Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om ändrad ordning för de privata och vissa kommunala läroanstalters understödjande med statsmedel.

1932-05-20 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1932:102, Utlåtande i anledning av väckt motion om ändrad ordning för de privata och vissa kommunala läroanstalters understödjande med statsmedel.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 102.

3

Nr 102.

Ankom till riksdagens kansli den 20 maj 1932 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om ändrad ordning för

de privata och vissa kommunala läroanstalters understödjande

med statsmedel.

(2:a avd.)

I en inom första kammaren av herr W. Björck väckt motion (I: 233),

vilken hänvisats till statsutskottet för förberedande behandling, har hemställts,

att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl.

Maj:t måtte föranstalta en allsidig utredning rörande frågan örn de privata

och vissa kommunala läroanstalters understödjande med statsmedel i syfte

att åvägabringa en enkel, rättvis och ur kontrollsynpunkt mera tillfredsställande

ordning än den nu härutinnan gällande.

Till stöd för det i motionen framförda yrkandet har anförts följande:

När 1874 års riksdag medgav, att understöd av statsmedel finge utgå till

enskilda flickskolor, skedde detta under fastslående av den grundsatsen, att

varje skola skulle kunna erhålla anslag till visst maximibelopp, av riksdagen

då bestämt till 3,000 kronor. För understöd uppställdes emellertid vissa

villkor, bland andra avseende terminsavgifternas storlek samt bidragsplikt

från vederbörande kommun. Det för ändamålet disponibla auslagsbeloppet

höjdes sedermera vid olika tillfällen, liksom också understödsvillkoren modifierades.

Enligt beslut av 1896 års riksdag höjdes anslaget till 200,000

kronor, ehuru maximibidraget fortfarande skulle utgöra 3,000 kronor för

varje skola. Samtidigt fastslogs, att vederbörande kommun eller enskilda

skulle bidraga med ett belopp motsvarande minst statens bidrag. Av särskilt

intresse är jämväl, att från riksdagens sida uttalades, att statsbidragets

storlek borde bliva i någon mån beroende av läroanstaltens lärjungeantal

och utgå med högst 30 kronor för varje lärjunge i klasser över de förberedande.

På grund av beslut av 1902 års riksdag ökades maximiunderstödet

till 4,500 kronor för varje skola och 45 kronor för lärjunge. Tillika uppställdes

ytterligare villkor beträffande bland andra lärarinnornas tjänstgöringsskyldighet.

Vid den senaste generella regleringen av privatläroverkens anslagsförhållanden,

genomförd på grund av beslut av 1909 års riksdag, fastställdes

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 102.

statsbidraget till visst högsta belopp för varje skola, beräknat efter lägsta

grundlön för erforderligt antal lärarinnor, till 5,400 kronor, respektive 6,200

kronor, allteftersom skolan hade fyra eller fem klasser över den egentliga

folkskolans stadium. Därjämte skulle utgå vissa lönetillägg till lärarinnor.

Sedermera hava emellertid genom beviljande av avsevärda belopp till tillfällig

löneförbättring och dyrtidstillägg anslagsförhållandena i hög grad

komplicerats, och samtidigt har grundanslaget kommit att utgöra endast en

relativt mindre betydande del av det skolorna tillkommande statsunderstödet.

Principiellt enahanda är förhållandet beträffande de övriga grupperna

av privatläroverk, enskilda mellanskolor samt högre goss- och samskolor.

Belysande är i sistnämnda avseende, att för budgetåret 1932/1933 förslagsanslaget

till tillfällig löneförbättring åt lärare vid privatläroverk ensamt utgör

i det närmaste dubbla summan av reservationsanslaget till privatläroverken

och förslagsanslaget till lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter. Därutöver komma dyrtidstillägg till icke närmare

bestämbart belopp.

Under dessa omständigheter lär ingen vilja eller kunna bestrida, att både

överblicken över och kontrollen av statsmedlens användning till ifrågavarande

ändamål är allt annat än tillfredsställande. Riksdagen och Kungl. Majit

hava visserligen lämnat i åtskilliga hänseenden mycket detaljerade föreskrifter

i kontrollsyfte. För skolorna erbjuder det betydande svårigheter

att i alla delar efterkomma dessa, liksom myndigheterna, såväl de pedagogiska

som de reviderande, i kontrollen hava fått sig mycket omfattande

och tidskrävande arbetsuppgifter pålagda. Otvivelaktigt gäller också, att

statsverket årligen nödgas utgiva icke obetydande belopp på grund av omöjligheten

att fullständigt kontrollera anslagsdispositionen.

