Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1932/1933 av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande arrslagen till jordbruksdepartementet, ävensom i ämnet väckta motioner.

1932-03-08 · 112 sidor, varav 98 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 98 av 112 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1932:1, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1932/1933 av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande arrslagen till jordbruksdepartementet, ävensom i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

1

Nr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 11 mars 1932 kl. 5 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1932/1933 av utgifterna

under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande arrslagen

till jordbruksdepartementet, ävensom i ämnet väckta

motioner.

(l:a avd.)

Departementet.

l:o) Departementschefen. I förslaget till riksstat för budgetåret 1932/ Departements1933

har Kungl. Majit upptagit ordinarie anslaget till departements- ^hefenchefen

med oförändrat belopp, 24,000 kronor.

Beträffande detta anslag kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

anmäla.

I^antbrntsstyrelsen m. m.

2:o) Lantbruksstyrelsen. I förslaget till riksstat för budgetåret 1932/

1933 har Kungl. Majit uppfört ordinarie förslagsanslaget till lantbruks- * ^[1/]*"

styrelsen med oförändrat belopp, 225,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1932/

1933 uppföra ordinarie förslagsanslaget till lantbruksstyrelsen

med oförändrat belopp 225,000 kronor.

3io) Assistenter hos lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater. Un- Assistenter

der punkt 2 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att såsom bidrag till i™*™!)™?™h

avlönande av förste assistenter hos lantbruksingenjörer ävensom av as- lantbrukssistenter

hos lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag av 76,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 10 sami. 1 haft. (Nr 1.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Departements

chefen.

Reseersättningar

åt

länl braksingenjörer

och deras

biträden.

[3.]

Statskonsulenter

och deras

biträden.

[4.1

2 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Departementschefen, som beräknat ifrågavarande anslag till samma

belopp som för löpande budgetår, bar erinrat, att Kungl. Majit den 23 oktober

1931 — med anledning av en av föreningen lantbruksingenjörsassistenter

i ämnet gjord framställning — förklarat sig vilja på särskild

framställning i varje förekommande fall besluta angående statsbidrags

utgående till avlönande av förste assistent under tid, då sådan assistent

på grund av styrkt sjukdom vore förhindrad att uppehålla sin tjänst.

I statsrådsprotokollet har förutsatts, att härav eventuellt föranledda utgifter

torde få bestridas ur förevarande anslag.

Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, hemställer,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår

såsom bidrag till avlönande av förste assistenter hos

lantbruksingenjörer ävensom av assistenter hos lantbruksingenjörer

och lantbruksstipendiater för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag av 76,000

kronor.

4: o) Reseersättningar åt lantbruksingenjörer och deras biträden. Beträffande

Kungl. Maj :ts under punkt 3 gjorda framställning angående

reseersättningar åt lantbruksingenjörer och deras biträden har riksdagen

redan fattat beslut, varom utskottet härigenom velat

erinra.

5:o) Statskonsulenter och deras biträden. Under punkt 4 har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen, att a) godkänna det av departementschefen

i statsrådsprotokollet förordade förslaget till stat för statskonsulenter

och deras biträden, att tillämpas från och med budgetåret 1932/1933, b)

vid bifall härtill minska ordinarie förslagsanslaget till statskonsulenter

och deras biträden, nu 55,800 kronor, med 6,000 kronor till 49,800 kronor.

Den av departementschefen förordade staten har följande utseende.

Avlöningar till ordinarie statskonsulenter, förslagsanslag .... kronor 34,320

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................................ » 480

Arvoden till 2 stipendiater i boskapsskötsel och mejerihushållning,

vartdera arvodet å 2,500 kronor ............................ » 5,000

Reseersättningar åt statskonsulenter och stipendiater, förslagsanslag

.................................................................................... » 10,000

Förslagsanslag kronor 49,800.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

3

I jämförelse med den för innevarande budgetår gällande staten innebär

den nu föreslagna staten ingen annan ändring, än att anslagsposten

till reseersättningar upptagits med ett 6,000 kronor lägre belopp, beroende

bland annat på de minskade utgifter för ändamålet, som anses vara att

påräkna såsom följd av de under år 1931 vidtagna ändringarna i resereglementet.

Utskottet, som biträder förslaget, hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna det av departementschefen förordade

förslaget till stat för statskonsulenter och deras biträden,

att tillämpas från och med budgetåret 1932/

1933,

b) vid bifall härtill minska ordinarie förslagsanslaget

till statskonsulenter och deras biträden, nu 55,800

kronor, med 6,000 kronor till 49,800 kronor.

lantbruksakademien oell iörsöksväsendet på

jordbruksområdet m. lii.

6:o) Lantbruksakademiens museum, bibliotek m. m. Under punkt 5

har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att minska ordinarie reservationsanslaget

till lantbruksakademiens museum, bibliotek m. m., nu 16,000 kronor,

med 4,000 kronor till 12,000 kronor.

Den föreslagna anslagsminskningen hänför sig till de i förevarande

anslag ingående posterna till lantbruksakademiens museum, till akademiens

tidskrift m. m. samt till biblioteket.

Framställningen föranleder ingen utskottets erinran. Utskottet hemställer

därför,

att riksdagen må minska ordinarie reservationsanslaget

till lantbruksakademiens museum, bibliotek

m. m., nu 16,000 kronor, med 4,000 kronor till 12,000

kronor.

7:o) Centralanstalten för Iörsöksväsendet på jordbruksområdet. Under

punkt 6 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition

i ämnet, som må varda riksdagen förelagd, för budgetåret 1932/

Utskottet.

Lantbruksakademiens

museum,

bibliotek m. m.

L5-]

Utskottet.

Centralanstalten

för

försb/cxväsendet

på jordbruksområdet,

[6.1

s. 4 Kontrollera mot PDF

Statens växtsky

dd saust alt.

17.]

Försök med

elektrisk bestrålning

av

växter.

[8.]

Forskningsverksamhet

på

biodlingens

område.

[9.]

Utskottet.

4 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

1933 beräkna ordinarie förslagsanslaget till centralanstalten för försöksväsendet

på jordbruksområdet till 340,000 kronor.

över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen

anmäla.

8:o) Statens växtskyddsanstalt. Under punkt 7 har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som må varda

riksdagen förelagd, för statens växtskyddsanstalt beräkna för budgetåret

1932/1933 ett ordinarie förslagsanslag av 75,000 kronor.

Beträffande denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
-

anmäla.

9:o) Försök med elektrisk bestrålning av växter. För ett vart av budgetåren

1929/1932 har riksdagen anvisat ett extra reservationsanslag för

försök med elektrisk bestrålning av växter under glas. Anslaget är för

innevarande budgetår uppfört med 5,000 kronor. Försöken hava ägt rum

vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet.

Enligt anmälan under denna punkt har ett fortsättande av ifrågavarande

försök ansetts lämpligen böra anstå, tills lantbrukshögskolans botaniska

institution blivit verklighet, på grund varav någon ny medelsanvisning

för budgetåret 1932/1933 icke erfordras. Detta har utskottet härigenom

velat för riksdagen

omförmäla.

10 :o) Forskningsverksamhet på biodlingens område. Under punkt 9

har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till forskningsverksamhet på

biodlingens område anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av

6,000 kronor.

Framställningen, som innebär en minskning av anslaget i jämförelse

med löpande budgetår med 500 kronor, föranleder ingen utskottets erinran.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må till forskningsverksamhet på biodlingens

område anvisa för budgetåret 1932/1933 ett

extra anslag av 6,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

11 :o) Försök att förbättra hållbarheten m. m. hos smör. Under punkt

10 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till utförande av försök i

mejerier att förbättra hållbarheten m. m. hos smör anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra anslag av 9,000 kronor.

I riksstaten för innevarande budgetår är för ifrågavarande ändamål

uppfört ett extra anslag till belopp av 9,500 kronor.

Försök att

förbättra hållbarheten

m. m.

hos smör.

[10.]

Utskottet, som biträder Kungl. Majits förslag, hemställer,

Utskottet.

att riksdagen må till utförande av försök i mejerier

att förbättra hållbarheten m. m. hos smör anvisa för

budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 9,000 kronor.

12:o) Fast försöksgård för jordbruket vid Lanna Borregården i Skaraborgs

län. Med tillstyrkan av bifall till Kungl. Majits under punkt 11

gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,

till driftkostnader för den till Lanna Borregården

i Saleby socken av Skaraborgs län förlagda fasta

försöksgården för jordbruket anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra förslagsanslag av 23,700 kronor.

Fast försöksgård

för jordbruket

vid

Lanna Borregården

i

Skaraborgs

län.

[11.]

13:o) Fast försöksgård för jordbruket vid Offers gård i Västernorr- Fast /*«*«*£

lands län. Med tillstyrkan av bifall till Kungl. Majlis under punkt 12 9 bruket{id

gjorda framställning hemställer utskottet,

Offers gård i

V äs t einor r
-

, , lands län.

att riksdagen må, liksom för innevarande budget- [12.]

år, till driftkostnader för den till Offers gård i Boteå

socken av Västernorrlands län förlagda fasta försöksgården

för jordbruket anvisa för budgetåret 1932/1933

ett extra förslagsanslag av 23,600 kronor.

14 :o) Internationella lantbruksinstitutet i Kom. Under punkt 13 har

Kungl. Majit föreslagit riksdagen 1) att för Sveriges deltagande i internationella

lantbruksinstitutet i Kom anvisa för budgetåret 1932/1933

a) till gäldande av Sveriges bidrag till institutet ett extra förslagsanslag

av 5,800 kronor.

b) till bestridande av övriga kostnader för Sveriges deltagande i institutet

ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor;

2) att medgiva, alf å reservationsanslaget för internationella lantbruks
-

Internationella

lantbruksinstitutet

i

Rom.

[13.]

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utskottet.

” Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

institutet i Kom vid utgången av budgetåret 1931/1932 förefintlig behållning

må överföras till det under b) nämnda reservationsanslaget.

För bestridande ay kostnaden för Sveriges deltagande i internationella

lantbruksinstitutet i Kom hava av riksdagen anvisade medel stått till

Kungl. Maj:ts förfogande från och med 1907. Medelsbehovet för innevarande

budgetår, avseende Sveriges bidrag till institutet för 1932 samt

övriga omkostnader för ändamålet, beräknades till omkring 12,000 kronor.

Med hänsyn till den behållning, som den 1 juli 1931 väntades förefinnas i

anslaget, begränsades anslagsanvisningen för budgetåret 1931/1932 till

7,000 kronor.

Departementschefen har anfört följande:

»För gäldande av Sveriges årliga bidrag till institutet erfordras ett belopp,

motsvarande 8,000 guldfrancs. Med en kurs av 72 kronor för 100

guldfrancs har sagda belopp hittills plägat beräknas till omkring 5,800

kronor. I betraktande av den nuvarande kursen å den svenska kronan i

förhållande till guldfrancs och den allmänna osäkerheten på valutamarknaden

torde för gäldande av Sveriges bidrag till institutet för budgetaret

1932/1933 böra uppföras ett anslag av förslagsanslags natur. Beloppet

av detta förslagsanslag torde böra utgöra 5,800 kronor.

I avseende å övriga anslagsposter för institutet må framhållas följande.

Att såsom organisationsnämnden ifrågasatt helt borttaga anslagsposten

för bestridande av kostnader vid fullgörande av lantbruksakademiens

uppdrag att för Sveriges del omhänderhava de direkta förbindelserna

med institutet, synes mig icke tillrådligt, men bör anslagsposten ifråga

för närvarande kunna begränsas till förslagsvis 300 kronor. I huvudsaklig

överensstämmelse med vad organisationsnämnden tillstyrkt torde vidare.

böra beräknas 1,500 kronor till ersättning åt ombud för inställelse

vid institutet m. m. samt högst 1,200 kronor till ersättning åt en vid institutet

anställd svensk person. Medelsbehovet för nästkommande budgetår,

frånsett Sveriges bidrag till institutet, skulle alltså uppgå till

(300 -f 1,500 + 1,200 =) 3,000 kronor. Då den behållning, som den 1 juli

1932 kan väntas lörefinnas å anslaget, såvitt nu kan beräknas, torde

uppgå till ungefär 2,000 kronor, torde anslagsanvisningen i nu förevarande

hänseende kunna för nästkommande budgetår begränsas till

1,000 kronor. Detta belopp torde böra äskas såsom ett särskilt reservationsanslag.

»

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

1) för Sveriges deltagande i internationella lantbruksinstitutet

i Rom anvisa för budgetåret 1932/1933

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. "

a) till gäldande av Sveriges bidrag till institutet ett

extra förslagsanslag av 5,800 kronor,

b) till bestridande av övriga kostnader för Sveriges

deltagande i institutet ett extra reservationsanslag

av 1,000 kronor;

2) medgiva, att å reservationsanslaget för internationella

lantbruksinstitutet i Rom vid utgången av

budgetåret 1931/1932 förefintlig behållning må överföras

till det under b) nämnda reservationsanslaget.

läro) Internationella frysinstitutet i Paris. Med tillstyrkan av bifall

till Kungl. Majits under punkt 14 gjorda framställning hemställer stltutet t

Paris.

utskottet, [14/]

att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,

till bestridande av kostnaden för Sveriges medlemsavgift

i internationella frysinstitutet i Paris anvisa

för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 1,290

kronor.

Undervisningsanstalter för jordbruk och

lantmannanäringar m. m.

16;o) Lantbrukshögskolan. Under punkt 15 har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som må varda förelagd

riksdagen, för lantbrukshögskolan beräkna för budgetåret 1932/1933

ett ordinarie förslagsanslag av 220,700 kronor.

Beträffande detta anslag kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

anmäla.

17;o) Byggnadsarbeten och andra engångskostnader avseende lantbrukshögskolan.

Under punkt 16 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen andra enatt,

i avbidan på den proposition i ämnet, som må varda riksdagen före1W

för byggnadsarbeten och andra engångskostnader avseende lant- lant

brukshögskolan för budgetåret 1932/1933 beräkna ett extra reservations- »n***

anslag av 450,000 kronor. , , , . fl6.]

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riks

dagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

Lantbruk»-

högskolan.

115-1

anmäla.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

18 :o) Lantbruksinstitutet vid Ultuna. Under punkt 17 har Kungl

Maut föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som

må varda förelagd riksdagen, för budgetåret 1932/1933 beräkna ordinarie

anslaget till lantbruksinstitutet vid Ultuna till 42,300 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

anmäla.

£ZZe Unt- TT^:0) Diverse behov vid lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp.

bruks- och Under punkt 18 bar Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till diverse be
ZlZTvIl

?°Vo,TioolantbrUkS'' °Ch “^institutet vid Alnarp anvisa för budgetåret

Alnarp. 1902/19u3 Gtt extra, aaslag av 10,500 kronor.

[18.] _ Enligt vad institutsstyrelsen i ärendet anfört beräknas minskningen

i antalet agronomelever under budgetåret 1932/1933 medföra en minskn.

!ng * utgifterna för kosthåll med 11,200 kronor samt i kostnaderna

för betjäning med 780 kronor. Den av samma anledning föranledda

minskningen i inkomsterna beräknas till 14,183 kronor. Den brist, som

med denna beräkning skulle uppstå, uppgår sålunda till i runt tal 2,200

kronor. Emellertid torde enligt departementschefens mening den ifrågavarande

minskningen i elevantalet kunna möjliggöra en begränsning jämväl

av vissa andra utgifter, som stöde i relation till elevantalet. Med hänsyn

jämväl till att nuvarande statsekonomiska förhållanden tvingade till

iakttagande av största sparsamhet har departementschefen icke kunnat

förorda någon anslagsökning. Institutsstyrelsen borde därför hava att

för budgetåret 1932/1933 så planlägga institutets verksamhet, att utgifterna

kunde hållas inom ett belopp, som motsvarade de anslagsmedel, vilka funnes

tillgängliga för nuvarande budgetår.

Med tillstyrkan av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning

hemställer utskottet,

att riksdagen må till diverse behov vid lantbruksoch

mejeriinstitutet vid Alnarp anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra anslag av 10,500 kronor.

arbeten och Byggnadsarbeten och andra engångskostnader avseende Alnarps

andra en- lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut. Under punkt 19 har Kungl.

nadeyrkTs''e- Mfj:t föresl*git riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som

ende Alnarps ma varda förelagd riksdagen, för byggnadsarbeten och andra engångsm$er\\och

kostnader avseende Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut betradgårds-

räkna för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av 300,000

institut. kronor.

[19.]

Lantbruksinstitutet

vid

Ultuna.

[17.]

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 9

över denna framställning kommer ntskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

anmäla.

21 :o) Specialkurs för lantbruksstuderande. Under punkt 20 har

Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för beredande av understöd åt

folkhögskola för anordnande av specialkurs för lantbruksstuderande anvisa

för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av 22,000 kronor.

Med bifall till Kungl. Majits därom i propositionen nr 143/1931 framlagda

förslag bar riksdagen för budgetåret 1931:1932 för beredande av

understöd åt folkhögskola för anordnande av specialkurs för vissa lantbruksstuderande

anvisat ett extra förslagsanslag av 22,000 kronor.

Ifrågavarande specialkurs, vilken jämlikt Kungl. Majits beslut den

21 augusti 1931 skall vara förlagd till Vilans folkhögskola, bar till ändamål

att meddela personer, som vuxit upp vid jordbruket, kunskaper för

inträde vid lantbruksbögskolan och mejeriinstitutets högre kurs. Reglemente

för kursen bar av Kungl. Majit utfärdats den 11 september 1931

(nr 321), och bar Kungl. Majit samma dag meddelat vissa bestämmelser

angående lärarbefattningarnas tillsättande, rektors och lärares åligganden

samt avlöningsförmåner m. m. ävensom villkor och bestämmelser för

statsbidrag till folkhögskola, vid vilken specialkurs är förlagd.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majlis förevarande framställning

hemställer utskottet,

att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,

för beredande av understöd åt folkhögskola för

anordnande av specialkurs för lantbruksstuderande

anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag

av 22,000 kronor.

22 io) Understöd åt elever vid specialkurs för lantbruksstuderande.

Under punkt 21 bar Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för beredande

av understöd åt elever vid specialkurs för lantbruksstuderande anvisa

för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av 7,500 kronor.

över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

anmäla.

23io) Lanthushållningsseininariet å Rimforsa. Under punkt 22 hur

Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till uppehållande av verksamheten

vid Fredrika Bremer-lörbundets lantbusbållningsseminarium å Rimforsa

anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av 21.200 kronor.

Specialkurs

för lantbruksstuderande.

[20.]

Utskottet.

Understöd åt

elever vid

specialkurs

för lantbruksstuderande.

[21.]

Lanthushållnings#

emin

arie t å Rimforsa.

[22.]

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

Ökat understöd

åt lantmannaskolor.

[23.]

Utskottet.

För motsvarande ändamål är för innevarande budgetår anvisat ett

anslag av 20,900 kronor. Den ifrågasatta ökningen hänför sig till att

två lärarinnor väntas komma att uppflyttas i högre lönegrad.

Utskottet, som biträder förslaget, hemställer,

att riksdagen må till uppehållande av verksamheten

vid Fredrika Bremer-förbundets lanthushållningsseminarium

å Bimforsa anvisa för budgetåret

1932 1933 ett extra förslagsanslag av 21,200 kronor.

24:o) Ökat understöd åt lantmannaskolor. Under punkt 23 har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att för beredande av ökat understöd åt lantmannaskolor

för läsåret 1931/1932 anvisa för budgetåret 1932/1933 ett

extra förslagsanslag av 23,500 kronor, att utgå med högst 10 procent av

skola eljest enligt gällande bestämmelser tillkommande understöd av

statsmedel, anslag till ålderstillägg samt särskilt dyrtidstillägg till lärarpersonalen

icke inräknat, samt oberoende av huruvida inom orten

tillskjutes däremot helt eller delvis svarande belopp.

Utöver det ordinarie förslagsanslaget å 420,000 kronor till understöd

åt lantmannaskolor har av riksdagen från och med 1919 anvisats särskilda

anslag för beredande av ökat understöd åt lantmannaskolor till

mötande av skolornas under dyrtiden ökade utgifter för hyra av lokaler,

underhåll av byggnader, räntor, bränsle, trycksaker m. m. Jämlikt

kungörelsen den 15 maj 1925 (nr 193) skall det extra understödet för läsår

räknat tillsvidare, så länge anslag för ändamålet anvisas, utgå med

högst 10 procent av skola eljest enligt gällande bestämmelser tillkommande

understöd av statsmedel, anslag till ålderstillägg samt särskilt

dyrtidstillägg till lärarpersonalen icke inräknat, samt oberoende av

huruvida inom orten tillskjutes däremot helt eller delvis svarande belopp.

Det för budgetåret 1931/1932 beviljade anslaget, 25,000 kronor, avser

understöd för läsåret 1930/1931.

Med hänsyn till anslagets belastning under senast gångna budgetår

har anslagsbeloppet för budgetåret 1932/1933 ansetts böra upptagas med

ett till 23,500 kronor nedsatt belopp.

Framställningen föranleder ingen utskottets erinran. Utskottet hemställer

därför.

att riksdagen må för beredande av ökat understöd

åt lantmannaskolor för läsåret 1931/1932 anvisa för

budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av

23,500 kronor, att utgå med högst 10 procent av skola

eljest enligt gällande bestämmelser tillkommande under
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

11

stöd av statsmedel, anslag till ålderstillägg samt särskilt

dyrtidstillägg till lärarpersonalen icke inräknat,

samt oberoende av huruvida inom orten tillskjutes

däremot belt eller delvis svarande belopp.

25:o) Ökat understöd åt lanthushållsskolor. Med tillstyrkan av bifall

till Kungl. Maj:ts under punkt 24 gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,

för beredande av ökat understöd åt lanthushållsskolor

för läsåret 1931/1932 anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra förslagsanslag av 12,000 kronor,

att utgå med högst 10 procent av skola eljest enligt

gällande bestämmelser tillkommande understöd av

statsmedel, anslag till ålderstillägg samt särskilt

dyrtidstillägg till lärarpersonalen icke inräknat, samt

oberoende av huruvida inom orten tillskjutes däremot

helt eller delvis svarande belopp.

26:o) Dyrtidstillägg åt föreståndare och lärare vid lantmannaskolor,

lanthushållsskolor och lantbruksskolor. Under punkt 25 har Kungl. Majit

föreslagit riksdagen att a) besluta, att de för budgetåret 1931/1932 gällande

allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid lantmannaskolor

och lanthushållsskolor samt lantbruksskolor skola gälla jämväl för budgetåret

1932/1933; b) medgiva, att Kungl. Majit må utfärda de närmare

föreskrifter, som för tillämpning av förberörda allmänna grunder för

ifrågavarande dyrtidstillägg må befinnas erforderliga; c) medgiva, att åt

lärarinnepersonalen vid Fredrika Bremer-förbundets lanthushallningsseminarium

å Rimforsa må från och med den 1 juli 1932 och tillsvidare

under budgetåret 1932/1933 utgå. dyrtidstillägg i huvudsaklig överensstämmelse

med de allmänna grunder, som för samma tid komma att gälla beträffande

motsvarande personal vid lanthushållsskola, och jämlikt de närmare

föreskrifter, som Kungl. Majit kan för tillämpning av sagda grunder

finna erforderliga; d) för nu angivna ändamål anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra förslagsanslag av 130,000 kronor.

Från och med 1920 bär riksdagen anvisat anslag till dyrtidstillägg åt

lärare vid lantmannaskolor, lanthushållsskolor och lantbruksskolor. Från

och med 1921 har med riksdagens medgivande från ifrågavarande anslag

utgått dyrtidstillägg jämväl till lärarinnepersonalen vid Fredrika Bremer-förbundets

lanthushållningsseminarium å Rimforsa. För budgetåret

1931/1932 har för ändamålet anvisats ett extra förslagsanslag av 110,000

kronor.

Ökat understöd

åt lanthushållsskolor.

[24.]

Dyrtidstillägg

åt föreståndare

o( hlärare

vid lantmannaskolor,

länl hushållsskolor

och

lantbruksskolor.

[25.]

s. 12 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

hägre mejeriskolor

för

kvinnor.

[26.]

12 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Ifrågavarande anslag har med hänsyn till medelsåtgången beräknats

till 130,000 kronor för budgetåret 1932/1933.

Biksdagen har visserligen ännu icke fattat beslut rörande allmänna

grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst för budgetåret

1932/1933. Någon ändring härutinnan har emellertid icke ifrågasatts

av Kungl. Majit. I betraktande därtill av det äskade anslagets

natur av förslagsanslag har utskottet funnit sig böra förorda upptagandet

av ifrågavarande anslag med det av Kungl. Majit föreslagna beloppet.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) besluta, att de för budgetåret 1931/1932 gällande

allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid lantmannaskolor

och lanthushållsskolor samt lantbruksskolor

skola gälla jämväl för budgetåret 1932/1933;

b) medgiva, att Kungl. Majit må utfärda de närmare

föreskrifter, som för tillämpning av förberörda

allmänna grunder för ifrågavarande dyrtidstillägg må

befinnas erforderliga;

c) medgiva, att åt lärarinnepersonalen vid Fredrika

Bremer-förbundets lanthushållningsseminarium å Kimforsa

må från och med den 1 juli 1932 och tillsvidare

under budgetåret 1932/1933 utgå dyrtidstillägg i huvudsaklig

överensstämmelse med de allmänna grunder, som

för samma tid komma att gälla beträffande motsvarande

personal vid lanthushållsskola, och jämlikt de närmare

föreskrifter, som Kungl. Majit kan för tillämpning av

sagda grunder finna erforderliga;

d) för nu angivna ändamål anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra förslagsanslag av 130,000 kronor.

27io) Lägre mejeriskolor för kvinnor. Beträffande Kungl. Majits under

punkt 26 gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1932/

1933 till lägre mejeriskolor för kvinnor har riksdagen redan fattat, beslut,

varom utskottet härigenom velat

erinra.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 13

28:o) Utbildningskurser lör kontrollassistenter. Beträffande Kungl.

Maj :ts under punkt 27 gjorda framställning angående anslag för budgetåret

1932/1933 till anordnande av utbildningskurser för kontrollassistenter

har riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet härigenom velat

erinra.

29 :o) Utbildningskurser för ladugårdsförman och svinskötare. Beträffande

Kungl. Maj:ts under punkt 28 gjorda framställning angående anslag

för budgetåret 1932/1933 till anordnande av utbildningskurser för

ladugårdsförmän och svinskötare har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

30 :o) Utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare i Norrland och

Dalarna. Beträffande Kungl. Majrts under punkt 29 gjorda framställning

angående anslag för budgetåret 1932/1933 till anordnande av utbildningskurser

för kvinnliga ladugårdsskötare i Norrland och Dalarna har

riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet härigenom velat

erinra.

31 :o) Utbildningskurser i beteskultur och ängsskötseL Beträffande

Kungl. Maj:ts under punkt 30 gjorda framställning angående anslag för

budgetåret 1932/1933 till anordnande av utbildningskurser i beteskultur

och ängsskötsel har riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet härigenom

velat

erinra.

32:o) Understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter.

Under punkt 31 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, med uteslutande

ur riksstaten av ordinarie förslagsanslaget till understöd åt elever vid

lägre lantbruksundervisningsanstalter, under samma rubrik uppföra ett

ordinarie reservationsanslag av 240,000 kronor.

Beträffande denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
-

Utbildningskurser

för

kontrollassistenter.

[27.1

Utbildningskurser

för

ladugårdsförmän

och

svinskötare.

128.]

Utbildningskurser

för

kvinnliga

ladugårdsskötare

i Norrland

och

Valarna.

[29.1

Utbildningskurser

i beteskultur

och

änqsskhtsel.

[30.1

Understöd dt

elever vid

lägre lantbruksundervisningsanstalter.

[31.1

anmäla.

opaginerad Kontrollera mot PDF

14 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Försöksverk- 33:o) Försöksverksamhet med köksväxter vid Alnarps trädgårdar.

WsväxtZ^d Under Punkt 32 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till försöks
Ainarps

träd- verksamheten med köksväxter vid Alnarps trädgårdar anvisa för bud9[32°]

Setåret 1932/1933 ett extra anslag av 20,000 kronor.

Till försök med renodling och förädling samt fröodling av köksväxter vid

Alnarps trädgårdar har under flera år beviljats medel. För ändamålet har

å riksstaten anvisats ett extra anslag, varjämte intill budgetåret 1929/1930

i allmänhet anslagits viss beräknad vinst på affärsverksamheten vid nämnda

trädgårdar. Anslagen hava grundats å för verksamheten beräknad utgiftsstat.

För budgetåret 1930/1931 upptogs anslaget till 21,800 kronor, vilket

belopp för budgetåret 1931/1932 i och för täckande av under åren 1923—

1927 å försöksverksamheten uppkommen förlust höjdes med 3,200 kronor

till 25,000 kronor.

Departementschefen har ansett, att med iakttagande av sträng sparsamhet

ett anslag för detta ändamål av 20,000 kronor borde för nästkommande

budgetår kunna vara tillfyllest.

utskottet. Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majits förslag får utskottet hemställa,

att riksdagen må till försöksverksamheten med

köksväxter vid Alnarps trädgårdar anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra anslag av 20,000 kronor.

Kurser i träd- 34:o) Kurser i trädgårdsskötsel. Under punkt 33 har Kungl. Majit

föreslagit riksdagen att till kurser i trädgårdsskötsel anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra reservationsanslag av 30,000 kronor.

Till kurser i trädgårdsskötsel, nämligen dels utbildningskurser för

trädskötare och dels trädgårdskurs i Norrland, hava från och med 1920

anvisats medel i form av extra reservationsanslag. Årliga kostnaden för

trädskötarkurserna har under senare år uppskattats till 19,000 kronor.

För den årliga trädgårdskursen i Norrland beräknas kostnaden till

2,700 kronor. För ändamålet anvisade riksdagen för budgetåret 1931/1932

ett anslag av 21,700 kronor.

Efter redogörelse bland annat för en av lantbruksstyrelsen gjord framställning

i ämnet har departementschefen i ärendet anfört följande.

»Den i lantbruksstyrelsens sistberörda skrivelse påvisade starka tillströmningen

under senare år till ifrågavarande kurser synes mig onekligen

ådagalägga behovet av att ökade möjligheter beredas till deltagande

i undervisning på trädgårdsskötselns område. Icke minst torde detta

behov göra sig gällande för Norrlands vidkommande. Starka skäl torde

sålunda tala för- åtgärders vidtagande i angivet syfte. I betraktande av

den anslagsökning, som därav skulle påkallas, nödgas jag dock av stats
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

15

ekonomiska hänsyn avstå från att helt ansluta mig till lantbruksstyrelsen

förslag. För att emellertid i görligaste mån tillgodose den synpunkt,

som närmast ligger till grund för styrelsens hemställan, nämligen angelägenheten

av att för Norrlands vidkommande vidga undervisningen på

trädgårdsskötselns område, förordar jag viss höjning av anslaget. Jag

ifrågasätter därvid en ökning med 8,300 kronor, varigenom anslaget

skulle komma att uppgå till 30,000 kronor, samt tillstyrker, att det förstnämnda

beloppet får, på villkor som Kungl. Maj:t må äga föreskriva,

användas såsom understöd för anordnande särskilt i Norrland av trädskötarkurser

och ambulerande trädgårdskurser.»

Utskottet, som ansluter sig till vad departementschefen i ärendet anfört,

hemställer,

att riksdagen må till kurser i trädgårdsskötsel anvisa

för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag

av 30,000 kronor.

35 :o) Reseunderstöd för lantbrukets studerande. Under punkt 34 har

Kungl. Majit föreslagit riksdagen att minska ordinarie reservationsanslaget

till reseunderstöd för lantbrukets studerande, nu 20,000 kronor, med

10,000 kronor till 10,000 kronor.

Sedan lång tid tillbaka har riksdagen anvisat medel till reseunderstöd

åt personer, vilka ägna sig åt lantbrukets vetenskapliga och praktiska

studium och önska besöka främmande länder i ändamål att utvidga sina

kunskaper i det yrke, de valt. Under åren närmast före världskriget och

till och med 1915 utgjorde det årliga anslagsbeloppet 15,000 kronor. Med

hänsyn till under världskriget uppkomna förhållanden förordnade Kungl.

Majit genom kungörelse den 17 december 1914 (nr 460), att med åtgärder

för utdelning av dessa — liksom av andra liknande resestipendier — för

1915 skulle tills vidare anstå. Liknande förordnanden meddelades jämväl

för åren 1916—1918 i kungörelserna nr 573/1915, 601/1916 och 951/1917, och

anvisades för nämnda år inga nya anslag för ändamålet. För åren 1920

och 1921 uppfördes anslaget ånyo i riksstaten samt till belopp av 20,000

kronor. 1 1922 års riksstat upptogs anslaget med 40,000 kronor. För tiden

1 januari 1923—30 juni 1925 anvisades av statsfinansiella skäl icke några

medel för ändamålet. Från och med budgetåret 1925/1926 har anslaget,

som har natur av ordinarie reservationsanslag, varit uppfört med belopp

av 20,000 kronor.

Anslaget fördejas av Kungl. Majit efter förslag av lantbruksstyrelsen,

som jämväl bemyndigats meddela bestämmelser rörande tid för stipendiaternas

resor m. m.

Utskottet.

Jteseunderslöd

för lantbrukets

studerande.

[34.]

s. 16 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

Stuterivä

lejdet.

135.]

Befrämjande

i allmänhet

av nötboskapsaveln.

[36.]

Understöd

åt kontrollföreningsverksamhet.

,

[37.]

16 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Med hänsyn till angelägenheten av att största sparsamhet iakttages

med avseende å medel för reseunderstöd har departementschefen ifrågasatt

viss tillfällig nedsättning av förevarande anslag, varvid han ansett,

att nedsättningen borde ske med belopp av 10,000 kronor samt företrädesvis

avse inskränkning i utländska resor.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och hemställer fördenskull,

att riksdagen må minska ordinarie reservationsanslaget

till reseunderstöd för lantbrukets studerande,

nu 20,000 kronor, med 10,000 kronor till 10,000 kronor.

Stnteriväsendet.

