Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statens avdikningsanslag och statens av dikning slånef onå jämte en i ämnet väckt motion.

1932-05-20 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1932:77, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statens avdikningsanslag och statens av dikning slånef onå jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.

1

Nr 77.

Ankom till riksdagens kansli den 21 maj 1932 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statens

avdikningsanslag och statens av dikning slånef onå jämte en

i ämnet väckt motion.

(lista avd.)

I årets statsverksproposition tiar Kungl. Majit föreslagit riksdagen att

i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd,

för budgetåret 1932/1933 beräkna, under nionde huvudtiteln, punkt 113, ett

extra förslagsanslag av 3,000,000 kronor till statens avdikningsanslag och

under utgifter för kapitalökning, bilaga 5, punkt 2, ett reservationsanslag

av 1,300,000 kronor såsom kapitalökning för statens avdikningslånefond.

Sedermera bar Kungl. Majit i en till riksdagen den 11 mars avlåten, till

jordbruksutskottet hänvisad proposition nr 215 under åberopande av bilagt

utdrag ur statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag

föreslagit riksdagen

1) dels godkänna den av departementschefen i statsrådsprotokollet tillstyrkta

ändringen rörande villkoren för erhållande av statsbidrag från

statens avdikningsanslag;

dels medgiva, att Kungl. Majit må under budgetåret 1932/1933 bevilja

statsbidrag från statens avdikningsanslag å tillhopa högst 3,000,000 kronor;

dels ock anvisa för budgetåret 1932/1933 under nionde huvudtiteln och

benämningen statens avdikningsanslag ett extra förslagsanslag av 3,000,000

kronor; samt

2) dels godkänna den av departementschefen i statsrådsprotokollet tillstyrkta

ändringen rörande villkoren för lån från statens avdikningslånefond;
dels

medgiva, att Kungl. Majit må under budgetåret 1932/1933 från statens

avdikningslånefond bevilja lån å tillhopa högst 2,900,000 kronor;

dels ock såsom kapitalökning för sagda fond för budgetåret 1932/1933

under utgifter för kapitalökning och under rubriken »Statens utlåningsfonder»

anvisa ett reservationsanslag av 1,300,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till berörda statsrådsprotokoll.

I en inom andra kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion nr 529

av herr Sandberg m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte besluta avslå

Kungl. Majits proposition nr 215 i vad den avser ändringen rörande villkoren

för erhållande av statsbidrag från statens avdikningsanslag och lån

Bihang till riksdagens protokoll 19.32. 10 sand. 35 haft. (Nr 77 — 79.1

Motion.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

./ordbruksutskottets utlåtande Nr 77.

Gällande

villkor för

statsbidrag

från statens

avdikningsanslag.

Gällande

villkor för lån

från staten a

avdi kn ing slånefond.

från statens avdikningslånefond samt att i skrivelse till Kungl. Majit

hemställa, att Kungl. Majit måtte snarast föranstalta örn utredning örn och

framläggande av förslag till ändring i gällande grunder för understöd ur

statens avdikningsanslag och statens avdikningslånefond i huvudsaklig

överensstämmelse med vad som framhållits i denna motion.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.

Gällande villkor för statsbidrag från statens avdikningsanslag äro meddelade

i kungörelse den 11 juni 1926 (nr 257) med däri genom kungörelse

den 27 juni 1929 (nr 215) gjord ändring samt innebära i huvudsak följande.

Statsbidrag kan av Kungl. Majit anvisas till utförande av sådana torrläggningsföretag,

vilka avse höjande av alstringsförmågan hos mark med

hänsyn till dess utnyttjande såsom åker eller ständig slåtter- och betesvall.

Förslag till utförande av företag, vartill statsbidrag sökes, skall vara upprättat

vid syneförrättning enligt bestämmelserna i 10 kapitlet vattenlagen.

