Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under riksslatens sjätte huvudtitel gjorda framställningar angående vissa bidrag till vägväsendet m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1931-04-30 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1931:119, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under riksslatens sjätte huvudtitel gjorda framställningar angående vissa bidrag till vägväsendet m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

1

Nr 119.

Ankom till riksdagens kansli den 30 april 1931 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

under riksslatens sjätte huvudtitel gjorda

framställningar angående vissa bidrag till vägväsendet

m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

l:o) Uti den till riksdagen den 3 januari 1931 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1931/1932 har

Kungl. Majit i avseende å sjätte huvudtiteln, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet,

föreslagit riksdagen (punkt 16 av det vid propositionen

fogade statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma

dag) att

dels till förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga gator

och vägar i städerna för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag

av 9,020,000 kronor, att utgå direkt av automobilskattemedel;

dels förklara, att vägen Umfors—Tärna—Slussfors i Västerbottens län

skall, räknat från och med år 1930, i underhållshänseende betraktas såsom

ödebygdsväg;

dels medgiva, att av den i 3 § 2 mom. förordningen örn fördelning av

automobilskattemedel avsedda delen av landsbygdens totala andel i nämnda

medel må enligt Kungl. Maj:ts bestämmande tagas i anspråk erforderligt

belopp för anordnande under år 1931 av trafikräkningar å de allmänna vägarna

i riket;

dels oek antaga följande

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 3 § 1 morn. förordningen den 16 maj 1930 (nr 161) örn

fördelning av automobilskattemedel.

Härigenom förordnas, att 3 § 1 mom. förordningen den 16 maj 1930 örn

fördelning av automobilskattemedel skall i nedan angivna del hava följande

ändrade lydelse:

Förbättring

och underhåll

av för

'' automobiltrallken

viktiga

gator

och vägar

1 städerna.

[16*.]

*) Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. G sami. 54 käft. (Nr 119—120.)

931 31

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

3 §•

1 mom. Av landsbygdens andel av skattemedlen fördelas åttiofem procent

på följande sätt:

a) Till vägliållningsdistrikt, vars samtliga vägar övertagits till underhåll

medelst vägkassan, utgår bidrag med femtio procent av distriktets verkliga

kostnad för vägunderhåll och vinterväghållning under nästföregående kalenderår,

dock allenast därest vägunderhållet hela det året ålegat vägkassan; och

skall därvid i nämnda kostnad jämväl inbegripas all förvaltningskostnad, som

icke uppenbarligen avser byggande av väg.

Till grund —--förklaras förverkad.

b) Yad av---särskilda län.

Denna förordning skall träda i tillämpning vid fördelning av de under

budgetåret 1931/1932 inflytande automobilskattemedlen.

Rörande Kungl. Maj:ts ovannämnda förslag örn att vägen Umfors—Tärna

—Slussfors må i visst avseende betraktas som ödebygdsväg har riksdagen

redan tidigare fattat beslut (riksdagens skrivelse nr 6 A, punkt 12:o).

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två inom andra

kammaren väckta motioner, nämligen

dels motionen nr 11 av herr J. Olofsson i Digernäs, som hemställt, att

riksdagen ville besluta örn sänkning av anslaget till Svenska Yäginstitutet

till hälften mot det nuvarande;

dels ock motionen nr 19 av herr E. Lindley i Söderhamn, som yrkat, att

riksdagen i avvaktan på resultatet av 1929 års vägkommittés utredningar icke

måtte godkänna det av Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition framlagda

förslaget till förordning örn ändrad lydelse av 3 § 1 mom. förordningen den

16 maj 1930 (nr 161) om fördelning av automobilskattemedel.

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för de motionsvis gjorda framställningarna,

får utskottet hänvisa till motionerna.

För bedömande av frågan örn storleken av det till vägdistrikten utgående

direkta underhållsbidraget har i statsrådsprotokollet lämnats en översikt över

de senaste årens fördelning av automobilskattemedel samt beträffande den fördelning

därav, som kan beräknas för innevarande budgetår ävensom, därest nuvarande

bestämmelser lämnas orubbade, för nästkommande budgetperiod.

Fördelningen av de under budgetåret 1928/1929 influtna automobilskattemedlen

åskådliggöres av följande sammanställning:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

3

1928/1999 års automobilskattemedel.

39,825,901.21 kr.

Till vägunderhåll ra. m. Till lantbruksstyrelsen Återstod att fördelas mellan

enligt väglagen (15 % å (restitution av bensinskatt) städer och landsbygd

verklig resp. uppskattad 50,000 kr. 34,578,192.41 kr.

kostnad för är 1927)

5,197,708.80 kr.

