Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis i statsverkspropositionen under sjätte huvudtiteln gjorda framställningar om vissa anslag till vägväsendet m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1932-05-20 · 24 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,7 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 24 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1932:104, Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis i statsverkspropositionen under sjätte huvudtiteln gjorda framställningar om vissa anslag till vägväsendet m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

1

Nr 104.

Ankom till riksdagens kansli den 20 maj 1932 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis i statsverkspropositionen

under sjätte huvudtiteln gjorda framställningar

om vissa anslag till vägväsendet m. m.

jämte i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

I den till riksdagen den 4 januari 1932 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1932/1933 har

Kungl. Majit under sjätte huvudtiteln (punkt 11 av det vid propositionen

fogade statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma dag)

föreslagit riksdagen att till byggande av landsvägar och vanliga bygdevägar

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 5,250,000

kronor att direkt utgå av automobilskattemedel.

Under punkt 17 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till förbättring

och underhåll av för automobiltrafiken viktiga gator och vägar i städerna

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag av 11,697,400 kronor,

att direkt utgå av automobilskattemedel.

Under punkt 18 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att dertill förbättring

och underhåll av för automobiltrafiken viktiga vägar å landsbygden för

budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag av 46,789,600 kronor,

att direkt utgå av automobilskattemedel; dels och medgiva, att av landsbygdens

andel för budgetåret 1932/1933 av automobilskattemedlen må disponeras

ett sammanlagt belopp av högst 1,800,000 kronor för tilldelning av ett

tillfälligt extra tilläggsbidrag åt mera betungade väghållningsdistrikt för 1932

års kostnader för vägunderhåll och vinterväghållning, att utgå vid sidan

av det enligt 3 § 1 mom. förordningen örn fördelning av automobilskattemedel

utgående bidraget av 45 procent och i huvudsaklig överensstämmelse

med de under föregående punkt angivna grunderna.

Under punkten 19 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att — med uteslutande

ur riksstaten av dels det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till

vägunderhållet på landet m. m. och dels det ordinarie förslagsanslaget till

ytterligare bidrag till vägunderhållet på landet m. m., att direkt utgå av

automobilskattemedel — i riksstaten för budgetåret 1932/1933 upptaga ett

ordinarie förslagsanslag till bidrag till vägunderhållet på landet m. m., att

direkt utgå av automobilskattemedel, med 15,600,000 kronor.

Beträffande utredningen i dessa ärenden får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 6 sami. 59 haft. (Nr 104.) 97a 32 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

I samband med Kungl. Maj:ts omförmälda förslag Ilar utskottet till behandling

förehaft vissa motioner, nämligen

följande, väckta i anledning av Kungl. Maj:ts förslag under punkten 11:

dels två likalydande motioner, nr 110 inom första kammaren av herr GMöller

m. fl. och nr 196 inom andra kammaren av herr P. A. Hansson i

Stockholm m. fl., vari hemställts, att riksdagen för budgetåret 1932/1933

måtte, såvitt nu är fråga, anvisa till byggande av landsvägar och vanliga

bygdevägar utöver av Kungl. Majit föreslagna 5,250,000 kronor ett extra

reservationsanslag av 5,000,000 kronor;

dels två andra likalydande motioner, nr 224 inom första kammaren av kerr

K. O. Ericson m. fl. och nr 332 inom andra kammaren av herr O. Olsson i

Kullenbergstorp m. fl. i vilka yrkats, att riksdagen måtte besluta, att anslaget

till byggande av landsvägar och vanliga bygdevägar skall utgå med

5.250.000 kronor, varav hälften eller 2,625,000 kronor av automobilskattemedel,

samt att riksdagen för samma ändamål måtte bevilja ett anslag av

2.625.000 kronor för nästa budgetår;

dels ock motionen nr 284 inom andra kammaren av herr E. E. Lindmark,

som föreslagit, att till byggande av landsvägar och vanliga bygdevägar för

budgetåret 1932/1933 måtte anvisas ett extra reservationsanslag av 5,250,000

kronor, att utgå av vanliga statsinkomster;

samt följande, väckta i anledning av Kungl. Majis under punkterna 17—19

framställda förslag:

dels två likalydande motioner, nr 223 inom första kammaren av herr K. O.

Ericson m. fl. och nr 331 inom andra kammaren av herr O. Olsson i Kullenbergstorp

m. fl., i vilka yrkats, att statens bidrag till vägunderhållet m. m.

måtte utgå med 5 procent å verklig respektive uppskattad kostnad för år

1931 och att bidraget av automobilskattemedel till vägunderhåll höjes från

nuvarande 45 procent till 55 procent, samt att riksdagen för ändamålet

måtte bevilja av statsmedel ett anslag för nästa budgetår av 2,600,000

kronor;

dels två andra likalydande motioner, nr 225 inom första kammaren av

herr K. O. Ericson m. fl. och nr 333 inom andra kammaren av herr O. Olsson

i Kullenbergstorp m. fl., i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att

1 § av förordningen örn fördelning av automobilskattemedel erhåller följande

lydelse:

§ \

De under---statens automobilskattemedelsfond.

Från nämnda--— fiskerinäringens befrämjande.

Till understödjande —--högst 120,000 kronor.

Av återstående skattemedel skola femton procent tillfalla rikets städer

för att användas till dessas gatu- och väghållning samt åttiofem procent till

landsbygden för att användas företrädesvis till förbättring och underhåll av

för den allmänna samfärdseln särskilt betydelsefulla vägar och broar;

dels ocke motionen nr 226 inom första kammaren av herr J. Larsson i

Örbyhus, vilken föreslagit, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Majit

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

3

anhålla, att Kungl. Maj:t ville utreda och för riksdagen framlägga förslag

till ändrade grunder för bilskattemedlens fördelning mellan de olika länsfon

derna.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar åberopade

skälen får utskottet hänvisa till vad motionerna därutinnan innehålla.

Vidare har Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 26 februari 1932

dagtecknad proposition, nr 176, vilken hänvisats till statsutskottets förberedande

handläggning, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen antaga ett vid propositionen fogat förslag till förordning

örn ändrad lydelse av 1 och 2 §§ förordningen den 16 maj 1930 (nr 161)

örn fördelning av automobilskattemedel av följande lydelse:

Förslag

tili

Förordning

om ändrad lydelse av 1 och 2 §§ förordningen den 16 maj 1930

(nr 161) om fördelning av automobilskattemedel.

Härigenom förordnas, att 1 och 2 §§ förordningen den 16 maj 1930 örn

fördelning av automobilskattemedel skola, 1 § i nedan angiven del, hava

följande ändrade lydelse:

1§-

De under — — — statens automobilskattemedelsfond.

Från nämnda fond skola i första hand bestridas dels de enligt gällande

lagar angående väghållningsbesvärets utgörande på landet samt örn ödebygdsvägar

utgående statsbidragen till vägunderhåll och vinterväghållning,

dels vad av automobilskattemedel skall utgå till bestridande av kostnaderna

för vägorganisationen i länen, dels vad i enlighet med å riksstaten anvisade

anslag skall av automobilskattemedel utgå som bidrag till byggande av

landsvägar och vanliga bygdevägar, dels ock vad som jämlikt i sådant avseende

meddelade bestämmelser skall av dylika medel ställas till lantbruksstyrelsen

förfogande att användas till fiskerinäringens befrämjande.

Till understödjande--- 120,000 kronor.

Av återstående---och broar.

§•

Av städerna tillkommande andel av skattemedlen skola sextiofem procent

fördelas mellan de särskilda städerna i förhållande till de belopp, som från

dem influtit i automobilskatt.

Angående fördelningen av återstående trettiofem procent förordnar

Konungen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1932; dock att allenast vad i 2 §

stadgas skall äga tillämpning vid fördelningen av de under budgetåret

1931/1932 influtna automobilskattemedlen.

Beträffande utredningen i detta ärende får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

I samband med Kungl. Maj:ts proposition nr 176 har utskottet till behandling

förehaft följande motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena, nr 336, inom första kammaren

av herr A. E. Lindblad m. fl. och den andra, nr 489, inom andra

kammaren av herr 0. Andersson i Malmö m. fl. i vilka hemställts, att riksdagen

måtte besluta, att, därest riksdagen bifaller Kungl. Maj:ts proposition

nr 176, örn förslag till ändrad lydelse av 1 och 2 §§ i förordningen den 16

maj 1930 (nr 161) örn fördelning av automobilskattemedel, § 2 i nämnda förordning

måtte erhålla följande lydelse:

§ 2.

Av städerna tillkommande andel av skattemedlen skola åttio procent fördelas

mellan de särskilda städerna i förhållande till de belopp, som från

dem influtit i automobilskatt.

Angående fördelningen av återstående tjugu procent förordnar Konungen.

dels en av herr 0. H. Åkerberg m. fl. inom första kammaren väckt motion,

nr 341, i vilken hemställts, att riksdagen måtte, oberoende av vad som kan

bliva bestämt angående fördelningsgrunderna för städernas andel av automobilskattemedel

för år 1932/33, besluta, att förutvarande fördelningsgrunder

skola tillämpas beträffande de under 1931/32 inflytande automobilskattemedlen;
dels

en av samme motionär m. fl. inom första kammaren väckt motion, nr

342, i vilken hemställts, att riksdagen måtte besluta sådan ändring av förslag

i kungl, proposition nr 176, att från de anslag, som i första hand skola

bestridas från automobilskattemedelsfonden, undantages anslaget till byggandet

av landsvägar och vanliga bygdevägar;

dels ock en av herrar J. J. E. Weijne och F. E. W. Olson i Göteborg inom

andra kammaren väckt motion, nr 490, i vilken hemställes, att riksdagen

måtte besluta sådan ändring av förslaget i kungl, propositionen nr 176, att

från de anslag, som i första hand skola bestridas från automobilskattemedelsfonden,

undantages anslaget till byggandet av landsvägar och vanliga bygdevägar.

