Memorial i anledning av kamrarnas återremiss av statsutskottets utlåtande nr 90 angående Kungl. Maj:ts proposition i fråga om riktlinjer för avlämnande till riksdagens revisorer av räkenskaper m. m.
1931-05-18 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1931:157, Memorial i anledning av kamrarnas återremiss av statsutskottets utlåtande nr 90 angående Kungl. Maj:ts proposition i fråga om riktlinjer för avlämnande till riksdagens revisorer av räkenskaper m. m.
Dokumentets text
Statsutskottets memorial Nr 157.
1
Nr 157.
Ankom till riksdagens kansli den 18 maj 1931 kl. 4 e. m.
Memorial i anledning av kamrarnas återremiss av statsutskottets
utlåtande nr 90 angående Kungl. Maj:ts proposition i
fråga om riktlinjer för avlämnande till riksdagens revisorer
av räkenskaper m. m.
(Ira avd.)
Genom en till riksdagen avlåten, den 26 februari 1931 dagtecknad proposition
(nr 155), vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling,
hade Kungl. Maj :t, under åberopande av vid propositionen fogat
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, lämnat
riksdagen tillfälle att avgiva yttrande över vissa av departementschefen i
berörda statsrådsprotokoll angivna riktlinjer för avlämnande till riksdagens
revisorer av räkenskaper m. m.
I sitt utlåtande nr 90 i anledning av denna proposition hade statsutskottet
— efter att hava lämnat en redogörelse för ett av statskontoret och riksräkenskapsverket
avgivet utlåtande i anledning av en utav 1930 års riksdag
till Kungl. Majit avlåten skrivelse rörande riksdagens revisorers granskningsrätt
samt för departementschefens yttrande i ärendet m. m. — (sid 1—15
av utlåtandet nr 90) anfört följande.
»Utskottet har i likhet med departementschefen funnit det önskvärt, att
sådana bestämmelser meddelas rörande riksdagens revisorers granskningsrätt,
att densamma kommer att avse, icke endast anslag, som anvisats
för verksamheten inom den egentliga statsförvaltningen, utan även
användningen av andra av riksdagen för olika ändamål beviljade medel.
För vinnande av detta senare syfte synes det utskottet lämpligt, att uttryckliga
föreskrifter meddelas rörande revisorernas granskningsrätt och
att, i anslutning till vad statskontoret och riksräkenskapsverket uti sitt
ovan nämnda yttrande anfört, denna granskningsrätt uppställes såsom
villkor för åtnjutande av statsbidrag eller statsunderstöd. Det torde därvid
böra åligga dem, som utbekommit dylika medel, att på vederbörlig
rekvisition tillhandahålla revisorerna sådana räkenskaper med verifikationer
ävensom protokoll och andra handlingar, som erfordras för granskning
av de erhållna medlens användning. På grund av vad styrelserna
för svenska landstingsförbundet, för svenska stadsförbundet och för svenska
landskommunernas förbund framhållit, vill dock utskottet härvid
göra det uttalandet, att, då svårighet ofta torde föreligga, särskilt för de
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 80 haft. (Nr 157—158.) 1
2
Statsutskottets memorial Nr 157.
kommunala organen, att tillhandahålla originalräkenskaperna,granskningen
från revisorernas sida i så fall lämpligen hör göras under den formen,
att räkenskaperna, i stället för att insändas till revisorerna, antingen
granskas av någon hos revisorerna anställd tjänsteman vid besök å vederbörande
expedition, där räkenskaperna förvaras, eller ock avskrifter av
erforderliga verifikationer och övriga handlingar insändas till revisorerna.
Härigenom torde nämligen det med ifrågavarande granskning avsedda
ändamålet fyllas på ett fullt tillfredsställande sätt. Utskottet vill i samband
härmed fästa uppmärksamheten på att i enstaka fall ett sådant
förfaringssätt också vunnit tillämpning. Av det anförda framgår, att utskottet
i allt väsentligt delar de synpunkter, som av departementschefen
framförts i hans ovan intagna uttalande i statsrådsprotokollet.
