Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1932 1933 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.

1932-03-04 · 78 sidor, varav 73 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 73 av 78 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1932:6, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1932 1933 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

1

Jfr 6.

Ankom till riksdagens kansli den 4 mars 1932 kl. 2 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1932 1933

av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande

anslagen till kommunikationsdepartementet.

(4:e avd.)

Departementet.

l:o) Uti den till riksdagen den 4 januari 1932 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1932/1933 har

Kungl. Majit i avseende å sjätte huvudtiteln, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet,

upptagit ordinarie anslaget till departementschefen

med oförändrat belopp, 24,000 kronor.

I tre särskilda motioner väckta, två inom första kammaren av herr A.

Herniksson (nr 126) och herr J. Pålsson (nr 127) samt en inom andra kammaren

av herr K. Kilbom m. fl. (nr 192), hava påyrkats vissa nedsättningar

i statsrådens avlöningar.

Beträffande detta ärende kommer utskottet att framdeles avgiva utlåtande;

vilket utskottet velat härmed för riksdagen

anmäla.

2:o) Kungl. Majit har (punkt 1 av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 4 januari 1932) föreslagit

riksdagen att dels upptaga det ordinarie förslagsanslaget till departementets

avdelning av Kungl. Majits kansli med oförändrat belopp 177,000 kronor;

dels ock medgiva, att föredraganden i regeringsrätten för mål från kommunikationsdepartementet,

andre kanslisekreteraren i Kungl. Majits kansli Edvard

Karl Samuel Söderberg må från och med ingången av budgetåret 1932/1933,

så länge han innehar förordnande såsom föredragande i regeringsrätten,

uppbära avlöning enligt lönegraden B 28 i avlöningsreglementet för statsdepartement

m. ä. verk.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 1—4 i

åberopade statsrådsprotokollet.

I själva anslagsbeloppet har ej ifrågasatts någon ändring.

Departementschef*

a.

Departementets

avdelning

av

Kungl. Haj:ts

kansli.

[1-]°)

* Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 6 sami. 6 höft. (Nr 6.)

429 32 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Beträffande frågan om ändrad lönegradsplacering för en befattningshavare

har anförts bland annat följande.

I överensstämmelse med de grunder, som angivas i riksdagens skrivelse

1926: 245, hava alltsedan den 1 juli 1926 vissa hos regeringsrätten tjänstgörande

föredragande erhållit avlöning enligt lönegrad B 28, medan andra

— befattningshavare i lönegrad under B 26 — erhållit en lägre avlöning,

utgående enligt lönegraden B 26.

Sedan fråga uppkommit, huruvida icke i särskilda fall borde kunna

medgivas, att föredragande, som enligt gällande grunder uppbure avlöning

enligt lönegraden B 26, finge uppflyttas till lönegraden B 28, avgav allmänna

civilförvaltningens lönenämnd den 11 december 1930 utlåtande i ämnet. Däri

anförde nämnden till en början, att för det dåvarande inom Kungl. Maj:ts

kansli funnes anställda allenast tre befattningshavare, vilka i egenskap av

föredragande i regeringsrätten åtnjöte avlöning enligt 26:e lönegraden, av

vilka befattningshavare icke någon vore innehavare av ordinarie tjänst^

Enligt nämnden förelåge knappast tillräcklig anledning att beträffande en

eller annan av dessa befattningshavare göra undantag från de allmänna bestämmelser

rörande ersättning till de hos regeringsrätten tjänstgörande föredragandena,

vilka beslutats vid 1926 års riksdag. Däremot ifrågasatte nämnden,

huruvida icke skäl numera kunde anses förefinnas att genomföra en

revision av ifrågavarande bestämmelser. Lönenämnden ansåge, att en konsekvens

av grunderna för vikariatsersättning vid sådant förordnande å tjänst

inom högre lönegrad än den 20:e, som vore av längre varaktighet, närmast

syntes vara, att ersättningen till samtliga de tjänstemän, som förordnades

såsom föredragande hos regeringsrätten, bestämdes enligt enhetliga grunder

och utan den åtskillnad i löneställningen, som kommit till stånd genom

riksdagens förenämnda beslut.

Departementschefen har framhållit, att det icke syntes lämpligt att för närvarande

för riksdagen framlägga förslag örn generell ändring av nu ifrågavarande

avlöningsbestämmelser. Däremot syntes hinder icke böra möta att,

där särskilda omständigheter påkalla avvikelse från de allmänna bestämmelserna,

för visst fall medgiva sådan avvikelse. Dylika omständigheter syntes

föreligga i fråga örn Söderberg.

Departementschefen har vidare anfört, att Söderberg, som från och med

den 1 juli 1920 varit förordnad såsom andre kanslisekreterare (lönegrad B 21)

i kommunikationsdepartementet, under åren 1921—1927 innehaft förordnanden

såsom biträdande föredragande i regeringsrätten, mestadels för viss föredragningsdag

men jämväl under några kortare tidsperioder. Under första

halvåret 1928 hade han jämväl varit förordnad såsom biträdande föredragande

i regeringsrätten. Alltsedan den 1 juli 1928 hade Söderberg varit

förordnad såsom föredragande i regeringsrätten med full föredragningsskyldighet

därstädes samt hade i denna egenskap uppburit och uppbär alltjämt

avlöning enligt lönegraden B 26.

I betraktande av längden av Söderbergs förordnande att föredraga i regeringsrätten

samt det ansvarsfulla och i hög grad krävande arbete, vilket

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

3

Söderberg på grund av nyssnämnda förordnande haft och har att utföra,

har departementschefen funnit billigheten fordra, att Söderberg nu erhåller

lön enligt den högre lönegraden för föredragande i regeringsrätten. Departementschefen

har därför förordat, att Söderberg från och med ingången av

nästa budgetår tillerkännes rätt att under den tid, han tjänstgör såsom föredragande

i regeringsrätten, uppbära avlöning enligt lönegraden B 28.

1 | Med hänsyn till de av departementschefen åberopade omständigheterna

finner sig utskottet böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag örn andre

kanslisekreteraren Söderbergs avlöningsförmåner under förordnande såsom

föredragande i regeringsrätten. Då Kungl. Maj:ts förevarande förslag i övrigt

ej givit utskottet anledning till erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) upptaga det ordinarie förslagsanslaget till departementets

avdelning av Kungl. Maj:ts kansli med oförändrat belopp

177,000 kronor;

b) medgiva, att föredraganden i regeringsrätten för mål

från kommunikationsdepartementet, andre kanslisekreteraren

i Kungl. Maj:ts kansli Edvard Karl Samuel Söderberg må

från och med ingången av budgetåret 1932/1933, så länge han

innehar förordnande såsom föredragande i regeringsrätten, uppbära

avlöning enligt lönegraden B 28 i avlöningsreglementet

för statsdepartement m. fl. verk.

3:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till extra byråchef för tekniska ärenden för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra anslag av 12,000 kronor.

4:o) Med tillstyrkande av Kungl. Majit förslag (punkt 3) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till ökad föredragning i regeringsrätten för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra anslag av 13,500 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

5:o) Kungl. Majit har (punkt 4) föreslagit riksdagen att till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

verksamhet för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra

anslag av 45,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 6 och 7

i statsrådsprotokollet.

Utskottets

yttrande.

Extra byråchef

för

tekniska

ärenden.

[2.]

Ökad föredragning

1

regeringsrätten.

[3.]

Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens

verksamhet.

[4-]

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande ATr 6.

Utskottets

yttrande.

Väg- och

vattenbyggnads,

styrelsens

Inspektionsverksamhet.

[5.]

Expenser i

väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen.

[6.]

Förevarande anslag bestämdes för budgetåret 1930/1931 till 50,000 kronor

och för budgetåret 1931/1932 till 45,000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bär för nästkommande budgetår begärt

45.000 kronor för förevarande ändamål.

Departementschefen har yttrat bland annat, att anslaget till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

verksamhet från och med innevarande budgetår nedbringats

i den omfattning, som år 1930 förutsattes närmast kunna ske. För

nästkommande budgetår hade departementschefen ej funnit sig böra ifrågasätta

någon sänkning av anslagsbeloppet. En förnyad undersökning av

medelsbehovet för ifrågavarande ändamål bomme givetvis att ske i samband

med den pågående utredningen rörande omorganisation av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen, må i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet för

budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 45,000 kronor.

6:o) I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 5) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens inspektionsverksamhet

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av

46,500 kronor.

7:o) Kungl. Majd har (punkt 6) föreslagit riksdagen att till expenser i

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra

anslag av 64,500 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 7—9 i statsrådsprotokollet.

Genom beslut den 12 juni 1931 har Kungl. Majd förordnat, att väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen må av ifrågavarande anslag — för närvarande å

75.000 kronor — under budgetåret 1931/1932 taga i anspråk högst följande

belopp för här angivna ändamål, nämligen:

Kronor

1) resekostnader för väginspektör!- och broinspektor ävensom för

utförande av baninspektion .............................................................. 25,000

2) resekostnader för extra inspektioner av styrelsens tjänstemän i

övrigt samt för stickprovsgranskning av väghållningsdistriktens

räkenskaper ........................................................................................ 10,000

3) rese- och traktamentskostnader för maskininspektionen .................. 5,000

41 bränsle, lyse, renhållning och städning ............................................. 11,000

5) skrifmaterialier och papper ............................................................... 5,000

6) telegram, telefon och annonsering ..................................................... 5,700

7) inköp och underhåll av möbler............................................................ 2,000

8) bokinköp, bindning av böcker och handlingar, tidningar samt övriga

utgifter................................................................................................... 6,300

9) anskaffande av vissa bromätningsinstrument .................................... 5,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

o

Viig- och vattenbyggnadsstyrelsen har för budgetåret 1932,1933 begärt ett

belopp av 70,000 kronor, att utgå som förslagsanslag.

Departementschefen bär förklarat sig icke beredd att för närvarande tillstyrka

av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framställt förslag, att förevarande

anslag skulle erhålla karaktär av förslagsanslag, helst detta spörsmål lämpligen

borde i samband med andra anslagsfrågor komma under bedömande

vid förut omnämnd utredning angående omorganisation av styrelsen.

Med avseende å anslagsberäkningen har departementschefen yttrat följande:

Kostnaderna för tjänsteresor med automobil hade minskats såväl genom

faxe sänkningar från och med den 1 juli 1931 i anledning av Kungl. Maj:ts

cirkulär den 26 februari 1931 angående normaltaxa för länstrafik med vanlig

personautomobil som till följd av de från och med förstnämnda dag vidtagna

ändringarna i allmänna resereglemente!, innebärande bland annat nedsättning

av kilometerpenningarna samt minskad ersättning vid färd med annan

automobil än taxeautomobil. Anslagsposterna till resekostnader dels för

styrelsens inspektörer och dels för styrelsens tjänstemän i övrigt samt för

stickprovsgranskning av väghållningsdistriktens räkenskaper synas därför

kunna nedsättas, den förra från 25,000 till 23,000 kronor och den senare

från 10,000 till 9,000 kronor. Anslagsposten till rese- och traktamentskostnader

för maskininspektionen utvisar en belastning under nästlidet budgetår

av 2,212 kronor, avseende huvudsakligen traktamentsersättningar. Medelbelastningen

under de senaste fem budgetåren har uppgått till 2,547 kronor.

Med hänsyn härtill bör ifrågavarande anslagspost kunna för nästa budgetår

begränsas till 2,500 kronor. I övrigt har jag ej något att erinra mot styrelsens

anslagsberäkning.

I enlighet med det anförda skulle det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

begärda anslagsbeloppet 70,000 kronor kunna minskas med 5,500

kronor och anslaget således bestämmas till 64,500 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, hemställer,

att riksdagen må till expenser i väg- oell vattenbyggnadsstyrelsen

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 64,o00

kronor.

8:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 7) hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie reservationsanslaget

till stipendier ät medlemmar av väg- och vattenbyggnadskåren

utan angivet belopp.

9:o) Kungl. Majit har (punkt 8) föreslagit riksdagen att dels till vägingenjörer,

biträdande vägingenjörer och vägingenjörsassistenter för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag av 330,000 kronor, att direkt utgå

av automobilskattemedel; dels ock medgiva, att av det till vägingenjörer, biträdande

vägingenjörer och vägingenjörsassistenter för budgetåret 1931/1932

anvisade extra förslagsanslaget å 300,000 kronor må till tillfälliga vägingenjörsassistenter

användas ett belopp av högst 8,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 10—17 i statsrådsprotokollet.

Utskottets

yttrande.

Stipendier å

medlemmar

av väg- oell

vattenbyggnadskåren.

[7-]

Vägingenjörer,

biträdande

vägingenjörer

och vägingenjörsassistenter.

[8.]

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till

behandling förehaft två likalydande motioner, väckta den ena inom första

kammaren, nr 42, av herr L. G. Bodin och den andra inom andra kammaren,

nr 70, av herr P. T. Gardell i Gans m. fl., i vilka yrkats, att nuvarande biträdande

vägingenjörsbefattningen för Uppsala och Gotlands län indrages

samt att en ordinarie vägingenjörstjänst inrättas för Gotlands län med vägingenjörens

placering i Visby.

I fråga örn de av motionärerna till stöd för berörda yrkande åberopade

skälen får utskottet hänvisa till motionen I: 42.

Till vägingenjörer, biträdande vägingenjörer och vägingenjörsassistenter har

för innevarande budgetår upptagits ett anslag, att direkt utgå av automobilskattemedel,

till belopp av 300,000 kronor. Anslaget har beräknats på

följande sätt:

Vägingenjörer: Kronor

Arvoden åt 23 vägingenjörer i löneklass B 30 .................................... 230,715

Vikariatsersättningar och särskilda förmåner åt vägingenjörerna,/!^''-

slagsvis................................................................................................ 15,000

Dyrtidstillägg, förslagsvis ....................................................................... 26,985

Förslagsvis 272,700.

Biträdande vägingenjörer och vägingenjörsassistenter:

Avlöning jämte särskilda förmåner till 10 biträdande vägingenjörer

ävensom vikariatsersättningar, förslagsvis.......................................... 59,000

Avlöning jämte särskilda förmåner till 10 vägingenjörsassistenter ... 37,000

Dyrtidstillägg, förslagsvis ........................................................................ 11,500

Förslagsvis 107,500.

Ifrågavarande avlöningskostnader hava alltså beräknats till sammanlagt

380,200 kronor. Härifrån avgår emellertid statsverkets inkomst av utav vägingenjörerna

och deras biträden utförda förrättningar, vilken inkomst tillföres

dessa avlöningsmedel. Denna inkomst har uppskattats till 80,200

kronor. I enlighet härmed har anslaget bestämts till förenämnda belopp,

300,000 kronor.

Av vägingenjörerna är en anställd för Uppsala och Gotlands län gemensamt

med stationsort i Uppsala samt en i vart och ett av övriga län med

stationsort i vederbörande residensstad. En biträdande vägingenjör har

tilldelats Uppsala och Gotlands län gemensamt samt vart och ett av Stockholms,

Östergötlands, Malmöhus, Älvsborgs, Kopparbergs, Västernorrlands,

Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. En vägingenjörsassistent är

anställd i vart och ett av Södermanlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar,

Kristianstads, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Värmlands, Örebro och

Gävleborgs län.

I skrivelse den 11 september 1931 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

framlagt förslag angående den under förevarande anslag avsedda personalorganisationen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

/Statsutskottets utlåtande AV 6.

7

Styrelsen Ilar därvid yttrat sig över åtskilliga lios styrelsen eller lios

Kungl. Majit gjorda framställningar om ökning av antalet biträdande vägingenjörs-

oell vägingenjörsassistentbefattningar.

För egen del bär väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med anledning av dessa

framställningar i sin förevarande skrivelse till en början anfört, att i den

mån anställandet av ytterligare hjälparbetskrafter åt vägingenjörerna i Västernorrlands,

Västerbottens oell Norrbottens län vore påkallat med hänsyn till

arbetet med ödebygdsvägar och andra vägar, som utföras i statens regi,

framställningarna icke syntes påkalla någon åtgärd från Kungl. Majis eller

riksdagens sida, enär det i överensstämmelse med gällande instruktion och

föreskrifter i övrigt syntes ankomma på styrelsen att, örn erinran från

Kungl. Majit icke gjordes däremot, fortfarande i män av behov giva vägingenjörerna,

såsom av styrelsen utsedda arbetsledare för dessa vägar, nödiga

ingenjörs- och andra biträden för arbetenas utförande.

Med anledning av framställningarna i övrigt har styrelsen hemställt, att

förevarande anslag måtte ökas med vad som erfordrades för avlöning åt en

biträdande vägingenjör i Kristianstads län samt åt sex vägingenjörsassisfenter,

nämligen en i vart och ett av Uppsala, Malmöhus, Hallands, Västmanlands,

Västernorrlands och Västerbottens län.

Beträffande framställningarna örn biträde åt vägingenjörerna i Västernorrlands,

Västerbottens och Norrbottens län för handhavande av arbetsledningen

vid ödebygdsvägar och övriga i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

egen regi bedrivna vägbyggnadsarbeten, har departementschefen, under erinran

att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen enligt sin instruktion äger för utförande

av arbete genom styrelsens omedelbara försorg förordna arbetschef och

nödiga biträden, anfört följande:

Detta stadgande kan synas giva styrelsen en obegränsad befogenhet beträffande

administrationen av ifrågavarande byggnadsarbeten. Statsmakternas

ställningstagande i fråga örn den lokala vägorganisationen får emellertid

anses innebära en viss inskränkning i berörda befogenhet, i det att man

lärer hava avsett, att inom länen uppsikten över och ledningen av de

statliga vägbyggnadsarbetena skall utövas av vederbörande vägingenjör. I

kungörelsen örn den statliga vägorganisationen i länen (nr 160 år 1930)

har också stadgats, att det åligger vägingenjör att för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

räkning utföra förrättningar och uppdrag beträffande

vägväsendet. Härav lärer emellertid icke kunna dragas den slutsatsen, att

på vägingenjören eller honom biträdande befattningshavare inom den lokala

vägorganisationen ovillkorligen bör ankomma att fullgöra alla de göromål,

som sammanhöra nied arbetsledningen för de statliga vägbyggnaderna. Där

— såsom i de nordligaste länen är fallet — dylika företag förekomma i stor

omfattning, kan härav föranledas en arbetsbelastning av den storlek, att den

avsevärt försvårar ett behörigt fullgörande av vägingenjörens uppgifter på

andra områden. Såsom ett exempel må härutinnan omnämnas, att i Norrbottens

län under innevarande budgetår pågå vägbyggnader i statens regi

till en sammanlagd beräknad byggnadskostnad för året av närmare 700,000

kronor. I fall av nu avsedd art lärer det vara påkallat, att vägingenjören

flir den mångfald tekniska, kamerala och andra göromål, som med arbetsledningen

sammanhänga, beredes biträde vid sidan av den statliga vägorgani
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

salonen och med anlitande av vederbörande byggnadsanslag. Det synes

mig också rimligen ligga inom ramen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

befogenhet att vidtaga anstalter för hans förseende med dylikt biträde i

erforderlig omfattning. Örn denna uppfattning godkännes, lärer — utan

eftergivande av principen örn att jämväl uppsikten över och ledningen av

de här avsedda vägbyggnadsföretagen bör åvila vägingenjören -— kunna vinnas

en betydande avlastning i hans arbetsbörda. Det synes därför icke vara

nödvändigt att för beredande av lättnad i arbetsledningen för ödebygdsvägar

eller andra statliga vägbyggnadsföretag vidtaga någon utbyggnad av vägväsendets

fasta personalorganisation.

Yad härefter angår de framställningar, som ur andra synpunkter gjorts

angående utökning av den biträdande personalen hos vägingenjörerna, har

departementschefen ansett det icke kunna bestridas, att på sina håll vissa

svårigheter för närvarande göra sig gällande att medhinna arbetet. Den tid,

som förflutit efter den nya organisationens ikraftträdande, torde emellertid

få anses vara väl kort för att möjliggöra ett fullt tillförlitligt bedömande i

fråga örn den mera stadigvarande omfattningen av de arbetsuppgifter, som

komma att påvila vägorganisationen i länen. Ej heller borde förbises, att de

resultat, vilka kunna framgå ur den nyligen igångsatta utredningen om

organisationen av vägväsendets centrala ledning, jämväl torde kunna bliva

av en viss betydelse för bedömandet av nu ifrågavarande spörsmål.

Av anförda skäl har departementschefen funnit en prövning av frågan

örn det fasta personalbeståndet för närvarande icke böra ifrågakomma. Yad

som anförts beträffande svårigheten att under nu rådande förhållanden medhinna

arbetsuppgifterna har departementschefen dock ansett påkalla ett

omedelbart övervägande. Behovet att skapa arbetstillfällen till motverkande

av arbetslöshet hade nämligen medfört, att vägarbeten nu bedreves i en

omfattning, som på många håll väsentligt överstege vad som vid den nya

vägorganisationens utformande tagits i beräkning. Därtill komme, att stora,

anspråk ställdes på skyndsamhet såväl i fråga örn verkställande av förrättningar

som beträffande ärendenas handläggning i övrigt för att tillgängliga

arbetsmöjligheter skulle utan större tidsutdräkt kunna utnyttjas. Föreliggande,

särskilda omständigheter syntes påkalla beredande av möjlighet

att, där läget gjorde detta oavvisligt, kunna tillföra vederbörande vägingenjör

erforderlig förstärkning av arbetskrafterna.

Härutinnan har departementschefen yttrat följande:

Då i enlighet med det anförda denna förstärkning endast bör hava karaktären

av tillfällig, torde det förefintliga behovet bliva på lämpligaste sätt tillgodosett,

därest under nu ifrågavarande anslag till Kungl. Ma,j:ts förfogande

ställdes ett belopp att i mån av behov användas för ändamålet. Jag förutsätter

givetvis, att behovet av förstärkning i varje fall noga undersökes och

att den tidsperiod — högst intill budgetårets slut — för vilken ytterligare

arbetsbiträde beredes, avväges i enlighet med vad vid undersökningen blivit

utrönt. Det synes mest förenligt med den nya organisationen, att dessa

biträden erhålla ställningen av tillfälliga vägingenjör sassistenter och att ersättningen

åt dem bestämmes efter de för vägingenjörsassistenter gällande

grunderna eller alltså i genomsnitt 300 kronor för månad jämte dyrtidstillägg.

Att närmare bestämma, i vilken omfattning dy lik förstärkning" under nästa

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

9

budgetår kan komma att erfordras, möter vissa svårigheter med hänsyn till

beskaffenheten av de faktorer, som på angivet sätt inverka på frågans bedömande.

En mera ingående kostnadsberäkning låter sig följaktligen ej

heller göra. Därest avlöningen bestämmes så som nyss föreslagits, torde

man emellertid härför lämpligen böra räkna med 30,000 kronor, vartill för

dyrtidstillägg — beräknat med enahanda utgångspunkt som de allmänna

dyrtidstilläggsanslagen för nästa budgetår — kommer ett belopp, motsvarande

11 procent av nyssnämnda summa, eller 3,300 kronor. Ifrågavarande

poster torde med rubrik: »Tillfälliga vägingenjörsassistenter» böra upptagas

såsom en särskild grupp under anslaget.

De förhållanden, som föranlett det av mig här framställda förslaget, hava

i vissa trakter redan framträtt i sådan omfattning, att det vore synnerligen

önskvärt, att den ifrågasatta anordningen finge börja tillämpas redan under

nu löpande budgetår. Då ifrågavarande anslag har förslagsanslags natur,

lärer för sådant ändamål erforderliga medel kunna utgå därifrån.

Efter enahanda beräkningsgrunder och med utgående från att beslut fattas

å sådan tid, att dylik förstärkning kan beredas från den 1 april 1932, skulle

för detta ändamål erfordras (7,500 + 900) 8,400 kronor, vilket belopp torde

kunna avrundas till 8,000 kronor.

Avlöningskostnaderna för vägingenjörer, biträdande vägingenjörer och vägingenjörsassistenter

skulle för nästkommande budgetår beräknas till 377,100

kronor. Härtill kommer ett belopp av 33,300 kronor för tillfälliga vägingenjörsassistenter.

Sammanlagt skulle alltså för budgetåret 1932/1933 erfordras

410,400 kronor i enlighet med följande fördelning på olika utgiftsposter:

Vägingenjörer: Kronor

Arvoden åt 23 vägingenjörer i löneklass B 30 .................................... 230,715

Vikariatsersättningar och särskilda förmåner åt vägingenjörerna, förslagsvis

................................................................................................... 15,000

Dyrtidstillägg, förslagsvis ................................................... 24,785

Förslagsvis 270,500.

Biträdande vägingenjörer och vägingenjörsassistenter:

Avlöning jämte särskilda förmåner till 10 biträdande vägingenjörer

ävensom vikariatsersättningar, förslagsvis.......................................... 59,000

Avlöning jämte särskilda förmåner till 10 vägingenjörsassistenter ... 37,000

Dyrtidstillägg, förslagsvis.................................................... 10,600

Förslagsvis 106,600.

Tillfälliga vägingenjörsassistenter:

Avlöning .................................................................................................. 30,000

Dyrtidstillägg, förslagsvis .................................................. 3,300

Förslagsvis 33,300.

Från berörda belopp av 410,400 kronor borde emellertid — framhåller

departementschefen — avräknas de inkomster, som kunna beräknas inflyta

till statsverket såsom ersättning för av vägingenjörerna och deras biträden

utförda förrättningar. Enligt budgetredovisningen för budgetåret 1930/1931

hade dessa inkomster för sistnämnda budgetperiod uppgått till endast omkring

25,000 kronor. Enär emellertid den normalt påräkneliga inkomsten

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottets

yttrande.

av ifrågavarande ersättningar uppenbarligen icke kunde tillförlitligt uppskattas

med ledning av erfarenheterna under det första tillämpningsåret, då

verksamheten ännu icke hunnit fullt utvecklas, syntes anledning ej föreligga

att frångå den beräkning, som hittills legat till grund för anslagets bestämmande

och i enlighet varmed anslagssumman för innevarande budgetår fastställts

med utgående från ett beräknat inkomstbelopp av 80,200 kronor.

För anslagets avjämnande torde det sålunda beräknade beloppet emellertid

böra jämkas till 80,400 kronor. Anslaget skulle i enlighet härmed upptagas

till (410,400 — 80,400) 330,000 kronor.

Yad departementschefen under nu förevarande punkt anfört rörande tillgodoseende

av den lokala statliga vägorganisationens behov av arbetskrafter

m. m. har ej givit anledning till någon särskild erinran från utskottets sida.

Med avseende å de statsverket tillfallande ersättningarna för vägundersöknings-

m. fl. förrättningar, utförda av vägingenjörerna och deras medhjälpare,

har dock utskottet uppmärksammat, att dessa ersättningar, vad budgetåret

1930/1931 beträffar, uppgått till ett så obetydligt belopp som 25,000 kronor

för rikets samtliga län. Berättigade förväntningar böra kunna hysas, att

summan av motsvarande årliga arvodesbelopp skall för framtiden högst

väsentligt stegras. Ej endast med hänsyn till den statsanställda vägpersonalens

fulla utnyttjande utan ock för upprätthållande av dess nära samband

med vägarbetet ute i bygderna är det nämligen — såsom ock tidigare av

riksdagen framhållits •— önskvärt, att nämnda personal jämväl sysselsattes

med vägundersöknings- och renstakningsarbeten åt vägdi strikten.

Med avseende å själva anslagsberäkningen må i övrigt framhållas, att

densamma innefattar jämväl vissa poster till dyrtidstillägg. Den omständigheten,

att riksdagen ännu icke fattat beslut i fråga örn dyrtidstillägg för

nästkommande budgetår åt befattningshavare i statens tjänst, har emellertid

utskottet, särskilt med hänsyn till förevarande dyrtidstilläggs jämförelsevis

begränsade storlek, funnit icke böra föranleda uppskov med anvisande av

medel till desamma. Utskottet förutsätter emellertid, att dyrtidstilläggsersättningen

till hithörande personal kommer att utgå efter samma grunder,

som må bliva bestämda vid avgörande av frågan om dyrtidstillägg åt statens

befattningshavare i övrigt.

