

syfte av vederbörande gjord framställning skall vinna beaktande och

föranleda åtgärd från Kungl. Majits sida. För egen del anser sig utskottet

icke kunna på grundval av den föreliggande motionen förorda anvisande

av medel för ändamålet.

Utskottet får därför hemställa,

att herr Holmgrens ovannämnda motion (lii 137) icke må

vinna riksdagens bifall.

293:o) I en inom andra kammaren av herr P. J. Edberg m. fl. väckt motion

(lii 325) har hemställts, att riksdagen måtte till undersökningar rörande

Norrlands fornhistoria samt för undersökningsresultatens publicerande anvisa

för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 6,000 kronor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet vill icke förneka, att de undersökningar, varom här är fråga,

äga sitt stora intresse även ur det allmännas synpunkt, men då det i förevarande

fall gäller ett mycket omfattande företag, som säkerligen under

avsevärd tid framåt skulle komma att påkalla statens ekonomiska hjälp,

finner sig utskottet icke kunna på grundval av enskild motion förorda anslag

för ändamålet.

Utskottet hemställer därför,

att herr Edbergs m. fl. ovannämnda motion (lii 325) icke

må vinna riksdagens bifall.

s. 227 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

227

294:o) Kungl. Majit har (punkt 281) föreslagit riksdagen att för beredande

av delaktighet för Sverige i Ramsay Memorial Fund bevilja ett anslag

av 27,000 kronor och därav för budgetåret 1930/1931 såsom extra

anslag anvisa ett belopp av 5,400 kronor att utgå efter Kungl. Majits beprövande

och på de villkor, Kungl. Majit kan finna skäligt föreskriva.

Utredningen återfinnes å sid. 717 i statsrådsprotokollet.

För beredande av delaktighet för Sverige i förenämnda stiftelse beviljade

1920 års riksdag ett anslag av 27,000 kronor och anvisades därav ett belopp

av 5,400 kronor för ett vart av därpå följande fem år. Vidare beviljade

1925 års riksdag för samma ändamål ett anslag av 27,000 kronor; av sistnämnda

anslag har sedermera riksdagen för ett vart av budgetåren 1925/

1930 anvisat ett belopp av i medeltal 5,400 kronor. Kungl. Majits förslag

innebär fortsatt anslag för ändamålet under ytterligare en femårsperiod.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må för beredande av delaktighet för Sverige

i Ramsay Memorial Fund bevilja ett anslag av 27,000 kronor

och därav för budgetåret 1930/1931 såsom extra anslag anvisa

ett belopp av 5,400 kronor att utgå efter Kungl. Majits

beprövande och på de villkor, Kungl. Majit kan finna skäligt

föreskriva.

295:o) Sedan 1929 års riksdag till förhyrande för en tid av tre år från

och med den 1 juli 1929 av ett arbetsbord vid den zoologiska stationen i

Neapel beviljat ett extra anslag av 5,400 kronor samt därav anvisat för

budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 1,800 kronor, har nu Kungl. Majit

(punkt 282) föreslagit riksdagen att av nämnda år 1929 beviljade extra

anslag å 5,400 kronor för budgetåret 1930/1931 anvisa ett belopp av 1,800

kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det år 1929 till förhyrande för en

tid av tre år från och med den 1 juli 1929 av ett arbetsbord

vid den zoologiska stationen i Neapel beviljade extra

anslaget å 5,400 kronor för budgetåret 1930/1931 anvisa ett

belopp av 1,800 kronor.

296:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 283) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd åt ryske undersåten Alexander

Sibiriakoff för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag

av 3,000 kronor.

Delaktighet

för Sverige i

Ramsay Memorial

Fund.

[281.].

Arbetsbord

vid den zoologiska

stationen

i Neapel.

[282.]

Understöd

åt ryske

undersåten

Alexander

Sibiriakoff.

[283.]

s. 228 Kontrollera mot PDF

228

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Magnetisk

uppmätning

av Sveriges

fastland.

[284.]

Förstärkande

av reservationsanslaget

till utgivande

av tid skrifter,

lärda verk

och läroböcker
[285.

]

jämte två i

ämnet väckta

motioner.

297:o) Sedan 1928 års riksdag till magnetisk uppmätning av Sveriges

fastland beviljat ett belopp av 60,000 kronor samt därav anvisat för ett vart

av budgetåren 1928/1930 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor, har

nu Kungl. Maj:t (punkt 284) föreslagit riksdagen att av omförmälda belopp

av 60,000 kronor för budgetåret 1930/1931 såsom extra reservationsanslag

anvisa 10,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det år 1928 till magnetisk uppmätning

av Sveriges fastland beviljade beloppet av 60,000 kronor

för budgetåret 1930/1931 såsom extra reservationsanslag

anvisa ett belopp av 10,000 kronor.

298:o) Kungl. Majit har (punkt 285) föreslagit riksdagen att till ytterligare

medel för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker för

budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 15,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 720 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar Olof Olsson och

N. J. F. Almkvist (I: 59) och den andra inom andra kammaren av herr

O. Osberg m. fl. (II: 178), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte

—- för att möjliggöra åt Nordisk statistisk tidskrift ett årligt anslag ej

understigande 5,000 kronor — höja förstärkningsanslaget till utgivande av

tidskrifter, lärda verk och läroböcker från 15,000 till 20,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att här ifrågavarande förstärkningsanslag

skulle utgå för budgetåret 1930/1931 med samma belopp som under innevarande

budgetår.

Motionärerna hava till stöd för sitt förslag anfört följande:

Vid fjolårets riksdag väckte undertecknade en motion, i vilken vi hemställde

om ett anslag av 8,000 kronor åt Nordisk statistisk tidskrift. Vi

yttrade i motionen bl. a. att »den allt mer ökade betydelse, som statistiken

numera äger för såväl vetenskaplig forskning som praktisk verksamhet,

den uppmärksammade plats som Nordisk statistisk tidskrift redan intager

i det mellanfolkliga statistiska arbetet och dess även i nordens övriga länder

väl meriterade arbete för statistikens vidale utveckling särskilt i norden,

gör det synnerligen önskvärt, att Nordisk statistisk tidskrift beredes möjlighet

att utkomma i samma omfattning som hittills». Kostnaderna för tidskriftens

utgivande befunno sig emellertid i stegring, och de stora kraven

på bidrag från anslagen för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker

hade förhindrat och förhindrade alltjämt ett tilldelande av större

belopp till utgivande av Nordisk statistisk tidskrift.

Motionen vann inte riksdagens bifall. Heller inte en vid statsutskottets

utlåtande fogad reservation, som gick in för en anslagssumma av 5,000

kronor. Statsutskottet hade nämligen »icke kunnat undgå att hysa betänkligheter

mot att för tidskriften uppföra ett särskilt anslag å riksstaten, då

utgivarna av övriga liknande publikationer i regel äro hänvisade att söka

s. 229 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

229

erhålla sitt understödsbehov tillgodosett ur reservationsanslaget till tidskrifter,

lärda verk och läroböcker. I betraktande härav har utskottet med hänsyn

till de konsekvenser, vartill ett bifall till motionärernas förslag skulle

kunna leda, icke ansett sig kunna förorda detsamma.»

Det år som gått har inte givit oss anledning att frånfalla någonting av

det, som i motionen yttrades; snarare skulle vi vilja säga, att Nordisk

statistisk tidskrift under året än mera stärkt sin ställning som en värdefull

främjare av det mellanfolkliga statistiska arbetet. Då vi sålunda fortfarande

äro av den meningen, att tidskriften i fråga gjort och gör sig väl

förtjänt av att tilldelas ett större anslag, än som hittills kunnat ske, och

då vi å andra sidan förstå riksdagens betänkligheter mot att för tidskrifter

uppföra särskilda anslag å riksstaten, tänka vi oss en framkomlig väg ligga

däri, att man än ytterligare förstärker reservationsanslaget till utgivande av

tidskrifter, lärda verk och läroböcker.

I likhet med motionärerna finnér utskottet ifrågavarande tidskrift vara förtjänt

av understöd från det allmännas sida. Det föreslagna beloppet, 5,000

kronor, synes utskottet lämpligt avvägt. Beloppet torde, i enlighet med vad

motionärerna hemställt, böra ingå i förstärkningsanslaget till utgivande av

tidskrifter, lärda verk och läroböcker, vars fortsatta utgående utskottet vill

förorda. Med anledning härav hör detta anslag, som av Kungl. Majit föreslagits

till 15,000 kronor, höjas till 20,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag

och med bifall till herrar Olof Olssons och Almkvists samt

herr Osbergs m. fl. ovannämnda motioner (I: 59 och II:

178), till ytterligare medel för utgivande av tidskrifter, lärda

verk och läroböcker för budgetåret 1930/1931 anvisa ett

extra anslag av 20,000 kronor.

299:o) Sedan 1929 års riksdag till bestridande av kostnaderna för hållande

av den tredje internationella kongressen för teknisk mekanik i Stockholm

år 1930 beviljat ett anslag av 25,000 kronor samt därav för budgetåret

1929/1930 såsom extra reservationsanslag anvisat 5,000 kronor, har nu

Kungl. Majit (punkt 286) föreslagit riksdagen att av ovannämnda anslag å

25,000 kronor för budgetåret 1930/1931 såsom extra reservationsanslag anvisa

återstoden, 20,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det till bestridande av kostnaderna

för hållande av den tredje internationella kongressen för

teknisk mekanik i Stockholm år 1930 beviljade anslaget å

25,000 kronor för budgetåret 1930/1931 anvisa såsom extra

reservationsanslag återstoden, 20,000 kronor.

Utskottets

yttrande.

Anslag till

den tredje

internationella

kongressen

för

teknisk

mekanik

år 1930 i

Stockholm.

[286.]

s. 230 Kontrollera mot PDF

230

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Kommittéer

och utredningar

genom

sakkunniga.

[287.]

Skrivmaterialier

och expenser,

ved

m. m.

288.]

Diverse.

300:o) Kungl. Majit har (punkt 287) föreslagit riksdagen att öka det i

riksstaten under åttonde huvudtiteln upptagna ordinarie reservationsanslaget

till kommittéer och utredningar genom sakkunniga, nu 150,000 kronor, med

25,000 kronor till 175,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 721—722 i statsrådsprotokollet.

