Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1932/1933 av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande arrslagen till jordbruksdepartementet, ävensom i ämnet väckta motioner.
1932-03-08 · 112 sidor, varav 98 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 98 av 112 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1932:1, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1932/1933 av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande arrslagen till jordbruksdepartementet, ävensom i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
1
Nr 1.
Ankom till riksdagens kansli den 11 mars 1932 kl. 5 e. m.
Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1932/1933 av utgifterna
under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande arrslagen
till jordbruksdepartementet, ävensom i ämnet väckta
motioner.
(l:a avd.)
Departementet.
l:o) Departementschefen. I förslaget till riksstat för budgetåret 1932/ Departements1933
har Kungl. Majit upptagit ordinarie anslaget till departements- ^hefenchefen
med oförändrat belopp, 24,000 kronor.
Beträffande detta anslag kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
I^antbrntsstyrelsen m. m.
2:o) Lantbruksstyrelsen. I förslaget till riksstat för budgetåret 1932/
1933 har Kungl. Majit uppfört ordinarie förslagsanslaget till lantbruks- * ^[1/]*"
styrelsen med oförändrat belopp, 225,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1932/
1933 uppföra ordinarie förslagsanslaget till lantbruksstyrelsen
med oförändrat belopp 225,000 kronor.
3io) Assistenter hos lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater. Un- Assistenter
der punkt 2 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att såsom bidrag till i™*™!)™?™h
avlönande av förste assistenter hos lantbruksingenjörer ävensom av as- lantbrukssistenter
hos lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag av 76,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 10 sami. 1 haft. (Nr 1.)
1
Departements
chefen.
Reseersättningar
åt
länl braksingenjörer
och deras
biträden.
[3.]
Statskonsulenter
och deras
biträden.
[4.1
2 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Departementschefen, som beräknat ifrågavarande anslag till samma
belopp som för löpande budgetår, bar erinrat, att Kungl. Majit den 23 oktober
1931 — med anledning av en av föreningen lantbruksingenjörsassistenter
i ämnet gjord framställning — förklarat sig vilja på särskild
framställning i varje förekommande fall besluta angående statsbidrags
utgående till avlönande av förste assistent under tid, då sådan assistent
på grund av styrkt sjukdom vore förhindrad att uppehålla sin tjänst.
I statsrådsprotokollet har förutsatts, att härav eventuellt föranledda utgifter
torde få bestridas ur förevarande anslag.
Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, hemställer,
att riksdagen må liksom för innevarande budgetår
såsom bidrag till avlönande av förste assistenter hos
lantbruksingenjörer ävensom av assistenter hos lantbruksingenjörer
och lantbruksstipendiater för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag av 76,000
kronor.
4: o) Reseersättningar åt lantbruksingenjörer och deras biträden. Beträffande
Kungl. Maj :ts under punkt 3 gjorda framställning angående
reseersättningar åt lantbruksingenjörer och deras biträden har riksdagen
redan fattat beslut, varom utskottet härigenom velat
erinra.
5:o) Statskonsulenter och deras biträden. Under punkt 4 har Kungl.
Majit föreslagit riksdagen, att a) godkänna det av departementschefen
i statsrådsprotokollet förordade förslaget till stat för statskonsulenter
och deras biträden, att tillämpas från och med budgetåret 1932/1933, b)
vid bifall härtill minska ordinarie förslagsanslaget till statskonsulenter
och deras biträden, nu 55,800 kronor, med 6,000 kronor till 49,800 kronor.
Den av departementschefen förordade staten har följande utseende.
Avlöningar till ordinarie statskonsulenter, förslagsanslag .... kronor 34,320
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................................ » 480
Arvoden till 2 stipendiater i boskapsskötsel och mejerihushållning,
vartdera arvodet å 2,500 kronor ............................ » 5,000
Reseersättningar åt statskonsulenter och stipendiater, förslagsanslag
.................................................................................... » 10,000
Förslagsanslag kronor 49,800.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
3
I jämförelse med den för innevarande budgetår gällande staten innebär
den nu föreslagna staten ingen annan ändring, än att anslagsposten
till reseersättningar upptagits med ett 6,000 kronor lägre belopp, beroende
bland annat på de minskade utgifter för ändamålet, som anses vara att
påräkna såsom följd av de under år 1931 vidtagna ändringarna i resereglementet.
Utskottet, som biträder förslaget, hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna det av departementschefen förordade
förslaget till stat för statskonsulenter och deras biträden,
att tillämpas från och med budgetåret 1932/
1933,
b) vid bifall härtill minska ordinarie förslagsanslaget
till statskonsulenter och deras biträden, nu 55,800
kronor, med 6,000 kronor till 49,800 kronor.
lantbruksakademien oell iörsöksväsendet på
jordbruksområdet m. lii.
6:o) Lantbruksakademiens museum, bibliotek m. m. Under punkt 5
har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att minska ordinarie reservationsanslaget
till lantbruksakademiens museum, bibliotek m. m., nu 16,000 kronor,
med 4,000 kronor till 12,000 kronor.
Den föreslagna anslagsminskningen hänför sig till de i förevarande
anslag ingående posterna till lantbruksakademiens museum, till akademiens
tidskrift m. m. samt till biblioteket.
Framställningen föranleder ingen utskottets erinran. Utskottet hemställer
därför,
att riksdagen må minska ordinarie reservationsanslaget
till lantbruksakademiens museum, bibliotek
m. m., nu 16,000 kronor, med 4,000 kronor till 12,000
kronor.
7:o) Centralanstalten för Iörsöksväsendet på jordbruksområdet. Under
punkt 6 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition
i ämnet, som må varda riksdagen förelagd, för budgetåret 1932/
Utskottet.
Lantbruksakademiens
museum,
bibliotek m. m.
L5-]
Utskottet.
Centralanstalten
för
försb/cxväsendet
på jordbruksområdet,
[6.1
Statens växtsky
dd saust alt.
17.]
Försök med
elektrisk bestrålning
av
växter.
[8.]
Forskningsverksamhet
på
biodlingens
område.
[9.]
Utskottet.
4 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
1933 beräkna ordinarie förslagsanslaget till centralanstalten för försöksväsendet
på jordbruksområdet till 340,000 kronor.
över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
8:o) Statens växtskyddsanstalt. Under punkt 7 har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som må varda
riksdagen förelagd, för statens växtskyddsanstalt beräkna för budgetåret
1932/1933 ett ordinarie förslagsanslag av 75,000 kronor.
Beträffande denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
-
anmäla.
9:o) Försök med elektrisk bestrålning av växter. För ett vart av budgetåren
1929/1932 har riksdagen anvisat ett extra reservationsanslag för
försök med elektrisk bestrålning av växter under glas. Anslaget är för
innevarande budgetår uppfört med 5,000 kronor. Försöken hava ägt rum
vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet.
Enligt anmälan under denna punkt har ett fortsättande av ifrågavarande
försök ansetts lämpligen böra anstå, tills lantbrukshögskolans botaniska
institution blivit verklighet, på grund varav någon ny medelsanvisning
för budgetåret 1932/1933 icke erfordras. Detta har utskottet härigenom
velat för riksdagen
omförmäla.
10 :o) Forskningsverksamhet på biodlingens område. Under punkt 9
har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till forskningsverksamhet på
biodlingens område anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av
6,000 kronor.
Framställningen, som innebär en minskning av anslaget i jämförelse
med löpande budgetår med 500 kronor, föranleder ingen utskottets erinran.
Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må till forskningsverksamhet på biodlingens
område anvisa för budgetåret 1932/1933 ett
extra anslag av 6,000 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
11 :o) Försök att förbättra hållbarheten m. m. hos smör. Under punkt
10 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till utförande av försök i
mejerier att förbättra hållbarheten m. m. hos smör anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra anslag av 9,000 kronor.
I riksstaten för innevarande budgetår är för ifrågavarande ändamål
uppfört ett extra anslag till belopp av 9,500 kronor.
Försök att
förbättra hållbarheten
m. m.
hos smör.
[10.]
Utskottet, som biträder Kungl. Majits förslag, hemställer,
Utskottet.
att riksdagen må till utförande av försök i mejerier
att förbättra hållbarheten m. m. hos smör anvisa för
budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 9,000 kronor.
12:o) Fast försöksgård för jordbruket vid Lanna Borregården i Skaraborgs
län. Med tillstyrkan av bifall till Kungl. Majits under punkt 11
gjorda framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,
till driftkostnader för den till Lanna Borregården
i Saleby socken av Skaraborgs län förlagda fasta
försöksgården för jordbruket anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra förslagsanslag av 23,700 kronor.
Fast försöksgård
för jordbruket
vid
Lanna Borregården
i
Skaraborgs
län.
[11.]
13:o) Fast försöksgård för jordbruket vid Offers gård i Västernorr- Fast /*«*«*£
lands län. Med tillstyrkan av bifall till Kungl. Majlis under punkt 12 9 bruket{id
gjorda framställning hemställer utskottet,
Offers gård i
V äs t einor r
-
, , lands län.
att riksdagen må, liksom för innevarande budget- [12.]
år, till driftkostnader för den till Offers gård i Boteå
socken av Västernorrlands län förlagda fasta försöksgården
för jordbruket anvisa för budgetåret 1932/1933
ett extra förslagsanslag av 23,600 kronor.
14 :o) Internationella lantbruksinstitutet i Kom. Under punkt 13 har
Kungl. Majit föreslagit riksdagen 1) att för Sveriges deltagande i internationella
lantbruksinstitutet i Kom anvisa för budgetåret 1932/1933
a) till gäldande av Sveriges bidrag till institutet ett extra förslagsanslag
av 5,800 kronor.
b) till bestridande av övriga kostnader för Sveriges deltagande i institutet
ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor;
2) att medgiva, alf å reservationsanslaget för internationella lantbruks
-
Internationella
lantbruksinstitutet
i
Rom.
[13.]
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utskottet.
” Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
institutet i Kom vid utgången av budgetåret 1931/1932 förefintlig behållning
må överföras till det under b) nämnda reservationsanslaget.
För bestridande ay kostnaden för Sveriges deltagande i internationella
lantbruksinstitutet i Kom hava av riksdagen anvisade medel stått till
Kungl. Maj:ts förfogande från och med 1907. Medelsbehovet för innevarande
budgetår, avseende Sveriges bidrag till institutet för 1932 samt
övriga omkostnader för ändamålet, beräknades till omkring 12,000 kronor.
Med hänsyn till den behållning, som den 1 juli 1931 väntades förefinnas i
anslaget, begränsades anslagsanvisningen för budgetåret 1931/1932 till
7,000 kronor.
Departementschefen har anfört följande:
»För gäldande av Sveriges årliga bidrag till institutet erfordras ett belopp,
motsvarande 8,000 guldfrancs. Med en kurs av 72 kronor för 100
guldfrancs har sagda belopp hittills plägat beräknas till omkring 5,800
kronor. I betraktande av den nuvarande kursen å den svenska kronan i
förhållande till guldfrancs och den allmänna osäkerheten på valutamarknaden
torde för gäldande av Sveriges bidrag till institutet för budgetaret
1932/1933 böra uppföras ett anslag av förslagsanslags natur. Beloppet
av detta förslagsanslag torde böra utgöra 5,800 kronor.
I avseende å övriga anslagsposter för institutet må framhållas följande.
Att såsom organisationsnämnden ifrågasatt helt borttaga anslagsposten
för bestridande av kostnader vid fullgörande av lantbruksakademiens
uppdrag att för Sveriges del omhänderhava de direkta förbindelserna
med institutet, synes mig icke tillrådligt, men bör anslagsposten ifråga
för närvarande kunna begränsas till förslagsvis 300 kronor. I huvudsaklig
överensstämmelse med vad organisationsnämnden tillstyrkt torde vidare.
böra beräknas 1,500 kronor till ersättning åt ombud för inställelse
vid institutet m. m. samt högst 1,200 kronor till ersättning åt en vid institutet
anställd svensk person. Medelsbehovet för nästkommande budgetår,
frånsett Sveriges bidrag till institutet, skulle alltså uppgå till
(300 -f 1,500 + 1,200 =) 3,000 kronor. Då den behållning, som den 1 juli
1932 kan väntas lörefinnas å anslaget, såvitt nu kan beräknas, torde
uppgå till ungefär 2,000 kronor, torde anslagsanvisningen i nu förevarande
hänseende kunna för nästkommande budgetår begränsas till
1,000 kronor. Detta belopp torde böra äskas såsom ett särskilt reservationsanslag.
»
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må
1) för Sveriges deltagande i internationella lantbruksinstitutet
i Rom anvisa för budgetåret 1932/1933
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. "
a) till gäldande av Sveriges bidrag till institutet ett
extra förslagsanslag av 5,800 kronor,
b) till bestridande av övriga kostnader för Sveriges
deltagande i institutet ett extra reservationsanslag
av 1,000 kronor;
2) medgiva, att å reservationsanslaget för internationella
lantbruksinstitutet i Rom vid utgången av
budgetåret 1931/1932 förefintlig behållning må överföras
till det under b) nämnda reservationsanslaget.
läro) Internationella frysinstitutet i Paris. Med tillstyrkan av bifall
till Kungl. Majits under punkt 14 gjorda framställning hemställer stltutet t
Paris.
utskottet, [14/]
att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,
till bestridande av kostnaden för Sveriges medlemsavgift
i internationella frysinstitutet i Paris anvisa
för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 1,290
kronor.
Undervisningsanstalter för jordbruk och
lantmannanäringar m. m.
16;o) Lantbrukshögskolan. Under punkt 15 har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som må varda förelagd
riksdagen, för lantbrukshögskolan beräkna för budgetåret 1932/1933
ett ordinarie förslagsanslag av 220,700 kronor.
Beträffande detta anslag kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
17;o) Byggnadsarbeten och andra engångskostnader avseende lantbrukshögskolan.
Under punkt 16 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen andra enatt,
i avbidan på den proposition i ämnet, som må varda riksdagen före1W
för byggnadsarbeten och andra engångskostnader avseende lant- lant
brukshögskolan för budgetåret 1932/1933 beräkna ett extra reservations- »n***
anslag av 450,000 kronor. , , , . fl6.]
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riks
dagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
Lantbruk»-
högskolan.
115-1
anmäla.
8 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
18 :o) Lantbruksinstitutet vid Ultuna. Under punkt 17 har Kungl
Maut föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som
må varda förelagd riksdagen, för budgetåret 1932/1933 beräkna ordinarie
anslaget till lantbruksinstitutet vid Ultuna till 42,300 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
£ZZe Unt- TT^:0) Diverse behov vid lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp.
bruks- och Under punkt 18 bar Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till diverse be
ZlZTvIl
?°Vo,TioolantbrUkS'' °Ch “^institutet vid Alnarp anvisa för budgetåret
Alnarp. 1902/19u3 Gtt extra, aaslag av 10,500 kronor.
[18.] _ Enligt vad institutsstyrelsen i ärendet anfört beräknas minskningen
i antalet agronomelever under budgetåret 1932/1933 medföra en minskn.
!ng * utgifterna för kosthåll med 11,200 kronor samt i kostnaderna
för betjäning med 780 kronor. Den av samma anledning föranledda
minskningen i inkomsterna beräknas till 14,183 kronor. Den brist, som
med denna beräkning skulle uppstå, uppgår sålunda till i runt tal 2,200
kronor. Emellertid torde enligt departementschefens mening den ifrågavarande
minskningen i elevantalet kunna möjliggöra en begränsning jämväl
av vissa andra utgifter, som stöde i relation till elevantalet. Med hänsyn
jämväl till att nuvarande statsekonomiska förhållanden tvingade till
iakttagande av största sparsamhet har departementschefen icke kunnat
förorda någon anslagsökning. Institutsstyrelsen borde därför hava att
för budgetåret 1932/1933 så planlägga institutets verksamhet, att utgifterna
kunde hållas inom ett belopp, som motsvarade de anslagsmedel, vilka funnes
tillgängliga för nuvarande budgetår.
Med tillstyrkan av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning
hemställer utskottet,
att riksdagen må till diverse behov vid lantbruksoch
mejeriinstitutet vid Alnarp anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra anslag av 10,500 kronor.
arbeten och Byggnadsarbeten och andra engångskostnader avseende Alnarps
andra en- lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut. Under punkt 19 har Kungl.
nadeyrkTs''e- Mfj:t föresl*git riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som
ende Alnarps ma varda förelagd riksdagen, för byggnadsarbeten och andra engångsm$er\\och
kostnader avseende Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut betradgårds-
räkna för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av 300,000
institut. kronor.
[19.]
Lantbruksinstitutet
vid
Ultuna.
[17.]
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 9
över denna framställning kommer ntskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
21 :o) Specialkurs för lantbruksstuderande. Under punkt 20 har
Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för beredande av understöd åt
folkhögskola för anordnande av specialkurs för lantbruksstuderande anvisa
för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av 22,000 kronor.
Med bifall till Kungl. Majits därom i propositionen nr 143/1931 framlagda
förslag bar riksdagen för budgetåret 1931:1932 för beredande av
understöd åt folkhögskola för anordnande av specialkurs för vissa lantbruksstuderande
anvisat ett extra förslagsanslag av 22,000 kronor.
Ifrågavarande specialkurs, vilken jämlikt Kungl. Majits beslut den
21 augusti 1931 skall vara förlagd till Vilans folkhögskola, bar till ändamål
att meddela personer, som vuxit upp vid jordbruket, kunskaper för
inträde vid lantbruksbögskolan och mejeriinstitutets högre kurs. Reglemente
för kursen bar av Kungl. Majit utfärdats den 11 september 1931
(nr 321), och bar Kungl. Majit samma dag meddelat vissa bestämmelser
angående lärarbefattningarnas tillsättande, rektors och lärares åligganden
samt avlöningsförmåner m. m. ävensom villkor och bestämmelser för
statsbidrag till folkhögskola, vid vilken specialkurs är förlagd.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majlis förevarande framställning
hemställer utskottet,
att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,
för beredande av understöd åt folkhögskola för
anordnande av specialkurs för lantbruksstuderande
anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag
av 22,000 kronor.
22 io) Understöd åt elever vid specialkurs för lantbruksstuderande.
Under punkt 21 bar Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för beredande
av understöd åt elever vid specialkurs för lantbruksstuderande anvisa
för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av 7,500 kronor.
över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
23io) Lanthushållningsseininariet å Rimforsa. Under punkt 22 hur
Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till uppehållande av verksamheten
vid Fredrika Bremer-lörbundets lantbusbållningsseminarium å Rimforsa
anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av 21.200 kronor.
Specialkurs
för lantbruksstuderande.
[20.]
Utskottet.
Understöd åt
elever vid
specialkurs
för lantbruksstuderande.
[21.]
Lanthushållnings#
emin
arie t å Rimforsa.
[22.]
10
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet.
Ökat understöd
åt lantmannaskolor.
[23.]
Utskottet.
För motsvarande ändamål är för innevarande budgetår anvisat ett
anslag av 20,900 kronor. Den ifrågasatta ökningen hänför sig till att
två lärarinnor väntas komma att uppflyttas i högre lönegrad.
Utskottet, som biträder förslaget, hemställer,
att riksdagen må till uppehållande av verksamheten
vid Fredrika Bremer-förbundets lanthushållningsseminarium
å Bimforsa anvisa för budgetåret
1932 1933 ett extra förslagsanslag av 21,200 kronor.
24:o) Ökat understöd åt lantmannaskolor. Under punkt 23 har Kungl.
Majit föreslagit riksdagen att för beredande av ökat understöd åt lantmannaskolor
för läsåret 1931/1932 anvisa för budgetåret 1932/1933 ett
extra förslagsanslag av 23,500 kronor, att utgå med högst 10 procent av
skola eljest enligt gällande bestämmelser tillkommande understöd av
statsmedel, anslag till ålderstillägg samt särskilt dyrtidstillägg till lärarpersonalen
icke inräknat, samt oberoende av huruvida inom orten
tillskjutes däremot helt eller delvis svarande belopp.
Utöver det ordinarie förslagsanslaget å 420,000 kronor till understöd
åt lantmannaskolor har av riksdagen från och med 1919 anvisats särskilda
anslag för beredande av ökat understöd åt lantmannaskolor till
mötande av skolornas under dyrtiden ökade utgifter för hyra av lokaler,
underhåll av byggnader, räntor, bränsle, trycksaker m. m. Jämlikt
kungörelsen den 15 maj 1925 (nr 193) skall det extra understödet för läsår
räknat tillsvidare, så länge anslag för ändamålet anvisas, utgå med
högst 10 procent av skola eljest enligt gällande bestämmelser tillkommande
understöd av statsmedel, anslag till ålderstillägg samt särskilt
dyrtidstillägg till lärarpersonalen icke inräknat, samt oberoende av
huruvida inom orten tillskjutes däremot helt eller delvis svarande belopp.
Det för budgetåret 1931/1932 beviljade anslaget, 25,000 kronor, avser
understöd för läsåret 1930/1931.
Med hänsyn till anslagets belastning under senast gångna budgetår
har anslagsbeloppet för budgetåret 1932/1933 ansetts böra upptagas med
ett till 23,500 kronor nedsatt belopp.
Framställningen föranleder ingen utskottets erinran. Utskottet hemställer
därför.
att riksdagen må för beredande av ökat understöd
åt lantmannaskolor för läsåret 1931/1932 anvisa för
budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av
23,500 kronor, att utgå med högst 10 procent av skola
eljest enligt gällande bestämmelser tillkommande under
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
11
stöd av statsmedel, anslag till ålderstillägg samt särskilt
dyrtidstillägg till lärarpersonalen icke inräknat,
samt oberoende av huruvida inom orten tillskjutes
däremot belt eller delvis svarande belopp.
25:o) Ökat understöd åt lanthushållsskolor. Med tillstyrkan av bifall
till Kungl. Maj:ts under punkt 24 gjorda framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,
för beredande av ökat understöd åt lanthushållsskolor
för läsåret 1931/1932 anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra förslagsanslag av 12,000 kronor,
att utgå med högst 10 procent av skola eljest enligt
gällande bestämmelser tillkommande understöd av
statsmedel, anslag till ålderstillägg samt särskilt
dyrtidstillägg till lärarpersonalen icke inräknat, samt
oberoende av huruvida inom orten tillskjutes däremot
helt eller delvis svarande belopp.
26:o) Dyrtidstillägg åt föreståndare och lärare vid lantmannaskolor,
lanthushållsskolor och lantbruksskolor. Under punkt 25 har Kungl. Majit
föreslagit riksdagen att a) besluta, att de för budgetåret 1931/1932 gällande
allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid lantmannaskolor
och lanthushållsskolor samt lantbruksskolor skola gälla jämväl för budgetåret
1932/1933; b) medgiva, att Kungl. Majit må utfärda de närmare
föreskrifter, som för tillämpning av förberörda allmänna grunder för
ifrågavarande dyrtidstillägg må befinnas erforderliga; c) medgiva, att åt
lärarinnepersonalen vid Fredrika Bremer-förbundets lanthushallningsseminarium
å Rimforsa må från och med den 1 juli 1932 och tillsvidare
under budgetåret 1932/1933 utgå. dyrtidstillägg i huvudsaklig överensstämmelse
med de allmänna grunder, som för samma tid komma att gälla beträffande
motsvarande personal vid lanthushållsskola, och jämlikt de närmare
föreskrifter, som Kungl. Majit kan för tillämpning av sagda grunder
finna erforderliga; d) för nu angivna ändamål anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra förslagsanslag av 130,000 kronor.
Från och med 1920 bär riksdagen anvisat anslag till dyrtidstillägg åt
lärare vid lantmannaskolor, lanthushållsskolor och lantbruksskolor. Från
och med 1921 har med riksdagens medgivande från ifrågavarande anslag
utgått dyrtidstillägg jämväl till lärarinnepersonalen vid Fredrika Bremer-förbundets
lanthushållningsseminarium å Rimforsa. För budgetåret
1931/1932 har för ändamålet anvisats ett extra förslagsanslag av 110,000
kronor.
Ökat understöd
åt lanthushållsskolor.
[24.]
Dyrtidstillägg
åt föreståndare
o( hlärare
vid lantmannaskolor,
länl hushållsskolor
och
lantbruksskolor.
[25.]
Utskottet.
hägre mejeriskolor
för
kvinnor.
[26.]
12 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Ifrågavarande anslag har med hänsyn till medelsåtgången beräknats
till 130,000 kronor för budgetåret 1932/1933.
Biksdagen har visserligen ännu icke fattat beslut rörande allmänna
grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst för budgetåret
1932/1933. Någon ändring härutinnan har emellertid icke ifrågasatts
av Kungl. Majit. I betraktande därtill av det äskade anslagets
natur av förslagsanslag har utskottet funnit sig böra förorda upptagandet
av ifrågavarande anslag med det av Kungl. Majit föreslagna beloppet.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) besluta, att de för budgetåret 1931/1932 gällande
allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid lantmannaskolor
och lanthushållsskolor samt lantbruksskolor
skola gälla jämväl för budgetåret 1932/1933;
b) medgiva, att Kungl. Majit må utfärda de närmare
föreskrifter, som för tillämpning av förberörda
allmänna grunder för ifrågavarande dyrtidstillägg må
befinnas erforderliga;
c) medgiva, att åt lärarinnepersonalen vid Fredrika
Bremer-förbundets lanthushållningsseminarium å Kimforsa
må från och med den 1 juli 1932 och tillsvidare
under budgetåret 1932/1933 utgå dyrtidstillägg i huvudsaklig
överensstämmelse med de allmänna grunder, som
för samma tid komma att gälla beträffande motsvarande
personal vid lanthushållsskola, och jämlikt de närmare
föreskrifter, som Kungl. Majit kan för tillämpning av
sagda grunder finna erforderliga;
d) för nu angivna ändamål anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra förslagsanslag av 130,000 kronor.
27io) Lägre mejeriskolor för kvinnor. Beträffande Kungl. Majits under
punkt 26 gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1932/
1933 till lägre mejeriskolor för kvinnor har riksdagen redan fattat, beslut,
varom utskottet härigenom velat
erinra.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 13
28:o) Utbildningskurser lör kontrollassistenter. Beträffande Kungl.
Maj :ts under punkt 27 gjorda framställning angående anslag för budgetåret
1932/1933 till anordnande av utbildningskurser för kontrollassistenter
har riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet härigenom velat
erinra.
29 :o) Utbildningskurser för ladugårdsförman och svinskötare. Beträffande
Kungl. Maj:ts under punkt 28 gjorda framställning angående anslag
för budgetåret 1932/1933 till anordnande av utbildningskurser för
ladugårdsförmän och svinskötare har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
30 :o) Utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare i Norrland och
Dalarna. Beträffande Kungl. Majrts under punkt 29 gjorda framställning
angående anslag för budgetåret 1932/1933 till anordnande av utbildningskurser
för kvinnliga ladugårdsskötare i Norrland och Dalarna har
riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet härigenom velat
erinra.
31 :o) Utbildningskurser i beteskultur och ängsskötseL Beträffande
Kungl. Maj:ts under punkt 30 gjorda framställning angående anslag för
budgetåret 1932/1933 till anordnande av utbildningskurser i beteskultur
och ängsskötsel har riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet härigenom
velat
erinra.
32:o) Understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter.
Under punkt 31 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, med uteslutande
ur riksstaten av ordinarie förslagsanslaget till understöd åt elever vid
lägre lantbruksundervisningsanstalter, under samma rubrik uppföra ett
ordinarie reservationsanslag av 240,000 kronor.
Beträffande denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
-
Utbildningskurser
för
kontrollassistenter.
[27.1
Utbildningskurser
för
ladugårdsförmän
och
svinskötare.
128.]
Utbildningskurser
för
kvinnliga
ladugårdsskötare
i Norrland
och
Valarna.
[29.1
Utbildningskurser
i beteskultur
och
änqsskhtsel.
[30.1
Understöd dt
elever vid
lägre lantbruksundervisningsanstalter.
[31.1
anmäla.
opaginerad Kontrollera mot PDF
14 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Försöksverk- 33:o) Försöksverksamhet med köksväxter vid Alnarps trädgårdar.
WsväxtZ^d Under Punkt 32 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till försöks
Ainarps
träd- verksamheten med köksväxter vid Alnarps trädgårdar anvisa för bud9[32°]
Setåret 1932/1933 ett extra anslag av 20,000 kronor.
Till försök med renodling och förädling samt fröodling av köksväxter vid
Alnarps trädgårdar har under flera år beviljats medel. För ändamålet har
å riksstaten anvisats ett extra anslag, varjämte intill budgetåret 1929/1930
i allmänhet anslagits viss beräknad vinst på affärsverksamheten vid nämnda
trädgårdar. Anslagen hava grundats å för verksamheten beräknad utgiftsstat.
För budgetåret 1930/1931 upptogs anslaget till 21,800 kronor, vilket
belopp för budgetåret 1931/1932 i och för täckande av under åren 1923—
1927 å försöksverksamheten uppkommen förlust höjdes med 3,200 kronor
till 25,000 kronor.
Departementschefen har ansett, att med iakttagande av sträng sparsamhet
ett anslag för detta ändamål av 20,000 kronor borde för nästkommande
budgetår kunna vara tillfyllest.
utskottet. Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majits förslag får utskottet hemställa,
att riksdagen må till försöksverksamheten med
köksväxter vid Alnarps trädgårdar anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra anslag av 20,000 kronor.
Kurser i träd- 34:o) Kurser i trädgårdsskötsel. Under punkt 33 har Kungl. Majit
föreslagit riksdagen att till kurser i trädgårdsskötsel anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra reservationsanslag av 30,000 kronor.
Till kurser i trädgårdsskötsel, nämligen dels utbildningskurser för
trädskötare och dels trädgårdskurs i Norrland, hava från och med 1920
anvisats medel i form av extra reservationsanslag. Årliga kostnaden för
trädskötarkurserna har under senare år uppskattats till 19,000 kronor.
För den årliga trädgårdskursen i Norrland beräknas kostnaden till
2,700 kronor. För ändamålet anvisade riksdagen för budgetåret 1931/1932
ett anslag av 21,700 kronor.
Efter redogörelse bland annat för en av lantbruksstyrelsen gjord framställning
i ämnet har departementschefen i ärendet anfört följande.
»Den i lantbruksstyrelsens sistberörda skrivelse påvisade starka tillströmningen
under senare år till ifrågavarande kurser synes mig onekligen
ådagalägga behovet av att ökade möjligheter beredas till deltagande
i undervisning på trädgårdsskötselns område. Icke minst torde detta
behov göra sig gällande för Norrlands vidkommande. Starka skäl torde
sålunda tala för- åtgärders vidtagande i angivet syfte. I betraktande av
den anslagsökning, som därav skulle påkallas, nödgas jag dock av stats
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
15
ekonomiska hänsyn avstå från att helt ansluta mig till lantbruksstyrelsen
förslag. För att emellertid i görligaste mån tillgodose den synpunkt,
som närmast ligger till grund för styrelsens hemställan, nämligen angelägenheten
av att för Norrlands vidkommande vidga undervisningen på
trädgårdsskötselns område, förordar jag viss höjning av anslaget. Jag
ifrågasätter därvid en ökning med 8,300 kronor, varigenom anslaget
skulle komma att uppgå till 30,000 kronor, samt tillstyrker, att det förstnämnda
beloppet får, på villkor som Kungl. Maj:t må äga föreskriva,
användas såsom understöd för anordnande särskilt i Norrland av trädskötarkurser
och ambulerande trädgårdskurser.»
Utskottet, som ansluter sig till vad departementschefen i ärendet anfört,
hemställer,
att riksdagen må till kurser i trädgårdsskötsel anvisa
för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag
av 30,000 kronor.
35 :o) Reseunderstöd för lantbrukets studerande. Under punkt 34 har
Kungl. Majit föreslagit riksdagen att minska ordinarie reservationsanslaget
till reseunderstöd för lantbrukets studerande, nu 20,000 kronor, med
10,000 kronor till 10,000 kronor.
Sedan lång tid tillbaka har riksdagen anvisat medel till reseunderstöd
åt personer, vilka ägna sig åt lantbrukets vetenskapliga och praktiska
studium och önska besöka främmande länder i ändamål att utvidga sina
kunskaper i det yrke, de valt. Under åren närmast före världskriget och
till och med 1915 utgjorde det årliga anslagsbeloppet 15,000 kronor. Med
hänsyn till under världskriget uppkomna förhållanden förordnade Kungl.
Majit genom kungörelse den 17 december 1914 (nr 460), att med åtgärder
för utdelning av dessa — liksom av andra liknande resestipendier — för
1915 skulle tills vidare anstå. Liknande förordnanden meddelades jämväl
för åren 1916—1918 i kungörelserna nr 573/1915, 601/1916 och 951/1917, och
anvisades för nämnda år inga nya anslag för ändamålet. För åren 1920
och 1921 uppfördes anslaget ånyo i riksstaten samt till belopp av 20,000
kronor. 1 1922 års riksstat upptogs anslaget med 40,000 kronor. För tiden
1 januari 1923—30 juni 1925 anvisades av statsfinansiella skäl icke några
medel för ändamålet. Från och med budgetåret 1925/1926 har anslaget,
som har natur av ordinarie reservationsanslag, varit uppfört med belopp
av 20,000 kronor.
Anslaget fördejas av Kungl. Majit efter förslag av lantbruksstyrelsen,
som jämväl bemyndigats meddela bestämmelser rörande tid för stipendiaternas
resor m. m.
Utskottet.
Jteseunderslöd
för lantbrukets
studerande.
[34.]
Utskottet.
Stuterivä
lejdet.
135.]
Befrämjande
i allmänhet
av nötboskapsaveln.
[36.]
Understöd
åt kontrollföreningsverksamhet.
,
[37.]
16 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Med hänsyn till angelägenheten av att största sparsamhet iakttages
med avseende å medel för reseunderstöd har departementschefen ifrågasatt
viss tillfällig nedsättning av förevarande anslag, varvid han ansett,
att nedsättningen borde ske med belopp av 10,000 kronor samt företrädesvis
avse inskränkning i utländska resor.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och hemställer fördenskull,
att riksdagen må minska ordinarie reservationsanslaget
till reseunderstöd för lantbrukets studerande,
nu 20,000 kronor, med 10,000 kronor till 10,000 kronor.
Stnteriväsendet.