Uppsala och Gotlands län hava, såsom motionsvis framhållits, gemensam

vägingenjör och biträdande vägingenjör, varav den förstnämnde är placerad

i Uppsala och den sistnämnde i Tisby. Då nu av motionärerna påyrkats

den biträdande vägingenjörsbefattningens ersättande med en ordinarie

vägingenjör för Gotlands län, må erinras, att länsstyrelsen i Gotlands län

visserligen tidigare i samband med nya vägorganisationens genomförande år

1930 uttalade sig för självständig vägingenjörstjänst jämväl för Gotlands län

liksom för rikets övriga län. Länsstyrelsen angav emellertid samtidigt, att

den blivande innehavaren av befattningen sannolikt ej skulle bliva helt upptagen

av sin tjänst, vadan han borde tillåtas bo på fastlandet och där utöva

praktisk verksamhet men med skyldighet att inställa sig hos länsstyrelsen

»dels en gång i månaden och dels därutöver vid behov». Hedan med hänsyn

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

11

till vad sålunda upplysts om de blivande arbetsuppgifternas begränsade omfattning,

torde man på goda grunder kunna ifrågasätta, huruvida en särskild

vägingenjörsbefattning enbart för Gotland med dess därvarande två vägdistrikt

kan vara av förhållandena motiverad. Utskottet underskattar visserligen

ej vad motionärerna anfört om svårigheterna att erhålla erforderlig

teknisk handledning vid vägarbetena liksom ej heller övriga av dem framhållna

olägenheter av att länets vägingenjör är bosatt i Uppsala. Det vill

dock synas utskottet, att dessa olägenheter skulle i allt väsentligt kunna

undanröjas genom en lämplig och med hänsynstagande till rådande särförliållanden

verkställd fördelning av arbetsuppgifterna mellan vägingenjören

och den i Tisby stationerade biträdande vägingenjören; i detta avseende

anser sig utskottet böra fästa uppmärksamheten på, att jämlikt gällande

bestämmelser örn den statliga vägorganisationen i länen (Sv. förf.-sami. 1930:

160) det åligger biträdande vägingenjör att vid behov tjänstgöra som vägingenjörs

ställföreträdare. Skulle för sådant ändamål några särskilda bestämmelser

eller anordningar påkallas för göromålens fördelning mellan vägingenjören

och biträdande vägingenjören, förutsätter utskottet att i detta avseende

erforderliga föreskrifter meddelas av Kungl. Majit.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

förslag och med avslag å de av herrar Bodin och Gardell i

Gans m. fl. i ämnet väckta motionerna I: 42 och II: 70,

a) till vägingenjör er, biträdande vägingenjörer och vägingenjörsassistenter

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag

av 330,000 kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel.

b) medgiva, att av det till vägingenjörer, biträdande vägingenjörer

och vägingenjörsassistenter för budgetåret 1931/1932

anvisade extra förslagsanslaget å 300,000 kronor må till tillfälliga

vägingenjörsassistenter användas ett belopp av högst

8,000 kronor.

10:o) Kungl. Majit har (punkt 9) föreslagit riksdagen att till diverse kost- Dlverse kost

nader för vägorganisationen i länen för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra vägorganisa

förslagsanslag av 208,000 kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel. tronen i

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 17 och 18 av statsrådsprotokollet.

Till diverse kostnader för vägorganisationen i länen har för innevarande

budgetår anvisats ett extra förslagsanslag av 209,000 kronor. Detta anslag

avser kostnader för rit- och skrivbiträden samt kamerala biträden åt vägingenjörerna

ävensom årliga kontorskostnader, däri inbegripet lokalhyra i

förekommande fall. Anslaget har beräknats på följande sätt:

Kronor.

liit- och skrivbiträden åt vägingenjörerna............................................. 85,000

Kamerala biträden ..................................................................... 30,000

Dyrtidstillägg, förslagsvis.......................................................................... 14,000

Årliga kontorskostnader för vägingenjörerna, förslagsvis..................... 80,000

Förslagsvis 209,000

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottets

yttrande
-

Resekostnader

för

vägingenjorer,

biträdande

vägingenjörer

och vägingenjörsassistenter.

[10.]

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen Ilar hemställt, att förevarande anslag måtte

för nästkommande budgetår bestämmas till oförändrat belopp, 209,000 kronor.

I ärendet har statskontoret avgivit utlåtande.

Departementschefen har i likhet med väg- och vattenbyggnadstyrelsen funnit

det vara möjligt att tillgodose medelsbehovet för ifrågavarande ändamål

utan ökning av anslagsbeloppet. Med beräkning av dyrtidstillägg efter 11

procent borde anslagsposten härtill ävensom anslagets totalsumma minskas

med 1,000 kronor. Slutligen har departementschefen erinrat, att vid riksstatsförslagets

upprättande förutsatts, att ifrågavarande anslag skulle upptagas

att direkt utgå av automobilskattemedel.

Medel till förevarande kostnader för den statliga vägorganisationen i

länen torde böra anvisas med det av Kungl. Majit äskade anslagsbeloppet.

Utskottet, som ej heller velat motsätta sig att täckning för detta anslag

beredes från automobilskattemedlen, får hemställa,

att riksdagen må till diverse kostnader för vägorganisationen

i länen för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag

av 208,000 kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel.

ll:o) Kungl. Majit har (punkt 10) föreslagit riksdagen att till resekostnader

för vägingenjörer, biträdande vägingenjörer och vägingenjörsassistenter

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag av 125,000 kronor,

att direkt utgå av automobilskattemedel.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 18 och 19 i statsrådsprotokollet.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt, att förevarande anslag, som

för innevarande budgetår bestämts till 150,000 kronor, måtte för budgetåret

1932/1933 upptagas till oförändrat belopp.

I ärendet bär statskontoret avgivit yttrande och förordat nedsättning av

anslaget.

Departementschefen har anfört följande.

Såsom myndigheterna erinrat, har belastningen å förevarande anslag för

det senast förflutna budgetåret utgjort endast omkring 105,000 kronor. Vid

det förhållandet, att de biträdande tekniska befattningarna hos vägingenjörerna

icke hunnit besättas redan från budgetårets början samt det första

verksamhetsåret delvis upptagits av organisationsarbete å expeditionerna,

lärer nämnda belastningssiffra icke giva ett fullt tillförlitligt uttryck för anslagsbehovet.

Härtill kommer att, därest riksdagen bifaller under punkten

8 framställt förslag örn beredande av tillfällig förstärkning av arbetskrafterna

för vägorganisationen i länen, ifrågavarande anslag under nästa budgetår

blir anlitat av ytterligare ett antal befattningshavare. Såsom under

punkten 6 anförts, har man emellertid å andra sidan att räkna med de

sänkta befordringsavgifterna vid användande av taxeautomobil samt med vissa

utgiftsminskningar på grund av vidtagna ändringar i resereglementet. Vid

övervägande av samtliga sålunda inverkande omständigheter har jag funnit

sannolikt, att ett belopp av 125,000 kronor skall visa sig tillräckligt för

ändamålet.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6. 13

I likhet med det under nästföregående punkt upptagna anslaget skulle

förevarande anslag utgå direkt av automobilskattemedel.

Utskottet får, under hänvisning till vad departementschefen anfört, tillstyrka,

att ifrågavarande anslag för nästkommande budgetår bestämmes till

det av Kungl. Majit föreslagna beloppet 125,000 kronor, att utgå direkt av

automobilskattemedel.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till resekostnader för vägingenjörer, biträdande

vägingenjörer och vägingenjörsassistenter för budgetåret 1932/1933

anvisa ett extra förslagsanslag av 125,000 kronor, att direkt

utgå av automobilskattemedel.

12:o) Beträffande Kungl. Majis framställning (punkt 11) örn anslag till

byggande av landsvägar och vanliga bygdevägar jämte i anledning härav

väckta motioner kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;

vilket utskottet velat härigenom för riksdagen

anmäla.

13:o) Kungl. Majit har (punkt 12) föreslagit riksdagen att till byggande

av enkla bygdevägar för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag

av 1,350,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 21 och 22 i statsrådsprotokollet.

I sammanhang med Kungl. Majits förevarande förslag har utskottet föreliaft

två likalydande motioner, väckta den ena, nr 110, i första kammaren

av herr G. Möller lii. fl. och den andra, nr 196, inom andra kammaren av

herr P. A. Hansson i Stockholm m. fl., i vilka yrkats, att riksdagen för

budgetåret 1932/1933 måtte, såvitt nu är i fråga, amrisa till byggande av

enkla bygdevägar utöver a\T Kungl. Majit föreslagna 1,350,000 kronor ett

extra reservationsanslag av 1,150,000 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för berörda yrkande,

får utskottet hänvisa till motionen I: 109.

Anslag för anläggning av enkla bygdevägar hava anvisats från och med

år 1914, till en början avsedda för de nordligare länen men från och med

år 1922 för hela landet. Anslagsbeloppet har för var och en av budgetperioderna

1924—1927 bestämts till 600,000 kronor, för vartdera av budgetåren

1927—1929 till 700,000 kronor, för budgetåret 1929/1930 till 850,000

kronor och för budgetåret 1930/1931 till 1,200,000 kronor.

I 1931 års statsverksproposition föreslog Kungl. Majit riksdagen medgiva,

att statsbidrag till ifrågavarande vägbyggnader finge utgå med högst

tre fjärdedelar av den beräknade kostnaden, där ej på grund av särskilda

skid högre bidrag prövades böra beviljas. I fråga örn anslagssumman för

budgetåret 1931/1932 föreslog Kungl. Majit, att den bestämdes till oförändrat

Utskottets

yttrande.

Byggande

av landsvägar

och

vånnga

bygdevägar.

[11.]

Byggande av

enkla bygdevägar.

[12.]

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

»Statsutskottets utlåtande Nr 6.

belopp. Riksdagen biföll förslaget om höjning av statsbidragskvoten. Med

hänsyn till föreliggande stora anslagsbehov, vilket ytterligare stegrats genom

beslutet örn statsbidragets ökning, höjde riksdagen samtidigt anslagsbeloppet

för budgetåret 1931/1932 till 1,350,000 kronor.

Gällande bestämmelser beträffande bidrag från ifrågavarande anslag innefattas

i kungörelsen den 16 maj 1930 (nr 163) angående statsbidrag till allmänna

vägars byggande m. m. med däri genom kungörelse den 21 maj 1931

(nr 228) gjorda ändringar. Vid fördelningen av statsbidrag tjäna de länsvis

uppgjorda flerårsplanerna till ledning.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt, att till byggande av enkla

bygdevägar måtte för budgetåret 1932/1933 anvisas ett extra reservationsanslag

av 1,500,000 kronor. Till stöd härför har styrelsen anfört bland annat

följande:

I enlighet med upprättade flerårsplaner uppgå för budgetåren 1930—1933

länens sammanlagda anslagskrav för byggande av enkla bygdevägar till

3,882,700 kronor. Sedan riksdagen för budgetåren 1930/1931 och 1931/1932

anvisat respektive 1,200,000 och 1,350,000 kronor skulle sålunda för budgetåret

1932/1933 erfordras i avrundat tal 1,350,000 kronor.

Av flerårsplanerna framgår, att till fullbordande av arbeten, som med

statsbidrag från förevarande anslag igångsättas under perioden 1931—1933,

erfordras i statsbidrag omkring 4,400,000 kronor. Vidare inhämtas av de

till flerårsplanerna fogade redogörelserna för de viktigare företag, vilka icke

upptagits i flerårsplanerna och vilka, såvitt kan överskådas, synas böra

komma till utförande inom länen, att synnerligen stora krav föreligga på

statsbidrag till ifrågavarande slag av vägbyggnader.

Någon nedgång i anslagsbehovet till byggande av enkla bygdevägar kan

icke förväntas ske under de närmaste åren. De utav länsstyrelserna uppgjorda

flerårsplanerna med tillhörande redogörelser utvisa, att en höjning

av ifrågavarande anslag bör vidtagas, örn vägnätet i vad avser enkla bygdevägar

skall kunna bliva utbyggt inom rimlig tid. En höjning av anslaget

är emellertid motiverad jämväl av den omständigheten, att, såsom förut

nämnts, bidraget till byggande av enkla bygdevägar enligt 1931 års riksdags

beslut numera utgår med tre fjärdedelar i stället för, såsom tidigare gällt,

två tredjedelar av den beräknade kostnaden. Sålunda bör av sistnämnda

anledning ifrågavarande anslag, som för innevarande budgetår utgår med

1,350,000 kronor, höjas till 1,500,000 kronor, för att nyssnämnda höjning av

bidragsprocenten icke skall föranleda minskning i den takt, varmed ifrågavarande

slag av vägbyggnader enligt upprättade flerårsplaner avses att bedrivas.

Länsstyrelsen i Västerbottens län har gjort framställning örn förhöjda anslag

till enkla bygdevägar, tillfartsvägar till inlandsbanan och enskilda utfartsvägar

samt ödebygdsvägar, till sistnämnda slag av vägar dock endast därest

tillika begärt anslag å 250,000 kronor till utförande inom länet av ödebygdsvägar

av enklare typ än den nu använda icke bleve beviljat.

Departementschefen har anfört följande.

Med anledning av vad länsstyrelsen i Västerbottens län anfört örn kostnaderna

för väganläggningar av olika slag vill jag erinra, att jämlikt Kungl.

Majlis bemyndigande den 5 juni 1931 särskilda sakkunniga tillkallats för

utredning av spörsmålet örn åtgärder till rationalisering och förbilligande av

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6. 15

väg- och brobyggnader. Vid denna utredning torde jämväl de av länsstyrelsen

framförda synpunkterna komma under omprövning.

Vad anslagsbeloppet beträffar finner även jag önskvärt, att ökade medel

ställdes till förfogande för ifrågavarande ändamål under nästkommande budgetår.

Med hänsyn till det budgetära läget anser jag mig dock icke kunna

ifrågasätta höjning av anslagsbeloppet.

Utskottet har ej funnit sig kunna tillstyrka, att för ifrågavarande ändamål

anvisas högre anslag än det av Kungl. Maj:t föreslagna.

Då väg- och vattenbyggnadsstyrelsen som skäl för en förhöjning av anslaget

anfört den vid 1931 års riksdag beslutade höjningen av bidragsprocenten,

vill utskottet framhålla, att redan sistlidna års riksdag tog hänsyn till

detta förhållande genom anslagets ökning från 1,200,000 kronor till 1,350,000

kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag

och med avslag å de av herrar Möller m. fl. och Hansson

i Stockholm m. fl. väckta motionerna I: 110 och II: 196, i vad

nämnda motioner avse nu förevarande anslag, må till byggande

av enida bygdevägar för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra

reservationsanslag av 1,350,000 kronor.

liro) Kungl. Maj:t har (punkt 13) föreslagit riksdagen att till byggande av

ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands

samt vissa delar av Kopparbergs län för budgetåret 1932/1933 anvisa ett

extra reservationsanslag av 900,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 23—26 i

statsrådsprotokollet.

I sammanhang med Kungl. Majis förevarande förslag har utskottet förehaft

följande motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena, nr 110, inom första kammaren

av herr G- Möller m. fl. och den andra, nr 196, inom andra kammaren

av herr P. A. Hansson m. fl. i Stockholm, vilka hemställt, att riksdagen för

budgetåret 1932/1933 måtte, såvitt nu är i fråga, anvisa till byggande av ödebygdsvägar

i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands samt

vissa delar av Kopparbergs län utöver av Kungl. Maji föreslagna 900,000

kronor ett extra reservationsanslag av 1,100,000 kronor,

dels och två andra likalydande motioner, väckta den ena, nr 148, inom

första kammaren av herr P. E. A. Jonsson i Lycksele m. fl. och den andra,

nr 172, inom andra kammaren av herr P. J. Näslund m. fl., i vilka hemställts,

att riksdagen måtte till byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens,

Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands samt vissa delar av Kopparbergs

län för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av

1,175,000 kronor.

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd flir de motionsvis framställda

förslagen, får utskottet hänvisa till vad ovannämnda motioner ävensom mo

tionen I: 109 därutinnan innehåller.

Utskottets

yttrande.

Byggande av

ödebygdsvägar.

[13.]

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Med ödebygdsväg förstås väg, som till avsevärd längd sträcker sig över

fjäll, genom skogar eller genom glest befolkade trakter och som, elium vägen

icke prövats vara för allmänna samfärdseln nyttig och nödig — en nödvändig

förutsättning för att väganläggning enligt väglagen skall kunna ifrågakomma

-— likväl finnes vara till gagn för det allmänna såsom ägnad att

främja landets uppodlande och bebyggande. (Lag örn ödebygdsvägar den 13

juni 1919, nr 287.)

Till byggande av ödebygdsväg skall vederbörande vägdistrikt kostnadsfritt

tillsläppa torv, grus, sten och klenare virke samt i förekommande fall lämna

visst bidrag i penningar, i allmänhet högst en sjättedel av den beräknade

kostnaden. Återstoden av kostnaden utgår av statsmedel (Sv. ffsaml. 1930:

163).

Till anläggning av ödebygdsvägar i de fyra nordligaste länen har riksdagen

från och med år 1919 anvisat anslag, till en början med 400,000

kronor för år räknat, men sedan nedsatt, för budgetåret 1923/1924 till 385,000

kronor samt för påföljande budgetår till 250,000 kronor. 1925 års riksdag

vidtog med anledning av väckta motioner för budgetåret 1925/1926 åter en

höjning av anslaget till 400,000 kronor; samtidigt godkändes en av riksdagen

tidigare ifrågasatt och av Kungl. Maj:t föreslagen utvidgning av anslagets

användning till även de nordligare delarna av Kopparbergs län. För budgetåren

1926—1932 har riksdagen anvisat respektive 400,000, 450,000, 500,000,

550,000, 800,000 och 900,000 kronor.

Sammanlagt hava alltså för detta ändamål hittills anvisats anslag till belopp

av 6,435,000 kronor.

I skrivelse den 3 september 1931 har väg- oell vattenbyggnadsstyrelsen

gjort framställning örn anslag för ifrågavarande ändamål för budgetåret

1932/1933 och därvid anfört bland annat:

Till belysande av anslagsbehovet har styrelsen till en början redogjort

för innehållet i de yttranden, som av vederbörande länsstyrelser ingivits till

styrelsen angående medel för byggande av ödebygdsvägar inom respektive

län under budgetåret i fråga. Av dessa yttranden framginge, att de av länsstyrelserna

beräknade medelsbeloppen för ifrågavarande budgetår uppgå till

sammanlagt 1,175,000 kronor.

De av länsstyrelserna för ändamålet begärda medlen uppginge till följande

belopp:

Norrbottens län....................................... 350,000 kronor

Västerbottens län.................................... 280,000 »

Jämtlands län.......................................... 225,000 »

Västernorrlands län................................. 200,000 »

Kopparbergs län .................................... 120,000 »

Summa 1,175,000 kronor

För byggnadsarbetenas planmässiga bedrivande på redan påbörjade ödebygdsvägar

samt på de vägar, som i enlighet med styrelsens skrivelse den

12 maj 1931 angående fördelning av det utav riksdagen för budgetåret 1931/

1932 anvisade anslaget till byggande av ödebygdsvägar komme att påbörjas

under innevarande budgetår, erfordrades under budgetåret 1932/1933 ett

anslag av 705,000 kronor, sålunda fördelat mellan länen:

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

17

Norrbottens län .....

Västerbottens län

Jämtlands län .......

Västernorrlands län

Kopparbergs län.....

............ 165,000 kronor

............ 180,000

............ 190,000 »

............ 125,000 »

............ 45,000 »

Summa 705,000 kronor

Med hänsyn till det stora behovet av ifrågavarande slag av vägar syntes

det styrelsen angeläget att under budgetåret 1932/1933 kunna igångsätta

ödebygdsvägar till följande belopp:

Norrbottens län...................................... 145,000 kronor

Västerbottens län......................... 95,000 »

Jämtlands län............................................ 30,000 »

Västernorrlands län ................................. 25,000 »

Summa 295,000 kronor

För det fortsatta utbyggandet av ödebygdsvägnätet har styrelsen för

budgetåret 1932/1933 funnit erforderligt ett belopp av (705,000 + 295,000)

1,000,000 kronor, sålunda fördelat mellan länen:

Norrbottens län.......

Västerbottens län...

Jämtlands län..........

Västernorrlands län

Kopparbergs län

Summa 1,000,000 kronor

310.000 kronor

275.000 »

220.000 »

150,000 »

45,000 »

Styrelsen har slutligen framhållit önskvärdheten av att anslaget höjdes till

1,175,000 kronor, motsvarande summan av de av länsstyrelserna för budgetåret

1932/1933 begärda beloppen. Med hänsyn till statsmyndigheterna meddelad

anmaning att iakttaga sträng återhållsamhet i avseende å framställningar

örn anslagsäskanden att föreläggas 1932 års riksdag hade styrelsen

likväl icke ansett sig böra föreslå större ökning av anslaget än till förut angivna

belopp av 1,000,000 kronor.

Departementschefen har anfört, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anbefallts

att efter inhämtande av yttranden från länsstyrelserna i Norrbottens,

Jämtlands, Västernorrlands och Kopparbergs län avgiva utlåtande över ett

av länsstyrelsen i Västerbottens län framställt förslag att för vissa ödebygdsvägar

använda ett enklare byggnadssätt än det som för närvarande tilllämpades.

1931 års väg- och brosakkunniga syntes böra få tillfälle att yttra

sig, sedan detta utlåtande inkommit. Med hänsyn härtill vore departementschefen

icke beredd att nu taga ställning i saken.

Beträffande anslaget till ödebygdsvägar för innevarande budgetår, 900,000

kronor, har departementschefen yttrat, att det genom Kungl. Maj:ts beslut

den 29 maj 1931 fördelats med 270,000 kronor till Norrbottens län, 250,000

kronor till Västerbottens län, 205,000 kronor till Jämtlands län, 145,000

kronor till Västernorrlands län och 30,000 kronor till Kopparbergs län.

Därefter fortsätter departementschefen:

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 6 sami. 6 haft. (Nr 6.)

429 32 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottets

yttrande.

Byggande av

enskilda utfartsvägar.

[14-]

Såsom ofta framhållits, äro ödebygdsvägarna av synnerlig betydelse för

brytande av isoleringen och underlättande av levnadsbetingelserna i de avlägsna

bygder, som anslaget till sådana vägar är avsett att tillgodose. Givetvis

vore det önskvärt att för nästkommande budgetår erhålla förhöjt anslag

till ifrågavarande ändamål. Med hänsyn till nödvändigheten att begränsa

statsutgifterna kan jag emellertid icke framställa förslag därom, utan förordar

jag, att anslaget upptages med oförändrat belopp.

För egen del vill utskottet erinra örn de behjärtansvärda samfärdseluppgifter,

ifrågavarande lödebygdsvägar avse att fylla. Dessa väganläggningars

tillkomst är — såsom tidigare av riksdagen framhållits — av en utomordentlig

betydelse för en ej sällan talrik och i stora byar bosatt jordbrukarbefolkning,

som under nuvarande, all utveckling hämmande isolering har att

draga sig fram under synnerligen svåra livsbetingelser.

Med hänsyn härtill har utskottet ansett sig böra föreslå, att anslagsbeloppet

höjes från det för innevarande år utgående och nu av Kungl. Maj:t

äskade beloppet, 900,000 kronor, till 1,000,000 kronor, eller det belopp, örn

vars anvisande väg- och vattenbyggnadsstyrelsen gjort framställning.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag

och de av herrar Möller m. fl. och Hansson i Stockholm

m. fl. väckta motionerna I: 110 och II: 196, i vad nämnda

motioner avsenu förevarande anslag, samt de av herrar P. E.

A. Jonsson m. fl. och Näslund m. fl. väckta motionerna I: 148

och II: 172, må till byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens,

Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands samt vissa delar av

Kopparbergs län för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag

av 1,000,000 kronor.

15:o) Kungl. Maj.t har (punkt 14) föreslagit riksdagen att till byggande

av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag

av 500,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 26—29 i statsrådsprotokollet.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet förehaft

följande motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena, nr 72, inom första kammaren

av herr O. Berggvist m. fl. och den andra, nr 109, inom andra kammaren

av herr E. E. Lindmark m. fl., i vilka yrkats

a) att det i statsverkspropositionen, sjätte huvudtiteln, punkt 12, till

byggande av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1932/1933 föreslagna reservationsanslaget

å 500,000 kronor måtte höjas med 400,000 kronor till

900,000 kronor;

b) att nämnda höjning av anslaget eller 400,000 kronor skall utgå från

det anslag till arbetslöshetens bekämpande, som innevarande riksdag kommer

att anvisa för budgetåret 1932/1933;

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

19

dels två likalydande motioner, väckta den ena, nr 110, inom första kammaren

av herr G. Möller m. fl. och den andra, nr 196, av herr P. A. Hansson

i Stockholm m. fl., i vilka hemställts, att riksdagen för budgetåret 1932/1933

måtte, såvitt nu är i fråga, anvisa till byggande av enskilda utfartsvägar ut

över av Kungl. Maj:t föreslagna 500,000 kronor ett extra reservationsanslag

av 400,000 kronor;

dels två andra likalydande motioner, väckta den ena, nr 146, inom första

kammaren av herr E. J. G. Rosén m. fl., och den andra, nr 176, inom andra

kammaren av herr O. E. Sandberg m. fl., i vilka yrkats, att riksdagen måtte

besluta att till byggande av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1932/1933

anvisa ett extra reservationsanslag av 1,000,000 kronor;

dels och en inom andra kammaren av herr P. Bergström i Bäckland väckt

motion, nr 178, i vilken hemställts, att riksdagen måtte höja det i statsverkspropositionen

under sjätte huvudtiteln till byggande av enskilda utfartsvägar

för budgetåret 1932/1933 föreslagna extra reservationsanslaget med

100,000 kronor från 500,000 kronor till 600,000 kronor.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till förutnämnda motioner ävensom motionen I: 109.

Ifrågavarande anslag har för innevarande budgetår bestämts till 500,000

kronor.

Beträffande anslagsbehovet för budgetåret 1932/1933 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

framhållit bland annat följande.

Det med ledning av länsstyrelsernas yttranden beräkneliga anslagsbehovet

för ifrågavarande ändamål under nästkommande budgetår uppginge till inemot

900,000 kronor, varav 180,000 kronor för de sydligare länen. Då anslaget för

innevarande budgetår utginge med 500,000 kronor, skulle sålunda en anslagsökning

av 400,000 kronor erfordras, därest bidrag till byggande av enskilda

utfartsvägar skulle kunna lämnas i av länsstyrelserna angiven omfattning.

I anslutning till Kungl. Maj:ts cirkulär den 12 juni 1931 till statsmyndigheterna

angående sträng återhållsamhet i avseende å framställningar örn

anslagsäskanden att föreläggas 1932 års riksdag hade styrelsen emellertid

ansett sig endast böra förorda en höjning av anslaget med 100,000 kronor

till 600,000 kronor.

Styrelsens plan för fördelning mellan länen av sistnämnda belopp ävensom

av Kungl. Majit genom beslut den 8 maj 1931 verkställd fördelning av

anslaget för nu löpande budgetår framgår av följande sammanställning:

Norrbottens län

Västerbottens »

Jämtlands »

Västernorrlands »

Gävleborgs »

Kopparbergs »

Värmlands »

Orebro »

övriga län tillhopa

1932/1933

1931/1932

............. kronor

180,000

140,000

............ »

180,000

140,000

............ »

40,000

40,000

............. »

60,000

50,000

20,000

20,000

............ »

15,000

15,000

............ »

20,000

20,000

.............

10,000

10,000

............ »

75,000

65,000

Summa kronor 600,000

500,000

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottets

yttrande.

Genom höjning av ifrågavarande anslag till 600,000 kronor skulle i första

hand Norrbottens och Västerbottens län komma i åtnjutande av högre bidrag.

Beträffande de sydligare länen syntes, då avsevärd behållning å de för

budgetåren 1930—1932 för nämnda län reserverade beloppen å respektive

50.000 och 65,000 kronor torde uppstå, någon nämnvärd ökning av anslagsbeloppet

för dessa län icke vara erforderlig.

Statens organisationsnämnd har uttalat att, därest anslaget till enskilda

utfartsvägar begränsades till att användas allenast där behovet av såväl att

erhålla dylika vägar som att bereda befolkningen arbetstillfällen gjorde sig

starkast gällande — sålunda i huvudsak de nordligaste länen —, anslaget

syntes kunna nedsättas till det belopp, varmed det utgick för budgetåret

1929/1930, eller 300,000 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

I betraktande av att, såsom vid upprepade tillfällen vitsordats, syftet med

förevarande anslag måste betecknas som alldeles särskilt behjärtansvärt vill

jag föreslå, att anslaget bestämmes till oförändrat belopp. Såsom väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen framhållit finnes en avsevärd behållning å för de

sydligare länen reserverade medel. Då denna behållning för närvarande

uppgår till mer än 100,000 kronor, kommer alltså med all sannolikhet att

för budgetåret 1932/1933 på förevarande anslag stå till förfogande ungefär

600.000 kronor. Därigenom beredes möjlighet att tillgodose de skilda länen

i ungefärligen den omfattning, som i den av styrelsen skisserade fördelningsplanen

för nästkommande budgetår angivits. Ett vidsträcktare tillgodoseende

av ifrågavarande ändamål synes under rådande förhållanden icke möjligt.

I motsats till de i väglagen omtalade »allmänna vägarna», dit även ovannämnda

»enkla bygdevägar» i allmänhet äro att hänföra, samt ödebygdsvägarna,

vilka genom 1919 års lag örn ödebygdsvägar i vissa hänseenden blivit jämställda

med allmänna vägar, anses nu ifrågavarande utfartsvägar ur samfärdselsynpunkt

icke vara av sådan beskaffenhet, att kommunala bidrag till deras

anläggande eller underhåll tvångsvis kunna av vederbörande kommuner uttagas.

Utfartsvägarna äro sålunda av enskild vägs natur, och ett understödjande

av desamma från statens sida har motiverats med de säregna och

svåra samfärdselförhållanden, som råda inom vissa delar av landet.

Avsikten med förevarande anslag är att uppmuntra eller överhuvud göra

det möjligt för befolkningen i avlägset liggande byar eller gårdar att själv

bryta väg fram till de allmänna trafiklederna.

