Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkten 57, gjorda framställning angående anslag till ändringsoch reparationsarbeten å domkapitelshuset i Strängnäs.

1931-03-20 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1931:49, Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkten 57, gjorda framställning angående anslag till ändringsoch reparationsarbeten å domkapitelshuset i Strängnäs.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 49.

1

Nr 49.

Ankom till riksdagens kansli den 20 mars 1931 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts i statsverkspropositionen

under åttonde huvudtiteln, punkten 57, gjorda framställning

angående anslag till ändrings- och reparationsarbeten

å domkapitelshuset i Strängnäs.

(2:a avd.)

I den till riksdagen den 3 januari 1931 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret ly31/1932 har Kungl. Majit

under åttonde huvudtiteln (punkt 57 av det vid statsverkspropositionen fogade

utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för nämnda

dag) föreslagit riksdagen att för utförande, i huvudsaklig överensstämmelse

med av intendenten Ärland Noreen uppgjort förslag, av ändrings- och reparationsarbeten

å domkapitelshuset i Strängnäs bevilja ett belopp av 115,000

kronor och därav för budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag

anvisa 40,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 151—158 i statsrådsprotokollet.

Strängnäs domkapitel disponerar en äldre byggnad, belägen i Strängnäs

stad strax söder om domkyrkan. Domkapitlet och dess expedition hava

sina lokaler förlagda till bottenvåningen i sagda byggnad, under det att

den övre varit uthyrd till privata hyresgäster. De utrymmen, som sålunda

användas av domkapitlet och dess expedition, vore, framhåller departementschefen,

mycket otillfredsställande och otillräckliga. Ämbetsrum för biskopen

saknades. Expeditionens tjänstemän hade ett enda gemensamt arbetsrum,

som samtidigt finge tjänstgöra både som kapprum och väntrum, enär sådana

saknades. Skrivbiträdet vore hänvisat att sitta i domkapitlets sessionsrum,

vilket i många fall visat sig vara hinderligt. Intet lämpligt rum, där

forskare i domkapitlets arkiv kunde sitta med sitt arbete, stöde till förfogande.

Varken vaktrum eller toalett funnes. En utvidgning och förbättring

av domkapitlets lokalutrymmen hade därför befunnits vara i hög grad

påkallad.

I anledning av en framställning från domkapitlets sida förordnade byggnadsstyrelsen

den 13 juni 1930 intendenten hos styrelsen Ärland Noreen att

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 0 sami. 26 käft. (Nr 40—50) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 49.

upprätta program för en ändring av domkapitelshuset, avseende i främsta

rummet en mera praktisk anordning av arbetslokalerna.

Sedan Noreen besökt platsen för uppgörande av ifrågavarande program

och samrått med representanter för domkapitlet, avgav han den 14 juli 1930

till byggnadsstyrelsen ett av fotografier och uppmätningsritningar åtföljt

tjänstememorial, vari anfördes, bland annat, följande.

Byggnaden i fråga lär enligt uppgift till sina nedre delar härstamma från

medeltiden under det att övervåningen är byggd på 1700-talet. Alla snickerier

och övrig inredning är från 1800-talet och utan särskilt intresse med

undantag av en kakelugn i nordvästra hörnrummet i övre våningen. En

murad spiskupa i samma rum kanske också bör tillmätas visst värde.

De nuvarande arbetslokalerna, samtliga belägna i bottenvåningen, äro

ohjälpligt för trånga. De utgöras av två arkivrum, ett rum för domkyrkosysslomannen,

en sessionssal samt ett gemensamt rum för stiftssekreteraren,

amanuensen och skrivmaskinsfröken. Biskopen bar intet rum. Kapprum

saknas. Övervåningen har hittills använts för bostadsändamål.

