Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående uppförande av byggnader för karolinska sjukhuset m. m. jämte fyra i ämnet väckta motioner.

1931-05-15 · 40 sidor, varav 39 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,3 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 39 av 40 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1931:148, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående uppförande av byggnader för karolinska sjukhuset m. m. jämte fyra i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 148.

1

Nr 148.

Ankom till riksdagens kansli den 15 maj 1931 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående uppförande

av byggnader för karolinska sjukhuset m. m.

jämte fyra i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I den till riksdagen den 3 januari 1931 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1931/1932 har Kungl.

Maj:t under åttonde huvudtiteln (punkt 126 av det vid statsverkspropositionen

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för

nämnda dag) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet,

som kunde varda riksdagen förelagd, till uppförande av byggnader för karolinska

sjukhuset i Stockholm m. m. för budgetåret 1931/1932 under åttonde

huvudtiteln för ändamålet beräkna ett extra reservationsanslag av 750,000

kronor.

Sedermera har Kungl. Maj :t i en till riksdagen avlåten, den 20 februari

1931 dagtecknad proposition, nr 132, vilken hänvisats till statsutskottet för

förberedande behandling, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för sistnämnda dag, föreslagit riksdagen

dels besluta

att uppförandet av det nya kliniska sjukhus, benämnt karolinska sjukhuset,

varom 1930 års riksdag fattat beslut, skall i huvudsaklig överensstämmelse

med av arkitekten E. C. Westman år 1928 upprättade, numera överarbetade

ritningar och kostnadsförslag i första byggnadsetappen omfatta:

a) följande kliniker med polikliniker, nämligen en medicinsk, en kirurgisk,

en radioterapeutisk, en oftalmologisk, en oto-laryngologisk och en obstetriskgynekologisk

klinik, ävensom ett röntgendiagnostiskt institut;

b) följande för klinikerna gemensamma inrättningar, nämligen isoleringsavdelning,

tandpoliklinik, centrallaboratorium, badavdelning, gymnastikavdelning,

apotek, desinfektionsavdelning, kök och matsalar, tvättinrättning,

begravningskapell, personalbostäder, förråds- och verkstadslokaler ävensom

ångpanneanläggning; samt

Bihang till riksdagens protokoll 1931. ti sami. 72 höft. (Nr 148.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 148.

c) en patologisk institution;

att med den radioterapeutiska kliniken skall sammanföras cancerföreningens

i Stockholm nuvarande vårdanstalt för kräftsjuka, radiumhemmet, ävensom

forskningsavdelningar, allt i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer,

som en av Hans Maj:t. Konungen tillsatt kommitté i betänkande den 23

maj 1929 angivit och som av honom godkänts, samt i enlighet med den

närmare överenskommelse, som Kungl. Majit kan komma att träffa med styrelserna

för jubileumsfonden och cancerföreningen;

att avtal må träffas rörande samarbete för sjukhusets uppförande och

drift mellan staten, Stockholms stad och Stockholms läns landsting i enlighet

med av chefen för ecklesiastikdepartementet i stadsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 14 mars 1930 förordade samt av staden och

landstinget godtagna bestämmelser;

att byggnadsföretaget skall finansieras i huvudsaklig överensstämmelse

med de av nämnda departementschef i samma statsrådsprotokoll förordade

grunderna;

dels i enlighet härmed till ifrågavarande byggnadsarbeten i första etappen

samt till bestridande av utgifter för uppgörande av detalj ritningar, arbetsbeskrivningar

m. m., ävensom till övriga i samband med dessa byggnadsarbeten

stående administrationskostnader bevilja ett belopp av 11,626,984

kronor samt därav för budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag

anvisa 750,000 kronor;

dels ock medgiva att till det under åttonde huvudtiteln för budgetåret

1930/1931 uppförda reservationsanslaget till kommittéer och utredningar

genom sakkunniga må från det för samma budgetår anvisade extra reservationsanslaget

av 300,000 kronor till förberedande arbeten för karolinska

sjukhuset överföras ett belopp av 20,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sist omförmälda

statsrådsprotokoll.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr K. G. Westman m. fl. (1:230) och den andra inom andra kammaren av

herr O. Carlström m. fl. (11:383), i vilka motioner hemställts, att riksdagen,

under vidhållande av sitt föregående år fattade beslut rörande karolinska

sjukhusets förläggning och i anslutning till vad riksdagen då i sin skrivelse

nr 386 framhållit, med avslag å Kungl. Maj:ts proposition nr 132 måtte

hos Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föranstalta örn förnyad

skyndsam utredning rörande det karolinska sjukhuset, vid vilken utredning,

för ernående av största möjliga begränsning i den blivande anläggningens

såväl byggnads- som driftskostnader, böra särskilt beaktas de i motionerna

anförda synpunkterna, samt för riksdagen framlägga det förslag, som utredningen

föranlett,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 148.

3

dels en inom första kammaren av herrar W. Björck och I. Holmgren

väckt motion (1:224), vari hemställts, att riksdagen ville besluta, att i förslaget

till sjukhus på Norrbackaområdet

1) till vinnande av förbättrade förhållanden för avdelningssköterskor och

andra sköterskor dessas bostäder skola frigöras från arbetsplatserna

och förläggas till bostadshus;

2) till bättre förverkligande i första etappen av enhetstanken genom beredande

av möjlighet till samarbete mellan samtliga kliniska vetenskapsgrenar

skola anordnas polikliniker även för de fack, vilkas kliniker

icke komma med i första etappen,

dels ock en inom andra kammaren av herr E. Ahl väckt motion (11:382),

vari hemställts, att riksdagen måtte avslå de i Kungl. Maj:ts proposition nr

132 ingående förslagen örn byggande av dels »2 bostadshus för sjukhusets

direktör m. fl. (X)», kostnadsberäknade till sammanlagt 486,000 kronor, samt

dels den till »ekonomikomplexet (VIII)» förelagda samlingssalen, vilken beräknats

till en kostnad av omkring 80,000 kronor.

Beträffande de skäl, som av motionärerna anförts till stöd för de i motionerna

framförda yrkandena, får utskottet hänvisa till motionerna 1:230,

1:224 och 11:382.

I huvudsaklig överensstämmelse med ett av 1926 års sjukhuskommission

avgivet förslag (Statens offentliga utredningar 1928: 26) avlät Kungl.

Majit till 1930 års riksdag en den 14 mars 1930 dagtecknad proposition

(nr 232) angående uppförande av nytt kliniskt sjukhus i Stockholm m. m.

Enligt denna proposition skulle ett nytt kliniskt sjukhus, benämnt karolinska

sjukhuset, samt nya lokaler för karolinska institutets teoretiska

institutioner uppföras å det s. k. Norrbackaområdet, vilket av 1927 års

riksdag upplåtits för berörda ändamål. Byggnadsföretaget skulle utföras

i tre etapper. Med iakttagande härvid av den principen, att de institutioner

och kliniker, vilkas behov av nya lokaler vore störst, i första hand

borde tillgodoses, hänfördes till den första etappen följande kliniker med

polikliniker, nämligen en medicinsk, en kirurgisk, en radioterapeutisk,

en oftalmologisk, en oto-laryngologisk och en obstetrisk-gynekologisk klinik

ävensom ett röntgendiagnostiskt institut, vidare vissa för klinikerna

gemensamma inrättningar, nämligen isoleringsavdelning, tandpoliklinik,

centrallaboratorier, badavdelning, gymnastikavdelning, apotek, desinfektionsavdelning,

kök och matsalar, tvättinrättning, begravningskapell, personalbostäder,

förråds- och verkstadslokaler ävensom ångpanneanläggning

samt slutligen en patologisk institution. I avseende å denna första

etapp innefattade propositionen hemställan, att riksdagen måtte besluta

dess utbyggande i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten C.

Westman upprättade ritningar och kostnadsförslag.

Med den radioterapeutiska kliniken skulle enligt propositionen samman
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 148.

föras cancerföreningens i Stockholm nuvarande vårdanstalt för kräftsjuka,

radiumhemmet, ävensom forskningsavdelningar, allt i huvudsaklig

överensstämmelse med riktlinjer, som en av Hans Maj:t Konungen tillsatt

kommitté i betänkande av den 23 maj 1929 avgivit och som av honom godkänts,

samt i enlighet med den närmare överenskommelse, som Kungl.

Majit kunde komma att träffa med styrelsen för Konung Gustaf V jubileumsfond

och cancerföreningen.

Kungl. Maj:ts förslag innehar vidare, att det nuvarande garnisonssjukhuset

i Stockholm skulle sammanslås med karolinska sjukhuset sålunda,

att förstnämnda sjukhus nedlades och för garnisonens sjuka inrättades

särskilda avdelningar för medicinska och kirurgiska fall å karolinska

sjukhuset. För övriga fall skulle däremot garnisonens sjuka erhålla vård

å det nya sjukhusets olika specialkliniker.

Sammanlagda antalet platser å den första etappens sjukavdelningar

skulle utgöra 900, varav 779 allmänna platser och 121 enskilda. För garnisonsavdelningen

skulle disponeras 100 av de allmänna platserna, därav

50 på medicinska och 50 på kirurgiska kliniken samt 8 av de enskilda platserna.

50 av de till 100 beräknade allmänna platserna å den radioterapeutiska

kliniken samt 7 av de enskilda platserna därstädes skulle bekostas

av medel, som skulle ställas till förfogande av cancerföreningen

och Konung Gustaf V jubileumsfond. Av övriga 629 allmänna vårdplatser

skulle 315 avses för Stockholms stad, 110 för Stockholms län

och 204 för landet i övrigt. De allmänna vårdavdelningarna skulle envar

omfatta 25 sängplatser; dock skulle en vårdavdelning å obstetriska kliniken

omfatta endast 20 platser. De enskilda vårdavdelningarna varierade i

storlek mellan 6—13 platser.

De olika klinikerna upptogo följande platsantal å allmän vårdavdelning:

medicinska och kirurgiska klinikerna vardera 150 (utom de 50 sängarna å

garnisonsavdelningen), oftalmologiska kliniken samt öron-, näs- och halskliniken

vardera 75, obstetriska kliniken 70, gynekologiska kliniken 50 och

radioterapeutiska kliniken 100. Härtill kom en isoleringsavdelning örn 9

platser. Såsom en ledande princip vid bestämmandet av klinikernas storlek

hade gällt, att dessa icke borde omfatta större antal platser än som för

bedrivande av undervisningen vore oundgängligen erforderligt.

Totalkostnaden för sjukhusets utbyggande i första etappen uppskattades

i propositionen till 24 078 509 kronor. I detta belopp ingingo ej vissa

bidrag, som cancerföreningen och jubileumsfonden utfäst sig att lämna

till juhileumsklinikens uppförande m. m., samt ej heller kostnaderna för

uppförande av tre bostadshus för klinikchefer, vilka kostnader voro avsedda

att helt gäldas med lån samt förräntas och amorteras av influtna

hyresmedel. Av nämnda belopp, 24 078 509 kronor, beräknades 5 588 264

kronor direkt betingade av sjukhusets undervisnings- och forskningsuppgifter

samt av merutgifterna för Norrbackatomtens iordningställande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 148.

5

Sistsagda summa ansågs vid beräkning av kostnaden per vårdplats böra

från räknas totalkostnaden, enär eljest icke en med platskostnaden å sjukhus

i allmänhet jämförbar siffra erhölles.

Efter avdrag av 5 588 264 kronor från totalkostnaden, 24 078 509 kronor,

återstod ett belopp av 18 490 245 kronor. Örn denna summa fördelades lika

å var och en av första etappens 843 vårdplatser — de av cancerföreningen

och jubileumsfonden bekostade 57 platserna äro härvid frånräknade

—, erhölles en platskostnad av 21934 kronor.

Till kostnaden för sjukhusets uppförande skulle staten, Stockholms stad

och Stockholms län bidraga , varjämte medel för de byggnadskostnader,

som folie å de enskilda platserna, skulle anskaffas genom upplåning. Staden

och länet skulle dock icke på grund av sina bidrag erhålla någon del

i äganderätt till byggnader eller tomt.

Yad angår Stockholms stads och Stockholms läns delaktighet i sjukhuset,

hade träffats preliminärt avtal, enligt vilket av sjukhusets vårdplatser,

på sätt förut nämnts, 315 skulle avses för sjuka från staden och 110 för sjuka

från länet. För varje vårdplats skulle staden erlägga 18 000 kronor och

länet 17 000 kronor. Dessa belopp skulle anses täcka byggnadskostnader

och tomtavgift. För platsernas utrustning skulle särskild ersättning utgå.

Stadens bidrag till byggnadskostnaderna skulle alltså utgöra 5 670 000 kronor

och länets 1870 000 kronor eller tillhopa 7 540 000 kronor. Dessa bidrag

skulle gäldas på det sättet, att staden och landstinget upplånade och till

staten utlånade de erforderliga beloppen, vilka staden och landstinget

därefter skulle hava att amortera. De årliga annuiteterna skulle fördelas

på vederbörandes vårddagar i form av s. k. platskostnadsavgift, som under

förutsättning av 40-årigt, 4 lA procents amorteringslån skulle per säng

och dag utgöra för staden 2 kronor 68 öre och för landstinget 2 kronor

53 öre. Genom lån skulle för de enskilda vårdplatserna anskaffas 2 325 004

kronor att förräntas och amorteras genom inflytande vårdavgifter. Återstående

beloppet, 14 213 505 kronor, skulle bestridas medelst statsanslag.

Kostnaderna för sjukhusets utrustning beräknades till omkring 3 600 000

kronor, som skulle fördelas i vederbörlig proportion mellan staten, Stockholms

stad och Stockholms län ävensom jubileumsfonden.

Vad kostnaderna för sjukhusets drift beträffar, skulle dessa i första

rummet bestridas av inflytande vårdavgifter. För Stockholms stad och

län skulle därvid enligt det träffade preliminära avtalet gälla, att, i den

mån vårdkostnaderna icke kunde täckas genom patienternas egna legosängsavgifter,

staden respektive länet skulle erlägga vad som belöpte å antalet

vårddagar för stadens och länets sjuka; dock att dagskostnaden ej finge

överstiga den genomsnittliga vårdkostnaden under året, inberäknat kostnaden

för sjukhusets underhåll m. m., på stadens respektive länets egna

sjukvårdsinrättningar av motsvarande slag. I fråga örn de 204 för patienter

från riket i övrigt avsedda platserna skulle vederbörande patienter själva

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 148.

gälda hela dea fastställda legosängsavgiften; dock att hemlandstinget

skulle lämna vårdbidrag örn 2 kronor 50 öre för patienter, som insjuknat

i Stockholm eller i Stockholms län eller som, på grund av att lämplig

vård ej stöde att få å hemlandstingets sjukvårdsinrättningar, av vederbörande

lasarettsläkare remitterats till karolinska sjukhuset. Den del av

kostnaderna för sjukhusets drift, som icke täckes medels legosängsavgifter

eller omförmälda bidrag, skulle bestridas genom statsbidrag. Detta uppskattades

till omkring 560 000 kronor per år.

I propositionen hemställdes, att överenskommelse rörande samarbetet

för sjukhusets uppförande och drift måtte få träffas mellan staten, Stockholms

stad och Stockholms läns landsting i enlighet med de i propositionen

förordade samt av staden och landstinget godtagna bestämmelser. Vidare

begärdes godkännande av de föreslagna principerna för byggnadsföretagets

finansiering samt bemyndigande att vidtaga åtgärder för Norrbackaområdets

ianspråktagande, för markuthyte och tomtreglering.