36:o) Stuteriväsendet. Beträffande Kungl. Maj:ts under punkt 35 gjorda
framställning angående anslag för budgetåret 1932/1933 till stuteriväsendet
har riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet härigenom velat
erinra.
Boskapsskötsel m. m.
37:o) Befrämjande i allmänhet av nötboskapsaveln. Beträffande Kungl.
Martts under punkt 36 gjorda framställning angående anslag för budgetåret
1932/1933 till befrämjande i allmänhet av nötboskapsaveln har riksdagen
redan fattat beslut, varom utskottet härigenom velat
erinra.
38:o) Understöd åt kontrollföreningsverksamhet. Beträffande Kungl.
Maj:ts under punkt 37 gjorda framställning angående anslag för budgetåret
1932/1933 till understöd åt kontrollföreningsverksamhet har riksdagen
redan fattat beslut, varom utskottet härigenom velat
erinra.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
17
39:o) Avelscentra för nötboskap av fjällras. Beträffande Kungl. Maj:ts jJAvel^^L)
under punkt 38 gjorda framställning angående anslag lör budgetåret 1932/ ^"fiäUras*
1933 till avelscentra lör nötboskap av fjällras har riksdagen redan fattat [38.]
beslut, varom utskottet härigenom velat
erinra.
40:o) Förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen.
Med tillstyrkan av bilall till den av Kungl. Maj:t linder
punkt 39 gjorda framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,
till förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar
hos nötkreaturen anvisa för budgetåret 1932/
1933 ett extra förslagsanslag av 140,000 kronor.
Förekommande
och hämmande
av
tuberkelsjukdomar
hos
nötkreaturen.
[39.]
41 :o) Kontroll å uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk m. lii.
Under punkt 40 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till bestridande
av statsverkets kostnader för tillsyn å efterlevnaden av lagen angående tursföda avuppvärmning
av till kreatursföda avsedd mjölk m. m. anvisa för budget- ted^mJl°lk
året 1932/1933 ett extra förslagsanslag av 30,000 kronor. [40.]
Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande:
I en till Kungl. Majit ställd, den 28 september 1931 dagtecknad skrivelse
har lantbruksstyrelsen anfört följande:
Kontrollkostnaderna under budgetåret 1930/1931 hade uppgått till 34,407
kronor 85 öre. Överskridandet av det beräknade anslagsbeloppet hade
huvudsakligen förorsakats av mill- och klövsjukans förekomst i Skåne och
Blekinge, varigenom behov av ökad kontroll vid mejerierna därstädes och
i angränsande län uppstått. Med hänsyn till att mul- och klövsjuka fortfarande
förekomme inom landet, torde med all säkerhet även det för innevarande
budgetår anvisade anslaget komma att visa sig otillräckligt. Då
det syntes ovisst, huruvida landet under budgetåret 1932/1933 bomme att
bliva helt och hållet fritt från berörda sjukdom, torde det kunna antagas,
att även under sagda budgetår ett anslag av 25,000 kronor skulle befinnas
otillräckligt för ifrågavarande kontrollkostnaders täckande. Lantbruksstyrelsen
funne sig fördenskull böra hemställa örn förslag till riksdagen örn
anvisande av ett anslagsbelopp av 30,000 kronor.
Kontroll å
uppvärming
av till krea
-
Utskottet biträder Kungl. Majlis förslag och hemställer fördenskull, utskottet.
att riksdagen må till bestridande av statsverkets
kostnader för tillsyn å efterlevnaden av lagen angående
uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk
m. m. anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag
av 30,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 10 sami. 1 haft (Nr 1.) ''2
18
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Befrämjande 42:o) Befrämjande i allmänhet av svinaveln. Beträffande Kungl,
* allmänhet ...... °
av svit arein. -Maurts under punkt 41 gjorda framställning angående anslag till betram[41.
] jande i allmänhet av svinaveln har riksdagen redan fattat beslut, varom,
utskottet härigenom velat
erinra.
AbedömnZaa'' Avkastningsbedömning rörande avelssvin. Beträffande Kungl..
rörande Maj :ts under punkt 42 gjorda framställning angående anslag för bud
"”raoT*
getåret 1932/1933 till avkastningsbedömning rörande avelssvin har riks
1
dagen redan fattat beslut, varom utskottet härigenom velat
erinra.
Svinrakning. 44:o) Svinräkning. Beträffande Kungl. Maj:ts under punkt 43 gjorda
f43-] framställning angående anslag för budgetåret 1932/1933 till svinräkning;
har riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet härigenom velat
erinra.
Färacelns 45:o) Fåravelns befrämjande. Beträffande Kungl. Maj:ts under punkt:
befrämjande. 44 gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1932/1933 till fåravelns
befrämjande har riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet,
härigenom velat
erinra.
Getaveins 46:o) Getavelns befrämjande. Till getavelns befrämjande har för varttefr^jande
(jera av budgetåren 1930/1932 anvisats ett extra reservationsanslag av
1 8,000 kronor.
Kungl. Majit Ilar den 23 maj 1930 utfärdat dels reglemente (nr 186) för
med statsmedel understödda åtgärder till getavelns befrämjande, dels ock
kungörelse (nr 187) angående statsbidrag för ändamålet.
I skrivelse den 31 augusti 1931 har lantbruksstyrelsen anfört, att medelsbehovet
under normala förhållanden fortfarande borde beräknas till 8,000
kronor. Då Kungl. Majit emellertid genom beslut den 13 mars 1931 i anslagets
syfte för år 1931 beviljat statsbidrag med sammanlagt 5,700 kronor,
återstode å de för nämnda budgetår anvisade anslagsbeloppen, tillhopa
16,000 kronor, en reservation av 10,300 kronor, vadan medel för täckandes
funnes tillgängliga.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 19
Enligt anmälan under denna punkt erfordras på grund av beräknad
reservation icke någon medelsanvisning för budgetåret 1932/1933, vilket
utskottet härigenom velat för riksdagen
omförmäla.
47 :o) Fjäderfäavelns befrämjande. Beträffande Kungl. Maj:ts under
punkt 46 gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1932/1933
till fjäderfäavelns befrämjande laar riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
48:o) Biskötselns befrämjande. Beträffande Kungl. Maj:ts under punkt
47 gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1932/1933 till biskötselns
befrämjande har riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet
härigenom velat
erinra.
Veterinärväsendet.
49:o) Veterinärhögskolan. Ender punkt 48 har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen att a) godkänna ett av departementschefen i statsrådsprotokollet
förordat förslag till stat för veterinärhögskolan, att tillämpas från och
med budgetåret 1932/1933; b) vid bifall härtill höja ordinarie förslagsanslaget
till veterinärhögskolan, nu 313,100 kronor, med 800 kronor till 313,900
kronor; c) medgiva, att av »försäljningsmedlen för veterinärinstitutets
foi-na tomter invid Karlaplan i Stockholm» må användas ett belopp av
intill 5,000 kronor för inredande vid den patologisk-anatomiska institutionen
vid veterinärhögskolan av ett kylrum.
Under samma punkt har departementschefen motiverat anvisande av ett
extra reservationsanslag å 30,000 kronor för diverse behov vid veterinärhögskolan.
I en inom andra kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion nr 308
av herrar Sköld och Hedlund i Häste har hemställts, att riksdagen ville
i och för inrättande av en prosektorsbefattning å veterinärliögskolans patologiska
institution höja ordinarie förslagsanslaget till veterinärhögskolan
med 6,000 kronor till 319,900 kronor.
På framställning av Kungl. Majit uppförde 1931 års riksdag ordinarie
förslagsanslaget till veterinärhögskolan med 313,100 kronor samt godkände
Fjäder] äavelns
befrämjande.
[46.]
Biskötselns
befrämjande.
[47.]
Veterinär högskolan.
[48.]
Motion.
20
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
följande stat för högskolan att tillämpas från och med budgetåret 1931/1932
(IX H. T. p. 45 och K. skr. nr 9 A p. 24):
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................................
Arvoden till rektor 1,500 kronor, en prosektor 6,000 kronor,
envar av fyra laboratorer å 6,000 kronor, envar av fyra
assistenter å 4,500 kronor samt till biträde vid portock
telefonvaktsgöromålen 200 kronor ..............................
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,
förslagsanslag .........................................................................
Övriga utgifter........................................................................
kronor 147,000
» 1,500
» 49,700
25,000
» 89,900
Summa förslagsanslag kronor 313,100.
Av anslagsposten till icke-ordinarie befattningshavare m. m. få enligt
beräkning i nionde huvudtiteln till 1931 års riksdag (sid 124) högst 13,248
kronor användas till grundavlöningar till extra ordinarie tjänstemän och
högst 9,942 kronor till bestridande av sekreterar-, sysslomanna- och bibliotekariegöromål
samt till drängar och extra betjäning m. m. Härjämte får av
nämnda anslagspost utgå vad som erfordras till beredande av avlöningsförhöjningar
åt extra ordinarie tjänstemän ävensom enligt gällande författningar
uppkommande kostnader för läkarvård jämte läkemedel o. d. samt
begravningshjälp till sådan personal.
I posten övriga utgifter innefattas huvudsakligen dels omkostnadsanslag
för högskolans särskilda avdelningar, dels ock ett allmänt anslag å 60,000
kronor för bränsle, belysning, renhållning, underhåll m. m.
Prosektor- och laboratorsbe fattningarna skola enligt för högskolan gällande
stadgar efter lärarkollegiets förslag tillsättas av .styrelsen för en tid
av tre år.
För diverse behov vid högskolan har därjämte för budgetåret 1931/1932
anvisats ett extra reservationsanslag av 43,400 kronor, innefattande —
förutom en engångspost å 8,000 kronor för inköp av ny automobil för
ambulatoriska kliniken — ett fyllnadsanslag av 28,900 kronor för bränsle
belysning, renhållning, underhåll m. m., 1,500 kronor till anskaffande av
kliniskt material vid kirurgiska kliniken, 1,850 kronor för anordnande av
utbildningskurser i köttbesiktning samt 3,200 kronor för personliga arvodes- .
förhöjningar till laboratorerna N. P. Lages löf och A. B. Carlström. Sagda
poster utgöra tillhopa 43,450 kronor, vilket belopp vid anslagets bestämmande
avrundats till 43,400 kronor.
Örn man bortser från avlöningsposter i den ordinarie staten, har vid beräknande
av inkomster och utgifter för högskolan för budgetåret 1931/1932
räknats med dels den i det ordinarie anslaget ingående posten till övriga
utgifter 89,900 kronor samt det extra reservationsanslaget till diverse
behov 43,400 kronor, dels ock inkomster från högskolans rörelse 102,000
21
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
kronor, eller tillhopa 235,300 kronor. Bland de till likaledes 235,300 kronor
beräknade utgifterna hava utgifterna för högskolans rörelse upptagits till
87,000 kronor. I överensstämmelse med vad som uttalades under motsvarande
punkt i 1931 års statsverksproposition har således räknats med en nettovinst
å högskolans rörelse av 15,000 kronor, vilket belopp avsetts att tagas i
anspråk för högskolans utgifter enligt inkomst- och utgiftsstaten.
Enligt statsrådsprotokollet har styrelsen lör veterinärhögskolan i skrivelse
den 28 maj 1931 underställt Kungl. Maj:ts prövning frågan örn högskolans
anslagsbehov för budgetåret 1932/1933. Högskolestyrelsen har därvid
ifrågasatt bland annat dels anställande vid den patologisk- anatomiska
institutionen av en prosektor med arvode av 6,000 kronor, dels en höjning
med 800 kronor i anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
lör att möjliggöra en höjning av arvodet till ett vid högskolan
anställt kvinnligt ladugårdsbiträde samt lör anställande under eldningssäsongen
oktober—april av en extra eldare sön- och helgdagar dels
ock anvisande av 5,000 kronor lör inredande vid ovannämnda institution
av ett kylrurn till förvaring av kadaver och kadaverdelar. Härjämte innefattar
högskolestyrelsens framställning förslag örn anvisande av ett extra
anslag till diverse behov vid högskolan.
Högskolestyrelsens förslag i fråga örn anställande av en prosektor ä
den patologisk-anatomiska institutionen grundar sig på en framställning
av institutionens föreståndare professor Hjärne.
I sin framställning har Hjärre inledningsvis erinrat örn den under de
senare åren inträdda stora stegringen av det till institutionen i fråga insända
undersökningsmaterialet och den därav följande ökade belastningen
å den tillgängliga arbetskraften samt anfört i huvudsak följande:
Veterinärhögskolans patologisk-anatomiska avdelning vore icke enbart en
undervisnings- och vetenskapligt arbetande institution utan därjämte avsedd
att vara en anstalt för utförande av specialundersökning av insänt sjukligt
förändra^ material. Enligt § 69 av veterinärhögskolans stadgar skulle nämligen
å densamma utföras »obduktioner å alla vid högskolans kliniker eller
polikliniker döda djur samt dessutom å husdjurskadaver, vilka av veterinärer
eller djurägare insändas till högskolan». Rätten för veterinärer eller
allmänhet att till högskolans patologiska institution insända material för
undersökning hade under årens lopp utnyttjats i allt större utsträckning
och utvecklats till att omfatta icke endast hela kadaver utan även vid
operationer eller obduktioner tillvaratagna svulster oell sjukligt förändrade
organ- eller vävnadsdelar. Denna materialtillförsel vore givetvis förmånlig
och gagnande för såväl undervisningen som det vetenskapliga arbetet å institutionen.
Möjligheten för landets veterinärer att kostnadsfritt få patologisk-anatomiska
och histologiska diagnoser ställda vid en institution, där
sakkunskapen på området vore företrädd, borde vidare vara av stort värde
ej blott för den enskilde veterinären utan även för djurägarna. Att institutionen
åtnjöte veterinärernas och djurägarnas förtroende och att de satte
värde på den hjälp, de därstädes finge, framginge bäst av den för varje år
alltmer ökade materialinsändningen, vilken belystes av vid framställningen
fogade diagram. Totalantalet undersökta fall, som läsåret 1915/1916 ut
-
22
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
gjorde 370, belöpte sig under läsåret 1929/1930 till 1,617, vilket innebure
en stegring med ej mindre än 337 procent. Även 1930/1931 visade materiahnsandnmgen
tendens till betydande stegring, och ökningen belöpte sig
i maj 1931 till omkring 29 procent av vid samma tidpunkt föregående år
undersökta lall. Då nu institutionens tillgängliga arbetskraft långt tidigare
ansetts vara icke fullt tillräcklig, kunde den under nuvarande förhållanden
knappast betraktas annat än som fullständigt otillräcklig. Arbetet
med ställandet av patologisk-anatomiska diagnoser vore i regel ganska tidsödande
och krävde oftast omständiga förarbeten. Härtill bomme, att protessorn
i patologisk anatomi hade undervisningsskyldighet i två så stora
och tor veterinärutbildningen viktiga ämnen som allmän och speciell patologisk
anatomi, båda förenade med praktiska kurser, och hade därjämte att
dagligen leda förekommande obduktioner med åtföljande demonstrationer
Studerande. Dessutom foges professorns arbetskraft i anspråk vid de
u lidningskurser för äldre civila och militära veterinärer, som med vissa
mellantider anordnades vid veterinärhögskolan. Enligt högskolans stat
hade nan till sm hjälp med arbetet å institutionen endast en assistent och
en jaktmästare, vartill komme ett från institutionsanslaget avlönat tekniskt
biträde. Att jämte den omfattande undervisningen dessutom medhmna
undersökning av allt insänt material och avgiva utlåtande däröver
vore tor närvarande fullständigt omöjligt utan anlitande av en arbetstid,
som vida ii vers k: rode vad som kunde anses skäligt. Försåvitt institutionen
aven i fortsättningen skulle kunna uppfylla de krav, som enligt gällande
s adgar olades densamma, måste det anses som en trängande nödvändighet,
att arbetskraften snarast utökades. Vilka rent av olidliga förhållanden,
som kunde hilva följden av den rådande bristen på uppövad arbetskraft,
Hade under de senaste åren visat sig vid upprepade tillfällen.
Som motivering för behovet av en prosektorsbefattning kunde i första hand
anföras, att professorns omfattande undervisningsskyldighet nödvändiggjorde
a .. undersökningen av det till institutionen insända materialet i viss utsträckning
självständigt måste handhavas av en underlydande befattningshavare.
Då den patologisk-anatomiska diagnostiken finge anses som ett
synnerligen specialiserat och svårt område, borde nyssnämnda befattningshavare
kunna, erbjudas sådana löneförmåner, att garanti funnes för en
längre tjänstetid vid institutionen med ökad utbildning, varigenom han också
bast kunde gagna institutionens intressen. Ett självständigt handhavande
a.y. undersökningar krävde därjämte ansvar och omdöme, då nämligen undersökningsresultatet
kunde innebära betydande ekonomiska konsekvenser för
den djurägande allmänheten, som fallet exempelvis vore i försäkringsfrågor.
Dylika och tor övrigt ofta å institutionen förekommande uppgifter kunde
icke laggas i händerna på en mera ovan assistent, Vid motsvarande utländska
institutioner med liknande arbetsförhållanden som vid härvarande
patologiska avdelning vore arbetskraften väsentligt rikligare tilltagen, än
va.d bär vöre fallet; institutionsföreståndaren hade som regel till sin hjälp
minst två skolade vetenskapsmän och därjämte två tekniska biträden och
vaktmastare.
Skulle eventuellt en prosektorsbefattning icke kunna inrättas vid härvarande
patologiska avdelning, vore det ofrånkomligt att begära ändring i
gal lande instruktion på så sätt, att institutionen befriades från skyldigheten
a t undersöka insänt material. Det borde dock anmärkas, att en sådan
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
.eventualitet vore att betrakta såsom synnerligen olycklig, ela nämhgen
veterinärhögskolans patologisk-anatomiska institution vöre den enda spe
^^avdelningen i sitt slag här i landet. .
Högskolans lärarkollegium har vitsordat oell understiukit vad Mjair
i ärendet anfört samt därför tillstyrkt inrättande av den föreslagna pro
-
sektorsbefattningen. .
Styrelsen för veterinärhögskolan har, utöver de av professorn Hjarre till
stöd för framställningen andragna skälen, framhållit, att, da veterinärhogskolan
enligt sina stadgar hade att icke blott meddela undervisning for en
fullständig veterinärutbildning utan även i görligaste mån tillgodose de
vetenskapliga forskningsarbetet på det veterinära området, det vore nödvändigt
sörja för att vederbörande professorer hade tid övrig for vetenskapligt
arbete. Som förhållandena vid den patologisk-anatomiska institutionen
nu vore, medhunnes ej till följd av det professorn åvilande löpande arbetet
något vidare vetenskapligt forskningsarbete. Styrelsen ansåge aven ur denna
synpunkt det föreliggande förslaget fullt berättigat och tillstyrkte detsamma.
Allmänna civilförvaltningens lönenämnd har med hänsyn till de pedagogiska
och vetenskapliga uppgifter, som ankomme på institutionen, inte
haft att erinra mot att avlöningen till den ifrågasatte laboratorn bestämdes
i form av arvode med enahanda belopp, som utginge till <ien farande
prosektorn och till laboratorerna vid högskolan, eller med b,Otiu
kronor för år. „ . ..
Statskontoret har ansett behovet av anställande av en prosektor a nogskolans
patologisk-anatomiska institution vara vederbörligen styrkt av
den förebragta utredningen och fördenskull tillstyrkt, att fran och med
budgetåret 1932/1933 ytterligare en prosektorsbefattning med ett årsarvode
av 6,000 kronor måtte uppföras å den ordinarie staten för veterinärhögskolan.
lii.
Vad angår högskolestyrelsens förslag örn inrättande av en prosektor sbefattning
å den patologisk-anatomiska avdelningen, har departementschefen
till en början erinrat, att enligt gällande stadgar för veterinärhögskolan
skall å denna avdelning — vars föreståndare åligger undervismngsskyldighet
i veder förande ämnen och ledande av därmed förenade praktiska övningar
— utföras obduktioner å djurkadaver, som för sådant ändamål a^
veterinär i utövande av sin praktik eller av djurägare insändas. Den nuvarande
personalen å avdelningen utgjordes av föreståndaren, en assistent
och en vaktmästare samt ett från institutionens anslag avlönat tekniskt
biträde. Enligt vad avdelningsföreståndaren i ärendet anfort kunde ob
duktionsundersökningar med hänsyn till de betydande ekonomiska konsekvenser
för den djurägande allmänheten, som resultatet av sadan undersökning
kunde innebära, icke anförtros åt cn assistent. Avdelningsföreståndaren
hade därför måst själv utföra dessa undersökningar. Mängden
av insänt obduktionsmaterial linde undergått en oavbruten stark stegring,
utgörande för tiden från läsåret 1915/19.16-läsåret 1929/1930 337 procent,
24 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
vilket medfört, att föreståndarens tid kommit att i betydande utsträckning
tågås i anspråk för obduktioner. Detta hade menligt inverkat på
dennes möjligheter att bedriva vetenskaplig forskningsverksamhet i önsk
värd omfattning. Vidare har departementschefen anfört följande.
»Av utredningen i ärendet torde framgå, att avdelningsföreståndaren, i
betraktande tillika av den honom åliggande omfattande undervisningss
yldigheten, ar i stort behov av en medhjälpare, åt vilken i förekommande
fa 1 kan anfortros jämte andra mera krävande uppgifter att självständigt
och pa eget ansvar utföra undersökningar av här ifrågavarande art. Enast
härigenom anses avdelningsföreståndaren kunna beredas sådan avlastning
i den nuvarande arbetsbördan, som skulle vara erforderlig icke
minst med hänsyn till angelägenheten att säkerställa det vetenskapliga
forskningsarbetet på ifrågavarande område. Emellertid har jag ansett mig
lern kunna i radande statsfiuansiella situation förorda bifall till styrelsens
hemställan örn förhöjt anslag för anställande av ny arbetskraft å
den Patologisk-anatomiska avdelningen. Med dylik personalökning lärer
darfur böra anstå, tills gynnsammare konjunkturer inträda.»
Motionärerna hava under framhållande att en ändring av de å ifrågavarande
institution nu rådande förhållandena syntes vara en tvingande
nödvändighet vidare anfört följande.
»En möjlighet att lindra arbetsbördan vore givetvis att företaga restriktioner
i materialtillstrcmningeu genom att ändra de för avdelningen gällande
stadgarna därhän, att institutionen befriades från sin skyldighet
att undersöka det fran veterinärer och djurägare insända materialet, under
det att skyldigheten att undersöka sådant från högskolans egna kliniker
bibehölls. Institutionschefen har också ansett det ofrånkomligt att
begära snöån ändring av stadgarna, därest arbetskraften icke kan utökas.
Man framhåller emellertid, att en sådan eventualitet från flera synpunkter
vöre att betrakta som synnerligen olycklig. Man får beakta, att veterinarhogskolans
patologiska institution är den enda specialavdelningen i
sitt slag lian landet. Skulle denna enligt sina stadgar vara nödtvungen
att vägra Badana specialundersökningar som där kunde utföras, komme
givetvis institutionen i en ytterligt egendomlig situation. Veterinärer och
(ljungare skulle icke längre lia möjlighet att erhålla en specialiserad patologisk-anatomisk
undersökning i de långt ifrån ovanliga sjukdomsfall,
dar en sadan skulle varit av stor betydelse. En utebliven patologisk-anatomisk
undersökning med specialdiagnos kan för djurägaren i många fall
innebära betydande ekonomiska konsekvenser, såsom till exempel vid lörsakringsfail.
Genom restriktioner i preparatinsändningen skulle vidare
undervisningen berövas ett synnerligen värdefullt material. Det från
högskolans khmker översanda undersökningsmaterialet härstammar näm- ''
gen till mira storsta delen från häst och hund, under det att materialet
fran veterinärer och djurägare övervägande härstammar från nötkreatur
svin och höns. Genom den nu förefintliga stora materialtillströmningen
fran veterinärer och djurägare få de studerande en god inblick i sådana
fall som ae under sm kommande praktik å landsbygden oftast få kontakt
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
25
En annan möjlighet att avhjälpa de å institutionen rådande missförhållandena
vore att belägga undersökningarna med så höga avgifter att
dessa kunde finansiera en prosektorsbelattning. Ett sådant system förekommer
emellertid oss veterligt icke vid jämförbara institutioner vare sig
här i landet eller i utlandet och vore för övrigt att betrakta som en högst
osympatisk och olämplig åtgärd icke minst med tanke på den starka depression
som nu berör den djurägande allmänheten, vars intressen institutionen
är avsedd att gagna. Det torde väl också vara mer än tvivelaktigt,
huruvida det vore rättvist att enbart den djurägande allmänheten
skulle finansiera en statstjänst, som är avsedd att gagna icke bara enskilda
individer utan även statens intressen i dess helhet. Till den patologiska
institutionens uppgifter hör nämligen icke enbart ställandet av
diagnoser utan även utforskandet av oklara sjukdomars väsen och orsaker,
och ett sådant arbete torde val få anses vara av ett synnerligen stort
nationalekonomiskt intresse.
Av vad nu anförts torde vara ådagalagt, att med hänsyn till såväl jordbruksnäringens
som undervisningens och forskningens intressen en förstärkning
av arbetskrafterna vid veterinärhögskolans patologiska institution
är starkt av nöden, vilket ju även bestyrkts av alla myndigheter,
som yttrat sig i ärendet. Tillståndet vid institutionen synes i förevarande
avseende nu vara så olidligt, att örn icke olägenheterna snart avhjälpas,
så stora värden stå på spel, att ett enbart hänvisande till det statslinansiella
läget knappast kan anses vara tillräckligt skäl för ett avvisande av
kravet på inrättande av en prosektorsbelattning vid nämnda institution.»
Det i extra anslaget till diverse behov vid högskolan ingående beloppet
för bränsle, belysning, renhållning, underhåll av byggnader, park och
stängsel m. m. har av departementschefen beräknats till 23,500 kronor
eller 5,400 kronor lägre än för innevarande budgetår. Med inräknande i
det extra anslaget till diverse behov liksom för budgetåret 1931/1932 av
1,500 kronor till anskaffande av kliniskt material vid kirurgiska kliniken,
1,850 kronor för anordnande av utbildningskurser i köttbesiktning och
3,200 kronor för personliga avlöningsförhöjningar till laboratorerna Lager
löf och Carlström, har det extra anslaget upptagits med ett till 30,000 kronor
avrundat belopp.
Vidkommande det begärda medgivandet att av försäljningsmedlen för
veterinärinstitutets forna tomter invid Karlaplan i Stockholm använda
ett belopp av intill 5,000 kronor för inredande vid den patologisk-anatomiska
institutionen av ett kölrum har departementschefen anfört följande:
»Beträffande detta behov Ilar jag inhämtat, att det särskilt sommartid
uppstår stora svårigheter i fråga örn det insända obduktionsmaterialets
förvaring. Med hänsyn till veterinärkandidaternas övriga arbeten lärer
det många gånger icke vara möjligt att omedelbart efter materialets
ankomst till högskolan samla eleverna för demonstration och
undersökning av detsamma. Det inträffar därför, att materialet under
tiden undergår så starka förändringar, att därigenom omöjliggöres
med demonstrationen eljest avsedda iakttagelser, vilket måste vara till
avsevärd skada för undervisningen. Nu antydda förhållanden synas mig
26
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
utskottet.
utgöra tillräckliga skäl för att tillmötesgå högskolestyrelsens förslag
om inrättande av ett kylrum i samband med patologisk-anatomiska institutionens
obduktionssal. Kostnaden, som beräknats till i runt tal 5,000
kronor, ger mig icke anledning till erinran. Det erforderliga beloppet
torde böra beredas från behållningen å försäljningsmedlen för veterinärinstitutets
forna tomter vid Karlaplan, vilken enligt uppgift av statskontoret
lämnar tillgång därtill. Någon belastning av riksstaten behöver sålunda
icke ske. Ärendet är emellertid av beskaffenhet att böra underställas
riksdagens prövning.»
Utskottet har icke något att erinra mot den i anslagsposten till avlöningar
till icke-ordinarie befattningshavare av departementschefen förordade
höjningen med 800 kronor, liksom ej heller mot departementschefens beräkning
av extra anslaget till diverse behov vid veterinärhögskolan. Då
enligt utskottets mening förebragts övertygande skäl för behovet att å den
patologisk-anatomiska institutionen inreda ett kylrum för förvaring av
kadaver och kadaverdelar biträder utskottet jämväl förslaget att för sådant
ändamål taga i anspråk ett belopp av 5,000 kronor av »försäljningsmedlen
för veterinärinstitutets forna tomter invid Karlaplan i Stockholm».
Vad härefter angår det av veterinär högskolans styrelse framställda,
i motionen upptagna förslaget örn inrättande av ytterligare en laboratorsbefattning
vid högskolan synes enligt vad i ärendet samstämmigt vitsordats
verksamheten å veterinärhögskolans patologisk-anatomiska institution
hava undergått en så stark utveckling, att de nuvarande förhållandena
därstädes påfordra en utökning av avdelningens arbetskrafter, därest
icke för såväl jordbruksnäringen som för den veterinära undervisningen
och forskningen betydande värden skola äventyras. Det må framhållas,
att jämväl departementschefen kraftigt understrukit behovet i
förevarande avseende och uttalat, att endast genom att bereda avdelningens
föreståndare en medhjälpare, åt vilken i förekommande fall kunde
anförtros att jämte andra mera krävande uppgifter självständigt och på
eget ansvar utföra obduktionsundersökningar, föreståndaren kunde beredas
sådan avlastning av den nuvarande arbetsbördan, som vore erforderlig
icke minst med hänsyn till angelägenheten att säkerställa det vetenskapliga
forskningsarbetet på ifrågavarande område. Under förb a ndenvarande
omständigheter anser utskottet i likhet med motionärerna,
att statslinansiella hänsyn icke böra tillmätas avgörande betydelse vid
ställningstagande till frågan örn en utökning av arbetskrafterna å institutionen
i fråga. På av departementschefen anförda, i motionen ytterligare
utvecklade skäl anser sig utskottet sålunda böra tillstyrka, att i
staten för veterinärhögskolan uppföres ytterligare en prosektorsbelattning
med arvode av 6,000 kronor.
Med iakttagande av vad utskottet sålunda tillstyrkt skulle staten för
veterinärhögskolan erhålla följande utseende:
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 27
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .... kronor 147,000
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ....................
Arvode till rektor 1,500 kronor, envar av två prosektor^- å 6,000 kronor, envar av fyra laboratorer å 6,000 kronor,
envar av fyra assistenter å 4,500 kronor samt till biträde
vid port- och telefonvaktsgöromålen 200 kronor ........
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,
förslagsanslag ..........................................
Övriga utgifter ..........................................
Summa förslagsanslag kronor 319,900.
I anslutning härtill bör ordinarie förslagsanslaget till veterinärhögskolan
uppföras med 319,900 kronor.
Med förmälan att utskottet under nästföljande punkt gör hemställan
örn anvisande av det tillstyrkta extra anslaget å 30,000 kronor till diverse
behov vid veterinärhögskolan, hemställer utskottet nu,
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning och den i ämnet väckta motionen
11:308 må
a) godkänna det av utskottet här ovan förordade
förslaget till stat för veterinärhögskolan, att tillämpas
från och med budgetåret 1932/1933;
b) vid bifall härtill höja ordinarie förslagsanslaget
till veterinärhögskolan, nu 313,100 kronor, med 6,800
kronor till 319,900 kronor;
c) medgiva, att av »försäljningsmedlen för veterinärinstitutets
forna tomter invid Karlaplan i Stockholm»
må användas ett belopp av intill 5,000 kronor
för inredande vid den patologisk-anatomiska institutionen
vid veterinärhögskolan av ett kylrum.
1,500
» 55,700
25,800
» 89,900
50:o) Diverse behov vid veterinärhögskolan. Under åberopande av vad
utskottet under nästföregående punkt anfört hemställer utskottet, högskolan.
149.1
att riksdagen må till diverse behov vid veterinärhögskolan
anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra
reservationsanslag av 30,000 kronor.
Veterinärinrättningen
i
Skara.
[50.1
Utskottet.
Statens veterinärbukteriologiska
anstalts
verksamhet.
[51.]
Utskottet.
Dy t tidst illä g g
at distriktsveterinärer.
[52.]
28 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
51 :o) Veterinärinrättningen i Skara. I förslaget till riksstat för badgetåret
1932/1933 har ordinarie anslaget till veterinärinrättningen i Skara
upptagits med oförändrat belopp 8,500 kronor.
Departementschefen har beträffande kostnaderna vid institutionen i
fråga för ålderstillägg, tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg, vilka
utgifter för närvarande täckas från i riksstaten under nionde huvudtiteln
för sådana ändamål uppförda allmänna anslag, ansett, att — i anslutning
till vad statskontoret och allmänna civilförvaltningens lönenämnd i ärendet
anfört - de för bestridande av dessa kostnader erforderliga medlen
borde från och med ingången av nästa budgetår tillsvidare utgå av institutionens
egna medel. I anslutning härtill hava de under nionde huvudtiteln
uppförda anslagen till ålderstillägg, tillfällig löneförbättring för
viss personal inom den civila statsförvaltningen samt dyrtidstillägg åt
befattningshavare i statens tjänst kunnat minskas med respektive 800, 800
och 5,000 kronor.
Utskottet, som ansluter sig till vad departementschefen sålunda anfört,
hemställer nu,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1932/
1933 uppföra ordinarie anslaget till veterinärinrättningen
i Skara med oförändrat belopp 8,500 kronor.
52 :o) Statens veterinärbakteriologiska anstalts verksamhet. 1 förslaget
till riksstat för budgetåret 1932/1933 har ordinarie reservationsanslaget till
statens veterinärbakteriologiska anstalts verksamhet upptagits med oförändrat
belopp 20,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1932/
1933 uppföra ordinarie reservationsanslaget till statens
veterinärbakteriologiska anstalts verksamhet med
oförändrat belopp 20,000 kronor.
53 :o) Dyrtidstillägg åt distriktsveterinärer. Under punkt 52 har Kungl.
Majit föreslagit riksdagen a) medgiva, att, därest de distriktsveterinärer,
till vilkas avlöning lämnats statsbidrag, för tiden 1 juli 1932—30 juni 1933
beredas dyrtidstillägg å dem från vederbörande landsting tillkommande
avlöning, dyrtidstillägg av statsmedel må för samma tid till dem utgå
med motsvarande andel av statsbidraget, ålderstillägg däri inberäkna!,
dock med högst en tredjedel av statsavlöningen; b) till bestridande av
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
29
kostnaderna för dessa dyrtidstillägg anvisa för budgetåret 1932/1933 ett
extra förslagsanslag av 70,000 kronor.