Det under åttonde huvudtiteln upptagna reservationsanslaget till kommittéer

och utredningar genom sakkunniga var i riksstaten för budgetåret

1925/1926 uppfört med ett belopp av 120,000 kronor. Med hänsyn till

de stora krav, som ställdes på anslaget, ävensom till vissa förestående utredningsarbeten

höjdes anslaget, för budgetåret 1926/1927 med 20,000 kronor

till 140,000 kronor och för budgetåret 1927/1928 med ytterligare 35,000

kronor till 175,000 kronor. Med sistnämnda belopp var anslaget jämväl

upptaget i riksstaten för budgetåret 1928/1929. Med hänsyn till å anslaget

befintlig reservation, som vid början av budgetåret 1928/1929 uppgick till

46,214 kronor 56 öre, minskades anslaget för budgetåret 1929/1930 med

25,000 kronor till 150,000 kronor. Den å anslaget befintliga reservationen

hade emellertid vid ingången av budgetåret 1929/1930 sjunkit till 7,012

kronor 42 öre. För budgetåret 1929/1930 står sålunda till ecklesiastikdepartementets

förfogande för kommittéer och utredningar genom sakkunniga

ett belopp av sammanlagt (150,000 + 7,012,42) 157,012 kronor 42 öre.

Enligt verkställda beräkningar kommer detta belopp icke att bliva tillräckligt

för de stora krav, som under innevarande budgetår komma att

ställas på detta anslag. Det må i detta sammanhang erinras örn att riksdagen

tidigare, i enlighet med ett av Kungl. Majit framlagt förslag, medgivit

överförandet av ett belopp av 60,000 kronor från det för budgetåret

1929/1930 anvisade förslagsanslaget till oförutsedda utgifter till ecklesiastikdepartementets

kommittéanslag.

Departementschefen har nu föreslagit, att anslaget för budgetåret 1930/

1931 måtte höjas med 25,000 kronor till 175,000 kronor eller till samma

belopp, som det hade före den senast vidtagna sänkningen.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må öka det i riksstaten under åttonde huvudtiteln

upptagna ordinarie reservationsanslaget till kommittéer

och utredningar genom sakkunniga, nu 150,000 kronor,

med 25,000 kronor till 175,000 kronor.

301 :o) Kungl. Majit har (punkt 288) föreslagit riksdagen att i riksstaten

under åttonde huvudtiteln uppföra det ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier

och expenser, ved m. m., nu 285,000 kronor (därav till domka
-

s. 231 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

231

pitlens expeditioner högst 43,000 kronor) med 285,000 kronor (därav till

domkapitlens expeditioner högst 36,000 kronor).

Utredningen återfinnes å sid. 723 i statsrådsprotokollet.

Anslaget till domkapitlens expeditioner har beräknats kunna minskas med

7,000 kronor från 43,000 kronor till 36,000 kronor. Med hänsyn till att

nettoutgiften å anslaget i dess helhet enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning

för budgetåret 1928/1929 uppgått till 296,416 kronor 22 öre,

har det dock icke ansetts lämpligt att nu minska anslagets^ slutsumma.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Majda förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må i riksstaten under åttonde huvudtiteln

uppföra det ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier

och expenser, ved m. m., nu 285,000 kronor (därav till

domkapitlens expeditioner högst 43,000 kronor) med 285,000

kronor (därav till domkapitlens expeditioner högst 36,000

kronor).

302:o) Kungl. Maj:t har (punkt 289) föreslagit riksdagen att höja det i

riksstatens åttonde huvudtitel upptagna ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader,

nu 44,222 kronor (därav till domkapitlens expeditioner

högst 9,000 kronor) med 3,697 kronor till 47,919 kronor (därav till domkapitlens

expeditioner högst 12,800 kronor).

Utredningen återfinnes å sid. 724 i statsrådsprotokollet.

Den föreslagna ökningen med 3,800 kronor av det till domkapitlens expeditioner

utgående beloppet avser dels ett belopp av 2,000 kronor, huvudsakligen

för bestridande av kostnader för tryckning av prästmöteshandlingar,

dels ett belopp av 1,800 kronor för tryckning av donationsurkunderna för

de under domkapitlets i Strängnäs förvaltning stående fonder.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må höja det i riksstatens åttonde huvudtitel

upptagna ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader,

nu 44,222 kronor (därav till domkapitlens expeditioner högst

9,000 kronor), med 3,697 kronor till 47,919 kronor (därav

till domkapitlens expeditioner högst 12,800 kronor).

dock att i anslaget må göras den ändring, som till jämnande

av huvudtitelns slutsumma kan visa sig erforderlig.

303:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 290) föreslagit riksdagen i

frågan om tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen

kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;

vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

Trycknings
kostnader.

[289.]

Tillfällig

löneförbättring

för viss

personal

inom den

civila statsförvaltningen.

[290.]

s. 232 Kontrollera mot PDF

232

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Provisorisk

avlöningsförbättring

i vissa fall

för lärare vid

de allmänna

läroverken

m. fl.

304:o) I

utskottet,

[291.]

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 291) hemställer

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum,

a) besluta, att under budgetåret 1930/1931 må, utöver

tillfällig löneförbättring, utgå provisorisk avlöningsförbättring

till lärare vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet,

statens skolköksseminarium och hushållsskola,

statens folkskoleseminarier, de tekniska läroverken, statens

småskoleseminarier, sjökrigsskolan och navigationsskolorna

ävensom till statens folkskolinspektörer och nomadskolinspektören,

allt enligt samma grunder, som föreskrivits för

budgetåret 1929/1930;

b) till provisorisk avlöningsförbättring för lärare vid de

allmänna läroverken m. fl. för budgetåret 1930/1931 anvisa

ett extra förslagsanslag av 227,000 kronor.

löne tillägg 305;°) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 292) föreslagit riksdagen i

åt vissa fråga örn tillfälligt lönetillägg åt vissa vaktmästare m. fl. ävensom beträf
-

vaktmästare fande en inom andra kammaren av herrar O. Andersson i Malmö och A.

j992 j Thomson väckt motion (11:210) angående reglering av vissa vaktmästares m. fl.

jämte en i löner kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;

ämnet väckt vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

motio11- anmäla.

läggnät8be- 306:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 293) föreslagit riksdagen i

fattnings- fråga örn dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst kommer ut*

tens"* ''anst3'' s^ottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet

[293*]18 härigenom skolat för riksdagen

läggluärare 307:0) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 294) föreslagit riksdagen i

vid vissa fråga om dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings
statsimder-

anstalter kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande •

stödda under- ° ö ’

visnings- vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anstalter. anmäla.

[294.]

Motioner om 308:o) Beträffande två motioner, väckta, den ena inom första kammaren

Svenska ''eW- av herr 777 Schlyter m.fl. (1:77) och den andra inom andra kammaren av

begängelse- herr H. Schött m.fl. (11:220) örn anslag till Svenska eldbegängelseföreningen

föreningen, kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket

utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

s. 233 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

233

309:o) I avseende å de i nu gällande riksstat uppförda ordinarie anslag,

som icke här ovan blivit särskilt omnämnda, har någon förändring icke

ifrågasatts.

Utskottet hemställer,

att samtliga de ordinarie anslag under åttonde huvudtiteln,

vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, må i

riksstaten för budgetåret 1930/1931 upptagas med oförändrade

belopp.

Stockholm den 11 mars 1930.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, J. L. Widell, Olof Olsson, O. Bergqvist,

C. P. V. Nilsson i Gränebo, E. J. G. Rosén, K. V. Rydén, E. A. Lundell, Oscar

Olsson, A. Thelin, I. Ej. E. Pauli och K. A. W. Björck;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, P. Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson

i Norup, P. Af. Olsson i Blädinge, E. J. Wigforss, P. C. Jonsson i Eskilstuna, G.

Persson i Falla, A. Norsell, F. V. Sandwall, J. E. Andersson i Ovanmyra och C. J.

Högström;

med undantag därav att i behandlingen av punkterna

26—lis deltagit herr C. A. Carlsson i Gävle i st. f. herr Kvarnzelius,

257—S09 * » J. G. Walles i st. f. herr Pauli,

120—309 » » S. Persson i Fritorp i st. f. herr Olsson i Blädinge, och herr

E. G. E. Eriksson i Stockholm i st. f. herr Wigforss.

Härjämte har herr A. Danielsson deltagit i behandlingen av punkterna 1—15 och

120—209 samt herr J. Jönsson i Revinge deltagit i behandlingen av punkterna 16—119

och 248—309.

Övriga ordinarie

anslag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

334

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Reservationer

vid punkt 5 (landsarkivet i Härnösand) av herr Rosén.

vid punkt 14 (studieresor för nationalmuseets tjänstemän) av herr Oscar

Olsson, som ansett, att utskottet bort tillstyrka den i ämnet väckta motionen.

vid punkt 16 (nationalmuseets depositionsavdelnings konstbildande verksamhet)

av herrar Olof Olsson, Rosén, Rydén, Thelin, Pauli, Björck, Jönsson

i Revinge och Norsell, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka ett anslag

för ifrågavarande ändamål av 10,000 kronor.

vid punkt 17 (fotografering av nationalmuseets konstsamlingar) av herr

Oscar Olsson, vilken ansett, att utskottet bort tillstyrka den i ämnet väckta

motionen.

vid punkt 26 (anskaffande av inredning m. m. till livrustkammarens

studiesamling) av herrar Rosén, Bengtsson i Norup, Wigforss, Oscar Olsson,

Björck och Norsell, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort

hava följande lydelse:

»Utskottet kan för sin del ej finna lämpligt, att medel över huvud taget

anvisas för ifrågavarande ändamål, innan den av departementschefen omtalade

utredningen rörande totalkostnaden verkställts. På grund härav finner

sig utskottet böra avstyrka Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet får alltså hemställa,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag ej må vinna riksdagens

bifall.»

vid punkt 45 (svenska skolmuseet) av herr Rydén, som ansett, att utskottet

bort tillstyrka bifall till den i ämnet väckta motionen.

vid punkt 54 (bidrag till uppförande av svensk kyrka i Hälsingfors) av

herrar Olof Olsson, Rosén, Wigforss, Oscar Olsson, Pauli, Björck, Jonsson i

Eskilstuna, Jönsson i Revinge, Norsell och Högström, vilka ansett, att utskottets

yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Utskottet uppskattar väl till fullo det prov på samhörighetskänsla och

offervillighet, som av svenskarna i Hälsingfors givits genom att för ifrågavarande

ändamål på enskild väg sammanbringa en så betydande summa,

som ovan nämnts. Men då till stöd för framställningen örn bidrag från

svenska statens sida åberopats de föregående tillfällen, då riksdagen beviljat

medel för kyrkobyggnader i utlandet, nödgas utskottet framhålla, att i det

nu föreliggande fallet förhållandena knappast äro jämförliga. Ur religiös

s. 235 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

235

synpunkt synes behovet av en särskild svensk gudstjänstlokal i Hälsingfors

icke kunna göras gällande med någon större styrka, då ju i denna stad tillfälle

redan nu finnes för deni, som så önska, att åhöra gudstjänsten på

svenskt språk. Om man däremot lägger huvudvikten på behovet av en

särskild samlingslokal för de svenska elementen att användas för föreläsningar,

samkväm o. s v., vill utskottet gärna medgiva, att en dylik lokal

kunde vara till nytta, men en sådan torde vara möjlig att anskaffa med

de medel, varöver församlingen redan förfogar och eventuellt ytterligare

kan anskaffa på enskild väg. Utskottet kan på nu anförda grunder icke

finna, att behovet av understöd från svenska staten i föreliggande fall blivit

ådagalagt, och nödgas därför ställa sig avvisande mot Kungl. Maj:ts förslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag icke må vinna

riksdagens bifall.»

vid punkt 72 (ostasiatiska arkeologiska samlingarna) av herrar Olof Olsson,

Bergqvist, Rydén, Lundell, Thelin, Pauli, Anderson i Råstock, Jonsson i

Eskilstuna, Norsell och Sandwall, vilka ansett, att utskottets yttrande och

förslag bort hava följande lydelse:

»Förslaget om — — — — ---— — —-------— utskot
tets

sida.

