Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1931/1932 av utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

1931-03-13 · 330 sidor, varav 327 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 327 av 330 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1931:8, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1931/1932 av utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8,

1

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 12 mars 1931 kl. 4 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1931/1932 av utgifterna

under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande

anslagen till ecklesiastikdepartementet.

(2:a avd.)

Departementet.

l:o) I den till riksdagen den 3 januari 1931 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1931/1932 har Kungl.

Majit i avseende å åttonde huvudtiteln (punkt 1 av det vid propositionen

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden samma dag)

föreslagit riksdagen att

dels från och med den 1 juli 1931 från ecklesiastikdepartementets övergångsstat

utesluta den där uppförda andre kanslisekreterarbefattningen i

lönegraden B 21;

dels godkänna följande ordinarie stater för ecklesiastikdepartementet att

tillämpas från och med den 1 juli 1931:

A. Ordinarie avlöning sstat :

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .... kronor 194,400: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, förslagsanslag

................................... 8_53,800:

■ Summa kronor 248,200: —

B. Övergångsstat:

Avlöningar, förslagsanslag......................kronor 10,600:

dels ock minska det ordinarie förslagsanslaget till ecklesiastikdepartementets

avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, nu 266,100 kronor, med 7,300 kronor

till 258,800 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 1—2 i statsrådsprotokollet.

I nu gällande stat för ecklesiastikdepartementet ingår under rubrik ÖverBihang

till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 8 hafi. (Nr 8.) 1

Departementets

avdelning

av

Kungl. Majit»

kansli.

IU

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Förstärkning

av arbetskrafterna

å

departementets

avdelning

av

Kungl. Maj:t

kansli.

gångsstat ett förslagsanslag till avlöningar å 17,900 kronor. Från detta förslagsanslag

har tidigare skolat bestridas, jämte annat, avlöningen för en

andre kanslisekreterare i lönegraden B 21. Nämnde befattningshavare har

emellertid varit förordnad att uppehålla en förste kanslisekreterarbefattning

tills vidare under den tid, denna sistnämnda befattnings ordinarie innehavare

uppehöll en högre tjänst; för ifrågavarande andre kanslisekreterare

var ingen vikarie förordnad. Genom beslut den 30 december 1930 har

Kungl. Majit utnämnt och förordnat innehavaren av en av de å ordinarie

stat upptagna andre kanslisekreterarbefattningarna att vara förste kanslisekreterare.

Tillika har Kungl. Majit samma dag förordnat, att lönen för den

å övergångsstat uppförde andre kanslisekreteraren skall utgå från det å den

ordinarie avlöningsstaten uppförda anslaget till avlöningar till ordinarie

tjänstemän och att sistnämnde andre kanslisekreterare förty icke längre skall

vara uppförd å övergångsstat. Övergångsstaten skulle med anledning härav

kunna minskas med ett belopp, motsvarande avlöningen för en andre kanslisekreterare

i näst högsta löneklassen, 7,212 kronor, eller, avrundat uppåt,

med 7,300 kronor till 10,600 kronor.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Majits förslag och

hemställer därför, • i

att riksdagen må

a) från och med den 1 juli 1931 från ecklesiastikdepartementets

övergångsstat utesluta den där uppförda andre

kanslisekreterarbefattningen i lönegraden B 21;

b) godkänna följande ordinarie stater för ecklesiastikdepartementet

att tillämpas från och med den 1 juli 1931:

A. Ordinarie avlöning sstat:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag

....................kronor 194,400: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare,

förslagsanslag...... » 53,800: —

Summa kronor 248,200: —

B. Övergångsstat:

Avlöningar, förslagsanslag...........kronor 10,600: —

c) minska det ordinarie förslagsanslaget till ecklesiastikdepartementets

avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, nu 266,100

kronor, med 7,300 kronor till 258,800 kronor.

2:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 2) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till förstärkning av arbetskrafterna å ecklesiastikdepartementets

avdelning av Kungl. Majits kansli för

budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 6,048 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

3

Arkiv, bibliotek och museer.

3:o) Kungl. Majit har (punkt 4) föreslagit riksdagen att till åtgärder för Åtgärder för

riksarkivets sigillvård för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag

av 5,000 kronor, att utgå i huvudsaklig överensstämmelse med vad [4 ]

departementschefen i statsrådsprotokollet angivit samt i enlighet med de

närmare bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott meddela.

Utredningen återfinnes å sid. 7—15 i statsrådsprotokollet.

I två vid 1930 års riksdag väckta, likalydande motioner (I: 123 och II: 190)

hemställdes, att riksdagen måtte under åttonde huvudtiteln, riksarkivets anslag,

till konservering av riksarkivets medeltida sigillbestånd bevilja ett extra

anslag av 5,000 kronor.

I utlåtande den 11 mars 1930, nr 8, anförde statsutskottet under punkt 2

bland annat:

Utskottet finner visserligen det ändamål beaktansvärt, för vilket anslag

här äskats. Det är emellertid uppenbart, att ifrågavarande konserveringsarbete

skulle komma att bliva ganska omfattande och åsamka statsverket

utgifter under flera år framåt. Någon plan för arbetets bedrivande och

någon närmare beräkning av kostnadssumman hava dock icke framlagts i

motionerna. Innan utredning i dessa hänseenden förebragts, vilken utredning

i första hand torde böra prövas av Kungl. Majit, synes det icke kunna

ifrågakomma, att riksdagen skulle bevilja medel för ändamålet. Med hänsyn

till vad sålunda anförts, har utskottet ansett sig böra avstyrka motionerna.

Utskottets i överensstämmelse härmed gjorda avslagsyrkande bifölls av

riksdagen.

I skrivelse den 30 augusti 1930 har nu riksarkivet gjort framställning

örn vidtagandet av särskilda åtgärder för dess sigillvård och därvid hemställt

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att för förste amanuensen i riksarkivet

friherre Harald Fleetwood å allmänna indragningsstaten uppföra en

personlig befattning såsom arkivarie i riksarkivet, för vården av riksarkivets

sigillsamling, med placering i lönegraden B 24 samt att Kungl. Majit måtte

av riksdagen utverka ett årligt anslag av 1,200 kronor å samma stat till

anskaffande av materiel m. m. till riksarkivets sigillvård.

Riksarkivets medeltida sigillbestånd beräknas, enligt vad departementschefen

uppgiver, bestå av mellan 30,000 och 40,000 sigill. Det torde, framhåller

departementschefen, icke minst i fråga om utforskandet av Sveriges

medeltid med dess relativt begränsade urkundsförråd gälla, att ett ingående

studium av detta rikhaltiga sigillmateriel vore påkallat såsom hjälpmedel till

vinnande av kunskap om en mängd för forskningen betydelsefulla förhållanden.

Departementschefen erinrar vidare om det rättshistoriska och i

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

övrigt profan- och kyrkohistoriska intresse, som vore anknutet till sigillforskningen,

ävensom om de konstnärliga värden, som den bevarade sigillkonsten

inneslöte, och de därmed sammanhängande konsthistoriska arbetsuppgifterna.

Av handlingarna i ärendet inhämtades, att av nyssberörda sigillbestånd numera

mer än hälften torde tarva konserveringsåtgärder i större eller mindre

omfattning. Det vore därvid att märka, att skadegörelsen oavlåtligt fortsatte,

i den mån sådana åtgärder utebleve; trycket vid olämplig förvaring, risken

av brytning eller nötning vid begagnandet för forskningsändamål och icke

minst den sigillen hotande »torrhetssjukan», som enligt nyare forskningar

torde framkallas av en mikroskopisk svamp, hade i detta sammanhang av

riksarkivet särskilt omnämnts.

Vikten av att i här berörda hänseenden åtgärder vidtoges hade sedan länge

beaktats av riksarkivet, och jämväl Kungl. Majit hade vid ett par tillfällen

av tillgängliga medel ställt smärre belopp till riksarkivets förfogande för

ändamålet.

Redan genom de sålunda vidtagna åtgärderna hade, anför departementschefen,

åtskilligt kunnat uträttas i konserveringssyfte. Med det stora material,

det här vore fråga om, hade det emellertid befunnits önskvärt att låta

de hittills med framgång bedrivna konserveringsarbetena utvidgas och framförallt

erhålla en fastare organisation.

De skäl, som av riksarkivet anförts för att åtgärder med det snaraste må

vidtagas för ett fortsatt räddande av de oersättliga sigillskatterna från förstöring,

har departementschefen funnit tungt vägande, och han anser sig

icke kunna stå till svars med att denna fråga nu skjutes åt sidan.

Riksarkivet hade, anför departementschefen, föreslagit, att för här ifrågavarande

konserveringsåtgärder skulle å allmänna indragningsstaten inrättas

en personlig arkivarietjänst i 24 lönegraden för förste amanuensen i riksarkivet,

friherre H. Fleetwood, som vore den, som hittills utfört de framgångsrika

konserveringsarbetena inom riksarkivet. Kostnaderna härför kunde efter

sedvanliga beräkningsgrunder (d. v. s. näst högsta löneklassen) beräknas till

8,580 kronor, vartill skulle komma ett anslag till materiel å 1,200 kronor eller

inalles 9,780 kronor. Statskontoret hade på grund av föreliggande särskilda

förhållanden ansett sig icke böra motsätta sig riksarkivets ovanberörda förslag.

I fråga örn friherre Fleetwoods skicklighet för den föreslagna befattningen

föreligga en mängd intyg från de mest sakkunniga håll, och med hänsyn

härtill skulle departementschefen — även med tanke på de särskilda kvalifikationer,

som måste uppställas, då det gäller att för viss person tillskapa en

befattning å allmänna indragningsstaten — ansett sig kunna biträda riksarkivets

förslag. Då emellertid en synnerlig varsamhet borde iakttagas i avseende

å tillskapande av personliga tjänster å allmänna indragningsstaten,

hur välmotiverade dessa än kunde befinnas vara, hade departementschefen

i det föreliggande fallet funnit sig böra förorda en annan anordning för tillgodoseende

av ifrågavarande betydelsefulla angelägenhet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

5

De skäl, som av riksarkivet anförts för en förbättrad ställning i lönehänseende

för friherre Fleetwood, funne departementschefen synnerligen väl

motiverade med hänsyn såväl till vad som anförts örn hans föregående förtjänstfulla

verksamhet inom riksarkivet som till de arbetsuppgifter, som nu

skulle förestå för honom, samt den självständiga och ansvarsfulla ställning,

desammas fullgörande skulle för honom medföra. Departementschefen bär

förordat, att medel ställas till riksarkivets förfogande i sådan utsträckning,

att en befattning å extra stat i den föreslagna lönegraden B 24 kunde upprättas

för friherre Fleetwood.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle lönen till friherre Fleetwood utgå i

enlighet med bestämmelserna i 33 § i kungörelsen den 26 juni 1925, nr 356,

med avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen.

Innehavare av sådan befattning äger åtnjuta lön enligt löneklass, som är

närmast lägre än den, som skulle hava gällt, därest vederbörande varit innehavare

av ordinarie tjänst inom ifrågavarande lönegrad. Vid ett bifall till

förslaget skulle alltså begynnelselönen behöva beräknas efter 23 löneklassen,

d. v. s. 7,212 kronor.

Emellertid åtnjöte, framhåller departementschefen, friherre Fleetwood redan

avlöning — från den i det ordinarie förslagsanslaget till riksarkivet ingående,

såsom bestämt anslag betecknade anslagsposten till avlöningar

till icke-ordinarie bafattningshavare m. m. — såsom förste amanuens i 19

löneklassen för en daglig tjänstgöring av 5 timmar, d. v. s. — förutom dyrtidstillägg

— (B/t X 5,676) = i runt tal 4,050 kronor. Skillnaden mellan

nu angivna löner (7,212 — 4,050) 3,162 kronor eller i avrundat tal 3,200

kronor utgjorde då det belopp, som bleve erforderligt vid ett bifall till det

nu framlagda förslaget. Departementschefen har därvid utgått från att jämväl

i fortsättningen viss del av friherre Fleetwoods avlöning, ungefärligen

motsvarande den hittills utgående, komme att utgå från riksarkivets ordinarie

avlöningsanslag.

Härjämte anser departementschefen något belopp bliva erforderligt för

materiel och för biträden m. m. Riksarkivet hade beräknat det för materiel

erforderliga beloppet till 1,200 kronor. Häremot hade departementschefen

intet att erinra. Räknade man vidare med ett belopp av 600 kronor för

biträde vid arbetet, skulle alltså hela det för riksarkivets sigillvård å

extra stat erforderliga beloppet uppgå till (3,200 + 1,200 + 600 =) 5,000

kronor.

Utskottet finner visserligen påkallat, att riksarkivet sättes i tillfälle att

på nöjaktigt sätt konservera sitt värdefulla och omfattande sigillbcstånd.

Men utskottet kan icke finna det nödvändigt eller lämpligt att, såsom i Kungl.

Maj:ts förslag förutsättes, för detta ändamål inrättas en särskild tjänst, låt

vara på extra stat. Vad som för vinnande av det avsedda syftet erfordras,

Utskottets

yttrande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Uppehållande

av

expedition i

arkivlokalerna

vid

Östermalmsgatan.

[5.]

Landsarkiven.

Det ordinarie

förslagsanslaget

till landsarkiven

m. m.

[6.]

är enligt utskottets mening allenast, att ett skäligt belopp ställes till riksarkivets

förfogande att för ändamålet användas, på sätt Kungl. Majit närmare

bestämmer. I sådant hänseende har utskottet ansett en summa av

4,500 kronor tillfyllest för budgetåret 1931/1932. Denna summa torde böra

anvisas såsom ett extra reservationsanslag.

På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må till åtgärder för riksarkivets sigillvård

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag

av 4,500 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser,

Kungl. Majit kan finna gott meddela.

4:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 5) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till uppehållande av expedition i riksarkivets

nya lokaler vid Östermalmsgatan i Stockholm anvisa för

budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 4,000 kronor.

5:o) Kungl. Majit har (punkt 6) föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att från och med budgetåret 1931/1932 kostnader för ersättning

för eldning och skötsel av värmeledningarna i landsarkiven i Uppsala,

Vadstena, Lund och Göteborg samt vid arkivdepån i Visby må — i huvudsaklig

överensstämmelse med de grunder, som av mig i det föregående

angivits — avföras å det under riksstatens åttonde huvudtitel uppförda ordinarie

förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser, ved m. m.;

dels ur de ordinarie staterna för landsarkiven i Uppsala, Vadstena, Lund

och Göteborg utesluta de där ingående anslagsposterna: Ersättning för skötsel

av värmeledning, en var å 300 kronor;

dels ur övergångsstaten för arkivdepån i Visby utesluta den där ingående

anslagsposten: För skötsel av värmeledning å 150 kronor;

dels ock minska det ordinarie förslagsanslaget till landsarkiven m. m.,

nu 102,950 kronor, med 1,350 kronor till 101,600 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 16—22 i statsrådsprotokollet.

I en var av gällande stater för landsarkiven i Uppsala, Vadstena, Lund och

Göteborg ingår under rubrik: ersättning för skötsel av värmeledning ett belopp

av 300 kronor. I övergångsstaten för arkivdepån i Visby ingår vidare

under rubrik: för skötsel av värmeledning ett belopp av 150 kronor. För

länsarkivet i Ostersund upptages i staten under rubrik: avlöningar till ickeordinarie

befattningshavare m. m. ett belopp av 5,500 kronor. Såsom närmare

framgår av punkt 4 av 1929 års åttonde huvudtitel ingår häri en post

av 2,500 kronor för anställande av lämplig person för utförande av vaktmästargöromålen

vid länsarkivet ävensom för ombesörjande av eldningen i

arkivbyggnaden.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

7

I en till grund för Kungl. Maj:ts framställning liggande ansökning från

landsarki vari ema i Lund och Göteborg har framhållits de olägenheter, som

bleve en följd av att ersättningarna för skötseln av värmeledning sålunda

fixerats. Den i staten uppförda, redan från början anspråkslöst tilltagna

ersättningen understege numera väsentligt priset å dylikt arbete, och svårighet

hade sedan längre tid tillbaka visat sig att erhålla detsamma verkställt

för det anslagna beloppet. Arbetet inginge icke bland tjänsteskyldigheterna

för expeditionsvakten, av vilken det städse utförts.

Departementschefen har — med hänsyn till de avsevärda olägenheter,

som, åtminstone på sina håll, vore förknippade med det nuvarande systemet

— förordat, att ersättningen för skötseln av värmeledningarna vid

landsarkiven i Uppsala, Vadstena, Lund och Göteborg samt vid arkivdepån

i Visby måtte få bestridas av åttonde huvudtitelns allmänna anslag till skrivmaterialier

och expenser, ved m. m. Beträffande länsarkivet i Ostersund

hade en provisorisk anordning vidtagits i fråga om vaktmästare- och eldningsgöromålen

i avvaktan på eventuellt inrättande av en vaktmästarbefattning,

gemensam för de i samma byggnad inrymda länsarkivet och lantmäterikontoret.

Statskontoret hade icke funnit det lämpligt, att en ändring nu

bomme till stånd i denna provisoriska anordning, och häri har departementschefen

för sin del instämt.

Vid bifall till vad sålunda föreslagits skulle ur staterna för landsarkiven

samt ur övergångsstaten för arkivdepån i Visby uteslutas där upptagna anslagsposter

för ersättning av skötsel av värmeledning, uppgående till (4 X

300 + 150) 1,350 kronor. Det ordinarie förslagsanslaget till landsarkiven

m. m., nu 102,950 kronor, skulle alltså i riksstaten för budgetåret 1931/1932

upptagas med ett till (102,950 — 1,350) 101,600 kronor minskat belopp.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må

a) medgiva, att från och med budgetåret 1931/1932 kostnader

för ersättning för eldning och skötsel av värmeledningarna

vid landsarkiven i Uppsala, Vadstena, Lund och

Göteborg samt vid arkivdepån i Visby må — i huvudsaklig

överensstämmelse med de grunder, som av departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 3

januari 1931 angivits — avföras å det under riksstatens

åttonde huvudtitel uppförda ordinarie förslagsanslaget till

skrivmaterialier och expenser, ved m. m.;

b) ur de ordinarie staterna för landsarkiven i Uppsala,

Vadstena, Lund och Göteborg utesluta de där ingående anslagsposterna:

Ersättning för skötsel av värmeledning, en var

å 300 kronor;

s. 8 Kontrollera mot PDF

Inköp av

böcker för ett

referensbibliotek

vid

länsarkivet i

Östersund.

m

Uppförande

av en byggnad

för

landsarkiv

Härnösand.

[B-]

8 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

c) ur övergångsstaten för arkivdepån i Visby utesluta den

där ingående anslagsposten: För skötsel av värmeledning å

150 kronor;

d) minska det ordinarie förslagsanslaget till landsarkiven

m. m., nu 102,950 kronor, med 1,350 kronor till 101,600

kronor.

6:o) Kungl. Majit har (punkt 7) föreslagit riksdagen att till inköp av

böcker för ett referensbibliotek vid länsarkivet i Östersund för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 22—25 i statsrådsprotokollet.

Sedan numera länsarkivet i Östersund under hösten 1930 kunnat tagas i

bruk, torde det, framhåller departementschefen, vara oundgängligt, att detsamma

utrustas med ett referensbibliotek. Såsom riksarkivet erinrat, hade

vid alla de tillfällen, då övriga landsarkiv trätt i verksamhet, dylika engångsanslag

till bokinköp ansetts vara påkallade. Senast hade detta varit fallet beträffande

landsarkivet i Göteborg, och hade i dessa fall de nödiga medlen

kunnat anvisas av besparingar, som gjorts å vederbörande landsarkivs avlöningsstat.

Ett dylikt förfaringssätt vore ej längre möjligt. Ej heller torde

det vara tänkbart, att länsarkivet inom en rimlig tid skulle kunna anskaffa

det erforderliga referensbiblioteket med anlitande av det årliga anslag å 250

kronor, som för närvarande står till dess förfogande. Slutligen torde det

icke vara möjligt att anlita åttonde huvudtitelns allmänna expensanslag för

inköp av böcker till ett nytt bibliotek. Med hänsyn härtill torde det bliva

erforderligt, att särskilda medel ställdes till länsarkivets förfogande för ändamålet.

Vad anslagets storlek beträffade hade riksarkivet, i likhet med länsarkivarien,

beräknat detsamma till 1,500 kronor. Departementschefen hade

funnit sig böra föreslå en begränsning av anslaget till 1,000 kronor.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och

hemställer därför,

att riksdagen må till inköp av böcker för ett referensbibliotek

vid länsarkivet i Östersund för budgetåret 1931,

1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor.

7:o) Sedan 1930 års riksdag till uppförande i huvudsaklig överensstämmelse

med företedda ritningar och kostnadsförslag av en byggnad för ett

landsarkiv i Härnösand beviljat ett anslag å 330,000 kronor samt därav

för budgetåret 1930/1931 såsom extra reservationsanslag anvisat ett belopp

av 50,000 kronor, har nu Kungl. Majit (punkt 8) föreslagit riksdagen att

av förutnämnda belopp, 330,000 kronor, för budgetåret 1931/1932 såsom

extra reservationsanslag anvisa ett belopp av 50,000 kronor.

Utskottet hemställer,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

9

att riksdagen må av det till uppförande av en byggnad

för ett landsarkiv i Härnösand av 193U års riksdag beviljade

anslaget å 330,000 kronor för budgetåret 1931/1932 såsom

extra reservationsanslag anvisa ett belopp av 50,000 kronor.

8:o) Kungl. Majit har (punkt 9) föreslagit riksdagen att Kteket Bok-''

dels öka den i staten för kungl, biblioteket ingående anslagsposten: Böcker, jnköp och

inköp och inbindning, nu 90,000 kronor, med 5,000 kronor till 95,000

kronor, kungl, biblio
samt

förty höja det i riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget till tekel,

kungl, biblioteket, nu 268,200 kronor, med 5,000 kronor till 273,200 kronor; l9-)

dels ock till bokinköp och bokbindning för kungl, biblioteket för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 27—29 i statsrådsprotokollet.

Riksbibliotekarien har gjort framställning angående anslagsbehovet för

bokinköp och inbindning vid kungl, biblioteket för budgetåret 1931/1932

och därvid hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå 1931 års riksdag att

till bokinköp och inbindning för budgetåret 1931/1932 anvisa

dels ett med 10,000 kronor till 100,000 kronor höjt ordinarie anslag;

dels ett extra anslag å 20,000 kronor,

dels slutligen ett extra anslag å 30,000 kronor till täckande av brist i

kungl, bibliotekets medel till bokinköp och bokbindning.

Departementschefen har funnit synnerligen vägande skäl föreligga för en

höjning av de till kungl, biblioteket utgående anslagen till bokinköp och

bokbindning. Han har därvid betonat betydelsen av att våra vetenskapliga

centralbibliotek kunna förvärva åtminstone det viktigaste av den i utlandet

utkommande vetenskapliga litteraturen. Vådorna av att den inhemska

forskningen icke hade tillgång på erforderlig litteratur vore alltför uppenbara

för att behöva närmare utvecklas.

Vad riksbibliotekariens nu föreliggande anslagsäskanden beträffade, hade

emellertid det rådande statsfinansiella läget gjort, att departementschefen

nu icke kunde fullt tillmötesgå äskandet av höjningen av det ordinarie inköpsanslaget.

Han nödgades inskränka sig att förorda en höjning av detsamma

med 5,000 kronor till 95,000 kronor.

Vidare tillstyrker departementschefen, att, såsom för innevarande budgetår

skett, till bokinköp och bokbindning för kungl, biblioteket måtte anvisas

ett extra reservationsanslag å 20,000 kronor för budgetåret 1931/1932.

Vidkommande riksbibliotekariens framställning, i vad den avser anslag

till täckande av brist i kungl, bibliotekets utgiftspost för bokinköp och bokbindning,

hade, anför departementschefen slutligen, denna brist tidigare beräknats

till 50,000 kronor; på grund av det av riksdagen för budgetåret

1929/1930 anvisade anslaget å 20,000 kronor skulle alltså en summa motsvarande

det av riksbibliotekarien nu äskade beloppet återstå. Departements
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

10 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

chefen skulle gärna sett, att det varit möjligt tillmötesgå framställningen i

denna del, men av statsekonomiska skäl nödgades han även här ställa sig

avvisande. Med de ökade anslag, som vid bifall till framställningen i övrigt

skulle komma att stå till kungl, bibliotekets förfogande, torde — yttrar

departementschefen vara att hoppas, att biblioteksledningen skulle finna

möjlighet att småningom avveckla den balans, som förhållandena åstadkommit.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må

a) öka den i staten för kungl, biblioteket ingående anslagsposten

: Böcker, inköp och inbindning, nu 90,000 kronor,

med 5,000 kronor till 95,000 kronor

samt förty höja det i riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget

till kungl, biblioteket, nu 268,200 kronor, med

5,000 kronor till 273,200 kronor;

b) till bokinköp och bokbindning för kungl, biblioteket

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag

av 20,000 kronor. ,»

ökning av 9:o) Kungl. Maj:t bar (punkt 10) föreslagit riksdagen att

tekel» arbets- dels tiU ökninS av kungb bibliotekets arbetskrafter för budgetåret 1931/

krafter m. m. 1932 anvisa ett extra anslag av 8,500 kronor;

[10. dels ock till slutförande av redigeringen av den för Sveriges offentliga

bibliotek gemensamma accessionskatalogens 45:e årgång, omfattande år 1930,

samt för påbörjande av redigeringen för accessionskatalogens 46:e årgång,

omfattande år 1931, för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av

12,500 kronor att användas enligt av Kungl. Majit meddelade föreskrifter.

Utredningen återfinnes å sid. 30—37 i statsrådsprotokollet.

I gällande stat för kungl, biblioteket ingår en anslagspost å 49,200 kronor

till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. Med bifall till

Kungl. Maj:ts därom framställda förslag har vidare riksdagen till förstärkande

av kungl, bibliotekets arbetskrafter för budgetåren 1925/1931 anvisat

ett extra anslag av 11,000 kronor, vadan sålunda till här ifrågavarande avlöningsändamål

vid kungl, biblioteket för närvarande står till förfogande ett

årligt belopp av 60,200 kronor.

Till redigering av den för Sveriges offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogen

har vidare riksdagen sedan åtskilliga år tillbaka anvisat

anslag å extra stat. För budgetåret 1930/1931 utgår anslaget med 5,000

kronor.

Genom beslut den 9 maj 1930 meddelade Kungl. Majit bestämmelser rörande

användningen av de för budgetåret 1930/1931 anvisade extra anslagen

för här ifrågavarande ändamål.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

11

Därvid bemyndigades riksbibliotekarien att använda ovan omförmälda

extra anslag å 11,000 kronor till ökning av kungl, bibliotekets arbetskrafter

i överensstämmelse med gällande avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie.

befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande

den civila statsförvaltningen. Tillika medgav Kungl. Majit, att de

två vid kungl, biblioteket anställda extra ordinarie tjänstemän, som av riksbibliotekarien

förordnades att under budgetåret 1930/1931 handhava redigeringen

av den för Sveriges offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogen,

finge åtnjuta lön, den ene i egenskap av ledare för redigeringsarbetet

och med benämning extra andre bibliotekarie enligt 21:a löneklassen

av den löneplan, som innefattades i 9 § avdelningen B av avlöningsreglementet

den 22 juni 1921 (nr 451), och den andre enligt 20:e löneklassen

inom samma avdelning av nämnda löneplan, och skulle därvid iakttagas, dels

att för bestridande av varderas lön 2,500 kronor utginge från det av riksdagen

för ifrågavarande ändamål anvisade extra anslaget å 5,000 kronor,

dels ock att i övrigt beträffande dessa befattningshavare gällande bestämmelser

för icke-ordinarie befattningshavare vid statsdepartement och vissa

andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, i tillämpliga delar skulle

äga giltighet.

I skrivelse den 12 september 1930 har nu riksbibliotekarien anhållit, att

Kungl. Majit måtte föreslå 1931 års riksdag att

dels för budgetåret 1931/1932 höja det å kungl, bibliotekets stat uppförda

anslaget till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare m. m. med ett

belopp av 9,800 kronor, eller från nuvarande 49,200 kronor till 59,000

kronor;

dels för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av högst 5,000

kronor att i mån av behov ställas till förfogande för täckande av väntad

brist i det ordinarie anslaget.

1 skrivelse samma dag har vidare riksbibliotekaren hemställt örn utverkande

för budgetåret 1931/1932 av ett extra anslag till ökning av kungl,

bibliotekets arbetskrafter till ett belopp av 16,000 kronor, vilket i jämförelse

med innevarande budgetår skulle innebära en ökning av 5,000 kronor.

Slutligen har riksbibliotekarien i skrivelse den 12 september 1930 anhållit

om utverkande av ett anslag å 5,000 kronor för budgetåret 1931/1932 till

slutförande av redigering av den för Sveriges offentliga bibliotek gemensamma

accessionskatalogens 45:e årgång, omfattande år 1930, och påbörjande

av redigeringen av accessionskatalogens 46:e årgång, omfattande år

1931.

Departementschefen har anfört, att han i likhet med sin företrädare i

statsrådsämbetet funne sig övertygad örn att en utökning av kungl, bibliotekets

arbetskrafter vore synnerligen väl motiverad. Med hänsyn till nödvändigheten

av att i görligaste mån inskränka statsutgifterna funne departementschefen

sig emellertid icke för närvarande kunna tillmötesgå riksbibliotekariens

anslagsäskanden i de delar, som avsåge inrättandet av nya befattningar.

I ett par hänseenden hade emellertid förhållandena utvecklat sig

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

så, att även med bibehållande av den nuvarande personalstaben å kungl,

biblioteket vissa ändringar i de till denna personals avlönande utgående anslagen

syntes vara erforderliga.

Departementschefen har då först till behandling upptagit frågan örn bestridandet

av de kostnader, som äro förenade med redigerandet av den för

Sveriges offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogen. Det för detta

ändamål utgående anslaget å 5,000 kronor hade tidigare disponerats så, att

1,000 kronor såsom ett särskilt arvode utöver den ordinarie lönen tilldelats

den andre bibliotekarie, som under en följd av år lett det i hög grad betungande

arbetet, och återstående 4,000 kronor utgjort huvudparten i den

biträdande amanuensens avlöning. Återstoden av denna avlöning, eller 1,676

kronor, utgick från anslaget till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare

m. m. Under år 1929 måste på grund av personalförhållanden vid

kungl, biblioteket en ny anordning vidtagas häri, varigenom arbetet uppdrogs

åt två amanuenser, vilka med Kungl. Maj:ts begivande härför åtnjuta

lön enligt avlöningsreglementets respektive 21:a och 20:de löneklasser. Av

dessa löner utginge 2,500 kronor till vardera amanuensen av förberörda

redigeringsanslag och återstoden, respektive 3,920 kronor och 3,548 kronor

eller sammanlagt 7,468 kronor, från det å kungl, bibliotekets stat uppförda

anslaget till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare m. m. Statskontoret

hade framhållit, att det torde vara lämpligt, att statsverkets samtliga

utgifter för ifrågavarande katalog redovisades under ett och samma anslag.

I likhet med statskontoret funne departementschefen starka skäl tala för att

kostnaderna för här ifrågavarande redigeringsarbeten bestredes från ett och

samma anslag. Departementschefen kunde emellertid ej ansluta sig till ett

av statskontoret i första hand förordat förslag, att detta anslag skulle bliva

anslaget till icke-ordinarie befattningshavare m. m. vid kungl, biblioteket.

Accessionskatalogen vore nämligen, såsom redan framginge av dess namn.

gemensam för Sveriges samtliga offentliga bibliotek, och den vore vidare

en publikation avsedd att gagna ej endast svenskt biblioteksväsen i allmänhet

utan även den publik, som anlitade våra större offentliga bibliotek, vare

sig dessa vore förlagda i Stockholm, universitetsstäderna eller annorstädes.

Genom särskilda förhållanden hade redigeringsarbetet med accessionskatalogen

kommit att förläggas till kungl, biblioteket, men det måste betecknas

såsom oegentligt, att kostnaderna för densamma bestredes från kungl, bibliotekets

eget avlöningsanslag, som ju vore beräknat för uteslutande detta

biblioteks särskilda behov. För åstadkommande av reda och överskådlighet

i budgeten syntes ett av statskontoret i andra hand framfört förslag om ett

särskilt anslag för ändamålet vara att föredraga. Vid sådant förhållande

skulle kungl, bibliotekets avlöningsanslag minskas med motsvarande belopp.

Kostnaderna för accession skatalogens redigering uppginge för närvarande

till (6,420 + 6,048) 12,468 kronor. Detta belopp torde alltså böra — avrundat

till 12,500 kronor — uppföras i riksstaten såsom ett särskilt anslag, vilket

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 13

liksom de tidigare för accessionskatalogen anvisade anslagen torde böra

användas enligt av Kungl. Maj.t meddelade föreskrifter.

Det till icke-ordinarie befattningshavare vid kungl, biblioteket utgående

anslaget skulle då kunna minskas med motsvarande belopp, d. v. s. 7,500

kronor. Denna minskning syntes dock icke böra vidtagas i den i det ordinarie

förslagsanslaget ingående anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie

befattningshavare m. m. utan lämpligare i det extra anslaget till ökning av

kungl, bibliotekets arbetskrafter. Då detta anslag för närvarande utgår med

11.000 kronor, skulle det alltså vid bifall till vad nu föreslagits minskas

med 7,500 kronor till 3,500 kronor.

En ökning utöver detta belopp bleve emellertid ofrånkomlig pa grund

av redan intjänade eller under tiden till och med utgången av budgetåret

1931/1932 inträdande uppflyttningar i löneklass. Med hänsyn till storleken

av de medel, som för ifrågavarande ändamål stöde till kungl, bibliotekets

förfogande, ansåge departementschefen sig böra räkna med ett belopp av

5.000 kronor till ifrågavarande löneförhöjningar. Detta belopp borde därför

ställas till riksbibliotekariens förfogande och därvid lämpligen inräknas i

anslaget till ökning av kungl, bibliotekets arbetskrafter. Detta anslag, som

för närvarande utginge med 11,000 kronor och enligt vad nyss förordats

skulle minskas med 7,500 kronor till 3,500 kronor, skulle då, vid bifall

till vad nu sist föreslagits, ökas från sistnämnda belopp med 5,000 kronor

till 8,500 kronor. Till kungl, bibliotekets förfogande skulle då för avlönande

av icke-ordinarie befattningshavare under budgetåret 1931/1932 stå

till förfogande dels den i det ordinarie förslagsanslaget ingående anslagsposten

å 49,200 kronor, dels nyssberörda belopp å 8,500 kronor eller sammanlagt

57,700 kronor.

Vad slutligen beträffade riksbibliotekariens framställning örn ett extra anslag

av högst 5,000 kronor att i mån av behov ställas till förfogande för

täckande av väntad brist i det ordinarie anslaget funne departementschefen

sig icke kunna biträda densamma.

Kungl. Maj:ts förslag, som i realiteten icke medför någon merutgift för

statsverket i vidare mån, än vad som betingas av vederbörliga uppflyttningar

i löneklass, men som i övrigt allenast innebär en åtgärd av bokföringsteknisk

art i syfte att vinna större reda och överskådlighet i denna del

av budgeten, föranleder ingen erinran från utskottets sida. Utskottet hemställer

därför,

att riksdagen må

a) till ökning av kungl, bibliotekets arbetskrafter för

budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 8,500 kronor;

b) till slutförande av redigeringen av den för Sveriges

offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogens 45:e

årgång, omfattande år 1930, samt för påbörjande av redi
-

Utskottetw

yttrande.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr. 8.

Katalogiseringsarbeten

vid kungl,

biblioteket.

fn.]

Undersökning

av i

kammararkivet

och

riksarkivet

befintliga

äldre arkivalieomslag

na. m.

[12.]

Anslaget till

avlöningar

vid stiftsoch

ländsbiblioteket

i

Linköping.

[13-1

geringen för accessionskatalogens 46:e årgång, omfattande år

1931, för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av

12,500 kronor att användas enligt av Kungl. Majit meddelade

föreskrifter.

10:o) Kungl. Majit har (punkt 11) föreslagit riksdagen att till katalogiseringsarbeten

inom kungl, biblioteket, enligt av Kungl. Majit meddelade bestämmelser,

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 29,800

kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 37—39 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgår för budgetåret 1930/1931 med 29,000 kronor. Höjningen,

800 kronor, motiveras dels med intjänade ålderstillägg, dels med behovet

av att ett mindre belopp står till förfogande för renskrivning.

Utskottet finner sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må till katalogiseringsarbeten inom kungl,

biblioteket, enligt av Kungl. Majit meddelade bestämmelser,

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 29,800

kronor.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 12) hemställer utah

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till undersökning av i kammararkivet och

riksarkivet befintliga äldre arkivalieomslag m. m. för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra anslag av 4,100 kronor, att

utgå enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Majit kan finna

gott meddela.

12:o) Kungl. Majit har (punkt 13) föreslagit riksdagen att

dels från och med den 1 juli 1931, med uteslutande av den å stifts- och

landsbibliotekets i Linköping ordinarie stat uppförda bibliotekariebefattningen

i lönegraden B 24, å samma stat upptaga en bibliotekariebefattning i lönegraden

B 26;

dels höja den i den nuvarande ordinarie staten för stifts- och landsbiblioteket

ingående, såsom förslagsanslag betecknade anslagsposten: Avlöningar

till ordinarie tjänstemän, nu 9,500 kronor, med 1,000 kronor till 10,500

kronor;

dels ock öka det i riksstaten under stifts- och landsbiblioteket i Linköping

med rubrik: Avlöningar uppförda ordinarie förslagsanslaget, nu 13,300 kronor,

med 1,000 kronor till 14,300 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 41—50 i statsrådsprotokollet.

Illo)

skottet,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

15

I sitt den 28 februari 1923 framlagda betänkande och förslag angående

läroverks- och landsbibliotek föreslogo de s. k. bibliotekssakkunniga en omorganisation

av, bland annat, dåvarande stiftsbiblioteket i Linköping till

landsbibliotek. Enligt förslaget skulle vid landsbibliotek vara anställda en

landsbibliotekarie med placering i B 25; för kompetens till denna befattning

skulle erfordras avlagd kandidat- eller ämbetsexamen inom filosofisk fakultet,

genomgången kurs i biblioteksteknik, praktisk erfarenhet om såväl vetenskapligt

som folkligt biblioteksarbete jämte väl vitsordad tjänstgöring under

minst sex månader vid något större offentligt bibliotek.

I proposition den 22 januari 1926, nr 48, framlade Kungl. Majit i enlighet

med dåvarande departementschefens hemställan för riksdagen förslag

angående omorganisation av dåvarande stifts- och läroverksbiblioteket i Linköping

till ett stifts- och landsbibliotek i huvudsaklig överensstämmelse med

bibliotekssakkunnigas förslag. Beträffande bibliotekariens avlöning innebar

dock Kungl. Majits förslag, att denne skulle likställas med förste bibliotekarie

och alltså hänföras till lönegraden B 26.

I skrivelse den 23 mars 1926 i anledning av Kungl. Majits omförmälda

proposition anmälde riksdagen — som i allt väsentligt antagit Kungl. Majits

förslag — att riksdagen för sin del funnit, att bibliotekarien borde placeras

i lönegraden B 24.

Genom beslut den 16 april 1926 föreskrev därefter Kungl. Majit, att i Linköping

skulle från och med den 1 juli 1926 upprättas ett stifts- och landsbibliotek

med en organisation i huvudsaklig överensstämmelse med de i

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 22 januari 1926 angivna

grunder och med den av statsmedel avlönade personal, som i angivna lönegrader

funnes i riksdagens berörda skrivelse omnämnd.

Vid upprepade tillfällen hava emellertid framställningar gjorts om förbättring

av ifrågavarande bibliotekaries avlöning, och olika myndigheter, som

hörts i ämnet, hava funnit en höjning av bibliotekarielönen väl befogad.

Frågan kom även under prövning av 1930 års riksdag, i det att i två inom

riksdagen väckta motioner (I: 122 och lii 189) hemställdes, att riksdagen

måtte besluta, att bibliotekarien vid stifts- och landsbiblioteket i Linköping

erhölle samma placering i lönehänseende som förste bibliotekarie vid statsbiblioteken,

d. v. s. i lönegraden B 26.

I utlåtande den 11 mars 1930, nr 8, anförde riksdagens statsutskott, att

jämväl utskottet beträffande frågan örn lönereglering för bibliotekarien funne

starka skäl tala för en snar förbättring av dennes löneställning men att

utskottet emellertid ansåge sig icke böra på grundval av enskilda motioner

förorda en ändring härutinnan. I följd härav fann sig utskottet förhindrat

att tillstyrka bifall till motionerna. Riksdagens beslut utföll i enlighet med

utskottets hemställan.

Departementschefen framhåller, att, på sätt i ovanberörda framställningar

påpekats, bibliotekariens arbetsuppgifter utvidgats utöver vad bibliotekssak
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

kunniga tänkt sig. Genom beslut den 22 juni 1928 har Kungl. Majit sålunda

förordna!, att i fråga om folk- och skolbibliotek i Östergötlands län

skall inspektion av folkbibliotek, studiecirkelbibliotek och bibliotek vid sjukvårdsinrättningar

verkställas av bibliotekarien vid stifts- och landsbiblioteket

i Linköping, eller, därest skolöverstyrelsen sådant undantagsvis medgiver,

av annan därtill lämplig person bland stifts- och landsbibliotekets personal.

Genom den av Kungl. Majit den 7 december 1928 fastställda instruktionen

för biblioteket har vidare den tidigare föreslagna högre kompetensgraden för

bibliotekarien fastställts.

Departementschefen har anfört, att enligt hans mening borde bibliotekarien

med hänsyn till kompetenskraven och omfattningen av hans arbete

placeras i en bättre löneställning än den nuvarande. Departementschefen

har därvid anslutit sig till förslaget örn bibliotekariens placering i lönegraden

B 26, varigenom han i lönehänseende komme att jämställas med

landsarkivarierna. Som redan vid anmälan inför Kungl. Majit den 22 januari

1926 av frågan om bibliotekets omorganisation av dåvarande departementschefen

framhållits, finge ett bifall till förslaget örn bibliotekariens placering

i B 26 icke anses prejudicerande för motsvarande krav från andra håll,

där samma förutsättningar icke torde vara för handen. Departementschefen

har i detta hänseende ytterligare betonat, att Linköpingsbiblioteket med hänsyn

till sin storlek och värdet av sina samlingar intoge en sådan särställning

i biblioteksorganisationen, att ett bifall till hans förslag icke kunde

med fog tagas till intäkt för liknande framställningar från andra bibliotek.

Avlöningarna för befattningshavare i näst högsta klassen av tjugufjärde

och tjugusjätte lönegraderna å E-ort uppgå till respektive 8,100 kronor och

9,060 kronor. Vid ett bifall till förslaget om bibliotekariens vid stifts- och

landsbiblioteket i Linköping uppflyttning i lönegrad B 26 skulle alltså den

i staten för biblioteket uppförda, såsom förslagsanslag betecknade anslagsposten

till avlöningar till ordinarie tjänstemän behöva ökas med 960 kronor

eller i avrundat tal 1,000 kronor.

Onekligen kan en viss tvekan råda om det lämpliga i att nu i ett enstaka

fall företaga en ändring i lönegradsplaceringen för en viss befattningshavare.

Utskottet har emellertid funnit så starka skäl anförda till förmån för det

nu föreliggande förslaget — utskottet vill i detta hänseende peka på dels

de ökade kompetensfordringar, som efter 1926 års riksdags beslut i ämnet

föreskrivits för denna befattningshavare, dels ock den betydligt ökade arbetsbördan

vid befattningen — att utskottet ansett sig böra tillstyrka Kungl.

Majits förslag. Utskottet vill härvid i likhet med departementschefen betona,

att Linköpingsbiblioteket med hänsyn till sin storlek och värdet av sina

samlingar intager en sådan särställning i biblioteksorganisationen, att ett

bifall till det nu föreliggande förslaget enligt utskottets mening icke kan

åberopas till stöd för liknande framställningar från andra bibliotek.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

17

13:o)

skottet,

14:o)

skottet,

15:o)

skottet,

Bihang

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) från och med den 1 juli 1931, med uteslutande av

den å stifts- och landsbibliotekets i Linköping ordinarie stat

uppförda bibliotekariebefattningen i lönegraden B 24, å samma

stat upptaga en bibliotekariebefattning i lönegraden B 26;

b) höja den i den nuvarande ordinarie staten för stiftsoch

landsbiblioteket ingående, såsom förslagsanslag betecknade

anslagsposten: Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

nu 9,500 kronor, med 1,000 kronor till 10,500 kronor;

c) öka det i riksstaten under stifts- och landsbiblioteket i

Linköping med rubrik: Avlöningar uppförda ordinarie förslagsanslaget,

nu 13,300 kronor, med 1,000 kronor till 14,300

kronor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14) hemställer ut
att

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till förstärkning av det ordinarie reservationsanslaget

till bokinköp, inbindning och vissa expenser för

stifts- och landsbiblioteket i Linköping för budgetåret 1931/

1932 anvisa ett extra anslag av 2,000 kronor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15) hemställer utäta

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom bidrag till uppehållande av pedagogiska

bibliotekets verksamhet för budgetåret 1931/1932 anvisa

ett extra anslag av 7,000 kronor att utgå under de

villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16) hemställer utäta

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom bidrag till avlöning åt en skandinavisk

bibliotekarie vid nordiska avdelningen av S:te Geneviévebiblioteket

i Paris för budgtåret 1931/1932 anvisa ett extra

anslag av 1,500 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser,

Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 8 käft. (Nr 8.) 2

Förstärkning

av reservationsanslaget

till bokinköp,

inbindning

och vissa

expenser

vid stifts- och

landsbiblioteket

i Linköping.

[14.]''

Pedagogiska

biblioteket

i Stockholm.

[15.]

Skandinaviske

bibliotekarien

vid S:te

Geneviévebiblioteket

i

Paris.

[16.]

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nn 8.

Det ordinarie

förslagsanslaget

till

nationalmuseum.

Nattlig

bevakning av

nationalmuseibyggnaden
[17.

]

jämte en i

ämnet väckt

motion.

16:o) Kungl. Majit har (punkt 17) föreslagit riksdagen att

öka den i den ordinarie staten för nationalmuseum upptagna anslagsposten:

nattlig bevakning av nationalmuseibyggnaden, nu 9,600 kronor, med

1,700 kronor till 11,300 kronor

samt förty höja det ordinarie förslagsanslaget till nationalmuseum, nu

154,200 kronor, med 1,700 kronor till 155,900 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 53—61 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr E. Eriksson i Stockholm väckt motion (II: 102), däri

hemställts, att riksdagen må öka den av Kungl. Majit i den ordinarie staten

för nationalmuseum upptagna anslagsposten: nattlig bevakning 11,300 kronor,

med 2,333 kronor samt förty höja det ordinarie förslagsanslaget till nationalmuseum

till 158,233 kronor.

Lönerna till nattvakterna vid nationalmuseum utgå för närvarande med

följande belopp:

1 förste nattvakt............................... kronor 1,330: —

4 nattvakter ä kronor 1,150: —.................... » 4,600: —

3 » » » 1,000: —.................... » 3,000: —

Total lönekostnad kronor 8,930

Från nämnda anslagspost skall förutom denna lönekostnad även gäldas

en del andra utgifter såsom uniformsbeklädnad till nattbevakningen, ersättning

till Stockholms poliskår för inspektion m. m. Ifrågavarande utgifters

totala belopp utgjorde för budgetåret 1928/1929 9,907 kronor 50 öre. Merkostnaden

bestreds genom disponerandet av s. k. förevisningsmedel. Så har

även skett under därpå följande budgetår. Tidigare har dyrtidstillägg utgått

till nattvaktspersonalen vid museet enligt de för icke reglerade verk gällande

grunderna. Härutinnan har dock från och med november 1929 den ändringen

ägt rum, att dyrtidstilläggen omlagts att utgå efter grunderna för nyreglerade

verk. Tjänstgöringsskyldigheten för nattvakt utgör fem timmar varannan

natt månaderna september—april och fyra timmar varannan natt

månaderna maj—augusti.

Centralföreningens personalförening har nu gjort framställning om att

Kungl. Majit måtte vidtaga åtgärder för reglering av lönerna till nattbevakningspersonalen

vid nationalmuseum. Åtgärder i sådant syfte hava jämväl

förordats av såväl chefen för museet som statskontoret och allmänna

civilförvaltningens lönenämnd.

Departementschefen framhåller, att lönerna för nattbevakningspersonalen

vid nationalmuseum — med undantag för en av 1920 års riksdag beslutad

avlöningsförbättring av 250 kronor för varje befattningshavare — utgått

med samma belopp, oberäknat dyrtidstillägg, alltsedan nattbevakning år

1899 inrättades. Härtill komme vidare att dyrtidstilläggen åt dessa befatt
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

19

ningshavare numera utbetalades enligt de grunder, som tillämpades vid

s. k. nyreglerade verk, och detta hade i realiteten kommit att för dem innebära

en ganska betydande löneminskning. Med hänsyn till vad sålunda

anförts funne departementschefen sig böra förorda, att nattbevakningspersonalen

vid nationalmuseum erhölle någon löneförbättring. Han ville tillfoga,

att ett beslut härom icke torde kunna befaras fa någon prejudicerande betydelse,

då i det nu förevarande fallet förelåge alldeles särskilda omständigheter,

som talade för ett bifall till framställningen.

Departementschefen ville, liksom lönenämnden, tillstyrka, att löneförbättringen

skedde på så sätt, att de nu utgående arvodena bragtes upp till

sådan nivå, att desamma jämte därå utgående dyrtidstillägg enligt för reglerade

verk gällande grunder gåve ungefärligen enahanda sammanlagda löneinkomst

som de nuvarande arvodesbeloppen jämte dyrtidstillägg enligt

grunderna för oreglerade verk.

Enligt av lönenämnden verkställda beräkningar skulle då det till förste

nattvakten utgående arvodet å 1,330 kronor behöva höjas till 1,548 kronor,

de till tre nattvakter utgående arvodena å 1,150 kronor till 1,332 kronor

samt de till fyra nattvakter utgående arvodena å 1,000 kronor till 1,164

kronor. Mot detta förslag hade departementschefen intet att erinra. Den

härav föranledda kostnadsökningen hade, frånsett dyrtidstillägg, beräknats

till 1,420 kronor eller i avrundat tal 1,400 kronor, med vilket belopp således

anslagsposten till nattlig bevakning av nationalmuseibyggnaden skulle höjas.

Lönenämnden hade vidare gjort framställning örn att här förevarande befattningshavare

tillförsäkrades dels rätt till semester, dels ock rätt att, åtminstone

till någon del och under någon viss begränsad tid, vid inträffande

ledighet för sjukdom uppbära lön, även där sjukdomen icke vore föranledd

av olycksfall i tjänsten och befattningshavaren sålunda icke berättigad

till lön under sjukledigheten jämlikt bestämmelserna i olycksfallsförsäkringslagen.

Departementschefen funne dessa lönenämndens förslag behjärtansvärda

och ville för sin del tillstyrka dem. Det torde framdeles få ankomma på

Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter, som med anledning härav

kunde bliva erforderliga.

Lönenämnden hade föreslagit, att kostnaderna för de nu nämnda förmånerna,

vilka beräknats till 300 kronor för år, skulle bestridas ur de till nationalmusei

förfogande stående s. k. förevisningsmedlen.

Med hänsyn såväl till de varierande beloppen av dessa förevisningsmedel

som till det förbållandet, att de jämlikt nationalmuseets stadgar närmast

avsetts för helt andra och mera tillfälliga ändamål än de här ifrågavarande,

funne departementschefen sig icke kunna tillstyrka, att dessa utgifter bestredes

av nämnda medel. Han ville i stället förorda, att anslagsposten till

nattlig bevakning av nationalmuseibyggnaden höjdes med ett häremot sva
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

rande belopp, och ville i sådant hänseende ansluta sig till det av lönenämnden

beräknade eller 300 kronor.

Då tidigare tillstyrkts en höjning av denna anslagspost med 1,400 kronor,

skulle sålunda den totala höjningen komma att uppgå till 1,700 kronor.

Motionären har till stöd för sitt förslag anfört följande:

Under punkt 17 i statsverkspropositionens åttonde huvudtitel hemställer

Kungl. Maj:t att ordinarie anslaget för nationalmuseum måtte ökas med

1,700 kronor.

Av detta belopp erfordras 1,400 kronor för beredandet av löneförhöjning

åt nattbevakningspersonalen, medan 300 kronor erfordras för beredandet av

semester- samt sjukersättning åt samma befattningshavare.

Av motiveringen för anslagsökningen framgår att förslaget föranletts av,

att ifrågavarande befattningshavare genom ändrade grunder för dyrtidstilläggens

beräknande sedan den 1 november 1929 fått vidkännas en reducering

av dessa utöver vad som föranletts av levnadskostnadsindex’ fall.

Då nationalmuseum tillhör de lönereglerade statsinstitutionerna utgår dyrtidstillägg

till dess befattningshavare enligt det lägre procenttal, som gäller

för dessa. Då emellertid nattbevakningspersonalen icke i likhet med museets

övriga personal erhöll lönereglering från och med 1922 års ingång, har

museet till denna personal utanordna! dyrtidstillägg enligt de för dem tidigare

gällande grunderna. På grund av bestämmelserna i vederbörande kungörelse,

vid vars utarbetande man tydligen icke tänkt sig möjligheten av

lönereglerade verk med delvis icke lönereglerad personal, ha efter anmärkning

från riksräkenskapsverkets sida dyrtidstilläggen till nattvakterna utanordnats

enligt de för reglerade verk gällande ofördelaktigare grunderna.

Då lönerna till nationalmusei nattvakter äro synnerligen låga, drabbar

den försämring som förekommit dessa befattningshavare synnerligen hårt.

Enär Kungl. Maj:ts förslag örn reglering av lönerna upp till deras tidigare

nivå icke avses träda i kraft förrän från och med nästkommande budgetårs

ingång, blir härav en följd att nattvakterna få under en tidrymd av 1 år

och 8 månader vidkännas en för dem kännbar reducering av lönerna.

Ett retroaktivt tillämpande från och med den 1 november 1929 av det

förslag till löneförhöjning, som av Kungl. Maj:t framlagts, skulle medföra

en kostnad av 2,333 kronor.

Förhållandena i föreliggande fall synas mig så egenartade att de motivera

särskild behandling och beslut. Det torde icke kunna anses vara med billighet

överensstämmande, att avlöningen till en grupp anställda genom en

ny tillämpning av dyrtidstilläggsbestämmelserna sänkes under den nivå som

synes varit avsedd. Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag örn höjning från

och med nästa budgetårs början av de utgående arvodena så att därmed

täckes den minskning i den totala avlöningen, som uppstått genom minskningen

av dyrtidstillägget, synes mig utgöra ett bevis på att någon lönesänkning

ej varit vare sig ifrågasatt eller berättigad. Det synes mig därför

befogat att riksdagen genom höjning av det nu ifrågavarande anslaget för

nästkommande budgetår bereder möjlighet till en gottgörelse åt de av frågan

berörda personerna, motsvarande den sänkning som sättet för beräkningen

av dyrtidstillägget för dem medfört. För att ett beslut i denna riktning

ej skall medföra prejudikat för framtiden, synes det vara lämpligast, att

anslagsbeloppet under denna punkt höjes med det för ändamålet behövliga

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr S.

21

beloppet och att vederbörande myndighet bemyndigas att till de av frågan

berörda personerna utbetala en personlig gratifikation motsvarande den löneminskning

från den 1 november 1929, som de på grund av dyrtidstilläggets

beräknande fått vidkännas.

Utskottet har funnit goda skäl anförda för den av Kungl. Majit föreslagna

löneförbättringen för ifrågavarande befattningshavare. Likaledes finner

utskottet vad av Kungl. Majit föreslagits i fråga örn rätt till semester och

rätt att under sjukdom uppbära viss del av arvodet väl grundat. I likhet

med departementschefen anser utskottet riktigt, att även de av sistberörda

förmåners åtnjutande föranledda utgifterna bestridas av anslagsposten till

nattlig bevakning av nationalmuseibygguaden. Utskottet har alltså intet att

erinra mot Kungl. Majits förslag.

Vad åter angår motionärens yrkande, skulle ett bifall till detsamma innebära,

att löneförbättringen gåves retroaktiv verkan. En sådan åtgärd finner

utskottet ur principiell synpunkt betänklig, så mycket mera som den säkerligen

kan befaras få prejudicierande verkan. På grund härav anser sig utskottet

böra avstyrka motionärens förslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag

samt med avslag å herr Erikssons i Stockholm ovannämnda

motion (II: 102), öka den i den ordinarie staten för nationalmuseum

upptagna anslagsposten: nattlig bevakning av nationaimuseibyggnaden,

nu 9,600 kronor, med 1,700 kronor till

11,300 kronor samt förty höja det ordinarie förslagsanslaget

till nationalmuseum, nu 154,200 kronor, med 1,700 kronor

till 155,900 kronor.

17:o) Kungl. Majit har (punkt 18) föreslagit riksdagen att höja det till

boksamlingen vid nationalmuseum uppförda ordinarie reservationsanslaget,

nu 3,000 kronor, med 1,000 kronor till 4,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 62—64 i statsrådsprotokollet.

Sedan en lång följd av år har nationalmuseum haft att disponera ett

ordinarie anslag till boksamlingen, avseende inköp och inbindning av den

för museets verksamhet erforderliga litteraturen. Detta anslag, som förut

uppgick till 1,000 kronor, höjdes år 1919 till 3,000 kronor, men blev åter

år 1923 i samband med vissa begränsningar av museets anslag nedsatt till

2,000 kronor. På Kungl. Majits förslag uppfördes anslaget i riksstaten för

budgetåret 1927/1928 med 3,000 kronor, med vilket belopp detsamma alltjämt

utgår.

Museichefen har nu gjort framställning örn höjning av anslaget till boksamlingen

till 5,000 kronor.

Departementschefen har framhållit, att nationalmuseets möjligheter att

Utskottets

yttrande.

Höjning av

nationalmusei

anslag

till boksamlingen.

[18.] ''

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Förstärkning

av arbetskrafterna

vid nationalmuseet.

[19.]

Utskottets

yttrande.

förmedelst till buds stående medel verkställa komplettering och nyanskaffning

av erforderlig facklitteratur vore skäligen begränsade. Då departementschefen

ansåge det vara av vikt, att musei tjänstemännen hade tillgång

till den för deras dagliga arbete behövliga litteraturen, tillstyrkte han, att

ett något högre belopp än hittills nu ställdes för ändamålet till museets

förfogande. Departementschefen förordar, att anslaget höjes till 4,000

kronor.

I detta sammanhang har departementschefen erinrat därom, att Kungl. Majit

den 16 mars 1928 meddelat närmare bestämmelser i avseende å förvärvande

för nationalmuseets räkning av publikationer rörande skön konst. Sålunda

föreskrevs, att museichefen skulle, innan beslut örn inköp fattades, hos riksbibliotekarien

inhämta upplysning, huruvida de till inköp för museet önskade

arbetena redan förvärvats eller vore avsedda att förvärvas till kungl,

biblioteket; skulle så vara förhållandet, finge museichefen endast i de fall,

då ifrågavarande publikationer vore av oundgängligt behov för museets verksamhet,

vidtaga åtgärder för deras förvärvande. Departementschefen har

vid sitt tillstyrkande av ökat anslag förklarat, att han förutsatte, att nämnda

av Kungl. Majit meddelade föreskrifter örn skyldighet för museichefen att,

till undvikande av dubbelköp, vid sina inköp konferera med riksbibliotekarien

alltjämt komme att iakttagas.

Utskottet har, örn än med en viss tvekan, ansett sig kunna tillstyrka

Kungl. Majits förslag men vill därvid, i likhet med departementschefen,

framhålla vikten av att museichefen, till undvikande av dubbelköp, vid

sina inköp samråder med riksbibliotekarien.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må höja det till boksamlingen vid nationalmuseum

uppförda ordinarie reservationsanslaget, nu 3,000

kronor, med 1,000 kronor till 4,000 kronor.

18:o) Kungl. Majit har (punkt 19) föreslagit riksdagen att till förstärkning

av arbetskrafterna vid nationalmuseet för budgetåret 1931/1932 anvisa ett

extra anslag av 15,800 kronor att utgå efter de grunder, Kungl. Majit må

äga att bestämma.

Utredningen återfinnes å sid. 64—73 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgår för innevarande budgetår med ett belopp av 14,800 kronor.

Höjningen 1,000 kronor har ansetts erforderlig för anställande hos

museichefen av ett juridiskt och administrativt biträde.

Utskottet har av den förebragta utredningen icke funnit styrkt, att det

behov av juridisk och administrativ sakkunskap, som vid museet må förefinnas,

påkallar anställandet av en särskild arbetskraft. I den mån sådan

sakkunskap behöver anlitas, torde detta kunna ske från fall till fall mot

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

23

gottgörelse av museet till buds stående medel. Utskottet anser sig därför

icke kunna för budgetåret 1931/1932 tillstyrka högre anslag till förstärkning

av arbetskrafterna vid museet än som utgår för det nu löpande budgetåret

eller 14,800 kronor.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

till förstärkning av arbetskrafterna vid nationalmuseet

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 14,800

kronor att utgå efter de grunder, Kungl. Majit må äga att

bestämma.

19:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 20) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till täckande av utgifter för nationalmuseets

depositionsavdelnings konstbildande verksamhet för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 8,500

kronor att utgå enligt de närmare grunder, Kungl. Majit

kan finna skäl föreskriva.

20:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 21) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till försäkring och transport av konstföremål,

som äro eller varda deponerade hos nationalmuseum, för

budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av

2,500 kronor.

21:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 22) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom extra reservationsanslag för budgetåret

1931/1932 anvisa

a) till konservering av handtecknings- och gravyrsamlingar

inom nationalmuseum ett belopp av 5,000 kronor;

b) till anskaffande av portföljer för vissa äldre samlingar

av handteckningar och gravyrer samt till ombyggnad av

äldre skåp och anskaffande av nya sådana för dessa samlingar

ett belopp av likaledes 5,000 kronor.

22:o) Kungl. Majit har (punkt 23) föreslagit riksdagen att till konserveringsarbeten

för statens tavelsamlingar å Gripsholms och Drottningholms

slott för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 12,000

kronor att utgå efter de grunder, Kungl. Majit kan finna gott bestämma.

Utredningen återfinnes å sid. 75—78 i statsrådsprotokollet.

Nationalmuseets

depositionsavdelnings

konstbildande

verksamhet.

[20.]

Försäkring

och transport

av konstföremål.

[21.]

Konservering

av hand

teckningsoch

gravyrsamlingarna

m. m.

[22.]

Konservering

av vissa

statens tavelsamlingar.

[23.]

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Livrustkammaren.

Avlöningar

m.m.

[24.]

Konserveringsarbetet å statens tavelsamlingar påbörjades år 1923. Arbetet

avsåg till en början endast tavelsamlingen å Gripsholms slott men har efter

hand utvidgats till att omfatta jämväl tavelsamlingarna å Drottningholms

och Ulriksdals slott. Vid Drottningholms slott påbörjades arbetet år 1926.

Det för budgetåret 1930/1931 utgående anslaget, 12,000 kronor, avser närmast

fortsatt restaurering av serien av Lembkes bataljmålningar på Drottningholm.

Utskottet anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag men vill därvid

framhålla, att utskottet förutsätter, att endast tavlor av konstnärligt eller

historiskt värde ifrågakomma till konservering. Härjämte vill utskottet uttala

önskvärdheten av att vid den framställning örn anslag för ifrågavarande

ändamål, som Kungl. Majit kan komma att göra till 1932 års riksdag,

måtte fogas en utredning rörande vad som av ifrågavarande samlingar ytterligare

återstår av beskaffenhet att böra bliva föremål för konserveringsåtgärder

jämte en beräkning av den tid och de kostnader, dessa återstående

konserveringsarbeten kunna komma att kräva.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må till konserveringsarbeten för statens

tavelsamlingar å Gripsholms och Drottningholms slott för

budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av

12,000 kronor att utgå efter de grunder, Kungl. Majit kan

finna gott bestämma.

23:o) Kungl. Majit har (punkt 24) föreslagit riksdagen att

dels i personalstaten för livrustkammaren uppföra en befattning såsom

livrustmästare med placering i lönegraden B 10;

dels godkänna följande stat för livrustkammaren att tillämpas frän och

med budgetåret 1931/1932.

Stat.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag kronor 15,000: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, förslagsanslag

.................................... » 23,500: —

Summa kronor 38,500: —

dels ock med anledning härav höja det i riksstaten under rubriken Livrustkammaren,

avlöningar, upptagna ordinarie förslagsanslaget, nu 11,000 kronor,

med 27,500 kronor till 38,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 79—86 i statsrådsprotokollet.

Under en följd av år gjorde intendenten och föreståndaren för livrustkammaren

upprepade framställningar örn en fastare organisation av livrustkammaren

och i samband därmed örn en lönereglering för institutionens

personal. Kungl Majit avlät proposition i ämnet till 1926 års riksdag, däri

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

25

föreslogs, att det civila avlöningsreglementet skulle från och med den 1 juli

1926 äga tillämpning å föreståndaren för livrustkammaren.

Detta förslag bifölls av riksdagen, som under rubrik Livrustkammaren

till avlöningar uppförde ett ordinarie förslagsanslag av 11,000 kronor, varjämte

för budgetåret 1926/1927 anvisades till avlöningar till icke-ordinarie

befattningshavare vid livrustkammaren ett extra anslag av 23,900 kronor

att utgå efter av Kungl. Maj:t angivna grunder. Riksdagen anförde därvid

bland annat, att riksdagen delade den av departementschefen hävdade uppfattningen

i fråga örn uppförande av institutionens anslag å ordinarie stat.

Jämväl under de härefter följande budgetåren hava livrustkammarens avlöningsförhållanden

varit ordnade pa enahanda sätt. I riksstaten för budgetåret

1928/1929 uppfördes sålunda det ordinarie förslagsanslaget till livrustkammaren:

avlöningar, med oförändrat belopp, 11,000 kronor, varjämte

riksdagen för sagda budgetår till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

vid livrustkammaren anvisade ett extra anslag av 24,430 kronor att

utgå efter av Kungl. Majit angivna grunder.

I skrivelse i augusti 1928 återupptog föreståndaren för livrustkammaren

frågan om ställningen för den vid samlingen anställda personalen. Ilan

framhöll, att för samlingens vård vore såväl den där anställda livrustmästaren

som de vid densamma knutna avdelningsvaktmästarna lika behövliga

som föreståndaren, och, huru än livrustkammaren i framtiden komme att

organiseras, vöre detta det minsta som komme att behövas. Föreståndarens

då framlagda förslag innebar, att avlöningarna för sagda fyra befattningshavare

skulle avföras från det extra anslag, från vilket de hittills utgått,

och befattningshavarna uppföras å ordinarie stat med placering, livrustmästaren

i lönegraden B 10 och vaktmästarna i lönegraden B 5.

I sitt häröver avgivna utlåtande, daterat den 20 oktober 1928, förklarade

sig statskontoret icke finna, att betänkligheter förefunnes mot att å ordinarie

stat uppföra samtliga de befattningshavare, vilka — oavsett om livrustkammaren

sammanfördes med annan statsinstitution eller ej finge

anses vara erforderliga för samlingarnas behöriga vidmakthållande. Statskontoret

tillstyrkte därför, att å ordinarie stat uppfördes en livrustmästarbefattning

och tre expeditionsvaktsbefattningar, hänförliga till lönegrad

B 10, respektive B 5.

Kungl. Majit avlät sin proposition till 1929 års riksdag (se punkt 24 i

1929 års åttonde huvudtitel) i överensstämmelse med det av statskontoret

tillstyrkta förslaget.

Förslaget vann emellertid icke riksdagens bifall, och i skrivelse den 26 april

1929, nr 8 A, anförde riksdagen under punkt 23 bland annat:

Riksdagen kan för sin del icke finna, att, sedan vid 1926 års riksdag fråsan

om uppförande av livrustkammarens anslag å ordinarie stat var föremål

för prövning, någon omständighet inträffat, som'' kan giva säkrare hållpunkter

för bedömande av livrustkammarens definitiva ställning i musei
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

organisationen och sålunda föranleda riksdagen att frångå sin då intagna

ståndpunkt. Då ett godkännande av Kungl. Maj:ts föreliggande förslag

otvivelaktigt skulle i viss mån kunna binda riksdagen vid dess slutliga ställningstagande

till sistberörda spörsmål, anser sig riksdagen icke kunna bifalla

förslaget. Vid sådant förhållande har riksdagen beslutat, att de till

livrustkammaren nu utgående avlöningsanslagen skola bibehållas oförändrade

för nästkommande budgetår.

Riksdagen anmälde alltså, att riksdagen

dels uppfört det i riksstaten underrubriken: Livrustkammaren, avlöningar

upptagna ordinarie förslagsanslaget med oförändrad beteckning och oförändrat

belopp, 11,000 kronor,

dels ock till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare vid livrustkammaren

anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 24,430

kronor att utgå efter de grunder, som Kungl. Majit kunde finna skäligt

föreskriva.

För budgetåret 1930/1931 äro livrustkammarens avlöningsförhållanden ordnade

på enahanda sätt. I riksstaten är sålunda det ordinarie förslagsanslaget

till avlöningar upptaget med oförändrat belopp, 11,000 kronor, varjämte

till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare anvisats ett extra

anslag av 26,950 kronor att utgå efter av Kungl. Majit angivna grunder.

På sätt framgår av punkt 20 i 1930 års åttonde huvudtitel, är sistnämnda

anslag beräknat på följande sätt:

1 tekniskt biträde (livrustmästare)................. kronor 2,988: —

1 kvinnligt tekniskt biträde (åldfru)................ » 2,988: —

4 vaktmästare................................ » 9,456:_

1 amanuens................................. » 5,676:_

Extra vakter och tillfällig arbetshjälp.............. » 2,400: —

Avlöningsförhöjningar.....''.................... » 3,448:_

Summa kronor 26,956

avrundat till 26,950 kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1930 har föreståndaren för livrustkammaren

hemställt, dels att den till samlingarna knutne livrustmästaren måtte

såsom ordinarie befattningshavare uppföras på ordinarie stat med lön enligt

lönegrad B 10, dels ock att medel måtte beredas till anställande av en extra

förste vaktmästare vid samlingarna.

Statskontoret, som yttrat sig över denna hemställan, har anfört följande:

I fråga om föreståndarens för livrustkammaren förslag om uppförande å

ordinarie stat av en livrustmästarbefattning anser sig statskontoret kunna

inskränka sig till att erinra, att ämbetsverket i utlåtande den 20 oktober

1928 förklarat sig icke finna, att betänkligheter förefunnes mot att å sådan

stat uppföra de befattningshavare, vilka — oavsett om livrustkammaren

sammanfördes med annan statsinstitution eller ej — finge anses vara erforderliga

för samlingarnas behöriga vidmakthållande.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

27

Föreståndaren för livrustkammaren har vidare föreslagit anställandet av

en extra ordinarie förste vaktmästare. Då goda skäl synas vara anförda

härför, har statskontoret intet att erinra däremot.

Beträffande de i riksstaten uppförda anslag, avsedda för avlöningar till

befattningshavare vid livrustkammaren, erinrade statskontoret i nyssberörda

utlåtande, att i nu gällande föreskrifter rörande användningen av det i riks

staten uppförda anslaget till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

vid livrustkammaren hade vid anslagets fördelning avlöningen till befattningshavarna

delvis beräknats med hänsyn till deras tjänsteålder och därav

betingad lönek] assplacering, och dessutom hade upptagits ett belopp för avlöningsförhöjningar.

En sådan anordning vore enligt statskontorets mening

mindre lämplig, och statskontoret ansåge sig böra förorda, att avlöning

till såväl ordinarie som icke-ordinarie befattningshavare utginge från

ett gemensamt anslag och att däri ingående belopp till avlöningar åt ickeordinarie

befattningshavare uppdelades i tre poster.

Statskontoret anser sig alltjämt böra vidhålla sin uppfattning beträffande

nu ifrågavarande spörsmål.

Då statskontoret här nedan uppgjort förslag till stat för livrustkammaren,

har ämbetsverket utgått från att medel skulle beredas för avlöning åt en

extra ordinarie förste vaktmästare, vilken bör placeras i den lönegrad,

till vilken förste vaktmästare i allmänhet äro hänförda, eller lönegraden

B 7. Vidare har statskontoret, med hänsyn jämväl tili ett av 1929 års

riksdag gjort uttalande (skr. nr 8 A, p. 23) ifråga örn uppförande å ordinarie

stat av ytterligare befattningar vid livrustkammaren, ansett sig böra

uppgöra två alternativa förslag till stater, av vilka i den ena livrustmästarbefattningen

antages bliva uppförd såsom ordinarie tjänst.

Alternativ I.

(r.ivrustmästarbefattningen uppföres å ordinarie stat.)

Avlöningen till ordinarie befattningshavare torde böra beräknas till ett

belopp av 10,020 + 3,888 = 13,908 kronor. Med tillägg av 1,092 kronor

för vikariatsersättningar m. m. skulle anslagsposten till avlöningar till ordinarie

tjänstemän alltså böra upptagas med 15,000 kronor.

Grundavlöningarna till nedan angivna extra ordinarie befattningshavare

böra utgå med följande belopp:

Befattningshavare

1 amanuens..........

1 tekniskt biträde (åldfru)

1 förste vaktmästare ....

4 vaktmästare.........

Summa kronor 20,01(3: —

lönegrad

. 21

. 10

7

. 5

kronor

5,676

2,988

2,520

8,832

vilket belopp torde böra avrundas till 20,100 kronor. För avlöningsförhöjningar,

läkarvård, begravningshjälp m. m. torde lämpligen böra beräknas

3,500 kronor. Då för extra befattningshavare m. m. erfordras 2,400 kronor,

skulle anslaget till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare uppgå till

26,000 kronor att användas

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

till grundavlöningar till extra ordinarie tjänstemän högst kronor 20,100: —

» avlöningsförhöjningar till extra ordinarie tjänstemän

m. m., förslagsvis.......................... » 3,500: —

» extra befattningshavare, tillfällig personal, övertidsersättning

m. m., högst........................ » 2,400:_

Summa kronor 26,000: —

Staten för livrustkammaren skulle alltså erhålla följande utseende:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .... kronor 15,000: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag....................... » 26,000: —

Summa kronor 41,000: —

Alternativ II.

(Livrustmästarbefattningen uppföres ej å ordinarie stat.)

Avlöning till ordinarie befattningshavare bör beräknas till 10,020 kronor,

vartill skulle komma vikariatsersättning m. m., förslagsvis 980 kronor eller

alltså tillhopa 11,000 kronor.

Grundavlöningarna till extra ordinarie tjänstemän torde böra utgå med

ovan angivna belopp å 20,016 kronor jämte grundavlöningen till livrustmästaren,

2,988 kronor; eller tillhopa ined 23,004 kronor, vilket belopp

torde böra avrundas till 23,100 kronor. För avlöningsförhöjningar, läkarvård,

begravningshjälp m. m. kunna beräknas 4,000 kronor. Med tillägg av

2,400 kronor för extra befattningshavare m. m. skulle anslaget till avlöningar

åt icke-ordinarie befattningshavare uppgå till 29,500 kronor att användas

till grundavlöningar till extra ordinarie tjänstemän, högst kronor 23,100: —

till avlöningsförhöjningar till extra ordinarie tjänstemän

m. m., förslagsvis........................... » 4 000:_•

till extra befattningshavare, tillfällig personal, övertidser
-

sättning m. m.

högst

2,400

Summa kronor 29,500

Staten för livrustkammaren skulle alltså erhålla följande utseende:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .... kronor 11,000: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag .............................. » 29,500: —

. Summa kronor 40,500: —

Departementschefen har framhållit, att den ståndpunkt, som riksdagen

hittills intagit till frågan om livrustmästarebefattningens uppförande å ordinarie

stat, hade dikterats av önskvärdheten att i eke föregripa livrustkammarens

ställning i en blivande museiorganisation. De skäl, som av livrustkammarens

föreståndare förebragts för denna befattnings uppförande på ordinarie stat,

syntes emellertid så bärande, att departementschefen icke tvekade att biträda

denna hemställan. Den förtrogenhet med samlingarnas föremålsbestånd, som

under de nuvarande splittrade lokalförhållandena vore en nödvändig förutsättning

för att samlingarna över huvud skulle kunna nyttiggöras för forskningen,

besutte den nuvarande befattningshavaren i utpräglad grad. Härtill

komme vidare, att det måste framstå såsom egendomligt, att den befattnings
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

29

havar©, som under föreståndaren utövade den närmaste tekniska vården övei

nu ifrågavarande statssamlingar, skulle stå i en svagare löneställning än motsvarande

tjänstinnehavare vid nordiska museet, vilken av statsmedel åtnjöte

lön enligt lönegraden B 10. Då ej heller vid bifall till förslaget att göralivrustmästaren

till ordinarie befattningshavare något föregripande rimligen kunde

tänkas i avseende å livrustkammarens ställning i en blivande museiorganisation,

helst en befattning av denna karaktär under alla förhållanden torde bliva för

vården av ifrågavarande samlingar erforderlig, tvekade departementschefen

icke att tillstyrka, att befattningen ifråga uppfördes såsom ordinarie tjänst.

Mot förslaget örn denna befattnings placering i 10:e lönegraden hade departementschefen

i likhet med statskontoret intet att erinra.

Vad däremot beträffade förslaget örn anställande vid livrustkammaren av

en extra förste vaktmästare funne departementschefen väl goda skäl vara

anförda härför, men ansåge sig dock icke nu kunna biträda förslaget i

denna del.

Vad slutligen beträffade den tekniska anordningen av de för ändamålet

erforderliga anslagsmedlens uppförande i riksstaten, förklarade departementschefen,

att han anslöte sig till ett i statskontorets utlåtande såsom alternativ

I betecknat förslag, dock med den ändring som påkallades av uteslutandet

av avlöningen till den ifrågasatta extra förste vaktmästaren. I

enlighet med detta förslag, som utmärkte sig för önskvärd reda och

överskådlighet beträffande ifrågavarande hittills invecklade anslagsförhållanden,

skulle det nu utgående anslaget till avlöningar till ordinarie tjänstemän

å 11,000 kronor ökas till 15,000 kronor, varjämte det hittills utgående

extra anslaget å 26,950 kronor skulle med ett belopp av (26,000—2,520)

23,480 kronor eller avrundat 23,500 kronor och under rubrik Avlöningar till

icke-ordinarie befattningshavare m. m. sammanföras med det ordinarie anslaget.

Staten för livrustkammaren skulle alltså uppgå till 38,500 kronor.

I förhållande till nu utgående anslag innebure detta förslag en anslagsökning

med 550 kronor.

Frågan om vissa befattningars vid livrustkammaren — däribland även

livrustmästartjänstens — förändring till ordinarie tjänster var så sent som

år 1929 föremål för riksdagens prövning. Riksdagen ställde sig då avvisande

med hänsyn till den osäkerhet, som rådde beträffande livrustkammarens

framtida ställning i museiorganisationen. Denna ovisshet gäller alltjämt.

Utskottet kan därför icke finna någon anledning att frångå den ståndpunkt,

1929 års riksdag intog till berörda spörsmål. På grund härav kan

utskottet icke förorda Kungl. Maj:ts förslag vare sig i fråga örn livrustmästartjänsten

eller beträffande livrustkammarens avlöningsanslag i övrigt utan

anser, att såväl det ordinarie anslaget till avlöningar vid livrustkammaren

som det extra anslaget till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

därstädes böra för budgetåret 1931/1932 bibehållas oförändrade.

Utskottet»

yttrande.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med avslag å Kungl. Maj:ts förslag,

i vad det avser förändringar i de till livrustkammaren utgående

avlöningsanslagen,

a) i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget till

avlöningar vid livrustkammaren med oförändrat belopp

11,000 kronor;

b) till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare vid

livrustkammaren anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra

anslag av 26,950 kronor att utgå efter de grunder, Kungl.

Maj:t kan finna skäligt fastställa.

Underhåll

och vård av

livrustkammarens

samlingar.

[25.]

24:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till underhåll och vård av livrustkammarens

samlingar anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag

av 24,000 kronor att utgå efter grunder,

som Kungl. Majit kan finna skäligt föreskriva.

f livrush" 25:o) 1 enliShet med Kungl. Majrts förslag (punkt 26) hemställer utskottet,

kammaren. att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud
t26-]

getår ägt rum, för förhyrande av ökade lokaler för livrust
kammaren

inom nordiska museets byggnad anvisa för budgetåret

1931/1932 ett extra anslag av 1,100 kronor.

anslagetftiH 26:o) KunSL MaJ:t har (Punkt 2'') föreslagit riksdagen att höja den i den

avlöningar nuvarande ordinarie staten för naturhistoriska riksmuseet ingående anslags
miturhisto-

P°sten: AvlöninSar till icke-ordinarie befattningshavare, nu 12,800 kronor,

riska riks- med 350 kronor till 13,150 kronor;

useet. samt förty öka det i riksstaten under naturhistoriska riksmuseet med

rubrik: Avlöningar m. m. uppförda ordinarie förslagsanslaget, nu 229,650

kronor, med 350 kronor till 230,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 88—89 i statsrådsprotokollet.

Den begärda anslagsökningen avser avlöningsförhöjningar åt vissa e. o.

befattningshavare — en eldare och en nattvakt — enligt gällande bestämmelser

örn uppfattning i löneklass.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må höja den i den nuvarande ordinarie

staten för naturhistoriska riksmuseet ingående anslagsposten:

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, nu 12,800

kronor, med 350 kronor till 13,150 kronor;

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

31

samt förty öka det i riksstaten under naturhistoriska riksmuseet

med rubrik: Avlöningar m. m. uppförda ordinarie

förslagsanslaget, nu 229,650 kronor, med 350 kronor till

230,000 kronor.

27:o) I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 28) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till särskilt arvode åt en vaktmästare vid naturhistoriska

riksmuseet, tillika trädgårdsskötare, för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra anslag av 300 kronor.

Särskilt

arvode åt en

vaktmästare

vid naturhistoriska

riksmuseet,

tillika

trädgårdsskötare.

128.]

28:o) I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 29) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till förstärkning av den i reservationsanslaget

till samlingar m. m. för naturhistoriska riksmuseet ingående

anslagsposten till ordnande, vård och förökande av samlingarna

m. m. för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag

av 10,000 kronor.

Förstärkning

av anslaget

till ordnande,

vård och

förökande av

samlingarna

m. m. vid

naturhistoriska

riksmuseet.

[29.]

29:o) Kungl. Majd har (punkt 30) föreslagit riksdagen att till förstärkande Ökade medel

av såväl den i naturhistoriska riksmuseets reservationsanslag till samlingar m m för

m. m. ingående anslagsposten till expenser för avdelningarna vid Frescati n^arh*?^ri''

som den i samma reservationsanslag ingående anslagsposten till expenser museet,

samt till vård, underhåll och förkovran av etnografiska avdelningen för bud- [30.]

getåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 20,475 kronor att utgå med

den fördelning, som av Kungl. Majit bestämmes.

Utredningen återfinnes å sid. 91—94 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1930/1931 utgår för ändamålet ett anslag av 19,000 kronor,

varav 14,000 kronor avse avdelningarna vid Frescati och 5,000 kronor etnografiska

avdelningen.

För budgetåret 1931/1932 har för avdelningarna vid Frescati ingen förändring

av anslagsbeloppet ifrågasatts. För etnografiska avdelningen har

begärts en höjning av förstärkningsanslaget från 5,000 kronor till 6,475

kronor. Denna kostnadsökning beror helt på överflyttningen av avdelningen

och dess samlingar från dess tidigare lokaler i kvarteret Grönlandet södra

i Stockholm till f. d. livdragonregementets kasernområde, varom beslut fattades

vid 1930 års riksdag, samt avser ökade utgifter för eldning, städning

och fönsterputsning.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

, . , .

att riksdagen må till förstärkande av såväl den 1 naturhistoriska

riksmuseets reservationsanslag till samlingar m. m.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ingående anslagsposten till expenser för avdelningarna vid

Frescati som den i samma reservationsanslag ingående anslagsposten

till expenser samt till vård, underhåll och förkovran

av etnografiska avdelningen för budgetåret 1931/1932

anvisa ett extra anslag av 20,475 kronor att utgå med den

fördelning, som av Kungl. Maj:t bestämmes.

Ordnande

och preparering

av vissa

samlingar

inom botaniska

avdelningen

vid

naturhistoriska

riksmuseet

m. m.

f31.}

30:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1931/1932 anvisa

a) till ordnande och preparering av vissa samlingar inom

naturhistoriska riksmuseets botaniska avdelning ett extra

anslag av 4,000 kronor,

b) till anskaffande av nya herbarieskåp för samma avdelning

ett extra reservationsanslag av 3,000 kronor.

Arbetsbiträ- 31:o) Kungl. Majit har (punkt 32) föreslagit riksdagen att till arbetsbiträde

niska^avdel- m'' m'' naturhistoriska riksmuseets botaniska avdelning för budgetåret

ningen 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 3,150 kronor att utgå enligt de närhistoriska

mare bestämmelser, Kungl. Majit kan finna skäl meddela,

riksmuseet. Utredningen återfinnes å sid. 97—99 i statsrådsprotokollet.

[32.] ’•

För innevarande budgetår utgår för ändamålet ett belopp av 3,000 kronor.

Anslagshöjningen avser att bereda medel för uppflyttning i högre löneklass

av en extra ordinarie vaktmästare.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må till arbetsbiträde m. m. vid naturhistoriska

riksmuseets botaniska avdelning för budgetåret 1931/

1932 anvisa ett extra anslag av 3,150 kronor att utgå enligt

de närmare bestämmelser, Kungl. Majit kan finna skäl

meddela.

Ordnande av

frambdne

kyrkoherden

S. J. Enander

samlingar.

[33.]

32:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 33) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till ordnande av framlidne kyrkoherden S. J.

Enanders Salixsamlingar för budgetåret 1931/1932 anvisa

ett extra reservationsanslag av 5,450 kronor att utgå enligt

de närmare bestämmelser, Kungl. Majit kan finna skäligt

meddela.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

33

33:o) Kungl. Majit har (punkt 34) föreslagit riksdagen att till arbetsbiträde

vid naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning för budgetåret ieozoologiska

1931/1932 anvisa ett extra anslag av 2,520 kronor. \dd''natur"

Utredningen återfinnes å sid. 102—103 i statsrådsprotokollet. historiska

riksmuseet.

För innevarande budgetår utgår för ändamålet ett belopp av 2,400 kronor. J34 ]

Anslagshöjningen avser att bereda medel för uppflyttning i löneklass av den

från anslaget avlönade befattningshavaren.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må till arbetsbiträde vid naturhistoriska riksmuseets

paleozoologiska avdelning för budgetåret 1931/1932

anvisa ett extra anslag av 2,520 kronor.

34:o) Kungl. Majit, har (punkt 35) föreslagit riksdagen att till ritnings- Ei‘““^h°ch

och retuscheringsarbeten för naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska av- ringsarbeten

delning för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 1,000 kronor, ^palem

Utredningen återfinnes a sid. 103 104 i statsrådsprotokollet. avdelningen

vid natur
För

innevarande budgetår utgår för ändamålet ett anslag av 1,300 kronor, historiska

riksmuseet.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majlis förslag, hem- [35.]

ställer,

att riksdagen må till ritnings- och retuscheringsarbeten

för naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 1,000

kronor.

35:o) Kungl. Maj.-t har (punkt 36) föreslagit riksdagen att till fortsatt

bearbetning av visst vetenskapligt material, tillhörigt naturhistoriska riksmuseets

paleozoologiska avdelning, bevilja ett belopp av 7,000 kronor samt

därav för budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag anvisa 3,500

kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 104—106 i statsrådsprotokollet.

Framställningen avser beredande av medel för fullföljandet och avslutandet

av vissa utav avdelningsföreståndaren sedan år 1928 bedrivna forskningar,

vilka, på grund av under arbetenas gång gjorda upptäckter, kommit att läggas

djupare och på bredare basis än ursprungligen avsetts. Då avdelningens

ordinarie anslag helt åtgå till andra ändamål och avdelningsföreståndaren

sålunda saknar möjlighet att medelst dessa anslag bestrida några som helst

utgifter för här ifrågavarande forskningar, har departementschefen funnit

sig böra tillstyrka den gjorda framställningen. Kostnaderna hava beräknats

till 7,000 kronor, vilka skulle fördelas på två år med 3,500 kronor om året.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 8 haft. (Nr 8.) 3

Fortsatt bearbetning

av

visst vetenskapligt

material,

tillhörigt

paleozoologiska

avdelningen

vid naturhistoriska

riksmuseet.

[36.]

s. 34 Kontrollera mot PDF

Instrument

för paleozoologiska

avdelningen

vid

naturhistoriska

riksmuseet.

[37.]

Vetenskapligt

biträde

för bearbetning

av vissa

samlingar å

evertebratavdelningen

vid naturhistoriska

riksmuseet.

[38.]

Anskaffande

av nya skåp

m. m. för

naturhistoriska

riksmuseets

entomologiska

avdelning.

[39.]

34 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må till fortsatt bearbetning av visst vetenskapligt

material, tillhörigt naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska

avdelning, bevilja ett belopp av 7,000 kronor

samt därav för budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag

anvisa 3,500 kronor.

36:o) Kungl. Majit har (punkt 37) föreslagit riksdagen att till inköp av

instrument för naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning för

budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 107—108 i statsrådsprotokollet.

Framställningen avser en förbättring av paleozoologiska avdelningens utrustning

med preparermikroskop och belysningsapparater för dylika mikroskop,

vilken utrustning, enligt vad vederbörande avdelningsföreståndare

framhållit, hittills varit alltför knapp.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må till inköp av instrument för naturhistoriska

riksmuseets paleozoologiska avdelning för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor.

37:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 38) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till vetenskapligt biträde för bearbetning av

vissa samlingar å naturhistoriska riksmuseets evertebratavdelning

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av

4,000 kronor.

38:o) Sedan 1928 års riksdag till anskaffande av nya skåp m. m. för

naturhistoriska riksmuseets entomologiska avdelning beviljat ett belopp av

20,000 kronor samt därav anvisat för ett vart av budgetåren 1928/1931

såsom extra reservationsanslag 5,000 kronor, har nu Kungl. Maj:t (punkt 39)

föreslagit riksdagen att av omförmälda belopp, 20,000 kronor för budgetåret

1931/1932 såsom extra reservationsanslag anvisa återstoden, 5,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det till anskaffande av nya skåp m. m.

för naturhistoriska riksmuseets entomologiska avdelning av

1928 års riksdag beviljade beloppet av 20,000 kronor för

budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag anvisa

återstoden, 5,000 kronor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

35

39:o) Kungl. Maj:t har (punkt 40) föreslagit riksdagen att till anskaffande Nya^sk&p^för

av nya skåp för naturhistoriska riksmuseets vertebratavdelning för budget- rjgka r^B.

året 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 5,730 kronor. museets

vertebral

Utredningen återfinnes å sid. 112—113 i statsrådsprotokollet. avdelning.

Departementschefen meddelar, att den starka tillväxten av vertebratavdelningens

fågelsamling kommit det för denna samling iordningställda utrymmet

att, tidigare än vad förut beräknats, bliva otillräckligt. Från vetenskapsakademiens

sida bar nu ånyo framförts en flera gånger tidigare

framställd begäran om anslag för beredande av ökade skåp utrym men. Med

hänsyn till nödvändigheten av att här förevarande värdefulla och ömtåliga

material erhåller en tillfredsställande och ändamålsenlig förvaring, har departementschefen

funnit sig böra tillstyrka den nu gjorda framställningen.

Mot den beräknade kostnaden, 5,730 kronor, har departementschefen icke

funnit något att erinra.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må till anskaffande av nya skåp för naturhistoriska

riksmuseets vertebratavdelning för budgetåret 1931/

1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 5,730 kronor.

40:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41) hemställer utskottet, bitA^gt8''i(j

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- naturhisto
eetår

ägt rum, till arbetsbiträde vid naturhistoriska riks- riska riks®

° museets

museets etnografiska avdelning för budgetåret 1931/1932 etnografiska

anvisa ett extra anslag av 2,400 kronor. avdelning.

[41.]

41 :o) Kungl. Majit har (punkt 42) föreslagit riksdagen att till uppvärmning

m. m. av vissa lokaler för naturhistoriska riksmuseets etnografiska avdelning

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av

5,840 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 113—117 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1930/1931 utgår till uppvärmning m. m. av vissa av etnografiska

avdelningen disponerade, i den statsverket tillhöriga fastigheten

nr 10 vid Västra Trädgårdsgatan i Stockholm belägna, provisoriska utställningslokaler

ett extra reservationsanslag av 2,060 kronor. I detta belopp,

som bliver erforderligt jämväl för budgetåret 1931/1932, har ingen ändring

Uppvärmning

m. m.

av vissa

lokaler för

naturhistoriska

riksmuseets

etnografiska

avdelning.

[42.]

ifrågasatts.

Från vetenskapsakademien hava vidare framförts två nya anslagskrav,

betingade av 1930 års riksdags beslut om upplåtelse till etnografiska avdelningen

av viss del av förutvarande livregementets dragoners kasernområde.

I detta hänseende har akademien hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Fortsatt iordningställande

av f. d. livregementets

dragoners

kasernetablissement

till

etnografiskt

museum

m. m.

[43.]

riksdagen att dels för anställande av en icke-ordinarie befattningshavare,

eldare, vid etnografiska avdelningen anvisa för budgetåret 1931/1932 ett

extra anslag av 1,350 kronor, dels ock för anställande av en icke-ordinarie

befattningshavare, nattvakt, vid etnografiska avdelningen anvisa för budgetåret

1931/1932 ett extra anslag av 3,200 kronor.

Departementschefen har framhållit, att det enligt hans uppfattning torde

vara ofrånkomligt, att under budgetåret 1931/1932 åtgärder vidtoges för

ordnande av eldnings- och nattbevakningsfrågorna beträffande de nya lokalerna.

I fråga örn de avlöningsförmåner, som borde beräknas för de sålunda erforderliga

extra befattningshavarna, har departementschefen funnit sig böra

godtaga vad statskontoret i sådant hänseende föreslagit. I fråga örn eldaren

hade statskontoret — med hänsyn till att fri bostad kan beredas denne

befattningshavare — föreslagit ett arvode av 120 kronor under en var av

ungefär nio eldningsmånader eller 1,080 kronor. Mot denna beräkning hade

departementschefen intet att erinra liksom ej heller mot förslaget att för

nattvaktstjänstgöring skulle beräknas ett belopp av 2,700 kronor, därav 300

kronor för beredande av frinätter åt nattvakten.

I likhet med statskontoret har departementschefen förordat, att samtliga

under denna punkt omförmälda kostnader måtte i riksstaten för budgetåret

1931/1932 uppföras såsom ett gemensamt reservationsanslag å 5,840 kronor

under rubrik uppvärmning m. m. av vissa lokaler för naturhistoriska riksmuseets

etnografiska avdelning, och borde detsamma av Kungl. Majit fördelas

i anslutning till nu angivna beräkningsgrunder.

Vidare har departementschefen betonat, att frågorna örn eldning och

nattbevakning vid etnografiska museet ävensom örn denna avdelnings övriga

expensutgifter borde upptagas till förnyad prövning, när avdelningen fått

sina lokaler slutligt ordnade.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må till uppvärmning m. m. av vissa lokaler

för naturhistoriska riksmuseets etnografiska avdelning för

budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av

5,840 kronor.

42:o) Kungl. Majit har (punkt 43) föreslagit riksdagen att till fortsatt

iordningställande av f. d. livregementets dragoners kasernetablissement till

etnografiskt museum m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet

framlagt, av departementschefen i statsrådsprotokollet återgivet förslag för

budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 230,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 117-—126 i statsrådsprotokollet.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

37

Genom riksdagens beslut om uppförande av en ny ämbetsbyggnad på

kronans tomter nr 8 och 9 i kvarteret Grönlandet södra i Stockholm blev

det nödvändigt att omedelbart gå i författning om åstadkommande av nya

lokaler för naturhistoriska riksmuseets etnografiska avdelning, som tidigare

haft huvudparten av sina samlingar förvarade där. Vid framläggande av

förslag i ämnet för 1930 års riksdag anförde dåvarande departementschefen,

att han ansåge att den för etnografiska museet lyckligaste lösningen för det

dåvarande vore att åt museet förvärva ett område, där museet kunde beräknas

komma att få kvarstanna, och att genom begränsade, successivt anvisade

anslagsmedel till erforderliga byggnadsarbeten småningom bereda åt

museet de såväl utställnings- som magasinslokaler, av vilka museet kunde

vara i behov. Det förslag till ett provisoriskt ordnande av etnografiska

museets lokalfråga, som byggnadsstyrelsen den 23 januari 1930 avgivit och

vartill föredragande departementschefen anslöt sig, avsåg allenast en magasinering

av samlingarna och beredande av arbetsrum för tjänstemännen.

Enligt detta förslag skulle för museet erfordras två av kasernerna, sjukhuset,

köksbyggnaden och sjukstallet. Det sålunda framlagda förslaget godtogs

av riksdagen, som i anslutning härtill dels medgav, att viss del av

förutvarande livregementets dragoners kasernområde jämte därå befintliga

byggnader finge reserveras för etnografiska avdelningen, dels ock för budgetåret

1930/1931 anvisade ett belopp av 100,000 kronor, därav 85,000 kronor

för ändrings- och inredningsarbeten och 15,000 kronor för bestridande av

flyttningskostnader.

Från vetenskapsakademiens sida föreligger nu förslag om fortsatt anslag

för iordningställande av de lokaler, som enligt beslut av 1930 års riksdag

reserverats för etnografiska avdelningen. Detta förslag, som uppgjorts av

avdelningens föreståndare i anslutning till den av byggnadsstyrelsen i utlåtande

den 27 november 1929 framlagda generalplanen för museilokalernas

iordningställande, avser dels ändringsarbeten i kasern II för densammas

apterande för utställningsändamål, dels ändringsarbeten i kasern III för densammas

iordningställande till magasineringslokal, dels ock utbyggande av

värmecentralen. Den sammanlagda kostnaden för dessa arbeten har beräknats

till 235,500 kronor, mot vilket belopp byggnadsstyrelsen icke funnit

något att erinra. Med hänsyn till den plan för arbetenas successiva fullföljande,

som av avdelningens föreståndare förra året framlagts har departementschefen

förordat förslaget i denna del, varvid dock totalsumman

syntes honom kunna begränsas till 230,000 kronor.

Framställning har vidare av vetenskapsakademien gjorts om ett anslag å

64,228 kronor till färdigmontering av en utställningsvåning i kasern II.

Byggnadsstyrelsen har för ändamålet tillstyrkt ett belopp av 50,000 kronor.

Departementschefen har emellertid icke för närvarande funnit sig kunna

biträda förslaget i denna del. Innan förslag i denna fråga förelädes riks
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Nordiska

museet

[44.]

jämte en i

ämnet vackt

motion.

dagen, borde enligt hans mening närmare utredning med fullständigt och

detaljerat förslag förebringas om hela den kostnad, som monteringen av

samlingarna komme att draga, varvid borde tillses, att kostnaderna härför

icke beräknades högre än nödvändigt.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må till fortsatt ”iordningställande av f. d.

livregementets dragoners kasernetablissement till etnografiskt

museum m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet

framlagt, av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1931 återgivet

förslag för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag

av 230,000 kronor.

43:o) Kungl. Maj:t har (punkt 44) föreslagit riksdagen att till nordiska

museet för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 190,000 kronor att

under villkor att en ledamot i museets nämnd är av Kungl. Majit förordnad

ävensom på de övriga villkor, Kungl. Majit må föreskriva, utgå till nämnden

för att enligt dess bestämmande användas till museets ändamål.

Utredningen återfinnes å sid. 126—129 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr J. Bergman väckt motion (1:158), vari yrkats, att riksdagen

måtte med 10,000 kronor utöver vad Kungl. Majit föreslagit höja

anslaget till nordiska museet för budgetåret 1931/1932.

Med avseende å de av motionären till stöd för hans yttrande anförda

skälen får utskottet hänvisa till motionen.

I proposition till 1929 års riksdag (åttonde huvudtiteln, punkt 43) föreslog

Kungl. Majit genomförande av en lönereglering för nordiska museets personal

i enlighet med av föredragande departementschefen framlagda riktlinjer.

Enligt dessa riktlinjer skulle statens understöd till museet i princip begränsas

till att — i den mån så kunde befinnas skäligt vid jämförelse med motsvarande

förhållanden vid de egentliga statsinstitutionerna — omfatta avlöning,

inklusive dyrtidstillägg, dels till de i museets tjänst anställda tjänstemän,

vilka tillhörde den grupp befattningshavare, som uppehölle museets verksamhet

som museiinstitution och följaktligen utgjorde de vetenskapliga och

administrativa krafter, som vore behövliga för den museala verksamheten,

dels till den vaktmästar- och eldarpersonal, som tjänstgjorde i museibyggnaden.

I anslutning härtill skulle ett statsanslag till museet till siffran bestämmas

av Kungl. Majit och riksdagen, sedan vederbörlig detaljprövning

ägt rum av museets förhandenvarande behov, och till nya tjänsters avlö
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

39

nande skulle statsmedel icke kunna påräknas, förrän museiledningen härför

framlagt sina skäl och Kungl. Majit och riksdagen efter prövning av dessa

vederbörligen fattat beslut.

Kungl. Majits förslag gick i anslutning härtill ut på begäran dels örn ett

extra anslag av 167,300 kronor till nordiska museet, avseende avlöningar

åt museets tjänstemän, dels ock ett extra förslagsanslag av 33,000 kronor

till dyrtidstillägg åt museipersonalen. Detta förslag vann emellertid icke

riksdagens bifall, och i skrivelse den 26 april 1929, nr 8 A, anförde riksdagen

under punkt 41 bland annat, att riksdagen av anförda grunder måste

ställa sig avvisande mot det av Kungl. Majit framlagda förslaget. Riksdagen

ansåge i stället, att museet för här ifrågakonma ändamål borde tilldelas en

summa, avpassad efter vad som med hänsyn till föreliggande omständigheter

kunde anses skäligt. Denna summa hade riksdagen efter prövning

av museets behov funnit böra för budgetåret 1929/1930 bestämmas till

190,000 kronor, vari då inräknats vad som kunde anses erforderligt för

dyrtidstillägg åt museets personal. Riksdagen förutsatte härvid, att bemälda

personal av museet avlönades efter samma grunder, som gällde för tjänstemän

vid motsvarande statliga institutioner. Riksdagens beslut innebure i

förhållande till för budgetåret 1928/1929 utgående statsanslag en ökning

med 11,975 kronor.

Riksdagen anmälde alltså, att riksdagen till nordiska museet anvisat för

budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 190,000 kronor att under villkor

att en ledamot i museets nämnd vore av Kungl. Majit förordnad ävensom

på de övriga villkor, Kungl. Majit kunde föreskriva, utgå till nämnden för

att enligt dess bestämmande användas till museets ändamål.

Jämväl för budgetåret 1930/1931 anvisades under enahanda villkor samma

belopp, 190,000 kronor.

Nordiska museets nämnd har nu hemställt, att Kungl. Majit ville föreslå

riksdagen att för budgetåret 1931/1932 anvisa dels, såsom föregående år, ett

anslag av 190,000 kronor att användas till avlöning av tjänstemän samt

vaktmästar- och eldarpersonal; dels ett anslag av 5,616 kronor för inrättande

av en amanuensbefattning vid nordiska museet i lönegraden B 19 för extra

ordinarie tjänstemän, vilken amanuens i egenskap av »museilektor» skulle

odelat ägna sig åt museets pedagogiska och upplysande verksamhet; dels

ett anslag av 5,616 kronor för inrättande av en amanuensbefattning vid

nordiska museet i lönegraden B 19 för extra ordinarie tjänstemän, vilken

amanuens i egenskap av »hembygdskonsulent» skulle företräda museets

rådgivande och hjälpande verksamhet i förhållande till hembygdsföreningarna

och hembygdsmuseerna; dels slutligen ett anslag av högst 4,000 kronor

att av sistnämnda tjänsteman användas till resor inom Sverige, i den mån

dessa resor vore nödiga för hans verksamhet som konsulent; allt att utgå

på de närmare villkor, Kungl. Majit kunde finna gott föreskriva.

s. 40 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

Kulturhistoriska

museet

i Lund.

{45.]

40 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Statskontoret, som yttrat sig i ärendet, har anfört, att, i anledning av vad

1929 års riksdag i ärendet uttalat, det icke syntes böra ifrågakomma att åt

museet utverka medel för avlönande av vissa tjänstemän och än mindre att

för sådant ändamål anvisa särskilda anslag.

Därest museet ansåges böra erhålla ökat statsbidrag, vilket under nuvarande

statsfinansiella förhållanden torde möta betänkligheter, ville statskontoret

ifrågasätta, att museet för budgetåret 1931/1932 tilldelades understöd med

ett till 200,000 kronor förhöjt belopp.

Departementschefen har anfört, att han visserligen skulle anse det synnerligen

lyckligt, örn museet genom statens bistånd kunde beredas tillfälle att

anställa båda de sålunda avsedda befattningshavarna. Med allt behjärtande

sålunda av de nu framkomna kraven nödsakades han av hänsynen till

nödvändigheten att iakttaga återhållsamhet med statsutgifterna att inskränka

sig till att nu endast förorda anslag till museet till samma belopp, som

utginge för innevarande budgetår.

Utskottet har icke funnit tillräckliga skäl föreligga för en höjning av det

belopp å 190,000 kronor, vartill museets anslag efter en ingående prövning

fastställdes av 1929 års riksdag. Det torde i detta sammanhang böra påpekas,

att, eftersom i nämnda anslag med utgångspunkt från då gällande indextal

inräknades visst belopp för dyrtidstillägg åt museets tjänstemän

enligt de för statens befattningshavare tillämpade grunderna, anslaget till

följd av den sänkning, indextalet sedan dess undergått, i själva verket

blivit icke oväsentligt ökat. Utskottet anser sig alltså böra avstyrka motionen

men vill förorda Kungl. Maj:t.s förslag.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herr Bergmans ovannämnda motion

(1:158), till nordiska museet för budgetåret 1931/1932 anvisa

ett extra anslag av 190,000 kronor att under villkor

att en ledamot i museets nämnd är av Kungl. Maj:t förordnad

ävensom på de övriga villkor, Kungl. Maj:t må föreskriva,

utgå till nämnden för att enligt dess bestämmande

användas till museets ändamål.

44:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 45) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till kulturhistoriska museet i Lund anvisa

för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 30,000 kronor

att under de villkor, Kungl. Majit kan finna skäl föreskriva,

utgå till styrelsen för kulturhistoriska föreningen för södra

Sverige för att användas för museets förvaltningsomkostnader

och i främsta rummet till avlöning åt vetenskapligt

och fackmässigt utbildade biträden vid museet.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

41

45:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 46) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- ,

getår ägt rum, till musikhistoriska museet för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra anslag av 4,000 kronor att på

de villkor och under de förbehåll, Kungl. Majit kan finna

skäl föreskriva, utgå till museets ändamål.

46:o) Kungl. Majit har (punkt 47) föreslagit riksdagen att till svenska Svenskaskolskolmuseet

anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 4,000 kronor ,

att på de villkor, Kungl. Majit kan finna gott bestämma, utgå till centralstyrelsen

för Sveriges allmänna folkskollärarförening för museets ändamål.

Utredningen återfinnes å sid. 131—134 i statsrådsprotokollet.

För ändamålet utgår för innevarande budgetår ett anslag av 3,000 kronor.

Den föreslagna ökningen har närmast föranletts av tillkomsten av en ny

skolhistorisk avdelning.

Utskottet finner sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må till svenska skolmuseet anvisa för budgetåret

1931/1932 ett extra anslag av 4,000 kronor att på

de villkor, Kungl. Majit kan finna gott bestämma, utgå till

centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening

för museets ändamål.

Kyrkliga ändamål.

47io) Kungl. Majit har (punkt 48) föreslagit riksdagen att minska det K^resiordinarie

förslagsanslaget till kleresistaten, nu 150,000 kronor, med 10,000 [48]

kronor till 140,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 135 i statsrådsprotokollet.

De utgifter, som skola bestridas med medel från här förevarande anslag,

äro huvudsakligen vissa till biskopslöneregleringsfonden eller biskopar i de

särskilda stiften samt till domkyrkosyssloman m. fl. utgående anslag, vilka

utbetalas dels till en mindre del med i penningar fastställda belopp, dels

till större delen med ersättningsbelopp för spannmål m. m. enligt medelmarkegångspris.

Med hänsyn till att medelmarkegångsprisen nu äro stadda

i fallande, har departementschefen ansett sig kunna förorda en minskning

av anslaget.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet, som i annat sammanhang kommer att yttra sig med anledning

ay ett av riksdagens år 1930 församlade revisorer gjort uttalande beträffande

ifrågavarande anslag, har icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts

förslag och hemställer därför,

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget

till kleresistaten, nu 150,000 kronor, med 10,000 kronor till

140,000 kronor.

Lappmarks 48:o) Kungl. Majit har (punkt 49) föreslagit riksdagen att minska det

v^rk'',"kyrkliga ordinarie förslagsanslaget till lappmarks ecklesiastik verk, kyrkliga ändamål,

ändamål, nu 4,000 kronor, med 1,000 kronor till 3,000 kronor.

[49.] Utredningen återfinnes å sid. 126 i statsrådsprotokollet.

Med hänsyn till att utgifterna från här förevarande anslag under de senaste

åren visat tendens att nedgå — för budgetåret 1929/1930 var sålunda

nettoutgiften från anslaget 2,748 kronor 17 öre — har departementschefen

funnit sig kunna förorda en nedsättning av anslagets belopp med 1,000

kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget

till lappmarks ecklesiastikverk, kyrkliga ändamål, nu 4,000

kronor, med 1,000 kronor till 3,000 kronor.

Ersättning åt 49:o) Kungl. Majit har (punkt 51) föreslagit riksdagen att minska det

''^UngarliU11 ordinarie förslagsanslaget till ersättning åt vissa församlingar till följd av

följd av lin- lindring i främmande trosbekännares skattskyldighet, nu 45,000 kronor, med

manndé tro“'' 5’000 kr0n0r tiU 40-000 kronor
bekännares

Utredningen återfinnes å sid. 137—138 i statsrådsprotokollet.

sKatt
skyldighet.

[51 ] Medelsåtgången från här förevarande anslag har varit under budgetåret

1927/1928 41,471 kronor 53 öre, under budgetåret 1928/1929 42,844 kronor

52 öre och under budgetåret 1929/1930 39,237 kronor 16 öre. En sänkning

av anslaget för budgetåret 1931/1932 till 40,000 kronor har med hänsyn

härtill synts departementschefen motiverad.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget

till ersättning åt vissa församlingar till följd av lindring i

främmande trosbekännares skattskyldighet, nu 45,000 kronor,

med 5,000 kronor till 40,000 kronor.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

43

50:o) Kungl. Majit har (punkt 52) föreslagit riksdagen att i riksstaten

under rubrik: Pastor vid svenska Olaus Petri-församlingen i Hälsingfors

uppföra ett ordinarie anslag av 6,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 138—141 i statsrådsprotokollet.

Sedan ett tiotal år tillbaka finnes i Hälsingfors en rikssvensk församling.