I fråga örn de av motionärerna till stöd för omförmälda yrkanden anförda

skälen får utskottet hänvisa till dessa motioner.

Därjämte har utskottet i detta sammanhang förehaft vissa uttalanden av

departementschefen i det vid propositionen, nr 211, angående fortsatta åt
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

gärder till lindrande av arbetslösheten inom stenindustrien m. m., fogade

utdraget av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 11 mars

1932, vilka uttalanden avse beviljande ur innestående automobilskattemedel

av förskott åt vägdistrikt och kommuner för igångsättande av vägföretag, till

vilka statbidrag eller bidrag av automobilskattemedel beräknas framdeles

skola utgå.

Rörande utredningen härutinnan får utskottet hänvisa till sistnämnda

statsrådsprotokoll.

Slutligen har utskottet i förevarande sammanhang behandlat två likalydande

motioner, väckta den ena, nr lil, inom första kammaren av herr G. Möller

m. fl. och den andra, nr 197, inom andra kammaren av herr P. Å. Hansson

i Stockholm m. fl., i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att för

budgetåret 1932/1933 ställa ett belopp av 5 miljoner kronor till Kungl. Maj:ts

förfogande att som lån mot rimliga ränte- och amorteringsvillkor, som bestämmas

av Kungl. Majit, utlämnas till särskilt ekonomiskt betungade vägdistrikt,

för igångsättande av vägarbeten med därmed följande ökade arbetstillfällen.

De till stöd för denna framställning åberopade skälen återfinnas i motionen

I: 109.

Till byggande av landsvägar och vanliga bygdevägar stod för vartdera av bud- Byggande av

getåren 1926—1928 till förfogande anslag å tillhopa 4,000,000 kronor. För vart- land^nffgra0C

dera av budgetåren 1928—1930 bestämdes anslagsbeloppet för detta ändamål bygdevägar,

till 4,500,000 kronor. För budgetåret 1930/1931 höjde riksdagen anslaget till

5,000,000 kronor. Samtidigt företog riksdagen, i anslutning till motionsvis

framställda yrkanden, sådan ändring i de för anslagets användning stadgade

grunderna, att statsbidrag till de med detsamma avsedda vägföretagen finge

utgå med högst tre fjärdedelar i stället för, såsom dittills gällt, två tredjedelar

av den beräknade kostnaden för vederbörande företag.

Vid 1931 års riksdag föreslog Kungl. Maj:! att ifrågavarande anslag skulle

för budgetåret 1931/1932 upptagas med oförändrat belopp, 5,000,000 kronor.

Riksdagen höjde emellertid anslagsbeloppet till 5,250,000 kronor. Samtidigt

beslöt riksdagen med anledning av i statsverkspropositionen framställt förslag

sådan ändring i grunderna för bidrag till kostnad för lösen av mark

m. m., att allmän rätt till marklösenbidrag vid vägförbättringar infördes.

Nu gällande föreskrifter beträffande bidrag från förevarande anslag innefattas

i kungörelsen den 16 maj 1930 (nr 163) angående statsbidrag till

allmänna viigars byggande m. m. med däri genom kungörelse den 21 maj

1931 (nr 228) gjorda ändringar.

Anslagets fördelning sker med huvudsaklig ledning av länsvis upprättade

flerårsplaner. De för närvarande gällande fl erårsplan orna avse treårsperioden

1931—1933.

Väg- och ratten huggna ds s t grelsen har hemställt, att till byggande av landsvägar

och vanliga bygdevägar måtte för budgetåret 1932/1933 anvisas ett

s. 6 Kontrollera mot PDF

Gällande

grunder för

fördelning av

automobilskattemedlen.

6 /Statsutskottets utlåtande Nr 104.

extra reservationsanslag av 5,250,000 kronor, varvid styrelsen anfört bland

annat följande:

I enlighet med upprättade flerårsplaner uppgå för budgetåren 1930—1933

länens sammanlagda anslagskrav för byggande av landsvägar och vanliga

bygdevägar till 15,524,059 kronor. Sedan riksdagen för budgetåren 1930/1931

och 1931/1932 anvisat respektive 5,000,000 och 5,250,000 kronor, skulle sålunda

för budgetåret 1932/1933 erfordras i avrundat tal 5,250,000 kronor.

Av nämnda flerårsplaner framgår, att till fullbordande av arbeten, som

med statsbidrag från förevarande anslag igångsättas under perioden 1931—1933,

erfordras i statsbidrag efter nämnda periods slut omkring 8,000,000 kronor.

Vidare framgår av de till flerårsplanerna fogade redogörelserna för de viktigare

företag, vilka icke upptagits i flerårsplanerna och vilka, såvitt kan

överskådas, synas böra komma till utförande inom länen, att synnerligen

stora krav föreligga på statsbidrag till ifrågavarande slag av vägbyggnader.

Någon nedgång i anslagsbehovet till byggande av landsvägar och vanliga

bygdevägar kan icke förväntas ske under de närmaste åren. Av de utav

länsstyrelserna uppgjorda flerårsplanerna med tillhörande redogörelser framgår,

att en höjning av ifrågavarande anslag borde vidtagas, örn vägnätet skall

kunna bliva utbyggt inom rimlig tid. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anser

sig emellertid, med hänsyn till redan upprättade flerårsplaner och i anslutning

till Kungl. Maj:ts cirkulär den 12 juni 1931 till statsmyndigheterna

angående sträng återhållsamhet i avseende å framställningar örn anslagsäskanden

att föreläggas 1932 års riksdag, icke böra föreslå högre anslagsbelopp

än som av riksdagen beviljats för innevarande budgetår för ifrågavarande

ändamål.

Hos Kungl. Majit har svenska byggnadsentreprenörföreningen hemställt, att

till förstärkning av ifrågavarande anslag måtte anvisas ett belopp av förslagsvis

5,000,000 kronor, att användas till sådana arbeten som omedelbart kunna

igångsättas.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen äskade anslagsbeloppet, 5,250,000

kronor, utgör i avrundat tal det belopp, som under budgetåret 1932/1933

behöver stå till förfogande för bidrag till kostnaderna för de i länens flerårsplaner

upptagna landsvägarna och vanliga bygdevägarna, och motsvarar

vad som för ändamålet utgår under nu löpande budgetår. Vad styrelsen

sålunda föreslagit anser jag mig böra biträda.

Såsom i det föregående anförts skulle förevarande anslag från och med

nästkommande budgetår i riksstaten upptagas att direkt utgå av automobilskattemedel.

Någon anledning att i samband därmed ifrågasätta ändring

beträffande grunderna för anslaget synes icke föreligga, helst spörsmålet örn

vägväsendets finansiering lärer i sin helhet bliva föremål för behandling av

1929 års vägsakkunniga.

Gällande bestämmelser beträffande antomobilskattemedlens fördelning återfinnas

i förordningen örn fördelning av automobilskattemedel den 16 maj

1930 (nr 161) med däri genom förordning den 21 maj 1931 (nr 226) gjorda

ändringar.

Enligt dessa bestämmelser skola de under visst budgetår jämlikt förordningarna

örn automobilskatt, örn särskild skatt å automobilgummiringar och

örn särskild skatt å bensin och motorsprit eller jämlikt de särskilda bestäm
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

7

meker, Kungl. Maj:t enligt 18 § i automobilskatteförordningen må Lava meddelat,

influtna skattemedlen (automob ilska 11 emedel) i räkenskaperna från vederbörande

anslag under sjätte huvudtiteln omföras till en särskild, av väg- och

vattenbvggnadsstyrelsen förvaltad fond, benämnd statens automobilskattemedelsfond.

Från nämnda fond skola i första hand bestridas dels hälften av

de enligt gällande lagar angående väghållningsbesvärets utgörande på landet

samt örn ödebygdsvägar utgående statsbidragen till vägunderhåll och vinterväghållning,

dels vad av automobilskattemedel skall utgå i avlöning åt vägingenjörer,

biträdande vägingenjörer och vägingenjörsassistenter, dels vad

som. jämlikt i sådant avseende gällande föreskrifter, av de enligt förenämnda

förordning örn särskild skatt å bensin och motorsprit influtna medlen skall

ställas till lantbruksstyrelsens förfogande att användas till fiskerinäringens

befrämjande, dels od- det belopp av högst 120,000 kronor, som enligt Kungl.

Maj:ts bestämmande må utgå till understödjande av forsknings- och undersökningsarbeten,

vilka i synnerlig grad befrämja ett ändamålsenligt användande

av automobilskattemedlen. Av återstående skattemedel skola 20 procent

tillfalla rikets städer för att användas till dessas gatu- och väghållning

samt 80 procent landsbygden för att användas företrädesvis till förbättring

och underhåll av för den allmänna samfärdseln särskilt betydelsefulla vägar

och broar (1 §). Inom vardera av dessa grupper avsättes viss del — av

städernas andel 20 procent samt av landsbygdens andel 15 procent — att i utjämningssyfte

fördelas på sätt Kungl. Maj:t förordnar (städernas och landsbygdens

utjämningsandelar). Återstoden (80 %) av städernas totala andel

fördelas mellan de särskilda städerna i förhållande till de belopp, som från

dem influtit i automobilskatt (2 §). Av den del (85 %) utav landsbygdens

totala andel, som ej avsättes såsom utjämningsandel, utgår till vägdistrikt,

vars samtliga vägar övertagits till underhåll medelst vägkassan, bidrag med

45 procent av distriktets verkliga kostnad för vägunderhåll och vinterväghållning

under nästföregående kalenderår, dock allenast därest vägunderhållet

hela det året ålegat vägkassan (vägdistriktens direkta underhållsbidrag), varvid

i nämnda kostnad jämväl inbegripes all förvaltningskostnad, som icke

uppenbarligen avser byggande av väg. Yad av omförmälda 85 procent återstår

— med undantag enligt särskilt beslut av riksdagen, varom i det följande

förmäles — tillgodokommer de särskilda länen i förhållande till de

belopp, som influtit i automobilskatt från respektive läns landsbygd (länens

ordinarie andelar; 3 § 1 morn.). Även den i utjämningssyfte avsatta delen

av landsbygdens totala andel tillgodokommer de särskilda länen, med fördelning

dem emellan enligt Kungl. Maj:ts förordnande. Av de skattemedel,

vilka såsom ordinarie andelar och utjämningsandelar tillgodokomma de särskilda

länen, äger Kungl. Majit eller, efter Kungl. Majits bestämmande, underordnad

myndighet årligen bevilja bidrag till förbättring av för automobiltrafiken

särskilt viktiga vägar och broar inom länet. "V idare äger Kungl.

