Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under riksslatens sjätte huvudtitel gjorda framställningar angående vissa bidrag till vägväsendet m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1931-04-30 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1931:119, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under riksslatens sjätte huvudtitel gjorda framställningar angående vissa bidrag till vägväsendet m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
1
Nr 119.
Ankom till riksdagens kansli den 30 april 1931 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under riksslatens sjätte huvudtitel gjorda
framställningar angående vissa bidrag till vägväsendet
m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
(4:e avd.)
l:o) Uti den till riksdagen den 3 januari 1931 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1931/1932 har
Kungl. Majit i avseende å sjätte huvudtiteln, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet,
föreslagit riksdagen (punkt 16 av det vid propositionen
fogade statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma
dag) att
dels till förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga gator
och vägar i städerna för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag
av 9,020,000 kronor, att utgå direkt av automobilskattemedel;
dels förklara, att vägen Umfors—Tärna—Slussfors i Västerbottens län
skall, räknat från och med år 1930, i underhållshänseende betraktas såsom
ödebygdsväg;
dels medgiva, att av den i 3 § 2 mom. förordningen örn fördelning av
automobilskattemedel avsedda delen av landsbygdens totala andel i nämnda
medel må enligt Kungl. Maj:ts bestämmande tagas i anspråk erforderligt
belopp för anordnande under år 1931 av trafikräkningar å de allmänna vägarna
i riket;
dels oek antaga följande
Förslag
till
Förordning
om ändrad lydelse av 3 § 1 morn. förordningen den 16 maj 1930 (nr 161) örn
fördelning av automobilskattemedel.
Härigenom förordnas, att 3 § 1 mom. förordningen den 16 maj 1930 örn
fördelning av automobilskattemedel skall i nedan angivna del hava följande
ändrade lydelse:
Förbättring
och underhåll
av för
'' automobiltrallken
viktiga
gator
och vägar
1 städerna.
[16*.]
*) Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.
Bihang till riksdagens protokoll 1931. G sami. 54 käft. (Nr 119—120.)
931 31
2
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
3 §•
1 mom. Av landsbygdens andel av skattemedlen fördelas åttiofem procent
på följande sätt:
a) Till vägliållningsdistrikt, vars samtliga vägar övertagits till underhåll
medelst vägkassan, utgår bidrag med femtio procent av distriktets verkliga
kostnad för vägunderhåll och vinterväghållning under nästföregående kalenderår,
dock allenast därest vägunderhållet hela det året ålegat vägkassan; och
skall därvid i nämnda kostnad jämväl inbegripas all förvaltningskostnad, som
icke uppenbarligen avser byggande av väg.
Till grund —--förklaras förverkad.
b) Yad av---särskilda län.
Denna förordning skall träda i tillämpning vid fördelning av de under
budgetåret 1931/1932 inflytande automobilskattemedlen.
Rörande Kungl. Maj:ts ovannämnda förslag örn att vägen Umfors—Tärna
—Slussfors må i visst avseende betraktas som ödebygdsväg har riksdagen
redan tidigare fattat beslut (riksdagens skrivelse nr 6 A, punkt 12:o).
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två inom andra
kammaren väckta motioner, nämligen
dels motionen nr 11 av herr J. Olofsson i Digernäs, som hemställt, att
riksdagen ville besluta örn sänkning av anslaget till Svenska Yäginstitutet
till hälften mot det nuvarande;
dels ock motionen nr 19 av herr E. Lindley i Söderhamn, som yrkat, att
riksdagen i avvaktan på resultatet av 1929 års vägkommittés utredningar icke
måtte godkänna det av Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition framlagda
förslaget till förordning örn ändrad lydelse av 3 § 1 mom. förordningen den
16 maj 1930 (nr 161) om fördelning av automobilskattemedel.
Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för de motionsvis gjorda framställningarna,
får utskottet hänvisa till motionerna.
För bedömande av frågan örn storleken av det till vägdistrikten utgående
direkta underhållsbidraget har i statsrådsprotokollet lämnats en översikt över
de senaste årens fördelning av automobilskattemedel samt beträffande den fördelning
därav, som kan beräknas för innevarande budgetår ävensom, därest nuvarande
bestämmelser lämnas orubbade, för nästkommande budgetperiod.
Fördelningen av de under budgetåret 1928/1929 influtna automobilskattemedlen
åskådliggöres av följande sammanställning:
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
3
1928/1999 års automobilskattemedel.
39,825,901.21 kr.
Till vägunderhåll ra. m. Till lantbruksstyrelsen Återstod att fördelas mellan
enligt väglagen (15 % å (restitution av bensinskatt) städer och landsbygd
verklig resp. uppskattad 50,000 kr. 34,578,192.41 kr.
kostnad för är 1927)
5,197,708.80 kr.