Genom beslut den 19 maj 1922 fastställde Kungl. Majit kyrkoordning för

den nya församlingen, vilken skulle bära namnet svenska Olaus Petri-församlingen

i Hälsingfors. I en särskild tilläggsbestämmelse till kyrkoordningen

föreskrevs, att de däri givna stadgandena angående tillsättandet av

ordinarie pastor samt förordnande av vikarie under vakans å pastorstjänsten

icke skulle träda i tillämpning, förrän Kungl. Majit därom särskilt förordnat,

samt att pastorsbefattningen skulle tills vidare uppehållas av prästman,

som av ärkebiskopen därtill förordnades.

Statsanslag till avlönande av pastor vid svenska Olaus Petri-församlingen

i Hälsingfors har utgått från och med budgetåret 1924/1925, alltså under

något mera än sex år. Departementschefen har framhållit, att, sedan anslag

för ändamålet sålunda numera utgått under ett antal år, som dels

varit tillräckliga för prövning av organisationens bärkraft och dels givit vid

handen, att våra landsmän i Finland vore beslutna att i Hälsingfors hava

sin egen svenska församling, församlingens upprepade framställningar örn

anslagets uppförande å ordinarie stat borde vinna beaktande. Det syntes

icke vara riktigt att förvägra våra landsmän därstädes att själva utse sig

pastor. Ett förlängande av detta provisorium med avseende å pastorsbefattningens

uppehållande bleve nämligen en ofrånkomlig följd därav att anslag

till pastors avlöning utginge å extra stat. Befintligheten av en ordinarie

svensk prästman i Finlands huvudstad torde verksamt bidraga till att

stärka de gamla banden mellan Sverige och Finland och mellan de båda

ländernas kyrkor. Då därtill komme, att riksdagen år 1930 beviljat ett avsevärt

bidrag till uppförande i Hälsingfors av en svensk kyrka med samlingslokaler

samt att församlingen under överskådlig framtid icke torde

kunna undvara det nu utgående statsbidraget till pastors avlöning, syntes

enligt departementschefens mening fullgoda skäl föreligga för uppförande av

anslag till denna avlöning å ordinarie stat. Departementschefen ansåge sig

alltså böra förorda församlingens nu gjorda framställning härutinnan. Beträffande

anslagets storlek torde detsamma böra bestämmas till enahanda

belopp, som under en följd av år utgått å extra stat, eller till 6,000 kronor.

Utskottet har icke av de utav departementschefen anförda skälen känt

sig övertygat örn att ett överförande av ifrågavarande anslag å ordinarie

stat nu är av behovet påkallat. Vad särskilt angår formerna för pastorsbefattningens

tillsättande, kan utskottet för sin del icke finna, att anslagets

bibehållande på extra stat med nödvändighet behöver utesluta församlingen

Pastor vid

svenska

Olaus Petriförsamlingen

i Hälsingfors.

[52.]

Utskottets

yttrande.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Stipendier

för utbildande

vid

universitet

av präster,

förtrogna

nied finska

språket.

[53.]

Religiös och

social verksamhet

bland

svenskar i

vissa utländska

hamnstäder
''[54.

]

jämte en i

ämnet väckt

motion.

från inflytande på tillsättningen. Enligt utskottets mening borde det låta

sig göra, att befattningens innehavare utsåges genom val av församlingen

för ett år i sänder. Utskottet saknar dock anledning att härutinnan framställa

något önskemål utan vill inskränka sig till att förorda, att anslaget

även för budgetåret 1931/1932 bibehålies på extra stat.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med avslag å Kungl. Maj:ts förslag, i

vad det avser förändring av ifrågavarande anslags natur,

till avlöning åt pastor vid svenska Olaus Petri-församlingen

i Hälsingfors anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag

av 6,000 kronor.

51:o) Sedan riksdagen år 1929 till tre stipendier för utbildande vid universitet

av präster, förtrogna med finska språket, beviljat ett extra anslag

å 10,800 kronor samt därav för vart och ett av budgetåren 1929/1931 anvisat

ett belopp av 3,600 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att meddela de

närmare bestämmelser, som kunde erfordras rörande de sålunda anvisade

medlens användande, har nu Kungl. Majit (punkt 53) föreslagit riksdagen

att av det utav 1929 års riksdag beviljade extra anslaget för budgetåret

1931/1932 anvisa återstoden, 3,600 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det utav 1929 års riksdag beviljade

extra anslaget till tre stipendier för utbildande vid universitet

av präster, förtrogna med finska språket, för budgetåret

1931/1932 anvisa återstoden, 3,600 kronor med rätt för

Kungl. Majit att meddela de närmare bestämmelser, som

må erfordras rörande de sålunda anvisade medlens användande.

52:o) Kungl. Majit har (punkt 54) föreslagit riksdagen att till religiös och

social verksamhet bland svenskar i vissa utländska hamnstäder anvisa för

budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 45,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 142—149 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr H. Hallén m. fl. väckt motion (lii 145), vari föreslagits,

att riksdagen ville till avlöning av svensk sjömanspräst i Danzig och Gdynia

anslå 5,000 kronor och således höja anslaget till religiös och social verksamhet

bland svenskar i vissa utländska hamnar för budgetåret 1931/1932

till 50,500 kronor samt företaga den höjning av förslagsanslaget till dyrtidstillägg

åt sjömansprästerna (nu 15,000 kronor), som härav kan föranledas.

För budgetåret 1930/1931 utgör anslaget 45,500 kronor.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

45

Den 20 juni 1930 ställdes detta anslag till svenska kyrkans missionsstyrelses

förfogande att användas till avlönande av

1) en svensk sjömanspräst i Kiel..................kronor 4,500: —

2) en d:o i West-Hartlepool......................

3) en d:o i Calais—Dunkerque, som tillika innehar pastorsbefattningen

i svenska Sofiaförsamlingen i Paris. .

4) en svensk sjömanspräst i Stettin................

5) en d:o

6) en d:o

7) en d:o

8) en d:o

9) en d.o

10) en d:o

i London .....

Antwerpen. . .

Rotterdam . . .

Oslo.......

Hull.......

Buenos Aires.

5,000: —

1.500

4.500

5,000

5,000

5,000

5,000

5,000

5,000

Summa kronor 45,500

Svenska kyrkans missionsstyrelse har nu gjort framställning om höjning

av det för närvarande utgående anslaget till religiös och social verksamhet

bland svenskar i vissa utländska hamnstäder, betingad av bl. a.

bidrag till avlöning åt tre nya sjömanspräster, nämligen en i Melbourne,

en i Genua med Marseille och en i Danzig med Gdynia.

Departementschefen anser att, vad särskilt Melbourne och Danzig angår,

sådana omständigheter äro förebragta, som synnerligen starkt tala för ett

stödjande från statens sida av den socialt-religiösa verksamheten för våra

sjömän i dessa städer. Då emellertid nu, trots de enligt departementschefens

mening starkt vägande skäl, som talade till förmån för missionsstyrelsens

framställning, de statsekonomiska förhållandena icke medgåve i år ett utsträckande

av statens understödjande verksamhet på detta område, ville departementschefen

dock framhålla, att snarast möjligt, när omständigheterna

det medgåve, ifrågavarande spörsmål borde upptagas till förnyad omprövning

och att därvid borde beaktas, hurusom staten tvivelsutan hade påtagliga

förpliktelser, då det gällde omvårdnaden örn våra sjömän i avlägsna

utländska hamnar.

Anslaget till nu ifrågavarande ändamål torde enligt departementschefens

mening böra för nästkommande budgetår upptagas med samma belopp,

som nu utginge, eller alltså med 45,500 kronor.

Motionärerna hava till stöd för sitt förslag anfört följande:

Det enorma uppsving, som skcppningen över Danzig och Gdynia av polska

och schlesiska kol tagit efter fredsslutet, har medfört en enastående

utveckling av sjöfarten på dessa hamnar, som ligga på ett inbördes avstånd

av endast 17 kilometer.

Dessa hamnars betydelse är särskilt stor för Sveriges vidkommande. Sedan

några år tillbaka är Danzig den av alla världens hamnstäder utanför

Sverige, som besökes av det största antalet svenska fartyg, Enligt från

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

vederbörande konsulat inhämtade upplysningar hade Danzig år 1930 icke

mindre än 1,170 inkomna svenska fartyg och Gdynia 636. Tillhopa representerade

dessa 1,806 svenska fartyg en besättningssiffra å 29,700 man.

Vad antalet svenska fartyg beträffar, komma sålunda Danzig och Gdynia

ganska nära upp emot den sammanlagda svenska sjöfarten på världshamnarna

Rotterdam, Antwerpen och London.

Under åtskilliga år har svenska kyrkans sjömansvård fått upprepade

maningar från sjöfolk och andra att påbörja verksamhet i Danzig och

Gdynia. De moraliska missförhållandena i dessa hamnar äro synnerligen

svårartade. Ett krog- och bordellväsende av råaste slag råder i hamnområdena.

Enbart i Neufahrwasser finnas 64 krogar med spritutskänkning,

däremot icke ett enda nykterhetskafé. På krogarna ser man ej gärna att

någon bara förtär kaffe. Då är man påpasslig och dukar genast av. Såväl

i Neufahrwasser som i Gdynia belägras tidtals alla fartyg av lösaktiga

kvinnor.

Ett hyggligt samlingsställe för vårt sjöfolk framstod som ett oundgängligt

krav. Ett sådant anskaffades också i Danzig, då missionsstyrelsen i december

1928 tack vare några särskilda gåvor för ändamålet sattes i stånd

att utsända en sjömansvårdsassistent, som efter några månader ersattes med

en sjömanspräst. Tack vare i hemlandet gjorda insamlingar och med välvilligt

bistånd av vårt lands konsulära representanter där nere har allt

sedan dess ett effektivt och allmänt uppskattat sjömansvårdsarbete pågått

såväl i Danzig-Neufahrwasser som i Gdynia, där provisorisk lokal förhyrdes

i början av innevarande år.

På stationen i Danzig finnas för närvarande anställd sjömanspräst, assistent

och läsrumsföreståndarinna och i Gdynia assistent och föreståndarinna. Till

belysning av verksamhetens omfattning må nämnas att på vardera platsen

antalet besökare å läsrum uppgår till omkring 1,000 pr månad. I Danzig

avlades under föregående år 1,184 skeppsbesök av präst och assistent och i

Gdynia under de åtta månader av samma år verksamheten hittills varat

980 skeppsbesök. På vardera platsen finnas ett fyrtiotal svenska tidningar

och tidskrifter, bibliotek med bildande och underhållande lektyr, anordningar

för brevskrivning m. m. Som motvikt mot de moraliska farorna ha idrottstillställningar

och utflykter visat sig vara av stor betydelse. Sålunda ha

under assistentens ledning i Gdynia i fjol 41 fotbollsmatcher varit anordnade.

Liksom på sjömansvårdens övriga stationer i främmande hamnar

utgöra veckosamkväm med föredrag och musikalisk underhållning ett viktigt

inslag i verksamheten, så mycket mer som sjömännen själva i stor utsträckning

medverka vid underhållningen. Varje dag serveras kaffe på

läsrummen till självkostnadspris.

Det säger sig självt, att en så omfattande verksamhet är förenad med

stora utgifter. Frånsett vad som på platsen insamlats bland sjömän och

andra för arbetet intresserade, räknar missionsstyrelsen med en kostnad för

innevarande års löpande verksamhet i Danzig och Gdynia å sammanlagt

kronor 26,000, vilka måste insamlas på frivillighetens väg. Men härutöver

föreligger en särskild uppgift av större ekonomisk räckvidd. På bägge

platserna svara lokalerna icke mot verksamhetens behov. Särskilt gäller

detta Gdynia, där missionsstyrelsen hyrt en liten magasinslokal vid hamnen.

Utrymmet i densamma är så trångt, att på juldagen icke mindre än tre

fester Ängö hållas för att alla i hamnen varande svenskarna skulle få vara

med örn julfirandet. Vid ett annat tillfälle lågo 16 båtar i hamnen, av

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

47

vilka assistenten med hänsyn till de små lokalerna endast vågade uppsöka

fem med inbjudan till ett festligt samkväm. Som vanligt infunno sig också

de inbjudna besättningarna mangrant.

Som ett villkor för att svenska kyrkans missionsstyrelse skall våga gripa

sig an med arbetet för en tillfredsställande lösning av lokalfrågan, till att

börja med i Gdynia, framstår dock en viss avlastning av dess ekonomiska

börda genom att statsmakterna, på samma sätt som är fallet i vissa andra

hamnar med betydande svensk sjöfart, ville bevilja anslag av statsmedel

till avlöning av sjömanspastorn i Danzig, vilken även bär huvudansvaret

för arbetet i Gdynia.

Dessa synpunkter hava i svenska kyrkans missionsstyrelses skrivelse till

Kungl. Majit den 4 september 1930 framhållits. Statskontoret har den 23

september s. å. avgivit följande utlåtande:

»Vidkommande slutligen den religiösa och sociala verksamheten i Danzig

med Gdynia framgår av ansökningen, att densamma påbörjats i Danzig i

slutet av år 1928 och i Gdynia först i början av år 1930. Med hänsyn

härtill och i anslutning till förut tillämpade grunder för statsbidragens beviljande,

skulle det kunna sägas, att tiden ännu icke är inne för en sådan

åtgärd beträffande dessa hamnstäder. Vad som i ansökningen anföres örn

det stora antal svenska fartyg, som besöker hamnarna, med besättningar på

tillsammans omkring 26,000 personer och de svåra missförhållanden, som

vållas av att stora skaror svensk sjöfarande ungdom i dessa hamnar icke

rönte någon tillsyn eller omvårdnad från hemlandets sida, synes emellertid

vara omständigheter, som tala för att någon ytterligare erfarenhet om behovet

av en sjömanspräst i Danzig med Gdynia icke behöver avvaktas,

utan att ur denna synpunkt sett hinder icke bör möta för statsbidrags beviljande.

Med hänsyn härtill och då, enligt vad av ansökningen framgår,

missionsstyrelsens sjömansvård för år 1929 medfört brist i de för densamma

avsedda medel, anser sig statskontoret böra tillstyrka, att understöd lämnas

för nu ifrågavarande ändamål. Missionsstyrelsen föreslår i sådant hänseende

— förutom provisorisk tilläggslön — ett belopp av 5,000 kronor. Med

hänsyn till att styrelsen avlönar både en sjömanspräst i Danzig och en

assistent i Gdynia, har statskontoret intet att erinra mot detta belopp.»

Statsrådet och chefen för kungl, ecklesiastikdepartementet har likaledes

kraftigt understrukit behovet av statsunderstöd till verksamheten å dessa

platser, men ansett, att de statsekonomiska förhållandena icke i år medgiva,

att statsanslag lämnas.

Vi äro emellertid övertygade örn, att här föreligga sådana trängande

förhållanden, att statsmakterna icke böra låta detta arbete helt vara överlämnat

åt den privata hjälpverksamheten, utan bör i stället staten känna

sin förpliktelse att biträda. Det är från alla håll tillfullo vitsordat, både

att de kriminella förhållandena i dessa hamnstäder äro med de svåraste bland

kontinenthamnarna — möjligen med undantag för Antwerpen — och att den

hjälptjänst som sjömansprästen här lämnar sker i do mest tidsenliga och

effektiva former. De väldiga ungdomsskaror, som passera ut och in i dessa

hamnar, kunna verkligen begära, att icke hemlandet låter det vara beroende

av de statsekonomiska förhållandena, örn och när de skola få ett hjälpande

handtag. Den sydöstra östersjökusten är så pass infekterad av lösliga och

kriminella förhållanden i hamnstäderna — varom spritsmugglingen är oss

ett dagligt vittnesbörd — att arbetet på att skaffa dessa utposter för svenskt

kulturellt och moraliskt arbete ingalunda bör uppskjutas.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Dyrtidstilllägg

åt de för

religiös och

social verksamhet

bland

svenskar i

vissa utländska

hamnstäder

anställda

präster

[55.]

jämte en i

ämnet väckt

motion.

Kostnader

förenade med

friköp av

ägenheter å

kyrklig jord.

[56].

Av den utredning, motionärerna förebragt, och vad eljest i ämnet är för

utskottet känt, synes utskottet uppenbart, att den verksamhet, missionsstyrelsen

bedriver i Danzig och Gdynia, har den allra största betydelse för den

sociala och sedliga omvårdnaden om våra sjömän. Då det vidare visats,

att de ekonomiska uppoffringar, denna verksamhet påkallar från missionsstyrelsens

sida, äro så avsevärda, att arbetet endast med stora svårigheter

torde kunna uppehållas utan bistånd från annat håll, synes det utskottet

vara statens plikt att här hjälpande träda emellan, oaktat, såsom departementschefen

riktigt framhållit, den ekonomiska situationen kräver varsamhet

med nya statsutgifter. Det understöd, som här ifrågasättes, är dock av

relativt ringa storlek. Vid vägandet av de statsekonomiska synpunkterna

mot värdet av den allmängagneliga verksamhet, varom här är fråga, har

utskottet funnit det befogat att låta de förra träda tillbaka och därför

ansett sig böra förorda motionärernas förslag örn ett anslag å 5,000 kronor

för avlöning av en svensk sjömanspräst i nämnda båda hamnstäder. Hela

anslaget till religiös och social verksamhet bland svenskar i vissa utländska

hamnstäder skulle alltså för budgetåret 1931/1932 komma att uppgå till

50,500 kronor.

Vad angår motionärernas yrkande i fråga om anslaget till dyrtidstillägg

åt sjömansprästerna, hänvisar utskottet till nästföljande punkt.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall, så vitt nu är ifråga, till herr Halléns

m. fl. ovan nämnda motion (II: 145), till religiös och social

verksamhet bland svenskar i vissa utländska hamnstäder anvisa

för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 50,500 kronor.

53:o) Kungl. Maj:t har (punkt 55) föreslagit riksdagen att för bestridande

av dyrtidstillägg åt de för religiös och social verksamhet bland svenskar i

vissa utländska hamnstäder anställda präster för budgetåret 1931/1932 anvisa

ett extra förslagsanslag av 15,000 kronor.

Beträffande detta förslag ävensom en i andra kammaren av herr H. Hallén

m. fl. väckt motion (II: 145), i vad den avser ifrågavarande anslag, kommer

utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet

härigenom velat för riksdagen

anmäla.

54:o) Kungl. Maj:t har (punkt 56) föreslagit riksdagen att till bestridande

i vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade med friköp av

lägenheter å kyrklig jord, anvisa förbudgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag

av 10,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 150—151 i statsrådsprotokollet.

För här ifrågavarande ändamål utgår för innevarande budgetår ett extra

förslagsanslag av 10,000 kronor. Häri har ingen ändring ifrågasatts.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

49

Under förevarande punkt har departementschefen erinrat om ett annat på

ecklesiastikdepartementets prövning beroende anslagsäskande, nämligen om

medel till fortsättande av den avbrutna utredningen rörande ecklesiastika

boställen. Departementschefen erinrar, att riksdagen under en lång följd

av år, 1903—1922, anvisat medel till bestridande av kostnaderna för denna

utredning, och hade hittills utkommit redogörelser för de ecklesiastika boställena

i Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens, Norrbottens,

Värmlands och Kopparbergs län. År 1919 hade riksdagen uttalat en viss

tvekan om utredningens fullföljande, men ansett att, innan någon ståndpunkt

intoges till spörsmålet i dess helhet, möjlighet borde beredas att under

ännu någon tid fortsätta utredningsarbetet, då förlagt till någon eller några

av våra äldre kulturbygder; då resultatet av en utredning rörande exempelvis

något län i mellersta och något län i södra Sverige förelåge, ansåge

riksdagen frågan örn arbetets fortsättande böra ånyo upptagas. I anslutning

härtill hade Kungl. Maj:t anbefallt utredningens fullföljande, och skulle

arbetet omfatta Östergötlands och Hallands län. Emellertid hade arbetet

avbrutits år 1922, alldenstund riksdagen med hänsyn till dåvarande ekonomiska

förhållanden icke ansett sig böra bevilja ytterligare medel för ändamålet;

ett uppskov för ett eller annat år behövde dock ej, enligt vad riksdagen

då uttalade, innebära ändring i riksdagens år 1919 angivna uppfattning.

Frågan hade sedermera upptagits av 1926 års kyrkomöte, som i

skrivelse till Kungl. Maj:t hemställt örn återupptagande av ifrågavarande

utredningsarbete. Kyrkomötet hade därvid erinrat, bland annat, örn den

betydelse, som det för blivando friköpare av lägenheter å kyrklig jord

komme att få, att frågan örn äganderätten till den kyrkliga jorden med det

snaraste gjordes till föremål för en tillfredsställande utredning. I anledning

av denna kyrkomötets skrivelse hade kammarkollegiet år 1928 upptagit

frågan och hemställt hos Kungl. Maj:t örn framställning till riksdagen örn

medel för utredningsarbetets fortsättande. Enligt departementschefens mening

skulle det givetvis vara i hög grad önskligt, örn möjlighet snart kunde beredas

till ett återupptagande av nu berörda utredningsarbete. Betydelsen av

detsamma vore allmänt erkänd och ett tillgängliggörande av dess resultat

vore utan gensägelse av utomordentligt värde ej minst vid det kyrkligt-admi

nistrativa arbetet. Då emellertid den statsekonomiska situationen nu manade

till den största varsamhet med nya eller ökade statsutgifter och departementschefen

därför ej ansåge sig kunna framlägga förslag om medel till utredningsarbetets

återupptagande, ville han emellertid giva uttryck åt den förhoppningen,

att ett kommande år möjlighet härtill skulle kunna beredas.

Utskottets

yttrande.

Utskottet har intet att erinra mot det av Kungl. Majit under denna punkt

äskade anslagsbeloppet. Vad departementschefen anfört rörande önskvärdheten

av ett återupptagande av utredningen om de ecklesiastika boställena,

anser utskottet icke för närvarande påkalla något dess yttrande. Därest

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 8 haft. (Nr 8.) 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ändringsoch

reparationsarbeten

å domkapitelshuset

i

Strängnäs.

[57.]

Bidrag till

uppförande

av svensk

kyrka i Hälsingfors.

[58.]

Katalog över

svensk naturvetenskaplig

litteratur

m. m.

59.

denna fråga i en framtid blir aktuell, lärer det få ankomma på riksdagen

att närmare pröva densamma.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till bestridande i vissa fall med allmänna

medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter å

kyrklig jord, anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag

av 10,000 kronor.

55:o) Kungl. Majit har (punkt 57) föreslagit riksdagen att för utförande,

i huvudsaklig överensstämmelse med av intendenten hos byggnadsstyrelsen

Ärland Noreen uppgjort förslag, av ändrings- oell reparationsarbeten å domkapitelshuset

i Strängnäs bevilja ett belopp av 115,000 kronor och därav

för budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag anvisa 40,000 kronor.

Beträffande detta förslag kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

anmäla.

56:o) Sedan 1930 års riksdag såsom bidrag till kostnaderna för uppförande

i Hälsingfors av en svensk kyrka med samlingslokaler beviljat ett belopp

av 75,000 kronor att utgå på de villkor, Kungl. Majit kunde finna gott

föreskriva, och därav för budgetåret 1930/1931 såsom extra reservationsanslag

anvisat 25,000 kronor, har nu Kungl. Majit (punkt 58) föreslagit

riksdagen att av förutnämnda belopp, 75,000 kronor, för budgetåret 1931/

1932 såsom extra reservationsanslag anvisa 25,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det utav 1930 års riksdag för uppförande

i Hälsingfors av en svensk kyrka med samlingslokaler

beviljade beloppet, 75,000 kronor, för budgetåret

1931/1932 såsom extra reservationsanslag anvisa 25,000

kronor.

Akademier m. m.

57:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 59) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till utarbetande av en katalog över svensk

naturvetenskaplig litteratur m. m. för budgetåret 1931/1932 anvisa

ett extra anslag av 3,000 kronor att utgå i enlighet med

de närmare föreskrifter, Kungl. Majit kan finna skäl meddela.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

51

58:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 60) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till bestridande av kostnaderna för Sveriges

anslutning till vissa internationella vetenskapliga sammanslutningar

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservaanslag

av 4,100 kronor.

Bestridande

av kostnaderna

för

Sveriges anslutning

till

vissa internationella

vetenskapliga

sammanslutningar.

[60.]

59:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 61) hemställer utskottet, Bestridande

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- adverk°stf"a‘

getår ägt rum, för bestridande av kostnaderna för Sveriges Sveriges

anslutning till den baltisk-geodetiska kommissionen under aiJj111ut(|1eiag

år 1931 och för vissa i samband därmed stående utgifter baltiskgeoför

budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 2,875 d^\ggfonke°m

kronor. [ai i

60:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 62) hemställer utskottet, ökade medel

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till ökade medel för fornminnesvården, när- ^2 j

mast i syfte att åstadkomma en inventering av landets fornminnen,

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag

av 10,000 kronor att utgå efter de grunder,

Kungl. Majit kan finna gott bestämma.

61:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 63) hemställer ut- Omedelbara

iståndsätt
skottet,

ningsåtgär
att

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- der å vissa

getår ägt rum, till omedelbara iståndsättningsåtgärder å m^ne^märvissa

byggnadsminnesmärken för budgetåret 1931/1932 an- ken.

visa ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor. [63.]

62:o) Kungl. Majit har (punkt 64) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1931/1932 såsom extra anslag anvisa:

dels till beredande av ökade medel till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare

vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien 45,450 kronor,

dels ock till tillfällig ökning av akademiens arbetskrafter 11,850 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 167—171 i statsrådsprotokollet.

Ökade medel

till avlönande

av icke-ordinarie

befattningshavare

vid vitterhetsakade
-

mi

För budgetåret 1930/1931 utgår dels till beredande av ökade medel till

avlönande av icke-ordinarie befattningshavare vid vitterhetsakademien ett extra

anslag av 44,250 kronor, dels ock till tillfällig ökning av akademiens arbetskrafter

ett extra anslag av 11,850 kronor. I sistnämnda anslags belopp har

ingen ändring ifrågasatts för budgetåret 1931/1932. I fråga om förstberörda

anslag har ifrågasatts en höjning av 1,200 kronor för att möjliggöra författningsenliga

uppflyttningar i högre löneklass.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Resekostnads-

och

traktamentsersättningar

åt befattningshavare

vid vitterhets-,

historie-

och

antikvitetsakademien

m. m.

[65.]

Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Majrts förslag och

hemställer därför,

att riksdagen må för budgetåret 1931/1932 såsom extra

anslag anvisa:

a) till beredande av ökade medel till avlönande av ickeordinarie

befattningshavare vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

45,450 kronor,

b) till tillfällig ökning av akademiens arbetskrafter 11,850

kronor.

63:o) Kungl. Maj:t har (punkt 65) föreslagit riksdagen att till resekostnads-

och traktamentsersättningar åt befattningshavare vid vitterhets-, historie-

och antikvitetsakademien samt riksantikvariens ombud för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 35,000 kronor att utgå i enlighet

med de närmare bestämmelser, Kungl. Majit må finna gott meddela.

Utredningen återfinnes å sid. 171—172 i statsrådsprotokollet.

Resekostnaderna för befattningshavare vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

samt riksantikvariens ombud utgingo före den 1 juli 1925

från två i riksstaten under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

uppförda reservationsanslag, nämligen till 1) rese- och transportkostnader,

fornlämningars vård, lyshållning m. m. samt 2) undersökning och beskrivning

av fäderneslandets fornlämningar m. m. I enlighet med Kungl. Majrts

förslag medgav 1925 års riksdag, att ersättning för sådana resor, som av

akademiens tjänstemän eller andra på riksantikvariens förordnande företoges

för utövande av de ämbetsuppgifter, som ålåge akademien och riksantikvarien,

finge utgå från åttonde huvudtitelns förslagsanslag till rese- och traktamentspenningar.

Under hänvisning till vad chefen för finansdepartementet i statsverkspropositionen

under avdelningen »för flera huvudtitlar gemensamma frågor»

anfört angående utbrytande ur huvudtitlarnas allmänna reseanslag av resekostnaderna

för vissa grupper av förrättningsmän, har nu departementschefen

föreslagit, att för här ifrågavarande befattningshavare i riksstaten

skulle uppföras ett särskilt anslag till resekostnadsersättningar.

Här förevarande resekostnader uppgingo under budgetåret 1927/1928 till

42,928 kronor och under budgetåret 1928/1929 till 33,331 kronor 33 öre.

Departementschefen har funnit sig böra förorda, att anslaget för budgetåret

1931/1932 i anslutning till sistnämnda belopp bestämdes till 35,000

kronor, vilket anslag tills vidare och intill dess närmare erfarenhet hunnit

vinnas rörande det erforderliga beloppet torde böra erhålla förslagsanslags

natur.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majrts förslag och hemställer

därför,

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

53

att riksdagen må till resekostnads- och traktamentsersättningar

åt befattningshavare vid vitterhets-, historie- och

antikvitetsakademien samt riksantikvariens ombud för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 35,000

kronor att utgå i enlighet med de närmare bestämmelser,

Kungl. Maj:t må finna gott meddela.

64:o) I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 66) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till vakthållning för öppethållande av statens

historiska museum för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra

anslag av 8,900 kronor.

65:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 67) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till en från statens historiska museum ledd

upplysnings- och propagandaverksamhet i enlighet med de

grunder, som av Kungl. Majit bestämmas, för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra anslag av 4,000 kronor.

66:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 68) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till inventering och konservering av vissa

samlingar inom statens historiska museum m. m. för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 15,000

kronor att utgå efter de närmare grunder, som av Kungl.

Majit bestämmas.

67:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 69) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till vård och underhåll av det under vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademiens inseende ställda

antikvariskt-numismatiska biblioteket för budgetåret 1931/

1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.

68:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 70) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till underhåll av det under vitterhets-, historieoch

antikvitetsakademiens inseende ställda antikvariskt-topografiska

arkivet för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra

reservationsanslag av 1,500 kronor.

69:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 71) hemställer utskottet

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till inköp av instrumentutrustning för vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien för budgetåret 1931/

1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 1,600 kronor.

Vakthållning

för öppethållande

av

statens

historiska

museum.

[66.]

Statens

historiska

museums

upplysningsoch

propagandaverksamhet.

[67.]

Inventering

och konservering

av

vissa samlingar

inom

statens

historiska

museum.

[68.]

Vård och

underhåll av

antikvarisktnumismatiska

biblioteket.

[69.]

Underhåll av

antikvariskttopografiska

arkivet.

[70.]

Instrumentutrustning

för vitterhetsakademien.

[71.]

s. 54 Kontrollera mot PDF

Vetenskaplig

grävningsundersökning

av krigargravarna

å den s. k.

Korsbe tangen

utanför

Visby.

[72.]

Nybyggnad

för statens

historiska

museum

m. m.

[73.]

Iståndsättande

av

Ovikens

ödekyrka.

[74.]

54 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

70:o) Sedan 1930 års riksdag för fortsatt vetenskaplig grävningsundersökning

av krigargravarna å den s. k. Korsbetningen utanför Visby samt

till bearbetning av därvid gjorda fynd beviljat ett anslag av 15,000 kronor

samt därav för budgetåret 1930/1931 såsom extra reservationsanslag anvisat

ett belopp av 10,000 kronor, har nu Kungl. Maj:t (punkt 72) föreslagit

riksdagen att av förutnämnda belopp, 15,000 kronor, för budgetåret 1931/

1932 anvisa såsom extra reservationsanslag återstoden, 5,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det för fortsatt vetenskaplig grävningsundersökuing

av krigargravarna å den s. k. Korsbetningen

utanför Visby samt till bearbetning av därvid gjorda

fynd beviljade anslaget å 15,000 kronor för budgetåret 1931/

1932 anvisa såsom extra reservationsanslag återstoden, 5,000

kronor.

71:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 73) föreslagit riksdagen i fråga

örn nybyggnad för statens historiska museum m. m. kommer utskottet att

framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom

skolat för riksdagen

anmäla.

72:o) Kungl. Majit har (punkt 74) föreslagit riksdagen att till iståndsättande

av Ovikens ödekyrka i huvudsaklig överensstämmelse med i ämnet

framlagt förslag bevilja ett belopp av 20,000 kronor samt därav för budgetåret

1931/1932 såsom extra reservationsanslag anvisa 10,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 179—182 i statsrådsprotokollet.

Departementschefen har framhållit, att Ovikens gamla kyrka i Jämtland

torde få anses vara ett bland vårt lands — och särskilt då det nordligare

Sveriges — märkligare byggnadsminnesmärken. Från församlingens och

bygdens sida hade åtgärder redan vidtagits för att rädda denna anläggning

från en hotande förödelse, men de insamlade medlen hade icke blivit tillräckliga.

Departementschefen funne i likhet med både länsstyrelsen och

vitterhetsakademien, att det torde få anses vara ett riksintresse, att något

åtgjordes för de ifrågasatta restaureringsarbetena. Genom besök å ort och

ställe hade departementschefen förvissat sig örn att i vissa avseenden en

omedelbar fara för förstörelse förelåge; provisoriska åtgärder skulle tvivelsutan

medföra ökade kostnader och i varje fall bli otillräckliga.

Då å tillgängliga anslag medel icke funnes disponibla för här ifrågavarande

ändamål, funne sig departementschefen böra förorda, att framställning i

ämnet avlätes till riksdagen.

Den i ämnet framlagda restaureringsplanen syntes departementschefen i

sina huvuddrag kunna läggas till grund för arbetena. Kostnaderna för densammas

förverkligande hade nyligen beräknats till 30,000 kronor. Departementschefen

funne sig böra för ändamålet förorda ett anslag av statsmedel

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

55

å 20,000 kronor att fördelas på två år. Det vore att hoppas, att detta

belopp jämte redan tillgängliga medel och de medel i övrigt, som ytterligare

kunde hopbringas från socknen eller bygden — vilka ju redan visat ett

livligt intresse för dessa arbeten — skulle visa sig tillräckligt för ett genomförande

av de nödvändigaste restaureringsarbetena.

Vid ett bifall till framställningen skulle det framdeles få ankomma på

Kungl. Majit att meddela närmare bestämmelser rörande medlens användning.

På sätt i statsrådsprotokollet erinras, har frågan om iståndsättande av

nämnda ödekyrka redan förut varit föremål för riksdagens uppmärksamhet.

I anledning av motioner vid 1930 års riksdag örn anslag för ändamålet

anförde statsutskottet i utlåtande den 12 mars 1930, nr 8 A, punkt 71, att

utskottet ansåge det vara i hög grad önskvärt, att åtgärder vidtoges för att

åt eftervärlden bevara ifrågavarande synnerligen värdefulla kulturminnesmärke.

Då emellertid, enligt vad utskottet inhämtat, frågan härom vore

beroende på Kungl. Majits prövning, syntes enligt utskottets förmenande

vid sådant förhållande intet skäl föreligga för riksdagen att då upptaga

saken. Riksdagen fattade sitt beslut i ämnet i enlighet med utskottets hemställan.

Då nu Kungl. Majit efter utredning och prövning av ärendet gjort framställning

örn statsanslag för ändamålet, vill utskottet, i anslutning till vad

1930 års statsutskott i frågan anfört, förorda, att riksdagen lämnar sin

medverkan till den ålderdomliga kyrkobyggnadens bevarande.

Mot det av Kungl. Majit för ändamålet äskade beloppet har utskottet intet

annat att erinra än att utskottet ansett beloppet kunna nedsättas till 15,000

kronor att utgå med 7,500 kronor under vartdera av två budgetår.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till iståndsättande av Ovikens ödekyrka

i huvudsaklig överensstämmelse med i ämnet framlagt förslag

bevilja ett belopp av 15,000 kronor samt därav för

budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag anvisa

7,500 kronor.

73:o) I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr K. G. Westman m. fl. (1:94) och den andra inom andra kammaren

av herr D. Pettersson i Bjälbo m. fl. (11:248) har föreslagits, att riksdagen

måtte för budgetåret 1931/1932 anvisa ett belopp av 5,000 kronor att ställas

till vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens förfogande för konservering

av de medeltida byggnadslämningarna vid Alvastra.

Med avseende å de av motionärerna till stöd för deras förslag anförda

skälen får utskottet hänvisa till motionen 1:94.

Utskottet finner visserligen önskligt, att ifrågavarande minnesmärken bevaras

från förstörelse. Men å andra sidan kan utskottet icke förbise, att motionärernas

förslag åsyftar inledandet av åtgärder, som för statsverket innebära

en långt större utgift än det nu äskade beloppet, 5,000 kronor. I själva

Utskottets

yttrande.

Motioner

ang. anslag

för konserve

ring av de

medeltida

byggnadslämningarna

vid Alvastra.

Utskottets

yttrande.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Motioner

ang. anslag

till undersökning

av det

s. k. Bulverket

i Tingstäde

träsk.

Utskottets

yttrande.

De under

vitterhetsakademiens

inseende

ställda

ostasiatiska

arkeologiska

samlingarna.

[75.]

verket gäller det här, såvitt av motionerna framgår, en totalutgift av icke

mindre än 50,000 kronor. Då i övrigt mycket stora krav ställas på statskassan

för olika kulturändamål, vilka i fråga om vikt och betydelse näppeligen

kunna ställas efter det förevarande, har utskottet funnit sig förhindrat

att tillstyrka, att staten nu binder sig för en ny utgift av så pass omfattande

beskaffenhet som den förevarande. Beaktas bör ock, att, på sätt

av motionerna inhämtas, vitterhetsakademien gjort framställning i ämnet

hos Kungl. Maj:t, utan att Kungl. Majit ansett sig böra förelägga riksdagen

detta anslagsäskande. Utskottet hemställer därför,

att herr Westmans m. fl. och herr D. Petterssons i Bjälbo

m. fl. ovannämnda motioner (1:94 och II: 248) icke måtte

vinna riksdagens bifall.

74:o) I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar L. G. Bodin och G. W. Roos (I: 96) och den andra inom andra

kammaren av herr G. Svedman m. fl. (II: 104) har hemställts, att riksdagen

för en systematisk undersökning av den forntida sjöfästningen, det s. k.

Bulverket i Tingstäde träsk på Gotland, ställer ett belopp av 6,000 kronor

till major A. Zetterlings förfogande att användas enligt av riksantikvarien

godkänd plan och under hans kontroll.

Med avseende å de av motionärerna till stöd för deras förslag anförda

skälen får utskottet hänvisa till motionen I: 96.

Utskottet vill icke förneka, att det ur fornforskningens synpunkt måste

te sig såsom synnerligen önskvärt, att ifrågavarande i hög grad märkliga

byggnadslämning blir föremål för ytterligare undersökningar på sätt i motionerna

angivits. Utskottet har dock ansett sig förhindrat förorda bifall till

motionerna.

Utskottet hemställer därför,

att herrar Bodins och Roos’ samt herr Svedmans ovannämnda

motioner (I: 96 och II: 104) icke måtte vinna riksdagens

bifall.

75:o) Kungl. Majit har (punkt 75) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1931/1932 anvisa

dels till komplettering av monterutrustningen för den ostasiatiska arkeologiska

samlingen ett extra reservationsanslag av 15,200 kronor,

dels ock till lokalhyra för denna samling ävensom för samlingens bearbetning,

vård och underhåll samt för expenser ett extra anslag av 38,000

kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 182—186 i statsrådsprotokollet.

För komplettering av monterutrustningen har ursprungligen beräknats ett

belopp av 49,200 kronor, varav 1929 och 1930 års riksdagar tidigare beviljat

sammanlagt 34,000 kronor. Det för budgetåret 1931/1932 äskade anslaget,

15,200 kronor, utgör alltså återstoden av det för här ifrågavarande ändamål

beräknade beloppet.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

57

Beträffande anslaget till lokalhyra m. m. utgår detsamma för budgetåret

1930/1931 med ett belopp av 38,000 kronor, och har alltså härutinnan

ingen ändring ifrågasatts.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1931/1932 anvisa

a) till komplettering av monterutrustningen för den ostasiatiska

arkeologiska samlingen ett extra reservationsanslag

av 15,200 kronor,

b) till lokalhyra för denna samling ävensom för samlingens

bearbetning, vård och underhåll samt för expenser ett extra

anslag av 38,000 kronor.

76:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 76) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till beredande av förstärkning av vissa anslagsposter

i det för akademien för de fria konsterna uppförda

ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriel

m. m. anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av

15,600 kronor.

77:o) I enlighet med Kungl. Marits förslag (puukt 77) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom bidrag till uppehållande av verksamheten

vid den vid konsthögskolan anordnade skolan för

dekorativ konst för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra

anslag av 20,600 kronor.

78:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 78) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till förstärkande av den i det ordinarie reservationsanslaget

till undervisningsmateriel m. m. för akademien

för de fria konsterna ingående anslagsposten å 1,000

kronor till skandinaviska konstnärsföreningen i Rom anvisa

för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 500 kronor.

79:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 79) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt ruin, till arvode åt extra lärare i materiallära vid

konsthögskolan anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra

anslag av 3,500 kronor.

80:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 80) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till reparationsarbeten i de åt konsthögskolan

upplåtna lokalerna i konstakademiens hus vid Fredsgatan i

Stockholm i huvudsaklig enlighet med i ärendet företett

Förstärkning

av vissa anslagsposter

i akademiens

för de fria

konsterna

reservationsanslag

till

undervisningsmateriel

m. m.

[76].

Skolan för

dekorativ

konst.

[77.]

Skandinaviska

konstnärsföreningen

i Rom.

[78.]

Undervisning

i materiallära

vid

konsthögskolan.

[79] .

Vissa reparationsarbeten

i de åt

konsthögskolan

upplåtna

lokalerna.

[80] ,

s. 58 Kontrollera mot PDF

Förstärkning

av musikaliska

akademiens

reservationsanslag

till

materiel och

expenser

m. m.

[81-]

Biträde åt

bibliotekarien

hos

musikaliska

akademien.

[82.]

Ökad undervisning

i

pianospelning

och

harmonilära

vid musikkonservatoriet.

[83.]

58 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

kostnadsförslag för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra

reservationsanslag av 5,500 kronor.

81 :o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 81) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1931/1932 anvisa

a) till förstärkande av det för musikaliska akademien uppförda

ordinarie reservationsanslaget till materiel och expenser

m. m. ett extra anslag av 16,500 kronor,

b) till bindning av böcker och musikalier i akademiens

bibliotek ett extra reservationsanslag av 3,500 kronor.

82:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 82) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till biträde åt bibliotekarien hos musikaliska

akademien vid vården av biblioteket för budgetåret 1931/

1932 anvisa ett extra anslag av 1,500 kronor.

83:o) Kungl. Majit har (punkt 83) föreslagit riksdagen att till ökad undervisning

i ämnena pianospelning och harmonilära vid musikkonservatoriet

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 194—199 i statsrådsprotokollet.

I den för musikaliska akademien gällande, den 28 maj 1926 fastställda

personalstaten äro uppförda, bland andra, en lärare i pianospelning, en

lärare i pianospelning i orgelklassen samt en lärare i harmonilära.

I det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar m. m. vid musikaliska

akademien å 155,860 kronor ingår jämlikt gällande stat ett belopp av 57,500

kronor till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. vid akademien.

Enligt Kungl. Majits beslut den 28 maj 1926 må av nämnda anslagspost

utgå arvoden åt biträdande lärare och andra utgifter för undervisningen

med högst 34,000 kronor. Av sistnämnda belopp utgå arvoden

till, bland andra, biträdande lärare i pianospelning och i harmonilära.

Den 16 april 1930 fastställde Kungl. Majit reglemente för musikkonservatoriet.

Enligt § 3 i reglementet ingå ämnena piano och harmonilära i

följande examina, som avläggas vid musikkonservatoriet, nämligen högre

organistexamen, kantors (kyrkosångar-)examen, högre och lägre musiklärarexamen

samt militär musikdirektörsexamen. Nämnda ämnen ingå jämväl

i sex av de åtta grupperna av ämnen för specialstudier.

I skrivelse den 25 september 1930 har musikaliska akademien hemställt,

att för utökad undervisning i pianospelning och harmonilära det å akademiens

stat uppförda förslagsanslaget å 57,500 kronor till avlöningar åt ickeordinarie

befattningshavare m. m. måtte i 1931 års statsverksproposition

höjas med 4,400 kronor till 61,900 kronor. Akademien har härvid anfört

bland annat:

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

59

Under en följd av år har akademien av sina enskilda medel sökt att i

någon mån tillgodose det mest oundgängliga behovet av ifrågavarande undervisning,

under de senaste åren med ett belopp av 2,420 kronor årligen.

Den härmed vunna ökningen av antalet undervisningstimmar motsvarar

likväl icke på långt när vad som tidigare med rätta framhållits såsom oundgängligt,

nämligen 10 undervisningstimmar i veckan för vartdera ämnet

pianospelning och harmonilära, vilket efter 220 kronor per veckotimme

skulle medföra en kostnad av 4,400 kronor; och för akademien innebär

även det från dess sida lämnade otillräckliga bidraget till undervisningen

en kännbar uppoffring, vilken såsom akademien påpekat, icke kan tänkas

fortgå under en vidsträcktare tidrymd.

Enligt departementschefens mening förelåge ett konstant behov av ökad

undervisning i pianospelning och harmonilära. Han ansåge det ej rimligt,

att akademien skulle år efter år med sina enskilda medel bestrida kostnaderna

för den ökade undervisning vid en statlig läroanstalt, som visat sig

alldeles ofrånkomlig. Tiden syntes också nu vara inne — då dessutom ett

nytt reglemente för musikkonservatoriet nyligen vunnit Kungl. Maj:ts godkännande

— att ökade medel ställdes till akademiens förfogande för nu

ifrågavarande ändamål. Gärna hade departementschefen önskat, att han

kunnat helt tillmötesgå det av akademien framlagda förslaget. Emellertid

vore. han icke i tillfälle att för närvarande för ändamålet förorda högre belopp

än 3,000 kronor. Med sistnämnda belopp torde det mest trängande behovet

av ökad undervisning i ifrågavarande ämnen kunna tillgodoses, på samma

gång akademiens enskilda medelstillgångar ej längre behövde belastas med

utgifter för samma undervisning.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majda förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må till ökad undervisning i ämnena pianospelning

och harmonilära vid musikkonservatoriet för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor.

84:o) Kungl. Majit har (punkt 84) föreslagit riksdagen

dels att för anordnande under år 1931 vid fyra folkskoleseminarier av

kurser för utbildande av kyrkomusiker för budgetåret 1931/1932 anvisa ett

extra anslag av 12,500 kronor,

dels ock medgiva, att, i fall då kompletterande undervisning vid folkskoleseminarium

erfordras för dem av seminariets elever, som deltagit i kurs

för utbildande av kyrkomusiker, ersättning till vederbörande lärare för s. k.

övertimmar må, efter prövning av Kungl. Majit i varje särskilt fall, utgå

från det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna.

Utredningen återfinnes å sid. 199—204 i statsrådsprotokollet.

Kurser för

utbildande

av kyrkomusiker.

[84.]

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Brandförsäkring

av

viss staten

tillhörig,

huvudsakligen

i operabyggnaden

och dramatiska

teaterns

byggnad förvarad

lösegendom

m. m.

[85.]

I anslutning till Kungl. Maj:ts förslag har 1930 års riksdag dels för anordnande

under år 1930 vid fyra folkskoleseminarier av kurser för utbildande

av kyrkomusiker för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag

av 12,000 kronor, dels ock medgivit, att, i fall då kompletterande undervis''

ning vid folkskoleseminarium erfordrades för dem av seminariets elever,

som deltagit i kurs för utbildande av kyrkomusiker, ersättning till vederbörande

lärare för s. k. övertimmar finge, efter prövning av Kungl. Maj:t i

varje särskilt fall, utgå från det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna.

I fråga örn antalet kurser samt ersättning för s. k. övertimmar

har ingen förändring ifrågasatts för budgetåret 1931/1932.

Musikaliska akademien har emellertid framlagt förslag örn rätt för kursledare,

som är bosatt å annan ort än förläggningsorten för den av honom

ledda kursen, att för två av honom företagna resor till förläggningsorten

åtnjuta rese- och traktamentsersättning enligt rese- och traktamentsklass II C.

Departementschefen har förklarat sig icke hava något att erinra mot detta

förslag men har i likhet med statskontoret ansett, att härför erforderliga

medel borde utgå av det till kurserna anvisade anslaget. För beredande av

resekostnadsersättning åt kursledare torde då anslaget för fyra kursers hållande

böra beräknas till 12,500 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer därför,

att riksdagen må

a) för anordnande under år 1931 vid fyra folkskoleseminarier

av kurser för utbildande av kyrkomusiker för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra anslag av 12,500 kronor,

b) medgiva, att, i fall då kompletterande undervisning

vid folkskoleseminarium erfordras för dem av seminariets

elever, som deltagit i kurs för utbildande av kyrkomusiker,

ersättning till vederbörande lärare för s. k. övertimmar må,

efter prövning av Kungl. Majit i varje särskilt fall, utgå

från det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna.

85:o) Kungl. Majit har (punkt 85) föreslagit riksdagen att till gäldande

av årspremier för brandförsäkring av viss staten tillhörig, huvudsakligen i

operabyggnaden och dramatiska teaterns byggnad förvarad lösegendom ävensom

av en av departementschefen i statsrådsprotokollet omnämnd förrådsbyggnad

och där förvarad lösegendom för budgetåret 1931/1932 anvisa ett

extra anslag av 13,147 kronor att utgå med den fördelning, som av Kungl.

Majit bestämmes.

Utredningen återfinnes å sid. 204—205 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1930/1931 utgår anslaget med ett belopp av 13,567 kronor.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

61

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till gäldande av årspremier för brandförsäkring

av viss staten tillhörig, huvudsakligen i operabyggnaden

och dramatiska teaterns byggnad förvarad lösegendom

ävensom av den av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1931

omnämnda förrådsbyggnaden och där förvarad lösegendom

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 13,147

kronor att utgå med den fördelning, som av Kungl. Majit

bestämmes.

86:o) Sedan 1930 års riksdag för brandskyddsanordningar i operabyggnaden

och dramatiska teaterns byggnad i huvudsaklig överensstämmelse med

av byggnadsstyrelsen framlagda förslag beviljat ett belopp av 127,000 kronor

och därav för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag

av 72,000 kronor, har nu Kungl. Majit (punkt 86) föreslagit riksdagen att

av förutnämnda belopp, 127,000 kronor, för budgetåret 1931/1932 anvisa

såsom extra reservationsanslag återstoden, 55,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det av 1930 års riksdag för brandskyddsanordningar

i operabyggnaden och dramatiska teaterns

byggnad beviljade anslaget å 127,000 kronor för budgetåret

1931/1932 anvisa såsom extra reservationsanslag återstoden,

55,000 kronor.

Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

87:o) Kungl. Majit har (punkt 87) föreslagit riksdagen att

dels besluta, att den utav professorn K. B. Wiklund nu innehavda personliga

professuren i finsk-ugrisk språkforskning vid universitetet i Uppsala

skall förvandlas till en ordinarie professur i finsk-ugriska språk, särskilt

lapska och finska,

dels — med uteslutande från allmänna indragningsstaten av vad där finnes

uppfört beträffande avlöning åt Wiklund — i utgiftsstaten för universitetet

i Uppsala under I Avlöningsstater för professorer och lärare m. fl., A. Avlöningsstat

för professorer m. fl., Filosofiska fakulteten, Humanistiska sektionen,

från och med den 1 juli 1931 uppföra ytterligare 1 professor med

lön 8,000 kronor, tjänstgöringspenningar 4,000 kronor eller sammanlagt

12,000 kronor,

dels besluta, att under Filosofiska fakulteten, Humanistiska sektionen, ej

mindre i den där upptagna anmärkning 2., professorsbefattningarna angivas

till 21 ävensom under 19) upptages en professur med ämnesområde: finsk
-

Brandskyddsanordningar

i

operabyggnaden

och

dramatiska

teaterns

byggnad.

86.]

Förändring

av professor

K. B. Wiklunds

personliga

professur

vid universitetet

i

Uppsala

till en

ordinarie

professur

i finskugriska

språk, särskilt

lapska

och finska.

[87.]

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ugriska språk, särskilt lapska oell finska, än även den därstädes upptagna

anmärkningen om Wiklunds personliga professur uteslutes,

dels ock med anledning härav höja det ordinarie anslaget till universitetet

i Uppsala, universitetsstaten, nu 1,369,804 kronor, med 12,000 kronor till

1,381,804 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 207—211 i statsrådsprotokollet.

Redan år 1897 framhölls inom den humanistiska sektionen av filosofiska

fakulteten i Uppsala i samband med ett inom sektionen väckt förslag om

anställande av en lärare i finsk-ugriska språk, särskilt lapska och finska,

vikten av att vid universitetet inrättades en fast lärostol i finsk-ugriska språk,

bektionen stannade emellertid då vid att begära ett mindre anslag för uppehållande

tills vidare av undervisning i ämnet.

Det av humanistiska sektionen väckta anslagskravet föranledde framställning

i ämnet från Kungl. Majit till 1898 års riksdag, och riksdagen beviljade

för år 1899 anslag för ändamålet. På därom gjord framställning beviljades

sedermera av riksdagen för samma ändamål anslag för vart och ett

av åren 1900/1905.

I anledning av en av Kungl. Majit därom gjord framställning medgav

1905 års riksdag, att för dåvarande docenten K. B. Wiklund finge vid universitetet

i Uppsala inrättas en personlig extra ordinarie professur i finskugrisk

språkforskning och att för detta ändamål finge på allmänna indragningsstaten

anvisas årlig avlöning till belopp av 4,500 kronor, därav 3,300

kronor såsom lön och 1,200 kronor såsom tjänstgöringspenningar, med rätt

för Wiklund till två ålderstillägg, vartdera å 500 kronor efter fem och tio

års väl vitsordad tjänstgöring, räknad från och med den 1 januari 1906.

Vid 1908 års lönereglering förändrades den för Wiklund inrättade personliga

extra ordinarie professuren till en ordinarie personlig professur.

Därvid bestämdes avlöningen till samma belopp som för innehavare av å

ordinarie stat uppfört professorsämbete, och ägde Wiklund att erlägga pensionsavgift

i likhet med ordinarie professor. Jämväl vid 1925 års lönereglering

likställdes Wiklunds professur i avlöningshänseende med innehavare

av å ordinarie stat uppförd professur, och upptogs å allmänna indragningsstaten

för Wiklund såsom innehavare av professur i finsk-ugrisk språkforskning

lön jämte ålderstillägg med 9,000 kronor och tjänstgöringspenningar

med 4,000 kronor eller tillhopa 13,000 kronor.

Framställning har nu gjorts från universitetet angående ändring från och

med budgetåret 1931/1932 av den personliga professuren till en ordinarie

professur i finsk-ugriska språk, särskilt lapska och finska.

Departementschefen har framhållit, att enligt hans uppfattning statsmakternas

år 1905 fattade beslut örn inrättande av en personlig professur i ämnet

innebar ett beaktande av den finsk-ugriska språkforskningens stora betydelse

för vårt land. Denna språkforskning i förening med de i samband härmed

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

63

stående etnografiska studierna hade i våra dagar nått en avsevärd utveckling

och blivit av en allt större vikt för vårt land. Såväl den inom Sverige

fortgående utvecklingen som ock den allt livligare förbindelsen med våra

grannländer Finland och Estland samt även med Ungern ställde stora krav

på kännedomen örn såväl de av vissa folkgrupper inom vårt eget land som

de av befolkningen i nyss nämnda länder talade språken. Vid sidan örn

den vetenskapliga betydelsen av en professur i ämnesgruppen förelåge ett

starkt behov av en svensk vetenskapsman i auktoritativ ställning, som kunde

biträda vid de språkliga utredningar och arbeten av olika slag, som den

livliga förbindelsen med framförallt Finland och Estland medförde. Departementschefen

funne därför synnerligen starka skäl tala för inrättande av

en fast lärostol i ifrågavarande ämnesgrupp. Sektionens förslag ginge ut på

att innehavaren av en professur i ifrågavarande ämnesgrupp borde ha specialiserat

sig på de med varandra i nära förbindelse stående och inom landet

talade lapska och finska språken, och skulle med hänsyn härtill och i analogi

med examensämnet jämväl professuren benämnas professur i finsk-ugriska

språk, särskilt lapska och finska. Detta förslag syntes departementschefen

välbetänkt. Slutligen har han meddelat, att professor Wiklund, på

därom gjord förfrågan, i skrivelse den 11 oktober 1930 förklarat sig icke

hava något att erinra mot den ifrågasatta omvandlingen av hans personliga

professur till ordinarie.

Utskottet har funnit goda skäl anförda för förslaget örn inrättande vid universitetet

i Uppsala av en ordinarie professur i finsk-ugriska språk. I likhet

med departementschefen anser utskottet välbetänkt, att huvudvikten med

avseende å professurens ämnesområde lägges på de för vårt land särskilt

betydelsefulla lapska och finska språken, och att detta kommer till uttryck

i professurens benämning, på sätt Kungl. Majit föreslagit.

Gentemot förslaget, att riksdagen redan innevarande år må fatta beslut

om professurens inrättande, skulle kunna invändas, att professor Wiklund

uppnår pensionsåldern först år 1933. Det bör emellertid påpekas, att ett

avgörande i frågan redan i år torde få anses påkallat med hänsyn till gällande

bestämmelser örn förtidsprocedur vid tillsättning av professorsbefattningar.

Utskottet hemställer alltså, att riksdagen må

a) besluta, att den utav professorn K. B. Wiklund nu

innehavda personliga professuren i finsk-ugrisk språkforskning

vid universitetet i Uppsala skall förvandlas till en ordinarie

professur i finsk-ugriska språk, särskilt lapska och

finska;

b) — med uteslutande från allmänna indragningsstaten

av vad där finnes uppfört beträffande avlöning åt Wiklund

— i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala under I Avlö
-

Utskottets

yttrande.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ningsstater för professorer och lärare m. fl., A. Avlöningsstat

för professorer m. fl., Filosofiska fakulteten, Humanistiska

sektionen, från och med den 1 juli 1931 uppföra

ytterligare 1 professor med lön 8,000 kronor och tjänstgöringspenningar

4,000 kronor eller sammanlagt 12,000 kronor;

c) besluta, att under Filosofiska fakulteten, Humanistiska

sektionen, ej mindre i den där upptagna anmärkning 2.

professorsbefattningarna skola angivas till 21 ävensom under

19) upptages en professur med ämnesområde: finsk-ugriska

språk, särskilt lapska och finska, än även den därstädes

upptagna anmärkningen om Wiklunds personliga professur

skall uteslutas;

d) med anledning härav höja det ordinarie anslaget till

universitetet i Uppsala, universitetsstaten, nu 1,369,804 kronor,

med 12,000 kronor till 1,381,804 kronor.

nhig^bel^s 88:o) Kungl. Majit har (punkt 88) föreslagit riksdagen att — med utening

m. m. slutande av den i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala under II. Anslag

Otavian ^ materiel m. m. under rubrik De i Gustavianum inrymda institutionerna

inrymda in- uppförda anslagsposten till uppvärmning och belysning å 6,050 kronor —

stitutionerna. under samma rubrik uppföra en anslagspost till uppvärmning, belysning

[88.] m. m. å 6,050 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 212—213 i statsrådsprotokollet.

I utgiftsstaten för universitetet i Uppsala upptages under II. Anslag till

materiel m. m. under rubrik De i Gustavianum inrymda institutionerna ett

anslag å 6,050 kronor till uppvärmning och belysning.

Hos kanslern för rikets universitet har nu det större konsistoriet vid

universitetet i Uppsala, på grund av framställning från filosofiska fakulteten,

hemställt, att kanslern måtte utverka att nämnda anslag måtte få användas

till täckande av vissa andra för institutionerna i Gustavianum gemensamma

kostnader.

För närvarande äro i Gustavianum inrymda delar av paleontologiska institutionen,

museet för nordiska fornsaker, Victoriamuseet för egyptiska

fornsaker, seminariet för klassisk fornkunskap och antikens historia samt

konstmuseet, av vilka dock den förstnämnda institutionen under loppet av

budgetåret 1931/1932 torde komma att förflyttas till den snart färdiga paleontologiska

institutionsbyggnaden. Departementschefen framhåller, att det

understundom mötte svårigheter att i fråga om vissa utgifter rättvist fördela

de olika institutionernas kostnader. Då nu, på grund av de sedan år 1923

minskade bränsleprisen och minskad kostnad för eldarens avlöning, det å

universitetets stat uppförda anslaget å 6,050 kronor uppgåves kunna räcka

till jämväl för andra gemensamma kostnader än uppvärmning och belys
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

65

ning, syntes enligt departementschefens uppfattning hinder icke möta för

att tillmötesgå den nu föreliggande framställningen. De kostnader, det här

närmast gällde, för fönsterputsning, rengöring och dylikt, hade under senare

år uppgått till i runt tal 300 kronor årligen, vilket belopp avförts å universitetets

extra utgiftstitel. Ett bifall till den nu föreliggande framställningen

skulle alltså konsekvent leda till att denna post, för närvarande uppförd

i staten med 68,975 kronor, skulle minskas med ett motsvarande belopp

av 300 kronor. Med hänsyn till å ena sidan den relativt obetydliga summa,

varom här vore fråga, samt å andra sidan till den mångfald av betydande

utgifter, som skulle avföras å extra utgiftsposten, ville departementschefen

icke förorda en dylik anordning. Han tillstyrkte därför allenast, att anslaget

för de i Gustavianum inrymda institutionerna måtte, under den av universitetskanslern

förordade förändrade rubriken, uppföras i universitetets stat med

oförändrat belopp.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majda förslag, hemställer,

att riksdagen må — med uteslutande av den i utgiftsstaten

för universitetet i Uppsala under II. Anslag till materiel

m. m. under rubrik De i Gustavianum inrymda institutionerna

uppförda anslagsposten till uppvärmning och belysning

å 6,050 kronor — under samma rubrik uppföra en

anslagspost till uppvärmning, belysning m. m. å 6,050 kronor.

89:o) Kungl. Maj:t har (punkt 89) föreslagit riksdagen att i utgiftsstaten

för universitetet i Uppsala, avdelningen I. C. Avlöningsstat för assistenter

och amanuenser — med uteslutande av ett av de under rubrik Institutionen

för allmän och analytisk kemi uppförda amanuensarvodena å 1,800 kronor

— under rubrik Fysikalisk-kemiska institutionen till arvode åt en amanuens

uppföra ett anslag av 1,800 kronor ävensom besluta, att i- gällande personalstat

för tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar och inrättningar

orden: fysikalisk-kemiska laboratoriet ändras till: fysikalisk-kemiska

institutionen.

Överförande

av en amanuens

vid

institutionen

för allmän

och analytisk

kemi vid

universitetet

i Uppsala

till fysikaliskkemiska

institutionen

m. m.

Utredningen återfinnes å sid. 214—215 i statsrådsprotokollet.

[89.]

Den föreslagna förändringen, som är av uteslutande formell natur, grundar

sig på en till det större konsistoriet vid universitetet i Uppsala ställd, av

filosofiska fakultetens matematisk-naturvetenskapliga sektion tillstyrkt framställning

av professorerna vid universitetet L. Ramberg, D. Strömholm och

The Svedberg, däri bland annat framhållits: Den särskilda institutions
byggnad

för fysikalisk kemi, till vars uppförande medel beviljats av 1927

års riksdag, vore snart färdig att tagas i bruk. Icke blott forskningen utan

även undervisningen i fysikalisk kemi komme då att överflyttas dit. Den

amanuens, som hittills biträtt vid ledandet av dessa övningar, finge då sin

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 8 haft. (Nr 8.) 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Överförande

av en amanuens

vid

anatomiska

institutionen

vid universitetet

i Uppsala

till histologiska

institutionen

m. m.

[90.]

verksamhet förlagd till den fysikalisk-kemiska institutionen. Under sådana

förhållanden syntes det lämpligast, att amanuensbefattningen ifråga även i

formellt avseende sorterade under den fysikalisk-kemiska institutionen. De

hemställde därför, det konsistoriet ville utverka, att sagda amanuensbefattning

avfördes ur den kemiska institutionens stat och i stället uppfördes i

den fysikalisk-kemiska institutionens stat tillsammans med den assistentbefattning,

som redan tillhörde institutionen ifråga, och de i 1930 års statsverksproposition

för sagda institutions räkning upptagna vaktmästar-, maskinist-

och instrumentmakarbefattningarna.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala,

avdelningen I. C. Avlöningsstat för assistenter och amanuenser

— med uteslutande av ett av de under rubrik Institutionen

för allmän och analytisk kemi uppförda amanuensarvodena

å 1,800 kronor — under rubrik Fysikalisk-kemiska

institutionen till arvode åt en amanuens uppföra ett anslag

av 1,800 kronor ävensom besluta, att i gällande personalstat

för tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar och

inrättningar orden: fysikalisk-kemiska laboratoriet ändras

till: fysikalisk-kemiska institutionen.

90:o) Kungl. Majit har (punkt 90) föreslagit riksdagen att

dels i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala ej mindre under I. Avlöningsstater

för professorer och lärare m. fl., C. Avlöningsstat för assistenter

och amanuenser — med uteslutande av ett av de under rubriken Anatomiska

institutionen uppförda amanuensarvodena å 1,800 kronor — under

rubrik Histologiska institutionen till arvode åt en amanuens uppföra ett

anslag av 1,800 kronor, än även under II. Anslag till materiel m. m. minska

det därstädes upptagna anslaget till anatomiska institutionen från 11,100

kronor till 5,550 kronor ävensom upptaga ett anslag till histologiska institutionen

å 5,550 kronor,

dels ock besluta, att i personalstaten för universitetet i Uppsala under

vetenskapliga institutioner och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska

fakulteterna skola vidtagas följande ändringar: preparator vid anatomiska

institutionen ändras till preparator vid histologiska institutionen,

tekniskt biträde vid anatomiska institutionen ändras till tekniskt biträde vid

histologiska institutionen och vaktmästare vid anatomiska institutionen ändras

till vaktmästare vid anatomiska och histologiska institutionerna.

Utredningen återfinnes å sid. 215—218 i statsrådsprotokollet.

Vid universitetet i Uppsala finnas två professorer i anatomi, den ena med

undervisningsskyldighet i histologi och embryologi och den andra med undervisningsskyldighet

i makroskopisk anatomi. Den nu föreliggande framställ
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

67

ningen åsyftar en formell uppdelning av den anatomiska institutionen i en

anatomisk och en histologisk institution, såsom fallet är i motsvarande hänseende

vid karolinska institutet.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala ej mindre

under I. Avlöningsstater för professorer och lärare m. fl.,

C. Avlöningsstat för assistenter och amanuenser — med uteslutande

av ett av de under rubriken Anatomiska institutionen

uppförda amanuensarvodena å 1,800 kronor — under

rubrik Histologiska institutionen till arvode åt en amanuens

uppföra ett anslag av 1,800 kronor, än även under II. Anslag

till materiel m. m. minska det därstädes upptagna anslaget

till anatomiska institutionen från 11,100 kronor till 5,550

kronor ävensom upptaga ett anslag till histologiska institutionen

å 5,550 kronor,

b) besluta, att i personalstaten för universitetet i Uppsala

under vetenskapliga institutioner och inrättningar, tillhörande

medicinska och filosofiska fakulteterna skola vidtagas följande

ändringar: preparator vid anatomiska institutionen

ändras till preparator vid histologiska institutionen, tekniskt

biträde vid anatomiska institutionen ändras till tekniskt biträde

vid histologiska institutionen och vaktmästare vid

anatomiska institutionen ändras till vaktmästare vid anatomiska

och histologiska institutionerna.

91:o) Kungl. Maj:t har (punkt 91) föreslagit riksdagen att

dels å personalstaten för universitetet i Uppsala under vetenskapliga institutioner

och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna,

uppföra

efter 2 vaktmästare vid zoologiska institutionen 1 vaktmästare vid paleontologiska

institutionen med placering i lönegraden B 7,

dels höja den i avlöningsstater för vissa tjänsteman och betjänte vid

universitetets i Uppsala samlingar och inrättningar under vetenskapliga

institutioner och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna,

uppförda anslagsposten till avlöningar till ordinarie tekniska biträden

och till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare,

nu 95,140 kronor, med 3,000 kronor till 98,140 kronor,

dels ock med anledning härav höja det ordinarie förslagsanslaget till

Uppsala universitet, avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid uni
-

Vaktmästare

vid paleontologiska

institutionen

vid universitetet

i Uppsala.

[91.]

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

versitetets samlingar och inrättningar m. m., nu 374,400 kronor, med 3,000

kronor till 377,400 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 218—220 i statsrådsprotokollet.

Redan då framställning gjordes till 1929 års riksdag om anvisande av

medel för uppförande av nybyggnad för paleontologiska institutionen, stod

det, framhåller departementschefen, klart, att ett bifall till detta förslag

skulle i sinom tid nödvändiggöra anställande av en vaktmästare vid institutionen.

Då den nya byggnaden beräknades kunna börja att tagas i bruk

omkring den 1 juli 1931, torde behovet av vaktmästare därstädes göra sig

gällande från och med nämnda dag. Då detta behov vidare torde vara av

stadigvarande natur, har departementschefen ansett sig böra tillstyrka, att

befattningen uppfördes på ordinarie stat. Den av universitetsmyndigheterna

föreslagna placeringen i lönegraden B 7 stöde i överensstämmelse med

placeringen av vaktmästare vid övriga universitetsinstitutioner.

Avlöningar

åt vissa extra

ordinarie

lärare, amanuenser

och

tjänstemän

m. m.

vid universitetet

i Uppsala.

[92.]

Då behovet av den föreslagna vaktmästarbefattningen synes styrkt, anser

sig utskottet böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer därför,

att riksdagen må

a) å personalstaten för universitetet i Uppsala under

vetenskapliga institutioner och inrättningar, tillhörande medicinska

och filosofiska fakulteterna, uppföra

efter 2 vaktmästare vid zoologiska institutionen 1 vaktmästare

vid paleontologiska institutionen med placering i

lönegraden B 7,

b) höja den i avlöningsstater för vissa tjänstemän och

betjänte vid universitetets i Uppsala samlingar och inrättningar

under vetenskapliga institutioner och inrättningar,

tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna, uppförda

anslagsposten till avlöningar till ordinarie tekniska biträden

och till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare,

nu 95,140 kronor, med 3,000 kronor till

98,140 kronor,

c) med anledning härav höja det ordinarie förslagsanslaget

till Uppsala universitet, avlöningar till vissa tjänstemän

och betjänte vid universitetets samlingar och inrättningar

m. m., nu 374,400 kronor, med 3,000 kronor till 377,400

kronor.

92:o) Kungl. Maj:t har (punkt 92) föreslagit riksdagen att för beredande

av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän

m. m. vid universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret 1931/1932 ett

extra anslag av 34,780 kronor att med särskilda belopp av Kungl. Maj:t

användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna ändamål.

Utredningen återfinnes å sid. 220—222 i statsrådsprotokollet.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

69

Motsvarande anslag för budgetåret 1930/1931 utgör 44,780 kronor. Minskningen,

10,000 kronor, har uppkommit därigenom, att en nu i anslaget ingående

anslagspost å sistnämnda belopp till uppehållande av den praktiskteologiska

undervisningen uteslutits ur anslaget för att behandlas i annat

sammanhang. I övrigt äro anslagsposterna och beloppen desamma som

innevarande budgetår, dock att det till en e. o. amanuens vid anatomiska

institutionen upptagna arvodet ändrats till arvode åt en e. o. amanuens vid

histologiska institutionen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för beredande av avlöningsförmåner för

vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän

m. m. vid universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret

1931/1932 ett extra anslag av 34,780 kronor att med särskilda

belopp av Kungl. Majit användas för de av departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 3 januari 1931 angivna ändamålen.

93:o) Kungl. Majit har (punkt 93) föreslagit riksdagen att till uppehållande

av den praktisk-teologiska undervisningen vid universitetet i Uppsala

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 10,000 kronor att utgå

i enlighet med de närmare bestämmelser, Kungl. Majit må finna skäl

meddela.

Utredningen återfinnes å sid. 222—232 i statsrådsprotokollet.

Den praktisk-teologiska övningskurs, som jämlikt gällande stadga angående

teologiska examina terminligen skall hållas vid de teologiska fakulteterna i

Uppsala och Lund, har under en lång följd av år uppehållits med tillhjälp

av särskilda av riksdagen för ändamålet anvisade medel. De sålunda till

förfogande ställda anslagen hava hittills varit avsevärt större för Uppsala

än för Lund och utgå för innevarande budgetår med 10,000 kronor respektive

4,500 kronor.

I två vid 1930 års riksdag väckta, likalydande motioner (I: 54 och II: 80)

hemställdes, att det i statsverkspropositionen för uppehållande av den praktisk

teologiska undervisningen vid Lunds universitet utgående anslaget måtte

upptagas till 10,000 kronor för organiserandet av teologiska fakultetens

praktiska avdelning på i huvudsak samma sätt som motsvarande avdelning

vid Uppsala universitet.

I skrivelse den 4 april 1930, nr 8 A, anförde härom riksdagen under

punkt 88 bland annat följande:

I likhet med motionärerna kunde riksdagen icke finna några bärande skäl

för den åtskillnad i fråga om anslagsbeloppen till den praktisk-teologiska

undervisningen, som föiefunnes mellan de båda universiteten. Riksdagen

funne sig dock icke kunna bifalla de i ärendet väckta motionerna men förutsatte,

att, då nu uppmärksamheten blivit fäst på berörda förhållande,

Uppehållande

av den

praktiskteologiska

undervisningen

vid universitetet

i Uppsala.

[93.]

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Kungl. Maj:t läte utreda, i vad mån ifrågavarande anslag vid Lunds universitet

behövde höjas samt i samband därmed, huruvida någon nedsättning

i motsvarande anslag vid Uppsala universitet kunde ifrågasättas.

Genom beslut den 9 maj 1930 anbefallde härefter Kungl. Majit kanslersämbetet

för rikets universitet att — med anledning av vad riksdagen sålunda

anfört — från vederbörande inhämta utredning, i vad mån det till uppehållande

av den praktisk-teologiska undervisningen vid universitetet i Lund

utgående anslaget å 4,500 kronor behövde höjas samt i samband därmed,

huruvida någon nedsättning i motsvarande anslag vid universitetet i Uppsala

kunde ifrågasättas, ävensom att med nämnda utredning jämte det förslag,

vartill densamma kunde föranleda, till Kungl. Majit inkomma i så god tid>

att eventuellt förslag i ämnet måtte kunna föreläggas 1931 års riksdag.

Den sålunda anbefallda utredningen föreligger nu och har av departementschefen

återgivits under förevarande punkt.

Departementschefen har framhållit, att skillnaden i anslagsbeloppen knappast

tidigare varit motiverad, och numera torde — såsom jämväl av 1930

års riksdag framhållits — några bärande skäl för denna åtskillnad icke

förefinnas. Med hänsyn härtill hade man nu att söka taga ståndpunkt till

frågan, till vilket belopp kostnaderna för här ifrågavarande undervisning vid

de båda universiteten borde uppskattas. Riksdagen hade i sin ovanberörda

skrivelse uttalat sig för en utredning i vad mån ifrågavarande anslag vid

Lunds universitet behövde höjas samt i samband därmed, huruvida någon

nedsättning i motsvarande anslag vid Uppsala universitet kunde ifrågasättas.

Vad då till en början anslaget till Uppsalafakulteten beträffade, torde redan

det förhållandet, att antalet teologie studerande, och därmed antalet deltagare

i här förevarande kurs, sedan år 1925 — då detta anslag senast

prövades av riksdagen och Kungl. Majits förslag örn en höjning lämnades

utan erinran — ökats med mer än femtio procent, utgöra ett tungt vägande

skäl för att anslaget bibehölles vid sitt hittillsvarande belopp. Härtill komme

vidare, vilket jämväl av Uppsalafakulteten framhållits, de år från år ökade

kraven på prästernas praktiska utbildning, vilka krav redan nu endast med

svårighet kunde tillgodoses inom ramen för det nu utgående anslaget. Med

hänsyn till vad sålunda anförts funne departementschefen sig böra ansluta

sig till’ de akademiska myndigheternas bestämda avstyrkande av en nedsättning

av detta anslag från dess nuvarande belopp, 10,000 kronor. 1930

års riksdag hade såsom sin uppfattning uttalat, att inga bärande skäl längre

förelåge för att här förevarande anslag utginge med lägre belopp vid det

ena universitetet än vid det andra. I anslutning till denna uppfattning,

som departementschefen biträdde, skulle då redan vid det förhållandet, att

en sänkning av anslaget till Uppsalafakulteten icke torde vara möjlig, en

höjning av det till den praktisk-teologiska undervisningen i Lund nu utgående

anslaget bliva påkallad. För en sådan höjning talade jämväl synnerligen

vägande sakliga skäl. Den starka ökningen under senare år av antalet

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr. 8.

71

teologie studerande i Lund hade givetvis lett till att det hittillsvarande anslagets

belopp framstode såsom otillräckligt. Härav hade följt, att professorn i praktisk

teologi i Lund måst ägna en oproportionerligt stor del av sin föreläsningsskyldighet

åt denna undervisning. Kraven på de blivande prästernas

praktiska utbildning hade också, såsom tidigare framhållits i fråga örn

undervisningen i Uppsala, avsevärt stegrats. Slutligen syntes det önskvärt,

att den praktisk-teologiska undervisningen vid universitetet i Lund äntligen

erhölle en fastare organisation — liksom länge varit fallet med motsvarande

undervisning i Uppsala. Departementschefen funne sig alltså böra förorda,

att anslaget till den praktisk-teologiska undervisningen vid universitetet i

Lund höjdes från sitt nuvarande belopp, 4,500 kronor, till 10,000 kronor.

Den nu föreliggande utredningen giver vid handen, att anledning saknas

att i fråga örn storleken av anslagen till här förevarande ändamål göra

någon åtskillnad mellan de båda universiteten på sådant sätt, att universitetet

i Uppsala, såsom hittills skett, erhölle ett högre belopp än Lundauniversitetet.

Utskottet anser, i likhet med departementschefen, att anslagen

böra bestämmas till lika belopp för båda universiteten. Emellertid kan utskottet

icke tillstyrka en så avsevärd höjning av totalsumman för ifrågavarande

ändamål som från 14,500 kronor till 20,000 kronor. Utskottet

finner för sin del, att ett totalbelopp av 16,000 kronor bör vara skäligt, och

föreslår, att denna summa fördelas på de båda universiteten med 8,000

kronor till vartdera.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

till uppehållande av den praktisk-teologiska undervisningen

vid universitetet i Uppsala för budgetåret 1931/1932 anvisa

ett extra anslag av 8,000 kronor att utgå i enlighet med

de närmare bestämmelser, Kungl. Majit må finna skäl meddela.

94:o) Kungl. Majit har (punkt 94) föreslagit riksdagen att till arvode åt

en ledare av juridiska fakultetens vid universitetet i Uppsala propedeutiska

kurs i civilrätt m. m. anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av

2,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 232—236 i statsrådsprotokollet.

Enligt stadgan angående juridiska examina skall juridisk fakultet anordna

en propedeutisk undervisningskurs i civilrätt och de viktigaste därmed

sammanhängande delarna av processrätten ävensom straffrättens allmänna

grunder, vilken kurs skall av lärare, som fakulteten bestämmer, givas åtminstone

varje hösttermin. Vidare skall enligt samma stadga studerande,

innan tentamen för juris kandidat- eller kansliexamen i något ämne må honom

Utskottets

yttrande.

Arvode till

en ledare av

den propedeutiska

kursen

i civilrätt

m. m.

vid universitetet

i

Uppsala.

[94.]

s. 72 Kontrollera mot PDF

72 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

medgivas, hava genomgått denna propedeutiska kurs, som alltså är av obligatorisk

natur.

Den propedeutiska kursen i Uppsala hålles av en av juridiska fakultetens

docenter, som i ersättning härför uppbär kursavgifter från deltagarna. I

Lund däremot, där kursen är avgiftsfri, har alltsedan år 1913 utgått ett

extra anslag till avlöning åt ledaren av kursens civilrättsliga del. Arvodet

var till en början 750 kronor och ökades med tillfällig löneförbättring av

187 kronor 50 öre samt med dyrtidstillägg enligt sedvanliga grunder. Berörda

arvode å 750 kronor bestriddes först av medel från fakultetens fond

av besparade docentstipendier, men då denna fond blivit uttömd och fakulteten

icke funnit lämpligt att ålägga deltagarna i kursen att betala avgifter

till ledaren, begärdes det extra anslaget, vilket årligen utgick med 750 kronor

till och med budgetåret 1924/1925. Orsaken varför anslaget uppfördes

å extra stat var, efter vad framgår av vederbörande departementschefs uttalande

(se 1913 års åttonde huvudtitel sid. 265), att möjlighet förefunnes

för att fakultetens docentstipendiefond inom en nära framtid åter kunde

lämna tillgång till bestridande av den nödvändiga gottgörelsen åt läraren.

Någon ändring i detta syfte har emellertid icke blivit vidtagen. Övriga

icke civilrättsliga delar av kursen — omfattande straff- och processrätt —

brukade tidigare ledas av professorerna i ifrågavarande ämne, vilka professorer

åtnjöto en däremot svarande lindring i sin övriga undervisningsskyldighet.

Sedermera har emellertid genom bidrag av universitetets medel

möjlighet beretts att överflytta jämväl dessa delar av kursen på förenämnde

ledare av den civilrättsliga delen. Numera utgår till Lunds universitet av

statsmedel ett anslag för kursens civilrättsliga del å 960 kronor, varå belöper

dyrtidstillägg med omkring 160 kronor. För den straff- och processrättsliga

delen utgår av universitetets medel ett anslag av 600 kronor, vadan

kursens ledare har en inkomst av kursen av i allt något över 1,700 kronor.

I skrivelse till kanslern för rikets universitet bär nu det större konsistoriet

vid universitetet i Uppsala i enlighet med en av juridiska fakulteten därstädes

gjord framställning hemställt om utverkande av proposition till 1931

års riksdag örn beviljande för budgetåret 1931/1932 av ett extra anslag å

2,000 kronor såsom arvode till den som under året förordnas att leda den

propedeutiska kursen i civilrätt m. m.

Då, såsom av det förut anförda framgår, ifrågavarande kurs vore av obligatorisk

natur, vöre det enligt departementschefens uppfattning uppenbarligen

olämpligt, att avgifter för deltagande i densamma skulle avkrävas de

studerande. Så ägde emellertid rum vid universitetet i Uppsala. För avlönande

av ledaren av motsvarande kurs vid universitetet i Lund hade statsanslag

utgått sedan flera år tillbaka, och departementschefen funne det önskvärt,

att förhållandena ordnades i möjligaste mån likformigt vid båda universiteten.

Han ansåge följaktligen, att statsanslag för ifrågavarande ändamål

borde tilldelas även universitetet i Uppsala. Framställningar i sådant syfte

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

73

hade tidigare blivit gjorda från juridiska fakulteten vid sistnämnda univet

si tet, ehuru Kungl. Maj:t hittills icke ansett sig böra för riksdagen framlägga

förslag i ämnet. Emellertid ansåge departementschefen kravet å statsanslag

för ifrågavarande ändamål icke längre böra undanskjutas. Beträffande

beloppet av ett sådant anslag, funne han detsamma böra bestämmas till

2,000 kronor. Anslaget borde tillsvidare utgå på extra stat.

Utskottet finner det motiverat, att ett anslag av riksdagen anvisas för

ifrågavarande ändamål, på det att de studerande må kunna befrias från att

för berörda undervisning, som är av obligatorisk karaktär, behöva vidkännas

särskilda kursavgifter. Emellertid synes utskottet, vid jämförelse med

vad som för motsvarande ändamål utgår vid Lunds universitet, det för

universitetet i Uppsala äskade beloppet av 2,000 kronor för högt beräknat.

Då på beloppet ifråga givetvis kommer att utgå dyrtidstillägg, förefaller det

utskottet, som örn ett anslag av 1,500 kronor vore fullt tillräckligt.

Utskottet får därför hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

till arvode åt en ledare av juridiska fakultetens vid universitetet

i Uppsala propedeutiska kurs i civilrätt m. m.

anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 1,500

kronor.

95:o) Kungl. Majit bar (punkt 95) föreslagit riksdagen att till materiel

för vissa institutioner m. m. vid universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret

1931/1932 ett extra reservationsanslag av 76,700 kronor att av Kungl.

Majit användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet omförmälda

ändamål.

Utredningen återfinnes å sid. 236—238 i statsrådsprotokollet.

Motsvarande anslag för budgetåret 1930/1931 utgör 77,700 kronor. Minskningen,

1,000 kronor, har uppkommit därigenom, att en nu i anslaget ingående

anslagspost å sistnämnda belopp till upprätthållande av verksamheten

å psykologiska laboratoriet uteslutits ur anslaget för att behandlas

i annat sammanhang.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till materiel för vissa institutioner m. m.

vid universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret 1931/1932

ett extra reservationsanslag av 76,700 kronor att av Kungl.

Majit användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1931

omförmälda ändamålen.

Utskottets

yttrande.

Materiel för

vissa institutioner

m. m.

vid universitetet

i

Uppsala.

[95.]

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Upprätthållande

av

verksamheten

å psykologiska

laboratoriet

vid universitetet

i

Uppsala.

[96.]

96:o) Kungl. Majit har (punkt 96) föreslagit riksdagen att till upprätthållande

av verksamheten å psykologiska laboratoriet vid universitetet i

Uppsala för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av

1,600 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 238—240 i statsrådsprotokollet.

Sedan år 1915 har till upprätthållande av verksamheten å psykologiska

laboratoriet vid universitetet i Uppsala årligen utgått ett extra anslag av

1,000 kronor. Departementschefen framhåller, att laboratoriet, som nu erhållit

förbättrade och ändamålsenliga lokaler, vore i behov av förhöjning

av det till detsamma utgående statsanslaget. De kurser, som här gåves,

vore för vissa examensfordringar obligatoriska, och det vore givet, att

laboratoriet borde stå rustat att motsvara de krav, en modern undervisning

i ämnet uppställde. Universitetsmyndigheterna hade i sådant avseende begärt

utverkande av ett till 1,800 kronor förhöjt anslag. Emellertid funne

departementschefen, att anslaget för budgetåret 1931/1932 borde kunna bestämmas

till ett något lägre belopp, förslagsvis 1,600 kronor.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må till upprätthållande av verksamheten å

psykologiska laboratoriet vid universitetet i Uppsala för

budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av

1,600 kronor.

Nybyggnad

för paleontologiska

institutionen

vid universitetet

i

Uppsala.

[97.]

97:o) Sedan 1929 års riksdag beviljat ett belopp av 791,000 kronor till

uppförande och inredning i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet

företedda ritningar och kostnadsförslag av en byggnad för paleontologiska

institutionen vid universitetet i Uppsala samt därav såsom extra reservationsanslag

anvisat för budgetåret 1929/1930 ett belopp av 150,000 kronor

samt för budgetåret 1930/1931 ett belopp av 400,000 kronor, har nu Kungl.

Majit (punkt 97) föreslagit riksdagen att av förutnämnda belopp, 791,000

kronor, för budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag anvisa återstoden,

241,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det till uppförande och inredning

av en byggnad för paleontologiska institutionen vid universitetet

i Uppsala av 1929 års riksdag beviljade anslaget å

791,000 kronor för budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag

anvisa återstoden, 241,000 kronor.

Komplette- 98:o) Kungl. Majit har (punkt 98) föreslagit riksdagen att till komplettetutionernTför

ring av institutionens för allmän och analytisk kemi vid universitetet i Upp
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

75

sala utrustning med instrument och apparatur för budgetåret 1931/1932

anvisa ett extra reservationsanslag av 8,210 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 240—242 i statsrådsprotokollet.

Kostnaderna för här ifrågavarande utrustning beräknades enligt ett för

1930 års riksdag framlagt förslag till sammanlagt 16,210 kronor, vilket belopp

ansågs böra fördelas på två år. För innevarande budgetår utgår för

ändamålet ett belopp av 8,000 kronor. För budgetåret 1931/1932 äskas nu

återstoden av beloppet, 8,210 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majrts förslag, hemställer,

att riksdagen må till komplettering av institutionens för

allmän och analytisk kemi vid universitetet i Uppsala utrustning

med instrument och apparatur för budgetåret 1931/

1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 8,210 kronor.

99:o) Kungl. Majit har (punkt 99) föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att den beslutade örn- och tillbyggnaden av anatomiska

institutionen vid universitetet i Uppsala må utföras i enlighet med av byggnadsstyrelsen

i dess skrivelse den 4 november 1930 tillstyrkta, av ingenjören

S. Lindsjö uppgjorda ändrade ritningar;

dels ock av det till örn- och tillbyggnad av nämnda institution av 1930

års riksdag beviljade beloppet av 538,000 kronor för budgetåret 1931/1932

såsom extra reservationsanslag anvisa ett belopp av 200,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 242—247 i statsrådsprotokollet.

1930 års riksdag beviljade till örn- och tillbyggnad av anatomiska institutionen

vid universitetet i Uppsala ett belopp av 538,000 kronor samt anvisade

därav för budgetåret 1930/1931 såsom extra reservationsanslag

100,000 kronor. Från de akademiska myndigheternas sida har nu hemställts,

att för budgetåret 1931/1932 hela det återstående beloppet, 438,000

kronor, måtte ställas till förfogande. Departementschefen har, på grund

av nödvändigheten att begränsa anslagsäskandena under åttonde huvudtiteln,

funnit sig förhindrad tillstyrka denna framställning utan förordat att

det återstående beloppet måtte fördelas på två år och att för budgetåret

1931/1932 måtte anvisas 200,000 kronor; för budgetåret 1932/1933 skulle

alltså återstoden eller 238,000 kronor bliva erforderlig.

Från de akademiska myndigheternas sida hava vidare ifrågasatts vissa

jämkningar i den ursprungliga byggnadsplanen. Dessa jämkningar, vilka

icke beräknas komma att medföra någon ökning av kostnaderna, äro

att de tilltänkta bägge flyglarna sammanslås till en enhetlig nybyggnad,

placerad längs Västra Ågatan. Södra ändan förenas genom en »sammanbyggnad»

med den nuvarande anatomibyggnadens norra flygel;

allmän och

analytisk

kemi vid

universitetet

i Uppsala

utrustning

med instrument

och

apparatur.

[98.]

Om- och tillbyggnad

av

anatomiska

institutionen

vid universitetet

i

Uppsala.

[99.]

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att den nuvarande anatomiska institutionen anordnas huvudsakligen för

den makroskopisk-anatomiska avdelningen;

att den längs Västra Ågatan placerade byggnaden upplåtes för mikroskopisk-anatomiska

och embryologiska avdelningen;

att delar av anatomiska institutionens norra flygel jämte en förbindelsebyggnad

mellan avdelningarna ordnas som museum för de anatomiska och

de embryologiska samlingarna.

Utskottet har — under den angivna förutsättningen, att de ifrågasatta

jämkningarna i byggnadsplan en icke äro ägnade att framdeles medföra

någon kostnadsökning — funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag

och hemställer därför,

att riksdagen må

a) medgiva, att den beslutade örn- och tillbyggnaden av

anatomiska institutionen vid universitetet i Uppsala må utföras

i enlighet med av byggnadsstyrelsen i dess skrivelse

den 4 november 1930 tillstyrkta, av ingenjören S. Lindsjö

uPPgj°r(la ändrade ritningar;

b) av det till örn- och tillbyggnad av nämnda institution

av 1930 års riksdag beviljade beloppet av 538,000

kronor för budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag

anvisa ett belopp av 200,000 kronor.

Omläggning

av fysiologiska

institutionens

vid

universitetet

i Uppsala

värmeledning

m. m.

[100.]

100:o) Kungl. Majit har (punkt 100) föreslagit riksdagen att till omläggning

av fysiologiska institutionens vid universitetet i Uppsala värmeledning

m. m. för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 16,850

kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 247—250 i statsrådsprotokollet.

Medicinska fakulteten vid universitetet i Uppsala har framhållit, att den

värmeledningsanläggning, som vore i bruk i den fysiologiska institutionen,

vore i hög grad föråldrad och behäftad med betydande olägenheter. Nya

anordningar för institutionens uppvärmning vore därför av behovet påkallade.

Även införande av varmvattenservis framstode som ett berättigat

krav. Enligt departementschefens uppfattning torde det vara det mest ekonomiska

att införa densamma samtidigt därmed att nytt värmeledningssystem

anlades. Då härtill komme, att den ifrågasatta anordningen beräknades

komma att minska bränslekostnaderna, tvekade departementschefen icke att

förorda, att extra anslag för angivna ändamål äskades hos riksdagen. Mot

de framlagda kostnadsberäkningarna, slutande å 14,480 kronor för värmeledningen

och 2,363 kronor för varmvattencistern ''jämte ledningar, eller

tillhopa 16,843 kronor, hade departementschefen intet att erinra. Summan

torde dock böra avrundas till 16,850 kronor.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

77

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må till omläggning ay fysiologiska institutionens

vid universitetet i Uppsala värmeledning m. m.

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag

av 16,850 kronor.

101:o) Kungl. Maj:t har (punkt 101) föreslagit riksdagen att till bokinköp

och bokbindning för universitetsbiblioteket i Uppsala för budgetåret 1931/

1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 109,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 250—259 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr K. G.

Westman m. fl. (I: 85) och den andra inom andra kammaren av herr A.

Forssell (II: 247), i vilka motioner hemställts,

att riksdagen måtte bevilja en ökning av det till bokinköp och bokbindning

för universitetsbiblioteket i Uppsala nu utgående extra reservationsanslaget

å 104,500 kronor med 38,000 kronor (i stället för av Kungl. Majit

begärda 5,000 kronor) och sålunda för nämnda ändamål för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 142,500 kronor.

Med avseende å de av motionärerna till stöd för deras hemställan anförda

skälen får utskottet hänvisa till motionen I: 85.

De anslag, som under innevarande budgetår stå till universitetsbibliotekets

förfogande för bär ifrågavarande ändamål, äro dels 50,000 kronor å ordinarie

stat, dels ock 104,500 kronor å extra stat eller inalles 154,500 kronor.

Ett av överbibliotekarien framlagt och av de akademiska myndigheterna

förordat förslag upptager anslag å tillhopa 192,500 kronor, därav 170,000

kronor å ordinarie stat och 22,500 kronor å extra stat, vilket skulle innebära

en ökning i förhållande till nu utgående anslag med 38,000 kronor.

Departementschefen, som icke finner lämpligt att redan nu öka bibliotekets

ordinarie anslag, skulle, enligt vad han framhåller, gärna hava sett, att det

varit honom möjligt att åtminstone i mera väsentlig mån tillmötesgå den

föreliggande framställningen, men de statsfinansiella förhållandena nödgade

honom att begränsa den av universitetet begärda anslagsökningen till 5,000

kronor.

Utskottet vill erinra om, att här ifrågavarande anslag under de senare åren

undergått avsevärda höjningar. Anslaget utgjorde för budgetåret 1926/1927

44,500 kronor, för budgetåret 1927/1928 59,500 kronor, för budgetåret 1928/

1929 84,500 kronor, för budgetåret 1929/1930 94,500 kronor, och för innevarande

budgetår utgår för ändamålet ett belopp av 104,500 kronor. Med

hänsyn härtill anser sig utskottet icke kunna förorda större höjning av

anslaget än Kungl. Majit förordat, d. v. s. 5,000 kronor.

Bokinköp

och bokbindning

för

universitetsbiblioteket

i Uppsala

[101.]

jämte två i

ämnet väckta

motioner.

Utskottets

yttrande.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ytterligare

medel till

materiel

m. m. för

vissa institutioner

vid

universitetet

i Uppsala.

[102.]

Utskottet avstyrker alltså motionerna och ansluter sig till Kungl. Maj :ts förslag.

I enlighet härmed hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maurts förslag

samt med avslag å herr K. G. Westmans m. fl. och herr

A. Forssells ovannämnda motioner (I: 85 och II: 247), i vad

de skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag, till bokinköp och

bokbindning för universitetsbiblioteket i Uppsala för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 109,500

kronor.

102:o) Kungl. Majit har (punkt 102) föreslagit riksdagen att för beredande

av ytterligare medel till materiel m. m. för de av departementschefen i statsrådsprotokollet

angivna institutionerna vid universitetet i Uppsala för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 80,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 260—273 i statsrådsprotokollet.

Från år 1919 har årligen ett anslag anvisats till förstärkning av de ordinarie

och de extra materielanslagen till institutioner vid Uppsala universitet.

Anslaget har företrädesvis avsett de matematisk-naturvetenskapliga institutionerna.

Anslagsbeloppet bestämdes i början i princip så, att det i stort

skulle utfylla de ordinarie och extra materielanslagen upp till institutionernas

verkliga behov. Från år 1921 harman emellertid haft den uppfattningen, att

en del av institutionernas anslagsbehov borde kunna täckas av universitetets

reservfond, och i följd härav har förevarande anslag satts till ett lägre belopp

än skillnaden mellan institutionernas beräknade utgifter och summan av de

ordinarie och extra materielanslagen.

För budgetåret 1926/1927 hade från universitetets sida institutionernas

merkostnader utöver tillgängliga medel beräknats till 74,430 kronor. Föredragande

departementschefen ansåg sig vid ärendets anmälan inför Kungl. Majit

icke böra gå utöver det belopp, som anvisats för budgetåret 1925/1926, eller

alltså 20,000 kronor. Detta blev ock Kungl. Majits förslag. Det återstående

beloppet skulle alltså täckas av universitetets reservfond. Samtidigt framlade

emellertid Kungl. Majit förslag till riksdagen om ett anslag å 5,530 kronor

såsom ersättning till reservfonden för vissa besparade avlöningsmedel, vilka

före 1925 års lönereglering ingått till denna fond men efter löneregleringen

skulle tillfalla statsverkets kassafond. Denna sistnämnda framställning vann

emellertid icke riksdagens bifall. Dock ansåg riksdagen, att skälig hänsyn till

inkomstminskningen för reservfonden borde tagas, då det gällde att använda

reservfonden för beredande av ytterligare medel till materiel m. m. för vissa

institutioner, och riksdagen höjde med hänsyn härtill det föreslagna materielanslaget

å 20,000 kronor till 25,000 kronor.

För ett vart av budgetåren 1927/1928, 1928/1929 och 1929/1930 hade

från universitetets sida institutionernas merkostnader beräknats till 78,790

kronor, respektive 95,025 kronor och 141,735 kronor. I likhet med vad

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

79

som skett beträffande nästföregående budgetår och med samma utgångspunkt

beträffande reservfondens bärkraft att bidraga i viss utsträckning till

dessa kostnader anvisade riksdagen i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag för

ändamålet för vart och ett av nämnda budgetår ett belopp av 25,000 kronor.

För budgetåret 1930/1931 beräknades från universitetets sida institutionernas

merkostnader till 148,020 kronor. Under punkt 89 av 1930 års

åttonde huvudtitel föreslog Kungl. Majit riksdagen att för här ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av

45,000 kronor. I skrivelse den 4 april 1930, nr 8 A, anmälde riksdagen

under punkt 84, att riksdagen i anledning av Kungl. Majits förslag och

två i ämnet väckta motioner (I: 29 och II: 65) för här ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag av 60,000

kronor.

För budgetåret 1931/1932 hava från universitetets sida institutionernas

merkostnader beräknats till sammanlagt 177,415 kronor.

Med hänsyn till den ytterligare nedgång i reservfondens inkomster, som

torde vara att förvänta, funne departementschefen det ofrånkomligt att för

budgetåret 1931/1932 förorda en höjning av det för budgetåret 1930/1931

utgående anslagsbeloppet. Han funne sig böra föreslå en ökning av anslaget

med 20,000 kronor till 80,000 kronor. Universitetsinstitutionernas ökade

anslagsbehov utvisade en siffra av tillhopa 177,415 kronor. Örn man med

utgångspunkt härifrån droge från denna siffra nyssnämnda belopp av 80,000

kronor, som skulle av statsmedel utgå för ändamålet, erhölles en summa

av 97,415 kronor, vilken universitetet skulle hava att förmedelst reservfondens

medel tillgodoföra vederbörande institutioner vare sig å institutionernas

egna konton eller å reparationstitelns konto. Vid bifall härtill skulle —

under förutsättning dels att reservfondens inkomster för budgetåret 1931/

1932 beräknades till samma belopp som för innevarande budgetår eller ungefär

155,000 kronor, dels ock att skogsavkastningen uppginge till ett beräknat

belopp av 152,560 kronor och att någon arrendeminskning icke medgåves

— ett belopp av i runt tal 58,000 kronor stå till förfogande för universitetets

tillfälliga och oförutsedda behov. Denna siffra torde enligt departementschefens

mening i förhållande till universitetets omfattning och behovsförhållanden

få betraktas som allt annat än för högt tilltagen, allra helst

som reservfondens inkomster under budgetåret 1931/1932 med stor sannolikhet

torde kunna beräknas understiga det nyss angivna, beräknade beloppet.

Utskottet, som förväntar, att den i statsrådsprotokollet omförmälda omläggningen

av beräkningen av vissa inkomsttitlar vid universitetet skall äga

rum, så snart tiden härför visar sig lämplig, och att härför nödiga förberedande

åtgärder i god tid vidtagas, har funnit sig böra tillstyrka Kungl.

Majits förslag och hemställer därför,

Utskottets

yttrande.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må för beredande av ytterligare medel till

materiel m. m. för de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1931

angivna institutionerna vid universitetet i Uppsala för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av

80,000 kronor.

Förstärkning 103:o) Kungl. Maj:t har (punkt 103) föreslagit riksdagen att höja den i

krafterna å avioningsstater för vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets i Lund

tetsTLnnd samlinSar och inrättningar m. m. under kansliet uppförda anslagsposten

kansli arvoden åt tjänstemän vid universitetets och fakulteternas kanslier, nu

kammare 6’5°° kronor’ med 2’400 kronor till 8,900 kronor samt förty höja det ordi103

] narie förslagsanslaget till avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid

universitetets i Lund samlingar och inrättningar m. m. med ett belopp av

2,400 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 274—277 i statsrådsprotokollet.

I det i riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget till avlöningar till

vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets i Lund samlingar och inrättningar

m. m. å 261,600 kronor ingår under rubrik: Avioningsstater för

vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets i Lund samlingar och inrättningar

m. m., Kansliet en anslagspost å 6,500 kronor till arvoden åt

tjänstemän vid universitetets och fakulteternas kanslier. Vid universitetets

kansli är anställd en amanuens med tjänstgöring jämväl å räntekammaren.

Avlöningen för denne utgår i forin av arvode. I riksstaten har vidare

under en följd av år uppförts ett extra reservationsanslag till materiel för

vissa institutioner vid universitetet m. m. För budgetåret 1930/1931 är

detta anslag bestämt till 45,225 kronor. I detta anslag ingår en post å

1,200 kronor till bestridande av renskrivningskostnader vid universitetets

kansli och räntekammare.

I en till kanslern för rikets universitet ställd skrivelse har det större konsistoriet

vid universitetet i Lund med föranledande av en av universitetets

rektor gjord framställning hemställt, att kanslern måtte utverka proposition

till 1931 års riksdag dels att anslaget till arvoden åt tjänstemän vid universitetets

och fakulteternas kanslier måtte höjas från 6,500 kronor med

2,400 kronor till 8,900 kronor för att bereda möjlighet till anställande av

ytterligare en amanuens vid universitetets kansli och räntekammare, dels ock

att en kanslibiträdesbefattning med placering i lönegraden B 7 måtte inrättas

vid universitetskansliet.

Enligt vad från rektorsämbetet under hand inhämtats utgår av förut
-

nämnda anslagspost å 6,500 kronor arvode till

en amanuens vid räntekammaren och kansliet med.....kronor 2,389: —

teologiska fakultetens notarie med.................. » 733;_

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 81

juridiska fakultetens notarie med..................kronor 618: —

medicinska » » » » 816: —

filosofiska » » » * 1,944: —

Departementschefen har framhållit, att de arbetskrafter, som med därför

avsedda anslag kunde ställas till förfogande för Lunds universitets kansli

och räntekammare, icke längre räckte till för det arbete, som måste förrättas.

Det torde också, fortsätter departementschefen, ligga i öppen dag, att med

den utveckling, som för närvarande kännetecknade universitetet, och med

det stegrade studentantalet den kanslipersonal, som beräknades tillräcklig

under andra förutsättningar, numera ej vore tillfyllest för tillgodoseende

av det löpande administrativa arbetet vid universitetet. En jämförelse med

motsvarande förhållanden vid universitetet i Uppsala, där förutom akademisekreteraren

funnes en akademinotarie, en akademikanslist och ett kanslibiträde,

gåve vid handen, att arbetskrafterna på kansliet vid systeruniversitetet

måste anses i hög grad otillräckliga. En utökning av personalen

syntes därför mycket väl motiverad.

Det större akademiska konsistoriets framställning ginge ut på dels beredande

av anslag för anställande av ytterligare en amanuens å kansliet och räntekammaren,

dels ock inrättande av en kanslibiträdesbefattning å kansliet med

placering i lönegraden B 7. Behovet av ytterligare en amanuens ansåge

departementschefen till fullo ådagalagt, och ville han ansluta sig till universitetsmyndigheternas

förslag härutinnan. Den anslagsökning, som erfordrades

för genomförandet av detta förslag, belöpte sig till 2,400 kronor. Förslaget

örn inrättande av en kanslibiträdesbefattning vid universitetets kansli funne

departementschefen sig däremot icke för närvarande böra tillstyrka. Han

ville ingalunda underkänna behovet av ett ordinarie dylikt biträde men

ansåge, att, därest förslaget örn ytterligare en amanuens vunne bifall, någon

tids erfarenhet borde avvaktas, i vad mån denna förstärkning av arbetskrafterna

befunnes vara tillräcklig eller en ytterligare utökning av detsamma påkallades.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må höja den i avlöningsstater för vissa

tjänstemän och betjänte vid universitetets i Lund samlingar

och inrättningar m. m. under kansliet uppförda anslagsposten

till arvoden åt tjänstemän vid universitetets och

fakulteternas kanslier, nu 6,500 kronor, med 2,400 kronor

till 8,900 kronor samt förty höja det ordinarie förslagsanslaget

till avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte

vid universitetets i Lund samlingar och inrättningar m. m.

med ett belopp av 2,400 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 8 haft. (Nr 8.)

6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Räknebiträden

vid

astronomiska

observatoriet

vid

universitetet

i Lund.

[104.]

104:o) Kungl. Maj:t har (punkt 104) föreslagit riksdagen att

dels å personalstaten för universitetet i Lund under vetenskapliga institutioner

och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna

efter 2 trädgårdsmedhjälpare uppföra 3 räknebiträden vid astronomiska observatoriet

med placering i lönegraden B 4;

dels — med uteslutande ur avlöningsstater för vissa tjänstemän och betjänte

vid universitetets i Lund samlingar och inrättningar m. m. av den

under vetenskapliga institutioner och inrättningar, tillhörande medicinska

och filosofiska fakulteterna uppförda anslagsposten å 3,600 kronor till räknebiträden

vid astronomiska observatoriet — höja den under samma rubriker

uppförda förslagsanslagsposten till avlöningar till ordinarie tekniska biträden

och till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare,

nu 64,100 kronor, med 7,200 kronor till 71,300 kronor,

dels ock med anledning härav höja det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar

till vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets i Lund samlingar

och inrättningar m. m. med ett belopp av 3,600 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 277—280 i statsrådsprotokollet.

I det i riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget till avlöningar till

vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets i Lund samlingar och inrättningar

m. m. å 261,600 kronor ingår under rubrik: Avlöningsstater

för vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets i Lund samlingar och

inrättningar m. m., Vetenskapliga institutioner och inrättningar, tillhörande

medicinska och filosofiska fakulteterna, en anslagspost å 3,600 kronor till

räknebiträden vid astronomiska observatoriet.

Vidare finnes för universitetet i Lund i riksstaten uppfört ett extra anslag

till avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och

tjänstemän m. m., vilket anslag för innevarande budgetår är bestämt till

58,035 kronor. Från detta anslag har under en följd av år anvisats ett

belopp av 2,400 kronor till förstärkning av anslaget till räknebiträden vid

astronomiska observatoriet.

Det sammanlagda beloppet av ifrågavarande båda anslag, 6,000 kronor,

har varit fördelat på fem räknebiträden på följande sätt: Ett räknebiträde

har uppburit 110 kronor i månaden, två vardera 106 kronor och två vardera

89 kronor. Härtill har kommit dyrtidstillägg i vanlig ordning, varjämte

såsom ett extra tillägg till arvodet utgått ett anslag av 30 kronor

i månaden till vart och ett av räknebiträdena. Det sistnämnda tillägget,

som tidigare varit 25 kronor och från och med början av 1930 höjts till

30 kronor, har utgått från reservfonden eller från observatoriets anslag.

Det större konsistoriet vid universitetet i Lund har i en till kanslern för

rikets universitet ställd skrivelse hemställt, att kanslern måtte utverka proposition

till 1931 års riksdag örn dels inrättande vid universitetets astronomiska

observatorium av tre räknebiträdesbefattningar med placering i löne
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

83

graden B 4 och dels beviljande för budgetåret 1931/1932 av ett extra anslag

å 3,000 kronor till avlönande av två extra räknebiträden därstädes.

Den i förevarande ärende gjorda framställningen avsåge, framhåller departementschefen,

icke någon ökning av befintliga arbetskrafter vid astronomiska

observatoriet i Lund utan endast beredande av förbättrade villkor

för de därstädes anställda räknebiträdena och av ordinarie anställning för

tre av dem. Behovet av ifrågavarande arbetskrafter vore av konstant natur.

Det syntes uppenbart, att det viktiga och krävande arbete, som dessa

räknebiträden utförde, borde ersättas på ett sätt, som någorlunda motsvarade

den skicklighet och den möda, som erfordras för arbetets förrättande.

Särskilt syntes räknebiträden, som under en följd av år ägnat sig åt detta

speciella arbete, böra kunna påräkna den tryggare ställning, som innehavandet

av en ordinarie befattning gåve. Departementschefen anslöte

sig därför till universitetsmyndigheternas förslag, så vitt det avsåge inrättande

vid observatoriet av tre ordinarie räknebiträdesbefattningar. Beträffande

den lönegrad, som borde tillkomma dessa, ansåge departementschefen

lönegraden B 4 vara väl vald. Avlöningen i näst högsta löneklassen för

kvinnlig befattningshavare i nämnda lönegrad å D-ort utgjorde 2,388 kronor.

För tre sådana befattningshavare borde sålunda beräknas ett belopp av 7,164

kronor, lämpligen avrundat till 7,200 kronor. Bifall till framställningen

i denna del förutsatte alltså en ökning av det ordinarie förslagsanslaget

till avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar

och inrättningar m. m. med sistnämnda belopp. Då emellertid vid bifall

till sagda framställning samma förslagsanslag kunde minskas med 3,600

kronor, i det att ovannämnda anslagspost å 3,600 kronor till räknebiträden

vid astronomiska observatoriet bleve överflödig, komme den verkliga kostnadsökningen

vid inrättandet av ifrågavarande tre ordinarie räknebiträdesbefattningar

att bliva endast 3,600 kronor.

Förevarande framställning avsåge även beviljande av ett extra anslag å

3,000 kronor till avlönande av två extra räknebiträden vid astronomiska

observatoriet. Med hänsyn till de ökade utgifter för observatoriet, som

skulle föranledas av den höjning av ordinarie anslag för ändamålet, som

departementschefen nu föresloge, ansåge han sig icke för närvarande kunna

biträda framställningen i vad den anginge ökning av det för räknebiträden

vid observatoriet avsedda extra anslaget.

