Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis i statsverkspropositionen gjorda framställning orri anslag till elektrifiering av banan Järna—Norrköping—Malmö m. fl. linjer jämte i ämnet väckta motioner.

1931-01-30 · 8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1931:17, Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis i statsverkspropositionen gjorda framställning orri anslag till elektrifiering av banan Järna—Norrköping—Malmö m. fl. linjer jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

1

Nr 17.

Ankom till riksdagens kansli den 30 januari 1931 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis i statsverkspropositionen

gjorda framställning orri anslag till elektrifiering av

banan Järna—Norrköping—Malmö m. fl. linjer jämte

i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

I den till riksdagen den 3 januari 1931 avlåtna propositionen (nr 1) angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1931/1932 har Kungl.

Maj :t i avseende å statens järnvägar (punkt 18 av det vid propositionen under

rubrik »Utgifter för kapitalökning: bil. 2» fogade utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för nämnda dag) föreslagit riksdagen att

till elektrifiering av banan Järna—Norrköping—Malmö m. fl. linjer för budgetåret

1931/1932 anvisa ett reservationsanslag av 23,000,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 55—71 av åberopade statsrådsprotokollet.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren,

nr 40, av herr K. Gustafsson och den andra inom andra kammaren, nr 57, av

herr C. O. JÖmanson i Huskvarna, hemställts, att riksdagen ville, i samband

med beviljande av det av Kungl. Majit i årets statsverksproposition begärda anslaget

till elektrifiering av banan Järna—Norrköping—Malmö m. fl., med däri

ingående bansträckan Falköping—Nässjö, hemställa till Kungl. Majit örn utredning

och förslag till sådana åtgärder, att gods- och persontrafiken från och

till Huskvarna med omnejd må komma att vid Huskvarna direkt anknyta till

statens järnvägar.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna.

Genom beslut den 16 maj 1930 har Kungl. Majit — i anslutning till inhämtat

medgivande i ämnet av 1930 års riksdag — anbefallt järnvägsstyrelsen

att efter den ytterligare utredning, som kunde finnas påkallad —

Bihang till riksdagens protokoll 1931■ 6 sami. 12 käft. (.Nr 17.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

därvid samråd med chefen för generalstaben i erforderlig mån borde äga

rum —- i samband med anslagsäskanden, avsedda att föreläggas 1931 års riksdag,

till Kungl. Maj:t inkomma med fullständigt förslag beträffande elektrifiering

av följande statsbanesträckor, nämligen Järna—Norrköping—Malmö,

Katrineholm—Åby, örebro—Hallsberg—Mjölby, Falköping—Nässjö, Arlöv—

Lomma och Malmö—Trälleberg.

I skrivelse den 11 november 1930 bar nu järnvägsstyrelsen, efter samråd med

representanter för telegrafstyrelsen och vattenfallsstyrelsen samt med chefen

för generalstaben, framlagt definitiv utredning och förslag i ämnet.

Styrelsen har därvid till en början anfört, att av vad i frågan förekommit

vid 1930 års riksdag finge anses framgå, att statsmakterna med stöd av förebragt

preliminär utredning i princip fattat beslut örn elektrifiering av Malmölinjerna.

Vid dylikt förhållande bar styrelsen icke ansett erforderligt att ånyo

ingå på en uttömmande granskning av bärvidden av de skäl, som tala för densamma.

Styrelsen bar emellertid som sin uppfattning uttalat, att till de skäl,

som tidigare anförts för programmets snara genomförande och vilka återgivits

i förberörda proposition till 1930 års riksdag, kommit ett synnerligen betydelsefullt

nytt sådant. Styrelsen avser härvid den allmänna depression på näringslivets

område, som råder i världen och som gjort sig allt starkare gällande även

i vårt land. På grund av den nedgång i varuprisen, som härvid inträtt, kräver

nämligen en elektrifiering nu mindre kostnader, än som måst beräknas ännu för

ett år sedan, och vidare skulle av stor allmännytta varande statliga arbeten

och statliga beställningar av den storleksordning, varom här är fråga, komma

att väsentligt bidraga till depressionens hejdande och arbetslöshetens begränsning

inom vårt land.

Enligt den reviderade beräkningen skulle kostnaderna för M al mölinjer

nas elektrifiering ställa sig på följande sätt:

Brutto-

kostnad

Avgår på grund av att

kostnader måste nedläggas,

örn ångdrift bibehålies

Netto-

kostnad

Kostnader, hänförliga till statens järnvägar.

