Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1932/1933 av utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.
1932-04-08 · 40 sidor, varav 37 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 37 av 40 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1932:7, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1932/1933 av utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
1
Nr 7.
Ankom till riksdagens kansli den 8 april 1932 kl. 1 e. m.
Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1932/1933 av utgifterna
under riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande
anslagen till finansdepartementet.
(3:e avd.)
Departementet.
l:o) I den till riksdagen den 4 januari 1932 avlåtna propositionen (nr 1) Departementsangående
statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1932/1933 har chefen''
Kungl. Majit i avseende å sjunde huvudtiteln, innefattande anslagen till
finansdepartementet, upptagit ordinarie anslaget till departementschefen med
oförändrat belopp, 24,000 kronor.
I tre särskilda motioner, väckta, två inom första kammaren av herr A.
Henriksson (nr 126) och herr J. Pålsson (nr 127) samt en inom andra
kammaren av herr K. Kilbom m. fl. (nr 192), hava påyrkats vissa nedsättningar
i statsrådens avlöningar.
Beträffande detta ärende kommer utskottet att framdeles avgiva utlåtande
vilket utskottet velat härmed för riksdagen
anmäla.
2;o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid stats- ökad föreverkspropositionen
fogade utdraget av statsrådsprotokollet över finansären regeringsden
den 4 januari 1932) att till bestridande av kostnaderna inom finans- rätten.
departementet för ökad föredragning i regeringsrätten för budgetåret 1932/ t1- J
1933 anvisa ett extra anslag av 22,500 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 1 och 2 i statsrådsprotokollet.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 35,000
kronor.
Den nu föreslagna nedsättningen av anslaget är föranledd därav, att en
extra föredragande och viss biträdande personal ansetts icke vara erforderlig
för budgetåret 1932/1933.
* Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.
Bihang till riksdagens protokoll 19.72. 0 sami. 7 höft. (Sr 7.) 1
opaginerad Kontrollera mot PDF
2 Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,
att riksdagen må till bestridande av kostnaderna inom
finansdepartementet för ökad föredragning i regeringsrätten
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag
av 22,500 kronor.
De centrala ämbetsverken m. m.
Kammar- 3:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 2) att
kollegium. rfeis godkänna följande stat för kammarkollegium, att tillämpas från och
med den 1 juli 1932:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............ kronor 242,500
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag
.................................................................................... » 38,900
Summa kronor 281,400;
dels ock minska ordinarie förslagsanslaget till kammarkollegium, nu
285,400 kronor, med 4,000 kronor till 281,400 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 2—6 i
statsrådsprotokollet.
Den sålunda föreslagna staten för kammarkollegium skiljer sig från den
nu gällande allenast därutinnan, att posten för avlöningar till icke-ordinarie
befattningshavare m. m. nedsatts med 4,000 kronor.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot förevarande förslag, får
alltså hemställa,
att riksdagen må
a) godkänna följande stat för kammarkollegium, att
tillämpas från och med den 1 juli 1932:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag ...................... kronor 242,500
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag.. » 38,900
Summa kronor 281,400;
samt
b) minska ordinarie förslagsanslaget till kammarkollegium,
nu 285,400 kronor med 4,000 kronor till 281,400
kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
3
4:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 3) att Mynt- och
dels godkänna följande stat för mynt- och justeringsverket, att tillämpas 1 "lerket
från och med budgetåret 1932/1933: [3.]
Stat.
A. Avlöningsstatm. m.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .... kronor 65,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, förslags
-
anslag .................................................. » 59,900
Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................. » 1,600
Arvoden till kontrollstämplingsförrättare, förslagsanslag » 23,500
Avlöningar till verkmästare, förmän och arbetare, förslagsanslag
...................................... » 175,000
Pensioner, förslagsanslag ........... » 6,000
B. Omkostnadsstat.
Övriga kostnader för driften, förslagsanslag ..... » 71,000
Summa kronor 402,000;
dels och minska ordinarie förslagsanslaget till mynt- och justeringsverket,
nu 404,500 kronor, med 2,500 kronor till 402,000 kronor.
I fråga örn utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 6—13 i
statsrådsprotokol let.
Vad avlöningsstaten beträffar, avser Kungl. Maj:ts förevarande förslag
icke någon ändring av den nu gällande.
I fråga örn omkostnadsstaten, som allenast till sin slutsumma fastställes
av riksdagen, innebär det föreliggande förslaget en nedsättning av samma
stat med 2,500 kronor eller från 73,500 kronor till 71,000 kronor.
Dä utskottet funnit sig böra tillstyrka förevarande förslag, hemställer
utskottet alltså,
att riksdagen må
a) godkänna följande stat för mynt- och justeringsverket,
att tillämpas från och med budgetåret 1932/
1933:
Stat.
A. Avlöningsstat m. m.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag ...................... kronor 65,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare,
förslagsanslag ........ » 59,900
4
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Vikariatsersättningar, förslagsanslag., kronor 1,600
Arvoden till kontrollstämplingsförrät
tare,
förslagsanslag ................ » 23,500
Avlöningar till verkmästare, förmän
och arbetare, förslagsanslag ........ » 175,000
Pensioner, förslagsamlag.............. » 6,000
B. Omkostnadsstat.
Övriga kostnader för driften, förslagsanslag
.............................. » 71,000
Summa kronor 402,000;
samt
b) minska ordinarie förslagsanslaget till mynt- och
justeringsverket, nu 404,500 kronor, med 2,500 kronor
till 402,000 kronor.
Mynt- och 5:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 4) att för mynt- och
^verkeu justeringsverkets verksamhet för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anverksamhet.
slag av 22,900 kronor.
T4.]
För mynt- och justeringsverkets verksamhet har riksdagen för innevarande
budgetår anvisat ett extra anslag å 31,600 kronor. Härav vörö avsedda
5,700 kronor till engångskostnader för inrättande av en justeringsverkstad
vid ämbetsverket, 3,000 kronor till materialier m. m. samt återstoden 22,900
kronor till avlöningar åt personal.
Det nu framlagda förslaget avser beredande av medel för sistnämnda
ändamål.
Med tillstyrkande av bifall till förevarande förslag får utskottet hemställa,
att riksdagen må för mynt- och justeringsverkets
verksamhet för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra
anslag av 22,900 kronor.
Kammarrät- 6:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 5) att till kammarrättens
tens verk- verksamhet för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 135,000
samhet. ''
[5,] kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 14—25 i statsrådsprotokollet.
För upprätthållande av kammarrättens verksamhet har för budgetåret
1931/1932 anvisats ett extra anslag å 166,400 kronor.
utskottets Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande föryttra^.
slag, förväntar emellertid, att statens organisationsnämnd snarast möjligt
upptager kammarrättens organisation till granskning.
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
5
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till kammarrättens verksamhet för
budgetåret 1^)32/1933 anvisa ett extra anslag av 135,000
kronor.
7:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Martts förslag (punkt 6) och under
erinran att för det ändamål, varom nu är fråga, för innevarande budgetår
anvisats ett förslagsanslag av 12,000 kronor, får utskottet hemställa,
att riksdagen må till ersättningar åt särskilda ledamöter
i kammarrätten vid handläggning av mål angående
fastighetstaxering och virkestaxering för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag av 3,000
kronor.
Ersättningar
åt särskilda
ledamöter i
kammarrätten
vid handläggning
av mål
fastighetstaxering
och
virkestaxering.
[6.]
8:o) Kungl. Maid har föreslagit riksdagen (punkt 7) att till upprätthållande Statistiska
av statistiska centralbyråns verksamhet för budgetåret 1932/1933 anvisa ett
extra reservationsanslag av 15,300 kronor. [7.]
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 26—28 i statsrådsprotokollet.
Alltsedan år 1920 hava extra anslag varit beviljade för bortarbetande av
den arbetsbalans, som efter hand uppstått i statistiska centralbyrån. Under
samma anslag, vilka från och med hudgetåret 1924/1925 varit av reservationsanslags
natur, hava medel jämväl i mån av behov anvisats för vissa
periodiska statistiska arbeten, främst utarbetandet av valstatistik.
För innevarande budgetår har till statistiska centralbyråns verksamhet
anvisats ett extra reservationsanslag av 5,700 kronor, motsvarande
ungefärliga kostnaden för avlönande av en i 19:e löneklassen placerad
amanuens, vilken ansetts behövlig för i första rummet arkivets och bibliotekets
behöriga ordnande och skötsel.
Behov av arbetskraft för sistnämnda ändamål förefinnes jämväl under
budgetåret 1932/1933. Då emellertid vid ingången av nu löpande budgetår
en reservation av 8,890 kronor förefanns å anslaget till centralbyråns
verksamhet, hava några medel för bestridande av ifrågavarande avlöningskostnader
under nästkommande budgetår icke begärts.
Däremot har hemställts, att under förevarande anslag medel måtte för budgetåret
1932/1933 anvisas till utarbetandet av statistiken över riksdagsmannavalen
år 1932.
De härför erforderliga medlen hava beräknats till 15,300 kronor.
Utskottet får hemställa,
att riksdagen må till upprätthållande av statistiska
centralbyråns verksamhet för budgetåret 1932/1933
anvisa ett extra reservationsanslag av 15,300 kronor.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Pei930alår id Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 8) att till avlöningar
folkräkning. åt Personal vid 1930 års allmänna folkräkning för budgetåret 1932/1933
[8.] anvisa ett extra reservationsanslag av 170,500 kronor.
I fråga om utredningen i ämnet hänvisa*s till sid. 28 och 29 i statsrådsprotokollet.
För avlöningar åt personal vid 1930 års allmänna folkräkning anvisades
av 1930 års riksdag å extra stat för budgetåret 1930/1931 ett reservationsanslag
av 43,000 kronor. Den utredning, som låg till grund för riksdagens
beslut i ämnet, återfinnes i 1930 års statsverksproposition, sjunde huvudtiteln,
sid. 46—70.
För innevarande budgetår bar till avlönande av personal vid nämnda
folkräkning anvisats ett extra reservationsanslag av 158,100 kronor. Beträffande
användningen av detta anslag har Kungl. Majit den 15 maj
1931 medgivit, att med anlitande av detsamma må bos statistiska centralbyrån
avlönas 2 extra aktuarier i lönegraden B 21 ävensom den icke-ordinarie
personal i övrigt, som erfordras för det med anslaget avsedda ändamålet.
I detta sammanhang har Kungl. Majit vidare förklarat, att till
förste aktuarie å statistiska centralbyråns befolkningsstatistiska avdelning,
vilken förordnas att vara föredragande för folkräkningsärenden,
må tills vidare under sådant förordnande utgå lönetillägg med belopp,
motsvarande den vikariatsersättning, som enligt 19 § 1 mom. avlöningsreglementet
den 22 juni 1921 (nr 451) för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
skulle tillkomma honom vid vikariat å befattning i lönegraden B 30.
I skrivelse den 4 juli 1931 angående anslag för budgetåret 1932/1933
har statistiska centralbyrån, under hänvisning till att folkräkningsarbetet
under hela budgetåret vore avsett att bedrivas med fulltalig personalstyrka,
beräknat medel för avlönande, utom av den från ordinarie anslagsmedel
avlönade ledaren, av 2 aktuarier, 3 amanuenser, 1 kansliskrivare, 5 kontorsbiträden,
70 skrivbiträden och 1 expeditionsvakt, vilka avlöningskostnader
uppskattats till i runt tal 168,000 kronor. Enligt förslaget bör till den
som ledare för folkräkningen förordnade förste aktuarien även för nästa
budgetår utgå särskilt lönetillägg. Med hänsyn härtill och till behovet av
medel till, bland annat, förekommande avlöningsförhöjningar har hemställts,
att till avlönande av personal m. m. vid 1930 års folkräkning måtte för
budgetåret 1932/1933 anvisas ett reservationsanslag av 170,500 kronor.
Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot det föreliggande förslaget,
får alltså hemställa,
att riksdagen må till avlöningar åt personal vid 1930
års allmänna folkräkning för budgetåret 1932/1933 anvisa
ett extra reservationsanslag av 170,500 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
7
10:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 9) att höja ordinarie Sparbanksförslagsanslaget
till sparbanksinspektionen. nu 75,000 kronor, med 5,000 inspe^°”tnkronor
till 80,000 kronor.
I enlighet med ett av riksräkenskapsverket förordat förslag har inkomsttiteln
»bidrag till sparbanksinspektionen» i riksstatsförslaget upptagits med
80,000 kronor. Enligt numera genomförda regler bör anslaget till sparbanksinspektionen
i riksstaten uppföras med samma belopp som nyssnämnda
inkomsttitel.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må höja ordinarie förslagsanslaget till
sparbanksinspektionen, nu 75,000 kronor, med 5,000
kronor till 80,000 kronor.
ll:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 10) att höja ordinarie Tillsyn över
förslagsanslaget till tillsyn över sparbankernas förvaltning,
kronor, med 10,000 kronor till 210,000 kronor.
nu 200,000 sparbankertias
forvaltninq.
[10.]
Ordinarie förslagsanslaget till tillsyn över sparbankernas förvaltning är
för innevarande budgetår upptaget till 200,000 kronor. Från anslaget bestridas
kostnaderna för de allmänna ombudens för sparbankerna verksamhet.
Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, kunna de på budgetåret 1932/1933
belöpande utgifterna för de allmänna ombuden beräknas komma att uppgå
till omkring 210,000 kronor. Inkomsttiteln »bidrag för tillsyn över sparbankerna»
har uppförts med samma belopp.
Utskottet får hemställa,
att riksdagen må höja ordinarie förslagsanslaget till
tillsyn över sparbankernas förvaltning, nu 200,000
kronor, med 10,000 kronor, till 210,000 kronor.
12:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11) och under hän- niksräkenvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 31) i ämnet innehåller, hem- s''^rk*arnhet
ställer utskottet, [11.]
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt ruin, till upprätthållande av riksräkenskapsverkets
verksamhet för budgetåret 1932/1933 anvisa
ett extra anslag av 16,700 kronor.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Allmänna
civilförvaltningens
lönenämnd.
[12.]
Statens bostadsnämnd.
[13.]
Statens
tryckerisakkunnige
jämte
erforderliga
biträden m. m.
[14.]
Tullverket.
[15.]
13:o) På grund av Kungl. Maj-.ts därom gjorda framställning (punkt 12)
och under åberopande av vad statsrådsprotokollet (sid. 31) i ämnet innehåller,
får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till allmänna civilförvaltningens
lönenämnd för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra
anslag av 20,000 kronor.
14:o) I anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 31 och 32) i ämnet innehåller,
hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till statens bostadsnämnd för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra anslag av 8,000 kronor.
15:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Marits förslag (punkt 14)
och under åberopande av vad statsrådsprotokollet (sid. 32) i ämnet innehåller,
får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till avlönande av statens tryckerisakkunnige
jämte erforderliga biträden m. m. för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra anslag av 26,700 kronor.
Skatteomkostnader.
16:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 15) att
dels besluta, att antalet ordinarie befattningar vid tullverket jämte de
för vederbörande befattningshavare avsedda lönegrader skall bestämmas i
enlighet med vad av departementschefen föreslagits,
dels för budgetåret 1932/1933 för tullverket godkänna följande
Ordinarie stat.
A. Avlöningsstat.
Generaltullstyrelsen.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag
.............................................................. kr. 537,900
Arvode till tullverkets ombudsman ............... » 2,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag » 140,000 tr< 679,900
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Tullstaten.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.
...................................................................
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ...............
Arvoden till två laboratorieföreståndare å högst
l, 000, respektive 500 kronor för år räknat
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag.......................................
kr. 10,792,180
» 200,000
» 1,500
» 1,832,000 kr. 12,825,680
B. lndragningsstat.
Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat
kr. 14,154
C. Pensionsstater.
Pensioner till avskedade tjänstemän, förslagsanslag.
................................................................... kr. 1.000,000
Pensioner till avlidna tjänstemäns änkor och
barn, förslagsanslag ........................................ * 25,000
Gottgörelse till tullstatens enskilda pensionsinrättning
för mistade andelar av avlöning
vid vakanta tjänster .........................................___13,000 kr. 1,038,000
D. Omkostnadsstat.
Kostnader för avdömande av tullmål, förslagsanslag
................................................................ kr.
Resekostnads- och traktamentsersättningar
m. m., förslagsanslag .................................... *
Hemliga utgifter.................................................... *
övriga kostnader för tullverket, förslagsanslag »
37,300
320,000
2,000
1,509,666 kr.
1,868,966
Summa förslagsanslag kr. 16,426,700,
dels i riksstaten uppföra ordinarie förslagsanslaget för tullverket till ett
mot statens slutsumma svarande belopp av 16,426,700 kronor,
dels förklara, att sådan å den 31 december 1922 gällande ordinarie stat
kvarstående tjänsteman vid tullverket, som ej anmält sig icke vilja övergå
på den nya staten, må under budgetåret 1932/1933 komma i åtnjutande av
tillfälligt lönetillägg till belopp, vilket Kungl. Maj:t, efter förslag av generaltullstyrelsen,
prövar stå i lämpligt förhållande till den tjänstgöring, som
må komma att krävas av vederbörande, eller Kungl. Majit eljest kan finna
skäligt, dock icke i något fall till högre belopp för år räknat, än som genom
kungörelsen den 22 juni 1921 (nr 444) angående tillfälliga lönetillägg åt
viss personal vid tullverket för år 1922 blivit bestämt,
dels ock medgiva, att Kungl. Majit må, utan hinder av bestämmelserna
i § 1 förordningen den 15 november 1912 (nr 298) örn provianteringsfri
-
10
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
lager, meddela staden Marstrand fortsatt tillstånd att åtnjuta provianteringsfrilagersrätt,
ehuru i staden icke kommer att finnas tullkammare
under tullförvaltares överinseende.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 33—109 i
statsrådsprotokollet.
Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 16 maj 1930 är antalet ordinarie befattningshavare
vid tullverket jämte de för vederbörande befattningshavare avsedda
lönegrader från och med den 1 juli 1930 bestämt på följande sätt:
Befattningshavare
Lönegrad
I. Generaltullstyrelsen.
1 generaltulldirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet......
5 byråchefer .......................................................................................
1 kustbevakningsinspektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet
1 byråinspektör och föreståndare för tullverkets huvudlaboratorium
1 chef för statistiska avdelningen .....................................................
2 sekreterare .......................................................................................
4 byråinspektörer ................................................................................
2 förste revisorer..................................................................................
1 kamrerare............................................................................................
4 aktuarier .......................................................................................
3 notarier ...........................................................................................
10 revisorer ............................................................................................
3 tullkontrollörer ...............................................................................
11 kammarskrivare .................................................................................
1 materialförvaltare .........................................................................
1 registrator .........................................................................................
3 kansliskrivare ....................................................................................
1 förste expeditionsvakt .................................................................
14 kanslibiträden ..................................................................................
7 expeditions vakter
19 kontorsbiträden ................................................................................
5 skrivbiträden .................................................................................
B 30
B 26
B 26
B 26
B 24
B 24
B 24
B 21
B 21
B 21
B 21
B 16
B 15
B 14
B 11
B 7
B 7
B 5
II. Tullstaten.
1. Lokaltullförvaltningen.
3 tulldirektörer .......
3 tullöverinspektörer
3 tullbevakningschefer
..... B 29
B 27
...... B 26
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
11
Befattningshavare
Lönegrad
3 tulldirektörsassistenter.........................................................
B 26
5 tullförvaltare av klass 1 A
B 26
3 tullkommissarier ...........................................................
............. B 26
8 tullförvaltare av klass 1 B
B 24
20 tullöverkontrollörer ............................................................
B 24
15 förste tullkontrollörer ......................................................
.............. B 22
17 tullförvaltare av klass 2..................................................
B 22
19 tullförvaltare av klass 3......................................................
B 21
112 tullkontrollörer ...................................................................
............... B 21
7 tullförvaltare av klass 4..................................................
............... B 18
15 tullkassörer .........................................................................
............... B 18
385 kammarskrivare ...............................................................
............... B 16
22 tullmästare ..........................................................................
............... B 15
98 tullkontorister...................................................................
............. B 12
122 tullöveruppsyningsmän ...................................................
............. B 12
1 kansliskrivare......................................................................
............... B 11
471 tulluppsyningsman ...............................................................
............. B 8
16 kanslibiträden........................................................................
.............. B 7
823 tillsyningsman ...................................................................
........... B 6
110 tullvakter ..............................................................................
............ B 5
35 kontorsbiträden....................................................................
........... B 4
30 skrivbiträden ......................................................................
............... B 2
2. Kustbevakningen.
22 kustöveruppsyningsmän.................................................
................ B
12
54 kustuppsyningsman .......................................................
B
8
52 förste kustvakter..............................................................
B
7
164 kustvakter.........................................................................
B
6
52 kustbevakningsbit.räden ...................................................
............. B
5
3. Gränsbevakningen.
1 gränsbevakningschef......................................................
............... B
22
1 kammarskrivare ...........................................................
B
16
10 gränsöveruppsyningsmän
B
12
200 gränsuppsyningsmän........................................................
B
8.
Sedan riksdagen i skrivelse den 20 mars 1931, nr 7 A, under punkt 18
anmält sina beslut rörande Kungl. Marits framställningar angående tullverkets
utgiftsstater för budgetåret 1931/1932, har Kungl. Maj:t den 15
maj 1931, bland annat, för nämnda budgetår för tullverket fastställt följande
ordinarie stat:
12
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
A. Avlöningsstat.
Generaltullstyrelsen.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.
................................................................... kr. 544,100
Arvode till tullverkets ombudsman ................ » 2,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag ............................ » 160,000 kr, 706,100
Tullstaten.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.
......................................................... kr. 10,831,700
Vikariatsersättningar, förslagsanslag » 150,000
Arvoden till två laboratorieföreståndare å
högst 1,000, respektive 500 kronor för år
räknat ......................................................... » 1,500
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag » 1,782,000 kr> 12,765,200
B. Indragningsstat.
Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat ..................... kr. 15,940
C. Pensionsstater.
Pensioner till avskedade tjänstemän, förslagsanslag
.............................................................. kr. 920,000
Pensioner till avlidna tjänstemäns änkor och
barn, förslagsanslag * 25,000
Gottgörelse till tullstatens enskilda pensionsinrättning
för mistade andelar av avlöning
vid vakanta tjänster .................................... » 13,000 kr. 958,000
D. Omkostnadsstat.
Kostnader för avdömande av tullmål, förslagsanslag
........................................................... kr. 37,300
Resekostnads- och traktamentsersättningar
m. m., förslagsanslag * 420,000
Hemliga utgifter............................................... » 4,000
övriga kostnader för tullverket, förslagsanslag » 1,724,960 kr. 2,186,260
Summa förslagsanslag kr. 16,631,500.
