Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1932/1933 av utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.

1932-04-08 · 40 sidor, varav 37 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 37 av 40 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1932:7, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1932/1933 av utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

1

Nr 7.

Ankom till riksdagens kansli den 8 april 1932 kl. 1 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1932/1933 av utgifterna

under riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande

anslagen till finansdepartementet.

(3:e avd.)

Departementet.

l:o) I den till riksdagen den 4 januari 1932 avlåtna propositionen (nr 1) Departementsangående

statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1932/1933 har chefen''

Kungl. Majit i avseende å sjunde huvudtiteln, innefattande anslagen till

finansdepartementet, upptagit ordinarie anslaget till departementschefen med

oförändrat belopp, 24,000 kronor.

I tre särskilda motioner, väckta, två inom första kammaren av herr A.

Henriksson (nr 126) och herr J. Pålsson (nr 127) samt en inom andra

kammaren av herr K. Kilbom m. fl. (nr 192), hava påyrkats vissa nedsättningar

i statsrådens avlöningar.

Beträffande detta ärende kommer utskottet att framdeles avgiva utlåtande

vilket utskottet velat härmed för riksdagen

anmäla.

2;o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid stats- ökad föreverkspropositionen

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över finansären regeringsden

den 4 januari 1932) att till bestridande av kostnaderna inom finans- rätten.

departementet för ökad föredragning i regeringsrätten för budgetåret 1932/ t1- J

1933 anvisa ett extra anslag av 22,500 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 1 och 2 i statsrådsprotokollet.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 35,000

kronor.

Den nu föreslagna nedsättningen av anslaget är föranledd därav, att en

extra föredragande och viss biträdande personal ansetts icke vara erforderlig

för budgetåret 1932/1933.

* Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 19.72. 0 sami. 7 höft. (Sr 7.) 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,

att riksdagen må till bestridande av kostnaderna inom

finansdepartementet för ökad föredragning i regeringsrätten

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag

av 22,500 kronor.

De centrala ämbetsverken m. m.

Kammar- 3:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 2) att

kollegium. rfeis godkänna följande stat för kammarkollegium, att tillämpas från och

med den 1 juli 1932:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............ kronor 242,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag

.................................................................................... » 38,900

Summa kronor 281,400;

dels ock minska ordinarie förslagsanslaget till kammarkollegium, nu

285,400 kronor, med 4,000 kronor till 281,400 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 2—6 i

statsrådsprotokollet.

Den sålunda föreslagna staten för kammarkollegium skiljer sig från den

nu gällande allenast därutinnan, att posten för avlöningar till icke-ordinarie

befattningshavare m. m. nedsatts med 4,000 kronor.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot förevarande förslag, får

alltså hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för kammarkollegium, att

tillämpas från och med den 1 juli 1932:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag ...................... kronor 242,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag.. » 38,900

Summa kronor 281,400;

samt

b) minska ordinarie förslagsanslaget till kammarkollegium,

nu 285,400 kronor med 4,000 kronor till 281,400

kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

3

4:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 3) att Mynt- och

dels godkänna följande stat för mynt- och justeringsverket, att tillämpas 1 "lerket

från och med budgetåret 1932/1933: [3.]

Stat.

A. Avlöningsstatm. m.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .... kronor 65,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, förslags
-

anslag .................................................. » 59,900

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................. » 1,600

Arvoden till kontrollstämplingsförrättare, förslagsanslag » 23,500

Avlöningar till verkmästare, förmän och arbetare, förslagsanslag

...................................... » 175,000

Pensioner, förslagsanslag ........... » 6,000

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag ..... » 71,000

Summa kronor 402,000;

dels och minska ordinarie förslagsanslaget till mynt- och justeringsverket,

nu 404,500 kronor, med 2,500 kronor till 402,000 kronor.

I fråga örn utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 6—13 i

statsrådsprotokol let.

Vad avlöningsstaten beträffar, avser Kungl. Maj:ts förevarande förslag

icke någon ändring av den nu gällande.

I fråga örn omkostnadsstaten, som allenast till sin slutsumma fastställes

av riksdagen, innebär det föreliggande förslaget en nedsättning av samma

stat med 2,500 kronor eller från 73,500 kronor till 71,000 kronor.

Dä utskottet funnit sig böra tillstyrka förevarande förslag, hemställer

utskottet alltså,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för mynt- och justeringsverket,

att tillämpas från och med budgetåret 1932/

1933:

Stat.

A. Avlöningsstat m. m.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag ...................... kronor 65,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare,

förslagsanslag ........ » 59,900

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Vikariatsersättningar, förslagsanslag., kronor 1,600

Arvoden till kontrollstämplingsförrät
tare,

förslagsanslag ................ » 23,500

Avlöningar till verkmästare, förmän

och arbetare, förslagsanslag ........ » 175,000

Pensioner, förslagsamlag.............. » 6,000

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag

.............................. » 71,000

Summa kronor 402,000;

samt

b) minska ordinarie förslagsanslaget till mynt- och

justeringsverket, nu 404,500 kronor, med 2,500 kronor

till 402,000 kronor.

Mynt- och 5:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 4) att för mynt- och

^verkeu justeringsverkets verksamhet för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anverksamhet.

slag av 22,900 kronor.

T4.]

För mynt- och justeringsverkets verksamhet har riksdagen för innevarande

budgetår anvisat ett extra anslag å 31,600 kronor. Härav vörö avsedda

5,700 kronor till engångskostnader för inrättande av en justeringsverkstad

vid ämbetsverket, 3,000 kronor till materialier m. m. samt återstoden 22,900

kronor till avlöningar åt personal.

Det nu framlagda förslaget avser beredande av medel för sistnämnda

ändamål.

Med tillstyrkande av bifall till förevarande förslag får utskottet hemställa,

att riksdagen må för mynt- och justeringsverkets

verksamhet för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra

anslag av 22,900 kronor.

Kammarrät- 6:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 5) att till kammarrättens

tens verk- verksamhet för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 135,000

samhet. ''

[5,] kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 14—25 i statsrådsprotokollet.

För upprätthållande av kammarrättens verksamhet har för budgetåret

1931/1932 anvisats ett extra anslag å 166,400 kronor.

utskottets Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande föryttra^.

slag, förväntar emellertid, att statens organisationsnämnd snarast möjligt

upptager kammarrättens organisation till granskning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

5

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till kammarrättens verksamhet för

budgetåret 1^)32/1933 anvisa ett extra anslag av 135,000

kronor.

7:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Martts förslag (punkt 6) och under

erinran att för det ändamål, varom nu är fråga, för innevarande budgetår

anvisats ett förslagsanslag av 12,000 kronor, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till ersättningar åt särskilda ledamöter

i kammarrätten vid handläggning av mål angående

fastighetstaxering och virkestaxering för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag av 3,000

kronor.

Ersättningar

åt särskilda

ledamöter i

kammarrätten

vid handläggning

av mål

fastighetstaxering

och

virkestaxering.

[6.]

8:o) Kungl. Maid har föreslagit riksdagen (punkt 7) att till upprätthållande Statistiska

av statistiska centralbyråns verksamhet för budgetåret 1932/1933 anvisa ett

extra reservationsanslag av 15,300 kronor. [7.]

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 26—28 i statsrådsprotokollet.

Alltsedan år 1920 hava extra anslag varit beviljade för bortarbetande av

den arbetsbalans, som efter hand uppstått i statistiska centralbyrån. Under

samma anslag, vilka från och med hudgetåret 1924/1925 varit av reservationsanslags

natur, hava medel jämväl i mån av behov anvisats för vissa

periodiska statistiska arbeten, främst utarbetandet av valstatistik.

För innevarande budgetår har till statistiska centralbyråns verksamhet

anvisats ett extra reservationsanslag av 5,700 kronor, motsvarande

ungefärliga kostnaden för avlönande av en i 19:e löneklassen placerad

amanuens, vilken ansetts behövlig för i första rummet arkivets och bibliotekets

behöriga ordnande och skötsel.

Behov av arbetskraft för sistnämnda ändamål förefinnes jämväl under

budgetåret 1932/1933. Då emellertid vid ingången av nu löpande budgetår

en reservation av 8,890 kronor förefanns å anslaget till centralbyråns

verksamhet, hava några medel för bestridande av ifrågavarande avlöningskostnader

under nästkommande budgetår icke begärts.

Däremot har hemställts, att under förevarande anslag medel måtte för budgetåret

1932/1933 anvisas till utarbetandet av statistiken över riksdagsmannavalen

år 1932.

De härför erforderliga medlen hava beräknats till 15,300 kronor.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må till upprätthållande av statistiska

centralbyråns verksamhet för budgetåret 1932/1933

anvisa ett extra reservationsanslag av 15,300 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Pei930alår id Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 8) att till avlöningar

folkräkning. åt Personal vid 1930 års allmänna folkräkning för budgetåret 1932/1933

[8.] anvisa ett extra reservationsanslag av 170,500 kronor.

I fråga om utredningen i ämnet hänvisa*s till sid. 28 och 29 i statsrådsprotokollet.

För avlöningar åt personal vid 1930 års allmänna folkräkning anvisades

av 1930 års riksdag å extra stat för budgetåret 1930/1931 ett reservationsanslag

av 43,000 kronor. Den utredning, som låg till grund för riksdagens

beslut i ämnet, återfinnes i 1930 års statsverksproposition, sjunde huvudtiteln,

sid. 46—70.

För innevarande budgetår bar till avlönande av personal vid nämnda

folkräkning anvisats ett extra reservationsanslag av 158,100 kronor. Beträffande

användningen av detta anslag har Kungl. Majit den 15 maj

1931 medgivit, att med anlitande av detsamma må bos statistiska centralbyrån

avlönas 2 extra aktuarier i lönegraden B 21 ävensom den icke-ordinarie

personal i övrigt, som erfordras för det med anslaget avsedda ändamålet.

I detta sammanhang har Kungl. Majit vidare förklarat, att till

förste aktuarie å statistiska centralbyråns befolkningsstatistiska avdelning,

vilken förordnas att vara föredragande för folkräkningsärenden,

må tills vidare under sådant förordnande utgå lönetillägg med belopp,

motsvarande den vikariatsersättning, som enligt 19 § 1 mom. avlöningsreglementet

den 22 juni 1921 (nr 451) för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

skulle tillkomma honom vid vikariat å befattning i lönegraden B 30.

I skrivelse den 4 juli 1931 angående anslag för budgetåret 1932/1933

har statistiska centralbyrån, under hänvisning till att folkräkningsarbetet

under hela budgetåret vore avsett att bedrivas med fulltalig personalstyrka,

beräknat medel för avlönande, utom av den från ordinarie anslagsmedel

avlönade ledaren, av 2 aktuarier, 3 amanuenser, 1 kansliskrivare, 5 kontorsbiträden,

70 skrivbiträden och 1 expeditionsvakt, vilka avlöningskostnader

uppskattats till i runt tal 168,000 kronor. Enligt förslaget bör till den

som ledare för folkräkningen förordnade förste aktuarien även för nästa

budgetår utgå särskilt lönetillägg. Med hänsyn härtill och till behovet av

medel till, bland annat, förekommande avlöningsförhöjningar har hemställts,

att till avlönande av personal m. m. vid 1930 års folkräkning måtte för

budgetåret 1932/1933 anvisas ett reservationsanslag av 170,500 kronor.

Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot det föreliggande förslaget,

får alltså hemställa,

att riksdagen må till avlöningar åt personal vid 1930

års allmänna folkräkning för budgetåret 1932/1933 anvisa

ett extra reservationsanslag av 170,500 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

7

10:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 9) att höja ordinarie Sparbanksförslagsanslaget

till sparbanksinspektionen. nu 75,000 kronor, med 5,000 inspe^°”tnkronor

till 80,000 kronor.

I enlighet med ett av riksräkenskapsverket förordat förslag har inkomsttiteln

»bidrag till sparbanksinspektionen» i riksstatsförslaget upptagits med

80,000 kronor. Enligt numera genomförda regler bör anslaget till sparbanksinspektionen

i riksstaten uppföras med samma belopp som nyssnämnda

inkomsttitel.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må höja ordinarie förslagsanslaget till

sparbanksinspektionen, nu 75,000 kronor, med 5,000

kronor till 80,000 kronor.

ll:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 10) att höja ordinarie Tillsyn över

förslagsanslaget till tillsyn över sparbankernas förvaltning,

kronor, med 10,000 kronor till 210,000 kronor.

nu 200,000 sparbankertias

forvaltninq.

[10.]

Ordinarie förslagsanslaget till tillsyn över sparbankernas förvaltning är

för innevarande budgetår upptaget till 200,000 kronor. Från anslaget bestridas

kostnaderna för de allmänna ombudens för sparbankerna verksamhet.

Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, kunna de på budgetåret 1932/1933

belöpande utgifterna för de allmänna ombuden beräknas komma att uppgå

till omkring 210,000 kronor. Inkomsttiteln »bidrag för tillsyn över sparbankerna»

har uppförts med samma belopp.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må höja ordinarie förslagsanslaget till

tillsyn över sparbankernas förvaltning, nu 200,000

kronor, med 10,000 kronor, till 210,000 kronor.

12:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11) och under hän- niksräkenvisning

till vad statsrådsprotokollet (sid. 31) i ämnet innehåller, hem- s''^rk*arnhet

ställer utskottet, [11.]

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt ruin, till upprätthållande av riksräkenskapsverkets

verksamhet för budgetåret 1932/1933 anvisa

ett extra anslag av 16,700 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Allmänna

civilförvaltningens

lönenämnd.

[12.]

Statens bostadsnämnd.

[13.]

Statens

tryckerisakkunnige

jämte

erforderliga

biträden m. m.

[14.]

Tullverket.

[15.]

13:o) På grund av Kungl. Maj-.ts därom gjorda framställning (punkt 12)

och under åberopande av vad statsrådsprotokollet (sid. 31) i ämnet innehåller,

får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till allmänna civilförvaltningens

lönenämnd för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra

anslag av 20,000 kronor.

14:o) I anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13) och under hänvisning

till vad statsrådsprotokollet (sid. 31 och 32) i ämnet innehåller,

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till statens bostadsnämnd för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra anslag av 8,000 kronor.

15:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Marits förslag (punkt 14)

och under åberopande av vad statsrådsprotokollet (sid. 32) i ämnet innehåller,

får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till avlönande av statens tryckerisakkunnige

jämte erforderliga biträden m. m. för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra anslag av 26,700 kronor.

Skatteomkostnader.

16:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 15) att

dels besluta, att antalet ordinarie befattningar vid tullverket jämte de

för vederbörande befattningshavare avsedda lönegrader skall bestämmas i

enlighet med vad av departementschefen föreslagits,

dels för budgetåret 1932/1933 för tullverket godkänna följande

Ordinarie stat.

A. Avlöningsstat.

Generaltullstyrelsen.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag

.............................................................. kr. 537,900

Arvode till tullverkets ombudsman ............... » 2,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag » 140,000 tr< 679,900

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Tullstaten.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.

...................................................................

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ...............

Arvoden till två laboratorieföreståndare å högst

l, 000, respektive 500 kronor för år räknat

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag.......................................

kr. 10,792,180

» 200,000

» 1,500

» 1,832,000 kr. 12,825,680

B. lndragningsstat.

Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat

kr. 14,154

C. Pensionsstater.

Pensioner till avskedade tjänstemän, förslagsanslag.

................................................................... kr. 1.000,000

Pensioner till avlidna tjänstemäns änkor och

barn, förslagsanslag ........................................ * 25,000

Gottgörelse till tullstatens enskilda pensionsinrättning

för mistade andelar av avlöning

vid vakanta tjänster .........................................___13,000 kr. 1,038,000

D. Omkostnadsstat.

Kostnader för avdömande av tullmål, förslagsanslag

................................................................ kr.

Resekostnads- och traktamentsersättningar

m. m., förslagsanslag .................................... *

Hemliga utgifter.................................................... *

övriga kostnader för tullverket, förslagsanslag »

37,300

320,000

2,000

1,509,666 kr.

1,868,966

Summa förslagsanslag kr. 16,426,700,

dels i riksstaten uppföra ordinarie förslagsanslaget för tullverket till ett

mot statens slutsumma svarande belopp av 16,426,700 kronor,

dels förklara, att sådan å den 31 december 1922 gällande ordinarie stat

kvarstående tjänsteman vid tullverket, som ej anmält sig icke vilja övergå

på den nya staten, må under budgetåret 1932/1933 komma i åtnjutande av

tillfälligt lönetillägg till belopp, vilket Kungl. Maj:t, efter förslag av generaltullstyrelsen,

prövar stå i lämpligt förhållande till den tjänstgöring, som

må komma att krävas av vederbörande, eller Kungl. Majit eljest kan finna

skäligt, dock icke i något fall till högre belopp för år räknat, än som genom

kungörelsen den 22 juni 1921 (nr 444) angående tillfälliga lönetillägg åt

viss personal vid tullverket för år 1922 blivit bestämt,

dels ock medgiva, att Kungl. Majit må, utan hinder av bestämmelserna

i § 1 förordningen den 15 november 1912 (nr 298) örn provianteringsfri
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

lager, meddela staden Marstrand fortsatt tillstånd att åtnjuta provianteringsfrilagersrätt,

ehuru i staden icke kommer att finnas tullkammare

under tullförvaltares överinseende.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 33—109 i

statsrådsprotokollet.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 16 maj 1930 är antalet ordinarie befattningshavare

vid tullverket jämte de för vederbörande befattningshavare avsedda

lönegrader från och med den 1 juli 1930 bestämt på följande sätt:

Befattningshavare

Lönegrad

I. Generaltullstyrelsen.

1 generaltulldirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet......

5 byråchefer .......................................................................................

1 kustbevakningsinspektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet

1 byråinspektör och föreståndare för tullverkets huvudlaboratorium

1 chef för statistiska avdelningen .....................................................

2 sekreterare .......................................................................................

4 byråinspektörer ................................................................................

2 förste revisorer..................................................................................

1 kamrerare............................................................................................

4 aktuarier .......................................................................................

3 notarier ...........................................................................................

10 revisorer ............................................................................................

3 tullkontrollörer ...............................................................................

11 kammarskrivare .................................................................................

1 materialförvaltare .........................................................................

1 registrator .........................................................................................

3 kansliskrivare ....................................................................................

1 förste expeditionsvakt .................................................................

14 kanslibiträden ..................................................................................

7 expeditions vakter

19 kontorsbiträden ................................................................................

5 skrivbiträden .................................................................................

B 30

B 26

B 26

B 26

B 24

B 24

B 24

B 21

B 21

B 21

B 21

B 16

B 15

B 14

B 11

B 7

B 7

B 5

II. Tullstaten.

1. Lokaltullförvaltningen.

3 tulldirektörer .......

3 tullöverinspektörer

3 tullbevakningschefer

..... B 29

B 27

...... B 26

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

11

Befattningshavare

Lönegrad

3 tulldirektörsassistenter.........................................................

B 26

5 tullförvaltare av klass 1 A

B 26

3 tullkommissarier ...........................................................

............. B 26

8 tullförvaltare av klass 1 B

B 24

20 tullöverkontrollörer ............................................................

B 24

15 förste tullkontrollörer ......................................................

.............. B 22

17 tullförvaltare av klass 2..................................................

B 22

19 tullförvaltare av klass 3......................................................

B 21

112 tullkontrollörer ...................................................................

............... B 21

7 tullförvaltare av klass 4..................................................

............... B 18

15 tullkassörer .........................................................................

............... B 18

385 kammarskrivare ...............................................................

............... B 16

22 tullmästare ..........................................................................

............... B 15

98 tullkontorister...................................................................

............. B 12

122 tullöveruppsyningsmän ...................................................

............. B 12

1 kansliskrivare......................................................................

............... B 11

471 tulluppsyningsman ...............................................................

............. B 8

16 kanslibiträden........................................................................

.............. B 7

823 tillsyningsman ...................................................................

........... B 6

110 tullvakter ..............................................................................

............ B 5

35 kontorsbiträden....................................................................

........... B 4

30 skrivbiträden ......................................................................

............... B 2

2. Kustbevakningen.

22 kustöveruppsyningsmän.................................................

................ B

12

54 kustuppsyningsman .......................................................

B

8

52 förste kustvakter..............................................................

B

7

164 kustvakter.........................................................................

B

6

52 kustbevakningsbit.räden ...................................................

............. B

5

3. Gränsbevakningen.

1 gränsbevakningschef......................................................

............... B

22

1 kammarskrivare ...........................................................

B

16

10 gränsöveruppsyningsmän

B

12

200 gränsuppsyningsmän........................................................

B

8.

Sedan riksdagen i skrivelse den 20 mars 1931, nr 7 A, under punkt 18

anmält sina beslut rörande Kungl. Marits framställningar angående tullverkets

utgiftsstater för budgetåret 1931/1932, har Kungl. Maj:t den 15

maj 1931, bland annat, för nämnda budgetår för tullverket fastställt följande

ordinarie stat:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

A. Avlöningsstat.

Generaltullstyrelsen.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.

................................................................... kr. 544,100

Arvode till tullverkets ombudsman ................ » 2,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag ............................ » 160,000 kr, 706,100

Tullstaten.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.

......................................................... kr. 10,831,700

Vikariatsersättningar, förslagsanslag » 150,000

Arvoden till två laboratorieföreståndare å

högst 1,000, respektive 500 kronor för år

räknat ......................................................... » 1,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag » 1,782,000 kr> 12,765,200

B. Indragningsstat.

Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat ..................... kr. 15,940

C. Pensionsstater.

Pensioner till avskedade tjänstemän, förslagsanslag

.............................................................. kr. 920,000

Pensioner till avlidna tjänstemäns änkor och

barn, förslagsanslag * 25,000

Gottgörelse till tullstatens enskilda pensionsinrättning

för mistade andelar av avlöning

vid vakanta tjänster .................................... » 13,000 kr. 958,000

D. Omkostnadsstat.

Kostnader för avdömande av tullmål, förslagsanslag

........................................................... kr. 37,300

Resekostnads- och traktamentsersättningar

m. m., förslagsanslag * 420,000

Hemliga utgifter............................................... » 4,000

övriga kostnader för tullverket, förslagsanslag » 1,724,960 kr. 2,186,260

Summa förslagsanslag kr. 16,631,500.

