Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1932/1933 av utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

1932-03-15 · 311 sidor, varav 308 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 308 av 311 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1932:8, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1932/1933 av utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

1

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 14 mars 1932 kl. 3 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1932/1933 av utgifterna

under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande

anslagen till ecklesiastikdepartementet.

(2:a avd.)

Departementet.

l:o) Uti den till riksdagen avlåtna, den 4 januari 1932 dagtecknade proposition

(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1932/

1933 har Kungl. Maj:t i avseende å åttonde huvudtiteln, innefattande anslagen

till ecklesiastikdepartementet, upptagit ordinarie anslaget till departementschefen

med oförändrat belopp, 24,000 kronor.

I tre särskilda motioner, väckta två inom första kammaren av herr A. Henriksson

(I: 126) och herr J. Pålsson (I: 127) samt en inom andra kammaren

av herr K. Kilbom m. fl. (II: 192), hava påyrkats vissa nedsättningar i statsrådens

avlöningar.

Beträffande detta ärende kommer utskottet framdeles att avgiva utlåtande;

vilket utskottet velat härmed för riksdagen

anmäla.

2:6) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 1 av det vid propositionen

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden förenämnda

dag) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till förstärkning av arbetskrafterna å ecklesiastikdepartementets

avdelning av Kungl. Maj:ts kansli för

budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 6,048

kronor.

Departe
mentschefen.

Förstärkning

av arbetskrafterna

å

departementets

avdelning

av

Kungl. Majas

kansli.

*) Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens jrrotokoll 1932. ti samt. 8 höft. (Nr 8.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Inköp av

arkivalier

och tryckta

arbeten för

riksarkivet.

[2.]

Fortsatt utgivande

genom

riksarkivet

av

sådana handlingar,

som

äro av vikt

för fäderneslandets

historia.

[3.]

Åtgärder för

riksarkivets

sigillvård.

[4-]

Arkiv, bibliotek och museer.

3:o) Kungl. Majit har (punkt 2) föreslagit riksdagen att minska det ordinarie

reservationsanslaget till inköp av arkivalier och tryckta arbeten för

riksarkivet, nu 2,000 kronor, med 200 kronor till 1,800 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 7 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må minska det ordinarie reservationsanslaget

till inköp av arkivalier och tryckta arbeten för riksarkivet,

nu 2,000 kronor, med 200 kronor till 1,800 kronor.

4:o) Kungl. Majit har (punkt 3) föreslagit riksdagen att minska det i riksstaten

under riksarkivet uppförda ordinarie reservationsanslaget till fortsatt

utgivande genom riksarkivet av sådana handlingar, som äro av vikt för

fäderneslandets historia, nu 8,000 kronor, med 2,000 kronor till 6,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 7—9 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må minska det i riksstaten under riksarkivet

uppförda ordinarie reservationsanslaget till fortsatt utgivande

genom riksarkivet av sådana handlingar, som äro av vikt

för fäderneslandets historia, nu 8,000 kronor, med 2,000

kronor till 6,000 kronor.

5:o) Kungl. Majit har (punkt 4) föreslagit riksdagen att till åtgärder för

riksarkivets sigillvård för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag

av 4,300 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser, Kungl.

Majit kan finna gott meddela.

Utredningen återfinnes å sid. 9—10 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra reservationsanslag

av 4,500 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må till åtgärder för riksarkivets sigillvård för

budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

3

4,300 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser, Kungl.

Maj:t kan finna gott meddela.

6:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till uppehållande av expedition i riksarkivets

nya lokaler vid Östermalmsgatan i Stockholm anvisa för

budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 4,000 kronor.

7:o) Kungl. Maj:t har (punkt 6) föreslagit riksdagen att för beredande av

ökning av den i staten för landsarkivet i Göteborg upptagna anslagsposten

till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., nu 8,000 kronor,

med 600 kronor till 8,600 kronor öka det ordinarie förslagsanslaget till

landsarkiven m. m., nu 101,600 kronor, med 600 kronor till 102,200 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 10—11 i statsrådsprotokollet.

För författningsenligt medgiven löneförhöjning för förste amanuensen vid

landsarkivet i Göteborg erfordras från och med den 1 oktober 1932 en årlig

merkostnad av 336 kronor utöver hittills utgående anslag. Sedan Göteborg

jämlikt kungörelsen den 16 april 1931, nr 59, angående fördelningen av

orterna i riket å de i avlöningsreglementen för nyreglerade verk samt för

försvarsväsendet upptagna ortsgrupper överförts från ortsgrupp F till ortsgrupp

G, erfordras för avlöning av landsarkivets icke-ordinarie befattningshavare

enligt förut gällande grunder en ökning av anslaget med 290 kronor.

De nu nämnda beloppen utgöra tillhopa 626 kronor, vilken summa av

departementschefen avrundats till 600 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majlis förslag, hemställer,

att riksdagen må för beredande av ökning av den i staten

för landsarkivet i Göteborg upptagna anslagsposten till avlöningar

till icke-ordinarie befattningshavare m. m., nu 8,000

kronor, med 600 kronor till 8,600 kronor öka det ordinarie

förslagsanslaget till landsarkiven m. m., nu 101,600 kronor,

med 600 kronor till 102,200 kronor.

8:o) Kungl. Majit har (punkt 7) föreslagit riksdagen att minska det ordinarie

reservationsanslaget till inköp av arkivalier och tryckta arbeten för

landsarkiven, nu 1,800 kronor, med 450 kronor till 1,350 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 11—12 i statsrådsprotokollet.

Uppehållande

av

expedition i

arkivlokalerna

vid

Östermalmsgatan.

[5.]

Landsarkiven.

Det ordinarie

förslagsanslaget

till landsarkiven

m. m.

[6.]

Inköp av

arkivalier

oell tryckta

arbeten för

landsarkiven.

[7-1

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Bokinköp och

bokbindning

för kungl,

biblioteket.

[8.]

Ökning av

kungl, bibliotekets

arbetskrafter

m. m.

[9.]

Gemensam

accessionskatalog

för

Sveriges offentliga

bibliotek.

[10.]

Katalogiseringsarbeten

vid kungl,

biblioteket.

[11.]

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maurts förslag, hemställer,

att riksdagen må minska det ordinarie reservationsanslaget

till inköp av arkivalier och tryckta arbeten för landsarkiven

m. m., nu 1,800 kronor, med 450 kronor till 1,350 kronor.

9:o) Kungl. Maj:t har (punkt 8) föreslagit riksdagen att till bokinköp och

bokbindning för kungl, biblioteket för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra

reservationsanslag av 15,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 12-—13 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för här ifrågavarande ändamål ett extra

reservationsanslag av 20,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till bokinköp och bokbindning för kungl,

biblioteket för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag

av 15,000 kronor.

10:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till ökning av kungl, bibliotekets arbetskrafter

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 8,500

kronor.

ll:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till slutförande av redigeringen av den för

Sveriges offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogens

46:e årgång, omfattande år 1931, samt för påbörjande

av redigeringen för accessionskatalogens 47:e årgång, omfattande

år 1932, för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra

anslag av 12,500 kronor att användas enligt av Kungl.

Majit meddelade föreskrifter.

12:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 11) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till katalogiseringsarbeten inom kungl, biblioteket,

enligt av Kungl. Majit meddelade bestämmelser,

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 29,800

kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

5

13:o) T enlighet med Kungl. Marits förslag (punkt 12) hemställer utskottet, Underskatt

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- kammargetår

ägt rum, till undersökning av i kammararkivet och ^kivetjOch

riksarkivet befintliga äldre arkivalieomslag m. m. för bud- befintliga

getåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 4,100 kronor, äldre ^arkivaatt

utgå enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan m ra

finna gott meddela. [12.]

14:o) Kungl. Majit har (punkt 13) föreslagit riksdagen att för beredande Ansla^eym

av höjning av den i nuvarande ordinarie stat för stifts- och landsbiblioteket vi(j stiftsi

Linköping ingående anslagsposten arvode till amanuens, nu 3,300 kronor, biblioteket ;

med 230 kronor till 3,530 kronor öka det i riksstaten under stifts- och lands- Linköping,

biblioteket i Linköping med rubrik: Avlöningar uppförda ordinarie förslags- [13.]

anslaget, nu 14,300 kronor, med 230 kronor till 14,530 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 17—18 i statsrådsprotokollet.

Den föreslagna höjningen av ifrågavarande anslagspost är avsedd till att

bereda bibliotekets amanuens ytterligare ett ålderstillägg från och med den

1 juli 1932.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må för beredande av höjning av den i nuvarande

ordinarie stat för stifts- oell landsbiblioteket i Linköping

ingående anslagsposten .arvode till amanuens, nu

3.300 kronor, med 230 kronor till 3,530 kronor öka det i

riksstaten under stifts- och landsbiblioteket i Linköping med

rubrik: Avlöningar uppförda ordinarie förslagsanslaget, nu

14.300 kronor, med 230 kronor till 14,530 kronor.

15:o) Kungl. Majit har (punkt 14) föreslagit riksdagen att till förstärk- Förstärkning

ning av det ordinarie reservationsanslaget till bokinköp, inbindning och vissa

expenser för stifts- och landsbiblioteket i Linköping för budgetåret 1932/1933 till bokinköp,

r. , nnn i mbindning

anvisa ett extra anslag av 1,000 kronor. och vissa

Utredningen återfinnes å sid. 18—19 i statsrådsprotokollet. expenser

vid stifts
-

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra anslag av 2,000

kronor.

och landsbiblioteket

i Linköping.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majlis förslag, hem
-

ställer

att riksdagen må till förstärkning av det ordinarie reservationsanslaget

till bokinköp, inbindning och vissa expenser

för stifts- och landsbiblioteket i Linköping för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra anslag av 1,000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Pedagogiska

biblioteket i

Stockholm.

[15.]

Utskottets

yttrande.

16:o) Kungl. Majit har (punkt 15) föreslagit riksdagen att såsom bidrag

till uppehållande av pedagogiska bibliotekets verksamhet för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra anslag av 7,000 kronor, att utgå under de villkor,

Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

Utredningen återfinnes å sid. 19—20 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra anslag av 7,000

kronor.

Bibliotekets styrelse bar anhållit om beviljande för budgetåret 1932/1933

av ett till 7,750 kronor förhöjt anslag. Ökningen skulle fördelas på två

poster, nämligen 250 kronor för höjning av bibliotekariens arvode från 4,500

kronor till 4,750 kronor och en ny post å 500 kronor till »bokhyllor och

katalogiseringsarbete».

Skolöverstyrelsen har tillstyrkt en höjning av anslaget med 250 kronor

för att möjliggöra utgåendet av ett ålderstillägg till bibliotekarien.

I ärendet har statens organisationsnämnd avgivit utlåtande och därvid

anfört:

Under nuvarande ekonomiska läge böra kostnaderna för nyinköp av litteratur

begränsas så långt som möjligt. Med hänsyn härtill men med beaktande

av att bibliotekarien numera lärer böra komma i åtnjutande av ålderstillägg,

anser sig organisationsnämnden kunna föreslå, att förevarande anslag

sänkes från 7,000 kronor till 6,250 kronor.

För egen del har departementschefen anfört följande:

Ehuru den av styrelsen för pedagogiska biblioteket begärda ökningen av

anslaget för biblioteket synes mig vara värd beaktande, särskilt i vad angår

beredande av ett ålderstillägg åt bibliotekarien, anser jag mig dock med

hänsyn till rådande statsfinansiella förhållanden icke kunna nu tillstyrka

denna ökning. Den såsom erforderlig ansedda avlöningsförhöjningen torde

kunna inrymmas inom ramen för hittills utgående anslags belopp. Någon

sänkning av detta belopp kan jag, vid det förhållande att det till bokinköp

beräknade beloppet är i styrelsens handlingarna bilagda slutförslag upptaget

till en relativt så begränsad summa som 1,200 kronor, icke förorda. Jag föreslår

alltså, att anslaget må oförändrat utgå jämväl för nästkommande budgetår.

Utskottet, sorn beaktat vad statens organisationsnämnd anfört och som

vidare vid granskning av handlingarna i ärendet funnit bibliotekets förvaltningskostnader

relativt höga, har ansett det föreslagna beloppet, 7,000 kronor,

skäligen böra sänkas med 500 kronor, samt hemställer därför,

att riksdagen må, såsom bidrag till uppehållande av

pedagogiska bibliotekets verksamhet för budgetåret 1932/

1933 anvisa ett extra anslag av 6,500 kronor, att utgå

under de villkor, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

7

17:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom bidrag till avlöning åt en skandinavisk

bibliotekarie vid nordiska avdelningen av S:te Geneviévebiblioteket

i Paris för budgetåret 1932/1933 anvisa ett

extra anslag av 1,500 kronor, att utgå enligt de närmare

bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott meddela.

18:o) Kungl. Majit har (puukt 17) föreslagit riksdagen att minska det i

riksstaten under rubriken Nationalmuseet, museet, upptagna ordinarie reservationsanslaget

till målnings- och skulptursamlingarnas ökande, nu 30,000

kronor, med 20,000 kronor till 10,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 22 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Marits förslag, hemställer,

att riksdagen må minska det i riksstaten under rubriken

Nationalmuseet, museet, upptagna ordinarie reservationsanslaget

till målnings- och skulptursamhngarnas

ökande, nu 30,000 kronor, med 20,000 kronor till 10,000

kronor.

19:o) I förslaget till riksstat för budgetåret 1932/1933 har Kungl. Majit

upptagit det ordinarie reservationsanslaget till inlösen av svenska konstnärers

arbeten med oförändrat belopp av 25,000 kronor.

I en inom första kammaren av herr Olof Olsson väckt motion (I: 160)

har hemställts, att riksdagen måtte besluta att för budgetåret 1932/1933 till

inlösen av svenska konstnärers arbeten — utöver det ordinarie reservationsanslaget

— bevilja ett extra anslag av 15,000 kronor.

Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionen.

Med erkännande av det bebjärtansvärda i motionärens framställning har

utskottet dock icke ansett sig kunna under nuvarande förhållanden tillstyrka

anvisandet av medel för ifrågavarande ändamål utöver det ordinarie anslaget.

Utskottet får därför hemställa,

att herr Olssons ovannämnda motion (I: 160) icke må

vinna riksdagens bifall.

20:o) Kungl. Majit har (punkt 18) föreslagit riksdagen att sänka det i

riksstaten under rubriken Nationalmuseet, museet, upptagna ordinarie reser
-

Skaudinaviske

bibliotekarien

vid S:te

Geneviévebiblioteket.

i

Paris.

[16.]

Nationalmusei

anslag

till målningsoch

skulptursamlingarnas

ökande.

[17.]

Motion örn

extra anslag

till inlösen

av svenska

konstnärers

arbeten.

Utskottets

yttrande.

National - musei anslag

till handteck
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

nings- och

gravyrsamlingarnas

ökande.

[18.]

Nationalmusei

anslag

till ökande av

samlingen av

konsthantverk.

[19.]

Uationalmusei

anslag

till boksamlingen.

[20.]

Förstärkning

av arbetskrafterna

vid nationalmuseet.

[21.]

vationsanslaget till handtecknings- och gravyrsamlingarnas ökande, nu 6,500

kronor, med 2,000 kronor till 4,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 22 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majitsj förslag, hemställer,

att riksdagen må sänka det i riksstaten under rubriken

Nationalmuseet, museet, upptagna ordinarie reservationsanslaget

till handtecknings- och gravyrsamlingarnas ökande,

nu 6,500 kronor, med 2,000 kronor till 4,500 kronor.

21:o) Kungl. Majit har (punkt 19) föreslagit riksdagen att minska det i

riksstaten under rubriken Nationalmuseet, museet, upptagna ordinarie reservationsanslaget

till ökande av samlingen av konsthantverk, nu 8,000 kronor,

med 2,000 kronor till 6,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 23 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må minska det i riksstaten under rubriken

Nationalmuseet, museet, upptagna ordinarie reservationsanslaget

till ökande av samlingen av konsthantverk, nu

8,000 kronor, med 2,000 kronor till 6,000 kronor.

22:o) Kungl. Majit har (punkt 20) föreslagit riksdagen att sänka det i

riksstaten under rubriken Nationalmuseet upptagna ordinarie reservationsanslaget

till boksamlingen, nu 4,000 kronor, med 1,000 kronor till 3,000

kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 23 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må sänka det i riksstaten under rubriken

Nationalmuseet upptagna ordinarie reservationsanslaget till

boksamlingen, nu 4,000 kronor, med 1,000 kronor till 3,000

kronor.

23:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 21) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till förstärkning av arbetskrafterna vid nationalmuseet

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra

anslag av 14,800 kronor att utgå efter de grunder, Kungl.

Majit må äga att bestämma.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

9

24:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22) hemställer utskottet, Nationalatt

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- ^o^tionsgetår

ägt rum, till täckande av utgifter för nationalmuseets avdelnings

depositionsavdelnings konstbildande verksamhet för budget- ^"yerksamåret

1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 8,500 het.

kronor att utgå enligt de närmare grunder, Kungl. Majit [22.]

kan finna skäl föreskriva.

25:o) Kungl. Majit har (punkt 23) föreslagit riksdagen att till försäkring Försäkring

och transport av konstföremål, som äro eller varda deponerade hos national- å^konstförei

museum, för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av målvidnatio,

nalmuseum.

1,500 kronor. j23 ]

Utredningen återfinnes å sid. 29 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för här ifrågavarande ändamål ett extra

reservationsanslag av 2,500 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må till försäkring och transport av konstföremål,

som äro eller varda deponerade hos nationalmuseum,

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslagav

1,500 kronor.

26:o) Kungl. Maj:t har (punkt 24) föreslagit riksdagen att såsom extra

reservationsanslag för budgetåret 1932/1933 anvisa

dels till konservering av handtecknings- och gravyrsamlingar inom nationalmuseum

ett belopp av 5,000 kronor,

dels ock till anskaffande av portföljer för vissa äldre samlingar av handteckningar

och gravyrer samt till ombyggnad av äldre skåp och anskaffande

av nya sådana för dessa samlingar ett belopp av 1,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 29—30 i statsrådsprotokollet.

Konservering

av handteckningsoch

gravyrsamlingarna

m. m. vid

nationalmuseum.

[24.]

Till konservering av handtecknings- och gravyrsamlingarna utgår för budgetåret

1931/1932 ett anslag å samma belopp som nu äskats för budgetåret

1932/1933 eller 5,000 kronor. Till anskaffande av portföljer m. m.,

för vilket ändamål nu 1,500 kronor begäras, utgår för budgetåret 1931/

1932 ett anslag av 5,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må såsom extra reservationsanslag för budgetåret

1932/1933 anvisa

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Konservering

av vissa

statens tavelsamlingar.

[25.]

Öppethållande

av

nationalmuseet

under

kvällarna.

[26.]

dels till konservering av handtecknings- och gravyrsamlingar

inom nationalmuseum ett belopp av 5,000 kronor,

dels ock till anskaffande av portföljer för vissa äldre samlingar

av handteckningar och gravyrer samt till ombyggnad

av äldre skåp och anskaffande av nya sådana för dessa

samlingar ett belopp av 1,500 kronor.

27:o) Kungl. Maj:t har (punkt 25) föreslagit riksdagen att till konserveringsarbeten

för föremål, tillhörande statens tavelsamlingar å de kungl, slotten,

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 30—33 i statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål har för ett vart av budgetåren 1923/1932

anvisats ett extra reservationsanslag av 12,000 kronor.

Det nu framlagda förslaget innebär ett uppskov med det hittills fortlöpande

konserveringsarbetet samt möjliggörande av konserveringsåtgärder

allenast i sådana fall, då en omedelbar fara för förstörelse kan anses föreligga.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till konserveringsarbeten för föremål,

tillhörande statens tavelsamlingar å de kungl, slotten, för

budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservatiosanslag av

2,000 kronor.

28:o) Kungl. Majit har (punkt 26) föreslagit riksdagen att till vakthållning

vid nationalmuseets öppethållande örn kvällarna för budgetåret 1932/

1933 anvisa ett extra anslag av 1,840 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 33—35 i statsrådsprotokollet.

Genom beslut av 1928, 1929 och 1930 års riksdagar anvisades sammanlagt

575,000 kronor för utförande av ny värmeledningsanläggning samt

elektrisk belysnings- och kraftinstallation i nationalmuseibyggnaden.

Overintendenten och chefen för nationalmuseum har nu i skrivelse den

31 augusti 1931 anhållit, att sedan omförmälda arbeten slutförts, anslag

måtte beviljas till vakthållning vid museets öppethållande örn kvällarna.

Museichefen har för ändamålet äskat ett extra reservationsanslag av 4,898

kronor 40 öre.

Departementschefen har anfört bland annat följande:

Då den elektriska belysningsanordning, till vilken riksdagen anvisat

medel, berett möjlighet att hålla museet öppet under kvällarna, synes det

högeligen önskvärt, att allmänheten får tillfälle att utnyttja denna möjlighet.

För ändamålet kräves emellertid, såsom framgår av museichefens framställning,

anslag för vakthållning under de kvällar, då visning skulle ifrågakomma.

Museichefen beräknar härför en kostnad av 47 kronor 10 öre för

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtamde Nr 8.

11

varje kväll vid museets öppethållande två timmar, och jag har intet att

erinra mot denna beräkning. Vidare föreslår museichefen, att museet skulle

hållas öppet två kvällar varje vecka. Med hänsyn till nödvändigheten att

nedbringa statsutgifterna så mycket sig göra låter anser jag emellertid, att

man för närvarande bör kunna försöksvis inskränka sig till att hålla museet

öppet endast en kväll i veckan under månaderna september—maj, varemot

under sommaren någon kvällsvisning icke skulle förekomma. Med denna

anordning skulle museet under året hållas öppet f X 52 = 39 gånger, vilket

skulle betinga en kostnad av 39 X 47,to = 1,836,90 kronor eller avrundat

1,840 kronor. Då det här gäller en försöksanordning, torde medel för ändamålet

icke böra uppföras å ordinarie stat, utan erforderligt belopp synes

böra anvisas såsom extra anslag.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må till vakthållning vid nationalmuseets

öppethållande om kvällarna för budgetåret 1932/1933 anvisa

ett extra anslag av 1,840 kronor.

29:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag, (punkt 27) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

vid livrustkammaren anvisa för budgetåret 1932/

1933 ett extra anslag av 26,950 kronor, att utgå efter de

grunder, som Kungl. Majit kan finna skäligt meddela.

30:o) Kungl. Majit har (punkt 28) föreslagit riksdagen att till underhåll

och vård av livrustkammarens samlingar anvisa för budgetåret 1932/1933

ett extra reservationsanslag av 23,000 kronor att utgå efter grunder, som

Kungl. Majit kan finna skäligt föreskriva.

Utredningen återfinnes å sid. 36—37 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra reservationsanslag

å 24,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må till underhåll och vård av livrustkammarens

samlingar anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra

reservationsanslag av 23,000 kronor att utgå efter grunder,

som Kungl. Majit kan finna skäligt föreskriva.

31:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 29) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för förhyrande av ökade lokaler för livrustkammaren

inom nordiska museets byggnad anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra anslag av 1,100 kronor.

Avlöningar

till ickeordinarie

befattningshavare

vid

livrustkammaren.

[27.]

Underhåll

och vård av

livrustkammarens

samlingar.

[28.]

Ökade lokaler

för livrustkammaren.

[29.]

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Särskilt

arvode åt en

vaktmästare

vid naturhistoriska

riksmuseet,

tillika

trädgårdsskötare.

[30.]

Förstärkning

av anslaget

till ordnande,

vård och

förökande av

samlingarna

m. m. vid

naturhistoriska

riksmuseet.

[31. J

Ökade medel

till expenser

m. m. för

naturhistoriska

riksmuseet.

[32.] ''

32:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till särskilt arvode åt en vaktmästare

vid naturhistoriska riksmuseet, tillika trädgårdsskötare, för

budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 300 kronor.

33:o) Kungl. Majit har (punkt 31) föreslagit riksdagen att till förstärkning

av den i reservationsanslaget till samlingar m. m. vid naturhistoriska

riksmuseet ingående anslagsposten till ordnande, vård och förökande av

samlingarna m. m. för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av

5,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 38—39 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra anslag å 10,000

kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag,

hemställer,

att riksdagen må till förstärkning av den i reservationsanslaget

till samlingar m. m. ingående anslagsposten till

ordnande, vård och förökande av samlingarna m. m. för

budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 5,000

kronor.

34:o) Kungl. Maj:t har (punkt 32) föreslagit riksdagen att dels till förstärkande

av den i naturhistoriska riksmuseets reservationsanslag till samlingar

m. m. ingående anslagsposten till expenser för avdelningarna vid

Frescati för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 15,700 kronor,

dels ock till täckande av en vid utgången av budgetåret 1931/1932 motsedd

brist i samma anslagspost för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag

av 6,100 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 39—42 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår ett förstärkningsanslag av 20,475 kronor.

Av detta belopp avser 14,000 kronor avdelningarna vid Frescati och 6,475

kronor riksmuseets etnografiska avdelning.

Vetenskapsakademien har gjort framställning dels örn förstärkande för

budgetåret 1932/1933 av anslaget till expenser för avdelningarna vid Frescati

med ett belopp av 17,700 kronor, dels ock örn anslag för täckande av den

brist i samma anslag, som kunde beräknas vara för handen vid utgången

av budgetåret 1931/1932, 6,100 kronor.

Departementschefen har anfört bland annat:

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

13

Akademien är givetvis fortfarande i behov av förstärkning av anslagsposten

till expenser för riksmuseets avdelningar vid Frescati. Av en utav

akademiens kamrerare framlagd promemoria framgår emellertid, att de medel,

som för här ifrågavarande ändamål hittills stått till akademiens förfogande,

icke varit tillräckliga. Man har således att i här förevarande anslag

vid utgången av budgetåret 1931/1932 emotse en brist, som beräknats till

6,100 kronor och för vilken täckning nu begäres. I denna brist ingår

emellertid en från budgetåret 1930/1931 balanserad brist å något mer än

2,400 kronor, vadan den under innevarande budgetår uppkommande bristen

kan beräknas till i runt tal 3,700 kronor. I anslutning härtill har akademien

vidare begärt en höjning av förstärkningsanslaget för budgetåret 1932/1933

från 14,000 kronor med 3,700 kronor till 17,700 kronor.

Medel torde nu böra ställas till förfogande för täckande av den beräknade

bristen, och jag hemställer därför örn förslag i ämnet till riksdagen

i överensstämmelse med vetenskapsakademiens beräkningar.

Mot det för budgetåret 1932/1933 för avdelningarna vid Frescati såsom

erforderligt beräknade förstärkningsanslaget å 17,700 kronor har jag icke

funnit anledning till erinran i annat avseende, än att akademien, med iakttagande

av önskvärd sparsamhet i avseende å åtskilliga utgiftsposter — jag

tänker närmast på posten till vägars och planteringars underhåll — torde

kunna för ändamålet reda sig med 15,700 kronor. Varder anslaget på angivet

sätt ökat, torde kunna förväntas, att några brister å detsamma ej

vidare uppkomma.

Såsom jag tidigare erinrat, ingår i här förevarande, för budgetåret 1931''

1932 anvisade anslag å 20,475 kronor en post av 6,475 kronor, som beräknats

för riksmuseets etnografiska avdelning. Framställning örn motsvarande

anslag för budgetåret 1932/1933 föreligger också. Härtill anhålletjag

emellertid att få återkomma under punkt 41 i det följande.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag men vill

därvid framhålla vikten av att det för framtiden tillses, att utgifterna för

här förevarande ändamål hållas inom anslagets ram, så att några brister å

anslaget ej vidare uppkomma.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) till förstärkande av den i naturhistoriska riksmuseets

reservationsanslag till samlingar m. m. ingående anslagsposten

till expenser för avdelningarna vid Frescati förbudgetåret

1932/1933 anvisa ett extra anslag av 15,700 kronor,

b) till täckande av en vid utgången av budgetåret 1931/

1932 motsedd brist i samma anslagspost för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra anslag av 6,100 kronor.

35:o) Kungl. Majit har (punkt 33) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1932/1933 anvisa dels till ordnande och preparering av vissa samlingar inom

naturhistoriska riksmuseets botaniska avdelning ett extra anslag av 3,000

kronor, dels ock till anskaffande av nya herbarieskåp för samma avdelning

ett extra reservationsanslag av 2,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 42—45 i statsrådsprotokollet.

Utskottets

yttrande.

Ordnande

och prepare

ring av vissa

samlingar

inom botaniska

avdelningen

vid

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Naturhistoriska

riksmuseet

ni. m.

[33.]

Arbetsbiträde

vid

botaniska avdelningen

vid naturhistoriska

riksmuseet.

[34.]

Ordnande av

framlidne

kyrkoherden

S. J. Enander

samlingar.

[35.]

Arbetsbiträde

vid

naturhistoriska

riksmuseets

paleozoologiska

avdelning.

[36.]

För budgetåret 1931/1932 utgår dels till ordnande och preparering av vissa

samlingar inom botaniska avdelningen ett extra anslag av 4,000 kronor, dels

ock till anskaffande av nya herbarieskåp ett extra reservationsanslag av

3,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1932/1933 anvisa

a) till ordnande och preparering av vissa samlingar inom

naturhistoriska riksmuseets botaniska avdelning ett extra

anslag av 3,000 kronor,

b) till anskaffande av nya herbarieskåp för samma avdelning

ett extra reservationsanslag av 2,500 kronor.

36:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 34) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till arbetsbiträde m. m. vid naturhistoriska

riksmuseets botaniska avdelning för budgetåret 1932/1933

anvisa ett extra anslag av 3,150 kronor att utgå enligt de

närmare bestämmelser, Kungl. Majit kan finna skäl meddela.

37:o) Kungl. Majit har (punkt 35) föreslagit riksdagen att till ordnande

av framlidne kyrkoherden S. J. Enanders Salixsamlingar för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 4,000 kronor att utgå

enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Majit kan finna skäligt meddela.

Utredningen återfinnes å sid. 46—47 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra reservationsanslag

av 5,450 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må, till ordnande av framlidne kyrkoherden

S. J. Enanders Salixsamlingar för budgetåret 1932/1933

anvisa ett extra reservationsanslag av 4,000 kronor att utgå

enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Majit kan finna

skäligt meddela.

38:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 36) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till arbetsbiträde vid naturhistoriska riksmuseets

paleozoologiska avdelning för budgetåret 1932/1933

anvisa ett extra anslag av 2,520 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

15

39:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till ritnings- och retuscheringsarbeten för

naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning för

budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 1,000

kronor.

40:o) Sedan 1931 års riksdag till fortsatt bearbetning av visst vetenskapligt

material, tillhörigt naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning,

beviljat ett belopp av 7,000 kronor och därav för budgetåret 1931/

1932 såsom extra reservationsanslag anvisat 3,500 kronor, har nu Kungl.

Maj:t (punkt 38) föreslagit riksdagen att av omförmälda belopp, 7,000 kronor,

för budgetåret 1932/1933 såsom extra reservationsanslag anvisa återstoden,

3,500 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det till fortsatt bearbetning av visst

vetenskapligt material, tillhörigt naturhistoriska riksmuseets

paleozoologiska avdelning, av 1931 års riksdag beviljade

beloppet av 7,000 kronor för budgetåret 1932/1933 såsom

extra reservationsanslag anvisa återstoden, 3,500 kronor.

41 :o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till vetenskapligt biträde för bearbetning av

vissa samlingar å naturhistoriska riksmuseets evertebratavdelning

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av

4,000 kronor.

42:o) Kungl. Majit har (punkt 40) föreslagit riksdagen att till arbetsbiträde

vid naturhistoriska riksmuseets etnografiska avdelning för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra anslag av 2,520 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 50—51 i statsrådsprotokollet.

För innevarande budgetår utgår för ändamålet ett belopp av 2,400 kronor.

Anslagshöjningen avser att bereda medel för uppflyttning i löneklass av den

från anslaget avlönade befattningshavaren.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till arbetsbiträde vid naturhistoriska

riksmuseets etnografiska avdelning för budgetåret 1932/1933

anvisa ett extra anslag av 2,520 kronor.

Kitningsoch

retuscheringsarbeten

för naturhistoriska

riksmuseets

paleozoologiska

avdelning.

[37.]

Fortsatt

bearbetning

av visst

vetenskapligt

material,

tillhörigt

naturhistoriska

riksmuseets

paleozoologiska

avdelning.

[38.]

Vetenskapligt

biträde

för bearbetning

av

vissa samlingar

å

evertebratavdelningen

vid naturhistoriska

riksmuseet.

[39.]

Arbetsbiträde

vid

naturhistoriska

riksmuseets

etnografiska

avdelning.

[40.]

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ökade medel

till expenser

m. m. för

naturhistoriska

riksmuseets

etnografiska

avdelning.

[41.]

43:o) Kungl. Majit har (punkt 41) föreslagit riksdagen att till ökade

medel till expenser m. m. för naturhistoriska riksmuseets etnografiska avdelning

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 24,400 kronor

att utgå med den fördelning och i enlighet med de närmare bestämmelser,

som av Kungl. Majit föreskrivas.

Utredningen återfinnes å sid. 52—56 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 har riksdagen till förstärkande av såväl den i

naturhistoriska riksmuseets reservationsanslag till samlingar m. m. ingående

anslagsposten å 40,900 kronor till expenser för avdelningarna vid Frescati

som den i samma reservationsanslag ingående anslagsposten å 9,100 kronor

till expenser samt till vård, underhåll och förkovran av etnografiska avdelningen

anvisat ett extra anslag av 20,475 kronor, varav ett belopp av 6,475

kronor var avsett för etnografiska avdelningen.

För samma budgetår har vidare riksdagen till uppvärmning m. m. för

vissa av etnografiska avdelningen disponerade provisoriska utställningslokaler

anvisat ett extra reservationsanslag av 5,840 kronor.

Genom beslut den 8 maj 1931 föreskrev Kungl. Maj:t, att av sistnämnda

anslag skulle utgå

a) ett belopp av 2,060 kronor, betraktat såsom reservationsanslag, att användas

för bestridande av kostnaderna för uppvärmning, belysning, rengöring,

vakthållning m. m. för vissa av etnografiska avdelningen disponerade

provisoriska utställningslokaler i fastigheten nr 10 vid Västra Trädgårdsgatan

i Stockholm;

b) ett belopp av 1,080 kronor till avlönande av en extra befattningshavare,

eldare, för skötseln av värmeledningspannorna i avdelningens nya lokaler

i f. d. livregementets dragoners kasernetablissement;

c) ett belopp av 2,700 kronor till nattlig bevakning av avdelningens nya

lokaler, av vilken summa omkring 300 kronor skulle vara avsedda för beredande

av frivakter åt nattvakten.

För budgetåret 1931/1932 disponerar sålunda etnografiska avdelningen

för här ifrågavarande ändamål — utöver sitt ordinarie expensanslag å 9,100 kronor

—- förstärkningsanslag å tillhopa (6,475 + 5,840) 12,315 kronor. För närvarande

utgå dessa medel, såsom av den nu lämnade redogörelsen framgår,

från två olika anslag, men departementschefen har ansett sig böra, för åstadkommande

av större överskådlighet, föreslå deras sammanförande till ett

anslag från och med budgetåret 1932/1933.

De för budgetåret 1932/1933 för här ifrågavarande ändamål äskade beloppen

framgå av följande av föreståndaren för etnografiska avdelningen,

professorn G. Lindblom gjorda sammanfattning:

1. Uppvärmning m. m. av vissa lokaler.............. kronor 2,960: —

2. Förstärkningsanslag till expenser m. m............ » 6,475: —

3. Ökade bränslekostnader....................... > 3,970: —

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

17

4. Avlöning till eldare..........................kronor 2,400: —

5. Ökade kostnader för städning och fönsterputsning ... » 2,500: —

6. Ökad förbrukning av elektrisk ström............. » 550: —

7. Vattenförbrukning........................... » 300: —

8. Renhållning................................ » 2,240: —

9. Avlöning till nattvakt........................ » 3,008: —

Summan av nu angivna anslag utgör 24,403 kronor, varav 2,960 kronor

komma på de hittillsvarande lokalerna i Vallingatan 2 och Västra Trädgårdsgatan

10 samt återstoden, 21,443 kronor, på avdelningens nya lokaler.

Departementschefen har anfört bland annat:

För uppvärmning m. m. av de utav etnografiska avdelningen redan tidigare

disponerade lokalerna i Vallingatan 2 och Västra Trädgårdsgatan 10

har för budgetåret 1932/1933 beräknats 2,960 kronor eller 900 kronor mera

än innevarande budgetår. Ökningen avser helt lokalerna vid Vallingatan

2 — för vilka under innevarande budgetår kunnat disponeras medel, som

icke för framtiden stå till förfogande härför — och har jag intet att erinra

mot förslaget i denna del.

För etnografiska avdelningens nya lokaler har för budgetåret 1932/1933

ett belopp av sammanlagt 21,443 kronor beräknats bliva erforderligt. Detta

förslag innebär en avsevärd kostnadsökning i förhållande till innevarande

budgetår, men denna kostnadsökning är beroende av den utvidgning av

avdelningens lokaler, som under detta budgetår ägt rum med användning

av ett utav riksdagen för ändamålet anvisat anslag, och torde vara ofrånkomlig.

I likhet med byggnadsstyrelsen och statskontoret finner jag mig

kunna tillstyrka de av professor Lindblom framlagda kostnadsberäkningarna.

Vid bifall till vad jag sålunda tillstyrkt skulle till etnografiska avdelningen

för budgetåret 1932/1933 behöva anvisas tillhopa (2,960 + 21,443)

24,403 kronor. Detta belopp torde, lämpligen avrundat till 24,400 kronor,

böra uppföras såsom ett särskilt anslag, varvid det torde få ankomma

på Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse med vad i det föregående

föreslagits, meddela närmare bestämmelser angående anslagets fördelning.

För innevarande budgetår utgår för här ifrågavarande ändamål, såsom

tidigare erinrats, tillhopa 12,315 kronor. Ett bifall till mitt förslag skulle

sålunda för budgetåret 1932/1933 innebära en kostnadsökning av (24,400—

12,315) 12,085 kronor.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må till ökade medel till expenser m. m. för

naturhistoriska riksmuseets etnografiska avdelning för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra anslag av 24,400 kronor att

utgå med den fördelning och i enlighet med de närmare

bestämmelser, som av Kungl. Maj:t föreskrivas.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 6 sami. 8 haft. (Nr 8.)

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Fortsatt iordningställande

av f. d. livregementets

dragoners

kasernetablissementtill

etnografiskt

museum

m. m.

[42.]

44:o) Kungl. Majit har (punkt 42) föreslagit riksdagen att till fortsatt

iordningställande ay f. d. livregementets dragoners kasernetablissement till

etnografiskt museum m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med av vetenskapsakademien

i skrivelse den 31 augusti 1931 framlagt, av departementschefen

i statsrådsprotokollet återgivet förslag bevilja ett belopp av 96,140

kronor samt därav för budgetåret 1932/1933 såsom extra reservationsanslag

anvisa 15,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 57—67 i statsrådsprotokollet.

Arbetena med iordningställandet i f. d. livregementets dragoners kasernetablissement

av nya lokaler för naturhistoriska riksmuseets etnografiska

avdelning, vilka arbeten påbörjades under budgetåret 1930/1931, hava under

budgetåret 1931/1932 fortskridit.

Med det för budgetåret 1930/1931 tillgängliga beloppet, 85,000 kronor,

inreddes det förutvarande sjukhuset till kanslilokaler och försågs med värmeledning,

varjämte f. d. kasern I — den mellersta av de tre kasernbyggnaderna

— försågs med värmeledning för att kunna användas såsom magasin

för den del av samlingarna, som var i oundgängligt behov av uppvärmda

förvaringsrum. Vidare uppläts f. d. sjukstallet till förvaringsplats för mera

skrymmande föremål, varjämte f. d. kasern III — den närmast vägen belägna

av de tre kasernbyggnaderna — provisoriskt iordningställdes till magasin

för vissa föremål.

Det för budgetåret 1931/1932 anvisade anslaget, 230,000 kronor, avsåg

dels ändringsarbeten i kasern II — den längst från vägen belägna av de

tre kasernbyggnaderna — för densammas apterande för visningsändamål,

dels ändringsarbeten i kasern III för magasinering — varvid jämväl värmeledning

skulle anordnas — dels ock utbyggande av värmecentralen. Ett

samtidigt framlagt förslag örn ett anslag av 64,228 kronor till färdigmontering

av en utställningsvåning i kasern II vann ej Kungl. Maj:ts bifall.

Förslag föreligger nu örn utverkande av anslag för budgetåret 1932/1933

dels för uppförandet av en ny magasinsbyggnad för ett beräknat belopp av

160,000 kronor, dels ock för monterutrustning för den under budgetåret

1931/1932 för visningsändamål iordningställda f. d. kasern II.

Etnografiska avdelningens föreståndare, professorn G. Lindblom, har ifrågasatt,

att magasinsbyggnaden skulle uppföras redan nu och icke — såsom

i den ursprungliga planen antagits — under budgetåret 1933/1934 ävensom

att detta magasin skulle erhålla ett betydligt större utrymme än vad tidigare

beräknats.

Departementschefen har med hänsyn till nu rådande förhållanden funnit

sig förhindrad att tillstyrka anslag för magasinsbyggnadens uppförande.

I övrigt yttrar departementschefen:

Däremot synes det mig högeligen önskvärt att — sedan numera, såsom

nyss erinrats, f. d. kasern II genom för ändamålet av riksdagen anvisat

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

19

anslag blivit iordningställd för visningsändamål — medel, åtminstone i viss

utsträckning, ställas till förfogande för att möjliggöra ett utnyttjande för

avsett ändamål av de sålunda färdigställda lokalerna.

Kostnaderna för iordningställande av f. d. kasern II hava i den framlagda

utredningen beräknats till sammanlagt 96,140 kronor, mot vilket belopp

byggnadsstyrelsen icke haft något att erinra. Icke heller jag finner något

att erinra mot beräkningarna.

Emellertid är det mig icke under förhandenvarande förhållanden möjligt

att föreslå, att hela det sålunda erforderliga beloppet på en gång uppföres

på riksstaten, utan torde det bliva nödvändigt, att detsamma fördelas på

några år. Jag vill tillstyrka, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

nu bevilja hela det erforderliga beloppet samt därav för budgetåret 1932/

1933 såsom extra reservationsanslag anvisa 15,000 kronor. Det är min förhoppning,

att det till ett kommande år skall visa sig möjligt att gå fram

i snabbare takt med här ifrågavarande inredningsarbeten.

Utskottet finner sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må till fortsatt iordningställande av f. d.

livregementets dragoners kasernetablissement till etnografiskt

museum m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med av

vetenskapsakademien i skrivelse den 31 augusti 1931 framlagt,

av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 4 januari 1932 återgivet förslag

bevilja ett belopp av 96,140 kronor samt därav för budgetåret

1932/1933 såsom extra reservationsanslag anvisa

15,000 kronor.

45:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 43) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till nordiska museet för budgetåret 1932/1933

anvisa ett extra anslag av 190,000 kronor att under villkor

att en ledamot i museets nämnd är av Kungl. Majit förordnad

ävensom på de övriga villkor, Kungl. Majit må föreskriva,

utgå till nämnden för att enligt dess bestämmande

användas till museets ändamål.

46:o) Kungl. Majit har (punkt 44) föreslagit riksdagen att till kulturhistoriska

museet i Lund anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag

av 30,000 kronor att under de villkor, Kungl. Majit kan finna skäl föreskriva,

utgå till styrelsen för kulturhistoriska föreningen för södra Sverige

för att användas för museets förvaltningsomkostnader och i främsta rummet

till avlöning åt vetenskapligt och fackmässigt utbildade biträden vid

museet.

Utredningen återfinnes å sid. 69—70 i statsrådsprotokollet.

Nordiska

museet.

[43.]

Kulturhistoriska

museet

i Lund.

[44.]

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Musikhistoriska

museet.

[45.]

I enlighet med Kungl. Majits förslag anvisade riksdagen till kulturhistoriska

museet i Lund för ett vart av åren 1919/1921 ett extra anslag av

25.000 kronor att under de villkor, Kungl. Majit kunde finna skäl föreskriva,

utgå till styrelsen för kulturhistoriska föreningen för södra Sverige

för att användas för museets förvaltningsomkostnader m. m.