Statsbidrag utgår i regel blott med 1/i—V3 av totalkostnaden — ej i något fall

med mer än hälften av sagda kostnad. Det förutsättes ock, att från vederbörande

landsting eller annan icke-sakägare i viss omfattning lämnas understöd.

Såsom härav framgår, är statens ekonomiska uppoffring i detta fall

jämförelsevis begränsad. Trots detta har, enligt vad av skilda myndigheter

och jämväl tidigare av riksdagen vitsordats, anslaget under sin omkring

tioåriga tillvaro gjort det möjligt att inom vissa vanlottade trakter

tillgodose de mest trängande vägbehoven i betydligt större utsträckning

än tidigare; allmänt erkännes, att anslaget visat sig vara till stort gagn för

vägväsendets och jordbrukets utveckling.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

21

Med hänsyn härtill och nied tillmötesgående av de motionsvis framförda

kraven på ökat anslag för ändamålet väll utskottet tillstyrka, att förevarande

anslag för nästkommande budgetår bestämmes till 800,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag

och de av herrar Bergqvist m. fl. och Lindmark m. fl.,

Möller m. fl. och Hansson i Stockholm m. fl., Rosén m. fl. och

Sandberg m. fl. samt Bergström i Bäckland väckta motionerna

I: 72, 110 och 146 samt II: 109, 196, 176 och 178 — motionerna

1:110 och II: 196 i vad de avse nu ifrågavarande anslag

— må till byggande av enskilda utfartsvägar för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 800,000 kronor.

16:o) Kungl. Maj:t har (punkt 15) föreslagit riksdagen att till byggande av Byts®1af^eg av

tillfartsvägar till inlandsbanan för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra vagar tili

reservationsanslag av 500,000 kronor. ''banan8

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 29—32 av statsrådsprotokollet.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till

behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena, nr 110, inom första kammaren

av herr G. Möller m. fl. och den andra, nr 196, inom andra kammaren av herr

P. A. Hansson i Stockholm m. fl., i vilka yrkats, att riksdagen för budgetåret

1932/1933 måtte, såvitt nu är i fråga, anvisa till byggande av tillfartsvägar

till inlandsbanan utöver av Kungl. Maj:t föreslagna 500,000 kronor

ett extra reservationsanslag av 500,000 kronor;

dels ock två andra likalydande motioner, väckta den ena, nr 147, inom

första kammaren av herr K. A. Johanson i Vännäs m. fl. och den andra,

nr 215, inom andra kammaren av herr E. H. Lindberg m. fl., i vilka yrkats, att

riksdagen måtte besluta att till byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan

för budgetåret anvisa ett extra reservationsanslag av 750,000 kronor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar åberopade

skälen får utskottet hänvisa till motionerna.

Riksdagen har till anläggning av tillfartsvägar västerifrån till inlandsbanan

anvisat för budgetåret 1926/1927 150,000 kronor, för budgetåret 1927/1928

100,000 kronor, för budgetåret 1928/1929 250,000 kronor, för budgetåret

1929/1930 300,000 kronor samt för vartdera av budgetåren 1930—1932 500,000

kronor eller sammanlagt 1,800,000 kronor.

Kungl. Maj:t har den 4 september 1930 godkänt en av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

upprättad ny byggnadsplan för ifrågavarande vägar att

i huvudsak tillsvidare ligga till grund för utförande med för ändamålet anvisade

anslag av ifrågavarande företag.

Den sålunda fastställda planen omfattar följande) tio vägföretag, inom

varje län upptagna i den ordning, vari arbetenas påbörjande ägt rum eller

avsetts komma att ske:

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Norrbottens län:

Öberget—Sädvajaur, delen Loholmsvägen—Sädvajaur.

Arjeplog—Slagnäs.

Bj örkholmen—Kvikkj okk.

Västerbottens län:

Luspen—Slussfors.

Yoj måns järnvägsstation—Yojmsjöns övre ända (Dikanäs).

Långvattnet—Forsmark.

Sorsele—Gillisnuole.

Jämtlands län:

Väg norr örn Kvarnbergsvattnet.

Södra ön—Kärrnäset—Draganäs med bivägar.

Västernorrlands län:

J ärvn äset—N orrby.

Beträffande den ekonomiska innebörden av planen lämnas i statsverkspropositionen

följande redogörelse.!

Av dessa företag, tillsammans omfattande en våglängd av omkring 56 mil,

bär emellertid anläggningen av den 7.5 mil långa vägen Björkholmen—

Kvikkjokk i Norrbottens län i enlighet med den uppfattning, som länsstyrelsen

i länet uttalat, ansetts tills vidare böra uppskjutas, enär vägens

nytta beräknats icke svara mot kostnaderna för densammas utförande.

Samtliga övriga företag äro påbörjade utom väganläggningen Sorsele—

Gillisnuole, där arbetet är avsett att igångsättas under innevarande budgetår.

Genom beslut den 10 april 1931 har Kungl. Maj:t, på därom av väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen gjord framställning, medgivit sådant tillägg till

förenämnda nya plan, att anläggning av båtbrygga vid Lappudden jämte

tillfartsväg för en beräknad kostnad av 12,200 kronor finge ingå som del

av tillfartsvägen Yojmåns järnvägsstation—Vojmsjöns övre ända (Dikanäs).

I den nya planen hava den ursprungliga byggnadsplanens kostnadsuppgifter

för företagen reviderats, varvid byggnadskostnaderna beräknats

i överensstämmelse med för företagen upprättade arbetsplaner och med ledning

av redan utförda arbeten. Kostnaderna för utförande av samtliga i

planen upptagna arbeten hava, med inräknande av nyssnämnda tilläggsarbete

å vägen Vojmåns järnvägsstation—Yojmsjöns övre ända, beräknats

uppgå till 6,401,800 kronor. Då vederbörande vägdistrikts bidrag, i regel

en tiondel av byggnadskostnaderna, numera beräknas till sammanlagt 666,800

kronor, skulle totalsumman av för ändamålet erforderligt statsbidrag uppgå

till 5,735,000 kronor. Enär riksdagen, på sätt i det föregående angivits, för

ifrågavarande ändamål hittills anvisat sammanlagt 1,800,000 kronor, erfordras

sålunda för arbetenas fullbordande ytterligare statsbidrag till belopp av

3,935,000 kronor. Yid här återgivna beräkningar har medtagits även vägen

Björkholmen—Kvikkjokk, vilken emellertid — såsom förut nämnts — ansetts

tills vidare icke böra komma till utförande. Frånräknas för denna väg

beräknat statsbidrag, 646,000 kronor, skulle erforderligt ytterligare anslagsbelopp

begränsas till 3,289,000 kronor.

I planen har för vart och ett av budgetåren 1932—1937 räknats med ett

anslag av 500,000 kronor eller samma belopp, som av riksdagen anvisats

för de två senaste budgetåren. Efter utgången av budgetåret 1936/1937

skulle — jämväl med bortseende från vägen Björkholmen—Kvikkjokk — för

färdigställande av då ännu icke fullbordade företag erfordras ett slutligt

anslagsbelopp av 789,000 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

23

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om anvisande för nästkommande

budgetår av 500,000 kronor till ifrågavarande ändamål.

Departementschefen har tillstyrkt bifall till styrelsens förslag.

Utskottet tillstyrker, att ett anslag till utfartsvägar till inlandsbanan be- Utskottets

redes med det av Kungl. Maj:t äskade beloppet av 500,000 kronor eller yttrande

samma belopp som av riksdagen anvisats för de nästföregående båda åren

och varmed väg- och vattenbyggnadsstyrelsen enligt tidigare uppgjorda planer

jämväl för de närmast följande budgetåren räknat.

Utskottet, som alltså ej kunnat biträda de motionsvis framkomna yrkandena

örn förhöjning i detta anslag, får hemställa,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag

och med avslag å herrar Möllers m. fl. och Hanssons i

Stockholm m. fl. samt Johansons i Vännäs m. fl. och Lindbergs

m. fl. motioner I: 110 och 147 samt II: 196 och 215 — motionerna

I: 110 och II: 196 i vad de avse nu förevarande anslag

och motionerna I: 147 och II: 215 i vad de skilja sig från

Kungl. Maj:ts förslag — må till byggande av tillfartsvägar till

inlandsbanan för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag

av 500,000 kronor.

17:o) Kungl. Maj:t har (punkt 16) föreslagit riksdagen att till anläggning Anläggning

av enkel bygdeväg från Areavaara över Huuki till Kicksisvaara i Norrbot- bygdeväg

tens län för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av från Area°

vaara över

70,000 kronor. Huuki tili

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 32 och 33 i statsrådsprotokollet. Kicksisvaara

i Norrbottens

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet förehaft

två likalydande motioner, väckta den ena, nr 110, inom första kammaren

av herr G. Möller m. fl. och den andra, nr 196, inom andra kammaren av

herr P. A. Hansson i Stockholm m. fl., i vilka yrkats, att riksdagen för

budgetåret 1932/1933 måtte, såvitt nu är i fråga, anvisa till anläggning av

en enkel bygdeväg från Areavaara till Kicksisvaara i Norrbottens län utöver

av Kungl. Maj:t föreslagna 70,000 kronor ett extra reservationsanslag av

40,000 kronor.

I fråga örn de till stöd för berörda yrkande åberopade skälen får utskottet

hänvisa till motionen I: 109.

Tillhopa har för ifrågavarande anläggning anvisats ett belopp av 250,000

kronor. Arbetet å vägen, en sträcka av 44 kilometer, utföres genom vägocli

vattenbyggnadsstyrelsens försorg och bekostas helt av statsmedel; dock

skola de väghållningsskyldiga kostnadsfritt tillhandahålla erforderlig mark,

sten, grus och virke. Kostnaderna för väganläggningen hava beräknats till

462,800 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelar i sin skrivelse den 3 september

1931, att hittills anvisade anslag beräknas bliva helt förbrukade till den 1

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Utskottets

yttrande.

Förbättring

och underhåll

av För

automobiltraflken

viktiga

gator

och vägar

1 städerna.

Förbättring

och underhåll

av för

automobiltrafiken

viktiga

vägar

å landsbygden.

Bidrag till

vägunderhållet

på

landet.

[17—19.]

Hamn- och

farledsundersökningar.

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

juli 1932. Styrelsen yttrar vidare, att det visserligen vore önskvärt, att för

ernående av ett snabbare och därigenom förbilligat utförande av vägbyggnaden

det ytterligare erforderliga anslagsbeloppet av 212,800 kronor utginge

under tvenne budgetår med ungefär halva beloppet under vartdera budgetåret,

. men att styrelsen ansett sig till iakttagande av anbefalld återhållsamhet

i avseende å framställningar örn anslagsäskanden att föreläggas 1932 års

riksdag icke böra begära högre anslagsbelopp för ändamålet än som av riksdagen

beviljats för innevarande budgetår.

I överensstämmelse härmed har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställt,

att till anläggning av ifrågavarande väg måtte för budgetåret 1932/1933

anvisas ett extra reservationsanslag av 70,000 kronor.

Departementschef en har för sin del icke haft något att erinra mot det av

styrelsen äskade beloppet.

__ Återstående för detta vägföretag beräknade belopp, 212,800 kronor, synes

på de skäl, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört, böra utgå med

omkring halva beloppet redan under nästkommande budgetår. Med tillstyrkande

alltså att anslaget för budgetåret 1932/1933 bestämmes till 110,000

kronor hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag

samt med bifall till herrar G. Möllers m. fl. och Hanssons

i Stockholm m. fl. motioner I: 110 och II: 196, i vad dessa

motioner avse anslag till ifrågavarande väganläggning, må till

anläggning av enkel bygdeväg från Areavaara över Huuki till

Kicksisvaara i Norrbottens län för budgetåret 1932/1933 anvisa

ett extra reservationsanslag av 110,000 kronor.

18:o) Beträffande Kungl. Maj.ts förslag angående förbättring och underhåll

av för automobiltrafiken viktiga gator och vägar i städerna (punkt 17),

angående förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga vägar å

landsbygden (punkt 18) och angående bidrag till vägunderhållet på landet

m. m. (punkt 19) ävensom beträffande i dessa ämnen väckta motioner kommer

utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet

velat härigenom för riksdagen

anmäla.

19:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20) hemställer

utskottet,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

25

att riksdagen, i likhet med vad som för innevarande budgetår

ägt rum, må till hamn- och farledsundersökningar för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 10,000

kronor.

20: o) Kungl. Majit Ilar (punkt 21) föreslagit riksdagen att till statens fiskehamnar

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av

209,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 51—57 av statsrådsprotokollet.

Till statens fiskehamnar har 1931 års riksdag för innevarande budgetår

anvisat ett anslag av 305,000 kronor, varav 75,000 kronor till en fiskehamn

i Byxelkrok.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har uppskattat medelsbehovet för budgetåret

1932/1933 till 356,000 kronor, vilket belopp departementschefen på angivna

skäl ansett kunna begränsas till 209,000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Majits förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till statens fiskehamnar för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 209,000 kronor.

21:o) Kungl. Majit har (punkt 22) föreslagit riksdagen att till statsunderstödda

fiskehamnar för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag

av 200,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 57—60 av åberopade statsrådsprotokollet.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr 114,

av herr G. Möller m. fl. och den andra inom andra kammaren, nr 201, av

herr P. A. Hansson i Stockholm m. fl., har hemställts, att riksdagen måtte

utöver av Kungl. Majit föreslagna 200,000 kronor till »statens fiskehamnar»

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 220,000 kronor.

Då av förenämnda motioners motivering framgår, att de däri framställda

yrkandena avse statsunderstödda fiskehamnar och ej statens fiskehamnar,

hava motionerna upptagits till behandling under nu förevarande punkt.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionen 1:109 (sid. 30—32).

Till statsunderstödda fiskehamnar har riksdagen för tiden från och med

år 1920 till och med budgetåret 1931/1932 anvisat tillhopa 2,365,000 kronor,

därav för de båda senaste budgetåren respektive 250,000 och 325,000 kronor.

I skrivelse den 3 september 1931 har väg- och vattenhyggnadsstyrelsen rörande

detta anslag till en början meddelat, att, därest av styrelsen upprättat

och till Kungl. Majit ingivet förslag till fördelning av de för nu löpande

budgetår tillgängliga medlen bifölles, för budgetåret 1932/1933 erfordrades

till Vejby hamn 152,000 kronor och till Vikens hamn 94,600 kronor eller

Statens fiskehamnar.

[21.]

Utskottets

yttrande.

Statsunderstödda

fiskehamnar.

[22.]

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 6,

sammanlagt 246,600 kronor. Beträffande anslagsbehovet för andra fiskehamnar

yttrar styrelsen i fortsättningen:

Ett stort antal ansökningar föreligga angående statsbidrag till dylika

hamnar, för vilka det erforderliga statsbidraget skulle utgöra 1,327,000 kronor.

Bland de hamnföretag, för vilka avlämnats fullständiga förbindelser av

intressenterna att uppfylla gällande fordringar för erhållande av statsbidrag

och vilka äro i det skick, att de snarast böra iståndsättas, ävensom sådana

hamnar av mera betydenhet för fisket, vilka tarva hel nybyggnad för att ej

fisket skall lida för stort avbräck vid dessa platser, torde följande böra

nämnas:

Företag.

1. Alabodarna, Malmöhus län .....................

2. Kyrkbacken, » » ......................

3. Arild, » »

4. Björkö, Göteborgs och Bohus län .........

5. Skillinge, Kristianstads län .....................

6. Stora Kornö, Göteborgs och Bohus län .

7. Skanör, Malmöhus län.............................

8. Klädesholmen, Göteborgs och Bohus län

9. Rönnäng, » » » »

10. Brändöskär, Norrbottens län ...................

Summa kronor 684,071

Till påbörjande av en del av dessa hamnföretag erfordras ett minsta belopp

av 200,000 kronor under nästkommande budgetår.

Till undvikande av en alltmera stegrad stockning av i avvaktan på statsbidrag

vilande och av bifall förtjänta ansökningar torde en effektiv ökning

av ifrågavarande anslag vara erforderlig. Vidare skulle, för den händelse

iståndsättandet av de hamnar, som äro skadade, allt för länge fördröjes,

kostnaderna härför i hög grad komma att stiga, vilken omständighet även

synes förtjäna beaktande vid bedömandet av anslagsfrågan.

Bland de i tabellen uppräknade företagen har styrelsen i skrivelse den

18 juni 1931 angående beredskapsarbeten föreslagit 3 hamnar till utförande,

nämligen Björkö, Stora Kornö och Klädesholmen, alla i Göteborgs och

Bohus län.

Då medelsbehovet för nästkommande budgetår sålunda beräknades till

(246,600 + 200,000) 446,600 kronor men av löpande budgetårs anslag ett belopp

av närmare 26,600 kronor komme att återstå, därest styrelsens förslag

till fördelning av detta anslag vunne bifall, har styrelsen hemställt örn anvisande

för budgetåret 1932/1933 av ett extra reservationsanslag av 420,000

kronor till statsunderstödda fiskehamnar.

Statens organisationsnämnd har i fråga örn anslaget till statsunderstödda

fiskehamnar anfört följande:

Enligt vad organisationsnämnden inhämtat har av det under oförutsedda

utgifter i den gällande riksstaten upptagna extra reservationsanslaget till

beredskapsarbeten för motverkande av arbetslöshet för det ändamål, som

med nu ifrågavarande anslag avses, anvisats ett sammanlagt belopp av över

400,000 kronor.

Det vill under sådana förhållanden synas, som örn några nya fiskehamns
-

Erforderligt

statsbidrag.

kronor 82,535

» 85,320

» 30,536

» 154,440

» 101,200

» 61,200

» 24,750

» 56,250

» 50,760

» 37,080

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

27

företag icke lämpligen böra komma till utförande med anslagsmedel, upptagna

på det särskilda anslag för ändamålet, varom bär är fråga. Emellertid

har det upplysts, att beträffande en fiskehamn, nämligen Viken, iståndsättningsarbetena

påbörjats med ifrågavarande anslag men icke beräknas bliva

färdigställda under innevarande budgetår. För att fullborda arbetet med

nämnda fiskehamn lärer, enligt vad som upplysts, tarvas ytterligare 95,000

kronor. Då medel härtill alltjämt synas böra utgå efter samma grunder

som hittills, föreslår organisationsnämnden, att anslaget för nästa budgetår

upptages med allenast sistnämnda belopp.

Departementschefen har — under förmälan att Kungl. Majit genom beslut

den 30 oktober 1931 anbefallt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att inkomma

med förnyade utredningar rörande hamnanläggningarna vid Vejby och

Viken -— för egen del i ärendet anfört följande:

I anslutning till vad statens organisationsnämnd anfört får jag erinra örn

att Kungl. Majit genom beslut den 9 oktober 1931 av det för innevarande

budgetår anvisade anslaget till beredskapsarbeten för motverkande av arbetslöshet

ställt till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förfogande till förbättring

av fiskehamnen vid Björkö 154,400 kronor, till anläggning av fiskehamn vid

Klädesholmen 56,200 kronor, till vissa arbeten vid fiskehamnen vid Stora

Kornö 37,600 kronor och till anläggning av vågbrytare vid Garpaviken å

Hasslö i Blekinge län 170,000 kronor, varjämte ett mindre belopp ställts

till förfogande för farledsupprensning.

I nästlidet års statsverksproposition påpekade jag, att man under de

senaste åren avsiktligt sökt överföra tyngdpunkten i fråga örn fiskeliamnsbyggandet

från de rena statshamnarna till statsunderstödda hamnar, något

som ansetts påkallat med hänsyn till önskvärdheten av att kostnaderna för

fiskekamnsanläggningarna till skälig del bestridas av intressenterna. Därjämte

framhöll jag såväl att en dylik utveckling måste medföra stöi-re anspråk

än tidigare på bidrag från förevarande anslag till nya fiskehamnar

och till förbättring av äldre hamnar som att i och för sig ett starkt behov

av anslagsmedel till statsunderstödda fiskehamnar förelåge. Nu rådande

förhållanden nödvändiggöra emellertid, att ifrågavarande anslag för nästkommande

budgetår högst väsentligt nedskäres. Av skäl, som nyss antytts,

synes man dock icke böra gå så långt, som organisationsnämnden ifrågasatt.

För min del vill jag föreslå, att anslagsbeloppet för budgetåret 1932/1933

bestämmes till 200,000 kronor.

Med tagen hänsyn till de betydande belopp, som från anslaget till beredskapsarbeten

ställts till förfogande för hamnföretag, planlagda att utföras

som statsunderstödda fiskehamnar, synes nu förevarande anslag kunna

nedsättas under vad departementschefen förutsatt. Utskottet vill föreslå,

att anslaget till statsunderstödda fiskehamnar bestämmes till 140,000 kronor.

Härigenom skulle också öppnas möjlighet att utan nämnvärt överskridande

av den i statsverkspropositionen för anslagen till hamnar och farleder m. m.

satta kostnadsramen bereda medel jämväl till upprensning av Kalmarsund,

varom motionsvis framställts förslag. Till sistnämnda fråga återkommer

utskottet under punkt 26:o) här nedan.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har framställt förslag om hamnanläggningar

vid Vejby och Viken i Skåne, vilka förslag emellertid ansetts böra

göras till föremål för ytterligare överväganden. Vad som i detta avseende

Utskottets

yttrande.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Handelshamnar

och

farleder.

[23.]

förekommit föranleder utskottet framhålla vikten av att förslag till hamnbyggnads-

eller hamnförbättringsföretag ej framläggas och beslut härom ej

fattas utan att dessförinnan erforderliga utredningar förebragts och nödig

klarhet vunnits, ej endast örn företagets lämpliga tekniska utförande, utan

ock örn det verkliga behovet härav; beaktas bör särskilt, att det erforderliga

kapitalutlägget må stå i rimligt förhållande till den framtida praktiska nyttan

av företaget.

Utskottet, som alltså ej ansett sig kunna tillstyrka de motionsvis framställda

yrkandena örn höjning av det av Kungl. Maj:t föreslagna anslagsbeloppet,

får hemställa,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag

och med avslag å de av herrar Möller m. fl. och Hansson

i Stockholm m. fl. väckta motionerna 1:114 och II: 201, må

till statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret 1932/1933 anvisa

ett extra reservationsanslag av 140,000 kronor.

22:o) Kungl. Majit har (punkt 23) föreslagit riksdagen att till handels^

hamnar och farleder för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag

av 300,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 60—62 av statsrådsprotokollet.

Till handelshamnar och farleder har för vartdera av budgetåren 1928/1929

och 1929/1930 anvisats ett reservationsanslag av 250,000 kronor. För budgetåret

1930/1931 upptogs anslaget med ett till 300,000 kronor förhöjt belopp,

och för innevarande budgetår höjdes anslaget ytterligare till 350,000 kronor.

I skrivelse den 3 september 1931 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beträffande

medelsbehovet för handelshamnar och farleder under budgetåret

1932/1933 anfört bland annat följande:

Medelsbehovet torde kunna beräknas på följande sätt, varvid styrelsen

endast medtagit sådana hamnar, som äro under arbete.

Till färdigställande av Köpings, Lysekils och Hudiksvalls hamnar erfordras

338,300 kronor.

Bidraget till Ronneby hamn synes böra delas på 3 år, varför för nästa

budgetår erfordras 68,000 kronor.

Till arbetena vid Figeholm och Borgholm bör hela bidraget utgå under

budgetåret, varför erfordras ett sammanlagt belopp av 110,100 kronor.

För budgetåret 1932/1933 skulle således under hänsynstagande till befintlig

reservation å anslaget erfordras ett belopp av i runt tal 500,000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt, att till handelshamnar

och farleder måtte för budgetåret 1932/1933 anvisas ett extra reservationsanslag

av 500,000 kronor.

Statens organisationsnämnd har anfört, att förevarande anslag syntes för

nästa budgetår böra upptagas med ett till 275,000 kronor sänkt belopp.

Departementschefen har anfört följande:

I kungörelsen den 10 augusti 1928 angående statsbidrag till byggande,

förbättring och underhåll av allmänna hamnar och farleder är stadgat, att

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

29

bidrag ej må utgå till arbete, som påbörjats innan statsbidrag därtill beviljats

eller särskilt tillstånd till brådskande arbetes utförande blivit av Kungl.

Majit meddelat.

Väg- oell vattenbyggnadsstyrelsens framställning innefattar uppgift å sådana

företag, beträffande vilka Kungl. Majit i anslutning till nyssnämnda

bestämmelse meddelat tillstånd till arbetets påbörjande. Dylikt tillstånd

bar formen av en av Kungl. Majit meddelad förklaring att, därest hinder

eljest ej möter mot utförande av företaget, den omständigheten att detsamma

påbörjas innan frågan om statsbidrag till företaget blivit avgjord icke skall

betaga vederbörande möjlighet att framdeles komma i åtnjutande av dylikt

statsbidrag, dock under villkor att företaget utföres i enlighet med av vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen granskad och godkänd arbetsplan samt att

vederbörande jämväl i övrigt underkasta sig de villkor beträffande dylik

arbetsplan samt ledning av och kontroll å arbetet m. m., som väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen kan komma att uppställa. En sådan förklaring

innebär alltså icke ståndpunktstagande till frågan, huruvida eller i vad mån

statsbidrag till företaget må kunna beviljas, varåt jämväl gives uttryck i

Kungl. Majits beslut.

Yad anslagsbeloppet beträffar, är det ofrånkomligt att i nuvarande läge

minska detsamma. Med hänsyn till de hamnbyggnadsföretag, för vilka — på

sätt den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen lämnade redogörelsen utvisar —

fortsatt medelsanvisning erfordras för arbetenas fullföljande, vill jag föreslå,

att anslaget bestämmes till 300,000 kronor.

Med tillstyrkande, att medel för ifrågavarande ändamål beredas med det

av Kungl. Majit föreslagna beloppet, hemställer utskottet,

att riksdagen må till handélshamnar och farleder för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 300,000

kronor.

23:o) Kungl. Majit har (punkt 24) föreslagit riksdagen att till underhåll

av fiskehamnar för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag

av 35,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 62—65 av åberopade statsrådsprotokollet.

För detta ändamål har riksdagen för budgetåren 1923—1932 anvisat tillhopa

240,000 kronor, därav för de båda sista budgetåren respektive 35,000

kronor och 50,000 kronor. Med förevarande anslag är avsett att bekosta

sådana större reparations- och muddringsarbeten å statens fiskehamnar, som

kunna anses gå utöver det normala underhållsarbetet, samt att bestrida den

på statsverket belöpande delen av kostnaderna för samma arbeten å de med

bidrag från anslaget till statsunderstödda fiskehamnar utförda hamnanläggningarna.

Med tillstyrkande av Kungl. Majits förevarande förslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till underhåll av fiskehamnar för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 35,000

kronor.

Utskottets

yttrande.

Underhåll

av fiskehamnar.

[24.]

Utskottets

yttrande.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Uthamn

för Haparanda

och

Tornedalen.

[25.]

Utskottets

yttrande.

Upprensning

av farled

förbi Långören

till

Torhamnsfjärden.

[26.]

24:o) Kungl. Maj:t har (punkt 25) föreslagit riksdagen att till uthamn för

Haparanda och Tornedalen för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag

av 200,000 kronor.

Planen för företaget innebär anläggande av en uthamn vid Karl Johans

stad, omkring 16 kilometer sydväst från Haparanda, samt anordnande av

vägförbindelse mellan staden och hamnen, för vilket ändamål den befintliga

kustlandsvägen från Haparanda skulle på vissa sträckor förbättras samt tillfartsväg

anläggas från kustlandsvägen till hamnen. Sammanlagda kostnaden

har beräknats till 920,000 kronor, varav 810,000 kronor för själva hamnanläggningen,

75,000 kronor för tillfartsvägen och 35,000 kronor för förbättringsarbetena

å kustlandsvägen. Sistnämnda arbeten avses skola utföras

genom vederbörande vägdistrikts försorg med bidrag av automobilskattemedel.

Till bestridande av verkliga kostnaden för själva hamnanläggningen skall

Haparanda stad jämlikt åtagande bidraga med 5 procent, enligt kostnadskalkylen

motsvarande 40,500 kronor, vadan å statsverket skulle vila ett kostnadsbelopp

av 769,500 kronor. Kostnaderna för förvärvande av för hamnområde

och tillfartsväg till hamnen erforderlig mark har staden påtagit sig.

Statsverkets sammanlagda kostnad för hamnanläggningen och tillfartsvägen

skulle alltså uppgå till (810,000 — 40,500 + 75,000) 844,500 kronor eller i runt

tal 845,000 kronor. Haparanda stad har förbundit sig att övertaga hamnens

drift och underhåll mot det att hamninkomsterna tillfalla staden.

Till uthamn för Haparanda och Tornedalen har riksdagen anvisat extra

reservationsanslag, för budgetåret 1930/1931 av 200,000 kronor samt för

innevarande budgetår av 300,000 kronor, vadan alltså sammanlagt 500,000

kronor ställts till förfogande för detta företag.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har under förmälan att hittills anvisade

medel beräknades vara helt förbrukade vid innevarande budgetårs utgång,

hemställt örn anvisande för budgetåret 1932/1933 av anslag med 200,000 kronor

till arbetenas fortsättande.

Departementschefen har icke haft något att erinra mot det av väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen äskade beloppet.

