Sök i Ratio Lex

Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga örn omorganisation av gymnastiska centralinstitutet.

1931-05-21 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1931:159, Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga örn omorganisation av gymnastiska centralinstitutet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr 159.

1

Nr 159.

Ankom till riksdagens kansli den 21 maj 1931 kl. V» 1 e. m.

Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga örn

omorganisation av gymnastiska centralinstitutet.

(2:a avd.) .

I en till riksdagen avlåten, den 20 februari 1931 dagtecknad proposition,

nr 133, vilken hänvisats till statsutskottet för förberedande behandling, hade

Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för sistnämnda dag, föreslagit riksdagen att, bland

annat, förklara sig icke hava något att erinra mot de i nämnda statsrådsprotokoll

angivna huvudgrunderna för en successiv omorganisation från och

med ingången av budgetåret 1932/1933 av gymnastiska centralinstitutet.

I nämnda statsrådsprotokoll hade departementschefen i fråga örn inträdesfordringarna

vid det omorganiserade gymnastiska centralinstitutet anfört

huvudsakligen följande:

»Det är egentligen tre spörsmål, som under den förda diskussionen kommit

att träda i förgrunden, nämligen dels det från flera håll uppställda

kravet på studentexamen, ja, till och med en kvalificerad sådan, såsom inträdesfordran

för samtliga elever, både manliga och kvinnliga, dels önskemålet

örn bibehållandet av s. k. normalskolekompetens såsom inträdesfordran

för kvinnliga elever, dels ock önskemålet, att folkskollärarexamen skulle berättiga

till inträde vid gymnastiska centralinstitutet.

När det för mig gällt att taga ståndpunkt till här förevarande spörsmål,

hava följande synpunkter måst upptagas till bedömande. A ena sidan gäller

det att hålla inträdesfordringarna så pass höga, att undervisningen vid

det omorganiserade gymnastiska centralinstitutet verkligen kan hållas på en

önskvärd nivå och lämna erforderliga resultat inom den relativt begränsade

tid, som står till buds. Å andra sidan få ej inträdesfordringarna ställas högre

än nödvändigt, för att ej utbildningen onödigtvis skall fördyras. I detta

hänseende har särskilt uppmärksamheten fästs på vådorna av ett fördyrande

av sjukgymnastutbildningen, vilket kunde befaras medföra ökade kostnader

för sjukgymnastik vård. Slutligen har det för mig stått som ett önskemål

att i görligaste mån undvika att i större omfattning rubba de inträdesfordringar

för manliga och kvinnliga elever, som hittills förefunnits vid gym
Bihang

till riksdagens protokoll 1931. 0 sami. 81 haft. (Nr 159—162.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets memorial Nr 159.

nastiska centralinstitutet. De nu gällande inträdesfordringarna hava, såvitt

erfarenheten utvisat, varit ägnade att tillföra gymnastiska centralinstitutet

ett gott och för sin blivande verksamhet lämpat elevmaterial.

I fråga örn de civila manliga eleverna har studentexamen — såsom ju

var att vänta — varit regel, örn än dispenser härifrån understundom meddelats.

Beträffande de kvinnliga eleverna har antalet inträdessökande med

studentexamen visserligen kraftigt ökats under senare år men uppgår ännu

ej till en tredjedel av de inträdessökande.

Vid en granskning av de framkomna förslagen har jag funnit mig böra

för närvarande — och till dess att större erfarenhet hunnit vinnas —

ifrågasätta ett upptagande av det av överstyrelsen framförda kravet på minst

vitsordet godkänd i studentexamen eller efterprövning enligt sedvanliga

bestämmelser till denna examen — latin- eller reallinje — i vart och ett

av ämnena fysik, kemi samt biologi med hälsolära, ävensom kunskaper i

matematik, motsvarande godkänt vitsord i detta ämne vid flyttning till näst

högsta ringen.