För år 1922 höjdes anslaget till 30,000 kronor, men bestämdes för budgetåret

1923/1924 åter till 25,000 kronor. Med detta belopp utgick anslaget

jämväl för de följande budgetåren. Med bifall till två vid 1928 års riksdag

väckta motioner beviljades till kulturhistoriska museet i Lund för budgetåret

1928/1929 ett extra anslag av 30,000 kronor att under de villkor,

Kungl. Majit kunde finna skäl föreskriva, utgå till styrelsen för kulturhistoriska

föreningen för södra Sverige för att användas för museets förvaltningsomkostnader

och i främsta rummet till avlöning åt två vetenskapligt

och fackmässigt utbildade biträden vid museet. Med sistnämnda belopp

utgick anslaget jämväl för vartdera av budgetåren 1929/1931 samt är med

samma belopp uppfört i riksstaten för budgetåret 1931/1932.

För budgetåret 1932/1933 bar föreningens styrelse hemställt örn ett till

40.000 kronor förhöjt anslag. Departementschefen har förklarat sig icke

kunna tillstyrka höjning av anslaget på grund av de rådande statsfinansiella

förhållandena.

Det synes utskottet vara skäligt, att då statens egna kulturinstitutioner

under nuvarande förhållanden i avsevärd utsträckning få vidkännas anslagsbeskärningar,

även ifrågavarande enskilda museum får bära sin andel i

besparingsåtgärderna. Utskottet vill därför förorda, att anslaget minskas

med 5,000 kronor till 25,000 kronor eller samma belopp, vartill anslaget

nedsattes för budgetåret 1923/1924.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till kulturhistoriska museet i Lund

anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 25,000

kronor att under de villkor, Kungl. Majit kan finna skäl

föreskriva, utgå till styrelsen för kulturhistoriska föreningen

för södra Sverige för att användas för museets förvaltningsomkostnader

och i främsta rummet till avlöning åt vetenskapligt

och fackmässigt utbildade biträden vid museet.

47 :o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 45) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till musikhistoriska museet för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra anslag av 4,000 kronor att på

de villkor och under de förbehåll, Kungl. Majit kan finna

skäl föreskriva, utgå till museets ändamål.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

21

48:o)

skottet,

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 46) hemställer ut- Svenska skol
museet.

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till svenska skolmuseet anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra anslag av 4,000 kronor att på de

villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma, utgå till

centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening

för museets ändamål.

[46.]

Kyrkliga ändamål.

49:o) Kungl. Majit har (punkt 47) föreslagit riksdagen att minska det Kleresiordinarie

förslagsanslaget till kleresistaten, nu 140,000 kronor, med 20,000 . ,

kronor till 120,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 73 i statsrådsprotokollet.

De utgifter, som skola bestridas med medel från här förevarande anslag,

äro huvudsakligen vissa till biskopslöneregleringsfonden eller biskopar i de

särskilda stiften samt till domkyrkosyssloman m. fl. utgående anslag, vilka

utbetalas dels till en mindre del med i penningar fastställda belopp, dels

till större delen med ersättningsbelopp för spannmål m. m. enligt medelmarkegångspris.

Med hänsyn till att enligt budgetredovisningen nettoutgifterna

från anslaget för budgetåret 1930/1931 utgjorde allenast 120,090

kronor 54 öre, har departementschefen ansett sig kunna förorda en minskning

av anslaget till 120,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget

till kleresistaten, nu 140,000 kronor, med 20,000 kronor till

120,000 kronor.

50:o) Kungl. Majit har (punkt 49) föreslagit riksdagen att höja det ordi- Ersättning

narie förslagsanslaget till ersättning för prästerskapets tionde, nu 4,600,000 toTB-^^T''

kronor, med 24,400 kronor till 4,624,400 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 75—76 i statsrådsprotokollet.

Ifrågavarande ersättning kommer jämlikt grunderna för lagen om indragning

till statsverket och avskrivning av prästerskapets tionde samt örn ersättning

därför den 9 december 1910 att årligen stegras intill år 1944, då

den slutligen skall fixeras. Anslaget för ändamålet motsvaras till viss del

av de till statsverket från församlingarna ingående tiondeavgifterna, vilka

å riksstatens inkomstsida upptagas under titel »Prästerskapets till stats
-

skapets

tionde.

[49.]

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Stipendier

för utbildande

vid universitet

av

präster, förtrogna

med

finska språket.

[50.]

Religiös och

social verksamhet

bland

svenskar i

vissa utländska

hamnstäder.

[51.]

Dyrtidstilllägg

åt de för

religiös och

social verksamhet

bland

svenskar i

vissa utländska

hamnstäder

anställda

präster.

[52.]

Kostnader

förenade med

friköp av

lägenheter å

kyrklig jord.

[53.]

verket indragna tionde». Nämnda avgifter hava i 1932 års statsverksproposition

upptagits med ett från 1,925,000 kronor till 1,730,000 kronor minskat

belopp. Den föreslagna anslagsökningen är beräknad med ledning av

en av kammarkollegiet verkställd utredning.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,'' hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

ersättning för prästerskapets tionde, nu 4,600,000 kronor,

med 24,400 kronor till 4,624,400 kronor.

51:o) Kungl. Maj:t har (punkt 50) föreslagit riksdagen att till tre stipendier

för utbildande vid universitet av präster, förtrogna med finska språket,

bevilja ett extra anslag å 10,800 kronor samt därav för budgetåret 1932/

1933 anvisa ett belopp av 3,600 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 77 i statsrådsprotokollet.

De föreslagna anslagsbeloppen äro desamma, som av riksdagen beviljats,

respektive anvisats för ändamålet under den senaste treårsperioden.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till tre stipendier för utbildande vid

universitet av präster, förtrogna med finska språket, bevilja

ett extra anslag å 10,800 kronor samt därav för budgetåret

1932/1933 anvisa ett belopp av 3,600 kronor.

52:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till religiös och social verksamhet bland

svenskar i vissa utländska hamnstäder anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra anslag av 50,500 kronor.

53:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 52) föreslagit riksdagen ifråga

örn dyrtidstillägg åt de för religiös och social verksamhet bland svenskar i

vissa utländska hamnstäder anställda präster kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat

för riksdagen

anmäla.

54:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 53) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till bestridande i vissa fall med allmänna

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

23

medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter å

kyrklig jord, anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag

av 10,000 kronor.

55:o) Sedan 1931 års riksdag för utförande i huvudsaklig överensstäm

melse med i ärendet omförmälda »Alternativ I av restaureringsförslag 2»

av ändrings- och reparationsarbeten å domkapitelshuset i Strängnäs beviljat

ett belopp av 60,000 kronor samt därav för budgetåret 1931/1932 såsom

extra reservationsanslag anvisat 30,000 kronor, har nu Kungl. Maj:t (punkt

54) föreslagit riksdagen att av nämnda av 1931 års riksdag beviljade belopp

av 60,000 kronor för budgetåret 1932/1933 såsom extra reservationsanslag

anvisa återstoden, 30,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det utav 1931 års riksdag för ändrings-

och reparationsarbeten å domkapitelshuset i Strängnäs

beviljade beloppet av 60,000 kronor för budgetåret 1932/

1933 såsom extra reservationsanslag anvisa återstoden, 30,000

kronor.

Ändringsoch

reparationsarbeten

å domkapitelshuset

i Strängnäs.

[54.]

56:o) Kungl. Majit har (punkt 55) föreslagit riksdagen att minska det i

riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget till kyrkors underhåll: ersättningar,

nu 275,000 kronor, med 55,000 kronor till 220,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 82—83 i statsrådsprotokollet.

Av ifrågavarande anslag utgår ersättning dels till domkyrkorna (och

Kalmar f. d. domkyrka) för indragna domkyrkotunnor, dels till stads- och

landskyrkor jämte Karlstads och Härnösands domkyrkor för indragen vincell

byggnadssäd, dels ock till olika kyrkor, även Skara domkyrka, för avskrivna

grundräntor, möjligen ock anslag av annan natur, förut ingående

till kyrkorna. Dessa ersättningar utgå i regel enligt medelmarkegångspris.

Med hänsyn till att medelmarkegångsprisen nu äro stadda i fallande har departementschefen

ansett sig kunna förorda en minskning av anslaget.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må minska det i riksstaten upptagna ordinarie

förslagsanslaget till kyrkors underhåll: ersättningar, nu

275,000 kronor, med 55,000 kronor till 220,000 kronor.

57:o) Sedan 1930 års riksdag såsom bidrag till kostnaderna för uppfö- Bidrag till

rande i Helsingfors av en svensk kyrka med samlingslokaler beviljat ett

belopp av 75,000 kronor att utgå på de villkor, Kungl. Majit kunde finna kyrka i Hel

gott föreskriva, samt riksdagen av nämnda belopp för ett vart av budget- sågfors,

åren 1930/1932 såsom extra reservationsanslag anvisat 25,000 kronor, har ^ ^

Kyrkors

underhåll:

ersättningar.

[55.]

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr. 8.

Katalog över

svensk naturvetenskaplig

litteratur

m. m.

[57.]

nu Kungl. Maj:t (punkt 56) föreslagit riksdagen att av förutnämnda belopp,

75,000 kronor, för budgetåret 1932/1933 såsom extra revisionsanslag anvisa

återstoden, 25,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det utav 1930 års riksdag för uppförande

i Hälsingfors av en svensk kyrka med samlingslokaler

beviljade beloppet, 75,000 kronor, för budgetåret

1932/1933 såsom extra reservationsanslag anvisa återstoden,

25,000 kronor.

Akademier m. m.

58:o) Kungl. Majit har (punkt 57) föreslagit riksdagen att till utarbetande

av en katalog över svensk naturvetenskaplig litteratur m. m. för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra anslag av 2,100 kronor att utgå i enlighet med

de närmare föreskrifter, Kungl. Majit kan finna skäl meddela.

Utredningen återfinnes å sid. 86—87 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra anslag av 3,000

kronor, varav ett belopp av 600 kronor är avsett att möjliggöra ett årligt

understöd till Consilium bibliographicum i Zurich, som utgiver en handkatalog

(index bibliographicus) över zoologisk, paleontologisk, anatomisk och

fysiologisk litteratur.

Enligt Kungl. Majits medgivande äger akademien dessutom att, därest

sådant finnes lämpligt, av anslaget utbetala till Zoological Society i London

en summa motsvarande högst 20 pund sterling, att användas såsom Sveriges

bidrag till fortsatt utgivande av »Zoological Record».

Vetenskapsakademien har hemställt örn utverkande av anslag å 3,000 kronor

för ifrågavarande ändamål jämväl för budgetåret 1932/1933.

Beträffande ifrågavarande anslag har statens organisationsnämnd inkommit

med yttranden. Vad angår understödet åt Consilium bibliographicum har

nämnden förklarat sig icke böra ifrågasätta behovet av detta understöd, och

med hänsyn till det sätt, varpå storleken av detsamma bestämmes, (100

svenska kronor för en million av landets invånarantal) finner nämnden

någon nedsättning därav ej böra ifrågakomma. Vad beträffar anslaget i

övrigt har organisationsnämnden anfört:

Det belopp örn 2,400 kronor, som i övrigt utgår från anslaget, har, enligt

vad organisationsnämnden inhämtat, i sin helhet utbetalts såsom arvode för

utarbetande av en otryckt, i form av kortregister upprättad katalog över

svensk naturvetenskaplig litteratur, och någon del därav har icke tagits i

anspråk såsom bidrag till utgivande av »Zoological Record». Det synes

organisationsnämnden med fog kunna ifrågasättas, örn icke omförmälda

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

25

katalog borde utan särskilt anslag utarbetas med inom vetenskapsakademien

tillgängliga krafter. Emellertid vill nämnden icke för närvarande avstyrka

varje anslag för ändamålet, men då ett belopp av 1,000 kronor torde vara

tillräckligt därför, hemställer nämnden — under erinran örn innehållet i sin

nyssnämnda promemoria rörande understödet till Consilium bibliographicum

— att för tillgodoseende av de ändamål, som med förevarande anslag avses,

i statsverkspropositionen till nästa års riksdag äskas ett belopp av endast

1,600 kronor.

Departementschefen har anfört bland annat:

I fråga örn fortsatt utgående av anslag å 600 kronor till Consilium bibliographicum

i Zurich torde intet vara att erinra. Vad anslaget i övrigt beträffar,

har jag från vetenskapsakademien inhämtat, att en nedsättning, på

sätt organisationsnämnden ifrågasatt, till 1,000 kronor skulle omöjliggöra

katalogarbetets fortsättande. Då jag icke är böjd medverka härtill och sedan

jag från akademien ytterligare försport, att en tillfällig begränsning med

900 kronor av hela anslaget å 3,000 kronor torde kunna göras, utan att

arbetet därav skulle behöva avbrytas, anser jag mig med hänsyn till rådande

ekonomiska förhållanden alltså böra för ändamålet för nästa budgetår förorda

ett anslag av 2,100 kronor.

I likhet med statens organisationsnämd finner utskottet sig kunna ifrågasätta,

om icke arbetet med den otryckta, i form av kortregister upprättade

katalogen över svensk naturvetenskaplig litteratur åtminstone i viss utsträckning

skulle kunna utföras med inom vetenskapsakademien tillgängliga krafter.

Med hänsyn härtill finner sig utskottet böra för här ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1932/1933 tillstyrka allenast samma belopp som organisationsnämnden

föreslagit, eller 1,600 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, till utarbetande av en katalog över

svensk naturvetenskaplig litteratur m. m., för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra anslag av 1,600 kronor att utgå

i enlighet med de närmare föreskrifter, Kungl. Majit kan

finna skäl meddela.

59:o) Kungl. Majit har (punkt 58) föreslagit riksdagen att för bestridande

av kostnaderna för Sveriges anslutning till den baltisk-geodetiska kommissionen

under år 1932 och för vissa i samband därmed stående utgifter för

budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 2,375 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 88 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra anslag av 2,875

kronor.

Genom beslut den 28 maj 1926 har Kungl. Majit medgivit, att rikets allmänna

kartverks längdbas på Öland finge tills vidare stå till förfogande

såsom jämförclsebas för de till den baltisk-geodetiska kommissionen anslutna

länderna, samt ställde av ovanberörda anslag ett belopp av högst 1,000

Utskottets

yttrande.

Bestridande

av kostnaderna

för

Sveriges

anslutning

till den

baltisk-geodetiska

kommissionen.

[58.]

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Underhåll

och förökande

av de

under vitterhetsakademiens

inseende

ställda

samlingarna

[59.]

jämte två i

ämnet väckta

motioner.

Utskottets

yttrande.

kronor till förfogande av chefen för rikets allmänna kartverk för bestridande

av de med längdbasens upplåtande förenade kostnaderna.

Organisationsnämnden har meddelat, att, sedan kartverkets längdbas å

Oland ställts till kommissionens förfogande för ovan angivna ändamål, densamma

endast ett eller annat år besökts av kommissionsmedlemmar från de

övriga länderna, varför förevarande del av anslaget ej alltid tagits i anspråk.

De år, då så skett, har det emellertid visat sig, att beloppet icke

förslagit till täckande av de kostnader, för vilka det avsetts. Med hänsyn

till de upplysningar, som sålunda lämnats i fråga örn det behov, som med

sistberörda del av förevarande anslag tillgodoses, har organisationsnämnden

föreslagit, att anslaget sänkes med 500 kronor under förutsättning att detsamma

uppföres såsom reservationsanslag.

Häremot har departementschefen förklarat sig icke hava något att erinra.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må för bestridande av kostnaderna för Sveriges

anslutning till den baltisk-geodetiska kommissionen under

år 1932 och för vissa i samband därmed stående utgifter

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag

av 2,375 kronor.

60:o) Kungl. Maj:t har (punkt 59) föreslagit riksdagen att minska det i

riksstaten under rubrik Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien uppförda

ordinarie reservationsanslaget till underhåll och förökande av de under

akademiens inseende ställda samlingar, nu 18,000 kronor, med 6,000 kronor

till 12,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 89 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr K. G. Westman

m. fl. (I: 228) och den andra inom andra kammaren av herrar T. Wijkander

och E. Lithander (II: 212), vari föreslagits, att riksdagen måtte minska det

ordinarie reservationsanslaget till underhåll och förökande av de under

akademiens inseende ställda samlingar, nu 18,000 kronor, med allenast

2,000 kronor till 16,000 kronor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionen I: 228.

Utskottet finner sig icke böra för ifrågavarande ändamål förorda högre

anslag än som av Kungl. Maj:t äskats och kan därför ej tillstyrka förenämnda

motioner (I: 228 och II: 212).

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herr Westmans m. fl. ävensom herrar

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

27

Wijkanders och Lithanders ovannämnda motioner (1:228

och 11:212), i vad de skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag,

minska det i riksstaten under rubrik Vitterhets-, historie-

och antikvitetsakademien uppförda ordinarie reservationsanslaget

till underhåll och förökande av de under

akademiens inseende ställda samlingar, nu 18,000 kronor,

med 6,000 kronor till 12,000 kronor.

61:o) Kungl. Maj:t har (punkt 60) föreslagit riksdagen att minska det

i riksstaten under rubrik Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

uppförda ordinarie reservationsanslaget till tryckningskostnader samt utgivande

av planschverk över fornsaker och andra märkvärdiga föremål i

statens historiska museum m. m., nu 14,000 kronor, med 3,500 kronor till

10,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 89—90 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må minska det i riksstaten under rubrik

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien uppförda ordinarie

reservationsanslaget till tryckningskostnader samt

utgivande av planschverk över fornsaker och andra märkvärdiga

föremål i statens historiska museum m. m., nu

14,000 kronor, med 3,500 kronor till 10,500 kronor.

62:o) Kungl. Maj:t har (punkt 61) föreslagit riksdagen att minska det i

riksstaten under rubrik Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien uppförda

ordinarie reservationsanslaget till underhåll och fortsättning av inredningen

i statens historiska museum och myntkabinettet, nu 4,000 kronor,

med 1,000 kronor till 3,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 90 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må minska det i riksstaten under rubrik

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien uppförda ordinarie

reservationsanslaget till underhåll och fortsättning

av inredningen i statens historiska museum och myntkabinettet,

nu 4,000 kronor, med 1,000 kronor till 3,000

kronor.

63:o) Kungl. Majit har (punkt 62) föreslagit riksdagen att minska det i

riksstaten under rubriken Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien upptagna

ordinarie reservationsanslaget till undersökning och beskrivning av

Tryckningskostnader

m. m. för

vitterhetsakademien.

[60.]

Underhåll

och fortsättning

av inredningen

i

statens historiska

museum

och myntkabinettet.

[61.]

Undersökning

och beskrivning

av

fäderneslandets

fornlämningar.

[62.]

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Transporter,

lyshållning

och vissa

andra expensutgifter

för vitterhetsakademien.

[63.]

Utskottets

yttrande.

Fornlämningars

vård.

[64.]

fäderneslandets fornlämningar, nu 6,000 kronor, med 1,000 kronor till 5,000

kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 91 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må minska det i riksstaten under rubriken

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien upptagna ordinarie

reservationsanslaget till undersökning och beskrivning

av fäderneslandets fornlämningar, nu 6,000 kronor,

med 1,000 kronor till 5,000 kronor.

64:o) Kungl. Maj:t har (punkt 63) föreslagit riksdagen att minska det i

riksstaten under rubriken Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien uppförda

ordinarie reservationsanslaget till transporter, lyshållning och vissa

andra expensutgifter, nu 15,000 kronor, med 1,000 kronor till 14,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 91 i statsrådsprotokollet.

Utskottet har tagit närmare kännedom örn användningen av ifrågavarande

anslag under budgetåren 1929/1931 och därvid uppmärksammat, att akademiens

telefonkostnader under nämnda budgetår uppgått till anmärkningsvärt

höga belopp, nämligen respektive omkring 4,500 och 5,000 kronor. Det

synes utskottet, att hithörande utgifter borde kunna avsevärt nedbringas.

Utskottet har dock icke nu velat ifrågasätta större minskning av anslaget

än Kungl. Maj:t föreslagit, men förväntar, att akademien kommer att beakta

vad utskottet här anfört.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må minska det i riksstaten under rubriken

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien uppförda ordinarie

reservationsanslaget till transporter, lyshållning och

vissa andra expensutgifter, nu 15,000 kronor, med 1,000

kronor till 14,000 kronor.

65:o) Kungl. Majit har (punkt 64) föreslagit riksdagen att minska det i

riksstaten under rubriken Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien uppförda

ordinarie reservationsanslaget till fornlämningarnas vård, nu 10,000

kronor, med 2,000 kronor till 8,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 92 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må minska det i riksstaten under rubrik

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien uppförda ordinarie

reservationsanslaget till fornlämningars vård, nu

10,000 kronor, med 2,000 kronor till 8,000 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

29

660) Kund. Maut har (punkt 65) föreslagit riksdagen att minska det i Värd och

& ,T. , '' . , ... , . underhåll av

riksstaten under rubrik Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien upp- ruiner

förda ordinarie reservationsanslaget till vård och underhåll av Visby ruiner och andra

och andra byggnadsminnesmärken, nu 7,000 kronor, med 2,000 kronor till mannes
5,

000 kronor. märken.

Utredningen återfinnes å sid. 92 i statsrådsprotokollet. J

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må minska det i riksstaten under rubrik

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien uppförda ordinarie

reservationsanslaget till vård och underhåll av Visby

ruiner och andra byggnadsminnesmärken, nu 7,000 kronor,

med 2,000 kronor till 5,000 kronor.

67:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 66) hemställer utskottet, ökade medel

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till ökade medel för fornminnesvården, när- jgg j

mast i syfte att åstadkomma en inventering av landets fornminnen,

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag

av 10,000 kronor att utgå efter de grunder,

Kungl. Majit kan finna gott bestämma.

68:o) Kungl. Majit har (punkt 67) föreslagit riksdagen att till omedelbara

iståndsättningsåtgärder å vissa byggnadsminnesmärken för budgetåret 1932/

1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 95—96 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herrar D. Bergström och J. Bergman väckt motion (I: 145),

vari föreslagits, att riksdagen måtte till omedelbara iståndsättningsåtgärder å

vissa byggnadsminnesmärken för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra

reservationsanslag av 20,000 kronor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionen.

Omedelbara

iståndsättningsåtgärder

å vissa

byggnadsminnesmärken
[67.

]

jämte en i

ämnet väckt

motion.

För ifrågavarande ändamål utgår för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag

av 20,000 kronor.

Utskottet har av vad i motionen anförts icke blivit övertygat örn att till- utskottets

räckliga skäl föreligga för att under nuvarande förhållanden till ifrågava- yttrande,

rande ändamål bevilja större belopp än Kungl. Majit föreslagit. Utskottet

hemställer därför,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag

samt med avslag å herrar D. Bergströms och Bergmans

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ökade medel

till avlönande

av icke-ordinarie

befattningshavare

vid vitterhetsakademien.

[68.]

Resekostnads-

och

traktamentsersättn

ingar

åt befattningshavare

vid vitterhetsakademien

m. m.

[69.]

ovannämnda motion (I: 145), i vad den skiljer sig från

Kungl. Maj:ts förslag, till omedelbara iståndsättningsåtgärder

å vissa byggnadsminnesmärken för budgetåret 1932/1933

anvisa ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.

69:o) Kungl. Majit har (punkt 68) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1932/1933 såsom extra anslag anvisa:

dels till beredande av ökade medel till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare

vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien 47,350 kronor,

dels ock till tillfällig ökning av akademiens arbetskrafter 11,850 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 96—99 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår dels till beredande av ökade medel till

avlönande av icke-ordinarie befattningshavare vid akademien ett extra anslag

av 45,450 kronor, dels ock till tillfällig ökning av akademiens arbetskrafter

ett extra anslag av 11,850 kronor. Höjningen av förstnämnda anslag med

1,900 kronor till 47,350 kronor avser att bereda möjlighet till författningsenliga

ålderstillägg åt de från anslaget avlönade befattningshavarna.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1932/1933 såsom extra

anslag anvisa:

a) till beredande av ökade medel till avlönande av ickeordinarie

befattningshavare vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

47,350 kronor,

b) till tillfällig ökning av akademiens arbetskrafter 11,850

kronor.

70:o) Kungl. Majit har (punkt 69) föreslagit riksdagen att till resekostnads-

och traktamentsersättningar åt befattningshavare vid vitterhets-, historie-

och antikvitetsakademien samt riksantikvariens ombud för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor att utgå i enlighet

med de närmare bestämmelser, Kungl. Majit må finna gott meddela.

Utredningen återfinnes å sid. 99—100 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra förslagsanslag av

35,000 kronor.

Departementschefen har beträffande det för budgetåret 1932/1933 äskade

anslaget anfört bland annat:

Enligt vad jag inhämtat, uppgingo utgifterna för här ifrågavarande befattningshavares

resor under budgetåret 1930/1931 till 34,253 kronor. I anledning

av de nya bestämmelserna om resekostnadsersättning torde anslaget

kunna sänkas med 1,200 kronor, varjämte med hänsyn till anslagsbelastningen

under budgetåret 1930/1931 ytterligare en sänkning av 800 kronor

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 31

synes vara möjlig. Nu angivna förhållanden skulle alltså medgiva en sänkning

av anslaget till 33,000 kronor.

Emellertid finner jag mig nödsakad att förorda, att under nuvarande förhållanden

en inskränkning av här förevarande resor vidtages. Därest ett

belopp av 25,000 kronor ställes till vitterhetsakademiens förfogande, lärer i

allt fall möjlighet finnas att i erforderlig utsträckning företaga sådana resor,

som befinnas oundgängligen nödvändiga för akademiens fornminnesvårdande

verksamhet. Anslaget torde böra erhålla reservationsanslags natur.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till resekostnads- och traktamentsersättningar

åt befattningshavare vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

samt riksantikvariens ombud för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 25,000

kronor att utgå i enlighet med de närmare bestämmelser,

Kungl. Majit må finna gott meddela.

71:o)

I

enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 70) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till vakthållning för öppethållande av statens

historiska museum för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra

anslag av 8,900 kronor.

Vakthållning

för öppethållande

av

statens

historiska

museum.

[70.]

72:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 71) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till inventering och konservering av vissa

samlingar inom statens historiska museum m. m. för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av

15,000 kronor att utgå efter de närmare grunder, som av

Kungl. Majit bestämmas.

Inventering

och konservering

av

vissa samlingar

inom

statens

historiska

museum.

[71.]

73:o) Kungl. Majit har (punkt 72) föreslagit riksdagen att till vård och

underhåll av det under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens inseende

ställda antikvariskt-numismatiska biblioteket för budgetåret 1932/1933

anvisa ett extra reservationsanslag av 4,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 102 i statsrådsprotokollet.

Vård och

underhåll av

antikvariskt

numismatiska
biblioteket.

[72.]

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra reservationsanslag

av 5,000 kronor.

Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Majits förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må till vård och underhåll av det under

vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens inseende ställda

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Underhåll av

antikvariskttopografiska

arkivet.

[73.]

Instrumentutrustning

för vitterhets-,

historie-

och

antikvitetsakademien.

[74.]

Iståndsättande

av

Ovikens

ödekyrka.

[75.]

De under

vitterhetsakademiens

inseende

ställda

ostasiatiska

arkeologiska

samlingarna.

[76.]

antikvariskt-numismatiska biblioteket för budgetåret 1932/

1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 4,000 kronor.

74:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 73) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till underhåll av det under vitterhets-, historie-

och antikvitetsakademiens inseende ställda antikvariskttopografiska

arkivet för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra

reservationsanslag av 1,500 kronor.

75:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 74) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till inköp av instrumentutrustning för vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien för budgetåret 1932/

1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 1,600 kronor.

76:o) Sedan 1931 års riksdag till iståndsättande av Ovikens ödekyrka i

huvudsaklig överensstämmelse med i ämnet framlagt förslag beviljat ett

belopp av 15,000 kronor samt därav för budgetåret 1931/1932 såsom extra

reservationsanslag anvisat 7,500 kronor, har nu Kungl. Majit (punkt 75)

föreslagit riksdagen att av nämnda, av 1931 års riksdag beviljade belopp

av 15,000 kronor för budgetåret 1932/1933 såsom extra reservationsanslag

anvisa återstoden, 7,500 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det till iståndsättande av Ovikens

ödekyrka i huvudsaklig överensstämmelse med i ämnet framlagt

förslag av 1931 års riksdag beviljade beloppet av 15,000

kronor för budgetåret 1932/1933 såsom extra reservationsanslag

anvisa återstoden, 7,500 kronor.

77:o) Kungl. Majit har (punkt 76) föreslagit riksdagen att till lokalhyra

för den ostasiatiska arkeologiska samlingen ävensom för samlingens bearbetning,

vård och underhåll samt för expenser anvisa för budgetåret 1932/

1933 ett extra anslag av 38,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 105—107 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra anslag å 38,000

kronor, av vilket belopp 18,000 kronor avse lokalhyra och 20,000 kronor

driftkostnader.

Föreståndaren för samlingarna, professorn J. G. Andersson, har för budgetåret

1932/1933 hemställt örn ett till 39,270 kronor förhöjt anslag.

Av höjningen, 1,270 kronor, utgör ett belopp av 300 kronor tilläggsanslag

för förbättring av vaktmästarens avlöningsställning; återstoden, 970 kro
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

33

nor, avser att möjliggöra museets öppethållande 2 timmar varje söndag

ävensom 5 aftonförevisningar under vinterns lopp.

Departementschefen har med hänsyn till rådande statsfinansiella förhållanden

ansett sig böra förorda anslagets bestämmande till samma belopp,

som nu utgår, eller 38,000 kronor.

Mot Kungl. Maj:ts förslag har utskottet intet att erinra. Utskottet förutsätter

emellertid, att det skall visa sig möjligt att inom ramen för det sålunda

tillstyrkta anslaget å 38,000 kronor vidtaga åtgärder för samlingarnas tillgängliggörande

för allmänheten i större utsträckning än vad hittills varit

fallet.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må till lokalhyra för den ostasiatiska arkeologiska

samlingen ävensom för samlingens bearbetning, vård

och underhåll samt för expenser anvisa för budgetåret 1932/

1933 ett extra anslag av 38,000 kronor.

78:o) Kungl. Majit har (punkt 77) föreslagit riksdagen att, för beredande

av ändring av den i det ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriel

m. m. för akademien för de fria konsterna ingående anslagsposten,

nu 12,000 kronor, till tre resestipendier för studier i utlandet, vartdera å

4,000 kronor, att avse resestipendier för studier i utlandet och uppföras med

ett till 4,000 kronor sänkt belopp, minska samma ordinarie reservationsanslag,

nu 41,300 kronor, med 8,000 kronor till 33,300 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 107 i statsrådsprotokollet.

Departementschefen har ansett, att medel till frågavarande stipendier icke

böra anvisas för nästa budgetår i vidare mån än som betingas av att ett av

de tre stipendierna, vilka utdelas för en tid av två år, redan av akademien

utdelats för tid, omfattande budgetåret 1932/1933.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må, för beredande av ändring av den i det

ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriel m. m.

för akademien för de fria konsterna ingående anslagsposten,

nu 12,000 kronor, till tre resestipendier för studier i utlandet,

vartdera å 4,000 kronor, att avse resestipendier för studier

i utlandet och uppföras med ett till 4,000 kronor sänkt belopp,

minska samma ordinarie reservationsanslag, nu 41,300

kronor, med 8,000 kronor till 33,300 kronor.

79:o) Kungl. Majit har (punkt 78) föreslagit riksdagen att till beredande

av förstärkning av vissa anslagsposter i det för akademien för de fria

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 6 sami. 8 käft. (Nr 8.) 3

Utskottets

yttrande.

Akademien

för de fria

konsterna.

Undervisningsmateriel

m. m.

[77.]

Förstärkning

av vissa anslagsposter
-

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

i det för

akademien

för de fria

konsterna

uppförda ordinarie

reservationsanslaget

till

undervisningsmateriel

m. m.

[78.]

Skolan för

dekorativ

konst.

[79.]

Undervisning

i materiallära

vid

konsthögskolan.

[80.]

Stipendier

åt tonsättare.

[81.]

konsterna uppförda ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriel

m. m. anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 12,800 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 108—lil i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra anslag av 15,600

kronor. Minskningen, 2,800 kronor, har uppkommit därigenom, att en i

anslaget ingående post å nämnda belopp, avsedd för elevernas studieresor,

under nuvarande ekonomiska förhållanden ansetts böra uteslutas.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må, till beredande av förstärkning av vissa

anslagsposter i det för akademien för de fria konsterna

uppförda ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriel

m. m. anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra

anslag av 12,800 kronor.

80:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 79) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom bidrag till uppehållande av verksamheten

vid den vid konsthögskolan anordnade skolan för

dekorativ konst för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra

anslag av 20,600 kronor.

81:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 80) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till arvode åt extra lärare i materiallära vid

konsthögskolan anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra

anslag av 3,500 kronor.

82:o) Kungl. Maj:t har (punkt 81) föreslagit riksdagen att minska det i

staten för musikaliska akademien uppförda ordinarie reservationsanslaget

till stipendier åt yngre svenska musikidkare med anlag för tonsättningskonst,

till uppmuntran av inhemska tonsättare för åstadkommande av musikaliska

arbeten av högre värde samt till belöningar åt äldre framstående svenska

tonsättare för av dem utförda musikaliska arbeten, nu 25,000 kronor, med

10,000 kronor till 15,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 112—115 i statsrådsprotokollet.

Med anledning av Kungl. Maj:ts på departementschefens hemställan avlåtna

proposition i ämnet beslöt 1919 års riksdag att å musikaliska akademiens

stat under benämning: Till stipendier åt yngre svenska musikidkare

med anlag för tonsättningskonst, till uppmuntran av inhemska tonsättare

för åstadkommande av musikaliska arbeten av högre värde samt till

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

35

belöningar åt äldre framstående svenska tonsättare för av dem utförda musikaliska

arbeten, uppföra ett ordinarie reservationsanslag av 25,000 kronor.

Detta anslag utgår fortfarande med oförändrat belopp.

Bestämmelser rörande anslagets användning äro meddelade genom kungörelse

den 7 november 1919, nr 717, angående stipendier m. m. åt tonsättare,

däri föreskrivits bland annat följande: Anslaget kan användas a)

till stipendier åt yngre svenska musikidkare med anlag för tonsättningskonst,

b) till uppmuntran av inhemska tonsättare för åstadkommande av musikaliska

arbeten av högre värde samt c) till belöningar åt äldre framstående

svenska tonsättare för av dem utförda musikaliska arbeten. Stipendium

beviljas för en tid av två år och utgår med belopp av minst 2,000 kronor

och högst 4,000 kronor örn året. Tiden för åtnjutande av stipendium kan

dock förlängas tre gånger, varje gång med ett år. Vid varje sådan förlängning

kan stipendiebeloppet inom ovan angivna gränser ändras.

Statens organisationsnamnd har avgivit utlåtande i fråga örn förevarande

anslag och därvid anfört följande:

Även om det vid anslagets tillkomst varit påkallat, att, på sätt vederbörande

departementschef därvid anmärkte, staten ej blott genom understöd

i form av stipendier bidroge till utvecklingen av lovande anlag inom ifrågavarande

konstart utan även genom ekonomiskt understöd sökte sätta den

mognade konstnären i tillfälle att utveckla den förmåga han förvärvat, äro

dock förhållandena numera väsentligen ändrade. Under de senaste decennierna

har staten på flera andra sätt trätt hjälpande emelian för att höja

musiklivet; erinras må jämväl örn den väsentligt förbättrade möjlighet till

ekonomiskt utbyte av musikaliska verk, som genom lagen den 30 maj 1919

om rätt till litterära och musikaliska verk beretts tonsättare. Det synes

därför med fog kunna sättas i fråga, om detta anslag alltjämt bör utgå.

Under alla förhållanden synes det organisationsnämnden, som gjort sig

underättad örn det sätt, varpå anslaget under de senare åren fördelats, att

understöd därifrån bör utgå allenast i form av stipendier till yngre musikidkare

med anlag för tonsättningskonst; och torde anslaget för sådant fall

böra väsentligen nedsättas.

Under hänvisning till det anförda tillstyrker organisationsnämnden, att

— därest över huvud förevarande ändamål anses böra även i fortsättningen

tillgodoses genom anslag å riksstaten — därtill i statsverkspropositionen till

1932 års riksdag äskas ett belopp av högst 10,000 kronor.

Departementschefen har anfört bland annat:

Anslag för ändamålet synes fortfarande böra uppföras å riksstaten. Emellertid

har jag med hänsyn till nu rådande statsfmansiella förhållanden funnit

mig nödsakad förorda en nedsättning av anslagsbeloppet. Utan att

helt instämma i de skäl, som av organisationsnämnden anförts i frågan,

vill jag dock framhålla, att mycket talar för att understöd från anslaget

företrädesvis må utgå i form av stipendier till yngre musikidkare. Möjligheten

att inom anslagets ram även utdela understöd till övriga i kungörelsen

den 7 november 1919 angivna ändamål, nämligen till uppmuntran av

inhemska tonsättare för åstadkommande av musikaliska arbeten av högre

värde eller till belöningar åt äldre framstående svenska tonsättare för av

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Förstärkning

av det för

musikaliska

akademien

uppförda ordinarie

reservationsanslaget

till

materiel och

expenser

m. m.

[82.]

Biträde åt

bibliotekarien

hos

musikaliska

akademien.

[83.]

dem utförda musikaliska arbeten, synes dock böra bibehållas, och jag vill

därför icke nu föreslå någon ändring i anslagets rubrik. Icke heller torde

någon ändring i sagda kungörelse behöva ifrågakomma, då det torde stå

Kungl. Majit fritt att fördela anslaget enligt däri angivna grunder, dock

med iakttagande av att stipendier till yngre musikidkare i främsta rummet

böra utdelas.

Vad angår anslagets storlek nödgas jag föreslå, att detsamma begränsas

till 15,000 kronor.

Utskottet, som ansluter sig till departementschefens ovan angivna uppfattning

angående anslagets användning, har funnit sig böra tillstyrka Kungl.

Majits förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må minska det i staten för musikaliska akademien

uppförda ordinarie reservationsanslaget till stipendier

åt yngre svenska musikidkare med anlag för tonsättningskonst,

till uppmuntran av inhemska tonsättare för åstadkommande

av musikaliska arbeten av högre värde samt till

belöningar åt äldre framstående svenska tonsättare för av

dem utförda musikaliska arbeten, nu 25,000 kronor, med

10,000 kronor till 15,000 kronor.

83:o) Kungl. Majit har (punkt 82) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1932/1933 anvisa dels till förstärkande av det för musikaliska akademien

uppförda ordinarie reservationsanslaget till materiel och expenser m. m. ett

extra anslag av 15,500 kronor,

dels ock till bindning av böcker och musikalier i akademiens bibliotek

ett extra reservationsanslag av 3,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 115 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår det förra anslaget med ett belopp av

16,500 kronor. Anslaget till bindning av böcker och musikalier är oförändrat.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1932/1933 anvisa

a) till förstärkande av det för musikaliska akademien

uppförda ordinarie reservationsanslaget till materiel och expenser

m. m. ett extra anslag av 15,500 kronor,

b) till bindning av böcker och musikalier i akademiens

bibliotek ett extra reservationsanslag av 3,500 kronor.

84:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 83) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till biträde åt bibliotekarien hos musikaliska

akademien vid vården av biblioteket för budgetåret 1932/

1933 anvisa ett extra anslag av 1,500 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

37

85:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 84) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till ökad undervisning i ämnena pianospelning

och harmonilära vid musikkonservatoriet för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor.

86:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 85) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum,

a) för anordnande under år 1932 vid fyra folkskoleseminarier

av kurser för utbildande av kyrkomusiker för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra anslag av 12,500 kronor,

b) medgiva, att i fall, då kompletterande undervisning

vid folkskoleseminarium erfordras för dem av seminariets

elever, som deltagit i kurs för utbildande av kyrkomusiker,

ersättning till vederbörande lärare för s. k. övertimmar må,

efter prövning av Kungl. Majit i varje särskilt fall, utgå

från det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna.

ökad undervisning

i

pianospelning

och

harmonilära

vid musikkonservatoriet.

[84.]

Kurser för

utbildande

av kyrkomusiker.

[85.]

87:o) Kungl. Majit har (punkt 86) föreslagit riksdagen att till gäldande

av årspremier för brandförsäkring av viss staten tillhörig, huvudsakligen i

operabyggnaden och dramatiska teaterns byggnad förvarad lösegendom ävensom

av en av departementschefen i statsrådsprotokollet omnämnd förrådsbyggnad

och där förvarad lösegendom för budgetåret 1932/1933 anvisa ett

extra anslag av 13,985 kronor att utgå med den fördelning, som av Kungl.

Majit bestämmes.

Utredningen återfinnes å sid. 121—122 i statsrådsprotokollet.

Brandförsäkring

av

viss staten

tillhörig,

huvudsakligen

i operabyggnaden

och dramatiska

teaterns

byggnad förvarad

lösegendom
-

För budgetåret 1931/1932 utgår anslaget med ett belopp av 13,147 kro- [86 ]

nor. Ändringen av anslagsbeloppet sammanhänger med planerad förflyttning

och utvidgning av förenämnda förrådsbyggnad.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till gäldande av årspremier för brandförsäkring

av viss staten tillhörig, huvudsakligen i operabyggnaden

och dramatiska teaterns byggnad förvarad lösegendom

ävensom av den av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1932

under punkten 86 omnämnda förrådsbyggnaden och där

förvarad lösegendom för budgetåret 1932/1933 anvisa ett

extra anslag av 13,985 kronor att utgå med den fördelning,

som av Kungl. Majit bestämmes.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

kanslersexpe Kungl. Majit har (punkt 87) föreslagit riksdagen att

ditionen. dels godkänna följande stat för universitetskanslersexpeditionen att till[87.

] lämpas från och med budgetåret 1932/1933:

Stat,

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ..... kronor 14,650: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag............................... » 7,300: —

Expenser.............................. » 2,500: -

Summa kronor 24,450: —

dels ock minska det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till

universitetskanslersexpeditionen, nu 23,450 kronor, med 500 kronor till 22,950

kronor,

Utredningen återfinnes å sid. 123—127 i statsrådsprotokollet.

Den för universitetskanslersexpeditionen nu gällande staten har följande

lydelse:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.....kronor 14,650: —

Vikariatsersättningar, förslagsanslag................. » 500: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. . . . » 7,300: —

Expenser.................................... » 2,500: —

Summa kronor 24,950

Ordinarie förslagsanslaget till expeditionen är i riksstaten upptaget med

ett belopp av 23,450 kronor. Skillnaden mellan statens slutsumma och

anslagsbeloppet, 1,500 kronor, täckes av de belopp, med vilka Stockholms

och Göteborgs högskolor bidraga till bestridande av kanslersexpeditionens

utgifter för expenser.

Universitetskanslern har nu på därom av kanslerssekreteraren framlagt förslag

hemställt, bland annat, att med hänsyn till befattningshavarnas uppfattning

i högre löneklass samt till erforderliga medel för vikariearvode

under sjukledighet m. m. det i staten för kanslersexpeditionen uppförda

anslaget till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. måtte

höjas från 7,300 kronor till 8,300 kronor.

Statskontoret har emellertid föreslagit en sådan omläggning av ifrågavarande

anslagspost, att den uppdelas i dels ett bestämt belopp till grundavlöningar,

ersättning till semestervikarier samt gratifikationer m. m. å 6,700

kronor, dels ock ett förslagsvis beräknat belopp till avlöningsförhöjningar,

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

39

vilket statskontoret ansett böra uppföras med 600 kronor. Anslagsposten i

sin helhet skulle då få förslagsanslags natur och beräknas till 7,300 kronor.

Vidare föreslår statskontoret, att i enlighet med vad som framhållits i 1926

års statsverksproposition (För flera huvudtitlar gemensamma frågor, sid. 21)

och sedan iakttagits vid nyreglerade verk, den i staten upptagna anslagsposten

till vikariatsersättningar å 500 kronor måtte bortfalla.

Departementschefen har biträtt de av statskontoret framlagda förslagen.

Beträffande fördelningen av anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie

befattningshavare m. m., vilken skulle betecknas såsom förslagsanslag, skulle

det ankomma på Kungl. Maj:t att i anslutning till vad statskontoret anfört

meddela närmare bestämmelser.

Staten för universitetskanslersexpeditionen skulle enligt nu gjorda beräkningar

komma att sluta å 24,450 kronor. Med hänsyn till det belopp å

sammanlagt 1,500 kronor, varmed Stockholms och Göteborgs högskolor bidraga

till expeditionens utgifter, skulle alltså det ordinarie förslagsanslaget

till kanslersexpeditionen fastställas till 22,950 kronor, vilket innebär en

minskning med 500 kronor av nu utgående anslag.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majrts förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för universitetskanslersexpeditionen

att tillämpas från och med budgetåret 1932/1933:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag

......................kronor 14,650: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag........ » 7,300: —

Expenser........................ » 2,500: —

Summa kronor 24,450: —

b) minska det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget

till universitetskanslersexpeditionen, nu 23,450 kronor,

med 500 kronor till 22,950 kronor.