Slutligen må i detta sammanhang nämnas, att Kungl. Majit förordnat,
bland annat, att de i avlöningsstaten ingående anslagen till avlöningar till
icke-ordinarie befattningshavare m. m. icke må överskridas utan Kungl.
Maj:ts medgivande.
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
13
I en särskild specifikation av utgiftsstater för tullverket, vilken såsom
bilaga fogats vid statsverkspropositionen och som här nedan intagits, hava
Kungl. Majits nu framlagda förslag beträffande de olika anslagsposterna
sammanställts. För jämförelse har utskottet i denna specifikation vid de
poster, i vilka förändring föreslagits i förhållande till de av Kungl. Majit
för budgetåret 1931/1932 upptagna posterna, inom parentes infört de för
sagda budgetår beviljade. I de poster, vid vilka någon jämförelsepost ej
upptagits, har någon ändring i anslagets storlek ej ifrågasatts.
i
Kronor
A. Avlöningsstaten.
Generaltullstyrelsen.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän:
Förslagsanslag.................................................................
Arvode till tullverkets ombudsman:
Anslag ...........................................................................
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.:
Förslagsanslag.................................................................
Tullstaten.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän:
Löner till ordinarie tjänstemän vid tullverkets
lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning,
förslagsvis .................................................. kr. 10,693,800 j
(10,731,800).
Kallortstillägg och kallortstraktamenten, förslagsvis » 48,000 j
Felräkningspenningar, förslagsvis ...................... » 10,000 i
Personliga lönetillägg, förslagsvis ..................... » 080 !
(2,000)
Läkarvård och medikamenter samt begravningshjälp,
förslagsvis .......................................... * 40,000 j
Vikariatser sättningar:
Förslagsanslag....................................................................j
Arvoden till två laboratorieföreståndare:
Anslag: i Göteborg högst 1,000 kr., i Malmö högst 500 kr..........
537,900 !
(544,100) |
2,000
140,000 I
(160,000);
10,792,180
(10.831,700)
200,000
(150,000)
Kronor
679,900
(706,100) |
1,500
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.:
Arvoden åt tullexpeditions- och tullstationsföreståndare,
förslagsvis .................................... kr. 15,000
Avlöningar till extra ordinarie tjänstemän och extra
befattningshavare samt gratifikationer, förslagsvis
Läkarvård och medikamenter samt begravningshjälp,
förslagsvis ..........................................
Ersättning för övertidstjänstgöring, förslagsvis
1,750,000
(1,700,000):
2,000
65,000
1,832,000
(1,782,000)
12,825,680
(12,765,200)
14
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
B. Indragningsstaten.
Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat...........
C. Pensionsstaterna.
Pensioner till avskedade tjänstemän, förslagsanslag
Pensioner till avlidna tjänstemäns änkor och barn, förslagsanslag
Gottgörelse till tullstatens enskilda pensionsinrättning för mistade!
andelar av avlöning vid vakanta tjänster ...........................
D. Omkostnadsstaten.
Kostnader för avdömande av tullmai:
gränstullrätten
Arvode till särskild ordförande
inom Norrbottens län ...... .......................... kr.
Arvode till tolk för finska språket vid samma
gränstullrätt...............................................
Gottgörelse åt rådhusrätterna för avgörande av tullmål,
förslagsvis ..........................................
2,000
300
35,000
Resekostnads- och traktamentsersättningar m. m.:
Ersättning för flyttningskostnad, förslagsvis...... kr.
Rese- och traktamentskostnader, förslagsvis.
20,000
300,000
(400,000)
Anslag
Hemliga utgifter:
Övriga kostnader för tullverket:
kr.
Byggnader, hyror och tomtören, förslagsvis .....
Drift av mot lega hållen fortskaffningsmateriel,
samt underhåll och drift av viss sådan materiel
för tullbevakningen, förslagsvis ....................
Expenser, förslagsvis .............. »
Telegramporto, förslagsvis................................. »
Gratifikationer åt kronolots- och kanalpersonal,
förslagsvis................................................... »
Legor för fortskaffningsmateriel, förslagsvis ...... »
Utbildning i tulltjänsten, förslagsvis .................. »
Beklädnad och beväpning, förslagsvis ............... »
Beslagarandelar samt tullstatens enskilda pensionsinrättnings
andelar av böter m. m., förslagsvis »
Diverse utgifter, förslagsvis ............................. »
130,000
(160,000)
110,000
(320,000)
600,000
20,000
1,000
180,000
40.000
(64,000)
25.000
210,000
193,866
144,960)
Kronor
1,000,000
i 920,000)
25.000
13.000
37,300
320,000
(420,000)
2,000
(4,000)
1,509,666
(1,724,960)
Summa kronor!
Kronor
14,154
(15,940)
1,038,000
(958,000)
1,868,966
(2,186,260)
16,426,700
(16,631,500)
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
15
I samband med Kungl. Marits förevarande förslag har utskottet till behandling
förehaft två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 74, inom
första kammaren av herr K. A. Andersson m. fl. och den andra, nr 105,
inom andra kammaren av herrar O. Osberg och Cornelius Olsson, vari
hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts förslag örn ändring av
tullkammaren i Marstrand till tullstation, varjämte framhållits, att vid bifall
till motionärernas förslag det av Kungl. Majit i detta sammanhang begärda
medgivandet beträffande fortsatt provianteringsfrilagersrätt för Marstrand
icke torde behöva lämnas.
I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får
utskottet hänvisa till den förstnämnda motionen.
Vad till en början angår avlöningsstaten för generaltullstyrelsen, bär
departementschefen först ingått på den av 1926 års besparingssakkunniga
på sin tid väckta frågan örn minskning av antalet byråer inom styrelsen,
med vilken frågas definitiva avgörande hittills fått anstå dels i avbidan
på att ledigheter skulle uppstå å vissa byråchefsbefattningar inom styrelsen
och dels till följd av att en del särskilt arbetskrävande uppgifter under
senare år åvilade styrelsen i fråga. Då sistnämnda omständighet icke
längre ansetts stå i vägen för frågans upptagande och då numera byråchefstjänsten
å styrelsens revisionsbyrå uppehälles medelst förordnande samt
byråchefen å kanslibyrån uppnått pensionsåldern, ehuru han på grund av
Kungl. Maj-.ts beslut ännu kvarstår i tjänst, har departementschefen, i likhet
med generaltullstyrelsen och i överensstämmelse med det önskemål, som
kom till uttryck i 1931 års riksdagsskrivelse nr 7 A, punkt 18, funnit tiden
nu vara inne att företaga frågan till avgörande.
Av den uttömmande utredning, som beträffande denna fråga numera slutförts,
synes framgå, att en ändring av den gällande byråorganisationen skulle
ur olika synpunkter komma att visa sig mindre ändamålsenlig. De skäl,
som i skilda hänseenden åberopats mot sammanslagning på ena eller andra
sättet av styrelsens byråer, har utskottet sålunda funnit utgöra anledning
till att styrelsens nuvarande byråorganisation bibehålies oförändrad.
Departementschefen har härefter upptagit den sedan en längre tid tillbaka
svävande frågan rörande omläggning av styrelsens statistiska avdelnings
arbete med den officiella handelsstatistiken, beträffande vars organisation
generaltullstyrelsen nu med biträde av en särskild tillkallad sakkunnig
åvägabragt förnyad utredning. Denna utredning, som förutsätter,
att extraheringen av de statistiska primäruppgifterna alltjämt skall utföras
inom generaltullstyrelsen, utmynnar i förslag örn införande vid detta arbete
av maskinell arbetsmetod med användande av automatiska sorterings- och
räknemaskiner.
Enligt vad av statsrådsprotokollet framgår, skulle arbetsmetoden i fråga
vara väl lämpad för handelsstatistiken och medföra betydande tekniska
Utskottets
yttrande.
16
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
fördelar. Genom dess införande skulle sålunda möjlighet öppnas till ett
hastigare färdigställande av månadsstatistiken över handeln, så att denna
statistik skulle kunna publiceras tidigare än för närvande och utförandet
av statistiska specialutredningar skulle även underlättas. Kommerskollegium,
som omhänderhar handelsstatistikens vidare bearbetning och publicering,
har också i utlåtande i ärendet vitsordat, att den föreslagna organisationen
synes bliva till stort gagn för de intressen, kollegium har att tillvarataga.
I betraktande härav och med hänsyn till att arbetsmetoden jämväl ur
kostnadssynpunkt är fördelaktigare än den nuvarande, har utskottet även
i denna del ansett sig böra giva sin anslutning till vad Kungl. Majit föreslagit.
Utskottet vill emellertid i detta sammanhang hava uttalat sin förväntan,
att genom arbetsmetodens införande överflödig personal beredes
annan tjänstgöring inom tullverket, i den mån tillfällen därtill givas.
Mot beräkningen av den föreslagna avlöningsstaten för generaltullstyrelsen
har utskottet icke haft något att erinra.
Vidkommande så avlöningsstaten för tullstaten har vid behandlingen av
denna stat till prövning upptagits frågan örn förändring av tullkammaren
i Marstrand till tullstation, i avbidan på vilken frågas avgörande tullförvaltartjänsten
därstädes jämlikt Kungl. Majits beslut den 10 oktober 1924
uppehälles allenast medelst förordnande tillsvidare.
Såsom av statsrådsprotokollet framgår, väcktes frågan örn indragning av
berörda tullkammare av 1914 års tullkommission i dess år 1919 avgivna
betänkande angående omorganisation av tullverket. I den proposition (nr 89)
angående tullverkets omorganisation, Kungl. Majit framlade för 1922 års
riksdag, förordade emellertid föredragande departementschefen, att tullkammaren
bibehölles tillsvidare, så länge rörelsen därstädes icke i en närmare
framtid visade stillastående eller tillbakagång. \ ad sålunda uttalats föranledde
ej erinran från riksdagens sida. Då under senare år denna fråga
varit föremål för statsmakternas bedömande, har avgörandet av densamma
ansetts böra uppskjutas, bland annat, i avvaktan på den utveckling, provianteringsfrilagerröreisen
i staden kunde komma att uppnå.
I frågan hava — enligt vad statsrådsprotokollet utvisar — delade meningar
gjort sig gällande.
Sålunda har indragningen avstyrkts av kommerskollegium, lantbruksstyrelsen,
länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, stadsfullmäktige i Marstrand
och vissa näringssammanslutningar.
Kungl. Majit har emellertid i överensstämmelse med generaltullstyrelsens
åsikt framlagt förslag örn tullkammarens ersättande med en tullstation,
i samband varmed tullförvaltartjänsten skulle indragas och tullförvaltningen
ställas under ledning av en tullmästare.
Såsom ovan nämnts, har i två inom riksdagen väckta motioner hemställts
örn avslag å Kungl. Majits förslag.
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
17
Vid den prövning, utskottet ägnat denna fråga, Ilar utskottet i likhet
med departementschefen konstaterat, att vissa skäl tala för ifrågavarande
tullkammares förändring till tullstation. Den alltjämt mycket obetydliga
rörelsen vid tullkammaren synes särskilt utgöra anledning för en dylik
förändring. Enligt vad av statsrådsprotokollet framgår, utgjorde sålunda
den debiterade uppbörden av tullmedel under åren 1926—1930 i medeltal
allenast omkring 4,725 kronor örn året och av andra medel inflöto under
sagda tid i genomsnitt omkring 1,600 kronor årligen.