För ifrågavarande byggnadsarbeten i första etappen begärdes anvisande

av ett extra reservationsanslag- av 14 213 505 kronor, varav 300 000 kronor

för budgetåret 1930/1931 att användas till förberedande arbeten, uppgörande

av definitiva ritningar m. m. Av sistnämnda belopp avsågos högst

30 000 kronor till förberedande arbeten för en ny vanföreanstalt, åt vilken

enligt propositionen tomt skulle upplåtas å Norrbackaområdet.

I anledning av Kungl. Maj:ts proposition väcktes inom riksdagen tre

motioner (I: 333 och 341; II: 520), i vilka av olika skäl yrkades, att förslaget

icke måtte av riksdagen godtagas.

I sin skrivelse den 11 juni 1930 (nr 386), vari riksdagen anmälde sitt

beslut i anledning av omförmälda proposition och i ämnet väckta motioner,

anförde riksdagen bland annat följande:

I föreliggande ärende synes vara ostridigt, att karolinska institutet, landets

största medicinska undervisningsanstalt, är i trängande behov av

bättre, rymligare och mera modernt inrättade och utrustade lokaler för att

kunna meddela en fullgod läkarutbildning. Häremot bar, såvitt riksdagen

kunnat finna, icke gjorts några invändningar av beskaffenhet att kunna tillmätas

betydelse. Detta behov har av riksdagen själv erkänts genom dess uttalanden

och beslut örn förberedande åtgärder i ämnet vid 1926 och 1927 årens

riksdagar. Sålunda fann 1926 års riksdag en »skyndsam utredning» örn ett

nytt kliniskt sjukhus och nya lokaler för en medicinsk högskola »synnerligen

önsklig», och 1927 års riksdag upplät tomt för ändamålet.

Även i fråga örn sättet, varpå förbättrade undervisningslokaler borde beredas,

kan riksdagen i visst avseende redan sägas hava tagit ställning. Såväl

från institutets sida som ock av de sakkunnigkommissioner, som handhaft

frågans utredning, har med styrka hävdats den s. k. enhetstanken, d. v. s.

önskvärdheten att vid byggnadsplanernas realiserande alla de institutioner,

teoretiska och praktiska, av vilka karolinska institutet för sin verksamhet

är i behov, sammanföras till ett helt såsom en enda, sammanhängande anläggning.

Till denna tanke torde riksdagen få anses hava givit sin anslutning,

då riksdagen år 1927 beslöt att »till förläggningsplats för uppförande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 148. <

av nytt kliniskt sjukhus i Stockholm och nya lokaler för karolinska institutet»

upplåta det s. k. Norrbackaområdet. Det är vid sådant förhållande

naturligt, att de sedermera vidtagna både långvariga, mödosamma och ganska

dyrbara utredningarna inriktat sig på enhetstankens förverkligande.

Riksdagen, som nu har att taga ställning till det föreliggande förslaget till

frågans definitiva lösning, har, med avseende å behovet av förbättrade lokalförhållanden

för karolinska institutet och dess kliniker samt åstadkommandet

av dylika genom de olika avdelningarnas sammanförande till ett helt,

icke av den förebragta utredningen funnit anledning frångå den ståndpunkt,

riksdagen sålunda tidigare härutinnan intagit. Fastmera har riksdagen, av

vad som i berörda hänseenden ytterligare förekommit, stärkts i sin uppfattning

örn det synnerligen berättigade i kravet på drägligare yttre arbetsförhållanden

för ifrågavarande medicinska högskola, och att en lösning av

frågan bör ske efter enhetstankens princip.

Vad särskilt sistnämnda spörsmål angår, har i motionen 11:520 och även

i motionen 1:333 dess berättigande eller nödvändighet dragits i tvivelsmål.

Häremot stå enhälliga uttalanden av karolinska institutets lärarkollegium

vid upprepade tillfällen sedan mer än tio år tillbaka och av ett flertal offentliga

utredningskommissioner, andra sakkunniga myndigheter onämnda.

Riksdagen vill särskilt hänvisa till den klargörande framställning av enhetstankens

betydelse, som givits av lärarkollegiet i dess senaste yttrande i frågan

och som finnes återgivet å sid. 30—31 i den kungl, propositionen. Då det

göres gällande, att denna fråga icke är tillräckligt utredd, kan därför riksdagen

ej finna, att denna mening är riktig. Olägenheterna av den nuvarande

splittringen såväl som det av läkarvetenskapens utveckling betingade behovet

av ett även lokalt samband mellan de olika institutionerna och klinikerna

synas riksdagen tvärtom på ett auktoritativt sätt klarlagda. I jämförelse

härmed måste ett blott och bart påstående i motsatt riktning, utan

närmare motivering och utan stöd från sakkunnigt håll, väga lätt.

Då riksdagen från nu angivna utgångspunkt går att granska det föreliggande

förslaget mera i detalj och de mot detsamma framställda invändningarna,

vill riksdagen ytterligare betona, att riksdagen finner de skäl, som

anförts för ett omedelbart avgörande av karolinska institutets byggnadsfråga,

så starka, att riksdagen anser ett vidare undanskjutande av denna

fråga icke vara försvarligt under annan förutsättning, än att någon sådan

utväg anvisas, vilken klart och otvetydigt innebär ur statens synpunkt bestämda

fördelar framför Kungl. Maj:ts förslag.

Mot förslaget har framför allt anmärkts, att detsamma icke tillräckligt

tager sikte på möjligheterna att genom samarbete med Stockholms stad lösa

lokalfrågan i syfte att dels vinna en kostnadsbesparing för statsverket, dels.

ock erhålla bättre garantier för ständig tillgång till ett fullgott sjukmaterial

för undervisningen. I avseende härå har man särskilt erinrat örn 192G ars

riksdags uttalande, att vid en utredning rörande överenskommelse med

Stockholms stad borde tagas i betraktande, huruvida icke i tillämpliga delar

det s. k. Malmöhuslänssystemet kunde tjäna till ledning, samt velat göra

gällande, att vederbörande på denna punkt icke ställt sig riksdagens anvisningar

till efterrättelse.

Riksdagen vill då först med några ord beröra innebörden av detta system.

Vid sjukvårdsinrättningarna i Lund är länet sjukhusägare, staten allenast

bidragsgivare. Såsom å sid. 59 i propositionen angives, har staten delvis

bekostat sjukhusbyggnadernas uppförande, och vid senast verkställda ny
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 148.

byggnadsarbeten hava byggnadskostnaderna bestritts till hälften av staten

och till hälften av landstinget. Staten har vidare under senare år lämnat

bidrag till driftskostnaderna för de vårdplatser, som upptagas av utomlänspatienter,

motsvarande det belopp av sjukhusets allmänna dagskostnad, som

överstiger 4 kronor 50 öre, och har därjämte svarat för kostnaderna för legosängsavgifterna

för 20 procent av underhållsdagarna vid barnbördsavdelningen.

Principen för statens bidrag i förevarande fall synes — yttrar departementschefen

— vara den, att staten bestrider byggnads- och underhållskostnaderna

för de särskilda lokaler och övriga byggnadsanordningar, som

betingas av sjukhusets undervisnings- och forskningsuppgifter, samt täcker

sjukhusägarens kostnader för de vårdplatser, som äro behövliga för undervisningen

men ej krävas för sjukvårdsområdets eget behov.

Riksdagen vill icke förneka, att en lösning av förevarande byggnadsfråga

efter nu angivna linjer sannolikt skulle hava ställt sig ur statens synpunkt

ekonomiskt fördelaktigare. Men riksdagen har icke kunnat finna ådagalagt,

att denna väg är framkomlig utan enhetstankens uppgivande. Riksdagen har

undersökt de möjligheter, som kunna tänkas erbjuda sig att till någon av

stadens hittillsvarande sjukvårdsanstalter förlägga de institutioner och kliniker,

som för karolinska institutets verksamhet äro erforderliga, och enligt

den uppfattning, vartill riksdagen kommit vid dessa överväganden, står någon

tomt, där alla dessa inrättningar med möjlighet till framtida utvidgning

skulle kunna inrymmas, icke till buds. De under den offentliga diskussionen

i sådant hänseende framkastade förslagen synas riksdagen icke vara av den

beskaffenhet, att de kunna anses förtjänta av ett närmare övervägande och

alltså utgöra tillräcklig anledning till ett uppskov med frågans avgörande.

Riksdagen vill tillägga, att även örn man frånginge enhetsprineipen så till

vida, att karolinska institutets teoretiska institutioner förlädes till annan

plats än klinikerna, riksdagen håller före, att det skulle möta stora svårigheter

att å någon av stadens för sjukhusinrättningar avsedda tomter finna

tillräckligt utrymme för institutets kliniker och därmed sammanhörande

anstalter.

Med avseende å att 1926 års sjukhuskommission i sitt betänkande icke närmare

dryftat utvägen till en överenskommelse enligt Malmöhuslänslinjen

torde även böra beaktas, att då kommissionen hade att taga slutgiltig ståndpunkt

till frågan, 1926 års riksdags uttalande, som utgick från sjukhusbyggnadssakkunnigas

förslag av år 1925, efterföljts av 1927 års riksdags beslut

örn upplåtande av det staten tillhöriga Norrbackaområdet, varigenom spörsmålet

i så måtto kom i ett annat läge än förut, att kommissionen hade skäl

att taga för givet, att frågan skulle lösas enligt enhetsprineipen och med

staten såsom sjukhusföretagare. Kommissionen synes vid sådant förhållande

knappast haft anledning att framlägga utredning rörande Malmöhuslänslinjen,

då denna väl icke kan tänkas tillämpad under annan förutsättning,

än att kommunen är tomt- och alltså också sjukhusägare.

En ytterligare omständighet, som synes utesluta möjligheten av någon

annan än staten såsom sjukhusföretagare i detta fall, är garnisonssjukvårdsfragan.

Enligt riksdagens mening tala starka skäl för ett nedläggande av

det nuvarande garnisonssjukhuset, vilket numera icke kan erhålla full beläggning

med militära patienter. Att ersätta detta sjukhus med ett nytt särskilt

militärsjukhus synes av ekonomiska och andra skäl ej lämpligt. Under

sådana förhållanden synes det riksdagen vara en lycklig lösning av detta

sjukvårdsproblem att samordna den militära sjukvården i Stockholm med

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 148.

9

det nya kliniska sjukhuset, som därvid får en del av sitt platsbehov fyllt.

De invändningar mot en sådan organisation, som gjorts från vissa militära

myndigheter, förefalla riksdagen icke vara bärande. Och det militära sjukvårdsmaterialets

användbarhet för kliniskt ändamål har vitsordats av den

medicinska sakkunskapen. Örn man alltså i likhet med riksdagen utgår från

att den föreslagna omorganisationen bör komma till stånd, synes det riksdagen

uteslutet, att en dylik samorganisation skulle kunna inordnas i det

kommunala sjukhusväsendet på ett sådant sätt, att såväl statens, d. v. s. de

speciellt militära och undervisningens, som ock samtidigt kommunens intressen

kunde i tillbörlig grad tillgodoses.

Vad angår invändningen att sjukmaterialet å det föreslagna sjukhuset ej

skulle kunna förväntas bliva fullgott för undervisningen eller ej tillräckligt

genom att anläggningen ej väsentligen byggde på det egna sjukvårdsområdets

behov, synes riksdagen dessa farhågor ogrundade. Bebyggelsen i de

trakter, där sjukhuset skulle hava sin plats, är synnerligen livlig och visar

en stark tendens till ökning. Samtidigt växer det allmänna sjukvårdsbehovet

i landet med stor hastighet. Av sistnämnda anledning synes det riksdagen

ej heller befogat att i tillkomsten av det nya kliniska sjukhuset se ett hinder

för utvecklingen av landsbygdens centrallasarett. Bägge organisationsformerna

komma otvivelaktigt att hava sitt fulla existensberättigande och på

erforderligt sätt komplettera varandra.

I fråga örn det förslag till avtal med staden och länet, som av Kungl.

Majit framlagts och till vilket staden anslutit sig, synes det riksdagen obestridligt

att, såsom ock av departementschefen framhålles, detta avtal är för

staten ekonomiskt fördelaktigare än sjukhusbyggnadssakkunnigas tidigare

förslag. Enligt sistnämnda förslag torde stadens bidrag kunna uppskattas

till omkring 15 300 kronor per säng; enligt nu föreliggande förslag är det

18 000 kronor. Enligt sjukhusbyggnadssakkunnigas förslag skulle staden

svara allenast för halva skillnaden mellan dagskostnaden (med frånräknande

av undervisningskostnaderna) och legosängsavgiften; enligt det nu

framlagda förslaget kommer på staden hela denna skillnad. Jämväl i övrigt

synes det nuvarande avtalsförslagets bestämmelser vara sådana, att man kan

säga, att staden genom att godtaga desamma lagt i dagen sitt intresse för

att icke genom överdrivna anspråk förhindra frågans avgörande. Man torde

alltså med fog kunna göra gällande, att sistnämnda förslag fyller den av

1926 års riksdag uppställda fordran på ett avtal, som väsentligt bättre tillgodosåge

statens intressen än sjukhusbyggnadssakkunnigas förslag.

Vad riksdagen nu senast anfört innebär emellertid icke, att riksdagen anser

det föreliggande avtalsförslaget utan vidare böra godtagas. Härtill återkommer

riksdagen i det följande.

I kritiken mot Kungl. Maj:ts föreliggande förslag rörande det s. k. karolinska

sjukhuset har även framförts den anmärkningen, att varje utredning

saknades rörande de teoretiska institutionernas byggnadsbehov och kostnaderna

för beredande åt dem av nya lokaler. I anledning härav vill riksdagen

framhålla, att det här gäller ett synnerligen omfattande byggnadsföretag,

vilket man tänkt sig genomfört i tre olika etapper. Under hela den tid, utredningen

i ämnet pågått — mera än 10 år — har det aldrig varit fråga om annat

än att i första hand tillgodose klinikernas byggnadsbehov, och häremot har

varken från karolinska institutets, Kungl. Maj:ts eller riksdagens sida framförts

någon erinran. Även institutets teoretiska professorer hava enhälligt

ställt sig på denna ståndpunkt. Det ligger i sakens natur, att fullständiga

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 148.

nybyggnader för de teoretiska institutionerna komma att kräva ganska avsevärda

kostnader. Men att redan nu uppgöra beräkningar för ett byggnadsföretag,

som ligger så långt i framtiden som detta, torde vara skäligen meningslöst.

Då de, som vid institutet bära ansvaret för den teoretiska utbildningen,

samfällt förordat frågans lösning på föreslaget sätt, måste det förutsättas,

att de också gjort klart för sig, att de teoretiska institutionerna tillsvidare

kunna hjälpa sig fram utan omfattande nybyggnader. Riksdagen kan

därför icke tillmäta ovanberörda invändning någon större betydelse.

Riksdagen anser sig härmed hava bemött de väsentligaste av de invändningar,

som framställts mot Kungl. Maj:ts förslag, utom vad angår själva

byggnadsförslaget, sådant det föreligger i de av arkitekten C. Westman upprättade

ritningarna med kostnadsförslag, ävensom avtalsförslagets innehåll

i och för sig.

I fråga örn byggnadsförslaget må erinras, att den av sjukhuskommissionen

beräknade kostnadssumman utgör 24 339 077 kronor och att departementschefen

genom uteslutning av den djurexperimentella avdelningen och emanationslaboratoriet

kunnat minska detta belopp till 24 078 509 kronor. I sistnämnda

summa ingå ej cancerföreningens och jubileumsfondens bidrag samt

ej heller kostnaderna för vissa klinikchefers bostadshus, vilka sistnämnda

kostnader äro avsedda att helt bestridas genom lån, som skulle förräntas och

amorteras av inflytande hyresmedel.