89:o) Kungl. Maj:t har (punkt 88) föreslagit riksdagen att för beredande

av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän

m. m. vid universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret 1932/1933 ett

extra anslag av 44,280 kronor att med särskilda belopp av Kungl. Maj:ts

användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna ändamål.

Utredningen återfinnes å sid. 128—129 i statsrådsprotokollet.

Motsvarande anslag för budgetåret 1931/1932 utgör 34,780 kronor. Ökningen,

9,500 kronor, har uppkommit därigenom, att med anslaget samman
-

Avlöningar

åt vissa extra

ordinarie

lärare, amanuenser

och

tjänstemän

m. m.

vid universitetet

i Uppsala.

[88.]

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Materiel för

vissa institutioner

m. m.

vid universitetet

i Uppsala.

[89.]

Utskottets

yttrande.

forts de för innevarande budgetår utgående särskilda anslagen å 8,000 kronor

till praktisk-teologiska undervisningen samt å 1,500 kronor till arvode till

en ledare av den propedeutiska kursen i civilrätt m. m. I övrigt äro anslagsposterna

och beloppen desamma som under innevarande budgetår.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för beredande av avlöningsförmåner för

vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän

m. m. vid universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra anslag av 44,280 kronor att med särskilda

belopp av Kungl. Majit användas för de av departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 4 januari 1932 under punkten 88 angivna ändamålen.

90:o) Kungl. Majit har (punkt 89) föreslagit riksdagen att till materiel för

vissa institutioner m. m. vid universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra reservationsanslag av 78,300 kronor att av Kungl. Majit

användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet omförmälda

ändamål.

Utredningen återfinnes å sid. 129—132 i statsrådsprotokollet.

Motsvarande anslag för budgetåret 1931/1932 utgör 76,700 kronor. Ökningen,

1,600 kronor, har uppkommit därigenom, att med anslaget sammanförts

det för innevarande budgetår utgående särskilda reservationsanslaget

å 1,600 kronor till psykologiska laboratoriet.

Beträffande de i anslaget ingående posterna till sjukvård åt fattiga eller

mindre bemedlade sjuka från ort utom Uppsala län samt till upprätthållande

av verksamheten å pedagogiska seminariet och övningsskolan har utskottet

velat framhålla önskvärdheten av en närmare utredning angående dessa

anslags fortsatta behövlighet. Utskottet vill fästa uppmärksamheten på att

någon motsvarighet till berörda anslagsposter icke finnes vid universitetet i

Lund eller, så vitt angår förstnämnda post, vid Karolinska institutet. Vidare

synes det utskottet, att för vinnande av större överskådlighet i fråga örn

universitetsbibliotekets anslagsförhållanden posten till bokbinderiarbeten vid

universitetsbiblioteket borde sammanföras med det till bokinköp och bokbindning

vid nämnda bibliotek utgående extra anslaget.

Utskottet har icke velat föreslå några omedelbara förändringar på dessa

punkter men förutsätter, att vad utskottet nu anfört skall beaktas vid framläggande

av universitetets anslagsäskanden till 1933 års riksdag. Då utskottet

i övrigt icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer

utskottet,

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

41

att riksdagen må till materiel för vissa institutioner m. m.

vid universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret 1932/1933

ett extra reservationsanslag av 78,300 kronor att av Kungl.

Maj:t användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1932

under punkten 89 omförmälda ändamålen.

91 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 90) föreslagit riksdagen att medgiva, att av

besparingarna å det till uppförande och inredning av en byggnad för paleontologiska

institutionen vid universitetet i Uppsala av 1929 års riksdag beviljade

anslaget å 791,000 kronor ett belopp av högst 47,714 kronor må

användas till utrustning och materiel för nämnda institution.

Utredningen återfinnes å sid. 132—134 i statsrådsprotokollet.

I detta sammanhang vill utskottet erinra örn en inom första kammaren

av herrar K. G. Westman och C. P. Wahlmark väckt motion (I: 150), vari

hemställts, att riksdagen måtte medgiva, att besparingarna å det till uppförande

och inredning av en byggnad för paleontologiska institutionen vid

universitetet i Uppsala av 1929 års riksdag beviljade anslaget å 791,000

kronor, sedan därav jämlikt Kungl. Maj:ts förslag i statsverkspropositionen

utgått 47,714 kronor till utrustning och materiel för nämnda institution,

måtte få av universitetet användas för reparationsändamål, enligt samma

grunder som det ordinarie anslaget för reparationer. Denna motion kommer

utskottet att behandla under punkten 94 här nedan.

Ovannämnda belopp å 47,714 kronor skulle enligt en av institutionens

föreståndare professor C. Wiman uppgjord förteckning disponeras på följande

sätt:

Fotografisk utrustning......

Mikroskopisk » ......

Utrustning för slipning.....

» » preparation . . .

Apparater för diverse ändamål

Utrustning av glas och porslin

......kronor 13,212: —

...... » 19,208: —

...... » 7,968: —

...... » 2,800: —

...... » 3,432: —

...... » 1,094:-

Summa kronor 47,714: —

Akademiräntmästaren har intygat, ehuru en del slutuppgörelser med entreprenörer

ännu återstode, det kunde redan nu med säkerhet förutses, att en

besparing, icke understigande 47,714 kronor, komme att uppstå.

Utskottet har icke velat motsätta sig att besparingarna å byggnadsanslaget

för den paleontologiska institutionen anlitas för institutionens utrustning

och förseende med materiel men anser, att ett belopp av 35,000 kronor må

vara tillfyllest för ändamålet. Utskottet hemställer alltså,

Nybyggnad

för paleontologiska

institutionen

vid universitetet

i

Uppsala

[90.]

jämte en i

ämnet väckt

motion.

Utskottets

yttrande.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Om- och tillbyggnad

av

anatomiska

institutionen

vid universitetet

i Uppsala.

[91.]

Bokinköp

och bokbindning

för

universitetsbiblioteket

i Uppsala.

[92.]

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

medgiva, att av besparingarna å det till uppförande

och inredning av en byggnad för paleontologiska institutionen

vid universitetet i Uppsala av 1929 års riksdag beviljade

anslaget å 791,000 kronor ett belopp av högst 35,000

kronor må användas till utrustning och materiel för nämnda

institution.

92:o) Sedan 1930 års riksdag till om- och tillbyggnad av anatomiska institutionen

vid universitetet i Uppsala i huvudsaklig överensstämmelse med

i ärendet företedda ritningar och kostnadsförslag beviljat ett belopp av 538,000

kronor samt därav såsom extra reservationsanslag anvisat för budgetåret 1930/

1931 100,000 kronor och för budgetåret 1931/1932 200,000 kronor, har nu

Kungl. Majit (punkt 91) föreslagit riksdagen att av nämnda av 1930 års

riksdag beviljade belopp av 538,000 kronor anvisa för budgetåret 1932/1933

såsom extra reservationsanslag återstoden, 238,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, av det till om- och tillbyggnad av anatomiska

institutionen vid universitetet i Uppsala av 1930 års

riksdag beviljade beloppet av 538,000 kronor anvisa för

budgetåret 1932/1933 såsom extra reservationsanslag återstoden,

238,000 kronor.

93:o) Kungl. Majit har (punkt 92) föreslagit riksdagen att till bokinköp

och bokbindning för universitetsbiblioteket i Uppsala för budgetåret 1932/

1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 99,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 136—144 i statsrådsprotokollet.

De anslag, som under innevarande budgetår stå till universitetsbibliotekets

förfogande för här ifrågavarande ändamål, äro dels 50,000 kronor å ordinarie

stat, dels ock 109,500 kronor å extra stat eller inalles 159,500 kronor.

Ett av överbibliotekarien framlagt och av de akademiska myndigheterna

förordat förslag upptager anslag å tillhopa 192,500 kronor, vilket skulle

innebära en ökning i förhållande till nu utgående anslag med 33,000 kronor.

Departementschefen har, efter en redogörelse för universitetsmyndigheternas

framställningar i ämnet, anfört bland annat:

Överbibliotekariens välmotiverade och klarläggande redogörelse för universitetsbibliotekets

ställning åskådliggör ej endast de behov, som föreligga,

utan även betydelsen av de anslagsmedel, som komma universitetsbiblioteken

i landet över huvud till godo. Under ekonomiskt normala förhållanden

skulle jag icke tvekat att söka bidraga till en höjning av anslaget i fråga,

men det nu rådande statsekonomiska läget har nödgat mig att avstå härifrån.

Huru önskvärt det sålunda än vore att kunna tillmötesgå framställ
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

43

ningen om ökade anslag till universitetsbiblioteket, har jag dock med hänsyn

till nuvarande förhållanden i stället nödgats överväga, huruvida en

sänkning av nu förevarande anslag skulle kunna ifrågasättas. Jag har därvid

från biblioteksledniDgens sida inhämtat, att en nedsättning av mera

tillfällig art skulle under rådande exceptionella läge med högst 10,000 kronor

kunna vidtagas i bibliotekets nu utgående extra anslag. Vid sådant förhållande

har jag ansett mig kunna förorda, att bibliotekets extra anslag

till bokinköp och bokbindning bestämmes till 99,500 kronor.

Under erinran örn vad utskottet under punkten 90 anfört i fråga om anslagsposten

till bokbinderiarbeten vid universitetsbiblioteket, tillstyrker utskottet

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket

i Uppsala för budgetåret 1932/1933 anvisa

ett extra reservationsanslag av 99,500 kronor.

94:o) Kungl. Majit har (punkt 93) föreslagit riksdagen att för beredande

av ytterligare medel till materiel m. m. för de av departementschefen i

statsrådsprotokollet angivna institutionerna vid universitetet i Uppsala för

budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 120,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 144—159 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två inom första

kammaren av herrar K. G. Westman och C. P. Wahlmark väckta motioner

(I: 150 och 151), vari hemställts,

i motionen nr 150, att riksdagen måtte medgiva, att besparingarna å det

till uppförande och inredning av en byggnad för paleontologiska institutionen

vid universitetet i Uppsala av 1929 års riksdag beviljade anslaget å 791,000

kronor, sedan därav jämlikt Kungl. Majda förslag i statsverkspropositionen

utgått 47,714 kronor till utrustning och materiel för nämnda institution,

måtte få av universitetet användas för reparationsändamål, enligt samma

grunder som det ordinarie anslaget för reparationer samt

i motionen nr 151, under hänvisning till förenämnda motion nr 150, att

riksdagen måtte såsom ytterligare bidrag utöver det för Uppsala universitet

utgående ordinarie reparationsanslaget å 53,700 kronor för universitetet till

reparationer bevilja ett extra anslag å 10,000 kronor.

Från år 1919 har årligen ett anslag anvisats till förstärkning av de ordinarie

och de extra materielanslagen till institutioner vid Uppsala universitet.

Anslaget har företrädesvis avsett de matematisk-naturvetenskapliga institutionerna.

Anslagsbeloppct bestämdes i början i princip så, att det i stort

skulle utfylla de ordinarie och extra materielanslagen upp till institutionernas

verkliga behov. Från år 1921 harman emellertid haft den uppfattningen, att

en del av institutionernas anslagsbehov borde kunna täckas av universitetets

Utskottets

yttrande.

Ytterligare

medel till

materiel

m. m. för

vissa institutioner

vid

universitetet

i Uppsala

[93.]

jämte två

motioner angående

anslag

till

reparationer.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

reservfond, och i följd härav har förevarande anslag satts till ett lägre belopp

än skillnaden mellan institutionernas beräknade utgifter och summan av de

ordinarie och extra materielanslagen.

För budgetåret 1926/1927 hade från universitetets sida institutionernas

merkostnader utöver tillgängliga medel beräknats till 74,430 kronor. Föredragande

departementschefen ansåg sig vid ärendets anmälan inför Kungl.

Majit icke böra gå utöver det belopp, som anvisats för budgetåret 1925/1926,

eller alltså 20,000 kronor. Detta blev ock Kungl. Maj :ts förslag. Det återstående

beloppet skulle alltså täckas av universitetets reservfond. Samtidigt

framlade emellertid Kungl. Majit förslag till riksdagen om ett anslag å

5,530 kronor såsom ersättning till reservfonden för vissa besparade avlöningsmedel,

vilka före 1925 års lönereglering ingått till denna fond men efter

löneregleringen skulle tillfalla statsverkets kassafond. Denna sistnämnda

framställning vann emellertid icke riksdagens bifall. Dock ansåg riksdagen,

att skälig hänsyn till inkomstminskningen för reservfonden borde tagas, då

det gällde att använda reservfonden för beredande av ytterligare medel till

materiel m. m. för vissa institutioner, och riksdagen höjde med hänsyn

härtill det föreslagna materielanslaget å 20,000 kronor till 25,000 kronor.

För ett vart av budgetåren 1927/1928, 1928/1929 och 1929/1930 hade

från universitetets sida institutionernas merkostnader beräknats till 78,790

kronor, respektive 95,025 kronor och 141,735 kronor. I likhet med vad

som skett beträffande nästföregående budgetår och med samma utgångspunkt

beträffande reservfondens bärkraft att bidraga i viss utsträckning till

dessa kostnader anvisade riksdagen i enlighet med Kungl. Majits förslag

för ändamålet för vart och ett av nämnda budgetår ett belopp av 25,000

kronor.

För budgetåret 1930/1931 beräknades från universitetets sida institutionernas

merkostnader till 148,020 kronor. Under punkt 89 av 1930 års

åttonde huvudtitel föreslog Kungl. Majit riksdagen att för här ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av

45,000 kronor. I skrivelse den 4 april 1930, nr 8 A, anmälde riksdagen

under punkt 84, att riksdagen i anledning av Kungl. Majits förslag och

två i ämnet väckta motioner (I: 29 och lii 65) för här ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag av 60,000

kronor.

För budgetåret 1931/1932 beräknades från universitetets sida institutionernas

merkostnader till 162,415 kronor; härjämte hemställdes örn ett extra

anslag å 15,000 kronor till förstärkning av det å universitetets stat upptagna

anslaget till reparationer.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 102 av 1931 års åttonde

huvudtitel) anvisade riksdagen för budgetåret 1931/1932 för ändamålet ett

extra reservationsanslag av 80,000 kronor.

Institutionernas merkostnader för budgetåret 1932/1933 hava beräknats till

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

45

168,290 kronor, och om man härtill lägger en begärd förstärkning å reparationstiteln

av 15,000 kronor, uppgår universitetets äskade behov till 183,290

kronor.

Departementschefen har anfört bland annat följande:

Utgår jag från att universitetets s. k. reservfond kan uppvisa för budgetåret

1932/1933 en inkomst till samma belopp, som för innevarande budgetår

beräknats, eller ''69,000 kronor, och förutsätter jag vidare att sistnämnda

belopp helt tages i anspråk för täckande av universitetets ökade

utgifter i nu angivna hänseenden, skulle en brist uppstå å 114,290 kronor,

varjämte universitetet skulle helt sakna medel för tillfälliga behov. Då jag

nu vill för universitetsinstitutionernas ökade materielkostnader förorda ett

extra anslag av 120,000 kronor, innebär detta sålunda — allt under förutsättning

av nyss angivna approximativa beräkningar — att ett belopp av

(183,290— 120,000 =) 63,290 kronor skulle täckas av de s. k. reservfondsmedlen.

Enär dessa, på sätt nyss nämnts, beräknas till 69,000 kronor, skulle

universitetet för tillfälliga behov under budgetåret 1932/1933 äga att disponera

en summa av cirka 6,000 kronor. Då denna summa måste anses vara

mycket liten för de tillfälliga behov, som måste yppa sig vid ett universitet

av sådan storlek som Uppsala universitet, då vidare beräkningen av reservfondens

inkomster till 69,000 kronor kanske icke kommer att motsvaras av

verkligheten och då den ekonomiska situationen i allmänhet manar till stor

varsamhet, vill jag i detta sammanhang förutsätta, att vederbörande institutionsföreståndare

vid universitetet i avseende å utgifter för materiel iakttaga

den strängaste sparsamhet.

I motionen I: 150 har anförts följande:

I statsverkspropositionen, 8:de huvudtiteln, har Kungl. Maj:t föreslagit

anvisande av ett extra reservationsanslag å 120,000 kronor för beredande

av ytterligare medel till materiel m. m. för vissa institutioner vid Uppsala

universitet. Såsom framgår av en i propositionen återgiven skrivelse av

större akademiska konsistoriet, har konsistoriet gjort framställning örn ett

belopp av 160,000 kronor för ifrågavarande ändamål, och Kungl. Maj:ts

förslag innebär alltså en avsevärd reduktion av universitetets starkt motiverade

äskande. Men dessutom skall enligt propositionen det nyssnämnda

anslaget å 120,000 kronor rymma även ytterligare bidrag till reparationer,

varom universitetet hade till Kungl. Maj:t gjort särskilda framställningar,

avseende dels en höjning med 15,000 kronor av det nuvarande reparationsanslaget,

dels ett särskilt reparationsanslag för sjukhusbyggnaderna å 20,000

kronor.

På grund av det nuvarande reparationsanslagets otillräcklighet har universitetet

under åtskilliga år nödgats anlita reservfonden för täckande av

brist å detsamma. I universitetets framställning angående ökning av reparationsanslaget

meddelas, att under senare år från reservfonden täckts

brister å reparationsanslaget. Dessa brister uppgå till nedan angivna

belopp:

Under budgetåret 1926/1927 .....kronor 15,330: 80

» » 1927/1928 » 16,813:43

» » 1928/1929 » 15,253:46

» » 1929/1930 » 12,227:42

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

För budgetåret 1930/1931 var, delvis på grund av tillfälliga omständigheter,

reservfondens bidrag avsevärt större, nämligen kronor 47,872: 69.

Genom en höjning av reparationsanslaget skulle reservfonden i någon mån

lättas, vilket är av stor betydelse med hänsyn till reservfondens anlitande

för täckande av brister i institutionens materielanslag.

Till någon del skulle möjligen på grund av en tillfällig omständighet

ökade medel kunna beredas universitetet för nu angivet ändamål utan särskilt

anslag å budgeten. Såsom framgår av redogörelsen i punkt 90 av

8:de huvudtiteln angående nybyggnad för paleontologiska institutionen, beräknas

visst överskott uppstå å byggnadsanslaget, och Kungl. Maj:t har

föreslagit, att av detta överskott 47,714 kronor må användas till utrustning

och materiel för nämnda institution. Emellertid förefinnas vissa utsikter

att vid slutuppgörelse angående byggnadsarbetena utöver nyssnämnda belopp

ett ytterligare överskott skall visa sig uppstå. Ehuru dettas storlek

ännu ej kan med säkerhet bedömas, kan det antagas bliva mellan 5,000

och 10,000 kronor. Vi hemställa, att ett eventuellt uppkommande dylikt

ytterligare överskott får av universitetet disponeras för reparationsändamål.

Till stöd för det i motionen I: 151 framställda yrkandet har åberopats

ovanstående, i motionen I: 150 lämnade motivering.

Av utredningen framgår, att reservfondens ställning vid universitetet

i Uppsala numera är ganska svag. Vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag

skulle, enligt de i den kungl, propositionen framlagda beräkningarna,

för de många tillfälliga behov, som vid en inrättning av universitetets

omfattning kunna uppkomma, stå till buds under budgetåret 1932/1933

allenast 6,000 kronor reserv fondsmedel. Detta synes utskottet uppenbarligen

vara ett alltför ringa belopp, även om, på sätt departementschefen

framhållit, den strängaste sparsamhet från institutionschefernas sida måste

förutsättas. Utskottet är fördenskull benäget att förorda åtgärder i syfte

att bereda universitetet en något bättre ställning i förevarande hänseende.

Motionärerna syfta mot detta mål, då de hemställa om ökade medel till

reparationer vid universitetet. Genom en sådan anordning skulle nämligen

från reservfonden avlastas en del reparationskostnader, som eljest måste

bestridas med medel ur denna fond. Enligt utskottets mening är det lämpligt

att gå denna väg, ty därigenom vinnes större trygghet för att det nödvändiga

underhållet icke eftersättes, än om det av Kungl. Majit äskade extra

reservationsanslaget till materiel m. m. erhölle en motsvarande ökning.

Utskottet anser sig därför böra dels förorda Kungl. Maj:ts förslag beträffande

sistnämnda anslag, dels ock tillstyrka, att ökade medel till reparationer

ställas till universitetets förfogande. Utskottet kan emellertid icke

tillråda, att detta sker på det sätt, som i motionen I: 150 föreslagits, d. v. s.

att riksdagen till förstärkning av ett visst anslag anslår besparingar, som

uppkomma å ett för helt annat ändamål beviljat anslag. En sådan åtgärd

synes icke stå i överensstämmelse med principerna för en rationell och sund

budgetbehandling. Utskottet avstyrker följaktligen motionen I: 150. Däremot

vill utskottet, i enlighet med vad i motionen I: 151 yrkats, förorda,

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

47

att ett extra anslag beviljas såsom förstärkning av universitetets ordinarie

reparationsanslag. I likhet med motionärerna anser utskottet förstärkningsanslaget

böra bestämmas till 10,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) för beredande av ytterligare medel till materiel m. m.

för de av departementschefen i statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för den 4 januari 1932 under punkten

93 angivna institutionerna vid universitetet i Uppsala för

budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av

120,000 kronor;

b) med bifall till herrar Westmans och Wahlmarks ovan

sist omförmälda motion (I: 151) till förstärkning av den i

staten för universitetet i Uppsala upptagna anslagsposten

till reparationer bevilja för budgetåret 1932/1933 ett extra

anslag av 10,000 kronor;

c) avslå herrar Westmans och Wahlmarks ovan under

denna punkt först omförmälda motion (I: 150).

95;o) Kungl. Maj:t har (punkt 94) föreslagit riksdagen föreskriva,

dels att vid förordnande att med full tjänstgöringsskyldighet uppehålla

befattning som lärare i medicinsk radiologi vid universiteten i Uppsala och

Lund arvode skall till vikarien utgå efter enahanda grunder, som fastställts

för vikarie å befattning som ordinarie laborator vid universitet;

dels ock att vid förordnande att med full tjänstgöringsskyldighet uppehålla

befattning som lärare i öron-, näs- och halssjukdomar, som lärare i

ortopedi och som lärare i fysikalisk diagnostik, allt vid universitetet i Lund,

arvode skall till vikarie utgå med respektive 2,600 kronor, 4,600 kronor

och 2,900 kronor för år.

Utredningen återfinnes å sid. 159—161 i statsrådsprotokollet.

Arvoden åt

vikarier å

vissa lärarbefattningar

vid universiteten.

[94.]

I samband med 1925 års lönereglering för universiteten bestämdes, att

laborator, prosektor, observator samt föreståndare för entomologiska avdelningen

av Lunds universitets zoologiska institution skall äga åtnjuta lön

6,000 kronor och tjänstgöringspenningar 3,000 kronor eller tillhopa 9,000

kronor, varjämte föreskrevs, att vid förordnande att med full tjänstgöringsskyldighet

uppehålla någon av berörda befattningar skall till vikarien utgå

arvode med 6,500 kronor för år.

Genom beslut av 1927 års riksdag inrättades sedermera vid vartdera av

universiteten i Uppsala och Lund en lärarbefattning i medicinsk radiologi

med enahanda avlöningsförmåner som ovannämnda befattningshavare, men

några bestämmelser örn vikariearvode meddelades därvid icke. Vidare uppförde

1928 års riksdag å utgiftsstaten för universitetet i Lund dels en lä
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

rare i öron-, näs- och halssjukdomar, tillika föreståndare för den till Malmöhus

läns sjukvårdsinrättningar i Lund förlagda kliniken och polikliniken för

öron-, näs- och halssjukdomar, med en avlöning av 2,700 kronor, därav

1,800 kronor lön och 900 kronor tjänstgöringspenniugar, med anmärkning,

att Malmöhus läns landsting skulle bidraga med minst lika stort belopp till

avlöningen av ifrågavarande lärare och föreståndare, dels ock en lärare i

ortopedi, tillika föreståndare för den ortopediska kliniken och polikliniken

vid sagda sjukvårdsinrättningar, med en avlöning av 4,800 kronor, därav

3,200 kronor lön och 1,600 kronor tjänstgöringspenniugar, med anmärkning,

att landstinget skulle bidraga med minst 3,000 kronor till avlöningen av

denna lärare och föreståndare. Ej heller i fråga örn arvoden åt vikarier å

sistberörda två befattningar hava några föreskrifter meddelats.

Medicinska fakulteterna och de mindre konsistorierna vid universiteten i

Uppsala och Lund hava nu hemställt, att arvode till vikarie för lärare i

medicinsk radiologi vid universiteten måtte fastställas att utgå efter enahanda

grunder som till vikarie för laborator och därmed likställda befattningshavare.

Vidare hava nämnda myndigheter vid universitetet i Lund anhållit örn

meddelande av bestämmelser i fråga örn arvoden till vikarier för lärarna i

öron-, näs- och halssjukdomar samt i ortopedi vid detta universitet.

Departementschefen har anfört bland annat följande:

Vad beträffar vikarie för lärare i medicinsk radiologi vid rikets universitet

har jag intet att erinra mot att arvode för sådan vikarie bestämmes till

samma belopp som för vikarie å av mig förut omnämnda, i löneavseende

med ifrågavarande lärare likställda tjänster. Jag ber i detta sammanhang

få erinra, att 1931 års riksdag i samband med inrättande av en personlig

professur för läraren i medicinsk radiologi vid universitetet i Uppsala H. F.

Laurell föreskrivit, att Laurell lärarbefattning skall hållas obesatt, så länge

berörda professur innehaves av Laurell. Detta anser jag dock icke innebära

något skäl för att uppskjuta ordnandet av nu förevarande arvodesfråga.

Bestämmelser torde jämväl böra meddelas rörande arvoden åt vikarier å

lärarbefattningarna i oron-, näs- och halssjukdomar samt i ortopedi vid universitetet

i Lund, och jag ansluter mig till det av statskontoret framlagda

förslaget, att dessa arvoden fastställas till respektive 2,600 kronor och 4,600

kronor årligen.

Under punkt 95 i det följande kommer jag att föreslå, att å Lunds universitets

stat måtte uppföras en lärarbefattning i fysikalisk diagnostik med

en avlöning av 3,000 kronor, därav 2,000 kronor lön och 1,000 kronor tjänstgöringspenningar.

Jämväl i fråga om denna befattning synes mig ett vikariatsarvode

böra bestämmas, och vill jag föreslå, att detsamma fastställes

till 2,900 kronor.

Utskottets Utskottet, som under nästföljande punkt tillstyrker förslaget om inrättande

yttrande, ordinarie stat vid universitetet i Lund av en lärarbefattning i fysikalisk

diagnostik med en avlöning av 3,000 kronor, har icke något att erinra mot

Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag och hemställer alltså,

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

49

att riksdagen må föreskriva,

a) att vid förordnande att med full tjänstgöringsskyldighet

uppehålla befattning som lärare i medicinsk radiologi

vid universiteten i Uppsala och Lund arvode skall till

vikarien utgå efter enahanda grunder, som fastställts för

vikarie å befattning som ordinarie laborator vid universitet;

b) att vid förordnande att med full tjänstgöringsskyl
.

dighet uppehålla befattning som lärare i öron-, näs- och

halssjukdomar, som lärare i ortopedi och som lärare i fysikalisk

diagnostik, allt vid universitetet i Lund, arvode skall

till vikarie utgå med respektive 2,600 kronor, 4,600 kronor

och 2,900 kronor för år.

96:o) Kungl. Maj:t har (punkt 95) föreslagit riksdagen att

ej mindre i utgiftsstaten för universitetet i Lund under I. Avlöningsstater

för professorer och lärare m. fl., A. Avlöningsstat för professorer m. fl.,

dels under Medicinska fakulteten uppföra 1 lärare i fysikalisk diagnostik

tillika överläkare vid tuberkulosavdelningen vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund, med en avlöning av 3,000 kronor, därav 2,000 kronor

lön och 1,000 kronor tjänstgöringspenningar, med anmärkning tillika, att

Malmöhus läns landsting bidrager med minst 3,000 kronor till avlöningen

av ifrågavarande lärare och överläkare,

dels ock i den under A. Avlöningsstat för professorer m. fl. intagna anmärkningen

vidtaga den ändringen, att i dess femte moment införes ifrågavarande

lärare i fysikalisk diagnostik,

än även med anledning härav höja det ordinarie anslaget till universitetet

i Lund, universitetsstaten, nu 1,240,700 kronor, med 3,000 kronor

till 1,243,700 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 162—164 i statsrådsprotokollet.

Till arvode åt en biträdande lärare i fysikalisk diagnostik vid universitetet

i Lund har från och med år 1918 utgått anslag å extra stat. Detta anslag>

som intill utgången av budgetåret 1924/1925 utgått med 2,000 kronor årligen,

höjdes för budgetåret 1925/1926, i samband med 1925 års lönereglering

för befattningshavare vid universiteten, till 3,000 kronor, med vilket

belopp det fortfarande utgår.

Framställning har nu av universitetsmyndigheterna gjorts därom, att

ifrågavarande arvodesbelopp måtte överföras på ordinarie stat såsom avlöning

åt en lärare i fysikalisk diagnostik, tillika överläkare vid tuberkulosavdelningen

vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund, samt att avlöningsbeloppet

uppdelas i lön 2,000 kronor och tjänstgöringspenningar

1,000 kronor, med bestämmelse tillika att lönen kan efter 5 år höjas med

500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500 kronor; och skulle avBihang

till riksdagens protokoll 1932. 6 sami. 8 haft. (Nr 8.) 4

Ordinarie

lärarbefattning

i fysikalisk

diagnostik

vid

universitetet

i Lund.

[95.]

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

löningsbeloppet vara avsett att utgå under förutsättning, att Malmöhus läns

landsting bidroge med minst 3,000 kronor till avlöningen åt bemälde lärare

och överläkare.

Departementschefen har anfört bland annat:

Såsom framgår av medicinska fakultetens skrivelser i ärendet, är den biträdande

lärarbefattningen i fysikalisk diagnostik numera förenad med överläkarbefattningen

å tuberkulosavdelningen vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund, och fakulteten framhåller olämpligheten av att denna

chefsplats icke kan tillsättas annat än för en kortare tid i sänder. ‘Detta

skäl för lärarbefattningens överförande på ordinarie stat måste jag anse

tungt vägande. Den begärda anordningen medför icke någon omedelbar

ökad kostnad för statsverket, då begynnelseavlöningen skulle bibehållas lika

med hittills utgående arvode. Jag vill därför tillstyrka den gjorda framställningen,

dock med den av statskontoret föreslagna ändringen beträffande

ålderstilläggens storlek, att dessa bestämmas till 300 kronor vartdera. I

avseende å tillsättning av ifrågavarande lärarbefattning torde gälla vad som

föreskrivits beträffande läraren i öron-, näs- och halssjukdomar vid universitetet.

Vid bifall härtill skulle extra anslaget till avlöningsförmåner för vissa

extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän m. m. minskas med 3,000

kronor och ordinarie anslaget till universitetet höjas med samma belopp.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majda förslag och hemställer

alltså,

att rikdagen må

I. i utgiftsstaten för universitetet i Lund under I. Avlöningsstater

för professorer och lärare m. fl., A. Avlöningsstat

för professorer m. fl.,

a) under Medicinska fakulteten uppföra 1 lärare i fysikalisk

diagnostik, tillika överläkare vid tuberkulosavdelningen

vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund, med en

avlöning av 3,000 kronor, därav 2,000 kronor lön och 1,000

kronor tjänstgöringspenningar, med anmärkning tillika, att

Malmöhus läns landsting bidrager med minst 3,000 kronor

till avlöningen av ifrågavarande lärare och överläkare,

b) i den under A. Avlöningsstat för professorer m. fl.

intagna anmärkningen vidtaga den ändringen, att i dess

femte moment införes ifrågavarande lärare i fysikalisk diagnostik,

II. med anledning härav höja det ordinarie anslaget till

universitetet i Lund, universitetsstaten, nu 1,240,700 kronor,

med 3,000 kronor till 1,243,700 kronor.

Avlöningar åt

vissa extra

ordinarie

lärare, amanuenser

och

tjänstemän

97:o) Kungl. Majit har (punkt 96) föreslagit riksdagen att för beredande

av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän

m. m. vid universitetet i Lund anvisa för budgetåret 1932/1933 ett

extra anslag av 63,435 kronor att med särskilda belopp av Kungl. Majit

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

51

användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna

ändamål.

Utredningen återfinnes å sid. 165—167 i statsrådsprotokollet.

m. m. vid

universitetet

i Lund.

[96.]

Motsvarande anslag för budgetåret 1931/1932 utgör 46,335 kronor. Ökningen,

17,100 kronor, har uppkommit på följande sätt. Å ena sidan hava

ur anslaget uteslutits de för innevarande budgetår däri ingående anslagsposterna

å 3,000 kronor till biträdande lärare i fysikalisk diagnostik och å

600 kronor till personligt lönetillägg åt försöksassistenten vid institutionen

för ärftlighetsforskning C. G. von Sydow eller sammanlagt 3,600 kronor,

vilka anslagsposter behandlas i annat sammanhang. Ä andra sidan hava

med anslaget sammanförts de för innevarande budgetår utgående särskilda

anslagen å 8,000 kronor till praktisk-teologiska undervisningen och å 12,700

kronor till bidrag till Hyltén-Cavallius’ stiftelse för svensk folkminnesforskning

eller sammanlagt 20,700 kronor. Nettoökningen blir sålunda, såsom

nyss sagts, (20,700 — 3,600) 17,100 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för beredande av avlöningsförmåner för

vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän

m. m. vid universitetet i Lund anvisa för budgetåret 1932/

1933 ett extra anslag av 63,435 kronor att med särskilda

belopp av Kungl. Majit användas för de av departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den

4 januari 1932 under punkten 96 angivna ändamålen.

98:o) Kungl. Majit har (punkt 97) föreslagit riksdagen att till personligt

lönetillägg åt försöksassistenten vid institutionen för ärftlighetsforskning vid

universitetet i Lund C. G. von Sydow för budgetåret 1932/1933 anvisa ett

extra anslag av 800 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 167—169 i statsrådsprotokollet. I

I enlighet med Kungl. Majits förslag anvisade 1925 års riksdag till arvode

åt en praktisk försöksassistent vid institutionen för ärftlighetsforskning för

budgetåret 1925/1926 ett extra anslag av 2,400 kronor. Jämväl för budgetåren

1926/1932 har riksdagen för ändamålet anvisat enahanda belopp.

Från och med budgetåret 1928/1929 har härjämte till den nuvarande

innehavaren av befattningen såsom försöksassistent, C. G. von Sydow, utgått

ett personligt lönetillägg å 600 kronor.

Den nu föreliggande framställningen avser att bereda von Sydow, som

kan tillgodoräkna sig över nio års tjänstetid, en löneförhöjning, ungefärligen

motsvarande ett ålderstillägg.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag och hemställer

alltså,

Personligt

lönetillägg åt

försöksassistenten

vid

institutionen

för ärftlighetsforskning

vid universitetet

i

Lund C. G.

von Sydow.

[97.]

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må till personligt lönetillägg åt försöksassistenten

vid institutionen för ärftlighetsforskning vid universitetet

i Lund C. G. von Sydow för budgetåret 1932/1933

anvisa ett extra anslag av 800 kronor.

''viss^insti1 99:o) Kungl. Majit har (punkt 98) föreslagit riksdagen att till materiel för

tutioner vid vissa institutioner vid universitetet i Lund m. m. anvisa för budgetåret

iULundSltetet *932/1933 ett extra reservationsanslag av 51,225 kronor att av Kungl. Majit

[98 ] användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet omförmälda

ändamål.

Utredningen återfinnes å sid. 169—171 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för här ifrågavarande ändamål ett extra

reservationsanslag av 51,225 kronor eller samma belopp som nu äskats för

budgetåret 1932/1933.

^ttk0td18 Beträffande den i förevarande anslag ingående posten till bokbinderiarbeten

vid universitetsbiblioteket gäller detsamma, som utskottet under punkten

90 här ovan anfört ifråga örn en motsvarande anslagspost vid universitetet

i Uppsala, nämligen att den till ett kommande år lämpligen bör i

riksstatsförslaget sammanföras med det extra anslag, som begäres till bokinköp

och bokbindning vid universitetsbiblioteket. I övrigt har utskottet

intet att erinra mot Kungl. Majits förslag och hemställer därför,

att riksdagen må till materiel för vissa institutioner vid

universitetet i Lund m. m. anvisa förbudgetåret 1932/1933

ett extra reservationsanslag av 51,225 kronor att av Kungl.

Majit användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1932

under punkten 98 omförmälda ändamålen.

Utrustning

av den psykiatriska

klinikens

vid universitetet

i Lund

laboratorier.

[99.]

100:o) Kungl. Majit bar (punkt 99) föreslagit riksdagen att till utrustning

av den psykiatriska klinikens vid universitetet i Lund laboratorier för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 3,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 171—172 i statsrådsprotokollet.

På Kungl. Majits därom gjorda framställning beviljade 1928 års riksdag

724,100 kronor för uppförande av en psykiatrisk klinik i samband med

Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund. I samband härmed skildes,

jämlikt beslut av 1929 års riksdag, professuren i psykiatri vid universitetet

i Lund från det dittillsvarande sambandet med överläkarbefattningen vid

Lunds hospital och asyl.

Förslag föreligger nu örn anskaffande av den utrustning, som med hänsyn

till det vid den nya kliniken planerade forskningsarbetet kan anses under

närmaste tid behövlig, i främsta rummet då utrustning av det psykologiska

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

53

laboratoriet. Då det gäller beredande av möjlighet till vetenskapligt arbete

vid en nytillkommen universitetsinstitution, som saknar de yttre förutsättningarna

för ett dylikt arbete, och då det vidare är fråga örn ett relativt

begränsat belopp, har departementschefen funnit sig böra tillstyrka denna

framställning.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må till utrustning av den psykiatriska klinikens

vid universitetet i Lund laboratorier för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 3,000 kronor.

101:o) Kungl. Maj:t har (punkt 100) föreslagit riksdagen att till bokinköp

och bokbindning för universitetsbiblioteket i Lund för budgetåret 1932/1933

anvisa ett extra reservationsanslag av 85,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 172—173 i statsrådsprotokollet.

De anslag, som under innevarande budgetår stå till universitetsbibliotekets

förfogande för här ifrågavarande ändamål, äro dels 51,625 kronor å

ordinarie stat, dels ock 95,000 kronor å extra stat eller inalles 146,625 kronor.

Ett av de akademiska myndigheterna framlagt förslag för budgetåret

1932/1933 upptager anslag å tillhopa 167,000 kronor, vilket skulle innebära

en ökning i förhållande till nu utgående anslag med 20,375 kronor.

Departementschefen har anfört följande:

Såsom jag förut anfört i fråga örn universitetsbiblioteket i Uppsala, har

jag med hänsyn till rådande finansiella förhållanden nödgats taga under

övervägande, huruvida en sänkning av nu förevarande anslag skulle kunna

vidtagas. Jag har därvid från biblioteksledningens sida inhämtat, att en

sådan skulle under nuvarande exceptionella läge kunna ske, och har jag

från. överbibliotekarien mottagit en förklaring, liknande den, som avgivits

i avseende å universitetsbiblioteket i Uppsala. Vid sådant förhållande föreslår

jag en begränsning av nu utgående extra anslag med 10,000 kronor.

Under erinran örn vad utskottet under punkten 99 anfört i fråga om anslagsposten

till bokbinderiarbeten vid universitetsbiblioteket, tillstyrker utskottet

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket

i Lund för budgetåret 1932/1933 anvisa

ett extra reservationsanslag av 85,000 kronor.

102:o) Kungl. Majit har (punkt 101) föreslagit riksdagen att för beredande

av ytterligare medel till materiel m. m. för de av departementschefen i

statsrådsprotokollet angivna institutionerna vid universitetet i Lund för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 127,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 173—178 i statsrådsprotokollet.

Bokinköp

och bokbindning

för

universitetsbiblioteket

i Lund.

[100.]

Utskottets

yttrande.

Ytterligare

medel till

materiel

m. m. för

vissa institu

tioner vid

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

universitetet

i Lund

[101.]

jämte en i

ämnet väckt

motion.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr A. Thomson väckt motion (II: 338), vari hemställts, att

riksdagen måtte — med ändring av vad Kungl. Majit föreslagit i statsverkspropositionen,

åttonde huvudtiteln, punkt 101 — besluta att för beredande

av ytterligare medel till de i staten för universitetet i Lund under rubriken

»anslag till materiel m. m.» upptagna anslagsposterna för budgetåret 1932/

1933 bevilja ett extra reservationsanslag av 147,000 kronor, att utgå enligt

de närmare bestämmelser, Kungl. Majit kan finna skäligt meddela.

Under de senare åren hava anslag till växlande belopp anvisats till förstärkning

av materielanslagen till vissa institutioner vid Lunds universitet.

Till en början motsvarade anslagen i stort sett de från universitetet framlagda

kraven. Då det emellertid befanns, att universitetets reservfond

kunde uppvisa en förhållandevis god ställning, ansågs universitetet böra

med en mindre del bidraga förmedelst reservfondsmedel till täckande av

institutionernas ökade medelsbehov. Den väsentligare delen av ifrågavarande

kostnader kom emellertid att vila på statsverket.

För budgetåret 1926/1927 hade från universitetets sida beräknats för institutionernas

merkostnader ett sammanlagt belopp av 81,655 kronor. Kungl.

Majit föreslog hos riksdagen ett anslag av 60,000 kronor, vilken summa

riksdagen, i samband med sitt avslag å Kungl. Majits förslag om 3,415

kronor såsom ersättning till reservfonden för vissa till fonden hädanefter

ej ingående medel, höjde till 63,000 kronor.

För budgetåren 1927/1928, 1928/1929 och 1929/1930 hade från universitetets

sida beräknats för ändamålet belopp av tillhopa 82,800 kronor, respektive

92,050 kronor och 105,100 kronor. I enlighet med Kungl. Majits

förslag beviljade riksdagen för ett vart av sagda budgetår samma belopp

som för budgetåret 1926/1927 eller alltså 63,000 kronor.

För budgetåret 1930/1931 beräknades från universitetets sida institutionernas

merkostnader till ett sammanlagt belopp av 109,183 kronor 33 öre.

I enlighet med Kungl. Majits förslag i ämnet anvisade riksdagen för budgetåret

1930/1931 för här ifrågavarande ändamål ett extra reservationsanslag

av 103,000 kronor.

Jämväl för budgetåret 1931/1932, för vilken tid institutionernas merkostnader

beräknats till 110,750 kronor, har riksdagen för här ifrågavarande

ändamål anvisat ett belopp av 103,000 kronor.

För budgetåret 1932/1933 hava institutionernas merkostnader beräknats

till 127,185 kronor. Från universitetets sida föreligger vidare en framställning

örn förhöjningar av dels universitetets ordinarie reparationsanslag med

33,500 kronor och dels dess ordinarie extra utgiftsanslag med 8,000 kronor.

Enligt av universitetsmyndigheterna framlagda beräkningar skulle reservfonden

för budgetåret 1931/1932 komma att utvisa ett underskott å 5,737

kronor 43 öre.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

55

Departementschefen har anfört bland annat:

Reservfondens utgående balans vid utgången av budgetåret 1930/1931

utgjorde i avrundat krontal 33,744 kronor. Motsvarande siffra utgjorde för

budgetåret 1925/1926 140,644 kronor, för budgetåret 1926/1927 138,128

kronor, för budgetåret 1927/1928 146,723 kronor, för budgetåret 1928/1929

120,732 kronor samt för budgetåret 1929/1930 66,002 kronor.

Universitetets behov av ökade medel till institutionerna uppgår till 127,185

kronor. Med hänsyn till den svaga ställning, som den s. k. reservfonden äger,

anser jag mig böra förorda, att det extra anslaget till institutionernas ökade

materielkostnader bestämmes till 127,000 kronor. Det lärer kunna antagas,

att vid bifall härtill reservfondsmedel skola kunna stå till buds för mötande

av oundvikliga ökade kostnader å universitetets reparations- och extra utgiftstitlar

ävensom i någon utsträckning för universitetets tillfälliga behov. Givetvis

förutsätter jag, att institutionsförestandarna under nuvarande tider låta

sig angeläget vara att iakttaga den yttersta sparsamhet med de anslagsmedel,

som komma att ställas till deras förfogande.

I förenämnda motion (11:338) har anförts bland annat följande:

Statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet antager, att vid bifall

till förslag örn höjning av institutionernas materielanslag till av universitetsmyndigheterna

beräknade belopp reservfondsmedel skulle kunna sta till buds

för mötande av oundgängliga ökade kostnader å universitetets reparationsoch

extra utgiftstitlar ävensom i någon utsträckning för universitetets tillfälliga

behov (sid. 178).