Städernas totala andel (20 %) Landsbygdens totala andel (80 %

6,915,638.48 kr. 27,662,553.98 kr.

TJtjämningsandelen (15 %) Återstående andel (85 %)

4,149,383.09 kr. 23,513,170.84 kr.

Vägdistriktens direkta Länens ordinarie andelar

underhållsbidrag (25 % å 15,398,404.2 6 kr.

verklig kostnad för år 1928)

8,114,766.58 kr.

Underhållsbidragen av automobilskattemedel uppgingo alltså under detta

budgetår till sammanlagt omkring 13,300,000 kronor (bidrag enligt väglagen +

vägdistriktens direkta underhållsbidrag). På länsfonderna fördelades, efter avdrag

av medel till forskningsarbeten, i runt tal 19,400,000 kronor (utjämningsandel

+ ordinarie andel).

För budgetåret 1929/1930 tedde sig fördelningen på följande sätt: _

1929/1930 års automobilskattemedel.

44,263,788.64 kr.

Till vägunderhåll ra. m. Till lantbruksstyrelsen Återstod att fördelas mellan

enligt väglagen (15 % å (restitution av bensinskatt) städer och landsbygd

verklig resp. uppskattad 50,000 kr. 38,462 286.9 c kr.

kostnad för år 1928)

5,751,501.68 kr.

Städernas totala andel (20 %) Landsbygdens totala andel (80 %

7,692,457.39 kr. 30,769,829.57 kr.

TJtjämningsandelen (15 %) Återstående andel (85 % )

4,615,474.44 kr. 26,154,355.18 kr.

Vägdistriktens direkta Länens ordinarie andelar

underhållsbidrag (40 % å 9,002,115.22 kr.

verklig kostnad för år 1929)

17,152,239.91 kr.

Underhållsbidragen uppgingo alltså under detta budgetår till sammanlagt

omkring 22,900,000 kronor. På länsfonderna fördelades, efter avdrag av medel

till forskningsarbeten, i runt tal 13,500,000 kronor.

Beträffande budgetåret 1930/1931 föreligga ännu icke tillförlitliga utgångspunkter

för beräkning av fördelningen. Svårigheter möta att med tillräcklig

säkerhet uppskatta summan av inflytande automobilskattemedel; för beräkningen

av underhållskostnadernas storlek för år 1930 har däremot, såsom

av det föregående framgår, jämförelsevis fast underlag erhållits. Utgår

man, i enlighet med beräkningen i riksstaten, från en inkomstsumma av omkring

47,000,000 kronor och uppskattas vidare den totala underhållskostnaden

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

för år 1930 i överensstämmelse med vad jag förut antagit till omkring

44,000,000 kronor — varav cirka 43,600,000 kronor torde kunna anses belöpa

å distrikt, där underhållet övertagits av vägkassan — skulle fördelningen enligt

de av 1930 års riksdag fastställda grunderna bliva följande:

1930/1931 års au toma bilsJcattem edel.

47,000,000 kr.

Till vägunderhåll m. m. enligt väglagen Avlöning åt väg- Återstod att fördelas mellan

(15 % å verklig resp. uppskattad kost- ingenjörer m. fl. städer och landsbygd

nåd för år 1929) 6,660,000 kr. 310,000 kr. 40,030,000 kr.

Städernas totala andel (20 %)

8,006,000 kr.

Utjämningsandelen (15 %) Återstående andel (85 %)

4,803,600 kr. 27,220,400 kr.

Vägdistriktens direkta underhålls- Länens ordinarie andelar

bidrag (45 % å verklig kostnad 7,600,400 kr.

för år 1930)

19,620,000 kr.

Landsbygdens totala andel (80 %)

32,024,000 kr.

Underhållsbidragen skulle alltså uppgå till sammanlagt omkring 26,300,000

kronor. Å länsfonderna skulle, efter avdrag av medel till forskningsarbeten,

fördelas i runt tal 12,250,000 kronor. Härvid bortses, liksom i det följande,

från restitution av bensinskatt.

Beträffande budgetåret 1931/1932 föreligga givetvis ännu större svårigheter

att bedöma de faktorer, som öva inflytande på fördelningen. Yad underhållskostnaderna

angår, har emellertid i det föregående antagits, att totalkostnaden

under år 1931 skulle komma att hålla sig vid omkring 45,000,000 kronor.

Av detta belopp torde cirka 44,900,000 kronor kunna antagas belöpa å

distrikt, där vägkassan bestrider vägunderhållet. Med utgångspunkt härifrån

och under antagande, att inkomsterna av automobilskattemedlen, på sätt förut

beräknats, uppgå till 52,000,000 kronor, skulle fördelningen av dessa medel med

oförändrade grunder för dispositionen av medlen ställa sig på följande sätt:

1931/1932 års automobilskattemedel.