Mot byggnadsförslaget hava särskilt i motionen 1:341 riktats åtskilliga anmärkningar,

och i motionen har påkallats uppskov med frågans avgörande,

för att nytt förslag i detta avseende må kunna föreläggas riksdagen till nedbringande

av kostnaderna och vinnande av en mera ändamålsenlig planläggning

av byggnaderna.

Riksdagen kan visserligen icke i allo dela de i berörda motion framförda

synpunkterna — sålunda synes den i motionen mot den radioterapeutiska

kliniken riktade kritiken icke befogad, örn hänsyn tages till utvecklingen på

detta område av medicinen och nödvändigheten att planera denna del av

sjukhusanläggningen så, att den motsvarar behovet för en avsevärd tid

framåt — men i övrigt torde åtskilligt av vad i motionen anförts vara värt

beaktande och i varje fall förtjänt att närmare övervägas. Även riksdagen

har den uppfattningen, att kostnadssumman är hög, och håller före, att man

med god vilja skall lyckas väsentligt nedbringa densamma. Riksdagen kan

emellertid icke finna nödvändigt, att av denna anledning ett positivt avgörande

i frågan uppskjutes. Enligt vad riksdagen förvissat sig örn, äro de

nu äskade 300 000 kronorna väsentligen avsedda för sådana förberedande arbeten

— planering av tomten, väg- och ledningsarbeten m. m. — som kunna

komma till utförande, oavsett hur det slutgiltiga byggnadsförslaget kommer

att te sig. Riksdagen anser därför, att ett avgörande av frågan nu kan ske,

oberoende av själva byggnadsförslaget. I avseende å detta vill riksdagen hos

Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit låter verkställa en överarbetning av

nämnda förslag, i syfte att kostnaderna för byggnaderna må väsentligt nedbringas.

En dylik revision får givetvis icke leda till ett eftersättande av

ändamålsenligheten; tvärtom är det angeläget att därvid även undersöka, örn

ej vissa ändringar möjligen kunna anses påkallade för att göra anläggningen

bättre lämpad för sitt ändamål. Berörda överarbetning torde med hänsyn till

sakens brådskande beskaffenhet böra föreläggas 1931 års riksdag.

Till frågan, huruvida det framlagda förslaget till avtal mellan staten och

Stockholms stad respektive län är sådant, att det nu bör av riksdagen god
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 148.

11

kännas, har riksdagen ännu icke tagit ståndpunkt. Enligt riksdagens mening

hade det ur statens synpunkt varit önskvärt, att staden å det nya sjukhuset

tagit i anspråk vårdplatser i avsevärt större utsträckning än som skett. Härigenom

skulle nämligen för staten kostnaderna för sjukhusanläggningen och

dess drift givetvis komma att ställa sig billigare. Under de hittills med staden

förda förhandlingarna har visserligen från stadens sida framhållits, att

staden icke har något egentligt intresse av Norrbackasjukhuset såsom förläggningsplats

för en del av sin sjukvård. Men riksdagen kan icke frigöra

sig från tanken, att nya överväganden av denna sak möjligen skulle kunna

giva ett annat resultat. Staden står veterligen för närvarande inför nödvändigheten

att på flera av sina sjukvårdsinrättningar, bl. a. det Norrbackaområdet

relativt närbelägna Sabbatsberg, företaga omfattande ny- och ombyggnader.

Enligt riksdagens tanke borde det icke vara uteslutet, att staden vid

nya förhandlingar kunde finna med sin fördel förenligt att i samband med

inskränkning av sin sjukvårdsverksamhet på en eller annan av sina nuvarande

sjukvårdsinrättningar belägga ett större antal platser på det blivande

kliniska sjukhuset å Norrbackaområdet. Med hänsyn till vad nu anförts,

synes det riksdagen, att då i allt fall en överarbetning av byggnadsförslaget

av riksdagen förutsatts, jämsides med denna överarbetning nya underhandlingar

i ämnet lämpligen borde upptagas med staden, så att bägge dessa frågor

kunde samtidigt på nytt föreläggas 1931 års riksdag. Vid sådant förhållande

torde det icke vara tillrådligt, att riksdagen nu fastslår omfattningen

av första etappens utbyggnader utan lärer härmed böra anstå till nästkommande

riksdag, då detta spörsmål uppenbarligen måste bedömas med hänsyn

tagen till resultatet av de nya förhandlingarna med staden. Detsamma gäller

naturligtvis även frågorna örn byggnadsföretagets finansiering och beviljandet

av för anläggningen erforderligt totalbelopp. Däremot torde vad riksdagen

nu beslutat icke utgöra hinder för ett godkännande vid denna riksdag

av Kungl. Maj:ts förslag i övrigt, vilket riksdagen anser sig böra bifalla.

Under åberopande av vad sålunda anförts anmälde riksdagen, att riksdagen

dels beslutat

1) att ett nytt kliniskt sjukhus, benämnt karolinska sjukhuset, samt nya

lokaler för karolinska institutets teoretiska institutioner skulle uppföras

å det s. k. Norrbackaområdet, vilket av 1927 års riksdag för ändamålet

upplåtits;

2) att det nuvarande garnisonssjukhuset i Stockholm skulle sammanslås

med karolinska sjukhuset i huvudsaklig överensstämmelse med de allmänna

grunder, som av chefen för försvarsdepartementet i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 14 mars 1930 förordats; samt

3) att de av chefen för ecklesiastikdepartementet i samma statsrådsprotokoll

omförmälda åtgärderna för Norrbackaområdets ianspråktagande

för markutbyte och för reglering av tomtgränsen skulle vidtagas;

dels ock till förberedande arbeten för karolinska sjukhuset anvisat för

budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 300 000 kronor, av vilket

belopp högst 30 000 kronor finge disponeras för förberedande arbeten

för en ny vanföreanstalt å Norrbackaområdet.

Härjämte anhöll riksdagen i samma skrivelse, att Kungl. Majit täcktes

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 148.

dels låta verkställa och till 1931 års riksdag framlägga en överarbetning

av föreliggande förslag till byggnader för karolinska sjukhuset, i syfte att

kostnaderna för byggnaderna måtte avsevärt nedbringas, dels ock låta

upptaga nya förhandlingar med Stockholms stad rörande samarbete för

sjukhusets uppförande och drift, i syfte att staden måtte å sjukhuset belägga

ett större antal platser än enligt det nu förevarande avtalsförslaget

samt för 1931 års riksdag framlägga det förslag, vartill dessa förhandlingar

kunde giva anledning.

Med föranledande av riksdagens nämnda skrivelse uppdrog Kungl.

Maj:t genom beslut den 14 juli 1930 åt en kommission att ej mindre upptaga

nya förhandlingar med Stockholms stad rörande samarbete för

karolinska sjukhusets uppförande och drift, i syfte att staden måtte å

sjukhuset belägga ett större antal platser än enligt det förevarande

avtalsförslaget, än även verkställa en överarbetning av föreliggande förslag

till byggnader för sagda sjukhus, i syfte att kostnaderna för byggnaderna

måtte avsevärt nedbringas; och skulle nämnda förhandlingar och

överarbetning — vilka kommissionen hade att slutföra i så god tid att på

desamma grundat förslag kunde föreläggas 1931 års riksdag — verkställas

i huvudsaklig överensstämmelse med de synpunkter, som av riksdagen i

dess nämnda skrivelse framhållits.

Med skrivelse den 28 november 1930 framlade härefter 1930 års sjukhuskommission

betänkande och överarbetat förslag rörande uppförande av

karolinska sjukhuset m. m. ävensom av arkitekten Westman upprättade

förslagsritningar m. m. till sjukhuset.

Sedermera har sjukhuskommissionen med skrivelse den 22 december 1930

överlämnat ett av ingenjören C. H. Cederström till sjukhuskommissionens

ordförande överlämnat, den 29 november 1930 dagtecknat granskningsutlåtande

rörande karolinska sjukhuset.

Över sjukhuskommissionens betänkande hava yttranden avgivits den 15

januari 1931 av medicinalstyrelsen, den 21 januari 1931 av kanslern för

rikets universitet, efter hörande av karolinska institutets lärarkollegium,

samt den 4 februari 1931 av byggnadsstyrelsen.

Den överenskommelse med representanter för Stockholms stad och län,

som preliminärt träffats av 1926 års sjukhuskommission och som, bortsett

från erinringar på vissa punkter, godkänts av stadens och länets myndigheter,

innehöll, bland annat, att av sjukhusets vårdplatser 315 skulle avses

för sjuka från Stockholms stad och 110 för sjuka från Stockholms län.

Riksdagen tog, såsom tidigare omförmälts, vid sin behandling av frågan

örn karolinska sjukhuset icke någon definitiv ställning till avtalsförslaget,

enär det enligt riksdagens mening vore önskvärt, att först en undersökning

ägde rum, huruvida icke staden vore villig att å sjukhuset taga i

anspråk ett större antal platser än de överenskomna 315.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 148.

13

Efter erinran härom framhåller 1930 års sjukhuskomission i sitt betänkande,

att, innan kommissionen inlät sig på förhandlingar med staden på

denna punkt, det gällde för kommissionen att för sig klargöra, vad som

härutinnan ytterligare kunde erbjudas staden utan att frångå den princip,

som legat till grund för 1926 års sjukhuskommissions förslag och som av

såväl Kungl. Maj:t som riksdagen måste anses godkänd genom 1930 års

proposition och riksdagsbeslut, nämligen att sjukhuset skulle uppföras

såsom en statens anläggning och icke erhålla annan eller större omfattning,

än som betingades av den medicinska undervisningens behov. Från

denna utgångspunkt kunde det icke ifrågakomma att utöka det totala antalet

vårdplatser å sjukhuset eller att göra några mera genomgripande

ändringar i fråga örn platsernas fördelning på de olika klinikerna. Då

vidare någon rubbning i fråga örn de för länet avsedda platserna givetvis

icke kunde ske samt beträffande garnisonsplatserna och de enskilda vårdplatserna,

vilka senare för övrigt icke inverka på den statsfinansiella

sidan av frågan, det beräknade sängantalet måste betraktas såsom ett

minimum, kom frågan att gälla, huruvida det vore möjligt att till stadens

förmån reducera antalet sängar för »landet i övrigt». Kommissionen fortsätter

härefter:

Antalet platser för landet i övrigt skulle enligt 1926 års sjukhuskommissions,

av Kungl. Majit härutinnan godkända förslag utgöra 204. — Kommissionen

har ansett försvarligt att, örn någon minskning av antalet platser för landet

i övrigt skulle ske, denna finge göras med avseende å de medicinska och

kirurgiska avdelningarnas 55 reservplatser. Dessa 55 platser har kommissionen

alltså funnit sig kunna erbjuda staden utöver de förut överenskomna

315 platserna.

Efter det kommissionen kommit till detta resultat, upptogos med representanter

för Stockholms stad förhandlingar i ämnet. Såsom delegerade

för staden hade stadskollegiet utsett ledamöterna av Stockholms stads

sjukhuskommitté direktören C. Juhlin-Dannfelt, borgarrådet Wictor Karlsson,

ledamoten av försäkringsrådet Olof Carlsson och överläkaren doktor

Samuel Hybbinette. Sedan frågan förehafts till principiell överläggning,

ingåvo sedermera stadens delegerade till svar å det av kommissionen

framställda erbjudandet en skrivelse, däri meddelades, att sjukhuskommittén

för sin del icke kunde tillstyrka någon som helst utökning av det

antal platser vid rikssjukhuset, som staden åtagit sig att bekosta.

Kommissionen har vidare meddelat, att, ehuru kommissionen uppfattat

1930 års riksdags beslut örn karolinska sjukhuset såsom innebärande ett

bestämt godtagande av principen, att staten å detta undervisningssjukhus

skall hava företagarens ställning, från kommissionens sida likväl under

förhandlingarna med stadens representanter framställts den frågan, huruvida

staden kunde tänkas vara villig att, i stället för att fullfölja sina

planer örn utbyggande eller nyanläggningar på annat håll, exempelvis

vid Sabbatsbergs sjukhus, nedlägga sin sjukvårdsverksamhet därstädes

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 148.

och flytta den till ett sjukhus på Norrbackaområdet, där sedermera staten

skulle få inhysa den kliniska undervisningen. På denna fråga avgavs

emellertid ett klart nekande svar under åberopande av ungefär de skäl,

som finnas anförda i ovanintagna skrivelse.

Kommissionen fortsätter härefter:

Sedan sålunda de av riksdagen och Kungl. Maj:t anbefallda förhandlingarna

med Stockholms stad givit ett negativt resultat, har kommissionen, oaktat

detta, formellt sett, icke föll inom ramen för kommissionens uppdrag,

ansett sig böra undersöka, örn ej från Stockholms läns sida intresse kunde

föreligga för övertagande av ett större antal platser än de 110, som länet förbehållit

sig. Kommissionen inledde därför underhandlingar i ämnet med sjukvårdsavdelningen

av landstingets förvaltningsutskott och framställde till avdelningen

samma erbjudande örn ytterligare 55 platser, som förut gjorts staden.

Efter att vid ett sammanträde muntligen hava dryftat saken med sjukvårdsavdelningens

ledamöter har kommissionen från förvaltningsutskottet

erhållit meddelande, att förvaltningsutskottet icke ansåge sig kunna föreslå

landstinget att fast teckna ytterligare sängplatser å karolinska sjukhuset

utöver enligt preliminärt avtal redan disponerade 110 platser, vilka

torde få anses fylla det merbehov av sjukvårdsplatser för specialvård

samt för kirurgisk och medicinsk behandling, varav dels länet som helhet,

dels den Stockholm närmast belägna sjukvårdsrayonen kunde vara i behov.

Departementschefen har för egen del anfört:

»Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, hava omfattande undersökningar

och förhandlingar förts såväl med Stockholms stad som med

Stockholms län i syfte att staden och länet måtte belägga ett större antal

platser på det blivande sjukhuset än det för 1930 års riksdag framlagda

avtalsförslaget innebar. Dessa förhandlingar hava emellertid lämnat

negativt resultat. I likhet med 1930 års sjukhuskommission måste jag

finna det beklagligt, att det ej varit möjligt att vinna vad riksdagen åsyftade

i nu förevarande hänseende. Jag nödgas sålunda inskränka mig att,

i anslutning till min företrädares i statsrådsämbetet till statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 14 mars 1930 gjorda uttalanden på

denna punkt (Kungl. Maj:ts proposition till 1930 års riksdag, nr 232, sid.

86—90) hemställa, att det förslag till avtal mellan staten å ena, samt staden

respektive länet, å andra sidan, som i propositionen till 1930 års riksdag

förordades, måtte godkännas av riksdagen.»

1930 års sjukhuskommission framhåller ifråga örn överarbetningen av

förslaget till byggnader för karolinska sjukhuset inledningsvis i sitt betänkande,

att den allvarligt bemödat sig att efterkomma riksdagens

önskan örn kostnadernas nedbringande. Detta har också, enligt kommissionens

mening lyckats i en omfattning, som måste sägas vara betydande.

Totalkostnaden för sjukhusets uppförande i första etappen har sålunda,

som senare skall påvisas, nedbragts från 24 078 509 kronor till 21319 050

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 148.

15

kronor eller alltså med 2 759 459 kronor. Kostnadsminskningen har uppnåtts

genom vissa ändringar i planläggningen, begränsningar av åtskilliga

utrymmen och förenklingar i byggnadssättet. I vissa fall har den förnyade

granskningen givit kommissionen tillfälle att vidtaga en del rättelser

och ändringar, som medfört viktiga förbättringar.