Ärendet kommunicerades riksantikvarien, som i skrivelse den 22 juli 1930

framhöll nödvändigheten av att en mera ingående byggnadshistorisk undersökning,

omfattande avknackning av puts m. m., komme till stånd, innan

ett fullständigt förslag till restaureringen upprättades och fastställdes. Sannolikt

skulle det på grundvalen av därigenom vunna erfarenheter bli möjligt

att genomföra de ur praktisk synpunkt önskvärda förändringarna inom

byggnaden utan att byggnadens värdefulla äldre partier därigenom behövde

skadas. Det syntes för övrigt icke otänkbart, att en dylik partiell ombyggnad

i sin mån kunde bidraga till att återskänka huset något av dess forna,

numera till stor del förvanskade karaktär. Riksantikvarien ansåge det sålunda

icke möjligt att utan företagande av en ingående byggnadshistorisk

undersökning avgöra, huruvida de i programmet föreslagna åtgärderna kunde

anses vara ur antikvarisk synpunkt lämpliga. Riksantikvarien hemställde

därför, att byggnadsstyrelsen ville utreda möjligheterna att få till stånd en

dylik undersökning, vars planläggning och utförande torde böra ske i samråd

med riksantikvarien.

Den av riksantikvarien sålunda påkallade byggnadshistoriska undersökningen

har sedermera ägt rum.

På grundval av det upprättade programmet har Noreen uppgjort ett av

ritningar och fotografier åskådliggjort förslag till restaurering och förändring

av ifrågavarande byggnad ävensom låtit genom byggnadsförman Karl

I. Edblom i Stockholm upprätta kostnadsförslag, slutande å ett belopp av

128,500 kronor.

Förslaget överlämnades till granskning av byggnadsstyrelsen, som lämnade

riksantikvarien tillfälle att därav taga del. I skrivelse till byggnadsstyrelsen

den 27 september 1930 tillstyrkte riksantikvarien förslaget med

vissa ändringar.

I skrivelse den 29 september 1930 anförde därefter byggnadsstyrelsen, att

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 49.

3

byggnadsstyrelsen icke hade något att erinra mot det föreliggande förslaget;

dock borde vid dettas utförande beaktas vad riksantikvarien i nyssberörda

skrivelse anfört, och ville styrelsen tillstyrka, att genom domkapitlets försorg

åtgärder vidtoges för förslagets realiserande. Vad de till förslaget

börande kostnadsberäkningarna, slutande å 128,500 kronor, beträffade, saknades

däri en post för oförutsedda utgifter, och syntes härför enligt styrelsens

förmenande böra beräknas ett belopp av 11,500 kronor och alltså totalkostnaden

beräknas uppgå till 140,000 kronor.

I skrivelse den 8 oktober 1930 har domkapitlet under anförande, att domkapitlet

saknade egna medel att bestrida den ifrågasatta restaureringen, hemställt,

att Kungl. Majit täcktes hos riksdagen utverka ett anslag å 140,000

kronor till bestridande av kostnaderna för densamma i huvudsaklig överensstämmelse

med de av Noreen uppgjorda ritningarna.

På grund av remiss hava kammarkollegiet och statskontoret yttrat sig i

ärendet.

Statskontoret har i utlåtande den 18 oktober 1930 anfört följande:

Statskontoret har undersökt möjligheterna att för utförande av nu ifrågavarande

restaureringsarbeten bereda medel från Strängnäs domkyrkokassa

eller från biskopslöneregleringsfonden. Det har därvid visat sig, att domkyrkans

kassa icke har några tillgångar, som kunna disponeras för ändamålet.

Och vad biskopslöneregleringsfonden beträffar, har denna visserligen

tagits i anspråk vid reparation m. m. av biskopshus, varemot kostnaderna

för liknande arbeten å domkapitelshus icke ansetts kunna utgå från fonden.

I sådant avseende får statskontoret erinra om Kungl. Maj:ts beslut den 16

maj 1929 angående anslag till inledande av centralvärmeledning i manbyggnaden

vid biskopsbostället Östrabo i Växjö socken m. m.