52,000,000 kr,

Till vägunderhåll m. m. enligt väglagen Avlöning åt väg- Återstod att fördelas mellan

(15 % å verklig resp. uppskattad kost- ingenjörer m. fl. städer och landsbygd

nåd för år 1930) 6,600,000 kr,300,000 kr.45,100,000 kr.

Städernas totala andel (20 %) Landsbygdens totala andel (80 %'')

9,020,000 kr. 36,080,000 kr.

- - --------

Utjämningsandelen (15 %) Återstående andel (85 %)

5,412,000 kr._30,668,000 kr,

Vägdistriktens direkta underhålls- Länens ordinarie andelar

bidrag (45 % å verklig kostnad 10,463,000 kr.

för år 1931)

20,205,000 kr.

Enligt denna beräkning skulle underhållsbidragen uppgå till omkring

26,800,000 kronor, medan å länsfonderna skulle fördelas, efter avdrag av medel

till forskningsarbeten, omkring 15,700,000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr lid.

5

Departementschefen Ilar för egen del anfört följande:

»Ehuru genom den under de senaste åren vidtagna avsevärda ökningen av

bidragen till vägunderhåll och vinterväghållning en viss lättnad beretts

vägdistrikten i de bördor, som blivit en följd av automobiltrafikens kraftiga utveckling,

föreligger enligt min mening ett bestämt behov av ytterligare lindring

härutinnan. Vägbeskattningen är — även örn den under senare år icke oväsentligt

nedgått — i de flesta av vägdistrikten alltjämt mycket hög. Till belysande

härav må omnämnas, att av landets 379 vägdistrikt under år 1930 — under

vilket år vägdistrikten uppburit direkt underhållsbidrag med 40 procent av

underhållskostnaden för år 1929 — 207 distrikt hade en vägskatt per fyrk av

över 20 öre, 58 distrikt en vägskatt av över 30 öre samt 18 distrikt en skatt av

över 40 öre. För år 1931 — då distrikten bekomma direkt underhållsbidrag

med 45 procent av underhållskostnaden för år 1930 — uppgår, såvitt införskaffade

uppgifter angående vägstämmornas beslut utvisa, vägskatten i 171

distrikt till över 20 öre per fyrk, i 48 distrikt till över 30 öre samt i 15 distrikt

till över 40 öre. Motsvarande siffror utgjorde för år 1927 309, 163 och 69 samt

för år 1929 232, 84 och 34.

Otvivelaktigt synes mig ock vara, att automobiltrafiken ännu icke i tillräcklig

omfattning deltager i kostnaden för vägunderhållet. Av 1929 års riksdag

uttalades i detta avseende, att enligt vad som utrönts vid trafikräkningar automobiltrafiken

sannolikt inom en nära framtid rättvisligen borde svara för inemot

90 procent av nämnda kostnad. För närvarande utgöra, som förut erinrats,

underhållsbidragen tillhopa 75 procent av kostnaden, av vilka bidrag automobilskattemedlen

bestrida en andel, motsvarande 60 procent av underhållskostnaden.

På grund av vad jag här anfört och med åberopande i övrigt av de förut

återgivna skäl, som min företrädare i ämbetet anförde till stöd för den av

honom förordade höjningen av det direkta underhållsbidraget och till vilka jag

i allt väsentligt kan ansluta mig, har jag ansett mig böra tillstyrka en ny ökning

av ifrågavarande bidrag. Denna ökning synes lämpligen böra bestämmas

till 5 procent, varigenom bidraget skulle komma att utgöra 50 procent av den

verkliga underhållskostnaden.

Jag förbiser ingalunda, att ett bifall till detta förslag skulle komma att

medföra en minskning av de medel, som eljest skulle stå till förfogande för omläggnings-

och förbättringsarbeten. Det må emellertid framhållas, att denna

minskning kommer att mer än uppvägas av den beräknade ökningen i totalbeloppet

av inflytande automobilskattemedel. Enligt förut återgivna beräkningar

beträffande fördelningen av innevarande budgetårs automobilskattemedel

skulle för nämnda budgetår å länsfonderna fördelas omkring 12,250,000

kronor. Vid bifall till mitt förslag beträffande det direkta underhållsbidraget

och med de antaganden i fråga om automobilskattemedlens totalbelopp samt

storleken av underhållskostnaderna, från vilka jag förut utgått, skulle för nästkommande

budgetår å länsfonderna komma att fördelas omkring 13,450,000

kronor.

För genomförande av vad jag här förordat erfordras ändring i 3 § 1 mom.

av förordningen örn fördelning av automobilskattemedel. Förslag härutinnan

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr liv.