Å andra sidan visa emellertid de i statsrådsprotokollet lämnade uppgifterna,
att den debiterade uppbörden av tullmedel, örn man bortser från
ett år, nämligen år 1930, varit i ständigt stigande. Från att hava uppgått
till 2,293 kronor år 1926 bar sålunda uppbörden för åren 1927—1929
utgjort respektive 5,016, 5,876 och 7,403 kronor. Att tulluppbörden år 1930
nedgick till blott 3,073 kronor torde icke kunna tagas som bevis för en
under normala förhållanden sjunkande uppbörd. Debiterad uppbörd av
andra medel än tullmedel bar alltsedan 1927 visat en stigande tendens
eller från 1,343 kronor år 1927 till 1,951 kronor år 1930.
Med beaktande härav bar utskottet redan av denna anledning ansett
det kunna ifrågasättas, huruvida tidpunkten ännu är inne för denna
frågas definitiva avgörande.
Utskottet vill i detta sammanhang erinra örn, att generaltullstyrelsen
så sent som den 26 september 1927 i skrivelse till Kungl. Majit anförde
såsom skäl för tullkammarens bibehållande, bland annat, att det vore
tvivelaktigt, huruvida icke den ifrågasatta förändringen till tullstation
skulle medföra ökade kostnader för statsverket i stället för besparing, i
det att statsverket skulle få vidkännas dels kostnaderna för hyra av lokaler
för tullstationen, dels de kostnader, som uppkomme, då vid förekommande
behov tulltjänsteman måste beordras från Göteborg till verkställande
av tullbehandlingar i Marstrand. Frågan örn konsekvenserna i berörda
hänseende synes utskottet ännu icke vara fullt utredd.
Några direkta besparingssynpunkter lärer dock icke kunna läggas å
denna fråga. Detta har ej heller gjorts vare sig av Kungl. Majit eller
i ärendet hörda myndigheter och näringssammanslutningar. Tvärtom
hava stadsfullmäktige i Marstrand oell motionärerna framhållit, att,
örn tullförvaltaren i Marstrand bomme att bibehållas och därvid erhölle
chefskap över kustbevakningen i Marstrands tulldistrikt, en besparingskulle
kunna erhållas för statsverket, då därigenom resekostnader för
tullförvaltare från annat distrikt skulle bortfalla.
Då härtill kommer, att en förändring av tullkammaren i Marstrand till
tullstation skulle — på sätt från skilda håll påpekats — medföra ökade
kostnader och andra olägenheter för fiskeri- och sjöfartsnäringen, har
utskottet funnit sig böra förorda, att med avgörandet av nu berörda fråga
inå tillsvidare anstå. Tullförvaltartjänsten torde sålunda alltjämt böra
Bihang till riksdagens protokoll 1932. r> sami. 7 höft. (Nr 7.) 2
18
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
uppehållas på förordnande och Marstrand fortfarande liksom hittills åtnjuta
provjanteringsfrilagersrätt.
Ett uppskov med denna frågas avgörande utgör givetvis ej hinder för
annan eller andra tullkammares förändring till tullstationer, därest skäl
därtill föreligga.
Vad härefter angår frågan örn ny klassificering av vissa tullkamrar,
innebär nu förevarande förslag i förhållande till gällande klassindelning
uppflyttning av tullförvaltningen i Stockholms frihamn från klass 1 B till
klass 1 A, av tullkamrarna i Södertälje och Västerås från klass 3 till klass
2 samt av tullkammaren i Ronneby från klass 4 till klass 3, ävensom nedllyttning
av tullkamrarna i Lund och Charlottenberg från klass 2 till
klass 3.
De sålunda föreslagna ändringarna ifråga örn tullkamrarnas inplacering
i olika klasser har utskottet ansett sig böra tillstyrka.
Det av Kungl. Maj:t nu framlagda förslaget till personalförteckning
skiljer sig, vad lokaltullförvaltningen beträffar, endast i så måtto från
personalförteckningen för budgetåret 1931/1932, att, dels i enlighet med
vad i det föregående omnämnts rörande tullkammarens i Marstrand förändring
till tullstation, antalet tullförvaltartjänster av klass 4 minskats
med 1, eller till 6, och antalet tullmästartjänster ökats med 1, eller till
23, dels ock på grund av de föreslagna förändringarna i fråga om vissa
tullanstalters klassificering antalet tullförvaltartjänster av klass 1 A ökats
med 1 och antalet tullförvaltartjänster av klass 3 likaledes ökats med 1,
under det att antalet tullförvaltartjänster av klass 1 B minskats med 1
och antalet tullförvaltartjänster av klass 4 minskats med ytterligare 1.
Antalet tullförvaltartjänster i de olika klasserna skulle alltså utgöra: 6 i
klass 1 A, 7 i klass 1 B, 17 i klass 2, 20 i klass 3 och 5 i klass 4.
Då utskottet, såsom nämnts, funnit sig böra förorda, att med avgörande
av frågan om tullkammarens i Marstrand förändring till tullstation bör
tills vidare anstå, bör antalet tullförvaltartjänster av klass 4 och tullmästartjänster
upptagas till oförändrat antal eller till respektive 7 och 22. I
övrigt har utskottet ansett sig böra ansluta sig till berörda förslag.
Kungl. Maj:ts förslag att personalförteckningen för kustbevakningen för
nästkommande budgetår bibehålies oförändrad samt örn vissa ändringar i
fråga örn gränsbevakningens organisation har ej heller givit utskottet anledning
till erinran.
Vad slutligen angår Kungl. Maj:ts förslag i fråga örn beräkningen av de
å antoningsstaten för tullstaten uppförda särskilda unslagen, indragningsstaten,
pensionsstaterna och omkostnadsstaten har utskottet funnit sig böra
föreslå allenast den ändring, att posten till löner till ordinarie tjänstemän
vid tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning med hänsyn
till utskottets ståndpunkt i fråga örn bibehållande av tullkammaren i
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
19
Marstrand liöjes med i runt tal 1,000 kronor eller från 10,093,800 kronor till
10,694,800 kronor, i följd varav förslagsanslaget till tullverket skulle upptagas
med 16,427,700 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts och då utskottet i övrigt ej .
haft något att erinra mot vad Kungl. Majit under förevarande punkt föreslagit
riksdagen, får utskottet hemställa,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Majits förslag
och herr K. A. Anderssons m. fl. samt herrar Osbergs
och Cornelius Olssons ovanberörda motioner, 1:74
och 11:105,
a) besluta, att antalet ordinarie befattningar vid
tullverket jämte de för vederbörande befattningshavare
avsedda lönegrader skall bestämmas i enlighet
med vad av utskottet föreslagits;
b) för budgetåret 1932/1933 för tullverket godkänna
följande
Ordinarie stat.
A. Avlöning sstat.
Generaltullstyrelsen.
Avlöningar till ordinarie
tjänstemän, förslagsanslag
................................ kr. 537,900
Arvode till tullverkets
ombudsman..................... » 2,000
Avlöningar till icke-ordinarie
befattningshavare
m. m., förslagsanslag » 140,000 kr. 679,900
Tullstaten.
Avlöningar till ordinarie
tjänstemän, förslagsanslag
kr. 10,793,180
Vikariatsersättningar,/örslagsanslag
» 200,000
Arvoden till två laboratorieföreståndare
å högst
1,000, respektive 500 kronor
för år räknat » 1,500
Avlöningar till icke-ordinarie
befattningshavare
ra. m., förslagsanslag » 1,832,000 kr> 12,826,680
20
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
B. Indragningsstat.
Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat
................................................ kr. 14,154
C. Pensionsstater.
Pensioner till avskedade
tjänstemän, förslagsanslag
............................... kr. 1,000,000
Pensioner till avlidna tjänstemäns
änkor oell barn,
förslagsanslag » 25,000
Gottgörelse till tullstatens
enskilda pensionsinrättning
för mistade andelar
av avlöning vid vakanta
tjänster ........................... » 13,000 kr. 1,038,000
D. Omkostnadsstat.
Kostnader för avdömande
av tullmål, förslagsanslag
........................... kr.
Resekostnads- och traktamentsersättningar
m. m.,
förslagsanslag................. »
Hemliga utgifter ............ »
övriga kostnader för tullverket,
förslagsanslag _» 1,509,666 kr. 1,868,966
Summa förslagsanslag kr. 16,427,700;
c) i riksstaten uppföra ordinarie förslagsanslaget
för tullverket till ett mot statens slutsumma svarande
belopp av 16,427,700 kronor;
d) förklara, att sådan å den 31 december 1922
gällande ordinarie stat kvarstående tjänsteman vid
tullverket, som ej anmält sig icke vilja övergå på den
nya staten, må under budgetåret 1932/1933 komma i åtnjutande
av tillfälligt lönetillägg till belopp, vilket
Kungl. Maj:t, efter förslag av generaltullstyrelsen,
prövar stå i lämpligt förhållande till den tjänstgöring,
som må komma att krävas av vederbörande, eller
Kungl. Maj:t eljest kan finna skäligt, dock icke i
något fall till högre belopp för år räknat, än som genom
kungörelsen den 22 juni 1921 /nr 444) angående tillfälliga
lönetillägg åt viss personal vid tullverket för
år 1922 blivit bestämt.
37,300
320,000
2,000
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
21
17:o) Kungl. Majit Ilar föreslagit riksdagen (punkt 16) att till särskilda
åtgärder för bekämpande genom tullverkets försorg av olovlig införsel
av spritdrycker m. m. för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag
av 750,000 kronor, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 110—
118 i statsrådsprotokollet.
Från och med budgetåret 1923/1924 till oell med budgetåret 1927/1928 har
under anslagstiteln »övriga kostnader för tullverket» varit uppförd en
anslagspost till särskilda åtgärder för bekämpande av olovlig varuinförsel
m. m., vilken anslagspost förslagsvis upptagits med följande belopp:
år 1923/1924
» 1924/1925
» 1925/1926
» 1926/1927
» 1927/1928
kronor 300,000
» 150,000
» 200,000
» 200,000
» 100,000.
I enlighet med förslag i statsverkspropositionen till 1928 års riksdag
har från och med budgetåret 1928/1929 den förändrade anordning tillämpats,
att till särskilda åtgärder för bekämpande genom tullverkets försorg
av olovlig införsel av spritdrycker m. m. å riksstaten upptagits ett''
extra reservationsanslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel,
varjämte ett belopp, som avsetts för motverkande av olovlig varuinförsel
i övrigt, tillförts den i anslaget »övriga kostnader för tullverket»
ingående posten »diverse utgifter». Enligt det vid berörda proposition
fogade statsrådsprotokollet utgick vederbörande departementschef
från att, för den händelse nyssnämnda reservationsanslag skulle visa sig
icke bliva för sitt ändamål tillräckligt, Kungl. Majit skulle kunna efter
framställning av generaltullstyrelsen bemyndiga styrelsen att för ändamålet
disponera ytterligare medel ur anslagsposten »diverse utgifter».
De sålunda anvisade extra reservationsanslagen hava varit uppförda
med följande belopp:
år 1928/1929 kronor 125,000
» 1929/1930 » 125,000
» 1930/1931 » 300,000
» 1931/1932 » 600,000.