Till belysning av denna sistnämnda synpunkt, vilken i nuvarande depressionstid

torde böra tillmätas större vikt än eljest, anser jag mig böra erinra

örn två fall, vilka genom rena tillfälligheter kommit till min kännedom och

sålunda kunna anföras såsom godtyckligt utvalda stickprov. En flickskola,

som av riksdagen genom upprepade uttalanden ställts under avveckling, har

innevarande läsår upprättat en ny första klass med allenast 3 lärjungar.

För dessas undervisning kräves i det närmaste en lärarekraft, som av statsmedel

åtnjuter tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg till ett årligt belopp

överstigande 2,000 kronor. Såvitt jag kan förstå, rör det sig här i sak

örn ett uppenbart missbruk av rätten till statsunderstöd. Huruvida så är

fallet även ur formell synpunkt, undandrager sig mitt säkra bedömande

med hänsyn till förefintliga bestämmelsers svåröverskådlighet. I det andra

fallet torde enligt min mening med visshet kunna sägas, att förfarandet

varken sakligt eller formellt låter sig bringas i överensstämmelse med gällande

bestämmelser. En numera nedlagd enskild mellanskola, vilken författningsenligt

omfattade 4 klasser, har ansett sig oförhindrad att rekvirera

och jämväl uppburit tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg icke blott

för lärarna i de klasser, av vilka skolan består, utan också för;tre av de 6

förberedande klasser, motsvarande folkskolestadiet, vilka i strid med grunderna

för understödet befunno sig i samorganisation med mellanskolan.

Skolan har med andra ord förfarit fullständigt som örn den åtnjöte understöd

såsom privat flickskola. Jag har övertygat mig örn, att detta missförhållande

bestått under budgetåret 1929/1930, men har anledning antaga, att

samma ordning tillämpats under flera föregående och ett efterföljande budgetår.

Efter en approximativ uppskattning torde under det nämnda bud
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 102.

5

getåret 8,000 ä 10,000 kronor hava uppburits i statsunderstöd utan stöd i

gällande författning. Har saken fortgått under en följd av år, rör det sig

sålunda om ganska betydande belopp.

Medan man sålunda nödgas konstatera, att nu gällande bestämmelser för

privatläroverkens understödjande ur statens synpunkt äro allt annat än tillfredsställande,

föreligger berättigad anledning att påtala den njugghet, som

visats de av vederbörande kommuner upprätthållna kommunala gymnasierna.

Till dessa senare utgår statsbidraget med ett fixerat, förhållandevis lågt belopp

utan några tilläggsanslag. Kontrasten blir särskilt iögonenfallande, om

bidragen till de kommunala gymnasierna jämföras med de statsunderstöd,

som utgå till vissa läroanstalter inom gruppen högre goss- och samskolor.

För var och en, som närmare känner hithörande förhållanden, framstår

det under dessa omständigheter som en angelägenhet av stor vikt, att en

annan och bättre ordning såväl i det ena som i det andra avseendet snarast

kommer till stånd. Beträffande de kommunala gymnasierna har också föredragande

departementschefen ställt i utsikt en förnyad omprövning.

I syfte att skapa förutsättningar för en omläggning kräves givetvis en

närmare utredning, som klarlägger de allmänna grunder, efter vilka läroanstalterna

i fråga fortsättningsvis böra komma i åtnjutande av statsunderstöd.

Härvid kunna olika utvägar komma under övervägande. Uppenbarligen

låter det tänka sig, att med tillämpning av de grundsatser, som vörö

bestämmande vid 1909 års reglering, bidragen för klass omräknas enligt

gällande lönesatser för lärarepersonalen. Då såmedelst löneförbättring och

dyrtidstillägg skulle bortfalla, skulle kraven på reda och enkelhet i viss män

tillgodoses samt kontrollen underlättas. Men fråga är, örn icke tungt vägande

skäl föreligga att i princip söka anknytning till det ovan antydda

system, som dessförinnan tillämpades och sålunda fastställa bidragsbeloppet

i relation till skolans lärjungeantal. Denna grundsats har i vårt land under

en lång följd av år ägt tillämpning beträffande en annan gren ^av undervisningsväsendet,

dövstumskolorna. Och i åtminstone ett av_ våra grannländer

torde samma ordning i huvudsak gälla i fråga örn privatskolornas

understödjande.