Såvitt statskontoret kan finna, torde för utförande av nu ifrågavarande

restaureringsarbeten någon annan utväg icke stå Kungl. Majit öppen än att

av riksdagen äska erforderliga medel för ändamålet.

Kammarkollegiet har i utlåtande den 21 oktober 1930 instämt i vad statskontoret

anfört.

Genom remiss den 29 oktober 1930 anbefalldes byggnadsstyrelsen att till

Kungl. Majit inkomma med utredning i vad mån och i vilken utsträckning

en begränsning av kostnaderna för de i ärendet föreslagna ändrings- och

reparationsarbetena kunde vidtagas.

Med anledning härav anförde byggnadsstyrelsen i skrivelse den 6 november

1930, att genom vidtagande av vissa modifikationer i det uppgjorda

förslaget, avseende ett förenklat utförande av en del inredningsdetaljer m. m.,

samt genom minskning av den till förläggning i särskild nybyggnad föreslagna

bostaden för vaktmästaren från tre rum och kök till två rum och

kök kostnaderna kunde nedbringas med 15,000 kronor, varav omkring

11,000 kronor hänförde sig till konsistoriehuset och återstoden till vaktmästarbostaden.

Vidare kunde, om de beräknade kostnaderna för anskaffning

av möbler undantoges, ytterligare 10,000 kronor inbesparas. Slutsumman

skulle då bliva 115,000 kronor i stället för 140,000 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 49.

Departementschefen har framhållit, att domkapitlet och dess expedition

vore i behov av ökade utrymmen. Möjlighet att erhålla sådana funnes

genom att för domkapitlets räkning taga i anspråk även övre våningen.

Detta skulle nödvändiggöra genomgripande ombyggnads- och ändringsarbeten

inom byggnaden, förbundna med ett grundligt reparationsarbete. Byggnadens

ålder och historiska betydelse bjöde, att ifrågavarande arbeten utfördes

på sådant sätt, att inga detaljer av historiskt värde förvanskas och

gå förlorade. Enligt den i ärendet förebragta kostnadsutredningen, mot vilken

departementschefen förklarade sig icke hava någon anmärkning att

framställa, skulle kostnaderna för de behövliga ändrings- och reparationsarbetena

å byggnaden efter vissa nedprutningar belöpa sig till 115,000 kronor.

Domkapitlet hade under anförande, att det saknade egna medel att

bekosta dessa arbeten, hemställt, att Kungl. Majit ville hos riksdagen utverka

anslag för ändamålet. Visserligen ålåge det, framhåller departementschefen,

icke i allmänhet staten att sörja för domkapitlens förseende med

lokaler, utan denna skyldighet hade av ålder ansetts enligt förordningen

örn rättegång i domkapitlen den 11 februari 1687 tillkomma domkyrkorna.

Men då domkyrkorna understundom icke mäktat bestrida de utgifter, som

varit förenade med detta åliggande, hade staten trätt hjälpande emellan.

Sålunda hade sedan ett flertal år tillbaka av anslaget till domkapitlens expeditioner

anvisats årliga bidrag till domkapitlet i Visby till hyra av sessions-

och expeditionslokal samt till domkapitlet i Luleå till hyra för expeditions-

och sessionslokal samt för bostad till vaktmästare. Även funnes

exempel på att ett direkt byggnadsanslag i sådant avseende anvisats av allmänna

medel, när tillgång på annat sätt ej kunnat beredas. Riksdagen

hade sålunda år 1907 efter framställning av Kungl. Majit anvisat ett belopp

av 15,000 kronor till anordnande av arkivlokal i domkapitelshuset i Västerås

samt till nämnda byggnads iståndsättande. Vidare hade riksdagen år 1912

för att möjliggöra uppförande av ett domkapitelshus i Skara på Kungl.

