Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32

1932-05-20 · 42 sidor, varav 42 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,8 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 42 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1932:32, Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

1

tfr 32.

Ankom till riksdagens kansli den 20 maj 1932 kl. 1 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl.

Majlis proposition till riksdagen med förslag till lag

angående ändring i vissa delar av lagen den 6 juni

1930 om kommunalstyrelse i stad m. m. ävensom i

ämnet väckta motioner.

Till konstitutionsutskottets handläggning hava båda kamrarna hänvisat

en av Kungl. Majit till riksdagen avlåten, den 18 mars 1932 dagtecknad proposition,

nr 207, däri Kungl. Majit föreslagit riksdagen att antaga dels följande
-

Förslag

till

Lag

angående ändring i vissa delar av lagen den 6 juni 1930 (nr 252)

om kommunalstyrelse i stad.

Härigenom förordnas, att lagen den 6 juni 1930 örn kommunalstyrelse i

stad skall så ändras, att 7, 13, 15, 17, 19, 20, 22—24, 32, 35, 37, 38, 40—42,

44, 45, 55, 57, 59 och 60 §§, 63 § 3 mom. samt 65—67, 70, 71, 74—76 och

79 §§ erhålla ny lydelse, att 51 § upphör att gälla, att 52—55 §§ erhålla

beteckningen 51—54 §§, att en ny paragraf, betecknad 55 §, införes samt att

4 kap. erhåller ny rubrik, allt på sätt nedan angives:

7 §•

Stadskommuns beslutanderätt---allmän rådstuga.

Förvaltning och verkställighet tillkomma drätselkammare eller de styrelser,

nämnder eller personer, som äro utsedda för särskilda förvaltnings- eller

verkställighetsbestyr.

13 §.

Stadsfullmäktige väljas---års ålder.

Stadsfullmäktig kan--— andras talan.

Följande personer må icke vara stadsfullmäktige: landshövding, landssekreterare,

landskamrerare, länsassessor, ledamot av magistraten, tjänste
Bihang

till riksdagens protokoll 1932. 5 sami. 18 Käft. (Nr 32.) 1057 32 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

man eller betjänt vid magistraten, kommunalborgmästare eller allmän åklagare

i orten, ej heller tjänsteman eller betjänt, som är anställd vid stadens drätsel

eller annat dess förvaltande verk och är för sin befattning redovisningsskyldig.

Ej må---såsom stadsfullmäktig.

15 §.

För val--- — inom valkrets.

Vid valkretsindelning---särskilda valkretsarna.

Örn indelning i valkretsar jämte antalet fullmäktige för varje valkrets äga,

efter därom av magistraten eller, där sådan ej finnes, av drätselkammaren

uppgjort förslag, stadsfullmäktige göra framställning hos länsstyrelsen. Utan

föregående framställning må länsstyrelsen förordna om sådan indelning,

sedan tillfälle beretts stadsfullmäktige att avgiva yttrande i ärendet. Beslut

örn indelning i valkretsar skall meddelas senast två månader före ingången

av det kalenderår, under vilket beslutet skall träda i tillämpning.

17 §.

Stadsfullmäktige välja varje år för nästkommande kalenderår bland sig

en ordförande och en vice ordförande samt, då stadsfullmäktige så besluta,

jämväl en andre vice ordförande. Underrättelse örn dessa val, med angivande

av de valdas namn och postadress, skall ofördröjligen insändas

till länsstyrelsen för intagande i länskungörelserna.

För året — — — särskilt utsett.

19 §.

Ordinarie sammanträden--— av fullmäktige.

Vid ordinarie---och förvaltning.

Vid ordinarie —--och revisorssuppleanter.

Extra sammanträde hålles, när länsstyrelsen därom förordnar eller magistraten

eller, där sådan ej finnes, drätselkammaren det begär eller de flesta

av fullmäktige sådant äska eller ordföranden finner det nödigt.

20 §.

Kallelse till stadsfullmäktigsammanträde utfärdas första gången, sedan

beslutanderätten uppdragits åt fullmäktige, av magistraten eller, där sådan

ej finnes, av kommunalborgmästaren och därefter av ordföranden, eller vid

hinder för honom, av vice ordföranden. Kallelsen, vilken skall utfärdas

skriftligen och innehålla bestämd uppgift örn tid och ställe samt, såvitt

möjligt är, även örn överläggningsämne för sammanträdet skall senast söckendagen

före sammanträdet delgivas envar stadsfullmäktig.

En vecka---flestas kännedom.

Vid ordinarie---denna tidning.

Den omständigheten--— sammanträdets hållande.

I stad med magistrat skall magistraten särskilt skriftligen underrättas örn

sammanträde.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

3

22 §''

Varje stadsfullmäktig äger en röst.

Vid stadsfullmäktigsammanträde äger borgmästaren eller, vid hinder för

honom, den, vilken magistraten bland sina ledamöter utser, eller kommunalborgmästaren

att vara tillstädes och deltaga i överläggningarna, men ej i ''

besluten. Sådan rätt tillkommer jämväl ordförande eller vice ordförande i

kommunal styrelse, nämnd eller beredning vid behandling av ärende, som

beretts av styrelsen, nämnden eller beredningen, så ock revisor vid granskning

av den av honom avgivna revisionsberättelsen.

23 §.

Stadsfullmäktige äro skyldiga att, efter sakens beskaffenhet, antingen

meddela yttrande eller fatta beslut över alla de frågor, vilka blivit av högre

myndighet eller i stad med magistrat av magistraten hänskjutna till dem.

24 §.

De ärenden, som företagas till avgörande av stadsfullmäktige, skola förut

vara vederbörligen beredda av drätselkammaren eller annan kommunal styrelse,

nämnd eller beredning, dit ärendet efter sin beskaffenhet hör, eller

av en eller flera särskilt för sådan beredning utsedda personer. Innan

ärende, som beretts annorledes än av drätselkammaren eller allmänt beredningsutskott,

företages till avgörande av stadsfullmäktige, skall tillfälle lämnas

kammaren eller utskottet att avgiva yttrande däröver. I stad utan magistrat

skall tillfälle städse lämnas drätselkammaren att avgiva yttrande över

ärende, som beretts annorledes än av kammaren.

Val må---stadens rättighet.

32 §.

Stadsfullmäktiges beslut skola, så snart de blivit justerade, skriftligen

delgivas magistraten eller, där sådan ej finnes, drätselkammaren. För övrigt

äger envar att taga avskrift av protokollet och att få avskriftens riktighet

bestyrkt.

35 §.

Beträffande rättighet — — — är stadgat.

Vid behandling av ärende, som sägs i första stycket, skall finnas tillgänglig

längd över de i sadant ärende röstberättigade, vilka icke finnas upptagna

såsom röstberättigade i den allmänna röstlängden. Det ankommer å

magistraten eller, där sadan ej finnes, a den valnämnd, som enligt lagen örn

val till riksdagen har att förrätta val till riksdagens andra kammare för

staden, att föranstalta därom, att längden är tillgänglig.

37 §.

Allmän rådstuga hålles inför magistraten eller, där sådan ej finnes, inför

valnämnden.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

38 §.

Allmän rådstuga skall hållas å rådhuset eller å ställe, som för sådant

ändamål blivit av rådstugan eller, i brist på dess föreskrift, av magistraten

eller, där sådan ej finnes, av valnämnden bestämt.

40 §.

Extra allmän rådstuga hålles, när länsstyrelsen därom förordnar, så ock

i stad med magistrat, när magistraten finner det nödigt, samt i annan stad,

när valnämnden finner det nödigt eller drätselkammaren sådant äskar.

Envar, som är röstberättigad å allmän rådstuga, äger för uppgivet ärende

begära rådstugas hållande. Lämnas dylik framställning av magistraten eller

valnämnden utan avseende, skall magistraten eller valnämnden, örn det begäres,

meddela sitt beslut skriftligen, med skälen därtill; och äger sökanden

att däröver anföra besvär hos länsstyrelsen. Mot länsstyrelsens beslut må

talan ej föras.

41 §.

Kungörelse örn allmän rådstuga utfärdas av magistraten eller, där sådan

ej finnes, av valnämnden och skall innehålla bestämd uppgift örn tid, ställe

och överläggningsämne för sammanträdet.

Kungörelsen uppläses — — — stadens rättighet.

Jämväl skall — — — i 20 §.

Den omständigheten---rådstugans hållande.

42 §.

Magistraten eller, där sådan ej finnes, valnämnden skall vid allmän rådstuga

låta föra protokoll.

Protokollet skall---omröstning företagits.

Protokollet justeras genast, där så ske kan, men i annat fall offentligen

inför magistraten eller valnämnden å tid, som tillkännagives innan allmänna

rådstugan upplöses.

Envar äger---riktighet bestyrkt.

Protokollen med tillhörande handlingar och bilagor skola förvaras av

magistraten eller valnämnden pa sätt och å ställe, som allmänna rådstugan

eller, där stadsfullmäktige finnas, dessa bestämt.

4 KAP.

Om magistrat, drätselkammare och ersättare för magistrat.

44 §.

Örn tillsättande av magistrat är särskilt stadgat. Beträffande magistraten,

för såvitt den sammanfaller med rådstuvurätten, ävensom i fråga örn magistratens

handhavande av vad till exekutionsverket, säkerhets-, ordnings-, sundhets-

och sedlighetspolisen inom staden hör, gäller vad därom i lag och författningar

är stadgat.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

5

45 §.

Magistraten äger att vaka över att av stadsfullmäktige eller allmänna

rådstugan fattade beslut bringas till verkställighet av drätselkammaren eller

för särskilda förvaltnings- eller verkställighetsbestyr tillsatta styrelser, nämnder

eller personer, som böra taga befattning därmed, ävensom att åt staden

donerad fast egendom och staden förunnade inkomstgivande rättigheter bliva

behörigen använda till sina bestämda ändamål.

Finner magistraten---magistrats beslut.

55 §.

I stad utan magistrat skall vad i 45—50 och 52 §§ stadgas i avseende å

magistrat i tillämpliga delar gälla örn drätselkammaren med iakttagande likväl,

att i 45 § andra stycket stadgad förpliktelse för magistrat att vägra

handräckning till verkställighet av vissa beslut samt i 52 § sista stycket

föreskriven skyldighet för magistrat att avgiva yttrande icke skall gälla örn

drätselkammaren.

För att bistå drätselkammaren vid fullgörandet av vad å kammaren ankommer

skall i stad utan magistrat finnas en kommunalborgmästare. Kommunalborgmästaren

har att närvara vid drätselkammarens sammanträden

samt äger rätt att deltaga i överläggningarna men ej i besluten och att få

sin särskilda mening antecknad till protokollet.

Stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan må bestämma, att drätselkammaren

skall utgöras, utom av de valda ledamöterna, jämväl av kommunalborgmästaren.

Örn kommunalborgmästarens befattning med andra än i denna lag omförmälda

ärenden så ock örn utseende och entledigande av kommunalborgmästare

samt reglemente för honom är särskilt stadgat.

57 §.

Förslag till utgifts- och inkomststat skall uppgöras före november månads

utgång, i stad med magistrat av magistraten efter hörande av drätselkammaren

eller särskild av stadsfullmäktige eller allmän rådstuga därför tillsatt

beredning och i annan stad av drätselkammaren. För detta ändamål skola

de styrelser, nämnder eller personer, vilka staden för särskilda förvaltningsbestyr

tillsatt, å tid, som utsättes i stad med magistrat av magistraten

och i annan stad av drätselkammaren, till kammaren ingiva sina specialförslag

över utgifter och inkomster för det nästföljande året.

Statförslaget skall från och med dagen för tillkännagivandet örn det ordinarie

stadsfullmiiktigsammanträde eller kungörandet av den allmänna rådstuga,

som skall hållas före utgången av december månad, vara offentligen

tillgängligt på lämpligt ställe, som utsättes i tillkännagivandet eller kungörelsen.

På nämnda —--och avgörande.

Den fastställda utgifts- och inkomststaten återställes därefter till den, som

uppgjort statförslaget.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

59 §.

Det åligger---för kalenderår.