Med tillstyrkande av Kungl. Majis förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till uthamn för Haparanda och Tornedalen

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag

av 200,000 kronor.

25:o) Kungl. Maji har (punkt 26) föreslagit riksdagen att till upprensning

av farled förbi Långören till Torhamnsfjärden för budgetåret 1932/1933 anvisa

ett extra reservationsanslag av 143,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 66—69 av åberopade statsrådsprotokollet.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

31

I 1931 års statsverksproposition (sjätte huvudtiteln, punkten 27) framlades

förslag om upprensning av farled från Östersjön förbi Långören till Torhamnsfjärden

i Karlskrona skärgård. Företaget motiverades med behovet

särskilt för den mindre sjöfarten att hava tillgång till skyddad ankarsättning

vid ifrågavarande del av Östersjökusten.

Förslaget innebar, att farleden skulle upprensas till ett djup av 3.6 meter

och en bottenbredd av 25 meter. Kostnaderna beräknades till 100,000 kronor

för själva upprensningen och till 18,000 kronor för anordnande av fyrbelysning

eller tillhopa 118,000 kronor. I det till fyrbelysning avsedda beloppet

18,000 kronor ingick en post å 3,000 kronor till sektorfyr å fastlandet

vid Torhamn. Med avseende å fyrbelysningen framhölls i statsverkspropositionen,

att någon minskning i kostnaderna för densamma skulle

kunna ske, därest, såsom lotsstyrelsen i avgivet yttrande alternativt ifrågasatt,

fyren vid Torhamn kunde anordnas för elektrisk drift, örn så skedde,

borde fyren emellertid, enligt vad lotsstyrelsen uttalat, överlämnas till Torhamns

kommun, som skulle svara för fyrens drift och underhåll. Med

ståndpunktstagande till denna detaljfråga fick emellertid anstå i avvaktan å

ytterligare undersökning.

För budgetåret 1931/1932 äskade Kungl. Maj:t till upprensning av Långörenleden

ett anslag av 75,000 kronor, vilket av riksdagen beviljades.

Genom brev den 27 mars 1931 har Kungl. Maj:t uppdragit åt väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen att låta verkställa upprensning av ifrågavarande

farled förbi Långören till Torhamnsfjärden i huvudsaklig överensstämmelse

med det i statsverkspropositionen förordade förslaget. Samtidigt har

Kungl. Majit uppdragit åt lotsstyrelsen att i samråd med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

— vilket samråd jämväl skulle avse frågan örn med hänsyn

till anslagsdispositionen lämplig tidpunkt för arbetets utförande — för

en kostnad av högst 15,000 kronor låta anordna fyrbelysning i farleden.

Frågan örn fyrbelysning å fastlandet vid Torhamn har däremot, såsom förut

antytts, lämnats öppen.

I sin skrivelse den 3 september 1931 med anslagsäskanden för budgetåret

1932/1933 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen gjort framställning örn

anslag för fortsättande av ifrågavarande arbeten.

Styrelsen omnämner därvid, att muddringsarbetena i farleden under året

bedrivits med ett vattenfallsstyrelsen tillhörigt mudderverk. På grund av

att å en sträcka av cirka 400 meter i yttre farleden, där största delen av

muddringsmassorna funnits, bottnen utgjorts av synnerligen hård pinnmo

med mycket sten av betydande dimensioner, hade sprängningar måst företagas,

vilket förorsakat stora tidsförluster för mudderverket med dess stora

personal. Härigenom hade arbetet högst avseviirt fördyrats, och det hade

visat sig, att uppmuddringen icke kunnat utföras i avsedd omfattning för

den beräknade kostnaden av 100,000 kronor. Efter numera vunnen erfarenhet

beräknades, att ytterligare ett belopp av 100,000 kronor vore erforderligt

för farledens färdigställande till bestämt djup, 3.6 meter.

I enlighet med vad sålunda anförts har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

framlagt följande kostnadskalkyl:

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Kronor

Muddring enligt förut beräknad kostnad ............................................. 100,000

Ytterligare erforderligt belopp för arbetets färdigställande ............... 100,000

Aga-fyrar vid Långören ........................................................................... 15,000

Aga-fyr vid Torhamn............................................................................... 3,000

Kronor 218,000

Avgår redan anvisade belopp.................................................. » 75,000

Återstår kronor 143,000

vilket belopp nu begärts anvisat.

Styrelsen anför vidare, att till betjänande av den mindre kustfarten på

och förbi Blekinges sydöstra kust syntes i samband med arbetena i farleden

vid Långören en utsträckning av farleden från Torhamnsfjärden till Karlskrona

böra verkställas. Kostnaden härför — med samma dimensioner beträffande

djup och bottenbredd som för Långörenleden — vilken tidigare

uppskattats till 161,000 kronor, beräknades numera efter ytterligare utförda

undersökningar komma att uppgå till 124,000 kronor, vilket belopp jämväl

begärts anvisat för nästkommande budgetår.

Departementschefen har i ärendet anfört bland annat följande:

De bottenborrningar i Långörenleden, som föregingo upprättandet av

kostnadsförslag å upprensning av farleden, gåvo enligt vad jag inhämtat

anledning till antagande, att den förefintliga pinnmon skulle kunna undanskaffas

genom muddring. Under arbetets gång konstaterades emellertid

förekomsten av stenblock av sådan storlek, att de måste bortsprängas för

att muddringen skulle kunna fortsättas. På grund härav och då därjämte

det använda mudderverket under dessa förhållanden icke kunnat helt utnyttjas

på sätt som vid arbetets planläggande förutsatts, hava såsom av

den förut lämnade redogörelsen framgår arbetena å Långörenleden fördyrats

i en omfattning, som är att beklaga. Ehuru måhända i förevarande fall särskilda

svårigheter förelegat att vid undersökningen ernå i erforderlig mån

säkra resultat, vill jag dock i detta sammanhang framhålla angelägenheten

av att undersökningar, vilka äro avsedda att tjäna som underlag för bedömande

av kostnaderna för arbetsföretag, utföras med nödig grundlighet.

Enligt inhämtade upplysningar har farleden genom de under sistlidet år

verkställda muddrings- och sprängningsarbetena upptagits till ett ramat djup

av 2.8 meter med 25 meters bottenbredd. Till täckande av de å dessa

arbeten nedlagda kostnaderna ävensom för anordnande av aga-fyrar i farleden

erfordras, utöver för innevarande budgetår anvisat anslag, ett belopp av

68,000 kronor. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens anslagsäskande beträffande

Långörenleden innefattar därjämte ett med hänsyn till fördyringen

förhöjt belopp av 75,000 kronor för farledens fullbordande till bestämt djup,

3.6 meter, samt för anordnande av fyr vid Torhamn.

Då det synes angeläget, att farleden iordningställes på sätt från början

avsetts, har jag icke ansett mig böra ifrågasätta någon nedsättning av sålunda

till detta ändamål äskade belopp, sammanlagt 143,000 kronor. Helt

naturligt framstår det emellertid såsom alldeles särskilt angeläget, att de

återstående arbetena utföras med all den sparsamhet, som vid ett rationellt

bedrivande av desamma är möjlig. För att underlätta åtgärder i sådant

syfte torde dessa arbeten böra utföras i en följd och alltså hela det erforderliga

beloppet ställas till förfogande under nästkommande budgetår.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

33

Yad slutligen angår det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framförda

förslaget att under nästkommande budgetår utföra jämväl Långörenledens

fortsättning in till Karlskrona, har visserligen kostnaden för detta arbete

ansetts kunna begränsas till 124,000 kronor, sedan under sommaren 1931

verkställda mätningar och på vissa sträckor företagen omstakning av farleden

givit vid handen, att muddermassorna ej behöva bliva så stora som

tidigare beräknats. I anslutning till den ståndpunkt, jag intog vid frågans

omnämnande i statsverkspropositionen nästlidet år, synes mig emellertid

med prövning av densamma kunna anstå.

Till grund för 1931 års riksdags beslut örn upprensning av Långören- utskottets

farleden lågo av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uppgjorda kostnadskalkyler, yttrande.

slutande på en summa av 118,000 kronor. Enligt den nu i statsverkspropositionen

framlagda utredningen beräknas ifrågavarande farledsföretag i

verkligheten draga en kostnad av 218,000 kronor.

Att ett så betydande kostnadsöverskridande skall behöva förekomma på

detta, till omfattningen tämligen begränsade företag, måste utskottet finna

anmärkningsvärt. Oavsett att — såsom departementschefen antytt — de

bottenundersökningar, varå kostnadsberäkningarna byggts, ej utförts tillräckligt

fullständigt, synes också planläggningen av arbetenas tekniska genomförande

hava varit i viss mån bristfällig.

Det lärer emellertid vara ofrånkomligt, att det för arbetenas slutförande

begärda anslagsbeloppet av 143,000 kronor nu anvisas; vadan utskottet

hemställer,

att riksdagen må till upprensning av farled förbi Långören

till Torhamnsfjärden för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra

reservationsanslag av 143,000 kronor.

26:o) I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, upprensning

nr 73, av herr P. Nilsson i Gränebo m. fl. och den andra inom andra kam- av Kalmar_

7 sund.

maren, nr 103, av herr H. Schött m. fl., har hemställts, att riksdagen i överensstämmelse

med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens skrivelse den 12 november

1931 måtte anslå 63,000 kronor till upptagning av samtliga påträffade

stenar i Kalmarsunds djupränna samt till upprensning av de båda grundbankarna

nordost Tärnör och Skansgrundet, belägna i södra delen av rännan

från Kalmar inseglingsränna räknat, jämte utprickning av Holmströmsgrundet.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionen I: 73.

I skrivelse den 29 november 1930 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

hemställt örn anvisande av 88,000 kronor till upprensning av djuprännan i

Kalmarsund. I häröver den 24 oktober 1931 avgivet utlåtande har kommerskollegium

tillstyrkt, att vid lämplig tidpunkt åtgärder vidtoges i det av vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen avsedda syftet, men samtidigt ifrågasatt viss

kostnadsbesparande begränsning av arbetet. Därjämte har uttalats, att

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 6 sami. 6 haft. (Nr 6.) 429 32 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

särskilt anslag för ändamålet i sinom tid borde utverkas av riksdagen. I

utlåtande den 12 november 1931 har viig- och vattenbyggnadsstyrelsen anslutit

sig till uppfattningen, att arbetet skulle i viss mån kunna begränsas.

Härigenom skulle kostnaden nedbringas till 63,000 kronor.

Med omförmälan härav har departementschefen — i samband med äskande

av anslag till underhåll av fiskehamnar (sid. 65 av statsrådsprotokollet) —

uttalat, att den föreslagna upprensningen av Kalmarsund ej syntes vara av

så trängande beskaffenhet, att den måste utföras redan under nästkommande

budgetår; dock syntes måhända en del för sjöfarten särskilt hinderliga

stenar få undanskaffas, vilket enligt meddelad uppgift skulle draga en jämförelsevis

ringa kostnad.

I motionerna har, under erinran, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

anbefallts avgiva yttrande med anledning av kommerskollegii utlåtande,

vidare anförts bland annat följande:

I skrivelse den 12 november 1931 har därefter väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

begränsat det framlagda förslaget i anslutning till det av kommerskollegii

sjötekniske konsulent avgivna yttrandet. Genom att uppmuddringen

av Holmströmsgrundet uteslutes ur planen uppstår en minskning av kostnaderna

av i runt tal 25,000 kronor. Kostnaderna för återstående arbeten,

nämligen upptagning av samtliga påträffade stenar i rännan samt upprensning

av de båda grundbankarna nordost Tärnör och Skansgrundet, belägna

i södra delen av rännan från Kalmar inseglingsränna räknat, jämte utpriökning

av Holmströmsgrundet beräknas sålunda till 63,000 kronor. Slutligen

uttalar styrelsen att enbart upptagning av i rännan befintliga enstaka stenar

ej är tillfyllest utan böra även ovannämnda upprensningar verkställas för erhållande

av det fastställda djupet 6 meter under lågvattenytan i rännan. Och

hemställer därför styrelsen, att Kungl. Majit måtte hos riksdagen äska ett

anslag av 63,000 kronor till underhåll av djuprännan i Kalmarsund.

Men oaktat de hörda myndigheterna tillstyrkt omskrivna upprensning av

djuprännan i Kalmarsund och oaktat väg- och vattenbyggnadsstyrelsen starkt

betonat, att endast borttagandet av stenarna ej är tillfyllest för vinnande av

det åsyftade målet: djuprännans upprensning till erforderligt djup, föreslår

Kungl Majit i årets statsverksproposition (sjätte huvudtiteln, sid. 65) endast

borttagandet av en del stenar i rännan.

Detta Kungl. Maj:ts förslag, som står i strid med de sakkunniga myndigheternas

yttrande, torde vara motiverat uteslutande av sparsamhetsskäl,

men det synes oss vara både oekonomiskt och opraktiskt att i år borttaga

stenarna för att kanske till nästa år komplettera detta arbete med borttagande

av grundbankarna. Upprensningen i sin helhet bleve ju i så fall avsevärt

dyrare.

Det torde ock vid bedömandet av detta ärende ej förbises, att den föreslagna

upprensningen, som avser att underlätta trafiken i Kalmarsund, är

ett produktivt arbete, som åtminstone i någon män komme att giva sysselsättning

åt en del arbetare. Detta synes oss böra så mycket mer beaktas

som för beredande av arbete åt de arbetslösa ofta måste tillgripas arbeten

av ganska tvivelaktigt praktiskt värde.

Utskottets Djupet i Kalmarsunds djupränna inskränkes för närvarande på vissa

yttrande. ställen av stenar och grundbankar till mindre än det avsedda (6 meter vid

vanligt lågt vattenstånd). Enligt vad som vitsordats, är detta till avsevärd

olägenhet för den med djupgående fartyg bedrivna trafiken i rännan.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

35

Utskottet vill tillstyrka, att medel redan på nästkommande budgetårs

stat anvisas med det för upprensningsarbetena såsom erforderligt ansedda

oell nu motionsvis begärda beloppet av 63,000 kronor.

Utskottet liemställer alltså,

att riksdagen, med bifall till de av herrar Nilsson i Gränebo

m. fl. och Schött m. fl. i ämnet väckta motionerna 1: 73 och

II: 103 må till upprensning av djuprännan i Kalmarsund för

budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av

63,000 kronor.

Vägtrafikväsendet.

27:o) Kungl. Maj:t har (punkt 27) föreslagit riksdagen att minska det ordinarie

reservationsanslaget till bidrag till vissa kommunikationsändamål, nu

40,000 kronor, med 10,000 kronor till 30,000 kronor.

Ifrågavarande anslag utgjorde för budgetåret 1929/1930 30,000 kronor, för

budgetåret 1930/1931 35,000 kronor samt för innevarande budgetår 1931/1932

40,000 kronor.

Departementschefen har yttrat bland annat följande.

Den år 1930 företagna höjningen av anslaget betingades av behovet att

kunna i vissa fall lämna statsbidrag till bestridande av kostnaderna för bro

eller annan anordning för vägs framförande över isränna, då vägen icke vore

att hänföra till allmän väg. Den för nu löpande budgetår vidtagna anslagshöjningen

avsåg att möjliggöra utförandet av de mest trängande iståndsättningsarbetena

å fyra fjällstugor å färdleden mellan Karesuando kyrkoby i

Norrbottens län och Skibotten i Norge.

De utgifter, som i övrigt avföras från ifrågavarande anslag, utgöras bland

annat av bidrag till ångbåts- och motorbåtstrafik å olika insjöar i Norrland,

av medel till avlönande av åborna å fjällstugorna vid vissa kommunikationsleder,

av Sveriges bidrag till den ständiga internationella föreningen för

frågor rörande vägväsendet samt av bidrag till den internationella luftfartskommissionen.

För fullföljande av förenämnda iståndsättningsarbeten å fjällstugor i Norrbottens

län skulle utöver redan anvisade medel av 17,000 kronor erfordras

ett belopp av i runt tal 10,000 kronor. Därjämte föreligger framställning

från länsstyrelsen i Västerbottens län örn anvisande av 17,500 kronor till

liknande arbeten vid Strimasunds fjällstuga, vilket belopp förutsatts skola

utgå av förevarande anslag. Ehuru med hänsyn till den av årligen återkommande

utgifter föranledda anslagsbelastningen tidpunkten för tillgodoseende

av nyssnämnda medelsbehov måste förskjutas, därest anslaget minskas,

finnér jag mig dock på grund av den statsfinansiella situationen nödsakad

förorda en sådan åtgärd. Jag vill alltså föreslå, att anslaget för nästkommande

budgetår nedsättes med 10,000 kronor till 30,000 kronor.

Utskottet, som ej haft något att erinra mot förevarande förslag, hemställer,

att riksdagen må minska det ordinarie reservationsanslaget

till bidrag till vissa kommunikationsändamål, nu 40,000 kronor,

med 10,000 kronor till 30,000 kronor.

Bidrag till

vissa kommunikations

ändamål.

[27.]

Utskottets

yttrande.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Bidrag till 28 :o)

skjutsentre- stäHa,

prenader.

[28.]

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28) får utskottet hem
att

riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget till

bidrag till skjuts entreprenader, nu 40,000 kronor, med 10,000 till

30,000 kronor.

Registrering

av motorfordon.

[29.]

29:o) Kungl. Maj:t har (punkt 29) föreslagit riksdagen att till registrering

av motorfordon för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag av

15,000 kronor.

Till ifrågavarande ändamål anvisade 1927 års riksdag ett extra förslagsanslag

av 10,000 kronor. För vartdera av budgetåren 1928/1929 och 1929/1930

uppfördes anslaget med ett i anledning av anslagsbelastningen till 20,000

kronor förhöjt belopp. Av samma anledning höjdes anslaget för budgetåret

1930/1931 till 30,000 kronor, vilket belopp jämväl anvisats för nu löpande

budgetår.

Från anslaget gäldas utgifter för anskaffande av liggare och blad till

automobilregistren hos länsstyrelserna ävensom för tryckning av olika för

automobilväsendet erforderliga blanketter, ersättning till den räkenskapsförare

hos Överståthållarämbetet, som handhar uppbörden av registreringsavgifter

för motorfordon, kostnaderna för besiktningsskyltar och för skatteskyltar

samt för körkort och trafikkort, utgifter för upplysningsverksamhet

rörande trafikregler och till motverkande av alkoholmissbruk hos motorfordonsförare

m. m. Därjämte hava av förevarande anslag hittills bestritts

kostnaderna för det inom generalstaben förda centralregistret över motorfordon.

Genom vissa av Kungl. Majit efter förslag av statens organisationsnämnd

utfärdade författningsändringar har centralregistret över motorfordon indragits

från och med den 1 juli 1931. Länsstyrelserna, som förut hade att till centralregistret

inom en vecka anmäla förändringar i det hos respektive länsstyrelser

förda automobilregistret, skola dock fortfarande årligen lämna

chefen för generalstaben uppgift örn antalet vid nästlidet års utgång i automobilregistret

intagna motorfordon. Med den sålunda vidtagna förändringen,

som tillstyrkts av chefen för generalstaben och samtliga länsstyrelser utom

en, har avsetts att, med bibehållande i tillräcklig omfattning av överblick

över landets motorfordonsbestånd, inbespara direkta personal- m. fl. kostnader

för centralregistret, vilka kostnader för nu löpande budgetår beräknades

till närmare 14,000 kronor, samt begränsa utgifterna för blanketter

och försändelser av uppgifter.

Med hänsyn till vad sålunda av Kungl. Majit beslutats och med beaktande

jämväl av anslagsbelastningen under de bägge sistförfluten budgetåren har

departementschefen funnit sig kunna föreslå, att anslaget för nästkommande

budgetår bestämmes till 15,000 kronor.

utskottets Utskottet har icke haft anledning till erinran emot förevarande förslag

yttrande. ocp hemställer alltså,

att riksdagen må till registrering av motorfordon för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag av 15,000 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

37

30:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30) hemställer utskottet,

att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, må till besiktning av motorfordon för budgetåret 1932/

1933 anvisa ett extra förslagsanslag av 1,050,000 kronor.

Luftfartsväsendet.

31:o) Beträffande Kungl. Marits förslag (punkterna 31—40) angående anslag

till luftfartsväsendet m. m. jämte en i ämnet väckt motion kommer

utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet

velat härigenom för riksdagen

anmäla.

Byggnadsväsende^

32:o) Kungl. Maj:t har (punkt 41) föreslagit riksdagen att till byggnadsstyrelsens

verksamhet för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag

av 134,000 kronor.

För budgetåret 1931/1932 har ifrågavarande anslag upptagits till 133,000

kronor, varav avsetts till avlöningar 97,700 kronor och till rese- och traktamentskostnader

35,300 kronor. Stat för användningen av anslaget har av

Kungl. Maj:t fastställts den 27 mars 1931, varvid föreskrivits, att utgifter från

posten till rese- och traktamentskostnader skola redovisas å särskild bokföringstitel.

Härtill kommer det ordinarie anslaget till byggnadsstyrelsen å 256,300

kronor.

I skrivelse den 25 augusti 1931 har byggnadsstyrelsen gjort framställning

örn anslag till upprätthållande av styrelsens verksamhet för budgetåret

1932/1933.

Kostnaderna för avlöning till icke-ordinarie personal å styrelsens samtliga

byråer med undantag av byggnadsbyrån beräknar styrelsen för nästkommande

budgetår till i runt tal 149,600 kronor, däri inräknade ålderstillägg.

Beräkningen innebär en höjning på grund av invänta ålderstillägg med 900

kronor. Till bestridande av kostnaderna för gratifikationer åt tjänstgörande

arkitekter utom stat, avlöning åt den tekniske inspektören vid de kungl,

teatrarna, tillfälliga biträden m. m. har styrelsen i likhet med de närmast

föregående åren beräknat ett belopp av 16,000 kronor. För samtliga nu

angivna kostnader skulle alltså för budgetåret 1932/1933 behövas ett sammanlagt

belopp av 165,600 kronor. Då såsom nyss nämnts den å styrelsens

ordinarie stat upptagna anslagsposten till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare

uppgår till 67,000 kronor, skulle således till upprätthållande

av styrelsens verksamhet för nästa budgetår erfordras ett ytterligare belopp

Besiktning

av motorfordon.

[30.

Understöd åt

regelbunden

luftfart m. m.

[31-

40.]

Byggnads
styrelsens
verksamhet.

[41.]

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottets

yttrande.

Länsarki
tekter.

[42.]

av 98,600 kronor. Till rese- ock traktamentskostnader för byggnadsstyrelsens

tjänstemän beräknar styrelsen ett belopp av förslagsvis 35,400 kronor.

Anslaget till byggnadsstyrelsens verksamhet för nästa budgetår skulle följaktligen

komma att uppgå till 134,000 kronor. Styrelsen hemställer örn anvisande

av detta belopp för budgetåret 1932/1933.

Den av byggnadsstyrelsen framlagda beräkningen av medelsbehovet under

ifrågavarande anslagstitel för nästkommande budgetår har icke givit departementschefen

anledning till erinran.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till byggnadsstyrelsens verksamhet för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag av 134,000 kronor.

33:o) Kungl. Maj:t har (punkt 42) föreslagit riksdagen att till länsarkitekter

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag av 80,000

kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 128—130 av statsrådsprotokollet.

Det extra anslaget till länsarkitekter höjdes för budgetåret 1931/1932 från

62,000 kronor till 82,000 kronor. Med denna förhöjning avsågs dels att bestrida

kostnaderna, 5,000 kronor, för ökande av antalet länsarkitektsbefattningar

från elva till tolv, varigenom länsarkitektsinstitutionen utbyggdes att

omfatta även det län, som ännu stod utanför densamma, nämligen Jämtlands

län, dels ock att från sjätte huvudtitelns allmänna resekostnadsanslag

till förevarande anslag överflytta den till 15,000 kronor beräknade utgiftsposten

för länsarkitekternas resor. Anslaget förändrades samtidigt till förslagsanslag.

Genom beslut den 27 mars 1931 har Kungl. Maj:t fastställt stat för användningen

av det för budgetåret 1931/1932 anvisade anslaget, upptagande

en bestämd post å 67,000 kronor till avlöningar och en förslagspost å 15,000

kronor till rese- och traktamentskostnader, varjämte Kungl. Majit föreskrivit,

att utgifter från posten till rese- och traktamentskostnader skola redovisas

å särskild bokföringstitel.

Vidare har Kungl. Majit genom brev den 8 maj 1931 meddelat föreskrifter

rörande dispositionen av anslagsposten till avlöningar. I enlighet härmed

skulle under budgetåret 1931/1932 antalet länsarkitekter vara tolv. De särskilda

länsarkitektsdistrikten skulle omfatta: ett distrikt Stockholms län, ett

distrikt Uppsala, Södermanlands och Gotlands län, ett distrikt Jönköpings

och Östergötlands län, ett distrikt Kronobergs, Kalmar och Blekinge län,

ett distrikt Malmöhus och Kristianstads län, ett distrikt Göteborgs och

Bohus samt Hallands län, ett distrikt Älvsborgs och Skaraborgs län, ett

distrikt Värmlands och Örebro län, ett distrikt Kopparbergs, Västmanlands

och Gävleborgs län, ett distrikt Jämtlands län, ett distrikt Västerbottens

och Västernorrlands län samt ett distrikt Norrbottens län. Det fasta, av

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

39

statsmedel utgående arvodet till länsarkitekterna skulle utgöra, i Stockholms

läns distrikt 8,000 kronor och i vart och ett av de övriga elva distrikten

5,000 kronor, med skyldighet dels för samtliga länsarkitekter, utom länsarkitekten

i Stockholms län, att jämväl utanför vederbörande distrikt på

uppdrag av byggnadsstyrelsen fullgöra till länsarkitektsysslan hörande åligganden,

dels ock för länsarkitekten i Stockholms län att vid behov biträda

inom byggnadsstyrelsen med handläggning av ärenden, avseende länsarkitekternas

tjänsteåligganden. Slutligen bemyndigades byggnadsstyrelsen att

för anställande av sakkunnigt biträde at länsarkitekten i Stockholms län

under budgetåret taga i anspråk ett belopp av högst 4,000 kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1931 har byggnadsstyrelsen gjort framställning

örn anslag för budgetåret 1932/1933 till länsarkitekter.

Styrelsen har därvid ingått på frågan örn åtgärder till lättande av vissa

länsarkitekters arbetsbörda. Det enligt styrelsens mening redan under nuvarande

förhållanden föreliggande behovet av en fortsatt utbyggnad av länsarkitektsinstitutionen

skärptes ytterligare genom den nya stadsplan elagstiftningen

och de särskilda krav på tillgång till sakkunnigt biträde inom länen

i dithörande ämnen, som vid dess tillämpning gjorde sig gällande. Byggnadsstyrelsen

har funnit, att det mäste framsta såsom ett oeftergivligt krav,

att varje länsstyrelse snarast möjligt matte erhålla ständig tillgång till biträde

av länsarkitekt.

På grund av särskilda omständigheter har dock styrelsen ansett sig böra

inskränka sig till att nu föreslå anvisande av medel till anställande av allenast

ytterligare en länsarkitekt. Styrelsen har emellertid samtidigt betonat,

att styrelsen hade för avsikt att inom kort, möjligen redan nästa år, göra

framställning i syfte att länsarkitektsinstitutionen utan längre dröjsmål bleve

utbyggd på sätt styrelsen framhållit. Styrelsen har slutligen föreslagit, att

arvodet vid den ifrågasatta nya länsarkitektsbefattningen bestämdes till 5,000

kronor, samt hemställt örn anvisande för budgetåret 1932/1933 av anslag till

länsarkitekter med ett i anledning därav till 87,000 kronor förhöjt belopp.

Departementschefen har anfört följande.

»Att på ett lämpligt sätt anpassa länsarkitektsinstitutionen med hänsyn till

de ändrade förhållanden, som inträtt med tillkomsten av den nya stadsplanelagstiftningen,

är utan tvivel ett viktigt spörsmål. Byggnadsstyrelsen,

sorn med hänsyn till det statsfinansiella läget icke ansett sig böra nu framlägga

fullständigt förslag härutinnan, har i förevarande skrivelse anmält sm

avsikt att snart nog återkomma till denna fråga samt i avvaktan härå inskränkt

sig till att begära inrättande av ytterligare en länsarkitektsbefattning.

Ehuruväl jag behjärtar de synpunkter, som föranlett denna framställning,

finner jag mig icke kunna i nu rådande ekonomiska läge tillstyrka

ökade utgifter för här ifrågavarande ändamål. Anslagsposten till avlöningar

torde alltså böra beräknas till oförändrat belopp 07,000 kronor.

Länsarkitekternas resekostnader hava för nåstlidet budgetar uppgått till i

runt tal 15,000 kronor eller enahanda belopp, som beräknats härtill för nu

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

löpande budgetår. Med hänsyn till verkningarna av i det föregående omförmälda

ändringar i resereglementet m. m. synes den för detta ändamål

under budgetåret 1932/1933 avsedda anslagsposten kunna upptagas till 2,000

kronor lägre belopp eller 13,000 kronor.

I enlighet härmed skulle den erforderliga anslagssumman bliva 80,000

kronor.»