Kronor

Överföringsanläggning.............

35,000,000

—

35,000,000

Rullande materiel: lok............

18,709,500

15,800,0001

D:o godsvagnar.............

—

1,400,000

800,000J

709,500

D:o lokstation och huvudverkstad ......

—

Diverse ändringsarbeten beträffande banan samt

belysningsanläggningar och svagströmsled- ningar.................

9,100,000

9,100,000

Elektrisk värmeledning för vagnar.......

3,100,000

—

3,100,000

Summa

65,909,500

18,000,000

47,909,500

Kostnad, liänförlia till telegrafverket ....

4,110,300

—

4,110,300

Totalkostnad

70,019,800

18,000,000

52,019,800

Till jämförelse må omnämnas, att motsvarande

kostnad enligt den preliminära beräkningen

av den 21 januari 1930 utgjorde......

71,840,000

16,400,000

55,440,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

Sedan numera kapitalbehovet kunnat säkrare fastställas och villkorliga kontrakt

eller avtal träffats i viktiga hänseenden, såsom i fråga örn anskaffning

av elektriska lok och omformarestationernas utrustning, inköp av erforderlig

koppar samt leverans av elektrisk energi, hava de preliminära beräkningarna

underkastats en mycket ingående revidering. Härvid har järnvägsstyrelsen

funnit riktigast att räkna, icke såsom enligt den preliminära kalkylen med

1928 års tågrörelse, utan dels med redan inträdd något större tågrörelse och

dels med den tågrörelse, som enligt vad tidigare anförts får beräknas även vid

ångdrift komma att förefinnas vid tidpunkten för elektrifieringsarbetets avslutande.

Nämnda beräkningar hava givit följande resultat:

Antagande

Tågrörelse enl. Tågrörelse betidtabell

juli räknad för år

1929—juni 1930. 1934.

Tågkilometer...................7.1 milj. 8.7 milj.

Häremot svarande lokkilometer, inkl. växling.... 8.8 » 10.7 »

Besparingar vid elektrisk drift:

Minskat personalbehov:

vid maskinavdelningen, 560 resp. 600 man å kr.

3,400 ....... kr. 1,904,000 2,040,000

vid trafikavdelningen, 40 resp. 45 man ä kr. 4,000 * 160,000 180,000

Stenkol, 122,500 resp. 148,000 ton å 20 kr. ökat med

kostnad för transport, lagring och ränta kr. 4:83 » 3,042,000 3,675,000

Minskad kostnad för lokunderhåll, 9 öre per lokkm,

8.8 resp. 10.7 milj............... > 792,000 963,000

Minskad kostnad för smörjning av lok samt underhåll

av kol- och vattengivningsanordningar m. m. » 264,000 321,000

Minskad kostnad för belysningsström...... » 180,000 180,000

Minskad kostnad för godsvagnar och presenningar » 40,000 40,000

Minskad kostnad för underhåll av svagströmsled
ningar

efter omläggnirg till kabelledningar . ._» 100,000_100,000

Summa besparingar kr. 6,482,000 7,499,000

Nytillkommande utgifter:

Kanta ä 4,55 ji å 47,909,500 kr..........kr. 2,180,000 2,180,000

D:o å omläggningskostnaden för telegrafverkets

ledningar, 4,110,300 kr............. » 187,000 187,000

Kostnad för strömtillförsel:

Underhåll, skötsel och förnyelse av omformarestationer

och ledningar........ » 1,164.000 1,164,000

Energiförbrukning ..... . .......... » 2,358,000 2,716,000

Summa nytillkommande kostnader kr. 5,889,000 6,247,000

Direkt vinst vid införande av elektrisk drift ... », 593,000 1,252,000

Sammanfattningsvis har styrelsen beträffande ifrågavarande beräkning som

sin uppfattning uttalat, att beräkningens detaljer äro välgrundade och att slutresultatet,

under förutsättning att stora ändringar i penningens värde ej plöts
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

ligt inträda, därför måste anses säkert vägledande för bedömande av frågan,

huruvida ifrågavarande elektrifiering kan anses vara ur ekonomisk synpunkt

berättigad.