Majit av dessa skattemedel bevilja årliga bidrag till underhåll av sådana av

vederbörande vägkassa underhållna vägar och broar, vilkas underhåll på

grund av automobiltrafik i synnerlig grad försvåras, ävensom till sådan vinter
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

väghållning, som är till särskilt gagn för automobiltrafiken (det s. k. extra

underhållsbidraget; 4 §). Med avseende å budgetåret 1931/1932 gäller därjämte

(riksdagens skrivelse nr 201 år 1931), att av landsbygdens andel för

nämnda budgetår av automobilskattemedlen må disponeras ett belopp av

högst 1,275,000 kronor för tilldelning av ett tillfälligt extra tilläggsbidrag åt

mera betungande väghållningsdistrikt för 1931 års kostnader för vägunderhåll

och vinterväghållning, att enligt av riksdagen angivna huvudgrunder

utgå vid sidan av nyssnämnda direkta underhållsbidrag av 45 procent.

Underhålls
kostnadernas
storlek.

Storleken av de totala underhållskostnaderna under kalenderåren 1926—

1930 framgår av följande sammanställning i runda tal:

1926 ....................... kronor 30,800,000

1927 ........................ » 34,500,000

1928 ........................ )> 38,000,000

1929 ........................kronor 44,400,000

1930 ........................ » 46,500.000

Den särskilt starka stegringen under år 1929 ansågs till icke oväsentlig

del bero på exceptionella klimatiska förhållanden i landet.

Yad angår den totala underhållskostnaden förar 1932 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

i sin skrivelse den 3 september 1931 beräknat densamma

till 58,600,000 kronor.

Departementschefen har i statsverkspropositionen för egen del anfört

följande.

Ifrågavarande beräkningar synas hava lett till en väl hög slutsiffra. Sålunda

är att märka att, sedan numera praktiskt taget samtliga väghållningsdistrikt

övertagit vägunderhållet till bestridande av vägkassan, man icke har att såsom

för tidigare år räkna med den särskilda stegring av förevarande kostnader, som

framkommer i samband med övergång till vägkasseunderhåll. I betraktande

härav och med hänsyn till de kostnadsbesparande verkningar, som ett fortsatt

rationaliseringsarbete i avseende å vägunderhållet bör medföra, torde

stegringen av de verkliga underhållskostnaderna kunna för år 1932 beräknas

stanna vid 2,500,000 kronor. Med utgångspunkt från en normal underhållskostnad

för år 1931 av 50,000,000 kronor skulle man alltså komma till en

dylik kostnad för år 1932 av 52,500,000 kronor. Yad därefter beträffar det

av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen upptagna beloppet 2,000,000 kronor för

vägförbättringsarbeten vill jag framhålla att, såsom redan antytts, de härutinnan

lämnade bestämmelserna endast innebära ett fastställande i viss

omfattning av en förut — efter allt att döma ganska allmänt — tillämpad

praxis. Berörda bestämmelser borde alltså, örn de riktigt tillämpas, kunna

verka minskande på underhållskostnaderna; i varje fall lära de under nyssnämnda

förutsättning icke föranleda ökning av dessa kostnader. Man synes

därför icke hava anledning att till den med hänsyn till normal stegring beräknade

vägunderhållskostnaden för år 1932 lägga ytterligare belopp för dylika

arbeten. Till förebyggande av missförstånd har jag genom cirkulärskrivelse

den 1 december 1931 fäst myndigheternas uppmärksamhet på det med ifrågavarande

bestämmelser avsedda syftet, i samband varmed jag ytterligare underströk

vad jag, såsom förut återgivits, uttalat i 1931 års statsverksproposition

ävensom framhöll angelägenheten av att underhållskostnaderna överhuvudtaget

begränsades, givetvis utan att behövliga underhållsåtgärder därför

eftersattes. Vad angår vägbeläggningar med begränsad varaktighet kunna

kostnadsbesparande verkningar av desamma icke omedelbart framträda; fast
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

9

mer torde utgifterna för beläggningarnas åstadkommande till en början föranleda

något ökad belastning av underhållskontot. Väg- oell vattenbyggnadsstyrelsen

bär i sådant hänseende räknat med ett belopp för år 1932 av 1,500,000

kronor. Enligt min mening synes denna ökning icke böra uppskattas till

högre belopp lin 900,000 kronor. För uppsättande av vägmärken torde, på

sätt skett i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens kalkyl, böra beräknas ett belopp

av 600,000 kronor. Med de nu angivna modifieringarna i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

beräkningar skulle alltså den totala underhållskostnaden

för år 1932 uppskattas till 54,000,000 kronor.

1931 års riksdag medgav (skrivelsen nr 201), att av landsbygdens andel av

automobilskattemedlen finge disponeras ett belopp av högst 1,275,000 kronor

för tilldelning av ett tillfälligt extra tilläggsbidrag åt mera betungade vägdistrikt

för 1931 års kostnader för vägunderhåll och vinterväghållning, att

utgå vid sidan av det s. k. direkta underhållsbidraget av automobilskattemedel

å 45 procent. Med utgångspunkt från att medeltalet av den år 1931

utgående vägskatten beräknats för samtliga vägdistrikt uppgå till 18 öre per

vägfyrk uttalade sig riksdagen för att dylikt tilläggsbidrag tilldelades vägdistrikt

med en vägskatt för år 1931 (beslutad å vägstämma år 1930) av melån

20 öre och utginge med progressiv stegring, exempelvis på följande sätt:

Vägskatt per vägfyrk

21—22 öre . ..

23—25 » ....

26—30 » ....

31-40 » ....

över 40 » ....

Extra tillägg

................. 2 %

................. 5 %

.................. 7 %

................. 9 %

................. 10 %

Sammanlagt bidrag

77 %

80 %

82 %

84 %

85 *.

Kostnaderna härför beräknades icke överstiga nyss angivna belopp av

1,275,000 kronor.

Departementschefen har i förevarande sammanhang yttrat bland annat

följande.

I motiveringen till beslutet örn förenämnda tilläggsbidrag framhöll riksdagen

dess natur av provisorium i avvaktan å pågående utredningars slutförande.

Då dessa utredningar, varmed torde hava avsetts den åt 1929 års

vägsakkunniga uppdragna revisionen av 1891 års väglag m. m., ännu icke

avslutats och i betraktande av det beaktansvärda syfte, som ifrågavarande

bidrag är avsett att tillgodose, vill jag föreslå, att jämväl av 1932/1933 års

automobilskattemedel ett belopp på enahanda sätt reserveras för beredande av

motsvarande tilläggsbidrag för 1932 års underhållskostnad. Till underlag för

beräkningen av härför erforderligt belopp torde böra läggas de förutnämnda,

av 1931 års riksdag angivna huvudgrunderna. Den omständigheten, att vägskattens

medeltal per vägfyrk i rikets samtliga vägdistrikt enligt av väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen meddelad uppgift ökat från det för år 1931 beräknade

beloppet 18 öre till i det närmaste 20 öre för år 1932, synes mig icke

utgöra anledning att ifrågasätta någon höjning av det vägskattebelopp, som

skulle berättiga till erhållande av tilläggsbidrag, helst medeltalet för år 1931

torde hava uppskattats till något för lågt belopp samt verkställda utredningar

givit vid handen, att någon förskjutning av betydelse icke ägt rum

mellan den bidragsberättigade gruppen av vägdistrikt och övriga distrikt.

Avenså finner jag de av riksdagen angivna procentsatserna för tilkiggsbidraget

vara lämpiigt avvägda och böra ligga till grund för medelsberäkningen.

Tillfälligt

extra underhållsbidrag
för

år 1932.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

Med dessa utgångspunkter och under hänsynstagande till den för år 1932

beräknade underhållskostnaden, 54,000,000 kronor, har det för beredande av

tilläggsbidrag erforderliga beloppet uppskattats till i runt tal 1,600,000 kronor.

Då det icke låter sig göra att närmare beräkna den underhållskostnad,

som kan komma att belöpa på de särskilda, här ifrågavarande vägdistrikten,

och då det synes angeläget att i möjligaste män kunna följa de i det föregående

angivna huvudgrunderna, torde försiktigheten bjuda att för ifrågavarande

ändamål reservera ett något högre belopp, förslagsvis högst 1,800,000

kronor.

Bidrag i vissa Härefter har departementschefen berört frågan örn bidrag i vissa fall till

fall tili ny- nyanläggningar och därutinnan anfört följande.