I fråga om institutionens driftskostnadsanslag synes det utskottet, att detsamma,

i vad angår personalutgifter och andra löpande utgifter än för biblioteket,

borde kunna anses tillräckligt för sitt ändamål. Vad åter angår

kostnaderna för bibliotekets vidmakthållande, har utskottet icke kunnat

undgå att finna, att motionären anfört starkt vägande skäl för att ökade

medel må ställas till förfogande för detta ändamål. Med hänsyn till den

betydelse, ett väl försett fackbibliotek måste anses äga för ifrågavarande samlingars

vetenskapliga utnyttjande, har utskottet ansett sig böra så till vida tillmötesgå

motionärens yrkande, att utskottet vill förorda en höjning av driftskostnadsanslaget

till 38,000 kronor, varvid utskottet förutsätter, att den föreslagna

ökningen å 2,000 kronor helt skall komma biblioteket till godo.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och herr Bergqvists ovannämnda motion (I: 30),

a) till komplettering av monterutrustningen för den ostasiatiska

arkeologiska samlingen anvisa för budgetåret 1930/

1931 ett extra reservationsanslag av 17,000 kronor;

b) till lokalhyra för denna samling ävensom för samlingens

bearbetning, vård och underhåll samt för expenser

anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 38,000

kronor.»

s. 236 Kontrollera mot PDF

236

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

vid punkt 133 (uppehållande av rasbiologiska institutets verksamhet)

1) av herrar Bergqvist och Björck, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka

bifall till Kungl. Maj:ts förslag.

2) av herr Danielsson.

vid punkt 164 (undervisning i hushållsgöromål vid de allmänna läroverken)

av herrar Oscar Olsson, Pauli, Björck, Eriksson i Stockholm, Jonsson i Eskilstuna

och Norsell, vilka ansett, att utskottet bort hemställa om avslag å

Kungl. Maj:ts förslag.

vid punkt 167 (anordnande genom infödda lärare av undervisning i tyska

och engelska)

1) av herrar Pauli, Jonsson i Eskilstuna och Norsell, vilka ansett, att

utskottet bort tillstyrka bifall till den av herr Pauli i ämnet väckta motionen

(I: 83).

2) av herr Thelin.

vid punkt 183 (understöd åt enskilda läroanstalter, med friare undervisning)

av herrar Oscar Olsson och Pauli, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka

bifall till den i ämnet väckta motionen.

vid punkt 201 (gratifikationer åt inspektörerna för gymnastikundervisningen

vid vissa skolor) av herr Björck.

vid punkt 204 (provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folk- och

småskolor) av herrar Rydén, Bengtsson i Norup, Jonsson och Norsell, vilka

ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Utskottet finner — — — — — på grundval av motionerna förorda

annan åtgärd i saken, än att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller,

att Kungl. Majit täcktes verkställa utredning, huruvida och i vilken omfattning

provisorisk avlöningsförbättring må tillkomma jämväl Övningslärare i

slöjd och hushållsgöromål vid folk- och småskolor eller därmed jämförlig

läroanstalt samt till 1931 års riksdag framlägga det förslag i ämnet, vartill

berörda utredning må giva anledning.

Mot Kungl. Maj:ts —----att erinra.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) till provisorisk — —--- 5,720,000 kronor;

b) i anledning av herrar Almkvists och Bengtssons i Norup

samt herr Mårtenssons m. fl. ovannämnda motioner (1:140,

II: 211 och II: 19) i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att

Kungl. Majit täcktes verkställa utredning, huruvida och i

vilken omfattning provisorisk avlöningsförbättring må till
-

s. 237 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

237

komma jämväl Övningslärare i slöjd och hushållsgöromål

vid folk- och småskolor eller därmed jämförlig läroanstalt

samt till 1931 års riksdag framlägga det förslag i ämnet,

vartill berörda utredning må giva anledning.»

vid punkt 211 (inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn inom Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter)

av herrar Kvarnzelius, Olof Olsson, Bosén, Bydén, Pauli, Björck,

Eriksson i Stockholm, Norsell och Högström, vilka ansett, att utskottet bort

tillstyrka bifall till de av herrar J. P. Johansson m. fl. samt Näslund och

Sandberg väckta motionerna (I: 87 och II: 182).

vid punkt 248 (understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning) av

herrar Olof Olsson, Bydén, Oscar Olsson, Pauli, Björck, Anderson i Råstock,

Eriksson i Stockholm, Jonsson i Eskilstuna och Norsell, vilka ansett, att

utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Av de båda motionerna, vilka i huvudsak äro likalydande, anser sig utskottet

här böra återgiva motionen I: 136, där det heter:

Få grenar av undervisningsväsendet torde vara i så hög grad beroende

av tillgång på lämplig och tillräcklig uudervisningsmateriell som yrkesundervisningen.

Den avser ju icke blott att meddela ett fristående teoretiskt

vetande utan att punkt för punkt anknyta detta vetande till dess tillämpning

inom de praktiska yrkena och i många fall att dessutom meddela de

praktiska färdigheter, av vilka man där har behov. Yrkeslivets mångskiftande

karaktär för med sig, att den för yrkesundervisningen behövliga materiellen

ävenledes blir i hög grad mångskiftande. Redan häruti ligger en

orsak till att kostnaderna för undervisningsmateriell vid hithörande anstalter

måste bliva jämförelsevis stora. Härtill kommer, att yrkeslivets oavbrutet

fortgående utveckling nödvändiggör, att dessa anstalter ständigt måste underkasta

sig förnyade ekonomiska uppoffringar, för att materiellen skall någorlunda

kunna möjliggöra en undervisning, som icke skall behöva betecknas

såsom efterbliven och alltså vara av ringa värde för näringslivet. Under

sådana förhållanden torde det knappast kunna anses ändamålsenligt, att,

när riksdagen genom 1918 och 1921 års beslut principiellt gått in för att

efter vissa grunder stödja yrkesundervisningen till den omfattning, som motsvarar

det av lokala förhållanden påkallade kommunala initiativet till skolors

inrättande, den nu skulle lämna sitt stöd till skolornas näst lärarna viktigaste

förutsättning, nämligen lämplig och tillräcklig undervisningsmateriell,

genom ett till beloppet begränsat anslag. Även med hittills gällande understödsbestämmelser

torde det kräva mycket arbete från skolöverstyrelsens

sida att förmå vederbörande kommuner att göra erforderliga uppoffringar

för undervisningsmateriellens hållande på tillbörlig nivå. De resultat, som

härutinnan vunnits, har man säkerligen främst att tacka den omständigheten,

att skolorna för sina anskaffningar med full trygghet kunnat påräkna

författningsenligt understöd. En begränsning i förevarande avseende skulle,

såsom också överstyrelsen anför i sina riksdagsäskanden, refererade å sid.

576 av propositionen, leda till väsentlig förlamning av yrkesundervisningens

utveckling, enär då kommunernas initiativ i stort sett skulle upphöra.

s. 238 Kontrollera mot PDF

238

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Kommer så härtill frågan om sättet för ett begränsat anslags fördelande

på de olika skolorna. Ett begränsat anslag förutsätter givetvis en jämförande

och samtidig handläggning av förefintliga ansökningar. Det är svårt

att förstå, huru en dylik handläggning skall kunna åvägabringas med krav

på att genom densamma skall vinnas en ändamålsenlig anslagsfördelning,

då en hel del av hithörande understödsbehov äro av den art, att de icke i

förväg kunna kalkyleras utan spontant framträda när som helst under arbetsåret

allt eftersom näringslivets varierande förhållanden sådant påkalla.

Det kan här möjligen invändas, att det är endast undantagsvis, som dylika

spontana understödsbehov framträda, eftersom ju i stort sett hittills utgående

understöd beviljats före arbetsårets början. Denna invändning vilar

dock endast på en skenbar grund, enär för det beviljade understödets utgående

det i fråga örn anskaffning av stadigvarande undervisningsmateriell

icke är nog med överstyrelsens beslut om beviljande av ett högstunderstöd

utan det jämväl erfordras, att en specificerad förteckning över den ifrågavarande

materiellen blir av överstyrelsen godkänd. Det är sålunda i sista

hand på den av överstyrelsen godkända förteckningen som understödets

belopp beror och just på grund av de föränderliga förhållanden, som bestämma

över skolornas arbete, måste dylika förteckningar i mycket stor utsträckning

komma under överstyrelsens prövning successivt under så gott

som hela arbetsåret, och därmed måste det också vara klart, att understödsbehovet

i fråga örn undervisningsmateriell i stort sett endast successivt kan

prövas.

Skulle nu anslaget bliva begränsat, så måste en på sannolikhetskalkyl

grundad förhandsfördelning av anslaget icke komma att motsvara skolornas

verkliga relativa behov.

Ett uppskjutande av fördelningen till en tid efter arbetsårets början skulle

åter på grund av osäkerheten i fråga om erhållande av understöd i regel

medföra en försening av anskaffandet av den materiell, som för undervisningens

skull i vissa fall behövde anskaffas redan vid arbetsårets början,

och mycket ofta leda till att vederbörande skolstyrelse icke ens skulle våga

igångsätta eljest säkerställda kurser.

