Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående stöd åt Skandinaviska Kreditaktiebolaget m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.

1932-04-04 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1932:22, Utlåtande, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående stöd åt Skandinaviska Kreditaktiebolaget m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 22.

1

Nr 22.

Ankom till riksdagens kansli den 4 april 1932 kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående

stöd åt Skandinaviska Kreditaktiebolaget m. m., dels

ock i ämnet väckta motioner.

I en till riksdagen avlåten, den 31 mars 1932 dagtecknad proposition nr 248, Propositiosom

hänvisats till bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl.

Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen bemyndiga fullmäktige

i riksgäldskontoret att

dels, på i huvudsak de av chefen för finansdepartementet i ovanberörda statsrådsprotokoll

angivna villkor, å statens vägnar teckna och erlägga likvid för

förlagsbevis i Skandinaviska kreditaktiebolaget till belopp av 100 miljoner

kronor ävensom lämna samma bolag lan intill sammanlagt belopp av 115 miljoner

kronor,

dels ock ställa till Kungl. Maj :ts förfogande ett belopp av 30 miljoner kronor

att i enlighet med vad av departementschefen föreslagits användas för lämnande

av stöd åt svenska kreditinrättningar, som på grund av rådande krisläge

kunna befinnas vara i behov därav.

Föredragande departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Sverige drabbades relativt sent av den ekonomiska kris, som, med början i

Amerika hösten 1929, under de två sista åren spritt sig över snart sagt hela

världen. Under år 1931 gjorde sig emellertid även hos oss depressionen allt

tydligare märkbar. 1 maj sistnämnda ar inträffade den österrikiska bankkrisen,

ett par månader senare följde Tysklands betalningssvårigheter, och i ^september

nödgades först England och därefter de skandinaviska länderna frångå

guldmyntfoten.

Särskilt karakteristisk för den nuvarande krisens utveckling har varit en

efter hand alltmera ökad brist på förtroende inom det internationella kreditväsendet

med därav föranledda ödesdigra rubbningar i betalnings- och likviditetsförhållandena.

På grund därav att Sverige under de senare åren i allt

högre grad och i en med hänsyn till våra resurser avsevärd omfattning dragits

in i de internationella kapitaltransaktionerna, har läget för var del skärpts

mera än eljest behövt bliva fallet.

Den allmänna förtroende- och likviditetskrisen har naturligt nog kommit att

Bihang till riksdagens protokoll 1032. S sami. 11 käft. (Nr 22.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

BanTcoutslcottets utlåtande Nr gg.

medföra en stark påfrestning för sådana företag, som äro beroende av den internationella

kapitalmarknaden, i främsta rummet för den av numera avlidne ingenjören

Ivar Kreuger ledda koncernen. Denna uppgives redan under år 1931

hava mött betydande svårigheter vid anskaffandet av det kapital, som erfordrades

för fullgörandet av vissa tidigare ingångna förpliktelser. Svårigheterna

hava ytterligare stegrats i mån som det allmänna läget försämrats och allt flera

länder infört restriktioner av olika slag mot de fria kapitalrörelserna. Koncernen

torde därigenom hava fatt betydande tillgångar fastlåsta, varigenom lånebehovet

ökades. Då tidigare uppgjorda planer att anskaffa nödiga medel genom

långfristiga kreditoperationer gått örn intet, torde koncernen hava blivit nödsakad

att i stor utsträckning tillgodose sitt kapitalbehov genom kortfristiga

krediter. I den mån som krisläget tillspetsades, har koncernen sett sig hänvisad

till att söka i ökad omfattning fylla sitt penningbehov i Sverige, vars

kapitalmarknad därigenom hårt tagits i anspråk. Då slutligen den avveckling

av vissa tillgångar, varmed man tidigare torde hava räknat för att kunna nedbringa

de korta krediterna, icke kunnat fullföljas, synas svårigheterna att

anskaffa nödiga likvida medel hava blivit övermäktiga.

I och med ingenjör Kreugers plötsliga frånfälle har krisen inträtt i ett akut

skede. Erinras må, hurusom från statsmakternas sida åtgärder ofördröjligen

vidtogos, varigenom betalningsanstånd möjliggjordes för aktiebolaget Kreuger

& Toll och ingenjör Kreugers stärbhus samt för vissa koncernen närstående

bolag och personer. Omedelbart därefter igångsattes genom opartiska utredningsmän

en objektiv och ingående granskning av Kreuger & Tolls ställning.

Av denna undersökning hava ännu icke några definitiva resultat vunnits. Klart

är dock, att bolaget lidit mycket svåra förluster. Givetvis hava även andra till

Kreugerkoncernen anslutna företag hårt drabbats av krisen.

Det är emellertid icke nog härmed. I det bekymmersamma läge, vari vårt

näringsliv redan förut befann sig såsom en följd av den rådande långvariga

depressionen, är det naturligt, att verkningarna av det inträffade gjort sig

starkt kännbara jämväl på andra områden. Inför den allmänna oro, som gripit

omkring sig, har även det bankinstitut, som varit Kreugerkoncernens främsta

svenska kreditgivare, Skandinaviska kreditaktiebolaget, fått vidkännas en

påtaglig, åtminstone temporär påfrestning.