Vad därefter beträffar frågan örn genomförandet av de sålunda angivna
synpunkterna, vill utskottet erinra örn, att riksdagens revisorer redan
under nuvarande förhållanden i vissa fall granska räkenskaper och införskaffa
uppgifter av här ifrågavarande slag. Emellertid är det enligt
utskottets mening av vikt, att uttryckliga bestämmelser örn en fullständig
granskningsrätt stadgas bland villkoren för åtnjutande av olika statsbidrag
och statsunderstöd och att detta sker redan för nästa budgetår. Utskottet
har därför ansett, att riksdagen i samband med avgivande av yttrande
över det föreliggande förslaget bör anhålla, att Kungl. Maj:t måtte
i samtliga kungörelser angående dylika bidrag och understöd intaga föreskrifter
örn redovisningsskyldighet i förekommande fall inför riksdagens
revisorer. Bestämmelserna i fråga böra följaktligen avse anslag, som beviljats
eller komma att beviljas för tiden från och med ingången av budgetåret
1931/1932, samt innebära skyldighet för vederbörande att tillhandahålla
revisorerna räkenskaper och andra för granskningen erforderliga
handlingar.
Vad åter beträffar sådana statsunderstöd, som icke utgå på grund av
utav Kungl. Maj:t fastställda allmänna föreskrifter, utan i stället beviljas
genom särskilda kungl, brev, lärer i sådana brev böra intagas föreskrift
om att redovisning rörande understödens användning skall lämnas,
då så kan komma att av Kungl. Majit påkallas och i den utsträckning
Kungl. Majit må bestämma. Även beträffande dylika understöd
torde alltså revisorerna efter framställning hos Kungl. Majit kunna erhålla
sådana uppgifter, som de i förekommande fall behöva för sin
granskning.
Enligt utskottets mening måste det anses önskvärt, att även då fråga
är örn understöd av lotterimedel enahanda skyldighet stadgas. Generell
föreskrift härom synes utskottet böra meddelas av Kungl. Majit.
I samband härmed vill utskottet framhålla, att motsvarande förfaringssätt
synes böra komma till användning ifråga örn bidrag eller andra förmåner
av olika slag, som vid de affärsdrivande verken på grund av särskilda
överenskommelser lämnats vissa bolag m. fl. Föreskrifter örn redo
-
Statsutskottets memorial Nr 157. 3
visningsskyldigket härför synes, då nya överenskommelser ingås, böra
inflyta i vederbörliga avtal. Vid fastställandet av affärsverkens driftkostnadsstater
lärer Kungl. Majit äga meddela beslut, som även i dylika
fall lämna riksdagens revisorer möjlighet att erhålla för deras granskning
erforderliga uppgifter.
Utskottet vill slutligen framhålla, att bestämmelser örn statsbidrag
eller statsunderstöd i vissa fall meddelats även i lagform. I anledning
härav synes det önskvärt, att Kungl. Majit vidtager erforderliga åtgärder
för vinnande av enhetlighet på förevarande område och, därest så
erfordras, för riksdagen framlägger förslag, som tillförsäkra riksdagens
revisorer motsvarande rätt, som ansetts böra stadgas såsom villkor för
enligt allmänna kungörelser utgående statsbidrag och statsunderstöd.
I övrigt har föreliggande förslag icke givit utskottet anledning till annat
uttalande än att ovan berörda granskningsrätt givetvis även måste
avse sådana fall, då för befrämjande av visst ändamål av statsmedel bestrides
hela kostnaden härför och icke endast bidrag eller understöd
utgå.»