Näringslivet kan icke vara betjänt med att de former, under vilka staten

stödjer yrkesutbildningen, i så hög grad brista i smidig anpassning efter

föreliggande behov, att de understöd, som staten i princip är villig att giva,

icke komma till avsett gagn. Någon garanti för missbruk kan icke ligga

i de tunga former för understödens utdelande, som komma att betingas av

nu ifrågasatt anslagsbegränsning, men väl en risk för att skolorna genom

dem pressas till en schablonisering, som visserligen underlättar en förhandskalkyl

av materiellbehovet men samtidigt under årens lopp kommer att bryta

den omedelbara kontakten mellan skolorna och näringslivets oavbrutet fortgående

utveckling.

Den frestelse för kommunerna att för undervisningsmateriell begära större

understöd än som för vederbörande skola kan vara oundgängligen nödvändigt,

som departementschefen anser förefinnas och som enligt hans uttalande

skulle göra en viss varsamhet av nöden vid utdelandet av hithörande understöd,

är nog ganska liten, enär kommunerna själva hava att påtaga sig

hälften av materiellkostnaderna, en omständighet, som torde vara en tillräckligt

kraftig hämsko, örn någon skolstyrelse skulle vilja över hövan utöka

sitt materiellbestånd. En varsamhet, som skapas genom anslagsbegränsning,

kommer här i verkligheten ej att bliva riktad mot tänkta missbruk

s. 239 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 239

vid understödens fördelande utan i stället mot yrkesundervisningens utveckling

efter de riktlinjer, som riksdagen redan gått in för.

Kungl. Maj:ts förslag-----— —--------

—------—--båda anslag.

I fråga örn naturen av anslaget till undervisningsmateriel finnér utskottet

motionärerna hava anfört så vägande invändningar mot anslagets begränsning,

att utskottet, trots att departementschefens synpunkter synas väl förtjänta

av beaktande, anser sig böra på denna punkt frångå Kungl. Maj:ts

förslag och förorda anslagets uppförande såsom förslagsanslag.

I övrigt har Kungl. Maj:ts förslag icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer alltså, att riksdagen må

a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall

till herrar Sigfrid Hanssons samt Lundquists i Rotebro och

Johansons i Stockholm ovannämnda motioner (I: 136 och

11:191) — med uteslutande ur riksstaten av det därstädes

uppförda ordinarie förslagsanslaget till understöd åt kommunala

anstalter för yrkesundervisning å 875,000 kronor —

i riksstaten uppföra ej mindre ett ordinarie förslagsanslag

till understöd för avlöning av lärare vid kommunala anstalter

för yrkesundervisning å 675,000 kronor än även ett

ordinarie förslagsanslag till understöd för undervisningsmateriel

åt kommunala anstalter för yrkesundervisning

100,000 kronor;

b) besluta, att-------------

--—----------avsedda alster.»

vid punkt 256 (understöd åt folkbibliotek) av herrar Olof Olsson, Bydén,

Oscar Olsson, Björck, Eriksson i Slockholm, Jonsson i Eskilstuna och Norsell,

vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Med anledning---------— — Kungl. Maj:ts sida.

Utskottet finner det beklagligt, att ej utrymme ansetts kunna beredas för

den reform på förevarande område, vars behövlighet uttryckligen av riksdagen

erkänts. Med framhållande av vad 1929 års riksdag anfört örn önskvärdheten

av en snar lösning av denna fråga, finner sig utskottet därför

böra förorda, att riksdagen bifaller de av herrar Björck och Thomson i

ämnet väckta motionerna (I: 129 och II: 305).

Vad angår —----------åt folkbiblioteksväsendet.

Detta anslag —--------— 860,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) med bifall till herrar Björcks och Tbomsons ovan
-

s. 240 Kontrollera mot PDF

240

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

nämnda motioner (I: 129 och II: 305) besluta, att av det ordinarie

förslagsanslaget till understöd åt folkbiblioteksväsendet

må utgå understöd till skolbiblioteken efter i huvudsak de

grunder, som i nyssnämnda motioner angivits;

b) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och herrar Oscar

Olssons och Lövgrens ävensom herr Hallens m. fl. ovannämnda

motioner (I: 85, II: 179 och II: 208) höja det ordinarie

förslagsanslaget till understöd åt folkbiblioteksväsendet,

nu 760,000 kronor, med 100,000 kronor till 860,000 kronor

ävensom medgiva, att av nämnda anslag må till understödjande

av biblioteksverksamhet å svenska handelsfartyg enligt

de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t finner gott meddela,

utgå ett belopp av högst 10,000 kronor.»

vid punkt 269 (folkliga musikskolan i Arvika) av herrar Olof Olsson,

Bydén, Osear Olsson, Walles, Björck, Anderson i Råstock, Eriksson i Stockholm,

Norsell och Högström, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag

bort hava följande lydelse:

»Utskottet finner de av skolöverstyrelsen anförda och av motionären åberopade

skälen för en höjning av skolans anslag till 7,000 kronor vägande.

Skolan är, enligt vad från sakkunnigt håll vitsordats, väl skött och tjänar

ett allmännyttigt intresse men har att kämpa med stora ekonomiska svårigheter.

Vid sådant förhållande synes det finnas fog för kravet på kraftigare

stöd från statsmakternas sida, och då den ifrågasatta höjningen i och för

sig är relativt obetydlig, anser sig utskottet böra tillstyrka motionen. På

sätt såväl överstyrelsen som motionären föreslagit, torde såsom villkor för

ett anslag å 7,000 kronor böra uppställas den fordran, att skolans kurs skall

omfatta minst 24 veckor.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och med bifall till herr Sandlers ovannämnda motion (1:57),

till folkliga musikskolan i Arvika för en minst 24 veckor

lång kurs under verksamhetsåret 1930/1931 bevilja för budgetåret

1930/1931 ett extra anslag av 7,000 kronor att utgå

på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.»

vid punkt 277 (understödjande av skididrotten bland ungdomen) av herrar

Olof Olsson, Bosén, Bydén, Walles, Thelin, Björck, Eriksson i Stockholm,

Jönsson i Revinge, Norsell, Sandwall och Högström, vilka ansett, att utskottet

bort för ändamålet tillstyrka ett anslag av 37,000 kronor.

Stockholm 1930, Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.

300662

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

1

Verkliga utgifter.

VIII. Åttonde huvudtiteln. Ecklesiastikdepartementet.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

A. Departementet.

1

Departementschefen ........................................................

24,000

2

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, för-

slagsanslag ....................................................................

266,100

3

Förstärkning av arbetskrafterna å departementets av-

delning av Kungl. Maj:ts kansli ................................

6,048

Säger för departementet

290,100

6,048

B. Arkiv, bibliotek och museer.

Arkiv.

Riksarkivet:

1

Riksarkivet, förslagsanslag............ 167,800

2

Inköp av arkivalier och tryckta

arbeten för riksarkivet, reserva- tionsanslag .............................. 2,000

3

Fortsatt utgivande genom riksar-

kivet av sådana handlingar, som

äro av vikt för fäderneslandets

historia, reservationsanslag........ 8,000

4

Expedition i riksarkivets nya lo-

kaler vid Östermalmsgatan i

Stockholm ................................ 4,000

177,800

4,000

Landsarkiven:

5

Landsarkiven lii. m., förslagsanslag 102,950

6

Inköp av arkivalier och tryckta

arbeten för landsarkiven m. m.,

reservationsanslag .................... 1,800

7

Byggnad för ett landsarkiv i Ilär-

nösand, reservationsanslag ........ 50,000

104,750

50,000

282,550

54,000

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 6 sami. 8 hafi- (Nr 8.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Bibliotek.

Kungl, biblioteket:

8

Kungl, biblioteket, förslagsanslag

268,200

9

Bokinköp och bokbindning för

kungl, biblioteket, reservations- anslag ........................................

20,000

10

Ökning av kungl, bibliotekets ar-

betskrafter ..............................

11,000

11

Katalogiseringsarbelen inom kungl.

biblioteket ................................

29,000

12

Sveriges offentliga biblioteks ge-

mensamma accessionskatalog ...

5,000

13

Undersökning av i kammararkivet

och riksarkivet befintliga äldre

arkivalieomslag m. m.............

4,100

268,200

69,100

Stifts- och landsbiblioteket i Linköping:

14

Avlöningar, förslagsanslag ............

13,300

15

Bokinköp, inbindning och vissa

expenser, reservationsanslag ....

8,000

16

Förstärkning av reservationsan-

slaget till bokinköp, inbindning

och vissa expenser....................

2,000

21,300

2,000

17

Pedagogiska biblioteket .....................

7,000

18

Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av

S:te Geneviévebiblioteket i Paris ..

1,500

289,500

79,600

Museer.

Nationalmuseet:

Museet:

19 a

Förslagsanslag ............................

Reservationsanslag:

154,200

19 b

Målnings- och skulptursam-

lingarnas ökande................

30,000

19 c

Inlösen av svenska konstnä-

Ters arbeten.......................

25,000

19 d

Handtecknings- och gravyr-

samlingarnas ökande ........

6,500

19 e

Samlingarnas vård och under-

håll ....................................

11,000

19 f

Ökande av samlingen av konst-

hantverk ............................

8,000

19g

Boksamlingen ........................

3,000

19 h

Utländska studieresor............

—

20

Förstärkning av arbetskrafterna

vid museet ................................

14,800

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

3

—......... ’

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

21

Museets depositionsavdelnings

konstbildande verksamhet, re- servationsanslag ........................

8,500

22

Försäkring och transport av konst-

föremål, reservationsanslag.......

2,500

23

Konservering av handtecknings-

och gravyrsamlingar inom mu- seet, reservationsanslag ............

5,000

24

Portföljer för vissa äldre sam-

lingar av handteckningar och gra- vyrer m. m., reservationsanslag

5,000

25

Konserveringsarbeten för statens

tavelsamlingar å Drottningholms

slott, reservationsanslag ............

12,000

]

26

Ny värmeledningsanläggning samt

elektrisk belysnings- och kraft- installation i museibyggnaden,

reservationsanslag ....................

185,400

27

Inköp av modern konstindustri

i

och konsthantverk å Stock- holmsutställningen 1930 ........

10,000

237,700

1

243,200

Livrustkammaren:

28

Avlöningar, förslagsanslag............

11,000

29

Avlöningar till icke-ordinarie be-

fattningshavare ........................

26,950

30

Underhåll och vård av samlin-

garna, reservationsanslag ........

