Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr. 8
1931-04-09 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
FK 2TU 1931:8, Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr. 8
Dokumentets text
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr. 8.
1
Nr 8.
Ankom till riksdagens kansli den 16 april 1931 kl. 6 e. m.
Första hammarens alidia tillfälliga utskotts utlåtande, nr 8, i anledning
av väckt motion, 1:202, angående utredning
i fråga örn vissa svenska medborgares anspråk på
skadestånd för dem genom nationalisering en i Ryssland
tillfogade förluster m. m.
I en inom första kammaren väckt och till dess andra tillfälliga utskott hänvisad
motion, nr 202, hava herrar Bergman och Hellberg anhållit, att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Majit hemställa, att en allsidig utredning måtte
verkställas rörande de förluster, vissa svenska medborgare, som tidigare varit
bosatta i Ryssland, lidit genom nationaliseringen därstädes. De frågor, som
motionärerna särskilt anse värda utredning, äro följande. De anse skäl föreligga
att undersöka, huruvida och vilka åtgärder borde vidtagas för att mildra
rysslandssvenskarnas brydsamma läge. Vidare borde prövas, huruvida de av
rysslandssvenskarna anförda motiven för den särställning, de anse sig intaga
i jämförelse med andra utlandssvenskar och även hemmasvenskar, vore bärande
och av reell innebörd. Likaså borde undersökas den av dem hävdade uppfattningen,
att deras genom nationaliseringen lidna förluster intaga en särställning
framför andra förluster. I samband härmed stöde frågan att fastställa summan
av deras genom nationaliseringen vållade förluster. Slutligen förtjänte utredas
rysslandssvenskarnas försämrade läge genom statens vid 1924 års handelsavtal
ändrade ståndpunkttagande till deras skadeståndsanspråk. Utredningen borde
enligt motionärernas mening leda till begränsade men snara positiva resultat.
Beträffande motivering får utskottet hänvisa till motionen.
En motion av i huvudsak samma lydelse har under nummer 334 väckts i
andra kammaren, vars femte tillfälliga utskott i vederbörlig ordning inhämtat
yttrande över motionen från socialstyrelsen. Utskottet, som fått del av detta
yttrande, har fogat detsamma såsom bilaga vid detta utlåtande.
Utskottet anser det böra framhållas, att enligt vad som motionen innehåller
och utskottet i övrigt fått bekräftat, utredningen icke avser några förluster,
som vållats rysslandssvenskarna på grund av försämring i valutor eller värdepapper,
ej heller förluster av ena eller andra slaget, som uppstått på grund av
upphörda affärsförbindelser eller förluster, som drabbat svenska industriföretag
i Ryssland. Utredningen skulle endast avse de personliga ekonomiska förluster,
som drabbat enskilda svenska medborgare genom beslagtagandet av deras
privata egendom. Det bör också framhållas, att i ärendet icke avses att
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 12 sami. 2 avd. 6 käft. (Nr 8.) 1
Motionen.
Yttrande.
Utskottet.
2
Första ''kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.
gent emot svenska staten resa några ersättningsanspråk för nämnda förluster
utan det begäres endast att genom de svenska statsmyndigheternas försorg ersättningskraven
fasthållas och hävdas gentemot Ryssland. Då emellertid åtskilliga
av dessa svenska medborgare befinna sig i bekymmersam ställning,
ifrågasättas särskilda åtgärder för dem. Enligt en år 1928 verkställd uppskattning
uppgick deras antal till omkring 350, vilken siffra sedan dess säkerligen
minskats.
Utskottet finner det vara tydligt, att ifrågavarande svenskar genom omstörtningen
i Ryssland och därmed sammanhängande händelser drabbats av svåra
förluster. De hade samtliga under längre eller kortare tid före 1914 haft sin
verksamhet i Ryssland i egenskap av arbetare, verkmästare, ingenjörer, kontors-
och affärsanställda, affärsagenter eller såsom självständiga företagare.
