Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis i statsverkspropositionen gjorda framställning orri anslag till elektrifiering av banan Järna—Norrköping—Malmö m. fl. linjer jämte i ämnet väckta motioner.
1931-01-30 · 8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1931:17, Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis i statsverkspropositionen gjorda framställning orri anslag till elektrifiering av banan Järna—Norrköping—Malmö m. fl. linjer jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 17.
1
Nr 17.
Ankom till riksdagens kansli den 30 januari 1931 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis i statsverkspropositionen
gjorda framställning orri anslag till elektrifiering av
banan Järna—Norrköping—Malmö m. fl. linjer jämte
i ämnet väckta motioner.
(4:e avd.)
I den till riksdagen den 3 januari 1931 avlåtna propositionen (nr 1) angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1931/1932 har Kungl.
Maj :t i avseende å statens järnvägar (punkt 18 av det vid propositionen under
rubrik »Utgifter för kapitalökning: bil. 2» fogade utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för nämnda dag) föreslagit riksdagen att
till elektrifiering av banan Järna—Norrköping—Malmö m. fl. linjer för budgetåret
1931/1932 anvisa ett reservationsanslag av 23,000,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 55—71 av åberopade statsrådsprotokollet.
Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren,
nr 40, av herr K. Gustafsson och den andra inom andra kammaren, nr 57, av
herr C. O. JÖmanson i Huskvarna, hemställts, att riksdagen ville, i samband
med beviljande av det av Kungl. Majit i årets statsverksproposition begärda anslaget
till elektrifiering av banan Järna—Norrköping—Malmö m. fl., med däri
ingående bansträckan Falköping—Nässjö, hemställa till Kungl. Majit örn utredning
och förslag till sådana åtgärder, att gods- och persontrafiken från och
till Huskvarna med omnejd må komma att vid Huskvarna direkt anknyta till
statens järnvägar.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna.
Genom beslut den 16 maj 1930 har Kungl. Majit — i anslutning till inhämtat
medgivande i ämnet av 1930 års riksdag — anbefallt järnvägsstyrelsen
att efter den ytterligare utredning, som kunde finnas påkallad —
Bihang till riksdagens protokoll 1931■ 6 sami. 12 käft. (.Nr 17.) 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 17.
därvid samråd med chefen för generalstaben i erforderlig mån borde äga
rum —- i samband med anslagsäskanden, avsedda att föreläggas 1931 års riksdag,
till Kungl. Maj:t inkomma med fullständigt förslag beträffande elektrifiering
av följande statsbanesträckor, nämligen Järna—Norrköping—Malmö,
Katrineholm—Åby, örebro—Hallsberg—Mjölby, Falköping—Nässjö, Arlöv—
Lomma och Malmö—Trälleberg.
I skrivelse den 11 november 1930 bar nu järnvägsstyrelsen, efter samråd med
representanter för telegrafstyrelsen och vattenfallsstyrelsen samt med chefen
för generalstaben, framlagt definitiv utredning och förslag i ämnet.
Styrelsen har därvid till en början anfört, att av vad i frågan förekommit
vid 1930 års riksdag finge anses framgå, att statsmakterna med stöd av förebragt
preliminär utredning i princip fattat beslut örn elektrifiering av Malmölinjerna.
Vid dylikt förhållande bar styrelsen icke ansett erforderligt att ånyo
ingå på en uttömmande granskning av bärvidden av de skäl, som tala för densamma.
Styrelsen bar emellertid som sin uppfattning uttalat, att till de skäl,
som tidigare anförts för programmets snara genomförande och vilka återgivits
i förberörda proposition till 1930 års riksdag, kommit ett synnerligen betydelsefullt
nytt sådant. Styrelsen avser härvid den allmänna depression på näringslivets
område, som råder i världen och som gjort sig allt starkare gällande även
i vårt land. På grund av den nedgång i varuprisen, som härvid inträtt, kräver
nämligen en elektrifiering nu mindre kostnader, än som måst beräknas ännu för
ett år sedan, och vidare skulle av stor allmännytta varande statliga arbeten
och statliga beställningar av den storleksordning, varom här är fråga, komma
att väsentligt bidraga till depressionens hejdande och arbetslöshetens begränsning
inom vårt land.
Enligt den reviderade beräkningen skulle kostnaderna för M al mölinjer
nas elektrifiering ställa sig på följande sätt:
Brutto-
kostnad
Avgår på grund av att
kostnader måste nedläggas,
örn ångdrift bibehålies
Netto-
kostnad
Kostnader, hänförliga till statens järnvägar.