Forskningsoch

undersökningsarbeten.

framlägger jag i det följande. Den nya bestämmelsen torde böra träda i tilllämpning

vid fördelningen av de under budgetåret 1931/1932 inflytande automobilskattemedlen.

Sedan jag nu behandlat de olika frågor, som inverka på den huvudsakliga

fördelningen av automobilskattemedlen, får jag här meddela en beräkning av

nämnda fördelning för budgetåret 1931/1932. Med förut angivna utgångspunkter

skulle denna fördelning te sig på följande sätt:

1931/1932 års automobilskattemedél.

_52,000,000 kr._

Till Tägundorhåll m. m. enligt väglagen Avlöning åt väg- Återstod att fordelas mellan

(15 % å verklig resp. uppskattad kost- ingenjörer m. fl. städer och landsbygd

nåd för år 1930) 6,600,000 kr. 300,000 kr. 45,100,000 kr.

Städernas totala andel (20 %) Landsbvgdens totala andel (80 %)

9,020,000 kr. '' _36,080,000 kr.

Utjämningsandelen (15 %) Återstående andel (85 %)

5,412,000 kr.'' '' 30,668,000 kr.

Vägdistriktens direkta underhålls- Länens ordinarie andelar

bidrag (50 % å verklig kostnad 8,218,000 kr.

för år 1931)

22,450,000 kr.

Underhållsbidragen av automobilskattemedel skulle alltså utgöra sammanlagt

omkring 29,000,000 kronor, medan på länens automobilskattefonder skulle

fördelas, efter avdrag av medel till forskningsarbeten, omkring 13,450,000

kronor.

I enlighet med denna beräkning skulle anslagen av automobilskattemedel

samt det av allmänna statsmedel utgående anslaget till bidrag till vägunderhållet

på landet m. m. för nästkommande budgetår upptagas på följande sätt:

Vägingenjörer, biträdande vägingenjörer och vägingenjörs
assistenter

........................................ kronor 300,000

Förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga

gator och vägar i städerna.......................... » 9,020,000

Förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga

vägar å landsbjrgden .............................. » 36,080,000

Bidrag till vägunderhållet på landet m. m............... » 6,600,000

Ytterligare bidrag till vägunderhållet på landet m. m..... » 6,600,000

Beträffande anslaget till vägingenjörer, biträdande vägingenjörer och vägingenjörsassistenter

Ilar jag redan förut framställt förslag. Börande övriga här

ifrågavarande anslag gör jag hemställan i det följande.»

Enligt förordningen örn fördelning av automobilskattemedel den 16 maj 1930

(nr 161) må ett belopp, motsvarande högst en halv procent av landsbygdens

andel i dessa medel enligt Konungens förordnande användas till understödjande

av forsknings- och undersökningsarbeten, som anses i synnerlig grad befrämja

ett ändamålsenligt användande av ifrågavarande medel.

Beträffande städernas andel i automobilskattemedlen saknas motsvarande

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 11''J.

7

författningsbestämmelse. Över den häri ingående utjämningsandelen (20

procent av städernas hela andel) äger emellertid Kungl. Majit en allmän

förfoganderätt, varvid förutsatts (jfr prop. 1924: nr 211, sid. 9 och riksdagens

skriv. 1927: nr 311) att ett belopp, uppgående till högst en halv procent

av den å städerna fallande totala andelen må på liknande sätt användas för

forskningsändamål m. m. Att ingen uttrycklig författningsbestämmelse härom

meddelats beror på, att enligt gällande förordning Kungl. Majit äger en allmän

förfoganderätt över städernas utjämningsandel utan några inskränkande detaljföreskrifter,

varemot beträffande landsbygdens utjämningsandel är föreskrivet,

att denna skall — efter avdrag av högst en halv procent för undersökningsarbeten

m. m. -— fördelas mellan länen.

Ursprungligen gällde, att för ifrågavarande forsknings- och undersökningsändamål

fick tagas i anspråk högst en procent av landsbygdens totala andel

i skattemedlen. Vid 1927 års riksdag vidtogs emellertid ovannämnda nedsättning

till högst en halv procent. I samband därmed förklarade sig riksdagen förutsätta,

att Kungl. Majit årligen i samband med förslag till beräkning och disposition

av automobilskattemedlen skulle lämna riksdagen redogörelse, i vilken

utsträckning och till vilka ändamål anslag från automobilskattemedlen under

det sistförflutna kalenderåret med stöd av ifrågavarande bestämmelse anvisats.