Emellertid utvisar den av departementschefen framlagda utredningen angående

den s. k. reservfondens ställning (sid. 177), att denna fond vid slutet

av löpande budgetår kan beräknas uppvisa en brist av ej mindre än 5,737

kronor. För att fylla sin uppgift under budgetåret 1932/1933 bar reservfonden

sålunda icke blott icke att tillgå någon från föregående överförd

besparing — ett läge i vilket reservfonden veterligen aldrig förut varit förgät

—. utan den kan för detta ändamål icke ens taga i anspråk hela det belopp,

som under året kan beräknas komma att till densamma inflyta.

Enligt mig tillgänglig, här bifogad promemoria angående Lunds universitets

reservfond för räkenskapsåret 1932/1933, beräknas ett underskott vid

sagda räkenskapsårs slut å omkring 20,000 kronor. I denna promemoria

äro inkomsterna upptagna till ungefär samma totalbelopp som i den uti

riksdagshandlingarna intagna redogörelsen för räkenskapsåret 1931/1932

varemot utgiftsposterna (till extra utgifter, reparationer och diverse utgifter)

minskats med tillhopa 10,000 kronor. Det synes mig uppenbart, med hänsyn

till den i frågan förebragta utredningen, att universitetet skulle försättas

i ett svårt ekonomiskt trångmål, örn medel icke beviljades i detta avseende.

Avlastningen för reservfonden därigenom, att den icke vidare torde behöva

anlitas för täckande av brister i materielanslagen till institutionerna, är givetvis

av mycket stor betydelse, men det återstår högst betydande utgiftsposter,

vilka med reservfondens otillräckliga inkomster icke kunna bestridas. Beloppen,

till vilka dessa utgifter beräknats, synas snarast ligga i underkant i

jämförelse med motsvarande utgifter föregående år. Jag tänker därvid särskilt

på reparationsutgifterna, vilka med donna begränsning måste inskränkas

till de allra nödvändigaste. Vad gäller posten i promemorian »Diverse

utgifter», upptagna till 17,000 kronor, må framhållas, att denna summa

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

fö ref aller ävenledes vara avgjort i underkant, då hänsyn bland annat tages

tili det flertal arvodesanslag, som måste bestridas ur reservfondens medel.

Jag har emellertid ansett mig icke böra nu ifrågasätta ett beviljande av

bela det beräknade beloppet, 33,500 kronor till reparationskontot och 8.000

kronor till extra utgifter, utan stannar vid den summa, vartill bristen vid

slutet av räkenskapsåret 1932/1933 enligt den åberopade promemorian beräknats

eller 20,000 kronor.

Nu har under ovan angivna punkt i statsverkspropositionen hemställts

örn ett extra reservationsanslag av 127,000 kronor till beredande av ytterligare

medel till materiel m. m. för vissa institutioner. Då dessa materielanslag

liksom de ovan omnämnda anslagen till underhåll och reparationer

av universitetets byggnader samt till extra utgifter — vilka sistnämnda

anslag enligt departementschefen skulle förstärkas genom medel från reservfonden

i universitetets stat äro upptagna under rubriken »anslag till

materiel1m m.» synes det mig lämpligt, att den ändringen vidtages i Kungl.

Mapts förslag, att ifrågavarande extra reservationsförslag höjes till 147 000

kronor och att det får, på sätt Kungl. Maj:t bestämmer, utgå till förstärkning

av sagda anslag till materiel m. m.

Den i motionen åberopade promemorian har följande utseende:

Utskottets

yttrande.

P. M.

angående Lunds universitets reservfond räkenskapsåret 1932/1933.

Beräknade inkomster för året:

Besparade löner .................. kronor i8,000:—

Inkomstöverskott.................. > 14 qqq._

Diverse inkomster................. » 5 000-_

Summa kronor 37,000: —

Beräknade utgifter för året:

Täckning av beräknad brist 3% 1932 . . kronor 5 737- 43

Till extra utgifter................. » öioOO: —

lill reparationer m. m.............. » 23 000''_

Till pensionsfonden................ » g god_

Diverse utgifter................... » 17’000-

summa kronor 56,737: 43

• 7

Således en beräknad brist den 3% 1933 av 19,737 kronor 43 öre

Da reservfondens beräknade bidrag till underhåll och reparationer av

universitetets byggnader satts så lågt som 23,000 kronor, har förutsatts, att

endast sådana underhalls- och reparationsarbeten företagas, som icke kunna

utan asidosattande av sund sparsamhet uppskjutas till något kommande år

Lund, akademiräntekammaren den 19 januari 1932.

Otto G. Begnéll.

Då, enligt vad den föreliggande utredningen ger vid handen, för universitetet

i Lund skulle uppstå synnerligen stora svårigheter att under budgetåret

1932/1933 tillgodose förefallande oundgängliga behov, därest icke en höjning

vidtages i fråga om det av Kungl. Majit här äskade anslagsbeloppet, har

utskottet ansett sig böra föreslå, att motionärens yrkande så till vida må

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 57

vinna bifall, att ifrågavarande anslag bestämmes till 142,000 kronor för nyssnämnda

budgetår eller 15,000 kronor mer än Kungl. Majit begärt.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt herr Thomsons ovannämnda motion (II: 338), för beredande

av ytterligare medel till materiel m. m. för de av

departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 4 januari 1932 under punkten 101 angivna

institutionerna vid universitetet i Lund för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 142,000

kronor.

103:o) Kungl. Majit har (punkt 102) föreslagit riksdagen att för beredande

av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän

m. m. vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra anslag av 66,958 kronor att med särskilda belopp av

Kungl. Majit användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet

angivna ändamål.

Utredningen återfinnes å sid. 178—180 i statsrådsprotokollet.

Motsvarande anslag för budgetåret 1931/1932 utgör 99,658 kronor. Minskningen,

32,700 kronor, har uppkommit därigenom, att ur anslaget uteslutits

de för innevarande budgetår däri ingående anslagsposterna å 7,700 kronor

till en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm och 25,000 kronor till dagavgifter

vid en pediatrisk klinik å allmänna barnhuset, vilka anslagsposter

upptagas till behandling i annat sammanhang.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för beredande av avlöningsförmåner för

vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän m. m.

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra anslag av 66,958 kronor att med

särskilda belopp av Kungl. Majit användas för de av departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 4 januari 1932 under punkten 102 angivna ändamålen.

104:o) Kungl. Majit har (punkt 103) föreslagit riksdagen att till materiel

m. m. för vissa institutioner vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa

för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av 56,325 kronor

att av Kungl. Majit användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet

omförmälda ändamål.

Utredningen återfinnes å sid. 180—181 i statsrådsprotokollet.

Avlöningar

åt vissa extra

ordinarie

lärare, amanuenser

och

tjänstemän

m. m. vid

karolinska

institutet.

[102.]

Materiel

m. m. för

vissa institutioner

vid

karolinska

institutet

[103.]

jämte en i

ämnet väckt

motion.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr I. Holmgren väckt motion (I: 227), vari föreslagits, att

riksdagen med avslag å Kungl. Maj:ts förslag måtte besluta att för biblioteket

vid karolinska institutet för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag

av 18,900 kronor.

Motsvarande anslag för budgetåret 1931/1932 uppgår till 33,500 kronor.

Ökningen, 22,825 kronor, har uppkommit på följande sätt. A ena sidan

har ur anslaget uteslutits den för innevarande budgetår däri ingående anslagsposten

å 1,000 kronor till verkställande av färgfotografering å syfilidologiska

kliniken vid sjukhuset S:t Göran, varjämte departementschefen förordat,

att en minskning med 2,000 kronor skulle vidtagas i den nu i anslaget

ingående anslagsposten till bokinköp och bokbindning för biblioteket

å 15,000 kronor. Å andra sidan hava med anslaget sammanförts de för

innevarande budgetår utgående särskilda reservationsanslagen å 500 kronor

till materiel m. m. för psykiatriska kliniken och å 25,325 kronor till ökade

medel till materiel i allmänhet. Nettoökningen blir följaktligen, såsom nyss

sagts, (500 + 25,325 — 1,000 — 2,000) 22,825 kronor. Biblioteket åtnjuter å

ordinarie stat ett anslag å 10,000 kronor.

Motionären har till stöd för sitt förslag anfört följande:

Kungl. Majit föreslår i statsverkspropositionen nedsättning för budgetåret

1932/1933 av det till universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund utgående

extra anslaget med 10,000 kronor för vartdera och nedsättning med 2,000

kronor i det till karolinska institutets bibliotek utgående extra anslaget.

Då hela det utgående anslaget till Uppsala universitetsbibliotek är (efter

avdraget) 165,300 kronor, till Lunds bibliotek 136,625 kronor och till karolinska

institutets bibliotek 23,000 kronor, blir avdraget i procent av det

anslag, som föreslås utgå, för Uppsala 6 procent, för Lund 7 procent och

för karolinska institutet 8,5 procent. Allt i runda tal. Avdraget kan således

vid första betraktandet sägas vara ganska rättvist avvägt. I själva verket

drabbar dock indragningen karolinska institutets bibliotek mycket hårdare

än universitetsbiblioteken på grund av att karolinska institutets biblioteksanslag

i betydligt högre grad än universitetsbibliotekens konsumeras av

tidskriftsprenumeration och fortsättningsverk, som man icke utan stor skada

och risk kan avbeställa, under det att nästan ingenting finns för bokinköp

och jämförelsevis litet går åt för bokinbindning, vilka båda utgiftsposter

naturligtvis lättare kunna tillfälligtvis begränsas. Detta sammanhänger med,

att karolinska institutet har ett i förhållande till högskolans omfattning och

betydliga vetenskapliga verksamhet mycket litet biblioteksanslag.

Ett universitets eller en högskolas behov av biblioteksanslag är naturligtvis

icke alldeles proportionellt till antalet lärare och studenter, men står dock

otvivelaktigt i ett visst förhållande till dessa faktorer. Jämför man lärarantalet

vid universiteten och karolinska institutet, finner man, att Uppsala

universitet har 176 vetenskapliga lärare, Lunds universitet 159 och karolinska

institutet 83. Det sistnämnda har alltså ungefär hälften så många vetenskapsmän

anställda som vartdera av universiteten, men biblioteksanslaget

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 59

är ungefär sjättedelen av Lunds och sjundedelen av Uppsalas. Studentantalet

var höstterminen 1931 i Uppsala 3,122, i Lund 2,429 och vid karolinska

institutet 785, således vid den medicinska högskolan fjärdedelen av studentantalet

i Uppsala och tredjedelen av antalet i Lund, alltså även vid

jämförelse mellan biblioteksanslag och studentantal en disproportion till

karolinska institutets nackdel. Biblioteksledningen i Uppsala och Lund har

enligt statsverkspropositionen förklarat sig i nödfall kunna reda sig ett år

med det nedsatta anslaget. Karolinska institutets biblioteksledning har mig

veterligen icke tillfrågats och skulle säkerligen icke ha kunnat svara på

samma sätt. Bilagda promemoria, avfattad av kungl, vetenskapsakademiens

bibliotekarie, fil. dr Arne Holmberg, tillika karolinska institutets bibliotekarie,

klargör anledningen. Det framgår av hans promemoria, att även örn

karolinska institutet icke köpte en enda bok under kommande budgetår,

skulle ändock en betydlig brist uppkomma, såvida man ej avbryter tidskriftsprenumerationen

i stor utsträckning. Att avbryta en tidskriftsserie betyder

risken, att luckan sedermera icke kan fyllas, varigenom seriens ekonomiska

värde blir väsentligt minskat. Därtill kommer en ännu viktigare omständighet.

Var och en, som känner till forskningsarbete inom medicinen eller

naturvetenskaperna över huvud taget, vet, att alla nya rön, som göras, bekantgöras

i form av uppsatser i den internationella fackpressen. Vetenskapligt

arbete utan att ta hänsyn till de samtidiga framstegen på andra håll i

världen i samma ämne är till stor del bortkastat arbete. Facktidskrifterna

äro sålunda oundgängliga för all vetenskaplig forskning. Vid karolinska

institutet bedrives ett mycket betydande vetenskapligt arbete. Jag påminner

i detta hänseende endast örn, att av institutets professorer utgivas 8

internationella tidskrifter, tryckta på franska, engelska och tyska, nämligen

Acta medica scandinavica, Acta chirurgica scandinavica, Acta oto-laryngologica,

Acta obstetricia et gynecologica scandinavica, Acta paediatrica, Acta

dermato-venereologica, Acta radiologica och Acta ortopedica samt som den

9:de i ordningen Nordisk medicinsk tidskrift, som är en interskandinavisk

tidskrift.

Den medicinska forsköingen är av den största betydelse för mänskligheten.

Vi lia den att tacka för alla de lysande framsteg i sjukdomsbehandling

och sjukdomars botande, som i en lång rad följt efter varandra under

den sista mansåldern. Att försvåra denna forskning vid vår största medicinska

högskola genom att minska ett förut knappt anslag till biblioteket,

synes mig, även med hänsyn till det nuvarande ekonomiska läget, icke lyckligt.

För min del måste jag i stället anse, att anslaget bör sättas så, att

de tidskrifter, som biblioteket för närvarande håller, kunna fortsättas. Biblioteket

håller för närvarande 642 medicinska tidskrifter (av vilka 370 erhållas

genom bytesförbindelse), nästan alla utländska. Genom den svenska

valutans fall i september 1931 lia de flesta av dessa tidskrifter fördyrats.

Av de 25,000 kronor, som biblioteket under innevarande budgetår har i anslag,

beräknades, som framgår av bilagda promemoria, 16,000 kronor åtgå

för löpande prenumeration på tidskrifter från de länder, gentemot vilka vår

valuta är 30—40 procent deprecierad. Skall man icke till stor skada för

karolinska institutets arbete behöva avbeställa en mängd av dessa, kräves

sålunda icke blott bibehållande av anslaget vid dess nuvarande storlek, utan

höjande av detsamma med 30 procent av de 16,000 kronor, som förut räckte

till tidskriftsprenumeration. Detta gör 4,800 kronor för budgetåret 1932/

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

1933. Härtill kommer stegringen i priserna under de tre sista kvartalen av

innevarande budgetår, vilket efter samma beräkningsgrund gör 3,600 kronor.

Skulle biblioteket bibehållas i samma ekonomiska ställning som föregående

budgetår, borde det extra anslaget således icke sänkas med 2,000 kronor,

men höjas med 4,800+3,600 = 8,400 kronor.

Den enda del av biblioteksanslaget, som utan skada för institutets arbete

kan reduceras, är den, som hittills förbrukats till inbindning. Örn man inställde

all bindning under budgetåret 1932/1933, skulle därmed för tillfället

kunna inbesparas 4,500 kronor. Drar man detta från 8,400, återstå 3,900.

Institutets bibliotek behöver sålunda oundgängligen ett extra anslag av 15,000*

+ 3,900 = 18,900 kronor för nästa budgetår.

Den i motionen åberopade promemorian har följande lydelse:

Av det under budgetåret 1931/1932 utgående anslaget —• ordinarie anslag

10.000 kronor, extra anslag 15,000 kronor, summa 25,000 kronor — beräknas

omkring 4,500 kronor vara erforderliga för inbindning och inköp av

bindmaterial, 1,200 kronor för katalogiseringsbiträde enligt av riksdagen

lämnat medgivande samt omkring 1,300 kronor för skrivmateriel och expenser

(telefon, elektriskt ljus, städning m. m.). Av återstående omkring

18.000 kronor hava omkring 16,000 kronor beräknats för prenumeration å

tidskrifter och inköp av fortsättningsverk från de länder, vilkas valuta sedan

september 1931, således efter anslagets beräknande och beviljande, i förhållande

till den svenska stigit med 30 till 40 procent (tyska marken nu cirka

125 kronor i stället för 88—90 kronor). Om icke genomgripande reduktioner

företagas inom tidskriftsbeståndet eller en mängd fortsättningsverk i

övrigt avbeställas, måste på denna post rent automatiskt uppstå ett deficit

på omkring 5,000 eller 6,000 kronor för år räknat. Då nu bibliotekets extra

ordinarie anslag föreslås sänkt med 2,000 kronor under nästa budgetår,

måste under detsamma uppstå en brist på 7,000 eller 8,000 kronor, vartill

kommer att bibliotekets skuldsättning genom valutakrisens inverkan på innevarande

budgetårs utgifter automatiskt kommer att ökas med bortåt 3,000

kronor. För att bereda biblioteket medel, likvärdiga med det av 1931 års

riksdag beviljade anslaget, som dock var alldeles otillräckligt för erforderliga

nyinköp, skulle alltså bibliotekets anslag under budgetåret 1932/1933 behöva

förstärkas med 10,000 eller 11,000 kronor utöver det i årets statsverksproposition

äskade beloppet. Då bibliotekets inbindnings- och driftskostnader

redan förut måst nedbringas till det minsta möjliga, kunna besparingar,

tillräckliga för att få budgeten att gå ihop, icke göras på annat sätt än

genom indragning av tidskrifter och fortsättningsarbeten i en sådan omfattning,

att det vid institutet bedrivna forskningsarbetet i hög grad skulle försvåras

därigenom.

Vad biblioteksanslaget beträffar synes det utskottet genom vad motionären

andragit vara ådagalagt, att den av Kungl. Maj:t föreslagna sänkningen

av anslaget från 15,000 kronor till 13,000 kronor skulle bereda biblioteket

sådana svårigheter med avseende å den såväl för forskningsarbetet som för

det praktiska sjukvårdsarbetet vid karolinska institutet betydelsefulla tidskriftsanskaffningen,

att utskottet icke anser sig kunna tillråda, att någon

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

61

sänkning av anslaget sker. Å andra sidan kan utskottet under nuvarande

ekonomiska förhållanden icke tillmötesgå kravet på en höjning av anslaget

utöver dess nuvarande belopp utan vill tillstyrka, att anslaget för budgetåret

1932/1933 bibehålies oförändrat. I övrigt har utskottet intet att erinra

mot Kungl. Maj:ts förslag. Med hänsyn till vad utskottet förordat i fråga

om biblioteksanslaget, bör den av Kungl. Maj:t äskade anslagssumman,

56,325 kronor, ökas med 2,000 kronor till 58,325 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och herr Holmgrens ovannämnda motion (I: 227), till materiel

m. m. för vissa institutioner vid karolinska medikokirurgiska

institutet anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra

reservationsanslag av 58,325 kronor att av Kungl. Majit användas

för de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1932 under punkten

103 omförmälda ändamålen.

105:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 104) hemställer utskottet,

att riksdagen må till verkställande av färgfotografering

å syfilidologiska kliniken vid sjukhuset S:t Göran för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av

1,000 kronor.

106:o) Kungl. Majit har (punkt 105) föreslagit riksdagen att

dels såsom bidrag till upprätthållande av en pediatrisk klinik i Stockholm

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 60,000 kronor,

dels ock till uppehållande av en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 5,700 kronor,

båda anslagen att utgå enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Majit

må finna gott föreskriva.

Utredningen återfinnes å sid. 183—218 i statsrådsprotokollet.

Vid karolinska institutet finnas för närvarande två professurer i pediatrik.

Den kliniska undervisningen i ämnet bedrives vid två kliniker, den ena

förlagd till allmänna barnhuset och den andra till Kronprinsessan Lovisas

vårdanstalt för sjuka harn; vardera kliniken förestås av en professor i

pediatrik.

Allmänna barnhuset i Stockholm, som tillkommit under förra hälften av

1600-talet, har under senaste halvseklet verkat såsom ett stort upptagningshem,

där barn till en början endast från Stockholm men så småningom allt

mer från landsorten mottagits till vård mot en summa i ett för allt, och

Färgfotografering

å syfilidologiska

kliniken vid

sjukhuset

S:t Göran.

[104.]

Bidrag till

upprätthållande

av en

pediatrisk

klinik vid

allmänna

barnhuset i

Stockholm

m. m.

[105.]

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

har barnhuset i huvudsak fullgjort sin vårdnadsplikt genom utackordering i

fosterhem.

På grund av den såsom en följd av 1917 års lag örn barn utom äktenskap

inskränkta inlösningen kom barnhusbarnens antal, som när det var

som högst (1910) uppgick till nära 6,000 barn, att högst väsentligt nedgå.

En omläggning av barnhusets organisation och verksamhet blev sålunda

nödvändig, och detta även med hänsyn till önskvärdheten av att barnhusets

rika tillgångar måtte kunna bättre än förut göras avkomstbringande till förmån

för barnhusets betydelsefulla uppgifter.

Ett sådant omorganisationsförslag, utarbetat av barnhusets direktion, underställdes

1930 års riksdag (se punkten 40 av 1930 års femte huvudtitel).

Detta förslag innefattade i huvudsak följande:

1) Verkande för uppehållandet i varje län av för alla kommuner tillgänglig*1

upptagningshem dels för äldre barn, dels för späda barn med mödrar,

minst ett av varje slag, samt en i anslutning till dessa hem anordnad fosterhemsförmedling.

2) Bibehållande av det gamla inlösningsinstitutet i viss begränsad omfattning,

nämligen beträffande dels värnlöst barn, som saknade anhöriga,

av vilka det lämpligen kunde omhändertagas, dels barn, för vilket vederbörande

barnavårdsnämnd funnit det förmånligast att under uppväxtåren

vara skilt från föräldrarna.

3) Prövande av nya uppslag å barnavårdsområdet, för vilka allmänna

medel ej stöde till förfogande, eventuellt omsättande i praktisk verksamhet

av dylika uppslag.

4) Anordnande eller understödjande av kurser i barnavård och barnsjukvård.

5) Bidrag till uppförandet i Stockholm av dels en pediatrisk klinik vid

karolinska mediko-kirurgiska institutet, dels i anslutning till denna en anstalt

för undersökning av s. k. psykopatiska barn samt framdeles bidrag till

dylika anstalter även å andra centrala orter, närmast Göteborg och Malmö.

För undersökning å sådana anstalter genom särskilda specialister ville barnhuset

giva bidrag, såväl för resa dit som vården där.

För uppehållande av den pediatriska kliniken skulle användas 1,000,000

kronor av barnhusets kapital.

Mot detta förslag till omorganisation av barnhusets verksamhet stod ett

annat, som framlagts av överläkaren vid barnhuset, professorn i pediatrik

vid karolinska institutet I. Jundell, vilket förslag sedermera biträtts av karolinska

institutets lärarkollegium och universitetskanslern. Enligt detta förslag

skulle barnhusets samtliga medel användas för en pediatrisk klinik vid

karolinska institutet, vilken klinik samtidigt skulle bliva en centralanstalt

för medicinsk och social barnavård i landet.

Omorganisationsförslagets genomförande förutsatte en uppgörelse med

Stockholms stad, avseende dess rätt till barnhusets tillgångar och inkomster.

I sådant hänseende förelåg ett förslag till avtal mellan barnhuset och staden

av den 11 november 1929. Detta förslag var av följande lydelse:

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

63

1 §•

Sedan Kungl. Maj:t i brev den 27 mars 1647 till Stockholms stad donerat

hela »Munkelägret» samt Kungl. Maj-.t sedermera i skrivelse den 24 maj

1647 beträffande det däri ingående »tegelbruket gent över Långholmen»,

numera egendomen Rålambshov eller tomterna nr 1 i kvarteret Hemmet

och nr 20 i kvarteret Mälaren å Kungsholmen här i staden, förklarat, att,

ehuruväl tegelbruket »till stadens nytta är förundt och donerat», Kungl. Maj:t

»likväl därmed icke staden allena velat förstå, utan ock jämväl barnhuset,

som här vid staden inrättat är, till vilkets såväl som stadens gagn och

bästa samma tegelbruk och därav flytande intrader skola förståndne och

användne bliva», så har angående egendomen Rålambshov mellan Stockholms

stad och Allmänna barnhuset, som besitter egendomen, överenskommits

följande.

Parterna äro ense därom, att egendomen skall av staden exploateras och

att den har ett nuvärde av 5,000,000 kronor. På grund härav avstår barnhuset

på nedan angivna villkor till staden all den rätt, barnhuset har till

egendomen.

Staden skall äga att tillträda egendomen den 1 april 1931.

Därest så skulle erfordras för vinnande omedelbart av lagfart å de försäljningar

från egendomen, som staden kommer att göra, förbinder sig barnhuset

att å köpehandlingen teckna godkännande.

Den 1 april 1931 skall staden till barnhuset överlämna ett belopp av

5,000,000 kronor antingen kontant eller ock i form av sådana räntebärande

reserver, varom överenskommelse mellan barnhuset och Stockholms stads

drätselnämnd kan träffas.

Ifrågavarande belopp skall av barnhuset förvaltas och redovisas såsom

en särskild fond. Kan enighet angående äganderätten till denna fond och

användningen av dess avkastning ej uppnås, förbehålles staden rätt att vid

domstol anhängiggöra talan örn bättre rätt till dessa medel, därvid medlen

skola tillkomma den, som vid detta avtals ingående varit att anse såsom

ägare till ovannämnda egendom. Skulle staden befinnas då hava varit

jämte barnhuset ägare tilP egendomen, skola staden och barnhuset taga del

i medlen efter samma förhållande, som de varit ägare till egendomen.

Därest barnhuset genom att vägra ingå i svaromål eller genom annan

invändning i rättegång förhindrar, att stadens talan varder prövad i huvudsaken,

skall barnhuset vara skyldigt till staden utgiva hela beloppet med

därtill lagd ränta.

2 §•

Barnhuset försäljer till staden fastigheterna nr 1 och 2 i kvarteret Mimer

i Vasastaden här i staden för en köpeskilling av 3,065,000 kronor samt på

villkor i övrigt, att fastigheterna tillträdas den 1 juli 1932, att köpeskillingen

erlägges å tillträdesdagen antingen kontant eller genom överlämnande

av sådana räntebärande reserver, varom överenskommelse mellan

barnhuset och Stockholms stads drätselnämnd kan träffas, samt att barnhuset

å tillträdesdagen till staden avlämnar köpebrev å fastigheterna, för

deras lagfarande nödiga åtkomsthandlingar samt gällande designationer,

bevis att fastigheterna icke äro besvärade av inteckningar eller häfta för

premielån samt fastigheterna rörande brandförsäkriugshandlingar.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

3 §■

Barnhuset återbetalar till förmyndarkammaren hälften av vad barnhuset

uppburit såsom överskottsmedel belöpande å kalenderåret 1928 samt avstår

från vidare överskottsmedel under förutsättning, att staden medgiver bouppteckningsavgifternas

upphörande för tiden från och med den 1 januari 1931.

4 §•

Staden medgiver att, även örn staden skulle mot barnhuset vid domstol

väcka talan örn bättre rätt till barnhusets egendom eller inkomster, barnhusets

verksamhet må, i avvaktan på slutlig dom, fortsättas efter av Kungl.

Majit lämnade föreskrifter i samma omfattning som vid tiden för stämnings

delgivande.»

Föredragande departementschefen, som i huvudsak anslöt sig till direktionens

förslag, uttalade, vad beträffade fastigheterna i kvarteret Mimer,

varest den ena av karolinska institutets pediatriska kliniker är inrymd,

tvekan örn lämpligheten att sälja dessa till staden för det avtalade priset.

För slutligt ställningstagande till denna fråga fordrades emellertid enligt

hans mening en utredning rörande behovet jämväl i fortsättningen av två

pediatriska kliniker i Stockholm samt angående olika möjligheter att tillgodose

ifrågavarande behov.

I skrivelse den 11 juni 1930, nr 367, anförde riksdagen i ämnet följande:

Såsom av statsrådsprotokollet framginge, innebure föreliggande förslag till

omorganisation av allmänna barnhusets verksamhet en övergång från självverksamhet

till huvudsakligen understödjande arbete. Barnhuset skulle visserligen

alltjämt tjäna sitt ändamål och verksamheten i huvudsak vara inriktad

på beredande av fosterhemsvård åt värnlösa barn, men åt denna

verksamhet skulle givas former, som i överensstämmelse med gällande lagstiftning

skänkte möjlighet att främst tillgodose dem, som bäst därav vore

i behov. Barnhuset skulle bliva en central barnavårdsinstitution för landet

i dess helhet.

Till ifrågavarande förslag, vars genomförande, bland annat, skulle sätta

barnhuset i tillfälle att med sina stora resurser och sin erfarenhet beträffande

fosterhemsförraedling giva landets barnavårdsnämnder ett värdefullt understöd

för beredande åt omhändertagna värnlösa barn av bästa möjliga fosterhem,

hade riksdagen ansett sig böra principiellt ansluta sig. De allmänna riktlinjerna

i förslaget syntes riksdagen stå i överensstämmelse med barnhusets

ursprungliga ändamål och en omorganisation i enlighet med förslaget torde

för flera grenar av den sociala barnavården, särskilt i mera avlägset belägna

delar av landet, bliva till större fördel än en till Stockholm förlagd

centralanstalt för social barnavård och sjukvård. Den föreslagna anordningen

hade synts riksdagen ock väl harmoniera med lagen om samhällets

barnavård.

Av vad sålunda anförts framginge, att riksdagen delade departementschefens

uppfattning därom, att så länge barnhusets ursprungliga verksamhet —

omhändertagande till vård och uppfostran av föräldralösa eller eljest värnlösa

barn — vore behövlig, det icke borde ifrågakomma att för annat syfte

använda barnhusets medel. På sätt ifrågasatts torde dock barnhuset böra

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

65

bidraga till upprätthållandet av en för meddelande av pediatrisk-klinisk undervisning

m. m. avsedd sjukvårdsanstalt för barn.

Om riksdagen sålunda, såsom nämnts, i princip anslöte sig till det föreliggande

omorganisationsförslaget, kunde dock riksdagen icke lämna utan

erinran det i samband därmed stående förslag till avtal mellan Stockholms

stad och barnhuset, som upprättats den 11 november 1929 och varom

riksdagen lämnats tillfälle att yttra sig.

Riksdagen vore sålunda till en början ense med departementschefen därom,

att frågan om försäljning av fastigheterna i kvarteret Mimer borde göras till

föremåt för ytterligare övervägande. Riksdagen ville därvid hava såsom sin

mening uttalat, att en försäljning av berörda fastigheter borde ske uteslutande

med hänsynstagande till barnhusets intresse att beträffande desamma

erhålla förmånligast möjliga ekonomiska uppgörelse.

Icke heller i övrigt funne riksdagen avtalet böra oförändrat godkännas.

Förutom det att riksdagen ansett det kunna ifrågasättas, huruvida det för

stadens exploaterande av Rålambshov stipulerade beloppet, 5 miljoner kronor,

kunde anses rätt avvägt, funne riksdagen det icke vara lämpligt, att,

på sätt i 1 § förutsattes, rättsförhållandet mellan staden och barnhuset alltjämt

hölles svävande.

Staden borde enligt riksdagens uppfattning vara väl tillgodosedd, om, pa

sätt i propositionen förutsattes, köpeskillingen för Rålambshov avsattes till

samt förvaltades och redovisades såsom eD särskild fond, därav 1 miljon

kronor användes till en pediatrisk klinik till stadens förmån samt avkastningen

av återstoden tillkomna staden för barnavårdande verksamhet. Riksdagen

ansåge därför, att en oeftergivlig förutsättning för avtal med staden

borde vara, att möjligheten till rättegång med barnhuset uteslötes.

Då riksdagen delade departementschefens mening om vikten av att barnhusets

nya verksamhet kunde i största möjliga utsträckning utan onödigt

dröjsmål påbörjas, ansåge riksdagen sig böra förklara, att från dess sida icke

mötte något hinder för Kungl. Maj:t att godkänna ett avtal mellan barnhuset

och staden i principiell anslutning till de fem första styckena av lg

ävensom 3 § i avtalsförslaget, under förutsättning dock att ett sådant avtal

förbundes med en förklaring, varigenom staden, därest köpeskillingen för

Rålambshov i barnhusets räkenskaper avsattes till en särskild fond, därav

avkastningen skulle enligt Kungl. Majis närmare bestämmelser komma

Stockholms stads barnavårdande verksamhet till godo, uttryckligen avsade

sig alla vidare anspråk å barnhusets fastigheter, kapital och övriga tillgångar

samt avkastningen av desamma.

Med skrivelse den 13 juni 1930 gav Kungl. Maji direktionen tillkänna

vad riksdagen sålunda anmält för den åtgärd, som kunde ankomma på

direktionen.

Härefter underställde direktionen med skrivelse den 19 augusti 1930

Kungl. Maji ett i enlighet med riksdagens direktiv upprättat nytt förslag

till avtal mellan staden och barnhuset och hemställde därvid, att Kungl.

Maji ville i samband med bemyndigande för direktionen att sluta detta

avtal ävensom utfärdande av nytt reglemente för barnhuset meddela vissa

tilläggsbestämmelser till avtalet.

Häröver avgav Överståthållarämbetet den 21 oktober 1930 infordrat utlåtande

och överlämnade därvid meddelande från Stockholms stadsfull
Bihang

till riksdagens protokoll 1932. 0 sami. 8 haft. (Nr 8.) 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

mäktige, att stadsfullmäktige vid sammanträde den 20 oktober 1930 för sin

del godkänt det nya förslaget till avtal mellan staden och barnhuset under

förutsättning, att de i barnhusdirektionens skrivelse den 19 augusti 1930

åsyftade tilläggsbestämmelserna bleve av Kungl. Majit fastställda.

Den 21 november 1930 utfärdade Kungl. Majit nytt reglemente för allmänna

barnhuset samt bemyndigade direktionen över allmänna barnhuset

att med Stockholms stad träffa avtal om uppgörelse dem emellan, där av

riksdagen föreskrivet villkor iakttagits, samt föreskrev därjämte, att, bland

annat, följande bestämmelser ytterligare skulle gälla i förhållandet mellan

barnhuset och Stockholms stad:

1 §•

Det belopp om 5,000,000 kronor, barnhuset mottagit för fastigheten

Kajana bsho v, skall av barnhuset avsättas till en särskild fond, benämnd

»Allmänna barnhusets Stockholmsfond». Denna skall för all framtid hållas

avskild från barnhusets övriga egendom. —----

2 §•

1 morn. Av Stockholmsfondens kapital må såsom bidrag för uppförande

dels av byggnad för en pediatrisk klinik vid blivande rikssjukhus i Stockholm

el er, örn sådant icke skulle komma till stånd, vid annan av karolinska

mediko-kirurgiska institutet godkänd sjukvårdsinrättning i Stockholm, dels

ock vid eller i anslutning till samma sjukhus eller sjukvårdsinrättning av

anstalt tor undersökning av s. k. psykopatiska barn i enlighet med KunM

Majits närmare bestämmande användas sammanlagt 1,000,000 kronor därvid

staden skall erhålla samma rätt till platser å kliniken och anstalten

som örn staden själv tillskjuta beloppet. Plats- och driftkostnaderna skola

beraknas enligt enahanda grunder, som kunna komma att tillämpas beträffande

stadens övriga platser vid samma sjukhus. Uppgörelse om dessa

villkors närmare innebörd skall för godkännande underställas Stockholms

stads hälsovårdsnämnd.

2 morn. För tiden efter det barnhusets nuvarande sjukvårdsanstalt nedlagts

oell intill dess pediatrisk klinik vid den i 1 morn. åsyftade sjukvårdsinrättning

tagits i bruk må av Stockholmsfondens avkastning årligen anvandas

intill 50,000 kronor såsom bidrag för uppehållande av en sådan

klinik, under förutsättning att staden av densamma tillförsäkras enahanda

forman som nu av barnhusets sjukvårdsanstalt. Uppgörelse om närmare

villkor härom skall för godkännande underställas stadens hälsovårdsnämnd.

3 morn. Avkastningen av Stockholmsfonden i den mån fonden eller avkastningen

ej användes enligt bestämmelserna i 1 och 2 mom. härovan

eller i 5 g skall, etter avdrag av kostnaden för deposition i öppet förvar i

bank av fondens värdehandlingar, komma Stockholms stad, enligt de närmare

bestämmelser, som angivas i 3 §, tillgodo såsom bidrag för sådan

barnavårdande verksamhet, som avses i barnhusets reglemente eller eljest

ar av annan i 2 § 2 mom. lagen om samhällets barnavård åsyftad beskaffenhet

än uppehållande av barnhem för stadigvarande vård av normala

friska barn.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

67

För utredning av frågan angående pediatriska kliniker i Stockholm har

av chefen för ecklesiastikdepartementet anlitats f. d. generalfältläkaren F. J.

Bauer. Sedan från karolinska institutets lärarkollegium yttrande inhämtats

rörande behovet av lärarkrafter för den pediatriska undervisningen för tiden

efter den 1 juli 1932 och lärarkollegiet därvid hävdat, att någon minskning

av det nuvarande antalet lärarkrafter eller någon förändring av dessa

lärarkrafters beskaffenhet icke kunde ifrågakomma, avgav Bauer sin utredning

den 26 november 1930. Enligt denna utredning borde, i händelse två

professurer i pediatrik och alltså två pediatriska kliniker bibehölles vid karolinska

institutet, för tiden till dess en ny pediatrisk klinik öppnades å karolinska

sjukhuset, kliniken å kronprinsessan Lovisas vårdanstalt bibehållas.

I fråga örn den andra kliniken funnes två möjligheter. Den ena den, att

den bibehölles å nuvarande plats, den andra den, att kliniken anordnades

å något Stockholms stads barnsjukhus. Den förra vore att i många avseenden

föredraga. Sedan nybyggnad för pediatrisk klinik kommit till stånd

å karolinska sjukhuset, borde den andra kliniken antingen förläggas å Kronprinsessan

Lovisas vårdanstalt eller å det stadens barnsjukhus, vilket upplåtits

åt undervisning, eller, och obetingat bäst, nybyggnad även för denna

ske i anslutning till kliniken å karolinska sjukhuset. Därest endast en professur

i pediatrik och alltså endast en pediatrisk klinik ansåges behövlig,

borde, intill tiden för öppnandet av en ny pediatrisk klinik å karolinska

sjukhuset, kliniken å kronprinsessan Lovisas vårdanstalt bibehållas.

Angående barnhusets fastigheter i kvarteret Mimer i Stockholm inledde

barnhusdirektionen nya förhandlingar med Stockholms stad samt försökte

även erhålla högre anbud från enskilda. Förhandlingarna med staden, som

slutförts inför statsrådet och chefen för socialdepartementet, hade lett till

att staden erbjudit sig att betala en köpeskilling av 3,800,000 kronor. På

grundval av dessa förhandlingar hade den 22 juni 1931 köpekontrakt avtalats.

Samtidigt hade staden i särskilt avtal förbundit sig att i samband

med tillträdet övertaga viss barnhusets personal.

Direktionen som haft att yttra sig över Bauers utredning, har vidare i

anslutning till densamma och till förut omförmälda, den 22 juni 1931 dagteknade

köpeavtal angående Mimerfastigheterna uppgjort förslag till avtal

mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena, samt Stockholms stads hälsovårdsnämnd,

å andra sidan, om upprätthållande av karolinska institutets nu till

nämnda fastigheter förlagda pediatriska klinik. Detta avtalsförslag har följande

lydelse:

Under förutsättning, att det den 22 juni 1931 dagtecknade köpeavtalet

mellan allmänna barnhuset och Stockholms stad angående fastigheterna

n:ris 1 och 2 i kvarteret Mimer i Vasastaden här i staden varder i vederbörlig

ordning slutligen godkänt, bar mellan statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet

å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar å ena och Stockholms

stads hälsovårdsnämnd å andra sidan träffats följande avtal, som

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

dock, vad Kungl. Maj:t och kronan angår, icke blir giltigt, förrän riksdagen

beviljar de under 7:o och 8:o omförmälda statsanslagen.

l:o.

För tiden intill dess en sådan pediatrisk klinik, som omförmäles i § 2

av de av Kungl. Maj:t den 21 november 1930 utfärdade bestämmelserna

rörande förhållandet mellan barnhuset och Stockholms stad, kommer till

stånd, dock högst intill den juli 1941, skall staden inom ovannämnda fastigheter

i kvarteret Mimer upprätthålla en stadens sjukvårdsanstalt för barn

örn sjuttio platser, nedan kallad barnsjukhuset.

2:o.

För barnsjukhuset är staden icke skyldig att upplåta andra lokaler än

dem, som för närvarande för barnhusets sjukvårdsanstalt tagas i anspråk,

eller att bekosta annat än underhåll i nuvarande skick av dessa lokaler.

3:o.

Hälsovårdsnämnden skall under den i l:o angivna tiden upplåta barnsjukhuset

till karolinska mediko-kirurgiska institutet för undervisningsändamål

såsom en institutets pediatriska klinik.

4:o.

Karolinska institutet skall på egen bekostnad bestrida läkarvården å barnsjukhuset,

dock skall staden utbetala arvoden till läkarna vid barnsjukhuset

i samma utsträckning och enligt samma grunder, som för närvarande av

barnhuset tillämpas i fråga örn läkarna vid barnhusets sjukvårdsanstalt.

5:o.

Överläkarbefattningen vid barnsjukhuset bestrides av den professor i pediatrik,

som Kungl. Maj:t därtill förordar. Örn dylikt förordnande skall hälsovårdsnämnden

underrättas.

6:o.

. Överläkaren vid barnsjukhuset intager i denna sin egenskap till hälsovårdsnämnden

samma ställning som annan överläkare vid stadens sjukhus

samt är pliktig att efterkomma de anordningar för sjukhusets inre förvaltning,

som hälsovårdsnämnden äger vidtaga, liksom att ställa sig för stadens

sjukhus gällande bestämmelser till efterrättelse.

7:o.

Såsom bidrag till bestridande av kostnaden för barnsjukhuset äger staden

dels från statsverket utbekomma ett belopp av 60,000 kronor för år räknat,

dels jämlikt de i l:o omförmälda bestämmelserna av allmänna barnhusets

stockholmsfonds avkastning erhålla ett belopp av 50,000 kronor för år räknat.

8:o.

Staden skall under den i l:o angivna tiden vid barnsjukhuset upprätthålla

den pediatriska poliklinik, vilken för närvarande är anordnad vid barnhusets

sjukvårdsanstalt, och äger härför av statsverket erhålla ett anslag av 5,700

kronor för år räknat.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

69

9:o.

Därest Kungl. Majit det påfordrar, skall staden för barn, vilka icke äga

hemortsrätt i Stockholm, upplåta högst 15 av platserna å barnsjukhuset.

Avgifterna för vård av sådana barn må ej av hälsovårdsnämnden fastställas

till högre belopp än vad som genomsnittligt motsvarar stadens egna

kostnader för vården. Skillnaden mellan den sålunda fastställda vårdavgiften

och det belopp, som staden kan såsom ersättning utfå av barnets hemortssamhälle,

skall för varje räkenskapsår i efterskott ersättas staden av statsverket.

10:o.

Har detta avtal icke blivit godkänt av Stockholms stadsfullmäktige före

den 1 november 1931 och av Kungl. Majit före den 1 maj 1932, är detsamma

till alla delar förfallet.

Sedan yttranden över sistnämnda avtalsförslag avgivits av karolinska

institutets lärarkollegium samt den 10 september 1931 av kanslersämbetet

för rikets universitet, har statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet,

jämlikt Kungl. Majits den 11 september 1931 givna bemyndigande, den 12

september 1931 å Kungl. Majits och kronans vägnar undertecknat avtalet,

vilket därefter godkänts av Stockholms stadsfullmäktige den 19 oktober 1931,

varvid dock från stadsfullmäktiges sida den förutsättningen för deras godkännande

uppställts, att staden tillerkännes rätt till statsbidrag för i ifrågavarande

fastigheter bedriven sinnessjukvård under den tid, som staden därstädes

upprätthåller pediatrisk klinik.

Här torde slutligen böra erinras örn de anslag för karolinska institutets

pediatriska undervisning, som beröras av nu ifrågavarande angelägenhet.

I det för budgetåret 1931/1932 anvisade extra anslaget å 99,658 kronor

till avlöningsförmåner för vissa "extra ordinarie lärare, amanuenser och

tjänstemän m. m. vid karolinska institutet ingå följande anslagsposter,

nämligen

dels till en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm 7,700 kronor,

dels ock till bestridande av dagavgifter för sjuka barn, som till provisorisk

vård och för pediatrisk-klinisk undervisning intagas å allmänna barnhuset

i Stockholm, i den mån ej dylika avgifter åligga Stockholms kommun

eller enskilda, 25,000 kronor.

I fråga om anslagsposterna å 7,700 kronor och 25,000 kronor hava bestämmelser

meddelats genom beslut den 8 maj 1931.