36:o) Stuteriväsendet. Beträffande Kungl. Maj:ts under punkt 35 gjorda

framställning angående anslag för budgetåret 1932/1933 till stuteriväsendet

har riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet härigenom velat

erinra.

Boskapsskötsel m. m.

37:o) Befrämjande i allmänhet av nötboskapsaveln. Beträffande Kungl.

Martts under punkt 36 gjorda framställning angående anslag för budgetåret

1932/1933 till befrämjande i allmänhet av nötboskapsaveln har riksdagen

redan fattat beslut, varom utskottet härigenom velat

erinra.

38:o) Understöd åt kontrollföreningsverksamhet. Beträffande Kungl.

Maj:ts under punkt 37 gjorda framställning angående anslag för budgetåret

1932/1933 till understöd åt kontrollföreningsverksamhet har riksdagen

redan fattat beslut, varom utskottet härigenom velat

erinra.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

17

39:o) Avelscentra för nötboskap av fjällras. Beträffande Kungl. Maj:ts jJAvel^^L)

under punkt 38 gjorda framställning angående anslag lör budgetåret 1932/ ^"fiäUras*

1933 till avelscentra lör nötboskap av fjällras har riksdagen redan fattat [38.]

beslut, varom utskottet härigenom velat

erinra.

40:o) Förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen.

Med tillstyrkan av bilall till den av Kungl. Maj:t linder

punkt 39 gjorda framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,

till förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar

hos nötkreaturen anvisa för budgetåret 1932/

1933 ett extra förslagsanslag av 140,000 kronor.

Förekommande

och hämmande

av

tuberkelsjukdomar

hos

nötkreaturen.

[39.]

41 :o) Kontroll å uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk m. lii.

Under punkt 40 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till bestridande

av statsverkets kostnader för tillsyn å efterlevnaden av lagen angående tursföda avuppvärmning

av till kreatursföda avsedd mjölk m. m. anvisa för budget- ted^mJl°lk

året 1932/1933 ett extra förslagsanslag av 30,000 kronor. [40.]

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande:

I en till Kungl. Majit ställd, den 28 september 1931 dagtecknad skrivelse

har lantbruksstyrelsen anfört följande:

Kontrollkostnaderna under budgetåret 1930/1931 hade uppgått till 34,407

kronor 85 öre. Överskridandet av det beräknade anslagsbeloppet hade

huvudsakligen förorsakats av mill- och klövsjukans förekomst i Skåne och

Blekinge, varigenom behov av ökad kontroll vid mejerierna därstädes och

i angränsande län uppstått. Med hänsyn till att mul- och klövsjuka fortfarande

förekomme inom landet, torde med all säkerhet även det för innevarande

budgetår anvisade anslaget komma att visa sig otillräckligt. Då

det syntes ovisst, huruvida landet under budgetåret 1932/1933 bomme att

bliva helt och hållet fritt från berörda sjukdom, torde det kunna antagas,

att även under sagda budgetår ett anslag av 25,000 kronor skulle befinnas

otillräckligt för ifrågavarande kontrollkostnaders täckande. Lantbruksstyrelsen

funne sig fördenskull böra hemställa örn förslag till riksdagen örn

anvisande av ett anslagsbelopp av 30,000 kronor.

Kontroll å

uppvärming

av till krea
-

Utskottet biträder Kungl. Majlis förslag och hemställer fördenskull, utskottet.

att riksdagen må till bestridande av statsverkets

kostnader för tillsyn å efterlevnaden av lagen angående

uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk

m. m. anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag

av 30,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 10 sami. 1 haft (Nr 1.) ''2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Befrämjande 42:o) Befrämjande i allmänhet av svinaveln. Beträffande Kungl,

* allmänhet ...... °

av svit arein. -Maurts under punkt 41 gjorda framställning angående anslag till betram[41.

] jande i allmänhet av svinaveln har riksdagen redan fattat beslut, varom,

utskottet härigenom velat

erinra.

AbedömnZaa'' Avkastningsbedömning rörande avelssvin. Beträffande Kungl..

rörande Maj :ts under punkt 42 gjorda framställning angående anslag för bud
"”raoT*

getåret 1932/1933 till avkastningsbedömning rörande avelssvin har riks
1

dagen redan fattat beslut, varom utskottet härigenom velat

erinra.

Svinrakning. 44:o) Svinräkning. Beträffande Kungl. Maj:ts under punkt 43 gjorda

f43-] framställning angående anslag för budgetåret 1932/1933 till svinräkning;

har riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet härigenom velat

erinra.

Färacelns 45:o) Fåravelns befrämjande. Beträffande Kungl. Maj:ts under punkt:

befrämjande. 44 gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1932/1933 till fåravelns

befrämjande har riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet,

härigenom velat

erinra.

Getaveins 46:o) Getavelns befrämjande. Till getavelns befrämjande har för varttefr^jande

(jera av budgetåren 1930/1932 anvisats ett extra reservationsanslag av

1 8,000 kronor.

Kungl. Majit Ilar den 23 maj 1930 utfärdat dels reglemente (nr 186) för

med statsmedel understödda åtgärder till getavelns befrämjande, dels ock

kungörelse (nr 187) angående statsbidrag för ändamålet.

I skrivelse den 31 augusti 1931 har lantbruksstyrelsen anfört, att medelsbehovet

under normala förhållanden fortfarande borde beräknas till 8,000

kronor. Då Kungl. Majit emellertid genom beslut den 13 mars 1931 i anslagets

syfte för år 1931 beviljat statsbidrag med sammanlagt 5,700 kronor,

återstode å de för nämnda budgetår anvisade anslagsbeloppen, tillhopa

16,000 kronor, en reservation av 10,300 kronor, vadan medel för täckandes

funnes tillgängliga.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 19

Enligt anmälan under denna punkt erfordras på grund av beräknad

reservation icke någon medelsanvisning för budgetåret 1932/1933, vilket

utskottet härigenom velat för riksdagen

omförmäla.

47 :o) Fjäderfäavelns befrämjande. Beträffande Kungl. Maj:ts under

punkt 46 gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1932/1933

till fjäderfäavelns befrämjande laar riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

48:o) Biskötselns befrämjande. Beträffande Kungl. Maj:ts under punkt

47 gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1932/1933 till biskötselns

befrämjande har riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet

härigenom velat

erinra.

Veterinärväsendet.

49:o) Veterinärhögskolan. Ender punkt 48 har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att a) godkänna ett av departementschefen i statsrådsprotokollet

förordat förslag till stat för veterinärhögskolan, att tillämpas från och

med budgetåret 1932/1933; b) vid bifall härtill höja ordinarie förslagsanslaget

till veterinärhögskolan, nu 313,100 kronor, med 800 kronor till 313,900

kronor; c) medgiva, att av »försäljningsmedlen för veterinärinstitutets

foi-na tomter invid Karlaplan i Stockholm» må användas ett belopp av

intill 5,000 kronor för inredande vid den patologisk-anatomiska institutionen

vid veterinärhögskolan av ett kylrum.

Under samma punkt har departementschefen motiverat anvisande av ett

extra reservationsanslag å 30,000 kronor för diverse behov vid veterinärhögskolan.

I en inom andra kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion nr 308

av herrar Sköld och Hedlund i Häste har hemställts, att riksdagen ville

i och för inrättande av en prosektorsbefattning å veterinärliögskolans patologiska

institution höja ordinarie förslagsanslaget till veterinärhögskolan

med 6,000 kronor till 319,900 kronor.

På framställning av Kungl. Majit uppförde 1931 års riksdag ordinarie

förslagsanslaget till veterinärhögskolan med 313,100 kronor samt godkände

Fjäder] äavelns
befrämjande.

[46.]

Biskötselns

befrämjande.

[47.]

Veterinär högskolan.

[48.]

Motion.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

följande stat för högskolan att tillämpas från och med budgetåret 1931/1932

(IX H. T. p. 45 och K. skr. nr 9 A p. 24):

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................................

Arvoden till rektor 1,500 kronor, en prosektor 6,000 kronor,

envar av fyra laboratorer å 6,000 kronor, envar av fyra

assistenter å 4,500 kronor samt till biträde vid portock

telefonvaktsgöromålen 200 kronor ..............................

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag .........................................................................

Övriga utgifter........................................................................

kronor 147,000

» 1,500

» 49,700

25,000

» 89,900

Summa förslagsanslag kronor 313,100.

Av anslagsposten till icke-ordinarie befattningshavare m. m. få enligt

beräkning i nionde huvudtiteln till 1931 års riksdag (sid 124) högst 13,248

kronor användas till grundavlöningar till extra ordinarie tjänstemän och

högst 9,942 kronor till bestridande av sekreterar-, sysslomanna- och bibliotekariegöromål

samt till drängar och extra betjäning m. m. Härjämte får av

nämnda anslagspost utgå vad som erfordras till beredande av avlöningsförhöjningar

åt extra ordinarie tjänstemän ävensom enligt gällande författningar

uppkommande kostnader för läkarvård jämte läkemedel o. d. samt

begravningshjälp till sådan personal.

I posten övriga utgifter innefattas huvudsakligen dels omkostnadsanslag

för högskolans särskilda avdelningar, dels ock ett allmänt anslag å 60,000

kronor för bränsle, belysning, renhållning, underhåll m. m.

Prosektor- och laboratorsbe fattningarna skola enligt för högskolan gällande

stadgar efter lärarkollegiets förslag tillsättas av .styrelsen för en tid

av tre år.

För diverse behov vid högskolan har därjämte för budgetåret 1931/1932

anvisats ett extra reservationsanslag av 43,400 kronor, innefattande —

förutom en engångspost å 8,000 kronor för inköp av ny automobil för

ambulatoriska kliniken — ett fyllnadsanslag av 28,900 kronor för bränsle

belysning, renhållning, underhåll m. m., 1,500 kronor till anskaffande av

kliniskt material vid kirurgiska kliniken, 1,850 kronor för anordnande av

utbildningskurser i köttbesiktning samt 3,200 kronor för personliga arvodes- .

förhöjningar till laboratorerna N. P. Lages löf och A. B. Carlström. Sagda

poster utgöra tillhopa 43,450 kronor, vilket belopp vid anslagets bestämmande

avrundats till 43,400 kronor.

Örn man bortser från avlöningsposter i den ordinarie staten, har vid beräknande

av inkomster och utgifter för högskolan för budgetåret 1931/1932

räknats med dels den i det ordinarie anslaget ingående posten till övriga

utgifter 89,900 kronor samt det extra reservationsanslaget till diverse

behov 43,400 kronor, dels ock inkomster från högskolans rörelse 102,000

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

kronor, eller tillhopa 235,300 kronor. Bland de till likaledes 235,300 kronor

beräknade utgifterna hava utgifterna för högskolans rörelse upptagits till

87,000 kronor. I överensstämmelse med vad som uttalades under motsvarande

punkt i 1931 års statsverksproposition har således räknats med en nettovinst

å högskolans rörelse av 15,000 kronor, vilket belopp avsetts att tagas i

anspråk för högskolans utgifter enligt inkomst- och utgiftsstaten.

Enligt statsrådsprotokollet har styrelsen lör veterinärhögskolan i skrivelse

den 28 maj 1931 underställt Kungl. Maj:ts prövning frågan örn högskolans

anslagsbehov för budgetåret 1932/1933. Högskolestyrelsen har därvid

ifrågasatt bland annat dels anställande vid den patologisk- anatomiska

institutionen av en prosektor med arvode av 6,000 kronor, dels en höjning

med 800 kronor i anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

lör att möjliggöra en höjning av arvodet till ett vid högskolan

anställt kvinnligt ladugårdsbiträde samt lör anställande under eldningssäsongen

oktober—april av en extra eldare sön- och helgdagar dels

ock anvisande av 5,000 kronor lör inredande vid ovannämnda institution

av ett kylrurn till förvaring av kadaver och kadaverdelar. Härjämte innefattar

högskolestyrelsens framställning förslag örn anvisande av ett extra

anslag till diverse behov vid högskolan.

Högskolestyrelsens förslag i fråga örn anställande av en prosektor ä

den patologisk-anatomiska institutionen grundar sig på en framställning

av institutionens föreståndare professor Hjärne.

I sin framställning har Hjärre inledningsvis erinrat örn den under de

senare åren inträdda stora stegringen av det till institutionen i fråga insända

undersökningsmaterialet och den därav följande ökade belastningen

å den tillgängliga arbetskraften samt anfört i huvudsak följande:

Veterinärhögskolans patologisk-anatomiska avdelning vore icke enbart en

undervisnings- och vetenskapligt arbetande institution utan därjämte avsedd

att vara en anstalt för utförande av specialundersökning av insänt sjukligt

förändra^ material. Enligt § 69 av veterinärhögskolans stadgar skulle nämligen

å densamma utföras »obduktioner å alla vid högskolans kliniker eller

polikliniker döda djur samt dessutom å husdjurskadaver, vilka av veterinärer

eller djurägare insändas till högskolan». Rätten för veterinärer eller

allmänhet att till högskolans patologiska institution insända material för

undersökning hade under årens lopp utnyttjats i allt större utsträckning

och utvecklats till att omfatta icke endast hela kadaver utan även vid

operationer eller obduktioner tillvaratagna svulster oell sjukligt förändrade

organ- eller vävnadsdelar. Denna materialtillförsel vore givetvis förmånlig

och gagnande för såväl undervisningen som det vetenskapliga arbetet å institutionen.

Möjligheten för landets veterinärer att kostnadsfritt få patologisk-anatomiska

och histologiska diagnoser ställda vid en institution, där

sakkunskapen på området vore företrädd, borde vidare vara av stort värde

ej blott för den enskilde veterinären utan även för djurägarna. Att institutionen

åtnjöte veterinärernas och djurägarnas förtroende och att de satte

värde på den hjälp, de därstädes finge, framginge bäst av den för varje år

alltmer ökade materialinsändningen, vilken belystes av vid framställningen

fogade diagram. Totalantalet undersökta fall, som läsåret 1915/1916 ut
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

gjorde 370, belöpte sig under läsåret 1929/1930 till 1,617, vilket innebure

en stegring med ej mindre än 337 procent. Även 1930/1931 visade materiahnsandnmgen

tendens till betydande stegring, och ökningen belöpte sig

i maj 1931 till omkring 29 procent av vid samma tidpunkt föregående år

undersökta lall. Då nu institutionens tillgängliga arbetskraft långt tidigare

ansetts vara icke fullt tillräcklig, kunde den under nuvarande förhållanden

knappast betraktas annat än som fullständigt otillräcklig. Arbetet

med ställandet av patologisk-anatomiska diagnoser vore i regel ganska tidsödande

och krävde oftast omständiga förarbeten. Härtill bomme, att protessorn

i patologisk anatomi hade undervisningsskyldighet i två så stora

och tor veterinärutbildningen viktiga ämnen som allmän och speciell patologisk

anatomi, båda förenade med praktiska kurser, och hade därjämte att

dagligen leda förekommande obduktioner med åtföljande demonstrationer

Studerande. Dessutom foges professorns arbetskraft i anspråk vid de

u lidningskurser för äldre civila och militära veterinärer, som med vissa

mellantider anordnades vid veterinärhögskolan. Enligt högskolans stat

hade nan till sm hjälp med arbetet å institutionen endast en assistent och

en jaktmästare, vartill komme ett från institutionsanslaget avlönat tekniskt

biträde. Att jämte den omfattande undervisningen dessutom medhmna

undersökning av allt insänt material och avgiva utlåtande däröver

vore tor närvarande fullständigt omöjligt utan anlitande av en arbetstid,

som vida ii vers k: rode vad som kunde anses skäligt. Försåvitt institutionen

aven i fortsättningen skulle kunna uppfylla de krav, som enligt gällande

s adgar olades densamma, måste det anses som en trängande nödvändighet,

att arbetskraften snarast utökades. Vilka rent av olidliga förhållanden,

som kunde hilva följden av den rådande bristen på uppövad arbetskraft,

Hade under de senaste åren visat sig vid upprepade tillfällen.

Som motivering för behovet av en prosektorsbefattning kunde i första hand

anföras, att professorns omfattande undervisningsskyldighet nödvändiggjorde

a .. undersökningen av det till institutionen insända materialet i viss utsträckning

självständigt måste handhavas av en underlydande befattningshavare.

Då den patologisk-anatomiska diagnostiken finge anses som ett

synnerligen specialiserat och svårt område, borde nyssnämnda befattningshavare

kunna, erbjudas sådana löneförmåner, att garanti funnes för en

längre tjänstetid vid institutionen med ökad utbildning, varigenom han också

bast kunde gagna institutionens intressen. Ett självständigt handhavande

a.y. undersökningar krävde därjämte ansvar och omdöme, då nämligen undersökningsresultatet

kunde innebära betydande ekonomiska konsekvenser för

den djurägande allmänheten, som fallet exempelvis vore i försäkringsfrågor.

Dylika och tor övrigt ofta å institutionen förekommande uppgifter kunde

icke laggas i händerna på en mera ovan assistent, Vid motsvarande utländska

institutioner med liknande arbetsförhållanden som vid härvarande

patologiska avdelning vore arbetskraften väsentligt rikligare tilltagen, än

va.d bär vöre fallet; institutionsföreståndaren hade som regel till sin hjälp

minst två skolade vetenskapsmän och därjämte två tekniska biträden och

vaktmastare.

Skulle eventuellt en prosektorsbefattning icke kunna inrättas vid härvarande

patologiska avdelning, vore det ofrånkomligt att begära ändring i

gal lande instruktion på så sätt, att institutionen befriades från skyldigheten

a t undersöka insänt material. Det borde dock anmärkas, att en sådan

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

.eventualitet vore att betrakta såsom synnerligen olycklig, ela nämhgen

veterinärhögskolans patologisk-anatomiska institution vöre den enda spe

^^avdelningen i sitt slag här i landet. .

Högskolans lärarkollegium har vitsordat oell understiukit vad Mjair

i ärendet anfört samt därför tillstyrkt inrättande av den föreslagna pro
-

sektorsbefattningen. .

Styrelsen för veterinärhögskolan har, utöver de av professorn Hjarre till

stöd för framställningen andragna skälen, framhållit, att, da veterinärhogskolan

enligt sina stadgar hade att icke blott meddela undervisning for en

fullständig veterinärutbildning utan även i görligaste mån tillgodose de

vetenskapliga forskningsarbetet på det veterinära området, det vore nödvändigt

sörja för att vederbörande professorer hade tid övrig for vetenskapligt

arbete. Som förhållandena vid den patologisk-anatomiska institutionen

nu vore, medhunnes ej till följd av det professorn åvilande löpande arbetet

något vidare vetenskapligt forskningsarbete. Styrelsen ansåge aven ur denna

synpunkt det föreliggande förslaget fullt berättigat och tillstyrkte detsamma.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd har med hänsyn till de pedagogiska

och vetenskapliga uppgifter, som ankomme på institutionen, inte

haft att erinra mot att avlöningen till den ifrågasatte laboratorn bestämdes

i form av arvode med enahanda belopp, som utginge till <ien farande

prosektorn och till laboratorerna vid högskolan, eller med b,Otiu

kronor för år. „ . ..

Statskontoret har ansett behovet av anställande av en prosektor a nogskolans

patologisk-anatomiska institution vara vederbörligen styrkt av

den förebragta utredningen och fördenskull tillstyrkt, att fran och med

budgetåret 1932/1933 ytterligare en prosektorsbefattning med ett årsarvode

av 6,000 kronor måtte uppföras å den ordinarie staten för veterinärhögskolan.

lii.

Vad angår högskolestyrelsens förslag örn inrättande av en prosektor sbefattning

å den patologisk-anatomiska avdelningen, har departementschefen

till en början erinrat, att enligt gällande stadgar för veterinärhögskolan

skall å denna avdelning — vars föreståndare åligger undervismngsskyldighet

i veder förande ämnen och ledande av därmed förenade praktiska övningar

— utföras obduktioner å djurkadaver, som för sådant ändamål a^

veterinär i utövande av sin praktik eller av djurägare insändas. Den nuvarande

personalen å avdelningen utgjordes av föreståndaren, en assistent

och en vaktmästare samt ett från institutionens anslag avlönat tekniskt

biträde. Enligt vad avdelningsföreståndaren i ärendet anfort kunde ob

duktionsundersökningar med hänsyn till de betydande ekonomiska konsekvenser

för den djurägande allmänheten, som resultatet av sadan undersökning

kunde innebära, icke anförtros åt cn assistent. Avdelningsföreståndaren

hade därför måst själv utföra dessa undersökningar. Mängden

av insänt obduktionsmaterial linde undergått en oavbruten stark stegring,

utgörande för tiden från läsåret 1915/19.16-läsåret 1929/1930 337 procent,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

vilket medfört, att föreståndarens tid kommit att i betydande utsträckning

tågås i anspråk för obduktioner. Detta hade menligt inverkat på

dennes möjligheter att bedriva vetenskaplig forskningsverksamhet i önsk

värd omfattning. Vidare har departementschefen anfört följande.

»Av utredningen i ärendet torde framgå, att avdelningsföreståndaren, i

betraktande tillika av den honom åliggande omfattande undervisningss

yldigheten, ar i stort behov av en medhjälpare, åt vilken i förekommande

fa 1 kan anfortros jämte andra mera krävande uppgifter att självständigt

och pa eget ansvar utföra undersökningar av här ifrågavarande art. Enast

härigenom anses avdelningsföreståndaren kunna beredas sådan avlastning

i den nuvarande arbetsbördan, som skulle vara erforderlig icke

minst med hänsyn till angelägenheten att säkerställa det vetenskapliga

forskningsarbetet på ifrågavarande område. Emellertid har jag ansett mig

lern kunna i radande statsfiuansiella situation förorda bifall till styrelsens

hemställan örn förhöjt anslag för anställande av ny arbetskraft å

den Patologisk-anatomiska avdelningen. Med dylik personalökning lärer

darfur böra anstå, tills gynnsammare konjunkturer inträda.»

Motionärerna hava under framhållande att en ändring av de å ifrågavarande

institution nu rådande förhållandena syntes vara en tvingande

nödvändighet vidare anfört följande.

»En möjlighet att lindra arbetsbördan vore givetvis att företaga restriktioner

i materialtillstrcmningeu genom att ändra de för avdelningen gällande

stadgarna därhän, att institutionen befriades från sin skyldighet

att undersöka det fran veterinärer och djurägare insända materialet, under

det att skyldigheten att undersöka sådant från högskolans egna kliniker

bibehölls. Institutionschefen har också ansett det ofrånkomligt att

begära snöån ändring av stadgarna, därest arbetskraften icke kan utökas.

Man framhåller emellertid, att en sådan eventualitet från flera synpunkter

vöre att betrakta som synnerligen olycklig. Man får beakta, att veterinarhogskolans

patologiska institution är den enda specialavdelningen i

sitt slag lian landet. Skulle denna enligt sina stadgar vara nödtvungen

att vägra Badana specialundersökningar som där kunde utföras, komme

givetvis institutionen i en ytterligt egendomlig situation. Veterinärer och

(ljungare skulle icke längre lia möjlighet att erhålla en specialiserad patologisk-anatomisk

undersökning i de långt ifrån ovanliga sjukdomsfall,

dar en sadan skulle varit av stor betydelse. En utebliven patologisk-anatomisk

undersökning med specialdiagnos kan för djurägaren i många fall

innebära betydande ekonomiska konsekvenser, såsom till exempel vid lörsakringsfail.

Genom restriktioner i preparatinsändningen skulle vidare

undervisningen berövas ett synnerligen värdefullt material. Det från

högskolans khmker översanda undersökningsmaterialet härstammar näm- ''

gen till mira storsta delen från häst och hund, under det att materialet

fran veterinärer och djurägare övervägande härstammar från nötkreatur

svin och höns. Genom den nu förefintliga stora materialtillströmningen

fran veterinärer och djurägare få de studerande en god inblick i sådana

fall som ae under sm kommande praktik å landsbygden oftast få kontakt

s. 25 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

25

En annan möjlighet att avhjälpa de å institutionen rådande missförhållandena

vore att belägga undersökningarna med så höga avgifter att

dessa kunde finansiera en prosektorsbelattning. Ett sådant system förekommer

emellertid oss veterligt icke vid jämförbara institutioner vare sig

här i landet eller i utlandet och vore för övrigt att betrakta som en högst

osympatisk och olämplig åtgärd icke minst med tanke på den starka depression

som nu berör den djurägande allmänheten, vars intressen institutionen

är avsedd att gagna. Det torde väl också vara mer än tvivelaktigt,

huruvida det vore rättvist att enbart den djurägande allmänheten

skulle finansiera en statstjänst, som är avsedd att gagna icke bara enskilda

individer utan även statens intressen i dess helhet. Till den patologiska

institutionens uppgifter hör nämligen icke enbart ställandet av

diagnoser utan även utforskandet av oklara sjukdomars väsen och orsaker,

och ett sådant arbete torde val få anses vara av ett synnerligen stort

nationalekonomiskt intresse.

Av vad nu anförts torde vara ådagalagt, att med hänsyn till såväl jordbruksnäringens

som undervisningens och forskningens intressen en förstärkning

av arbetskrafterna vid veterinärhögskolans patologiska institution

är starkt av nöden, vilket ju även bestyrkts av alla myndigheter,

som yttrat sig i ärendet. Tillståndet vid institutionen synes i förevarande

avseende nu vara så olidligt, att örn icke olägenheterna snart avhjälpas,

så stora värden stå på spel, att ett enbart hänvisande till det statslinansiella

läget knappast kan anses vara tillräckligt skäl för ett avvisande av

kravet på inrättande av en prosektorsbelattning vid nämnda institution.»

Det i extra anslaget till diverse behov vid högskolan ingående beloppet

för bränsle, belysning, renhållning, underhåll av byggnader, park och

stängsel m. m. har av departementschefen beräknats till 23,500 kronor

eller 5,400 kronor lägre än för innevarande budgetår. Med inräknande i

det extra anslaget till diverse behov liksom för budgetåret 1931/1932 av

1,500 kronor till anskaffande av kliniskt material vid kirurgiska kliniken,

1,850 kronor för anordnande av utbildningskurser i köttbesiktning och

3,200 kronor för personliga avlöningsförhöjningar till laboratorerna Lager

löf och Carlström, har det extra anslaget upptagits med ett till 30,000 kronor

avrundat belopp.

Vidkommande det begärda medgivandet att av försäljningsmedlen för

veterinärinstitutets forna tomter invid Karlaplan i Stockholm använda

ett belopp av intill 5,000 kronor för inredande vid den patologisk-anatomiska

institutionen av ett kölrum har departementschefen anfört följande:

»Beträffande detta behov Ilar jag inhämtat, att det särskilt sommartid

uppstår stora svårigheter i fråga örn det insända obduktionsmaterialets

förvaring. Med hänsyn till veterinärkandidaternas övriga arbeten lärer

det många gånger icke vara möjligt att omedelbart efter materialets

ankomst till högskolan samla eleverna för demonstration och

undersökning av detsamma. Det inträffar därför, att materialet under

tiden undergår så starka förändringar, att därigenom omöjliggöres

med demonstrationen eljest avsedda iakttagelser, vilket måste vara till

avsevärd skada för undervisningen. Nu antydda förhållanden synas mig

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

utskottet.

utgöra tillräckliga skäl för att tillmötesgå högskolestyrelsens förslag

om inrättande av ett kylrum i samband med patologisk-anatomiska institutionens

obduktionssal. Kostnaden, som beräknats till i runt tal 5,000

kronor, ger mig icke anledning till erinran. Det erforderliga beloppet

torde böra beredas från behållningen å försäljningsmedlen för veterinärinstitutets

forna tomter vid Karlaplan, vilken enligt uppgift av statskontoret

lämnar tillgång därtill. Någon belastning av riksstaten behöver sålunda

icke ske. Ärendet är emellertid av beskaffenhet att böra underställas

riksdagens prövning.»

Utskottet har icke något att erinra mot den i anslagsposten till avlöningar

till icke-ordinarie befattningshavare av departementschefen förordade

höjningen med 800 kronor, liksom ej heller mot departementschefens beräkning

av extra anslaget till diverse behov vid veterinärhögskolan. Då

enligt utskottets mening förebragts övertygande skäl för behovet att å den

patologisk-anatomiska institutionen inreda ett kylrum för förvaring av

kadaver och kadaverdelar biträder utskottet jämväl förslaget att för sådant

ändamål taga i anspråk ett belopp av 5,000 kronor av »försäljningsmedlen

för veterinärinstitutets forna tomter invid Karlaplan i Stockholm».

Vad härefter angår det av veterinär högskolans styrelse framställda,

i motionen upptagna förslaget örn inrättande av ytterligare en laboratorsbefattning

vid högskolan synes enligt vad i ärendet samstämmigt vitsordats

verksamheten å veterinärhögskolans patologisk-anatomiska institution

hava undergått en så stark utveckling, att de nuvarande förhållandena

därstädes påfordra en utökning av avdelningens arbetskrafter, därest

icke för såväl jordbruksnäringen som för den veterinära undervisningen

och forskningen betydande värden skola äventyras. Det må framhållas,

att jämväl departementschefen kraftigt understrukit behovet i

förevarande avseende och uttalat, att endast genom att bereda avdelningens

föreståndare en medhjälpare, åt vilken i förekommande fall kunde

anförtros att jämte andra mera krävande uppgifter självständigt och på

eget ansvar utföra obduktionsundersökningar, föreståndaren kunde beredas

sådan avlastning av den nuvarande arbetsbördan, som vore erforderlig

icke minst med hänsyn till angelägenheten att säkerställa det vetenskapliga

forskningsarbetet på ifrågavarande område. Under förb a ndenvarande

omständigheter anser utskottet i likhet med motionärerna,

att statslinansiella hänsyn icke böra tillmätas avgörande betydelse vid

ställningstagande till frågan örn en utökning av arbetskrafterna å institutionen

i fråga. På av departementschefen anförda, i motionen ytterligare

utvecklade skäl anser sig utskottet sålunda böra tillstyrka, att i

staten för veterinärhögskolan uppföres ytterligare en prosektorsbelattning

med arvode av 6,000 kronor.

Med iakttagande av vad utskottet sålunda tillstyrkt skulle staten för

veterinärhögskolan erhålla följande utseende:

s. 27 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 27

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .... kronor 147,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ....................

Arvode till rektor 1,500 kronor, envar av två prosektor^- å 6,000 kronor, envar av fyra laboratorer å 6,000 kronor,

envar av fyra assistenter å 4,500 kronor samt till biträde

vid port- och telefonvaktsgöromålen 200 kronor ........

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag ..........................................

Övriga utgifter ..........................................

Summa förslagsanslag kronor 319,900.

I anslutning härtill bör ordinarie förslagsanslaget till veterinärhögskolan

uppföras med 319,900 kronor.

Med förmälan att utskottet under nästföljande punkt gör hemställan

örn anvisande av det tillstyrkta extra anslaget å 30,000 kronor till diverse

behov vid veterinärhögskolan, hemställer utskottet nu,

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning och den i ämnet väckta motionen

11:308 må

a) godkänna det av utskottet här ovan förordade

förslaget till stat för veterinärhögskolan, att tillämpas

från och med budgetåret 1932/1933;

b) vid bifall härtill höja ordinarie förslagsanslaget

till veterinärhögskolan, nu 313,100 kronor, med 6,800

kronor till 319,900 kronor;

c) medgiva, att av »försäljningsmedlen för veterinärinstitutets

forna tomter invid Karlaplan i Stockholm»

må användas ett belopp av intill 5,000 kronor

för inredande vid den patologisk-anatomiska institutionen

vid veterinärhögskolan av ett kylrum.

1,500

» 55,700

25,800

» 89,900

50:o) Diverse behov vid veterinärhögskolan. Under åberopande av vad

utskottet under nästföregående punkt anfört hemställer utskottet, högskolan.

149.1

att riksdagen må till diverse behov vid veterinärhögskolan

anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra

reservationsanslag av 30,000 kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Veterinärinrättningen

i

Skara.

[50.1

Utskottet.

Statens veterinärbukteriologiska

anstalts

verksamhet.

[51.]

Utskottet.

Dy t tidst illä g g

at distriktsveterinärer.

[52.]

28 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

51 :o) Veterinärinrättningen i Skara. I förslaget till riksstat för badgetåret

1932/1933 har ordinarie anslaget till veterinärinrättningen i Skara

upptagits med oförändrat belopp 8,500 kronor.

Departementschefen har beträffande kostnaderna vid institutionen i

fråga för ålderstillägg, tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg, vilka

utgifter för närvarande täckas från i riksstaten under nionde huvudtiteln

för sådana ändamål uppförda allmänna anslag, ansett, att — i anslutning

till vad statskontoret och allmänna civilförvaltningens lönenämnd i ärendet

anfört - de för bestridande av dessa kostnader erforderliga medlen

borde från och med ingången av nästa budgetår tillsvidare utgå av institutionens

egna medel. I anslutning härtill hava de under nionde huvudtiteln

uppförda anslagen till ålderstillägg, tillfällig löneförbättring för

viss personal inom den civila statsförvaltningen samt dyrtidstillägg åt

befattningshavare i statens tjänst kunnat minskas med respektive 800, 800

och 5,000 kronor.

Utskottet, som ansluter sig till vad departementschefen sålunda anfört,

hemställer nu,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1932/

1933 uppföra ordinarie anslaget till veterinärinrättningen

i Skara med oförändrat belopp 8,500 kronor.

52 :o) Statens veterinärbakteriologiska anstalts verksamhet. 1 förslaget

till riksstat för budgetåret 1932/1933 har ordinarie reservationsanslaget till

statens veterinärbakteriologiska anstalts verksamhet upptagits med oförändrat

belopp 20,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1932/

1933 uppföra ordinarie reservationsanslaget till statens

veterinärbakteriologiska anstalts verksamhet med

oförändrat belopp 20,000 kronor.

53 :o) Dyrtidstillägg åt distriktsveterinärer. Under punkt 52 har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen a) medgiva, att, därest de distriktsveterinärer,

till vilkas avlöning lämnats statsbidrag, för tiden 1 juli 1932—30 juni 1933

beredas dyrtidstillägg å dem från vederbörande landsting tillkommande

avlöning, dyrtidstillägg av statsmedel må för samma tid till dem utgå

med motsvarande andel av statsbidraget, ålderstillägg däri inberäkna!,

dock med högst en tredjedel av statsavlöningen; b) till bestridande av

s. 29 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

29

kostnaderna för dessa dyrtidstillägg anvisa för budgetåret 1932/1933 ett

extra förslagsanslag av 70,000 kronor.

