Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående nybyggnad för statens historiska museum m. m.

1931-04-17 · 20 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 19 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1931:92, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående nybyggnad för statens historiska museum m. m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 92.

i

Nr 92.

Ankom till riksdagens kansli den 17 april 19B1 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

nybyggnad för statens historiska museum m. m.

(2:a avd.)

I den till riksdagen den 3 januari 1931 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1931/1932 har Kungl.

Majit under åttonde huvudtiteln (punkt 73 av det vid statsverkspropositionen

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för nämnda

dag) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som

kimde varda riksdagen förelagd, till nybyggnad för statens historiska museum

m. m. för budgetåret 1931/1932 beräkna ett extra reservationsanslag av

150,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 20 februari 1931

dagtecknad proposition, nr 131, vilken hänvisats till statsutskottet för förberedande

behandling, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för sistnämnda dag, föreslagit riksdagen att under förutsättning

dels av sådana ändringar i den för f. d. positionsartilleriregementets

kasemområde nu gällande stadsplanen, som av byggnadsstyrelsen föreslagits i

skrivelse den 31 januari 1931, dels ock att Stockholms stad utan ersättning till

kronan återför äganderätten till den mark, vilken kronan, enligt det den 11 april

och den 22 oktober 1894 mellan kronan och staden rörande nyssnämnda område

träffade avtalet, avstått till staden och vilken enligt den nu avsedda ändrade stadsplanen

skall utläggas till kvartersmark, till om- och ny byggnad sarbeten för statens

historiska museum, vitterhetsakademien och andra under nämnda akademi

ställda statssamlingar å det för ändamålet genom beslut av 1929 års riksdag

reserverade området, i huvudsaklig överensstämmelse med av byggnadsstyrelsen

i skrivelse den 31 januari 1931 framlagda ritningar, beskrivning

och kostnadsförslag, bevilja ett belopp av 3,850,000 kronor samt därav

för budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag anvisa 150,000

kronor, ävensom medgiva, att till Stockholms stad må utan ersättning med

full ägänderätt avstås all den kronans mark, som enligt förberörda tilltänkta

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 6 sami. 40 haft. (Nr 92.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 92.

nya stadsplan skall utläggas som gata eller öppen plats, med skyldighet

tillika för kronan att bekosta sagda marks iordningställande som gata eller

öppen plats enligt samma grunder, som 1894 års avtal mellan kronan och

staden angiver för där avsedda gatudelar.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sist omförmälda

statsrådsprotokoll.

Statens historiska museum är jämte myntkabinettet, antikvariskt-topografiska

arkivet och antikvariskt-numismatiska biblioteket ställt under vitterhetshistorie-

och antikvitetsakademiens inseende. Såväl dessa fyra statssamlingar

som akademien och riksantikvarieämbetet äro inrymda i en och samma

byggnad, nationalmuseibyggnaden, där för ändamålet upplåtits hela bottenvåningen

och några utrymmen i källaren. Härjämte disponerar museet

provisoriska förrådslokaler i det södra av de gamla riksbankshusen och i

förutvarande länscellfängelset å Östermalm. De av museet och övriga här

angivna samlingar och institutioner nu innehavda lokalutrymmena representera

en golvyta av sammanlagt 4,516 kvadratmeter, varav 1,107 kvadratmeter

utgöra utställningsrum, 2,088 kvadratmeter magasinsutrymmen samt

1,321 kvadratmeter tjänsterum.

Den 15 februari 1929 avlät Kungl. Maj:t till riksdagen proposition (nr 98)

angående åtgärder för beredande av nybyggnad för statens historiska museum

och övriga under vitterhetsakademiens inseende ställda statssamlingar

m. m.

I nämnda proposition föreslog Kungl. Majit riksdagen att dels medgiva, att

det av förutvarande positionsartilleriregementet hittills disponerade kasernområdet

jämte den därå befintliga kasernbyggnaden samt tillhörande stallflyglar

finge — under förutsättning av sådana ändringar i den för området nu gällande

stadsplanen, som departementschefen i statsrådsprotokollet angivit — reserveras

för statens historiska museum, vitterhetsakademien och andra under nämnda

akademi ställda statssamlingar ävensom för andra statliga museer och kulturella

institutioner eller ock statsinstitutioner i övrigt, vilka enligt Kungl. Maj:ts

och riksdagens beslut kunde komma att framdeles förläggas till byggnader å

ifrågavarande tomtkomplex; dels ock för utlysande av arkitekttävlan örn förr

slagsritningar till sådana ändrings- och nybyggnadsarbeten, som vore erforderliga

för en förflyttning av statens historiska museum och övriga under

vitterhetsakademiens inseende ställda statssamlingar till ifrågavarande område,

ävensom för uppgörande av detaljritningar i samma hänseende m. m.

för budgetåret 1929,1930 under riksstatens åttonde huvudtitel anvisa ett

extra reservationsanslag av 40,000 kronor.

I två inom riksdagen väckta motioner (1:249 och 11:387) hemställdes, att

riksdagen måtte med avslag å Kungl. Majits proposition nr 98 besluta att

i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn ny utredning angående lämplig

plats till förläggning av i propositionen åsyftade byggnader.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 92.

3

I skrivelse den 16 maj 1929, nr 176, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

nr 98 samt ovanberörda motioner, anmälde härefter riksdagen, att

riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

dels medgivit, att den i byggnadsstyrelsens skrivelse till Kungl. Maj:t

den 19 januari 1928 angivna, öster om Grevmagnigatans förlängning belägna,

26,707 kvadratmeter omfattande delen av det av förutvarande positionsartilleriregementet

dittills disponerade kasernområdet jämte den därå

befintliga kasernbyggnaden samt tillhörande stallflyglar finge — under förutsättning

av sådana ändringar i den för området nu gällande stadsplanen,

som departementschefen angivit i stadsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 15 februari 1929 —- reserveras för statens historiska museum, vitterhetsakademien

och andra under nämnda akademi ställda statssamlingar ävensom

för andra statliga museer och kulturella institutioner eller ock statsinstitutioner

i övrigt, vilka enligt Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut kunde

komma att framdeles förläggas till byggnader å ifrågavarande område;

dels och för utlysande av arkitekttävlan örn förslagsritningar till sådana

ändrings- och nybyggnadsarbeten, som vore erforderliga för en förflyttning

av statens historiska museum och övriga under vitterhetsakademiens inseende

ställda statssamlingar till ifrågavarande område, ävensom för uppgörande av

detalj ritningar i samma hänseende m. m. för budgetåret 1929/1930 under

riksstatens åttonde huvudtitel anvisat ett extra reservationsanslag av 40,000

kronor.

Riksdagen anförde därvid bl. a. följande:

Kravet på en förbättring av statens historiska museums och därtill hörande

institutioners lokalförhållanden syntes riksdagen välgrundat. Samlingarnas

inrymmande, såsom nu vore fallet, på delvis vitt skilda ställen och

under stark trångboddhet försvårade uppenbarligen i hög grad deras utnyttjande

för forskningsändamål. Detta vore en betydande olägenhet. Men

härtill komme, att genom nu berörda lokalsvårigheter en enligt riksdagens

mening mycket viktig sida av museets uppgift icke kunde komma till sin

rätt, den nämligen att tjäna såsom en central bildningsinstitution för den

del av den svenska allmänheten, som hyste intresse för och önskade vidga

sitt vetande i fråga örn våra kulturminnen, en synpunkt, som jämväl departementschefen

tillagt stor betydelse. Särskilt på grund av de nuvarande lokalernas

bristande ändamålsenlighet, hade museets möjligheter i berörda

hänseende ej kunnat mer än i relativt ringa grad göra sig gällande.

Riksdagen mäste därför finna det synnerligen påkallat, att staten skrede

till åtgärder, som kunde sätta museet i stånd att på ett fullt tillfredsställande

sätt fylla sina uppgifter i forskningens och folkbildningens tjänst.