Städernas totala andel (20 %) Landsbygdens totala andel (80 %
6,915,638.48 kr. 27,662,553.98 kr.
TJtjämningsandelen (15 %) Återstående andel (85 %)
4,149,383.09 kr. 23,513,170.84 kr.
Vägdistriktens direkta Länens ordinarie andelar
underhållsbidrag (25 % å 15,398,404.2 6 kr.
verklig kostnad för år 1928)
8,114,766.58 kr.
Underhållsbidragen av automobilskattemedel uppgingo alltså under detta
budgetår till sammanlagt omkring 13,300,000 kronor (bidrag enligt väglagen +
vägdistriktens direkta underhållsbidrag). På länsfonderna fördelades, efter avdrag
av medel till forskningsarbeten, i runt tal 19,400,000 kronor (utjämningsandel
+ ordinarie andel).
För budgetåret 1929/1930 tedde sig fördelningen på följande sätt: _
1929/1930 års automobilskattemedel.
44,263,788.64 kr.
Till vägunderhåll ra. m. Till lantbruksstyrelsen Återstod att fördelas mellan
enligt väglagen (15 % å (restitution av bensinskatt) städer och landsbygd
verklig resp. uppskattad 50,000 kr. 38,462 286.9 c kr.
kostnad för år 1928)
5,751,501.68 kr.
Städernas totala andel (20 %) Landsbygdens totala andel (80 %
7,692,457.39 kr. 30,769,829.57 kr.
TJtjämningsandelen (15 %) Återstående andel (85 % )
4,615,474.44 kr. 26,154,355.18 kr.
Vägdistriktens direkta Länens ordinarie andelar
underhållsbidrag (40 % å 9,002,115.22 kr.
verklig kostnad för år 1929)
17,152,239.91 kr.
Underhållsbidragen uppgingo alltså under detta budgetår till sammanlagt
omkring 22,900,000 kronor. På länsfonderna fördelades, efter avdrag av medel
till forskningsarbeten, i runt tal 13,500,000 kronor.
Beträffande budgetåret 1930/1931 föreligga ännu icke tillförlitliga utgångspunkter
för beräkning av fördelningen. Svårigheter möta att med tillräcklig
säkerhet uppskatta summan av inflytande automobilskattemedel; för beräkningen
av underhållskostnadernas storlek för år 1930 har däremot, såsom
av det föregående framgår, jämförelsevis fast underlag erhållits. Utgår
man, i enlighet med beräkningen i riksstaten, från en inkomstsumma av omkring
47,000,000 kronor och uppskattas vidare den totala underhållskostnaden
4
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
för år 1930 i överensstämmelse med vad jag förut antagit till omkring
44,000,000 kronor — varav cirka 43,600,000 kronor torde kunna anses belöpa
å distrikt, där underhållet övertagits av vägkassan — skulle fördelningen enligt
de av 1930 års riksdag fastställda grunderna bliva följande:
1930/1931 års au toma bilsJcattem edel.
47,000,000 kr.
Till vägunderhåll m. m. enligt väglagen Avlöning åt väg- Återstod att fördelas mellan
(15 % å verklig resp. uppskattad kost- ingenjörer m. fl. städer och landsbygd
nåd för år 1929) 6,660,000 kr. 310,000 kr. 40,030,000 kr.
Städernas totala andel (20 %)
8,006,000 kr.
Utjämningsandelen (15 %) Återstående andel (85 %)
4,803,600 kr. 27,220,400 kr.
Vägdistriktens direkta underhålls- Länens ordinarie andelar
bidrag (45 % å verklig kostnad 7,600,400 kr.
för år 1930)
19,620,000 kr.
Landsbygdens totala andel (80 %)
32,024,000 kr.
Underhållsbidragen skulle alltså uppgå till sammanlagt omkring 26,300,000
kronor. Å länsfonderna skulle, efter avdrag av medel till forskningsarbeten,
fördelas i runt tal 12,250,000 kronor. Härvid bortses, liksom i det följande,
från restitution av bensinskatt.
Beträffande budgetåret 1931/1932 föreligga givetvis ännu större svårigheter
att bedöma de faktorer, som öva inflytande på fördelningen. Yad underhållskostnaderna
angår, har emellertid i det föregående antagits, att totalkostnaden
under år 1931 skulle komma att hålla sig vid omkring 45,000,000 kronor.
Av detta belopp torde cirka 44,900,000 kronor kunna antagas belöpa å
distrikt, där vägkassan bestrider vägunderhållet. Med utgångspunkt härifrån
och under antagande, att inkomsterna av automobilskattemedlen, på sätt förut
beräknats, uppgå till 52,000,000 kronor, skulle fördelningen av dessa medel med
oförändrade grunder för dispositionen av medlen ställa sig på följande sätt:
1931/1932 års automobilskattemedel.