• På förslag av Kungl. Majit bar från oell med 1919 beviljats anslag till

dyrtidstillägg åt distriktsveterinärer. För budgetåret 1931/1932 har för

ändamålet anvisats ett extra förslagsanslag av 75,000 kronor.

I fråga örn dyrtidstilläggets åtnjutande har riksdagen medgivit, att

därest de distriktsveterinärer, till vilkas avlöning lämnats statsbidrag,

bereddes dyrtidstillägg å dem från vederbörande landsting tillkommande

avlöning, dyrtidstillägg av statsmedel finge till dem utgå med motsvarande

andel av statsbidraget, ålderstillägg däri inberäknat, dock allenast

med viss kvotdel av statsavlöningen. Sagda kvotdel har alltsedan

den 1 juli 1924 utgjort högst en tredjedel.

Förslaget innebär, att jämväl för budgetåret 1932/1933 dyrtidstillägg

borde tillerkännas distriktsveterinärer, varvid enahanda grunder som de nu

gällande syntes böra tillämpas. Med hänsyn till medelsåtgången har anslaget

av Kungl. Maj:t upptagits till ett med 5,000 kronor i förhållande

till budgetåret 1931/1932 sänkt belopp.

Med tillstyrkan av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att, därest de distriktsveterinärer, till

vilkas avlöning lämnats statsbidrag, för tiden 1 juli

1932—30 juni 1933 beredas dyrtidstillägg å dem från

vederbörande landsting tillkommande avlöning, dyrtidstillägg

av statsmedel må för samma tid till dem utgå med

motsvarande andel av statsbidraget, ålderstillägg däri

inberäknat, dock med högst en tredjedel av statsavlöningen

;

b) till bestridande av kostnaderna för dessa dyrtidstillägg

anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra för

slagsanslag av 70,000 kronor.

54:o) Statsbidrag vid försäkring mot smittsamma husdjurssjukdomar.

Under punkt 53 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att minska ordinarie

förslagsanslaget till statsbidrag vid försäkring mot smittsamma husdjurssjukdomar,

nu 25,000 kronor, med 15,000 kronor till 10,000 kronor.

Utskottet, som biträder förslaget, hemställer,

att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget

till statsbidrag vid försäkring mot smittsamma husdjurssjukdomar,

nu 25.000 kronor, med 15,000 kronor

till 10,000 kronor.

Utskottet.

Statsbidrag

vid försäkring

mot smittsamma

husdjursjukdomar.

[53.]

Utskottet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

övriga utgif- 55 :o) Övriga utgifter till förekommande och hämmande av smittsamma

kommande och s5ukdomar Mand husdjuren. I förslaget till riksstat för budgetåret 1932/

kammande av 1933 bär ordinarie förslagsanslaget till övriga utgifter till förekommande

smittsamma

sjukdomar

bla»’d husdjuren.

[54.]

och hämmande av smittsamma sjukdomar bland husdjuren upptagits med

oförändrat belopp 200,000 kronor.

Sedan lång tid tillbaka har i riksstaten varit uppfört ett ordinarie anslag

till förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar.

Anslaget är jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 16 februari 1825 mot redovisningsskyldighet

ställt till medicinalstyrelsens förfogande. Under de

senaste budgetåren har anslaget, som har karaktär av förslagsanslag, uppförts

med olika belopp. Sålunda upptogs anslaget för budgetåret 1926/1927

till 40,000 kronor, för budgetåret 1927/1928 till 500,000 kronor, för ett vart

av budgetåren 1928/1930 till 300,000 kronor och för ett vart av budgetåren

1930/1932 till 200,000 kronor. Belastningen av anslaget bär starkt växlat

för skilda budgetår, till stor del beroende på imil- och klövsjukans större

eller mindre utbredning. Utgifterna från anslaget hava sålunda under

budgetåren 1926/1931 uppgått till i runda tal respektive 6,997,000, 600,000,

146,000, 200,000 och 1,267,000 kronor.

I fråga om åtgärder mot mul- och klövsjuka äro de grundläggande föreskrifterna

meddelade i förordningen den 9 december 1898 (nr 126) angående

vad iakttagas bör till förekommande och hämmande av smittsamma sjukdomar

bland husdjuren. I nämnda förordning föreskrives bland annat, att

kostnaderna för veterinär tjänsteförrättning skola gäldas av allmänna medel

samt att staten skall tillhandahålla för slutdesinfektion erforderliga desinfektionsmedel

med undantag av kalk. I förordningen förutsättes ej, att muloch

klövsjukan skall bekämpas genom nedslaktning av djurbesättningar,

inom vilka sjukdomen yppat sig. Nedslaktningsförfarandet grundar sig på

ett medicinalstyrelsen genom Kungl. Maj:ts beslut den 4 november och den

22 december 1892 givet bemyndigande att vidtaga alla de åtgärder, styrelsen

kan finna nödiga för sjukdomens hämmande och förebyggande av dess

vidare utbredning. Enligt brev den 14 oktober 1911 till medicinalstyrelsen

utgår ersättning av allmänna medel för nedslaktande av djur efter föreskriven

värdering. Med stöd av nyssnämnda bemyndigande har medicinalstyrelsen

vidare ansett sig böra vid tillämpning av nedslaktningsmetoden

bekosta alla erforderliga desinfektionsåtgärder. Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut

den 6 mars 1925 hava jämväl i de fall, då isoleringsmetoden kommit till

användning, samtliga] desinfektionskostnader bestritts av allmänna medel.

Departementschefen har med anledning närmast av vissa i statsrådsprotokollet

under denna punkt omnämnda framställningar i fråga örn ersättning

av statsmedel till djurägare vid isolering på grund av inträffade

fall av smittsam mul- och klövsjuka yttrat följande.

»Mul- och klövsjukan har i vårt land under de senaste åren i allmänhet

bekämpats medelst nedslaktningsförfarandet. Någon anledning att frångå det

sålunda tillämpade förfaringssättet föreligger för närvarande icke, utan bör

s. 31 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 31

man enligt min mening som regel även i fortsättningen, i den mån imil- och

klövsjuka till äventyrs uppträder inom en kreatursbesättning, omedelbart nedsudda

denna på statens bekostnad. Emellertid kan i enstaka fall anledning yppas

att göra undantag från denna regel, nämligen där sjukdomen angriper en kreatursbesättning

av sådant värde eller så framstående beskaffenhet, att ett

förstörande av densamma örn möjligt bör undvikas, såframt goda förutsättningar

finnas att genom isoleringsåtgärder förebygga smittans spridning. I

dylikt fall torde de risker, en utebliven nedslaktning kan innebära, uppvägas

av fördelarna ur det allmännas synpunkt att få en särskilt värdefull kreatursbesättning

bevarad. Förfar nian i särskilt fall på antytt sätt, drabbas

emellertid djurägaren med all sannolikhet av vissa förluster till följd av

besättningens genom sjukdomen nedsatta värde. Väl är det sant, att dessa

förluster ej hava sin grund i det statliga ingripandet i och för sig utan

äro en omedelbar följd av att sjukdomen hemsökt hans besättning. Emellertid

ligger det likväl för djurägaren här nära till hands att anställa en

jämförelse med sådana fall — och dessa det stora flertalet — där nedslaktning

tillgripits och djurägaren sålunda i själva verket, genom att djuren

inlösas efter värdet vid insjuknandet, undgått den förlust, som skulle legat

i djurens efter genomgången sjukdom minskade värde. Med hänsyn därtill

att isoleringsförfarandet endast torde komma till användning i jämförelsevis få

undantagsfall, måste naturligen den mindre gynnsamma ställning, vari den

enskilde djurägaren sålunda utan sitt vållande försättes, för honom te sig såsom

en orättvisa. Då härtill kommer, att å andra sidan tillgripandet av isoleringsmetoden

medför ojämförligt mycket lägre kostnader för det allmänna,

än örn inlösen för nedslaktning sker, synes det mig förenligt med billighet,

att staten, på därom gjord ansökan och efter noggrann prövning av de

uppkomna förlusternas art och omfattning, lämnar djurägaren skälig gottgörelse

för de lidna förlusterna, i den mån de ej kunnat täckas genom den

statsunderstödda försäkringen. Enär, såsom jag framhållit, nedslaktningen

även i fortsättningen bör bliva det regelmässiga medlet för mul- och klövsjukans

bekämpande och gottgörelse av nyss antydd art följaktligen blott

sällan lärer komma i fråga, torde anordningen knappast kunna få nämnvärda

ekonomiska konsekvenser för statsverket. Därest riksdagen icke har

något att erinra mot vad jag nu tillstyrkt, torde sålunda ifrågakommande

ersättningsbelopp, bestämda av Kungl. Majit efter prövning från fall till

fall, böra anvisas att utgå ur förevarande anslag.»

Utskottet, som anser sig icke böra framställa någon erinran med anledning

av vad departementschefen i ärendet anfört, hemställer,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1932/

1933 uppföra ordinarie förslagsanslaget till övriga utgifter

till förekommande och hämmande av smittsamma

sjukdomar bland husdjuren med oförändrat belopp

200.000 kronor.

Otukottet

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

anstalten^ 56:o) Karantänsanstalten 1 Haparanda för husdjur. Under punkt 55

Haparanda ‘lar Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till karantänsanstalten i Hapaför

husdjur, rande för husdjur anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 6 250

1 kronor.

I 1931/1932 års riksstat är förestående anslag upptaget till 6,050 kronor.

Den av Kungl. Majit föreslagna förhöjningen, 200 kronor, avser posterna

»arvode till vaktmästaren», »bränsle och lyse» samt »desinfektionsmedel,

komplettering och underhåll av instrument», vilka skulle höjas med respektive

150, 20 och 30 kronor. Ökningen motiveras med att djurimporten

över Haparanda stegrats.

Med tillstyrkan av bifall till Kungl. Majlis förslag får utskottet hemställa.

att riksdagen må till karantänsanstalten i Haparanda

för husdjur anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra

anslag av 6.250 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

33

Lanthushållning i allmänhet.

57 :o) Allmänt anslag till hushållningssällskapen. I förslaget till riks- Jä
sfat

för budgetåret 1932/1933 har Kungl. Majit upptagit ordinarie ansia- ^uJ^säiiget

allmänt anslag till hushållningssällskapen med oförändrat belopp, skapen.

3,000,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1932/

1933 uppföra ordinarie anslaget allmänt anslag till

hushållningssällskapen med oförändrat belopp, 3,000,000

kronor.

58:o) Sekreterare hos hushållningssällskapen. Beträffande Kungl. SekreUrare

Marits under punkt 57 gjorda framställning angående anslag för budget- ningssällåret

1932/1933 till sekreterare hos hushållningssällskapen har riksdagen skapen.

redan fattat beslut, varom utskottet härigenom velat ''■*

erinra.

59 :o) Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar. Befrämjande

Beträffande Kungl. Maj:ts under punkt 58 gjorda framställning angå- ‘0“1 fabrik

ende anslag för budgetåret 1932/1933 till befrämjande i allmänhet av jord- och lantmanbruk

och lantmannanäringar har riksdagen redan fattat beslut, varom nan^J^wrutskottet

härigenom velat

erinra.

60 :o) Höjande av det mindre jordbruket. Beträffande Kungl. Maj:ts Höjande av

under punkt 59 gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1932/

1933 till höjande av det mindre jordbruket har riksdagen redan fattat be- [59.]

slut, varom utskottet härigenom velat

erinra.

61 :o) Ordnad bokföring vid mindre jordbruk m. m. Beträffande Kungl. Ordnad bokMajits

under punkt 60 gjorda framställning angående anslag för budget- J*™ge jordåret

1932/1933 till ordnad bokföring vid mindre jordbruk m. m. har riksda- bruk m. m.

gen redan fattat beslut, varom utskottet härigenom velat [60.]

erinra.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 10 sami. 1 haft. (Nr 1.)

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

onsuientcr. 62:?} Jordbrukskonsulenter. Beträffande Kungl. Maj:ts under punkt

[61.] gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1932/1933 till

jordbrukskonsulenter bar riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet

härigenom velat

erinra.

Vandrings- 63:o) Vandringsrättare. Beträffande Kungl. Maj:ts under punkt 62

r[62.T g?orda framställning angående anslag för budgetåret 1932/1933 till vandringsrättare

har riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet härigenom

velat

erinra.

utbildnings- 64 :o) Utbildningskurser för vandringsrättare. Beträffande Kungl.

vandrings- ^aj''^s ander punkt 63 gjorda framställning angående anslag för budgetrattare.

året 1932/1933 till utbildningskurser för vandringsrättare har riksdagen re[63.

] dan fattat beslut, varom utskottet härigenom velat

erinra.

Tackdik- 65:o) Täckdikningsförmän. Beträffande Kungl. Maj:ts under punkt 64

mngsrorman. gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1932/1933 till täckningsförmän

har riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet härigenom

velat

erinra.

utbildning- 66:o) Utbildningskurser för förrättningsmän vid täckdikningsföretag

förrättnings- avensom för täckdikningsförman. Med ett beräknat medelsbehov av 14,000

män vid täck- kronor för ifrågavarande ändamål anvisades för budgetåret 1929 1930 ett

tTävensoZ anslag å detta belopp. För budgetåret 1930/1931 anvisade riksdagen ett

för tackdik- extra reservationsanslag av 4,100 kronor, därvid räknades med en reserva65T*”

ti0n EV 9,900 kronor‘ För innevarande budgetår har på grund av förefintL

lig reservation intet anslagsbelopp uppförts i riksstaten.

Enligt anmälan under denna punkt erfordras på grund av förefintlig reservation

icke någon ny medelsanvisning för budgetåret 1932/1933, vilket

utskottet härigenom velat för riksdagen

omförmäla.

Fbidragnitfu 67 :o) Förvaltningsbidrag till förmedlare av lån från täckdikningslåne
förmedlare

av fonden. Beträffande Kungl. Maj:ts under punkt 66 gjorda framställning

ldikntnsTåne angående anslag för budgetåret 1932/1933 till förvaltningsbidrag till för’

fonden.medlare av lån från täokdikningslånefonden har riksdagen redan fattat

[66.] beslut, varom utskottet härigenom velat

erinra.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

68:o) Statens lagerhus. Under punkt 67 har Kungl. Majit föreslagit statens lagerriksdagen,

att till täckande av utgifterna för statens lagerhus anvisa för

budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av 90,000 kronor.

Till täckande av utgifterna för statens lagerhus och fryshus har från och

med budgetåret 1923/1924 uppförts ett extra förslagsanslag, vilket för ett

vart av budgetåren 1923/1925 upptagits till 93,000 kronor, för ett vart av

budgetåret 1925/1929 till 90,000 kronor samt för vartdera budgetåren 1929/

1932 till 80,000 kronor.

Från och med budgetåret 1929/1930 har — i anslutning till den uppställning

i budgettekniskt avseende, som beträffande statlig verksamhet,

förenad med såväl utgifter som inkomster, numera tillämpas i avsikt att

i riksstaten erhålla siffror mera överensstämmande med verkliga förhållandena

— vidkommande statens lagerhus och fryshus vidtagits sådan anordning,

att å utgiftssidan i riksstaten uppföras de beräknade utgifterna

samt å inkomstsidan de antagliga inkomsterna å rörelsen. För innevarande

budgetår upptages sålunda, såsom redan anmärkts, ett utgiftsanslag å 80,000

kronor, varemot å inkomstsidan svarar ett belopp av 65,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

»Det för rörelsens bedrivande under instundande budgetår framlagda statförslaget

upptager inkomsterna till 81,200 kronor och utgifterna till 91,550

kronor. Mot förslaget har jag intet att erinra. Vad särskilt angår förslaget,

att arvodet till lagerhusinspektören måtte ånyo upptagas till 2,500 kronor, på

vilket belopp dyrtidstillägg ej skulle utgå, finner jag detsamma fullt befogad

med hänsyn till inspektionens betydelse och den ökning i hithörande

lagerhusverksamhet, som under senaste tiden inträtt i anslutning till de

statliga regleringsåtgärderna för spannmålsmarknadens ordnande och lantmännens

strävanden att genom spannmålens lagring m. m. förebygga allt

för stora utbud under konsumtionsårets början. Då, såsom jag inledningsvis

erinrat, vidkommande ifrågavarande verksamhet i budgettekniskt hänseende

numera tillämpas den anordning, att å riksstatens utgiftssida uppföras de

beräknade utgifterna samt å inkomstsidan de antagliga inkomsterna å rörelsen,

torde anslaget för instundande budgetår böra uppföras med i avrundat tal

90,000 kronor. Jag vill här erinra, att å riksstatens inkomstsida såsom

inkomst av rörelsen för samma budgetår uppföres ett belopp av 80,000 kronor.»

Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts förslag, hemställer, utskottet.

att riksdagen må till täckande av utgifterna för statens

lagerhus anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra

förslagsanslag av 90,000 kronor.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Maskin- och

redskapsprovningsanstalterna

vid

Ultuna och

Alnarp.

[68.]

Utskottet.

Kemiska stationer.

[69.]

69 :o) Maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultuna och Alnarp.

Under punkt 68 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till maskin-

och redskapsprovningsanstalterna vid Ultuna och Alnarp anvisa för

budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 61,500 kronor.

Till maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultuna och Alnarp

har riksdagen från och med 1908 årligen anvisat medel. För budgetåret

1929 1930 anvisades ett anslag av 57,500 kronor. För budgetåret 1930/1931

höjdes anslaget till 63,500 kronor. För innevarande budgetår har för ändamålet

anvisats ett extra anslag av 64,600 kronor.

Den för budgetåret 1931/1932 av riksdagen beviljade höjningen av anslaget

sammanhängde dels med utgifter, som till stor del grundade sig på

anstalternas med hänsyn till lanthruksmötet i Stockholm 1930 då ökade

arbete, dels ock med tackande av vissa balanserade utgifter under posterna

»tryckning av meddelanden och ersättning för arbete». I betraktande

härav har departementschefen ansett anslaget böra för budgetåret 1932/1933

minskas med 3,100 kronor och sålunda upptagas med 61,500 kronor.

Kungl. Majits framställning föranleder ingen utstkottets erinran, varför

utskottet hemställer,

att riksdagen må till maskin- och redskapsprovningsanstalterna

vid Ultuna och Alnarp anvisa för hudgetåret

1932/1933 ett extra anslag av 61,500 kronor.

70:o) Kemiska stationer. Under punkt 69 har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att till understöd åt åtta kemiska stationer för jordbrukets och

näringarnas behov, vilka av landsting eller hushållningssällskap, vart för

sig eller i förening, understödjas med minst samma belopp som statsbidraget

och vilka vilja underkasta sig de villkor och föreskrifter i avseende

på analysmetoder och övriga förhållanden, som fastställas av Kungl.

Majit, anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 43,000 kronor.

Såsom bidrag till underhåll av kemiska stationer för jordbrukets och

näringarnas behov har under en lång följd av år anvisats anslag. För

budgetåret 1931/1932 har riksdagen såsom bidrag till underhåll av åtta dylika

stationer anvisat ett extra anslag av 48,000 kronor, att utgå med högst

6,000 kronor till varje station.

Departementschefen har i statsrådsprotokollet framhållit, att åtminstone

vissa av de kemiska stationerna torde tack vare relativt goda inkomster

av verksamheten kunna åtnöjas med ett lägre statsunderstöd än 6,000 kronor.

Med hänsyn härtill har departementschefen ansett förevarande anslag

för nästkommande budgetår kunna nedsättas med 5,000 kronor eller

till 43,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet biträder Kungl. Majits förslag och hemställer,

att riksdagen må till understöd åt åtta kemiska stationer

för jordbrukets och näringarnas behov, vilka av

landsting eller hushållningssällskap, vart för sig eller

i förening, understödjas med minst samma belopp som

statsbidraget och vilka vilja underkasta sig de villkor

och föreskrifter i avseende på analysmetoder och övriga

förhållanden, som fastställas av Kungl. Majit, anvisa

för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 43,000

kronor.

TM Kelliisk-växtbiologiska anstalten i Norrbottens län. Med tillstyrkan

av bifall till Kungl. Majits under punkt 70 gjorda framställning hem anstaiten i

Norrbottens

ställer utskottet, iäw>

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår [70.]

såsom bidrag till underhåll under tiden 1 juli 1932

30 juni 1933 av kemisk-växtbiologiska anstalten inom

Norrbottens län — under villkor att från länets landsting

och hushållningssällskap eller eljest bidrag lämnas

till anstaltens underhåll under samma tid med sammanlagt

minst 17,040 kronor — anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra anslag av 28,400 kronor.

72:o) Svenska mosskulturföreningen. Beträffande Kungl. Majlis under

punkt 71 gjorda framställning angående anslag för budgetaret ningen.

1932 1933 till svenska mosskulturföreningen har riksdagen redan fattat [71.]

beslut, varom utskottet härigenom velat

erinra.

73:0) Försök,gärd å myrjord i Jämtland, län. Beträffande Kung).

Majit under punkt 72 gjorda framställning angående anslag ioi. budget jämtlands

året 1932/1933 till försöksgård å myrjord i Jämtlands län har riksdagen ian

redan fattat beslut, varom utskottet härigenom velat

erinra.

74 :o) Försöksgård å myr jord i Norrbottens län. Beträffande Kungl.

Majit under punkt 73 gjorda framställning, angående anslag för budget- Norrbottena

året 1932/1933 till försöksgård å myrjord i Norrbottens län har riksdagen

redan fattat beslut, varom utskottet härigenom velat

erinra.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

svalins cln- 75Pilial statens centrala frökontrollanstalt. Med tillstyrkande

träla frökon- a^ bifall till Kungl. Majits under punkt 74 gjorda framställning, hemtroiianstait.

ställer utskottet,

[74.]

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår

för uppehållande av driften vid statens centrala

frökontrollanstalts filial vid Alnarp anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra förslagsanslag av 24,000

kronor.

loma fröten 76:o) Und(;rstöd åt lokala frökontrollanstalter. Under punkt 75 har

trollandt alter. KunffL Ma3:t föreslagit riksdagen att till understöd åt sådana frökon[75.

] trollanstalter, som av landsting eller hushållningssällskap, vart för sig

eller i förening, understödjas med minst samma belopp som statsbidraget

och vilka anstalter vilja underkasta sig de villkor och föreskrifter i

avseende på analysmetoder och övriga förhållanden, som fastställas av

Kungl. Majit, anvisa för budgetåret 1932,1933 ett extra anslag av 6,000

kronor.

Under en följd av år har riksdagen anvisat anslag att användas till

understöd åt sådana frökontrollanstalter, som av landsting eller hushållningssällskap,

vart för sig eller i förening, understödjas med minst samma

belopp som statsbidraget och vilka anstalter vilja underkasta sig de

villkor och föreskrifter i avseende å analysmetoder och övriga förhållanden,

som fastställas av Kungl. Majit. För budgetåret 1931/1932 anvisade

riksdagen till ifrågavarande ändamål 8,000 kronor. Anslaget har jämlikt

Kungl. Majits beslut den 18 september 1931 fördelats mellan sex lokala

frökontrollanstalter, nämligen anstalterna i Linköping, Skara, Örebro,

Härnösand, Torsta och Luleå.

Departementschefen har i statsrådsprotokollet framhållit, att sedan

statens centrala frökontrollanstalt inrättats och vunnit allt större utveckling,

de lokala frökontrollanstalternas allmänna betydelse torde

hava i viss mån minskats. Med hänsyn härtill samt till den omständigheten,

att åtminstone några av de lokala frökontrollanstalterna synas

hava sådana inkomster av sin verksamhet, att deras behov av statsunderstöd

måste anses vara ganska ringa, har departementschefen ansett

förevarande anslag kunna nedsättas till 6,000 kronor.

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Majits förslag, och hemställer,

att riksdagen må till understöd åt sådana frökontrollanstalter,

som av landsting eller hushållningssällskap,

vart för sig eller i förening, understödjas

med minst samma belopp som statsbidraget och vilka

anstalter vilja underkasta sig de villkor och före
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

skrifter i avseende på analysmetoder och övriga förhållanden,

som fastställas av Kungl. Majit, anvisa

för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 6,000

kronor.

77 :o) Befordrande av inhemsk fröodling. Beträffande Kungl. Maj :ts

under punkt 76 gjorda framställning angående anslag för budgetåret frodling.

1932/1933 till befordrande av inhemsk fröodling har riksdagen redan fat- [76.]

tat beslut, varom utskottet härigenom velat

erinra.

78:o) Sveriges utsädesförening. Under punkt 77 har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som må 8a ^77>j 9

varda riksdagen förelagd, för Sveriges utsädesförening beräkna för budgetåret

1932/1933 ett extra anslag av 248,000 kronor.

Även denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

anmäla.

79 io) Understödjande av den praktiskt vetenskapliga verksamheten å

Welb nilsholm. Under punkt 78 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, praktiskt

i avbidan på den proposition i ämnet, som må varda riksdagen förelagd,

till understödjande av den praktiskt vetenskapliga verksamheten

å Weibullsholm beräkna för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av

75,000 kronor.

över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

anmäla.

80 :o) Revisionsarbete inom jordbrukskasserörelsen. Beträffande Kungl.

Majits under punkt 79 gjorda framställning angående anslag för budgetåret

1932/1933 till revisionsarbete inom jordbrukskasserörelsen har riksdagen

redan fattat beslut, varom utskottet härigenom velat

erinra.

å Weibullsholm.

[78.]

Revisionsarbete

inom

jordbr ukskasserörelsen.

[79.]

81-o) Upplysnings-, instruktions- och organisationsvcrksamhet för jord- upplysnings-,

brukskasserörelsen. Beträffande Kungl. Majits under punkt 80 gjorda **£££.

framställning angående anslag för budgetåret 1932/1933 till upplysnings-, tionsverksaminstruktions-

och organisationsverksamhet för jordbrukskasserörelsen har

riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet härigenom velat rörelsen.

[80.]

erinra.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

FÖb7dra7T ^82:0) rÖrvaItnings!,idrag åt jordbrukskasseorganisationen. Beträffande

jordbruks- ^ungk Majits under punkt 81 gjorda framställning angående anslag för

U''''sitionen*" budgetåret 1932/1933 till förvaltningsbidrag åt jordbrukskasseorganisatio[81.

] nei1 kar r^s,åa^ei1 redan fattat beslut, varom utskottet härigenom velat

erinra.

SVeocTvaU-e8'' 83:0) Svenska betes'' och ^allföreningen. Beträffande Kungl. Maj:ts

föreningen. under punkt 82 gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1932/

[82.] 1933 till svenska betes- och vallföreningen har riksdagen redan fattat be
slut,

varom utskottet härigenom velat

erinra.

ZrTiUbeTes- , 84:0) VisSa åtgärder tU1 beteskulturens främjande. Under punkt 83

kulturens ar Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för beteskulturens främjande

främjande, medelst uppehållande av två kultiveringsförsök å betesmark i Norrland

1 -1 och två kontrollgårdar i mellersta Sverige för budgetåret 1932/1933 anvisa

ett extra anslag av 19,000 kronor.

Till vissa åtgärder för beteskulturens främjande anvisade riksdagen för

budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 30,000 kronor (se prop. nr 5; R. skr.

nr 180). Härav skulle 6,000 kronor användas till engångskostnader för två

kultiveringsförsök å betesmark i Norrland, 5,000 kronor till täckande avövriga

kostnader under nämnda budgetår för samma försök, vidare 5T00

kronor till engångskostnader för två kontrollgårdar i mellersta Sverige för

driftekonomisk prövning av olika metoder angående betes- och vallkulturen

och 14,000 kronor till övriga kostnader för samma gårdar under budgetåret.

Årliga driftkostnaden beräknades sålunda till sammanlagt 19,000

kronor. Ifrågavarande kultiveringsförsök och kontrollverksamhet avsågos

att pågå under minst fem år. Beloppen skulle ställas till svenska

betes- och vallföreningens förfogande mot redovisningsskyldighet under

de närmare villkor, som Kungl. Majit funne erforderliga. Genom beslut

den 5 juni 1931 har Kungl. Majit fastställt de närmare villkor, som

skola gälla för användningen av ifrågavarande anslag.

Det nu äskade anslaget avses till bestridande av årskostnaderna vid dels

två kultiveringsförsök i Norrland med 5,000 kronor dels två kontrollgårdar

med 14,000 kronor eller tillhopa 19,000 kronor.

utskottet. Då förevarande anslagsberäkning står i full överensstämmelse med vad

som vid ärendets behandling vid föregående års riksdag förutsattes, har

utskottet intet att erinra mot Kungl. Majits förslag. Utskottet hemställer

fördenskull,

s. 41 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 41

att riksdagen må för beteskulturens främjande medelst

uppehållande av två kultiveringsförsök å betesmark

i Norrland och två kontrollgårdar i mellersta

Sverige för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag

av 19,000 kronor.

85:o) Jordbrukstekniska föreningen. Beträffande Kungl. Maj:ts under

punkt 84 gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1932/1933 föreningen.

till jordbrukstekniska föreningen har riksdagen redan fattat beslut, varom [84.]

utskottet härigenom velat

erinra.

86:o) Sveriges pomologiska förening. Beträffande Kungl. Maj:ts under Sveriges

punkt 85 gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1932/1933 po^^gka

till Sveriges pomologiska förening, har riksdagen redan fattat beslut, var- [85.]

örn utskottet härigenom velat

erinra.

87 :o) Befrämjande av avsättningen av svensk frukt. Beträffande Befrämjande

Kungl. Maj:ts under punkt 86 gjorda framställning angående anslag för

budgetåret 1932/1933 till befrämjande av avsättningen av svensk frukt har svensk frukt.

riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet härigenom velat [86.]

erinra.

88:o) Befrämjande av linodling. Beträffande Kungl. Maj:ts under Befrämjande

punkt 87 gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1932/1933 av lfling.

till befrämjande av linodling, har riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet

härigenom velat

erinra.

89 :o) Lindring av fraktkostnader för kalk m. m. Under punkt 88 har Lindring av

Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, fJ“ktf™st™lk

som må varda riksdagen förelagd, till lindring av fraktkostnader för m m.

kalk m. m. beräkna för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av [88.]

250,000 kronor.

över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

anmäla.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Fraktlindring 90:o) Fraktlindring för konstgödsel. Under punkt 89 tiar Kungl. Majit

godxei. föreslagit riksdagen att till fraktlindring för konstgödsel anvisa för bud[89.

] getåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av 250,000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två inom

riksdagen väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen

I: 204 av herr Bodin och II: 287 av herr Gardell i Stenstu to. fl., i vilka hemställts,

att riksdagen ville besluta sådan ändring i de grunder, efter vilka

anslaget till fraktlindring för konstgödsel utgår, att dylikt fraktbidrag

måtte kunna utgå även för konstgödsel, som fraktas å fartyg mellan

Sveriges fastland och Gotland.

I proposition nr 270 till 1930 års riksdag föreslog Kungl. Majit anvisande

för budgetåret 1930/1931 av ett extra förslagsanslag av 600,000 kronor

till lindring av fraktkostnaderna vid transport å järnväg samt å statens

automobillinje i Norra Tornedalen av kalk, kalkstensmjöl och märgel

ävensom konstgödsel för jordbrukets behov. Propositionen vann emellertid,

i vad den avsåg anslag för lindring av frakterna för konstgödsel, icke

bifall av riksdagen, som i stället anhöll örn kompletterande utredning av

frågan. Sedan chefen för jordbruksdepartementet enligt uttalande under

punkt 86 i nionde huvudtiteln till 1931 års riksdag med hänsyn bland

annat till det statsfinansiella läget funnit sig föranlåten avstå från att

ifrågasätta framläggande för samma års riksdag av förslag i ämnet, anvisade

riksdagen i anledning av väckta motioner för budgetåret 1931/1932 till

fraktlindring för konstgödsel ett extra förslagsanslag av 250,000 kronor (K.

skr. nr 317) att utgå enligt i förberörda proposition till 1930 års riksdag

angivna grunder.

De grunder, efter vilka anslaget utgår, regleras genom Kungl. Majits

brev den 18 juli och den 2 oktober 1931 till järnvägsstyrelsen angående statsbidrag

till fraktavgifter för konstgödsel för jordbrukets behov (svensk författningssamling

nr 310 och 336). Dessa grunder innefatta, att statsbidrag

må i enlighet med en förenämnda brev bifogad tabell utgå för sändningar

örn minst 2,500 kilogram verklig vikt å statens järnvägar eller enskilda

järnvägar ävensom å statens automobillinje Övertorneå—Pajala. Statsbidraget,

som börjar utgå vid en nettofrakt av minst 51 öre för 100 kilogram

(motsvarande 100 kilometers fraktavstånd) med 1 öre, undergår därefter

en successiv stegring i förhållande till fraktsatsen samt utgör vid

fraktsatser örn 100, 200, 300 och 400 öre respektive 33, 86, 130 och 174 öre.

Under framhållande att jordbruket på Gotland icke kunde erhålla del

av ifrågavarande anslag uttala motionärerna, att, då fraktförhåll andena

vore ogynnsamma för prisbildningen av det gotländska lantbrukets produkter,

det syntes rättvist, att även Gotlands jordbrukare kunde komma i

åtnjutande av bidrag till fraktlindring för konstgödsel. I anslutning härtill

hemställes i motionen örn sådan ändring i grunderna för fraktlindring

s. 43 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

43

för konstgödsel, att dylikt fraktbidrag må kunna utgå även vid befraktning

å fartyg mellan fastlandet och Gotland.

På sätt framgår av förenämnda proposition nr 270 till 1930 års riksdag utskottet.

är handeln med det ojämförligt mest använda konstgödselmedlet (superfosfat)

så ordnad, att importen i regel sker till vissa s. k. tariffhamnar runt

landets kust, där upplagringsplatser finnas och varifrån gödselmedlen

sedan fördelas över landet. Priset beräknas med utgångspunkt

från dessa tariffhamnar. Mellanhanden, som biträder vid fördelningen

av konstgödseln, plägar betinga sig ersättning i form av antingen

viss procent eller viss fast rabatt per 100 kilogram av varan. Konsumenten

får, vare sig han köper varan direkt eller genom mellanhand, betala

det fastställda tariffhamnspriset jämte fraktkostnaden från dylik hamn till

förbrukningsorten. Till ledning hava därför uppställts särskilda frakttabeller,

som angiva fraktkostnaden till varje järnvägsstation från närmaste tariffhamn.