Vad de civila manliga eleverna beträffar, saknar jag anledning att — med

de undantag till vilka jag omedelbart återkommer —- ifrågasätta någon ändring

av nu gällande bestämmelser angående fordran på avlagd studentexamen

såsom ett krav, vilket bör i regel uppställas i fråga om inträde vid

gymnastiska centralinstitutet, dock med iakttagande av en såsom jag nyss

antytt kvalificerad sådan examen.

För att tillgodose kraven på allmänbildning, språkkunskaper o. s. v. har

hittills för de kvinnliga eleverna s. k. normalskolekompetens ansetts tillräcklig.

Jag har icke funnit mig övertygad om nödvändigheten att för närvarande

frångå denna bestämmelse — som dock visat sig kunna leda till

ett tillfredsställande resultat — i annan mån än att jag ifrågasätter väsentligt

ökade kunskapsfordringar i vissa naturvetenskapliga ämnen.

I fråga örn önskemålet att uppställa avlagd folkskollärarexamen såsom

berättigande till inträde vid gymnastiska centralinstitutet finner jag skäl tala

för en åtgärd i detta syfte, och har jag för avsikt att ytterligare överväga

frågan härom. Vidare synes det mig önskvärt, att möjligheter hållas öppna att

genom ett väl avvägt dispensförfarande tillförsäkra gymnastiska centralinstitutet

sådana elever, som — utan att helt uppfylla de uppställda kunskapsfordringarna

— visa en synnerlig håg och fallenhet för gymnastiklärareller

sjukgymnastyrket. Jag vill vidare erinra örn, att en viss minimiålder

givetvis bör uppställas såsom fordran på inträde vid institutet.

De militära eleverna vid gymnastiska centralinstitutet skulle vid ett bifall

till det av mig framlagda förslaget uttagas i kommandoväg. Då det — såsom

jämväl 1927 års sakkunniga framhållit — skall ankomma på de militära

myndigheterna att efter försvarsväsendets behov verkställa dessa kommenderingar,

beröras här förevarande elever icke av frågan om inträdesfordringarna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr 159.

3

1927 års sakkunniga hava vid framläggandet av sitt förslag om inträdesfordringar

utgått från att jämväl de privata legitimerade gymnastikinstituten

skulle åläggas att i detta hänseende ställa sig till efterrättelse samma föreskrifter

som föreslogos skola gälla för gymnastiska centralinstitutet. Till

denna de sakkunnigas uppfattning vill jag i princip uttala min anslutning.»

I en inom första kammaren av herr W. Björck i ämnet väckt motion

(I: 225) hade hemställts, att riksdagen ville besluta sådan ändring i de föreslagna

inträdes villkoren till gymnastiska centralinstitutet, att enahanda fordringar

uppställas för manlig och för kvinnlig elev.

I sitt utlåtande nr 127 i anledning av Kungl. Maj:ts ovanberörda proposition

jämte fem i ämnet väckta motioner hade utskottet (å sid. 43—44

i utlåtandet) anfört följande i fråga örn inträdesfordringarna vid gymnastiska

centralinstitutet:

»Departementschefen har i fråga örn inträdesfordringarna icke ifrågasatt

annan ändring i nu gällande bestämmelser än att för manliga elever

frånsett de militära — skulle gälla, att deras studentexamen skulle vara

på visst sätt kvalificerad; godkänt vitsord skulle nämligen fordras i vart och

ett av ämnena fysik, kemi samt biologi med hälsolära, varjämte skulle

fordras kunskaper i matematik, motsvarande godkänt vitsord i detta ämne

vid flyttning till näst högsta ringen; för kvinnliga elever skulle liksom hittills

fordras allenast s. k. normalskolekompetens, dock med väsentligt ökade

kunskapsfordringar i vissa naturvetenskapliga ämnen. Vidare har departementschefen

funnit skäl tala för ett av 1924 års sakkunniga framställt förslag,

att även avlagd folkskollärarexamen skulle berättiga till inträde vid

• centralinstitutet.