52,000,000 kr,
Till vägunderhåll m. m. enligt väglagen Avlöning åt väg- Återstod att fördelas mellan
(15 % å verklig resp. uppskattad kost- ingenjörer m. fl. städer och landsbygd
nåd för år 1930) 6,600,000 kr,300,000 kr.45,100,000 kr.
Städernas totala andel (20 %) Landsbygdens totala andel (80 %'')
9,020,000 kr. 36,080,000 kr.
- - --------
Utjämningsandelen (15 %) Återstående andel (85 %)
5,412,000 kr._30,668,000 kr,
Vägdistriktens direkta underhålls- Länens ordinarie andelar
bidrag (45 % å verklig kostnad 10,463,000 kr.
för år 1931)
20,205,000 kr.
Enligt denna beräkning skulle underhållsbidragen uppgå till omkring
26,800,000 kronor, medan å länsfonderna skulle fördelas, efter avdrag av medel
till forskningsarbeten, omkring 15,700,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr lid.
5
Departementschefen Ilar för egen del anfört följande:
»Ehuru genom den under de senaste åren vidtagna avsevärda ökningen av
bidragen till vägunderhåll och vinterväghållning en viss lättnad beretts
vägdistrikten i de bördor, som blivit en följd av automobiltrafikens kraftiga utveckling,
föreligger enligt min mening ett bestämt behov av ytterligare lindring
härutinnan. Vägbeskattningen är — även örn den under senare år icke oväsentligt
nedgått — i de flesta av vägdistrikten alltjämt mycket hög. Till belysande
härav må omnämnas, att av landets 379 vägdistrikt under år 1930 — under
vilket år vägdistrikten uppburit direkt underhållsbidrag med 40 procent av
underhållskostnaden för år 1929 — 207 distrikt hade en vägskatt per fyrk av
över 20 öre, 58 distrikt en vägskatt av över 30 öre samt 18 distrikt en skatt av
över 40 öre. För år 1931 — då distrikten bekomma direkt underhållsbidrag
med 45 procent av underhållskostnaden för år 1930 — uppgår, såvitt införskaffade
uppgifter angående vägstämmornas beslut utvisa, vägskatten i 171
distrikt till över 20 öre per fyrk, i 48 distrikt till över 30 öre samt i 15 distrikt
till över 40 öre. Motsvarande siffror utgjorde för år 1927 309, 163 och 69 samt
för år 1929 232, 84 och 34.
Otvivelaktigt synes mig ock vara, att automobiltrafiken ännu icke i tillräcklig
omfattning deltager i kostnaden för vägunderhållet. Av 1929 års riksdag
uttalades i detta avseende, att enligt vad som utrönts vid trafikräkningar automobiltrafiken
sannolikt inom en nära framtid rättvisligen borde svara för inemot
90 procent av nämnda kostnad. För närvarande utgöra, som förut erinrats,
underhållsbidragen tillhopa 75 procent av kostnaden, av vilka bidrag automobilskattemedlen
bestrida en andel, motsvarande 60 procent av underhållskostnaden.
På grund av vad jag här anfört och med åberopande i övrigt av de förut
återgivna skäl, som min företrädare i ämbetet anförde till stöd för den av
honom förordade höjningen av det direkta underhållsbidraget och till vilka jag
i allt väsentligt kan ansluta mig, har jag ansett mig böra tillstyrka en ny ökning
av ifrågavarande bidrag. Denna ökning synes lämpligen böra bestämmas
till 5 procent, varigenom bidraget skulle komma att utgöra 50 procent av den
verkliga underhållskostnaden.
Jag förbiser ingalunda, att ett bifall till detta förslag skulle komma att
medföra en minskning av de medel, som eljest skulle stå till förfogande för omläggnings-
och förbättringsarbeten. Det må emellertid framhållas, att denna
minskning kommer att mer än uppvägas av den beräknade ökningen i totalbeloppet
av inflytande automobilskattemedel. Enligt förut återgivna beräkningar
beträffande fördelningen av innevarande budgetårs automobilskattemedel
skulle för nämnda budgetår å länsfonderna fördelas omkring 12,250,000
kronor. Vid bifall till mitt förslag beträffande det direkta underhållsbidraget
och med de antaganden i fråga om automobilskattemedlens totalbelopp samt
storleken av underhållskostnaderna, från vilka jag förut utgått, skulle för nästkommande
budgetår å länsfonderna komma att fördelas omkring 13,450,000
kronor.
För genomförande av vad jag här förordat erfordras ändring i 3 § 1 mom.
av förordningen örn fördelning av automobilskattemedel. Förslag härutinnan
6
Statsutskottets utlåtande Nr liv.