Utskottet, som förvissat sig om att ifrågavarande biträden utföra ett relativt

högt kvalificerat arbete, har funnit goda skäl anförda för Kungl.

Maj:ts förslag och får därför tillstyrka detsamma. Utskottet hemställer följaktligen,

att riksdagen må

a) å personalstaten för universitetet i Lund under vetenskapliga

institutioner och inrättningar, tillhörande medicinska

Utskottets

yttrande.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Avlöningar åt

vissa extra

ordinarie lärare,

amanuenser

och

tjänstemän

m. m. vid

.universitetet

i Lund.

[105.]

och filosofiska fakulteterna efter 2 trädgårdsmedhjälpare

uppföra 3 räknebiträden vid astronomiska observatoriet med

placering i lönegraden B 4;

b) — med uteslutande ur avlöningsstater för vissa tjänstemän

och betjänte vid universitetets i Lund samlingar och

inrättningar m. m. av den under vetenskapliga institutioner och

inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna

uppförda anslagsposten å 3,600 kronor till räknebiträden

vid astronomiska observatoriet — höja den under samma

rubriker uppförda förslagsan slagsposten till avlöningar till

ordinarie tekniska biträden och till ordinarie vaktmästare

och med dem jämförliga befattningshavare, nu 64,100 kronor,

med 7,200 kronor till 71,300 kronor;

c) med anledning härav höja det ordinarie förslagsanslaget

till avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid

universitetets i Lund samlingar och inrättningar m. m. med

ett belopp av 3,600 kronor.

Vid bifall till vad utskottet under punkterna 103:o) och 104:o) tillstyrkt,

kommer det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar till vissa tjänstemän

och betjänte vid universitetets i Lund samlingar och inrättningar m. m., nu

261,600 kronor, att ökas med 6,000 kronor till 267,600 kronor.

105:o) Kungl. Majit har (punkt 105) föreslagit riksdagen att för beredande

av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och

tjänstemän m. m. vid universitetet i Lund anvisa för budgetåret 1931/1932

ett extra anslag av 46,335 kronor att med särskilda belopp av Kungl.

Majit användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna

ändamål.

Utredningen återfinnes å sid. 280—282 i statsrådsprotokollet.

Motsvarande anslag för budgetåret 1930/1931 utgör 58,035 kronor. Minskningen,

11,700 kronor, har uppkommit på följande sätt. A ena sidan hava

ur anslaget uteslutits de för innevarande budgetår däri ingående anslagsposterna

å 4,500 kronor till uppehållande av den praktiskt-teologiska undervisningen

och å 9,000 kronor till bidrag till utgifter för en stiftelse vid

universitetet i Lund för svensk folkminnesforskning eller sammanlagt 13,500

kronor, vilka anslagsposter upptagas till behandling i annat sammanhang.

Å andra sidan har med anslaget sammanförts det för innevarande budgetår

utgående särskilda anslaget å 1,800 kronor till polikliniska undervisningen

i kirurgi. Nettominskningen blir sålunda, såsom nyss sagts (13,500 — 1,800)

11,700 kronor.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr S.

85

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för beredande av avlöningsförmåner

för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän

m. m. vid universitetet i Lund anvisa för budgetåret 1931/

1932 ett extra anslag av 46,335 kronor att med särskilda

belopp av Kungl. Majit användas för de av departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den

3 januari 1931 angivna ändamålen.

106:o) Kungl. Majit bar (punkt 106) föreslagit riksdagen att till uppe

hållande av den praktisk-teologiska undervisningen vid universitetet i Lund

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 10,000 kronor att

utgå i enlighet med de närmare bestämmelser, Kungl. Majit må finna skäl

meddela.

Utredningen återfinnes å sid. 222—232 i statsrådsprotokollet.

Utskottet har under punkt 93:o) här ovan till behandling förehaft frågan

örn anslag för uppehållande av den praktisk-teologiska undervisningen vid

universitetet i Uppsala och Lund och därvid funnit sig böra för vartdera

universitetet förorda ett anslag av 8,000 kronor för budgetåret 1931/1932.

Under hänvisning härtill hemställer utskottet,

att riksdagen må till uppehållande av den praktisk-teologiska

undervisningen vid universitetet i Lund för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra anslag av 8,000 kronor

att utgå i enlighet med de närmare bestämmelser, Kungl.

Majit må finna skäl meddela.

107:o) Kungl. Majit har (punkt 107) föreslagit riksdagen att till bidrag

till utgifter för Hyltén-Cavallius’ stiftelse vid universitetet i Lund för svensk

folkminnesforskning för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av

12,700 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 282—292 i statsrådsprotokollet.

För insamling, förteckning och undersökning av svenska folkminnen beviljade

riksdagen på extra stat för vart och ett av åren 1913/1920 ett anslag

av 4,500 kronor, att utgå på de villkor och i enlighet med de bestämmelser,

Kungl. Majit kunde finna lämpligt föreskriva.

Hos Kungl. Majit anhöllo under år 1919 f. d. professorerna Axel Kock

och Gustaf Cederschiöld m. fl. om beredande av ett anslag å 9,000 kronor

till insamling, förteckning och undersökning av svenska folkminnen samt

hemställde tillika, att anslaget måtte få användas till skapande av en fast

institution, förbunden med undervisningsverksamheten vid universitetet i

Lund, till vilket alltså skulle knytas en stiftelse för svensk folkminnesforskning,

bärande Gunnar Olof Hyltén-Cavallius’ namn.

Uppehållande

av den

praktiskteologiska

undervisningen

vid

universitetet

i Lund.

[106],

Utskottets

yttrande.

Bidrag till

utgifter för

en stiftelse

för svensk

folkminnesforskning

vid universitetet

i Lund.

[107].

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Efter det Kungl. Majit till riksdagen avlåtit framställning i ämnet

anmälde riksdagen i skrivelse den 22 juni 1920 angående regleringen av

utgifterna under riksstatens för år 1921 åttonde huvudtitel, att riksdagen,

i enlighet med Kungl. Majits framställning, såsom bidrag till utgifter för

en stiftelse vid universitetet i Lund för svensk folkminnesforskning anvisat

på extra stat ett förslagsanslag, högst 9,000 kronor.

Genom beslut den 19 november 1920 ställde Kungl. Majit ifrågavarande

anslag till det större akademiska konsistoriets i Lund förfogande för därmed

avsett ändamål, under villkor att av för ändamålet donerade eller eljest tillgängliga

medel tillskötes ett bidrag av 1,500 kronor för år 1921.

Tillika föreskrev Kungl. Majit, att det sålunda för år 1921 tillgängliga

beloppet, 10,500 kronor, skulle fördelas med 4,500 kronor till avlöning åt

en föreståndare, 4,500 kronor till bekostande av uppteckningsarbete samt

1,500 kronor till materialier m. m.

Jämväl för tiden efter år 1921 har ett årligt anslag för här ifrågavarande

ändamål anvisats av riksdagen, och hava de genom beslutet den 19 november

1920 meddelade bestämmelserna i tillämpliga delar ägt giltighet jämväl

för de sedermera beviljade anslagen.

I skrivelse till kanslern för rikets universitet den 30 maj 1930 har härefter

det större konsistoriet förnyat en år 1928 i ämnet gjord framställning

och anhållit, att kanslern måtte ingå till Kungl. Majit med hemställan

att, därest Kungl. Majit i proposition till riksdagen skulle komma

att föreslå ett ordnande av undersökningen av svenska folkminnen i överensstämmelse

med ett härutinnan år 1927 av undersökningen av svenska

folkmål i Uppsala, Hyltén-Cavallius’ stiftelse i Lund och institutet för folkminnesforskning

vid Göteborgs högskola framlagt förslag, Kungl. Majit

då ville i samma proposition även upptaga inrättande vid Lunds universitet

på ordinarie stat av den »professur eller annan lärarbefattning» i svensk

folkminnesforskning, som i detta förslag förutsatts som erforderlig. För

det fall, att proposition av nu angivet innehåll icke komme att avgivas till

1931 års riksdag, har konsistoriet hemställt, att kanslern, i avvaktan på

frågans slutgiltiga ordnande, måtte utverka framställning till 1931 års riksdag

om att det å extra stat beviljade anslaget till Hyltén-Cavalliusstiftelsen

måtte höjas från 9,000 kronor till 12,700 kronor för att i detsamma nu

ingående »anslag till avlöning åt en föreståndare 4,500 kronor» må kunna

ändras till »anslag till föreståndare och lärare i folkminnesforskning 8,200

kronor».

I skrivelse den 23 augusti 1930 har därefter universitetskanslern hemställt

örn proposition till 1931 års riksdag i överensstämmelse med konsistoriets

alternativt framlagda förslag örn beviljande för budgetåret 1931/1932 av

anslag till ifrågavarande stiftelse med ökat belopp eller med 12,700 kronor.

Frågan örn en fastare organisation av folkminnesforskningen och de i

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

87

densammas tjänst verkande organen innefattade, framhåller departementschefen,

problem av ganska invecklad beskaffenhet. Departementschefen har

i detta sammanhang erinrat därom, att en framställning i ämnet förelåge

från nordiska museets nämnd och landsmålsarkivet i Uppsala örn anvisande

av nödiga medel för inrättande dels vid nordiska museets etnologiska undersökning

av en med museets intendentsbefattningar ekonomiskt jämställd ny

intendentur för handhavande av det etnologiska och folkloristiska insamlingsarbetet

vid museet, dels ock vid landsmålsarkivets i Uppsala folkminnesundersökning

av en motsvarande befattning för handhavande av den med

denna institution förenade folkminnesinsamlingen. Hur livligt departementschefen

än behjärtade de synpunkter, som i denna framställning kommit

till uttryck, ansåge han dock de här berörda spörsmålen tarva en närmare

omprövning, och han vore därför ej beredd att för riksdagen nu

framlägga förslag rörande en fastare organisation av folkminnesundersökningarna

i riket.

Även örn departementschefen sålunda ansåge, att den större frågan örn

organisationen av folkminnesundersökningarna tarvade en närmare undersökning,

innebure icke detta, att icke den nu föreliggande framställningen

från universitetsmyndigheten i Lund kunde och borde såsom ett fristående

spörsmål upptagas till omprövning. Så mycket mera ansåge departementschefen

sistnämnda fråga böra betraktas fristående, som den uteslutande

toge sikte på en fastare representation av ämnet folkminnesforskning vid

universitetet och i den akademiska undervisningen samt följaktligen ett

bifall till förslaget, på sätt myndigheterna och närmast kanslern hemställt,

på intet sätt kunde anses föregripa lösningen av det större spörsmålet om

organisationen av själva insamlingsarbetet.

De akademiska myndigheternas förslag syftade närmast på en fastare

ställning för ämnet vid universitetet. Undervisning i ämnet folkminnesforskning

hade visserligen sedan 20 år meddelats vid universitetet, men för

möjliggörande av denna undervisning hade tillfälliga medel i viss utsträckning

måst anlitas. Utginge man från — såsom departementschefen ansåge — att

detta ämne såsom fristående universitetsdisciplin ägde sitt givna berättigande,

syntes ock böra tillses, att en mot ämnets vikt svarande undervisning meddelades

vid universitetet. Ett erkännande av ämnet hade också givits, då

som bekant examination i detsamma sedan flera år tillbaka förrättats vid

universitetet och ämnet av åtskilliga studerande efter i varje särskilt fall

erhållen dispens medtagits i universitetsexamina. Romme härtill, att ämnet

folkminnesforskning i våra grannländer och i den germanska kulturvärlden

över huvud tillerkänts en mer och mer stegrad betydelse och där är representerat

genom självständiga professurer, funne departementschefen alla skäl

tala för att möjlighet bereddes att skapa åt detta ämne en fastare ställning

vid det universitet, där en förtjänt forskare sedan länge arbetat för sin

vetenskaps utveckling och förkovran.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Den nu föreliggande framställningen syntes därför hava goda skäl för

sig. Emellertid ansåge departementschefen sig för närvarande böra begränsa

sig till att föreslå en höjning av det som bidrag till utgifter för HylténCavalliusstiftelsen

nu utgående extra anslaget för att härigenom bereda möjlighet

att giva föreståndaren vid stiftelsen en ställning vid universitetet

som biträdande lärare i folkminnesforskning, och beräknade departementschefen

därvid hans ersättning till 8,200 kronor eller alltså samma belopp,

som plägade utgå till vissa biträdande lärare vid universiteten.

Då föreståndaren vid stiftelsen för närvarande åtnjöte avlöning med

4,500 kronor, erfordrades för ändamålet en ökning av det nu till stiftelsen

utgående anslaget å 9,000 kronor med 3,700 kronor till 12,700 kronor. I

avseende å den biträdande lärarens undervisningsskyldighet och tjänstgöring

torde det få ankomma på Kungl. Majit att efter vederbörandes hörande

meddela närmare föreskrifter. Departementschefen har slutligen uttryckligen

betonat, att han med sitt förslag icke avsett att åstadkomma någon rubbning

i den biträdande lärarens ställning som samtidig föreståndare för

Hyltén-Cavalliusstiftelsen.

Såsom departementschefen framhållit, innebär det föreliggande förslaget

på intet sätt ett föregripande av den alltjämt olösta frågan örn en fastare

organisation av folkminnesforskningen i vårt land. Förslaget åsyftar i

själva verket allenast att bereda bättre villkor åt föreståndaren för den

institution, Hyltén-Cavalliusstiftelsen, som vid Lunds universitet handhar

den vetenskapliga verksamheten på detta område. Denna befattning

innehaves sedan många år av docenten C. W. von Sydow, vilken i nämnda

egenskap utfört ett högt förtjänt arbete mot en skäligen ringa ersättning.

Genom bifall till förslaget skulle von Sydows avlöning kunna ökas från

4,500 kronor till 8,200 kronor och von Sydow erhålla ställning såsom biträdande

lärare i ämnet vid universitetet. Utskottet är för sin del benäget

att ansluta sig till detta förslag, under förutsättning att vid anslagshöjningen

knytes såsom villkor, att nu angivna löneförmåner utgå till docenten von

Sydow i egenskap av biträdande lärare i folkminnesforskning vid universitetet.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

till bidrag till utgifter för Hyltén-Cavallius’ stiftelse vid universitetet

i Lund för svensk folkminnesforskning för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra anslag av 12,700 kronor,

under villkor att till docenten C. W. von Sydow i egenskap

av biträdande lärare i folkminnesforskning vid nämnda

universitet utgår ett arvode av 8,200 kronor för samma

budgetår.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

89

108:o) Kungl. Majit har (punkt 108) föreslagit riksdagen att till materiel Materiel för

för vissa institutioner vid universitetet i Lund m. m. anvisa för budgetaret yoner m. m.

1931/1932 ett extra reservationsanslag av 51,225 kronor att av Kungl. Majit vidmdveranvändas

för de av departementschefen i statsrådsprotokollet omförmälda Lund.

ändamål. [108.]

Utredningen återfinnes å sid. 292—294 i statsrådsprotokollet.

Motsvarande anslag för budgetåret 1930/1931 utgör 45,225 kronor. Ökningen,

6,000 kronor, har uppkommit därigenom, att med anslaget sammanförts

det för innevarande budgetår utgående särskilda anslaget å 6,000 kronor

till uppvärmning m. m. av geologisk-mineralogiska och geografiska institutionernas

byggnad.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till materiel för vissa institutioner vid

universitetet i Lund m. m. anvisa för budgetåret 1931/1932

ett extra reservationsanslag av 51,225 kronor att av Kungl.

Majit användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1931

omförmälda ändamålen.

109:o) Sedan 1930 års riksdag till ändrings- och reparationsarbeten i Ändringsuniversitetshuset

i Lund beviljat ett belopp av 122,500 kronor att utgå på y^arbeten i

de villkor, Kungl. Majit kunde finna gott föreskriva, och därav för budget- universitetsåret

1930/1931 såsom extra reservationsanslag anvisat 70,000 kronor, har . ^imd.

nu Kungl. Majit (punkt 109) föreslagit riksdagen att av omförmälda belopp, .]

122,500 kronor, för budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag

anvisa återstoden, 52,500 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det utav 1930 års riksdag till ändrings-

och reparationsarbeten i universitetshuset i Lund

beviljade beloppet av 122,500 kronor för budgetåret 1931/

1932 såsom extra reservationsanslag anvisa återstoden 52,500

kronor.

110:o) I en inom andra kammaren av herr Cl. Lindskog väckt motion Motion äng.

(II: 34) har hemställts, att riksdagen måtte för uppförande i huvudsaklig byggnad

överensstämmelse med uppgjorda ritningar och kostnadsförslag av en ny- för den

byggnad för den kemiska institutionen vid universitetet i Lund ävensom för inat®™tionen

denna byggnads inredning och möblering bevilja ett anslag av 2,027,400 vid universikronor,

därav dels 1,988,300 kronor för uppförandet av byggnaden samt tetet 1 Lunddensammas

inredning och möblering, dels ock 39,100 kronor för iordningställande

av gatorna i söder och väster örn det blivande institutionsområdet,

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Inredning

och möblering

av

vissa lokaler

för humanistiska

sektionens

seminarier

vid universitetet

i Lund

[ilo.]

jämte en i

ämnet väckt

motion.

ävensom av sagda belopp, 2,027,400 kronor, för budgetåret 1931/1932 såsom

extra reservationsanslag anvisa 300,000 kronor.

Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionen.

Ehuru utskottet är övertygat örn att den kemiska institutionen vid universitetet

i Lund är i behov av en snar förbättring av sina lokalförhållanden,

anser sig utskottet dock redan av det skälet, att frågan örn beviljande av

det för ändamålet erforderliga, synnerligen betydande byggnadsanslaget bragts

under riksdagens prövning genom enskild motion, icke kunna förorda, att

riksdagen nu fattar beslut härom. Därtill kommer att, enligt vad utskottet

inhämtat av för utskottet tillgängliga handlingar i ärendet, byggnadsstyrelsen

i ett den 30 oktober 1930 avgivet yttrande uttalat, att vissa kostnader

syntes vara för högt beräknade och att en del förenklingar i byggnadsförslaget

torde visa sig möjliga, varigenom byggnadskostnaderna skulle kunna

nedbringas. Förslaget synes alltså böra undergå ytterligare granskning och

omarbetning, innan ärendet kan anses moget för avgörande. Utskottet har

vidare uppmärksammat, att motionären begärt anslag med 39,100 kronor

för iordningställande av vissa till det blivande institutionsområdet angränsande

gator. Det förefaller utskottet tvivelaktigt, huruvida en dylik kostnad

bör ankomma på statsverket. I varje fall torde denna fråga böra närmare

övervägas av Kungl. Majit, på vars prövning ärendet för närvarande är

beroende.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att herr Lindskogs ovannämnda motion (II: 34) icke måtte

vinna riksdagens bifall.

lll:o) Kungl. Majit har (punkt 110) föreslagit riksdagen att till utförande

av vissa inredningsarbeten i den s. k. gamla biblioteksbyggnaden vid universitetet

i Lund ävensom till möbler m. m. för humanistiska sektionens

därstädes lokaler för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag

av 20,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 295—299 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herrar A. Thomson och Cl. Lindskog väckt motion (II: 116),

däri hemställts, att riksdagen måtte besluta, att till utförande av vissa inredningsarbeten

i den s. k. gamla biblioteksbyggnaden vid universitetet i

Lund ävensom till möbler m. m. för humanistiska sektionens därstädes lokaler

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av kronor 26,300.

I den s. k. gamla biblioteksbyggnaden vid universitetet i Lund äro för

närvarande inrymda lokaler för seminarierna inom teologiska och juridiska

fakulteterna samt inom filosofiska fakultetens humanistiska sektion. På grund

av den under senare åren starkt ökade tillströmningen av studenter till

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

91

universitetet hava nämnda lokaler visat sig i hög grad otillräckliga. Av

universitetsmyndigheterna framförda krav på ökade lokalutrymmen hava

jämväl vunnit beaktande av statsmakterna vid såväl 1928 års som 1930

års riksdagar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 102 av 1930 års åttonde

huvudtitel) anvisades vidare av 1930 års riksdag till utförande av vissa

ändrings- och inredningsarbeten i geologisk-mineralogiska institutionens vid

universitetet i Lund dåvarande byggnad för budgetåret 1930/1931 ett extra

reservationsanslag av 74,000 kronor. Dessa ändrings- och inredningsarbeten

avsågo iordningställande av de genom nybyggnaden för nyssnämnda institution

ledigblivande lokalerna, vilka av större konsistoriet anvisats till seminarie-,

studie- och tentamenslokaler åt teologiska och juridiska fakulteterna.

Framställning föreligger nu från universitetet örn anslag till inredning

och möblering m. m. av vissa i den s. k. gamla bibhoteksbyggnaden befintliga,

åt humanistiska sektionens seminarier anvisade lokaler. Vid denna

framställning har fogats en av professorerna M. P:n Nilsson, G. Carlsson

och S. D. Wicksell samt förste bibliotekarien P. Wilner verkställd och av

kostnadsförslag åtföljd utredning rörande erforderliga ändringsarbeten och

möbler m. m. i de till seminarielokalernas utvidgning föreslagna lokalerna.

Omförmälda kostnadsförslag upptager följande utgiftsposter:

Hyllinredning (14 hyllor ä 191: 50 kr., 10 ä 96 kr., 6 å

137:80 kr., 1 karthylla)......................kronor

Bord (1 bord å 184 kr., 17 å 195 kr. [Åtvidaberg 515],

12 ä 55 kr., 8 ä 52 kr., 4 ä 42 kr., 2 å 57 kr.)..... »

Stolar (17 stolar å 35 kr., 100 å 4: 50 kr.)........... »

Kataloger (1 skåp å 361 kr. + kortstängning 54 kr.,

3 skåp å 264 kr. + kortstängning 36 kr., katalogkort

200 kr., katalogisering 1,000 kr.)................. »

Kortfackskåp, kartskåp, bokhyllor för landsmåls- och ort
-

namnsarkivet ................................ »

Byggmästarens kostnadsberäkning .......... 1,575: —

Målning............................. 4,000: —

Trappans flyttning...................... 225: —

Belysning............................ 950: —

Värmeledning och sanitärinstallation......... 760: —

Gardiner............................ 227:50 »

Diverse och oförutsedda utgifter................... »

4,602: 80

4,857: —

1,045: —

2,515: —

4,067: —

7,737: 50

1,475: 70

Summa kronor 26,300: —

Byggnadsstyrelsen har förklarat sig icke hava något att erinra mot vare

sig det föreliggande möbleringsförslaget eller de för detsammas genomförande

beräknade kostnaderna å sammanlagt 26,300 kronor.

Departementschefen har anfört, att nödvändigheten att i detta liksom i

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Installation

av varmeanläggning

m. m. i den

s. k. gamla

observatoriebyggnaden

vid universitetet

i Lund.

[lil.]

alla de fall, då krav på nya eller ökade statsanslag ifrågasattes, pröva

huruvida begränsningar i avseende å äskade belopp kunde göras, bade föranlett

honom att ägna även den nu föreliggande kostnadsberäkningen en

ingående granskning. Mot själva beräkningarna hade han givetvis intet att

erinra liksom ej heller mot behövligheten av de ifrågasatta arbetena eller

inventarierna, men han förmenade, att man skulle kunna tillsvidare nöja

sig med ett något begränsat belopp. Då statsfinansiella hänsyn nödsakade

departementschefen att för ändamålet förorda en till 20,000 kronor beskuren

summa, ville han uttala den förhoppningen, att det skulle vara för universitetet

möjligt att, med vidtagande av vissa inskränkningar vid anskaffning

av möbler m. m., tillgodose de närmast föreliggande behoven.

Utskottet finner behovet av anslag för ifrågavarande ändamål styrkt.

I fråga örn anslagets belopp ansluter sig utskottet till Kungl. Majrts förslag,

helst som det förefaller utskottet sannolikt, att åtskilliga poster i den framlagda

kostnadsberäkningen, särskilt de, som avse inköp av bord och stolar,

skola genom en på förståndigt sätt verkställd anskaffning kunna reduceras.

Utskottet avstyrker alltså motionen, i vad den avser beviljande av ett högre

anslagsbelopp än Kungl. Majit äskat.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majrts förslag

samt med avslag å herrar Thomsons och Lindskogs ovannämnda

motion (II: 116), i vad den skiljer sig från Kungl.

Majrts förslag, till utförande av vissa inredningsarbeten i

den s. k. gamla biblioteksbyggnaden vid universitetet i Lund

ävensom till möbler m. m. för humanistiska sektionens därstädes

lokaler för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra

reservationsanslag av 20,000 kronor.

112:o) Kungl. Majit har (punkt lil) föreslagit riksdagen att för installation

av värmeanläggning med varmvattenberedning m. m. i den s. k. gamla

observatoriebyggnaden vid universitetet i Lund anvisa för budgetåret 1931/

1932 ett extra reservationsanslag av 10,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 299—301 i statsrådsprotokollet.

Enligt vad departementschefen framhållit, äro anordningar för den gamla

observatoriebyggnadens uppvärmning behövliga. Det torde enligt departementschefens

mening knappast böra ifrågasättas, att man skulle med denna

fråga låta anstå, till dess spörsmålet om en planerad ny observatoriebyggnad

bleve aktuellt och i detta sammanhang uppvärmningsfrågan beträffande

samtliga institutionens byggnader kunde tänkas bliva löst. Uppskovet skulle

endast påskynda nybyggnadskravet. Riktigare syntes vara att göra observatoriet

brukbart till alla dess delar. Dess nuvarande stora olägenheter berodde

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

93

huvudsakligen på bristande uppvärmning. Departementschefen hade genom

besök å ort och ställe gjort sig underkunnig om dessa olägenheter och

ansåge sig icke kunna stå till svars med att icke bidraga till deras avhjälpande,

helst en anordning som den, vilken nu från universitetet ifrågasatts,

måste anses av väsentlig betydelse för det vid observatoriet fästade vetenskapliga

arbetet.

Mot de föreliggande kostnadsberäkningarna har departementschefen icke

funnit något att erinra. Han har emellertid erinrat örn att byggnadsstyrelsen

framhållit, att vid arbetets utförande borde iakttagas vissa av civilingenjören

H. Eriksson i en byggnadsstyrelsens utlåtande bifogad promemoria gjorda

erinringar.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må för installation av värmeanläggning med

varmvattenberedning m. m. i den s. k. gamla observatoriebyggnaden

vid universitetet i Lund anvisa för budgetåret

1931/1932 ett extra reservationsanslag av 10,500 kronor.

113:o) Kungl. Majit har (punkt 112) föreslagit riksdagen att till ombyggnad

av person- och varuhissen inom universitetsbibliotekets i Lund byggnad

anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 11,400 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 302—305 i statsrådsprotokollet.

Den föreslagna ombyggnaden av person- och varuhissen i universitetsbiblioteket

i Lund är påkallad av anmärkningar mot densamma, vilka efter verkställd

besiktning framställts av hissinspektören efter uppdrag av vederbörande yrkesinspektör.

Ombyggnaden torde följaktligen enligt departementschefens mening

vara ofrånkomlig, och ett uppskov med densamma syntes icke tillrådligt.

Beträffande kostnaderna för ombyggnaden hava desamma på grund av

verkställd utredning beräknats till 11,407 kronor. Till grund för beräkningen

ligger väsentligen ett av allmänna svenska elektriska aktiebolaget avgivet

anbud. Emellertid framgår av ett av byggnadsstyrelsens sakkunnige i

elektrotekniska frågor, civilingenjören Heineman avgivet yttrande, att en

ännu fullständigare ombyggnad av hissen än den, som föreslagits av nyssnämnda

bolag, vore att rekommendera, samt att därför kostnadsförslag borde

infordras från flora firmor. Heineman har funnit sannolikt, att en sådan

fullständigare ombyggnad ändock kunde stanna vid den i ärendet beräknade

kostnaden eller möjligen lägre. Även departementschefen har funnit lämpligt,

att anbud från flera firmor infordras, och ansett sig vid sådant förhållande

böra räkna med den nu beräknade summan av 11,400 kronor

såsom ett maximibelopp.

Ombyggnad

av personoch

varuhissen

inom

Lunds universitetsbibliotek.

[112.]

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Bokinköp

och bokbindning

för

universitetsbiblioteket

i Lund.

[113.]

Ytterligare

medel till

materiel

m. m. för

vissa institutioner
vid

universitetet

i Lund.

[114.]

Avlöningar

åt vissa extra

ordinarie lärare,

amanuenser

och

tjänstemän

m. m. vid

karolinska

institutet.

[115.]

Innan ett eventuellt för ändamålet anvisat anslag ställes till vederbörandes

förfogande, torde därför, framhåller departementschefen, vederbörande

vid universitetet förständigas att yttra sig med anledning av vad byggnadsstyrelsen

anfört samt infordra dylika anbud och härmed till Kungl. Majit

inkomma; och torde Kungl. Majit, efter hörande av byggnadsstyrelsen,

sedermera fatta beslut härutinnan och inom ramen för det nu ifrågavarande

anslaget ställa medel för ändamålet till universitetets förfogande.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må till ombyggnad av person- och varuhissen

inom universitetsbibliotekets i Lund byggnad anvisa

för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av

11,400 kronor.

114:o) Kungl. Majit har (punkt 113) föreslagit riksdagen att till bokinköp

och bokbindning för universitetsbiblioteket i Lund för budgetåret 1931/1932

anvisa ett extra reservationsanslag av 95,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 305—308 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgår för innevarande budgetår med 90,000 kronor.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må till bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket

i Lund för budgetåret 1931/1932 anvisa

ett extra reservationsanslag av 95,000 kronor.

115:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 114) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för beredande av ytterligare medel till materiel

m. m. för de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1931 angivna

institutionerna vid universitetet i Lund för budgetåret 1931/

1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 103,000 kronor.

116:o) Kungl. Majit har (punkt 115) föreslagit riksdagen att för beredande

av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och

tjänstemän m. m. vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa för

budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 99,658 kronor att med särskilda

belopp av Kungl. Majit användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet

angivna ändamål.

Utredningen återfinnes å sid. 314—315 i statsrådsprotokollet.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr. 8.

95

Motsvarande anslag för budgetåret 1930/1931 utgör 91,958 kronor. Ökningen,

7,700 kronor, har uppkommit därigenom, att med anslaget sammanförts

det för innevarande budgetår utgående särskilda anslaget å 7,700

kronor till en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må för beredande av avlöningsförmåner för

vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän

m. m. vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa för

budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 99,658 kronor att

med särskilda belopp av Kungl. Maj:t användas för de av

departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 3 januari 1931 angivna ändamålen.

117:o) Kungl. Majit har (punkt 116) föreslagit riksdagen att för beredande

av ökning av anslagsposten till materiel m. m. för kemiska institutionen

från 3,000 kronor till 5,500 kronor öka det ordinarie reservationsanslaget

till materiel m. m. för vissa institutioner och kliniker vid karolinska medikokirurgiska

institutet, nu 78,600 kronor, med 2,500 kronor till 81,100 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 316—319 i statsrådsprotokollet.

I det i riksstaten under rubrik Karolinska mediko-kirurgiska institutet

upptagna ordinarie reservationsanslaget å 78,600 kronor till materiel m. m.

för vissa institutioner och kliniker ingår en anslagspost å 3,000 kronor till

materiel m. m. för kemiska institutionen. Alltsedan år 1910 har vidare

riksdagen anvisat extra anslagsmedel till förstärkning av nämnda ordinarie

anslagspost; för budgetåret 1930/1931 utgår sålunda av det av riksdagen

för nämnda budgetår anvisade extra reservationsanslaget å 33,500 kronor

till materiel m. m. för vissa institutioner vid karolinska institutet ett belopp

av 2,500 kronor till materiel m. m. för kemiska institutionen.

I skrivelse till karolinska institutets lärarkollegium har professorn i kemi

och farmaci därstädes E. Hammarsten anhållit örn utverkande av, bland

annat, ökning av det till kemiska institutionen utgående ordinarie materielanslaget

med 2,500 kronor.

Departementschefen har framhållit, att av den föreliggande utredningen

beträffande behovet av anslag till materiel m. m. syntes framgå, att det nu

för ändamålet disponerade beloppet, 5,500 kronor, varav 3,000 kronor å

ordinarie och 2,500 kronor å extra stat, icke vore tillräckligt. För ett framgångsrikt

bedrivande av undervisningen och forskningsarbetet vid den

kemiska institutionen torde det vara nödvändigt, att det till institutionen

utgående materielanslaget höjdes. Departementschefen ansåge sig därför

böra biträda förslaget örn höjning av den i institutets ordinarie materielanslag

ingående anslagsposten till materiel m. m. från 3,000 kronor till 5,500

Höjning av

anslaget till

materiel

m. m. till

vissa institutioner

och

kliniker vid

karolinska

institutet.

[lie.]

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ökade medel

till materiel i

allmänhet

vid karolinska

institutet.

[117.]

Materiel

m. m. för

vissa institutioner

vid

karolinska

institutet.

[lis.]

kronor, vilket innebure, att institutets ordinarie materielanslag borde höjas

med 2,500 kronor från 78,600 kronor till 81,100 kronor.

Såsom här ovan erinrats, har sedan åtskilliga år tillbaka av riksdagen anvisats

extra anslagsmedel till förstärkning av ordinarie anslagsposten till

materiel m. m. vid kemiska institutionen. För innevarande budgetår utgår

för detta ändamål ett förstärkningsanslag å 2,500 kronor. Beträffande för

budgetåret 1931/1932 erforderligt förstärkningsanslag har framställning gjorts

i annat sammanhang.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må för beredande av ökning av anslagsposten

till materiel m. m. för kemiska institutionen från

3,000 kronor till 5,500 kronor öka det ordinarie reservationsanslaget

till materiel m. m. för vissa institutioner och

kliniker vid karolinska mediko-kirurgiska institutet, nu 78,600

kronor, med 2,500 kronor till 81,100 kronor.

118:o) Kungl. Majit har (punkt 117) föreslagit riksdagen att till förstärkning

av den i det ordinarie reservationsanslaget till materiel m. m. för vissa

institutioner och kliniker vid karolinska institutet ingående anslagsposten å

22,000 kronor till institutets materiel i allmänhet för budgetåret 1931/1932

anvisa ett extra reservationsanslag av 25,325 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 319—320 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1930/1931 utgår för ändamålet ett extra reservationsanslag

av 26,600 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må till förstärkning av den i det ordinarie

reservationsanslaget till materiel m. m. för vissa institutioner

och kliniker vid karolinska institutet ingående anslagsposten

å 22,000 kronor till institutets materiel i allmänhet för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av

25,325 kronor.

119:o) Kungl. Majit har (punkt 118) föreslagit riksdagen att till materiel

m. m. för vissa institutioner vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa

för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 33,500 kronor

att av Kungl. Majit användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1931 omförmälda ändamål.

Utredningen återfinnes å sid. 321 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1930/1931 utgår för motsvarande ändamål ett anslag av

samma belopp, som nu äskats för budgetåret 1931/1932, eller 33,500 kronor.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

97

Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag; dock att utskottet

i fråga om den i förevarande anslag ingående posten å 1,000 kronor

till färgfotografering å syfilidologiska kliniken vid sjukhuset S:t Göran, för

vilket ändamål medel utgått sedan år 1922, velat framhålla, att det synes

utskottet böra tagas under övervägande, huruvida för tiden efter budgetåret

1931/1932 fortsatt anslag härtill kan vara erforderligt eller, i varje fall,

huruvida ej en reducering av beloppet må kunna ske.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må till materiel m. m. för vissa institutioner

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa för budgetåret

1931/1932 ett extra reservationsanslag av 33,500 kronor

att av Kungl. Maj:t användas för de av departementschefen i

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 3 januari

1931 omförmälda ändamålen.

120:o) Kungl. Maj:t har (punkt 119) föreslagit riksdagen att till materiel

m. m. för psykiatriska kliniken vid karolinska mediko-kirurgiska institutet

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 322 i statsrådsprotokollet.

Med anledning av en av professorn i psykiatri vid karolinska institutet

V. Wigert gjord framställning har institutets lärarkollegium i skrivelse till

kanslern hemställt, att kanslern ville hos Kungl. Majit göra framställning

om avlåtande av proposition till 1931 års riksdag med förslag, att till

materiel m. m. för den psykiatriska kliniken för budgetåret 1931/1932 måtte

beviljas ett extra reservationsanslag av 600 kronor. Lärarkollegiet har därvid,

under erinran örn att dylika anslag utginge till institutets övriga institutioner,

framhållit, att det syntes fullt befogat, att samma förmån beviljades

ifrågavarande klinik samt att tvivel givetvis ej kunde råda om behovet av

det äskade anslaget.

I skrivelse den 22 augusti 1920 har kanslern gjort framställning i överensstämmelse

med lärarkollegiets förslag.

Departementschefen har framhållit, att, då de vetenskapliga studierna på

psykiatriens område i samband med läkarvetenskapens allmänna utveckling

numera kommit att nära beröra en del forskningsområden, där experimentella

metoder vore av behovet påkallade, det torde vara uppenbart, att en

psykiatrisk universitetsklinik måste till sitt förfogande äga tekniska och

andra hjälpmedel för vetenskapliga undersökningar i en mängd avseenden.

Departementschefen funne det nu framställda kravet fullt befogat och ville

skänka detsamma sitt understöd. Han har erinrat, att psykiatriska kliniken

vid Uppsala universitet sedan ett flertal år av riksdagen åtnjutit särskilt

anslag för tillgodoseende av behovet av instrument och vetenskapliga hjälpmedel

över huvud.

Bihang till riksdagens protokoll 1981. 6 sami. 8 haft. (Nr 8.)

Utskottets

yttrande.

Materiel

m. m. för

psykiatriska

kliniken

vid karo

linska

institutet.

[119.]

7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ny kylanläggning

i

patologiska

institutionens

vid

karolinska

institutet

bårhus.

[120.]

I avseende å det äskade beloppets storlek har departementschefen erinrat

därom, att åtskilliga av karolinska institutets specialkliniker förfogade över

ett materielanslag en var å 500 kronor. Samma belopp utginge ävenledes

till psykiatriska kliniken i Uppsala. Det syntes tillfyllest, att ett motsvarande

belopp ställdes till den nu ifrågavarande psykiatriska klinikens förfogande.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må till materiel m. m. för psykiatriska

kliniken vid karolinska mediko-kirurgiska institutet för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 500

kronor.

121:o) Kungl. Maj:t har (punkt 120) föreslagit riksdagen att till anordnande

i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet framlagda program

och ritningar av ny kylanläggning i patologiska institutionens vid karolinska

mediko-kirurgiska institutets bårhus för budgetåret 1931/1932 anvisa

ett extra reservationsanslag av 11,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 323—325 i statsrådsprotokollet.

I skrivelse till kanslern för rikets universitet har lärarkollegiet vid karolinska

mediko-kirurgiska institutet, under åberopande av en skrivelsen bilagd framställning

från professorn i patologisk anatomi vid institutet F. Henschen,

hemställt, att kanslern ville hos Kungl. Maj:t göra framställning örn avlåtande

av proposition till 1931 års riksdag med förslag att till installation

av en modern kylanläggning i patologiska institutionens bårhus bevilja för

budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag å 13,000 kronor.

I skrivelse den 6 oktober 1930 har kanslern — under anförande att ifrågakomna

arbetes utförande uppenbarligen vore av tvingande och brådskande

natur — hemställt om proposition till 1931 års riksdag i överensstämmelse

med lärarkollegiets förslag.

I ärendet har byggnadsstyrelsen den 12 november 1930 avgivit yttrande,

därvid byggnadsstyrelsen tillstyrkt framställningen, dock under åberopande

av ett yttrandet bifogat, av civilingenjören A. Börjeson avgivet, av ritningar

åtföljt utlåtande, däri föreslås vissa modifikationer i den föreslagna kylanläggningen,

varigenom kostnaderna för densammas utförande kunna nedbringas

till 11,500 kronor. »

Departementschefen har framhållit, att de nuvarande anordningarna i fråga

om kylanläggningen i karolinska institutets bårhus med hänsyn till påpekade

missförhållanden icke kunde få fortvara utan tvingade till snar ändring.

Han har därför tillstyrkt förslaget om installation av ny kylanläggning i

bårhuset. Vid anläggningens utförande torde, framhåller departementschefen,

de av civilingenjören Börjeson föreslagna modifikationerna i förslaget böra

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 99

iakttagas, varigenom kostnaden för anläggningen skulle kunna begränsas till

11,500 kronor.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må till anordnande i huvudsaklig överensstämmelse

med i ärendet framlagda program och ritningar

av ny kylanläggning i patologiska institutionens vid karolinska

mediko-kirurgiska institutets bårhus för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 11,500

kronor.

122:o) Kungl. Majit har (punkt 121) föreslagit riksdagen att

dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda

förslaget till omkostnadsstat för tandläkarinstitutet för budgetåret 1931/1932,

dels till omkostnader för tandläkarinstitutets verksamhet för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 148,500 kronor,

dels ock till extra lärarkrafter vid tandläkarinstitutet för budgetåret 1931/

1932 anvisa ett extra anslag av 15,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 325—332 i statsrådsprotokollet.

Den av 1930 års riksdag godkända omkostnadsstaten slutade å ett belopp

av 140,900 kronor. I förhållande härtill företer den nu framlagda staten

en ökning av 7,600 kronor. Denna ökning beror på att framställning gjorts

örn dels ökning av anslagsposterna till reparationer och oförutsedda utgifter

samt till underhåll av inventarier från 8,000 kronor, respektive 5,000 kronor,

till 10,000 kronor, respektive 8,000 kronor, dels ock anställande av en ny

vaktmästare, tillika portvakt, med ett arvode av 2,600 kronor.

Anslaget till extra lärarkrafter utgår jämväl för innevarande budgetår

med ett belopp av 15,500 kronor.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag utom vad

angår den nya vaktmästarbefattningen, av vilken utskottet icke funnit behovet

ådagalagt. Posten nr 7. Avlöning till vaktmästare, tillika portvakt

å 2,600 kronor bör i enlighet härmed utgå ur omkostnadsstaten, vars slutsumma

följaktligen kommer att utgöra 145,900 kronor i stället för av Kungl.

Majit föreslaget belopp, 148,500 kronor. Till samma belopp, 145,900 kronor,

bör ävenledes det extra anslaget till omkostnader för tandläkarinstitutets

verksamhet bestämmas för budgetåret 1931/1932.

I samband med behandlingen av förevarande anslagsäskande har utskottet

uppmärksammat ett förhållande, som synes utskottet icke böra få passera

oanmärkt. Utskottet har nämligen inhämtat, att eleverna vid tandläkarinstitutet

för deltagande i vissa teoretiska obligatoriska undervisningskurser

äro betungade med avgifter, vilka med relativt avsevärda belopp utgå till

de för kurserna anställda lärarna. Utskottet kan icke finna denna anord
-

Omkostnader

för tandläkarinstitutets

verksamhet

m. m.

[121.]

Utskottets

yttrande.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ning tillfredsställande. Enligt vad utskottet har sig bekant, har också institutets

lärarråd haft sin uppmärksamhet riktad härå samt åtminstone

i vad angår en av kurserna, vidtagit åtgärd för ändring härutinnan. Utskottet

anser önskvärt, att berörda förhållanden av Kungl. Maj:t göras till

föremål för närmare undersökning, på det att rättelse i .saken måtte komma

till stånd. Huruledes en omläggning lämpligen bör ske — örn genom inrättande

av särskilda med fixerade arvoden avlönade speciallärare för denna

undervisning eller på annat sätt — därom är det givetvis icke möjligt för

utskottet att nu yttra sig. Utskottet förutsätter emellertid, att resultatet av

den blivande undersökningen skall föreligga, då riksdagennästa år har att

taga ställning till tandläkarinstitutets anslagsäskanden.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

a) godkänna följande omkostnadsstat för tandläkarinstitutet

för budgetåret 1931/1932:

Omkostnadsstat.

1. Värme och lyshållning.........kronor 30,000: —

2. Tvätt och finne, renhållning samt

vattenavgifter................ » 25,000: —

3. Tryckningskostnader, renskrivnings
kostnader

samt telefonavgifter .... » 6,000: —

4. Avlöning till tamburvakt, till en kas
sörska

samt till biträden på röntgenavdelningen

................. » 8,700: —

5. Avlöning till en sköterska på protés
avdelningen.

................ > 2,400: —

6. Avlöning till två sköterskor på tandfyllningsavdelningen

och tandkirurg
iska

avdelningen.............. » 4,800: —

7. Biblioteket.................. » 1,000: —

8. Reparationer och oförutsedda utgifter » 10,000: —

9. Underhåll av inventarier........kronor 8,000: —

10. Förbrukningsmateriel för institutets

praktiska verksamhet, förslagsanslag » 40,000: —

11. Undervisnings- och åskådningsma
teriel

...................... » 10,000: -

Summa förslagsanslag kronor 145,900: —

Anm. Tandläkarinstitutets lärarråd äger att beträffande de i omkostnadsstaten

under 1—3, 7—9 samt 11 upptagna anslagsposterna å en

post göra minskning samt å en annan ökning, endast nämnda anslagsposters

sammanlagda summa icke överskrides.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

101

b) till omkostnader för tandläkarinstitutets verksamhet för

budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av

145,900 kronor,

c) till extra lärarkrafter vid tandläkarinstitutet för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra anslag av 15,500 kronor.

123:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 122) föreslagit riksdagen angående

ändring och utrustning av vissa lokaler å tandläkarinstitutets tandfyllningsavdelning

har riksdagen redan fattat beslut; varom utskottet velat

härigenom

erinra.

124:o) Kungl. Majit har (punkt 123) föreslagit riksdagen att till anordnande

av särskilda undervisningskurser vid tandläkarinstitutet för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra anslag av 6,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 339—343 i statsrådsprotokollet.

Det stora behovet av en ökning av antalet utbildade tandläkare hade,

framhåller departementschefen, medfört, att under senare år tillströmningen

av studerande till tandläkarinstitutet kraftigt ökats. Förutom de i Sverige

utbildade — tandläkarkandidater och medicine kandidater — hade ett betydligt

antal svenska medborgare med utländsk, främst tysk, tandläkarexamen

erhållit rätt att vinna inträde vid tandläkarinstitutet. Orsakerna till

att de studerande sökt sig ut till utländska fackhögskolor torde hava till en

viss grad betingats av den rådande platsbristen vid det svenska tandläkarinstitutet,

och då deras dispensansökningar om inträde vid tandläkarinstitutet

sedermera förelegat till prövning, hade ett bifall till desamma huvudsakligen

dikterats av önskvärdheten att snarast möjligt erhålla en ökad tillgång

på färdigutbildade tandläkare i landet. Enligt meddelade föreskrifter skulle

emellertid dessa i utlandet utbildade tandläkare vid tillträde till kurser o. s. v.

vid platsbrist stå tillbaka för de i Sverige utbildade. Det hade givetvis icke

kunnat undgås, att härigenom vissa svårigheter uppstått för de studerande.

Kungl. Majit hade också under budgetåret 1930/1931 nödgats att av tillgängliga

medel ställa sammanlagt 5,700 kronor till förfogande för anordnande

av extra kurser för sådana studerande, som annars på grund av

platsbrist skulle fått sina studier försenade.

Från tandläkarinstitutets lärarråd förelåge nu en framställning örn anslag

för samma ändamål jämväl för budgetåret 1931/1932. Samma skäl, som

föranlett departementschefen att förorda beviljandet av de för innevarande

budgetår anvisade medlen, förelåge alltjämt, då man, efter vad som meddelats,

hade all utsikt att jämväl under budgetåret 1931/1932 emotse en

Ändring och

utrustning av

vissa lokaler

å tandläkarinsti

tutets

tandfyllningsavdelning.

[122.]

Anordnande

av särskilda

undervisningskurser

vid tandläkarinstitutet.

[123.]

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

lika stor tillströmning av studerande, och departementschefen har därför

tillstyrkt förslag i ämnet till riksdagen.

Lärarrådets framställning slutar på ett belopp av 20,000 kronor, som

skulle ställas till Kungl. Maj :ts förfogande av inkomster vid institutets verksamhet

under budgetåret 1930/1931 för att användas i mån av behov.

I likhet med statskontoret har departementschefen funnit det mindre

lämpligt, att ett anslag som detta anvisas att utgå av inkomsttitel; han har

förordat, att ett särskilt anslag för ändamålet måtte upptagas å riksstaten.

Beträffande det belopp, som erfordrades för ändamålet för budgetåret

1931/1932, har departementschefen funnit sig icke kunna tillstyrka mera

än ungefär samma belopp, som av Kungl. Maj:t anvisats för innevarande

budgetår, eller 5,700 kronor, vilket lämpligen torde böra avrundas till 6,000

kronor. Det torde framdeles få ankomma på Kungl. -Majit att besluta

angående utgående av medel från detta anslag.

Departementschefen har slutligen framhållit, att ett beviljande av det nu

förordade anslaget i realiteten icke innebure någon utgift för statsverket, då

utgifterna för kursernas anordnande väl motsvarades av inflytande elevavgifter

m. m.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Majda förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må till anordnande av särskilda undervisningskurser

vid tandläkarinstitutet för budgetåret 1931/1932

anvisa ett extra anslag av 6,000 kronor.

Statsbidrag 125:o) Kungl. Majit har (punkt 124) föreslagit riksdagen att i enlighet

till täckänds • ^

av driftkost- me<^ de av 1925 års riksdag godtagna grunder såsom bidrag till täckande

naderna vid av driftkostnaderna under år 1930 vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

län^sjufc 1 Lund anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 62,628 kronor,

vårdsinrätt- Utredningen återfinnes å sid. 343—345 i statsrådsprotokollet.

^und/ Ovannämnda av 1925 års riksdag godtagna grunder äro av följande inne[124.

] Läll: 1) staten lämnar i viss utsträckning landstinget ersättning för de direkta

kostnader, som utomlänspatienterna å allmän sal betinga därigenom

att legosängsavgiften, 4 kronor 50 öre, är avsevärt lägre än underhållskostnaden

; 2) överläkaren å barnbördsavdelningen äger rätt att befria från legosängsavgift

för 20 procent av underhållsdagarna av ett kalenderår, varvid

staten övertager kostnaderna härför.

De beräkningar, på vilka Kungl. Majit nu grundar sin här ifrågavarande

framställning, stå i överensstämmelse med berörda grunder.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majlis förslag, hemställer,

att riksdagen må i enlighet med de av 1925 års riksdag

godtagna grunderna såsom bidrag till täckande av drift
-

s. 103 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

103

kostnaderna under år 1930 vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund anvisa för budgetåret 1931/1932 ett

extra anslag av 62,628 kronor.

126:o) Kungl. Majit har (punkt 125) föreslagit riksdagen att såsom bidrag

till täckande av kostnaderna dels för ändringsarbeten inom medicinska kliniken

vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund, dels ock för tillbyggnad

till sjukvårdsinrättningarnas röntgeninstitut, allt i huvudsaklig

överensstämmelse med av arkitekten Salomon Sörensen upprättat förslag,

bevilja ett belopp av 41,875 kronor samt därav för budgetåret 1931/1932

såsom extra reservationsanslag anvisa 20,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 345—352 i statsrådsprotokollet.

Den sjukvårdsanstalt, där medicinska fakulteten i Lund bedriver sin kliniska

undervisning, tillhör Malmöhus läns landsting. Detta förhållande

har, framhåller departementschefen, icke medfört någon olägenhet för fakulteten,

enär genom ömsesidigt tillmötesgående från å ena sidan universitetet

och staten samt å den andra landstinget ett tillstånd av samarbete skapats

till fördel för alla parter. Kostnaderna för vidmakthållande av ifrågavarande

sjukvårdsanstalt — Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund —

hava sedan länge burits av staten och landstinget gemensamt. Sålunda hava

vid tillfällen, då nybyggnads- och ändringsarbeten vid sjukvårdsinrättningarna

varit behövliga, statsanslag härtill lämnats att användas i den mån motsvarande

belopp toges i anspråk av anslag, som landstinget för enahanda

ändamål beviljade. En dylik fördelning av kostnaderna med hälften på

staten och andra hälften på landstinget har ägt rum vid flera tillfällen,

senast beträffande uppförande av nya byggnader för den ortopediska kliniken

och för öronkliniken, i vilket avseende 1927 års riksdag anvisade medel

efter denna fördelningsgrund. Att anskaffa och bekosta erforderlig utrustning

har alltid tillkommit landstinget, dock med den begränsning, att

speciellt för undervisningen erforderlig materiel i regel bekostats förmedelst

statsmedel. Överläkartjänsterna vid sjukhusets huvudavdelningar bestridas

av vederbörande professorer och av universitetskanslern förordnade lärare

inom medicinska fakulteten i Lund. A universitetets stat uppförda amanuenser

kunna anställas såsom biträden vid såväl den kliniska undervisningen

som sjukvården. Till biträde vid sjukvården antagna underläkare

avlönas helt och hållet å sjukvårdsinrättningarnas av landstinget fastställda

stat. Det ekonomiska stöd, som universitetet och staten lämnat landstinget

i fråga om sjukvårdsinrättningarna, har sedan gammalt haft till förutsättning,

att universitetet finge bedriva klinisk undervisning vid detsamma.

Universitetets rätt härtill är också fastslagen i det av Kungl. Majit den 15

oktober 1920 fastställda reglementet för sjukvårdsinrättningarna.

Nu har direktionen för Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund i

skrivelse den 10 september 1930 anhållit, att Kungl. Majit ville avlåta pro
-

Ändringsoch

tillbyggnadsarbeten

inom medicinska

kliniken

m. m. vid

Malmöhus

läns sjukvårdsinrätt

ningar i

Lund.

[125.]

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

position till 1931 års riksdag om statsbidrag å 41,875 kronor till dels vissa

ändringar inom medicinska kliniken vid lasarettet i Lund i syfte att bereda

större lokaler åt polikliniken och nödiga tjänstelokaler åt överläkaren, dels

ock tillbyggnad till lasarettets röntgeninstitut, avsedd att omfatta ett nytt

undersöknings- och demonstrationsrum för röntgenbilder samt brandsäkra

lokaler för förvaring av lasarettets förråd av röntgenfilm.

Vid direktionens skrivelse funnos fogade genom arkitektfirman Sörensen

upprättade ritningar i nio blad samt av samma firma utarbetad arbetsbeskrivning

för utförande av ifrågavarande ändrings- och tillbyggnadsarbeten

ävensom approximativt kostnadsförslag beträffande ändringsarbetena

inom medicinska kliniken, slutande å ett belopp av 28,750 kronor, samt

beträffande den för filmarkiv avsedda nybyggnaden, slutande å ett belopp

av 55,000 kronor.

Direktionen har därjämte vid sin skrivelse fogat utdrag ur Malmöhus läns

landstings protokoll för den 3 september 1930, utvisande att landstinget till

ifrågavarande förändrings- och tillbyggnadsarbeten beviljat sammanlagt

41,875 kronor under förutsättning att lika stort belopp för ändamålet erhölles

av statsmedel ävensom bemyndigat direktionen att å landstingets vägnar

hos Kungl. Maj:t hemställa örn proposition till 1931 års riksdag örn beviljande

för ändamålet av lika stort belopp.

Enligt departementschefens uppfattning vore de föreslagna ändrings- och

Dybyggnadsarbetena i hög grad av behovet påkallade. Vad först beträffade

ämbetslokal för överläkaren å medicinska avdelningen saknades för närvarande,

praktiskt taget, en sådan. Överläkaren vore därför nödsakad att

hava mottagningslokal ute i staden. Inrättandet av en sådan lokal inom

lasarettet gjorde, att överläkaren på ett helt annat och betydligt effektivare

sätt än nu skulle kunna ägna sitt arbete åt avdelningen. Han skulle sålunda

kunna uppehålla sig på kliniken hela dagen, övervaka intagningen av

patienter därstädes samt själv förrätta större delen av demonstrationerna å

densamma. Fördelarna härav såväl från sjukvårdens som i synnerhet från

undervisningens synpunkt läge i öppen dag. Vad poliklinikens lokaler

anginge, framhåller departementschefen vidare, vore desamma alldeles för

trånga för att undervisningen där skulle kunna meddelas på ett tillfredsställande

sätt. En utvidgning syntes sålunda nödvändig.

Den föreslagna tillbyggnaden till lasarettets röntgeninstitut vore påkallad

av behovet att dels bereda tillräckliga och för brandfara tryggade förvaringsutrymmen

för institutets skrymmande och synnerligen dyrbara samling av

filmer, dels ock åstadkomma tillräckliga undersöknings- och demonstrationsrum

för röntgenbilder ävensom studie- och biblioteksrum för läkarna, vilka

nu fullständigt saknade sådana rum å institutet.

De föreliggande förslagen syntes ägnade att på ett ändamålsenligt sätt

tillgodose de befintliga behoven, och hade departementschefen mot dem intet

att anmärka; dock förutsatte lian, att vissa av byggnadsstyrelsen gjorda

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

105

erinringar vunne beaktande vid arbetenas utförande. Ej heller hade departementschefen

funnit något att erinra mot de beräknade kostnaderna. Dessa

uppginge för ändringarna inom medicinska avdelningen till 28,750 kronor

samt för tillbyggnaden till röntgeninstitutet till 55,000 kronor, alltså sammanlagt

till 83,750 kronor. Emellertid hade Malmöhus läns landsting förbundit

sig att bestrida hälften av dessa kostnader, under förutsättning att

andra hälften bestriddes av statsverket. Departementschefen har därför förordat

förslag till riksdagen örn beviljande för ifrågavarande ändamål av sammanlagt

41,875 kronor. Statsekonomiska hänsyn nödgade emellertid departementschefen

att förorda en fördelning av detta anslag på två budgetår, och

för budgetåret 1931/1932 tillstyrkte departementschefen för ändamålet 20,000

kronor.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må såsom bidrag till täckande av kostnaderna

dels för ändringsarbeten inom medicinska kliniken

vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund, dels ock

för tillbyggnad till sjukvårdsinrättningarnas röntgeninstitut,

allt i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten Salomon

Sörensen upprättat förslag, bevilja ett belopp av 41,875

kronor samt därav för budgetåret 1931/1932 såsom extra

reservationsanslag anvisa 20,000 kronor.

127 :o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 126) föreslagit riksdagen ifråga

om uppförande av byggnader för karolinska sjukhuset m. m. kommer

utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet

härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

128:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 127) samt med framhållande

av vad departementschefen anfört i fråga örn angelägenheten av

att sparsamhet iakttages vid nyanställning av personal och nyanskaffning

av inventarier och annan materiel, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra

anslag av 510,000 kronor till beredande av ökade medel för

upprätthållande under samma tid av serafimerlasarettets verksamhet.

129:o) Kungl. Majit har (punkt 128) föreslagit riksdagen att till uppehållande

av verksamheten vid allmänna barnbördshuset under tiden 1 juli 1931

—30 juni 1932 anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 127,487

kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 361—366 i statsrådsprotokollet.

Uppförande

av byggnader

för karolinska

sjukhuset

m. m.

[126.]

Ökade medel

för uppehållande

av serafimerlasarettets

verksamhet.

[127.]

Uppehållande

av

verksamheten

vid allmänna

barnbördshuset.

[128.]

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Under de senare åren bar riksdagen anvisat särskilda medel — utöver å

ordinarie stat uppfört anslagsbelopp — till uppehållande av verksamheten

vid allmänna barnbördshuset i Stockholm. Enligt ett med Stockholms stad

och Stockholms län slutet avtal gälla från och med år 1923 följande principer

för beräkning av allmänna barnbördshusets driftkostnader och dessas

fördelning på den vårdade eller hennes hemkommun samt på staten, staden

och länet. Legosängsavgiften betalas av den vårdade själv eller i fall av

medellöshet av hennes hemortskommun; dock skall staten vidkännas legosångsavgifterna

för medellösa, som ej tillhöra Stockholms stad eller Stockholms

län. Av restkostnaden, d. v. s. den verkliga kostnaden för underhållsdag

minskad med legosängsavgiften, betalar för vårdade, tillhörande

Stockholms stad eller Stockholms län, staden respektive länet hälften och

staten andra hälften, men för vårdade, tillhörande andra län, staten hela

restkostnaden. Förslag till denna överenskommelse hade förelagts 1922 års

riksdag, som förklarade detsamma innebära en lycklig lösning av spörsmålet

samt betonade önskvärdheten av att denna fråga snarast bragtes till

avgörande.

Det extra förstärkningsanslaget utgjorde för budgetåret 1926/1927 127,104

kronor, för budgetåret 1927/1928 136,000 kronor, för budgetåret 1928/1929

124,559 kronor, för budgetåret 1929/1930 132,002 kronor och för budgetåret

1930/1931 126,255 kronor samt skulle enligt oförändrade beräkningsgrunder

för budgetåret 1931/1932 uppgå till 122,487 kronor.

I skrivelse den 20 november 1930 har emellertid direktionen över allmänna

barnbördshuset hemställt örn framställning till riksdagen att — för

tillämpning försöksvis av viss personalökning vid barnbördshuset under budgetåret

1931/1932 i syfte att bereda personalen, i den mån ej särskilda

förhållanden betinga undantag, utöver semester, hel ledighetsdag per vecka

dels anvisa ett extra anslag å 5,000 kronor, dels ock medgiva barnbördshuset

frihet från återbäringsskyldighet av möjligen uppstående överskott å

anslaget för nu löpande budgetår intill ett belopp av 4,900 kronor.

Departementschefen har i sak funnit detta krav fullt berättigat och förklarat

sig intet hava att häremot erinra. Vad anginge den ekonomiska

sidan härav, har departementschefen ansett att det riktigaste vore att å riksstaten

upptaga hela det erforderliga beloppet, 9,900 kronor. Då han emellertid

vore i tillfälle att endast kunna för ändamålet nu förorda ett belopp

av 5,000 kronor, innebure detta, att de åtgärder, som av direktionen påkallades,

skulle blott i begränsad utsträckning träda i tillämpning under

budgetåret 1931/1932. För ett kommande budgetår torde de av direktionen

gjorda beräkningarna böra i sin helhet tagas i betraktade. Det nyss beräknade

förstärkningsanslaget å 122,487 kronor syntes sålunda böra höjas med

nämnda 5,000 kronor till 127,487 kronor.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 107

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må till uppehållande av verksamheten vid

allmänna barnbördshuset under tiden 1 juli 1931—30 juni

1932 anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av

127,487 kronor.

130:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 129) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till anordnande vid epidemisjukhusen i Stockholm,

Göteborg, Malmö, Uppsala och Lund av klinisk undervisning

i epidemiologi åt medicine kandidater anvisa för

budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 10,900 kronor

att användas enligt av vederbörande departementschefer till

statsrådsprotokollen över ecklesiastikärenden den 9 januari

1919 och den 4 januari 1929 angivna grunder samt av

Kungl. Majit i övrigt meddelade bestämmelser.

131:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 130) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1931/1932 anvisa såsom särskilda

extra reservationsanslag, att utgå enligt av Kungl.

Majit meddelade bestämmelser:

a) såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid

universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska medikokirurgiska

institutet ett belopp av 30,000 kronor,

b) såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar

vid högskolorna i Stockholm och Göteborg ett belopp av

6,000 kronor.

132:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 131) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till ersättning för opposition å disputationsavhandling

åt person, som icke tillhör vederbörande universitets

eller karolinska mediko-kirurgiska institutets lärarkår,

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 1,500

kronor.

133:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 132) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, som bidrag till uppehållande av verksamheten

vid Institut d’études scandinaves vid Paris universitet

Undervisning

i

epidemiologi.

[129.]

Tryckning

av doktorsavhandlingar.

[130.]

Ersättning åt

vissa opponenter

vid

disputationer.

[131.]

Institut

d’études

scandinaves

i Paris.

[132.]

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 2,000

kronor att utgå på de villkor, Kungl. Majit må finna gott

bestämma.

134:o) I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 133) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till utgivande i tryck av vederbörligen granskade

anteckningar efter föreläsningar, hållna inom juridiska

fakulteterna vid rikets universitet, anvisa för budgetåret

1931/1932 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.

135:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 134) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1931/1932 anvisa såsom extra

reservationsanslag

a) till resestipendier åt ordinarie lärare och vissa andra

tjänstemän vid rikets universitet och karolinska medikokirurgiska

institutet ett belopp av 20,000 kronor,

b) till resestipendier åt obefordrade vetenskapsidkare vid

universiteten i Uppsala och Lund ett belopp av 15,000

kronor.

136:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 135) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till forskarstipendier för docenter vid universiteten

i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska

institutet anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra

reservationsanslag av 35,000 kronor att utgå i enlighet med

de grunder, Kungl. Majit må äga att bestämma.

137:o) Sedan 1928 års riksdag under åttonde huvudtiteln, avdelning E.

professur*? Universiteten, den medicinska undervisningen m. m. under rubrik Gemensvenska

samma universitetsändamål beviljat för uppehållande vid universitetet i

litteraturen Dorpat i republiken Estland av en professur i svenska språket och litteravid

universi- turén under fem år, räknat från och med den 1 juli 1928, ett belopp av

republiken'' 37>500 kronor samt därav för ett vart av budgetåren 1928/1931 anvisat ett

Estland. extra anslag av 7,500 kronor, har nu Kungl. Majit (punkt 136) föreslagit

[136.] riksdagen att av det sålunda beviljade beloppet, 37,500 kronor, för budget
året

1931/1932 såsom extra anslag anvisa ett belopp av 7,500 kronor att

utgå i enlighet med de närmare föreskrifter, Kungl. Majit kan finna lämpligt

meddela.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det utav 1928 års riksdag för uppehållande

vid universitetet i Dorpat i republiken Estland av

Utgivande av

anteckningar

efter juridiska

föreläsningar.

[133.]

Resestipendier

till

universitetslärare.

[134.]

Forskarstipendier

för

docenter vid

universiteten

och karolinska

institutet.

[135.]

Uppehål
-

s. 109 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

109

en professur i svenska språket och litteraturen under fem

år, räknat från och med den 1 juli 1928, beviljade beloppet

av 37,500 kronor för budgetåret 1931/1932 såsom extra anslag

anvisa ett belopp av 7,500 kronor att utgå i enlighet

med de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt

meddela.

138:o) Kungl. Majit har (punkt 137) föreslagit riksdagen

dels att till upprätthållande av verksamheten vid rasbiologiska institutet

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 65,000 kronor

att disponeras enligt av Kungl. Majit fastställda grunder,

dels ock såsom bidrag till tryckning av första delen av rasbiologiska institutets

arbete örn de svenska lapparnas rasbiologi för budgetåret 1931/1932

anvisa ett extra anslag av 10,000 kronor att likaledes disponeras enligt de

närmare bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott meddela.

Utredningen återfinnes å sid. 373—378 i statsrådsprotokollet.

För upprätthållande av verksamheten vid rasbiologiska institutet utgår

för innevarande budgetår ett anslag av 65,000 kronor. 1 detta belopp har

enligt Kungl. Majits förslag ingen ändring ifrågasatts för budgetåret

1931/1932.

Institutets styrelse har vidare gjort framställning örn endera ett bestämt

årligt reservationsanslag av 10,000 kronor till tryckning av institutets publikationer

eller ett extra reservationsanslag av 14,500 kronor för utgivande av

första delen av ett arbete över de svenska lapparnas rasbiologi. Departementschefen

har, i likhet med kanslern för rikets universitet, förordat det

sistnämnda alternativet.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag såväl ifråga

om årsanslaget till upprätthållande av institutets verksamhet som beträffande

engångsanslaget till tryckning av omförmälda arbete örn de svenska lapparnas

rasbiologi.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) till upprätthållande av verksamheten vid rasbiologiska

institutet för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra

reservationsanslag av 65,000 kronor att disponeras enligt av

Kungl. Majit fastställda grunder;

b) såsom bidrag till tryckning av första delen av rasbiologiska

institutets arbete om de svenska lapparnas rasbiologi

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av

10,000 kronor att likaledes disponeras enligt de närmare

bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott meddela.

Uppehållande

av rasbiologiska

institutets

verksamhet.

[137.]

Utskottets

yttrande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Tekniska högskolan m. m.

»rhoden till* 139:0) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 138) föreslagit riksdagen anspeciallärare

gående arvoden till speciallärare vid tekniska högskolan har riksdagen redan

vid tekniska fattat beslut: varom utskottet velat härigenom

högskolan. . 6

[138] erinra.

Anslaget till

arvode till

amanuenser

och arbetshjälp

vid

tekniska

högskolans

bibliotek.

[139.]

140:o) Kungl. Majit har (punkt 139) föreslagit riksdagen att öka den i

den ordinarie staten för tekniska högskolan uppförda anslagsposten: arvode

till amanuenser och arbetshjälp vid biblioteket, nu 9,350 kronor, med 6,000

kronor till 15,350 kronor samt förty höja det i riksstaten upptagna ordinarie

förslagsanslaget till tekniska högskolan, avlöningar, med 6,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 390—399 i statsrådsprotokollet.

Vid 1930 års riksdag företogs en omorganisation av arbetskrafterna vid

tekniska högskolans bibliotek. Den utveckling, som detta bibliotek under

senare år undergått ifråga örn såväl storlek som användning, hade föranlett,

att frågan örn bibliotekets arbetskrafter mer och mer kommit att träda i

förgrunden bland högskolans anslagsäskanden. I fråga om beredande av

ordinarie anställning åt bibliotekarien biträddes i sak högskolans framställning.

Beträffande bibliotekets förseende med icke-ordinarie arbetskrafter

företogs däremot en betydande nedsättning i högskolans förslag. Från tekniska

högskolans sida hade äskats dels inrättandet av två förste amanuensbefattningar

med heltidstjänstgöring, dels inrättandet av en ordinarie kanslibiträdesbefattning

i lönegraden B 7, dels ock beviljandet av ett anslag å

6,000 kronor till extra arbetshjälp i biblioteket, vilket allt skulle draga en

kostnad av 18,336 kronor. Dåvarande departementschefen föreslog däremot

dels inrättandet av en heltids- och en halvtidsamanuensbefattning, dels ock

beviljandet av ett anslag å sammanlagt 2,800 kronor till tillfällig arbetshjälp

m. m.; kostnaderna härför beräknades inalles komma att uppgå till 9,350

kronor. Han ansåg sig emellertid böra framhålla, att det måhända kunde

synas tvivelaktigt, örn det av honom sålunda framlagda förslaget kunde

tillgodose behoven i förevarande hänseende. Då emellertid biblioteket i dess

planerade gestaltning ännu ej trätt i funktion och någon erfarenhet av arbetets

omfattning icke förelåge, hade han funnit försiktigheten bjuda att

stanna inför nyss angivna anslagsberäkning.

Vad sålunda föreslagits blev även av riksdagen beslutat.

Från tekniska högskolans sida föreligger nu, sedan någon erfarenhet

vunnits örn omfattningen av arbetet vid biblioteket i dess nya lokaler, en

framställning om ökat personalanslag. Det har däri framhållits, att bibliotekets

verksamhet under det gångna året kunnat hjälpligt uppehållas endast

därigenom, att biblioteket med Kungl. Maj:ts tillstånd för budgetåret 1930/

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

lil

1931 disponerat 3,000 kronor av de studerandes avgifter till högskolan.

Dessa medel vore egentligen avsedda till avlöning av assistenter, och det

kunde i fortsättningen bliva svårt för högskolan att finna möjlighet att

avvara ett så pass betydande belopp för ett krav, som läge vid sidan av

den egentliga assistentverksamheten.

I likhet med vederbörande vid tekniska högskolan har departementschefen

funnit ofrånkomligt, att åtgärder redan nu vidtagas för att sätta högskolans

bibliotek i stånd att tillfredsställande sköta sin betydelsefulla uppgift som

tekniskt centralbibliotek.

Tekniska högskolans lärarkollegium har i fråga örn bibliotekets förseende

med icke-ordinarie arbetskraft framlagt tre alternativ. Vid en prövning av

dessa alternativ måste, framhåller departementschefen, hänsyn tagas dels till

önskvärdheten av att biblioteket under icke alltför begränsad tid kan hållas

tillgängligt för allmänheten, dels att det viktiga inre arbetet — med katalogisering,

bytesförbindelser o. s. v. — må kunna fortgå något så när ostört.

Från dessa utgångspunkter har han funnit sig böra uttala sin anslutning

till det av lärarkollegiet framlagda alternativ 3. Enligt detta alternativ

skulle biblioteket kunna anställa:

en amanuens i 18:de lönegraden för icke-ordinarie befattningshavare med

6 timmars daglig tjänstgöring och 3,940 kronors arvode + 930 kronor på

grund av 3 ålderstillägg,

en amanuens i 16:de lönegraden för icke-ordinarie befattningshavare med

5 timmars daglig tjänstgöring och 2,940 kronors arvode,

en arbetskraft (extra amanuens) med 3,5 timmars daglig tjänstgöring och

1,500 kronors arvode,

en arbetskraft (e. o. kanslibiträde) med 7 timmars daglig tjänstgöring och

2,520 kronors arvode,

en arbetskraft för katalogiserings- och diverse skrivhjälp med c:a 5,5 timmars

daglig tjänstgöring och 1,940 kronors arvode.

ett vaktmästarbiträde med 6 timmars daglig tjänstgöring och 1,500 kronors

arvode,

tamburvakter, tillsammans 1,230 kronor.

Till samtliga arvoden (utom för 1,000 kronor till diverse skrivhjälp) beräknas

vanligt dyrtidstillägg.

Biblioteket skulle kunna hållas öppet 51 timmar per vecka under vintern

och 18 timmar per vecka under sommaren, vilket redan det innebure ett

väsentligt kortare öppethållande än vad som äger rum vid kungl, biblioteket

och universitetsbiblioteken. Klassificering och katalogisering av böcker,

löpande tidskrifter och acta, som erhölles genom byte och såsom gåvor, borde

kunna genomföras, varjämte den retroaktiva klassificeringen och katalogiseringen

endast delvis måste ställas på framtiden. Kostnaderna för detta

alternativ hade beräknats till 16,500 kronor, varav 15,350 kronor skulle

täckas från anslagsposten till arvoden till amanuenser och arbetshjälp vid bi
-

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

blioteket. Mot den sålunda framlagda kostnadsberäkningen har departementschefen

icke funnit något att invända.

Här ifrågavarande anslagspost är i staten för tekniska högskolan för närvarande

upptagen med ett belopp av 9,350 kronor. Vid ett bifall till det

framlagda förslaget skulle den alltså behöva höjas med 6,000 kronor till

15,350 kronor.

Utskottets

yttrande.

Utskottet anser den av Kungl. Maj:t föreslagna förstärkningen av bibliotekets

arbetskrafter behövlig; dock synes det utskottet, att i stället för ett

e. o. kanslibiträde med en lön av 2,520 kronor bör beräknas lön till ett

e. o. kontorsbiträde med 2,052 kronor, i följd varav den begärda ökningen

å 6,000 kronor torde böra nedsättas med 450 kronor till 5,550 kronor. Anslagsposten

till arvode till amanuenser och arbetshjälp vid biblioteket skulle

alltså komma att uppgå till 14,900 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

öka den i den ordinarie staten för tekniska högskolan uppförda

anslagsposten: arvode till amanuenser och arbetshjälp

vid biblioteket, nu 9,350 kronor, med 5,550 kronor till 14,900

kronor samt förty höja det i riksstaten upptagna ordinarie

förslagsanslaget till tekniska högskolan, avlöningar, med

5,550 kronor.

Anslaget till 141:o) Kungl. Majit har (punkt 140) föreslagit riksdagen att öka den i

tilUckeordi ^en ordinarie staten för tekniska högskolan uppförda anslagsposten: avlönarie

förvalt- ningar till icke-ordinarie förvaltningspersonal, nu 5,000 kronor, med 800

na? tek kronor ^ 5,800 kronor samt förty höja det i riksstaten upptagna ordinarie

niska hög- förslagsanslaget till tekniska högskolan, avlöningar, med 800 kronor.

skolan. Utredningen återfinnes å sid. 399—402 i statsrådsprotokollet.

. Anslagsökningen avser att bereda medel för bestridande av kostnaderna

för uppfattning i löneklass av två från här ifrågavarande anslagspost avlönade

extra kontorsbiträden.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må öka den i den ordinarie staten för tekniska

högskolan uppförda anslagsposten: avlöningar till ickeordinarie

förvaltningspersonal, nu 5,000 kronor, med 800

kronor till 5,800 kronor samt förty höja det i riksstaten

upptagna ordinarie förslagsanslaget till tekniska högskolan,

avlöningar, med 800 kronor.

Laboratorie- 142:o) Kungl. Majit har (punkt 141) föreslagit riksdagen att öka den i

fattning c^cn ordinarie staten för tekniska högskolan uppförda anslagsposten: avid
-

s. 113 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

113

ningar till icke-ordinarie vaktmästare m. fl., nu 13,500 kronor, med 2,520

kronor till 16,020 kronor samt förty höja det i riksstaten upptagna ordinarie

förslagsanslaget till tekniska högskolan, avlöningar, med 2,520 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 403—405 i statsrådsprotokollet.

Det av 1930 års riksdag beslutade flygtekniska laboratoriet vid tekniska

högskolan har beräknats bliva färdigt att tagas i bruk vid ingången av eller

under höstterminen 1931. För detta laboratoriums skötsel och drift har

en vaktmästarbefattning befunnits erforderlig.

Liksom lärarkollegiet har departementschefen funnit sig böra föreslå, att

befattningen upptages å extra stat. I fråga om de avlöningsförmåner, som

böra tillkomma innehavaren av denna befattning, har departementschefen

föreslagit, att desamma — med hänsyn till de kvalifikationer, som enligt

vad lärarkollegiet upplyst komma att erfordras — bestämmas till sjunde

lönegraden i avlöningsreglementet för icke-ordinarie befattningshavare eller

samma lönegrad som den, som tillkommer högskolans ordinarie laboratorievaktmästare.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må öka den i den ordinarie staten för tekniska

högskolan uppförda anslagsposten: avlöningar till

icke-ordinarie vaktmästare m. fl., nu 13,500 kronor, med

2,520 kronor till 16,020 kronor samt förty höja det i riksstaten

upptagna ordinarie förslagsanslaget till tekniska högskolan,

avlöningar, med 2,520 kronor.

Såsom utskottet ovan under punkt 139:o) erinrat, har riksdagen redan

bifallit Kungl. Maj:ts under punkt 138 framställda förslag örn en höjning

av det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar vid tekniska högskolan med

1,120 kronor, avseende anslagsposten: arvoden till speciallärare vid tekniska

högskolan. På grund av riksdagens ovanberörda beslut och vid bifall till

vad utskottet nu under punkterna 140:o), 141:o) och 142:o) hemställt, skulle

det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar vid tekniska högskolan, nu

710,450 kronor, komma att ökas med 9,990 kronor till 720,440 kronor.

143:o) Kungl. Maj:t har (puukt 142) föreslagit riksdagen att till beredande

av ökade medel till samlingar och laborationer vid tekniska högskolan för

budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 43,000 kronor att av Kungl,

fördelas på de olika avdelningarna vid högskolan, på sätt Kungl. Maj:t

finner skäligt bestämma.

Utredningen återfinnes å sid. 405—407 i statsrådsprotokollet.

För innevarande budgetår utgår för ändamålet ett anslag av 40,000 kro
Bihang

till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 8 käft. (Nr 8.) 8

vid flygtekniska

laboratoriet.

[141.]

Ökade medel

till samlingar

och

laborationer

vid tekniska

högskolan.

[142.]

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ökade medel

till uppvärmning,

belysning

och diverse

utgifter

vid

tekniska

högskolan.

[143.]

Utskottets

yttrande.

nor. Anslagshöjningen, 3,000 kronor, motiveras med de ökade behoven för

fackavdelningen för skeppsbyggnad med anledning av det nya flygtekniska

laboratoriet, som beräknas kunna tagas i bruk under höstterminen 1931.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må till beredande av ökade medel till samlingar

och laborationer vid tekniska högskolan för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra anslag av 43,000 kronor

att av Kungl. Maj:t fördelas på de olika avdelningarna vid

högskolan, på sätt Kungl. Maj:t finner skäligt bestämma.

144:o) Kungl. Majit har (punkt 143) föreslagit riksdagen att till beredande

av ökade medel för tekniska högskolan till uppvärmning, belysning och

diverse utgifter för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 47,000

kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 408 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1930/1931 utgår för ändamålet ett anslag av 32,000 kronor.

Tekniska högskolans lärarkollegium har hemställt örn en ökning av anslaget

med 15,000 kronor och till stöd härför anfört, bland annat, att under

förutsättning, att kolpriserna för budgetåret 1931/1932 ej komme att undergå

någon stegring, kolkontot ej komme att undergå annan ökning än som motsvarade

de nya lokaler, vilka under nämnda budgetår komme att tagas i

bruk. Dessa lokaler vore de nyinredda lokalerna för fysik och elektroteknik,

den del av den nya cellulosabyggnaden, som skulle disponeras av högskolan

samt det blivande flyglaboratoriet. A andra sidan komme vissa delar av

flygelbyggnaden vid Rådmansgatan att ej längre disponeras av tekniska högskolan,

och en viss minskning i bränsleförbrukningen för högskolebyggnaden

vid Drottninggatan kunde på grund härav förväntas. De ovannämnda nya

lokalerna komme även att förbruka gas, vatten och elektrisk ström, varför

en ej obetydlig ökning av dessa utgiftsposter måste förutsättas. Dessutom

tillkomme ökade städningskostnader. Lärarkollegiet beräknade den totala

ökningen av samtliga dessa kostnader komma att lägst belöpa sig till 15,000

kronor.

Med hänsyn till prisläget på bränslemarknaden anser utskottet den ifrågasatta

höjningen av berörda anslag kunna begränsas till 10,000 kronor, i följd

varav anslaget skulle för budgetåret 1931/1932 komma att uppgå till 42,000

kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majrts förslag,

till beredande av ökade medel för tekniska högskolan till

uppvärmning, belysning och diverse utgifter för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra anslag av 42,000 kronor.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

115

145:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 144) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till nyanskaffning av apparater och instrument

för de till vissa institutioner vid tekniska högskolan

hörande laboratorierna anvisa för budgetåret 1931/1932 ett

extra reservationsanslag av 20,000 kronor att fördelas på

sätt Kungl. Maj:t finner skäligt bestämma.

146:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 145) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till reparation av tekniska högskolans modellsamling

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag

av 2,000 kronor.

147:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 146) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till bokinköp, bokbindning m. m. för tekniska

högskolans bibliotek för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra

reservationsanslag av 5,000 kronor.

148:o) Kungl. Majit har (punkt 147) föreslagit riksdagen att till inredning

och utrustning av det i tekniska högskolans byggnad vid Valhallavägen belägna

laboratoriet för hyttmekanik samt järnets bearbetning och behandling,

i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet företedda ritning och

kostnadsberäkningar, bevilja ett belopp av 66,700 kronor samt därav för

budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag anvisa ett belopp av

40,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 413—419 i statsrådsprotokollet.

Det successiva utbyggandet av tekniska högskolans nya lokaler vid Valhallavägen

i Stockholm har under de senaste åren fortgått. I sådant hänseende

torde få erinras om dels den av 1928 års riksdag beslutade nybyggnaden

för biblioteket, dels de av 1929 års riksdag beslutade inrednings- och

utrustningsarbetena av de för den fysiska institutionen avsedda lokalerna,

dels ock den av 1930 års riksdag beslutade nybyggnaden för ett laboratorium

i flygteknik. Härtill kommer den med andra medel bekostade nybyggnaden

för cellulosaforskningen. Samtliga de nu omnämnda byggnadsarbetena

hava antingen redan slutförts eller beräknas i vart fall kunna slutföras

under loppet av nästa år.

Från tekniska högskolans sida har nu ånyo framförts ett tidigare vid

flera tillfällen framlagt förslag om inredning av de för det hyttmekaniska

laboratoriet avsedda lokalerna.

Nyanskaffning

till institutionernas

vid

tekniska

högskolan

laboratorier.

[144.]

Reparation

av tekniska

högskolans

modellsamling.

[145.]

Bokinköp,

bokbindning

m. m. för

tekniska

högskolans

bibliotek.

[146.]

Inredning av

laboratoriet

för hyttmekanik

samt järnets

bearbetning

och behandling

vid tekniska

högskolan.

[147.]

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Upplåtelse av

ett område

å norra Djurgården

för

tekniska högskolans

behov

[148.]

Avlöningsförbättring

m. m. åt

innehavarna

av de på

övergångsstat

för Chalmers

tekniska

institut

uppförda befattningarna.

[149.]

Denna institution, som tidigare inhysts i provisoriska lokaler, skulle enligt

detta förslag förläggas till några rum, vilka vid högskolans nybyggnad reserverats

för utvidgning av det bergskemiska laboratoriet men som nu ej

längre behövas för detta ändamål utan för närvarande stå tomma och oinredda.

I de i ämnet gjorda framställningarna har utförligt redogjorts för den

betydelse för undervisning och forskning, som det planerade laboratoriet

skulle erhålla. Departementschefen har erinrat örn den vikt, som undersökningar

av järns och ståls egenskaper vid olika bearbetning, värmebehandling,

valsning, smidning m. m. hade för vårt lands kvalitetsstålindustri och

med hänsyn till de sålunda förebragta skälen funnit sig böra förorda, att

förslag i ämnet förelägges 1931 års riksdag.

Den i ärendet förutsedda kostnadsberäkningen slutar på ett belopp av

66.700 kronor. Departementschefen har — i likhet med byggnadsstyrelsen

— tillstyrkt, att de nu framlagda kostnadsberäkningarna läggas till grund

för Kungl. Maj:ts förslag i ämnet.

Han har emellertid därvid förordat, att det för ändamålet erforderliga

beloppet fördelas på två år. I anslutning härtill har han för budgetåret

1931/1932 räknat med ett belopp av 40,000 kronor, och skulle återstoden,

26.700 kronor, utgå först under budgetåret 1932/1933.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majlis förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må till inredning och utrustning av det i

tekniska högskolans byggnad vid Valhallavägen belägna

laboratoriet för hyttmekanik samt järnets bearbetning och

behandling, i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet

företedda ritning och kostnadsberäkningar, bevilja ett belopp

av 66,700 kronor samt därav för budgetåret 1931/1932 såsom

extra reservationsanslag anvisa ett belopp av 40,000 kronor.

149:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 148) föreslagit riksdagen angående

upplåtelse av ett område å norra Djurgården för tekniska högskolans

behov bar riksdagen redan fattat beslut; varom utskottet velat härigenom
erinra.

150:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 149) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till avlöningsförbättring m. m. åt innehavarna

av de å övergångsstat för Chalmers tekniska institut

uppförda befattningarna för budgetåret 1931/1932 anvisa

ett extra anslag av 3,300 kronor.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

117

151 :o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 150) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till beredande av ökade medel till uppvärmning,

belysning och diverse utgifter vid Chalmers tekniska

institut för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av

17,000 kronor.

152:o) Kungl. Majit har (punkt 151) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1931/1932 anvisa

dels till beredande av ökade medel till bibliotek, samlingar och laboratorier

vid Chalmers tekniska institut ett extra anslag av 10,000 kronor,

dels ock till täckande av en vid utgången av budgetåret 1929/1930 uppkommen

brist i institutets anslag till bibliotek, samlingar och laboratorier

ett extra anslag av 8,600 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 424—425 i statsrådsprotokollet.

Anslaget till beredande av ökade medel till bibliotek, samlingar och

laboratorier utgår för budgetåret 1930/1931 med ett belopp av 8,000 kronor.

Styrelsen för Chalmers tekniska institut har nu upprepat en tidigare gjord

hemställan om en höjning av detta förstärkningsanslag till 10,000 kronor

för budgetåret 1931/1932. Departementschefen har anfört, att han av vad

styrelsen anfört funne sig övertygad örn att denna höjning vore synnerligen

väl motiverad. I jämförelse med de anslag, som för ungefärligen motsvarande

ändamål stöde till tekniska högskolans förfogande, vore det av institutets

styrelse nu äskade beloppet mycket blygsamt.

På grund av de allt för ringa anslag, som stått till institutets förfogande

för här förevarande utgifter, hava vissa redan gjorda utbetalningar måst

balanseras över från det ena budgetåret till det andra. Den sålunda uppkomna

bristen, som för närvarande uppgår till ungefär 8,600 kronor, torde

ej kunna täckas inom ramen av befintliga anslag, utan torde enligt departementschefens

mening särskilda medel böra anvisas för ändamålet.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majrts förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må för budgetåret 1931/1932 anvisa

a) till beredande av ökade medel till bibliotek, samlingar

och laboratorier vid Chalmers tekniska institut ett extra

anslag av 10,000 kronor,

b) till täckande av en vid utgången av budgetåret 1929/

1930 uppkommen brist i institutets anslag till bibliotek,

samlingar och laboratorier ett extra anslag av 8,600 kronor.

Ökade medel

till uppvärmning,

belysning

och diverse

utgifter

vid Chalmers

tekniska

institut.

[150.]

Förstärkningsanslag

till bibliotek,

samlingar

och laboratorier

m. m.

vid Chalmers

tekniska

institut.

[151.]

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Inköp av

apparatur

m. ni. för

organisktkemiska

laboratoriet

vid Chalmers

tekniska

institut.

[152.]

153:o) Kungl. Majit har (punkt 152) föreslagit riksdagen att till inköp av

apparatur m. m. för det organiskt-kemiska laboratoriet vid Chalmers tekniska

institut för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av

7,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 425—426 i statsrådsprotokollet.

Hela kostnaden för här ifrågavarande utrustning har beräknats till 10,000

kronor, varav 2,300 kronor till material för försök med radioaktiva ämnen.

Departementschefen har icke funnit något att erinra mot det beräknade

beloppet men ansett, att detsamma lämpligen borde fördelas på två år,

därav för budgetåret 1931/1932 ett belopp av 7,000 kronor.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må till inköp av apparatur m. m. för det

organiskt-kemiska laboratoriet vid Chalmers tekniska institut

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag

av 7,000 kronor.

Uppehållande

vid

Chalmers

tekniska institut

av

undervisning

rörande

arbetsledningens

praktiskt

ekonomiska,

sociala, yrkeshygieniska

och arbetspsykologiska

problem.

[153.]

154:o) Kungl. Majit har (punkt 153) föreslagit riksdagen att till uppehållande

vid Chalmers tekniska institut av undervisning rörande arbetsledningens

praktiskt ekonomiska, sociala, yrkeshygieniska och arbetspsykologiska

problem för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 1,500

kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Majit må finna

gott meddela.

Utredningen återfinnes å sid. 427—428 i statsrådsprotokollet.

Ifrågavarande framställning grundar sig på en av arbetsfredsdelegationen

i skrivelse den 27 september 1929 avlåten skrivelse, däri framhållits angelägenheten

av att åtgärder vidtoges i syfte att undervisningen vid de

högre tekniska läroanstalterna rörande arbetsledningens praktiskt ekonomiska,

sociala, yrkeshygieniska och arbetspsykologiska problem bleve bättre tillgodosedd.

Utskottet bar funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må, till uppehållande vid Chalmers tekniska

institut av undervisning rörande arbetsledningens praktiskt

ekonomiska, sociala, yrkeshygieniska och arbetspsykologiska

problem för budgetåret 1931/1932 anvisa att extra anslag

av 1,500 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser,

Kungl. Majit må finna gott meddela.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

119

Skolöverstyrelsen.

155:o) Kungl. Majit har (punkt 154) föreslagit riksdagen att dels å skolöverstyrelsens

ordinarie stat under rubrik: resekostnadsersättningar uppföra

en såsom förslagsanslag betecknad anslagspost å 35,000 kronor,

dels ock i anledning härav öka det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget

till skolöverstyrelsen, nu 541,800 kronor, med 35,000 kronor

till 576,800 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 429—430 i statsrådsprotokollet.

Här förevarande framställning står i samband med förslaget att ur huvudtitlarnas

allmänna reseanslag utbryta resekostnaderna för vissa grupper av

förrättningsmän. Beloppet har beräknats med ledning av den under senare

budgetår konstaterade medelsåtgången.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) å skolöverstyrelsens ordinarie stat under rubrik: resekostnadsersättningar

uppföra en såsom förslagsanslag betecknad

anslagspost å 35,000 kronor,

b) i anledning härav öka det i riksstaten uppförda ordinarie

förslagsanslaget till skolöverstyrelsen, nu 541,800 kronor,

med 35,000 kronor till 576,800 kronor.

156:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 155) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för inspektion och sakkunniga biträden hos

skolöverstyrelsen anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra

anslag av 10,500 kronor.

157:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 156) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till arvode åt ett byggnadssakkunnigt biträde

hos skolöverstyrelsen anvisa för budgetåret 1931/1932 ett

extra anslag av 4,800 kronor.

158:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 157) hemställer

utskottet,

Det ordinarie

förslagsanslaget

till

skolöverstyrelsen.

Resekostnadsersättningar

vid

skolöverstyrelsen.

[154.]

Inspektion

och sakkunniga

biträden

hos skolöverstyrelsen.

[155.]

Byggnadssakkunnigt

biträde hos

skolöverstyrelsen.

[156.]

Bestridande

av expeditionsvakts
-

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

göromål

hos skolöverstyrelsen.

[157.]

Motioner angående

anslag

till tryckning

av undervisningsstatistik.

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för bestridande av expeditionsvaktsgöromål

hos skolöverstyrelsen anvisa för budgetåret 1931/1932 ett

extra anslag av 1,800 kronor.

159:o) I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herrar W. Björck och R. Sandler (I: 31) och den andra inom andra

kammaren av herr O. Holmdahl (II: 62) har hemställts, att riksdagen ville

till tryckning av undervisningsstatistik för budgetåret 1931/1932 anvisa ett

extra reservationsanslag av 12,000 kronor, att utgå enligt de närmare bestämmelser,

Kungl. Majit kan finna skäl meddela.

Motionärerna hava till stöd för sitt förslag anfört följande:

I den stat för skolöverstyrelsen, som den 22 juni 1921 fastställdes att

träda i kraft från och med år 1922 och som slutade på ett belopp av

560,400 kronor, ingick ett förslagsanslag, högst, till skrivmaterialier, expenser,

bränsle samt tryckningskostnader å 100,000 kronor. Av denna anslagspost

bestredos, jämte annat, kostnaderna för tryckning av statistiska

avdelningens redogörelser för skolväsendet, överstyrelsens årsberättelse och

vissa cirkulär.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 124 av 1923 års åttonde

huvudtitel) vidtogs från och med budgetåret 1923/1924 en sänkning av sagda

anslagspost, så att efter nämnda tidpunkt intet anslag av statsmedel utgick

för tryckning av skolstatistik, skolöverstyrelsens årsberättelser m. m.

Under punkt 132 av 1928 års åttonde huvudtitel föreslogs ett återupptagande

av undervisningsstatistikens tryckning i viss omfattning; kostnaderna

härför beräknades för budgetåret 1928/1929 till 17,000 kronor.

I skrivelse den 15 maj 1928, nr 8 A, anförde riksdagen under punkt 129

bland annat:

Riksdagen funne starka skäl tala för återupptagande av utgivandet av

undervisningsstatistiken. Emellertid syntes det riksdagen icke nödvändigt

att åtminstone nu till en början utgivandet skedde genom årliga publikationer.

Ett offentliggörande i tryck av det väsentligaste och mest betydelsefulla

av ifrågavarande statistik torde, efter vad riksdagen inhämtat, kunna ske

med vissa tidsperioders mellanrum, exempelvis vart tredje år, utan att därigenom

några större olägenheter skulle vållas.

I anslutning till vad sålunda anförts anvisade riksdagen för budgetåret

1928/1929 ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor. Genom Kungl.

Maj:ts beslut den 8 juni 1928 ställdes ifrågavarande extra reservationsanslag

till överstyrelsens förfogande, varjämte föreskrevs, att anslaget skulle disponeras

så, att dels högst 6,000 kronor skulle användas till bestridande av de

egentliga tryckningskostnaderna för en berättelse över folkskolorna och högre

folkskolorna, dels ock högst 2,000 kronor till den förstärkning av arbetskrafterna

på skolöverstyrelsens statistiska avdelning, som kunde finnas erforderlig

till följd av arbetet med nämnda berättelse. Den 15 februari 1929

medgav Kungl. Majit, att ovannämnda belopp å högst 6,000 kronor finge

användas jämväl till bestridande av tryckningskostnaderna för en berättelse

över lärarutbildningen.

Aven för budgetåret 1929/1930 anvisades till tryckning av undervisnings
-

s. 121 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

121

statistik ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor. Genom Kungl. Maj:ts

beslut den 16 maj 1929 ställdes nämnda anslag till överstyrelsens förfogande,

varvid föreskrevs, att dels högst 6,000 kronor skulle användas för en berättelse

över det högre undervisningsväsendet, dels ock högst 2,000 kronor

till förstärkning av arbetskrafterna på skolöverstyrelsens statistiska avdelning.

För budgetåret 1930/1931 har riksdagen för samma ändamål anvisat ett

belopp av 3,400 kronor. Genom beslut den 23 maj 1930 har föreskrivits,

att nämnda anslag skall — med anlitande tillika av högst 2,100 kronor av

de å föregående års anslag för samma ändamål uppkomna besparingar —

sålunda disponeras, att dels högst 3,500 kronor användas till bestridande av

de egentliga tryckningskostnaderna för en berättelse över yrkesundervisningen,

dels ock högst 2,000 kronor till förstärkning av arbetskrafterna på

skolöverstyrelsens statistiska avdelning.

I skrivelse den 30 augusti 1930 har skolöverstyrelsen gjort framställning

örn anslag för ändamålet för budgetåret 1931/1932 och därvid anfört bland

annat följande:

I överensstämmelse med planen har överstyrelsen budgetåret 1928/1929

utgivit två publikationer, nämligen en berättelse över folkskolorna och do

högre folkskolorna redovisningsåret 1926/1927 samt en berättelse över lärarutbildningen

läsåret 1927/1928. Budgetåret 1929/1930 utkom en berättelse

över det högre skolväsendet läsåret 1927/1928. För närvarande förberedes

en berättelse över yrkesundervisningen läsåret 1928/1929, vartill medel anvisats

av 1930 års riksdag. Budgetåret 1931/1932 skulle alltså berättelser

över folkskolorna och de högre folkskolorna samt över lärarutbildningen

vara i tur att utgivas.

Berättelsen över folkskolorna och de högre folkskolorna ävensom berättelsen

över det högre skolväsendet hava alltså utkommit sedan något mera

än ett helt år förflutit efter det läsår, som de avse. Detta blir också förhållandet

med den budgetåret 1930/1931 utkommande berättelsen över yrkesundervisningen.

Endast berättelsen över lärarutbildningen utgavs under budgetåret

närmast efter det läsår, som berättelsen avsåg. För framtiden torde

sistnämnda berättelse icke böra intaga någon undantagsställning i här berörda

hänseende. Den nästa berättelsen över lärarutbildningen skulle, med

iakttagande av att 3 år förflyta mellan varje, komma att omfatta läsaret

1930/1931 och utkomma budgetåret 1932/1933.

För budgetåret 1931/1932 skulle alltså endast återstå berättelsen över folkskolorna

och de högre folkskolorna, avseende redovisningsåret 1929/1930.

Det har vid åtskilliga tillfällen inom överstyrelsen och redan dessförinnan,

då den statistiska avdelningen hörde under ecklesiastikdepartementet, varit

på tal att fullständiga berättelsen över folkskolorna, så att uppgifterna bleve

mera detaljerade, i överensstämmelse med vad fallet är beträffande övriga

undervisningsanstalter. Rörande do högre folkskolorna, kommunala mellanskolorna,

de allmänna läroverken, privatläroverken och yrkesskolorna lämnas

i de statistiska berättelserna uppgifter om lärare, lärjungar och andra förhållanden

vid värjo särskild skola. För folkskolorna åter lämnas endast

summariska uppgifter för värjo län.

Uppgifter av det senare slaget äga företrädesvis statistiskt intresse. I det

dagliga arbetet inom skolöverstyrelsen erfordras ofta uppgifter såväl för de

särskilda skoldistrikten som ock för varje särskild skola beträffande skolans

namn och adress, skolform, antal undervisnings- och läraravdeluingai, antal

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

lärjungar å små- och folkskolestadiet samt undervisningslokaler. Förfrågningar

om lätt tillgängliga uppgifter i förevarande hänseende hava hos överstyrelsen

ofta gjorts från statsdepartement och från olika ämbetsverk. Även

från andra för skolväsendet intresserade har behov i detta hänseende ofta

yppats. Det är tydligt, att endast genom en dylik mera fyllig framställning

kan statistiken giva en någorlunda konkret bild av vårt folkskoleväsens

organisation och verksamhet. Tryckningskostnaden för en dylik detaljerad

framställning skulle enligt inhämtade upplysningar kunna bliva ganska

måttlig och genom vidtagande av lämpliga förkortningar i regel kunna inskränkas

till en enda rad för varje skola.

Utom denna detaljerade framställning erfordras givetvis en del översiktstabeller.

I vissa fall torde översikten böra, i likhet med vad hittills ägt

rum, göra länsvis, i andra fall torde en tillräckligt överskådlig bild av förhållandena

erhållas, om länen sammanföras i vissa huvudgrupper, förslagsvis

5, nämligen övre Norrland, nedre Norrland och Dalarna, Målar- och

Hjälmarlandskapen, Vänernområdet samt södra Sverige med Gotland.

Tryckningskostnaden för en berättelse över folkskolorna och de högre

folkskolorna med här antydd uppställning har beräknats komma att uppgå

till omkring 9,500 kronor. När planen till ett periodvis utgivande av

undervisningsstatistiken uppgjordes, räknades med en medelkostnad för

tryckningen av 6,000 kronor om året eller för hela treårsperioden 18,000

kronor. Under den första treårsperioden komma tryckningskostnaderna,

för så vitt de nu kunna överskådas, att utgöra

1928—1929: folkskolorna och de högre folkskolorna

1926—1927 ...........kronor 3,688: 10

lärarutbildningen 1927—1928.... » 1,663:72 5 351-82

1929— 1930: det högre skolväsendet 1927—1928 ............ 5,634: 75

1930— 1931: yrkesskolorna 1928—1929 (beräknat belopp)...... 3,500: —

Kronor 14,486: 57

Denna summa understiger den till en början till 18,000 kronor beräknade

med omkring 3,500 kronor. Om dessa besparingar kvarstått å reservationsanslaget,

hade för tryckning av den utvidgade berättelsen över folkskolorna

och de högre folkskolorna endast erfordrats ytterligare 6,000 kronor, då,

enligt vad ovan anförts, tryckningskostnaden har beräknats till omkring

9,500 kronor. Emellertid har den besparing, som uppstod budgetåret 1928/

1929, tagits i anspråk vid riksstatens uppgörande för budgetåret 1930/1931,

varjämte för sistnämnda budgetår endast räknats med 3,500 kronor till

tryckningskostnaden.

Till förstärkning av arbetskrafterna å den statistiska avdelningen räknades

med 2,000 kronor örn året. Den arbetskraft, som för ändamålet anställts,

har ansetts böra placeras i fjärde lönegraden av den löneplan, som

upptages i 6 § av kungörelsen den 26 juni 1925 (nr 356) med avlöningsbestämmelser

för icke ordinarie befattningshavare vid statsdepartement och

vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen. Under budgetåret

1928/1929 var extra arbetskraft endast anställd en del av året, varigenom

en besparing av 1,521 kronor 8 öre uppstod. Budgetåret 1929/1930

utbetalades i avlöning till befattningshavaren i fråga 1,752 kronor 75 öre.

Då denna nu fyllt 21 år, kommer årsavlöningen att uppgå till 2,052 kronor.

Anslagsbehovet för utgivandet av en berättelse över folkskolorna och de

s. 123 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

123

högre folkskolorna i den utvidgade gestalt, för vilken här redogjorts, skulle

alltså uppgå till 11,552 kronor, vilket belopp torde böra avrundas uppåt till

12,000 kronor. Kostnaderna för det statistiska trycket variera alltså olika år

med de undervisningsanstalter, som avhandlas, och det ligger i sakens natur

att kostnaderna bli större de år, då folkskolestatistiken utges, för så vitt

man vill göra denna del av undervisningsstatistiken så pass detaljerad, att

den kan fylla sin uppgift.

På grund av vad sålunda anförts hemställde överstyrelsen, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att för fortsatt utgivande av undervisningsstatistik

anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av

12,000 kronor.

Emellertid har Kungl. Majit i statsverkspropositionen till 1931 års riksdag

icke upptagit något anslag för ändamålet. Uppenbarligen är det ägnat att

medföra mycket betydande olägenheter att icke äga tillgång till offentlig

statistik över undervisningsväsendet ens i den begränsade omfattning, varav

riksdagen så sent som år 1928 funnit bestämt behov föreligga. Och det

torde med fog kunna ifrågasättas, örn den sunda sparsamheten främjas

genom att bekosta utarbetandet av denna statistik men uraktlåta att sörja

för att resultatet av arbetet ställes till myndigheters och enskildas förfogande.

Då ej minst i nuvarande läge en bekväm tillgång till statistiska

uppgifter rörande undervisningsväsendet är synnerligen behövlig och kostderna

för tryckning av desamma äro förhållandevis blygsamma, synes

ingen tvekan kunna råda därom, att erforderligt anslag bör av riksdagen

anvisas.

Då efter det avbrott i utgivningen av undervisningsstatistiken, som varade

under budgetåren 1923/1928, riksdagen år 1928 ånyo beviljade anslag för

ändamålet, skedde detta otvivelaktigt i känslan av att under det pågående

genomgripande reformarbetet på skolans område behovet av ett lätt tillgängligt

och överskådligt statistiskt material till vägledning vid bedömandet

av uppkommande organisatoriska frågor gjorde sig särskilt starkt gällande

för de mångtaliga myndigheter och enskilda, som hade att syssla med dessa

spörsmål. Enligt utskottets mening föreligger nämnda behov alltjämt i oförminskad

grad. Speciellt torde detta gälla de till folkundervisningen hörande

läroanstalterna, i fråga örn vilka, med hänsyn till organisationens omfattning

och ekonomiska betydelse för stat och kommun, det synes i all synnerhet

behövligt att i statistiska framställningar äga ett hjälpmedel att följa

utvecklingens gång. Utskottet finner det fördenskull önskligt att även hädanefter

medel ställas till förfogande för tryckning av undervisningsstatistik,

vilken för budgetåret 1931/1932 torde böra begränsas att avse allenast folkskoleväsendet

med beaktande av dc önskemål i fråga örn en mera fyllig

framställning av de olika skoldistriktens särskilda förhallanden, som i motionerna

omförmälts. I fråga örn det härtill erforderliga beloppet anser sig utskottet

icke kunna förorda ett så högt anslag, som av motionärerna äskats, eller

12,000 kronor, utan vill tillstyrka beviljandet av allenast hälften av denna

summa, alltså 6,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

Utskottets

yttrande.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må, i anledning av herrar Björcks och

Sanders samt herr Holmdahls ovannämnda motioner (I: 31

och II: 62), till tryckning av undervisningsstatistik anvisa för

budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 6,000

kronor.

Allmänna läroverken m. m.

Högre lära- 160:o) Kungl. Majit har (punkt 158) föreslagit riksdagen att för inrättande

mariet. * av en ny övningsskollärartjänst vid högre lärarinneseminariet, för ombildning

[158.] av en ämneslärarinnebefattning vid seminariet till adjunktsbefattning samt

för beredande av avlöningsförbättring åt sådana lärarinnor vid seminariet,

som innehava behörighet till adjunktsbefattning vid allmänt läroverk, höja

det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet, nu 144,185 kronor, med

5,800 kronor till 149,985 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 433—436 i statsrådsprotokollet.

Det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet, som under budgetåren

1926/1927 och 1927/1928 utgått med ett belopp av 130,825 kronor, har i

riksstaterna för följande budgetår successivt ökats. I riksstaten för budgetåret

1930/1931 är anslaget upptaget med ett belopp av 144,185 kronor.

Ökningen har föranletts dels av den av 1927 års riksdag beslutade utvidgningen

av statens normalskola för flickor med en realskollinje, vilken trädde

i verksamhet med en första årsklass läsåret 1927/1928 och som under läsåret

1930/1931 omfattar fyra årsklasser, dels därav, att i sammanhang med

den likaledes av 1927 års riksdag beslutade successiva ombildningen av de

förberedande klasserna till en sexklassig folkskola tre biträdande ämneslärarinnebefattningar

ombildats till övningsskollärartjänster, dels ock i anledning

av 1930 års riksdags beslut om höjning av bibliotekariens arvode och örn

avlöningsförbättring för sådan vid högre lärarinneseminariet anställd ämneslärarinna,

som innehar behörighet till adjunktsbefattning vid allmänt läroverk.

Den sexklassiga folkskola, som, jämlikt beslut av 1927 års riksdag, vid

högre lärarinneseminariet inrättas genom successiv ombildning av normalskolans

förberedande klasser, kommer under läsåret 1931/1932 att omfatta

klasserna 1—4. För undervisningen i dessa klasser fordras fyra övningsskollärare.

Då för närvarande endast tre dylika lärare finnas upptagna i

seminariets stat, kräves sålunda en ny övningsskollärartjänst. Avlöningen

i första lönegraden för manlig övningsskollärare utgör 3,400 kronor, med

vilket belopp anslaget till högre lärarinneseminariet bör ökas.

I likhet med skolöverstyrelsen har departementschefen funnit sig böra

tillstyrka, att den ämneslärarinnebefattning, som blir överflödig genom första

normalskolklassens indragning, från och med budgetåret 1931/1932 ombildas

s. 125 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

125

till en adjunkts!]anst, varigenom vid den numera färdigbildade realskollinjen

skulle — i enlighet med vad 1927 års riksdag beräknade — komma att

finnas två ämneslärarinnebefattningar och två adjunktstjänster. Kostnadsökningen

för denna ombildning beräknas till 1,600 kronor.

Med anledning av en i ämnet väckt motion (I: 81) beslöt 1930 års riksdag,

att ordinarie ämneslärarinna vid högre lärarinneseminariet skulle i avlöning

åtnjuta, därest hon innehade behörighet till adjunktsbefattning vid

allmänt läroverk, 3,600 kronor i lägsta lönegraden samt, därest hon icke

innehade sådan behörighet, 3,200 kronor i lägsta lönegraden, vilken sistnämnda

avlöning tidigare tillkommit samtliga ämneslärarinnor vid seminariet.

Då vid dåvarande tidpunkt endast en lärarinna vid seminariet var

berättigad till den högre avlöningen, beräknades för ändamålet endast en

höjning av anslaget till högre lärarinneseminariet med 400 kronor. Skolöverstyrelsen

har nu — med hänsyn till att före höstterminen 1931 tre

ämneslärarinnor komma att uppnå föreskriven pensionsålder och då det ej

torde vara uteslutet, att två av dessa komma att efterträdas av lärarinnor

med behörighet till adjunktsbefattning vid allmänt läroverk — ansett sig

böra räkna med en ytterligare höjning av anslaget med (400 X 2) 800 kronor.

Häremot har departementschefen icke haft något att erinra.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må för inrättande av en ny övningsskollärartjänst

vid högre lärarinnesemnariet, för ombildning av

en ämneslärarinnebefattning vid seminariet till adjunktsbefattning

samt för beredande av avlöningsförbättring åt sådana

lärarinnor vid seminariet, som innehava behörighet

till adjunktsbefattning vid allmänt läroverk, höja det ordinarie

anslaget till högre lärarinneseminariet, nu 144,185

kronor, med 5,800 kronor till 149,985 kronor.