Majits proposition medgivit avskrivning med 27,000 kronor å en domkyrkans

i Skara skuld till riksgäldskontoret. Enligt gällande, den 2 november

1927 fastställda stat för Strängnäs domkyrka med däri den 29 augusti 1930

vidtagen ändring uppgå domkyrkans årliga inkomster till 12,635 kronor och

dess årliga utgifter till 10,285 kronor, varjämte såsom reserverade medel

beräknats ett belopp av 2,350 kronor. Det vore härav uppenbart, att domkyrkan

icke kunde bidraga till ifrågavarande ombyggnad och reparation å

domkapitelshuset. Då i ett fall som det föreliggande dessutom vore att taga

i betraktande det kulturhistoriska värde ifrågavarande byggnad ägde, funne

departementschefen förhållandena vara sådana, att de fullt ut motiverade

ett understöd från statens sida, och en hänvändelse till riksdagen örn beviljande

av det behövliga beloppet syntes därför vara den enda utväg som

stöde till buds. För ändamålet hade ursprungligen beräknats ett anslag av

140,000 kronor, vilket belopp emellertid, på sätt framginge av byggnads
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 49.

o

styrelsens senast i ärendet avgivna yttrande, ansåges kunna nedsättas till

115,000 kronor. Då anslaget torde böra fördelas på flera år, torde för budgetåret

1931/1932 ett belopp av förslagsvis 40,000 kronor vara tillräckligt.

Utskottet har genom sin vederbörande avdelning avlagt besök i Strängnäs

för att närmare undersöka förhållandena.

Vidare har utskottet i vederbörlig ordning utverkat Kungl. Maj:ts befallning

till byggnadsstyrelsen att till utskottet inkomma med utlåtande och

förslag, åtföljt av vederbörliga ritningar och kostnadsberäkningar, angående

de åtgärder, vilka kunde anses oundgängligen nödvändiga i syfte enbart att

göra ifrågavarande lokaler fullt ändamålsenliga, varvid borde dels i allmänhet

beaktas önskvärdheten av att kostnaderna för byggnadsföretaget avsevärt

nedbringades, dels ock särskilt tagas under övervägande vaktmästarbostadens

förläggande alternativt på nedra botten eller i våningen 1 trappa

upp i nämnda hus.

Med anledning härav har byggnadsstyrelsen med skrivelse den 26 februari

1931 till utskottet överlämnat ett av intendenten Noreen på styrelsens

uppdrag upprättat ändringsförslag, framställt å skrivelsen bilagda fem, såsom

»Restaureringsförslag 2» betecknade ritningar med tillhörande borrprofil,

ävensom en inom styrelsen verkställd ny kostnadsberäkning.

Byggnadsstyrelsen har därvid anfört huvudsakligen följande:

Enligt nämnda ändringsförslag skulle vaktmästarbostaden, i stället för att

förläggas till en särskild nybyggnad, inredas i bottenvåningen i domkapitelshuset.

Denna bostad, som skulle omfatta två rum och kök, upptager det

i det tidigare förslaget såsom väntrum betecknade utrymmet ävensom en del

av sessionssalen, och skulle lägenheten förses med särskild ingång från

södra gaveln. Vidare skulle värmeledningspannan och kolförrådet förläggas

till ett under domkapitelshuset utgrävt källarutrymme, vilket skulle förses

med en särskild entré från nämnda gavel. Den del av sessionssalen, som

icke skulle tagas i anspråk för vaktmästarbostaden, skulle utnyttjas såsom

rum för domkyrkosysslomannen, varjämte den mindre trappuppgången till

våningen 1 trappa upp skulle förläggas till detta utrymme, varigenom det

i det tidigare förslaget såsom förrum betecknade utrymmet skulle bliva

större och kunna användas såsom bokförråd. Enligt ändringsförslaget skulle

sessionssalen förläggas i våningen en trappa upp, för vilket ändamål skulle

tagas i anspråk de i det tidigare förslaget av bibliotek och skrivrum samt

den mindre trappan upptagna utrymmena. Detta har medfört att stiftssekreterarens

rum måst delas i två utrymmen, varav det ena skulle tagas i anspråk

såsom skrivrum samt att amanuensens rum något minskats för beredande

av plats för berörda trappa.