Vad år 1930 beträffar, har Kungl. Majit under vissa villkor ställt

till förfogande dels genom beslut den 31 januari 1930 för svenska väginstitutet

3,000 kronor för inköp av och utförande av försök med en mekanisk

tralikräkningsapparat, dels ock genom beslut deli 27 juni 1930 för svenska vägföreningen

38,000 kronor till bestridande av kostnaderna för av föreningen anordnade

vägdagar, utbildningskurser i vägunderhåll för yrkesmän, föredrag

rörande vägväsendet samt studieresor ävensom för svenska väginstitutet 85,000

kronor för understödjande av systematiska försök och forskningar inom vägteknikens

område. Sammanlagt har alltså under år 1930 till forsknings- och

undersökningsarbeten anvisats ett belopp av 126,000 kronor vilket helt utgått

från landsbygdens andel av dessa medel.

Under förevarande punkt har departementschefen, jämte vissa andra detaljspörsmål,

jämväl berört frågan om medel för planerade trafikräkningar

å de allmänna vägarna i riket. Under erinran att genom beslut

den 3 oktober 1930 Kungl. Majit anbefallt väg- oell vattenbyggnadsstyrelsen

att verkställa utredning och avgiva förslag i fråga örn dylika räkningar andres

därvid följande.

Med hänsyn till den raska utvecklingen å motortrafikens område under

ilen tid, som förflutit sedan senaste allmänna trafikräkningar år 1926 ägdo

mm, och då tillförlitlig kännedom örn trafikens omfattning och fördelning

är av stor vikt för bedömande av åtskilliga frågor rörande vägväsendet, didof

önskvärt, att nya trafikräkningar anordnas under år 1931. Behov härav

föreligger så mycket mora som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen genom

nyssnämnda beslut den 3 oktober 1930 jämväl anbefallts att upprätta och

inkomma med generalplan beträffande vägar för den genomgående, mera

långväga trafiken, för vilket ärendes behandling nya trafiksiffror torde vara

av särskild betydelse. Kostnaderna för trafikräkningarna jämte bearbetning

Trafikräk
ningar.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr lid.

Utskottets

yttrande.

och tryckning av kartor hava av styrelsen förberedelsevis uppskattats till

105,000 kronor, om endast två räkningar anordnas, och till 151,000 kronor

under förutsättning av tre räkningar. Ifrågavarande kostnader torde böra

bestridas av automobilskattemedel och, liksom år 1926 skedde, utgå dels

av städernas och dels av landsbygdens utjämningsandel. Rörande användningen

av städernas utjämningsandel äger Kungl. Maj:t förordna. Detsamma

är ock förhållandet med den del av landsbygdens utjämningsandel, som må

användas till forsknings- och undersökningsarbeten. Då emellertid sistnämnda

del numera blott uppgår till en halv procent av landsbygdens totala andel

samt med hänsyn till övriga därmed avsedda ändamål icke lärer förslå till

täckande av här avsedda kostnader, i den mån de icke skäligen böra bestridas

av städernas utjämningsandel, synes för ändamålet böra av landsbygdens

utjämningsandel få användas erforderligt fyllnadsbelopp jämväl utöver

den del, varöver Kungl. Majit enligt vad nyss sagts äger förfoga. I

sådant syfte torde hemställan böra göras hos riksdagen.

Det extra bidraget till vägunderhållet (utöver det enligt väglagen utgående

ordinarie bidraget av 30 %) uppgår för närvarande till 45 %. Till

denna procentsats höjdes detsamma vid 1930 års riksdag. Häri föreslås

emellertid nu av Kungl. Majit en ytterligare ökning av 5 % till 50 %, varigenom

alltså statens bidrag till vägarnas underhåll skulle i sin helhet komma

att uppgå till 80 % i stället för nuvarande 75 %. I anledning härav får utskottet

anföra följande.

Frågan örn möjligheterna att kunna åstadkomma en rättvisare fördelning

av vägskattebördan mellan å ena sidan landets olika vägdistrikt samt å

andra sidan staten samt automobiltrafiken är ett av de spörsmål, som 1929

års vägsakkunniga för närvarande har under utredning. En allmän höjning

av underhållsbidraget — på sätt i statsverkspropositionen förutsättes —

skulle, enligt vad utskottet inhämtat, med all sannolikhet verka föregripande

på de sakkunnigas arbete, som på denna punkt i första hand går ut på, att

åstadkomma en utjämning av skattetrycket genom en eventuell differentiering

av underhållsbidraget med större bidrag till hårdare betungade vägdistrikt.