Riksdagen ville ansluta sig till förslaget om statens historiska museums

förläggande till ifrågavarande kasernområde. Kungl. Majit hade ifrågasatt,

att hela området skulle reserveras i främsta rummet för museala och

andra kulturella institutioner men även för statsinstitutioner i övrigt, som

efter närmare utredning kunde befinnas böra förläggas dit. Riksdagen

ville icke förneka, att tanken på att till denna plats samla närbesläktade

kulturinstitutioner, särskilt museala och dem närstående, förefölle tilltalande,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr !)2.

och flera av de framkomna planerna i detta avseende syntes kunna erbjuda

en tillfredsställande lösning av byggnadsfrågor, som förr eller senare måste

bliva aktuella. Emellertid kunde riksdagen icke finna tillräckliga skäl föreligga

att redan nu, innan dessa planer på områdets utnyttjande tagit fastare

form, reservera området i dess helhet på föreslaget sätt. Det torde vara

tillfyllest att för det nuvarande så skedde allenast beträffande den del av

området öster om Grevmagnigatans förlängning, som enligt byggnadsstyrelsens

förslag skulle omfatta ett enda kvarter med en yta av sammanlagt

26,707 kvadratmeter. Vad den återstående till en areal av 8,812 kvadratmeter

uppgående tomtmarken anginge, torde frågan om dess användning

tills vidare böra hållas öppen. Enligt byggnadsstyrelsens beräkningsnorm

skulle sistnämnda tomtområde äga ett värde i dåvarande stund av omkring

1,760,000 kronor.

Med sin nu angivna ståndpunkt till förläggningsfrågan funne riksdagen

det av motionärerna framställda yrkandet örn avslag å Kungl. Maj:ts förslag

samt påkallande av ny utredning rörande förläggningsplatsen icke kunna

vinna riksdagens bifall. Vad särskilt beträffade det av motionärerna påpekade

förhållandet, att riksgäldskontoret jämlikt 1918 års riksdags beslutav

tillfälliga lånemedel täckt det förskott å 1,586,729 kronor 36 öre, som

på sin tid av statskontoret utbetalts för uppförande av nytt kasernetablissemang

för livgardet till häst och som avsetts att i sinom tid gäldas genom inflytande

försäljningsmedel för ifrågavarande kasernområde, ville riksdagen

framhålla, att riksdagen icke kunde finna denna omständighet i och för sig

utgöra något hinder för att reservera kasernområdet till användning för

statens egna byggnader. Skulle området i dess helhet komma att reserveras,

på sätt som föreslagits, torde visserligen, såsom motionärerna påpekade,

nämnda fordran böra täckas genom anslag på riksstaten. Riksdagen hade

emellertid, såsom nämnt, ansett frågan örn den väster örn Grevmagnigatan

belägna, till ett försäljningsvärde av 1,760,000 kronor uppskattade markens

användning böra tills vidare stå öppen, och vid sådant förhållande förelåge

ingen anledning för riksdagen att i detta sammanhang taga ställning till

spörsmålet örn beloppets täckande.

Vad anginge det av byggnadsstyrelsen i samråd med riksantikvarien utarbetade

byggnadsprogrammet, hade detta ju icke någon definitiv karaktär

utan avsåge allenast att giva en föreställning örn möjligheterna att för museet

använda tomten och de därvarande gamla byggnaderna. Riksdagen

ansåge sig emellertid icke böra underlåta att påpeka, att den framlagda

byggnadsplanen syntes riksdagen väl omfattande. Särskilt syntes det riksdagen,

att alltför rikliga utrymmen upptagits till administrationslokaler.

Riksdagen ville betona angelägenheten av att vid ett framtida utarbetande

av det definitiva byggnadsförslaget begränsningar i största möjliga mån

eftersträvades samt att det noga tillsåges, att å området redan befintliga

byggnader effektivt utnyttjades.

Mot det äskade beloppet å 40,000 kronor för utlysande av arkitekttävlan

samt för uppgörande av detalj ritningar m. m. hade riksdagen intet att erinra.

I likhet med departementschefen funne riksdagen lämpligt att från och

med den 1 juli 1929 kasernbyggnaderna med tillhörande område ställdes

under byggnadsstyrelsens förvaltning.

Genom beslut den 6 juni 1929 förordnade härefter Kungl. Majit, att det

av förutvarande positionsartilleriregementet i Stockholm dittills disponerade

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 92.

5

kasernområdet jämte därå befintliga, staten tillhöriga byggnader skulle från

och med den 1 juli 1929 stå under byggnadsstyrelsens vård och förvaltning.

Tillika förklarade Kungl. Maj:t Sig vilja framdeles dels meddela beslut

i anledning av ovanberörda av riksdagen anvisade extra reservationsanslag

å 40,000 kronor, dels ock taga i övervägande de övriga åtgärder,

som påkallades av riksdagens omförmälda beslut.

Vidare anmodade chefen för ecklesiastikdepartementet den 7 juni 1929

byggnadsstyrelsen att skyndsamt till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till

sådana ändringar i den för förutvarande positionsartilleriregementets kasernområde

nu gällande stadsplan, som kunde påkallas av riksdagens ovanberörda

beslut.

I skrivelse den 12 september 1929 hemställde härefter byggnadsstyrelsen

örn bemyndigande att i huvudsaklig överensstämmelse med av styrelsen angivna

riktlinjer anordna den avsedda arkitekttävlan.

Styrelsen anförde därvid bland annat:

Genom beslut den 4 oktober 1929 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen

att anordna och handhava en pristävling för svenska arkitekter i fråga

om förslagsritningar till sådana ändrings- och nybyggnadsarbeten, som vore

erforderliga för en förflyttning av statens historiska museum och övriga

under vitterhetsakademiens inseende ställda statssamlingar till det härför

avsedda, i riksdagens skrivelse den 16 maj 1929, nr 176, omförmälda området.

Vidare föreskrev Kungl. Majit, att de närmare riktlinjerna för tävlingen

skulle angivas i ett av byggnadsstyrelsen upprättat program, vid vars

uppgörande hänsyn skulle tagas till vad riksdagen i sin skrivelse anfört

rörande besparing av utrymmen och effektivt utnyttjande av å området redan

befintliga byggnader. Dessutom bemyndigade Kungl. Majit statsrådet och

chefen för ecklesiastikdepartementet att utse ledamöter i en prisnämnd, som

skulle pröva och bedöma inlämnade tävlingsförslag. Slutligen ställde Kungl.

Majit till byggnadsstyrelsens förfogande för ifrågavarande ändamål ovannämnda

av riksdagen anvisade extra reservationsanslag å 40,000 kronor att

användas i överensstämmelse med de i byggnadsstyrelsens skrivelse gjorda

beräkningarna.

Sedan byggnadsstyrelsen utlyst ifrågavarande tävling enligt ett utförligt

program, överlämnade prisnämnden med skrivelse den 31 maj 1930 till

byggnadsstyrelsen resultatet av tävlingen.

I prisnämndens utlåtande meddelades, att nämnden enats örn att icke utdela

något första pris. I tävlingen hade nämligen icke något förslag framkommit,

som utan väsentliga ändringar kunde läggas till grund för den

föreliggande byggnadsfrågans lösning. Nämnden hade därför utdelat ett

andra pris å 6,000 kronor, ett tredje pris å 4,000 kronor och ett fjärde pris

å 3,500 kronor, varjämte nämnden inköpt sju förslag, vartdera för 1,500

kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 92.

Efter mottagandet av tävlingsresultatet underkastade byggnadsstyrelsen

omedelbart detta en ingående granskning, och kom styrelsen därvid till den

uppfattningen, att det med andra pris belönade förslaget, signerat med mottot

»Nytt och gammalt», oaktat vissa brister företedde för museifrågans lösning

ur olika synpunkter så betydande uppslag, att detta borde ytterligare utarbetas.