Kommissionen framhåller vidare, att kommissionen enligt riksdagens

önskan jämväl tagit under närmare övervägande de anmärkningar mot

1926 års sjukhuskommissions förslag (av 1930 års sjukhuskommission betecknat

med »1928 års förslag»), som i den vid 1930 års riksdag väckta

motionen I: 341 framförts och som icke av riksdagen själv avvisats såsom

obefogade. Dessa anmärkningar hava bemötts av professorerna Gösta

Forssell och Einar Key i till kommissionen inlämnade promemorior, vilka

kommissionen fogat såsom bilagor till sitt betänkande och till vilka kommissionen

hänvisar. Såvitt kommissionen kunnat finna, hava professorerna

Forssell och Key i dessa promemorior visat, att den i berörda motion

framförda kritiken till övervägande delen antingen grundar sig på missuppfattning

av 1928 års förslag eller är, sakligt sett, ohållbar. I vissa hänseenden

hava dock i motionen gjorda erinringar ansetts befogade och föranlett

ändringar i förslaget.

I detta sammanhang framhåller kommissionen, att de vidtagna ändringarna

i 1928 års förslag skett i samråd med och godkänts av vederbörande

klinikchefer utom professor I. Holmgren, som avböjt att taga del

av ändringsförslagen under hänvisning till sina inlägg i riksdagen. Såvitt

angår garnisonsavdelningarna, apoteket och tandvårdsavdelningen,

har ändringsförslaget granskats och godkänts av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse.

Enligt vad kommissionen vidare meddelat hava av kommissionen vidtagna

inskränkningar i radioterapeutiska kliniken (Konung Gustaf V

jubileumsfond) verkställts i samråd med representanter för jubileumsfonden

och för cancerföreningen.

Kommissionen lämnar härefter en allmän översikt över de besparingsåtgärder,

som kommissionen föreslår. Kommissionen framhåller därvid,

att den vid sin överarbetning av 1928 års förslag till förnyad prövning

upptagit såväl planen för byggnadernas gruppering som använda byggnadstyper

och inre byggnadsanordningar och underkastat varje särskild

byggnad en detaljerad granskning i syfte att utröna, huruvida en kost(

nadsminskning vore möjlig och dessutom större ändamålsenlighet kunde

ernås.

Kommissionen redogör härefter för av kommissionen företagna åtgärder

för koncentration och minskning av byggnadsvolymen och anför

därvid:

Kommissionen har av förut anförda skäl icke ansett sig böra öka höjden

av huvudkomplexets södra länga utöver de sex våningar, som upptagits i 1928

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 148.

års förslag. Sidopartierna av norra längan hava sänkts från sju till sex

våningars höjd för att nedbringa byggnadskostnaderna på sätt som nedan i

samband med redogörelse för personalbostäderna skall nämnas. En koncentrering

av byggnadssättet med ökad byggnadshöjd har emellertid kunnat äga

rum genom omarbetning av den längst åt öster belägna delen (N) av norra

längan, som inrymmer den obstetrisk-gynekologiska klinikens operations- och

förlossningsavdelningar samt en del underläkar- och kandidatrum. Denna

flygel har väsentligt förminskats i horisontell led och i stället påbyggts.

Inom den radioterapeutiska kliniken (III) har en stark koncentration av

byggnaden ägt rum, i det att grundytan väsentligt förminskats men byggnaden

samtidigt uppförts till större höjd. Vårdavdelningarna, som förut anbragts

i en norra och en södra länga, hava nu samtliga förlagts i den södra

längan, som uppförts till fem våningars höjd. Samtidigt hava klinikens

övriga partier uppförts till tre våningars höjd. Härigenom har en avsevärd

kostnadsbesparing kommit till stånd.

Den patologiska institutionens byggnad (IV), tvättbyggnaden (VIII Q) och

den med pannhuset (VIII O) förenade verkstadsbyggnaden hava minskats i

volym. Köksbyggnaden (VIII E) har sänkts med en våning genom utbrytande

av en till personalbostäder inredd våning.

Vattentornet har slopats och ersatts med en hydroforanläggning, vilket

medfört kostnadsminskning.

Lokalerna för sjukvårdspersonalens bostäder hava underkastats en grundlig

revision. Flerstädes såväl inom huvudkomplexet som inom den radioterapeutiska

kliniken voro såsom reserv för framtida utvidgning personalrum

inlagda inom avdelningarna eller i deras närhet. Bland annat var sålunda

en hel våning inlagd i den norra längans mittparti (IL) inom huvudkomplexet.

Dessa personalrum, som draga relativt stor kostnad, då de uppföras

inom klinikbyggnaden, hava flyttats till det stora personalhuset (VII U) inom

entrékomplexet. Dit hava även förflyttats de personalbostäder, som förut förlagts

inom köksbyggnaden. Enligt 1928 års förslag skulle en del av den radioterapeutiska

klinikens personalbostäder förläggas i ett eget personalhus invid

nämnda klinik. Hela detta hus har slopats från byggnadsplanen, och även

denna personal har förlagts till entrékomplexet.

Byggnaden för manlig gift och ogift personal (IX), vilken är belägen invid

uppfartsvägens fortsättning åt väster, har något förskjutits för att lämna

bättre plats för eventuell senare utbyggnad och har uppförts med ytterligare

en våning för att inrymma tre vaktmästarbostäder, som flyttats från den

patologiska institutionens byggnad, samt eldarbostäder, förut belägna i ovannämnda

verkstadsbyggnad.

1928 års förslag upptog tre byggnader med bostadslägenheter för sjukhusets

direktör och för vissa överläkare (X), med två bostadslägenheter i varje hus.

I föreliggande förslag hava för detta ändamål i stället planerats två bostadshus

med tre lägenheter i varje hus. Golvytan Ilar därjämte betydligt minskats

i dessa bostadshus.

Den enda byggnad, som ej berörts av förändringar, är entrébyggnaden*

(VII T), genom vilken infarten till anläggningen går. Byggnaden för jubileumsfondens

forskningsavdelningar (IIIX), som ej bekostas av staten, har

ej heller undergått förändring på annat sätt, än att den genom den radioterapeutiska

klinikens koncentrering och något ändrade läge förskjutits till

en längre norr ut belägen plats.

Till närmare belysande av omfattningen av de av kommissionen ifråga
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 148.

17

satta besparingsåtgärderna framlägger kommissionen vissa uppgifter

rörande den av besparingsåtgärderna medförda minskningen av sjukhusbyggnadernas

kubikinnehåll.

Enligt 1928 års förslag utgjorde det totala kubikinnehållet av första etappens

byggnader 451493 m3. Motsvarande siffra för kommissionens nu föreliggande

förslag (i nedanstående tablå kallat 1930 års förslag) är 399 053 m3.

Minskningen uppgår alltså till 52 440 m3 eller omkring 11 % av 1928 års kubiksiffra.

Ehuru i det nu föreliggande förslaget ej föreslås någon ändring beträffande

omfattningen av första byggnadsetappen, ifrågasätter sjukhuskommissionen

i sammanhang med framläggande av kostnadsberäkningarna,

örn icke en undersökning borde komma till stånd för utrönande av

huruvida icke en psykiatrisk klinik borde uppföras redan i första etappen.

Kommissionen framhåller, att den av kommissionen i kostnadsberäkningarna

angivna sängkostnaden kan ytterligare nedbringas genom att redan

1 den första etappen medtaga flera kliniker än som i 1928 års förslag förutsattes

och att bland de kliniker, som härvid främst borde komma i fråga,

vore den psykiatriska och den pediatriska kliniken.

Departementschefen har anfört:

»I enlighet med det av 1930 års riksdag gjorda uttalandet har sjukhuskommissionen

haft att vid överarbetningen av det för 1930 års riksdag

framlagda förslaget angående uppförande av nytt kliniskt sjukhus i Stockholm

söka genomföra en minskning av kostnaderna för sjukhusbyggnaderna

utan eftersättande av deras ändamålsenlighet eller eventuellt med

ökande av sjukhusanläggningens lämplighet för sin uppgift. Såvitt jag

kunnat finna, måste sjukhuskommissionen anses hava med det nu föreliggande

överarbetade förslaget, enligt vilket kostnaderna på sätt framgår

av de i det följande återgivna kostnadsberäkningarna nedbringats med

2 759 459 kronor, nått ett så gynnsamt resultat, som det överhuvudtaget

torde vara möjligt att vinna, därest sjukhuset skall kunna på ett tillfredsställande

sätt fylla sin dubbla uppgift såsom sjukvårdsinrättning och högskola

för utbildning av läkare.

Såsom av den härovan lämnade redogörelsen framgår, innebär det nu

föreliggande förslaget i fråga örn omfattningen av den första etappen icke

någon ändring av vad som föreslagits i propositionen till 1930 års riksdag.

Sjukhuskommissionen har emellertid uttalat som önskvärt, att frågan örn

uppförande av den psykiatriska kliniken i första byggnadsetappen borde

göras till föremål för närmare utredning, ett önskemål, som understrukits

av såväl medicinalstyrelsen som karolinska institutets lärarkollegium.

Vad sjukhuskommissionen anfört synes mig värt beaktande, och har jag

för avsikt att låta närmare utreda denna fråga. En utredning på denna

punkt får dock givetvis ej fördröja sjukhusbyggets igångsättande.

Skulle den av mig tilläinnade utredningen giva vid handen, att jämväl den

Bihang till riksdagens protokoll 1931. (i sami. 72 haft. (Nr 14S.) 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 148.

psykiatriska kliniken bör medtagas i första etappen torde intet binder

föreligga, att riksdagen under byggnadstiden fattar beslut därom.

Jag erinrade nyss, att förslaget ifråga örn omfattningen av första etappen

icke innebär någon ändring i förhållande till 1930 års förslag. Båda

förslagen upptaga sålunda särskild tvättinrättning. Emellertid vill jag

omnämna, att fråga uppkommit angående samgående för karolinska sjukhuset

i en av Stockholms stad för samtliga sjukhus i staden planerad

gemensam tvättinrättning. Spörsmålet härom tarvar dock en närmare

undersökning, som jag anser snarast böra igångsättas. Jag vill dock ej,

innan resultatet av denna undersökning föreligger, förorda, att den för

karolinska sjukhuset beräknade tvättinrättningen nu uteslutes ur det föreliggande

förslaget. Skulle utredningen giva vid handen, att en särskild

tvättinrättning för karolinska sjukhuset icke skulle befinnas erforderlig,

lärer tillfälle beredas att under byggnadstiden efter framställning till

riksdagen vidtaga härav betingade ändringar i nu föreliggande byggnadsprograms

omfattning och därmed sammanhängande kostnadsberäkningar.

Den av 1930 års sjukhuskommission åvägabragta kostnadsminskningen

har uppnåtts genom vissa ändringar i planläggningen, begränsningar av

åtskilliga utrymmen och förenklingar i byggnadssättet. Såsom framgår

av kommissionens förslag, har kommissionen från det förra programmet

borttagit vissa reservlokaler, vilka tänkts komma att erfordras först

längre fram i tiden. Emellertid torde de besparingar, kommissionen vidtagit,

väsentligen hänföra sig till åtgärder, som innebära faktiska nedskärningar

av de förut beräknade kostnaderna. Då den av kommissionen

uppnådda kostnadsminskningen synes mig hava ernåtts, utan att byggnadernas

ändamålsenlighet försämrats, anser jag mig höra förorda det av

kommissionen framlagda förslaget. De mindre detaljerinringar, som gjorts

av de i ärendet hörda myndigheterna, synas mig böra bliva föremål för

omprövning vid uppgörande av de definitiva ritningarna. Det torde böra

ankomma på den byggnadskommitté, som jag ämnar föreslå skola tillsättas

för handhavande av karolinska sjukhusets nybyggnad, att ytterligare

utreda hithörande förhållanden. I sitt utlåtande över det nu föreliggande

förslaget har byggnadsstyrelsen ifrågasatt, huruvida icke borde

tagas under övervägande, örn företaget skulle omhänderhavas av byggnadsstyrelsen

i samråd med representanter för medicinsk sakkunskap.

Med hänsyn till byggnadsföretagets stora omfattning anser jag det dock

både nödigt och lämpligt, att en särskild byggnadskommitté handhar

denna byggnadsfråga.

Jag vill framhålla, att denna byggnadskommitté torde böra bestå av

ett lämpligt antal av Kungl. Maj:t utsedda ledamöter, representerande

ekonomiska, medicinska och byggnadstekniska synpunkter, vartill torde

böra komma en representant för vardera Stockholms stad och Stockholms

län. Härjämte bör i kommitténs arbeten deltaga en representant för armé
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 148.

19

förvaltningens sjukvårdsstyrelse och en av jubileumsfondens styrelse

utsedd representant i vad avser dem berörande byggnadsfrågor. För kommitténs

verksamhet bör gälla särskild av Kungl. Maj:t fastställd instruktion.

Byggnadskommittén torde antingen själv eller genom ett särskilt

arbetsutskott hava att såväl tekniskt som ekonomiskt ombänderbava de

arbeten, som äro förenade med planläggningen och utförandet av karolinska

sjukhuset. Kommittén bör sålunda ombesörja upprättande av definitiva

ritningar, kostnadsförslag och arbetsplan samt underställa desamma

Kungl. Maj:ts prövning. Mindre ändringar i den fastställda planen

torde, därest de icke medföra ökade kostnader, kunna företagas av kommittén.

Kommittén bör vidare äga rätt att anställa arkitekt, sekreterare,

kassaförvaltare, kontrollanter och övrig för dess verksamhet erforderlig

personal.

Samtliga utgifter för den nu förordade byggnadskommiténs verksamhet

böra bestridas av de för sjukbusanläggningen beviljade medlen. Jag vill

härvid erinra, att, såsom framgår av vad kommissionen anfört (sid. 41 och

sid. 44, överst i det följande), dessa kostnader inräknats i den av kommissionen

beräknade totalkostnaden.»

Beträffande de företagna kostnadsberäkningarna lämnar 1930 års sjukhuskommission

följande redogörelse:

Vid beräkningen av kostnaderna för karolinska sjukhusets uppförande enligt

det nu överarbetade förslaget bar kommissionen utgått från samma priser,

som lågo till grund för beräkningarna i 1928 års förslag. Härigenom underlättas

en jämförelse med detta förslag, och dessutom torde i och för sig icke

tillräcklig anledning kunna anses föreligga att vid ifrågavarande beräkningar

tillämpa andra beräkningsgrunder. Visserligen har, sedan 1928 års

förslag utarbetades, en viss prisstegring inträtt å lednings- och måleriarbeten,

under det att priset å vissa materialier minskats. Med hänsyn härtill,

och då det gäller ett byggnadsföretag sådant som det här förevarande, där

byggnadsperioden kommer att sträcka sig över en avsevärd tidrymd, har

kommissionen icke ansett det vara nödvändigt att räkna med dylika mer eller

mindre tillfälliga fluktuationer i prisnivån i vidare mån, än att kommissionen

vid beräkningen av den erforderliga anslagssumman avrundat denna

uppåt från 21319 050 kronor till 21 400 000 kronor.

Enligt ovan angivna, av kommissionen verkställda beräkningar skulle totalkostnaden

för utförande av det överarbetade förslaget komma att, efter avdrag

av på jubileumsfonden och cancerföreningen belöpande andel samt med

frånräknande av kostnaden för de två bostadshusen för sjukhusets direktör

m. fl., uppgå till 21319 050 kronor.

Här nedan lämnas en sammanställning av byggnadskostnaderna enligt nu

föreliggande förslag. Till jämförelse har återgivits motsvarande sammanställning

enligt 1928 års förslag. Med hänsyn till att Kungl. Maj:ts förslag

till 1930 års riksdag icke upptog den pediatriska kliniken och den djurexperimentella

avdelningen samt emanationslaboratoriet, hava kostnaderna för

dessa institutioner jämte å desamma belöpande andelar i kostnaderna för

vägar, huvudrörledningar m. m. ej heller här medtagits. Kostnaderna för

bostadshus åt sjukhusets direktör m. fl. äro ej medräknade. I sammanställ
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 148.

ningarna Ilar ej, såsom skedde i 1926 års sjukhuskommissions betänkande,

särskilt för sig under varje huvudrubrik upptagits det allmännas andel i

jubileumskliniken; i stället har i en post avdragits det totalbelopp, som enligt

de olika förslagen avgår för jubileumsfondens och cancerföreningens del.