Kronor
Överföringsanläggning.............
35,000,000
—
35,000,000
Rullande materiel: lok............
18,709,500
15,800,0001
D:o godsvagnar.............
—
1,400,000
800,000J
709,500
D:o lokstation och huvudverkstad ......
—
Diverse ändringsarbeten beträffande banan samt
belysningsanläggningar och svagströmsled- ningar.................
9,100,000
9,100,000
Elektrisk värmeledning för vagnar.......
3,100,000
—
3,100,000
Summa
65,909,500
18,000,000
47,909,500
Kostnad, liänförlia till telegrafverket ....
4,110,300
—
4,110,300
Totalkostnad
70,019,800
18,000,000
52,019,800
Till jämförelse må omnämnas, att motsvarande
kostnad enligt den preliminära beräkningen
av den 21 januari 1930 utgjorde......
71,840,000
16,400,000
55,440,000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 17.
Sedan numera kapitalbehovet kunnat säkrare fastställas och villkorliga kontrakt
eller avtal träffats i viktiga hänseenden, såsom i fråga örn anskaffning
av elektriska lok och omformarestationernas utrustning, inköp av erforderlig
koppar samt leverans av elektrisk energi, hava de preliminära beräkningarna
underkastats en mycket ingående revidering. Härvid har järnvägsstyrelsen
funnit riktigast att räkna, icke såsom enligt den preliminära kalkylen med
1928 års tågrörelse, utan dels med redan inträdd något större tågrörelse och
dels med den tågrörelse, som enligt vad tidigare anförts får beräknas även vid
ångdrift komma att förefinnas vid tidpunkten för elektrifieringsarbetets avslutande.
Nämnda beräkningar hava givit följande resultat:
Antagande
Tågrörelse enl. Tågrörelse betidtabell
juli räknad för år
1929—juni 1930. 1934.
Tågkilometer...................7.1 milj. 8.7 milj.
Häremot svarande lokkilometer, inkl. växling.... 8.8 » 10.7 »
Besparingar vid elektrisk drift:
Minskat personalbehov:
vid maskinavdelningen, 560 resp. 600 man å kr.
3,400 ....... kr. 1,904,000 2,040,000
vid trafikavdelningen, 40 resp. 45 man ä kr. 4,000 * 160,000 180,000
Stenkol, 122,500 resp. 148,000 ton å 20 kr. ökat med
kostnad för transport, lagring och ränta kr. 4:83 » 3,042,000 3,675,000
Minskad kostnad för lokunderhåll, 9 öre per lokkm,
8.8 resp. 10.7 milj............... > 792,000 963,000
Minskad kostnad för smörjning av lok samt underhåll
av kol- och vattengivningsanordningar m. m. » 264,000 321,000
Minskad kostnad för belysningsström...... » 180,000 180,000
Minskad kostnad för godsvagnar och presenningar » 40,000 40,000
Minskad kostnad för underhåll av svagströmsled
ningar
efter omläggnirg till kabelledningar . ._» 100,000_100,000
Summa besparingar kr. 6,482,000 7,499,000
Nytillkommande utgifter:
Kanta ä 4,55 ji å 47,909,500 kr..........kr. 2,180,000 2,180,000
D:o å omläggningskostnaden för telegrafverkets
ledningar, 4,110,300 kr............. » 187,000 187,000
Kostnad för strömtillförsel:
Underhåll, skötsel och förnyelse av omformarestationer
och ledningar........ » 1,164.000 1,164,000
Energiförbrukning ..... . .......... » 2,358,000 2,716,000
Summa nytillkommande kostnader kr. 5,889,000 6,247,000
Direkt vinst vid införande av elektrisk drift ... », 593,000 1,252,000
Sammanfattningsvis har styrelsen beträffande ifrågavarande beräkning som
sin uppfattning uttalat, att beräkningens detaljer äro välgrundade och att slutresultatet,
under förutsättning att stora ändringar i penningens värde ej plöts
-
4
Statsutskottets utlåtande Nr 17.
ligt inträda, därför måste anses säkert vägledande för bedömande av frågan,
huruvida ifrågavarande elektrifiering kan anses vara ur ekonomisk synpunkt
berättigad.