Av de automobilskattemedel, som tillfalla landsbygden, får den på länsfonderna

belöpande delen användas till bidrag till förbättring av för automobiltrafiken

särskilt viktiga vägar med högst tre fjärdedelar av den beräknade

kostnaden, där ej på grund av särskilda skäl högre bidrag prövas böra

beviljas. Då bidrag — vare sig enbart av länsfondernas automobilskattemedel

eller av sådana jämte andra statsmedel — ifrågasättes skola utgå med högre

andel än tre fjärdedelar av den beräknade kostnaden, skall ärendet underställas

Kungl. Maj:ts prövning. Bestämmelserna härom återfinnas i kungörelsen

den 16 maj 1930 (nr 163) angående statsbidrag till allmänna vägars

byggande m. m. med däri genom kungörelse den 21 maj 1931 (nr 228)

gjorda ändringar. Beträffande nyanläggningar av landsvägar och vanliga

bygdevägar stadgas i kungörelsen, att bidrag härtill kan utgå med högst

tre fjärdedelar av den beräknade kostnaden. Författningen lämnar alltså

icke möjlighet att bevilja högre bidrag till sistnämnda företag. Bidragen

i fråga utgå av det här förut behandlade anslaget till byggande av landsvägar

och vanliga bygdevägar.

Läget på arbetsmarknaden har nödvändiggjort igångsättande till arbetslöshetens

lindrande av omfattande vägarbeten, såväl nyanläggnings- som omläggnings-

och förbättringsarbeten, på ett tidigare stadium än som eljest varit

avsett. Dylika företag utföras icke endast av vederbörande vägdistrikt i

vanlig ordning med bidrag från förenämnda anslag till byggande av landsvägar

och vanliga bygdevägar respektive av länens automobilskattefonder

titan i betydande utsträckning även av statens arbetslöshetskommission,

därvid i regel 75 jtrocent av kostnaden täckas med arbetslöshetsmedel och återstoden

av vägdistriktet, eller såsom statskommunala arbeten med visst bidrag

av arbetslöshetsmedel till arbetslönerna.

I de fall då vägföretag, som utföras på ettdera av sistnämnda båda sätt,

avse omläggnings- och förbättringsarbeten, föreligger, såsom av det förut

sagda framgår, möjlighet att genom fyllnadsbidrag från vederbörande läns

automobilskattefond kunna lämna ett välbehövligt och för arbetenas igångsättande

ofta nog oundgängligt tillskott för minskande av den på vägdistriktet

fallande delen av kostnadsbeloppet. Så har ock skett i åtskilliga fall.

De omständigheter, vilka sålunda föranlett beredande av dylikt tillskott

i fall av nyss angiven beskaffenhet, synas mig påkalla möjliggörande av

motsvarande fyllnadsbidrag även vid nyanläggning av landsvägar och vanliga

bygdevägar, då företags igångsättande föranledes av arbetslöshet, vare sig

arbetet omhänderliaves av vägdistriktet eller arbetslöshetskommission en.

Det för byggande av dylika vägar avsedda anslaget lärer emellertid icke kunna

komma till användning för sådant ändamål, ej blott med hänsyn till gällande

bestämmelser för anslagets användning, vilka bestämmelser åtminstone för

närvarande icke synas böra ändras, utan även på grund av att anslaget i regel

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 104

11

icke lämnar tillgång till medel för andra företag än som på vanligt sätt

komma i fråga för bidrag från detsamma. Vid sådant förhållande torde möjlighet

att lämna dylika fyllnadsbidrag även till nyanläggningar kunna öppnas

endast därest länens automobilskattefonder få för ändamålet användas. Örn

så sker, bör förfarandet ifråga givetvis komma i tillämpning endast beträffande

sådana vägbygguader, som erhålla eller vid utförande i vanlig ordning skulle

hava erhållit bidrag från anslaget till landsvägar och vanliga bygdevägar. För

en åtgärd i nu angiven riktning talar även, att i vissa av arbetslöshet betungade

trakter av landet vägnätet ännu är så outvecklat, att nya vägbyggnader

ofta äro av större och mera omedelbar betydelse för vägtrafiken än

omläggnings- och förbättringsarbeten.

I betraktande av de icke alltför betydande belopp, som på detta sätt

skulle från respektive länsfonder tagas i anspråk för ifrågavarande ändamål,

lärer härav någon olägenhet med hänsyn till medelsdispositionen i övrigt

icke behöva uppkomma. Ett förfarande av nu angivet slag synes bland

annat på grund av dess tillfälliga beskaffenhet icke behöva påkalla författningsändring.

Därest riksdagen icke uttalar erinran mot vad nu anförts och föreslagits,

torde jag alltså efter prövning i varje särskilt fall kunna tillstyrka bifall i

skälig omfattning till framställningar örn fyllnadsbidrag från länens automobilskattefonder

även till här avsedda vägföretag.

Rörande städernas utjämningsandel har departementschefen anfört bland

annat följande:

Med den successiva stegringen av inflytande automobilskattemedel bär

givetvis även städernas andel av dessa medel undergått en stark ökning.

Städernas ordinarie andel uppgick sålunda år 1923 till 1,070,000 kronor och

för budgetåret 1930/1931 till 7,080,000 kronor. För innevarande budgetår bär

samma andel beräknats komma att uppgå till omkring 8,400,000 kronor. Utjämningsandelen

har ökat från ett belopp av 255,000 kronor år 1923 till 1,770,000

kronor för budgetåret 1930/1931 och beräknas av innevarande budgetårs

medel utgå med ett belopp av i runt tal 2,100,000 kronor.

De medel, som enligt angiven grund tillfallit utjämningsandelen, liaya

emellertid visat sig icke motsvara det föreliggande behovet. Upplysningsvis

må nämnas, att vid den fördelning av utjämningsandelen för budgetåret

1930/1931, som inom kort torde ske, föreligga bidragsansökningar, som vid

bifall skulle med vanlig bidragskvot erfordra ett sammanlagt belopp av i

runt tal 5,900,000 kronor. Det till fördelning disponibla beloppet uppgår,

efter avdrag av vad som erfordras för kvarstående utbetalningar enligt kungörelsen

den 4 september 1929 (nr 274) angående bidrag till bestridande av

kostnader för vissa säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar, till i avrundat

tal 1,700,000 kronor.

Ur motorfordonstrafikens synpunkt är det givetvis av vikt, att användningen

av städernas andel i automobilskattemedlen i möjligaste män inriktas

på ett iordningställande av de gator och vägar, som äro av särskild betydelse

för denna trafik, främst infartsvägar och genomfartsleder. Såsom förut

antytts skall visserligen den ordinarie andelen användas även till förbättring

av sådana trafikleder. För många smärre städer, där de inflytande automobiiskattemedlen

icke uppgå till någon mera avsevärd summa, utgör emellertid

den ordinarie andelen ett jämförelsevis ringa belopp. På grund härav och

då med nuvarande bestämmelser utjämningsandelen icke lämnar tillräcklig

möjlighet att i förekommande fall förstärka medelstilldelningen har ett undanskjutande

måst ske beträffande åtskilliga för motorfordonstrafiken bety
-

Städernasutj

arn ni liggande!.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

Användningen

av automobilskattemedlen.

delsefulla företag, vilka ej heller synas kunna komma till utförande förrän

tillfälle gives att — på en gång eller vid större arbeten successivt i mån

av behov — bevilja för deras bedrivande erforderliga bidrag. Erfarenheten

visar alitsa hän pa att städernas utjämningsandel bör ganska väsentligt

okas för att nu angivna syften skola kunna skäligt tillgodoses. En sådan

åtgärd skulle innebära, att en större anpart av städernas automobilskattemedel

komme att, i likhet med de i länsfonderna ingående medlen, användas

till vissa bestämda företag, samt medföra, att medelsfördelningen kunde

bättre än för närvarande är fallet lämpas efter behovet. Det må ihågkommas,

att vissa städer inom sitt område hava ett ganska avsevärt vägnät — icke

sällan till vissa delar i behov av varaktig beläggning — medan andra städer

hava sina infartsvägar liggande utanför stadsgränsen, därvid väghållningen

åligger vederbörande vägdistrikt.

Givetvis bör vid en ändring av fördelningstalet tillses att den ordinarie

andelen icke alltför starkt beskäres. Vid övervägande av de på frågan inverkande

omständigheterna har jag ansett mig böra föreslå, att utjämningsandelen

bestämmes till 35 procent av städernas totala andel. Med avseende

å ikraftträdandet vill jag förorda bestämmelse, att den nya fördelningsgrunden

skall tillämpas redan på de under nu löpande budgetår inflytande automobilskattemedlen,

så att alltså verkningarna av densamma göra sig gällande

redan under budgetåret 1932/1933. Den ordinarie andelen av 1931/1932

års medel skulle härvid komma att uppgå till i det närmaste samma belopp

som av nästlidet budgetårs medel tillfallit städerna såsom ordinarie andel,

medan utjämningsandelen, vilken vid oförändrade grunder beräknats komma

att uppgå till 2,100,000 kronor, skulle ökas till närmare 3,700,000 kronor.

För bedömande av frågan örn fördelningen av landsbygdens totala andel

av automobilskattemedlen på skilda ändamål har i statsverkspropositionen

lämnats en översikt över fördelningen av de under budgetåren 1929—1931

influtna automobilskattemedlen samt beträffande fördelningen av de automobilskattemedel,

som beräknas inflyta under nu löpande budgetår.

För budgetåret 1929/1930 tedde sig fördelningen på följande sätt:

1929/1930 års automobilsJcattemedel.

44,263,788.64 kr.

Till vägunderhåll ra. m. Till lantbruksstyrelsen Återstod att fördelas mellan

enligt väglagen (15 % å (restitution av bensinskatt) städer och landsbygd

verklig resp. uppskattad 50,000 kr. 38,462,286.9 6 kr.

kostnad för år 1928)

5,751,501.68 kr.