De båda sammanställningarna te sig på följande sätt:

Byggnadskostnader ............................. Kr.

Kostnad för panncentral, uppvärmnings- och

ventilationsanläggningar, desinfektions-, steriliserings-

och maskintvättanläggningar med

tillbehör ....................................... »

Huvudrörledningar för pumpvarmvatten, ånga,

kondensvatten, gas, kall- och varmvatten — »

Spillvatten- och dagvattenledningar med rörgravar

utanför tomten ...................... »

Spillvatten- och dagvattenledningar med rörgravar

inom tomten jämte övriga rörgravar »

Köksanläggning ................................ »

Elektrisk belysnings- och kraftanläggning, hissar,

elektrisk svagströmsanläggning, åsk
-

1928 års

förslag

16 209 400:-

3 374 850:

487 300:

98 000:

162 000:

164 550:

1930 drs

förslag

13 709 327:

3 248 850:

512 050:

98 000:

143 100:

164 550:

ledare och rikstelefonanläggning .......

1435 050

— 1448 450

—

Kylanläggning .............................

180 000

— 180 000

—

Väg utanför tomten .......................

465 000

— 418 000

—

Vägar inom tomten, terrasseringar m. m.

846 800

— 561000

—

Tomtens iordningställande.................

230 000

— 200 000

—

Stängsel och grindar .....................

45 000

— 45 000

—

Administration, arvoden och oförutsedda utgifter »

2132388

— 1865 388

—

Kronor 25 830 338

— 22 593 715

—

Avgår för jubileumsfondens del .........

..... Kr.

1751829

— 1274 665

—

Kronor 24 078 509

— 21319 050

—

Av förestående sammanställningar framgår, att den genom förut omtalade

inskränkningar och övriga förändringar vunna besparingen uppgår

till ett belopp av 2 759 459 kronor. Bostäderna för sjukhusets direktör

m. fl. kostade enligt 1928 års förslag 606 258 kronor. Motsvarande kostnad

utgör enligt det överarbetade förslaget 486 000 kronor. Medräknas även

denna kostnadsminskning stiger besparingen till 2 879 717 kronor.

Om totalkostnaden enligt nu föreliggande förslag, 21319 050 kronor,

fördelas på sjukhusets 843 vårdplatser, blir kostnaden per vårdplats 25 289

kronor. Erinras må, att motsvarande siffra enligt 1928 års förslag utgjorde

28 563 kronor och enligt Alternativ I av det s. k. Gärdesförslaget 28163

kronor.

Sjukhuskommissionen har vidare belyst frågan örn kostnaderna för

karolinska sjukhuset i jämförelse med vanliga sjukhus och därvid lämnat

följande tablå över kostnaden för olika lokaler och arbeten vid karolinska

sjukhuset utöver vid vanliga sjukhus gängse.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 148.

21

Undervisningslokaler:

inom huvudkomplexet ..... 24 204 m3 å kr. 47: 78 = 1156 462

inom radioterapeutiska kliniken

................... 4975 » » » 49 : 23 = 244 920

inom patologiska institutionen

........................ 10 200 » » » 51: 87 = 529 740

Diverse bostäder inom entrékomplexet

.............- 4870 s» » » 49:11= 239165

Diverse bostäder för gift och

ogift personal ............ 1140 » » » 51:83 = 59 088 2 229 375

Ökning av kliniklokaler på grund av undervisning:

inom huvudkomplexet...... 15 023 m3 å kr. 47:78= 717 798

inom radioterapeutiska kliniken

..................... 736 » » » 49:23 = 36 064

inom entrékomplexet ...... 759 » » » 50:71= 38 489

Diverse lokaler, korridorer,

trappor, hissar m. m..... 7 000 » » » 47 : 78 = 334 460 1126 811

Ökning av polikliniklokaler:

inom huvudkomplexet...... 9 214 m3 å kr. 47: 78 = 440 245

inom radioterapeutiska kliniken

..................... 477 » » » 49 : 23 = 23 482 463 727

Samtliga ovannämnda lokalers del i ångpannehuset........ 294 742

För garnisonens administrationslokaler:

inom huvudkomplexet...... 2 304 m3 å kr. 47: 78 = 110 851

Garnisonens del i apotek

samt apoteksförråd i entrékomplexet

................ 1853 » » » 50:71= 93 965

Del i ångpannehus .................................. 15 589

Lokaler inom kök, tvätt- och ångpannehus,

vilkas storlek beräknats med hänsyn till

framtida utvidgning av sjukhuset.

Reserv i kök...............................

» » tvätt och förråd..................

» » ångpannehus ....................

Härtill kommer

Arbeten utom tomten (vägar och ledningar) 516 000

+ 9 % för administration, arvoden m. m......... 562 440

Halva kostnaden för inre vägar, planeringar, tomtens

iordningställande + 9 % .................... 414 745

1U arv kostnaden för kulvertar, huvudrörledningar,

spillvattenledningar, elektriska huvudledningar +

9 % (utgörande samma del i kostnaden som summan

av ovan angivna kuber utgör del i totala

kuben) .............................................. .173 500

Summa kronor

225 000

110 000

125 000

4114 655

220 405

460 000

1150 685

5 945 745

Från totalkostnaden, 21 319 050 kronor, bör alltså vid en jämförelse med kostnaden

för uppförande av ett icke kliniskt sjukhus avräknas 5 945 745 kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 148.

Återstoden, 15 373 305 kronor, utgör det belopp, som vid en dylik jämförelse

bör upptagas för karolinska sjukhusets del. Vid fördelning av denna summa

på de 843 vårdplatserna erhålles en sängkostnad av 18 236 kronor. Denna sängkostnad

torde icke kunna anses hög för ett modernt sjukhus av denna omfattning.

I detta sammanhang vill kommissionen framhålla, att då Stockholms stads

sjukhuskommitté i sin i andra kapitlet här ovan återgivna skrivelse gör gällande,

att stadens självkostnad per vårdplats vid blivande utbyggnad »snarare

under- än överstiger 10 000 kronor», härmed tydligen avses vårdplatser,

som erhållits genom tillbyggnad till redan förefintliga sjukhusanläggningar,

i vilket fall kostnaden naturligtvis alltid ställer sig avsevärt lägre än vid

ren nybyggnad.

Som redan tidigare i samband med frågan örn de i första byggnadsetappen

ingående byggnaderna meddelats, har sjukhuskommissionen i

detta sammanhang framhållit, att den av kommissionen angivna sängkostnaden

kan ytterligare nedbringas genom att redan i den första etappen

medtaga flera kliniker än som i 1928 års förslag förutsattes, då nämnda

kostnad sjunker i den mån som antalet vårdplatser ökas.

I fråga örn sjukhusbyggnadsföretagets finansiering anför sjukhuskommissionen:
I

fråga örn byggnadsföretagets finansiering har kommissionen ansett sig

böra utgå från de beräkningsgrunder, som chefen för ecklesiastikdepartementet

funnit sig böra följa i propositionen till 1930 års riksdag. Med hänsyn

härtill tarvas allenast en omräkning i anledning av den minskning i kostnadssumman,

som den av kommissionen verkställda överarbetningen av byggnadsförslaget

medfört.

Totalkostnaden för den första byggnadsetappen, frånsett den del, som skall

bekostas av jubileumsfonden samt kostnaden för bostadshusen för sjukhusets

direktör m. fl., utgör enligt det överarbetade förslaget 21319 050 kronor, vilket

belopp kommissionen ansett sig böra avrunda uppåt till 21 400 000 kronor.

Härifrån skola till en början avgå stadens och landstingets bidrag, tillhopa

7 540 000 kronor. Vidare skola kostnaderna för de 106 enskilda vårdplatserna

bestridas genom upptagande av lån att förräntas och amorteras genom

inflytande vårdavgifter. Enligt vederbörande departementschefs uttalande

i propositionen skola dessa platser deltaga i byggnadskostnaderna med ett

belopp, motsvarande den genomsnittliga kostnaden per vårdplats för hela

sjukhuset, d. v. s. med 18 236 kronor per säng. Deras bidrag skulle alltså utgöra

(106 X 18 236 =) 1 933 016 kronor, vilket belopp jämväl bör avräknas från

totalkostnaden. Återstående beloppet, 11 926 984 kronor, skulle utgöra statens

kostnader för karolinska sjukhuset. Motsvarande kostnad enligt Kungl.

Maj :ts proposition till 1930 års riksdag var 14 213 505 kronor.

Med den i propositionen angivna byggnadstiden av omkring 8 år synes

byggnadskostnaden lämpligen böra fördelas enligt följande tablå.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 148. 23

Tablå över erforderliga belopp under byggnadstiden och deras fördelning.

Byggn.

Anslag

från

Anslag från

Stockholms

Anslag från

Stockholms

Genom lån

(106 enskilda

Summa

år

riksdagen

stad

län.

vårdpl.)

i......

300 0001

—

—

—

300 000

2......

1500 000

—

—

—

1500 000

3......

1900 000

1100 000

400 000

350 000

3 750 000

4......

1900 000

1100 000

400 000

350 000

3 750 000

5......

1900 000

1100 000

400 000

350 000

3 750 000

6......

1900 000

1100 000

400 000

350 000

3 750 000

7......

1900 000

1 270 000

270 000

350 000

3 790 000

8......

626 984

—

—

183 016

810 000

11926 984

5 670 000

1870 000

1933 016

21 400 000

Då det är möjligt, att en kortare byggnadstid än 8 år kan medföra vissa

besparingar i byggnadskostnaderna, synes frågan härom förtjänt att tagas

under övervägande.

De sålunda av 1930 års sjukhuskommission företagna kostnadsberäkningarna

ävensom det av kommissionen framlagda finansieringsförslaget

hava av de i ärendet hörda myndigheterna närmare berörts allenast av

byggnadsstyrelsen, som därvid anfört följande:

Enligt styrelsens uppfattning är den besparing, som vunnits genom minskning

av byggnadsvolymen, den verkliga vinsten av den gjorda överarbetningen

av 1928 års förslag.

En sänkning av vissa å-priser i förhållande,till 1928 års förslag synes styrelsen

knappast motiverad, så mycket mindre som kostnaderna redan enligt

1928 års förslag i flera avseenden voro knappt beräknade. Av den inom styrelsen

verkställda detaljgranskningen av kostnadsberäkningarna vill det i

varje fall synas, som örn nedprutningen av kostnaderna drivits väl långt, och

skulle säkerligen enligt dagens priser någon ökning av kostnaderna vara

tillrådlig.

Kommissionen har ansett sig vid sina kalkyler icke behöva räkna med mera

tillfälliga fluktuationer i prisnivån, då det i detta fall gäller ett byggnadsföretag,

som beräknats draga närmare tio år i utförande. Denna synpunkt

torde enligt styrelsens förmenande hava fog för sig. På vissa områden såsom

beträffande målningsarbeten och rörläggningsarbeten hava sålunda prisstegringar

inträtt, medan däremot för järnbalkar och cement lägre priser nu äro

rådande än år 1928.

Enligt styrelsens uppfattning förefinnas emellertid för närvarande vissa

tendenser till en allmän prissänkning i världsmarknaden. Huruvida denna

kan bliva bestående under den långa byggnadstid, varom här är fråga,

undandrager sig givetvis styrelsens bedömande. Härjämte har styrelsen ansett

sig böra räkna med att sådana allvarliga ansträngningar att nedbringa

byggnadskostnaderna, som det föreliggande förslaget visar, även äro att förvänta

såväl vid det ytterligare bearbetande i detalj, som förslaget givetvis

kommer att underkastas som ock vid själva byggnadsarbetets utförande och

att därunder den yttersta sparsamhet kommer att iakttagas.

Ehuru kostnadsökningen enligt vad den av byggnadsstyrelsen nu verkställda

granskningen giver vid handen, kan beräknas uppgå till 850 000 kronor

eller omkring 4 % av byggnadskostnaden, anser sig byggnadsstyrelsen, i be
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 148.

traktande av ovan anförda omständigheter, icke för närvarande böra påyrka

något tillägg till den av kommissionen angivna totalsumman, avrundad

21400 000 kronor, så mycket mindre som de föreliggande kostnadsberäkningarna

under förevarande omständigheter icke kunna betraktas såsom fullt

definitiva, och man givetvis måste räkna med att justeringar under det synnerligen

omfattande byggnadsföretagets gång komma att visa sig ofrånkomliga.

Beträffande det av kommissionen för budgetåret 1931/1932 angivna anslagsbehovet

1500 000 kronor har byggnadsstyrelsen intet att erinra.

Departementschefen har beträffande dessa frågor för egen del anfört

följande:

»De av 1930 års sjukhuskommission gjorda beräkningarna av kostnaderna

för den nya sjukhusanläggningen, vilka beräkningar i det stora hela

jämväl vitsordats av byggnadsstyrelsen, giva icke anledning till någon

erinran från min sida. I annat sammanhang har jag med anledning av

vissa mindre detaljanmärkningar mot det föreliggande förslaget förordat,

att desamma i samband med definitiva ritningars uppgörande tagas under

omprövning. Under byggnadstiden måste man ock räkna med att vissa

mindre justeringar kunna visa sig ofrånkomliga. Med hänsyn såväl härtill

som ock till möjligen uppstående fluktuationer i den allmänna prisnivån

kunna de föreliggande kostnadsberäkningarna givetvis icke betraktas

såsom fullt definitiva. Jag förutsätter dock, att vid de definitiva ritningarnas

uppgörande och vid byggnadsarbetets utförande den av mig

förordade byggnadskommittén allvarligt bemödar sig att, så vitt möjligt

är, nedbringa byggnadskostnaderna. Med anledning härav torde det

kunna förväntas, att byggnadskostnaderna icke komma att överstiga de av

sjukbuskommissionen angivna.

Även med det nu överarbetade förslaget äro onekligen kostnaderna för

karolinska sjukhuset avsevärda. På sätt redan min företrädare i statsrådsämbetet

framhöll vid framläggande av sjukhusförslaget till 1930 års

riksdag, är det emellertid naturligt, att kostnaderna för en anläggning som

den nu ifrågavarande, vilken skall tjäna såväl sjukvårdens som undervisningens

och den medicinska forskningens intressen, måste bliva betydande.

Den utredning, som 1930 års sjukbuskommission förebragt på denna punkt,

understryker enligt min mening på ett övertygande sätt vad som härutinnan

uttalades i propositionen till 1930 års riksdag. Sjukhuskommissionen

beräknar, att av totalkostnaden för karolinska sjukhuset 5 945 745

kronor direkt betingas av sjukhusets undervisnings- och forskningsuppgifter.

Dragés detta belopp från den beräknade totalkostnaden, 21 319 050

kronor, återstår ett belopp av 15 373 305 kronor. Fördelas denna summa

på var och en av de 843 vårdplatserna, erhålles en kostnad per vårdplats

av 18 236 kronor.

Denna summa skulle enligt kommissionens beräkning motsvara kostnaden

per vårdplats å karolinska sjukhuset, örn detta skulle uppföras ute
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 148.

25

slutande såsom sjukvårdsanstalt utan uppgift att tjäna undervisningen,,

och skulle således kunna användas vid en jämförelse med byggnadskostnaderna

för ett kommunalt sjukhus i Stockholm av motsvarande storlek.