Slutligen må i detta sammanhang nämnas, att Kungl. Majit förordnat,

bland annat, att de i avlöningsstaten ingående anslagen till avlöningar till

icke-ordinarie befattningshavare m. m. icke må överskridas utan Kungl.

Maj:ts medgivande.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

13

I en särskild specifikation av utgiftsstater för tullverket, vilken såsom

bilaga fogats vid statsverkspropositionen och som här nedan intagits, hava

Kungl. Majits nu framlagda förslag beträffande de olika anslagsposterna

sammanställts. För jämförelse har utskottet i denna specifikation vid de

poster, i vilka förändring föreslagits i förhållande till de av Kungl. Majit

för budgetåret 1931/1932 upptagna posterna, inom parentes infört de för

sagda budgetår beviljade. I de poster, vid vilka någon jämförelsepost ej

upptagits, har någon ändring i anslagets storlek ej ifrågasatts.

i

Kronor

A. Avlöningsstaten.

Generaltullstyrelsen.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän:

Förslagsanslag.................................................................

Arvode till tullverkets ombudsman:

Anslag ...........................................................................

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.:

Förslagsanslag.................................................................

Tullstaten.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän:

Löner till ordinarie tjänstemän vid tullverkets

lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning,

förslagsvis .................................................. kr. 10,693,800 j

(10,731,800).

Kallortstillägg och kallortstraktamenten, förslagsvis » 48,000 j

Felräkningspenningar, förslagsvis ...................... » 10,000 i

Personliga lönetillägg, förslagsvis ..................... » 080 !

(2,000)

Läkarvård och medikamenter samt begravningshjälp,

förslagsvis .......................................... * 40,000 j

Vikariatser sättningar:

Förslagsanslag....................................................................j

Arvoden till två laboratorieföreståndare:

Anslag: i Göteborg högst 1,000 kr., i Malmö högst 500 kr..........

537,900 !

(544,100) |

2,000

140,000 I

(160,000);

10,792,180

(10.831,700)

200,000

(150,000)

Kronor

679,900

(706,100) |

1,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.:

Arvoden åt tullexpeditions- och tullstationsföreståndare,

förslagsvis .................................... kr. 15,000

Avlöningar till extra ordinarie tjänstemän och extra

befattningshavare samt gratifikationer, förslagsvis

Läkarvård och medikamenter samt begravningshjälp,

förslagsvis ..........................................

Ersättning för övertidstjänstgöring, förslagsvis

1,750,000

(1,700,000):

2,000

65,000

1,832,000

(1,782,000)

12,825,680

(12,765,200)

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

B. Indragningsstaten.

Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat...........

C. Pensionsstaterna.

Pensioner till avskedade tjänstemän, förslagsanslag

Pensioner till avlidna tjänstemäns änkor och barn, förslagsanslag

Gottgörelse till tullstatens enskilda pensionsinrättning för mistade!

andelar av avlöning vid vakanta tjänster ...........................

D. Omkostnadsstaten.

Kostnader för avdömande av tullmai:

gränstullrätten

Arvode till särskild ordförande

inom Norrbottens län ...... .......................... kr.

Arvode till tolk för finska språket vid samma

gränstullrätt...............................................

Gottgörelse åt rådhusrätterna för avgörande av tullmål,

förslagsvis ..........................................

2,000

300

35,000

Resekostnads- och traktamentsersättningar m. m.:

Ersättning för flyttningskostnad, förslagsvis...... kr.

Rese- och traktamentskostnader, förslagsvis.

20,000

300,000

(400,000)

Anslag

Hemliga utgifter:

Övriga kostnader för tullverket:

kr.

Byggnader, hyror och tomtören, förslagsvis .....

Drift av mot lega hållen fortskaffningsmateriel,

samt underhåll och drift av viss sådan materiel

för tullbevakningen, förslagsvis ....................

Expenser, förslagsvis .............. »

Telegramporto, förslagsvis................................. »

Gratifikationer åt kronolots- och kanalpersonal,

förslagsvis................................................... »

Legor för fortskaffningsmateriel, förslagsvis ...... »

Utbildning i tulltjänsten, förslagsvis .................. »

Beklädnad och beväpning, förslagsvis ............... »

Beslagarandelar samt tullstatens enskilda pensionsinrättnings

andelar av böter m. m., förslagsvis »

Diverse utgifter, förslagsvis ............................. »

130,000

(160,000)

110,000

(320,000)

600,000

20,000

1,000

180,000

40.000

(64,000)

25.000

210,000

193,866

144,960)

Kronor

1,000,000

i 920,000)

25.000

13.000

37,300

320,000

(420,000)

2,000

(4,000)

1,509,666

(1,724,960)

Summa kronor!

Kronor

14,154

(15,940)

1,038,000

(958,000)

1,868,966

(2,186,260)

16,426,700

(16,631,500)

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

15

I samband med Kungl. Marits förevarande förslag har utskottet till behandling

förehaft två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 74, inom

första kammaren av herr K. A. Andersson m. fl. och den andra, nr 105,

inom andra kammaren av herrar O. Osberg och Cornelius Olsson, vari

hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts förslag örn ändring av

tullkammaren i Marstrand till tullstation, varjämte framhållits, att vid bifall

till motionärernas förslag det av Kungl. Majit i detta sammanhang begärda

medgivandet beträffande fortsatt provianteringsfrilagersrätt för Marstrand

icke torde behöva lämnas.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får

utskottet hänvisa till den förstnämnda motionen.

Vad till en början angår avlöningsstaten för generaltullstyrelsen, bär

departementschefen först ingått på den av 1926 års besparingssakkunniga

på sin tid väckta frågan örn minskning av antalet byråer inom styrelsen,

med vilken frågas definitiva avgörande hittills fått anstå dels i avbidan

på att ledigheter skulle uppstå å vissa byråchefsbefattningar inom styrelsen

och dels till följd av att en del särskilt arbetskrävande uppgifter under

senare år åvilade styrelsen i fråga. Då sistnämnda omständighet icke

längre ansetts stå i vägen för frågans upptagande och då numera byråchefstjänsten

å styrelsens revisionsbyrå uppehälles medelst förordnande samt

byråchefen å kanslibyrån uppnått pensionsåldern, ehuru han på grund av

Kungl. Maj-.ts beslut ännu kvarstår i tjänst, har departementschefen, i likhet

med generaltullstyrelsen och i överensstämmelse med det önskemål, som

kom till uttryck i 1931 års riksdagsskrivelse nr 7 A, punkt 18, funnit tiden

nu vara inne att företaga frågan till avgörande.

Av den uttömmande utredning, som beträffande denna fråga numera slutförts,

synes framgå, att en ändring av den gällande byråorganisationen skulle

ur olika synpunkter komma att visa sig mindre ändamålsenlig. De skäl,

som i skilda hänseenden åberopats mot sammanslagning på ena eller andra

sättet av styrelsens byråer, har utskottet sålunda funnit utgöra anledning

till att styrelsens nuvarande byråorganisation bibehålies oförändrad.

Departementschefen har härefter upptagit den sedan en längre tid tillbaka

svävande frågan rörande omläggning av styrelsens statistiska avdelnings

arbete med den officiella handelsstatistiken, beträffande vars organisation

generaltullstyrelsen nu med biträde av en särskild tillkallad sakkunnig

åvägabragt förnyad utredning. Denna utredning, som förutsätter,

att extraheringen av de statistiska primäruppgifterna alltjämt skall utföras

inom generaltullstyrelsen, utmynnar i förslag örn införande vid detta arbete

av maskinell arbetsmetod med användande av automatiska sorterings- och

räknemaskiner.

Enligt vad av statsrådsprotokollet framgår, skulle arbetsmetoden i fråga

vara väl lämpad för handelsstatistiken och medföra betydande tekniska

Utskottets

yttrande.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

fördelar. Genom dess införande skulle sålunda möjlighet öppnas till ett

hastigare färdigställande av månadsstatistiken över handeln, så att denna

statistik skulle kunna publiceras tidigare än för närvande och utförandet

av statistiska specialutredningar skulle även underlättas. Kommerskollegium,

som omhänderhar handelsstatistikens vidare bearbetning och publicering,

har också i utlåtande i ärendet vitsordat, att den föreslagna organisationen

synes bliva till stort gagn för de intressen, kollegium har att tillvarataga.

I betraktande härav och med hänsyn till att arbetsmetoden jämväl ur

kostnadssynpunkt är fördelaktigare än den nuvarande, har utskottet även

i denna del ansett sig böra giva sin anslutning till vad Kungl. Majit föreslagit.

Utskottet vill emellertid i detta sammanhang hava uttalat sin förväntan,

att genom arbetsmetodens införande överflödig personal beredes

annan tjänstgöring inom tullverket, i den mån tillfällen därtill givas.

Mot beräkningen av den föreslagna avlöningsstaten för generaltullstyrelsen

har utskottet icke haft något att erinra.

Vidkommande så avlöningsstaten för tullstaten har vid behandlingen av

denna stat till prövning upptagits frågan örn förändring av tullkammaren

i Marstrand till tullstation, i avbidan på vilken frågas avgörande tullförvaltartjänsten

därstädes jämlikt Kungl. Majits beslut den 10 oktober 1924

uppehälles allenast medelst förordnande tillsvidare.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, väcktes frågan örn indragning av

berörda tullkammare av 1914 års tullkommission i dess år 1919 avgivna

betänkande angående omorganisation av tullverket. I den proposition (nr 89)

angående tullverkets omorganisation, Kungl. Majit framlade för 1922 års

riksdag, förordade emellertid föredragande departementschefen, att tullkammaren

bibehölles tillsvidare, så länge rörelsen därstädes icke i en närmare

framtid visade stillastående eller tillbakagång. \ ad sålunda uttalats föranledde

ej erinran från riksdagens sida. Då under senare år denna fråga

varit föremål för statsmakternas bedömande, har avgörandet av densamma

ansetts böra uppskjutas, bland annat, i avvaktan på den utveckling, provianteringsfrilagerröreisen

i staden kunde komma att uppnå.

I frågan hava — enligt vad statsrådsprotokollet utvisar — delade meningar

gjort sig gällande.

Sålunda har indragningen avstyrkts av kommerskollegium, lantbruksstyrelsen,

länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, stadsfullmäktige i Marstrand

och vissa näringssammanslutningar.

Kungl. Majit har emellertid i överensstämmelse med generaltullstyrelsens

åsikt framlagt förslag örn tullkammarens ersättande med en tullstation,

i samband varmed tullförvaltartjänsten skulle indragas och tullförvaltningen

ställas under ledning av en tullmästare.

Såsom ovan nämnts, har i två inom riksdagen väckta motioner hemställts

örn avslag å Kungl. Majits förslag.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

17

Vid den prövning, utskottet ägnat denna fråga, Ilar utskottet i likhet

med departementschefen konstaterat, att vissa skäl tala för ifrågavarande

tullkammares förändring till tullstation. Den alltjämt mycket obetydliga

rörelsen vid tullkammaren synes särskilt utgöra anledning för en dylik

förändring. Enligt vad av statsrådsprotokollet framgår, utgjorde sålunda

den debiterade uppbörden av tullmedel under åren 1926—1930 i medeltal

allenast omkring 4,725 kronor örn året och av andra medel inflöto under

sagda tid i genomsnitt omkring 1,600 kronor årligen.