Den del av anslagsposten »diverse utgifter», som avsetts till motverkande
av olovlig varuinförsel i allmänhet, Ilar för vart och ett av sistnämnda
fyra budgetår beräknats till 25,000 kronor.
Av ifrågavarande anslagsposter och anslag, för budgetåren 1923/1924—
1929/1930 uppgående till sammanlagt 1,250,000 kronor, har, enligt vad ge
-
Särskilda åtgärder
för bekämpande
genom tullverkets
försorg
av olovlig
införsel av
spritdrycker
771. 771.
[16.]
22
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
neraltullstyrelsen i skrivelse den 23 september 1931 med anslagsäskanden
för nästkommande budgetår meddelat, under samma budgetår avförts ett
belopp av tillhopa 966,475 kronor 60 öre, fördelat på följande sätt:
anskaffning av båtmateriel jämte ombyggnad och inventarier
............................................
anskaffning av annan fortskaffningsmateriel ........
anskaffning av telefoner, kikare och vapen ..........
förhyrning av fortskaffningsmateriel m. m...........
detektivtjänsten jämte kostnader för utbildning däri ..
förhyrning av personal å bevakningsfartygen »Vikingen»
och »Triton» ................................
driftkostnader för dessa bevakningsfartyg ............
diverse ..............................................
kronor 268,850 : 62
» 73,850:77
71,943:65
» 64,327:05
» 217,752:30
» 87,874:71
» 54,744:04
» 127,132:46
Summa kronor 966,475: 60.
Å de för budgetåret 1930/1931 anvisade anslagsbeloppen, tillhopa 325,000
kronor, hava avförts 134,958 kronor 59 öre, fördelade sålunda:
anskaffning av båtmateriel jämte ombyggnad och inventarier
............................................ kronor 1,326:97
anskaffning av annan fortskaffningsmateriel ........ » 18,583:87
anskaffning av telefoner, kikare och vapen .......... » 1,547:56
förhyrning av fortskaffningsmateriel ................ » 2,365:15
detektivtjänsten jämte kostnader för utbildning däri .. » 11,293:17
förhyrning av personal å bevakningsfartyget »Triton» » 32,465: 30
driftkostnader för »Triton» ............................ » 31,753:25
diverse ................................................ » 35,673:32
Summa kronor 134,958: 59.
I detta sammanhang torde få erinras, hurusom möjlighet föreligger för
generaltullstyrelsen att även med andra medel i viss utsträckning tillgodose
i huvudsak enahanda ändamål som dem, för vilka det särskilda reservationsanslaget
är avsett. Härvid åsyftas de medel, som jämlikt bestämmelser
i 19 § lagen den 8 juni 1923 (nr 147) örn straff för olovlig varuinförsel
samt 23 § lagen den 20 juni 1924 (nr 225) med särskilda bestämmelser
angående olovlig befattning med spritdrycker och vin ställas till
styrelsens förfogande att användas till uppmuntran av tulltjänstemän
och polismän, som ådagalagt synnerligt nit vid beivrande av olovlig varuinförsel,
eller till särskilda åtgärder för motverkande av sådan införsel.
De intill utgången av budgetåret 1930/1931 influtna beloppen och deras
användning framgår av följande, av generaltullstyrelsen lämnade översikt:
-
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
23
Debet
Influtna medel:
Kronor
öre
1923/1924.....................
18,214. |
87
1924/1925.....................
61,852
73
1925/1926 .....................
60,094
i 73
1926/1927.....................
28,594
; 79
1927/1928.....................
179,498
80
1928/1929.....................
114,700
G7
1929/1930.....................
75,874
i 21!
1930/1931.....................
81,265
1 8 2
Summa
: 615,095
! 14
Kredit.
.
Kronor
Öre
Till uppmuntran av tull- tjänsteman och polismän
207,478
•
65
Anskaffning av båtmateriel
227,549
94
Anskaffning av annan fort- skaffningsmateriel .........
68,337
• •
IS
Diverse ...........................
22,990
,<!«
Behållning den 30 juni 1931
88,739
(/?■
Summa
615,095
14
Vid utgången av budgetåret 1930/1931 funnos reservationer å anslagen
för budgetåren 1929/1930 och 1930/1931 till ett sammanlagt belopp av
190,890 kronor 11 öre.
I överensstämmelse med förslag av generaltullstyrelsen i skrivelse den
15 september 1930 angående tullverkets utgiftsstater för budgetåret 1931/
1932 har ifrågavarande reservationsanslag, såsom framgår av det föregående,
för innevarande budgetår upptagits med 600,000 kronor. Enligt
styrelsens förslag rörande dispositionen av detta anslag — vari även ingå
beräknade kostnader för iståndsättande, drift och bemanning av två
andra klass torpedbåtar, vilka sedermera jämlikt Kungl. Maj:ts beslut
den 26 juni 1931 ställts till generaltullstyrelsens förfogande för förstärkning
av utsjöbevakningen mot spritsmugglingen — skulle anslaget an
-
vändas på ungefärligen följande sätt:
till nybyggnad av två tullkryssare .................. kronor 170,000
.» nybyggnad av två tullracer .......................... » 90,000
» »Tritons» bevakningstjänst .......................... » 70,000
» iståndsättande av två torpedbåtar.................... » 40,000
» förhyrning av personal å dessa båtar och båtarnas drift » 168,000
.» förnyelse av motorfordonsmateriel.................... » 15,000
.» diverse utgifter ...................................... » 47,000
Summa kronor 600,000.
Generaltullstyrelsen har i sin skrivelse den 23 september 1931 erinrat,
att byggnadsprogrammet för budgetåret 1931/1932 sålunda skulle omfatta
två tullkryssare och två tullracer för en sammanlagd kostnad av omkring
260,000 kronor, ävensom att nybyggnadsprogrammet för budgetåret
1930/1931 avsett en tullkryssare, en tulljakt och en tullracer, allt för
en beräknad kostnad av omkring 175,000 kronor. Antalet av de fartyg,
som skulle byggas för anslagen för nyssnämnda två budgetår, utgjorda
24
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Vtekoltete
■farande.
alltså tillsammans sju, nämligen tre tullkryssare, en tulljakt och tre tullracer,
med en sammanlagd beräknad kostnad av omkring 435,000 kronor.
Vid början av budgetåret 1931/1932 hade, på sätt av det föregående
framgår, till styrelsens förfogande för med reservationsanslaget avsedda
ändamål funnits ett belopp av 790,890 kronor 11 öre, motsvarande summan
av reservationernas belopp och anslaget för sistnämnda budgetår. Då
vid nämnda tidpunkt icke någon del av anslaget för budgetåret 1930/1931
använts för nybyggnad av tullbåtar, skulle alltså hela kostnaden för byggande
av nämnda sju fartyg, beräknad till omkring 435,000 kronor, bestridas
av ovanberörda belopp, 790,890 kronor 11 öre. Återstoden av beloppet
vore avsett att användas till utgifter för »Tritons» bevakningstjänst,
två torpedbåtars iståndsättande och drift, anskaffning av motorfordon
samt till övriga utgifter, däribland, i den mån medlen därtill lämnade
tillgång, de underhålls- och driftkostnader, som enligt vad styrelsen i
fråga örn anslaget till tullverket anfört syntes böra utgå av det särskilda
reservationsanslaget i stället för av tullverkets anslagspost »underhåll
och drift av fortskaffningsmateriel».
Av nyssnämnda sju fartyg vore hittills endast två tullracer byggda.
Kostnaden för dessa båtar, beräknad till omkring 90,000 kronor, hade
emellertid, då i dem insatts motorer från båtar, som utrangerats eller
förolyckats, kunnat i viss mån begränsas och syntes, frånsett motorerna,
kunna, sedan båtarna utrustats, beräknas uppgå till omkring 65,000 kronor.
Byggandet av de återstående fem båtarna, tre tullkryssare, en tulljakt
och en tullracer, för vilka kostnaden beräknats till omkring 345,000
kronor, hade ännu icke kunnat påbörjas. Anledning härtill vore, vad
tullkryssarna och tulljakten beträffade, i främsta rummet att de till
dessa båtar uppgjorda ritningarna, efter att hava varit underställda sakkunnig
myndighets granskning, ansetts vara i behov av viss omarbetning.
Sedan detta skett, komme emellertid, efter infordrande av anbud i vederbörlig
ordning, byggandet av samtliga återstående båtar att snarast möjligt
påbörjas.
Vad beträffar anslagsbehovet för nu ifrågavarande ändamål för budgetåret
1932/1933, har å sid. 113—118 i statsrådsprotokollet en redogörelse
lämnats för innehållet i en av kustbevakningsinspektören till generaltullstyrelsen
ingiven skrivelse i ämnet ävensom för styrelsens i anledning
därav hos Kungl. Majit gjorda framställning.
Departementschefens yttrande återfinnes å sid. 118 i statsrådsprotokollet.
I sin skrivelse nr 7 A, punkt 19, anförde 1931 års riksdag, bland annat,
att riksdagen i likhet med departementschefen ansåge, att verksamma
åtgärder för spritsmugglingens bekämpande vore av behovet påkallade.
Statsutskottets utlåtande Nr 7. 25
I enlighet med Kungl. Majlis förslag anvisade oek riksdagen det av
Kungl. Majit då äskade reservationsanslaget å 600,000 kronor.
Allmänt är känt, att den organiserade smugglingen av spritdrycker alltjämt
bedrives i avsevärd omfattning, och medels anvisande för dess bekämpande
är därför fortfarande av behovet påkallat.
Den plan i nu ifrågavarande hänseende, departementschefen framlagt,,
har icke givit utskottet anledning till erinran.
Då utskottet likaledes funnit sig böra tillstyrka beviljandet av det av
Kungl. Majit äskade anslagsbeloppet samt ansett anslaget böra, såsom
för närvarande är fallet, utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel,
får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må till särskilda åtgärder för bekämpande
genom tullverkets försorg av olovlig införsel
av spritdrycker rn. m. för budgetåret 1932/1933 anvisa
ett extra reservationsanslag av 750,000 kronor, att utgå
av statsverkets fond av rusdrycksmedel.
18io) Beträffande Kungl. Majits förslag angående anslag till upprätthållande
av kontrollstyrelsens verksamhet (punkt 17) samt till kontroll å
till verkm''Tigga v gif ter (punkt 18) kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtanden; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
-
anmäla.
19io) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 19) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 120 och 121) i ämnet innehåller,
hemställer utskottet,
att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget
till stämpelomkostnader, nu 350,000 kronor, med 15,000
kronor, till 335,000 kronor.
20:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 20) att minska ordinarie
förslagsanslaget till kostnader för årlig taxering, nu 3,400,000 kronor,
med 200,000 kronor till 3,200,000 kronor.
Vid anmälan av förevarande anslagsäskande har departementschefen
anfört följande:
»Den övervägande delen av kostnaderna för det årliga taxeringsarbetet
hestrides av statsmedel och täckes från ett under sjunde huvudtiteln upp
Kontroll- ''
styrelsens
verksamhet*
Kontroll d i
tillverknings-)
avgifter.
[17—18.]
Stämpel
omkostnader.
[19.]
Kostnader for
ärlig taxering.
[20.]
26
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
lort ordinarie förslagsanslag, som tidigare benämnts »kostnader för taxering
till skatt å inkomst och förmögenhet» men som från och med budgetåret
1929/1930, i anslutning till 1928 års taxeringsförordnings terminologi,
rubriceras »kostnader för årlig taxering».