Utskottets

yttrande.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot vad Kungl. Maj:t

i förevarande avseende föreslagit och hemställer alltså,

att riksdagen må i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till länsarkitekter för budgetåret 1932/1933 anvisa ett

extra förslagsanslag av 80,000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Majis förslag (punkt 43) hemställer ut
att

riksdagen ma minska det ordinarie reservationsanslaget

till mätningar m. m. av kulturhistoriskt märkliga byggnader, nu

3,500 kronor, med 2,500 kronor till 1,000 kronor.

I förslaget till riksstat för budgetåret 1932/1933 har Kungl. Maji

reparationer. uPPtagit det ordinarie reservationsanslaget till byggnader och reparationer

med oförändrat belopp 525,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 131—134 av statsrådsprotokollet.

Det ordinarie reservationsanslaget till byggnader och reparationer, som

för budgetåret 1925/1926 var uppfört med 450,000 kronor, höjdes med hänsyn

till ökningen av kronans under byggnadsstyrelsens vård ställda fastighetsbestånd

från och med budgetåret 1926/1927 till 500,000 kronor samt från

och med budgetåret 1929/1930 till 525,000 kronor.

Till förstärkning av det ordinarie anslaget hava under flera år anvisats

särskilda extra anslag, för budgetåren 1928—1932 till belopp av respektive

850,000, 800,000, 800,000 och 850,000 kronor.

Jämlikt medgivande av statsmakterna hava av vart och ett av de för ifrågavarande

ändamål under de senaste sex budgetåren tillgängliga beloppen

50,000 kronor tagits i anspråk för sådana restaureringsarbeten å Kalmar och

-kucko slott, vilka ansetts oundgängligen nödvändiga till förhindrande av

ytterligare förstörelse av nämnda slott. Det förutsattes vid denna frågas

behandling år 1926, att ifrågavarande restaureringsarbeten skulle fördelas

på flera år samt att kostnaderna för arbetena skulle påföras förevarande

anslag, därvid, efter utredning av byggnadsstyrelsen, för varje år visst

maximibelopp skulle fastställas.

I skrivelse den 19 augusti 1931 har byggnadsstyrelsen anmält behovet av

anslag till byggnader och reparationer för budgetåret 1932/1933 och

hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att för budgetåret 1932/

Mätningar 34:o)

“• “• av skottet,

kultur- ’

historiskt

märkliga

byggnader.

[43.]

Byggnader 35:o)

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

41

1933 dels upptaga det ordinarie reservationsanslaget till byggnader och reparationer

till oförändrat belopp 525,000 kronor, dels och till förstärkning av

samma anslag anvisa ett extra anslag av 850,000 kronor.

Sedermera har byggnadsstyrelsen med skrivelse den 1 oktober 1931 överlämnat

planer rörande nödvändiga restaureringsarbeten å Kalmar och

Läckö slott under budgetåret 1932/1933, vilkas genomförande beräknades

draga en kostnad av 50,000 kronor, varav för Kalmar slott 30,000 kronor och

för Läckö slott 20,000 kronor.

Departementschefen har yttrat följande.

Med inräknande av det till fortsatta restaureringsarbeten å Kalmar och

Läckö slott avsedda beloppet, 50,000 kronor, skulle enligt byggnadsstyrelsens

förslag för budgetåret 1932/1933 till byggnader och reparationer erfordras

sammanlagt 1,375,000 kronor. Härav skulle å förstärkningsanslaget komma

ett belopp av 850,000 kronor, vilket belopp på sedvanligt sätt beräknats på

grundval av 1931 års priser, jämförda med de år 1914 gällande. Nu rådande

förhållanden med därav föranledda krav på sträng sparsamhet nödvändiggöra

emellertid, att underhållsarbetena å kronans byggnader nästkommande

budgetår inskränkas till vad som måste anses vara oundgängligt. Örn så

sker, bör medelsbehovet under budgetåret 1932/1933 väsentligt nedgå. I enlighet

härmed torde förstärkningsanslaget kunna begränsas till 500,000

kronor.

Det synes angeläget, att restaureringsarbetena å Kalmar och Läckö slott

icke helt avbrytas. Jag vill därför förorda, att av anslagsmedlen till byggnader

och reparationer må för detta ändamål under nämnda budgetår användas

sammanlagt 30,000 kronor.

Utskottet, som tillstyrker, att för ifrågavarande ändamål beviljas, utöver

det ordinarie reservationsanslaget till oförändrat belopp, det av Kungl. Majit

äskade extra anslaget å 500,000 kronor, får under nu förevarande punkt

hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1932/1933 upptaga det ordinarie

reservationsanslaget till byggnader och reparationer med

oförändrat belopp 525,000 kronor.

36:o) Under åberopande av vad som under nästföregående punkt anförts,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till förstärkning av reservationsanslaget till

byggnader och reparationer för budgetåret 1932/1933 anvisa ett

extra anslag av 500,000 kronor.

37:o) Kungl. Majit har (punkt 46) föreslagit riksdagen att till restaurering

av slottskapellet och södra portiken å Stockholms slott för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 39,000 kronor.

1931 års riksdag anvisade för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag

av 59,000 kronor till restaurering av slottskapellet och södra portiken

å Stockholms slott. Det för restaureringsarbetenas genomförande er
-

Utsfcottets

yttrande.

Förstärkning

av reservationsanslaget

till byggnader

och

reparationer.

[44.]

Restaurering

av slottskapellet

och

södra portiken

å

Stockholms

slott.

[46.]

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottets

yttrande.

Nybyggnad

för Kungl.

Maj:ts kansli.

[47.]

forderliga anslagsbeloppet å 177,000 kronor förutsattes skola uppdelas med

59,000 kronor på vart och ett av tre budgetår.

I skrivelse den 28 augusti 1931 har byggnadsstyrelsen meddelat, att ifrågavarande

restaureringsarbeten vore avsedda att bedrivas så, att arbetena med

slottskapellet skulle kunna avslutas under nästkommande budgetår. I anslutning

härtill har styrelsen hemställt örn anvisande för nämnda budgetår

av ett reservationsanslag å 59,000 kronor till fullföljande av arbetena enligt

den uppgjorda planen.

Departementschefen har yttrat följande.

Omförmälda restaureringsarbeten äro av största behov påkallade och böra

lämpligen utföras i ett sammanhang. Med hänsyn till önskemålet att i möjligaste

mån begränsa anslagsbehovet för nästkommande budgetår har slottsarkitekten

på min anmodan undersökt, huruvida i sådant syfte arbetsplanen

för restaureringsarbetena kunde omläggas. Slottsarkitekten har därvid kommit

till det resultatet, att kostnaderna för arbetena å slottskapellet, beräknade

till 98,000 kronor, skulle kunna fördelas på innevarande och nästkommande

budgetår samt kostnaderna för restaurering av södra portiken, 79,000

kronor, på de därefter närmast följande två budgetåren. Enligt denna plan

skulle nu återstående anslagsbelopp (177,000—59,000) 118,000 kronor fördelas

med 39,000 kronor å budgetåret 1932/1933 och 39,500 kronor å vartdera av

budgetåren 1933—1935.

Mot den sålunda reviderade planen för arbetenas bedrivande synes mig

intet vara att erinra.

Ender hänvisning till vad departementschefen anfört, får utskottet tillstyrka

Kungl. Maj:ts förevarande förslag. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till restaurering av slottskapellet och södra

portiken å Stockholms slott för budgetåret 1932/1933 anvisa ett

extra reservationsanslag av 39,000 kronor.

38:o) Kungl. Majit har (punkt 47) föreslagit riksdagen medgiva, att till

nybyggnad för Kungl. Majits kansli må av fonden för anordnande av lokal erför

statens ämbetsverk i huvudstaden användas ett belopp av 160,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 135—138 av statsrådsprotokollet.

Kanslihuskomplexet, som är avsett att inrymma lokaler för samtliga statsdepartement

med undantag av utrikes- och försvarsdepartementen, skall bestå

av en huvudbyggnad, med förläggning i huvudsak på det nuvarande kanslihusets

plats, och två flygelbyggnader, förlagda å det från staden förvärvade västra

området av nuvarande kvarteret Mars och Vulcanus. Arbetet har avsetts skola

bedrivas så, att flyglarna kunna beräknas vara färdiga instundande sommar

och hela byggnadskomplexet vara fullbordat under sommaren 1935. Kostnaderna

för byggnadsföretaget hava beräknats komma att uppgå till 4,975,000

kronor, i vilket belopp ingår en till 100,000 kronor beräknad kostnad för

utförande i enlighet med beslut av 1930 års riksdag av arkadanordning i

södra flygelbyggnaden. Av riksdagen hava anvisats för budgetåret 1928/1929

till vissa ytterligare utredningar och undersökningar rörande nybyggnaden

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

43

60,000 kronor samt till byggnadsarbetets bedrivande förbudgetåren 1929—1932

respektive 400,000 kronor, 900,000 kronor oell 650,000 kronor, alltså sammanlagt

2,010,000 kronor. Beloppet å 400,000 kronor bär utgått ur fonden för

anordnande av lokaler för statens ämbetsverk i huvudstaden, medan de övriga

anslagsbeloppen anvisats under riksstatens sjätte huvudtitel. Med riksdagens

medgivande har härutöver under nu löpande budgetår för byggnadsföretaget

tagits i anspråk ett belopp av 250,000 kronor, som Stockholms stad erlagt

till statsverket i ersättning för anordnande av nyssnämnda arkad. Sammanlagda

beloppet av de för byggnadsföretaget till förfogande ställda medlen

uppgår alltså till 2,260,000 kronor.

I skrivelse den 6 augusti 1931 har byggnadsstyrelsen hemställt örn anvisande

till fortsättande av arbetena å ifrågavarande nybyggnad för budgetåret

1932/1933 av ett extra reservationsanslag av 900,000 kronor.

Departementschefen har yttrat följande.

Enligt av Kungl. Majit den 19 oktober 1928 godkänt avtal mellan Kungl.

Majit och kronan, å ena, samt Stockholms stad, å andra sidan, angående

vissa markbyten m. m. (Kanslihus—Kungsholmsavtalet) har till staden överlåtits

fastigheten nr 1 i kvarteret Brandklipparen (Jakobsgatan nr 32) i

Stockholm med rätt för staden att tillträda fastigheten den 1 oktober 1932.

I avtalet har tillika bestämts, att tillträdesdagen, därest Kungl. Majit och

kronan senast den 1 oktober 1931 tillsade staden därom, skulle framflyttas

till den 1 oktober 1933. I skrivelse den 16 september 1931 hemställde byggnadsstyrelsen

att Kungl. Majit måtte föreskriva, huru i anledning av sistnämnda

bestämmelse skulle förfaras. Med hänsyn till tidpunkten för de

nya kanslihusflyglarnas färdigställande fann styrelsen för sin del skäl icke

föreligga för Kungl. Majit och kronan att påfordra framflyttning av dagen

för stadens tillträde till fastigheten, vilken till sin huvudsakliga del disponeras

av ecklesiastikdepartementet. Genom beslut den 24 september 1931

har Kungl. Majit förklarat, att Kungl. Majit icke funne skäl påfordra framflyttning

av den i avtalet bestämda tiden för stadens tillträde till omförmälda

fastighet. Yad sålunda förekommit har jag ansett mig böra i förevarande

sammanhang omnämna.

Vidare vill jag erinra, att byggnadsstyrelsen i skrivelse den 20 augusti

1931 framfört ett av kanslihusets arkitekter G. Clason och "W. Gahn väckt

förslag till delvis annan utformning av den runda gården i det nya kanslihusets

centrala byggnadsdel än den, som finnes angiven i det ursprungliga

ritningsförslaget av år 1929. Det nya förslaget innebär, att gårdens kolonnad,

som tidigare avsetts skola erhålla en höjd svarande mot tre bakomliggande

våningar, ersättes av en lägre portik, som svarar endast mot bottenvåningen

och överliggande våning. Ändringen, som är föranledd av

arkitektoniska skäl, medför även vissa praktiska fördelar, främst att huvudvåningens

mot gården vettande lokaler bliva bättre belysta samt att gården

i sin helhet kommer att bliva luftigare och ljusare. I ekonomiskt hänseende

innebär ändringen en utgiftsminskning, som av byggnadsstyrelsen uppskattats

till omkring 35,000 kronor. Genom beslut den 24 september 1931 Ilar

Kungl. Majit förklarat hinder icke möta, att det sålunda framlagda förslaget

i huvudsak följes vid det fortsatta utarbetandet av huvudritningar till det

nya kanslihusets huvudbyggnad.

Under nästkommande budgetår skulle det fortsatta arbetet å kanslihusbygget

plan enligt omfatta dels färdigställande av flygelbyggnaderna, vilket

beräknats draga en kostnad av 160,000 kronor, dels rivning av nuvarande

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottets

yttrande.

Möbler samt

arkivinredalng

m. m.

Tor riksförsäkringsanstalten.

[48.]

Förbättrade

lokaler för

länsstyrelsen

1 Uppsala

län m. m.

[49.]

kanslihuset och påbörjande av arbetet å den nya huvudbyggnaden. Med

hänsyn till det ekonomiska läget synes emellertid en förskjutning i byggnadsplanens

genomförande böra äga rum på det sätt, att för budgetåret

1932/1933 medel anvisas endast till fullbordande av flygelbyggnaderna.

Nyssnämnda, för flygelbyggnadernas färdigställande erforderliga belopp

av 160,000 kronor synes böra beredas med anlitande av fonden för anordnande

av lokaler för statens ämbetsverk i huvudstaden. Ur denna fond

anvisades, såsom förut nämnts, det belopp av 400,000 kronor, som för budgetåret

1929/1930 utgick till kanslihusbygget. Enligt vad jag inhämtat uppgården

odisponerade behållningen i fonden till omkring 520,000 kronor. Jämlikt

gällande bestämmelser skall fråga örn disposition av fondens medel i

varje fall underställas riksdagens prövning.

Utskottet får, med tillstyrkande av Kungl. Majda förevarande förslag,

hemställa,

att riksdagen må medgiva, att till nybyggnad för Kungl.

Maj:ts kansli må av fonden för anordnande av lokaler för statens

ämbetsverk i huvudstaden användas ett belopp av 160,000

kronor.

39:o) Beträffande Kungl. Majis förslag (punkt 48) angående möbler samt

arkivinredning m. m. för riksförsäkringsanstalten har riksdagen redan fattat

beslut; varom utskottet velat härigenom

erinra.

40:o) Kungl. Maji har (punkt 49) föreslagit riksdagen att till förbättrade

lokaler för länsstyrelsen i Uppsala län m. m. för budgetåret 1932/1933 anvisa

ett extra reservationsanslag av 75,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 142—151 av statsrådsprotokollet.

I samband med Kungl. Majis förevarande förslag har utskottet till behandling

förehaft en inom första kammaren av herrar K. G. Westman och

C. P. Wahlmark väckt motion, nr 144, däri hemställts, att riksdagen måtte

besluta, att det i årets statsverksproposition, 6:te huvudtiteln, punkt 49,

föreslagna anslaget till förbättrade lokaler för länsstyrelsen i Uppsala län

m. m. för budgetåret 1932/1933 måtte bestämmas till 128,000 kronor.

Beträffande de till stöd för berörda hemställan åberopade skälen får utskottet

hänvisa till motionen.

Med skrivelse den 4 juni 1931 överlämnade byggnadsstyrelsen ett inom

styrelsen upprättat förslag till restaurering av rikssalen m. m., vars

genomförande beräknades draga en kostnad av 320,000 kronor. Vidare anhöllo

nuvarande ståthållaren å Uppsala slott, landshövdingen Sigfrid Linnér,

ärkebiskop Nathan Söderblom samt Uppsala universitets rektor, professor

Osten Undén med flera, att för utförande av ifrågavarande restaureringsarbeten

bidrag av penninglotterimedel måtte beviljas med 213,000 kronor.

Tillika meddelades, att avsikten vore att bilda en stiftelse, som skulle an
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6. 45

skaffa återstående tredjedel av de för restaureringens genomförande erforderliga

medlen, 320,000 kronor.

Genom brev den 18 juli 1931 bär Kungl. Majit bemyndigat byggnadsstyrelsen

att i samråd med riksantikvarien för de medel, vilka för ändamålet

ställas till disposition av stiftelsen för restaurering oell omhänderliavande

av rikssalen å Uppsala slott — med undantag av ett belopp av 11,000 kronor,

som skulle i angivet syfte reserveras — och i huvudsaklig överensstämmelse

med styrelsens berörda förslag med vissa modifikationer låta för en

kostnad av högst 309,000 kronor verkställa restaurering av rikssalen jämte

därav betingade ändrings- och inredningsarbeten inom slottet.

Vidare har Kungl. Majit genom beslut den 18 juli och den 4 december

1931 förordnat, att av behållningen i vissa av Kungl. Majit medgivna penninglotterier

tillhopa 213,000 kronor skola utbetalas till omförmälda stiftelse

att användas till de sålunda beslutade arbetena.

Kungl. Majits beslut örn restaurering av rikssalen innebär, att själva rikssalen

jämte vissa angränsande rum i våningen tre trappor upp skola restaureras

samt att för tillträdet till salen anlägges trappuppgång genom slottets

samtliga våningar. Vidare anordnas vestibul med ingång från befintligt valv

ävensom kapprum i bottenvåningen samt i våningen två trappor upp förrum

till rikssalen. För detta ändamål måste tagas i anspråk följande utrymmen,

nämligen i bottenvåningen rummen nr 35—38, disponerade av länsstyrelsen

såsom arkiv, rummen nr 39—42, som liro upplåtna såsom bostad åt landsarkivets

expeditionsvakt, samt det av universitetsbiblioteket disponerade

rummet nr 43, i våningen en trappa upp rummen nr 96 och 98—100, vilka

äro upplåtna till bostäder åt två expeditionsvakter hos länsstyrelsen, samt i

våningen två trappor upp rummen nr 143 och 144, tillhörande landshövdingens

bostad. På grund härav innefattar det byggnadsstyrelsen den 18

juli 1931 givna uppdraget att verkställa restaurering av rikssalen bemyndigande

för styrelsen att för nämnda summa, 309,000 kronor, jämväl inreda

de landshövdingens ämbetsbostad i våningen en trappa upp tillhörande

rummen nr 88, 89 och 91 samt 92, 93 och 94 till två expeditionsvaktbostäder

samt utrymmet nr XXXIII i övre källaren i slottets södra flygel till

arkiv för länsstyrelsen ävensom att vidtaga betryggande brandskyddsanordningar

mellan rikssalen och de därunder belägna rummen nr 110 och 110b,

vilka universitetsbiblioteket skulle erhålla i ersättning för rummet nr 43.

Vidare har förutsatts, att de såsom bostad åt landshövdingens chaufför avsedda

rummen nr 30—32 i bottenvåningen skola anordnas såsom expeditionsvaktsbostad,

och har därför i Kungl. Majits beslut den 18 juli 1931 föreskrivits,

att förenämnda belopp av 11,000 kronor skall av byggnadsstyrelsen

reserveras för att, när fråga kan uppstå örn inredande åt landshövdingens

chaufför av visst utrymme i den odisponerade våningen tre trappor upp,

disponeras på sätt Kungl. Majit efter framställning av styrelsen bestämmer.

I fråga om beredande inom slottet av ökade och i övrigt förbättrade

tjänstelokaler för länsstyrelsen framlade byggnadsstyrelsen med skrivelse

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

den 9 juli 1931 utredning oell förslag. Kostnaderna för förslagets genomförande

beräknades till 292,000 kronor.

Då kostnaderna för detta förslags genomförande syntes väl höga, anmodade

departementschefen byggnadsstyrelsen att uppgöra ett förslag, varigenom

förbättrade lokaler för länsstyrelsen skulle kunna åstadkommas för

en lägre kostnad än enligt det förutnämnda förslaget.

Med anledning härav har byggnadsstyrelsen med skrivelse den 3 december

1931 överlämnat ett av styrelsen utarbetat nytt förslag till lösning av

länsstyrelsens lokalfråga och därmed sammanhängande spörsmål. Beträffande

detta förslag har styrelsen anfört:

Enligt förslaget skulle inom länsstyrelsens lokaler i bottenvåningen anordnas

en mittelkorridor fram till sessionssalen och i samband därmed en

del större rum inom nämnda lokaler uppdelas i smärre enheter. Vidare

skulle de till landshövdingbostaden hörande båda rummen 76 och 79 upplåtas

till länsstyrelsen. För erhållande av en bekvämare kommunikation

mellan länsstyrelsens olika avdelningar skulle en trappa anordnas i tornet

mellan bottenvåningen och våningen en trappa upp. Landskansliet skulle

enligt förslaget förläggas till bottenvåningen samt landskontoret till våningen

1 trappa upp. I rummen nr 3 och 4 i tornets bottenvåning skulle fortfarande

inredas två arkivrum, under det att övriga arkivlokaler skulle förläggas till

utrymmet nr XXXIII i övre källaren. Enligt förslaget skulle länsstyrelsen

komma att i bottenvåningen disponera 17 tjänsterum med en golvyta av 418

kvadratmeter och i våningen en trappa upp 11 tjänsterum med en golvyta

av omkring 250 kvadratmeter, och skulle den sammanlagda golvytan uppgå

till omkring 720 kvadratmeter, de båda arkivrummen i bottenvåningen medräknade.

Till jämförelse får byggnadsstyrelsen framhålla, att de av länsstyrelsen

för närvarande disponerade lokalerna omfatta en golvyta av omkring

600 kvadratmeter.

Enligt det nu föreliggande förslaget skulle landshövdingens sovrumsvåning

bibehållas i våningen en trappa upp, men har, för att våningen skall

kunna fullt effektivt utnyttjas, rumsindelningen delvis ändrats på sätt, som

närmare angivits å planritningarna. Genom dessa ändringar hava erhållits

ett större vardagsrum, fem sovrum, två gästrum samt två tjänarerum, allt

med tillhörande badrum, toaletter och övriga biutrymmen. I våningen två

trappor upp skulle representationsrummen bibehållas oförändrade samt ett

gästrum inredas. Den till landshövdingbostaden hörande ekonomiavdelningen

skulle enligt förslaget i huvudsak bibehållas men något moderniseras.

Det intill köket liggande rummet nr 137 är avsett till tjänarerum.

Med hänsyn till att landshövdingens sovrum sväning skall bibehållas i

våningen en trappa upp har det visat sig erforderligt, att rummen nr 88,

89 och 91, vilka enligt förslaget till rikssalens restaurering skulle omändras

till en expeditionsvaktsbostad, fortfarande få disponeras för landshövdingens

räkning. I ersättning härför skulle enligt det nu föreliggande förslaget de

till landshövdingbostaden hörande rummen nr 138—141 i våningen två

trappor upp iordningställas till expeditionsvaktsbostad. I övrigt skall enligt

det föreliggande förslaget en expeditionsvaktsbostad anordnas i bottenvåningen

intill portvalvet i likhet med vad som avsågs i det den 9 juli 1931

framlagda förslaget. Vidare förutsättes, att rummen nr 92, 93 och 94 i våningen

en trappa upp skola i överensstämmelse med förslaget till rikssalens

restaurering iordningställas till expeditionsvaktsbostad.

För att i möjligaste mån nedbringa kostnaderna skola enligt det nu före
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

47

liggande förslaget slottets nuvarande pannanläggningar bibehållas och endast

kompletteras i erforderlig utsträckning. Vidare skola de befintliga, i rummen

synliga rörledningarna bibehållas, vilket givetvis ur utseendesynpunkt

är mindre tillfredsställande, men skulle ledningarnas förläggande under

bottenbjälklaget medföra ökade kostnader.

Slutligen får byggnadsstyrelsen beträffande det föreliggande förslaget

framhålla, att detsamma upprättats med hänsyn till att det framdeles kan

visa sig önskvärt att utöka länsstyrelsens lokaler antingen i våningen en

trappa upp med landshövdingens nuvarande sovrumsavdelning, varvid denna

skulle förläggas till våningen tre trappor upp, eller också i sistnämnda våning,

i vilket fall landshövdingens sovrumsavdelning skulle bibehållas i sitt

nuvarande läge.

I detta sammanhang får byggnadsstyrelsen framhålla, att från chefens för

kommunikationsdepartementet sida ifrågasatts, att de av landstinget för närvarande

innehavda rummen å slottet, nämligen utrymmena nr 65—69 och 75

i våningen en trappa upp samt den s. k. landstingssalen i våningen två

trappor upp skulle tagas i anspråk för länsstyrelsens räkning, under vilken

förutsättning statsverket skulle, jämlikt tidigare träffad överenskommelse,

hava att till landstinget utbetala ett belopp av 17,000 kronor. Då emellertid

vissa delar av landstingets lokaler för närvarande redan disponeras av

länsstyrelsen, torde det enligt byggnadsstyrelsens mening kunna ifrågasättas,

huruvida icke länsstyrelsens definitiva övertagande av landstingets lokaler

utan olägenhet skulle kunna ställas på framtiden. Den stora landstingssalen

kan svårligen utnyttjas för länsstyrelsens behov, och skulle för nyssnämnda

belopp å 17,000 kronor, utöver de redan av länsstyrelsen utnyttjade

rummen i våningen 1 trappa upp, endast erhållas två rum med en

sammanlagd golvyta av 41 kvadratmeter. På grund härav har byggnadsstyrelsen

icke ansett sig böra i det nu föreliggande förslaget upptaga en utvidgning

av länsstyrelsens lokaler med de av landstinget innehavda.

Kostnaderna för förslagets genomförande skulle enligt inom byggnadsstyrelsen

uppgjorda beräkningar uppgå till 158,000 kronor, varvid förutsatts,

att kostnaderna för iordningställandet av de tre expeditionsvaktbostäderna

inom slottet skulle bestridas av de medel, som ställts till disposition av

stiftelsen för restaurering och omhänderhavande av rikssalen.

Beträffande sättet och tidpunkten för täckande av kostnaderna har byggnadsstyrelsen

tänkt sig att för nästkommande budgetår ett belopp av 30,000

kronor av anslaget till byggnader och reparationer skulle kunna reserveras

för arbeten å Uppsala slott och sålunda kunna tagas i anspråk för utförande

av vissa i det nu föreliggande förslaget angivna arbeten, varvid styrelsen

dock förutsatte, att någon beskärning icke gjordes beträffande det av styrelsen

i skrivelse den 19 augusti 1931 begärda anslagsbeloppet.

Under förutsättning att 30,000 kronor av anslaget till byggnader och reparationer

sålunda av byggnadsstyrelsen skulle kunna ställas till förfogande

för här ifrågakomma ändamål, skulle alltså för genomförande av det föreliggande

förslaget erfordras ett ytterligare anslagsbelopp av 128,000 kronor,

som borde för budgetåret 1932/1933 anvisas såsom ett extra reservationsanslag.

Över sistnämnda förslag hava utlåtanden avgivits av riksantikvarien den

9 december 1931 och av länsstyrelsen i Uppsala län den 11 december 1931.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

iStatsutskottets utlåtande Nr 6,

Departementschefen har yttrat följande:

Av vad i ärendet förekommit torde framgå, att länsstyrelsens i Uppsala

län lokaler i Uppsala slott äro otillräckliga samt, på grund av beskaffenheten

och det inbördes läget av åtskilliga rum, i nuvarande skick till stor

del föga ändamålsenliga, vartill kommer, att de delvis äro ohygieniska. Vid

bösök å platsen har jag fått det intrycket, att med utvidgning och förbättring

i övrigt av länsstyrelsens lokaler icke lämpligen kan anstå samt

att, i samband med åtgärder för tillgodoseende av länsstyrelsens lokalbehov,

jämväl landshövdingens ämbetsbostad i slottet bör undergå vissa förändringar.

De^ utredningar, som sedan ett par år pågått i avsikt att ernå en lösning

av ifrågavarande lokalspörsmål, hava resulterat i ett av byggnadsstyrelsen i

juli 1931 framlagt förslag, enligt vilket länsstyrelsens lokaler skulle utvidgas

med den i våningen en trappa upp belägna" delen av landshövdingens ämbetsbostad

samt landshövdingen i ersättning härför erhålla bostadsrum i

våningen tre trappor upp. Med hänsyn till nuvarande statsfinansiella läge

har det emellertid befunnits nödvändigt att på ett mindre kostsamt sätt söka

tillgodose det onekligen trängande behovet av förbättrade tjänstelokaler.

Det mera begränsade förslag, som byggnadsstyrelsen med anledning härav

framlagt, innebär i huvudsak, att av landshövdingens bostad i våningen en

trappa upp endast en del skulle tagas i anspråk för länsstyrelsen samt att

länsstyrelsens lokaler i . bottenvåningen skulle erhålla en mera ändamålsenlig

rumsindelning, varjämte landshövdingens bostad skulle förbättras, särskilt

beträffande rumsindelningen i våningen en trappa upp. Förslagets

genomförande skulle medföra en ökning av tjänstelokalerna från 600 till 720

kvadratmeter eller med 20 procent, vartill kommer den icke oväsentliga

vinst av utrymme, som en rationell rumsindelning medför.