Fastställandet av ett lämpligt anslagsbelopp skulle därvid kunna ske på

grundvalen av en undersökning rörande statens kostnader för undervisningen

å motsvarande stadier av de allmänna läroverken. Givetvis bör understödet

bestämmas under hänsynstagande till att dels vederbörande kommun,

dels läroanstalten själv skall bära var sin andel av kostnaden i fortsättningen

såsom hittills. Fördelen av här antydda ordning ligger däri, att

kontrollföreskrifterna synas kunna begränsas till att i huvudsak avse de

allmänna förutsättningarna beträffande läroanstaltens verksamhet, lärarnas

komnetens, anställnings- och avlöningsvillkor samt maximiantalet lärjungai

i klassavdelning. Till denna fördel kommer en ur administrativ synpunkt

mycket betydelsefull vinst, nämligen att vid en dylik form för understödets

beräkning rekvisitionsförfarandet kan väsentligen förenklas och såmedelst

åtskillig arbetsbesparing uppnås för de ^anordnande myndigheterna, statskontoret

och länsstyrelserna.

Och vad angår de kommunala gymnasierna, synes det uppenbart, att liknande

grunder böra kunna tillämpas jämväl vid dessas understödjande.

Därvid torde det få anses håde rättvist och billigt, att bidraget utgår enligt

gynnsammare grunder än som kunna varda fastställda för de helt privata

läroanstalterna.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

6 Statsutskottets utlåtande Nr 102.

Den omständigheten, att i fråga om lärarepersonalen vid statens läroanstalter

en allmän lönereglering är under förberedande, bör icke få utgöra

hinder för att privatläroverkens anslagsförhållanden redan nu underkastas

en närmare översyn. En utredning i här angivet syfte kan nämligen med

lätthet anpassas efter en förändrad kostnadsnivå vid statsläroverken. Huvudsaken

är att grunderna bliva närmare prövade och utformade. De siffror,

som finnas böra uttrycka relationen mellan olika läroanstalter, kunna därefter

utan svårighet omräknas med hänsyn till inträdda förändringar i de

allmänna förutsättningarna.

Över ifrågavarande motion har utskottet i vederbörlig ordning införskaffat

yttranden från skolöverstyrelsen, statskontoret och riksräkenskapsverket, vilka

yttranden såsom bilagor äro fogade vid detta utlåtande (Bil. A, B och C).

Utskottet delar den i motionen uttalade uppfattningen, att nu gällande

bestämmelser beträffande i motionen avsedda läroanstalters understödjande

med statsmedel ur kontrollsynpunkt lämna åtskilligt övrigt att önska, liksom

att nämnda bestämmelser med hänsyn till enkelhet, reda och överskådlighet

icke äro tillfredsställande. Mot samma bestämmelser synes även den anmärkningen

med fog kunna riktas, att de icke i önskvärd grad tillgodose

rättvisans krav, i det att de, vad angår det utgående statsbidragets storlek,

verka synnerligen ojämnt för olika skolor. I sistnämnda hänseende har

utskottet särskilt velat fästa uppmärksamheten på de kommunala gymnasierna,

vilka såsom motionären framhållit och skolöverstyrelsen vitsordat

— befinna sig i ett i ekonomiskt avseende ogynnsamt läge.

På grund av vad sålunda anförts, finner utskottet påkallat, att en utredning

i det i motionen angivna syftet med det snaraste verkställes genom

skolöverstyrelsen eller på annat sätt. Några närmare riktlinjer för denna

utredning anser sig utskottet här icke böra uppdraga, utan torde det vid

utredningen böra sta vederbörande öppet att fritt pröva olika utvägar till

att nå det avsedda resultatet.

Under hänvisning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av herr Björcks ovanberörda

motion (1:233) i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl.

Majit måtte föranstalta en allsidig utredning rörande frågan

örn de privata och vissa kommunala läroanstalters understödjande

med statsmedel i syfte att åvägabringa en enkel,

rättvis och ur kontrollsynpunkt mera tillfredsställande ordning

än den nu härutinnan gällande.

Stockholm den 20 maj 1932.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: se under utlåtandet nr 101.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 102.

7

Reservationer:

1) av herrar Bergqvist, Johansson i Fredrikslund, C. G. V. Hammarskjöld,

Carlsson i Gävle, Thelin, Bengtsson i Norup, Holmgren och Lindskog, vilka

ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Utskottet vill icke bestrida, att nu gällande bestämmelser rörande de i

motionen berörda läroanstalternas understödjande med statsmedel i vissa

avseenden äro i behov av en revidering. Emellertid har skolöverstyrelsen

i sitt över motionen avgivna utlåtande framhållit, att överstyrelsen haft sin

uppmärksamhet riktad på hithörande frågor, ävensom att överstyrelsen vore

beredd att, i den mån arbetsförhållandena inom överstyrelsen det medgåve,

föranstalta örn utredning och förslag härutinnan. Med hänsyn härtill finner

utskottet det icke behövligt, att riksdagen i särskild skrivelse till Kungl.