Å andra sidan visa emellertid de i statsrådsprotokollet lämnade uppgifterna,

att den debiterade uppbörden av tullmedel, örn man bortser från

ett år, nämligen år 1930, varit i ständigt stigande. Från att hava uppgått

till 2,293 kronor år 1926 bar sålunda uppbörden för åren 1927—1929

utgjort respektive 5,016, 5,876 och 7,403 kronor. Att tulluppbörden år 1930

nedgick till blott 3,073 kronor torde icke kunna tagas som bevis för en

under normala förhållanden sjunkande uppbörd. Debiterad uppbörd av

andra medel än tullmedel bar alltsedan 1927 visat en stigande tendens

eller från 1,343 kronor år 1927 till 1,951 kronor år 1930.

Med beaktande härav bar utskottet redan av denna anledning ansett

det kunna ifrågasättas, huruvida tidpunkten ännu är inne för denna

frågas definitiva avgörande.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra örn, att generaltullstyrelsen

så sent som den 26 september 1927 i skrivelse till Kungl. Majit anförde

såsom skäl för tullkammarens bibehållande, bland annat, att det vore

tvivelaktigt, huruvida icke den ifrågasatta förändringen till tullstation

skulle medföra ökade kostnader för statsverket i stället för besparing, i

det att statsverket skulle få vidkännas dels kostnaderna för hyra av lokaler

för tullstationen, dels de kostnader, som uppkomme, då vid förekommande

behov tulltjänsteman måste beordras från Göteborg till verkställande

av tullbehandlingar i Marstrand. Frågan örn konsekvenserna i berörda

hänseende synes utskottet ännu icke vara fullt utredd.

Några direkta besparingssynpunkter lärer dock icke kunna läggas å

denna fråga. Detta har ej heller gjorts vare sig av Kungl. Majit eller

i ärendet hörda myndigheter och näringssammanslutningar. Tvärtom

hava stadsfullmäktige i Marstrand oell motionärerna framhållit, att,

örn tullförvaltaren i Marstrand bomme att bibehållas och därvid erhölle

chefskap över kustbevakningen i Marstrands tulldistrikt, en besparingskulle

kunna erhållas för statsverket, då därigenom resekostnader för

tullförvaltare från annat distrikt skulle bortfalla.

Då härtill kommer, att en förändring av tullkammaren i Marstrand till

tullstation skulle — på sätt från skilda håll påpekats — medföra ökade

kostnader och andra olägenheter för fiskeri- och sjöfartsnäringen, har

utskottet funnit sig böra förorda, att med avgörandet av nu berörda fråga

inå tillsvidare anstå. Tullförvaltartjänsten torde sålunda alltjämt böra

Bihang till riksdagens protokoll 1932. r> sami. 7 höft. (Nr 7.) 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

uppehållas på förordnande och Marstrand fortfarande liksom hittills åtnjuta

provjanteringsfrilagersrätt.

Ett uppskov med denna frågas avgörande utgör givetvis ej hinder för

annan eller andra tullkammares förändring till tullstationer, därest skäl

därtill föreligga.

Vad härefter angår frågan örn ny klassificering av vissa tullkamrar,

innebär nu förevarande förslag i förhållande till gällande klassindelning

uppflyttning av tullförvaltningen i Stockholms frihamn från klass 1 B till

klass 1 A, av tullkamrarna i Södertälje och Västerås från klass 3 till klass

2 samt av tullkammaren i Ronneby från klass 4 till klass 3, ävensom nedllyttning

av tullkamrarna i Lund och Charlottenberg från klass 2 till

klass 3.

De sålunda föreslagna ändringarna ifråga örn tullkamrarnas inplacering

i olika klasser har utskottet ansett sig böra tillstyrka.

Det av Kungl. Maj:t nu framlagda förslaget till personalförteckning

skiljer sig, vad lokaltullförvaltningen beträffar, endast i så måtto från

personalförteckningen för budgetåret 1931/1932, att, dels i enlighet med

vad i det föregående omnämnts rörande tullkammarens i Marstrand förändring

till tullstation, antalet tullförvaltartjänster av klass 4 minskats

med 1, eller till 6, och antalet tullmästartjänster ökats med 1, eller till

23, dels ock på grund av de föreslagna förändringarna i fråga om vissa

tullanstalters klassificering antalet tullförvaltartjänster av klass 1 A ökats

med 1 och antalet tullförvaltartjänster av klass 3 likaledes ökats med 1,

under det att antalet tullförvaltartjänster av klass 1 B minskats med 1

och antalet tullförvaltartjänster av klass 4 minskats med ytterligare 1.

Antalet tullförvaltartjänster i de olika klasserna skulle alltså utgöra: 6 i

klass 1 A, 7 i klass 1 B, 17 i klass 2, 20 i klass 3 och 5 i klass 4.

Då utskottet, såsom nämnts, funnit sig böra förorda, att med avgörande

av frågan om tullkammarens i Marstrand förändring till tullstation bör

tills vidare anstå, bör antalet tullförvaltartjänster av klass 4 och tullmästartjänster

upptagas till oförändrat antal eller till respektive 7 och 22. I

övrigt har utskottet ansett sig böra ansluta sig till berörda förslag.

Kungl. Maj:ts förslag att personalförteckningen för kustbevakningen för

nästkommande budgetår bibehålies oförändrad samt örn vissa ändringar i

fråga örn gränsbevakningens organisation har ej heller givit utskottet anledning

till erinran.

Vad slutligen angår Kungl. Maj:ts förslag i fråga örn beräkningen av de

å antoningsstaten för tullstaten uppförda särskilda unslagen, indragningsstaten,

pensionsstaterna och omkostnadsstaten har utskottet funnit sig böra

föreslå allenast den ändring, att posten till löner till ordinarie tjänstemän

vid tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning med hänsyn

till utskottets ståndpunkt i fråga örn bibehållande av tullkammaren i

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

19

Marstrand liöjes med i runt tal 1,000 kronor eller från 10,093,800 kronor till

10,694,800 kronor, i följd varav förslagsanslaget till tullverket skulle upptagas

med 16,427,700 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts och då utskottet i övrigt ej .

haft något att erinra mot vad Kungl. Majit under förevarande punkt föreslagit

riksdagen, får utskottet hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Majits förslag

och herr K. A. Anderssons m. fl. samt herrar Osbergs

och Cornelius Olssons ovanberörda motioner, 1:74

och 11:105,

a) besluta, att antalet ordinarie befattningar vid

tullverket jämte de för vederbörande befattningshavare

avsedda lönegrader skall bestämmas i enlighet

med vad av utskottet föreslagits;

b) för budgetåret 1932/1933 för tullverket godkänna

följande

Ordinarie stat.

A. Avlöning sstat.

Generaltullstyrelsen.

Avlöningar till ordinarie

tjänstemän, förslagsanslag

................................ kr. 537,900

Arvode till tullverkets

ombudsman..................... » 2,000

Avlöningar till icke-ordinarie

befattningshavare

m. m., förslagsanslag » 140,000 kr. 679,900

Tullstaten.

Avlöningar till ordinarie

tjänstemän, förslagsanslag

kr. 10,793,180

Vikariatsersättningar,/örslagsanslag

» 200,000

Arvoden till två laboratorieföreståndare

å högst

1,000, respektive 500 kronor

för år räknat » 1,500

Avlöningar till icke-ordinarie

befattningshavare

ra. m., förslagsanslag » 1,832,000 kr> 12,826,680

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

B. Indragningsstat.

Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat

................................................ kr. 14,154

C. Pensionsstater.

Pensioner till avskedade

tjänstemän, förslagsanslag

............................... kr. 1,000,000

Pensioner till avlidna tjänstemäns

änkor oell barn,

förslagsanslag » 25,000

Gottgörelse till tullstatens

enskilda pensionsinrättning

för mistade andelar

av avlöning vid vakanta

tjänster ........................... » 13,000 kr. 1,038,000

D. Omkostnadsstat.

Kostnader för avdömande

av tullmål, förslagsanslag

........................... kr.

Resekostnads- och traktamentsersättningar

m. m.,

förslagsanslag................. »

Hemliga utgifter ............ »

övriga kostnader för tullverket,

förslagsanslag _» 1,509,666 kr. 1,868,966

Summa förslagsanslag kr. 16,427,700;

c) i riksstaten uppföra ordinarie förslagsanslaget

för tullverket till ett mot statens slutsumma svarande

belopp av 16,427,700 kronor;

d) förklara, att sådan å den 31 december 1922

gällande ordinarie stat kvarstående tjänsteman vid

tullverket, som ej anmält sig icke vilja övergå på den

nya staten, må under budgetåret 1932/1933 komma i åtnjutande

av tillfälligt lönetillägg till belopp, vilket

Kungl. Maj:t, efter förslag av generaltullstyrelsen,

prövar stå i lämpligt förhållande till den tjänstgöring,

som må komma att krävas av vederbörande, eller

Kungl. Maj:t eljest kan finna skäligt, dock icke i

något fall till högre belopp för år räknat, än som genom

kungörelsen den 22 juni 1921 /nr 444) angående tillfälliga

lönetillägg åt viss personal vid tullverket för

år 1922 blivit bestämt.

37,300

320,000

2,000

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

21

17:o) Kungl. Majit Ilar föreslagit riksdagen (punkt 16) att till särskilda

åtgärder för bekämpande genom tullverkets försorg av olovlig införsel

av spritdrycker m. m. för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag

av 750,000 kronor, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 110—

118 i statsrådsprotokollet.

Från och med budgetåret 1923/1924 till oell med budgetåret 1927/1928 har

under anslagstiteln »övriga kostnader för tullverket» varit uppförd en

anslagspost till särskilda åtgärder för bekämpande av olovlig varuinförsel

m. m., vilken anslagspost förslagsvis upptagits med följande belopp:

år 1923/1924

» 1924/1925

» 1925/1926

» 1926/1927

» 1927/1928

kronor 300,000

» 150,000

» 200,000

» 200,000

» 100,000.

I enlighet med förslag i statsverkspropositionen till 1928 års riksdag

har från och med budgetåret 1928/1929 den förändrade anordning tillämpats,

att till särskilda åtgärder för bekämpande genom tullverkets försorg

av olovlig införsel av spritdrycker m. m. å riksstaten upptagits ett''

extra reservationsanslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel,

varjämte ett belopp, som avsetts för motverkande av olovlig varuinförsel

i övrigt, tillförts den i anslaget »övriga kostnader för tullverket»

ingående posten »diverse utgifter». Enligt det vid berörda proposition

fogade statsrådsprotokollet utgick vederbörande departementschef

från att, för den händelse nyssnämnda reservationsanslag skulle visa sig

icke bliva för sitt ändamål tillräckligt, Kungl. Majit skulle kunna efter

framställning av generaltullstyrelsen bemyndiga styrelsen att för ändamålet

disponera ytterligare medel ur anslagsposten »diverse utgifter».

De sålunda anvisade extra reservationsanslagen hava varit uppförda

med följande belopp:

år 1928/1929 kronor 125,000

» 1929/1930 » 125,000

» 1930/1931 » 300,000

» 1931/1932 » 600,000.

Den del av anslagsposten »diverse utgifter», som avsetts till motverkande

av olovlig varuinförsel i allmänhet, Ilar för vart och ett av sistnämnda

fyra budgetår beräknats till 25,000 kronor.