• På förslag av Kungl. Majit bar från oell med 1919 beviljats anslag till
dyrtidstillägg åt distriktsveterinärer. För budgetåret 1931/1932 har för
ändamålet anvisats ett extra förslagsanslag av 75,000 kronor.
I fråga örn dyrtidstilläggets åtnjutande har riksdagen medgivit, att
därest de distriktsveterinärer, till vilkas avlöning lämnats statsbidrag,
bereddes dyrtidstillägg å dem från vederbörande landsting tillkommande
avlöning, dyrtidstillägg av statsmedel finge till dem utgå med motsvarande
andel av statsbidraget, ålderstillägg däri inberäknat, dock allenast
med viss kvotdel av statsavlöningen. Sagda kvotdel har alltsedan
den 1 juli 1924 utgjort högst en tredjedel.
Förslaget innebär, att jämväl för budgetåret 1932/1933 dyrtidstillägg
borde tillerkännas distriktsveterinärer, varvid enahanda grunder som de nu
gällande syntes böra tillämpas. Med hänsyn till medelsåtgången har anslaget
av Kungl. Maj:t upptagits till ett med 5,000 kronor i förhållande
till budgetåret 1931/1932 sänkt belopp.
Med tillstyrkan av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) medgiva, att, därest de distriktsveterinärer, till
vilkas avlöning lämnats statsbidrag, för tiden 1 juli
1932—30 juni 1933 beredas dyrtidstillägg å dem från
vederbörande landsting tillkommande avlöning, dyrtidstillägg
av statsmedel må för samma tid till dem utgå med
motsvarande andel av statsbidraget, ålderstillägg däri
inberäknat, dock med högst en tredjedel av statsavlöningen
;
b) till bestridande av kostnaderna för dessa dyrtidstillägg
anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra för
slagsanslag av 70,000 kronor.
54:o) Statsbidrag vid försäkring mot smittsamma husdjurssjukdomar.
Under punkt 53 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att minska ordinarie
förslagsanslaget till statsbidrag vid försäkring mot smittsamma husdjurssjukdomar,
nu 25,000 kronor, med 15,000 kronor till 10,000 kronor.
Utskottet, som biträder förslaget, hemställer,
att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget
till statsbidrag vid försäkring mot smittsamma husdjurssjukdomar,
nu 25.000 kronor, med 15,000 kronor
till 10,000 kronor.
Utskottet.
Statsbidrag
vid försäkring
mot smittsamma
husdjursjukdomar.
[53.]
Utskottet.
30
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
övriga utgif- 55 :o) Övriga utgifter till förekommande och hämmande av smittsamma
kommande och s5ukdomar Mand husdjuren. I förslaget till riksstat för budgetåret 1932/
kammande av 1933 bär ordinarie förslagsanslaget till övriga utgifter till förekommande
smittsamma
sjukdomar
bla»’d husdjuren.
[54.]
och hämmande av smittsamma sjukdomar bland husdjuren upptagits med
oförändrat belopp 200,000 kronor.
Sedan lång tid tillbaka har i riksstaten varit uppfört ett ordinarie anslag
till förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar.
Anslaget är jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 16 februari 1825 mot redovisningsskyldighet
ställt till medicinalstyrelsens förfogande. Under de
senaste budgetåren har anslaget, som har karaktär av förslagsanslag, uppförts
med olika belopp. Sålunda upptogs anslaget för budgetåret 1926/1927
till 40,000 kronor, för budgetåret 1927/1928 till 500,000 kronor, för ett vart
av budgetåren 1928/1930 till 300,000 kronor och för ett vart av budgetåren
1930/1932 till 200,000 kronor. Belastningen av anslaget bär starkt växlat
för skilda budgetår, till stor del beroende på imil- och klövsjukans större
eller mindre utbredning. Utgifterna från anslaget hava sålunda under
budgetåren 1926/1931 uppgått till i runda tal respektive 6,997,000, 600,000,
146,000, 200,000 och 1,267,000 kronor.
I fråga om åtgärder mot mul- och klövsjuka äro de grundläggande föreskrifterna
meddelade i förordningen den 9 december 1898 (nr 126) angående
vad iakttagas bör till förekommande och hämmande av smittsamma sjukdomar
bland husdjuren. I nämnda förordning föreskrives bland annat, att
kostnaderna för veterinär tjänsteförrättning skola gäldas av allmänna medel
samt att staten skall tillhandahålla för slutdesinfektion erforderliga desinfektionsmedel
med undantag av kalk. I förordningen förutsättes ej, att muloch
klövsjukan skall bekämpas genom nedslaktning av djurbesättningar,
inom vilka sjukdomen yppat sig. Nedslaktningsförfarandet grundar sig på
ett medicinalstyrelsen genom Kungl. Maj:ts beslut den 4 november och den
22 december 1892 givet bemyndigande att vidtaga alla de åtgärder, styrelsen
kan finna nödiga för sjukdomens hämmande och förebyggande av dess
vidare utbredning. Enligt brev den 14 oktober 1911 till medicinalstyrelsen
utgår ersättning av allmänna medel för nedslaktande av djur efter föreskriven
värdering. Med stöd av nyssnämnda bemyndigande har medicinalstyrelsen
vidare ansett sig böra vid tillämpning av nedslaktningsmetoden
bekosta alla erforderliga desinfektionsåtgärder. Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut
den 6 mars 1925 hava jämväl i de fall, då isoleringsmetoden kommit till
användning, samtliga] desinfektionskostnader bestritts av allmänna medel.
Departementschefen har med anledning närmast av vissa i statsrådsprotokollet
under denna punkt omnämnda framställningar i fråga örn ersättning
av statsmedel till djurägare vid isolering på grund av inträffade
fall av smittsam mul- och klövsjuka yttrat följande.
»Mul- och klövsjukan har i vårt land under de senaste åren i allmänhet
bekämpats medelst nedslaktningsförfarandet. Någon anledning att frångå det
sålunda tillämpade förfaringssättet föreligger för närvarande icke, utan bör
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 31
man enligt min mening som regel även i fortsättningen, i den mån imil- och
klövsjuka till äventyrs uppträder inom en kreatursbesättning, omedelbart nedsudda
denna på statens bekostnad. Emellertid kan i enstaka fall anledning yppas
att göra undantag från denna regel, nämligen där sjukdomen angriper en kreatursbesättning
av sådant värde eller så framstående beskaffenhet, att ett
förstörande av densamma örn möjligt bör undvikas, såframt goda förutsättningar
finnas att genom isoleringsåtgärder förebygga smittans spridning. I
dylikt fall torde de risker, en utebliven nedslaktning kan innebära, uppvägas
av fördelarna ur det allmännas synpunkt att få en särskilt värdefull kreatursbesättning
bevarad. Förfar nian i särskilt fall på antytt sätt, drabbas
emellertid djurägaren med all sannolikhet av vissa förluster till följd av
besättningens genom sjukdomen nedsatta värde. Väl är det sant, att dessa
förluster ej hava sin grund i det statliga ingripandet i och för sig utan
äro en omedelbar följd av att sjukdomen hemsökt hans besättning. Emellertid
ligger det likväl för djurägaren här nära till hands att anställa en
jämförelse med sådana fall — och dessa det stora flertalet — där nedslaktning
tillgripits och djurägaren sålunda i själva verket, genom att djuren
inlösas efter värdet vid insjuknandet, undgått den förlust, som skulle legat
i djurens efter genomgången sjukdom minskade värde. Med hänsyn därtill
att isoleringsförfarandet endast torde komma till användning i jämförelsevis få
undantagsfall, måste naturligen den mindre gynnsamma ställning, vari den
enskilde djurägaren sålunda utan sitt vållande försättes, för honom te sig såsom
en orättvisa. Då härtill kommer, att å andra sidan tillgripandet av isoleringsmetoden
medför ojämförligt mycket lägre kostnader för det allmänna,
än örn inlösen för nedslaktning sker, synes det mig förenligt med billighet,
att staten, på därom gjord ansökan och efter noggrann prövning av de
uppkomna förlusternas art och omfattning, lämnar djurägaren skälig gottgörelse
för de lidna förlusterna, i den mån de ej kunnat täckas genom den
statsunderstödda försäkringen. Enär, såsom jag framhållit, nedslaktningen
även i fortsättningen bör bliva det regelmässiga medlet för mul- och klövsjukans
bekämpande och gottgörelse av nyss antydd art följaktligen blott
sällan lärer komma i fråga, torde anordningen knappast kunna få nämnvärda
ekonomiska konsekvenser för statsverket. Därest riksdagen icke har
något att erinra mot vad jag nu tillstyrkt, torde sålunda ifrågakommande
ersättningsbelopp, bestämda av Kungl. Majit efter prövning från fall till
fall, böra anvisas att utgå ur förevarande anslag.»
Utskottet, som anser sig icke böra framställa någon erinran med anledning
av vad departementschefen i ärendet anfört, hemställer,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1932/
1933 uppföra ordinarie förslagsanslaget till övriga utgifter
till förekommande och hämmande av smittsamma
sjukdomar bland husdjuren med oförändrat belopp
200.000 kronor.
Otukottet
32
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
anstalten^ 56:o) Karantänsanstalten 1 Haparanda för husdjur. Under punkt 55
Haparanda ‘lar Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till karantänsanstalten i Hapaför
husdjur, rande för husdjur anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 6 250
1 kronor.
I 1931/1932 års riksstat är förestående anslag upptaget till 6,050 kronor.
Den av Kungl. Majit föreslagna förhöjningen, 200 kronor, avser posterna
»arvode till vaktmästaren», »bränsle och lyse» samt »desinfektionsmedel,
komplettering och underhåll av instrument», vilka skulle höjas med respektive
150, 20 och 30 kronor. Ökningen motiveras med att djurimporten
över Haparanda stegrats.
Med tillstyrkan av bifall till Kungl. Majlis förslag får utskottet hemställa.
att riksdagen må till karantänsanstalten i Haparanda
för husdjur anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra
anslag av 6.250 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
33
Lanthushållning i allmänhet.
57 :o) Allmänt anslag till hushållningssällskapen. I förslaget till riks- Jä
sfat
för budgetåret 1932/1933 har Kungl. Majit upptagit ordinarie ansia- ^uJ^säiiget
allmänt anslag till hushållningssällskapen med oförändrat belopp, skapen.
3,000,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1932/
1933 uppföra ordinarie anslaget allmänt anslag till
hushållningssällskapen med oförändrat belopp, 3,000,000
kronor.
58:o) Sekreterare hos hushållningssällskapen. Beträffande Kungl. SekreUrare
Marits under punkt 57 gjorda framställning angående anslag för budget- ningssällåret
1932/1933 till sekreterare hos hushållningssällskapen har riksdagen skapen.
redan fattat beslut, varom utskottet härigenom velat ''■*
erinra.
59 :o) Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar. Befrämjande
Beträffande Kungl. Maj:ts under punkt 58 gjorda framställning angå- ‘0“1 fabrik
ende anslag för budgetåret 1932/1933 till befrämjande i allmänhet av jord- och lantmanbruk
och lantmannanäringar har riksdagen redan fattat beslut, varom nan^J^wrutskottet
härigenom velat
erinra.
60 :o) Höjande av det mindre jordbruket. Beträffande Kungl. Maj:ts Höjande av
under punkt 59 gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1932/
1933 till höjande av det mindre jordbruket har riksdagen redan fattat be- [59.]
slut, varom utskottet härigenom velat
erinra.
61 :o) Ordnad bokföring vid mindre jordbruk m. m. Beträffande Kungl. Ordnad bokMajits
under punkt 60 gjorda framställning angående anslag för budget- J*™ge jordåret
1932/1933 till ordnad bokföring vid mindre jordbruk m. m. har riksda- bruk m. m.
gen redan fattat beslut, varom utskottet härigenom velat [60.]
erinra.
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 10 sami. 1 haft. (Nr 1.)
3
34 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
onsuientcr. 62:?} Jordbrukskonsulenter. Beträffande Kungl. Maj:ts under punkt
[61.] gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1932/1933 till
jordbrukskonsulenter bar riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet
härigenom velat
erinra.
Vandrings- 63:o) Vandringsrättare. Beträffande Kungl. Maj:ts under punkt 62
r[62.T g?orda framställning angående anslag för budgetåret 1932/1933 till vandringsrättare
har riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet härigenom
velat
erinra.
utbildnings- 64 :o) Utbildningskurser för vandringsrättare. Beträffande Kungl.
vandrings- ^aj''^s ander punkt 63 gjorda framställning angående anslag för budgetrattare.
året 1932/1933 till utbildningskurser för vandringsrättare har riksdagen re[63.
] dan fattat beslut, varom utskottet härigenom velat
erinra.
Tackdik- 65:o) Täckdikningsförmän. Beträffande Kungl. Maj:ts under punkt 64
mngsrorman. gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1932/1933 till täckningsförmän
har riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet härigenom
velat
erinra.
utbildning- 66:o) Utbildningskurser för förrättningsmän vid täckdikningsföretag
förrättnings- avensom för täckdikningsförman. Med ett beräknat medelsbehov av 14,000
män vid täck- kronor för ifrågavarande ändamål anvisades för budgetåret 1929 1930 ett
tTävensoZ anslag å detta belopp. För budgetåret 1930/1931 anvisade riksdagen ett
för tackdik- extra reservationsanslag av 4,100 kronor, därvid räknades med en reserva65T*”
ti0n EV 9,900 kronor‘ För innevarande budgetår har på grund av förefintL
lig reservation intet anslagsbelopp uppförts i riksstaten.
Enligt anmälan under denna punkt erfordras på grund av förefintlig reservation
icke någon ny medelsanvisning för budgetåret 1932/1933, vilket
utskottet härigenom velat för riksdagen
omförmäla.
Fbidragnitfu 67 :o) Förvaltningsbidrag till förmedlare av lån från täckdikningslåne
förmedlare
av fonden. Beträffande Kungl. Maj:ts under punkt 66 gjorda framställning
ldikntnsTåne angående anslag för budgetåret 1932/1933 till förvaltningsbidrag till för’
fonden.medlare av lån från täokdikningslånefonden har riksdagen redan fattat
[66.] beslut, varom utskottet härigenom velat
erinra.
35
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
68:o) Statens lagerhus. Under punkt 67 har Kungl. Majit föreslagit statens lagerriksdagen,
att till täckande av utgifterna för statens lagerhus anvisa för
budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av 90,000 kronor.
Till täckande av utgifterna för statens lagerhus och fryshus har från och
med budgetåret 1923/1924 uppförts ett extra förslagsanslag, vilket för ett
vart av budgetåren 1923/1925 upptagits till 93,000 kronor, för ett vart av
budgetåret 1925/1929 till 90,000 kronor samt för vartdera budgetåren 1929/
1932 till 80,000 kronor.
Från och med budgetåret 1929/1930 har — i anslutning till den uppställning
i budgettekniskt avseende, som beträffande statlig verksamhet,
förenad med såväl utgifter som inkomster, numera tillämpas i avsikt att
i riksstaten erhålla siffror mera överensstämmande med verkliga förhållandena
— vidkommande statens lagerhus och fryshus vidtagits sådan anordning,
att å utgiftssidan i riksstaten uppföras de beräknade utgifterna
samt å inkomstsidan de antagliga inkomsterna å rörelsen. För innevarande
budgetår upptages sålunda, såsom redan anmärkts, ett utgiftsanslag å 80,000
kronor, varemot å inkomstsidan svarar ett belopp av 65,000 kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört följande.
»Det för rörelsens bedrivande under instundande budgetår framlagda statförslaget
upptager inkomsterna till 81,200 kronor och utgifterna till 91,550
kronor. Mot förslaget har jag intet att erinra. Vad särskilt angår förslaget,
att arvodet till lagerhusinspektören måtte ånyo upptagas till 2,500 kronor, på
vilket belopp dyrtidstillägg ej skulle utgå, finner jag detsamma fullt befogad
med hänsyn till inspektionens betydelse och den ökning i hithörande
lagerhusverksamhet, som under senaste tiden inträtt i anslutning till de
statliga regleringsåtgärderna för spannmålsmarknadens ordnande och lantmännens
strävanden att genom spannmålens lagring m. m. förebygga allt
för stora utbud under konsumtionsårets början. Då, såsom jag inledningsvis
erinrat, vidkommande ifrågavarande verksamhet i budgettekniskt hänseende
numera tillämpas den anordning, att å riksstatens utgiftssida uppföras de
beräknade utgifterna samt å inkomstsidan de antagliga inkomsterna å rörelsen,
torde anslaget för instundande budgetår böra uppföras med i avrundat tal
90,000 kronor. Jag vill här erinra, att å riksstatens inkomstsida såsom
inkomst av rörelsen för samma budgetår uppföres ett belopp av 80,000 kronor.»
Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts förslag, hemställer, utskottet.
att riksdagen må till täckande av utgifterna för statens
lagerhus anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra
förslagsanslag av 90,000 kronor.
36
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Maskin- och
redskapsprovningsanstalterna
vid
Ultuna och
Alnarp.
[68.]
Utskottet.
Kemiska stationer.
[69.]
69 :o) Maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultuna och Alnarp.
Under punkt 68 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till maskin-
och redskapsprovningsanstalterna vid Ultuna och Alnarp anvisa för
budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 61,500 kronor.
Till maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultuna och Alnarp
har riksdagen från och med 1908 årligen anvisat medel. För budgetåret
1929 1930 anvisades ett anslag av 57,500 kronor. För budgetåret 1930/1931
höjdes anslaget till 63,500 kronor. För innevarande budgetår har för ändamålet
anvisats ett extra anslag av 64,600 kronor.
Den för budgetåret 1931/1932 av riksdagen beviljade höjningen av anslaget
sammanhängde dels med utgifter, som till stor del grundade sig på
anstalternas med hänsyn till lanthruksmötet i Stockholm 1930 då ökade
arbete, dels ock med tackande av vissa balanserade utgifter under posterna
»tryckning av meddelanden och ersättning för arbete». I betraktande
härav har departementschefen ansett anslaget böra för budgetåret 1932/1933
minskas med 3,100 kronor och sålunda upptagas med 61,500 kronor.
Kungl. Majits framställning föranleder ingen utstkottets erinran, varför
utskottet hemställer,
att riksdagen må till maskin- och redskapsprovningsanstalterna
vid Ultuna och Alnarp anvisa för hudgetåret
1932/1933 ett extra anslag av 61,500 kronor.
70:o) Kemiska stationer. Under punkt 69 har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen att till understöd åt åtta kemiska stationer för jordbrukets och
näringarnas behov, vilka av landsting eller hushållningssällskap, vart för
sig eller i förening, understödjas med minst samma belopp som statsbidraget
och vilka vilja underkasta sig de villkor och föreskrifter i avseende
på analysmetoder och övriga förhållanden, som fastställas av Kungl.
Majit, anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 43,000 kronor.
Såsom bidrag till underhåll av kemiska stationer för jordbrukets och
näringarnas behov har under en lång följd av år anvisats anslag. För
budgetåret 1931/1932 har riksdagen såsom bidrag till underhåll av åtta dylika
stationer anvisat ett extra anslag av 48,000 kronor, att utgå med högst
6,000 kronor till varje station.
Departementschefen har i statsrådsprotokollet framhållit, att åtminstone
vissa av de kemiska stationerna torde tack vare relativt goda inkomster
av verksamheten kunna åtnöjas med ett lägre statsunderstöd än 6,000 kronor.
Med hänsyn härtill har departementschefen ansett förevarande anslag
för nästkommande budgetår kunna nedsättas med 5,000 kronor eller
till 43,000 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet biträder Kungl. Majits förslag och hemställer,
att riksdagen må till understöd åt åtta kemiska stationer
för jordbrukets och näringarnas behov, vilka av
landsting eller hushållningssällskap, vart för sig eller
i förening, understödjas med minst samma belopp som
statsbidraget och vilka vilja underkasta sig de villkor
och föreskrifter i avseende på analysmetoder och övriga
förhållanden, som fastställas av Kungl. Majit, anvisa
för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 43,000
kronor.
TM Kelliisk-växtbiologiska anstalten i Norrbottens län. Med tillstyrkan
av bifall till Kungl. Majits under punkt 70 gjorda framställning hem anstaiten i
Norrbottens
ställer utskottet, iäw>
att riksdagen må liksom för innevarande budgetår [70.]
såsom bidrag till underhåll under tiden 1 juli 1932
30 juni 1933 av kemisk-växtbiologiska anstalten inom
Norrbottens län — under villkor att från länets landsting
och hushållningssällskap eller eljest bidrag lämnas
till anstaltens underhåll under samma tid med sammanlagt
minst 17,040 kronor — anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra anslag av 28,400 kronor.
72:o) Svenska mosskulturföreningen. Beträffande Kungl. Majlis under
punkt 71 gjorda framställning angående anslag för budgetaret ningen.
1932 1933 till svenska mosskulturföreningen har riksdagen redan fattat [71.]
beslut, varom utskottet härigenom velat
erinra.
73:0) Försök,gärd å myrjord i Jämtland, län. Beträffande Kung).
Majit under punkt 72 gjorda framställning angående anslag ioi. budget jämtlands
året 1932/1933 till försöksgård å myrjord i Jämtlands län har riksdagen ian
redan fattat beslut, varom utskottet härigenom velat
erinra.
74 :o) Försöksgård å myr jord i Norrbottens län. Beträffande Kungl.
Majit under punkt 73 gjorda framställning, angående anslag för budget- Norrbottena
året 1932/1933 till försöksgård å myrjord i Norrbottens län har riksdagen
redan fattat beslut, varom utskottet härigenom velat
erinra.
38 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
svalins cln- 75Pilial statens centrala frökontrollanstalt. Med tillstyrkande
träla frökon- a^ bifall till Kungl. Majits under punkt 74 gjorda framställning, hemtroiianstait.
ställer utskottet,
[74.]
att riksdagen må liksom för innevarande budgetår
för uppehållande av driften vid statens centrala
frökontrollanstalts filial vid Alnarp anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra förslagsanslag av 24,000
kronor.
loma fröten 76:o) Und(;rstöd åt lokala frökontrollanstalter. Under punkt 75 har
trollandt alter. KunffL Ma3:t föreslagit riksdagen att till understöd åt sådana frökon[75.
] trollanstalter, som av landsting eller hushållningssällskap, vart för sig
eller i förening, understödjas med minst samma belopp som statsbidraget
och vilka anstalter vilja underkasta sig de villkor och föreskrifter i
avseende på analysmetoder och övriga förhållanden, som fastställas av
Kungl. Majit, anvisa för budgetåret 1932,1933 ett extra anslag av 6,000
kronor.
Under en följd av år har riksdagen anvisat anslag att användas till
understöd åt sådana frökontrollanstalter, som av landsting eller hushållningssällskap,
vart för sig eller i förening, understödjas med minst samma
belopp som statsbidraget och vilka anstalter vilja underkasta sig de
villkor och föreskrifter i avseende å analysmetoder och övriga förhållanden,
som fastställas av Kungl. Majit. För budgetåret 1931/1932 anvisade
riksdagen till ifrågavarande ändamål 8,000 kronor. Anslaget har jämlikt
Kungl. Majits beslut den 18 september 1931 fördelats mellan sex lokala
frökontrollanstalter, nämligen anstalterna i Linköping, Skara, Örebro,
Härnösand, Torsta och Luleå.
Departementschefen har i statsrådsprotokollet framhållit, att sedan
statens centrala frökontrollanstalt inrättats och vunnit allt större utveckling,
de lokala frökontrollanstalternas allmänna betydelse torde
hava i viss mån minskats. Med hänsyn härtill samt till den omständigheten,
att åtminstone några av de lokala frökontrollanstalterna synas
hava sådana inkomster av sin verksamhet, att deras behov av statsunderstöd
måste anses vara ganska ringa, har departementschefen ansett
förevarande anslag kunna nedsättas till 6,000 kronor.
Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Majits förslag, och hemställer,
att riksdagen må till understöd åt sådana frökontrollanstalter,
som av landsting eller hushållningssällskap,
vart för sig eller i förening, understödjas
med minst samma belopp som statsbidraget och vilka
anstalter vilja underkasta sig de villkor och före
-
39
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
skrifter i avseende på analysmetoder och övriga förhållanden,
som fastställas av Kungl. Majit, anvisa
för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 6,000
kronor.
77 :o) Befordrande av inhemsk fröodling. Beträffande Kungl. Maj :ts
under punkt 76 gjorda framställning angående anslag för budgetåret frodling.
1932/1933 till befordrande av inhemsk fröodling har riksdagen redan fat- [76.]
tat beslut, varom utskottet härigenom velat
erinra.
78:o) Sveriges utsädesförening. Under punkt 77 har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som må 8a ^77>j 9
varda riksdagen förelagd, för Sveriges utsädesförening beräkna för budgetåret
1932/1933 ett extra anslag av 248,000 kronor.
Även denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
79 io) Understödjande av den praktiskt vetenskapliga verksamheten å
Welb nilsholm. Under punkt 78 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, praktiskt
i avbidan på den proposition i ämnet, som må varda riksdagen förelagd,
till understödjande av den praktiskt vetenskapliga verksamheten
å Weibullsholm beräkna för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av
75,000 kronor.
över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
80 :o) Revisionsarbete inom jordbrukskasserörelsen. Beträffande Kungl.
Majits under punkt 79 gjorda framställning angående anslag för budgetåret
1932/1933 till revisionsarbete inom jordbrukskasserörelsen har riksdagen
redan fattat beslut, varom utskottet härigenom velat
erinra.
å Weibullsholm.
[78.]
Revisionsarbete
inom
jordbr ukskasserörelsen.
[79.]
81-o) Upplysnings-, instruktions- och organisationsvcrksamhet för jord- upplysnings-,
brukskasserörelsen. Beträffande Kungl. Majits under punkt 80 gjorda **£££.
framställning angående anslag för budgetåret 1932/1933 till upplysnings-, tionsverksaminstruktions-
och organisationsverksamhet för jordbrukskasserörelsen har
riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet härigenom velat rörelsen.
[80.]
erinra.
40 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
FÖb7dra7T ^82:0) rÖrvaItnings!,idrag åt jordbrukskasseorganisationen. Beträffande
jordbruks- ^ungk Majits under punkt 81 gjorda framställning angående anslag för
U''''sitionen*" budgetåret 1932/1933 till förvaltningsbidrag åt jordbrukskasseorganisatio[81.
] nei1 kar r^s,åa^ei1 redan fattat beslut, varom utskottet härigenom velat
erinra.
SVeocTvaU-e8'' 83:0) Svenska betes'' och ^allföreningen. Beträffande Kungl. Maj:ts
föreningen. under punkt 82 gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1932/
[82.] 1933 till svenska betes- och vallföreningen har riksdagen redan fattat be
slut,
varom utskottet härigenom velat
erinra.
ZrTiUbeTes- , 84:0) VisSa åtgärder tU1 beteskulturens främjande. Under punkt 83
kulturens ar Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för beteskulturens främjande
främjande, medelst uppehållande av två kultiveringsförsök å betesmark i Norrland
1 -1 och två kontrollgårdar i mellersta Sverige för budgetåret 1932/1933 anvisa
ett extra anslag av 19,000 kronor.
Till vissa åtgärder för beteskulturens främjande anvisade riksdagen för
budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 30,000 kronor (se prop. nr 5; R. skr.
nr 180). Härav skulle 6,000 kronor användas till engångskostnader för två
kultiveringsförsök å betesmark i Norrland, 5,000 kronor till täckande avövriga
kostnader under nämnda budgetår för samma försök, vidare 5T00
kronor till engångskostnader för två kontrollgårdar i mellersta Sverige för
driftekonomisk prövning av olika metoder angående betes- och vallkulturen
och 14,000 kronor till övriga kostnader för samma gårdar under budgetåret.
Årliga driftkostnaden beräknades sålunda till sammanlagt 19,000
kronor. Ifrågavarande kultiveringsförsök och kontrollverksamhet avsågos
att pågå under minst fem år. Beloppen skulle ställas till svenska
betes- och vallföreningens förfogande mot redovisningsskyldighet under
de närmare villkor, som Kungl. Majit funne erforderliga. Genom beslut
den 5 juni 1931 har Kungl. Majit fastställt de närmare villkor, som
skola gälla för användningen av ifrågavarande anslag.
Det nu äskade anslaget avses till bestridande av årskostnaderna vid dels
två kultiveringsförsök i Norrland med 5,000 kronor dels två kontrollgårdar
med 14,000 kronor eller tillhopa 19,000 kronor.
utskottet. Då förevarande anslagsberäkning står i full överensstämmelse med vad
som vid ärendets behandling vid föregående års riksdag förutsattes, har
utskottet intet att erinra mot Kungl. Majits förslag. Utskottet hemställer
fördenskull,
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 41
att riksdagen må för beteskulturens främjande medelst
uppehållande av två kultiveringsförsök å betesmark
i Norrland och två kontrollgårdar i mellersta
Sverige för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag
av 19,000 kronor.
85:o) Jordbrukstekniska föreningen. Beträffande Kungl. Maj:ts under
punkt 84 gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1932/1933 föreningen.
till jordbrukstekniska föreningen har riksdagen redan fattat beslut, varom [84.]
utskottet härigenom velat
erinra.
86:o) Sveriges pomologiska förening. Beträffande Kungl. Maj:ts under Sveriges
punkt 85 gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1932/1933 po^^gka
till Sveriges pomologiska förening, har riksdagen redan fattat beslut, var- [85.]
örn utskottet härigenom velat
erinra.
87 :o) Befrämjande av avsättningen av svensk frukt. Beträffande Befrämjande
Kungl. Maj:ts under punkt 86 gjorda framställning angående anslag för
budgetåret 1932/1933 till befrämjande av avsättningen av svensk frukt har svensk frukt.
riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet härigenom velat [86.]
erinra.
88:o) Befrämjande av linodling. Beträffande Kungl. Maj:ts under Befrämjande
punkt 87 gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1932/1933 av lfling.
till befrämjande av linodling, har riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet
härigenom velat
erinra.
89 :o) Lindring av fraktkostnader för kalk m. m. Under punkt 88 har Lindring av
Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, fJ“ktf™st™lk
som må varda riksdagen förelagd, till lindring av fraktkostnader för m m.
kalk m. m. beräkna för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av [88.]
250,000 kronor.
över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
42
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Fraktlindring 90:o) Fraktlindring för konstgödsel. Under punkt 89 tiar Kungl. Majit
godxei. föreslagit riksdagen att till fraktlindring för konstgödsel anvisa för bud[89.
] getåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av 250,000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två inom
riksdagen väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen
I: 204 av herr Bodin och II: 287 av herr Gardell i Stenstu to. fl., i vilka hemställts,
att riksdagen ville besluta sådan ändring i de grunder, efter vilka
anslaget till fraktlindring för konstgödsel utgår, att dylikt fraktbidrag
måtte kunna utgå även för konstgödsel, som fraktas å fartyg mellan
Sveriges fastland och Gotland.
I proposition nr 270 till 1930 års riksdag föreslog Kungl. Majit anvisande
för budgetåret 1930/1931 av ett extra förslagsanslag av 600,000 kronor
till lindring av fraktkostnaderna vid transport å järnväg samt å statens
automobillinje i Norra Tornedalen av kalk, kalkstensmjöl och märgel
ävensom konstgödsel för jordbrukets behov. Propositionen vann emellertid,
i vad den avsåg anslag för lindring av frakterna för konstgödsel, icke
bifall av riksdagen, som i stället anhöll örn kompletterande utredning av
frågan. Sedan chefen för jordbruksdepartementet enligt uttalande under
punkt 86 i nionde huvudtiteln till 1931 års riksdag med hänsyn bland
annat till det statsfinansiella läget funnit sig föranlåten avstå från att
ifrågasätta framläggande för samma års riksdag av förslag i ämnet, anvisade
riksdagen i anledning av väckta motioner för budgetåret 1931/1932 till
fraktlindring för konstgödsel ett extra förslagsanslag av 250,000 kronor (K.
skr. nr 317) att utgå enligt i förberörda proposition till 1930 års riksdag
angivna grunder.
De grunder, efter vilka anslaget utgår, regleras genom Kungl. Majits
brev den 18 juli och den 2 oktober 1931 till järnvägsstyrelsen angående statsbidrag
till fraktavgifter för konstgödsel för jordbrukets behov (svensk författningssamling
nr 310 och 336). Dessa grunder innefatta, att statsbidrag
må i enlighet med en förenämnda brev bifogad tabell utgå för sändningar
örn minst 2,500 kilogram verklig vikt å statens järnvägar eller enskilda
järnvägar ävensom å statens automobillinje Övertorneå—Pajala. Statsbidraget,
som börjar utgå vid en nettofrakt av minst 51 öre för 100 kilogram
(motsvarande 100 kilometers fraktavstånd) med 1 öre, undergår därefter
en successiv stegring i förhållande till fraktsatsen samt utgör vid
fraktsatser örn 100, 200, 300 och 400 öre respektive 33, 86, 130 och 174 öre.
Under framhållande att jordbruket på Gotland icke kunde erhålla del
av ifrågavarande anslag uttala motionärerna, att, då fraktförhåll andena
vore ogynnsamma för prisbildningen av det gotländska lantbrukets produkter,
det syntes rättvist, att även Gotlands jordbrukare kunde komma i
åtnjutande av bidrag till fraktlindring för konstgödsel. I anslutning härtill
hemställes i motionen örn sådan ändring i grunderna för fraktlindring
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
43
för konstgödsel, att dylikt fraktbidrag må kunna utgå även vid befraktning
å fartyg mellan fastlandet och Gotland.
På sätt framgår av förenämnda proposition nr 270 till 1930 års riksdag utskottet.