Städernas totala andel (20 %)

7,692,457.39 kr.''

Utjämningsandelen (15 %) Återstående andel (85 %)

4,615,474.44 kr. 26,154,355.13 kr.

Landsbygdens totala andel (80 %)

30,769,829.57 kr.

Yägdistriktens direkta Länens ordinarie andelar

underhållsbidrag (40 % å 9,002,115.22 kr.

verklig kostnad för år 1929)

17,152,239.91 kr.

Underhållsbidragen av automobilskattemedel uppgingo alltså under detta

budgetår till sammanlagt omkring 22,900,000 kronor (bidrag enligt väglagen

+ vägdistriktens direkta underhållsbidrag). På länsfonderna fördelades, efter

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 104. 13

avdrag av medel till forskningsarbeten, i runt tal 13,500,000 kronor (utjämningsandel

+ ordinarie andel).

Fördelningen av de under budgetåret 1930/1931 influtna automobilskattemedlen

framgår av följande sammanställning:

193011931 års a u tomobilska t tern edel.

51,430,718.9 2 kr.

Till vägunderhåll m. m. Avlöning åt väg- Till lantbruksstyrelsen Forsknings- Återstod att fördelas

enligt väglagen (15 % å ingenjörer m. fl. (restitution av bensin- ändamål mellan städer och

verklig resp. uppskattad 307,642.20 kr. skatt) 50,461.95 kr. 120,000 kr. landsbygd

kostnad för år 1929) 44,251,709.09 kr.

6,700,905.68 kr.

Städernas totala andel (20 %) Landsbygdens totala andel (80 %)

8,850,341.82 kr. 35,401,367.27 kr.

Utjämningsandelen (15 %) Återstående andel (85 %)

5,310,205.09 kr. 30,091,162.18 kr.

Yägdistriktens direkta underhålls- Länens ordinarie andelar

bidrag (45 % å verklig kostnad 9,388,415.20 kr.

för år 1930)

20,702,746.98 kr.

Underhållsbidragen uppgingo alltså under detta budgetår till sammanlagt

omkring 27,400,000 kronor. På länsfonderna belöpte i runt tal 14,700,000

kronor.

Beträffande budgetåret 1931/1932 — yttrar departementschefen — föreligga

ännu icke tillförlitliga utgångspunkter för beräkning av fördelningen.

Svårigheter möta att med säkerhet uppskatta summan av inflytande automobilskattemedel;

för beräkningen av underhållskostnadernas storlek för år

1931 har däremot, såsom av det föregående framgår, jämförelsevis fast

underlag erhållits. Utgår man emellertid, i enlighet med beräkningen i riksstaten,

från en inkomstsumma av 60,000,000 kronor och uppskattas vidare

den totala underhållskostnaden för år 1931 i överensstämmelse med vad departementschefen

antagit till 52,000,000 kronor — varvid bortsetts från de

numera obetydliga belopp, som belöpa på vägdistrikt med naturaunderhåll

— skulle fördelningen enligt gällande grunder bliva följande:

1931/1932 års automobilslcattemedel.

60,000,000 kr,

Till vägunderhåll m. m. enligt väglagen Avlöning åt väg- Återstod att fördelas mellan

(15 % å verklig resp. uppskattad kost- ingenjörer m. fl. städer och landsbygd

nåd för år 1930) 6,975,000 kr. 300,000 kr. 52,725,000 kr.

Städernas totala andel (20 %)

10,545,000 kr.

Landsbygdens totala andel (80 %)

42,180,000 kr,

Utjämningsandelen (15 %) Återstående andel (85 %)

6,327,000 kr. 35,853,000 kr.

Vägdistriktens direkta Tillfälligt extra tilläggs- Länens ordinarie andelar

underhållsbidrag (45 % å bidrag för år 1931 11,178,000 kr.

verklig kostnad för år 1931) 1,275,000 kr.

23,400,000 kr.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

Underhållsbidragen inberäknat tilläggsbidraget skulle alltså uppgå till

sammanlagt omkring 31,650,000 kronor och länsfonderna till 17,505,000 kronor.

Vid denna kalkyl har, liksom i det följande, hänsyn icke tagits till

eventuella utgifter för forskningsändamål och till restitution av bensinskatt,

vilka poster endast obetydligt inverka på resultatet.

Med avseende å fördelningen av 1932/1933 års medel, beräknade till

80,000,000 kronor, är att märka, att av dem skola i första hand utgå anslagen

till bidrag till vägunderhållet på landet m. m. (30 % av 1931 års

underhållskostnad), till vägorganisationen i länen, (330,000 + 208,000 + 125,000)

663.000 kronor, samt till byggande av landsvägar och vanliga bygdevägar,

5.250.000 kronor. Med utgångspunkt härifrån och från uppskattade underhållskostnader

för åren 1931 och 1932 av 52 respektive 54 miljoner kronor

har departementschefen lämnat följande kalkyl över fördelningen av 1932/1933

års automobilskattemedel:

1932/1933 års automobilsJcattemedel.

_ 80,000,000 kr.

Till vägunderhåll m. m. enligt Vägorganisationen Byggande av landsväglagen

(30 % å verklig resp. i länen vägar och vanliga

uppskattad kostnad för år 663.000 kr. bvgdevägar

1931) 15,600,000 kr. '' 5,250,000 kr.

Återstod att fördelas mellan

städer och landsbygd

58,487,000 kr''.

Städernas totala andel (20 %)

11,697,400 kr.

Landsbygdens totala andel (80 %)

46,789,600 kr.

Utjämningsandelen (15 %) Återstående andel (85 %)

7,018,440 kr. 39,771,160 kr.

Vägdistriktens direkta underhålls- Tillfälligt extra tilläggs- Länens ordinarie andelar

bidrag (45 % å verklig kostnad bidrag för år 1932 13,671,160 kr.

för år 1932) 1.800,000 kr.

24,300,000 kr.

Enligt denna kalkyl skulle totala underhållsbidraget, inberäknat tilläggsbidraget,

uppgå till sammanlagt 41,700,000 kronor och länsfonderna till

20,689,600 kronor.

Anslagen av automobilskattemedel för nästkommande budgetår skulle i

enlighet med de av departementschefen gjorda beräkningarna upptagas på

följande sätt:

Vägingenjörer, biträdande vägingenjörer och vägingenjörs
assistenter

........................................................................... kronor 330,000

Diverse kostnader för vägorganisationen i länen ............... » 208,000

Resekostnader för vägingenjörer, biträdande vägingenjörer

och vägingenjörsassistenter............................................... » 125,000

Byggande av landsvägar och vanliga bygdevägar............... » 5,250,000

Förbättring och underhåll av för automobil trafiken viktiga

gator och vägar i städerna............................................... » 11,697,400

Förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga

vägar å landsbygden............................................................ » 46,789,600

Bidrag till vägunderhållet på landet m. m......................... » 15,600,000

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

15

Enligt vad utskottet från bevillningsutskottet inhämtat tinnes ej anledning

vid uppskattningen av de för budgetåret 1932/1933 inflytande automobilskattemedlen

frångå den av departementschefen angivna summan 80,000,000

kronor.

I propositionen nr 176 har departementschefen till motivering av förslaget Förslaget tili

till förordning om ändrad lydelse av 1 och 2 §§ förordningen den 16 maj !i°rd°rrad(iI“”yije''iso

1930 (nr 161) örn fördelning av automobilskattemedel anfört följande: av 1 och 2 §§

Vid anmälan av finansplanen och inkomstberäkningen för nästkommande ^^16 ”maj

budgetår bebådade chefen för finansdepartementet framläggande för riks- 1930 (nr 161)

dagen av förslag till nya bestämmelser örn beskattningen av motorfordons- om fördelning

trafiken, varigenom automobilskattemedlen för nämnda budgetår skulle upp- av automobilgå

till 80 miljoner kronor. Departementschefen utgick därvid från att, för- skattemcdelutom

de kostnader som för närvarande täckas av automobilskattemedel,

ytterligare vissa vägväsendet avseende anslag skulle direkt utgå av dessa

medel. Sålunda skulle med automobilskattemedel bestridas även den andel

av de i lagen om väghållningsbesvärets utgörande på landet samt lagen örn

ödebygdsvägar medgivna underhållsbidragen, som nu utgår från anslag av

andra statsinkomster, ävensom anslaget till byggande av landsvägar och vanliga

bygdevägar. Likaledes skidle de för vägorganisationen i länen uti riksstaten

upptagna anslagen till diverse kostnader och resekostnader — såsom

redan är fallet med vägingenjörernas avlöningsanslag — utgå direkt av automobilskattemedel.

Beträffande de ändringar med avseende å berörda anslag,

som på grund härav påkallades, framställdes förslag i sjätte huvudtiteln

(punkterna 9—11 och 19).

Under punkten 17 av samma huvudtitel föreslog jag ytterligare den jämkning

i fråga örn dispositionen av automobilskattemedlen, att de städerna

tillkommande automobilskattemedlen skulle så uppdelas, att 65 procent (nu

80 procent) av desamma skulle utgå till de särskilda städerna i förhållande

till de belopp, som från dem influtit i automobilskatt (städernas ordinarie

andel), medan återstående 35 procent (nu 20 procent) såsom utjämningsandel

skulle fördelas enligt Kungl. Maj:ts bestämmande.

För genomförande av vad sålunda föreslagits erfordras vissa ändringar i

förordningen den 16 maj 1930 (nr 161) örn fördelning av automobilskattemedel.