24,000

31

Förhyrande av ökade lokaler ...

1,100

32

Inredning m. m. för studiesam-

lingen, reservationsanslag ........

5,000

11,000

57,050

Naturhistoriska riksmuseet:

33

Avlöningar m. m., förslagsanslag

229,650

34

Tjänsteresor för intendenter och

assistenter, reservationsanslag....

2,000

35

Samlingar m. m., reservationsanslag

93,695

36

Arbetsbiträde vid paleozoologiska

!

avdelningen..............................

2,400

37

Arbetsbiträde vid etnografiska av-

delningen...................................

2,400

38

Vetenskapligt biträde för bearbet-

i

ning av vissa samlingar å

evertebratavdelningen ...............

4,000

39

Särskilt arvode åt en vaktmäs-

lare, tillika trädgårdsskötare ...

300

40

Ordnande och preparering av vissa

samlingar inom botaniska av- delningen ....................................

4,000

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

1

2

3

4

Nya herbarieskåp för botaniska

avdelningen, reservationsanslag

Arbetsbiträde m. m. vid botaniska

avdelningen................................

Ordnande av framlidne kyrkoherden

S. J. Enanders Salixsamlingar,

reservationsanslag ....

Nya skåp m. m. för entomologiska

avdelningen, reservationsanslag

Uppvärmning m. m. av vissa lokaler

för etnografiska avdelningen,

reservationsanslag ....................

Ritnings- och retuscheringsarbeten

för paleozoologiska avdelningen

Instrumentutrustning för everte
bratavdelningen

........................

Förstärkning av den i reservationsanslaget

till samlingar m. m.

ingående anslagsposten till ordnande,

vård och förökande av

samlingarna m. m.....................

Breddning av en ytterdörr till

paleozoologiska avdelningens

uppackningsrum m m., reservationsanslag

............................

Förstärkning av vissa i reservationsanslaget

till samlingar m. m.

ingående anslagsposter till expenser

m. m..............................

Lokalutrymmen för etnografiska

avdelningen, reservationsanslag

Nordiska museet..................................

Kulturhistoriska museet i Lund .....

Musikhistoriska museet ......................

Svenska skolmuseet ..........................

3,000

3.000

5,450

5.000

2,060

1,300

10,000

10,000

3,500

19,000

*100,000

Ordinarie

anslag

Kronor

325,345

574,045

Säger för arkiv, bibliotek och museer

C. Kyrkliga ändamål.

Kleresistaten.

Kleresistaten, förslagsanslag ............................................

Lappmarks ecklesiastikverk, kyrkliga ändamål, förslagsanslag

...........................................................................

Ersättning för prästerskapets tionde, förslagsanslag ....

Ersättning för vissa prästerskapet tilldelade statsanslag

1,146,095

150,000

4,000

4,600,000

301,250

Extra

anslag

Kronor

175,410

190,000

30,000

4.000

3.000

702,660!

836,260

Av Kungl. Majit föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

5

-———-- ■ -

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

5

Ersättning åt vissa församlingar till följd av lindring i

främmande trosbekännares skattskyldighet, förslags-

anslag ............................................................................

45,000

6

Pastor vid svenska Gustafsförsamlingen i Köpenhamn ...

6,000

7

Pastor vid svenska Victoriaförsamlingen i Berlin ........

6,000

8

Pastor vid svenska Sofiaförsamlingen i Paris ............

6,000

9

Pastor vid svenska Olaus Petri-församlingen i Hälsingfors

6,000

10

Stipendier för utbildande vid universitet av präster,

förtrogna med finska språket ....................................

3,600

11

Religiös och social verksamhet bland svenskar i vissa

utländska hamnstäder ................................................

45,500

12

Dyrtidstillägg åt för religiös och social verksamhet

bland svenskar i vissa utländska hamnstäder an-

ställda präster, förslagsanslag ....................................

* 16,000

13

Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kost-

nader, förenade med friköp av lägenheter å kyrklig

jord, förslagsanslag.......................................................

10,000

5,118,250

81,100

Domkapitlens expeditioner.

14

Domkapitlens expeditioner, förslagsanslag ....................

279,300

Kyrkors underhåll m. m.

Kyrkors underhåll:

15

Underhåll....................................................... 2,028

16

Ersättningar, förslagsanslag............................ 275,000

277,028

17

Bidrag till uppförande i Hälsingfors av en svensk

kyrka m. m., reservationsanslag ................................

25,000

277,028

25,000

Säger för kyrkliga ändamål

5,674,578

106,100

D. Akademier m. m.

Svenska akademien.

1

Akademien .......................................................................

8,250

Vetenskapsakademien.

2

Akademien ......................................................................

10,000

3

Katalog över svensk naturvetenskaplig litteratur m. m.

3,000

4

Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskap-

liga sammanslutningar, reservationsanslag ................

4,100

5

Internationella unionens för geodesi och geofysik fjärde

generalkonferens i Stockholm år 1930, reservationsanslag

26,000

6

Sveriges anslutning till den baltisk-geodetiska kom-

missionen m. m........................................................

2,875

10,000

35,975

Av Kungl. Majit föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

1

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.

Akademien:

7a

Förslagsanslag ................................ 99,750

Reservationsanslag:

7b

Underhåll och förökande av de

under akademiens inseende

ställda samlingar ................ 18,000

7 c

Tryckningskostnader samt utgi-

vande av planschverk över

fornsaker och andra märk-

värdiga föremål i statens

historiska museum m. m..... 14,000

7 d

Underhåll och fortsättning av

inredningen i statens histo- riska museum och myntkabi- nettet .................................... 4,000

7 e

Undersökning och beskrivning

av fäderneslandets fornläm- ningar ................................... 6,000

7 f

Transporter, lyshållning och

vissa andra expensutgifter. .. 15,000

7g

Fornlämningars vård ................ 10,000

7 h

Vård och underhåll av Visby

j

ruiner och andra byggnads-

minnesmärken........................ 7,000 74,000

173,750

8

Ökade medel för fornminnesvården, reservationsanslag

10,000

9

Omedelbara iståndsättningsåtgärder å vissa byggnads-

minnesmärken, reservationsanslag...............................

20,000

1

Ökade medel till avlönande av icke-ordinarie befatt-

j

ningshavare vid akademien ........................................

44,250

1 11

Tillfällig ökning av akademiens arbetskrafter................

11,850

12

Vakthållning för öppethållande av statens historiska

museum ........................................................................

8,900

13

Statens historiska museums upplysnings- och propa-

gandaverksamhet .......................................................

4,000

I 14

Inventering och konservering av vissa samlingar inom

statens historiska museum m. m., reservationsanslag

15,000

15

Vård och underhåll av antikvariskt-numismatiska biblio-

teket, reservationsanslag ...............................................

5,000

18

Underhåll av antikvariskt-topografiska arkivet, reserva-

tionsanslag ................................................................

1,500

! 17

Instrumentutrustning för akademien, reservationsanslag

1,600

! 18

Vetenskaplig grävningsundersökning av krigargravarna

å den s. k. Korsbetningen utanför Visby in. m., reser- vationsanslag ...............................................................

10,000

19

Restaurering och vård av manbyggnaden å Linnés

födelsehem Råshult m. m., reservationsanslag ......

10,600

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

7

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

20

Komplettering av monterutrustningen för den ostasia-

tiska arkeologiska samlingen, reservationsanslag........

17,000

21

Lokalhyra för den ostasiatiska arkeologiska samlingen

m. ..............................................................................

36,000

173,750

195,700

Akademien för de fria konsterna.

Akademien:

22

Avlöningar m. m., förslagsanslag ................ 125,200

23

Undervisningsmateriel m. m., reservations-

anslag .................................................... 41,300

166,500

24

Förstärkning av vissa anslagsposter i reservationsan-

slaget till undervisningsmateriel m. m....................

15,600

25

Skolan för dekorativ konst ............................................

20,600

26

Förstärkning av den i reservationsanslaget till under-

visningsmateriel m. m. ingående anslagsposten till

skandinaviska konstnärsföreningen i Rom ................

500

27

Extra lärare i materiallära vid konsthögskolan............

3,500

28

Reparationsarbeten i de åt konsthögskolan upplåtna

lokalerna i konstakademiens hus vid Fredsgatan i

Stockholm, reservationsanslag ....................................

5,500

166,500

45,700

Musikaliska akademien.

Akademien:

29

Avlöningar m. m., förslagsanslag ................ 155,860

30

Materiel och expenser m. m., reservations-

anslag ........................................................ 6,740

31

Stipendier m. m., reservationsanslag........... 25,000

187,600

32

Förstärkning av reservationsanslaget till materiel och

expenser m. m.............................................................

16,500

33

Bindning av böcker och musikalier i akademiens bib-

Kotek, reservationsanslag ...........................................

3,500

34

Biträde åt bibliotekarien bos akademien vid vården

av biblioteket...............................................................

1,500

35

Kurser för utbildande av kyrkomusiker........................

12,000

■

187,600

33,500

De kungl, teatrarna.

36

Kungl, operan....................................................................

150,000

37

Brandförsäkring av viss staten tillhörig, huvudsak-

ligen i operabyggnaden och dramatiska teaterns bygg-

nåd förvarad lösegendom m. m................................

13,567

38

Brandskyddsanordningar i operabyggnaden och drama-

tiska teaterns byggnad, reservationsanslag ................

*72,000

150,000

| 85,567

Säger för akademier m. m

696,100 396,442

* Av Kungl. Majit föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

E. Universiteten, den medicinska undervisningen

m. m.

Universitetskanslersexpeditionen.

1

Expeditionen, förslagsanslag .........................................

23,450

Uppsala universitet.

Universitetet:

2

Universitetsstaten .................................... 1,369,804

3

Avlöningar till vissa tjänstemän och be-

tjänte vid universitetets samlingar och

inrättningar m. m., förslagsanslag........ 374,400

1,744,204

4

Avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare,

amanuenser och tjänstemän m. m............................

44,780

5

Akademiska sjukhuset, förslagsanslag ............................

110,000

6

Materiel för vissa institutioner m. m., reservationsanslag

77,700

7

Uppförande och inredning av en byggnad för paleon-

8

tologiska institutionen, reservationsanslag....................

Komplettering av institutionens för allmän och analy-

400,000

9

fisk kemi utrustning med instrument och apparatur,

reservationsanslag ........................................................

8,000

Örn- och tillbyggnad av anatomiska institutionen, re-

10

servationsanslag ............................................................

Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket,

* 100,000

11

reservationsanslag ......................................................