Av de från ifrågavarande anslag bestridda kostnaderna utgöres huvudparten
av sådana, vilka efter förslag av länsstyrelserna en gång årligen
prövas av Kungl. Majit, som därvid ställer visst belopp till förfogande
åt varje länsprövningsnämnd. Blaud sistnämnda kostnader märkas framför
allt de i 145 § 1 mom. taxeringsförordningen omförmälda ersättningar
åt ordförandena och kronoombuden i taxeringsnämnderna. Vidare utgå
från anslaget, utan beslut av Kungl. Majit, medel till gäldande av vissa
av länsprövningsnämndernas arbeten föranledda utgifter, ''vartill, enligt
145 § 5 mom. taxeringsförordningen, vederbörande nämnd må efter förslag
av länsstyrelsen använda erforderligt belopp. Härjämte täckas från
anslaget vissa andra kostnader för taxeringsarbetet, såsom ersättningar
till sakkunniga och till häradsskrivarna för avskrifter av taxeringslängder,
resekostnads- och traktamentsersättningar, ävensom kostnader för
den mellankommunala prövningsnämnden.
I efterföljande tabell hava sammanställts uppgifter å dels de i riksstaten
upptagna anslagsbeloppen för ett vart av budgetåren 1925/1926—
1931/1932, dels ock nettoutgifterna från anslaget under samma period, i
den mån uppgifter härom äro tillgängliga. Utgifterna hava därvid uppdelats
på tre kolumner, nämligen en kolumn, avseende de av Kungl.
Majit utanordnade beloppen, varvid inom parentes angivits de belopp,
som av länsstyrelserna blivit begärda, en kolumn för kostnader i övrigt,
vilka bestritts ffån anslaget, samt en summakolumn.
Xettoutgiftcr å anslaget
Budgetår
Anslag å
riksstat^ n
kronor
Av Kungl.
Majit utan- ordnat
kronor
-
Övriga
kostnader
kronor
. ;
Summa
kronor
1925/192# .......................................
3,000,000
2,554,500
(2,886,900)
522,000
3,076,500
1926/1927 .......................................
3,000,000
2.477,800
(2,955,300)
549,800
3,027,600
1927/1928 .......................................
2,800,000
2,310,600
(3,005,700)
474,300
2,784,900
1928/1929 .......................................
2,800,000
2,294,900
(2,785,400)
684,700
2,979,600
1929/1930 .......................................
3,200,000
2,535,300
(3,146,200)
927,200
3,462,500
1930/1931 .......................................
1931/1932 ......................................
3,400,000
3,400,000
2,620,900
(3.226.300)
2,730,000
(3.258.300)
953,500
3,574,400
Statsutskottets utlåtande Nr 7. 27
Påpekas må, att under budgetåren 1927/1928 och 1928/1929, då ifrågavarande
anslag varit nedsatt till 2,800,000 kronor, särskilda extra anslag
varit uppförda å riksstaten för bestridande av kostnaderna för 1928 års
allmänna fastighetstaxering. De årliga fastighetstaxeringar, som äga
nim mellan de vart femte år återkommande allmänna fastighetstaxeringarna,
bekostas däremot från förevarande anslag.
Beträffande anslagsbehovet för budgetåret 1932/1933 får jag hänvisa
till att allmän fastighetstaxering är avsedd att äga rum under år 1933
samt att särskilda medel nu, liksom tidigare, böra därtill anvisas. Till
följd härav torde utgifterna å det ordinarie taxeringsanslaget kunna
förväntas nedgå under nämnda budgetår. För att ytterligare minska medelsåtgången
synes man kunna ifrågasätta vissa åtgärder i syfte att begränsa
de utgifter, vilkas bestämmande ankommer på prövningsnämnderna.
Vidare anser jag rimligt, att under nuvarande statsfinansiella
läge, då ett nedbringande av statsutgifterna bör eftersträvas på
alla områden, jämväl de till beskattningsnämnderna utgående ersättningarna
något beskäras. Av nu angivna skäl finner jag mig kunna räkna
med att ifrågavarande anslag, som för innevarande budgetår utgör
3,400,000 kronor, för budgetåret 1932/1933 skall kunna nedsättas till 3,200,000
kronor.»
Av skäl, departementschefen anfört, anser ock utskottet, att en beskärning
av det för nu ifrågavarande ändamål beviljade anslaget bör kunna
ske. Utan risk för taxeringsarbetets behöriga skötsel synes emellertid anslaget
kunna nedsättas till ett lägre belopp än Kungl. Maj:t ifrågasatt.
Utskottet får för sin del föreslå, att anslaget bestämmes till 3,000,000 kronor.
Utskottet förutsätter härvid, att något överskridande av anslaget icke
kommer att äga rum.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget
till kostnader för årlig taxering, nu 3,400.000 kronor,
med 400,000 kronor till 3,000.000 kronor.
21:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till kostnader
för allmänna fastighetstaxeringen år 1933 (punkt 21) jämto en i detta
ämne väckt motion, 11:158, kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande i vilket Utskottet skolat härigenom för liksdagen
Utskottets
yttrande.
Kostnader
för allvxävma
fastighetstaxeringen
år
1933.
[21.]
anmäla.
28
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Ersättningar för särskilda förmåner och rättigheter
m. m.
Utsättningar
till vissa
studer och
köpingar för
tUl statsverket
indragna
krän trin s försäljning
smedel.
[22.]
22:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 22) att i riksstaten
uppföra ordinarie anslaget till ersättning till vissa städer och köpingar
för till statsverket indragna hrännvinsförsäljningsmedel med 1,090,236
kronor att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.
Enligt 1 § förordningen den 18 juli 1913 (nr 198) angående ersättning
till städer och vissa köpingar, landsting och hushållningssällskap för till
statsverket indragna hrännvinsförsäljningsmedel skola av statsverket till
de i paragrafen angivna städer och köpingar utbetalas bestämda, successivt
sjunkande ersättningsbelopp, för vilkas bestridande särskilt ordinarie
anslag anvisats å riksstaten. Ifrågavarande belopp skola enligt 5 §
samma förordning, sådan denna paragraf lyder enligt förordning dén 9
juni 1922 (nr 363), av statskontoret utbetalas till vederbörande under juli
månad.
För år 1932 uppgå ersättningsbeloppen till sammanlagt 1,090,236 kronor.
Med detta belopp bar alltså anslaget för ersättning till vissa städer och
köpingar för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel upptagits
i riksstatsförslaget.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i riksstaten uppföra ordinarie anslaget
till ersättning till vissa städer och köpingar
för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel
med 1,090,236 kronor, att utgå av statsverkets
fond av rusdrycksmedel.
Inlösen av
och ersättning
för skattefrälseräntor
samt avlösning
av fräl>eshatteräntor.
[23.]
23:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 23) att till inlösen
av och ersättning för skattefrälseräntor samt avlösning av frälseskatteräntor
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag av 40,000
kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 125—127 i statsrådsprotokollet.
J...... • '' . .
Under en följd av år hava å riksstaten uppförts extra förslagsanslag
å växlande belopp dels till inlösen av skattefrälseräntor, dels till ersättning
för skattefrälseräntor, dels till avlösning av frälseskatteräntor. För
närmare kännedom örn beskaffenheten av de kostnader, för vilkas täckande
anslagen avsetts, samt örn de grunder, som följts vid beräknandet
av anslagen, hänvisas till sjunde huvudtiteln i 1918, 1927 och 1928 års
statsverkspropositioner.
29
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
I riksstaten för innevarande budgetår är anslaget till inlösen av skattefrälseräntor
uppfört med 90,000 kronor, anslaget till ersättning för skattefrälseräntor
med 30,000 kronor och anslaget till avlösning av frälseskatteräntor
med 20,000 kronor.
I fråga örn beräkningen av anslagsmedlen för nästkommande budgetår
har kammarkollegiet avgivit förslag i skrivelse den 23 september 1931 och
därvid anfört följande:
»Beträffande först extra förslagsanslaget till inlösen av skattefrälseräntor
så är detta för innevarande budgetår upptaget till 90,000 kronor
(VILD.6). Såsom kollegiet i skrivelse den 7 september 1931 till herr statsrådet
rörande utsträckning av tiden för anmälan örn inlösen av skattefrälseräntor
omnämnt, uppgingo utgifterna å anslaget sist tilländalupna
budgetår till 61,305 kronor 25 öre.
Anslag för inlösen av skattefrälseräntor bör stå till förfogande även
under budgetåret 1932/1933. Jämlikt kungörelsen den 8 april 1927 (nr 95)
upphör med utgången av år 1932 rätten att göra framställning örn inlösen
av skattefrälseränta. Detta synes emellertid föga inverka på anslagsbehovet
för nämnda budgetår, vilket behov torde bliva beroende av omfattningen
av de framställningar, som inkommit dessförinnan. Skulle en förlängning
av inläsningstiden medgivas, torde under första halvåret 1933
inkommande framställningar icke i avsevärd omfattning hinna slutbehandlas
inom sådan tid, att på grund av desamma utbetalning kan ske
före utgången av budgetåret 1932/1933. Vidkommande anslagets belopp
synes fortfarande kunna förväntas ett visst intresse bland de inlösenberättigade
för en snar inlösen av räntorna. Enär inlösningssumman
bestämmes efter de tio senaste årens markegångspriser, blir vid nu rådande
priser å spannmål en inlösning gynnsam i förhållande till dagsvärdet
av de årliga ränteprestationerna. Anledning torde emellertid ej förefinnas
att sätta anslaget lika högt som det för närvarande i riksstaten
upptagna. Lämpligen torde anslaget kunna beräknas i anslutning till
belastningen under senaste budgetår och förslagsvis upptagas till 65,000
kronor. Såsom framhölls i skrivelse den 2 oktober 1930 angående anslag
för ändamålet för innevarande budgetår, är att förvänta en jämförelsevis
mera betydande utbetalning från anslaget, i händelse inlösen skulle
påkallas av de s. k. Trippska räntorna. Framställning härom har ännu
ej inkommit, och anledning synes knappast vara för handen att i detta
sammanhang taga hänsyn till en dylik större enstaka inlösen, rörande vilken
ej med någon grad av säkerhet kan förutses, när den skall inträffa.
Extra förslagsanslaget till ersättning för skattefrälseräntor utgör för
närvarande 30,000 kronor (VILDA). Sistförflutna budgetåret medförde en
utgift å anslaget av 33,328 kronor 32 öre.
Belastningen å anslaget synes kunna väntas under budgetåret 1932/1933
bliva ungefär densamma, dock att möjligen någon minskning kan emotses.
Anledning torde saknas att företaga ändring i anslagets för närvarande
i riksstaten upptagna belopp.
Vad härefter angår extra förslagsanslaget till avlösning av frälseskatteräntor
(VII: D. 8), som för närvarande utgör 20,000 kronor, hava uppbördsmedlen,
vilka tillgodoföras anslaget, under do fem sist förflutna budgetåren
uppgått till i runda tal respektive 59,000, 87,000, 82,000, 98,000 och
83,000 kronor. Från anslaget utbetalda belopp hava utgjort respektive
30
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
96,000, 390,000, 142,000, 130,000 oell 27,000 kronor. På av kollegiet i dess
ovanberörda skrivelse den 2 oktober 1930 anförda skäl synes anslaget kunna
ytterligare nedsättas. Försiktigheten synes dock bjuda, att det icke helt
indrages. Kollegiet anser detsamma böra upptagas med ett belopp av
5,000 kronor.»