Styrelsen uppdrog alltså åt förslagets författare, arkitekterna Georg

Scherman, Gösta Nilsson och Bengt Romare att efter vissa direktiv vidtaga

sådana förändringar i förslaget, att detta kunde av riksantikvarien och byggnadsstyrelsen

godtagas såsom grundval för nybyggnadsfrågans vidare utveckling.

Sedan omförmälda arkitekter fullbordat uppdraget att vidare utarbeta tävlingsförslaget,

har byggnadsstyrelsen nu med skrivelse den 31 januari 1931

till Kungl. Majit överlämnat samtliga till ärendet hörande handlingar, däribland

ett av beskrivning åtföljt ritningsförslag, åskådliggjort å 11 av arkitekterna

Romare och Scherman signerade blad.

Byggnadsstyrelsen har därvid anfört bland annat:

Enligt det föreliggande ritningsförslaget skall kasernen ombyggas på sätt

av ritningarna och beskrivningen närmare framgår. Samtliga bjälklag, som

nu äro av trä och i dåligt skick, utbytas mot nya av betong, varjämte

trapphusen ombyggas och byggnaden förses med nya snickerier och installation

för värme-, vatten och avloppsledningar. För att bereda plats för

museibyggnaden rivas det gamla sjukhuset och matsalsbyggnaden, vilka

enligt vad vid utredningen framgått på intet sätt kunna komma till användning

för museet. Museibyggnaden uppföres i tre våningars höjd utom mot

Narvavägen och en del av Linnégatan, där byggnaden på grund av den

här lägre liggande marken även förses med souterrängvåning. Nybyggnaden

avses att uppföras i tegel på sockel av granit med bjälklag och trappor av

betong. Fasaderna putsas och yttertaket täckes med plåt.

Beträffande hela museikomplexets omfattning vill byggnadsstyrelsen erinra

vad riksdagen härom yttrade i sin skrivelse den 16 maj 1929, nr 176.

Med hänsyn till vad riksdagen anfört hava lokaler för bibliotek och

arkiv, som i utredningsförslaget upptogos till 1,200 kvadratmeter, nu upptagits

med allenast 1,100 kvadratmeter, varjämte tjänstelokalerna, tidigare upptagna

till 1,200 kvadratmeter, nu utgöra 980 kvadratmeter. Härigenom har

alltså åstadkommits en arealminskning av 320 kvadratmeter. Lokalerna för

skåda- och studiesamlingarna hava emellertid måst ökas, så till vida att skådesamlingarna,

för vilka tidigare avsetts 3,500 kvadratmeter, nu upptaga 4,725

kvadratmeter. För studiesamlmgarna har utrymmet däremot kunnat minskas

från 2,900 till 2,520 kvadratmeter. Numera har tillkommit behov av utrymme

för de komparativa samlingarna, och har nu härför avsetts en yta av 375

kvadratmeter. Samlingarnas golvyta har alltså ökats med 1,220 kvadratmeter.

Frånräknas arealminskningen, 320 kvadratmeter för arkiv, bibliotek och

tjänstelokaler, uppstår alltså en totalökning av 900 kvadratmeter eller från

den i utredningens tidigare skede beräknade golvytan 10,000 kvadratmeter

till 10,900 kvadratmeter. I dessa ytor hava icke inräknats reservlokalerna

i administrationsbyggnadens bottenvåning, som uppgå till i runt tal 1,000

kvadratmeter.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 92.

7

Det är emellertid att märka, att denna arealökning föranlett en ökning

av museibyggnadens volym med allenast 1,000 kubikmeter eller från 54,000

till 55,000 kubikmeter, vilket giver vid handen att befintliga utrymmen till

det yttersta utnyttjats.

Vad slutligen de båda stallflyglarna beträffar disponeras den västra intill

utgången av år 1931 av östra arméfördelningen för militära förråd, under

det att de olika utrymmena inom östra flygeln äro tillsvidare med vissa

kortare uppsägningstider upplåtna till nordiska museet, svenska röda korset,

chefen för östra arméfördelningen, aktiebolaget Östermalms ridskola samt

K. E. Engberg. Byggnadsstyrelsen är icke i tillfälle att för närvarande lämna

Kungl. Majit slutligt förslag, huru flyglarna framdeles lämpligen skola användas.

Av utredningen beträffande historiska museets lokaler har emellertid framgått,

att flyglarna icke skulle för närvarande behöva användas för museets

räkning. De utrymmen, som erhållas inom den nya museibyggnadens souterrängvåning

och som med hänsyn till belysningsförhållandena icke kunna

användas till annat än magasinering av museiföremål, äro nämligen tillräckliga

för museets nuvarande behov av dylika utrymmen och därjämte

givetvis bättre belägna i direkt anslutning till museets övriga lokaler.

Framdeles torde stallflyglarna kunna komma till lämplig användning för

tillgodoseende av historiska museets behov av ökade magasinsutrymmen,

men för närvarande måste byggnadsstyrelsen finna det mindre välbetänkt

att nedlägga andra kostnader på stallbj^ggnaderna än sådana, som äro att

hänföra till egentligt underhåll, i vilket avseende byggnaderna hittills varit

eftersatta.

Enligt de nu verkställda kostnadsutredningarna kommer byggnadsföretaget

i sin helhet att draga en kostnad av 4,200,000 kronor..

Vid överlämnandet den 19 januari 1928 av det då föreliggande utredningsförslaget

meddelade styrelsen, att enligt inom styrelsen dåmera verkställda

approximativa beräkningar kostnaderna för uppförande av den ifrågasatta

nybyggnaden jämte kostnaderna för utförande av erforderliga ändringsoch

iståndsättningsarbeten inom den gamla kasernbyggnaden skulle uppgå

till 3,500,000 kronor. Den sålunda uppkomna kostnadsökningen av 700,000

kronor är att hänföra till följande omständigheter. Den ovan påvisade ökningen

av nybyggnadens volym med 1,000 kubikmeter föranleder en höjning

av kostnaderna med omkring 60,000 kronor. För inredningsarbeten

i arkiv, bibliotek, föreläsningssal och konserveringslokaler samt för åtskilliga

hyllinredningar, för vilka ändamål kostnader icke medtagits i den tidigare

beräkningen, erfordras ett belopp av omkring 210,000 kronor. Återstoden

av de nu uppkomna merkostnaderna orsakas i första hand av sådana kostnadsökningar

på byggnadsmarknaden, som inträffat, efter det styrelsen för

tre år sedan verkställde de approximativa beräkningarna. Denna fördyringgör

sig för övrigt särskilt kännbar vid sådana ombyggnadsarbeten, varom

här är fråga. Härtill kommer slutligen, att omläggningen av museibyggnaden

med'' särskild huvudentré från Narvavägen givetvis måste medföra en

ökning av kostnaderna för de yttre arbetena med tomtens planering m. m.

framför denna entré, varjämte även är att märka, att något större anspråk

på prydlighet måste ställas på utformningen av museibyggnadens inre gård

med hänsyn till det läge denna numera erhållit intill entrépartiet med den

direkta utblicken därifrån över gården.

Byggnadsstyrelsen hemställer slutligen, att Kungl. Majit måtte, med godkännande

av det föreliggande ritningsförslagct, föreslå riksdagen att till ny
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 92.

byggnad för statens historiska museum m. m. för budgetåret 1931/1932

anvisa ett extra reservationsanslag av 150,000 kronor.

I skrivelse den 31 januari 1931 har vidare riksantikvarien utlåtit sig angående

det föreliggande förslaget och därvid hemställt, att Kungl. Majit

måtte gilla och stadfästa det av byggnadsstyrelsen i samråd med riksantikvarien

utarbetade och inför Kungl. Majit framlagda förslaget till omoch

nybyggnadsarbeten för statens historiska museum och övriga under

vitterhetsakademiens inseende ställda statssamlingar, ävensom av riksdagen

utverka de för förslagets utförande nödiga medlen.