Forskningsoch
undersökningsarbeten.
framlägger jag i det följande. Den nya bestämmelsen torde böra träda i tilllämpning
vid fördelningen av de under budgetåret 1931/1932 inflytande automobilskattemedlen.
Sedan jag nu behandlat de olika frågor, som inverka på den huvudsakliga
fördelningen av automobilskattemedlen, får jag här meddela en beräkning av
nämnda fördelning för budgetåret 1931/1932. Med förut angivna utgångspunkter
skulle denna fördelning te sig på följande sätt:
1931/1932 års automobilskattemedél.
_52,000,000 kr._
Till Tägundorhåll m. m. enligt väglagen Avlöning åt väg- Återstod att fordelas mellan
(15 % å verklig resp. uppskattad kost- ingenjörer m. fl. städer och landsbygd
nåd för år 1930) 6,600,000 kr. 300,000 kr. 45,100,000 kr.
Städernas totala andel (20 %) Landsbvgdens totala andel (80 %)
9,020,000 kr. '' _36,080,000 kr.
Utjämningsandelen (15 %) Återstående andel (85 %)
5,412,000 kr.'' '' 30,668,000 kr.
Vägdistriktens direkta underhålls- Länens ordinarie andelar
bidrag (50 % å verklig kostnad 8,218,000 kr.
för år 1931)
22,450,000 kr.
Underhållsbidragen av automobilskattemedel skulle alltså utgöra sammanlagt
omkring 29,000,000 kronor, medan på länens automobilskattefonder skulle
fördelas, efter avdrag av medel till forskningsarbeten, omkring 13,450,000
kronor.
I enlighet med denna beräkning skulle anslagen av automobilskattemedel
samt det av allmänna statsmedel utgående anslaget till bidrag till vägunderhållet
på landet m. m. för nästkommande budgetår upptagas på följande sätt:
Vägingenjörer, biträdande vägingenjörer och vägingenjörs
assistenter
........................................ kronor 300,000
Förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga
gator och vägar i städerna.......................... » 9,020,000
Förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga
vägar å landsbjrgden .............................. » 36,080,000
Bidrag till vägunderhållet på landet m. m............... » 6,600,000
Ytterligare bidrag till vägunderhållet på landet m. m..... » 6,600,000
Beträffande anslaget till vägingenjörer, biträdande vägingenjörer och vägingenjörsassistenter
Ilar jag redan förut framställt förslag. Börande övriga här
ifrågavarande anslag gör jag hemställan i det följande.»
Enligt förordningen örn fördelning av automobilskattemedel den 16 maj 1930
(nr 161) må ett belopp, motsvarande högst en halv procent av landsbygdens
andel i dessa medel enligt Konungens förordnande användas till understödjande
av forsknings- och undersökningsarbeten, som anses i synnerlig grad befrämja
ett ändamålsenligt användande av ifrågavarande medel.
Beträffande städernas andel i automobilskattemedlen saknas motsvarande
Statsutskottets utlåtande Nr 11''J.
7
författningsbestämmelse. Över den häri ingående utjämningsandelen (20
procent av städernas hela andel) äger emellertid Kungl. Majit en allmän
förfoganderätt, varvid förutsatts (jfr prop. 1924: nr 211, sid. 9 och riksdagens
skriv. 1927: nr 311) att ett belopp, uppgående till högst en halv procent
av den å städerna fallande totala andelen må på liknande sätt användas för
forskningsändamål m. m. Att ingen uttrycklig författningsbestämmelse härom
meddelats beror på, att enligt gällande förordning Kungl. Majit äger en allmän
förfoganderätt över städernas utjämningsandel utan några inskränkande detaljföreskrifter,
varemot beträffande landsbygdens utjämningsandel är föreskrivet,
att denna skall — efter avdrag av högst en halv procent för undersökningsarbeten
m. m. -— fördelas mellan länen.
Ursprungligen gällde, att för ifrågavarande forsknings- och undersökningsändamål
fick tagas i anspråk högst en procent av landsbygdens totala andel
i skattemedlen. Vid 1927 års riksdag vidtogs emellertid ovannämnda nedsättning
till högst en halv procent. I samband därmed förklarade sig riksdagen förutsätta,
att Kungl. Majit årligen i samband med förslag till beräkning och disposition
av automobilskattemedlen skulle lämna riksdagen redogörelse, i vilken
utsträckning och till vilka ändamål anslag från automobilskattemedlen under
det sistförflutna kalenderåret med stöd av ifrågavarande bestämmelse anvisats.