Såsom jag ovan nämnt, framhåller kommissionen, att det vid utförande

av en sådan jämförelse icke möter större svårighet att beräkna själva

undervisningslokalernas kubikinnehåll och kostnad, under det att det däremot

är vida svårare att exakt beräkna, huru stor del av utrymmet inom

sjukvårdslokalerna, som kan anses oundgängligen nödvändigt för själva

sjukvårdens behov, och huru stor del därav, som tillkommer på grund av

undervisningens krav. Under diskussionen örn det karolinska sjukhuset

har den anmärkningen framställts, att 1930 års sjukhuskommission skulle

hava räknat med för stort totalt utrymmesbehov per vårdplats å ett icke

kliniskt sjukhus i Stockholm.

Då icke någon större sjukhusbyggnad under senare år blivit utförd inom

Stockholm, är det ej möjligt att vid dessa beräkningar stödja sig på praktisk

erfarenhet av sjukhusbyggnad därstädes. Det är icke heller möjligt

att utan vidare beräkna det totala utrymmeshehovet per säng å ett stort

icke kliniskt sjukhus i Stockholm med ledning av erfarenheten från nybyggnader

för mindre och medelstora lasarett i landsorten.

För att emellertid erhålla någon ledning vid bedömandet av denna fråga

har jag ansett mig böra inom departementet låta utföra en jämförelse med

ett nyligen uppfört centrallasarett med specialavdelningar och har för

detta ändamål valt lasarettet i Norrköping, som allmänt anses vara synnerligen

ekonomiskt uppfört.

Denna utredning ger vid handen, att det totala utrymmet per vårdplats

inom karolinska sjukhuset — oavsett det för undervisningen beräknade

utrymmet — uppgår till 340,7 m3, under det att motsvarande utrymme i

Norrköping är 242 m3.

Granskar man närmare de för olika ändamål avsedda utrymmena, finner

man, att skillnaden i kubikinnehåll per vårdplats heror till största

delen, nämligen c:a 50 m3, därpå, att vid karolinska sjukhuset beräknats

väsentligen större sjukvårdspersonal i överensstämmelse med erfarenheten

från Stockholms stads sjukhus. Den nämnda differensen beror vidare

därpå, att större utrymme beräknats för undersöknings- och behandlingslokaler

vid polikliniker, röntgendiagnostisk avdelning, gymnastisk avdelning,

förlossningsavdelning, operationsavdelningar, bad- och ljusbehandlingsavdelningar,

vartill kommer den radioterapeutiska klinikens behandlingsavdelningar.

På alla dessa avdelningar ställas väsentligen större anspråk vid ett

stort sjukhus i Stockholm — särskilt med hänsyn till dess stora polikliniska

verksamhet. Utrymmet för dessa lokaler är vid karolinska sjukhuset

beräknat till c:a 35 m3 per vårdplats mer än i Norrköping. Återstoden

av differensen heror därpå att vid sjukhuset i Norrköping ej upp
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 148.

förts tvättinrättning, samt att man vid karolinska sjukhuset räknat med

reservutrymme inom ekonomilokalerna för närmast kommande kliniker

samt planlagt verkstäder för sjukhusets behov.

Utrymmet för vårdavdelningar och övriga ovan ej nämnda lokaler upptager

på håda sjukhusen ungefär samma kubikinnehåll per vårdplats.

Det för karolinska sjukhuset såsom sjukvårdsanstalt — oavsett undervisningens

krav av lokaler — beräknade utrymmet torde av anförda skäl

med fog kunna anses motsvara vad som behöves för ett i Stockholm beläget

centralsjukhus med specialavdelningar. Mot den av kommissionen

beräknade fördelningen av byggnadskostnaderna mellan undervisningens

och sjukvårdens områden torde vid nu angivna förhållanden icke vara

något att erinra.

Till nyss angivna totalkostnad å 21319 050 kronor komma dessutom,

såsom framhölls i förslaget till 1930 års riksdag (sid. 227 i propositionen nr

232), kostnader för utrustning beräknade till cirka 3 600 000 kronor och

avsedda att fördelas i vederbörlig proportion mellan staten, Stockholms

stad och Stockholms län ävensom jubileumsfonden. I avseende å finansierandet

av det blivande sjukhusets drift ansluter jag mig till min företrädares

i statsrådsämbetet därom gjorda uttalanden och tillåter mig att

hänvisa till vad härutinnan anfördes i propositionen nr 232 till 1930 års

riksdag.

Den av sjukhuskommissionen framlagda finansieringsplanen, mot vilken

i de avgivna yttrandena icke några anmärkningar gjorts, föranleder

erinran från min sida allenast i fråga örn det för budgetåret 1931/1932 beräknade

anslagsbeloppet. Med hänsyn till svårigheterna att för nästkommande

budgetår tillgodose anslagskraven i alla avseenden har jag

ansett mig icke kunna för samma budgetår förorda högre belopp än

det av mig i statsverkspropositionen till 1931 års riksdag under punkt 126

av åttonde huvudtiteln för budgetåret 1931/1932 beräknade beloppet 750 000

kronor. Därest från den på staten ankommande, beräknade totalkostnaden

11926 984 kronor dragés det för innevarande budgetår beviljade anslaget

å 300 000 kronor, återstår alltså ett belopp av 11 626 984 kronor, som erforderligt

för sjukhusbygget enligt det föreliggande förslaget.

I samband med spörsmålet örn kostnaderna för sjukhusbygget anser jag

mig böra underställa riksdagens prövning en därmed sammanhörande

fråga. Sedan 1930 års sjukhuskommission hos Kungl. Maj:t anhållit, att

arkitekten E. C. Westman i avräkning å blivande ersättning för sitt arbete

hos kommissionen måtte utbekomma 20 000 kronor till täckande av utgifter,

som av honom redan bestritts för vissa utredningar för kommissionens

räkning, anvisade Kungl. Maj:t för omförmälda ändamål, genom beslut

den 19 december 1930, 20 000 kronor att av statskontoret till Westman utbetalas

från det under åttonde huvudtiteln för budgetåret 1930/1931 uppförda

reservationsanslaget till kommittéer och utredningar genom sakkunniga.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 148.

27

Då ersättning för de av arkitekten Westman utförda arbetena för sjukhuskommissionens

räkning synes mig rimligen böra utgå av anslaget till

sjukhusbyggnaderna, anser jag mig böra hemställa örn riksdagens medgivande,

att från det av 1930 års riksdag till förberedande arbeten för

karolinska sjukhuset för budgetåret 1930/1931 anvisade extra reservationsanslaget

må till det under åttonde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget

till kommittéer och utredningar genom sakkunniga överföras

ett belopp av 20 000 kronor.

Såsom av vederbörande departementschefer framhölls vid framläggande

av sjukhusförslaget till 1930 års riksdag, torde det vara erforderligt att

under byggnadstiden närmare utreda vissa med sjukhusbygget sammanhängande

spörsmål. Med anslutning till vad vederbörande departementschefer

vid detta tillfälle uttalade i hithörande frågor vill jag sålunda

erinra örn, att det torde vara erforderligt, att under byggnadstiden sjuksköterskefrågan

och de åtgärder, som lämpligen böra företagas för att

tillgodose behovet av sjukvårdspersonal, upptagas till närmare utredning.

(Jämför sid. 58 i propositionen nr 232 till 1930 års riksdag.) Av 1926 års

sjukhuskommission framlagt förslag att, intill dess en — först i en andra

byggnadsetapp tilltänkt — hud- och könsklinik blir uppförd vid karolinska

sjukhuset, vård för garnisonens könssjuka anordnas å Göta livgardes

sjukhus, synes jämväl böra göras till föremål för ytterligare utredning.

(Jämför sid. 143 i propositionen nr 232 till 1930 års riksdag.) I och med

garnisonssjukhusets överflyttning till karolinska sjukhuset kommer den

nuvarande tandpolikliniken vid garnisonssjukhuset att automatiskt överflyttas

till karolinska sjukhuset. Med denna anordning synes det böra

undersökas, huruvida icke en av medicinalstyrelsen i dess yttrande över

1926 års sjukhuskommissions förslag ifrågasatt samorganisation med tandläkarinstitutet

bör komma till stånd. Vidare torde av arméförvaltningen

i yttrande över sistnämnda sjukhusförslag framfört yrkande, att frågan

örn de militära överläkarnas och amanuensernas tjänstgörings- m. fl. förhållanden

borde göras till föremål för närmare utredning, böra vinna

beaktande. (Jämför sid. 144 i propositionen nr 232 till 1930 års riksdag.)

I detta sammanhang vill jag meddela, dels att jämlikt Kungl. Maj:ts

bemyndigande tillkallad sakkunnig för utredning rörande pediatriska kliniker

i Stockholm den 26 november 1930 avgivit utredning i ämnet, över

vilken utredning infordrade yttranden dock ännu ej avgivits, dels ock att

Kungl. Majit den 6 februari 1931 meddelat beslut örn expropriation av det

av svenska jägarförbundet disponerade skjutbaneområdet, vilket ingår i

sjukhusbyggets tomtområde. (Jämför sid. 168, 171 ff. i propositionen nr 232

till 1930 års riksdag.)

Jag vill slutligen i detta sammanhang erinra därom, att i diskussionen

örn karolinska sjukhuset den åsikten gjorts gällande, att man bort i kostnadsberäkningen

för sjukhuset även taga hänsyn till de kliniker, vilka

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 148.

Utskottets

yttrande.

skulle tillkomma i företagets senare byggnadsetapper, d. v. s. närmast de å

serafimerlasarettet befintliga klinikerna. Härtill vill jag emellertid framhålla,

att serafimerlasarettet med riksdagens medverkan undergått en

genomgripande ombyggnad och modernisering, varvid man utgått från

att lasarettet såsom självständigt sjukhus skulle bestå en avsevärd tid

framåt. Enligt gällande kontrakt är lasarettet skyldigt att till Stockholms

stads förfogande ställa 200 platser å därvarande kliniker. En reglering av

hithörande förhållanden synes vid angivna omständigheter icke nu böra

komma till stånd och torde i varje fall rimligtvis icke kunna inverka på

det nu föreliggande förslaget.»

Karolinska institutets byggnadsfråga fick, efter att under många år hava

varit föremål för ingående utredningar och sedan förberedande åtgärder vid

olika tillfällen beslutats av Kungl. Majit och riksdagen, år 1930 sin principiella

lösning, i det att riksdagen då bestämde, att för institutets behov ett

nytt kliniskt sjukhus samt nya lokaler för institutets teoretiska avdelningar

skulle uppföras å det s. k. Norrbackaområdet i Solna socken invid Stockholm.

Härmed hade riksdagen tagit slutgiltig ställning till själva huvudsaken.

Vad åter angår sättet för realiserandet av detta omfattande byggnadsföretag,

påkallade 1930 års riksdag förnyad utredning i två olika hänseenden,

nämligen dels rörande möjligheten att åvägabringa ett sådant avtal

med Stockholms stad, som innebar ett övertagande från stadens sida av ett

större antal vårdplatser å det nya sjukhuset än enligt det då föreliggande

preliminära avtalet, dels ock i fråga örn byggnadsförslaget, för vilket kostnaderna

enligt riksdagens mening borde genom en överarbetning väsentligt

nedbringas.

Resultatet av den begärda nya utredningen föreligger nu i Kungl. Maj:ts

ifrågavarande proposition, varav inhämtas, att utredningen verkställts i överensstämmelse

med de av riksdagen givna direktiven. Tyvärr har densamma

1 det förra avseendet lämnat ett negativt svar, i det att Stockholms stad

ställt sig avvisande gentemot anbudet att redan nu övertaga ett större antal

vårdplatser. Tanken härpå får vid sådant förhållande givetvis tills vidare

skjutas åt sidan. I det senare hänseendet däremot har den nya utredningen

varit mera framgångsrik. En kostnadsbesparing av väsentligt mer än

2 millioner kronor har vunnits, och därtill kommer, att överarbetningen,

enligt vad av sakkunniga bedömare vitsordats, i vissa avseenden lett till förbättringar

av byggnadsförslaget rent sjukhustekniskt sett. Utskottet anser

sig böra särskilt framhålla, att den genom minskning av reservlokaler gjorda

besparingen utgör endast en ringa del, knappast en tiondel, av den totala

kostnadsminskningen, och att den ojämförligt största besparingen skett

genom reduktion av byggnadskuben (med omkring 11 procent), ett mera

koncentrerat byggnadssätt samt billigare byggnadskonstruktiouer. Av kostnadsminskningen

hänför sig visserligen ett belopp av 281,024 kronor till

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 148.

29

en av 1930 års sjukhuskommission företagen nedsättning av ä-priserna för

grunder och bjälklag, vilka beräknats för högt i det förra förslaget, men

även om denna summa frånräknas, uppgår likväl besparingen till närmare

2 1/i miljoner kronor.

Nu senast påpekade förhållanden äro i och för sig ägnade att väcka tillfredsställelse.

Å andra sidan synes det emellertid förklarligt att, då det

gäller ett byggnadsföretag av den omfattning, varom här är fråga, — enligt

de nya beräkningarna skulle totalkostnaden för första etappens byggnader,

frånsett utrustningskostnaderna, uppgå till 21,400,000 kronor, varav statens

andel skulle utgöra i runt tal 11,900,000 kronor — förslaget, trots vidtagna

nedskärningar och förbättringar, utsättes för kritik, och att ett ingående

övervägande sker, beträffande frågan huruvida ej ytterligare besparingar

kunna vidtagas utan ändamålsenlighetens eftersättande. De strävanden i

denna riktning, som kommit till synes i de i ämnet väckta motionerna, äro

ur denna synpunkt värda allt erkännande.

Av nämnda motioner taga motionerna 1:230 och II: 383 samt 11:382

framförallt sikte på kostnadsfrågan, under det att motionen I: 224 avser

ändamålsenligheten i vissa delar av det framlagda byggnadsförslaget.

I motionerna I: 230 och 11:383 yrkas avslag å Kungl. Maj:ts förslag och

hela byggnadsfrågans hänvisande till förnyad utredning. Utskottet kan dock

icke finna, att motionärerna anfört tillräckliga skäl för en sådan åtgärd,

varigenom frågans avgörande skulle ånyo undanskjutas. Den granskning,

utskottet underkastat förslaget, har icke givit stöd för den uppfattningen,

att förslaget även i det reviderade skick, vari det nu föreligger, skulle vara

onödigt omfattande. Det beräknade platsantalet kommer enligt utskottets

övertygelse att väl motsvara behovet vid den tid, då sjukhuset står färdigt, och

något slöseri med utrymmen eller eljest ifråga örn byggnadernas anordning

och arkitektoniska utstyrsel har icke kunnat påvisas. Härmed är i eke sagt

att ej vissa synpunkter i sistberörda motioner äro förtjänta att ägnas uppmärksamhet

vid förslagets realiserande. Utskottet vill ingalunda göra gällande,

att förslaget är sådant, att icke genom förändringar under byggnadsarbetets

fortgång förenklingar och besparingar ävensom förbättrade anordningar

kunna tänkas. Dylika förändringar förutsättas även i den kungl,

propositionen skola bliva möjliga, och utskottet utgår från att ledningen av

byggnadsarbetena skall så organiseras, att garantier erhållas för ett tillbörligt

beaktande av besparingsintresset. Härtill återkommer utskottet i det följande.

Men, såsom utskottet förut framhållit, något uppskov med beslutet örn

byggnadsarbetets igångsättande anser utskottet icke påkallat av de motiv,

motionärerna andragit. Vid sin prövning av det överarbetade byggnadsförslaget

har utskottet icke funnit anledning till sådana anmärkningar mot

detsamma, att skäl föreligga att ställa sig avvisande däremot. Tvärtom har

utskottet fått det intrycket, att förslaget i stort sett förtjänar att bliva god
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 148.

taget såsom den plan, efter vilken i huvudsak den stora sjukhusanläggningen

bör komma till utförande.