Över det av byggnadsstyrelsen framlagda förslaget har vitterhets-, historieoch

antikvitetsakademien den 13 februari 1931 avgivit utlåtande och därvid

slutat med att — under hänvisning till riksantikvariens och byggnadsstyrelsens

i ärendet framlagda, synnerligen beaktansvärda motiveringar —

på det allra livligaste förorda det nu framlagda ritningsförslaget till snarast

möjliga utförande samt hemställer, att Kungl. Majit måtte gilla och stadfästa

det av byggnadsstyrelsen i samråd med riksantikvarien utarbetade, nu

föreliggande förslaget till om- och nybyggnadsarbeten för statens historiska

museum och övriga under akademiens inseende ställda statssamlingar och

av riksdagen utverka de för förslagets utförande nödiga medlen.

Riksantikvarien har vidare efter anmodan till ecklesiastikdepartementet

överlämnat en P. M. rörande de kostnader, som utöver byggnadskostnaden

böra beräknas i samband med flyttning av statens historiska museum till

de föreslagna nya lokalerna.

I denna P. M. har en beräkning gjorts av dels sådana engångskostnader,

som äro nödvändiga för museets installering, dels ock de driftkostnader,

som betingas av institutionernas inflyttande i det nya byggnadskomplexet.

Engångskostnader.

1)

2)

3)

4)

Montrer.

Förhistoriska avdelningen:

Skådesamlingen...................kronor 100,000: —

Studiesamlingen................... » 35,000: —

Diverse plintar i stensal............. » 2,000: — 137 OOO
Medeltids-

och nyare tids avdelningen;

Skådesamling.........

Studiesamling.........

Mynt- och medalj kabinett

Komparativa samlingen . .

.......kronor 60,000: —

....... * 20,000: — 80,000

..................... 40,000

..................... 18,000

För montrer summa kronor 275,000

Möbler till administrationslokaler och museum (komplettering av

befintlig utrustning)...............................

Elektrisk belysningsarmatur för hela anläggningen...........

Apparatur för konserveringsanstalten och fotografilaboratorium .

20,000: —

15,000: —

15,000: —

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 92.

9

Flyttningskostnad för överförande av samlingarna från nationalmuseibyggnaden,

östermalmsfängelset och gamla riksbankshuset

till det nya byggnadskomplexet.................. 25,000: —

Summa engångskostnader kronor 350,000: —

Driftkostnader.

Uppvärmning:

1) 9,000 hl. koks å l,co enligt beräkning

av värmeledningsingenjör. . . 14,400: —

2) 1 övereldare lön..... 2,832: —

1 eldare » ..... 2,580: — 5,412: — 19 812-

Belysning i tjänstelokalerna, konserveringsanstalt För närvarande:

och museet............................ 7,000: — c:a 3,500: —

Rikstelefon.............................. 4,000: — c:a 4,000: —

Rengöring och städning..................... 10,000: — c:a 6,000: —

Vaktpersonal i museet:

1) 1 st. förste expeditions
vakt

i B 7 . ...... 2,832: — 2,832: —

18 st. extra ordinarie i

5;e lönegraden å . . .

2,208: —

39,744:— 42.576: —

8,900:

2) 1 st. förste nattvakt å.

1,330: —

1,330: —

5 nattvakter å.......

1,150: —

5,750:— 7.080: —

Expeditionsvakter i tjänsterum,

arkiv och bibliotek:

2 förste expeditionsvakter

i B 7............... 2,832: — 5,664: — 5,664: —

2 expeditionsvakter i B 5. . 2,520: — 5,040: — 10 704- 6 156-

Summa driftkostnader kronor 101,172:— 34,220: —

Såsom tidigare erinrats, anmodade dåvarande departementschefen den 7

juni 1929 byggnadsstyrelsen att till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till

sådana ändringar i den för förutvarande positionsartilleriregementets kasernområde

nu gällande stadsplan, som kunde påkallas av det utav 1929 års

riksdag fattade beslutet rörande den framtida användningen av sagda

område.

Med anledning härav har byggnadsstyrelsen med skrivelse den 31 januari

1931 avgivit utlåtande och förslag i ämnet och därvid till en början meddelat,

att byggnadsstyrelsen låtit efter samråd med ordföranden i Stockholms

stads fastighetsnämnd borgarrådet Harry Sandberg samt stadsplanedirektören

Albert Lilienberg upprätta förslag till ändringar i den för ifrågavarande

område gällande stadsplanen.

Härefter har byggnadsstyrelsen anfört bland annat följande:

Enligt nämnda, den 27 maj 1892 fastställda stadsplanen skulle området

ifråga, vilket då var upplåtet till förutvarande livgardet till häst och ut
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 92.

gjorde ett kvarter, benämnt Hästgardet, uppdelas i tre kvarter, benämnda

Spiltan, Krubban och Häcken. Genom området skulle framdragas en ny

gata med 18 meters bredd mellan Storgatan och Linnégatan i rät fortsättning

av Grevmagnigatan samt en ny gata med 24 meters bredd mellan

Storgatan och Linnégatan i rät fortsättning av Torstenssonsgatan. Härjämte

skulle Styrmansgatan mellan Storgatan och Linnégatan vidgas på östra

sidan till 18 meters bredd. Med avseende å genomförandet av denna stadsplan

träffades den 11 april och 22 oktober 1894 mellan arméförvaltningen

jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande, å ena, samt Stockholms drätselnämnds

första avdelning efter uppdrag av stadsfullmäktige, å andra sidan, avtal av

innehåll, bland annat, att kronan av kvarteret Hästgardet till Stockholms stad

med full äganderätt överläte dels för Styrmansgatans utvidgning till 18 meters

bredd erforderlig mark, i areal omkring 845 kvadratmeter, dels den för

Grevmagnigatans framdragande över kvarteret erforderliga marken, i areal

omkring 1,980 kvadratmeter, dels den för Torstenssonsgatans framdragande

erforderliga marken, i areal omkring 3,400 kvadratmeter dels ock ett utmed

Storgatans norra linje beläget, å en till avtalet hörande, vid byggnadsstyrelsens

utlåtande fogad karta med d1, p, s, w, e1 och d1 betecknat område,

i areal omkring 302 kvadratmeter, att dessa områden skulle till staden överlämnas

i den mån livgardets till häst dåvarande kasernetablissement bleve

utrymt och å platsen uppförda byggnader bleve för kronan obehövliga och

nedrivna, att staden till kronan överlämnade två områden, å nyssnämnda

karta betecknade det ena med a, b, c, d och a och innehållande 76 kvadratmeter

och det andra med e, f, g, h, i och e örn 370 kvadratmeter eller tillhopa

446 kvadratmeter, som skulle tilläggas kvarteret Spiltan, att kronan

skulle bekosta, bland annat, ifrågavarande gators och gatudels fullständiga

ordnande med tuktad sten i kör- och gångbanor, de senare inom huggna

kant- och rännstenar, samt att staden åtoge sig att till fastställd profil reglera

Styrmansgatans övriga del mellan Stor- och Linnégatorna senast samtidigt

med att kronan reglerade den utvidgade delen av nämnda gatusträcka

ävensom att, sedan förenämnda villkor blivit fullgjorda, för framtiden underhålla

och belysa de nya gatudelarna.

Styrelsen vill erinra om att staden visserligen förvärvat lagfart å de så;

lunda överlåtna gatuområdena, men att staden icke äger rätt att tillträda

gatumarken förr än »kasernetablissemeutet varder utrymt» och å området

»uppförda byggnader bliva för kronan obehövliga och nedrivna».

Den för ifrågavarande område sålunda gällande stadsplanen har emellertid

hittills icke blivit genomförd i annan mån än att den för Styrmansgatans

utvidgning till 18 meters bredd erforderliga marken, 845 kvadratmeter,

inom det nuvarande kvarteret Spiltan, jämlikt Kungl. Maj:ts beslut

den 14 november 1930, överlämnats till Stockholms stad, som på kronans

bekostnad för närvarande låter iordningställa nämnda område till gata.