En omständighet, som också förtjänar största avseende, är den ytterligare

beskärning av vägförbättringsarbetenas anpart i automobilskattemedlen, som

en genomgående ökning av underhållsbidraget med ytterligare 5 % skulle

medföra. Till vägförbättringsarbeten stodo under budgetåret 1928/1929 i

runt tal 19,000,000 kronor till förfogande; till följd av sedan dess vidtagna

höjningar i underhållsbidraget kan motsvarande siffra, vad det nu

ifrågavarande budgetåret 1931/1932 beträffar, beräknas till cirka 15,750,000

kronor. Skulle en höjning av underhållsbidraget till 80 % nu beslutas,

sjunker sistnämnda summa med ytterligare cirka 2,250,000 kronor eller till

knappt 13,500,000 kronor; härvid har man utgått från att automobilskattemedlen

skulle för budgetåret 1931/1932 belöpa sig till det i statsverkspropositionen

antagna eller 52,000,000 kronor (mot 47,000,000 kronor för budgetåret

1930/1931 och av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och riksräkenskapsverket

antagna belopp av 50,000,000 kronor för samma budgetår). Förutnämnda

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

9

belopp 13,500,000 kronor kail visserligen i och för sig förefalla betydande.

Beaktas måste dock att liela vårt viigväsen för närvarande är statt i kraftig

utveckling. Stora ombyggnads- och förstärkningsåtgärder måste årligen utföras

å avsevärda delar av landets vägnät. Uppgjorda planer och kostnadsberäkningar

ådagalägga, att ovannämnda kapitalbelopp kan så långt ifrån

anses rikligt tilltaget, att tvärtom vissa förbättringsåtgärder måste uppskjutas

eller ock kostnaderna härför i vidare utsträckning än som är önskvärt få

läggas på vägdistrikten. Att märka är att förbättringsåtgärderna ofta motiveras

enbart av den besparing i framtida underhållskostnad, som de

medföra.

Emellertid kan ej förnekas att vägtungan inom vissa distrikt för närvarande

är mycket kännbar. Som önskvärt framstår obestridligen, att de

från en del mera betungade distrikt med allt berättigande framkomna kraven

örn ytterligare lindring i sina vägunderhållskostnader kunna röna tillmötesgående.

Utskottet har ansett sig böra undersöka, huruvida detta kan ske

utan avvaktande av vägsakkunnigas utredningar samt desslikes utan så hårt

inkräktande å vägförbättringarna som ett bifall till Kungl. Maj:ts förslag

oförändrat skulle medföra.

Den år 1931 utgående vägskatten (beslutad å vägstämmorna i augusti

1930) beräknas för rikets samtliga vägdistrikt uppgå till i medeltal 18 öre

per vägfyrk. Med utgångspunkt härifrån har utskottet tänkt sig att — med

iakttagande av en viss avrundning uppåt — de vägdistrikt, som hava en

vägskatt överstigande 20 öre för vägfyrk, borde för nästkommande år skäligen

beredas ett extra tillägg utöver nuvarande statsbidrag å 75 procent (30 % +

45 %) av väghållningskostnaderna. Enklast vore härvidlag att, i anslutning

till propositionens förslag, låta detta nya extra bidrag utgå med jämnt 5 %

till samtliga ifrågavarande mera betungade vägdistrikt med en vägskatt överstigande

20 öre per fyrk. Kostnaden härför beräknas uppgå till cirka

1,100,000 kronor mot 2,250,000 kronor vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag,

enligt vilket även vägdistrikt med lägre skattetal skulle komma i åtnjutande

av denna förhöjning. En ur rättvisans synpunkt önskvärd starkare utjämning

uppnås onekligen, örn nian låter det ifrågasatta nya tillägget utgå med

en progressiv stegring, exempelvis på följande sätt:

Vägskäl per vägfyrk Extra tillägg Sammanlagt statsbidrag

21—22

öre

2 %

77

%

23—25

»

5 i

80

»

26—30

»

7 »

82

»

31-40

9 »

84

»

över 40

»

10 »

85

»

Kostnaderna härför hava beräknats ej överstiga 1,275,000 kronor.

Vid valet mellan dessa båda system har utskottet stannat för det senare.

Den närmare utformningen av grunderna för tilldelningen av ett dylikt

ytterligare extra bidrag torde emellertid vara en fråga som — i överensstämmelse

med vad som tidigare skett beträffande det från allmänna stats
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 119.

inkomster utgående anslaget för understöd åt synnerligen betungade vägliållningsdistrikt

— lämpligast bör. lian skjutas till Kungl. Maj:ts avgörande,

dock med fasthållande att sammanlagt må för ändamålet ej anlitas större

belopp än 1,275,000 kronor.