På grund av vad sålunda anförts hemställde utskottet,
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit
a) i anledning av förevarande proposition tillkännagiva sin ovan angivna
uppfattning rörande riktlinjerna för avlämnande till riksdagens revisorer
av räkenskaper m. m.;
b) anhålla, att Kungl. Majit ville dels i samtliga, kungörelser rörande
statsbidrag eller statsunderstöd föreskriva såsom villkor härför redovisningsskyldighet
inför riksdagens revisorer, dels ock i kungl, brev rörande dylika
understöd intaga föreskrift örn att redovisningsskyldighet skall, i den utsträckning
Kungl. Majit må bestämma, föreligga i fråga örn medlens användning
;
c) anhålla, att Kungl. Majit ville i de fall, där bestämmelser örn statsbidrag
eller statsunderstöd fastställts i lagform, vidtaga erforderliga åtgärder
för att även i dessa fall motsvarande redovisningsskyldighet, som kan komma
att föreskrivas i nämnda kungörelser, må vinna tillämpning.
Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag har ovannämnda utlåtande
blivit av kamrarna till utskottet återremitterat. Anledningen härtill
torde vara, att vissa svårigheter ansetts förefinnas för genomförandet av
utskottets förslag.
I anledning härav har utskottet till förnyad behandling upptagit ifrågavarande
proposition och får anföra följande.
Utskottet har i likhet med departementschefen funnit det önskvärt, att
sådana bestämmelser meddelas rörande riksdagens revisorers granskningsrätt,
att densamma kommer att avse, icke endast anslag, som anvisats för
Utskottets
yttrande.
4
Statsutskottets memorial Nr 157.
verksamheten inom den egentliga statsförvaltningen, utan även användningen
av andra av riksdagen för olika ändamål beviljade medel. För
vinnande av detta senare syfte synes det utskottet lämpligt, att uttryckliga
föreskrifter meddelas rörande revisorernas granskningsrätt och att, i anslutning
till vad statskontoret och riksräkenskapsverket uti sitt ovan nämnda
yttrande anfört, denna granskningsrätt uppställes såsom villkor för åtnjutande
av statsbidrag eller statsunderstöd. Det torde därvid böra åligga dem,
som utbekommit dylika medel, att på vederbörlig rekvisition tillhandahålla
revisorerna sådana räkenskapshandlingar och uppgifter, som erfordras för
granskning av de erhållna medlens användning. Betonas må, att här icke
är fråga örn redovisningsskyldighet i egentlig mening utan allenast örn
skyldighet att bereda revisorerna tillfälle att granska medelsanvändningen.
Givetvis får denna granskningsrätt för revisorerna icke hava till följd att
rörande statsmedlens användning särskilda räkenskaper behöva föras av dem,
som mottaga statsbidrag och statsunderstöd. På grund av vad styrelserna för
svenska landstingsförbundet, för svenska stadsförbundet och för svenska landskommunernas
förbund framhållit, vill utskottet härvid göra det uttalandet,
att, då svårighet ofta torde föreligga, särskilt för de kommunala organen,
att tillhandahålla originalräkenskaperna, granskningen från revisorernas sida
i så fall lämpligen bör göras under den formen, att räkenskaperna, i stället för
att insändas till revisorerna, antingen granskas av någon hos revisorerna
anställd tjänsteman vid besök å vederbörande expedition, där räkenskaperna
förvaras, eller ock avskrifter av erforderliga verifikationer och övriga handlingar
insändas till revisorerna. Härigenom torde nämligen det med ifrågavarande
granskning avsedda ändamålet fyllas på ett fullt tillfredsställande
sätt. Utskottet vill fästa uppmärksamheten på att i enstaka fall ett sådant
förfaringssätt också vunnit tillämpning. Av det anförda framgår, att utskottet
i allt väsentligt delar de synpunkter, som av departementschefen
framförts i hans ovan intagna uttalande i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet emellertid velat uttala, att det måste
anses önskvärt, att även, då fråga är örn understöd av lotterimedel, enahanda
granskningsrätt tillkommer revisorerna, liksom att denna granskningsrätt
bör utsträckas till användningen av bidrag eller andra förmåner
av olika slag, som vid de affärsdrivande verken på grund av särskilda
överenskommelser lämnats vissa bolag m. fl. Föreskrifter örn rätt för riksdagens
revisorer att verkställa granskning av ifrågavarande företags förhållande
till statens organ synas, då nya överenskommelser ingås, böra
inflyta i vederbörliga avtal. Vid fastställandet av affärsverkens driftkostnadsstater
lärer Kungl. Majit äga meddela beslut, som även i dylika fall
lämna riksdagens revisorer möjlighet att erhålla för deras granskning
erforderliga uppgifter.