Vid bedömande av sistnämnda fråga har man emellertid, framhåller styrelsen,

jämväl att taga hänsyn till vissa indirekta, i penningar svårberäkningsbara

samhälleliga fördelar, som vinnas vid en elektrifiering, ävensom till den stegring

i trafik och trafikinkomster, som erfarenhetsmässigt vinnes vid en elektrifierad

bana som följd av transporttidens förkortning och tåglägenheternas

ökning. Sistnämnda inkomstökning har i den preliminära beräkningen uppskattats

till i runt tal 1,000,000 kronor. Till grund för beräkningen låg en

undersökning av storleken av den större inkomstökning än på andra linjer, som

vid Göteborgslinjen uppstått efter elektrifieringen. Vid nu företagen undersökning

har enligt styrelsen framgått, att persontrafikökningen å den elektrifierade

Göteborgslinjen även under år 1929 fortgått i märkbart större omfattning

än motsvarande ökning å icke elektrifierade linjer. Den inkomstökning

av omkring 1,000,000 kronor, varmed styrelsen alltså ansett sig kunna räkna,

har dock styrelsen funnit böra föras inom linjen i likhet med det icke bestämbara

värdet av samhälleliga fördelar, som följa av elektrifieringen, i främsta

rummet rese- och transporttidens förkortning och möjligheten att vid framtida

behov lätt och mot låg merkostnad kunna bereda tätare transportlägenheter.

Järnvägsstyrelsen har slutligen framlagt finansieringsplan för

elektrifieringsarbetena samt därpå grundad beräkning rörande behovet av kapitalökningsanslag

ävensom förslag i fråga örn fördelning på skilda budgetår av

för anläggningen erforderliga medelsbelopp. I dessa avseenden innehåller styrelsens

skrivelse följande:

Bruttokostnaden för elektrifieringsanläggningens genomförande har jämlikt

föreliggande tekniska program angivits till 70,019,800 kronor, vilket belopp här

avrundas till 70,000,000 kronor.

Av detta belopp anser styrelsen, att 16,300,000 kronor böra bestridas av medel

från statens järnvägars förnyelsefond och härvid 15,800,000 kronor å kontot

för ånglok samt 500,000 kronor å kontot för byggnader. Fondens belastning

med berörda kostnader motiveras härvid, vad lokkontot angår, dels av att ej

mindre än 180 äldre lok under nästkommande 10-årsperiod behöva utmönstras,

varvid det diskonterade förtidsvärdet av denna lokpark beräknas till lågt

14,000,000 kronor, dels av inbesparad anskaffning av 11 ånglok till en kostnad

av 1,800,000^ kronor, och dels slutligen av den fördel, som vinnes för driftsekonomien

på andra linjer genom att ett antal moderna och bränsleekonomiserande

ånglok frigöres och överflyttas från Malmölinjerna, samt vad byggnadskonst

angår av den besparing å kontot, som uppkommer genom att en förestående

stallbyggnad i Malmö icke behöver utföras för lika många stallplatser,

som om ångdrift bibehölles.

Det belopp, för vilket kapitalökande anslag behöver utgå, beräknas alltså till

53,700,000 kronor. Styrelsen får emellertid erinra, att häri ingår viss, i det

föregående till 4,110,300 kronor beräknad kostnad, som är hänförlig till telegrafverkets

ledningar och som efter Kungl. Maj:ts framtida prövning kan komma

att helt eller till viss del överföras till telegrafverkets kapitalkonto.

Därest erforderliga anslag till Malmölinjernas elektrifiering beviljas för budgetåren

1931—1934, bör densamma kunna genomföras på tre år. Kan arbetet

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

igångsättas den 1 juli 1931, skulle enligt föreliggande arbetsplan de elektriska

anläggningarna vara slutförda:

å sträckan Järna—Norrköping........oktober 1932

» » Katrineholm—Norrköping.....december 1932

» » Falköping—Nässjö........april 1933

» » örebro—Mjölby..........maj 1933

» > Norrköping—Mjölby.......september 1933

» » Lomma—Malmö—Hässleholm . . . januari 1934

» » Mjölby—Nässjö..........februari 1934

» » Nässjö—Hässleholm.......mars 1934, samt

» » Malmö—Trälleberg........april 1934.

Därest emellertid styrelsen beredes möjlighet att igångsätta elektrifieringsarbetet

tidigt på våren eller senast den 1 april 1931, så kan elektrifieringen

genomföras på omkring ett halvt år kortare tid, beroende på att vid sådant fall

ledningsstolpar i stor omfattning kunna efter tillverkning nedsättas, innan vinterns

tjäle allt för mycket försvårat sådant arbete.

