Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga örn omorganisation av gymnastiska centralinstitutet.
1931-05-21 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1931:159, Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga örn omorganisation av gymnastiska centralinstitutet.
Dokumentets text
Statsutskottets memorial Nr 159.
1
Nr 159.
Ankom till riksdagens kansli den 21 maj 1931 kl. V» 1 e. m.
Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga örn
omorganisation av gymnastiska centralinstitutet.
(2:a avd.) .
I en till riksdagen avlåten, den 20 februari 1931 dagtecknad proposition,
nr 133, vilken hänvisats till statsutskottet för förberedande behandling, hade
Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för sistnämnda dag, föreslagit riksdagen att, bland
annat, förklara sig icke hava något att erinra mot de i nämnda statsrådsprotokoll
angivna huvudgrunderna för en successiv omorganisation från och
med ingången av budgetåret 1932/1933 av gymnastiska centralinstitutet.
I nämnda statsrådsprotokoll hade departementschefen i fråga örn inträdesfordringarna
vid det omorganiserade gymnastiska centralinstitutet anfört
huvudsakligen följande:
»Det är egentligen tre spörsmål, som under den förda diskussionen kommit
att träda i förgrunden, nämligen dels det från flera håll uppställda
kravet på studentexamen, ja, till och med en kvalificerad sådan, såsom inträdesfordran
för samtliga elever, både manliga och kvinnliga, dels önskemålet
örn bibehållandet av s. k. normalskolekompetens såsom inträdesfordran
för kvinnliga elever, dels ock önskemålet, att folkskollärarexamen skulle berättiga
till inträde vid gymnastiska centralinstitutet.
När det för mig gällt att taga ståndpunkt till här förevarande spörsmål,
hava följande synpunkter måst upptagas till bedömande. A ena sidan gäller
det att hålla inträdesfordringarna så pass höga, att undervisningen vid
det omorganiserade gymnastiska centralinstitutet verkligen kan hållas på en
önskvärd nivå och lämna erforderliga resultat inom den relativt begränsade
tid, som står till buds. Å andra sidan få ej inträdesfordringarna ställas högre
än nödvändigt, för att ej utbildningen onödigtvis skall fördyras. I detta
hänseende har särskilt uppmärksamheten fästs på vådorna av ett fördyrande
av sjukgymnastutbildningen, vilket kunde befaras medföra ökade kostnader
för sjukgymnastik vård. Slutligen har det för mig stått som ett önskemål
att i görligaste mån undvika att i större omfattning rubba de inträdesfordringar
för manliga och kvinnliga elever, som hittills förefunnits vid gym
Bihang
till riksdagens protokoll 1931. 0 sami. 81 haft. (Nr 159—162.) 1
2
Statsutskottets memorial Nr 159.
nastiska centralinstitutet. De nu gällande inträdesfordringarna hava, såvitt
erfarenheten utvisat, varit ägnade att tillföra gymnastiska centralinstitutet
ett gott och för sin blivande verksamhet lämpat elevmaterial.
I fråga örn de civila manliga eleverna har studentexamen — såsom ju
var att vänta — varit regel, örn än dispenser härifrån understundom meddelats.
Beträffande de kvinnliga eleverna har antalet inträdessökande med
studentexamen visserligen kraftigt ökats under senare år men uppgår ännu
ej till en tredjedel av de inträdessökande.
Vid en granskning av de framkomna förslagen har jag funnit mig böra
för närvarande — och till dess att större erfarenhet hunnit vinnas —
ifrågasätta ett upptagande av det av överstyrelsen framförda kravet på minst
vitsordet godkänd i studentexamen eller efterprövning enligt sedvanliga
bestämmelser till denna examen — latin- eller reallinje — i vart och ett
av ämnena fysik, kemi samt biologi med hälsolära, ävensom kunskaper i
matematik, motsvarande godkänt vitsord i detta ämne vid flyttning till näst
högsta ringen.