Vidkommande granskningsrättens omfattning har föreliggande förslag i
övrigt icke givit utskottet anledning till annat uttalande än att gransknings
-
Statsutskottets memorial Nr 157.
5
rätten även bör avse sådana fall, då för främjande av visst ändamål av
statsmedel bestrides hela kostnaden härför, och icke endast bidrag eller
understöd utgå, men att den naturligtvis icke bör gälla sådana understöd,
som äro av mera personlig karaktär (pensionsunderstöd, stipendium, resebidrag
m. m. dylikt) eller utgå till internationella ändamål.
Vad därefter beträffar frågan örn genomförandet av de synpunkter ifråga
örn revisorernas granskningsrätt, som ovan angivits, vill utskottet erinra
örn att riksdagens revisorer redan under nuvarande förhållanden i vissa
fall verkställa granskning av räkenskaper och införskaffa uppgifter av här
ifrågavarande slag. Emellertid är det enligt utskottets mening av vikt, att
uttryckliga bestämmelser örn en fullständig granskningsrätt stadgas såsom
villkor för åtnjutande av statsbidrag och statsunderstöd. Att detta emellertid
skulle ske genom att riksdagen vid behandlingen av varje särskilt anslag
av denna art skulle ingå i prövning, huruvida dylikt villkor borde fastställas,
synes utskottet icke möjligt. Då någon närmare utredning icke
verkställts, huru denna angelägenhet i så fall lämpligen bör ordnas och då
vissa svårigheter uppgivits vara för handen för att redan från och med nästkommande
budgetår stadga föreskrift örn skyldighet för vederbörande att
underkasta sig granskning från revisorernas sida, torde riksdagen böra
inskränka sig till att hos Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit måtte
snarast möjligt vidtaga åtgärder för genomförande av den av riksdagen i
skrivelse den 2 maj 1930 begärda utsträckta granskningsrätten för riksdagens
revisorer.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Majit
a) i anledning av förevarande proposition tillkännagiva
sin ovan angivna uppfattning rörande avlämnande
till riksdagens revisorer av räkenskaper m. m.,
b) anhålla, att Kungl. Majit ville snarast möjligt
vidtaga åtgärder för genomförande av den av riksdagen
i skrivelse till Kungl. Majit den 2 maj 1930 begärda
utsträckta granskningsrätten för riksdagens revisorer.
Stockholm den 18 maj 1931.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
6
Statsutskottets memorial Nr 157.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell, J.
Nilsson i Malmö, C. P. V• Nilsson i Gränebo, N. J. M. Svensson i Kompersmåla, E. J. G.
Rosén, E. A. Lundell, J. G. Walles, C. G. V. Hammarskjöld, P. A. Bergström och J. Sandén;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, C. R. Jansson i Falun, P. Nilsson
i Bonarp, G. Strindlund, P. M. Olsson i Blädinge, B. F:son Holmgren, J. Olofsson i Digernäs,
O. Andersson i Höör, A. Danielsson, G. Persson i Falla, A. Norsell och C. J. Högström.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1931:342 Skrivelse till Konungen angående Kungl. Maj:ts proposition i fråga om riktlinjer för avlämnande till riksdagens revisorer av räkenskaper m. m. s. 1 i texten