Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under sjätte huvudtiteln gjorda framställning örn anslag till utredning rörande luft/artsled Stockholm—Malmö jämte en i ämnet väckt motion.

1931-05-18 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1931:154, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under sjätte huvudtiteln gjorda framställning örn anslag till utredning rörande luft/artsled Stockholm—Malmö jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 154,

1

Nr 154.

Ankom till riksdagens kansli den 18 maj 1931 kl. 1/i 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

under sjätte huvudtiteln gjorda framställning

örn anslag till utredning rörande luft/artsled

Stockholm—Malmö jämte en i ämnet väckt

motion.

(4:e avd.)

Uti deli till riksdagen den 3 januari 1931 avläina propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd oell behov under budgetåret 1931/1932 bär

Kungl. Maj:t i avseende å sjätte huvudtiteln, innefattande anslagen till

kommunikationsdepartementet, föreslagit riksdagen (punkt 37 av det vid

propositionen fogade statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för

samma dag) att till utredning rörande luftfartsled Stockholm—Malmö för

budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till nämnda statsrådsprotokoll.

I detta sammanhang har utskottet förehaft till behandling en inom andra

kammaren av herr It. Lundquist i Rotebro m. fl. väckt motion, nr 50, däri

hemställts, att riksdagen ville i samband med beviljandet av det av Kungl.

Majit under sjätte huvudtiteln begärda extra reservationsanslaget av 2,000

kronor till utredning rörande luftfartsled Stockholm—Malmö göra det uttalandet,

att, innan några arbeten igångsättas för iordningställande av flygled och

nödlandningsfält, dels utredningen i ärendet bör i sin helhet slutföras och

därvid jämväl tagas under övervägande, vilken inverkan elektrifieringen av

statsbanan Stockholm—-Malmö kan beräknas få på frågan om nattlufttrafiks

anordnande å samma sträcka, dels frågan därefter ånyo bör underställas

riksdagen.

I fråga örn de skill, motionärerna anfört till stöd för sin hemställan, får

utskottet hänvisa till motionen.

Svenska luftfartsförbundet har hos Kungl. Majit hemställt, att av 1931

års riksdag måtte äskas erforderliga anslag för igångsättande av behövliga

arbeten för anordnande av nödlandningsplatser å luftfartslederna Stockholm

—Malmö och Malmö—norska glänsell.

Luftfartsförbundet har inlämnat kostnadsberäkningar rörande iordningställande

av 8 av de 13 nödlandningsfälten å leden Stockholm—Malmö

Bihang till riksdagens protokoll W31. 6 sami. 78 haft. (Nr 154.) 9»i si

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 154.

samt 4 av de 7 nödlandningsfälten å västkustleden. Kostnaderna för ordnandet

av förstnämnda 8 fält uppskattas tillhopa till 4,627,500 kronor och

kostnaderna för de 4 fälten å västkustleden till 1,522,500 kronor. Utgifterna

för de icke kostnadsberäknade 5 fälten å leden Stockholm—Malmö hava

approximativt uppskattats till 1,000,000 kronor. Då de 3 återstående fälten

å västkustlinjen äro svåra att planera, lära kostnaderna för ordnande av

dessa 3 hilt komma att uppgå till ungefär samma belopp.

Av de föreslagna 20 nödlandningsfälten ligga 3 å lantförsvarets mark, 5

å annan kronojord eller ecklesiastik jord, 3 å stadsjord, 1 delvis å krono- och

delvis å stadsjord (Ängelholm) samt endast 8 å enskild mark.

Utlåtanden över luftfartsförbundets framställning hava avgivits av kommerskollegium,

generalpoststyrelsen, chefen för generalstaben, chefen för

flygvapnet, vilka tillstyrkt framställningen, ävensom av statens arbetslöshetskommission,

som sammanfattningsvis framhållit, att iordningställandet av de

ifrågasatta nödlandningsfälten i de flesta fall lämpligen lärer kunna bedrivas

som reservarbete, att frågan örn tryggandet av fältens användande för avsett

ändamål bör lösas före arbetenas igångsättande, att arbetena synas böra

bedrivas både som statliga och —- i vissa fall — som statskommunala arbeten

och att de bemyndiganden, som kunna lämnas åt kommissionen, böra tillerkänna

kommissionen nödig rörelsefrihet att i förekommande fall handla

efter sig företeende omständigheter.

Departementschefen har anfört följande.