Ansökning örn statsbidrag skall insändas till lantbruksstyrelsen, som har

att med eget utlåtande överlämna ärendet till Kungl. Majit för prövning

samt för fastställelse av arbetsplanen. Statsbidrag till visst företag eller

del därav kan beviljas under förutsättning, att lantbruksstyrelsen finnér

värdet av båtnaden i förut angivna avseenden uppväga eller överstiga kostnaden

för torrläggningen. Där värdet av båtnaden icke uppväger kostnaden

för torrläggningen, kan statsbidrag dock, i undantagsfall, beviljas,

när särskilda skäl därtill äro. Den omständigheten, att för samma företag

eller del av företag, som statsbidraget avser, lån åtnjutes från statens avdikningslånefond,

utgör icke hinder för bidrags beviljande. Statsbidrag kan

av Kungl. Majit beviljas till högst hälften av den utav Kungl. Majit godkända

kostnaden såväl för torrläggningsarbete — teg- eller täckdikning däri

ej inberäknad — som ock för undersökningen och förrättningen jämte erforderliga

kartor och handlingar. I den mån båtnadsvärdet överstiger kostnaden,

skall statsbidraget undergå skälig minskning. Beträffande de förut

berörda undantagsfall, där kostnaden överstiger båtnadsvärdet, skall statsbidraget

med tillämpning i övrigt av nyss angivna grunder beräknas med

hänsyn till båtnadsvärdet. Det tillkommer lantbruksstyrelsen att hava inseende

över torrläggningsarbetets utförande samt att meddela slutligt godkännande

av sådant arbete. Lantbruksstyrelsen har även att övervaka

underhållsskyldighetens fullgörande. Statsbidrag utbetalas från statskontoret

enligt vissa föreskrifter i mån av arbetets fortgång.

Gällande villkor för lån från statens avdikningslånefond äro meddelade i

kungörelse den 11 juni 1926 (nr 258) med däri genom kungörelse den 14

juni 1929 (nr 166) gjord ändring samt innebära i huvudsak följande.

Lån kan av Kungl. Majit anvisas till utförande av sådana torrläggningsföretag,

vilka avse höjande av alstringsförmågan hos mark med hänsyn till

dess utnyttjande såsom åker eller ständig slåtter- och betesvall. Förslag

till utförande av företag, vartill lån sökes, skall vara upprättat vid syneförrättning

enligt bestämmelserna i 10 kapitlet vattenlagen. Ansökning

örn lån skall insändas till lantbruksstyrelsen, som har att nied eget utlåtande

överlämna ärendet till Kungl. Majit för prövning samt för fastställelse av

arbetsplanen. Lån till visst företag eller del därav kan beviljas under förut
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.