Majit hemställer örn utredning i ämnet.

Utskottet hemställer alltså,

att herr Björcks ifrågavarande motion (I: 233) icke måtte

till någon riksdagens åtgärd föranleda.»

2) av herr Pauli.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 102.

Bilaga A.

Till Riksdagens statsutskott.

Sedan Kungl. Maj:t anbefallt Skolöverstyrelsen att snarast möjligt oell

senast den 1 mars 1932 till riksdagens statsutskott inkomma med utlåtande

över en inom riksdagens första kammare av herr W. Björck väckt motion,

nr 233, örn ändrad ordning för de privata och vissa kommunala läroanstalters

understödjande med statsmedel, får överstyrelsen anföra följande.

Bestämmelserna angående statsunderstöd åt enskilda läroanstalter, som

i sina grunddrag fastställts genom nådiga kungörelsen den 29 oktober 1909

(nr 154) angående avlöning av lärarinnorna vid statsunderstödda enskilda

läroanstalter samt angående statsunderstöd åt dessa läroanstalter m. m.,

lia på grund av de efter nämnda tidpunkt inträdda förskjutningarna i avlöningshänseende,

. huvudsakligen genom tillkomsten av tillfällig löneförbättring

och dyrtidstillägg av statsmedel, blivit tämligen invecklade och

även i vissa avseenden svårtolkade. Samtidigt lia åtskilliga tillägg gjorts

till de med statsunderstöds utgående förbundna vilkoren, varigenom bestämmelserna

jämväl härutinnan blivit komplicerade och svåröverskådliga.

Sistnämnda förhållande har vållat olägenhet ur pedagogisk synpunkt

därigenom, att de enskilda skolornas rörelsefrihet genom de uppställda

villkoren blivit starkt begränsad. I vissa avseenden äro dessa villkor

strängare än beträffande andra skolor av motsvarande slag, exempelvis

kommunala mellanskolor och högre folkskolor. Tillika har överstyrelsens

arbetsbörda blivit avsevärt ökad genom att på grund av bestämmelsernas

utformning de vid vederbörande skola ifrågasatta anordningarna av undervisningen

i åtskilliga fall skola underställas överstyrelsens prövning.

Kontrollen över statsbidragens utgående i enlighet med gällande bestämmelser

verkställes från statsmakternas sida i främsta rummet genom

de av överstyrelsen efter samråd med vederbörande myndighet, som för

läroanstaltens vidkommande har att utbetala statsunderstödet, utsedda

revisorerna samt av riksräkenskapsverket. Ifrågavarande kontroll är dock,

med hänsyn till statsbidragsbestämmelsernas invecklade art, förbunden

med vissa svårigheter. För att i största möjliga mån undanröja dessa har

överstyrelsen brukat tillställa varje av överstyrelsen utsedd revisor en

P. M., vars innehåll framgår av härtill fogade bilaga.

I den mån som överstyrelsen, genom sin inspekterande eller i övrigt allmänt

övervakande verksamhet beträffande nu ifrågavarande skolor, funnit,

att åt statsbidragshestämmelserna givits en tolkning, som icke kunnat antagas

vara avsedd eller icke befunnits riktig, har överstyrelsen påtalat förhållandet

och därigenom föranlett nödig rättelse. I vissa fall har överstyrelsen.

funnit anledning att, till förebyggande av oriktigt utnyttjande av

statsbidrag, föreslå skärpning av de gällande villkoren för understöd. Sålunda

har, på förslag av överstyrelsen, från och med budgetåret 1929—1930

till de i övrigt gällande villkoren för understöd åt högre flickskolor fogats

en bestämmelse, att, »därest vid läroanstalt är inrättad en kompletterande

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande N> 102.

9

kurs, avseende att bereda lärjungar till inträde i annan ring av gymnasiet

än första ringen vid treårigt eller fyraårigt gymnasium, eller en praktisk

irthildningslinje, undervisning vid sagda kurs eller linje endast med

särskilt tillstånd av överstyrelsen må inräknas i den tjänstgöring, som

enligt gällande bestämmelser åligger lärare med full tjänstgöring vid statsunderstödd

enskild läroanstalt, samt att statsbidrag endast med överstyrelsens

tillstånd må utgå till avlöning åt annan vid kursen eller linjen undervisande

lärare», samt till villkoren för understöd åt högre goss- och

samskolor en motsvarande bestämmelse rörande anordning av praktisk utbildningslinje.

Från och med budgetåret 1930—1931 har beträffande understöd

åt högre flickskolor införts en bestämmelse, att statsbidrag i form av

dyrtidstillägg och tillfällig löneförbättring ej utgår för tjänstgöring, förlagd

till sådan ring av gymnasium, för vilken understöd enligt vad som

närmare angivits icke beräknats.