är handeln med det ojämförligt mest använda konstgödselmedlet (superfosfat)
så ordnad, att importen i regel sker till vissa s. k. tariffhamnar runt
landets kust, där upplagringsplatser finnas och varifrån gödselmedlen
sedan fördelas över landet. Priset beräknas med utgångspunkt
från dessa tariffhamnar. Mellanhanden, som biträder vid fördelningen
av konstgödseln, plägar betinga sig ersättning i form av antingen
viss procent eller viss fast rabatt per 100 kilogram av varan. Konsumenten
får, vare sig han köper varan direkt eller genom mellanhand, betala
det fastställda tariffhamnspriset jämte fraktkostnaden från dylik hamn till
förbrukningsorten. Till ledning hava därför uppställts särskilda frakttabeller,
som angiva fraktkostnaden till varje järnvägsstation från närmaste tariffhamn.
Härav följer, att statsbidrag för fraktlindring utgår allenast för
transport från närmaste tariffhamn. Då, enligt vad utskottet inhämtat,
Visby är upptagen som tariffhamn, skulle ett bifall till motionerna innebära
ett avsteg från nämnda enligt utskottets mening riktiga princip med
de icke önskvärda konsekvenser beträffande andra orter i landet, som därav
kunde befaras bliva föranledda. Utskottet har för övrigt svårt att föreställa
sig att — även örn fraktlindring medgåves vid sjötransporter
mellan fastlandet och Gotland — det med hänsyn till de i
så fall betydligt större fraktavstånden skulle kunna vara till någon
fördel för Gotlands jordbrukare att tillgodose sitt behov av
superfosfat från fastlandet. Slutligen vill utskottet framhålla svårigheten
överhuvudtaget att vid sjöbefraktning, där man är i avsaknad av
fasta frakttaxor, erhålla ett godtagbart fraktrabattsystem. Utskottet anser
sig sålunda icke kunna förorda motionerna. Ifrågavarande anslag,
vari någon förändring icke ifrågasatts, torde sålunda i enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag böra under budgetåret 1932/1933 utgå efter oförändrade
grunder.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning och med avslag å motionerna
I: 204 och II: 287 till fraktlindring för konstgödsel anvisa
för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag
av 250,000 kronor.
91 :o) Bekämpande av växtsjukdomar. Under punkt 90 har Kungl. Bekämpande
Majit föreslagit riksdagen att till åtgärder för bekämpande av växtsjukdo- av
mar anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av 20,000 [90.]
kronor.
TJtskottet.
Ogräsens bekämpande.
[91.]
Berberisbuskens
utrotande.
[92.]
44 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Till åtgärder för bekämpande av växtsjukdomar har från och med budgetåret
1929/1930 å riksstaten uppförts ett extra förslagsanslag till belopp
av 40,000 kronor. Anslaget är ställt till Kungl. Maj:ts förfogande för åtgärder
i angivet syfte.
Ben föreslagna anslagssänkningen sammanhänger med att sedan 1931
års riksdag godkänt Kungl. Maurts förslag angående viss omorganisation
av centralanstalten för jordbruksförsök, innebärande bland annat upprättandet
från och med den 1 november 1932 av en statens växtskyddsanstalt,
en del av den verksamhet på växtskyddets område, vilken nu bedrives med
särskilt anslag, ansetts kunna direkt överflyttas på växtskyddsanstalten.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag, och hemställer,
att riksdagen må till åtgärder för bekämpande av
växtsjukdomar anvisa för budgetåret 1932/1933 ett
extra förslagsanslag av 20,000 kronor.
92:o) Ogräsens bekämpande. På framställning av Kungl. Majit har
riksdagen för anordnande genom centralanstalten för försöksväsendet på
jordbruksområdet av uppvisningsfält angående metoder för Bekämpande
av ogräs från och med 1921 ställt särskilda medel till Kungl. Maj:ts förfogande.
Det årliga medelsbehovet för sagda ändamål har beräknats till 4,000
kronor, med vilket belopp anslaget i riksstaten för innevarande budgetår
uppförts såsom extra reservationsanslag.
Enligt anmälan under denna punkt erfordras på grund av å anslaget
uppkommen behållning icke någon ny medelsanvisning för budgetåret
1932/1933, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
omförmäla.
93:o) Berberisbuskens utrotande. Till bestridande av kostnaderna för
berberisbuskens utrotande i de trakter av landet, där den förekommer i
större mängd, i enlighet med lagen den 20 juni 1918 (nr 400) örn utrotande
av berberisbuskar å viss mark har riksdagen vid skilda tillfällen anvisat
extra anslag. För tiden efter budgetåret 1923/1924 hava anslag beviljats
allenast för budgetåren 1929/1931 med för vartdera budgetåret 5,000 kronor.
Enligt anmälan under denna punkt erfordras på grund av beräknad reservation
icke någon ny medelsanvisning för budgetåret 1932/1933, vilket
utskottet härigenom velat för riksdagen
omförmäla.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
45
94:o) Lantbruksmöten. Anslag till allmänna lantbruksmöten liava under
ett flertal år beviljats å extra stat. Det årliga beloppet plägar ställas
till vederbörande mötesbestyrelses förfogande.
För budgetåret 1931/1932 anvisade riksdagen såsom bidrag till kostnaderna
för allmänna svenska lantbruksmöten ett extra reservationsanslag av
25,000 kronor.
Enligt anmälan under denna punkt erfordras icke någon ny medelsanvisning
för budgetåret 1932/1933, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
-
omförmäla.
95 :o) Lantbruksattachéer. Med tillstyrkan av bifall till Kungl. Maj:ts
under punkt 94 gjorda framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må till uppehållande av tre lantbruksattachébefattningar,
nämligen en i London, en i Berlin
och en i Kiga, anvisa för budgetåret 1932/1933 ett
extra anslag av 65,500 kronor.
96:o) Organisationsbidrag till mjölkbedömningsföreningar. Under punkt
95 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till organisationsbidrag till
mjölkbedömningsföreningar anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag
av 8,000 kronor.
Till organisationsbidrag åt mjölkbedömningsföreningar har riksdagen
för vartdera av budgetåren 1930/1932 anvisat ett extra förslagsanslag av
15,000 kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört:
»Enligt vad jag från lantbruksstyrelsen inhämtat har av det för ändamålet
för budgetåret 1930/1931 beviljade anslaget endast 2,000 kronor tagits
i anspråk. Då anslaget har karaktär av förslagsanslag har återstoden
av detsamma vid budgetårets utgång överförts till kassafonden. Av
anslaget för innevarande budgetår har hittills icke utanordnats något
belopp. Det torde emellertid vara att förvänta, att ifrågavarande organisationsarbete
skall, sedan detsamma väl kommit igång, kunna såsom
önskligt är fortgå i något hastigare tempo. Härmed skulle ock följa en
större medelsåtgång. Så vitt nu kan bedömas torde dock med största sannolikhet
högre belopp än 8,000 kronor icke vara erforderligt för budgetåret
1932/1933. Med hänsyn till anslagets natur av förslagsanslag synes
mig i varje fall någon olägenhet icke kunna uppstå genom en nedsättning
av anslaget till sistnämnda belopp.»
Kungl. Maj:ts förslag, som innefattar en anslagsminskning med 7,000
kronor, föranleder ingen utskottets erinran. Utskottet hemställer sålunda,
Lantbruks
möten.
[93.1
Lantbruks
attachéer.
[94.]
Organisationsbidrag
till mjölkbedömningsföreningar.
[95.]
Utskottet.
Utbildningskurser
för
mjölkbedömare.
[96.]
Bidrag till
avlönande av
mejerikonsulenter.
[97.]
Bidrag till
mejerikonsulenters
resor.
[98].
Svenska smörprovningarnas
verksamhet.
[99.]
46 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
att riksdagen må till organisationsbidrag till mjölkbedömningsföreningar
anvisa för budgetåret 1932/1933
ett extra förslagsanslag av 8,000 kronor.
97:o) Utbildningskurser för mjölkbedömare. Till anordnande av utbildningskurser
för mjölkbedömare anvisades för vartdera av budgetåren
1930/1932 ett extra reservationsanslag av 3,000 kronor.
Enligt anmälan under denna punkt erfordras med hänsyn till den beräknade
medelsåtgången icke någon ny medelsanvisning för budgetåret
1932/1933, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
omförmäla.
98 :o) Bidrag till avlönande av mejerikonsulenter. Beträffande Kungl.
Maj.ts under punkt 97 gjorda framställning angående anslag för budgetåret
1932/1933 till bidrag till avlönande av mejerikonsulenter har riksdagen
redan fattat beslut, varom utskottet härigenom velat
erinra.
99 :o) Bidrag till mejerikonsulenters resor. Beträffande Kungl. Maj:ts
under punkt 98 gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1932/
1933 till bidrag till mejerikonsulenters resor har riksdagen redan fattat
beslut, varom utskottet härigenom velat
erinra.
100 :o) Svenska smörprovningarnas verksamhet. Under punkt 99 har
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom statsbidrag till täckande av
kostnaderna för svenska smörprovningarnas verksamhet anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra reservationsanslag av 99,500 kronor.
Statsrådsprotokollet sid. 197—212.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion nr 17 av herr Örne, vari
hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhålla, att det täcktes Kungl. Majit låta verkställa en fullständig utredning
av frågan, på vilket sätt betryggande smörkontroll bör utövas, samt
giva riksdagen del av denna utredning, innan det av riksdagen år 1930
anvisade beloppet för uppförande av kontrollstationer för smör och ägg tages
i anspråk för sitt ändamål.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.
Till understöd åt smörprovningarna i Malmö och Göteborg ävensom till
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
47
bestridande av kostnaderna för kontrollen över vattenhalten hos svenskt
exportsmör har under en följd av år utgått statsbidrag. Lantbruksstyrelsen
fastställer för varje budgetår inkomst- och utgiftsstat för smörprovningarna.
Statsbidraget beräknades för budgetåret 1929/1930 för smörprovningarna
till 40,000 kronor samt för nämnda kontroll till 4,000 kronor.
På grund av förefintlig reservation å det gemensamt för båda ifrågavarande
ändamål beviljade extra reservationsanslaget behövde emellertid
av riksdagen för nyss nämnda budgetår anvisas allenast 40,000 kronor.
I proposition, nr 266, till 1930 års riksdag framlade Kungl. Maj:t förslag
till olika åtgärder för mejerihanteringens och smörexportens befrämjande.
I huvudsaklig överensstämmelse med vad Kungl. Majit däri föreslagit
beviljade riksdagen såsom statsbidrag till täckande av kostnaderna för
svenska smörprovningarnas verksamhet för budgetåret 1930/1931 ett extra
reservationsanslag av 81,900 kronor. Vidare beslöt riksdagen, att genom
statens försorg kontrollstationer för smör och ägg skulle anordnas i Malmö
och Göteborg för angivna syften och i överensstämmelse med plan, som av
Kungl. Majit godkändes, och anvisade riksdagen för ändamålet å riksstaten
för budgetåret 1930/1931 bland utgifter för kapitalökning under rubrik »kontrollstationer
för smör och ägg» ett reservationsanslag av 4,000,000 kronor.
Härjämte bemyndigade riksdagen Kungl. Majit att utfärda de bestämmelser,
som kunde finnas erforderliga för smörexportens koncentrering i enlighet
med angivna grunder samt för exportsmörets intagande i kontrollstationerna
i Malmö och Göteborg i och för kontroll, skötsel och förvaring före exportens
verkställande.
Genomförandet av sistberörda angelägenheter förutsatte riksdagen kräva
ytterligare utredningar i vissa hänseenden. Efter det vissa förberedande
undersökningar verkställts, uppdrog Kungl. Majit den 20 september 1930
åt lantbruksstyrelsen att under samverkan i vidkommande delar med, bland
andra, styrelsen för svenska smörprovningarna och byggnadsstyrelsen verkställa
erforderlig närmare utredning i enlighet med vissa angivna direktiv.
Frågan örn berörda kontrollstationer blev genom tre vid 1931 års riksdag
väckta motioner åter föremål för riksdagens prövning. I två av dessa
motioner hemställdes örn utredning och förslag rörande anordnande jämväl
i Kalmar av betryggande kontroll för export av smör och ägg. Den tredje
motionen gick ut på att det av riksdagen för kontrollstationer i Malmö och
Göteborg anvisade anslaget icke skulle få tagas i anspråk, förrän en fullständig
utredning av frågan på vilket sätt betryggande smörkontroll borde
utövas blivit verkställd och förelagd riksdagen för prövning.
I över motionerna avgivet utlåtande, nr 89, omförmälde jordbruksutskottet,
att lantbruksstyrelsen den 31 april 1930 avgivit den av Kungl. Majit
på sätt nyss nämnts anbefallda utredningen jämte betänkande i ämnet.
Efter en kort redogörelse för förslagets huvuddrag anförde utskottet, att
några sådana omständigheter icke syntes hava inträffat, som borde föran
-
48
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
leda riksdagen att intaga en förändrad ställning beträffande kontrollstationerna
i Malmö och Göteborg. Utskottet ansåg sålunda, att de ifrågavarande
anläggningarna, varom det enligt 1930 års riksdags beslut ankomme
på Kungl. Majit att närmare bestämma, borde bringas till utförande och
att detta med hänsyn till förhållandena på exportmarknaden borde ske så
fort omständigheterna det kunde medgiva. Med anledning av det motionsvis
framförda förslaget örn förläggande av en kontrollstation även till Kalmar
ävensom ett under utredningen framkommet motsvarande förslag beträffande
Halmstad anförde jordbruksutskottet efter åt:rgivande av lantbruksstyrelsen
yttrande följande.
Med hänsyn till att de sålunda framkomna förslagen genom lantbruksstyrelsen
förevarande betänkande för närvarande vore under Kungl. Maj:ts
prövning, ansåge sig utskottet icke böra taga slutlig ståndpunkt till desamma.
Utskottet ville emellertid härvid uttala, att den godtagna koncentreringsprincipen
i förevarande avseende icke borde i och för sig utesluta, att, därest
utvecklingen på ifrågavarande område skulle därtill föranleda, även annan
hamn än Malmö och Göteborg skulle efter ingående prövning av de
särskilda förhållandena med avseende å exportkvantitetens storlek, inrikes
transportförhållanden, möjligheten till lämpliga förbindelser med utlandet
m. m. kunna medgivas som smörexporthamn under förutsättning självfallet
tillika, att sådana anordningar för kontroll, kylning o. d. kunde träffas,
som i varje fall säkerställde det med statens åtgärder på ifrågavarande område
avsedda syftet. Denna synpunkt syntes utskottet ock böra beaktas i
samband med det slutliga fastställandet av planerna för de berörda kontrollstationsbyggnaderna
i den mån densamma kunde befinnas böra inverka
på omfattningen av dessa byggnader.
Under åberopande av vad utskottet anfört hemställde utskottet, att de
väckta motionerna icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Riksdagen godkände jordbruksutskottets utlåtande.
Med bifall till Kungl. Majlis förslag anvisade riksdagen för budgetåret
1931/1932 såsom bidrag till täckande av kostnaderna för svenska smörprovningarnas
verksamhet ett anslag av 93,000 kronor.
Under förutsättning att smörexportens koncentrering icke hunne genomföras
under budgetåret 1932/1933 har lantbruksstyrelsen framlagt föl
jande förslag till stat för svenska smörprovningarna för samma budgetår.
Inkomster.
Kronor
Statsbidrag ...............................................................
Provningsavgifter för 540 mejerier å 100 kronor
Avgifter för äggexportkontrollen ........................
99,500
54.000
10.000
summa kronor 163,500.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
49
Utgifter.
Malmö
Göteborg
Samma
kronor
kronor
kronor
Direktör....................................................................
9,500
—
9,500
2 direktörsassistenter ............................................
6,000
6,000
12,000
Särskilt arvode till direktörsassistenten i Göte- borg ....................................................................
_
1,200
1,200
1 kamrer ................................................................
5,200
—
5,200
1 bokhållare ............................................................
—■
3,500
3,500
1 inspektör ............................................................
5,200
—
5,200
2 smörbedömare ....................................................
4,000
4,000
8,000
2 kontrollörer för nettovikt ................................
4,000
4,000
8,000
2 kontorsbiträden..................................................
2,100
2,100
4,200
1 vaktmästare ........................................................
2,400
—
2,400
2 äggkontrollörer...................................................
5,200
5,200
10,400
43,600
26,000
69,600
Kronor
Dyrtidstillägg å lönerna enligt de grunder, som gälla för statens
befattningshavare vid nyreglerade verk, förslagsvis...................
Bidrag till pensionsavgifter, förslagsvis ............................................
Styrelsearvode.........................................................................................
9.000
1,400
3.000
83,000.
Övriga omkostnader:
Reseersättning för styrelse, direktör, inspektör, äggkontrollörer
m. fl. ............................................................................ förslagsvis
Bedömnings- och analyskostnader .................................... »
Ersättning till bedömare .................................................. »
Arbets- och transportkostnader ........................................ »
Trycknings- och expeditionskostnader ............................ »
Porto, telegram- och telefonkostnader ............................ »
Hyror för kontorslokaler .......................................................................
Ljus och städning m. m. .....*............................................. förslagsvis
Imningskostnader för smörets avkylning i lagerkällare »
Inventarier .................. »
Brandförsäkringsavgifter, revision m. m........................ »
Diverse utgifter ...................................................... *
17.500
13.500
6,000
4.000
7.000
10,000
12,000
1,500
1,500
3.000
1,500
3.000
eller tillhopa 163,500
I anslutning härtill har lantbruksstyrelsen gjort framställning att till
svenska smörprovningarnas verksamhet måtte för budgetåret 1932/1933
anvisas ett extra reservationsanslag av 99,500 kronor.
Ett av smörprovningarnas styrelse alternativt uppgjort statförslag med
beräkning av genomtörd koncentrering från och med budgetåret 1932/1933
vilket nära ansluter sig till det av jordbruksutredningen uppgjorda, i proposition
nr 266 till 1930 års riksdag intagna förslaget, förutsätter ett 35,700
kronor högre statsbidrag än övergångsalternativet. Denna skillnad hänför
sig förnämligast eller med 23,200 kronor till kostnader för anställande
vid berörda kontrollstationer av laboratoriepersonal (1 laborator, 2 assistenter,
3 biträden och 1 vaktmästare). Vidare ingår i detta förslag an
Bihang
till riksdagens protokoll 1932. 10 sami. 1 höft. (Nr 1.)
4
50
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet.
ställande av ytterligare en kontrollant för nettovikt och ytterligare en
vaktmästare. Härtill komma ökade utgifter för dyrtid stillägg, bedöm
ningskostnader, laboratorieunderhåll m. m.
Utskottet framhöll redan i sitt utlåtande nr 89 vid 1931 års riksdag med
anledning av en då likaledes av herr Örne väckt motion smör kontrollens
betydelse för främjande av smörexporten och kan därför icke dela den
i nu förevarande motion hävdade meningen att med varje åtgärd till befordrande
av denna viktiga angelägenhet bör anstå, tills riksdagen efter
en genom Kungl. Maj:ts försorg verkställd utredning på vad sätt betryggande
smörkontroll bör utövas beretts tillfälle på nytt taga i övervägande,
vilka åtgärder som i förevarande avseende kunna befinnas böra träffas.
Å andra sidan håller utskottet före, att de anordningar, vilka Kungl. Maj:t
på grund av riksdagens tidigare fattade beslut äger att vidtaga, givetvis
böra avvägas med behörig hänsyn till numera inträdda förändrade förhållanden
i olika avseenden. Härutinnan vill utskottet erinra, att
redan det lantbruksstyrelsens förslag till anordnande av kontrollstationer
i Malmö och Göteborg, som berördes i utskottets förenämnda utlåtande
nr 89 till 1931 års riksdag, endast upptog lokaler för smör i stället
för såsotn ursprungligen avsetts för både smör och ägg. Vidare framgår
av statsrådsprotokollet, att Kungl. Maj:t — som den 16 oktober 1931 beslutat,
att en kontrollstationsbyggnad för smör skulle genom byggnadsstyrelsens
försorg å en å statens järnvägars bangårdsområde i Malmö belägen
tomt uppföras i huvudsaklig överensstämmelse med ett av arkitekten
Torben Grut uppgjort förslag för en kostnad av 970,000 kronor — den
4 december 1931 förordnat, att med verkställande av förstnämnda beslut skall
anstå med anledning av ett av hamndirektionen i Malmö framställt förslag
örn uppförande genom Malmö stads försorg av en byggnad å den s. k. ångbåtsbron
därstädes, i vilken byggnad staten skulle få disponera lokaler för
kontrollstationen. Enligt vad utskottet inhämtat, avvaktar Kungl. Majit
närmare erbjudande angående det sålunda ifrågasatta förslaget. Vidkommande
frågan örn anläggande av en smörkontrollstation i Göteborg har
enligt statsrådsprotokollet Kungl. Majit föranstaltat örn uppgörande av ett
alternativt byggnadsförslag avseende allenast en anläggning av viss
mindre storlek.
Anslaget för budgetåret 1932/1933 till svenska smörprovningarna, vilka,
äro avsedda att handhava ifrågavarande smörkontroll, har av departementschefen
avvägts med beräkning att smörkontrollstationen i Malmö
skulle kunna vara i verksamhet tidigast under senare hälften av budgetåret
1932/1933. Den härav föranledda ökade driftkostnaden, i jämförelse med
av lantbruksstyrelsen — under förutsättning att smörexportens koncentrering
icke hunne bliva genomförd under budgetåret 1932/1933 — framlagt
förslag till stat för smörprovningarna för samma tid slutande å 99,500
kronor, har för år beräknats till 35,700 kronor. Den på halva budgetåret
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
5J
1932/1933 belöpande delen bärav utgör sålunda 17,850 kronor. Dä det
emellertid enligt departementschefens mening icke torde vara erforder
ligt och för övrigt från början knappast förutsatt att redan vid kontrollstationens
trädande i verksamhet räkna med anställande av hela den på
sätt i det föregående nämnts tilltänkta laboratoriepersonalen, hav han
ansett sig kunna utgå från att sistnämnda belopp i varje fall utan
olägenhet kunde begränsas till 15,000 kronor. Med hänsyn till en beräknad
reservation å anslaget till svenska smörprovningarnas verksamhet av örn
kring detta belopp, vilket belopp departementschefen ansett böra få an
vändas för mötande av de ökade utgifter, som koncentreringens eventuella
slutförande under budgetåret skulle föranleda, har anvisande för
budgetåret 1932/1933 av något ytterligare anslag utöver det berörda beloppet
å 99,500 kronor icke ansetts vara erforderligt även i händelse av en
genomförd koncentrering av smörexporten linder senare hälften av nästa
budgetår.
På grund av det uppskov med det slutliga ordnandet av smörkontrollen
i Malmö, som måste föranledas av det på sätt ovan nämnts från Malmö
stad framställda förslaget, lärer man icke kunna räkna med att de för
ifrågavarande ändamål erforderliga lokalerna kunna bliva tillgängliga
att tagas i bruk förrän tidigast efter ingången av budgetåret 1933/1934.
Med denna utgångspunkt och i betraktande av den av departementschefen
beräknade reservationen å 15,000 kronor torde det av departementschefen
under dylik förutsättning godtagna anslagsbeloppet å 99,500 kronor kunna
begränsas till 84,500 kronor. I detta sammanhang anser sig utskottet höra
förutsätta, att vid smörprovningarna endast personal finnes anställd i
den utsträckning, som kan anses betingad med hänsyn till smörexportens
omfattning.
Med avseende å smörkontrollens anordnande i Göteborg vill utskottet
uttala en förväntan, att Kungl. Majit skall före vidtagande av några
särskilda anordningar härutinnan noga beakta de numera inträdda förändrade
förhållandena i fråga örn smörexporten över Göteborg, vilka, såsom
i den väckta motionen anmärkts, utvisa en anmärkningsvärd nedgång.
Körande slutligen vad i motionen framhållits med avseende å smörprovningarnas
organisation över huvud, vilken icke heller utskottet kunnat
undgå finna påfallande dyrbar, vill utskottet utan att göra någon direkt
hemställan i saken ifrågasätta en utredning, huruvida och på vad sätt
smörprovningarnas nuvarande organisation skulle kunna utan åsidosättande
av provningarnas effektivitet förenklas.
Tinder åberopande av det anförda hemställer utskottet,
1) att riksdagen må i så måtto bifalla Kungl. Majlis
förevarande framställning, att riksdagen må såsom
statsbidrag till täckande av kostnaderna för svenska
52
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
smörprovningarnas verksamhet anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra reservationsanslag av 84,500 kronor;
2) att motionen 1:17, i den mån den icke kan anses
besvarad genom vad utskottet här ovan anfört och
hemställt, icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.
statens spann- loirn) Statens spannmålsnämnd m. m. Under punkt 100 har Kungl.
må£"a™nd Maj:t föreslagit riksdagen att till bestridande av kostnaderna för statens
[100.] spannmålsnämnds verksamhet, för verkställande av cereala undersökningar
och för inventering av landets brödsädslörråd anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra förslagsanslag av 90,000 kronor.
Vid 1930 års riksdag (prop. nr 108; Ii. skr. nr 376) beslöts inrättandet av
ett särskilt organ, benämnt statens spannmålsnämnd, för den centrala
handläggningen av de ärenden, som föranleddes av då beslutade statliga
åtgärder att genom inmalnings- och inblandningstvång befordra avsättningen
av svenskt vete och svensk råg. Riksdagen anvisade för budgetåret
1930/1931 ett extra förslagsanslag av 100,000 kronor till bestridande
av kostnaderna för spannmålsnämndens verksamhet samt för erforderliga
anläggningar i anledning av föreskriven inblandning av svenskt vetemjöl
och rågmjöl i importerat mjöl av motsvarande sädesslag ävensom för
verkställande av cereala undersökningar.
Sedan Kungl. Majit den 13 juni 1930 utfärdat förordning (nr 249) örn
användande av svenskt vete och svensk råg vid framställning av mjöl
m. m., vilken förordning enligt kungörelsen den 14 augusti 1930 (nr 330)
trätt i kraft den 1 september 1930, har Kungl. Majit den 14 juli 1930 utfärdat
instruktion för statens spannmålsnämnd (Sv. förf. sami. nr 316).
För budgetåret 1931/1932 har riksdagen för statens spannmålsnämnd
m. m. anvisat ett extra förslagsanslag av 100,000 kronor. Härav beräknades
60,000 kronor till uppehållande av nämndens verksamhet, 15,000
kronor till cereala undersökningar samt 25,000 kronor till inventering av
landets brödsädsförråd.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Såvitt nu kan bedömas, har man all anledning utgå från, att statens
spannmålsnämnds verksamhet behöver uppehållas i oförminskad omfattning
under nästkommande budgetår. Erinras må, att i det av 1931 års riksdag
godkända kontraktet mellan svenska staten och svenska spannmålsföreningen
u. p. a. (se prop. nr 216; R. skr. nr 288) äro intagna åtskilliga
bestämmelser, som förutsätta statens spannmålsnämnds fortvaro under
kontraktstiden, vilken utlöper tidigast med årsskiftet 1932/1933. Då härtill
kommer, att spannmålsreglering antagligen bliver nödvändig jämväl för
konsumtionsåret 1932/1933, torde anslag för nu ifrågavarande ändamål
böra äskas jämväl för budgetåret 1932/1933. Rörande medelsbehovet anser
53
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
jag detta böra förslagsvis beräknas till 55,000 kronor till uppehållande av
spannmålsnämndens verksamhet, 10,000 kronor till cereala undersökningar
samt 25,000 kronor till inventering under nästa budgetår av landets brödsädsförråd.
Anslaget i dess helhet skulle sålunda för nästkommande budgetår
uppföras till belopp av 90,000 kronor.»
Kungl. Maj:ts förslag, som innebär en anslagssänkning med 10,000 kro- utskottet.
nor, föranleder ingen utskottets erinran. Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må till bestridande av kostnaderna
för statens spannmålsnämnds verksamhet, för verkställande
av cereala undersökningar och för inventering
av landets brödsädsförråd anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra förslagsanslag av 90,000 kronor.
102:o) Kontroll över fläskexporten. Beträffande Kungl. Maurts under Kontroll över
punkt 101 gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1932/1933 [101.]
till kontroll över fläskexporten har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
103 ;o) Jordbrukarungdomens förbund. Beträffande Kungl. Maj:ts un- jordbro karder
punkt 102 gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1932/
1933 till jordbrukarungdomens förbund har riksdagen redan fattat be- [102.]
slut, varom utskottet härigenom velat
erinra.
104:o) Landsbygdens elektrifiering. Beträffande Kungl. Maj:ts under
punkt 103 gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1932/1933 **
till landsbygdens elektrifiering har riksdagen redan fattat beslut, varom [103.]
utskottet härigenom velat
erinra.
54
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Egna heins bildning, kolonisation och grundförbättringar
ni. m.
h£ZSy%7e. ^05:o) Ståtås egnahemsstyrelse. Under punkt 104 Ilar Kungl. Majit
[104.] föreslagit riksdagen att till statens egnahemsstyrelse anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra förslagsanslag av 51,500 kronor.
Vid 1928 års riksdag (prop. nr 97; K. skr. nr 232) beslöts inrättande av
statens egnahemsstyrelse såsom centralorgan för den statsunderstödda
egnaheinsverksamheten. Bestämmelser rörande styrelsens uppgifter och
sammansättning hava meddelats i kungörelsen den 8 juni 1928 (nr 217)
angående allmänna grunder för nämnda verksamhet. Instruktion för
styrelsen har av Kungl. Majit fastställts den 18 oktober 1929. För ett
vart av budgetåren 1928/1931 Ilar för egnahemsstyrelsen i riksstaten uppförts
ett extra förslagsanslag av 39,500 kronor. För budgetåret 1931/1932
uppfördes anslaget med ett till 57,500 kronor förhöjt belopp. Höjningen
föranleddes av att resekostnaderna för styrelsens ledamöter och befattningshavare,
vilka kostnader förut bestritts ur nionde huvudtitelns allmänna
reseanslag, utbrötos ur sistnämnda anslag och inlades i föreva
rande särskilda anslag till styrelsen. Resekostnaderna beräknades därvid
till förslagsvis 18,000 kronor.
Medel till styrelsens expenser ävensom lokalhyra hava av Kungl. Majit
ställts till styrelsens förfogande från det under nionde huvudtiteln uppförda
ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser, ved m. m.
Departementschefen har efter verkställd undersökning örn resekostnadernas
storlek och med hänsyn till de besparingar i avseende å dylika
kostnader, som kunde beräknas uppkomma på grund av de under 1931
vidtagna ändringarna i resereglementet, funnit resekostnaderna för sty
relsens ledamöter och befattningshavare kunna för budgetåret 1932/1933
beräknas till förslagsvis 12,000 kronor, vilket belopp icke borde få utan
Kungl. Majits tillstånd överskridas. Till följd av vad nyss föreslagits
har förevarande anslag ansetts kunna nedsättas med 6,000 kronor till
51,500 kronor.
utskottet. Utskottet, som biträder Kungl. Majits förslag, hemställer.
att riksdagen må till statens egnahemsstyrelse an
visa för budgetaret 1932/1933 ett extra förslagsanslag
av 51,500 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. •>•’
106:o) Förvaltningsbidrag tili egnabemslåneförmedlare. Under punkt t-öwMniags105
har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för utlämnande av förvalt- egb*J^s*-„r_
ningsbidrag för 1932 till egnahemslåneförmedlarna anvisa för budgetåret förmedlare.
1932/1933 ett extra förslagsanslag av 1,090,000 kronor. [lOo.l
Enligt §§ 36 och 37 i kungörelsen den 8 juni 1928 (nr 217) angående allmänna
grunder för den statsunderstödda egnakemsverksamheten äger
hushållningssällskap till bestridande av sällskapets med den statsunderstödda
egnakemsverksamheten förenade förvaltningskostnader och å egnahemslånerörelsen
uppkommande förluster åtnjuta ett årligt statsbidrag
motsvarande a) ett belopp (procentbidraget) av 0.55 procent av sällskapets
kapitalskuld till egnahemslånefonden vid nästföregående års utgång, vilket
procenttal beträffande sällskapets hela kapitalskuld till fonden dock
minskas med O.oi för varje fullt miljontal kronor, varmed kapitalskulden
överskjuter 3,000,000 kronor, därvid emellertid skall iakttagas, att procenttalet
ej i något fall må nedsättas under O.s; samt b) för ett vart av sällskapet
under nästföregående år beviljat egnahemslån ett tUläggsbidrag
av beträffande Norrbottens läns hushållningssällskap 60 kronor, Västerbottens
och Jämtlands läns hushållningssällskap 50 kronor, Västernorrlands,
Gävleborgs, Kopparbergs och Värmlands läns hushållningssällskap
40 kronor samt övriga hushållningssällskap 30 kronor. Låneförmedlande
kommun, aktiebolag eller förening åter skall åtnjuta ett årligt statsbidrag
för ändamålet motsvarande 0.5 procent av låneförmedlarens kapitalskuld
till egnahemslånefonden vid nästföregående års utgång.
I riksstaten för budgetåret 1931/1932 har för ändamålet uppförts ett för
slagsanslag av 1,035,000 kronor. Såsom förvaltningsbidrag för 1931 har
Kungl. Majit den 19 juni 1931 till låneförmedlarna anvisat ett sammanlagt
belopp av 1,041,311 kronor 60 öre.
Storleken av förvaltningsbidrag för år 1932 tiar uppskattats till 1,090,000
kronor.
Framställningen föranleder ingen
utskottets erinran.
ställer därför,
Utskottet hern
-
alt riksdagen ma för utlämnande av förvaltningsbidrag
för 1932 till egnahemslåneförmedlarna anvisa
för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av
1,090.000 kronor.
Utskottet.
J07io) Statsbidrag till hushållningssällskap för jordanskaffningsverk- statsbidrag
samhet (jordanskaffningsbidrag). Under punkt 106 har Kungl. Majit
föreslagit riksdagen att för utlämnande av statsbidrag för 1932 till hus- för lord
hållningssällskap
för jordanskaffningsverksamhet anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra förslagsanslag av 1,000 kronor. (jordanska/?-
mnasbidrag).
[106.1
56 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Vid 1928 års riksdag (prop. nr 97; R. skr. nr 232) antogos bestämmelser i
syfte att åstadkomma viss mera effektiv jordanskaffningsverksamhet genom
hushållningssällskapens egnahemsnämnder. Sålunda skulle, bland
annat, s. k. jordanskaffningslån ur jordförmedlingsfonden kunna tilldelas
hushållningssällskap för inköp av viss fastighet, lämplig att helt
eller delvis användas för bildande av egnahem huvudsakligen för jordbruksändamål,
samt för bestridande av de för fastighetens exploatering i
dylikt syfte förenade kostnader. Bestämmelser i ämnet hava meddelats
i kungörelsen den 8 juni 1928 (nr 217) angående allmänna grunder för
den statsunderstödda egnahemsverksamheten samt kungörelsen samma
dag (nr 219) med reglementariska föreskrifter rörande den statsunderstödda
jordförmedlings- och jordanskaffningsverksamheten.