Vad de civila manliga eleverna beträffar, saknar jag anledning att — med
de undantag till vilka jag omedelbart återkommer —- ifrågasätta någon ändring
av nu gällande bestämmelser angående fordran på avlagd studentexamen
såsom ett krav, vilket bör i regel uppställas i fråga om inträde vid
gymnastiska centralinstitutet, dock med iakttagande av en såsom jag nyss
antytt kvalificerad sådan examen.
För att tillgodose kraven på allmänbildning, språkkunskaper o. s. v. har
hittills för de kvinnliga eleverna s. k. normalskolekompetens ansetts tillräcklig.
Jag har icke funnit mig övertygad om nödvändigheten att för närvarande
frångå denna bestämmelse — som dock visat sig kunna leda till
ett tillfredsställande resultat — i annan mån än att jag ifrågasätter väsentligt
ökade kunskapsfordringar i vissa naturvetenskapliga ämnen.
I fråga örn önskemålet att uppställa avlagd folkskollärarexamen såsom
berättigande till inträde vid gymnastiska centralinstitutet finner jag skäl tala
för en åtgärd i detta syfte, och har jag för avsikt att ytterligare överväga
frågan härom. Vidare synes det mig önskvärt, att möjligheter hållas öppna att
genom ett väl avvägt dispensförfarande tillförsäkra gymnastiska centralinstitutet
sådana elever, som — utan att helt uppfylla de uppställda kunskapsfordringarna
— visa en synnerlig håg och fallenhet för gymnastiklärareller
sjukgymnastyrket. Jag vill vidare erinra örn, att en viss minimiålder
givetvis bör uppställas såsom fordran på inträde vid institutet.
De militära eleverna vid gymnastiska centralinstitutet skulle vid ett bifall
till det av mig framlagda förslaget uttagas i kommandoväg. Då det — såsom
jämväl 1927 års sakkunniga framhållit — skall ankomma på de militära
myndigheterna att efter försvarsväsendets behov verkställa dessa kommenderingar,
beröras här förevarande elever icke av frågan om inträdesfordringarna.
Statsutskottets memorial Nr 159.
3
1927 års sakkunniga hava vid framläggandet av sitt förslag om inträdesfordringar
utgått från att jämväl de privata legitimerade gymnastikinstituten
skulle åläggas att i detta hänseende ställa sig till efterrättelse samma föreskrifter
som föreslogos skola gälla för gymnastiska centralinstitutet. Till
denna de sakkunnigas uppfattning vill jag i princip uttala min anslutning.»
I en inom första kammaren av herr W. Björck i ämnet väckt motion
(I: 225) hade hemställts, att riksdagen ville besluta sådan ändring i de föreslagna
inträdes villkoren till gymnastiska centralinstitutet, att enahanda fordringar
uppställas för manlig och för kvinnlig elev.
I sitt utlåtande nr 127 i anledning av Kungl. Maj:ts ovanberörda proposition
jämte fem i ämnet väckta motioner hade utskottet (å sid. 43—44
i utlåtandet) anfört följande i fråga örn inträdesfordringarna vid gymnastiska
centralinstitutet:
»Departementschefen har i fråga örn inträdesfordringarna icke ifrågasatt
annan ändring i nu gällande bestämmelser än att för manliga elever
frånsett de militära — skulle gälla, att deras studentexamen skulle vara
på visst sätt kvalificerad; godkänt vitsord skulle nämligen fordras i vart och
ett av ämnena fysik, kemi samt biologi med hälsolära, varjämte skulle
fordras kunskaper i matematik, motsvarande godkänt vitsord i detta ämne
vid flyttning till näst högsta ringen; för kvinnliga elever skulle liksom hittills
fordras allenast s. k. normalskolekompetens, dock med väsentligt ökade
kunskapsfordringar i vissa naturvetenskapliga ämnen. Vidare har departementschefen
funnit skäl tala för ett av 1924 års sakkunniga framställt förslag,
att även avlagd folkskollärarexamen skulle berättiga till inträde vid
• centralinstitutet.