Överstyrelsen anser sig i detta sammanhang höra nämna, att det i motionen

omnämnda fallet, då en högre flickskola upprättat en ny klass med

endast tre lärjungar, redan tidigare av överstyrelsen uppmärksammats

samt att överstyrelsen under föregående hösttermin till vederbörande skola

avlåtit skrivelse i ärendet. Därjämte kommer överstyrelsen, såsom överstyrelsen

jämväl uttalat i skrivelsen till skolans styrelse, att beakta förhållandet

i samband med avgivande av förslag till statsunderstöd för nästkommande

budgetår. Överstyrelsens åtgärd i nu berörda fall torde icke lia

varit motionären obekant. Vad beträffar den i motionen omnämnda, numera

nedlagda mellanskolan, har rekvisitionen av statsbidrag försiggått

efter en sedan en lång följd av år tillämpad praxis, vilken dock numera

icke berör mer än ett pär av de förefintliga statsunderstödda skolorna men

som tidigare haft en något större omfattning. Överstyrelsen har emellertid

under senare år haft sin uppmärksamhet riktad på förhållandet, såsom

också i sin mån framgår av de ovan relaterade, från och med budgetåret

1929—1930, respektive budgetåret 1930—1931 gjorda tilläggen till statsbidragsvillkoren.

Överstyrelsen vill därjämte nämna, att överstyrelsen i ett

fall beträffande en enskild mellanskola, vid vilken rekvisitionen av statsbidrag

icke syntes överstyrelsen stå i överensstämmelse med statsbidragsbestämmelsernas

avsedda innebörd, genom förhandling med skolans ledning

under sistlidna hösttermin föranlett vidtagande av ändrade dispositioner

från och med nästa läsår. Givetvis kommer överstyrelsen jämväl att vid

avgivande av förslag till anslagsfördelning för nästa budgetår beakta nu

antydda förhållande.

Ehuru överstyrelsen sålunda icke kan finna annat, än att den kontroll,

som i olika hänseenden numera utövas beträffande statsbidragens utnyttjande

vid de enskilda läroanstalterna, i och för sig torde vara ägnad att

förebygga allvarliga eller bestående missförhållanden, håller dock överstyrelsen,

med hänsyn till vad ovan påpekats, före, att en förenkling av

nu gällande bestiimmelser rörande enskilda läroanstalter, som åtnjuta

statsunderstöd, i och för sig är önskvärd, i samband varmed jämväl en

jämkning i vissa hänseenden av grunderna och villkoren för statsbidrags

utgående torde kunna ifrågasättas, överstyrelsen vill erinra därom, att

överstyrelsen i underdånig skrivelse den 11 januari 1930 angående yttrande

av riksdagens revisorer rörande vissa privatläroverk i Stockholm uttalat

bl. a., att överstyrelsen skulle finna det i hög grad önskvärt och behövligt,

att alla bestämmelser och föreskrifter, som under årens lopp i olika sam
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 102.

manhang utfärdats rörande de enskilda skolorna, sammanarbetades till en

enhetlig stadga för nu ifrågavarande slag av läroanstalter.

Härtill kommer så ytterligare en annan omständighet. I den mån som

för lärarpersonalen vid statliga och kommunala läroanstalter en lönereglering

genomföres, varigenom tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg

skulle upphöra att utgå, blir en omläggning av avlöningsförhållandena för

lärarpersonalen vid de enskilda skolorna och i samband därmed också av

grunderna för statsbidrag till dessa skolor ofrånkomlig. I ett underdånigt

utlåtande, som av överstyrelsen den 6 juli 1931 avgivits över en framställning

angående utredning örn reglering av avlöningsförhållandena för de

statsunderstödda enskilda läroanstalternas lärarpersonal m. m., har överstyrelsen

förordat en dylik utredning samt hemställt, att Kungl. Majit

måtte överlämna den ifrågavarande framställningen till 1928 års lönekommitté

med uppdrag för kommittén att verkställa utredning och avgiva förslag

i ärendet. Det är icke överstyrelsen bekant, huruvida kommittén erhållit

detta uppdrag.

Såsom av det föregående framgår, har överstyrelsen haft sin uppmärksamhet

riktad på de frågor, som sammanhänga med avlönings- och statsbidragsförhållandena

beträffande de enskilda läroanstalterna, och överstyrelsen

är givetvis beredd att, i den mån arbetsförhållandena inom överstyrelsen

det medgiva, föranstalta örn utredning och förslag rörande dessa

frågor, vilka huvudsakligen torde vara av administrativt teknisk art.