Räkenskaperna skola årligen före den 1 april tillhandahållas magistraten

eller i stad utan magistrat ordföranden i stadsfullmäktige eller, där sådana

ej finnas, ordföranden i valnämnden. Magistraten eller ordförande, som nu

nämnts, har att oförtövat, med föreläggande av viss tid för revisionsberättelsens

avgivande, tillhandahålla räkenskaperna åt revisorerna.

Av staden--— med dem.

60 §.

Revisionsberättelsen avlämnas till magistraten eller i stad utan magistrat

till ordföranden i stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas, ordföranden i

valnämnden. Över framställda anmärkningar skola vederbörandes förklaringar

infordras så tidigt, att de jämte revisionsberättelsen kunna framläggas

till granskning och avgörande hos stadsfullmäktige eller å allmän

rådstuga vid det ordinarie sammanträde, som hålles före utgången av juni

månad.

63 §.

3 mom. Skulle i andra fall än dem, som ovan i denna paragraf bestämmas,

hos stadsfullmäktige eller allmän rådstuga väckas förslag, att vissa till

staden skattskyldiga böra, i fråga örn uttaxering för visst ändamål, antingen

helt och hållet befrias från bidrag eller vinna nedsättning däri, skall först

avgöras, huruvida ett sådant förslag, vilket dock icke må avse påläggande

av personlig eller efter matlag utgående avgift, bör komma under närmare

prövning. Skall sådant förslag tagas under vidare prövning, skall det, innan

det av stadsfullmäktige eller allmän rådstuga företages till slutligt avgörande,

överlämnas till magistraten eller, där sådan ej finnes, till drätselkammaren,

som vidtager den förberedande utredning frågan kräver.

65 §.

Magistraten eller, där sådan ej finnes, drätselkammaren åligger att på

grund av den fastställda utgifts- och inkomststaten ävensom de beslut örn

uttaxering till församling eller skoldistrikt, som genom kyrkorådet, skolrådet

eller särskild styrelse delgivas drätselkammaren, oförtövat låta upprätta

debiterings- och uppbördslängd.

66 §.

Sedan debiterings----skall ske.

Vill någon göra anmärkning mot debiterings- och uppbördslängden, äger

han, därest han är medlem av stadskommunen eller hans rätt eljest är beroende

av debiteringen, att före utgången av nyss sagda tid ingiva skriftlig

anmälan därom till magistraten eller, där sådan ej finnes, till drätselkammaren.

Magistraten eller drätselkammaren skall skyndsamt meddela beslut över

de framställda anmärkningarna, och skola ändringar, som härav föranledas,

införas i längden. Denna anses härefter fastställd.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

7

67 §.

Sedan debiterings- och uppbördslängden fastställts, åligger det drätselkammaren

att utfärda debetsedlar och låta tillställa de skattskyldiga desamma.

70 §.

Har efter debiterings- och uppbördslängdens slutliga granskning sådan

taxering, som enligt lag bör ligga till grund för skattskyldighet till staden,

blivit verkställd, ändrad eller undanröjd, skall magistraten eller, där sådan

ej finnes, drätselkammaren göra därav föranledd ändring i debiteringen, utan

hinder av att denna enligt vad ovan sägs vunnit laga kraft, och njuter

skattskyldig ränta, enligt] vad särskilt är stadgat, å vad han äger återbekomma

såsom för mycket erlagt.

Förmenar någon, att felaktighet förekommit vid åtgärd av magistraten

eller drätselkammaren, som nu sagts, och vidtages ej efter anmälan rättelse

äger han att däröver anföra besvär hos länsstyrelsen i den ordning, som

sägs i 69 § andra stycket, skolande tiden för besvärs anförande räknas från

det han erhållit vetskap örn det beslut anmälan föranlett.

71 §.

Efter uppbördsstämman upprättar drätselkammaren restlängd å de skattskyldiga,

som ej vid uppbördsstämman behörigen guldit sin skatt och för

vilka ej avkortning eller avskrivning i laga ordning ägt rum. I stad med

magistrat skall restlängden summerad jämte berättelse, huru uppbörden utfallit,

överlämnas till magistraten, som låter indriva och till drätselkammaren

redovisa de resterande utskylderna. I annan stad skall restlängden summerad

tillställas den, som är utmätningsman för staden, och åligger det

denne att indriva och till drätselkammaren redovisa utskylderna.

Bestlängd upprättas enligt formulär, som fastställes av Konungen. I

stad med magistrat äger magistraten meddela de närmare föreskrifter rörande

restlängds upprättande, som i övrigt prövas erforderliga.

Vid indrivandet----stadgas särskilt.

74 §.

För att---dess betjänande.

Beslut, som skall underställas Konungens prövning, skall av magistraten,

åtföljt av dess utlåtande, eller, där magistrat ej finnes, av drätselkammaren

insändas till länsstyrelsen, vilken det åligger att överlämna handlingarna,

jämte eget yttrande, till Konungen.

75 §.

Länsstyrelsens godkännande —--fem år.

Beslut, som skall underställas länsstyrelsens prövning, bör genom magistraten

och åtföljt av dess utlåtande eller, där magistrat ej finnes, genom

drätselkammaren insändas.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

Samtliga av---besluten avse.

Underställt beslut — — — därför uppgivas.

Över vägrad — — — hos Konungen.

76 §.

Medlem av — — — orättvis grund.

Besvären skola, jämte det överklagade beslutet, ingivas till länsstyrelsen

inom tjugu dagar efter den dag, då stadsfullmäktiges protokoll offentligen

upplästes eller allmän rådstugas protokoll justerades, dagen då det skedde

likväl oräknad. Det åligger klaganden därjämte såväl att vid besvären foga

bevis örn dagen, då sådan uppläsning eller justering ägde rum, som ock

att inom fjorton dagar efter det tiden för besvärens inlämnande utgått till

magistraten eller, där sådan ej finnes, till drätselkammaren ingiva diariiutdrag

över att han besvärat sig.

Försummar klaganden---i verkställighet.

79 §.

För besvärs anförande mot drätselkammares beslut i sådana mål och

ärenden, vilka drätselkammaren på grund av föreskrifter i särskilda författningar

har att handlägga, gäller vad i dessa författningar för varje fall finnes

stadgat.

I övrigt gäller örn besvärs anförande mot beslut av drätselkammare i stad

med magistrat vad i drätselkammarens reglemente är bestämt, örn magistratens

överinseende över drätselkammaren sägs i 47 §.

Har drätselkammare i stad utan magistrat meddelat beslut, som ej är av

rent förberedande eller verkställande art, skall vad i 76—78 §§ är stadgat

äga motsvarande tillämpning; dock skall tiden för talans fullföljande räknas

från den dag, då klaganden erhöll del av beslutet. Utan hinder av förd

klagan må beslutet gå i verkställighet, där icke den prövande myndigheten

annorledes förordnar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1933.

Utan hinder härav må stadsfullmäktige i stad, där stadsstyrelse finnes,

besluta, att stadsstyrelsen skall bibehållas för en tid av högst fem år, räknat

från lagens ikraftträdande. I dylikt fall skola de äldre bestämmelserna fortfarande

under samma tid äga tillämpning för staden. Sådant beslut skall

fattas före lagens ikraftträdande. Anmälan örn beslutet skall göras hos länsstyrelsen.

dels ock här nedan å sid: 31—40 intagna förslag till

2) lag örn kommunalborgmästare;

3) lag örn överflyttande å kommunalborgmästare av magistrat eller stadsstyrelse

åliggande bestyr;

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

9

4) lag om behörighet för kommunalborgmästare att utfärda fattigdomsiQtyg,

som omförmäles i 30 kap. 22 § rättegångsbalken;

5) lag angående ändrad lydelse av 90 och 91 §§ i lagen den 26 november

1920 (nr 796) örn val till riksdagen;

6) lag om ändrad lydelse av 63 § i kommunala vallagen den 6 juni 1930

(nr 253);

7) lag örn ändrad lydelse av vissa paragrafer i lagen den 13 juni 1919

(nr 293) örn ordning och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik

indelning;

8) lag angående ändrad lydelse av 13 § 2 mom. i lagen den 6 juni 1925

(nr 170) örn polisväsendet i riket;

9) lag angående ändrad lydelse av 47 § i lagen den 20 juni 1924 (nr 349)

örn landsting;

10) förordning örn ändrad lydelse av § 3 mom. 1 och 2 i förordningen den

31 mars 1922 (nr 130) angående uppbörd av avgifter för försäkringar i riksförsäkringsanstalten

jämlikt lagen örn försäkring för olycksfall i arbete.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande i anledning

av propositionen väckta motioner, nämligen dels de likalydande

motionerna nr 359 i första kammaren av herr Linder och nr 526 i andra

kammaren av herr Andersson i Falkenberg, dels ock de likalydande motionerna

nr 361 i första kammaren av herr Mellén m. fl. och nr 537 i andra

kammaren av herr Petersson i Lerbäcksbyn m. fl.

I motionerna I: 359 och II: 526 hemställes, »att Kungl. Maj:ts i propositionen

nr 207 framställda förslag måtte av riksdagen avslås».

I motionerna I: 361 och II: 537 hemställes »att Kungl. Maj:ts proposition

nr 207 icke måtte av riksdagen bifallas».

Beträffande de skäl, som ligga till grund för de i propositionen framlagda

lagförslagen, får utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas här

nedan, hänvisa till propositionen jämte därvid fogade utdrag av protokollen

över socialärenden den 11 och den 18 mars 1932.

Beträffande motiveringen för motionärernas hemställan hänvisar utskottet

till motionerna.

Enligt bestämmelserna i 44 § i gällande lag om kommunalstyrelse i stad

skall i stad utan magistrat (s. k. fögderistad) de eljest å magistraten ankommande

bestyr och åligganden, om vilkas ombesörjande icke särskild föreskrift

meddelats, fullgöras av en stadsstyrelse bestående av en kommunalborgmästare,

som ordförande, och två kommunalrådmän; dock att, utan hinder härav, för

stad, som kommit i åtnjutande av stadsrättigheter före den 1 januari 1921, örn

stadsstyrelsens sammansättning skall gälla vad i reglementet för styrelsen är

eller blir stadgat. På grund härav finnas kommunalborgmästare och kommunalrådmän

i 7 av rikets 26 fögderistäder, medan i övriga fögderistäder

stadsstyrelsens sammansättning bestämmes i reglemente. Stadsförvaltningens

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

organisation i övrigt företer även i såväl dessa som i övriga städer stora olikheter,

beroende på olikheter ifråga om storleken och den allmänna strukturen.

På grund härav har sedan länge förelegat önskemål örn dels enhetliga bestämmelser

beträffande magistratsbestyrens ombesörjande i stad utan magistrat

och dels en omgestaltning av städernas förvaltning, avseende i huvudsak

ett samlande under enhetlig ledning av de ofta på olika styrelser splittrade förvaltningsuppgifterna.

Dessa spörsmål ha erhållit ökad betydelse genom det

i samband med frågan örn en allmän processreform framkomna förslaget om

statens övertagande av rättsskipningen i vissa städer, vilka i judiciellt hänseende

ansåges böra förenas med landsbygden.

Spörsmålen i fråga ha varit föremål för skilda utredningar. Sålunda

avgåvo 1928 års kommunalförvaltningssakkunniga den 30 september 1929 utredning

angående kommunalförvaltningens ordnande i städerna efter processreformens

genomförande, vilket betänkande avsåg samtliga städer. Vidare hava

borgmästaren Gustaf Ehrnberg och kommunalborgmästaren Harry Ljungberg

av cheferna för justitie- och socialdepartementen den 25 september 1931 tillkallats

för att i egenskap av sakkunniga inom justitie- och socialdepartementen

biträda med fortsatt behandling av frågan om övertagande från statens sida av

rättsskipningen i vissa städer ävensom av frågan rörande de ändrade bestämmelser

angående kommunalförvaltningen i stad, som av ett dylikt övertagande

kunde påkallas, jämte därmed sammanhängande spörsmål. Dessa sakkunniga

hava den 27 november 1931 avlämnat bland annat förberedande förslag angående

ändrade bestämmelser rörande kommunalförvaltningen uti dels sådana

städer, vilkas rättsskipning komme att övertagas av staten, och dels fögderistäderna.