I motionen 1:225 har, i överensstämmelse med vad i sådant hänseende

påkallats av 1924 och 1927 års sakkunniga, yrkats, att enahanda inträdesfordringar

måtte gälla för manliga och kvinnliga elever. Därvid har motionären

funnit studentexamen mest önskvärd såsom inträdesfordran men

såsom ett alternativ anvisat den utvägen att för inträde kräva avlagd realexamen,

kompletterad med vitsord enligt fordringarna för studentexamen i

ämnena fysik, kemi samt biologi och hälsolära, ävensom kunskaper i matematik,

motsvarande godkänt vitsord i detta ämne vid flyttning till gymnasiets

näst högsta ring.

Utskottet vill icke förneka, att åtskilligt talar för uppställandet av fika

inträdesfordringar för män och kvinnor. Att kräva studentexamen även för

kvinnor skulle dock innebära en höjning av fordringarna, som skulle kunna

hindra många lämpliga elever att vinna tillträde till institutet. A andra

sidan utgör motionärens alternativa förslag beträffande realexamen en ännu

oprövad lösning, som utskottet, med hänsyn till att den ej varit föremål

för närmare övervägande av de sakkunniga myndigheterna, icke kan tillråda.

Vid sådant förhållande har utskottet ansett sig böra stanna för Kungl.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets memorial Nr 159.

Maj:ts förslag, som dock får anses innebära en förbättring av de hittills

gällande bestämmelserna så till vida, att enligt detsamma fordringarna i

de naturvetenskapliga ämnena skulle skärpas.

Att folkskollärarexamen får berättiga till inträde vid institutet synes utskottet

önskvärt med hänsyn till folkskolans behov av facklärare i gymnastik;

dock har utskottet med detta uttalande icke velat föregripa det ytterligare

övervägande i denna sak, departementschefen ställt i utsikt.»

Beträffande, bland annat, utskottets yttrande rörande inträdesfordringarna,

hade vid utlåtandet fogats vissa reservationer.

Sålunda hade herr Lindblad m. fl. ansett att yttrandet i denna del bort

hava följande lydelse:

»Departementschefen har — —---vid centralinstitutet.

I motionen-----högsta ring.

Utskottet anser, att inga bärande skäl blivit anförda för att bibehålla den

nuvarande ordningen med olika inträdesvillkor för män och kvinnor. Den

hittillsvarande olikheten har möjligen tidigare kunnat försvaras, innan tillträdet

till statsläroverken för kvinnor underlättats, på sätt som skett genom

1927 års skolreform. Numera kunna ur denna synpunkt icke möta några

betänkligheter att även för kvinnor uppställa kravet på avlagd studentexamen.

Att över lag sänka fordringarna, på sätt motionären alternativt

ifrågasatt, kan utskottet icke tillråda, så mycket mindre som utskottet, enligt

vad som av det ovan sagda framgår, ej är benäget att tillmötesgå yrkandet

på en utökning av utbildningstiden för gymnastiklärare.

Utskottet finner alltså, att ur rättvisans synpunkt och med hänsyn till

den enhetliga utbildningsuppgift, som efter omorganisationen skulle tillkomma

institutet, inträdesfordringarna böra göras lika för manliga och

kvinnliga elever, samt att härvid såsom villkor bör uppställas studentexamen.

Att denna dessutom, såsom departementschefen uttalat, bör vara på visst

sätt kvalificerad synes utskottet lämpligt.

Utskottet vill tillägga, att införandet av studentexamen såsom inträdesvillkor

även för kvinnliga elever icke i realiteten kommer att för dessa

elever innebära någon mera genomgripande förändring, då, enligt vad utskottet

inhämtat, det under de senare åren på grund av konkurrensen blivit

allt vanligare, att de antagna kvinnliga eleverna kunnat åberopa denna

examensmerit.

Att folkskollärarexamen--— — — i utsikt.»

Vidare hade herrar Hammarskjöld och Holmgren anfört, att de beträffande

inträdesfordringarna till gymnastiska centralinstitutet instämt med nyss omförmälda

reservanter.

Slutligen hade herrar Strindlund och Wigforss anfört, att de ansett, att

utskottet i frågan örn inträdesfordringar till gymnastiska centralinstitutet

bort tillstyrka bifall till det i motion I: 225 gjorda yrkandet, att enahanda

fordringar uppställas för manlig och för kvinnlig elev.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr 159.