Vad år 1930 beträffar, har Kungl. Majit under vissa villkor ställt
till förfogande dels genom beslut den 31 januari 1930 för svenska väginstitutet
3,000 kronor för inköp av och utförande av försök med en mekanisk
tralikräkningsapparat, dels ock genom beslut deli 27 juni 1930 för svenska vägföreningen
38,000 kronor till bestridande av kostnaderna för av föreningen anordnade
vägdagar, utbildningskurser i vägunderhåll för yrkesmän, föredrag
rörande vägväsendet samt studieresor ävensom för svenska väginstitutet 85,000
kronor för understödjande av systematiska försök och forskningar inom vägteknikens
område. Sammanlagt har alltså under år 1930 till forsknings- och
undersökningsarbeten anvisats ett belopp av 126,000 kronor vilket helt utgått
från landsbygdens andel av dessa medel.
Under förevarande punkt har departementschefen, jämte vissa andra detaljspörsmål,
jämväl berört frågan om medel för planerade trafikräkningar
å de allmänna vägarna i riket. Under erinran att genom beslut
den 3 oktober 1930 Kungl. Majit anbefallt väg- oell vattenbyggnadsstyrelsen
att verkställa utredning och avgiva förslag i fråga örn dylika räkningar andres
därvid följande.
Med hänsyn till den raska utvecklingen å motortrafikens område under
ilen tid, som förflutit sedan senaste allmänna trafikräkningar år 1926 ägdo
mm, och då tillförlitlig kännedom örn trafikens omfattning och fördelning
är av stor vikt för bedömande av åtskilliga frågor rörande vägväsendet, didof
önskvärt, att nya trafikräkningar anordnas under år 1931. Behov härav
föreligger så mycket mora som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen genom
nyssnämnda beslut den 3 oktober 1930 jämväl anbefallts att upprätta och
inkomma med generalplan beträffande vägar för den genomgående, mera
långväga trafiken, för vilket ärendes behandling nya trafiksiffror torde vara
av särskild betydelse. Kostnaderna för trafikräkningarna jämte bearbetning
Trafikräk
ningar.
8
Statsutskottets utlåtande Nr lid.
Utskottets
yttrande.
och tryckning av kartor hava av styrelsen förberedelsevis uppskattats till
105,000 kronor, om endast två räkningar anordnas, och till 151,000 kronor
under förutsättning av tre räkningar. Ifrågavarande kostnader torde böra
bestridas av automobilskattemedel och, liksom år 1926 skedde, utgå dels
av städernas och dels av landsbygdens utjämningsandel. Rörande användningen
av städernas utjämningsandel äger Kungl. Maj:t förordna. Detsamma
är ock förhållandet med den del av landsbygdens utjämningsandel, som må
användas till forsknings- och undersökningsarbeten. Då emellertid sistnämnda
del numera blott uppgår till en halv procent av landsbygdens totala andel
samt med hänsyn till övriga därmed avsedda ändamål icke lärer förslå till
täckande av här avsedda kostnader, i den mån de icke skäligen böra bestridas
av städernas utjämningsandel, synes för ändamålet böra av landsbygdens
utjämningsandel få användas erforderligt fyllnadsbelopp jämväl utöver
den del, varöver Kungl. Majit enligt vad nyss sagts äger förfoga. I
sådant syfte torde hemställan böra göras hos riksdagen.
Det extra bidraget till vägunderhållet (utöver det enligt väglagen utgående
ordinarie bidraget av 30 %) uppgår för närvarande till 45 %. Till
denna procentsats höjdes detsamma vid 1930 års riksdag. Häri föreslås
emellertid nu av Kungl. Majit en ytterligare ökning av 5 % till 50 %, varigenom
alltså statens bidrag till vägarnas underhåll skulle i sin helhet komma
att uppgå till 80 % i stället för nuvarande 75 %. I anledning härav får utskottet
anföra följande.
Frågan örn möjligheterna att kunna åstadkomma en rättvisare fördelning
av vägskattebördan mellan å ena sidan landets olika vägdistrikt samt å
andra sidan staten samt automobiltrafiken är ett av de spörsmål, som 1929
års vägsakkunniga för närvarande har under utredning. En allmän höjning
av underhållsbidraget — på sätt i statsverkspropositionen förutsättes —
skulle, enligt vad utskottet inhämtat, med all sannolikhet verka föregripande
på de sakkunnigas arbete, som på denna punkt i första hand går ut på, att
åstadkomma en utjämning av skattetrycket genom en eventuell differentiering
av underhållsbidraget med större bidrag till hårdare betungade vägdistrikt.