Vid bedömande av sistnämnda fråga har man emellertid, framhåller styrelsen,
jämväl att taga hänsyn till vissa indirekta, i penningar svårberäkningsbara
samhälleliga fördelar, som vinnas vid en elektrifiering, ävensom till den stegring
i trafik och trafikinkomster, som erfarenhetsmässigt vinnes vid en elektrifierad
bana som följd av transporttidens förkortning och tåglägenheternas
ökning. Sistnämnda inkomstökning har i den preliminära beräkningen uppskattats
till i runt tal 1,000,000 kronor. Till grund för beräkningen låg en
undersökning av storleken av den större inkomstökning än på andra linjer, som
vid Göteborgslinjen uppstått efter elektrifieringen. Vid nu företagen undersökning
har enligt styrelsen framgått, att persontrafikökningen å den elektrifierade
Göteborgslinjen även under år 1929 fortgått i märkbart större omfattning
än motsvarande ökning å icke elektrifierade linjer. Den inkomstökning
av omkring 1,000,000 kronor, varmed styrelsen alltså ansett sig kunna räkna,
har dock styrelsen funnit böra föras inom linjen i likhet med det icke bestämbara
värdet av samhälleliga fördelar, som följa av elektrifieringen, i främsta
rummet rese- och transporttidens förkortning och möjligheten att vid framtida
behov lätt och mot låg merkostnad kunna bereda tätare transportlägenheter.
Järnvägsstyrelsen har slutligen framlagt finansieringsplan för
elektrifieringsarbetena samt därpå grundad beräkning rörande behovet av kapitalökningsanslag
ävensom förslag i fråga örn fördelning på skilda budgetår av
för anläggningen erforderliga medelsbelopp. I dessa avseenden innehåller styrelsens
skrivelse följande:
Bruttokostnaden för elektrifieringsanläggningens genomförande har jämlikt
föreliggande tekniska program angivits till 70,019,800 kronor, vilket belopp här
avrundas till 70,000,000 kronor.
Av detta belopp anser styrelsen, att 16,300,000 kronor böra bestridas av medel
från statens järnvägars förnyelsefond och härvid 15,800,000 kronor å kontot
för ånglok samt 500,000 kronor å kontot för byggnader. Fondens belastning
med berörda kostnader motiveras härvid, vad lokkontot angår, dels av att ej
mindre än 180 äldre lok under nästkommande 10-årsperiod behöva utmönstras,
varvid det diskonterade förtidsvärdet av denna lokpark beräknas till lågt
14,000,000 kronor, dels av inbesparad anskaffning av 11 ånglok till en kostnad
av 1,800,000^ kronor, och dels slutligen av den fördel, som vinnes för driftsekonomien
på andra linjer genom att ett antal moderna och bränsleekonomiserande
ånglok frigöres och överflyttas från Malmölinjerna, samt vad byggnadskonst
angår av den besparing å kontot, som uppkommer genom att en förestående
stallbyggnad i Malmö icke behöver utföras för lika många stallplatser,
som om ångdrift bibehölles.
Det belopp, för vilket kapitalökande anslag behöver utgå, beräknas alltså till
53,700,000 kronor. Styrelsen får emellertid erinra, att häri ingår viss, i det
föregående till 4,110,300 kronor beräknad kostnad, som är hänförlig till telegrafverkets
ledningar och som efter Kungl. Maj:ts framtida prövning kan komma
att helt eller till viss del överföras till telegrafverkets kapitalkonto.
Därest erforderliga anslag till Malmölinjernas elektrifiering beviljas för budgetåren
1931—1934, bör densamma kunna genomföras på tre år. Kan arbetet
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 17.
igångsättas den 1 juli 1931, skulle enligt föreliggande arbetsplan de elektriska
anläggningarna vara slutförda:
å sträckan Järna—Norrköping........oktober 1932
» » Katrineholm—Norrköping.....december 1932
» » Falköping—Nässjö........april 1933
» » örebro—Mjölby..........maj 1933
» > Norrköping—Mjölby.......september 1933
» » Lomma—Malmö—Hässleholm . . . januari 1934
» » Mjölby—Nässjö..........februari 1934
» » Nässjö—Hässleholm.......mars 1934, samt
» » Malmö—Trälleberg........april 1934.
Därest emellertid styrelsen beredes möjlighet att igångsätta elektrifieringsarbetet
tidigt på våren eller senast den 1 april 1931, så kan elektrifieringen
genomföras på omkring ett halvt år kortare tid, beroende på att vid sådant fall
ledningsstolpar i stor omfattning kunna efter tillverkning nedsättas, innan vinterns
tjäle allt för mycket försvårat sådant arbete.