I byggnadsstyrelsens skrivelse den 19 januari 1928 angav styrelsen de

ändringar i gällande stadsplan, som skulle påkallas av en förläggning till

ifrågavarande område av statens historiska museum i enlighet med ett av

styrelsen samtidigt framlagt skissförslag och som närmare åskådliggjorts å

en förslaget bilagd situationsplan över området. Under det att enligt den

fastställda stadsplanen såväl Torstenssonsgatan som Grevmagnigatan skulle

framdragas över området, delande detsamma i tre kvarter, skulle endast

sistnämnda gata förlängas och området alltså komma att bestå av blott

två kvarter. Grevmagnigatans förlängning hade å berörda situationsplan

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 92.

11

givits ett något modifierat läge, i det att den förflyttats så mycket åt

väster som den västra stallflygeln skjuter fram över Grevmagnigatans östra

gatulinje, varigenom alltså nämnda stallflvgel skulle komma att lämnas

oberörd av gatans framdragande. Gatan skulle i sin förlängniug erhålla

en bredd av 15 meter, dock att genom inläggning av förgårds mark av 3

meters bredd å kvartersmarken utmed gatans östra sida å sträckningen

mellan omförmälda stallflygel och Linnégatan avståndet mellan byggnadslinjerna

å denna sträcka skulle bliva 18 meter. Styrmansgatan förutsattes

skola i enlighet med den fastställda stadsplanen breddas till 18 meter, under

det att utmed Storgatans norra sida å sträckningen mellan Styrmansgatan

och Grevmagnigatan skulle inläggas ett 7 meter brett bälte av förgårdsmark.

Det kvarter, som skulle bildas mellan nämnda gator och Linnégatan,

(kvarteret Spiltan) skulle, framhöll byggnadsstyrelsen, eventuellt kunna

försäljas, givetvis under förutsättning att en närmare undersökning gåve

vid handen, att detsamma icke behövde tagas i anspråk för statsverkets

eget behov. Den återstående, öster örn Grevmagnigatans förlängning belägna

delen av det nuvarande kasernområdet skulle utgöra ett enda kvarter,

som skulle disponeras för statens historiska museum och därmed förenade

samlingar och institutioner ävensom för de ändamål, vartill stallflyglarna

skulle kunna utnyttjas.

Såsom framgår av en skrivelse den 19 mars 1928 från Stockholms stads

dåvarande delegerade för underhandlingar med kronans fastighetskommission

av år 1925, uppgjordes sedermera i samråd mellan stadens stadsplanekontor

och byggnadsstyrelsen ett förslag till ändrad stadsplan för området

ifråga, vilket förslag på framställning av advokatfiskalsämbetet vid

kammarkollegium förklarades vilande i avbidan på lösningen av frågan

om kasernområdets blivande disposition. Detta förslag anslöt sig i huvudsak

till ovanberörda av byggnadsstyrelsen upprättade preliminära skissförslag

till stadsplan, dock med den ändringen att utmed Storgatans norra sida å

sträckningen mellan Styrmansgatan och Grevmagnigatan kvartersmarken

skulle indragas 50 meter från den nuvarande gatulinjen, varigenom här

alltså skulle erhållas en öppen plats.

I detta sammanhang får byggnadsstyrelsen erinra, att Stockholms stads

ovannämnda förhandlingsdelegerade i sin berörda skrivelse den 19 mars

1928 förklarat sig villiga att hos stadsfullmäktige tillstyrka, att staden åt

kronan överläte äganderätten till marken i Torstenssonsgatans förlängning

samt den staden tillhöriga gatumark i övrigt, som kunde komma att ingå

i byggnadskvarter enligt ny stadsplan, ävensom att staden lämnade sin medverkan

till den stadsplanereglering av kasernområdet i dess helhet, som

med hänsyn till kronans behov och andra omständigheter kunde befinnas

lämplig. Delegerade förutsatte därvid, att denna stadsplanereglering genomfördes

enligt enahanda grunder, som åf 1892 godkändes.

Det föreliggande, av byggnadsstyrelsen nu upprättade förslaget till ändring

av stadsplan för ifrågavarande område ansluter sig i huvudsak till de

av styrelsen tidigare i detta avseende angivna riktlinjer dock med vissa

modifikationer. Sålunda har den tidigare ifrågasatta 3 meter breda förgårdsmarken

utmed den förlängda Grevmagnigatans östra sida å sträckningen

mellan den västra stallflygeln och Linnégatan uteslutits med hänsyn

till att den för historiska museet erforderliga tillbyggnaden till kasernbyggnaden

enligt det nu framlagda byggnadsförslaget — förlagts mera åt

väster än vad tidigare ifrågasatts, till följd varav berörda förgårdsmark

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 92.

eventuellt kan behöva tågås i anspråk för en blivande utvidgning av museikomplexet.

För erhållande av lämplig bredd mellan byggnadslinjerna

skulle eventuellt en 3 meter bred förgård i stället kunna anordnas inom

kvarteret Spiltan utmed Grevmagnigatans västra sida, Emellertid har i

stadsplaneförslaget icke upptagits någon dylik anordning, då denna fråga

givetvis är beroende av den framtida användningen av detta kvarter,

varom ännu ingenting är bestämt. Vad beträffar Storgatans sträckning utmed

kvarteret Spiltan skall denna gata enligt det nu föreliggande förslaget

här vidgas från 18 meter till 30 meter genom en motsvarande indragning

av kvartersmarken. I ovannämnda genom stadens försorg upprättade

stadsplaneförslag ingick, såsom ovan nämnts, anordnande här av en

öppen plats varigenom staden skulle erhålla viss kompensation för den gatumark,

som enligt 1894 års avtal tillkommer staden men som genom igeuläggningen

av Torstenssonsgatans förlängning skulle återgå till kronan. Efter

förhandlingar har ordföranden i stadens fastighetsnämnd borgarrådet Sandberg

meddelat, att staden åtnöjde sig med den mindre utvidgning av Storgatan

utmed kvarteret Spiltan, som avses i det nu föreliggande stadsplaneförslaget,

genom vilken utvidgning önskvärt utrymme för parkeringsplats

o. dyl. skulle erhållas.

Enligt 1894 års avtal skulle, såsom ovan visats, av kronan till staden —

efter avräkning av de för Styrmansgatans breddning numera avträdda 845

kvadratmeter — överlämnas omkring 5,682 kvadratmeter mark. Enligt det

nu föreliggande förslaget till ändring av stadsplanen skulle kronan till staden

överlämna dels för breddning av Storgatan mellan Styrmans- och Grevmagnigatorna

omkring 1,080 kvadratmeter dels ock för Grevmagnigatans

framdragande mellan Stor- och Linnégatorna omkring 1,470 kvadratmeter

eller tillhopa omkring 2,550 kvadratmeter.

Av de båda områden, som staden enligt 1894 års avtal skulle överlämna

till kronan, ligger det ena örn 76 kvadratmeter på den mark, som nu föreslås

skola utläggas till Grevmagnigatan, och skall alltså den av staden till

kronan avstådda marken minskas med 76 kvadratmeter till 370 kvadratmeter.

Med avräkning av de arealer staden skulle hava att avstå till kronan,

skulle alltså kronan till staden överlämna enligt 1894 års avtal 5,236 kvadratmeter

(5,682—446) och enligt det nu föreliggande stadsplaneförslaget

2,180 kvadratmeter (2,550—370), vilken sistnämnda areal således med 3,056

kvadratmeter understiger vad i omförmälda avtal överenskommits.

Med överlämnande av det sålunda upprättade förslaget till ändring av

stadsplanen för ifrågavarande kasernområde, vilket förslag framställts å en

av stadsplanedirektören Lilienberg den 7 januari 1931 upprättad karta, har

byggnadsstyrelsen meddelat, att st3rrelsen förutsatte, att den kvartersmark,

sorn enligt förslaget skulle utläggas till gata, av kronan utan ersättning

överlätes till staden samt att den föreslagna stadsplaneändringen i övrigt

genomfördes enligt samma grunder, som godkändes med avseende å den

nu gällande stadsplanen.