En omständighet, som också förtjänar största avseende, är den ytterligare
beskärning av vägförbättringsarbetenas anpart i automobilskattemedlen, som
en genomgående ökning av underhållsbidraget med ytterligare 5 % skulle
medföra. Till vägförbättringsarbeten stodo under budgetåret 1928/1929 i
runt tal 19,000,000 kronor till förfogande; till följd av sedan dess vidtagna
höjningar i underhållsbidraget kan motsvarande siffra, vad det nu
ifrågavarande budgetåret 1931/1932 beträffar, beräknas till cirka 15,750,000
kronor. Skulle en höjning av underhållsbidraget till 80 % nu beslutas,
sjunker sistnämnda summa med ytterligare cirka 2,250,000 kronor eller till
knappt 13,500,000 kronor; härvid har man utgått från att automobilskattemedlen
skulle för budgetåret 1931/1932 belöpa sig till det i statsverkspropositionen
antagna eller 52,000,000 kronor (mot 47,000,000 kronor för budgetåret
1930/1931 och av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och riksräkenskapsverket
antagna belopp av 50,000,000 kronor för samma budgetår). Förutnämnda
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
9
belopp 13,500,000 kronor kail visserligen i och för sig förefalla betydande.
Beaktas måste dock att liela vårt viigväsen för närvarande är statt i kraftig
utveckling. Stora ombyggnads- och förstärkningsåtgärder måste årligen utföras
å avsevärda delar av landets vägnät. Uppgjorda planer och kostnadsberäkningar
ådagalägga, att ovannämnda kapitalbelopp kan så långt ifrån
anses rikligt tilltaget, att tvärtom vissa förbättringsåtgärder måste uppskjutas
eller ock kostnaderna härför i vidare utsträckning än som är önskvärt få
läggas på vägdistrikten. Att märka är att förbättringsåtgärderna ofta motiveras
enbart av den besparing i framtida underhållskostnad, som de
medföra.
Emellertid kan ej förnekas att vägtungan inom vissa distrikt för närvarande
är mycket kännbar. Som önskvärt framstår obestridligen, att de
från en del mera betungade distrikt med allt berättigande framkomna kraven
örn ytterligare lindring i sina vägunderhållskostnader kunna röna tillmötesgående.
Utskottet har ansett sig böra undersöka, huruvida detta kan ske
utan avvaktande av vägsakkunnigas utredningar samt desslikes utan så hårt
inkräktande å vägförbättringarna som ett bifall till Kungl. Maj:ts förslag
oförändrat skulle medföra.
Den år 1931 utgående vägskatten (beslutad å vägstämmorna i augusti
1930) beräknas för rikets samtliga vägdistrikt uppgå till i medeltal 18 öre
per vägfyrk. Med utgångspunkt härifrån har utskottet tänkt sig att — med
iakttagande av en viss avrundning uppåt — de vägdistrikt, som hava en
vägskatt överstigande 20 öre för vägfyrk, borde för nästkommande år skäligen
beredas ett extra tillägg utöver nuvarande statsbidrag å 75 procent (30 % +
45 %) av väghållningskostnaderna. Enklast vore härvidlag att, i anslutning
till propositionens förslag, låta detta nya extra bidrag utgå med jämnt 5 %
till samtliga ifrågavarande mera betungade vägdistrikt med en vägskatt överstigande
20 öre per fyrk. Kostnaden härför beräknas uppgå till cirka
1,100,000 kronor mot 2,250,000 kronor vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag,
enligt vilket även vägdistrikt med lägre skattetal skulle komma i åtnjutande
av denna förhöjning. En ur rättvisans synpunkt önskvärd starkare utjämning
uppnås onekligen, örn nian låter det ifrågasatta nya tillägget utgå med
en progressiv stegring, exempelvis på följande sätt:
Vägskäl per vägfyrk Extra tillägg Sammanlagt statsbidrag
21—22
öre
2 %
77
%
23—25
»
5 i
80
»
26—30
»
7 »
82
»
31-40
9 »
84
»
över 40
»
10 »
85
»
Kostnaderna härför hava beräknats ej överstiga 1,275,000 kronor.
Vid valet mellan dessa båda system har utskottet stannat för det senare.
Den närmare utformningen av grunderna för tilldelningen av ett dylikt
ytterligare extra bidrag torde emellertid vara en fråga som — i överensstämmelse
med vad som tidigare skett beträffande det från allmänna stats
-
10
Statsutskottets utlåtande Nr 119.
inkomster utgående anslaget för understöd åt synnerligen betungade vägliållningsdistrikt
— lämpligast bör. lian skjutas till Kungl. Maj:ts avgörande,
dock med fasthållande att sammanlagt må för ändamålet ej anlitas större
belopp än 1,275,000 kronor.