I motionen 1:225 har, i överensstämmelse med vad i sådant hänseende
påkallats av 1924 och 1927 års sakkunniga, yrkats, att enahanda inträdesfordringar
måtte gälla för manliga och kvinnliga elever. Därvid har motionären
funnit studentexamen mest önskvärd såsom inträdesfordran men
såsom ett alternativ anvisat den utvägen att för inträde kräva avlagd realexamen,
kompletterad med vitsord enligt fordringarna för studentexamen i
ämnena fysik, kemi samt biologi och hälsolära, ävensom kunskaper i matematik,
motsvarande godkänt vitsord i detta ämne vid flyttning till gymnasiets
näst högsta ring.
Utskottet vill icke förneka, att åtskilligt talar för uppställandet av fika
inträdesfordringar för män och kvinnor. Att kräva studentexamen även för
kvinnor skulle dock innebära en höjning av fordringarna, som skulle kunna
hindra många lämpliga elever att vinna tillträde till institutet. A andra
sidan utgör motionärens alternativa förslag beträffande realexamen en ännu
oprövad lösning, som utskottet, med hänsyn till att den ej varit föremål
för närmare övervägande av de sakkunniga myndigheterna, icke kan tillråda.
Vid sådant förhållande har utskottet ansett sig böra stanna för Kungl.
4
Statsutskottets memorial Nr 159.
Maj:ts förslag, som dock får anses innebära en förbättring av de hittills
gällande bestämmelserna så till vida, att enligt detsamma fordringarna i
de naturvetenskapliga ämnena skulle skärpas.
Att folkskollärarexamen får berättiga till inträde vid institutet synes utskottet
önskvärt med hänsyn till folkskolans behov av facklärare i gymnastik;
dock har utskottet med detta uttalande icke velat föregripa det ytterligare
övervägande i denna sak, departementschefen ställt i utsikt.»
Beträffande, bland annat, utskottets yttrande rörande inträdesfordringarna,
hade vid utlåtandet fogats vissa reservationer.
Sålunda hade herr Lindblad m. fl. ansett att yttrandet i denna del bort
hava följande lydelse:
»Departementschefen har — —---vid centralinstitutet.
I motionen-----högsta ring.
Utskottet anser, att inga bärande skäl blivit anförda för att bibehålla den
nuvarande ordningen med olika inträdesvillkor för män och kvinnor. Den
hittillsvarande olikheten har möjligen tidigare kunnat försvaras, innan tillträdet
till statsläroverken för kvinnor underlättats, på sätt som skett genom
1927 års skolreform. Numera kunna ur denna synpunkt icke möta några
betänkligheter att även för kvinnor uppställa kravet på avlagd studentexamen.
Att över lag sänka fordringarna, på sätt motionären alternativt
ifrågasatt, kan utskottet icke tillråda, så mycket mindre som utskottet, enligt
vad som av det ovan sagda framgår, ej är benäget att tillmötesgå yrkandet
på en utökning av utbildningstiden för gymnastiklärare.
Utskottet finner alltså, att ur rättvisans synpunkt och med hänsyn till
den enhetliga utbildningsuppgift, som efter omorganisationen skulle tillkomma
institutet, inträdesfordringarna böra göras lika för manliga och
kvinnliga elever, samt att härvid såsom villkor bör uppställas studentexamen.
Att denna dessutom, såsom departementschefen uttalat, bör vara på visst
sätt kvalificerad synes utskottet lämpligt.
Utskottet vill tillägga, att införandet av studentexamen såsom inträdesvillkor
även för kvinnliga elever icke i realiteten kommer att för dessa
elever innebära någon mera genomgripande förändring, då, enligt vad utskottet
inhämtat, det under de senare åren på grund av konkurrensen blivit
allt vanligare, att de antagna kvinnliga eleverna kunnat åberopa denna
examensmerit.
Att folkskollärarexamen--— — — i utsikt.»
Vidare hade herrar Hammarskjöld och Holmgren anfört, att de beträffande
inträdesfordringarna till gymnastiska centralinstitutet instämt med nyss omförmälda
reservanter.
Slutligen hade herrar Strindlund och Wigforss anfört, att de ansett, att
utskottet i frågan örn inträdesfordringar till gymnastiska centralinstitutet
bort tillstyrka bifall till det i motion I: 225 gjorda yrkandet, att enahanda
fordringar uppställas för manlig och för kvinnlig elev.