Av ifrågavarande anslagsposter och anslag, för budgetåren 1923/1924—

1929/1930 uppgående till sammanlagt 1,250,000 kronor, har, enligt vad ge
-

Särskilda åtgärder

för bekämpande

genom tullverkets

försorg

av olovlig

införsel av

spritdrycker

771. 771.

[16.]

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

neraltullstyrelsen i skrivelse den 23 september 1931 med anslagsäskanden

för nästkommande budgetår meddelat, under samma budgetår avförts ett

belopp av tillhopa 966,475 kronor 60 öre, fördelat på följande sätt:

anskaffning av båtmateriel jämte ombyggnad och inventarier

............................................

anskaffning av annan fortskaffningsmateriel ........

anskaffning av telefoner, kikare och vapen ..........

förhyrning av fortskaffningsmateriel m. m...........

detektivtjänsten jämte kostnader för utbildning däri ..

förhyrning av personal å bevakningsfartygen »Vikingen»

och »Triton» ................................

driftkostnader för dessa bevakningsfartyg ............

diverse ..............................................

kronor 268,850 : 62

» 73,850:77

71,943:65

» 64,327:05

» 217,752:30

» 87,874:71

» 54,744:04

» 127,132:46

Summa kronor 966,475: 60.

Å de för budgetåret 1930/1931 anvisade anslagsbeloppen, tillhopa 325,000

kronor, hava avförts 134,958 kronor 59 öre, fördelade sålunda:

anskaffning av båtmateriel jämte ombyggnad och inventarier

............................................ kronor 1,326:97

anskaffning av annan fortskaffningsmateriel ........ » 18,583:87

anskaffning av telefoner, kikare och vapen .......... » 1,547:56

förhyrning av fortskaffningsmateriel ................ » 2,365:15

detektivtjänsten jämte kostnader för utbildning däri .. » 11,293:17

förhyrning av personal å bevakningsfartyget »Triton» » 32,465: 30

driftkostnader för »Triton» ............................ » 31,753:25

diverse ................................................ » 35,673:32

Summa kronor 134,958: 59.

I detta sammanhang torde få erinras, hurusom möjlighet föreligger för

generaltullstyrelsen att även med andra medel i viss utsträckning tillgodose

i huvudsak enahanda ändamål som dem, för vilka det särskilda reservationsanslaget

är avsett. Härvid åsyftas de medel, som jämlikt bestämmelser

i 19 § lagen den 8 juni 1923 (nr 147) örn straff för olovlig varuinförsel

samt 23 § lagen den 20 juni 1924 (nr 225) med särskilda bestämmelser

angående olovlig befattning med spritdrycker och vin ställas till

styrelsens förfogande att användas till uppmuntran av tulltjänstemän

och polismän, som ådagalagt synnerligt nit vid beivrande av olovlig varuinförsel,

eller till särskilda åtgärder för motverkande av sådan införsel.

De intill utgången av budgetåret 1930/1931 influtna beloppen och deras

användning framgår av följande, av generaltullstyrelsen lämnade översikt:
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

23

Debet

Influtna medel:

Kronor

öre

1923/1924.....................

18,214. |

87

1924/1925.....................

61,852

73

1925/1926 .....................

60,094

i 73

1926/1927.....................

28,594

; 79

1927/1928.....................

179,498

80

1928/1929.....................

114,700

G7

1929/1930.....................

75,874

i 21!

1930/1931.....................

81,265

1 8 2

Summa

: 615,095

! 14

Kredit.

.

Kronor

Öre

Till uppmuntran av tull- tjänsteman och polismän

207,478

•

65

Anskaffning av båtmateriel

227,549

94

Anskaffning av annan fort- skaffningsmateriel .........

68,337

• •

IS

Diverse ...........................

22,990

,<!«

Behållning den 30 juni 1931

88,739

(/?■

Summa

615,095

14

Vid utgången av budgetåret 1930/1931 funnos reservationer å anslagen

för budgetåren 1929/1930 och 1930/1931 till ett sammanlagt belopp av

190,890 kronor 11 öre.

I överensstämmelse med förslag av generaltullstyrelsen i skrivelse den

15 september 1930 angående tullverkets utgiftsstater för budgetåret 1931/

1932 har ifrågavarande reservationsanslag, såsom framgår av det föregående,

för innevarande budgetår upptagits med 600,000 kronor. Enligt

styrelsens förslag rörande dispositionen av detta anslag — vari även ingå

beräknade kostnader för iståndsättande, drift och bemanning av två

andra klass torpedbåtar, vilka sedermera jämlikt Kungl. Maj:ts beslut

den 26 juni 1931 ställts till generaltullstyrelsens förfogande för förstärkning

av utsjöbevakningen mot spritsmugglingen — skulle anslaget an
-

vändas på ungefärligen följande sätt:

till nybyggnad av två tullkryssare .................. kronor 170,000

.» nybyggnad av två tullracer .......................... » 90,000

» »Tritons» bevakningstjänst .......................... » 70,000

» iståndsättande av två torpedbåtar.................... » 40,000

» förhyrning av personal å dessa båtar och båtarnas drift » 168,000

.» förnyelse av motorfordonsmateriel.................... » 15,000

.» diverse utgifter ...................................... » 47,000

Summa kronor 600,000.

Generaltullstyrelsen har i sin skrivelse den 23 september 1931 erinrat,

att byggnadsprogrammet för budgetåret 1931/1932 sålunda skulle omfatta

två tullkryssare och två tullracer för en sammanlagd kostnad av omkring

260,000 kronor, ävensom att nybyggnadsprogrammet för budgetåret

1930/1931 avsett en tullkryssare, en tulljakt och en tullracer, allt för

en beräknad kostnad av omkring 175,000 kronor. Antalet av de fartyg,

som skulle byggas för anslagen för nyssnämnda två budgetår, utgjorda

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Vtekoltete

■farande.

alltså tillsammans sju, nämligen tre tullkryssare, en tulljakt och tre tullracer,

med en sammanlagd beräknad kostnad av omkring 435,000 kronor.

Vid början av budgetåret 1931/1932 hade, på sätt av det föregående

framgår, till styrelsens förfogande för med reservationsanslaget avsedda

ändamål funnits ett belopp av 790,890 kronor 11 öre, motsvarande summan

av reservationernas belopp och anslaget för sistnämnda budgetår. Då

vid nämnda tidpunkt icke någon del av anslaget för budgetåret 1930/1931

använts för nybyggnad av tullbåtar, skulle alltså hela kostnaden för byggande

av nämnda sju fartyg, beräknad till omkring 435,000 kronor, bestridas

av ovanberörda belopp, 790,890 kronor 11 öre. Återstoden av beloppet

vore avsett att användas till utgifter för »Tritons» bevakningstjänst,

två torpedbåtars iståndsättande och drift, anskaffning av motorfordon

samt till övriga utgifter, däribland, i den mån medlen därtill lämnade

tillgång, de underhålls- och driftkostnader, som enligt vad styrelsen i

fråga örn anslaget till tullverket anfört syntes böra utgå av det särskilda

reservationsanslaget i stället för av tullverkets anslagspost »underhåll

och drift av fortskaffningsmateriel».

Av nyssnämnda sju fartyg vore hittills endast två tullracer byggda.

Kostnaden för dessa båtar, beräknad till omkring 90,000 kronor, hade

emellertid, då i dem insatts motorer från båtar, som utrangerats eller

förolyckats, kunnat i viss mån begränsas och syntes, frånsett motorerna,

kunna, sedan båtarna utrustats, beräknas uppgå till omkring 65,000 kronor.

Byggandet av de återstående fem båtarna, tre tullkryssare, en tulljakt

och en tullracer, för vilka kostnaden beräknats till omkring 345,000

kronor, hade ännu icke kunnat påbörjas. Anledning härtill vore, vad

tullkryssarna och tulljakten beträffade, i främsta rummet att de till

dessa båtar uppgjorda ritningarna, efter att hava varit underställda sakkunnig

myndighets granskning, ansetts vara i behov av viss omarbetning.

Sedan detta skett, komme emellertid, efter infordrande av anbud i vederbörlig

ordning, byggandet av samtliga återstående båtar att snarast möjligt

påbörjas.

Vad beträffar anslagsbehovet för nu ifrågavarande ändamål för budgetåret

1932/1933, har å sid. 113—118 i statsrådsprotokollet en redogörelse

lämnats för innehållet i en av kustbevakningsinspektören till generaltullstyrelsen

ingiven skrivelse i ämnet ävensom för styrelsens i anledning

därav hos Kungl. Majit gjorda framställning.

Departementschefens yttrande återfinnes å sid. 118 i statsrådsprotokollet.

I sin skrivelse nr 7 A, punkt 19, anförde 1931 års riksdag, bland annat,

att riksdagen i likhet med departementschefen ansåge, att verksamma

åtgärder för spritsmugglingens bekämpande vore av behovet påkallade.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7. 25

I enlighet med Kungl. Majlis förslag anvisade oek riksdagen det av

Kungl. Majit då äskade reservationsanslaget å 600,000 kronor.

Allmänt är känt, att den organiserade smugglingen av spritdrycker alltjämt

bedrives i avsevärd omfattning, och medels anvisande för dess bekämpande

är därför fortfarande av behovet påkallat.

Den plan i nu ifrågavarande hänseende, departementschefen framlagt,,

har icke givit utskottet anledning till erinran.

Då utskottet likaledes funnit sig böra tillstyrka beviljandet av det av

Kungl. Majit äskade anslagsbeloppet samt ansett anslaget böra, såsom

för närvarande är fallet, utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel,

får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må till särskilda åtgärder för bekämpande

genom tullverkets försorg av olovlig införsel

av spritdrycker rn. m. för budgetåret 1932/1933 anvisa

ett extra reservationsanslag av 750,000 kronor, att utgå

av statsverkets fond av rusdrycksmedel.

18io) Beträffande Kungl. Majits förslag angående anslag till upprätthållande

av kontrollstyrelsens verksamhet (punkt 17) samt till kontroll å

till verkm''Tigga v gif ter (punkt 18) kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtanden; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
-

anmäla.

19io) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 19) och under hänvisning

till vad statsrådsprotokollet (sid. 120 och 121) i ämnet innehåller,

hemställer utskottet,

att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget

till stämpelomkostnader, nu 350,000 kronor, med 15,000

kronor, till 335,000 kronor.

20:o) Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 20) att minska ordinarie

förslagsanslaget till kostnader för årlig taxering, nu 3,400,000 kronor,

med 200,000 kronor till 3,200,000 kronor.

Vid anmälan av förevarande anslagsäskande har departementschefen

anfört följande:

»Den övervägande delen av kostnaderna för det årliga taxeringsarbetet

hestrides av statsmedel och täckes från ett under sjunde huvudtiteln upp

Kontroll- ''

styrelsens

verksamhet*

Kontroll d i

tillverknings-)

avgifter.

[17—18.]

Stämpel
omkostnader.

[19.]

Kostnader for

ärlig taxering.

[20.]

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

lort ordinarie förslagsanslag, som tidigare benämnts »kostnader för taxering

till skatt å inkomst och förmögenhet» men som från och med budgetåret

1929/1930, i anslutning till 1928 års taxeringsförordnings terminologi,

rubriceras »kostnader för årlig taxering».