161:o) Kungl. Maj:t har (punkt 159) föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att vaktmästaren samt eldaren vid högre lärarinneseminariet

må för tiden 1 juli 1931—30 juni 1932 komma i åtnjutande av tillfällig

löneförbättring till belopp av 400 kronor för vaktmästaren och 250 kronor

för eldaren;

dels ock till diverse behov vid högre lärarinneseminariet anvisa för budgetåret

1931/1932 ett extra anslag av 58,960 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 437—440 i statsrådsprotokollet.

För innevarande budgetår utgår för ändamålet ett extra anslag av 56,760

''kronor, fördelat på ett flertal anslagsposter. Beträffande de flesta av dessa,

nämligen till uppehållande av en valfri fjärde årskurs, till undervisning i träslöjd,

till stipendier, till förhyrande av lokaler för dels normalskolans lägsta

Diverse behov

vid

högre lärarinneseminariet.

159.]

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

klasser, dels undervisning i biologi och teckning, dels ock högre lärarinneseminariet

och normalskolan för flickor, till expenser för statens skolköksseminarium

och hushållsskola, till förhöjning av arvodet åt seminariets

läkare samt till tillfällig löneförbättring för vaktmästaren och eldaren därstädes,

hemställes örn beviljande av samma belopp som de för budgetåret

1930/1931 utgående.

Anslagsposten till expenser för högre lärarinneseminariet och normalskolan

för flickor, som tidigare utgått med 9,000 kronor, höjdes av 1927 års riksdag

för budgetåret 1927/1928 till 11,000 kronor, detta med hänsyn till seminariebibliotekets

behov. Samma belopp utgick för budgetåret 1928/1929.

För budgetåren 1929/1930 och 1930/1931 har anslagsposten upptagits med

ett till 13,000 kronor förhöjt belopp. Den sålunda beviljade ökningen från

budgetåret 1928/1929 till budgetåret 1929/1930 med 2,000 kronor var föranledd

därav, att ny inredningsmateriel krävdes för normalskolans realskolklasser,

varjämte undervisningsmaterielen och lärjungebiblioteket tarvade

utökning i samma mån som läroanstalten utvidgades.

En höjning av här ifrågavarande expensanslag med 1,500 kronor till

14,500 kronor har nu ansetts erforderlig. Denna höjning motiveras med

den minskning i terminsavgifterna, som förorsakats av de förberedande klassernas

ersättande av folkskoleklasser, i vilka inga avgifter erläggas, vilken

minskning icke motsvaras av den ökning i intäkter, som blivit en följd av

den nya realskolans tillkomst. Rektor har meddelat, att normalskolans terminsavgifter,

som läsåret 1928/1929 belöpte sig till 34,470 kronor och läsåret

1929/1930 till 33,550 kronor och som för läsåret 1930/1931 beräknas

till 32,000 kronor, under läsåret 1931/1932 komma att ytterligare sjunka

till omkring 29,500 kronor.

Statens skolköksseminarium och hushållsskola förhyra för närvarande tre

lokaler, tva belägna i fastigheten Riddaregatan 10 och en i fastigheten Katarinavägen

9 B. Den totala hyressumman utgör 9,000 kronor, och ett motsvarande

anslag har sedan flera år utgått på extra stat. De förhyrda lokalerna

äro, enligt vad rektor erinrat, trånga och i många fall otjänliga för

sitt ändamål, så att arbetet vid denna viktiga läroanstalt i hög grad försvåras.

Nu har skolköksseminariet fått erbjudande örn en utvidgning av

lokalerna i fastigheten vid Katarinavägen, bland annat genom anläggning

av en tvättstuga, mot en hyresökning av 700 kronor. Rektor har därför

hemställt, att hyresanslaget till skolköksseminariet måtte höjas till 9,700

kronor, och detta förslag har biträtts av departementschefen.

Den anslagsökning, som sålunda ifrågasatts, uppgår alltså till sammanlagt

2,200 kronor.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

därför,

s. 127 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr S.

127

att riksdagen må

a) medgiva, att vaktmästaren samt eldaren vid högre lärarinneseminariet

må för tiden 1 juli 1931—30 juni 1932

komma i åtnjutande av tillfällig löneförbättring till belopp

av 400 kronor för vaktmästaren och 250 kronor för eldaren,

b) till diverse behov vid högre lärarinneseminariet anvisa

för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 58,960 kronor.

162:o) Kungl. Majit har (punkt 160) föreslagit riksdagen att till arvoden

åt extra lärare, timlärare och vikarier vid högre lärarinneseminariet för

budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 39,420 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 440—442 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1930/1931 utgår för ändamålet ett anslag av 42,860 kronor.

Med hänsyn till den förestående indragningen av den första normalskoleklassen

vid högre lärarinneseminariet blev för 1930 års riksdag något förslag

icke framlagt örn inrättandet av någon ny ordinarie lärartjänst vid

seminariet, ehuru en sådan egentligen skulle varit av behovet påkallad med

hänsyn till inrättandet av högsta, fjärde, klassen i den med seminariet

förenade realskolan under läsåret 1930/1931. För detta ändamål höjdes i

stället här förevarande anslag med 3,800 kronor. Från och med läsåret

1931/1932 försvinner första normalskolklassen, och då bortfaller också

behovet av den utav 1930 års riksdag beslutade ökningen av detta anslag.

Skolöverstyrelsen har vidare föreslagit, att arvodet till timlärarinna i

hushållsgöromål i realskollinjens tredje klass måtte beräknas för en undervisningstid

av 9 veckotimmar i stället för, såsom nu, 4,5 veckotimmar för

att möjliggöra klassens uppdelning på två avdelningar. Härför har beräknats

ett belopp av 360 kronor.

I enlighet med vad sålunda föreslagits skulle det för budgetåret 1931/

1932 erforderliga beloppet uppgå till (42,860 — 3,800 + 360) 39,420 kronor

eller 3,440 kronor mindre än för budgetåret 1930/1931.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må till arvoden åt extra lärare, timlärare

och vikarier vid högre lärarinneseminariet för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra anslag av 39,420 kronor.

163:o) I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr A. Thelin (I: 106) och den andra inom andra kammaren av herr E. Björck

i Kristianstad m. fl. (II: 105), har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att

Kungl. Majit tillerkännes rätt att på ansökan av kommun, i vilken samläroverk

inrättats och som beslutat inrättande av kommunal flickskola med undervisning

för övergång till gymnasiet, samt efter skolöverstyrelsens hörande

medgiva, att samläroverkets realskollinjer, endera eller båda, må, med undan
-

Arvoden åt

extra lärare,

timlärare och

vikarier.

[160.]

Motioner angående

förändring

i

vissa fall av

samrealskola

till gossrealskola.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

tag för de flickor, som redan äro antagna i realskolan, tills vidare och till

dess Kungl. Majit annorledes beslutar hållas öppna allenast för gossar.

Motionärerna hava till stöd för sitt yrkande anfört följande:

Genom riksdagens beslut 1927 örn läroverksreformen fastställdes organisationen

av läroverken. Villkor för organisationens genomförande var, att

vederbörande kommun skulle förklara sig villig att tillhandahålla nödiga

lokaler. Ar 1928 fattade riksdagen beslut örn de kommunala flickskolorna.

Aven vid inrättandet av kommunal flickskola måste kommunen åtaga sig

byggnadsplikten. För åtskilliga kommuner, där enligt beslut av år 1927

samläroverk skall inrättas och där jämväl behov av kommunal flickskola

förefinnes, kunna kommunens förpliktelser bli mycket betungande. Det är

därför naturligt, att man vid bedömandet av framlagda kostnadsförslag gjort

sig den frågan, huruvida en organisation av undervisningsväsendet i mindre

och medelstora städer, vilken medför så stora utgifter, verkligen kan vara

behövlig. Man har vid förfrågan hos sakkunniga och erfarna läroverkslärare

fått det svaret, att flickornas behov av högre undervisning skulle i

många av dessa mindre och medelstora städer vara tillräckligt tillgodosett

genom den kommunala flickskolan och att upplåtandet av realskolans båda

linjer jämväl för flickorna skulle vara obehövligt. Genom att förändra

samrealskolan på den ena eller båda linjerna till enbart gosskola skulle påtagligen

icke obetydliga besparingar kunna göras. Då sålunda på dessa

platser inrättandet av såväl samrealskola som kommunal flickskola innebär

en onödigt dyr överorganisation och då därtill denna anordning öppnar en

oproportionerligt större möjlighet för flickorna än för gossarna till den högre

undervisningen till förfång för gossarna, så har den frågan framkommit,

huruvida det icke skulle vara lämpligt att åtminstone försöksvis tills vidare

förändra samrealskola till en gosskola.

Man kan häremot erinra, att örn ett samhälle ej anser sig ha råd att lia

utom samläroverket jämte en kommunal flickskola, så får det avstå från

den senare. Det är emellertid uppenbart, att om man tidigare under en

längre tid haft en högre flickskola och denna visat sig fylla ett behov, mån

ogärna ser, att denna undervisning för flickorna skall upphöra. Vidare må

framhållas, att samrealskolan icke ersätter den högre flickskolan mera än

till en mycket begränsad del. Däremot kan den kommunala flickskolan

genom anordnande av särskild undervisning för de flickor, som önska övergå

till gymnasiet, tillgodose det behov, som samrealskolan avser att fylla för

de flickor, som ämna fortsätta i gymnasiet.

Örn man är av den meningen, att samrealskola och kommunalflickskola

på någon plats innebära en dyr överorganisation och att inskränkning bör

ifrågasättas, så synes därför ingen annan möjlighet föreligga än samrealskolans

förändring till gossrealskola.

Det förefaller, som om denna uppfattning skulle äga stöd i riksdagens

ståndpunktstagande till flickundervisningen.

De särskilda sakkunniga, vilka utarbetat det förslag, som låg till grund

för den kungl, propositionen örn de kommunala flickskolorna år 1928, angåvo

den kommunala flickskolans ändamål vara att bereda kvinnliga lärjungar,

som genomgått folkskola, anordnad enligt någon av denna skolas

A- och B-former och omfattande minst sexårig lärokurs, eller vunnit motsvarande

kunskaper, tillfälle att inhämta ett högre mått av allmän medborgerlig

bildning med hänsyn tagen till den kvinnliga ungdomens egenart och

s. 129 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr. 8. 129

därvid tillika i större eller mindre utsträckning förbereda lärjungarna för

praktisk verksamhet, särskilt inom hemmets område.

Departementschefen erinrade, hurusom den högre flickskolan erbjöde den

kvinnliga ungdomen en efter dess anlag och studiehåg lämpad obruten studiegång,

vilken, på samma gång den gåve flickorna en god allmänbildning

som grundval för olika arbetsuppgifter ute i samhället, även tillgodosåge

kraven på deras utbildning för hemmets särskilda behov och vilken i de

olika skolklasserna lämpligt avpassas med hänsyn till deras fysiska och

psykiska utveckling. Vidare framhåller departementschefen, att när riksdagen

avsett, att den kommunala flickskolan skulle hava till uppgift att

tillvarataga den bildningstyp, som den högre flickskolan hos oss av ålder

företrätt, det uppenbarligen vore fråga örn upprättandet av en skolform,

som i väsentliga avseenden hade ett annat mål än realskolan. Skulle man

verkligen lyckas åstadkomma en skolform, som utgåve sig för att hava

övertagit flickskolans uppgifter men vars huvudsakliga mål i verkligheten

sammanfölle med realskolans, då läge den faran nära, att en dylik skolform

genom den förebildliga betydelse, den lätteligen kunde få, komme att

leda till den nuvarande flickskolans försvinnande. Då departementschefen

höll före, att detta skulle vara till bestämd förlust för vårt undervisningsväsen,

hade han ansett det vara av vikt att från början klargöra olikheten

mellan den kommunala flickskolans och realskolans mål.

Riksdagen anslöt sig till denna uppfattning, såsom framgår av riksdagens

skrivelse nr 356. Det heter där: »Den kommunala flickskolans allmänna

uppgift bör enligt riksdagens mening vara att i den utsträckning, förhållandena

det medgiva, tillgodose den speciella kvinnliga skolutbildning, som

varit och är den privata högre flickskolans huvuduppgift». Riksdagen framhåller

vidare i samma skrivelse den fördel, som är förenad med denna skolform

därigenom att genom en långsammare och för flickorna mera lämpad

skolgång skulle givas dem såväl en god allmänbildning såsom grundval för

olika samhällsuppgifter i samhället som även en utbildning för hemmens

särskilda behov. Det heter slutligen i riksdagsskrivelsen: »Då det bör vara

ett allmänt samhällsintresse att stödja strävandena till underlättande av en

dylik utbildningsväg för den kvinnliga ungdomen och det föreliggande förslaget

synes riksdagen i möjligaste utsträckning taga sikte på detta mål,

har riksdagen ansett sig böra besluta upprättande av kommunala flickskolor

i huvudsaklig överensstämmelse med vad Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär

och riksdagen i det följande kommer att angiva.»

Även 1929 års riksdag synes ansluta sig till den uppfattning, som 1928

års riksdag givit uttryck åt beträffande den högre flickundervisningen, då

den i sin skrivelse till Kungl. Maj:t (nr 8 A) framhåller, att avvecklingen

av de högre flickläroverken bör ske med försiktighet, så att dessa läroanstalter

icke försättas i trångmål.

Då nu faktiskt på en del platser svårigheter yppat sig att inrätta kommunala

flickskolor, därför att kommunernas förpliktelser för den högre undervisningen

medfört större utgifter än man beräknat, så är det begripligt, att

man där med bekymmer befarar, att det icke skall bli möjligt att bibehålla

denna undervisningsform. Alla, som dela riksdagens mening, att »det bör

vara av allmänt intresse att stödja strävandena till underlättande av en

dylik utbildningsväg för den kvinnliga ungdomen», söka helt naturligt efter

utvägar att rädda den. En sådan utväg vore otvivelaktigt det här berörda

förslaget att tillsvidare omändra samrealskolan till gosskola.

Bihang till riksdagens protokoll 1981. 6 sami. 8 haft. (Nr 8.)

9

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utekottets

yttrande.

Man skulle genom en sådan anordning bli i tillfälle att pröva sig fram

och bättre anpassa sig efter de lokala behoven. Ur ekonomisk synpunkt

äro fördelarna påtagliga. Ur pedagogisk synpunkt torde icke någon invändning

kunna göras. Villkor för bifall till framställning härom skulle vara, att skolöverstyrelsen

haft tillfälle att pröva lämpligheten. Man kan förutsätta, att

skolöverstyrelsen kommer att tillse, att om behov verkligen visar sig föreligga,

den ursprungligen beslutade organisationsformen även kommer till utförande.

Det skulle under sådana omständigheter endast vara fråga örn att lämna

kommun möjlighet att få frågan örn en lokal och tillfällig begränsning av

undervisningsorganisationen underställd Kungl. Maj:ts prövning i sådana

fall, då man riskerar en överorganisation med onödiga utgifter för det allmänna.

Med hänsyn till de icke obetydliga utgifter, som åligga kommunen

för dessa ändamål, kan det icke anses obilligt, att den tillerkännes rätt att

påkalla en revision för att få sina utgifter begränsade till det oundgängligen

nödvändiga. En sådan rätt skulle tvärtom stå i god överensstämmelse med

den sunda sparsamhetssträvan, som det bör vara statsmakternas uppgift att

stödja och främja.

Starka ekonomiska och pedagogiska skäl tala sålunda för den föreslagna

anordningen och några vägande betänkligheter däremot synas icke vara att

anföra.

Riksdagens år 1927 fattade beslut om att öppna de dittills gossar förbehållna

allmänna läroverken även för flickor avsåg att för den kvinnliga

ungdomen bereda full likställighet med den manliga i fråga örn möjligheterna

att nå fram till det studiemål, real- och studentexamina representera.

Ar 1928 följde så beslutet örn de kommunala flickskolorna i syfte

att tillgodose den speciella kvinnliga skolutbildning, som varit den privata

högre flickskolans huvuduppgift. I motiveringen för sistnämnda beslut framhöll

riksdagen bland annat, att en organisation av den kommunala flickskolan,

vilken skulle hava i stort sett enahanda studiemål som de allmänna

statsläroverken eller som på ett eller annat sätt skulle förbereda flickorna

till inträde på en skolgång med detta mål, enligt riksdagens mening skulle

på många orter medföra en menlig dualism, föga ägnad att motsvara de

olika krav, man från det allmännas sida borde uppställa på den kvinnliga

ungdomens högre undervisning. Riksdagen anslöte sig helt till den av

vederbörande departementschef hävdade uppfattningen, att det vore önskvärt

att upprätthålla åtskillnaden mellan de allmänna läroverkens studiemål

— företrädda i real- och studentexamina —• och det bildningsmål, som den

privata högre flickskolan representerade.

Genom sina berörda båda beslut har riksdagen alltså fastställt organisationsformerna

för den kvinnliga ungdomens högre skolutbildning samt uttryckligen

markerat vikten av att med hänsyn till deras skilda utbildningsmål

principiellt hålla de olika skolformerna i sär.

Nu •— icke mera än fyra respektive tre år efter det organisationen i förevarande

avseende erhållit sin definitiva gestaltning — påyrkas av motionärerna

ändringar härutinnan, vilka, såvitt utskottet kunnat finna, åsyfta

s. 131 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

131

eller i varje fall äro ägnade att rubba grundvalarna för det av riksdagen

sålunda beslutade skolsystemet. Att så måste anses vara fallet torde framgå

av följande.

Först och främst må beaktas, att hittills såsom en regel gällt, att det

ankommit på riksdagen att fastställa skolornas organisation på de olika orterna.

Men enligt motionärernas förslag skulle i här avsedda fall denna

befogenhet överflyttas på Kungl. Majit. En sådan anordning kan utskottet

icke finna lämplig. Vidare skulle den av riksdagen år 1927 hävdade principen

om lika utbildningsmöjligheter för gossar och flickor i nämnda fall

övergivas, i det att i de städer, örn vilka här är fråga, studietiden till studentexamen

komme att förlängas med ett år. Vad utbildningen till realexamen

angår skulle olägenheterna i detta hänseende bliva av än större

räckvidd. Ibågkommas bör även, att ingen möjlighet finnes att tvinga en

kommun att upprätta parallellavdelningar i kommunal flickskola, varför, i

händelse av platsbrist vid den kommunala flickskolan, det skulle kunna inträffa,

att kvinnlig ungdom, som önskade bedriva studier för avläggande

av real- eller studentexamen, måste uteslutas från möjlighet härtill.

Slutligen vill utskottet framhålla, att motionärernas förslag innehar en

sammanblandning av den kommunala flickskolans och de allmänna läroverkens

studiemål, som står i strid mot riksdagens ovan åberopade uttalande

av år 1928. Överhuvudtaget torde det vara önskvärt att icke störa skolans

verksamhet med ofta återkommande rubbningar av de yttre formerna. Vad

den högre skolan nu framförallt synes behöva, är att ostörd kunna få ägna

sig åt den uppgift, som för all skolverksamhet dock är den viktigaste, det

inre arbetets förkovran och utveckling.

På ovan anförda grunder avstyrker utskottet motionärernas förslag.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen måtte avslå herrar Thelius och Björcks i

Kristianstad m. fl. ovannämnda motioner (I: 106 och II: 105).

164:o) Kungl. Majit har (punkt 161) föreslagit riksdagen att medgiva, att

samrealskolan i Kristinehamn må från och med höstterminen 1931 eller

den senare tidpunkt, som av Kungl. Majit bestämmes, successivt ombildas

till ett högre samläroverk med fyraårigt latin- och treårigt realgymnasium

på så sätt, att under första året upprättas första ringen av det fyraåriga

latin- och det treåriga realgymnasiet och sedan ytterligare en ring per år

av vardera gymnasielinjen, till dess gymnasiet är i sin helhet å båda linjerna

färdigbildat.

Utredningen återfinnes å sid. 442—465 i statsrådsprotokollet.

Utvidgning

av samrealskolan

i

Kristinehamn

till ett

högre allmänt

läroverk.

[161.]

Frågan om en ombildning av samrealskolan i Kristinehamn till högre

allmänt läroverk har under åratal varit föremål för ett livligt intresse såväl

från själva staden som från den omgivande landsbygden och har jämväl

vid flera tillfällen underställts Kungl. Majits och riksdagens prövning.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Denna fråga har emellertid i viss mån kommit att sammanföras med

spörsmålet örn den högre flickundervisningens ordnande inom Värmlands

län, exempelvis och närmast genom upprättande av ett högre allmänt läroverk

för flickor i Karlstad. Departementschefen har anfört, att han visserligen

i likhet med 1929 års riksdag holle före, att frågan örn utvidgning

av samrealskolan i Kristinehamn icke stått eller stöde i sådant samband

med förslaget örn inrättande av ett högre allmänt läroverk för flickor i Karlstad,

att icke den förra frågan kunde avgöras oberoende av den senare. Men

å andra sidan funne han, i likhet med skolöverstyrelsen, att — sedan 1930

års riksdag beslutat, att gymnasiet vid högre allmänna läroverket i Karlstad

skulle ombildas till samgymnasium — frågan örn ombildning av samrealskolan

i Kristinehamn till högre allmänt läroverk kommit i ett nytt läge

så hilvida, som tanken på upprättande av ett högre allmänt läroverk för

flickor i Karlstad torde få anses hava blivit skjuten åt sidan, i varje fall

för en avsevärd tid framåt.

I enlighet med ett av 1929 års riksdag gjort uttalande föreligger nu en

ingående utredning rörande ombildning av Kristinehamnsskolan till högre

allmänt läroverk.

Departementschefen har erinrat örn skolans betydande storlek, stadens kraftigt

växande folkmängd, dess stora omgivande landsbygd, för vilken ett bifall

till förslaget skulle bereda en lättnad vid tillgodoseendet av barnens uppfostran,

önskvärdheten att åstadkomma en avlastning från de stora läroverken

i Karlstad och Örebro ävensom det förhållandet, att Värmlands län

hittills i förhållande till folkmängden varit sämst lottat i fråga örn högre

allmänna läroverk. Departementschefen har därför tillstyrkt, att förslag

måtte framläggas för riksdagen om ombildning av här förevarande skola

till ett högre allmänt läroverk.

I likhet med skolöverstyrelsen finner departementschefen det självfallet,

att gymnasiet organiseras som samgymnasium. Förslaget om att det nya

gymnasiet bör erhålla såväl latin- som reallinje har departementschefen tillstyrkt

med hänsyn såväl till fördelarna härav för eleverna som till det förhållandet,

att skillnaden i kostnad för ett enkellinjigt och ett dubbellinjigt

gymnasium bleve jämförelsevis obetydlig.

I fråga örn organisationen av latingymnasiet såsom fyraårigt och realgymnasiet

såsom treårigt hava 1927 års skolsakkunniga anslutit sig tillden

vid jämförliga läroverk vanligen förekommande organisationen, och häremot

har departementschefen förklarat sig icke hava något att erinra.

I likhet med skolöverstyrelsen har departementschefen funnit, att läroverkets

utvidgning bör försiggå successivt, och har han, i anslutning till vad

överstyrelsen härutinnan föreslagit, förordat, att första ringen av det fyraåriga

latin- och det treåriga realgymnasiet upprättas höstterminen 1931 och

att därefter en ny ring å såväl latin- som realgymnasiet upprättas årligen,

till dess vardera gymnasielinjen är färdigbildad.

s. 133 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

133

1927 års skolsakkunniga hava beräknat den slutliga kostnadsökningen för

statsverket vid ett bifall till det av dem framlagda förslaget till 47,690 kronor

förutom ålderstillägg, tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg. Häremot

har departementschefen icke funnit något att erinra.

För budgetåret 1931/1932 hava kostnaderna beräknats på följande sätt:

rektor, lönefyllnad..............

1 lektor .....................

1 extra lärare ................

18 timlärartimmar å 140 kronor . . .

4 timmar i teckning ä 115 kronor .

4 » i gymnastik ä 115 kronor

2 » i musik k 115 kronor . . .

......kronor 1,100: —

...... » 5,800: —

...... » 3,300: —

...... » 2,520: —

...... » 460: —

...... » 460: —

...... > 230: -

Summa kronor 13,870: —

Skolöverstyrelsen har framhållit, att, därest en fyraårig gymnasielinje

komme till stånd, en parallellavdelning av högsta realskoleklassen skulle

bliva överflödig. Om så bleve fallet, skulle de här ovan beräknade kostnaderna

under första året minskas med 4,700 kronor (en extra lärare och

10 timlärartimmar), vadan kostnadsökningen för budgetåret 1931/1932 skulle

uppgå till (13,870 — 4,700 =) 9,170 kronor.

Denna kostnadsökning fördelar sig på de olika till de allmänna lärover
-

ken utgående anslagen på följande sätt:

det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken

(lönefyllnad åt rektor 1,100 kronor, samt 1 ny ordinarie

lektorstjänst 5,800 kronor)..................kronor 6,900: —

anslaget till arvoden åt extra och vikarierande lärare vid de

allmänna läroverken m. m. (8 timlärartimmar å 140 kronor) » 1,120: —

anslaget till extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna

läroverken (4 timmar å 115 kronor).......... » 460: —

anslaget till extra arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna

läroverken (4 timmar ä 115 kronor).......... » 460: —

anslaget till extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna

läroverken (2 timmar ä 115 kronor)........ »_230: —

Summa kronor 9,170: —

Beträffande anvisande av de sålunda erforderliga medlen har framställning

gjorts i annat sammanhang.

Departementschefen har vidare meddelat, att stadsfullmäktige i Kristinehamn

vid sammanträde den 16 september 1930 beslutat, att staden, därest

samrealskolan i Kristinehamn ombildades till högre allmänt läroverk med fyraårigt

latingymnasium och med treårigt realgymnasium, vore villig åtaga sig

dels att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och

möbelutrustning ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor, dels ock att

såsom engångsanslag anvisa ett belopp av 5,000 kronor till bestridande av

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Nya ordinarie

lärartjänster

vid de allmänna

läroverken

m. m.

[162.]

kostnaderna för komplettering av undervisningsmaterielen och utvidgning

av biblioteket.

Utskottet har av den nu förebragta utredningen funnit ådagalagt, att inrättandet

av ytterligare ett samgymnasium för ifrågavarande del av landet

är behövligt ävensom att detta gymnasium lämpligen bör förläggas till staden

Kristinehamn genom ombildning av därvarande samrealskola, på sätt

Kungl. Majit föreslagit. Utskottet tillstyrker alltså Kungl. Majits förslag

och hemställer därför,

att riksdagen må medgiva, att samrealskolan i Kristinehamn

må från och med höstterminen 1931 eller den senare

tidpunkt, som av Kungl. Majit bestämmes, successivt ombildas

till ett högre samläroverk med fyraårigt latin- och

treårigt realgymnasium på så sätt, att under första året upprättas

första ringen av det fyraåriga latin- och det treåriga

realgymnasiet och sedan ytterligare en ring per år av vardera

gymnasielinjen, till dess gymnasiet är i sin helhet å

båda linjerna färdigbildat.

165:o) Kungl. Majit har (punkt 162) föreslagit riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Majit att tills vidare under budgetåret 1931/1932,

då för realskolstadiet avsedd ordinarie ämneslärarbefattning vid samläroverk

skall tillsättas, besluta, huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom

adjunktsbefattning eller ämneslärarinnebefattning;

dels ock för inrättande av nya ordinarie lärartjänster vid de allmänna

läroverken med den fördelning, som av Kungl. Majit bestämmes, samt för

ombildning av vissa musiklärarbefattningar och inrättande av nya ordinarie

teckningslärarbefattningar vid av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1931 angivna allmänna läroverk

höja det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken med

360,180 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 465—483 i statsrådsprotokollet.

Det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken, som för

budgetåret 1926/1927 var bestämt till 6,666,066 kronor, har under de fyra

senaste åren väsentligt höjts och är i riksstaten för budgetåret 1930/1931

upptaget med 8,076,850 kronor.

Anslagshöjningarna hava huvudsakligen föranletts av 1927 års riksdags

beslut angående omorganisation av det högre skolväsendet, vilket beslut beräknats

komma att under ett antal år framåt medföra ökat behov av ordinarie

lärarkrafter och således en fortgående ökning i anslagsbehovet under

ifrågavarande anslagstitel. I avseende å det belopp, varmed anslaget av

berörda anledning bör höjas med ingången av budgetåret 1931/1932, har

skolöverstyrelsen verkställt utförliga beräkningar, vilkas resultat framlagts i

s. 135 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

135

skrivelse till Kungl. Majit den 30 augusti 1930. I denna skrivelse behandlas

dels den höjning av ifrågavarande reservationsanslag, som erfordras för inrättande

av nya rektors- och ämneslärarbefattningar samt för beredande av

arvoden åt första lärarinnor, tillsyningslärare och kvinnliga sakkunniga vid

vissa läroverk, dels ock den anslagsökning, som betingas av ombildning och

nyinrättande av övningslärarbefattningar.

Den del av skolöverstyrelsens skrivelse, som avhandlar frågan om nya

rektors- och ämneslärarbefattningar m. m., börjar med en redogörelse för

antalet dylika befattningar under budgetåren 1929/1930 och 1930/1931. Vad

beträffar lärarbehovet under budgetåret 1931/1932, erinrar överstyrelsen först

om tidigare beräkningar därav samt underkastar därefter frågan en förnyad

granskning på grundval av utredningar rörande dels den s. k. ämneslärarinnefrågan,

dels antalet klassavdelningar vid förstatligade kommunala mellanskolor.

Skolöverstyrelsen erinrar, att antalet ordinarie rektors- och ämneslärarbefattningar

vid de allmänna läroverken, för vilka anslag var beviljat under

budgetåret 1929/1930, utgjorde 1,430, varav 110 rektors-, 316 lektors-, 857

adjunkts- och 147 ämneslärarinnebefattningar. Av dessa voro 99 tjänster

avsedda att nyinrättas under sagda budgetår, nämligen 8 rektorstjänster (vid

förstatligade kommunala mellanskolor), 11 lektorstjänster, 31 adjunktstjänster

(därav 15 vid de äldre läroverken och 16 vid förstatligade kommunala

mellanskolor) samt 49 ämneslärarinnetjänster (därav respektive 32 och 17

vid nyssnämnda båda slag av skolor). Samtliga dessa tjänster blevo också

tagna i anspråk. Antalet tjänster utgjorde 19 mindre än vad 1927 års

riksdag beräknat, vilket förhållande väsentligen berodde på uppskovet med

inrättande av de beslutade flickläroverken.

I budgetåret 1930/1931 års stat beräknar .skolöverstyrelsen följande tjänster:

118 rektors-, 339 lektors-, 900 adjunkts- och 174 ämneslärarinnetjänster

eller tillhopa 1,531 befattningar. Den verkliga ökningen i antalet tjänster

jämfört med närmast föregående budgetår skulle sålunda med all sannolikhet

komma att liksom nästföregående budgetår utgöra 99, varav 8 rektors-,

23 lektors-, 43 adjunkts- och 25 ämneslärarinnebefattningar.

I fråga örn behovet av ordinarie rektors- och ämneslärarbefattningar för

budgetåret 1931/1932 erinrar skolöverstyrelsen, att för sagda tid återfinnas

i 1927 års riksdags skrivelse inga beräkningar, men att riksdagen beräknade

tiel slutliga antalet ordinarie ämneslärare efter fullt genomförd omorganisation

till 1,740, varav 135 rektors-, 367 lektors-, 918 adjunkts- och 320 ämneslärarinnetjänster.

Till följd av 1928 års riksdags beslut om provisorisk ändring

av proportionen mellan manliga och kvinnliga lärarkrafter hade emellertid

en förskjutning inträtt i det beräknade antalet adjunktstjänster och

ämneslärarinnetjänster, varigenom dessa kunde ökas, respektive minskas med

84, så att det slutliga antalet adjunktstjänster finge anses hava av riksdagen

beräknats till högst 1,002 och ämneslärarinnetjänsterna till minst 236.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 21 november 1927 beräknat behovet

av ordinarie ämneslärartjänster för budgetåret 1931/1932 till 1,646,

varav 126 rektors-, 364 lektors-, 893 adjunkts- och 263 ämneslärarinnetjänster,

i vilken beräkning dock en icke obetydlig förskjutning måste inträda

i proportionen mellan adjunkts- och ämneslärarinnebefattningar med hänsyn

till 1928 års riksdags nyssberörda beslut.

Efter erinran om dessa beräkningar framhåller skolöverstvrelsen, att framför

allt två omständigheter gjort det nödvändigt för överstyrelsen att nu

underkasta fragan örn lärarbehovet för året 1931/1932 förnyad granskning

och därvid även undersöka det primärmaterial, varpå en beräkning av lärarbehovet

måste vila. Den ena av dessa omständigheter är det i olika avseenden

oklara läget av ämneslärarinnefrågan, den andra är elevantalets storlek

och den därmed sammanhängande frågan om klassavdelningarnas antal,

särskilt vid de förstatligade kommunala mellanskolorna. De ganska avsevärda

modifikationer i de tidigare beräkningarna, som syntes böra följa härav,

berörde emellertid endast adjunkts- och ämneslärarinnetjänsterna, medan anledning

saknades att frångå tidigare uppgjord plan i fråga örn inrättande av

nya lektorstjänster.

Rörande ämneslärarinnefrågan erinrar skolöverstyrelsen till en början, att

i Kungl. Maj:ts proposition nr 116 till 1927 års riksdag föreslogs, att vid

de nybildade samrealskolorna kvinnliga lärare borde finnas anställda till ett

antal, som vore ungefär proportionellt till det vid samskolorna förefintliga

eller 2 av 5, vid läroverk med större antal lärare 4 av 10, dock minst 2

lärarinnor vid varje skola. Detta Kungl. Majda förslag blev även riksdagens

beslut.

Då detta beslut emellertid så till vida syntes inrymma en motsägelse, som

proportionen angavs vara ungefär densamma som vid samskolorna eller 2

av 5, medan proportionen vid samskolorna i verkligheten var 2 av 6, och

då det dessutom visade sig, att i de siffror, som legat till grund för 1927

års riksdags beräkningar, i själva verket tillämpats en annan, för de manliga

lärarna ännu ogynnsammare proportion, nämligen 2 av 4, hemställde

överstyrelsen i skrivelse den 12 december 1927 (vilken skrivelse återfinnes i

Kungl. Maj:ts proposition nr 231 till 1928 års riksdag, sid. 15 ff.) om vissa

ändringar i föreliggande beslut. De viktigaste bland de av överstyrelsen

föreslagna ändringarna voro, att det måtte bestämmas,

att vid samrealskola med högst 6 ordinarie ämneslärare skola inrättas två

ämneslärarinnebefattningar,

att vid samrealskola med mer än 6 ordinarie ämneslärare skall inrättas

en ämneslärarinnebefattning för varje fullt tretal ordinarie ämneslärare, rektor

oräknad.

I detalj tänktes enligt överstyrelsens förslag, som återgavs å sid. 21 i

nedannämnda proposition nr 231 till 1928 års riksdag, dessa principer tilllämpade

på följande sätt:

s. 137 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

137

vid samlare»verk med 4 avdelningar i realskolan inrättas 2 ämneslärarinnebefattn.

»

» 5

»

»

>''

2

» 6

»

>

2

»

»

» 7

»

» .

»

2

»

» 8

»

»

»

2

»

» 9

»

»

»

3

>

»

» 10

»

»

»

»

3

» 11

»

»

»

»

4

2>

» 12

»

>

»

4

»

» 13

»

4

» 14

»

»

5

S

» 15

»

»

»

*

5

1928 års statsverksproposition,

åttonde huvudtiteln,

förklarade också de-

partementschefen under punkt 139, att konsekvenserna av 1927 års riksdags

beslut i förevarande avseende blivit långt mera vittgående än från början

varit avsett, detta till följd av riksdagens beslut att indraga läroverkens dåvarande

första klass och öppna flertalet bland de allmänna läroverken för

flickor samt att vid alla dylika samläroverk inrätta ämneslärarinnebefattningar

till ett antal, som bestämdes enligt nyssnämnda proportionstal (2 av 5).

Han ansåg därför, att den förut angivna proportionen mellan antalet åt

kvinnor förbehållna lärartjänster och antalet övriga lärartjänster — till vilka

kvinnor enligt gällande behörighetslag hade samma behörighet som män —

utan större svårighet kunde förändras i en för de manliga lärarna mindre

ogynnsam riktning samt framhöll, att för en sådan förändring talade icke

blott hänsyn till den manliga extralärarkårens befordringsförhållanden utan

jämväl viktiga pedagogiska skäl. I Kungl. Maj:ts proposition nr 231 till

1928 års riksdag redogjordes för skolöverstyrelsens ovannämnda framställning

samt de övriga skrivelser, som inkommit från olika organisationer

rörande en ändring av ifrågavarande bestämmelser. Departementschefen

yttrade därvid bland annat: »Det är möjligt att med detta förslag (överstyrelsens)

anvisats den väg, efter vilken frågans slutliga lösning bör sökas.

Enligt min mening bör emellertid frågan örn den slutliga proportionen

mellan antalet manliga och kvinnliga lärare tills vidare hållas öppen, i avvaktan

på de erfarenheter, som kunna vinnas vid de nyorganiserade samläroverken.

Under tiden torde det böra ankomma på Kungl. Maj:t att efter

prövning i varje särskilt fall bestämma, huruvida för realskolestadiet avsedd

ordinarie ämneslärarbefattning vid samläroverk skall ledigförklaras såsom

adjunktsbefattning och följaktligen stå öppen för såväl manliga som kvinnliga

sökande eller örn den skall förbehållas åt kvinnor och således hava

karaktär av ämneslärarinnebefattning. Vid avgörandet av dylika frågor bör

givetvis tillses, att under alla omständigheter tillgång till minst en ordinarie

kvinnlig lärarkraft beredes varje läroverk, som är avsett även för flickor.»

Riksdagen biföll denna hemställan, dock under uttalande, att den Kungl.

Majit sålunda förbehållna prövningsrätten måtte handhavas med all veder
-

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

börlig varsamhet, så att i allt fall proportionen mellan antalet manliga och

kvinnliga lärare ej måtte ändras i vidare mån än det av skolöverstyrelsen

i ärendet avlåtna, å sid. 21 i statsrådsprotokollet återgivna förslaget innebar,

och att det föreslagna bemyndigandet allenast måtte erhålla provisorisk giltighet

till och med utgången av budgetåret 1930/1931.

Skolöverstyrelsen framhåller nu, att då riksdagen sålunda i förevarande

avseende beslöt en provisorisk anordning intill utgången av budgetåret 1930/

1931, riksdagen tydligen i likhet med Kungl. Majit avsett vinnande av erfarenheter

vid de ny organiserade samläro verken. Några pedagogiska erfarenheter

av ämneslärarinnesystemet vid de nyorganiserade samläroverken kunde

icke ännu åberopas. Däremot förelåge enligt överstyrelsens mening ett par

förhållanden av annan art, vilka måste anses vara av grundläggande betydelse

för föreliggande fråga, ehuru de näppeligen kunde för närvarande

föranleda några definitiva åtgärder, alldenstund den ena av dessa omständigheter

talade för en inskränkning av antalet ämneslärarinnetjänster, medan

den andra snarare pekade i motsatt riktning eller i varje fall talade emot

någon nämnvärd minskning i antalet dylika tjänster för närvarande. En

inskränkning i ämneslärarinnesystemet, yttrar överstyrelsen, måste sålunda

te sig starkt motiverad av den alltmer ökade tillströmningen av akademiskt

utbildade kvinnliga lärarkrafter till läroverken. Då läroverken hade utsikt

att även oberoende av ämneslärariunetjänsterna erhålla erforderlig kvinnlig

arbetskraft och då det i olika avseenden vore mest tilltalande, att ifrågavarande

för realskolestadiet avsedda ämneslärartjänster stöde i lika mån

öppna för manliga och kvinnliga sökande under fri tävlan, kunde det synas,

som örn ämneslärarinneinstitutionen borde helt och hållet slopas vid läroverken.

Emellertid ansåge sig överstyrelsen för sin del icke kunna framställa

eller tillstyrka ett förslag i sådan riktning. Ty även med bortseende

från det förhållandet, att ämneslärarinnetjänaterna jämväl stöde öppna för

en annan kategori av sökande, nämligen de seminarieutbildade, vilka icke

vore berättigade att söka adjunktstjänster och vilka sålunda, därest ämneslärarinneinstitutionen

slopades, skulle se sig avstängda från en befordringsmöjlighet,

vilken de nu ägde, torde det fortfarande få anses oundgängligt,

att alla samläroverk och flickläroverk vore garanterade ett visst minimum

av kvinnlig lärarkraft. Tillgången till kvinnliga lärare kunde i annat fall

befaras bliva alltför olika vid olika läroverk. Överstyrelsen holle icke för

uteslutet, att förhållandena, särskilt vad beträffade de mindre samrealskolorna,

kunde utveckla sig därhän, att en motsvarande garanti behövde skapas för

att varje läroverk erhölle tillgång till manlig lärarkraft. Så vore förhållandet

vid de kommunala mellanskolorna, för vilka den föreskriften gällde, att vid

skola, där gossar undervisades, skulle finnas minst en manlig ordinarie

ämneslärare och vid skola, där flickor undervisades, minst en kvinnlig ordinarie

ämneslärare.

Därest hänsyn endast behövde tagas till här anförda omständigheter, skulle

s. 139 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

139

överstyrelsen närmast finna sig föranlåten att föreslå icke ett slopande av

ämneslärarinneinstitutionen men väl en inskränkning av densamma. Då

överstyrelsen emellertid icke för närvarande ansåge sig böra ifrågasätta

någon inskränkning i antalet ämneslärarinnetjänster, berodde detta framför

allt på den omständigheten, att ett avsevärt antal lärarinnor vid enskilda

skolor beräknades komma att bliva entledigade från sina nuvarande befattningar

på grund av den av 1927 års riksdag beslutade omorganisationen

av det högre skolväsendet och genom riksdagens och Kungl. Maj:ts beslut

möjlighet beretts för ifrågavarande lärarinnor att vinna anställning vid allmänna

läroverk. Med hänsyn till här nämnda förhållanden ansåge sig

överstyrelsen icke böra för närvarande ifrågasätta någon minskning i det

antal ämneslärarinnetjänster, som enligt 1928 års riksdags beslut vore avsett

att finnas vid de allmänna läroverken. Men överstyrelsen ansåge sig å andra

sidan ej heller kunna föreslå ett definitivt fastslående av de nu provisoriskt

gällande bestämmelserna. Ty då det kunde förväntas, att de ämneslärarinnetjänster,

som bleve tillgängliga under de närmaste åren, komme att i flertalet

fall tillsättas genom överflyttning och ämneslärarinnetjänsterna sålunda komme

att tillfälligt bliva i stort sett undandragna ur konkurrensen, och då sålunda

de akademiskt utbildade lärarinnorna för en tid framåt bleve hänvisade till

att väsentligen söka adjunktstjänster, syntes det sannolikt, att ett undan för

undan ökat antal tjänster av detta senare slag komme att besättas av kvinnliga

innehavare. Det kunde därför komma att visa sig önskvärt, att vid bestämmande

av det för ett läroverk erforderliga antalet ämneslärarinnetjänster

viss hänsyn toges jämväl till det förhållandet, i vad mån kvinnlig lärarkraft

funnes tillgänglig bland adjunkterna vid ifrågavarande läroverk. Emellertid

syntes de närmaste årens utveckling i här nämnda avseenden böra

avvaktas, innan en definitiv reglering skedde. Överstyrelsen hade sålunda stannat

vid att föreslå en förlängning av nu gällande provisorium intill utgången

av budgetåret 1933/1934. Under loppet av denna tid torde det även vara

möjligt att i pedagogiskt avseende samla de erfarenheter, som Kungl. Majit

och riksdagen år 1928 förklarade sig önska vinna, innan ett definitivt beslut

fattades.

För budgetåret 1931/1932 funne sig överstyrelsen, av skäl som torde

framgå av vad redan anförts, böra föreslå inrättande av ämneslärarinnetjänster

i mycket begränsad omfattning. Ett tillräckligt antal tjänster för

överflyttning av dem, som bleve entledigade med början av sagda budgetår,

torde redan finnas tillgängligt, och det syntes då lämpligt att så långt som

möjligt uppskjuta inrättande av ytterligare tjänster till de närmast följande

åren. Under budgetåret 1932/1933 bleve ett mindre antal nya ämneslärarinnetjänster

även erforderligt av den anledningen, att vissa ämneslärarinnor vid

statens förutvarande &amskolor då bleve överflödiga vid ifrågavarande skolor

och måste förflyttas till annat läroverk.

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

I fråga om antalet klassavdelningar vid förstatligade kommunala mellanskolor

har överstyrelsen framhållit, att förhållandena vid olika skolor kunde

icke obetydligt växla från år till år, vadan överstyrelsen funnit försiktigheten

bjuda att icke föreslå inrättande av ordinarie ämneslärartjänster vid

dessa skolor i större utsträckning än som motsvarade ett, så vitt man nu

kan döma, säkert konstant behov. Överstyrelsen hade icke anledning att i

fråga örn dessa skolor för närvarande begära anslag till inrättande av tjänster

utöver dem, till vilka anslag beviljades av 1930 års riksdag. Men överstyrelsen

ville redan nu framhålla, att den varsamhet, som överstyrelsen

sålunda 1929 och 1930 funnit nödvändig vid inrättande av nya ordinarie

ämneslärartjänster, medförde en icke obetydlig ökning i antalet extra ordinarie

tjänster.

Överstyrelsen övergår härefter till att behandla frågan örn lärarbehovet vid

de allmänna läroverken under budgetåret 1931/1932 med hänsynstagande

till de i överstyrelsens skrivelse förut berörda förhållandena.

Efter en utförlig motivering, vilken finnes återgiven i statsrådsprotokollet

å sid. 475 479 och till vilken utskottet här endast hänvisar, kommer överstyrelsen

till följande resultat beträffande behovet av nya tjänster för budgetåret

1931/1932:

Vid samtliga allmänna läroverk erfordrades för budgetåret 1931/1932 anslag

till följande 75 nya befattningar: 8 rektor stjänster, 20 lektor stjänster,

28 adjunktstjänster och 19 ämneslärarinnetjänster.

Den ordinarie lärarpersonalen vid de allmänna läroverken skulle under

arbetsåret 1931/1932 sålunda komma att utgöras av 127 rektorer, 359 lektorer,

928 adjunkter och 197 ämneslärarinnor, och samtliga dessa 1,611 befattningshavare

torde, så långt sig nu läte bedöma, under året behöva

tagas i anspråk. Då överstyrelsen den 21 november 1927 beräknat behovet

för ifrågavarande budgetår till 1,646 tjänster, innebure överstyrelsens nuvarande

förslag en minskning med 35 — egentligen 37 — befattningar.

Vad härefter angår ombildning och nyinrättande av övningslärarbefattningar

innebär skolöverstyrelsens nu framlagda förslag, att budgetåret 1931/

1932 musiklärartjänsterna vid de under omorganisation från realskolor till

högre allmänna läroverk varande läroverken i Landskrona och å Kungsholmen

i Stockholm skulle ombildas till musiklärartjänster vid högre allmänna

läroverk samt nya ordinarie teckningslärartjänster inrättas vid samrealskolorna

i Eslöv, Bollnäs och Höganäs.

Vad först angår den s. k. ämneslärarinnefrågan, har departementschefen,

då några pedagogiska erfarenheter av ämneslärarinnesystemet vid de nyorganiserade

samläroverken icke ännu kunde åberopas och då det även i övrigt

syntes mindre tillrådligt att nu vidtaga en definitiv reglering av proportionen

mellan antalet manliga och antalet kvinnliga lärare vid samlärover
-

s. 141 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

141

ken, anslutit sig i så måtto till överstyrelsens förslag om en förlängning av

nu gällande provisorium, att han tillstyrkt, att förslag måtte avlåtas till

riksdagen örn en förlängning av detta provisorium intill utgången av budgetåret

1931/1932.

I detta sammanhang har departementschefen erinrat, att Kungl. Majit

genom beslut den 4 september 1930 bifallit en av skolöverstyrelsen gjord

framställning av den 21 augusti 1930 örn anstånd tills vidare intill utgången

av juni 1931 med vidtagande aV åtgärder för tillsättande av vissa nyinrättade

ämneslärarinnebefattningar. Härigenom liksom genom Kungl. Majits

den 8 augusti 1930 fattade beslut av liknande innebörd torde enligt departementschefens

mening möjlighet komma att beredas ett antal av de mest

meriterade av de flickskollärarinnor, som på grund av skolreformen förlorade

sina anställningar, att vinna placering såsom ordinarie lärare vid allmänna

läroverk.

Beträffande den för budgetåret 1931/1932 erforderliga utökningen av den

ordinarie ämneslärarpersonalen vid de allmänna läroverken har departementschefen

förklarat sig icke hava något att erinra mot skolöverstyrelsens förslag,

enligt vilket skulle nyinrättas 8 rektorstjänster, 20 lektorstjänster, 28

adjunktstjänster och 19 ämneslärarinnetjänster. De av överstyrelsen gjorda

beräkningarna angående det ordinarie lärarbehovet vore enligt departementschefens

mening gjorda med nödig försiktighet och överensstämde väl med

de grunder, som i detta hänseende godkänts av de senaste årens riksdagar.

För inrättande av de föreslagna 75 nya tjänsterna ävensom för bestridande

av den fortskridande ökningen av arvodena till vissa första lärarinnor

och tillsyningslärare samt för arvoden till kvinnliga sakkunniga vid sju

gossläroverk, vilkas gymnasier ombildades till samgymnasier, erfordrades

sammanlagt 348,300 kronor, med vilket belopp alltså reservationsanslaget till

de allmänna läroverken borde ökas.

Vad överstyrelsen föreslagit i fråga örn ombildning och nyinrättande av

övningslärarbefattningar — vilket avsåge allenast en fortsatt tillämpning av

de principer, som senast följts beträffande ombildning, respektive nyinrättande

av sådana tjänster, varom nu vore fråga — har ej givit departementschefen

anledning till erinran. Innan definitivt beslut fattades rörande ombildning

av nämnda musiklärartjänster, måste, framhåller departementschefen,

givetvis konstateras, att undervisningstiden vid desamma komme att uppgå

till det för dylika befattningar vid högre allmänna läroverk föreskrivna

antalet veckotimmar. I likhet med skolöverstyrelsen tillstyrker departementschefen

anstånd tills vidare med inrättande av ordinarie lärarbefattningar i

musik, gymnastik och handarbete vid de samrealskolor, som uppkommit

genom statens övertagande av kommunala mellanskolor.

För beredande av medel till sålunda förordade ombildning och nyinrättande

av övningslärartjänster erfordrades en anslagsökning av (1,530+ 3,450 =)

4,980 kronor.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Enligt de förslag departementschefen under förevarande punkt tillstyrkt

skulle en höjning av reservationsanslaget till de allmänna läroverken med

(348,300 + 4,980 =) 353,280 kronor vara erforderlig. Vid bifall till vad under

nästföregående punkt föreslagits rörande utvidgning av samrealskolan i

Kristinehamn till ett högre allmänt läroverk skulle emellertid en ytterligare

ökning av anslaget erfordras med 6,900 kronor. Anslagshöjningen på grund

av nya ordinarie lärartjänster skulle sålunda uppgå till 360,180 kronor.

Utskottet finner intet att erinra mot förslaget om inrättande av 8 nya

rektorstjänster för nästkommande budgetår.

Vad däremot angår de begärda 20 nya lektorstjänsterna, synes det utskottet

knappast vara lämpligt att nu på en gång inrätta så många tjänster

av detta slag. Enligt vad utskottet har sig bekant, är nämligen för närvarande

tillgången på kompetenta sökande till lektorat, särskilt i vissa ämneskombinationer,

synnerligen knapp. Till åtskilliga ledigförklarade lektorstjänster

hava under den senare tiden anmält sig allenast en eller ett pär

kompetenta sökande. Det är vid sådant förhållande klart, att, om man nu

vidtager åtgärder för tillsättning av ett så stort antal nya lektorat som 20,

detta måste leda till att flera av dessa nya tjänster icke kunna vinna kompetenta

sökande och att man i andra fall måste åtnöja sig med kanske

ganska svagt meriterade. Med hänsyn till nu angivna förhållanden synes

det utskottet ur det allmännas synpunkt riktigare, att det antal lektorstjänster

— omkring 35 — som återstår att inrätta för slutförande av den år

1927 beslutade omorganisationen fördelas på ett flertal år, så att platserna

kunna beräknas erhålla på ett tillfredsställande sätt meriterade innehavare.

Jämväl för dem, som nu arbeta på att förskaffa sig erforderliga kvalifikationer

för erhållande av lektorat, synes en dylik anordning böra framstå

såsom fördelaktig. För budgetåret 1931/1932 anser utskottet, att antalet

nya lektorstjänster lämpligen bör bestämmas till 8.

I fråga om adjunkts- och ämneslärarinnebefattningarna vill utskottet ansluta

sig till departementschefens uppfattning, att tiden ännu icke torde

vara mogen för en definitiv reglering av proportionen mellan antalet manliga

och antalet kvinnliga lärare. Utskottet vill därför förorda, att det nu

gällande provisoriet, på sätt Kungl. Majit föreslagit, förlänges till utgången

av budgetåret 1931/1932. Utskottet vill dock framhålla, att härvid bör noga

beaktas 1928 års riksdags uttalande därom, att den Kungl. Majit förbehållna

prövningsrätten i fråga om ledig ämneslärarbefattnings kungörande såsom

adjunkts- eller ämneslärarinnetjänst måtte handhavas med all varsamhet, så

att i allt fall proportionen mellan antalet manliga och kvinnliga lärare ej

måtte ändras i vidare mån, än det av skolöverstyrelsen på sin tid i ärendet

avlåtna, å sid. 21 i propositionen nr 231 till 1928 års riksdag återgivna

och av utskottet i det föregående omnämnda förslaget innebar.

Beträffande antalet nya adjunkts- och ämneslärarinnetjänster för budget
-

s. 143 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

143

året 1931/1932 har utskottet ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag,

varvid utskottet i fråga om adjunktstjänsterna tagit särskild hänsyn till det

för närvarande stora antalet av obefordrade adjunktskompetenta extralärare.

Mot förslaget om ombildning och nyinrättande av övningslärarbefattningar

har utskottet icke funnit anledning till erinran.

Utskottets förslag om minskning av antalet nya lektorstjänster från 20

till 8 möjliggör en nedsättning av den av Kungl. Maj:t föreslagna ökningen

av det ordinarie reservationsanslaget å 360,180 kronor med (12x5,800 =)

69,600 kronor till 290,580 kronor.

Under åberopande vad ovan anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag>

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att tills vidare under budgetåret

1931/1932, då för realskolstadiet avsedd ordinarie

ämneslärarbefattning vid samläroverk skall tillsättas, besluta,

huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom

adjunktsbefattning eller ämneslärarinnebefattning;

b) för inrättande av nya ordinarie lärartjänster vid de

allmänna läroverken med den fördelning, som av Kungl.

Maj:t bestämmes, samt för ombildning av vissa musiklärarbefattningar

och inrättande av nya ordinarie teckningslärar.

befattningar vid av departementschefen i det föregående angivna

allmänna läroverk höja det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken med 290,580 kronor.

166:o) Kungl. Maj:t har (punkt 163) föreslagit riksdagen att höja den i det

ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående posten:

bibliotekarierna, nu 54,600, med 3,000 kronor till 57,600 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 483—487 i statsrådsprotokollet.

Anslagsökningen föranleddes av tillkomsten av nya samrealskolor genom

förstatligande av kommunala mellanskolor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må höja den i det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken ingående posten: bibliotekarierna,

nu 54,600 kronor, med 3,000 kronor till 57,600

kronor.

167:o) Kungl. Maj:t bar (punkt 164) föreslagit riksdagen att höja den i

det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående posten:

arvoden till biträden å rektorsexpeditionerna, nu 41,700 kronor, med 4,500

kronor till 46,200 kronor

Utredningen återfinnes å sid. 487—491 i statsrådsprotokollet.

Anslag till

bibliotekarier

vid de

allmänna

läroverken.

[163.)

Arvoden till

biträden å

rektorsexpeditionerna

vid de allmänna

läroverken
[164.

]

jämte två i

ämnet väckta

motioner.

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar J. Bergman och

B. Wagnsson (I: 86) och den andra inom andra kammaren av herr O. Holmdahl

m. fl. (II: 125), i vilka motioner hemställts, att riksdagen ville dels

höja den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken

ingående posten: arvoden till biträden å rektorsexpeditionerna, utöver det

i Kungl. Maj:ts proposition nr 1 under punkt 164 av åttonde huvudtiteln

föreslagna beloppet 46,200 kronor med 23,000 kronor och således för ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1931/1932 anvisa ett belopp av 69,200

kronor, dels ock i anledning därav höja det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken med motsvarande belopp.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionen 1:86.

Sedan många år tillbaka hava vid vissa allmänna läroverk funnits anställda

s. k. skrivbiträden, avsedda att biträda rektorerna vid åtskilliga förefallande

göromål. Anslag för ändamålet beviljades för första gången av

1874 års riksdag med ett belopp av 10,000 kronor och var från början avsett

till arvoden åt skrivbiträden för rektorerna vid samtliga högre elementarläroverk

ävensom vid Stockholms femklassiga läroverk. Anslaget höjdes till

12,000 kronor av 1890 års riksdag, som tillika medgav, att bidrag från

detsamma finge utgå även åt rektorer vid femklassiga läroverk i landsorten

med ett synnerligen stort lärjungantal. Ytterligare höjningar av anslaget

hava sedermera ägt rum. Genom beslut av 1920 års riksdag höjdes detsamma

från 23,000 kronor till 35,000 kronor, varvid samtidigt beteckningen

å anslagsposten ändrades från »arvoden till skrivbiträden åt rektorerna vid

de högre allmänna läroverken och vissa lägre läroverk» till »arvoden till

biträden å rektorsexpeditionerna». Den förändrade beteckningen avsåg dels

att bereda sådana arvoden, varom här är fråga, vid de läroverk, där dylika

icke funnos, dels ock att möjliggöra anställandet av ett ekonomiskt biträde

vid sidan örn skrivbiträdet, Genom beslut av 1929 års riksdag höjdes

vidare ifrågavarande anslagspost till 38,700 kronor, vilken höjning föranleddes

av önskvärdheten att anställa biträden å rektorsexpeditionerna även vid

vissa nyupprättade läroverk. Slutligen höjdes här ifrågavarande anslagspost

genom beslut av 1930 års riksdag till 41,700 kronor. Denna höjning

föranleddes huvudsakligen av samma skäl, som legat till grund för de tidigare

höjningarna, men avsåg därjämte att möjliggöra ökning av skrivbiträdesarvodena

vid vissa läroverk, där lärj ungan talet avsevärt ökats.

Med sistnämnda belopp, 41,700 kronor, ingår anslaget nu i det ordinarie

reservationsanslaget till de allmänna läroverken.

I skrivelse den 3 november 1930 har skolöverstyrelsen gjort framställning

örn ytterligare höjning av ifrågavarande anslagspost, och har överstyrelsen

härvid anfört, att, därest hittills använda beräkningsgrunder skulle tillämpas

även under budgetåret 1931/1932, anslaget till biträden å rektorsexpeditio
-

s. 145 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 145

nema skulle behöva höjas med sammanlagt 4,500 kronor och därigenom

stiga till 46,200 kronor.

Emellertid har överstyrelsen samtidigt gjort framställning örn ändrade

grunder för anslagets beräknande, varigenom skulle möjliggöras, att rektorerna

i ökad utsträckning befriades från en del tidsödande göromål, som

lika väl kunde skötas av mindre kvalificerad och därför billigare arbetskraft.

Överstyrelsen har ansett, att man för närvarande borde inskränka sig till

att söka från rektorerna avlyfta den arbetsökning, som blivit en följd av

den nya läroverksorganisationen. Detta mål skulle, enligt vad överstyrelsen

beräknat, kunna vinnas genom en ökning av anslaget till biträdenas arvoden

med 23,000 kronor.

Departementschefen har erinrat, att frågan om lämpligaste sättet för avhjälpande

av de av skolöverstyrelsen påtalade olägenheterna vore både vidlyftig

och svårlöst, och något slutgiltigt ordnande av arbetsförhållandena å

rektorsexpeditionerna torde, framhåller han, icke kunna komma till stånd

utan förutgången allsidig utredning angående den ekonomiska förvaltningen

vid de allmänna läroverken och vissa andra läroanstalter. En av skolöverstyrelsen

och riksräkenskapsverket gemensamt gjord framställning om en dylik

utredning vore för närvarande beroende på Kungl. Maj:ts prövning, och det

vore departementschefens förhoppning, att möjlighet skulle kunna beredas

att snart igångsätta denna utredning. I avvaktan på densamma och de

resultat, vartill den kunde komma att leda, anser departementschefen några

mera väsentliga ändringar i nu bestående förhållanden näppeligen böra ifrågasättas.

Departementschefen anser sig därför icke nu kunna förorda den

med 23,000 kronor föreslagna anslagshöjningen.

Emellertid torde det, anför departementschefen vidare, vara nödvändigt att

av en annan orsak nu höja anslagsposten till arvoden åt rektorsbiträdena.

Till följd av den pågående utvidgningen av vissa äldre läroverk samt inrättandet

av nya statsläroverk skulle nämligen med tillämpning av hittillsvarande

beräkningsgrunder under budgetåret 1931/1932 erfordras en höjning

av nyssnämnda anslagspost med 4,500 kronor. Samma skäl, som motiverade

de av 1929 och 1930 års riksdagar vidtagna anslagshöjningarna, förelåge

även beträffande det i motsvarande hänseende nu gjorda äskandet och departementschefen

saknade anledning till erinran mot vad härutinnan föreslagits.

Det nuvarande anslagsbeloppet, 41,700 kronor, borde således ökas till

46,200 kronor. Liksom hittills borde fördelningen av anslaget mellan de

olika läroverken ankomma på skolöverstyrelsen, som därvid hade att i möjligaste

mån taga hänsyn till de skiftande förhållanden, som vid de särskilda

läroverken kunde vara rådande och inverka på anslagsbehovet.

Motionärerna hava anslutit sig till skolöverstyrelsens ovanberörda förslagom

viss ändring av grunderna för beräkning av här ifrågavarande arvoden

och därvid tillika framhållit, att den av departementschefen omförmälda

utredningen måste betecknas såsom både vidlyftig och svårlöst. Då den

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 8 haft. (Nr 8.) 10

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Arvoden (s. k.

fasta arvoden)

åt skollakare

vid de

allmänna

läroverken.

[165.]

ännu icke vore igångsatt, torde det dröja länge, innan några resultat av

utredningen kunde vinnas. Det kunde under sådana förhållanden icke vara

tillrådigt att i avvaktan på denna utrednings resultat uppskjuta vidtagandet

av de provisoriska åtgärder, skolöverstyrelsen i sin ovanberörda framställning

föreslagit, vilka utan att i något avseende föregripa en kommande

omorganisation av läroverkens ekonomiska förvaltning dock vore ägnade

att i sin mån begränsa och motverka nu rådande, obestridliga missförhållanden.

Såsom departementschefen framhållit, sammanhänger förslaget örn ändrade

grunder för ifrågavarande arvoden med spörsmålet örn en omläggning av

läroverkens ekonomiska och administrativa förvaltning genom rektorerna.

Departementschefen har — under uttalande av en förhoppning om att utredning

härutinnan snart skall kunna igångsättas — icke ansett någon mera

väsentlig ändring av berörda arvodesgrunder böra ifrågasättas, så länge

resultat av en sådan utredning saknades. Utskottet delar denna departementschefens

uppfattning men vill samtidigt betona önskvärdheten av att

den omtalade utredningen, som berör en för läroverken synnerligen betydelsefull

fråga, måtte snarligen påbörjas och skyndsamt bedrivas, så att

de nuvarande förhållandena, vilka utskottet icke finner tillfredsställande, må

inom ej alltför avlägsen framtid kunna avlösas av en bättre ordning. Utskottet

anser sig alltså i sakens nuvarande läge icke kunna tillmötesgå motionärernas

hemställan.

Mot den av Kungl. Majit föreslagna anslagshöjningen har utskottet intet

att erinra.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag

samt med avslag å herrar Bergmans och Wagnssons samt

herr Holmdahls m. fl. ovannämnda motioner (I: 86 och II:

125), i vad de skilja sig från Kungl. Majits förslag, höja

den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna

läroverken ingående posten: arvoden till biträden å rektorsexpeditionerna,

nu 41,700 kronor, med 4,500 kronor till

46,200 kronor.

168:o) Kungl. Majit har (punkt 165) föreslagit riksdagen att öka den i

det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående posten:

arvoden åt skolläkare, nu 40,900 kronor, med 3,000 kronor till 43,900

kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 492—493 i statsrådsprotokollet.

Arvodet åt skolläkarna vid de allmänna läroverken utgår dels i form av

ett fast arvode, dels såsom ett rörligt arvode, vars storlek bestämmes av an
-

s. 147 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

147

talet under höstterminen närvarande lärjungar vid läroverket. Från och

med budgetåret 1923/1924 har det rörliga arvodet utgått med 2 kronor för

varje dylik lärjunge. De fasta skolläkararvodena bestridas med en i det ordinarie

reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående anslagspost:

Arvoden till skolläkare, vilken för budgetåret 1930/1931 utgör 40,900 kronor.

De rörliga arvodena åter gäldas från ett extra förslagsanslag, som för budgetåret

1930/1931 bestämts till 60,000 kronor.

Den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående

posten till skolläkarna, nu 40,900 kronor och avseende skolläkarnas

fasta arvoden, torde, framhåller departementschefen, för budgetåret 1931/

1932 böra något ökas. Ökningen beror på den fortgående av 1927 års beslut

i skolfrågan betingade omgestaltningen av vissa läroverk, Skolöverstyrelsen

har beräknat den erforderliga ökningen av denna anslagspost till

3,000 kronor, och häremot har departementschefen icke haft något att erinra.

Vad angår det rörliga arvodet till skolläkarna torde detsamma, anför departementschefen

vidare, under budgetåret 1931/1932 böra utgå efter oförändrade

grunder, d. v. s. med 2 kronor för lärjunge. Då lärjungantalet

under höstterminen 1931 syntes böra uppskattas till omkring 31,000, föresloge

departementschefen i likhet med överstyrelsen, att till bestridande av

dessa arvoden måtte äskas ett extra förslagsanslag å 62,000 kronor. I fråga

örn detta anslag har Kungl. Majit gjort framställning under punkt 177 i

statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke har något att erinra mot här ifrågavarande beräkningar

hemställer,

att riksdagen må öka den i det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken ingående posten: arvoden

åt skolläkare, nu 40,900 kronor, med 3,000 kronor

till 43,900 kronor.

169:o) Kungl. Majit har (punkt 166) föreslagit riksdagen att höja det

ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken med 65,470 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 494—496 i statsrådsprotokollet.

Det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken, som för

budgetåret 1926/1927 var bestämt till 6,666,066 kronor, har under de fyra

senaste åren väsentligt höjts och är i riksstaten för budgetåret 1930/1931

upptaget med 8,076,850 kronor.

Vid bifall till vad som föreslagits under punkterna 162, 163, 164 och 165

i statsverkspropositionen, åttonde huvudtiteln, skulle nämnda anslag behöva

höjas med 370,680 kronor till 8,447,530 kronor.

En ytterligare ökning av anslaget vore emellertid enligt departementschefens

mening av behovet påkallad med anledning därav, att 1930 års

riksdag med hänsyn till förefintliga besparingar å anslaget beslutat en något

Keservationsanslaget

till de allmänna

läroverken.

[166.]

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

mindre höjning däri än som motiverats av antalet nyinrättade tjänster. Enligt

det vid Kungl. Majits proposition nr 119 till 1930 års riksdag fogade utdraget

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 31 januari 1930

beräknade dåvarande departementschefen den för budgetåret 1930/1931 erforderliga

bruttoförhöjningen av anslagsposten för inrättande av nya ordinarie

ämneslärartjänster vid de allmänna läroverken m. m. till 663,750

kronor. Då han emellertid ansåg, att härav 75,000 kronor skulle kunna bestridas

medelst tillgängliga reservationer å anslaget, tillstyrkte han, att anslagsökningen

begränsades till 588,750 kronor; och i enlighet härmed avlät Kungl.

Majit förslag till riksdagen. Riksdagen, som jämkade anslagsbeloppet till

578,150 kronor, godtog förslaget, att för här ifrågavarande ändamål under

budgetåret 1930/1931 ett belopp av 75,000 kronor skulle bestridas av å anslaget

tillgängliga reservationer.

Vid en beräkning av den för budgetåret 1931/1932 erforderliga anslagshöjningen

hade man således, fortsätter nu departementschefen, att taga

hänsyn jämväl till sistnämnda belopp, med vilket det i riksstaten upptagna

anslaget understege det verkliga behovet. I motsats mot vad fallet varit de

senaste åren torde man icke kunna räkna med att under budgetåret 1931/

1932 för ändamålet taga i anspråk å reservationsanslaget uppkomna besparingar.

Enligt vederbörande budgetredovisningar hava dessa besparingar,

som vid utgången av budgetåren 1927/1928 och 1928/1929 utgjorde respektive

262,815 kronor 39 öre och 274,914 kronor 59 öre, anlitats i sådan utsträckning,

att de vid slutet av budgetåret 1929/1930 nedgått till 122,869 kronor

45 öre. Då, enligt vad nyss erinrats, av sistnämnda summa ett belopp av

75,000 kronor beräknats komma till användning under nu löpande budgetår,

1930/1931, skulle reservationerna vid utgången av detta år uppgå till icke

fullt 48,000 kronor.

Med hänsyn härtill skulle man hava att till ovannämnda belopp, 8,447,530

kronor, lägga ytterligare 75,000 kronor, vadan reservationsanslaget till de

allmänna läroverken för budgetåret 1931/1932 skulle behöva upptagas

med ett till 8,522,530 kronor förhöjt belopp.

En undersökning rörande medelsåtgången å anslaget från en annan utgångspunkt

gåve i stort sett ett motsvarande resultat. Med hänsyn till

svårigheten att under nuvarande period av omdaningsarbete inom det högre

skolväsendet fullt överblicka det verkliga medelsbehovet för de allmänna

läroverken anbefallde Kungl. Majit den 27 juni 1930 skolöverstyrelsen att

årligen, i samband med avlåtande till Kungl. Majit av de framställningar,

som vore avsedda att föreläggas följande års riksdag, avgiva förslag angående

det belopp, varmed det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna

läroverken borde upptagas i förslaget till riksstat för därpå följande budgetår.

Med skrivelse den 30 augusti 1930 har nu skolöverstyrelsen överlämnat

det sålunda infordrade förslaget och därvid hänvisat till en av chefen för

överstyrelsens statistiska avdelning, byråchefen E. Göransson uppgjord pro
-

s. 149 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

149

memoria, enligt vilken reservationsanslaget till de allmänna läroverken för

budgetåret 1931/1932 skulle beräknas till 8,511,574 kronor 23 öre. Skolöverstyrelsen

har i det stora hela anslutit sig till de sålunda framlagda

beräkningarna, och med hänsyn härtill skulle alltså reservationsanslaget till

de allmänna läroverken upptagas med ett belopp av i runt tal 8,511,500

kronor.

I denna beräkning ingår emellertid, anför departementschefen, anslagsposten

till arvoden till biträden å rektorsexpeditionerna med ett belopp av

71,700 kronor. Då departementschefen tillstyrkt, att densamma upptages

med ett belopp av 46,200 kronor eller 25,500 kronor mindre än vad överstyrelsen

beräknat, skulle nyssberörda belopp å 8,511,500 kronor kunna

minskas med 25,500 kronor till 8,486,000 kronor.

Emellertid ansåge departementschefen försiktigheten bjuda, att ett något

högre belopp än detta upptoges i riksstaten. Redan det förhållandet, att

skolöverstyrelsens beräkningar i fråga örn den övervägande största anslagsposten,

läraravlöningarna, vilade på en givetvis ganska approximativ uppskattning

av antalet vakanta tjänster under budgetåret 1931/1932, manade

här till försiktighet. Vidare ville departementschefen framhålla, att reservationerna

å här förevarande anslag vid utgången av innevarande budgetår

beräknades komma att uppgå endast till icke fullt 48,000 kronor. Departementschefen

kunde icke annat än finna, att denna reservation vore otillräcklig,

när det gällde ett anslag av den storlek, varom här vore fråga;

han ville endast erinra därom, att vid bifall till vad han komme att föreslå

örn ersättning åt extralärare för biträde vid vissa inträdesprövningar ett

belopp av omkring 6,000 kronor härför skulle bestridas ur reservationsanslaget

redan för vårterminen 1931. Enligt departementschefens förmenande

torde en beräknad reservation av 75,000 kronor vara ett minimum, som

icke borde underskridas. Då reservationernas belopp vid utgången av budgetåret

1930/1931 beräknats till 48,000 kronor, måste man alltså för att nå

nyssnämnda minimibelopp räkna med en ökning av anslaget med (75,000—

48,000) 27,000 kronor.

Reservationsanslaget till de allmänna läroverken, som enligt förut återgivna

beräkningar skulle kunna fastställas till 8,486,000 kronor, borde alltså

enligt vad nu anförts ökas med 27,000 kronor till 8,513,000 kronor.

Såsom nyss erinrats, skulle ett bifall till de under punkterna 162, 163, 164

och 165 i statsverkspropositionen framlagda förslagen innebära en ökningav

reservationsanslaget till 8,447,530 kronor. För att bringa anslaget upp

till det nu såsom erforderligt betecknade beloppet av 8,513,000 kronor,

skulle alltså tarvas ytterligare (8,513,000 — 8,447,530 =) 65,470 kronor.

Vid bifall till vad utskottet hemställt under punkterna 165, 166, 167 och

168 skulle reservationsanslaget till de allmänna läroverken behöva höjas

från 8,076,850 kronor med 301,080 kronor till 8,377,930 kronor. Örn man

Utskottets

yttrande

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ålderstillägg

åt lärarpersonalen

vid de

allmänna

läroverken.

[167.]

Arvoden åt

extra och

vikarierande

ämneslärare

vid de allmänna

läroverken

m. m.

[168.]

i likhet med departementschefen räknar med att en reservation å minst

75.000 kronor bör finnas tillgänglig å anslaget för budgetåret 1931/1932

samt uppskattar den vid utgången av nu löpande budgetår förefintliga reservationen

till 48,000 kronor, bör till nyssnämnda summa å 8,377,930 kronor

läggas ett belopp av 27,000 kronor. Med hänsyn emellertid till den inom

skolöverstyrelsens statistiska avdelning verkställda, ovan åberopade beräkningen

av medelsbehovet för budgetåret 1931/1932 torde sistnämnda belopp

böra sättas något högre och utskottet vill för sin del föreslå en summa av

42,070 kronor — motsvarande en minskning i det av Kungl. Maj:t föreslagna

beloppet med 23,400 kronor — varmed reservationsanslaget alltså

skulle höjas utöver vad i förut nämnda punkter angivits. Anslagets slutsumma

skulle då bliva 8,420,000 kronor.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majda förslag,

höja det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken

med 42,070 kronor.

Vid bifall till vad utskottet under punkterna 165:o), 166:o), 167:o), 168:o)

och 169:o) tillstyrkt kommer det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna

läroverken, nu 8,076,850 kronor, att ökas med 343,150 kronor till

8.420.000 kronor.

170:o) Kungl. Majit har (punkt 167) föreslagit riksdagen att minska det

ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg åt lärarpersonalen vid de allmänna

läroverken, nu 1,253,000 kronor, med 6,000 kronor till 1,247,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 496—497 i statsrådsprotokollet.

Den föreslagna anslagsminskningen grundar sig på av skolöverstyrelsen

framlagda beräkningar, vilka av departementschefen godtagits.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majlis förslag, hemställer,

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget

till ålderstillägg åt lärarpersonalen vid de allmänna läroverken,

nu 1,253,000 kronor, med 6,000 kronor till 1,247,000

kronor.

171 :o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 168) föreslagit riksdagen i

fråga om arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna

läroverken m. m. kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva

utlåtande, vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

s. 151 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

151

172:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 169) föreslagit riksdagen ifråga kö™ingf<åt

om arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie fimneslärare vid högre lärarinneseminariet,

allmänna läroverk och statens folkskoleseminarier kommer

utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet

härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

vissa extra

ordinarie

ämneslärare

vid högre

lärarinneseminariet,

allmänna

läroverk oell

statens folkskoleseminarier.

[169.]

173:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 170) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till beredande i enlighet med av 1929 års

riksdag godkända grunder av personliga lönetillägg under

tiden 1 juli 1931—30 juni 1932 åt vissa ordinarie Övningslärare

vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret

1931/1932 ett extra förslagsanslag av 3,000 kronor.

Personliga

lönetillägg åt

vissa Övningslärare

vid

de allmänna

läroverken.

[170.]

174:o) Kungl. Majit har (punkt 171) föreslagit riksdagen att till extra

arvoden åt teckningslärare vid de allmänna läroverken för budgetåret 1931/ ningsiärare

1932 anvisa ett extra anslag av 142,660 kronor. vid de ali

manna läro
Utredningen

återfinnes å sid. 515—516 i statsrådsprotokollet. verken.

[3-71-]

I reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingår en särskild anslagspost

till extra arvoden åt teckningslärare. Anslagsposten bestämdes av 1918

års riksdag till 132,600 kronor. Utöver detta belopp har riksdagen under

flera år å extra stat anvisat medel för ändamålet. Detta extra anslag, som

för budgetåret 1929/1930 utgick med 97,400 kronor, höjdes för budgetåret

1930/1931 till 114,800 kronor.

Genom beslut den 8 augusti 1930 anvisade Kungl. Majit för extra tjänstgöring

av teckningslärare vid nämnda läroverk ett belopp av 245,610 kronor.

Ur detta belopp bestridas för närvarande kostnaderna för 2,017 extra timmar

i teckning, varav 1,775 vid läroverk med ordinarie teckningslärartjänst

och 242 vid läroverk utan sådan tjänst. Medelkostnaden för den förra

kategorien timmar bar beräknats till 126 kronor för timme och för den

senare till 90 kronor för timme.

Enligt vad en inom överstyrelsen verkställd utredning givit vid handen

skulle, under förutsättning att ordinarie teckningslärartjänster inrättas vid

samrealskolorna i Höganäs, Eslöv och Bollnäs, för budgetåret 1931/1932

komma att erfordras 2,275 extra timmar i teckning och välskrivning, varav

1,945 vid läroverk med ordinarie teckningslärartjänst och 330 vid läroverk

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

utan sådan tjänst. Ökningen vore till största delen betingad av ökning i

antalet klassavdelningar vid läroverken.

Kostnaden för den sålunda beräknade teckningsundervisningen skulle efter

samma medelpris som under läsåret 1930/1931 belöpa sig till (1,945x126

+ 330x90=) 274,770 kronor eller i runt tal 274,800 kronor. Det extra

anslaget skulle alltså kunna beräknas till (274,800—132,600 =) 142,200 kronor.

Skolöverstyrelsens sålunda gjorda beräkningar hava icke givit departementschefen

anledning till erinran. Vid bifall till vad som föreslagits rörande

utvidgning av realskolan i Kristinehamn till högre allmänt läroverk skulle

erfordras en ytterligare ökning av detta anslag för nämnda budgetår med

460 kronor, eller alltså till 142,660 kronor.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majda förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må till extra arvoden åt teckningslärare vid

de allmänna läroverken för budgetåret 1931/1932 anvisa ett

extra anslag av 142,660 kronor.

Extra

arvoden åt

gymnastiklärare

vid de allmänna

läroverken.

175:o) Kungl. Maj:t har (punkt 172) föreslagit riksdagen att till extra

arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna läroverken för budgetåret 1931/

1932 anvisa ett extra anslag av 140,460 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 517—524 i statsrådsprotokollet.

[172.] Bland de i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken

ingående särskilda anslagsposterna avser en att bereda medel till extra arvoden

åt gymnastiklärare. Anslagsposten uppgår till 20,000 kronor.

Härutöver har riksdagen under åtskilliga år för ändamålet anvisat medel

å extra stat, för budgetåret 1927/1928 uppgående till 44,800 kronor, för

budgetåret 1928/1929 till 77,000 kronor, för budgetåret 1929/1930 till 82,500

kronor och för budgetåret 1930/1931 till 108,200 kronor. De för sistnämnda

tre budgetår vidtagna förhöjningarna av det extra anslaget hava betingats

huvudsakligen av det ökade antal gymnastikavdelningar vid de allmänna

läroverken, som tillkommit genom upprättande av nya läroverk och genom

vissa läroverks utvidgning, men i viss mån även av den omständigheten,

att kvinnliga lärjungar i större utsträckning än tidigare erhållit möjlighet

att vinna inträde vid allmänna läroverk och att dessa lärjungar ansetts icke

lämpligen böra åtnjuta gymnastikundervisning tillsammans med manliga

lärjungar.

Genom beslut den 8 augusti 1930 anvisade Kungl. Majit ett belopp av

128,200 kronor för extra tjänstgöring av gymnastiklärare vid de allmänna

läroverken under läsåret 1930/1931.

s. 153 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

153

Ur detta belopp utgå, enligt vad skolöverstyrelsen meddelat, arvoden för

sammanlagt 1,152 extra undervisningstimmar, varav 494 timmar till ordinarie

och manliga biträdande gymnastiklärare vid de gamla läroverken, 308

till kvinnliga biträdande gymnastiklärare vid samma läroverk och till lärarinnor

i gymnastik vid de högre allmänna läroverken för flickor samt 350

timmar till lärare i gymnastik vid samrealskolor, som uppkommit genom

ombildning av kommunala mellanskolor. Av dessa sistnämnda bestridas

174 timmar av manliga lärare och 176 timmar av kvinnliga lärare. Kostnaden

härför har av överstyrelsen beräknats till (494 X 137 +308 X 85+174 X

90+176x85=) 124,478 kronor. I runt tal 3,700 kronor hava sålunda besparats.

Denna besparing har, framhåller överstyrelsen, till huvudsaklig del

uppkommit därigenom, att de åtgärder för att bereda kvinnliga lärjungar

ökade möjligheter till intagning vid allmänna läroverk, som beslutats av

1930 års riksdag, endast i begränsad utsträckning trätt i kraft under läsåret

1930/1931.

Innan departementschefen övergått till frågan örn det belopp, som kunde

bliva erforderligt för här ifrågavarande ändamål under budgetåret 1931/1932,

har han redogjort för ett ärende, som stöde i nära samband härmed.

I övergångsbestämmelserna till kungörelsen den 29 juni 1928 (nr 252)

angående undervisningsplaner för rikets allmänna läroverk vore stadgat, bland

annat, att beträffande ämnet gymnastik med lek och idrott de genom kungörelsen

fastställda planerna icke skulle följas, förrän särskild föreskrift därom

framdeles lämnats, samt att intill dess i tillämpliga delar skalle gälla vad

som för närvarande är stadgat i fråga örn gymnastik och vapenövning.

Hos Kungl. Majit hade nu svenska gymnastiklärarsällskapets centralstyrelse

anhållit, att särskild föreskrift måtte utfärdas örn ikraftträdande av de i

kungörelsen den 29 juni 1928 upptagna bestämmelserna i fråga örn undervisningsplanerna

i gymnastik med lek och idrott vid de allmänna läroverken

från och med höstterminen 1930 i den utsträckning, som lokala förhållanden

medgåve.

Över denna framställning hade yttrande avgivits av skolöverstyrelsen, som

därvid hemställt, att Kungl. Majit måtte föreskriva, att de genom kungörelsen

den 29 juni 1928 fastställda undervisningsplanerna för gymnastik

med lek och idrott skola träda i kraft från och med läsåret 1931/1932, dock

att de kvinnliga lärjungarna jämväl i klasserna 34 och 45 skola åtnjuta fyra

timmars gymnastikundervisning i veckan, för så vitt icke undervisning i

hushållsgöromål är anordnad i dessa klasser.

I skrivelse den 31 oktober 1930 bär skolöverstyrelsen gjort framställning

angående anslag till extra arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna läroverken

under budgetåret 1931/1932.

Den sammanlagda kostnaden för extra undervisningstimmar i gymnastik

under budgetåret 1931/1932 beräknas av skolöverstyrelsen till 159,951 kronor

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

eller i runt tal 160,000 kronor. Det extra anslaget borde under sådana

förhållanden upptagas till (160,000 — 20,000=) 140,000 kronor.

Departementschefen har anfört, att han för egen del funne sig övertygad om

önskvärdheten av att den nya undervisningsplanen för ämnet gymnastik med

lek och idrott snarast möjligt kunde träda i kraft. Redan det förhållandet,

att, i det stora hela för här ifrågavarande undervisning fortfarande tillämpades,

1895 års undervisningsplan, torde giva vid handen, huru starkt av

behovet påkallad en sådan åtgärd är.

Emellertid hade det icke varit överstyrelsen möjligt att bedöma, i huru

stor utsträckning den med de nya undervisningsplanerna förenade hållningsrättande

gymnastiken och sjukgymnastiken komme att meddelas vid de

allmänna läroverken, om medel därtill anvisades. Vidare hade överstyrelsen

i annat sammanhang framhållit, att det för ett effektivt utnyttjande av

de förbättringar, som de nya undervisningsplanerna innehölle, kunde befinnas

erforderligt att vid somliga läroverk minska gymnastikavdelningarnas

storlek, varav i vissa fall kunde följa behov av två gymnastiksalar, där hittills

endast en förefunnits.

Det syntes under förhandenvarande statsekonomiska förhållanden knappast

tillrådligt att fatta ett bindande beslut i en fråga, där ej ens en approximativ

beräkning förelåge rörande de totala kostnader, som av densamma

kunde förorsakas för både stat och enskilda kommuner. Det stadgades visserligen

i kungörelsen den 29 juni 1928, nr 252, att hållningsrättande gymnastik

och sjukgymnastik skulle meddelas i den utsträckning, därtill anslagna

medel lämnade tillgång. Men enligt departementschefens förmenande torde

det knappast kunna undvikas att — därest denna undervisningsplan erhållit

giltighet — krav på meddelande av nu nämnd undervisning komme att

resas i ganska avsevärd utsträckning.

A andra sidan funne departementschefen det vara en oavvislig plikt att

redan nu söka nå fram till en åtgärd, varigenom här förevarande viktiga

och behjärtansvärda frågor kunde föras närmare en slutlig, tillfredsställande

lösning.

I detta hänseende funne departementschefen sig kunna ansluta sig till

vad skolöverstyrelsen anfört därom, att läsåret 1931/1932 i fråga örn denna

undervisning borde betraktas som ett försöksår. Departementschefen förordade,

att medel för ändamålet måtte ställas till skolöverstyrelsens förfogande

för berörda tid. Det torde då bliva överstyrelsen möjligt att —

sedan närmare erfarenhet vunnits — framlägga en — låt vara approximativ

— kostnadsberäkning, varefter det torde få ankomma på Kungl.

Majit och riksdagen att fatta slutligt beslut i frågan.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att framdeles, efter överstyrelsens

hörande, meddela de närmare föreskrifter beträffande anordnandet av undervisningen

i gymnastik med lek och idrott vid de allmänna läroverken under

s. 155 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 155

läsåret 1931/1932, som kunde bliva erforderliga i anslutning till vad nu förordats.

Kostnaderna för här ifrågavarande undervisning hava av skolöverstyrelsen

beräknats till 5,343 kronor vid de gamla läroverken, 425 kronor vid de

högre allmänna läroverken för flickor och 2,540 kronor vid samrealskolor,

som uppkommit genom ombildning av kommunala mellanskolor, eller inalles

8,308 kronor. Detta belopp torde böra ställas till överstyrelsens förfogande

för anordnande av här förevarande undervisning under läsåret

1931/1932.

Skolöverstyrelsens beräkningar rörande behovet av medel för extra undervisningstimmar

i gymnastik hade icke givit departementschefen anledning till

erinran. Den sammanlagda kostnaden för detta ändamål hade av överstyrelsen

beräknats till i avrundat tal 160,000 kronor. Droges från detta

belopp den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken

ingående anslagsposten å 20,000 kronor, återstode ett belopp av 140,000

kronor, eller (140,000—108,200) 31,800 kronor mera än innevarande budgetår.

Vid bifall till vad som föreslagits rörande utvidgning av realskolan

i Kristinehamn till högre allmänt läroverk skulle en ytterligare ökning erfordras

av detta anslag för budgetåret 1931/1932, nämligen med460kronoi

till 140,460 kronor.

Med hänvisning till vad departementschefen anfört därom, att budgetåret

1931/1932 finge betraktas såsom ett försöksår, i vad anginge gymnastikundervisningen

vid de allmänna läroverken, vill utskottet förorda den för

nämnda budgetår ifrågasatta anslagshöjningen. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till extra arvoden åt gymnastiklärare

vid de allmänna läroverken för budgetåret 1931/1932 anvisa

ett extra anslag av 140,460 kronor.

176:o) Kungl. Majit har (punkt 173) föreslagit riksdagen att till extra arvoden

åt musiklärare vid de allmänna läroverken för budgetaret 1931,1932

anvisa ett extra anslag av 60,430 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 525—527 i statsrådsprotokollet.

I det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingar en

anslagspost å 5,000 kronor, avsedd till extra arvoden åt musiklärare.

För samma ändamål har riksdagen under åtskilliga år anvisat medel på

extra stat. Detta extra anslag, som för budgetåret 1927/1928 utgick med

5,900 kronor, höjdes för budgetåret 1928/1929 till 14,100 kronor, för budgetåret

1929/1930 till 29,700 kronor och för budgetåret 1930/1931 till 44,200

kronor.

Genom beslut den 8 augusti 1930 anvisade Kungl. Majit för här ifrågavarande

ändamål hela det för budgetåret 1930/1931 disponibla beloppet,

d. v. s. 49,200 kronor.

Utskottets

yttrande.

Extra arvoden

åt musiklärare

vid

de allmänna

läroverken.

[173.1

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Av detta belopp bestrides kostnaden för 219 extra undervisningstimmar

vid läroverk med ordinarie musiklärarbefattning och 196 timmar vid läroverk

utan sådan befattning. Kostnaden har härvid beräknats till 145 kronor

per timme för den första kategorien och 90 kronor per timme för den

senare kategorien. Skolöverstyrelsen har emellertid i detta sammanhang

meddelat, att rektorerna i sina framställningar om extra undervisningstimmar

i musik för läsåret 1930/1931 begärt sammanlagt 647 (385+262) dylika

timmar men att överstyrelsen på grund av anslagets knapphet häri måst

vidtaga avsevärda inskränkningar, även om överstyrelsen funnit framställningarna

i de flesta fall väl motiverade.

I skrivelse den 31 oktober 1930 har skolöverstyrelsen gjort framställning

beträffande behovet av extra anslag för ifrågavarande ändamål under budgetåret

1931/1932. Överstyrelsen har därvid till en början erinrat örn sitt

anslagsäskande för budgetåret 1929/1930 och den av överstyrelsen därvid

fiamlagda utredningen angående den kostnadsökning, som tillämpningen av

de genom kungörelsen den 29 juni 1928 (nr 252) angående undervisningsplaner

för rikets allmänna läroverk fastställda planerna för musikundervisningen

skulle medföra.

Enligt berörda utredning skulle för sångundervisningen erfordras en ökning

av antalet undervisningstimmar med 321 */* timmar vid de gamla läroverken

och 361 timmar vid de samrealskolor, som uppkomma genom ombildning

av kommunala mellanskolor. På grund av den betydande kostnadsökning,

som de nya planerna sålunda skulle medföra, föreslog överstyrelsen,

att de icke ännu skulle träda i kraft, men att antalet undervisningstimmar

i sång successivt skulle ökas med x/6 av nyss angivna antal för

vart och ett av de följande sex budgetåren, så att de nya planerna i ämnet

skulle kunna börja helt tillämpas från och med läsåret 1934/1935. Även

för instrumentalmusiken föreslog överstyrelsen viss ökning för ett bättre tillgodoseende

av denna gren av musikundervisningen vid de allmänna läroverken,

än hittills varit fallet.

Överstyrelssn erinrar nu, att såväl vid 1929 års som vid 1930 års riksdagar

de sålunda av överstyrelsen föreslagna riktlinjerna följts vid beviljande

av anslag till musikundervisningen. Båda åren hade dock överstyrelsens

plan för genomförande av en utsträckt musikundervisning vid läroverken

förklarats icke böra godtagas som bindande för det framtida bedömandet

av detta anslagsbehov, utan borde detta behov fritt prövas efter föreliggande

förhållanden.

Skolöverstyrelsen övergår härefter till beräkning av det för budgetåret

1931/1932 erforderliga anslagsbeloppet och anför härvid bland annat:

Vid beräknande av nu ifrågavarande anslagsbehov för budgetåret 193+

1932 ansåge sig överstyrelsen i det hela böra tillämpa samma grundsatser,

som av överstyrelsen följts för de båda senaste budgetåren. För budgetåret

1930/1931 hade överstyrelsen utgått från en ökning av sammanlagt 70 undervisningstimmar

vid läroverk med ordinarie musiklärarbefattning och 85 timmar

vid de övriga läroverken. Såsom framginge av de vid skrivelsen fogade

tabellerna hade den förra kategorien läroverk vid den faktiska fördel
-

s. 157 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

157

ningen av anslaget blivit bättre tillgodosedd än den senare. På grund härav

syntes ökningen för de förra läroverken för budgetåret 1931/1932 böra bliva

något mindre än detta år, under det att den för de senare läroverken torde

böra beräknas något högre. Beträffande de sistnämnda läroverken ville

överstyrelsen framhålla, att undervisning i instrumentalmusik där bedreves

i mycket liten utsträckning, ett förhållande, i vilket det vore synnerligen

önskvärt att åstadkomma en förbättring.

På grund av nu anförda omständigheter ansåge sig överstyrelsen för budgetåret

1931/1932 böra föreslå en ökning av antalet undervisningstimmar i

musik med 60 timmar vid läroverk med ordinarie musiklärarbefattning och

100 timmar vid läroverk utan sådan befattning. Under förutsättning att

ett av överstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1930 framställt förslag om

ombildning av musiklärarbefattningarna vid de under bildning varande

högre allmänna läroverken å Kungsholmen i Stockholm och i Landskrona,

vilka befattningar varit att betrakta som musiklärarbefattningar vid realskola,

till motsvarande befattningar vid högre allmänt läroverk, uppginge

den på nu förevarande anslag belöpande ökningen av musiktimmarna vid

läroverk med ordinarie musiklärarbefattning till endast 48 timmar. Kostnaden

för den nu ifrågasatta ökningen av antalet extra undervisningstimmar

i musik kunde efter de i det föregående angivna priser per timme beräknas

uppgå till (48X145+100X90 =) 15,960 kronor eller i runt tal

16,000 kronor. Det extra anslaget till extra arvoden åt musiklärare vid de

allmänna läroverken skulle under sådana förhållanden komma att uppgå

till (44,200 + 16,000 =) 60,200 kronor.

Departementschefen har anfört, att han intet hade att erinra mot att skolöverstyrelsen

vid utförandet av de i det föregående återgivna beräkningarna

utgått från att det successiva genomförandet vid de allmänna läroverken av

de nya kurs- och timplanerna i musik borde fortsättas under budgetåret 1931/

1932; emellertid ville departementschefen, i likhet med sin företrädare i

statsrådsämbetet, understryka, att överstyrelsens plan för en utsträckt musikundervisning

vid läroverken nu icke borde godtagas såsom bindande för

det framtida bedömandet av anslagsbehovet, utan borde detta prövas efter

föreliggande förhållanden.

Departementschefen har vidare erinrat, att han i annat sammanhang tillstyrkt

överstyrelsens förslag örn ombildning till musiklärartjänster vid högre

allmänna läroverk av musiklärartjänsterna vid de under omorganisation från

realskolor till högre allmänna läroverk varande läroverken i Landskrona och

å Kungsholmen i Stockholm. Vid sådant förhållande och då skolöverstyrelsens

beräkningar ej heller i övrigt givit anledning till erinran, skulle här ifrågavarande

extra anslag för budgetåret 1931/1932 upptagas till ett med 16,000

kronor förhöjt belopp, d. v. s. 60,200 kronor. Emellertid skulle vid bifall

till vad som föreslagits beträffande utvidgning av realskolan i Kristinehamn

till högre allmänt läroverk en ytterligare ökning för nämnda budgetår erfordras

med 230 kronor, vadan sålunda anslaget skulle uppgå till 60,430

kronor.

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Extra arvoden

åt lärarinnor

i kvinnligt

handarbete

vid

de allmänna

läroverken.

[174.1

Ehuru utskottet icke kunnat undgå att känna en viss betänksamhet inför

de alltmera ökade anslagskrav, som musikundervisningen vid de allmänna

läroverken ställer på statsverket, har utskottet dock, med beaktande av vad

departementschefen framhållit därom att överstyrelsens plan för en utsträckt

sådan undervisning ej får anses bindande för framtiden, icke velat motsätta

sig beviljandet av det nu äskade beloppet. Utskottet vill emellertid framhålla

önskvärdheten av att till nästa riksdag framlägges en ny fullständig

kalkyl över de kostnader, som ifrågavarande undervisning vid ett helt genomförande

av omförmälda plan kan beräknas medföra.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,

att riksdagen må till extra arvoden åt musiklärare vid de

allmänna läroverken för budgetåret 1931/1932 anvisa ett

extra anslag av 60,430 kronor.

177:o) Kungl. Majit har (punkt 174) föreslagit riksdagen att till extra arvoden

åt lärarinnor i kvinnligt handarbete vid de allmänna läroverken för

budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 60,750 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 527—529 i statsrådsprotokollet.

I det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken finnes sedan

flera år tillbaka upptagen en anslagspost å 7,500 kronor till extra arvoden åt handarbetslärarinnor.

Utom detta anslag har riksdagen under en följd av år till

bestridande av undervisningen i handarbete tidigare vid statens samskolor,

numera vid de allmänna läroverken, anvisat ett extra anslag. Budgetåren

1926/1927 och 1927/1928 uppgick detta anslag till 2,850 kronor. För budgetåret

1928/1929 höjdes anslaget till 19,600 kronor, för budgetåret 1929

1930 till 27,550 kronor och för budgetåret 1930/1931 till 47,100 kronor.

Höjningen har betingats av dels nytillkomna allmänna läroverk, dels ombildning

av vissa tidigare allmänna läroverk för gossar till samläroverk.

Genom beslut den 8 augusti 1930 anvisade Kungl. Majit för läsåret 1930,

1931 för extra tjänstgöring åt lärarinnor i kvinnligt handarbete vid de allmänna

läroverken 49,800 kronor, vilket belopp beräknats motsvara 600 extra

undervisningstimmar, varav 104 vid läroverk med ordinarie handarbetslärarinnebefattning

och 496 vid läroverk utan sådan befattning. Härvid har

medelkostnaden för veckotimme beräknats till 100 kronor vid de förra läroverken

och 75 kronor vid de senare.

Enligt skolöverstyrelsens beräkningar, mot vilka departementschefen förklarat

sig icke hava något att erinra, har det sammanlagda anslagsbehovet

för undervisning i kvinnligt handarbete under budgetåret 1931/1932 beräknats

till 68,250 kronor. Det extra anslaget skulle under sådana förhållanden

böra upptagas till (68,250—7,500) 60,750 kronor, innebärande en anslagsökning

med 13,650 kronor i förhållande till innevarande budgetårs anslag.

s. 159 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 159

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må till extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt

handarbete vid de allmänna läroverken för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra anslag av 60,750 kronor.

allmänna

läroverken.

[175.]

178:o) Kungl. Majit har (punkt 175) föreslagit riksdagen att höja det or- Undervisdinarie

förslagsanslaget till undervisning i manlig slöjd vid de allmänna

läroverken, nu 50,000 kronor, med 6,800 kronor till 56,800 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 529—530 i statsrådsprotokollet.

Till bekostande av undervisning i manlig slöjd vid de allmänna läroverken har

under åtskilliga år under åttonde huvudtiteln varit uppfört ett ordinarie förslagsanslag,

vilket för budgetåret 1926/1927 utgick med 41,000 kronor och

för vartdera av budgetåren 1927/1928 och 1928/1929 med 46,000 kronor.

För innevarande budgetår är anslaget i riksstaten upptaget med ett till

50,000 kronor förhöjt belopp. Av sistnämnda belopp hava 44,000 kronor

beräknats erforderliga för de gamla läroverken och 6,000 kronor för förstatligade

klassavdelningar vid vissa kommunala mellanskolor.

Skolöverstyrelsen — mot vars beräkningar departementschefen förklarat

sig icke hava något att erinra — har anfört, att behovet av undervisningstimmar

i manlig slöjd under läsåret 1930/1931 blivit väsentligt större, än

vad som beräknats. Det verkliga behovet undervisningstimmar under läsåret

hade nämligen visat sig uppgå till omkring 650 veckotimmar mot ungefärligen

beräknade 588 veckotimmar. Då denna ökning säkerligen komme

att bliva bestående även under budgetåret 1931/1932 och sannolikt komme

att bliva ännu större på grund av det fortskridande förstatligandet av vissa

kommunala mellanskolor, syntes nu ifrågavarande anslag böra höjas med

ett icke oväsentligt belopp, förslagsvis med 6,800 kronor, motsvarande arvoden

för 80 undervisningstimmar i veckan. Anslaget skulle under sådana

förhållanden komma att uppgå till 56,800 kronor.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

undervisning i manlig slöjd vid de allmänna läroverken, nu

50,000 kronor, med 6,800 kronor till 56,800 kronor.

179:o) Kungl. Majit har (punkt 176) föreslagit riksdagen att till under- Vnd®ry^s

visning i hushållsgöromål vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret hållsgöromftl

1931/1932 ett extra anslag av 7,200 kronor att efter Kungl. Majits beprö- vid de ali
n

, • i i ,, , . i j manna laro
vändo

användas till arvoden åt lärarinnor i hushållsgöromål, beraknade verken.

efter 80 kronor för veckotimme. [176.]

Utredningen återfinnes å sid. 530—531 i statsrådsprotokollet.

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Arvoden (s. k.

rörliga arvoden)

till skolkare.

[177.]

Provårskurs

i Göteborg.

[178.]

För budgetåret 1930/1931 utgår för ändamålet ett extra anslag av

7,200 kronor.

Skolöverstyrelsen har meddelat, att under budgetåret 1930/1931 anslaget

endast tagits i anspråk till något mer än halva beloppet och att det icke

syntes föreligga någon anledning att antaga någon väsentligare ökning av

ifrågavarande anslagsbehov.

Med hänsyn till den ringa medelsåtgången under budgetåret 1930/1931

synes det utskottet befogat, att någon sänkning av anslagsbeloppet sker för

budgetåret 1931/1932, och utskottet vill för sin del föreslå, att anslaget för

sistnämnda budgetår bestämmes till 6,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

till undervisning i hushållsgöromål vid de allmänna läroverken

anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av

6,000 kronor att efter Kungl. Maj:ts beprövande användas

till arvoden åt lärarinnor i hushållsgöromål, beräknade efter

80 kronor för veckotimme.

180:o) Kungl. Maj;t har (punkt 177) föreslagit riksdagen att till arvoden

(s. k. rörliga arvoden) åt skolläkare vid de allmänna läroverken anvisa för

budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag av 62,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 492—493 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgår för innevarande budgetår med 60,000 kronor. Ökningen

föranledes, såsom närmare omförmälts under punkt :o) i det föregående,

av ett beräknat ökat lärjungantal vid de allmänna läroverken.

Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må till arvoden (s. k. rörliga arvoden) åt

skolläkare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret

1931/1932 ett extra förslagsanslag av 62,000 kronor.

181:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 178) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för upprätthållande under läsåret 1931/1932

vid ett högre allmänt läroverk i Göteborg av provårskurs

för blivande lärare vid de allmänna läroverken anvisa för

budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 14,700 kronor.

Anordnande 182:o) Kungl. Majit har (punkt 179) föreslagit riksdagen att dels för

föddåTärare anordnande genom infödda lärare av undervisning i tyska, engelska och

s. 161 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

161

franska språken vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter anvisa för av undervisa

inut* i tyska

budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 10,500 kronor, engelska och

dels ock medgiva, att från det under åttonde huvudtiteln uppförda för- franska ^språslagsanslaget

till rese- och traktamentspenningar må till här ifrågavarande allmänna.

lärare i franska språket utgå resekostnads- och traktamentsersättning enligt läroverken,

rese- och traktamentsklass II D i allmänna resereglementet.

Utredningen återfinnes å sid. 532—537 i statsrådsprotokollet.

Från och med år 1921 har i riksstaten funnits uppfört ett extra anslag

för anordnande genom infödda lärare av undervisning i tyska och engelska

vid de allmänna läroverken med flera läroanstalter. Anslaget är i riksstaten

för budgetåret 1930/1931 upptaget med ett belopp av 7,000 kronor.

I samband med anslagets första beviljande medgav riksdagen därjämte, att

resekostnads- och traktamentsersättning till ifrågavarande lärare finge enligt

bestämmelserna för fjärde klassen i då gällande resereglemente utgå från

det under åttonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar.

Såsom närmare framgår av punkt 163 av 1930 års åttonde huvudtitel

föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att för anordnande genom infödda lärare av

undervisning i tyska och engelska vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter

anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 7,000 kronor.

I en inom riksdagen väckt motion (I: 83) hemställdes, att riksdagen för

anordnande genom infödd lärare av undervisning i franska vid de allmänna

läroverken m. fl. läroanstalter måtte för budgetåret 1930/1931 anvisa ett

extra anslag av 3,500 kronor.

I skrivelse den 4 april 1930, nr 8 A, anförde riksdagen under punkt 149

bland annat följande:

Riksdagen hade ansett sig böra bevilja anslag för anordnande genom infödda

lärare av undervisning i tyska och engelska vid de allmänna läroverken

jämväl för budgetåret 1930/1931 med av Kungl. Majit föreslaget

belopp. Då emellertid riksdagen känt en viss tvekan, huruvida ifrågavarande

anordning verkligen lände till avsedd nytta, vore det enligt riksdagens

mening önskvärt, örn genom Kungl. Maj:ts försorg till nästa riksdag

en undersökning härutinnan skedde. Därest en sådan utredning gåve

till resultat, att anslag för ändamålet borde jämväl hädanefter utgå, ansåge

riksdagen skäligt att, på sätt motionären ifrågasatt, liknande anslag beviljades

även för undervisning i franska språket.

Genom beslut den 9 maj 1930 anbefallde Kungl. Majit skolöverstyrelsen

att verkställa den av riksdagen begärda undersökningen samt att med denna

undersökning jämte det förslag, vartill densamma kunde giva anledning,

till Kungl. Majit inkomma i samband med övriga framställningar, som vore

avsedda att föreläggas 1931 års riksdag.

Sedan skolöverstyrelsen till åtlydnad härav inhämtat yttranden i ärendet

från vederbörande ämneskonferenser vid åtskilliga allmänna läroverk, kom
Bihang

till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 8 haft. (Nr 8.) 11

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

munala mellanskolor och enskilda högre läroanstalter, där dylik undervisning

under de sista åren varit anordnad, har skolöverstyrelsen hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för anordnande genom infödda

lärare av undervisning i tyska, engelska och franska vid de allmänna läroverken

m. fl. läroanstalter för budgetåret 1931/1932 anvisa ett anslag av

15,000 kronor. Skolöverstyrelsen har därvid framhållit, att ifrågavarande

undervisning vore till språkundervisningens gagn. Lärjungarna finge genom

densamma åtminstone någon gång under sin skoltid tillfälle att komma i

omedelbar kontakt med en representant för de främmande språk, som de studerade.

Redan såsom en övning i att uppfatta det talade språket vore åhörandet

av en assistentlektion av stort värde för lärjungarna. Grammofon

och radio kunde därvid icke ersätta den omedelbara kontakten med den

infödde läraren.

Departementschefen har förklarat, att han vore fullt ense med skolöverstyrelsen

örn betydelsen av den undervisning varom nu vore fråga, och

skulle djupt beklaga örn en minskning av densamma skulle komma till stånd.

Jämväl i fortsättningen borde alltså enligt departementschefens mening anslag

beredas för här ifrågavarande ändamål.

Då departementschefen sålunda vore livligt övertygad om behovet och

nyttan av ifrågavarande språkundervisning, torde därav också följa, att han

i likhet med 1930 års riksdag funne fullt skäligt, att liknande anslag beviljades

även för undervisning i franska språket. Departementschefen ville

endast erinra örn den ändrade och förbättrade ställning, som franska språket

numera erhållit i våra skolor, detta språks eminenta betydelse i viss internationell

samfärdsel, samt de svårigheter, dess uttal och fraseologi ägde för

svensk skolungdom, allt omständigheter, som syntes med synnerlig styrka

tala för beredande av möjlighet till undervisning genom infödd assistent i

detta ämne vid skolor, där detta språk studeras.

I samband härmed har departementschefen ansett erforderligt att inhämta

riksdagens medgivande, att jämväl till nu ifrågavarande lärare resekostnads-

och traktamentsersättning må utgå från åttonde huvudtitelns förslagsanslag

till rese- och traktamentspenningar.

De närmare föreskrifter, som kunde bliva erforderliga med anledning av

den sålunda av departementschefen; tillstyrkta utsträckningen av undervisningen,

torde det få ankomma på Kungl. Majit att framdeles utfärda.

Skolöverstyrelsen hade hemställt örn en ökning av det för varje språk

beräknade beloppet från 3,500 kronor till 5,000 kronor. Hur livligt departementschefen

än uppskattade betydelsen av att kunna för ändamålet påräkna

fullt kvalificerade personer, ansåge han sig dock icke för närvarande kunna

biträda detta överstyrelsens förslag, utan torde, liksom hittills, ett belopp av

3,500 kronor för varje språk böra beräknas. För budgetåret 1931/1932

skulle då ett anslag av (3,500 X 3) 10,500 kronor bliva erforderligt för

ändamålet.

s. 163 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

163

Med hänsyn till vad av vederbörande skolmyndigheter gjorts gällande i

fråga om nyttan av ifrågavarande undervisning, vill utskottet icke motsätta

sig fortsatt beviljande om anslag för undervisning i tyska och engelska. Vid

sådant förhållande anser sig utskottet, under hänvisning till 1930 års riksdags

ovan åberopade uttalande, jämväl böra ansluta sig till förslaget om

undervisning även i franska genom infödda lärare. Med avseende å anslagsbeloppet

biträder utskottet Kungl. Maj:ts förslag.

Inom utskottet har vid behandlingen av denna anslagsfråga det spörsmålet

framkommit, huruvida icke de utgifter, statsverket har att vidkännas

för ifrågavarande undervisning i främmande språk genom infödda lärare —

inberäknat rese- och traktamentsersättningar torde den årliga totalkostnaden,

sedan undervisning i franska tillkommit, komma att uppgå till i genomsnitt

omkring 25,000 kronor — skulle lända till större nytta för den sak, det

gäller, därest nämnda belopp i stället användes till resestipendier åt vederbörande

svenska lärare. Utskottet har icke nu velat ifrågasätta någon åtgärd

för en omläggning i sådan riktning, men anser spörsmålet förtjänt att av

vederbörande närmare övervägas.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) för anordnande genom infödda lärare av undervisning

i tyska, engelska och franska språken vid de allmänna

läroverken m. fl. läroanstalter anvisa för budgetåret 1931/

1932 ett extra anslag av 10,500 kronor,

b) medgiva, att från det under åttonde huvudtiteln uppförda

förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar

må till här ifrågavarande lärare i franska språket utgå

resekostnads- och traktamentsersättning enligt rese- och traktamentsklass

II D i allmänna resereglementet.

183:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 180) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för undervisning i norska och danska språken

vid högre läroanstalter för budgetåret 1931/1932 anvisa ett

extra anslag av 3,000 kronor att utgå med 1,500 kronor åt

vardera undervisningsgrenen, allt under förutsättning att

undervisningen meddelas av respektive norsk eller dansk

lektor vid Stockholms högskola.

184:o) Kungl. Majit har (punkt 181) föreslagit riksdagen att såsom bidrag

till bestridande av kostnaderna för en svensk studiekurs i Frankrike anvisa

för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 1,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 538—540 i statsrådsprotokollet.

Utskottets

yttrande.

Undervisning

i norska

och danska

språken vid

högre läroanstalter.

[180.]

Studiekurs

för svenska

lärjungar i

Frankrike.

[181.]

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Bidrag till de

allmänna

läroverkens

ljus- och vedkassor.

[182.]

För här ifrågavarande kurs utgår för innevarande budgetår ett anslag av

3,000 kronor. Enligt vad som meddelats, kommer kursen att nedläggas

med utgången av läsåret 1931/1932, och vid sådant förhållande kommer det

anslag av statsmedel för kursen, som sedan år 1921 utgått, icke längre att

bliva erforderligt. Från styrelsen för föreningen 1’Amitié franco-suédoise har

nu hemställts, att ett belopp av 1,000 kronor måtte ställas till förfogande

för beredande av stipendium åt en av de från den svensk-franska kursen

kvarvarande eleverna under kursens sista läsår, budgetåret 1931/1932. Häremot

har departementschefen icke funnit något att erinra.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må såsom bidrag till bestridande av kostnaderna

för en svensk studiekurs i Frankrike anvisa för budgetåret

1931/1932 ett extra anslag av 1,000 kronor.

185:o) Kungl. Maj:t har (punkt 182) föreslagit riksdagen att såsom bidrag

till täckande av utgifter, som skola bestridas av ljus- och vedkassan vid

allmänt läroverk, anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag

av 284,000 kronor därav högst 20,000 kronor må, efter Kungl. Maj:ts beprövande,

användas såsom bidrag till nedbringande för samtliga lärjungar

av avgifterna till nämnda kassa i sådana fall, då desamma kunna anses

alltför tyngande.

Utredningen återfinnes å sid. 540—544 i statsrådsprotokollet.

Det av Kungl. Maj:t nu äskade anslaget avser två från varandra bestämt

skilda ändamål. Dels skola vid samtliga läroverk obemedlade lärjungar erhålla

nedsättning i ifrågavarande avgift; dels skola vid sådana läroverk, där

denna avgift är särskilt betungande, samtliga lärjungar kunna erhålla nedsättning

i densamma. Enligt en av skolöverstyrelsen verkställd utredning,

som låg till grund för Kungl. Maj:ts motsvarande framställning till 1928

års riksdag, erfordrades, för den händelse staten skulle lämna ljus- och vedkassorna

ett bidrag, som motsvarade de terminsavgifter, vilka enligt dittills

gällande ordning erlagts av obemedlade lärjungar, ett anslag av 330,000

kronor. Departementschefen uttalade sig för ett successivt genomförande

av befrielse från terminsavgift för obemedlade lärjungar. I anslutning härtill

hava såsom erforderliga beräknats för budgetåret 1928/1929 ett belopp

av 66,000 kronor, för budgetåret 1929/1930 ett belopp av 132,000 kronor

och för budgetåret 1930/1931 ett belopp av 198,000 kronor, motsvarande

en, respektive två och tre femtedelar av ovannämnda summa å 330,000

kronor.

Kungl. Maj:ts föreliggande förslag utgår från nu angivna förutsättningar.

Ifrågavarande lärjungar skulle i överensstämmelse härmed under läsåret

1931/1932 befrias från fyra femtedelar av dem eljest åliggande avgifter till

s. 165 Kontrollera mot PDF

.

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

165

dessa kassor. Till täckande av den härigenom uppkommande bristen i

kassorna äskas nu hos riksdagen ett förslagsanslag av 264,000 kronor, motsvarande

en ökning i förhållande till budgetåret 1930/1931 med 66,000

kronor.

I fråga örn anslaget till nedsättning av terminsavgifterna till ljus- och

vedkassorna för samtliga lärjungar vid vissa läroverk påkallas en ökning

med 3,000 kronor, från 17,000 kronor till 20,000 kronor, dels därför att

anslaget redan under nuvarande förhållanden visat sig otillräckligt, dels ock

med hänsyn till den minskning av lärjungeantalet vid vissa läroverk, som

vore att motse såsom en följd av den pågående omorganisationen av det högre

skolväsendet och det alltjämt fortgående förstatligandet av ett stort antal

kommunala mellanskolor.

Utskottet finner sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må såsom bidrag till täckande av utgifter,

som skola bestridas av ljus- och vedkassan vid allmänt

läroverk, anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag

av 284,000 kronor därav högst 20,000 kronor må,

efter Kungl. Maj:ts beprövande, användas såsom bidrag

till nedbringande för samtliga lärjungar av avgifterna till

nämnda kassa i sådana fall, då desamma kunna anses alltför

tyngande.

186:o) Kungl. Maj:t har (punkt 183) föreslagit riksdagen att till bokinköp

och bokbindning för biblioteken vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret

1931/1932 ett extra reservationsanslag av 85,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 545—546 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herrar Oscar Olsson och I. Pauli väckt motion (1:88), däri

hemställts, att riksdagen måtte till bokinköp och bokbindning för biblioteken

vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra

reservationsanslag av 100,000 kronor.

Till bokinköp och bokbindning för lärjungebiblioteken vid de allmänna

läroverken anvisade riksdagen på därom av Kungl. Majit gjorda framställningar

för budgetåret 1928/1929 ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor

och för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 75,000 kronor.

Det förra anslaget var begränsat till att avse lärjungebiblioteken vid de

högre allmänna läroverken; beträffande anslaget för budgetåret 1929/1930

hade denna begränsning bortfallit.

Till 1930 års riksdag framlade Kungl. Majit förslag om anvisande för

ovanberörda ändamål för budgetåret 1930/1931 av ett belopp av 75,000 kronor;

Bokinköp och

bokbindning

för läroverksbiblioteken
[183.

]

jämte en i

ämnet väckt

motion.

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Resestipendier

åt

lärare vid de

allmänna

läroverken.

[184.]

förslaget innebar dessutom ett borttagande av anslagets begränsning att

allenast avse lärjungeb\b\\oteken, utan skulle det kunna komma även läroverkens

bibliotek i övrigt till godo.

1930 års riksdag biföll Kungl. Maurts förslag örn utvidgning av området

för anslagets användning och höjde samtidigt, med anledning av en inom

riksdagen väckt motion, anslagets belopp till 85,000 kronor.

För budgetåret 1931/1932 har skolöverstyrelsen hemställt örn en höjning

av anslaget till 100,000 kronor.

Departementschefen har anfört, att han, när det gällde det anslag, som

för här ifrågavarande ändamål borde äskas av riksdagen för budgetåret

1931/1932, funne sig — trots de av skolöverstyrelsen för en ökning anförda

skälen — på grund av nödvändigheten att iakttaga den yttersta sparsamhet

i fråga örn nya eller ökade anslag och med hänsyn tillika till det förhållandet,

att här förevarande anslag så sent som vid 1930 års riksdag avsevärt

höjts, nödsakad att nu ej förorda högre belopp än vad för innevarande

budgetår anvisats eller alltså 85,000 kronor.

Motionärerna hava anfört, att skolöverstyrelsen övertygande uppvisat nödvändigheten

av att höja ifrågavarande anslag till åtminstone det belopp,

100,000 kronor, som överstyrelsen begärt redan för innevarande budgetår,

samt att regering och riksdag själva erkänt, att den omläggning i fråga

örn skolans inre arbete, som förutsatts i 1927 års riksdagsbeslut, nödvändiggjorde

förbättrade studiebibliotek vid läroverken.

Utskottet anser sig icke kunna förorda en så betydande höjning av ifrågavarande

anslag, som motionärerna påyrkat, men finner, att med hänsyn till

de på grund av 1927 års skolreform nytillkommande statsläroverken en

mindre ökning av det av Kungl. Majit äskade beloppet är påkallad. Utskottet

föreslår, att anslaget för budgetåret 1931/1932 bestämmes till 88,000

kronor, alltså 3,000 kronor mer än nu utgår för innevarande budgetår. I

enlighet härmed hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och herrar Oscar Olssons och Paulis ovannämnda motion

(1: 88), till bokinköp och bokbindning för biblioteken vid de

allmänna läroverken anvisa för budgetåret 1931/1932 ett

extra reservationsanslag av 88,000 kronor.

enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 184) hemställer utan

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1931/1932 anvisa

a) till resestipendier åt lärare i främmande levande språk

vid de allmänna läroverken ett extra reservationsanslag av

15,000 kronor,

187:o) I

skottet,

s. 167 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

167

b) till resestipendier åt lärare vid de allmänna läroverken,

särskilt vid de läroverk, där provårskurs är anordnad, ett

extra reservationsanslag av 6,000 kronor.

188:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 185) hemställer ut- ^Termins-^

skottet, biblioteks
att

riksdagen må, i likhet med vad som skett beträffande och materiel-^

läsåren 1928/1931, medgiva, att terminsavgiften till biblioteks- ^Inmänna

och materielkassorna vid de allmänna läroverken må, enligt läroverken,

av Kungl. Majit meddelade föreskrifter, från och med höst- [185.]

terminen 1931 under en tid av tre år utgå med högst 10

kronor, lägst 4 kronor 50 öre för lärjunge, som ej därifrån

i föreskriven ordning befrias.

189:o) Kungl. Majit har (punkt 186) föreslagit riksdagen att minska det Kommunala

ordinarie förslagsanslaget till kommunala melianskolor, nu 1,460,000 kronor, m6r^g?

med 90,000 kronor till 1,370,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 554—556 i statsrådsprotokollet.

Minskningen i anslagsbehovet i fråga om det under denna och de båda

närmast följande punkterna omförmälda anslagen sammanhänger med det

fortgående förstatligandet av kommunala melianskolor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget

till kommunala melianskolor, nu 1,460,000 kronor, med

90,000 kronor till 1,370,000 kronor.

190:o) Kungl. Majit har (punkt 187) föreslagit riksdagen att minska det

ordinarie förslagsanslaget till undervisning i manlig och kvinnlig slöjd samt

handarbete vid kommunala melianskolor, nu 24,000 kronor, med 1,000 kronor

till 23,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 556—557 i statsrådsprotokollet.

Undervisning

i manlig

och kvinnlig

slöjd samt

handarbete

vid kommunala

melianskolor.

Utskottet, sorn icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hem- [187.]

ställer,

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget

till undervisning i manlig och kvinnlig slöjd samt handarbete

vid kommunala melianskolor, nu 24,000 kronor, med

1,000 kronor till 23,000 kronor.

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Stäring 191:°) KunSL MaJ:t har (Punkt 188) föreslagit riksdagen att

åt lärarper- del8 medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1931—30

kommunala ]uni 1932 utgå tiU lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor med fölmeuZTolor.

lande belopp:

[188.] till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

* ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

* extra ordinarie ämneslärare, Övningslärare och timlärare med belopp,

som Kungl. Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende

nu gällande grunder bestämmer;

dels ock för berörda ändamål anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra

förslagsanslag av 270,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 557—558 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1930/1931 utgår för ändamålet ett extra förslagsanslag av

295,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden

1 juli 1931 30 juni 1932 utgå till lärarpersonalen vid kommunala

mellanskolor med följande belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

* ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

» extra ordinarie ämneslärare, Övningslärare och timlärare

med belopp, som Kungl. Majit i huvudsaklig enlighet

med de i sådant hänseende nu gällande grunder bestämmer;
b)

för berörda ändamål anvisa för budgetåret 1931/1932

ett extra förslagsanslag av 270,000 kronor.

enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 189) hemställer utäta

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till resestipendier åt lärare i främmande levande

språk vid de kommunala mellanskolorna anvisa för

budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 4,000

kronor att utgå under de villkor och bestämmelser, Kungl.

Majit kan finna gott föreskriva.

KflTkZ!lora 193:o) Kungl Mai:t har (Punkt 19°) föreslagit riksdagen att öka det

[190.] ordmarie förslagsanslaget till kommunala flickskolor, nu 50,000 kronor, med

jämte två i 115-000 kronor till 165,000 kronor.

ämnet väckta Utredningen återfinnes å sid. 559—560 i statsrådsprotokollet

motioner. r

Resestipen- 192:o)

^främmande sk°ttet>

levande

språk vid

kommunala

mellanskolor.

[189.]

s. 169 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

169

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr J. Pålsson (I: 89)

och den andra inom andra kammaren av herrar C. Jonsson i Eskilstuna och

J. E. Andersson i Ovanmyra (II: 114), i vilka motioner hemställts,

att riksdagen ville besluta

dels att såsom villkor för statsunderstöd åt kommunal flickskola skall

gälla, att skolan har ett antal lärjungar av i genomsnitt minst 18 i varje

klassavdelning eller för hela skolan minst 126 lärjungar, ävensom att uppdelning

av klass i parallellavdelningar må äga rum först vid ett lärjungeantal

överstigande 35,

dels ock fastställa det ordinarie förslagsanslaget till kommunala flickskolor

till 140,000 kronor och det extra förslagsanslaget till tillfällig löneförbättring

åt lärarpersonalen vid sådana skolor till 28,500 kronor.

I riksstaten har för vart och ett av budgetåren 1928/1931 uppförts ett

ordinarie förslagsanslag å 50,000 kronor till statsbidrag till kommunala flickskolor.

I fråga örn utgående av medel från anslaget hava bestämmelser

meddelats i kungörelsen den 22 juni 1928 (nr 229) angående avlöning åt

lärare vid kommunal flickskola samt statsbidrag till sådan skola.

Skolöverstyrelsen har erinrat, att hittills tre kommunala flickskolor trätt

i verksamhet. I vilken omfattning kommunala flickskolor ytterligare kunde

komma att inrättas, kunde, anför skolöverstyrelsen vidare, ej med säkerhet

bedömas. Överstyrelsen hade emellertid anledning att antaga, att åtminstone

tre enskilda läroanstalter komme att såsom kommunala flickskolor övertagas

av vederbörande kommuner från och med budgetåret 1931/1932. I enlighet

med nu gjorda beräkningar skulle under budgetåret 1931/1932 sex kommunala

flickskolor vara i verksamhet. Med ett beräknat understöd av omkring

25.000 kronor för var och en av dessa skolor skulle ett belopp av 150,000

kronor erfordras. Då emellertid ett antal parallellavdelningar säkerligen

komme att finnas vid ifrågavarande skolor, torde anslaget böra höjas med

15.000 kronor, ett belopp, som beräknades vara erforderligt för fem parallellavdelningar

å 3,000 kronor.

Mot skolöverstyrelsens sålunda gjorda beräkningar har departementschefen

icke funnit något att erinra.

Motionärerna hava till stöd för sin hemställan anfört följande:

Under senare år har frågan örn de automatiska anslagsökningarna å riksstaten

tilldragit sig stor uppmärksamhet, och från olika håll har man varit

angelägen att söka begränsa de stigande utgifterna för sådana ändamål. I

årets riksbudget visar ett nytt dylikt anslag tendenser till så betydande stegring,

att anledning finnes att söka förebygga en alltför snabb utveckling.

Förslagsanslaget till kommunala flickskolor äskas nämligen höjt med ej

mindre än 115,000 kronor, från 50,000 kronor till 165,000 kronor och torde

dessutom under innevarande budgetår komma att överskridas. Samtidigt

föreslås det med detsamma nära förbundna anslaget till tillfällig löneför
-

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

bättring åt dessa skolors lärare höjt med 25,500 kronor från 8,000 kronor

till 33,500 kronor. Därtill måste läggas dyrtidstillägg till avsevärda belopp.

Med hänsyn till denna starka utgiftsökning under kort tid synes det oundgängligen

nödvändigt att söka finna utvägar för utgifternas rimliga begränsning.

I sådant syfte erbjuda sig två möjligheter, att skärpa villkoren dels

för skolors upprättande, dels för uppdelning i parallellavdelningar. I förstnämnda

avseende är nu fastställt ett så lågt lärjungeantal som 13 för klass

eller 91 för skola, i fråga örn uppdelning i parallellavdelningar gäller, att

sådan rätt automatiskt inträder vid ett lärjungeantal överstigande 30, medan

i statens läroverk å motsvarande skolstadium siffran utgör 35. Utan skada

torde sistnämnda siffra kunna fastslås även för kommunal flickskola. Då

därigenom det lägsta lärjungeantal vid uppdelning skulle bliva 18, torde

goda skäl föreligga för att fastställa denna siffra även för enkel avdelning.

Såmedelst skulle en skola med 7 klasser för att komma i åtnjutande av statsbidrag

inrymma 126 lärjungar, ett antal som ingalunda kan anses för lågt,

då det här gäller en skolform, som alltid består vid sidan av andra allmänbildande

skolor. (Statsläroverk och privata flickskolor.) Anmärkas må att

andra kammaren år 1928 beslöt fastställa ett lärjungeantal av 15 för klassavdelning.

Genom här föreslagna åtgärd torde man kunna våga hoppas, att ombildningen

av privatskolor till för staten väsentligen dyrare kommunala flickskolor

skall försiggå i något mera långsamt tempo. Anslagsökningen bör

alltså kunna begränsas. Förslagsvis torde man kunna beräkna åtminstone

en skola mindre under instundande budgetår. Enligt i statsverkspropositionen

lämnade uppgifter utgör kostnaden för sådan skola utan parallellavdelningar

— frånsett tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg — något mer än 25,000

kronor samt i tillfällig löneförbättring 5,000 kronor. Anslagsposterna synas

alltså kunna begränsas till 140,000 kronor och 28,500 kronor.

Vad först angår motionärernas yrkande om fastställande av ett högre minimiantal

lärjungar per klass än nu gällande 13, vill utskottet erinra örn att

denna fråga var föremål för prövning även vid 1930 års riksdag. I en vid

nämnda riksdag väckt motion hade yrkats, att berörda antal måtte fastställas

till 15. Härom anförde riksdagen, att en dylik ändring av 1928 års riksdags

beslut skulle i avsevärd grad försvåra upprättandet av kommunala

flickskolor och därmed i uppenbar strid mot riksdagens uttalade önskan bidraga

till att länka strömmen av bildningssökande kvinnlig ungdom in på

de utbildningsvägar, som ledde till real- och studentexamen. Riksdagen ville

även erinra därom, att såsom villkor för statsunderstöd till kommunal mellanskola

föreskrivits ett genomsnittligt lärjungeantal i varje klass av allenast

10. Riksdagen hade därför ej kunnat bifalla förenämnda motionsvis gjorda

yrkande.

Enligt utskottets mening äro de skäl, förra årets riksdag sålunda anförde

mot en höjning av ifrågavarande minimiantal, alltjämt giltiga. Samma skäl

kunna även åberopas gentemot motionärernas yrkande om höjning av den

lärjungesiffra, vid vilken uppdelning i parallellavdelningar må ske. Utskottet

anser sig därför icke kunna biträda motionärenas förslag.

s. 171 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

171

Mot vad Kungl. Majit föreslagit har utskottet intet att erinra.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag samt

med avslag, såvitt nu är ifråga, å herrar Pålssons samt

Jonssons i Eskilstuna och Anderssons i Ovanmyra ovannämnda

motioner (I: 89 och II: 114), öka det ordinarie förslagsanslaget

till kommunala flickskolor, nu 50,000 kronor,

med 115,000 kronor till 165,000 kronor.

194:o) Kungl. Majit har (punkt 191) föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1931—30

juni 1932 utgå till lärarpersonalen vid kommunala flickskolor med följande

belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

till extra ordinarie ämneslärare och timlärare med belopp, som Kungl.

Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende nu gällande grunder

bestämmer;

dels ock för ändamålet anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag

av 33,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 560—561 i statsrådsprotokollet.

I de under nästföregående punkt omförmälda motionerna (I: 89 och II: 114)

har på anförda skäl yrkats, att ifrågavarande anslag måtte för budgetåret

1931/1932 bestämmas till 28,500 kronor.

För budgetåret 1930/1931 utgår för ändamålet ett extra förslagsanslag av

8,000 kronor.

Departementschefen har vid framläggande av nu föreliggande förslag —

i anslutning till de under föregående punkt omförmälda beräkningarna —

utgått från att under budgetåret 1931/1932 sex kommunala flickskolor skulle

vara i verksamhet. Motionärerna åter hava beräknat att endast fem kommunala

flickskolor skulle vara i verksamhet under sagda budgetår.

Under hänvisning till vad utskottet anfört under nästföregående punkt

får utskottet hemställa,

att riksdagen må,

a) med bifall till Kungl. Majits förslag, medgiva, att tillfällig

löneförbättring må för tiden 1 juli 1931—30 juni 1932

utgå till lärarpersonalen vid kommunala flickskolor med följande

belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

till extra ordinarie ämneslärare och timlärare med belopp,

Tillfällig

löneförbättring

åt lärarpersonalen

vid kommunala

flickskolor
[191.

]

jämte två i

ämnet väckta

motioner.

Utskottets

yttrande.

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Statsutskottets utlåtande Nr. 8.

som Kungl. Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant

hänseende nu gällande grunder bestämmer;

b) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag,

så vitt nu är ifråga, å herrar Pålssons samt Jonssons i

Eskilstuna och Anderssons i Ovanmyra ovannämnda motioner

(I: 89 och II: 114), för ändamålet anvisa förbudgetåret

1931/1932 ett extra förslagsanslag av 33,500 kronor.

Reservationsanslaget

till privatläroverk
[192.

]

jämte en motion

om anslag

till understöd

åt

Anna-skolan.

195:o) Kungl. Majit har (punkt 192) föreslagit riksdagen att minska det

ordinarie reservationsanslaget till privatläroverk, nu 720,600 kronor, med

20,600 kronor till 700,000 kronor samt i riksstaten för budgetåret 1931/1932

uppföra de i nämnda anslag ingående anslagsposterna med följande belopp,

nämligen: enskilda mellanskolor 20,000 kronor, högre flickskolor 450,800

kronor, högre goss- och samskolor 222,200 kronor, enskilda lärarinneseminarier

7,000 kronor, att utgå såsom ett gemensamt reservationsanslag å sammanlagt

700,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 562—572 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av fröken Kerstin Hesselgren och herr Oscar Olsson väckt motion

(1:90), däri hemställts, att riksdagen måtte ställa till Kungl. Maj:ts förfogande

ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor att, på de villkor

Kungl. Majit kan komma att bestämma, användas till understöd åt Annaskolan.

För budgetåret 1930/1931 äro de ovan nämnda, i reservationsanslaget till

privatläroverk ingående fyra anslagsposterna upptagna med respektive 20,000

kronor, 466,100 kronor, 221,000 kronor och 13,500 kronor.

Anslagsposten till enskilda mellanskolor föreslås skola bibehållas oförändrad.

Vad angår de högre flickskolorna har departementschefen först erinrat,

att Kungl. Majit den 25 juli 1930 erkänt två enskilda läroanstalter, nämligen

Uddevalla läroverk för flickor och Sundsvalls läroverk för flickor,

såsom kommunala flickskolor, räknat från och med den 1 juli 1930. Härigenom

uppkomme en besparing å här förevarande anslagstitel å sammanlagt

(6,000 + 5,600) 11,600 kronor. Därigenom att Nyströmska högre flickläroverket

i Malmö med utgången av vårterminen 1930 upphört med sin verksamhet

uppkomme här en ytterligare besparing, av överstyrelsen beräknad

till 3,300 kronor. Genom den fortgående avvecklingen av statsunderstödet

till vissa skolors gymnasialavdelningar — flickgymnasierna i Karlskrona

och Sundsvall, som läsåret 1930/1931 omfattade vardera endast en ring,

komme att under budgetåret 1931/1932 vara helt avvecklade — uppkomme

en ytterligare besparing, av överstyrelsen beräknad till 900 kronor. I anslutning

till vad 1929 års riksdag därom uttalat hade vidare en avveckling

s. 173 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

173

påbörjats av statsunderstöden till vissa enskilda flickgymnasier på platser,

där högre allmänna läroverk för flickor upprättades. Lika med överstyrelsen

beräknade departementschefen, att av denna anledning anslaget till

högre flickskolor kan för budgetåret 1931/1932 minskas med 1,500 kronor.

I övrigt hade överstyrelsen ej ansett sig böra räkna med någon minskning

i här förevarande anslagspost vare sig på grund av första flickskolklassens

indragning, eller indragning av andra eller eventuellt tredje elementarskolklasserna

vid sådana flickskolor, som befunne sig under avveckling, ej heller

på grund av avveckling av skolor i så stor utsträckning, att skolan skulle

komma att omfatta mindre än fyra årsklasser utöver den egentliga folkskolan,

eller på grund av ytterligare ombildning av högre flickskolor till kommunala

flickskolor. I anslutning härtill hade överstyrelsen beräknat en

minskning av här förevarande anslagspost av sammanlagt 17,300 kronor.

Ä andra sidan hade överstyrelsen förordat höjning av anslagsposten dels med

1,200 kronor för ökad undervisning i huslig ekonomi och dels med 800

kronor — under viss angiven förutsättning 600 kronor — för gymnasiet

vid Risbergska skolan i Orebro. Nettominskningen under här förevarande

anslagspost skulle alltså uppgå till (17,300—2,000) 15,300 kronor, vadan

anslagsposten för budgetåret 1931/1932 skulle upptagas med ett belopp av

(466,100—15,300) 450,800 kronor. Mot skolöverstyrelsens sålunda framlagda

beräkningar hade departementschefen icke funnit sig böra göra någon erinran.

Visserligen skulle, såsom skolöverstyrelsen också antytt, ytterligare någon

minskning av denna anslagspost kunna tänkas med hänsyn till de förhållanden,

som av departementschefen i det föregående angivits. Då emellertid

förutsättningarna härför vore ganska osäkra, hade departementschefen

i likhet med skolöverstyrelsen icke ansett sig böra räkna härmed. Departementschefen

har emellertid vidare anfört, att, därest på grund av nu

åsyftade förhållanden någon minskning i de till olika läroanstalter utgående

anslagsbeloppen bleve möjlig, detta givetvis bomme att iakttagas vid den

fördelning av anslaget, som det enligt gällande författningar tillkommer

Kungl. Maj:t att vidtaga.

I detta sammanhang har departementschefen till behandling upptagit frågan

örn statsunderstöd åt Anna-skolan i Stockholm, i vilket hänseende föreligger

en av skolans föreståndarinna, fröken Ester Edelstam gjord ansökning,

varöver skolöverstyrelsen avgivit utlåtande.

Undervisningen vid denna skola bedreves efter delvis andra principer än

dem, som tillämpades av för närvarande befintliga statliga eller statsunderstödda

läroanstalter med samma bildningsmål. Olikheterna vore väsentligen

följande: koncentrationsläsning i större utsträckning än vad fallet vore vid

övriga skolor, inskränkning av hemarbetet och läxläsningens förläggande till

skolan, åtminstone i viss utsträckning fri flyttning av lärjungarna mellan de

olika klasserna samt överhuvud taget en strävan att lägga vikt vid lärjungarnas

självverksamhet. Härigenom hade denna skola även kommit att

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

mera betona den karaktärsdanande sidan av skolans verksamhet. Av vad

nu sagts torde, yttrar departementschefen, framgå, att denna skola strävade

att, i en större utsträckning än som varit möjlig vid andra läroanstalter,

förverkliga de pedagogiska principer, som i Kungl. Maj:ts proposition till

1927 års riksdag angående omorganisation av det högre skolväsendet av

dåvarande departementschefen förordats såsom börande ligga till grund för

skolarbetets inre gestaltning, och till vilka riksdagen i huvudsak anslutit

sig. I likhet med skolöverstyrelsen funne departementschefen sålunda starka

skäl tala för att Anna-skolau för sin verksamhet erhöll något stöd av det

allmänna. Emellertid vore spörsmålet örn, på vilka vägar staten borde

söka främja ett förverkligande av de år 1927 godtagna grundlinjerna för

det inre skolarbetets omdaning, av rätt komplicerad natur, och detsamma

torde uppenbarligen förtjäna en närmare omprövning. Vidare syntes det

önskvärt, att ytterligare någon tids erfarenhet kunde vinnas rörande resultatet

av de utav Anna-skolan använda arbetsmetoderna, innan det allmänna

lämnade den sitt understöd i en eller annan form. Med hänsyn härtill

funné departementschefen sig för närvarande förhindrad att tillstyrka den

nu föreliggande framställningen. Departementschefen ville emellertid redan

nu betona, att, när fråga bleve örn ett understödjande från det allmännas

sida av Anna-skolan — vilket enligt hans förmenande icke torde dröja länge

— han i likhet med skolöverstyrelsen holle före, att ett dylikt understöd

icke borde utgå från reservationsanslaget till privatläroverk utan såsom ett

särskilt anslag.

Beträffande de högre goss- och samskolorna under budgetåret 1931/

1932 torde, framhåller departementschefen härefter, böra för Landskrona

stads gymnasium beräknas ett med 1,600 kronor minskat understöd. Av

skäl, för vilka närmare redogjorts under punkt 196 i statsrådsprotokollet,

komme vidare denna anslagspost att för budgetåret 1931/1932 minskas med

ytterligare 8,200 kronor, utgörande det understöd, som för innevarande budgetår

var beräknat för Eslövs högre samskola. Under förutsättning att

under budgetåret 1931/1932 statsunderstöd icke tilldelades andra läroanstalter

av ifrågavarande slag än dem, som redan vore delaktiga i anslaget till

högre goss- och samskolor, skulle detta anslag, som nu uppginge till 221,000

kronor, kunna minskas med nyssnämnda belopp, sammanlagt 9,800 kronor.

Nu förelåge emellertid ansökning örn beredande av statsunderstöd från sagda

anslag åt en läroanstalt, som hittills saknat dylikt understöd, nämligen Sigtunastiftelsens

humanistiska läroverk. Härom har departementschefen anfört

bland annat: Såsom skolöverstyrelsen erinrat, var en dylik ansökning

redan år 1930 föremål för Kungl. Maj:ts prövning. Dåvarande departementschefen

ansåg sig dock icke kunna förorda beräknande av understöd

åt läroverket i fråga, främst emedan han, som ansåg sig böra tillstyrka

understöd åt ett kommunalt samgymnasium från här förevarande anslag,

av statsfinansiella skäl icke ansåg sig böra förorda ett begynnande på en

s. 175 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

175

gång av statsunderstöd till två dittills icke statsunderstödda läroanstalter.

Vid sin anmälan inför Kungl. Majit av den då föreliggande framställningen

anförde emellertid departementschefen (sid. 441—442 i 1930 års åttonde

huvudtitel), att Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk syntes vara att betrakta

som ett försöksläroverk, i vilket avseende särskilt dess nyspråkliga

linje torde vara att uppmärksamma. En sådan linje skulle enligt 1927 års

riksdags beslut finnas vid nya elementarskolan i Stockholm men hade ännu

icke kommit till stånd där, vadan det tvivelsutan skulle vara av betydelse,

om försök med en dylik linje kunde anordnas. Den nu föreliggande ansökningen,

som tillstyrktes av skolöverstyrelsen, syntes vara värd en synnerlig

uppmärksamhet. Denna skola torde enligt departementschefens förmenande

tillhöra den kategori av skolor, som enligt av riksdagen fastställda grunder

kunde komma i åtnjutande av understöd från här ifrågavarande anslagspost,

nämligen sådana skolor, som genom värdefulla pedagogiska försök eller

eljest genom framgångsrik verksamhet på uppfostrans och undervisningens

område befunnits i hög grad gagna skolväsendet i det hela. Läroverket

bestode av en treklassig realskola, motsvarande andra, tredje och fjärde

klasserna i den femåriga realskolan, och ett fyraårigt gymnasium. Gymnasiet

omfattade två linjer, dels en latinlinje med och utan grekiska, dels en

nyspråklig linje. Frågan örn internatläroverkens ställning i vårt land befunne

sig fortfarande under utredning, och likaså frågan örn studieunderstöd

åt fattiga, studiebegåvade lärjungar. I sistnämnda hänseende hade Sigtunaläroverket

redan sökt uträtta åtskilligt genom högst avsevärda nedsättningar

i avgifterna för därav i behov varande lärjungar; för läsåret 1930/1931 åtnjöte

sålunda 13 lärjungar nedsättning med sammanlagt omkring 20,000

kronor. Av ifrågavarande stipendiater hade 12 åtnjutit undervisning i kommunal

mellanskola och en hade efter genomgång av fullständig folkskola

erhållit enskild undervisning i hemmet. Alla utom en vore från orter, å

vilka högre läroverk icke finnas. Med hänsyn till det sålunda anförda och

under hänvisning i övrigt till handlingarna i ärendet funne departementschefen

sig därför böra tillstyrka, att medel beräknades för beredande av understöd

till Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk. I fråga om storleken av

detta understöd från här förevarande anslagspost anslöte departementschefen

sig till vad överstyrelsen härutinnan förordat, eller 11,000 kronor, varav

3,000 kronor för realskolan, 4,000 kronor för gymnasiet och 4,000 kronor

för manliga lärare. Emellertid erinrade departementschefen, att utöver det

belopp, 11,000 kronor, varom nu vore fråga, tillkomme automatiskt ytterligare

statsutgifter för läroverket, vilka utgifter komme att påföras vederbörande

anslag till tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg åt personalen

vid privatläroverken.

Skillnaden mellan det för Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk sålunda

förordade understödet, 11,000 kronor, och det belopp av 9,800 kronor, varmed,

enligt vad i det föregående anförts, här ifrågavarande anslagspost i övrigt

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

kunde nedsättas, utgjorde 1,200 kronor. Departementschefen föresloge alltså,

att anslagsposten till högre goss- och samskolor ökades med sistnämnda

belopp till 222,200 kronor.

För enskilda lärarinneseminarier utgår för innevarande budgetår ett

belopp av 13,500 kronor, varav 9,000 kronor till högre lärarinneseminariet

vid stiftelsen Kjellbergska flickskolan i Göteborg och 4,000 kronor till privata

högre lärarinneseminariet i Stockholm.

Enligt vad skolöverstyrelsen meddelat, behöver ej något anslag beräknas

för sistnämnda seminarium under läsåret 1931/1932. I fråga örn seminariet

vid Kjellbergska flickskolan har överstyrelsen för sagda budgetår

tillstyrkt ett till 7,000 kronor minskat belopp. Häremot har departementschefen

förklarat sig icke hava något att erinra. Anslagsposten skulle alltså

för budgetåret 1931/1932 upptagas med ett till 7,000 kronor minskat

belopp.

De förändringar i avseende å storleken av de i reservationsanslaget till

privatläroverk ingående anslagsposterna, som departementschefen tillstyrkt,

bestå följaktligen i dels en minskning av anslagsposten till högre flickskolor

med 15,300 kronor, dels en förhöjning av posten till högre goss- och samskolor

med 1,200 kronor, dels en minskning av posten till enskilda lärarinneseminarier

med 6,500 kronor. Anslaget i sin helhet skulle alltså minskas

med 20,600 kronor eller från 720,600 kronor till 700,000 kronor.

Till stöd för det i motionen I: 90 framförda yrkandet örn anslag till understöd

åt Anna-skolan har i motionen anförts följande:

Med anledning av en motion nr 84 i första kammaren hade statsutskottet

föregående år till behandling frågan örn extra anslag till stöd åt vissa enskilda

läroanstalter, vilkas metoder kunde betraktas som försöksverksamhet

på det reformpedagogiska området. Statsutskottet fann saken synnerligen

behjärtansvärd men ansåg, att lämpligaste formen för dylikt understöd borde

av Kungl. Maj:t göras till föremål för utredning, vilket statsutskottet på

grund av frågans stora betydelse förväntade skola i sinom tid komma

att ske.

Nu har i en av skolöverstyrelsen med utlåtande den 30 augusti 1930 till

Kungl. Maj:t överlämnad framställning föreståndarinnan för en dylik skola

— den s. k. Anna-skolan — fröken Ester Edelstam, anhållit, att statsunderstöd

för läsåret 1930—1931 måtte beviljas skolan med 3,400 kr., att utgå

av reservationsanslaget till privatläroverken. Överstyrelsen har ej ansett sig

kunna tillstyrka, att anslag utginge till skolan ur reservationsanslaget till

privatläroverken, men förordar däremot mycket varmt sin redan föregående

år gjorda hemställan örn ett extra anslag av 8,000 kronor till Annaskolan.

Överstyrelsen motiverar denna sin hemställan med, att de metoder för

undervisningen, som vid denna skola användas, gåve synnerligen värdefulla

erfarenheter angående de i 1927 års skolreform föreslagna omläggningarna

av det inre skolarbetet. Sålunda hade den i Anna-skolan använda koncentrationsläsningen,

inskränkningen av hemarbetet och läxläsningens för
-

s. 177 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

177

läggande till skolan, samt en i viss utsträckning praktiserad fri flyttning av

lärjungarna mellan de olika klasserna givit mycket goda resultat. Överhuvud

taget hade man strävat att lägga vikt vid lärjungarnas självverksamhet och

betonat det karaktärsdanande momentet i uppfostran. Överstyrelsen ansåg,

»att Anna-skolan utfört och utförde ett pedagogiskt försöksarbete, som kunde

bliva av stor betydelse för hela landets skolväsen, samt att detta arbete

vunnit allt större beaktande och erkännande och att intresset för de pedagogiska

principer, som tillämpades vid skolan, härigenom stimulerats».

Föredragande departementschefen erkänner också det berättigade i detta

överstyrelsens uttalande och säger sig i likhet med överstyrelsen finna »starka

skäl tala för att Anna-skolan för sin verksamhet erhåller något stöd från

det allmänna».

Departementschefen kommer emellertid till den slutsatsen, att skolan bör

tillsvidare vänta, då det synes departementschefen önskvärt, »att ytterligare

någon tids erfarenhet kunde vinnas rörande resultatet av de av Anna-skolan

använda arbetsmetoderna, innan det allmänna lämnade sitt understöd i en

eller annan form».

Till en annan enskild skola — Sigtuna humanistiska läroverk — som även

den är att betrakta som en försöksskola och som börjat sin verksamhet

senare än Anna-skolan, föreslår emellertid statsrådet, att statsunderstöd redan

nu skall utgå.

De argument, som tagits till stöd för detta i och för sig mycket berättigade

förslag, torde med minst samma styrka kunna göras gällande beträffande

Anna-skolan, som även den är i hög grad i behov av understöd.

Att hjälp här är synnerligen nödvändig framhåller överstyrelsen med styrka

i sitt meromnämnda utlåtande. Överstyrelsen säger sig vilja understryka

statsutskottets uttalande angående vikten av, att åtgärder vidtagas för att

utröna på vilka vägar staten lämpligast borde söka framgå för att kunna

främja dylikt reformarbete inom skolan, men överstyrelsen anser sig icke

dess mindre böra, ehuru en sådan utredning ännu ej hunnit verkställas,

redan nu hemställa örn understöd åt Anna-skolan. »Skolans ekonomiska

ställning vore svag och det syntes vara fara värt, att skolan, om ej understöd

snarast tilldelades densamma, nödgades upphöra, vilket enligt överstyrelsens

åsikt vore ur det pedagogiska reformarbetets synpunkt högst olyckligt.»

Detta förhållande har av föreståndarinnan ytterligare bekräftats, i det att

hon meddelat, att skolan från och med detta år icke vidare kan räkna med

ett av sina större bidrag, nämligen från sällskapet för folkundervisningens

befrämjande, som endast utfäst sig att hjälpa över starten.

Att skolan så pass länge har kunnat draga sig fram utan hjälp från det

allmänna, har dels berott på ovan nämnda sällskaps tillskott samt på tillfälliga

gåvor från stiftelsen Lars Hiertas minne, dels på att föreståndarinnan

endast till mycket ringa del uttagit henne tillkommande lön.

Det blir emellertid med varje år allt svårare att utan hjälp klara skolan

och då den både från enskilt håll och från myndigheterna allmänt erkänts

vara av verklig nytta som försöksskola och då påbegynta försök givetvis

bliva till ofantligt mycket större nytta, örn de få ostört fullföljas, synes det

rimligt och rättvist, att det allmänna nu träder hjälpande emellan.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. ö sami. 8 käft. (Nr 8.)

12

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

I fråga om Kungl. Maj:ts förslag rörande reservationsanslaget till privatläroverken

har utskottet — som beaktat departementschefens förklaring i fråga

örn de högre flickskolorna, att, därest på grund av vissa i statsrådsprotokollet

angivna, med 1927 års skolreform sammanhängande förhållanden, någon

minskning i de till olika läroanstalter utgående anslagsbeloppen bleve möjlig,

detta komme att iakttagas vid den kommande anslagsfördelningen — ej

funnit anledning till erinran i vidare män än vad angår hemställan om

anslag till Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk.

Utskottet kan icke finna, att denna internatskola ur det allmännas synpunkt

äger något större värde såsom försöksanstalt för hittills oprövade

uppfostrings- eller undervisningsmetoder eller att eljest anledning föreligger

för staten att ekonomiskt bistå skolan. I detta sammanhang må erinras,

att vårt land redan äger en större privat internatskola, som till sin allmänna

karaktär rätt mycket påminner om Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk

och som för statsverket drager ganska avsevärda årliga kostnader. Utskottet

anser icke skäl vara för handen att nu lämna understöd åt ytterligare en

läroanstalt av denna typ så mycket mindre som för närvarande utredning

pågår angående upprättande av ett statligt internatläroverk. Utskottet

avstyrker alltså i denna del Kungl. Maj:ts förslag. Med hänsyn härtill

kan anslagsposten till högre goss- och samskolor, nu 221,000 kronor, i

stället för att, såsom Kungl. Majit föreslagit, ökas med 1,200 kronor, minskas

med 9,800 kronor till 211,200 kronor. Reservationsanslaget till privatläroverken,

nu 720,600 kronor, skulle i följd härav komma att minskas

med 31,600 kronor till 689,000 kronor.

Vad beträffar Anna-skolan, anser utskottet den pedagogiska försöksverksamhet,

som där bedrives, vara av så stort intresse för det allmänna,

att skäl föreligger för riksdagen att bevilja skolan ett understöd. Med hänsyn

såväl till de ekonomiska konsekvenserna som till skolans särställning

torde det vara lämpligast, att detta understöd anvisas såsom ett särskilt

extra anslag å riksstaten. I fråga om understödets storlek anser sig utskottet

icke kunna biträda motionärernas yrkande utan vill förorda hälften av

det av dem föreslagna beloppet. Skolan skulle alltså för budgetåret 1931/

1932 erhålla ett understöd av 4,000 kronor. Det torde få ankomma på

Kungl. Maj :t att meddela erforderliga närmare bestämmelser angående understödets

åtnjutande.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag, minska det ordinarie

reservationsanslaget till privatläroverk, nu 720,600

kronor, med 31,600 kronor till 689,000 kronor,

samt i riksstaten för budgetåret 1931/1932 uppföra de i

s. 179 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 179

nämnda anslag ingående anslagsposterna med följande belopp,

nämligen:

enskilda mellanskolor................ 20,000 kronor

högre flickskolor.................... 450,800 »

högre goss- och samskolor............. 211,200 »

enskilda lärarinneseminarier........... 7,000 »

att utgå såsom ett gemensamt reservationsanslag å sammanlagt

689,000 kronor,

b) med anledning av fröken Hesselgrens och herr Oscar

Olssons ovannämnda motion (1:90) till understöd åt Annaskolan

i Stockholm anvisa för budgetåret 1931/1932 ett

extra anslag av 4,000 kronor att utgå enligt de bestämmelser,

Kungl. Majit kan finna gott meddela.

196:o) Kungl. Majit har (punkt 193) föreslagit riksdagen att minska det

ordinarie förslagsanslaget till bidrag till de statsunderstödda enskilda läro

anstalternas vikariatskassa, nu 19,000 kronor, med 1,000 kronor till 18,000

kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 573—574 i statsrådsprotokollet.

Den föreslagna anslagsminskningen grundar sig på en av skolöverstyrelsen

verkställd beräkning av anslagsbehovet under budgetåret 1931/1932, mot

vilken beräkning departementschefen förklarat sig icke hava något att erinra.

Bidrag

till de statsunderstödda

enskilda

läroanstalternas

vikariatskassa.

[193.]

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget

till bidrag till de statsunderstödda enskilda läroanstalternas

vikariatskassa, nu 19,000 kronor, med 1,000 kronor till

18,000 kronor.

197:o) Kungl. Majit har (punkt 194) föreslagit riksdagen att till beredande

under tiden 1 juli 1931—30 juni 1932 av tillfällig löneförbättring åt lärare

och lärarinnor vid enskilda mellanskolor, högre flickskolor, högre goss- eller

samskolor samt enskilda lärarinneseminarier för budgetåret 1931/1932 anvisa

ett extra förslagsanslag av 2,236,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 574 i statsrådsprotokollet.

Tillfällig

löneförbättring

åt lärarpersonalen

vid privatläroverk.

[194].

För ändamålet utgår för budgetåret 1930/1931 ett extra förslagsanslag av

2,372,000 kronor. Enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning för budgetåret

1929/1930 har belastningen å anslaget under nämnda budgetår uppgått

till 2,385,029 kronor 45 öre. Överstyrelsen har med utgångspunkt från

ovanberörda belopp, i runt tal 2,385,000 kronor, beräknat, att ett anslag på

ungefär 2,236,000 kronor skulle vara tillräckligt för budgetåret 1931/1932.

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Ersättning

åt vissa

lärarinnor

vid statsunderstödda

enskilda

läroanstalter.

[195.]

Med hänsyn till det föreslagna statsunderstödet till Sigtunastiftelsens humanistiska

läroverk hade överstyrelsen beräknat en ökning av förevarande anslagsbehov

med 11,000 kronor, vilket belopp inginge i det ovan beräknade

totala anslagsbeloppet.

Mot dessa beräkningar har departementschefen icke haft något att erinra.

Då utskottet under punkten 195 avstyrkt Kungl. Maj:ts förslag örn understöd

åt Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk, bör det av Kungl. Maj:t

under nu förevarande punkt i huvudtiteln äskade beloppet, 2,236,000 kronor,

minskas med 11,000 kronor, som beräknats för nämnda läroanstalt, till

2.225.000 kronor.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

till beredande under tiden 1 juli 1931—30 juni 1932 av

tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid enskilda

mellanskolor, högre flickskolor, högre goss- eller samskolor

samt enskilda lärarinneseminarier för budgetåret 1931/1932

anvisa ett extra förslagsanslag av 2,225,000 kronor.

198:o) Kungl. Maj:t har (punkt 195) föreslagit riksdagen att till beredande

av ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter

anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag av 23,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 575—576 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1930/1931 utgår för ändamålet ett extra förslagsanslag av

7.000 kronor.

Skolöverstyrelsen har hemställt örn utverkande för budgetåret 1931/1932

av ett till 23,000 kronor förhöjt anslag för ändamålet och därvid anfört,

bland annat, att enligt en inom överstyrelsen verkställd undersökning här

ifrågavarande anslag torde för budgetåret 1931/1932 böra ej obetydligt höjas.

Det vore ytterst vanskligt att, på grundval av från de olika enskilda läroanstalterna

infordrade uppgifter örn sannolika entlediganden av lärarinnor,

någorlunda tillförlitligt kunna beräkna här ifrågavarande anslagsbehov. Den

nu gjorda undersökningen syntes emellertid giva vid handen, att 6 ämneslärarinnor

med full tjänstgöring kunde förväntas bli entledigade under sådana

förhållanden, att de under budgetåret 1931/1932 bleve berättigade att åtnjuta

ersättning, vilken ersättning skulle erfordra ett belopp på omkring

17.000 kronor, samt att 9 övningslärarinnor kunde förutsättas erhålla så stor

minskning i sin tjänstgöring, att de under nämnda budgetår skulle kunna

bliva berättigade till ersättning, vilken minskning i allt skulle uppgå till 73

veckotimmar, motsvarande ett anslagsbehov på omkring 6,000 kronor. Det

här avsedda anslagsbehovet skulle således för budgetåret 1931/1932 kunna

beräknas till (17,000+6,000 —) 23,000 kronor.

s. 181 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

181

Mot skolöverstyrelsens sålunda gjorda beräkningar har departementschefen

förklarat sig icke hava något att erinra.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Marits förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må till beredande av ersättning åt vissa lärarinnor

vid statsunderstödda enskilda läroanstalter anvisa för

budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag av 23,000 kronor.

199:o) Kungl. Majit har (punkt 196) föreslagit riksdagen att till beredande Understöd St

av understöd enligt Kungl. Majits beprövande åt kommunalt gymnasium, kommun.a,!l

som är förenat med en statens realskola, för budgetåret 1931/1932 anvisa ~ [196]

ett extra reservationsanslag av 34,000 kronor att utgå på de villkor och jämte tre i

under de närmare föreskrifter Kungl. Majit må finna gott meddela. ämnet väckta

Utredningen återfinnes å sid. 576—584 i statsrådsprotokollet. motioner.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr H. Leo (I: 32) och den andra inom andra kammaren av herr G. Mosesson

(lii 64), i vilka motioner hemställts, att riksdagen med ändring av

Kungl. Majits förslag i fråga om understöd till Lidingö kommunala gymnasium

måtte för budgetåret 1931/1932 anvisa ett belopp av 17,500 kronor,

dels ock en inom andra kammaren av herr O. Andersson i Höör m. fl.

väckt motion (lii 122), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att till

beredande av understöd åt kommunalt gymnasium, som är förenat med en

statens realskola, för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag

av sådan storlek, att Eslövs kommunala gymnasium kommer i åtnjutande

av 15,000 kronor därav.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionerna I: 32 och lii 122.

Anslag för ifrågavarande ändamål beviljades för budgetåren 1927/1928,

1928/1929 och 1929/1930 med till respektive 56,750 kronor, 39,500 kronor

och 21,300 kronor minskade belopp. Anslagsminskningen sammanhängde

med 1927 års riksdags beslut angående statens successiva övertagande från

och med den 1 januari 1928 av de kommunala gymnasierna i Södertälje

och Eskilstuna och den kommunala gymnasielinjen vid högre allmänna läroverket

i Ystad samt från och med den 1 juli 1928 av de kommunala gymnasierna

i Eksjö, Uddevalla och Skövde och den kommunala gymnasielinjen

vid högre allmänna läroverket i Hudiksvall.

Under punkt 177 av 1930 års åttonde huvudtitel föreslog Kungl. Majit

riksdagen att för budgetåret 1930/1931 för ändamålet anvisa ett extra reservationsanslag

av 7,125 kronor. Av detta belopp avsåg 1,125 kronor det

kommunala gymnasiet i Eksjö, vilket till 1/s skulle under nämnda budgetår

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

kvarstå såsom kommunalt, samt 6,000 kronor det kommunala gymnasiet i

Söderhamn, vilket icke skall övertagas av staten.

Såsom närmare framgår av punkt 173 av 1930 års åttonde huvudtitel,

föreslog vidare Kungl. Majit riksdagen, att det kommunala gymnasiet i

Motala skulle från och med den 1 juli 1930 tilldelas understöd från den i

det ordinarie reservationsanslaget till privatläroverk ingående anslagsposten

till högre goss- och samskolor. Understödet beräknades till 7,000 kronor,

vartill skulle från vederbörande anslag komma tillfällig löneförbättring och

dyrtidstillägg till personalen såsom för annan personal vid privatläroverken.

I skrivelse den 23 maj 1930, nr 267, upptog riksdagen till närmare prövning

frågan örn de grunder, som borde tillämpas för ett understödjande av

kommunala gymnasier. I enlighet med de principer, åt vilka riksdagen då

gav uttryck, bestämdes, att det kommunala gymnasiet i Motala skulle erhålla

statsunderstöd från reservationsanslaget till understöd åt kommunala

gymnasier i stället för från den i reservationsanslaget till privatläroverk ingående

anslagsposten till högre goss- och samskolor. Samtidigt uttalade

riksdagen, att det kommunala gymnasiet i Lidingö — som under en följd

av år erhållit statsunderstöd från anslagsposten till högre goss- och samskolor

— skulle överföras till anslaget till understöd åt kommunala gymnasier.

Riksdagen fäste i detta sammanhang uppmärksamheten på att det

kommunala gymnasiet i Eslöv, som ävenledes åtnjöte understöd från privatläroverksanslaget,

från och med den 1 juli 1931 komme i samma läge som de

båda ovan nämnda gymnasierna, i det att den förutvarande kommunala mellanskolan

i Eslöv, med vilken gymnasiet därstädes vore förenat, då helt överginge

till att vara en statens realskola. Riksdagen förutsatte, att detta förhållande

beaktades vid förberedande av anslagsäskandena till 1931 års riksdag.

Vad beträffade storleken av de understöd, som för budgetåret 1930/1931

borde tillkomma de kommunala gymnasierna i Lidingö och Motala, anförde

riksdagen i samma skrivelse bland annat:

Riksdagen hade för sin del vid övervägande av de omständigheter, som

skäligen borde inverka på frågan, kommit till det resultatet, att ett belopp

av 10,000 kronor motsvarade vad som enligt hittills tillämpade grunder

borde under vanliga förhållanden tillkomma en var av de kommunala gymnasierna

i Motala och Lidingö i årsunderstöd från anslaget till kommunala

gymnasier. Enligt riksdagens mening fordrade emellertid skälighetshänsyn,

att man vid utmätande av dessa gymnasiers understöd för det närmaste

budgetåret tillämpade något gynnsammare beräkningsgrunder än eljest. Man

finge nämligen komma ihåg, att det kommunala gymnasiet i Lidingö i åtskilliga

år åtnjutit understöd från privatläroverksanslaget med därmed förbundna

förmåner i form av tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg och

gtvetvis räknat med att detta skulle bliva förhållandet även under budgetåret

1930/1931 samt inrättat sina ekonomiska förhållanden därefter. Aven

det kommunala gymnasiet i Motala torde haft anledning l^sa sådana förväntningar

med hänsyn till det förslag i ämnet, som först skolöverstyrelsen

och sedermera Kungl. Majit framlagt. Skulle nu understödet för budget
-

s. 183 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr, 8.

183

året 1930/1931 inskränkas till en summa av 10,000 kronor, komme detta

att drabba ifrågavarande läroanstalter som en svår ekonomisk förlust. Enligt

en genom riksdagens försorg verkställd utredning skulle, därest Kungl.

Maj:ts förslag om understöd till de båda gymnasierna från privatläroverksanslaget

godtoges, det kommunala gymnasiet i Lidingö hava erhållit tillhopa

lägst omkring 35,000 kronor och det kommunala gymnasiet i Motala tillhopa

lägst omkring 25,000 kronor. För att ej de ekonomiska verkningarna av

riksdagens beslut skulle komma att för gymnasierna te sig alltför svåra,

hade riksdagen för vartdera gymnasiet beräknat understödet så, som örn

gymnasiet under förra hälften av budgetåret 1930/1931 erhölle understöd

från privatläroverksanslaget och under senare hälften av budgetåret från

anslaget till kommunala gymnasier, i senare fallet efter ett beräknat årsbelopp

av 10,000 kronor. Understödet skulle då komma att utgöra för

kommunala gymnasiet i Lidingö hälften av 35,000 kronor plus hälften av

10,000 kronor eller i runt tal 22,000 kronor samt för kommunala gymnasiet

i Motala hälften av 25,000 kronor plus hälften av 10,000 kronor eller

i runt tal 17,000 kronor. Riksdagen ville betona, att denna beräkning endast

avsåge budgetåret 1930/1931.

Mot beräkningen av det av Kungl. Maj:t äskade beloppet av 7,125 kronor

hade riksdagen icke funnit något att erinra. Till detta belopp borde, i överensstämmelse

med vad riksdagen ovan anfört, läggas en summa av 39,000

kronor, varigenom anslaget till de kommunala gymnasierna för budgetåret

1930/1931 skulle komma att utgöra 46,125 kronor.

I anslutning till vad 1930 års riksdag sålunda anfört och beslutat föreslog

skolöverstyrelsen i utlåtande den 30 augusti 1930, att de kommunala

gymnasierna i Eslöv och Lidingö skulle från och med budgetåret 1931/1932

erhålla till 8,000, respektive 10,000 kronor beräknade understöd från här

förevarande anslag.

Med anledning av detta skolöverstyrelsens förslag hava stadsfullmäktige

i Eslöv hemställt, att åtgärder måtte vidtagas för det kommunala gymnasiets

successiva förstatligande från och med budgetåret 1931/1932, eller,

därest detta icke läte sig göra, att ett statsunderstöd av 16,000 kronor måtte

tilldelas gymnasiet för nämnda budgetår.

Vidare har styrelsen för Lidingö kommunala läroverks gymnasialavdelning

hemställt om en höjning av statsunderstödet till 17,500 kronor ävensom att

övergången till detta minskade statsunderstöd måtte ske successivt under en

lämplig övergångstid.

Med hänsyn till de skäl, som från de båda städerna anförts för en höjning

av de tidigare beräknade anslagsbeloppen, har skolöverstyrelsen ansett

sig böra frånträda sitt tidigare förslag och yrkat, att statsunderstöden för

budgetåret 1931/1932 måtte bestämmas till 17,000 kronor för Lidingögymnasiet

och 15,000 kronor för gymnasiet i Eslöv.

Vad till en början beträffar frågan om ett förstatligande av det kommunala

gymnasiet i Eslöv, har departementschefen erinrat, att denna fråga

redan tidigare varit föremål för Kungl. Maj:ts prövning. Hos Kungl. Majit

anhöllo stadsfullmäktige i Eslöv örn framläggande av proposition i ämnet

s. 184 Kontrollera mot PDF

tskottets

yttrande.

Understöd

till utbildningskurser

för lärarinnor

i hushållsgöromål.

[197.]

184 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

till 1928 års riksdag. Genom beslut den 4 januari 1928 fann emellertid

Kungl. Maj:t ifrågavarande ansökning icke föranleda någon Kungl. Maj:ts

åtgärd. Med hänsyn härtill funne departementschefen anledning icke föreligga

att redan nu upptaga denna framställning till förnyad omprövning.

Vad så vidare beträffade de från Eslöv och Lidingö gjorda framställningarna

örn förhöjda statsbidrag för budgetåret 1931/1932, hade departementschefen

icke kunnat undgå att finna, att goda skäl blivit anförda för en sådan höjning.

Med hänsyn till å ena sidan de av 1930 års riksdag i ämnet gjorda

uttalandena och å andra sidan till de principer, som hittills följts vid utdelandet

av understöd från här ifrågavarande anslag, funne departementschefen

sig emellertid förhindrad att tillstyrka högre belopp än de av skolöverstyrelsen

i dess skrivelse den 30 augusti 1930 föreslagna. Departementschefen

fäste uppmärksamheten på att, när 1930 års riksdag beslöt högre

understöd för de kommunala gymnasierna i Motala och Lidingö, höjningen

endast avsåg senare hälften av kalenderåret 1930 och att densamma vidtogs

endast för att ej de omedelbara ekonomiska verkningarna av riksdagens

beslut skulle komma att för gymnasierna te sig allt för svåra.

Beträffande gymnasierna i Motala och Söderhamn har skolöverstyrelsens

förslag icke givit departementschefen anledning till erinran.

I anslutning till vad departementschefen tillstyrkt, skulle alltså anslaget

till understöd åt kommunala gymnasier för budgetåret 1931/1932 beräknas

till 34,000 kronor, nämligen för kommunala gymnasiet i Söderhamn 6,000

kronor, Lidingö 10,000 kronor, Motala 10,000 kronor och Eslöv 8,000 kronor.

Då Kungl. Maj:ts förslag i fråga örn understöd åt de kommunala gymnasierna

i Lidingö och Eslöv för budgetåret 1931/1932 står i full överensstämmelse

med 1930 års riksdags uttalande i ämnet och någon anledning icke

synes utskottet föreligga att frångå den ståndpunkt, riksdagen då intog, biträder

utskottet Kungl. Maj :ts förslag härutinnan och avstyrker alltså förenämnda

motioner. Jämväl i övrigt ansluter sig utskottet till Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herrar Leos och Mosessons samt Anderssons

i Höör ovannämnda motioner (I: 32, II: 64 och II: 122),

i vad de skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag, till beredande

av understöd enligt Kungl. Maj:ts beprövande åt kommunalt

gymnasium, som är förenat med en statens realskola,

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag

av 34,000 kronor att utgå på de villkor och under de närmare

föreskrifter, Kungl. Maj:! må finna gott meddela.

200:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 197) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd åt utbildningskurser för lära
-

s. 185 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

185

rinnor i hushållsgöromål anvisa för budgetåret 1931/1932

ett extra anslag av 16,000 kronor att under de villkor,

Kungl. Majit må finna lämpligt föreskriva, utgå till styrelsen

för aktiebolaget Ateneum för flickor i Stockholm och till

Göteborgs allmänna folkskolestyrelse med högst 8,000 kronor

till vardera.

201:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 198) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala

anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 80,000

•»

kronor.

Fackskolan

för huslig

ekonomi

i Uppsala.

[198.]

202:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 199) hemställer ut- Understöd

till vissa an
skottet,

etalter för

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- utbildande av

getår ägt rum, till understöd åt vissa anstalter för utbildande j handarbete,

av lärarinnor i handarbete anvisa för budgetåret 1931/1932 [199.]

ett extra anslag av 19,000 kronor att under de villkor och

bestämmelser och med den fördelning, som av Kungl. Maj:t

föreskrivas, utgå till Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium

i Göteborg samt föreningen Handarbetets

vänners och Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium

i Stockholm.

levande

språk vid

privatläroverk.

[200.]

203:o) Kungl. Majit har (punkt 200) föreslagit riksdagen att till resesti- d?®s^®tj^1re

pendier åt lärare i främmande levande språk vid privatläroverk anvisa för i främmande

budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 6,000 kronor att utgå

under de villkor och bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

Utredningen återfinnes å sid. 592—594 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgår med enahanda belopp under innevarande budgetår.

Med anledning av en utav skolöverstyrelsen gjord framställning om beredande

av resestipendier åt lärarpersonalen vid kommunala flickskolor, har

departementschefen framhållit, att här förevarande anslag jämväl under

budgetåret 1931/1932, liksom fallet vore under innevarande budgetår, borde

vara tillgängligt även för lärarpersonalen vid kommunala flickskolor. En

förklaring från Kungl. Majits sida i detta hänseende torde böra lämnas i

samband med att Kungl. Majit ställde det anslag, varom nu vore fråga,

till överstyrelsens förfogande.

Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Majits förslag och hemställer

därför,

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

anslaget till

folkskoleseminariema

m. m.

[201.]

jämte två i

ämnet väckta

motioner.

att riksdagen må till resestipendier åt lärare i främmande

levande språk vid privatläroverk anvisa för budgetåret

1931/1982 ett extra reservationsanslag av 6,000 kronor att

utgå under de villkor och bestämmelser, Kungl. Majit kan

finna gott föreskriva.

Folkundervisningen.

204:o) Kungl. Majit har (punkt 201) föreslagit riksdagen att

dels minska den i det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna

ingående posten: Folkskoleseminarierna, nu 1,700,000 kronor, med

80.000 kronor till 1,620,000 kronor,

dels öka den i det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna

ingående anslagsposten: Stipendier för elever vid folkskoleseminarier, nu

205.000 kronor, med 12,000 kronor till 217,000 kronor,

dels vid bifall härtill, minska det gemensamma ordinarie reservationsanslaget

till folkskoleseminarierna, nu 1,905,000 kronor, med 68,000 kronor

till 1,837,000 kronor,

dels ock till anordnande av studentkurser och parallellavdelningar vid

vissa folkskoleseminarier ävensom av en preparandkurs vid folkskoleseminariet

i Luleå anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag

av 74,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 595—611 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr K. G. Westman

(1:36) och den andra inom andra kammaren av herr A. Heiding (11:124),

i vilka motioner hemställts, att — med avslag å Kungl. Maj:ts förslag i

åttonde huvudtiteln punkt 201, att vid början av läsåret 1931/1932 tillsammans

50 studenter intagas i den högsta klassen av 10 olika folkskoleseminarier,

5 manliga och 5 kvinnliga — två ettåriga kurser för studenter upprättas

under läsåret 1931/1932 vid folkskoleseminarierna i Uppsala och

Kalmar, av vilka kursen i Uppsala avses för 25 manliga elever och kursen

i Kalmar för 25 kvinnliga elever; samt att det extra reservationsanslaget

för studentkurser och parallellavdelningar vid folkskoleseminarierna i anledning

härav höjes från det i statsverkspropositionen föreslagna beloppet

74.000 kronor till 98,000 kronor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionen I: 36.

En av skolöverstyrelsen framlagd utredning rörande lärartillgången och

lärarutbildningens omfattning, som grundats på ett vidlyftigt primärmaterial

och utförts i enlighet med sedan flera år tillämpade grunder, ger vid handen,

s. 187 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

187

att man för de närmaste åren skulle hava att emotse någon brist i antalet

tillgängliga lärarkrafter. För att på snabbaste och enklaste sätt fylla denna

brist har överstyrelsen föreslagit anordnande under nästa läsår av två ettåriga

studentkurser, en för manliga och en för kvinnliga elever, utöver de

vid seminarierna i Stockholm och Växjö upprätthållna. Dessa tillfälliga

kurser anser överstyrelsen böra förläggas till seminarierna i Uppsala och

Kalmar. Kostnaderna för dessa sistnämnda två kurser hava uppskattats

till omkring 24,000 kronor. Vidare har överstyrelsen föreslagit, att elevantalet

i studentkurserna och i första klassen vid samtliga seminarier skall

bestämmas till 25 utom vid seminarierna i Skara och Härnösand, där antalet

elever i första klassen alltjämt bör begränsas till 20.

Departementschefen har anfört, att han beträffande detta överstyrelsens

förslag ej kunde underlåta att hysa vissa betänkligheter. Det syntes mindre

tillrådligt att nu gå in för en utvidgning av seminarieorganisationen, även

med den låt vara provisoriska form överstyrelsen tänkt sig, helst då ett av

sakkunniga utarbetat förslag i ämnet kunde väntas i en snar framtid komma

att upptagas till prövning och avgörande. Härtill bomme ock, förutom hänsynen

till det sjunkande barnantalet, jämväl de strävanden, som gjorde sig

gällande för vinnande av en koncentration av skolväsendet, allt omständigheter

som kunde medföra ett minskat behov av lärare. Såsom skolöverstyrelsen

påvisat, förelåge nu ett omedelbart behov av ytterligare 50 lärare.

Ett tillgodoseende av detta behov syntes lämpligast kunna ske på så sätt,

att i en var av avgångsklasserna i 5 manliga och 5 kvinnliga seminarier

intoges 25 i stället för 20 elever. Vilka seminarier härvid skulle komma i

fråga torde ankomma på Kungl. Majit att efter överstyrelsens hörande bestämma.

Denna anordning hade dessutom den fördelen, att några ökade

kostnader utöver de nuvarande ej skulle härav föranledas.

Såsom framgår av punkt 182 i åttonde huvudtiteln vid 1930 års riksdag

beräknades det verkliga medelsbehovet å den i det gemensamma ordinarie

reservationsanslaget till folkskoleseminarierna ingående anslagsposten: Folkskoleseminarierna,

för budgetåret 1930/1931 till 1,784,000 kronor. Med

hänsyn till att å anslaget antogs vid början av sagda budgetår förefinnas

en reservation å omkring 100,000 kronor samt till att ett icke ringa antal

lärartjänster komme att hållas vakant, upptogs nämnda anslagspost till

1.700.000 kronor. Av budgetredovisningen framginge emellertid, att vid

nämnda budgetårs början reservationen å anslaget uppgått till omkring

170.000 kronor. Enligt vad departementschefen från skolöverstyrelsen inhämtat,

kunde det belopp, som inhesparades genom vakanssatta tjänster,

uppskattas till omkring 50,000 kronor för år. Med hänsyn härtill torde av

berörda reserverade medel behöva under innevarande budgetår förbrukas

endast omkring 35,000 kronor, varför man kunde räkna med att vid budgetårets

slut skulle kvarstå en reservation å omkring 135,000 kronor. För

budgetåret 1931/1932 skulle det verkliga medelsbehovet, jämfört med siffran

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

härför för innevarande budgetår, 1,784,000 kronor, kunna minskas med omkring

30,000 kronor, utgörande besparingar på grund av seminariets i Strängnäs

successiva nedläggande, samt omkring 50,000 kronor inbesparade genom

vakanssatta tjänster. Medelsbehovet för nästa budgetår skulle alltså utgöra

1,784,000 (30,000 + 50,000) = 1,704,000 kronor. Då man kunde räkna med

att en reservation a 135,000 kronor skulle finnas disponibel, ansåge departementschefen

sig böra tillstyrka beviljande av det av överstyrelsen begärda

anslagsbeloppet, 1,620,000 kronor. Denna beräkning innebure sålunda, att

omkring 85,000 kronor under budgetåret skulle tagas i anspråk av de reserverade

medlen. Någon sänkning av anslagsposten till folkskoleseminarierna

med belopp, motsvarande kostnaden till den av skolöverstyrelsen ifrågasatta

men av departementschefen avstyrkta studentkursen i Uppsala ville departementschefen

ej förorda, då reservationerna å anslaget likvisst kom me att

ganska hårt anlitas för det med anslagsposten avsedda ändamålet.

I fråga om anslagsposten till stipendier har överstyrelsen framhållit vikten

av att understödsmöjligheterna för seminariernas elever bibehölles obeskurna

och med hänsyn till det ökade elevantalet föreslagit höjning av denna anslagspost

från 205,000 kronor med 12,000 kronor till 217,000 kronor. Departementschefen

har förklarat sig icke hava något att erinra häremot.

Det extra reservationsanslaget till studentkurser och parallellavdelningar

är i riksstaten för innevarande budgetår upptaget med ett belopp av 65,000

kronor. De verkliga kostnaderna under samma tid hava emellertid beräknats

till ungefär 69,500 kronor, vadan ett belopp av 4,500 kronor skulle bestridas

med å anslaget befintliga reservationer. Dessa uppgingo enligt riksräkenskapsverkets

budgetredovisning vid utgången av budgetåret 1929/1930

till något över 10,500 kronor. Om, såsom nyss nämnts, härav under innevarande

budgetår användes ett belopp av 4,500 kronor, skulle man vid ingången

av budgetåret 1931/1932 hava att räkna med en reservation å anslaget

av ungefär 6,000 kronor. Departementschefen har, med bortseende

från de ifrågasatta studentkurserna i Uppsala och Kalmar, beräknat kostnaderna

för studentkurser och parallellavdelningar i hittillsvarande omfattning

till 77,073 kronor. Med utgångspunkt från att av nyssberörda reservation

å 6,000 kronor ett belopp av 3,000 kronor skulle kunna tagas i anspråk

för reglering av anslagsbehovet för budgetåret 1931/1932, skulle anslaget

i riksstaten för sistnämnda budgetår böra upptagas med i runt tal 74,000

kronor.

Utskottet har ansett sig kunna ansluta sig till förslaget örn en ökning av

utexaminationen med ytterligare 50 lärare. I fråga örn sättet för åstadkommande

av denna utökning har utskottet vid valet mellan den av motionärerna

föreslagna utvägen att för en kostnad av omkring 24,000 kronor återupprätta

de tidigare indragna två studentklasserna i Uppsala och Kalmar

och Kungl. Maj:ts förslag att utan särskild merkostnad för intagning av 50

s. 189 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

189

studenter höja lärjungesiffran i fjärde klassen vid 10 seminarier från 20 till

25, funnit Kungl. Maj:ts förslag, såsom varande det för statsverket minst

betungande och dessutom medförande minsta möjliga rubbning i den nuvarande

organisationen, böra föredragas. Motionärernas antydan örn vissa

pedagogiska olägenheter, som skulle bliva förbundna med genomförande av

Kungl. Maj:ts förslag, kan utskottet icke tillmäta större betydelse, då det

icke till bestyrkande av riktigheten av denna motionärernas uppfattning

föreligger någon utredning, grundad på erfarenheter från utbildningsarbetet

vid folkskoleseminarierna, sådant detta ter sig efter den genomgripande omdaning,

detsamma undergått genom 1914 års reform. Utskottet avstyrker

alltså ifrågavarande motioner.

Jämväl i övrigt biträder utskottet Kungl. Majda förslag och får därför

hemställa,

att riksdagen må

a) minska den i det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna

ingående posten: Folkskoleseminarierna,

nu 1,700,000 kronor, med 80,000 kronor till 1,620,000

kronor,

b) öka den i det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna

ingående anslagsposten: Stipendier för

elever vid fokskoleseminarier, nu 205,000 kronor, med 12,000

kronor till 217,000 kronor,

c) vid bifall härtill, minska det gemensamma ordinarie

reservationsanslaget till folkskoleseminarierna, nu 1,905,000

kronor, med 68,000 kronor till 1,837,000 kronor,

d) med bifall till Kungl. Maj:ts förelag samt med avslag

å herrär Westmans och Heidings ovannämnda motioner

(I: 36 och II: 124), i vad de skilja sig från Kungl. Maj:ts

förslag, till anordnande av studentkurser och parallellavdelningar

vid vissa folkskoleseminarier ävensom av en preparandkurs

vid folkskoleseminariet i Luleå anvisa för budgetåret

1931/1932 ett extra reservationsanslag av 74,000 kronor.

205:o) Kungl. Maj:t har (punkt 202) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie

förslagsanslaget till ålderstillägg åt lärare vid folkskoleseminarierna,

nu 180,000 kronor, med 20,000 kronor till 200,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 612 i statsrådsprotokollet.

Enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning för budgetåret 1929/1930

har belastningen å här förevarande anslag under nämnda budgetår uppgått

till 201,448 kronor 48 öre. Skolöverstyrelsen har framhållit, att någon

minskning av ifrågavarande utgifter ej vore att påräkna under budgetåret

1931/1932.

Ålderstillägg

åt lärare vid

folkskoleseminarierna.

,

[202.]

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Hyresersättning

till rektorerna

vid

vissa folkskoleseminariet
[203.

]

Hyresbidrag

till lärare vid

folkskoleseminarierna

i Stockholm

och Göteborg.

[204.]

Lärares vid

folkskoleseminarierna

studiebesök

vid folkskolor.

[205.]

Utskottet, som icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

ålderstillägg åt lärare vid folkskoleseminarierna, nu 180,000

kronor, med 20,000 kronor till 200,000 kronor.

206:o) Kungl. Majit har (punkt 203) föreslagit riksdagen att till bestridande

av hyresersättning till rektorerna vid folkskoleseminarierna i Linköping,

Skara, Kalmar, Lund, Karlstad och Umeå, utan rätt för sagda

rektorer att å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg, anvisa för budgetåret

1931/1932 ett extra anslag av 15,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 612—613 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1930/1931 utgår för ändamålet ett extra anslag av 15,000

kronor.

Den för budgetåret 1931/1932 ifrågasatta anslagshöjningen föranledes av

något ökade hyror för rektorsbostäderna i Kalmar och Umeå.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majlis förslag,

hemställer,

att riksdagen må till bestridande av hyresersättning till

rektorerna vid folkskoleseminarierna i Linköping, Skara,

Kalmar, Lund, Karlstad och Umeå, utan rätt för sagda

rektorer att å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg, anvisa

för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 15,500

kronor.

207 :o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 204) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för beredande av hyresbidrag till lärare vid

folkskoleseminarierna i Stockholm och Göteborg, utan rätt

för vederbörande lärare att å ifrågavarande hyresbidrag åtnjuta

dyrtidstillägg, anvisa för budgetåret 1931/1932 ett

extra förslagsanslag av 14,000 kronor.

208:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 205) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom bidrag till bestridande av kostnaderna

för sådana studiebesök vid folkskolor, vilka lärare

vid folkskoleseminarierna företaga för att inhämta kännedom

om folkskolor av olika slag inom Sverige, för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 4,000

kronor.

s. 191 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

191

209:o) Kungl. Majit har (punkt 206) föreslagit riksdagen att

dels för anordnande vid folkskoleseminariet i Stockholm av en utbildningskurs

för lärare vid hjälpklasser för psykiskt efterblivna barn anvisa

för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 9,000 kronor att

utgå i enlighet med de bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott meddela;

dels ock medgiva, att av de medel, som öro avsedda till arvode åt föreståndaren

för de vid folkskoleseminariet i Stockholm anordnade provårskurser,

må till rektor vid nämnda seminarium för ledning av ifrågavarande

utbildningskurs utbetalas ersättning med högst 300 kronor, att utgå enligt

de närmare grunder, Kungl. Majit kan komma att bestämma.

Utredningen återfinnes å sid. 615—616 i statsrådsprotokollet.

För ändamålet utgår under innevarande budgetår ett extra reservationsanslag

av 8,000 kronor, varjämte av befintliga reservationer ett belopp av

högst 1,000 kronor ställts till förfogande. Den verkliga medelsåtgången

uppgår alltså redan nu till det av Kungl. Majit för budgetåret 1931/1932

äskade beloppet.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må

a) för anordnande vid folkskoleseminariet i Stockholm

av en utbildningskurs för lärare vid hjälpklasser för psykiskt

efterblivna barn anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra

reservationsanslag av 9,000 kronor att utgå i enlighet med

de bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott meddela;

b) medgiva, att av de medel, som äro avsedda till arvode

åt föreståndaren för de vid folkskoleseminariet i

Stockholm anordnade provårskurser, må till rektor vid

nämnda seminarium för ledning av ifrågavarande utbildningskurs

utbetalas ersättning med högst 300 kronor, att

utgå enligt de närmare grunder, Kungl. Majit kan komma

att bestämma.

210:o) Kungl. Majit bar (punkt 207) föreslagit riksdagen att

dels höja det ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminarier,

nu 173,000 kronor, med 5,000 kronor till 178,000 kronor;

dels ock medgiva, att för iordningställande av lek- och idrottsplats vid

småskoleseminariet i Lycksele må av nämnda reservationsanslag utgå ett

belopp av högst 800 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 617—619 i statsrådsprotokollet.

Det ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminarier är i

riksstaten för budgetåret 1930/1931 uppfört med ett belopp av 173,000

Utbildningskurs

för

lärare vid

hjälpklasser

för psykiskt

efterblivna

barn.

(206.)

Ordinarie

reservationsanslaget

till

statens småskoleseminarier.

[207.]

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

kronor. Från detta anslag bestridas kostnaderna för uppehållande av de

staten tillhöriga småskoleseminarier, vilka äro uppförda på ordinarie stat,

nämligen seminarierna i Haparanda, Murjek och Lycksele.

Det beräknade anslagsbehovet för dessa seminarier under budgetåret 1930/

1931 utgjorde 176,000 kronor. Med hänsyn till en å det ordinarie reservationsanslaget

till statens småskoleseminarier beräknad reservation å 5,000

kronor befanns anslaget för sagda budgetår kunna bestämmas till allenast

173.000 kronor, vilket innebar, att för täckande av nämnda seminariers

utgifter under budgetåret skulle få användas jämväl 3,000 kronor av berörda

reservation.

I skrivelse den 30 augusti 1930 har skolöverstyrelsen hemställt dels örn

höjning av anslaget för budgetåret 1931/1932 med 5,000 kronor, dels ock

örn anvisande av ett extra anslag å 1,100 kronor för iordningställande av

lek- och idrottsplats ävensom för underhåll och vård av nyanlagd plantering

vid småskoleseminariet i Lycksele.

Departementschefen har erinrat om att frågan om statens övertagande av

de av landstingen och av stad, som icke deltager i landsting, inrättade småskoleseminarierna

varit föremål för utredning genom särskilda sakkunniga;

han har tillika uttalat en förhoppning, att ärendets ytterligare beredning

kunde bliva slutförd i sådan tid, att berörda fråga kunde föreläggas 1931

års riksdag. Skulle framställning i ämnet komma att avlåtas till riksdagen,

torde densamma i allt fall icke komma att inverka på småskoleseminariernas

organisation under budgetåret 1931/1932.

Medelsbehovet å ordinarie stat för ifrågavarande småskoleseminarier under

budgetåret 1931/1932 uppskattades, framhåller departementschefen härefter,

till i runt tal 178,000 kronor. Överstyrelsen, som räknat med att reservationen

å anslaget vid utgången av budgetåret 1929/1930 skulle utgöra 5,000

kronor och att därav under budgetåret 1930/1931 skulle tagas i anspråk

3.000 kronor, hade utgått från att för budgetåret 1931/1932 icke torde vara

att räkna med några avsevärda reservationer å anslaget. Emellertid funnes

å anslaget vid utgången av budgetåret 1929/1930 enligt budgetredovisningen

en reservation av omkring 12,170 kronor. Efter vad departementschefen

inhämtat, hade dock av denna reservation till utgången av september 1930

disponerats 2,326 kronor 79 öre, och möjligen torde under innevarande budgetår

ytterligare dispositioner tänkas komma att ske. Då dessutom 3,000

kronor vore beräknade att tagas i anspråk av denna reservation för budgetåret

1930/1931, funne departementschefen försiktigheten bjuda att nu

räkna med det av överstyrelsen föreslagna beloppet, 178,000 kronor.

Vad beträffade frågan om iordningställande av lek- och idrottsplats samt

underhåll och vård av plantering vid seminariet i Lycksele ansåge departementschefen

i likhet med skolöverstyrelsen, att anslag för ändamålet

borde utgå, och han hade intet att erinra mot den beräknade kostnaden.

Av det begärda beloppet, 1,100 kronor, hänförde sig 300 kronor till årliga

s. 193 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

193

underhållskostnader för planteringen vid seminariet, och syntes denna summa

böra ingå i seminariets allmänna omkostnadsstat; någon höjning av nu

ifrågavarande reservationsanslag av denna anledning syntes icke böra ske.

Av sagda belopp å 1,100 kronor utgjorde emellertid 800 kronor kostnader

för vissa engångsutgifter. Då förutnämnda reservation, även om hänsyn

foges till berörda dispositioner å densamma, torde kunna lämna tillgång

jämväl till denna utgift, syntes det dock lämpligare, att något extra anslag

härför icke äskades utan att jämväl sistnämnda summa av 800 kronor finge

utgå från det ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminariet

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må

a) höja det ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminariet

nu 173,000 kronor, med 5,000 kronor till

178,000 kronor,

b) medgiva, att för iordningställande av lek- och idrottsplats

vid småskoleseminariet i Lycksele må av nämnda reservationsanslag

utgå ett belopp av högst 800 kronor.

211:o) Kungl. Majit har (punkt 208) föreslagit riksdagen att

dels för uppehållande av verksamheten vid statens småskoleseminarium i

Hagaström för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av

36,000 kronor,

dels ock medgiva, att för inköp av ett piano samt inventarier vid nämnda

småskoleseminarium må ur befintliga reservationer å sagda extra reservationsanslag

användas ett belopp av högst 2,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 619—620 i statsrådsprotokollet.

Verksamt^

ten vid statens

småskolesemina

rium i Haga

ström.

[208]

På förslag av Kungl. Majit har riksdagen för uppehållande av verksamheten

vid statens småskoleseminarium i Hagaström för budgetåret 1930/

1931 anvisat ett extra reservationsanslag av 37,500 kronor.

Jämlikt det av J. Wockatz år 1919 gjorda erbjudandet örn överlämnande

till staten av ifrågavarande av honom grundade seminarium i Hagaström

skulle Wockatz under sin återstående livstid, dock högst tio år från statens

övertagande av seminariet, uppbära en årlig räntegottgörelse av 2,675 kronor.

Denna räntegottgörelse har under åren 1921/1930 utgått ur det till seminariet

årligen beviljade anslaget. I beräkningarna rörande det för budgetåret

1930/1931 anvisade anslaget hade, ehuru tiden för utbetalning av berörda

gottgörelse utgår med slutet av år 1930, hela beloppet 2,675 kronor

upptagits. Sedan skolöverstyrelsen underställt Kungl. Maj:ts prövning frågan,

huruvida den å förra halvåret 1931 belöpande delen av detta belopp kunde

få disponeras för erforderlig nyanskaffning av bänkar till seminariets övningsskola,

förklarade Kungl. Majit genom beslut den 12 september 1930

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 8 haft. (Nr 8.) 13

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

hinder icke möta för skolöverstyrelsen att vid meddelande av närmare bestämmelser

rörande användandet av anslaget för budgetåret 1930/1931 medgiva,

att å det till räntegottgörelse åt Wockatz beräknade beloppet uppkommande

besparing finge användas till anskaffande av erforderliga inventarier

åt seminariet.

I skrivelse den 30 augusti 1930 har skolöverstyrelsen hemställt örn oförändrat

anslag för uppehållande av verksamheten vid seminariet, varvid anslagsposterna

till elevstipendier samt till materiel, ved och ljus m. m. beräknats

skola utgå med något förhöjda belopp.

Skolöverstyrelsen har vitsordat behovet av ökade medel till inventarier,

avseende förutom inköp av ett piano jämväl fortsatt utbyte av olämpliga

och illa medfarna bänkar i övningsskolan och för seminarieeleverna.

Seminariets anslagsbehov för budgetåret 1931/1932 uppskattas av rektor

och överstyrelsen till samma belopp som för löpande budgetår eller 37,500

kronor. Denna beräkning innebär i själva verket en anslagshöjning av

2,675 kronor, då ju den med detta belopp utgående räntegottgörelsen till

Wockatz från slutet av år 1930 ej längre utbetalas.

Enligt vad departementschefen från skolöverstyrelsen inhämtat, vore den

begärda höjningen av anslagsposten till elevstipendier, 1,000 kronor, föranledd

därav, att med nuvarande beräkning av denna post elevernas stipendier

kommit att uppgå till lägre belopp än för elever vid landstingsseminarierna.

Det syntes skäligt, att likställighet i detta avseende möjliggjordes, och departementschefen

hade därför intet att erinra mot förslaget i denna del. Däremot

ansåge departementschefen, att höjningen i vad den avsåge materiel,

ved och ljus m. m. borde kunna begränsas. A anslaget till ifrågavarande

seminarium fanns vid slutet av budgetåret 1929/1930 jämlikt budgetredovis’

ningen en reservation av 2,770 kronor 18 öre. Denna reservation torde lämpligen

kunna tagas i anspråk för sådana engångsbehov som det ifrågasatta

pianoköpet och det fortsatta utbytet av äldre bänkar. Vid godtagande i övrigt

av rektors och skolöverstyrelsens beräkningar skulle anslaget till seminariet

bestämmas till (37,500 — 2,675 + 1,000=) 35,825 eller avrundat till 36,000

kronor för nästa budgetår.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må

a) för uppehållande av verksamheten vid statens småskoleseminarium

i Hagaström för budgetåret 1931/1932 anvisa

ett extra reservationsanslag av 36,000 kronor,

b) medgiva, att för inköp av ett piano samt inventarier

vid nämnda småskoleseminarium må ur befintliga reservationer

å sagda extra reservationsanslag användas ett belopp

av högst 2,000 kronor.

s. 195 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

195

212:o) Kungl. Majit har (punkt 209) föreslagit riksdagen att Understöd åt

småskole
dels

för budgetåret 1931/1932 i nksstaten uppföra det ordinarie förslags- seminarier,

anslaget till understöd åt småskoleseminarier med oförändrat belopp 310,000 [209.]

kronor,

dels ock medgiva, att där av landsting eller stad, som ej i landsting deltager,

upprättat småskoleseminarium, vilket åtnjuter statsunderstöd, under

tiden den 1 juli 1931—den 30 juni 1932 nedlägges eller ordinarie lärare

vid dylikt seminarium eljest genom inskränkning av verksamheten blivit

för seminariet obehövlig, statsbidrag likväl må efter Kungl. Majits beprövande

kunna utgå för nämnda tid till belopp, motsvarande grundlön och

ålderstillägg ävensom tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg till sådana

ordinarie lärare, som genom nedläggandet eller inskränkningen ej längre

erfordras för seminariets uppehållande, dock att Kungl. Majit må äga för

värjo särskilt fall bestämma det antal lärare, för vilkas avlönande statsbidrag

må utgå, samt meddela de villkor och bestämmelser, Kungl. Majit

eljest finner för gott föreskriva.

Utredningen återfinnes å sid. 621—622 i statsrådsprotokollet.

Det av Kungl. Majit föreslagna medgivandet med avseende å utgåendet

av statsbidrag efter seminarieindragning är av samma innebörd som det,

vilket lämnades av 1930 års riksdag för tiden 1 juli 1930—30 juni 1931.

Departementschefen bar ansett, att det torde vara erforderligt att förlänga

giltighetstiden för detta medgivande för budgetåret 1931/1932.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) för budgetåret 1931/1932 i riksstaten uppföra det ordinarie

förslagsanslaget till understöd åt småskoleseminarier

med oförändrat belopp 310,000 kronor,

b) medgiva, att där av landsting eller stad, som ej i

landsting deltager, upprättat småskoleseminarium, vilket åtnjuter

statsunderstöd, under tiden den 1 juli 1931—den

30 juni 1932 nedlägges eller ordinarie lärare vid dylikt

seminarium eljest genom inskränkning av verksamheten

blivit för seminariet obehövlig, statsbidrag likväl må efter

Kungl. Majits beprövande kunna utgå för nämnda tid till

belopp, motsvarande grundlön och ålderstillägg ävensom tillfällig

löneförbättring och dyrtidstillägg till sådana ordinarie

lärare, som genom nedläggandet eller inskränkningen ej

längre erfordras för seminariets uppehållande, dock att

Kungl. Majit må äga för varje särskilt fall bestämma det

antal lärare, för vilkas avlönande statsbidrag må utgå, samt

s. 196 Kontrollera mot PDF

196

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

meddela de villkor och bestämmelser, Kungl. Majit eljest

finner för gott föreskriva.

Tillfällig 213:o) I

löneförbätt- , ,, ,

ring för lärare Skottet,

vid vissa

småskoleseminarier.

[210.]

enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 210) hemställer utah,

riksdagen må, i likhet med med vad för innevarande

budgetår ägt rum,

a) besluta, att tillfällig löneförbättring för lärare vid småskoleseminarier,

som inrättats av landsting eller stad, som

ej i landsting deltager, skall för budgetåret 1931/1932 utgå

med 7* av det belopp, som må tillkomma motsvarande

lärare vid folkskoleseminariernas övningsskolor och vid statens

småskoleseminarier,

b) för sådant ändamål anvisa för budgetåret 1931/1932

ett extra förslagsanslag av 49,000 kronor.

Fortbild- 214:o) I

ningskurser .

för lärare vid Skottet,

egentliga

folkskolor .

och småskolor.

[211.]

enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 211) hemställer utah

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till allmänna fortbildningskurser för lärare

vid egentliga folkskolor och småskolor för budgetåret 1931/

1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 60,000 kronor

att utgå enligt Kungl. Majda bestämmande och på de villkor,

Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

Resestipen- 2tölo) I

dier åt lärare .

vid till folk- skottet,

undervisningen

hörande

läroanstalter.

[212.]

enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 212) hemställer utah

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till resestipendier åt lärare vid de av departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 3 januari 1931 angivna, till folkundervisningen hörande

läroanstalterna anvisa för budgetåret 1931/1932 ett

extra reservationsanslag av 25,000 kronor att utgå enligt de

villkor och bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

Tilläggs- 216:o)

ersättning för ,

expenser åt Skottet,

folkskolinspektörer.

[213.]

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 213) hemställer utah

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till tilläggsersättning för expenser åt folkskolinspektörer

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra

anslag av 10,400 kronor.

s. 197 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

197

217:o) Kungl. Maj:t har (punkt 214) föreslagit riksdagen att till gymna- Gymnastik
-

stikinspektionen för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av

70,000 kronor, därav högst 20,000 kronor må, enligt grunder, som av Kungl.

Maj:t bestämmas, utgå till gratifikationer åt de för gymnastikundervisningen

vid folk- och småskolor, fortsättningsskolor, högre folkskolor samt läroanstalter

för dövstumma och blinda anställda inspektörerna.

Utredningen återfinnes å sid. 627—630 i statsrådsprotokollet.

inspektionen.

[214.]

För budgetåret 1930/1931 utgår till gratifikationer åt här ifrågavarande

gymnastikinspektörer ett extra anslag av 20,000 kronor. I detta belopp har

ingen ändring ifrågasatts för budgetåret 1931/1932.

Kostnaderna för reseersättningar för den nuvarande gymnastikinspektionen

bestridas från åttonde huvudtitelns allmänna förslagsanslag till rese- och

traktamentspenningar. År 1919 uppgingo dessa inspektörers resekostnader

till omkring 50,000 kronor för att under de båda följande åren stiga till

86,000 respektive 104,000 kronor. Genom från skolöverstyrelsens sida vidtagna

restriktiva åtgärder har beloppet därefter väsentligt nedbragts och

under de senaste budgetåren uppgått till i runt tal 50,000 kronor.

Under hänvisning till vad chefen för finansdepartementet tidigare denna

dag under avdelningen »för flera huvudtitlar gemensamma frågor» anfört

angående utbrytande ur huvudtitlarnas allmänna reseanslag av resekostnaderna

för vissa grupper av förrättningsmän, har nu departementschefen

föreslagit, att ett särskilt belopp måtte beräknas i riksstaten för bestridande

av kostnaderna för gymnastikinspektionen. Detta belopp syntes böra bestämmas

till förslagsvis 50,000 kronor. För undvikande av alltför många

anslagsrubriker under åttonde huvudtiteln har departementschefen förordat

att nämnda belopp måtte sammanslås med det tidigare under denna punkt

omförmälda extra anslagsbeloppet å 20,000 kronor till gratifikationer åt inspektörerna

för gymnastikundervisningen vid vissa skolor till ett extra förslagsanslag

å 70,000 kronor under rubrik gymnastikinspektionen. Departementschefen

har då utgått från att utgifterna för reseersättningar skulle redovisas

under särskild bokföringstitel; härom torde rilcsräkenskapsverket framdeles

få meddela föreskrift.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må till gymnastikinspektionen för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 70,000 kronor,

därav högst 20,000 kronor må, enligt grunder, som av

Kungl. Majit bestämmas, utgå till gratifikationer åt de för

gymnastikundervisningen vid folk- och småskolor, fortsättningsskolor,

högre folkskolor samt läroanstalter för dövstumma

och blinda anställda inspektörerna.

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

tni^vfönhf 218:o) Kungl. Majit har (punkt 215) föreslagit riksdagen att höja det

åt lärare vid ordinarie förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid folkskolor, nu 50,200,000

folkskolor, kronor, med 800,000 kronor till 51,000,000 kronor.

[215.j Utredningen återfinnes å sid. 631—632 i statsrådsprotokollet.

Liksom under en följd av år tidigare har till grund för beräkningen av

anslagsbehovet lagts från folkskolinspektörerna inhämtade uppgifter å de

belopp, som av dem i statsbidrag tillstyrkts under senaste kalenderår. Härtill

har lagts en summa, som ansetts tillräcklig att täcka den ökning i anslagsbehovet,

som komme att föranledas av nyinrättade tjänster och intjänade

ålderstillägg fram till det läsår, som komme att motsvara det budgetår,

för vilket det beräknade anslaget är avsett, sålunda en tidrymd av

omkring två år. Med tillämpning av dessa beräkningsgrunder skulle under

budgetåret 1931/1932 erfordras ett anslag av omkring 52,080,000 kronor,

vilket belopp skolöverstyrelsen emellertid med hänsyn till beräkningarnas

ovisshet begränsat till 51,200,000 kronor. Departementschefen har ansett

en ytterligare sänkning av beloppet böra ske till 51,000,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majlis förslag, hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

avlöning åt lärare vid folkskolor, nu 50,200,000 kronor, med

800,000 kronor till 51,000,000 kronor.

Utjämning

av kostnaderna

för

uppehållande

av folkskoleväsendet
[216.

]

jämte tre i

ämnet väckta

motioner.

Provisorisk

avlöningsförbättring

åt lärare vid

folk-och småskolor
_

[217.]

jämte två i

ämnet väckta

motioner.

219:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 216) föreslagit riksdagen

angående anslag till utjämning av kostnaderna för uppehållande ,av folkskoleväsendet

ävensom beträffande dels två likalydande motioner, väckta,

den ena inom första kammaren av herr N. Gabrielsson m. fl. (I: 34) och

den andra inom andra kammaren av herr C. A. Anderson i Storegården

m. fl. (II: 113) i anledning av Kungl. Majits förslag angående utjämning av

kostnaden för folkskoleväsendet, dels ock en inom andra kammaren av herr

A. J. Johansson i Bro m. fl. väckt motion (lii 246) örn viss ändring i bestämmelserna

rörande utbetalande av medel ur anslaget till utjämning av

kostnaderna för uppehållande av folkskoleväsendet, kommer utskottet att

framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom

skolat för riksdagen

anmäla.

220:o) Kungl. Majit har (punkt 217) föreslagit riksdagen att till provisorisk

avlöningsförbättring åt lärare vid folk- och småskolor, att utgå enligt

samma grunder, som av riksdagen beslutats för budgetåret 1929/1930, bevilja

för budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag av 5,720,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 634—642 i statsrådsprotokollet.

s. 199 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

199

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr J. P. Johansson

och fröken Kerstin Hesselgren (I: 91) och den andra inom andra kammaren

av herrar J. W. Mårtensson och S. Bengtsson i Norup (II: 132), i vilka motioner

hemställts, att riksdagen måtte besluta, att ur extra förslagsanslaget

till provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folk- och småskolor må för

budgetåret 1931/1932 utgå provisorisk avlöningsförbättring även till särskilda

lärare i slöjd och hushållsgöromål vid folk- och småskolor och därmed jämförlig

läroanstalt på de villkor och med de belopp, som finnas angivna i

det av skolöverstyrelsen avgivna förslag, för vilket redogörelse lämnats under

punkt 217 i bilaga till 1931 års statsverksproposition, åttonde huvudtiteln.

I enlighet med Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag beviljade 1929

års riksdag provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folk- och småskolor

samt anvisade för detta ändamål för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag

av 5,720,000 kronor. Sedermera fastställde Kungl. Majit genom

kungörelse den 5 juli 1929 (nr 241) de närmare villkor och bestämmelser,

vilka skola tillämpas för sagda avlöningsförbättrings åtnjutande,

att lända till efterrättelse tills vidare, så länge anslag för ändamålet anvisas.

Jämväl för budgetåret 1930/1931 har riksdagen i enlighet med Kungl.

Maj:ts härom framlagda förslag för här ifrågavarande ändamål anvisat ett

extra förslagsanslag av 5,720,000 kronor.

I skrivelse den 4 april 1930, nr 8 A, anmälde riksdagen under punkt

181, att riksdagen i samband med frågan örn provisorisk avlöningsförbättring

åt lärare vid folk- och småskolor till behandling förehaft

dels två inom riksdagen väckta, likalydande motioner (I: 140 och II: 211),

i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte, i samband med frågan örn

provisorisk avlöningsförbättring under 1930/1931 till lärare vid folk- och

småskolor, dels besluta, att dylik avlöningsförbättring måtte utgå, efter i

motionerna angivna grunder, även till lärarinna i hushållsgöromål, som vore

anställd vid folkskola eller särskild anstalt, samt till vid folkskola, mindre

folkskola eller särskild slöjdskola anställd lärarinna i kvinnlig slöjd, dels

bevilja för ändamålet nödiga medel,

dels ock en inom riksdagen väckt motion (II: 19), i vilken motion hemställts,

att riksdagen måtte besluta tillerkänna de vid folkskolorna fast anställda

övningslärarna i manlig och kvinnlig slöjd samt hushållsgöromål tillfällig

avlöningsförbättring efter i viss mån samma grunder som övriga lärare

i folk- och småskolorna enligt den kungl, kungörelsen av den 5 juli

1929, samt att denna tillfälliga avlöningsförbättring måtte äga tillämpning

från den 1 januari år 1930.

Riksdagen anförde därvid^tillika följande:

Riksdagen funne visserligen att, såvitt anginge de fast anställda övningslärama

ävensom de andra Övningslärare, vilka icke innehade denna sin befatt
-

s. 200 Kontrollera mot PDF

200

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ning vid sidan av folkskollärar^''änst, de av motionärerna gjorda yrkandena

ej kunde frånkännas berättigande. Då emellertid ett bifall till dessa yrkanden

förutsatte, att ett mera ingående utredningsmaterial stöde till buds än

det, varöver riksdagen kunnat förfoga, funne sig riksdagen icke kunna på

grundval av motionerna vidtaga någon åtgärd i saken, men förutsatte, att

spörsmålet skulle ägnas tillbörlig uppmärksamhet från Kungl. Maj:ts sida.

Genom beslut den 9 maj 1930 anbefallde Kungl. Majit skolöverstyrelsen

att verkställa utredning, huruvida och i vilken omfattning provisorisk avlöningsförbättring

borde tillkomma jämväl Övningslärare i slöjd och hushållsgöromål

vid folk- och småskolor eller därmed jämförlig läroanstalt,

samt att med denna utredning jämte det förslag, vartill densamma kunde

giva anledning, till Kungl. Majit inkomma i så god tid, att frågan kunde

föreläggas 1931 års riksdag.

I skrivelse den 30 augusti 1930 har nu skolöverstyrelsen hemställt örn

beviljande för budgetåret 1931/1932 av ett anslag till provisorisk avlöningsförbättring

åt lärare vid folk- och småskolor till samma belopp som innevarande

budgetår, 5,720,000 kronor.

Med skrivelse samma den 30 augusti 1930 har vidare skolöverstyrelsen

inkommit med den genom ovanberörda beslut den 9 maj 1930 infordrade

utredningen rörande provisorisk avlöningsförbättring åt lärare i slöjd och

hushållsgöromål vid folk- och småskolor eller därmed jämförlig läroanstalt

och därvid tillika återställt en till överstyrelsen remitterad framställning

från centralstyrelsen för Sveriges slöjdlärarinneförening rörande det ämne

utredningen avsett.

Överstyrelsen har därvid till en början lämnat en redogörelse för de avlöningsförmåner,

som för närvarande utgå till lärare i slöjd vid folkskola,

mindre folkskola eller särskild slöjdskola ävensom till lärarinna i hushållsgöromål

vid folkskola eller särskild anstalt.

Efter att jakande hava besvarat frågan, huruvida provisorisk avlöningsförbättring

borde tillkomma de lärare, som avsåges i riksdagens ovanberörda

skrivelse, har överstyrelsen övergått till spörsmålet, i vilken omfattning

dylik förbättring borde tillkomma dessa lärare och därvid till en början

stannat inför den omständigheten, att frågan berörde två kårer med var

för sig ganska olikartade utbildnings- och tjänstgöringsförhållanden, och att

därjämte inom varje kår omfattningen av lärarnas tjänstgöring vore mycket

skiftande.

Härom har överstyrelsen anfört bland annat följande:

Vad särskilt lärarna i slöjd anginge, hade man först att skilja mellan sådana,

som innehade slöjdlärarbefattningen vid sidan av tjänst som lärare

i folkskola eller småskola eller i mindre folkskola, och sådana, som vore

anställda uteslutande som slöjdlärare. Men även inom den sistnämnda

gruppen, i den officiella skolstatistiken benämnda »särskilda lärare» i gosslöjd

eller i flickslöjd, framträdde en bestämd skillnad mellan å ena sidan dem,

som innehade anställning med full tjänstgöring, uppgående till 25—30 vecko
-

s. 201 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr. 8.

201

timmar eller därutöver, och å andra sidan lärare med ett lägre antal — vanligen

blott 4 — undervisningstimmar i veckan, vilka lärare i regel torde lia

även annan förvärvskälla eller sysselsättning vid sidan av sin slöjdlärarbefattning,

såsom beträffande manliga slöjdlärare snickeri- eller byggnadsverksamhet

och beträffande kvinnliga slöjdlärare yrkessömnad eller husmodersverksamhet.

I fråga om lärarinnor i hushållsgöromål torde en liknande uppdelning

kunna göras, men i regel kunde dessa lärarinnor betraktas såsom

»särskilda» lärare med full tjänstgöring. Även i de fall, då en Övningslärare

av nu ifrågavarande slag bade full veckotjänstgöring, kunde den årliga

tjänstgöringstiden växla högst betydligt i omfattning.

Vid övervägande av frågan rörande i vad män provisorisk avlöningsförbättring

borde tillerkännas här berörda lärargrupper, syntes redan motionärerna

ha stannat för den meningen, att nämnda förmån borde tillkomma

endast sådana befattningshavare, vilka icke innehade sin befattning vid sidan

av tjänstgöring i folkskola, småskola eller mindre folkskola, och riksdagens

ovan berörda uttalande avsåge också allenast denna kategori. Utginge man

ifrån den synpunkten, att den avlöningsförbättring, som nu skulle komma

i fråga, borde avse att i likhet med de för närvarande bestämda löneförmånerna

och tillsammans med dessa utgöra skälig ersättning för ett visst utfört

arbete, funnes uppenbarligen inga bärande skäl för att i detta hänseende

stipulera en åtskillnad mellan dem, som utförde detta arbete vid sidan

av annan skoltjänst, även om de för denna tjänst redan åtnjöte provisorisk

avlöningsförbättring, och sådana, som vore anställda vid skolorna särskilt

för nämnda ändamål. Betraktas åter spörsmålet så, att i detta fall endast

vore fråga örn ett tillfälligt understöd, ägnat att provisoriskt avhjälpa de

mest tryckande ekonomiska svårigheterna, kunde visserligen en åtskillnad

av ovan angivna art försvaras. Och då riksdagen redan i 1929 års beslut

örn provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid högre folkskolor — därvid

även timlärare fått komma i fråga — från denna löneförbättring särskilt

undantagit sådana timlärare, vilka i egenskap av ordinarie, extra ordinarie

eller vikarierande ämneslärare med full tjänstgöring uppbära provisorisk

avlöningsförbättring eller tillfällig löneförbättring, ansåge sig överstyrelsen

icke böra föreslå ett rubbande av denna princip med avseende å motsvarande

förhållanden vid folk- och småskolor.

Nästa fråga bleve då, huruvida åtskillnad borde göras mellan sådana

»särskilda» lärare i slöjd eller hushållsgöromål, vilkas anställning för dem

kunde betecknas såsom innebärande hel tjänstgöring, och sådana, som blott

undervisade ett mindre antal timmar i veckan. Skillnaden skulle i så fall

tydligen innebära, att endast den förra gruppen borde komma i åtnjutande

av provisorisk avlöningsförbättring men icke den senare, vilken ju kunde

anses ha tid att jämväl ägna sig åt annan sysselsättning och förvärvsverksamhet

och på den grund ej vara i samma behov av löneförbättring som den

förra gruppen.

Överstyrelsen meddelar vidare, att överstyrelsen undersökt, dels huru många

de vid folk- och småskolorna anställda särskilda lärarna i de här ifrågavarande

praktiska ämnena äro, dels även huru dessa lärares tjänstgöring ställer

sig med avseende på veckotimmarnas antal. Härom anför överstyrelsen:

Av uppgifterna framginge, att nämnda timantal vore mycket växlande för

do olika befattningshavarna. Svårigheten att uppställa en bestämd gräns

s. 202 Kontrollera mot PDF

202

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

mellan dem, som på grund av tjänstgöringens längre omfattning borde

komma i åtnjutande av provisorisk avlöningsförbättring, och sådana, vilkas

tjänstgöring skulle anses för obetydlig för att de borde ifrågakomma till

dylik förmån, vore uppenbar. Men även med beaktande av nu anförda

synpunkter syntes å andra sidan vissa sakliga skäl tala för att en skillnad

i nu förevarande avseende gjordes mellan dem, som av lärartjänsten hade

sin huvudsakliga utkomst, och dem, vilkas lärartjänst vore så inskränkt, att

de kunde rubriceras såsom timlärare. På samma grund som man, enligt vad

ovan angivits, från delaktighet i löneförbättringen funne sig böra avskilja

de Övningslärare, vilka tillika innehade tjänst såsom folk- och småskollärare,

kunde det finnas fog för att icke medtaga de särskilda Övningslärare med

till omfattningen så ringa tjänstgöring, att de uppenbarligen vore för sin

utkomst beroende av andra förvärvskällor. Ville man betrakta den nu

ifrågavarande avlöningsförbättringen såsom ett tillfälligt understöd, ägnat

att provisoriskt avhjälpa de mest tryckande ekonomiska svårigheterna, så

vöre det uppenbart, att denna hjälp i främsta rummet borde tillkomma de

Övningslärare, vilka, fastän svagt avlönade, likväl på grund av tjänstgöringens

omfattning icke kunde räkna med inkomst från annat håll. Då överstyrelsen

från nu anförda synpunkter funne det mest konsekvent och sakligt

sett riktigast, att provisorisk avlöningsförbättring borde tillkomma endast de

slöjdlärare, vilka hade sin huvudsakliga sysselsättning i tjänsten, funne sig

överstyrelsen böra sätta gränsen vid en tjänstgöring av 20 veckotimmar och

därutöver under större delen av läsåret. Detta överensstämde med den av

överstyrelsen följda principen att icke godkänna av kommunerna beslutade

tjänsteregleringar i och för pensionsrätt och en därtill knuten fastare anställning

för nu ifrågavarande befattningshavare, med mindre tjänstgöringen

omfattade minst 20 veckotimmar.

Under läsåret 1928/1929 voro anställda 1,858 särskilda lärare och lärarinnor

i slöjd vid folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola. Av

dessa hade 476 en tjänstgöring av minst 20 timmar och 1,382 en tjänstgöring

understigande detta timtal. För 1,214 omfattade tjänstgöringen endast

2—-10 timmar.

Vad beträffade lärare i hushållsgöromål kunde ju även vissa skäl tala för

att en liknande skillnad gjordes mellan en mera och en mindre omfattande

tjänstgöring. Dessa skäl vore dock icke så starka, som när fråga vore örn

slöjdlärare. I fråga om utbildningen för kallet rådde i stort sett större enhetlighet

bland de särskilda lärarinnorna i hushållsgöromål. Dessa torde så

gott som undantagslöst hava genomgått något statsunderstött skolkökslärarinneseminarium.

Med denna fackutbildning sammanhängde ock det förhållandet,

att en skolkökslärarinna, även då hon lyckats erhålla endast en

mindre omfattande tjänstgöring, i regeln icke kunde jämsides därmed förskaffa

sig annat förvärvsarbete. För en så ställd lärarinna i hushållsgöromål

kunde därför avlöningsförbättring vara av största betydelse för livsuppehället.

På nu angivna grunder funne sig överstyrelsen böra förorda,

att provisorisk avlöningsförbättring utan inskränkning må utgå för undervisning

i hushållsgöromål, i den mån statsbidrag utgår till densamma.

Antalet lärarinnor tillhörande denna grupp utgjorde läsåret 1928/1929

endast 269.

Vad därefter beträffar avlöningsförbättringens storlek har överstyrelsen

förordat följande grunder.

s. 203 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

203

I ett pär av de ovannämnda motionerna vid 1930 års riksdag hade föreslagits

att den provisoriska avlöningsförbättringen för lärarinna i hushållsgöromål

skulle för varje kurs å 34 dagar utgöra Ve av den för ordinarie

kvinnlig lärare vid folkskola bestämda provisoriska löneförbättringen, varav

följde att lärarinna i hushållsgöromål med full tjänstgöring, som normalt

innefattade 6 skolkökskurser örn året, skulle i fråga örn avlöningsförbättring

vara likställd med folkskollärarinna. Då den provisoriska avlöningsförbättringen

för folkskollärarinna å dyrortsgrupperna B—G, inom vilka det övervägande

antalet skolkökslärarinnor torde ha sin anställning, utgjorde 240

kronor, skulle alltså avlöningsförbättringen utgå med 40 kronor för varje

skolkökskurs. Överstyrelsen ville för sin del förorda detta belopp.