I dessa ställningar hava. de gjort betydelsefulla insatser för främjande av svenska
intressen. Genom omvälvningen i Ryssland och den i samband härmed
skedda nationaliseringen förlorade de både sin egendom och möjligheten att
fortsätta sin verksamhet och återkommo till Sverige sorn utblottade flyktingar.
Deras brydsamma ställning har också erkänts och behjärtats av såväl Kungl.
Majit som riksdagen. Under tiden 1920—1930 har dels riksdagen anslagit
722,000 kronor, dels ock Kungl. Majit av lotterimedel anvisat 776,000 kronor
till deras hjälp, vilket dels utgått såsom understöd, dels såsom lån för att möjliggöra
upptagande av lämplig verksamhet till vinnande av försörjning, i vilket
senare fall den låntagande avstått till svenska staten motsvarig del av
sina fordringsanspråk gent emot Ryssland.
De vidtagna hjälpåtgärderna hava dock långt ifrån visat sig tillräckliga,
och under alla förhållanden hava de icke utgjort ersättning för de lidna förlusterna,
något som ej heller varit avsikten med understödsverksamheten. Sina
ersättningsanspråk gentemot den ryska sovjetstaten hava ryss!andssvenskarna
aldrig uppgivit, och Kungl. Majit har också tagit sig an deras sak och därom
vid olika tillfällen fört underhandlingar med ryska myndigheter, dock hittills
utan att önskat resultat uppnåtts. Utskottet får i detta sammanhang erinra örn
att genom en särskild deklaration i anslutning till svensk-ryska handelstraktaten
år 1924 svenska staten förklarat sig vidhålla alla sina egna och sina medborgares
rättsanspråk gent emot ryska staten i fråga om egendom eller rättigheter
samt att den icke avstår från något sitt anspråk på erhållande av ersättning
eller restitution av egendom. Sagda anspråk skola icke — under i övrigt fullt
lika förhållanden — underkastas en mindre gynnsam behandling än motsvarande
anspråk från vilken som helst annan stat eller dess medborgare. Det är
utskottets förvissning, att de svenska myndigheterna icke skola underlåta att
begagna varje tillfälle att i denna angelägenhet söka uppnå det för ifrågavarande
svenska medborgare bästa möjliga resultatet.
Emellertid torde det vara ovisst, vid vilken tidpunkt ett från svensk synpunkt
godtagbart resultat i denna fråga kan uppnås. I avvaktan på denna slutliga
uppgörelse med Ryssland synes billigheten tala för att rysslandssvenskarnas
angelägenheter göras till föremål för undersökning. Denna undersökning anser
utskottet i likhet med motionärerna böra innefatta en prövning, huruvida sak
-
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.
3
ligt bärande skäl föreligga för den av rysslandssvenskarna hävdade ståndpunkten,
att de intaga en särställning i jämförelse med andra utlandssvenskar och
även hemmasvenskar. Vidare hör undersökas, huruvida de förluster, rysslandssvenskarna
lidit genom nationaliseringen, intaga en särställning framför andra
förluster. I samband härmed bör också ett fastställande ske av rysslandssvenskamas
i varje särskilt fall genom1 nationaliseringen vållade förluster. Undersökningen
torde i stort sett kunna grundas på det redan hopbragta materialet,
vilket dock givetvis behöver överarbetas och kompletteras.
Vad motionärerna anfört därom, att undersökningen jämväl skulle omfatta
en prövning av rysslandssvenskarnas försämrade läge genom 1924 års handelsavtal,
kan utskottet ej biträda, då denna fråga av flera orsaker icke kan göras
till föremål för en objektiv granskning och dessutom rysslandssvenskarna aldrig
kunna och enligt vad de själva försäkra ej heller avse att på denna grund
resa några rättsanspråk mot svenska staten. Vilka åtgärder, som böra vidtagas
för mildrande av rysslandssvenskarnas brydsamma läge, undandrager sig
för närvarande utskottets bedömande. Men utskottet förväntar, att Kungl.
Majit, örn utredningen därtill giver anledning eller ock andra omständigheter
tala härför, bereder möjligheter för en fortsättning av den hjälpverksamhet,
som hittills ägt rum, eller ock i stället härför vidtager andra åtgärder, som
kunna befinnas lämpliga och av förhållandena motiverade.
