Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3

1932-02-11 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1932:5, Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

1

Nr 5.

Ankom till riksdagens kansli den 11 februari 1932 kl. 2 c. in.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning arv väckt motion om

viss ändring i gällande föreskrifter örn rätt för kommuner å

landet att upptaga lån.

I eu inom andra kammaren väckt motion, nr 148, har herr Lundén hemställt,

att i 79 § b) lagen örn kommunalstyrelse på landet elter orden »anskaffas

genom uttaxering» tillägges: »skolande i sistnämnda summa icke

inräknas de belopp, som avse folkskoleväsendet».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Bestämmelserna i 7 kap. 79 § lag om kommunalstyrelse på landet och 7

kap. 74 § lag örn kommunalstyrelse i stad angående landskommuners och

städers rätt att upptaga lån utan att underställa beslutet Kungl. Maj:ts

Provning hava i huvudsak tillkommit år 1910 och därefter endast undergått

vissa formella ändringar. Före 1910 gällde bestämmelsen i 1862 års

kommunalstyrelseförordningar, att beslut om upptagande av lån ställda på

längre återbetalningstid än två år skulle underställas Kungl. Maurts prövning.

För Stockholm gällde dock fem i stället för två år.

Avsikten med denna bestämmelse var, att all kommunernas upplåning

skulle underställas Kungl. Maj:ts prövning med undantag av sådana lån

på kort återbetalningstid, som kommunerna behövde upptaga för att täcka

tillfälliga behov. Emellertid utnyttjade kommunerna denna sin fria lånerätt

pa annat sätt än som torde hava avsetts och täckte sålunda

ofta behov, som mäste anses vara av stadigvarande beskaffenhet, genom

lån på kort tid, vilka därefter omsattes. Genom ett sådant tillvägagångssätt

blev Kungl. Maj:ts prövningsrätt illusorisk, oell för att råda bot härpå

föreslog Kungl. Majit i proposition nr 86 till 1910 års riksdag inskränkning

i kommunernas Iria lanerätt. I propositionen framhölls att kommunernas

fria lånerätt bordo begränsas med hänsyn till deras ekonomiska bärkraft,

och såsom lämplig mätare på densamma föreslogs dels den beskattningsbara

inkomsten inom kommunerna dels ock den beslutade uttaxeringens

belopp. Gränsen för den fria lånerätten ansågs därför lämpligen böra bestämmas

till skillnaden mellan, å ena sidan, en tiondel av den inkomst för

vilken enligt vederbörande kommunalförfattning kommunalutskylder sko

lat för sistförfluten året utgöras och, å andra sidan, den summa, som för

luliana lill riksdagens protokoll 19,12. 5 sami. 2 hafi. (Sr CiJ

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 5.

nämnda år beslutats skola i kommunen anskaffas genom uttaxering. Sådana

bestämmelser föreslog Kungl. Majit skola införas i § 73 kommunalstyrelseförordningen

för land oell § 74 kommunalstyrelseförordningen för

stad. I anledning av propositionen väcktes motion II: 254 av friherre

Palmstierna. I denna motion framhölls, att enligt lagen den 25 juni 1909

angående folkskoleväsendet i vissa städer skulle i stad, där stadsfullmäktige

funnes och Konungen på framställning av stadsfullmäktige eller

kyrkostämma därom förordnat, bland annat folkskoleväsendet utgöra en

för hela staden gemensam angelägenhet, vilken staden såsom kommun hade

att vårda, och i sådan stad skulle kostnaderna för ovannämnda ändamål

beslutas och utgöras på sätt örn kommunalutskylder vore stadgat. I den

mån stadskommunerna sålunda övertoge folkskoleväsendet komme den

för detsamma nödiga utdebiteringen att ske i den borgerliga i stället för

i den kyrkliga kommunen. Då härigenom de städer, som överflyttat

folkskoleväsendet till den borgerliga kommunen, komme att få sin fria lånerätt

inskränkt och övriga städer kunde draga i betänkande att verkställa

överflyttningen på grund av därigenom inträdande ytterligare inskränkning

i deras lånerätt, yrkades i motionen att sådan stad vid lånerättens

beräknande skulle få avdraga uttaxeringen för folkskoleväsendet.

Konstitutionsutskottet beaktade även motionärens synpunkter och uttalade

därvid, att det icke kunde anses önskvärt, att omfånget av städernas

fria lånerätt gjordes beroende av huruvida folkskoleväsendet vore lagt under

den borgerliga eller den kyrkliga kommunens beslutanderätt. För att

ifråga örn den fria lånerättens omfång åstadkomma full likställighet mellan

samtliga kommuner föreslog utskottet därför ändring i propositionen

i den av motionären angivna riktningen genom att till den föreslagna lydelsen

av § 74 i föroi-dningen örn kommunalstyrelse i stad foga bestämmelse

att i den summa som beslutats skola i kommunen anskaffas genom

uttaxering icke skulle inräknas de belopp, som avsåge folkskoleväsendet.

Riksdagen beslöt i överensstämmelse med utskottets hemställan. Härefter

har denna bestämmelse endast undergått vissa formella ändringar

huvudsakligen på grund av antagandet vid 1928 års riksdag av kommunalskattelagen.

Sedan Kungl. Majit den 23 maj 1919 uppdragit åt tillkallade sakkunniga

att verkställa utredning och avgiva förslag bland annat rörande

frågan, huruvida och i vilken utsträckning ekonomiska angelägenheter,

även i vad de avsåge kyrkliga ändamål, skulle kunna handläggas av

den myndighet, som ägde besluta örn den borgerliga kommunens angelägenheter,

avgåvo dessa sakkunniga betänkande år 1922. De sakkunniga

föreslogo att skol ärenden a obligatoriskt skulle såväl i stad som på land

överföras till den borgerliga kommunen. I samband härmed yttrade de

sakkunniga beträffande kommunernas fria lånerätt, att något behov i fråga

örn utsträckning av den fria lånerätten icke genom skolärendens överflyttning

torde föreligga. Däremot ansågo de sakkunniga nödigt göra ändring

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 5.