3

sättning, att lantbruksstyrelsen linner värdet av båtnaden i förut angivna

avseenden uppväga eller överstiga kostnaden för torrläggningen. Där värdet

av båtnaden icke uppväger kostnaden för torrläggningen, kan lån dock, i

undantagsfall, beviljas, när särskilda skäl därtill äro. Den omständigheten,

att för samma företag eller del av företag, som lånet avser, bidrag åtnjutes

från statens avdikningsanslag, utgör icke hinder för lånets beviljande. Lån

kan av Kungl. Majit beviljas intill den av Kungl. Majit godkända kostnaden

såväl för torrläggningsarbetet — teg- och täckdikning däri ej inberäknad

— som ock för undersökningen och förrättningen jämte erforderliga

kartor och handlingar, efter avdrag för det bidrag, som för samma företag

eller samma del inom företag kan varda lämnat från statens avdikningsanslag,

dock med iakttagande att lånet ej för någon del av företaget må

överstiga 70 procent av det genom torrläggningsarbetet uppkommande, av

lantbruksstyrelsen vitsordade båtnadsvärdet. Det tillkommer lantbruksstyrelsen

att hava inseende över torrläggningsarbetets utförande samt att meddela

slutligt godkännande av sådant arbete. Lantbruksstyrelsen har även

att övervaka underhållsskyldighetens utförande. Lån utbetalas från statskontoret

enligt vissa föreskrifter i mån av arbetets fortgång. Å den av

Kungl. Majit bestämda lånesumman beräknas för de första tre åren från

första lyftningsdagen icke någon ränta. För näst därpå följande tre år beräknas

å lyftade belopp 3.6 procent årlig ränta, vilken vid dessa tre års

slut lägges till den beviljade lånesumman. Å det sålunda uppkommande

beloppet erlägges från och med sjunde året efter första lyftningsdagen till

dess lånet blivit slutbetalt en annuitet av 6 procent, därav såsom ränta

räknas 3.6 procent å det oguldna kapitalbeloppet. Amorteringstiden blir

enligt dessa bestämmelser omkring 26 år.

Bestämmelserna angående förutsättningarna för beviljande av statsbidrag

eller lån för torrläggningsföretag, vid vilka båtnadsvärdet icke uppväger

kostnaden för torrläggningen, hava — i anslutning till vissa i sammanhang

med tillkomsten år 1926 av dessa bestämmelser gjorda uttalanden — i

förekommande fall tillämpats sålunda, att statsbidrag eller lån beviljats

endast till företag, där kostnaden motsvarat högst 120 procent av båtnaden.

Vid prövningen av kostnadens och båtnadsvärdets inbördes förhållande

har lantbruksstyrelsen emellertid i de nu avsedda fallen, enligt ett av

departementschefen i propositionen till 1926 års riksdag gjort uttalande,

varit oförhindrad att, vad angår uppskattningen av kostnaden, bortse från

förrättningskostnader och andra därmed jämförliga, själva torrläggningsarbetet

icke direkt vidkommande kostnader.

Vid meddelande av statsbidrag från allmänna avdikningsanslaget och

norrländska avdikningsanslaget skulle enligt de för anslagen för tiden till

och med år 1916 gällande bestämmelserna (allmänna avdikningsanslageti

64/1911, 423/1912 och 277/1914; norrländska avdikningsanslageti 58/1906,

83/1910, 424/1912 och 276/1914), där Kungl. Majit icke funne undantag

böra äga rum, iakttagas, att, örn den verkliga kostnaden för torrläggningsarbetets

utförande skulle befinnas understiga den beräknade, av vederbörande

myndighet granskade och godkända kostnaden, det beviljade statsbidraget

F örhållandet

mellan båtnad

och kostnad

vid vissa

företag.

Minskning av

statsbidrag

på grund av

kostnadsbesparing.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.

Medgivna

understödsbelopp

och

anvisade

medel.

minskades med så stor del av den ifrågavarande besparingen, som det beviljade

statsbidraget utgjort av den beräknade kostnadssumman.

I skrivelse den 13 maj 1916, nr 114, anhöll emellertid riksdagen — under

anförande att sålunda åstadkommen minskning av beviljat statsbidrag visat

sig icke stå i rimlig proportion till arbetet med räkenskapssammandragens

upprättande och granskning samt att sannolikheten för att med ifrågavarande

kontroll erhålla en riktig uppgift å den verkliga arbetskostnaden vore mycket

ringa — att Kungl. Maj:t måtte vidtaga sådan ändring i villkoren rörande

statsbidragen, att bidrag meddelades till av Kungl. Majit vid dess beviljande

bestämt belopp att utgå oavkortat, utan hinder därav att den verkliga

kostnaden för arbetets utförande understege den beräknade.

Bestämmelser av sådant innehåll intogos i de för allmänna och norrländska

avdikningsanslagen från och med år 1917 gällande författningarna

(nr 376 och 377/1916).

I 1926 års kungörelse angående villkoren för statsbidrag från statens avdikningsanslag

har föreskrift i samma syfte lämnats i sådan form, att statsbidrag

må beviljas till viss del av den utav Kungl. Majit godkända kostnaden

för torrläggningsföretaget, utan att någon begränsning av bidraget

med hänsyn till att nämnda kostnad eventuellt kunnat understiga den verkliga

blivit ifrågasatt.