1929 års Det av kommunalförvaltningssakkunniga år 1929 avgivna förslaget, vilket

förslag, avsåg samtliga städer i riket, innebar i huvudsak inrättande av ett kommunalt

centralorgan med benämning stadsstyrelse. I stadsstyrelsen skulle den nuvarande

drätselkammaren uppgå, och den skulle vidare övertaga magistratens

kommunala uppgifter med undantag av legalitetskontrollen, vilken skulle upphöra,

samt åtskilliga av magistratens statliga uppgifter, dock icke de polisiära,

vilka skulle tillkomma polischefen i staden. Stadsstyrelsen skulle utgöras av

en borgmästare såsom självskriven ordförande samt ytterligare minst fyra ledamöter,

varjämte hos stadsstyrelsen i städer med över 4,000 ä 6,000 invånare i

regel skulle finnas anställd en stadsassessor. Borgmästaren och övriga ledamöter

skulle väljas av stadsfullmäktige eller, där sådana ej funnes, av allmänna

rådstugan, borgmästaren för en tid av 6—10 år samt övriga ledamöter

jämte erforderligt antal suppleanter för en tid av 4 år. Stadsassessorn skulle

tillsättas av stadsfullmäktige. För borgmästaren voro ej några kompetensvillkor

uppställda, medan däremot stadsassessorn skulle antingen vara jurist

eller ock hava av Kungl. Majit befunnits kompetent för den befattning, varom

vore fråga.

över förslaget avgåvos yttranden av länsstyrelserna i riket, av magistraterna,

stadsstyrelserna, stadsfullmäktige och drätselkamrarna i städerna samt av

vissa sammanslutningar. -

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

11

I de flesta yttrandena vitsordas, att grundtanken i förslaget — inrättande

av ett kommunalt centralorgan — vore riktig och stöde i överensstämmelse med

tidens krav. Mot förslaget riktades emellertid av flertalet i ärendet hörda detaljanmärkningar

av skiftande natur. Sålunda återkomma ofta erinringar, att det

kommunala centralorganets belastande med administrativa uppgifter vore

mindre önskvärt, att fara förefunnes, att förslaget, därest det antoges, skulle

medföra en överorganiserad tjänstemannaförvaltning, i all synnerhet i städer

med 6,000—15,000 invånare, att den föreslagne borgmästarens ställning komme

på grund av sättet för hans antagande att bliva i avsevärd utsträckning politiskt

betonad, samt att ordföranden i det kommunala centralorganet borde vara

en kommunal förtroendeman, vald i samma ordning som för närvarande gällde

örn dylika befattningshavare.

1931 års förslag, som är begränsat till städer utan magistrat men omfattar

samtliga dessa — således även fögderistäderna — har upptagit grundtanken i

1929 års förslag örn inrättande av ett centralorgan i städerna. Någon ny

styrelse skall emellertid icke tillskapas, utan drätselkammaren skall bibehållas

och under oförändrad benämning övertaga magistratens kommunala uppgifter.

För att kammaren skall bliva i stånd att utöva en ledande ställning föreslås,

att kammaren skall erhålla tillfälle att avgiva yttrande till stadsfullmäktige i

praktiskt taget alla där förekommande ärenden. Liksom enligt 1929 års förslag

skall legalitetskontrollen försvinna. Ett par magistraten enligt kommunalstyrelselagen

åvilande detaljbestyr skola övertagas av annat organ än drätselkammaren.

Magistratens uppgifter beträffande valen övertagas av en för ändamålet

inrättad valnämnd. Röstlängd skall dock upprättas av den, som verkställer

debitering av kronoutskylder.

I syfte att trygga ett behörigt handhavande från drätselkammarens sida

av magistrats nuvarande tillsynsuppgifter över den kommunala förvaltningen

och att bereda en viss ersättning för legalitetskontrollens upphörande har bestämmelse

införts därom, att drätselkammaren skall biträdas av en kommunalborgmästare,

vilken skall vara skyldig att närvara vid kammarens sammanträden

och äga rätt att reservera sig mot fattade beslut. I stad med ett invånarantal

av 3,000 eller därunder behöver enligt förslaget kommunalborgmästare

ej finnas. Härför fordras emellertid medgivande av Kungl. Majit. Angående

kommunalborgmästares kompetens har skillnad gjorts mellan städer med 6,000

invånare och däröver samt mindre städer. I förra fallet skall han hava avlagt

för domarämbetets utövande föreskrivna kunskapsprov, i det senare har kansliexamen

ansetts tillfyllest. I båda fallen äger Kungl. Majit meddela dispens för

den som på grund av annan utbildning eller längre tids verksamhet i kommunala

värv eller eljest i allmän tjänst funnits skickad att innehava den befattning,

varom är fråga. Kommunalborgmästare skall enligt förslaget väljas av

stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas, av allmänna rådstugan. Förordnande

å befattningen utfärdas av länsstyrelsen. I princip skall kommunalborgmästaren

vara oavsättlig, dock skall han kunna entledigas — förutom vid viss

ålder och oförmåga till tjänstgöring, i fråga varom bestämmelser meddelats i

1031 års

förslag.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

Propo
sitionen,

Departements
chefen.

viss anslutning till civila pensionslagen — om länsstyrelsen funnit skäl föreligga

för bifall till framställning av stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas, av

allmänna rådstugan örn entledigande, såframt förslag därom väckts av drätselkammaren

med minst två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes röster och

antagits av stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan med enahanda pluralitet.

Beträffande magistratens statliga uppgifter skulle dessa med vissa undantag

ombesörjas av kommunalborgmästaren.

Svenska stadsförbundet, som beretts tillfälle avgiva yttrande över de sakkunnigas

förslag, har genom sm styrelse överlämnat dels utlåtande i ämnet, dels

ock protokoll vid en av förbundet anordnad konferens i frågan. Därjämte hava

styrelserna för föreningen Sveriges stadsdomare och föreningen Sveriges stadsfiskaler

inkommit med yttranden över förslaget.

Det nu framlagda förslaget bygger helt på 1931 års förslag, och de i detsamma

företagna ändringarna hava huvudsakligen avsett att tillmötesgå de

krav, som framförts från städernas sida bland annat vid ovannämnda konferens.

Den kungl, propositionen avser således att för de städer, i vilka i överensstämmelse

med 1931 års riksdags beslut angående huvudgrunderna för en

rättegångsreform staten efter hand skulle övertaga rättsskipningen och vilka

städer i judiciellt hänseende skulle komma att förenas med angränsande domsagor,

samt för de s. k. fögderistäderna dels införa bestämmelser, varigenom

magistratens och stadsstyrelsens uppgifter överflyttades på andra organ, dels

ock genomföra kraven på omgestaltning av dessa städers förvaltning.

Departementschefen har i avseende å de grundläggande principerna för

förslaget anfört bland annat:

Vid det övervägande jag ägnat spörsmålet har jag för min del kommit till

den uppfattningen, att för de städer, örn vilka nu är fråga, den för förvaltningen

nödiga koncentrationen på ett lämpligt sätt skall kunna vinnas genom

att i enlighet med 1931 års förslag låta drätselkammaren med bistånd av en

kvalificerad tjänsteman, kommunalborgmästare, bliva stadens styrelse. Till denna

min mening har särskilt medverkat den utveckling, som sedan länge ägt rum

i de flesta städer och vilken betecknats av drätselkammarens alltmer växande

inflytande. Samtliga tidigare förslag hava även, örn ock i olika former, tillerkänt

drätselkammaren en ledande ställning. Och i de över 1929 års betänkande

avgivna yttrandena har grundtanken däri — tillskapande av ett styrelseorgan

genom drätselkammarens ombildning — i övervägande mån mötts med

gillande. Till förmån för det nu föreliggande förslaget har svenska stadsförbundets

styrelse liksom ock styrelsen för föreningen Sveriges stadsdomare i

princip uttalat sig. En betydande förtjänst hos detsamma ligger enligt min

mening däri, att det endast i mindre mån rubbar de bestående förhållandena.

Drätselkammaren skall principiellt bibehållas oförändrad ehuru erhålla bistånd

av kommunalborgmästaren, och i den kommunala styrelsen i övrigt äro blott

smärre jämkningar, föranledda av drätselkammarens nya ställning, påkallade.

Särskilt är att märka, att allenast en jämförelsevis obetydlig nyorganisation

föreslås. Den enda befattning, som skall inrättas, är kommunalborgmästarbefattningen,

men de uppgifter, som böra ombesörjas av kommunalborgmästaren,

utföras redan nu i viss utsträckning i många städer av tjänstemän.

Med drätselkammarens förändring till en stadens styrelse lärer det knappast

vara möjligt att bibehålla den nuvarande s. k. legalitetskontrollen eller magistratens

och stadsstyrelsens skyldighet att tillse, att av stadsfullmäktige fattade

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

13

beslut äro lagliga, och att vägra handräckning till verkställighet av lagstridiga

beslut. Det kan nämligen icke gärna komma i fråga, att drätselkammaren skall

övertaga denna uppgift. I samma avseenden som hittills bör drätselkammaren

vara ett stadsfullmäktige underordnat organ och bör följaktligen icke äga pröva

lagligheten av fullmäktiges beslut. Ej heller har det synts mig lämpligt att

bekläda kommunalborgmästaren med förevarande befogenhet.

Departementschefen har icke ansett ett borttagande av legalitetskontrollen

vålla några betänkligheter, därest såsom departementschefen förordade i förvaltningen

införes ett ämbetsmanuamässigt element. Skulle lagstridiga beslut

komma att fattas, står det envar kommunmedlem fritt att överklaga besluten.

I propositionen Ilar meddelats, att till följd av den föreslagna reformen

erfordras ändringar i bland annat hälsovårdsstadgan och byggnadsstadgan

genom en jämkning i den förstnämnda stadgan av beskrivningen på polischef

i bestämmelsen örn polischef, som självskriven ledamot av hälsovårdsnämnden

samt genom införande i byggnadsstadgan av bestämmelse örn kommunalborgmästaren

såsom självskriven ledamot av byggnadsnämnden. Härjämte har

departementschefen framhållit att, därest riksdagen icke uttalar någon erinran

emot de angivna ändringarna, Kungl. Majit torde i författningar, som nu

nämnts, äga vidtaga sådana ändringar, som överensstämma med grunderna för

här ifrågavarande reform.

Utskottet ansluter sig till principerna i det genom den kungl, propositionen Utskottet,

framlagda förslaget, och har i fråga örn de särskilda bestämmelserna i förslaget

icke funnit anledning till andra än nedanstående erinringar:

Ilo. Beträffande förslaget till lag angående ändring i vissa delar av lagen

om kommunalstyrelse i stad.

17 § bör kompletteras genom insättande av en förtydligande bestämmelse

att i paragrafen omförmälda insändandet av underrättelser örn val av ordförande

och vice ordförande i stadsfullmäktige skall ombesörjas av stadsfullmäktiges

ordförande.

Rubriken till 4 kapitlet torde lämpligen erhålla följande lydelse: »Örn

magistrat, drätselkammare och kommunalborgmästare.»

Utskottet har funnit lämpligt, att bestämmelsen uti andra stycket av 55 §

att i stad utan magistrat skall finnas en kommunalborgmästare uppflyttas till

paragrafens första stycke och att bestämmelsen att kommunalborgmästaren

skall bistå drätselkammaren även utgår ur andra stycket såsom obehövlig med

hänsyn till den i sista stycket förekommande hänvisningen till ett för kommunalborgmästaren

gällande reglemente, däri hans åligganden kunna utförligt

angivas.

