Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3
1932-02-11 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1932:5, Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.
1
Nr 5.
Ankom till riksdagens kansli den 11 februari 1932 kl. 2 c. in.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning arv väckt motion om
viss ändring i gällande föreskrifter örn rätt för kommuner å
landet att upptaga lån.
I eu inom andra kammaren väckt motion, nr 148, har herr Lundén hemställt,
att i 79 § b) lagen örn kommunalstyrelse på landet elter orden »anskaffas
genom uttaxering» tillägges: »skolande i sistnämnda summa icke
inräknas de belopp, som avse folkskoleväsendet».
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
Bestämmelserna i 7 kap. 79 § lag om kommunalstyrelse på landet och 7
kap. 74 § lag örn kommunalstyrelse i stad angående landskommuners och
städers rätt att upptaga lån utan att underställa beslutet Kungl. Maj:ts
Provning hava i huvudsak tillkommit år 1910 och därefter endast undergått
vissa formella ändringar. Före 1910 gällde bestämmelsen i 1862 års
kommunalstyrelseförordningar, att beslut om upptagande av lån ställda på
längre återbetalningstid än två år skulle underställas Kungl. Maurts prövning.
För Stockholm gällde dock fem i stället för två år.
Avsikten med denna bestämmelse var, att all kommunernas upplåning
skulle underställas Kungl. Maj:ts prövning med undantag av sådana lån
på kort återbetalningstid, som kommunerna behövde upptaga för att täcka
tillfälliga behov. Emellertid utnyttjade kommunerna denna sin fria lånerätt
pa annat sätt än som torde hava avsetts och täckte sålunda
ofta behov, som mäste anses vara av stadigvarande beskaffenhet, genom
lån på kort tid, vilka därefter omsattes. Genom ett sådant tillvägagångssätt
blev Kungl. Maj:ts prövningsrätt illusorisk, oell för att råda bot härpå
föreslog Kungl. Majit i proposition nr 86 till 1910 års riksdag inskränkning
i kommunernas Iria lanerätt. I propositionen framhölls att kommunernas
fria lånerätt bordo begränsas med hänsyn till deras ekonomiska bärkraft,
och såsom lämplig mätare på densamma föreslogs dels den beskattningsbara
inkomsten inom kommunerna dels ock den beslutade uttaxeringens
belopp. Gränsen för den fria lånerätten ansågs därför lämpligen böra bestämmas
till skillnaden mellan, å ena sidan, en tiondel av den inkomst för
vilken enligt vederbörande kommunalförfattning kommunalutskylder sko
lat för sistförfluten året utgöras och, å andra sidan, den summa, som för
luliana lill riksdagens protokoll 19,12. 5 sami. 2 hafi. (Sr CiJ
I
2
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 5.
nämnda år beslutats skola i kommunen anskaffas genom uttaxering. Sådana
bestämmelser föreslog Kungl. Majit skola införas i § 73 kommunalstyrelseförordningen
för land oell § 74 kommunalstyrelseförordningen för
stad. I anledning av propositionen väcktes motion II: 254 av friherre
Palmstierna. I denna motion framhölls, att enligt lagen den 25 juni 1909
angående folkskoleväsendet i vissa städer skulle i stad, där stadsfullmäktige
funnes och Konungen på framställning av stadsfullmäktige eller
kyrkostämma därom förordnat, bland annat folkskoleväsendet utgöra en
för hela staden gemensam angelägenhet, vilken staden såsom kommun hade
att vårda, och i sådan stad skulle kostnaderna för ovannämnda ändamål
beslutas och utgöras på sätt örn kommunalutskylder vore stadgat. I den
mån stadskommunerna sålunda övertoge folkskoleväsendet komme den
för detsamma nödiga utdebiteringen att ske i den borgerliga i stället för
i den kyrkliga kommunen. Då härigenom de städer, som överflyttat
folkskoleväsendet till den borgerliga kommunen, komme att få sin fria lånerätt
inskränkt och övriga städer kunde draga i betänkande att verkställa
överflyttningen på grund av därigenom inträdande ytterligare inskränkning
i deras lånerätt, yrkades i motionen att sådan stad vid lånerättens
beräknande skulle få avdraga uttaxeringen för folkskoleväsendet.