I propositionen nr 112 till 1930 års riksdag lämnades en redogörelse för

den av luftfartssakkunniga verkställda utredningen angående anordnande av

nattlufttrafik. Därvid meddelades, att iordningställandet av erforderliga fyrar

och nödlandningsplatser å sträckan Stockholm—Malmö beräknats kosta omkring

2,000,000 kronor. Av detta belopp skulle enligt de sakkunnigas kalkyler

1,156,500 kronor åtgå för iordningställande av nödlandningsfält. Såsom

i det föregående meddelats, uppgår den av luftfartsförbundet uppskattade

kostnaden för 8 av de 13 nödlandningsfälten å nämnda led till 4,627,500

kronor. Denna betydande skillnad torde huvudsakligen vara betingad av att

man räknat med skilda slag av flygplan och därav föranlett olika behov av

nödlandningsfält. De sakkunniga hava ansett, att man borde för nattpostflygningen

använda amfibieflygplan, varigenom även sjöar skulle kunna begagnas

för nödlandning och antalet nödlandningsfält därför väsentligt minskas.

Såsom redan i berörda proposition framhölls, är det emellertid tvivelaktigt,

örn man för en blivande nattpostflygning kan begagna sig av amfibieflygplan.

Luftfartsförbundet har utgått ifrån att lantflygplan böra komma till användning,

och flertalet fackmän lärer vara av den åsikten, att denna typ skall visa

sig vara den lämpligaste.

Luftfartsförbundet har, såsom nämnts, icke verkställt beräkningar rörande

kostnaden för iordningställandet av samtliga de föreslagna nödlandningsfälten,

och någon sammanlagd kostnad för dessa arbeten kan därför icke för närvarande

angivas. Så mycket är dock uppenbart, att den av de sakkunniga uppskattade

totalkostnaden för iordningställande av en nattflygled mellan Stockholm

och Malmö kommer att högst väsentligt överskridas. Även de i propositionen

nr 112 approximativt angivna siffrorna för anordnande av en

nattflygled längs västkusten eller omkring 920,000 kronor för sträckan Malmö

—Göteborg och 560,000 kronor för återstående delen till norska gränsen

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 154.

3

komma helt visst att visa sig för låga. Till kostnadsfrågans belysande må

nämnas, att enligt luftfartsförbundets utredning kostnaderna för iordningställandet

av det tilltänkta nödlandningsfältet vid Jönköping — det dyraste

arbetet — skulle belöpa sig till 1,684,500 kronor. Beträffande övriga fält, som

kostnadsberäknats, är det endast i ett fall, som kostnaden går ned till inemot

100,000 kronor. Arbetena avse bland annat fältens dränering samt bortskaffande

av stenrös oell stubbar m. m., varigenom markens värde även

för jordbruksändamål väsentligt ökas. Med hänsyn till de mycket betydande

kostnader, som iordningställandet av luftfartsleder alltså kommer att

medföra, anser jag det vara uteslutet att i det skick, vari ärendet nu befinner

sig, ilska anslag till igångsättande av arbeten för nödlandningsfältens

anordnande. Innan så sker, måste de av luftfartsförbundet gjorda utredningarna

granskas och kompletteras inom departementet, varvid även får undersökas,

bland annat, huruvida icke kostnaderna — eventuellt genom utväljande

i vissa fall av andra platser för fältens anordnande — kunna

nedbringas. Därjämte bör, såsom även antyddes i förut omförmälda proposition,

närmare utrönas, i vad mån bidrag till kostnaderna för nattflygtrafiken

kunna förväntas från vederbörande postverk. Luftfartsförbundet har upprättat

preliminära kontrakt med ägarna eller innehavarna av vederbörande

egendomar, varigenom de till luftfartsförbundet upplåtit nyttjanderätt till

de av förbundet avsedda nödlandningsfälten under 25 år. I avtalen är föreskrivet,

att de kunna överlåtas å staten. Man måste emellertid tillse, att

efter de 25 årens förlopp staten icke vid förnyad upplåtelse får genom förhöjda

avgifter betala för de ökade jordvärden, som uppstått genom av staten

bekostade arbeten. Såsom närmare framgår av kommerskollegii utlåtande

torde det vara enklast att staten förvärvar äganderätt till nödlandningsfälten,

som därefter finge utarrenderas. Ett närmare övervägande på denna punkt

torde i samband med den fortsatta utredningen få äga rum.