Beträffande avlöningsförbättringen för lärare i slöjd syntes, anför överstyrelsen

vidare, någon skillnad icke böra göras mellan manlig och kvinnlig

lärare, enär sådan skillnad icke förekomme i det för slöjdlärare stadgade

minimiarvodet. Liksom detta arvode och därtill utgående statsbidrag vore

beräknat för undervisningstimme, torde också den provisoriska avlöningsförbättringen

för dessa lärare böra beräknas för timme.

Vad anginge storleken av avlöningsförbättringen för slöjdlärare funne

överstyrelsen — utan att i detta sammanhang taga ställning till spörsmålet,

hur olika övningslärargruppers avlöning lämpligen borde avvägas — den

principen böra i förevarande fall tillämpas, att avlöningsförbättringen för

lärare i hushållsgöromål och i slöjd ställdes i samma relation till den för

dessa båda grupper bestämda minimilönen. Ett belopp av 40 kronor för

kurs i hushållsgöromål motsvarade i avrundat tal 24 öre för undervisningstimme.

Då det lagstadgade kontanta timarvodet utgjorde för lärare i hushållsgöromål

1 krona 50 öre och för lärare i slöjd 1 krona 20 öre, skulle

alltså avlöningsförbättringen för slöjdlärare komma att utgöra något över

19 öre. Med hänsyn till dessa lärares låga arvode borde en avrundning ske

uppåt till 20 öre. Beloppet borde dock begränsas till högst 27 kronor 20

öre för kurs (136 timmar). Vid hel tjänstgöring (30 timmar = 7 72 kurser)

skulle löneförbättringen alltså uppgå till 204 kronor. En efter ovan angivna

grunder utförd kostnadsberäkning gåve till resultat, att med 40 kronor för

kurs kostnaden för den provisoriska avlöningsförbättringen åt lärarinnor i

hushållsgöromål skulle bliva 44,000 kronor ävensom att med 20 öre för

undervisningstimme i slöjd kostnaden för den provisoriska avlöningsförbättringen

åt slöjdlärare bleve i avrundat tal 117,000 kronor. Med hänsyn till

den begränsning, som läge däri, att avlöningsförbättring ej skulle utgå för

flera timmar, än för vilka statsbidrag till avlöning finge utgå, torde summan

böra minskas till 111,000 kronor. Den totala kostnaden för provisorisk avlöningsförbättring

åt lärare i slöjd och hushållsgöromål för budgetåret

1931/1932 skulle alltså utgöra 155,000 kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställde överstyrelsen, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att dels besluta, att till särskilda lärare i slöjd

och hushållsgöromål vid folk- och småskolor eller därmed jämförlig läroanstalt

finge på de närmare villkor, som Kungl. Majit ägde bestämma, utgå

provisorisk avlöningsförbättring med ett belopp av åt lärare i slöjd 20 öre

för undervisningstimme och åt lärare i hushållsgöromål 40 kronor för kurs,

dock endast för det antal timmar, respektive dagar för vilka statsbidrag

enligt gällande författningar utginge, dels ock för beredande av tillgång härtill

för budgetåret 1931/1932 bevilja ett extra förslagsanslag av 155,000 kronor.

s. 204 Kontrollera mot PDF

204

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Över skolöverstyrelsens nu ifrågavarande framställning avgav statskontoret

den 31 oktober 1930 utlåtande och anförde därvid:

Då 1928 års lönekoinmitté den 21 juli 1930 avgivit betänkande medförslag

till lönereglering för befattningshavare vid undervisningsväsendet, däribland

även för nu ifrågavarande lärargrupper, skulle det enligt statskontorets

mening erfordras alldeles särskilda skäl för att provisorisk avlöningsförbättring

nu borde medgivas att utgå under den tid, som kunde återstå

till dess nämnda kommittéförslag blivit av statsmakterna prövat.

Efter vad skolöverstyrelsen anfört, skulle den föreslagna avlöningsförbättringen

betraktas som »ett tillfälligt understöd, ägnat att provisoriskt avhjälpa

de mest tryckande ekonomiska svårigheterna». Det ville synas statskontoret,

som om några särskilda skäl av nu nämnda art knappast kunde anses föreligga

beträffande lärarna i slöjd och hushållsgöromål.

Vad först beträffade lärarna i slöjd, skulle enligt skolöverstyrelsens förslag

avlöningsförbättring utgå endast till sådana slöjdlärare, som hade undervisning

i detta ämne till sin huvudsakliga sysselsättning (minst 20 veckotimmar).

Sådana särskilda slöjdlärare torde emellertid finnas anställda endast

i städer eller andra större samhällen, som i regel beviljat sina lärare kommunala

tillägg utöver den lagliga minimilönen. Det torde följaktligen knappast

kunna anses påkallat att nu bevilja dessa lärare provisorisk avlöningsförbättring,

även örn de lagstadgade avlöningsförmånerna kunde anses knappt tillmätta.

Vidkommande därefter lärarna i hushållsgöromål, syntes deras nuvarande

avlöningsförmåner icke vara så knappt tilltagna, att det kunde vara erforderligt

att bereda dem provisorisk avlöningsförbättring för den tid, varom

hår kunde bliva fråga. Såsom skolöverstyrelsen erinrat, utginge nämligen

ersättning för varje skolkökskurs, omfattande 34 undervisningsdagar, med

255 kronor jämte dyrtidstillägg å statsbidraget enligt för s. k. oreglerade

verk gällande grunder. För full tjänstgöring, d. v. s. 6 kurser per år, uppinge

alltså ersättningen till sammanlagt 1,956 kronor. Härtill komme fri

kost i sammanhang med de praktiska övningarna i ämnet ävensom fri bostad

jämte nödigt bränsle eller ersättning härför.

Departementschefen har framhållit, att den från och med budgetåret 1929

1930 utgående provisoriska avlöningsförbättringen för lärarpersonalen vid

folk- och småskolor, bleve erforderlig jämväl under budgetåret 1931/1932,

då något förslag om definitiv lönereglering för dessa lärarkårer icke komme

att föreläggas 1931 års riksdag.

I fråga örn det belopp, som borde för ändamålet beräknas för budgetåret

1931/1932, har departementschefen framhållit följande. Enligt riksräkenskapsverkets

budgetredovisning för budgetåret 1929/1930 hade belastningen

å här ifrågavarande anslag under sistnämnda budgetår uppgått till endast

5,194,799 kronor 9 öre, vadan en besparing av 525,200 kronor 91 öre tillförts

kassafonden. Då det emellertid torde vara tänkbart, att en del utgifter,

som egentligen avsåge budgetåret 1929/1930, kommit att verkställas först

under innevarande budgetår, och då vidare endast ett års erfarenhet hittills

förelåge örn medelsåtgången å här ifrågavarande anslag, funne han sig i likhet

med skolöverstyrelsen böra föreslå, att anslaget för budgetåret 1931/1932 beräknades

till samma belopp som under budgetåren 1929/1931 eller 5,720,000 kronor.

s. 205 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

205

I fråga om den av skolöverstyrelsen — i anslutning till ett uttalande av

1930 års riksdag — verkställda utredningen angående provisorisk avlöningsförbättring

åt Övningslärare i slöjd och hushållsgöromål vid folk- och småskolor

eller därmed jämförlig läroanstalt har departementschefen anfört:

Redan det förhållandet, att det här gällde upptagandet å riksstaten av ett

nytt förslagsanslag, beräknat till icke mindre än 155,000 kronor, måste —

särskilt under förhandenvarande svåra budgetsituation — göra honom synnerligen

betänksam mot att förorda förslag i ämnet till riksdagen. I likhet

med statskontoret funne han vidare, att, då 1928 års lönekommitté den 21

juli 1930 avgivit betänkande med förslag till lönereglering för befattningshavare

vid undervisningsväsendet, däribland även nu ifrågavarande lärargrupper,

det måste erfordras alldeles särskilda skäl för att provisorisk avlöningsförbättring

borde medgivas att utgå under den tid, som återstode

till dess nämnda kommittéförslag blivit av statsmakterna prövat. Då emellertid

av den förebragta utredningen syntes framgå, att några sådana särskilda

skäl här knappast kunde anses föreligga, funne departementschefen

sig, i likhet med statskontoret, icke kunna förorda, att förslag i ämnet förelädes

riksdagen.

I motionen I: 91 har till stöd för det av motionärerna framförda yrkandet

anförts bland annat:

Föredragande departementschefen har icke ansett sig kunna förorda, att

förslag i ärendet förelädes riksdagen. Utom statsfinansiella skäl anför departementschefen,

i likhet med statskontoret, såsom motivering för sin avvisande

hållning, att, då 1928 års lönekommitté framlagt förslag till lönereglering för

bland annat här ifrågavarande läraregrupper, provisorisk avlöningsförbättring

ej borde medgivas åt dem, innan kommittéförslaget blivit av statsmakterna

prövat. Uppgiften att 1928 års lönekommittés förslag avsåg lönereglering

även för. här ifrågavarande läraregrupper är emellertid ej riktig. I kommitténs

betänkande (statens offentliga utredningar 1930: 20 s. 181) heter det

härom följande:

»Till kommittén har genom remiss överlämnats en framställning från

slöjdlärarnas riksförbund angående löne-, tjänste- och pensionsreglering för

manlig facklärare i slöjd vid folkskola. Skolöverstyrelsen, till vilken ärendet

varit hänskjutet, har framhållit, att framställningen endast vore en del

av den större frågan örn avlöning och statsbidrag till avlöning för olika

grupper av Övningslärare vid folkskolor m. fl. läroanstalter samt att frågan

borde göras till föremål för särskild utredning. Kommittén har övervägt

lämpligheten och möjligheten av en sådan utredning och har därvid ansett,

att den inom ramen av sitt löneregleringsuppdrag, med utredningar av huvudsakligen

löneteknisk art, icke lämpligen kunde utföra den åsyftade utredningen,

som berör spörsmål mera av pedagogisk och organisatorisk än av

lönereglerings natur. Till överstyrelsens mening, att sådan utredning bör

åvägabringas, ansluter sig kommittén och delar uppfattningen, att denna

utredning bör utsträckas till även andra Övningslärare än slöjdlärare. Kommittén

anser, att utredningen snarast möjligt bör komma till stånd.»

- Härtill kommer, att, örn lönekommittén föreslagit en förbättring av nämnda

lärares avlöning, detta förhållande ej rimligen kunde anföras som skäl mot

s. 206 Kontrollera mot PDF

206

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

en provisorisk avlöningsförbättring under den tid som förgick, till dess att

statsmakterna kunde taga ställning till en definitiv lönereglering. Slutligen

kan tilläggas, att starka skäl för en sådan avlöningsförbättring ha förebragts

såväl i de ovannämnda motionerna vid 1930 års riksdag som i skolöverstyrelsens

utredning.

Vad den ekonomiska sidan av saken beträffar, vilja vi anföra följande.

Enligt de under sagda punkt i bilagan till statsverkspropositionen lämnade

uppgifterna uppkom under sistförflutna budgetår på extra förslagsanslaget

till provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folk- och småskolor en besparing

på 525,000 kronor 91 öre. Då detta anslag likväl uppförts med

oförändrat belopp i budgetförslaget för 1931/1932, torde — även om hänsyn

tages till de av skolöverstyrelsen och departementschefen anförda skälen

för ett högre anslag än som motiveras av medelåtgången under 1929/1930

— nämnda anslag dock kunna beräknas bliva tillräckligt för provisorisk

avlöningsförbättring även åt lärare i slöjd och hushållsgöromål.

Redan 1930 års riksdag fann, såsom av den föregående redogörelsen inhämtas,

att kravet på provisorisk avlöningsförbättring åt här ifrågavarande

Övningslärare icke kunde frånkännas berättigande. Vad som avhöll riksdagen

från att tillmötesgå de då framställda yrkandena härom, var uppenbarligen

allenast avsaknaden av tillfredsställande utredning i ämnet. Nu

föreligger en sådan utredning och enligt utskottets mening har denna utredning

givit ytterligare stöd åt uppfattningen om det befogade i nämnda

yrkanden. Även om det skulle förhålla sig så, att det av 1928 års kommitté

framlagda löneregleringsförslaget berör jämväl nu omförmälda lärargrupper,

kan utskottet icke inse, att denna omständighet kan — lika litet

som i fråga örn andra lärare, som avses i berörda förslag och som likväl

tillerkänts avlöningsförbättring — utgöra något giltigt skäl till att undandraga

ifrågavarande Övningslärare samma förmån. Utskottet vill därför förorda,

att provisorisk avlöningsförbättring tilldelas även dessa Övningslärare,

och anser sig i fråga om grunderna för den provisoriska avlöningsförbättringen

kunna godtaga det av skolöverstyrelsen framställda förslaget. Kostnaden

för denna avlöningsförbättring har av överstyrelsen uppskattats till

155,000 kronor. I likhet med motionärerna anser utskottet, att detta belopp

kan utgå ur det extra förslagsanslaget till provisorisk avlöningsförbättring

åt lärare vid folk- och småskolor, utan att någon höjning av detta anslag

därför behöver äga rum. Å anslaget har nämligen för budgetåret

1929/1930, då anslaget var uppfört med samma belopp, som äskats av Kungl.

Maj:t för nästkommande budgetår eller 5,720,000 kronor, uppkommit en

besparing av icke mindre än 525,200 kronor.

Mot Kungl. Maj:ts förslag i övrigt har utskottet intet att erinra.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) till provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folkoch

småskolor, att utgå enligt samma grunder, som av riksdagen

beslutats för budgetåret 1929/1930, bevilja för budgetåret

1931/1932 ett extra förslagsanslag av 5,720,000 kronor.

s. 207 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

207

b) med bifall till herr J. P. Johanssons och fröken Hesselgrens

samt herrar Mårtenssons och Bengtssons i Norup

ovannämnda motioner (I: 91 och II: 132) medgiva, att från

omförmälda förslagsanslag må för budgetåret 1931/1932

utgå provisorisk avlöningsförbättring jämväl till särskilda

lärare i slöjd och hushållsgöromål vid folk- och småskolor

och därmed jämförlig läroanstalt med de belopp och enligt

de grunder, som finnas angivna i det av skolöverstyrelsen

avgivna, i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för

den 3 januari 1931 omnämnda förslaget, samt enligt de bestämmelser

i övrigt, Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

221:o) Kungl. Majit har (punkt 218) föreslagit riksdagen att höja det

ordinarie förslagsanslaget till folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste

gränsorter, nu 466,000 kronor, med 84,000 kronor till 550,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 642—644 i statsrådsprotokollet.

Förslaget till förhöjning av anslaget grundar sig på en av riksräkenskapsverket

utförd utredning, enligt vilken de på budgetåret 1929/1930 ankommande

utgifter för de ändamål, som avses med här ifrågavarande anslag,

uppgått till i runt tal 552,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste gränsorter,

nu 466,000 kronor, med 84,000 kronor till 550,000

kronor.

222:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 219) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet

i vissa av rikets nordligaste gränsorter bevilja för

budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 325,000

kronor, att utgå under de villkor och enligt de bestämmelser,

Kungl. Majit kan finna gott meddela.

223:o) Kungl. Majit har (punkt 220) föreslagit riksdagen att öka det ordinarie

förslagsanslaget till särskilt lönetillägg åt lärare i lappmarksförsamlingar

med icke finsktalande befolkning samt i Överkalix församling, nu

68,000 kronor, med 5,000 kronor till 73,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 646—647 i statsrådsprotokollet.

Förslaget om höjning av anslaget grundar sig på en av skolöverstyrelsen

verkställd beräkning av medelsåtgången under budgetåret 1931/1932, till

vilken beräkning departementschefen anslutit sig.

Folkundervisningens

befrämjande

i rikets nordligaste

gränsorter.

[218.]

Byggnader

för folkskoleväsendet

i vissa av

rikets nordligaste

gränsorter.

[219.]

Särskilt lönetillägg

åt

lärare i lappmarksförsamlingar

med icke

finsktalande

befolkning

saint i Överkalix

församling.

[220.]

s. 208 Kontrollera mot PDF

208

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Särskilt

understöd till

skolväsendet

i skoldistrikt

inom Norrland

och

Dalarna på

grund av

kronoparkskolonisation

m. m.

[221.]

Statsbidrag

till byggnader

för folkskoleväsendet

inom

Jämtlands,

Västerbottens

och

Norrbottens

län, dock ej

rikets nordligaste

gränsorter.

[222.J

Avlönande

av föreståndarinna

och

biträdande

föreståndarinna

för skolhem

eller

arbetsstuga

inom Jämtlands,

Västerbottens

och

Norrbottens

län, dock ej

rikets nordligaste

gränsorter.

[223.]

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:t förslag, hemställer,

att riksdagen må öka det ordinarie förslagsanslaget till

särskilt lönetillägg åt lärare i lappmarksförsamlingar med

icke finsktalande befolkning samt i Överkalix församling,

nu 68,000 kronor, med 5,000 kronor till 73,000 kronor.

224:o) I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 221) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till särskilt understöd åt skolväsendet i skoldistrikt

inom Norrland och Dalarna på grund av kronoparkskolonisation

eller upplåtelse av kronotorp, skogstorp

eller odlingslägenheter för budgetåret 1931/1932 anvisa ett

extra förslagsanslag av 30,000 kronor, att utgå enligt de

närmare bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

225:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 222) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet

inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län,

dock ej rikets nordligaste gränsorter, bevilja för budgetåret

1931/1932 ett extra reservationsanslag av 300,000 kronor,

att utgå enligt de villkor och bestämmelser, Kungl. Majit

kan finna gott meddela.

226:o) Kungl. Majit har (punkt 223) föreslagit riksdagen att höja det

ordinarie förslagsanslaget till avlönande av föreståndarinna och biträdande

föreståndarinna för skolhem eller arbetsstuga inom Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, nu 28,000 kronor,

med 7,000 kronor till 35,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 653—654 i statsrådsprotokollet.

Förslaget örn höjning av anslaget grundar sig på en av skolöverstyrelsen

verkställd utredning örn medelsåtgången under budgetåret 1931/1932.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

avlönande av föreståndarinna och biträdande föreståndarinna

för skolhem eller arbetsstuga inom Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter,

nu 28,000 kronor, med 7,000 kronor till 35,000 kronor.

s. 209 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr. 8.

209

227:o) Kungl. Majit har (punkt 224) föreslagit riksdagen att

dels såsom bidrag till skolhemsbyggnader och deras inredning i skoldistrikt

inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste

gränsorter, anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag

av 100,000 kronor att utgå enligt av Kungl. Majit fastställda grunder,

dels ock medgiva, att ur nämnda reservationsanslag må för framdragande

av en högspänningsledning från Sörfors kraftstation till skolhemmet i Risbäck

utgå bidrag med 5,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 655—661 i statsrådsprotokollet.

Bidrag till

skolhemsbyggnader

och deras

inredning i

vissa skoldistrikt

inom

Jämtlands,

Västerbottens

och

Norrbottens

län.

[224.]

Såsom bidrag till skolhemsbyggnader och deras inredning i skoldistrikt

inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste

gränsorter, utgår för budgetåret 1930/1931 ett anslag av 100,000

kronor. Häri har ingen ändring ifrågasatts.

Vad angår frågan örn bidrag för framdragande av högspänningsledning

till skolhemmet i Risbäck, har departementschefen erinrat, att redan vid

behandlingen år 1929 av ifrågavarande ärende statskontoret framhöll, hurusom

riksdagens medgivande erfordrades för användning av ifrågavarande

anslag till detta ändamål. Genom beslut den 22 november 1929 tilldelade

också Kungl. Majit Risbäcks skoldistrikt anslag allenast till installation av

elektrisk belysning och till anskaffande av armatur. Sedan frågan örn högspänningsledningen

motionsvis bragts under prövning av 1930 års riksdag

och riksdagen med hänsyn till konsekvenserna uttalat sig för en utredning

i ärendet, hade skolöverstyrelsen framlagt en sådan, av vilken framginge,

att endast i ytterligare två fall högspänningsledningar kunde tänkas bliva

erforderliga för att förse skolhem med elektrisk ström, nämligen för de

planerade skolhemmen å Stalonnäset i Vilhelmina skoldistrikt och i Umnäs

i Stensele skoldistrikt. Rörande platserna för dessa skolhem förelåge

dessutom ännu intet slutgiltigt beslut, och förhållandena i övrigt torde få

betraktas såsom skäligen ovissa. Hänsyn till konsekvenserna torde alltså

enligt departementschefens mening icke böra lägga hinder i vägen för beviljande

av bidrag för ifrågavarande ledning till skolhemmet i Risbäck. Då

departementschefen delade den av 1930 års riksdag uttalade uppfattningen,

att i detta fall synnerligen ömmande omständigheter förelåge, tillstyrkte han

att bidrag för ändamålet måtte anvisas. Rörande beräkningsgrunden för

skolhemmets andel i kostnaderna för högspänningsledningen, 14,040 kronor

61 öre, ansåge såväl skolöverstyrelsen som statskontoret, att fördelningei! borde

ske efter antalet ljuspunkter. Då skolhemmets vattenuppfordringsmotor i

energiförbrukning beräknades motsvara 15 ljuspunkter, skulle detta antal för

skolhemmet bli 88 och sammanlagt för hela kyrkobyn 200. Skolhemmets

88

andel skulle alltså utgöra av 14,040: 61 = 6,177 kronor 87 öre. Kungl.

^UU

Majit hade den 7 oktober 1927 tilldelat Risbäcks skoldistrikt för uppförande

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 8 haft. (Nr 8.) 14

s. 210 Kontrollera mot PDF

210

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Inackorderingsbidrag

för vissa

skolpliktiga

barn inom

Jämtlands,

Västerbottens

och

Norrbottens

län, dock ej

rikets nordligaste

gränsorter

[225.]

ände två

ämnet väckta

motioner.

och inredning av ifrågavarande skolhem 75,000 kronor, motsvarande omkring

80 procent av den beräknade byggnadskostnaden, 95,000 kronor. Det syntes

skäligt, att, i enlighet med vad statskontoret föreslagit, statsbidrag för högspänningsledningens

framdragande också finge utgå efter enahanda procent
80
tal.

Bidragets belopp skulle då blivaj^ av 6,177 kronor 87 öre, alltså

4,942 kronor 30 öre eller i avrundat tal 5,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) såsom bidrag till skolhemsbyggnader och deras inredning

i skoldistrikt inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens

län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, anvisa för

budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 100,000

kronor att utgå enligt av Kungl. Maj:t fastställda grunder,

b) medgiva, att ur nämnda reservationsanslag må för

framdragande av en högspänningsledning från Sörfors kraftstation

till skolhemmet i Risbäck utgå bidrag med 5,000

kronor.

228:o) Kungl. Majit har (punkt 225) föreslagit riksdagen att under riksstatens

åttonde huvudtitel — med uteslutande av det ordinarie anslaget till

inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn inom Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter — under

rubriken »Inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn inom Västernorrlands,

Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste

gränsorter» uppföra ett ordinarie anslag av 548,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 662—676 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av fröken Kerstin Hesselgren m. fl. väckt

motion (I: 92), vari hemställts, att under riksstatens åttonde huvudtitel -—

med uteslutande av det ordinarie anslaget till inackorderingsbidrag för vissa

skolpliktiga barn inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock

ej rikets nordligaste gränsorter — under rubriken »Inackorderingsbidrag för

vissa skolpliktiga barn inom Dalarna och Norrland, dock ej rikets nordligaste

gränsorter», måtte uppföras ett ordinarie anslag av 587,000 kronor,

dels ock en inom andra kammaren av herr E. Ericsson i Sörsjön m. fl.

väckt motion (II: 150), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att —

med uteslutande av det ordinarie anslaget till inackorderingsbidrag för vissa

skolpliktiga barn inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock

ej rikets nordligaste gränsorter — under rubriken Inackorderingsbidrag för

vissa skolpliktiga barn i Dalarna och Norrland, dock ej rikets nordligaste

s. 211 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 211

gränsorter, för budgetåret 1931/1932 uppföra ett ordinarie anslag av 587,000

kronor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda

skälen får utskottet hänvisa till motionerna.

I riksstaten för budgetåret 1929/1930 var det ordinarie anslaget till inackorderingsbidrag

för vissa skolpliktiga barn inom Jämtlands, Västerbottens och

Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, uppfört med 315,000

kronor. I skrivelse den 31 augusti 1929 gjorde överstyrelsen framställning

om anslagets höjande för budgetåret 1930/1931 till 515,000 kronor. Kungl.

Maj:t fann sig dock av statsekonomiska hänsyn icke kunna tillmötesgå överstyrelsens

yrkande utan föreslog, att anslaget måtte i riksstaten uppföras med

oförändrat belopp, 315,000 kronor.

Inom 1930 års riksdag väcktes emellertid åtskilliga motioner i frågan.

Sålunda yrkades dels i två lika lydande motioner (I: 87 och II: 182), att

anslaget måtte höjas till 515,000 kronor, dels i två lika lydande motioner

(I: 56 och II: 103), att rubriken till ifrågavarande anslag måtte ändras till

Inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn inom Jämtlands, Västernorrlands,

Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste

gränsorter, samt att anslagssumman måtte höjas till 515,000 kronor, dels

ock i en motion (II: 98) samma ändring av anslagets rubrik samt anslagets

höjning till belopp, som för ändamålet kunde anses erforderligt.

I skrivelse nr 8 A, punkt 186, anmälde riksdagen, att riksdagen höjt anslaget

till 515,000 kronor. Riksdagen anförde därvid bland annat följande:

Vad först angår frågan örn beredande av delaktighet i förevarande anslag

för Västernorrlands län, vill riksdagen icke förneka, att en utsträckning av

ifrågavarande förmån till sistnämnda län kan, med tanke på vissa delar

därav, som till sin karaktär äro fullt jämförliga med flera av de skoldistrikt,

vilka för närvarande äga möjlighet till understöd från anslaget, anses befogad.

Denna fråga synes dock vara av beskaffenhet att böra närmare

utredas av Kungl. Maj:t, innan riksdagen vidtager åtgärd i saken. Riksdagen,

som förväntar, att Kungl. Maj:t kommer att ägna berörda fråga sin

uppmärksamhet i samband med förberedande av budgetsförslaget till nästkommande

riksdag, finner sig alltså för närvarande icke kunna bifalla de

motionsvis framställda förslagen örn utsträckning av anslagets räckvidd till

Västernorrlands län samt härav betingad höjning av anslaget.

Vidare anförde riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr

116 angående särskilt understöd till skolväsendet i skoldistrikt inom Norrland

och Dalarna på grund av kronoparkskolonisation m. m., i skrivelse

den 4 april 1930, nr 133, bland annat följande:

Vad beträffar frågan örn inackorderingsanslagets utsträckande till skoldistrikt

inom Kopparbergs, Gävleborgs och Västernorrlands län, vill riksdagen

framhålla angelägenheten av att den av departementschefen härutinnan

i utsikt ställda utredningen verkställes på sådant sätt, att förslag i ämnet

kan föreläggas 1931 års riksdag.

s. 212 Kontrollera mot PDF

212

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Genom särskilda beslut den 16 april och den 9 maj 1930 anbefallde Kungl.

Maj:t skolöverstyrelsen att verkställa utredning dels beträffande den merkostnad

för statsverket, som kunde föranledas av ett utsträckande av den

med ifrågavarande anslag bedrivna understödsverksamheten jämväl till skoldistrikt

inom Kopparbergs, Gävleborgs och Västernorrlands län, dock endast

såvitt angår barn till kronotorpare eller innehavare av skogstorp eller odlingslägeuheter,

dels ock i fråga örn beredande av delaktighet i anslaget jämväl

för skoldistrikt inom Västernorrlands län.

I skrivelse den 30 augusti 1930 har skolöverstyrelsen framlagt resultatet

av de anbefallda utredningarna.

Departementschefen har erinrat, att överstyrelsen kommit till den bestämda

uppfattningen, att möjligheten att erhålla statsbidrag från ifrågavarande anslag

icke borde begränsas till barn från kolonat, kronotorp, skogstorp eller

odlingslägenheter, då en dylik begränsning lätt kunde giva anledning till

slitningar inom skoldistrikten och oenighet grannar emellan. Dessa skäl

måste departementschefen tillmäta en avgörande betydelse. Härtill komme

att nämnda barns undervisning redan blivit tillgodosedd genom anslaget till

särskilt understöd åt skolväsendet inom Norrland och Dalarna på grund av

kronoparkskolonisation eller upplåtelse av kronotorp, skogstorp eller odlingslägenlieter,

och beviljandet dessutom av inackorderingsbidrag för dessa barn

skulle alltså i dubbel måtto ställa dem i särklass i förhållande till andra

barn inom skoldistrikten. Där över huvud taget inackorderingsbidrag av

förevarande art kunde ifrågakomma, borde de alltså kunna påräknas för

samtliga barn, som vore i behov därav.

Frågan bleve då, anför departementschefen vidare, till vilka län den utvidgade

inackorderingsverksamheten borde sträcka sig. Skolöverstyrelsen framhölle,

att bidragsbehovet vore störst inom Västernorrlands län, Hälsingland

och Dalarnas norra inspektionsområde, men att jämväl för åtskilliga skoldistrikt

i övriga inspektionsområden inom Kopparbergs och Gävleborgs län

förefunnes ett bestämt behov. Departementschefen skulle visserligen anse

det önskvärt, att inackorderingsbidragen kunde utsträckas till samtliga dessa

län. Riksdagen torde dock, vad beträffade Kopparbergs och Gävleborgs län,

endast ha avsett bidrag till kolonisters och kronotorpares barn. Då departementschefen,

såsom nämnt, ej kunde tillstyrka en sådan begränsning och

dessutom anslaget för ändamålet så nyligen som av senaste riksdag höjts

från 315,000 kronor till 515,000 kronor, ansåge han sig även av budgetära

skäl icke kunna gå längre än att förorda det av skolöverstyrelsen framlagda

alternativ II, vilket innebure utvidgning av verksamheten till att omfatta

Västernorrlands län i samma utsträckning som Jämtlands, Västerbottens och

Norrbottens län. Detta alternativ skulle vid fullt genomförd organisation

innebära en beräknad kostnadsökning av 48,408 kronor. Overstj^relsen framhölle,

att merutgiften till en del komme att motsvaras av minskade anspråk

på statsbidrag till läraravlöningar såsom följd av indragning av skolor eller

s. 213 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

213

möjlighet att undvara annars behövliga skolor. Denna besparing hade vid

ifrågavarande alternativ beräknats till 30,337 kronor, varför statens verkliga

jnerutgift skulle bliva endast 18,071 kronor. Med hänsyn till att verksamheten

under första året icke torde hinna komma i gång mer än delvis, hade

överstyrelsen ansett kostnadsökningen vid det av departementschefen förordade

alternativet kunna begränsas till 32,677 kronor för budgetåret 1931/

1932. Departementschefen hade intet att erinra mot överstyrelsens berak

ningar, och anslaget syntes alltså böra höjas till i avrundat tal 5-18,000

kronor. I sammanhang härmed borde anslagstiteln ändras till att angiva det

utvidgade verksamhetsområdet. För ansökning örn statsbidrag och anslagets

fördelning torde förutvarande bestämmelser böra gälla jämväl för Västerbottens

län.

Utskottet har funnit de av departementschefen anförda skälen, varför

ifrågavarande understödsverksamhet nu ej bör utsträckas vidare än till

Västernorrlands län, vara bärande och anser sig därför ej kunna tillstyrka

motionerna. Då utskottet i övrigt icke har något att erinra mot Kungl.

Maj:ts förslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å fröken Hesselgrens m. ti. samt herr

Ericssons i Sörsjön ovannämnda motioner (I: 92 och II: 150),

i vad de skilja sig från Kungl. Maj tis förslag, under riksstatens

åttonde huvudtitel — med uteslutande av det ordinarie

anslaget till inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga

barn inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län,

dock ej rikets nordligaste gränsorter — underrubriken »Inackorderingsbidrag

för vissa skolpliktiga barn inom Västernorrlands,

Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län,

dock ej rikets nordligaste gränsorter» uppföra ett ordinarie

anslag av 548,000 kronor.

229:o) Kungl. Majti har (punkt 226) föreslagit riksdagen att till bidrag

för anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga barn anvisa för budgetåret

1931/1932 ett extra anslag av 75,000 kronor, att utgå enligt de närmare

villkor och bestämmelser, Kungl. Majti kan finna gott föreskriva.

Utredningen återfinnes å sid. 676—679 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr J. P. Johansson (I: 33) och den andra inom andra kammaren av herr

J. Olofsson i Digernäs (II: 71), i vilka motioner hemställts, att riksdagen

ville besluta att till bidrag för anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga

barn för budgetåret 1931/1932 anvisa ett ordinarie förslagsanslag av 100,000

Utskottets

yttrande.

Bidrag för

anordnande

av skolskjutsar

för

skolpliktiga

barn

[226.]

jämte fem i

ämnet väckta

motioner.

s. 214 Kontrollera mot PDF

214

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

kronor, att utgå enligt de närmare villkor och bestämmelser, Kungl. Majit

kan finna gott föreskriva;

dels en inom andra kammaren av herr P. Bergström i Bäckland m. fl.

väckt motion (II: 31), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att till

bidrag för anordnandet av skolskjutsar för skolpliktiga barn anvisa för

budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 100,000 kronor, att utgå enligt

de närmare villkor och bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva,

dels en inom Ändra kammaren av herr L. Andersson i Lindome väckt

motion (II: 109), vari hemställts, att riksdagen ville till bidrag för anordnande

av skolskjutsar för skolpliktiga barn anvisa för budgetåret 1931/1932

ett ordinarie förslagsanslag av 100,000 kronor, att utgå med 75 procent av

de kostnader, som skoldistrikten genom denna anordning åsamkats;

dels ock en inom andra kammaren av herr E. Ericsson i Sörsjön m. fl.

väckt motion (II: 151), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att till

anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga barn anvisa för budgetåret 1931/

1932 ett extra anslag av 100,000 kronor, att utgå enligt de närmare villkor,

Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

Beträffande de skäl, som av motionärerna anförts till stöd för deras framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna I: 33, II: 31, II: 109

och II: 151.

Såsom bidrag till anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga barn har

riksdagen för ett vart av budgetåren 1926/1929 beviljat ett extra anslag av

30,000 kronor. Då detta belopp emellertid visat sig icke på långt när motsvara

det förefintliga behovet, sådant detta kommit till uttryck i ansökningar

om statsbidrag till bestridande av kostnaderna för skolskjutsar, beviljade

1929 års riksdag på Kungl. Majits förslag för budgetåret 1929/1930 ett

anslag för ändamålet av 60,000 kronor och jämväl för budgetåret 1930/

1931 har enahanda anslag beviljats. Hela anslaget för sistnämnda budgetår

har Kungl. Majit genom särskilda beslut fördelat åt 126 olika skoldistrikt.

Bestämmelser angående förevarande statsbidrag finnas meddelade i kungörelse

den 28 maj 1926, nr 143.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 30 augusti 1930 hemställt, att för

ändamålet måtte för nästkommande budgetår beviljas 100,000 kronor såsom

ordinarie förslagsanslag. Av skolöverstyrelsens skrivelse framgår, att anordningen

med skolskjutsar givit mycket goda resultat i skolorganisatoriskt och

pedagogiskt hänseende, på samma gång som det framför allt bidragit att

nedbringa såväl statens som kommunens kostnader för skolväsendet. Departementschefen

har anfört, att han ansåge, att statsbidrag för ifrågavarande

ändamål fortfarande borde utgå. Då det nuvarande anslaget icke räckte

till för att fylla det behov, som ådagalagts i de inkomna ansökningarna

örn statsbidrag, syntes ökat anslag för ändamålet böra äskas. Med hänsyn

s. 215 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

215

till den korta tid, som förflutit, sedan anslaget senaste gången höjdes, liksom

också av budgetära skäl kunde departementschefen dock ej nu förorda

större ökning än till 75,000 kronor. Vad anslagets natur beträffade ansåge

han, då ifrågavarande verksamhet bedrivits relativt kort tid, att någon

ändring icke för närvarande borde vidtagas.

Utskottet anser anordningen med skolskjutsar vara ur flera synpunkter

av så stort gagn att en något större höjning av anslaget än den av Kungl.

Maj:t föreslagna synes påkallad. Utskottet kan likväl icke förorda ett så

högt belopp som av motionärerna föreslagits utan anser sig böra stanna

för ett belopp av 85,000 kronor.

På grund härav får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt herrar J. P. Johanssons, Olofssons i Digernäs, Bergströms

i Bäckland m. fl., Anderssons i Lindome och Ericssons

i Sörsjön m. fl. ovannämnda motioner (I: 33, II: 71,

11:31, 11:109 och 11:151), till bidrag för anordnande av

skolskjutsar för skolpliktiga barn anvisa för budgetåret

1931/1932 ett extra anslag av 85,000 kronor, att utgå enligt

de närmare villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna

gott föreskriva.

230:o) Kungl. Maj:t har (punkt 227) föreslagit riksdagen att till avlönande

av lärare åt vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter och vid vissa

barnhem intagna barn i skolåldern bevilja för budgetåret 1931/1932 ett

extra förslagsanslag av 47,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 679—682 i statsrådsprotokollet.

Till avlönande av lärare åt vid vanföranstalter och kustsanatorier intagna

barn i skolåldern anvisade riksdagen från och med år 1920 till och med budgetåret

1926/1927 förslagsanslag på extra stat. Sedan i proposition till 1927 års

riksdag (åttonde huvudtiteln, punkt 179) föreslagits, att bidrag från anslaget

skulle kunna utgå jämväl till lärare för barn vid sådana tuberkulossjukhus, som

åtnjöte statsunderstöd, anvisade riksdagen för vart och ett av budgetåren 1927/

1931 extra förslagsanslag till avlönande av lärare åt vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter

intagna barn i skolåldern. Efter av Kungl. Maj:t till 1930

års riksdag framlagt förslag, att statsbidrag från anslaget skulle kunna beviljas

jämväl för lärare vid s. k. dispensärbarnhem och vid barnhem för

nervösa och psykopatiska barn (åttonde huvudtiteln, punkt 205), har riksdagen

för budgetåret 1930/1931 beviljat ett extra förslagsanslag av 43,000

kronor till avlönande av lärare åt vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter

och vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern.

Utskottets

yttrande.

Avlönande

av lärare

åt vid statsunderstödda

sjukvårdsanstalter

och

vissa barnhem

intagna

harn i skolåldern.

[227.]

s. 216 Kontrollera mot PDF

216

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

I skrivelse den 30 augusti 1930 har skolöverstyrelsen dels hemställt om

beviljande av fortsatt anslag för ändamålet med enahanda belopp, dels ock

gjort framställning örn anvisande av ett särskilt anslag å 4,500 kronor till

beredande av provisorisk avlöningsförbättring åt vid ifrågavarande sjukvårdsanstalter

och barnhem anställda lärare.

Anslag till avlönande av ifrågavarande lärare borde enligt departementschefens

mening fortfarande utgå, och i likhet med skolöverstyrelsen ansåge

han det skäligt, att dessa lärare jämväl komme i åtnjutande av provisorisk

avlöningsförbättring enligt de för folk- och småskollärare gällande grunder.

Skolöverstyrelsens beräkning av det för sistnämnda ändamål erforderliga

beloppet, 4,500 kronor, torde böra godtagas. Emellertid måste departementschefen

ansluta sig till den av statskontoret uttalade uppfattningen i fråga

om olämpligheten av att upptaga detta jämförelsevis obetydliga belopp såsom

särskilt anslag. Departementschefen tillstyrker, att den provisoriska avlöningsförbättringen

må utgå från anslaget till avlönande av ifrågavarande

lärare. Då han ej har något att erinra mot skolöverstyrelsens förslag, att

detta anslag, frånsett avlöningsförbättringen, skulle bibehållas med oförändrat

belopp, skulle sålunda, då avlöningsförbättringen inräknades, anslaget

i sin helhet för nästkommande budgetår böra höjas till 47,500 kronor.

Någon ändring i anslagets rubrik skulle icke behöva vidtagas med anledning

av den nu ifrågasatta åtgärden.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må till avlönande av lärare åt vid statsunderstödda

sjuk vårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna

barn i skolåldern bevilja för budgetåret 1931/1932

ett extra förslagsanslag av 47,500 kronor.

Anordnande

av undervisning

i hushållsgöromål

i egentlig

folkskola.

[228.]

231 :o) Kungl. Majit har (punkt 228) föreslagit riksdagen att minska det

ordinarie förslagsanslaget till anordnande av undervisning i hushållsgöromål

i egentlig folkskola, nu 345,000 kronor, med 50,000 kronor till 295,000

kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 682 i statsrådsprotokollet.

Nedsättningen av anslaget motiveras med en konstaterad minskning i anslagsbelastningen

.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och

hemställer alltså,

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget

till anordnande av undervisning i hushållsgöromål i egentlig

folkskola, nu 345,000 kronor, med 50,000 kronor till

295,000 kronor.

s. 217 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

217

232:o) Kungl. Majit har (punkt 229) föreslagit riksdagen att minska det

ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriel m. m. för folkskolor,

nu 6,000 kronor, med 1,000 kronor till 5,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 682—687 i statsrådsprotokollet.

Här ifrågavarande anslag användes numera, efter en från och med budgetåret

1923/1924 vidtagen väsentlig begränsning av anslagets storlek, dels

till utgivande av en årlig förteckning över undervisningsmateriel och dels till

understöd vid framställandet av viss materiel.

Skolöverstyrelsen har beräknat kostnaderna under budgetåret 1931/1932

för den sålunda begränsade verksamheten till 8,000 kronor. Då enligt skolöverstyrelsens

beräkningar reservationen å här ifrågavarande anslag vid ingången

av budgetåret 1931/1932 torde komma att uppgå till i runt tal

3,000 kronor, skulle enligt departementschefens förslag anslaget i riksstaten

för sagda budgetår behöva uppföras med ett belopp av (8,000 — 3,000) 5,000

kronor eller 1,000 kronor mindre än innevarande budgetår.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må minska det ordinarie reservationsanslaget

till undervisningsmateriel m. m. för folkskolor, nu 6,000

kronor, med 1,000 kronor till 5,000 kronor.

233:o) I förslaget till riksstat för budgetåret 1931/1932 har Kungl. Majit

upptagit det ordinarie förslagsanslaget till understödjande av folkskolebarns

ferie- och studieresor med oförändrat belopp av 90,000 kronor.

I en inom första kammaren av herr A. O. Frändén väckt motion (I: 2)

har hemställts, att riksdagen måtte besluta sådan ändring i villkoren för

åtnjutande av bidrag från ifrågavarande anslag, att detsamma blir tillgängligt

med avseende å biljettnedsättniug för barn från landsbygden inom de

fyra översta länen i Norrland vid ferieresor, som av dem företagas för att

i hälsovårdssyfte vistas utom hemorten under minst fjorton dagar.

Motionären har till stöd för sitt yrkande anfört följande:

På riksstaten är för närvarande uppfört ett förslagsanslag till understödjande

av folkskolebarns ferie- och studieresor med ett belopp av 90,000

kronor för budgetåret 1930/1931.

Anslaget är enligt riksdagens skrivelse nr 223/1925 avsett bland annat för

att bereda nedsättning av biljettpriset vid färd å statens järnvägar av medellösa

eller svagt bemedlade barn vid småskola och folkskola i stad, köping

eller municipalsamhälle, då barnen utsändas till landet under ferierna för

att vistas där under minst 14 dagar. Nedsättningen är således icke tillgänglig

för barn från landsbygden enligt nu gällande villkor.

Nu förhåller det sig emellertid så, att behov av sommarkolonier föreligger

även för barn från landsbygden åtminstone i de fyra översta, av tuberkulos

Undervisningsmateriel

m. m.

för folkskolor.

[229.]

Motion om

ändrade

grunder förutgående

aranslaget

till

understödjande

av folkskolebarns

ferie- och

studieresor.

s. 218 Kontrollera mot PDF

218

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

Yttrande.

mest hemsökta norrlandslänen. Detta behov har bland annat understrukits

vid en av medicinalstyrelsen anordnad sammankomst för diskussion angående

svenska nationalföreningens mot tuberkulos utredning angående fortsatta

åtgärder till tuberkulosens bekämpande i Sverige. För var och en,

som känner till förhållandena på vår norrländska landsbygd, är det klart

att så är, ty behovet beror framför allt på hemmens beskaffenhet, deras

förmåga att ge barnen sunda bostäder, närande föda och luftombyte m. m.,

men icke så mycket på den omständigheten, huruvida de äro belägna inom

eller utanför stad eller stadsliknande samhälle. Klimatets påfrestning torde

väl också ha sin betydelse. Detta har föranlett folkskolestyrelserna i vissa

landskommuner i Jämtlands län att i samverkan med dispensärerna ordna

sommarkolonier för barn från landet. Flera barn skulle dock kunna bli

delaktiga av denna förmån, om resekostnaderna minskades genom nedsättning

av biljettpriset medelst bidrag från ifrågavarande anslag.

Med hänsyn till de särskilda förhållandena inom ifrågakomna landsdelar

anser utskottet ett visst fog föreligga för motionärens hemställan. Utskottet

kan dock icke tillråda, att riksdagen utan vidare bifaller det framställda

yrkandet, utan finner nödigt, att före riksdagens slutliga ståndpunkttagande

till saken närmare utredning verkställes angående de konsekvenser, ett bifall

till förslaget skulle medföra såväl ur statsfinansiell synpunkt som eljest.

Härom torde riksdagen böra i skrivelse till Kungl. Maj:t göra anhållan med

begäran därjämte, att utredningen och det förslag, densamma kan föranleda,

måtte föreläggas riksdagen.

Kungl. Majits förslag i fråga om här förevarande anslag för budgetåret

1931/1932 föranleder ingen erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer alltså

att riksdagen må

a) i riksstaten för budgetåret 1931/1932 uppföra det ordinarie

förslagsanslaget till understödjande av folkskolebarns

ferie- och studieresor med oförändrat belopp, 90,000 kronor,

b) i anledning av herr Frändéns ovannämnda motion (I: 2)

i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit måtte

låta verkställa utredning, huruvida och under vilka förutsättningar

sådan prisnedsättning för färd å statens järnvägar,

som enligt för närvarande gällande bestämmelser eljest

förekommer vid folkskolebarns ferie- och studieresor, må

äga rum även vid ferieresor, som av barn från landsbygden

inom Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och

Norrbottens län företagas för att i hälsovårdssyfte vistas

utom hemorten under minst fjorton dagar, ävensom för

riksdagen framlägga berörda utredning och det förslag, vartill

densamma kan giva anledning.

s. 219 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

219

234:o)

skottet,

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 230) hemställer ut- Svensk un
-

åt svenska

barn i utlandet.

[230.]

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra

anslag av 15,800 kronor att utgå till upprätthållande av

svensk undervisning åt svenska barn: i Berlin med högst

2,700 kronor, i London med högst 6,000 kronor, i Hamburg

med högst 2,700 kronor och i Paris med högst 4,400

kronor, samtliga beloppen enligt de bestämmelser, Kungl.

Maj:t kan finna lämpligt fastställa.

235:o) Kungl. Majit bar (punkt 231) föreslagit riksdagen att höja det ordi- f Underetöd^

narie förslagsanslaget till understöd för avlönande av lärare vid fortsätt- av lärare vid

ningsskolor, nu 4,750,000 kronor, med 250,000 kronor till 5,000,000 kronor. £o™™ngs''

Utredningen återfinnes å sid. 689—691 i statsrådsprotokollet. [231.]

Skolöverstyrelsen har beräknat, att vid bibehållande av oförändrade bestämmelser

för statsbidragets utgående ett anslag å 5,050,000 kronor skulle

vara erforderligt med hänsyn till det belopp, som visat sig behövligt år

1929. Enligt budgetredovisningen var nettoutgiften från anslaget under budgetåret

1929/1930 5,015,166 kronor 72 öre. Departementschefen har föreslagit,

att anslaget för nästkommande budgetår måtte beräknas till i avrundat

tal 5,000,000 kronor.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså, ....

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor,

nu 4,750,000 kronor, med 250,000 kronor till 5,000,000

kronor.

236:o)

skottet,

237 :o)

skottet,

enlighet

skolor.

[232.

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 232) hemställer ut
lärare

vid

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- fortsättningsgetår

ägt rum, till utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor

anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag

av 138,000 kronor att utgå enligt Kungl.

Maj:ts bestämmande och på de villkor, Kungl. Majit kan

finna gott föreskriva.

I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 233) hemställer ut
förbättring

åt

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budo-etår

ägt rum, till provisorisk avlöningsförbättring åt lärare skolor.

[233.|

s. 220 Kontrollera mot PDF

220

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Understöd

folkhög
skolor.

[234.]

Ökat understöd

åt folkhögskolor.

[235.]

Provisorisk

avlöningsförbättring

åt

lärare vid

folkhögskolor.

[236.]

Stipendier åt

elever vid

folkhögskolor
|237-]
-

vid högre folkskolor, att utgå enligt samina grunder, som

av riksdagen beslutats för budgetåret 1929/1930, bevilja för

budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag av 100,000

kronor.

f 238:o) Kungl. Majit har (punkt 234) föreslagit riksdagen att höja det

ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor, nu 930,000 kronor,

med 50,000 kronor till 980,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 694—695 i statsrådsprotokollet.

Höjningen av anslaget är föranledd av en konstaterad ökad medelsåtgång.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Majits förslag och

hemställer alltså,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

understöd åt folkhögskolor, nu 930,000 kronor, med 50,000

kronor till 980,000 kronor.

239:o) Kungl. Majit har (punkt 235) föreslagit riksdagen att till ökat

understöd åt folkhögskolor anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag

av 83,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 695—696 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1930/1931 utgår för ändamålet ett extra förslagsanslag av

78,000 kronor. Den ifrågasatta höjningen av anslagsbeloppet grundar sig

på en av skolöverstyrelsen verkställd beräkning, vartill departementschefen

anslutit sig.

Utskottet, som icke funnit något att erinra mot Kungl. Majits förslag,

hemställer,

att riksdagen må till ökat understöd åt folkhögskolor anvisa

för budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag av

83,000 kronor.

240:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 236) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till provisorisk avlöningsförbättring åt lärare

vid folkhögskolor, att utgå enligt samma grunder, som av

riksdagen beslutats för budgetåret 1929/1930, bevilja för

budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag av 70,000

kronor.

241 :o) Kungl. Majit har (punkt 237) föreslagit riksdagen att öka det ordinarie

förslagsanslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor, nu 290,000

kronor, med 60,000 kronor till 350,000 kronor.

s. 221 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

221

Utredningen återfinnes å sid. 697—702 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herrar S. Hansson och B. Sandler (I: 14) och den andra inom andra

kammaren av herrar S. Bengtsson i Norup och E. Wigforss (II: 18), i vilka

motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta att öka ordinarie förslagsanslaget

till stipendier åt elever vid folkhögskolor, nu 290,000 kronor, med

120.000 kronor till 410,000 kronor,

dels ock en inom andra kammaren av herr B. Mogård m. fl. väckt motion

(II: 141), vari hemställts, att riksdagen måtte till understöd åt obemedlade

och mindre bemedlade elever vid folkhögskolor för budgetåret

1931/1932 anvisa ett förslagsanslag av 400,000 kronor, och att med hänsyn

till den rådande ungdomsarbetslösheten högsta stipendiebeloppet må höjas

till 60 kronor per elev och läsmånad.

Under punkt 212 av 1929 års åttonde huvudtitel föreslog Kungl. Maj:t

riksdagen att höja det ordinarie förslagsanslaget till stipendier åt elever vid

folkhögskolor, då 260,000 kronor, med 10,000 kronor till 270,000 kronor.

Enligt för budgetåret 1928/1929 gällande bestämmelser utgingo ifrågavarande

stipendier med ett månatligt belopp av högst 30 kronor till obemedlad

och högst 15 kronor till mindre bemedlad elev. Dessa belopp hade

utgått från och med budgetåret 1923/1924. Tidigare hade stipendiebeloppen

varit högre, i det att de för åren 1919/1921 utgjort respektive 35 kronor

och 20 kronor, för år 1922 respektive 45 och 25 kronor samt för förra halvåret

1923 respektive 35 och 20 kronor. Den av Kungl. Maj:t föreslagna

ökningen av anslaget för budgetåret 1929/1930 åsyftade ingen höjning av

stipendiebeloppen utan berodde endast på anslagets överskridande för budgetåret

1927/1928.

I en vid 1929 års riksdag väckt motion (II: 125) hemställdes, att riksdagen

måtte för budgetåret 1929/1930 höja det ordinarie förslagsanslaget

till stipendier åt elever vid folkhögskolor från av Kungl. Maj:t föreslagna

270.000 till 290,000 kronor, samt att riksdagen därvid måtte bestämma, att

de elever, som prövades vara i behov av stipendier, allt efter sina ekonomiska

resurser skulle fördelas i tre behovsgrader, för vilka stipendierna beräknades

högst till respektive 45, 25 och 15 kronor för läsmånad för var

och en av grupperna.

I motionen erinrades, att 1927 års riksdag i skrivelse till Kungl. Maj:t

begärt utredning »huruvida och i vilken utsträckning åtgärder kunde vidtagas

till underlättande av vistelsen vid folkhögskola eller därmed förenad

lantmannaskola för utom skolkommunen boende elever». I detta ärende

hade 1927 års skolsakkunniga den 20 december 1927 avgivit utredning och

förslag, vilket förslag skolöverstyrelsen i skrivelse den 27 januari 1928 i

huvudsak tillstyrkt. Enligt förslaget skulle stipendieanslaget ökas med

20.000 kronor, varjämte behövande elever skulle indelas i tre behovsgrader,

jämte tre i

ämnet väckta

motioner.

s. 222 Kontrollera mot PDF

222

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

för vilka högsta stipendiebeloppen per läsmånad skulle beräknas till respek

tive 45, 25 och 15 kronor i stället för, såsom då vore fallet, två behovsgrader

med respektive 30 och 15 kronor såsom maximibelopp.

I skrivelse den 26 april 1929, nr 8 A, anmälde riksdagen under punkt

201, att riksdagen bifallit ovanberörda motion. Riksdagen anförde därvid

bland annat:

Riksdagen funne de i motionen anförda skälen för en höjning av stipendiebeloppen

vägande. Det högsta belopp, varmed stipendium enligt det

i motionen framlagda förslaget skulle utgå, vore detsamma som gällt för

år 1922. De sedermera vidtagna reduktionerna av stipendiebeloppen hade

föranletts av statsfinansi ella förhållanden, vilka emellertid icke numera torde

kunna i samma grad som förut åberopas för att hålla stipendierna nere

vid de relativt låga belopp, som under de sista åren utgått. Riksdagen

ville erinra örn, att det här gällde en ungdom, som för att bliva i tillfälle

att åtnjuta en fortsatt undervisning ofta vöre helt beroende av den ekonomiska

hjälp, som genom stipendierna kunde erhållas. Den föreslagna uppdelningen

i tre behovsgrader syntes lämplig, då den möjliggjorde en bättre

anpassning av stipendiernas storlek efter elevernas skiftande ekonomiska

ställning. Härigenom kunde den ock anses erbjuda större möjligheter till

ett ekonomiskt handhavande av stipendiemedlen från de utdelande myndigheternas

sida.

För budgetåret 1930/1931 utgår anslaget med oförändrat belopp, 290,000

kronor.

I skrivelse den 30 augusti 1930 har nu skolöverstyrelsen gjort framställning

angående anslag för här ifrågavarande ändamål för budgetåret 1931

1932 och därvid anfört bland annat, att en konstaterad ökning av elevantalet

vid huvudkurserna 1930 motsvarades av en praktiskt taget lika

stor ökning i antalet till stipendier berättigade elever. Samtidigt som

elevantalet steg med 390, ökades sålunda de stipendieberättigades antal

med 366. Antalet stipendiesökande, som av överstyrelsen förklarades berättigade

till understöd, uppgick sålunda till icke mindre än 1,847 mot 1,481

under huvudkurserna 1929. Antalet mindre bemedlade och obemedlade

bland stipendiaterna var år 1929 respektive 224 och 1,257, men år 1930

respektive 124 och 1,723. Av de sistnämnda kunde 1,147 hänföras till

högsta behovsgraden. Den av överstyrelsen vidtagna prövning av stipendieansökningarna,

vilken lett till detta resultat, gjordes med största noggrannhet.

Icke mindre strängt förfor överstyrelsen vid beräknandet av stipendiebeloppen.

Sålunda beräknades inom den högsta behovsgraden stipendium efter 45 kronor

för månad endast för 121 sökande, efter 40 kronor för 160 sökande, medan

återstoden fick nöja sig med 35 och en del fall 30 kronor för månad. Den

av överstyrelsen gjorda noggranna utgallringen innebar, att det av överstyrelsen

beviljade sammanlagda beloppet med cirka 55,000 kronor understeg

det av vederbörande skolstyrelser tillstyrkta, en åtgärd som vållat en

del missnöje vid skolorna. Trots denna stränga gallring såg sig överstyrelsen

nödsakad att överskrida förslagsanslaget med ej mindre än 88,431

s. 223 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

223

kronor 50 öre. Då de förhållanden, som föranlett detta överskridande, alltjämt

torde komma att fortfara, funne överstyrelsen sig nu böra hemställa,

att förslagsanslaget höjdes för nästa budgetår. Den erforderliga höjningen

torde ej heller kunna beräknas lägre än till det belopp, varmed anslaget

nu överskridits eller i runt tal 90,000 kronor. Under hänvisning till vad

sålunda anförts har skolöverstyrelsen slutligen hemställt, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att höja det ordinarie förslagsanslaget till stipendier

åt elever vid folkhögskolor, nu 290,000 kronor, med 90,000 kronor till

380,000 kronor.

Departementschefen har framhållit, att man först nu efter utgången av

budgetåret 1929/1930, det första budgetår, under vilket de av 1929 års riksdag

beslutade nya bestämmelserna varit gällande, hade möjlighet att helt

överblicka konsekvenserna av sagda riksdagsbeslut. Det visade sig då, att

den faktiska medelsåtgången — jämlikt av skolöverstyrelsen meddelade

uppgifter, vilka något skilde sig från de av riksräkenskapsverket i dess

budgetredovisningar meddelade — ökats från 286,813 kronor 25 öre under

budgetåret 1928/1929 till 378,137 kronor 33 öre under budgetåret 1929/

1930, samt att under sistnämnda budgetår anslaget överskridits med icke

mindre än 88,137 kronor 33 öre. Skolöverstyrelsen hade utförligt redogjort

för de skäl, som föranlett överstyrelsen att vid den prövning av stipendiebeloppens

storlek, som enligt gällande författning ålåge överstyrelsen, så

avsevärt överskrida det förslagsvis till 290,000 kronor beräknade anslaget.

Främst hade överstyrelsen här visat dels på det ökade elevantalet, dels det

ökade stipendiebehovet hos eleverna.

Vid ett närmare studium av i ämnet föreliggande siffermaterial framginge

bland annat följande förhållanden. Stipendiebeloppet i medeltal per elev

hade från budgetåret 1928/1929 till budgetåret 1929 1930 stigit vid fristående

kvinnlig kurs från 56 kronor 39 öre till 59 kronor 78 öre, vid huvudkurs

från 90 kronor 7 öre till 107 kronor 73 öre och för hela antalet elever från

77 kronor 90 öre till 91 kronor 62 öre. Hade under budgetåret 1929/1930

stipendier utdelats med samma medelbelopp för elev som under budgetåret

1928/1929, skulle sammanlagda stipendiebeloppet uppgått till vid fristående

kvinnliga kurser (1,386 X 56,39) 78,156 kronor 54 öre i stället för såsom

nu 82,851 kronor 33 öre och vid huvudkurser (2,741 X 90,07) 246,881 kronor

87 öre i stället för såsom nu 295,286 kronor. Enligt oförändrade grunder

skulle således medelsåtgången för budgetåret 1929/1930 hava varit

(78,156: 54 X 246,881:87) 325,038 kronor 41 öre eller 53,098 kronor 92 öre

mindre än den nu konstaterade.

Det vore givetvis omöjligt att helt klarlägga, i vilken utsträckning nyssberörda

belopp, 53,098 kronor 92 öre, vore att hänföra till det av skolöverstyrelsen

framhållna ökade stipendiebehovet för folkhögskolornas elever eller

till de av 1929 års riksdag beslutade ändrade grunderna. I vart fall torde

man dock kunna konstatera, att den merkostnad av 20,000 kronor, som

s. 224 Kontrollera mot PDF

224 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

dessa ändrade grunder beräknades skola förorsaka statsverket, avsevärt överskridits.

När det gällde att beräkna anslagsbehovet för budgetåret 1931/1932, funne

departementschefen sig icke nu böra ifrågasätta någon ändring i de nu gällande

grunderna för anslagets utgående eller av anslagets natur av förslagsanslag.

Häremot talade deu korta tid, under vilken de nu gällande grunderna

hunnit prövas, och främst den stora betydelse, som måste tillmätas

folkhögskolans arbete. Med hänsyn till den konstaterade medelsåtgången

funne departementschefen en höjning av anslaget vara ofrånkomlig. Emellertid

ville departementschefen framhålla, att ett anslagsöverskridande, såsom

nu skett, borde i görligaste mån för framtiden undvikas. Att det vore möjligt

att hålla utgifterna inom anslagsramen, framginge därav, att desamma

ej utginge efter vissa automatiska utbetalningsgrunder utan efter en av skolöverstyrelsen

gjord diskretionär prövning. Då departementschefen nu funne

sig böra förorda en höjning av anslaget med 60,000 kronor till 350,000

kronor, ville han uttala den förhoppningen, att det skulle vara möjligt för

skolöverstyrelsen att vid prövningen av anslagsbehoven — givetvis under

noggrant iakttagande av särskilt de medellösa elevernas behov av stipendieunderstöd

— ungefärligen hålla medelsåtgången inom det sålunda beräknade

anslagets ram.

Till stöd för det i motionerna 1:14 och 11:18 framförda yrkandet har i

motionen 1:14 anförts huvudsakligen följande:

Såsom framgår av den under punkt 237 i statsverkspropositionen, åttonde

huvudtiteln, förebragta utredningen har under de senare åren elevantalet

vid folkhögskolorna varit i ständig stegring. Särskilt stark var

denna stegring under det senast tilländalupna läsåret. Samtidigt har emellertid

de stipendiebehövande elevernas antal stigit ännu mer än elevantalet. Den

tendens till en förskjutning från ungdom ur de mera burgna till ungdom

ur mindre bemedlade samhällslager, som redan tidigare gjort sig gällande,

framträdde särskilt starkt under läsåret 1929/1930. Sålunda ökades vid

huvudkurserna de stipendieberättigade elevernas antal med 366, samtidigt

som elevantalet steg med 390. Orsaken till ökningen av elevantalet var

framförallt den möjlighet till ökade stipendier, som blivit en följd av 1929

års riksdags beslut angående ändrade grunder för stipendier åt folkhögskoleelever.

I sin under nämnda punkt i statsverkspropositionen anförda framställning

örn statsanslag till dylika stipendier har skolöverstyrelsen rörande

nämnda förhållande bland annat framhållit följande:

»Överstyrelsen har vid flera föregående tillfällen, då det gällde anslag

till folkhögskolestipendier, framhållit, att folkhögskolorna i alltmer stigande

grad erhålla sina elever från mindre bemedlade samhällslager. Ungdom av

arbetarklassen, söner och döttrar till småbrukare och mindre hemmansägare

ha inom dessa skolor ersatt den majoritet, som förut utgjordes av ungdom

från burgna lantbrukarhem. Aven inom den egentliga jordbrukarungdomen

har antalet stipendiebehövande betj7dligt ökats på grund av jordbrukets under

senare åren tryckta läge.

Det är då lätt förklarligt, att utsikten till erhållande av högre stipendier

s. 225 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

225

skulle utöva en stor lockelse för många obemedlade unga, som önskade

komma i åtnjutande av folkhögskolutbildning, och som nu kunde hoppas

att genom statens understöd bestrida en väsentlig del av kostnaderna för

en folkhögskolevistelse. Den ökade tillströmningen till folkhögskolorna har

sålunda kommit att utgöras till större delen av obemedlade elever och av

just den kategori, för vilken de högsta stipendiebeloppen voro avsedda.

Avsikten med den höjning av folkhögskolestipendierna, som 1929 års riksdag

beviljade, var givetvis också att för de i egentligaste mening obemedlade

möjliggöra en vistelse vid folkhögskola.»

Följden av det sagda blev, att det i riksstaten beräknade beloppet av

ordinarie förslagsanslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor visade

sig otillräckligt, och att skolöverstyrelsen, trots en noggrann prövning, som

ledde till att det beviljade beloppet med cirka 55,000 kronor understeg det

av vederbörande skolstyrelser tillstyrkta, överskred förslagsanslaget med

88,431 kronor 50 öre. Med anledning härav hemställde överstyrelsen, att

nämnda förslagsanslag måtte för budgetåret 1931/1932 höjas med 90,000

kronor.

Emellertid har föredragande departementschefen hemställt örn en ökning

med endast 60,000 kronor.

Därest skolöverstyrelsens diskretionära prövning av stipendieansökningarna

skulle kunna leda till att det bleve möjligt att hålla utgifterna inom anslagsramen,

måste detta givetvis innebära, att en ökning av de stipendieberättigade

elevernas antal skulle leda till minskning av stipendiebeloppet per elev, och

att vid en förskjutning bland de stipendieberättigade från mindre bemedlade

till obemedlade och synnerligen behövande åtminstone de förstnämnda

skulle erhålla lägre stipendier än vad eljest skulle varit fallet. Att en diskrotionär

prövning av detta slag skulle strida mot anslagets karaktär av förslagsanslag

synes tydligt. Anslaget har givetvis erhållit denna karaktär för

att möjliggöra för eleverna att -—- oavsett förskjutningar i elevantalet — erhålla

de stipendier, vartill de kunna anses berättigade. Härtill kommer, att

beviljandet av stipendier är beroende av om skolan erhåller statsbidrag till

vederbörande kurs eller ej. Stipendierna kunna därför bestämmas först ett

par månader efter kursernas början. Givetvis måste emellertid den, som ämnar

besöka folkhögskola, redan innan han bestämmer sig härför kunna beräkna,

hur stort stipendium han kan erhålla.

Här nämnda svårigheter skulle inträda, redan örn antalet stipendieberättigade

elever bleve lika stort som 1929/1930. Enligt uppgifter, som i dagarna

blivit tillgängliga, har emellertid vid nu pågående huvudkurser de stipendiesökandes

antal ytterligare högst väsentligt ökats. I jämförelse med föregående

års huvudkurs har elevantalet ökats med 360 och de stipendiesökaudes

antal med 235. Enligt vederbörande skolstyrelsers ansökningar har dessutom

den förut konstaterade förskjutningen bland de stipendiebebövaude eleverna

fortsatt. Antalet elever, som förts till den högsta behovsgraden, har sålunda

enligt nämnda ansökningar ökats med 286. Det totala av skolstyrelserna

sökta beloppet utgör 416,316 kronor mot 353,844 kronor för 1929/1930 års

huvudkurs. Ett flertal av eleverna är arbetslösa unga arbetare, som begagna

sin nödtvungna fritid till deltagande i en folkhögskolekurs.

Givetvis är det icke möjligt beräkna, i vad mån antalet stipendieberättigade

elever kan komma att ytterligare stiga, eller om ökningen delvis beror

på mera tillfälliga förhållanden.

Emellertid synes det oss riktigast att för budgetåret 1931/1932 beräkna

/lilläng till riksdagens protokoll 1931. <> sami. 8 haft. (Nr 8.) 15

s. 226 Kontrollera mot PDF

226

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utekottets

yttrande.

Anordnande

av s. k. folkhögskolekurser
i

Härjedalen.

[238.]

Understöd åt

den svenska

folkhögskolan

i Birkas

inom republiken

Estland.

[239.1

anslagsbehovet högre än vad skolöverstyrelsen gjorde i sin ovannämnda

framställning av den 30 augusti 1930.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionen II: 141 framförda

yrkandet, får utskottet hänvisa till motionen.

Vad först angår det i motionen II: 141 framställda yrkandet om en höjning

av stipendiebeloppen vill utskottet erinra örn att 1929 års riksdag vidtog

en ökning av dessa belopp från 30 respektive 15 kronor till 45 respektive

25 och 15 kronor. Att redan nu ytterligare höja dessa belopp synes utskottet

icke vara befogat, varför utskottet avstyrker motionen II: 141, såvitt

däri yrkats ändring av stipendiebeloppens storlek.

I motionen II: 141 har vidare, utan angivet samband med den omtalade

ifrågasatta höjningen av stipendiebeloppen, hemställts örn höjning av anslaget

till 400,000 kronor. I motionerna I: 14 och II: 18 har åter framställts

förslag örn anslagets höjning till 410,000 kronor. Det synes utskottet, att i

sistnämnda två motioner övertygande skäl anförts för den större höjningen.

Utskottet finner sig därför böra i enlighet med dessa motioner förorda, att

anslaget för budgetåret 1931/1932 bestämmes till 410,000 kronor. Vid dispositionen

av anslaget böra givetvis alltjämt iakttagas de av riksdagen härutinnan

fastställda grunderna.

Utskottet hemställer alltså, att riksdagen må

a) avslå herr Mogårds m. fl. ovannämnda motion (II: 141),

såvitt däri yrkats ändring i beloppen av de till elever vid

folkhögskolor utgående stipendierna,

b) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och herr Mogårds

m. fl. ovannämnda motion (II: 141), i vad densamma

icke behandlats under a) här ovan, samt med bifall till

herrar Hanssons och Sandlers samt Bengtssons i Norup

och Wigforss ovannämnda motioner (B 14 och II: 18) öka

det ordinarie förslagsanslaget till stipendier åt elever vid

folkhögskolor, nu 290,000 kronor, med 120,000 kronor till

410,000 kronor.

242:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 238) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till anordnande av s. k. folkhögskolekurser

i Härjedalen för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag

av 3,000 kronor att utgå i enlighet med villkor, som Kungl.

Maj:t äger fastställa.

243:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 239) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd åt den svenska folkhögskolan

s. 227 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

227

i Birkas inom republiken Estland för budgetåret 1931/1932

anvisa ett extra anslag av 5,000 kronor att utgå på de

villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.

244:o) Kungl. Maj:t har (punkt 240) föreslagit riksdagen att

dels i riksstaten för budgetåret 1931/1932 uppföra det ordinarie förslagsanslaget

till befrämjande av dövstumundervisningen med oförändrat belopp,

190,000 kronor,

dels ock medgiva, att ur nämnda förslagsanslag må för budgetåret 1931/

1932 utgå ej mindre för anskaffande av lämplig litteratur åt dövstumma,

under de villkor, Kungl. Majit bestämmer, ett belopp av högst 1,000 kronor,

ån även för anordnande av en utbildningskurs för lärare för hörselsvaga

barn, likaledes under de villkor, Kungl. Majit bestämmer, ett belopp av

högst 4,200 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 704—712 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr G. Boman väckt motion (I: 38), vari hemställts, att statsbidraget

till skolan för döva småbarn i Stockholm och förskolan för dövstumma

i Göteborg skall utgå efter samma grunder, som finnas föreskrivna

angående bidrag till distriktsskolor.

Beloppet å 1,000 kronor för anskaffande av litteratur åt dövstumma är

detsamma, som utgår för innevarande budgetår.

I fråga om anslaget för anordnande av en utbildningskurs för lärare för

hörselsvaga barn har departementschefen erinrat, att 1929 års riksdag på

förslag av Kungl. Majit medgav, att ur nämnda förslagsanslag finge för

budgetåret 1929/1930 under de villkor, Kungl. Majit bestämde, utgå högst

3,500 kronor för anordnande av en utbildningskurs för lärare för hörselsvaga

barn.

Från skolöverstyrelsen föreligger nu en framställning, att av ifrågavarande

förslagsanslag måtte få för budgetåret 1931/1932 utgå högst 4,200 kronor

för anordnandet av en dylik kurs.

Enligt departementschefens mening vore behovet av en sådan kurs för

nästkommande läsår ådagalagt. Huruvida och i vad mån liknande kurser

för framtiden borde anordnas, torde icke nu kunna på ett tillförlitligt sätt

bedömas utan torde få bero på prövning av framdeles inkommande ansökningar.

Enligt överstyrelsens förslag skulle för budgetåret 1931/1932 erfordras

4,200 kronor för kursens anordnande, under förutsättning att en

ifrågasatt labiologikurs för lomhörda folkskolebarn icke bomme till stånd.

Denna beräkning syntes böra godtagas, och departementschefen förordade,

att sagda belopp finge utgå från förslagsanslaget till befrämjande av dövstumundervisningen.

Anslaget torde enligt departementschefens mening icke

med anledning härav behöva ökas, då det enligt budgetredovisningen för

Befrämjande

av dövstumundervisningen
[240.

]

jämte en i

ämnet väckt

motion.

s. 228 Kontrollera mot PDF

228

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

budgetåret 1929/1930 utvisade ett överskott av omkring 17,500 kronor. I

likhet med vad som föreskrivits beträffande den höstterminen 1929 anordnade

kursen och med vad som gällde rörande anslaget till kurser för hjälp

klasslärare torde böra stadgas såsom villkor för tilldelande av stipendium

åt deltagare i kursen, att vederbörande skoldistrikt för detta ändamål tillsköte

minst lika stort belopp som statsverket, ävensom medgivas, att deltagande

lärare och lärarinnor finge av den angivna anslagsposten, 4,200

kronor, erhålla ersättning för vad de under tjänstledighet för deltagande i

kursen författningsenligt nödgades avstå av sina löneförmåner utöver en

tredjedel av den kontanta begynnelselönen.

Jämlikt gällande kungörelse angående anslag av allmänna medel till dövstumskolor

den 31 maj 1889 (nr 27, sid. 20) må av förslagsanslaget till

befrämjande av dövstumundervisningen utgå dels till uppehållande av dövstumskola,

anordnad av skoldistrikt omfattande mer än ett landstingsområde

eller en stad, som ej i landsting deltager, statsbidrag för år räknat med 250

kronor för varje barn, som inom skolan eller på dess bekostnad åtnjuter

underhåll, samt med 125 kronor för varje annat i skolan intaget barn, dels

ock till uppehållande av annan dövstumskola, vilken av Kungl. Majit finnes

vara därav förtjänt, statsbidrag för år räknat med högst 100 kronor för

varje barn, som inom skolan eller på dess bekostnad åtnjuter underhåll,

samt med högst 50 kronor för varje annat i skolan intaget barn.

Under flera år hava förskolan för dövstumma i Göteborg och skolan för

döva småbarn i Stockholm genom särskilda beslut av Kungl. Majit, senast

den 31 oktober 1930, erhållit statsbidrag för de i dessa skolor intagna

barnen.

Hos Kungl. Majit hava styrelsen för sällskapet för bildande av småbarnsskolor

i Göteborg och svenska föreningen för dövas väl anhållit, atfe

omförmälda två skolor måtte erhålla statsbidrag enligt de för dövstumsfeoldistriktens

skolor gällande grunder.

Inspektören för dövstumundervisningen och skolöverstyrelsen hava tillstyrkt

bifall till ansökningarna.

Statskontoret har i utlåtande den 30 oktober 1930 erinrat, att Kungl.

Majit den 25 april 1930 tillkallat särskild sakkunnig för utredning rörande

omorganisation av dövstumundervisningsväsendet och blindvårdens ordnande,

och på grund härav ifrågasatt lämpligheten av att vidtaga en höjning av

statsbidraget till vissa dövstumskolor, innan berörda utredning blivit avslutad.

Departementschefen har anfört, att han icke ansåge sig för närvarande

böra ifrågasätta någon ändring i för här ifrågavarande skolas nu gällande

bestämmelser, då detta skulle kunna tänkas innebära ett föregripande av

resultatet av den utredning rörande omorganisationen av dövstumundervisningsväsendet

m. m., som för närvarande påginge inom ecklesiastikdepartementet.

s. 229 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

229

I motionen 1:38 Ilar anförts följande:

I ingiven skrivelse till Kungl. Maj.t hade svenska föreningen för dövas

väl hemställt örn höjt statsbidrag för den förskola för döva småbarn, som

föreningen sedan 1925 upprätthåller i Stockholm. Enahanda hemställan

hade ingivits från sällskapet för bildande av småbarnsskolor i Göteborg för

den av detta sällskap skötta förskolan för dövstumma.

Båda dessa skolor mottaga dövstumma och döva småbarn, som äro för

unga för att kunna intagas i de av distrikten underhållna skolorna, och

barnen åtnjuta i dessa skolor undervisning till dess de kunna intagas i

vederbörande distriktsskolor och vinna då i regel inträde i distriktsskolornas

andra årsklass eller övergå till annan undervisning.

Förskolorna stå under statsinspektion, undervisningen såväl i Stockholm

som i Göteborg ledes av föreståndarinna, som är utexaminerad dövstumlärarinna,

med biträde av utbildade småskole- eller kindergartenlärarinnor.

Denna lärarpersonal har sedan 1929 pensionsrätt för såväl föreståndarinnor

som biträdande lärarinnor.

Båda skolornas ekonomi är svag. Sålunda hade skolan i Stockholm under

läsåret 1928/1929 en utgiftsstat av 8,476 kronor 18 öre, som täcktes av ett

statsbidrag å 800 kronor, anslag från Stockholms stad 4,500 kronor, terminsavgifter

av bemedlade elever 460 kronor samt återstoden 2,716 kronor 18

öre genom gåvor, insamling, basar o. d. Skolan i Göteborg, som undervisar

även ett antal av högst 10 barn från andra län, vilka bo i ett litet hem,

upprättat på föreståndarinnans initiativ och hittills bekostat av enskilda

givare och elevavgifter, äger vissa inkomster i ränteavkastningen av för

densamma givna testamentsmedel, men dess största inkomst är anslag från

Göteborgs stad, som enligt beslut av stadsfullmäktige överlämnat dess övervakande

åt sällskapet för bildande av småbarnsskolor. Såsom av föregående

framgår är statens bidrag till upprätthållande av dessa skolors verksamhet

synnerligen litet, endast 50 kronor för varje barn, som endast åtnjuter undervisning,

samt 100 kronor för varje barn, som av skolan eller på dess bekostnad

erhåller underhåll, under det att skolorna genom sin verksamhet i

alla de fall, då de från förskolorna utgångna eleverna vinna inträde i

distriktsskolornas andra årsklass, avlyfta en del av statens utgifter för barnens

fortsatta undervisning.

Beträffande de ingivna ansökningarna har såväl inspektören för dövstumundervisningen

som skolöverstyrelsen tillstyrkt desamma under vitsordande av

skolornas betydelse för barnens uppfostran och undervisning.

Emellertid har Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen (240) förklarat sigtor

närvarande icke vilja ifrågasätta någon ändring i nu gällande bestämmelser

örn bidrag till dessa skolor av det skäl, att inom departementet pågår

utredning rörande omorganisation av dövstumundervisningsväsendet m. m.

Att på förhand uttala sig om resultatet av en pågående utredning är

givetvis i allmänhet synnerligen svårt. Men i detta fall avser ju utredningen

den nu av distrikten drivna obligatoriska verksamheten, och den

frivilliga verksamhet, som i gjorda framställningar söker en höjning i ett

nu utgående obetydligt statsbidrag, kan svårligen tänkas därav röna något

som helst inflytande. Det torde dessutom vara synnerligen ovisst, när resultatet

kan föreligga av denna utredning och när statsmakterna komma att

fatta beslut i anledning därav.

Det belopp, sorn ett bifall till de gjorda framställningarna skullo röra sig

om, torde vara omkring 3,600 kronor merkostnad för budgetåret nied nu
-

s. 230 Kontrollera mot PDF

230

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

varande elevantal, som icke nämnvärt torde komma att kunna ökas, och är

så pass obetydligt, att det torde rymmas inom det i riksstaten upptagna förslagsanslaget

till befrämjande av dövstumundervisningen å 190,000 kronor.

De båda i motionen omförmälda skolorna bedriva en verksamhet, som

uppenbarligen är av stort gagn för det allmänna. Då, enligt vad som framgår

av utredningen i ärendet, deras ekonomi är svag och i varje fall fotad

på ganska osäkra grunder, synes det utskottet skäligt, att de erhålla det

kraftigare ekonomiska stöd av staten, som i motionen avses. För statsverket

innebär ett bifall till motionen endast en ringa merkostnad. Utskottet tillstyrker

därför motionen.

Mot Kungl. Maj:ts förslag i övrigt har utskottet intet att erinra.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) i riksstaten för budgetåret 1931/1932 uppföra det ordinarie

förslagsanslaget till befrämjande av dövstumundervisningen

med oförändrat belopp 190,000 kronor,

b) medgiva, att ur nämnda förslagsanslag må för budgetåret

1931/1932 utgå ej mindre för anskaffande av lämplig

litteratur åt dövstumma, under de villkor, Kungl. Majit bestämmer,

ett belopp av högst 1,000 kronor,

än även för anordnande av en utbildningskurs för lärare

för hörselsvaga barn, likaledes under de villkor, Kungl.

Majit bestämmer, ett belopp av högst 4,200 kronor,

c) med bifall till herr Bomans ovannämnda motion (I: 38)

medgiva, att till skolan för döva småbarn i Stockholm och

förskolan för dövstumma i Göteborg statsbidrag må utgå

efter samma grunder, som äro bestämda för statsbidrag till

dövstumskola, anordnad av skoldistrikt.

dövstum ^ 245:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 241) hemställer ut
[241

] skottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd för utgivande av Tidning för

dövstumma anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag

av 1,000 kronor att utgå enligt de bestämmelser, Kungl.

Majit kan finna skäl meddela.

^Lidingön" ^46:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 242) hemställer ut
[242

j skottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd åt Tysta skolan å Lidingön

anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 20,000

kronor att utgå under de villkor, Kungl. Majit kan finna

gott föreskriva.

s. 231 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

231

247:o) Kungl. Majit har (punkt 243) föreslagit riksdagen att till understöd

åt Svenska föreningen för dövas väl anvisa för budgetåret 1931/1932 ett

extra anslag av 6,000 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser,

Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

tJtredningen återfinnes å sid. 715—718 i stats i ådsprotokollet.

För ändamålet utgår för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 5,000

kronor.

Hos Kungl. Majit har föreningens styrelse hemställt örn utverkande av

ett anslag för budgetåret 1931/1932 av 8,000 kronor för föreningens verksamhet.

Denna framställning har tillstyrkts av inspektören för dövstumundervisningen

och skolöverstyrelsen, vilka vitsordat, att föreningens verksamhet

är till stor hjälp för de döva och lomhörda, och livligt tillstyrkt den

begärda anslagsförhöjningen. Överstyrelsen har därvid erinrat örn de avsevärda

statsunderstöd, som utgå till enskilda föreningar för verksamhet bland

blinda, och det storartade arbete till fromma för denna lytesgrupp, som

härigenom kunnat uträttas.

Departementschefen har förklarat, att han ansåge den av svenska föreningen

för dövas väl bedrivna verksamheten vara synnerligen förtjänt av understöd

och ville livligt förorda en höjning av nu utgående anslagsbelopp, vilket

skulle möjliggöra en utvidgning av verksamheten enligt i ansökningen

angivna riktlinjer. Han nödgades dock begränsa denna höjning till 1,000

kronor.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må till understöd åt Svenska föreningen

för dövas väl anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra

anslag av 6,000 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser,

Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

248:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 244) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum,

a) till förstärkande av det ordinarie anslaget till institutet

och förskolan för blinda å Tomteboda för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra anslag av 48,000 kronor,

b) till anskaffande av skrivmaskiner åt avgående elever

vid nämnda institut för samma budgetår anvisa ett extra

reservationsanslag av 3,000 kronor.

Svenska före

ningen för

dövas val.

(243.1

Förstärkande

av det ordinarie

anslaget

till institutet

och

förskolan för

blinda å

Tomteboda

m. m.

(244.)

s. 232 Kontrollera mot PDF

232

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

och föfblTtt- 249:°). Sedan 1930 års riksdag till utvidgning och förbättring av lokalerna

ring av för institutet och förskolan för blinda å Tomteboda i huvudsaklig överensinstitutet

cfch ®iö.mmelse med ett i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 31

förskolan för januari 1930 omnämnt, såsom alternativ IV betecknat förslag beviljat ett

Tomteboda. ansIag av 450-000 kronor 8amt därav för budgetåret 1930/1931 såsom extra

[245 ] reservationsanslag anvisat ett belopp av 150,000 kronor, har nu Kungl. Maj:t

(punkt 245) föreslagit riksdagen att av förutberörda anslag, 450,000 kronor,

för budgetåret 1931/1932 anvisa återstoden, 300,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det till utvidgning och förbättring

av lokalerna för institutet och förskolan för blinda å Tomteboda

av 1930 års riksdag beviljade anslaget av 450,000

kronor för budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag

anvisa återstoden, 300,000 kronor.

Fav detaorde 250;o) KungL Majit bär (punkt 246) föreslagit riksdagen att till förstärdinarie

ansia- kande av det ordinarie anslaget till förskolan för blinda i Växjö för budSfcoUm

för ^tåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 4,100 kronor.

^nda Utredningen återfinnes å sid. 722 i statsrådsprotokollet.

[246.] För budgetåret 1930/1931 utgår för ändamålet ett extra anslag av 5,000

kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må till förstärkande av det ordinarie anslaget

till förskolan för blinda i Växjö för budgetåret 1931/

1932 anvisa ett extra anslag av 4,100 kronor.

Förstärkande

av det ordinarie

reservationsanslaget

till

hantverksskolan

i Kristin

ebamn

för blinda.

[247.]

251 :o) Kungl. Majit har (punkt 247) föreslagit riksdagen att till förstärkande

av det ordinarie reservationsanslaget till materialier, expenser m. m.

för hantverksskolan i Kristinehamn för blinda för budgetåret 1931/1932

anvisa ett extra anslag av 11,100 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 722 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1930/1931 utgår för ändamålet ett extra anslag av 12,150

kronor.

Utskottet, som ieke har något att erinra mot Kungl. Marits förslag, hemställer,

att riksdagen må till förstärkande av det ordinarie reservationsanslaget

till materialier, expenser m. m. för hantverksskolan

i Kristinehamn för blinda för budgetåret 1931/1932

anvisa ett extra anslag av 11,100 kronor.

s. 233 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

233

252:o) Kungl. Maj:t har (punkt 248) föreslagit riksdagen att till uppehållande

vid hantverksskolan i Kristinehamn för blinda av en extra avdelning

anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 6,600

kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 723—724 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1930/1931 utgår för ändamålet ett extra anslag av 10,600

kronor, därav 6,600 kronor avsedda för själva verksamheten och 4,000

kronor till utrustningsbidrag åt tio elever, som under nämnda budgetår efter

avslutad lärokurs avgå från skolan. Något utrustningsbidrag erfordras icke

för nästkommande budgetår.

Utskottet, som icke bar något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till uppehållande vid hantverksskolan i

Kristinehamn för blinda av en extra avdelning anvisa för

budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 6,600

kronor.

*53:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 249) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till beredande av fria frakter för arbetsmaterialier,

som från hantverksskolans i Kristinehamn för blinda

materialdepå sändas blinda hantverkare, anvisa för budgetåret

1931/1932 ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.

254:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 250) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till avlöning av extra ordinarie lärarpersonal

och vaktmästare vid vårdanstalten i Lund för blinda med

komplicerat lyte för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra

anslag av 7,500 kronor.

255:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 251) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd åt hantverksskolan i Uppsala

för blinda kvinnor anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra

anslag av 25,000 kronor att utgå i enlighet med de närmare

bestämmelser, Kungl. Majit kan finna skäligt föreskriva.

256:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 252) hemställer utskottet,

Uppehållande

av en

extra avdelning

vid

hantverksskolan

i Kri

stinehamn

för blinda.

[248.]

Beredande

av fria frakter

för arbetsmaterialier

till blinda

hantverkare.

[249.]

Extra ordinarie

lärarpersonal

och

vaktmästare

vid vårdanstalten

i Lund.

[250.]

Understöd åt

hantverksskolan

i

Uppsala

för blinda

kvinnor.

[251.]

Tryckning

av blind

skrifter.

[252.]

s. 234 Kontrollera mot PDF

De blindas

förening.

[253.]

Tekniska

läroverk.

[254.]

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till tryckning av blindskrifter anvisa för

budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 7,000

kronor.

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 253) hemställer ut
att

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd åt De blindas förening anvisa

för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 100,000 kronor

att utgå på de villkor och enligt de bestämmelser, Kungl.

Majit kan finna gott föreskriva. • •

Yrkesundervisningen.

258:o) Kungl. Majit har (punkt 254) föreslagit riksdagen att

dels i riksstaten för budgetåret 1931/1932 uppföra det ordinarie reservationsanslaget

till tekniska läroverk med oförändrat belopp 463,400 kronor

att jämte erforderligt belopp av å samma anslag uppkomna besparingar fördelas

mellan de olika läroverken på sätt av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1931 angivits;

dels till uppehållande av en fjärde parallellavdelning vid tekniska läroverket

i Örebro anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 24,000 kronor;

dels såsom bidrag till upprätthållande av undervisning i färgeriteknik vid

tekniska elementarskolan i Norrköping anvisa för budgetåret 1931/1932 ett

extra anslag av 1,600 kronor att utgå under villkor att enahanda belopp

för samma ändamål tillskjutes av annan eller andra bidragsgivare;

dels ock till uppehållande av parallellavdelningar vid tekniska fackskolan

i Eskilstuna anvisa för nämnda budgetår ett extra anslag av 6,300 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 731—739 i statsrådsprotokollet.

Det ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk är i riksstaten

för budgetåret 1930/1931 uppfört med ett belopp av 463,400 kronor. För

nämnda budgetår har i enlighet med riksdagens beslut anslaget jämte erforderligt

belopp av å detsamma uppkomna besparingar fördelats på följande sätt:

Tekniska gymnasiet i Örebro....................kronor 121,225: —

Tekniska läroverket i Malmö.................... » 112,100: —

Elektrotekniska fackskolan i Västerås.............. » 39,000: —

Tekniska elementarskolan i Norrköping............ » 46,500: —

Tekniska elementarskolan i Borås................ » 53,250: —

Tekniska läroverket i Härnösand................. » 51,250: —

Tekniska fackskolan för maskinindustri i Eskilstuna... » 36,300: —

Till arvoden åt extra lärare och vikarier samt för oförutsedda

behov............................. » ; 15,275: —

Summa kronor 474,900: —

234

257:o) I

skottet,

s. 235 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

235

De för de olika läroanstalterna fastställda staterna samt anslagsposten till

arvoden åt extra lärare m. m. sluta å ett sammanlagt belopp, som med

11,500 kronor överstiger det i riksstaten uppförda anslaget. Detta förhållande

sammanhänger därmed, att under en följd av år uppkommit rätt avsevärda

besparingar å anslaget och att dessa ansetts kunna tagas i anspråk

för att åstadkomma en tillfällig nedsättning av det eljest erforderliga anslagsbeloppet.

I skrivelse den 30 augusti 1930 har nu skolöverstyrelsen gjort framställning

angående anslag för här ifrågavarande ändamål för budgetåret 1931/

1932, enligt vilken framställning anslagsbehoven till tekniska läroverk för

budgetåret 1931/1932 borde beräknas sålunda:

Tekniska elementarskolan i Norrköping............kronor 49,450: —

» > i Borås................ s 53,250: —

» läroverket i Malmö.................... * 112,100:

» gymnasiet i Orebro.................... * 122,825:

» »i Härnösand................. » 52,475: —

» fackskolan! Västerås................... * 39,000:

» »i Eskilstuna................. * 36,300:

Arvoden åt extra lärare och vikarier samt oförutsedda

behov................................... *_16,600:

Summa kronor 482,000: —

Med hänsyn till storleken av å anslaget beräknad reservation, omkring

46,000 kronor, ansåge skolöverstyrelsen, att det nuvarande ordinarie anslagets

belopp 463,400 kronor kunde bibehållas även för budgetåret 1931/1932,

och att skillnaden, 18,600 kronor, kunde täckas av reservationen, varav ändock

skulle komma att återstå i runt tal 27,400 kronor.

Skolöverstyrelsens framställning avser ändrade anslag för tre av de tekniska

läroverken, nämligen läroverken i Norrköping, Örebro och Härnösand.

Från styrelsen för tekniska elementarskolan i Norrköping har hemställts

dels örn inrättandet från och med nämnda budgetår av en ordinarie maskinist-

och eldarbefattning, dels örn viss höjning av anslagsposten till uppvärmning,

belysning, renhållning m. m. Båda dessa framställningar sammanhänga

med en beslutad, av skolöverstyrelsen såsom synnerligen önskvärd

betecknad utvidgning av skolans lokaler, vilken beräknas bliva färdig

till läsåret 1931/1932. Innehavaren av den föreslagna maskinist- och eldarbefattningen

skulle härjämte vid behov biträda å laboratorierna, vilkas skötsel

på grund av utvidgningen ansåges bliva alltför betungande för respektive

lärare. Under hänvisning till vad sålunda anförts har departementschefen

funnit sig böra biträda dessa förslag. Mot de beräknade beloppen

har departementschefen icke haft något att invända; han har erinrat, att

samma avlöning, som här föreslagits för den nya maskinist- och eldarbefattuingen,

1,750 kronor, redan nu utginge för motsvarande befattningar vid

andra tekniska läroverk.

s. 236 Kontrollera mot PDF

236

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Från styrelsen för tekniska gymnasiet i Örebro har framförts en redan

tidigare gjord begäran örn inrättandet av en ny lektorstjänst vid gymnasiet.

Skolöverstyrelsen har erinrat, att denna fråga på grund av i ämnet väckta

motioner var föremål för prövning av 1930 års riksdag. I utlåtande den

11 mars 1930, nr 8, anförde riksdagens statsutskott under punkt 243, bland

annat, att utskottet i likhet med motionärerna ansåge, att en alltför stor del

av undervisningen vid tekniska gymnasiet i Örebro uppehölles genom extra

lärarkrafter och att det därför kunde finnas fog för framställningen örn en

förstärkning av gymnasiets ordinarie lärarstab. Utskottet funne sig dock

icke böra mot Kungl. Maj:ts förslag förorda inrättandet av en ny lektorstjänst

vid läroanstalten. Möjligt vore ju ock, att ett förnyat övervägande

av frågan kunde giva till resultat, att den önskvärda förstärkningen lämpligen

borde ske genom överflyttning av en lektorstjänst från något annat

av de tekniska läroverken. Då, såsom skolöverstyrelsen framhållit, ett förslag

om överflyttning av en lektorstjänst från annat tekniskt läroverk varit

under omprövning men icke ansetts böra vinna beaktande, har departementschefen

funnit sig — på de skäl, som anförts av statsutskottet vid 1930 års

riksdag böra biträda förslaget örn inrättandet av en ny lektorstjänst vid

Örebrogymnasiet. Då härigenom behovet av extra lärarkrafter minskades,

komme kostnadsökningen, oberäknat tillfällig löneförbättring, dyrtidstillägg

och ålderstillägg, att utgöra endast 1,600 kronor.

När 1929 års riksdag fattade sitt beslut örn avveckling av tekniska fackskolan

för träindustri i Härnösand och upprättande i samband med dåvarande

tekniska gymnasium av en förmansskola för träindustri, fäste riksdagen

härvid det villkoret, att från vederbörande industrihåll skulle erhållas

utfästelse, att, så länge sistnämnda skola av staten upprätthölles, ett årligt

bidrag till skolan av 5,000 kronor skulle lämnas. Enligt vad skolöverstyrelsen

meddelat, finnes numera icke någon utsikt till att det av riksdagen för

förmansskolans upprättande uppställda villkoret skall bliva uppfyllt, och

torde man därför för närvarande endast hava att räkna med det tekniska

gymnasiet i Härnösand. Skolöverstyrelsen har nu uppgjort förslag till en

viss differentiering av undervisningen i gymnasiet för att bereda möjlighet

för de av dettas lärjungar, som så önska, att erhålla viss facklig utbildning

i avseende å träindustrien. Kostnadsökningen härför beräknas till 2,975

kronor, motsvarande 17 timlärartimmar å 175 kronor. Å andra sidan har

skolöverstyrelsen hemställt örn uteslutande ur staten av en därstädes uppDien

sedan flera år vakantsatt maskinist- och eldarbefattning med en

avlöning av 1,750 kronor, vadan nettoökningen för detta läroverk skulle

inskränka sig till (2,975 — 1,750) 1,225 kronor.

Departementschefen har anfört, att han funne det beklagligt, att riksdagens

beslut om inrättandet av en förmansskola för träindustri på grund av

uteblivet bidrag från industriens sida icke kunnat realiseras. Som emellertid

förhållandena nu gestaltade sig, syntes skolöverstyrelsens förslag örn en

s. 237 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

237

differentiering av undervisningen å tekniska gymnasiet i Härnösand välbetänkt;

departementschefen har erinrat, att Kungl. Majit genom beslut den

18 juli 1930 möjliggjort dylik differentierad undervisning redan under innevarande

läsår. Mot den för budgetåret 1931/1932 beräknade kostnaden härför

har departementschefen icke haft något att invända liksom ej heller

mot förslaget, att maskinist och eldarbefattningen skulle uteslutas ur läroverkets

stat.

Mot skolöverstyrelsens förslag om höjning av anslagsposten till arvoden

åt extra lärare och vikarier samt oförutsedda behov från 15,275 kronor med

1,325 kronor till 16,600 kronor vore, anför departementschefen, intet att

erinra.

I anslutning till de av skolöverstyrelsen framlagda och av departementschefen

tillstyrkta förslagen skulle anslagsbehovet för budgetåret 1931/1932

uppgå till sammanlagt 482,000 kronor med den närmare fördelning, som

framgår av den utav överstyrelsen uppgjorda, i det föregående återgivna

tablån. Skolöverstyrelsen har föreslagit, att det ordinarie reservationsanslaget

till tekniska läroverk skulle, med hänsyn till å detsamma befintliga

reservationer, i riksstaten för budgetåret 1931/1932 upptagas med oförändrat

belopp, 463,400 kronor, eller 18,600 kronor mindre än den beräknade

medelsåtgången. Enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning för

budgetåret 1929/1930 uppgingo reservationerna å anslaget vid slutet avsistnämnda

budgetår till 57,508 kronor 54 öre. Dragés härifrån det belopp

av 11,500 kronor, varmed den beräknade medelsåtgången under budgetåret

1930/1931 överstiger det i riksstaten för samma budgetår upptagna anslaget,

skulle reservationerna vid ingången av budgetåret 1931/1932 uppgå till i

runt tal 46,000 kronor och alltså enligt departementschefens mening väl

vara i stånd att bära den för sistnämnda budgetår beräknade belastningen,

18,600 kronor.

De till uppehållande av en fjärde parallellavdelning vid tekniska läroverket

i Örebro, till bidrag till upprätthållande av undervisning i färgeriteknik

vid tekniska elementarskolan i Norrköping samt till uppehållande av parallellavdelningar

vid tekniska fackskolan i Eskilstuna föreslagna beloppen å

respektive 24,000 kronor, 1,600 kronor och 6,300 kronor äro desamma, som

av riksdagen anvisats för motsvarande ändamål under innevarande budgetår.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Majda förslag i

vidare mån än vad angår den ifrågasatta differentieringen av undervisningen

vid tekniska gymnasiet i Härnösand. Syftemålet med och den närmare

innebörden av berörda differentiering synes utskottet icke hava blivit nöjaktigt

klarlagda, varför utskottet anser sig förhindrat att i denna del förorda

Kungl. Majda förslag. Härigenom uppkommer en kostnadsminskning

av 2,975 kronor, varmed det äskade beloppet av reservationsanslaget till

tekniska läroverk, 463,400 kronor, alltså kan nedsättas. Anslaget torde i

tTtekottetn

yttrande.

s. 238 Kontrollera mot PDF

238

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

enlighet härmed böra för budgetåret 1931/1932 uppföras med ett belopp av

460,425 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) minska det ordinarie reservationsanslaget till tekniska

läroverk, nu 463,400 kronor, med 2,975 kronor till 460,425

kronor att jämte erforderligt belopp av å samma anslag

uppkomna besparingar fördelas mellan de olika läroverken

på sätt av departementschefen i statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för den 3 januari 1931 angivits;

b) till uppehållande av en fjärde parallellavdelning vid

tekniska läroverket i Örebro anvisa för budgetåret 1931/1932

ett extra anslag av 24,000 kronor;

c) såsom bidrag till upprätthållande av undervisning i

färgeriteknik vid tekniska elementarskolan i Norrköping anvisa

för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 1,600

kronor att utgå under villkor att enahanda belopp för samma

ändamål tillskjutes av annan eller andra bidragsgivare;

d) till uppehållande av parallellavdelningar vid tekniska

fackskolan i Eskilstuna anvisa för nämnda budgetår ett

extra anslag av 6,300 kronor.

Stipendier åt 259:o) I

obemedlade . ... ''

oell mindre Skottet,

bemedlade

elever vid

de tekniska

Tackskolorna.

[255.]

enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 255) hemställer ut
att

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade

elever vid de tekniska fackskolorna för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor

att utgå enligt av Kungl. Majit meddelade närmare bestämmelser.

Resestipen- 260:o)

dier åt lärare ''

vid tekniska skottet,

läroverk.

[256.]

I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 256) hemställer utäta

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till resestipendier åt lärare vid de tekniska

läroverken och med dem jämförliga statsunderstödda läroanstalter

anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag

av 1,500 kronor att utgå under de villkor och

bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

underetödåt 261:0) 1 enliShet med Kungl. Majlis förslag (punkt 257) hemställer uthandels-

skottet,

gymnasier. att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud
[257.

]

s. 239 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

239

getår ägt rum, till beredande av förhöjt understöd åt handelsgymnasierna

i Stockholm, Göteborg, Malmö, Hälsingborg,

Örebro och Norrköping, utöver till dem redan anslagna

belopp, anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av

139,500 kronor att utgå under förutsättning att kommun,

där handelsundervisningsanstalt åtnjuter statsunderstöd, själv

eller genom enskilda donatorer såväl tillhandahåller erforderliga

lokaler för undervisningen som ock årligen lämnar

ett kontant bidrag, motsvarande minst en tredjedel av statsunderstödet,

samt med den fördelning och under de villkor

i övrigt, som Kungl. Majit kan finna skäligt bestämma.

262:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 258) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till resestipendier åt lärare vid statsunderstödda

handelsgymnasier anvisa för budgetåret 1931/1932

ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor att utgå under

de villkor och bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott

föreskriva.

263:o) Kungl. Majit har (punkt 259) föreslagit riksdagen att

dels öka det ordinarie förslagsanslaget till understöd för avlöning av lärare

vid kommunala anstalter för yrkesundervisning, nu 675,000 kronor, med

155,000 kronor till 830,000 kronor,

dels ock öka det ordinarie förslagsanslaget till understöd för undervisningsmateriel

åt kommunala anstalter för yrkesundervisning, nu 100,000 kronor,

med 10,000 kronor till 110,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 742—749 i statsrådsprotokollet.

Skolöverstyrelsen har, med hänsyn till å ena sidan konstaterad medelsåtgång

och å andra sidan den alltjämt fortgående utvecklingen av yrkesskölväsendet,

hemställt, att förslagsanslaget till läraravlöningar måtte uppföras

med ett från 675,000 kronor med 225,000 kronor till 900,000 kronor ökat

belopp samt förslagsanslaget till undervisningsmateriel med ett från 100,000

kronor med 20,000 kronor till 120,000 kronor ökat belopp.

En redogörelse för medelsåtgången under senare budgetår, som skolöverstyrelsen

lämnat, giver vid handen, att fluktuationerna härutinnan varit rätt

avsevärda. Vad anginge de senaste två budgetåren, 1928/1929 och 1929/

1930, torde detta enligt departementschefens mening kunna förklaras, såsom

jämväl skolöverstyrelsen framhållit, därmed att på det förra budgetåret belöpande

understöd till en väsentligare del kommit att lyftas först under

nästföljande budgetårs första kvartal. Såväl på grund härav som på grund

av vissa utav skolöverstyrelsen berörda särskilda förhållanden vid utdelandet

Resestipendier

åt lärare

vid statsunderstödda

handelsgymnasier.

[258.]

Understöd åt

kommunala

anstalter för

yrkesundervisning.

[259.]

s. 240 Kontrollera mot PDF

240

Statsutskottets utlåtande Nr 8<

av understöd från här ifrågavarande anslag vore det givetvis vanskligt att

ernå en exakt föreställning om de belopp, som verkligen kunde tänkas bliva

erforderliga under ett kommande budgetår. Med hänsyn till anslagens karaktär

av förslagsanslag torde det emellertid vara tillräckligt med en av departementschefen

framlagd approximativ beräkning av följande innehåll: Medelsåtgången

för här ifrågavarande ändamål hade enligt riksräkenskapsverkets

budgetredovisningar för ett vart av budgetåren 1926/1930 uppgått till följande

belopp, nämligen

för budgetåret 1926/1927 .......kronor 871,817:24

» * 1927/1928 » 806,558:80

» > 1928/1929 » 755,784:91

» » 1929/1930 » 1,165,421:33.

Summan av dessa anslag utgjorde 3,599,582 kronor 28 öre eller i medeltal

för budgetår 899,895 kronor 57 öre. Örn hänsyn foges dels till detta medeltal,

dels till den beräknade utvecklingen av yrkesskolväsendet, funne departementschefen

sig kunna förorda, att sammanlagda anslagsbeloppet för budgetåret

1931/1932 beräknades till 940,000 kronor eller 165,000 kronor mera än

innevarande budgetår, vilket skulle innebära en ökning med 20,000 kronor

för ett vart av budgetåren 1930/1931 och 1931/1932 utöver det sålunda

beräknade medeltalet.

I fråga örn fördelningen av detta belopp på de båda anslagen till lärårlöner

och till undervisningsmateriel kunde man, framhåller departementschefen

härefter, ännu icke stödja sig på något siffermaterial, då uppdelningen

av det förutvarande gemensamma anslaget i två trätt i kraft först

från och med ingången av innevarande budgetår. Med hänsyn tagen till

de av skolöverstyrelsen framlagda beräkningarna funne departementschefen

sig böra föreslå, att anslaget till läraravlöningar i riksstaten för budgetåret

1931/1932 måtte upptagas med ett från 675,000 kronor med 155,000 kronor

till 830,000 kronor förhöjt belopp och anslaget till undervisningsmateriel med

ett från 100,000 kronor med 10,000 kronor till 110,000 kronor förhöjt belopp.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må

a) öka det ordinarie förslagsanslaget till understöd för

avlöning av lärare vid kommunala anstalter för yrkesundervisning,

nu 675,000 kronor, med 155,000 kronor till 830,000

kronor,

b) öka det ordinarie förslagsanslaget till understöd för

undervisningsmateriel åt kommunala anstalter för yrkesundervisning,

nu 100,000 kronor, med 10,000 kronor till

110,000 kronor.

s. 241 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

241

264:o) Kungl. Majit har (punkt 260) föreslagit riksdagen att i riksstaten

för budgetåret 1931/1932 uppföra dels det ordinarie reservationsanslaget till

understöd för avlöning av lärare vid enskilda anstalter för yrkesundervisning

med oförändrat belopp, 610,000 kronor,

dels ock det ordinarie reservationsanslaget till understöd för undervisningsmateriel

åt enskilda anstalter för yrkesundervisning likaledes med oförändrat

belopp, 65,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 749—753 i statsrådsprotokollet.

Understöd åt

enskilda anstalter

för

yrkesundervisning
[260.

]

jämte en i

ämnet väckt

motion.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herrar G. Mosesson och O. Johansson i Edsbyn väckt motion

(II: lil), vari hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret 1931/1932 höja

det ordinarie reservationsanslaget till understöd för avlöning åt lärare vid

enskilda anstalter för yrkesundervisning med 65,000 kronor eller till 675,000

kronor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionen.

Skolöverstyrelsen har hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att dels i riksstaten för budgetåret 1931/1932 höja det ordinarie reservationsanslaget

till understöd för avlöning åt lärare vid enskilda anstalter för yrkesundervisning,

nu 610,000 kronor, med 90,000 kronor till 700,000 kronor,

dels i riksstaten för samma år höja det ordinarie reservationsanslaget till

understöd för undervisningsmateriel åt enskilda anstalter för yrkesundervisning,

nu 65,000 kronor, med 5,000 kronor till 70,000 kronor. Överstyrelsen

har därvid erinrat, att framställningarna örn understöd för enskilda skolor

för yrkesundervisning avsevärt överstigit de belopp, som för ändamålet stått

till Kungl. Majits förfogande. De reduceringar, som i anslutning härtill

måst företagas å de ansökta beloppen, hade, framhåller departementschefen,

givetvis ofta blivit mycket kännbara för de olika skolorna. Så mycket mer

hade detta varit att beklaga, som den gren av yrkesundervisningen, varom

här vore fråga, hade sin stora betydelse genom de pedagogiska initiativ,

som länge kännetecknat densamma. Dessa enskilda läroanstalter tillförde

alltjämt yrkesundervisningen stora värden i fråga örn pedagogisk erfarenhet

och de bidroge att skaffa åt vårt näringsliv en väl utbildad arbetskraft.

Flera yrkesgrenar hade emellertid ännu ej fått sin utbildningsfråga ordnad,

allt beroende på begränsade anslagsmedel, och fara kunde föreligga, att en

viss stagnation i utvecklingen på detta för landets näringsliv så betydelsefulla

område kunde göra sig gällande. Departementschefen skulle därför

med tillfredsställelse hälsat, om det varit honom möjligt att biträda överstyrelsens

förslag om en höjning av nu ifrågavarande anslag. Emellertid

hade den statsekonomiska situationen nödgat honom att på denna som på

så många andra punkter i årets huvudtitel avstå från att föreslå anslagsBihang

till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 8 haft. (Nr 8.) 16

s. 242 Kontrollera mot PDF

242

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Understöd

till obemedlade

och

mindre bemedlade

elever vid

statsunderstödda

kommunala

och

enskilda anstalter

för

yrkesundervisning
[261.

]

jämte en i

ämnet väckt

motion.

ökningar, hur välmotiverade desamma än vore. Anslagen borde alltså jämväl

för budgetåret 1931/1932 utgå med oförändrade belopp.

I detta sammanhang har departementschefen framhållit, att, då budgetredovisningen

för budgetåret 1929/1930 utvisade en reservation å anslaget

till enskilda anstalter för yrkesundervisning å 92,061 kronor 32 öre, denna

omständighet icke kunde tagas till intäkt för ett krav på sänkning av anslaget

med motsvarande belopp. Att reservation uppkommit, oaktat Kungl.

Maj:t för sistnämnda, liksom för föregående budgetår fördelat hela det tillgängliga

understödsbeloppet och oaktat från skolornas sida äskanden örn

understöd till långt större belopp förelågo, torde hava sin förklaring i att

åtskilliga skolor vid budgetårets utgång ännu icke hunnit uttaga hela de

dem tilldelade understöden. Reservationen torde alltså, till väsentlig del

åtminstone, vara blott skenbar.

Med hänsyn till vad departementschefen anfört och då utskottet dessutom

saknar material för att kunna bedöma, huruvida en höjning av ifrågavarande

anslag verkligen kommer att medföra det av motionärerna åsyftade och även

enligt utskottets mening önskvärda resultatet — vidgade möjligheter till

yrkesutbildning, särskilt för ungdomen — finner sig utskottet icke kunna

nu tillmötesgå motionärernas hemställan utan ansluter sig till Kungl. Maj:ts

förslag, varvid utskottet emellertid förutsätter, att Kungl. Maj:t skall låta

närmare utreda omfattningen och beskaffenheten av det ökade medelsbehov,

som enligt skolöverstyrelsens och motionärernas uppgift föreligger, samt i

övrigt ägna frågan härom tillbörlig uppmärksamhet.