Konstitutionsutskottet beaktade även motionärens synpunkter och uttalade
därvid, att det icke kunde anses önskvärt, att omfånget av städernas
fria lånerätt gjordes beroende av huruvida folkskoleväsendet vore lagt under
den borgerliga eller den kyrkliga kommunens beslutanderätt. För att
ifråga örn den fria lånerättens omfång åstadkomma full likställighet mellan
samtliga kommuner föreslog utskottet därför ändring i propositionen
i den av motionären angivna riktningen genom att till den föreslagna lydelsen
av § 74 i föroi-dningen örn kommunalstyrelse i stad foga bestämmelse
att i den summa som beslutats skola i kommunen anskaffas genom
uttaxering icke skulle inräknas de belopp, som avsåge folkskoleväsendet.
Riksdagen beslöt i överensstämmelse med utskottets hemställan. Härefter
har denna bestämmelse endast undergått vissa formella ändringar
huvudsakligen på grund av antagandet vid 1928 års riksdag av kommunalskattelagen.
Sedan Kungl. Majit den 23 maj 1919 uppdragit åt tillkallade sakkunniga
att verkställa utredning och avgiva förslag bland annat rörande
frågan, huruvida och i vilken utsträckning ekonomiska angelägenheter,
även i vad de avsåge kyrkliga ändamål, skulle kunna handläggas av
den myndighet, som ägde besluta örn den borgerliga kommunens angelägenheter,
avgåvo dessa sakkunniga betänkande år 1922. De sakkunniga
föreslogo att skol ärenden a obligatoriskt skulle såväl i stad som på land
överföras till den borgerliga kommunen. I samband härmed yttrade de
sakkunniga beträffande kommunernas fria lånerätt, att något behov i fråga
örn utsträckning av den fria lånerätten icke genom skolärendens överflyttning
torde föreligga. Däremot ansågo de sakkunniga nödigt göra ändring
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 5.
3
a detta stadgande för att förhindra att lånerätten minskades och anförde
härutinnan bland annat:
»Genom Mkskolebudgetens överflyttning till den borgerliga kommunen
Ökas nämligen det årliga behovet av uttaxering och på detta sätt minskas
marginalen för den fria lånerätten. För dennas bibehållande i hittillsvarande
utsträckning erfordras alltså, att vid beräkning av den summa,
■sorn beslutits skola i kommunen anskaffas genom uttaxering, uteslutas de
belopp som avse folkskoleväsendet och därmed sammanhängande angelägenheter.
Beträffande städerna, där i stor utsträckning folkskoleväsendet
med stöd av lagen den 25 juni 1909 redan överflyttats till stadsfullmäktiges
handläggning, finnes redan ett stadgande av sådant innehåll, och i
enlighet därmed har även i kommunalförordningen för landet nu föreslagits
ett motsvarande tillägg.
Det särskiljande av uttaxeringen för olika behov, som härav blir en
följd, är en olägenhet. Men de sakkunniga hava icke ansett sig böra söka
framställa något annat förslag till lånerättens begränsning, helst som vid
en blivande allmän revision av kommunallagarna en ändring av bestämmelserna
härutinnan även ur andra synpunkter synes vara önsklig.»
Vid 1930 års riksdag framlade Kungl. Majit i propositionerna nr 99 och 100
förslag till kommunallagar för land och stad samt lag örn församlingsstyrelse
m. m. Kungl. Majit föreslog, bland annat, beträffande frågan om
skolärendens överflyttning till den borgerliga kommunen, att sådan överflyttning
skulle kunna beträffande landskommunerna ske efter ungefär
-samma regler som dittills gällt blott för städerna eller sålunda allenast en
fakultativ överflyttning av skolärendena. I propositionerna nämndes icke
något beträffande denna överflyttnings inverkan på den fria lånerätten.