Beträffande statens avdikningsanslag plägar riksdagen årligen dels

bestämma det belopp, intill vilket statsbidrag ur anslaget må av Kungl.

Majit för det nästkommande budgetåret beviljas, dels ock anvisa visst anslagsbelopp

för finansieringen av erforderliga utbetalningar av bidrag. Följande

tabell utvisar för ett vart av budgetåren 1926/1932 den bestämda

bidragssumman och det anvisade anslagsbeloppet:

Budgetår

Av riksdagen

bestämd

bidragssumma

Anvisat

anslag

1926/1927 ..............................

.............................. kronor 2,500,000

1,800,000

1927/1928 ..............................

............................... » 3,100,000

2,100,000

1928/1929 .............................

.............................. » 3,100,000

2,600,000

1929/1930 ............................

.............................. » 3,100,000

2,600,000

1930/1931 ..............................

.............................. » 4,000,000

3,800,000

1931/1932 ..............................

............................... » 3,300,000

3,800,000.

Anslaget, som till och med budgetåret 1930/1931 haft karaktären av extra

reservationsanslag, uppfördes för budgetåret 1931/1932 såsom extra förslagsanslag.

Denna förändring vidtogs med hänsyn till önskvärdheten av en

jämnare fördelning mellan budgetåren av medelsanvisningarna till anslaget

och vikten av att anslaget städse motsvarade de krav, som på grund av

statens åtaganden gentemot torrläggningsföretagen ställdes på detsamma.

Vidkommande statens avdikningslånefond har, såvitt angår budgetåren

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.

1927/1932, enligt riksdagens beslut det belopp, vartill lån ur fonden fått för

år högst beviljas, uppgått till 3,000,000 kronor.

Utöver de till fonden inflytande kapitalinbetalningarna har fonden under

nämnda budgetår tillförts följande anslag för kapitalökning:

för budgetåret 1927/1928

» » 1928/1929

» » 1929/1930

» » 1930/1931

» » 1931/1932

kronor 1,000,000

» 700,000

» 250,000

» 2,000,000

» 2,000,000.

Av chefen för jordbruksdepartementet jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndi- FgEskilda

gande den 13 november 1931 tillkallade tre särskilda utredningsmän för utredningsatt

inom nämnda departement biträda med verkställande av utredning och män.

utarbetande av förslag rörande de ändringar i gällande grunder för understöd

ur statens avdikningsanslag och statens avdikningslånefond, som

kunde finnas erforderliga för att de för angivna ändamål anvisade medlen

måtte med vederbörligt beaktande av ekonomiska synpunkter användas

med största möjliga nytta för det allmänna, hava i ett av dem den 23

februari 1932 avgivet betänkande föreslagit vissa ändringar i grunderna

för statens understödsverksamhet på ifrågavarande område.

Över utredningsmännens förslag hava utlåtanden avgivits till Kungl.

Majit av lantbruksstyrelsen och statskontoret.

De av utredningsmännen framlagda förslagen innebära i huvudsak följande.

I de undantagsfall, då statsbidrag och lån må beviljas trots att kostnaden

för torrläggningen överstiger båtnadsvärdet, bör den överskjutande kostnaden

få uppgå till högst 10 procent av båtnadsvärdet, och vid bedömandet

av kostnaden i jämförelse med båtnaden bör i dessa fall avdrag ej göras

för förrättningskostnader och därmed jämförliga utgifter. I den kostnad,

efter vilken statsbidrag och lån må beräknas, böra ej i något fall ingå utgifter

för hantlangning och dylikt. Statsbidraget skall minskas från hälften

till en tredjedel av kostnaden för torrläggningen. För det fall, att utförandet

av ett torrläggningsföretag visat sig draga lägre kostnad, än som beräknats

vid beviljande av statsbidrag eller lån, skall efter lantbruksstyrelsens bestämmande

en motsvarande reducering av det lämnade understödet ske.