Givet är, att därvid även vissa jämkningar beträffande grunderna för

statsbidragets beräkning lämpligen kunna tagas under övervägande. För

slutförandet av en dylik utredning inom en förhållandevis kort tid torde

det emellertid, med hänsyn till ärendets ganska betydande omfattning, befinnas

nödvändigt att i någon form förstärka överstyrelsens ordinarie

arbetskrafter, antingen på så sätt att sakkunnigt biträde kan anlitas förutredningsarbetet

under viss tid eller ock så, att någon av överstyrelsens

ordinarie ledamöter under viss tid lösgöres från de löpande göromålen för

att mera odelat kunna ägna sig åt det ifrågavarande utredningsarbetet.

Det torde vara lämpligt, att utredningen sker under samverkan med riksräkenskapsverket.

Vad därefter beträffar understödet åt de kommunala gymnasierna, vill

överstyrelsen framhålla det i ekonomiskt avseende förhållandevis ogynnsamma

läge, vari dessa befinna sig. Särskilt gäller detta, såsom överstyrelsen

vid upprepade tillfällen påpekat, beträffande de kommunala gymnasier,

vilka tidigare åtnjutit understöd ur reservationsanslaget till privatläroverken

men som numera i enlighet med riksdagens beslut erhålla

understöd ur anslagsposten till kommunala gymnasier. Det synes överstyrelsen

lämpligt, att en utredning av det slag, som ovan ifrågasatts, kommer

att avse jämväl formerna för statligt understöd åt kommunala

gymnasier.

I den slutliga handläggningen av detta ärende hava deltagit generaldirektören

Holmdahl, avdelningschefen undervisningsrådet Wallin och

undervisningsrådet Hänninger, föredragande.

Stockholm den 22 februari 1932.

OTTO HOLMDAHL.

Nils Hänninger,

föredragande.

Ingeborg

Blomberg.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 102.

11

P. M.

för de av Kungl. Skolöverstyrelsen jämlikt därom utfärdad föreskrift utsedda

revisorer för granskning under kalenderåren 1930, 1931 och 1932 av

privatläroverkens räkenskaper.

De allmänna bestämmelser, som för privatläroverken föreskrivits beträffande

deras rätt att åtnjuta statsunderstöd samt i fråga örn granskning

och kontroll av deras ekonomiska förhållanden, återfinnas väsentligen

i följande kungörelser och cirkulär:

1) Kungl, kungörelsen den 29 oktober 1909 (nr 154) angående avlöning

av lärarinnorna vid statsunderstödda enskilda läroanstalter samt angående

statsunderstöd åt dessa läroanstalter m. m.;

2) Kungl, kungörelsen den 21 februari 1914 (nr 28) angående ändrad lydelse

av vissa bestämmelser i nyssnämnda kungörelse den 29 oktober 1909;

3) Kungl, kungörelserna den 18 juni 1925 (nr 326) och den 22 juni 1928

(nr 233) angående ändring i vissa delar av förstnämnda kungörelse den

29 oktober 1909;

4) Kungl, kungörelsen den 24 september 1928 (nr 416) angående ändring i

vissa delar av förstnämnda kungörelse den 29 oktober 1909;

5) Kungl, kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 327) angående tillfällig löneförbättring

åt vissa lärare vid privatläroverk;

6) Kungl, kungörelsen den 22 juni 1928 (nr 234) angående ändrad lydelse

av punkten 7 i sistnämnda kungörelse den 18 juni 1925;

7) Kungl, kungörelsen den 22 juni 1923 (nr 305) med allmänna grunder

för dyrtidstillägg åt lärare vid privatläroverk;

8) Kungl, kungörelsen den 22 juni 1928 (nr 235) angående ändrad lydelse

av § 1 mom. 1 i sistnämnda kungörelse den 22 juni 1923;

9) Vederbörande kungl, cirkulär angående statsunderstöd till högre

flickskolor, enskilda mellanskolor och högre goss- och samskolor. Dylika

cirkulär utfärdas årligen i samband med fördelningen av understöd från

reservationsanslaget till privatläroverk och hava senast utfärdats den 11

oktober 1929; samt

10) Kungl. Skolöverstyrelsens cirkiilär till de statsunderstödda privatläroverken

den 28 december 1925 med formulär för balansräkning samt

vinst- och förlusträkning.