Därvid har beträffande anslagsposten å 7,700 kronor föreskrivits, att densamma

utgår under villkor att Stockholms stad för ändamålet för tiden

den 1 juli 1931— den 30 juni 1932 tillskjuter motsvarande belopp. Därav

skola såsom arvode utgå: till en assistent 3,600 kronor, till en amanuens

2,400 kronor, till en journalförerska 1,200 kronor och till en sköterska 1,800

kronor. I en av kanslern med tillstyrkande till Kungl. Majit överlämnad

skrivelse har nu karolinska institutets lärarkollegium meddelat, att med hän
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

syn till beräknade inkomster i form av poliklinikavgifter anslaget skulle

kunna för budgetåret 1932,1933 nedsättas till 5,700 kronor samt hemställt

örn avlåtande till riksdagen av proposition i anslutning härtill.

Beträffande anslaget å 25,000 kronor, vilket skall i mån av behov användas

för därmed avsett ändamål, gälla de bestämmelser, som genom beslut

den 9 maj 1919 meddelats i fråga örn motsvarande anslag för senare

hälften av år 1919 och för år 1920.

Med ifrågavarande anslag avsågs (jämför punkt 132 av 1920 års åttonde

huvudtitel) att bereda möjlighet till en förbättrad pediatrisk klinisk undervisning

vid karolinska sjukhuset. Den åsyftade förbättrade pediatriska undervisningen

ville man söka vinna genom att å allmänna barnhuset intoges ett

erforderligt antal sjuka barn, särskilt spädbarn. Frågan härom hade varit

föremål för. en vidlyftig utredning, som utmynnat däri, att direktionen för

barnhuset förklarat, att, under vissa förutsättningar, hinder icke mötte att

tills vidare å barnhuset till provisorisk vård och för klinisk undervisning

mottaga sjuka barn till angivet antal — 45 — mot en av direktionen bestämd

dagavgift. Det beviljade anslaget avsåg närmast bestridande av denna

dagavgift. I nyssnämnda beslut den 9 maj 1919 har föreskrivits, bland

annat, att dessa dagavgifter icke må sättas till högre belopp än som motsvarar

barnhusets kostnader för barnen.

Departementschefen har anfört bl. a. följande:

Den i ärendet förebragta utredningen, för vilken i det föregående utförligt

redogjorts, giver enligt mitt förmenande vid handen, att det — med

hänsyn till både undervisningens rätta bedrivande och den vetenskapliga

forskningen icke är tänkbart att indraga en av de nuvarande pediatrikprofessurerna

vid karolinska institutet. Jag vill här endast erinra örn det

förhållandet, att karolinska institutet alltsedan år 1879 haft två professurer

i pediatrik, samt att den omständigheten, att undervisning i pediatrik sedan

ett tiotal år tillbaka anordnats vid universiteten i Uppsala och Lund, icke

minskat omfattningen av pediatrikundervisningen vid karolinska institutet.

Antalet vid institutet inskrivna medicine kandidater har ökats från 262

år 1918 till 472 år 1930. Under en lång följd av år har ett stort antal

sökande till kurserna i pediatrik måst avvisas; under de senaste åren har

som regel antalet avvisade sökande varit ungefär lika stort som antalet antagna.

Att jag under dessa förhållanden icke kan biträda ett förslag örn

minskning av den nuvarande pediatrikundervisningen vid karolinska institutet

torde ligga i öppen dag.

På sätt, som närmare belyses av de i ärendet avgivna utlåtandena, torde

det från denna utgångspunkt vara ofrånkomligt att man även i fortsättningen

bar tillgång till två pediatriska kliniker.

Den ena av dessa skulle allt fortfarande vara förlagd till Kronprinsessan

Lovisas vårdanstalt för sjuka barn. Härom har ingen meningsskiljaktighet

rätt, och torde jag alltså ej behöva längre uppehålla mig vid denna detalj

liksom ej heller vid frågan, huru man bör förfara med denna klinik, sedan

karolinska sjukhuset blivit färdigt. Att emellertid en spädbarnsavdelning

även vid denna klinik skulle vara till stort gagn för undervisningen, torde

vara otvivelaktigt, liksom jag vill framhålla önskvärdheten av att den nu

till ett halvt år bestämda tiden för uppsägning av överenskommelsen mellan

karolinska institutet och vårdanstaltens styrelse varder avsevärt förlängd.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

71

För den andra kliniken kan man tänka sig två lösningar under den tid

som måste förflyta, innan en pediatrisk klinik kan öppnas å karolinska

sjukhuset. Antingen kan kliniken även i fortsättningen uppehållas å sin

nuvarande plats, allmänna barnhuset, eller också måste en klinik anordnas

å något av Stockholms stads barnsjukhus. Den i ärendet förebragta utredningen

har givit vid handen, att det enda av dessa, som med hänsyn till

storlek, belägenhet o. s. v. härvidlag kan komma i fråga är barnsjukhuset Samariten.

En verkställd preliminär undersökning har emellertid givit vid handen,

att kostnaderna för förläggande till nämnda sjukhus av en pediatrisk

klinik beräknas uppgå till 800,000 å 1,000,000 kronor. Angivna siffror torde

avvisa varje tanke på ett anordnande av en undervisningsklinik vid detta

sjukhus, särskilt om man tager i betraktande, att de nya lokalerna skulle

för ifrågavarande ändamål erfordras allenast till dess en pediatrisk klinik

blivit inrättad vid karolinska sjukhuset.

Vad angår de föreslagna åtgärderna för social barnavård i samband med

den pediatriska undervisningen, finner jag sådana i en eller annan form

högeligen behjärtansvärda, men jag är ej beredd att för närvarande förelägga

riksdagen förslag härutinnan. Frågan härom synes mig kräva ett

närmare övervägande.

Jag kan vid nu angivna förhållande icke finna annat än att det förslag

till lösning av denna klinikfråga, som erbjudes i de av allmänna barnhusets

direktion framlagda förslagen, är det, som ur alla synpunkter är att föredraga.

Tack vare de i frågan förda förhandlingarna har det lyckats att för Mimersfastigheterna

erhålla ett anbud av Stockholms stad, som med icke

mindre än (3,800,000 — 3,065,000) 735,000 kronor överstiger det anbud, som

förelåg, när ärendet år 1930 förelädes riksdagen. Härjämte har staden förbundit

sig att, bland annat, mot viss ersättning, vartill jag strax återkommer,

för tiden intill dess en pediatrisk klinik enligt bestämmelserna i avtalet

den 21 november 19ö0 kommer till stånd, dock högst intill den 1 juli 1941,

inom allmänna barnhusets nuvarande fastigheter upprätthålla en stadens

sjukvårdsanstalt för barn om 70 platser, avsedd för pediatrisk klinisk undervisning.

Sistnämnda avtal har, såsom jag tidigare erinrat, av mig preliminärt godkänts

å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar den 12 september 1931 i enlighet

med Kungl. Maj:ts den 11 september 1931 mig givna bemyndigande. Såsom

jag förut omnämnt, har avtalet jämväl godkänts av Stockholms stadsfullmäktige,

vilka dock därvid fogat den förutsättningen, att staden tillerkännes

rätt till statsbidrag för den i ifrågavarande fastigheter bedrivna sinnessjukvården

under den tid, som staden därstädes upprätthåller pediatrisk klinik.

Enligt vad jag från medicinalstyrelsen inhämtat, lärer från styrelsens sida

hinder icke komma att möta att för den i avtalet örn den pediatriska klinikens

uppehållande avsedda tiden erhålla godkännande av den i berörda

fastigheter bedrivna sinnessjukvården såsom likvärdig med statens sinnessjukvård.

Staden lärer alltså bliva berättigad att för nämnda tid erhålla bidrag

av statsmedel för den i fastigheterna bedrivna sinnessjukvården i enlighet

med de regler, som jämlikt särskilt avtal i allmänhet gälla beträffande

stadens sinnessjukvård.

För att avtalet skall kunna genomföras fordras emellertid, att riksdagen

beviljar vissa närmare angivna anslag.

Staden har för upprätthållandet av barnsjukhuset fordrat en årlig er
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

sättning av 110,000 kronor. Detta belopp har beräknats på följande sätt.

Allmänna barnhusets utgifter för det hittills av barnhuset uppehållna barnsjukhuset

hava under senare år uppgått till i medeltal ungefär 40,000 kronor

årligen. Därjämte har, såsom förut nämnts, barnhuset kostnadsfritt

upplåtit lokaler. Efter samma beräkning, som legat till grund för ett avtal

mellan barnhuset och staden örn upplåtande till staden av lokaler i samma

fastighet till sinnessjukhus, skulle hyran för barnsjukhusets lokaler utgjort

70,000 kronor. Summan av nämnda båda belopp, tillhopa 110,000 kronor,

har staden ansett böra tillgodokomma staden, om staden skulle upprätthålla

barnsjukhuset. Då för sådant ändamål efter den 1 juli 1932 finnes tillgängligt

allenast 50,000 kronor årligen från barnhusets medel, utgörande

avkastning från förenämnda belopp av 1,000,000 kronor av Stockholmsfonden,

erfordras ytterligare 60,000 kronor. Då det måste anses rimligt, att

staden icke vidkännes högre kostnad för barnsjukhuset än hittills, har jagansett

sistnämnda belopp böra täckas genom anslag å riksstaten. Med hänsyn

till de fördelar karolinska institutet genom barnsjukhusets uppehållande

tillföres, kan en sådan utgift väl försvaras. Andra utvägar för ordnandet

av pediatrikundervisningen bliva, såsom jag nyss antytt, uppenbarligen väsentligt

dyrare.

I detta sammanhang må framhållas, att stadens kostnader för barnsjukhuset

komma att bliva icke oväsentligt högre än barnhusets hittillsvarande

utgifter därför. Hittills utgående avlöningar åt barnhusets personal understiga

nämligen väsentligt vad staden efter sitt övertagande av sjukhuset

skulle komma att i enlighet med det för staden gällande avtal härför få

betala. Jag har emellertid ansett, att detta icke borde inverka fördyrande

för staten, och fördenskull hävdat, att statens bidrag skulle beräknas efter

vad som gällt under den tid barnhuset drivit sjukhuset. Av stadskollegiets

utlåtande i ärendet inhämtas också, att staden, som hittills i platsavgifter

till barnhuset årligen fått vidkännas en kostnad av i genomsnitt 67,100

kronor, efter övertagandet av sjukhuset i egen drift skulle för motsvarande

förmåner i platser få en kostnad av 81,000 kronor.

Vidare är att märka, att vid bifall till den nu föreslagna anordningen

det sedan ett tiotal år tillbaka utgående anslaget å 25,000 kronor till bestridande

av dagavgifter för å barnhuset intagna sjuka barn icke längre

torde böra utgå. Avtalet rörande den pediatriska kliniken innebär visserligen

en möjlighet att upplåta en viss del av platserna å barnsjukhuset,

högst 15, till barn, som icke äga hemortsrätt i Stockholm, och skall kronan

vidkännas kostnaderna för skillnaden mellan den fastställda vårdavgiften

och eventuellt utgående ersättning från barnets hemortssamhälle. Emellertid

är att märka, att en dylik upplåtelse endast skall ske, därest Kungl.

Majit det påfordrar, och något krav i detta avseende från Kungl. Majits

sida torde icke uppställas, förrän en utredning från sakkunnigt håll föreligger,

utvisande att det material, som Stockholms stad lämnar för den

pediatriska undervisningen, icke är för densamma tillräckligt belysande

utan behov faktiskt förefinnes av dylikt material jämväl från orter utom

huvudstaden. Först då den pediatriska undervisningens målsmän på grundval

av en dylik utredning skulle resa anspråk i detta avseende, lärer Kungl.

Majit taga spörsmålet under övervägande, och skulle fog för åtgärder i detta

avseende befinnas föreligga, torde frågan såsom innebärande ekonomiska

konsekvenser böra underställas riksdagen. Jag anser mig emellertid icke nu

böra räkna med nyssnämnda hittills utgående anslag å 25,000 kronor.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

73

Nettoökningen för statsverket skulle sålunda uppgå till 35,000 kronor.

Detta belopp kan visserligen, i all synnerhet under nu förhandenvarande

förhållanden, synas stort, men den av mig förordade lösningen torde dock,

såsom jag tidigare framhållit — sedan numera den ur andra synpunkter

nödvändiga omorganisationen av allmänna barnhuset ägt rum vara

den, som för staten erbjuder det jämväl ekonomiskt sett fördelaktigaste

ordnandet av pediatrikundervisningen vid karolinska institutet.

Enligt det framlagda förslaget skulle Stockholms stad vidare för upprätthållande

av den pediatriska poliklinik, som för närvarande är anordnad

vid barnhusets sjukvårdsanstalt, erhålla ett årligt anslag av 5,700 kronor.

Såsom jag i det föregående erinrat, har sedan åtskilliga år ett anslag å

7,700 kronor utgått för uppehållande av en poliklinik för barnsjukdomar i

Stockholm. Detta anslag har, såsom jag förut anfört, ansetts kunna nedsättas

till 5,700 kronor; jag tillstyrker detta belopp.

De närmare föreskrifter, som må bliva erforderliga beträffande de nu av

mig tillstyrkta anslagen, torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles

utfärda.

Genom den förebragta utredningen synes det utskottet vara ådagalagt,

att det icke är möjligt att vidtaga någon inskränkning i fråga örn de anstalter

och arbetskrafter, som för närvarande stå till buds för den pediatriska

undervisningen vid karolinska institutet. Vid sådant förhållande torde

den av Kungl. Majit nu föreslagna lösningen av den pediatriska klinikfrågan

böra godtagas, ehuru det givetvis är beklagligt, att under nuvarande

förhållanden en merkostnad för ifrågavarande undervisning av 35,000 kronor

uppkommer för statsverket. Utskottet vill alitsa tillstyrka Kungl. Maj.ts

förslag i avseende å klinikverksamheten. I övrigt föranleder Kungl. Majlis

förslag ingen erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må

a) såsom bidrag till upprätthållande av en pediatrisk

klinik i Stockholm för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra

anslag av 60,000 kronor;

b) till uppehållande av en poliklinik för barnsjukdomar

i Stockholm för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag

av 5,700 kronor;

båda anslagen att utgå enligt de närmare bestämmelser,

Kungl. Majit må finna gott föreskriva.

107:o) Kungl. Majit har (punkt 106) föreslagit riksdagen att dels godkänna

det av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda förslaget till omkostnadsstat

för tandläkarinstitutet för budgetåret 1932/1933, dels till omkostnader

för tandläkarinstitutets verksamhet för budgetåret 1932/1933 anvisa

ett extra förslagsanslag av 155,500 kronor, dels ock till extra lärarkrafter

vid tandläkarinstitutet för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra

anslag av 15,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 218—225 i statsrådsprotokollet.

Utskottets

yttrande.

Omkostnader

för tandläkarinstitutets

verksamhet

m. m.

[106.]

jämte tre i

ämnet väckta

motioner.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herr 0. W. Lövgren väckt motion (II:

326), vari hemställts, att riksdagen ville för anställande av tvenne kontrollantbiträden

vid tandläkarinstitutet för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra

anslag av 4,800 kronor,

dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr A. Nylander (1:152) och den andra inom andra kammaren av herr

S. Bengtsson i Norup (II: 321), vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Majit hemställa om åtgärders vidtagande för genomförande, i

huvudsaklig överensstämmelse med vad i motionen 1:152 anförts samt i den

mån och i den utsträckning sådant läte sig göra utan kostnader för statsverket,

redan från och med läsåret 1932/1933 av de åtgärder, vilka i ett

av de jämlikt nådigt bemyndigande den 22 juli 1931 tillkallade sakkunniga

för ordnande av tandläkarutbildningen i riket i underdånigt utlåtande av

den 3 december 1931 framlagts i avsikt att för de studerande vid tandläkarinstitutet

nedbringa studiekostnaderna.

Det av departementschefen framlagda förslaget till omkostnadsstat har

följande utseende:

Omkostnadsstat.

1. Värme och lyshållning...................... kronor 30,000: —

2. Tvätt och linne, renhållning samt vattenavgifter . . * 30,000: —

3. Tryckningskostnader, renskrivningskostnader samt

telefonavgifter............................ » 6 000:_

4. Avlöning till tamburvakt, till en kassörska samt till

biträden på röntgenavdelningen............... » 8,700: —

5. Avlöning till en sköterska på protésavdelningen ... » 2,400: —

6. Avlöning till två sköterskor på tandfyllningsavdel
ningen

och tandkirurgiska avdelningen......... » 4,800: —

7. Avlöning till vaktmästare, tillika portvakt....... » 2^600: —

8. Biblioteket............................. » 1000:_

9. Reparationer och oförutsedda utgifter........... » 10^000: —

10. Underhåll av inventarier.................... » 10^000: —

11. Förbrukningsmateriel för institutets praktiska verksamhet,

förslagsanslag...................... » 40,000: —

12. Undervisnings- och åskådningsmateriel.......... » 10,000: —

Summa förslagsanslag kronor 155,500: —

Aram. Tandläkarinstitutets lärarråd äger att beträffande de i omkostnadsstaten under

, .> ® 10 samt 12 upptagna anslagsposterna å en post göra minskning samt å en annan

ökning, endast nämnda anslagsposters sammanlagda summa icke överskrides.

Den av 1931 års riksdag godkända omkostnadsstaten slutade å ett belopp

av 145,900 kronor. I förhållande härtill företer den nu framlagda staten

en ökning av 9,600 kronor. Denna ökning beror på att framställning gjorts

örn dels ökning av anslagsposterna till tvätt och linne, renhållning och

vattenavgifter samt till underhåll av inventarier från 25,000 kronor,

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

75

respektive 8,000 kronor, till 30,000 kronor, respektive 10,000 kronor, dels ock

anställande av en ny vaktmästare, tillika portvakt, med ett arvode av

2,600 kronor.

Anslaget till extra lärarkrafter utgår jämväl för innevarande budgetår

med ett belopp av 15,500 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionen II: 326 framställda

yrkandet, tillåter sig utskottet att hänvisa till motionen.

Till stöd för det i motionerna 1:152 och 11:321 framförda yrkandet har

i motionen 1:152 anförts följande:

I samband med behandlingen av tandläkarinstitutets anslagsäskanden för

budgetåret 1931/1932 anförde 1931 års riksdag i skrivelse den 17 april

1931, nr 8 A, under punkt 117 bland annat följande.

I samband med behandlingen av förevarande anslagsäskande har riksdagen

uppmärksammat ett förhållande, som synes riksdagen icke böra få

passera oanmärkt. Riksdagen har nämligen inhämtat, att eleverna vid tandläkarinstitutet

för deltagande i vissa teoretiska obligatoriska undervisningskurser

äro betungade med avgifter, vilka med relativt avsevärda belopp

utgå till de för kurserna anställda lärarna. Riksdagen kan icke finna denna

anordning tillfredsställande. Enligt vad riksdagen har sig bekant, har också

institutets lärarråd haft sin uppmärksamhet riktad härå samt, åtminstone i

vad angår en av kurserna, vidtagit åtgärd för ändring härutinnan. Riksdagen

anser önskvärt, att berörda förhållanden av Kungl. Maj:t göras

till föremål för närmare undersökning, på det att rättelse i saken måtte

komma till stånd. Huruledes en omläggning lämpligen bör ske — om genom

inrättande av särskilda med fixerade arvoden avlönade speciallärare för

denna undervisning eller på annat sätt — därom är det givetvis icke möjligt

för riksdagen att nu yttra sig. Riksdagen förutsätter emellertid, att resultatet

av den blivande undersökningen skall föreligga, då riksdagen nästa

år har att taga ställning till tandläkarinstitutets anslagsäskanden.

Sedan statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet, på grund av

erhållet nådigt bemyndigande av den 22 juli 1931, tillkallat sju personer,

däribland undertecknad, för att såsom sakkunniga inom nämnda departement

biträda med utredning rörande det framtida ordnandet av tandläkarutbildningen

i riket, hava nämnda sakkunniga, på grund av erhållen särskild

nådig remiss, den 3 december 1931 avgivit underdånigt utlåtande i

fråga örn vissa obligatoriska avgifter för studerande vid tandläkarinstitutet.

I berörda utlåtande hava de sakkunniga framlagt ett förslag rörande omförmälda

kursavgifter, avsett att åvägabringa en begränsning av studiekostnaderna

för nämnda elever genom borttagande av de särskilda avgifterna

för samtliga de obligatoriska kurserna till tandläkarkandidatexamen samt

för ämnet kirurgi till tandläkarexamen ävensom genom införande av vissa

reformer i det nu tillämpade systemet för undervisning och examination.

I stället för att, såsom nu är fallet, erhålla sitt lärararvode genom nyssnämnda

avgifter ■— vilka de sakkunniga funnit oskäligt höga — skola vederbörande

lärare enligt det framlagda förslaget åtnjuta till sitt belopp fixerade,

av elevantalet oberoende arvoden, beräknade efter 40 kronor för varje föreläsningstimme,

därvid föreläsningstimmarnas antal skola av vederbörande

myndighet fastställas. De studerande hava att, i stället för omförmälda

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

särskilda avgifter, till tandläkarinstitutet erlägga en till erforderligt belopp

fixerad terminsavgift.

De sålunda föreslagna ändringarna skulle — även med bibehållande av

den rådande principen att kostnaderna för tandläkarutbildningen skola bestridas

av de studerande själva — för de studerande medföra en icke oväsentlig

minskning av studiekostnaderna. De sakkunniga gå emellertid längre

i detta hänseende och föreslå, att staten till viss del skall övertaga nämnda

kostnader, varigenom ytterligare lättnad skulle komma att beredas de studerande.

Jag förutsätter, att de sakkunnigas berörda utlåtande kommer att tillhandahållas

vederbörande utskott, varför jag anser mig här kunna inskränka

mig till att återgiva vissa delar av detsamma.

Efter att hava i detalj diskuterat de principiella förutsättningarna för de

föreslagna förändringarna och närmare fixerat dessa ändringsförslag anföra

de sakkunniga:

»De sakkunniga komma alltså till följande utgiftsstat för tandläkarinstitutet,

avdelningen för tandläkarkandidatexamen.

Utgiftsstat.

Arvoden för huvudlärarna för undervisningen och examination.

För läraren i anatomi med histologi och embryologi. . 7,400: —

» » » fysiologi och fysik................ 3,800: —

» » » kemi med metallurgi och läkemedelslära 5,000: —

» » » patologi med bakteriologi........... 4,600: — 20 800''_

Amanuensarvoden.

25 % å undervisningsarvodet (16,800 kronor till huvudlärarna

.................................. 4,200: — 4,200:_

Ersättning till de teoretiska institutionerna vid Karolinska

institutet till materiel, belysning, städning etc...... 2,500: — 2,500-_

Inspektors arvode, andel fallande på avdelningen för

tandläkarkandidatexamen.................... 1,000: — \ 000-_

Expenser.................................. 1,500: — 1,500:_

Summa utgifter 30,000: —

De sakkunniga övergå nu till behandlingen av frågan, hur enligt deras

mening utgifterna för tandläkarkandidatutbildningen böra täckas.

Det de sakkunniga givna uppdraget att utreda de med tandläkarutbildningen

i vårt land förknippade frågorna är, som framgår bland annat av

Eders Kungl. Maj:ts nådiga brev till statskontoret den 22 juli 1931, väsentligen

betingat av den på alla håll erkända önskvärdheten av en minskning

av utbildningskostnaderna för tandläkare och i första rummet en minskning

av de obligatoriska kursavgifterna.

Det har under sådana förhållanden framstått som en huvuduppgift för

de sakkunniga att framlägga förslag till åtgärder, som möjliggöra en dylik

minskning.

Skilda möjligheter, vilka för övrigt ej behöva utesluta varandra, stå härvid

till buds.

Aven med uppehållande av den principen, att tandläkarutbildningen helt

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

77

eller i väsentlig mån skall bekostas av de studerande och av inkomsterna

av den verksamhet, som bedrives i samband med tandläkarutbildningen,

kan minskning av de obligatoriska avgifterna åvägabringas genom en sänkning

av arvodena till den lärargrupp, som omhänderhar undervisningen till

tandläkarekandidatexamen. Möjligheten härav står framför allt i samband

med, att dessa arvoden på grund av ökningen av antalet odontologie studerande

automatiskt sprungit upp till belopp, som aldrig ursprungligen varit

avsedda och som, enligt vad som ligger i öppen dag, torde få anses för

höga. Såsom framgår av det föregående går också de sakkunnigas förslag

ut på dessa arvodens väsentliga sänkning.

Den utgiftsstat å 30,000 kronor, som enligt de sakkunnigas uppfattning

är tillräcklig för bekostande av tandläkarkandidatutbildningen, motsvarar,

med ett beräknat antal av 100 odontologie studerande, i avrundat belopp

en årsavgift för varje studerande å 300 kronor.

Då nuvarande obligatoriska avgifter för undervisning och examination till

odontologie kandidatexamen uppgå till 430 kronor (varav 385 kronor utgöra

kursarvoden och 45 kronor examensavgift), medför en reducering av avgifterna

i enlighet med de sakkunnigas förslag en ej oväsentlig ekonomisk

avlastning för de studerande, en avlastning, som uppgår till ungefär 130

kronor, och detta med bibehållande av principen, att kostnaderna för tandläkarkandidatexamen

skola bäras av de odontologie studerande.

Då de sakkunniga framlägga denna kalkyl, äro de emellertid fullt på det

klara med, att den är behäftad med åtskilliga osäkra moment. De sakkunniga

ha emellertid ej anledning att närmare utreda arten och betydelsen av

dessa olika moment, alldenstund de ej spela in på ett alltför störande sätt

i det system för tändläkarkandidatundervisningens finansiering, till vilket de

sakkunniga efter diskussion av de olika möjligheterna vilja ansluta sig.

De sakkunnigas förslag går, i korthet sagt, ut på, att de odontologie studerande

hava att erlägga en till sitt belopp fastställd terminsavgift, som inlevereras

till statsverket, och att utbetalningen av de med tandläkarkandidatundervisningen

förknippade utgifterna äger rum direkt från statsverket.

Om även fortsättningsvis den principen skulle följas, att tandläkarkandidatundervisningen,

praktiskt taget, skall betalas genom de studerandes avgifter,

skulle de av de sakkunniga föreslagna anordningarna medföra, att

vissa år statsverkets inkomster av de influtna avgifterna (300 kronor per

studerande) torde bliva större än de med utbildningen sammanhängande kostnaderna

under det att andra år kanske motsatsen äger rum.

En ytterligare och mer väsentlig minskning i de kostnader, varmed de

studerande till tandläkarkandidatexamen äro betungade, skulle ernås, för

den händelse staten helt eller delvis övertoge do kostnader, som äro förenade

med vidmakthållandet av undervisningen till examen i fråga. För sin

egen del finna de sakkunniga det principiellt tilltalande, att dessa kostnader

övertagas av staten. Det torde numera ej finnas anledning att upprätthålla

en skillnad mellan det sätt, varpå undervisningen till tandläkarkandidatexamen

finansieras, och det sätt, varpå övriga former för högre undervisning

bekostas.

Då riksdagen år 1897 uttalade sig för att kostnaderna för det då nyupprättade

tandläkarinstitutet framför allt borde falla på do studerande själva,

saknades ganska allmänt inblick i vad tandvården betyder för folkhälsan.

Under det tredjedels sekel, som sedan dess förflutit, har uppfattningen på

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

detta område ändrat sig. Det anses numera ovedersägligt, att tillgången

till effektiv tandvård är av synnerlig betydelse för folkets hälsa och arbetskraft

och att det därför är en viktig uppgift för staten att för folkets breda

lager möjliggöra en dylik tandvård. Ett auktoritativt uttryck får denna

uppfattning i den utredning angående ordnandet av folktandvården i riket,

som genom statens försorg utförts och som finnes tillgänglig i det betänkande,

som år 1928 avgavs av för ändamålet tillkallade sakkunniga.

Aven örn de sakkunniga alltså principiellt äro av den uppfattningen, att

undervisningen till tandläkarkandidatexamen bör vara kostnadsfri för de

studerande i samma mening som högre undervisning eljest är kostnadsfri,

anse sig de sakkunniga likväl böra taga hänsyn till de ekonomiska svårigheter,

som ett antal år framåt kunna beräknas göra sig gällande för staten

att övertaga en utgift, som hittills ej påvilat densamma. De sakkunniga

vilja därför endast föreslå att staten visserligen bidrager till här ifrågavarande

kostnad, men att huvudandelen av kostnaden tillsvidare håres av de

odontologie studerande.

Sitt förslag få de sakkunniga utforma på följande sätt.

Studerande, som vunnit inträde vid tandläkarinstitut och där ämnar avlägga

tandläkarkandidatexamen, har att erlägga en terminsavgift å 100 kronor,

vilken erlägges i två poster om 50 kronor vardera, en i början och en

i mitten av varje termin, och vars erläggande medför rätt att utan ytterligare

ersättning deltaga i undervisningskurserna till examen ifråga i enlighet

med för dessa kurser fastställda regler, ävensom att i vederbörlig ordning

undergå examination. De så influtna avgifterna inlevereras direkt till

statsverket.

Den föreslagna uppdelningen av terminsavgiften i två poster, vilka skola

inbetalas vid respektive början och mitten av varje termin, avser att undvika

en onödig belastning av sådana studerande, som endast en kortare tid

av terminen begagna sig av undervisnings- och examinationsmöjligheterna

till tandläkarkandidatexamen. Den tar alltså särskild hänsyn till sådana

studerande som ej medhinna avläggandet av nämnda examen på två terminer,

men väl äro i stånd att avlägga densamma vid början av den därpå

följande terminen.

Den föreslagna terminsavgiften å 100 kronor motsvarar en årsavgift å

200 kronor. Under förutsättning av, att elevantalet i tandläkarkandidatexamen

är 100, skulle alltså för år i dylika elevavgifter inflyta 20,000 kronor.

Då den totala utgiftssumman för vidmakthållandet av undervisningen

till tandläkarkandidatexamen enligt ovan verkställda beräkning skulle uppgå

till 30,000 kronor, innebär de sakkunnigas förslag, att två tredjedelar av

utgifterna skulle täckas av elevavgifterna och en tredjedel av statsmedel».

Beträffande avgifterna för kursen i kirurgi till tandläkarexamen anföra

de sakkunniga bland annat:

»Av de avgifter, som erläggas av odontologie kandidaterna, intager avgiften

till läraren i kirurgi en särställning. Denne lärare uppbär 80 kronor

för varje elev. Totalersättningen för den av honom givna kursen betingas

alltså av antalet i kursen deltagande och utgår sålunda efter samma principer

som arvodena till lärarna i kurserna till tandläkarkandidatexamen, under

det att övriga lärare i kurserna till tandläkarexamen uppbära till sitt

belopp fastställd lön på stat, oberoende av elevantalet.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

79

De sakkunniga hava redan i samband med framställandet av förslag rörande

avgifterna till tandläkarkandidatexamen utvecklat de synpunkter, som

de anse böra komma ifråga vid fastställandet av timarvodet för en lärare i

den ställning lärarna i kirurgi intaga. De sakkunniga finna ej anledning

att här upprepa vad de i nämnda sammanhang uttalat utan nöja sig med

att — under hänvisning till dithörande del av sitt utlåtande — direkt framställa

sitt förslag rörande arvodet ifråga.

De sakkunniga måste härvid taga hänsyn till det förhållandet, att undervisningen

i kirurgi anlitas av så många elever, att dessa senaste läsår uppdelats

på två kurser, var och en med sin särskilda lärare.

De sakkunniga föreslå, att arvodet till lärarna i allmän kirurgi fixeras till

ett belopp av 40 kronor för undervisningstimme. Vidare föreslås, att antalet

undervisningstim mar för varje kurs tills vidare bestämmes till 30, ett antal,

som ungefärligen torde motsvara de hittills för denna undervisning disponerade

timantalet. Till var och en av lärarna skulle alltså för undervisningen

utgå en ersättning av 1,200 kronor.

I överensstämmelse med sin i det föregående utvecklade uppfattning anse

de sakkunniga, att särskild ersättning bör utgå för examinationen i ämnet.

För denna del av lärarnas arbete föreslås en ersättning av 750 kronor till

var och en av lärarna.

Totalbeloppet av det arvode, som var och en av lärarna i allmän kirurgi

enligt de sakkunnigas förslag alltså skulle äga uppbära, blir 1,200 + 750

kronor = 1,950 kronor, ett belopp som de sakkunniga emellertid anse sig

kunna avrunda till 2,000 kronor. De sakkunniga räkna alltså med ett belopp

av tillhopa 4,000 kronor till täckande av kostnaderna för undervisning

och examination i allmän kirurgi.

Härtill bör dock komma ett belopp av i runt tal 5 kronor för varje elev

till de institutioner, å vilka undervisningen ifråga förlägges, för material,

städning etc. Den så erhållna summan, vilken med senaste årets elevantal

å 135 stycken uppgår till 675 kronor, anse sig de sakkunniga dock kunna

avrunda nedåt till 500 kronor.

Det av de sakkunniga här framlagda förslaget innebär en väsentlig sänkning

av den ekonomiska belastning för de studerande som undervisningen

i allmän kirurgi representerar. Av de studerande erlades för nämnda undervisning

under senaste läsår ett belopp av tillhopa 11,475 kronor, medan

enligt de sakkunnigas förslag beloppet ifråga skulle fixeras till 4,500 kronor.

Beträffande formen för erläggande av avgiften för deltagande i kursen i

allmän kirurgi och med hänsyn till det sätt, varpå arvodet till kurslärare

och institutioner utbetalas, föreslå de sakkunniga samma system som ifråga

örn kurserna till tandläkarkandidatexamen. De föreslå alltså att avgiften

för kursen i allmän kirurgi erlägges i form av terminsavgift i samband

med terminsavgiften i övrigt till tandläkarexamen. Avgiften skulle alltså

inflyta till statsverket. Utbetalningen av lärararvodena och materialersättningen

bör likaledes ske direkt från statsverket. Närmast till hands ligger

därvid, att avgiften ifråga erlägges den vårtermin, under vilken den studerande

deltager i kursen i allmän kirurgi.

Det belopp, som bör erläggas av varje i kursen i allmän kirurgi deltagande

studerande för att täcka den totala kostnaden för kursen (4,500 kronor),

kommer under förutsättning av att kursdeltagarnas antal uppgår till

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

125, att uppgå till 36 kronor. De sakkunniga anse sig emellertid böra

uppåt avrunda beloppet ifråga och föreslå alltså, att varje deltagare för här

ifrågavarande ändamål erlägger en avgift av 40 kronor.

Genom att elevernas avgifter direkt inbetalas till statsverket, som i stället

övertager utbetalandet av lärararvoden och materialersättning, kommer även

på denna punkt att på statsverkets lott falla utjämnandet av de med växlande

elevantal förenade svängningarna i inkomstbeloppen.»

Såsom framgår av förslaget skulle statsverket genom sitt ifrågasatta övertagande

till viss del av kostnaderna för tandläkarutbildningen komma att

åsamkas en årlig utgift, som de sakkunniga, med utgångspunkt från ett

elevantal till tandläkarkandidatexamen av 100, beräknat till 10,000 kronor,

eller, därest en ifrågasatt uppdelning av ett av de i nämnda examen ingående

ämnena komme att äga rum, 11,000 kronor.

På grund av denna omständighet har statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet

i årets statsverksproposition (under punkt 106) meddelat,

att han, då förslaget alltså ställde nya ekonomiska anspråk på statsverket,

under nuvarande finansiella läge ansett sig icke kunna framlägga detsamma

för riksdagen.

»Det vore enligt min mening mycket beklagligt, örn ännu ett eller kanske

flera år skulle förflyta, innan någon åtgärd vidtages till lättande av de alltför

tunga ekonomiska bördor, som, enligt vad ovan anförts, under nuvarande

förhållanden åvila de studerande vid tandläkarinstitutet. Den rådande

ekonomiska depressionen synes visserligen utgöra ett fullgiltigt skäl för, att

statsverket förskonas från den utgiftsökning, som dess föreslagna partiella

övertagande av tandläkarutbildningskostnaderna skulle medföra. Men av de

sakkunnigas förslag framgår, att de föreslagna ändringarna skulle för de

studerande kunna åvägabringa en icke oväsentlig ekonomisk lättnad även

utan anlitande av statens ekonomiska bistånd. Sålunda skulle den av de

sakkunniga föreslagna reduceringen av kursavgifterna till tandläkarkandidatexamen,

även utan statens ekonomiska stöd, för de studerande medföra en

utgiftsminskning av 130 kronor. Den föreslagna reduceringen av avgiften

i ämnet kirurgi till tandläkarexamen synes jämväl kunna åvägabringas utan

kostnad för statsverket. Jag finner det högeligen önskvärt, att de studerandes

intressen härvidlag i möjligaste mån vinna behjärtande.

Intet synes mig hindra, att redan nu de av de sakkunniga föreslagna åtgärderna

komma till stånd i den mån detta kan ske utan att statsverket

därigenom betungas med extra utgifter».

Utskottets Utskottet vill erinra om att Kungl. Maj:t även för 1931 års riksdag framyttrande.

ja(je försiag om'' beviljande av 2,600 kronor till anställande vid tandläkarinstitutet

av en ny vaktmästare, tillika portvakt, men att riksdagen icke

fann behovet av denna befattning ådagalagt. Vid förnyad prövning av

denna fråga har utskottet, med hänsyn till numera föreliggande utredning

rörande omfattningen av vaktmästargöromålen vid institutet, ansett det vara

styrkt, att den föreslagna nya befattningen är behövlig, och tillstyrker

därför anvisande av erforderliga medel för detta ändamål, alltså 2,600 kronor.

Jämväl den begärda höjningen av anslagsposten till underhåll av inventarier

från 8,000 kronor till 10,000 kronor finner sig utskottet kunna till
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

81

styrka, varemot utskottet icke anser det erforderligt, att anslagsposten till tvätt

och linne, renhållning samt vattenavgifter å 25,000 kronor ökas med mer än

3,000 kronor till 28,000 kronor, alltså 2,000 kronor mindre än Kungl. Majit

föreslagit. I överensstämmelse härmed bör ändring ske i det av departementschefen

framlagda förslaget till omkostnadsstat. Denna kommer vid nu

angivna förhållande att sluta på 153,500 kronor, med vilket belopp det

extra förslagsanslaget till omkostnader för institutets verksamhet för budgetåret

1932/1933 bör upptagas. Gentemot förslaget om ett extra anslag å 15,500 kronor

till extra lärarkrafter för budgetåret 1932/1933 har utskottet intet att erinra.

Vad härefter angår det i motionen II: 326 framställda yrkandet örn ett

extra anslag å 4,800 kronor för anställande av två kontrollantbiträden vid

tandläkarinstitutet, förefaller det utskottet, som örn åtskilligt skulle tala för

att den i motionen omförmälda kontrollen över de studerande och i viss

mån även över patienterna vore av behovet påkallad. Då det emellertid är

fråga örn en ny anordning, vilken väl torde komma under bedömande i

samband med den för närvarande pågående sakkunnigutredningen angående

institutets omorganisation, anser sig utskottet icke kunna förorda anslag för

ändamålet i den omfattning, motionären påyrkat. För att emellertid anordningen

må kunna försöksvis prövas och erfarenheterna därav tillgodogöras

vid en blivande omorganisation vill utskottet föreslå, att ett mindre

belopp, nämligen 2,000 kronor, ställes till förfogande för ändamålet. Utskottet

vill alltså på det sättet tillstyrka motionen II: 326, att utskottet förordar,

att riksdagen till kontrollantbiträde vid tandläkarinstitutet för budgetåret

1932/1933 anvisar ett extra anslag av 2,000 kronor:

Vidkommande motionerna I: 152 och II: 321 betraktar utskottet det som

en synnerligen viktig angelägenhet, att tandläkarstuderandenas studiekostnader

snarast möjligt nedbringas och de av 1931 års riksdag påtalade missförhållandena

med avseende å vissa lärarersättningar vid tandläkarinstitutet

utan uppskov undanröjas. Med hänsyn till sakens angelägna beskaffenhet

har utskottet, som närmare tagit del av det i motionerna åberopade sakkunnigutlåtandet

av den 3 december 1931, funnit sig böra bortse från

de betänkligheter, som eljest måste möta mot ett ställningstagande från

riksdagens sida till ett sakkunnigförslag, som ännu icke blivit efter erforderlig

beredning för riksdagen framlagt på vederbörligt sätt, samt vill förorda,

att riksdagen hos Kungl. Majit gör framställning örn genomförande

redan från och med läsåret 1932—1933 av de i sakkunnigutlåtandet föreslagna

åtgärderna för nedbringande av de studerandes studiekostnader, i den

måu detta låter sig göra, utan att några kostnader direkt eller indirekt

härav föranledas för statsverket. Då de föreslagna lärararvodena synas relativt

högt beräknade, torde skäligheten av desamma böra ingående prövas,

i syfte att uppnå överensstämmelse med de grunder som tillämpas i fråga

örn ersättning för annan motsvarande undervisning vid t. ex. tekniska högskolan

och gymnastiska centralinstitutet.

Hihavij till riksdagens protokoll 1982. 6 sami. 8 käft. (Nr 8.) (i

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1932 under

punkten 106 framlagda förslaget till omkostnadsstat för

tandläkarinstitutet för budgetåret 1932/1933, dock med den

ändring, att posten »tvätt och linne, renhållning samt vattenavgifter»

nedsättes från föreslagna 30,000 kronor till

28,000 kronor, i följd varav statens slutsumma kommer

att utgöra 153,500 kronor,

b) till omkostnader för tandläkarinstitutets verksamhet för

budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag av

153,500 kronor,

c) till extra lärarkrafter vid tandläkarinstitutet för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra anslag av 15,500 kronor,

d) i anledning av herr Lövgrens ovannämnda motion

(II: 326) till kontrollantbiträde vid tandläkarinstitutet för

budgetåret 1932/1933 bevilja ett extra anslag av 2,000

kronor,

e) med bifall till herrar Nylanders och Bengtssons i Norup

ovannämnda motioner (I: 152 och II: 321) i skrivelse till

Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder

för genomförande från och med läsåret 1932/1933

av det av sakkunniga för ordnande av tandläkarutbildningen

i riket i utlåtande av den 3 december 1931 framlagda

förslaget angående nedbringande av studiekostnaderna

för de studerande vid tandläkarinstitutet, i den mån

ett sådant genomförande kan ske, utan att till följd därav

kostnader åsamkas statsverket.

Tillfällig förstärkning

av

tandläkarinstitutets

personal.

[107.]

Anordnande

av särskilda

undervis

ningskurser

vid tandläkarinstitutet.

108:o) I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 107) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till tillfällig förstärkning av tandläkarinstitutets

personal för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra

anslag av 40,000 kronor att utgå efter Kungl. Maj:ts beprövande

och på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäligt

föreskriva.

109:o) Kungl. Maj:t har (punkt 108) föreslagit riksdagen att till anordnande

av särskilda undervisningskurser vid tandläkarinstitutet för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra anslag av 5,000 kronor.

[108.]

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

83

Utredningen återfinnes å sid. 229 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra anslag av 6,000

kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må till anordnande av särskilda undervisningskurser

vid tandläkarinstitutet för budgetåret 1932/1933

anvisa ett extra anslag av 5,000 kronor.

110:o) Kungl. Maj:t har (punkt 109) föreslagit riksdagen att i enlighet

med de av 1925 års riksdag godtagna grunder såsom bidrag till täckande

av driftkostnaderna under år 1931 vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 57,810 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 230—232 i statsrådsprotokollet.

Ovannämnda av 1925 års riksdag godtagna grunder äro av följande innehåll:

1) staten lämnar i viss utsträckning landstinget ersättning för de direkta

kostnader, som utomlänspatienterna å allmän sal betinga därigenom

att legosängsavgiften, 4 kronor 50 öre, är avsevärt lägre än underhållskostnaden;

2) överläkaren å barnbördsavdelningen äger rätt att befria från legosängsavgift

för 20 procent av underhållsdagarna av ett kalenderår, varvid

staten övertager kostnaderna härför.

De beräkningar, på vilka Kungl. Majit nu grundar sin här ifrågavarande

framställning, stå i överensstämmelse med berörda grunder.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må i enlighet med de av 1925 års riksdag

godtagna grunder såsom bidrag till täckande av driftkostnaderna

under år 1931 vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra

anslag av 57,810 kronor.

lilio) Kungl. Majit har (punkt 110) föreslagit riksdagen att dels av det

utav 1931 års riksdag såsom bidrag till täckande av kostnaderna för

ändringsarbeten inom medicinska kliniken vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund och för tillbyggnad till sjukvårdsinrättningarnas röntgeninstitut

beviljade beloppet av 41,875 kronor för budgetåret 1932/1933

såsom extra reservationsanslag anvisa återstoden 21,875 kronor, dels ock

för utförande av vissa kompletterande inredningsarbeten i samband med

tillbyggnaden till sjukvårdsinrättningarnas röntgeninstitut för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 2,250 kronor.

Statsbidrag

till täckande

av driftkostnaderna

vid

Malmöhus

läns sjukvårdsinrättningar

i

Lund.

[109.]