Jämlikt § 38 i förstnämnda kungörelse skall hushållningssällskap, som
beviljats jordanskaffningslån, åtnjuta ett årligt statsbidrag (jordanskaffningsbidrag),
avsett att utgöra ersättning för av jordanskaffningsverksamheten
föranledda försäljnings- och förvaltningskostnader samt utgående med
belopp motsvarande 3 procent av försäljningssumman å under nästföregående
år försålda lotter från sådan fastighet, som sällskapet förvärvat och
enligt fastställd plan exploaterat medelst anlitande av jordanskaffningslån.
I § 40 av samma kungörelse stadgas därjämte vissa föreskrifter röranderedovisning
av vinst och täckning av förlust, som må uppkomma å hushållningssällskaps
med anlitande av jordanskaffningslån bedrivet jordanskaffningsföretag,
innebärande i huvudsak att sällskapet under vissa villkor
åtnjuter statens garanti mot förluster å dylika företag.
För ett vart av budgetåren 1929/1931 anvisades för ändamålet 30,000
kronor. För budgetåret 1931 1932 har anslaget uppförts med 10,000 kronor.
Anslaget har förslagsanslags natur.
Departementschefen har i statsrådsprotokollet upplyst, att hittills intet
belopp behövt anvisas från förevarande anslag. Då stor sannolikhet talade
för att nämnvärd belastning å anslaget icke heller för nästkommande
budgetår komme ifråga, syntes honom anslaget utan olägenhet kunna
uppföras med förslagsvis 1,000 kronor.
utskottet. Utskottet, som icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må för utlämnande av statsbidrag
för 1932 till hushållningssällskap för jordanskaffningsverksamhet
anvisa för budgetåret 1932/1933 ett
extra förslagsanslag av 1,000 kronor.
57
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
108 :o) Premielån till egnahemslåntagare för nyodlings- och nybygg- Premielån tili
nadsarbeten. Under punkt 107 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att %’ZTpfnyför
utlämnande av premielån till egnahemslåntagare för nyodlings- och odlinge- och
nybyggnadsarbeten anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra reservations- ^arbeten
anslag av 600,000 kronor. [107.]
Alltsedan 1923 har riksdagen anvisat anslag för utlämnande av premielån
till egnahemslåntagare för nyodlings- och nybyggnadsarbeten. Anslaget,
som haft natur av extra reservationsanslag, har uppförts med för
vart och ett av budgetåren 1925/1928 650,000 kronor, för vartdera budgetåret
1928/1930 800,000 kronor och för budgetåret 1930/1931 900,000 kronor.
För budgetåret 1931/1932 anvisades 800,000 kronor, därvid räknades med
en reservation av i runt tal minst 150,000 kronor.
Bestämmelser rörande anslagets användning äro meddelade i kungörelsen
den 8 juni 1928 (nr 217) angående allmänna grunder för den statsunderstödda
egnahemsverksamheten samt kungörelsen samma dag (nr 218) med
reglementariska föreskrifter rörande den statsunderstödda egnahemslåne- och
premielåneverksamheten.
För kalenderåret 1931 har Kungl. Majit beviljat låneförmedlarna premielåneanslag
örn tillhopa 900,000 kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Utan tvivel har premielåneverksamheten stor betydelse för egnahemsrörelsens
utveckling. Emellertid har jordbruksnybildningen under rådande
ekonomiska förhållanden för jordbruksnäringen kommit att minska i omfattning.
Försiktigheten torde även bjuda, att viss återhållsamhet för närvarande
iakttages i avseende å anläggandet med statsunderstöd av helt nya
jordbruk. Med hänsyn härtill och i betraktande av den å anslaget till budgetåret
1932/1933 påräkneliga reservationen, vilken torde kunna uppskattas
till något högre belopp än vad egnahemsstyrelsen beräknat, anser jag, att
anslaget för sagda budgetår bör kunna begränsas till 600,000 kronor.»
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså, utskottet
att riksdagen må för utlämnande av premielån till
egnahemslåntagare för nyodlings- och nybyggnadsarbeten
anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag
av 600,000 kronor.
109:o) Hjälpåtgärder åt vissa egnahemslåntagare m. m. Under punkt Hjälptgär108
har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition
i ämnet, som må varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret tagare m. m.
1932/1933 till hjälpåtgärder åt vissa egnahemslåntagare m. m. ett extra [108.]
reservationsanslag av 600,000 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
3 8 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Över clemia framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
Byr?ybandeesav 110:o) Byggande av »ybyggesvägar. Beträffande Kungl. Maj:ts un
“\ägarS
der Punkt 109 gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1932/
[109.] 1933 till byggande av nybyggesvägar har riksdagen redan fattat beslut,
varom utskottet härigenom velat
erinra.
°byggnads- 111 :o) 0dlings- och byggnadsväg» åt innehavare av odiingslägenhe
hjaip
åt inne- fl* Beträffande Kungl. Maj:ts under punkt 110 gjorda framställ
haiingSiTgmd''
n!ng angående ansla§'' för budgetåret 1932/1933 till odlings- och byggnadsheter
m. fl. hjälp åt innehavare av odlingslägenheter m. fl. har riksdagen redan fattat
[110.] beslut, varom utskottet härigenom velat
erinra.
åvteakmn 112:0^ kolonisation å vissa kronoparken Under punkt lil har Kungl.
lipTrkerr0n°'' MaJ:t föreslagit riksdagen att 1) besluta, att kolonist, som jämlikt Kungl.
[lil.] Maj:ts brev den 27 juni 1929 tillerkänts odlingsbidrag av 250 kronor, må
medgivas rätt att utfå möjligen återstående del av sagda bidrag i den
mån han under åren 1932, 1933 och 1934 fullföljer den för bidragets åtnjutande
bestämda odlingen; 2) medgiva, att Kungl. Maj:t må, efter prövning
av i vart fall föreliggande omständigheter, bemyndiga vederbörande.
kolonisationsnämnd, respektive domänstyrelsen att avskriva sådant
statens fordringsbelopp hos innehavare eller förutvarande innehavare av
kolonat, utlagt före den 1 juli 1925, som anses icke kunna utfås eller som
befinnes icke skäligen böra belasta kolonatet.
Statsrådsprotokollet sid. 245—257.
Vid 1918 års riksdag beslöts anordnande av kolonisationsförsök a vissa
kronoparker i Västerbottens och Norrbottens län (prop. nr 198; R. skr.
173). Kolonisations verksamheten skulle ske i huvudsaklig överensstämmelse
med av dåvarande chefen för jordbruksdepartementet i propositionen
tillstyrkt förslag. Vid 1919—1924 års riksdagar beslöts igångsättande
av ytterligare kolonisationsförsök å kronoparker i Norrland och
Dalarna, vilka skulle äga rum enligt i allt väsentligt samma grunder,
som stadgats för 1918 års försök. För de sålunda beslutade kolonisationsförsöken,
jämte den enligt beslut vid 1921 års riksdag medgivna omföringen
till kolonat av vissa krononybyggen å Abmobergets kronopark i
Västerbottens län. har riksdagen anvisat anslag å sammanlagt 6.570,500
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
59
kronor. För budgetåret 1931/1932 beräknades i statsverkspropositionen
(IX H. T. p. 108) medelsbehovet. till 204,300 kronor. Till följd av å anslaget
uppkommen behållning tarvades emellertid icke någon anslagsanvisning.
Sedan viss omläggning av kolonisationsverksamheten å kronoparker
i Norrland och Dalarna blivit vid 1925 års riksdag beslutad (prop.
nr 90; E. skr. nr 299), fann Kungl. Maj:t gott att den 26 juni 1925 dels
utfärda kungörelse (nr 291) angående allmänna grunder för upplåtande
av kolonat å kronoparker i Norrland och Dalarna, dels ock godkänna
vissa tilläggsbestämmelser att gälla för äldre kolonat. Den 18 december
1925 utfärdade Kungl. Maj:t kungörelse (nr 486) med tillämpningsföreskrifter
till berörda kungörelse. I nämnda två kungörelser hava sedermera
vissa ändringar vidtagits genom kungörelser den 17 december
1926 (nr 511 och 515) samt den 8 juni 1928 (nr 220 och 221). Ytterligare
har, i överensstämmelse med beslut av 1929 års riksdag (prop. nr 143; E.
skr. nr 281), Kungl. Majit genom brev den 27 juni 1929 fastställt vissa
ändringar i de för kolonatupplåtelser gällande villkoren.
Jämlikt de i ämnet 1925 antagna förändrade bestämmelserna handläggas
frågor örn kolonisationsåtgärder — vilka förut omhänderhafts av
statens kolonisationsnämnd — numera av fyra särskilda kolonisationsnämnder,
nämligen en för Norrbottens län, en för Västerbottens län, en
för Jämtlands och Västernorrlands län samt en för Gävleborgs län. Därjämte
har Kungl. Majit uppdragit åt domänstyrelsen att tillsvidare
fullgöra kolonisationsnämnd tillkommande åligganden rörande inom
Kopparbergs län beslutat kolonisatiousområde. Ledningen av och kontrollen
över kolonisationsnämndernas verksamhet utövas sedan den 1 juli
1928 av statens egnahemsstyrelse.
Enligt tidigare bestämmelser hade innehavare av försökskolonat tillförsäkrats
ett odlingsbidrag av 500 kronor. I överensstämmelse med vid
1929 års riksdag fattat beslut (prop. nr 143; K. skr. nr 281) tillerkände
Kungl. Majit genom förenämnda brev den 27 juni 1929 ifrågavarande
kolonister ett ytterligare odlingsbidrag av 250 kronor, att utbetalas i den
mån kolonist under åren 1929, 1930 och 1931 enligt av kolonisationsnämnden,
respektive domänstyrelsen beträffande kolonat inom Kopparbergs
län, godkänd plan nyodlade ytterligare en hektar jord. För utlämnande
av nu åsyftat ytterligare odlingsbidrag hava under de senaste budgetåren
vissa belopp ställts till kolonisationsnämndernas. respektive domänstyrelsens
förfogande.
Framställningar hava. nu gjorts i syfte att tiden för verkställande av
berörda ytterligare odling måtte förlängas med tre år eller till utgången
av 1934.
Fråga om
utsträckt tid
för verkställande
av viss
odling å
kolonaten.
60
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Fråga om avskrivning
av
vissa statens
fordringar hos
kolonister
m. m.
Härom ilar departementschefen anfört följande:
»Vad först angår föreliggande förslag om utsträckt tid för verkställarn
de av viss odling å kolonaten, synes mig tillräckliga skäl hava av myndigheterna
anförts till stöd för sådan åtgärd. Att statsmakterna 1929
tillerkände kolonisterna ett tilläggsbidrag av 250 kronor för uppodling
under 1929—1931 av ytterligare ett hektar jord motiverades därmed, att,
då det visat sig svårt att i tillräcklig omfattning skaffa kolonisterna arbetstillfällen
å kronoparkerna, det syntes vara ett allmänt intresse att
främja odlingsarbetet å kolonaten, så att kolonisterna genom vidgad odling
kunde erhålla tryggare bärgning. Ett stort antal kolonister hava
emellertid icke medhunnit att före utgången av 1931 verkställa den odling,
för vilken de tillerkänts det ytterligare bidraget — vilket utbetalas
allenast i mån av verkställt arbete. Det torde därför blott vara till
gagn för det syfte, man 1929 velat främja, örn föreskrift meddelas av
innebörd, att kolonist, som jämlikt förenämnda brev den 27 juni 1929 tillerkänts
ett ytterligare odlingsbidrag av 250 kronor, medgives rätt att utfå
möjligen återstående del av bidraget i den mån han under 1932—1934
fullföljer den för bidragets åtnjutande bestämda odlingen. För att dylik
föreskrift skall kunna meddelas, lärer med hänsyn till frågans riksdagsbehandling
1929 erfordras riksdagens medgivande. Sedan riksdagen
fattat sitt beslut i ämnet, torde jag ånyo få anmäla frågan för Kungl.
Majit.»
Till Kungl. Majit hava vidare inkommit framställningar angående avskrivning
av vissa statens fordringar hos kolonister m. m.
Fråga örn avskrivning av vissa statens fordringsbelopp hos kolonister
har tidigare vid flera tillfällen varit föremål för behandling. Sålunda
medgavs av 1928 års riksdag (IX H. T. p. 89; E. skr. nr 129), att Kungl.
Majit finge bemyndiga vederbörande kolonisationsnämnd att, där kolonat,
utlagt före den 1 juli 1925, prövats böra såsom för kolonisationsändamål
olämpligt nedläggas, försälja å kolonatet uppförd byggnad samt i
nämndens räkenskaper avskriva den förlust, som kunde uppkomma vid
försäljningen. Vidare har Kungl. Majit med anledning av framställningar
av vederbörande kolonisationsnämnder i särskilda fall begärt
riksdagens medgivande att få bemyndiga kolonisationsnämd att i nämndens
räkenskaper avskriva vissa, närmare angivna fordringsbelopp hos
kolonister (se 1926: IX H. T. p. 92; R. skr. nr 9 A, p. 59; 1927: IX H. T.
p. 97; R. skr. nr 9 A, p. 59; 1930: IX H. T. p. 102; R. skr. nr 9 A, p. 52).
Såsom skäl för dylika avskrivningar har, utöver vad som må framgå
av det redan sagda, framhållits, bland annat, att en omedelbar avskrivning
vore att föredraga framför ett förfarande i enlighet med bestämmelserna
i kungörelsen den 29 september 1911 (nr 106 s. 3) angående extra
ordinarie avskrivningar av vissa kronans utestående fordringar, enär
det senare förfarandet medförde onödig omgång och kostnad samt det
61
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
vöre olägligt att i räkenskaperna under flera år balansera de oftast obetydliga
belopp, det bär gällde och vilka staten icke hade någon utsikt att
återfå.
Departementschefen har i fråga härom först erinrat örn följande.
»Av handlingarna i ärendet och i övrigt kända förhållanden framgår,
att utbetalandet ®v de statliga bidragen till kolonisterna icke alltid ägt
rum under sådana omständigheter, att ett mot de utbetalade beloppen
svarande nytt värde i byggnader och odlingar skapats å lägenheterna.
Härom må bland annat erinras, att enligt de ursprungliga kolonatkontrakten
kolonist ägde rätt att, sedan det framgått, att han hade för avsikt
att bosätta sig å kolonatet, utbekomma vissa delar av statsbidragen
i förskott mot borgen eller annan säkerhet. Då flertalet kolonister varit
obemedlade, torde vederbörande kolonisationsnämnd för att möjliggöra
för dem att igångssätta sina företag i ganska stor utsträckning hava bisprungit
kolonisterna med större eller mindre belopp såsom dylikt rörelsekapital,
varvid den erhållna säkerheten helt visst ofta varit mycket
svag. På grund av de kända svårigheter, vilka mött kolonisterna i
deras arbete att iordningställa och försörja sig å kolonaten, hava en del
av dem ej mäktat genomföra företagen. I de fall, då en kolonist misslyckats
och avträtt kolonatet, har det följaktligen kunnat inträffa, att
han kommit att häfta i skuld till statsverket för vissa belopp, varför staten
ej å kolonatet eller eljest ägde motsvarande tillgångar. Enligt kontrakten
torde i dylika fall ersättningsbeloppet som regel hava bestämts
av skiljemän efter verkställd syn. Vid försök till verkställighet av skiljedomen
har det, såsom framgår av vad i ärendet blivit upplyst, ej sällan
visat sig omöjligt för vederbörande kolonisationsnämnd att utfå sin fordran,
och understundom hava starka rimlighetsskäl talat för att staten ej
allt för hårt gjorde sin fordringsrätt gällande. De fordringsbelopp, som
sålunda eller eljest ej kunnat utfås av en avträdande kolonist, torde vederbörande
kolonisationsnämnd vid kolonats förnyade upplåtande hava
genom det nya upplåtelsekontraktet pålagt den nye innehavaren.»
Därefter har departementschefen, under framhållande att de till Kungl.
Majit inkomna framställningarna tillstyrkts av egnahemsstyrelsen och
statskontoret, uttalat att jämväl han funne tillräckliga skäl föreligga för
bifall. Det syntes honom emellertid önskvärt, att beslut örn avskrivningar
av statens fordringar av här åsyftat och liknande slag hos kolonister
måtte kunna få meddelas av Kungl. Majit utan att riksdagens medgivande
inhämtades i varje enskilt fall. Förhållandena vore i huvudsak
ensartade i de olika fallen, och lämpligt vore, att vederbörande utan tidsutdräkt
kunde få besked i saken. Sådan avskrivning, som nu åsyftades,
avsåge givetvis icke generell lindring i de kolonisterna åvilande kontraktsenliga
skyldigheterna i avseende a lega och köpeskillings erläggande
m. m., utan allenast erforderliga bortskrivningar av i särskilda fall
förefintliga fordringsbelopp, och därvid närmast sådana, som vore för
-
Anslagsbehovet
för
budgetåret
1932/1933.
Utskottet.
Kolonisationsverksamheten
å Alträsks
kolonisationsomrdde.
[112.]
62 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
fallna till betalning. Departementschefen avsåge alltså ett medgivande
av riksdagen, att Kungl. Majit måtte efter prövning av i vart fall föreliggande
omständigheter bemyndiga vederbörande kolonisationsnämnd,
respektive domänstyrelsen att avskriva sådant fordringsbelopp hos kolonist,
som ansåges icke kunna utfås eller som hefunnes icke skäligen böra
belasta respektive kolonat. Dylika avskrivningsåtgärder borde begränsas
att avse de s. k. försökskolonaten, d. v. s. kolonat utlagda före den 1
juli 1925.
Med hänsyn till beräknad reservation å tidigare beviljade anslag till
kolonisation å kronoparker har någon ny raedelsanvisning för budgetåret
1932/1938 icke ansetts erforderlig.
Då utskottet finner vad departementschefen i ärendet anfört utgöra vägande
skäl för de av Kungl. Majit under förevarande punkt framställda
förslagen, hemställer utskottet,
att riksdagen må
1) besluta, att kolonist, som jämlikt Kungl. Majits
brev den 27 juni 1929 tillerkänts odlingshidrag av
250 kronor, må medgivas rätt att utfå möjligen återstående
del av sagda bidrag i den mån han under
åren 1932, 1933 och 1934 fullföljer den för bidragets
åtnjutande bestämda odlingen;
2) medgiva, att Kungl. Majit må, efter prövning
av i vart fall föreliggande omständigheter, bemyndiga
vederbörande kolonisationsnämnd, respektive domänstyrelsen
att avskriva sådant statens fordringsbelopp
hos innehavare eller förutvarande innehavare av kolonat,
utlagt före den 1 juli 1925, som anses icke kunna
utfås eller som befinnes icke skäligen böra belasta
kolonatet.
113 io) Kolonisationsverksamheten å Alträsks kolonisationsområde. Be
träffande Kungl. Majits under punkt 112 gjorda framställning angående
anslag för budgetåret 1932/1933 till kolonisationsverksamheten å Alträsks
kolonisationsområde har riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet
härigenom velat
erinra.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
68
114:o) Statens avdikningsanslag. Under punkt 113 har Kungl. Majit
föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som må
varda riksdagen förelagd, under titel statens avdikningsanslag beräkna
för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av 3,000,000 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
115 :o) Undersökning rörande vattena vledning från Helgeåns vattenområde.
Under punkt 114 bar Kungl. Majit föreslagit riksdagen att av
det för utredning och undersökning rörande vattenavledning från Helgeåns
vattenområde av 1930 års riksdag beviljade anslaget av 50,000 kronor
anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av 4,000 kronor.
För utredning och undersökning rörande vattenavledning fran Helgeåns
vattenområde beviljade 1930 års riksdag ett anslag av 50,000 kronor,
och anvisades därav för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag
av 20,000 kronor (prop. nr 200; R. skr. nr 232), varefter för budgetåret
1931/1932 anvisats ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor (IX H. T.
1931 p. lil). Berörda anslag å tillhopa 35,000 kronor hava av Kungl.
Majit ställts till länsstyrelsens i Kristianstads län förfogande.
Av statsrådsprotokollet inhämtas, att av anvisade medel återstå omkring
27,900 kronor. Med hänsyn härtill har departementschefen ansett
det vara tillfyllest, att nytt anslag för budgetåret 1932/1933 upptages till
belopp av 4,000 kronor, varigenom i medeltal för vart och ett av budgetåren
1931/1933 ett belopp av ungefär 16,000 kronor skulle vara tillgängligt.
Utskottet, som biträder förslaget, hemställer,
att riksdagen må av det för utredning och undersökning
rörande vattenavledning från Helgeåns vattenområde
av 1930 års riksdag beviljade anslaget av
50,000 kronor anvisa för budgetåret 1932/1933 ett
extra reservationsanslag av 4,000 kronor.
llOio) Statsbidrag till nyodling och betesförbättring å ofullständiga
jordbruk. Från och med 1927 har riksdagen varje år efter framställning
av Kungl. Majit anvisat ett extra reservationsanslag till nyodling och
betesförbättring å ofullständiga jordbruk. För budgetåret 1931/1932 har
sålunda anvisats ett belopp av 1,200,000 kronor, därav intill 400,000 kronor
må användas till utlämnande av statsbidrag till betesförbättringar, med
statens avdikningsanslag.
[113.]''
Undersökning
rörande vattenavledning
från Helgeåns
vattenområde.
[114-]
Utskottet.
Statsbidrag
till nyodling
och betesförbättring
å
ofullständiga
jordbruk.
[115.]
64
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Motioner.
rätt dock för Kungl. Majit, därest förhållandena skulle därtill giva anledning,
för sistnämnda ändamål taga i anspråk större belopp av ifrågavarande
anslag, varjämte ett belopp av intill 50,000 kronor må tagas i anspråk
för stenröjning å redan odlad jord.
För budgetåret 1932/1933 bar något anslag för ifrågavarande ändamål
icke äskats av Kungl. Majit.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande
inom riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen!
1) Ii 35 av herr Bengtsson m. fl. och lii 63 av herr Petersson i Lerbäcksbyn
m. fl., likalydande, vari hemställts, att för utlämnande under år 1933
av statsbidrag till nyodling och betesförbättring vid ofullständiga jordbruk
måtte för budgetåret 1932/1933 uppföras ett extra reservationsanslag
av 1,200,000 kronor, därav intill 200,000 kronor må användas till stenröjning
å redan odlad jord och intill 500,000 kronor för beteslörbättring,
med rätt för vederbörande hushållningssällskap att inom ramen av det
sällskapet tilldelade anslaget göra de jämkningar i avseende å anslagets
fördelning på de olika ändamålen, vartill förhållandena kunna giva anledning;
2)
Ii 200 av herr Asplund m. fl. och lii 306 av herr Hage m. fl., likalydande,
vari hemställts, att riksdagen för budgetåret 1932/1933 som statsbidrag
till nyodlingar och betesförbättringar å ofullständiga jordbruk
måtte anvisa ett extra reservationsanslag av 1,200,000 kronor samt att vid
utdelningen av bidrag från nämnda anslag hänsyn särskilt måtte tagas
till län, där skogs- och industriarbetet gått tillbaka och stor arbetslöshet
därav blivit en följd;
3) Ii 262 av herr Gustafsson, Per, m. fl, och lii 382 av herr Ryberg m. fl.,
likalydande, vari hemställts, att i riksstaten för budgetåret 1932/1933 upptages
ett extra reservationsanslag å 1,200,000 kronor till utlämnande av
statsbidrag till nyodling och betesförbättring å ofullständiga jordbruk
under året 1933, därav 500,000 kronor må användas för nyodling, 500,000
kronor för betesförbättring och 200,000 kronor för stenröjning å redan
odlad jord;
4) II: 90 av herr Sandberg m. fl., vari hemställts, att riksdagen må besluta,
att Kungl. Majit vid fördelningen av anslaget för bidrag till nyodling
och betesförbättring å ofullständiga jordbruk måtte reservera ett
belopp av 200,000 kronor att såsom ökning i anslaget fördelas mellan Norrbottens,
Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län; samt
5) lii 91 av herr Bergström i Bäckland, vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta att för utlämnande under 1932 av statsbidrag till nyodling
och betesförbättring å ofullständiga jordbruk inom de fyra nordligaste
länen anvisa ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor, därav
60,000 kronor må användas till nyodling och 40,000 kronor till betesförbättring.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
65
Beträffande de skäl, som åberopats som stöd för berörda framställningar,
hänvisas till motionerna.
Såsom skäl för att icke ifrågasätta något anslag för budgetåret 1932/
1933 har departementschefen anfört följande.
»Den verksamhet, som ifrågavarande anslag avser att främja, är av
stor betydelse för utveckling och förbättring av ofullständiga jordbruk.
Jag finner därför tvekan icke böra råda därom, att verksamheten bör
uppehållas jämväl under kommande år. Därvid torde bidragsbeloppet för
kalenderåret 1933 böra beräknas till 1,200,000 kronor, varav förslagsvis
400.000 kronor torde få avses för betesförbättring samt högst 75,000 kronor
till stenröjning.
I avseende å anslagsfrågan må erinras, att det för innevarande budgetår
av fjolårets riksdag för ändamålet anvisade anslaget avser utlämnande
av statsbidrag under kalenderåret 1932. Den anslagsanvisning, varom
lantbruksstyrelsen nu gjort framställning, avser utlämnande av bidrag
under kalenderåret 1933. Så vitt kan bedömas av erfarenheterna från senaste
år, då fördelningen av tillgängliga anslag för löpande år ägt rum
först under slutet av juni månad, lärer fördelningen av det anslag, sorn,
avser bidrag för 1933, icke kunna eller behöva äga rum förrän omkring
budgetå-rsskiftet den 1 juli 1933. Vid dylikt förhållande synes det vara
tillfyllest, örn anslag för utlämnande av bidrag under kalenderåret 1933
— i likhet med vad som tillämpas beträffande flera andra anslag under
nionde huvudtiteln, exempelvis anslaget till höjande av det mindre jordbruket
— uppföres i riksstaten först för budgetåret 1933/1934. Med dylik
anordning skulle något anslag för det nu ifrågavarande ändamålet
icke behöva belasta budgeten för nästkommande budgetår. Jag har
emellertid velat här anmäla ärendet, för att anslagsfrågans läge må
bringas till riksdagens kännedom.»
På sätt i statsrådsprotokollet erinrats har såsom statsbidrag till nyodling
och betesförbättring från och med budgetåret 1927/1928 av riksdagen
årligen anvisats anslag, vilket för innevarande budgetår uppgår till
1.200.000 kronor. Med hänsyn till ifrågavarande verksamhets stora betydelse
har departementschefen funnit tvekan icke böra råda därom, att
verksamheten bör uppehållas jämväl under kommande år. Av i statsrådsprotokollet
på sätt ovan nämnts närmare utvecklade skäl Ilar det
emellertid synts departementschefen vara tillfyllest, örn anslag för utlämnande
av bidrag under kalenderåret 1933 — i likhet med vad som tillämpades
beträffande flera andra anslag under nionde huvudtiteln — uppfördes
i riksstaten först för budgetåret 1933/1934. Därigenom kunde undvikas,
att budgeten för budgetåret 1932/1933 belastades med anslag för
ändamålet.
I motionerna 1:35, 200 och 262 samt 11:63, 306 och 382 Ilar föreslagits
uppförande redan för nästkommande budgetår av ett anslag för ifrågavarande
ändamål av 1,200,000 kronor, därvid bland annat åberopats det
lii han f; lill riksdagens protokoll liliij, lil sunil. 1 haft. (Nr 1.) !>
Utskottet.
66
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
stora antal föreliggande ansökningar om bidrag, som ännu icke kunnat
tillgodoses och att behov av ytterligare medel därför kunde uppstå redan
under budgetåret 1932/1933.
Utskottet anser liksom departementschefen, att anslag för ifrågavarande
särskilt för det mindre jordbruket betydelsefulla ändamål bör utgå jämväl
för kommande år. Utskottet kan därför icke undgå hysa betänkligheter
mot att ur förslaget till riksstat för budgetåret 1932/1933 utesluta detta
anslag, vilket skulle lia avseende å kalenderåret 1933, med beräkning att
först i riksstaten för budgetåret 1933/1934 uppföra detsamma. Med hänsyn
emellertid till de svårigheter i budgetärt avseende, som uppförande
av ett i statsverkspropositionen icke beräknat anslag av den storlek, varom
här är fråga, under förhandenvarande förhållanden skulle vara ägnat
att vålla, har utskottet funnit sig böra avstå från att, såsom i motionerna
1:35, 200 och 262 samt 11:63, 306 och 382 föreslagits, framställa något yrkande
i sådant avseende. Utskottet anser sig emellertid böra förutsätta,
att Kungl. Maj:t skall — för minskande av de olägenheter, som ett framflyttande
av anslagets anvisande torde medföra för de bidragsbeviljande
hushållningssällskapen — snarast möjligt efter anslagsfrågans skyndsamma
behandling vid 1933 års riksdag besluta örn anslagets fördelning
mellan vederbörande hushållningssällskap, så att dessa i god tid före
det nya budgetårets ingång erhålla kännedom örn de belopp, varmed de
hava att räkna.
Vidkommande motionerna 11:90 och 91 synas dessa avse att, beträffande
kalenderåret 1932, bereda de fyra nordligaste länen en viss förmånsställning
i fråga örn möjligheterna att erhålla bidrag till nyodling och
betesförbättringar. Den förra motionen avser sålunda att före anslagets
fördelning skulle avskiljas ett belopp av 200,000 kronor att tillfalla de
fyra nordligaste länen i förhållande till vartdera länets behov utöver det
belopp, som vid fördelning på hittills tillämpat sätt av återstoden av anslaget
skulle tillkomma dessa län. I motionen 11:91 föreslås att utöver
det för innevarande budgetår anvisade, till utlämnande av bidrag under
kalenderåret 1932 avsedda anslaget till nyodling och betesförbättring
skulle för utlämnande under samma tid av sådant bidrag inom de fyra
nordligaste länen anvisas ett särskilt anslag av 100,000 kronor. De i motionen
11:90 intagna uppgifterna rörande de belopp, som vid fördelning
av 1930 års anslag tillkommit de olika hushållningssällskapen, synes utvisa,
att de fyra nordligaste länen blivit liksom övriga län tillgodosedda
i förhållande till inkomna ansökningar örn bidrag. Då utskottet anser
sig böra förutsätta, att Kungl. Maj:t jämväl i fortsättningen skall taga
behörig hänsyn till de föreliggande större eller mindre behoven i förevarande
avseende i olika delar av landet, anser sig utskottet icke böra
förorda några särskilda åtgärder i av motionärerna angivet syfte.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att motionerna I: 35, 200 och 262 samt II: 63, 90, 91,
306 och 382 ej må föranleda någon riksdagens åtgärd..
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
67
Fiskeriväsendet.
117 :o) Statens lokala lisker ladin inis trut ion. Under punkt 116 tiar statens lokala
Kungl. Majit föreslagit riksdagen a) godkänna det av departementsche- Nation.
fen i statsrådsprotokollet förordade förslaget till stat för statens lokala [116.]
fiskeriadministration, att tillämpas från och med budgetåret 1932/1933, b)
vid bifall härtill minska ordinarie förslagsanslaget till statens lokala
fiskeriadministration, nu 119,000 kronor, med 6,000 kronor till 113,000 kronor.
Den föreslagna staten bar följande utseende:
Stat:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag kronor
Arvode till en fiskeriingenjör .................................................... *
Arvoden till två fiskeristipendiater, vartdera arvodet å 3,000
kronor, vilket belopp efter tre år kan höjas med 500 kronor »
Renskrivning och andra kontorskostnader................................ »
Reseersättningar, förslagsanslag ...................... »
65,100
4.000
7.000
4,900
32,000
Förslagsanslag kronor 113,000
Den föreslagna staten skiljer sig från den nu gällande allenast däri att
anslagsposten till reseersättningar enligt verkställd utredning ansetts
kunna minskas från 38,000 till 32,000 kronor.
Anslagsposten till reseersättningar skulle icke utan Kungl. Maj:ts tillstånd
få överskridas.
Mot den av Kungl. Majit gjorda framställningen har utskottet intet att utskottet.
erinra. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) godkänna det av departementschefen förordade
förslaget till stat för statens lokala fiskeriadministration,
att tillämpas från och med budgetåret 1932/1933,
b) vid bifall härtill minska ordinarie förslagsanslaget
till statens lokala fiskeriadministration, nu 119,000
kronor, med 6,000 kronor till 113,000 kronor.
118 :o) Undersöknings- och försöksanstalt för sötv atton sfi sket. Beträf- Undersökfande
Kungl. Maj:ts under punkt 117 gjorda framställning angående anslag
för budgetåret 1932/1933 till undersöknings- och försöksanstalt för för sötvattenssötvattensfisket
har riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet härigenom
velat
erinra.
68
Fiskets befrämjande
i
de särskilda
orterna.
1118.]
Befrämjande
i allmänhet
av fiskerinäringen.
[119.]
Främjande
av fiske på
avlägsna
fiskevatten.
[120.]
Södra Sveriges
fiskeri! örening.
[121.]
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
119 :o) Fiskets befrämjande i de särskilda orterna. Beträffande Kungl.
Maj:ts under punkt 118 gjorda framställning angående anslag för budgetåret
1932/1933 till fiskets befrämjande i de särskilda orterna har riksdagen
redan fattat beslut, varom utskottet härigenom velat
erinra.
120 :o) Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen. Beträffande Kungl.
Maj :ts under punkt 119 gjorda framställning angående anslag för budgetåret
1932/1933 till befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen har riksdagen
redan fattat beslut, varom utskottet härigenom velat
erinra.
121 :o) Främjande av fiske på avlägsna fiskevatten. Beträffande Kungl.
Majrts under punkt 120 gjorda framställning angående anslag för budgetåret
1932/1933 till främjande av fiske på avlägsna fiskevatten har riksdagen
redan fattat beslut, varom utskottet härigenom velat
erinra.