Av de från ifrågavarande anslag bestridda kostnaderna utgöres huvudparten

av sådana, vilka efter förslag av länsstyrelserna en gång årligen

prövas av Kungl. Majit, som därvid ställer visst belopp till förfogande

åt varje länsprövningsnämnd. Blaud sistnämnda kostnader märkas framför

allt de i 145 § 1 mom. taxeringsförordningen omförmälda ersättningar

åt ordförandena och kronoombuden i taxeringsnämnderna. Vidare utgå

från anslaget, utan beslut av Kungl. Majit, medel till gäldande av vissa

av länsprövningsnämndernas arbeten föranledda utgifter, ''vartill, enligt

145 § 5 mom. taxeringsförordningen, vederbörande nämnd må efter förslag

av länsstyrelsen använda erforderligt belopp. Härjämte täckas från

anslaget vissa andra kostnader för taxeringsarbetet, såsom ersättningar

till sakkunniga och till häradsskrivarna för avskrifter av taxeringslängder,

resekostnads- och traktamentsersättningar, ävensom kostnader för

den mellankommunala prövningsnämnden.

I efterföljande tabell hava sammanställts uppgifter å dels de i riksstaten

upptagna anslagsbeloppen för ett vart av budgetåren 1925/1926—

1931/1932, dels ock nettoutgifterna från anslaget under samma period, i

den mån uppgifter härom äro tillgängliga. Utgifterna hava därvid uppdelats

på tre kolumner, nämligen en kolumn, avseende de av Kungl.

Majit utanordnade beloppen, varvid inom parentes angivits de belopp,

som av länsstyrelserna blivit begärda, en kolumn för kostnader i övrigt,

vilka bestritts ffån anslaget, samt en summakolumn.

Xettoutgiftcr å anslaget

Budgetår

Anslag å

riksstat^ n

kronor

Av Kungl.

Majit utan- ordnat

kronor

-

Övriga

kostnader

kronor

. ;

Summa

kronor

1925/192# .......................................

3,000,000

2,554,500

(2,886,900)

522,000

3,076,500

1926/1927 .......................................

3,000,000

2.477,800

(2,955,300)

549,800

3,027,600

1927/1928 .......................................

2,800,000

2,310,600

(3,005,700)

474,300

2,784,900

1928/1929 .......................................

2,800,000

2,294,900

(2,785,400)

684,700

2,979,600

1929/1930 .......................................

3,200,000

2,535,300

(3,146,200)

927,200

3,462,500

1930/1931 .......................................

1931/1932 ......................................

3,400,000

3,400,000

2,620,900

(3.226.300)

2,730,000

(3.258.300)

953,500

3,574,400

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7. 27

Påpekas må, att under budgetåren 1927/1928 och 1928/1929, då ifrågavarande

anslag varit nedsatt till 2,800,000 kronor, särskilda extra anslag

varit uppförda å riksstaten för bestridande av kostnaderna för 1928 års

allmänna fastighetstaxering. De årliga fastighetstaxeringar, som äga

nim mellan de vart femte år återkommande allmänna fastighetstaxeringarna,

bekostas däremot från förevarande anslag.

Beträffande anslagsbehovet för budgetåret 1932/1933 får jag hänvisa

till att allmän fastighetstaxering är avsedd att äga rum under år 1933

samt att särskilda medel nu, liksom tidigare, böra därtill anvisas. Till

följd härav torde utgifterna å det ordinarie taxeringsanslaget kunna

förväntas nedgå under nämnda budgetår. För att ytterligare minska medelsåtgången

synes man kunna ifrågasätta vissa åtgärder i syfte att begränsa

de utgifter, vilkas bestämmande ankommer på prövningsnämnderna.

Vidare anser jag rimligt, att under nuvarande statsfinansiella

läge, då ett nedbringande av statsutgifterna bör eftersträvas på

alla områden, jämväl de till beskattningsnämnderna utgående ersättningarna

något beskäras. Av nu angivna skäl finner jag mig kunna räkna

med att ifrågavarande anslag, som för innevarande budgetår utgör

3,400,000 kronor, för budgetåret 1932/1933 skall kunna nedsättas till 3,200,000

kronor.»

Av skäl, departementschefen anfört, anser ock utskottet, att en beskärning

av det för nu ifrågavarande ändamål beviljade anslaget bör kunna

ske. Utan risk för taxeringsarbetets behöriga skötsel synes emellertid anslaget

kunna nedsättas till ett lägre belopp än Kungl. Maj:t ifrågasatt.

Utskottet får för sin del föreslå, att anslaget bestämmes till 3,000,000 kronor.

Utskottet förutsätter härvid, att något överskridande av anslaget icke

kommer att äga rum.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget

till kostnader för årlig taxering, nu 3,400.000 kronor,

med 400,000 kronor till 3,000.000 kronor.

21:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till kostnader

för allmänna fastighetstaxeringen år 1933 (punkt 21) jämto en i detta

ämne väckt motion, 11:158, kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande i vilket Utskottet skolat härigenom för liksdagen

Utskottets

yttrande.

Kostnader

för allvxävma

fastighetstaxeringen

år

1933.

[21.]

anmäla.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Ersättningar för särskilda förmåner och rättigheter

m. m.

Utsättningar

till vissa

studer och

köpingar för

tUl statsverket

indragna

krän trin s försäljning

smedel.

[22.]

22:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 22) att i riksstaten

uppföra ordinarie anslaget till ersättning till vissa städer och köpingar

för till statsverket indragna hrännvinsförsäljningsmedel med 1,090,236

kronor att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Enligt 1 § förordningen den 18 juli 1913 (nr 198) angående ersättning

till städer och vissa köpingar, landsting och hushållningssällskap för till

statsverket indragna hrännvinsförsäljningsmedel skola av statsverket till

de i paragrafen angivna städer och köpingar utbetalas bestämda, successivt

sjunkande ersättningsbelopp, för vilkas bestridande särskilt ordinarie

anslag anvisats å riksstaten. Ifrågavarande belopp skola enligt 5 §

samma förordning, sådan denna paragraf lyder enligt förordning dén 9

juni 1922 (nr 363), av statskontoret utbetalas till vederbörande under juli

månad.

För år 1932 uppgå ersättningsbeloppen till sammanlagt 1,090,236 kronor.

Med detta belopp bar alltså anslaget för ersättning till vissa städer och

köpingar för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel upptagits

i riksstatsförslaget.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstaten uppföra ordinarie anslaget

till ersättning till vissa städer och köpingar

för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel

med 1,090,236 kronor, att utgå av statsverkets

fond av rusdrycksmedel.

Inlösen av

och ersättning

för skattefrälseräntor

samt avlösning

av fräl>eshatteräntor.

[23.]

23:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 23) att till inlösen

av och ersättning för skattefrälseräntor samt avlösning av frälseskatteräntor

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag av 40,000

kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 125—127 i statsrådsprotokollet.

J...... • '' . .

Under en följd av år hava å riksstaten uppförts extra förslagsanslag

å växlande belopp dels till inlösen av skattefrälseräntor, dels till ersättning

för skattefrälseräntor, dels till avlösning av frälseskatteräntor. För

närmare kännedom örn beskaffenheten av de kostnader, för vilkas täckande

anslagen avsetts, samt örn de grunder, som följts vid beräknandet

av anslagen, hänvisas till sjunde huvudtiteln i 1918, 1927 och 1928 års

statsverkspropositioner.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

I riksstaten för innevarande budgetår är anslaget till inlösen av skattefrälseräntor

uppfört med 90,000 kronor, anslaget till ersättning för skattefrälseräntor

med 30,000 kronor och anslaget till avlösning av frälseskatteräntor

med 20,000 kronor.

I fråga örn beräkningen av anslagsmedlen för nästkommande budgetår

har kammarkollegiet avgivit förslag i skrivelse den 23 september 1931 och

därvid anfört följande:

»Beträffande först extra förslagsanslaget till inlösen av skattefrälseräntor

så är detta för innevarande budgetår upptaget till 90,000 kronor

(VILD.6). Såsom kollegiet i skrivelse den 7 september 1931 till herr statsrådet

rörande utsträckning av tiden för anmälan örn inlösen av skattefrälseräntor

omnämnt, uppgingo utgifterna å anslaget sist tilländalupna

budgetår till 61,305 kronor 25 öre.

Anslag för inlösen av skattefrälseräntor bör stå till förfogande även

under budgetåret 1932/1933. Jämlikt kungörelsen den 8 april 1927 (nr 95)

upphör med utgången av år 1932 rätten att göra framställning örn inlösen

av skattefrälseränta. Detta synes emellertid föga inverka på anslagsbehovet

för nämnda budgetår, vilket behov torde bliva beroende av omfattningen

av de framställningar, som inkommit dessförinnan. Skulle en förlängning

av inläsningstiden medgivas, torde under första halvåret 1933

inkommande framställningar icke i avsevärd omfattning hinna slutbehandlas

inom sådan tid, att på grund av desamma utbetalning kan ske

före utgången av budgetåret 1932/1933. Vidkommande anslagets belopp

synes fortfarande kunna förväntas ett visst intresse bland de inlösenberättigade

för en snar inlösen av räntorna. Enär inlösningssumman

bestämmes efter de tio senaste årens markegångspriser, blir vid nu rådande

priser å spannmål en inlösning gynnsam i förhållande till dagsvärdet

av de årliga ränteprestationerna. Anledning torde emellertid ej förefinnas

att sätta anslaget lika högt som det för närvarande i riksstaten

upptagna. Lämpligen torde anslaget kunna beräknas i anslutning till

belastningen under senaste budgetår och förslagsvis upptagas till 65,000

kronor. Såsom framhölls i skrivelse den 2 oktober 1930 angående anslag

för ändamålet för innevarande budgetår, är att förvänta en jämförelsevis

mera betydande utbetalning från anslaget, i händelse inlösen skulle

påkallas av de s. k. Trippska räntorna. Framställning härom har ännu

ej inkommit, och anledning synes knappast vara för handen att i detta

sammanhang taga hänsyn till en dylik större enstaka inlösen, rörande vilken

ej med någon grad av säkerhet kan förutses, när den skall inträffa.

Extra förslagsanslaget till ersättning för skattefrälseräntor utgör för

närvarande 30,000 kronor (VILDA). Sistförflutna budgetåret medförde en

utgift å anslaget av 33,328 kronor 32 öre.

Belastningen å anslaget synes kunna väntas under budgetåret 1932/1933

bliva ungefär densamma, dock att möjligen någon minskning kan emotses.

Anledning torde saknas att företaga ändring i anslagets för närvarande

i riksstaten upptagna belopp.

Vad härefter angår extra förslagsanslaget till avlösning av frälseskatteräntor

(VII: D. 8), som för närvarande utgör 20,000 kronor, hava uppbördsmedlen,

vilka tillgodoföras anslaget, under do fem sist förflutna budgetåren

uppgått till i runda tal respektive 59,000, 87,000, 82,000, 98,000 och

83,000 kronor. Från anslaget utbetalda belopp hava utgjort respektive

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

96,000, 390,000, 142,000, 130,000 oell 27,000 kronor. På av kollegiet i dess

ovanberörda skrivelse den 2 oktober 1930 anförda skäl synes anslaget kunna

ytterligare nedsättas. Försiktigheten synes dock bjuda, att det icke helt

indrages. Kollegiet anser detsamma böra upptagas med ett belopp av

5,000 kronor.»