På grund av vad sålunda anförts har kollegiet hemställt, att i riksstaten
för budgetåret 1932/1933 extra förslagsanslaget till inlösen av skattefrälseräntor
upptages till 65,000 kronor, extra förslagsanslaget till ersättning
för skattefrälseräntor till 30,000 kronor och extra förslagsanslaget till
avlösning av frälseskatteräntor till 5,000 kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Av den lämnade redogörelsen framgår, att statsverkets utgifter för här
ifrågavarande ändamål under nästföregående budgetår i avrundade tal
uppgingo: för inlösen av skattefrälseräntor till 61,300 kronor, för ersättning
för dylika räntor till 33,300 kronor samt för avlösning av frälseskatteräntor
till 27,000 kronor. Till det för sistnämnda ändamål anvisade anslaget,
å 40,000 kronor, hava emellertid under samma budgetår influtit
uppbördsmedel — utgörande huvudsakligen avbetalningar och räntor å
av statsverket förskjutna avlösningsbelopp — med cirka 83,200 kronor, till
följd varav anslaget enligt budgetredovisningen företer ett överskott på ej
mindre än omkring 96,200 kronor.
Såsom antytts i kammarkollegiets utlåtande, är tiden för anmälan örn
inlösen av skattefrälseräntor begränsad till utgången av år 1932. Emellertid
har jag för avsikt att i annat sammanhang föreslå Kungl. Majit
att för årets riksdag framlägga förslag örn utsträckning av nämnda anmälningstid.
Denna fråga har dock, pä sätt kammarkollegiet framhållit,
icke någon väsentlig inverkan på beräkningen av anslagsmedel för ändamålet
för budgetåret 1932/1933.
Vad beträffar upptagandet i budgeten av ifrågavarande anslag, vill jag
förorda, att anslagen sammanföras till ett enda riksstatsanslag. Jag förutsätter
emellertid härvid, att föreskrift kommer att meddelas därom, att utgifterna
å anslaget skola redovisas å särskilda bokföringstitlar, svarande
mot de nuvarande anslagen.
Då för budgetåret 1930/1931 nettoutgiften å ifrågavarande tre anslag, betraktade
såsom en enhet, uppgick till allenast omkring 39,000 kronor, synes
det gemensamma anslaget för ifrågavarande ändamål för nästkommande
budgetår kunna begränsas till, i avrundat belopp, 40,000 kronor.»
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad Kungl. Majit
under förevarande punkt föreslagit, får alltså hemställa,
att riksdagen må till inlösen av och ersättning för
skattefrälseräntor samt avlösning av frälseskatteräntor
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag
av 40,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
31
24:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 24) att minska ordinarie
förslagsanslaget till bidrag till skattetyngda kommuner, nu 5,600,000
kronor, med 300,000 kronor till 5,300,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 127 och 128 i statsrådsprotokollet.
Under en följd av år hava till utjämning av det kommunala skattetrycket
understöd lämnats åt synnerligt skattetyngda kommuner.
Ifrågavarande understöd utanordnas från en under statskontorets förvaltning
stående fond, »skatteutjämningsmedlens fond». Medel till understödens
bestridande beredas genom anlitande av vissa särskilda för ändamålet
avsedda intäkter. Till skatteutjämningen skall sålunda, jämlikt 71 §
kommunalskattelagen, användas skatt, som utgöres för gemensamt kommunalt
ändamål, liksom ock, jämlikt förordning den 28 september 1928
(nr 376), hälften av den särskilda skatten å vissa lotterivinster. Huvudparten
av ifrågavarande medel anskaffas emellertid, jämlikt förordning den
28 september 1928 (nr 375), genom anlitande av utjämningsskatten, av vars
grundbelopp så stor del uttages, som är för skatteutjämningsändamålet
behövlig. Av dessa intäkter inflyter skatten för gemensamt kommunalt
ändamål direkt till skatteutjämningsmedlens fond. Lotterivinstskatten
och utjämningsskatten däremot ingå numera på riksstatens inkomstsida,
den förra bland stämpelmedlen och den senare såsom självständig inkomsttitel.
De från dessa båda inkomstkällor inflytande medlen omföras
sedermera till skatteutjämningsmedlens fond över ett under sjunde huvudtiteln
uppfört ordinarie förslagsanslag »bidrag till skattetyngda kommuner».
För innevarande budgetår är detta anslag bestämt till 5.600,000
kronor.
Utdelningen av ifrågavarande understöd regleras genom en förordning
av den 16 december 1927 (nr 462). Denna, som i vissa hänseenden vidgat
gränserna för bidragsverksamheten, tillämpades första gången under år
1929.
Under åren 1929 och 1930 uppgingo understödens sammanlagda belopp, i
runda tal, till 5,792,000 kronor respektive 6,108,000 kronor. Vid jämförelse
med tidigare år inneburo dessa belopp en avsevärd höjning. I övervägande
grad var höjningen beroende av att ett väsentligt ökat antal landskommuner
kommit i åtnjutande av bidrag, vartill kom, att enligt nuvarande
bestämmelser understöd kunna tilldelas icke blott landskommuner utan även
städer och municipalsamhällen. Understöd beviljades år 1929 åt inalles
4 städer, 13 municipalsamhällen och 656 landskommuner samt under år
1930 åt 4 städer, 18 municipalsamhällen och 736 landskommuner.
Under år 1931 hava understöd, till ett sammanlagt belopp av i runt tal
5,839,000 kronor, tillerkänts 3 städer, 16 municipalsamhällen och 752 landskommuner.
Trots att antalet kommuner, som erhållit understöd, ökats,
företer alltså det totala understödsbeloppet i jämförelse med år 1930 en
betydande nedgång. Denna nedgång torde i huvudsak vara beroende på
Bidiag till
skattetyngda
kommuner.
[24.]
32
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
att kommunerna kommit i åtnjutande av de särskilda statsbidrag till beredande
av utjämning av skoldistriktens kostnader för folkskoleväsendet,
som utgå jämlikt kungörelsen den 30 juli 1930 (nr 321).
Vid anmälan av förevarande anslagsäskande har departementschefen
anfört följande:
»Vid bestämmande av förevarande anslag för nästkommande budgetår
gäller det i första hand att söka uppskatta medelsbehovet vid den utdelning
av skatteutjämningsbidrag, som skall äga rum under år 1933. Särskilt
med hänsyn till nuvarande ovissa ekonomiska läge erbjuder en dylik uppskattning
stora svårigheter. På grundval av en verkställd utredning har
jag emellertid kommit till den uppfattningen, att ifrågavarande medelsbehov
lämpligen bör uppskattas till 6.7 miljoner kronor. I jämförelse med
det nästföregående år utdelade beloppet innebär detta en stegring med
900,000 kronor. Härav kommer i enlighet med vad nyss anförts viss del
att täckas genom avkastningen av skatten för gemensamt kommunalt ändamål,
vilken direkt inflyter till den fond, varur bidragen utgå. Sagda avkastning
lärer kunna beräknas till cirka 300,000 kronor. Av förefintlig
behållning å fonden torde enligt verkställda beräkningar kunna tagas i anspråk
omkring l.i miljon kronor. Återstoden av medelsbehovet, som
enligt vad i det föregående angivits skall täckas genom lotterivinstskatt
och utjämningsskatt, utgör alltså 5.3 miljoner kronor, till vilket belopp
ifrågavarande anslag följaktligen bör upptagas i riksstaten.»
I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling
förehaft
dels två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 44, inom första kammaren
av herr J. P. Johansson m. fl. och den andra, nr 77, inom andra
kammaren av herr .7. Olofsson i Digernäs m. fl., vari hemställts, att riksdagen
för budgetåret 1932/1933 ville bevilja ett extra anslag av 1,270,000
kronor till provisorisk utjämning av landstingsskatten i de fyra nordligaste
länen samt i Blekinge län,
dels ock två, ävenledes likalydande, motioner, väckta, den ena, nr 149,
inom första kammaren av herr C. 1. Asplund, och den andra, nr 194, inom
andra kammaren av herr E. Hage m. fl., däri hemställts, att riksdagen
måtte fatta beslut därom, att gällande bestämmelser rörande skatteutjämningen
provisoriskt få en sådan ändrad utformning, att de hårdast skattetyngda
kommunerna — antingen på sätt i motionen antytts eller ock på
andra vägar erhålla ett större skatteutjämningsbidrag än det som nu
utgår,
eller, örn detta icke kan bifallas,
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit hemställa, att Kungl.
Majit måtte redan till 1933 års riksdag framlägga ett förslag, som, främst
för de hårdast skattetyngda kommunerna, medför en effektiv och tillräcklig
skattelättnad.
33
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får
utskottet hänvisa till motionerna nr 44 inom förste kammaren och nr 194
inom andra kammaren.
Vad först angår de i ämnet väckta motionerna, vill utskottet, på sätt ock
motionsvis skett, erinra därom, att frågan örn skatteutjämningen för närvarande
är föremål för utredning i liela dess vidd. Redan av denna anledning
har utskottet, med allt beaktande av de skäl, som i motionerna åberopats
till stöd för de däri framlagda förslagen, ansett sig böra starkt ifrågasätta
lämpligheten av att nu vidtaga åtgärder i de syften, som i motionerna
avses.
Vad särskilt beträffar frågan örn utvidgning av skatteutjämningsförfarandet
i allmänhet, såvitt det avser de hårdast skattetyngda kommunerna,
är detta spörsmål ganska komplicerat. Olika omständigheter kunna sålunda
tänkas samverka till att större anslag, än vad Kungl. Majit nu iiskat för
skatteutjämning över huvud taget, skall visa sig erforderligt, även örn nu
ifrågasatta ändrade grunder för utjämning ej beslutas. Kungl. Majit äger
emellertid författningsenlig rätt att inom vissa gränser medgiva understöd
utöver dem, som följa av en omedelbar tillämpning av gällande skalor.
Denna rätt har ock, enligt vad utskottet inhämtat, i viss mån utnyttjats
och det lärer vara att förvänta, att Kungl. Majit, i den mån det lämpligen
låter sig göra, skall vid understödens bestämmande under de närmaste åren
taga hänsyn till de mest skattetyngda kommunernas läge samt jämväl vid
övervägande av ifrågavarande spörsmål i samband med ett följande budgetårs
statsregleringsförslag ägna samma förhållande tillbörligt beaktande.
I fråga om det motionsvis väckta yrkandet örn anslag till provisorisk
utjämning av landstingsskatten i vissa län torde böra märkas, att enligt
de grunder, som redan nu gälla i fråga örn understöd av skatteutjämningsmedel
åt synnerligt skattetyngda kommuner, hänsyn jämväl tages till
nämnda skatt. Det synes utskottet icke lämpligt att vidtaga särskilda åtgärder
i den riktning, motionärerna föreslagit.
På grund härav och då utskottet förutsätter, att Kungl. Majit skall låta
sig angeläget vara att snarast möjligt framlägga förslag i de ämnen, varom
i motionerna är fråga, Itai'' utskottet ansett sig icke böra biträda motionärernas
yrkanden.
Då Kungl. Majits förslag icke givit utskottet anledning till erinran, får
utskottet alltså hemställa,
lio) att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget,
till bidrag till skattetyngda kommuner, nu
5,600,000 kronor, med 300,000 kronor till 5,300,000
kronor:
Illo) att herrar Johanssons m. fl. och Olofssons i
Juhang lill riksdagens protokoll 19112. II sand. 7 häll. (Nr 7.1 :j
Utskottets
yttrande.