De av utredningsmännen i övriga delar framställda ändringsförslagen

beröra vissa detaljer i understödsverksamheten.

I förevarande proposition har utredningsmännens förslag upptagits alle- Innebörden

nast i följande två avseenden. Sålunda avses sadan modifikation i till- Majda förslag■

lämpningen av hestämmelserna angående beviljande av statsbidrag och

lån till företag, där kostnaden för torrläggningen ej uppväger båtnaden,

att statsunderstöd i angivna fall skall beviljas endast för den händelse,

kostnaden motsvarar högst 110 procent av båtnadsvärdet, samt att vid

s. 6 Kontrollera mot PDF

Motionen.

6 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.

prövningen inom lantbruksstyrelsen av frågan om kostnadens och båtnadens

inbördes förhållande ej, såsom för närvarande, må bortses från

forrattmngskostnader och andra därmed jämförliga, själva torrläggningsarbetet

icke direkt vidkommande kostnader. För genomförande av detta

förslag erfordrades emellertid ej någon ändring i de gällande författningsbestämmelserna.

Vidare skulle i vissa fall en begränsning ske av till torrläggningsföretag

utgående statsunderstöd — såväl bidrag som lån — med hänsyn till företagets

verkliga kostnader genom en bestämmelse av huvudsaklig innebörd,

att, därest enligt behörigen verifierade räkenskaper, vilka bidragstagaren

respektive låntagaren skall vara skyldig att på anfordran av lantbruksstyrelsen

förete, verkliga kostnaden för torrläggningsarbetets utförande

befunnes understiga den vederbörligen godkända kostnaden för samma arbete,

statsbidraget respektive lånet skulle efter lantbruksstyrelsens bestämmande

i motsvarande grad minskas. Därest riksdagen biträdde förslaget,

syntes det departementschefen höra ankomma på Kungl. Majit att

\ idtaga härav påkallad ändring i gällande kungörelser i ämnet.

Beträffande först det fall att kostnaden överstiger båtnaden framhålla

motionärerna att därest nian vid prövningen av frågan örn kostnadens och

båtnad ens inbördes förhållande icke skulle få såsom för närvarande bortse

fran forrättningskostnaderna, detta skulle leda till att särskilt åtskilliga

mindre företag med proportionsvis höga förrättningskostnader orättvist

ställdes utanför understödsmöjligheten. Under erinran att utredningsmannens

förslag avser att utgifter för hantlangning och dvlikt icke skulle

ta såsom for närvarande ingå i den till grund för statsbidraget liggande

kostnadsberäkningen, med avseende varå departementschefen icke gjort

något uttalande, anföra motionärerna vidare, att även sådana kostnader

syntes böra få medräknas för erhållande av statsunderstöd. Med erinran

ytterligare örn bestämmelsen, att statsbidraget, i den mån båtnadsvärdet

överstiger kostnaden, skulle undergå skälig minskning och att statsbidraget

uppgmge till femtio procent av kostnaden först när denna vore lika stor som

batnaden, framhålla motionärerna, att statsbidraget procentuellt taget bleve

lägst vid de mest räntabla företagen men att det ur nationalekonomisk

synpunkt vöre riktigare att man med statsunderstödet i främsta rummet

uppmuntrade företag med hög båtnad. Den jordägare, som genomförde

företaget, finge med hänsyn till den långa tid som förflöte, innan båtnaden

gjorde sig gällande, sällan själv njuta frukterna av båtnaden. Det

syntes motionärerna därför rättmätigt, att det allmänna påtoge sig kostnaden

för den båtnad, som kommande släktled finge skörda av företaget.