Vidare anser utskottet att bestämmelsen i tredje stycket av samma paragraf

bör utgå. Förstärkandet av en kommunalvald styrelse med en tjänsteman

genom beslut av kommunalrepresentationen är något som hittills är okänt inom

vår kommunalförvaltning. Kommunalborgmästaren bör för övrigt icke vara

ledamot av drätselkammaren, ty såsom sådan skulle han nödgas med sin röst

medverka till besluten därstädes, ofta nog i ömtåliga och särskilt omstridda

frågor, varigenom den opartiskhet, som bör prägla hans verksamhet, kunde

misstänkliggöras eller ifrågasättas. Det kan heller icke vara lämpligt att han

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

mot egen önskan skall vara skyldig att vara ledamot av drätselkammaren.

Utskottets principiella inställning till denna fråga föranleder följdriktigt införande

i lagen av en bestämmelse att kommunalborgmästaren icke heller skall

kunna väljas till ledamot av drätselkammaren, vilken bestämmelse lämpligen

bör införas i början av andra stycket av 55 §.

Vidkommande slutligen övergångsbestämmelserna, skola enligt förslaget

fögderistäderna äga bibehålla stadsstyrelseorganisationen i fem år från lagens

ikraftträdande den 1 januari 1933, därest stadsfullmäktige fatta beslut därom

före nämnda dag. Då emellertid den betänketid ifråga örn tiden för övergången,

som sålunda står till buds, torde vara för kort, synes, beträffande fögderistäderna,

böra föreskrivas att den nuvarande organisationen skall bibehållas i

fem år från den 1 januari 1933, därest icke stadsfullmäktige besluta örn

tidigare övergående till den nya ordningen.

2:o. Angående förslaget till lag om kommnnalborgmästare.

Utskottet delar den mening, som torde hava omfattats av de sakkunniga, att

uti det reglemente, som efter framställning av stadsfullmäktige eller allmänna

rådstugan skall utfärdas av Kungl. Majit, böra upptagas kommunalborgmästarens

alla arbetsuppgifter och således icke blott de, som äro av statlig

natur, utan även de kommunala uppgifterna. Detta torde vara erforderligt till

förhindrande av att kommunalborgmästaren blir underkastad sådana ändringar

i arbetsuppgifterna, som kunna bliva till men för den ställning inom kommunalförvaltningen,

som bör tillkomma honom enligt grunderna för förslaget,

eller för handhavandet av de statliga arbetsuppgifterna. Ett förtydligande

i texten i andra stycket av 3 § bör i anledning härav vidtagas.

Beträffande vidare bestämmelserna i tredje stycket mom. d. av samma § har

utskottet icke funnit nödigt att föreskriva två tredjedels pluralitet i drätselkammaren

för framställning till stadsfullmäktige om åtgärd för kommunalborgmästarens

entledigande. Kvalificerad majoritet för beslut i kommunala

beredande styrelser är för övrigt en nyhet, som ej synes lämplig

att införa. Däremot har utskottet funnit den pluralitet inom stadsfullmäktige

eller allmänna rådstugan, två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes

röster, som föreskrivits för antagande av förslag örn entledigande av

kommunalborgmästaren, icke vara tillräckligt betryggande för bedömande

av frågan örn entledigandet. Det kan nämligen icke bortses från att, örn förslaget

i denna del vinner bifall, partipolitiska hänsyn undantagsvis kunna bliva

avgörande vid beslutets fattande. Visserligen skulle prövningen av skälen för

beslutet och avgörandet tillkomma länsstyrelserna, men det kan uppenbarligen

förutses att stora svårigheter skulle yppa sig vid avgörandet av dessa frågor.

I den mån skälen för förslaget örn entledigande avse missnöje med handhavandet

av de kommunala arbetsuppgifterna, torde det vara mycket svårt för

länsstyrelsen att pröva, huruvida, dessa skäl äro tillräckligt bärande. Det inkomna

förslaget örn entledigande kan ju också röra sig örn en kommunalborgmästare,

som visat sig utmärkt väl skickad att handhava de statliga arbetsuppgifterna.

Utskottet håller före att svårigheterna i detta avseende skulle i

betydande grad avlägsnas, om för förslag örn entledigande fordrades tre fjärde
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

15

dels pluralitet. Länsstyrelsen skulle uti en så stark majoritet kunna finna tillräcklig

grund för entledigande, där ej särskilda skäl tala däremot. Utskottet

föreslår på grund härav att den i mom. d) i sista stycket av paragrafen i fråga

föreskrivna kvalificerade majoriteten ändras från två tredjedelar till tre fjärdedelar.

För att ytterligare motverka ett obehörigt entledigande vill utskottet hava

uttalat, att reglementets bestämmelser örn pension åt kommunalhorgmästaren

böra upptaga rätt till pension i förhållande till avlöningsförmåner och tjänstetid

jämväl i fall, då han entledigas enligt 3 § sista stycket mom. d).

Utskottet har i detta sammanhang även ansett sig böra erinra örn att kommunalborgmästarnas

avlöning givetvis måste komma att växla högst väsentligt

i olika städer allt efter göromålens omfattning. I en del av de mindre städerna

torde sålunda kommunalborgmästaretjänsten uppenbarligen kunna anordnas som

en bisyssla.

4*

Därest riksdagen helt eller delvis bifaller propositionen i fråga örn

ändringarna i lagen örn kommunalstyrelse i stad, anser sig utskottet böra uttala,

att de talrika ändringar i olika paragrafer och även i paragrafföljden,

som föranledas härav, göra det i hög grad önskvärt att 1930 års lag

efter ändringarnas godkännande ånyo kungöres med fullständig text, men i sin

nya lydelse.

Utskottet förordar således att kungörandet av de beslutade ändringarna

sker i samband med förnyat kungörande av 1930 års lag om kommunalstyrelse

i stad med användande av en ingress, som dels anger de vidtagna

ändringarna, dels förklarar, att .i följd av ändringarna 1930 års lag kommer

att från den dag, ändringarna träda i kraft, hava den lydelse, som därefter

paragraf efter paragraf anges, varvid på lämpligt sätt bör kunna utmärkas såväl

tidpunkten för nämnda ikraftträdande som de delar av respektive paragrafer

som ändrats. I anslutning härtill har utskottet avfattat den sedvanliga

ingressen, som börjar med orden: »Härigenom förordnas». För en sådan anordning

torde emellertid erfordras utfärdande av en särskild lag örn införande av

Lag angående ändring i vissa delar av lagen den 6 juni 1930 örn kommunalstyrelse

i stad. Utskottet har därför uppgjort förslag till sådan promulgationslag,

innehållande de erforderliga övergångsbestämmelserna.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

a) att riksdagen, med förklarande att Kungl. Maj:ts proposition,

nr 207, icke kunnat av riksdagen i oförändrat skick antagas,

* 1) måtte med anledning av samma proposition för sin del

antaga följande

*) I förhållande till propositionen innefattar utskottets förslag till lag angående ändring

i vissa delar av lagen den 6 juni 1930 om kommunalstyrelse i stad ändring — förutom

beträffande ingress, rubrik till 4 kap. samt övergångsbestämmelse —- i fråga örn 17 och 55 §§.

I propositionen föreslogs, att nuvarande uttryck i 17 § första stycket »genom magistraten»

skulle uteslutas utan att ersättas av annat uttryck. Beträffande 55 § innebär utskottets

förslag, att andra stycket första punkten i propositionen här i något ändrad avfattning

upptagits såsom första stycke samt att tredje stycket i propositionen uteslutits, i samband

varmed förbud stadgats för kominunalborgmästaren att vara ledamot av drätselkammaren.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

Förslag

till

Lag

angående ändring i vissa delar av lagen den 6 juni 1930 (nr 252)

om kommunalstyrelse i stad.

Härigenom förordnas att lagen den 6 juni 1930 om kommunalstyrelse i

stad skall så ändras, att 7 § andra stycket, 13 § tredje stycket, 15 § sista

stycket, 17 § första stycket, 19 § sista stycket, 20 § första och sista styckena,

22 § andra stycket, 23 §, 24 § första stycket, 32 §, 35 § andra stycket, 37 §,

38 §, 40 §, 41 § första stycket, 42 § första, tredje och sista styckena, 44 §,

45 § första stycket, 57 § första, andra och sista styckena, 59 § andra stycket,

60 §, 63 § 3 morn., 65 §, 66 § andra och sista styckena, 67 §, 70 §, 71 §,

74 § andra stycket, 75 § andra stycket, 76 § andra stycket och 79 § erhålla

ny lydelse, att 51 § upphör att gälla, att 52—55 §§ erhålla beteckningen

51—54 §§, att en ny paragraf, betecknad 55 §, införes samt att 4 kap. erhåller

ny rubrik, allt på sätt nedan angives:

(Nuvarande lydelse.)

7

Stadskommuns beslutanderätt--

Förvaltning och verkställighet tillkomma,

under inseende av magistrat,

drätselkammare eller de styrelser,

nämnder eller personer, som äro utsedda

för särskilda förvaltnings- eller

verkställighetsbestyr.

(Utskottets förslag.)

§•

- — allmän rådstuga.

Förvaltning och verkställighet tillkomma

drätselkammare eller de styrelser,

nämnder eller personer, som

äro utsedda för särskilda förvaltningseller

verkställighetsbestyr.

13 §.

Stadsfullmäktige väljas---års ålder.

Stadsfullmäktig kan---andras talan.

Följande personer må icke vara

stadsfullmäktige: landshövding, landssekreterare,

landskamrerare, länsassessor,

ledamot av magistraten, tjänsteman

eller betjänt vid magistraten eller

allmän åklagare i orten, ej heller tjänsteman

eller betjänt, som är anställd

vid stadens drätsel eller annat dess

Följande personer må icke vara

stadsfullmäktige: landshövding, landssekreterare,

landskamrerare, länsassessor,

ledamot av magistraten, tjänsteman

eller betjänt vid magistraten,

kommunalborgmästare eller allmän åklagare

i orten, ej heller tjänsteman eller

betjänt, som är anställd vid stadens

s. 17 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

17

(Nuvarande lydelse.) (Utskottets förslag.)

förvaltande verk och är för sin befatt- drätsel eller annat dess förvaltande

ning redovisningsskyldig. verk och är för sin befattning redo
visningsskyldig.

Ej må--— såsom stadsfullmäktig.

15 §.

För val — —------—--- — —---— inom valkrets.

Vid valkretsindelning — — — särskilda valkretsarna.

Örn indelning i valkretsar jämte

antalet fullmäktige för varje valkrets

äga, efter därom av magistraten uppgjort

förslag, stadsfullmäktige göra

framställning hos länsstyrelsen. Utan

föregående framställning må länsstyrelsen

förordna örn sådan indelning,

sedan tillfälle beretts stadsfullmäktige

att avgiva yttrande i ärendet. Beslut

örn indelning i valkretsar skall meddelas

senast två månader före ingången

av det kalenderår, under vilket

beslutet skall träda i tillämpning.

17 §.

Stadsfullmäktige välja varje år för

nästkommande kalenderår bland sig

en ordförande och en vice ordförande

samt, då stadsfullmäktige så besluta,

jämväl en andre vice ordförande.

Underrättelse örn dessa val, med angivande

av de valdas namn och postadress,

skall genom magistraten ofördröjligen

insändas till länsstyrelsen

för intagande i länskungörelserna.

För året —-----särskilt u

Örn indelning i valkretsar jämte

antalet fullmäktige för varje valkrets

äga, efter därom av magistraten eller,

där sådan ej finnes, av drätselkammaren

uppgjort förslag, stadsfullmäktige göra

framställning hos länsstyrelsen. Utan

föregående framställning må länsstyrelsen

förordna örn sådan indelning,

sedan tillfälle beretts stadsfullmäktige

att avgiva yttrande i ärendet. Beslut

örn indelning i valkretsar skall meddelas

senast tvåmånader före ingången

av det kalenderår, under vilket beslutet

skall träda i tillämpning.

17 §.

Stadsfullmäktige välja varje år för

nästkommande kalenderår bland sig

en ordförande och en vice ordförande

samt, då stadsfullmäktige så besluta,

jämväl en andre vice ordförande.

Underrättelse örn dessa val, med angivande

av de valdas namn och postadress,

skall av stadsfullmäktiges ordförande

ofördröjligen insändas till länsstyrelsen

för intagande i länskungörelserna.