Kostnaderna för genomförandet av ändrings- och reparationsarbetena enligt

ändringsförslaget 2 skulle jämlikt ovannämnda kostnadsberäkning uppgå

till 77,000 kronor. Vid upprättandet av denna kostnadsberäkning bär byggnadsstyrelsen

i anslutning till de av utskottet lämnade direktiv utgått ifrån

att byggnaden, frånsett erforderlig förändring beträffande rumsindelningen,

skulle såvitt möjligt bibehållas i sitt nuvarande skick och att sålunda i

huvudsak endast nödiga bättringsarbeten skulle utföras. Nuvarande dörröd!

fönstersnickerier skulle alltjämt komma till användning och de gamla

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 49.

golven bibehållas, dock med undantag för sessionssalen och rummet för

domkapitlets ledamöter, vilka utrymmen skulle förses med nya golv. Vidare

skulle en del tidigare föreslagna inredningsdetaljer förenklas, särskilt

vad beträffar trapphuset och vestibulen, varjämte den fasta skåpinredningen

skulle slopas. Vad beträffar byggnadens yttre skulle fasadteglet för

närvarande icke framtagas och fogstrykas såsom tidigare avsetts utan putsen

bibehållas och endast i erforderlig utsträckning repareras. Slutligen

har genom att nybyggnaden för vaktmästarbostaden icke skulle komma till

utförande värmeledningsanläggningen givetvis minskats.

Emellertid skulle kostnaderna för byggnadsföretaget kunna ytterligare

något nedbringas, därest värmeledningen, i stället för att i enlighet med

ändringsförslaget 2 förläggas till ett särskilt utgrävt källarutrymme, inrymdes

på sätt som närmare angivits å en skrivelsen bilagd, med 3 betecknad ritning,

i bottenvåningen. För ändamålet skulle sålunda tagas i anspråk de

utrymmen, som enligt ändringsförslaget 2 upptagas av kök och tambur till

vaktmästarbostaden. Dessa utrymmen skulle i ''stället förläggas till det i

sistnämnda förslag såsom domkyrkosysslomannens rum betecknade utrymmet.

Någon särskild ingång till bostadslägenheten skulle icke anordnas, utan skulle

vestibulen jämväl användas för tillträde till sagda lägenhet. Slutligen skulle

den mindre innertrappan icke komma till utförande, och skulle alltså den

nuvarande huvudtrappan, som skulle bliva uppvärmd, komma att utgöra

den enda trappförbindelsen i byggnaden. Genom de sålunda angivna ytterligare

modifikationerna beträffande ändrings- och reparationsarbetena skulle

kostnaderna kunna nedbringas med ytterligare 7,000 kronor till 70,000

kronor.

Enligt byggnadsstyrelsens mening skulle emellertid den å ändringsritningen

3 angivna föi-läggningen av värmeledningen till byggnadens bottenvåning

komma att medföra alltför stort intrång på tjänsteiokalerna ävensom

ur trevnadssynpunkt medföra avsevärda olägenheter, varför byggnadsstyrelsen

finner sig böra förorda en lösning i enlighet med ändringsförslaget 2.

Utskottets

yttrande.

Utskottet har av den i statsverkspropositionen förebragta utredningen och

de undersökningar, utskottet självt låtit verkställa, funnit ådagalagt, att

domkapitlets i Strängnäs lokaler äro synnerligen bristfälliga och även otillräckliga.

Enligt utskottets mening kan det därför icke råda något tvivel

örn att behovet av förbättrade lokalförhållanden för domkapitlet är trängande.