Utskottet vill alltså tillstyrka, att av landsbygdens andel i automobilskattemedlen

för budgetåret 1931/1932 må disponeras ett belopp av högst

1.275.000 kronor för tilldelning åt mera betungade väghållningsdistrikt av

provisoriskt extra tilläggsbidrag för 1931 års kostnader för vägunderhåll och

vinterväghållning, att utgå vid sidan av nuvarande bidrag å 45 %. I likhet

med sistnämnda bidrag skulle detta nya tilläggsbidrag allenast tillfalla yäghållningsdistrikt,

vars samtliga vägar övertagits till underhåll medelst vägkassan;

anmärkas må att ej heller i propositionen ifrågasatts någon ändring

på denna punkt.

Genom detta förslag lärer utskottet få anses hava besvarat herr Lindleys

i Söderhamn ovannämnda motion.

Med hänsyn till att detta nya extra bidrag endast är avsett att bliva av

provisorisk natur i avvaktan på nu pågående utredningars slutförande och

eventuellt allenast behövligt för nästkommande budgetår, synes någon författningsförändräng

härav ej påkallas. För ändamålet erforderliga medel

torde böra beredas från den i 3 § av gällande förordning angivna del av

automobilskattemedlen.

Beträffande herr Olofssons i Digernäs motion delar utskottet de däri framförda

synpunkterna örn vikten av att de alltjämt växande årliga bidrag, som

av staten lämnas för svenska väginstitutets undersöknings- och forskningsverksamhet,

verkligen bliva till praktiskt gagn för vägväsendets utveckling.

Utan att kunna förorda, att riksdagen nu skulle företaga en direkt sänkning

av hittills till institutet beviljade årliga bidragsbelopp, förutsätter utskottet,

att nämnda synpunkt beaktas vid avvägningen av eventuellt ytterligare utgående

understöd. I samband härmed anser sig utskottet böra föreslå en

begränsning av det medelsbelopp, som årligen må sammanlagt användas för

forsknings- och undersökningsarbeten. Med utgångspunkt från att för dylika

arbeten disponerats för år 1928 105,500 kronor, för 1929 111,500 kronor och

för 1930 126,000 kronor, har utskottet ansett detta belopp böra bestämmas till

120.000 kronor. Utskottet framlägger i det följande förslag till härav betingad

författningsändring, varmed ock avsetts att säkerställa att — som sig bör, men

som ej under senare år iakttagits — kostnaderna för ifrågavarande undersökningsarbeten

också komma att belasta städernas anpart av automobilskatten.

Departementschefens förslag örn anordnande av vissa trafikräkningar å de

allmänna vägarna under 1931 har utskottet ej velat motsätta sig.

Under åberopande härav får utskottet — som under nästföljande punkt

gör hemställan örn anvisning av anslag till förbättring av och underhåll av

för automobiltrafiken viktiga vägar å landsbygden ■— under nu förevarande

punkt hemställa,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr lid.

11

1) att riksdagen må

a) till förbättring och underhåll av för automobiltrafiken

viktiga gator och vägar i städerna för budgetåret 1931/1932

anvisa ett extra förslagsanslag av 9,020,000 kronor, att direkt

utgå av automobilskattemedel;

b) medgiva, att av den i 3 § 2 mom. förordningen örn fördelning

av automobilskattemedel avsedda delen av landsbygdens

totala andel i nämnda medel må enligt Kungl. Maj:ts

bestämmande tagas i anspråk erforderligt belopp för anordnande

under år 1931 av trafikräkningar å de allmänna vägarna

i riket;

c) 1) på det sätt bifalla Kungl. Maj:ts förslag örn underhållsbidragets

höjning, att riksdagen medgiver, att av landsbygdens

andel för budgetåret 1931/1932 av automobilskattemedlen

ina disponeras ett sammanlagt belopp av högst 1,275,000

kronor för tilldelning av ett tillfälligt extra tilläggsbidrag åt

mera betungade väghållningsdistrikt för 1931 års kostnader för

vägunderhåll och vinterväghållning, att utgå vid sidan av det

enligt 3 § 1 mom. gällande förordning utgående bidraget ä 45

procent;

2) i anledning av den av herr Olofsson i ämnet väckta motionen

II: 11 antaga följande

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 1 § och 3 § 2 inom- förordningen den 16

maj 1930 (nr 161) örn fördelning av automobilskattemedel.

Härigenom förordnas, att 1 § och 3 § 2 mom. förordningen

den 16 maj 1930 om fördelning av automobilskattemedel skola,

1 § i nedan angivna del, hava följande ändrade lydelse:

1 §•

Ilo under —• ■— — — statens automobilskattemedelsfond.

Från nämnda — — ---- fiskerinäringens befrämjande.