Ändringsoch

tillbyggnadsarbeten

inom medicinska

kliniken

m. m. vid

Malmöhus

läns sjukvårdsinrättningar

i

Lund

[Ilo.]

jämte en i

ämnet väckt

motion.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utredningen återfinnes å sid. 232—234 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr S. Länders väckt motion (I: 75), vari hemställts, att riksdagen

måtte för sin del bevilja under åttonde huvudtiteln för nästa budgetår

ett anslag av 27,379 kronor 50 öre såsom bidrag till täckande vid

Lunds lasarett av kostnaderna för anskaffande av apparater m. m. till röntgeninstitutet

därstädes, eller, därest detta yrkande av statsfinansiella skäl

icke ansåges kunna bifallas, att åtminstone halva ifrågavarande summa

måtte beviljas på det de allra nödvändigaste åtgärderna måtte kunna vidtagas.

Beträffande de av motionären till stöd för hans yrkande anförda skälen

hänvisar utskottet till motionen.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 125 av 1931 års åttonde

huvudtitel) beviljade 1931 års riksdag såsom bidrag till täckande av kostnaderna

dels för ändringsarbeten inom medicinska kliniken vid Malmöhus

läns sjukvårdsinrättningar i Lund, dels ock för tillbyggnad till sjukvårdsinrättningarnas

röntgeninstitut, allt i huvudsaklig överensstämmelse med av

arkitekten Salomon Sörensen upprättat förslag, ett belopp av 41,875 kronor

samt anvisade därav för budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag

20,000 kronor. Totalkostnaden för ifrågavarande byggnadsarbeten utgjorde

83,750 kronor, av vilka, enligt hittills tillämpade grunder, Malmöhus läns

landsting förbundit sig att bestrida hälften och den andra hälften skulle

komma på staten. Vid sin anmälan för Kungl. Majit av här ifrågavarande

ärende förordade departementschefen, att det för arbetena erforderliga på

staten ankommande anslaget måtte fördelas på två år. I överensstämmelse

härmed skulle för budgetåret 1932/1933 återstoden av det av riksdagen

beviljade beloppet, (41,875 — 20,000) 21,875 kronor, upptagas på riksstaten.

Emellertid föreligger nu härjämte från direktionen över Malmöhus läns

sjukvårdsinrättningar i Lund framställning om proposition till 1932 års

riksdag om statsbidrag dels till apparatur m. m. till lasarettets röntgeninstitut,

27,379 kronor 50 öre, dels ock till viss komplettering av installationerna

i det filmlagerhus, vartill 1931 års riksdag beviljat bidrag av statsmedel,

sistnämnda kostnader beräknade till 2,250 kronor.

Departementschefen har anfört följande:

Vad till en början beträffar framställningen örn ett anslag av 2,250 kronor

för kompletteringen av inredningen i det enligt beslut av 1931 års riksdag

uppförda filmlagerhuset vid röntgeninstitutet, finner jag mig böra tillstyrka

densamma. Såsom av handlingarna i ärendet framgår, har ökningen utöver

de tidigare beräknade kostnaderna föranletts därav, att behöriga myndigheter

efter förslagens upprättande påkallat installerandet i filmlagerhusets

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

85

kassematter av sprinkleranordningar. Kostnaderna härtor uppgå till 4,500

kronor, av vilket belopp, enligt de hittills vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund tillämpade fördelningsgrunderna, staten skulle betala

hälften och landstinget hälften.

Starka skäl synas mig också hava anförts till förmån för det av direktionen

äskade anslaget till apparatur m. m. till lasarettets röntgeninstitut.

Den förhandenvarande statsekonomiska situationen förhindrar mig emellertid

att nu tillstyrka ansökningen i denna del.

I likhet med departementschefen finner utskottet det ändamål, för vilket

motionären påkallat anslag, behjärtansvärt men kan under nuvarande förhållanden

icke förorda, att staten ikläder sig kostnaden härför. Utskottet

avstyrker alltså motionen. Mot Kungl. Maj:ts förslag har utskottet intet

att erinra.

Utskottet hemställer följaktligen,

att riksdagen må

a) av det utav 1931 års riksdag såsom bidrag till täckande

av kostnaderna dels för ändringsarbeten inom medicinska

kliniken vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i

Lund, dels ock för tillbyggnad till sjukvårdsinrättningarnas

röntgeninstitut beviljade beloppet av 41,875 kronor för budgetåret

1932/1933 såsom extra reservationsanslag anvisa

återstoden 21,875 kronor,

b) för utförande av vissa kompletterande inredningsarbeten

i samband med tillbyggnaden till sjukvårdsinrättningarnas

röntgeninstitut för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra

reservationsanslag av 2,250 kronor,

c) avslå herr Linders ovannämnda motion (I: 75).

112:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 111) föreslagit riksdagen angående

anslag till uppförande av byggnader för karolinska sjukhuset i Stockholm

m. m. ävensom beträffande två likalydande motioner, väckta, den ena

inom första kammaren av herr N. Wohlin m. fl. (I: 76) och den andra inom

andra kammaren av herr O. Carlström m. fl. (II: 152) i anledning av

Kungl. Maj:ts förslag örn beräknande av medel till byggnader för karolinska

sjukhuset i Stockholm, kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

113:o) Kungl. Majit har (punkt 112) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra anslag av 490,000 kronor till beredande av

ökade medel för upprätthållande under samma tid av serafimerlasarettets

verksamhet.

Utskottets

yttrande.

Uppförande

av byggnader

för karolinska

sjukhuset

[HL]

jämte två i

ämnet väckta

motioner.

Ökade medel

för uppehållande

av serafimerlasarettets

verksamhet.

[112.]

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utredningen återfinnes å sid. 236—245 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra anslag av 510,000

kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1932/1933 anvisa ett

extra anslag av 490,000 kronor till beredande av ökade

medel för upprätthållande under samma tid av serafimerlasarettets

verksamhet.

Uppehållande

av

verksamheten

vid allmänna

barnbördshuset.

[113.]

114:o) Kungl. Maj:t har (punkt 113) föreslagit riksdagen att till uppehållande

av verksamheten vid allmänna barnbördshuset under tiden 1 juli

1932—30 juni 1933 anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av

129,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 245—247 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet, förutom det ordinarie anslaget

å 24,853 kronor, ett extra anslag av 127,487 kronor, vadan till direktionens

över allmänna barnbördshuset förfogande av statsmedel för budgetåret

står sammanlagt 152,340 kronor.

För budgetåret 1932/1933 har direktionen i en till Kungl. Majit ingiven

framställning beräknat det sammanlagda erforderliga beloppet av statsmedel

till i avrundat tal 158,926 kronor. I

I sammanhang med denna framställning har direktionen anmält, att sedan

barnbördshusets nuvarande direktor, professor J. O. Olow, i april 1931 tillträtt

sin befattning, överläkarbostaden vid anstalten blivit, efter vidtagna

nödiga reparationer, åt honom anvisad såsom hyresfri tjänstebostad. Samma

anordning tillämpades i fråga örn företrädaren avlidne professor Hj. Forssner,

redan av det skäl att föreskrift härom var beträffande hans tjänstetid

fästad såsom villkor vid den enskilda donation, med vilken byggnadens uppförande

helt och hållet bekostats. Motsvarande villkor är visserligen icke

i donationsbrevet upptaget så vitt angår efterföljande tjänstinnehavare.

Men direktionen har funnit det ligga i sakens natur att anordningen bibehålies.

Direktionen erinrar därvid, att byggnaden, vilken enligt vad nyss

nämnts tillkommit utan kostnad för statsverket, skänkts i ändamål att trygga

det viktiga önskemålet att knyta direktor, som varken i denna egenskap

eller såsom överläkare åtnjuter någon avlöning, så nära som möjligt vid anstalten.

Det kail tilläggas att den sedermera med statsmakternas medgivande

tillkomna, av barnbördshuset självt helt finansierade enskilda avdelningen

redan ur ekonomisk synpunkt är i behov av en sådan tillknytning.

Departementschefen har anfört följande:

Vid den granskning, jag ägnat de av direktionen gjorda kostnadsberäk
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

87

ningarna, har jag icke funnit anledning till erinran i annat avseende

än att posten: fastighetens underhåll och omkostnader synes mig, med

hänsyn till nödvändigheten att under nuvarande förhållanden begränsa

underhållsomkostnader till de allra väsentligaste, kunnat beräknas något

lägre än vad framgår av direktionens skrivelse. Direktionen kommer till

en slutsumma av 158,926 kronor. Frånräknas härifrån det ordinarie statsanslaget

å 24,853 kronor, erhålles en summa av 134,073 kronor, vilken

summa, begränsad till 129,000 kronor, jag sålunda föreslår skola utgöra

det för budgetåret 1932/1933 erforderliga förstärkningsanslaget.

I fråga örn direktionens anmälan, att överläkarbostaden vid barnbördshuset

anvisats såsom hyresfri tjänstebostad åt barnbördshusets nuvarande

direktor, har jag intet att anmärka.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till uppehållande av verksamheten vid

allmänna barnbördshuset under tiden 1 juli 1932—30 juni

1933 anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av

129,000 kronor.

115:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 114) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till anordnande vid epidemisjukhusen i

Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Lund av klinisk

undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater anvisa

för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 10,900 kronor

att användas enligt av vederbörande departementschefer till

statsrådsprotokollen över ecklesiastikärenden den 9 januari

1919 och den 4 januari 1929 angivna grunder samt av

Kungl. Majit i övrigt meddelade bestämmelser.

116:o) I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 115) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1932/1933 anvisa såsom särskilda

extra reservationsanslag, att utgå enligt av Kungl.

Majit meddelade bestämmelser:

a) såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar

vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska

institutet ett belopp av 30,000 kronor,

b) såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar

Undervisning

i

epidemiologi.

[114.]

Tryckning

av doktorsavhandlingar.

[Ilo.]

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

vid högskolorna i Stockholm och Göteborg ett belopp av

6,000 kronor,

Ersättning åt H7’o)

vissa opponenter

vid Skottet,

disputationer.

[116.1

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 116) hemställer utäta

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till ersättning för opposition å di sputationsavhandling

åt person, som icke tillhör vederbörande universitets

eller karolinska mediko-kirurgiska institutets lärarkår,

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 1,500

kronor.

Institut 118:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 117) hemställer ut
d’études

, ,, +

scandinaves SKOltet,

i Paris. att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud
17.

1 getår ägt rum, som bidrag till uppehållande av verksamhe
ten

vid Institut d’études scandinaves vid Paris’ universitet

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 2,000

kronor att utgå på de villkor, Kungl. Majit må finna gott

bestämma.

119:o) I enlighet med Kungl. Marits förslag (punkt 118) hemställer utottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till forskarstipendier för docenter vid universiteten

i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska

institutet anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra

reservationsanslag av 35,000 kronor att utgå i enlighet med

de grunder, Kungl. Majit må äga att bestämma.

120:o) Sedan 1928 års riksdag under åttonde huvudtiteln, avdelning E.

^rofessurT Universiteten, den medicinska undervisningen m. m. under rubrik Gemensvenska

samma universitetsändamål beviljat för uppehållande vid universitetet i

litteraturen dorpat i republiken Estland av en professur i svenska språket och litteravid

universi- turén under fem år, räknat från och med den 1 juli 1928, ett belopp av

^republiken* ^’500 kronor samt därav för ett vart av budgetåren 1928/1932 anvisat ett

Estland. ett extra anslag av 7,500 kronor, har nu Kungl. Majit (punkt 119) föresla[119.

] git riksdagen att av sålunda beviljade beloppet, 37,500 kronor, för budgetåret

1932/1933 såsom extra anslag anvisa återstoden av anslaget, 7,500 kronor,

att utgå i enlighet med de närmare föreskrifter, Kungl. Majit kan finna

lämpligt meddela.

Forskarstipendier

för

docenter vid

universiteten

och karolinska

institutet.

[lis.]

sl

Uppehål
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

89

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det utav 1928 års riksdag för uppehållande

vid universitetet i Dorpat i republiken Estland av

en professur i svenska språket och litteraturen under fem

år, räknat från och med den 1 juli 1928, beviljade beloppet

av 37,500 kronor för budgetåret 1932/1933 såsom extra ananslag

anvisa återstoden av anslaget 7,500 kronor, att utgå

i enlighet med de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t kan

finna lämpligt meddela.

121:o) Kungl. Maj:t har (punkt 120) föreslagit riksdagen att till arvode

å 100 kronor åt biträdande läkare samt till kostnader för materiel m. m.,

25 kronor, vid en var av två kurser i skyddskoppympning vid vartdera av

universiteten i Uppsala och Lund samt vid en var av fyra dylika kurser

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa för budgetåret 1932/1933

ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 254 i statsrådsprotokollet.

För uppehållande av kurser i skyddskoppympning vid universiteten i

Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet hava sedan

år 1919 utgått medel å extra stat, sista gången för budgetåret 1929/1930

med 1,000 kronor. Då det emellertid visade sig, att å anslaget uppkommit

besparingar till sådan storlek, att dessa kunnat täcka årsbehovet för ett

vart av budgetåren 1930/1932, har något anslag för ändamålet icke ansetts

böra uppföras å riksstaten för dessa budgetår. Då någon besparing å anslaget

ej längre beräknas vara att tillgå, hava medel för ändamålet ånyo

ansetts böra uppföras å riksstaten.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till arvode å 100 kronor åt biträdande

läkare samt till kostnader för materiel m. m., 25 kronor,

vid en var av två kurser i skyddskoppympning vid vartdera

av universiteten i Uppsala och Lund samt vid en var av

fyra dylika kurser vid karolinska mediko-kirurgiska institutet

anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag

av 1,000 kronor.

122:o) Kungl. Majit har (punkt 121) föreslagit riksdagen att till upprätthållande

av verksamheten vid rasbiologiska institutet för budgetåret 1932/

1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 60,000 kronor att disponeras enligt

av Kungl. Majit fastställda grunder.

Utredningen återfinnes å sid. 254—257 i statsrådsprotokollet.

Kurser i

skyddskoppympning.

[120.]

Uppehållande

av rasbiologiska

institutets

verksamhet.

[121.]

s. 90 Kontrollera mot PDF

90 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra reservationsanslag

av 65,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till upprätthållande av verksamheten

vid rasbiologiska institutet för budgetåret 1932/1933 anvisa

ett extra reservationsanslag av 60,000 kronor att disponeras

enligt av Kungl. Majit fastställda grunder.

Det ordinarie

förslagsanslaget

till

avlöningar

vid tekniska

högskolan

m. m.

Lantmäteriundervisningens

anordnande

vid

tekniska

högskolan.

[122.]

Tekniska högskolan m. m.

123:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 122) föreslagit riksdagen

angående vissa anslag till tekniska högskolan m. m. kommer utskottet att

framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom

skolat för riksdagen

anmäla.

Stipendier 124:o) '' Kungl. Majit har (punkt 123) föreslagit riksdagen att i riksstaten

tekniska6hög- för budgetåret 1932/1933 upptaga det under Tekniska högskolan: Vissa omskolan

för kostnader för uppehållande av högskolans verksamhet uppförda ordinarie

studieresor, reservationsanslaget till stipendier åt lärare för utrikes studieresor utan an[123.

] Sivet belopp.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1932/1933 upptaga

det under Tekniska högskolan: Vissa omkostnader för

uppehållande av högskolans verksamhet uppförda ordinarie

reservationsanslaget till stipendier åt lärare för utrikes studieresor

utan angivet belopp.

Nyanskaffning

till institutionernas

vid

tekniska högskolan

laboratorier.

[124.]

125:o) Kungl. Majit har (punkt 124) föreslagit riksdagen att

dels till nyanskaffning av apparater och instrument för de till vissa institutioner

vid tekniska högskolan hörande laboratorierna anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor att fördelas på sätt,

Kungl. Majit finner skäligt bestämma,

dels ock medgiva, att det av 1930 års riksdag för budgetåret 1930/1931

anvisade extra reservationsanslaget å 8,192 kronor för anordnande av ett

magnetiskt experimentrum inom den s. k. gruvgården i tekniska högskolans

huvudbyggnad må, i huvudsaklig överensstämmelse med i ämnet framlagt

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

91

förslag, i stället användas till nyanskaffning av moderna apparater för elektrisk

och magnetisk malmletning.

Utredningen återfinnes å sid. 261—264 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår till nyanskaffning av apparater och instrument

för de till vissa institutioner vid tekniska högskolan hörande laboratorierna

ett extra reservationsanslag å samma belopp, som nu äskats för

budgetåret 1932/1233, 20,000 kronor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 136 av 1930 års åttonde

huvudtitel) anvisade 1930 års riksdag för anordnande av ett magnetiskt

experimentrum inom den s. k. gruvgården i tekniska högskolans huvudbyggnad

vid Valhallavägen för budgetåret ,1930/1931 ett extra reservationsanslag

av 8,192 kronor.

Genom beslut den 9 maj 1930 ställde Kungl. Majit nämnda anslag till

styrelsens för tekniska högskolan förfogande att i mån av behov användas

för med anslaget avsett ändamål.

I en av styrelsen för tekniska högskolan jämte yttranden av avdelningskollegiet

för fackavdelningen för bergsvetenskap och högskolans kollegienämnd

med tillstyrkande utlåtande av den 17 november 1931 till Kungl.

Majit överlämnad framställning har professorn i gruvvetenskap vid högskolan

G. G. Bring hemställt, att ovanberörda anslag å 8,192 kronor måtte

i stället få användas till inköp av moderna apparater för elektrisk och magnetisk

malmletning.

Professor Bring har till stöd för sin berörda framställning anfört bland

annat följande.

Då anslaget nu stöde till högskolans förfogande, skulle alltså det magnetiska

experimentrummet uppföras i den s. k. gruvgården. Under den långa

tid, som denna fråga kommit att vila, hade emellertid de geofysikaliska metoderna

för bestämning av läge, form och utsträckning av malmkroppar

m. m. i jordskorpan utvecklats på ett förut ej anat sätt. De tidigare belt

dominerande magnetometriska metoderna hade till stor del undanträngts och

ersatts av andra eller elektriska och elektromagnetiska metoder, och de

gamla magnetometriska instrumenten hade ersatts och kompletterats av nya,

långt mera känsliga apparater. Detta gjorde, att ett inagnetometriskt experimentrum

dels ej längre vore ett lika brännande önskemål som tidigare,

dels att den anslagna summan vore otillräcklig, om det skulle utföras enligt

modernaste principer. Då den anslagna summan däremot skulle vara tillräcklig

för anskaffande av de nödvändigaste moderna apparaterna för malmletning,

som högskolan nu helt saknade, hemställdes, att anslaget för uppförande

av ett inagnetometriskt experimentrum i stället måtte få användas

till inköpande av moderna apparater för elektrisk och magnetisk malmletning.

Departementschefen har förordat den föreslagna ändrade användningen

av ovanberörda av 1930 års riksdag anvisade anslag.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Reparation

av tekniska

högskolans

modellsamling.

[125.]

Inredning av

laboratoriet

för hyttmekanik

samt järnets

bearbetning

och behandling

vid tekniska

högskolan.

[126.]

Avlöningsförbättring

m. m. åt

innehavarna

av de på övergångsstat

för

Chalmers

tekniska institut

uppförda

befattningarna.

[127.]

att riksdagen må

a) till nyanskaffning av apparater och instrument för de

till vissa institutioner vid tekniska högskolan hörande laboratorierna

anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag

av 20,000 kronor att fördelas på sätt, Kungl.

Maj:t finner skäligt bestämma,

b) medgiva, att det av 1930 års riksdag för budgetåret

1930/1931 anvisade extra reservationsanslaget å 8,192 kronor

för anordnande av ett magnetiskt experimentrum inom den

s. k. gruvgården i tekniska högskolans huvudbyggnad må,

i huvudsaklig överensstämmelse med i ämnet framlagt förslag,

i stället användas till nyanskaffning av moderna apparater

för elektrisk och magnetisk malmletning.

126:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 125) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till reparation av tekniska högskolans modellsamling

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag

av 2,000 kronor.

127:o) Sedan 1931 års riksdag till inredning och utrustning av det i tekniska

högskolans byggnad vid Valhallavägen belägna laboratoriet för hyttmekanik

samt järnets bearbetning och behandling, i huvudsaklig överensstämmelse

med i ärendet företedda ritning och kostnadsberäkningar, beviljat

ett belopp av 66,700 kronor samt därav för budgetåret 1931/1932 såsom

extra reservationsanslag anvisat ett belopp av 40,000 kronor, har nu Kungl.

Majit (punkt 126) föreslagit riksdagen att av nämnda belopp, 66,700 kronor,

för budgetåret 1932/1933 såsom extra reservationsanslag anvisa återstoden,

26,700 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det till inredning och utrustning av

det i tekniska högskolans byggnad vid Valhallavägen belägna

laboratoriet för hyttmekanik samt järnets bearbetning och

behandling beviljade beloppet av 66,700 kronor för budgetåret

1932/1933 såsom extra reservationsanslag anvisa återstoden,

26,700 kronor.

128:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 127) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till avlöningsförbättring m. m. åt innehavarna

av de å övergångsstat för Chalmers tekniska institut uppförda

befattningshavarna för budgetåret 1932/1933 anvisa

ett extra anslag av 3,300 kronor.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

93

129:o) Kungl. Majit har (punkt 128) föreslagit riksdagen att

dels till beredande av ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse

utgifter vid Chalmers tekniska institut för budgetåret 1932/1933 anvisa

ett extra anslag av 17,000 kronor,

dels ock medgiva, att till Göteborgs stad må utan ersättning överlåtas en

på en byggnadsstyrelsens skrivelse den 4 november 1931 bifogad planritning

angiven markremsa å cirka 190 kvadratmeter, under villkor att staden

ikläder sig de med överlåtelsen förenade kostnaderna.

Utredningen återfinnes å sid. 268—269 i statsrådsprotokollet.

Till beredande av ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse

utgifter vid Chalmers tekniska institut utgår för budgetåret 1931/1932 ett

extra anslag av 17,000 kronor eller samma anslag, som nu äskats för budgetåret

1932/1933.

I skrivelse den 17 oktober 1931 har styrelsen för Chalmers tekniska institut

meddelat, att Göteborgs stads drätselkammare hos styrelsen framställt en förfrågan,

på vilka villkor en markremsa på omkring 190 kvadratmeter av det

till staten för institutet överlåtna området, behövligt för breddning av Gibraltargatan,

skulle kunna överlåtas till Göteborgs stad. Markremsan i fråga behövdes

för anläggning av ny spårvagnslinje i Gibraltargatan. Styrelsen framhåller

betydelsen för institutet av att erhålla ifrågavarande spårvagnsförbindelse

och föreslår att — då staden överlämnat med full äganderätt till Kungl.

Majit och kronan för institutets behov en tomtareal av ej mindre än 96,000

kvadratmeter — Kungl. Majit täcktes utan ersättning överlåta ifrågavarande

markremsa till Göteborgs stad.

Byggnadsstyrelsen har vid utlåtande den 4 november 1931 bifogat en planritning

och förklarat sig icke hava något att erinra mot den föreslagna

överlåtelsen, dock under förutsättning, att staden iklädde sig alla kostnader

i samband med överlåtelsen.

Departementschefen har förordat förslaget om överlåtelse, dock under den

av byggnadsstyrelsen angivna förutsättningen.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) till beredande av ökade medel till uppvärmning, belysning

oell diverse utgifter vid Chalmers tekniska institut

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 17,000

kronor;

b) medgiva, att till Göteborgs stad må utan ersättning

överlåtas en på en byggnadsstyrelsens skrivelse den 4 november

1931 bifogad planritning angiven markremsa å

cirka 190 kvadratmeter, under villkor att staden ikläder sig

de med överlåtelsen förenade kostnaderna.

Ökade medel

till uppvärmning,

belysning

och diverse

utgifter

m. m.

[128.]

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Förstärkningsanslag

till bibliotek,

samlingar

och laboratorier

m. m.

vid Chalmers

tekniska

institut.

[129.]

Inköp av

apparatur

m. m. för

organ isktkemiska

laboratoriet

vid Chalmers

tekniska

institut.

[130.]

Uppehållande

vid

Chalmers

tekniska institut

av undervisning

rörande arbetsledningens

praktiskt

ekonomiska,

sociala,

yrkeshygieniska

och arbetspsykologiska

problem.

[131.]

130:o) Kungl. Majit har (punkt 129) föreslagit riksdagen att till beredande

av ökade medel till bibliotek, samlingar och laboratorier vid Chalmers tekniska

institut för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 9,000

kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 270 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra anslag av 10,000

kronor, varjämte ett belopp av 8,600 kronor anvisats till täckande av en

vid utgången av budgetåret 1929/1930 uppkommen brist i institutets anslag

till bibliotek, samlingar och laboratorier.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må till beredande av ökade medel till bibliotek,

samlingar och laboratorier vid Chalmers tekniska

institut för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av

9,000 kronor.

13l:o) Kungl. Majit har (punkt 130) föreslagit riksdagen att till inköp

av apparatur m. m. för det organiskt-kemiska laboratoriet vid Chalmers tekniska

institut för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag

av 3,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 271 i statsrådsprotokollet.

Kostnaderna för ifrågavarande apparatur hava beräknats till 10,000 kronor.

Av detta belopp, som förutsatts skola fördelas på två år, har 7,000

kronor anvisats för innevarande budgetår, och återstoden skulle alltså anvisas

för budgetåret 1932/1933.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må till inköp av apparatur m. m. för det

organiskt-kemiska laboratoriet vid Chalmers tekniska institut

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag

av 3,000 kronor.

132:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 131) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till uppehållande vid Chalmers tekniska institut

av undervisning rörande arbetsledningens praktiskt

ekonomiska, sociala, yrkeshygieniska och arbetspsykologiska

problem för budgetåret 1932 1933 anvisa ett extra anslag av

1,500 kronor, att utgå enligt de närmare bestämmelser, Kungl.

Majit må finna gott meddela.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

95

Skolöverstyrelsen.

133:o) Kungl. Majit har (punkt 132) föreslagit riksdagen att öka den i

den ordinarie staten för skolöverstyrelsen ingående anslagsposten: avlöningar

till icke-ordinarie befattningshavare m. m., nu 58,600 kronor, med 2,400

kronor till 61,000 kronor samt förty höja det i riksstaten upptagna ordinarie

förslagsanslaget till skolöverstyrelsen med 2,400 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 273—274 i statsrådsprotokollet.

Ökningen av förevarande anslagspost avser att bereda medel för bestridande

av kostnaderna för intjänade ålderstillägg.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må öka den i den ordinarie staten för skolöverstyrelsen

ingående anslagsposten: avlöningar till ickeordinarie

befattningshavare m. m., nu 58,600 kronor, med

2,400 kronor till 61,000 kronor samt förty höja det i riksstaten

upptagna ordinarie förslagsanslaget till skolöverstyrelsen

med 2,400 kronor.

134:o) Kungl. Majit har (punkt 133) föreslagit riksdagen att minska den

i den ordinarie staten för skolöverstyrelsen ingående, såsom förslagsanslag

betecknade anslagsposten: resekostnadsersättningar, nu kronor 35,000, med

kronor 3,000 till 32,000 kronor samt förty minska det i riksstaten upptagna

ordinarie förslagsanslaget till skolöverstyrelsen med 3,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 274—275 i statsrådsprotokollet.

Departementschefen har beträffande här förevarande anslagspost anfört

bland annat följande:

Enligt vad jag inhämtat, uppgingo kostnaderna för här ifrågavarande befattningshavares

resor under budgetåret 1930/1931 till 34,114 kronor. Med

hänsyn till nämnda besparing å omkring 900 kronor samt de nya bestämmelserna

om resekostnadsersättning torde anslagsposten kunna sänkas med

3,000 kronor till 32,000 kronor.

I betraktande av önskvärdheten att, i den mån sådant är möjligt, inskränka

utgifter för tjänsteresor har jag haft under övervägande möjligheten

att förändra här förevarande anslagsposts natur från förslagsanslag

till bestämt anslag. Arten och omfattningen av skolöverstyrelsens inspektionsverksamhet

torde emellertid omöjliggöra en dylik förändring. Jag utgår

emellertid från, att det i det stora hela skall visa sig möjligt för skolöverstyrelsen

att — om nu anslagsposten fortfarande kommer att hava förslagsanslags

natur — hålla utgifterna för'' här ifrågavarande ändamål inom anslagets

ram. Därest av oförutsedda omständigheter ett överskridande av

anslaget bliver oundgängligt, torde Kungl. Maj:ts medgivande härtill böra

inhämtas.

Avlöningar

till icke-ordinarie

befattningshavare

m. m.

vid skolöverstyrelsen.

[132.]

Resekostnadsersättningar

vid

skolöverstyrelsen.

[133.]

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Inspektion

och sakkunniga

biträden

hos skolöverstyrelsen.

[134.]

Byggnadssakkunnigt

biträde hos

skolöverstyrelsen.

[135.]

Bestridande

av expeditionsvaktsgöromål

hos skolöverstyrelsen.

[136.]

Personligt

lönetillägg

åt konsulenten

hos skolöverstyrelsen

Ingeborg

Walin m. m.

[137.]

Med hänsyn till nödvändigheten att under rådande ekonomiska förhållanden

iakttaga en sträng återhållsamhet beträffande utgifter för statlig verksamhet

av här ifrågavarande slag anser utskottet förenämnda anslagspost

till resekostnadsersättningar böra nedsättas med ytterligare 2,000 kronor utöver

vad Kungl. Majit föreslagit, varigenom anslagsposten skulle komma

att utgöra 30,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må minska den i den ordinarie staten för

skolöverstyrelsen ingående, såsom förslagsanslag betecknade

anslagsposten: resekostnadsersättningar, nu 35,000 kronor,

med 5,000 kronor till 30,000 kronor samt förty minska det

i riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget till skolöverstyrelsen

med 5,000 kronor.

Vid bifall till vad utskottet under punkterna 133:o) och 134:o) tillstyrkt,

kommer det ordinarie förslagsanslaget till skolöverstyrelsen, nu 576,800

kronor, att minskas med 2,600 kronor till 574,200 kronor.

135:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 134) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för inspektion och sakkunniga biträden hos

skolöverstyrelsen anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra

anslag av 10,500 kronor.

136:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 135) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till arvode åt ett byggnadssakkunnigt biträde

hos skolöverstyrelsen anvisa för budgetåret 1932/1933 ett

extra anslag av 4,800 kronor

137:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 136) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för bestridande av expeditionsvaktsgöromål

hos skolöverstyrelsen anvisa för budgetåret 1932/1933 ett

extra anslag av 1,800 kronor.

138:o) Kungl. Majit har (punkt 137) föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att konsulenten och särskilda föredraganden för ärenden

angående husligt arbete hos skolöverstyrelsen Ingeborg Walin må — därest

hennes arvode jämte dyrtidstillägg efter den 1 juli 1932 skulle understiga

vad som skulle hava utgjort hennes löneinkomst närmast före övergången

till den nya lönestaten jämte dyrtidstillägg därå enligt § 3 i kungörelsen

den 15 juni 1923 (nr 265) med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt be
-

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

97

fattningshavare i statens tjänst — åtnjuta gottgörelse härför genom ett personligt

lönetillägg, varå dock dyrtidstillägg icke må utgå;

dels för detta ändamål för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag

av 900 kronor;

dels medgiva, att till Ingeborg Walin må för vart och ett av budgetåren

1930/1932 utgå ett belopp, motsvarande nyssberörda personliga lönetillägg,

ävensom för detta ändamål för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag

av 1,850 kronor;

dels ock efterskänka, vad Ingeborg Walin under budgetåren 1925/1930

med orätt kan hava uppburit i personligt dyrtidstillägg.

Utredningen återfinnes å sid. 277—284 i statsrådsprotokollet.

I den stat för skolöverstyrelsen, som gällde före ingången av år 1922,

upptogs bland annat ett arvode å 5,000 kronor åt en konsulent och särskild

föredragande för husligt arbete. Å detta arvode utgingo tillfällig löneförbättring

å 900 kronor samt dyrtidstillägg enligt de grunder, som gällde för

befattningshavare vid s. k. oreglerade verk.

Från och med år 1922 erhöll 1921 års avlöningsreglemente tillämplighet

å skolöverstyrelsen. Med anledning härav fastställdes ny stat för skolöverstyrelsen,

vari upptogs arvode å 6,000 kronor till en konsulent och särskild

föredragande för ärenden angående husligt arbete. A detta belopp har

sedermera utgått dyrtidstillägg enligt de grunder, som gälla för s. k. nyreglerade

verk.

Vid uträkning av det dyrtidstillägg, som borde tillkomma innehavaren

av ifrågavarande konsulentbefattning fröken Ingeborg Walin, ansåg vederbörande

redogörare i skolöverstyrelsen, att föreskriften örn personligt dyrtidstillägg

i § 4 mom. 2 av kungörelsen den 15 juni 1923 (nr 265) med

allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst

vore tillämplig. Enligt nämnda författningsrum äger befattningshavare, som

i § 4 mom. 1 avses —- d. v. s. befattningshavare, som åtnjuter lön eller

arvode enligt gällande civila avlöningsreglemente ävensom sådan i nämnda

avlöningsreglemente avsedd icke-ordinarie befattningshavare, till vilken arvode

utgår med i vederbörande stat angivet belopp — därest löneinkomsten

jämte dyrtidstillägg enligt samma mom. understiger vad som skulle utgjort

befattningshavarens löneinkomst närmast före övergången till den nya lönestaten

jämte dyrtidstillägg enligt bestämmelserna i § 3, åtnjuta gottgörelse

härför i form av personligt lönetillägg.

Vid granskning av skolöverstyrelsens räkenskaper för budgetåret 1924/

1925 — under vilken tid, i enlighet med vad nyss anförts, till fröken Walin

utbetalts personligt dyrtidstillägg med tillhopa 932 kronor 2 öre — framställdes

inom riksräkenskapsverket anmärkning häremot, därvid bland annat

anfördes, att, då Ingeborg Walin icke i sin egenskap av konsulent och särskild

föredragande för ärenden angående husligt arbete vore innehavare av

Bihang till riksdagens jrrotokoll 1932. 6 sami. 8 käft, (Nr 8.) 7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ordinarie tjänstebefattning, vid sådant förhållande de i förenämnda kungörelse

meddelade bestämmelserna angående personligt dyrtidstillägg icke vore

å henne tillämpliga. Med hänsyn härtill anmärktes nyssberörda belopp,

932 kronor 2 öre, till betalning av redogöraren, extra bokhållaren hos skolöverstyrelsen

Anna Tholander.

Enligt beslut den 1 april 1927 fann riksräkenskapsverket, enär Ingeborg

Walins arvode utgått med i staten för skolöverstyrelsen angivet belopp och

hon förty varit att i förevarande avseende likställa med ordinarie befattningshavare,

anmärkningen ej kunna bifallas.

Kammarrätten, där besvär över riksräkenskapsverkets beslut anfördes,

yttrade i utslag den 28 mars 1930, att enär Ingeborg Walin icke i sin ovanberörda

egenskap vore innehavare av ordinarie tjänstebefattning samt vid

sådant förhållande de i förenämnda kungörelse meddelade bestämmelserna

angående personligt dyrtidstillägg icke vore å henne tillämpliga, kammarrätten

funne skäligt att, med ändring av riksräkenskapsverkets beslut, förplikta

Anna Tholander att ersätta statsverket anmärkta beloppet, 932 kronor

2 öre, Anna Tholander öppet lämnat att av vederbörande söka sitt åter efter

befogenhet.

Hos Kungl. Maj:t anhöll härefter Ingeborg Walin, dels att omförmälda

belopp måtte efterskänkas, dels ock att berörda kungörelse måtte ändras så,

att stadgandet i § 4 moni. 2 i kungörelsen skulle äga giltighet även för

den i överstyrelsens stat upptagna befattningen som konsulent och särskild

föredragande för ärenden angående husligt arbete ävensom övriga liknande

icke-ordinarie befattningar.

I yttrande över denna ansökning meddelar skolöverstyrelsen, att med anledning

av kammarrättens utslag inom riksräkenskapsverket framställts anmärkningar

mot till Ingeborg Walin utbetalda personliga dyrtidstillägg under

budgetåren 1926/1929 samt att, då utslaget kommit överstyrelsen tillhanda

först den 22 maj 1930, personligt dyrtidstillägg utgått till Ingeborg

Walin jämväl under budgetåret 1929/1930.

Genom beslut den 8 maj 1931 medgav Kungl. Majit, att Ingeborg Walin

finge undfå ersättning för vad hon visade sig hava på grund av kammarrättens

omförmälda utslag utgivit, samt anbefallde statskontoret att från det

under åttonde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget till extra utgifter

till Ingeborg Walin på anmälan utbetala sådan ersättning; och förklarade

Kungl. Majit samtidigt sig vilja framdeles meddela beslut med anledning

av vad i övrigt i ärendet förekommit. I

I skrivelse den 31 augusti 1931 har nu skolöverstyrelsen hemställt, att

Kungl. Majit, i den mån så ansåges erforderligt, måtte göra framställning

till 1932 års riksdag i fråga örn Ingeborg Walins löneförmåner.

Departementschefen har framhållit att ikraftträdandet av 1921 års avlöningsreglemente

med därav följande ändrade beräkningsgrunder för dyrtids
-

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

99

tilläggen kom att medföra en betydande inkomstminskning för konsulenten

och särskilda föredraganden för ärenden angående husligt arbete hos skolöverstyrelsen

Ingeborg Walin, och att han på skäl, som i ärendet anförts, icke

kunde finna denna inkomstminskning överensstämmande med billighet och

rättvisa.

Departementschefen har vidare anfört följande:

Den av skolöverstyrelsens redogörare under budgetåren 1924/1930 vidtagna

åtgärden att genom ett personligt lönetillägg hålla Ingeborg Walin skadeslös

för nämnda inkomstminskning står, enligt kammarrättens ovanberörda utslag

den 28 mars 1930, icke i överensstämmelse med gällande dyrtidstilläggsförfattning.

Det torde då bliva nödvändigt att för ordnande av denna angelägenhet

göra framställning till riksdagen i enlighet med vad statskontoret föreslagit.

Jag vill framhålla, att några större konsekvenser av ett bifall till

skolöverstyrelsens och statskontorets förslag knappast torde vara att befara.

De för åren 1925/1930 utbetalda personliga dyrtidstilläggen befinna sig

för närvarande, enligt vad jag inhämtat, till en del under prövning i kammarrätten.

Framställning torde nu böra göras till riksdagen om efterskänkande

av vad Ingeborg Walin under dessa år med orätt kan hava uppburit

i personligt lönetillägg.

För budgetåren 1930/1932 har intet personligt lönetillägg utbetalats till

Ingeborg Walin. De förluster, hon under dessa båda år redan lidit eller

kommer att lida på grund av den ofördelaktigare beräkningsgrunden för

dyrtidstilläggen, uppgå, enligt vad jag inhämtat, till respektive 911 kronor

1 öre och 930 kronor 89 öre, eller inalles 1,841 kronor 90 öre. För dessa

förluster torde Ingeborg Walin böra hållas skadeslös genom ett särskilt av

riksdagen beviljat anslag å nämnda belopp, förslagsvis avrundat till 1,850

kronor.

Jämväl för budgetåret 1932/1933 torde det bliva erforderligt att genom

anslag å riksstaten bereda Ingeborg Walin ersättning för här ifrågavarande

förluster. Vid beräkningen av detta belopp bör, såsom statskontoret framhållit,

iakttagas, att Ingeborg Walin icke bör komma i''åtnjutande av dyrortstillägg.

I övrigt torde ett belopp av 900 kronor böra beräknas för ändamålet;

med hänsyn till omöjligheten att i förväg exakt beräkna den erforderliga

summan torde emellertid detta anslag böra erhålla förslagsanslags

natur.

Med hänsyn till anslagens tillfälliga art synas desamma icke böra, såsom

statskontoret föreslagit, upptagas såsom särskilda anslagsposter i skolöverstyrelsens

stat, utan torde de lämpligen böra upptagas såsom särskilda extra

anslag.

Då det icke torde hava varit statsmakternas avsikt, att Ingeborg Walin

genom 1921 års lönereglering skulle erhålla minskad ersättning för sitt arbete

i statens tjänst, synes det utskottet befogat, att de åtgärder, som här

av Kungl. Majit föreslagits för tillrättaläggande av denna lönefråga, bliva

vidtagna. Utskottet anser sig alltså böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och

hemställer följaktligen,

att riksdagen må

a) medgiva, att konsulenten och särskilda föredraganden

Utskottets

yttrande.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

för ärenden angående husligt arbete hos skolöverstyrelsen

Ingeborg Walin må — därest hennes arvode jämte dyrtidstillägg

efter den 1 juli 1932 skulle understiga vad som

skulle hava utgjort hennes löneinkomst närmast före övergången

till den nya lönestaten jämte dyrtidstillägg därå enligt

§ 3 i kungörelsen den 15 juni 1923 (nr 265) med all

männa grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst — åtnjuta gottgörelse härför genom ett personligt

lönetillägg, varå dock dyrtidstillägg icke må utgå;

b) för detta ändamål för budgetåret 1932/1933 anvisa

ett extra förslagsanslag av 900 kronor,

c) medgiva, att till Ingeborg Walin må för vart och ett

av budgetåren 1930/1932 utgå ett belopp, motsvarande nyssberörda

personliga lönetillägg, ävensom för detta ändamål

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 1,850

kronor,

d) efterskänka, vad Ingeborg Walin under budgetåren

1925/1930 med orätt kan hava uppburit i personligt dyrtidstillägg.

Motion 139:o) I en inom första kammaren av herr W. Björck väckt motion (I: 157)

°fortsatt^ut;11 kar ^iems^ts> riksdagen för fortsatt utgivande av undervisningsstatistik

ville för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 6,000

kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser Kungl. Maj:t finner gott

meddela,

Beträffande de av motionären till stöd för hans yrkande anförda skälen

får utskottet hänvisa till motionen.

Då utskottet har den uppfattningen, att under nuvarande ekonomiska

förhållanden starka begränsningar i allmänhet böra göras i fråga örn utgivande

från trycket av statistiska publikationer på statsverkets bekostnad,

finner sig utskottet icke kunna förorda bifall till motionen.

Utskottet hemställer alltså,

att herr Björcks ovannämnda motion (I: 157) icke må

vinna riksdagens bifall.

Allmänna läroverken m. m.

140:o) Kungl. Majit har (punkt 138) föreslagit riksdagen att

dels besluta, att den vid högre lärarinneseminariet befintliga fyraåriga realskollinjen

för flickor skall successivt avvecklas med början förmedelst indragning

med läsåret 1932/1933 av samma linjes första klass;

ämnet vackta dels att för inrättande av en ny övningsskollärartjänst vid högre lärarinne
-

givande av

undervisningsstatistik.

Utskottets

yttrande.

Högre lärarinneseminariet
_

[138.]

jämte två i

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

101

seminariet höja det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet, nu

149,985 kronor, med 3,400 kronor till 153,385 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 285—288 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels, såvitt nu är ifråga, en inom första kammaren av herr W. Björck

väckt motion (I: 45), vari föreslagits, att riksdagen ville dels avslå ej mindre

Kungl. Maj:ts förslag, att den vid högre lärarinneseminariet befintliga fyraåriga

realskollinjen för flickor skall successivt avvecklas med början förmedelst

indragning med läsåret 1932/1933 av samma linjes första klass, än

även Kungl. Maj:ts förslag att för inrättande av en ny övningsskollärartjänst

vid samma seminarium höja det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet

med 3,400 kronor, dels fastställa det ordinarie anslaget till

högre lärarinneseminariet till 149,985 kronor, dels till diverse behov vid

högre lärarinneseminariet anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag

av 64,600 kronor, dels ock hos Kungl. Maj:t hemställa örn skyndsam utredning

rörande frågan örn behovet av högre lärarinneseminariets bibehållande

samt för sådant fall dess organisation och uppgifter inom skolorganisationen,

dels ock en inom andra kammaren av herr O. Holmdahl väckt motion

(II: 214), vari hemställts, att riksdagen ville besluta att avslå förslaget, att

den vid högre lärarinneseminariet befintliga fyraåriga realskollinjen för flickor

skall successivt avvecklas med början förmedelst indragning med läsåret

1932/1933 av samma linjes första klass.

Det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet, som under budgetåren

1926/1927 och 1927/1928 utgått med ett belopp av 130,825 kronor, har

i riksstaterna för följande budgetår successivt ökats. I riksstaten för budgetåret

1931/1932 är anslaget upptaget med ett belopp av 149,985 kronor.