Såsom departementschefen påpekat, har det av gammalt ansetts tillkomma

domkyrkorna att sörja för domkapitlens lokalbehov. Dock har, på sätt även

av departementschefen framhållits, i vissa fall, där domkyrkorna icke haft

nödiga medel till sitt förfogande för ändamålet, statsverket lämnat sitt

bistånd. Med hänsyn till vad i det nu föreliggande fallet blivit upplyst

angående vederbörande domkju-kas ekonomiska ställning, har utskottet funnit

ett undantag från ovan omtalade regel örn domkyrkans ansvar för lokalbehovets

tillgodoseende befogat. Utskottet anser alltså, att statsverket bör

lämna ekonomisk hjälp för att förse domkapitlet i Strängnäs med tillfredsställande

lokaler.

Utskottet har emellertid icke ansett sig kunna godtaga det av Kungl.

Maj:t framlagda byggnadsförslaget, vilket synes utskottet draga alltför stora

kostnader.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 49. 7

Enligt utskottets mening borde allenast de arbeten utföras, som vore nödvändiga

för att sätta tjänstelokalerna i sådant skick, att de icke lämna rum

för befogade anmärkningar; vad som hänförde sig till andra intressen borde

i detta sammanhang lämnas ur räkningen. Vidare syntes det utskottet

sannolikt, att en avsevärd kostnadsbesparing kunde ernås genom att förlägga

vaktmästarbostaden i domkapitelshuset och ej, såsom Kungl. Maj:ts förslag

avser, i en särskild nyuppförd byggnad. Det är efter detta program, som

byggnadsstyrelsen på anmodan låtit utföra ovannämnda i skrivelse den 26

februari 1931 framlagda utredning.

Det ändringsförslag, benämnt »Restaureringsförslag 2», som i denna skrivelse

omförmäles, synes utskottet innefatta en godtagbar lösning av lokalfrågan,

dock endast enligt det alternativ, som avser värmeledningens förläggande

till ett särskilt utgrävt källarutrymme. Det andra alternativet, som innebär

att värmeledningen placeras i bottenvåningen, synes medföra så stora olägenheter.

att dessa icke uppvägas av den angivna differensen i kostnadshänseende,

7,000 kronor. Utskottet anser alltså, att ändringsarbetena böra verkställas

i huvudsaklig enlighet med det förra alternativet, här nedan benämnt

»Alternativ I av restaureringsförslag 2».

Emellertid förefaller även den för detta alternativ utförda kostnadsberäkningen,

slutande å 77,000 kronor, alltför hög. Med hänsyn till arbetenas

relativt begränsade omfattning och enkla beskaffenhet synes det utskottet

sannolikt, att kostnaderna för desamma skola kunna nedbringas under sistnämnda

belopp. I varje fall anser sig utskottet icke kunna förorda, att

staten till kostnaderna bidrager med högre belopp än 60,000 kronor, vilket

belopp lämpligen torde kunna fördelas på två år med 30,000 kronor för

vartdera året. Utskottet vill förorda, att riksdagen för ändamålet anvisar

30,000 kronor såsom extra reservationsanslag för budgetåret 1931/1932.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

för utförande i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet

omförmälda »Alternativ I av restaureringsförslag 2» av ändrings-

och reparationsarbeten å domkapitelshuset i Strängnäs

bevilja ett belopp av 60,000 kronor samt därav för budgetåret

1931/1932 såsom extra reservationsanslag anvisa

30,000 kronor.

Stockholm den 20 mars 1931.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 49.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell,

Olof Olsson, O. Bergqvist, J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, N. J. M. Svensson

i Kompersmåla, E. J. G. Rosén, E. A. Lundell, I. Hj. E. Pauli och K. A. W. Björck;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Brattfors,

C. R. Jansson i Falun, P. Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, G. Strindlund, P. M.

Olsson i Blädinge, E. J. Wigforss, B. F:son Holmgren, J. Olofsson i Digernäs, O. Andersson

i Höör och K. S. V. Ward.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1931:127 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkten 57, gjorda framställning angående anslag till s. 1 i texten