Under åberopande av de senaste dagarnas händelser har nu Skandinaviska kreditaktiebolaget

i en till mig ställd skrivelse av den 24 mars 1932 uttalat, att

banken i synnerlig mån rönt påkänning av Kreugerkoncernens under världskrisens

fortgång alltmera ökade svårigheter. Med hänsyn till betydelsen av

att bankens mot dess solvens svarande förtroende hos allmänheten icke äventyrades

genom överhandtagande likviditetssvårigheter, funne sig banken böra

framhålla behovet av att åtgärder ofördröjligen vidtoges för bringande av erforderlig

lättnad åt banken. Någon annan utväg än en skyndsam och effektiv

stödaktion från statens sida syntes här icke vara framkomlig. Banken har

för den skull hemställt, att denna viktiga fråga måtte tagas under omedelbart

övervägande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

BanlcoutsTcottets utlåtande Nr 22.

3

Sedan jag i anledning av den sålunda gjorda framställningen anmodat bankoch

fondinspektionen att avgiva yttrande i frågan, bar inspektionen i skrivelse

den 28 mars 1932 anfört följande:

Vad till en början angår bankens ställning, så utgöras bankens egna fonder

av: grundfond 87,188,000 kronor och reservfond 94,812,000 kronor, vartill komma

andra fonder och reserverade medel omkring 11,000,000 kronor samt 1931 års

behållning 11,037,000 kronor. Bankens egna medel uppgå sålunda till sammanlagt

204,037,000 kronor. Banken har därjämte upplagt ett s. k. förlagslån å

100,000,000 kronor, med prioritet före aktierna men efter bankens övriga förbindelser.

Nämnda förlagslån är upptaget mot förlagsbevis, utfärdade den 15

juni 1925 och löpande med 572 % årlig ränta samt förfallande till betalning

den 15 juni 1940. Banken äger jämväl rätt att före den 15 juni 1940, dock tidigast

den 15 juni 1935, helt eller delvis inlösa bevisen, men i så fall till en kurs

av 103 %.

Inlåningen från allmänheten uppgick den 29 februari 1932 till 571,544,000

kronor, skulderna till inhemska banker och sparbanker ävensom till utländska

banker och bankirer till 66,235,000 kronor.

Bankens omslutning nyssnämnda dag uppgick till 985,526,000 kronor, vartill

kommo i riksbanken rediskonterade växlar ävensom garantiförbindelser för

likvider 326,190,000 kronor eller sålunda tillhopa 1,311,716,000 kronor.

Såvitt inspektionen kunnat finna är det läge, vari banken genom de på sistone

inträffade händelserna råkat, uteslutande att hänföra till bankens likviditet.

Genom engagemang, som under år 1931 ingåtts med ingenjör Ivar Kreuger och

företag, tillhörande Kreugerkoncernen, hava nämligen av de medel, vilka stått

och ställts till bankens förfogande, mycket stora belopp blivit bundna. Inspektionen

anser sig böra framhålla, att för nu ifrågavarande engagemang ställts

hypotek, som, såvitt det för inspektionen är möjligt att bedöma, måste anses

vara betryggande, men som under nu rådande förhållanden icke kan realiseras.

Enligt inspektionens förmenande äro åtgärder av nöden för att bringa banken

lättnad i dess sålunda iråkade läge, och inspektionen delar bankens uppfattning,

att i föreliggande situation den enda utvägen i sådant hänseende är en

stödaktion, i vilken staten deltager. Inspektionen vill därjämte framhålla, att,

i vilken form stödet än lämnas, de vidtagna åtgärderna böra bliva så omfattande,

att förtroendet för banken upprätthålles.

För mitt eget vidkommande delar jag bank- och fondinspektionens mening,

att ett ingripande i förevarande fall synes vara ofrånkomligt. Särskilt i nuvarande

läge med den allmänna oron på den internationella penningmarknaden,

de alltjämt tilltagande avsättningssvårigheterna i utlandet för våra exportalster,

den betydande arbetslösheten inom landet och de bekymmer, med vilka

det produktiva arbetet för närvarande har att kämpa i form av dryga räntor

och andra höga produktionskostnader, skulle en bankkris av den omfattning,

varom här är fråga, med därav föranledda kreditåtstramningar och andra följder

kunna leda till vittgående konsekvenser för vårt näringsliv, såväl jordbruk

som handel och industri, och därmed för hela vår folkhushållning. Det synes

mig därför vara en angelägenhet av utomordentlig vikt, att effektiva åtgärder

skyndsamt vidtagas, så att förtroendet för vårt kreditväsen icke äventyras,

utan det lugn, som allmänheten hittills med fog visat, allt framgent kan bibehållas.

Härvid lärer under nu rådande exceptionella förhållanden ett effek
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 22.

tivt stöd från statens sida näppeligen kunna undvaras. Därutöver torde emellertid

böra påkallas en samfälld medverkan från landets privata banker. Stöd

från statens sida synes mig så mycket hellre böra lämnas, som det, enligt vad

bank- och fondinspektionen framhållit, i förevarande fall torde gälla en likviditetsfråga,

vadan statens bistånd, även örn detsamma måste bliva av betydande

omfattning, under en normal utveckling icke synes innebära förlustrisk för

statens del.

Med utgångspunkt från nu angivna allmänna synpunkter hava under de senaste

dagarna hållna överläggningar resulterat i ett förslag till stödaktion av

huvudsakligen följande innehåll:

1. Staten tecknar genom riksgäldskontoret förlagsbevis i Skandinaviska

kreditaktiebolaget för 100 miljoner kronor, löpande med 5.5 procent ränta.