Enligt den uppgjorda arbetsplanen erfordras under olika år för skilda slag

av arbeten och anskaffningar följande medelsanskaffning:

Budgetåret

1931/1932 1932/1933 1933/1934

Kronor

Överföriugsauläggniugen.............. 12,000,000 13,000,000 10,000,000

Diverse ändringsarbeten, inkl. telegrafverkets ledningar 10,000,000 3,200,000 —

Elektriska lok.................. 4,700,000 8,900,000 5,100,000

Elektrisk värmeledning........... . . . 1,000,000_1,000,000_1,100,000

Summa 27,700,000 26,100,000 16,200,000

varav:

Anslag för kapitalökning.............. 23,000,000 19,600,000 11,100,000

Eörnyelsefondsmedel................ 4,700,000 6,500,000 5,100,000

För budgetåret 1931/1932 skulle således erfordras ett anslag för kapitalökning

av 23,000,000 kronor.

Nu framlagda utredningar rörande en elektrifiering av södra stambanan

jämte vissa därtill anslutna bansträckor hava verkställts i enlighet med beslut

av 1930 års riksdag. De framkomna resultaten få anses bekräfta redan

tidigare hysta förhoppningar, att järnvägselektrifieringens utsträckning

även till nu avsedda statsbanelinjer skall ställa sig såväl drifttekniskt som

ekonomiskt tillfredsställande.

Det kapital, som skulle bindas i elektrifieringsföretaget, antages visserligen

— trots de jämförelsevis gynnsamma pris å ledningsmateriel, lokomotiv

m. m., som redan i stor utsträckning preliminärt kunnat betingas -—

komma att uppgå till ett så avsevärt belopp som 70,000,000 kronor; härav

skulle 16,300,000 kronor beredas från redan befintliga förnyelsefondsmedel

(i huvudsak motiverat av att inköpen av elektriska lokomotiv allenast utgör

ersättning för ånglokomotiv, som i varje fall måste nyanskaffas) men återstoden,

53,700,000 kronor, bestridas genom upplåning.

Grundade förhoppningar lära dock kunna hysas örn en tillfredsställande avkastning

å detta kapital, vartill kommer den ur nationalekonomisk synpunkt

Utskottets

yttrande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

synnerligen påtagliga fördelen av ett minskat beroende av utländskt lokomotivbränsle

och i stället en motsvarande ökad användning av vår inhemska

vattenkraft. De årliga besparingarna vid elektrisk drift hava beräknats till

7,500,000 kronor, varav 3,675,000 kronor i minskade utgifter för stenkol.

Örn häremot ställas nytillkommande årliga utgifter för energiförbrukning och

ränta å det nyanskaffade elektrifieringskapitalet m. m. å sammanlagt 6,250,000

kronor, skulle årliga vinsten av en elektrifiering få antagas bliva 1,250,000

kronor. Vid beräkningen av ovannämnda belopp av 3,675,000 kronor i inbesparat

kolbränsle har man visserligen utgått från ett i förhållande till dagspriset1

så högt kolpris som 20 kronor för ton. De upplysningar, utskottet

i detta avseende inhämtat från järnvägsstyrelsen, synas emellertid bekräfta

styrelsens tidigare hävdade uppfattning, att det nuvarande kolpriset i förhållande

till produktions- och transportkostnader är alltför lågt för att kunna

bliva bestående, vadan alltså fog synes föreligga för att utgå från ett något

högre kolpris. Till den angivna siffran 1,250,000 kronor å antaglig årlig

vinst av elektrifieringen lärer för övrigt böra läggas en ytterligare inkomstökning

på grund av trafikstegring, framkallad genom transporttidens förkortning

och tåglägenheternas förbättring; medräknas även denna inkomstökning

— av järnvägsstyrelsen uppskattad till 1,000,000 kronor — skulle

den direkta årliga vinsten av elektrifieringen överstiga 2,000,000 kronor.

Dessa förhandskalkyler kunna visserligen te sig mer eller mindre ovissa. De

synas dock giva stöd för antagandet örn en god avkastning å elektrifieringsföretaget.