På grund av vad sålunda anförts har kollegiet hemställt, att i riksstaten

för budgetåret 1932/1933 extra förslagsanslaget till inlösen av skattefrälseräntor

upptages till 65,000 kronor, extra förslagsanslaget till ersättning

för skattefrälseräntor till 30,000 kronor och extra förslagsanslaget till

avlösning av frälseskatteräntor till 5,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Av den lämnade redogörelsen framgår, att statsverkets utgifter för här

ifrågavarande ändamål under nästföregående budgetår i avrundade tal

uppgingo: för inlösen av skattefrälseräntor till 61,300 kronor, för ersättning

för dylika räntor till 33,300 kronor samt för avlösning av frälseskatteräntor

till 27,000 kronor. Till det för sistnämnda ändamål anvisade anslaget,

å 40,000 kronor, hava emellertid under samma budgetår influtit

uppbördsmedel — utgörande huvudsakligen avbetalningar och räntor å

av statsverket förskjutna avlösningsbelopp — med cirka 83,200 kronor, till

följd varav anslaget enligt budgetredovisningen företer ett överskott på ej

mindre än omkring 96,200 kronor.

Såsom antytts i kammarkollegiets utlåtande, är tiden för anmälan örn

inlösen av skattefrälseräntor begränsad till utgången av år 1932. Emellertid

har jag för avsikt att i annat sammanhang föreslå Kungl. Majit

att för årets riksdag framlägga förslag örn utsträckning av nämnda anmälningstid.

Denna fråga har dock, pä sätt kammarkollegiet framhållit,

icke någon väsentlig inverkan på beräkningen av anslagsmedel för ändamålet

för budgetåret 1932/1933.

Vad beträffar upptagandet i budgeten av ifrågavarande anslag, vill jag

förorda, att anslagen sammanföras till ett enda riksstatsanslag. Jag förutsätter

emellertid härvid, att föreskrift kommer att meddelas därom, att utgifterna

å anslaget skola redovisas å särskilda bokföringstitlar, svarande

mot de nuvarande anslagen.

Då för budgetåret 1930/1931 nettoutgiften å ifrågavarande tre anslag, betraktade

såsom en enhet, uppgick till allenast omkring 39,000 kronor, synes

det gemensamma anslaget för ifrågavarande ändamål för nästkommande

budgetår kunna begränsas till, i avrundat belopp, 40,000 kronor.»

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad Kungl. Majit

under förevarande punkt föreslagit, får alltså hemställa,

att riksdagen må till inlösen av och ersättning för

skattefrälseräntor samt avlösning av frälseskatteräntor

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag

av 40,000 kronor.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

31

24:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 24) att minska ordinarie

förslagsanslaget till bidrag till skattetyngda kommuner, nu 5,600,000

kronor, med 300,000 kronor till 5,300,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 127 och 128 i statsrådsprotokollet.

Under en följd av år hava till utjämning av det kommunala skattetrycket

understöd lämnats åt synnerligt skattetyngda kommuner.

Ifrågavarande understöd utanordnas från en under statskontorets förvaltning

stående fond, »skatteutjämningsmedlens fond». Medel till understödens

bestridande beredas genom anlitande av vissa särskilda för ändamålet

avsedda intäkter. Till skatteutjämningen skall sålunda, jämlikt 71 §

kommunalskattelagen, användas skatt, som utgöres för gemensamt kommunalt

ändamål, liksom ock, jämlikt förordning den 28 september 1928

(nr 376), hälften av den särskilda skatten å vissa lotterivinster. Huvudparten

av ifrågavarande medel anskaffas emellertid, jämlikt förordning den

28 september 1928 (nr 375), genom anlitande av utjämningsskatten, av vars

grundbelopp så stor del uttages, som är för skatteutjämningsändamålet

behövlig. Av dessa intäkter inflyter skatten för gemensamt kommunalt

ändamål direkt till skatteutjämningsmedlens fond. Lotterivinstskatten

och utjämningsskatten däremot ingå numera på riksstatens inkomstsida,

den förra bland stämpelmedlen och den senare såsom självständig inkomsttitel.

De från dessa båda inkomstkällor inflytande medlen omföras

sedermera till skatteutjämningsmedlens fond över ett under sjunde huvudtiteln

uppfört ordinarie förslagsanslag »bidrag till skattetyngda kommuner».

För innevarande budgetår är detta anslag bestämt till 5.600,000

kronor.

Utdelningen av ifrågavarande understöd regleras genom en förordning

av den 16 december 1927 (nr 462). Denna, som i vissa hänseenden vidgat

gränserna för bidragsverksamheten, tillämpades första gången under år

1929.

Under åren 1929 och 1930 uppgingo understödens sammanlagda belopp, i

runda tal, till 5,792,000 kronor respektive 6,108,000 kronor. Vid jämförelse

med tidigare år inneburo dessa belopp en avsevärd höjning. I övervägande

grad var höjningen beroende av att ett väsentligt ökat antal landskommuner

kommit i åtnjutande av bidrag, vartill kom, att enligt nuvarande

bestämmelser understöd kunna tilldelas icke blott landskommuner utan även

städer och municipalsamhällen. Understöd beviljades år 1929 åt inalles

4 städer, 13 municipalsamhällen och 656 landskommuner samt under år

1930 åt 4 städer, 18 municipalsamhällen och 736 landskommuner.

Under år 1931 hava understöd, till ett sammanlagt belopp av i runt tal

5,839,000 kronor, tillerkänts 3 städer, 16 municipalsamhällen och 752 landskommuner.

Trots att antalet kommuner, som erhållit understöd, ökats,

företer alltså det totala understödsbeloppet i jämförelse med år 1930 en

betydande nedgång. Denna nedgång torde i huvudsak vara beroende på

Bidiag till

skattetyngda

kommuner.

[24.]

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

att kommunerna kommit i åtnjutande av de särskilda statsbidrag till beredande

av utjämning av skoldistriktens kostnader för folkskoleväsendet,

som utgå jämlikt kungörelsen den 30 juli 1930 (nr 321).

Vid anmälan av förevarande anslagsäskande har departementschefen

anfört följande:

»Vid bestämmande av förevarande anslag för nästkommande budgetår

gäller det i första hand att söka uppskatta medelsbehovet vid den utdelning

av skatteutjämningsbidrag, som skall äga rum under år 1933. Särskilt

med hänsyn till nuvarande ovissa ekonomiska läge erbjuder en dylik uppskattning

stora svårigheter. På grundval av en verkställd utredning har

jag emellertid kommit till den uppfattningen, att ifrågavarande medelsbehov

lämpligen bör uppskattas till 6.7 miljoner kronor. I jämförelse med

det nästföregående år utdelade beloppet innebär detta en stegring med

900,000 kronor. Härav kommer i enlighet med vad nyss anförts viss del

att täckas genom avkastningen av skatten för gemensamt kommunalt ändamål,

vilken direkt inflyter till den fond, varur bidragen utgå. Sagda avkastning

lärer kunna beräknas till cirka 300,000 kronor. Av förefintlig

behållning å fonden torde enligt verkställda beräkningar kunna tagas i anspråk

omkring l.i miljon kronor. Återstoden av medelsbehovet, som

enligt vad i det föregående angivits skall täckas genom lotterivinstskatt

och utjämningsskatt, utgör alltså 5.3 miljoner kronor, till vilket belopp

ifrågavarande anslag följaktligen bör upptagas i riksstaten.»

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling

förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 44, inom första kammaren

av herr J. P. Johansson m. fl. och den andra, nr 77, inom andra

kammaren av herr .7. Olofsson i Digernäs m. fl., vari hemställts, att riksdagen

för budgetåret 1932/1933 ville bevilja ett extra anslag av 1,270,000

kronor till provisorisk utjämning av landstingsskatten i de fyra nordligaste

länen samt i Blekinge län,

dels ock två, ävenledes likalydande, motioner, väckta, den ena, nr 149,

inom första kammaren av herr C. 1. Asplund, och den andra, nr 194, inom

andra kammaren av herr E. Hage m. fl., däri hemställts, att riksdagen

måtte fatta beslut därom, att gällande bestämmelser rörande skatteutjämningen

provisoriskt få en sådan ändrad utformning, att de hårdast skattetyngda

kommunerna — antingen på sätt i motionen antytts eller ock på

andra vägar erhålla ett större skatteutjämningsbidrag än det som nu

utgår,

eller, örn detta icke kan bifallas,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit hemställa, att Kungl.

Majit måtte redan till 1933 års riksdag framlägga ett förslag, som, främst

för de hårdast skattetyngda kommunerna, medför en effektiv och tillräcklig

skattelättnad.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får

utskottet hänvisa till motionerna nr 44 inom förste kammaren och nr 194

inom andra kammaren.

Vad först angår de i ämnet väckta motionerna, vill utskottet, på sätt ock

motionsvis skett, erinra därom, att frågan örn skatteutjämningen för närvarande

är föremål för utredning i liela dess vidd. Redan av denna anledning

har utskottet, med allt beaktande av de skäl, som i motionerna åberopats

till stöd för de däri framlagda förslagen, ansett sig böra starkt ifrågasätta

lämpligheten av att nu vidtaga åtgärder i de syften, som i motionerna

avses.

Vad särskilt beträffar frågan örn utvidgning av skatteutjämningsförfarandet

i allmänhet, såvitt det avser de hårdast skattetyngda kommunerna,

är detta spörsmål ganska komplicerat. Olika omständigheter kunna sålunda

tänkas samverka till att större anslag, än vad Kungl. Majit nu iiskat för

skatteutjämning över huvud taget, skall visa sig erforderligt, även örn nu

ifrågasatta ändrade grunder för utjämning ej beslutas. Kungl. Majit äger

emellertid författningsenlig rätt att inom vissa gränser medgiva understöd

utöver dem, som följa av en omedelbar tillämpning av gällande skalor.

Denna rätt har ock, enligt vad utskottet inhämtat, i viss mån utnyttjats

och det lärer vara att förvänta, att Kungl. Majit, i den mån det lämpligen

låter sig göra, skall vid understödens bestämmande under de närmaste åren

taga hänsyn till de mest skattetyngda kommunernas läge samt jämväl vid

övervägande av ifrågavarande spörsmål i samband med ett följande budgetårs

statsregleringsförslag ägna samma förhållande tillbörligt beaktande.

I fråga om det motionsvis väckta yrkandet örn anslag till provisorisk

utjämning av landstingsskatten i vissa län torde böra märkas, att enligt

de grunder, som redan nu gälla i fråga örn understöd av skatteutjämningsmedel

åt synnerligt skattetyngda kommuner, hänsyn jämväl tages till

nämnda skatt. Det synes utskottet icke lämpligt att vidtaga särskilda åtgärder

i den riktning, motionärerna föreslagit.

På grund härav och då utskottet förutsätter, att Kungl. Majit skall låta

sig angeläget vara att snarast möjligt framlägga förslag i de ämnen, varom

i motionerna är fråga, Itai'' utskottet ansett sig icke böra biträda motionärernas

yrkanden.

Då Kungl. Majits förslag icke givit utskottet anledning till erinran, får

utskottet alltså hemställa,

lio) att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget,

till bidrag till skattetyngda kommuner, nu

5,600,000 kronor, med 300,000 kronor till 5,300,000

kronor:

Illo) att herrar Johanssons m. fl. och Olofssons i

Juhang lill riksdagens protokoll 19112. II sand. 7 häll. (Nr 7.1 :j

Utskottets

yttrande.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Staten åliggande

kommunala

och

andra utskylder.