Härav följer, att statsbidrag för fraktlindring utgår allenast för

transport från närmaste tariffhamn. Då, enligt vad utskottet inhämtat,

Visby är upptagen som tariffhamn, skulle ett bifall till motionerna innebära

ett avsteg från nämnda enligt utskottets mening riktiga princip med

de icke önskvärda konsekvenser beträffande andra orter i landet, som därav

kunde befaras bliva föranledda. Utskottet har för övrigt svårt att föreställa

sig att — även örn fraktlindring medgåves vid sjötransporter

mellan fastlandet och Gotland — det med hänsyn till de i

så fall betydligt större fraktavstånden skulle kunna vara till någon

fördel för Gotlands jordbrukare att tillgodose sitt behov av

superfosfat från fastlandet. Slutligen vill utskottet framhålla svårigheten

överhuvudtaget att vid sjöbefraktning, där man är i avsaknad av

fasta frakttaxor, erhålla ett godtagbart fraktrabattsystem. Utskottet anser

sig sålunda icke kunna förorda motionerna. Ifrågavarande anslag,

vari någon förändring icke ifrågasatts, torde sålunda i enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag böra under budgetåret 1932/1933 utgå efter oförändrade

grunder.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning och med avslag å motionerna

I: 204 och II: 287 till fraktlindring för konstgödsel anvisa

för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag

av 250,000 kronor.

91 :o) Bekämpande av växtsjukdomar. Under punkt 90 har Kungl. Bekämpande

Majit föreslagit riksdagen att till åtgärder för bekämpande av växtsjukdo- av

mar anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av 20,000 [90.]

kronor.

s. 44 Kontrollera mot PDF

TJtskottet.

Ogräsens bekämpande.

[91.]

Berberisbuskens

utrotande.

[92.]

44 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Till åtgärder för bekämpande av växtsjukdomar har från och med budgetåret

1929/1930 å riksstaten uppförts ett extra förslagsanslag till belopp

av 40,000 kronor. Anslaget är ställt till Kungl. Maj:ts förfogande för åtgärder

i angivet syfte.

Ben föreslagna anslagssänkningen sammanhänger med att sedan 1931

års riksdag godkänt Kungl. Maurts förslag angående viss omorganisation

av centralanstalten för jordbruksförsök, innebärande bland annat upprättandet

från och med den 1 november 1932 av en statens växtskyddsanstalt,

en del av den verksamhet på växtskyddets område, vilken nu bedrives med

särskilt anslag, ansetts kunna direkt överflyttas på växtskyddsanstalten.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag, och hemställer,

att riksdagen må till åtgärder för bekämpande av

växtsjukdomar anvisa för budgetåret 1932/1933 ett

extra förslagsanslag av 20,000 kronor.

92:o) Ogräsens bekämpande. På framställning av Kungl. Majit har

riksdagen för anordnande genom centralanstalten för försöksväsendet på

jordbruksområdet av uppvisningsfält angående metoder för Bekämpande

av ogräs från och med 1921 ställt särskilda medel till Kungl. Maj:ts förfogande.

Det årliga medelsbehovet för sagda ändamål har beräknats till 4,000

kronor, med vilket belopp anslaget i riksstaten för innevarande budgetår

uppförts såsom extra reservationsanslag.

Enligt anmälan under denna punkt erfordras på grund av å anslaget

uppkommen behållning icke någon ny medelsanvisning för budgetåret

1932/1933, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

omförmäla.

93:o) Berberisbuskens utrotande. Till bestridande av kostnaderna för

berberisbuskens utrotande i de trakter av landet, där den förekommer i

större mängd, i enlighet med lagen den 20 juni 1918 (nr 400) örn utrotande

av berberisbuskar å viss mark har riksdagen vid skilda tillfällen anvisat

extra anslag. För tiden efter budgetåret 1923/1924 hava anslag beviljats

allenast för budgetåren 1929/1931 med för vartdera budgetåret 5,000 kronor.

Enligt anmälan under denna punkt erfordras på grund av beräknad reservation

icke någon ny medelsanvisning för budgetåret 1932/1933, vilket

utskottet härigenom velat för riksdagen

omförmäla.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

45

94:o) Lantbruksmöten. Anslag till allmänna lantbruksmöten liava under

ett flertal år beviljats å extra stat. Det årliga beloppet plägar ställas

till vederbörande mötesbestyrelses förfogande.

För budgetåret 1931/1932 anvisade riksdagen såsom bidrag till kostnaderna

för allmänna svenska lantbruksmöten ett extra reservationsanslag av

25,000 kronor.

Enligt anmälan under denna punkt erfordras icke någon ny medelsanvisning

för budgetåret 1932/1933, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
-

omförmäla.

95 :o) Lantbruksattachéer. Med tillstyrkan av bifall till Kungl. Maj:ts

under punkt 94 gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må till uppehållande av tre lantbruksattachébefattningar,

nämligen en i London, en i Berlin

och en i Kiga, anvisa för budgetåret 1932/1933 ett

extra anslag av 65,500 kronor.

96:o) Organisationsbidrag till mjölkbedömningsföreningar. Under punkt

95 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till organisationsbidrag till

mjölkbedömningsföreningar anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag

av 8,000 kronor.

Till organisationsbidrag åt mjölkbedömningsföreningar har riksdagen

för vartdera av budgetåren 1930/1932 anvisat ett extra förslagsanslag av

15,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört:

»Enligt vad jag från lantbruksstyrelsen inhämtat har av det för ändamålet

för budgetåret 1930/1931 beviljade anslaget endast 2,000 kronor tagits

i anspråk. Då anslaget har karaktär av förslagsanslag har återstoden

av detsamma vid budgetårets utgång överförts till kassafonden. Av

anslaget för innevarande budgetår har hittills icke utanordnats något

belopp. Det torde emellertid vara att förvänta, att ifrågavarande organisationsarbete

skall, sedan detsamma väl kommit igång, kunna såsom

önskligt är fortgå i något hastigare tempo. Härmed skulle ock följa en

större medelsåtgång. Så vitt nu kan bedömas torde dock med största sannolikhet

högre belopp än 8,000 kronor icke vara erforderligt för budgetåret

1932/1933. Med hänsyn till anslagets natur av förslagsanslag synes

mig i varje fall någon olägenhet icke kunna uppstå genom en nedsättning

av anslaget till sistnämnda belopp.»

Kungl. Maj:ts förslag, som innefattar en anslagsminskning med 7,000

kronor, föranleder ingen utskottets erinran. Utskottet hemställer sålunda,

Lantbruks
möten.

[93.1

Lantbruks
attachéer.

[94.]

Organisationsbidrag

till mjölkbedömningsföreningar.

[95.]

Utskottet.

s. 46 Kontrollera mot PDF

Utbildningskurser

för

mjölkbedömare.

[96.]

Bidrag till

avlönande av

mejerikonsulenter.

[97.]

Bidrag till

mejerikonsulenters

resor.

[98].

Svenska smörprovningarnas

verksamhet.

[99.]

46 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

att riksdagen må till organisationsbidrag till mjölkbedömningsföreningar

anvisa för budgetåret 1932/1933

ett extra förslagsanslag av 8,000 kronor.

97:o) Utbildningskurser för mjölkbedömare. Till anordnande av utbildningskurser

för mjölkbedömare anvisades för vartdera av budgetåren

1930/1932 ett extra reservationsanslag av 3,000 kronor.

Enligt anmälan under denna punkt erfordras med hänsyn till den beräknade

medelsåtgången icke någon ny medelsanvisning för budgetåret

1932/1933, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

omförmäla.

98 :o) Bidrag till avlönande av mejerikonsulenter. Beträffande Kungl.

Maj.ts under punkt 97 gjorda framställning angående anslag för budgetåret

1932/1933 till bidrag till avlönande av mejerikonsulenter har riksdagen

redan fattat beslut, varom utskottet härigenom velat

erinra.

99 :o) Bidrag till mejerikonsulenters resor. Beträffande Kungl. Maj:ts

under punkt 98 gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1932/

1933 till bidrag till mejerikonsulenters resor har riksdagen redan fattat

beslut, varom utskottet härigenom velat

erinra.

100 :o) Svenska smörprovningarnas verksamhet. Under punkt 99 har

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom statsbidrag till täckande av

kostnaderna för svenska smörprovningarnas verksamhet anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra reservationsanslag av 99,500 kronor.

Statsrådsprotokollet sid. 197—212.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion nr 17 av herr Örne, vari

hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla, att det täcktes Kungl. Majit låta verkställa en fullständig utredning

av frågan, på vilket sätt betryggande smörkontroll bör utövas, samt

giva riksdagen del av denna utredning, innan det av riksdagen år 1930

anvisade beloppet för uppförande av kontrollstationer för smör och ägg tages

i anspråk för sitt ändamål.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.

Till understöd åt smörprovningarna i Malmö och Göteborg ävensom till

s. 47 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

47

bestridande av kostnaderna för kontrollen över vattenhalten hos svenskt

exportsmör har under en följd av år utgått statsbidrag. Lantbruksstyrelsen

fastställer för varje budgetår inkomst- och utgiftsstat för smörprovningarna.

Statsbidraget beräknades för budgetåret 1929/1930 för smörprovningarna

till 40,000 kronor samt för nämnda kontroll till 4,000 kronor.

På grund av förefintlig reservation å det gemensamt för båda ifrågavarande

ändamål beviljade extra reservationsanslaget behövde emellertid

av riksdagen för nyss nämnda budgetår anvisas allenast 40,000 kronor.

I proposition, nr 266, till 1930 års riksdag framlade Kungl. Maj:t förslag

till olika åtgärder för mejerihanteringens och smörexportens befrämjande.

I huvudsaklig överensstämmelse med vad Kungl. Majit däri föreslagit

beviljade riksdagen såsom statsbidrag till täckande av kostnaderna för

svenska smörprovningarnas verksamhet för budgetåret 1930/1931 ett extra

reservationsanslag av 81,900 kronor. Vidare beslöt riksdagen, att genom

statens försorg kontrollstationer för smör och ägg skulle anordnas i Malmö

och Göteborg för angivna syften och i överensstämmelse med plan, som av

Kungl. Majit godkändes, och anvisade riksdagen för ändamålet å riksstaten

för budgetåret 1930/1931 bland utgifter för kapitalökning under rubrik »kontrollstationer

för smör och ägg» ett reservationsanslag av 4,000,000 kronor.

Härjämte bemyndigade riksdagen Kungl. Majit att utfärda de bestämmelser,

som kunde finnas erforderliga för smörexportens koncentrering i enlighet

med angivna grunder samt för exportsmörets intagande i kontrollstationerna

i Malmö och Göteborg i och för kontroll, skötsel och förvaring före exportens

verkställande.

Genomförandet av sistberörda angelägenheter förutsatte riksdagen kräva

ytterligare utredningar i vissa hänseenden. Efter det vissa förberedande

undersökningar verkställts, uppdrog Kungl. Majit den 20 september 1930

åt lantbruksstyrelsen att under samverkan i vidkommande delar med, bland

andra, styrelsen för svenska smörprovningarna och byggnadsstyrelsen verkställa

erforderlig närmare utredning i enlighet med vissa angivna direktiv.

Frågan örn berörda kontrollstationer blev genom tre vid 1931 års riksdag

väckta motioner åter föremål för riksdagens prövning. I två av dessa

motioner hemställdes örn utredning och förslag rörande anordnande jämväl

i Kalmar av betryggande kontroll för export av smör och ägg. Den tredje

motionen gick ut på att det av riksdagen för kontrollstationer i Malmö och

Göteborg anvisade anslaget icke skulle få tagas i anspråk, förrän en fullständig

utredning av frågan på vilket sätt betryggande smörkontroll borde

utövas blivit verkställd och förelagd riksdagen för prövning.

I över motionerna avgivet utlåtande, nr 89, omförmälde jordbruksutskottet,

att lantbruksstyrelsen den 31 april 1930 avgivit den av Kungl. Majit

på sätt nyss nämnts anbefallda utredningen jämte betänkande i ämnet.

Efter en kort redogörelse för förslagets huvuddrag anförde utskottet, att

några sådana omständigheter icke syntes hava inträffat, som borde föran
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

leda riksdagen att intaga en förändrad ställning beträffande kontrollstationerna

i Malmö och Göteborg. Utskottet ansåg sålunda, att de ifrågavarande

anläggningarna, varom det enligt 1930 års riksdags beslut ankomme

på Kungl. Majit att närmare bestämma, borde bringas till utförande och

att detta med hänsyn till förhållandena på exportmarknaden borde ske så

fort omständigheterna det kunde medgiva. Med anledning av det motionsvis

framförda förslaget örn förläggande av en kontrollstation även till Kalmar

ävensom ett under utredningen framkommet motsvarande förslag beträffande

Halmstad anförde jordbruksutskottet efter åt:rgivande av lantbruksstyrelsen

yttrande följande.

Med hänsyn till att de sålunda framkomna förslagen genom lantbruksstyrelsen

förevarande betänkande för närvarande vore under Kungl. Maj:ts

prövning, ansåge sig utskottet icke böra taga slutlig ståndpunkt till desamma.

Utskottet ville emellertid härvid uttala, att den godtagna koncentreringsprincipen

i förevarande avseende icke borde i och för sig utesluta, att, därest

utvecklingen på ifrågavarande område skulle därtill föranleda, även annan

hamn än Malmö och Göteborg skulle efter ingående prövning av de

särskilda förhållandena med avseende å exportkvantitetens storlek, inrikes

transportförhållanden, möjligheten till lämpliga förbindelser med utlandet

m. m. kunna medgivas som smörexporthamn under förutsättning självfallet

tillika, att sådana anordningar för kontroll, kylning o. d. kunde träffas,

som i varje fall säkerställde det med statens åtgärder på ifrågavarande område

avsedda syftet. Denna synpunkt syntes utskottet ock böra beaktas i

samband med det slutliga fastställandet av planerna för de berörda kontrollstationsbyggnaderna

i den mån densamma kunde befinnas böra inverka

på omfattningen av dessa byggnader.

Under åberopande av vad utskottet anfört hemställde utskottet, att de

väckta motionerna icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Riksdagen godkände jordbruksutskottets utlåtande.

Med bifall till Kungl. Majlis förslag anvisade riksdagen för budgetåret

1931/1932 såsom bidrag till täckande av kostnaderna för svenska smörprovningarnas

verksamhet ett anslag av 93,000 kronor.

Under förutsättning att smörexportens koncentrering icke hunne genomföras

under budgetåret 1932/1933 har lantbruksstyrelsen framlagt föl

jande förslag till stat för svenska smörprovningarna för samma budgetår.

Inkomster.

Kronor

Statsbidrag ...............................................................

Provningsavgifter för 540 mejerier å 100 kronor

Avgifter för äggexportkontrollen ........................

99,500

54.000

10.000

summa kronor 163,500.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

49

Utgifter.

Malmö

Göteborg

Samma

kronor

kronor

kronor

Direktör....................................................................

9,500

—

9,500

2 direktörsassistenter ............................................

6,000

6,000

12,000

Särskilt arvode till direktörsassistenten i Göte- borg ....................................................................

_

1,200

1,200

1 kamrer ................................................................

5,200

—

5,200

1 bokhållare ............................................................

—■

3,500

3,500

1 inspektör ............................................................

5,200

—

5,200

2 smörbedömare ....................................................

4,000

4,000

8,000

2 kontrollörer för nettovikt ................................

4,000

4,000

8,000

2 kontorsbiträden..................................................

2,100

2,100

4,200

1 vaktmästare ........................................................

2,400

—

2,400

2 äggkontrollörer...................................................

5,200

5,200

10,400

43,600

26,000

69,600

Kronor

Dyrtidstillägg å lönerna enligt de grunder, som gälla för statens

befattningshavare vid nyreglerade verk, förslagsvis...................

Bidrag till pensionsavgifter, förslagsvis ............................................

Styrelsearvode.........................................................................................

9.000

1,400

3.000

83,000.

Övriga omkostnader:

Reseersättning för styrelse, direktör, inspektör, äggkontrollörer

m. fl. ............................................................................ förslagsvis

Bedömnings- och analyskostnader .................................... »

Ersättning till bedömare .................................................. »

Arbets- och transportkostnader ........................................ »

Trycknings- och expeditionskostnader ............................ »

Porto, telegram- och telefonkostnader ............................ »

Hyror för kontorslokaler .......................................................................

Ljus och städning m. m. .....*............................................. förslagsvis

Imningskostnader för smörets avkylning i lagerkällare »

Inventarier .................. »

Brandförsäkringsavgifter, revision m. m........................ »

Diverse utgifter ...................................................... *

17.500

13.500

6,000

4.000

7.000

10,000

12,000

1,500

1,500

3.000

1,500

3.000

eller tillhopa 163,500

I anslutning härtill har lantbruksstyrelsen gjort framställning att till

svenska smörprovningarnas verksamhet måtte för budgetåret 1932/1933

anvisas ett extra reservationsanslag av 99,500 kronor.

Ett av smörprovningarnas styrelse alternativt uppgjort statförslag med

beräkning av genomtörd koncentrering från och med budgetåret 1932/1933

vilket nära ansluter sig till det av jordbruksutredningen uppgjorda, i proposition

nr 266 till 1930 års riksdag intagna förslaget, förutsätter ett 35,700

kronor högre statsbidrag än övergångsalternativet. Denna skillnad hänför

sig förnämligast eller med 23,200 kronor till kostnader för anställande

vid berörda kontrollstationer av laboratoriepersonal (1 laborator, 2 assistenter,

3 biträden och 1 vaktmästare). Vidare ingår i detta förslag an
Bihang

till riksdagens protokoll 1932. 10 sami. 1 höft. (Nr 1.)

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

ställande av ytterligare en kontrollant för nettovikt och ytterligare en

vaktmästare. Härtill komma ökade utgifter för dyrtid stillägg, bedöm

ningskostnader, laboratorieunderhåll m. m.

Utskottet framhöll redan i sitt utlåtande nr 89 vid 1931 års riksdag med

anledning av en då likaledes av herr Örne väckt motion smör kontrollens

betydelse för främjande av smörexporten och kan därför icke dela den

i nu förevarande motion hävdade meningen att med varje åtgärd till befordrande

av denna viktiga angelägenhet bör anstå, tills riksdagen efter

en genom Kungl. Maj:ts försorg verkställd utredning på vad sätt betryggande

smörkontroll bör utövas beretts tillfälle på nytt taga i övervägande,

vilka åtgärder som i förevarande avseende kunna befinnas böra träffas.

Å andra sidan håller utskottet före, att de anordningar, vilka Kungl. Maj:t

på grund av riksdagens tidigare fattade beslut äger att vidtaga, givetvis

böra avvägas med behörig hänsyn till numera inträdda förändrade förhållanden

i olika avseenden. Härutinnan vill utskottet erinra, att

redan det lantbruksstyrelsens förslag till anordnande av kontrollstationer

i Malmö och Göteborg, som berördes i utskottets förenämnda utlåtande

nr 89 till 1931 års riksdag, endast upptog lokaler för smör i stället

för såsotn ursprungligen avsetts för både smör och ägg. Vidare framgår

av statsrådsprotokollet, att Kungl. Maj:t — som den 16 oktober 1931 beslutat,

att en kontrollstationsbyggnad för smör skulle genom byggnadsstyrelsens

försorg å en å statens järnvägars bangårdsområde i Malmö belägen

tomt uppföras i huvudsaklig överensstämmelse med ett av arkitekten

Torben Grut uppgjort förslag för en kostnad av 970,000 kronor — den

4 december 1931 förordnat, att med verkställande av förstnämnda beslut skall

anstå med anledning av ett av hamndirektionen i Malmö framställt förslag

örn uppförande genom Malmö stads försorg av en byggnad å den s. k. ångbåtsbron

därstädes, i vilken byggnad staten skulle få disponera lokaler för

kontrollstationen. Enligt vad utskottet inhämtat, avvaktar Kungl. Majit

närmare erbjudande angående det sålunda ifrågasatta förslaget. Vidkommande

frågan örn anläggande av en smörkontrollstation i Göteborg har

enligt statsrådsprotokollet Kungl. Majit föranstaltat örn uppgörande av ett

alternativt byggnadsförslag avseende allenast en anläggning av viss

mindre storlek.

Anslaget för budgetåret 1932/1933 till svenska smörprovningarna, vilka,

äro avsedda att handhava ifrågavarande smörkontroll, har av departementschefen

avvägts med beräkning att smörkontrollstationen i Malmö

skulle kunna vara i verksamhet tidigast under senare hälften av budgetåret

1932/1933. Den härav föranledda ökade driftkostnaden, i jämförelse med

av lantbruksstyrelsen — under förutsättning att smörexportens koncentrering

icke hunne bliva genomförd under budgetåret 1932/1933 — framlagt

förslag till stat för smörprovningarna för samma tid slutande å 99,500

kronor, har för år beräknats till 35,700 kronor. Den på halva budgetåret

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

5J

1932/1933 belöpande delen bärav utgör sålunda 17,850 kronor. Dä det

emellertid enligt departementschefens mening icke torde vara erforder

ligt och för övrigt från början knappast förutsatt att redan vid kontrollstationens

trädande i verksamhet räkna med anställande av hela den på

sätt i det föregående nämnts tilltänkta laboratoriepersonalen, hav han

ansett sig kunna utgå från att sistnämnda belopp i varje fall utan

olägenhet kunde begränsas till 15,000 kronor. Med hänsyn till en beräknad

reservation å anslaget till svenska smörprovningarnas verksamhet av örn

kring detta belopp, vilket belopp departementschefen ansett böra få an

vändas för mötande av de ökade utgifter, som koncentreringens eventuella

slutförande under budgetåret skulle föranleda, har anvisande för

budgetåret 1932/1933 av något ytterligare anslag utöver det berörda beloppet

å 99,500 kronor icke ansetts vara erforderligt även i händelse av en

genomförd koncentrering av smörexporten linder senare hälften av nästa

budgetår.

På grund av det uppskov med det slutliga ordnandet av smörkontrollen

i Malmö, som måste föranledas av det på sätt ovan nämnts från Malmö

stad framställda förslaget, lärer man icke kunna räkna med att de för

ifrågavarande ändamål erforderliga lokalerna kunna bliva tillgängliga

att tagas i bruk förrän tidigast efter ingången av budgetåret 1933/1934.

Med denna utgångspunkt och i betraktande av den av departementschefen

beräknade reservationen å 15,000 kronor torde det av departementschefen

under dylik förutsättning godtagna anslagsbeloppet å 99,500 kronor kunna

begränsas till 84,500 kronor. I detta sammanhang anser sig utskottet höra

förutsätta, att vid smörprovningarna endast personal finnes anställd i

den utsträckning, som kan anses betingad med hänsyn till smörexportens

omfattning.

Med avseende å smörkontrollens anordnande i Göteborg vill utskottet

uttala en förväntan, att Kungl. Majit skall före vidtagande av några

särskilda anordningar härutinnan noga beakta de numera inträdda förändrade

förhållandena i fråga örn smörexporten över Göteborg, vilka, såsom

i den väckta motionen anmärkts, utvisa en anmärkningsvärd nedgång.

Körande slutligen vad i motionen framhållits med avseende å smörprovningarnas

organisation över huvud, vilken icke heller utskottet kunnat

undgå finna påfallande dyrbar, vill utskottet utan att göra någon direkt

hemställan i saken ifrågasätta en utredning, huruvida och på vad sätt

smörprovningarnas nuvarande organisation skulle kunna utan åsidosättande

av provningarnas effektivitet förenklas.

Tinder åberopande av det anförda hemställer utskottet,

1) att riksdagen må i så måtto bifalla Kungl. Majlis

förevarande framställning, att riksdagen må såsom

statsbidrag till täckande av kostnaderna för svenska

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

smörprovningarnas verksamhet anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra reservationsanslag av 84,500 kronor;

2) att motionen 1:17, i den mån den icke kan anses

besvarad genom vad utskottet här ovan anfört och

hemställt, icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

statens spann- loirn) Statens spannmålsnämnd m. m. Under punkt 100 har Kungl.

må£"a™nd Maj:t föreslagit riksdagen att till bestridande av kostnaderna för statens

[100.] spannmålsnämnds verksamhet, för verkställande av cereala undersökningar

och för inventering av landets brödsädslörråd anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra förslagsanslag av 90,000 kronor.

Vid 1930 års riksdag (prop. nr 108; Ii. skr. nr 376) beslöts inrättandet av

ett särskilt organ, benämnt statens spannmålsnämnd, för den centrala

handläggningen av de ärenden, som föranleddes av då beslutade statliga

åtgärder att genom inmalnings- och inblandningstvång befordra avsättningen

av svenskt vete och svensk råg. Riksdagen anvisade för budgetåret

1930/1931 ett extra förslagsanslag av 100,000 kronor till bestridande

av kostnaderna för spannmålsnämndens verksamhet samt för erforderliga

anläggningar i anledning av föreskriven inblandning av svenskt vetemjöl

och rågmjöl i importerat mjöl av motsvarande sädesslag ävensom för

verkställande av cereala undersökningar.

Sedan Kungl. Majit den 13 juni 1930 utfärdat förordning (nr 249) örn

användande av svenskt vete och svensk råg vid framställning av mjöl

m. m., vilken förordning enligt kungörelsen den 14 augusti 1930 (nr 330)

trätt i kraft den 1 september 1930, har Kungl. Majit den 14 juli 1930 utfärdat

instruktion för statens spannmålsnämnd (Sv. förf. sami. nr 316).

För budgetåret 1931/1932 har riksdagen för statens spannmålsnämnd

m. m. anvisat ett extra förslagsanslag av 100,000 kronor. Härav beräknades

60,000 kronor till uppehållande av nämndens verksamhet, 15,000

kronor till cereala undersökningar samt 25,000 kronor till inventering av

landets brödsädsförråd.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Såvitt nu kan bedömas, har man all anledning utgå från, att statens

spannmålsnämnds verksamhet behöver uppehållas i oförminskad omfattning

under nästkommande budgetår. Erinras må, att i det av 1931 års riksdag

godkända kontraktet mellan svenska staten och svenska spannmålsföreningen

u. p. a. (se prop. nr 216; R. skr. nr 288) äro intagna åtskilliga

bestämmelser, som förutsätta statens spannmålsnämnds fortvaro under

kontraktstiden, vilken utlöper tidigast med årsskiftet 1932/1933. Då härtill

kommer, att spannmålsreglering antagligen bliver nödvändig jämväl för

konsumtionsåret 1932/1933, torde anslag för nu ifrågavarande ändamål

böra äskas jämväl för budgetåret 1932/1933. Rörande medelsbehovet anser

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

jag detta böra förslagsvis beräknas till 55,000 kronor till uppehållande av

spannmålsnämndens verksamhet, 10,000 kronor till cereala undersökningar

samt 25,000 kronor till inventering under nästa budgetår av landets brödsädsförråd.

Anslaget i dess helhet skulle sålunda för nästkommande budgetår

uppföras till belopp av 90,000 kronor.»

Kungl. Maj:ts förslag, som innebär en anslagssänkning med 10,000 kro- utskottet.

nor, föranleder ingen utskottets erinran. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må till bestridande av kostnaderna

för statens spannmålsnämnds verksamhet, för verkställande

av cereala undersökningar och för inventering

av landets brödsädsförråd anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra förslagsanslag av 90,000 kronor.

102:o) Kontroll över fläskexporten. Beträffande Kungl. Maurts under Kontroll över

punkt 101 gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1932/1933 [101.]

till kontroll över fläskexporten har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

103 ;o) Jordbrukarungdomens förbund. Beträffande Kungl. Maj:ts un- jordbro karder

punkt 102 gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1932/

1933 till jordbrukarungdomens förbund har riksdagen redan fattat be- [102.]

slut, varom utskottet härigenom velat

erinra.

104:o) Landsbygdens elektrifiering. Beträffande Kungl. Maj:ts under

punkt 103 gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1932/1933 **

till landsbygdens elektrifiering har riksdagen redan fattat beslut, varom [103.]

utskottet härigenom velat

erinra.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Egna heins bildning, kolonisation och grundförbättringar

ni. m.

h£ZSy%7e. ^05:o) Ståtås egnahemsstyrelse. Under punkt 104 Ilar Kungl. Majit

[104.] föreslagit riksdagen att till statens egnahemsstyrelse anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra förslagsanslag av 51,500 kronor.

Vid 1928 års riksdag (prop. nr 97; K. skr. nr 232) beslöts inrättande av

statens egnahemsstyrelse såsom centralorgan för den statsunderstödda

egnaheinsverksamheten. Bestämmelser rörande styrelsens uppgifter och

sammansättning hava meddelats i kungörelsen den 8 juni 1928 (nr 217)

angående allmänna grunder för nämnda verksamhet. Instruktion för

styrelsen har av Kungl. Majit fastställts den 18 oktober 1929. För ett

vart av budgetåren 1928/1931 Ilar för egnahemsstyrelsen i riksstaten uppförts

ett extra förslagsanslag av 39,500 kronor. För budgetåret 1931/1932

uppfördes anslaget med ett till 57,500 kronor förhöjt belopp. Höjningen

föranleddes av att resekostnaderna för styrelsens ledamöter och befattningshavare,

vilka kostnader förut bestritts ur nionde huvudtitelns allmänna

reseanslag, utbrötos ur sistnämnda anslag och inlades i föreva

rande särskilda anslag till styrelsen. Resekostnaderna beräknades därvid

till förslagsvis 18,000 kronor.

Medel till styrelsens expenser ävensom lokalhyra hava av Kungl. Majit

ställts till styrelsens förfogande från det under nionde huvudtiteln uppförda

ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser, ved m. m.

Departementschefen har efter verkställd undersökning örn resekostnadernas

storlek och med hänsyn till de besparingar i avseende å dylika

kostnader, som kunde beräknas uppkomma på grund av de under 1931

vidtagna ändringarna i resereglementet, funnit resekostnaderna för sty

relsens ledamöter och befattningshavare kunna för budgetåret 1932/1933

beräknas till förslagsvis 12,000 kronor, vilket belopp icke borde få utan

Kungl. Majits tillstånd överskridas. Till följd av vad nyss föreslagits

har förevarande anslag ansetts kunna nedsättas med 6,000 kronor till

51,500 kronor.

utskottet. Utskottet, som biträder Kungl. Majits förslag, hemställer.

att riksdagen må till statens egnahemsstyrelse an

visa för budgetaret 1932/1933 ett extra förslagsanslag

av 51,500 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. •>•’

106:o) Förvaltningsbidrag tili egnabemslåneförmedlare. Under punkt t-öwMniags105

har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för utlämnande av förvalt- egb*J^s*-„r_

ningsbidrag för 1932 till egnahemslåneförmedlarna anvisa för budgetåret förmedlare.

1932/1933 ett extra förslagsanslag av 1,090,000 kronor. [lOo.l

Enligt §§ 36 och 37 i kungörelsen den 8 juni 1928 (nr 217) angående allmänna

grunder för den statsunderstödda egnakemsverksamheten äger

hushållningssällskap till bestridande av sällskapets med den statsunderstödda

egnakemsverksamheten förenade förvaltningskostnader och å egnahemslånerörelsen

uppkommande förluster åtnjuta ett årligt statsbidrag

motsvarande a) ett belopp (procentbidraget) av 0.55 procent av sällskapets

kapitalskuld till egnahemslånefonden vid nästföregående års utgång, vilket

procenttal beträffande sällskapets hela kapitalskuld till fonden dock

minskas med O.oi för varje fullt miljontal kronor, varmed kapitalskulden

överskjuter 3,000,000 kronor, därvid emellertid skall iakttagas, att procenttalet

ej i något fall må nedsättas under O.s; samt b) för ett vart av sällskapet

under nästföregående år beviljat egnahemslån ett tUläggsbidrag

av beträffande Norrbottens läns hushållningssällskap 60 kronor, Västerbottens

och Jämtlands läns hushållningssällskap 50 kronor, Västernorrlands,

Gävleborgs, Kopparbergs och Värmlands läns hushållningssällskap

40 kronor samt övriga hushållningssällskap 30 kronor. Låneförmedlande

kommun, aktiebolag eller förening åter skall åtnjuta ett årligt statsbidrag

för ändamålet motsvarande 0.5 procent av låneförmedlarens kapitalskuld

till egnahemslånefonden vid nästföregående års utgång.

I riksstaten för budgetåret 1931/1932 har för ändamålet uppförts ett för

slagsanslag av 1,035,000 kronor. Såsom förvaltningsbidrag för 1931 har

Kungl. Majit den 19 juni 1931 till låneförmedlarna anvisat ett sammanlagt

belopp av 1,041,311 kronor 60 öre.

Storleken av förvaltningsbidrag för år 1932 tiar uppskattats till 1,090,000

kronor.

Framställningen föranleder ingen

utskottets erinran.

ställer därför,

Utskottet hern
-

alt riksdagen ma för utlämnande av förvaltningsbidrag

för 1932 till egnahemslåneförmedlarna anvisa

för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av

1,090.000 kronor.

Utskottet.

J07io) Statsbidrag till hushållningssällskap för jordanskaffningsverk- statsbidrag

samhet (jordanskaffningsbidrag). Under punkt 106 har Kungl. Majit

föreslagit riksdagen att för utlämnande av statsbidrag för 1932 till hus- för lord
hållningssällskap

för jordanskaffningsverksamhet anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra förslagsanslag av 1,000 kronor. (jordanska/?-

mnasbidrag).

[106.1

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Vid 1928 års riksdag (prop. nr 97; R. skr. nr 232) antogos bestämmelser i

syfte att åstadkomma viss mera effektiv jordanskaffningsverksamhet genom

hushållningssällskapens egnahemsnämnder. Sålunda skulle, bland

annat, s. k. jordanskaffningslån ur jordförmedlingsfonden kunna tilldelas

hushållningssällskap för inköp av viss fastighet, lämplig att helt

eller delvis användas för bildande av egnahem huvudsakligen för jordbruksändamål,

samt för bestridande av de för fastighetens exploatering i

dylikt syfte förenade kostnader. Bestämmelser i ämnet hava meddelats

i kungörelsen den 8 juni 1928 (nr 217) angående allmänna grunder för

den statsunderstödda egnahemsverksamheten samt kungörelsen samma

dag (nr 219) med reglementariska föreskrifter rörande den statsunderstödda

jordförmedlings- och jordanskaffningsverksamheten.