122 :o) Södra Sveriges fiskeriförening. Beträffande Kungl. Maj:ts under
punkt 121 gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1932/
1933 till södra Sveriges fiskeriförening har riksdagen redan fattat beslut,
varom utskottet härigenom velat
erinra.
11 biologiska* 123;o) Hydrografisk-biologiska kommissionens undersökningar, vissa
kommiss^- havshydrografiska mätningar samt Sveriges andel i kostnaderna för en
nens under- internationell hydrografisk-biologisk centralanstalt. Beträffande Kungl.
sökmnaar ®
vissa havi- Ma-i:ts under punkt 122 gjorda framställning angående anslag för budgethydrografiska
året 1932/1933 till hydrografisk-biologiska kommissionens undersökninsamt^Sveriges
gar’ vissa havshydrografiska mätningar samt Sveriges andel i kostnaandel
i kost- derna för en internationell hydrografisk-biologisk centralanstalt har riksén
- dagen redan fattat beslut, varom utskottet härigenom velat
nell hydro
grafisk-biolo-
erinra.
gisk centralanstalt.
[122.]
Fartyget 124:o) Fartyget Skagerak. Under punkt 123 har Kungl. Majit före[123/f
slagit riksdagen att till underhålls- och driftkostnader för fartyget Skagerak
anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av
88,000 kronor.
69
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
För hydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige omgivande
haven samt för tillsyn och bevakning'' vid Sveriges havsfisken har fartyget
Skagerak sedan 1905 varit i verksamhet. Riksdagen har för varje
år beviljat anslag till underhålls- och driftkostnad för nämnda fartyg.
För budgetåret 1931/1932 har för ändamålet anvisats ett extra reservationsanslag
av 91,000 kronor, därvid dock räknades med en reservation å
anslaget den 30 juni 1931 av i runt tal 3,000 kronor.
Seglationstiden för fartyget beräknades vid anslagsäskandet för sistnämnda
budgetår till, i likhet med för föregående år, tio månader.
Anslaget, som upptagits med ett 3,000 kronor lägre belopp än för löpande
budgetår, har icke givit utskottet anledning till erinran, varför
utskottet hemställer,
att riksdagen må till underhålls- och driftkostnader
för fartyget Skagerak anvisa för budgetåret 1932/
1933 ett extra reservationsanslag av 88,000 kronor.
125:o) Fartyget Eystrasalt. Under punkt 124 bär Kungl. Majit föreslagit
riksdagen att till underhålls- och driftkostnad för fartyget Eystrasalt
anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av 12,500
kronor.
Till underhålls- och driftkostnad för fiskeriadministrationens fartyg
Eystrasalt har riksdagen anvisat anslag från och med 1909. För budgetåret
1931/1932 har för ändamålet anvisats ett extra reservationsanslag av
13,500 kronor, varvid dock räknades med en reservation den 1 juli 1931
av omkring 1,000 kronor.
Medelsbehovet har för budgetåret 1932/1933 beräknats till 14,300 kronor.
På grund av en motsedd reservation å anslaget vid utgången av innevarande
budgetår å åtminstone 1,800 kronor, har anslaget för budgetåret
upptagits till 12,500 kronor.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till underhålls- och driftkostnad
för fartyget Eystrasalt anvisa för budgetåret 1932/
1933 ett extra reservationsanslag av 12,500 kronor.
126:o) Bevakningsfartygs stationerande vid rikets kuster. Under punkt
125 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för stationerande under vintermånaderna
1932/1933 av bevakningsfartyg vid rikets kuster för åstadkommande
av ordning och skydd vid fiskets bedrivande anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor.
Utskottet.
Fartyget
Ky8tv asalt.
[124.J
Utskottet.
Beeakningsjartygs
stationerande
vid
riket8 kuster.
[125.1
Utskottet.
Skog ^högskolan.
[126.]
70 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Under en följd av år har nied vissa uppehåll sjöförsvaret tillhörande
fartyg under vintrarna varit stationerade vid rikets västra kust för upprätthållande
av ordning under pågående vintersillfiske och för att på
olika sätt bistå fiskarena. Jämväl skydd mot intrång av utländska fiskare
på svenskt territorium har härvid lämnats. Kostnaderna för kol ock
olja under dylika expeditioner ävensom för däri deltagande fartygs utöda
avrustning hava bestritts från för ändamålet under nionde huvudtiteln
anvisade anslag.
Från och med vintern 1927/1928 har ifrågavarande bevakning skötts genom
kanonhåten Svensksund under tiden november—mars.
För ändamålet har riksdagen för budgetåret 1931/1932 beviljat ett extra
reservationsanslag av 25,000 kronor, varvid räknades med en reservation
å anslaget av i runt tal 14,000 kronor.
Medelsåtgången under budgetåret 1932/1933 bar uppskattats till ungefär
36,000 kronor. Med en beräknad behållning å anslaget vid ingången
a\ nästkommande budgetår av i runt tal 11,000 kronor har departementschefen
sålunda ansett anslagsanvisningen för budgetåret 1932/1933 kunna
begränsas till 25,000 kronor.
Anslagsberäkningen föranleder icke någon utskottets erinran, varför
utskottet hemställer,
att riksdagen må för stationerande under vintermånaderna
1932/1933 av bevakningsfartyg vid rikets
kuster för åstadkommande av ordning och skydd vid
fiskets bedrivande anvisa för budgetåret 1932/1933 ett
extra reservationsanslag av 25,000 kronor.
Skogsväsendet.
127:o) Skogshögskolan. Under punkt 126 har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att 1) godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet
förordade förslaget till stat för skogshögskolan, att tillämpas från och
med budgetåret 1932/1933 ; 2) vid bifall härtill minska ordinarie förslagsanslaget
till skogshögskolan, nu 222,800 kronor, med 4,900 kronor till
217,900 kronor.
Den föreslagna staten har följande utseende:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........ kronor 78,500
Vikariatsersättningar, förslagsanslag........................................ » 1,500
Arvoden till rektor, 1,500 kronor, en Överassistent, 7,500
kronor, och en kamrerare, 4,800 kronor......................... » 13,800
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m..... » 22,000i
Övriga utgifter ........................... » 102,10.0
förslagsanslag kronor 217,900.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 71
Statförslaget innebär ingen annan ändring än att den bland övriga utgifter
ingående posten till expenser sänkts nied 4,900 kronor på grund a\
att vissa högskolans byggnader från och nied den 1 juli 1932 skola vara
underställda byggnadsstyrelsens inseende.
Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må
1) godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet
förordade förslaget till stat för skogshögskolan,
att tillämpas från och med budgetåret 1932/
1933;
2) vid bifall härtill minska ordinarie förslagsanslaget
till skogshögskolan, nu 222,800 kronor, med 4,900
kronor till 217,900 kronor.
128:o) Diverse behov vid skogshögskolan. Under punkt 127 har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att till diverse behov vid skogshögskolan an- skolan.
visa* för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av 29,550 krö- [127.]
Förutom det under föregående punkt omförmälda ordinarie, förslagsanslaget
till skogshögskolan har för budgetåret 1931/1932 till diverse behov
vid högskolan uppförts ett extra reservationsanslag å 24,000 kronor,
beräknat att jämte å anslaget uppkommen behållning disponeras sålunda:
Personliga ålderstillägg åt extra läraren, docenten G. Grönberg kronor
Avlöning åt en lektor
Två docentstipendier å 6,000 kronor............................................
Avlönande av assistenter................................................................
Avlönande av biträde åt vaktmästaren och maskinisten
Studieunderstöd för vetenskaplig forskning................................
Kurs i förvaltningskunskap............................................................ »
1,200
8,124
12,000
5,720
800
1,000
700
summa kronor 29,544.
Departementschefen har räknat med samma medelsbehov som för löpande
budgetår eller i avrundat tal 29,550 kronor. I enlighet härmed och
då någon reservation till den 1 juli 1932 icke ansetts kunna påräknas, har
anslaget till diverse behov vid högskolan uppförts med sistnämnda belopp.
Kungl. Maj:ts förevarande framställning föranleder icke någon ut- utskottet.
skottets erinran. Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må till diverse behov vid skogshögskolan
anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag
av 29,550 kronor.
72 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
^vTjet01’ , 129i°} Diverse behov vid state“s skogsförsöksanstalt. Under punkt 128
skogsforsöks- hal'' Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till diverse behov vid statens
anstalt skogsförsöksanstalt anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag
av 69,500 kronor.
Under en följd av år Ilar riksdagen till uppehållande av verksamheten
vid statens skogsförsöksanstalt, utöver det ordinarie förslagsanslaget, anvisat
ett extra reservationsanslag för diverse behov vid anstalten. För
innevarande budgetår är sistnämnda anslag uppfört med 71,900 kronor,
vilket belopp beräknats sålunda:
1 extra räknebiträde å skogsavdelningen................................... kronor 2,052
1 biträde vid analyser vid naturvetenskapliga avdelningen
1 Överassistent vid skogsavdelningen........................
1 assistent » »
Publikationer ....................................................
Expenser vid skogsavdelningen ...........................................
» » naturvetenskapliga avdelningen
* » entomologiska avdelningen.................................
Gemensamma expenser och underhåll av byggnader
Anslagstavlor vid försöksfält ......................................
Arvodesförhöjning till två assistenter vid naturvetenskapliga
avdelningen å 1,800 kronor ........................................
summa kronor 71,900.
Departementschefen bär ansett att, sedan förvaltningen av anstaltens
byggnader överflyttats till byggnadsstyrelsen, posten gemensamma expenser
och underhåll av byggnader, vilken posts benämning borde ändras till
gemensamma expenser, kunde med iakttagande av sträng sparsamhet nedbringas
till 6,500 kronor. Härigenom ernåddes en besparing av 2,000 kronor.
Medelsbeloppet skulle alltså för nästkommande budgetår beräknas
till (71,900 — 2,000 =) 69,900 kronor. I betraktande av att å anslaget beräknats
komma att den 1 juli 1932 förefinnas en reservation av i runt tal
400 kronor, har anslagsbeloppet för budgetåret 1932/1933 ansetts böra uppföras
med 69,500 kronor.
utskottet. Med biträdande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till diverse behov vid statens
skogsförsöksanstalt anvisa för budgetåret 1932/1933
ett extra reservationsanslag av 69,500 kronor.
3,144
8,124
6,300
10,000
20,000
5,000
5,100
8,500
80
3,600
åkningar'' 13°.:o) Specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas förrörande
de yngling. Under punkt 129 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för
skogarnas för- speciaIunder''sökninSai'' rörande de norrländska skogarnas föryngring an
yngring. visa för budgetaret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av 22,000 kro[129.
] nor.
73
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Till utförande vid statens skogsförsöksanstalt av specialundersökningar
rörande de norrländska skogarnas föryngring har riksdagen under en
följd av år anvisat ett extra reservationsanslag. För innevarande budgetår
är anslaget uppfört nied 24,000 kronor enligt följande beräkning.
Arvode till försöksledaren kronor 10,740
» » skogsbiträde ............................................................... * 3,672
Expenser ............................................................................ *____ 9,588
summa kronor 24,000.
Enligt den ursprungliga planen beräknades ifrågavarande undersökningar
skola utföras under tre särskilda femårsperioder räknade från våren 1916.
Under envar av dessa perioder skulle utföras i huvudsak följande arbeten,
nämligen under den första perioden anläggandet av erforderliga provytor
och utförandet av andra förberedande arbeten, under den andra perioden
viss revision och komplettering av provytorna samt under den sista perioden
slutlig revision av dessa jämte utarbetande och publicering av resultatet.
Sedan styrelsen för skogsförsöksanstalten erfarit, att bearbetningen av undersökningsmaterialet
beträffande ifrågavarande specialundersökningar icke
kunde avslutas vid den femtonåriga periodens slut eller med den 30 juni
1931, framfördes efter överläggningar inför anstaltsstyrelsen av föreståndaren
för undersökningarna jägmästaren E. Wibeck förslag, att den för
publiceringen avsedda tredje perioden skulle förlängas med två år eller till
den 1 juli 1933.
Medelsbehovet har beräknats till samma belopp som för löpande budgetår
eller 24,000 kronor. Utgående från att å det för innevarande budgetår
anvisade anslaget skulle uppstå en reservation å ungefär 2,000 kronor
har departementschefen ansett anslaget böra för budgetåret 1932/1933
upptagas till 22,000 kronor. Därvid har förutsatts att den s. k. norrlandsavdelningens
arbete skulle bringas till full avslutning under sistnämnda
budgetår.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och hemställer därför,
att riksdagen må för specialundersökningar rörande
de norrländska skogarnas föryngring anvisa för
budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av
22,000 kronor.
131:o) Ersättning till domänfonden för utgifter för statens skogsskolor.
Under punkt 130 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att a) höja det
under anslagstiteln ersättning till statens domäners fond för utgifter för
statens skogsskolor upptagna ordinarie förslagsanslaget till avlöningar,
nu 63,100 kronor, med 2.200 kronor till 65,300 kronor; b) minska det under
Utskottet.
Ersättning
till domänfonden
för ut
gifter för
statens skogs
skolor.
[130.]
74
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet.
samma anslagstitel upptagna ordinarie reservationsanslaget till övriga
utgifter, nu 67,000 kronor, med 1,000 kronor till 66,000 kronor; e) till ersättning
till domänfonden för genom dyrtidstillägg ökade utgifter för omförmälda
skolor anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag
av 8,800 kronor.
Till ersättning till domänfonden för utgifter för statens skogsskolor
hava årligen från och med budgetåret 1923/1924 uppförts dels ett ordinarie
förslagsanslag till avlöningar, dels ett ordinarie reservationsanslag till övriga
utgifter, dels ock ett extra förslagsanslag för genom dyrtidstillägg ökade
utgifter för samma skolor. Ifrågavarande anslag — vilka beräknas för
kalenderår och uppföras i budgeten för den period, som börjar den 1 juli
det kalenderår, vederbörligt anslag avser — hava för budgetåret 1931/1932
uppförts med respektive 63,100 kronor, 67,000 kronor och 8,800 kronor.
Den föreslagna höjningen med 2,200 kronor av det ordinarie förslagsanslaget
är föranledd av vissa befattningshavares författningsenliga
uppf lyftning i högre löneklass. ;
Anslaget till dyrtidstillägg har beräknats i enlighet med av Kungl.
Majit vid årets riksdag föreslagna grunder för dyrtidstillägg för befattningshavare
i statens tjänst.
■ ■ ; . i. . '' ■ '' ■ ;• ; ;"V ! .'' ; i
Ehuru riksdagen ännu icke fattat beslut rörande allmänna grunder för
dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, har utskottet med.
hänsyn till den i varje fall jämförelsevis obetydliga ändring i det erforr
derliga anslagsbeloppet, varom här kan bliva fråga, och i betraktande
av det äskade anslagets natur av förslagsanslag funnit sig böra förorda
upptagande av ifrågavarande anslag med det av Kungl. Majit föreslagna
beloppet.
På grund härav och då den under förevarande punkt gjorda anslagsberäkningen
ej heller i övrigt föranleder någon utskottets erinran, hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) höja det under anslagstiteln ersättning till statens
domäners fond för utgifter för statens skogsskolor
upptagna ordinarie förslagsanslaget till avlöningar,
nu 63,100 kronor, med 2,200 kronor till 65,300 kronor;
b)
minska det under samma anslagstitel upptagna
ordinarie reservationsanslaget till övriga utgifter, nu
67,000 kronor, med 1,000 kronor till 66,000 kronor;
c) till ersättning till domänfonden för genom dyr
tidstillägg
ökade utgifter för omförmälda skolor arn
visa för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag
av 8,800 kronor. ; : ■ ;■ „ , ; • ....
75
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
132 :o) Ersättning till domänfenden för utgifter för fortsättningsskolan
vid Kloten. Under punkt 131 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att fonden förutanvisa
för budgetåret 1932/1933 1) till ersättning till statens domäners ***££*- fond för utgifter för kalenderåret 1932 till avlöningar m. m. för fortsätt- skolan vid
ningsskolan vid Kloten ett extra förslagsanslag av 18,750 kronor; 2) till
ersättning till domänfonden för genom dyrtidstillägg ökade utgifter för 1
samma skola ett extra förslagsanslag av 1,750 kronor.
Från och med budgetåret 1923/1924 hava till ersättning till domänfonden
för utgifter för fortsättningsskolan vid Kloten uppförts dels ett extra
förslagsanslag till avlöningar m. m., dels ett extra reservationsanslag till
övriga utgifter, dels ock ett extra förslagsanslag till genom dyrtidstilllägg
ökade utgifter för nämnda skola. Anslagen hava i riksstaten för
budgetåret 1931/1932 uppförts med respektive 20,000 kronor, 6,300 kronor
och 2,200 kronor.
Beträffande extra reservationsanslaget å 5,800 kronor till övriga utgifter
har, enär å förevarande anslag den 1 juli 1932 torde förefinnas en reservation
av i runt tal 5,800 kronor, ny anslagsanvisning för budgetåret
1932/1933 icke ansetts vara erforderlig.
Emot den av Kungl. Majit gjorda framställningen har utskottet intet utskottet.
ät/t erinra.
Under hänvisning beträffande det till dyrtidstillägg upptagna anslaget
till vad utskottet under nästföregående punkt anfört, hemställer utskottet,
att riksdagen må anvisa för budgetåret 1932/1933
1) till ersättning till statens domäners fond för utgifter
för kalenderåret 1932 till avlöningar m. m. för
fortsättningsskolan vid Kloten ett extra förslagsanslag
av 18,750 kronor;
2) till ersättning till domänfonden för genom dyrtidstillägg
ökade utgifter för samma skola ett extra
förslagsanslag av 1,750 kronor.
133:o) Skogshushållning i allmänhet. Beträffande Kungl. Majlis framställning
örn uppförande i riksstaten för budgetåret 1932/1933 av mänhet.
ordinarie reservationsanslaget till skogshushållning i allmänhet med oförändrat
belopp, 20,700 kronor, har riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet
härigenom velat
erinra.
76
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Ersättning 134 :o) Ersättning till domänfonden för utgifter för tillsyn å enskildas
fonden för ut- skogar i lappmarkerna samt Särna oeh Idre socknar. I förslaget till riksgxfter
för till- stat för budgetåret 1932/1933 har Kungl. Maj:t upptagit ordinarie fördas
skogar i slagsanslaget till ersättning till domänfonaen för utgifter för tillsyn å
lappmarkerna enskildas skogar i lappmarkerna samt Särna och Idre socknar med oförändrat
belopp 370,700 kronor.
Under samma punkt, 132, har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till
ersättning till statens domäners fond för genom dyrtidstillägg ökade utgifter
för tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna samt Särna och Idre
socknar anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av 41,000
kronor.
Sistnämnda anslag är för innevarande budgetår upptaget med 47,000
kronor.
Emot den av Kungl. Majit gjorda framställningen har utskottet intet
att erinra.
Under hänvisning beträffande det till dyrtidstillägg upptagna anslaget
till vad utskottet under punkt 131 anfört, hemställer utskottet,
att riksdagen må
1) i riksstaten för budgetåret 1932/1933 uppföra ordinarie
förslagsanslaget till ersättning till statens
domäners fond för utgifter för tillsyn å enskildas skogar
i lappmarken samt Särna och Idre socknar med
oförändrat belopp, 370,700 kronor;
2) till ersättning till statens domäners fond för genom
dyrtidstillägg ökade utgifter för dylik tillsyn anvisa
för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag
av 41,000 kronor.
135:o) Ersättning till domänfonden för utgifter för tillsyn å skydsskofonden
för ut- Sar- Under punkt 133 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att a) minska
lynd städs ordinarie förslagsanslaget till ersättning till statens domäners fond för
nskogar. * utgifter för tillsyn å skyddsskogar, nu 87,600 kronor, med 5,200 kronor till
[133.] 82,400 kronor; b) till ersättning till statens domäners fond för genom dyr
tidstillägg
ökade utgifter för dylik tillsyn anvisa för budgetåret 1932/1933
ett extra förslagsanslag av 7,200 kronor.
I riksstaten för innevarande budgetår hava anslagen uppförts med
87,600 respektive 8,500 kronor.
utskottet. Emot den av Kungl. Majit gjorda framställningen har utskottet intet
att erinra.
Under hänvisning beträffande det till dyrtidstillägg upptagna anslaget
till vad utskottet under punkt 131 anfört, hemställer utskottet,
och Idre
socknar.
[132.]
Utskottet.
Ersättning
till dnvnn.vt
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
77
att riksdagen må
a) minska ordinarie förslagsanslaget till ersättning
till statens domäners fond för utgifter för tillsyn å
sltyddsskogar, nu 87,600 kronor, med 5,200 kronor, till
82,400 kronor;
b) till ersättning till statens domäners fond för genom
dyrtidstillägg ökade utgifter för dylik tillsyn anvisa
för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslagav
7,200 kronor.
136:o) Skogsvård å enskildas skogar i lappmarkerna samt Särna och
Idre socknar. Under punkt 134 bär Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att
till främjande av skogsvård å enskildas skogar i lappmarkerna samt
Särna oell Idre socknar anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag
av 40,000 kronor.
I en inom andra kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion nr 43
av herr Erinsson i Sörsjön m. fl. har hemställts, att till främjande av
skogsvård å enskildas skogar i lappmarkerna samt Särna och Idre socknar
anvisas för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av
100,000 kronor.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.
På grund av framställning i propositionen nr 97 till 1924 års riksdag
anvisade riksdagen för budgetåret 1924/1925 ett extra reservationsanslag
av 20,000 kronor till främjande av skogsvård å enskildas skogar i lappmarkerna
samt Särna och Idre socknar m. fl. områden. Anslaget avsåg
bidrag under kalenderåret 1925. För ett vart av budgetåren 1925/1931 uppfördes
anslaget med oförändrat belopp av 20,000 kronor. Beträffande budgetåret
1931/1932 föreslog Kungl. Majit (IX H. T. p. 131) riksdagen anvisa
ett oförändrat anslag av 20,000 kronor, men anvisade riksdagen i anledning
av väckta motioner ett anslag för ändamålet av 50,000 kronor.
I skrivelse den 29 augusti 1931 har domänstyrelsen, i avvaktan på revisionen
av lappmarkslagstiftningen, hemställt örn anslagets uppförande
för budgetåret 1932/1933 med samma belopp, som av 1931 års riksdag beviljats,
eller 50,000 kronor.
Departementschefen har ansett, att anslag för nästkommande budgetår
bör till ungefär det belopp, domänstyrelsen ifrågasatt, finnas tillgängligt
för ifrågavarande ändamål. Enär å förevarande anslag kunde påräknas
en reservation den 1 juli 1932 av 8,000 kronor, syntes anslagsanvisningen
för budgetåret 1932/1933 kunna begränsas till i avrundat tal 40.000
kronor.
Som skäl för den i motionen begärda anslagshöjningen med 50,000 kro
-
Skogsvård d
enskildas
skogar i lappmarkerna
samt Särna
och Idre
socknar.
[134.]
Motion.
78
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet.
Skogsvårdens
befrämjande.
[135.]
Statens skogsodlings
anslag.
[136.]
lior har närmast åberopats de ogynnsamma konjunkturerna på trävarumarknaden
och behovet att bereda arbetstillfällen.
Utskottet vill först erinra, att innevarande riksdag med bifall till
Kungl. Majits därom framställda''förslag för budgetåret 1932/1933 anvisat
ett anslag av 2,000,000 kronor för vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å
enskildas skogar. Då bidrag från detta anslag är avsett att utgå för utförande
av sådana åtgärder jämväl å i motionen omhandlade skogar torde
redan genom riksdagens förenämnda beslut motionens syfte i viss utsträckning
blivit tillgodosett. Härtill kommer att enligt vad utskottet
inhämtat till innevarande riksdag är att förvänta proposition med förslag
till ny lagstiftning rörande lappmarksskogarna. Då man vid sådant
förhållande har anledning räkna med att erforderliga medel
för skogsvårdande åtgärder i dessa skogar inom kort komma att beredas
genom skogsvårdsavgifter, anser sig utskottet icke böra nu förorda att
förevarande anslag bestämmes till högre belopp än Kungl. Majit föreslagit.
Det är att märka, att därigenom i varje fall ungefär samma anslagsbelopp
skulle komma att stå till förfogande för budgetåret 1932/1933
som för löpande budgetår. Utskottet, som sålunda biträder Kungl. Majit»
förslag, hemställer,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Majits förevarande
framställning och med avslag å motionen
lii 43 till främjande av skogsvård å enskildas skogar
i lappmarkerna samt Särna och Idre socknar anvisa
för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag
av 40,000 kronor.
137io) Skogsvårdens befrämjande. Med tillstyrkan av bifall till Kungl.
Majits under punkt 135 gjorda framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,
för budgetåret 1932/1933 anvisa till skogsvårdens
befrämjande, att i mån av förefallande behov fördelas
mellan vederbörande skogsvårdsstyrelser, ett extra reservationsanslag
av 830,000 kronor.
138io) Statens skogsodlingsanslag. Under punkt 136 har Kungl. Majit
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1932/1933 under benämningen statens
skogsodlingsanslag anvisa ett extra reservationsanslag av 350,000
kronor.
Motioner.
I detta sammanhang har utskottet till behandling haft två inom riksda
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
79
gen väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen nr 116*
i första kammaren av herr Möller m. fl. och nr 202 i andra kammaren av
herr Hansson i Stockholm m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte i
skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Majit måtte låta utreda
orsakerna därtill, att de enskilda markägarna ej utnyttja skogsodlingsanslaget
i beräknad utsträckning, samt dessutom söka utarbeta förslag
till sådana förbättrade bestämmelser, som i nämnda hänseende kunna
finnas nödiga och lämpliga.
Motiveringen till dessa motioner återfinnes i motionerna 1:109 och
11:195.
Till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet
inom område, varå skogsvårdslagen äger tillämpning, av företag, som
avser skogsodling eller annan åtgärd för vinnande av ändamålsenlig
skogsproduktion å vissa marker med otillfredsställande skogsbestånd, har
riksdagen (se 1930: prop. nr 134; K, skr. 324) under benämning statens
skogsodlingsanslag anvisat ett extra reservationsanslag, vilket för budgetåren
1930/1932 uppförts med respektive 600,000 och 400,000 kronor.
Bestämmelser örn anslagets användning hava meddelats i kungörelsen den
27 juni 1930 (nr 270) angående villkoren för statsbidrag från statens skogsodlingsanslag.
Vidare har Kungl. Majit nämnda dag utfärdat cirkulär (nr
271) till samtliga skogsvårdsstyrelser och skogssällskapet med vissa föreskrifter
rörande tillämpningen av sagda kungörelse, vilket cirkulär ändrats i viss
del genom cirkulär den 30 april 1931 (nr 78). De grundläggande bestämmelserna
i nämnda kungörelse äro följande.
Från statens skogsodlingsanslag kan anvisas statsbidrag till utförande
inom område, varå skogsvårdslagen äger tillämpning, av företag, som
avser skogsodling eller annan åtgärd för vinnande av ändamålsenlig
skogsproduktion å följande i mom. 1 av kungörelsen angivna marker med
otillfredsställande skogstillgång, nämligen 1) skogsmark, som helt saknar
trädvegetation eller är bevuxen med blott enstaka träd, 2) vanhävdad
skogsmark, där skogsbeståndet är av synnerligen otillfredsställande slutenhet
och tillika i väsentlig mån saknar utvecklingsmöjligheter, samt
3) skogsmark, som är bevuxen med s. k. stavaskogsbestånd. Statsbidrag
får ej utgå till torrläggningsföretag, som avser höjande av alstringsförmågan
hos mark med hänsyn till dess utnyttjande för skogsbol, eller
till åtgärd, som någon enligt gällande eller äldre skogsvårdslag är pliktig
vidtaga, dock att statsbidrag kan lämnas till utförande av erforderliga
återväxtåtgärder efter avverkning, som verkställts för erhållande av
nöjaktig föryngring å mark, varom förmäles under nyssnämnda punkter
2) och 3). Förutom statsbidrag, som nyss sagts, kan från statens skogsodlingsanslag
jämväl anvisas särskilt förvaltnings- och understödsbidrag
för bestridande av kostnaderna för handhavandet av sagda verksamhet
ävensom för understödjande enligt kungörelsens bestämmelser av åtgärder
för vidmakthållande av skog, som uppdragits med hjälp av statsbidrag.
Statsbidrag kan beviljas under förutsättning, att skogsvårdsstyrelsen
finner nyttan av företaget minst motsvara kostnaden därför, samt får ut
-
80
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
gå med högst femtio procent av den utav styrelsen godkända kostnaden.
I sagda kostnad får, där styrelsen finner erforderligt, att det område,
företaget avser, inhägnas eller att annan hägnadsåtgärd för områdets fredande
mot betesdjur vidtages, inräknas ersättning för åtgärdens utförande.
Har styrelsen vid prövning av fråga örn statsbidrag till företaget
ansett behov av hägnad för berörda ändamål ej föreligga, men finnér
styrelsen senare dylikt behov vara för handen, äger styrelsen att av det
förenämnda förvaltnings- och understödsbidraget bevilja ett särskilt understöd
till hägnadens utförande, vilket understöd får uppgå till högst
femtio procent av den av styrelsen godkända kostnaden härför.
Statsbidrag får ej lämnas till annan än den, som med ägande- eller fideikommissrätt
innehar marken. Till aktiebolag får statsbidrag ej
utgå.
Motionärerna hava efter erinran bland annat örn det i samband med
skogsodlingsanslagets inrättande förväntade stora intresset för skogsodlingsåtgärder
och det i anslutning härtill beräknade anslagsbehovet vidare
anfört följande.
»Den ekonomiska depressionen, som drabbat skogsindustrin och därigenom
även skogsbönderna, har kullkastat denna beräkning. Markägarnas
intresse för skogsodlingen har icke flammat lipp lika starkt och hastigt
som några år tidigare deras intresse för skogsdikningar. Skogs- och jordbrukets
försämrade ekonomiska läge har, såsom skogsvårdsstyrelsernas
centralråd erinrat, tvingat dem att iakttaga största sparsamhet och undvika
kapitalutlägg, som icke kan ge omedelbar valuta. Även örn staten
bidrager med hälften av kostnaden, så måste dock markägaren bekosta
den andra hälften, och under nuvarande ekonomiska förhållanden kan
detta för mången skogsbonde bli oöverkomligt. Men markägarnas ekonomiska
svårigheter under den nuvarande depressionen torde icke ensamma
vara vållande till skogsodlingsanslagets ringa popularitet bland
dem, för vilka det närmast var avsett. Det har försports, att markägarna,
oavsett det ekonomiska läget för tillfället, allmänt finna, att statens uppmuntran
icke svarar mot den insats av arbete, tid och pengar, markägaren
gör, kanske utan att han själv under sin livstid får någon inkomst
av densamma. Härtill kommer att utfärdade bestämmelser av markägarna
befunnits mindre ändamålsenliga.
Då förut beviljade skogsodlingsanslag av dessa skäl icke kunna helt
utnyttjas, kan man knappast heller förvänta, att ett förstärkt odlingsanslag
nu skulle av de mindre markägarna i ökad omfattning användas
till att skapa fram arbetstillfällen. Detta torde icke kunna ske, förrän
staten vidtager åtgärder för att stimulera de enskilda skogs- och jordbrukarnas
skogsodlingsintresse mera än som äger rum genom nu gällande
villkor och bestämmelser för skogsodlingsanslaget. Denna skogsvårdsfråga
befinner sig nu i ett sådant oklart oell otillfredsställande läge, att
en skyndsam undersökning av densamma måste förordas. Den undersökningen
bör dels taga sikte på ett konstaterande av orsakerna till att de
enskilda markägarna icke utnyttja skogsodlingsanslaget i beräknad utsträckning,
och dels söka utarbeta förslag till de förbättrade bestämmelser,
som kunna finnas nödiga och lämpliga. Både för staten och de
mindre markägarna är det ett intresse, att 1932 års riksdag beslutar en
utredning i detta syfte.»
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 81
Utskottet anser det vara av stor vikt, att skogsodlingsverksamketen
jämväl i fortsättningen verksamt stödes av statsmakterna, ock vili därför
förorda att anslag för ändamålet anvisas även för budgetåret 1932/
1933. Med det av Kungl. Majit äskade beloppet av 350,000 kronor skulle
i betraktande av en enligt statsrådsprotokollet påräknelig reservation av
ungefär 140,000 kronor ett belopp av inemot 500.000 kronor vara tillgängligt
för utlämnande av bidrag under nästkommande budgetår. Utskottet
biträder Kungl. Maj:ts förslag.
Vad härefter angår de väckta motionerna framhålles i motiveringen
därtill, att verkan av skogsodlingsanslagets inrättande icke motsvarat förväntningarna,
i det att detsamma icke föranlett igångsättande av skogsodlingsåtgärder
i den omfattning, varmed man ansett sig hava haft anledning
räkna. Detta synes motionärerna bland annat sammanhänga med
de för bidrags utgående gällande grunderna. Motionerna gå ut på att
en utredning bör komma till stånd för klarläggande av de närmare orsakerna
till det i dem påpekade förhållandet.
Såsom i motionerna jämväl erinrats förutsågo de sakkunniga, vilka utarbetade
förslag om inrättande av ett statens skogsodlingsanslag, att den
verksamhet, som man genom detta anslag avsåg att särskilt uppmuntra,
icke kunde tänkas komma fullt i gång förrän efter cirka tre år. Redan
den omständigheten att anslag för ifrågavarande ändamål ännu icke funnits
tillgängligt mer än för åren 1931 och 1932 torde i sin mån utgöra en
förklaring till att anslaget icke blivit fullt utnyttjat. Härtill kommer
såsom en enligt utskottets mening avgörande orsak att den inträdda allmänna
depressionen gör skogsägarna benägna att — även med utsikt
att erhålla ett ej obetydligt statsbidrag — iakttaga återhållsamhet beträffande
på längre sikt ställda skogsbefrämjande åtgärder, varav de
först i en kanske avlägsen framtid kunna vinna något ekonomiskt ut
byte. Med denna uppfattning och då en omarbetning såsom i motioner
na antytts av gällande villkor för bidrag från skogsodlingsanslaget knap
past torde vara ägnad att under de faktiskt föreliggande förhållandena
i någon väsentlig mån stimulera till ökad användning av anslaget ifråga,
anser sig utskottet med allt erkännande av det med motionerna avsedda
syftet icke böra påkalla någon särskild utredning i däri angivet avseende.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet.