Det kunde på grund av anförda förhållanden inträffa, att just de ekonomiskt

mest berättigade företagen icke komme till utförande. Motionärerna

anse, att en lämpligt avvägd fast bidragskvot borde bäst kunna

tillgodose önskemålet i här förevarande avseende. Frågan örn var gränsen

för bidraget borde sättas borde göras till föremål för närmare undersökning.

Aud bidragets bestämmande borde emellertid iakttagas att bidraget

fastställdes till ett högre belopp för Norrland och därmed jämförliga

delar av landet än för övriga Sverige. Slutligen anföra motionärerna

rörande Kungl. Majlis förslag, att i fall då den verkliga kostnaden un
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77. 7

derstiger den beräknade, statsbidraget skall undergå mot,svarande minskning

följande:

Visserligen skulle enligt det framlagda förslaget ett verifierande av

företagets utgifter och en eventuell minskning av understödet i regel ske

endast under förutsättning att arbetet utfördes under en tid med lägre

arbetspriser än dem som vore gällande vid tidpunkten för arbetsplanens

och statsunderstödets beviljande. Men sannolikt skulle ett införande av

de ifrågasatta bestämmelserna nu, liksom före 1917, visa sig medföra mera

besvär och olägenheter än besparingarna vore värda. Beträffande ett

stort antal mindre företag utfördes arbetet så, att varje delägare åtoge

sig vissa arbeten, vanligen på egen mark, mot att han erhölle därå belöpande

statsbidrag. Han vore således sin egen arbetsgivare, och hela hans

kontanta inkomst vore lika med honom tillkommande statsbidrag, under

det att den verkliga arbetskostnaden för den del av företaget han utförde

likväl vore större än statsbidraget. Även vid större företag, som bortsattes

på entreprenad, kunde det i många fall bliva svårt att taga reda på

den verkliga kostnaden, och bestämmelserna torde nu liksom förut leda

till varjehanda manipulationer av företagens styrelser lör att i räkenskaperna

få upp kostnaden till den beräknade även i de fall, då den understege

denna. Bestämmelserna i nu förevarande avseenden syntes alltså

böra bibehållas vid det nuvarande.

För egen del anser sig utskottet böra förorda de i propositionen ifrågasatta

modifikationerna i tillämpningen av bestämmelserna angående beviljande

av statsbidrag och lån till företag, där kostnaden för torrläggningen

ej uppväger båtnaden. Beträffande motionärernas invändning med avseende

därå, att vid prövning av förhållandet mellan kostnaden och båtnaden

förrättningskostnaderna icke skulle få medräknas, vill utskottet framhålla,

att i fråga örn mindre företag, vilka motionärerna i detta sammanhang

särskilt åsyftat, för den föreskrivna laga syneförrättningen enligt

vattenlagen numera kan tillämpas ett visst enklare förfaringssätt i

syfte att därigenom nedbringa förrättningskostnaderna. Örn därjämte tages

i betraktande att, därest förrättningskostnaden undantages, statsbidraget

självfallet i motsvarande mån minskas, torde den av Kungl. Majit föreslagna

jämkningen icke behöva befaras medföra någon nämnvärd olägenhet

för vederbörande intressenter. Vad i motionen anförts i fråga örn en

övergång till en fast bidragskvot utan avseende å den av vederbörande

företag uppskattade båtnaden anser sig utskottet icke böra biträda, då

utskottet icke kan undgå finna övervägande skäl tala för att sätta statsbidragets

storlek i visst förhållande till den båtnad, som beräknas kunna

utvinnas av vederbörande företag. Utskottet vill för övrigt härutinnan

särskilt framhålla, att intressenterna i varje fall hava möjlighet att

utöver statsbidraget erhålla lån från statens avdikningslånefond. Vad

angår förslaget om minskning av statsbidrag och lån för det fall, att

torrläggningsföretaget visat sig draga lägre kostnad än som beräknats

vid statsunderstödets beviljande, framgår av den ovan lämnade redogörelsen,

att en sådan bestämmelse varit gällande för tiden till oell

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 77.