Jämlikt § 38 i förstnämnda kungörelse skall hushållningssällskap, som

beviljats jordanskaffningslån, åtnjuta ett årligt statsbidrag (jordanskaffningsbidrag),

avsett att utgöra ersättning för av jordanskaffningsverksamheten

föranledda försäljnings- och förvaltningskostnader samt utgående med

belopp motsvarande 3 procent av försäljningssumman å under nästföregående

år försålda lotter från sådan fastighet, som sällskapet förvärvat och

enligt fastställd plan exploaterat medelst anlitande av jordanskaffningslån.

I § 40 av samma kungörelse stadgas därjämte vissa föreskrifter röranderedovisning

av vinst och täckning av förlust, som må uppkomma å hushållningssällskaps

med anlitande av jordanskaffningslån bedrivet jordanskaffningsföretag,

innebärande i huvudsak att sällskapet under vissa villkor

åtnjuter statens garanti mot förluster å dylika företag.

För ett vart av budgetåren 1929/1931 anvisades för ändamålet 30,000

kronor. För budgetåret 1931 1932 har anslaget uppförts med 10,000 kronor.

Anslaget har förslagsanslags natur.

Departementschefen har i statsrådsprotokollet upplyst, att hittills intet

belopp behövt anvisas från förevarande anslag. Då stor sannolikhet talade

för att nämnvärd belastning å anslaget icke heller för nästkommande

budgetår komme ifråga, syntes honom anslaget utan olägenhet kunna

uppföras med förslagsvis 1,000 kronor.

utskottet. Utskottet, som icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må för utlämnande av statsbidrag

för 1932 till hushållningssällskap för jordanskaffningsverksamhet

anvisa för budgetåret 1932/1933 ett

extra förslagsanslag av 1,000 kronor.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

108 :o) Premielån till egnahemslåntagare för nyodlings- och nybygg- Premielån tili

nadsarbeten. Under punkt 107 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att %’ZTpfnyför

utlämnande av premielån till egnahemslåntagare för nyodlings- och odlinge- och

nybyggnadsarbeten anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra reservations- ^arbeten

anslag av 600,000 kronor. [107.]

Alltsedan 1923 har riksdagen anvisat anslag för utlämnande av premielån

till egnahemslåntagare för nyodlings- och nybyggnadsarbeten. Anslaget,

som haft natur av extra reservationsanslag, har uppförts med för

vart och ett av budgetåren 1925/1928 650,000 kronor, för vartdera budgetåret

1928/1930 800,000 kronor och för budgetåret 1930/1931 900,000 kronor.

För budgetåret 1931/1932 anvisades 800,000 kronor, därvid räknades med

en reservation av i runt tal minst 150,000 kronor.

Bestämmelser rörande anslagets användning äro meddelade i kungörelsen

den 8 juni 1928 (nr 217) angående allmänna grunder för den statsunderstödda

egnahemsverksamheten samt kungörelsen samma dag (nr 218) med

reglementariska föreskrifter rörande den statsunderstödda egnahemslåne- och

premielåneverksamheten.

För kalenderåret 1931 har Kungl. Majit beviljat låneförmedlarna premielåneanslag

örn tillhopa 900,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Utan tvivel har premielåneverksamheten stor betydelse för egnahemsrörelsens

utveckling. Emellertid har jordbruksnybildningen under rådande

ekonomiska förhållanden för jordbruksnäringen kommit att minska i omfattning.

Försiktigheten torde även bjuda, att viss återhållsamhet för närvarande

iakttages i avseende å anläggandet med statsunderstöd av helt nya

jordbruk. Med hänsyn härtill och i betraktande av den å anslaget till budgetåret

1932/1933 påräkneliga reservationen, vilken torde kunna uppskattas

till något högre belopp än vad egnahemsstyrelsen beräknat, anser jag, att

anslaget för sagda budgetår bör kunna begränsas till 600,000 kronor.»

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså, utskottet

att riksdagen må för utlämnande av premielån till

egnahemslåntagare för nyodlings- och nybyggnadsarbeten

anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag

av 600,000 kronor.

109:o) Hjälpåtgärder åt vissa egnahemslåntagare m. m. Under punkt Hjälptgär108

har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition

i ämnet, som må varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret tagare m. m.

1932/1933 till hjälpåtgärder åt vissa egnahemslåntagare m. m. ett extra [108.]

reservationsanslag av 600,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3 8 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Över clemia framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

anmäla.

Byr?ybandeesav 110:o) Byggande av »ybyggesvägar. Beträffande Kungl. Maj:ts un
“\ägarS

der Punkt 109 gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1932/

[109.] 1933 till byggande av nybyggesvägar har riksdagen redan fattat beslut,

varom utskottet härigenom velat

erinra.

°byggnads- 111 :o) 0dlings- och byggnadsväg» åt innehavare av odiingslägenhe
hjaip

åt inne- fl* Beträffande Kungl. Maj:ts under punkt 110 gjorda framställ
haiingSiTgmd''

n!ng angående ansla§'' för budgetåret 1932/1933 till odlings- och byggnadsheter

m. fl. hjälp åt innehavare av odlingslägenheter m. fl. har riksdagen redan fattat

[110.] beslut, varom utskottet härigenom velat

erinra.

åvteakmn 112:0^ kolonisation å vissa kronoparken Under punkt lil har Kungl.

lipTrkerr0n°'' MaJ:t föreslagit riksdagen att 1) besluta, att kolonist, som jämlikt Kungl.

[lil.] Maj:ts brev den 27 juni 1929 tillerkänts odlingsbidrag av 250 kronor, må

medgivas rätt att utfå möjligen återstående del av sagda bidrag i den

mån han under åren 1932, 1933 och 1934 fullföljer den för bidragets åtnjutande

bestämda odlingen; 2) medgiva, att Kungl. Maj:t må, efter prövning

av i vart fall föreliggande omständigheter, bemyndiga vederbörande.

kolonisationsnämnd, respektive domänstyrelsen att avskriva sådant

statens fordringsbelopp hos innehavare eller förutvarande innehavare av

kolonat, utlagt före den 1 juli 1925, som anses icke kunna utfås eller som

befinnes icke skäligen böra belasta kolonatet.

Statsrådsprotokollet sid. 245—257.

Vid 1918 års riksdag beslöts anordnande av kolonisationsförsök a vissa

kronoparker i Västerbottens och Norrbottens län (prop. nr 198; R. skr.

173). Kolonisations verksamheten skulle ske i huvudsaklig överensstämmelse

med av dåvarande chefen för jordbruksdepartementet i propositionen

tillstyrkt förslag. Vid 1919—1924 års riksdagar beslöts igångsättande

av ytterligare kolonisationsförsök å kronoparker i Norrland och

Dalarna, vilka skulle äga rum enligt i allt väsentligt samma grunder,

som stadgats för 1918 års försök. För de sålunda beslutade kolonisationsförsöken,

jämte den enligt beslut vid 1921 års riksdag medgivna omföringen

till kolonat av vissa krononybyggen å Abmobergets kronopark i

Västerbottens län. har riksdagen anvisat anslag å sammanlagt 6.570,500

s. 59 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

59

kronor. För budgetåret 1931/1932 beräknades i statsverkspropositionen

(IX H. T. p. 108) medelsbehovet. till 204,300 kronor. Till följd av å anslaget

uppkommen behållning tarvades emellertid icke någon anslagsanvisning.

Sedan viss omläggning av kolonisationsverksamheten å kronoparker

i Norrland och Dalarna blivit vid 1925 års riksdag beslutad (prop.

nr 90; E. skr. nr 299), fann Kungl. Maj:t gott att den 26 juni 1925 dels

utfärda kungörelse (nr 291) angående allmänna grunder för upplåtande

av kolonat å kronoparker i Norrland och Dalarna, dels ock godkänna

vissa tilläggsbestämmelser att gälla för äldre kolonat. Den 18 december

1925 utfärdade Kungl. Maj:t kungörelse (nr 486) med tillämpningsföreskrifter

till berörda kungörelse. I nämnda två kungörelser hava sedermera

vissa ändringar vidtagits genom kungörelser den 17 december

1926 (nr 511 och 515) samt den 8 juni 1928 (nr 220 och 221). Ytterligare

har, i överensstämmelse med beslut av 1929 års riksdag (prop. nr 143; E.

skr. nr 281), Kungl. Majit genom brev den 27 juni 1929 fastställt vissa

ändringar i de för kolonatupplåtelser gällande villkoren.

Jämlikt de i ämnet 1925 antagna förändrade bestämmelserna handläggas

frågor örn kolonisationsåtgärder — vilka förut omhänderhafts av

statens kolonisationsnämnd — numera av fyra särskilda kolonisationsnämnder,

nämligen en för Norrbottens län, en för Västerbottens län, en

för Jämtlands och Västernorrlands län samt en för Gävleborgs län. Därjämte

har Kungl. Majit uppdragit åt domänstyrelsen att tillsvidare

fullgöra kolonisationsnämnd tillkommande åligganden rörande inom

Kopparbergs län beslutat kolonisatiousområde. Ledningen av och kontrollen

över kolonisationsnämndernas verksamhet utövas sedan den 1 juli

1928 av statens egnahemsstyrelse.

Enligt tidigare bestämmelser hade innehavare av försökskolonat tillförsäkrats

ett odlingsbidrag av 500 kronor. I överensstämmelse med vid

1929 års riksdag fattat beslut (prop. nr 143; K. skr. nr 281) tillerkände

Kungl. Majit genom förenämnda brev den 27 juni 1929 ifrågavarande

kolonister ett ytterligare odlingsbidrag av 250 kronor, att utbetalas i den

mån kolonist under åren 1929, 1930 och 1931 enligt av kolonisationsnämnden,

respektive domänstyrelsen beträffande kolonat inom Kopparbergs

län, godkänd plan nyodlade ytterligare en hektar jord. För utlämnande

av nu åsyftat ytterligare odlingsbidrag hava under de senaste budgetåren

vissa belopp ställts till kolonisationsnämndernas. respektive domänstyrelsens

förfogande.

Framställningar hava. nu gjorts i syfte att tiden för verkställande av

berörda ytterligare odling måtte förlängas med tre år eller till utgången

av 1934.

Fråga om

utsträckt tid

för verkställande

av viss

odling å

kolonaten.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Fråga om avskrivning

av

vissa statens

fordringar hos

kolonister

m. m.

Härom ilar departementschefen anfört följande:

»Vad först angår föreliggande förslag om utsträckt tid för verkställarn

de av viss odling å kolonaten, synes mig tillräckliga skäl hava av myndigheterna

anförts till stöd för sådan åtgärd. Att statsmakterna 1929

tillerkände kolonisterna ett tilläggsbidrag av 250 kronor för uppodling

under 1929—1931 av ytterligare ett hektar jord motiverades därmed, att,

då det visat sig svårt att i tillräcklig omfattning skaffa kolonisterna arbetstillfällen

å kronoparkerna, det syntes vara ett allmänt intresse att

främja odlingsarbetet å kolonaten, så att kolonisterna genom vidgad odling

kunde erhålla tryggare bärgning. Ett stort antal kolonister hava

emellertid icke medhunnit att före utgången av 1931 verkställa den odling,

för vilken de tillerkänts det ytterligare bidraget — vilket utbetalas

allenast i mån av verkställt arbete. Det torde därför blott vara till

gagn för det syfte, man 1929 velat främja, örn föreskrift meddelas av

innebörd, att kolonist, som jämlikt förenämnda brev den 27 juni 1929 tillerkänts

ett ytterligare odlingsbidrag av 250 kronor, medgives rätt att utfå

möjligen återstående del av bidraget i den mån han under 1932—1934

fullföljer den för bidragets åtnjutande bestämda odlingen. För att dylik

föreskrift skall kunna meddelas, lärer med hänsyn till frågans riksdagsbehandling

1929 erfordras riksdagens medgivande. Sedan riksdagen

fattat sitt beslut i ämnet, torde jag ånyo få anmäla frågan för Kungl.

Majit.»

Till Kungl. Majit hava vidare inkommit framställningar angående avskrivning

av vissa statens fordringar hos kolonister m. m.

Fråga örn avskrivning av vissa statens fordringsbelopp hos kolonister

har tidigare vid flera tillfällen varit föremål för behandling. Sålunda

medgavs av 1928 års riksdag (IX H. T. p. 89; E. skr. nr 129), att Kungl.

Majit finge bemyndiga vederbörande kolonisationsnämnd att, där kolonat,

utlagt före den 1 juli 1925, prövats böra såsom för kolonisationsändamål

olämpligt nedläggas, försälja å kolonatet uppförd byggnad samt i

nämndens räkenskaper avskriva den förlust, som kunde uppkomma vid

försäljningen. Vidare har Kungl. Majit med anledning av framställningar

av vederbörande kolonisationsnämnder i särskilda fall begärt

riksdagens medgivande att få bemyndiga kolonisationsnämd att i nämndens

räkenskaper avskriva vissa, närmare angivna fordringsbelopp hos

kolonister (se 1926: IX H. T. p. 92; R. skr. nr 9 A, p. 59; 1927: IX H. T.

p. 97; R. skr. nr 9 A, p. 59; 1930: IX H. T. p. 102; R. skr. nr 9 A, p. 52).

Såsom skäl för dylika avskrivningar har, utöver vad som må framgå

av det redan sagda, framhållits, bland annat, att en omedelbar avskrivning

vore att föredraga framför ett förfarande i enlighet med bestämmelserna

i kungörelsen den 29 september 1911 (nr 106 s. 3) angående extra

ordinarie avskrivningar av vissa kronans utestående fordringar, enär

det senare förfarandet medförde onödig omgång och kostnad samt det

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

vöre olägligt att i räkenskaperna under flera år balansera de oftast obetydliga

belopp, det bär gällde och vilka staten icke hade någon utsikt att

återfå.

Departementschefen har i fråga härom först erinrat örn följande.

»Av handlingarna i ärendet och i övrigt kända förhållanden framgår,

att utbetalandet ®v de statliga bidragen till kolonisterna icke alltid ägt

rum under sådana omständigheter, att ett mot de utbetalade beloppen

svarande nytt värde i byggnader och odlingar skapats å lägenheterna.

Härom må bland annat erinras, att enligt de ursprungliga kolonatkontrakten

kolonist ägde rätt att, sedan det framgått, att han hade för avsikt

att bosätta sig å kolonatet, utbekomma vissa delar av statsbidragen

i förskott mot borgen eller annan säkerhet. Då flertalet kolonister varit

obemedlade, torde vederbörande kolonisationsnämnd för att möjliggöra

för dem att igångssätta sina företag i ganska stor utsträckning hava bisprungit

kolonisterna med större eller mindre belopp såsom dylikt rörelsekapital,

varvid den erhållna säkerheten helt visst ofta varit mycket

svag. På grund av de kända svårigheter, vilka mött kolonisterna i

deras arbete att iordningställa och försörja sig å kolonaten, hava en del

av dem ej mäktat genomföra företagen. I de fall, då en kolonist misslyckats

och avträtt kolonatet, har det följaktligen kunnat inträffa, att

han kommit att häfta i skuld till statsverket för vissa belopp, varför staten

ej å kolonatet eller eljest ägde motsvarande tillgångar. Enligt kontrakten

torde i dylika fall ersättningsbeloppet som regel hava bestämts

av skiljemän efter verkställd syn. Vid försök till verkställighet av skiljedomen

har det, såsom framgår av vad i ärendet blivit upplyst, ej sällan

visat sig omöjligt för vederbörande kolonisationsnämnd att utfå sin fordran,

och understundom hava starka rimlighetsskäl talat för att staten ej

allt för hårt gjorde sin fordringsrätt gällande. De fordringsbelopp, som

sålunda eller eljest ej kunnat utfås av en avträdande kolonist, torde vederbörande

kolonisationsnämnd vid kolonats förnyade upplåtande hava

genom det nya upplåtelsekontraktet pålagt den nye innehavaren.»

Därefter har departementschefen, under framhållande att de till Kungl.

Majit inkomna framställningarna tillstyrkts av egnahemsstyrelsen och

statskontoret, uttalat att jämväl han funne tillräckliga skäl föreligga för

bifall. Det syntes honom emellertid önskvärt, att beslut örn avskrivningar

av statens fordringar av här åsyftat och liknande slag hos kolonister

måtte kunna få meddelas av Kungl. Majit utan att riksdagens medgivande

inhämtades i varje enskilt fall. Förhållandena vore i huvudsak

ensartade i de olika fallen, och lämpligt vore, att vederbörande utan tidsutdräkt

kunde få besked i saken. Sådan avskrivning, som nu åsyftades,

avsåge givetvis icke generell lindring i de kolonisterna åvilande kontraktsenliga

skyldigheterna i avseende a lega och köpeskillings erläggande

m. m., utan allenast erforderliga bortskrivningar av i särskilda fall

förefintliga fordringsbelopp, och därvid närmast sådana, som vore för
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

Anslagsbehovet

för

budgetåret

1932/1933.

Utskottet.

Kolonisationsverksamheten

å Alträsks

kolonisationsomrdde.

[112.]

62 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

fallna till betalning. Departementschefen avsåge alltså ett medgivande

av riksdagen, att Kungl. Majit måtte efter prövning av i vart fall föreliggande

omständigheter bemyndiga vederbörande kolonisationsnämnd,

respektive domänstyrelsen att avskriva sådant fordringsbelopp hos kolonist,

som ansåges icke kunna utfås eller som hefunnes icke skäligen böra

belasta respektive kolonat. Dylika avskrivningsåtgärder borde begränsas

att avse de s. k. försökskolonaten, d. v. s. kolonat utlagda före den 1

juli 1925.

Med hänsyn till beräknad reservation å tidigare beviljade anslag till

kolonisation å kronoparker har någon ny raedelsanvisning för budgetåret

1932/1938 icke ansetts erforderlig.

Då utskottet finner vad departementschefen i ärendet anfört utgöra vägande

skäl för de av Kungl. Majit under förevarande punkt framställda

förslagen, hemställer utskottet,

att riksdagen må

1) besluta, att kolonist, som jämlikt Kungl. Majits

brev den 27 juni 1929 tillerkänts odlingshidrag av

250 kronor, må medgivas rätt att utfå möjligen återstående

del av sagda bidrag i den mån han under

åren 1932, 1933 och 1934 fullföljer den för bidragets

åtnjutande bestämda odlingen;

2) medgiva, att Kungl. Majit må, efter prövning

av i vart fall föreliggande omständigheter, bemyndiga

vederbörande kolonisationsnämnd, respektive domänstyrelsen

att avskriva sådant statens fordringsbelopp

hos innehavare eller förutvarande innehavare av kolonat,

utlagt före den 1 juli 1925, som anses icke kunna

utfås eller som befinnes icke skäligen böra belasta

kolonatet.

113 io) Kolonisationsverksamheten å Alträsks kolonisationsområde. Be

träffande Kungl. Majits under punkt 112 gjorda framställning angående

anslag för budgetåret 1932/1933 till kolonisationsverksamheten å Alträsks

kolonisationsområde har riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet

härigenom velat

erinra.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

68

114:o) Statens avdikningsanslag. Under punkt 113 har Kungl. Majit

föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som må

varda riksdagen förelagd, under titel statens avdikningsanslag beräkna

för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av 3,000,000 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

anmäla.

115 :o) Undersökning rörande vattena vledning från Helgeåns vattenområde.

Under punkt 114 bar Kungl. Majit föreslagit riksdagen att av

det för utredning och undersökning rörande vattenavledning från Helgeåns

vattenområde av 1930 års riksdag beviljade anslaget av 50,000 kronor

anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av 4,000 kronor.

För utredning och undersökning rörande vattenavledning fran Helgeåns

vattenområde beviljade 1930 års riksdag ett anslag av 50,000 kronor,

och anvisades därav för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag

av 20,000 kronor (prop. nr 200; R. skr. nr 232), varefter för budgetåret

1931/1932 anvisats ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor (IX H. T.

1931 p. lil). Berörda anslag å tillhopa 35,000 kronor hava av Kungl.

Majit ställts till länsstyrelsens i Kristianstads län förfogande.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att av anvisade medel återstå omkring

27,900 kronor. Med hänsyn härtill har departementschefen ansett

det vara tillfyllest, att nytt anslag för budgetåret 1932/1933 upptages till

belopp av 4,000 kronor, varigenom i medeltal för vart och ett av budgetåren

1931/1933 ett belopp av ungefär 16,000 kronor skulle vara tillgängligt.

Utskottet, som biträder förslaget, hemställer,

att riksdagen må av det för utredning och undersökning

rörande vattenavledning från Helgeåns vattenområde

av 1930 års riksdag beviljade anslaget av

50,000 kronor anvisa för budgetåret 1932/1933 ett

extra reservationsanslag av 4,000 kronor.

llOio) Statsbidrag till nyodling och betesförbättring å ofullständiga

jordbruk. Från och med 1927 har riksdagen varje år efter framställning

av Kungl. Majit anvisat ett extra reservationsanslag till nyodling och

betesförbättring å ofullständiga jordbruk. För budgetåret 1931/1932 har

sålunda anvisats ett belopp av 1,200,000 kronor, därav intill 400,000 kronor

må användas till utlämnande av statsbidrag till betesförbättringar, med

statens avdikningsanslag.

[113.]''

Undersökning

rörande vattenavledning

från Helgeåns

vattenområde.

[114-]

Utskottet.

Statsbidrag

till nyodling

och betesförbättring

å

ofullständiga

jordbruk.

[115.]

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Motioner.

rätt dock för Kungl. Majit, därest förhållandena skulle därtill giva anledning,

för sistnämnda ändamål taga i anspråk större belopp av ifrågavarande

anslag, varjämte ett belopp av intill 50,000 kronor må tagas i anspråk

för stenröjning å redan odlad jord.

För budgetåret 1932/1933 bar något anslag för ifrågavarande ändamål

icke äskats av Kungl. Majit.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande

inom riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen!

1) Ii 35 av herr Bengtsson m. fl. och lii 63 av herr Petersson i Lerbäcksbyn

m. fl., likalydande, vari hemställts, att för utlämnande under år 1933

av statsbidrag till nyodling och betesförbättring vid ofullständiga jordbruk

måtte för budgetåret 1932/1933 uppföras ett extra reservationsanslag

av 1,200,000 kronor, därav intill 200,000 kronor må användas till stenröjning

å redan odlad jord och intill 500,000 kronor för beteslörbättring,

med rätt för vederbörande hushållningssällskap att inom ramen av det

sällskapet tilldelade anslaget göra de jämkningar i avseende å anslagets

fördelning på de olika ändamålen, vartill förhållandena kunna giva anledning;
2)

Ii 200 av herr Asplund m. fl. och lii 306 av herr Hage m. fl., likalydande,

vari hemställts, att riksdagen för budgetåret 1932/1933 som statsbidrag

till nyodlingar och betesförbättringar å ofullständiga jordbruk

måtte anvisa ett extra reservationsanslag av 1,200,000 kronor samt att vid

utdelningen av bidrag från nämnda anslag hänsyn särskilt måtte tagas

till län, där skogs- och industriarbetet gått tillbaka och stor arbetslöshet

därav blivit en följd;

3) Ii 262 av herr Gustafsson, Per, m. fl, och lii 382 av herr Ryberg m. fl.,

likalydande, vari hemställts, att i riksstaten för budgetåret 1932/1933 upptages

ett extra reservationsanslag å 1,200,000 kronor till utlämnande av

statsbidrag till nyodling och betesförbättring å ofullständiga jordbruk

under året 1933, därav 500,000 kronor må användas för nyodling, 500,000

kronor för betesförbättring och 200,000 kronor för stenröjning å redan

odlad jord;

4) II: 90 av herr Sandberg m. fl., vari hemställts, att riksdagen må besluta,

att Kungl. Majit vid fördelningen av anslaget för bidrag till nyodling

och betesförbättring å ofullständiga jordbruk måtte reservera ett

belopp av 200,000 kronor att såsom ökning i anslaget fördelas mellan Norrbottens,

Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län; samt

5) lii 91 av herr Bergström i Bäckland, vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta att för utlämnande under 1932 av statsbidrag till nyodling

och betesförbättring å ofullständiga jordbruk inom de fyra nordligaste

länen anvisa ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor, därav

60,000 kronor må användas till nyodling och 40,000 kronor till betesförbättring.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

65

Beträffande de skäl, som åberopats som stöd för berörda framställningar,

hänvisas till motionerna.

Såsom skäl för att icke ifrågasätta något anslag för budgetåret 1932/

1933 har departementschefen anfört följande.

»Den verksamhet, som ifrågavarande anslag avser att främja, är av

stor betydelse för utveckling och förbättring av ofullständiga jordbruk.

Jag finner därför tvekan icke böra råda därom, att verksamheten bör

uppehållas jämväl under kommande år. Därvid torde bidragsbeloppet för

kalenderåret 1933 böra beräknas till 1,200,000 kronor, varav förslagsvis

400.000 kronor torde få avses för betesförbättring samt högst 75,000 kronor

till stenröjning.

I avseende å anslagsfrågan må erinras, att det för innevarande budgetår

av fjolårets riksdag för ändamålet anvisade anslaget avser utlämnande

av statsbidrag under kalenderåret 1932. Den anslagsanvisning, varom

lantbruksstyrelsen nu gjort framställning, avser utlämnande av bidrag

under kalenderåret 1933. Så vitt kan bedömas av erfarenheterna från senaste

år, då fördelningen av tillgängliga anslag för löpande år ägt rum

först under slutet av juni månad, lärer fördelningen av det anslag, sorn,

avser bidrag för 1933, icke kunna eller behöva äga rum förrän omkring

budgetå-rsskiftet den 1 juli 1933. Vid dylikt förhållande synes det vara

tillfyllest, örn anslag för utlämnande av bidrag under kalenderåret 1933

— i likhet med vad som tillämpas beträffande flera andra anslag under

nionde huvudtiteln, exempelvis anslaget till höjande av det mindre jordbruket

— uppföres i riksstaten först för budgetåret 1933/1934. Med dylik

anordning skulle något anslag för det nu ifrågavarande ändamålet

icke behöva belasta budgeten för nästkommande budgetår. Jag har

emellertid velat här anmäla ärendet, för att anslagsfrågans läge må

bringas till riksdagens kännedom.»

På sätt i statsrådsprotokollet erinrats har såsom statsbidrag till nyodling

och betesförbättring från och med budgetåret 1927/1928 av riksdagen

årligen anvisats anslag, vilket för innevarande budgetår uppgår till

1.200.000 kronor. Med hänsyn till ifrågavarande verksamhets stora betydelse

har departementschefen funnit tvekan icke böra råda därom, att

verksamheten bör uppehållas jämväl under kommande år. Av i statsrådsprotokollet

på sätt ovan nämnts närmare utvecklade skäl Ilar det

emellertid synts departementschefen vara tillfyllest, örn anslag för utlämnande

av bidrag under kalenderåret 1933 — i likhet med vad som tillämpades

beträffande flera andra anslag under nionde huvudtiteln — uppfördes

i riksstaten först för budgetåret 1933/1934. Därigenom kunde undvikas,

att budgeten för budgetåret 1932/1933 belastades med anslag för

ändamålet.

I motionerna 1:35, 200 och 262 samt 11:63, 306 och 382 Ilar föreslagits

uppförande redan för nästkommande budgetår av ett anslag för ifrågavarande

ändamål av 1,200,000 kronor, därvid bland annat åberopats det

lii han f; lill riksdagens protokoll liliij, lil sunil. 1 haft. (Nr 1.) !>

Utskottet.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

stora antal föreliggande ansökningar om bidrag, som ännu icke kunnat

tillgodoses och att behov av ytterligare medel därför kunde uppstå redan

under budgetåret 1932/1933.

Utskottet anser liksom departementschefen, att anslag för ifrågavarande

särskilt för det mindre jordbruket betydelsefulla ändamål bör utgå jämväl

för kommande år. Utskottet kan därför icke undgå hysa betänkligheter

mot att ur förslaget till riksstat för budgetåret 1932/1933 utesluta detta

anslag, vilket skulle lia avseende å kalenderåret 1933, med beräkning att

först i riksstaten för budgetåret 1933/1934 uppföra detsamma. Med hänsyn

emellertid till de svårigheter i budgetärt avseende, som uppförande

av ett i statsverkspropositionen icke beräknat anslag av den storlek, varom

här är fråga, under förhandenvarande förhållanden skulle vara ägnat

att vålla, har utskottet funnit sig böra avstå från att, såsom i motionerna

1:35, 200 och 262 samt 11:63, 306 och 382 föreslagits, framställa något yrkande

i sådant avseende. Utskottet anser sig emellertid böra förutsätta,

att Kungl. Maj:t skall — för minskande av de olägenheter, som ett framflyttande

av anslagets anvisande torde medföra för de bidragsbeviljande

hushållningssällskapen — snarast möjligt efter anslagsfrågans skyndsamma

behandling vid 1933 års riksdag besluta örn anslagets fördelning

mellan vederbörande hushållningssällskap, så att dessa i god tid före

det nya budgetårets ingång erhålla kännedom örn de belopp, varmed de

hava att räkna.

Vidkommande motionerna 11:90 och 91 synas dessa avse att, beträffande

kalenderåret 1932, bereda de fyra nordligaste länen en viss förmånsställning

i fråga örn möjligheterna att erhålla bidrag till nyodling och

betesförbättringar. Den förra motionen avser sålunda att före anslagets

fördelning skulle avskiljas ett belopp av 200,000 kronor att tillfalla de

fyra nordligaste länen i förhållande till vartdera länets behov utöver det

belopp, som vid fördelning på hittills tillämpat sätt av återstoden av anslaget

skulle tillkomma dessa län. I motionen 11:91 föreslås att utöver

det för innevarande budgetår anvisade, till utlämnande av bidrag under

kalenderåret 1932 avsedda anslaget till nyodling och betesförbättring

skulle för utlämnande under samma tid av sådant bidrag inom de fyra

nordligaste länen anvisas ett särskilt anslag av 100,000 kronor. De i motionen

11:90 intagna uppgifterna rörande de belopp, som vid fördelning

av 1930 års anslag tillkommit de olika hushållningssällskapen, synes utvisa,

att de fyra nordligaste länen blivit liksom övriga län tillgodosedda

i förhållande till inkomna ansökningar örn bidrag. Då utskottet anser

sig böra förutsätta, att Kungl. Maj:t jämväl i fortsättningen skall taga

behörig hänsyn till de föreliggande större eller mindre behoven i förevarande

avseende i olika delar av landet, anser sig utskottet icke böra

förorda några särskilda åtgärder i av motionärerna angivet syfte.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att motionerna I: 35, 200 och 262 samt II: 63, 90, 91,

306 och 382 ej må föranleda någon riksdagens åtgärd..

s. 67 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

67

Fiskeriväsendet.

117 :o) Statens lokala lisker ladin inis trut ion. Under punkt 116 tiar statens lokala

Kungl. Majit föreslagit riksdagen a) godkänna det av departementsche- Nation.

fen i statsrådsprotokollet förordade förslaget till stat för statens lokala [116.]

fiskeriadministration, att tillämpas från och med budgetåret 1932/1933, b)

vid bifall härtill minska ordinarie förslagsanslaget till statens lokala

fiskeriadministration, nu 119,000 kronor, med 6,000 kronor till 113,000 kronor.

Den föreslagna staten bar följande utseende:

Stat:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag kronor

Arvode till en fiskeriingenjör .................................................... *

Arvoden till två fiskeristipendiater, vartdera arvodet å 3,000

kronor, vilket belopp efter tre år kan höjas med 500 kronor »

Renskrivning och andra kontorskostnader................................ »

Reseersättningar, förslagsanslag ...................... »

65,100

4.000

7.000

4,900

32,000

Förslagsanslag kronor 113,000

Den föreslagna staten skiljer sig från den nu gällande allenast däri att

anslagsposten till reseersättningar enligt verkställd utredning ansetts

kunna minskas från 38,000 till 32,000 kronor.

Anslagsposten till reseersättningar skulle icke utan Kungl. Maj:ts tillstånd

få överskridas.

Mot den av Kungl. Majit gjorda framställningen har utskottet intet att utskottet.

erinra. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) godkänna det av departementschefen förordade

förslaget till stat för statens lokala fiskeriadministration,

att tillämpas från och med budgetåret 1932/1933,

b) vid bifall härtill minska ordinarie förslagsanslaget

till statens lokala fiskeriadministration, nu 119,000

kronor, med 6,000 kronor till 113,000 kronor.

118 :o) Undersöknings- och försöksanstalt för sötv atton sfi sket. Beträf- Undersökfande

Kungl. Maj:ts under punkt 117 gjorda framställning angående anslag

för budgetåret 1932/1933 till undersöknings- och försöksanstalt för för sötvattenssötvattensfisket

har riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet härigenom

velat

erinra.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Fiskets befrämjande

i

de särskilda

orterna.

1118.]

Befrämjande

i allmänhet

av fiskerinäringen.

[119.]

Främjande

av fiske på

avlägsna

fiskevatten.

[120.]

Södra Sveriges

fiskeri! örening.

[121.]

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

119 :o) Fiskets befrämjande i de särskilda orterna. Beträffande Kungl.

Maj:ts under punkt 118 gjorda framställning angående anslag för budgetåret

1932/1933 till fiskets befrämjande i de särskilda orterna har riksdagen

redan fattat beslut, varom utskottet härigenom velat

erinra.

120 :o) Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen. Beträffande Kungl.

Maj :ts under punkt 119 gjorda framställning angående anslag för budgetåret

1932/1933 till befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen har riksdagen

redan fattat beslut, varom utskottet härigenom velat

erinra.

121 :o) Främjande av fiske på avlägsna fiskevatten. Beträffande Kungl.

Majrts under punkt 120 gjorda framställning angående anslag för budgetåret

1932/1933 till främjande av fiske på avlägsna fiskevatten har riksdagen

redan fattat beslut, varom utskottet härigenom velat

erinra.