19 §.

Ordinarie sammanträden — — — av fullmäktige.

Vid ordinarie — — — och förvaltning.

Yid ordinarie---och revisorssuppleanter.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 5 sami. 18 haft. (Nr 32.) 1057 32 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

(Nuvarande lydelse.)

Extra sammanträde hålles, när länsstyrelsen

därom förordnar eller magistraten

eller de flesta av fullmäktige

sådant äska eller ordföranden finner

det nödigt.

(Utskottets förslag.)

Extra sammanträde hålles, när länsstyrelsen

därom förordnar eller magistraten

eller, där sådan ej finnes, drätselkammaren

det begär eller de flesta

av fullmäktige sådant äska eller ordföranden

finner det nödigt.

20 §.

Kallelse till stadsfullmäktigsammanträde

utfärdas första gången, sedan

beslutanderätten uppdragits åt fullmäktige,

av magistraten och därefter

av ordföranden eller, vid hinder för

honom, av vice ordföranden. Kallelsen,

vilken skall utfärdas skriftligen och

innehålla bestämd uppgift örn tid och

ställe samt, såvitt möjligt är, även

örn överläggningsämne för sammanträdet,

skall senast söckendagen före

sammanträdet delgivas envar stadsfullmäktig.

20 §.

Kallelse till stadsfullmäktigsammanträde

utfärdas första gången, sedan

beslutanderätten uppdragits åt fullmäktige,

av magistraten eller, där sådan

ej finnes, av kommunalborgmästaren och

därefter av ordföranden, eller vid hinder

för honom, av vice ordföranden. Kallelsen,

vilken skall utfärdas skriftligen

och innehålla bestämd uppgift örn tid

och ställe samt, såvitt möjligt är, även

örn överläggningsämne för sammanträdet

skall senast söckendagen före

sammanträdet delgivas envar stads
-

fullmäktig.

En vecka —--flestas kännedom.

Vid ordinarie — ■— — denna tidning.

Den omständigheten — — — sammanträdets hållande.

Magistraten skall särskilt skriftligen I stad med magistrat skall magistraten

underrättas örn sammanträde.

manträde.

särskilt skriftligen underrättas örn sam
-

22 §.

Varje stadsfullmäktig äger en röst.

Vid stadsfullmäktigsammanträde

äger borgmästaren eller stadsstyrelsen

ordförande eller, vid hinder för honom,

den, vilken magistraten eller stadsstyrelsen

bland sina ledamöter utser, att

vara tillstädes och deltaga i överläggningarna,

men ej i besluten. Sådan

rätt tillkommer jämväl ordförande eller

vice ordförande i kommunal styrelse,

nämnd eller beredning vid behandling

av ärende, som beretts av styrelsen,

nämnden eller beredningen, så ock

Vid stadsfullmäktigsammanträde

äger borgmästaren eller, vid hinder

för honom, den, vilken magistraten

bland sina ledamöter utser, eller kommunalborgmästaren

att vara tillstädes

och deltaga i överläggningarna, men

ej i besluten. Sådan rätt tillkommer

jämväl ordförande eller vice ordförande

i kommunal styrelse, nämnd eller beredning

vid behandling av ärende, som

beretts av styrelsen, nämnden eller

beredningen, så ock revisor vid gransk
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

19

(Nuvarande lydelse.)

revisor vid granskning av den av honom

avgivna revisionsberättelsen.

23 §.

Stadsfullmäktige äro skyldiga att,

efter sakens beskaffenhet, antingen

meddela yttrande eller fatta beslut

över alla de frågor, vilka blivit av

högre myndighet eller av magistraten

hän skjutna till dem.

24 §.

De ärenden, som företagas till avgörande

av stadsfullmäktige, skola förut

vara vederbörligen beredda av drätselkammaren

eller annan kommunal styrelse,

nämnd eller beredning, dit ärendet

efter sin beskaffenhet hör, eller

av en eller flera särskilt för sådan

beredning utsedda personer. Innan

ärende, som beretts annorledes än av

drätselkammaren eller allmänt beredningsutskott,

företages till avgörande

av stadsfullmäktige, skall tillfälle lämnas

kammaren eller utskottet att avgiva

yttrande däröver.

Val må---------

32 §.

Stadsfullmäktiges beslut skola, så

snart de blivit justerade, skriftligen

delgivas magistraten. Dör övrigt äger

envar att taga avskrift av protokollet

och att få avskriftens riktighet bestyrkt.

Beträffande rättighet — — —

Vid behandling av ärende, som

(Utskottets förslag.)

ning av den av honom avgivna revision

sb erättel sen.

23 §.

Stadsfullmäktige äro skyldiga att,

efter sakens beskaffenhet, antingen

meddela yttrande eller fatta beslut

över alla de frågor, vilka blivit av

högre myndighet eller i stad med

magistrat av magistraten hänskjuta

till dem.

24 §.

De ärenden, som företagas till avgörande

av stadsfullmäktige, skola förut

vara vederbörligen beredda av drätselkammaren

eller annan kommunal styrelse,

nämnd eller beredning, dit ärendet

efter sin beskaffenhet hör, eller

av en eller flera särskilt för sådan

beredning utsedda personer. Innan

ärende, som beretts annorledes än av

drätselkammaren eller allmänt beredningsutskott,

företages till avgörande

av stadsfullmäktige, skall tillfälle lämnas

kammaren eller utskottet att avgiva

yttrande däröver. I stad utan

magistrat skall tillfälle städse lämnas

drätselkammaren att avgiva yttrande över

ärende, som beretts annorledes än av

kammaren.

-------— stadens rättighet.

32 §.

Stadsfullmäktiges beslut skola, så

snart de blivit justerade, skriftligen

delgivas magistraten eller, där sådan

ej finnes, drätselkammaren. För övrigt

äger envar att taga avskrift av protokollet

och att få avskriftens riktighet

bestyrkt.

35 §.

är stadgat.

jägs Vid behandling av ärende, som sägs

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

(Nuvarande lydelse.)

i första stycket, skall genom magistratens

föranstaltande finnas tillgänglig

längd över de i sådant ärende röstberättigade,

vilka icke finnas upptagna

såsom i''östberättigade i den allmänna

röstlängden.

37 §.

Allmän rådstuga hålles inför magistraten.

38 §.

Allmän rådstuga skall hållas å rådhuset

eller å ställe, som för sådant

ändamål blivit av rådstugan eller, i

brist på dess föreskrift, av magistraten

bestämt.

40 §.

Extra allmän rådstuga hålles, när

länsstyrelsen därom förordnar eller

magistraten finner det nödigt.

Envar, som är röstberättigad å allmän

rådstuga, äger för uppgivet ärende

begära rådstugas hållande. Lämnas

dylik framställning av magistraten

utan avseende, skall magistraten, örn

det begäres, meddela sitt beslut skriftligen,

med skälen därtill; och äger

sökanden att däröver anföra besvär

hos länsstyrelsen. Mot länsstyrelsens

beslut må talan ej föras.

(Utskottets förslag.)

i första stycket, skall finnas tillgänglig

längd över de i sådant ärende röstberättigade,

vilka icke finnas upptagna

såsom röstberättigade i den allmänna

röstlängden. Det ankommer å magistraten

eller, där sådan ej finnes, å den

valnämnd, som enligt lagen om val till

riksdagen har att förrätta val till riksdagens

andra kammare för staden, att

föranstalta därom, att längden är tillgänglig.

37 §.

Allmän rådstuga hålles inför magistraten

eller, där sådan ej finnes, inför

valnämnden.

38 §.

Allmän rådstuga skall hållas å rådhuset

eller å ställe, som för sådant

ändamål blivit av rådstugan eller, i

brist på dess föreskrift, av magistraten

eller, där sådan ej finnes, av valnämnden

bestämt.

40 §.

Extra allmän rådstuga hålles, när

länsstyrelsen därom förordnar, så oek

i stad med magistrat, när magistraten

finner det nödigt, samt i annan stad,

när valnämnden finner det nödigt eller

drätselkammaren sådant äskar.

Envar, som är röstberättigad å allmän

rådstuga, äger för uppgivet ärende

begära rådstugas hållande. Lämnas

dylik framställning av magistraten

eller valnämnden utan avseende, skall

magistraten elles- valnämnden, örn det

begäres, meddela sitt beslut skriftligen,

med skälen därtill; och äger

sökanden att däröver anföra besvär

hos länsstyrelsen. Mot länsstyrelsens

beslut må talan ej föras.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

21

(Nuvarande lydelse.) (Utskottets förslag.)

41 §. 41 §.

Kungörelse om allmän rådstuga ut- Kungörelse örn allmän rådstuga utfärdas

av magistraten oell skall inne- färdas av magistraten eller, där sådan

hålla bestämd uppgift örn tid, ställe ej finnes, av valnämnden och skall inoch

överläggningsämne för samman- nehålla bestämd uppgift örn tid, ställe

trädet. och överläggningsämne för samman
trädet.

Kungörelsen uppläses ----stadens rättighet.

Jämväl skall--—----— — —--------i 20 §.

Den omständigheten--— rådstugans hållande.

42 §. 42 §.

Magistraten skall vid allmän råd- Magistraten eller, där sådan ej finskoga,

låta föra protokoll. nes, valnämnden skall vid allmän råd
stuga

låta föra protokoll.

Protokollet skall —--omröstning företagits.

Protokollet justeras genast, där så Protokollet justeras genast, där så

ske kan, men i annat fall offentligen ske kan, men i annat fall offentligen

inför magistraten å tid, som tillkänna- inför magistraten eller valnämnden å

gives innan allmänna rådstugan upp- tid, som tillkännagives innan allmänna

löses. rådstugan upplöses.

Envar äger — — — riktighet bestyrkt.

Protokollen med tillhörande hand- Protokollen med tillhörande handlingar

och bilagor skola förvaras av lingar och bilagor skola förvaras av

magistraten på sätt och å ställe, som

allmänna rådstugan eller, där stadsfullmäktige

finnas, dessa bestämt.

magistraten eller valnämnden på sätt

och å ställe, som allmänna rådstugan

eller, där stadsfullmäktige finnas, dessa

bestämt.

4 KAP.

Om magistrat och stcidsstyrelse

samt om drätselkammare.

44 §.

1 mom. Örn tillsättande av magistrat

är särskilt stadgat. Beträffande

magistraten, för såvitt den sammanfaller

med rådstuvurätten, ävensom i

fråga om magistratens handbavande

av vad till exekutionsverket, säkerhets-,

ordnings-, sundhets- och sedlig
-

4 KAP.

Örn magistrat, drätselkammare och

komma nathor g mästare.

44 §.

Örn tillsättande av magistrat är

särskilt stadgat. Beträffande magistraten,

för såvitt den sammanfaller

med rådstuvurätten, ävensom i fråga

örn magistratens handhavande av vad

till exekutionsverket, säkerhets-, ordnings-,

sundhets- och sedlighetspolisen

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

(Nuvarande lydelse.)

hetspolisen inom staden hör, gäller

vad därom i lag och författningar är

stadgat.

2 mom. I stad utan magistrat skall

för fullgörande av de eljest å magistraten

ankommande bestyr och åligganden,

örn vilkas besörjande därstädes ej i lag

eller författning meddelats särskild föreskrift,

finnas en stadsstyreise, bestående

av en kommunalborgmästare såsom ordförande

och minst två kommunalrådmän;

dock att utan hinder härav i

stad, som kommit i åtnjutande av stadsrättigheter

före den 1 januari 1921, örn

stadsstyrelses sammansättning skall gälla

vad i reglementet för stadsstyrelsen är

eller blir stadgat.

Kommunalborgmästare tillsättes av

Konungen bland de tre behöriga -personer,

som jämlikt av Konungen meddelade

bestämmelser därtill föreslagits av

stadens vid stadsfullmäktigval röstberättigade

invånare. Kommunalrådmän

utses av stadsfullmäktige eller allmänna

rådstugan.

Reglemente för stadsstyrelsen utfärdas

av Konungen efter därom av stadsfullmäktige

eller allmänna rådstugan

upprättat förslag.