Utskottet vill alltså tillstyrka, att av landsbygdens andel i automobilskattemedlen
för budgetåret 1931/1932 må disponeras ett belopp av högst
1.275.000 kronor för tilldelning åt mera betungade väghållningsdistrikt av
provisoriskt extra tilläggsbidrag för 1931 års kostnader för vägunderhåll och
vinterväghållning, att utgå vid sidan av nuvarande bidrag å 45 %. I likhet
med sistnämnda bidrag skulle detta nya tilläggsbidrag allenast tillfalla yäghållningsdistrikt,
vars samtliga vägar övertagits till underhåll medelst vägkassan;
anmärkas må att ej heller i propositionen ifrågasatts någon ändring
på denna punkt.
Genom detta förslag lärer utskottet få anses hava besvarat herr Lindleys
i Söderhamn ovannämnda motion.
Med hänsyn till att detta nya extra bidrag endast är avsett att bliva av
provisorisk natur i avvaktan på nu pågående utredningars slutförande och
eventuellt allenast behövligt för nästkommande budgetår, synes någon författningsförändräng
härav ej påkallas. För ändamålet erforderliga medel
torde böra beredas från den i 3 § av gällande förordning angivna del av
automobilskattemedlen.
Beträffande herr Olofssons i Digernäs motion delar utskottet de däri framförda
synpunkterna örn vikten av att de alltjämt växande årliga bidrag, som
av staten lämnas för svenska väginstitutets undersöknings- och forskningsverksamhet,
verkligen bliva till praktiskt gagn för vägväsendets utveckling.
Utan att kunna förorda, att riksdagen nu skulle företaga en direkt sänkning
av hittills till institutet beviljade årliga bidragsbelopp, förutsätter utskottet,
att nämnda synpunkt beaktas vid avvägningen av eventuellt ytterligare utgående
understöd. I samband härmed anser sig utskottet böra föreslå en
begränsning av det medelsbelopp, som årligen må sammanlagt användas för
forsknings- och undersökningsarbeten. Med utgångspunkt från att för dylika
arbeten disponerats för år 1928 105,500 kronor, för 1929 111,500 kronor och
för 1930 126,000 kronor, har utskottet ansett detta belopp böra bestämmas till
120.000 kronor. Utskottet framlägger i det följande förslag till härav betingad
författningsändring, varmed ock avsetts att säkerställa att — som sig bör, men
som ej under senare år iakttagits — kostnaderna för ifrågavarande undersökningsarbeten
också komma att belasta städernas anpart av automobilskatten.
Departementschefens förslag örn anordnande av vissa trafikräkningar å de
allmänna vägarna under 1931 har utskottet ej velat motsätta sig.
Under åberopande härav får utskottet — som under nästföljande punkt
gör hemställan örn anvisning av anslag till förbättring av och underhåll av
för automobiltrafiken viktiga vägar å landsbygden ■— under nu förevarande
punkt hemställa,
Statsutskottets utlåtande Nr lid.
11
1) att riksdagen må
a) till förbättring och underhåll av för automobiltrafiken
viktiga gator och vägar i städerna för budgetåret 1931/1932
anvisa ett extra förslagsanslag av 9,020,000 kronor, att direkt
utgå av automobilskattemedel;
b) medgiva, att av den i 3 § 2 mom. förordningen örn fördelning
av automobilskattemedel avsedda delen av landsbygdens
totala andel i nämnda medel må enligt Kungl. Maj:ts
bestämmande tagas i anspråk erforderligt belopp för anordnande
under år 1931 av trafikräkningar å de allmänna vägarna
i riket;
c) 1) på det sätt bifalla Kungl. Maj:ts förslag örn underhållsbidragets
höjning, att riksdagen medgiver, att av landsbygdens
andel för budgetåret 1931/1932 av automobilskattemedlen
ina disponeras ett sammanlagt belopp av högst 1,275,000
kronor för tilldelning av ett tillfälligt extra tilläggsbidrag åt
mera betungade väghållningsdistrikt för 1931 års kostnader för
vägunderhåll och vinterväghållning, att utgå vid sidan av det
enligt 3 § 1 mom. gällande förordning utgående bidraget ä 45
procent;
2) i anledning av den av herr Olofsson i ämnet väckta motionen
II: 11 antaga följande
Förslag
till
Förordning
om ändrad lydelse av 1 § och 3 § 2 inom- förordningen den 16
maj 1930 (nr 161) örn fördelning av automobilskattemedel.
Härigenom förordnas, att 1 § och 3 § 2 mom. förordningen
den 16 maj 1930 om fördelning av automobilskattemedel skola,
1 § i nedan angivna del, hava följande ändrade lydelse:
1 §•
Ilo under —• ■— — — statens automobilskattemedelsfond.
Från nämnda — — ---- fiskerinäringens befrämjande.