Det sålunda upprättade, begränsade förslaget synes mig innebära en

lämplig lösning av den föreliggande lokalfrågan. Det äger därjämte fördelen

att lämna öppet, huru en eventuell framtida utvidgning av länsstyrelsens

lokaler skall ske — antingen genom utnyttjande av den oinredda våningen

tre trappor upp eller genom att taga i anspråk återstående, till landshövdingens

bostad hörande rum i våningen en trappa upp, något som underlättas

av den jämväl för tjänsteändamål lämpliga indelning, som dessa rum

enligt förslaget skulle erhålla. Med hänsyn härtill och då jag icke har något

att erinra mot kostnadsberäkningen, slutande å 158,000 kronor, vill jag alltså

tillstyrka, att förslaget kommer till utförande. Jag förutsätter därvid lika

med riksantikvarien, att sådana smärre ändringar, som på grund av under

arbetets gång gjorda iakttagelser ur kulturhistorisk synpunkt kunna visa sig

önskvärda, få vidtagas samt att arbetena övervakas av en av byggnadsstyrelsen

och riksantikvarien utsedd kulturhistoriskt skolad kontrollant.

o Byggnadsstyrelsen har föreslagit, att av kostnadssumman ett belopp av

30,000 kronor skulle utgå av anslaget till byggnader och reparationer, varvid

styrelsen förutsatt, att det av styrelsen för budgetåret 1932/1933 äskade

anslagsbeloppet för detta ändamål icke bleve beskuret. Emellertid har jag

tidigare denna dag på grund av nödvändigheten att under nu rådande förhallanden

inskränka underhållsarbetena å kronans byggnader nästkommande

budgetår till. vad som måste anses vara oundgängligt föreslagit en avsevärd

nedsättning i det begärda anslagsbeloppet. Med den sålunda avsedda, mera

begränsade användningen av underhållsanslaget synes det dock möjligt att

även vid föreslagen minskning av medelsanvisningen kunna av berörda anslag

bestrida den av byggnadsstyrelsen beräknade delen av kostnaderna för ifrågavarande

arbeten.

Yad beträffar den del av kostnaderna, 128,000 kronor, som skulle täckas

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

49

genom särskilt anslag, så föreligger, enligt vad jag inhämtat, sådant samband

mellan arbetena inom landshövdingens bostad och arbetena inom länsstyrelsens

lokaler, att de till en del måste ske samtidigt och i övrigt böra

utföras i omedelbar följd med varandra. Därest landsbovdingsbostaden

skulle färdigställas för inflyttning den 1 oktober 1932, erfordrades därför,

att hela anslagsbeloppet, 128,000 kronor, anvisades för nästkommande budgetår.

Huru önskvärt det ur skilda synpunkter än må vara att snarast avveckla

den med statsmedel bekostade förhyrningen av bostad för landshövdingen,

ser jag mig med hänsyn till den rådande budgetsituationen likväl

nödsakad att föreslå en uppdelning av anslagsbeloppet på två budgetår. För

nästa budgetår synes lämpligen böra anvisas 75,000 kronor.

Såsom motionsvis framhållits, pågå för närvarande större arbeten för den

inom slottet belägna rikssalens restaurering, vadan det lärer kunna antagas

att ombyggnaden av tjänstelokalerna och övriga här avsedda arbeten skola

kunna färdigställas billigare, örn de utföras i sammanhang med dessa mera

omfattande restaureringsarbeten.

Utskottet vill tillstyrka, att hela det för arbetena erforderliga anslagsbeloppet

av 128,000 kronor ställes till förfogande redan för nästkommande

budgetår. Genom att arbetena på detta sätt påskyndas, skulle bland annat

bliva möjligt att iordningsställa landshövdingens bostadsvåning till hösten

1932, varigenom den nuvarande förhyringen av tillfällig bostad för en kostnad

av 4,200 kronor för år kunde upphöra redan den 1 nästkommande oktober.

Yad angår själva ombyggnadsplanen vill utskottet erinra, att det framlagda

förslaget till rumsfördelning och lokalernas användning för olika ändamål

allenast är att betrakta som preliminärt. Utskottet förutsätter, att de

närmare planerna härför fastställas av Kungl. Majit efter ytterligare omprövning

av huru föreliggande lokalutrymmen böra lämpligast disponeras.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Majlis förevarande

förslag och med bifall till den av herrar Westman och Wahlmark

väckta motionen 1:144, må till förbättrade lokaler för länsstyrelsen

i Uppsala län m. m. för budgetåret 1932/1933 anvisa

ett extra reservationsanslag av 128,000 kronor.

41 :o) Kungl. Majit har (punkt 50) föreslagit riksdagen att för örn- och tillbyggnad

av residensbyggnaden i Nyköping för budgetåret 1932/1933 anvisa

ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 151—153 av statsrådsprotokollet.

1930 års riksdag anvisade för örn- och tillbyggnad av residensbyggnaden

i Nyköping för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 20,000

kronor. Beloppets anvisande avsåg att möjliggöra utförandet av vissa tidskrävande

förarbeten för byggnadsföretaget i fråga inom sådan tid, att det

egentliga byggnadsarbetet skulle kunna påbörjas omedelbart efter det att

medel härtill beviljats av 1931 års riksdag.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. fi sami. 0 höft. (Nr 6.) 42» 32 4

Utskottets

yttrande.

Om- och tillbyggnad

av

residensbyggnaden

1

Nyköping.

[50.]

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

I skrivelse den 27 november 1930 framlade byggnadsstyrelsen förslag till

ifrågavarande om- och tillbyggnadsarbeten, vilket förslag gick ut på företagets

uppdelande i två utbyggnader, av vilka den första beräknades draga en kostnad

av 170,000 kronor. I denna utbyggnad skulle ingå utförande av tillbyggnad

till den mindre (västra) flygeln samt anordnande av korridorförbindelse i

bottenvåningen mellan länsstyrelsens från varandra skilda avdelningar, i

samband varmed trappan till landshövdingens bostad skulle ombyggas. Vidare

skulle två nya entréer från torget upptagas samt landshövdingbostaden erhålla

ny ekonomiavdelning i ersättning för den .gamla, som skulle avstås till

tjänstelokaler för länsstyrelsen. Genom dessa arbeten skulle länsstyrelsen

erhålla sex nya tjänsterum. I anslutning till förslaget hemställde byggnadsstyrelsen,

att för den första utbyggnaden ytterligare erforderligt belopp av

150.000 kronor måtte anvisas för budgetåret 1931/1932. Styrelsen förutsatte

därvid, att de för andra utbyggnaden erforderliga medlen, 225,000 kronor,

skulle anvisas för budgetåret 1932/1933.

Vid anmälan av ärendet i 1931 års statsverksproposition uttalade departementschefen

sig för en uppdelning av arbetena på sätt byggnadsstyrelsen

angivit. Han framhöll även, att ett blivande entreprenadavtal borde inskränkas

till att omfatta endast de arbeten, varom närmast vore fråga. Med

hänsyn till det budgetära läget och då medel för den kommande budgetperioden

även erfordrades till andra trängande arbeten, kunde han emellertid

icke tillstyrka, att för budgetåret 1931/1932 avsåges större belopp för

ändamålet än 125,000 kronor.

Kungl. Maj:ts i enlighet härmed gjorda framställning vann riksdagens

bifall. För ifrågavarande arbeten hava sålunda anvisats medel till ett sammanlagt

belopp av 145,000 kronor.

I skrivelse den 13 augusti 1931 har byggnadsstyrelsen hemställt örn anslag

till fortsättande av arbetena å ifrågavarande residensbyggnad och därvid

meddelat, att arbetet å den första utbyggnaden igångsatts och beräknades

bliva avslutat under hösten 1932. Härför ytterligare erforderligt belopp,

25.000 kronor, borde alltså anvisas för budgetåret 1932/1933. Därest medel

komme att äskas av instundande riksdag för igångsättande även av arbetet

å en andra utbyggnad, huvudsakligen avseende örn- och tillbyggnad av

den östra flygeln för en kostnad av 225,000 kronor, kunde detta beräknas

vara slutfört med utgången av år 1933. Kostnaderna borde förty uppdelas

med 150,000 kronor å budgetåret 1932/1933 och 75,000 kronor å närmast

följande budgetår. För örn- och tillbyggnad av residensbyggnaden i Nyköping

borde alltså för budgetåret 1932/1933 anvisas ett extra reservationsanslag

av (25,000 + 150,000) 175,000 kronor.

Departementschefen har yttrat, att man med ifrågavarande arbetens uppdelning

i två utbyggnader avsett att erhålla en plan för arbetenas bedrivande,

som möjliggjorde erforderlig begränsning av det närmast föreliggande anslagsbehovet

samtidigt som länsstyrelsen oberoende av byggnadsföretagets

genomförande i dess helhet finge tjänstelokalerna i viss omfattning utökade.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

51

I anslutning härtill och nied hänsyn till den statsfinansiella situationen har

departementschefen föreslagit, att medel nu äskades endast till fullbordande

av första utbyggnaden. Härtill komme att, såsom statens organisationsnämnd

efter besök på platsen uttalat, viss ytterligare utredning syntes böra

verkställas, innan definitiv ståndpunkt toges till frågan örn den andra utbyggnadens

genomförande.

Utskottet, som icke haft anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, hemställer,

att riksdagen må för om- och tillbyggnad av residensbyggnaden

i Nyköping för budgetåret 1932/1933 anvisa ett exti-a reservationsanslag

av 25,000 kronor.

42:o) Kungl. Maj:t har (punkt 51) föreslagit riksdagen att till restaureringsarbeten

å Gripsholms slott för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag

av 35,000 kronor.

1931 års riksdag anvisade för restanreringsarbeten å Gripsholms slott

ett extra reservationsanslag av 35,000 kronor. För ifrågavarande arbeten

beräknades anslagsmedel bliva erforderliga till sammanlagt belopp av 70,000

kronor. Beloppet avsågs att fördelas på två budgetår.

Nu begäres det för arbetenas slutförande erforderliga beloppet.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till restanreringsarbeten å Gripsholms slott

för bixdgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag

av 35,000 kronor.

43:o) Kungl. Maj: t har (punkt 52) föreslagit riksdagen dels till förbättrade

lokaler för länsstyrelsen i Östergötlands län för budgetåret 1932/1933 anvisa

ett extra reservationsanslag av 240,000 kronor; dels ock medgiva, att av besparingar,

som kunna uppstå å anslaget, må för utrustning av länsstyrelsens

lokaler användas ett belopp av högst 6,620 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 154 och 155 av statsrådsprotokollet.

I 1931 års statsverksproposition framlades under sjätte huvudtiteln, punkten

53, förslag till vissa ändringsarbeten å Linköpings slott för beredande av förbättrade

lokaler åt länsstyrelsen i Östergötlands län. Förslaget gick i huvudsak

ut på att till landshövdingens boställsvåning hörande sov- och gästrum

jämte den till norra slottslängan förlagda ekonomiavdelningen skulle

Utskottets

yttrande.

Restaureringsarbeten

å Gripsholms

slott.

[51.]

Utskottets

yttrande.

Förbättrade

lokaler för

länsstyrelsen

1 Östergötlands

län.

[52.]

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande Nr 6‘.

upplåtas till länsstyrelsen. I stället skulle vissa delar av vinden tagas i

anspråk för inredande av sov- och gästrum jämte domestikrum samt ny

ekonomiavdelning anordnas i de förminskade boställsutrymmena i våningen

två trappor upp. Ändringsarbetena beräknades draga en kostnad av 390,000

kronor. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag anvisade riksdagen till detta

byggnadsföretag för innevarande budgetår ett extra reservationsanslag av

150,000 kronor.

I skrivelse den 19 augusti 1931 har byggnadsstyrelsen meddelat, att arbetena

beräknas bliva slutförda under lidsten 1932, samt hemställt om anvisande

för nästkommande budgetår av återstående, för byggnadsföretaget erforderligt

belopp av 240,000 kronor.

Länsstyrelsen i Östergötlands län har i skrivelse den 21 september 1931,

innefattande framställning örn anvisande av medel för möbler och inredning

till de utvidgade ämbetslokalerna, ifrågasatt att för sådant ändamål få använda

å byggnadsanslaget eventuellt uppkommande besparing.

Det av länsstyrelsen beträffande dessa anskaffningar framlagda förslaget,

vilket slutar å en summa av 31,042 kronor, förutsätter att den gamla möbleringen

i allt väsentligt kommer till användning och är, enligt vad länsstyrelsen

uttalat, upprättat med iakttagande av den största sparsamhet. Av

nämnda summa avse 6,620 kronor i huvudsak till fast inredning hänförliga

anordningar (arkiv- och annan hyllinredning, markiser och dylikt). Länsstyrelsen

framhåller, att sistnämnda kostnader äro av sådan beskaffenhet, att

de böra bestridas av byggnadsanslaget, samt hemställer att så måtte få ske

och att återstående erforderligt belopp, 24,422 kronor, anvisas från femte

huvudtitelns förslagsanslag till skrivmaterialier och expenser, ved m. m.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 1 oktober 1931 meddelat, att byggnadsanslaget

torde lämna tillgång till bestridande av berörda kostnadsbelopp

å 6,620 kronor, samt för sin del tillstyrkt framställningen.

Statskontoret, som yttrat sig den 14 oktober 1931, har ej haft något att

erinra mot den begärda summan eller mot det föreslagna sättet för beredande

av erforderliga medel. Statskontoret har dock ifrågasatt, huruvida

icke, därest medlen behövde vara tillgängliga först under nästa budgetår,

särskilt anslag för ändamålet lämpligen borde äskas av riksdagen.

Departementschefen har för egen del anfört följande:

Enligt vad jag inhämtat, är det möjligt att inom den för ifrågavarande

byggnadsföretag beräknade kostnadsramen utföra även de iståndsättningsarbeten

å slottsflygeln, som avsetts skola vidtagas samtidigt med ombyggnaden

av slottet och beträffande vilka, på sätt framgår av nästlidet års statsverksproposition,

förutsatts att de, örn anvisade medel ej räckte, skulle bekostas

av anslaget till byggnader och reparationer. Såvitt nu kan bedömas

synes det emellertid antagligt att, oaktat denna utgift, någon besparing

skall komma att uppstå å anslaget, sådant detta kalkylerats. Då denna besparing

torde komma att uppgå endast till ett jämförelsevis obetydligt belopp

och då därjämte i det skede, vari arbetena ännu befinna sig, den slutliga

kostnaden för byggnadsarbetena icke lär kunna beräknas med fullstän
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6. 53

elig tillförlitlighet, Ilar jag icke ansett mig böra föreslå någon minskning i

elef av byggnadsstyrelsen begärda, i enlighet med kostnadskalkylen beräknade

slutanslaget av 240,000 kronor. Jag vill alltså tillstyrka, att detta belopp

äskas av riksdagen. Likaledes finner jag mig böra tillstyrka utverkande

av riksdagens medgivande att den besparing, som kan uppkomma a

anslaget, må på sätt länsstyrelsen föreslagit i mån av tillgång användas till

bestridande av kostnader för arkiv- och annan hyllinredning m. m., vilka

kostnader beräknats till 6,620 kronor.

Enligt vad chefen för socialdepartementet meddelat mig, synes återstoden

av det för inventarieanskaffningen behövliga beloppet kunna utgå fran femte

huvudtitelns allmänna expensanslag.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka, att återstående, för ifrågavarande

byggnadsföretag erforderligt belopp av 240,000 kronor nu anvisas.

Emot förslaget, att av eventuella besparingar å anslaget ett belopp avhögst

6,620 kronor användas för bestridande av kostnader för arkiv- och

annan hyllinredning m. m., har utskottet icke haft något att erinra.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) till förbättrade lokaler för länsstyrelsen i Östergötlands län

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag

av 240,000 kronor;

b) medgiva, att av besparingar, som kunna uppsta å anslaget,

må för utrustning av länsstyrelsens lokaler användas ett

belopp av högst 6,620 kronor.

44:o) Kungl. Majit har (punkt 53) föreslagit riksdagen att till konserveringsarbeten

å Bohus fästningsruin för budgetaret 1932/1933 anvisa ett extra

reservationsanslag av 20,000 kronor.

För budgetåren 1926—1931 anvisade riksdagen till konserveringsarbeten

å Bohus fästningsruin anslag å sammanlagt 150,000 kronor. De under nämnda

period vidtagna konserveringsåtgärderna utgjordes i huvudsak av vad som

upptagits under den första av de tre klasser, i vilka enligt en av byggnadsstyrelsen

år 1925 framlagd plan de till förhindrande av fästningsruinens

ytterligare förstörelse behövliga arbetena blivit efter angelägenhetsgraden

uppdelade.

1931 års riksdag beviljade för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag

av 30,000 kronor till fullföljande av konserveringsarbetena å

fästningsruinen, varvid huvudsakligen till andra klassen i nyssnämnda plan

hörande arbeten skulle komma till utförande. Dessa arbeten, som beräknades

draga en sammanlagd kostnad av 150,000 kronor, förutsattes skola

verkställas under loppet av fem budgetår och i huvudsaklig överensstämmelse

med förenämnda plan med de jämkningar däri, som på grund av

Utskottets

yttrande.

Konserveringsarbeten

å Bobus

fästningsruin.

[53.]

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

JJtstcottets

yttrande.

Ersättning

ät statens

Järnvägar för

av Kungl.

Maj:t medgivna

lindringar

i

befordringsavgifterna

för vissa

resor.

[54.]

Svenska

brandkårernas

riksförbund.

gjorda erfarenheter eller med hänsyn till i fortsättningen inträffande omständigheter

kunde av byggnadsstyrelsen efter samråd med riksantikvarien

prövas påkallade och som icke ökade kostnaderna.

I skrivelse den 12 augusti 1931 har byggnadsstyrelsen hemställt, att för

fortsättande av dessa konserveringsarbeten måtte för budgetåret 1932/1933

anvisas ett anslag av 30,000 kronor.

Depat tements cliefen har icke ansett sig kunna tillråda, att under budgetåret

1932/1933 ifrågavarande arbeten helt inställas. Däremot syntes det

enligt departementschefen icke behöva medföra alltför stora olägenheter att

begränsa arbetena under nämnda budgetår till vad som kunde utföras för

en kostnad av 20,000 kronor. Till sistnämnda belopp syntes anslaget böra

bestämmas.

Med tillstyrkande att anslaget till förevarande ändamål för nästkommande

budgetår beräknas till det av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet av 20,000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen ina till konserveringsarbeten å Hokus fästningsruin

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag

av 20,000 kronor.

Diverse.

45:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54) får utskottet hemställa,

att riksdagen må till ersättning åt statens järnvägar för av

Kungl. Maj: t medgivna lindringar i tufor dr ing sav gifter na för

vissa resor för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag

av 10,000 kronor.

46:o) I två likalydande motioner, väckta den ena, nr 27, inom första kammaren

av herr J. Nilsson i Kristianstad och den andra, nr 181, inom

andra kammaren av herr H. Lundström har hemställts, att riksdagen måtte

besluta att till Svenska brandkårernas riksförbund bevilja för budgetåret

1932/1933 ett extra anslag av 5,000 kronor såsom bidrag till förbundets verksamhet.

Beträffande de till stöd för berörda hemställan åberopade skälen får utskottet

hänvisa till motionen I: 27.

För den av Svenska brandkårernas riksförbund utgivna »Brandkårstidskrift»

har under en följd av år anvisats anslag för vart och ett av de två

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

55

senaste budgetåren med 2,000 kronor. Departementschefen Ilar emellertid

i likhet med statens organisationsnämnd ansett sig ej kunna tillstyrka att

medel för nästkommande budgetår bereddes för ändamålet.

Utan att underskatta gagnet ur allmän brandskyddssynpunkt av den av

Svenska brandkårernas riksförbund bedrivna verksamheten kan utskottet

dock ej tillstyrka de i ämnet väckta motionerna.

Utskottet hemställer alltså,

att förevarande av herrar J. Nilsson i Kristianstad och

Lundström väckta motioner 1:27 och II: 181 ej må av riksdagen

bifallas.

47:o) Kungl. Maj:t har (punkt 55) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie

förslagsanslaget till postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser,

nu 4,500,000 kronor, med 200,000 kronor till 4,700,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 159—176 av åberopade statsrådsprotokollet.

Jämlikt nu gällande bestämmelser i ämnet, förordningen den ömars

1920 (nr 130) angående utgörandet av postavgifter för tjänsteförsändelser,

gäldas postavgifter för tjänsteförsändelser beträffande telegrafverket, statens

järnvägar, statens vattenfallsverk, domänverket och riksbanken särskilt för

varje verk och utbetalas av vederbörande styrelse från under dess förvaltning

ställda medel till generalpoststyrelsen. I fråga örn övriga tjänstebrevsberättigade

utanordnar statskontoret postavgifterna med ett gemensamt belopp

från nu förevarande anslag till generalpoststyrelsen. Ersättningsbeloppen

utgå med viss procent av postverkets frankoteckensuppbörd samt

utbetalas kvartalsvis i början av närmast påföljande kvartal.

Procenttalet för de tjänstebrevsberättigade, beträffande vilka ifrågavarande

ersättning gäldas från förevarande anslag, bestämdes år 1920 till sex procent

av frankoteckensuppbörden. Sedan den 1 januari 1931 utgår ersättningen

jämlikt beslut av generalpoststyrelsen och statskontoret med sju procent av

nämnda uppbörd.

Genom brev den 12 oktober 1923 anbefallde Kungl. Maj:t statskontoret

och generalpoststyrelsen att gemensamt verkställa utredning dels i fråga örn

begränsning i huvudsaklig överensstämmelse med av statskontoret angivna

riktlinjer av antalet tjänstebrevsberättigade ävensom i samband därmed angående

genomförandet av enhetlighet beträffande förteckningen å de tjänstebrevsberättigade,

dels ock angående huruvida ändrade bestämmelser kunde

finnas påkallade i fråga örn tjänstebrevsrättens omfattning och utnyttjande.

Statskontoret och generalpoststyrelsen avgåvo den 22 juni 1925 utredning

och förslag i ämnet.

Utskottets

yttrande.

Postavgifter

för tjänstebrev

m. m.

[55.]

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

iStatsutskottets utlåtande Nr 6.

Vad angår frågan om begränsning av antalet tjänstebrevsberättigade,

föreslogo ämbetsverken med tillämpning av förenämnda, av statskontoret

angivna riktlinjer indragning av tjänstebrevsrätten för 42 angivna institutioner

m. fl.

I detta sammanhang anförde ämbetsverken bland annat följande:

Bland dem, som enligt förslaget skulle kvarstå såsom tjänstebrevsberättigade,

funnes åtskilliga, vilkas rätt till skriftväxling på statens bekostnad möjligen

kunde synas. tvivelaktig. Att uppdraga en skarpt markerad gräns mellan

sådana myndigheter oell institutioner, som fullgjorde rent statliga uppgifter

och vilka salunda fortfarande borde åtnjuta tjänstebrevsrätt, och sådana,

vilkas uppgifter endast till en del vore statliga, stötte emellertid på stora

svårigheter. I dylika fall hade det synts fördelaktigast att icke föreslå tjänstebrevsrättens

borttagande.

Med en sträng tillämpning ay nyss angivna principer för beskärning av

tjänstebrevsrätten skulle kunna ifrågasättas, att tjänstebrevsrätten indroges

för vassa föreningar, vilka för närvarande åtnjöte denna rätt, nämligen centralstyrelsen

för Sveriges frivilliga skytteföreningar och de under densamma

direkt arbetande skytteförbund, Sveriges landstormsföreningars centralförbund

samt till detsamma anslutna landstormsförbund och föreningar, överstyrelsen

för Svenska Röda korset, dess underavdelningar och sjukvårdsanstalter,

radiumhemmet i Stockholm samt riksföreningens för svenskhetens bevarande

i utlandet expedition i Göteborg. Dessa föreningar, vilkas verksamhet icke

kunde anses vara av statlig natur, företrädde emellertid så viktiga allmänna,

sociala eller humanitära intressen, att det syntes väl befogat, att staten

genom att bevilja dem tjänstebrevsrätt understödde deras verksamhet. För

en eller annan av dessa föreningar torde tjänstebrevsrätten vara av den

betydelse, att förlusten av densamma rent av skulle medföra verksamhetens

nedläggande. Aven örn indragning av tjänstebrevsrätten för dessa föreningars

vidkommande skulle kunna anses vara ur principiell synpunkt berättigad,

syntes starka skäl av annan art tala för att, då tjänstebrevsrätt en gång beviljats

dem, de fortfarande finge åtnjuta denna rätt.

Vidkommande slutligen tjänstebrevsrättens omfattning och utnyttjandeframhöllo

ämbetsverken, att posten i åtskilliga fall anlitades för befordran

av tjänsteförsändelser, vilka på grund av sin vikt och beskaffenhet bättre

lämpade sig för annat befordringssätt, varjämte assurans och dylikt i viss

utsträckning använts utan att detta med hänsyn till försändelsernas beskaffenhet

varit erforderligt. I anledning härav föreslogo ämbetsverken bestämmelser

i syfte att inskränka ett dylikt utnyttjande av tjänstebrevsrätten.

^ id behandlingen av det sålunda av ämbetsverken framlagda förslaget

visade det sig önskvärt att vinna kännedom örn den ekonomiska betydelsen

av tjänstebrevsrätten för de särskilda verk och institutioner, som ägde dylik

förman. I anledning härav anbefallde Kungl. 3Iaj:t genom brev den 5

november 1926 (Svensk förf.-sami. nr 461) generalpoststyrelsen att verkställa

sådan undersökning rörande tjänstebrevsrätten, som omförmäles i § 2 st. 2

i förordningen den 5 mars 1920 (nr 130) angående utgörandet av postavgifter

för tjänsteförsändelser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

/Statsutskottets utlåtande Nr G.

bl

Med skrivelse den 29 december 1928 bar generalpoststyrelsen överlämnat

resultatet av den sålunda verkställda undersökningen. Efter redogörelse för

huru undersökningen varit ordnad meddelar styrelsen, att de postavgifter,

som under undersökningsperioden den 1 februari 1927—den 31 januari 1928

debiterats de skilda slagen av tjänstebrevsberättigade, utgjorde tillhopa

4,460,727 kronor 27 öre, varav de affärsdrivande verken och riksbanken

893,298 kronor 81 öre samt övriga tjänstebrevsberättigade 3,567,428 kronor

46 öre.

Beträffande de tjänstebrevsberättigade, för vilka ämbetsverken i skrivelsen

den 22 juni 1925 ifrågasatt indragning av tjänstebrevsrätten, visar den verkställda

undersökningen, att postavgifterna för dessa tjänstebrevsberättigade

under nämnda undersökningsperiod uppgått till sammanlagt omkring

325,000 kronor. Ifrågavarande tjänstebrevsberättigade ävensom de sex föreningar

m. fl., vilka ämbetsverken på anförda skäl ansett böra bibehållas vid

tjänstebrevsrätt, återfinnas i efterföljande ur handlingarna i ärendet sammanställda

tabell, däri de ordnats efter storleken av dem påförda postavgifter

under undersökningsåret och däri jämväl angiven det år, då de erhöllo

tjänstebrevsrätt.

Namn

. .

Tjänste-

brevsrätt

erhölls

Postavgifter

under under- sökningsåret

kronor

A. Ds av statskontoret ook generalpoststyrelsen till

indragning föreslagna.

i Hushållningssällskapen, deras utskott och tjänstemän

ävensom hushållningssällskapens ombudsmöten och

deras förvaltningsutskott .......................................

1918

130,369

33

Direktioner eller styresmän för lasarett ....................

1873

70,700

—

Skogsvårdsstyrelserna samt av dem antagna, forst- ligt utbildade biträden och sekreterare och övriga

tjänstemän ävensom tillsyningsman ........................

1904-1905

41,389

18

Svenska kyrkans missionsstyrelse ..............................

1876

22,992

75

Tuberkulossjukvårdsanstalter, å vilka tuberkulossjukhus- stadgan ägde tillämpning .......................................

1916

14,156

58

Svenska kyrkans diakonistyrelse.................................

1910

8,607

54

Direktionen för prästerskapets änke- och pupillkassa

samt de stiftsombud, som av direktionen anställas ...

1875

7,748

53

Föreståndare för de med statsmedel understödda ke- miska stationerna för jordbruket och näringarna......

1884

7,289

40

Styrelserna över Hålahults, Hässleby, Spenshults och

Österåsens lungsotssanatorier.................................

1902

3,280

02

Ingenjörsvetenskapsakademien....................................

1921

2,513

50

Direktionen över allmänna barnhuset i Stockholm ......

1873

2,480

84

| Fastighetsregisterkommissionen .................................

1918

1,603

38

Svenska bibelsällskapets kommitté..............................

1875

1.275

25

Föreståndare för de med statsunderstöd inrättade frö- kontrollanstalterna ................................................

1895

1,150

50

Vetenskapssocieteten i Uppsala .................................

1896

1,031

95

i Styrelsen och föreståndarinnan för Sopliiahemmct ......

1916

833

87

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

5'' tafs utskottets utlåtande Nr 6.

Namn

Tjänste-

brevsrätt

erhölls

Postavgifter

under under- sökningsåret

kronor

Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg .........

1912

808

60

Tjänstemännen, vid den med statsmedel understödda

kemisk-växtbiologiska anstalten i Norrbottens län ...

1896

555

80

Styrelsen för Sveriges frivilliga motorbåtsk&r och flottilj- styrelse inom kåren..............................................

1916

462

60

Humanistiska vetenskapssamfundet i Lund..................