Förlagslånet skall hava samma rätt som bankens 5.5 procent förlagslån av år

1925. Förlagsbevisen, som i mån så finnes lämpligt må av staten försäljas,

skola vara till fullo inlösta senast den 15 juni 1940. Skandinaviska kreditaktiebolaget

är berättigat att, i den mån lånet alltjämt befinner sig i statens

ägo, när som helst inlösa större eller mindre del därav. Därest avbetalning

verkställes å 1925 års förlagslån, skall samtidigt minst samma belopp i staten

tillhöriga förlagsbevis av det nya lånet inlösas.

2. Staten lämnar genom riksgäldskontoret Skandinaviska kreditaktiebolaget

lån, löpande med 5.5 procent ränta, å intill 115 miljoner kronor. För krediten

pantförskrivas vissa i riksbanken nu belånade eller andra likvärdiga förbindelser

å motsvarande belopp med tillhörande säkerheter.

Krediten förutsättes amorteringsfri under åren 1932 och 1933. Varje följande

år amorteras en tiondel av ursprungliga beloppet, med rätt för Skandinaviska

kreditaktiebolaget att när som helst inbetala hela krediten eller göra

större avbetalningar än som sålunda stipulerats.

3. För att ytterligare stärka Skandinaviska kreditaktiebolagets likviditet

insätta ett antal svenska affärsbanker på depositions- eller kapitalräkning i kreditbolaget

ett belopp av tillhopa 40 miljoner kronor, bundet på ett år, varvid förutsättningen

är, att minst halva beloppet kommer att kvarstå ytterligare ett år.

4. Så länge staten innehar någon del av det under punkt 1) omnämnda förlagslånet

eller den under punkt 2) omförmälda krediten ej är till fullo gulden,

äger Skandinaviska kreditaktiebolaget icke till sina aktieägare utdela mer

än högst 5.5 procent eller, med avrundning uppåt, 8 kronor per aktie (som

nominellt lyder å 142 kronor). Det förutsättes, att någon utdelning icke äger

rum innevarande år.

Förslaget innebär sålunda i huvudsak, att Skandinaviska kreditaktiebolagets

likviditet skulle stärkas genom att banken tillföras dels 100 miljoner kronor

genom nya förlagsbevis, tecknade av staten, med inlösningsskyldighet

först den 15 juni 1940, dels intill 115 miljoner kronor i av staten beviljade

långfristiga lån, ''dels slutligen 40 miljoner kronor, som skola av svenska

banker insättas på räkning i kreditbolaget med bundenhet på viss tid. De av

staten lämnade tillskotten, som skola löpa med 5.5 procent ränta, kunna när

som helst av banken återbetalas. Intill dess så till fullo skett, skall utdelningen

å aktierna i banken vara begränsad till belopp, som nära motsvarar nämnda

procentsats. Det förutsättes, att särskilt avtal träffas mellan riksgäldskontoret

och Skandinaviska kreditaktiebolaget, däri de närmare villkoren för

den ifrågavarande stödaktionen fixeras.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 22.

5

Med hänsyn till nuvarande ovissa läge torde emellertid klokhet och förtänksamhet

bjuda, att medel göras tillgängliga att möta eventuellt framträdande

ytterligare behov av stöd åt det svenska kreditväsendet. För detta ändamål

synes mig ett belopp av förslagsvis 30 miljoner kronor böra ställas till Kungl.

Maj:ts förfogande att användas i den mån särskilt behov av bistånd från

statens sida kan konstateras föreligga och där dylikt bistånd synes bliva av

verklig betydelse. Inför den nuvarande knappheten på arbetstillfällen och i

ett läge, där bland annat ur handelsbalansens synpunkt det är av yttersta

vikt att söka så långt görligt är uppehålla det produktiva arbetet, måste det

vara angeläget att undvika rubbningar inom penningväsendet och kreditgivningen.

Huruvida ett dylikt bistånd bör lämnas genom teckning av förlagsbevis,

insättande av medel, bundna på viss tid, eller på annat sätt kan givetvis

icke på förhand avgöras. Bestämmandet härutinnan torde böra ankomma på

Kungl. Majit, sedan fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret

beretts tillfälle att yttra sig i ämnet. Därest stödaktion av den art, jag

här angivit, skulle visa sig påkallad, förutsätter jag, att jämväl de svenska

bankerna, i känsla av solidaritet och gemensamt ansvar för upprätthållandet

av landets kreditväsen, skola vara beredda att lämna en effektiv medverkan.

Enligt den plan till stödåtgärder, som jag i det föregående skisserat, skulle

av staten ställas till förfogande 100 miljoner kronor för tecknande av förlagsbevis

i Skandinaviska kreditaktiebolaget, intill 115 miljoner kronor för lämnande

av långfristiga lån till samma bolag samt 30 miljoner kronor för ytterligare

stödaktioner, som kunna visa sig påkallade. Sammanlagda beloppet utgör

alltså 245 miljoner kronor. Medelsanskaffningen bör ombesörjas av riksgäldskontoret

och synes lämpligen kunna tillgå sålunda, att, i den mån andra

medel icke finnas tillgängliga, skattkammarväxlar tillhandahållas i erforderlig

omfattning.

över den upprättade planen till stödåtgärder hava fullmäktige i riksbanken

och fullmäktige i riksgäldskontoret satts i tillfälle att avgiva yttrande.

Fullmäktige i riksbanken hava i utlåtande den 30 mars 1932 till svar härå

anfört följande:

Fullmäktige hava under hand erhållit del av ett av bank- och fondinspektionen

avgivet den 28 i denna månad dagtecknat yttrande angående Skandinaviska

kreditaktiebolagets ställning. Därav framgår, att bankens iråkade svårigheter

enligt inspektionens åsikt äro att tillskriva dess bristande likviditet.