Ökningen har föranletts dels av den av 1927 års riksdag beslutade utvidgningen

av statens normalskola för flickor med en realskollinje, vilken trädde

i verksamhet med en första årsklass läsåret 1927/1928 och som från och

med läsåret 1930/1931 är färdigbildad och omfattar fyra årsklasser, dels

därav, att i sammanhang med den likaledes av 1927 års riksdag beslutade

successiva ombildningen av de förberedande klasserna till en sexklassig folkskola

ämneslärarinnebefattningar ombildats till övningsskollärartjänster, dels

ock i anledning av 1930 års riksdags beslut om höjning av bibliotekariens

arvode och örn avlöningsförbättring för sådan vid högre lärarinneseminariet

anställd ämneslärarinna, som innehar behörighet till adjunktsbefattning vid

allmänt läroverk.

Skolöverstyrelsen har hemställt om en höjning av anslaget med 3,400

kronor för att möjliggöra inrättandet av en ny övningsskollärartjänst vid

den med seminariet förenade sexklassiga folkskolan, där från och med budgetåret

1932/1933 en femte folkskoleklass skulle tillkomma.

För egen del har departementschefen anfört huvudsakligen följande:

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

»Innan jag uttalar mig angående nu ifrågavarande anslagsäskande för budgetåret

1932/1933, torde jag få erinra därom, att Kungl. Majit genom beslut

den 24 september 1928 anbefallde överstyrelsen att, så snart ske kunde,

till Kungl. Majit avgiva förslag till de ändringar, som av den nya läroverksstadgan

kunde föranledas i fråga örn, bland annat, gällande stadgande!! och

bestämmelser rörande högre lärarinneseminariet. I skrivelse den 10 december

1930 har överstyrelsen till Kungl. Majit avgivit förslag i nyssberörda

avseende, innebärande åtskilliga förändringar i seminariets organisation. Med

anledning av detta överstyrelsens förslag har akademiskt bildade kvinnors

förening till Kungl. Majit inkommit med vissa önskemål, avseende, bland

annat, ombildning av ämneslärarinnetjänsterna vid läroverken till adjunkturer

och i samband därmed avveckling av högre lärarinneseminariet.

Enligt överstyrelsens förslag skulle seminariet liksom hittills hava till ändamål

att utbilda ämneslärarinnor för allmänna läroverk, kommunala mellanskolor,

kommunala flickskolor, högre folkskolor samt enskilda skolor. Ehuru

jag icke är beredd att nu taga ståndpunkt till skolöverstyrelsens förslag, vill

jag nämna, att jag är tveksam, huruvida bland seminariets uppgifter för

framtiden bör ingå utbildandet av ämneslärarinnor för de allmänna läroverken.

Detta sammanhänger med min allmänna syn på frågan om ämneslärarinneinstitutionen

vid dessa läroverk. För att klargöra detta spörsmål

nödgas jag här göra ett par erinringar i saken.

Amneslärarinneinstitutionen vid de allmänna läroverken infördes i samband

därmed, att statssamskolor genom 1904 års riksdags beslut kommo till

stånd. Det ansågs nödvändigt att för de kvinnliga lärjungarna hava tillgång

till kvinnliga lärarkrafter, och ett tillräckligt antal akademiskt utbildade

kvinnliga lärarkrafter funnos icke vid denna tidpunkt. Som en nödfallsutväg

anställdes ett visst antal ämneslärarinnor vid varje statssamskola.

När Kungl. Majit för 1927 års riksdag framlade förslag angående omorganisation

av det högre skolväsendet m m., innebar detta förslag bland annat

en utvidgning av samskoleorganisationen. Föredragande departementschefen

anförde vid ärendets föredragning inför Kungl. Majit, hurusom det vore

önskvärt, att garanti skapades för att vid skola, där flickor undervisades,

alltid funnes ett antal kvinnliga lärare. Utan särskilda åtgärder kunde detta

önskemål näppeligen fyllas, då nu gällande bestämmelser i fråga örn behörighet

till befattning i statstjänst eljest torde stå hindrande i vägen. Så vitt

departementschefen kunde se, vore enda utvägen den, att särskilda för kvinnor

avsedda tjänster inrättades vid ifrågavarande läroanstalter (se Kungl.

Majits proposition till 1927 års riksdag nr 116, sid. 287).

Jag instämmer i den sålunda uttalade uppfattningen så till vida, att jag finner

det nödvändigt att äga garantier för att varje läroverk, där flickor undervisas,

har kvinnliga lärarkrafter i viss omfattning. Men jag anser icke,

att numera de sålunda behövliga kvinnliga lärarna måste utgöras av ämneslärarinnor.

Det bör beaktas, att förhållandena på här ifrågavarande område

under årens lopp undergått en väsentlig förändring. Vid den

tid, då ämneslärarinnetjänster inrättades vid statssamskolorna, förvärvades

lärarinneutbildning i de allra flesta fall vid högre lärarinneseminarium.

Numera anlitas den akademiska utbildningsvägen jämte genomgång av

provår i mycket stor utsträckning ej blott — såsom av ålder — av de

manliga utan jämväl av de kvinnliga läraraspiranterna. Under sådana

förhållanden föreligger, synes det mig, knappast något synnerligen starkt

skäl att i fråga om de kvinnliga läroverkslärarna bibehålla två olika ut
-

s. 103 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

103

bildningsvägar och utbildningsforraer. Enligt min uppfattning är i stället

det riktiga att införa ett stadgande att ett visst antal adjunktsbefattningar

vid varje allmänt läroverk, där flickor undervisas, förbehålles kvinnor —

såsom en följd varav även bör stadgas, att ett visst antal adjunktsbefattningar

bör förbehållas män — samt i samband därmed småningom förändra

ämneslärarinnetjänsterna till adjunkturer. Någon större ökning av

statsutgifterna genom dylika åtgärder torde näppeligen vara att befara, enär

de ämneslärarinnor, vilka hava adjunktskompetens — och deras antal är

i stigande — redan enligt riksdagens beslut åtnjuta avlöning lika med

kvinnlig adjunkt. Då frågan om en författningsändring av antydd art

upptages till prövning, torde även särskild uppmärksamhet böra ägnas frågan

örn den tidpunkt, då sålunda ändrade förhållanden lämpligen böra träda

i funktion, detta icke ur synpunkten att tillräcklig tillgång på adjunktskompetenta

kvinnor måste vara genom undersökning först fastställd, ty därom

lärer vid den tidpunkt, då nämnda författningsändring skulle beräknas

träda i kraft, näppeligen någon ovisshet råda, utan främst ur synpunkten

att plats vid läroverken måste beredas arbetslösa lärarinnor från enskilda

flickskolor.

I varje fall torde emellertid en fortsättning av den nuvarande seminarieutbildningen

för vissa kvinnliga läroverkslärare vid sidan om den akademiska

utbildningen för andra kvinnliga läroverkslärare icke längre kunna

motiveras, så vida man icke vill taga den logiska konsekvensen och anordna

en seminarieutbildningsväg även för vissa manliga läroverkslärare. En

dylik utveckling torde dock icke vara att förvänta. Under sådana förhållanden

och då kvinnliga läroverkslärare icke böra bliva föremål för undantagslagstiftning,

synes mig högre lärarinneseminariets utbildning av kvinnliga

lärare för statsläroverken böra anses som avslutad. Det är tydligt, att

under av mig nyss angivna omständigheter en av högre lärarinneseminariets

förut omnämnda uppgifter sålunda skulle bortfalla.

Jag bör tillägga, att jag anser seminariet hava en mycket viktig uppgift,

även örn detsamma ej längre skulle komma att utbilda ämneslärarinnor för

de allmänna läroverken. För seminariet återstår att bidraga till fyllande av

behovet av lärarinnor vid kommunala och enskilda läroanstalter, främst kommunala

och enskilda flickskolor. Denna uppgift synes mig seminariet synnerligen

väl lämpat att fylla, ej minst om dess organisation i vissa avseenden

undergår erforderlig jämkning. För närvarande består institutionen,

frånsett det med densamma förbundna skolköksseminariet och hushållsskolan,

av följande avdelningar: sexklassig folkskola, fyrklassig realskola,

högre flickskola under ombildning från åttaårig till sjuårig och treklassigt

lärarinneseminarium med frivillig fjärde kurs. Konsekvent och naturlig är

sammanställningen: folkskola —kommunal flickskola — lärarinneseminarium.

Det främmande elementet är här realskolan. Lika litet som jag kan finna,

att lärarinneseminariet hädanefter har till uppgift att utbilda kvinnliga lärarkrafter

för statsläroverken, lika litet torde tillvaron av en realskola såsom

en avdelning i denna institution vara nödvändig eller ens önskvärd. På

denna punkt är jag beredd att redan nu föreslå en åtgärd, nämligen att

realskolan vid högre lärarinneseminariet successivt avvecklas med början

av läsåret 1932—1933.

Härefter torde jag så få övergå till frågan om det belopp, med vilket här

förevarande anslag torde böra uppföras för budgetåret 1932/1933.

Den sexklassiga folkskola, som, jämlikt beslut av 1927 års riksdag, vid

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

högre lärarinneseminariet inrättas genom successiv ombildning av normalskolans

förberedande klasser, kommer under läsåret 1932—-1933 att omfatta

klasserna 1—5. För undervisningen i dessa klasser fordras fem övningsskollärare.

Då för närvarande endast fyra dylika lärare finnas upptagna i

seminariets stat, kräves sålunda en ny övningsskollärartjänst. Avlöningen

i första lönegraden för manlig övningsskollärare utgör 3,400 kronor, med

vilket belopp anslaget till högre lärarinneseminariet torde böra ökas. Någon

minskning av anslaget med hänsyn till förslaget örn avveckling av realskolan

torde ej nu kunna omedelbart vidtagas. De vid densamma nu anställda

lärarkrafterna äro fast anställda, och den lärare, som skulle genom indragning

av första klassen med läsåret 1932—1933 bliva överflödig, lärer böra

förflyttas till annan tjänst inom undervisningsväsendet. I detta avseende

torde det få ankomma på skolöverstyrelsen att inkomma med förslag. Ett

bifall till mitt förslag om realskolans avveckling torde dock, på sätt framgår

av följande punkt, medföra en utgiftsminskning med 5,000 kronor.

I motionen I: 40 har anförts följande:

Under punkt 138 av åttonde huvudtiteln i årets statsverksproposition har

Kungl. Majit föreslagit riksdagen att besluta bl. a., att den vid högre lärarinneseminariet

befintliga fyraåriga realskollinjen för flickor skall successivt

avvecklas med början förmedelst indragning med läsåret 1932/1933 av

samma linjes första klass.

Utgångspunkten för detta förslag är den av föredragande departementschefen

uttalade uppfattningen, att högre lärarinneseminariets uppgifter böra

bliva föremål för en omläggning, som, sedan den genomförts, anses göra

»tillvaron av en realskola såsom en avdelning i denna institution» icke

»nödvändig eller ens önskvärd».

För min del måste jag anse det mycket välbetänkt, att frågan örn högre

lärarinneseminariets organisation och uppgifter i fortsättningen göres till

föremål för ingående övervägande. De omständigheter, som av departementschefen

i sådant avseende åberopas, äro för visso värda allt beaktande. Man

kan på goda grunder göra gällande, att utredningen bör utvidgas till att

avse spörsmålet om läroanstaltens fortsatta tillvaro över huvud. Men det

synes mig från en dylik utgångspunkt knappast välbetänkt att, innan målet

klarlagts, skrida till omorganisationsåtgärder, som efter närmare prövning

kunna komma att framstå såsom mindre påkallade. Den ifrågavarande

realskollinjen beslöts så nyligen som av 1927 års riksdag på Kungl. Maj:ts

förslag och trädde i verksamhet läsåret 1927/1928. Endast en årsklass lärjungar

har sålunda hittills kunnat utexamineras från densamma. Såvitt

bekant, har det ansetts vara en bestämd fördel att för lärarinneutbildningen

äga tillgång till avdelningen i fråga. Varken från läroanstaltens eller från

skolöverstyrelsens sida har någon indragning ifrågasatts.

Föredragande departementschefen uttalar i motiveringen, att enligt hans

mening högre seminariet framdeles icke skulle tagas i anspråk för utbildning

av lärare vid de allmänna läroverken. Seminariet skulle uteslutande

hava till uppgift att bidraga till fyllande av behovet av lärarinnor »vid kommunala

och enskilda läroanstalter, främst kommunala och enskilda flickskolor».

Då bland dessa kommunala läroanstalter uppenbarligen befinna

sig såväl kommunala mellanskolor som högre folkskolor, torde den planerade

omläggningen i seminariets verksamhet icke kunna motivera bortskärande

av den del av övningsskolan, som för närvarande ensam öppnar

möjlighet för de blivande lärarinnorna att förvärva praktisk erfarenhet av

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

105

undervisning byggande på genomgången obligatorisk folkskola. Realskollinjen

har just den organisation, som karakteriserar mellanskolan och högre

folkskolan. Och även den kommunala flickskolan anknyter som bekant

delvis till folkskolans sjätte klass. Även med tanke härpå erfordras påtagligen

tillfälle till praktisk lärarutbildning enligt motsvarande organisation.

Just med de utgångspunkter, från vilka omorganisationen tänkes genomförd,

föreligga, så vitt jag kan finna, starka skäl att bibehålla realskollinjen.

Frånsett alltså att den ifrågasatta omläggningen av högre seminariet icke

bör föregripas, torde försiktigheten bjuda att, tills riksdagen sättes i tillfälle

intaga slutlig ståndpunkt i organisationsfrågan, bibehålla den till indragning

föreslagna delen av seminariets övningsskola. Däremot torde goda skäl

kunna anföras för att, örn utredningen vidgas till att avse behovet av högre

lärarinneseminariet över huvud och sålunda icke inskränkes till att gälla

allenast en begränsning av dess utbildningsuppgifter, jämväl övningsskolans

organisation bör bliva föremål för omprövning. Vid sådant förhållande synes

den av Kungl. Majit föreslagna nya ordinarie lärartjänsten vid densamma

icke nu böra inrättas. I stället för sagda tjänst torde erforderliga medel

böra ställas till förfogande för anställande under instundande budgetår av

en e. o. övningsskollärare. Anslag för detta ändamål kan lämpligen anvisas

under rubriken »Diverse behov vid högre lärarinneseminariet».

Till stöd för det i motionen II: 214 anförda yrkandet har, efter erinran

örn departementschefens uttalanden i ämnet, anförts bl. a. följande:

Departementschefens sålunda gjorda uttalanden synas mig icke erbjuda

någon hållbar motivering för de framlagda förslagen. Vad då först frågan

om avskaffande av ämneslärarinneinstitutionen vid de allmänna läroverken beträffar

anföras härför tvenne skäl: dess införande år 1904 liksom dess utvidgande

år 1927 hade varit nödfallsutvägar; när behovet av kvinnliga lärarkrafter

vid samläroverken kan tillgodoses genom akademiskt och provårsutbildade

lärarinnor, bör institutionen avskaffas, eftersom det icke är önskvärt

att för kvinnliga läroverkslärare behålla två olika utbildningsvägar och utbildningsf

Örmer.

Vad då det första av dessa skäl beträffar, som ligger i ordet: nödfallsutväg,

synes detta hämta sin enda kraft och betydelse av en uppfattning av

seminarieutbildningen som en i och för sig mindre god och lämplig utbildningsform

för lärare vid de allmänna läroverken. Endast på grund av en

dylik uppfattning kan det vara befogat att beteckna ämneslärarinneinstitutionens

införande och upprätthållande såsom en nödfallsutväg, även om den

varit den enda utvägen, som förefanns.

Emellertid är denna av departementschefen hävdade uppfattning alldeles

motsatt den, som tidigare kommit till uttryck från myndigheters och sakkunnigas

sida under förberedelserna och vid genomförandet av den senast

beslutade skolreformen. Redan 191fi års skolkommission har bland annat

uttalat härom, att i ett par avseenden seminarievägen torde kunna tillerkännas

ett företräde framför den akademiska, nämligen dels så till vida, som den

möjliggjorde en grundligare praktiskt-pedagogisk utbildning, förvärvad under

flerårigt, parallellt med studierna bedrivet arbete i skolans olika klasser,

dels därigenom att seminarieutbildningen mer direkt inriktades på lärarkallet

än den akademiska undervisningen.

Vid den synnerligen stora utvidgningen av ämneslärarinneinstitutionen,

sorn skedde i samband med 1927 års riksdags beslut om omorganisation av

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

det högre skolväsendet, torde varken inom skolutskottet eller riksdagsbehandlingen

framkommit något uttryck för den meningen, att det här vore

fråga om en nödfallsutväg. Och vid sitt beslut om kommunala flickskolor

underströk 1928 års riksdag i sin skrivelse uttryckligen värdet av seminarievägen

som form för lärarutbildningen även vid en jämförelse med den

akademiska. I riksdagens skrivelse nr 356/1928 heter det bland annat: det

borde erinras därom, att den höga pedagogiska standard, som med rätta

tillerkannes den högre flickskolan, till en väsentlig del vore att tillskriva

den insats, som inom denna skola gjorts av de från högre lärarinneseminarium

utbildade lärarinnorna.

Skolöverstyrelsen har vid upprepadetyillfällen och senast i sitt underdåniga

utlåtande angående omorganisation av högre lärarinneseminariet, som

avgavs den 10 december 1930, hävdat liknande synpunkter. I detta utlåtande

har överstyrelsen direkt uttalat sig örn den av departementschefen

upptagna frågan, men därvid kommit till ett motsatt resultat. Beträffande

ämneslärarinnetjänsterna vid de allmänna läroverken uttalar överstyrelsen

därvid »att det ur pedagogisk synpunkt är fördelaktigt om till dylika befattningar

seminarieutbildade lärarinnor kunde vara att påräkna vid sidan

av på annan väg utbildade lärarinnor. Det synes nämligen överstyrelsen

vara av värde, att vid dessa läroanstalter finnas anställda lärarkrafter, som

företräda olika slag av pedagogisk utbildning och vilkas pedagogiska inställning

därigenom blivit i viss mån olikartad.»

Enligt min bestämda mening är det därför, något som jag redan antytt,

varken riktigt eller med hänsyn till ämneslärarinnekåren vid våra läroverk

rättvist att beteckna denna institutions införande och bibehållande som en

nödfallsutväg, även om den varit och fortfarande vore den enda vägen att

lösa frågan om tillgodoseendet av behovet av kvinnliga lärarkrafter vid

samläroverken. Jag delar överstyrelsens uppfattning, att de seminarieutbildade

lärarinnorna i det stora hela varit och alltjämt utgöra en värdefull

pedagogisk tillgång för våra läroverk.

Vad det andra av departementschefen anförda skälet för ämneslärarinneinstitutionens

avskaffande beträffar, nämligen att det vore mindre önskvärt,

att två utbildningsvägar och utbildningsformer för kvinnliga läroverkslärare

upprätthölles, under det att det blott funnes en dylik utbildningslinje för manliga

läroverkslärare, så synes mig ett dylikt abstrakt likformighets- och likställighetskrav

vara en svag grund för en förändrings genomförande, ifall

mot densamma kunna anföras skäl av mer konkret och saklig innebörd.

Jag tillåter mig i detta avseende hänvisa till det ovan citerade uttalandet

av skolöverstyrelsen. Likformighet är förvisso intet ideal att i och för sig

eftersträva, då det gäller ett lands anstalter för den betydelsefulla praktisktpedagogiska

utbildningen.

Jag förbiser härvid ingalunda, att från vissa lärargruppers, såväl de manliga

extralärarnas som de akademiskt utbildade kvinnliga lärarnas, sida kan

föreligga ett fullt förklarligt och med hänsyn till deras befordran naturligt

önskemål örn likformiga kompetenskrav och därmed en begränsning av antalet

behöriga aspiranter till ordinarie tjänster vid läroverken. Men lika

naturligt är önskemålet från de seminarieutbildade lärarinnornas sida att

icke i dessa tider se sina anställningsmöjligheter begränsade. Jag är också

av den uppfattningen, att ämneslärarinneinstitutionen vid våra läroverk icke

bör få större omfattning än som är nödvändig med hänsyn till den behövliga

garantien för ett begränsat antal kvinnliga lärarkrafter vid samläroverken.

. Och detta just med hänsyn till befordringsförhållandena för våra

s. 107 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

107

akademiskt och provårsutbildade läroverkslärare, som ju i förhållande till de

seminarieutbildade lärarinnorna utgöra den vida större gruppen. Detta är

emellertid en fråga, som i annat sammanhang kommer att bli föremål för

riksdagens prövning. Dessa i och för sig förklarliga och i viss mån berättigade

önskemål från vissa lärargruppers sida kan emellertid icke enligt

min uppfattning utgöra tillräcklig grund för riksdagen att biträda departementschefens

förslag örn ämneslärarinneinstitutionens avskaffande.

Därtill kommer slutligen, att huvudförutsättningen för departementschefens

ståndpunkt i denna fråga, nämligen att ett tillräckligt antal akademiskt

och provårsutbildade lärarinnor skulle förefinnas för att kunna fylla behovet

av det erforderliga antalet kvinnliga lärarkrafter vid läroverk, där flickor

undervisas, icke kan utan vidare godtagas utan en ingående utredning, lika

litet som framkomligheten av den väg departementschefen anvisar för tillgodoseendet

av läroverkens behov av kvinnliga lärarkrafter.

Vad sedan förslaget örn den successiva indragningen från och med nästa

läsår av realskolan vid högre lärarinneseminariet beträffar, kan jag fatta

mig mycket kort.

Som enda motiv härför anföres ämneslärarinneinstitutionens avskaffande.

Jag kan emellertid icke finna att det föreligger något samband mellan dessa

båda frågor. Ty även om seminariets uppgift skulle begränsas till att utbilda

lärarinnor för kommunala och enskilda läroanstalter, ligger värdet för

lärarutbildningen av realskolans bibehållande i öppen dag. Och denna kan

icke gärna betecknas som ett främmande element i en lärarutbildningsanstalt

för bland annat de kommunala mellanskolorna.

Av det anförda framgår, att jag icke kan finna tillräckliga skäl förebragta

för de av departementschefen förordade förändringarna av högre lärarinneseminariets

uppgift och organisation och att jag anser, att dessa icke böra

av riksdagen bifallas. Som stöd för denna min uppfattning får jag ytterligare

anföra följande.

Den organisationsplan för högre lärarinneseminariet, som skolöverstyrelsen

framlagt i sitt ovan omnämnda underdåniga utlåtande den 10 december

1930, avser endast sådana jämkningar, som kunna anses betingade dels av

seminariets egen utveckling, dels och framför allt av de förändringar i det

högre skolväsendets organisation, vilka tillkommit genom beslut av 1927

års riksdag eller senare. För min del kan jag icke finna det lämpligt, att

åtgärder nu vidtagas, som innebära ett upprivande av riksdagens så sent

som år 1927 fattade beslut angående organisationen av högre lärarinneseminariet

och de därmed förbundna läroanstalterna. Jag kan icke heller finna,

att de skäl, som framförts härför, kunna motivera igångsättandet av en utredning

i detta syfte.

Vad särskilt beträffar den av 1927 års riksdag beslutade, till seminariet

knutna fyraåriga realskolan, torde det böra nämnas att i vissa städer, där

möjlighet till realskolebildning för flickor saknas, det kan förväntas, att behovet

av dylik utbildning kommer att tillgodoses genom anordnande under

en eller annan form av realskollinje i anknytning till en förefintlig flickskola.

Vid sådant förhållande synes det ur lärarinneutbildningens synpunkt

desto mera önskvärt och behövligt, att vid statens normalskola en dylik

linje förefinnes.

Vad sedan kostnaderna för genomförandet av den i statsrådsprotokollet

skisserade planen beträffar, anför departementschefen, att någon större ökning

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

av statsutgifterna genom den ifrågasatta åtgärden näppeligen torde vara att

befara, enär de ämneslärarinnor, vilka hava adjunktskompetens, redan åtnjuta

avlöning lika med kvinnlig adjunkt. Denna departementschefens förmodan

torde sakna tillräcklig grund, vilket kan belysas av följande exempel

på vad den nuvarande ämneslärarinneinstitutionens avskaffande kan komma

att medföra för årliga merkostnader. För närvarande finnas vid de allmänna

läroverken och under förstatligande stående kommunala mellanskolor

omkring 180 ordinarie ämneslärarinnor. Av dessa hava omkring 53, d. v. s.

i runt tal 29 procent, adjunktskompetens. Även örn antalet akademiskt

bildade ämneslärarinnor med provår så småningom kommer att stiga till

omkring 50 procent av hela det beräknade antalet (236), skulle avskaffandet

av de kvinnliga ämneslärarinnebefattningarna vid de allmänna läroverken

medföra en rätt avsevärd årlig kostnadsökning. Med nuvarande avlöningsförmåner

å s. k. D-ort uppbär en kvinnlig adjunkt 1,170 kronor mer än

en ämneslärarinna. För 118 ämneslärarinnor skulle detta betyda en årlig

merutgift å 118x1,170=138,060 kronor.

Den ovan antydda begränsningen av anslagsbehovet under punkt 139 i

statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, som departementschefen

funnit sig böra vidtaga, avser ett anslagsäskande å 5,000 kronor för förhyrande

av en våning örn 5 rum att användas till klassrum för en ny folkskoleklass

m. m. Jag anser mig böra framhålla, att någon anslagsökning

av det under förenämnda punkt i statsverkspropositionen upptagna anslagsbeloppet

icke behöver föranledas därav, att någon avveckling av realskolans

första klass nästkommande läsår icke kommer till stånd. Läroanstalten har

nämligen, såsom också departementschefen påpekar, möjlighet att, örn ock

med svårighet, provisoriskt reda sig med till buds stående lokaler.

Utskottets

yttrande.

Enligt vad av departementschefens yttrande framgår, föreligger sedan

december 1930 till Kungl. Maj:ts bedömande ett av skolöverstyrelsen avgivet

förslag till omorganisation av högre lärarinneseminariet. Detta förslag

har departementschefen emellertid förklarat sig icke vara beredd att taga

ståndpunkt till, och någon sådan redogörelse för förslaget, att det för utskottet

är möjligt att bilda sig en klar föreställning örn förslagets innebörd

och konsekvenser, finnes icke framlagd i den kungl, propositionen. Då sålunda

frågan om seminariets organisation alltjämt befinner sig på utredningens

stadium, synes det utskottet icke vara skäl att nu vidtaga ändring

beträffande en viss detalj i denna organisation. Spörsmålet örn realskolans

vid seminariet vara eller icke vara torde icke kunna bedömas isolerat för

sig utan synes böra prövas i sammanhang med övriga frågor, som beröra

seminariets uppgift och verksamhetsformer. Vid en sådan allsidig prövning

lärer även det spörsmål, som av departementschefen tagits till utgångspunkt

för förslaget om realskolans nedläggande, nämligen de olika utbildningsvägarna

för kvinnliga läraraspiranter, komma under övervägande. Av

nu anförda skäl anser sig utskottet alltså böra ställa sig avvisande mot förslaget

örn realskolans nedläggande. Detta innebär, att utskottet biträder

det av herr Holmdahl i hans motion (II: 214) gjorda yrkandet samt jämväl

herr Björcks motion (I: 45), såvitt den angår realskolans avveckling.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

109

Med hänsyn till att frågan om seminariets framtida gestaltning är svävande,

synes det utskottet ej heller vara lämpligt att, på sätt Kungl. Maj:ts

förslag avser, inrätta en ny ordinarie befattning vid seminariets övningsskola.

Den för folkskolans femte klass behövliga nya övningsskollärarbefattningen

torde lämpligen böra, såsom herr Björck i sin motion jämväl

förordat, inrättas såsom en extra ordinarie tjänst. Detta föranleder, att

seminariets ordinarie anslag icke behöver ökas. Då extra ordinarie övningsskollärare

vid folkskola åtnjuter samma ersättning som ordinarie sådan lärare,

blir det emellertid nödvändigt att höja seminariets extra anslag till

diverse behov med samma belopp, 3,400 kronor, varmed Kungl. Majit föreslagit

ökning av seminariets ordinarie anslag, Härtill återkommer utskottet

under nästföljande punkt.

I herr Björcks motion har slutligen påkallats hemställan hos Kungl. Majit

örn skyndsam utredning rörande frågan, huruvida överhuvud taget seminariet

bör bibehållas samt, om så befinnes vara fallet, rörande seminariets organisation

och uppgifter inom skolorganisationen.

Utskottet förutsätter visserligen, att nämnda spörsmål måste bliva föremål

för övervägande i samband med ett ställningstagande till den ovan omtalade,

under Kungl. Majits prövning liggande utredningen rörande seminariets

organisation. För att emellertid betona angelägenheten av att förevarande

organisationsfråga erhåller den allsidiga och förutsättningslösa prövning,

motionären torde hava åsyftat, anser utskottet önskvärt, att riksdagen,

i anledning av herr Björcks motion, hos Kungl. Majit hemställer, att vid

behandlingen av förenämnda utredning rörande seminariets organisation

jämväl den av herr Björck angivna frågan vederbörligen beaktas.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) med bifall till herr Björcks ovannämnda motion (I: 45),

så vitt nu är i fråga, ävensom herr Holmdahls ovannämnda

motion (II: 214), avslå Kungl. Majits förslag i fråga om

den fyraåriga realskollinjen för flickor vid högre lärarinneseminariet;
b)

med bifall till herr Björcks ovannämnda motion (I: 45),

så vitt nu är i fråga, samt med avslag å Kungl. Majits förslag

örn en höjning av det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet

i riksstaten uppföra detta anslag med oförändrat

belopp, 149,985 kronor;

c) i anledning av herr Björcks ovannämnda motion (I: 45)

i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att vid prövningen av

den hos Kungl. Majit för närvarande vilande utredningen

angående högre lärarinneseminariets organisation jämväl

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Diverse behov

vid högre

lärarinneseminariet.

[139.]

må vederbörligen beaktas frågan om behovet av seminariets

bibehållande ävensom de ändringar med avseende å seminariets

uppgifter inom skolorganisationen, som, i händelse

av dess bibehållande, må anses påkallade.

141:o) Kungl. Majit har (punkt 139) föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att vaktmästaren samt eldaren vid högre lärarinneseminariet

må för tiden 1 juli 1932—30 juni 1933 komma i åtnjutande av tillfällig löneförbättring

till belopp av 400 kronor för vaktmästaren och 250 kronor för

eldaren;

dels ock till diverse behov vid högre lärarinneseminariet anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra anslag av 60,760 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 289—293 i statsrådsprotokollet.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft den under

nästföregående punkt omförmälda, av herr W. Björck väckta motionen

(I: 45), i vad den berör ifrågavarande anslag.

För innevarande budgetår utgår för ändamålet ett extra anslag av 58,960

kronor. Beträffande de flesta av de i detta anslag ingående posterna, nämligen

till uppehållande av en valfri fjärde årskurs, 4,800 kronor, till undervisning

i träslöjd, 510 kronor, till stipendier 2,000 kronor, till expenser för

statens skolköksseminarium och hushållsskola 5,000 kronor, till förhöjning

av arvodet åt seminariets läkare 900 kronor, samt till tillfällig löneförbättring

för vaktmästaren och eldaren därstädes 650 kronor, hemställes örn beviljande

av samma belopp som de för budgetåret 1931/1932 utgående.

I fråga örn övriga i anslaget till diverse behov ingående anslagsposter

har rektor vid lärarinneseminariet ifrågasatt förändringar och därvid hemställt,

dels att hyresanslagen till högre lärarinneseminariet och normalskolan,

respektive 7,400, 7,000 och 6,500 kronor måtte höjas, vart och

ett med 650 kronor, till respektive 8,050, 7,650 och 7,150 kronor, vilka

belopp motsvarade de verkliga hyresbeloppen, sedan ifrågavarande lägenheter

erhållit centralvärme, samt att i samband därmed expenserna för

högre lärarinneseminariet och normalskolan måtte minskas från 14,500

kronor till 12,550 kronor, alltså med 1,950 kronor, vilket utgjorde den för

ovannämnda lägenheter beräknade värmeavgiften, dels att seminariet måtte

erhålla ett nytt hyresanslag å 5,000 kronor för förhyrande av en våning

om 5 rum att användas till klassrum för en ny folkskoleklass, biologi-,

geografi- och materielrum, normalskolans lärjungebibliotek, seminariets fjärde

årskurs m. m., dels att hyresanslaget till statens skolköksseminarium måtte

för att motsvara numera fastställd hyra höjas med 800 kronor till 10,500

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ill

kronor, dels ock att ett engångsanslag måtte beviljas å 6,500 kronor för inredande

av nya fysikrum.

Skolöverstyrelsen har tillstyrkt rektors förslag, i vad detsamma avsåge

beredande av medel till hyra. Beträffande det av rektor äskade engångsanslaget

å 6,500 kronor för inredning av fysikrum har överstyrelsen förordat

en sänkning av detsamma till 4,000 kronor. Slutligen har överstyrelsen

föreslagit, att till expenser för högre lärarinneseminariet, flickskolan, realskolan

och folkskolan måtte för budgetåret 1932/1933 beviljas 13,550 kronor.

Departementschefen har anfört bland annat följande:

För budgetåret 1931/1932 upptogos hyresbeloppen för tillgodoseende av

högre lärarinneseminariets, flickskolans, realskolans och folkskolans behov

med ett belopp av sammanlagt (7,400 + 7,000 + 6,500) 20,900 kronor. Dessa

hyresbelopp böra nu, framhålla rektor och skolöverstyrelsen, höjas till (8,050

+ 7,650 + 7,150) 22,850 kronor eller med 1,950 kronor för att motsvara de

verkliga hyresbeloppen, sedan ifrågavarande lägenheter erhållit centralvärme.

I samband härmed skulle emellertid anslagsposten till expenser för högre

lärarinneseminariet och normalskolan för flickor kunna minskas med motsvarande

belopp från 14,500 kronor till 12,550 kronor. Mot detta förslag

har jag intet att invända.

Rektorn har vidare hemställt om ett nytt hyresanslag å 5,000 kronor för

förhyrande av en våning örn 5 rum att användas till klassrum för en ny

folkskoleklass, biologi-, geografi- och materielrum, normalskolans lärjungebibliotek,

seminariets fjärde årskurs m. m. Med hänsyn dels till vad jag

under föregående punkt föreslagit om en successiv avveckling av den vid

seminariet befintliga realskolan, varigenom vissa utrymmen skulle lösgöras

redan med ingången av läsåret 1932—1933, dels ock till möjligheten för

läroanstalten att, om ock med svårighet, kunna, efter vad jag inhämtat,

provisoriskt reda sig med till buds stående lokaler, har jag icke ansett mig

nu böra framföra ifrågavarande anslagskrav å 5,000 kronor.

Mot den föreslagna höjningen av anslagsposten till förhyrande av lokaler

för statens skolköksseminariuin och hushållsskola från nuvarande belopp,

9,700 kronor, med 800 kronor till 10,500 kronor finner jag intet att invända.

Däremot finner jag mig under förhandenvarande förhållanden förhindrad

att förorda det av rektor begärda, av skolöverstyrelsen delvis tillstyrkta engångsanslaget

för inredning av fysikrum. Jag är livligt övertygad om behovet

av förbättring härutinnan liksom ock om behovet av förbättrade lokaler

för läroanstalten i dess helhet, men torde frågan härom böra anstå tills

den av mig förut antydda omorganisationen av lärarinneseminariet blivit

fastställd.

Såsom jag nyss framhöll, skulle ett bifall till förslaget örn viss höjning

av hyresbeloppen medföra en minskning av anslagsposten till expenser för

högre lärarinneseminariet och normalskolan för flickor med 1,950 kronor

eller från 14,500 kronor till 12,550 kronor. Skolöverstyrelsen har emellertid

ansett en höjning från sistnämnda belopp med 1,000 kronor till 13,550 kronor

erforderlig för att motsvara den beräknade minskningen i terminsavgifter

i samband med de förberedande klassernas och första flickskoleklassens

ersättande av folkskoleklasser, i vilka inga avgifter erläggas. Detta förslag

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

anser jag mig böra tillstyrka. Vid bifall härtill skulle här ifrågavarande

anslagspost till expenser för budgetåret 1932/1933 behöva upptagas med

(14,500 — 1,950 + 1,000) 13,550 kronor eller 950 kronor mindre än innevarande

budgetår.

Samtliga under denna punkt omnämnda, av mig tillstyrkta anslagsposter

torde böra upptagas såsom ett gemensamt extra anslag. Storleken av det

för budgetåret 1932/1933 behövliga anslaget, beräknat efter de förslag jag

här framlagt, utgör 60,760 kronor, innebärande i jämförelse med det för

budgetåret 1930/1931 beviljade anslaget en nettoökning av 1,800 kronor,

vilken uppkommit på så sätt, att de olika anslagsposterna för hyror ökats

med sammanlagt 2,750 kronor, under det att ovanberörda expensanslag

minskats med 950 kronor.

För vinnande av överskådlighet vill jag slutligen förorda, att de hittillsvarande

anslagsposterna till förhyrande av lokaler för dels normalskolans

lägsta klasser, dels undervisning i biologi och teckning, dels ock högre

lärarinneseminariet och normalskolan för flickor sammanslås till en gemensam

anslagspost, förslagsvis benämnd förhyrande av lokaler för högre lärarinneseminariet

samt för de med seminariet förenade normalskolan för flickor,

realskolan och folkskolan.

Såsom framgår av nästföregående punkt, har utskottet ansett, att den nya

lärarkraft, som erfordras för den med budgetåret 1932/1933 tillkommande

femte folkskoleklassen, bör anställas såsom extra ordinarie övningsskollärare

och ej, såsom Kungl. Majit föreslagit, såsom ordinarie. Det belopp,

som för ändamålet kräves, utgör 3,400 kronor. Enligt utskottets mening

bör detta belopp, på sätt yrkats i herr Björcks ovannämnda motion (I: 45),

lämpligen ingå i nu förevarande anslag, som i anledning därav bör ökas

med 3,400 kronor.

Från seminariets sida har begärts anslag å 5,000 kronor till förhyrande

av en ny våning för seminariet. Departementschefen har avvisat detta krav

under hänvisning bland annat till det av honom framställda förslaget örn

indragning av realskolan, varigenom vissa utrymmen skulle lösgöras redan

med ingången av läsåret 1932/1933. Utskottet har i nästföregående punkt

avstyrkt detta förslag men finner ingen anledning föreligga att med hänsyn

härtill ifrågasätta beviljandet av medel till förhyrande av ökade lokalutrymmen

åt seminariet, som, enligt vad departementschefen vitsordat, kan,

örn ock med svårighet, provisoriskt reda sig med till buds stående lokaler.

Utskottet har i övrigt intet att erinra mot Kungl. Majits förslag under

denna punkt. Med anledning av vad ovan tillstyrkts beträffande en extra

ordinarie övningsskollärare skulle ifrågavarande anslag komma att utgöra

64,160 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) medgiva, att vaktmästaren samt eldaren vid högre lära
-

s. 113 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 113

rinneseminariet må för tiden 1 juli 1932—30 juni 1933

komma i åtnjutande av tillfällig löneförbättring till belopp

av 400 kronor för vaktmästaren och 250 kronor för eldaren;

b) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall

till herr Björcks ovannämnda motion (I: 45), så vitt nu är

i fråga, till diverse behov vid högre lärarinneseminariet anvisa

för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 64,160

kronor.

142:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 140) hemställer ut- Arvoden åt

extra lärare^

skottet, timlärare

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår och vikarier

° ’ . ,. . , .. vid högre

ägt rum, till arvoden åt extra lärare, timlärare och vikarier lärarinne
vid

högre lärarinneseminariet för budgetåret 1932/1933 an- seminariet.

visa ett extra anslag av 39,420 kronor. (140.)

143:o) Kungl. Maj:t har (punkt 141) föreslagit riksdagen att Nyaordinarie

lärår i] urisrcr

dels bemyndiga Kungl. Majit att tills vidare under budgetåret 1932/1933, vid de ändå

för realskolstadiet avsedd ordinarie ämneslärarbefattning vid sandbro- “®ken m^m.

verk skall tillsättas, besluta, huruvida befattningen skall kungöras ledig [141]

såsom adjunktsbefattning eller ämneslärarinnebefattning;

dels ock för inrättande av nya ordinarie lärartjänster vid de allmänna

läroverken med den fördelning, som av Kungl. Majit bestämmes, samt för

ombildning av vissa musiklärarbefattningar och inrättande av nya ordinarie

teckningslärarbefattningar vid av departementschefen i statsrådsprotokollet

under nämnda punkt angivna allmänna läroverk höja det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken med 339,190 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 298—317 i statsrådsprotokollet.

Det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken, som för

budgetåret 1926/1927 var bestämt till 6,666,066 kronor, har under de fem

senaste åren väsentligt höjts och är i riksstaten för budgetåret 1931/1932

upptaget med 8,420,000 kronor.

Anslagshöjningarna hava huvudsakligen föranletts av 1927 års riksdags

beslut angående omorganisation av det högre skolväsendet, vilket beslut beräknats

komma att under ett antal år framåt medföra ökat behov av ordinarie

lärarkrafter och således en fortgående ökning i anslagsbehovet under

ifrågavarande anslagstitel. I avseende å det belopp, varmed anslaget av

berörda anledning bör höjas med ingången av budgetåret 1932/1933, bar

skolöverstyrelsen verkställt utförliga beräkningar, vilkas resultat framlagts i

skrivelse till Kungl. Majit den 31 augusti 1931. I denna skrivelse behandlas

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 6 sami. 8 haft. (Nr 8.) 8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

dels den höjning av ifrågavarande reservationsanslag, som erfordras för inrättande

av nya rektors- oell ämneslärarbefattningar samt för beredande av

arvoden åt första lärarinnor, tillsyningslärare och kvinnliga sakkunniga vid

vissa läroverk, dels ock den anslagsökning, som betingas av ombildning och

nyinrättande av övningslärarbefattningar.

Departementschefen har anfört följande:

På grundval av de i nämnda skrivelse av den 31 augusti 1931 verkställda

beräkningarna och med stöd av vad i övrigt i samma skrivelse anförts,

har överstyrelsen hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

dels att bemyndiga Kungl. Majit att tills vidare under budgetåret 1932/

1933, då för realskolestadiet avsedd ordinarie ämneslärarbefattning vid

samläroverk skall tillsättas, besluta, huruvida befattningen skall kungöras

ledig som adjunkts- eller ämneslärarinnebefattning, varvid må följas de av

1928 års riksdag givna direktiven, dels att till inrättande av nya ordinarie

ämneslärartjänster samt till ombildning och nyinrättande av vissa övningslärartjänster

vid de allmänna läroverken, med den fördelning, som av Kungl.

Majit bestämmes, höja det ordinarie reservationsanslaget med sammanlagt

(301,100 + 47,060=) 348,160 kronor eller i runt tal 348,000 kronor.

Vad först angår den s. k. ämneslärarinnefrågan, innebar 1928 års riksdags

beslut därom allenast en provisorisk anordning. Såsom närmare framgår av den

under punkt 162 i 1931 års åttonde huvudtitel intagna utförliga redogörelsen,

vartill jag här tillåter mig att hänvisa, bemyndigade riksdagen Kungl. Majit

att tills vidare, till och med budgetåret 1930/1931, då för realskolestadiet

avsedd ordinarie ämneslärarbefattning vid samläroverk skulle tillsättas, besluta,

huruvida befattningen skulle kungöras ledig såsom adjunktsbefattning

eller ämneslärarinnebefattning.

I enlighet med Kungl. Majits under nyssberörda punkt 162 i 1931 års

åttonde huvudtitel framlagda förslag medgav vidare 1931 års riksdag, att

nämnda provisorium förlängdes till utgången av budgetåret 1931/1932.

Riksdagen framhöll därvid, att härvid borde noga beaktas 1928 års riksdags

uttalande därom, att den Kungl. Majit förbehållna prövningsrätten ifråga

om ledig ämneslärarinnebefattnings kungörande såsom adjunkts- eller ämneslärarinnetjänst

måtte handhavas med all varsamhet, så att i allt fall proportionen

mellan antalet manliga och kvinnliga lärare ej måtte ändras i vidare

mån, än det av skolöverstyrelsen på sin tid i ärendet avlåtna, å sid. 21 i

propositionen nr 231 till 1928 års riksdag återgivna förslaget innebure.

Skolöverstyrelsen har nu hemställt om en ytterligare förlängning av här

ifrågavarande provisorium under budgetåret 1932/1933. Jag har i en föregående

punkt berört frågan om ämneslärarinnor vid statsläroverken och där

givit uttryck åt den uppfattningen, att denna kategori lärare bör med det

snaraste ersättas med kvinnliga adjunkter. Denna frågar tarvar dock en

närmare utredning, och i avvaktan härå torde det nuvarande provisoriet

böra fortvara ännu ett år. Jag vill därför tillstyrka överstyrelsens förslag

på denna punkt. Givetvis kommer vid ett bifall till detta förslag det av

s. 115 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

115

1928 års riksdag gjorda, av 1931 års riksdag upprepade och av mig nyss

återgivna uttalandet att vinna beaktande.