Till understödjande av sådana forsknings- och undersökningsarbeten,
som anses i synnerlig grad befrämja ett ändamålsenligt
användande av ifrågavarande skattemedel, må därjämte
enligt Konungens förordnande användas ett belopp av
högst 120,000 kronor.
Av återstående — — — — och broar.
3 §•
2 mom. Återstående femton procent skola fördelas mellan
limén på sätt Konungen förordnar.
12
Statsutskottets utlåtande Nr lid.
II) att herr Lindleys i Söderhamn i ämnet väckta motion
II: 19 må anses besvarad med vad utskottet ovan anfört och
hemställt.
Förbättring
och underhåll
av för
automobiltrafiken
viktiga
vägar
å landsbygden.
[17.]
Bidrag till
vägunderhållet
på
landet.
[18.]
Ytterligare
bidrag till
vägunderhållet
på
landet.
[19.]
Understöd åt
synnerligt
betungade
väghållningsdistrikt.
[20.]
2:o) I anslutning till vad under föregående punkt anförts och i enlighet
nied vad Kungl. Majit föreslagit (punkt 17) hemställer utskottet,
att riksdagen må till förbättring och underhåll av för antomobiltraftken
viktiga vägar å landsbygden för budgetåret 1931/1932
anvisa ett extra förslagsanslag av 36,080,000 kronor, att direkt
utgå av automobilskattemedel.
3:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 18) får utskottet hemställa,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
bidrag till vägundet hållet på landet m. m., nu 6,000,000 kronor,
med 600,000 kronor till 6,600,000 kronor.
4:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19) får utskottet
hemställa,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
ytterligare bidrag till vägunderhållet på landet m. m., att direkt
utgå av automobilskattemedel, nu 6,000,000 kronor, med 600,000
kronor till 6,600,000 kronor.
o:o) Kungl. Majit har (punkt 20) föreslagit riksdagen att till understöd åt
synnerligt betungade väghållningsdistrikt för budgetåret 1931/1932 anvisa
ett extra reservationsanslag av 200,000 kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört följande.
För understöd åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt hava för tiden
från och med år 1907 årligen anvisats anslag. För de senaste budgetåren
har anslaget utgått med 200,000 kronor. Anslaget för innevarande budgetår
är avsett till beredande av dylikt understöd för år 1931.
Medel för ifrågavarande ändamål torde böra beredas även för nästkommande
budgetår. Yad anslagsbeloppet angår, saknar jag anledning att ifrågasätta
någon sänkning av detsamma, utan torde anslaget böra utgå med samma
belopp, söm beviljats för innevarande budgetår, eller 200,000 kronor.
I 1930 års statsverksproposition (sjätte huvudtiteln, punkten 25) omnämndes,
att framställning inkommit från en vägstyrelse rörande ändring i grunderna
för bidrag från förevarande anslag. Min företrädare i ämbetet yttrade i samband
härmed, att frågan örn grunderna för anslagets fördelning syntes förtjäna
att övervägas men att detta spörsmål hörde till dem, som de den 4
december 1929 jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade sakkunniga
för revision av väglagen m. m. borde upptaga till behandling. Vid denna
behandling syntes också tillfälle givas att mera ingående beakta samtliga på
frågan inverkande omständigheter. I anslutning till detta uttalande har omförmälda
framställning numera överlämnats till nämnda sakkunniga för att
tagas i övervägande vid fullgörandet av de sakkunnigas uppdrag.
Med hänsyn till vad sålunda förekommit lärer frågan om ändring i grunderna
för bidrag från förevarande anslag icke nu böra upptagas till provning
-
Statstitskottets utlåtande Nr 119.
13
Under erinran, att frågan om förändrade grunder för anslagets användning
numera är föremål för utredning genom 1929 års vägsakkunniga, får
utskottet, med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag, hemställa,
att riksdagen må till understöd åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt
för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag
av 200,000 kronor.
Stockholm den 30 april 1931.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, Olof Olsson, O. Bergqvist
G. V. P. Nilsson i Gränebo, Oscar Olsson, G. I. Asplund, J. O. Walles, G. G. V.
Hammarskiöld, O. A. Ehrnfors, A. Thelin, K. A. W. Björck och J. Pålsson;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Brattfors,
C. R. Jansson i Falun, 8. Bengtsson i Norup, G. Strindlund, E. J. Wigforss, E. G.
E. Eriksson i Stockholm, J. Olofsson i Digernäs, O. Anderson i Höör, O. E. F.
Järte, G. Persson i Falla och F. V. Sandwall.
Reservation
beträffande punkt l:o) av herrar Nilsson i Gränebo, Pålsson, Bengtsson i
Norup och Strindlund.
Utskottets
yttrande.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1931:201 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under riksstatens sjätte huvudtitel gjorda framställningar angående vissa bidrag s. 5 i texten