Enligt inspektionens förmenande äro åtgärder därför av nöden för att bringa

banken lättnad och inspektionen anser, att i föreliggande situation den enda

utvägen i sådant hänseende är en stödaktion i vilken staten deltager. Inspektionen

framhåller därjämte, att, i vilken form stödet än lämnas, de vidtagna

åtgärderna böra bliva så omfattande, att förtroendet för banken upprätthålles.

Även enligt fullmäktiges mening är Skandinaviska kreditaktiebolagets likviditet

så ansträngd, att åtgärder till dess förbättrande synas nödiga, och hava

fullmäktige icke något att erinra mot de i detta syfte föreslagna anordningarna.

Fullmäktige förutsätta härvid, att de nya medel, vilka tillföras Skandinaviska

kreditaktiebolaget, i erforderlig omfattning användas för nedbringande av

bankens förbindelser till riksbanken, varigenom vinnes, att de ifrågasatta transaktionerna

icke medföra ökning av riksbankens sedelutgivning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

BanTcoutsTcottets utlåtande Nr n.

Motion

1:346.

Motion

II: 509.

Utskottet.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hava bankofullinäktige tillstyrkt

åtgärder i överensstämmelse med de i förslaget angivna riktlinjerna.

Jämväl riksgäldsfullmäktige hava i utlåtande den 30 mars 1932 meddelat,

att fullmäktige ansåge sig böra tillstyrka de ifrågasatta åtgärderna.»

I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft två i anledning

av densamma väckta motioner, nämligen motionen i första kammaren,

nr 346, av herr Björnsson jämte fyra andra av kammarens ledamöter samt

motionen i andra kammaren, nr 509, av herr Magnusson i Skövde.

I förstnämnda motion anföres och hemställes följande:

»I Kungl. Maj:ts proposition nr 248 föreslås, att ett belopp av sammanlagt

215. miljoner kronor skall användas till en stödaktion till förmån för Skandinaviska

kreditaktiebolaget. Med hänsyn till de väldiga summor, med vilka

staten. sålunda skall engageras i Skandinaviska kreditaktiebolaget, synes det

vara rimligt, att staten också tillser, att det allmänna erhåller ett tillbörligt inflytande

uti bankens ledning.

Med åberopande av det anförda hemställes, att riksdagen måtte besluta, att, vid

upprättandet av avtal med Skandinaviska kreditaktiebolaget örn stödaktionen,

staten betingar sig, att riksgäldskontoret skall äga utse direktörer i banken vid

sidan av de av bolagsstämman eller styrelsen utsedda direktörerna med befogenhet

a,tt kunna förhindra åtgärder, vilka icke överensstämma med det allmännas

intresse eller kunna äventyra bankens soliditet.»

I sistnämnda motion anföres och hemställes följande:

»I anslutning till av mig i andra kammaren vid avlämnandet av Kungl.

Maj :ts proposition nr 248 gjorda uttalandet,, vartill hänvisas, och till sakförhållandena,

att en stödaktion av tillnärmelsevis i nämnda proposition föreslagna

omfattning icke tillförene ifrågasatts samt till förefintliga risker att, förutom

nu kända orsaker till bristande likviditet, nya sådana kunna inom relativt kort

tidrymd framträda.och av denna anledning alla av Skandinaviska kreditaktiebolaget

under den tid stödaktionen omfattar intjänade medel böra reserveras till

fullgörande av bankens skuldförbindelser, får jag härmed hemställa, att riksdagen

såsom villkor för bifall till det av Kungl. Maj :t i proposition nr 248 föreslagna

stödet åt Skandinaviska kreditaktiebolaget föreskriver, att, intill dess av

staten försträckta belopp till statsverket återbetalats, eller det efter senare prövning.

och beslut av Konung och Riksdag annorlunda prövas skäligt, någon utdelning

å aktier i Skandinaviska kreditaktiebolaget icke må få äga rum.»

I syfte att erhålla grundval för ett i möjligaste mån ingående bedömande av

såväl Skandinaviska kreditaktiebolagets ställning som ock vissa förhållanden

i övrigt av betydelse för den föreliggande frågans behandling har utskottet inhämtat

upplysningar dels av förste deputeraden i riksbanken, bankinspektören

samt sparbanksinspektören, dels ock av generaldirektören T. Nothin i egenskap

av utredningsman för granskning av aktiebolaget Kreuger & Tolls ställning.

Av de uppgifter, som sålunda erhållits till komplettering av den i propositionen

lämnade utredningen, har utskottet funnit bestyrkt, att Skandinaviska

kreditaktiebolagets likviditet på grund av omständigheter, som i propositionen

berörts, för närvarande är så ansträngd, att särskilda åtgärder för lättnad åt

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 22.