med 1916, men att denna bestämmelse från och med 1917 borttagits på

framställning av 1916 års riksdag, som efter förslag av jordbruksutskottet

framhöll, att sålunda åstadkommen minskning av beviljat statsbidrag

visat sig icke stå i rimlig proportion till arbetet med räkenskapssammandragens

upprättande och granskning samt att sannolikheten för

att med kontrollen erhålla en riktig uppgift å den verkliga arbetskostnaden

vore mycket ringa. Utskottet hyser fortfarande den uppfattning, åt

vilken 1917 års riksdag givit uttryck. Därutöver vill utskottet allenast

framhålla att vid de numera i allt större utsträckning förekommande

mindre torrläggningsföretagen, där arbetet som regel utföres uteslutande

av vederbörande jordägare själv och dennes familjemedlemmar, hart när

oöverkomliga svårigheter måste möta i fråga örn fastställande av de verkliga

kostnaderna. Med hänsyn till det anförda anser utskottet i likhet med

motionärerna en återgång icke böra ske till den före 1917 gällande ordningen

i förevarande avseende.

Utskottet har icke något att erinra mot att beträffande statens avdikningsanslag

det sammanlagda bidragsbeloppet liksom för innevarande budgetår

bestämmes till 3,000,000 kronor och att för tillgodoseende härav anslaget

i fråga, som har förslagsanslags natur, för samma tid uppföres med

3,000,000 kronor. Vidkommande statens avdikningslånefond tillstyrker utskottet

i enlighet med Kungl. Majits förslag dels att högsta utlåningsbeloppet

bestämmes till 2,900,000 kronor, motsvarande det sammanlagda belopp,

som blivit under budgetåret 1930/1931 beviljat i lån, dels ock att för

tillgodoseende av behovet av kapitalökning anvisas ett reservationsanslag

av 1.300,000 kronor.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört hemställer utskottet,

A) att riksdagen må i så måtto bifalla Kungl. Maj:ts

förevarande proposition, att riksdagen må

1:°) dels medgiva, att Kungl. Majit må under budgetåret

1932/1933 bevilja statsbidrag från statens avdikningsanslag

å tillhopa högst 3,000,000 kronor;

dels ock anvisa för budgetåret 1932/1933 under nionde

huvudtiteln och benämningen statens avdikningsanslag

ett extra förslagsanslag av 3,000,000 kronor; samt

2:o) dels medgiva, att Kungl. Majit må under budgetåret

1932/1933 från statens avdikningslånefond bevilja

lån å tillhopa högst 2,900,000 kronor;

dels ock såsom kapitalökning för sagda fond för budgetåret

1932/1933 under utgifter för kapitalökning

och under rubriken »Statens utlåningsfonder» anvisa

ett reservationsanslag av 1,300,000 kronor;

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 17. 9

B) att motionen 11:529, i den mån den ej kan anses

besvarad genom vad utskottet här ovan anfört och

hemställt, ej må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Beträffande sättet för anskaffande av de till kapitalökning till statens

avdikningslånefond avsedda medlen torde statsutskottet framdeles under

riksdagen avgiva förslag.

Stockholm den 20 maj 1932.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

irån första kammaren: herrar Sederholm, Linders, Carl E. Eriksson, Gabrielsson, Elof

B. Andersson, Tjällgren, Granath och Fritiof Gustafson samt

från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Hedlund i Häste, Carlström,

Uddenberg, Månsson i Erlandsro, friherre Lilliecreutz, Andersson i Löbbo och Pehrsson i

Bramstorp.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1932:380 Skrivelse till Konungen angående reglering av utgifterna för kapitalökning för budgetåret 1932/1933 i vad angår jordbruksar etiden. s. 3 i texten
  2. Rskr. 1932:332 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis proposition angående statens av dikning sanslag och statens av dikning släne/ond. s. 1 i texten