Härtill må läggas vissa andra skäl, som ytterligare tala för planens

genomförande redan under allra närmaste tiden. Förutom ett allmänt ränteläge,

som möjliggör det erforderliga lånekapitalets anskaffning till jämförelsevis låg

ränta, märkes i detta avseende de gynnsamma konjunkturer, som just nu synas

erbjudas för inköp av lokomotiv och övrig elektrisk utrustning. Avtal hava

också — enligt vad utskottet inhämtat — till största delen redan preliminärt

träffats med vissa svenska verkstäder örn erforderliga leveranser. De betingade

priserna hava framkommit under jämförelse med motsvarande utländska priser

och hava av järnvägsstyrelsen ansetts för dess del godtagliga. Det stöd, som

på detta sätt lämnas åt vissa svenska verkstäder, lärer få anses desto värdefullare,

som, enligt vad utskottet inhämtat, tillgången på andra beställningar

för närvarande är för dessas del knapp. Även i övrigt torde ifrågavarande

arbetsföretag komma att erbjuda ökad tillgång på arbetstillfällen av olika

slag. I detta avseende vill utskottet framhålla som önskvärt att föreliggande

möjligheter beaktas att vid stolpresning och andra lämpliga arbeten utefter

linjen bereda sysselsättning åt en del av statens järnvägars anläggningsarbetare,

allt självfallet i den mån detta kan visa sig förenligt med en rationell organisation

av arbetet.

Vid den prövning utskottet ägnat ärendet har utskottet alltså kommit till

den uppfattningen, att erforderliga ekonomiska och tekniska betingelser måste

anses föreligga för en utsträckning av statsbaneelektrifieringen till linjen

1 Vid statens järnvägars senaste inköp i december 1930 betingade polska stenkol ett pris av

cirka 15 kronor för ton fritt svensk hamn.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

7

Järna—Malmö jämte övriga i planen ingående järnvägssträckor. Under erinran

därjämte om det värdefulla bistånd ett dylikt statligt arbetsföretags

igångsättande just nu skulle innebära i den allmänna kampen mot arbetslöshet

och ekonomisk depression, får utskottet tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande

förslag.

Vad till sist angår den motionsvis väckta frågan örn åtgärder för att

»gods- och persontrafiken från och till Huskvarna med omnejd må komma

att vid Huskvarna direkt anknyta till statens järnvägar» vill utskottet endast

erinra, att nämnda spörsmål redan är föremål för vederbörande järnvägsmyndigheters

uppmärksamhet. Att riksdagen, på sätt motionärerna yrkat,

skulle i nu förevarande sammanhang framställa särskild begäran om utredning

och förslag i ämnet, kan utskottet ej tillstyrka.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

a) att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, må till elektrifiering av banan Järna—Norrköping—

Malmö m. fl. linjer för budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag

av 23,000,000 kronor;

b) att de av herrar K. Gustafsson och Johanson i Huskvarna

i ämnet väckta motionerna I: 40 och II: 57 ej må

till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Beträffande sättet för beredande av täckning för ifrågavarande anslag kommer

utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande.

Stockholm den 30 januari 1931.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L.

Widell, Olof Olsson, J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, Oscar Olsson,

E. J. G. Rosén, E. A. Lundell, C. I. Asplund, C. G. V. Hammarskjöld och K. A. S.

Nylander ;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Brattfors,

C. R. Jansson i Falun, P. Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, A. Å:son

Törnkvist i Karlskrona, G. Strindlund, E. J. Wigforss, B. F:son Holmgren, E. G. E.

Eriksson i Stockholm, O. E. F. Järte och J. Jönsson i Revinge.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

Reservationer:

1) av herr Rosén beträffande utskottets motivering;

2) av herr Asplund, vilken ansett, att utskottets motivering bort hava följande

lydelse:

»Nu framlagda-----—- genom upplåning.

Grundade förhoppningar-----20 kronor för ton.

Då emellertid även vid ett så lågt kolpris som 15 kronor pr ton utöver full

förräntning å det nedlagda kapitalet skulle uppstå en årlig vinst av något mer

än 500,000 kronor, synes — med reservation för den ovisshet som alltid vidlåder

förhandskalkyler — dock stöd finnas för antagandet örn en god avkastning

å elektrifieringsföretaget. Härtill må läggas-----organisation

av arbetet.

Vid den prövning ------— ej tillstyrka.»

Stockholm 1931. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

310328

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1931:20 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. statsverkspropositionen gjorda framställning örn anslag till elektrifiering av kanan Järna—Norrköping— Malmö m. fl s. 12 i texten