Till understödjande av sådana forsknings- och undersökningsarbeten,

som anses i synnerlig grad befrämja ett ändamålsenligt

användande av ifrågavarande skattemedel, må därjämte

enligt Konungens förordnande användas ett belopp av

högst 120,000 kronor.

Av återstående — — — — och broar.

3 §•

2 mom. Återstående femton procent skola fördelas mellan

limén på sätt Konungen förordnar.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr lid.

II) att herr Lindleys i Söderhamn i ämnet väckta motion

II: 19 må anses besvarad med vad utskottet ovan anfört och

hemställt.

Förbättring

och underhåll

av för

automobiltrafiken

viktiga

vägar

å landsbygden.

[17.]

Bidrag till

vägunderhållet

på

landet.

[18.]

Ytterligare

bidrag till

vägunderhållet

på

landet.

[19.]

Understöd åt

synnerligt

betungade

väghållningsdistrikt.

[20.]

2:o) I anslutning till vad under föregående punkt anförts och i enlighet

nied vad Kungl. Majit föreslagit (punkt 17) hemställer utskottet,

att riksdagen må till förbättring och underhåll av för antomobiltraftken

viktiga vägar å landsbygden för budgetåret 1931/1932

anvisa ett extra förslagsanslag av 36,080,000 kronor, att direkt

utgå av automobilskattemedel.

3:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 18) får utskottet hemställa,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

bidrag till vägundet hållet på landet m. m., nu 6,000,000 kronor,

med 600,000 kronor till 6,600,000 kronor.

4:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19) får utskottet

hemställa,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

ytterligare bidrag till vägunderhållet på landet m. m., att direkt

utgå av automobilskattemedel, nu 6,000,000 kronor, med 600,000

kronor till 6,600,000 kronor.

o:o) Kungl. Majit har (punkt 20) föreslagit riksdagen att till understöd åt

synnerligt betungade väghållningsdistrikt för budgetåret 1931/1932 anvisa

ett extra reservationsanslag av 200,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

För understöd åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt hava för tiden

från och med år 1907 årligen anvisats anslag. För de senaste budgetåren

har anslaget utgått med 200,000 kronor. Anslaget för innevarande budgetår

är avsett till beredande av dylikt understöd för år 1931.

Medel för ifrågavarande ändamål torde böra beredas även för nästkommande

budgetår. Yad anslagsbeloppet angår, saknar jag anledning att ifrågasätta

någon sänkning av detsamma, utan torde anslaget böra utgå med samma

belopp, söm beviljats för innevarande budgetår, eller 200,000 kronor.

I 1930 års statsverksproposition (sjätte huvudtiteln, punkten 25) omnämndes,

att framställning inkommit från en vägstyrelse rörande ändring i grunderna

för bidrag från förevarande anslag. Min företrädare i ämbetet yttrade i samband

härmed, att frågan örn grunderna för anslagets fördelning syntes förtjäna

att övervägas men att detta spörsmål hörde till dem, som de den 4

december 1929 jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade sakkunniga

för revision av väglagen m. m. borde upptaga till behandling. Vid denna

behandling syntes också tillfälle givas att mera ingående beakta samtliga på

frågan inverkande omständigheter. I anslutning till detta uttalande har omförmälda

framställning numera överlämnats till nämnda sakkunniga för att

tagas i övervägande vid fullgörandet av de sakkunnigas uppdrag.

Med hänsyn till vad sålunda förekommit lärer frågan om ändring i grunderna

för bidrag från förevarande anslag icke nu böra upptagas till provning
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statstitskottets utlåtande Nr 119.

13

Under erinran, att frågan om förändrade grunder för anslagets användning

numera är föremål för utredning genom 1929 års vägsakkunniga, får

utskottet, med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag, hemställa,

att riksdagen må till understöd åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag

av 200,000 kronor.

Stockholm den 30 april 1931.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, Olof Olsson, O. Bergqvist

G. V. P. Nilsson i Gränebo, Oscar Olsson, G. I. Asplund, J. O. Walles, G. G. V.

Hammarskiöld, O. A. Ehrnfors, A. Thelin, K. A. W. Björck och J. Pålsson;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Brattfors,

C. R. Jansson i Falun, 8. Bengtsson i Norup, G. Strindlund, E. J. Wigforss, E. G.

E. Eriksson i Stockholm, J. Olofsson i Digernäs, O. Anderson i Höör, O. E. F.

Järte, G. Persson i Falla och F. V. Sandwall.

Reservation

beträffande punkt l:o) av herrar Nilsson i Gränebo, Pålsson, Bengtsson i

Norup och Strindlund.

Utskottets

yttrande.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1931:201 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under riksstatens sjätte huvudtitel gjorda framställningar angående vissa bidrag s. 5 i texten