122 :o) Södra Sveriges fiskeriförening. Beträffande Kungl. Maj:ts under

punkt 121 gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1932/

1933 till södra Sveriges fiskeriförening har riksdagen redan fattat beslut,

varom utskottet härigenom velat

erinra.

11 biologiska* 123;o) Hydrografisk-biologiska kommissionens undersökningar, vissa

kommiss^- havshydrografiska mätningar samt Sveriges andel i kostnaderna för en

nens under- internationell hydrografisk-biologisk centralanstalt. Beträffande Kungl.

sökmnaar ®

vissa havi- Ma-i:ts under punkt 122 gjorda framställning angående anslag för budgethydrografiska

året 1932/1933 till hydrografisk-biologiska kommissionens undersökninsamt^Sveriges

gar’ vissa havshydrografiska mätningar samt Sveriges andel i kostnaandel

i kost- derna för en internationell hydrografisk-biologisk centralanstalt har riksén

- dagen redan fattat beslut, varom utskottet härigenom velat

nell hydro
grafisk-biolo-

erinra.

gisk centralanstalt.

[122.]

Fartyget 124:o) Fartyget Skagerak. Under punkt 123 har Kungl. Majit före[123/f

slagit riksdagen att till underhålls- och driftkostnader för fartyget Skagerak

anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av

88,000 kronor.

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

För hydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige omgivande

haven samt för tillsyn och bevakning'' vid Sveriges havsfisken har fartyget

Skagerak sedan 1905 varit i verksamhet. Riksdagen har för varje

år beviljat anslag till underhålls- och driftkostnad för nämnda fartyg.

För budgetåret 1931/1932 har för ändamålet anvisats ett extra reservationsanslag

av 91,000 kronor, därvid dock räknades med en reservation å

anslaget den 30 juni 1931 av i runt tal 3,000 kronor.

Seglationstiden för fartyget beräknades vid anslagsäskandet för sistnämnda

budgetår till, i likhet med för föregående år, tio månader.

Anslaget, som upptagits med ett 3,000 kronor lägre belopp än för löpande

budgetår, har icke givit utskottet anledning till erinran, varför

utskottet hemställer,

att riksdagen må till underhålls- och driftkostnader

för fartyget Skagerak anvisa för budgetåret 1932/

1933 ett extra reservationsanslag av 88,000 kronor.

125:o) Fartyget Eystrasalt. Under punkt 124 bär Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att till underhålls- och driftkostnad för fartyget Eystrasalt

anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av 12,500

kronor.

Till underhålls- och driftkostnad för fiskeriadministrationens fartyg

Eystrasalt har riksdagen anvisat anslag från och med 1909. För budgetåret

1931/1932 har för ändamålet anvisats ett extra reservationsanslag av

13,500 kronor, varvid dock räknades med en reservation den 1 juli 1931

av omkring 1,000 kronor.

Medelsbehovet har för budgetåret 1932/1933 beräknats till 14,300 kronor.

På grund av en motsedd reservation å anslaget vid utgången av innevarande

budgetår å åtminstone 1,800 kronor, har anslaget för budgetåret

upptagits till 12,500 kronor.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till underhålls- och driftkostnad

för fartyget Eystrasalt anvisa för budgetåret 1932/

1933 ett extra reservationsanslag av 12,500 kronor.

126:o) Bevakningsfartygs stationerande vid rikets kuster. Under punkt

125 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för stationerande under vintermånaderna

1932/1933 av bevakningsfartyg vid rikets kuster för åstadkommande

av ordning och skydd vid fiskets bedrivande anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor.

Utskottet.

Fartyget

Ky8tv asalt.

[124.J

Utskottet.

Beeakningsjartygs

stationerande

vid

riket8 kuster.

[125.1

s. 70 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

Skog ^högskolan.

[126.]

70 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Under en följd av år har nied vissa uppehåll sjöförsvaret tillhörande

fartyg under vintrarna varit stationerade vid rikets västra kust för upprätthållande

av ordning under pågående vintersillfiske och för att på

olika sätt bistå fiskarena. Jämväl skydd mot intrång av utländska fiskare

på svenskt territorium har härvid lämnats. Kostnaderna för kol ock

olja under dylika expeditioner ävensom för däri deltagande fartygs utöda

avrustning hava bestritts från för ändamålet under nionde huvudtiteln

anvisade anslag.

Från och med vintern 1927/1928 har ifrågavarande bevakning skötts genom

kanonhåten Svensksund under tiden november—mars.

För ändamålet har riksdagen för budgetåret 1931/1932 beviljat ett extra

reservationsanslag av 25,000 kronor, varvid räknades med en reservation

å anslaget av i runt tal 14,000 kronor.

Medelsåtgången under budgetåret 1932/1933 bar uppskattats till ungefär

36,000 kronor. Med en beräknad behållning å anslaget vid ingången

a\ nästkommande budgetår av i runt tal 11,000 kronor har departementschefen

sålunda ansett anslagsanvisningen för budgetåret 1932/1933 kunna

begränsas till 25,000 kronor.

Anslagsberäkningen föranleder icke någon utskottets erinran, varför

utskottet hemställer,

att riksdagen må för stationerande under vintermånaderna

1932/1933 av bevakningsfartyg vid rikets

kuster för åstadkommande av ordning och skydd vid

fiskets bedrivande anvisa för budgetåret 1932/1933 ett

extra reservationsanslag av 25,000 kronor.

Skogsväsendet.

127:o) Skogshögskolan. Under punkt 126 har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att 1) godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet

förordade förslaget till stat för skogshögskolan, att tillämpas från och

med budgetåret 1932/1933 ; 2) vid bifall härtill minska ordinarie förslagsanslaget

till skogshögskolan, nu 222,800 kronor, med 4,900 kronor till

217,900 kronor.

Den föreslagna staten har följande utseende:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........ kronor 78,500

Vikariatsersättningar, förslagsanslag........................................ » 1,500

Arvoden till rektor, 1,500 kronor, en Överassistent, 7,500

kronor, och en kamrerare, 4,800 kronor......................... » 13,800

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m..... » 22,000i

Övriga utgifter ........................... » 102,10.0

förslagsanslag kronor 217,900.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 71

Statförslaget innebär ingen annan ändring än att den bland övriga utgifter

ingående posten till expenser sänkts nied 4,900 kronor på grund a\

att vissa högskolans byggnader från och nied den 1 juli 1932 skola vara

underställda byggnadsstyrelsens inseende.

Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må

1) godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet

förordade förslaget till stat för skogshögskolan,

att tillämpas från och med budgetåret 1932/

1933;

2) vid bifall härtill minska ordinarie förslagsanslaget

till skogshögskolan, nu 222,800 kronor, med 4,900

kronor till 217,900 kronor.

128:o) Diverse behov vid skogshögskolan. Under punkt 127 har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att till diverse behov vid skogshögskolan an- skolan.

visa* för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av 29,550 krö- [127.]

Förutom det under föregående punkt omförmälda ordinarie, förslagsanslaget

till skogshögskolan har för budgetåret 1931/1932 till diverse behov

vid högskolan uppförts ett extra reservationsanslag å 24,000 kronor,

beräknat att jämte å anslaget uppkommen behållning disponeras sålunda:

Personliga ålderstillägg åt extra läraren, docenten G. Grönberg kronor

Avlöning åt en lektor

Två docentstipendier å 6,000 kronor............................................

Avlönande av assistenter................................................................

Avlönande av biträde åt vaktmästaren och maskinisten

Studieunderstöd för vetenskaplig forskning................................

Kurs i förvaltningskunskap............................................................ »

1,200

8,124

12,000

5,720

800

1,000

700

summa kronor 29,544.

Departementschefen har räknat med samma medelsbehov som för löpande

budgetår eller i avrundat tal 29,550 kronor. I enlighet härmed och

då någon reservation till den 1 juli 1932 icke ansetts kunna påräknas, har

anslaget till diverse behov vid högskolan uppförts med sistnämnda belopp.

Kungl. Maj:ts förevarande framställning föranleder icke någon ut- utskottet.

skottets erinran. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må till diverse behov vid skogshögskolan

anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag

av 29,550 kronor.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

^vTjet01’ , 129i°} Diverse behov vid state“s skogsförsöksanstalt. Under punkt 128

skogsforsöks- hal'' Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till diverse behov vid statens

anstalt skogsförsöksanstalt anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag

av 69,500 kronor.

Under en följd av år Ilar riksdagen till uppehållande av verksamheten

vid statens skogsförsöksanstalt, utöver det ordinarie förslagsanslaget, anvisat

ett extra reservationsanslag för diverse behov vid anstalten. För

innevarande budgetår är sistnämnda anslag uppfört med 71,900 kronor,

vilket belopp beräknats sålunda:

1 extra räknebiträde å skogsavdelningen................................... kronor 2,052

1 biträde vid analyser vid naturvetenskapliga avdelningen

1 Överassistent vid skogsavdelningen........................

1 assistent » »

Publikationer ....................................................

Expenser vid skogsavdelningen ...........................................

» » naturvetenskapliga avdelningen

* » entomologiska avdelningen.................................

Gemensamma expenser och underhåll av byggnader

Anslagstavlor vid försöksfält ......................................

Arvodesförhöjning till två assistenter vid naturvetenskapliga

avdelningen å 1,800 kronor ........................................

summa kronor 71,900.

Departementschefen bär ansett att, sedan förvaltningen av anstaltens

byggnader överflyttats till byggnadsstyrelsen, posten gemensamma expenser

och underhåll av byggnader, vilken posts benämning borde ändras till

gemensamma expenser, kunde med iakttagande av sträng sparsamhet nedbringas

till 6,500 kronor. Härigenom ernåddes en besparing av 2,000 kronor.

Medelsbeloppet skulle alltså för nästkommande budgetår beräknas

till (71,900 — 2,000 =) 69,900 kronor. I betraktande av att å anslaget beräknats

komma att den 1 juli 1932 förefinnas en reservation av i runt tal

400 kronor, har anslagsbeloppet för budgetåret 1932/1933 ansetts böra uppföras

med 69,500 kronor.

utskottet. Med biträdande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till diverse behov vid statens

skogsförsöksanstalt anvisa för budgetåret 1932/1933

ett extra reservationsanslag av 69,500 kronor.

3,144

8,124

6,300

10,000

20,000

5,000

5,100

8,500

80

3,600

åkningar'' 13°.:o) Specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas förrörande

de yngling. Under punkt 129 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för

skogarnas för- speciaIunder''sökninSai'' rörande de norrländska skogarnas föryngring an

yngring. visa för budgetaret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av 22,000 kro[129.

] nor.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Till utförande vid statens skogsförsöksanstalt av specialundersökningar

rörande de norrländska skogarnas föryngring har riksdagen under en

följd av år anvisat ett extra reservationsanslag. För innevarande budgetår

är anslaget uppfört nied 24,000 kronor enligt följande beräkning.

Arvode till försöksledaren kronor 10,740

» » skogsbiträde ............................................................... * 3,672

Expenser ............................................................................ *____ 9,588

summa kronor 24,000.

Enligt den ursprungliga planen beräknades ifrågavarande undersökningar

skola utföras under tre särskilda femårsperioder räknade från våren 1916.

Under envar av dessa perioder skulle utföras i huvudsak följande arbeten,

nämligen under den första perioden anläggandet av erforderliga provytor

och utförandet av andra förberedande arbeten, under den andra perioden

viss revision och komplettering av provytorna samt under den sista perioden

slutlig revision av dessa jämte utarbetande och publicering av resultatet.

Sedan styrelsen för skogsförsöksanstalten erfarit, att bearbetningen av undersökningsmaterialet

beträffande ifrågavarande specialundersökningar icke

kunde avslutas vid den femtonåriga periodens slut eller med den 30 juni

1931, framfördes efter överläggningar inför anstaltsstyrelsen av föreståndaren

för undersökningarna jägmästaren E. Wibeck förslag, att den för

publiceringen avsedda tredje perioden skulle förlängas med två år eller till

den 1 juli 1933.

Medelsbehovet har beräknats till samma belopp som för löpande budgetår

eller 24,000 kronor. Utgående från att å det för innevarande budgetår

anvisade anslaget skulle uppstå en reservation å ungefär 2,000 kronor

har departementschefen ansett anslaget böra för budgetåret 1932/1933

upptagas till 22,000 kronor. Därvid har förutsatts att den s. k. norrlandsavdelningens

arbete skulle bringas till full avslutning under sistnämnda

budgetår.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och hemställer därför,

att riksdagen må för specialundersökningar rörande

de norrländska skogarnas föryngring anvisa för

budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av

22,000 kronor.

131:o) Ersättning till domänfonden för utgifter för statens skogsskolor.

Under punkt 130 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att a) höja det

under anslagstiteln ersättning till statens domäners fond för utgifter för

statens skogsskolor upptagna ordinarie förslagsanslaget till avlöningar,

nu 63,100 kronor, med 2.200 kronor till 65,300 kronor; b) minska det under

Utskottet.

Ersättning

till domänfonden

för ut

gifter för

statens skogs

skolor.

[130.]

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

samma anslagstitel upptagna ordinarie reservationsanslaget till övriga

utgifter, nu 67,000 kronor, med 1,000 kronor till 66,000 kronor; e) till ersättning

till domänfonden för genom dyrtidstillägg ökade utgifter för omförmälda

skolor anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag

av 8,800 kronor.

Till ersättning till domänfonden för utgifter för statens skogsskolor

hava årligen från och med budgetåret 1923/1924 uppförts dels ett ordinarie

förslagsanslag till avlöningar, dels ett ordinarie reservationsanslag till övriga

utgifter, dels ock ett extra förslagsanslag för genom dyrtidstillägg ökade

utgifter för samma skolor. Ifrågavarande anslag — vilka beräknas för

kalenderår och uppföras i budgeten för den period, som börjar den 1 juli

det kalenderår, vederbörligt anslag avser — hava för budgetåret 1931/1932

uppförts med respektive 63,100 kronor, 67,000 kronor och 8,800 kronor.

Den föreslagna höjningen med 2,200 kronor av det ordinarie förslagsanslaget

är föranledd av vissa befattningshavares författningsenliga

uppf lyftning i högre löneklass. ;

Anslaget till dyrtidstillägg har beräknats i enlighet med av Kungl.

Majit vid årets riksdag föreslagna grunder för dyrtidstillägg för befattningshavare

i statens tjänst.

■ ■ ; . i. . '' ■ '' ■ ;• ; ;"V ! .'' ; i

Ehuru riksdagen ännu icke fattat beslut rörande allmänna grunder för

dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, har utskottet med.

hänsyn till den i varje fall jämförelsevis obetydliga ändring i det erforr

derliga anslagsbeloppet, varom här kan bliva fråga, och i betraktande

av det äskade anslagets natur av förslagsanslag funnit sig böra förorda

upptagande av ifrågavarande anslag med det av Kungl. Majit föreslagna

beloppet.

På grund härav och då den under förevarande punkt gjorda anslagsberäkningen

ej heller i övrigt föranleder någon utskottets erinran, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) höja det under anslagstiteln ersättning till statens

domäners fond för utgifter för statens skogsskolor

upptagna ordinarie förslagsanslaget till avlöningar,

nu 63,100 kronor, med 2,200 kronor till 65,300 kronor;
b)

minska det under samma anslagstitel upptagna

ordinarie reservationsanslaget till övriga utgifter, nu

67,000 kronor, med 1,000 kronor till 66,000 kronor;

c) till ersättning till domänfonden för genom dyr
tidstillägg

ökade utgifter för omförmälda skolor arn

visa för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag

av 8,800 kronor. ; : ■ ;■ „ , ; • ....

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

132 :o) Ersättning till domänfenden för utgifter för fortsättningsskolan

vid Kloten. Under punkt 131 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att fonden förutanvisa

för budgetåret 1932/1933 1) till ersättning till statens domäners ***££*- fond för utgifter för kalenderåret 1932 till avlöningar m. m. för fortsätt- skolan vid

ningsskolan vid Kloten ett extra förslagsanslag av 18,750 kronor; 2) till

ersättning till domänfonden för genom dyrtidstillägg ökade utgifter för 1

samma skola ett extra förslagsanslag av 1,750 kronor.

Från och med budgetåret 1923/1924 hava till ersättning till domänfonden

för utgifter för fortsättningsskolan vid Kloten uppförts dels ett extra

förslagsanslag till avlöningar m. m., dels ett extra reservationsanslag till

övriga utgifter, dels ock ett extra förslagsanslag till genom dyrtidstilllägg

ökade utgifter för nämnda skola. Anslagen hava i riksstaten för

budgetåret 1931/1932 uppförts med respektive 20,000 kronor, 6,300 kronor

och 2,200 kronor.

Beträffande extra reservationsanslaget å 5,800 kronor till övriga utgifter

har, enär å förevarande anslag den 1 juli 1932 torde förefinnas en reservation

av i runt tal 5,800 kronor, ny anslagsanvisning för budgetåret

1932/1933 icke ansetts vara erforderlig.

Emot den av Kungl. Majit gjorda framställningen har utskottet intet utskottet.

ät/t erinra.

Under hänvisning beträffande det till dyrtidstillägg upptagna anslaget

till vad utskottet under nästföregående punkt anfört, hemställer utskottet,

att riksdagen må anvisa för budgetåret 1932/1933

1) till ersättning till statens domäners fond för utgifter

för kalenderåret 1932 till avlöningar m. m. för

fortsättningsskolan vid Kloten ett extra förslagsanslag

av 18,750 kronor;

2) till ersättning till domänfonden för genom dyrtidstillägg

ökade utgifter för samma skola ett extra

förslagsanslag av 1,750 kronor.

133:o) Skogshushållning i allmänhet. Beträffande Kungl. Majlis framställning

örn uppförande i riksstaten för budgetåret 1932/1933 av mänhet.

ordinarie reservationsanslaget till skogshushållning i allmänhet med oförändrat

belopp, 20,700 kronor, har riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet

härigenom velat

erinra.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Ersättning 134 :o) Ersättning till domänfonden för utgifter för tillsyn å enskildas

fonden för ut- skogar i lappmarkerna samt Särna oeh Idre socknar. I förslaget till riksgxfter

för till- stat för budgetåret 1932/1933 har Kungl. Maj:t upptagit ordinarie fördas

skogar i slagsanslaget till ersättning till domänfonaen för utgifter för tillsyn å

lappmarkerna enskildas skogar i lappmarkerna samt Särna och Idre socknar med oförändrat

belopp 370,700 kronor.

Under samma punkt, 132, har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till

ersättning till statens domäners fond för genom dyrtidstillägg ökade utgifter

för tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna samt Särna och Idre

socknar anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av 41,000

kronor.

Sistnämnda anslag är för innevarande budgetår upptaget med 47,000

kronor.

Emot den av Kungl. Majit gjorda framställningen har utskottet intet

att erinra.

Under hänvisning beträffande det till dyrtidstillägg upptagna anslaget

till vad utskottet under punkt 131 anfört, hemställer utskottet,

att riksdagen må

1) i riksstaten för budgetåret 1932/1933 uppföra ordinarie

förslagsanslaget till ersättning till statens

domäners fond för utgifter för tillsyn å enskildas skogar

i lappmarken samt Särna och Idre socknar med

oförändrat belopp, 370,700 kronor;

2) till ersättning till statens domäners fond för genom

dyrtidstillägg ökade utgifter för dylik tillsyn anvisa

för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag

av 41,000 kronor.

135:o) Ersättning till domänfonden för utgifter för tillsyn å skydsskofonden

för ut- Sar- Under punkt 133 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att a) minska

lynd städs ordinarie förslagsanslaget till ersättning till statens domäners fond för

nskogar. * utgifter för tillsyn å skyddsskogar, nu 87,600 kronor, med 5,200 kronor till

[133.] 82,400 kronor; b) till ersättning till statens domäners fond för genom dyr
tidstillägg

ökade utgifter för dylik tillsyn anvisa för budgetåret 1932/1933

ett extra förslagsanslag av 7,200 kronor.

I riksstaten för innevarande budgetår hava anslagen uppförts med

87,600 respektive 8,500 kronor.

utskottet. Emot den av Kungl. Majit gjorda framställningen har utskottet intet

att erinra.

Under hänvisning beträffande det till dyrtidstillägg upptagna anslaget

till vad utskottet under punkt 131 anfört, hemställer utskottet,

och Idre

socknar.

[132.]

Utskottet.

Ersättning

till dnvnn.vt
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

77

att riksdagen må

a) minska ordinarie förslagsanslaget till ersättning

till statens domäners fond för utgifter för tillsyn å

sltyddsskogar, nu 87,600 kronor, med 5,200 kronor, till

82,400 kronor;

b) till ersättning till statens domäners fond för genom

dyrtidstillägg ökade utgifter för dylik tillsyn anvisa

för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslagav

7,200 kronor.

136:o) Skogsvård å enskildas skogar i lappmarkerna samt Särna och

Idre socknar. Under punkt 134 bär Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att

till främjande av skogsvård å enskildas skogar i lappmarkerna samt

Särna oell Idre socknar anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag

av 40,000 kronor.

I en inom andra kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion nr 43

av herr Erinsson i Sörsjön m. fl. har hemställts, att till främjande av

skogsvård å enskildas skogar i lappmarkerna samt Särna och Idre socknar

anvisas för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av

100,000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.

På grund av framställning i propositionen nr 97 till 1924 års riksdag

anvisade riksdagen för budgetåret 1924/1925 ett extra reservationsanslag

av 20,000 kronor till främjande av skogsvård å enskildas skogar i lappmarkerna

samt Särna och Idre socknar m. fl. områden. Anslaget avsåg

bidrag under kalenderåret 1925. För ett vart av budgetåren 1925/1931 uppfördes

anslaget med oförändrat belopp av 20,000 kronor. Beträffande budgetåret

1931/1932 föreslog Kungl. Majit (IX H. T. p. 131) riksdagen anvisa

ett oförändrat anslag av 20,000 kronor, men anvisade riksdagen i anledning

av väckta motioner ett anslag för ändamålet av 50,000 kronor.

I skrivelse den 29 augusti 1931 har domänstyrelsen, i avvaktan på revisionen

av lappmarkslagstiftningen, hemställt örn anslagets uppförande

för budgetåret 1932/1933 med samma belopp, som av 1931 års riksdag beviljats,

eller 50,000 kronor.

Departementschefen har ansett, att anslag för nästkommande budgetår

bör till ungefär det belopp, domänstyrelsen ifrågasatt, finnas tillgängligt

för ifrågavarande ändamål. Enär å förevarande anslag kunde påräknas

en reservation den 1 juli 1932 av 8,000 kronor, syntes anslagsanvisningen

för budgetåret 1932/1933 kunna begränsas till i avrundat tal 40.000

kronor.

Som skäl för den i motionen begärda anslagshöjningen med 50,000 kro
-

Skogsvård d

enskildas

skogar i lappmarkerna

samt Särna

och Idre

socknar.

[134.]

Motion.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

Skogsvårdens

befrämjande.

[135.]

Statens skogsodlings

anslag.

[136.]

lior har närmast åberopats de ogynnsamma konjunkturerna på trävarumarknaden

och behovet att bereda arbetstillfällen.

Utskottet vill först erinra, att innevarande riksdag med bifall till

Kungl. Majits därom framställda''förslag för budgetåret 1932/1933 anvisat

ett anslag av 2,000,000 kronor för vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å

enskildas skogar. Då bidrag från detta anslag är avsett att utgå för utförande

av sådana åtgärder jämväl å i motionen omhandlade skogar torde

redan genom riksdagens förenämnda beslut motionens syfte i viss utsträckning

blivit tillgodosett. Härtill kommer att enligt vad utskottet

inhämtat till innevarande riksdag är att förvänta proposition med förslag

till ny lagstiftning rörande lappmarksskogarna. Då man vid sådant

förhållande har anledning räkna med att erforderliga medel

för skogsvårdande åtgärder i dessa skogar inom kort komma att beredas

genom skogsvårdsavgifter, anser sig utskottet icke böra nu förorda att

förevarande anslag bestämmes till högre belopp än Kungl. Majit föreslagit.

Det är att märka, att därigenom i varje fall ungefär samma anslagsbelopp

skulle komma att stå till förfogande för budgetåret 1932/1933

som för löpande budgetår. Utskottet, som sålunda biträder Kungl. Majit»

förslag, hemställer,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Majits förevarande

framställning och med avslag å motionen

lii 43 till främjande av skogsvård å enskildas skogar

i lappmarkerna samt Särna och Idre socknar anvisa

för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag

av 40,000 kronor.

137io) Skogsvårdens befrämjande. Med tillstyrkan av bifall till Kungl.

Majits under punkt 135 gjorda framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,

för budgetåret 1932/1933 anvisa till skogsvårdens

befrämjande, att i mån av förefallande behov fördelas

mellan vederbörande skogsvårdsstyrelser, ett extra reservationsanslag

av 830,000 kronor.

138io) Statens skogsodlingsanslag. Under punkt 136 har Kungl. Majit

föreslagit riksdagen att för budgetåret 1932/1933 under benämningen statens

skogsodlingsanslag anvisa ett extra reservationsanslag av 350,000

kronor.

Motioner.

I detta sammanhang har utskottet till behandling haft två inom riksda
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

79

gen väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen nr 116*

i första kammaren av herr Möller m. fl. och nr 202 i andra kammaren av

herr Hansson i Stockholm m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte i

skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Majit måtte låta utreda

orsakerna därtill, att de enskilda markägarna ej utnyttja skogsodlingsanslaget

i beräknad utsträckning, samt dessutom söka utarbeta förslag

till sådana förbättrade bestämmelser, som i nämnda hänseende kunna

finnas nödiga och lämpliga.

Motiveringen till dessa motioner återfinnes i motionerna 1:109 och

11:195.

Till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet

inom område, varå skogsvårdslagen äger tillämpning, av företag, som

avser skogsodling eller annan åtgärd för vinnande av ändamålsenlig

skogsproduktion å vissa marker med otillfredsställande skogsbestånd, har

riksdagen (se 1930: prop. nr 134; K, skr. 324) under benämning statens

skogsodlingsanslag anvisat ett extra reservationsanslag, vilket för budgetåren

1930/1932 uppförts med respektive 600,000 och 400,000 kronor.

Bestämmelser örn anslagets användning hava meddelats i kungörelsen den

27 juni 1930 (nr 270) angående villkoren för statsbidrag från statens skogsodlingsanslag.

Vidare har Kungl. Majit nämnda dag utfärdat cirkulär (nr

271) till samtliga skogsvårdsstyrelser och skogssällskapet med vissa föreskrifter

rörande tillämpningen av sagda kungörelse, vilket cirkulär ändrats i viss

del genom cirkulär den 30 april 1931 (nr 78). De grundläggande bestämmelserna

i nämnda kungörelse äro följande.

Från statens skogsodlingsanslag kan anvisas statsbidrag till utförande

inom område, varå skogsvårdslagen äger tillämpning, av företag, som

avser skogsodling eller annan åtgärd för vinnande av ändamålsenlig

skogsproduktion å följande i mom. 1 av kungörelsen angivna marker med

otillfredsställande skogstillgång, nämligen 1) skogsmark, som helt saknar

trädvegetation eller är bevuxen med blott enstaka träd, 2) vanhävdad

skogsmark, där skogsbeståndet är av synnerligen otillfredsställande slutenhet

och tillika i väsentlig mån saknar utvecklingsmöjligheter, samt

3) skogsmark, som är bevuxen med s. k. stavaskogsbestånd. Statsbidrag

får ej utgå till torrläggningsföretag, som avser höjande av alstringsförmågan

hos mark med hänsyn till dess utnyttjande för skogsbol, eller

till åtgärd, som någon enligt gällande eller äldre skogsvårdslag är pliktig

vidtaga, dock att statsbidrag kan lämnas till utförande av erforderliga

återväxtåtgärder efter avverkning, som verkställts för erhållande av

nöjaktig föryngring å mark, varom förmäles under nyssnämnda punkter

2) och 3). Förutom statsbidrag, som nyss sagts, kan från statens skogsodlingsanslag

jämväl anvisas särskilt förvaltnings- och understödsbidrag

för bestridande av kostnaderna för handhavandet av sagda verksamhet

ävensom för understödjande enligt kungörelsens bestämmelser av åtgärder

för vidmakthållande av skog, som uppdragits med hjälp av statsbidrag.

Statsbidrag kan beviljas under förutsättning, att skogsvårdsstyrelsen

finner nyttan av företaget minst motsvara kostnaden därför, samt får ut
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

gå med högst femtio procent av den utav styrelsen godkända kostnaden.

I sagda kostnad får, där styrelsen finner erforderligt, att det område,

företaget avser, inhägnas eller att annan hägnadsåtgärd för områdets fredande

mot betesdjur vidtages, inräknas ersättning för åtgärdens utförande.

Har styrelsen vid prövning av fråga örn statsbidrag till företaget

ansett behov av hägnad för berörda ändamål ej föreligga, men finnér

styrelsen senare dylikt behov vara för handen, äger styrelsen att av det

förenämnda förvaltnings- och understödsbidraget bevilja ett särskilt understöd

till hägnadens utförande, vilket understöd får uppgå till högst

femtio procent av den av styrelsen godkända kostnaden härför.

Statsbidrag får ej lämnas till annan än den, som med ägande- eller fideikommissrätt

innehar marken. Till aktiebolag får statsbidrag ej

utgå.

Motionärerna hava efter erinran bland annat örn det i samband med

skogsodlingsanslagets inrättande förväntade stora intresset för skogsodlingsåtgärder

och det i anslutning härtill beräknade anslagsbehovet vidare

anfört följande.

»Den ekonomiska depressionen, som drabbat skogsindustrin och därigenom

även skogsbönderna, har kullkastat denna beräkning. Markägarnas

intresse för skogsodlingen har icke flammat lipp lika starkt och hastigt

som några år tidigare deras intresse för skogsdikningar. Skogs- och jordbrukets

försämrade ekonomiska läge har, såsom skogsvårdsstyrelsernas

centralråd erinrat, tvingat dem att iakttaga största sparsamhet och undvika

kapitalutlägg, som icke kan ge omedelbar valuta. Även örn staten

bidrager med hälften av kostnaden, så måste dock markägaren bekosta

den andra hälften, och under nuvarande ekonomiska förhållanden kan

detta för mången skogsbonde bli oöverkomligt. Men markägarnas ekonomiska

svårigheter under den nuvarande depressionen torde icke ensamma

vara vållande till skogsodlingsanslagets ringa popularitet bland

dem, för vilka det närmast var avsett. Det har försports, att markägarna,

oavsett det ekonomiska läget för tillfället, allmänt finna, att statens uppmuntran

icke svarar mot den insats av arbete, tid och pengar, markägaren

gör, kanske utan att han själv under sin livstid får någon inkomst

av densamma. Härtill kommer att utfärdade bestämmelser av markägarna

befunnits mindre ändamålsenliga.

Då förut beviljade skogsodlingsanslag av dessa skäl icke kunna helt

utnyttjas, kan man knappast heller förvänta, att ett förstärkt odlingsanslag

nu skulle av de mindre markägarna i ökad omfattning användas

till att skapa fram arbetstillfällen. Detta torde icke kunna ske, förrän

staten vidtager åtgärder för att stimulera de enskilda skogs- och jordbrukarnas

skogsodlingsintresse mera än som äger rum genom nu gällande

villkor och bestämmelser för skogsodlingsanslaget. Denna skogsvårdsfråga

befinner sig nu i ett sådant oklart oell otillfredsställande läge, att

en skyndsam undersökning av densamma måste förordas. Den undersökningen

bör dels taga sikte på ett konstaterande av orsakerna till att de

enskilda markägarna icke utnyttja skogsodlingsanslaget i beräknad utsträckning,

och dels söka utarbeta förslag till de förbättrade bestämmelser,

som kunna finnas nödiga och lämpliga. Både för staten och de

mindre markägarna är det ett intresse, att 1932 års riksdag beslutar en

utredning i detta syfte.»

s. 81 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 81

Utskottet anser det vara av stor vikt, att skogsodlingsverksamketen

jämväl i fortsättningen verksamt stödes av statsmakterna, ock vili därför

förorda att anslag för ändamålet anvisas även för budgetåret 1932/

1933. Med det av Kungl. Majit äskade beloppet av 350,000 kronor skulle

i betraktande av en enligt statsrådsprotokollet påräknelig reservation av

ungefär 140,000 kronor ett belopp av inemot 500.000 kronor vara tillgängligt

för utlämnande av bidrag under nästkommande budgetår. Utskottet

biträder Kungl. Maj:ts förslag.

Vad härefter angår de väckta motionerna framhålles i motiveringen

därtill, att verkan av skogsodlingsanslagets inrättande icke motsvarat förväntningarna,

i det att detsamma icke föranlett igångsättande av skogsodlingsåtgärder

i den omfattning, varmed man ansett sig hava haft anledning

räkna. Detta synes motionärerna bland annat sammanhänga med

de för bidrags utgående gällande grunderna. Motionerna gå ut på att

en utredning bör komma till stånd för klarläggande av de närmare orsakerna

till det i dem påpekade förhållandet.

Såsom i motionerna jämväl erinrats förutsågo de sakkunniga, vilka utarbetade

förslag om inrättande av ett statens skogsodlingsanslag, att den

verksamhet, som man genom detta anslag avsåg att särskilt uppmuntra,

icke kunde tänkas komma fullt i gång förrän efter cirka tre år. Redan

den omständigheten att anslag för ifrågavarande ändamål ännu icke funnits

tillgängligt mer än för åren 1931 och 1932 torde i sin mån utgöra en

förklaring till att anslaget icke blivit fullt utnyttjat. Härtill kommer

såsom en enligt utskottets mening avgörande orsak att den inträdda allmänna

depressionen gör skogsägarna benägna att — även med utsikt

att erhålla ett ej obetydligt statsbidrag — iakttaga återhållsamhet beträffande

på längre sikt ställda skogsbefrämjande åtgärder, varav de

först i en kanske avlägsen framtid kunna vinna något ekonomiskt ut

byte. Med denna uppfattning och då en omarbetning såsom i motioner

na antytts av gällande villkor för bidrag från skogsodlingsanslaget knap

past torde vara ägnad att under de faktiskt föreliggande förhållandena

i någon väsentlig mån stimulera till ökad användning av anslaget ifråga,

anser sig utskottet med allt erkännande av det med motionerna avsedda

syftet icke böra påkalla någon särskild utredning i däri angivet avseende.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet.