34
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Staten åliggande
kommunala
och
andra utskylder.
[25.]
Svenska stadsförbundet.
[26.]
Svenska landskommunernas
förbund.
[27.]
Internationella
statistiska
insti
-
Digernäs m. fl. motioner, I: 44 oell II: 77, icke må vinna
riksdagens bifall;
lilio) att herrar Asplunds och Hages m. fl. motioner,
1:149 och II: 194, i vad de avse provisoriska bestämmelser
rörande skatteutjämning, ieke må föranleda
någon riksdagens åtgärd; samt
IV:o) att herrar Asplunds och Hages m. fl. ifrågavarande
motioner, i vad de avse skrivelse till Kungl.
Majit med hemställan örn förslag till 1933 års riksdag
rörande skattelättnad för de hårdast skattetyngda kommunerna,
må anses besvarade genom vad utskottet anfört.
Diverse.
25:o) I anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
25) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 128 och 129) i
ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till bestridande av staten åliggande
kommunala och andra utskylder för budgetåret 1932/
1933 anvisa ett extra förslagsanslag av 40,000 kronor.
26:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26) och under erinran
att riksdagen för det ändamål, varom nu är fråga, för innevarande budgetår
anvisat ett anslag å 4,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom bidrag till svenska stadsförbundet
för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag
av 2,000 kronor.
27:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 27)
och under erinran att för det ändamål, varom under förevarande punkt
är fråga, för budgetåret 1931/1932 beviljats ett anslag å 4,000 kronor, får
utskottet hemställa,
att riksdagen må såsom bidrag till svenska landskommunernas
förbund för budgetåret 1932/1933 anvisa
ett extra anslag av 2,000 kronor.
28:o) I enlighet med vad Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt 28)
hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
35
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande tutets permabudgetår
ägt rum, såsom bidrag till internationella
statistiska institutets permanenta byrå i Haag för bud- [28.]
getåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 1,500 kronor.
29:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt Internatio29)
och under åberopande av vad statsrådsprotokollet (sid. 132) i ämnet ”elpar^r^. %
innehåller, får utskottet hemställa, mått och vikt.
[29.1
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, såsom bidrag till internationella
byrån i Paris för mått och vikt för budgetåret 1932/
1933 anvisa ett extra förslagsanslag av 1,000 kronor.
30:o) På grund av vad Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt 30) och Internatiounder
åberopande av vad statsrådsprotokollet (sid. 133) i ämnet innehåller, taliffbylåm
hemställer utskottet, i Bryssel.
[30.]
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, såsom bidrag till internationella tulltariffbyrån
i Bryssel för budgetåret 1932/1933 anvisa
ett extra förslagsanslag av 3,300 kronor.
31:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31)
får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, för fortsatt utgivande av kammarrättens
årsbok för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra
förslagsanslag av 5,000 kronor.
Kammar
rättens
årsbok.
131.]
32:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 32) hemställer utskottet,
att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget
till rese- och traktamentspenningar, nu 30,000 kronor,
med 10,000 kronor, till 20,000 kronor.
liese- och
traktament spenningar.
[32.]
33:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 33) får utskottet
hemställa,
att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget
till tryckningskostnader, nu 140,068 kronor, med 4
kronor, till 140,064 kronor; dock att i anslaget må göras
den jämkning, som kan erfordras för avjämnande av
huvudtitelns slutsumma.
Trycknings
kostnader.
[33.]
Kartong med andrin av eli rukrik å sid. lili.
Extra
utgifter.
[34.]
Provisoriskt
dyrort stillägg
åt vissa befattningshavare
i
statens tjänst.
Dyrtidstillägg
åt befattningshavare
i statens
tjänst.
[35 och 36.]
Avlöningsförhöjningar
åt
vissa ickeordinarie
befattningshavare
inom
den civila
statsförvaltninqen.
[37.]
Övriga
ordinarie
anslag.
36 Statsutskottets utlåtande Nr 7.
34:o) Med anledning av Kungl. Maurts förslag (punkt 34) hemställer
utskottet,
att riksdagen må minska ordinarie reservationsanslaget
till extra utgifter, nu 60,000 kronor, med 10,000 kronor
till 50,000 kronor.
35:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag dels till provisoriskt
dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst (punkt 35)
och dels till dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst (punkt 36)
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtanden; vilket
utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
36:o) På grund av vad Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt 37) hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till bestridande av kostnader för avlöningsförhöjningar
åt vissa icke-ordinarie befattningshavare
inom, den civila statsförvaltningen för budgetåret
1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag av 40,000
kronor.
Övriga ordinarie anslag.
37:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
budgetår äro uppförda under sjunde huvudtiteln, har någon ändring icke
ifrågasatts.
Utskottet hemställer,
att samtliga de ordinarie anslag under sjunde huvudtiteln,
vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda,
må i riksstaten för budgetåret 1932/1933 uppföras med
oförändrade belopp.
Stockholm den 8 april 1932.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
37
Vid förestående arendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Lindblad, Widell, Bergqvist, billsson i
Gränebo, Nilsson i Malmö, Svensson i Kompersmåla, Rosén, Johansson i Fredrikslund, Asplund,
Bergström och Björck samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson i Falun, Törnkvist i Karlskrona,
Olsson i Blädinge, Holmgren, Olofsson i Digernäs, Andersson i Höör, Lindskog, Danielsson,
Järte, Norsell och Svensson i Grönvik
-
iC C
38
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Verkliga utgifter.
1
2
3
1
2
3
4
8
9
10
11
VII. Sjunde huvudtiteln. Finansdepartementet.
■
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
A. Departementet.
Departementschefen ....................................
* 24,000
Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, för- slagsanslag ....................................
248,400
Ökad föredragning i regeringsrätten ............................
22,500
Säger för departementet
272,400
22,500
B. De centrala ämbetsverken m. m.
Kammarkollegium, förslagsanslag....................................
281,400
Statskontoret, förslagsanslag ............................
317,400
Mynt- och justeringsverket:
Mynt- och justeringsverket, förslagsanslag ................
402,000
Mynt- och justeringsverkets verksamhet....................
22,900j
Kammarrätten:
Kammarrätten, förslagsanslag...........................
355,200
i
Kammarrättens verksamhet .....................................
135,000
Ersättningar åt särskilda ledamöter i kammarrätten
vid handläggning av mål angående fastighetstaxe- ring och virkestaxering, förslagsanslag....................
3,000
Statistiska centralbyrån:
355,200
138,000
1
Statistiska centralbyrån, förslagsanslag........................
297,200
Bibliotekets underhållande, reservationsanslag ........
4,000
Statistiska centralbyråns verksamhet, reservationsan- slag .................................................
15,300
170,500
Personal vid 1930 års allmänna folkräkning, reser- vationsanslag .............................................
301,200
185,800|
* Av Kungl. Majit föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att
avgivas.
Staiéutskottets utlåtande Nr 1.
39
: 12
13
14
15
16
17
18
19
20
Bank- och fondinspéktiönen: J: •
Bankinspektionen, förslagsanslag ...............................
Fondinspektionen, förslagsanslag ................................
Sparbanksinspektionen, förslagsanslag............................
Tillsyn Öyér sparbankernas förvaltning, förslagsanslag
Riksräkenskapsverket:
Riksräkenskapsverket, förslagsanslag ........................
Riksräkenskapsverkets verksamhet ............................
Allmänna civilförvaltningens lönenämnd........................
Statens bostadsnämnd ...................................................
Statens tryckerisakkunnige jämte erforderliga biträden
m. m..............................................
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
80,000
60,000
:
140,000]
80,000
210,000
423,700
16.700
20,000
8,000
26.700
Säger för de centrala ämbetsverken m. m.
2,510,900
418,100
!
C. Skatteomkostnader.
i
Tullverket, förslagsanslag ...............................................
1(5,427,700
i 2
Särskilda åtgärder för bekämpande genom tullverkets
''
’
försorg av olovlig införsel av spritdrycker m. m.,
reservationsanslag, att utgå av statsverkets fond av
rusdrycksmedel ...........................................................
750,000
Kontrollstyrelsen:
3
Kontrollstyrelsen, förslagsanslag ........ .......................
207,100
.
4
Kontrollstyrelsens verksamhet ....................................
* 25,900
5
Kontroll å tillverkningsavgifter, förslagsanslag ............
* 245,000
6
Stämpelomkostnader, förslagsanslag ................................
335,000
7
Kostnader för årlig taxering, förslagsanslag..................
3,000,000
8
Kostnader för allmänna fastighetstaxeringen år 1933,
förslagsanslag ...............................................................
* 1,200,000
9
Observations- och uppbördsprocenter m. m., förslags-
anslaq ...............................................................
30,000
Säger för skatteomkostnader
20,244,800
1,975,900
D. Ersättningar för särskilda förmåner och
rättigheter m. m.
1
Ersättning till städerna för blistad tolag, förslagsanslag
7,000,000
2
Städers friheter, förslagsanslag........................................
40,000
3
Ersättning till vissa städer och köpingar för till stats-
verket indragna brännvinsförsäljningsmedel, att utgå
av statsverkets fond av rusdrycksmedel ................
1,090,236
* Av Kungl. Magt föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
40
Statsutskottets utlåtande Nr 7.
Ersättning till landsting och städer, som e] deltaga i
landsting, lör till statsverket indragna brännvinsför
säljningsmedel.
.............................................................
Vederlag för nedlagda utskänkningsrättiglieter, förslags
-
avlösning av frälseskatteräntor, förslagsanslag
Bidrag till skattetyngda kommuner, förslagsanslag
Säger för ersättningar för särskilda förmåner och rättigheter
m. m.........................................................
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
3,100,000
!
1
40,000
5,300,000
40,000
16,570,236
40,000
1
2 |
3 I
4 i
6
7
8
9
10
11
12 |
13
14 !
1 5
E. Diverse.
Staten åliggande kommunala och andra utskylder, för-1
slagsanslag ....................................................................j
Svenska stadsförbundet..................................................1
Svenska landskommunernas förbund .........................
Internationella statistiska institutets permanenta byrå
i Haag............................................................................
Internationella byrån i Paris för mått och vikt, förslagsanslag
....................................................................
Internationella tulltariffbyrån i Bryssel, förslagsanslag
Kammarrättens årsbok, förslagsanslag...........................
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag............
Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag
Tryckningskostnader, förslagsanslag................................
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
...............................................................
Extra utgifter, reservationsanslag....................................
Provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i
statens tjänst, förslagsanslag ........................................
Dyrlidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, förslagsanslag
....................................................................
Avlöningsförhöjningar åt vissa icke-ordinarie befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen, förslagsanslag
...............................................................
Säger för diverse
Summa
20,000
200,000j
140,0641
I
260,000
50,000)
40,000
2,000
2,000
1,500
1,000
3,300
5,000
* 200,000
2,000,000
40,000
670,064 2,294,800
40,268,400 4,751,300
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
3 *i 111 s. Slockholm, Isaac Marcus Hök tryckeri-Aktiebolag, 1932.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1932:293 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ls i statsverkspropositionen under sjunde huvudtiteln gjorda framställning angående anslaget till tryckningsko a1 i texten
- Rskr. 1932:7a Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1932/1933 under s. 1 i texten