3

a detta stadgande för att förhindra att lånerätten minskades och anförde

härutinnan bland annat:

»Genom Mkskolebudgetens överflyttning till den borgerliga kommunen

Ökas nämligen det årliga behovet av uttaxering och på detta sätt minskas

marginalen för den fria lånerätten. För dennas bibehållande i hittillsvarande

utsträckning erfordras alltså, att vid beräkning av den summa,

■sorn beslutits skola i kommunen anskaffas genom uttaxering, uteslutas de

belopp som avse folkskoleväsendet och därmed sammanhängande angelägenheter.

Beträffande städerna, där i stor utsträckning folkskoleväsendet

med stöd av lagen den 25 juni 1909 redan överflyttats till stadsfullmäktiges

handläggning, finnes redan ett stadgande av sådant innehåll, och i

enlighet därmed har även i kommunalförordningen för landet nu föreslagits

ett motsvarande tillägg.

Det särskiljande av uttaxeringen för olika behov, som härav blir en

följd, är en olägenhet. Men de sakkunniga hava icke ansett sig böra söka

framställa något annat förslag till lånerättens begränsning, helst som vid

en blivande allmän revision av kommunallagarna en ändring av bestämmelserna

härutinnan även ur andra synpunkter synes vara önsklig.»

Vid 1930 års riksdag framlade Kungl. Majit i propositionerna nr 99 och 100

förslag till kommunallagar för land och stad samt lag örn församlingsstyrelse

m. m. Kungl. Majit föreslog, bland annat, beträffande frågan om

skolärendens överflyttning till den borgerliga kommunen, att sådan överflyttning

skulle kunna beträffande landskommunerna ske efter ungefär

-samma regler som dittills gällt blott för städerna eller sålunda allenast en

fakultativ överflyttning av skolärendena. I propositionerna nämndes icke

något beträffande denna överflyttnings inverkan på den fria lånerätten.

Konstitutionsutskottet kunde emellertid icke tillstyrka Kungl. Majlis

förslag, utan framlade förslag avseende skolärendenas obligatoriska överflyttande

till borgerliga kommunen såväl i stad som på landet. Härvid

gjordes dock undantag dels för de landskommuner, vilka icke infört kommunalfullmäktige,

dels ock för kommuner där den borgerliga kommunen

och skoldistrikt icke sammanfölle. Riksdagen godkände denna utskottets

ståndpunkt, och i enlighet härmed infördes bestämmelser i vederbörliga

lagar.

I nu föreliggande motion påpekar motionären att i trots av att skolväsendet

numera även på landet överflyttats till den borgerliga kommunen

likväl ingen ändring företagits beträffande bestämmelserna angående

landskommunernas fria lånerätt, vilken lånerätt genom skolärendenas överförande

sålunda måste minskas. I motionen anföres sålunda bland annat:

»Det förefaller, som örn något bärande skäl för att behandla lands- och

stadskoinmun olika i detta stycke icke föreligger. Vad som gäller för

stadskommun synes också böra gälla för landskommun. Det kan icke heller

vara motiverat att straffa en landskommun, som har mindre än 1,500

invånare men ändock vill införa kommunalfullmäktige, med en inskränkning

i dess fria lånerätt, om den besluter sig för fullmäktigsystemet. Snarare

bör ett överförande av beslutanderätten till fullmäktige i många fall

uppmuntras. Det representativa systemet innebär nämligen, såsom ali

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 5.-

mänt erkännes, ökade garantier för en försiktig och planmässig hushållning

i kommunerna».

Utskottet vidhåller den ståndpunkt, som konstitutionsutskottet år 1910

intog, att i fråga örn den fria lånerätten full likställighet bör råda mellan

samtliga kommuner och således även mellan stads- och landskommuner,

och finner det alltså önskvärt, att bestämmelserna angående lands- och

stadskommunernas fria lånerätt snarast möjligt bringas i överensstämmelse

med varandra. Enär det emellertid ej utan vidare är klart, huruledes

denna likställighet bör åvägabringas, och hänsyn torde få tågåstill

kommunernas ekonomiska bärkraft och upplåningsbehov, finner utskottet

en närmare utredning böra äga runi beträffande genomförandet

av likställigheten. Med hänsyn härtill finner utskottet det för närvarande

ej möjligt att förorda någon viss ändring av lagen utan hemställer,

att riksdagen i anledning av förevarande motion

måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl..

Majit måtte låta skyndsamt verkställa utredning på

vad sätt bestämmelserna örn lands- och stadskommunernas

fria upplåningsrätt böra bringas till överensstämmelse

med varandra samt för riksdagen framlägga

det förslag vartill utredningen föranleder.

Stockholm den 11 februari 1932.

På konstitutionsutskottets vägnar:

C. A. REUTERSKIÖLD.

härvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, K. J. Ekman* Thulin, David bergström, (frére

Spens, G. IV. Hansson* Vennerström, Mellén* Larsén* P. Sandström* Gustafson

i Kasenberg, Persson i Trången, Anderson i Norrköping, Karlsson i- Vadstena,.

Holmström, East, Alströmer* Norling* oell Lundén.

* Ej. närvarande vid utlåtandets justering.

ffsosor. Stockholm, Isaac Marcus Hök trycker i-Aktiebolag, 1932,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:42 Skrivelse till Konungen, i anledning av väckt motion om viss ändring i gällande föreskrifter örn rätt för kommuner å landet att upptaga lån. s. 1 i texten