Med stöd av vad sålunda anförts, hemställer utskottet,
att första kammaren för sin del måtte besluta i skrivelse till
Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit måtte verkställa utredning
i huvudsaklig överensstämmelse med ovan angivna
riktlinjer.
Stockholm den 9 april 1931.
På utskottets vägnar i
A. J. GRANSTRÖM.
Närvarande vid beslutets fattande: herrar Granström, Larsén, friherre Lagerfelt,
Valfrid Eriksson*, Bengtsson, Johan August Larsson, Hjalmarsson och Gottfrid
Karlsson.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
4
Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.
Bilaga.
Stockholm den 17 mars 1931.
Till Riksdagens andra kammares femte tillfälliga utskott.
Genom beslut den 20 februari 1931 har Kungl. Maj :t anbefallt socialstyrelsen
att snarast möjligt och senast den 15 mars 1931 till Eder avgiva yttrande
över en inom andra kammaren väckt motion, nr 334, angående utredning i fråga
örn vissa svenska medborgares anspråk på skadestånd för dem genom nationaliseringen
i Ryssland tillfogade förluster m. m. Till åtlydnad härav får styrelsen
anföra följande.
I underdånigt utlåtande den 25 mars 1930 över en då föreliggande framställning
av styrelsen för rysslandssvenskarnas förening om erhållande av penninglotterimedel
dels för en utökad hjälpverksamhet till förmån för rysslandssvenskar,
och dels för att bereda gottgörelse för dem genom nationaliseringen i
Ryssland vållade förluster fann styrelsen sig böra uttala sig för att frågan örn
beredande av sådan gottgörelse, även provisoriskt genom åtgärder från svensk
sida, borde föranleda skyndsam utredning, som vore ägnad att leda till låt varabegränsade
men snara positiva resultat. Med biläggande av nämnda utlåtande
får styrelsen anmäla, att styrelsen ej funnit skäl föreligga att ändra ståndpunkt
i frågan.
Bland rysslandssvenskarna gör sig gällande en bestämd uppfattning, att deras
intressen vid vissa handelspolitiska avgöranden blivit ställda i skuggan av
andra, för det allmänna betydelsefullare intressen. Att pröva frågan, huruvida
och i vad mån en sådan uppfattning kan anses rättsligt och materiellt grundad,
faller utanför socialstyrelsens kompetens- och ämbetsområde. Kvar står
emellertid, att hithörande frågor näppeligen kunna anses hava gjorts till föremål
för någon, ärendet i dess helhet avseende slutgiltig bedömning.
De av rysslandssvenskarna gjorda betydelsefulla insatserna för främjandet
av svenska intressen i Ryssland och deras nuvarande ofta prekära belägenhet,
ha synts konstitutera vad styrelsen velat kalla »en ideell förpliktelse» för nationen
att bringa hjälp. På frågans bedömande lärer emellertid inverka en mångfald
spörsmål av komplicerad och även grannlaga natur, som påkalla en allsidig
utredning.
En sådan utredning torde böra avse ej endast ett bedömande av de framställda
anspråken ur rättsliga och skälighetssynpunkter jämte därmed sammanhängande
omständigheter samt fastställandet av de individuella anspråkens omfattning
utan jämväl, örn utredningen därtill giver anledning, framläggandet av
positiva förslag till en provisorisk lösning av ersättningsfrågan genom åtgärder
från svensk sida. Erinras må slutligen, att en dylik lösning av ersättningsfrågan
skulle vara ägnad att i stort sett göra den hjälpverksamhet överflödig,
som med statlig mellankomst alltsedan år 1920 bedrives bland rysslandss
ven skar.
Under åberopande av det ovan anförda finner sig styrelsen böra tillstyrka den
i motionen gjorda hemställan.
Gunnar Huss. Kurt Bergström.
Stockholm 1931. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.
311215
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1931:266 Skrivelse till Konungen, angående utredning i fråga om vissa svenska medborgares anspråk på skadestånd för dem genom nationaliseringen i Ryssland tillfogade för s. 3 i texten