45 §.

Magistraten äger att vaka över att

av stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan

lagenligt fattade beslut bringas

till verkställighet av drätselkammaren

eller för särskilda förvaltnings- eller

verkställighetsbestyr tillsatta styrelser,

nämnder eller personer, som böra taga

befattning därmed, ävensom att åt

staden donerad fast egendom och staden

förunnade inkomstgivande rättigheter

bliva behörigen använda till sina

betämda ändamål.

Finner magistraten--—---

(Utskottets förslag.)

inom staden hör, gäller vad därom i

lag och författningar är stadgat.

(Jfr 55 §).

45 §.

Magistraten äger att vaka över att

av stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan

fattade beslut bringas till verkställighet

av drätselkammaren eller för

särskilda förvaltnings- eller verkställiglietsbestyr

tillsatta styrelser, nämnder

eller personer, som böra taga befattning

därmed, ävensom att åt staden

donerad fast egendom och staden

förunnade inkomstgivande rättigheter

bliva behörigen använda till sina bestämda

ändamål.

--—---magistrats beslut.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

23

(Nuvarande lydelse.) (Utskottets förslag.)

51 §.

Vad i denna lag stadgas i avseende

å magistrat, skall i stad, där magistrat

ej finnes, gälla om stadsstyrelsen.

5i

I varje — —

Ledamöterna i

51 §.

— en drätselkammare.

---allmänna rådstugan.

53 §.

Drätselkammare Ilar

I reglementet — —

Eeglemente för ---

Förslag därtill — —

52 §.

--dess befattning.

----i ärendet.

--av länsstyrelsen.

--till länsstyrelsen.

54 §. 53 §.

Penningar eller---— — —-----eller värdehandlingar.

Penningmedel, som —-------—-----å postgirokonto.

55 §. • 54 §.

Örn drätselkammarens — — — —-----------— 6 kap.

55 §.

(Jfr 44 § 2 mom.) I stad utan magistrat skall jämte

drätselkammare finnas en kommunalborgmästare.

Vad i 45—50 och 52 §§ stadgas

i avseende å magistrat skall i sådan

stad i tillämpliga delar gälla örn drätselkammaren

med iakttagande likväl,

att i 45 § andra stycket stadgad förpliktelse

för magistrat att vägra handräckning

till verkställighet av vissa beslut

samt i 52 § sista stycket föreskriven

skyldighet för magistrat att avgiva

yttrande icke skall gälla örn drätselkammaren.

Kommunalborgmästaren må icke vara

ledamot av drätselkammaren. Han skall

närvara vid drätselkammarens sammanträden

samt äga rätt att deltaga i överläggningarna

men ej i besluten och att

få sin särskilda mening antecknad till

protokollet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

(Nuvarande lydelse.)

57 §.

Förslag till utgifts- och inkomststat

skall före november månads utgång

uppgöras av magistraten efter hörande

av drätselkammaren eller särskild av

stadsfullmäktige eller allmän rådstuga

därför tillsatt beredning. För detta

ändamål skola de styrelser, nämnder

eller personer, vilka staden för särskilda

förvaltningsbestyr tillsatt, å tid,

som utsättes av magistraten, till drätselkammaren

ingiva sina specialförslag

över utgifter och inkomster för de«t

nästföljande året.

Magistratens statförslag skall från

och med dagen för tillkännagivandet

örn det ordinarie stadsfullmäktigsammanträde

eller kungörandet av den allmänna

rådstuga, som skall hållas före

utgången av december månad, vara

offentligen tillgängligt på lämpligt

ställe, som utsättes i tillkännagivandet

eller kungörelsen.

På nämnda — — — —---

Den fastställda utgifts- och inkomststaten

återställes därefter till magistraten.

59

Det åligger — — — — — — — - Räkenskaperna skola årligen före

den 1 april tillhandahållas magistraten,

vilken oförtövat, med föreläggande av

viss tid för revisionsberättelsens av
-

(Utskottets förslag.)

Örn kommunalborgmästarens befattning

med andra än i denna lag omförmälda

ärenden så ock om utseende

och entledigande av kommunalborgmästare

samt reglemente för honom är särskilt

stadgat.

57 §.

Förslag till utgifts- och inkomststat

skall uppgöras före november månads

utgång, i stad med magistrat av magistraten

efter hörande av drätselkammaren

eller särskild av stadsfullmäktige

eller allmän rådstuga därför tillsatt

beredning och i annan stad av drätselkammaren.

För detta ändamål skola

de styrelser, nämnder eller personer,

vilka staden för särskilda förvaltningsbestyr

tillsatt, å tid, som utsättes i

stad med magistrat av magistraten och

i annan stad av drätselkammaren, till

kammaren ingiva sina specialförslag

över utgifter och inkomster för det

nästföljande året.

Statförslaget skall från och med dagen

för tillkännagivandet örn det ordinarie

stadsfullmäktigsammanträde eller kungörandet

av den allmänna rådstuga,

som skall hållas före utgången av december

månad, vara offentligen tillgängligt

på lämpligt ställe, som utsättes

i tillkännagivandet eller kungörelsen.

----—--och avgörande.

Den fastställda utgifts- och inkomststaten

återställes därefter till den, som

uppgjort statförslaget.

§•

--------för kalenderår.

Räkenskaperna skola årligen före

den 1 april tillhandahållas magistraten

eller i stad utan magistrat ordföranden

i stadsfullmäktige eller, där sådana ej

s. 25 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 33.

25

(Nuvarande lydelse.) (Utskottets förslag.)

givande, inför protokollet tillhandahåller finnas, ordföranden i valnämnden,

dem åt revisorerna. Magistraten eller ordförande, som nu

nämnts, Ilar att oförtövat, med föreläggande

av viss tid för revisionsberättelsens

avgivande, tillhandahålla räkenskaperna

åt revisorerna.

Av staden — — — — — — — — — — — — — — — med dem.

60 §.

Revisionsberättelsen avlämnas till

magistraten, som över framställda anmärkningar

infordrar vederbörandes

förklaringar så tidigt, att de jämte

revisionsberättelsen kunna framläggas

till granskning oell avgörande hos

stadsfullmäktige eller å allmän rådstuga

vid det ordinarie sammanträde,

som hålles före utgången av juni

månad.

63 §.

3 mom. Skulle i andra fall än dem,

som ovan i denna paragraf bestämmas,

hos stadsfullmäktige eller allmän

rådstuga väckas förslag, att vissa

till staden skattskyldiga böra, i fråga

örn uttaxering för visst ändamål, antingen

helt och hållet befrias från

bidrag eller vinna nedsättning däri,

skall först avgöras, huruvida ett sådant

förslag, vilket dock icke må avse

påläggande av personlig eller efter

matlag utgående avgift, bör komma

under närmare prövning. Skall sådant

förslag tagas under vidare prövning,

skall det, innan det av stadsfullmäktige

eller allmän rådstuga företages

till slutligt avgörande, överlämnas till

magistraten, som vidtager den förberedande

utredning frågan kräver.

60 §.

Revisionsberättelsen avlämnas till

magistraten eller i stad utan magistrat

till ordföranden i stadsfullmäktige eller,

där sådana ej finnas, ordföranden i valnämnden.

Över framställda anmärkningar

skola vederbörandes förklaringar

infordras så tidigt, att de jämte

revisionsberättelsen kunna framläggas

till granskning och avgörande hos

stadsfullmäktige eller å allmän rådstuga

vid det ordinarie sammanträde,

som hålles före utgången av juni

månad.

63 §.

3 mom. Skulle i andra fall än dem,

som ovan i denna paragraf bestämmas,

hos stadsfullmäktige eller allmän

rådstuga väckas förslag, att vissa

till staden skattskyldiga böra, i fråga

örn uttaxering för visst ändamål, antingen

helt och hållet befrias från

bidrag eller vinna nedsättning däri,

skall först avgöras, huruvida ett sådant

förslag, vilket dock icke må avse

påläggande av personlig eller efter

matlag utgående avgift, bör komma

under närmare prövning. Skall sådant

förslag tagas under vidare prövning,

skall det, innan det av stadsfullmäktige

eller allmän rådstuga företages

till slutligt avgörande, överlämnas till

magistraten eller, där sådan ej finnes,

till drätselkammaren, som vidtager den

förberedande utredning frågan kräver.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

(Nuvarande lydelse.) (Ltskottets förslag.)

65 §.

Magistraten åligger att på grund av

den fastställda utgifts- och inkomststaten

ävensom de beslut örn uttaxering

till församling eller skoldistrikt,

som genom kyrkorådet, skolrådet eller

särskild styrelse delgivas drätselkammaren,

oförtövat låta upprätta debiterings-

och uppbördslängd.

Debiterings- och uppbördslängden upprättas

i enlighet med de föreskrifter,

som meddelas av magistraten.

66 §.

Sedan debiterings-----skall ske.

Vill någon göra anmärkning mot Vill någon göra anmärkning mot

debiterings- och uppbördslängden, äger debiterings- och uppbördslängden, äger

han, därest han är medlem av stads- lian, därest lian är medlem av stadskommunen

eller hans rätt eljest är be- kommunen eller hans rätt eljest är beroende

av debiteringen, att före ut- roende a\ debiteiingen, att före utgången

av nyss sagda tid ingiva skrift- gången av nyss sagda tid ingri a skriftlig

anmälan därom till magistraten. lig anmälan därom till magistraten

eller, där sådan ej finnes, till drätselkammaren.

Magistraten skall skyndsamt med- Magistraten eller drätselkammaren

dela beslut över de framställda an- skall skyndsamt meddela beslut över

märkningarna, och skola ändringar, de framställda anmärkningarna, och

sorn härav föranledas, införas i läng- skola ändringar, som härav föranledas,

den. Denna anses härefter fastställd, införas i längden. Denna anses härefter

fastställd.

67 §. 67 §•

Sedan debiterings- och uppbörds- Sedan debiterings- och uppbördslängden

fastställts, överlämnas den till längden fastställts, åligger det drätseldrätselkammaren.

kammaren att utfärda debetsedlar och

Det åligger härefter drätselkamma- låta tillställa de skattskyldiga deren

att utfärda debetsedlar och lata samma,

tillställa de skattskyldiga desamma.

70 §. ™ §•

Har efter debiterings- och uppbörds- Har efter debiterings- och uppbördslängdens

slutliga granskning sådan längdens slutliga granskning sådan

taxering, som enligt lag bör ligga till taxering, som enligt lag bör ligga till

grund för skattskyldighet till staden, grund för skattskyldighet till staden,

Magistraten eller, där sådan ej finnes,

drätselkammaren åligger att på grund

av den fastställda utgifts- och inkomststaten

ävensom de beslut örn uttaxering

till församling eller skoldistrikt,

som genom kyrkorådet, skolrådet eller

särskild styrelse delgivas drätselkammaren,

oförtövat låta upprätta debiterings-

och uppbördslängd.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

27

(Nuvarande lydelse.)

blivit verkställd, ändrad eller undanröjd,

skall magistraten göra därav föranledd

ändring i debiteringen, utan

hinder av att denna enligt vad ovan

sägs vunnit laga kraft, och njuter

skattskyldig ränta, enligt vad särskilt

är stadgat, å vad han äger återbekomma

såsom för mycket erlagt.

Förmenar någon, att felaktighet

förekommit vid åtgärd av magistraten,

som nu sagts, och, vidtages ej

efter anmälan rättelse av magistraten,

äger han att däröver anföra besvär

hos länsstyrelsen i den ordning, som

sägs i 69 § andra stycket, skolande

tiden för besvärs anförande räknas från

det han erhållit vetskap örn magistratens

beslut i anledning av anmälan.

71 §.

Efter uppbördsstämman upprättar

drätselkammaren restlängd å de skattskyldiga,

som ej vid uppbördsstämman

behörigen guldit sin skatt och för

vilka ej avkortning eller avskrivning

i laga ordning ägt rum. Restlängden

skall summerad jämte berättelse, huru

uppbörden utfallit, efter uppbördsstämmans

slut överlämnas till magistraten.