1) att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande framställning för budgetåret 1932/1933
under benämningen statens skogsodlingsanslag anvisa
ett extra reservationsanslag av 350,000 kronor;
2) att motionerna 1:116 och 11:202 icke må föran
leda någon riksdagens åtgärd.
Bihang till riksdagens protokoll I9:<2 tO sami 1 hafi INr i.)
Utskottet,
82
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Statens & högs
utdikningsanslag.
[137.]
Motioner.
139 :o) Statens skogsutdikningsanslag. Under punkt 137 ilar Kungi.
Majit föreslagit riksdagen att för budgetåret 1932/1933 under benämningen
statens skogsutdikningsanslag anvisa ett extra reservationsanslag av
800,000 kronor.
Statsrådsprotokollet sid. 313—318.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande inom
riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen
1) 1:113 av herr Möller m. fl. likalydande med 11:200 av herr Hansson
i Stockholm m. fl., vari hemställts att riksdagen för budgetåret 1932/1933.
utöver av Kungl. Majit föreslagna 800,000 kronor, måtte under benämningen
statens skogsdikningsanslag anvisa ett extra reservationsanslag
av 700,000 kronor;
2) 1:261 av herr Pettersson m. fl. likalydande med 11:293 av herr Petersson
i Broaryd m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret
1932/1933 under benämning statens skogsutdikningsanslag under nionde
huvudtiteln anvisa ett extra reservationsanslag av 1,000,000 kronor.
Motiveringen till förstnämnda båda motioner återfinnes i motionerna
1:109 och 11:195 sid. 47—49, till vilka utskottet tillåter sig hänvisa. Beträffande
de skäl, som anförts för motionerna I: 261 och II: 293 får utskottet
hänvisa till motionerna.
Till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet
inom område, varå skogsvårdslagen äger tillämpning, av torrläggningsföretag,
vilka avse höjande av alstringsförmågan hos mark med hänsyn
till dess utnyttjande för skogsbörd, har riksdagen (se 1927: prop. nr 156;
R. skr. nr 235) under benämning statens skogsutdikningsanslag anvisat
ett extra reservationsanslag, vilket för ett vart av budgetåren 1927/1932
uppförts med respektive 200,000, 300,000, 500,000, 700,000 och 800,000 kronor.
För bidrag från ifrågavarande anslag lända till efterrättelse bestämmelserna
i kungörelsen den 27 juni 1927 (nr 270) angående villkoren för statsbidrag
från statens skogsutdikningsanslag med däri genom kungörelserna
nr 365/1928 och 273/1930 gjorda ändringar. Vidare har Kungl. Majit
nämnda dag utfärdat cirkulär (nr 273) till samtliga skogsvårdsstyrelser och
skogssällskapet med vissa föreskrifter rörande tillämpningen av förstberörda
kungörelse, vilket cirkulär ändrats i vissa delar genom cirkulär den 27 juni
1930 (nr 275) och den 30 april 1931 (nr 79).
Av den av centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas förbund lämnade, i
statsrådsprotokollet återgivna utredningen angående behovet av anslag
för skogsutdikningsändamål framgår, att bidrag från ifrågavarande anslag
är synnerligen eftersökt. Sålunda utgjorde medelsbehovet för 1933
på grundvalen av redan föreliggande och påräknade ansökningar 1 600,000
kronor. Centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas förbund har föreslagit.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
83
att det för löpande budgetår anvisade anslaget måtte höjas med 200,000
kronor till 1,000,000 kronor, vilket centralrådet funne nödvändigt för att
den statsunderstödda skogsdikningsverksamheten skulle kunna fortgå
utan avbrott, ett viktigt önskemål icke minst med hänsyn till den omfattande
arbetslösheten.
Departementschefen har anfört följande.
»Enligt min mening har centralrådet anfört tungt vägande skäl för sitt
förslag örn förevarande anslags höjande. Verksamheten med utdikning
av skogsmark har, sedan staten börjat stödja densamma, omfattats med
stigande intresse från markägarnas sida. Av centralrådets framställning
framgår också, att medelsbehovet är mycket stort och att balansen av
icke tillgodosedda ansökningar är i tillväxt. Den verksamhet, varom kär
är fråga, måste tillmätas synnerlig vikt i avseende å såväl skogsvårdens
främjande som beredandet av arbetstillfällen. Icke minst under rådande
tidsläge med ogynnsamma konjunkturer för skogsbruket och med arbetslöshet
är det önskvärt, att verksamheten må kunna kraftigt uppmuntras.»
Under hänvisning emellertid till en bebådad proposition örn anvisande
av ett särskilt belopp å 2,000,000 kronor för vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder
har departementschefen dock stannat vid att förorda skogsutdikningsanslagets
uppförande med samma belopp som för innevarande
budgetår eller 800,000 kronor.
I motionerna 1:113 och II: 200 har under hänvisning till de av skogsvårdsstyrelsernas
förbund gjorda beräkningarna rörande medelsbehovet
för 1933 hemställts örn en höjning av statens skogsutdikningsanslag med
700,000 kronor till 1,500,000 kronor. Motionerna 1:261 och 11:293 upptaga
centralrådets för skogsvårdsstyrelsernas förbunds förslag örn ifrågavarande
anslags bestämmande till 1,000,000 kronor för budgetåret 1932/1933.
I statsrådsprotokollet lämnade uppgifter giva ett otvetydigt vittnesbörd
örn att skogsutdikningsverksamheten i landet efter inrättande av
statens skogsutdikningsanslag tagit en betydande omfattning och att intresset
för denna verksamhet -— vilken på samma gång den är ägnad att
inom en jämförelsevis kort tid skänka ett större ekonomiskt utbyte av
skogsmarken även i sin mån bidrager till att bereda arbetstillfällen —
glädjande nog alltjämt synes vara i stigande. Enligt utskottets mening
kan därför med rätta såsom i såväl statsrådsprotokollet som i motionerna
skett åberopas tungt vägande skäl för att medel i större utsträckning
än för innevarande budgetår böra stå till förfogande för ifrågavarande
betydelsefulla ändamål. Departementschefen har emellertid under hänvisning
till det av riksdagen på Kungl. Maj:ts förslag beviljade anslaget å
2,000,000 kronor till vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar,
vilket anslag skulle tillgodose i stort samma ändamål som skogsutdiknings
anslaget avsåge att främja, stannat vid att förorda skogsutdikningsan
Motionerna.
Utskottet.
84
.Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Fiss® tillfälliga
skogsoårdsdtgärder
J enskildas
skogar.
[138.]
Skog mårds
styrelsernas
fårhund.
(139.]
slagets uppförande med samma belopp som för innevarande budgetår, eller
800,000 kronor. Utskottet vill emellertid framhålla, att’ förenämnda anslag
å 2,000,000 kronor närmast torde avse att möjliggöra igångsättande av
skogsvårdande åtgärder till lindrande av rådande arbetslöshet och att i
varje fall de mindre skogsägarna torde fortfarande bliva i huvudsak hänvisade
att söka bidrag från statens skogsutdikningsanslag. Med hänsyn
härtill och då av dea i statsrådsprotokollet förebragta utredningen synes
framgå, att det nuvarande skogsutdikningsanslaget visat sig långt ifrån
tillräckligt för tillogodoseende av det föreliggande behovet, anser sig utskottet
böra förorda, att ifrågavarande anslag i enlighet med vad centralrådet
för skogsvårdsstyrelsernas förbund i ärendet föreslagit för budgetåret
1932/1933 uppföres med ett belopp av 1,000,000 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må med anledning av Kungl. Majrts
förevarande proposition samt motionerna 1:113 och
11:200 samt 1:261 och 11:293 för budgetåret 1932/1933
under benämningen statens skogsutdikningsanslag
anvisa ett extra reservationsanslag av 1,000.000 kronor.
140 :o) Vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar. Under
punkt 138 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på den
proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, för vissa tillfälliga
skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar beräkna för budgetåret
1932/1933 ett extra reservationsanslag av 2,000,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 15 januari 1932 avlåten
proposition, nr 29, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för samma dag föreslagit riksdagen
att för utlämnande, i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen
i statsrådsprotokollet tillstyrkta grunder, av statsbidrag för
vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra reservationsanslag av 2,000,000 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut,
varom utskottet härigenom velat
erinra.
lilio) Skogsvårdsstyrelsernas förbund. Under punkt 139 har Kungl.
Majit föreslagit riksdagen att såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
under tiden 1 januari 1932—30 juni 1933 för skogsvårdsstyrelser
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
85
nas förbund anvisa för budgetaret 1932/1933 ett extra reservationsanslag
av 39,350 kronor.
Såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för skogsvårdsstyrelsernas
förbund har å riksstaten uppförts anslag alltsedan budgetåret 1926/
1927 För innevarande budgetår är anslaget, vilket har natur av extra
reservationsanslag, upptaget med 31,500 kronor och avsett för kostnaderna
under kalenderåret 1931.
Departementschefen har, efter redogörelse för en av centralrådet för
skogsvårdsstyrelsernas förbund gjord framställning örn anvisande för
tiden 1 januari 1932—30 juni 1933 av ett anslag av 39,350 kronor, anfört
följande. , , ...
»Med hänsyn till den i vederbörlig ordning numera beslutade omläggningen
av centralrådets räkenskapsår att omfatta samma tid som statsverkets
budgetår samt i betraktande av att hittills anvisade statsanslag för ändamålet
allenast avse tiden till och med utgången av 1931, torde för budgetåret
1932/1933 böra i riksstaten uppföras ett anslagsbelopp, avseende statsbidrag
till bestridande av centralrådets kostnader för tiden 1 januari 1932—
30 juni 1933. Mot centralrådets beräkning av utgifterna under sagda tid
till (19,200 + 38,650 =) 57,850 kronor har jag intet att erinra. Örn härifrån
avräknas dels bidrag för nyssnämnda tid från skogsvårdsstyrelserna
å tillhopa 10,500 kronor, dels ock hos centralrådet den 31 december 1931
förefintlig behållning, vilken enligt centralrådets förklaring icke kan beräknas
överstiga 8,000 kronor, torde statsbidraget för meranämnda tid bora
utgå med (57,850-10,500—8,000=) 39,350 kronor.»
Anslagsberäkningen föranleder ingen utskottets erinran, varför utskog rmkotirt.
tet hemställer,
att riksdagen må såsom bidrag till bestridande av
kostnaderna under tiden 1 januari 1932 30 juni 1933
för skogsvårdstyrelsernas förbund anvisa för budgetåret
1932/1933 ett extra reservationsanslag av 39.350
kronor.
142:o) Utgifter för naturskyddsändamål. Beträffande Kungl. Maj:ts utgifter fi»
under punkt 140 gjorda framställning angående anslag för budgetåret ändamål.
1932/1933 till utgifter för naturskyddsändamål har riksdagen redan fattat [140.]
beslut, varom utskottet härigenom velat
erinra.
86
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Lantmäteri
styrelsen.
. [141.]
Utskottet.
Arkivaliemas
hos lantmäteristyrelsen
förteckning
oeh förvaring.
[142.] ''
JLantmäteriväMendet.
143:o) Lantmäteristyrelsen. Under punkt 141 kar Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att till det kanslibiträde kos lantmäteristyrelsen, som kandhar
kassa- och bokföringsgöromålen, må, utöver den med kanslibiträdesbefattmngen
förenade avlöningen, från det i ordinarie avlöningsstaten
för styrelsen upptagna förslagsanslaget till avlöningar till ordinarie
tjänstemän utgå ett särskilt arvode av 768 kronor för år räknat.
På framställning av Kungl. Maj:t bär riksdagen för ett vart av budgetåren
1927/1931 medgivit, att från anslagsposten till avlöningar till ordinarie
tjänstemän må till det kanslibiträde kos lantmäteristyrelsen, som
handhar kassa- ock bokföringsgöromålen, utgå, utöver den med kanslibiträdesbefattningen
förenade avlöningen, ett särskilt arvode av 768 kronor
för år räknat. Avlöningsförköjningen bär medgivits i avvaktan på
utredning rörande lönegradsplacering av registratorer ock kassörer vid
de till allmänna civilförvaltningen körande centrala verken, vilken utredning
verkställes av 1928 års lönekommitté.
Departementschefen kar anfört, att utredningen örn lönegradsplaceringen
för befattningshavare i kassörsställning icke torde komma att slutföras
inom sådan tid, att framställning i ämnet kan föreläggas årets riksdag.
Vid sådant förhållande borde till det kanslibiträde, som handhar
kassa- ock bokföringsgöromålen kos lantmäteristyrelsen, även för bud
getåret 1932/1933 utgå ett särskilt arvode å 768 kronor, att avföras från
den i staten ingående posten till avlöningar till ordinarie tjänstemän.
Med tillstyrkan av bifall till Kungl. Majrts förevarande framställning
hemställer utskottet,
att riksdagen måtte medgiva att till det kanslibiträde
hos lantmäteristyrelsen, som handhar kassa
och bokföringsgöromålen, må, utöver den med kanslibiträdesbefattningen
förenade avlöningen, från det i
ordinarie avlöningsstaten för styrelsen upptagna förslagsanslaget
till avlöningar till ordinarie tjänstemän
utgå ett särskilt arvode av 768 kronor för år räknat.
144:o) Arkivaliemas hos lantmäteristyrelsen förteckning och förvaring.
Med tillstyrkan av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 142 gjorda framställning
hemställer utskottet,
att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,
till bestridande av kostnader för förteckning och förvaring
av arkivalierna hos lantmäteristyrelsen anvisa
för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag
av 15,000 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
145:o) Lantmäteri undervisningen. Alltsedan 1910 har riksdagen ställt
medel till Kungl. Maj:ts förfogande att användas till lantmäteriundervisningens
ordnande och bedrivande i huvudsaklig överensstämmelse med ett
av lantmäteristyrelsen den 6 november 1909 framställt, i statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden den 8 april 1910 (prop. nr 186/1910) närmare angivet
förslag. För ett vart av budgetåren 1925/1929 har anslaget uppförts såsom
extra reservationsanslag med 49,500 kronor. För budgetåren 1929/1932 har
anslaget upptagits för vartdera året med ett belopp av 51,350 kronor.
Enligt anmälan under denna punkt hava för ändamålet erforderliga
anslagsbelopp för budgetåret 1932/1933 beräknats under åttonde huvudtiteln.
Vid sådant förhållande erfordras icke för nästkommande budgetår
under nionde huvudtiteln något anslag för lantmäteriundervisningen,
vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
omförmäla.
146 :o) Lantmäterikontoren i länen. Beträffande Kungl. Maj:ts lindel
punkt 144 gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1932/1933
till lantmäterikontoren i länen har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
147 o) Avlöningar åt förste assistenter och assistenter vid lantmäterikontoren
i länen. Beträffande Kungl. Maj:ts under punkt 145 gjorda
framställning angående anslag för budgetåret 1932/1933 till avlöningar åt
förste assistenter och assistenter vid lantmäterikontoren i lanen har riksdagen
redan fattat beslut, varom utskottet härigenom velat
erinra.
148 o) Renovation av kartor för lantmäterikontoren i länen. I förslaget
till riksstat för budgetåret 1932/1933 har Kungl. Maj:t uppfört ordinarie
reservationsanslaget till renovation av kartor för lantmäterikontoren
i länen med oförändrat belopp, 6,000 kronor.
Utskottet hemställer.
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1932''
1933 uppföra ordinarie reservationsanslaget till renovation
av kartor för lantmäterikontoren i länen med
oförändrat belopp. 6.000 kronor.
Lantmäteri.
undervik
ningen
[143.]
Lantmäterikontoren
i
läneti.
[144.]
Avlöningar
åt förste
assistenter
och assistent
ter vid, lant - mäterikon - toren i länen.
[145.]
Renovation av
kartor för
lantmäterikontoren
i
länen
[146.]
Anskaffande
för lantmäterikontoret
i
Vänersborg av
kopior av vissa
kartor m. ra.
[147.]
Utskottet.
Avlöningar
till lantmäteripersonalj
som sysselsattes
med
lantmäteri förrättningar.
[148.]
Utskottet.
88 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
149:o) Anskaffande för lantmäterikontoret i Vänersborg av kopior av
vissa kartor m. m. Under punkt 147 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen
att för anskaffande för lantmäterikontoret i Vänersborg av kopior av vissa
kartor med tillhörande handlingar anvisa för budgetåret 1932/1933 ett
extra reservationsanslag av 8,000 kronor.
Tili anskaffande för lantmäterikontoret i Vänersborg av kopior av
vissa kartor och handlingar, vilka gingo förlorade vid den eldsvåda, som
1834 hemsökte Vänersborgs stad, hava under senare år medel beviljats av
riksdagen. För budgetåret 1926/1927 anvisade riksdagen sålunda 7,000
kronor och för ett vart av de därpå följande fem budgetåren 10,000 kronor.
Med hänsyn bland annat tili den rådande bekymmersamma budgetssituationen
anser departementschefen ett anslagsbelopp av 8,000 kronor
böra vara tillfyllest för budgetåret 1932/1933.
Utskottet biträder Kungl. Majits förslag och hemställer,
riksdagen må för anskaffande för lantmäterikontoret
i Vänersborg av kopior av vissa kartor med
tillhörande handlingar anvisa för budgetåret 1932/1933
ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor.
150:o) Avlöningar till lantmäteripersonai, som sysselsättes nied lantmäteriförrättningar.
I förslaget till riksstat för budgetåret 1932/1933 bär
Kungl. Majit uppfört ordinarie anslaget till avlöningar till lantmäteripersonai,
som sysselsättes med lantmäteriförrättningar, med oförändrat
belopp 746,900 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1932/
1933 uppföra ordinarie anslaget till avlöningar till
lantmäteripersonai, som sysselsättes med lantmäteriförrättningar,
med oförändrat belopp 746,900 kronor.
Ersättning får 151io) Ersättning för publik renovation. Under punkt 149 har Kungl.
*"* 1 tion?0™ föreslagit riksdagen att minska ordinarie förslagsanslaget till er
[149.
] sättning för publik renovation, nu 35,000 kronor, med 5,000 kronor till
30,000 kronor.
Ordinarie förslagsanslaget till ersättning för publik renovation är enligt
beslut vid 1926 års riksdag uppfört med 35,000 kronor (se IX H. T.
1926 p. 131 och 1927 p. 132). Utgifterna för ifrågavarande ändamål hava
under budgetåren 1926/1931 uppgått till respektive 49,800, 36,655, 42,802,
28,342 och 26,678 kronor.
Vid det förhållande att utgifterna från förevarande anslag under de två
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 89
senaste budgetaren stannat vid belopp något understigande 30,000 kronor,
har departementschefen ansett tillräcklig anledning föreligga att vidtaga
viss minskning av anslaget.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,
att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget
till ersättning för publik renovation, nu 35.000
kronor, med 5,000 kronor till 30.000 kronor.
[150.]
152 :o) Tillskott till dyrtidstillägg till vissa lantmätare. Under punkt
150 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att a) medgiva, att under tiden flissa lant1
juli 1932—30 juni 1933 må till distriktslantmätare och extra lantmätare mätare.
med arvode, utöver dyrtidstillägg på grund av lön eller arvode, av statsmedel
utgå tillskott därtill på grund av inkomster för arbete enligt gällande
lantmäteritaxa, beräknade för distriktslantmätare till 4,000 kronor,
för extra lantmätare med arvode örn 2,000 kronor till 3,200 kronor och för
extra lantmätare med arvode örn 1,500 eller 1,000 kronor till 2,400 kronor,
allt för år räknat, b) medgiva, att för samma tid må tili extra lantmätare
utan arvode av statsmedel utgå tillskott till inkomster för arbete enligt
lantmäteritaxan beräknade till 2,400 kronor för år, c) förklara, att beträffande
tillskott, som nu nämnts, de angående dyrtidstillägg för motsvarande
tid gällande bestämmelser skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse,
med rätt för Kungl. Maj :t att meddela de närmare föreskrifter,
som kunna vara erforderliga för tillämpning av dessa bestämmelser, d)
medgiva, att Kungl. Maj :t må äga att, med tillämpning i den mån så kan
ske av de angående dyrtidstillägg gällande grunder, för samma tid medgiva
tillskott av statsmedel jämväl ät kommissionslantmätare och vice
kommissionslantmätare, som fortfarande utöva praktisk verksamhet, e)
för nu angivna ändamål såsom tillskott till dyrtidstillägg till vissa lantmätare
anvisa för budetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av 300,000
kronor.
På Kungl. Maj :ts förslag har tillskott till krigstidstillägg eller dyrtidstillägg
till vissa lantmätare på grund av arbete enligt taxa beviljats
från och med 1917. För ändamålet är för budgetåret 1931/1932 uppfört ett
extra förslagsanslag av 300.000 kronor.
Ehuru riksdagen ännu icke fattat beslut rörande allmänna grunder för vumm
dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst för budgetåret 1932/
1933, har utskottet med hänsyn till den i varje fall jämförelsevis obetydliga
ändring i det erforderliga anslagsbeloppet. varom här kan bliva fråga,
och i betraktande av det äskade anslagets natur av förslagsanslag
funnit sig böra förorda upptagande av ifrågavarande anslag med det av
Kungl. Majit föreslagna beloppet.
90
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Reseersättningar
vid
lantmäteriväsendet.
[151.]
Bidrag till
jorddelningsförrättningar.
[152.]
I överensstämmelse härmed hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) medgiva, att under tiden 1 juli 1932—30 juni 1933
må till distriktslantmätare och extra lantmätare med
arvode, utöver dyrtidstillägg på grund av lön eller
arvode, av statsmedel utgå tillskott därtill på grund av
inkomster för arbete enligt gällande lantmäteritaxa, beräknade
för distriktslantmätare till 4,000 kronor, för
extra lantmätare med arvode örn 2,000 kronor till 3,200
kronor och för extra lantmätare med arvode om 1,500
eller 1,000 kronor till 2,400 kronor, allt för år räknat,
b) medgiva, att för samma tid må till extra lantmätare
utan arvode av statsmedel utgå tillskott till inkomster
för arbete enligt lantmäteritaxan beräknade till
2,400 kronor för år,
c) förklara, att beträffande tillskott, som nu nämnts,
de angående dyrtidstillägg för motsvarande tid gällande
bestämmelser skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse,
med rätt för Kungl. Majit att meddela de närmare
föreskrifter, som kunna vara erforderliga för tillämpning
av dessa bestämmelser,
d) medgiva, att Kungl. Majit må äga att, med tillämpning
i den mån så kan ske av de angående dyrtidstillägg
gällande grunder, för samma tid medgiva tillskott
av statsmedel jämväl åt kommissionslantmätare och vice
kommissionslantmätare, som fortfarande utöva praktisk
verksamhet,
e) för nu angivna ändamål såsom tillskott till dyrtidstillägg
till vissa lantmätare anvisa för budgetåret 1932/
1933 ett extra förslagsanslag av 300,000 kronor.
153 :o) Reseersättningar vid lantmäteriväsendet. Beträffande Kungl.
Majits under punkt 151 gjorda framställning angående anslag för budgetåret
1932/1933 till reseersättningar vid lantmäteriväsendet har riksdagen
redan fattat beslut, varom utskottet härigenom velat
erinra.
154:o) Bidrag till jorddelningsförrättningar. Under punkt 152 har
Kungl. Majit föreslagit riksdagen att minska ordinarie förslagsanslaget
till bidrag till jorddelningsförrättningar, nu 160,000 kronor, med 20,000
kronor till 140,000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
91
Med viss jämkning av tidigare för motsvarande ändamål i riksstaten
intagna anslag uppföras numera däri under rubriken understöd åt jorddelningsväsendet
m. m. följande förslagsanslag, nämligen bidrag till jorddelningsförrättningar,
bidrag till utflyttnings-, väganläggnings- och odlingskostuader
i sammanhang med skiften, bestridande i vissa fall med
allmänna medel av kostnader, förenade med inlösen av under nyttjanderätt
upplåtet område, samt bidrag till förrättningar enligt lagen örn en
skilda vägar, därav de två förstnämnda anslagen äro av ordinarie och
de två senare anslagen av extra anslags natur.
För budgetåret 1931/1932 äro ifrågavarande anslag upptagna med respektive
160,000 kronor, 300,000 kronor, 100,000 kronor och 5,000 kronor.
Bestämmelserna rörande anslagen till jorddelningsförrättningar samt till
vissa utflyttnings-, väganläggnings- och odlingskostnader finnas meddelade
i kungörelsen den 22 juni 1928 (nr 295) angående villkor för erhållande
av statsbidrag till förrättningar enligt lagen den 18 juni 1926 (nr 326) om
delning av jord å landet.
Beträffande anslagen till bestridande i vissa fall med allmänna medel av
kostnader, förenade med inlösen av under nyttjanderätt upplåtet område,
samt till bidrag till förrättningar enligt lagen om enskilda vägar har utredning
lämnats i 1926 års statsverksproposition, nionde huvudtiteln, punkt
133. Bestämmelser hava meddelats för användningen av det förra anslaget
i kungörelsen nr 379/1925 samt för det senare anslaget i kungörelsen nr
358/1926.
Under denna punkt har Kungl. Maj:t jämväl motiverat dels minskning
av det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till utflyttnings-, väganläggnings-
och odlingskostnader i sammanhang med skiften från 300,000
kronor till 235,000 kronor, dels ock upptagande för budgetåret 1932/1933 av
förslagsanslagen till bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader,
förenade med inlösen av under nyttjanderätt upplåtet område samt
till bidrag till förrättningar enligt lagen örn enskilda vägar med oförändrade
belopp örn respektive 100,000 och 5,000 kronor.
Mot beräkningen av anslagen för nu ifrågavarande ändamål har utskottet
intet att erinra.
Under nästföljande punkter kommer utskottet att göra hemställan örn
uppförande av det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till utflyttnings-,
väganläggnings- och odlingskostnader i sammanhang med skiften samt
av de ovanberörda båda extra förslagsanslagen.
Utskottet hemställer nu,
att riksdagen må minska ordinarie förslagsanlaget
till bidrag till jorddelningsförrättningar, nu 160.000
kronor, med 20,000 kronor till 140,000 kronor.
Utskott et.
92
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Bidrag till
utflyttnings
väganläggnings-
och
odling skostnader
i simmanhang
med
skiften.
[153. |
Bestridande i
vissa fall med
allmänna
medel av kostnader,
förenade
med inlösen
av under nyttjanderätt
upplåtet
område.
[154.]
Bidrag till
förrättningar
enl gt lagen
om enskilda
vägar.
[155.]
Tilläggsavvittring
i
Västerbottens
läns lappmark.
[156.]
"Ströängars
indragande
till kronan.
[157.]
155 :o) Bidrag till utflyttnings-, väganläggnings- och odlingskostnader
i sammanhang med skiften. Under åberopande av vad utskottet anfört
under nästföregående punkt och i enlighet med Kungl. Maj:ts under
punkt 153 gjorda framställning, får utskottet hemställa,
att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget
till bidrag till utflyttnings-, väganläggnings- och
odlingskostnader i sammanhang med skiften, nn
300,000 kronor, med 65,000 kronor till 235,000 kronor.
156 :o) Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade
med inlösen av under nyttjanderätt upplåtet område. Under åberopande
av vad utskottet anfört under punkt 154 och i enlighet med
Kungl. Maj:ts under punkt 154 gjorda framställning får utskottet hemställa,
att riksdagen mä liksom för innevarande budgetär
till bestridande i vissa fall med allmänna medel av
kostnader, förenade med inlösen av under nyttjanderätt
upplåtet område, anvisa för budgetåret 1932/1933
ett extra förslagsanslag av 100,000 kronor.
157 :o) Bidrag till förrättningar enligt lagen örn enskilda vägar. Under
åberopande av vad utskottet anfört under punkt 154 och i enlighet
med Kungl. Maj:ts under punkt 155 gjorda framställning, får utskottet
hemställa,
att riksdagen må liksom för innevarande budgetår
till bidrag till förrättningar enligt lagen örn enskilda
vägar anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag
av 5,000 kronor.
158:o) Tilläggsavvittring i Västerbottens läns lappmark. Beträffande
Kungl. Maj:ts under punkt 156 gjorda framställning angående anslag
för budgetåret 1932/1933 till tilläggsavvittring i Västerbottens läns lappmark
har riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet härigenom velat
erinra.
159:o) Ströängars indragande till kronan. Beträffande Kungl. Majlis
under punkt 157 gjorda framställning angående anslag för budgetåret
1932/1933 till ströängars indragande till kronan har riksdagen redan fattat
beslut, varom utskottet härigenom velat
erinra.
J ordbruksutskottets utlåtande Nr 1• 93
160 :o) Kostnader för provskiften i Kopparbergs län. Med tillstyrkande
av bifall till Kungl. Majlis under punkt 158 gjorda framställning hem- Kopparberg*
ställer utskottet, |158 ]
att riksdagen ma liksom för innevarande budgetår
till bestridande av de kostnader för laga skiften enligt
lagen den 30 april 1925 (nr 102) rörande vissa laga
skiften inom de på bekostnad eller med understöd av
staten storskiftade delarna av Kopparbergs län, vilka
jämlikt samma lag skola gäldas av allmänna medel,
anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag
av 100,000 kronor.
Rikets allmänna kartverk.
161 :o) Avlöningsstat vid rikets allmänna kartverk. Beträffande Kungl. Avlöningsstat
Maj :ts under punkt 159 gjorda framställning angående det under anslagstiteln
rikets allmänna kartverk uppförda ordinarie förslagsanslaget till kartverk
avlöningsstat har riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet hänge- [159-1
nom velat
erinra.
162 :o) Kartarbeten in. ni. Beträffande Kungl. Maj:ts under punkt 160 Kartarbeten
gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1932/1933 till kart- MgQi
arbeten m. m. bär riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet härigenom
velat
erinra.
163:o) Diverse behov vid rikets allmänna kartverk. Beträffande Kungl. Diverse behm
Maj:ts under punkt 161 gjorda framställning angående anslag för budgetåret
1932/1933 till diverse behov vid rikets allmänna kartverk har riks- kartverk.
dagen redan fattat beslut, varom utskottet härigenom velat [161-1
erinra.
94
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
^teologisk» »arnt meteorologiska oell hydrografiska
undersökningar.
^Tunder-'' 164:o) SveriSes geologiska undersökning. Beträffande Kungl. Maj:te
sökning. under punkt 162 gjorda framställning angående ordinarie förslagsansla[162.
] get till Sveriges geologiska undersökning har riksdagen redan fattat beslut,
varom utskottet härigenom velat
erinra.
Fältarbete» 165 :o) Fältarbeten m. m. vid Sveriges geologiska undersökning. BeSveriges
geolo- träffande Kungl. Maj:ts under punkt 163 gjorda framställning angående
giska under- anslag för budgetåret 1932/1933 till lältarbeten m. m. vid Sveriges geologi
63 i giska undersökning har riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet
härigenom velat
erinra.
166:0) AvlöninSar m- m- samt arvoden åt observatörer vid statens mearvoden
åt fe®rologisk-liydrografiska anstalt. Beträffande Kungl. Maj:ts under
"vidrstatens punkt 164 gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1932/1933
meteorologisk- till avlöningar m. m. samt arvoden åt observatörer vid statens meteorohydrografiska
logisk-hydrografiska anstalt har riksdagen redan fattat beslut, varom utanstait
gkottet härigenom velat
Ilb4.|
erinra.
167:°) Telegramkostnader m. m. vid statens meteorologisk-hydrogranvid.
Vaters fiska anst»1*- Beträffande Kungl. Maj:ts under punkt 165 gjorda frammeteorologisk-
ställning angående anslag för budgetåret 1932/1933 till telegramkostnader
Vanstalt^0'' m- m- vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt har riksdagen re[165.
] dan fattat beslut, varom utskottet härigenom velat
erinra.
,HoiTltat1.Z° 168:0) Diverse behov vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt
meteorologisk- Beträffande Kungl. Maj :ts under punkt 166 gjorda framställning angåenhydanståu8k<l
dö anslag för budgetaret 1932/1933 till diverse behov vid statens meteo[166.
] rologisk-hydrografiska anstalt har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr l. 95
169 :o) Meteorologiska telegram från Färöarna och Island. Beträffande
Kungl. Maj :ts under punkt 167 gjorda framställning angående anslag från Färöarna
för budgetåret 1932/1933 till meteorologiska telegram från Färöarna och «***«•*
Island har riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet härigenom velat t
erinra.
170 :o) Meteorologiska iakttagelser vid Riksgränsen. Beträffande Kungl.
Maj :ts under punkt 168 gjorda framställning angående anslag för bud- vid Riki.
getåret 1932/1933 till meteorologiska iakttagelser vid Riksgränsen har
riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet härigenom velat ''
erinra.
171 :o) Seismologiska och magnetiska iakttagelser vid Abisko. Beträf
lande
Kungl. Maj:ts under punkt 169 gjorda framställning angående t iska iaktta
slag
för budgetåret 1932/1933 till seismologiska och magnetiska iaktta- a^viä
geiger vid Abisko har riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet [ i f>9.|
härigenom velat
erinra.
172 :o) Yattenfallsiörteckning för mellersta och södra Sverige. Beträf- Vätte»fastande
Kungl. Maj:ts under punkt 170 gjorda framställning angående ^rmenersi,.
anslag för budgetåret 1932/1933 till vattenfallsförteckning för mellersta och södra
och södra Sverige har riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet härigenom
velat
erinra.
173:o) Hydrogeologiska specialundersökningar. Beträffande Kungl. HydroyeoU,- Maj :ts under punkt 171 gjorda framställning angående anslag för budgetåret
1932/1933 till hydrogeologiska specialundersökningar har riksdagen »ingar.
redan fattat beslut, varom utskottet härigenom velat [171.]
erinra.
IMverse.
174:o) Ålder stillägg. Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts un- ÅidersHUäyy.
der punkt 1?2 gjorda framställning hemställer utskottet, [172.]
att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget
till ålderstillägg, nu 165,000 kronor, med 5.000 kronor
till 160,000 kronor.
96
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Rese- och
traktamente
penningar.
[173.]
Utskottet.
Trycknings
kostnader.
[174.].
Utskottet.
Kommittéer
och utredningar
genom
8akkunniqa.