Statsutskottets memorial Nr 159.
5
Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag har första kammaren
godkänt utskottets hemställan, under det att andra kammaren godkänt utskottets
hemställan ävensom dess motivering med den ändring, att det
stycke å sidan 44, som börjar med orden »utskottet vill icke» och slutar
med orden »ämnena skulle skärpas» utbytts mot följande:
»Utskottet anser, att inga bärande skäl blivit anförda för att bibehålla
den nuvarande ordningen med olika inträdesvillkor för män och kvinnor.
Den hittillsvarande olikheten har möjligen tidigare kunnat försvaras, innan
tillträdet till statsläroverken för kvinnor underlättats, på sätt som skett
genom 1927 års skolreform. Utskottet finner alltså, att ur rättvisans synpunkt
och med hänsyn till den utbildningsuppgift, som efter omorganisationen
skulle tillkomma institutet, inträdesfordringarna böra göras lika för
manliga och kvinnliga elever.
Vid övervägandet av frågan om omfattningen av dessa fordringar har
utskottet ansett, att de skäl, som föranlett departementschefen att för de
kvinnliga eleverna uppställa krav på s. k. normalskolekompetens med viss
komplettering, tala för att tillräcklig anledning icke föreligger att upprätthålla
fordran på studentexamen, så mycket mindre som ett dylikt krav icke
uppställts för befordran till gymnastiklärartjänst vid allmänt läroverk. På
sätt motionären alternativt påyrkat, synes det alltså vara tillfyllest att såsom
-inträdesvillkor uppställa realexamen med enahanda komplettering, som
av departementschefen förutsatts för kvinnliga aspiranter med normalskolekompetens.
Genom en dylik avvägning av inträdesfordringarna bibehållas
jämväl dessa senare vid sin nuvarande rätt att vinna inträde vid institutet.»
Den skiljaktighet, som sålunda förefinnes mellan kamrarnas ifrågavarande
beslut, synes kunna sammanjämkas på sådant sätt, att båda kamrarna, med
frånträdande av sina berörda beslut, uttala sig för att frågan om inträdesfordringarna
vid gymnastiska centralinstitutet göres till föremål för Kungl.
Maj:ts förnyade övervägande för att framdeles prövas av riksdagen.
Under åberopande härav får utskottet hemställa,
att riksdagen, vardera kammaren med frånträdande av
sitt tidigare i förevarande ämne fattade beslut, nu måtte be.
sluta, att i utskottets motivering det stycke å sid. 44, som
börjar med orden »Utskottet vill» och slutar med orden
»skulle skärpas», utbytes mot följande:
»Utskottet anser sig icke nu kunna taga ställning till frågan
om inträdesfordringarna vid gymnastiska centralinstitutet.
Detta spörsmål torde böra av Kungl. Maj:t tagas under förnyat
övervägande för att framdeles underställas riksdagens
prövning.»
Stockholm den 21 maj 1931.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Utskottets
yttrande.
6
Statsutskottets memorial Nr 159.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar 8. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell,
O. Bergqvist, C. P. V. Nilsson i Gränebo, N. J. M. Svensson i Kompersmåla, J. G. Walles,
P. A. Bergström, C. A. Carlsson i Gävle, I. Hj. E. Pauli, A. Thelin och K. A. W. Björck;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, C. R. Jansson i Falun,
P. M. Olsson i Blädinge, E. J. Wigforss, B. F:son Holmgren, E. G. E. Eriksson i Stockholm,
J. Olofsson i Digernäs, S. Persson i Fritorp, A. Danielsson, P. C. Jonsson i Eskilstuna,
F. V. Sandwall och G. H. Svensson i Grönvik.
Reservation:
av herrar Bergström, Björek, Anderson i Råstock, Jansson i Falun, Wigforss,
Eriksson i Stockholm, Olofsson i Digernäs, Jonsson i Eskilstuna och
Svensson i Grönvik.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1931:324 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående omorganisation av gymnastiska centralinstitutet jämte en i ämnet väckta motion. s. 1 i texten