Erinras må, att privatläroverken äro skyldiga att på anfordran tillhandahålla

riksdagens revisorer sina räkenskaper samt att genom vederbörande

kungl, cirkulär angående statsunderstöd, senast den 11 oktober 1929, numera

brukar föreskrivas, att revisorerna skola gemensamt till huvudmannen

för läroanstalten och riksräkenskapsverket avgiva berättelse över verkställd

revision och därvid gjorda iakttagelser ävensom att avskrift av revisionsberättelsen

skall insändas till skolöverstyrelsen, varjämte i fall,

där kommun, utan att vara huvudman för läroanstalten, lämnar anslag

till dess upprätthållande, ett exemplar av revisionsberättelsen jämväl skall

tillställas vederbörande kommunala myndighet. Därest av staten förordnad

revisor finner sig böra göra något av revisionen föranlett uttalande

utöver vad som framkommit i den gemensamt med övriga revisorer avgivna

berättelsen, skall jämväl dylikt uttalande insändas till riksräkenskapsverket

samt avskrift av detsamma tillställas överstyrelsen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Statsutskottets utlåtande Nr 102.

Revisorerna böra särskilt rikta sin uppmärksamhet på följande förhållanden:
l:o)

att de olika statsbidragen vid vederbörande läroanstalt utgå enligt

givna bestämmelser, varvid särskilt iakttages,

a) att statsbidrag utgår till ämneslärare för extra tjänstgöringstimmar,

endast örn dessa kunna anses falla utom ramen för full tjänstgöring enligt

de i ovannämnda kungl, kungörelse den 18 juni 1925 (nr 326), mom. 4, givna

föreskrifter;

b) att bidrag i regel icke utbetalas för tid, då vederbörande lärare åtnju

ter ledighet;

c) att bidrag för full tjänstgöring icke utbetalas, då dylik tjänstgöring i

verkligheten ej förekommer;

d) att de givna föreskrifterna angående tjänstgöringens omfattning och

förläggning, anlitande av timlärare samt villkoren för uppdelning av klasser

i parallellavdelningar helt eller endast i vissa ämnen iakttagas;

2: o) att anmärkningsvärda förhållanden beträffande verkställda avskrivningar

samt förefintliga tillgångars värdering påpekas; samt

3:o) att vad i övrigt beträffande bokföringen och förhållandena överhuvudtaget

vid respektive läroanstalt varit ägnat att ådraga sig vederbörande

revisors uppmärksamhet skall i revisionsberättelsen anmärkas.

Under beaktande av här antydda och liknande synpunkter böra revisorerna

vid revision, varom här är fråga, fasthålla såsom sin huvuduppgift

att tillse, att statsunderstöden ej användas i för desamma främmande syften,

men avhålla sig från en i obetydligheter ingående detaljprövning av

sådana utgifter, som kommit vederbörande skolas verksamhet till godo.

I berättelse över verkställd revision skall bland annat angivas:

l:o) terminsavgifternas sammanlagda belopp i klasserna över de förberedande,

därest samtliga lärjungar erlagt fulla avgifter, ävensom den

minskning i avgifterna, som uppkommit genom beviljad befrielse från

eller nedsättning i samma avgifter;

2:o) beloppet av verkställda avskrivningar å inventarier, fastigheter och

dylikt.

För bestämmande av tiden för revisions verkställande samt för åvägabringande

av samarbete med den eller de revisorer, som eljest kunna hava

blivit för vederbörande läroanstalt utsedda, böra revisorerna sätta sig i

förbindelse med läroanstalten.

Ä de balansräkningar samt vinst- och förlusträkningar, som det åligger

läroanstalterna att insända till skolöverstyrelsen, skola revisorerna bestyrka

dessa handlingars överensstämmelse med räkenskaperna eller angiva

eventuella avvikelser från dessa.

Berättelse över verkställd revision skall inom 3 månader efter räkenskapsårets

utgång insändas till riksräkenskapsverket, varjämte avskrift

av berättelsen skall inom samma tid insändas till skolöverstyrelsen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 102.

13

Bilaga B.

Til Riksdagens statsutskott.

Genom nådig remiss den 12 innevarande månad har Kungl. Majit anbefallt

statskontoret att till Eder inkomma med utlåtande över en inom Kiksdagens

första kammare av herr W. Björck väckt motion, nr 233, örn ändrad

ordning för de privata och vissa kommunala läroanstalters understödjande

med statsmedel. Till åtlydnad av den sålunda givna befallningen får statskontoret

anföra följande.

Motionären har påpekat, att överblicken över och kontrollen av de till

privatläroverken utgående statsmedlens användning vore mindre tillfredsställande.