Konstitutionsutskottet kunde emellertid icke tillstyrka Kungl. Majlis
förslag, utan framlade förslag avseende skolärendenas obligatoriska överflyttande
till borgerliga kommunen såväl i stad som på landet. Härvid
gjordes dock undantag dels för de landskommuner, vilka icke infört kommunalfullmäktige,
dels ock för kommuner där den borgerliga kommunen
och skoldistrikt icke sammanfölle. Riksdagen godkände denna utskottets
ståndpunkt, och i enlighet härmed infördes bestämmelser i vederbörliga
lagar.
I nu föreliggande motion påpekar motionären att i trots av att skolväsendet
numera även på landet överflyttats till den borgerliga kommunen
likväl ingen ändring företagits beträffande bestämmelserna angående
landskommunernas fria lånerätt, vilken lånerätt genom skolärendenas överförande
sålunda måste minskas. I motionen anföres sålunda bland annat:
»Det förefaller, som örn något bärande skäl för att behandla lands- och
stadskoinmun olika i detta stycke icke föreligger. Vad som gäller för
stadskommun synes också böra gälla för landskommun. Det kan icke heller
vara motiverat att straffa en landskommun, som har mindre än 1,500
invånare men ändock vill införa kommunalfullmäktige, med en inskränkning
i dess fria lånerätt, om den besluter sig för fullmäktigsystemet. Snarare
bör ett överförande av beslutanderätten till fullmäktige i många fall
uppmuntras. Det representativa systemet innebär nämligen, såsom ali
4
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 5.-
mänt erkännes, ökade garantier för en försiktig och planmässig hushållning
i kommunerna».
Utskottet vidhåller den ståndpunkt, som konstitutionsutskottet år 1910
intog, att i fråga örn den fria lånerätten full likställighet bör råda mellan
samtliga kommuner och således även mellan stads- och landskommuner,
och finner det alltså önskvärt, att bestämmelserna angående lands- och
stadskommunernas fria lånerätt snarast möjligt bringas i överensstämmelse
med varandra. Enär det emellertid ej utan vidare är klart, huruledes
denna likställighet bör åvägabringas, och hänsyn torde få tågåstill
kommunernas ekonomiska bärkraft och upplåningsbehov, finner utskottet
en närmare utredning böra äga runi beträffande genomförandet
av likställigheten. Med hänsyn härtill finner utskottet det för närvarande
ej möjligt att förorda någon viss ändring av lagen utan hemställer,
att riksdagen i anledning av förevarande motion
måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl..
Majit måtte låta skyndsamt verkställa utredning på
vad sätt bestämmelserna örn lands- och stadskommunernas
fria upplåningsrätt böra bringas till överensstämmelse
med varandra samt för riksdagen framlägga
det förslag vartill utredningen föranleder.
Stockholm den 11 februari 1932.
På konstitutionsutskottets vägnar:
C. A. REUTERSKIÖLD.
härvarande: Herrar Reuterskiöld, Sävström, K. J. Ekman* Thulin, David bergström, (frére
Spens, G. IV. Hansson* Vennerström, Mellén* Larsén* P. Sandström* Gustafson
i Kasenberg, Persson i Trången, Anderson i Norrköping, Karlsson i- Vadstena,.
Holmström, East, Alströmer* Norling* oell Lundén.
* Ej. närvarande vid utlåtandets justering.
ffsosor. Stockholm, Isaac Marcus Hök trycker i-Aktiebolag, 1932,
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1932:42 Skrivelse till Konungen, i anledning av väckt motion om viss ändring i gällande föreskrifter örn rätt för kommuner å landet att upptaga lån. s. 1 i texten