1) att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande framställning för budgetåret 1932/1933

under benämningen statens skogsodlingsanslag anvisa

ett extra reservationsanslag av 350,000 kronor;

2) att motionerna 1:116 och 11:202 icke må föran

leda någon riksdagens åtgärd.

Bihang till riksdagens protokoll I9:<2 tO sami 1 hafi INr i.)

Utskottet,

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Statens & högs

utdikningsanslag.

[137.]

Motioner.

139 :o) Statens skogsutdikningsanslag. Under punkt 137 ilar Kungi.

Majit föreslagit riksdagen att för budgetåret 1932/1933 under benämningen

statens skogsutdikningsanslag anvisa ett extra reservationsanslag av

800,000 kronor.

Statsrådsprotokollet sid. 313—318.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande inom

riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) 1:113 av herr Möller m. fl. likalydande med 11:200 av herr Hansson

i Stockholm m. fl., vari hemställts att riksdagen för budgetåret 1932/1933.

utöver av Kungl. Majit föreslagna 800,000 kronor, måtte under benämningen

statens skogsdikningsanslag anvisa ett extra reservationsanslag

av 700,000 kronor;

2) 1:261 av herr Pettersson m. fl. likalydande med 11:293 av herr Petersson

i Broaryd m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret

1932/1933 under benämning statens skogsutdikningsanslag under nionde

huvudtiteln anvisa ett extra reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

Motiveringen till förstnämnda båda motioner återfinnes i motionerna

1:109 och 11:195 sid. 47—49, till vilka utskottet tillåter sig hänvisa. Beträffande

de skäl, som anförts för motionerna I: 261 och II: 293 får utskottet

hänvisa till motionerna.

Till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet

inom område, varå skogsvårdslagen äger tillämpning, av torrläggningsföretag,

vilka avse höjande av alstringsförmågan hos mark med hänsyn

till dess utnyttjande för skogsbörd, har riksdagen (se 1927: prop. nr 156;

R. skr. nr 235) under benämning statens skogsutdikningsanslag anvisat

ett extra reservationsanslag, vilket för ett vart av budgetåren 1927/1932

uppförts med respektive 200,000, 300,000, 500,000, 700,000 och 800,000 kronor.

För bidrag från ifrågavarande anslag lända till efterrättelse bestämmelserna

i kungörelsen den 27 juni 1927 (nr 270) angående villkoren för statsbidrag

från statens skogsutdikningsanslag med däri genom kungörelserna

nr 365/1928 och 273/1930 gjorda ändringar. Vidare har Kungl. Majit

nämnda dag utfärdat cirkulär (nr 273) till samtliga skogsvårdsstyrelser och

skogssällskapet med vissa föreskrifter rörande tillämpningen av förstberörda

kungörelse, vilket cirkulär ändrats i vissa delar genom cirkulär den 27 juni

1930 (nr 275) och den 30 april 1931 (nr 79).

Av den av centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas förbund lämnade, i

statsrådsprotokollet återgivna utredningen angående behovet av anslag

för skogsutdikningsändamål framgår, att bidrag från ifrågavarande anslag

är synnerligen eftersökt. Sålunda utgjorde medelsbehovet för 1933

på grundvalen av redan föreliggande och påräknade ansökningar 1 600,000

kronor. Centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas förbund har föreslagit.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

83

att det för löpande budgetår anvisade anslaget måtte höjas med 200,000

kronor till 1,000,000 kronor, vilket centralrådet funne nödvändigt för att

den statsunderstödda skogsdikningsverksamheten skulle kunna fortgå

utan avbrott, ett viktigt önskemål icke minst med hänsyn till den omfattande

arbetslösheten.

Departementschefen har anfört följande.

»Enligt min mening har centralrådet anfört tungt vägande skäl för sitt

förslag örn förevarande anslags höjande. Verksamheten med utdikning

av skogsmark har, sedan staten börjat stödja densamma, omfattats med

stigande intresse från markägarnas sida. Av centralrådets framställning

framgår också, att medelsbehovet är mycket stort och att balansen av

icke tillgodosedda ansökningar är i tillväxt. Den verksamhet, varom kär

är fråga, måste tillmätas synnerlig vikt i avseende å såväl skogsvårdens

främjande som beredandet av arbetstillfällen. Icke minst under rådande

tidsläge med ogynnsamma konjunkturer för skogsbruket och med arbetslöshet

är det önskvärt, att verksamheten må kunna kraftigt uppmuntras.»

Under hänvisning emellertid till en bebådad proposition örn anvisande

av ett särskilt belopp å 2,000,000 kronor för vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder

har departementschefen dock stannat vid att förorda skogsutdikningsanslagets

uppförande med samma belopp som för innevarande

budgetår eller 800,000 kronor.

I motionerna 1:113 och II: 200 har under hänvisning till de av skogsvårdsstyrelsernas

förbund gjorda beräkningarna rörande medelsbehovet

för 1933 hemställts örn en höjning av statens skogsutdikningsanslag med

700,000 kronor till 1,500,000 kronor. Motionerna 1:261 och 11:293 upptaga

centralrådets för skogsvårdsstyrelsernas förbunds förslag örn ifrågavarande

anslags bestämmande till 1,000,000 kronor för budgetåret 1932/1933.

I statsrådsprotokollet lämnade uppgifter giva ett otvetydigt vittnesbörd

örn att skogsutdikningsverksamheten i landet efter inrättande av

statens skogsutdikningsanslag tagit en betydande omfattning och att intresset

för denna verksamhet -— vilken på samma gång den är ägnad att

inom en jämförelsevis kort tid skänka ett större ekonomiskt utbyte av

skogsmarken även i sin mån bidrager till att bereda arbetstillfällen —

glädjande nog alltjämt synes vara i stigande. Enligt utskottets mening

kan därför med rätta såsom i såväl statsrådsprotokollet som i motionerna

skett åberopas tungt vägande skäl för att medel i större utsträckning

än för innevarande budgetår böra stå till förfogande för ifrågavarande

betydelsefulla ändamål. Departementschefen har emellertid under hänvisning

till det av riksdagen på Kungl. Maj:ts förslag beviljade anslaget å

2,000,000 kronor till vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar,

vilket anslag skulle tillgodose i stort samma ändamål som skogsutdiknings

anslaget avsåge att främja, stannat vid att förorda skogsutdikningsan

Motionerna.

Utskottet.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

.Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Fiss® tillfälliga

skogsoårdsdtgärder

J enskildas

skogar.

[138.]

Skog mårds

styrelsernas

fårhund.

(139.]

slagets uppförande med samma belopp som för innevarande budgetår, eller

800,000 kronor. Utskottet vill emellertid framhålla, att’ förenämnda anslag

å 2,000,000 kronor närmast torde avse att möjliggöra igångsättande av

skogsvårdande åtgärder till lindrande av rådande arbetslöshet och att i

varje fall de mindre skogsägarna torde fortfarande bliva i huvudsak hänvisade

att söka bidrag från statens skogsutdikningsanslag. Med hänsyn

härtill och då av dea i statsrådsprotokollet förebragta utredningen synes

framgå, att det nuvarande skogsutdikningsanslaget visat sig långt ifrån

tillräckligt för tillogodoseende av det föreliggande behovet, anser sig utskottet

böra förorda, att ifrågavarande anslag i enlighet med vad centralrådet

för skogsvårdsstyrelsernas förbund i ärendet föreslagit för budgetåret

1932/1933 uppföres med ett belopp av 1,000,000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med anledning av Kungl. Majrts

förevarande proposition samt motionerna 1:113 och

11:200 samt 1:261 och 11:293 för budgetåret 1932/1933

under benämningen statens skogsutdikningsanslag

anvisa ett extra reservationsanslag av 1,000.000 kronor.

140 :o) Vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar. Under

punkt 138 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på den

proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, för vissa tillfälliga

skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar beräkna för budgetåret

1932/1933 ett extra reservationsanslag av 2,000,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 15 januari 1932 avlåten

proposition, nr 29, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för samma dag föreslagit riksdagen

att för utlämnande, i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen

i statsrådsprotokollet tillstyrkta grunder, av statsbidrag för

vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra reservationsanslag av 2,000,000 kronor.

Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut,

varom utskottet härigenom velat

erinra.

lilio) Skogsvårdsstyrelsernas förbund. Under punkt 139 har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att såsom bidrag till bestridande av kostnaderna

under tiden 1 januari 1932—30 juni 1933 för skogsvårdsstyrelser
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

85

nas förbund anvisa för budgetaret 1932/1933 ett extra reservationsanslag

av 39,350 kronor.

Såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för skogsvårdsstyrelsernas

förbund har å riksstaten uppförts anslag alltsedan budgetåret 1926/

1927 För innevarande budgetår är anslaget, vilket har natur av extra

reservationsanslag, upptaget med 31,500 kronor och avsett för kostnaderna

under kalenderåret 1931.

Departementschefen har, efter redogörelse för en av centralrådet för

skogsvårdsstyrelsernas förbund gjord framställning örn anvisande för

tiden 1 januari 1932—30 juni 1933 av ett anslag av 39,350 kronor, anfört

följande. , , ...

»Med hänsyn till den i vederbörlig ordning numera beslutade omläggningen

av centralrådets räkenskapsår att omfatta samma tid som statsverkets

budgetår samt i betraktande av att hittills anvisade statsanslag för ändamålet

allenast avse tiden till och med utgången av 1931, torde för budgetåret

1932/1933 böra i riksstaten uppföras ett anslagsbelopp, avseende statsbidrag

till bestridande av centralrådets kostnader för tiden 1 januari 1932—

30 juni 1933. Mot centralrådets beräkning av utgifterna under sagda tid

till (19,200 + 38,650 =) 57,850 kronor har jag intet att erinra. Örn härifrån

avräknas dels bidrag för nyssnämnda tid från skogsvårdsstyrelserna

å tillhopa 10,500 kronor, dels ock hos centralrådet den 31 december 1931

förefintlig behållning, vilken enligt centralrådets förklaring icke kan beräknas

överstiga 8,000 kronor, torde statsbidraget för meranämnda tid bora

utgå med (57,850-10,500—8,000=) 39,350 kronor.»

Anslagsberäkningen föranleder ingen utskottets erinran, varför utskog rmkotirt.

tet hemställer,

att riksdagen må såsom bidrag till bestridande av

kostnaderna under tiden 1 januari 1932 30 juni 1933

för skogsvårdstyrelsernas förbund anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra reservationsanslag av 39.350

kronor.

142:o) Utgifter för naturskyddsändamål. Beträffande Kungl. Maj:ts utgifter fi»

under punkt 140 gjorda framställning angående anslag för budgetåret ändamål.

1932/1933 till utgifter för naturskyddsändamål har riksdagen redan fattat [140.]

beslut, varom utskottet härigenom velat

erinra.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Lantmäteri
styrelsen.

. [141.]

Utskottet.

Arkivaliemas

hos lantmäteristyrelsen

förteckning

oeh förvaring.

[142.] ''

JLantmäteriväMendet.

143:o) Lantmäteristyrelsen. Under punkt 141 kar Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att till det kanslibiträde kos lantmäteristyrelsen, som kandhar

kassa- och bokföringsgöromålen, må, utöver den med kanslibiträdesbefattmngen

förenade avlöningen, från det i ordinarie avlöningsstaten

för styrelsen upptagna förslagsanslaget till avlöningar till ordinarie

tjänstemän utgå ett särskilt arvode av 768 kronor för år räknat.

På framställning av Kungl. Maj:t bär riksdagen för ett vart av budgetåren

1927/1931 medgivit, att från anslagsposten till avlöningar till ordinarie

tjänstemän må till det kanslibiträde kos lantmäteristyrelsen, som

handhar kassa- ock bokföringsgöromålen, utgå, utöver den med kanslibiträdesbefattningen

förenade avlöningen, ett särskilt arvode av 768 kronor

för år räknat. Avlöningsförköjningen bär medgivits i avvaktan på

utredning rörande lönegradsplacering av registratorer ock kassörer vid

de till allmänna civilförvaltningen körande centrala verken, vilken utredning

verkställes av 1928 års lönekommitté.

Departementschefen kar anfört, att utredningen örn lönegradsplaceringen

för befattningshavare i kassörsställning icke torde komma att slutföras

inom sådan tid, att framställning i ämnet kan föreläggas årets riksdag.

Vid sådant förhållande borde till det kanslibiträde, som handhar

kassa- ock bokföringsgöromålen kos lantmäteristyrelsen, även för bud

getåret 1932/1933 utgå ett särskilt arvode å 768 kronor, att avföras från

den i staten ingående posten till avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Med tillstyrkan av bifall till Kungl. Majrts förevarande framställning

hemställer utskottet,

att riksdagen måtte medgiva att till det kanslibiträde

hos lantmäteristyrelsen, som handhar kassa

och bokföringsgöromålen, må, utöver den med kanslibiträdesbefattningen

förenade avlöningen, från det i

ordinarie avlöningsstaten för styrelsen upptagna förslagsanslaget

till avlöningar till ordinarie tjänstemän

utgå ett särskilt arvode av 768 kronor för år räknat.

144:o) Arkivaliemas hos lantmäteristyrelsen förteckning och förvaring.

Med tillstyrkan av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 142 gjorda framställning

hemställer utskottet,

att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,

till bestridande av kostnader för förteckning och förvaring

av arkivalierna hos lantmäteristyrelsen anvisa

för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag

av 15,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

145:o) Lantmäteri undervisningen. Alltsedan 1910 har riksdagen ställt

medel till Kungl. Maj:ts förfogande att användas till lantmäteriundervisningens

ordnande och bedrivande i huvudsaklig överensstämmelse med ett

av lantmäteristyrelsen den 6 november 1909 framställt, i statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden den 8 april 1910 (prop. nr 186/1910) närmare angivet

förslag. För ett vart av budgetåren 1925/1929 har anslaget uppförts såsom

extra reservationsanslag med 49,500 kronor. För budgetåren 1929/1932 har

anslaget upptagits för vartdera året med ett belopp av 51,350 kronor.

Enligt anmälan under denna punkt hava för ändamålet erforderliga

anslagsbelopp för budgetåret 1932/1933 beräknats under åttonde huvudtiteln.

Vid sådant förhållande erfordras icke för nästkommande budgetår

under nionde huvudtiteln något anslag för lantmäteriundervisningen,

vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

omförmäla.

146 :o) Lantmäterikontoren i länen. Beträffande Kungl. Maj:ts lindel

punkt 144 gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1932/1933

till lantmäterikontoren i länen har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

147 o) Avlöningar åt förste assistenter och assistenter vid lantmäterikontoren

i länen. Beträffande Kungl. Maj:ts under punkt 145 gjorda

framställning angående anslag för budgetåret 1932/1933 till avlöningar åt

förste assistenter och assistenter vid lantmäterikontoren i lanen har riksdagen

redan fattat beslut, varom utskottet härigenom velat

erinra.

148 o) Renovation av kartor för lantmäterikontoren i länen. I förslaget

till riksstat för budgetåret 1932/1933 har Kungl. Maj:t uppfört ordinarie

reservationsanslaget till renovation av kartor för lantmäterikontoren

i länen med oförändrat belopp, 6,000 kronor.

Utskottet hemställer.

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1932''

1933 uppföra ordinarie reservationsanslaget till renovation

av kartor för lantmäterikontoren i länen med

oförändrat belopp. 6.000 kronor.

Lantmäteri.

undervik

ningen

[143.]

Lantmäterikontoren

i

läneti.

[144.]

Avlöningar

åt förste

assistenter

och assistent

ter vid, lant - mäterikon - toren i länen.

[145.]

Renovation av

kartor för

lantmäterikontoren

i

länen

[146.]

s. 88 Kontrollera mot PDF

Anskaffande

för lantmäterikontoret

i

Vänersborg av

kopior av vissa

kartor m. ra.

[147.]

Utskottet.

Avlöningar

till lantmäteripersonalj

som sysselsattes

med

lantmäteri förrättningar.

[148.]

Utskottet.

88 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

149:o) Anskaffande för lantmäterikontoret i Vänersborg av kopior av

vissa kartor m. m. Under punkt 147 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen

att för anskaffande för lantmäterikontoret i Vänersborg av kopior av vissa

kartor med tillhörande handlingar anvisa för budgetåret 1932/1933 ett

extra reservationsanslag av 8,000 kronor.

Tili anskaffande för lantmäterikontoret i Vänersborg av kopior av

vissa kartor och handlingar, vilka gingo förlorade vid den eldsvåda, som

1834 hemsökte Vänersborgs stad, hava under senare år medel beviljats av

riksdagen. För budgetåret 1926/1927 anvisade riksdagen sålunda 7,000

kronor och för ett vart av de därpå följande fem budgetåren 10,000 kronor.

Med hänsyn bland annat tili den rådande bekymmersamma budgetssituationen

anser departementschefen ett anslagsbelopp av 8,000 kronor

böra vara tillfyllest för budgetåret 1932/1933.

Utskottet biträder Kungl. Majits förslag och hemställer,

riksdagen må för anskaffande för lantmäterikontoret

i Vänersborg av kopior av vissa kartor med

tillhörande handlingar anvisa för budgetåret 1932/1933

ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor.

150:o) Avlöningar till lantmäteripersonai, som sysselsättes nied lantmäteriförrättningar.

I förslaget till riksstat för budgetåret 1932/1933 bär

Kungl. Majit uppfört ordinarie anslaget till avlöningar till lantmäteripersonai,

som sysselsättes med lantmäteriförrättningar, med oförändrat

belopp 746,900 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1932/

1933 uppföra ordinarie anslaget till avlöningar till

lantmäteripersonai, som sysselsättes med lantmäteriförrättningar,

med oförändrat belopp 746,900 kronor.

Ersättning får 151io) Ersättning för publik renovation. Under punkt 149 har Kungl.

*"* 1 tion?0™ föreslagit riksdagen att minska ordinarie förslagsanslaget till er
[149.

] sättning för publik renovation, nu 35,000 kronor, med 5,000 kronor till

30,000 kronor.

Ordinarie förslagsanslaget till ersättning för publik renovation är enligt

beslut vid 1926 års riksdag uppfört med 35,000 kronor (se IX H. T.

1926 p. 131 och 1927 p. 132). Utgifterna för ifrågavarande ändamål hava

under budgetåren 1926/1931 uppgått till respektive 49,800, 36,655, 42,802,

28,342 och 26,678 kronor.

Vid det förhållande att utgifterna från förevarande anslag under de två

s. 89 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 89

senaste budgetaren stannat vid belopp något understigande 30,000 kronor,

har departementschefen ansett tillräcklig anledning föreligga att vidtaga

viss minskning av anslaget.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget

till ersättning för publik renovation, nu 35.000

kronor, med 5,000 kronor till 30.000 kronor.

[150.]

152 :o) Tillskott till dyrtidstillägg till vissa lantmätare. Under punkt

150 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att a) medgiva, att under tiden flissa lant1

juli 1932—30 juni 1933 må till distriktslantmätare och extra lantmätare mätare.

med arvode, utöver dyrtidstillägg på grund av lön eller arvode, av statsmedel

utgå tillskott därtill på grund av inkomster för arbete enligt gällande

lantmäteritaxa, beräknade för distriktslantmätare till 4,000 kronor,

för extra lantmätare med arvode örn 2,000 kronor till 3,200 kronor och för

extra lantmätare med arvode örn 1,500 eller 1,000 kronor till 2,400 kronor,

allt för år räknat, b) medgiva, att för samma tid må tili extra lantmätare

utan arvode av statsmedel utgå tillskott till inkomster för arbete enligt

lantmäteritaxan beräknade till 2,400 kronor för år, c) förklara, att beträffande

tillskott, som nu nämnts, de angående dyrtidstillägg för motsvarande

tid gällande bestämmelser skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse,

med rätt för Kungl. Maj :t att meddela de närmare föreskrifter,

som kunna vara erforderliga för tillämpning av dessa bestämmelser, d)

medgiva, att Kungl. Maj :t må äga att, med tillämpning i den mån så kan

ske av de angående dyrtidstillägg gällande grunder, för samma tid medgiva

tillskott av statsmedel jämväl ät kommissionslantmätare och vice

kommissionslantmätare, som fortfarande utöva praktisk verksamhet, e)

för nu angivna ändamål såsom tillskott till dyrtidstillägg till vissa lantmätare

anvisa för budetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av 300,000

kronor.

På Kungl. Maj :ts förslag har tillskott till krigstidstillägg eller dyrtidstillägg

till vissa lantmätare på grund av arbete enligt taxa beviljats

från och med 1917. För ändamålet är för budgetåret 1931/1932 uppfört ett

extra förslagsanslag av 300.000 kronor.

Ehuru riksdagen ännu icke fattat beslut rörande allmänna grunder för vumm

dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst för budgetåret 1932/

1933, har utskottet med hänsyn till den i varje fall jämförelsevis obetydliga

ändring i det erforderliga anslagsbeloppet. varom här kan bliva fråga,

och i betraktande av det äskade anslagets natur av förslagsanslag

funnit sig böra förorda upptagande av ifrågavarande anslag med det av

Kungl. Majit föreslagna beloppet.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Reseersättningar

vid

lantmäteriväsendet.

[151.]

Bidrag till

jorddelningsförrättningar.

[152.]

I överensstämmelse härmed hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att under tiden 1 juli 1932—30 juni 1933

må till distriktslantmätare och extra lantmätare med

arvode, utöver dyrtidstillägg på grund av lön eller

arvode, av statsmedel utgå tillskott därtill på grund av

inkomster för arbete enligt gällande lantmäteritaxa, beräknade

för distriktslantmätare till 4,000 kronor, för

extra lantmätare med arvode örn 2,000 kronor till 3,200

kronor och för extra lantmätare med arvode om 1,500

eller 1,000 kronor till 2,400 kronor, allt för år räknat,

b) medgiva, att för samma tid må till extra lantmätare

utan arvode av statsmedel utgå tillskott till inkomster

för arbete enligt lantmäteritaxan beräknade till

2,400 kronor för år,

c) förklara, att beträffande tillskott, som nu nämnts,

de angående dyrtidstillägg för motsvarande tid gällande

bestämmelser skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse,

med rätt för Kungl. Majit att meddela de närmare

föreskrifter, som kunna vara erforderliga för tillämpning

av dessa bestämmelser,

d) medgiva, att Kungl. Majit må äga att, med tillämpning

i den mån så kan ske av de angående dyrtidstillägg

gällande grunder, för samma tid medgiva tillskott

av statsmedel jämväl åt kommissionslantmätare och vice

kommissionslantmätare, som fortfarande utöva praktisk

verksamhet,

e) för nu angivna ändamål såsom tillskott till dyrtidstillägg

till vissa lantmätare anvisa för budgetåret 1932/

1933 ett extra förslagsanslag av 300,000 kronor.

153 :o) Reseersättningar vid lantmäteriväsendet. Beträffande Kungl.

Majits under punkt 151 gjorda framställning angående anslag för budgetåret

1932/1933 till reseersättningar vid lantmäteriväsendet har riksdagen

redan fattat beslut, varom utskottet härigenom velat

erinra.

154:o) Bidrag till jorddelningsförrättningar. Under punkt 152 har

Kungl. Majit föreslagit riksdagen att minska ordinarie förslagsanslaget

till bidrag till jorddelningsförrättningar, nu 160,000 kronor, med 20,000

kronor till 140,000 kronor.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

91

Med viss jämkning av tidigare för motsvarande ändamål i riksstaten

intagna anslag uppföras numera däri under rubriken understöd åt jorddelningsväsendet

m. m. följande förslagsanslag, nämligen bidrag till jorddelningsförrättningar,

bidrag till utflyttnings-, väganläggnings- och odlingskostuader

i sammanhang med skiften, bestridande i vissa fall med

allmänna medel av kostnader, förenade med inlösen av under nyttjanderätt

upplåtet område, samt bidrag till förrättningar enligt lagen örn en

skilda vägar, därav de två förstnämnda anslagen äro av ordinarie och

de två senare anslagen av extra anslags natur.

För budgetåret 1931/1932 äro ifrågavarande anslag upptagna med respektive

160,000 kronor, 300,000 kronor, 100,000 kronor och 5,000 kronor.

Bestämmelserna rörande anslagen till jorddelningsförrättningar samt till

vissa utflyttnings-, väganläggnings- och odlingskostnader finnas meddelade

i kungörelsen den 22 juni 1928 (nr 295) angående villkor för erhållande

av statsbidrag till förrättningar enligt lagen den 18 juni 1926 (nr 326) om

delning av jord å landet.

Beträffande anslagen till bestridande i vissa fall med allmänna medel av

kostnader, förenade med inlösen av under nyttjanderätt upplåtet område,

samt till bidrag till förrättningar enligt lagen om enskilda vägar har utredning

lämnats i 1926 års statsverksproposition, nionde huvudtiteln, punkt

133. Bestämmelser hava meddelats för användningen av det förra anslaget

i kungörelsen nr 379/1925 samt för det senare anslaget i kungörelsen nr

358/1926.

Under denna punkt har Kungl. Maj:t jämväl motiverat dels minskning

av det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till utflyttnings-, väganläggnings-

och odlingskostnader i sammanhang med skiften från 300,000

kronor till 235,000 kronor, dels ock upptagande för budgetåret 1932/1933 av

förslagsanslagen till bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader,

förenade med inlösen av under nyttjanderätt upplåtet område samt

till bidrag till förrättningar enligt lagen örn enskilda vägar med oförändrade

belopp örn respektive 100,000 och 5,000 kronor.

Mot beräkningen av anslagen för nu ifrågavarande ändamål har utskottet

intet att erinra.

Under nästföljande punkter kommer utskottet att göra hemställan örn

uppförande av det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till utflyttnings-,

väganläggnings- och odlingskostnader i sammanhang med skiften samt

av de ovanberörda båda extra förslagsanslagen.

Utskottet hemställer nu,

att riksdagen må minska ordinarie förslagsanlaget

till bidrag till jorddelningsförrättningar, nu 160.000

kronor, med 20,000 kronor till 140,000 kronor.

Utskott et.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Bidrag till

utflyttnings

väganläggnings-

och

odling skostnader

i simmanhang

med

skiften.

[153. |

Bestridande i

vissa fall med

allmänna

medel av kostnader,

förenade

med inlösen

av under nyttjanderätt

upplåtet

område.

[154.]

Bidrag till

förrättningar

enl gt lagen

om enskilda

vägar.

[155.]

Tilläggsavvittring

i

Västerbottens

läns lappmark.

[156.]

"Ströängars

indragande

till kronan.

[157.]

155 :o) Bidrag till utflyttnings-, väganläggnings- och odlingskostnader

i sammanhang med skiften. Under åberopande av vad utskottet anfört

under nästföregående punkt och i enlighet med Kungl. Maj:ts under

punkt 153 gjorda framställning, får utskottet hemställa,

att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget

till bidrag till utflyttnings-, väganläggnings- och

odlingskostnader i sammanhang med skiften, nn

300,000 kronor, med 65,000 kronor till 235,000 kronor.

156 :o) Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade

med inlösen av under nyttjanderätt upplåtet område. Under åberopande

av vad utskottet anfört under punkt 154 och i enlighet med

Kungl. Maj:ts under punkt 154 gjorda framställning får utskottet hemställa,

att riksdagen mä liksom för innevarande budgetär

till bestridande i vissa fall med allmänna medel av

kostnader, förenade med inlösen av under nyttjanderätt

upplåtet område, anvisa för budgetåret 1932/1933

ett extra förslagsanslag av 100,000 kronor.

157 :o) Bidrag till förrättningar enligt lagen örn enskilda vägar. Under

åberopande av vad utskottet anfört under punkt 154 och i enlighet

med Kungl. Maj:ts under punkt 155 gjorda framställning, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må liksom för innevarande budgetår

till bidrag till förrättningar enligt lagen örn enskilda

vägar anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag

av 5,000 kronor.

158:o) Tilläggsavvittring i Västerbottens läns lappmark. Beträffande

Kungl. Maj:ts under punkt 156 gjorda framställning angående anslag

för budgetåret 1932/1933 till tilläggsavvittring i Västerbottens läns lappmark

har riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet härigenom velat

erinra.

159:o) Ströängars indragande till kronan. Beträffande Kungl. Majlis

under punkt 157 gjorda framställning angående anslag för budgetåret

1932/1933 till ströängars indragande till kronan har riksdagen redan fattat

beslut, varom utskottet härigenom velat

erinra.

s. 93 Kontrollera mot PDF

J ordbruksutskottets utlåtande Nr 1• 93

160 :o) Kostnader för provskiften i Kopparbergs län. Med tillstyrkande

av bifall till Kungl. Majlis under punkt 158 gjorda framställning hem- Kopparberg*

ställer utskottet, |158 ]

att riksdagen ma liksom för innevarande budgetår

till bestridande av de kostnader för laga skiften enligt

lagen den 30 april 1925 (nr 102) rörande vissa laga

skiften inom de på bekostnad eller med understöd av

staten storskiftade delarna av Kopparbergs län, vilka

jämlikt samma lag skola gäldas av allmänna medel,

anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag

av 100,000 kronor.

Rikets allmänna kartverk.

161 :o) Avlöningsstat vid rikets allmänna kartverk. Beträffande Kungl. Avlöningsstat

Maj :ts under punkt 159 gjorda framställning angående det under anslagstiteln

rikets allmänna kartverk uppförda ordinarie förslagsanslaget till kartverk

avlöningsstat har riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet hänge- [159-1

nom velat

erinra.

162 :o) Kartarbeten in. ni. Beträffande Kungl. Maj:ts under punkt 160 Kartarbeten

gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1932/1933 till kart- MgQi

arbeten m. m. bär riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet härigenom

velat

erinra.

163:o) Diverse behov vid rikets allmänna kartverk. Beträffande Kungl. Diverse behm

Maj:ts under punkt 161 gjorda framställning angående anslag för budgetåret

1932/1933 till diverse behov vid rikets allmänna kartverk har riks- kartverk.

dagen redan fattat beslut, varom utskottet härigenom velat [161-1

erinra.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

^teologisk» »arnt meteorologiska oell hydrografiska

undersökningar.

^Tunder-'' 164:o) SveriSes geologiska undersökning. Beträffande Kungl. Maj:te

sökning. under punkt 162 gjorda framställning angående ordinarie förslagsansla[162.

] get till Sveriges geologiska undersökning har riksdagen redan fattat beslut,

varom utskottet härigenom velat

erinra.

Fältarbete» 165 :o) Fältarbeten m. m. vid Sveriges geologiska undersökning. BeSveriges

geolo- träffande Kungl. Maj:ts under punkt 163 gjorda framställning angående

giska under- anslag för budgetåret 1932/1933 till lältarbeten m. m. vid Sveriges geologi

63 i giska undersökning har riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet

härigenom velat

erinra.

166:0) AvlöninSar m- m- samt arvoden åt observatörer vid statens mearvoden

åt fe®rologisk-liydrografiska anstalt. Beträffande Kungl. Maj:ts under

"vidrstatens punkt 164 gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1932/1933

meteorologisk- till avlöningar m. m. samt arvoden åt observatörer vid statens meteorohydrografiska

logisk-hydrografiska anstalt har riksdagen redan fattat beslut, varom utanstait

gkottet härigenom velat

Ilb4.|

erinra.

167:°) Telegramkostnader m. m. vid statens meteorologisk-hydrogranvid.

Vaters fiska anst»1*- Beträffande Kungl. Maj:ts under punkt 165 gjorda frammeteorologisk-

ställning angående anslag för budgetåret 1932/1933 till telegramkostnader

Vanstalt^0'' m- m- vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt har riksdagen re[165.

] dan fattat beslut, varom utskottet härigenom velat

erinra.

,HoiTltat1.Z° 168:0) Diverse behov vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt

meteorologisk- Beträffande Kungl. Maj :ts under punkt 166 gjorda framställning angåenhydanståu8k<l

dö anslag för budgetaret 1932/1933 till diverse behov vid statens meteo[166.

] rologisk-hydrografiska anstalt har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr l. 95

169 :o) Meteorologiska telegram från Färöarna och Island. Beträffande

Kungl. Maj :ts under punkt 167 gjorda framställning angående anslag från Färöarna

för budgetåret 1932/1933 till meteorologiska telegram från Färöarna och «***«•*

Island har riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet härigenom velat t

erinra.

170 :o) Meteorologiska iakttagelser vid Riksgränsen. Beträffande Kungl.

Maj :ts under punkt 168 gjorda framställning angående anslag för bud- vid Riki.

getåret 1932/1933 till meteorologiska iakttagelser vid Riksgränsen har

riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet härigenom velat ''

erinra.

171 :o) Seismologiska och magnetiska iakttagelser vid Abisko. Beträf
lande

Kungl. Maj:ts under punkt 169 gjorda framställning angående t iska iaktta
slag

för budgetåret 1932/1933 till seismologiska och magnetiska iaktta- a^viä

geiger vid Abisko har riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet [ i f>9.|

härigenom velat

erinra.

172 :o) Yattenfallsiörteckning för mellersta och södra Sverige. Beträf- Vätte»fastande

Kungl. Maj:ts under punkt 170 gjorda framställning angående ^rmenersi,.

anslag för budgetåret 1932/1933 till vattenfallsförteckning för mellersta och södra

och södra Sverige har riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet härigenom

velat

erinra.

173:o) Hydrogeologiska specialundersökningar. Beträffande Kungl. HydroyeoU,- Maj :ts under punkt 171 gjorda framställning angående anslag för budgetåret

1932/1933 till hydrogeologiska specialundersökningar har riksdagen »ingar.

redan fattat beslut, varom utskottet härigenom velat [171.]

erinra.

IMverse.

174:o) Ålder stillägg. Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts un- ÅidersHUäyy.

der punkt 1?2 gjorda framställning hemställer utskottet, [172.]

att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget

till ålderstillägg, nu 165,000 kronor, med 5.000 kronor

till 160,000 kronor.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Rese- och

traktamente

penningar.

[173.]

Utskottet.

Trycknings
kostnader.

[174.].

Utskottet.

Kommittéer

och utredningar

genom

8akkunniqa.

[175.]

Utskottet.