I nyssberörda sammanhang uttalade jag emellertid, att med framläggande

av förslag härutinnan syntes böra anstå i avvaktan å avlåtandet

av proposition om motorfordonsbeskattningen, enär avfattningen av berörda

förordning möjligen bomme att påverkas även av vad i beskattningshänseende

föresloges. Sedan avlåtande av proposition i sistberörda ämne denna

dag beslutats, torde förslag till erforderliga ändringar i nyssnämnda förordning

böra föreläggas riksdagen. Då förslaget beträffande motorfordonsbeskattningen

visat sig icke kräva någon åtgärd med avseende å omförmälda

författning, hänföra sig ändringarna i densamma, frånsett en obetydlig redaktionell

jämkning, helt till de i statsverkspropositionen under sjätte huvudtiteln

föreslagna ändringarna med avseende å dispositionen av automobilskattemedlen.

De nya bestämmelserna böra träda i kraft den 1 juli 1932. Emellertid

böra de anslag, som på sätt nyss sagts skulle enligt riksstatsförslaget

från och med budgetåret 1932/1933 utgå direkt av automobilskattemedel,

i likhet med övriga anslag av denna natur bokföringsmiissigt bestridas av

de skattemedel, som inflyta under det budgetår, för vilket anslagen anvisats.

Den ändrade grunden för fördelningen av städernas automobil
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

Förskott

ur innestående

automobilskattemedel

åt vägdi

strikt och

kommuner för

igångsättande

av vägföretag.

skattemedel på ordinarie andel oell utjämningsandel skulle däremot, såsom

i statsverkspropositionen föreslagits, bringas i tillämpning redan vid fördelningen

av de under innevarande budgetår inflytande medlen. Uttryck härför

torde böra givas i övergångsbestämmelse.

I samband med avlåtandet av propositionen nr 211 angående fortsatta

åtgärder till lindrande av arbetslösheten inom stenindustrien m. m. har departementschefen

upptagit frågan örn beredande av förskott ur innestående

automobilskattemedel åt vägdistrikt och kommuner för igångsättande av vägföretag,

till vilka statsbidrag eller bidrag av automobilskattemedel beräknas

framdeles utgå.

I syfte att underlätta finansierande av behövliga vägföretag, vilkas igångsättande

tillika finnes påkallat för motverkande av arbetslöshet men vilka

ännu icke kunnat påbörjas med statsbidrag i vanlig ordning, hava statsmakterna

anvisat medel i begränsad omfattning för utlåning genom statens

arbetslöshetskommission till vägdistrikt och kommuner. För närvarande

står till kommissionens förfogande för sådant ändamål ett belopp av 2,000,000

kronor, avsatt av till arbetslöshetens bekämpande beviljade skattemedelsanslag

och enligt Kungl. Maj:ts beslut bokfört och redovisat såsom en särskild

fond, benämnd »väglånef onden».

Med den utbredning, arbetslösheten numera erhållit —• yttrar departementschefen

—• har ett stegrat behov uppkommit att till närmaste tiden

kunna koncentrera vägarbeten, som eljest skulle hava fördelats på längre

eller kortare tidrymd framåt. Det finge därför anses önskvärt att i större

utsträckning än vad genom arbetslöshetskommissionens väglånefond för närvarande

är möjligt bereda tillfälle till finansierande av behövliga vägarbeten,

för vilkas utförande statsbidrag ännu icke kunnat erhållas.

Efter övervägande av för sådant ändamål tänkbara utvägar framfördes i

en inom kommunikationsdepartementet utarbetad promemoria dagtecknad den

23 februari 1932, tanken att för utlåning till vägdistrikt, eventuellt även kommuner,

ställa till förfogande visst belopp av automobilskattemedel.

Till följd av remisser hava yttranden över promemorian avgivits av länsstyrelserna

i samtliga län samt av statens arbetslöshetskommission, väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen, statskontoret, riksräkenskapsverket och fullmäktige

1 riksgäldskontoret.

Departementschefen anför, att det måste, med den utbredning arbetslösheten

numera erhållit och den betydelse vägarbetena hade såsom arbetsföretag

i nödlijälpssyfte, anses önskvärt att i större utsträckning än vad för

närvarande genom arbetslöshetskommissionens väglånefond vore möjligt

under^itta ett omedelbart igångsättande i sådant syfte av vägarbeten, vilka

i och för sig vore behövliga för den allmänna samfärdseln men vilka i brist

på möjlighet att erhålla statsbidrag hittills måst anstå. Yad i länsstyrelsernas

och arbetslöshetskommissionens yttranden anförts hade givit ytterligare

vittnesbörd örn angelägenheten och värdet av åtgärder i dylik riktning.

Starka skäl syntes sålunda tala för att — såsom en tillfällig åtgärd i nu

rådande arbetslöshetssituation — medel för detta ändamål bereddes.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 104. 17

Beträffande formen för de ifrågasatta åtgärderna yttrar departementschefen

följande:

Inom kommunikationsdepartementet Ilar preliminärt ifrågasatts, att detta

skulle ske på sådant sätt, att av innestående automobilskattemedel ett belopp

av förslagsvis 5,000,000 kronor foges i anspråk för beviljande, efter prövning

i varje särskilt fall av Kungl. Majit, av lån åt vägdistrikt oell kommuner till

belopp, motsvarande för vederbörande företag beräknat statsbidrag eller bidrag

av automobilskattemedel, och på grunder i övrigt, som i förenämnda

promemoria skisserats.

Det sålunda framlagda förslaget har visserligen i flertalet avgivna yttranden

blivit i allt väsentligt tillstyrkt. Mot förslaget hava emellertid — förutom

de betänkligheter, som enligt vad nyss sagts blivit ur budgetteknisk

synpunkt framställda — i vissa hänseenden gjorts erinringar, vilka föranlett

mig att överväga, huruvida icke en lösning av frågan lämpligen bör sökas

på annan väg. Dessa invändningar gå i främsta rummet ut på, att det med

hänsyn till åtskilliga vägdistrikts och kommuners redan betydande skuldbörda

och stora belastning med kostnader för arbetslöshetens bekämpande skulle

ställa sig synnerligen betungande för dem att ikläda sig ytterligare lån med

ränteplikt ävensom att det syfte, som avsetts med den tilltänkta låneverksamheten,

i huvudsak syntes kunna nås därigenom, att innestående automobilskattemedel

förskottsvis ställdes till länsstyrelsernas förfogande för beviljande

av bidrag till vägföretag av särskild betydelse för lättande av arbetslöshet.

Gentemot den sistnämnda tanken kan visserligen invändas dels att de

företag, som ur här förevarande synpunkt kunna ifrågakomma, icke uteslutande

äro sådana, som kunna komma i åtnjutande av bidrag av automobilskattemedel,

dels ock att ett realiserande av denna tanke icke i samma utsträckning

som en låneverksamhet enligt de i promemorian ifrågasatta grunderna

skulle giva garantier för en med hänsyn till rådande arbetslöshetsförhållanden

tillfredsställande medelsfördelning. Den förstnämnda invändningen torde

likväl — särskilt i betraktande av att anslaget till byggande av landsvägar

och vanliga bygdevägar i årets statsverksproposition föreslagits att utgå av

automobilskattemedel — sakna större praktisk betydelse. Yad den sistnämnda

invändningen angår, skulle garantier av nyssnämnda art enligt min mening

kunna ernås genom att en fördelning förskottsvis av automobilskattemedel

i här avsett syfte gjordes av Kungl. Majit och skedde med uttryckligt angivande

av de särskilda vägföretag, för vilkas utförande medelsanvisningen

ägde rum. Givetvis bör före Kungl. Majits beslut inhämtas utlåtande av

arbetslöshetskommissionen. Beträffande villkoren för meddelande av förskottsanvisning

torde vad i förberörda promemoria ifrågasatts med avseende

å grundförutsättningar för beviljande av lån kunna tjäna till ledning. Det

bör alltså — vilket här ånyo må understrykas — vara fråga örn företag,

vilkas omedelbara påbörjande är av betydelse icke blott med hänsyn till

arbetslösheten utan även ur vägsynpunkt. I sistnämnda hänseende skulle

alltså intet avsteg göras från gällande grunder för automobilskattemedlens

användning. Det torde kunna antagas, att man på de hesta håll såsom

regel skall kunna inskränka sig till arbeten av den angelägenhetsgrad, att

de anses böra medtagas i närmast kommande fierårsplan.

Vid iakttagande av vad nu angivits synes på den antydda vägen med förskottsanvisning

kunna ernås en såväl ur arbetslöshetssynpunkt som i övrigt

fullt tillfredsställande lösning av frågan.

Departementschefen förklarar sig härefter, under hänvisning till det anförda,

för egen del beredd att förorda, att Kungl. Majit, efter av vederbö
Bihang

till riksdagens protokoll 1932. 0 saint. 00 haft. (Nr 104.) 07U sa 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 10å.

Viskottets

yttrande.

rande länsstyrelser verkställda utredningar oell avgivna förslag samt efter

hörande av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och statens arbetslöslietskommission,

verkställer en fördelning förskottsvis av automobilskattemedel i och

för igångsättande av nya vägbyggnadsarbeten — nyanläggnings- eller förbättringsföretag

— vilka äro av beskaffenhet att kunna tilldelas bidrag av

automobilskattemedel och vilkas omedelbara påbörjande finnes påkallat för

lindrande av arbetslöshet.

För belysande av frågan, i vad mån möjligheter föreligga till förskottsanvisningar

av här avsedd art, framhåller departementschefen att enligt från

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen inhämtade uppgifter innestående, icke i anspråk

tagna automobilskattemedel under tiden den 1 juli 1930—den 31 december

1931 aldrig nedgingo under ett belopp av omkring 13,000,000 kronor.