Det må vara riktigt, att överblicken över sagda anslag i vad de

avse ålders- och lönetillägg, tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg

icke är fullt klar. Detta är dock som regel fallet med anslag, som utgå

efter vissa fastställda grunder och vilkas utgifter därför växla i storlek

med hänsyn till skiftande förhållanden. Vad angår kontrollen å de anvisade

medlen, tillåter sig statskontoret erinra, att denna fråga var föremål

för synnerlig uppmärksamhet från statsmakternas sida för ett fåtal

år sedan och att Kungl. Majit för 1925 års riksdag framlade en plan till

nya åtgärder i sådant avseende. Sedan dessa åtgärder därefter blivit vidtagna,

har intet förekommit, som givit statskontoret anledning anse ytterligare

kontrollförfarande erforderligt. De två fall av felaktig utbetalning,

som motionären påtalat, torde icke kunna utgöra tillräckligt bevis för antagandet,

att ett mera allmänt missbruk av statens understöd till privatläroverken

förekommer.

Däremot beröres i den föreliggande motionen ett annat sakförhållande,

som enligt statskontorets förmenande kunde göra en ändring i nu tilllämpade

förfarande med avseende å bestämmandet och utbetalandet av här

ifrågavarande understöd önskligt. Granskningen av privatläroverkens

rekvisitioner måste nämligen, såsom motionären framhållit, anses synnerligen

tidskrävande för de utbetalande myndigheterna. Detta gäller särskilt

dyrtidstillägget, som rekvireras månadsvis under den tid, undervisningen

pågår, men även de för termin utgående bidragen till löne- och

ålderstillägg samt tillfällig löneförbättring. Det måste givetvis ur arbetsbesparingens

synpunkt anses önskligt, att de angivna bidragen borttagas

och ersättas med understöd i annan form, eventuellt med en ökning av det

egentliga terminsvis utgående understödet.

Emellertid torde nuvarande tidpunkt knappast vara väl vald för en

sådan omläggning. 1928 års lönekommittés förslag till lönereglering för

befattningshavare vid det statliga och kommunala undervisningsväsendet

har ännu ej blivit föremål för avgörande av Kungl. Majit och riksdagen.

Då innebörden av sagda lönereglering givetvis måste anses komma att

bliva av mycket stor betydelse för frågan örn avlöningsförmåner vid och

statsunderstöd till privatläroverken, lärer sistnämnda fråga icke böra nu

upptagas till avgörande utan att särdeles tvingande skäl därtill kunna

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 102.

anses föreligga. Visserligen äro, såsom statskontoret ovan framhållit,

olägenheter förenade med det nuvarande systemet, men statskontoret kan

icke finna dessa så betydande, att de med nödvändighet föranleda omedelbara

åtgärder.

I handläggningen av detta ärende hava, förutom undertecknade, deltagit

statskommissarierna Leijonhufvud, Nissen, Spilhammar och Tottie.

Stockholm den 25 februari 1932.

A. E. M. ERICSSON.

Gustaf Alve.

Carl Peyron.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 102.

15

Bilaga C.

Till Riksdagens statsutskott.

Kungl. Maj:t har anbefallt riksräkenskapsverket att till Statsutskottet

avgiva utlåtande angående en motion, I: 233, örn ändrad ordning för de

privata och vissa kommunala läroanstalters understödjande med statsmedel.

Riksräkenskapsverket har i ärendet inhämtat yttrande från ämbetsverkets

tredje revisionskontor, vilket yttrande här i avskrift bifogas; oell

får riksräkenskapsverket såsom eget utlåtande åberopa vad revisionskontoret

anfört.

Stockholm den 16 februari 1932.

ERIK STRIDSBERG.

Richard Vide.

Avskrift.

Yttrande från riksräkenskapsverkets tredje revisionskontor.

Revisionen får för sin del vitsorda motionärens uttalande, att nuvarande

bestämmelser i berörda frågor måste betecknas såsom allt annat än tillfredsställande.

Till belysande härav får revisionen erinra, att här framställts

flera anmärkningar mot utbetalningar, som hänföra sig till hithörande

författningar. Örn svårigheten att rätt tillämpa de givna bestämmelserna

vittnar, bland annat, den omständigheten, att vid anmärkningsmålens

avgörande hos riksräkenskapsverket avvikande mening mot det

fattade beslutet i regel förekommit. Det har till och med vid ett tillfälle

förekommit, att de tre ledamöterna, som deltogo i avgörandet, till protokollet

läto anteckna var sin mening.

En utredning i syfte att åstadkomma mindre svårtydda bestämmelser

måste under sådana förhållanden anses vara i hög grad påkallad.

Stockholm den 15 februari 1932.

CARL LUNDIN.

Rätt avskrivet betygar

å tjänstens vägnar:

H. Levin.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:282 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om ändrad ordning för de privata och vissa kommunala läroanstalters understödjande med statsmedel. s. 5 i texten