Ytterligare medel till materiel m. m. för vissa institu-

104,500

tioner, reservationsanslag ...........................................

60,000

1,854,204

794,980

Lunds universitet.

Universitetet:

1

12

Universitetsstaten ........................................ 1,240,700

: |

13

Avlöningar till vissa tjänstemän och be-

14

tjänte vid universitetets samlingar och

inrättningar m. m., förslagsanslag ........ 261,600

1,502,300

Avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare,

15

amanuenser och tjänstemän m. m.............

58,035

Materiel för vissa institutioner m. m„ reservationsanslag

45,225

16

Polikliniska undervisningen i kirurgi ...............

1,800

17

Bidrag till driftkostnaderna under år 1929 för Malmö-

18

hus läns sjukvårdsinrättningar i Lund ...................

Bidrag till uppförande vid Malmöhus läns sjukvårds-

63,487

inrättningar i Lund av nya byggnader för den orto- pediska kliniken och öronkliniken m. m., reservations- anslag ....................................................................

450,432

* Av Kungl. Majit föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

9

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

19

Utrustning av undervisningslokaler å den ortopediska

kliniken vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i

Lund ............................................................................

5,263

20

Utrustning av undervisningslokaler å öron-, näs- och

halskliniken vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund...........................................................................

3,744

21

Nybyggnad för geologisk-mineralogiska och geografiska

institutionerna m. m., reservationsanslag....................

101,200

22

Uppvärmning m. m. av geologisk-mineralogiska och

geografiska institutionernas byggnad, reservationsanslag

6,000

23

Ändrings- och inredningsarbeten i geologisk-minera-

logiska institutionens nuvarande byggnad, reservations-

anslag ...........................................................................

74,000

24

Ändrings- och reparationsarbeten i universitetshuset,

reservationsanslag ......................................................

* 70,000

25

Instrumentell utrustning för fysiska institutionen........

5,000

26

Komplettering av utrustningen å kemiska institutionen

3,000

27

Uppförande av stängsel kring S:t Petri kyrkogård i

Lund m. m., reservationsanslag..................................

11,225

28

Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket,

reservationsanslag ........................................................

90,000

29

Ytterligare medel till materiel m. m. för vissa institu-

tioner, reservationsanslag ...........................................

103,000

1,502,300

1,091,411

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

Institutet:

30

Avlöningar för professorer och lärare m. fl. 476,700

31

Avlöningar till vissa tjänstemän och be-

tjänte vid institutet och dess institutioner,

förslagsanslag............................................ 91,100

567,800

32

Avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare,

amanuenser och tjänstemän m. m...........................

91,958

33

Materiel m. m. för vissa institutioner och kliniker, re-

servationsanslag ............................................................

78,600

34

Undervisning i medicinsk rörelsebehandling ................

8,250

35

Ökade medel till materiel i allmänhet, reservationsan-

slag ..............................................................................

26,600

36

Materiel m. m. för vissa institutioner, reservationsanslag

33,500

37

Inköp av viss apparatur m. m. för farmakologiska

institutionen, reservationsanslag...................................

4,345

38

Anordnande av elektrisk belysning inom farmakologiska

institutionen, reservationsanslag...................................

2,655

39

Poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm ....................

7,700

40

Nytt kliniskt sjukhus i Stockholm m. m., reservations-

anslag ............................................................................

* 300,000

654,650

466,758

* Av Kungl. Majit föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Tandlåkarinstitutet.

41

Avlöningar m. m., förslagsanslag.......................................

95,100

!

42

Omkostnader för institutets verksamhet, förslagsanslag ...

140,900

43

Extra lär arkrafter vid institutet.......................................

15,500

95,100

156,400

Serafimerlasarettet.

44

Understöd och ersättningar ............................................

120,750

45

Ökade medel för lasarettets verksamhet........................

*510,000

46

Nyanskaffning av inventarier till undervisningslokaler

inom lasarettet ............................................................

*20,000

120,750

530,000

Allmänna barnbördshuset i Stockholm.

47

Allmänna barnbördshuset i Stockholm ........................

24,853

48

Verksamheten vid allmänna barnbördshuset i Stockholm

126,255

Gemensamma universitetsåndamål.

49

Klinisk undervisning i epidemiologi åt medicine kandi-

dater ............................................................................

10,900

50

Tryckning av doktorsavhandlingar vid universiteten i

Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska

institutet, reservationsanslag ....................................

30,000

51

Tryckning av doktorsavhandlingar vid högskolorna i

1

Stockholm och Göteborg, reservationsanslag ............

6,000

52

Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer ........

1,500

53

Institut d’études scandinaves vid Paris universitet ...

2,000

54

Utgivande i tryck av anteckningar efter juridiska före-

läsningar vid rikets universitet, reservationsanslag

10,000

55

Resestipendier åt ordinarie lärare m. fl. vid rikets uni-

versitet samt karolinska mediko-kirurgiska institutet,

reservationsanslag ........................................................

20,000

56

Resestipendier åt obefordrade vetenskapsidkare vid uni-

versitelen i Uppsala och Lund, reservationsanslag ....

15,000

57

Ersättningar åt sakkunniga i akademiska befordrings-

ärenden, förslagsanslag ................................................

9,000

58

Forskarstipendier för docenter vid universiteten i Upp-

sala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska

institutet, reservationsanslag .......................................

35,000

59

Uppehållande vid universitetet i Dorpat i republiken

Estland av en professur i svenska språket och

litteraturen ..................................................................

7,500

9,000

137,900

Av Kungl. Majit föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

11

60

61

62

63

Rasbiologiska institutet.

Avlöning åt chefen för institutet....................................

Institutets verksamhet, reservationsanslag ....................

Farmaceutiska institutet.

Avlöningar, förslagsanslag ................................................

Materialier m. m., reservationsanslag ............................

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

12,000

74,750

22,900

65,000

9 7,6 501

Säger för universiteten, den medicinska undervisningen

m. m.............................................................................

4,393,957

3,368,704

F. Tekniska högskolan m. m.

Tekniska högskolan.

Högskolan:

1

Avlöningar, förslagsanslag............................ 710,450

Vissa omkostnader för uppehållande av

j

högskolans verksamhet:

2

Stipendier åt lärare för utrikes

studieresor, reservationsanslag 4,500

3

Stipendier åt elever, reserva-

lionsanslag ............................ 5,000

4

Materiel m. m., reservations-

anslag ................................... 325,000 334,500

1,044,950

5

Ökade medel till samlingar och laborationer.............

40,000

6

Ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse

utgifter..........................................................................

32,000

7

Nyanskaffning av apparater och instrument för vissa

institutioners laboratorier, reservationsanslag ............

20,000

8

Inredning och utrustning av de för fysiska institutionen

avsedda lokalerna i högskolans byggnad vid Valhalla-

vägen i Stockholm m. m., reservationsanslag ............

213,900

9

Reparation av högskolans modellsamling, reservations-

anslag ........................................................................

2,000

10

Magnetiskt experimentrum inom den s. k. gruvgården

i högskolans huvudbyggnad vid Valhallavägen i

Stockholm, reservationsanslag ..................................

8,192

11

Bokinköp, bokbindning m. m. för högskolans bibliotek,

reservationsanslag ........................................................

5,000

12

Uppförande och inredning av ett laboratorium i flyg-

teknik, reservationsanslag ...........................................

* 103,000

1,044,950

—

424,092

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Institutet:

13

Avlöningar, förslagsanslag ........................ 270,500

Vissa omkostnader för uppehållande av

institutets verksamhet:

14

Stipendier och premier åt ele-

ver, reservationsanslag ............ 600

15

Materiel m. m., reservationsanslag 62,000 62,600

333,100

16

Avlöningsförbättring m. m. åt innehavarna av de å över-

gångsstat för institutet uppförda befattningarna........

3,300

17

Ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse

utgifter ........................................................................

17,000

18

Täckande av en under budgetåret 1928/1929 uppkom-

men brist i institutets anslag till uppvärmning, be-

lysning och diverse utgifter......................................

4,500

19

Ökade medel till bibliotek, samlingar och laboratorier

8,000

20

Inköp av en röntgenanläggning med tillbehör å kemiska

institutionens laboratorium för kemisk teknologi ....

9,738

333,100

42,538

Säger för tekniska högskolan m. in.

1,378,050

466,630

G. Skolöverstyrelsen.

1

Skolöverstyrelsen, förslagsanslag ...................................

541,800

2

Inspektion och sakkunniga biträden hos skolöversty-

reisen ...........................................................................

10,500

3

Byggnadssakkunnigt biträde hos skolöverstyrelsen ...

4,800

4

Expeditionsvaktsgöromål hos skolöverstyrelsen...........

1,800

5

Tryckning av undervisningsstatistik, reservationsanslag

3,400

1

Säger för skolöverstyrelsen

541,800

20,500

1

H. Allmänna läroverken m. m.

Högre lärarinneseminariet.

1

Högre lärarinneseminariet................................................

144,185

2

Diverse behov vid högre lärarinneseminariet................

56,760

3

Arvoden åt extra lärare, timlärare och vikarier vid

högre lärarinneseminariet ............................................

42,860

4

Täckande av brist i anslaget till arvoden åt extra

lärare, timlärare och vikarier vid högre lärarinne-

seminariet för budgetåret 1928/1929 ........................

1,115

144,185

100,735

Allmänna läroverken.

5

Allmänna läroverken, reservationsanslag ........................

*8,086,900

6

Ålderstillägg åt lärarpersonalen vid de allmänna läro-

verken, förslagsanslag....................................................

1,253,000

7

Arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid

de allmänna läroverken m. m.................................

*878,400

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8-

13

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

8

Personliga lönetillägg till vissa Övningslärare, förslags-

anslag ............................................................................

3,000

9

Understöd åt extra ordinarie lärare vid de allmänna

läroverken under förfall på grund av sjukdom, för-

slagsanslag ...................................................................

3,000

10

Extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna läro-

verken ............................................................................

* 119,700

11

Extra arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna

läroverken ....................................................................

* 105,200

1 12

Extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna läro-

verken ............................................................................

* 45,300

i 13

Extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete vid

de allmänna läroverken...............................................

* 47,300

14

Undervisning i manlig slöjd vid de allmänna läroverken,

förslagsanslag ...............................................................

50,000

15

Undervisning i hushållsgöromål ....................................

7,200

16

Arvoden åt skolläkare vid de allmänna läroverken,

förslagsanslag ................................................................

60,000

17

Upprätthållande vid ett högre läroverk i Göteborg av

provårskurs för blivande lärare vid de allmänna läro-

verken ............................................................................