[25.]

Svenska stadsförbundet.

[26.]

Svenska landskommunernas

förbund.

[27.]

Internationella

statistiska

insti
-

Digernäs m. fl. motioner, I: 44 oell II: 77, icke må vinna

riksdagens bifall;

lilio) att herrar Asplunds och Hages m. fl. motioner,

1:149 och II: 194, i vad de avse provisoriska bestämmelser

rörande skatteutjämning, ieke må föranleda

någon riksdagens åtgärd; samt

IV:o) att herrar Asplunds och Hages m. fl. ifrågavarande

motioner, i vad de avse skrivelse till Kungl.

Majit med hemställan örn förslag till 1933 års riksdag

rörande skattelättnad för de hårdast skattetyngda kommunerna,

må anses besvarade genom vad utskottet anfört.

Diverse.

25:o) I anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt

25) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 128 och 129) i

ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till bestridande av staten åliggande

kommunala och andra utskylder för budgetåret 1932/

1933 anvisa ett extra förslagsanslag av 40,000 kronor.

26:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26) och under erinran

att riksdagen för det ändamål, varom nu är fråga, för innevarande budgetår

anvisat ett anslag å 4,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom bidrag till svenska stadsförbundet

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag

av 2,000 kronor.

27:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 27)

och under erinran att för det ändamål, varom under förevarande punkt

är fråga, för budgetåret 1931/1932 beviljats ett anslag å 4,000 kronor, får

utskottet hemställa,

att riksdagen må såsom bidrag till svenska landskommunernas

förbund för budgetåret 1932/1933 anvisa

ett extra anslag av 2,000 kronor.

28:o) I enlighet med vad Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt 28)

hemställer utskottet,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

35

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande tutets permabudgetår

ägt rum, såsom bidrag till internationella

statistiska institutets permanenta byrå i Haag för bud- [28.]

getåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 1,500 kronor.

29:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt Internatio29)

och under åberopande av vad statsrådsprotokollet (sid. 132) i ämnet ”elpar^r^. %

innehåller, får utskottet hemställa, mått och vikt.

[29.1

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, såsom bidrag till internationella

byrån i Paris för mått och vikt för budgetåret 1932/

1933 anvisa ett extra förslagsanslag av 1,000 kronor.

30:o) På grund av vad Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt 30) och Internatiounder

åberopande av vad statsrådsprotokollet (sid. 133) i ämnet innehåller, taliffbylåm

hemställer utskottet, i Bryssel.

[30.]

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, såsom bidrag till internationella tulltariffbyrån

i Bryssel för budgetåret 1932/1933 anvisa

ett extra förslagsanslag av 3,300 kronor.

31:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31)

får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, för fortsatt utgivande av kammarrättens

årsbok för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra

förslagsanslag av 5,000 kronor.

Kammar
rättens
årsbok.

131.]

32:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 32) hemställer utskottet,

att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget

till rese- och traktamentspenningar, nu 30,000 kronor,

med 10,000 kronor, till 20,000 kronor.

liese- och

traktament spenningar.

[32.]

33:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 33) får utskottet

hemställa,

att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget

till tryckningskostnader, nu 140,068 kronor, med 4

kronor, till 140,064 kronor; dock att i anslaget må göras

den jämkning, som kan erfordras för avjämnande av

huvudtitelns slutsumma.

Trycknings
kostnader.

[33.]

Kartong med andrin av eli rukrik å sid. lili.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Extra

utgifter.

[34.]

Provisoriskt

dyrort stillägg

åt vissa befattningshavare

i

statens tjänst.

Dyrtidstillägg

åt befattningshavare

i statens

tjänst.

[35 och 36.]

Avlöningsförhöjningar

åt

vissa ickeordinarie

befattningshavare

inom

den civila

statsförvaltninqen.

[37.]

Övriga

ordinarie

anslag.

36 Statsutskottets utlåtande Nr 7.

34:o) Med anledning av Kungl. Maurts förslag (punkt 34) hemställer

utskottet,

att riksdagen må minska ordinarie reservationsanslaget

till extra utgifter, nu 60,000 kronor, med 10,000 kronor

till 50,000 kronor.

35:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag dels till provisoriskt

dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst (punkt 35)

och dels till dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst (punkt 36)

kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtanden; vilket

utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

36:o) På grund av vad Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt 37) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till bestridande av kostnader för avlöningsförhöjningar

åt vissa icke-ordinarie befattningshavare

inom, den civila statsförvaltningen för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag av 40,000

kronor.

Övriga ordinarie anslag.

37:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande

budgetår äro uppförda under sjunde huvudtiteln, har någon ändring icke

ifrågasatts.

Utskottet hemställer,

att samtliga de ordinarie anslag under sjunde huvudtiteln,

vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda,

må i riksstaten för budgetåret 1932/1933 uppföras med

oförändrade belopp.

Stockholm den 8 april 1932.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

37

Vid förestående arendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Lindblad, Widell, Bergqvist, billsson i

Gränebo, Nilsson i Malmö, Svensson i Kompersmåla, Rosén, Johansson i Fredrikslund, Asplund,

Bergström och Björck samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson i Falun, Törnkvist i Karlskrona,

Olsson i Blädinge, Holmgren, Olofsson i Digernäs, Andersson i Höör, Lindskog, Danielsson,

Järte, Norsell och Svensson i Grönvik
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

iC C

38

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Verkliga utgifter.

1

2

3

1

2

3

4

8

9

10

11

VII. Sjunde huvudtiteln. Finansdepartementet.

■

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

A. Departementet.

Departementschefen ....................................

* 24,000

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, för- slagsanslag ....................................

248,400

Ökad föredragning i regeringsrätten ............................

22,500

Säger för departementet

272,400

22,500

B. De centrala ämbetsverken m. m.

Kammarkollegium, förslagsanslag....................................

281,400

Statskontoret, förslagsanslag ............................

317,400

Mynt- och justeringsverket:

Mynt- och justeringsverket, förslagsanslag ................

402,000

Mynt- och justeringsverkets verksamhet....................

22,900j

Kammarrätten:

Kammarrätten, förslagsanslag...........................

355,200

i

Kammarrättens verksamhet .....................................

135,000

Ersättningar åt särskilda ledamöter i kammarrätten

vid handläggning av mål angående fastighetstaxe- ring och virkestaxering, förslagsanslag....................

3,000

Statistiska centralbyrån:

355,200

138,000

1

Statistiska centralbyrån, förslagsanslag........................

297,200

Bibliotekets underhållande, reservationsanslag ........

4,000

Statistiska centralbyråns verksamhet, reservationsan- slag .................................................

15,300

170,500

Personal vid 1930 års allmänna folkräkning, reser- vationsanslag .............................................

301,200

185,800|

* Av Kungl. Majit föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att

avgivas.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Staiéutskottets utlåtande Nr 1.

39

: 12

13

14

15

16

17

18

19

20

Bank- och fondinspéktiönen: J: •

Bankinspektionen, förslagsanslag ...............................

Fondinspektionen, förslagsanslag ................................

Sparbanksinspektionen, förslagsanslag............................

Tillsyn Öyér sparbankernas förvaltning, förslagsanslag

Riksräkenskapsverket:

Riksräkenskapsverket, förslagsanslag ........................

Riksräkenskapsverkets verksamhet ............................

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd........................

Statens bostadsnämnd ...................................................

Statens tryckerisakkunnige jämte erforderliga biträden

m. m..............................................

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

80,000

60,000

:

140,000]

80,000

210,000

423,700

16.700

20,000

8,000

26.700

Säger för de centrala ämbetsverken m. m.

2,510,900

418,100

!

C. Skatteomkostnader.

i

Tullverket, förslagsanslag ...............................................

1(5,427,700

i 2

Särskilda åtgärder för bekämpande genom tullverkets

''

’

försorg av olovlig införsel av spritdrycker m. m.,

reservationsanslag, att utgå av statsverkets fond av

rusdrycksmedel ...........................................................

750,000

Kontrollstyrelsen:

3

Kontrollstyrelsen, förslagsanslag ........ .......................

207,100

.

4

Kontrollstyrelsens verksamhet ....................................

* 25,900

5

Kontroll å tillverkningsavgifter, förslagsanslag ............

* 245,000

6

Stämpelomkostnader, förslagsanslag ................................

335,000

7

Kostnader för årlig taxering, förslagsanslag..................

3,000,000

8

Kostnader för allmänna fastighetstaxeringen år 1933,

förslagsanslag ...............................................................

* 1,200,000

9

Observations- och uppbördsprocenter m. m., förslags-

anslaq ...............................................................

30,000

Säger för skatteomkostnader

20,244,800

1,975,900

D. Ersättningar för särskilda förmåner och

rättigheter m. m.

1

Ersättning till städerna för blistad tolag, förslagsanslag

7,000,000

2

Städers friheter, förslagsanslag........................................

40,000

3

Ersättning till vissa städer och köpingar för till stats-

verket indragna brännvinsförsäljningsmedel, att utgå

av statsverkets fond av rusdrycksmedel ................

1,090,236

* Av Kungl. Magt föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 7.

Ersättning till landsting och städer, som e] deltaga i

landsting, lör till statsverket indragna brännvinsför
säljningsmedel.

.............................................................

Vederlag för nedlagda utskänkningsrättiglieter, förslags
-

avlösning av frälseskatteräntor, förslagsanslag

Bidrag till skattetyngda kommuner, förslagsanslag

Säger för ersättningar för särskilda förmåner och rättigheter

m. m.........................................................

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

3,100,000

!

1

40,000

5,300,000

40,000

16,570,236

40,000

1

2 |

3 I

4 i

6

7

8

9

10

11

12 |

13

14 !

1 5

E. Diverse.

Staten åliggande kommunala och andra utskylder, för-1

slagsanslag ....................................................................j

Svenska stadsförbundet..................................................1

Svenska landskommunernas förbund .........................

Internationella statistiska institutets permanenta byrå

i Haag............................................................................

Internationella byrån i Paris för mått och vikt, förslagsanslag

....................................................................

Internationella tulltariffbyrån i Bryssel, förslagsanslag

Kammarrättens årsbok, förslagsanslag...........................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag............

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag

Tryckningskostnader, förslagsanslag................................

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag

...............................................................

Extra utgifter, reservationsanslag....................................

Provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i

statens tjänst, förslagsanslag ........................................

Dyrlidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, förslagsanslag

....................................................................

Avlöningsförhöjningar åt vissa icke-ordinarie befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen, förslagsanslag

...............................................................

Säger för diverse

Summa

20,000

200,000j

140,0641

I

260,000

50,000)

40,000

2,000

2,000

1,500

1,000

3,300

5,000

* 200,000

2,000,000

40,000

670,064 2,294,800

40,268,400 4,751,300

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

3 *i 111 s. Slockholm, Isaac Marcus Hök tryckeri-Aktiebolag, 1932.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1932:293 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ls i statsverkspropositionen under sjunde huvudtiteln gjorda framställning angående anslaget till tryckningsko a1 i texten
  2. Rskr. 1932:7a Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1932/1933 under s. 1 i texten