[175.]
Utskottet.
175:o) Rese- och traktamentspenningar. Under punkt 173 har Kungl.
Majit föreslagit riksdagen att minska ordinarie förslagsanslaget till resesoch
traktamentspenningar, nu 100,000 kronor, med 50,000 kronor till 50,000
kronor.
Nionde huvudtitelns ordinarie förslagsanslag till rese- och traktamentspenningar
är jämlikt beslut av 1931 års riksdag (jmf. IX H. T. p. 166)
uppfört med 100,000 kronor. Av en enligt statsrådsprotokollet verkställd
utredning rörande de verkliga kostnaderna från förevarande anslag framgår,
att anslagsbeloppet bör kunna nedsättas. Härtill har departementschefen
framhållit, att de under 1931 vidtagna ändringarna i fråga örn
grunderna för reseersättningars bestämmande torde medföra ytterligare
begränsning av utgifterna för ändamålet. Med hänsyn till angivna förhållanden
har departementschefen ansett förevarande anslag kunna minskas
till 50,000 kronor.
Utskottet biträder Kungl. Majits förslag och hemställer,
att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget
till rese- och traktamentspenningar, nu 100,000 kror
nor, med 50,000 kronor till 50,000 kronor.
176:o) Tryckningskostnader. Under punkt 174 har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen att höja ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader,
nu 40,185 kronor, med 225 kronor till 40,410 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må höja ordinarie förslagsanslaget
till tryckningskostnader, nu 40,185 kronor, med 225
kronor till 40,410 kronor, dock att i anslaget må få
göras den ändring, som för jämnande av huvudtitelns
slutsumma kan visa sig erforderlig.
177io) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Under punkt
175 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att höja ordinarie reservationsanslaget
till kostnader för kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
nu 175,000 kronor, med 25,000 kronor till 200,000 kronor.
Då enligt en i statsrådsprotokollet verkställd uppskattning av medelsbehovet
den föreslagna höjningen av ifrågavarande anslag synes påkallad.
hemställer utskottet,
att riksdagen må höja ordinarie reservationsanslaget
till kostnader för kommittéer och utredningar genom
sakkunniga, nu 175,000 kronor, med 25,000 kronor
till 200.000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
97
178:o) Extra utgifter. Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majits
under punkt 176 gjorda framställning, hemställer utskottet,
att riksdagen må minska ordinarie reservationsanslaget
till extra utgifter, nu 100,000 kronor, med 40,000
kronor till 60,000 kronor.
Extra utgifter.
[176.]
179 :o) Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila stats- Tillfällig
förvaltningen. Under punkt 177 bar Kungl. Majit föreslagit riksdagen Tl^^ä^s
att, i avbidan på den proposition i ämnet, som må varda förelagd riks- personal inom
dagen, för beredande av tillfällig löneförbättring för viss personal inom
den civila statsförvaltningen, beräkna för budgetåret 1932/1933 under ningen.
nionde huvudtiteln ett extra förslagsanslag av 49,000 kronor. [177.]
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
ISO :o) Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga
befattningshavare. Under punkt 178 har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen att för beredande av tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare
och med dem jämförliga befattningshavare anvisa för budgetåret 1932/
1933 ett extra förslagsanslag av 800 kronor.
Över denna framställning avgiver utskottet denna dag särskilt utlåtande,
vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
Tillfälliga
lönetillägg åt
vissa vaktmästare
ock
med dem jämförliga
befattningshavare.
[178.]
anmäla.
181 io) Provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i statens Provisoriskt
tjänst. Under punkt 179 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till IfZsSl
bestridande av kostnader för provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befatt- ningshmare i
ningshavare i statens tjänst anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra för- tjänst.
slagsanslag av 60,000 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
182io) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Under 1ugrtidstiUägg
punkt 180 bär Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till bestridande av ät befattningkostnader
för dyrtidstillägg at befattningshavare vid de till jordbruks- statens tjänst.
departementet hörande ämbetsverk och kårer anvisa för budgetåret 1932/ [180.]
1933 ett extra förslagsanslag av 850,000 kronor.
milling Ull riksdagens protokoll 19112. 10 saini. 1 hafi. (Nr 1J
Övriga ordinarie
anslag.
98 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
Övriga ordinarie anslag.
183:o) Med avseende å de i nu gällande riksstat under nionde huvudtiteln
uppförda ordinarie anslag, som icke här ovan eller i jordbruksutskottets
utlåtande nr 2 blivit särskilt omnämnda, har någon förändring
icke ifrågasatts.
Utskottet hemställer,
att samtliga de ordinarie anslag under nionde huvudtiteln,
vilka icke blivit här ovan eller i jordbruksutskottets
utlåtande nr 2 särskilt omnämnda, må i
riksstaten för budgetåret 1932/1933 uppföras med oförändrade
belopp.
Stockholm den 8 mars 1932.
På jordbruksutskottets vägnar:
0. J. JOHANSSON.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
trän första kammaren: herrar Sederholm, Linders, Carl E. Eriksson, Gabrielsson, Elof
B. Andersson, Tjällgren, Granath och Friliof Gustafson samt
från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Sköld, Hedlund i Häste, Carlström,
Bengtsson i Kullen, Weibull, Olsson i Rödningsberg och Lindgren.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
99
Reservationer:
Undei'' punkt 116 (statsbidrag till nyodling och betesförbättring å ofullständiga
jordbruk)
av herrar Linders, Eriksson i Ljusdal, T fällgren, Sköld, Bengtsson i Kullen,
Olsson i Rödningsberg och Lindgren, som ansett att utskottets utlåtande
bort hava följande lydelse:
På sätt i statsrådsprotokollet erinrats-----under budgetåret 1932/1933.
I likhet med departementschefen förutsätter utskottet, att anslag för
nyodling och betesförbättring kommer att beviljas för utlämnande av
bidrag avseende kalenderåret 1933. Utskottet kan emellertid icke undertrycka
den meningen, att det vore olämpligt, därest det för nämnda
kalenderår avsedda anslaget skulle uppföras i riksstaten först för budgetåret
1933/1934. Redan nu tillämpade ordning, att hushållningssällskapen
erhålla underrättelse örn de bidragsbelopp, varmed de hava att räkna,
efter mitten av juni månad varje år, har visat sig vara till men för syftet
med förevarande, synnerligen behjärtansvärda verksamhet. Ett bifall
till Kungl. Maj:ts här ifrågavarande förslag, att medel för nyodling och
betesförbättring avseende kalenderåret 1933 icke skall upptagas i riksstaten
för budgetåret 1932/1933, skulle enligt utskottets mening ytterligare
skärpa dessa olägenheter. Utskottet håller före, att i stället åtgärder snarast
böra vidtagas för att möjliggöra för hushållningssällskapen att tidigare,
än vad hittills skett, erhålla kännedom örn de bidragsbelopp, varmed
de för varje särskilt kalenderår hava att räkna. Uteslutandet av
förevarande anslag ur riksstaten för budgetåret 1932/1933 skulle, för att
nu uttalade önskemål skulle kunna förverkligas, leda till, att framdeles
belopp avseende två kalenderår finge upptagas i en och samma riksstat.
På grund härav anser utskottet att anslag för nyodling och betesförbättring
bör beviljas av innevarande års riksdag. Utskottet finner sig så
mycket mindre förhindrad att föreslå detta, som ett uteslutande av anslaget,
på sätt Kungl. Maj:t förordat, icke innebär någon reell minskning
av statens utgifter. Anslaget torde böra upptagas till 1,200,000 kronor,
varav förslagsvis 400,000 kronor torde få avses för betesförbättring samt
högst 75,000 kronor till sternöjning.
Vidkommande motionerna II: 90 och 91---av motionärerna angi
vet
syfte.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
1) att riksdagen må med anledning av motionerna
1:35, 200 och 262 samt 11:63, 306 och 382 för utlämnande
under 1933 av statsbidrag till nyodling och be
100
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
tesförbättring oell stenröjning å ofullständiga jordbruk
anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag
av 1,200,000 kronor, därav intill 400,000 kronor
må användas till utlämnande av statsbidrag till betesförbättringar,
med rätt dock för Kungl. Majit att, därest
förhållandena skulle därtill giva anledning, för sistnämnda
ändamål taga i anspråk större belopp av ifrågavarande
anslag, samt högst 75,000 kronor till utläm
ilande av bidrag till stenröjning å redan odlad jord;
2) att motionerna II: 90 och 91 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;
under punkt 138 (statens skogsodlingsanslag)
av herrar Linders, Eriksson i Ljusdal, Granath, Sköld och Olsson i Röd
ningsberg, som yrkat bifall till motionerna 1:116 och 11:202 samt
under punkt 139 (statens skogsutdikningsanslag)
1) av herrar Sederholm, Gabrielsson, Andersson i Fältenborg, Hedlund
i Häste och Carlström, som ansett, att utskottets utlåtande bort hava följande
lydelse:
I statsrådsprotokollet lämnade uppgifter giva ett otvetydigt vittnesbörd
örn att skogsutdikningsverksamheten i landet efter inrättande av
statens skogsutdikningsanslag tagit en betydande omfattning och att intresset
för denna verksamhet — vilken på samma gång den är ägnad att
inom en jämförelsevis kort tid skänka ett större ekonomiskt utbyte av
skogsmarken även i sin mån bidrager till att bereda arbetstillfällen —
glädjande nog alltjämt synes vara i stigande. Enligt utskottets meningkan
därför med rätta såsom i såväl statsrådsprotokollet som i motionerna
skett åberopas tungt vägande skäl för att medel i större utsträckning
än för innevarande budgetår böra stå till förfogande för ifrågavarande
betydelsefulla ändamål. Utskottet vill emellertid erinra, att innevarande
riksdag med bifall till den på sätt ovan nämnts bebådade propositionen
för budgetåret 1932/1933 anvisat ett särskilt anslag å 2,000,000 kronor till
vissa tillfälliga skogvårdsåtgärder å enskildas skogar. Då detta anslagär
avsett att användas jämväl för skogsutdikningar och sålunda kommer
att tillgodose i stort sett samma ändamål som det skogsutdikningsanslaget
avser att främja, anser utskottet i likhet med departementschefen
att sistnämnda anslag kan för nästkommande budgetår uppföras med
samma belopp som för löpande budgetår. Såsom departementschefen ock
framhållit torde med de redan beviljade eller tillstyrkta anslagen i allt
fall avdikningsverksamheten å skogsmark komma att tillföras så betydande
belopp, att ett väsentligt kraftigare befrämjande av denna viktiga
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 101
angelägenhet för nästkommande budgetår kommer till stånd än vad tidigare
varit fallet. Av det anförda torde sålunda framgå, att utskottet''
Teko kan förorda de i ämnet väckta motionerna. Utskottet biträder alitsa
Kungl. Maj:ts förslag.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning och med avslag å motionerna
1:113 och 11:200 samt 1:261 och 11:293 för budgetåret
1932/1933 under benämningen statens skogsutdikningsanslag
anvisa ett extra reservationsanslag av
800,000 kronor;
2) av herr Johansson i Uppmälby.
ifl O h
102
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Verkliga utgifter.
IX. Nionde huvudtiteln. Jordbruksdepartementet.
1
2
3
4
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
A. Departementet.
Departementschefen ........
Kronor
Kronor
*24,000
Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, för-
slaqsanslaa .......... : "•> ■
193,500
Säger för departementet
217,500
B. Lantbruksstyrelsen m. in.
Lantbruksstyrelsen, förslagsanslag.................................
Lantbruksingenjörer och deras biträden:
Lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater, förslagsanslag
...............................................
Assistenter hos lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater,
förslagsanslag ...................................
Reseersättningar åt lantbruksingenjörer och deras
biträden, förslagsanslag .........................................
1
2
Statskonsulenter och deras biträden, förslagsanslag
Säger för lantbruksstyrelsen m. m,
C. Lantbruksakademien och försöksväsendet
på jordbruksområdet m. m.
Lantbruksakademien:
Lantbruksakademien, förslagsanslag .......................
Lantbruksakademiens museum, bibliotek m. m.,
servationsanslag .....................................
225.000
207.000
re
-
3
4
76,000
250,000
207,000| 326,000
Försöksväsendet på jordbruksområdet m. in.:
Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,
förslagsanslag .........................................
Statens växtskyddsanstalt, förslagsanslag...............
Forskningsverksamhet på biodlingens område ........,
Försök att förbättra hållbarheten m. m. hos smör
Fast försöksverksamhet vid statsunderstödda lantbruks-
och lantmannaskolor...................................
8 | Fast försöksgård för jordbruket vid Lanna Borrei
_ gården i Skaraborgs län, förslagsanslag ..........
* Av KungIt Mai:t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att
49,800
|
| 481,800
326,000
1
12,900
1 ~
!
12,000
24,900
* 340,000
* 75,000
6,000
9,000
8,000
23,700
avgivas.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
103
10
11
,
Ordinarie
anslag
Kronor
Estra
anslag
Kronor
Fast försöksgård för jordbruket vid Offers gård i
Västernorrlands län, förslagsanslag ........................
Internationella lantbruksinstitutet i Rom:
Sveriges bidrag till institutet, förslagsanslag 5,800
Övriga kostnader för Sveriges deltagande i
institutet, reservationsanslag .................... 1^000
21,600
i 6,800
1,290
423,000| 68,390
i Säger för lantbruksakademien och försöksväsendet på
1
i
447,900 68,390
D. Undervisningsanstalter för jordbruk och
I
1
lantmannanäringar m. m.
i
''
I
i
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
J Lantbrukshögskolan:
Lantbrukshögskolan, förslagsanslag ............................i
Byggnadsarbeten och andra engångskostnader avseende
lantbrukshögskolan, reservationsanslag........
Lantbruksinstituten:
Lantbruksinstitutet vid Ultuna....................................
Lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp...............
Diverse behov vid lantbruks- och mejeriinstitutet
vid Alnarp ................................................................
Byggnadsarbeten och andra engångskostnader av-j
seende Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut,
reservationsanslag........................................!
i j
I Specialkurs för lantbruksstuderande, förslagsanslag ....
i Understöd åt elever vid specialkurs för lantbruksstuderande,
reservationsanslag ....................................
Lanthushållningsseminariet å Bimforsa, förslagsanslag
Lägre lantbruksundervisning m. m.:
Understöd åt lantmannaskolor, förslagsanslag............
Ökat understöd åt lantmannaskolor, förslagsanslag ...
Understöd åt lanthushållsskolor, förslagsanslag ........
Ökat understöd åt lanthushållsskolor, förslagsanslag
Understöd åt lantbruksskolor, förslagsanslag ............
i Dyrtidstillägg åt föreståndare och lärare vid lantmanna-,
lanthushålls- och lantbruksskolor, förslagsanslag
................................................................
Lantbruksskolan vid Ultuna, förslagsanslag................
Inspektion över de lägre lantbruksundervisningsan
stalterna,
förslagsanslag ............................................|
Lägre mejeriskolor för kvinnor, reservationsanslag ...,
220,700!
* 450,000
* 42,300!
117,900
10,500
* 300,000
160,200
310,500
22,000
* 7,500
21.200
420,000
23,500
245,000
12,000
122,500
130,000
9,350
■■
8,000
23,000
;
Av Kungl. Maj-t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.
104
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
1 i
! ■ . ,
1 Ordinarie
Extra
anslag
anslag
j Kronor
Kronor
19
Utbildningskurser för kontrollassistenter, reservations-
j
anslag ................
13,000
20
Utbildningskurser för ladugårdsförman och svinskö-
färe, reservationsanslag .......................
34,000
21
Utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare :
Norrland och Dalarna, reservationsanslag .......
4,000
22
Utbildningskurser i beteskultur och ängsskötsel, re-
l
servationsanslag ...........
3,300
23
Hovbeslagsskolan vid Alnarp
5,400
i
24
1 Understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisnings-
anstalter, reservationsanslag ..........
* 240,000
i
|
Trädgårdsundervisningen:
1,073,250
j 219,800
I 25
Högre utbildning i trädgårdsfacket, reservationsanslag
4,800
26
Lantbruksakademiens trädgårdsskola
10,000
27
Trädgårdsskolan vid Alnarp...........
lojooo
28
Försöksverksamhet med köksväxter vid Alnarps träd-
|
gårdar .......................
20,000
29
Trädgårdsskolorna i mellersta och norra Sverige ...
32,000
30
Kurser i trädgårdsskötsel, reservationsanslag ....
30,000
31
Reseunderstöd för lantbrukets studerande, reservations-
56,800
50,000
anslag ...................
10,000
Säger för undervisningsanstalter för jordbruk och lant-
-.........1
mannanäringar m. m.................
1,520,950
1.081,0001
i-
E. Stuteriväsendet.
1
j
J i
Stuleriväsendet, förslagsanslag .................
800,000
''
F. Boskapsskötsel in. m.
1
1
.
j
Nötboskapsavelns befrämjande:
i
Befrämjande i allmänhet av nötboskapsaveln, reser-
vationsanslag.....................
273,000!
2
Understöd åt kontrollföreningsverksamhet, reserva-''
j
tionsanslag......................
90,000|
3
Avelscentra för nötboskap av fjällras, reservations-
anslag ......................
22,000
.. 4
Förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar1
j
hos nötkreaturen, förslagsanslag ............
i
140,000
5
363,000|
162,000
Kontroll å uppvärmning av till kreatursföda avsedd
!
—
mjölk m. m., förslagsanslag ................................
.
30,000
‘ Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.
6
7
8
9
10
11
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
105
Svinavelns befrämjande:
Befrämjande i allmänhet av svinaveln, reservations-
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
60,000
30.000
Svinräkning..................................................................
7,000
Fåravelns befrämjande, reservationsanslag ....................
Fjäderfäavelns befrämjande ............................................
Biskötselns befrämjande, reservationsanslag....................
60,0001 37,000
22,000!
40,000
8,000j
Säger för boskapsskötsel m. m.
G. Veterinärväsendet.
Veterinärundervisningsanstalter:
Veterinärhögskolan, förslagsanslag................................
Diverse behov vid veterinärhögskolan, reservations-
anslag ........................................................................
Veterinärinrättningen i Skara........................................
Statens veterinärbakteriologiska anstalt:
Statens veterinärbakteriologiska anstalt, förslagsanslag
Statens veterinärbakteriologiska anstalts verksamhet,
453,000j 269,000
319,900
8,500
j
|
30,000!
328,400
30,000
73,700
20,000
Veterinärstaten:
Länsveterinärer, förslagsanslag
93,700
186,000
7,200
265,000
70,000
Distriktsveterinärers avlönande, förslagsanslag ........
Dyrtidstillägg åt distriktsveterinärer, förslagsanslag
458,200
70,000
Förekommande och hämmande av smittsamma sjuk- domar bland husdjuren:
Statsbidrag vid försäkring mot smittsamma husdjurs-
sjukdomar, förslagsanslag .......................................
Övriga utgifter till förekommande och hämmande av
smittsamma sjukdomar bland husdjuren, förslags-
10,000
200,000
210,000
Karantänsanstalten i Haparanda för husdjur................
6,250
Säger för veterinärväsendet
1,090,300| 106,250
106
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
1
i
t
i
1
1
2
3
4
! 5
i
i
H. Lanthushållning i allmänhet.
Hushållningssällskapen:
Allmänt anslag till hushållningssällskapen................
Sekreterare hos hushållningssällskapen, förslagsanslag
Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmanna-
näringar, reservationsanslag .......................................
Mindre jordbruk m. m.:
Höjande av det mindre jordbruket, reservationsanslag
Ordnad bokföring vid mindre jordbruk m. m., reser- vationsanslag...............................................................
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
3,000,000
90,000
172.000
400.000
15,000
415,000
Jordbrukskonsulenter m. m.:
1 6
Jordbrukskonsulenter, förslagsanslag............................
300,800
7
Vandringsrättare............................................................
''
123,000
8
Utbildningskurser för vandringsrättare, reservations-
anslag ........................................................................
5,000
1 9
Täckdikningsförman ....................................................
31,000
i 10
Förvaltningsbidrag till förmedlare av lån från täck-
dikningslånefonden, förslagsanslag............................
65,000
524,800
! 11
Statens lagerhus, förslagsanslag ....................................
90,000
1 12
Maskin- och redskapsprovningsanstaltema vid Ultuna
och Alnarp ..............................................................
61,500
Kemiska stationer m. m.:
1 13
Kemiska stationer ........................................................
43,000
i 14
Kemisk-växtbiologiska anstalten inom Norrbottens län
•
28,400
71,400
Befrämjande av mossodlingar:
i 15
Svenska mosskulturföreningen ....................................
100,000
16
Försöksgård å myrjord i Jämtlands län....................
15,000
! 17
Försöksgård å myrjord i Norrbottens län ................
9,000
.
124,000
Befrämjande av fröodlingen m. m.:
Statens centrala frökontrollanstalt:
18
Statens centrala frökontrollanstalts verksamhet,
förslagsanslag ........................................................
169,000
19
Filial till statens centrala frökontrollanstalt, för-
slagsanslag ............................................................
24,000
20
Understöd åt lokala frökontrollanstalter..................
6,000
21
Befordrande av inhemsk fröodling, reservationsanslag
26,000
22 1
Sveriges utsädesförening...............................................
* 248,000
23 [
Understödjande av den praktiskt vetenskapliga verk-
l
samheten å Weibullsholm........................................
1
* 75,000
1
j
195,000|
353,000
Av Kungl. Majit föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
107
.
Ordinarie
Extra
1
1
anslag
anslag
Kronor
Kronor
1
Jordbrukets kreditkassor:
.
24
Revisionsarbete inom jordbrukskasserörelsen, reser-
■
vationsanslag ............................................................
25,000
25
Upplysnings-, instruktions- och organisationsverksam-
het för jordbrukskasserörelsen, reservationsanslag
35,000
26
Förvaltningsbidrag åt jordbrukskasseorganisationen,
förslagsanslag ............................................................
150,000
210,000
27
Svenska betes- och vallföreningen ...............................
87,000
28
Vissa åtgärder till beteskulturens främjande ................
19,000
29
Jordbrukstekniska föreningen ........................................
15,000
30
Sveriges pomologiska förening.......................................
12,000
31
Befrämjande av avsättningen av svensk frukt, reserva-
-
i
tionsanslag ....................................................................
7,000
| 32
Befrämjande av linodling, reservationsanslag ................
7,000
33
Lindring av fraktkostnader för kalk m. m., förslags-
anslag ...........................................................................
* 250,000
34
Fraktlindring för konstgödsel, förslagsanslag ................
250,000
35
Bekämpande av växtsjukdomar, förslagsanslag ............
20,000
36
Lantbruksattachéer ......................................................
65,500
Befrämjande av mejerihanteringen m. m.:
37
Organisationsbidrag till mjölkbedömningsföreningar,
förslagsanslag ............................................................
8,000
38
Bidrag till avlönande av mejerikonsulenter, förslags-
•
anslag ........................................................................
67,000
39
Bidrag till mejerikonsulenters resor, förslagsanslag....
18,000
40
Svenska smörprovningarnas verksamhet, reservations-
anslag ........................................................................
84,500
177,500
1 41
Statens spannmålsnämnd lii. ni., förslagsanslag ............
90,000
42
Kontroll över fläskexporten, reservationsanslag ...........
5,000
43
Jordbrukarungdomens förbund........................................
35,000
j 44
Landsbygdens elektrifiering, reservationsanslag ............
50,000
Säger för lanthushållning i allmänhet
3,285,000
3,111,700
■
I. Egnahemsbildning, kolonisation och grund-
förbättringar m. m.
Egnahemsbildning:
1
Statens egnahemsstyrelse, förslagsanslag....................
51,500
2
Förvaltningsbidrag till egnahemslåneförmedlare, för-
slagsanslag ................................................................
1,090,000
3
Statsbidrag till hushållningssällskap för jordanskaff-
ningsverksamhet, förslagsanslag................................
1,000
4
Premielån till egnahemslåntagare för nyodlings- och
1
ny byggnadsarbeten, reservationsanslag ....................
600,000
'' Av Kungl. Majit föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.
108
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Ordinarie
anslag
Kronor
Hjälpåtgärder åt vissa egnahemslåntagare m. m.,
reservationsanslag ....................................................
Byggande av nybyggesvägar, reservationsanslag ........
7
8
9
10
11
Kolonisation:
Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av odlings
lägenheter
m. fl., förslagsanslag................................
Kolonisationsverksamheten å Alträsks kolonisations
område,
förslagsanslag ....................................
Grundförbättringar:
Statens avdikningsanslag, förslagsanslag .............
Undersökning rörande vattenavledning från Helgeåns
vattenområde, reservationsanslag .............
Jordbrukskommissioner, förslagsanslag .................
Säger för egnahemsbildning, kolonisation och grundförbättringar
m. m........................................................
J. Fiskeriväsendet.
Statens lokala fiskeriadministration, förslagsanslag.
Undersöknings- och försöksanstalt för sötvattensfisket:
Avlöningar, förslagsanslag ...........................................
Driftkostnader, reservationsanslag ...............................
Fiskerinäringens understöd:
Fiskets befrämjande i de särskilda orterna, reserva
tionsanslag ...............................................................
Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen, reservationsanslag
.........................................................
6 !
i
■
7 |
8
9
10 i
11
tionsanslag
Södra Sveriges fiskeriförening.................................
Ilydrografisk-biologiska havsundersökningar:
Hydrografisk-biologiska kommissionens undersökningar,
reservationsanslag .................................
Vissa havshydrografiska mätningar, reservationsanslag
Sveriges andel i kostnaderna för en internationell
hydrografisk-biologisk centralanstalt med labora
torium .......................................................................
Fartyget Skagerak, reservationsanslag .......................
Extra
anslag
Kronor
* 600,000
40,000
2,382,500
200,000
3,900
*3,000,000
4,000
3,004,000
25,000
225,000
5,390,400
113,000
''
!
.
24,500
6,600
31,100
125,000
26,000
40,000
151,000
40,000
"
25,400
63.000
8,500
10.000
88,000
169,500
Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
109
.................... ...... ............... I
Ordinarie 1
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
12
Fartyget Eystrasalt, reservationsanslag............................i
12,500
13
Bevakningsfartygs stationerande vid rikets kuster, leser-
vationsanslaq ...............................................................I
1
25,000
Säger för fiskeriväsendet
264,000
303,500
i
i
K. Skogsväsendet.
i
Skogsundervisning ra. m.:
! i
Skogshögskolan, förslagsanslag....................................
217,900
2
Diverse behov vid skogshögskolan, reservationsanslag
29,550
I 3
Statens skogsförsöksanstalt, förslagsanslag ................
153,700
i 4
Diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt, reser-
vationsanslag ............................................................
69,500
! 5
Specialundersökningar rörande de norrländska skogar-
nas föryngring, reservationsanslag ........................
22,000
i
Ersättning till statens domäners fond för utgifter för
|
statens skogsskolor:
i 6
Avlöningar, förslagsanslag ........ 65,300
7
Övriga utgifter, reservationsanslag 66,000
! 8
Genom dvrtidstillägg ökade ut-
gifter, förslagsanslag................ 8,800
131,300
8,800
s
Ersättning till statens domäners fond för utgifter för
fortsättningsskolan vid Kloten:
9
Avlöningar m. m., förslagsanslag................ 18,750
1°
Genom dyrtidstillägg ökade utgifter, för-
slagsanslag ................................................ 1,750
20,500
1 11
Skogshushållning i allmänhet, reservationsanslag........
20,700
523,600
150,350
Skogsvård m. lii.:
12
Ersättning till statens domäners fond för utgifter för
tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna samt
|.
i
Särna och Idre socknar, förslagsanslag....................
370,700
13
i Ersättning till statens domäners fond för genom dyr-
i
tidstillägg ökade utgifter för tillsyn å enskildas
skogar i lappmarkerna samt Särna och Idre sock-
nar, förslagsanslag ...................................................
41,000
14
Ersättning till statens domäners fond för utgifter för
tillsyn å skvddsskogar, förslagsanslag ..................
82,400
i
15
Ersättning till statens domäners fond för genom dyr-
tidstillägg ökade utgifter för tillsyn å skydds-
skogar, förslagsanslag —......................................
7,200
j 16
Skogsvård å enskildas skogar i lappmarkerna sami
t
■
Särna och Idre socknar, reservationsanslag .......
]
40,000
! 17
Skogsvårdens befrämjande, reservationsanslag...........
i
830,000
18
Statens skogsodlingsanslag, reservationsanslag...........
350,000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ilo
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
1
!
■ Ordinarie
Extra
1
anslag
anslag
I
Kronor
Kronor
19
Statens skogsutdikningsanslag, reservationsanslag ...
I
1,000,000
| 20
Vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas sko-
gar, reservationsanslag ...........................................
j 2,000,000
1 21
Skogsvårdsstyrelsernas förbund, reservationsanslag...
39,350
22
1 Släckning av skogseld, förslagsanslag .......................
20,000
j
473,100
| 4,307,550
Utgifter för naturskyddsändamål:
23
Kostnader för nationalparker, reservationsanslag ....
3,000
1 24
Vetenskapsakademiens förvaltning av naturskydds-
1
ärenden, reservationsanslag ....................................
i
6,800
i
9,800
25
Belöningar för rovdjurs dödande, förslagsanslag ........
40,000
[
Säger för skogsväsendet
1,036,700
4,467,700
L. Lantmäteriväsendet.
Lantmäteristyrelsen:
1
Lan tmäteristyrelsen, förslagsanslag.......................
182,700
2
Arkivaliernas hos lantmäteristyrelsen förteckning och
förvaring, reservationsanslag...................................
,
15,000
Lantmäterikontoren i länen:
3
Lantmäterikontoren i länen, förslagsanslag...............
620,900
4
Avlöningar åt förste assistenter och assistenter........
78,100
5
Renovation av kartor för lantmäterikontoren i länen,
reservationsanslag............................................
6,000
|
6 1
Anskaffande för lantmäterikontoret i Vänersborg av
kopior av vissa kartor m. m., reservationsanslag...
8,000
626,900
86,100
Lantmäteripersonal, som sysselsättes med lantmäteri-
förrättningar:
7 !
Avlöningar ........................................
746,900
8
Ersättning för publik renovation, förslagsanslag........
30,000
9 1
Tillskott till dyrtidstillägg till vissa lantmätare, för-
slagsanslag .....................................
300,000
776,900
300,000
Reseersättningar vid lantmäteriväsendet:
10
Reseersättningar åt befattningshavare vid lantmäteri-
styrelsen och vid lantmäterikontoren i länen, för-
slagsanslag ..........................................................
20,000
ii j
Reseersättningar åt lantmäteripersonal, som syssel-
i
sättes med lantmäteriförrättningar, förslagsanslag ...
i
800,000
!
{
J
820,000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
lil
12
13
14
15
16
i 17
18
•
Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.:
Bidrag till jorddelningsförrättningar, förslagsanslag
Bidrag till utflyttnings-, väganläggnings- och odlings- kostnader i sammanhang med skiften, förslagsanslag
Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kost- nader, förenade med inlösen av under nyttjande-
rätt upplåtet område, förslagsanslag........................
Bidrag till förrättningar enligt lagen om enskilda vägar,
förslagsanslag ............................................................
Tilläggsavvittring i Västerbottens läns lappmark, för-
slagsanslag ...................................................................
Ströängars indragande till kronan, förslagsanslaq ........
Kostnader för provskiften i Kopparbergs län, förslags- anslag ...........................................................................
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
140.000
235.000
100,000
5,000
375,000
105,000
90,000
300.000
100.000
Säger för lantmäteriväsendet
1,961,500
1,816,100
1
M. Rikets allmänna kartverk.
Rikets allmänna kartverk:
1
1
Avlöningsstat, förslagsanslag........................................
380,000
2
Kartarbeten m. m., reservationsanslag........................
223,700
603,700
3
Diverse behov vid rikets allmänna kartverk, reserva-
tionsanslag .................................................................
15,000
Säger för rikets allmänna kartverk
603,700
15,000
N. Geologiska samt meteorologiska och hydro-
grafiska undersökningar.
1
Geologiska undersökningar:
1 1
Sveriges geologiska undersökning, förslagsanslag ...
187,500
2
Fältarbeten m. m. vid Sveriges geologiska undersök-
ning, reservationsanslag ..........................................
125,000
Meteorologiska och hydrografiska undersökningar:
Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt:
3
Avlöningar m. m., förslagsanslag ........... 219,400
1
4
Arvoden åt observatörer, reservationsanslag 90,000
309,400
5
Telegramkostnader m. m. vid statens meteorologisk-
hydrografiska anstalt, förslagsanslag........................
52,000
6
Diverse behov vid statens meteorologisk-hydrogra-
fiska anstalt, reservationsanslag...............................
70,000
7
Meteorologiska telegram från Färöarna och Island,
reservationsanslag ...................................................
2,000
112
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
.
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
j
8
Meteorologiska iakttagelser vid Riksgränsen, reserva-
■
tionsanslag ................................................................
11,200
9
Seisinologiska och magnetiska iakttagelser i Abisko,
reservationsanslag ...................................................
10,000
| 10
Vattenfallsförteckning för mellersta och södra Sverige,
reservationsanslag ....................................................
7,300
11
Ilydrogeologiska specialundersökningar, reservations-
anslag ........................................................................
10,000
309,400
162,500
Säger för geologiska samt meteorologiska och hydro-
grafiska undersökningar................................................
496,900
287,500
|
O. Diverse.
1
Ålderstillägg, förslagsanslag ............................................
160,000
2
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ............
50,000
3
Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag
425,000
4
Tryckningskostnader, förslagsanslag................................
40,410
5
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-
vationsanslag ...............................................................
200,000
6
Extra utgifter, reservationsanslag ....................................
60,000
7
Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den
civila statsförvaltningen, förslagsanslag ....................
*49,000
8
Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med
dem jämförliga befattningshavare, förslagsanslag.......
800
9
Provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i
statens tjänst, förslagsanslag ........................................
*60,000
10
Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-
slagsanslag ....................................................................
*850,000
Säger för diverse
935,410
959,800
Summa
13,819,660
18,202,340
* Av Kungl. Majit föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.
3 2 0 76
Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- Rskr. 1932:374 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen, nionde huvudtiteln, gjorda framställning om anslag till tryckningskostnader. a1 i texten
- Rskr. 1932:238 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställning angående statens skogsutdikningsans s. 1 i texten
- Rskr. 1932:9a Skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar dels ock åtskillig s. 1 i texten