Utskottet hemställer alltså, att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

å herrar Mosessons och Johanssons i Edsbyn ovannämnda

motion (II: lil), i vad den skiljer sig från Kungl. Majda

förslag, uppföra det ordinarie reservationsanslaget till understöd

för avlöning av lärare vid enskilda anstalter för yrkesundervisning

med oförändrat belopp, 610,000 kronor,

b) uppföra det ordinarie reservationsanslaget till understöd

för undervisningsmateriel åt enskilda anstalter för yrkesundervisning

likaledes med oförändrat belopp, 65,000 kronor.

265:o) Kungl. Majit har (punkt 261) föreslagit riksdagen att till stipendier

åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid kommunala och enskilda

anstalter för yrkesundervisning för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra

förslagsanslag av 200,000 kronor att utgå i överensstämmelse med av riksdagen

i dess skrivelse den 26 april 1930, nr 165, angivna grunder och enligt

de närmare bestämmelser i övrigt, Kungl. Majit finner gott meddela.

Utredningen återfinnes å sid. 753—755 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr JB. Mogård m. fl. väckt motion (lii 140), vari hemställts,

s. 243 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

243

att riksdagen måtte till understöd åt obemedlade och mindre bemedlade

elever vid statsunderstödda kommunala och enskilda skolor för yrkesundervisning

med heldagsundervisning och sammanhängande kurs av minst fem

månaders längd för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av

300,000 kronor att utgå i huvudsaklig överensstämmelse med i motionen

angivna grunder och enligt de närmare bestämmelser Kungl. Majit må finna

gott föreskriva, att med hänsyn till den rådande ungdomsarbetslösheten

högsta stipendiebeloppet må höjas till 60 kronor per elev och månad, samt

att skyndsam utredning må verkställas beträffande behovet och möjligheterna

av en utvidgning av yrkesutbildningsanstalterna, varvid hänsyn särskilt

må tagas till förefintligheten av ungdomsarbetslösheten.

Under åtskilliga år anvisade riksdagen till understöd åt obemedlade och

mindre bemedlade elever vid statsunderstödda enskilda skolor för husmodersutbildning

medel å extra stat. För budgetåret 1927/1928 anvisades

för ändamålet ett förslagsanslag av 25,000 kronor, och utsträcktes anslaget

samtidigt att omfatta elever även vid statsunderstödda kommunala skolor

för husmodersutbildning. För vartdera av budgetåren 1928/1930 utgjorde

anslaget 30,000 kronor.

Under punkt 241 av 1930 års åttonde huvudtitel föreslog Kungl. Majit

riksdagen att för samma ändamål för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra

förslagsanslag av 40,000 kronor, varvid höjningen motiverades med konstaterade

anslagsöverskridanden under föregående budgetår. I berörda punkt

upptog dåvarande departementschefen vidare till behandling ett förslag, som

skolöverstyrelsen med anledning av en utav 1928 års riksdag i ämnet avlåten

skrivelse framlagt i fråga örn utsträckning av statens stipendieverksamhet

till kommunala och enskilda yrkesutbildningsanstalter i allmänhet. Departementschefen

ansåg emellertid, att omständigheterna ej vore sådana, att en

dylik för statsverket ur ekonomisk synpunkt ganska betungande utvidgning

kunde ske.

I skrivelse den 26 april 1930, nr 165, anmälde härefter riksdagen, att

riksdagen, i anledning av Kungl. Majits ovanberörda förslag och fyra i

ämnet väckta motioner (I: 55, II: 79, I: 137 och I: 142), till stipendier åt obemedlade

och mindre bemedlade elever vid statsunderstödda kommunala och

enskilda anstalter för yrkesundervisning med heldagsundervisning och sammanhängande

kurs av minst fem månaders längd anvisat för budgetåret

1930/1931 ett extra förslagsanslag av 200,000 kronor att utgå i överensstämmelse

med av riksdagen angivna grunder och enligt de närmare bestämmelser

i övrigt, Kungl. Majit funne gott meddela.

Riksdagen anförde därvid bland annat följande:

Riksdagen hänförde till nu ifrågavarande anstalter även husmodersskolorna,

vilka hittills åtnjutit särskilt anslag för ändamålet men som hädanefter

syntes böra erhålla vissa stipendiemedel från samma anslag som övriga

s. 244 Kontrollera mot PDF

244

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

yrkesutbildningsanstalter. Riksdagen, som ansåg, att de villkor och bestämmelser

i avseende å behovsgrader och stipendiebelopp m. m., vilka föreskrivits

beträffande folkhögskolorna, borde gälla även i fråga om nu förevarande

skolor, ville vidare inskärpa vikten av att prövningen av stipendiernas

utdelning gjordes så samvetsgrant som möjligt med stöd av bland annat

utav trovärdiga personer bestyrkta redogörelser för elevernas ekonomi och

övriga personliga förhållanden, såsom fallet nu vore vid folkhögskolorna och

husmodersskolorna, och att hänsyn därvid toges till alla de faktorer, som

rimligen borde inverka på frågan, såsom huruvida eleven hade tillfälle att

under skoltiden vistas i sitt hem eller hos anhöriga, huruvida elever måste

vidkännas resekostnader för att kunna bevista skolan, huruvida elevavgifter

utginge och dessas storlek, huruvida i skolan mat erhölles utan ersättning

och dylikt.

Den 23 maj 1930 utfärdade Kungl. Majit kungörelse (nr 158) angående

stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid statsunderstödda

kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning att gälla tills vidare,

så länge anslag för ifrågavarande ändamål anvisades.

Departementschefen har, då någon erfarenhet örn medelsåtgången å här

ifrågavarande anslag ännu icke kunnat vinnas, i likhet med skolöverstyrelsen

ansett sig böra tillstyrka, att för budgetåret 1931/1932 för här ifrågavarande

ändamål ett anslag av samma belopp som för innevarande budgetår,

200,000 kronor, äskas av riksdagen.

I motionen II: 140 har till stöd för de där framförda yrkandena anförts

följande:

Massarbetslösheten utgör utan tvivel ett av tidens och samhällets för närvarande

mest angelägna problem. Varje mera industrialiserat samhälle hemsökes

av arbetslöshetens sociala olycka. En del av detta problem, vilken

hittills ej ägnats den uppmärksamhet, som sakens vikt krävt, är de unga

åldersklassernas andel i de allmänna arbetslöshetssiffrorna. Och dock ha

gjorda undersökningar tydligt ådagalagt, att ungdomsarbetslösheten även i

vårt land är skrämmande stor.

Vid den stora arbetslöshetsräkningen, som genom socialstyrelsens försorg

skedde i maj år 1927, visade det sig sålunda, att av de 64,075 anmälda

arbetslösa befunno sig 11,723 i åldern 15—20 år och 21,550 i åldern 21—30

år. Särskilt befunnos våra bruksbygder vara svårt hemsökta av denna ungdomsarbetslöshet.

Endast en bråkdel av dessa arbetslösa var anmäld till

erhållande av hjälp från arbetslöshetskommissionen.

Efter offentliggörandet av denna undersöknings resultat hördes i den allmänna

diskussionen åtskilliga röster, vilka förklarade, att företeelsen ifråga

vore temporär och att en snabb övergång till normala förhållanden skulle

följa, varvid även antalet av unga arbetslösa hastigt skulle nedgå. Mot

slutet av år 1929 angavs också från olika håll, att arbetslösheten bland

ungdomen under då rådande jämförelsevis gynnsamma arbetstillgång vore

örn också ej obefintlig så likväl av synnerligen ringa omfattning.

För att dä klargöra det faktiska läget beträffande ungdomsarbetslösheten

lät en av landets största organisationer av arbetarungdom — Sveriges socialdemokratiska

ungdomsförbund — företaga en undersökning av arbetstillgången

bland förbundets till över 60,000 uppgående medlemsnumerär. Un
-

s. 245 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

245

dersökningen planlades och företogs under sakkunnig statistisk ledning, och

dess resultat ha påtagligen framkommit efter ett noggrant och omsorgsfullt

arbete med insamlingen av uppgifterna och granskningen samt sammanställningen

av desamma. De avse tiden februari 1930 och äro inhämtade från

organisationer å 682 platser, spridda över alla delar av riket. Större delen

av medlemmarna inom det anförda förbundet befinna sig i åldern mellan

17—25 år, och — ehuru efter all sannolikhet att döma arbetslösheten inom

arbetareungdomens led torde vara större bland den ungdom, som politiskt

sett står oorganiserad, än bland den organiserade — lära deras förhållanden

vara representativa för förhållandena i hithörande avseende.

Från de 682 ortsorganisationerna rapporterades tillhopa 5,143 arbetslösa,

av vilka 4,469 voro män och 674 kvinnor. I fråga om arbetslöshetens växlingar

visade det sig, att icke mindre än 27 procent av de uppgiftslämnande

platserna kunde uppgiva, att arbetslösheten ökat, 44 % att den förhållit sig

konstant och 29 procent att den minskat. Anmärkas bör, att arbetstillgången vid

tidpunkten för uppgifternas avlämnande var relativt god. Och örn också

möjligheter saknas att bedöma ungdomsarbetslöshetens omfattning just nu,

förefaller det sannolikt, att de angivna siffrorna på grund av den nuvarande

konjunkturavmattningen äro mycket mera skrämmande.

Det torde här böra anmärkas, att av den undersökning, som Sveriges

socialdemokratiska ungdomsförbund företagit, framgår otvetydigt, att en betydande

arbetslöshet ävenledes förekommer bland ungdom, sysselsatt inom

jordbruksarbete. För de manliga förbundsmedlemmarnas vidkommande befunno

sig av 2,945 i räkningen deltagande unga jordbruksarbetare ej mindre

än 332, d. v. s. 11.3 procent, utan arbete. De torde till stor del utgöras av söner

till smärre jordbrukare, torpare och arrendatorer. Ungdomsarbetslösheten

är tydligen ett problem, som allvarligt berör både städer och landsbygd,

både industri och jordbruk.

Örn den oförvållade arbetslösheten måste kännas som en hård livets prövning

för vuxna människor, vilka redan ha åtskillig erfarenhet av skoningslösheten

i kampen om bröd och utkomst och om otryggheten i lönearbetet,

så torde den verka ännu mera ödeläggande å en yngling, som nyss blivit

mogen för förvärvsarbetet. Det vållar lätt nedbrytande tvivel å alla värden

att i unga år tinna sig, ehuru villig och duglig till arbete, bortvisad från

möjligheten att ens förtjäna ett torftigt dagligt bröd. Känslan av att vara obehövlig

och onyttig, att aldrig få en chans att visa vad man duger till,

måste komma unga människor att gripas av modlöshet och likgiltighet inför

fordran å ungdomen att rusta sig för medborgarskapets förpliktelser i olika

hänseenden. De som mycket orda om ungdomens tilltagande förvildning

ha förvisso stor anledning att fråga, vad ungdomens omfattande arbetslöshet

har för andel häri.

Det kan visserligen i åtskilliga fall inträffa, att föräldrahemmen äro en

tillflyktsort för många unga, som ställts utom förvärvsmöjligheterna. Detta

förhållande kan dock ej bringa lösning åt frågan i dess hela vidd, särskilt

som vid inträffad arbetslöshet bland ungdomen ofta följer, att även de

egentliga familjeförsörjarna träffas av samma olycka. För övrigt kvarstå

de moraliska vådorna av att de unga gå utan arbete, även om fattiga föräldrar

tvingas att bära deras försörjning.

Det torde därför över allt bland ansvarskännande människor stå klart,

att det för samhället är ett livsvillkor att komma till rätta med ungdomsarbetslöshetens

problem.

s. 246 Kontrollera mot PDF

246

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Svårigheterna inställa sig emellertid, då det gäller att anvisa gångbara

framkomstvägar för att nå syftet. Ungdomens arbetslöshet är en del av

det allmänna arbetslöshetsproblemet och kan näppeligen lösas isolerat. Ej

heller torde det vara lätt att nyskapa särskilda arbetstillfällen för unga arbetare.

För den ungdom, som befinner sig i åldern över 18 år, kunna väl

i allmänhet de av statsmakterna uppdragna linjerna för arbetslöshetens bekämpande

anses böra komma till användning. Deras effektivitet liksom

humanitet i tillämpningen äro emellertid underkastade starka tvivel, vilka

med särskild vikt kunna gälla deras tillämplighet å arbetare inom yngre

ålderskategorier. Vid den verkliga tillämpningen har det också visat sig,

att de i stort sett betytt synnerligen litet i fråga örn bekämpandet av ungdomsarbetslösheten

.

Detta inskridande från samhällets sida till den arbetslösa ungdomens

hjälpande torde i stor utsträckning böra inriktas å åtgärder för underlättande

av denna ungdoms framtida möjligheter att vinna en tryggad utkomst.

Ett utbyggande av resurserna för meddelande och tillgodogörande av den yrkesutbildning,

vilken under senare år genom det allmännas försorg igångsatts,

torde därvidlag vara av synnerligen stor betydelse. Jämte fördelen av att de

unga arbetslösa under en kritisk period hade något gagneligt att syssla med

och därigenom erhölle tillfälle till både intellektuell och sedlig lyftning, så

bleve den ungdomliga arbetskraften genom en rationell yrkesutbildning mera

anpassbar efter de olika möjligheterna å arbetsmarknaden. En kraftig och

målmedveten understödsverksamhet från det allmännas sida skulle härvidlag

kunna uträtta mycket.

Sedan åtskillig tid tillbaka utgå från riksstaten belopp, avsedda att underlätta

tillträdet till för ungdom avsedda yrkesutbildningsanstalter. Senast i

fjol beslöt riksdagen i anledning av motioner anvisa 200,000 kronor som

extra förslagsanslag att utgå som stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade

elever vid anstalter för yrkesundervisning. Härjämte finnas anslag

för stipendier till elever vid folkhögskolor och lantmannaskolor.

Dessa anslag fylla verkliga behov och torde redan vid de nuvarande fördelningsgrunderna

snarare vara för låga än för höga. Enligt 1929 års riksdags

beslut genomfördes vid folkhögskolorna en uppdelning av eleverna i

tre behovsgrader och stipendiebeloppen bestämdes till respektive 45, 25 och

15 kronor. Dessa grunder ha sedan förklarats gälla även för stipendier åt

elever vid yrkesutbildningsanstalterna.

Nu torde det i regel vara så, att en arbetslös ung arbetare saknar ekonomiska

resurser att bevista en ^bildningsanstalt, även örn han skulle erhålla

det högsta möjliga stipendiebeloppet, nämligen 45 kronor per månad. Örn

denna understödsverksamhet skall kunna bliva till verkligt gagn i kampen

mot ungdomsarbetslösheten, måste en sådan anordning träffas, som gör det

möjligt för den arbetslöse att erhålla ett med hänsyn till hans arbetslöshet

och därmed iråkade absoluta medellöshet större stipendiebelopp. Det vill

synas, som om minst 60 kronor i månaden vore erforderliga för att bestrida

kost och logi jämte övriga med en skolvistelse förenade utgifter.

Tänkas kan, att av arbetslöshet bland de unga särskilt hårt träffade kommuner

bereddes möjlighet till statsunderstöd för anordnande av särskilda

kurser för dessa, varvid inom kommunen förefintligt folk- eller fortsättningsskoleväsen

måhända kunde tjäna som föreningsmedel.

Vid strävan efter en mera varaktig och effektiv anordning för yrkesutbildning

åt unga arbetslösa torde ett övervägande av behovet av en utbygg
-

s. 247 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

247

nåd av landets ungdomsskoleväsen komma att visa sig erforderlig. 1918

års riksdags beslut angående yrkesutbildningen avsåg vad beträffar lärlingsoch

yrkesskolor framförallt att skapa en till lärlingsutbildningen på arbetsplatsen

sidoordnad och densamma kompletterande yrkesutbildning. Och man

tänkte sig då, att denna utbildning skulle komma att stödjas av en lärlingslag.

Den allmänna utvecklingen på näringslivets område har, som förut

anförts, med och mer försvårat det för arbetskrafter i minderårighetsåldern

att få en fast anställning i yrket, och förhoppningarna på att erhålla reglerade

lärlingsförhållanden ha ej blivit uppfyllda. Numera har man att tillse,

att yrkesundervisningen även blir inställd på att taga hand om den minderåriga

arbetskraft, som ej fått ordnad anställning i yrkeslivet eller befinner

sig utan möjlighet att erhålla förvärvsarbete. Kunde dessa unga i högre

grad än nu är fallet bliva omhändertagna i heldagsskolor och heldagskurser

med ej blott teoretisk utan framförallt praktisk utbildning, skulle samhället

därmed göra icke endast de unga en stor tjänst, utan det skulle även motverka

den art av arbetslöshet, som framkallas av bristande yrkesutbildning

och därmed förorsakad svårighet att komma in i arbetet och där göra sig

nyttig.

För att möjligheter härtill skola givas, fordras emellertid en utvidgning

av yrkesskoleorganisationen. Frågan härom torde vara värd en allsidig och

grundlig utredning.

Likaledes torde det vara av behovet att undersöka i vad mån åtgärderna

för underlättande av arbetsförmedling och anvisande av arbete åt ungdom

skola kunna utvecklas. Redan ha åtskilliga mycket värdefulla och betydelsefulla

åtgärder vidtagits för att skaffa arbete åt de unga, som lämna skolan,

genom ett samarbete mellan skolmyndigheterna och arbetsförmedlingsanstalterna.

Särskilt gäller detta de stora städerna. Det återstår dock åtskilligt,

särskilt vad beträffar arbetsförmedling åt den ungdom, som icke

kommit till arbetsförmedlingen direkt från skolan, samt ungdomen å våra

bruksplatser och samhällen, varest arbetsförmedlingsanstalter i deras mera

effektiva form saknas. Även i detta hänseende torde en närmare undersökning

måhända kunna vara av värde vid kampen mot ungdomsarbetslösheten.

Utskottet kan icke förorda, att ifrågavarande stipendiebelopp, vilka fastställdes

så nyligen som vid 1929 års riksdag, redan nu skola undergå förändring.

På grund härav finnes heller ingen anledning för utskottet att

tillstyrka någon höjning av stipendieanslaget. Utskottet ansluter sig alltså

i dessa delar till Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker motionen, såvitt nu

är ifråga.

Med anledning av motionärernas hemställan om utredning rörande utvidgning

av yrkesutbildningsanstalterna med särskild hänsyn till arbetslös

ungdom vill utskottet framhålla, att beredandet av större möjligheter till

yrkesutbildning för visso är en synnerligen behjärtansvärd angelägenhet.

Men utskottet har den uppfattningen, att någon särskild utredning härom

knappast kan anses påkallad. Sedan mera än ett årtionde hava statsmakterna

vidtagit omfattande åtgärder av olika slag i detta syfte, och de myndigheter

och enskilda sammanslutningar samt andra, som äro att betrakta

såsom målsmän för yrkesundervisningen, äro stadda i en oavlåtlig strävan

Utskottets

yttrande.

s. 248 Kontrollera mot PDF

248

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Uppehållande

av verksamheten

vid tekniska

skolan i

Stockholm

m. m.

[262.]

att utveckla och förkovra denna gren av undervisningsväsendet. Att igångsätta

en utredning i vanliga former härom torde visa sig mindre fruktbart,

än om man lämnar öppet åt berörda strävanden att efter förmåga fritt göra

sig gällande. Utskottet avstyrker på grund härav det i motionen framställda

utredningsyrkandet.

Utskottet hemställer alltså, att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

å herr Mogårds m. fl. ovannämnda motion (II: 140), i vad

den rör ändrade grunder för utgående av stipendier till

elever vid yrkesutbildningsanstalter ävensom anslagsbeloppet,

såvitt motionen härutinnan skiljer sig från Kungl. Maj:ts

förslag, till stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade

elever vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag

av 200,000 kronor att utgå i överensstämmelse med

av riksdagen i dess skrivelse den 26 april 1930, nr 165,

angivna grunder och enligt de närmare bestämmelser i övrigt,

Kungl. Majit finner gott meddela;

b) avslå nämnda motion (II: 140), i vad den gäller utredning

angående utvidgning av yrkesutbildningsanstaltema.

266:o) Kungl. Majit har (punkt 262) föreslagit riksdagen att

dels till upprätthållande av verksamheten vid tekniska skolan i Stockholm

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 33,000 kronor under

villkor att Stockholms stad för samma tid utöver förut anslagna medel,

7,500 kronor för år, för berörda ändamål bidrager med samma belopp som

statsanslaget samt med beräknande, att 480 kronor tillskjutas av Sjöstedtska

fonden,

dels ock till bestridande av kostnaden för inköp av en elektrisk ugn och

en drejskiva m. m. för den keramiska undervisningen vid tekniska skolan

i Stockholm för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 3,000

kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 755—756 i statsrådsprotokollet.

Det extra anslaget till uppehållande av verksamheten vid tekniska skolan

i Stockholm för budgetåret 1931/1932 har beräknats till samma belopp som

för innevarande budgetår, 33,000 kronor. Villkoren för Stockholms stads

del i fråga örn detta extra anslag hava föreslagits alltjämt böra bliva desamma

som hittills.

I särskilda till Kungl. Majit ställda, till skolöverstyrelsen ingivna framställningar,

som av skolöverstyrelsen med tillstyrkande utlåtanden överlämnats

till Kungl. Majit, har styrelsen för tekniska skolan i Stockholm hemställt

örn ett extra engångsanslag å 3,000 kronor för bestridande av kost
-

s. 249 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

249

naderna för inköp av elektrisk brännugn och drej skiva samt utrustning av

vissa lokaler för utvidgad undervisning i keramik. Detta anslagsäskande

avser främst att bereda möjligheter för en utvidgad undervisning i keramik,

sedan numera härför erforderliga lokaler blivit disponibla genom inskränkning

av den mindre viktiga undervisningen i gipsgjutning. Goda

skäl syntes enligt departementschefens mening vara anförda för det nu

gjorda äskandet, och mot det beräknade beloppet, 3,000 kronor, har departementschefen

förklarat sig icke hava något att erinra. Då skolans ordinarie

materielanslag ej lämnade rum för bestridande av de härmed förenade kostnaderna,

funne han sig böra tillstyrka styrelsens framställning.

Det begärda anslaget å 3,000 kronor till inköp av en elektrisk ugn m. m.

kan utskottet icke förorda, då enligt utskottets mening med hänsyn till

ifrågavarande skolas ställning en dylik kostnad icke bör påvila staten. I

övrigt har utskottet intet att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må

a) till upprätthållande av verksamheten vid tekniska

skolan i Stockholm för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra

anslag av 33,000 kronor under villkor att Stockholms stad

för samma tid utöver förut anslagna medel, 7,500 kronor

för år, för berörda ändamål bidrager med samma belopp

som statsanslaget samt med beräknande, att 480 kronor tillskjutas

av Sjöstedtska fonden,

b) avslå Kungl. Maj:ts förslag örn anslag till inköp av en

elektrisk ugn m. m. för den keramiska undervisningen vid

ifrågavarande skola.

267:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 263) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt ram,

a) såsom bidrag till uppehållande av verksamheten vid

bergsskolan i Filipstad, anordnad i huvudsaklig överensstämmelse

med vad under punkt 243 i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 3 januari 1930 angivits, anvisa

för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 20,000 kronor

att utgå under villkor att järnkontoret ansvarar för den

del av kostnaderna för verksamhetens uppehållande, som

ej täckes genom statsbidraget, samt med rätt för Kungl.

Majit att meddela de närmare föreskrifter i fråga om nämnda

anslag, som av Kungl. Majit prövas erforderliga;

Utskottets

yttrande.

Bergsskolan

i Filipstad

m. m.

[263.]

s. 250 Kontrollera mot PDF

250

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Vävskolan

Borås.

[264.]

b) såsom bidrag med 3/s av kostnaderna för ersättning åt

befattningshavare vid bergsskolan i Falun efter dennas nedläggning

anvisa för nämnda budgetår ett extra anslag av

10,020 kronor att utgå under förutsättning att återstoden av

sagda kostnader bestrides av järnkontoret samt under de

ytterligare villkor och enligt de bestämmelser i övrigt, som

Kungl. Majit i huvudsaklig anslutning till nu gällande grunder

finner skäligt föreskriva.

268:o) Kungl. Majit har (punkt 264) föreslagit riksdagen att till uppehållande

av verksamheten vid vävskolan i Borås anvisa för budgetåret 1931/

1932 ett extra anslag av 14,050 kronor att utgå med de belopp, till de

ändamål och under de villkor, som i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 3 januari 1931 angivits.

Utredningen återfinnes å sid. 759—762 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgår för budgetåret 1930/1931 med 12,550 kronor. Anslagsökningen,

1,500 kronor, beror på följande förhållande: Vårterminen 1931

kommer den första årgången elever att utexamineras från tekniska elementarskolans

i Borås textiltekniska fackavdelning. Skolans styrelse har nu

önskat bereda dessa elever tillfälle till fortsatta, rent fackliga studier, företrädesvis

i vävnadsteknologi och textilmaskinlära med tillhörande praktiska övningar.

Denna fortbildningskurs har beräknats till ett läsår med omkring

30 veckotimmar, och kostnaderna för arvoden till extralärare och assistenter

hava beräknats till 3,000 kronor, varav hälften skulle bestridas av staten

och hälften av länets landsting eller andra intresserade. I likhet med skolöverstyrelsen

har departementschefen funnit sig böra tillstyrka, att bidrag

av statsmedel bereddes för anordnande av den sålunda planerade påbyggnadskursen,

allra helst densamma kunde anses bereda eleverna från elementarskolan

en värdefull fortbildning och vidare, efter vad skolöverstyrelsen

meddelat, industrien vore starkt intresserad för åstadkommandet av en dylik

Påbyggnad och redan iklätt sig betydande utgifter härför. Såsom villkor

för anslaget borde föreskrivas, att ett belopp, motsvarande statsbidraget, tillskötes

av länets landsting eller andra intresserade.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må till uppehållande av verksamheten vid

vävskolan i Borås anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra

anslag av 14,050 kronor att utgå med de belopp, till de

ändamål och under de villkor, som i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 3 januari 1931 angivits.

s. 251 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 251

269:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 265) föreslagit riksdagen i

fråga om dyrtidstillägg åt befattningshavare vid vissa statsunderstödda anstalter

för yrkesundervisning kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

270:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 266) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till åtgärder för utbildande av lärare för

yrkesundervisningen ävensom till åstadkommande av undervisningsmedel

vid anstalter för sådan undervisning anvisa

för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av

25,000 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser,

Kungl. Maj:t finner gott meddela.

Folkbildningsåtgärder i övrigt.

271:o) Kungl. Maj:t har (punkt 267) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie

förslagsanslaget till understöd åt folkbiblioteksväsendet, nu 860,000

kronor, med 20,000 kronor till 880,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 767—778 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr W. Björck (I: 87)

och den andra inom andra kammaren av herr A. Thomson (II: 117), i vilka

motioner — med hänvisning till den i bilaga till 1931 års statsverksproposition,

åttonde huvudtiteln, punkt 267, förebragta utredningen — hemställts,

att riksdagen måtte besluta att ur anslaget till folkbiblioteksväsendet må

utgå understöd till skolbiblioteken efter i huvudsak de grunder, som angivits

i ovannämnda utredning, samt att det ordinarie förslagsanslaget till understöd

åt folkbiblioteksväsendet på grund härav måtte, utöver vad som föreslagits

i statsverkspropositionen, höjas med 22,500 kronor till 902,500 kronor.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 30 augusti 1930 gjort framställning

i fråga om anslag till understödjande av folkbiblioteksväsendet för budgetåret

1931/1932 och därvid efter en utförlig motivering, beträffande vilken

utskottet tillåter sig att hänvisa till sid. 770—776 i statsrådsprotokollet, hemställt,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att höja det ordinarie förslagsanslaget

till understöd åt folkbiblioteksväsendet, nu 860,000 kronor,

med 60,000 kronor till 920,000 kronor samt att medgiva, att ur detta anslag

måtte få utgå ej mindre från och med den 1 januari 1932 understöd

Dyrtidstillägg

åt befattningshavare

vid

vissa statsunderstödda

anstalter för

yrkesundervisning.

[265.]

Åtgärder för

utbildande av

lärare för

yrkesundervisningen
m.

m.

[266.]

Understöd åt

folkbiblioteksväsendet
[267.

]

jämte två i

ämnet väckta

motioner.

s. 252 Kontrollera mot PDF

252

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

till två nya centralbibliotek efter högst 10,000 kronor för år för vartdera,

än även från och med budgetåret 1931/1932 tills vidare dels understöd till

skolbibliotek efter i huvudsak de grunder, som i skolöverstyrelsens framställning

angivits, dels till rese- och traktamentsersättningar vid biblioteksinspektion

från central- och landsbibliotek ett belopp av högst 3,600 kronor

för år, dels till resestipendier för bibliotekspersonal ett belopp av högst

3.000 kronor.

De av skolöverstyrelsen föreslagna ändrade grunderna för understöd åt

skolbibliotek hava följande innehåll:

1.

Understöd av statsmedel må med belopp av lägst 15 kronor och högst

1.000 kronor, för år räknat, utgå till skoldistrikt för upprättande och underhåll

av ett skolbibliotek eller system av bibliotek (huvudbibliotek med

filialer).

2.

Understöd av statsmedel må i nedannämnda fall med belopp av lägst 15

kronor och högst 300 kronor, för år räknat, utgå för upprättande och underhåll

av skolbibliotek,

a) till styrelse för högre folkskola, kommunal mellanskola eller under

statens kontroll stående småskoleseminarium,

b) till styrelse för statsunderstödd lärlingsskola, yrkesskola, verkstadsskola,

ettårig handelsskola eller hushållsskola, varvid dock, där beträffande viss

kommun statsunderstöd anses böra tillkomma kommunen tillhöriga skolor

av mer än en av de under b) angivna skolformer, undérstödet skall utgå

till en för samtliga dessa skolor gemensam biblioteksstyrelse med lägst 15

kronor och högst 300 kronor för varje skolform,

c) till styrelse för under statens kontroll stående folkhögskola eller lantmannaskola,

varvid dock, där folkhögskola och lantmannaskola äro förlagda

på samma plats med gemensamma lokaler, understödet skall utgå till en

för dessa båda skolor gemensam biblioteksstyrelse med lägst 15 kronor och

högst 300 kronor för varje skolform.

3.

För utgående av de ovan i punkterna 1—2 omnämnda understöden skola

följande villkor gälla:

a) Tillskott av andra än statsmedel (s. k. ortsbidrag) skall för det år, för

vilket statsunderstöd sökes, lämnas för bibliotekets utveckling och vård.

Ortsbidraget skall utgå kontant och avse verkliga utgifter. För kostnadsfritt

upplåten lokal må dock på av skolöverstyrelsen närmare föreskrivna

villkor i ortsbidraget inräknas ett belopp, som kan anses motsvara skälig

hyra, vilket belopp emellertid ej får överstiga det kontanta ortsbidraget.

Anslag till bestridande av lokalkostnad, däri inbegripna utgifter för lokalens

uppvärmning, belysning och renhållning, må i intet fall medräknas, därest

icke lokalen är avsedd enbart för biblioteket.

b) Bokinköp till skolbibliotek skall tillgodose lärjungarnas behov, dock

må en mindre del av bokanslaget användas till anskaffning av litteratur,

som kan vara till hjälp för lärarna vid undervisningen.

Under inga förhållanden må med skolbibliotek införlivas andra skönlitterära

arbeten än sådana, som kunna anses lämpliga för ungdom.

s. 253 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

253

c) Skolbibliotek skall hållas tillgängligt under lästerminerna regelbundet

minst en gång i veckan samt under ferierna på tider, som vederbörande

styrelse äger att bestämma.

d) Biblioteket skall i övrigt i tillämpliga delar vara underkastat samma

bestämmelser i avseende på statsunderstödets utgående, bibliotekarie, lokal,

utlåning, försäkring, bokbestånd, inspektion, böckers avhändande från biblioteket

m. m., som äro stadgade i punkt 4 av bestämmelserna angående

understödjande av folkbiblioteksväsendet.

e) Biblioteket skall vara skyldigt att underkasta sig den kontroll och de

villkor, som i övrigt av skolöverstyrelsen prövas nödiga och lämpliga.

4.

Statsunderstöd till de i punkt 1 omnämnda biblioteken må utgå dels som

allmänt grundunderstöd, dels ock i de fall, då vederbörande bibliotek uppfyller

därför stadgade särskilda villkor, som tilläggsunderstöd. Därvid skola

i tillämpliga delar gälla de föreskrifter, som i punkterna 4—9 av bestämmelserna

angående understödjande av folkbiblioteksväsendet äro stadgade.

5.

Statsunderstöd till de i punkt 2 omnämnda biblioteken må utgå med

högst lika stort belopp som ortsbidraget.

Skolöverstyrelsens föreliggande förslag avser en höjning av anslaget till

918,600 kronor, vilket belopp skolöverstyrelsen avrundar uppåt till 920,000

kronor. De ändamål, för vilka skolöverstyrelsen påkallar höjning av anslaget,

äro följande:

centralbibliotek (från och med 1/i 1931 två centralbibliotek,

vilka trätt i funktion 1/i 1931 och för vilka i anslaget

för budgetåret 1930/1931 räknats med halvt års anslag,

samt från och med V1 1932 två nya centralbibliotek,

för vilka nu för budgetåret 1931/1932 beräknas halvt

års anslag..................................kronor 20,000: —

resekostnads- och traktamentsersättning vid biblioteksinspek
tion

från central- och landsbibliotek............... » 1,200: —

skolbibliotek.................................. » 32,500: —

resestipendier för bibliotekspersonal................. » 3,000: —

arvoden åt en andre bibliotekskonsulent samt till biträden

hos bibliotekskonsulenterna jämte vikariatsersättningar . » 500: —

De sålunda föreslagna på centralbibliotek samt på resekostnads- och

traktamentsersättning vid biblioteksinspektion belöpande höjningarna stöde,

framhåller departementschefen, i överensstämmelse med den plan för upprättandet

av centralbibliotek, som framlades i propositionen nr 141 till 1929

års riksdag och som av riksdagen godkändes. Departementschefen hade

följaktligen intet att erinra i denna del. Överstyrelsens förslag medförde

på denna punkt en kostnadsökning av 21,200 kronor.

s. 254 Kontrollera mot PDF

254

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Vidare hade, anför departementschefen, skolöverstyrelsen ånyo framfört

förslag angående höjda understöd efter ändrade grunder till de skolbibliotek,

som för närvarande åtnjöte understöd från förslagsanslaget till folkbibliotek.

Fråga härom hade jämväl varit före såväl vid framläggandet av nyssnämnda

proposition för 1929 års riksdag som vid behandlingen av statsverkspropositionen

till 1930 års riksdag. Vid båda dessa tillfällen hade dåvarande

departementschefen av statsekonomiska skäl sett sig förhindrad att tillstyrka

några åtgärder, syftande till en nyreglering på detta område. Huru önskvärt

departementschefen än funne det vara, att en nyreglering även beträffande

skolbiblioteken komme till stånd, såge han sig av ekonomisk hänsyn

förhindrad att nu framlägga förslag till åtgärder i ämnet. Emellertid framhölle

överstyrelsen, att, även örn nuvarande bestämmelser för anslag till skolbibliotek

bibehållas oförändrade, den normala utvecklingen av skolbiblioteksväsendet

påkallade en ökning av anslaget för detta ändamål med 10,000

kronor. Då några säkra hållpunkter för en dylik beräkning icke förelåge,

saknade departementschefen nu anledning att taga hänsyn härtill.

Skolöverstyrelsens begäran örn anslag å 3,000 kronor till resestipendier

åt bibliotekspersonal funne departementschefen sig icke kunna tillmötesgå.

Vad slutligen anginge den av skolöverstyrelsen föreslagna höjningen å 500

kronor, som hänförde sig till arvoden åt en andre bibliotekskonsulent samt

till biträden åt bibliotekskonsulenterna jämte vikariatsersättning tillstyrkte

departementschefen densamma.

Under förutsättning av bifall till vad sålunda förordats skulle ifrågavarande

förslagsanslag behöva höjas med 21,700 kronor. Departementschefen

ansåge detta belopp kunna avrundas nedåt till 20,000 kronor, vadan

anslaget, som för nuvarande budgetår vore bestämt till 860,000 kronor, skulle

höjas till 880,000 kronor.

Till stöd för det i motionerna I: 87 och II: 117 framförda yrkandet har

i motionen I: 87 anförts huvudsakligen följande:

Med anledning av motioner i båda kamrarna uttalade 1929 års riksdag

sin förhoppning, att Kungl. Maj:t inom en snar framtid skulle finna det

möjligt att underställa riksdagen förslag om en förbättring av understödsvillkoren

för skolbiblioteken.

Då vid 1930 års riksdag ingen proposition i ärendet framlades, uttalade

riksdagen, att riksdagen fann det beklagligt att ej utrymme ansetts kunna

beredas för den reform på förevarande område, vars behövlighet uttryckligen

av riksdagen erkänts. Med framhållande av vad av föregående riksdag

anförts örn önskvärdheten av en snar lösning av denna fråga fann sig

riksdagen dock i avbidan på framställning i ämnet från Kungl. Maj:ts sida

ej heller denna gång böra vidtaga någon åtgärd i saken.

Ej heller i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag har frågan

emellertid upptagits av Kungl. Maj:t.

Det är emellertid synnerligen angeläget, att denna fråga ej uppskjutes

längre.

s. 255 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

255

Såväl 1929 som 1930 års riksdagar hava, sedan frågan om ändrade grunder

för understöd åt skolbibliotek genom enskilda motioner bragts under

deras prövning, med styrka framhållit angelägenheten av att berörda omläggning

komme till stånd. Då nu, sedan Kungl. Majit ej heller till innevarande

riksdag ansett sig kunna framställa förslag i ämnet, motionsvis

ånyo frågan hänskjutits till riksdagen, har utskottet icke längre ansett försvarligt

att ytterligare låta anstå med genomförande av ifrågavarande förändring,

som kan sägas utgöra den sista återstående etappen i den stora

folkbiblioteksreformen. Utskottet har vid granskning av de föreslagna nya

grunderna ej funnit anledning till anmärkning mot dessa och får därför

tillstyrka bifall till motionerna. Förslagsanslaget till understöd åt folkbiblioteksväsendet

bör i anledning härav höjas med 22,500 kronor för budgetåret

1931/1932. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda bestämmelser

i ämnet i huvudsaklig överensstämmelse med de föreslagna, ovan

omtalade grunderna.

I övrigt har utskottet intet att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till herrar Björcks och Thomsons ovannämnda

motioner (I: 87 och II: 117) höja det ordinarie förslagsanslaget

till understöd åt folkbiblioteksväsendet, nu

860,000 kronor, med 42,500 kronor, till 902,500 kronor

ävensom medgiva, att av nämnda anslag må utgå understöd

till skolbibliotek i huvudsaklig överensstämmelse med

ovan angivna grunder.

272:o) Kungl. Majit har (punkt 268) föreslagit riksdagen att

dels till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar, anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag

av 402,000 kronor,

dels medgiva, att av detta anslag må enligt av Kungl. Majit fastställda

villkor användas 3,000 kronor till arvode åt en hos skolöverstyrelsen anställd

föreläsningskonsulent, högst 700 kronor till en amanuens som biträde åt

föreläsningskonsulenten, högst 18,000 kronor till understöd åt centralbyråer

för förmedling av populärvetenskapliga föreläsningar, högst 10,000 kronor

till understöd åt föreläsningsförbund, högst 10,000 kronor till understöd åt

vissa anstalter och föreningar för av dem havda resekostnader för föreläsare

samt 1,500 kronor till understöd för utgivande av Tidskrift för föreläsnings - verksamheten.

Utredningen återfinnes å sid. 778—785 i statsrådsprotokollet.

Anslag till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar, utgår för innevarande budgetår med 402,000

Understöd åt

anstalter och

föreningar,

som anordna

populärvetenskapliga

föreläsningar.

[268.]

s. 256 Kontrollera mot PDF

256

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

kronor. Skolöverstyrelsen bar föreslagit höjningar av anslaget med sammanlagt

43,700 kronor, vilket belopp överstyrelsen avrundar till 43,000 kronor.

Av nämnda belopp, 43,700 kronor, skulle 40,000 kronor belöpa på

understöd till lokala föreläsningsanstalter och till föreläsningsverksamhet, bedriven

genom riksförbund för studiecirkelverksamhet, 3,000 kronor på understöd

till föreläsningsförbund och 700 kronor på avlöning för amanuensbiträde

åt skolöverstyrelsens föreläsningskonsulent. Departementschefen anför,

att han, ehuru han varmt behjärtade de skäl, som föranlett skolöverstyrelsen

att framställa sagda förslag, såge sig av statsekonomiska skäl förhindrad

att tillstyrka bifall till desamma utom i vad avsåge arvodet å 700 kronor

till en hos föreläsningskonsulenten anställd amanuens. Någon höjning av

anslaget utöver nuvarande belopp syntes emellertid av denna anledning

icke erforderlig. Skolöverstyrelsen hade föreslagit en höjning av understödet

åt föreläsningsförbund från 7,000 kronor till högst 10,000 kronor. Då departementschefen

funne goda skäl härför vara anförda, förordade han förslaget

i denna del. Ej heller av denna anledning torde emellertid enligt departementschefens

mening någon höjning av anslaget i dess helhet påkallas. Han

uttalade sig alltså för att reservationsanslaget till ifrågavarande ändamål

måtte bestämmas till samma belopp som för innevarande budgetår.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och

hemställer alltså,

att riksdagen må,

a) till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna

populärvetenskapliga föreläsningar, anvisa för budgetåret

1931/1932 ett extra reservationsanslag av 402,000 kronor,

b) medgiva, att av detta anslag må enligt av Kungl.

Maj:t fastställda villkor användas 3,000 kronor till arvode

åt en hos skolöverstyrelsen anställd föreläsningskonsulent,

högst 700 kronor till en amanuens som biträde åt föreläsningskonsulenten,

högst 18,000 kronor till understöd åt centralbyråer

för förmedling av populärvetenskapliga föreläsningar,

högst 10,000 kronor till understöd åt föreläsningsförbund,

högst 10,000 kronor till understöd åt vissa anstalter

och föreningar för av dem havda resekostnader för

föreläsare samt 1,500 kronor till understöd för utgivande

av Tidskrift för föreläsningsverksamheten.

Anordnande 2 (3:0

" „d.k,oSt kottet.

273:o) I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 269) hemställer ut
-

högskole
kurser.

[269.]

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till anordnande av folkbildningskurser (flyt
-

s. 257 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

257

tande folkhögskolekurser) för budgetåret 1931/1932 anvisa

ett extra anslag av 40,000 kronor att utgå efter de grunder,

Kungl. Majit äger bestämma.

274:o) I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 270) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom bidrag till arbetarnas bildningsförbund

för bestridande av dess organisations- och administrationskostnader

anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag

av 30,000 kronor att utgå i den mån förbundet visar sig

för ändamålet för samma tid disponera från annat håll

bekomna medel till minst lika stort belopp som statsbidraget,

och i övrigt enligt de bestämmelser, Kungl. Majit kan

finna gott föreskriva.

275:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 271) hemställer utskottet,

* att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till konferenser mellan de centrala organen

för folkbildningsarbetet anvisa för budgetåret 1931/

1932 ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor att utgå

efter de grunder, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

276:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 272) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom bidrag till täckande av kostnaderna

för de föreläsningskurser, som från universiteten i Uppsala

och Lund varda på begäran vare sig av institution, som ej

åtnjuter särskilt till populärvetenskapliga föreläsningar beviljat

statsunderstöd, eller av viss kommun eller enskild person

anordnade att under tiden 1 juli 1931—30 juni 1932 eller

senare hållas utom universitetsstäderna, anvisa för budgetåret

1931/1932 ett extra reservationsanslag av 9,500 kronor

varav 5,000 kronor till Uppsala universitet och 4,500 kronor

till Lunds universitet, att utgå under villkor, att den, som

begärt föreläsning, tillskjuter för täckande av föreläsarens

resekostnad och arvode minst lika stort belopp som statsbidraget

samt enligt de bestämmelser i övrigt, Kungl. Majit

må finna skäl föreskriva.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 8 käft. (Nr 8.)

Bidrag till

arbetarnas

bildningsförbund

för organisa

tionsoch

administrationskostnader.

[270.]

Konferenser

mellan de

centrala organen

för

folkbildningsarbetet.

[271.J

Populärvetenskapliga

föreläsningskurser,

anordnade

från universiteten

i

Uppsala och

Lund.

[272.]

17

s. 258 Kontrollera mot PDF

258

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Anordnande

av s. k. tiniversitetscirklar.

[273.]

Sommarkurser

i

Göteborg.

[274.

277:o) Kungl. Majit har (punkt 273) föreslagit riksdagen att till anordnande

av s. k. universitetscirklar för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra

reservationsanslag av 13,650 kronor att fördelas enligt de närmare bestämmelser,

Kungl. Majit finner gott meddela.

Utredningen återfinnes å sid. 803—806 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1930/1931 utgår för ändamålet ett extra reservationsanslag

av 13,000 kronor. Höjningen, 650 kronor, avser att bereda lärarrådet vid

Göteborgs högskola tillfälle att anordna högst tre cirklar med tillhopa 36

sammanträden i stället för, såsom för närvarande, en eller två cirklar med

tillhopa 24 sammanträden. Skolöverstyrelsen har framhållit, att detta förslag

torde vara att betrakta såsom en försöksanordning, vilken, örn den

visade sig mindre fördelaktig, ett följande år skulle kunna ändras.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må till anordnande av s. k. universitetscirklar

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag

av 13,650 kronor att fördelas enligt de närmare

bestämmelser, Kungl. Majit finner gott meddela»

278:o) Kungl. Majit har (punkt 274) föreslagit riksdagen att såsom bidrag

till bestridande av kostnaderna för de föreläsningskurser, som äro avsedda

att sommaren 1931 eller senare vid Göteborgs högskola anordnas för allmänheten,

anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av

8,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 806—807 i statsrådsprotokollet.

Alltsedan år 1893 hava vid våra universitet och högskolor hållits så

kallade sommarkurser, avsedda för personer, som icke äro i tillfälle att

begagna sig av den regelbundna akademiska undervisningen. Såsom bidrag

till dessa kurser hava från och med år 1903 utgått särskilda anslag

av statsmedel. I Göteborg höllos sommarkurser senast år 1927 och under

de följande åren hava dylika kurser anordnats i Uppsala, Stockholm och

Lund. Till kurserna i Lund beviljades för nu löpande budgetår ett extra

reservationsanslag av 8,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må såsom bidrag till bestridande av kostnaderna

för de föreläsningskurser, som äro avsedda att sommaren

1931 eller senare vid Göteborgs högskola anordnas

för allmänheten, anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra

reservationsanslag av 8,000 kronor.

s. 259 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

259

279:o) I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr D. Norman m. fl. (1:93) och den andra inom andra kammaren av

herrar E. Eriksson i Stockholm och M. Västberg (11:103), har hemställts,

att riksdagen för anordnande av utbildningskurser i esperanto för lärare må

för budgetåret 1931/1932 bevilja ett anslag av 3,000 kronor.

Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört bland annat följande:

Riksdagen har under de två senaste åren beviljat medel till hållande av

utbildningskurser i esperanto för lärare. Samtliga kurser ha genom Kungl.

Maj:ts beslut — enligt Kungl, skolöverstyrelsens förslag — anordnats av en

kurshestyrelse bestående av styrelserna för Sveriges folkskollärareförbund och

Sveriges folkskollärarinneförbund, vilka till kursledare utsett folkskollärare

Ernfrid Malmgren, Stockholm.

Då hittillsvarande kurser omfattats med mycket livligt intresse från lärarna

och de influtna anmälningarna till kurserna varit avsevärt många flera

än tillgängliga platser, tyder detta på ett stort behov av liknande kurser

även under nästkommande budgetår. Behovet framhävdes i icke ringa grad

av 1930 års kursdeltagare, av vilka åtskilliga deltogo direkt uppmanade av

studieintresserad ungdom i respektive hemtrakt för att sedermera kunna leda

kurser och cirklar i esperanto.

Föregående års esperantokurser ha samtliga haft tio dagar till förfogande,

men har under alla kurser kunnat konstateras det lämpliga i kursernas förlängning

till tolv eller femton dagar. På grund av önskvärdheten av att

åtminstone för närvarande ej öka anslagsbehovet föreslås dock samma belopp

som det av riksdagen under föregående år beviljade, men med tillägg av

100 kronor till täckande av kursernas lokalhyra. Anslagsbehovet utgör alltså:

Bidrag till 50 kursdeltagare, 4 lektionstimmar under 10

dagar ä 90 öre (50 X 40 X 90)...................kronor 1,800: —

Lärare, 10 kronor per lektionstimme................ » 800: —

Ersättning till kursledare........................ » 100: —

Lokalhyra.................................... » 100: —

Annonser, material m. m................... »_200: —

Summa kronor 3,000: —

Utskottet har ansett skäl föreligga, att riksdagen, som för vartdera av

budgetåren 1929/1931 beviljade ett extra anslag å 2,900 kronor för här

ifrågavarande ändamål, genom fortsatt anslag möjliggör hållandet av omförmälda

kurser även under budgetåret 1931/1932. Dock har utskottet icke

funnit sig kunna tillmötesgå motionärernas förslag om en ökning av anslaget

utan vill förorda, att detsamma för sistnämnda budgetår bestämmes

till samma belopp som för innevarande budgetår.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av herrar Normans m. fl.

samt Erikssons i Stockholm och Västbergs ovannämnda

motioner (1:93 och 11:103), för anordnande av utbildningskurser

i esperanto för lärare bevilja för budgetåret 1931/

1932 ett extra anslag av 2,900 kronor att utgå enligt de

bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

Motioner örn

anslag till

anordnande

av kurser i

esperanto.

Utskottets

yttrande.

s. 260 Kontrollera mot PDF

260

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Undervisalogs-

och

upplysningsverksamhet

för nykterhetens

främjande.

[275.]

280:o) Kungl. Majit har (punkt 275) föreslagit riksdagen att

dels till undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens främjande

anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 200,500

kronor att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel under de villkor,

som av Kungl. Majit prövas lämpliga, samt till de av departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1931 omförmälda

ändamålen med högst de av departementschefen angivna beloppen,

dels ock medgiva, att möjligen uppkommande besparingar på de till anordnande

av en hygienisk fortbildningskurs i alkoholfrågan för lärare m. fl.

samt av en allmän utbildningskurs i alkoholfrågan för studie- och ungdomsledare

m. fl. avsedda belopp må, enligt Kungl. Majits bestämmande, användas

till utarbetande, utgivning och spridning av materiel för nykterhetsundervisningen.

Utredningen återfinnes å sid. 807—818 i statsrådsprotokollet.

Till undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens främjande

utgår för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag å 184,000 kronor. Därjämte

utgår till föreläsnings- och instruktionsverksamhet ett extra anslag å 170,000

kronor, till främjande i övrigt av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens

följder ett belopp av 10,000 kronor, samt till utarbetande och utgivning

av materiel för nykterhetsundervisningen ett belopp av 22,500 kronor.

Innebörden av Kungl. Majits förslag saint fördelningen av anslagsmedlen

mellan de olika ändamålen framgår av följande i statsrådsprotokollet införda

sammanställning.

Anslaget till undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens främjande

utgår, såsom nyss nämnts, för budgetåret 1930/1931 med 184,000

kronor. Enligt skolöverstyrelsens förslag skulle anslag för samma ändamål

för budgetåret 1931/1932 utgå med ett belopp av 198,500 kronor. Då för

posten nr 1 i ovanstående tablå äskats 8,000 kronor mindre än för budgetåret

1930/1931, innebär den av överstyrelsen föreslagna anslagssiffran en

ökning å övriga poster med 22,500 kronor.

Överstyrelsen bar förordat anslagshöjningar med 1,000 kronor för tidskriften

Tirfing, 3,000 kronor för centralförbundets för nykterhetsundervisning

verksamhet och 500 kronor för underhåll och skötsel av centralförbundets

bibliotek. De föreslagna höjningarna till Tirfing och till centralförbundets

verksamhet har departementschefen förordat. För centralförbundets

bibliotek har departementschefen vidare tillstyrkt ett till 2,500 kronor

förhöjt belopp. Vad anginge vissa ifrågasatta ändringar av villkoren för

utbekommande av sistnämnda båda anslag, ansåge departementschefen, att

det vid anslaget till främjande av centralförbundets verksamhet fästade

villkoret torde kunna utgå, liksom skäl torde föreligga att ej längre bibehålla

villkoret att av andra medel än statsmedel skall till centralförbundets

bibliotek tillskjutas ett belopp motsvarande minst fjärdedelen av statsbidraget.

s. 261 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

261

Vidare tillstyrker skolöverstyrelsen ökning av anslagsposterna till Sveriges

storloges av I. 0. G. T. studie- och ungdomsverksamhet med 2,000 kronor

samt till vardera av Sveriges blåbandsförenings och nationaltemplarordens

studie- och ungdomsverksamhet med 1,000 kronor, samtliga dessa höjningar

För

För 1931/1932

Anslagets ändamål

1930/1931

beviljat

anslag

Kronor

av vederbö- rande orga- nisation

begärt

anslag

Kronor

av skolöver- styrelsen

tillstyrkt

anslag

Kronor

av departe- ments- chefen

tillstyrkt

anslag

Kronor

1) Anordnande av en hygienisk fortbildnings- kurs för lärare m. fl..............

’) 40,000

32,000

32,000

32,000

2) Anordnande av en allmän utbildningskurs

i alkoholfrågan för studie- och ungdoms- ledare m. fl....................

16,000

16,000

16,000

16,000

3) Understöd för utgivande av en tidskrift

för undervisnings- och upplysningsverksam

heten för nykterhetens främjande (»Tirfing,

tidskrift för nykterhetsfrågans studium») .

5,000

6,500

6,000

6,000

4) Främjande av centralförbundets för nyk- terhetsundervisning verksamhet.......

20,000

24,600

23,000

23,000

B) Underhåll och skötsel av centralförbundets

för nykterhetsundervisning bibliotek ....

1,000

4,200

1,500

2,500

6) Främjande av Sveriges nykterhetssällskaps

representantförsamlings upplysningsbyrås

verksamhet...................

12,000

12,000

12,000

12,000

7) Främjande av svenska sällskapets för nyk- terhet och folkuppfostran verksamhet . . .

5,000

5,000

5,000

5,000

8) Främjande av Sveriges storloges avi. O. G.T.

studie- och ungdomsverksamhet.......

29,000

38,000

31,000

31,000

9) Främjande av Sveriges blåbandsförenings

studie- och ungdomsverksamhet.......

8,000

12,000

9,000

9,000

10) Främjande av nationaltemplarordens studie- och ungdomsverksamhet...........

10,000

14,000

11,000

11,000

11) Främjande av nykterhetsorden Verdandis

studie- och ungdomsverksamhet.......

4,000

5,000

5,000

5,000

12) Främjande av Sveriges studerande ungdoms

helnykterhetsförbunds verksamhet.....

6,000

6,000

6,000

6,000

13) Främjande av nykterhetsföreningen Vita

bandets upplysnings- och ungdomsverksam- het .........................

O

o

o

7,000

5,000

5,000

14) Främjande av Sveriges lärares nykterhets- förbunds verksamhet.............

5,500

7,000

7,000

7,000

15) Främjande av Svenska läkarnas nykterhets- förenings verksamhet.............

—

5,000

5,000

5,000

16) Främjande av järnvägsmännens helnykter- hetsförbunds verksamhet...........

2,000

4,000

2,000

3,000

'') Avser en social fortbildningskurs.

s) Avser föreningens studie- och ungdomsverksamhet.

s. 262 Kontrollera mot PDF

262

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

För

För 1931/1932

Anslagets ändamål

1930/1931

beviljat

anslag

Kronor

av vederbö- rande orga- nisation

begärt

anslag

Kronor

av skolöver- styrelsen

tillstyrkt

anslag

Kronor

av departe- ments- chefen

tillstyrkt

anslag

Kronor

17) Främjande av Sveriges polismäns helnyk- terhetsförbunds verksamhet.........

1,000

1,000

1,000

1,000

18) Främjande av Svenska tullpersonalens hel- nykterhetsförbunds verksamhet.......

—

1,000

500

500

19) Främjande av motorförarnas helnykterhets- förbunds verksamhet.............

10,000

15,000

15,000

15,000 j

20) Bidrag till uppehållande av internationella

byråns i Lausanne för alkoholismens be- kämpande (Bureau international contre l''al- coolisme) verksamhet............

2,500

2,500

2,500

2,500

21) Arvode åt den hos skolöverstyrelsen an- ställde konsulenten för nykterhetsundervis- ning och nykterhetsupplysning.......

3,000

3,000

|

3,000

22) Föreläsnings- och instruktionsverksamhet

för nykterhetens främjande m. m......

170,000

200,000

200,000

200,000

23) Främjande av nykterhet på andra än ovan

anförda sätt och motarbetande av drycken- skapens följder.................

10,000

10,000

10,000

24) Utarbetande och utgivning av materiel för

nykterhetsundervisningen...........

22,500

5,000

_

_ i

avsedda att komma ungdomsverksamheten till godo. Till nykterhetsorden

Verdandi föreslår överstyrelsen en ökning av 1,000 kronor, därav 300 kronor

för studie- och 700 kronor för ungdomsverksamheten. Beträffande nykterhetsföreningen

Vita bandet hemställer överstyrelsen, att anslaget skall angivas

utgå till främjande av föreningens upplysnings- och ungdomsverksamhet

(i stället för studie- och ungdomsverksamhet) samt att det för upplysningsverksamheten

avsedda beloppet skall höjas med 1,000 kronor. Vidare

tillstyrker överstyrelsen en höjning med 1,500 kronor av anslaget till Sveriges

lärares nykterhetsförbund. Samtliga dessa av överstyrelsen avgivna förslag

har departementschefen ansett sig böra biträda.

Svenska läkarnas nykterhetsförenings framställning örn ett understöd å

5,000 kronor har varmt förordats av överstyrelsen, och även departementschefen

har tillstyrkt beviljande av det begärda beloppet.

Vad angår järnvägsmännens helnykterhetsförbund, som med framläggande

av en omfattande arbetsplan anhållit örn en anslagshöjning från 2,000 kronor

till 4,000 kronor, har överstyrelsen med hänsyn till att anslaget av 1930

års riksdag fördubblats från sitt förutvarande belopp, 1,000 kronor, icke

velat nu förorda någon ökning. Då departementschefen emellertid ansett

detta förbunds verksamhet särskilt behjärtansvärd, har han tillstyrkt, att

detta anslag höjes till 3,000 kronor.

s. 263 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

263

Till svenska tullpersonalens helnykterhetsförbund föreslår överstyrelsen ett

anslag å 500 kronor, vilket även departementschefen förordat. Beträffande

motorförarnas helnykterhetsförbund, som år 1930 fick sitt anslag ökat från

5,000 till 10,000 kronor och nu begär ytterligare höjning till 15,000 kronor,

har överstyrelsen tillstyrkt beviljande av hela detta belopp, och med hänsyn

till de av överstyrelsen åberopade skälen har departementschefen ansett

det begärda anslaget böra beviljas.

I fråga örn anslaget till anordnande av en social fortbildningskurs till

lärare m. fl. samt de anslag, som av skolöverstyrelsen föreslagits att utgå

med oförändrade belopp, har departementschefen — med undantag av vad

förut nämnts beträffande järnvägsmännens helnykterhetsförbund — icke

haft någon erinran att göra.

Beloppet av anslaget till undervisnings- och upplysningsverksamhet för

nykterhetens främjande skulle alltså för budgetåret 1931/1932 komma att

uppgå till 200,500 kronor.

Vad angår anslaget till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens

främjande har departementschefen tillstyrkt beviljande av det härför

begärda beloppet 200,000 kronor. Däremot har han ansett att den av centralförbundet

för nykterhetsundervisning föreslagna förändring beträffande

anslagets natur från reservationsanslag till förslagsanslag icke borde vidtagas

utan att detta fortfarande borde vara uppfört såsom reservationsanslag.

Anslaget till främjande i övrigt av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens

följder torde böra för budgetåret 1931/1932 bestämmas till samma

belopp som för budgetåret 1930/1931, 10,000 kronor.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, varvid utskottet

dock, med anledning av vad statsrådsprotokollet innehåller rörande

de av centralförbundet för nykterhetsundervisning framställda äskandena

om anslag för vissa förvaltningskostnader, velat uttala önskvärdheten av att

nämnda förbunds organisations- och förvaltningskostnader i det hela underkastas

närmare undersökning. Utskottet hemställer under förevarande punkt,

att riksdagen må

a) till undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens

främjande anvisa för budgetåret 1931/1932 ett

extra reservationsanslag av 200,500 kronor under de villkor,

som av Kungl. Majit prövas lämpliga, samt till de av departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 3 januari 1931 omförmälda ändamålen med högst

de av departementschefen angivna beloppen,

b) medgiva, att möjligen uppkommande besparingar på

de till anordnande av en hygienisk fortbildningskurs i

alkoholfrågan för lärare m. fl. samt av en allmän utbild
-

Utakottets

yttrande.

s. 264 Kontrollera mot PDF

264

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Föreläsningsoch

instruktionsverksamhet.

[276.]

Främjande i

övrigt av

nykterhet

och motarbetande

av

dryckenskapens

följder.

[277.]

Musikföreställningar

för allmänheten.

[278.]

Folkliga

musikskolan

i Arvika

[279.]

jämte en i

ämnet väckt

motion.

ningskurs i alkoholfrågan för studie- och ungdomsledare

m. fl. avsedda belopp må, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande,

användas till utarbetande, utgivning och spridning av materiel

för nykterhetsundervisningen.

Beträffande sättet för täckandet av ifrågavarande anslag ävensom de under

punkterna 281:o och 282:o i det följande om förmälda anslagen kommer

utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande.

281:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 276) samt under hänvisning

till vad under föregående punkt anförts, hemställer utskottet,

att riksdagen må till föreläsnings- och instruktionsverksamhet

för nykterhetens främjande, bedriven i enlighet med

de bestämmelser, Kungl. Majit kan finna lämpligt fastställa,

anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag

av 200,000 kronor.

282:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 277) samt under hänvisning

till vad under punkt 280:o) anförts, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till främjande av nykterhet på andra sätt

än vad under punkterna 280:o) och 281:o) angivits samt till

motarbetande av dryckenskapens följder anvisa för budgetåret

1931/1932 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.

283:o) I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 278) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd åt föreningar, som anordna god

orkestermusik för allmänheten, samt till inspektion av ifrågavarande

föreningars och orkestrars verksamhet anvisa för

budgetåret 1931/1932 ett extra anslag å 57,000 kronor.

284:o) Kungl. Majit har (punkt 279) föreslagit riksdagen att till folkliga

musikskolan i Arvika för eh minst 20 veckor lång kurs under verksamhetsåret

1931/1932 bevilja för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 6,000

kronor att utgå på de villkor, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

Utredningen återfinnes å sid. 820—823 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr R. Sandler väckt motion (1:35), vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta att till folkliga musikskolan i Arvika för en minst 20

veckor lång kurs under verksamhetsåret 1931/1932 bevilja för budgetåret

1931/1932 ett extra anslag av 7,000 kronor, att utgå på de villkor Kungl.

Majit kan finna gott föreskriva; samt att till stipendier för bevistande av

s. 265 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

265

ovannämnda kurs vid folkliga musikskolan — att utgå efter samma grunder

som stipendier till folkhögskoleelever — bevilja för budgetåret 1931/1932

ett extra anslag av 3,500 kronor.

Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionen.

På grund av en inom riksdagen väckt motion anvisade 1925 års riksdag

för budgetåret 1925/1926 till folkliga musikskolan i Arvika för en minst

20 veckor lång kurs under verksamhetsåret 1925/1926 ett extra anslag av

3.000 kronor, att utgå på de villkor, Kungl. Majit kunde finna gott föreskriva.

För vart och ett av budgetåren 1926/1929 har av riksdagen på

Kungl. Majits förslag för samma ändamål anvisats 5,000 kronor. Sedan

Kungl. Majit till 1929 års riksdag framlagt förslag örn anslag till skolan

med sistnämnda belopp men motionsvis hemställts om ett till 7,000 kronor

förhöjt anslag, beviljade riksdagen för verksamhetsåret 1929/1930 ett anslag

av 6,000 kronor, vilket belopp sedermera anvisades jämväl för budgetåret

1930/1931.

I en till skolöverstyrelsen ingiven skrivelse, som av överstyrelsen med utlåtande

den 30 augusti 1930 överlämnats till Kungl. Majit, har nu skolans

styrelse, med bifogande av förslag till inkomst- och utgiftsstat för skolans

vinterkurs 1931/1932 m. m., anhållit, att överstyrelsen måtte hos Kungl.

Majit göra framställning om utverkande av anslag dels till nämnda vinterkurs

med 7,000 kronor, dels ock till stipendier åt skolans elever efter samma

grunder, som gällde för elever vid folkhögskola.

Departementschefen har anfört, att han, med allt behjärtande av musikskolans

verksamhet och betydelse, dock icke vore i tillfälle att förorda större

anslag till skolan än som utginge för innevarande budgetår eller 6,000

kronor. Jämväl skolstyrelsens förslag örn beredande av stipendier åt skolans

elever hade, anför departementschefen vidare, tillstyrkts av skolöverstyrelsen,

som ansett skolan i detta avseende kunna jämställas med folkhögskolorna.

För egen del funne han knappast ett dylikt jämställande fullt befogat. Utan

att vilja bestrida behovet av stipendier vid nu ifrågavarande läroanstalt,

syntes dock frågan härom ej vara så utredd, att han nu ansåge sig kunna

förorda ett förslag i ämnet till riksdagen.

Såsom förut erinrats, höjde riksdagen så sent som år 1929 skolans anslag

till det nuvarande beloppet, 6,000 kronor, efter det att motionsvis påyrkats

en ökning till 7,000 kronor. Då riksdagen alltså helt nyligen prövat frågan

örn anslagsbeloppets storlek och därvid funnit skäligt fastställa beloppet till

6.000 kronor, förefaller det utskottet, då några nya omständigheter icke synas

hava tillkommit, som kunna motivera en ytterligare ökning, att anslaget

för budgetåret 1931/1932 bör bibehållas vid sistnämnda belopp.

Beträffande det av motionären ifrågasatta stipendieanslaget, vilket likaledes

äskats av skolöverstyrelsen, delar utskottet, departementschefens upp
-

Utskottets

yttrande.

s. 266 Kontrollera mot PDF

Befrämjande

av vissa i

samband med

biografväsendet

stående

ändamål.

[280.]

Vissa kostnader

för utdelning

av

statens räntefria

studielån.

[281.]

Gymnastiska

centralinsti
tutet.

[282.]

266 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

fattning, att den föreliggande1 utredningen icke synes tillfyllestgörande motivera

skolans jämställande i detta hänseende med folkhögskolorna.

Utskottet avstyrker alltså motionen och ansluter sig till Kungl. Majlis

förslag.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl Marits förslag samt med avslag,

så vitt nu är i fråga, å herr Sandlers ovannämnda motion

(1:35), i vad den skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag,

till folkliga musikskolan i Arvika för en minst 20 veckor

lång kurs under verksamhetsåret 1931/1932 bevilja för budgetåret

1931/1932 ett extra anslag av 6,000 kronor att utgå

på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva,

b) avslå herr Sandlers ovannämnda motion (I: 35) jämväl

i vad den avser anslag till stipendier åt elever vid ifrågavarande

skola.

285:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 280) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till befrämjande av vissa i samband med

biografväsendet stående ändamål för budgetåret 1931/1932

anvisa ett extra reservationsanslag å 50,000 kronor att utgå

med den fördelning och enligt de närmare villkor, som av

Kungl. Maj:t bestämmas.

286:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 281) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1931/1932 anvisa

a) till ersättning åt postverket för dess bestyr med statens

räntefria studielån ett extra förslagsanslag av 1,850

kronor,

b) till bestridande av kostnaderna för den nämnd, som

''under år 1932 må komma att handlägga ärenden rörande

omförmälda lån, ett extra anslag av 5,000 kronor.

Åtgärder för fysisk utbildning.

287:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 282) föreslagit riksdagen i

fråga om gymnastiska centralinstitutet kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

s. 267 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

267

288:o) Kungl. Majit har (punkt 283) föreslagit riksdagen att till understödjande

av gymnastik och idrott anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra

anslag av 120,000 kronor, därav till svenska gymnastikförbundet 55,000 kronor,

att utgå på de villkor, Kungl. Majit kan finna skäl bestämma.

Utredningen återfinnes å sid. 828—830 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed bar utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar G. Tamm och

K. J. Sandegård (I: 37) och den andra inom andra kammaren av herr E.

Laurén (lii 55), i vilka motioner hemställts, att riksdagen ville öka det under

åttonde huvudtiteln avd. L. punkt 2 (283) föreslagna anslaget till understödjande

av gymnastik och idrott med 20,000 kronor, eller till 140,000

kronor, därav till Svenska gymnastikförbundet 75,000 kronor, att utgå på

de villkor, Kungl. Majit kan finna skäl bestämma.

Alltsedan år 1914 hava anslag av riksdagen beviljats till understödjande

av idrotten. Anslaget, som utgått med växlande belopp, utgjorde från och

med budgetåret 1925/1926 till och med budgetåret 1927/1928 110,000 kronor

för år, därav till svenska gymnastikförbundet 55,000 kronor. För vart

och ett av budgetåren 1928/1931 har beviljats ett anslag av 120,000 kronor,

därav till svenska gymnastikförbundet 55,000 kronor.

Sedan numera överenskommelse träffats mellan riksförbundet och centralföreningen,

att riksförbundet ensamt skulle inför Kungl. Majit företräda de

båda sammanslutningarna, bar riksförbundet begärt, att för budgetåret

1931/1932 måtte utverkas 245,000 kronor för den frivilliga idrottsrörelsen.

Vidare har svenska gymnastikförbundet för samma budgetår anhållit örn ett

anslag för sin verksamhet å 75,500 kronor, varjämte Sveriges akademiska

idrottsförbund anhållit om vidtagande av åtgärder för att förbundet även

under budgetåret 1931/1932 måtte komma i åtnjutande av ett anslag å 2,000

kronor.

Beträffande den del av det begärda anslaget, som avses att användas

till understödjande av den frivilliga gymnastiken, har departementschefen

framhållit, att svenska gymnastikförbundet gjort framställning om ett till

75,500 kronor förhöjt bidrag till sin verksamhet. Departementschefen skulle

gärna vilja biträda denna framställning, då han ansåge den frivilliga gymnastiken

vara av största betydelse för vårt folks fostran och sunda utveckling.

Emellertid nödgades han av statsekonomiska hänsyn avstå från

att föreslå någon höjning av nu utgående anslag till detta ändamål.

Vad därefter vidkomme den del av det äskade anslaget, som skulle belöpa

på den egentliga idrotten, funne departementschefen även detta anslag ägnat

att befordra en rörelse som, rätt inriktad, vore av oskattbart värde för folkets

fysiska och moraliska utveckling. Det vore så mycket mer av vikt, att denna

folkliga rörelse bleve uppmärksammad och understödd, som den visat sig äga

förmåga att jämsides befordra hembygdskänslan och nationalitetskänslan.

Understödjande

av

gymnastik

och idrott

[283.]

jämte två

i ämnet

väckta motioner.

s. 268 Kontrollera mot PDF

268

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Den hade skapat en medveten uppskattning av egenskaper, som hemortens

natur och befolkning besitta. Den hade samtidigt öppnat blicken för andra

orters framstående prestationer och ingivit lusten till tävlan under ömsesidigt

erkännande. Härtill komme, att man kunnat iakttaga, att idrotten

bidragit till att sammanföra befolkningslager inom samhället, vilka därvid

erhållit tillfälle till naturlig samverkan. Denna rörelse måste anses vara av

socialt värde och följaktligen i synnerlig grad förtjänt att erhålla det allmännas

hjälp. I all synnerhet för de smärre idrottsföreningarna ute i

bygderna förelåge fara att vid uppstående finansiella svårigheter tillgripa

mindre lämpliga utvägar för att anskaffa de oundgängligt nödvändiga penningmedlen

för rörelsens upprätthållande och förkovran. Anläggandet av

idrottsplatser och dessas ständiga underhåll, anordnande av tävlingar, inkallandet

av förfarna övningsledare, resor till centralt anordnade eller provinsiella

idrottsmöten m. m. krävde en icke ringa kostnad. Det torde icke

kunna döljas, att här och var idrottsföreningarna hade kommit i trångmål

och frestats att associera sig med en nöjesverksamhet av betänklig art, vilket

framkallat gensaga från kommuner och enskilda. Det vore att livligt

beklaga, örn härigenom ett mindre fördelaktigt omdöme om rörelsen skulle

uppkomma. Detta skulle i längden skada den i sig själv sunda och gagneliga

idrotten. För egen del ansåge departementschefen den storartade utveckling,

som idrotten fått, vara enbart glädjande. Att starka skäl förelåge

att fortfarande understödja densamma syntes uppenbart, och departementschefen

tillstyrkte livligt, att statsanslag liksom hittills måtte utgå för detta

ändamål. Någon höjning av nu utgående anslag såge departementschefen

sig emellertid på grund av det tryckta statsekonomiska läget förhindrad att

tillstyrka. Han föresloge alltså beloppet av det anslag, som borde utgå till

understödjande av gymnastik och idrott, till detsamma som för innevarande

budgetår anvisats under titel understödjande av idrotten eller 120,000

kronor.

Till stöd för det i motionerna I: 37 och II: 55 framförda yrkandet har i

motionen 1:37 anförts huvudsakligen följande:

Be svårigheter, som nödgat ecklesiastikministern att mot hans uttalade

önskan avstå från förslag örn ett förhöjt statsanslag till den frivilliga gymnastiken

under nu rådande ekonomiska förhållanden äro nog så klara, om

man enbart håller sig till den dag som är. Men under det att tryckta ekonomiska

förhållanden i regel måste anses som avgörande skäl mot förhöjt

statsanslag, så kunna uti här ifrågavarande fall de tryckta tiderna anföras

som ett mycket kraftigt motiv för en höjning av ifrågavarande anslag.

Den frivilliga gymnastikens grundtanke är att väcka och inrikta individens

självverksamhet på ett sunt levnadssätt. Genom enkla åtgärder — motionsgymuastik

och sunda levnadsvanor — avses att stärka hälsan och vinna

motståndskraft mot sjukdomar. Betydelsen härav har också insetts ej blott

av statsmakterna utan även av många kommuner, vilka understödja dylik

.verksamhet.

s. 269 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

269

Sättet för verksamhetens bedrivande torde vara tillräckligt känt. Genom

propaganda för gymnastiken, motionsgymnastik för äldre och yngre män

och kvinnor, instruktörskurser för utbildande av ledare, gymnastikläger för

skolbarn o. s. v., söker man nå allt bredare lager och därigenom giva dem

hälsa och förminska deras mottaglighet för sjukdomar.

Men detta arbete måste läggas på lång sikt för att bära frukt. En blick

på landstingens och kommunernas finanser (statistisk årsbok för Sverige

1929, tab. 273) visar vilka oerhörda summor — 88 miljoner för år 1926 —

av dessa måste utgivas för hälso- och sjukvård. Kan man genom att bibringa

vårt folk sundare levnadsvanor spara blott 0,i procent av detta belopp,

är det begärda anslaget täckt.

Därför synes skälet mot en höjning — den hårt ansträngda budgeten —

icke i detta fall fullt bärande. Tvärtom torde förebyggande åtgärder, avseende

minskning av kommande utgifter, även nu vara på sin plats. Alla

skäl synas därför tala för ett bifall till Svenska gymnastikförbundets anhållan.

Utskottet anser befogat, att Svenska gymnastikförbundet erhåller en ökning

av sitt understöd, på det att förbundets gagneliga verksamhet må

kunna utsträckas till en vidare krets av vårt folk. Härvid vill utskottet

emellertid uttryckligen framhålla, att berörda ökning icke är avsedd till bestridande

av kontors- och andra liknande administrationskostnader utan till

främjande av det propagandaarbete för gymnastiken m. m., varom i motionerna

talas. I fråga om ökningens belopp anser sig utskottet icke kunna

föreslå högre summa än 10,00U kronor, alltså hälften av vad motionärerna

ifrågasatt. Förbundets understöd skulle härigenom komma att uppgå till

65,000 kronor. Att i anledning härav öka anslaget till understödjande av

gymnastik och idrott anser utskottet icke nödigt, utan anslaget torde för

budgetåret 1931/1932 böra bibehållas vid 120,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och herrar Tamms och Sandegårds samt Laurens ovannämnda

motioner (I: 37 och II: 55), till understödjande av

gymnastik och idrott anvisa för budgetåret 1931/1932 ett

extra anslag av 120,000 kronor därav till svenska gymnastikförbundet

65,000 kronor, att utgå på de villkor, Kungl.

. Majit kan finna skäl bestämma.

289:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 284) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understödjande av skididrotten bland

ungdomen anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reser

vatiousanslag av 34,500 kronor att utgå på de villkor, Kungl.

Majit kan finna gott bestämma.

Utskottets

yttrande.

Understödjande

av

skididrotten

bland ungdomen.

[284.]

s. 270 Kontrollera mot PDF

270

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 285) hemställer ut
att

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd åt s. k. friluftsläger för skolbarn

anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag

av 12,500 kronor att utgå på de villkor, Kungl.

Maj:t kan finna skäl bestämma.

Understöd åt vetenskap, vitterhet och

konst m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 286) hemställer ut
att

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till svenska fornskriftsällskapet för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor

under villkor att sällskapet kostnadsfritt för statens räkning

avlämnar 150 exemplar av sina under år 1931 utgivna

arbeten.

Samfundet 292:o) Kungl. Maj:t har (punkt 287) föreslagit riksdagen att till underOT

handskrift stöd åt samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens bister

rörande toria för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 2,000

Skviensna kronor under villkor att samfundet av den för år 1930 avsedda publikatiohistoria.

nen till ecklesiastikdepartementet avlämnar det antal exemplar, som Kungl.

[287.] Maj:t bestämmer.

Utredningen återfinnes å sid. 835—839 i statsrådsprotokollet.

Till understöd åt samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens

historia har anslag utgått från och med år 1907 med ett extra

anslag av 1,000 kronor, vilket för år 1920 höjdes till 2,000 kronor. Med

detta belopp utgick anslaget jämväl för åren 1921 och 1922. För vart

och ett av budgetåren 1923/1931 har riksdagen för ändamålet anvisat ett

extra reservationsanslag av 1,000 kronor. Vid anslaget har det villkoret

varit fäst, att samfundet skulle till ecklesiastikdepartementet avlämna 50

exemplar av den för anslagsåret avsedda publikationen.

I skrivelse den 30 augusti 1930 har samfundet anhållit, att Kungl. Maj:t

måtte av riksdagen utverka ett anslag av 6,000 kronor till understöd åt den

utgivarverksamhet, som bedrives av samfundet, mot skyldighet för samfundet

att till ecklesiastikdepartementet överlämna 50 exemplar eller det

ökade antal exemplar, som kunde erfordras på grund av den offentliga biblioteksverksamhetens

starka utveckling.

Understöd 290:o)

åt s. k. fri- .

luftsläger för Slottet,

skolbarn.

[285.]

Svenskärn- 291:o)

skriftsäll- , ,

skåpet. skottet,

[286].

s. 271 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

271

Riksarkivet bestyrker den stora betydelse för olika grenar av den historiska

forskningen i vårt land, som samfundets publikationsverksamhet äger,

och den synnerliga önskvärdheten av dess fortgång i ökad omfattning, icke

minst vad beträffar den i skrivelsen särskilt berörda serien Historiska handlingar.

Den publikationsverksamhet, som samfundet utövade genom att utgiva

historiska källskrifter, vore, framhåller departementschefen, utan gensägelse

av stor betydelse för olika grenar av den historiska forskningen. Departementschefen

ansåge det ock i hög grad önskvärt, att samfundet bereddes

möjlighet att låta sin publikationsverksamhet fortgå i ökad omfattning.

Enligt vad departementschefen inhämtat, hade samfundet under de sex åren

1924—1929 med årsanslag av 1,000 kronor på utgivandet av Historiska

handlingar nedlagt 14,840 kronor. Det syntes väl motiverat, att staten nu

genom ett förhöjt anslag bidroge till samfundets publikationsverksamhet.

Med hänsyn till övriga trängande anslagskrav kunde departementschefen

dock icke förorda så stort anslag, som begärts, utan nödgades begränsa

sig till ett belopp av 2,000 kronor. Beträffande den leveransskyldighet,

som härför borde uppställas, torde få ankomma på Kungl. Majit att bestämma.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må till understöd åt samfundet för utgivande

av handskrifter rörande Skandinaviens historia för

budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av

2,000 kronor under villkor att samfundet av den för år

1930 avsedda publikationen till ecklesiastikdepartementet

avlämnar det antal exemplar, som Kungl. Majit bestämmer.

293:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 288) hemställer utskotttet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understödjande av svenska vitterhetssamfundets

verksamhet under år 1931 anvisa för budgetåret

1931/1932 ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor

att utgå på de villkor, Kungl. Majit kan finna skäl bestämma.

294:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 289) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för nästföregående

treårsperiod ägt rum, till understöd under tiden den 1 juli

Svenska

vitterhets
samfundet.

[288.]

Understöd

åt inhemska

skönlitterära

författare.

[289.]

s. 272 Kontrollera mot PDF

272

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

1931—den 30 juni 1934 åt inhemska skönlitterära författare

av utmärkt förtjänst bevilja ett anslag av 60,000 kronor att

efter grunder och på villkor, som av Kungl. Majit bestämmas,

efter sakkunnigas hörande av Kungl. Maj:t fördelas

mellan därav förtjänta vitterhetsidkare dels såsom fasta, dels

i form av för viss tid givna understöd, samt att av ifrågavarande

anslag för budgetåret 1931/1932 såsom extra anslag

anvisa ett belopp av 20,000 kronor.

Ortnamns
kommissio
nen.

[290.]

295:o) Kungl. Majit har (punkt 290) föreslagit riksdagen att till ortnamnskommissionen

för bestridande av med ortnamnsundersökningarna i riket

förenade kostnader för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 6,500

kronor att utgå med den närmare fördelning och enligt de villkor, Kungl.

Majit kan finna gott föreskriva.

Utredningen återfinnes å sid. 841—845 i statsrådsprotokollet.

Till bestridande av med ortnamnsundersökningarna i riket förenade kostnader

utgår för innevarande budgetår lika stort belopp som det av Kungl.

Majit nu föreslagna.

Genom beslut den 20 juni 1930 föreskrev Kungl. Majit, att det ortnamnskommittén

lämnade uppdraget skulle upphöra med utgången av juni 1930,

samt uppdrog åt en nämnd, benämnd ortnamnskommissionen, att från och

med den 1 juli 1930 tills vidare, så länge anslag för ändamålet av riksdagen

anvisades, handhava ledningen av undersökningarna av svenska ortnamn

i enlighet med de närmare föreskrifter, som i samma beslut meddelades.

Samma den 20 juni fastställde Kungl. Majit instruktion för octnamnskommissionen.

Enligt denna instruktion åligger det kommissionen bland annat

att förvalta de medel, som å riksstaten ställas till kommissionens förfogande

för dess verksamhet.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må till ortnamnskommissionen för bestridande

av med ortnamnsundersökningarna i riket förenade

kostnader för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag

av 6,500 kronor att utgå med den närmare fördelning och

enligt de villkor, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

Bestridande

av med

landsmålsundersökningarna

i riket

förenade

kostnader.

[291.]

296:o)

skottet,

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 291) hemställer ut
att

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till bestridande av med landsmålsundersökningarna

i riket förenade kostnader för budgetåret 1931/1932

anvisa ett extra anslag av 67,040 kronor att utgå i enlighet

s. 273 Kontrollera mot PDF

297:o)

skottet,

298:o)

skottet,

299:o)

skottet,

300:o)

skottet,

Bihang

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 273

med den närmare fördelning och enligt de grunder, Kungl.

Maj:t kan finna gott föreskriva.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 292) hemställer utäta

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum,

a) såsom understöd åt docenten 0. Ostergren för fortsatt

utgivande av hans arbete »Nusvensk ordbok» anvisa

för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 8,000 kronor,

b) för bestridande av kostnader för teknisk hjälp vid

ordbokens utgivning samt för böcker och materiel anvisa

för samma budgetår ett extra reservationsanslag av 4,000

kronor allt att utgå på de villkor, Kungl. Majit kan finna

gott bestämma.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 293) hemställer utäta

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra

anslag av 6,350 kronor att på de villkor, Kungl. Majit kan

finna lämpligt bestämma, användas till understöd för utgivande

under år 1931 av tidskriften »Svenska landsmål och

svenskt folkliv».

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 294) hemställer utäta

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd för utgivande av ordbok över

Gotlands folkmål för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra

anslag av 3,000 kronor att utgå på de villkor, Kungl. Majit

kan finna lämpligt bestämma.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 295) hemställer utäta

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till undersökningar rörande lapskt folkliv

och lapskt språk för budgetåret 1931/1932 anvisa till Norrbottens

läns hembygdsförening ett extra anslag av 4,000

kronor med rätt för Kungl. Majit att beträffande ifrågavarande

anslag meddela de närmare bestämmelser, som kunna

befinnas nödvändiga.

till riksdagens protokoll 1931. G sami. 8 haft. (Nr 8.) 18

Nusvensk

ordbok.

[292.]

Tidskriften

Svenska

landsmål

och svenskt

folkliv.

[293.]

Ordbok över

Gotlands

folkmål.

[294.]

Undersökningar

rörande

lapskt

folkliv och

lapskt språk.

s. 274 Kontrollera mot PDF

274

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Äldre svensk 301:o) Kungl. Majit har (punkt 296) föreslagit riksdagen att till utredigöring

och tryckning av framlidne revisionssekreteraren Nils Anderssons

efterlämnade samlingar av äldre svensk folkmusik anvisa för budgetåret

1931/1932 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor att utgå på de villkor,

som av Kungl. Majit bestämmas.

Utredningen återfinnes å sid. 854—857 i statsrådsprotokollet.

I statsverkspropositionen till 1923 års riksdag föreslog Kungl. Majit riksdagen

att till utredigering i tryckfärdigt skick av framlidne revisionssekreteraren

Nils Anderssons efterlämnade samlingar av äldre svensk folkmusik

anvisa för budgetåret 1923/1924 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor

att utgå på de villkor, som av Kungl. Majit bestämdes. Beträffande tillkomsten

av ifrågavarande samlingar, planen för deras utredigering samt skälen

för framställningen i ämnet till riksdagen torde utskottet få hänvisa till 1923

års åttonde huvudtitel, punkten 271. Såsom av den där lämnade redogörelsen

framgår, beräknades kostnaden för redigeringen uppgå till 10,000 kronor

för år. Riksdagens beslut utföll i enlighet med Kungl. Majits framställning.

I enlighet med Kungl. Majits därom framställda förslag anvisades vidare

för ändamålet för vart och ett av budgetåren under perioden 1 juli 1924—

30 juni 1931 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor. Det för innevarande

budgetår anvisade anslaget ställdes genom kungl, brev den 9 maj

1930 till förfogande av folkmusikkommissionen att mot redovisningsskyldighet

användas för med anslaget avsett ändamål och med iakttagande, att

av anslaget ett belopp av högst 2,500 kronor finge användas för publicering

av färdigredigerat material; i övrigt skulle i fråga örn anslaget gälla

enahanda bestämmelser som de, vilka meddelas i kungl, brev den 11

maj 1923.

Med anledning av att riksdagen — i samband med beviljande av anslagför

ändamålet för budgetåret 1930/1931 — i skrivelse den 4 april 1930,

nr 8 A, under punkt 254 framhållit önskvärdheten av att, innan eventuellt

ytterligare medel anvisades för ändamålet, en plan framlades för riksdagen

rörande den tid, som kunde beräknas åtgå för arbetets slutförande, ävensom

närmare beräkning angående kostnaderna härför, anbefallde Kungl. Majit

genom ovanberörda beslut den 9 maj 1930 folkmusikkommissionen att,

därest fortsatt anslag för ifrågavarande ändamål påkallades, i samband med

framställningarna om dylikt anslag till Kungl. Majit inkomma med en plan

rörande den tid, som kunde beräknas åtgå för arbetets slutförande, ävensom

närmare beräkning angående kostnaderna härför.

I enlighet med riksdagens sålunda uttalade önskan föreligger nu en

utredning rörande den tid, som ännu kan beräknas behöva åtgå för slutförandet

av här förevarande arbete. Av denna utredning framgår, att — förutom

nu löpande budgetår — ytterligare tre budgetår kunna antagas bliva

erforderliga härför. Kostnaderna hava beräknats till samma belopp för år

s. 275 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 275

räknat som hittills eller inalles till 30,000 kronor utöver förut anvisade

medel.

Med hänsyn till de vägande skäl, som föranlett riksdagen att från och

med budgetåret 1923/1924 anvisa medel för här ifrågavarande ändamål

har departementschefen funnit sig böra tillstyrka, att medel jämväl för de

återstående åren måtte ställas till kommissionens förfogande för fullföljande

och avslutande av detta omfattande arbete. För budgetåret 1931/1932 har

departementschefen tillstyrkt ett anslag av 10,000 kronor och ansett, att det

för tryckningsändamål avsedda beloppet fortfarande bör begränsas till en

fjärdedel av anslaget eller till 2,500 kronor.

Då det synes önskvärt, att ifrågavarande arbete, på vilket statsverket redan

nedlagt betydande kostnader, bringas till fullbordan, har utskottet ansett

sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet förutsätter emellertid härvid,

att arbetet skall komma att slutföras inom den nu beräknade tiden,

d v. s., förutom löpande budgetår, inom ytterligare tre budgetår.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till utredigering och tryckning av framlidne

revisionssekreteraren Nils Anderssons efterlämnade samlingar

av äldre svensk folkmusik anvisa för budgetåret 1931/

1932 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor att utgå

på de villkor, som av Kungl. Majit bestämmas.

302:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 297) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budjetår

ägt rum, till främjande av föreningen Pietas’ verksamhet

under år 1931 anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra

anslag av 2,500 kronor under villkor att föreningen till

statens historiska museum med äganderätt överlämnar genom

föreningens försorg utförda fotografier, register och beskrivningar

över behandlade föremål.

303:o) Kungl. Majit har (punkt 298) föreslagit riksdagen att såsom bidragtill

fortsatt utgivande under år 1931 genom riksantikvarien S. Curman och

professorn J. Roosval av verket »Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium»,

anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av

15,000 kronor att utgå på de närmare villkor, Kungl. Majit kan finna skäl

bestämma.

Utredningen återfinnes å sid. 858—859 i statsrådsprotokollet.

Till fortsatt utgivande av verket »Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium»,

utgivet av riksantikvarien S. Curman och professorn J. Roosval, har

från och med år 1914, dock med visst avbrott, utgått anslag av statsmedel.

Utskottets

yttrande.

Föreningen

Pietas.

[297.]

Verket

»Sveriges

kyrkor,

konsthistoriskt

inventarium».

[298.]

s. 276 Kontrollera mot PDF

276

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

För vart och ett av budgetåren 1924/1930 utgick anslaget med 10,000 kronor,

och under punkt 278 av 1930 års åttonde huvudtitel föreslog Kungl. Majit

riksdagen att för budgetåret 1930/1931 anvisa samma belopp.

I en vid riksdagen väckt motion (I: 138) hemställdes emellertid om en

höjning av detta anslag till 20,000 kronor.

I skrivelse den 4 april 1930, nr 8 A, anförde riksdagen under punkt 256

bland annat följande:

Med hänsyn till ifrågavarande arbetes stora betydelse ur såväl konstvetenskaplig

som allmän kulturhistorisk synpunkt och för hembygdskännedomen

har riksdagen, i syfte att arbetets utgivande må kunna påskyndas, ansett

sig böra medgiva någon ökning av det av Kungl. Majit äskade anslaget,

Riksdagen har dock icke funnit sig kunna helt tillmötesgå motionärens

yrkande utan vill stanna vid en höjning av anslaget till 15,000 kronor.

Riksdagen slutade med att anmäla, att riksdagen i anledning av Kungl.

Maj:ts förslag och ovannämnda motion såsom bidrag till fortsatt utgivande

under år 1930 av omförmälda arbete anvisat för budgetåret 1930/1931 ett

extra reservationsanslag av 15,000 kronor att utgå på de närmare villkor,

Kungl. Majit kunde finna skäl bestämma.

I skrivelse den 16 augusti 1930 hava nu Curman och Roosval — med

framhållande av vikten av att ifrågavarande arbete bedrives med största

möjliga skyndsamhet — hemställt om beredande för budgetåret 1931/1932

av samma anslagsbelopp, som utgått under åren 1920/1922, eller 20,000

kronor.

Departementschefen har framhållit, huru önskvärt det än vore, att ökade

medel nu kunde beredas för fullföljande i raskare takt av det betydelsefulla

arbetet, han likväl icke ansåge sig nu kunna förorda högre belopp, än som

för motsvarande ändamål av riksdagen anvisats för budgetåret 1930/1931,

eller alltså 15,000 kronor.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Majlis förslag. Emellertid

vill utskottet uttala önskvärdheten av att vid den framställning örn

fortsatt anslag för ändamålet, som kan komma att göras till 1932 års riksdag,

måtte fogas dels en översiktlig redogörelse för vad som hittills med

statsunderstöd blivit utfört av ifrågavarande arbete, dels ock en plan för

arbetets fortsatta bedrivande med beräkning av den tid, som återstår till

dess fullbordan.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må såsom bidrag till fortsatt utgivande

under år 1931 genom riksantikvarien S. Curman och professorn

J. Roosval av verket »Sveriges kyrkor, konsthistoriskt

inventarium», anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag

av 15,000 kronor att utgå på de närmare

villkor, Kungl. Majit kan finna skäl bestämma.

s. 277 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 277

3ö4:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 299) hemställer ut- ^Svraska^

skottet, föreningen.

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- [299.]

getår ägt rum, till främjande av svenska naturskyddsföreningens

verksamhet för budgetåret 1931/1932 anvisa ett

extra anslag av 2,500 kronor att utgå under de villkor,

som av Kungl. Majit bestämmas.

305:o) Kungl. Majit har (punkt 300) föreslagit riksdagen att till under- Understöd åt

stöd åt doktor Paul Rosenius för fullföljande under budgetåren 1931/1937 jjosmiiwf»

av hans arbete »Sveriges fåglar och fågelbon» bevilja ett belopp av 24,000 hans arbete

kronor och därav för budgetåret 1931/1932 såsom extra anslag anvisa ett fäg!år*och

belopp av 4,000 kronor. fågelbon».

Utredningen återfinnes å sid. 860—872 i statsrådsprotokollet. [300.]

Doktor Paul Rosenius har sedan år 1913 varit sysselsatt med ett fågelbiologiskt

verk, kallat »Sveriges fåglar och fågelbon». För detta arbete

har utgått understöd av statsmedel, i det att Kungl. Majit genom särskilda

beslut beviljat medel till inlösen av visst antal exemplar av verket

allt eftersom detsamma utkommit. Sålunda anvisades genom beslut den 7 februari

1913 till inlösen av 200 exemplar av verket, vilka skulle tillställas ecklesiastikdepartementet

och dåvarande läroverksöverstyrelsen, ett belopp av 500

kronor för varje gång ett nytt häfte av arbetet under åren 1913 och 1914

utkomme av trycket. Sedermera har Kungl. Majit på framställning av Rosenius

genom särskilda beslut anvisat medel för inköp, i mån som utgivningen fortskridit,

av de utkomna häftena, senast genom beslut den 5 juli 1929. De inlösta

häftena hava fördelats mellan ecklesiastikdepartementet och skolöverstyrelsen.

De till ecklesiastikdepartementet överlämnade exemplaren hava

företrädesvis tillställts rikets folkskoleseminarier. De skolöverstyrelsen tillställda

exemplaren hava genom överstyrelsens försorg distribuerats till olika

under överstyrelsens inseende ställda läroanstalter. På så sätt har såsom

understöd för ifrågavarande verk anvisats sammanlagt 39,700 kronor. Medlen

hava utgått från reservationsanslaget till de allmänna läroverken.

Nu föreligga två särskilda ansökningar av Rosenius, däri han — med

förmälan att av ifrågavarande arbete, som tagit i anspråk längre tid än tidigare

beräknats, för närvarande två band vore färdiga och ett tredje i det

närmaste fullbordat, men att ännu återstode två band, vilka beräknats kunna

bliva färdiga under loppet av sju år — anhållit att för fullbordande av

ifrågavarande verk komma i åtnjutande av dels ett understöd å 4,000 kronor

för budgetåret 1930/1931, dels ock ett årligt understöd till samma belopp

under vart och ett av budgetåren 1931/1937.

Departementschefen har framhållit, att en gärning sådan som den, doktor

Rosenius nedlagt i sitt arbete om Sveriges fåglar och fågelbon, syntes i

s. 278 Kontrollera mot PDF

278

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Understöd åt,

kontraktsprosten

L. P.

B. Matsson

för fullföljande

av hans

Kosa-forskningar.

[SOL]

hög grad vara värd erkännande och uppmuntran. Vid sidan av sitt levnadskall

såsom läkare hade Rosenius med outtröttlig flit ägnat sig åt

detta arbete och därvid icke skytt de mödor, som oundgängligen varit

förenade med erforderliga iakttagelser i naturen. Från vetenskapsakademiens

sida hade visserligen framställts en del anmärkningar mot arbetets uppställning

och fullständighet, men å andra sidan förelåge från vetenskapliga

auktoriteter och andra kännare på området talrika intyg om arbetets stora

förtjänster. Man torde därför icke böra tveka om att arbetet intoge ett

framstående rum inom vår ornitologiska litteratur. Arbetet torde kanske

bäst lämpa sig som hjälpmedel vid undervisningen i sådana läroanstalter

som allmänna läroverk, kommunala mellanskolor, högre flickskolor och seminarier.

Det vore också till läroanstalter av dessa typer, som de för statens

räkning inlösta exemplaren av verket hittills blivit distribuerade. Arbetets

stora värde som pedagogiskt undervisningsmaterial syntes väl motivera statsunderstöd

åt detsamma, och departementschefen ville livligt förorda, att

möjlighet bereddes Rosenius att bringa sitt livsverk till fullbordan. Ett understödjande

på sätt hittills skett genom anslag ur reservationsanslaget till de

allmänna läroverken för inlösen av visst antal exemplar av arbetet skulle

knappast kunna säkerställa fullbordandet av detsamma inom rimlig tid.

De föreliggande ansökningarna avsåge ett understöd genom riksdagsanslag

av 4,000 kronor om året under sju år från och med budgetåret 1930/1931.

Departementschefen ansåge sig i detta sammanhang böra lämna den gjorda

ansökningen om anslag för budgetåret 1930/1931 ur räkningen. Återstode

alltså en framställning om anslag för vart och ett av de sex budgetåren

1931/1937 med 4,000 kronor örn året eller med tillhopa 24,000 kronor.

Departementschefen hade mot denna summa intet att erinra och ville därför

tillstyrka ett anslag av nämnda belopp, fördelat på sex år.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må till understöd åt doktor Paul Rosenius

för fullföljande under budgetåren 1931/1937 av hans

arbete »Sveriges fåglar och fågelbon» bevilja ett belopp av

24,000 kronor och därav för budgetåret 1931/1932 såsom

extra anslag anvisa ett belopp av 4,000 kronor.

306:o) Sedan 1929 års riksdag med anledning av två inom riksdagen väckta

likalydande motioner (I: 139 och II: 238) beviljat, såsom understöd åt kontraktsprosten

L. P. R. Matsson för fullföljande under budgetåren 1929/1934

av hans Rosa-forskningar ett belopp av 24,000 kronor, samt därav för vart

och ett av budgetåren 1929/1931 såsom extra anslag anvisat 4,800 kronor

att utgå under förutsättning, att Matsson odelat ägnade sig åt dessa forskningar,

samt på de villkor i övrigt, Kungl. Majit kunde finna gott föreskriva,

har nu Kungl. Majit (punkt 301) föreslagit riksdagen att av ovanberörda

s. 279 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

279

anslag, 24,000 kronor, för budgetåret 1931/1932 anvisa såsom extra anslag

4,800 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 872 i statsrådsprotokollet.

Utskottet vill erinra om att till grund för riksdagens beslut örn årligt Utskottets

understöd till Matsson å 4,800 kronor låg en beräkning, enligt vilken kostnaden

för avlönande av vikarie åt Matsson under tjänstledighet för bedrivande

av ifrågavarande forskningsarbete beräknades till 4,835 kronor 50 öre

(förutom adjunktsarvodet, som skulle utgå från kyrkofonden) för år. Enligt

vad som från ecklesiastikdepartementet meddelats utskottet, kommer emellertid,

på grund av ett av Kungl. Majit den 13 februari 1931 meddelat beslut

angående arvodet åt Matssons vikarie, avdraget från Matssons lön under

tjänstledigheten att uppgå till allenast ett belopp av 3,5 J 7 kronor för år.

Med hänsyn härtill anser utskottet, att någon nedsättning av den beviljade

anslagssumman å 24,000 kronor visserligen icke nu lämpligen bör ske, men

att för budgetåret 1931/1932 anslaget bör minskas till 3,575 kronor.

Utskottet får därför hemställa,

att riksdagen må, med anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

av det av 1929 års riksdag såsom understöd åt kontraktsprosten

L. P. R. Matsson för fullföljande under budgetåren

1929/1934 av hans Rosa-forskningar beviljade anslaget å

24,000 kronor för budgetåret 1931/1932 anvisa såsom extra

anslag 3,575 kronor.

307:o) Sedan 1930 års riksdag för beredande av delaktighet för Sverige i

Ramsay Memorial Fund beviljat ett anslag av 27,000 kronor och därav för Ramsay

budgetåret 1930/1931 anvisat ett belopp av 5,400 kronor, att utgå efter

Kungl. Maj:ts beprövande och på de villkor, Kungl. Majit kunde finna j

skäligt föreskriva, har nu Kungl. Majit (punkt 302) föreslagit riksdagen att

av förenämnda anslag å 27,000 kronor för budgetåret 1931/1932 såsom extra

anslag anvisa ett belopp av 5,400 kronor, att utgå efter Kungl. Majits beprövande

och på de villkor, Kungl. Majit kan finna skäligt föreskriva.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för beredande av delaktighet för Sverige

i Ramsay Memorial Fund av det utav 1930 års riksdag beviljade

anslaget av 27,000 kronor för budgetåret 1931/1932

såsom extra anslag anvisa ett belopp av 5,400 kronor att

utgå efter Kungl. Majits beprövande och på de villkor,

Kungl. Majit kan finna skäligt föreskriva.

308:o) Sedan 1929 års riksdag till förhyrande för en tid av tro år från Arbetsbord

och med den 1 juli 1929 av ett arbetsbord vid den zoologiska stationen i iogiska stnNeapel

beviljat ett extra anslag av 5,400 kronor samt därav anvisat för .

budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 1,800 kronor och för budgetåret [303.]

s. 280 Kontrollera mot PDF

280

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Understöd

åt ryske

undersåten

Alexander

Sibiriakoff.

[304.]

Magnetisk

uppmätning

av Sveriges

fastland.

[305.]

Förstärkande

av reservationsanslaget

till utgivande

av tidskrifter,

lärda verk

och läroböcker
[306.

]

jämte en

motion örn

anslag till

understöd för

fortsatt utgivande

av

Gordisk statistisk

tidskrift,

1930 1931 likaledes ett anslag av 1,800 kronor, har nu Kungl. Majit (punkt

303) föreslagit riksdagen att av nämnda år 1929 beviljade belopp å 5,400

kronor för budgetåret 1931/1932 anvisa såsom extra anslag återstående beloppet,

1,800 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det år 1929 till förhyrande för en

tid av tre år fran och med den 1 juli 1929 av ett arbetsbord

vid den zoologiska stationen i Neapel beviljade beloppet

å 5,400 kronor för budgetåret 1931/1932 såsom extra anslag

anvisa återstående beloppet, 1,800 kronor.

309:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 304) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd åt ryske undersåten Alexander

Sibiriakoff för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag

av 3,000 kronor.

310:o) Sedan 1928 års riksdag till magnetisk uppmätning av Sveriges

fastland beviljat ett belopp av 60,000 kronor samt av nämnda belopp anvisat

för ett vart av budgetåren 1928 1931 ett extra reservationsanslag av

10,000 kronor, har nu Kungl. Maj:t (punkt 305) föreslagit riksdagen att av

om förmälda belopp av 60,000 kronor för budgetåret 1931/1932 såsom extra

reservationsanslag anvisa 10,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det år 1928 till magnetisk uppmätning

av Sveriges fastland beviljade beloppet av 60,000 kronor

för budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag

anvisa ett belopp av 10,000 kronor.

311:o) Kungl. Majit bar (punkt 306) föreslagit riksdagen att till ytterligare

medel för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra anslag av 20,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 875—876 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr O. Osberg m. fl. väckt motion (11:263), vari hemställts,

att till understöd för fortsatt utgivande av Nordisk statistisk tidskrift under

år 1931 riksdagen för budgetåret 1931/1932 behagade anvisa ett extra anslag

av 9,000 kronor mot skyldighet för tidskriftens utgivare att av tidskriftens

årgång för nämnda år avgiftsfritt överlämna 360 exemplar till

skolöverstyrelsen och andra.

Med avseende å de av motionärerna till stöd för deras hemställan anförda

skälen får utskottet hänvisa till motionen.

s. 281 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

281

Till ytterligare medel för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker

utgår jämväl för innevarande budgetår ett extra anslag av 20,000

kronor.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag.

Vad angår det i motionen framställda yrkandet örn ett särskilt extra anslag

åt Nordisk statistisk tidskrift å 9,000 kronor, vill utskottet erinra örn

att i anledning av väckta motioner 1930 års riksdag beslöt att för beredande

åt nämnda tidskrift av ett årligt understöd å 5,000 kronor höja nu förevarande

anslag från 15,000 kronor till 20,000 kronor. Under sådana förhållanden

torde det icke kunna ifrågakomma att nu tillmötesgå motionärernas

yrkande. Utskottet avstyrker alltså motionen.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) till ytterligare medel för utgivande av tidskrifter, lärda

verk och läroböcker för budgetåret 1931/1932 anvisa ett

extra anslag av 20,000 kronor;

b) avslå herr Osbergs m. fl. ovannämnda motion (II: 263).

312:o) Kungl. Maj:t har (punkt 307) föreslagit riksdagen att till inköp

av 124 exemplar av Svensk bokkatalog för åren 1921/1925 för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra anslag av 9,300 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 876—877 i statsrådsprotokollet.

Till understöd för utgivande av en bokkatalog över svensk litteratur för åren

1906/1910 beviljade riksdagen på extra stat för år 1912 ett anslag av 3,000

kronor, under villkor att 150 exemplar av nämnda bokkatalog kostnadsfritt

överlämnades till ecklesiastikdepartementet. Vidare anvisade 1921 års riksdag

till inköp av 100 exemplar av Svensk bokkatalog för åren 1911/1915

på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst 7,500 kronor. Till inköp

av 100 exemplar av Svensk bokkatalog för åren 1916/1920 anvisade sedermera

1925 års riksdag för budgetåret 1925/1926 ett extra anslag av 7,500

kronor.

Enligt gjorda beräkningar torde denna gång 124 exemplar av katalogen

bliva behövliga. Nettopriset är 75 kronor för exemplar eller samma belopp

som den föregående delen av Svensk bokkatalog betingade.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må till inköp av 124 exemplar av Svensk

bokkatalog för åren 192U1925 för budgetåret 1931/1932

anvisa ett extra anslag av 9,300 kronor.

Utskottets

yttrande.

Inköp av ett

antal exemplar

av

Svensk bokkatalog.

[307.]

s. 282 Kontrollera mot PDF

282

Statsutskottets utlåtande Nr S.

Anslag till

en internationell

konsthistorisk

kongress år

1933 i Stockholm.

[308.]

Bidrag till

kostnaderna

för Sveriges

deltagande i

dets.k. andra

internationella

polaråret.

[309.]

313:o) Kungl. Majit har (punkt 308) föreslagit riksdagen att till bestridande

av kostnaderna för hållande av en internationell konsthistorisk kongress

i Stockholm år 1933 bevilja ett anslag av 15,000 kronor samt därav

för budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag anvisa 5,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 878—879 i statsrådsprotokollet.

Hos Kungl. Majit hava kommitterade för en konsthistorisk kongress i

Stockholm år 1933 — bestående av professorn vid universitetet i Uppsala

A. Hahr, professorn vid Stockholms högskola J. Roosval, överintendenten

och chefen för nationalmuseum A. Gauffin, professorn vid konsthögskolan

M. Olsson, professorn vid Göteborgs högskola A. L. Romdahl,

intendenten och föreståndaren för livrustkammaren, friherre C. O. R. Cederström,

riksantikvarien S. Curman samt professorn vid universitetet i Lund

R. Josephson — anhållit örn bidrag å 21,000 kronor, fördelade på 3 år med

7,000 kronor örn året för täckande av omkostnaderna för en konsthistorisk

världskongress, vilken skulle hållas i Stockholm år 1933.

Departementschefen har framhållit, att enligt hans mening ett sammanträde

inom vårt land av representanter för den konsthistoriska forskningen

i skilda länder utan tvivel torde bliva av stor betydelse för vårdarna av våra

konstmuseer och konstsamlingar. Vid den år 1930 hållna internationella

konsthistoriska kongressen i Bryssel hade uttryckts en allmän önskan att

nästa kongress måtte hållas i Sverige. Detta innebure enligt departementschefens

mening jämväl ett bevis på sådan uppskattning inom den konstvetenskapliga

världen av svensk konstkultur och svensk forskning på detta

område, att den sålunda framkomna önskan icke syntes rimligen böra lämnas

obeaktad. Departementschefen ville sålunda tillstyrka statsanslag för

ändamålet. I fråga örn anslagets storlek ansåge departementschefen sig

böra begränsa sig till ett totalbelopp av 15,000 kronor att utgå med 5,000

kronor för vart och ett av budgetåren 1931/1934.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må till bestridande av kostnaderna för hållande

av en internationell konsthistorisk kongress i Stockholm

år 1933 bevilja ett anslag av 15,000 kronor samt

därav för budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag

anvisa 5,000 kronor.

314:o) Kungl. Majit har (punkt 309) föreslagit riksdagen att såsom bidrag

till kostnaderna för Sveriges deltagande i det s. k. andra internationella

polaråret bevilja ett belopp av 100,000 kronor samt därav för budgetåret

1931/1932 anvisa såsom extra reservationsanslag ett belopp av 50,000 kronor

med rätt för Kungl. Majit att beträffande ifrågavarande anslag meddela de

närmare bestämmelser, som kunna befinnas erforderliga.

Utredningen återfinnes å sid. 879—886 i statsrådsprotokollet.

s. 283 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

283

Vid en år 1879 i Hamburg hållen »internationell polarkonferens», i vilken

Sverige genom ett av vetenskapsakademien utsett ombud deltog, förekom

till behandling väckt förslag örn inrättande av särskilda stationer i polartrakterna

för att där anställa meteorologiska, jordmagnetiska och andra till

den terrestra och kosmiska fysikens område hörande iakttagelser. Konferensen

uttryckte därvid enhälligt den önskan, att Sverige måtte deltaga i

företaget genom inrättande av en station på Spetsbergen.