Efter det att sålunda ytterligare erforderliga utredningar och undersökningar

utförts, torde en fullständig plan jämte kostnadsberäkning för dessa

luftfartsleders anordnande få föreläggas en kommande riksdag.

Under den tid, som förflutit, sedan förutnämnda proposition avlämnades,

har intresset för nattpostflygning tagit sig flera uttryck, icke blott i Sverige

utan även i utlandet. Sålunda hölls under oktober månad 1930 en luftpostkonferens

i Bryssel, där 11 europeiska postverk voro representerade och

varvid även frågor rörande nattpostflygning behandlades. Under hösten innevarande

år är det avsett att till samma plats för behandling av luftpostfrågor

sammankalla en ny konferens, till vilken samtliga europeiska postverk

samt representanter för luftfartsmyndigheter skola inbjudas, varjämte

luftfartsföretagen skola lämnas tillfälle att yttra sig. Jämväl Nationernas

förbund har tagit upp frågan örn skapandet av ett europeiskt luftpostnät,

som även skulle innefatta nattpostlinjer. Bland annat har detta ärende behandlats

vid en av Nationernas förbund till Geneve under juli månad 1930

sammankallad konferens med representanter för den civila luftfarten. Man

torde alltså kunna förvänta, att ett rätt vidsträckt europeiskt luftpostnät,

även för befordran av nattpost, inom en nära framtid förverkligas. Bland

deltagarna i sådan luftpostbefordran bör Sverige icke saknas. Jag vill i detta

sammanhang även erinra om riksdagens i skrivelsen den 28 maj 1930 (nr

298) gjorda uttalande, att som (dt betydelsefullt nationellt framtidsintresse

måste framstå, att även den inhemska flygtrafiken kan utvecklas. För att så

skall kulina ske erfordras emellertid, att med nödlandningsfält ordnade luftfartsleder

finnas, ty innan sådana fält äro anordnade, kan ingen regelbunden

lufttrafik med lantflygplan inom landet komma till stånd, såvida man icke

vill eftergiva på kravet, att luftfarten skall fylla tidsenliga fordringar på

säkerhet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 154.

Utskottets

yttrande.

Med hänsyn till sålunda föreliggando förhållanden och i betraktande därjämte

av såväl generalpoststyrelsens uttalande angående vikten av att föreslagna

flygleder snarast möjligt utbyggas som vad statens arbetslöshetskommission

ur sin synpunkt anfört, torde, därest riksdagen icke uttalar annan

mening, iordningställandet av ett eller annat nödlandningsfält böra, örn så ur

arbetslöslietssynpunkt befinnes lämpligt, få påbörjas redan innan utredningen

i ärendet i sin helhet slutförts. Jag förutsätter därvid, såväl att fältets belägenhet

är sådan, att icke någon tvekan råder örn att det bör ingå i en

blivande inhemsk luftfartsled, som att kostnaderna för arbetet kunna auses

godtagbara med hänsyn till vad därmed för det avsedda ändamålet utvinnes.

Det må här framhållas, att man vid utseende av nödlandningsfält har rätt stor

möjlighet att välja, alldenstund det för luftfarten är av mindre betydelse, om

fältet ligger något vid sidan av flyglinjen. De av mig nu åsyftade arbetena

skulle blott avse i statens ägo befintlig jord ävensom kommunala markområden,

därest betryggande avtal kunna träffas, varigenom rätt till fältens

användande för nödlandning för framtiden säkerställes. De arbeten på nödlandningsfält,

som sålunda må komma att påbörjas, bliva till nytta, även örn

mot förmodan nattposttrafik ej framdeles kommer till stånd. Det föreligger

nämligen ett verkligt behov att åtminstone för dagflygning ordnade luftfartsleder

för lantflygplan finnas till landets huvudstad och den stora handelsstaden

vid Göta älvs mynning. Dylika luftfartsleder äro utbyggda i ett

flertal länder i Europa, och saknaden av sådana i Sverige är brist, som

stundom vållat olägenheter för såväl svenska som utländska flygare. Några

utländska luftfartsföretag hava även förklarat sig villiga öppna regelbunden

trafik mellan kontinenten och Stockholm, därest en luftfartsled för lantflygplan

bleve ordnad från Malmö till huvudstaden. Såsom framgår av utlåtandena

från cheferna för generalstaben och flygvapnet, bliva luftfartslederna

jämväl till gagn för försvaret.