I stad, där magistraten eller ledamot

av magistraten är över exekutor, låter

magistraten i vederbörlig ordning indriva

och till drätselkammaren redovisa

de resterande utskylderna.

I annan stad skall restlängden inom

två månader efter uppbördsstämmans

slut av magistraten insändas till länsstyrelsen,

som om mottagandet utan avgift

meddelar drätselkammaren bevis

och efter verkställande av erforderliga

(Utskottets förslag.)

blivit verkställd, ändrad eller undanröjd,

skall magistraten’elfer, där sådan

ej finnes, drätselkammaren göra därav

föranledd ändring i debiteringen, utan

hinder av att denna enligt vad ovan

sägs vunnit laga kraft, och njuter

skattskyldig ränta, enligt vad särskilt

är stadgat, å vad han äger återbekomma

såsom för mycket erlagt.

Förmenar någon, att felaktighet förekommit

vid åtgärd av magistraten

eller drätselkammaren, som nu sagts,

och vidtages ej efter anmälan rättelse,

äger han att däröver anföra besvär

hos länsstyrelsen i den ordning, som

sägs i 69 § andra stycket, skolande

tiden för besvärs anförande räknas

från det han erhållit vetskap örn det

beslut anmälan föranlett.

71 §■

Efter uppbördsstämman upprättar

drätselkammaren restlängd å de skattskyldiga,

som ej vid uppbördsstämman

behörigen guldit sin skatt och för

vilka ej avkortning eller avskrivning i

laga ordning ägt rum. I stad med

magistrat skall restlängden summerad

jämte berättelse, huru uppbörden utfallit,

överlämnas till magistraten, som

låter indriva och till drätselkammaren

redovisa de resterande utskylderna. I

annan stad skall restlängden summerad

tillställas den, som är utmätningsman

för staden, och åligger det denne att

indriva och till drätselkammaren'' redovisa

utskylderna.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

(Nuvarande lydelse.)

anteckningar översänder restlängden till

utmätningsmannen i orten; och åligger

det denne att i vederbörlig ordning indriva

och till drätselkammaren redovisa

de resterande utskylderna.

Restlängd upprättas enligt formulär,

som fastställes av Konungen, och

i övrigt i enlighet med de närmare

föreskrifter, sora meddelas av magistraten.

Vid indrivandet av resterande utskylder

uttages därutöver en avgift

av tre öre å varje full krona av det

oguldna utskyldsbeloppet, dock ej

mindre än tjugufem öre. Örn användningen

av dessa medel stadgas särskilt.

(Utskottets förslag.)

Restlängd upprättas enligt formulär,

som fastställes av Konungen. I

stad med magistrat äger magistraten

meddela de närmare föreskrifter rörande

restlängds upprättande, som i övrigt

prövas erforderliga.

Vid indrivandet av resterande utskylder

uttages därutöver en avgift

av tre öre å varje full krona av det

oguldna utskyldsbeloppet, dock ej

mindre än tjugufem öre. Om användningen

av dessa medel stadgas särskilt.

74 §.

För att — — — — — — — — — — — — — — —- dess betjänande.

Beslut, som skall underställas Beslut, som skall underställas

Konungens prövning, skall av magistra- Konungens prövning, skall av magistraten,

åtföljt av dess utlåtande, insändas ten, åtföljt av dess utlåtande, eller, där

till länsstyrelsen, vilken det åligger att magistrat ej finnes, av drätselkammaren

överlämna handlingarna, jämte eget insändas till länsstyrelsen, vilken det

yttrande, till Konungen. åligger att överlämna handlingarna,

jämte eget yttrande, till Konungen.

75 §.

Länsstyrelsens godkännande---fem år.

Beslut, som skall underställas läns- Beslut, som skall underställas länsstyrelsens

prövning, bör genom magi- styrelsens prövning, bör genom magistraten

och åtföljt av dess utlåtande stråten och åtföljt av dess utlåtande

insändas. eller, där magistrat ej finnes, genom

drätselkammaren insändas.

Samtliga av — — — —----— — —-----besluten avse.

Underställt beslut------------— — därför uppgivas.

Över vägrad-----—--------hos Konungen.

76 §.

Medlem av---------------orättvis grund.

Besvären skola, jämte det överklä- Besvären skola, jämte det överklagade

beslutet, ingivas till länsstyrel- gade beslutet, ingivas till länsstyrel
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

29

(Nuvarande lydelse.)

sen inom tjugu dagar efter den dag,

då stadsfullmäktiges protokoll offentligen

upplästes eller allmän rådstugas

protokoll justerades, dagen då det

skedde likväl oräknad. Det åligger

klaganden därjämte såväl att vid besvären

foga bevis örn dagen, då sådan

uppläsning eller justering ägde rum,

som oek att inom fjorton dagar efter

det tiden för besvärens inlämnande

utgått till magistraten ingiva diariiutdrag

över att han besvärat sig.

Försummar klaganden —

(Utskottets förslag.)

sen inom tjugu dagar efter den dag,

då stadsfullmäktiges protokoll offentligen

upplästes eller allmän rådstugas

protokoll justerades, dagen då det

skedde likväl oräknad. Det åligger

klaganden därjämte såväl att vid besvären

foga bevis om dagen, då sådan

uppläsning eller justering ägde rum,

som ock att inom fjorton dagar efter

det tiden för besvärens inlämnande

utgått till magistraten eller, där sådan

ej finnes, till drätselkammaren ingiva

diariiutdrag över att lian besvärat sig.

— i verkställighet.

79 §.

För besvärs anförande mot drätselkammares

beslut i sådana mål och

ärenden, vilka drätselkammaren på

grund av föreskrifter i särskilda författningar

har att handlägga, gäller

vad i dessa författningar för varje fall

finnes stadgat. I övrigt gäller vad i

drätselkammarens reglemente är bestämt.

Örn magistratens överinseende över

drätselkammaren sägs i 47 §.

79 §.

För besvärs anförande mot drätselkammares

beslut i sådana mål och

ärenden, vilka drätselkammaren på

grund av föreskrifter i särskilda författningar

har att handlägga, gäller

vad i dessa författningar för varje fall

finnes stadgat.

I övrigt gäller om besvärs anförande

mot beslut av drätselkammare i stad

med magistrat vad i drätselkammarens

reglemente är bestämt. Örn magistratens

överinseende över drätselkammaren

sägs i 47 §.

Har drätselkammare i stad utan

magistrat meddelat beslut, som ej är av

rent förberedande eller verkställande art,

skall vad i 76—78 §§ är stadgat äga

motsvarande tillämpning; dock skall

tiden för talans fullföljande räknas

från den dag, då klaganden erhöll del

av beslutet. Utan hinder av förd klagan

må beslutet gå i verkställighet, där

icke den prövande myndigheten annorledes

förordnar.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

(Utskottets förslag.)

Förslag

till

Lag

om införande av lagen angående ändring i vissa delar av lagen

den 6 juni 1930 om tommuualstyrelse i stad.

Härigenom förordnas, att lagen angående ändring i vissa delar av lagen

den 6 juni 1930 om kommunalstyrelse i stad skall träda i kraft den 1 januari

1933, dock att lagen beträffande stad, där stadsstyrelse finnes, skall träda i

kraft den 1 januari 1938, såframt icke stadsfullmäktige besluta, att staden

dessförinnan skall övergå till den nya ordningen. Sådant beslut skall avse

tiden från ock med den 1 januari året efter beslutets fattande. Anmälan

örn beslutet skall göras hos länsstyrelsen.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

31

Förslag

till

Lag

om kommunalborgmästare.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Kommnnalborgmästare skall hava avlagt för utövande av domarämbete

föreskrivna Ikunskapsprov, dock må till kommunalborgmästare utses jämväl

den som av Konungen på grund av annan utbildning eller ådagalagd duglighet

i kommunala värv eller eljest i allmän befattning funnits skickad att

innehava den tjänst, varom är fråga.

2 §•

Kommunalborgmästare väljes av stadsfullmäktige eller, där sådana ej

finnas, av allmänna rådstugan. Förordnande å befattningen utfärdas av

länsstyrelsen.

3§-

Reglemente för kommunalborgmästaren utfärdas av Konungen efter därom

av stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas, av allmänna rådstugan upprättat

förslag.

I reglementet skola bestämmelser

meddelas örn kommunalborgmästarens

tillsättande, åligganden, avlöning, entledigande,

pension och tjänsteförhållanden

i övrigt. Därvid må föreskrivas,

att såsom vikarie å kommunalborgmästartjänst

under kortare tid jämväl

må förordnas annan än den som kan

utses till kommunalborgmästare.

I reglementet skola bestämmelser

meddelas örn kommunalborgmästarens

tillsättande, samtliga åligganden, avlöning,

entledigande,pension ochtjänsteförhållanden

i övrigt. Därvid må

föreskrivas, att såsom vikarie å kommunalborgmästartjänst

under kortare

tid jämväl må förordnas annan än den

som kan utses till kommunalborg
-

mästare.

Ej må annan grund för kommunalborgmästares entledigande stadgas än

a. att han uppnått viss levnadsålder,

b. att han i tjänsten träffats av olycksfall, som finnes för framtiden medföra

oförmåga till tjänstgöring,

c. att han, utan att hava uppnått den för avgång stadgade levnadsåldern,

under en tid av tre på varandra följande år i följd av sjukdom, vanförhet

eller lyte varit ur stånd att tjänstgöra och finnes vara för framtiden oförmögen

till tjänstgöring,

d. att länsstyrelsen funnit skäl före- d. att länsstyrelsen funnit skäl föreligga

för bifall till framställning av ligga för bifall till framställning av

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

s

(Kungl. Maj:ts förslag.)

stadsfullmäktige eller, där sådana ej

finnas, av allmänna rådstugan örn entledigande,

såframt förslag därom väckts

av drätselkammaren med minst två

tredjedelar av de i omröstningen deltagandes

röster oell antagits av stadsfullmäktige

eller allmänna rådstugan med

enahanda pluralitet.

(Utskottets förslag.)

stadsfullmäktige eller, där sådana ej

finnas, av allmänna rådstugan örn ent1

edigande, såframt förslag därom väckts

av drätselkammaren och med minst

tre fjärdedelar av de i omröstningen

deltagandes röster antagits av stadsfullmäktige

eller allmänna rådstugan.

Denna lag skall träda i kraft den 1 juli 1932.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

33

(Kungl. Majlis förslag.)

(Utskottets förslag )

Förslag

till

Lag

örn överflyttande å kommunalborgmästare av magistrat eller stadsstyrelse

åliggande bestyr.

Härigenom förordnas, att vad i lag eller författning är stadgat med avseende

å magistrat, ledamot av magistrat, stadsstyrelse eller ordförande i

stadsstyrelse skall i stad, där magistrat eller stadsstyrelse ej finnes, äga

tillämpning med avseende å kommunalborgmästare, såvitt ej annat blivit

särskilt stadgat.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1933.

Förslag

till

Lag

om behörighet för kommunalborgmästare att utfärda fattigdomsintyg,

som omförmäles i 30 kap. 22 § rättegångsbalken.

Härigenom förordnas, att vad örn behörighet att utfärda sådant intyg örn

fattigdom, som omförmäles i 30 kap. 22 § rättegångsbalken, är stadgat beträffande

borgmästaren i stad, där sökanden har sitt hemvist, skall, såframt

i staden magistrat ej finnes, gälla i avseende å kommunalborgmästaren.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1933.

I stad, där stadsstyrelse finnes, skall vad i denna lag föreskrives äga tilllämpning

å stadsstyrelsens ordförande.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 5 samt. 18 haft. (Nr 32.) lora 82 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

(Kungl. Maj-.ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 90 oell 91 §§ i lagen den 26 november 1920

(nr 796) om val till riksdagen.

Härigenom förordnas, att 90 oell 91 §§ i lagen den 26 november 1920

örn val till riksdagen skola erhålla följande ändrade lydelse:

90 §.

Vad ovan är stadgat i avseende å magistrat skall i stad utan magistrat

i tillämpliga delar gälla örn den valnämnd, som skall finnas för sådan stad.