Departementschefen har för sin del i ärendet anfört följande:

»Genom det beslut av 1929 års riksdag, varigenom viss del av förutvarande

positionsartilleriregementets kasernområde reserverades för historiska

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 92.

13

museet, vitterhetsakademien och andra under nämnda akademi ställda statssamlingar

m. m., avgjordes den sedan snart en mansålder aktuella frågan

örn den framtida förläggningen av nämnda institutioner.

Riksdagen gav därvid uttryck åt den uppfattningen, att det vore synnerligen

påkallat att staten skrede till åtgärder, som kunde sätta historiska museet

i stånd att på ett fullt tillfredsställande sätt fylla sina uppgifter i forskningens

och folkbildningens tjänst.

När sålunda förläggningsfrågan erhöll sin slutliga lösning, förelåg ett av

byggnadsstyrelsen i samråd med riksantikvarien utarbetat byggnadsprogram.

Detta hade emellertid icke någon definitiv karaktär utan avsåg allenast att

giva en föreställning örn möjligheterna att för museet använda tomten och

de därvarande gamla byggnaderna.

1929 års riksdag påpekade emellertid, att den framlagda byggnadsplanen

syntes riksdagen väl omfattande. Särskilt syntes det riksdagen, att alltför

rikliga utrymmen upptagits till administrationslokaler. Riksdagen betonade

angelägenheten av att vid ett framtida utarbetande av det definitiva byggnadsförslaget

begränsningar i största möjliga mån eftersträvades samt att

det noga tillsåges, att å området befintliga byggnader effektivt utnyttjades.

1929 års riksdag anvisade vidare ett extra reservationsanslag å 40,000

kronor för utlysande av en arkitekttävlan m. m. Resultatet av denna tävlan

föreligger nu i det för Kungl. Maj:ts prövning framlagda förslag till

ny- och ombyggnadsarbeten, för vilket jag i det föregående redogjort.

Enligt detta förslag skulle till den gamla kasernbyggnaden — i huvudsak

våningarna 1 och 2 trappor upp, — förläggas samtliga administrationslokaler,

d. v. s. tjänste- och sammanträdesrum för vitterhetsakademien, riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum, ävensom lokaler för antikvarisktnumismatiska

biblioteket och det antikvariskt-topografiska arkivet m. m. jämte

studiesal för allmänheten. Museisamlingarna hava föreslagits skola helt

förläggas till en på tomtens nordöstra del förlagd nybyggnad med huvudingång

från Narvavägen. Museibyggnaden, som skulle förläggas kring en

stor rektangulär gård, skulle förenas med administrationsbyggnaden, d. v.

s. den gamla kasernbyggnaden, genom två lägre byggnadslängor, den ena

innehållande föreläsningssal, sal för tillfälliga utställningar samt ett museigalleri

i två våningar och den andra innehållande konserveringsanstalt, två

vaktmästar- (respektive maskinist-) bostäder och värmecentral. De på tomtområdet

belägna gamla stallflyglarna hava icke tagits i anspråk för statens

historiska museum i det föreliggande förslaget. Det har framhållits, att

de lämpligare och utan egentlig omgestaltning kunde användas såsom magasin

för olika statliga ändamål, vartill de för närvarande vore mycket

starkt anlitade, varjämte behov av sådana magasinslokaler ännu länge torde

komma att förefinnas.

I fråga örn utrymmena i de föreslagna lokalerna torde jag få framhålla

följande. Lokaler för bibliotek och arkiv, som i 1929 års förslag upptogos

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 92.

till 1,200 kvadratmeter, hava nu upptagits med allenast 1,100 kvadratmeter,

varjämte tjänstelokalerna, tidigare upptagna till 1,200 kvadratmeter, nu utgöra

980 kvadratmeter. För skåde- och studiesamlingarna avsedda utrymmen

hava däremot måst ökas så till vida att skådesamlingarna, för vilka tidigare

avsetts 3,500 kvadratmeter, nu upptaga 4,725 kvadratmeter. För studiesamlingarna

har utrymmet däremot kunnat minskas från 2,900 till 2,520

kvadratmeter. Härjämte har tillkommit behov av utrymmen för de komparativa

samlingarna, beräknade till 375 kvadratmeter. Samlingarnas golvyta

har alltså ökats med (1,225 — 380 + 375) 1,220 kvadratmeter. Frånräknas

den tidigare berörda arealminskningen, 320 kvadratmeter, för arkiv,

bibliotek och tjänstelokaler, uppstår en totalökning av 900 kvadratmeter

eller från den i utredningens tidigare skede beräknade golvytan 10,000

kvadratmeter till 10,900 kvadratmeter. I dessa ytor hava icke inräknats

reservlokalerna i administrationsbyggnadens bottenvåning, som uppgå till i

runt tal 1,000 kvadratmeter. Byggnadsstyrelsen har framhållit, att den nu

berörda arealökningen föranlett en ökning av museibyggnadens volym med

allenast 1,000 kubikmeter eller från 54,000 till 55,000 kubikmeter.

I fråga örn det för samlingarna ökade erforderliga utrymmet har riksantikvarien

framhållit, bland annat, att, ju mera arbetet med inventering

och uppackning av museets sedan flera årtionden nedpackade arkeologiska

material fortskrede — ett arbete, vartill museet först under de senare åren

erhållit medel — desto större möjligheter erhölle museitjänstemännen att

med säkerhet beräkna utrymmesbehovet för det redan befintliga materialet.

Och detta visade sig vara åtskilligt större än vad man tidigare antagit.

Dessutom hade de senaste tre åren tillfört statens historiska museum vissa

mycket betydande samlingar av föremål, som på grund av sin särskilda

betydelse och märkliga beskaffenhet krävde att utställas, och som därför

lade beslag på ett ganska stort utrymme; i detta hänseende har i främsta

rummet pekats på de rika och märkliga resultaten av utgrävningen av krigargravarna

vid Korsbetningen invid Visby samt av pålbyggnaden och klostret

i Alvastra.

Enligt de av byggnadsstyrelsen framlagda kostnadsberäkningarna beräknas

byggnadsföretaget i sin helhet att draga en kostnad av 4,200,000 kronor

eller 700,000 kronor mera än det för 1929 års riksdag framlagda, preliminära

förslaget, som slutade på 3,500,000 kronor. Enligt vad byggnadsstyrelsen

framhållit, vore den sålunda uppkomna kostnadsökningen att hänföra

till följande omständigheter. Den ovan berörda ökningen av nybyggnadens

volym med 1,000 kubikmeter föranledde en höjning av kostnaderna

med omkring 60,000 kronor. För inredningsarbeten i arkiv, bibliotek,

föreläsningssal och konserveringslokaler samt för åtskilliga hyllinreduingar,

för vilka ändamål kostnader icke medtagits i den tidigare beräkningen, erfordrades

ett belopp av omkring 210,000 kronor. Återstoden av de nu uppkomna

merkostnaderna orsakades dels av kostnadsökningar på byggnads
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 92.

15

marknaden, dels ock därav, att omläggningen av museibyggnaden med

särskild huvudentré från Narvavägen beräknats medföra en ökning av

kostnaderna för de yttre arbetena med tomtens planläggning m. m. framför

denna entré, varjämte även vore att märka, att något större anspråk på

prydlighet måste ställas på utformningen av museibyggnadens inre gård

med hänsyn till det läge denna numera erhållit intill entrépartiet med den

direkta utblicken därifrån över gården.

Som jag tidigare omförmält, har riksantikvarien inkommit med en preliminär

beräkning rörande de kostnader, som, utöver byggnadskostnaderna,

böra beräknas i samband med förflyttningen. Enligt denna beräkning skulle

engångskostnaderna uppgå till 350,000 kronor. Härtill komma institutionernas

driftkostnader efter överflyttningen till det nya byggnadskomplexet.