Vid ärendets fortsatta behandling inom kommunikationsdepartementet

blir det nödvändigt att upprätta en del kartor, varjämte utredningsarbetets

fullföljande torde föranleda andra utgifter, vilka icke nu kunna närmare angivas.

För bedrivande av den fortsatta utredningen rörande luftfartsleden

mellan Stockholm och Malmö torde därför ett mindre belopp bliva erforderligt.

Förslagsvis torde böra äskas ett anslag av 2,000 kronor. Vad

angår västkustlinjen har 1930 års riksdag beviljat ett extra reservationsanslag

av 5,500 kronor till undersökning och kostnadsberäkning av en nattflygled

Malmö—Göteborg—norska gränsen. Detta anslag torde lämna tillgång

till bestridande jämväl av kostnaderna för de utredningar, som erfordras

med anledning av den av luftfartsförbundet nu gjorda framställningen rörande

denna led.

Vad först angår frågan örn utredning rörande luftfartsled Stockholm —

Malmö, vill utskottet framhålla, att anvisande av något särskilt riksstatsanslag

härför ej synts utskottet erforderligt. Därest Kungl. Majit finner

medels beviljande för ändamålet behövligt, torde utgiften lämpligen kunna

bestridas från till Kungl. Majis förfogande stående medel.

Av departementschefen har vidare ifrågasatts att arbetena å vissa nödlandningsfält,

avsedda att ingå i två tilltänkta luftfartsleder Stockholm—

Malmö och Göteborg—Malmö, skulle igångsättas som arbetslöshetsföretag.

För egen del vill utskottet framhålla att ifrågavarande luftfartsleder kunna

väntas bliva synnerligen vittutseende och kapitalkrävande företag. Av denna

anledning och med hänsyn till ärendets outredda läge finner utskottet det

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 154.

5

näppeligen möjligt, att riksdagen nu skulle fatta ståndpunkt till detsamma.

Skulle av förhållandena påkallas igångsättande av arbetena å visst nödlandningsfält

som reservarbete torde frågan härom böra i vanlig ordning prövas

ur synpunkten av arbetslöshetens bekämpande.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

a) att Kungl. Maj:ts förevarande förslag ej ina av riksdagen

bifallas;

b) att den av herr Lundquist i Rotebro m. 11. i ämnet väckta

motionen (II: 50) må anses besvarad med vad utskottet sålunda

anfört och hemställt.

Stockholm den 18 maj 1931.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. G. Lindblad, J. L. Widell,

J. Nilsson i Malmö, G. P. V. Nilsson i Gränebo, N. J. M. Svensson i Kompersmåla,

K. J. G. Rosén, J. G. Walles, C. G. V. Hammarskiöld, P. A. Bernström,

I. Hj. E. Pauli och K. A. S. Nylander;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, C. R. Jansson i hallin,

P. Nilsson i Bonarp, G. Strindlund, P. M. Olsson i Blädinge, E. J. Wigforss, J.

Olofsson i Digernäs, O. Nilsson i Örebro, S. Persson i Fritorp, O. Andersson i Höör,

O. E. F. Järte oell A. Danielsson.

Reservationer:

1) av herrar Lindblad, Nilsson i Malmö, Walles, Hammarskjöld, Bergström,

Pauli, Nylander, Anderson i Råstock, Nilsson i Örebro, Andersson i Höör och

Järte, vilka ansett att utskottets yttrande och förslag bort hava följande

lydelse:

»Påtagliga bevis på luftfartsviisendets kraftiga utveckling äro de omfattande

anordningar i form av nödlandningsfält, fyrbelysning m. m., som

redan inom ett stort antal länder vidtagits utmed fiyglederna. Den nordamerikanska

kontinenten är genomdragen av dylika flygfarleder, i betydande

utsträckning försedda med fyrar för nattflygning eller radiofyrar. Liknande

är förhållandet på den europeiska kontinenten. Tyskland har redan ett rikt

utgrenat luftfarledsnät. Vad exempelvis leden Malmö—Hamburg—Amsterdam

beträffar, hava såväl Danmark som Tyskland bekostat flygledens utbyggnad

och försett densamma med erforderligt antal nödlandningsplatser. Av denna

utveckling kan ej heller Sverige i längden undgå att beröras.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 154.