14,700

18

Undervisning genom infödda lärare i tyska och engelska

vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter ....

7,000

19

Undervisning i norska och danska språken vid högre

läroanstalter ...............................................................

3,000

20

Svensk studiekurs i Frankrike........................................

3,000

21

Bidrag till täckande av utgifter för allmänna läro-

verkens ljus- och vedkassor, förslagsanslag ............

215,000

22

Bokinköp och bokbindning för biblioteken vid de all-

männa läroverken, reservationsanslag ........................

85,000

23

Resestipendier åt lärare i främmande levande språk

vid de allmänna läroverken, reservationsanslag........

15,000

24

Resestipendier för lärare vid de allmänna läroverken,

särskilt vid de läroverk, där provårskurs är anordnad,

reservationsanslag ......................................................

6,000

9,392,900

1,614,800

Kommunala mellanskolor.

23

Kommunala mellanskolor, förslagsanslag........................

1,460,000

26

Undervisning i manlig och kvinnlig slöjd samt hand-

arbete vid kommunala mellanskolor, förslagsanslag

24,000

27

Tillfällig löneförbättring till lärarpersonalen vid kom-

munala mellanskolor, förslagsanslag .......................

295,000

28

Resestipendier åt lärare i främmande levande språk

vid kommunala mellanskolor, reservationsanslag

4,000

1,484,000

299,000

* Av Kungl. Majit föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kommunala flickskolor.

29

Statsbidrag till kommunala flickskolor, förslagsanslag

* 50,000

30

Tillfällig löneförbättring till lärarpersonalen vid kom-

munala flickskolor, förslagsanslag...............................

* 8,000

Privatläroverken.

Privatläroverken:

Gemensamt reservationsanslag:

31 a

Enskilda mellanskolor ............................ *20,000

31 b

Högre flickskolor .................................. *466,600

31 c

Högre goss- och samskolor.................... *235,500

31 d

Enskilda lärarinneseminarier ................ *13,500

735,600

32

Lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda

läroanstalter, förslagsanslag ........................................

530,000

33

Bidrag till de statsunderstödda enskilda läroanstalternas

vikariatskassa, förslagsanslag......................................

19,000

34

Tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid

privatläroverken, förslagsanslag ................................

*2,395,000

35

Ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter, förslagsanslag ........................

7,000

36

Understöd åt kommunalt gymnasium, som är förenat

med ett statens högre läroverk eller en statens real-

skola, reservationsanslag ...........................................

*7,125

37

Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hus-

hållsgöromål ................................................................

16,000

38

Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala ....................

80,000

39

Understöd till vissa anstalter för utbildande av lära-

rinnor i handarbete ....................................................

19,000

40

Resestipendier åt lärare i främmande levande språk

vid privatläroverk, reservationsanslag ........................

6,000

1,284,600

2,530,125

Säger för allmänna läroverken m. m.

12,355,685

4,552,660

I. Folkundervisningen.

Anstalter för lärarutbildning.

Folkskoleseminarier:

Gemensamt reservationsanslag:

la

F olkskolesemina-

Herna ............... 1,700,000

lb

Stipendier för elever

vid folkskolesemi-

narier ................ 205,000 1,905,000

2

Studentkurser och parallellavdel-

ningar vid vissa folkskolesemi-

narier m. m., reservationsanslag 65,000

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

15

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

3

Ålderstillägg åt lärare vid folk-

!

skoleseminarierna, förslagsan- slag ........................................... 180,000

4

Hyresersättning till rektorerna vid

vissa folkskoleseminarier ........ 15,000

5

Hyresbidrag till lärare vid folk-

skoleseminarierna i Stockholm

och Göteborg, förslagsanslag ■■ 14,000

6

Lärares vid folksko leseminarierna

studiebesök vid folkskolor, re- servationsanslag ........................ 4,000

7

Utbildningskurs för lärare vid

hjälpklasser för psykiskt efter- blivna barn, reservationsanslag 8,000

2,085,000

106,000

Småskoleseminarier:

8

Statens småskoleseminarier, reser-

vationsanslag ............................ 173,000

9

Verksamheten vid statens små-

skoleseminarium i Hagaström,

reservationsanslag .................... 37,500

10

Understöd åt småskoleseminarier,

förslagsanslag ........................... 310,000

11

Stipendier åt elever vid småskole-

seminarier, reservationsanslag 65,000

12

Tillfällig löneförbättring för lärare

vid småskoleseminarier, inrät- tade av landsting eller stad,

som ej deltager i landsting,

förslagsanslag............................ 49,000

548,000

86,500

Lärares fortbildning:

13

Allmänna fortbildningskurser för lärare vid

egentliga folkskolor och småskolor, re- servationsanslag ........................................... 60,000

14

Resestipendier åt lärare vid till folkunder-

visningen hörande läroanstalter, reserva- tionsanslag ................................................... 25,000

85,000

2,633,000

277,500

Folkskolinspektionen.

15

Avlöning m. m. åt folkskolinspektörer, förslagsanslag

345,000

16

Tilläggsersättning för expenser åt folkskolinspektörer

10,400

17

Resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer, förslags-

anslag ............................................................................

250,000

18

Gratifikationer åt gymnastikinspektörer ........................

20,000

595,000

30,400

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

''

anslag

anslag

Folkskolor.

Kronor

Kronor

i 19

Avlöning åt lärare vid folkskolor, förslagsanslag ........

50,200,000

20

Provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folk- och

småskolor, förslagsanslag ............................................

5,720,000

21

Folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste

gränsorter, förslagsanslag ...........................................

466,000

22

Statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet i vissa

av rikets nordligaste gränsorter, reservationsanslag

325,000

23

Lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål, för-

slagsanslag ....................................................................

200,000

24

Särskilt lönetillägg åt lärare i lappmarksförsamlingar

med icke finsktalande befolkning samt i Överkalix

församling, förslagsanslag ............................................

68,000

j 25

Särskilt understöd till skolväsendet i skoldistrikt inom

Norrland och Dalarna på grund av kronoparkskolo-

nisation m. m., förslagsanslag ...................................

* 30,000

j 26

Statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet i Jämt-

lands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej

rikets nordligaste gränsorter, reservationsanslag........

* 100,000

27

Avlönande av föreståndarinna och biträdande förestån-

|

darinna för skolhem eller arbetsstuga inom Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets

nordligaste gränsorter, förslagsanslag ........................

28,000

28

Skytteanska skolan i Tärna, förslagsanslag....................

18,500

29

Bidrag till skolhemsbyggnader och deras inredning i

skoldistrikt inom Jämtlands, Västerbottens och Norr-

bottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter,

reservationsanslag .......................................................

100,000

30

Inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn inom

Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock

ej rikets nordligaste gränsorter ..............................

415,000

31

Bidrag för anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga

barn................................................................................

60,000

32

Bidrag till vissa kostnader för skolundervisning åt lots-

och fyrpersonalens barn, förslagsanslag ....................

39,000

33

Avlönande av lärare åt vid statsunderstödda sjukvårds-

anstalter och vid vissa barnhem intagna barn i skol-

åldern, förslagsanslag....................................................

43,000

34

Anordnande av slöjd i folkskola, mindre folkskola eller

särskild slöjdskola, förslagsanslag................................

3,180,000

35

Anordnande av undervisning i hushållsgöromål i egent-

lig folkskola, förslagsanslag ........................................

345,000

36

Undervisningsmateriel m. m. för folkskolor, reserva-

tionsanslag ...................................................................

6,000

37

Understödjande av folkskolebarns ferie- och studie-

resor, förslagsanslag .................................................

90,000

38

Svensk undervisning för svenska barn i utlandet.......

15,800

55,055,500

6,393,800

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

17

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

1

:

Fortsättningsskolor.

39

Understöd för avlönande av lärare vid fortsättnings-

skolor, förslagsanslag ..................................................

4,750,000

40

Utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor, re-

servationsanslag ...........................................................

138,000

Högre folkskolor.

I 41

Understöd åt högre folkskolor, förslagsanslag..............

930,000

42

Provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid högre

folkskolor, förslagsanslag ............................................

100,000

43

Anordnande av slöjd i högre folkskolor, förslagsanslag

80,000

44

Sällskapet för folkundervisningens befrämjande, reser-

valionsanslag ................................................................

1,500

1,011,500

100,000

Folkhögskolor.

45

Understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag ....................

930,000

: 46

Ökat understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag ........

78,000

47

Provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folkhög-

skolor, förslagsanslag ....................................................

70,000

48

Stipendier åt elever vid folkhögskolor, förslagsanslag

290,000

49

Anordnande av s. k. folkhögskolekurser i Härjedalen....

3,000

50

Svenska folkhögskolan i Birkas inom republiken Estland

5,000

1,220,000

156,000|

Abnormundervisningen.

51

Befrämjande av dövstumundervisningen, förslagsanslag

190,000

52

Kyrklig själavård åt dövstumma ..................................

14,000

53

Tidning för dövstumma....................................................

1,000

54

Tysta skolan å Lidingö....................................................

20,000

55

Svenska föreningen för dövas väl ................................

Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda:

5,000

56

Institutet och förskolan ................ 103,150

57

Förstärkning av anslaget till insti-

tutet och förskolan .................... 48,000

58

Skrivmaskiner åt avgående elever

vid institutet, reservationsanslag 3,000

59

Utvidgning och förbättring av lo-

kålerna för institutet och försko- lan, reservalionsanslag ............... * 150,000

103,150

201,000

Förskolan för blinda i Växjö:

60

Förskolan ..................................... 20,600

61

Förstärkning av anslaget till för-

skolan ........................................ 5,000

* Av Kungl. Magt föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Hihting till riksdagens protokoll 19.10. ti sami. S tilip. (Nr S.) ‘2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

----—------------ ------ '' |

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

62

Vattenklosetter i förskolans huvud-

byggnad, reservationsanslag ....... 4,825

20,600

9,825

Hantverksskolan i Kristinehamn för blinda:

63

Avlöningar........................................ 17,300

64

Materialier, expenser m. m., reser-

vationsanslag ............................. 11,000

65

Förstärkning av reservationsansla-

get till materialier, expenser m. m. 12,150

66

Uppehållande av en extra avdel-

ning, reservationsanslag........... 10,600

67

Fria frakter för arbetsmaterialier

till blinda hantverkare, reserva-

tionsanslag .................................. 5,000

28,300

27,750

Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:

68

Anstalten.....................................................................