Dessa hava beräknats till ett årligt belopp av i runt tal 101,000 kronor mot

för närvarande omkring 34,000 kronor, d. v. s. innebärande en årlig kostnadsökning

av ungefär 67,000 kronor.

Det är sålunda ett mycket omfattande byggnadsföretag, såväl i fråga om

engångskostnader som beträffande de framtida driftkostnaderna, jag nu har

att framlägga för Kungl. Maj:t. Det är emellertid, såsom framgår av min

förut lämnade redogörelse, intet nytt krav, oförmodat framkommet ur förut

okända förhållanden, som här framlägges, utan det gäller tillgodoseende av

ett sedan lång tid tillbaka vitsordat behov. Efter den ingående prövning,

som jag ägnat den föreliggande frågan, har jag också ansett mig böra giva

min anslutning till det av myndigheterna enträget framförda yrkandet, att

historiska museets byggnadsfråga nu måtte få sin slutliga lösning. Med

hänsyn till de stora nationella värden, det här gäller anser jag alltså,

att kostnadsfrågan icke bör tillmätas avgörande betydelse. Såsom riksantikvarien

framhållit, har statens historiska museum länge väntat på

möjligheten att på ett värdigt sätt få visa det svenska folket, vilka utomordentliga,

för mången okända skatter det äger i detta museum. Det synes

vara rimligt och i nationens samfällda intresse, att nu en tillräcklig och

ändamålsenlig byggnad beredes åt detta museum, varigenom detsamma kan

sättas i stånd att med framgång utöva sin gärning i vetenskapens och folkbildningens

tjänst. Såväl de otillfredsställande lokala förhållanden, som för

närvarande råda och enligt en samfälld opinion med det snaraste tarva en förbättring,

som de stora uppgifter, som vänta historiska museet i en framtid

under bättre yttre förhållanden, komma mig att tillstyrka, att förslag i här

förevarande ämne må föreläggas 1931 års riksdag.

Det framlagda förslaget, för vilket tidigare redogjorts, har jag funnit

lämpligt och ändamålsenligt. Planen synes ifråga om rummens praktiska

fördelning vara väl genomtänkt och utrymmena förefalla väl tillvaratagna.

Det föreliggande förslaget innebär en rationell tillämpning av moderna

museibyggnadsprinciper, och man synes hava på ett ändamålsenligt sätt

sökt tillgodose ej endast de anspråk, som uppställas av den i stark utveck
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 92.

ling stående arkeologiska vetenskapen, utan även de krav, som numera resas

på en institution, vilken skall gå i spetsen för hembygdsmuseirörelsen och

utbilda sakkunniga ledare för denna rörelse.

Byggnadskostnaderna sluta, som tidigare omförmälts, på en summa av

4.200.000 kronor, innebärande i förhållande till det år 1929 preliminärt

beräknade förslaget en ökning av 700,000 kronor. Efter vad jag under

hand från byggnadsstyrelsen inhämtat, ingår i denna kostnadsökning en

summa av 350,000 kronor, vilken beräknats motsvara ökningarna i prisnivån

på den allmänna byggnadsmarknaden, Då det näppeligen synes mig

erforderligt att nu behöva räkna med en dylik höjning, helst man tager i

betraktande den rådande tendensen till en allmän prissänkning och till den

relativt långa byggnadstiden, har jag ansett slutsumman för nu ifrågavarande

byggnadsföretag böra minskas med nyssnämnda belopp, 350,000

kronor, till 3,850,000 kronor. Enligt byggnadsstyrelsens förslag skulle

för budgetåret 1931/1932 för arbetenas påbörjande erfordras det belopp av

150.000 kronor, som för ändamålet beräknats i 1931 års åttonde huvudtitel.

Återstoden, 3,700,000 kronor, skulle ungefär lika fördelas mellan de fyra

följande budgetåren. Under förutsättning att så bliver förhållandet, skulle

det nya museikomplexet stå färdigt till inflyttning under år 1936. Både

riksantikvarien och vitterhetsakademien hava kraftigt understrukit behovet

av att byggnadstiden under alla omständigheter icke måtte dragas ut

längre än som sålunda föreslagits. Även jag finner det önskvärt, att den

för museets verksamhet så påfrestande byggnadstiden må kunna inskränkas

så mycket som möjligt, men finner mig för närvarande icke hava anledning

att närmare ingå på fördelningen av byggnadsanslaget på kommande budgetår.

Ej heller finner jag nu anledning föreligga att närmare ingå på

frågan örn inrednings- och driftkostnader.

Rörande tomtfrågan får jag framhålla följande.

Såsom jag tidigare erinrat, skedde 1929 års riksdags beslut örn reserverande

för historiska museets m. fl. institutioners räkning av här ifrågavarande

område under förutsättning av vissa närmare angivna ändringar i

den för området nu gällande stadsplanen. Byggnadsstyrelsen har, på därom

gjord anmodan, med skrivelse den 31 januari 1931 inkommit med utlåtande

och förslag i ämnet, för vilket jag i det föregående redogjort. Enligt vad jag

inhämtat av chefen för kommunikationsdepartementet, torde ytterligare åtgärder

vara erforderliga, innan Kungl. Majit slutligen kan meddela beslut i

stadsplanefrågan. Såsom närmare framgår av byggnadsstyrelsens ovanberörda

skrivelse, är emellertid läget i denna stadsplanefråga sådant, att ingen som

helst anledning förefinnes att av denna orsak fördröja historiska museets

nybyggnadsfråga ett helt år. Å andra sidan måste givetvis stadsplanefrågan

vara slutligt avgjord, innan ritningar fastställas och arbetena påbörjas.

Förutsättning för att det avsedda byggnadsföretaget skall komma till

stånd är givetvis också, att Stockholms stad utan ersättning till kronan

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 92.

17

återför äganderätten till sådan mark, som enligt 1894 års berörda avtal mellan

kronan och staden samt den år 1892 fastställda stadsplanen skulle utläggas

till gata, men som enligt den nu avsedda nya stadsplanen skall utgöra

tomtmark. Å andra sidan bör då också kronan till staden utan ersättning

med full äganderätt överlåta den kronans mark, som enligt den nu gällande

stadsplanen för dessa områden utgör kvartersmark, men som enligt nyssberörda

nya stadsplan skall utläggas som gata eller öppen plats, ävensom

bekosta denna marks iordningställande såsom gata eller öppen plats enligt

samma grunder, som i 1894 års avtal angivas för där avsedda gatudelar.

Sedan riksdagen fattat beslut i detta ärende, torde Stockholms stads vederbörande

myndigheter böra beredas tillfälle att avgöra, huruvida staden

är villig att på nyss angivna sätt och villkor i avseende å vissa markområden

ävensom genom antagande av det utarbetade stadsplaneändringsförslaget

lämna sin medverkan till lösandet av denna museifråga».

I det föregående har erinrats, hurusom riksdagen i samband med att

den år 1929 hade att taga ställning till frågan örn förläggningsplatsen för

statens historiska museum, beträffande det då föreliggande skissförslaget till

nybyggnad för museet uttalade, att den framlagda byggnadsplanen syntes

riksdagen väl omfattande. Det var särskilt administrationslokalema, som

riksdagen fann hava tillmätts alltför rikliga utrymmen. Riksdagen betonade

också angelägenheten av att vid ett framtida utarbetande av det definitiva,

byggnadsförslaget begränsningar i största möjliga mån eftersträvades, samt

att det noga tillsåges, att å området redan befintliga byggnader effektivt utnyttjades.

Det byggnadsförslag, som nu underställts riksdagen, innebär icke annat

än till en ringa del, nämligen i fråga örn administrationslokalema, en

uppfyllelse av de av 1929 års riksdag sålunda uttalade förväntningarna.

Museibyggnadens volym är 1,000 kubikmeter större än enligt 1929 års förslag,

kostnadssumman överstiger 1929 års beräkning med 700,000 kronor

— varav dock större delen betingats av prisstegringar och av det förhållandet,

att i detta förslag medtagits i det tidigare förslaget ej medräknade

inredningskostnader — och av de gamla byggnaderna å tomten skalle enligt

nu förevarande förslag vissa delar icke tagas i anspråk för museets räkning.