Med det av departementschefen förordade förfarandet syntes det icke vara

erforderligt att för ändamålet fixera någon viss maximisumma, utan storleken

av det medelsbelopp, som kunde komma att i nu ifrågasatt ordning

fördelas, syntes få av Kungl. Majit avvägas med hänsyn till föreliggande

förhållanden.

Slutligen yttrar departementschefen följande.

Vidtagande av åtgärder av den art, för vilken jag här uttalat mig, synes

formellt icke kräva riksdagens medverkan. I betraktande av frågans stora

betydelse bär jag emellertid ansett lämpligt, att riksdagen beredes tillfälle

att yttra sig i ärendet. För min del har jag, därest riksdagen häremot icke

uttalar erinran, för avsikt att föreslå Kungl. Majit att meddela beslut i

huvudsaklig överensstämmelse med vad jag angivit. Med hänsyn till vikten

av att åtgärder snarast vidtagas för beredande av här avsedda arbetstillfällen

har jag vidare för avsikt att, utan avvaktande av riksdagens ställningstagande

i frågan, igångsätta förberedande utredning i och för avgivande av

förslag från länsstyrelsernas sida beträffande de vägföretag, som böra ifrågakomma

för erhållande av förskott å bidrag i enlighet med av mig angivna

grunder.

Till byggande av landsvägar och vanliga bygdevägar har av Kungl. Majit äskats

ett belopp av 5,250,000 kronor. Med detta anslag jämte vissa redan tidigare

av riksdagen beviljade anslag till enkla bygdevägar, ödebygdsvägar o. s. v.

finansieras — vid sidan av de egentliga automobilskattemedelsanslagen —

utbyggnaden av landets vägnät. I motionerna I: 110 och lii 196 av herrar

Möller m. fl. och Hansson i Stockholm m. fl. har föreslagits anvisande av

medel för ändamålet utöver vad Kungl. Majit äskat.

Att anslagen till vägväsendet ej alltför knappt tillmätas under dess nuvarande

omdaningstid måste visserligen i och för sig framstå som synnerligen

önskvärt. Även med erkännande härav kan utskottet dock ej tillstyrka, att

nu ifrågavarande anslag till landsvägsbyggnader bestämmes till högre belopp

än det av Kungl. Majit äskade eller 5,250,000 kronor. Erinras må örn de

upprepade höjningar, som anslaget redan tidigare undergått; sålunda höjdes

anslaget, vid 1928 års riksdag från 4 miljoner till 4,5 miljoner kronor, vid

1930 års riksdag ytterligare till 5 miljoner kronor och vid 1931 års riksdag

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

än ytterligare till 5,2 5 miljoner kronor eller samma belopp, vars anvisande nu

av utskottet tillstyrkes.

Här avsedda anslag till landsvägsbyggnader bär tidigare alltid utgått av

vanliga statsinkomster men skulle nu enligt Kungl. Maj:ts förslag bestridas

av automobilskattemedel. Utskottet har ej kunnat undgå att hysa starka

betänkligheter mot förslaget. Erinras må, att detta anslag hittills alltid betraktats

som ett statens bidrag för vårt allmänna vägväsens utveckling av

beskaffenhet att böra bestridas som en vanlig statsutgift. På grund av rådande,

budgetärt svåra läge har utskottet dock ej velat motsätta sig att, vad

nästa budgetår beträffar, automobilskattemedlen tagas i anspråk för att bereda

anslagstäckning för ifrågavarande anslag till vägbyggnader. Av liknande

skäl anser sig utskottet böra biträda Kungl. Maj:ts förslag att hela

det statliga vägunderliållsanslaget må utgå av automobilskattemedel. Utskottet

förutsätter emellertid härvid, att i samband med nu pågående utredningar

örn vårt vägväsen och de lämpliga formerna för dess allmänna utveckling

jämväl beaktas skäligheten av att från allmänna budgeten alltjämt

i erforderlig utsträckning lämnas bidrag för finansieringen av utgifterna förde

allmänna vägarna.

Med vad sålunda anförts torde såväl de av herrar K. O. Ericson m. fl. och

Olsson i Kullenbergstorp m. fl. väckta motionerna I: 224 och II: 332 samt

I: 223 och II: 331, de båda sistnämnda i vad de avse ordinarie underhållsbidragets

täckning av allmänna statsinkomster, som ock herr Lindmarks

motion II: 284 få anses besvarade.

Yad härefter angår de båda egentliga automobilmedelsanslagen — anslaget

till förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga gator och vägar

i städerna, respektive landsbygden — är att märka att till dessa bada anslag

föres vad som återstår, sedan anslagen till vägbyggnader och vägunderhåll

därmed bestritts. Härav tillföras städerna 20 % och landsbygden 80 %.

I två av herrar K. O. Ericson m. fl. och Olsson i Kullenbergstorp m. fl.

väckta motioner I: 225 och II: 333 har payrkats sänkning (iv städernas andel

till 15 % och motsvarande höjning av landsbygdens andel. Såsom nyss

nämnts, pågå för närvarande utredningar, som avse bland annat de allmänna

kostnaderna för vägväsendet, och redan med hänsyn härtill anser sig utskottet

böra avstyrka, att man nu på enskilda motioner vidtager en förändring

i hittillsvarande uppdelningsgrund.

Att riksdagen, på sätt herr Johan Larsson i Örbyhus i väckt motion

I: 226 påyrkat, skulle göra särskild framställning till Kungl. Maj:t örn ändrade

grunder för bilskattemedlens fördelning mellan de olika länsfonderna,

kan utskottet ej heller tillstyrka.

Av städernas andel i automobilskattemedlen (20 %) utgå för närvarande

80 % till de särskilda städerna i förhållande till inflytande skattebelopp,

medan återstående 20 % utgöra en städernas utjämning sandel, som fördelas enligt

Kungl. Maj:ts bestämmande. Kungl. Maj:t har nu föreslagit en höjning

av denna utjämningsandel till 35 %.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

Såsom av departementschefen antytts, är det självfallet av vikt, att automobilskattemedel

i erforderlig utsträckning kunna stå till förfogande för

exempelvis genomfartslederna genom städerna; detta gäller särskilt vissa

småstäder, vilkas ordinarie andel är jämförelsevis obetydlig. På sätt i de av

herrar Lindblad m. fl. samt Andersson i Malmö m. fl. väckta motionerna

I: 336 och II: 489 samt den av herr Åkerberg m. fl. väckta motionen I: 341

påvisats, måste emellertid betänkligheter hysas mot att, såsom departementschefen

förutsatt, nu besluta örn omedelbart införande av en dylik ändrad

fördelningsgrund, som skulle kunna medföra sänkningar i de ordinarie andelar

från 1931/1932 års automobilskattemedel, varmed respektive städer

redan räknat, och alltså verka förryckande på redan uppgjorda arbetsplaner.

Överhuvud framstår som önskvärt att, innan något närmare ståndpunkttagande

sker till denna fråga, avvakta resultaten av nu pågående vägutredningar.

Utskottet anser sig alltså ej kunna tillstyrka den av Kungl. Majit

härutinnan föreslagna författningsändringen.

Departementschefen har i samband med avlåtandet av propositionen örn

stenindustrien uttalat sig för beredande av förskott av tillgängliga automobilskattemedel

för igångsättning av vägbygynadsarbeten, vilkas omedelbara

påbörjande finnes påkallat ur arbetslöshetssynpunkt. Till belysning av vilka

möjligheter, som förefunnits för att lämna förskott av nu angivet slag, har

departementschefen tillika meddelat, att under senare halvåret 1931 innestående,

icke i anspråk tagna bilskattemedel aldrig nedgått under ett belopp

av 13 miljoner kronor.

Såsom departementschefen framhållit, torde det kunna antagas, att man

på de flesta håll såsom regel skall kunna inskränka sig till arbeten av den

angelägenhetsgrad, att de anses böra medtagas i närmast kommande flerårsplan.

Utskottet delar denna mening, varigenom återbetalning (avräkning) av

de lämnade förskotten skall kunna påräknas efter några få år, men vill även

erinra örn vikten av att icke genom förskottsbidrags beviljande undanskjutas

andra ur allmän vägsynpunkt lika eller bättre berättigade anslagskrav.

Departementschefen har vidare förutsatt, att man från länens automobilskattefonder

skulle kunna bevilja fyllnadsbidrag till nya väganläggningar inom

trakter, som mera kännbart betungas av arbetslöshet. Enligt vad departementschefen

angivit, vore endast fråga örn vissa icke alltför betydande belopp,

vadan ej någon olägenhet med hänsyn till medelsdispositionen i övrigt

kunde befaras uppkomma. I betraktande härav Ilar utskottet ej velat motsätta

sig förslaget.

I övrigt har ej vad Kungl. Majit föreslagit och departementschefen i olika

avseenden anfört givit utskottet anledning till erinran. Med hänsyn bland

annat till ovannämnda, nu pågående utredningarna örn vägväsendet avstyrker

utskottet det av herrar K. O. Ericson m. fl. och Olsson i Kullenbergstorp

m. fl. i motionerna I: 223 och lii 331 framförda yrkandet örn ytterligare höj
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

21

ning av det extra bidraget till vägunderhållet från 45 till 55 % liksom ock

det av herr Åkerberg m. fl. och herrar Weijne samt Olson i Göteborg i

väckta motioner I: 342 och II: 490 gjorda förslaget att täckning för ovannämnda

anslag till landsvägsbyggnader å 5,250,000 kronor måtte beredas

på sådant sätt, att detsamma belastade allenast landsbygdens anpart av

automobilskattemedlen.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört och under framhållande

att syftet med de av herrar Möller m. fl. och Hansson i Stockholm m. fl.

väckta motionerna 1:111 och 11:197 örn lån till vägdistrikt skulle i allt

väsentligt tillgodoses genom den av departementschefen föreslagna anordningen

med förskott från automobilskattemedlen till vägbyggnader, får utskottet

hemställa,

I. att riksdagen må,

a) i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 176 och de

av herr Lindblad m. fl. samt herr Andersson i Malmö m. fl.

väckta motionerna 1:336 och II: 489 ävensom den av herr

Åkerberg m. fl. väckta motionen I: 341 samt med avslag å de

av herr Åkerberg m. fl. och herrar Weijne och Olson i Göteborg

väckta motionerna 1:342 samt II: 490 och med avslag

desslikes å de av herr Iv. O. Ericson m. fl. samt Olsson i

Kullenbergstorp m. fl. väckta motionerna 1:225 och II: 333,

antaga följande

Förslag

till

Förordning*

om ändrad lydelse av 1 § förordningen den 16 maj 1930

(nr 161) om fördelning av automobilskattemedel.

Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 16 maj 1930 örn fördelning

av automobilskattemedel skall i nedan angiven del hava följande ändrade

lydelse:

1 §•

De under — — ■— statens automobilskattemedelsfond.

Från nämnda fond skola i första hand bestridas dels de enligt gällande

lagar angående väghållningsbesvärets utgörande på landet samt örn ödebygdsvägar

utgående statsbidragen till vägunderhåll och vinterväghållning,

dels vad av automobilskattemedel skall utgå till bestridande av kostnaderna

för vägorganisationen i länen, dels vad i enlighet med å riksstaten anvisade

anslag skall av automobilskattemedel utgå som bidrag till byggande av

landsvägar och vanliga bygdevägar, dels ock vad som jämlikt i sådant avse
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 10å.

ende meddelade bestämmelser skall av dylika medel ställas till lantbruksstyrelsen

förfogande att användas till fiskerinäringens befrämjande.

Till understödjande---- 120,000 kronor.

Av återstående---och broar.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1932.

b) med bifall till Kungl. Maj:ts i ämnet väckta förslag samt

med avslag å herrar Möllers m. fl. och Hanssons i Stockholm

m. fl. motioner I: 110 och II: 196, herrar K. O. Ericsons m. fl.

och Olssons i Kullenbergstorp m. fl. motioner, I: 224 och II: 332

samt herr Lindmarks motion II: 284, motionerna I: 110 och

II: 196 i vad de avse förevarande anslag, till byggande av landsvägar

och vanliga bygdevägar för budgetåret 1932/1933 anvisa

ett extra reservationsanslag av 5,250,000 kronor, att direkt utgå

av automobilskattemedel;

c) med bifall till Kungl. Maj:ts i ämnet framställda förslag

till förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga gator

och vägar i städerna för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra

förslagsanslag av 11,697,400 kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel

;

d) med bifall till Kungl. Maj:ts i ämnet framställda förslag,

till förbättring och underhåll av för automobiltr afiken viktiga

vägar å landsbygden för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra

förslagsanslag av 46,789,600 kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel

;

e) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å

de av herrar K. O. Ericson m. fl. och Olsson i Kullenbergstorp

m. fl. väckta motionerna I: 223 och II: 331, i vad motionerna

avse höjning till 55 procent av underhållsbidraget från

automobilskattemedlen, medgiva, att av landsbygdens andel

för budgetåret 1932/1933 av automobilskattemedlen må disponeras

ett sammanlagt belopp av högst 1,800,000 kronor för

tilldelning av ett tillfälligt extra tilläggsbidrag åt mera betungade

väghållningsdistrikt för 1932 års kostnader för vägunderhåll

och vinterväghållning, att utgå vid sidan av det enligt

3 § 1 mom. förordningen örn fördelning av automobilskattemedel

utgående bidraget av 45 procent och i huvudsaklig

överensstämmelse med de i statsrådsprotokollet för kommunikationsärenden

den 4 januari 1932 angivna grunderna;

f) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å de

av herrar K. O. Ericson m. fl. och Olsson i Kullenbergstorp m.fl.

väckta motionerna I: 223 och II: 331, i vad motionerna avse

ordinarie vägunderhållsbidragets täckning av andra statsinkomster

än automobilskattemedel, i riksstaten för budgetåret

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

23

1932/1933 — med uteslutande ur riksstaten av dels det ordinarie

förslagsanslaget till bidrag till vägunderhållet på landet m. m.

och dels det ordinarie förslagsanslaget till ytterligare bidrag

till vägunderhållet på landet m. m., att direkt utgå av automobilskattemedel

—- upptaga ett ordinarie förslagsanslag till

bidrag till vägunderhållet på landet m. m., att direkt utgå av

automobilskattemedel, nied 15,600,000 kronor;

g) avslå den av herr J. Larsson i Örbyhus väckta motionen

I: 226;

II) att de av herrar Möller m. fl. och Hansson i Stockholm

m. fl. väckta motionerna I: lil och II: 197 må anses besvarade

med vad utskottet ovan anfört rörande förskott till vägdistrikt.

Stockholm den 20 maj 1932.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Lindblad, Bergqvist, Johansson i

Fredrikslund, Asplund, Walles, C. G. I. Hammarskjöld, C. A Carlson i Gävle,

Pauli, Nylander, Björck och Alexander Nilsson; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Törnkvist i Karlskrona,

Strindlund, Olsson i Blädinge, Olofsson i Digernäs, Nilsson i Örebro, Lindskog, Danielsson,

Persson i Falla, Norsell, Hollertz och Andersson i Prästbol.

Reservationer:

vid pankt I. a)

1) av herrar Alexander Nilsson och Strindlund, vilka ansett, att utskottet

bort tillstyrka bifall till de av herrar K. O. Ericson m. ti. och Olsson i

Kullenbergstorp m. fl. väckta motionerna I: 225 och II: 333; samt

2) av herrar Walles och Törnkvist i Karlskrona, som ansett, dels att till

sista stycket å sid. 19, vilket börjar med orden »av städernas» och slutar

med orden »till 35 %» bort läggas meningen: »Häremot har utskottet intet

att erinra», dels att översta stycket å sid. 20 »Såsom av — — ■— till författningsändringen»

bort utgå, dels ock att utskottet bort hemställa örn bifall

till Kungl. Maj tis författningsförslag oförändrat;

vid punkt I. b)

1) av herrar Alexander Nilsson och Strindlund, vilka ansett, att utskottet

bort tillstyrka bifall till de av herrar K. O. Ericson m. fl. och Olsson i

Kullenbergstorp m. fl. väckta motionerna I: 224 och II: 332; samt

2) av herrar Lindblad, Asplund, Walles, Pauli, Björck, Anderson i Råstock,

Törnkvist i Karlskrona, Nilsson i Örebro, Norsell och Andersson i Prästbol,

som ansett, att i stället för andra, tredje och fjärde styckena av inotive
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 104.

ringen å sid. 18 och 19 »Att anslagen — — — anses besvarade» bort intagas

följande uttalande:

»Av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens anslagsberäkningar framgår, att

synnerligen stora krav på statsbidrag till vägbyggnader, enkannerligen landsvägsbyggnader,

föreligga eller kunna väntas framkomma under närmaste

tiden. Örn således redan ur allmän samfärdselsynpunkt framstår som angeläget,

att ifrågavarande anslag ej nu alltför knappt tillmätes, gäller detta än

mer i betraktande av den rådande allmänna arbetslösheten, vars effektiva

bekämpande utgör ett den nuvarande tidens mest angelägna och svåra problem.

Erinras må örn vägarbetenas erkända lämplighet som arbetslöslietsföretag

såväl direkt som också indirekt genom den uppodling och bebyggelse,

som de pläga framkalla.

Från dessa utgångspunkter och med beaktande i övrigt av de skäl, som

i väckta motioner anförts, anser sig utskottet på goda grunder kunna tillstyrka,

att utöver det av Kungl. Majit äskade beloppet 5,250,000 kronor,

att utgå av automobilskattemedel, anvisas ett ytterligare anslag av 5,000,000

kronor, att bestridas av övriga statsinkomster.»

samt att förty utskottet bort hemställa,

att riksdagen må

b) anvisa

1) med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag och med

avslag å herrar K. O. Ericsons m. fl. och Olssons i Kullenbergstorp

m. fl. motioner I: 224 och II: 284 samt herr Lindmarks

motion I: 382 till byggande av landsvägar och vanliga bygdevägar

för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av 5,250,000

kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel,

2) nied bifall till de av herrar Möller m. fl. och Hansson

i Stockholm m. fl. väckta motionerna 1:110 och II: 196, i

vad motionerna avse förevarande anslag, som ytterligare anslag

för byggande av landsvägar och vanliga bygdevägar ett extra

reservationsanslag av 5,000,000 kronor.

beträffande punkt I. e)

av herrar Alexander Nilsson och Strindlund, vilka ansett, att utskottet

bort hemställa örn bifall till de av herrar K. O. Ericson m. fl. och Olsson i

Kullenbergstorp m. fl. väckta motionerna I: 223 och II: 331, i vad motionerna

avse höjning till 55 % av underhållsbidraget från automobilskattemedlen;

samt

vid punkt I. f)

av herrar Alexander Nilsson och Strindlund, vilka ansett, att utskottet

bort tillstyrka bifall till de av herrar K. O. Ericson m. fl. och Olsson i

Kullenbergstorp m. fl. väckta motionerna I: 223 och II: 331, i vad motionerna

avse ordinarie vägunderliållsbidragets täckning av andra statsinkomster

än automobilskattemedel.

Stockholm 1932. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:283 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under sjätte huvudtiteln gjorda framställningar om vissa anslag till vägväsendet s. 1 i texten