175:o) Rese- och traktamentspenningar. Under punkt 173 har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att minska ordinarie förslagsanslaget till resesoch

traktamentspenningar, nu 100,000 kronor, med 50,000 kronor till 50,000

kronor.

Nionde huvudtitelns ordinarie förslagsanslag till rese- och traktamentspenningar

är jämlikt beslut av 1931 års riksdag (jmf. IX H. T. p. 166)

uppfört med 100,000 kronor. Av en enligt statsrådsprotokollet verkställd

utredning rörande de verkliga kostnaderna från förevarande anslag framgår,

att anslagsbeloppet bör kunna nedsättas. Härtill har departementschefen

framhållit, att de under 1931 vidtagna ändringarna i fråga örn

grunderna för reseersättningars bestämmande torde medföra ytterligare

begränsning av utgifterna för ändamålet. Med hänsyn till angivna förhållanden

har departementschefen ansett förevarande anslag kunna minskas

till 50,000 kronor.

Utskottet biträder Kungl. Majits förslag och hemställer,

att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget

till rese- och traktamentspenningar, nu 100,000 kror

nor, med 50,000 kronor till 50,000 kronor.

176:o) Tryckningskostnader. Under punkt 174 har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att höja ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader,

nu 40,185 kronor, med 225 kronor till 40,410 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må höja ordinarie förslagsanslaget

till tryckningskostnader, nu 40,185 kronor, med 225

kronor till 40,410 kronor, dock att i anslaget må få

göras den ändring, som för jämnande av huvudtitelns

slutsumma kan visa sig erforderlig.

177io) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Under punkt

175 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att höja ordinarie reservationsanslaget

till kostnader för kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

nu 175,000 kronor, med 25,000 kronor till 200,000 kronor.

Då enligt en i statsrådsprotokollet verkställd uppskattning av medelsbehovet

den föreslagna höjningen av ifrågavarande anslag synes påkallad.

hemställer utskottet,

att riksdagen må höja ordinarie reservationsanslaget

till kostnader för kommittéer och utredningar genom

sakkunniga, nu 175,000 kronor, med 25,000 kronor

till 200.000 kronor.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

97

178:o) Extra utgifter. Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majits

under punkt 176 gjorda framställning, hemställer utskottet,

att riksdagen må minska ordinarie reservationsanslaget

till extra utgifter, nu 100,000 kronor, med 40,000

kronor till 60,000 kronor.

Extra utgifter.

[176.]

179 :o) Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila stats- Tillfällig

förvaltningen. Under punkt 177 bar Kungl. Majit föreslagit riksdagen Tl^^ä^s

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som må varda förelagd riks- personal inom

dagen, för beredande av tillfällig löneförbättring för viss personal inom

den civila statsförvaltningen, beräkna för budgetåret 1932/1933 under ningen.

nionde huvudtiteln ett extra förslagsanslag av 49,000 kronor. [177.]

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

anmäla.

ISO :o) Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga

befattningshavare. Under punkt 178 har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att för beredande av tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare

och med dem jämförliga befattningshavare anvisa för budgetåret 1932/

1933 ett extra förslagsanslag av 800 kronor.

Över denna framställning avgiver utskottet denna dag särskilt utlåtande,

vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

Tillfälliga

lönetillägg åt

vissa vaktmästare

ock

med dem jämförliga

befattningshavare.

[178.]

anmäla.

181 io) Provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i statens Provisoriskt

tjänst. Under punkt 179 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till IfZsSl

bestridande av kostnader för provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befatt- ningshmare i

ningshavare i statens tjänst anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra för- tjänst.

slagsanslag av 60,000 kronor.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

anmäla.

182io) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Under 1ugrtidstiUägg

punkt 180 bär Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till bestridande av ät befattningkostnader

för dyrtidstillägg at befattningshavare vid de till jordbruks- statens tjänst.

departementet hörande ämbetsverk och kårer anvisa för budgetåret 1932/ [180.]

1933 ett extra förslagsanslag av 850,000 kronor.

milling Ull riksdagens protokoll 19112. 10 saini. 1 hafi. (Nr 1J

s. 98 Kontrollera mot PDF

Övriga ordinarie

anslag.

98 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

anmäla.

Övriga ordinarie anslag.

183:o) Med avseende å de i nu gällande riksstat under nionde huvudtiteln

uppförda ordinarie anslag, som icke här ovan eller i jordbruksutskottets

utlåtande nr 2 blivit särskilt omnämnda, har någon förändring

icke ifrågasatts.

Utskottet hemställer,

att samtliga de ordinarie anslag under nionde huvudtiteln,

vilka icke blivit här ovan eller i jordbruksutskottets

utlåtande nr 2 särskilt omnämnda, må i

riksstaten för budgetåret 1932/1933 uppföras med oförändrade

belopp.

Stockholm den 8 mars 1932.

På jordbruksutskottets vägnar:

0. J. JOHANSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

trän första kammaren: herrar Sederholm, Linders, Carl E. Eriksson, Gabrielsson, Elof

B. Andersson, Tjällgren, Granath och Friliof Gustafson samt

från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Sköld, Hedlund i Häste, Carlström,

Bengtsson i Kullen, Weibull, Olsson i Rödningsberg och Lindgren.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

99

Reservationer:

Undei'' punkt 116 (statsbidrag till nyodling och betesförbättring å ofullständiga

jordbruk)

av herrar Linders, Eriksson i Ljusdal, T fällgren, Sköld, Bengtsson i Kullen,

Olsson i Rödningsberg och Lindgren, som ansett att utskottets utlåtande

bort hava följande lydelse:

På sätt i statsrådsprotokollet erinrats-----under budgetåret 1932/1933.

I likhet med departementschefen förutsätter utskottet, att anslag för

nyodling och betesförbättring kommer att beviljas för utlämnande av

bidrag avseende kalenderåret 1933. Utskottet kan emellertid icke undertrycka

den meningen, att det vore olämpligt, därest det för nämnda

kalenderår avsedda anslaget skulle uppföras i riksstaten först för budgetåret

1933/1934. Redan nu tillämpade ordning, att hushållningssällskapen

erhålla underrättelse örn de bidragsbelopp, varmed de hava att räkna,

efter mitten av juni månad varje år, har visat sig vara till men för syftet

med förevarande, synnerligen behjärtansvärda verksamhet. Ett bifall

till Kungl. Maj:ts här ifrågavarande förslag, att medel för nyodling och

betesförbättring avseende kalenderåret 1933 icke skall upptagas i riksstaten

för budgetåret 1932/1933, skulle enligt utskottets mening ytterligare

skärpa dessa olägenheter. Utskottet håller före, att i stället åtgärder snarast

böra vidtagas för att möjliggöra för hushållningssällskapen att tidigare,

än vad hittills skett, erhålla kännedom örn de bidragsbelopp, varmed

de för varje särskilt kalenderår hava att räkna. Uteslutandet av

förevarande anslag ur riksstaten för budgetåret 1932/1933 skulle, för att

nu uttalade önskemål skulle kunna förverkligas, leda till, att framdeles

belopp avseende två kalenderår finge upptagas i en och samma riksstat.

På grund härav anser utskottet att anslag för nyodling och betesförbättring

bör beviljas av innevarande års riksdag. Utskottet finner sig så

mycket mindre förhindrad att föreslå detta, som ett uteslutande av anslaget,

på sätt Kungl. Maj:t förordat, icke innebär någon reell minskning

av statens utgifter. Anslaget torde böra upptagas till 1,200,000 kronor,

varav förslagsvis 400,000 kronor torde få avses för betesförbättring samt

högst 75,000 kronor till sternöjning.

Vidkommande motionerna II: 90 och 91---av motionärerna angi
vet

syfte.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

1) att riksdagen må med anledning av motionerna

1:35, 200 och 262 samt 11:63, 306 och 382 för utlämnande

under 1933 av statsbidrag till nyodling och be

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

tesförbättring oell stenröjning å ofullständiga jordbruk

anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag

av 1,200,000 kronor, därav intill 400,000 kronor

må användas till utlämnande av statsbidrag till betesförbättringar,

med rätt dock för Kungl. Majit att, därest

förhållandena skulle därtill giva anledning, för sistnämnda

ändamål taga i anspråk större belopp av ifrågavarande

anslag, samt högst 75,000 kronor till utläm

ilande av bidrag till stenröjning å redan odlad jord;

2) att motionerna II: 90 och 91 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

under punkt 138 (statens skogsodlingsanslag)

av herrar Linders, Eriksson i Ljusdal, Granath, Sköld och Olsson i Röd

ningsberg, som yrkat bifall till motionerna 1:116 och 11:202 samt

under punkt 139 (statens skogsutdikningsanslag)

1) av herrar Sederholm, Gabrielsson, Andersson i Fältenborg, Hedlund

i Häste och Carlström, som ansett, att utskottets utlåtande bort hava följande

lydelse:

I statsrådsprotokollet lämnade uppgifter giva ett otvetydigt vittnesbörd

örn att skogsutdikningsverksamheten i landet efter inrättande av

statens skogsutdikningsanslag tagit en betydande omfattning och att intresset

för denna verksamhet — vilken på samma gång den är ägnad att

inom en jämförelsevis kort tid skänka ett större ekonomiskt utbyte av

skogsmarken även i sin mån bidrager till att bereda arbetstillfällen —

glädjande nog alltjämt synes vara i stigande. Enligt utskottets meningkan

därför med rätta såsom i såväl statsrådsprotokollet som i motionerna

skett åberopas tungt vägande skäl för att medel i större utsträckning

än för innevarande budgetår böra stå till förfogande för ifrågavarande

betydelsefulla ändamål. Utskottet vill emellertid erinra, att innevarande

riksdag med bifall till den på sätt ovan nämnts bebådade propositionen

för budgetåret 1932/1933 anvisat ett särskilt anslag å 2,000,000 kronor till

vissa tillfälliga skogvårdsåtgärder å enskildas skogar. Då detta anslagär

avsett att användas jämväl för skogsutdikningar och sålunda kommer

att tillgodose i stort sett samma ändamål som det skogsutdikningsanslaget

avser att främja, anser utskottet i likhet med departementschefen

att sistnämnda anslag kan för nästkommande budgetår uppföras med

samma belopp som för löpande budgetår. Såsom departementschefen ock

framhållit torde med de redan beviljade eller tillstyrkta anslagen i allt

fall avdikningsverksamheten å skogsmark komma att tillföras så betydande

belopp, att ett väsentligt kraftigare befrämjande av denna viktiga

s. 101 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 101

angelägenhet för nästkommande budgetår kommer till stånd än vad tidigare

varit fallet. Av det anförda torde sålunda framgå, att utskottet''

Teko kan förorda de i ämnet väckta motionerna. Utskottet biträder alitsa

Kungl. Maj:ts förslag.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning och med avslag å motionerna

1:113 och 11:200 samt 1:261 och 11:293 för budgetåret

1932/1933 under benämningen statens skogsutdikningsanslag

anvisa ett extra reservationsanslag av

800,000 kronor;

2) av herr Johansson i Uppmälby.

s. 102 Kontrollera mot PDF

ifl O h

102

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Verkliga utgifter.

IX. Nionde huvudtiteln. Jordbruksdepartementet.

1

2

3

4

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

A. Departementet.

Departementschefen ........

Kronor

Kronor

*24,000

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, för-

slaqsanslaa .......... : "•> ■

193,500

Säger för departementet

217,500

B. Lantbruksstyrelsen m. in.

Lantbruksstyrelsen, förslagsanslag.................................

Lantbruksingenjörer och deras biträden:

Lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater, förslagsanslag

...............................................

Assistenter hos lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater,

förslagsanslag ...................................

Reseersättningar åt lantbruksingenjörer och deras

biträden, förslagsanslag .........................................

1

2

Statskonsulenter och deras biträden, förslagsanslag

Säger för lantbruksstyrelsen m. m,

C. Lantbruksakademien och försöksväsendet

på jordbruksområdet m. m.

Lantbruksakademien:

Lantbruksakademien, förslagsanslag .......................

Lantbruksakademiens museum, bibliotek m. m.,

servationsanslag .....................................

225.000

207.000

re
-

3

4

76,000

250,000

207,000| 326,000

Försöksväsendet på jordbruksområdet m. in.:

Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,

förslagsanslag .........................................

Statens växtskyddsanstalt, förslagsanslag...............

Forskningsverksamhet på biodlingens område ........,

Försök att förbättra hållbarheten m. m. hos smör

Fast försöksverksamhet vid statsunderstödda lantbruks-

och lantmannaskolor...................................

8 | Fast försöksgård för jordbruket vid Lanna Borrei

_ gården i Skaraborgs län, förslagsanslag ..........

* Av KungIt Mai:t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att

49,800

|

| 481,800

326,000

1

12,900

1 ~

!

12,000

24,900

* 340,000

* 75,000

6,000

9,000

8,000

23,700

avgivas.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

103

10

11

,

Ordinarie

anslag

Kronor

Estra

anslag

Kronor

Fast försöksgård för jordbruket vid Offers gård i

Västernorrlands län, förslagsanslag ........................

Internationella lantbruksinstitutet i Rom:

Sveriges bidrag till institutet, förslagsanslag 5,800

Övriga kostnader för Sveriges deltagande i

institutet, reservationsanslag .................... 1^000

21,600

i 6,800

1,290

423,000| 68,390

i Säger för lantbruksakademien och försöksväsendet på

1

i

447,900 68,390

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och

I

1

lantmannanäringar m. m.

i

''

I

i

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

J Lantbrukshögskolan:

Lantbrukshögskolan, förslagsanslag ............................i

Byggnadsarbeten och andra engångskostnader avseende

lantbrukshögskolan, reservationsanslag........

Lantbruksinstituten:

Lantbruksinstitutet vid Ultuna....................................

Lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp...............

Diverse behov vid lantbruks- och mejeriinstitutet

vid Alnarp ................................................................

Byggnadsarbeten och andra engångskostnader av-j

seende Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut,

reservationsanslag........................................!

i j

I Specialkurs för lantbruksstuderande, förslagsanslag ....

i Understöd åt elever vid specialkurs för lantbruksstuderande,

reservationsanslag ....................................

Lanthushållningsseminariet å Bimforsa, förslagsanslag

Lägre lantbruksundervisning m. m.:

Understöd åt lantmannaskolor, förslagsanslag............

Ökat understöd åt lantmannaskolor, förslagsanslag ...

Understöd åt lanthushållsskolor, förslagsanslag ........

Ökat understöd åt lanthushållsskolor, förslagsanslag

Understöd åt lantbruksskolor, förslagsanslag ............

i Dyrtidstillägg åt föreståndare och lärare vid lantmanna-,

lanthushålls- och lantbruksskolor, förslagsanslag

................................................................

Lantbruksskolan vid Ultuna, förslagsanslag................

Inspektion över de lägre lantbruksundervisningsan
stalterna,

förslagsanslag ............................................|

Lägre mejeriskolor för kvinnor, reservationsanslag ...,

220,700!

* 450,000

* 42,300!

117,900

10,500

* 300,000

160,200

310,500

22,000

* 7,500

21.200

420,000

23,500

245,000

12,000

122,500

130,000

9,350

■■

8,000

23,000

;

Av Kungl. Maj-t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

1 i

! ■ . ,

1 Ordinarie

Extra

anslag

anslag

j Kronor

Kronor

19

Utbildningskurser för kontrollassistenter, reservations-

j

anslag ................

13,000

20

Utbildningskurser för ladugårdsförman och svinskö-

färe, reservationsanslag .......................

34,000

21

Utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare :

Norrland och Dalarna, reservationsanslag .......

4,000

22

Utbildningskurser i beteskultur och ängsskötsel, re-

l

servationsanslag ...........

3,300

23

Hovbeslagsskolan vid Alnarp

5,400

i

24

1 Understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisnings-

anstalter, reservationsanslag ..........

* 240,000

i

|

Trädgårdsundervisningen:

1,073,250

j 219,800

I 25

Högre utbildning i trädgårdsfacket, reservationsanslag

4,800

26

Lantbruksakademiens trädgårdsskola

10,000

27

Trädgårdsskolan vid Alnarp...........

lojooo

28

Försöksverksamhet med köksväxter vid Alnarps träd-

|

gårdar .......................

20,000

29

Trädgårdsskolorna i mellersta och norra Sverige ...

32,000

30

Kurser i trädgårdsskötsel, reservationsanslag ....

30,000

31

Reseunderstöd för lantbrukets studerande, reservations-

56,800

50,000

anslag ...................

10,000

Säger för undervisningsanstalter för jordbruk och lant-

-.........1

mannanäringar m. m.................

1,520,950

1.081,0001

i-

E. Stuteriväsendet.

1

j

J i

Stuleriväsendet, förslagsanslag .................

800,000

''

F. Boskapsskötsel in. m.

1

1

.

j

Nötboskapsavelns befrämjande:

i

Befrämjande i allmänhet av nötboskapsaveln, reser-

vationsanslag.....................

273,000!

2

Understöd åt kontrollföreningsverksamhet, reserva-''

j

tionsanslag......................

90,000|

3

Avelscentra för nötboskap av fjällras, reservations-

anslag ......................

22,000

.. 4

Förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar1

j

hos nötkreaturen, förslagsanslag ............

i

140,000

5

363,000|

162,000

Kontroll å uppvärmning av till kreatursföda avsedd

!

—

mjölk m. m., förslagsanslag ................................

.

30,000

‘ Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 105 Kontrollera mot PDF

6

7

8

9

10

11

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

105

Svinavelns befrämjande:

Befrämjande i allmänhet av svinaveln, reservations-

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

60,000

30.000

Svinräkning..................................................................

7,000

Fåravelns befrämjande, reservationsanslag ....................

Fjäderfäavelns befrämjande ............................................

Biskötselns befrämjande, reservationsanslag....................

60,0001 37,000

22,000!

40,000

8,000j

Säger för boskapsskötsel m. m.

G. Veterinärväsendet.

Veterinärundervisningsanstalter:

Veterinärhögskolan, förslagsanslag................................

Diverse behov vid veterinärhögskolan, reservations-

anslag ........................................................................

Veterinärinrättningen i Skara........................................

Statens veterinärbakteriologiska anstalt:

Statens veterinärbakteriologiska anstalt, förslagsanslag

Statens veterinärbakteriologiska anstalts verksamhet,

453,000j 269,000

319,900

8,500

j

|

30,000!

328,400

30,000

73,700

20,000

Veterinärstaten:

Länsveterinärer, förslagsanslag

93,700

186,000

7,200

265,000

70,000

Distriktsveterinärers avlönande, förslagsanslag ........

Dyrtidstillägg åt distriktsveterinärer, förslagsanslag

458,200

70,000

Förekommande och hämmande av smittsamma sjuk- domar bland husdjuren:

Statsbidrag vid försäkring mot smittsamma husdjurs-

sjukdomar, förslagsanslag .......................................

Övriga utgifter till förekommande och hämmande av

smittsamma sjukdomar bland husdjuren, förslags-

10,000

200,000

210,000

Karantänsanstalten i Haparanda för husdjur................

6,250

Säger för veterinärväsendet

1,090,300| 106,250

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

1

i

t

i

1

1

2

3

4

! 5

i

i

H. Lanthushållning i allmänhet.

Hushållningssällskapen:

Allmänt anslag till hushållningssällskapen................

Sekreterare hos hushållningssällskapen, förslagsanslag

Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmanna-

näringar, reservationsanslag .......................................

Mindre jordbruk m. m.:

Höjande av det mindre jordbruket, reservationsanslag

Ordnad bokföring vid mindre jordbruk m. m., reser- vationsanslag...............................................................

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

3,000,000

90,000

172.000

400.000

15,000

415,000

Jordbrukskonsulenter m. m.:

1 6

Jordbrukskonsulenter, förslagsanslag............................

300,800

7

Vandringsrättare............................................................

''

123,000

8

Utbildningskurser för vandringsrättare, reservations-

anslag ........................................................................

5,000

1 9

Täckdikningsförman ....................................................

31,000

i 10

Förvaltningsbidrag till förmedlare av lån från täck-

dikningslånefonden, förslagsanslag............................

65,000

524,800

! 11

Statens lagerhus, förslagsanslag ....................................

90,000

1 12

Maskin- och redskapsprovningsanstaltema vid Ultuna

och Alnarp ..............................................................

61,500

Kemiska stationer m. m.:

1 13

Kemiska stationer ........................................................

43,000

i 14

Kemisk-växtbiologiska anstalten inom Norrbottens län

•

28,400

71,400

Befrämjande av mossodlingar:

i 15

Svenska mosskulturföreningen ....................................

100,000

16

Försöksgård å myrjord i Jämtlands län....................

15,000

! 17

Försöksgård å myrjord i Norrbottens län ................

9,000

.

124,000

Befrämjande av fröodlingen m. m.:

Statens centrala frökontrollanstalt:

18

Statens centrala frökontrollanstalts verksamhet,

förslagsanslag ........................................................

169,000

19

Filial till statens centrala frökontrollanstalt, för-

slagsanslag ............................................................

24,000

20

Understöd åt lokala frökontrollanstalter..................

6,000

21

Befordrande av inhemsk fröodling, reservationsanslag

26,000

22 1

Sveriges utsädesförening...............................................

* 248,000

23 [

Understödjande av den praktiskt vetenskapliga verk-

l

samheten å Weibullsholm........................................

1

* 75,000

1

j

195,000|

353,000

Av Kungl. Majit föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

107

.

Ordinarie

Extra

1

1

anslag

anslag

Kronor

Kronor

1

Jordbrukets kreditkassor:

.

24

Revisionsarbete inom jordbrukskasserörelsen, reser-

■

vationsanslag ............................................................

25,000

25

Upplysnings-, instruktions- och organisationsverksam-

het för jordbrukskasserörelsen, reservationsanslag

35,000

26

Förvaltningsbidrag åt jordbrukskasseorganisationen,

förslagsanslag ............................................................

150,000

210,000

27

Svenska betes- och vallföreningen ...............................

87,000

28

Vissa åtgärder till beteskulturens främjande ................

19,000

29

Jordbrukstekniska föreningen ........................................

15,000

30

Sveriges pomologiska förening.......................................

12,000

31

Befrämjande av avsättningen av svensk frukt, reserva-

-

i

tionsanslag ....................................................................

7,000

| 32

Befrämjande av linodling, reservationsanslag ................

7,000

33

Lindring av fraktkostnader för kalk m. m., förslags-

anslag ...........................................................................

* 250,000

34

Fraktlindring för konstgödsel, förslagsanslag ................

250,000

35

Bekämpande av växtsjukdomar, förslagsanslag ............

20,000

36

Lantbruksattachéer ......................................................

65,500

Befrämjande av mejerihanteringen m. m.:

37

Organisationsbidrag till mjölkbedömningsföreningar,

förslagsanslag ............................................................

8,000

38

Bidrag till avlönande av mejerikonsulenter, förslags-

•

anslag ........................................................................

67,000

39

Bidrag till mejerikonsulenters resor, förslagsanslag....

18,000

40

Svenska smörprovningarnas verksamhet, reservations-

anslag ........................................................................

84,500

177,500

1 41

Statens spannmålsnämnd lii. ni., förslagsanslag ............

90,000

42

Kontroll över fläskexporten, reservationsanslag ...........

5,000

43

Jordbrukarungdomens förbund........................................

35,000

j 44

Landsbygdens elektrifiering, reservationsanslag ............

50,000

Säger för lanthushållning i allmänhet

3,285,000

3,111,700

■

I. Egnahemsbildning, kolonisation och grund-

förbättringar m. m.

Egnahemsbildning:

1

Statens egnahemsstyrelse, förslagsanslag....................

51,500

2

Förvaltningsbidrag till egnahemslåneförmedlare, för-

slagsanslag ................................................................

1,090,000

3

Statsbidrag till hushållningssällskap för jordanskaff-

ningsverksamhet, förslagsanslag................................

1,000

4

Premielån till egnahemslåntagare för nyodlings- och

1

ny byggnadsarbeten, reservationsanslag ....................

600,000

'' Av Kungl. Majit föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Ordinarie

anslag

Kronor

Hjälpåtgärder åt vissa egnahemslåntagare m. m.,

reservationsanslag ....................................................

Byggande av nybyggesvägar, reservationsanslag ........

7

8

9

10

11

Kolonisation:

Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av odlings
lägenheter

m. fl., förslagsanslag................................

Kolonisationsverksamheten å Alträsks kolonisations
område,

förslagsanslag ....................................

Grundförbättringar:

Statens avdikningsanslag, förslagsanslag .............

Undersökning rörande vattenavledning från Helgeåns

vattenområde, reservationsanslag .............

Jordbrukskommissioner, förslagsanslag .................

Säger för egnahemsbildning, kolonisation och grundförbättringar

m. m........................................................

J. Fiskeriväsendet.

Statens lokala fiskeriadministration, förslagsanslag.

Undersöknings- och försöksanstalt för sötvattensfisket:

Avlöningar, förslagsanslag ...........................................

Driftkostnader, reservationsanslag ...............................

Fiskerinäringens understöd:

Fiskets befrämjande i de särskilda orterna, reserva

tionsanslag ...............................................................

Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen, reservationsanslag

.........................................................

6 !

i

■

7 |

8

9

10 i

11

tionsanslag

Södra Sveriges fiskeriförening.................................

Ilydrografisk-biologiska havsundersökningar:

Hydrografisk-biologiska kommissionens undersökningar,

reservationsanslag .................................

Vissa havshydrografiska mätningar, reservationsanslag

Sveriges andel i kostnaderna för en internationell

hydrografisk-biologisk centralanstalt med labora

torium .......................................................................

Fartyget Skagerak, reservationsanslag .......................

Extra

anslag

Kronor

* 600,000

40,000

2,382,500

200,000

3,900

*3,000,000

4,000

3,004,000

25,000

225,000

5,390,400

113,000

''

!

.

24,500

6,600

31,100

125,000

26,000

40,000

151,000

40,000

"

25,400

63.000

8,500

10.000

88,000

169,500

Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

109

.................... ...... ............... I

Ordinarie 1

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

12

Fartyget Eystrasalt, reservationsanslag............................i

12,500

13

Bevakningsfartygs stationerande vid rikets kuster, leser-

vationsanslaq ...............................................................I

1

25,000

Säger för fiskeriväsendet

264,000

303,500

i

i

K. Skogsväsendet.

i

Skogsundervisning ra. m.:

! i

Skogshögskolan, förslagsanslag....................................

217,900

2

Diverse behov vid skogshögskolan, reservationsanslag

29,550

I 3

Statens skogsförsöksanstalt, förslagsanslag ................

153,700

i 4

Diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt, reser-

vationsanslag ............................................................

69,500

! 5

Specialundersökningar rörande de norrländska skogar-

nas föryngring, reservationsanslag ........................

22,000

i

Ersättning till statens domäners fond för utgifter för

|

statens skogsskolor:

i 6

Avlöningar, förslagsanslag ........ 65,300

7

Övriga utgifter, reservationsanslag 66,000

! 8

Genom dvrtidstillägg ökade ut-

gifter, förslagsanslag................ 8,800

131,300

8,800

s

Ersättning till statens domäners fond för utgifter för

fortsättningsskolan vid Kloten:

9

Avlöningar m. m., förslagsanslag................ 18,750

1°

Genom dyrtidstillägg ökade utgifter, för-

slagsanslag ................................................ 1,750

20,500

1 11

Skogshushållning i allmänhet, reservationsanslag........

20,700

523,600

150,350

Skogsvård m. lii.:

12

Ersättning till statens domäners fond för utgifter för

tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna samt

|.

i

Särna och Idre socknar, förslagsanslag....................

370,700

13

i Ersättning till statens domäners fond för genom dyr-

i

tidstillägg ökade utgifter för tillsyn å enskildas

skogar i lappmarkerna samt Särna och Idre sock-

nar, förslagsanslag ...................................................

41,000

14

Ersättning till statens domäners fond för utgifter för

tillsyn å skvddsskogar, förslagsanslag ..................

82,400

i

15

Ersättning till statens domäners fond för genom dyr-

tidstillägg ökade utgifter för tillsyn å skydds-

skogar, förslagsanslag —......................................

7,200

j 16

Skogsvård å enskildas skogar i lappmarkerna sami

t

■

Särna och Idre socknar, reservationsanslag .......

]

40,000

! 17

Skogsvårdens befrämjande, reservationsanslag...........

i

830,000

18

Statens skogsodlingsanslag, reservationsanslag...........

350,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

1

!

■ Ordinarie

Extra

1

anslag

anslag

I

Kronor

Kronor

19

Statens skogsutdikningsanslag, reservationsanslag ...

I

1,000,000

| 20

Vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas sko-

gar, reservationsanslag ...........................................

j 2,000,000

1 21

Skogsvårdsstyrelsernas förbund, reservationsanslag...

39,350

22

1 Släckning av skogseld, förslagsanslag .......................

20,000

j

473,100

| 4,307,550

Utgifter för naturskyddsändamål:

23

Kostnader för nationalparker, reservationsanslag ....

3,000

1 24

Vetenskapsakademiens förvaltning av naturskydds-

1

ärenden, reservationsanslag ....................................

i

6,800

i

9,800

25

Belöningar för rovdjurs dödande, förslagsanslag ........

40,000

[

Säger för skogsväsendet

1,036,700

4,467,700

L. Lantmäteriväsendet.

Lantmäteristyrelsen:

1

Lan tmäteristyrelsen, förslagsanslag.......................

182,700

2

Arkivaliernas hos lantmäteristyrelsen förteckning och

förvaring, reservationsanslag...................................

,

15,000

Lantmäterikontoren i länen:

3

Lantmäterikontoren i länen, förslagsanslag...............

620,900

4

Avlöningar åt förste assistenter och assistenter........

78,100

5

Renovation av kartor för lantmäterikontoren i länen,

reservationsanslag............................................

6,000

|

6 1

Anskaffande för lantmäterikontoret i Vänersborg av

kopior av vissa kartor m. m., reservationsanslag...

8,000

626,900

86,100

Lantmäteripersonal, som sysselsättes med lantmäteri-

förrättningar:

7 !

Avlöningar ........................................

746,900

8

Ersättning för publik renovation, förslagsanslag........

30,000

9 1

Tillskott till dyrtidstillägg till vissa lantmätare, för-

slagsanslag .....................................

300,000

776,900

300,000

Reseersättningar vid lantmäteriväsendet:

10

Reseersättningar åt befattningshavare vid lantmäteri-

styrelsen och vid lantmäterikontoren i länen, för-

slagsanslag ..........................................................

20,000

ii j

Reseersättningar åt lantmäteripersonal, som syssel-

i

sättes med lantmäteriförrättningar, förslagsanslag ...

i

800,000

!

{

J

820,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

lil

12

13

14

15

16

i 17

18

•

Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.:

Bidrag till jorddelningsförrättningar, förslagsanslag

Bidrag till utflyttnings-, väganläggnings- och odlings- kostnader i sammanhang med skiften, förslagsanslag

Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kost- nader, förenade med inlösen av under nyttjande-

rätt upplåtet område, förslagsanslag........................

Bidrag till förrättningar enligt lagen om enskilda vägar,

förslagsanslag ............................................................

Tilläggsavvittring i Västerbottens läns lappmark, för-

slagsanslag ...................................................................

Ströängars indragande till kronan, förslagsanslaq ........

Kostnader för provskiften i Kopparbergs län, förslags- anslag ...........................................................................

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

140.000

235.000

100,000

5,000

375,000

105,000

90,000

300.000

100.000

Säger för lantmäteriväsendet

1,961,500

1,816,100

1

M. Rikets allmänna kartverk.

Rikets allmänna kartverk:

1

1

Avlöningsstat, förslagsanslag........................................

380,000

2

Kartarbeten m. m., reservationsanslag........................

223,700

603,700

3

Diverse behov vid rikets allmänna kartverk, reserva-

tionsanslag .................................................................

15,000

Säger för rikets allmänna kartverk

603,700

15,000

N. Geologiska samt meteorologiska och hydro-

grafiska undersökningar.

1

Geologiska undersökningar:

1 1

Sveriges geologiska undersökning, förslagsanslag ...

187,500

2

Fältarbeten m. m. vid Sveriges geologiska undersök-

ning, reservationsanslag ..........................................

125,000

Meteorologiska och hydrografiska undersökningar:

Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt:

3

Avlöningar m. m., förslagsanslag ........... 219,400

1

4

Arvoden åt observatörer, reservationsanslag 90,000

309,400

5

Telegramkostnader m. m. vid statens meteorologisk-

hydrografiska anstalt, förslagsanslag........................

52,000

6

Diverse behov vid statens meteorologisk-hydrogra-

fiska anstalt, reservationsanslag...............................

70,000

7

Meteorologiska telegram från Färöarna och Island,

reservationsanslag ...................................................

2,000

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

j

8

Meteorologiska iakttagelser vid Riksgränsen, reserva-

■

tionsanslag ................................................................

11,200

9

Seisinologiska och magnetiska iakttagelser i Abisko,

reservationsanslag ...................................................

10,000

| 10

Vattenfallsförteckning för mellersta och södra Sverige,

reservationsanslag ....................................................

7,300

11

Ilydrogeologiska specialundersökningar, reservations-

anslag ........................................................................

10,000

309,400

162,500

Säger för geologiska samt meteorologiska och hydro-

grafiska undersökningar................................................

496,900

287,500

|

O. Diverse.

1

Ålderstillägg, förslagsanslag ............................................

160,000

2

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ............

50,000

3

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag

425,000

4

Tryckningskostnader, förslagsanslag................................

40,410

5

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-

vationsanslag ...............................................................

200,000

6

Extra utgifter, reservationsanslag ....................................

60,000

7

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen, förslagsanslag ....................

*49,000

8

Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med

dem jämförliga befattningshavare, förslagsanslag.......

800

9

Provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i

statens tjänst, förslagsanslag ........................................

*60,000

10

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-

slagsanslag ....................................................................

*850,000

Säger för diverse

935,410

959,800

Summa

13,819,660

18,202,340

* Av Kungl. Majit föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.

3 2 0 76

Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1932:374 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen, nionde huvudtiteln, gjorda framställning om anslag till tryckningskostnader. a1 i texten
  2. Rskr. 1932:238 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställning angående statens skogsutdikningsans s. 1 i texten
  3. Rskr. 1932:9a Skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar dels ock åtskillig s. 1 i texten