Vid nu angivna förhållanden har utskottet helt naturligt icke kunnat

undgå att hysa någon tvekan inför ett godkännande av förslaget. Denna

tvekan har i viss mån ökats även på grund därav att, såvitt av tillgängliga

ritningar kunnat bedömas, den nya byggnadens yttre arkitektoniska utformning

förefallit icke tillräckligt väl harmoniera med de omgivande äldre

byggnaderna.

Emellertid har utskottet, efter den detaljerade granskning, utskottet ägnat

förslaget, och på grund av de upplysningar och förklaringar rörande detsamma,

utskottet inhämtat såväl ur propositionen som i övrigt, trott sig

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 0 sami. 40 höft. (Nr 92.) 2

Utskottets

yttrande.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Statsutskottets utlåtande Nr 92.

finna, att förslaget i och för sig har stora förtjänster och utgör en praktisk

och ändamålsenlig lösning av museets lokalfråga. Den omständigheten att

planen erhållit en något vidare omfattning, än som år 1929 beräknats, synes

icke hava sin orsak i ett åsidosättande av de av riksdagen givna direktiven.

Fasthellre torde man hava strävat att i görligaste mån taga hänsyn till

dessa och med anledning härav flera gånger vidtagit omarbetningar i syfte

att nedbringa kostnadssumman, men storleken av det utrymme, som numera

konstaterats såsom oundgängligt, och nödvändigheten av att beräkna

lokalernas storlek så, att de bliva tillräckliga för en avsevärd tid framåt,

hava lett till det resultat, som nu föreligger. Visserligen kunde måhända

de gamla byggnaderna hava i större utsträckning än som skett utnyttjats

för museet, men dels skulle detta otvivelaktigt hava medfört rätt dyrbara

omändringsarbeten och dels kan det ej förnekas, att vissa skäl tala för att

reservera en del av berörda utrymmen för tillgodoseende av museets framtida

lokalbehov.

På nu anförda grunder har utskottet ansett sig icke hava anledning att

påkalla utarbetandet av ett nytt förslag eller omarbetning av det nu framlagda,

vilket jämväl vöre olägligt ur den synpunkten, att museets lokalfråga

tarvar en snar lösning. Då utskottet alltså funnit sig kunna biträda förslaget,

har utskottet emellertid velat framhålla, att detta sker under den

uttryckliga förutsättningen, att vederbörande noggrant lägga sig vinn örn

att vid förslagets realiserande åstadkomma alla de besparingar och förenklingar,

som visa sig möjliga och att det — bortsett från vad fluktuationer

i prisläget kunna föranleda — under inga omständigheter må ifrågakomma,

att krav resas på tilläggsanslag utöver den nu angivna kostnadssumman.

Beträffande den arkitektoniska utformningen av den nya museibyggnadens

exteriör lärer det kunna förväntas, att denna uppgift löses på ett sådant

sätt, att icke de skönhetsvärden, som de gamla byggnaderna representera,

taga skada.

Däremot har utskottet icke funnit sig kunna tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag

i fråga örn avstående till Stockholms stad utan ersättning av viss kronan

tillhörig tomtmark.

I övrigt har Kungl. Maj:ts förslag icke givit utskottet anledning till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

a) att riksdagen må — under förutsättning dels av sådana

ändringar i den för f. d. positionsartilleriregementets kasernområde

nu gällande stadsplanen, som av byggnadsstyrelsen

föreslagits i dess skrivelse den 31 januari 1931, dels ock

att Stockholms stad utan ersättning till kronan återför äganderätten

till den mark, vilken kronan, enligt det den 11 april

och den 22 oktober 1894 mellan kronan och staden rörande

nyssnämnda område träffade avtalet, avstått till staden och

vilken enligt den nu avsedda ändrade stadsplanen skall ut
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 92.

19

läggas till kvartersmark — till om- och nybyggnadsarbeten

för statens historiska museum, vitterhetsakademien och andra

under nämnda akademi ställda statssamlingar å det för

ändamålet genom beslut av 1929 års riksdag reserverade

området, i huvudsaklig överensstämmelse med av byggnadsstyrelsen

i skrivelse den 31 januari 1931 framlagda ritningar,

beskrivning och kostnadsförslag, bevilja ett belopp av 3,850,000

kronor samt därav för budgetåret 1931/1932 såsom extra

reservationsanslag anvisa 150,000 kronor;

b) att Kungl. Maj:ts förslag att till Stockholms stad må

utan ersättning med full äganderätt avstås all den kronans

mark, som enligt förberörda tilltänkta nya stadsplan skall

utläggas som gata eller öppen plats, med skyldighet tillika

för kronan att bekosta sagda marks iordningställande som

gata eller öppen plats enligt samma grunder, som 1894 års

avtal mellan kronan och staden angiver för där avsedda

gatudelar, icke må vinna riksdagens bifall.

Stockholm den 17 april 1931.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell,

O. Bergqvist, J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, N. J. M. Svensson i

Kompersmåla, Oscar Olsson, E. J. G. Bosén, P. A. Bergström, I. Hj. E. Pauli och K. A. S.

Nylander;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, C. R. Jansson i Falun, P. Nilsson

i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, A. Alson Törnkvist i Karlskrona, G. Strindlund, P. M.

Olsson i Blädinge, E. J. Wigforss, B. Fison Holmgren, J. Olofsson i Digernäs, O. E. F.

Järte och C. J. Högström.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 92,

Reservationer:

1) av herrar Bergqvist, Nilsson i Gränebo, Oscar Olsson, Pauli, Anderson

i Råstock, Jansson i Falun, Nilsson i Bonarp, Bengtsson i Norup, Wigforss

och Järte, vilka ansett att utskottets yttrande och förslag bort hava följande

lydelse:

»I det föregående---utnyttjades.

Det —- — — räkning.

Vid nu---byggnaderna.

Emellertid — — — lokalbehov.

På nu---taga skada.

I övrigt har Kungl. Maj:ts förslag icke givit utskottet anledning till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, under förutsättning dels av sådana

ändringar i den för f. d. positionsartilleriregementets kasernområde

nu gällande stadsplanen, som av byggnadsstyrelsen

föreslagits i dess skrivelse den 31 januari 1931, dels ock

att Stockholms stad utan ersättning till kronan återför äganderätten

till den mark, vilken kronan, enligt det den 11 april

och den 22 oktober 1894 mellan kronan och staden rörande

nyssnämnda område träffade avtalet, avstått till staden och

vilken enligt den nu avsedda ändrade stadsplanen skall utläggas

till kvartersmark,

a) till örn- och nybyggnadsarbeten för statens historiska

museum, vitterhetsakademien och andra under nämnda akademi

ställda statssamlingar å det för ändamålet genom beslut

av 1929 års riksdag reserverade området, i huvudsaklig

överensstämmelse med av byggnadsstyrelsen i skrivelse den

31 januari 1931 framlagda ritningar, beskrivning och kostnadsförslag,

bevilja ett belopp av 3,850,000 kronor samt

därav för budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag

anvisa 150,000 kronor;

b) , medgiva, att till Stockholms stad må utan ersättning

med full äganderätt avstås all den kronans mark, som enligt

förberörda tilltänkta nya stadsplan skall utläggas som gata

eller öppen plats, med skyldighet tillika för kronan att

bekosta sagda marks iordningställande som gata eller öppen

plats enligt samma grunder, som 1894 års avtal mellan

kronan och staden angiver för där avsedda gatudelar.»

2) av herr Bosén, vilken ansett, att utskottet bort hemställa örn avslag

å Kungl. Maj:ts proposition.

Stockholm 1931, Ivar Hasggstroms Boktryckeri A. B.

311164

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1931:235 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående nybyggnad för statens historiska museum m. m. s. 1 i texten