Sedan en enskild person ställt till vetenskapsakademiens förfogande den

för inrättande av den ifrågasatta stationen å Spetsbergen beräknade erforderliga

summan, 60,000 kronor, anordnades en svensk station därstädes,

vilken var i verksamhet från hösten 1882 till hösten 1883. Då emellertid

stationens verksamhet kom att draga större kostnader än de beräknade,

föreslog Kungl. Maj:t, under punkt 43 av 1884 års åttonde huvudtitel, efter

därom av vetenskapsakademien gjord framställning, 1884 års riksdag att

på extra stat för år 1885 anvisa ett belopp av 12,547 kronor att för täckande

av genom stationens verksamhet uppkommen kassabrist ställas till

vetenskapsakademiens förfogande, och blev detta Kungl. Maj:ts förslag av

riksdagen bifallet.

Sedan vid sjunde internationella meteorologiska direktörskonferensen i

Köpenhamn år 1929 förslag väckts att åren 1932 och 1933 upprepa ovan

omförmälda under åren 1882 och 1883 utförda internationella klimatundersökning

hemställde vetenskapsakademien i skrivelse den 9 april 1930, att

Kungl. Majit måtte låta verkställa utredning om sätt och kostnader för

Sveriges deltagande i det sålunda ifrågasatta internationella samarbetet.

Genom beslut den 9 maj 1930 uppdrog Kungl. Majit åt svenska nationalkommittén

för geodesi och geofysik att verkställa utredning örn Sveriges

deltagande i berörda internationella samarbete och örn kostnaden härför

samt att därefter till Kungl. Majit inkomma med det förslag i ämnet, vartill

utredningen kunde föranleda.

I skrivelse den 11 oktober 1930 har svenska nationalkommittén för geodesi

och geofysik anhållit, att Kungl. Majit täcktes i proposition till 1931

års riksdag anhålla om ett anslag för Sveriges deltagande i det andra polaråret

1932—1933 av 220,000 kronor att utgå med 150,000 kronor under

budgetåret 1931/1932 och med 70,000 kronor under budgetåret 1932/1933.

Vetenskapsakademien har på det livligaste förordat Sveriges deltagande i

det planerade polaråret 1932—1933 på det sätt, som av nationalkommittén

föreslagits, och tillstyrkt, att det av nationalkommittén såsom erforderligt angivna

beloppet måtte av Kungl. Majit äskas i proposition till 1931 års

riksdag.

För frågans bedömande har departementschefen under hand mottagit

vissa upplysningar rörande i Norge, Finland, Danmark och Holland beräknade

kostnader för respektiva länders deltagande i det s. k. polaråret. Enligt

vad departementschefen därvid inhämtat, hade den norska kommittén för

s. 284 Kontrollera mot PDF

284

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

motsvarande ändamål anhållit örn statsanslag med 163,000 kronor. Dessutom

hade samma kommitté beräknat att av icke-statsmedel kunna erhålla 35,000

kronor till meteorologiska undersökningar i Södra Ishavet. Hela beräknade

beloppet uppginge sålunda till 198,000 kronor. Därvid var dock att märka

att Norge redan ägde två arktiska stationer på Beeren Eiland och vid Myggbukten

i Ost-Grönland, vilka stationer endast behövde bliva föremål för utvidgning.

I Finland, som hade att vid de ifrågasatta undersökningarna

arbeta allenast inom det egna landet, uppgåves vetenskapsakademien därstädes

hava erhållit 345,000 finska mark, till vilket belopp ansetts böra

läggas ett för observatoriet i Sodankylä avsett belopp å 100,000 mark.

Enligt vad som meddelats hade man i Finland för avsikt att upprätta ett

nytt magnetiskt observatorium nära Ishavet vid Petsano i Finska Lappmarken.

I Danmark uppgåves den danska polarkommissionen av danska regeringen

hava erhållit generellt bemyndigande att komplettera existerande stationer

samt upprätta fem nya, nämligen två magnetiska och tre bergsstationer på

Grönland. Danmark hade vidare uppgivits komma att lämna andra länders

stationer på Grönland, nämligen Ivigtut, Angmagssalik och Scoresby sund

visst understöd i form av transporter, upplåtande av bostäder m. m. Tilllika

skulle iståndsättas byggnader på Jan Mayen för en österrikisk expedition.

På privat väg skulle inrättas radiostation vid Cap York i NordvästGrönland.

Meteorologisk institut uppgåves slutligen hava erhållit generellt bemyndigande

att av förhandenvarande medel stödja förberedande arbeten.

Anslag till täckande av de med undersökningarna förenade kostnaderna

torde komma att begäras på tilläggsstat för det tinansår, under vilket polaråret

inträffar. Från Holland slutligen hade meddelats, att totalkostnaderna

för magnetisk station på Grönland med meteorologi och aerologi beräknats

till 70,000 kronor i svenskt mynt. I denna summa vore dock ej inbegripna

kostnaderna för tillämnade uppstigningar i flygmaskin för aerologiska studier,

ej heller kostnaderna för resor mellan Holland och Grönland, vilka sistnämnda

resor enligt vad som uppgivits komme att bekostas av danska staten. Departementschefen

har framhållit, att av de planerade undersökningarna utan

tvivel torde kunna väntas betydelsefulla resultat för vetenskapen och dess

praktiska tillämpning på näringslivets olika grenar. I sistnämnda hänseende

torde endast behöva erinras örn undersökningarnas stora värde för

väderleksförutsägelserna och för sjöfart och lufttrafik. Sveriges tidigare gjorda

insatser inom polarforskningen syntes jämväl innebära en viss förpliktelse

för vårt land att deltaga i det internationella forskningsarbetet. Departementschefen

tillstyrkte därför, att anslag ställdes till förfogande för ändamålet.

(hiskligt hade givetvis, fortsätter departementschefen, varit, att kunna

helt tillmötesgå den gjorda framställningen, men nu rådande statsfinansiella

läge nödgade honom att räkna med åtskilligt lägre belopp än det begärda.

Departementschefen ansåge sig sålunda icke kunna tillstyrka högre belopp

för ändamålet än 100,000 kronor; givetvis nödvändiggjorde detta vissa och

s. 285 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

285

måhända ej oväsentliga inskränkningar eller förändringar i den ursprungligen

uppgjorda planen, men det vore departementschefens förhoppning,

att det även med detta anslagsbelopp skulle bliva möjligt för Sverige att åtminstone

i någon utsträckning bidraga med sina undersökningar i det nu

ifrågavarande internationella samarbetet. Det sålunda förordade anslaget

torde böra utgå med 50,000 kronor för ett vart av budgetåren 1931/1933.

Det torde vidare få ankomma på Kungl. Majit att meddela de närmare

bestämmelser, som kunde befinnas erforderliga för anslagets utgående.

Under förutsättning att det avsedda internationella samarbetet i fråga örn

berörda s. k. polarår kommer till stånd, synes det utskottet, att Sveriges

deltagande bör möjliggöras på sätt Kungl. Majit föreslagit, och utskottet

har därför ansett sig böra förorda Kungl. Majits förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må såsom bidrag till kostnaderna för Sveriges

deltagande i det s. k. andra internationella polaråret bevilja

ett belopp av 100,000 kronor samt därav för budgetåret

1931/1932 anvisa såsom extra reservationsanslag ett belopp

av 50,000 kronor med rätt för Kungl. Majit att beträffande

ifrågavarande anslag meddela de närmare bestämmelser,

som kunna befinnas erforderliga.

315:o) I en inom andra kammaren av herrar P. J. Edberg och O. Johansson

i Edsbyn väckt motion (lii 32) har hemställts, att riksdagen ville i skrivelse

till Kungl. Majit anhålla örn utredning och förslag snarast möjligt

örn undersökning på bekostnad av statsmedel av Norrlands fornhistoria.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet anser sig böra erinra örn att förevarande fråga var föremål även

för 1930 års riksdags prövning. I anledning av väckt motion om anslag

för ändamålet anförde statsutskottet, att utskottet icke ville förneka, att de

undersökningar, varom här vore fråga, ägde sitt stora intresse även ur det

allmännas synpunkt, men då det i förevarande fall gällde ett mycket omfattande

företag, som säkerligen under avsevärd tid framåt skulle komma

att påkalla statens ekonomiska hjälp, funne sig utskottet icke kunna på

grundval av enskild motion förorda anslag för ändamålet.

Utskottet hemställde därför örn avslag å motionen, och riksdagen fattade

beslut i enlighet härmed.

Utskottet behjärtar fortfarande sakens betydelse men anser, att det närmast

bör ankomma på vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien att bevaka

det forskningsintresse, det här gäller, samt eventuellt taga initiativ i

ämnet. Endast härigenom torde det bliva möjligt att erhålla den ingående

utredning i ärendet, som bör föregå en riksdagens åtgärd till sakens främ
-

Utskottets?

yttrande.

Motion angående

en undersökning

av Norrlands

fornhistoria.

Utskottets

yttrande.

s. 286 Kontrollera mot PDF

286

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Motion angående

anslag

till understöd

åt stationsinspektoren

Karl Tirén

för visst

samlings- och

forskningsarbete.

jamie. Med hänsyn till vad nu anförts, finner sig utskottet icke kunna

tillmötesgå motionärernas yrkande.

Utskottet får därför hemställa,

att herrar Edbergs och Johanssons i Edsbyn ovannämnda

motion (II: 32) icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

316:o) I en inom andra kammaren av herr N. Holmström m. fl. väckt

motion (II: 153) har hemställts, att riksdagen måtte besluta att som understöd

åt stationsinspektoren Karl Tirén för fullföljandet och avslutande av

hans samlings- och forskningsarbete beträffande lapparnas musik för budgetåren

1931/1934 anslå 6,660 kronor per år på de villkor, som i motionen

anförts eller som Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Motionärerna hava till stöd för sin framställning anfört huvudsakligen

följande:

Stationsinspektor Karl Tirén i Bergvik har, sedan han år 1903 placerades

för tjänstgöring vid Kiruna station, under lediga stunder, semestrar oell

tjänstledigheter ägnat sig åt att uppteckna eller per fonograf upptaga lapska

visor och melodier, förekommande huvudsakligast på svenskt riksområde.

Den lapska musikkulturen, som kan antagas ursprungligen ha varit mycket

rik, har emellertid, icke minst genom den närmare kontakten med den

moderna kulturen, blivit alltmer sparsamt framträdande. Bland de äldre

lapparna levde dock kvar en musikskatt i det fördolda, gömd, ja, av vissa

skäl hemlighållen för utomstående, och det var hos dessa gamla musikförfarna

lappar, nu i stort antal avlidna, som stationsinspektor Tirén började

sitt samlingsarbete. Genom att leva med lapparna i deras dagliga liv, följa

stammar och familjer från betesplats till betesplats under vinter och sommar

och därunder visa sig för dem som en pålitlig vän av deras folk vann

Tirén deras förtroende och kunde så förmå dem att meddela sina hemliga

melodier.

Dessa melodier, kallade vuolleh eller jojkningar — ibland förekomma

även rent hedniska galdersånger — representera en art av musik, som, såvitt

man hittills kunnat utröna, är helt ursprunglig, urlapsk, utan påverkan

från kringboende germanska folks musik. Idéinnehållet i melodierna består i

att i karakteriserande tonföljder beskriva egenarten hos medmänniskor, djur,

fjäll, sjöar, floder, naturföreteelser och dylikt, t. ex. varje medlem av en

lappfamilj, svenska myndighetspersoner, vargen, björnen, bävern, norrskenet,

snön o. s. v.; melodierna kunna lämpligast jämföras med de s. k. ledmotiven

i Richard Wagners operor, återkommande då och då för att beteckna

en hjälte, en kvinna och dylikt i musikdramat. Wagner har här,

utan aning örn dessa lapska melodikarakteristiker, intuitivt infört ledmotiven

i sina musikdikter som moment av en högre musikkultur. Det är ju

påfallande, att den europeiska högtstående musikkulturen med ledmotiven

nått fram till vad som sedan urminnes tider varit ett primitivt nomadfolks

arvedel.

Genom Karl Tiréns oförtrutna arbete ha dessa melodier nu i stort antal

räddats åt eftervärlden, åt den internationella etnografiska forskningen och

åt skapande kompositörer, vilka redan genom Karl Tiréns förmedling inarbetat

åtskilliga lappmotiv i sina tondikter och därigenom åstadkommit en

s. 287 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

287

sällsam stämning. Den etnografisk-etnologiska forskningen har hälsat insamlingen

av lapplåtarna som en högst förtjänstfull kulturgärning av största

vetenskapliga intresse, ty utforskningen av primitiva folks musik står ännu

ej på höjden av andra undersökningar inom etnografien. Att Sverige, som

hyser den största delen av lappfolket, har skyldigheter att stödja insamlingen

av detta folks musik, säger sig självt, och det skulle vara otänkbart, att

vårt land, som härbärgerar rika etnografiska samlingar i Stockholm och

Göteborg från de utom Europa liggande världsdelarna, skulle förbigå den

systematiska utforskningen av det nomadfolk, som vistas inom rikets landainären.

Uppteckningarna av lapplåtarna ha gjorts och ekonomiskt burits av Karl

Tirén, som samtidigt skött sitt borgerliga yrke med sådant nit och sådan

framgång, att han tillerkänts guldmedaljen i åttonde storleken för »nit och

redlighet i rikets tjänst». Hans tjänstgöring som järnvägsman tillåter emellertid

honom ej att samla sig till en sammanfattning av sina upptecknade

resultat, utan man kan befara att hans rika arkiv skall gå till eftervärlden

endast som primärmaterial, utan befruktande värde för den internationella

vetenskapen och den internationella tonkonsten. Farhågorna härför äro så

mycket större som Tirén instundande juni fyller sextiotvå år och först vid

pensionsålderns inträde kan få tid att ägna sig åt bearbetningen av materialet

för att sammanföra det i ett samlingsverk. Det kan tilläggas, att

ingen annan än den, som är helt förtrogen med lappkulturen och har

den musikaliska begåvning, som är förutsättningen för uppteckningarna,

kan verkställa och föra arbetet till slut. Vidare gäller det här i stor utsträckning

en utdöd och i allmänhet en utdöende kultur, som aldrig så stora

ansträngningar i senare tid icke skola kunna rekonstruera.

Karl Tirén bär också uppskattats av in- och utrikeskompetenta myndigheter,

sålunda har han kallats att vara associé i musikaliska akademien och

likaså associé i nationernas förbunds institut för intellektuellt samarbete.

Han har förlänats medaljen Litteris et Artibus. Tirén är hedersledamot av

Norrlands nation i Uppsala samt hedersledamot av Gävleborgs läns amatörmusikerförbund.

Han har för språkstudier under längre perioder vistats i

England, Frankrike och Tyskland.

Tirén har åren 1908—1925 under sammanlagt 20 månader med avstående

av lönen samt ett tiotal månader med hel eller avkortad lön genomströvat

Lappland från Lyngenfjord i norr till Härjeådalens södra gräns och dels

upptecknat, dels fonografiskt upptagit lapparnas musik (ett arbete med expeditioner,

som kostat honom personligen cirka 12,000 kronor). Av skörden

har etnografiska museet i Stockholm erhållit 500 fonogram. I hans ägo

finnas ytterligare ett par hundra fonogram samt dagböcker och 540 upptecknade

lapska låtar jämte flera föredrag i ämnet. Tirén har varit kallad

att hålla flera uppmärksammade föredrag i detta ämne. Av dessa må nämnas

för Institut do Coopération intellectuelle, ett föredrag i Carlo Magnouniversitetet

i Prag år 1927 på nationernas förbunds l:a congrés des arts

populaires.

Eu inbjudan 1928 från Palais des beaux Arts i Bryssel kunde Tirén icke

hörsamma på grund av dödsfall inom familjen. Tirén har vidare hållit ett

föredrag i musikaliska akademien, ett i nordiska museet samt ett flertal i

olika delar av landet. För niirvarande föreligga underhandlingar örn tre

föredrag i Berlin och ett i Köpenhamn.

Dessutom visa motionen bifogade intyg från representanter för vetell
-

s. 288 Kontrollera mot PDF

288

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Motioner angående

anslag

till utgivande

av

otryckta

skapen och tonkonsten i vårt land den höga värdesättningen av Tiréns insatser.

Det torde sålunda vara påtagligt, att de av Tirén bedrivna forskningarna

äro av sådant vetenskapligt värde, att tillfälle bör beredas honom att ostört

ägna sig åt deras fullföljande och avslutande. Det har redan tidigare inträffat,

att riksdagen, då det gällt forskargärning av särskilt märklig art

och för vetenskapen av högt värde, lämnat understöd i liknande syfte; så

var fallet senast 1929 beträffande kontraktsprosten L. P. R. Matsson för

hans Rosa-forskningar.

Den lämpligaste formen för att bereda Tirén möjlighet att slutföra sitt

verk torde vara att han blir tjänstefri under de 3 år, som återstå tiri dess

han ingår i pensionsåldern, och att riksdagen för dessa tre år anslår ett

understöd åt Tirén, motsvarande den lön, som han helt går miste örn, nämligen

6,660 kronor per år. Härvid förutsättes, att den förmån, som han i

sin egenskap av stationsinspektor åtnjutit i form av fribiljetter, får kvarstå

jämte bibehållen rätt till oavkortad pension.

Som en förutsättning för anslagets utgående bör gälla, att Tirén årligen

till ecklesiastikdepartementet lämnar en redogörelse angående sitt arbete.

Till vilken statens institution, som Tiréns verk i sinom tid skall överlämnas,

må då bliva beroende av ecklesiastikdepartementets prövning.

Motionärerna hänvisa slutligen till utlåtanden i ämnet, som i motionen

bilagda intyg avgivits av lappforskningens främste representant professorn

vid Uppsala universitet, K. B. Wiklund, av föreståndaren för naturhistoriska

riksmuseets etnografiska avdelning, professor K. G. Lindblom samt av direktören

för musikkonservatoriet, professor Sven Kjellström.

Det forskningsarbete, varom här är fråga, finner utskottet vara av så högt

kulturellt värde, att ett understöd från statens sida synes befogat i syfte,

att arbetet må kunna fullföljas och avslutas. Då det emellertid för vinnande

av detta syfte icke torde vara oundgängligen nödvändigt, att Tirén

åtnjuter fullständig ledighet från sin tjänst, anser utskottet sig kunna föreslå

en nedsättning av det begärda anslagsbeloppet till 9,000 kronor att utgå

med 3,000 kronor per år under vart och ett av budgetåren 1931/1934.

Utskottet hemställer därför

att riksdagen må, i anledning av herr Holmströms m. fl.

ovannämnda motion (II: 153), såsom understöd åt stationsinspektoren

Karl Tirén för fullföljandet och avslutandet av

hans samlings- och forskningsarbete beträffande lapparnas

musik bevilja ett belopp av 9,000 kronor samt därav för

budgetåret 1931/1932 såsom extra anslag anvisa 3,000 kronor

att utgå på de villkor, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

317:o) I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr G. W. Roos m. fl. (1: 95) och den andra inom andra kammaren

av herr T. Gardell i Gans m. fl.( II: 118), har hemställts, att riksdagen ville

1) för utgivande av otryckta delar av August Fredius verk »Gotlands
-

s. 289 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

289

toner» med supplement anslå ett belopp av femtusen kronor att utgå enligt delar av folk
skol

lär Aron

bestämmelser, som må av Kungl. Maj:t meddelas, och August Fre
2)

tilldela Fredin för hans arbete med detta verk en gratifikation av två- dins verk

. »Gotlands
tusen

kronor. tonér» m. m.

Beträffande de av motionärerna till stöd» för deras framställning andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionen 1: 95.

Då här ifrågavarande material redan är insamlat, synes det — med allt Utskottets

erkännande åt värdet av det arbete, som sålunda utförts — icke föreligga

något förhållande, som ovillkorligen påkallar omedelbart beviljande av anslag

för det av motionärerna avsedda ändamålet. Med hänsyn härtill och i betraktande

av de stora krav, som i övrigt ställas på statsverket under åttonde

huvudtiteln, har utskottet funnit sig böra avstyrka motionerna.

Utskottet hemställer alltså,

att herrar Roos’ m. fl. och Gardell i Gans ovannämnda

motioner (1:95 och II: 118) icke måtte vinna riksdagens bifall.

318:o) I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren Motioner anav

herr T. Nerman (I: 188) och den andra inom andra kammaren av herr flantin helvi

Flyg m. fl. (II: 100) har hemställts, att riksdagen måtte arbetande av

1. besluta att för en period av fem år framåt, räknat fr. o. m. år 1931, en ^et sven.

anslå en summa av 1 million kronor pr år för bearbetandet av materialet ska arbetets

till en det svenska arbetets historia,

2. anmoda regeringen att utse en nämnd på tre personer att i detalj planlägga

arbetet.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionen I: 188.

Ehuru motionärernas förslag otvivelaktigt gäller ett beaktansvärt ämne, Utskottets

yttrande

finnér utskottet, med hänsyn till såväl att ett förverkligande av det ifrågasatta

företaget torde vara praktiskt ogenomförbart som de högst betydande

kostnader, arbetet skulle medföra, sig böra avstyrka motionerna.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen måtte avslå herrar Nermans och Flygs

m. fl. ovannämnda motioner (I: 188 och II: 100).

Diverse.

319:o) Kungl. Maj:t har (punkt 310) föreslagit riksdagen att minska det Ålderstillägg.

i riksstaten under åttonde huvudtiteln upptagna ordinarie förslagsanslaget [310.]

till ålderstillägg, nu 160,000 kronor, med 10,000 kronor till 150,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 887 i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 8 haft. (Nr 8.)

19

s. 290 Kontrollera mot PDF

290

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Minskningen av anslaget motiveras med en konstaterad minskning i anslagsbelastningen.

Utskottet, som icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må minska det i riksstaten under åttonde

huvudtiteln upptagna ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg,

nu 160,000 kronor, med 10,000 kronor till 150,000

kronor.

Rese- och

traktamentepenningar.

[311.]

320:o) Kungl. Majit har (punkt 311) föreslagit riksdagen att minska det i

riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till

rese- och traktamentspenningar, nu 175,000 kronor, med 120,000 kronor till

55,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 887—888 i statsrådsprotokollet.

Det ordinarie förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar är i

riksstaten för budgetåret 1930/1931 upptaget med ett belopp av 175,000

kronor. Jämlikt riksräkenskapsverkets budgetredovisning för budgetåret 1929/

1930 har belastningen å här ifrågavarande anslag för sistnämnda budgetår

uppgått till 174,336 kronor 36 öre. Därest för budgetåret 1931/1932 oförändrade

bestämmelser skolat gälla för utgående av medel från detta anslag,

hade alltså ingen förändring av detsammas storlek behövt ifrågasättas.

Emellertid har departementschefen — under hänvisning till vad chefen

för finansdepartementet under avdelningen »för flera huvudtitlar gemensamma

frågor» anfört angående utbrytande ur huvudtitlarnas allmänna reseanslag

av resekostnaderna för vissa grupper av förrättningsmän — hemställt

örn upptagande under särskilda anslag eller anslagsposter av resekostnaderna

för vissa till åttonde huvudtiteln hörande grupper av befattningshavare.

Såsom här torde få erinras, avse dessa framställningar kostnaderna för

dels befattningshavare vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

samt riksantikvariens ombud, beräknade till 35,000 kronor,

dels befattningshavare i skolöverstyrelsen, beräknade likaledes till 35,000

kronor,

dels ock inspektörerna för gymnastikundervisningen vid vissa skolor, beräknade

till 50,000 kronor.

Summan av de sålunda beräknade kostnaderna utgör 120,000 kronor, med

vilket belopp åttonde huvudtitelns allmänna reseanslag enligt departementschefens

förslag bör minskas, d. v. s. från 175,000 till 55,000 kronor.

Under erinran att utskottet tidigare tillstyrkt Kungl. Maj :ts förslag under punkterna

65,154 och 214 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 3 januari

1931 örn upptagande under särskilda anslag eller anslagsposter av resekost
-

s. 291 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 291

naderna för vissa till åttonde huvudtiteln hörande grupper av befattningshavare,

hemställer utskottet,

att riksdagen må minska det i riksstaten under åttonde

huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till rese- och

traktamentspenningar, nu 175,000 kronor, med 120,000 kronor

till 55,000 kronor.

321:o) Kungl. Majit har (punkt 312) föreslagit riksdagen att höja det i

riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till

skrivmaterialier och expenser, ved m. m., nu 285,000 kronor (därav till domkapitlens

expeditioner högst 36,000 kronor), med 15,000 kronor till 300,000

kronor (därav till domkapitlens expeditioner högst 37,500 kronor).

Utredningen återfinnes å sid. 888—889 i statsrådsprotokollet.

Anslaget till domkapitlens expeditioner har beräknats behöva ökas med

1,500 kronor från 36,000 kronor till 37,500 kronor. Med hänsyn till att

nettoutgiften å anslaget i dess helhet enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning

för budgetåret 1929/1930 uppgått till 305,069 kronor 37 öre,

har en höjning av anslagets belopp till 300,000 kronor ansetts erforderlig.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må höja det i riksstaten under åttonde huvudtiteln

uppförda ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier

och expenser, ved m. m., nu 285,000 kronor (därav

till domkapitlens expeditioner högst 36,000 kronor), med 15,000

till 300,000 kronor (därav till domkapitlens expeditioner högst

37,500 kronor).

322:o) Kungl. Majit har (punkt 313) föreslagit riksdagen att höja det

i riksstaten under åttonde huvudtiteln upptagna ordinarie förslagsanslaget

till tryckningskostnader, nu 47,881 kronor (därav till domkapitlens expeditioner

högst 12,800 kronor), med 391 kronor till 48,272 kronor (därav till

domkapitlens expeditioner högst 8,000 kronor).

Utredningen återfinnes å sid. 889 i statsrådsprotokollet.

Anslaget till domkapitlens expeditioner har beräknats kunna minskas med

4,800 kronor från 12,800 kronor till 8,000 kronor. Då emellertid de senaste

budgetredovisningarna utvisa, att ifrågavarande anslag blivit överskridet,

under budgetåret 1927/1928 med 11,529 kronor 55 öre, under budgetåret

1928/1929 med 12,504 kronor 8 öre och under budgetåret 1929/1930 med

3,754 kronor 3 öre, har departementschefen funnit försiktigheten bjuda, att

anslaget icke nu underkastas annan förändring än den, som påkallas av

jämnande av huvudtitelns slutsumma.

Skrivmaterialier

och expenser,

ved m. m.

[312.]

Trycknings
kostnader.

[313.]

s. 292 Kontrollera mot PDF

292

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Tillfällig

löneförbättring

för viss

personal

inom den

civila statsförvaltningen.

[314.]

Provisorisk

avlöningsförbättring

i vissa fall

för lärare vid

de allmänna

läroverken

m. fl.

[315.]

Tillfälligt

lönetillägg åt

vissa vaktmästare

m. fl.

[316.]

Provisoriskt

dyrortstillägg

åt

vissa befattningshavare

i statens

tjänst.

[317.]

Dyrtidstilllägg

åt befattningshavare

i statens

tjänst.

[318.]

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må höja det i riksstaten under åttonde

huvudtiteln upptagna ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader,

nu 47,881 kronor (därav till domkapitlens

expeditioner högst 12,800 kronor), med 391 kronor till 48,272

kronor (därav till domkapitlens expeditioner högst 8,000

kronor),

dock att i anslaget må göras den ändring, som till jämnande

av huvudtitelns slutsumma kan visa sig erforderlig.

323:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 314) föreslagit riksdagen i

frågan om tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen

kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;

vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

324:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 315) föreslagit riksdagen i

fråga örn provisorisk avlöningsförbättring i vissa fall för lärare vid de allmänna

läroverken m. fl. kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

325:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 316) föreslagit riksdagen i

fråga örn tillfälligt lönetillägg åt vissa vaktmästare m. fl. kommer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom

skolat för riksdagen

anmäla.

326:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 317) föreslagit riksdagen i

fråga örn provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i statens

tjänst kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;

vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

327:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 318) föreslagit riksdagen !

fråga örn dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst kommer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom

skolat för riksdagen

anmäla.

s. 293 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

293

328:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 319) föreslagit riksdagen i lägg^uarare

fråga om dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings- vid vissa

anstalter kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; 8töddaimder
-

vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

visningsan
stalter.

[319.]

329:o) I avseende å de i nu gällande riksstat uppförda ordinarie anslag, Övriga ordisom

icke här ovan blivit särskilt omnämnda, har någon förändring icke narie anslag''

ifrågasatts.

Utskottet hemställer,

att samtliga de ordinarie anslag under åttonde huvudtiteln,

vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, må i

riksstaten för budgetåret 1931/1932 upptagas med oförändrade

belopp.

Stockholm den 13 mars 1931.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, J. L. Widell, Olof Olsson, O. Bergqvist,

C. P. V. Nilsson i Gränebo, N. J. M. Svensson i Kompersmåla, Oscar Olsson, E. J.

O. Rosén, E. A. Lundell, C. I. Asplund, J. G. Walles och I. Hj. E. Pauli;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, P. Nilsson i Bonarp, S. Bengts,

son i Norup, G. Strindlund, P. M. Olsson i Blädinge, E. J. Wigforss, B. F:son Holmgren,

E. G. E. Eriksson i Stockholm, Andersson i Höör, A. Danielsson, A. Norsell och F. V.

Sandwall.

Med undantag därav att

herr Kvarnzelius icke deltagit i behandlingen av punkterna 112—171 och herr Holmgren

icke deltagit i behandlingen av punkterna 163—185,

samt att i behandlingen av

punkterna 1—194 deltagit herr A. Thelin i st. f. herr Widell,

punkterna 258—329 deltagit herr C. G. V. Hammarskjöld i st. f. herr Widell,

punkterna 221—264 deltagit herr J. Sandén i st. f. herr Olof Olsson,

punkterna 284—329 deltagit herr J. Sandén i st. f. herr Oscar Olsson,

punkterna 172—194 deltagit herr K. E. Andersson i Eliantorp i st. f. herr Nilsson i

Gränebo,

punkterna 195—329 deltagit herr A. Thelin i st, f. herr Svensson i Kompersmåla,

punkterna 1—194 deltagit herr K. A. W. Björck i st. f. herr Asplund,

punkterna 1—42 deltagit herr E. Andersson i Prästbol i st. f. herr Anderson i Råstock,

punkterna 160—171 deltagit herr Persson i Fritorp i st. f. herr Nilsson i Bonarp,

punkterna 160—329 deltagit herr J. E. Andersson i Ovanmyra i st. f. herr Strindlund,

punkterna 271—329 deltagit herr O. Nilsson i Örebro i st. f. herr Wigforss,

punkterna 172—185 deltagit herr S. Persson i Fritorp i st. f. herr Holmgren,

punkterna 50—171 deltagit herr E. Andersson i Prästbol i st. f. herr Eriksson i Stockholm,

punkterna 258—329 deltagit herr C. J. Högström i st. f. herr Andersson i Höör.

s. 294 Kontrollera mot PDF

294

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Reservationer:

vid pankt 16 (ordinarie förslagsanslaget till nationalmuseum) av herrar

Olof Olsson, Oscar Olsson, Walles, Pauli, Björck, Wigforss, Eriksson i Stockholm,

Andersson i Höör, Norsell och Andersson i Prästbol, vilka ansett, att

utskottets utlåtande och förslag bort hava följande lydelse:

»Utskottet har funnit goda skäl anförda för den av Kungl. Maj:t föreslagna

löneförbättringen för ifrågavarande befattningshavare. Likaledes finner

utskottet vad av Kungl. Majit föreslagits i fråga örn rätt till semester och

rätt att under sjukdom uppbära viss del av arvodet väl grundat. I likhet

med departementschefen anser utskottet riktigt, att även de av sistberörda

förmåners åtnjutande föranledda utgifterna bestridas av anslagsposten till

nattlig bevakning av nationalmuseibyggnaden.

Emellertid har utskottet icke ansett sig kunna bortse från den löneminskning,

som drabbat ifrågavarande befattningshavare genom den ovan omtalade

förändringen med avseende på dyrtidstilläggens utgående. I likhet med

motionären måste utskottet finna det skäligt, att nämnda befattningshavare

av staten beredes gottgörelse för den förlust, de sålunda utan sin förskyllan

lidit. Någon fara för att en sådan åtgärd skulle komma att innebära ett

ur principiell synpunkt betänkligt prejudikat torde icke föreligga, då, såsom

också motionären framhållit, omständigheterna i detta fall äro av säregen natur.

Det för sistberörda ändamål erforderliga beloppet utgör 2,333 kronor.

För att utmärka, att anslaget har en rent tillfällig karaktär, torde detsamma

icke böra, på sätt motionären ifrågasatt, ingå i den ordinarie anslagsposten

till nattlig bevakning, utan lämpligast synes vara, att beloppet uppföres

såsom ett särskilt extra anslag under rubrik: personlig gratifikation åt nattbevakningspersonal

vid nationalmuseum.

På grund av vad ovan anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag öka den i den

ordinarie staten för nationalmuseum upptagna anslagsposten:

nattlig bevakning av nationalmuseibyggnaden, nu 9,600

kronor, med 1,700 kronor till 11,300 kronor samt förty höja

det ordinarie förslagsanslaget till nationalmuseum, nu 154,200

kronor, med 1,700 kronor till 155,900 kronor;

b) med anledning av herr Erikssons i Stockholm ovannämnda

motion (II: 102) till personlig gratifikation åt nattbevakningspersonal

vid nationalmuseum för budgetåret

1931/1932 bevilja ett extra anslag av 2,333 kronor.»

vid punkt 23 (livrustkammaren) av herrar Berggvist, Lundéll, Thelin, Nilsson

i Bonarp, Holmgren och Sandwall, vilka ansett, att utskottets utlåtande och

förslag bort hava följande lydelse:

s. 295 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

295

»Kungl. Maj:ts förslag innebär först och främst ett återupprepande av den

vid 1930 års riksdag gjorda framställningen örn livrustmästarbefattningens

förändring till en ordinarie tjänst. Den utredning rörande ifrågavarande

befattning, som nu ytterligare förebragts, synes utskottet giva vid handen,

att ett bifall till Kungl. Majda förslag i denna del icke gärna kan medföra

något hinder eller eljest några olägenheter vid en framtida reglering av livrustkammarens

ställning i museiorganisationen. Då i övrigt goda skäl anförts

för att befattningens innehavare må fastare knytas till institutionen

och den föreslagna placeringen i 10:e lönegraden synes lämplig, har utskottet

ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag härutinnan.

Vidare har Kungl. Maj:t föreslagit, att samtliga avlöningsmedel för livrustkammaren,

vilka hittills, utom vad angår föreståndaren, varit uppförda

såsom extra anslag, nu skulle upptagas såsom ordinarie anslag. Detta förslag

finner sig utskottet däremot icke böra biträda med hänsyn till den

ovisshet, som ännu alltjämt råder ifråga örn livrustkammarens organisation.

Enligt utskottets mening böra här ifrågavarande medel alltså fortfarande,

såvitt ej angår föreståndaren och livrustmästaren, betecknas såsom extra

anslag.

Den nu gällande staten för livrustkammaren har följande utseende:

Avlöning till föreståndaren för livrustkammaren, förslags
-

anslag ....................................kronor 10,500: —

Vikariatsersättningar, förslagsanslag................ »_500: —

Summa kronor 11,000

I enlighet med vad utskottet ovan förordat, bör denna stat nu undergå

den förändringen, att däri upptages ett förslagsanslag till avlöningar till

ordinarie tjänstemän å (10,500 + 3,888 =) 14,388 kronor. Vidare torde

med hänsyn till livrustmästartjänstens förändring till ordinarie tjänst förslagsanslaget

till vikariatsersättningar böra höjas med 200 kronor till 700

kronor.

Den nya staten skulle följaktligen komma att te sig på detta sätt:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .... kronor 14,388; —

Vikariatsersättningar, förslagsanslag................ »_700: —

Summa kronor 15,088: —

Det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar vid livrustkammaren skulle

alltså ökas från 11,000 kronor, med 4,088 kronor till 15,088 kronor.

Vad beträffar det extra anslaget till avlöningar till icke ordinarie befattningshavare,

har utskottet intet att erinra mot det belopp, 23,500 kronor,

Kungl. Maj:t för detta ändamål äskat.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med anledning av Kungl. Majda förslag,

s. 296 Kontrollera mot PDF

296

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

a) i personalstaten för livrustkammaren uppföra en befattning

såsom livrustmästare med placering i lönegraden B 10;

b) godkänna följande stat för livrustkammaren att tilllämpas

från och med budgetåret 1931/1932.

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag

.....................kronor 14,388

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .... » 700

Summa kronor 15,088: —

c) med anledning härav höja det i riksstaten under rubriken

Livrustkammaren, avlöningar, upptagna ordinarie förslagsanslaget,

nu 11,000 kronor, med 4,088 kronor till 15,088

kronor;

d) till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare vid

livrustkammaren anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra

anslag av 23,500 kronor att utgå efter de grunder, Kungl.

Majit kan finna skäligt fastställa.»

vid punkt 50 (pastor vid svenska Olaus Petri-församlingen i Hälsingfors)

av herrar Kvarnzelius, Bergqvist, Nilsson i Gränebo, Svensson i Kompersmåla,

Lundéll, Thelin, Nilsson i Bonarp, Bengtsson i Norup, Olsson i Blädinge,

Holmgren, Danielsson och Sandwall, vilka ansett, att utskottets utlåtande och

förslag bort hava följande lydelse:

»Den svenska församlingsorganisationen i Hälsingfors synes numera hava

vunnit sådan stabilitet, att inrättandet av en ordinarie prästerlig befattning

därstädes måste anses befogat. Med hänsyn härtill och på de av departementschefen

i övrigt anförda skälen, vill utskottet förorda, att, på sätt

Kungl. Maj:t föreslagit, anslaget ifråga uppföres på ordinarie stat.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må i riksstaten under rubrik: Pastor vid

svenska Olaus Petri-församlingen i Hälsingfors uppföra ett

ordinarie anslag av 6,000 kronor.»

vid punkt 52 (religiös och social verksamhet bland svenskar i vissa utländska

hamnstäder) av herrar Olof Olsson, Bosén, Walles, Wigforss och

Andersson i Prästbol, vilka ansett, att utskottets utlåtande och förslag bort

hava följande lydelse:

»Vad angår motionärernas hemställan örn anslag till avlöning åt en svensk

sjömanspräst i Danzig och Gdynia har utskottet icke funnit sådana skäl

förebragta, som kunna motivera, att riksdagen, oaktat Kungl. Majit ansett

sig förhindrad att upptaga detta anslagsäskande, skulle bevilja medel för

ändamålet. Utskottet finner sig därför böra avstyrka motionen.

Mot Kungl. Majlis förslag har utskottet intet att erinra.

s. 297 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

297

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majda förslag

samt med avslag å herr Halléns m. fl. motion (II: 145), i

vad den skiljer sig från Kungl. Majda förslag, till religiös

och social verksamhet bland svenskar i vissa utländska

hamnstäder anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag

av 45,500 kronor.»

vid punkt 65 (statens historiska museums upplysningsverksamhet) av herrar

Nilsson i Gränebo, Oscar Olsson, Rosén, Björck, Olsson i Blädinge, Strindlund

och Holmgren, vilka ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen må till en från statens historiska museum

ledd upplysnings- och propagandaverksamhet i enlighet med

de grunder, som av Kungl. Majd bestämmas, för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra anslag av 2,000 kronor.

vid punkt 72 (iståndsättande av Ovikens ödekyrka) av herr Olof Olsson.

vid punkt 74 (undersökning av det s. k. Bulverket i Tingstäde träsk) av

herrar Oscar Olsson, Rosén, Walles, Pauli, Björck, Anderson i Råstock, Olsson

i Blädinge, Holmgren, Danielsson, Norsell och Sandwall, vilka ansett, att

utskottet bort hemställa,

att riksdagen må i anledning av herrar Bodins och Roos''

samt Svedmans motioner (I: 96 och II: 104) för en systematisk

undersökning av den forntida sjöfästningen, det s. k.

Bulverket i Tingstäde träsk på Gotland för budgetåret

1931/1932 bevilja ett extra reservationsanslag av 6,000 kronor,

att ställas till förfogande av vitterhets-, historie- och

antikvitetsakademien enligt de närmare bestämmelser, som

Kungl. Majd må finna gott meddela.

vid punkt 101 (bokinköp vid universitetsbiblioteket i Uppsala) av herrar

Båldi, Holmgren och Sandwall, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag

bort hava följande lydelse:

»Universitetsbibliotekets behov av ökade medel för att tillgodose den inhemska

forskningens och undervisningens litteraturbehov har vid upprepade

tillfällen av riksdagen uppmärksammats. Sålunda har här ifrågavarande

anslag, såsom framgår av departementschefens redogörelse, under de senare

åren undergått avsevärda höjningar. Aven i år har Kungl. Majd föreslagit

en anslagsökning, som med åberopande av statsfinansiella skäl begränsats

till 5,000 kronor. Med hänsyn till bibliotekets centrala betydelse för den

vetenskapliga verksamheten inom samtliga vid universitet odlade vetenskaper

anser sig utskottet böra förorda en till 10,000 kronor höjd anslagsökning.

I enlighet härmed hemställer utskottet,

s. 298 Kontrollera mot PDF

298

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt herr K. G. Westmans m. fl. och herr A. Forssells motioner

(I: 85 och II: 247), till bokinköp och bokbindning

för universitetsbiblioteket i Uppsala för budgetåret 1931/1932

anvisa ett extra reservationsanslag av 114,500 kronor.»

vid punkt 104 (räknebiträden vid astronomiska observatoriet i Lund) av

herr Björck, som ansett, att utskottet bort hemställa örn avslag å Kungl.

Maj:ts framställning.

vid punkt lil (inredning och möblering av vissa lokaler för humanistiska

sektionens seminarier vid universitetet i Lund) av herrar Pauli, Thelin,

Nilsson i Bonarp, Olsson i Blädinge, Wigforss, Holmgren och Sandwall,

vilka ansett, att utskottets utlåtande och förslag bort hava följande lydelse:

»Utskottet finner behovet av anslag för ifrågavarande ändamål styrkt.

I fråga om anslagets belopp vill utskottet, då den i ärendet framlagda

kostnadsberäkningen synes vederhäftig och näppeligen lämnar utrymme för

några nedsättningar, ansluta sig till motionärernas yrkande örn beviljande

för ändamålet av ett anslag å 26,300 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till herrar Thomsons och Lindskogs ovannämnda

motion (II: 116), till utförande av vissa inredningsarbeten

i den s. k. gamla biblioteksbyggnaden vid universitetet

i Lund ävensom till möbler m. m. för humanistiska

sektionens därstädes lokaler för budgetåret 1931/1932 anvisa

ett extra reservationsanslag av 26,300 kronor.»

vid punkt 159 (undervisningsstatistik)

1) av herr Nilsson i Bonarp.

2) av herr Danielsson.

vid punkt 163 (angående förändring i vissa fall av samrealskola till gossrealskola)

av herrar Berggvist, Svensson i Kompersmåla, Lundell, Thelin,

Olsson i Blädinge, Persson i Fritorp och Sandwall, vilka ansett, att utskottets

utlåtande och förslag bort hava följande lydelse:

»Det synes utskottet otvivelaktigt, att, såsom motionärerna påpekat, skyldigheten

att tillhandahålla lokaler både för samläroverk och kommunal flickskola

kan för vissa kommuner komma att kännas mycket betungande eller

eljest medföra avsevärda svårigheter, och utskottet finner det önskvärt, att

någon utväg kunde erbjudas, som beredde kommunerna lättnad härutinnan,

varigenom ju även förverkligandet av 1927 och 1928 års skolbeslut skulle

främjas. Det uppslag till en lösning av detta problem, som motionärerna

s. 299 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

299

lämnat, förefaller utskottet beaktansvärt. Dock anser utskottet icke tillrådligt,

att riksdagen utan närmare utredning beslutar i frågan. Ett beslut i

den riktning, motionärerna ifrågasatt, är nämligen vanskligt att bedöma

med avseende å sina verkningar. Vad som framförallt synes böra klarläggas,

innan riksdagen tar definitiv ställning till spörsmålet, är lärjungetillströmningen

och lokalförhållandena på de olika orter, där inrättandet av

kommunal flickskola vid sidan av samläroverk är eller kan förväntas bliva

aktuellt. Utskottet anser sig med anledning av de föreliggande motionerna

böra föreslå, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om utredning,

huruvida och under vilka förutsättningar i kommun, där samläroverk

finnes och kommunal flickskola upprättats eller är avsedd att upprättas,

samläroverkets realskollinjer må tills vidare och till dess annorledes förordnas

hållas öppna allenast för gossar. Sedan en sådan utredning förelagts

riksdagen, torde det bliva möjligt för riksdagen att säkrare bedöma, huruvida

fullgiltiga skäl föreligga att åtgöra något i saken och på vad sätt detta

i så fall skall ske.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av herrar Thelins och

Björcks i Kristianstad m. fl. ovannämnda motioner (I: 106

och II: 105), i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl.

Majit måtte låta verkställa utredning, huruvida och under

vilka förutsättningar i kommun, där samläroverk finnes och

kommunal flickskola upprättats eller är avsedd att upprättas,

samläroverkets realskollinjer må tills vidare och till dess

annorledes förordnas hållas öppna allenast för gossar, samt

för riksdagen framlägga denna utredning ävensom det förslag,

vartill densamma må föranleda.»

vid punkt 182 (anordnande genom infödda lärare av undervisning i tyska,

engelska och franska)

1) av herr Olof Olsson;

2) av herr Pauli beträffande viss del av utskottets motivering.

vid punkt 186 (bokinköp för läroverksbiblioteken)

l) av herrar Posén, Olsson i Blädinge, Holmgren, Danielsson och Andersson

i Ovanmyra, vilka ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å herrar Oscar Olssons och Paulis ovannämnda

motion (I: 88) i vad densamma skiljer sig från

samma förslag, till bokinköp och bokbindning för biblioteken

vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret

1931/1932 ett extra reservationsanslag av 85,000 kronor.

s. 300 Kontrollera mot PDF

300

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

2) av herr Oscar Olsson, vilken ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och med bifall till herrar Oscar Olssons och Paulis ovannämnda

motion (I: 88), till bokinköp och bokbindning för

biblioteken vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret

1931/1932 ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor.

vid punkt 193 (kommunala flickskolor) av herrar Svensson i Kompersmåla,

Oscar Olsson, Rosén, Andersson i Eliantorp, Björck, Olsson i Blädinge, Andersson

i Höör, Andersson i Ovanmyra och Norsell, vilka ansett, att utskottets

yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Utskottet anser motionärerna hava anfört bärande skäl för en höjning

av minimiantalet lärjungar per klass. Dock vill utskottet icke förorda den

av motionärerna föreslagna ökningen av minimiantalet till 18, då härigenom

inrättandet av kommunala flickskolor sannolikt komme att försvåras å

vissa orter, där ett verkligt behov av denna skoltyp kan antagas föreligga.

Örn däremot minimisiffran ökas från 13 till 15, torde några sådana

svårigheter icke yppa sig. Utskottet får därför föreslå, att minimiantalet

lärjungar per klass bestämmes till 15.

Beträffande det lärjungeantal, vid vilket uppdelning i parallellavdelningar

må ske, anser utskottet tillräckliga skäl icke föreligga att biträda motionärernas

förslag.

Det ordinarie förslagsanslaget till kommunala flickskolor, som av Kungl.

Maj:t föreslagits skola höjas till 165,000 kronor, torde, oaktat de här

ifrågasatta modifikationerna i motionärernas yrkanden, kunna bestämmas till

det av dem angivna beloppet, 140,000 kronor.

Vad angår anslaget till tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid

kommunala flickskolor ansluter sig utskottet till den av motionärerna gjorda

anslagsberäkningen, vadan sistberörda anslag för budgetåret 1931/1932 torde

böra bestämmas till 28,500 kronor. Härtill återkommer utskottet under

nästföljande punkt.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) i anledning av herrar Pålssons samt Jonssons i Eskilstuna

och Anderssons i Ovanmyra ovannämnda motioner

(I: 89 och II: 114), såvitt nu är ifråga, besluta, att såsom villkor

för statsunderstöd till kommunal flickskola skall gälla, att

skolan har ett lärjungeantal av i genomsnitt minst 15 i varje

klassavdelning eller för hela skolan minst 105 lärjungar;

b) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och omförmälda

motioner (I: 89 och II: 114), såvitt nu är ifråga, öka det ordinarie

förslagsanslaget till kommunala flickskolor, nu 50,000

kronor, med 90,000 kronor till 140,000 kronor.»

s. 301 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

301

vid punkt 194 (tillfällig löneförbättring vid kommunala flickskolor). Samma

reservanter som de vid punkt 193 antecknade hava ansett, att utskottet

bort hemställa,

att riksdagen må

a)---------------

b) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall,

såvitt nu är i fråga, till herrar Pålssons samt Jonssons i

Eskilstuna och Anderssons i Ovanmyra ovannämnda motioner

(I: 89 och II: 114) för ändamålet anvisa för budgetåret

1931/1932 ett extra förslagsanslag av 28,500 kronor.

vid punkt 195 (reservationsanslaget vid privatläroverk jämte en motion

örn anslag till understöd åt Anna-skolan) av herrar Kvarnzelius, Widell, Bergqvist,

Nilsson i Gränebo, Lundell, Thelin, Nilsson i Bonarp, Olsson i Blädinge,

Holmgren och Sandwall, vilka ansett, att utskottets utlåtande och förslag bort

hava följande lydelse:

»I fråga om Kungl. Maj:ts förslag rörande reservationsanslaget till privatläroverken

har utskottet — som beaktat departementschefens förklaring i

fråga örn de högre flickskolorna, att, därest på grund av vissa i statsrådsprotokollet

angivna, med 1927 års skolreform sammanhängande förhållanden

någon minskning i de till olika läroanstalter utgående anslagsbeloppen

bleve möjlig, detta bomme att iakttagas vid den kommande anslagsfördelningen

— ej funnit anledning till erinran i vidare mån än vad angår hemställan

örn anslag till Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk.

Utskottet finner visserligen denna skola vara förtjänt av understöd från

privatläroverksanslaget, då den synes väl skött och äga värde såsom pedagogisk

försöksanstalt. Men utskottet anser sig icke kunna åt skolan förorda

så högt understöd som 11,000 kronor utan vill föreslå ett belopp av

7,000 kronor, vartill givetvis komma tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg

från vederbörande anslag. Med hänsyn härtill skulle anslagsposten

till högre goss- och samskolor, nu 221,000 kronor, icke behöva ökas med

det av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet, 1,200 kronor, utan kan i stället

minskas med (9,800—7,000=) 2,800 kronor till 218,200 kronor. Reservationsanslaget

till privatläroverken, nu 720,600 kronor, skulle i följd härav komma

att minskas med 24,600 kronor till 696,000 kronor.

Vad beträffar Anna-skolan, anser utskottet den pedagogiska försöksverksamhet,

som där bedrives, vara av så stort intresse för det allmänna, att

skäl föreligger för riksdagen att bevilja skolan ett understöd. Med hänsyn

såväl till de ekonomiska konsekvenserna som till skolans särställning torde

det vara lämpligast, att detta understöd anvisas såsom ett särskilt extra anslag

å riksstaten. I fråga örn understödets storlek anser sig utskottet icke

kunna biträda motionärernas yrkande utan vill förorda hälften av det av dem

föreslagna beloppet. Skolan skulle alltså för budgetåret 1931/1932 erhålla

s. 302 Kontrollera mot PDF

302

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ett understöd av 4,000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Majit

att meddela erforderliga närmare bestämmelser angående understödets åtnjutande.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag minska det ordinarie

reservationsanslaget till privatläroverk, nu 720,600

kronor, med 24,600 kronor till 696,000 kronor

samt i riksstaten för budgetåret 1931/1932 uppföra de i

nämnda anslag ingående anslagsposterna med följande be
-

lopp, nämligen:

enskilda mellanskolor................ 20,000 kronor

högre flickskolor.................... 450,800 »

högre goss- och samskolor............ 218,200 »

enskilda lärarinneseminarier........... 7,000 » ,

att utgå såsom ett gemensamt reservationsanslag å sammanlagt

696,000 kronor,

b) i anledning av fröken Hesselgrens och herr Oscar

Olssons ovannämnda motion (1:90) till understöd åt Annaskolan

i Stockholm anvisa för budgetåret 1931/1932 ett

extra anslag av 4,000 kronor att utgå enligt de bestämmelser,

Kungl. Majit kan finna gott meddela.»

vid punkt 197 (tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid privatläroverk).

Samma reservanter som de vid punkt 195 antecknade hava ansett,

att utskottets utlåtande och förslag bort hava följande lydelse:

»Kungl. Maj:ts förslag föranleder ingen erinran från utskottets sida, varför

utskottet får hemställa,

att riksdagen må till beredande under tiden 1 juli 1931

—30 juni 1932 av tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor

vid enskilda mellanskolor, högre flickskolor, högre

goss- eller samskolor samt enskilda lärarinneseminarier för

budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av

2,236,000 kronor.»

vid punkt 199 (kommunala gymnasier) av herrar Thelin och Andersson

i Höör, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka de i ämnet väckta motionerna,

dock att anslaget till Lidingö kommunala gymnasium borde bestämmas

till 17,000 kronor, samt att utskottet förty bort tillstyrka beviljande för

budgetåret 1931/1932 till understöd åt kommunala gymnasier av ett anslag

å 48,000 kronor.

vid punkt 20é (folkskoleseminarierna) av herrar Nilsson i Gränebo, Oscar

s. 303 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 303

Olsson, Pauli, Thelin och Sandwall, vilka ansett, att utskottets yttrande och

förslag bort hava följande lydelse:

»Utskottet har ansett sig kunna ansluta sig till förslaget om en ökning

av examinationen med ytterligare 50 lärare. I fråga örn sättet för åstadkommande

av denna utökning har utskottet vid valet mellan Kungl. Maj:ts

förslag och motionärernas funnit sig böra biträda det sistnämnda. Den av

departementschefen förordade anordningen, att i avgångsklasssen vid vartdera

av 10 seminarier intaga 5 studenter, skulle enligt utskottets förmenande

innebära, att ifrågavarande studenter skulle erhålla en synnerligen bristfällig

utbildning för lärarekallet. Fjärde klassens kurser äro lämpade för de elever,

som genomgått seminariets tre lägre klasser, men icke för studenter.

Särskilt den praktiska lärareutbildningen skulle genom anordning av nämnda

art bliva ytterligt svag.

Motionärernas förslag, att — i enlighet med skolöverstyrelsens hemställan

— såsom en provisorisk åtgärd för avhjälpande av den tillfälliga bristen i

antalet tillgängliga lärarekrafter under läsåret 1931/1932 vid vartdera av

folkskoleseminarierna i Kalmar och Uppsala inrätta en ettårig kurs för 25

studenter, skulle visserligen medföra en merkostnad av omkring 24,000 kronor.

Denna kostnad synes emellertid utskottet ej vara av den natur, att

den kan motivera ett biträdande av Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet kan

ej heller finna, att den av motionärerna föreslagna provisoriska ökningen

av antalet studentklasser skulle kunna anses föregripa den prövning av den

framtida seminarieorganisationen, som snart torde komma till stånd, sedan

ett av sakkunniga utarbetat förslag i ämnet nu föreligger.

I övrigt biträder utskottet Kungl. Maj:ts förslag och får därför hemställa,

att riksdagen må

a)----------------,

b)----------------,

c) ----------------.

d) med anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall

till herrar Westmans och Heidings motioner (I: 36 och II:

124) till anordnande av studentkurser och parallellavdelningar

vid vissa folkskoleseminarier ävensom av en preparandkurs

vid folkskoleseminariet i Luleå anvisa för budgetåret

1931/1932 ett extra reservationsanslag av 98,000 kronor.»

vid punkt 220 (provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folk- och

småskolor jämte två i ämnet väckta motioner) av herrar Kvarnzelius, Widell,

Bergqvist, Nilsson i Gränebo, Bosén, Lundell, Thelin, Nilsson i Bonarp, Olsson

i Blädinge, Holmgren, Danielsson och Andersson i Ovanmyra, vilka ansett,

att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Vad beträffar den ifrågasatta rätten till provisorisk avlöningsförbättring

s. 304 Kontrollera mot PDF

304

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

för vissa Övningslärare anser sig utskottet, med hänsyn till de skäl, statskontoret

och departementschefen anfört mot ett medgivande av sådan rätt

under nuvarande förhållanden, icke kunna tillstyrka motionärernas yrkande.

Med anledning av vad motionärerna gjort gällande därom, att 1928 års

löneregleringskommittés förslag icke skulle hava avseende på de befattningshavare,

om vilka här är fråga, vill utskottet citera följande stycke ur kommitténs

specialmotivering till 23 § i det av kommittén föreslagna avlöningsreglementet

för kommunalt anställda lärare m. fl., vilken § i mom. 6 innehåller

bestämmelser örn ersättning till lärare vid folk- eller småskola, vilken

bestrider befattning såsom timlärare vid sådan skola:

»Ersättningsbeloppen till ordinarie lärare vid folk- eller småskolor, vilka

bestrida befattning såsom timlärare, äro satta högre än i lärarelönekommitténs

förslag och hava bragts i överensstämmelse med lönerna för extra

lärare. Kommittén har icke funnit lämpligt att inom folkskolan bestämma

örn olika avlöning för timlärare i läsämnen och timlärare i övningsämnen,

enär oftast samma lärare undervisar i såväl de senare som de förra. Dessutom

bliver med de föreslagna beloppen ersättningen till särskilda Övningslärare,

där sådana anställas1), skälig.»

Tilläggas må, att i 34 § i samma författningsförslag stadgas, att timlärare

vid folk- och småskolor skall åtnjuta avlöning enligt de grunder, som innehållas

i nyss åberopade 23 § 6 mom.

Att döma av det nu anförda vill det förefalla, som örn den av motionärerna

i nämnda avseende hävdade uppfattningen icke vore riktig.

Mot Kungl. Maj :ts förslag har utskottet ej annat att erinra än att anslagssumman,

med hänsyn till att för budgetåret 1929/1930 åtgått allenast

5,194,799 kronor, synes kunna nedsättas med åtminstone 200,000 kronor

till 5,520,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herr J. P. Johanssons och fröken Hesselgrens

samt herrar Mårtenssons och Bengtssons i Norup ovannämnda

motioner (I: 91 och II: 132), till provisorisk avlöningsförbättring

åt lärare vid folk- och småskolor, att utgå

enligt samma grunder, som av riksdagen beslutats för budgetåret

1929/1930, bevilja för budgetåret 1931/1932 ett extra

förslagsanslag av 5,520,000 kronor.»

vid punkt 258 (tekniska läroverk) av herrar Kvarnzelius, Berggvist, Bosén,

Asplund, Walles, Hammarskjöld, Sandén, Anderson i Råstock, Danielsson

och Högström, vilka ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,

a) i riksstaten för budgetåret 1931/1932 uppföra det ordi
-

'') Kursiv, av utskottet.

s. 305 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

305

narie reservationsanslaget till tekniska läroverk med oförändrat

belopp 463,400 kronor att jämte erforderligt belopp

av å samma anslag uppkomna besparingar fördelas mellan

de olika läroverken på sätt av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 januari

1931 angivits;

b)----------------.

c) -------------—--;

d) ----------------.

vid punkt 265 (understöd till obemedlade och mindre bemedlade elever

vid statsunderstödda kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning

jämte en i ämnet väckt motion)

1) av herrar Olof Olsson, Rosén, Oscar Olsson, Asplund, Walles, Pauli,

Wigforss, Anderson i Råstock, Eriksson i Stockholm, Danielsson, Norsell och

Högström,, vilka ansett, att utskottets utlåtande och förslag bort hava följande

lydelse:

»Utskottet kan icke förorda, att ifrågavarande stipendiebelopp, vilka fastställdes

så nyligen som vid 1929 års riksdag, redan nu skola undergå förändring.

På grund härav finnes heller ingen anledning för utskottet att

tillstyrka någon höjning av stipendieanslaget.

Yad åter angår motionärernas hemställan örn utredning rörande utvidgning

av yrkesutbildningsanstalterna med särskild hänsyn till arbetslös ungdom,

anser utskottet, att den rådande arbetslösheten bland ungdomen måste

betraktas såsom en allvarlig samhällsfara, vars skadeverkningar statsmakterna

hava all anledning att söka med lämpliga medel avvärja eller minska.

Ett sådant lämpligt medel utgör otvivelaktigt beredandet i största möjliga

utsträckning åt denna ungdom utan yrkesanställning av ökade möjligheter

till förkovran inom yrkena. Örn rätta sättet att vinna detta mål är en utvidgning

av ifrågavarande anstalter eller syftet bättre vinnes på någon

annan väg, därom kan utskottet icke nu yttra sig. I varje fall synes under

nuvarande förhållanden i hög grad påkallat, att en utredning skyndsamt

äger rum rörande utvägarna att med hänsyn till den förefintliga arbetslösheten

bland ungdomen för densamma underlätta förvärvandet av yrkesutbildning.

Härom torde skrivelse böra avlåtas till Kungl. Majit.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag å

herr Mogärde m. fl. ovannämnda motion (II: 140), i vad den

rör ändrade grunder för utgående av stipendier till elever

vid yrkesutbildningsanstalter ävensom anslagsbeloppet, så

vitt motionen härutinnan skiljer sig från Kungl. Maj:ts förBihang

till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 8 käft. (Nr 8.) 20

s. 306 Kontrollera mot PDF

306

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

slag, till stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade

elever vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag

av 200,000 kronor att utgå i överensstämmelse med

av riksdagen i dess skrivelse den 26 april 1930, nr 165, angivna

grunder och enligt de närmare bestämmelser i övrigt,

Kungl. Majit finner gott meddela;

b) i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit

måtte låta skyndsamt verkställa utredning rörande utvägarna

att med hänsyn till den förefintliga arbetslösheten bland

ungdomen för densamma underlätta förvärvandet av yrkesutbildning,

ävensom för riksdagen framlägga berörda utredning

och det förslag, vartill densamma kan giva anledning.»

2) av herrar Oscar Olsson, Asplund, Walles, Pauli och Norsell, vilka dessutom

yrkat, att till utskottets motivering borde göras följande tillägg:

»Till kommunala och enskilda anstalter för yrkesutbildning böra i detta

hänseende också sådana yrkesbetonade högre folkskolor räknas, som meddela

en med dessa anstalter fullt jämbördig undervisning i yrkesutbildning åt

elever på samma åldersstadium. Utskottet håller före att elever vid sådana

yrkesbetonade högre folkskolor också böra, efter Kungl. Majits prövning,

kunna komma i åtnjutande av dessa stipendier, utan hinder av att dessa

skolor gå under annat namn än övriga anstalter för yrkesutbildning.»

vid punkt 271 (understöd åt folkbiblioteksväsendet jämte två i ämnet

väckta motioner) av herrar Kvarnzelius, Bergqvist, Nilsson i Gränebo, Bosén,

Lundell, Hammarskjöld, Thelin, Olsson i Blädinge, Holmgren, Danielsson och

Andersson i Ovanmyra, vilka ansett, att utskottets utlåtande och förslag

bort hava följande lydelse:

»Utskottet anser sig böra biträda Kungl. Majits förslag.

Då utskottet alltså ställer sig avvisande mot motionerna örn ändrade grunder

för understöd åt skolbiblioteken, sker detta icke därför, att utskottet ej

finner en sådan omläggning vara av behovet påkallad — utskottet hänvisar

i detta hänseende till 1929 och 1930 års riksdagars uttalanden i ämnet —

utan därför, att utskottet, i likhet med vad 1930 års riksdag funnit, anser

förslaget vara av beskaffenhet att böra undergå vederbörlig beredning och

underkastas prövning av Kungl. Majit, innan riksdagen tar ställning till

detsamma.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag

samt med avslag å herrar Björcks och Thomsons ovannämnda

motioner (I: 87 och II: 117), i vad de skilja sig

från Kungl. Majits förslag, höja det ordinarie förslagsan
-

s. 307 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 307

slaget till understöd åt folkbiblioteksväsendet, nu 860,000

kronor, med 20,000 kronor till 880,000 kronor.»

vid punkt 284 (folkliga musikskolan i Arvika) av herrar Olof Olsson,

Walles, Sandén och Norsell, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall

till den i ämnet väckta motionen.

vid punkt 288 (understödjande av gymnastik och idrott jämte två i ämnet

väckta motioner) av herrar Bergqvist, Olof Olsson, Lundell, Thelin, Nilsson

i Bonarp, Bengtsson i Norup, Holmgren och Sandwall, vilka ansett, att utskottets

utlåtande och hemställan bort hava följande lydelse:

»Utskottet anser befogat, att Svenska gymnastikförbundet erhåller en ökning

av sitt understöd, på det att förbundets gagneliga verksamhet må

kunna utsträckas till en vidare krets av vårt folk. Härvid vill utskottet

emellertid uttryckligen framhålla, att berörda ökning icke är avsedd till bestridande

av kontors- och andra liknande administrationskostnader utan till

främjande av det propagandaarbete för gymnastiken m. m., varom i motionerna

talas. I fråga om ökningens belopp anser sig utskottet icke kunna

föreslå högre summa än 10,000 kronor, alltså hälften av vad motionärerna

ifrågasatt. Förbundets understöd skulle härigenom komma att uppgå till

65,000 kronor och, då utskottet i övrigt icke har något att erinra mot Kungl.

Maj:ts förslag, hela anslaget till understödjande av gymnastik och idrott

till 130,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och herrar Tamms och Sandegårds samt Lauréns ovannämnda

motioner (1:37 och 11:55), till understödjande av

gymnastik och idrott anvisa för budgetåret 1931/1932 ett

extra anslag av 130,000 kronor därav till svenska gymnastikförbundet

65,000 kronor, att utgå på de villkor, Kungl.

Majit kan finna skäl bestämma.»

vid punkt 311 (anslaget till tidskrifter och lärda verk) av herr Anderson

i Råstock, vilken ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till den i ämnet

väckta motionen.

vid punkt 317 (August Fredins verk »Gotlandstoner») av herr Olof Olsson,

vilken ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till de i ämnet väckta motionerna.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

1

Verkliga utgifter.

VIII. Åttonde huvudtiteln. Ecklesiastikdepartementet.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

A. Departementet.

Kronor

Kronor

1

Departementschefen ........................................................

24,000

2

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, för-

slaqsanslag ....................................................................

258,800

3

Förstärkning av arbetskrafterna å departementets av-

delning av Kungl. Maj:ts kansli ................................

6,048

Säger för departementet

282,800

6,048

B. Arkiv, bibliotek och museer.

Arkiv.

Riksarkivet:

1

Riksarkivet, förslagsanslag............ 167,800

2

Inköp av arkivalier och tryckta

arbeten för riksarkivet, reserva- tionsanslag .............................. 2,000

3

Fortsatt utgivande genom riksar-

kivet av sådana handlingar, som

äro av vikt för fäderneslandets

historia, reservationsanslag....... 8,000

4

Åtgärder för riksarkivets sigill-

vård, reservationsanslag............ 4,500

5

Expedition i riksarkivets nya lo-

kaler vid Östermalmsgatan i

Stockholm ................................ 4,000

177,800

8,500

Landsarkiven:

6

Landsarkiven m. in., förslagsanslag 101,600

7

Inköp av arkivalier och tryckta

arbeten för landsarkiven m. m.,

reservationsanslag .................... 1,800

8

Inköp av böcker för ett referens-

bibliotek vid länsarkivet i Öster- sund, reservationsanslag............ 1,000

9

Byggnad för ett landsarkiv i Ilar-

nösand, reservationsanslag ........ 50,000

103,400

51,000

281,200

59,500

Bihang lill riksdagens protokoll 1931. fi sami. 8 höft. (Nr 8.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Bibliotek.

Kungl, biblioteket:

10

Kungl, biblioteket, förslagsanslag

273,200

11

Bokinköp och bokbindning för

kungl, biblioteket, reservations-

anslag ........................................

20,000

12

Ökning av kungl, bibliotekets ar-

betskrafter ................................

8,500

13

Sveriges offentliga biblioteks ge-

mensamma accessionskatalog ...

12,500

14

Katalogiseringsarbeten inom kungl.

biblioteket ................................

29,800

15

Undersökning av i kammararkivet

och riksarkivet befintliga äldre

arkivalieomslag m. m.............

4,100

273,200

74,900

Stifts- och landsbiblioteket i Linköping:

16

Avlöningar, förslagsanslag ............

14,300

17

Bokinköp, inbindning och vissa

expenser, reservationsanslag ....

8,000

18

Förstärkning av reservationsan-

slaget till bokinköp, inbindning

och vissa expenser....................

2,000

22,300

2,000

19

Pedagogiska biblioteket......................

7,000

20

Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av

S:te Geneviévebiblioteket i Paris ..

1,500

295,500

85,400

Museer.

Nationalmuseet:

Museet:

21 a

Förslagsanslag ............................

155,900

Reservationsanslag:

21 b

Målnings- och skulptursam-

lingarnas ökande................

30,000

21 c

Inlösen av svenska konstnä-

rers arbeten........................

25,000

21 d

Handtecknings- och gravyr-

samlingarnas ökande ........

6,500

21 e

Samlingarnas vård och under-

håll ....................................

11,000

21 f

Ökande av samlingen av konst-

hantverk ............................

8,000

21 g

Boksamlingen ........................

4,000

21 h

Utländska studieresor............

—

22

Förstärkning av arbetskrafterna

vid museet ................................

14,800

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr S.

3

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

23

Museets depositionsavdelnings

Kronor

Kronor

konstbildande verksamhet, re- servationsanslag ......................

8,500

24

Försäkring och transport av konst-

föremål, reservationsanslag .......

2,500

25

Konservering av handtecknings-

och gravyrsamlingar inom mu- seet, reservationsanslag ............

5,000

26

Portföljer för vissa äldre sam-

lingar av handteckningaroch gra- vyrer m. m., reservationsanslag

5,000

27

Konserveringsarbeten för statens

tavelsamlingar å Gripsholms och

Drottningholms slott, reserva- tionsanslag ...............................

12,000

240,400

47,800

Livrustkammaren:

28

Avlöningar, förslagsanslag............

11,000

29

Avlöningar till icke-ordinarie be-

fattningshavare ........................

26,950

30

Underhåll och vård av samlin-

garna, reservationsanslag ........

24,000

31

Förhyrande av ökade lokaler ...

1,100

11,000

52,050

Naturhistoriska riksmuseet:

Gemensamma anslag:

32

Avlöningar m. m., förslagsanslag

230,000

33

Tjänsteresor för intendenter och

assistenter, reservationsanslag

2,000

34

Samlingar m. m., reservations-

anslag ....................................

93,695

35

Särskilt arvode åt en vaktmäs-

tare, tillika trädgårdsskötare

300

36

Förstärkning av den i reserva-

tionsanslaget till samlingar

m. m. ingående anslagsposten

till ordnande, vård och för- ökande av samlingarna m. m.

10,000

37

Förstärkning av vissa i reserva-

tionsanslaget till samlingar

m. m. ingående anslagsposter

till expenser m. m.............

20,475

Botaniska avdelningen:

38

Ordnande och preparering av

vissa samlingar inom bota- niska avdelningen ...............

4,000

39

Nya herbarieskåp för botaniska

avdelningen, reservationsan- slag .....................................

3,000

40

Arbetsbiträde m. m. vid bota-

niska avdelningen ................

3,150

41

Ordnande av framlidne kyrko-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

herden S. J. Enanders Salix-

Kronor

Kronor

samlingar, reservationsanslag

5,450

Paleozoologiska avdelningen:

42

Arbetsbiträde vid paleozoolo-

giska avdelningen ................

2,520

43

Ritnings- och retuscheringsar-

beten för paleozoologiska av-

delningen ...............................

1,000

44

Fortsatt bearbetning av visst

vetenskapligt material, till-

hörigt paleozoologiska avdel-

ningen, reservationsanslag ....

3,500

45

Instrument för paleozoologiska

avdelningen, reservationsan-

slag ........................................

2,000

Everteb ratavdelningen:

46

Vetenskapligt biträde för bear-

betning av vissa samlingar å

evertebratavdelningen...........

4,000

Entomologiska avdelningen:

47

Nya skåp m. m. för entomolo-

giska avdelningen, reserva-

tionsanslag ............................

5,000

Vertebratavdelningen:

48

Nya skåp för vertebratavdel-

ningen, reservationsanslag ....

5,730

Etnografiska avdelningen:

49

Arbetsbiträde vid etnografiska

[

avdelningen............................

2,400

•

1

50

Uppvärmning m. m. av vissa

!

lokaler för etnografiska avdel-

i

ningen, reservationsanslag ....

5,840

51

Fortsatt iordningställande av

f. d. Livregementets drago-

ners kasernetablissement till

etnografiskt museum m. m.,

reserva tionsanslag....................

230,000

325,695

308,365

52

Nordiska museet...........................................

190,000

53

Kulturhistoriska museet i Lund ...............

30,000

54

Musikhistoriska museet ..............................

4,000

55

Svenska skolmuseet ...................................

4,000

577,095

636.215

Säger för arkiv, bibliotek

och museer

1,153,795

781,115

C. Kyrkliga ändamål.

Kleresistaten.

1

Kleresistaten, förslagsanslag .......................

140,000

2

Lappmarks ecklesiastikverk, kyrkliga ändamål, förslags-

anslag .......................................................

3,000

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

5

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

3

Ersättning för prästerskapets tionde, förslagsanslag ....

4,600,000

4

Ersättning för vissa prästerskapet tilldelade statsanslag

301,250

5

Ersättning åt vissa församlingar till följd av lindring i

främmande trosbekännares skattskyldighet, förslags-

anslag ............................................................................

40,000

6

Pastor vid svenska Gustafsförsamlingen i Köpenhamn ...

6,000

7

Pastor vid svenska Victoriaförsamlingen i Berlin .......

6,000

8

Pastor vid svenska Sofiaförsamlingen i Paris ............

6,000

9

Pastor vid svenska Olaus Pelri-församlingen i Hälsingfors

6,000

10

Stipendier för utbildande vid universitet av präster,

förtrogna med finska språket ....................................

3,600

11

Religiös och social verksamhet bland svenskar i vissa

utländska hamnstäder ................................................

50,500

12

Dyrtidstillägg åt för religiös och social verksamhet

bland svenskar i vissa utländska hamnstäder an-

ställda präster, förslagsanslag ....................................

* 15,000

13

Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kost-

nader, förenade med friköp av lägenheter å kyrklig

jord, förslagsanslag........................................................

10,000

Domkapitlens expeditioner.

5,102,250

85,100

14

Domkapitlens expeditioner, förslagsanslag ....................

279,300

15

Ändrings- och reparationsarbeten å domkapitelshuset

i Strängnäs, reservationsanslag ....................................

* 40,000

Kyrkors underhåll m. m.

Kyrkors underhåll:

16

Underhåll....................................................... 2,028

17

Ersättningar, förslagsanslag............................ 275,000

277,028

18

Bidrag till uppförande i Ilälsingfors av en svensk

kyrka m. m., reservationsanslag ..............................

25,000

Säger för kyrkliga ändamål

5,658,578

150,100

D. Akademier ni. m.

Svenska akademien.

1

Akademien .......................................................................

8,250

Vetenskapsakademien.

2

Akademien ....................................................................

10,000

3

Katalog över svensk naturvetenskaplig litteratur m. m.

3,000

4

Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskap-

liga sammanslutningar, reservationsanslag ................

4,100

5

Sveriges anslutning till den baltisk-geodetiska kom-

missionen m. m.......................................................

2,875

10,000

9,975

* Av Kungl. Maj:t löreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.

Kronor

Kronor

Akademien:

6 a

Förslagsanslag ................................ 99,750

Reservationsanslag:

6 b

Underhåll och förökande av de

under akademiens inseende

ställda samlingar ................ 18,000

6 c

Tryckningskostnader samt utgi-

vande av planschverk över

fornsaker och andra märk-

värdiga föremål i statens

historiska museum m. m..... 14,000

6 d

Underhåll och fortsättning av

inredningen i statens histo- riska museum och myntkabi- nettet .................................... 4,000

6 e

Undersökning och beskrivning

av fäderneslandets fornläm- ningar .................................... 6,000

•

6 f

Transporter, lyshållning och

vissa andra expensutgifter ... 15,000

6g

Fornlämningars vård ................ 10,000

6 h

Vård och underhåll av Visby

ruiner och andra byggnads-

minnesmärken........................ 7,000 74,000

173,750

7

Ökade medel för fornminnesvården, reservationsanslag

10,000

8

Omedelbara iståndsättningsåtgärder å vissa byggnads-

minnesmärken, reservationsanslag ..............................

20,000

9

Ökade medel till avlönande av icke-ordinarie befatt-

ningshavare vid akademien ........................................

45,4 50

10

Tillfällig ökning av akademiens arbetskrafter...............

11,850

11

Resekostnads- och traktamentsersättningar åt befatt-

ningshavare vid akademien m. m., förslagsanslag ...

35,000

12

Vakthållning för öppethållande av statens historiska

museum .......................................................................

8,900

13

Statens historiska museums upplysnings- och propa-

gandaverksamhet ....................................................

4,000

14

Inventering och konservering av vissa samlingar inom

statens historiska museum m. m., reservationsanslag

15,000

15

Vård och underhåll av antikvariskt-numismatiska biblio-

tekel, reservationsanslag .............................................

5,000

16

Underhåll av antikvariskt-topografiska arkivet, reserva-

tionsanslag ..................................................................

1,500

17

Instrumentutrustning för akademien, reservationsanslag

1,600

18

Vetenskaplig grävningsundersökning av krigargravarna

å den s. k. Korsbetningen utanför Visby m. m., reser- vationsanslag ..............................................................

5,000

19

Nybyggnad för statens historiska museum m. m., re-

servationsanslag ............................................................

*150,000

* Av Kungl. Majit föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

7

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor |

Kronor

20

Iståndsättande av Ovikens ödekyrka, reservationsan-

slag ................................................................................

7,500

21

Komplettering av monterutrustningen för den ostasia-

tiska arkeologiska samlingen, reservationsanslag.......

15,200

22

Lokal hyra för den ostasiatiska arkeologiska samlingen

m. m.............................................................................

38,000

173,750

374,(100

Akademien för de fria konsterna.

Akademien:

23

Avlöningar m. m., förslagsanslag................ 125,200

24

Undervisningsmateriel m. m., reservations-

anslag .................................................... 41,300

166,500

25

Förstärkning av vissa anslagsposter i reservationsan-

slaget till undervisningsmateriel m. m....................

15,600

26

Skolan för dekorativ konst ............................................

20,600

27

Förstärkning av den i reservationsanslaget till under-

visningsmateriel m. m. ingående anslagsposten till

skandinaviska konstnärsföreningen i Rom ................

500

28

Extra lärare i materiallära vid konsthögskolan............

3,500

29

Reparationsarbeten i de åt konsthögskolan upplåtna

lokalerna i konstakademiens hus vid Fredsgatan i

Stockholm, reservationsanslag ....................................

5,500

166,500

45,700

Musikaliska akademien.

Akademien:

30

Avlöningar m. m., förslagsanslag ................ 155,860

31

Materiel och expenserm.m., reservationsanslag 6,740

32

Stipendier m. m., reservationsanslag............ 25,000

187,600

33

Förstärkning av reservationsanslaget till materiel och

expenser m. m.............................................................

10,5 00

34

Bindning av böcker och musikalier i akademiens bib-

Holek, reservationsanslag ............................................

3,500

35

Biträde åt bibliotekarien hos akademien vid vården

av biblioteket................................................................

1,500

36

Ökad undervisning i pianospelning och harmonilära

vid musikkonservatoriet ............................................

3,000

37

Kurser för utbildande av kyrkomusiker........................

12,500

187,600

37,000

De kungl, teatrarna.

38

Kungl, operan....................................................................

150,000

39

Brandförsäkring av viss staten tillhörig, huvudsak-

ligen i operabyggnaden och dramatiska teaterns bygg-

nåd förvarad lösegendom m. m................................

13,147

40

Brandskyddsanordningar i operabyggnaden och drama-

tiska teaterns byggnad ^reservationsanslag ...............

55.000

150,000 68,14 7

Säger för akademier m. m.|

096,100

534,822

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

E. Universiteten, den medicinska undervisningen

!

m. m.

Universitetskanslersexpeditionen.

1

Expeditionen, förslagsanslag .........................................

23,450

i

Uppsala universitet.

Universitetet:

2

Universitetsstaten .................................... 1,381,804

3

Avlöningar till vissa tjänstemän och be-

tjänte vid universitetets samlingar och

inrättningar m. m., förslagsanslag........ 377,400

1,759,204

4

Avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare,

amanuenser och tjänstemän m. m........................

34,780

5

Uppehållande av den praktisk-teologiska undervisningen

8,000

6

Arvode till en ledare av den propedeutiska kursen i

civilrätt m. m....................

1,500

7

Materiel för vissa institutioner m. m., reservationsanslag

76,700

8

Psykologiska laboratoriet, reservationsanslag ..............

1,600

9

Uppförande och inredning av en byggnad för paleon-

tologiska institutionen, reservationsanslag...................

241,000

10

Komplettering av institutionens för allmän och analy-

tisk kemi utrustning nied instrument och apparatur,

reservationsanslag ......................

8,210

11

Om- och tillbyggnad av anatomiska institutionen, re-

servationsanslag .................................

200,000

12

Omläggning av fysiologiska institutionens värmeledning

m. m., reservationsanslag ...............

16,850

13

Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket,

reservationsanslag ....................................

109,500

14

Ytterligare medel till materiel m. m. för vissa institu-

tioner, reservationsanslag ..........................................

80,000

1,759,204

778,140

Lunds universitet.

Universitetet:

15

Universitetsstaten ............................... 1,240,700

16

Avlöningar till vissa tjänstemän och be-

tjänte vid universitetets samlingar och

inrättningar m. m., förslagsanslag ........ 267,600

1,508,300

17

Avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare,

amanuenser och tjänstemän m. m.........................

46,335

18

Uppehållande av den praktisk-teologiska undervisningen

8,000

19

Bidrag till Ilyitén-Cavallius’ stiftelse för svensk folk-

minnesforskning..............................

12,700

20

Materiel för vissa institutioner m. m., reservationsanslag

1

51,225

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

9

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

21

Ändrings- och reparationsarbeten i universitetshuset,

reservationsanslag .....................................................

52,500

22

Vissa inredningsarbeten i den s. k. gamla biblioteks-

byggnaden m. m , reservationsanslag .......................

20,000

23

Installation av värmeanläggning m. m. i den s. k. gamla

observatoriebyggnaden, reservationsanslag ............

10,500

24

Ombyggnad av person- och varuhissen inom universi-

telsbibliotekets byggnad, reservationsanslag ..............

11,400

25

Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket,

reservationsanslaq ......................................................

95,000

26

Ytterligare medel till materiel m. m. för vissa institu-

tioner, reservationsanslag ..........................................

103,000

1,508,300

410,660

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

Institutet:

27

Avlöningar för professorer och lärare m. fl. 476,700

28

Avlöningar till vissa tjänstemän och be-

tjänte vid institutet och dess institutioner,

förslagsanslaq........................................... 91,100

567,800

29

Avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare,

amanuenser och tjänstemän m. m.........................

99,658

30

Materiel m. m. för vissa institutioner och kliniker, re-

servationsanstag .......................................................

81,100

31

Undervisning i medicinsk rörelsebehandling ................

8,250

32

Ökade medel till materiel i allmänhet, reservalionsan-

slag .............................................................................

25,325

33

Materiel m. m. för vissa institutioner, reservationsanslag

33,500

34

Materiel m. m. för psykiatriska kliniken, reservations-

anslag ........................................................................

500

35

Ny kylanläggning i patologiska institutionens bårhus,

reservationsanslag ......................................................

11,500

657,150

170,483

Tandläkarinstitutet.

36

Avlöningar m. m., förslagsanslaq.......................................

95,100

37

Institutets verksamhet, förslagsanslag ............................

145,900

38

Extra lärarkrafter vid institutet......................................

15,500

39

Ändring och utrustning av vissa lokaler å tandfyll-

ningsavdelningen, reservationsanslag .........................

*47,095

40

Särskilda undervisningskurser vid institutet ................

6,000

95,100

214,495

U n i versi tetssjukh us.

Akademiska sjukhuset i Uppsala:

41

^Akademiska sjukhuset, förslagsanslag .......................

110,000

* Beloppet redan beviljat av riksdagen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Entra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund:

42

Bidrag till drillkostnaderna under år 1930 62,628

43

Ändringsarbeten inom medicinska kliniken och

tillbyggnad lill röntgeninstitutet, reserva-

tionsanslag ................................................... 20,000

82,628

Karolinska sjukhuset:

44

Uppförande av byggnader för karolinska sjukhuset

i Stockholm m. m., reservationsanslag....................

* 750,000

Serafimerlasarettet:

45

Understöd och ersättningar ........................................

120,750

46

Ökade medel för lasarettets verksamhet....................

510,000

Allmänna barnbördshuset i Stockholm:

47

Allmänna barnbördshuset i Stockholm ....................

24,853

48

Verksamheten vid allmänna barnbördshuset i Stock-

holm ........................................................................

127,487

255,603

1.470,115

Gemensamma universitetsåndamål.

49

Klinisk undervisning i epidemiologi åt medicine kandi-

dater .........................................................................

10,900

50

Tryckning av doktorsavhandlingar vid universiteten i

Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska

institutet, reservationsanslag ..................................

30,000

51

Tryckning av doktorsavhandlingar vid högskolorna i

Stockholm och Göteborg, reservationsanslag ..........

6,000

52

Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer ........

1,500

53

Institut d’études scandinaves vid Paris universitet ...

2,000

54

Utgivande i tryck av anteckningar efter juridiska före-

läsningar vid rikets universitet, reservationsanslag

10,000

55

Resestipendier åt ordinarie lärare m. fl. vid rikets uni-

versitet samt karolinska mediko-kirurgiska institutet,

reservationsanslag ................................................

20,000

56

Resestipendier åt obefordrade vetenskapsidkare vid uni-

versitelen i Uppsala och Lund, reservationsanslag ...

15,000

57

Ersättningar åt sakkunniga i akademiska befordrings-

ärenden, förslagsanslag .............................................

9,000

58

Forskarstipendier för docenter vid universiteten i Upp-

sala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska

institutet, reservationsanslag ........................

35,000

59

Uppehållande vid universitetet i Dorpat i republiken

Estland av en professo»- i svenska språket och

litteraturen ...................................................................

7,500

9,000

137,900

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

11

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Rasbiologiska institutet.

Kronor

Kronor

60

Avlöning åt chefen för institutet....................................

12,000

61

Institutets verksamhet, reservationsanslag ...................

65,000

62

Bidrag till tryckning av första delen av institutets ar-

bete om de svenska lapparnas rasbiologi ...............

10,000

12,000

75,000

Farmaceutiska institutet.

63

Avlöningar, förslagsanslag ...............................................

74,750

64

Materialier m. m., reservationsanslag ............................

22,900

97,650

Säger för universiteten, den medicinska undervisningen

m. in.............................................................................

4,417,457

3,256,793

P. Tekniska högskolan m. m.

Tekniska högskolan.

Högskolan:

1

Avlöningar, förslagsanslag............................ 720,440

Vissa omkostnader för högskolans verk-

samhet:

2

Stipendier åt lärare för utrikes

studieresor, reservationsanslag 4,500

3

Stipendier åt elever, reserva-

lionsanslag ............................ 5,000

4

Materiel m. m., reservations-

anslag .................................. 325,000 334,500

1,054,940

5

Ökade medel till samlingar och laborationer .............

43,000

6

Ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse

utgifter...........................................................................

42,000

7

Nyanskaffning av apparater och instrument för vissa

institutioners laboratorier, reservationsanslag ............

20,000

8

Reparation av högskolans modellsamling, reservations-

anslag ................................................................

2,000

9

Bokinköp, bokbindning m. m. för högskolans bibliotek,

reservationsanslag .......................................................

5,000

10

Inredning och utrustning av laboratoriet för hyttmeka-

nik samt järnets bearbetning och behandling, reser- vationsanslag ..............................................................

40.000

1,054,940

152,000

Chalmers tekniska institut.

Institutet:

11

Avlöningar, förslagsanslag ........................ 270,500

Vissa omkostnader för institutets verk-

samhet:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

12

Stipendier och premier åt elever,

reservationsanslag ................... 600

13

Materiel m. m., reservationsanslag 62,000 62,600

333,100

14

Avlöningsförbättring m. m. åt innehavarna av de å över-

gångsstat för institutet uppförda befattningarna ...

3,300

15

Ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse

utgifter ......................................................................

17,000

16

Ökade medel till bibliotek, samlingar och laboratorier

10,000

17

Täckande av en vid utgången av budgetåret 1929/1930

uppkommen brist i institutets anslag till bibliotek,

samlingar och laboratorier ....................................

8,600

18

Apparatur m. m. för organiskt-kemiska laboratoriet,

reservationsanslag ........................................................

7,000

19

Undervisning rörande arbetsledningens praktiskt eko-

nomiska, sociala, yrkeshygieniska och arbetspsyko- logiska problem ...........................................................

1,500

333,100

47,400

Säger för tekniska högskolan m. m.

1,388,040

199,400

G. Skolöverstyrelsen.

1

Skolöverstyrelsen, förslagsanslag ...................................

576,800

2

Inspektion och sakkunniga biträden hos skolöversty-

reisen ...........................................................................

10,500

3

Byggnadssakkunnigt biträde hos skolöverstyrelsen ...

4,800

4

Expeditionsvaktsgöromål hos skolöverstyrelsen ..........

1,800

5

Tryckning av undervisningsstatislik, reservationsanslag

6,000

Säger för skolöverstyrelsen

576,800

23,100

H. Allmänna läroverken ni. ni.

Högre lärarinneseminariet.

1

Högre lärarinneseminariet...............................................

149,985

2

Diverse behov vid högre lärarinneseminariet..............

58,960

3

Arvoden åt extra lärare, timlärare och vikarier vid

högre lärarinneseminariet ...........................................

39,420

Allmänna läroverken.

119,985

98,380

4

Allmänna läroverken, reservationsanslag .......................

8,420,000

5

Ålderstillägg åt lärarpersonalen vid de allmänna läro-

verken, förslagsanslag...............................................

1,247,000

6

Arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid

de allmänna läroverken...........................................

*936,920

7

Arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie ämneslärare

vid högre lärarinneseminariet, allmänna läroverk och

statens folkskoleseminarier, förslagsanslag ...............

*100,000

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

13

...........

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

8

Personliga lönetillägg åt vissa ordinarie Övningslärare

vid de allmänna läroverken, förslagsanslag...............

3,000

9

Understöd åt extra ordinarie lärare vid de allmänna

läroverken under förfall på grund av sjukdom, för-

slagsanslag ...................................................................

3,000

10

Extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna läro-

verken .........................................................................

142,660

11

Extra arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna

läroverken ....................................................................

140,460

12

Extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken

60,430

13

Extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete vid

de allmänna läroverken................................................

60,750

14

Undervisning i manlig slöjd vid de allmänna läroverken,

förslagsanslag ...............................................................

56,800

15

Undervisning i hushållsgöromål vid de allmänna läro-

verken ............................................................................

6,OOo|

16

Arvoden åt skolläkare vid de allmänna läroverken,

förslagsanslag ................................................................

62,000

17

Upprätthållande vid ett högre allmänt läroverk i Göte-

borg av provårskurs för blivande lärare vid de all-

manna läroverken ........................................................

14,700

18

Undervisning genom infödda lärare i tyska, engelska och

franska vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstaller

10,500

19

Undervisning i norska och danska språken vid högre

läroanstalter ...............................................................

3,000

20

Svensk studiekurs i Frankrike......................................

1,000

21

Bidrag till täckande av utgifter för allmänna läro-

verkens ljus- och vedkassor, förslagsanslag ...........

284,000

22

Bokinköp och bokbindning för biblioteken vid de all-

männa läroverken, reservationsanslag ......................

88,000

23

Resestipendier åt lärare i främmande levande språk

vid de allmänna läroverken, reservationsanslag........

15,000

24

Resestipendier åt lärare vid de allmänna läroverken,

särskilt vid de läroverk, där provårskurs är anordnad,

reservationsanslag ......................................................

6,000

9,726,800

1,934,420

Kommunala mellanskolor.

25

Kommunala mellanskolor, förslagsanslag........................

1,370,000

26

Undervisning i manlig och kvinnlig slöjd samt hand-

arbete vid kommunala mellanskolor, förslagsanslag

23,000

27

Tillfällig löneförbättring till lärarpersonalen vid kom-

munala mellanskolor, förslagsanslag ......................

270,000

28

Resestipendier åt lärare i främmande levande språk

vid kommunala mellanskolor, reservationsanslag

4,000

1,393,000

274,000

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kommunala flickskolor.

Kronor

Kronor

29

Kommunala flickskolor, förslagsanslag............................

165,000

30

Tillfällig löneförbättring till lärarpersonalen vid kom-

munala flickskolor, förslagsanslag...............................

33,500

Privatläroverken.

Privatläroverken:

Gemensamt reservationsanslag:

31 a

Enskilda mellanskolor............................ 20,000

31 b

Högre flickskolor ................................... 450,800

31 c

Högre goss- och samskolor.................... 211,200

31 d

Enskilda lärarinneseminarier ................ 7,000

689,000

32

Understöd åt Anna-skolan i Stockholm .......................

4,000

33

Lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda

läroanstalter, förslagsanslag ........................................

530,000

34

Bidrag till de statsunderstödda enskilda läroanstalternas

vikariatskassa, förslagsanslag......................................

18,000

35

Tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid

privatläroverken, förslagsanslag ...............................

2,225,000

36

Ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter, förslagsanslag ........................

23,000

37

Understöd åt kommunalt gymnasium, som är förenat

med en statens realskola, reservationsanslag ............

34,000

38

Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hus-

hållsgöromål ................................................................

16,000

39

Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala ....................

80,000

40

Understöd till vissa anstalter för utbildande av lära-

rinnor i handarbete ....................................................

19,000

41

Resestipendier åt lärare i främmande levande språk

vid privatläroverk, reservationsanslag ........................

6,000

1,237,000

2,407,000

Säger för allmänna läroverken m. m.

12,671,785

4,747,300

I. Folkundervisningen.

Anstalter för lärarutbildning.

F olkskoleseminarier:

Gemensamt reservationsanslag:

la

F olkskolesemina-

Herna ............... 1,620,000

lb

Stipendier för elever

vid folkskolesemi-

narier ................ 217,000 1,837,000

2

Studentkurser och parallellavdel-

ningar vid vissa folkskolesemi-

narier m. m., reservationsanslag 74,000

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

15

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor

Kronor

3

4

Ålderstillägg åt lärare vid folk- skoleseminarierna, förslagsan- slag .........................................

Ilyresersättning till rektorerna vid

vissa folkskoleseminarier ........

200,000

15,500

5

Hyresbidrag till lärare vid folk- skoleseminarierna i Stockholm

6

och Göteborg, förslagsanslag ■■■

Lärares vid folksko leseminarierna

14,000

studiebesök vid folkskolor, re-

7

sera alio nsanslag .......................

Utbildningskurs för lärare vid

hjälpklasser för psykiskt efter- blivna barn, reservationsanslag

4.000

9.000

2,037,000

116,500

Småskoleseminariet

8

Statens småskoleseminarier, reser-

9

vationsanslag ............................

Verksamheten vid statens små-

178,000

10

skoleseminarium i Hagaström,

reservationsanslag ....................

Understöd åt småskoleseminarier,

36,000

11

förslagsanslag ...........................

Stipendier åt elever vid småskole-

310,000

12

seminarier, reservationsanslag

Tillfällig löneförbättring för lärare

vid småskoleseminarier, inrät-

65,000

tade av landsting eller stad,

som ej deltager i landsting,

förslagsanslag............................

49,000

553,000

85,000

13

Lärares fortbildning:

Allmänna fortbildningskurser för lärare vid

egentliga folkskolor och småskolor, re-

14

servalionsanslag ..........................

Resestipendier åt lärare vid till

folkunder-

60,000

visningen hörande läroanstalter, reserva-

tionsanslag .................................

25,000

85.000

2,590,000

286,500

Folkskolinspektionen.

15

16

17

Avlöning m. m. åt folkskolinspektörer, förslagsanslag

Tilläggsersätlning för expenser åt folkskolinspektörer

Resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer, förslags- a asina .................................. .......................................

345.000

250.000

10,400

18

Gymnastikinspektionen, förslagsanslag ................

70,000

595,000

80,400

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Folkskolor.

19

Avlöning åt lärare vid folkskolor, förslagsanslag ........

51,000,000

20

Utjämning av kostnaderna för folkskoleväsendet, för-

slagsanslag ...................................................................

*8,800,000

21

Provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folk- och

småskolor, förslagsanslag ............................................

5,720,000

22

Folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste

gränsorter, förslagsanslag ...........................................

550,000

23

Statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet i vissa

av rikets nordligaste gränsorter, reservationsanslag

325,000

24

Lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål, för-

slagsanslag ...................................................................

200,000

25

Särskilt lönetillägg åt lärare i lappmarksförsamlingar

med icke finsktalande befolkning samt i Överkalix

församling, förslagsanslag ............................................

73,000

26

Särskilt understöd till skolväsendet i skoldistrikt inom

|

Norrland och Dalarna på grund av kronoparkskolo-

nisation m. m., förslagsanslag .................................

30,000

27

Statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet inom

Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock

ej rikets nordligaste gränsorter, reservationsanslag ...

300,000

28

Avlönande av föreståndarinna och biträdande förestån-

darinna för skolhem eller arbetsstuga inom Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets

nordligaste gränsorter, förslagsanslag ........................

35,000

29

Skytteanska skolan i Tärna, förslagsanslag...................

18,500

30

Bidrag till skolhemsbyggnader och deras inredning i

skoldistrikt inom Jämtlands, Västerbottens och Norr-

bottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter,

reservationsanslag ......................................................

100,000

31

Inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn inom

Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norr-

bottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter

548,000

32

Bidrag för anordnande av, skolskjutsar för skolpliktiga

barn................................................................................

85,000

33

Bidrag till vissa kostnader för skolundervisning åt lots-

och fyrpersonalens barn, förslagsanslag ....................

39,000

34

Avlönande av lärare åt vid statsunderstödda sjukvårds-

anstalter och vid vissa barnhem intagna barn i skol-

åldern, förslagsanslag....................................................

47,500

35

Anordnande av slöjd i folkskola, mindre folkskola eller

särskild slöjdskola, förslagsanslag...............................

3,180,000

36

Anordnande av undervisning i hushållsgöromål i egent-

lig folkskola, förslagsanslag ........................................

295,000

37

Undervisningsmateriel m. m. för folkskolor, reserva-

tionsanslag ....................................................................

5,000

* Av Kungl. Majit föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

17

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

38

Understödjande av folkskolebarns ferie- och studie-

resor, förslagsanslag .................................................

90,000

39

Svensk undervisning för svenska barn i utlandet.......

15,800

56,033,500

15,423,300

Fortsåttningsskolor.

40

Understöd för avlönande av lärare vid fortsättnings-

skolor, förslagsanslag ................................................

5,000,000

41

Utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor, re-

servationsanslag ...........................................................

138,000

Högre folkskolor.

42

Understöd åt högre folkskolor, förslagsanslag.............

930,000

43

Provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid högre

folkskolor, förslagsanslag ............................................

100,000

44

Anordnande av slöjd i högre folkskolor, förslagsanslag

80,000

45

Sällskapet för folkundervisningens befrämjande, reser-

valionsanslag .............................................

1,500

1,011,500

100,000

Folkhögskolor.

46

Understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag ....................

980,000

47

Ökat understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag .......

83,000

48

Provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folkhög-

skolor, förslagsanslag ..................................................

70,000

49

Stipendier åt elever vid folkhögskolor, förslagsanslag

410,000

50

Anordnande av s. k. folkhögskolekurser i Härjedalen...

3,000

51

Svenska folkhögskolan i Birkas inom republiken Estland

5,000

1,390,000

161,000

Abnormundervisningen.

52

Befrämjande av dövstumundervisningen, förslagsanslag

190,000

53

Kyrklig själavård åt dövstumma ................................

14,000

54

Tidning för dövstumma.................................................

1,000

55

Tysta skolan å Lidingön ................................................

20,000

56

Svenska föreningen för dövas väl ................................

Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda:

6,000

57

Institutet och förskolan ................ 103,150

58

Förstärkning av anslaget till insti-

tutet och förskolan .................... 48,000

59

Skrivmaskiner åt avgående elever

vid institutet, reservationsanslag 3,000

60

Utvidgning och förbättring av lo-

kålerna för institutet och försko- lan, reservationsanslag ............... 300,000

103,150

351,000

2

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 8 höft. (Nr 8.)

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Förskolan för blinda i Växjö:

61

62

20,600

Förstärkning av anslaget till förskolan ....................

Hantverksskolan i Kristinehamn för blinda:

4,100

63

Avlöningar........................................ 17,300

64

Materialier, expenser m. m., reser-

vationsanslag ................................ 11,000

65

Förstärkning av reservationsansla-

get till materialier, expenser

m. m......................................... 11,100

66

Uppehållande av en extra avdel-

ning, reservationsanslag............... 6,600

67

Fria frakter för arbetsmaterialier

till blinda hantverkare, reserva- tionsanslag ................................... 5,000

28,300

22,700

Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:

68

Anstalten......................................................................

102,400

69

Extra ordinarie lärarpersonal och vaktmästare .......

7,500

70

Hantverksskolan i Uppsala för blinda kvinnor

25,000

71

Bidrag till avlönande av vikarier för lärare vid blind-

undervisningsanstalter, förslagsanslag ................

1,000

72

Järnvägsresor för blindskolelever jämte åtföljande vår-

dare, förslagsanslag ................................................

6,500

73

Tryckning av blindskrifter, reservationsanslag................

7,000

74

De blindas förening ......................................................

100,000

465,950

544,300

Säger för folkundervisningen

67,085,950

16,733,500

J. Yrkesundervisningen.

Tekniska läroverk.

1

Tekniska läroverk, reservationsanslag ..........................

460,425

24,000

i 2

Fjärde parallellavdelning vid tekniska läroverket i Örebro

3

Undervisning i färgeriteknik vid tekniska elementar-

1,600

skolan i Norrköping ...........................................

4

Parallellavdelningar vid tekniska fackskolan i Eskilstuna

6,300

5

Stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever

5,000

vid de tekniska fackskolorna, reservationsanslag

6

Resestipendier åt lärare vid de tekniska läroverken

och med dem jämförliga statsunderstödda läroanstal- ter, reservationsanslag...................................................

1,500

460,425

38,400

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

19

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Handelsläroverk.

7

Handelsgymnasier ............................................................

135,000

8

Förhöjda understöd åt handelsgymnasier ...................

139,500

9

Resestipendier åt lärare vid statsunderstödda handels-

gymnasier, reservationsanslag.......................................

1,000

135,000

140,500

Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervis-

ning.

10

Understöd för avlöning av lärare vid kommunala an-

stalter för yrkesundervisning, förslagsanslag ............

830,000

11

Understöd för undervisningsmateriel åt kommunala

anstalter för yrkesundervisning, förslagsanslag ........

110,000

12

Understöd för avlöning av lärare vid enskilda anstal-

ter för yrkesundervisning, reservationsanslag ............

610,000

13

Understöd för undervisningsmateriel åt enskilda an-

stalter för yrkesundervisning, reservationsanslag........

65,000

14

Stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade ele-

ver vid kommunala och enskilda anstalter för yrkes-

undervisning, förslagsanslag ........................................

200,000

1,615,000

200,000

Särskilda anstalter för yrkesundervisning.

Tekniska skolan i Stockholm:

15

Tekniska skolan i Stockholm ....................................

102,575

16

Verksamheten vid tekniska skolan i Stockholm ....

33,000

17

Bergsskolan i Filipstad ...................................................

20,000

18

Ersättning åt befattningshavare vid bergsskolan i Falun

efter dennas nedläggning ............................................

10,020

19

Vävskolan i Borås ..........................................................

14,050

20

Dyrtidstillägg vid vissa statsunderstödda anstalter för

yrkesundervisning, förslagsanslag................................

*32,000

102,575

109,070

Utbildande av lärare för yrkesundervisningen.

21

Åtgärder för utbildning av lärare för yrkesundervis-

ningen m. m., reservationsanslag ..............................

25,000

Säger för yrkesundervisningen

2,313,000

512,970

* Av Kungl. Majit föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

K. Folkbildningsåtgärder i övrigt.

Folkbibliotek.

1

Understöd åt folkbiblioteksväsendet, förslagsanslag ....

902,500

Populärvetenskapliga föreläsningar m. m.

2

Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna

populärvetenskapliga föreläsningar, reservationsanslag

402,000

3

Anordnande av s. k. flyttande folkhögskolekurser.......

40,000

4

Bidrag till arbetarnas bildningsförbund för organisa-

Bons- och administrationskostnader............................

30,000

5

Konferenser mellan de centrala organen för folkbild-

ningsarbetet, reservationsanslag....................................

2,000

6

Bidrag till de från universiteten i Uppsala och Lund

utom universitetsstäderna anordnade föreläsnings- kurser, reservationsanslag ............................................

9,500

7

Anordnande av s. k. universitetscirklar, reservations-

anslag ............................................................................

13,650

8

Bidrag till sommarkurser i Göteborg, reservations-

8,000

9

Utbildningskurser i esperanto för lärare........................

2,900

508,050

Nykterhetens främjande.

10

Undervisnings- och upplysningsverksamhet, reserva-

tionsanslag* att utgå av statsverkets fond av rusdrycks- medel ..........................................................................

200,500

11

Föreläsnings- och instruktionsverksamhet, reservations-

anslag,* att utgå av statsverkets fond av rusdrycks- medel ............................................................................

200,000

12

Främjande i övrigt av nykterhet och motarbetande av

dryckenskapens följder, reservationsanslag,* att utgå

av statsverkets fond av rusdrycksmedel....................

10,000

410,500

Musikföreställningar för allmänheten.

13

Föreningar, som anordna god orkestermusik för all-

57,000

mänheten m. m.........................................................

Folklig musikskola.

14

Folkliga musikskolan i Arvika .......................................

6,000

* Enligt förslag av Kungl. Majit, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

21

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Statens biografbyrå.

15

Statens biografbyrå, förslagsanslag ................................

75,300

16

Befrämjande av vissa i samband med biograf väsendet stå-

ende ändamål, reservationsanslag ................................

50,000

Räntefria studielån.

17

Ersättning till postverket för dess bestyr med statens

räntefria studielån, förslagsanslag................................

1,850

18

Nämnden för statens räntefria studielån........................

5,000

6,850

Säger för folkbildningsåtgärder i övrigt

977,800

1,038,400

L. Åtgärder lör fysisk utbildning.

Gymnastiska centralinstitutet:

1

Avlöningar, förslagsanslag ............................................

* 106,000

2

Materiel m. m., reservationsanslag ............................

* 13,000

3

Extra personal vid institutet m. m.............................

* 7,410

119,000

7,410

4

Understödjande av gymnastik och idrott ....................

120,000

5

Understödjande av skididrotten bland ungdomen, re-

servationsanslag ...........................................................

34,500

6

Understöd åt s. k. friluftsläger för skolbarn, reserva-

tionsanslag ..................................................................

12,500

Säger för åtgärder för fysisk utbildning

119,000

174,410

M. Understöd åt vetenskap, vitterhet och

konst m. m.

1

Svenska fornskriftsällskapet, reservationsanslag ............

2,000

2

Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skan-

dinaviens historia, reservationsanslag .......................

2,000

3

Svenska vitterhetssamfundet, reservationsanslag............

2,000

4

Understöd åt inhemska skönlitterära författare av ut-

märkt förtjänst ..........................................................

20,000

5

Ortnamnsundersökningama i riket ................................

6,500

6

Landsmålsundersökningarna i riket ................................

67,040

Nusvensk ordbok:

7

Fortsatt utgivande av ordboken ................................

8,000

8

Teknisk hjälp vid ordbokens utgivning m. m., reser-

vationsanslag ............................................................

4,000

12,000

* Av Kungl. Majit föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

9

Tidskriften »Svenska landsmål och svenskt folkliv»...

6,350

10

Ordbok över Gotlands folkmål....................................

3,000

11

Undersökningar rörande lapskt folkliv och lapskt språk

4,000

12

Utredigering och tryckning av framlidne revisionssekre-

teraren Nils Anderssons samlingar av äldre svensk

folkmusik, reservationsanslag........................................

10,000

13

Föreningen Pietas ..........................................................

2,500

14

Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium, reserva-

tionsanslag ...................................................................

15,000

15

Svenska naturskyddsföreningen.......................................

2,500

16

Understöd åt doktor P. Rosenius för fullföljande av

hans arbete »Sveriges fåglar och fågelbon» ........

4,000

17

Understöd åt kontraktsprosten L. P. R. Matsson för

fullföljande av hans Rosa-forskningar .......................

3,575

18

Delaktighet för Sverige i Ramsay Memorial Fund......

5,400

19

Förhyrande av ett arbetsbord vid den zoologiska sta-

tionen i Neapel ..........................................................

1,800

20

Understöd åt ryske undersåten Alexander Sibiriakoff

3,000

21

Magnetisk uppmätning av Sveriges fastland, reserva-

tionsanslag .............................................................

10,000

22

Utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker,

reservationsanslag ....................................................

150,000

23

Ytterligare medel för utgivande av tidskrifter, lärda

1

verk och läroböcker .................................................

20,000

24

Inköp av ett antal exemplar av Svensk bokkatalog ...

9,300

25

Internationell konsthistorisk kongress i Stockholm år

1933, reservationsanslag...............................................

5,000

26

Sveriges deltagande i det s. k. andra internationella

polaråret, reservationsanslag .....................................

50,000

27

Understöd åt stationsinspektoren R. Tirén för fullföl-

jandet och avslutandet av hans samlings- och forsk- ningsarbete beträffande lapparnas musik ...............

3,000

Säger för understöd åt vetenskap, vitterhet och konst

m. m............................................................................

150,000

269,965

N. Diverse.

1

Ålderstillägg, förslagsanslag ...........................................

150,000

2

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag............

55,000

3

Extra utgifter, reservationsanslag ...................................

150,000

4

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-

vationsanslag ..............................................................

175,000

5

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag

(därav till domkapitlens expeditioner högst 37,500

kronor)........................................................................

300,000

6

Tryckningskostnader, förslagsanslag (därav till dom-

kapitlens expeditioner högst 8,000 kronor) ............

48,272

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

23

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

7

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen, förslagsanslag ....................

* 2,100,000

8

Provisorisk avlöningsförbättring för lärare vid de all-

männa läroverken m. fl., förslagsanslag ....................

* 227,000

9

Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem

jämförliga befattningshavare, förslagsanslag...............

* 4,600

10

Provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i

statens tjänst, förslagsanslag ........................................

*150,000

11

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-

slagsanslag ................................................................

* 5,200,000

12

Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda un-

dervisnings- m. fl. anstalter, förslagsanslag ..........

*19,500,000

Säger för diverse

878,272

27,181,600

Summa

98,369,377

55,609,523

Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom uyåtande framdeles kommer att avgivas.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1931:273 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställning angående anslaget till tryckningsk a1 i texten
  2. Rskr. 1931:8a Skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar, dels ock åtskill s. 1 i texten