De i motionen I: 224 framförda yrkandena dels i fråga örn sköterskebostäderna,

dels ock beträffande vissa polikliniker har utskottet icke ansett sig

kunna biträda. Rörande den lämpligaste förläggningen av sköterskornas

bostäder råda uppenbarligen bland de i dessa frågor sakkunniga delade meningar.

Utskottet respekterar den omsorg örn nämnda personal, som kommit

till uttryck i motionen, men kan icke finna annat, än att de anordningar,

som i förslaget vidtagits, tillförsäkra sköterskorna erforderlig ostördhet

och trevnad under deras fritid även med den förläggning, bostäderna enligt

förslaget erhållit. Vad angår frågan om uppförandet av polikliniker

även för de fack, vilkas kliniker icke komma med i den första byggnadsetappen,

synes det utskottet, att anordnandet av dylika polikliniker icke

vore en ur ekonomisk synpunkt välbetänkt åtgärd, då desamma ju endast

komme att utgöra ett provisorium men säkerligen skulle avsevärt öka byggnadskostnaderna.

Det behov, de skulle tjäna, lärer på ett lika effektivt

men bilbgare sätt kunna fyllas genom att i förekommande fall anlita rådgivande

specialläkare.

Aven motionen II: 382 anser sig utskottet böra avstyrka. Kostnaden för

bostadshus för direktör m. fl. kommer icke att belasta det allmänna utan

skall bestridas genom lånemedel, vilka skola förräntas och amorteras av befattningshavarnas

hyresavgifter. Själva anordningen med direktörens och

vissa överläkares bostäder förlagda till sjukhusområdet synes dessutom innebära

en betydande fördel för fie sjuka och sjukhusets skötsel i allmänhet.

Vad beträffar samlingssalen förefaller det utskottet, att goda skäl anförts

för att en sådan får ingå i den blivande anläggningen. Kostnaden för densamma

är också relativt obetydlig.

Såsom utskottet förut nämnt, anser sig utskottet kunna förorda, att karolinska

sjukhuset i sin första etapp kommer till utförande i huvudsak på det

sätt, som framgår av det överarbetade byggnadsförslaget. Men vid detta

förord vill utskottet knyta ett betydelsefullt villkor. Enligt departementschefens

mening borde byggnadsförslaget handhavas av en särskild kommitté,

vilken skulle tillsättas av Kungl. Maj:t och bestå av representanter för »ekonomiska,

medicinska och byggnadstekniska synpunkter» samt för Stockholms

stad och Stockholms län ävensom för arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse och

jubileumsfonden. Denna kommitté skulle äga företaga mindre ändringar i

byggnadsplan, därest de icke medförde ökade kostnader. Departementschefen

yttrar vidare (s. 51 i propositionen) örn kommitténs verksamhet, att

han förutsätter, att vid de definitiva ritningarnas uppgörande och vid byggnadsarbetets

utförande byggnadskommittén allvarligt bemödar sig att, så

vitt möjligt är, nedbringa byggnadskostnaderna. Även utskottet anser det

lämpligast att, då det gäller ett så omfattande byggnadsföretag som det nu

förevarande, där det dessutom är nödvändigt att stå i en nära kontakt med

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 148.

31

i medicinska och sjukvårdsfrågor sakkunniga personer, byggnadsföretaget

omhäuderhaves av en särskild kommitté, liksom i flera liknande fall tidigare

skett. Denna kommitté vill utskottet emellertid — utöver de åligganden,

som i allmänhet böra påvila ett sådant organ och som i propositionen berörts

— tillägga en alldeles speciell uppgift. Utskottet anser det nämligen

icke tillräckligt med en helt generell anmaning till kommittén att söka ernå

besparingar i kostnaderna; enligt utsKottets mening bör såsom en av kommitténs

viktigaste funktioner uttryckligen stadgas, att kommittén skall oavlåtligen

genom i god tid verkställda undersökningar och beräkningar sträva

att åstadkomma alla de förenklingar och besparingar, som äro förenliga med

en ändamålsenlig anordning av sjukhusanläggningen. Denna kommitténs

besparingsfunktion bör på lämpligt sätt komma till uttryck även i det sätt,

varpå kommittén organiseras och sammansättes. Kommittén bör icke göras

alltför omfattande, men nödvändigt är enligt utskottets åsikt att besparingsintresset

i densamma erhåller en eller flera särskilda representanter. Det

torde vara förtjänt att övervägas, örn ej detta intresse bäst tillgodosåges,

därest — utom fackkunskapen — jämväl det praktiska lekmannaförståndet

bleve i kommittén företrätt.

Såsom departementschefen framhållit, bör det tillkomma byggnadskommittén

att på egen hand vidtaga mindre ändringar i byggnadsplanen, som

ej äro ägnade att medföra ökade kostnader. Skulle det däremot bliva fråga

örn mera genomgripande omläggningar, vilket väl med ett företag av denna

art och omfattning måste antagas komma att inträffa, bör det givetvis åligga

kommittén att underställa saken Kungl. Maj:ts prövning. På Kungl. Majit

ankommer sedermera att avgöra, huruvida frågan är av beskaffenhet att

böra hänskjutas till riksdagen. Genom att år för år anvisningar å byggnadsanslaget

måste äskas hos riksdagen, blir riksdagen i tillfälle att steg

för steg följa och kontrollera byggnadsarbetenas fortskridande. Härvid har

riksdagen möjlighet att tillse, att de ekonomiska synpunkterna vederbörligen

beaktats och att i övrigt företaget skötes på ett rationellt sätt. I detta

sammanhang vill utskottet framhålla angelägenheten av att när byggnadsarbetena

igångsättas detta sker på ett sådant sätt i fråga om den ordning,

i vilken de olika byggnaderna komma till utförande, att ej eventuella besparingsåtgärder

försvåras eller förhindras.

I motionen I: 230 har framhållits önskvärdheten av att en fullständig generalplan

upprättades över hela Norrbackaområdets användning. Utskottet

håller före, att den blivande byggnadskommittén näppeligen kommer att

kunna på ett tillfredsställande sätt sköta sin uppgift, om den ej genom en

sådan generalplans upprättande gör klart för sig redan från begynnelsen,

huru de olika delarna av tomtområdet lämpligen böra disponeras och huru

hela anläggningen en gång i stora drag skall te sig i färdigt skick. Det synes

önskvärt, att riksdagen får taga del av denna plan, då riksdagen nästa gång

har att pröva frågan örn anvisande av medel för sjukhusanläggningen.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 148.

Nu anförda synpunkter och önskemål beträffande byggnadskommittén förväntar

utskottet skola bliva behörigen iakttagna vid kommitténs organiserande

och under dess arbete.

I likhet med departementschefen anser utskottet, att kostnaderna för

nämnda kommitté — vilka kostnader utskottet förutsätter skola hållas inom

måttliga gränser — böra bestridas av byggnadsanslaget. Så bör för övrigt

över huvudtaget ske med alla återstående utgifter för utredningar av olika

slag, som skett i och för ifrågavarande anläggning.

De verkställda kostnadsberäkningarna kunna uppenbarligen icke vara annat

än av approximativ beskaffenhet. Då utskottet tillstyrker beviljandet

av det äskade byggnadsanslaget, 11,626,984 kronor, vill utskottet emellertid

betona, att utskottet icke endast betraktar denna summa som en maximisiffra,

beträffande vilken under inga omständigheter något överskridande må ifrågakomma

utan även räknar med att hela beloppet ej skall bliva behövligt för

de angivna ändamålen.

I fråga örn företagets finansiering ansluter sig Kungl. Maj:ts nu föreliggande

förslag till det förslag, som härutinnan förelädes 1930 års riksdag

(se sid. 224—227 i Kungl. Maj:ts proposition nr 232 till sistnämnda riksdag),

med de ändringar allenast, som betingas av den lägre kostnadssumma,

vartill den nya utredningen kommit. Utskottet har ansett sig böra biträda

vad i förevarande avseende av Kungl. Maj:t föreslagits. Dock finner utskottet

nödigt att på en punkt göra ett förtydligande uttalande, nämligen

ifråga örn erläggandet av s. k. platskostnadsavgift för de 204 för »landet i

övrigt» avsedda vårdplatserna. Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle vederbörande

sjukvårdsområden — frånsett Stockholms stad och län — vara befriade

från att betala sådan avgift. Däremot framgår det icke fullt klart

av propositionen, huru det i detta hänseende skulle ordnas för Stockholms

stad och Stockholms län. Enligt utskottets mening föreligga inga skäl att

låta nämnda stad och län komma i åtnjutande av dylik befrielse från platskostnadsavgift,

utan de böra i den mån, de belägga omförmälda 204 platser,

gälda nämnda avgift på sätt ursprungligen varit avsett även för övriga

sj ukvårdsoinråden.

Det ifrågasatta samarbetet med jubileumsfonden och cancerföreningen

finner utskottet vara för staten fördelaktigt och anser sig därför böra tillstyrka

godkännande av förslaget i denna del. Då ifråga örn Stockholms

stad och Stockholms län det icke visat sig möjligt att erhålla gynnsammare

villkor än enligt förut upprättat preliminärt avtal, torde annan utväg icke

erbjudas än att godtaga även vad härutinnan föreslagits.

I övrigt föranleder Kungl. Maj:ts förslag icke någon erinran från utskottets

sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herrar Westmans m. fl. och Carlströms

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 148. 33

m. fl., W. Björcks och I. Holmgrens samt Ahls ovannämnda

motioner (I: 230, II: 383, I: 224 och II: 382)

I) besluta

att uppförandet av det nya kliniska sjukhus, henämnt

karolinska sjukhuset, varom 1930 års riksdag fattat beslut,

skall — med beaktande av vad utskottet härutinnan

ovan anfört — i huvudsaklig överensstämmelse med av

arkitekten E. C. Westman år 1928 upprättade, numera

överarbetade ritningar och kostnadsförslag i första byggnadsetappen

omfatta:

a) följande kliniker med polikliniker, nämligen en medicinsk,

en kirurgisk, en radioterapeutisk, en oftalmologisk,

en oto-laryngologisk och en obstetrisk-gynekologisk

klinik, ävensom ett röntgen diagnostiskt institut;

b) följande för klinikerna gemensamma inrättningar,

nämligen isoleringsavdelning, tandpoliklinik, centrallaboratorium,

badavdelning, gymnastikavdelning, apotek, desinfektionsavdelning,

kök och matsalar, tvättinrättning,

begravningskapell, personalbostäder, förråds- och verkstadslokaler

ävensom ångpanneanläggning; samt

c) en patologisk institution;

att med den radioterapeutiska kliniken skall sammanföras

cancerföreningens i Stockholm nuvarande vårdanstalt

för kräftsjuka, radiumhemmet, ävensom forskningsavdelningar,

allt i huvudsaklig överensstämmelse med de

riktlinjer, som en av Hans Maj:t Konungen tillsatt kommitté

i betänkande den 23 maj 1929 angivit och som av honom

godkänts, samt i enlighet med den närmare överenskommelse,

som Kungl. Majit kan komma att träffa med

styrelserna för jubileumsfonden och cancerföreningen;

att avtal må träffas rörande samarbete för sjukhusets

uppförande och drift mellan staten, Stockholms stad och

Stockholms läns landsting i enlighet med av chefen för

ecklesiastikdepartementet i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 14 mars 1930 förordade samt av staden

och landstinget godtagna bestämmelser;

att byggnadsföretaget skall — med beaktande av vad

utskottet härutinnan ovan anfört — finansieras i huvudsaklig

överensstämmelse med de av nämnda departementschef

i samma statsrådsprotokoll förordade grunderna;

II) i enlighet härmed till ifrågavarande byggnadsarbeten

i första etappen samt till bestridande av utgifter

för uppgörande av detaljritningar, arbetsbeskrivningar

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 72 haft. (Nr 148.)

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 148.

m. m., ävensom till övriga i samband med dessa byggnadsarbeten

stående administrationskostnader bevilja ett belopp

av 11626 984 kronor samt därav för budgetåret

1931/1932 såsom extra reservationsanslag anvisa 750 000

kronor;

III) medgiva, att till det under åttonde huvudtiteln

för budgetåret 1930/1931 uppförda reservationsanslaget till

kommittéer och utredningar genom sakkunniga må från

det för samma budgetår anvisade extra reservationsanslaget

av 300 000 kronor till förberedande arbeten för karolinska

sjukhuset överföras ett belopp av 20 000 kronor.

Stockholm den 15 maj 1931.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar 8. H. Kvarnzelius, J. L. Widell, Olof Olsson, O.

Bergqvist, J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, N. J. M. Svensson i Kompersmåla,

E. J. G. Rosén, J. G. Walles, D. A. Petrén, I. Ej. E. Pauli och A. Thelin;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, C. R. Jansson i Falun,

P. Nilsson i Bonarp, 8. Bengtsson i Norup, A. Å:son Törnkvist i Karlskrona, G. Strindlund,

E. J. Wigforss, B. Elson Holmgren, E. G. E. Eriksson i Stockholm, J. Olofsson i

Digernäs, O. E. F. Järte och F. V. Sandwall.

Reservationer:

1) av herrar Nilsson i Gränebo och Strindlund, vilka ansett, att utskottets

utlåtande och förslag bort hava följande lydelse:

»Karolinska institutets — — — — väsentligt nedbringas.

Resultatet av den begärda nya utredningen föreligger nu i Kungl. Majis

ifrågavarande proposition. Dessvärre kan detsamma icke anses nöjaktigt

motsvara de förväntningar, som uttryckas i de av riksdagen angivna direktiven.

Stockholms stad har sålunda ställt sig avvisande gentemot anbudet

att redan nu övertaga ett större antal vårdplatser. Tanken härpå får vid

sådant förhållande givetvis tillsvidare skjutas åt sidan. Än mer beklagligt

är emellertid, att riksdagens önskan örn kostnadernas väsentliga nedbringande

icke genom den nu verkställda utredningen blivit tillbörligt förverkligad.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 148.

35

På papperet har visserligen uppstått en kostnadsminskning av cirka 2.76

miljoner kronor. En närmare analys av beräkningarna visar emellertid, att

icke på långt när hela detta belopp kan anses representera besparingar i

verklig mening. Såsom motionärerna i nämnda motioner I: 230 och II: 383

med stöd av bilaga närmare påvisat, har nämligen kostnadsminskningen

ifråga till betydande del uppkommit därigenom att man i det nu föreliggande

förslaget på flera punkter tillämpat lägre enbetspris (ä-pris) än i 1928 års

förslag, trots att man på sista tiden för andra allmänna byggnadsföretag måst

räkna med samma eller högre enhetspriser än år 1928, varjämte kommissionen

även i övrigt använt sig av alltför låga priser på en hel del arbeten.

Därtill kommer att, såsom kommissionen själv meddelat, de vidtagna ändringarna

delvis endast innebära att »reservlokaler, av vilka behovet kunnat

beräknas inträda först längre fram i tiden, borttagits». Man har med andra

ord endast uppskjutit vissa arbeten till en senare etapp. Slutligen är att

märka, att av de verkliga besparingar, som ernåtts, en ganska betydande

del vunnits, icke genom förenklingar i själva byggnaderna, utan genom förenkling

av arbetena med tomtens planering.