5

Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag har första kammaren

godkänt utskottets hemställan, under det att andra kammaren godkänt utskottets

hemställan ävensom dess motivering med den ändring, att det

stycke å sidan 44, som börjar med orden »utskottet vill icke» och slutar

med orden »ämnena skulle skärpas» utbytts mot följande:

»Utskottet anser, att inga bärande skäl blivit anförda för att bibehålla

den nuvarande ordningen med olika inträdesvillkor för män och kvinnor.

Den hittillsvarande olikheten har möjligen tidigare kunnat försvaras, innan

tillträdet till statsläroverken för kvinnor underlättats, på sätt som skett

genom 1927 års skolreform. Utskottet finner alltså, att ur rättvisans synpunkt

och med hänsyn till den utbildningsuppgift, som efter omorganisationen

skulle tillkomma institutet, inträdesfordringarna böra göras lika för

manliga och kvinnliga elever.

Vid övervägandet av frågan om omfattningen av dessa fordringar har

utskottet ansett, att de skäl, som föranlett departementschefen att för de

kvinnliga eleverna uppställa krav på s. k. normalskolekompetens med viss

komplettering, tala för att tillräcklig anledning icke föreligger att upprätthålla

fordran på studentexamen, så mycket mindre som ett dylikt krav icke

uppställts för befordran till gymnastiklärartjänst vid allmänt läroverk. På

sätt motionären alternativt påyrkat, synes det alltså vara tillfyllest att såsom

-inträdesvillkor uppställa realexamen med enahanda komplettering, som

av departementschefen förutsatts för kvinnliga aspiranter med normalskolekompetens.

Genom en dylik avvägning av inträdesfordringarna bibehållas

jämväl dessa senare vid sin nuvarande rätt att vinna inträde vid institutet.»

Den skiljaktighet, som sålunda förefinnes mellan kamrarnas ifrågavarande

beslut, synes kunna sammanjämkas på sådant sätt, att båda kamrarna, med

frånträdande av sina berörda beslut, uttala sig för att frågan om inträdesfordringarna

vid gymnastiska centralinstitutet göres till föremål för Kungl.

Maj:ts förnyade övervägande för att framdeles prövas av riksdagen.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,

att riksdagen, vardera kammaren med frånträdande av

sitt tidigare i förevarande ämne fattade beslut, nu måtte be.

sluta, att i utskottets motivering det stycke å sid. 44, som

börjar med orden »Utskottet vill» och slutar med orden

»skulle skärpas», utbytes mot följande:

»Utskottet anser sig icke nu kunna taga ställning till frågan

om inträdesfordringarna vid gymnastiska centralinstitutet.

Detta spörsmål torde böra av Kungl. Maj:t tagas under förnyat

övervägande för att framdeles underställas riksdagens

prövning.»

Stockholm den 21 maj 1931.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Utskottets

yttrande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets memorial Nr 159.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar 8. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell,

O. Bergqvist, C. P. V. Nilsson i Gränebo, N. J. M. Svensson i Kompersmåla, J. G. Walles,

P. A. Bergström, C. A. Carlsson i Gävle, I. Hj. E. Pauli, A. Thelin och K. A. W. Björck;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, C. R. Jansson i Falun,

P. M. Olsson i Blädinge, E. J. Wigforss, B. F:son Holmgren, E. G. E. Eriksson i Stockholm,

J. Olofsson i Digernäs, S. Persson i Fritorp, A. Danielsson, P. C. Jonsson i Eskilstuna,

F. V. Sandwall och G. H. Svensson i Grönvik.

Reservation:

av herrar Bergström, Björek, Anderson i Råstock, Jansson i Falun, Wigforss,

Eriksson i Stockholm, Olofsson i Digernäs, Jonsson i Eskilstuna och

Svensson i Grönvik.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1931:324 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående omorganisation av gymnastiska centralinstitutet jämte en i ämnet väckta motion. s. 1 i texten