7

banken måste anses erforderliga för att undvika en rubbning i det allmänna förtroendet

för banken. Att ett stöd i sådant syfte i detta fall lämnas, torde med

hänsyn till bankens betydande omfattning och centrala ställning såsom kreditinstitut

för stora delar av landets näringsliv få betraktas såsom ett viktigt allmänt

intresse. Till belysande härav må beträffande bankens kreditgivning

framhållas att — även örn bland bankens engagemang de åt företag, anslutna

till Kreugerkoncernen, beviljade försträckningama intaga en framträdande

plats — den övervägande delen av engagemangen utgöres av andra krediter,

vilka hänföra sig till ett mycket stort antal låntagare, representerande

praktiskt taget alla områden av svensk företagsamhet och fördelade på så gott

som alla delar av landet. Uppenbarligen skulle vid nu angivna förhållanden en

av inträdda likviditetssvårigheter framkallad rubbning i allmänhetens förtroende

till banken med därav följande svårigheter för den kreditgivning, som är

nödvändig för fortsatt uppehållande av denna företagsamhet, i det nuvarande

tidsläget komma att föranleda djupgående störningar i näringslivet och därigenom

medföra en högst avsevärd skärpning av den rådande krisen med en

mycket betydande ökning av arbetslösheten såsom en av de ofrånkomliga följderna.

Med hänsyn härtill samt då en skyndsam och tillika effektiv

lättnad för banken synes kunna åvägabringas endast genom ingripande från

statens sida, vill utskottet för sin- del i likhet med departementschefen tillstyrka,

att åtgärder för ett sådant ingripande vidtagas. En förutsättning för stödåtgärder

från statens sida bör emellertid, såsom i propositionen föreslagits,

lämpligen vara, att andra enskilda banker lämna sin medverkan till sådana

åtgärder.

Vid den undersökning av Skandinaviska kreditaktiebolagets ställning, som

utskottet med ledning av tillgängligt material företagit, har utskottet kommit

till den uppfattningen, att en stödaktion av den omfattning, vilken i propositionen

föreslagits och varigenom lättnad skulle beredas banken med tillhopa icke

mindre än 255 miljoner kronor, under föreliggande förhållanden kan anses

tillräcklig för vinnande av det med åtgärden avsedda syftet. Såvitt utskottet

vid sin granskning kunnat finna, lärer också en hjälp av denna omfattning kunna

lämnas utan att vid normal utveckling på det ekonomiska området risk för

förlust för staten behöver uppstå.

På grund av det anförda vill utskottet för sin del i princip biträda det förslag,

som i propositionen framlagts.

Vad i propositionen föreslagits beträffande det närmare sättet för den statliga

stödaktionens genomförande giver utskottet anledning till uttalanden i följande

hänseenden.

I fråga örn det förlagslån å 100 miljoner kronor, som riksgäldskontoret skulle

teckna i Skandinaviska kreditaktiebolaget, innebär Kungl Maj :ts förslag, att

detta lån skulle erhålla samma rätt som bankens år 1925 utgivna förlagslån.

Inom utskottet har ifrågasatts, att statens här avsedda kapitaltillskott skulle

lämnas i sådan form, att staten för detsamma erhölle bättre rätt till betalning

ur bolagets tillgångar än som tillkommer innehavarna av förlagsbevis tillhörande

1925 års förlagslån. Efter övervägande av olika på frågan inverkande

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutslottets utlåtande Nr 22.

omständigheter har utskottet emellertid ansett sig böra på denna punkt biträda

Kungl. Maurts förslag. Mot den av Kungl. Maj:t föreslagna räntesatsen av 5.5

procent finner utskottet ej anledning till erinran.

Med avseende å det lån till belopp av intill 115 miljoner kronor, som därutöver

skulle lämnas banken, har Kungl. Majit föreslagit, att detta skulle löpa

med en för hela lånetiden fixerad ränta av 5.5 procent. Utskottet har för sin del

funnit skäligt, att räntan för ifrågavarande lån utgår efter en räntefot, som

med en procent överstiger riksbankens vid varje tidpunkt gällande officiella

diskonto för växlar på högst tre månader, dock lägst efter 5.5 procent.

Vad härefter angår frågan örn begränsning av rätten till utdelning åt bankens

aktieägare, går Kungl. Maj :ts förslag i detta hänseende ut på att, så länge staten

innehar någon del av förlagslånet å 100 miljoner kronor eller lånet å intill

115 miljoner kronor icke är tillfullo guldet, banken icke skulle äga utdela mer

än högst 5.5 procent eller, efter avrundning uppåt, 8 kronor per aktie. I motionen

II: 509 har ifrågasatts, att såsom villkor för lånen skulle stadgas förbud mot

varje utdelning till aktieägarna, så länge av staten försträckta belopp icke

återbetalats eller statsmakterna efter prövning annorlunda medgivit. Enligt

utskottets mening skulle emellertid ett dylikt villkor vara ägnat att motverka

syftet med den föreslagna stödaktionen och jämväl i övrigt ur flera

synpunkter vara mindre lämpligt. Icke minst torde vid denna frågas bedömande

böra tagas hänsyn till betydelsen jämväl ur statens synpunkt av att hos bankens

talrika aktieägare bibehålies det starkare intresse av bankens skötsel, som möjligheten

till utdelning måste innebära. På grund av vad nu anförts avstyrker

utskottet bifall till motionen. Däremot finner utskottet påkallat att,

såsom i propositionen föreslagits, maximering av utdelningen äger rum under

den tid, banken åtnjuter lån från statens sida. Mot den av Kungl. Maj :t föreslagna

maximeringen till 8 kronor per aktie har utskottet ansett sig icke böra

framställa erinran. En dylik maximering innebär uppenbarligen icke, att från

statens sida avses att en utdelning med nämnda procentsats under alla förhållanden

bör äga rum. Erågan, huruvida och i vad mån utdelning till aktieägarna

inom den angivna maximigränsen bör ske, är givetvis beroende av örn banken

för det verksamhetsår, bokslutet avser, kan uppvisa sådant driftsresultat, att

vinstmedel för utdelning stå till förfogande efter det erforderliga avskrivningar

ägt rum och tillgångarna upptagits till betryggande värden. I likhet med

vad i propositionen uttalats, förutsätter utskottet, att någon utdelning icke

äger rum under innevarande år.