Trots nämnda av kommissionen använda beräkningssätt hava kostnaderna

per vårdplats för de i första,etappen ingående byggnaderna icke kunnat

sänkas mera än till 25,289 kronor. Även örn denna höga siffra delvis får

sin naturliga förklaring i de särskilda krav, som undervisningen och forskningen

vid denna sjukhusanläggning ställa, så förefaller den dock utskottet

onormalt hög. Förklaringen härtill synes främst ligga i det av nämnda

motionärer påpekade förhållandet, att den verkställda överarbetningen i stort

sett endast avsett mindre begränsningar av lokalutrymmen och smärre förenklingar

i byggnadssättet, medan den gamla byggnadsplanen, frånsett

* några smärre justeringar, lämnats orörd. Kommissionen har icke ansett sig

behöva undersöka, örn man genom andra förslag till planlösningar eller

annan gruppering av byggnadskropparna kan erhålla större besparingar i

anläggning och drift. Men härigenom saknas också bevisen för att det

framlagda byggnadsförslaget verkligen är ur såväl anläggnings- som driftssynpunkt

det ekonomiskt bästa tänkbara.

Mot det framlagda förslaget hava såväl av ovannämnda motionärer som av

flera framstående experter även i övrigt riktats invändningar, vilka enligt

utskottets mening icke kunna förbigås. De jämförande mätningar t. ex.

av vissa arbetslokaler vid det Karolinska sjukhuset, Serafimerlasarettet och

Lunds lasarett, som offentliggjorts, synas sålunda giva vid handen, att utrymmena

vid det förstnämnda sjukhuset blivit anmärkningsvärt stort tilltagna.

Mot beräkningen av platsantalet vid Norrbackasjukhuset har också

offentligt framförts sådan kritik, att sjukhusbyggnaden enligt utskottets mening

icke bör påbörjas förrän en förnyad omprövning givit erforderliga

garantier för att Karolinska sjukhusets platsantal icke från början blir för

högt beräknat.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 148.

En annan allvarlig invändning gäller den fullständiga frånvaron av en

ordentlig generalplan över hela den tilltänkta anläggningen. Även om det

Karolinska sjukhuset icke omedelbart är avsett att helt utbyggas, är det i

varje fall nödvändigt — särskilt med hänsyn till de blivande driftskostnaderna,

vilka säkerligen måste bliva högst betydande — att man, innan

byggnadsplanen för första etappen definitivt fastställes och bygget igångsättes,

har tillgång till en sådan plan. Ty särskilt driftskostnadernas storlek

bliva i hög grad beroende av den inbördes grupperingen av de i anläggningen

ingående och till stor del genom förbindelseleder sammanbundna

olika byggnaderna. Blir icke hela anläggningen från början ordentligt planlagd

och genomtänkt, riskeras alltför lätt, att sjukhusanläggningen kommer

att ställa sig onödigt dyrbar både i anläggning och drift. Enligt det förslag,

som föreligger, skulle riksdagen emellertid redan nu binda sig<för hela

anläggningen utan någon närmare kännedom örn de byggnader, som avses

för senare utbyggnadsetapper, eller örn hur dessa skulle på mest ekonomiska

sätt anslutas till de i första etappen ingående byggnaderna. Än mindre

erbjuder det framlagda förslaget någon som helst möjlighet att överblicka

de ekonomiska konsekvenser ifråga örn följande utbyggnadsetapper, som

ett bifall till propositionen skulle medföra., Då det emellertid här gäller ett

byggnadsföretag, vars totala anläggningskostnader kunna befaras komma

att stiga till omkring 50 miljoner kronor — det största allmänna byggnadsföretag,

som någonsin planerats i vårt land — synes det vara nödvändigt,

att riksdagen, innan definitivt beslut fattas, åtminstone i stora drag får vetskap

örn dettas verkliga ekonomiska innebörd.

Ehuru sålunda den nu framlagda propositionen enligt utskottets mening lider

av allvarliga brister, så allvarliga att ett bifall till det av nämnda motionärer

framställda yrkandet om avslag och skyndsam förnyad utredning *

kunde ifrågasättas, har utskottet dock icke ansett sig helt böra förorda denna

linje. Genom ett bifall till motionärernas avslagsyrkande skulle nämligen

den farhågan kunna väckas, att lösningen av denna för den medicinska

undervisningen i vårt land utomordentligt betydelsefulla fråga bleve undanskjuten

till en oviss framtid. Utskottet har därför sökt finna en väg, som,

utan att ur denna synpunkt föranleda invändningar, skulle kunna skapa

garantier för att alla ytterligare besparingsmöjligheter bleve på ett tillfredsställande

sätt prövade och tillvaratagna, innan riksdagen definitivt binder

sig för den framlagda byggnadsplanen och innan själva sjukhusbyggnadernas

grundläggning påbörjades. En sådan väg ligger enligt utskottets

mening däri, att det i årets proposition äskade anslaget bifalles, dock med

det direktivet att de beviljade medlen få användas endast för vissa särskilt

angivna arbeten, vilka icke föregripa den framtida planläggningen och utformningen

av själva huvudkomplexet jämte tillhörande byggnader samt

för verkställande av här nedan angiven utredning. Dessa arbeten, vilka i

varje fall måste göras och vilka också av lämplighetsskäl till större delen

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 148. 37

böra utföras på ett tidigt stadium, återfinnas i propositionen framför allt

under följande rubriker i kostnadsberäkningen:

Spillvatten- och dagvattenledningar med rörgravar

utanför tomten........................ 98,000: —

Spillvatten- och dagvattenledningar med rörgravar

inom tomten jämte övriga rörgravar (totalkostnad

143.000 kronor, förslagsvis hälften härav) . 71,550: —

Väg utanför tomten...................... 418,000: —

Vägar inom tomten, terrasseringar m. m. (totalkostnad

561,000 kronor, förslagsvis hälften härav) 280,500: —

Tomtens iordningställande (totalkostnad 200,000

kronor, förslagsvis hälften härav)........... 100,000: —

Stängsel och grindar..................... 45,000: — 1,013,050: —

Administration, arvoden och oförutsedda utgifter

cirka 9 procent å ovanstående...................... 91,950: —

Summa kronor 1,105,000: —

Dessutom kan ifrågakomma, att utan föregripande av huvudkomplexens

planläggning uppföras följande byggnader:

Patologisk-anatomiska institutionen (vilken ligger helt fritt från

huvudkomplexet, avsides från detsamma)............. 648,000: —

Bostadshus för gift och ogift manlig personal (vilket ligger

helt fritt från huvudkomplexet, avsides från detsamma). . . 413,810: --

Summa kronor 1,061,810: —

Sammanlagt utgör kostnaden för ovannämnda arbeten således 2,166,810

kronor, ett belopp, som är nära tre gånger så stort som det av Kungl. Majit

äskade anslaget. Det bör enligt utskottets mening uppdragas åt den kommitté,

som skall leda byggnadsarbetet, och vars närmare sammansättning

och uppgifter behandlas här nedan, att på lämpligt sätt inom ramen av

tillgängliga medel bland ovannämnda arbeten utvälja och igångsätta de härför

mest ägnade.

Riksdagens slutliga ståndpunktstagande till sjukhusbyggnadernas utformning

bör däremot uppskjutas i avvaktan på resultatet av en förnyad utredning,

som skulle avse dels ett alternativt förslag till de i första etappen ingående

sjukhusbyggnaderna, dels utarbetandet av en generalplan över hela Norrbackaanläggningen

med tillhörande grundliga beräkningar över byggnadsoch

driftskostnader. Utredningen skulle alltså i anslutning till det i motionerna

I: 230 och II: 383 angivna sparsamhetssyftet och de däri angivna

direktiven i främsta rummet inriktas på följande huvudpunkter:

1) Uppgörandet av en fullständig generalplan över hela Norrbackaanläggningen,

innefattande planritningar över samtliga därför behövliga byggnader

såväl för det kliniska sjukhuset som för de teoretiska institutionerna samt

så tillförlitliga beräkningar som möjligt över hela anläggningens byggnadsoch

driftskostnader;

2) Förnyad undersökning rörande möjligheterna att därvid nedbringa an
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 148.

läggnings- och driftskostnaderna för de nu föreslagna i första etappen ingående

byggnaderna genom:

a) minskning av anläggningens platsantal;

b) beskärning av lokalprogrammet i övrigt i syfte att ernå ett fullt effektivt

utnyttjande av utrymmet såväl för arbetslokaler som förbindelseleder

m. m.;

c) annan inbördes förläggning av avdelningar och byggnadskroppar.

Denna av utskottet angivna väg innebär alltså, att utskottet för närvarande

icke anser sig vilja taga slutgiltig ställning till det av sjukhuskommissionen

framlagda förslaget till första etappens huvudkomplex jämte tillhörande

byggnader. Utskottet vill först genom en alternativ utredning söka

skapa erforderliga hållpunkter för bedömandet av huru karolinska sjukhuset

må kunna uppföras, så att största möjliga effektivitet erhålles för minsta

möjliga anläggnings- och driftskostnader. En sådan förnyad omprövning

av förefintliga besparingsmöjligheter bör enligt utskottets bestämda uppfattning

ske, innan riksdagen binder sig för det i propositionen framlagda byggnadsförslaget.

Ty sedan den planlösning, varpå detta förslag bygger, väl

blivit av riksdagen i princip bifallen, lära inga större besparingar ytterligare

stå att vinna efter den överarbetning, som av sjukhuskommissionen verkställts.

De stora besparingsmöjligheterna ligga enligt utskottets mening

fastmera i en förändrad planlösning och en annan inbördes gruppering av

byggnadskropparna samt i en minskning av platsantalet, vilken senare —

därest den låter sig genomföras — i sin tur nödvändiggör en genomgripande

omarbetning av hela byggnadsplanen.

Den av utskottet sålunda förordade utredningen synes böra handhavas av

en särskild utredningskommitté vid sidan av den av statsrådet i propositionen

föreslagna byggnadskommittén. Förutom det samarbete, som bör

förekomma mellan dessa båda kommittéer, bör utredningskommittén samarbeta

bland annat med statens organisationsnämnd. Ifrågavarande utredning

lär böra så anordnas, att den kan slutföras under en tid av ett år.

Ett verkställande av den här förordade utredningen torde icke medföra att

den av kommissionen beräknade byggnadstiden på 8 år behöver överskridas.

De i första utbyggnadsetappen ingående byggnaderna torde nämligen utan

ökade kostnader kunna färdigbyggas inom loppet av denna tidrymd.

I anslutning till vad ovan sagts, anser sig utskottet nu icke heller böra

taga slutgiltig ställning till de i motionerna 1:224 och 11:382 framförda

yrkandena. Det synes utskottet lämpligt att även de förslag, som däri framföras,

underkastas prövning av den kommitté, som får den ovannämnda utredningen

sig anförtrodd.

Enligt departementschefens mening borde byggnadsförslaget handhavas

lav en särskild kommitté, vilken skulle tillsättas av Kungl. Maj:t och bestå

av representanter för »ekonomiska, medicinska och byggnadstekniska synpunkter»

samt för Stockholms stad och Stockholms län ävensom för armé
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Statsutskottets utlåtande Nr.ldS.

förvaltningens sjukvårdsstyrelse och jubileumsfonden. Denna kommitté

skulle äga företaga mindre ändringar i byggnadsplanen, därest de icke

medförde ökade kostnader. Departementschefen yttrar vidare (s. 51 i propositionen)

örn kommitténs verksamhet, att han förutsätter, att vid de

definitiva ritningarnas uppgörande och vid byggnadsarbetets utförande

byggnadskommittén allvarligt bemödar sig att, så vitt möjligt är, nedbringa

byggnadskostnaderna. Även utskottet anser det lämpligast att då

det gäller ett så omfattande byggnadsföretag som det nu förevarande, där

det dessutom är nödvändigt att stå i en nära kontakt med i medicinska och

sjukvårdsfrågor sakkunniga personer, byggnadsföretaget omhänderhaves

av en särskild kommitté, liksom i flera liknande fall tidigare skett. Denna

kommitté vill utskottet emellertid — utöver de åligganden, som i allmänhet

böra påvila ett sådant organ och som i propositionen berörts — tilllägga

en alldeles speciell uppgift. Utskottet anser det nämligen icke tillräckligt

med en helt generell anmaning till kommittén att söka ernå besparingar

i kostnaderna; enligt utskottets mening bör såsom en av kommitténs

viktigaste funktioner uttryckligen stadgas, att kommittén skall

oavlåtligen genom i god tid verkställda undersökningar och beräkningar

sträva att åstadkomma alla de förenklingar och besparingar, som äro förenliga

med en ändamålsenlig anordning av sjukhusanläggningen. Denna

kommitténs besparingsfunktion bör på lämpligt sätt komma till uttryck

även i det sätt, varpå kommittén organiseras och sammansättes. Kommittén

bör icke göras alltför omfattande, men nödvändigt är enligt utskottets

åsikt att besparingsintresset i densamma erhåller en eller flera

särskilda representanter. Det torde vara förtjänt att övervägas, örn ej

detta intresse bäst tillgodosåges, därest — utom fackkunskapen — jämväl

det praktiska lekmannaförståndet bleve i kommittén företrätt.

Såsom departementschefen framhållit, bör det tillkomma byggnadskommittén

att på egen hand vidtaga mindre ändringar i byggnadsplanen, som

ej äro ägnade att medföra ökade kostnader. Skulle det däremot bliva fråga

örn mera genomgripande omläggningar, vilket väl med ett företag av

denna art och omfattning måste antagas komma att inträffa, bör det givetvis

åligga kommittén att underställa saken Kungl. Maj:ts prövning. På

Kungl. Majrt ankommer sedermera att avgöra, huruvida frågan är av

beskaffenhet att böra hänskjutas till riksdagen. Genom att år för år anvisningar

å byggnadsanslaget måste äskas lids riksdagen, blir riksdagen

i tillfälle att steg för steg följa och kontrollera byggnadsarbetenas fortskridande.

Harvid har riksdagen möjlighet att tillse, att de ekonomiska

synpunkterna vederbörligen beaktas och att i övrigt företaget skötes på

eidt rationellt sätt.

Nu anförda synpunkter oell önskemål beträffande byggnadskommittén

förväntar utskottet skola bliva behörigen iakttagna vid kommitténs organiserande

och under dess arbete.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 148.

I likhet med departementschefen anser utskottet, att kostnaderna för

nämnda kommitté — vilka kostnader utskottet förutsätter skola hållas

inom måttliga gränser — höra bestridas av byggnadsanslaget. Så hör för

övrigt över huvudtaget ske med alla återstående utgifter för utredningar

av olika slag, som skett i och för ifrågavarande anläggning.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt de av herrar Westman m. fl., Carlström m. fl., W.

Björck och I. Holmgren samt Åhl väckta motionerna (I: 230,

II: 383, I: 224 och II: 382)

I. till utförande av förberedande arbeten för karolinska

sjukhuset i enlighet med vad utskottet ovan förordat för

budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag anvisa

750,000 kronor;

II. medgiva, att till det under åttonde huvudtiteln för

budgetåret 1930/1931 uppförda reservationsanslaget till kommittéer

och utredningar genom sakkunniga må från det för

samma budgetår anvisade extra reservationsanslaget av 300,000

kronor till förberedande arbeten för karolinska sjukhuset

överföras ett belopp av 20,000 kronor;

III. besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att

Kungl. Maj:t måtte föranstalta örn förnyad skyndsam utredning

rörande karolinska sjukhusets planläggning i huvudsaklig

överensstämmelse med de riktlinjer utskottet förordat

i syfte att i den blivande anläggningens byggnads- och driftskostnader

ernå den största besparing, som är förenlig med

anläggningens ändamålsenlighet.

2) av herr Rosén, som ansett, att utskottet bort hemställa örn avslag å

Kungl. Maj:ts proposition.

3) av herr Olof Olsson.

4) av herr Anderson i Råstock.

Stockholm 1931, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

311435

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1931:286 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående uppförande av byggnader för karolinska sjukhuset m. m. s. 1 i texten