Såsom belysande för de olägenheter, som bristen på inhemska luftfarleder

för närvarande framkallar, må anföras, att nattluftposten sommaren 1931

mäste framföras med sjöflygplan från Stockholm till Göteborg samt vidare

därifrån med landflygplan till Köpenhamn. Att å förstnämnda sträcka sjöflygplan,

trots deras avsevärda döda vikt, föredragits, beror på de större

nödlandningsmöjligheter, som erbjudas på mellanliggande insjöar. Den

starka sjöhävningen på Västkusten försvårar däremot användningen av sjöllygplan

på sträckan Göteborg—Köpenhamn, vadan å nämnda sträcka är

avsett att befordra, posten med landflygplan oaktat där ännu rådande brist

på nödlandningsfält med därav följande avsevärda risk för störtningsolyckor.

Såväl franska som belgiska, holländska och tyska flygföretag hava förklarat

sig villiga utsträcka trafiken från Malmö till Göteborg och Stockholm.

Som en så gott som oeftergivlig förutsättning härför Ilar dock, åtminstone

vad trafiken på Stockholm beträffar, uppställts att flygleder iordningställas.

På grund av Sveriges läge som genomfartsland för trafiken

med Norge och Finland har frågan för vårt lands del viss internationell

betydelse.

Från dessa utgångspunkter finner utskottet sig kunna tillstyrka Kungl.

Maj:ts förslag örn ett anslag på 2,000 kronor för utredning örn en luftfartsled

Stockholm—Malmö till komplettering av den utredning rörande en liknande

farled Göteborg—Malmö, vartill anslag med 5,500 kronor tidigare av

1930 års riksdag anvisats. Att statens kostnader på detta sätt kunnat begränsas,

beror på att ifrågavarande undersökningar verkställts av svenska

luftfartsförbundet, som för ändamålet också lyckats hopbringa betydande

bidrag från vissa svenska affärsföretag och andra intresserade.

Utskottet har ej heller velat motsätta sig förslaget att, i avvaktan på

ifrågavarande utredningars slutförande, vissa nödlandningsfält iordningställas

som nödhjälpsarbeten. Härvid skulle dock allenast ifrågakomma sådana,

som äro belägna å statlig eller kommunal jord. Man torde ock böra räkna

med att flyglinjen söderut från Stockholm i sitt första skede måste dragas

över Göteborg. Tillsvidare skulle alltså allenast förekomma arbeten å nödlandningsfält,

lämpade att ingå i en flygled Stockholm—Göteborg—Malmö.

Enligt vad utskottet inhämtat, torde härvid landningsfälten å flygleden

Stockholm—Göteborg till största delen kunna givas ett sådant läge, att de

även kunna begagnas å en blivande luftled Stockholm—Malmö.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet, med avstyrkande

av herr Lundquists i Kotebro i ämnet väckta motion, hemställa,

att riksdagen, med avslag å den av herr Lundquist i Kotebro

m. fl. i ämnet väckta motionen (II: 50), må till utredning

rörande luftfartsled Stockholm—Malmö för budgetåret 1931/1932

anvisa ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor.»

2) av herr Bosén, vilken ansett att utskottets yttrande och förslag bort

hava följande lydelse:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 154.

7

»Vad först angår frågan om utredning rörande luftfartsled Stockholm—

Malmö, vill utskottet framhålla, att anvisande av något särskilt anslag för

ändamålet ej synts utskottet erforderligt. Det av departementschefen beräknade

kostnadsbeloppet av 2,000 kronor torde lämpligen kunna bestridas

från vederbörligt huvudtitelsanslag för kommittéer och utredningar genom

sakkunniga.

Utskottet har ej ansett sig kunna tillstyrka planen att arbetena å vissa

nödlandningsfält, avsedda att ingå i två tilltänkta luftfartsleder Stockholm—

Malmö och Göteborg—Malmö, redan nu igångsättas som arbetslöshetsföretag.

Såsom av statsverkspropositionen inhämtas, kan ifrågavarande luftfartsleder

väntas bliva synnerligen vittutseende och kapitalkrävande företag.

Redan av denna anledning synes fog föreligga för ett uppskov med ett

ställningstagande i frågan, till dess densamma, såsom avsett är, må hinna

fullständigare utredas.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

a) att Kungl. Maj:ts förevarande förslag ej må av riksdagen

bifallas;

b) att den av herr Lundquist i Rotebro m. fl. i ämnet väckta

motionen (II: 50) må anses besvarad med vad utskottet sålunda

anfört och hemställt.»

3) av herr Persson i Fritorp.

4) av herr Danielsson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1931:303 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under sjätte huvudtiteln gjorda framställning om anslag till utredning rörande lu s. 15 i texten