1921

411

40

Överstyrelsen för Konung Oscar H:s jubileumsfond ....

1902

372

95

Centralstyrelsen för föreningen »Svenska Böda Stjärnan,

förening för vård av hästar i krig», och dess under- avdelningar ............................................................

1917

358

05

Fysiografiska sällskapet i Lund .................................

1910

330

20

Östergötlands sjukhem i Söderköping och Vadstena ....

11915 resp. 1

\ 1913 /

1921

295

75

Direktören för Stockholms stads epidemisjukhus.........

264

55

Direktionen över Konungens hospital .........................

1873

214

—

Styrelsen för barnsjukhuset Simon och Mathilda Sachs’

minne ...................................................................

1917

176

68

Pedagogiska biblioteket i Stockholm...........................

1919

152

95

Direktionen och föreståndaren för Oscar och Maria Ek- mans sjukhus i Örgryte..........................................

1914

152

55

Styrelsen för Flensburgska vårdanstalten för späda barn

i Malmö ................................................................

1914

150

80

Direktionen över Konungens Militärhospitals- och Medalj- fonder ...................................................................

1875

138

30

De i kungörelsen den 22 juni 1921 (nr 366) angående

statsbidrag till understöd åt medellösa arbetslösa om- förmälda länshjälpkommittéer .................................

1922

127

15

Styrelsen för barnsjukhuset Samariten i Stockholm ....

1916

125

90

Sådan registerförare och förrättningsman för upprät- tande av registerkarta, som omförmäles i 7 kap. 4

och 5 §§ i lagen den 12 maj 1917 om fastighetsbild- ning i stad ...........................................................

1918

85

15

Längmanska kulturfondens nämnd.............................

1919

82

60

Kanalinspektoren vid Väddö kanal ............................

1904

66

55

Centralrådet för kronprinsessan Margaretas landstorms- fond ....................................................................

1921

20

40

Örlogsmannasällskapet ..............................................

1905

11

40

Styrelsen för frivilliga automobilkåren........................

1915

5

90

Styrelsen och redogöraren för Kalmar regementes en- skilda pensionskassa ............................................

1896

_

_

Bedogöraren för H. K. H. Hertigen av Östergötland

Prins Oscar Fredriks pensionsinrättning ..................

1893

_

_

De enligt Kungl. Maj:ts cirkulär den 18 augusti 1914 till- satta länskommittéer för arbetslöshetens bekämpande

1914

—

—

B. De föreningar m. fl., som av ämbetsverken förslagits

skola bibehållas vid tjänstebrevsrätt.

Centralstyrelsen för Sveriges frivilliga skytteföreningar

och under densamma direkt arbetande skytteförbund

1894

61,148

96

Sveriges landstormsföreningars centralförbund och till

detsamma anslutna landstormsförbund och föreningar

1913

50,583

66

Överstyrelsen för Svenska Böda korset, dess underav- delningar och sjukvårdsanstalter..............................

1915

43,712

12

Biksföreningens för svenskhetens bevarande i utlandet

expedition i Göteborg.............................................

1921

29,232

49

Civilstatens änke- och pupillkassa och dess redogörare

1873

9,924

93

Badiumhemmet i Stockholm......................................

1921

1,628

50

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

59

Sedan de av indragningsförslaget berörda institutionerna beretts tillfälle

avgiva yttranden, hava statskontoret och generalpoststyrelsen den 28 juni 1930

avgivit förnyat utlåtande i ämnet. Ämbetsverken vidhålla sin förut intagna

ståndpunkt i fråga örn begränsning av antalet tjänstebrevsberättigade i enlighet

med de av statskontoret angivna riktlinjerna. Då vissa hörda myndigheter

särskilt framhållit, att samma skäl, som av ämbetsverken anförts för tjänstebrevsrättens

bibehållande för förut omförmälda sex föreningar m. fl., kunde

— och i vissa fall med ännu större berättigande — åberopas för att även

andra institutioner skulle bibehållas vid den tjänstebrevsrätt, som en gång

tillerkänts dem, anse sig verken, under förutsättning att de av dessa myndigheter

sålunda anförda skälen skulle befinnas så vägande, att ändring i

det avgivna förslaget till indragning av tjänstebrevsrätt av denna anledning

skulle befinnas nödvändig, icke böra vidhålla sitt förslag, att ifrågavarande

föreningar m. fl. skulle bibehållas vid tjänstebrevsrätt.

Därjämte anföra ämbetsverken, att då det knappast torde vara möjligt att

genom några generella föreskrifter lämna vägledning beträffande vad som

för varje tjänstebrevsberättigad vore att hänföra till tjänsteärende, ämbetsverken

ansett sig icke böra för närvarande föreslå några riktlinjer i ämnet.

Sedermera har Kungl. Maj:t den 4 december 1930 utfärdat kungörelse

(nr 408) om ändring i § 7 i förordningen den 5 mars 1920 (nr 130) angående

utgörandet av postavgifter för tjänsteförsändelser, därvid till nämnda paragraf

fogats ett tredje moment av följande lydelse:

3. Försändelse, vilken på grund av vikt, omfång eller beskaffenhet i

övrigt icke lämpar sig för befordran med post eller som med tillämpning

av gällande postavgifter vid dylik befordran skulle draga större transportkostnad

än vid anlitande av annat befordringsmedel, må icke, därest annat

försändningssätt utan olägenhet kan användas, försändas med posten såsom

tjänsteförsändelse.

För tjänsteförsändelse må hos postverket påfordras assurans, rekommendation,

mottagningsbevis, il- eller expressbefordran allenast för den händelse

sådant finnes oundgängligen erforderligt.

Slutligen har statens organisationsnämnd den 26 mars 1931 avgivit infordrat

utlåtande i ärendet. Beträffande frågans principiella sida anför organisationsnämnden

följande:

Yad först beträffar de principer, som böra följas vid medgivande av

tjänstebrevsrätt, synes det organisationsnämnden uppenbart, att, på sätt

statskontoret och generalpoststyrelsen gjort gällande, sådan rätt bör medgivas

— förutom ämbetsverk och myndigheter, som äro organ för statsförvaltningen

— allenast sådana anstalter och institutioner, vilkas verksamhet

avser allmänna ändamål av den betydelse, att desamma anses böra helt tillgodoses

av statsmedel.

Tjänstebrevsrättens berättigande ligger nämligen däri, att genom densamma

undvikas kostnader för redovisning av och kontroll över de postavgifter,

som eljest skulle utgöras av statliga myndigheter för att i sista hand åter

tillgodoföras statskassan.

I den mån tjänstebrevsrätt tillerkännes föreningar och sammanslutningar

får rätten ifråga en helt annan karaktär, nämligen den av statsanslag till

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

<50

belopp motsvarande de postavgifter, som den tjänstebrevsberättigade eljest

skulle hava nödgats utgiva. En sådan form av förtäckt anslagsbeviljande

är ägnad att ingiva allvarliga betänkligheter och torde för övrigt knappast

kunna konstitutionellt försvaras. I sistnämnda hänseende må framhållas,

att den form av anslag, som meddelande av tjänstebrevsrätt till ett organ

med icke helt statliga ändamål i verkligheten innebär och som icke sällan

kan omfatta avsevärda belopp, prövas och beslutas utan riksdagens hörande,

oaktat den ekonomiska följden av beslutet i form av minskad vinst för postverket

är ägnad att direkt inverka på statsbudgeten. Men även rent sakligt

sett måste det anses olämpligt att ett statsunderstöd icke utsättes för den

upprepade sakliga prövning, som genom det årliga passerandet av budgeten

kommer andra motsvarande anslag till del.

Yad sålunda sagts örn föreningar och sammanslutningar gäller i tillämpliga

delar även rent kommunala organ. Även örn dessa hava att ombesörja

uppgifter, vilkas tillgodoseende kan vara ett rent allmänt intresse, måste

dock ihågkomma s, att dessa uppgifter i den ordning, regeringsformens § 57

örn kommunallagstiftning angiver, pålagts vederbörande kommuner vare sig

dessa äro av det ena eller det andra slaget samt att skatteutjämning eller

skattelättnad bör åvägabringas allenast genom ett av statsmakterna därom

direkt fattat beslut och icke indirekt genom beviljande av olika förmåner.

Det torde förtjäna framhållas, att en handlingarna bilagd redogörelse för

förhållandena i olika länder giver vid handen, att utvecklingen oförtydbart

går i riktning mot en begränsning av tjänstebrevsrätten.

Organisationsnämnden anför vidare, att i anslutning till vad statskontoret

och generalpoststyrelsen i sitt den 28 juni 1930 avgivna utlåtande i ämnet

anfört icke heller organisationsnämnden kunde finna, att de skäl, som åberopats

till stöd för tjänstebrevsrättens bibehållande, vore av beskaffenhet att

rubba den förut intagna principiella ståndpunkten i ämnet. Nämnden förklarar

sig därför kunna i stort sett biträda ämbetsverkens förslag till indragning

av tjänstebrevsrätten för de först omförmälda 42 institutionerna

men anser, att även ett strängt upprätthållande av den antagna principen

icke borde leda till tjänstebrevsrättens indragning beträffande fyra institutioner,

nämligen fastighetsregisterkommissionen, direktionen över Konungens

hospital, skogsvårdsstyrelserna jämte deras tjänstemän och biträden samt

ingenj örsvetenskapsakademien.

Beträffande de sex föreningar m. fl., som enligt ämbetsverkens förslag av

år 1925 skulle bibehållas vid tjänstebrevsrätt, har organisationsnämnden

funnit sig böra ansluta sig till den av de båda ämbetsverken senast intagna

ståndpunkten. Nämnden anför, att då nämnden sålunda föresloge indragning

av tjänstebrevsrätten jämväl för de nämnda föreningarna m. fl., däri givetvis

icke läge något underskattande av deras av de två ämbetsverken framhållna

allmänna, sociala och humanitära betydelse, utan att förslaget ifråga blott

utgjorde en enligt nämndens mening ofrånkomlig konsekvens av den förut

såsom riktig hävdade principen, att sådana institutioner, vilkas ändamål icke

helt borde tillgodoses genom statsmedel, icke borde äga tjänstebrevsrätt.

De understöd, staten ansåge sig böra lämna dessa institutioner, borde helt

utgå i vanlig anslagsväg.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6‘.

61

I fråga om den ekonomiska betydelsen av de av organisationsnämnden

nu föreslagna indragningarna anför nämnden följande:

Summan av de postavgifter, som under undersökningsåret den 1 februari

1927—den 31 januari 1928 debiterats de institutioner, vilkas tjänstebrevsrätt

nu föreslagits till indragning, utgjorde ungefär 475,000 kronor. Av nämnda

belopp falla ungefär 195,000 kronor på de sex föreningar m. fl., sorn först

genom de två ämbetsverkens senast avgivna skrivelse föreslagits till indragning.

I vad mån liela det motsvarande beloppet kan beräknas inflyta till

postverket i form av postavgifter från de av indragning drabbade institutionerna

kan emellertid vara ovisst. Man torde nämligen få räkna med att

institutionerna ifråga, då tjänstebrevsrätten upphört, i något större utsträckning

än hittills komma att begagna sig av billigare befordringssätt, korsband

o. d., än som de förut ansett nödigt. På tjänstebrevsanslaget komma de

föreslagna indragningarna att utöva avsevärd inverkan i förminskande riktning.

Storleken av den procent av postverkets frankoteckensuppbörd, varmed

enligt gällande bestämmelser postavgifterna skola gäldas för de myndigheter,

för vilka erforderliga medel skola anordnas av statskontoret, synes

nämligen, därest indragningarna genomföras, kunna nedsättas med åtminstone

en halv procent.

Slutligen har departementschefen omnämnt, att under detta ärendes utredning

till Kungl. Majit inkommit en mängd ansökningar örn erhållande

av tjänstebrevsrätt, vilka icke ansetts böra avgöras i avbidan på

prövning av föreliggande ärende. Ken övervägande delen av dessa ansökningar

har avstyrkts av statskontoret, generalpoststyrelsen och statens

organisationsnämnd; av nämnden har tillstyrkts tjänstebrevsrätt för riksantikvarien,

marinöverläkaren samt marinläkare och marinläkarstipendiater,

skogsvårdsstyrelsernas förbund samt dess centralråd och tjänstemän, livrustkammaren,

statens bostadsnämnd, stiftsadjunkt samt vissa angivna universitetsinstitutioner.

För egen del har departementschefen i ärendet anfört följande:

»Såsom i ärendet framhållits, har tjänstebrevsrätt efter hand beviljats allt

flera anstalter och organisationer av icke-statlig natur. Med den ökning,

som jämsides med den allmänna utvecklingen även dessa tjänstebrevsberättigades

verksamhet undergått, har givetvis omfattningen av deras tjänstepost

avsevärt stegrats och medför numera för statsverket en sammanlagd kostnad

av betydande storlek. Ket har erinrats, att tjänstebrevsrätten — vars berättigande

läge däri, att genom densamma undvekes kostnader för redovisning

av och kontroll över de postavgifter, som den tjänstebrevsberättigade eljest

skulle utgiva — i många fall kommit att utgöra ett statsunderstöd, men att

sådant understöd borde beviljas i annan ordning och efter den sakliga prövning,

som ägnades frågor av dylik natur.

Uppenbarligen är det behövligt, att något åtgöres för vinnande av erforderlig

avgränsning på detta område. Ket förslag, som i sadant syfte framlagts

av statskontoret och generalpoststyrelsen och till vilket statens organisationsnämnd

med några mindre avvikelser anslutit sig, bygger pa en fast

princip, nämligen den, att tjänstebrevsrätt bör medgivas — förutom organ

för statsförvaltningen — endast sådana anstalter och institutioner, vilkas

verksamhet avser allmänna ändamål av den betydelse, att desamma anses

böra helt tillgodoses av statsmedel. Vid den ingående prövning, som jag

•ignat denna fråga, bär jag kommit till den uppfattningen, att en dylik

s. 62 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

62

avgränsning knappast torde stå att vinna på annat sätt än sålunda föreslagits.

Jag är därför beredd tillstyrka, att en reglering i förevarande avseende

vidtages i enlighet med statskontorets och generalpoststyrelsens förslag

med de av organisationsnämnden angivna jämkningarna. Från enahanda

utgångspunkt skulle alltså även nu föreliggande liksom kommande ansökningar

örn tjänstebrevsrätt prövas.

För åtskilliga därav berörda institutioner torde tjänstebrevsrättens indragning

komma att medföra ingripande verkningar, och såsom förut antytts

hava från vissa av dem framställts anspråk på att i stället erhålla direkt

bidrag av staten. Jag har också räknat med nödvändigheten av att lämna

vederbörande erforderligt rådrum för vidtagande av de åtgärder, som kunna

föranledas av den ifrågasatta förändringen. Tidpunkten för indragningens

ikraftträdande torde sålunda icke böra sättas tidigare än till den 1 juli 1933.

Därest beslut i saken meddelas av Kungl. Majit under förra hälften av år

1932, synes tillräcklig tid stå de av beslutet berörda till förfogande för behövliga

åtgärders vidtagande. Eventuella framställningar örn statsbidragkunna

också Elinna efter erforderlig behandling inom respektive departement,

örn och i den män de befinnas motiverade, framläggas för 1933 års

riksdag.

Med hänsyn till nu avhandlade spörsmåls stora ekonomiska innebörd —

värdet av tjänstebrevsrätten för dem, som vid tillämpning av i det föregående

angivna grunder ej längre skulle äga åtnjuta den, uppgick enligt den åren

1927—1928 företagna undersökningen till omkring 475,000 kronor — torde

riksdagen böra beredas tillfälle att uttala sig i frågan, innan ärendet företages

till slutligt avgörande.

__ Det har påpekats, att förmånen av fri tjänstepost understundom utnyttjats

på ett sätt och i en omfattning, som vid tjänstebrevsrättens beviljande näppeligen

torde hava avsetts. Yad med anledning därav i ärendet föreslagits

synes till den del, detsamma ej redan föranlett åtgärd, efter eventuellt ytterligare

utredning böra komma under övervägande.

Vid bifall till vad jag här förordat skulle anslagsbehovet under budgetåret

1932/1933 för gäldande av postavgifter och dylika försändelser icke

röna påverkan av en blivande omreglering. Enligt inom generalpoststyrelsen

gjorda kalkyler, vid vilka hänsyn tagits jämväl till viss uppkommande

ökning av ersättningen för kronouppbörd på landsbygden, skulle belastningen

å ifrågavarande anslag under budgetåret 1932/1933 vid oförändrade

grunder komma att uppgå till omkring 4,700,000 kronor. Till nämnda belopp

synes därför anslaget böra bestämmas.»

I sammanhang med Kungl. Majis förevarande förslag Ilar utskottet till

behandling förehaft följande motioner, nämligen

dels en inom första kammaren av herr K. J. Ekman väckt motion, nr 43,

däri yrkats, att riksdagen, i samband med prövningen av det utav Kungl.

Majit under punkt F: 2 (55) i sjätte huvudtiteln begärda ordinarie förslagsanslaget

till postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser, måtte uttala,

att den tjänstebrevsrätt, som för närvarande tillkommer svenska kyrkans

diakonistyrelse, bör bibehållas;

dels två likalydande motioner, väckta den ena, nr 142, inom första kammaren

av herr A. O. Frändén och den andra, nr 162, inom andra kammaren

av herr N. V. Sandström m. fi., i vilka föreslagits, att riksdagen måtte

avslå Kungl. Majis förslag om tjänstebrevsrättens borttagande för hushåll
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr (i. 63

ningssällskapen, deras utskott och tjänstemän, ävensom hushållningssällskapens

ombudsmöten och deras förvaltningsutskott, för direktioner eller

styresmän för lasarett samt för under landsting stående tuberkulossjukvårdsanstalter,

å vilka tuberkulossjukvårdsstadgan äger tillämpning;

dels två likalydande motioner, väckta den ena, nr 143, inom första kammaren

av herr E. A. Lundell m. fl. och den andra, nr 164, inom andra kammaren

av friherre S. H. F. Lilliecreutz m. fl., i vilka hemställts, att riksdagen

vid behandling och prövning av det av Kungl. Majit uti sjätte huvudtiteln

under punkt F punkt 2 begärda ordinarie förslagsanslaget till postavgifter

för tjänstebrev och dylika försändelser måtte uttala, att den tjänstebrevsrätt,

som för närvarande tillkommer hushållningssällskapen och deras

ombudsmöten, bör bibehållas;

dels en inom andra kammaren av herr A. A:son Törnkvist i Karlskrona

väckt motion, nr 155, däri hemställts, att riksdagen måtte uttala sig för att

rikets sjömanshus tillerkännas allmän tjänstebrevsrätt samt att alltså nuvarande

begränsning av deras tjänstebrevsrätt till allenast värnpliktsärenden

måtte bortfalla;

dels ock en inom andra kammaren av herr P. Pehrsson i Göteborg m. fl.

väckt motion, nr 213, däri hemställts, att riksdagen i samband med prövningen

av det av Kungl. Majit under punkt F. 2 (55) i sjätte huvudtiteln

begärda ordinarie förslagsanslaget till postavgifter för tjänstebrev och dylika

försändelser måtte uttala, att riksdagen, som ansett att beviljad tjänstebrevsrätt

icke må indragas, för sin del icke kunnat ansluta sig till principen, att

tjänstebrevsrätten skulle förbehållas endast för sådana anstalter och institutioner,

vilkas verksamhet avser allmänna ändamål av den betydelse, att

desamma anses böra helt tillgodoses av statsmedel, utan anser sålunda att

sådan rätt efter Kungl. Majits beprövande i varje fall må fortfarande medgivas

åt institutioner och föreningar, vilka, ehuru de icke kunna anses vara

av statlig natur, i sin verksamhet företräda så viktiga allmänna sociala eller

humanitära intressen, att det synes väl befogat, att staten genom att bevilja

dem tjänstebrevsrätt understödjer deras verksamhet.

Beträffande de skäl, motionärerna åberopat till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna.

Utskottet ansluter sig till departementschefens uttalade uppfattning att en

revision av den nuvarande tjänstebrevsrätten är påkallad såväl av besparingsskäl

som med hänsyn till skedda missbruk av densamma. Påvisats har bland

annat de avsevärda merkostnader, som åsamkats staten genom att tjänsteförsändelserna

befordras under assurans eller rekommendation; av samtliga värdeförsändelser

hava sålunda under senare åren nära en fjärdedel utgjorts av

tjänsteförsändelser. Organisationsnämnden har också påpekat att ilbefordran

av tjänsteförsändelser synes förekomma i onödigt stor omfattning. Vissa inskränkningar

synas vidare påkallas uti den — i ali synnerhet bland vissa

tjänstebrevsberättigade, icke statliga institutioner — förekommande spridningen

av masskor,shand och tryckta meddelanden av olika slag.

Utskottets

yttrande.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Uppmärksammas bör visserligen de bestämmelser, som Kungl. Majit den 4

december 1930 utfärdat (Sv. förf.-sami. 1930: 408) till förekommande av dels

att postledes i tjänsteväg befordras alltför tunga och stora försändelser, för vilka

annat befordringssätt vore lämpligare, dels ock att assurans m. m. av tjänsteförsändelser

onödigtvis påkallas. Det synes utskottet dock angeläget, att dessa föreskrifter

fullständigas samt att i övrigt erforderlig kontroll utövas över att

tjänstebrevsrätten ej missbrukas, allt i syfte att nedbringa de för närvarande

synnerligen dryga omkostnaderna härför.

Vad nu närmast angår det av departementschefen framlagda förslaget om

en indragning av vissa institutioners tjänstebrevsrätt, kan utskottet i stort sett

ansluta sig till detsamma. Då departementschefen som norm uppställt, att

tjänstebrevsrätt hädanefter skulle få åtnjutas allenast av institutioner, »vilkas

verksamhet avser allmänna ändamål av den betydelse, att desamma anses böra

helt tillgodoses av statsmedel», må dock ifrågasättas, huruvida denna norm kan

i verkligheten strängt upprätthållas. I detta avseende må erinras om de redan av

statskontoret och generalpoststyrelsen framhållna svårigheterna att uppdraga

någon skarpt markerad gräns mellan myndigheter och institutioner, som fullgöra

rent statliga uppgifter och som sålunda fortfarande böra åtnjuta tjänstebrevsrätt,

och sådana, vilkas uppgifter endast till en del äro statliga; i tvivelaktiga

fall syntes enligt de båda ämbetsverkens mening fördelaktigast att ej

föreslå indragning av tjänstebrevsrätten. I viss mån med frångående av den av

honom uppställda grundsatsen har också departementschefen — mot de båda

ämbetsverkens uttalade uppfattning men i enlighet med organisationsnämndens

förslag — ansett fribrevsrätt böra tillerkännas bland annat skogsvårdsstyrelserna

och ingenjörsvetenskapsakademien.

Även beträffande vissa andra allmänna inrättningar kunna emellertid — på

sätt i väckta motioner närmare påvisats — tvivel hjesås örn det berättigade i

den förutsatta indragningen av deras hittillsvarande fribrevsrätt. Detta synes

utskottet gälla hushållningssällskap, lasarett samt vissa andra av landsting

eller kommun drivna sjukhus ävensom andra sjukvårdsinrättningar, som i

större omfattning åtnjuta bidrag från stat eller kommun.

Hushållningssällskapen hava sig pålagda en omfattande verksamhet såsom

förmedlare av egnahemslån och andra lån från statens lånefonder. Såsom utdelare

av statsbidrag, insamlare av statistiska uppgifter örn jordbruket jämte binäringar

samt verkställare av premieringsuppdrag av skilda slag fylla de också

ett stort antal skiftande uppgifter som lokala organ inom den statliga jordbruksadministrationen.

En indragning av den nuvarande fribrevsrätten för

ovannämnda sjukvårdsinrättningar skulle allenast innebära en enligt utskottets

mening ej rättvis ytterligare överflyttning av sjukvårdsutgifter å de redan

förut härav hårt belastade landstingen och kommunerna eller andra intressenter.

En liknande särställping synes också Svenska Röda korset intaga med hänsyn

till de viktiga humanitära uppgifter, denna institution har att fylla på den

frivilliga sjukvårdens område.

Skulle även vid en förnyad prövning av ärendet Kungl. Majit finna, att de

sålunda angivna institutionerna böra fråntagas sin hittillsvarande fribrevsrätt,

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

65

lärer bliva ofrånkomligt, att åt dem i stället med lämpligt avvägt belopp beredes

vederlag för den merkostnad, som denna indragning medför. Även i fråga om

vissa andra institutioner, vilka utöva en såsom samhällsgagnande allmänt erkänd

verksamhet, lärer man hava att räkna med att framkomna krav på gottgörelse

för den indragna tjänstebrevsrätten ej kunna helt avvisas.

Departementschefen har förutsatt, att eventuella framställningar om statsbidrag

skulle efter erforderlig behandling inom respektive departement framläggas

för 1933 års riksdag. I anledning härav vill utskottet erinra örn önskvärdheten

av att beredningen av hithörande ärenden må ske gemensamt med

kommunikationsdepartementet samt att de föreläggas riksdagen på ett sådant

sätt, att en enhetlig behandling må vara möjlig. Utskottet vill också, i anslutning

till departementschefens härutinnan gjorda uttalanden, framhålla som ett

billigt krav, att vederbörande institutioner erhålla erforderligt rådrum för vidtagande

av de förändrade ekonomiska dispositioner, som påkallas i anledning av

att de gå förlustiga sin tidigare, ofta under en lång följd av år innehavda fribrevsrätt.

I samband med den fortsatta revisionen av tjänstebrevsrätten, vilken jämväl

avser prövningen av ett antal på senare tid inkomna framställningar örn tjänstebrevsrätt

för riksantikvarien, marinöverläkaren m. fl., torde också — i anslutning

till en i ämnet väckt motion — få övervägas, huruvida ej en utsträckning

av sjömanshusens tjänstebrevsrätt till alla därifrån avgående t jäns teförsändelser

kan vara av praktiska skäl påkallad.

Beträffande till sist avvägningen av själva anslagsbeloppet till tjänstebrev

m. m. för nästkommande budgetår har utskottet ej funnit skäl till erinran mot

departementschefens förslag att detsamma upptages till 4,700,000 kronor eller

det belopp, vartill ersättningen till postverket bör enligt uppgjorda kalkyler

beräknas.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet hemställa,

a) att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande förslag,

må höja det ordinarie förslagsanslaget till postavgifter för

tjänstebrev och dylika försändelser, nu 4,500,000 kronor, med

200,000 kronor till 4,700,000 kronor;

b) att de av herrar K. J. Ekman, Frändén och Lundell m. fl.

samt Törnkvist i Karlskrona, Sandström m. fl., friherre Lilliecreutz

m. fl. och Pehrsson i Göteborg m. fl. väckta motionerna

(I: 43, 142 och 143 samt II: 155, 162, 164 och 213) må anses besvarade

med vad utskottet ovan anfört.

48:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag punkt (56) får utskottet

— under erinran att den föreslagna anslagsminskningen möjliggjorts av

bland annat ändrade bestämmelser för hållandet av vägsyn — hemställa,

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget till

rese- och traktamentspenningar, nu 65,000 kronor, med 50,000

kronor till 15,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 6 sami. 6 käft. (Nr 6.)

Rese- och

traktamentspenningar.

[56.]

429 82 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Kommittéer

och utrednlngargenom

sakkunniga.

[57.]

Utskottets

■yttrande.

Provisoriskt

dyrortstillägg

åt

vissa befattningshavare

1 statens

tjänst och

dyrtidstlllägg

åt

befattningshavare

i

statens

tjänst.

[58 och

59.]

49:o) Kungl. Maj:t har (punkt 57) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie

reservationsanslaget till kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

nu 75,000 kronor, med 5,000 kronor, till 80,000 kronor.

Departementschefen har anfört bland annat:

För närvarande pågå utredningar i följande ämnen, nämligen angående

möjligheterna att på frivillighetens väg åstadkomma sammanslagning av enskilda

järnvägar till större enheter (järnvägsfusionssakkunniga), rörande revision

av bestämmelserna örn väghållningsbesvärets utgörande på landet m. m.

(1929 års vägsakkunniga), om förbättrad utbildning i stadsplanekonst m. m.

(sakkunniga för stadsbyggnadsundervisning), i fråga örn reducering och reglering

av vattenfallsstyrelsens taxor för elektrisk kraft åt landsbygden (1930

års krafttaxesakkunniga), rörande åtgärder till vinnande av rationell ekonomisering

vid väg- och brobyggnader m. m. (1931 års väg- och brosakkunniga),

i fråga örn ändrad organisation av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen m. m.

samt rörande åtgärder till höjande av trafiksäkerheten vid korsningar mellan

vägar samt järnvägar och vattenvägar m. m. Samtliga dessa utredningar

torde kunna slutföras innan utgången av nästkommande budgetår. Gjorda

beräkningar hava emellertid givit vid handen att, såvitt man kan bedöma,

det måste betraktas som ovisst, huruvida erforderliga medel för pågående

utredningars slutförande vid avsedd tidpunkt komma att vara tillgängliga,

därest kommittéanslaget bibehålies vid oförändrat belopp. I varje fall medgiver

icke den för tiden till den 1 juli 1933 beräknade anslagsbelastningen,

att eventuellt ytterligare behövliga utredningar igångsättas före nämnda tidpunkt.