102,400

69

Extra ordinarie lärarpersonal och vaktmästare

7,500

70

Hantverksskolan i Uppsala för blinda kvinnor ........

25,000

71

Bidrag till avlönande av vikarier för lärare vid blind-

undervisningsanstalter, förslagsanslag .......................

1,000

72

Järnvägsresor för blindskolelever jämte åtföljande vår-

dare, förslagsanslag .................. ...........................

6,500

73

Tryckning av blindskrifter, reservationsanslag................

7,000

74

De blindas förening .......................................................

100,000

465,950

404,075

Säger för folkundervisningen

65,730,950| 7,499,775

J. Yrkesundervisningen.

i

1

Tekniska läroverk.

1

Tekniska läroverk, reservationsanslag ...........................

463,400

2

Fjärde parallellavdelning vid tekniska läroverket i Örebro

24,000

3

Undervisning i färgeriteknik vid tekniska elementar-

skolan i Norrköping ..................................................

1,600

4

Parallellavdelningar vid tekniska fackskolan i Eskilstuna

6,300

5

Stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever

vid de tekniska fackskolorna, reservationsanslag

5,000

6

Resestipendier åt lärare vid de tekniska läroverken

och med dem jämförliga statsunderstödda läroanstal-

ter, reservationsanslag.....................................................

1,500

463,400! 38,400

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

19

1

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Handelsläroverk.

I

7

Handelsgynmasier ............................................................

135,000

|

8

Förhöjda understöd åt handelsgymnasier ....................

139,500

9

Resestipendier åt lärare vid statsunderstödda handels-

gymnasier, reservationsanslag........................................

1,000|

135,000

140,500|

Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervis-

ning.

10

Understöd för avlöning av lärare vid kommunala an-

stalter för yrkesundervisning, förslagsanslag ............

675,000

11

Understöd för undervisningsmateriel åt kommunala

anstalter för yrkesundervisning, reservationsanslag

O

o

©

©

©

12

Understöd för avlöning av lärare vid enskilda anstal-

ter för yrkesundervisning, reservationsanslag ............

610,000

18

Understöd för undervisningsmateriel åt enskilda an-

stalter för yrkesundervisning, reservationsanslag........

65,000

14

Understöd åt obemedlade och mindre bemedlade ele-

ver vid statsunderstödda skolor för husmodersut-

bildning, förslagsanslag ................................................

* 40,000

1,450,000

40,000

Särskilda anstalter för yrkesundervisning.

Tekniska skolan i Stockholm:

15

Tekniska skolan i Stockholm ....................................

102,575

16

Täckande av brist i tekniska skolans stat................

10,500

17

Verksamheten vid tekniska skolan i Stockholm.......

33,000

18

Bergsskolan i Filipstad....................................................

20,000

19

Ersättning åt befattningshavare vid bergsskolan i Falun

efter dennas nedläggning ............................................

10,020

20

Vävskolan i Borås ............................................................

12,550

21

Dyrtidstillägg vid tekniska skolan i Stockholm, väv-

skolan i Borås samt förutvarande bergsskolan i

Falun, förslaqsanslaq....................................................

* 35,000

102,575

121,070

Utbildande av lärare för yrkesundervisningen.

22

Åtgärder för utbildning av lärare för yrkesundervis-

ningen m. m., reservationsanslag ...............................

25,000

Säger för yrkesundervisningen

2,150,975

364,970

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

K. Folkbildningsåtgärder i övrigt.

Folkbibliotek.

1

Understöd åt folkbiblioteksväsendet, förslagsanslag ....

860,000

Populärvetenskapliga föreläsningar.

2

Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna

populärvetenskapliga föreläsningar, reservationsanslag

* 402,000

3

Tillfällig förstärkning av reservationsanslaget till under-

stöd åt anstalter och föreningar, som anordna popu-

lärvetenskapliga föreläsningar ....................................

* 29,900

4

Anordnande av s. k. flyttande folkhögskolekurser........

40,000

5

Bidrag till arbetarnas bildningsförbund för organisa-

höns- och administrationskostnader............................

30,000

6

Konferenser mellan de centrala organen för folkbild-

ningsarbetet, reservationsanslag....................................

2,000

7

Bidrag till de från universiteten i Uppsala och Lund

utom universitetsstäderna anordnade föreläsnings-

kurser, reservationsanslag ............................................

9,500

8

Anordnande av s. k. universitetscirklar, reservations-

anslag ............................................................................

13,000

9

Bidrag till sommarkurser i Lund, reservationsanslag ....

8,000

10

Utbildningskurser i esperanto ........................................

2,900

537,300

Nykterhetens främjande.

11

Undervisnings- och upplysningsverksamhet, reserva-

tionsanslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycks-

medel ..........................................................................

184,OOO!

12

Utarbetande och utgivning av materiel för nykter-

hetsundervisningen, reservationsanslag, att utgå av

statsverkets fond av rusdrycksmedel ........................

22,500(

13

Föreläsnings- och instruktionsverksamhet, reservations-

anslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycks-

medel ............................................................................

170,000

14

Främjande i övrigt av nykterhet och motarbetande av

dryckenskapens följder, reservationsanslag, att utgå

av statsverkets fond av rusdrycksmedel....................

io,oool

386,500

Musik föreställning ar för allmänheten.

15

Föreningar, som anordna god orkestermusik för all-

mänheten, m. m. .......................................................

57,000

Folklig musikskola.

16

Folkliga musikskolan i Arvika ........................................

6,000|

* Beloppet redan beviljat av riksdagen.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

21

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Statens biografbyrå.

17

Statens biografbyrå, förslagsanslag

75,300

18

Befrämjande av vissa i samband med biografväsendet stå-

ende ändamål, reservationsanslag ................................

50,000

Räntefria studielån.

19

Ersättning till postverket för dess bestyr med statens

räntefria studielån, förslagsanslag................................

1,850

20

Nämnden för statens räntefria studielån........................

5,000

6,850

Säger för folkbildningsåtgärder i övrigt

935,300

1,043,650

L. Åtgärder för fysisk utbildning.

Gymnastiska centralinstitutet:

1

Avlöningar, förslagsanslag ...........................................

106,000

2

Materiel m. m., reservationsanslag ............................

13,000

3

Extra personal vid institutet m. m.............................

7,410

4

Täckande av brist i reservationsanslaget till mate-

Tiel m. m. vid utgången av budgetåret 1928/1929

1,640

5

Materiel för undervisning i anatomi och fysiologi,

reservationsanslag ....................................................

4,000

119,000

13,050

6

Understödjande av idrotten ............................................

120,000

7

Understödjande av skididrotten bland ungdomen, re-

servationsanslag ...........................................................

34,500

8

Understöd åt s. k. friluftsläger för skolbarn, reserva-

tionsanslag ..................................................................

12,500|

Säger för åtgärder för fysisk utbildning

119,000

180,050

M. Understöd åt vetenskap, vitterhet och

konst m. m.

1

Svenska fornskriftsällskapet, reservationsanslag ............

2,000

2

Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skan-

dinaviens historia, reservationsanslag .......................

1,000

3

Svenska vitterhetssamfundet, reservationsanslag...........

2,000

4

Understöd åt inhemska skönlitterära författare av ut-

märkt förtjänst ...........................................................

20,000

5

Ortnamnsundersökningarna i riket ................................

* 19,560

6

Landsmålsundersökningarna i riket ................................

* 58,940

* Av Kungl. Majit föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

.....

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Nusvensk ordbok:

7

Fortsatt utgivande av ordboken

8,000

8

Teknisk hjälp vid ordbokens utgivning m. m., reser-

vationsanslag ............................................................

4,000

12,000

9

Tidskriften »Svenska landsmål och svenskt folkliv»....

6,350

10

Ordbok över Gotlands folkmål........................................

3,000

11

Undersökningar rörande lapskt folkliv och lapskt språk

4,000

12

Utredigering och tryckning av framlidne revisionssekre-

teraren Nils Anderssons samlingar av äldre svensk

folkmusik, reservationsanslag........................................

10,000

13

Föreningen Pietas ...........................................................

2,500

14

Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium, reserva-

tionsanslag ....................................................................

15,000

15

Svenska naturskyddsföreningen.......................................

2,500|

16

Understöd åt kontraktsprosten L. P. R. Matsson för

fullföljande av hans Rosa-forskningar........................

4,800j

17

Delaktighet för Sverige i Ramsay Memorial Fund.......

5,400

18

Förhyrande av ett arbetsbord vid den zoologiska sta-

tionen i Neapel ...........................................................

1,800

19

Understöd åt rvske undersåten Alexander Sibiriakoff

3,000

20

Magnetisk uppmätning av Sveriges fastland, reserva-

tionsanslag ....................................................................

10,000

21

Utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker,

reservationsanslag ........................................................

150,000

22

Ytterligare medel för utgivande av tidskrifter, lärda

verk och läroböcker ..................................................

20,000

23

Tredje internationella kongressen för teknisk mekanik i

Stockholm år 1930, reservationsanslag .....................

20,000

Säger för understöd åt vetenskap, vitterhet och konst

m. m............................................................................

150,000

223,850

N. Diverse.

1

Ålderstillägg, förslagsanslag ............................................

160,000

2

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag............

175,000

3

Extra utgifter, reservationsanslag ....................................

150,000

4

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-

vationsanslag ................................................................

175,000

5

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag

(därav till domkapitlens expeditioner högst 36,000

kronor)............................................................................

285,000

6

Tryckningskostnader, förslagsanslag (därav till dom-

kapitlens expeditioner högst 12,800 kronor) ............

47,919

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

23

Ordinarie Extra

anslag anslag

Kronor | Kronor

7

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen, förslagsanslag ....................

* 2,000,000

8

Provisorisk avlöningsförbättring för lärare vid de all-

männa läroverken m. fl., förslagsanslag

227,000

9

Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem

jämförliga befattningshavare, förslagsanslag................

* 4,600

10

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-

slagsanslag ..................................................................

j * 6,500,000

11

Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda läro-

m. fl. anstalter, förslagsanslag ...................................

1*22,400,000

Säger för diverse

992,919 31,131,600

Summa

96,555.509! 50,197,239

* Av Kungl. Majit töreslaget belopp, varom utlåtande iramdeles kommer att avgivas.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1930:160 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkt 14, gjorda framställning angående anslag till na a1 i texten
  2. Rskr. 1930:161 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkt 272, gjorda framställning angående anslag till f s. 7 i texten
  3. Rskr. 1930:8a Skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav Kungl. Magit i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar, dels ock åtskill s. 1 i texten