Enligt den uppgjorda arbetsplanen erfordras under olika år för skilda slag
av arbeten och anskaffningar följande medelsanskaffning:
Budgetåret
1931/1932 1932/1933 1933/1934
Kronor
Överföriugsauläggniugen.............. 12,000,000 13,000,000 10,000,000
Diverse ändringsarbeten, inkl. telegrafverkets ledningar 10,000,000 3,200,000 —
Elektriska lok.................. 4,700,000 8,900,000 5,100,000
Elektrisk värmeledning........... . . . 1,000,000_1,000,000_1,100,000
Summa 27,700,000 26,100,000 16,200,000
varav:
Anslag för kapitalökning.............. 23,000,000 19,600,000 11,100,000
Eörnyelsefondsmedel................ 4,700,000 6,500,000 5,100,000
För budgetåret 1931/1932 skulle således erfordras ett anslag för kapitalökning
av 23,000,000 kronor.
Nu framlagda utredningar rörande en elektrifiering av södra stambanan
jämte vissa därtill anslutna bansträckor hava verkställts i enlighet med beslut
av 1930 års riksdag. De framkomna resultaten få anses bekräfta redan
tidigare hysta förhoppningar, att järnvägselektrifieringens utsträckning
även till nu avsedda statsbanelinjer skall ställa sig såväl drifttekniskt som
ekonomiskt tillfredsställande.
Det kapital, som skulle bindas i elektrifieringsföretaget, antages visserligen
— trots de jämförelsevis gynnsamma pris å ledningsmateriel, lokomotiv
m. m., som redan i stor utsträckning preliminärt kunnat betingas -—
komma att uppgå till ett så avsevärt belopp som 70,000,000 kronor; härav
skulle 16,300,000 kronor beredas från redan befintliga förnyelsefondsmedel
(i huvudsak motiverat av att inköpen av elektriska lokomotiv allenast utgör
ersättning för ånglokomotiv, som i varje fall måste nyanskaffas) men återstoden,
53,700,000 kronor, bestridas genom upplåning.
Grundade förhoppningar lära dock kunna hysas örn en tillfredsställande avkastning
å detta kapital, vartill kommer den ur nationalekonomisk synpunkt
Utskottets
yttrande.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 17.
synnerligen påtagliga fördelen av ett minskat beroende av utländskt lokomotivbränsle
och i stället en motsvarande ökad användning av vår inhemska
vattenkraft. De årliga besparingarna vid elektrisk drift hava beräknats till
7,500,000 kronor, varav 3,675,000 kronor i minskade utgifter för stenkol.
Örn häremot ställas nytillkommande årliga utgifter för energiförbrukning och
ränta å det nyanskaffade elektrifieringskapitalet m. m. å sammanlagt 6,250,000
kronor, skulle årliga vinsten av en elektrifiering få antagas bliva 1,250,000
kronor. Vid beräkningen av ovannämnda belopp av 3,675,000 kronor i inbesparat
kolbränsle har man visserligen utgått från ett i förhållande till dagspriset1
så högt kolpris som 20 kronor för ton. De upplysningar, utskottet
i detta avseende inhämtat från järnvägsstyrelsen, synas emellertid bekräfta
styrelsens tidigare hävdade uppfattning, att det nuvarande kolpriset i förhållande
till produktions- och transportkostnader är alltför lågt för att kunna
bliva bestående, vadan alltså fog synes föreligga för att utgå från ett något
högre kolpris. Till den angivna siffran 1,250,000 kronor å antaglig årlig
vinst av elektrifieringen lärer för övrigt böra läggas en ytterligare inkomstökning
på grund av trafikstegring, framkallad genom transporttidens förkortning
och tåglägenheternas förbättring; medräknas även denna inkomstökning
— av järnvägsstyrelsen uppskattad till 1,000,000 kronor — skulle
den direkta årliga vinsten av elektrifieringen överstiga 2,000,000 kronor.
Dessa förhandskalkyler kunna visserligen te sig mer eller mindre ovissa. De
synas dock giva stöd för antagandet örn en god avkastning å elektrifieringsföretaget.