I detta sammanhang har utskottet ansett sig böra understryka vikten av

att omkostnaderna för banken i möjligaste mån begränsas.

I samband med villkoren för den förordade stödaktionen har utskottet vidare

till behandling förehaft den i motionen I: 346 berörda frågan örn kontroll från

statens sida över bankens verksamhet. Motionärernas förslag innebär i detta avseende,

att såsom förutsättning för stödaktionen skulle stadgas, att riksgäldskontoret

skulle vid sidan av de av styrelsen utsedda direktörerna äga tillsätta

direktörer i banken med befogenhet att förhindra åtgärder, vilka icke överensstämma

med det allmännas intresse eller kunna äventyra bankens soliditet.

Detta förslag har utskottet av flera skäl ansett sig icke kunna biträda. Efter

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutslcottets utlåtande Nr 22.

9

utskottets uppfattning skulle en anordning, varigenom staten toge direkt del i

bankens ledning, kunna föranleda en olämplig uppdelning av ansvaret för

bankens skötsel samt jämväl i övrigt vara ägnad att medföra konsekvenser,

vilka nu ej kunna överblickas. Utskottet avstyrker alltså bifall till motionen.

Enligt utskottets mening får emellertid en förstärkt kontroll från det allmännas

sida över bankväsendet anses vara i och för sig högeligen önskvärd. Erfarenheten

har såväl nu som tidigare visat, att bank- och fondinspektionen

med nuvarande organisation ingalunda alltid kan utöva den förebyggande verksamhet,

som med denna institution torde hava avsetts. En förstärkning och

utbyggnad av inspektionen synes utskottet vara ett oeftergivligt villkor för ernående

av en tillfredsställande tillsyn över bankerna, och anstalter härför böra

efter utskottets uppfattning utan dröjsmål komma till stånd. Utskottet förutsätter,

att Kungl. Maj:t tager denna fråga under skyndsamt övervägande och

vidtager de åtgärder, som i det angivna syftet kunna finnas påkallade. Därest

för en lösning av frågan riksdagens medverkan prövas erforderlig, utgår utskottet

från att förslag härutinnan förelägges innevarande års riksdag. I den

mån särskild kontroll påkallas beträffande kreditinstitut, som erhållit försträckning

genom statliga organ, torde det kunna ankomma på dessa organ att

åvägabringa sådan särskild kontroll.

Vad Kungl. Majit i övrigt föreslagit beträffande stöd åt Skandinaviska

kreditaktiebolaget har ej givit utskottet anledning till erinran eller särskilt

uttalande.

Innan beslut från Kungl. Maj :ts sida meddelas angående utbetalande av de

i det föregående omförmälda lånebeloppen, torde i fråga örn de närmare villkoren

för försträckningarna böra föreligga ett mellan riksgäldskontoret och

Skandinaviska kreditaktiebolaget upprättat avtal av beskaffenhet att kunna

av Kungl. Majit godkännas.

Vad slutligen angår det i propositionen innefattade förslaget om ställande

till Kungl. Maj :ts förfogande av ett belopp av 30 miljoner kronor att användas

för eventuellt behövligt stöd åt andra kreditinrättningar, ämnar utskottet längre

fram under riksdagen avgiva särskilt utlåtande i anledning av detta förslag;

vilket utskottet härigenom får för riksdagen

anmäla.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Majits förevarande

proposition, i vad densamma nu är föremål för prövning, och

med avslag å de i ämnet väckta motionerna I: 346 och lii 509,

må bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att å statens

vägnar teckna och erlägga likvid för förlagsbevis i Skandinaviska

kreditaktiebolaget till belopp av 100 miljoner kronor

ävensom lämna samma bolag lån intill sammanlagt belopp av

115 miljoner kronor, allt på i huvudsak följande villkor:

1. Förlagsbevisen å tillhopa 100 miljoner kronor skola löpa

med 5.6 procent ränta. Förlagslånet skall hava samma rätt

som bankens 5.5 procent förlagslån av år 1925. Eörlagsbevi
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande Nr 22.

sen, som i den mån så finnes lämpligt må av riksgäldskontoret

försäljas, skola vara till fullo inlösta senast den 15 juni 1940.

Skandinaviska kreditaktiebolaget är berättigat att, i den mån

lånet alltjämt befinner sig i riksgäldskontorets ägo, när som

Helst inlösa större eller mindre del därav. Därest avbetalning

verkställes å 1925 års förlagslån, skall samtidigt minst samma

belopp i riksgäldskontoret tillhöriga förlagsbevis av det nya

lånet inlösas.

2. Å omförmälda lån å intill 115 miljoner kronor skall ränta

utgå efter en räntefot, som med en procent överstiger riksbankens

officiella diskonto för växlar på högst tre månader,

dock lägst efter 5.5 procent. För lånet pantförskrivas vissa i

riksbanken nu belånade eller andra likvärdiga förbindelser å

motsvarande belopp med tillhörande säkerheter.

Lånet är amorteringsfritt under åren 1932 och 1933. Varje

följande år amorteras en tiondel av ursprungliga beloppet, med

rätt för Skandinaviska kreditaktiebolaget att när som helst

inbetala hela lånet eller göra större avbetalningar än som sålunda

stipulerats.