Valnämnd, som i första stycket sägs, skall bestå av kommunalborgmästaren

i staden såsom ordförande samt två ledamöter jämte suppleanter för

dem, vilka väljas för fyra år av stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas,

av allmänna rådstugan. Valet äger rum å tid, då val till befattningar inom

kommunen eljest anställes. Vad i 33—36 §§ i övrigt är stadgat i avseende

å valnämnd å landet skall äga motsvarande tillämpning beträffande den valnämnd,

varom nu är fråga.

91 §.

Äro i stad flera valdistrikt, skall magistraten eller i stad utan magistrat,

valnämnden för varje valdistrikt utse tre eller fyra personer att såsom magistratens

eller valnämndens deputerade vara valförrättare i distriktet. Av

dessa förer den främste ordet. Protokollet över valförrättningen föres av

den, magistraten eller valnämnden därtill utsett.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1933.

I stad, där stadsstyrelse finnes, skall vad i avseende å magistrat i lagen

örn val till riksdagen är stadgat gälla örn stadsstyrelsen.

Val av ledamöter och suppleanter i valnämnd må äga rum före lagens

ikraftträdande.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

35

(Kungl. Majlis förslag.)

(Utskottets förslag.)

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 63 § i kommunala vallagen den 6 juni 1930

(nr 253).

Härigenom förordnas, att 63 § i kommunala vallagen den 6 juni 1930

skall erhålla följande ändrade lydelse:

63 §.

Yad i denna lag stadgas i avseende å magistrat skall i stad utan magistrat

gälla om den valnämnd, som enligt lagen om val till riksdagen har att förrätta

val till riksdagens andra kammare för staden.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1933, dock skall i stad, där

stadsstyrelse finnes, vad i avseende å magistrat i kommunala vallagen stadgas

gälla örn stadsstyrelsen.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

(Kungl. Majlis förslag.)

(Utskottets förslag.)

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av vissa paragrafer i lagen den 13 juni 1919

(nr 293) om ordning och villkor för ändring i kommunal

och ecklesiastik indelning.

Härigenom förordnas, att 18, 20 oell 21 §§ i lagen den 13 juni 1919 om

ordning och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning, av

vilka lagrum 18 § ändrats genom lag den 6 juni 1930 (nr 257), skola erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives:

18 §.

Ar nybildad ---— ävensom kommunalnämnd.

Ar nybildad kommun stad och skall i staden ej finnas magistrat, skall

Konungens befallningshavande inom samma tid förordna person att tjänstgöra

såsom kommunalborgmästare, intill dess sådan varder i vederbörlig

ordning förordnad; och åligger det denne att ofördröjligen hålla allmän rådstuga

för val av ledamöter och suppleanter i den valnämnd, som enligt

lagen om val till riksdagen skall finnas för sådan stad.

Skall i---ordning tillsatt.

Är nybildad---allmän rådstuga.

I nybildad--— nästföljande året.

Fullmäktige skola omedelbart efter valet övertaga handhavandet av de

dem tillkommande uppgifter; och skola jämväl magistrat, kommunalborgmästare,

valnämnd i stad utan magistrat och kommunala befattningshavare,

som utses före den nya kommunindelningens ikraftträdande, genast träda i

utövning av sina befattningar med befogenhet att vidtaga sådana åtgärder,

som erfordras i anledning av indelningsändringen.

20 §.

Då i anledning av ändring i kommunal indelning röstlängd, som för

kommun upprättats, skall användas inom annan kommun, skall röstlängden

av valnämnden eller magistraten (kommunalborgmästaren) i förstnämnda

kommun för ändamålet tillhandahållas vederbörande myndighet i sistnämnda

kommun.

21 §.

Kommunalnämnden eller magistraten (kommunalborgmästaren) i kommun,

som skall helt införlivas med annan kommun eller ingå i ny kommun, skall

före ingången av december månad året närmast innan ändringen träder i

kraft till motsvarande myndighet inom den ökade eller nybildade kommu
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

37

(Kungl. Majus förslag.) (Utskottets förslag.)

nen överlämna årets taxeringslängder och hos prövningsnämnden förda

längder angående kommunen.

Skall del----angå kommundelen.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1933, dock skall i stad, där

stadsstyrelse finnes, stadsstyrelsen fullgöra i 20 och 21 §§ omförmälda

bestyr.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

(Kungl. Maj.ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

Förslag

till

Lag:

angående ändrad lydelse av 13 § 2 inom. i lagen den 6 juni 1925

(nr 170) om polisväsendet i riket.

Härigenom förordnas, att 13 § 2 mom. i lagen den 6 juni 1925 örn

polisväsendet i riket skall erhålla följande ändrade lydelse:

13 §.

2. Innan annan ordinarie befattningshavare än ordinarie fjärdingsman

tillsättes i polisdistrikt, där polisnämnd finnes tillsatt, skall nämnden hava

erhållit tillfälle att, efter det polischefen avgivit yttrande angående de sökande,

till länsstyrelsen avgiva sådant yttrande. Finnes polisnämnd icke

tillsatt, skall tillfälle att avgiva yttrande angående de sökande i stället lämnas

i stad magistraten eller, där sådan ej finnes, drätselkammaren samt å

landet vederbörande kommunalförbundsdirektion eller kommunalnämnd.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1933, dock skall i stad, där

stadsstyrelse men ej polisnämnd finnes, stadsstyrelsen lämnas tillfälle att

avgiva i 13 § 2 mom. avsett yttrande.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

39

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 47 § i lagen den 20 juni 1924 (nr 349)

örn landsting.

Härigenom förordnas, att 47 § i lagen den 20 juni 1924 om landsting,

vilket lagrum ändrats genom lag den 28 september 1928 (nr 392), skall erhålla

följande ändrade lydelse:

47 §.

Till ledning för landstingsskattens bestämmande skola å landet liäradsskrivarna,

i städer utan magistrat häradsskrivare eller de, som eljest verkställa

debitering av utskylder till kronan, samt i städer med magistrat magistraterna

varje år efter slutade taxeringsförrättningar så fort ske kan till

landstingets förvaltningsutskott genom länsstyrelsen insända förteckning,

som för varje kommun summariskt upptager antalet skattekronor och skatteören,

som påförts enligt kommunalskattelagen, särskilt för jordbruksvärde,

särskilt för skogsvärde och särskilt för tomt- och industri värde å jordbruksfastighet,

särskilt för annan fastighet och särskilt för inkomst. Förvaltningsutskottet

låter däröver upprätta sammandrag, upptagande summan för

hela landstingsområdet, samt huru mycket sig belöper å varje kommun.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1933.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

Förslag

till

Förordning

Olli ändrad lydelse av § 3 mom. 1 och 2 i förordningen den 31 mars 1922

(nr 130) angående uppbörd av avgifter för försäkringar i riksförsäkringsanstalten

jämlikt lagen örn försäkring för olycksfall i arbete.

Härigenom förordnas, att § 3 mom. 1 och 2 i förordningen den 31 mars

1922 angående uppbörd av avgifter för försäkringar i riksförsäkringsanstalten

jämlikt lagen om försäkring för olycksfall i arbete skola erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives:

§3.

Mom. 1. liiksförsäkringsanstalten skall årligen, i Stockholm till Överståthållarämbetet,

i annan stad med magistrat till magistraten samt i stad

utan magistrat och å landet till häradsskrivare!! eller den, som eljest verkställer

debitering av utskylder till kronan, insända särskilt för varje uppbördsdistrikt

upprättad förteckning över de till distriktet hörande arbetsgivare,

av vilka avgift för försäkring skall erläggas i samband med kronouppbörden.

Denna förteckning skall insändas, i Stockholm före den 15 juni

och eljest före juli månads utgång. Förteckningen bör angiva

1) den avgiftspliktiges — — — erlagd avgift.

Mom. 2. Sedan avgifterna---till riksförsäkringsanstalten.

I stad skola förteckningarna särskilt för varje uppbördsdistrikt i enahanda

ordning, i Stockholm genom överstathållarämbetets och i övriga städer

genom magistratens eller kommunalborgmästarens försorg, hållas de avgiftspliktiga

tillhanda och därefter före december månads utgång till riksförsäkringsanstalten

återställas.

Denna förordning skall träda i kraft den 1 januari 1933, dock skall i stad,

där stadsstyrelse finnes, stadsstyrelsen fullgöra i § 3 mom. 2 andra stycket

omförmälda bestyr.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Konsta utionsutskol tets utlåtande Nr 32.

41

b) att motionerna 1:359 och II: 526 icke måtte till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

c) att motionerna 1:361 och II: 537 icke måtte till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 20 maj 1932.

På konstitutionsutskottets vägnar:

C. A. REUTERSKIÖLD.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Strömberg, Thulin, greve Spens * G. W. Hansson,

Sundberg, Valfrid Eriksson, Larsén, Thorén* Ehrnberg, Gustafson i Kasenberg,

Anderson i Norrköping, Karlsson i Vadstena, Fast, Petersson i Broaryd, Alströmer,

Norling i Lesjöfors, Björck i Kristianstad, Lundén och Västberg.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservationer:

1) av herr Reuterskiöld, som anfört:

Principiellt bör kommunalborgmästaren icke tillsättas såsom vanlig kommunal

tjänsteman, utan på sätt nu är stadgat i kommunalstyrelselagen för

stad § 44 mom. 2, andra stycket.

I enlighet härmed har jag ansett,

att Kungl. Maj:ts proposition örn upphävande av följande

stadgande i sagda lags § 44 mom. 2 andra stycket: »Kommunalborgmästare

tillsättes av Konungen bland de tre behöriga

personer, som jämlikt av Konungen meddelade bestämmelser

därtill föreslagits av stadens'' vid stadsfullmäktigval röstberättigade

invånare», borde avslås;

att sagda stycke borde insättas som tredje stycke i § 55 i

den nya texten;

att § 2 i förslaget till lag örn kommunalborgmästare borde

utgå och § 3 i stället betecknas som § 2;

att samma förslags nuvarande § 3 sista stycket mom. d

borde alldeles utgå.

Beträffande den av Kungl. Maj:t föreslagna § 3 i lagen om kommunalborgmästare

har utskottet anslutit sig till Kungl. Maj:ts förslag i vad angår

första stycket. Reglemente skulle alltså kunna fritt utfärdas av Kungl.

Maj:t, oberoende av innehållet i städernas framlagda förslag. Denna anord
Bihang

till riksdagens protokoll 1232. 6 sami. 18 höft. (Nr 32.) 1057 32 4

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

ning, som infördes 1920 i samband med organiserandet av stadsstyrelse

efter tre tilltänkta, inbördes olika reglementstyper och vid sidan av äldre

ordning, var då fullt befogad med hänsyn till frånvaron av varje enhetlighet

i städernas organisation. Då det nu föreliggande förslaget avser att undanrödja

denna brist på enhetliga grunder, saknas skäl för bibehållandet av

den fria ställning, Kungl. Maj:t under tidigare förutsättningar, som nu skola

upphöra, intagit. Jag har därför ansett det vara fullt tillräckligt med den

mera begränsade frihet att emot framlagt förslag besluta, som följer med

användande av uttrycket fastställa i stället för utfärda i det sammanhang

sist sagda uttryck i texten står. Jag har därför ansett första stycket av

ifrågavarande § 3 böra lyda som följer:

Keglemente för kommunalborgmästare skall efter därom av

stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas, av allmänna rådstugan

upprättat förslag fastställas av Konungen.

2) av herrar Gustafson i Kasenberg och Alströmer, som anfört:

Då vi icke dela utskottsmajoritetens uppfattning, att den kungl, propositionen

bör i dess nuvarande lydelse bifallas, få vi, med hänvisning till

motionerna nr 361 i första kammaren och 537 i andra kammaren hemställa,

att såväl Kungl. Maj:ts proposition nr 207 som utskottets

förslag måtte av riksdagen avslås.

3) av herrar Strömberg, Karlsson i "Vadstena, Norling i Lesjöfors och

Västberg.

Slockholm 1932; K. L. Beekman» Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:267 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 6 juni 1930 om s. 1 i texten