Härtill må läggas vissa andra skäl, som ytterligare tala för planens
genomförande redan under allra närmaste tiden. Förutom ett allmänt ränteläge,
som möjliggör det erforderliga lånekapitalets anskaffning till jämförelsevis låg
ränta, märkes i detta avseende de gynnsamma konjunkturer, som just nu synas
erbjudas för inköp av lokomotiv och övrig elektrisk utrustning. Avtal hava
också — enligt vad utskottet inhämtat — till största delen redan preliminärt
träffats med vissa svenska verkstäder örn erforderliga leveranser. De betingade
priserna hava framkommit under jämförelse med motsvarande utländska priser
och hava av järnvägsstyrelsen ansetts för dess del godtagliga. Det stöd, som
på detta sätt lämnas åt vissa svenska verkstäder, lärer få anses desto värdefullare,
som, enligt vad utskottet inhämtat, tillgången på andra beställningar
för närvarande är för dessas del knapp. Även i övrigt torde ifrågavarande
arbetsföretag komma att erbjuda ökad tillgång på arbetstillfällen av olika
slag. I detta avseende vill utskottet framhålla som önskvärt att föreliggande
möjligheter beaktas att vid stolpresning och andra lämpliga arbeten utefter
linjen bereda sysselsättning åt en del av statens järnvägars anläggningsarbetare,
allt självfallet i den mån detta kan visa sig förenligt med en rationell organisation
av arbetet.
Vid den prövning utskottet ägnat ärendet har utskottet alltså kommit till
den uppfattningen, att erforderliga ekonomiska och tekniska betingelser måste
anses föreligga för en utsträckning av statsbaneelektrifieringen till linjen
1 Vid statens järnvägars senaste inköp i december 1930 betingade polska stenkol ett pris av
cirka 15 kronor för ton fritt svensk hamn.
Statsutskottets utlåtande Nr 17.
7
Järna—Malmö jämte övriga i planen ingående järnvägssträckor. Under erinran
därjämte om det värdefulla bistånd ett dylikt statligt arbetsföretags
igångsättande just nu skulle innebära i den allmänna kampen mot arbetslöshet
och ekonomisk depression, får utskottet tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande
förslag.
Vad till sist angår den motionsvis väckta frågan örn åtgärder för att
»gods- och persontrafiken från och till Huskvarna med omnejd må komma
att vid Huskvarna direkt anknyta till statens järnvägar» vill utskottet endast
erinra, att nämnda spörsmål redan är föremål för vederbörande järnvägsmyndigheters
uppmärksamhet. Att riksdagen, på sätt motionärerna yrkat,
skulle i nu förevarande sammanhang framställa särskild begäran om utredning
och förslag i ämnet, kan utskottet ej tillstyrka.
Under åberopande härav hemställer utskottet,
a) att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, må till elektrifiering av banan Järna—Norrköping—
Malmö m. fl. linjer för budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag
av 23,000,000 kronor;
b) att de av herrar K. Gustafsson och Johanson i Huskvarna
i ämnet väckta motionerna I: 40 och II: 57 ej må
till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Beträffande sättet för beredande av täckning för ifrågavarande anslag kommer
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande.
Stockholm den 30 januari 1931.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L.
Widell, Olof Olsson, J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, Oscar Olsson,
E. J. G. Rosén, E. A. Lundell, C. I. Asplund, C. G. V. Hammarskjöld och K. A. S.
Nylander ;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Brattfors,
C. R. Jansson i Falun, P. Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, A. Å:son
Törnkvist i Karlskrona, G. Strindlund, E. J. Wigforss, B. F:son Holmgren, E. G. E.
Eriksson i Stockholm, O. E. F. Järte och J. Jönsson i Revinge.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 17.
Reservationer:
1) av herr Rosén beträffande utskottets motivering;
2) av herr Asplund, vilken ansett, att utskottets motivering bort hava följande
lydelse:
»Nu framlagda-----—- genom upplåning.
Grundade förhoppningar-----20 kronor för ton.
Då emellertid även vid ett så lågt kolpris som 15 kronor pr ton utöver full
förräntning å det nedlagda kapitalet skulle uppstå en årlig vinst av något mer
än 500,000 kronor, synes — med reservation för den ovisshet som alltid vidlåder
förhandskalkyler — dock stöd finnas för antagandet örn en god avkastning
å elektrifieringsföretaget. Härtill må läggas-----organisation
av arbetet.
Vid den prövning ------— ej tillstyrka.»
Stockholm 1931. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
310328
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1931:20 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. statsverkspropositionen gjorda framställning örn anslag till elektrifiering av kanan Järna—Norrköping— Malmö m. fl s. 12 i texten