3. Under punkterna 1) och 2) angivna belopp utbetalas

under villkor, att ett antal svenska affärsbanker på depositions-

eller kapitalräkning hos Skandinaviska kreditaktiebolaget

insätta ett belopp av tillhopa 40 miljoner kronor, bundet

på ett år, varvid förutsättningen är, att minst halva beloppet

kommer att kvarstå ytterligare ett år.

4. Så länge riksgäldskontoret innehar någon del av det under

punkten 1) omnämnda förlagslånet eller det under punkten

2) omförmälda lånet ej är till fullo guldet, äger Skandinaviska

kreditaktiebolaget icke till sina aktieägare utdela mer än högst

5.5 procent eller, med avrundning uppåt, 8 kronor per aktie.

Dör år 1931 må ej någon utdelning lämnas.

Stockholm den 4 april 1932.

På bankoutskottets vägnar:

C. E. SVENSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar C. E. Svensson, Gustafsson i Stensholm, Lindgren,

Johansson i Östersund, Johansson i Friggeråker, Ström i Lidköping*, Stendahl och

Möller;

från andra kammaren: herrar Bäcklund, Lovén, Svensson i Betingetorp, Wikström,

Ryberg, Carlsson i Solberga, Wigforss och Leffler.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 22.

11

Reservationer:

av herrar C. E. Svensson, Ström i Lidköping, Möller, Bäcklund, Lovén och

Wigforss, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande

lydelse:

»I syfte att erhålla-----dock lägst efter 5.5 procent (lika nied ut
skottets

utlåtande sid. 6—8).

Vad härefter angår frågan om begränsning av rätten till utdelning åt bankens

aktieägare, innebär Kungl. Maj:ts förslag i detta avseende att, så länge staten

innehar någon del av förlagslånet å 100 miljoner kronor eller lånet å intill 115

miljoner kronor icke är tillfullo guldet, bolaget icke skulle äga utdela mer än

högst 5.5 procent eller, efter avrundning uppåt, 8 kronor per aktie. I motionen

II: 509 har ifrågasatts, att såsom villkor för stödaktionen skulle stadgas förbud

mot varje utdelning till aktieägarna, så länge av staten försträckta belopp

icke återbetalats eller statsmakterna efter prövning annorlunda medgivit. För

sin del vill utskottet i detta avseende framhålla, att någon utdelning till aktieägarna

uppenbarligen icke kan ifrågakomma, förrän bankens ställning blivit

på sådant sätt konsoliderad, att verkliga vinstmedel kunna anses stå till förfogande.

Detta förutsätter i sin thr, att erforderliga avskrivningar ägt rum

och att tillgångarna äro upptagna till fullt betryggande värden. I syfte bland

annat att ernå garantier för att dessa synpunkter i tillbörlig mån beaktas, kommer

utskottet i det följande att föreslå en särskild anordning i fråga örn kontroll

över bankens verksamhet. Då frågan örn förutsättningarna för utdelning

och örn utdelningens storlek emellertid blir beroende av den kommande tidens

ekonomiska utveckling, synes det icke vara lämpligt att i förväg angiva någon

viss utdelningsprocent som den rimliga eller den högsta, enär en dylik

anordning kunde giva anledning till den missuppfattningen, att aktieägarna

skulle kunna göra anspråk på den nämnda utdelningen.

I detta sammanhang har utskottet, såsom nyss antytts, ansett sig böra ingå

på den i motionen 1:346 berörda frågan örn kontroll från statens sida över

banken. Då utskottet funnit sig kunna tillstyrka en stödaktion från statens sida

av den storlek, som Kungl. Majit föreslagit, har det synts utskottet vara

oeftergivligt, att staten säkerställer en mera effektiv kontroll över bankens

verksamhet och skötsel än som är möjlig genom bank- och fondinspektionen

eller på de vägar, som eljest kunnat stå till buds. Lika litet som en enskild

långivare bör staten underlåta att bevaka sina intressen hos gäldenären. Då

det gäller en så avsevärd lånetid och ett så omfattande företag, som här avses,

torde detta icke kunna ske med mindre ett särskilt ombud för staten sättes i

tillfälle att kontinuerligt följa bankens verksamhet och utveckling.

Det synes lämpligt, att riksgäldskontoret såsom långivare å statens vägnar

anförtros uppgiften att utse ett sådant ombud. Ombudet torde böra erhålla

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

B anie out skottets utlåtande Nr SS.

ställning såsom jourhavande direktör i banken. Med avseende å den jourhavande

direktörens uppgift må framhållas, att han icke bör deltaga i beslut örn

beviljandet av krediter eller avslutandet av andra bankaffärer. Han bör

emellertid närvara vid styrelse- och direktionssammanträden med rätt att där

yttra sig örn föreslagna affärer av alla slag, därvid uppmärksamhet givetvis

i främsta rummet bör ägnas åt sådana transaktioner, som äro av större omfattning

eller innebära större engagemang eller vilka eljest äro av beskaffenhet

att inverka på statens intressen såsom fordringsägare. Därest den jourhavande

direktören finner viss åtgärd anmärkningsvärd, bör han därom göra anmälan

hos riksgäldskontoret. Alldeles särskilt bör han övervaka, att icke genom

en oförsiktig utdelningspolitik bankens möjligheter att infria sina förbindelser

försvåras eller företaget eljest tillfogas skada. Han bör sålunda följa arbetet

med uppgörande av bankens bokslut och därvid tillse, att erforderliga avskrivningar

äga rum. Banken bör icke äga rätt att besluta utdelning till

aktieägare, därest ej jourhavande direktören uttryckligen tillstyrkt utdelningen.