Då det givetvis kan uppkomma oförutsedda behov av sådana utredningar,

som icke lämpligen böra anstå, synes det påkallat, att ytterligare

någon förstärkning av ifrågavarande anslag beredes. En sådan anslagshöjning

torde kunna begränsas till 5,000 kronor. Anslagsbeloppet för budgetåret

1932/1933 skulle alltså bliva 80,000 kronor.

Med tillstyrkande av den av Kungl. Majit föreslagna ökningen av anslaget,

hemställer utskottet,

att riksdagen må höja det ordinarie reservationsanslaget till

kommittéer och utredningar genom sakkunniga, nu 75,000 kronor,

med 5,000 kronor, till 80,000 kronor.

50: o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 58 och 59) angående

provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst och

dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst kommer utskottet att

framdeles under riksdagen avgiva yttrande; vilket utskottet härigenom

skolat för riksdagen

anmäla.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

67

51 :o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande

år äro uppförda under sjätte huvudtiteln, Ilar någon ändring icke föreslagits.

Utskottet hemställer,

att samtliga de ordinarie anslag under sjätte huvudtiteln,

vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, må i riksstaten

för budgetåret 1932/1933 upptagas med oförändrade belopp,

dock att i förslagsanslaget till tryckningskostnader må göras

den jämkning, som må bliva erforderlig för jämnande av huvudtitelns

slutsumma.

Stockholm den 4 mars 1932.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Widell, Berqqvist, Nilsson i Gränebo,

Nilsson i Malmö, Oscar Olsson, Rosén, Johansson i Fredrikslund, Asplund, Walles,

Pauli och Nylander; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Nilsson i Bonarp, Bengtsson

i Norup, Wigforss, Holmgren, Olofsson i Digernäs, Nilsson i Örebro, Persson i

Fritorp, Andersson i Höör, Ward, Persson i Falla och Svensson i Grönvik;

med undantag därav att i behandlingen av:

punkt 21 deltagit herr Lindblad i st. f. herr Walles och herr Walles i st. f.

herr Asplund;

punkterna 27—51 deltagit herr Andersson i Eliantorp i st. f. herr Nilsson i

Gränebo och herr Andersson i Prästbol i st. f. herr Wigforss; \

punkterna 47—51 deltagit herr Björck i st. f. herr Asplund.

Reservationer:

vid punkt 13 (byggande av enkla bygdevägar) av herrar Nilsson i Malmö,

Oscar Olsson, Rosén, Asplund, Walles, Pauli, Anderson i Råstock, Wigforss,

Nilsson i Örebro, Andersson i Höör och Ward, vilka ansett, att utskottets

yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Utan att underskatta"det budgetära lägets vanskligheter anser sig utskottet

dock böra föreslå en betydande höjning av förevarande anslag.

I detta avseende får utskottet åberopa de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

framlagda utredningarna, vilka — såsom ock motionsvis framhållits —

lämna starkt stöd för anvisande av ett avsevärt större anslagsbelopp än det,

för vilket styrelsen av besparingsskäl stannat.

Att ifrågavarande anslag ej alltför knappt tillmätes måste emellertid fram
-

Övriga

ordinarie

anslag.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

stå som ett berättigat krav ej endast av samfärdselskäl utan även och än

mer ur arbetslöshetssynpunkt. Allmänt erkänt torde nämligen vara vägf

öre tagens stora betydelse för beredande av arbetstillfällen och försörjningsmöjligheter

för befolkningen i de trakter, genom vilka de framdragas.

Under åberopande härav och under hänvisning i övrigt till vad motionärerna

anfört som motiv för den av dem påyrkade förhöjningen av anslaget,

får utskottet tillstyrka, att anslaget till enkla bygdevägar för nästkommande

budgetår bestämmes till det motionsvis föreslagna beloppet 2,500,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag

och med bifall till de av herrar Möller m. fl. och Hansson

i Stockholm m. fl. väckta motionerna 1:110 och II: 196, i

vad desamma avse nu förevarande anslag, må till byggande av

enkla bygdevägar för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag

av 2,500,000 kronor.»

vid punkt 14 (byggande av ödebygdsvägar)

1) av herrar Widell, Nilsson i Bonarp, Bengtsson i Norup, Holmgren och

Persson i Fritorp, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava

följande lydelse:

»Även med behjärtande av ifrågavarande vägars betydelse för en under

torftiga och svåra livsbetingelser levande jordbrukarbefolkning kan utskottet

ej tillstyrka, att anslaget för nästkommande budgetår bestämmes till högre

belopp än 900,000 kronor eller alltså det belopp, vartill anslaget av nästföregående

års riksdag ytterligare förhöjdes och som jämväl nu av Kungl.

Maj:t äskats.

Med avstyrkande alltså av de i ämnet väckta motionerna hemställer utskottet,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag

och med avslag å de av herrar Möller m. fl. och Hansson

i Stockholm m. fl. väckta motionerna I: 110 och II: 196, i vad

nämnda motioner avse nu förevarande anslag, samt med avslag

jämväl å de av herrar P. E. A. Jonsson m. fl. och Näslund

m. fl. väckta motionerna I: 148 och II: 172, i vad de skilja

sig från Kungl. Maj:ts förslag, må till byggande av ödebygdsvägar

i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands samt

vissa delar av Kopparbergs län för budgetåret 1932/1933 anvisa

ett extra reservationsanslag av 900,000 kronor.»

2) av herrar Nilsson i Malmö, Oscar Olsson, Rosén, Asplund, Walles, Pauli,

Anderson i Råstock, Wigforss, Nilsson i Orebro, Andersson i Höör och Ward,

vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»För egen del vill utskottet erinra örn de behjärtansvärda samfärdseluppgifter,

ifrågavarande ödebygdsvägar avse att fylla. Hessa väganläggningars

tillkomst är — såsom tidigare av riksdagen framhållits — av en utomordentlig

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

69

betydelse för en ej sällan talrik och i stora byar bosatt jordbrukarbefolkning,

som under nuvarande, all utveckling hämmande isolering har att draga

sig fram under synnerligen svåra livsbetingelser.

Med hänsyn härtill har utskottet ansett sig — under åberopande i övrigt

av de skäl, som anförts i de av herrar Möller m. fl. och Hansson i Stockholm

m. fl. i ämnet väckta motionerna — böra föreslå, att anslaget för nästkommande

budgetår bestämmes till 2,000,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag

och de av herrar P. E. A. Jonsson m. fl. och Näslund

m. fl. väckta motionerna I: 148 och U: 172 samt med bifall

till de av herrar Möller m. fl. och Hansson i Stockholm m. fl.

väckta motionerna I: 110 och II: 196, i vad nämnda motioner

avse nu förevarande anslag, må till byggande av ödebygdsvägar

i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands samt

vissa delar av Kopparbergs län för budgetåret 1932/1933 anvisa

ett extra reservationsanslag av 2,000,000 kronor.»

vid punkt 15 (byggande av enskilda utfartsvägar)

1) av herrar Kvarnzelius, Widell, Nilsson i Gränebo, Nilsson i Bonarp,

Bengtsson i Norup, Holmgren, Persson i Fritorp, Persson i Falla och Svensson

i Grönvik, vilka ansett att utskottets yttrande och förslag bort hava följande

lydelse:

»Ej heller beträffande anslaget till enskilda utfartsvägar kan utskottet tillstyrka

någon höjning av det av Kungl. Majit föreslagna anslagsbeloppet av

500,000 kronor.

Med avstyrkande av de i ämnet väckta motionerna, hemställer utskottet,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag

och med avslag å de av herrar Bergqvist m. fl. och Lindmark

m. fl., Möller m. fl. och Hansson i Stockholm m. fl.,

Bosén m. fl. och Sandberg m. fl. samt Bergström i Bäckland

väckta motionerna I: 72, 110 och 146 samt II: 109, 196, 176 och

178 — motionerna I: 110 och II: 196 i vad de avse nu ifrågavarande

anslag och motionerna I: 146 och II: 176 i vad de

skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag — må till byggande av

enskilda utfartsvägar för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra

reservationsanslag av 500,000 kronor.»

2) av herrar Johansson i Fredrikslund och Nylander, vilka ansett, att utskottets

yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»I motsats till —--- jordbrukets utveckling.

Med hänsyn till dessa förhållanden har utskottet ansett sig kunna tillstyrka

en viss förhöjning av det av Kungl. Majit äskade anslagsbeloppet av

500,000 kronor (samma belopp som beviljats för innevarande budgetår). Ut
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

■Statsutskottets utlåtande Nr 6.

skottet vill föreslå, att anslaget bestämmes till 600,000 kronor eller det belopp,

som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ansett för ändamålet erforderligt

och i motionen II: 178 påyrkats.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag

och de av herrar Bergqvist m. fl. och Lindmark m. fl.,

Möller m. fl. och Hansson i Stockholm m. fl. samt Bosén m. fl.

och Sandberg m. fl. väckta motionerna I: 72, 110 och 146 samt

II: 109, 196 och 176 — motionerna I: 110 och II: 196 i vad

de avse nu ifrågavarande anslag — ävensom med bifall till den

av herr Bergström i Bäckland väckta motionen II: 178, må

till byggande av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1932/1933

anvisa ett extra reservationsanslag av 600,000 kronor.»

vid punkt 16 (byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan) av herrar Nilsson

i Malmö, Oscar Olsson, Bosén, Asplund, Walles, Pauli, Anderson i Båstock,

Wigforss, Nilsson i Örebro, Andersson i Höör och Ward, vilka ansett,

att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Med hänsyn till ifrågavarande vägars stora betydelse såväl för utvecklingen

av trafiken å inlandsbanan som för samfärdseln inom de på vägförbindelser

vanlottade trakter, de äro avsedda att genomlöpa, har utskottet ansett

sig böra tillmötesgå det motionsvis framställda kravet på höjning av förevarande

anslag till 1,000,000 kronor för nästkommande budgetår.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag

och herrar Johansons i Vännäs m. fl. och Lindbergs

m. fl. motioner I: 147 samt II: 215, samt med bifall till de av

herrar Möller m. fl. och Hansson i Stockholm m. fl. väckta

motionerna I: 110 och II: 196, de båda sistnämnda motionerna

i vad de avse nu förevarande anslag, må till byggande av tillfartsvägar

till inlandsbanan för budgetåret 1932/1933 anvisa ett

extra reservationsanslag av 1,000,000 kronor.»

vid punkt 17 (anläggning av enkel bygdeväg från Areavaara över Huuki

till Kicksisvaara i Norrbottens län) av herrar kvarnzelius, Widell, Nilsson i

Gränebo, Johansson i Fredrikslund, Nylander, Nilsson i Bonarp, Bengtsson i

Norup, Holmgren, Persson i Fritorp, Persson i Falla och Svensson i Grönvik,

vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Utskottet kan icke tillstyrka, att medel för ifrågavarande ändamål anvisas

med högre belopp än vad Kungl. Maj:t föreslagit, och får alltså hemställa,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag

och med avslag å herrar Möllers m. fl. och Hanssons

i Stockholm m. fl. motioner I: 110 och II: 196, i vad dessa

motioner avse anslag till ifrågavarande väganläggning, må till

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

71

anläggning av enkel bygdeväg från Areavaara över Huuki till

Kicksisvaara i Norrbottens län för budgetåret 1932/1933 anvisa

ett extra reservationsanslag av 70,000 kronor.

vid punkt 21 (statsunderstödda fiskehamnar) av herrar Nilsson i Malmö,

Walles, Pauli, Anderson i Råstock, Wigforss, Nilsson i Örebro, Andersson

i Höör och Ward, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava

följande lydelse:

»Utskottet tillstyrker, att anslag för ifrågavarande ändamål beredes med

det av Kungl. Maj:t äskade beloppet av 200,000 kronor. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

har — ---av företaget.

Utskottet, som alltså ej ansett sig kunna biträda de motionsvis gjorda

framställningarna om höjning av anslaget, får hemställa,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag

och med avslag å de av herrar Möller m. fl. och Hansson

i Stockholm m. fl. i ämnet väckta motionerna I: 114 och II:

201, må till statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret 1932/1933

anvisa ett extra reservationsanslag av 200,000 kronor.»

vid punkt 47 (postavgifter för tjänstebrev)

1) av herrar Widell, Bergqvist, Johansson i Fredrikslund, Andersson i Eliantorp,

Nylander, Nilsson i Bonarp, Holmgren, Persson i Fritorp, Persson i Falla

och Svensson i Grönvik, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag

bort hava följande lydelse:

»Under förevarande punkt har underställts riksdagens särskilda bedömande

frågan örn indragning av tjänstebrevsrätten för ett stort antal institutioner och

sammanslutningar av skilda slag.

För egen del vill utskottet, under framhållande av svårigheterna för riksdagen

att ingå på någon detaljprövning av förevarande spörsmål, erinra, att

ärenden om tjänstebrevsrätt hittills avgjorts i vanlig administrativ ordning.

Då departementschefen som norm för ett framtida beviljande av fribrevsrätt

uppställt, att dylik rätt skulle få åtnjutas allenast av institutioner, »vilkas verksamhet

avser allmänna ändamål av den betydelse att desamma anses böra helt

tillgodoses av statsmedel», måste också betänkligheter hysas mot den sålunda

satta synnerligen snäva begränsningen. I detta avseende må erinras örn de redan

av statskontoret och generalpoststyrelsen framhållna svårigheterna att uppdraga

någon skarpt markerad gräns mellan myndigheter och institutioner, som

fullgöra rent statliga uppgifter och som sålunda fortfarande böra åtnjuta

tjänstebrevsrätt, och sådana, vilkas uppgifter endast till en del äro statliga; i

tvivelaktiga fall syntes enligt de båda ämbetsverkens mening fördelaktigast

att ej föreslå indragning av tjänstebrevsrätten. I viss mån med frångående av

den av honom uppställda grundsatsen har också departementschefen — mot de

båda ämbetsverkens uttalade uppfattning men i enlighet med organisationsnämndens

förslag — ansett fribrevsrätt böra tillerkännas bland annat skogsvårdsstyrelserna

och ingenjörs vetenskapsakademien.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Även beträffande vissa andra allmänna inrättningar kunna emellertid —

på sätt i väckta motioner närmare påvisats — starka tvivel hysas örn det berättigade

i den förutsatta indragningen av den fribrevsrätt, som de under en

följd av år innehaft och vars tillgodonjutande utgjort en av dem i skilda hänseenden

högt skattad förmån. Detta synes utskottet gälla exempelvis hushållningssällskap,

lasarett samt vissa andra av landsting eller kommun drivna sjukhus

ävensom andra sjukvårdsinrättningar, som i större omfattning åtnjuta

bidrag från stat eller kommun.

Hushållningssällskapen hava sig pålagda en omfattande verksamhet såsom

förmedlare av egnahemslån och andra lån från statens lånefonder. Såsom utdelare

av statsbidrag, insamlare av statistiska uppgifter örn jordbruket jämte

binäringar samt verkställare av premieringsuppdrag av skilda slag fylla de

också ett stort antal skiftande uppgifter som lokala organ inom den statliga

jordbruksadministrationen. En indragning av den nuvarande fribrevsrätten för

ovannämnda sjukvårdsinrättningar skulle allenast innebära en enligt utskottets

mening ej rättvis ytterligare överflyttning av sjukvårdsutgifter å de redan förut

härav hårt belastade landstingen och kommunerna eller andra intressenter.

Bland övriga institutioner, vilkas tjänstebrevsrätt föreslagits till indragning

— låt vara mot ett till uppfyllelsen mer eller mindre ovisst löfte örn

kompensation i form av framtida statsbidrag —• märkas Svenska Röda

korset samt de båda organisationerna för landstorm och frivillig skytterörelse.

För dessa institutioner hade statskontoret och generalpoststyrelsen ursprungligen

föreslagit bibehållande av tjänstebrevsrätten, vilket förslag emellertid

sedermera frånfallits. Anmärkningsvärt är ock att denna för institutionerna

betydelsefulla förmån nu föreslås till indragning utan att vederbörande sammanslutningar

lämnats tillfälle avgiva yttrande i anledning av den förändrade

ståndpunkt, som under utredningens gång intagits av de båda ämbetsverken.

Beträffande särskilt Röda korset må erinras örn de viktiga humanitära uppgifter

denna institution har att på den frivilliga sjukvårdens område fylla ej

blott i krig utan även i fred. Den ekonomiska uppoffring fribrevsrätten kan

innebära för staten lärer få anses ringa i jämförelse med föreningarnas omfattande

men i övrigt så gott som helt på frivillighetens väg gjorda insatser, överhuvud

måste såväl Röda korset som ifrågavarande båda organisationer för

landstorm och frivillig skytterörelse anses fylla så viktiga statliga uppgifter

på försvarets område, att en indragning av deras tjänstebrevsrätt ej kan vara

befogad.

Beträffande det kyrkliga området kunna liknande skäl mot en indragning

av tjänstebrevsrätten åberopas för exempelvis diakoni- och missionsstyrelsernas

del. Svenska kyrkans diakonistyrelse har alltsedan dess tillkomst år 1910 innehaft

tjänstebrevsrätt (uppskattad till ett värde av cirka 9,000 kronor för år).

Nämnda styrelse har tillsatts enligt Kungl. Maj:ts beslut av den 4 februari

1910 i syfte att ordna den kyrkliga verksamheten för församlings- och själavård

samt välgörenhet, och styrelsen har utan att åtnjuta något särskilt statsanslag

sig av staten anförtrodd uppsikten över kollektväsendet i riket. Svenska

kyrkans missionsstyrelse har alltsedan år 1876 åtnjutit tjänstebrevsrätt (upp
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr G.

73

skattad till ett värde av cirka 23,000 kronor för år). Nämnda styrelse är tillsatt

enligt Kungl. Majlis beslut den 11 september 1874 för utländsk missionsverksamhet

och för sjömansvården. Styrelsen åtnjuter statsbidrag för sjömansprästernas

avlöning, men i övrigt bestridas utgifterna av gåvomedel.

Utskottet har alltså ej funnit sig kunna tillstyrka det av departementschefen

framlagda förslaget örn en allmän indragning av vissa offentliga institutioners

nuvarande tjänstebrevsrätt. Även med denna ståndpunkt delar dock utskottet

departementschefens uppfattning örn angelägenheten av att missbruk av fribrevsrätten

förebyggas. I detta avseende bör emellertid uppmärksammas de

bestämmelser, som Kungl. Majit den 4 december 1930 utfärdat (Sv. förf.-saml.

1930: 408) till förekommande av dels att postledes i tjänsteväg befordras alltför

tunga och stora försändelser, för vilka annat befordringssätt vore det naturliga,

dels ock att assurans m. m. av tjänsteförsändelser onödigtvis påkallas. Dessa

föreskrifter lära, i den mån så kan befinnas behövligt, böra fullständigas, varjämte

i övrigt erforderlig kontroll bör utövas över att tjänstebrevsrätten ej missbrukas,

allt i syfte att nedbringa omkostnaderna härför.

I fråga örn sjömanshusen, vilkas tjänstebrevsrätt för närvarande omfattar

allenast deras skriftväxling i värnpliktsärenden, har motionsvis påyrkats borttagande

av denna begränsning, som medförde en tidsödande och besvärlig uppdelning

av sjömanshusens korrespondens, utan att dock tillföra postverket

någon nämnvärd ökad portoinkomst. Till stöd härför har åberopats, att sjömanshusens

uppgifter till alldeles övervägande del vore av statlig natur samt

att de — vid sidan av dem tillfallande, enligt gällande författning utgående

ton- och hyresavgifter — åtnjöte direkt statsanslag under tionde huvudtiteln

ej endast för bestyren med värnpliktsärenden utan även »för andra dem

åvilande uppgifter för statsverkets räkning». Det synes utskottet böra — i samband

med den fortsatta revisionen av tjänstebrevsföreskrifterna — övervägas,

huruvida ej en utsträckning av sjömanshusens tjänstebrevsrätt till alla därifrån

avgående tjänsteförsändelser kunde vara av praktiska skäl påkallad.

Beträffande till sist avvägningen av själva anslagsbeloppet till tjänstebrev

m. m. för nästkommande budgetår har utskottet ej funnit skäl till erinran mot

departementschefens förslag att detsamma upptages till 4,700,000 kronor eller

det belopp, vartill ersättningen till postverket bör enligt uppgjorda kalkyler

beräknas.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) i anledning av de av herrar Iv. J. Ekman, Frändén och

Lundell m. fl. samt Törnkvist i Karlskrona, Sandström m. fl.,

friherre Lilliecreutz m. fl. och Pehrsson i Göteborg m. fl. väckta

motionerna (1:43, 142 och 143 samt II: 155, 162, 164 och 213)

i skrivelse till Kungl. Majit tillkännagiva, att riksdagen ej

kunnat biträda det av departementschefen framlagda förslaget

örn en allmän indragning av vissa offentliga institutioners nuvarande

tjänstebrevsrätt;

Bihang till riksdagens protokoll 1932. G sami. G haft. (Nr G.)

429 32 6

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

b) med bifall i övrigt till Kungl. Marits förevarande förslag,

höja det ordinarie förslagsanslaget till postavgifter för tjänstebrev

och dylika försändelser, nu 4,500,000 kronor, med 200,000

kronor till 4,700,000 kronor.»

2) av herrar Oscar Olsson, Walles, Björck, Bengtsson i Norup och Andersson

i Prästbol, som ansett, att motiveringen till utskottets utlåtande bort hava

följande lydelse:

»Utskottet ansluter — — — omkostnaderna härför.

Mot de av departementschefen uppställda normerna för tjänstebrevsrättens

fortsatta åtnjutande har utskottet intet att erinra.

Departementschefen har — — — kalkyler beräknas.»

Stockholm 1932. K. L. Beckmans Boktr.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

1

Verkliga utgifter.

VI. Sjätte huvudtiteln. Kommunikationsdepartementet.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

A. Departementet.

1

Departementschefen ..................................................

*24,000

2

Departementets avdelning av Kungl. Marits kansli, för■

slagsanslag ....................................................

177,000

3

Extra byråchef för tekniska ärenden ...........................

12,000

4

Ökad föredragning i regeringsrätten ............................

13,500

Säger för departementet

201,000

25,500

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen m. m.:

1

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, förslagsanslag ...

167,500

2

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet ......

45,000

3

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens inspektionsverk-

samhet................................................................

46,500

4

Expenser i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen .......

64,500

5

Stipendier åt medlemmar av väg- och valtenbygg-

nadskåren, reservationsanslag....................................

167,500

156,000

Vägorganisationen i länen:

6

Vägingenjörer, biträdande vägingenjörer och väg-

1

ingenjörsassistenter, förslagsanslag, att direkt ut-

gå av automobilskattemedel ..................................

330,000

7

Diverse kostnader för vägorganisationen i länen, för-

slagsanslag, att direkt utgå av automobilskattemedel

208,000

8

Resekostnader för vägingenjörer, biträdande väg-

ingenjörer och vägingenjörsassistenter, förslags-

anslag, att direkt utgå av automobilskattemedel

125,000

663,000

Vägbyggnader och vägunderhåll:

9

Byggande av landsvägar och vanliga bygdevägar,

reservationsanslag, att direkt utgå av automobil-

skattemedel .............................................................

*5,250,000

10

Byggande av enkla bygdevägar, reservationsanslag...

1,350,000

* Av Kungl. Majit föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Mildrig till riksdagens protokoll 1932. 6 sami. 6 hafi. (Nr ti.)

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor j

11

Byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens, Väster-

bottens, Jämtlands och Västernorrlands samt vissa

delar av Kopparbergs län, reservationsanslag.......

1,000,000

12

Byggande av enskilda utfartsvägar, reservationsanslag

800,000

13

Byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan, reser-

j

vationsanstag ............................................................

500,000

14

Anläggning av enkel bygdeväg från Alavaara över

Huuki till Kicksisvaara i Norrbottens län, reser-

vationsanstag ............................................................

110,000

15

Förbättring och underhåll av för automobiltrafiken

j

viktiga gator och vägar i städerna, förslags-

anslag, att direkt utgå av automobilskattemedel...

*11,697,400

16

Förbättring och underhåll av för automobiltrafiken

viktiga vägar å landsbygden, förslagsanslag, att

1

direkt utgå av automobilskattemedel ....................

*46,789,600

17

Bidrag till vägunderhållet på landet m. m., förslags-

:

anslag, att direkt utgå av automobilskattemedel

*15,600,000

15,600,000

67,497,000;

Hamnar och farleder:

18

Hamn- och farledsundersökningar, reservationsanslag

10,000

19

Statens fiskehamnar, reservationsanslag ....................

209,000

20

Statsunderstödda fiskehamnar, reservationsanslag ....

140,000

21

Ilandelshamnar och farleder, reservationsanslag........

300,000

22

Underhåll av fiskehamnar, reservationsanslag ...........

35,000

23

Uthamn för Haparanda och Tornedalen, reserva-

tionsanslag ................................................................

200,000

24

Upprensning av farled förbi Långören till Torhamns-

fjärden, reservationsanslag.......................................

143,000

25

Upprensning av djuprännan i Kalmarsund, reserva-

tionsanslag ...............................................................

63,0001

1,100,000

i

Säger för väg- och vattenbyggnadsväsendet

15,767,500

69,416,000

C. Vflgtrafikväsendet.

1

Bidrag till vissa kommunikationsändamål, reservations-

30,000

2

Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag ...........

30,000

3

Registrering av motorfordon, förslagsanslag ................

15,000

4

Besiktning av motorfordon, förslagsanslag ....................

!

1,050,000

i

Säger för vägtrafikväsendet

60,000

1,065,000

D. Luftfartsväsendet.

1

I Understöd av regelbunden luftfart, reservationsanslag...

•650,000

2

j Radiotjänst för luftfarten ................................................

*40,000

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6-

i

Ordinarie

E*tra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

3

Instrumentutrustning och försök med instrumentflyg-

ning, reservationsanslag ................................................

*20,000

1

Belysningsanordningar å Bulltofta flygplats, reserva-

■ ,

tionsanslag ...................................................................

*17,000

5

Flyttning av elektriska ledningar för anordnande av

landningsfält för flygplan, reservationsanslag ...........

*10,000

6

Väderlekstjänst för luftfarten .......................................

*45,000

7

Telegramkostnader för väderlekstjänst för luftfarten,

förslagsanslag ....................................................

*7,000

8

Biträde vid handläggning av ärenden rörande luftfart

*11,600

9

Extra besiktningar av luftfartyg ....................................

*1,000

Säger för luftfartsväsendet

801,600

E. Byggnadsväsende!.

J

I

Byggnadsstyrelsen m. m.:

1

1

Byggnadsstyrelsen, förslagsanslag...............................

256,300

2

Byggnadsstyrelsens verksamhet, förslagsanslag .......

1 134,000

3

Länsarkitekter, förslagsanslag ...............................

80,000!

4

Mätningar m. m. av kulturhistoriskt märkliga bygg-

nader, reservationsanslag ...................................

1,000

257,300

214 ,OOoj

Kronans publika hus:

----

Löpande underhåll m. m.:

5

Byggnader och reparationer,

reservationsanslag ................ 525,000

''

6

Förstärkning av reservationsan-

slaget till byggnader och re-

parationer ............................ 500,000

7

Lyshållning m. fl. utgifter för

j

kronans publika hus i Stock-

holm, förslagsanslag ............ 60,000

585,000

500,000!

Nybyggnader och särskilt beslutade reparations- och

ändringsarbeten m. m.:

8

Restaurering av slottskapellet och södra

portiken å Stockholms slott, reserva-

tionsanslag ......................................... 39,000

9

Möbler samt arkivinredning m. m. för

i

riksförsäkringsanstalten, reservationsan-

slag ............................................**70,000

10

Förbättrade lokaler för länsstyrelsen i

Uppsala län m. m., reservationsanslag 128,000

11

Örn- och tillbyggnad av residensbyggna-

den i Nyköping, reservationsanslag .... 25,000

12

Restaureringsarbetcn å Gripsholms slott,

reserva tionsanslag.................................... 35,000

1

* Av Kungl. Majit föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

** Beloppet redan beviljat av riksdagen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

13

Förbättrade lokaler för länsstyrelsen i

Östergötlands län, reservationsanslag ... 240,000

14

Konserveringsarbeten å Bohus fästnings-

ruin, reservationsanslag ........................ 20,000

557,000

585,000

1,057,000

Säger för byggnadsväsende!

842,300

1,271,000

F. Diverse.

1

Ersättning åt statens järnvägar för av Kungl. Maj:t

medgivna lindringar i befordringsavgifterna för vissa

resor, förslagsanslag ...................................................

10,000

2

Postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser,

förslagsanslag ..............................................................

4,700,000

3

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ...........

15,000

4

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag

85,000

5

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-

vationsanslag ............................................................

80,000

6

Extra utgifter, reservationsanslag ...................................

20,000

1

7

Provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i

statens tjänst, förslagsanslag .......................................

*25,000

8

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-

1

slagsanslag ........................................".........................

*130,000

9

Tryckningskostnader, förslagsanslag ..............................

15,000

!

Säger för diverse

4,915,000 165,000

Summa

21,785,800

72,744,100

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas

8207 Sfi.

Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:6a Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Majit i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1932i1933 under s. 1 i texten