Närmare föreskrifter angående den jourhavande direktörens uppgifter synas

böra meddelas genom av riksgäldskontoret utfärdad instruktion. Direktören

torde böra åtnjuta avlöning av bankens medel med belopp, som bestämmes av

riksgäldskontoret.

Oavsett det nu angivna särskilda, kontrollorgan för Skandinaviska kreditaktiebolaget,

som synts böra påkallas av den här avsedda stödaktionen, har utskottet

emellertid vid behandlingen av förevarande ärende kommit till den uppfattningen,

att den tillsyn över bankväsendet i allmänhet, som verkställes genom

bank- och fondinspektionen, för närvarande icke fungerar med tillräcklig effektivitet

samt att det därför får anses nödvändigt, att en förbättring av inspektionens

möjligheter härutinnan åvägabringas genom en förstärkning av inspektionens

arbetskrafter. Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t tager denna

fråga under närmare övervägande samt vidtager de åtgärder, vilka för vinnande

av nämnda syfte kunna finnas påkallade.

Slutligen anser sig utskottet med avseende å Skandinaviska kreditaktiebolaget

böra understryka vikten av att vissa högre löner samt arvoden, tantiem och

övriga omkostnader för banken i möjligaste mån begränsas.

Vad Kungl. Majit i övrigt föreslagit-----i anledning av detta

förslag; vilket utskottet härmed får för riksdagen anmäla (lika med utskottets

utlåtande sid. 9).

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av dels Kungl. Maj :ts förevarande

proposition, i vad densamma nu är föremål för prövning,

dels ock de i ämnet väckta motionerna I: 346 och II: 509, må

bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att å statens vägnar

teckna och erlägga likvid för förlagsbevis i Skandinaviska

kreditaktiebolaget till belopp av 100 miljoner kronor ävensom

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 22.

13

lämna samma bolag lån intill sammanlagt belopp av 115 miljoner

kronor, allt på i huvudsak följande villkor:

1. Förlagsbevisen å tillhopa 100 miljoner kronor skola

löpa med 5.5 procent ränta. Förlagslånet skall hava samma

rätt som bankens 5.5 procent förlagslån av år 1925. Förlagsbevisen,

som i den mån så finnes lämpligt må av riksgäldskontoret

försäljas, skola vara till fullo inlösta senast den 15

juni 1940. Skandinaviska kreditaktiebolaget är berättigat att,

i den mån lånet alltjämt befinner sig i riksgäldskontorets ägo,

när som helst inlösa större eller mindre del därav. Därest

avbetalning verkställes å 1925 års förlagslån, skall samtidigt

minst samma belopp i riksgäldskontoret tillhöriga förlagsbevis

av det nya lånet inlösas.

2. Å omförmälda lån å intill 115 miljoner kronor skall ränta

utgå efter en räntefot, som med en procent överstiger riksbankens

officiella diskonto för växlar på högst tre månader,

dock lägst efter 5.5 procent. För lånet pantförskrivas vissa i

riksbanken nu belånade eller andra likvärdiga förbindelser å

motsvarande belopp med tillhörande säkerheter.

Lånet är amorteringsfritt under åren 1932 och 1933. Varje

följande år amorteras en tiondel av ursprungliga beloppet, med

rätt för Skandinaviska kreditaktiebolaget att när som helst

inbetala hela lånet eller göra större avbetalningar än som sålunda

stipulerats.

3. Under punkterna 1) och 2) angivna belopp utbetalas

under villkor, att ett antal svenska affärsbanker på depositions-

eller kapitalräkning hos Skandinaviska kreditaktiebolaget

insätta ett belopp av tillhopa 40 miljoner kronor, bundet

på ett år, varvid förutsättningen är, att minst halva beloppet

kommer att kvarstå ytterligare ett år.

4. Så länge riksgäldskontoret innehar någon del av det

under punkt 1) omnämnda förlagslånet eller det under punkt 2)

omförmälda lånet ej är till fullo guldet, äger riksgäldskontoret

utse en jourhavande direktör i Skandinaviska kreditaktiebolaget.

Denne skall hava att kontinuerligt följa och kontrollera

bolagets verksamhet samt till riksgäldskontoret avgiva rapporter

över bolagets ställning. Han skall ägna särskild uppmärksamhet

åt boksluts uppgörande och därvid tillse, att erforderliga

avskrivningar äga rum.

5. Så länge riksgäldskontoret innehar någon del av det under

punkten 1) omnämnda förlagslånet eller det under punkten

2) omförmälda lånet ej är till fullo guldet, äger Skandinaviska

kreditaktiebolaget icke till sina aktieägare verkställa utdelning

med mindre den i punkt 4) omnämnda jourhavande direktören

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande Nr 22.

tillstyrkt utdelningen. För år 1931 må ej någon utdelning lämnas.

» ; samt

av herrar Stendahl, Johansson i Friggeråker och Ryberg, vilka ansett den

föreslagna försträckningen å 100 miljoner kronor böra lämnas i sådan form, att

staten för densamma erhölle bättre rätt till betalning ur bolagets tillgångar

än innehavarna av bolagets förlagsbevis av år 1925.

Stockholm 1932. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

321084

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:93 Riksdagens skrivelse Nr 93 s. 3 i texten