Härefter anhåller jag så att få övergå till skolöverstyrelsens förslag i vad

detsamma avser behovet av ordinarie rektors- och ämneslärarbefattningar

under budgetåret 1932/1933.

Skolöverstyrelsen har föreslagit inrättandet av 9 nya rektorstjänster, eller

en vid en var av de kommunala mellanskolor, vilkas ombildning till samrealskolor

enligt beslut av 1927 års riksdag skall påbörjas med ingången

av budgetåret 1932/1933. Häremot har jag intet att erinra.

Vidare har skolöverstyrelsen begärt inrättandet av 8 nya lektorstjänster

och därvid erinrat om det av 1931 års riksdag gjorda uttalandet, att det

syntes riksdagen ur det allmännas synpunkt riktigare, att det antal lektorstjänster

— omkring 35 — som återstode att inrätta för slutförande av den

år 1927 beslutade omorganisationen, fördelades på ett flertal år, så att platserna

kunde beräknas erhålla på ett tillfredsställande sätt meriterade innehavare.

Då skolöverstyrelsens här ifrågavarande förslag synes mig stå i

överensstämmelse med riksdagens åberopade uttalande, vill jag tillstyrka

detsamma.

I fråga om adjunktstjänster innefattar skolöverstyrelsens nu föreliggande

förslag en nettoökning av 30. Vid de s. k. gamla läroverken skulle enligt

överstyrelsens tidigare framlagda, i 1928 års statsverksproposition intagna

förslag inrättas 6 nya adjunktstjänster och vid de nyinrättade läroverken

9 tjänster. Vidare har skolöverstyrelsen vid här förevarande grupp av läroverk

föreslagit inrättandet av ytterligare 5 nya adjunktstjänster vid sådana

läroverk, där antalet extralärare är exceptionellt högt. Skolöverstyrelsen har

i detta sammanhang lämnat en ingående utredning rörande antalet extralärare

vid. de allmänna läroverken och därvid uppvisat, hurusom detta antal

budgetåret 1931/1932 vore omkring 330 eller mer än dubbelt så stort som

tidigare beräknats, ävensom att nämnda antal under budgetåret 1932/1933 torde

komma att uppgå till omkring 400 eller inemot tredubbla antalet mot det

tidigare beräknade och dubbla antalet mot det vid omorganisationens början

förefintliga. Skolöverstyrelsen har vidare framhållit, att det vore uppenbart,

att nämnda förhållande vore förenat med allvarliga olägenheter, icke blott

för de obefordrade lärarna, vilka finge vänta oskäligt länge på befordran,

utan även för undervisningen, då denna måste bli lidande på de ständiga

lärarombytena. Vid de helt förstatligade kommunala mellanskolorna har

skolöverstyrelsen föreslagit inrättandet av 5 nya adjunktstjänster. Detta

förslag avser dels ett par skolor, som hittills erhållit ett mindre antal ordinarie

ämneslärartjänster än vad år 1927 beräknats, dels några skolor, där

lärjungantalet under de sista åren visat en så stark stegring, att överstyrelsen

funnit skäl föreligga för inrättandet av nya ordinarie tjänster.

Slutligen föreslår överstyrelsen inrättandet av 21 nya adjunktstjänster vid

de under ombildning till samrealskolor stående kommunala mellanskolorna.

Av sistnämnda tjänster äro emellertid samtliga utom 6 avsedda att tillsättas

genom överflyttande i statstjänst av förutvarande ordinarie ämneslärare

vid den kommunala mellanskolan. Sammanlagt har alltså skolöverstyrelsen

för budgetåret 1932/1933 föreslagit nyinrättandet av (15 + 5 + 5 +

2\ =) 46 nya adjunktstjänster. Å andra sidan har överstyrelsen i anslutning

till tidigare gjorda beräkningar ansett sig kunna föreslå indragning av

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

sammanlagt 16 adjunktstjänster vid de s. k. gamla läroverken, vadan nettoökningen

av adjunktstjänster för budgetåret 1932 1933 skulle, såsom jag

tidigare meddelat, uppgå till (46 — 16 =) 30.

Skolöverstyrelsens förslag, i vad detsamma avser ett fullföljande av den

tidigare beslutade omorganisationen av de allmänna läroverken, föranleder

ingen erinran från min sida. Även i övrigt anser jag mig böra ansluta

mig till överstyrelsens förslag trots de betänkligheter, som givetvis under

förhandenvarande förhållanden uppresa sig mot inrättandet av nya ordinarie

tjänster. Jag vill emellertid här framhålla, att det i detta fall ej gäller

inrättandet av nya tjänster i egentlig mening; här ifrågakomma befattningar

hava sedan länge befunnits nödvändiga för undervisningens uppehållande,

och det gäller särskilt att bereda deras innehavare en säkrare ställning. De

förhoppningar, som man tillförene hyst örn att åstadkomma en minskning

av det redan då såsom oskäligt stort ansedda antalet extralärare, hava icke

gått i uppfyllelse, tvärtom har antalet extralärare sedan dess vuxit i betydande

omfattning. Redan med hänsyn härtill finner jag mig böra tillstyrka

överstyrelsens förslag. Härtill komma vidare de olägenheter för läroverken,

som äro förknippade med de med extralärarsystemet sammanhängande täta

ombytena av lärarkrafter. Slutligen vill jag framhålla, att de ekonomiska

konsekvenserna av förslaget äro relativt obetydliga. En manlig adjunkt i

lägsta lönegraden åtnjuter för närvarande en avlöning av 4,300 kronor,

under det att avlöningen för en manlig adjunktskompetent extralärare efter

sex tjänstår numera uppgår till 4,000 kronor. För kvinnliga adjunkter,

respektive adjunktskompetenta extralärare äro motsvarande siffror 3,600

kronor och 3,500 kronor. Kostnadsökningen för de 10 adjunktsbefattningar,

det här närmast gäller, skulle alltså inskränka sig till högst 3,000 kronor,

vartill skulle komma författningsenliga ålderstillägg.

I fråga om ämneslärarinnetjänster har skolöverstyrelsen föreslagit inrättandet

av 5 nya sådana vid de s. k. gamla läroverken och de helt nyinrättade

allmänna läroverken samt 13 vid de under ombildning till samrealskolor

varande kommunala mellauskolorna eller sammanlagt 18. Av sistnämnda

13 tjänster äro samtliga utom 2 avsedda att tillsättas genom överflyttning

av förutvarande ordinarie ämneslärare vid respektive kommunala

mellanskola. Skolöverstyrelsens beräkningar hava gjorts under förutsättningav

bifall till en av stadsfullmäktige i Lund gjord framställning angående

sådan ändring i den för högre allmänna läroverket i Lund bestämda organisationen,

att samundervisningen måtte begränsas till gymnasiet; i annat

fall bliver ytterligare en ämneslärarinnebefattning erforderlig. Till denna

fråga anhåller jag att få återkomma i det följande; jag vill här inskränka

mig till att tillstyrka bifall till skolöverstyrelsens framställning jämväl i denna

punkt.

Enligt skolöverstyrelsens sålunda framlagda, av mig nu tillstyrkta förslagskulle

alltså vid de allmänna läroverken budgetåret 1932/1933 inrättas

sammanlagt 9 rektorstjänster, 8 lektorstjänster, 30 adjunktstjänster och 18

ämneslärarinnetj änster.

För inrättandet av de föreslagna 65 njra tjänsterna ävensom för bestridande

av den fortskridande ökningen av arvodena till rektorer vid under

ombildniug stående kommunala mellanskolor, av arvodesförhöjningar för

ämneslärarinnor med adjunktskompetens ävensom av arvoden till första

lärarinnor, tillsyniugslärare och kvinnliga sakkunniga erfordras enligt skol
-

s. 117 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

117

överstyrelsens beräkningar sammanlagt 301,100 kronor, med vilket belopp

alltså reservationsanslaget till de allmänna läroverken torde böra ökas.

Vad härefter angår ombildning och nyinrättande av övningslärarbefattningar

innebär överstyrelsens nu framlagda förslag, att budgetåret 1932/

1933 dels de nuvarande tecknings- och musiklärartjänsterna vid förutvarande

samrealskolan i Kristinehamn skulle ombildas till motsvarande befattningar

vid högre allmänt läroverk, dels vid ett vart av de högre allmänna läroverken

för flickor i Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg skulle

inrättas tecknings-, musik- och gymnastiklärartjänster, dels ordinarie teckningslärartjänster

skulle inrättas vid samrealskolorna i Tranås, Ronneby och

Falkenberg,- dels en ordinarie musiklärartjänst skulle upprättas vid samrealskolan

i Lidingö, dels ock ordinarie gymnastiklärartjänster skulle upprättas

vid samrealskolorna i Lidingö, Katrineholm, Motala, Nässjö, Ronneby, Hässleholm,

Höganäs, Falkenberg, Trollhättan, Stora Tuna, Sollefteå och

Boden.

Skolöverstyrelsens förslag i vad detsamma avser ombildning av teckningsoch

musiklärartjänsterna vid högre allmänna läroverket i Kristinehamn samt

inrättandet av ordinarie tecknings-, musik- och gymnastiklärartjänster vid

de fyra flickläroverken har ej givit mig anledning till erinran. Beträffande

gymnastiklärartjänsterna vid sistnämnda läroverk har skolöverstyrelsen i

annat sammanhang gjort framställning örn de avlöningsförmåner, som böra

förbindas med de nya befattningarna, vilken framställning jag har för avsikt

att senare underställa Kungl. Maj:ts prövning i och för avlåtande

av proposition till riksdagen. För närvarande vill jag endast, i likhet

med skolöverstyrelsen, beräkna arvodet för ifrågavarande gymnastiklärartjänster

enligt vad som i anslutning till nu gällande avlöningsbestämmelser

för Övningslärare synes böra bestämmas i löneförmåner för kvinnlig gymnastiklärare

vid högre allmänt läroverk, eller 2,205 kronor.

Jag vill i detta sammanhang slutligen erinra, att fråga uppkommit rörande

viss jämkning i nu gällande föreskrifter angående idrottsliv och friluftsverksamhet

genom anordnande av idrottsövningar m. m. — de s. k. idrottsdagarna.

Härvid kunna tänkas olika alternativ, antingen bibehållande av

den nuvarande ordningen med rörliga dagar och någon begränsning i antalet

eller också en anordning med på läsordningen fast inlagd friluftsverksamhet.

Det torde ankomma på Kungl. Majit att i detta avseende utfärda

de föreskrifter, som kunna vid närmare prövning befinnas mest ändamålsenliga.

Skolöverstyrelsens förslag om inrättandet av ordinarie teckningslärareänster

vid de helt förstatligade kommunala mellanskolorna i Tranås, Ronneby

och Falkenberg vill jag tillstyrka.

I samband med framläggandet av sitt förslag om inrättande av andra

Övningslärareänster vid helt förstatligade kommunala mellanskolor — en

musiklärar- och tolv gymnastiklärartjänster — har överstyrelsen i sin här föreliggande,

den 31 augusti 1931 dagtecknade skrivelse erinrat om sina tidigare

gjorda framställningar örn utredning angående ändrade anställningsförhållanden

för Övningslärare vid vissa läroanstalter, vilken utredning förnämligast

skulle avse att genom förening av flera tjänster antingen vid vissa

läroanstalter eller i annan anställning bereda dessa lärare skälig bärgning.

Jag vill nu erinra, att Kungl. Majit den 18 september 1931 anbefallt skolöverstyrelsen

att inkomma med förslag till sådana ändringar i gällande

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

läroverksstadga, som skulle göra det möjligt att i de fall, då sådant ansåges

lämpligt, förena en ordinarie Övningslärare''anst vid statlig läroanstalt

med annan sådan befattning eller med övningslärarbefattning vid kommunal

läroanstalt på sådant sätt, att befattningarna i avseende på åtgärder

beträffande ledigförklarande och tillsättning behandlades såsom en enda

befattning.

Det sålunda infordrade förslaget har ännu icke inkommit, och med hänsyn

härtill hade det givetvis varit tänkbart, att man tills vidare uppsköte

inrättandet av ordinarie övningslärarbefattningar vid skolor av här ifrågavarande

slag. Emellertid finner jag mig, i likhet med skolöverstyrelsen,

böra på grund av skolornas behov förorda inrättandet av en del ordinarie

tjänster. Med inrättandet av ordinarie lärarbefattningar i kvinnligt handarbete

torde emellertid, såsom skolöverstyrelsen föreslagit, tillsvidare böra

anstå. I fråga örn musiklärartjänster har skolöverstyrelsen endast föreslagit

inrättandet av en -—• nämligen vid samrealskolan i Lidingö — och med

hänsyn till denna skolas omfattning, 10 läraravdelningar, finner jag mig böra

tillstyrka förslaget härom. Skolöverstyrelsen har slutligen förordat inrättandet

av 12 nya gymnastiklärartjänster av här ifrågavarande slag. Ehuru det,

såsom skolöverstyrelsen framhållit, måste vara av särskilt värde för läroverken

att äga en fullt kompetent kraft för ledningen av skolans gymnastik

och idrottsverksamhet, finner jag mig icke helt kunna följa överstyrelsens

förslag härutinnan. Det torde nämligen knappast vara lämpligt, att inom en

så pass begränsad kår som gymnastiklärarkåren ett så stort antal tjänster

som nu föreslagits på en gång kungöras till ansökan lediga; en fördelning

på ett par år av de erforderliga tjänsterna synes mig vara att föredraga.

Jag vill förorda, att för budgetåret 1932/1933 sex ordinarie lärartjänster av

här ifrågavarande slag måtte inrättas; det torde då få ankomma på Kungl.

Majit att efter närmare utredning av skolöverstyrelsen besluta om fördelningen

av dessa tjänster.

Skolöverstyrelsen har för omreglering och nyinrättande av övningslärarbefattningar

vid de allmänna läroverken beräknat ett belopp av 47,060

kronor. Vid bifall till mitt nu framlagda förslag skulle detta o belopp kunna

minskas med (6x1,495=) 8,970 kronor till 38,090 kronor. A andra sidan

måste då det extra anslaget till extra arvoden åt gymnastiklärare vid de

allmänna läroverken ökas något. Härtill återkommer jag under punkt 153

i det följande.

Enligt de förslag jag under förevarande punkt tillstyrkt skulle en höjning

av reservationsanslaget till de allmänna läroverken med (301,100 + 38,090=)

339,190 kronor vara erforderlig.

Utskottets

yttrande.

Utskottet anser sig böra tillstyrka, att riksdagen lämnar det av Kungl.

Majit för budgetåret 1932/1933 begärda bemyndigandet i fråga örn ledigkungörande

av ämneslärarbefattning vid samläroverk. Härvid torde alltjämt

böra beaktas ovan omförmälda, av 1928 års riksdag gjorda uttalande

angående proportionen mellan antalet manliga och kvinnliga lärare.

Vad angår behovet av ordinarie tjänster under budgetåret 1932/1933, vill

utskottet, under hänvisning jämväl till vad utskottet hemställer under nästföljande

punkt, ansluta sig till Kungl. Majits förslag utom beträffande antalet

adjunktstjänster. Nettoökningen av sådana tjänster skulle enligt Kungl.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

119

Majlis förslag för nämnda budgetår utgöra 30. Utskottet behjärtar visserligen

strävandena att minska antalet obefordrade extra lärare vid läroverken

men ser sig, med hänsyn till rådande ekonomiska förhållanden och under

erinran att under de senaste tre budgetåren beräknats medel för nyinrättande

av respektive 31, 43 och 28 adjunktstjänster, nödsakat föreslå en

mindre sänkning i det utav Kungl. Majit nu begärda antalet nya tjänster.

Utskottet förordar, att nettoökningen av antalet adjunktstjänster bestämmes

till 25, d. v. s. att 41 i stället för 46 nya adjunktstjänster inrättas för budgetåret

1932/1933 (16 adjunktstjänster vid de s. k. gamla läroverken skola

indragas). Härigenom inbesparas å det ordinarie reservationsanslaget till

de allmänna läroverken (5X4,300=) 21,500 kronor. Den erforderliga höjningen

av nämnda anslag skulle alltså utgöra 317,690 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Majit att tills vidare under budgetåret

1932/1933, då för realskolestadiet avsedd ordinarie

ämneslärarbefattning vid samläroverk skall tillsättas, besluta,

huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning

eller ämneslärarinnebefattning;

b) i anledning av Kungl. Majits förslag, för inrättande

av nya ordinarie lärartjänster vid de allmänna läroverken

med den fördelning, som av Kungl. Majit bestämmes, samt

för ombildning av vissa musiklärarbefattningar och inrättande

av nya ordinarie teckningslärarbefattningar vid av

departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastik”

ärenden för den 4 januari 1932 under punkten 141 angivna

allmänna läroverk höja det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken med 317,690 kronor.

144:o) Kungl. Majit har (punkt 142) föreslagit riksdagen att för sin del

besluta, att gymnasiet vid högre allmänna läroverket i Lund skall från och

med tid, som Kungl. Majit äger bestämma, ombildas till samgymnasium.

Utredningen återfinnes å sid. 317—326 i statsrådsprotokollet. 1

1 skrivelse den 2 juni 1927, nr 262, i anledning av Kungl. Majits proposition

nr 116, angående omorganisation av det högre skolväsendet m. m.

jämte i ämnet väckta motioner anmälde riksdagen, att riksdagen beträffande

läroverket i Lund beslutit, bland annat, att nämnda läroverk skulle i

sin helhet vara avsett endast för manliga lärjungar; dock att, så länge icke

högre flickläroverk i staden inrättats, kvinnliga lärjungar skulle efter framställning

från staden kunna av Kungl. Majit lämnas tillträde till gymnasiet

vid nuvarande läroverket därstädes, under förutsättning att, därest ej vid

läroverket funnes anställd ordinarie kvinnlig ämneslärare, staden skulle be
-

Ombildning

av gymnasiet

vid högre allmänna

läroverket

i Lund

till samgymnasium.

[142.]

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

strida kostnaderna för skäligt arvode till en på det pedagogiska området

erfaren kvinnlig sakkunnig, vilken på rektors förslag av skolöverstyrelsen

skulle förordnas att gå rektor till handa med råd och upplysningar i fråga

örn de kvinnliga lärjungarna, att särskild undervisning i övningsämnen, i

den mån sådant påkallades, på stadens bekostnad anordnades för de kvinnliga

lärjungarna samt under de villkor i övrigt, som Kungl. Majit bestämde.

Genom cirkulär den 18 juni 1927 fastställde Kungl. Majit plan för organisationen

av ifrågavarande allmänna läroverk sålunda, att realskolan,

som skulle vara avsedd endast för gossar, skulle bestå av en femklassig

avdelning med två serier parallellavdelningar, att gymnasiet, som skulle

omfatta en fyraårig latinlinje och en fyraårig reallinje, skulle, tills vidare

och så länge icke högre allmänt flickläroverk inrättats i staden, kunna med

Kungl. Majits medgivande vara tillgängligt även för kvinnliga lärjungar

samt att vid läroverket skulle successivt upprättas en sexårig latinlyceilinje,

avsedd endast för manliga lärjungar.

I sin den 30 november 1929 avgivna utredning rörande allmänna läroverk

för flickor m. m. föreslogo 1927 års skolsakkunniga, att ett högre allmänt

läroverk för flickor måtte upprättas i Lund.

Skolöverstyrelsen anförde i ett häröver avgivet yttrande, bland annat, följande:
I

fråga om Lund synes det på de av de sakkunniga anförda grunder

och därvid särskilt med hänsyn till den sannolikt mycket stora lärjungenumerär,

som skulle bliva följden av gossläroverkets omvandling tili samläroverk,

mest naturligt, att här omhandlade behov tillgodoses genom fullständigt

flickläroverk. Emellertid kan överstyrelsen icke underlåta att i

"detta sammanhang fästa uppmärksamheten vid ett förhållande, som på ett

intimt sätt berör föreliggande fråga. Såväl Uppsala som Lunds högre allmänna

läroverk äro provårsläroverk och äro därvid de till storleken minsta

bland provårsläroverken. Sedan det ojämförligt största antalet allmänna

läroverk i och genom 1927 års läroverksreform förvandlats till samläroverk,

kan det knappast anses riktigt, att den praktiska utbildningen av lärare till

dessa skolor är helt och hållet förlagd till gossläroverk. Den frågan synes

sålunda träda i förgrunden, vilka åtgärder böra vidtagas för att tillgodose

kravet på den praktiska lärarutbildningens förläggande i viss utsträckning

till anstalter av samskolekaraktär. Det ligger då närmast till hands att

tänka sig lösningen av nyssberörda fråga förknippad med den här föreliggande

frågan örn högre allmänna läroverk för flickor i Uppsala och Lund

på så sätt, att dervarande gossläroverk under vissa betingelser förvandlas

till samläroverk. Överstyrelsen föreslår, att denna fråga göres till föremål

för förnyad utredning med beaktande av nu anförda omständigheter och

efter hörande jämväl av vederbörande lokala myndigheter, varefter förslag i

ärendet bör kunna föreläggas 1931 års riksdag. Under tiden torde några

särskilda anordningar för städerna i fråga icke vara erforderliga. Därest

samhällena önska bereda flickor tillträde till gymnasiet förefinnes redan

sådan möjlighet och, vad Lund beträffar, äger staden en kommunal mellanskola,

där flickor kunna under gynnsamma ekonomiska villkor erhålla utbildning

till realexamen.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

121

Genom proposition nr 119 till 1930 års riksdag angående vissa i samband

med 1927 års skolreform stående frågor m. m. gjorde Kungl. Majit beträffande

högre allmänna läroverket i Lund ingen annan framställning än att

med upprättande av lyceilinjen därstädes skulle tills vidare anstå.

På grund av väckta motioner (I: 308 och II: 488) beslöt emellertid 1930

års riksdag, att högre allmänna läroverket i Lund skulle, från och med den

tid, Kungl. Majit bestämde, ombildas till högre samläroverk under villkor,

att Lunds stad åtoge sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler

ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor.

Såsom motiv härför anfördes i riksdagens skrivelse nr 389, att i detta

fall lärjungantalet icke lade hinder i vägen och att det med hänsyn till

provårsutbildningen måste anses vara av vikt att för densamma äga till förfogande

ej blott gossläroverk utan jämväl samläroverk.

I fråga örn organisationen av det nya samläroverket beslöt riksdagen, att

vid läroverket skulle från och med den tid, Kungl. Majit bestämde, utöver

redan fastställd organisation finnas treårigt gymnasium. I samband härmed

borde — framhöll riksdagen i sin skrivelse — givetvis det privata flick - gymnasiet i Lund icke vidare ifrågakomma till statsunderstöd.

Därjämte förklarade riksdagen, att riksdagen av den åvägabragta utredningen

icke känt sig övertygad örn riktigheten av att nu låta anstå med

upprättandet av lyceilinjen vid högre allmänna läroverket i Lund.

Genom cirkulär den 27 juni 1930 anbefallde Kungl. Majit länsstyrelsen i

Malmö att från stadsfullmäktige i Lund inhämta och till Kungl. Majit överlämna

yttrande, huruvida och i sådant fall från vilken tid Lunds stad åtoge

sig de av riksdagen föreskrivna villkoren för ombildning av det högre

allmänna läroverket till högre samläroverk.

Med skrivelse den 4 maj 1931 har länsstyrelsen till Kungl. Majit ininsänt

en den 29 april 1931 dagtecknad ansökning, däri stadsfullmäktige i

Lund under åberopande av sitt vid sammanträde den 24 april 1931 hållna

protokoll hos Kungl. Majit hemställt, att proposition måtte föreläggas riksdagen

att på grunder, som framlagts i ett av särskilda kommitterade den

18 mars 1931 avgivet betänkande, i så måtto ändra det av Lunds stad beträffande

fliekskoleväsendet gjorda erbjudandet, att samundervisningen vid stadens

högre allmänna läroverk begränsades till gymnasiet. Stadsfullmäktige

hava vidare förklarat staden villig att ikläda sig de för gymnasiets ombildning

till samgymnasium erforderliga förpliktelserna. Därest realskolan vid

läroverket finge bibehållas som gosskola, komme stadsfullmäktige att vidtaga

åtgärder för upprättande av en kommunal flickskola i Lund och att

på avtalade villkor av läroverksföreningens i Lund byggnadsaktiebolag övertaga

dess flickskolebyggnad, dit förlägga såväl den kommunala flickskolan

som den kommunala mellanskolan samt ställa dessa båda skolor under

gemensam ledning. Slutligen hava fullmäktige förklarat staden villig ikläda

sig de ifrågavarande förpliktelserna från och med läsåret efter det, som

följde närmast efter statsmakternas beslut i ärendet.

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Departementschefen har för egen del anfört:

Stadsfullmäktige i Lund hava hemställt om sådan ändring av det Lunds

stad gjorda erbjudandet angående organisationen av högre allmänna läroverket

därstädes, att samundervisningen vid läroverket begränsades till gymnasiet;

och hava stadsfullmäktige gjort i sammanhang därmed erforderliga

utfästelser. Skolöverstyrelsen har anslutit sig till stadsfullmäktiges hemställan.

Av den i ärendet förebragta, genom stadsfullmäktiges försorg åstadkomna

utredningen synes mig framgå, att den högre skolundervisningen i Lund

bleve på ett lyckligt sätt tillgodosedd, örn de av stadsfullmäktige föreslagna

anordningarna genomfördes, och ej minst flickornas undervisning skulle på

detta sätt komma att ordnas på ett tillfredsställande sätt. Då jag anser, att

största hänsyn bör tagas till samhällets egna önskningar i en angelägenhet,

vilken som denna är av ingripande betydelse för dess liv och utveckling och

som jämväl ur ekonomisk synpunkt är av stor vikt för staden, vill jag, i likhet

med skolöverstyrelsen, understödja stadsfullmäktiges framställning. Jag gör

detta, som antytts, så mycket hellre som staden — på sätt närmare framgår av

den i ärendet förebragta utredningen ■— finge vidkännas oproportionerligt stora

kostnader, om hela läroverket skulle ombildas till samläroverk. Visserligen kan

man, såsom även tidigare skett, anföra en omständighet, som talar för att högre

allmänna läroverket i Lund även på realskolstadiet borde vara samläroverk,

nämligen att läroverket är ett provårsläroverk och att ett samläroverk för

dem som där genomgå provår bjuder den fördelen, att de få tillfälle att

vinna erfarenhet jämväl örn flickors undervisning, ett förhållande, vars betydelse

givetvis ökats med den stora omfattning, som samskoleväsendet numera

fått. Emellertid bjudes en låt vara något begränsad möjlighet till vinnande

av sådan erfarenhet, även örn endast gymnasiet vid ifrågavarande provårsläroverk

skulle bliva ett samgymnasium. I varje fall måste jag, ej minst

under nuvarande förhållanden, anse de av stadsfullmäktige i Lund anförda

skälen för den av dem begärda organisationen så starka, att de uppväga den

eventuella nackdel, som kan ligga i nämnda begränsning i avseende på provårsutbildningen.

Jag finner alltså inga större betänkligheter från berörda

synpunkt möta mot ett bifall till stadsfullmäktiges anhållan, helst som provårsfrågan

ännu befinner sig under utredning och väntar sin lösning. De närmare

bestämmelserna för genomförandet av ombildningen av gymnasiet vid

högre allmänna läroverket i Lund till samgymnasium torde överlämnas åt

Kungl. Maj:t att meddela. Som jag tidigare framhållit, är beräkningen av

behovet av ämneslärarinnor vid de allmänna läroverken under budgetåret

1932/1933 uppgjord under förutsättning av bifall till stadsfullmäktiges ifrågavarande

framställning.

Med hänsyn till de ekonomiska skäl, som från staden Lunds sida åberopats,

anser sig utskottet kunna förorda, att den av 1930 års riksdag beslutade

omorganisationen av ifrågavarande läroverk till samläroverk nu icke

genomföres utan samundervisningen begränsas till att omfatta gymnasiet.

Ur provårsutbildningens synpunkt är nämnda begränsning till nackdel, och

även med hänsyn till flickornas möjligheter att erhålla realskolutbildning

är förändringen mindre fördelaktig. Utskottet har dock vid sitt ställningstagande

till frågan låtit sig ledas av en strävan att särskilt i nuvarande

ekonomiska situation icke över hövan belasta kommunens ekonomiska bär
-

s. 123 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

123

kraft. Likaså bär utskottet beaktat, att frågan om läroverkslärarnas provårsutbildning

för närvarande är under utredning Beträffande flickornas

tillträde till realskolan synes det emellertid utskottet angeläget, att icke

den kringliggande landsbygdens kvinnliga ungdom i detta hänseende kommer

i en sämre ställning än stadens flickor, då realskolan ej kan öppnas

för kvinnliga lärjungar. Utskottet vill därför vid sin tillstjukan av den

ovan angivna begränsningen av samundervisningen knyta det villkoret, att

kvinnliga lärjungar från den del av kringliggande landsbygd, som tillhör

läroverkets lärjungeområde, skola med avseende å tillträde till stadens kommunala

mellanskola äga samma rättigheter som kvinnliga lärjungar, vilka

hava sin hemvist i staden Lund.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må för sin del besluta, att den Barnundervisning

vid högre allmänna läroverket i Lund, varom 1930

års riksdag fattat beslut, må begränsas till läroverkets gymnasium,

dock under villkor att flickor från den del av kringliggande

landsbygd, som tillhör läroverkets lärjungeområde,

skola med avseende å tillträde till den kommunala mellanskolan

i Lund äga samma rättigheter som flickor, vilka hava

sin hemvist i nämnda stad; ägande Kungl. Majit bestämma

den tid, från och med vilken omförmälda samundervisning

skall taga sin början.

145:o) Kungl. Majit har (punkt 143) föreslagit riksdagen att höja den

i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående

posten: bibliotekarierna, nu 57,600 kronor, med 4,400 kronor till 62,000

kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 326—327 i statsrådsprotokollet.

Anslagsökningen föranledes dels av ombildningen av realskolan i Kristinehamn

till ett högre allmänt läroverk och upprättandet av ett högre allmänt

läroverk för flickor i Örebro, dels av tillkomsten av nya samrealskolor genom

förstatligande av kommunala mellanskolor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må höja den i det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken ingående posten: bibliotekarierna,

nu 57,600 kronor, med 4,400 kronor till 62,000

kronor.

Anslag till

bibliotekarier

vid de

allmänna

läroverken.

[143.]

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Arvoden

till biträden

å rektorsexpeditionerna

vid

de allmänna

läroverken.

[144.]

Arvoden

(8. k. fasta

arvoden) åt

skolläkare

vid de

allmänna

läroverken.

[145.]

146:o) Kungl. Maj:t har (punkt 144) föreslagit riksdagen att höja den i

det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående posten:

arvoden till biträden å rektorsexpeditionerna, nu 46,200 kronor, med 2,300

kronor till 48,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 328—331 i statsrådsprotokollet.

Anslagsökningen föranledes av den pågående utvidgningen av vissa äldre

läroverk samt inrättandet av nya statsläroverk. Någon förändring av de för

anslagets utgående gällande grunderna har däremot icke ifrågasatts för budgetåret

1932/1933.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må höja den i det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken ingående posten: arvoden

till biträden å rektorsexpeditionerna, nu 46,200 kronor,

med 2,300 kronor till 48,500 kronor.

147:o) Kungl. Maj:t har (punkt 145) föreslagit riksdagen att öka den i det

ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående posten :

arvoden åt skolläkare, nu 43,900 kronor, med 2,975 kronor till 46,875

kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 331—332 i statsrådsprotokollet.

Arvodet åt skolläkarna vid de allmänna läroverken utgår dels i form av

ett fast arvode, dels såsom ett rörligt arvode, vars storlek bestämmes av

antalet under höstterminen närvarande lärjungar vid läroverket. Från och

med budgetåret 1923/1924 har det rörliga arvodet utgått med 2 kronor för

varje dylik lärjunge. De fasta skolläkararvodena bestridas med en i det

ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående anslagspost:

Arvoden till skolläkare, vilken för budgetåret 1931/1932 utgör 43,900

kronor. De rörliga arvodena åter gäldas från ett extra förslagsanslag, som

för budgetåret 1931/1932 bestämts till 62,000 kronor.

I fråga örn de grunder, som gälla för bestämmandet av de fasta arvodena

till skolläkare vid de allmänna läroverken, har ingen ändring ifrågasatts.

Den föreslagna ökningen av denna anslagspost beror på den fortgående,

av 1927 års beslut i skolfrågan betingade omgestaltningen av vissa

läroverk.

I fråga om det rörliga arvodet till skolläkarna bar Kungl. Maj:t gjort

framställning under punkt 154 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag hemställer,

att riksdagen må öka den i det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken ingående posten: arvoden

s. 125 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 125

åt skolläkare, nu 43,900 kronor, med 2,975 kronor till 46,875

kronor.

148:o) Kungl. Maj:t har (punkt 146) föreslagit riksdagen att minska den

i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående

posten: till praktisk utbildning av blivande lärare vid de allmänna läroverken,

nu 76,100 kronor, med 900 kronor till 75,200 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 332—333 i statsrådsprotokollet.

Minskningen har ansetts möjlig genom indragning av vissa adjunktstjänster

vid pro vårsläroverk.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må minska den i det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken ingående posten: till

praktisk utbildning av blivande lärare vid de allmänna läroverken,

nu 76,100 kronor, med 900 kronor till 75,200 kronor.

149:o) Kungl. Maj:t har (punkt 147) föreslagit riksdagen att minska det

ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken med 167,965 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 333—335 i statsrådsprotokollet.

Det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken, som för

budgetåret 1926/1927 var bestämt till 6,666,066 kronor, har under de fem

senaste åren väsentligt höjts och är i riksstaten för budgetåret 1931/1932

upptaget med 8,420,000 kronor.

Vid bifall till vad som föreslagits under punkterna 141, 143, 144, 145 och

146 i statsrådsprotokollet skulle nämnda anslag behöva höjas med tillhopa

347,965 kronor till 8,767,965 kronor.

Jämlikt åläggande den 27 juni 1930 har skolöverstyrelsen i skrivelse den

31 augusti 1931 avgivit förslag beträffande det belopp, varmed det ordinarie

reservationsanslaget till de allmänna läroverken borde upptagas i förslaget

till riksstat för budgetåret 1932/1933. Skolöverstyrelsen har därvid hänvisat

till en av chefen för överstyrelsens statistiska avdelning, byråchefen E.

Göransson, uppgjord promemoria samt i anslutning härtill föreslagit, att reservationsanslaget

till de allmänna läroverken för budgetåret 1932/1933 måtte

upptagas med ett belopp av 8,763,300 kronor.

Departementschefen har anfört bland annat följande:

I det stora hela anser jag mig kunna ansluta mig till skolöverstyrelsens

nu framlagda beräkningar rörande medelsbehovet. Jag vill emellertid erinra,

att jag icke ansett mig kunna helt biträda skolöverstyrelsens förslag örn inrättandet

av ordinarie gymnastiklärarbefattningar vid förstatligade kommunala

mellanskolor. Besparingen å här förevarande anslag utgör vid ett bifall

till mitt förslag härutinnan 8,970 kronor. Medelsbehovet för budgetåret

Praktisk

utbildning

av blivande

lärare vid

de allmänna

läroverken.

[146.]

Reservationsanslaget

till de allmänna

läroverken.

[147.]

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

1932/1933 skulle i anslutning härtill minskas med detta belopp från 8,763,300

kronor till 8,754,330 kronor.

Emellertid har jag ansett mig böra undersöka möjligheten av att genom

anlitande av befintliga reservationer ytterligare minska det belopp, som måste

uppföras i riksstaten för budgetåret 1932/1933. Enligt riksräkenskapsverkets

budgetredovisning för budgetåret 1930 1931 uppgick behållningen å här förevarande

anslag vid utgången av sistnämnda budgetår till 244,475 kronor 41 öre.

Givet är, att man vid en organisation av den omfattning, det bär gäller,

måste framgå med stor försiktighet vid ett minskande av reservationerna.

Detta gäller i all synnerhet under nu rådande stora örn- och nydaningsperiod

på det högre skolväsendets område. Jag vill särskilt erinra, att enligt

byråchefen Göranssons beräkningar de enligt de olika läroverkens stater utgående

lönerna av statsmedel skulle för budgetåret 1932 1933 uppgå till

8,187,167 kronor 75 öre mot i tablån upptagna 8,107,167 kronor 75 öre,

detta beroende på att befattningar icke omedelbart tillsättas utan under

någon tid stå vakanta. Även med hänsyn tagen till nu angivna förhållanden

anser jag mig dock kunna föreslå, att det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken i riksstaten för budgetåret 1932/1933 upptages

med ett belopp av 8,600,000 kronor. Vid bifall härtill skulle under nämnda

budgetår ett belopp av (8,754,330—8,600,000) 154,330 kronor tågås från å

anslaget befintliga reservationer, vadan sålunda en enligt min mening nödvändig

säkerhetsmarginal av i runt tal 90,000 kronor skulle för budgetåret

1932/1933 finnas disponibel.

Beträffande behovet av en dylik säkerhetsmarginal vill jag erinra exempelvis

därom, att Kungl. Majit den 3 juli 1931 från åttonde huvudtitelns

reservationsanslag till extra utgifter anvisat till högre allmänna läroverket

å Kungsholmen i Stockholm 5,000 kronor såsom bidrag till täckande av

utgifter, som under budgetåret 1931/1932 skulle bestridas av läroverkets

biblioteks- och materielkassa. Denna utgift, vilken avsåg anskaffande under

läsåren 1930/1931 och 1931/1932 av undervisningsmateriel, som vore erforderlig

till följd av läroverkets utvidgning med gymnasium, synes mig i anslutning

till vad som i motsvarande hänseende skett beträffande de högre

allmänna läroverken för flickor i Stockholm m. fl. städer (se Kungl. Majits

proposition nr 118 till 1930 års riksdag) rätteligen böra avföras å reservationsanslaget

till de allmänna läroverken, varom Kungl. Majit torde äga att

i sinom tid besluta. Likaledes kunna andra liknande fall tänkas, då en

disposition av sistnämnda anslag bliver erforderlig.

Såsom jag inledningsvis erinrade, skulle ett bifall till mina under punkterna

141, 143, 144, 145 och 146 framlagda förslag innebära en ökning av

reservationsanslaget till 8,767,965 kronor. Genom att nedbringa anslaget

till det av mig — i anslutning till skolöverstyrelsens beräkningar — nu såsom

erforderligt betecknade beloppet av 8,600,000 kronor möjliggöres alltså

en minskning av anslaget med (8,767,965—8,600,000) 167,965 kronor.

Departementschefen har utgått från den siffra, som enligt skolöverstyrelsens

beräkningar skulle erfordras för budgetåret 1932/1933 eller 8,763,300

kronor. Med hänsyn till vad departementschefen förordat i fråga om inrättandet

av ordinarie gymnastiklärarbefattningar vid förstatligade kommunala

mellanskolor, har departementschefen ansett en minskning av nyssnämnda

belopp kunna ske med 8,970 kronor till 8,754,330 kronor. Ut
-

s. 127 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

127

skottet, som under punkten 143 här ovan biträtt departementschefens uppfattning

beträffande nämnda gymnastiklärarbefattningar, vill erinra om att

enligt utskottets förslag under samma punkt ytterligare en minskning av

medelsbehovet uppkommer å 21,500 kronor. Siffran 8,754,330 kronor bör

alltså minskas med 21,500 kronor, varvid erhålles ett belopp av 8,732,830

kronor, som skulle motsvara medelsbehovet å det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken under budgetåret 1932/1933. Örn man

liksom departementschefen räknar med att av medelsbehovet för nämnda

budgetår ett belopp av 154,330 kronor bestrides medelst å anslaget förefintliga

reservationer, varigenom såsom en säkerhetsmarginal 90,000 kronor

av reservationerna skulle återstå, bör det ordinarie reservationsanslaget till

de allmänna läroverken i riksstaten för budgetåret 1932/1933 uppföras med

ett belopp av (8,732,830 — 154,330=) 8,578,500 kronor eller 21,500 kronor

mindre än Kungl. Majit föreslagit.

Vid bifall till vad utskottet hemställt under punkterna 143, 145, 146,

147 och 148 skulle reservationsanslaget, som nu utgör 8,420,000 kronor,

behöva ökas med 326,465 kronor till 8,746,465 kronor. Genom att anslaget,

på sätt utskottet nyss förordat, för budgetåret 1932/1933 bestämmes

till 8,578,500 kronor möjliggöres en minskning av anslaget med (8,746,465

— 8,578,500=) 167,965 kronor eller samma belopp, som Kungl. Majit

under denna punkt upptagit såsom den summa, varmed minskning av det

ordinarie reservationsanslaget kan ske. Beträffande dispositionen av ovannämnda

reservation å 90,000 kronor hänvisar utskottet till vad utskottet i

det följande anför under punkten 151.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må i enlighet med Kungl. Majits förslag

minska det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna

läroverken med 167,965 kronor.

Vid bifall till vad utskottet under punkterna 143:o), 145:o), 146:o), 147:o),

148:o) och 149:o) tillstyrkt, kommer det ordinarie reservationsanslaget till de

allmänna läroverken, nu 8,420,000 kronor, att ökas med 158,500 kronor till

8,578,500 kronor.

150:o) Kungl. Majit har (punkt 148) föreslagit riksdagen att minska det

ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg åt lärarpersonalen vid de allmänna

läroverken, nu 1,247,000 kronor, med 27,000 kronor till 1,220,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 335—336 i statsrådsprotokollet.

Berörda anslagsminskning bar föreslagits med hänsyn till dels vissa av

skolöverstyrelsen framlagda beräkningar, dels ock den konstaterade medelsåtgången

under de senaste budgetåren.

Ålderstillägg

åt lärarpersonalen

vid

de allmänna

läroverken.

[148.]

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Arvoden åt

extra och

vikarierande

ämneslärare

vid de allmänna

läroverken

m. m.

[149.]

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget till

ålderstillägg åt lärarpersonalen vid de allmänna läroverken,

nu 1,247,000 kronor, med 27,000 kronor till 1,220,000 kronor.

151 :o) Kungl. Majit har (punkt 149) föreslagit riksdagen att till arvoden

åt extra lärare och vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 1,212,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 337—345 i statsrådsprotokollet.

I det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingår en

anslagspost till arvoden åt extra lärare och vikarier samt för oförutsedda behovDenna

anslagspost bestämdes av 1918 års riksdag till 250,000 kronor. Härutöver

har riksdagen under en lång följd av år å extra stat anvisat särskilda

anslag till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna

läroverken. Riksdagen har sålunda för sistnämnda ändamål anvisat för

budgetåret 1928/1929 562,500 kronor — förutom ett belopp av 77,500 kronor

till arvodesförhöjning för vissa extra ordinarie lärare — för budgetåret

1929/1930 516,300 kronor, för budgetåret 1930/1931 765,900 kronor samt

för budgetåret 1931/1932 965,800 kronor.

Den avsevärda förhöjning av anslaget, som ägt rum under sistnämnda

budgetår, förestavades, förutom av ökning av antalet klassavdelningar vid

läroverken, även av den ökning i det genomsnittliga antalet lärartimmar

per klassavdelning, som beräknades skola äga rum bland annat på grund

av differentieringen av gymnasiets båda högsta ringar.

I skrivelse den 31 augusti 1931 har skolöverstyrelsen gjort framställning

örn anslag för här ifrågavarande ändamål för budgetåret 1932/1933.

Överstyrelsen har därvid erinrat, att överstyrelsen den 8 augusti 1930

(jämför härom den närmare redogörelsen i punkt 168 av 1931 års åttonde

huvudtitel) erhållit bemyndigande att inom gränserna för anvisade medel

och under de av riksdagen i övrigt angivna förutsättningar medgiva sådan

jämkning i de av Kungl. Majit fastställda specialplanerna för omorganisation

av de allmänna läroverken, som innefatta ett tillfälligt inrättande av

parallellavdelning eller tillfällig indragning av sådan avdelning.

För de jämkningar, vilka med stöd av detta bemyndigande medgivits av

överstyrelsen för läsåret 1931/1932, har överstyrelsen lämnat en utförlig

redogörelse i en vid dess skrivelse fogad tabellbilaga, beträffande vilken

torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.

Härefter har skolöverstyrelsen anfört bland annat följande:

Med tillämpande av vissa närmare angivna beräkningsgrunder hade överstyrelsen

för läsåret 1932/1933 verkställt detaljerade beräkningar över det sannolika

lärarbehovet vid varje särskilt läroverk. Dessa beräkningar hade givit

s. 129 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

129

vid handen, att vid de allmänna läroverken skulle under ifrågavarande

läsår komma att erfordras 347 extralärare med full tjänstgöring och dessutom

timlärare med en sammanlagd tjänstgöring av 1,445 veckotimmar.

Härvid hade överstyrelsen förutsatt, att de av överstyrelsen föreslagna nya

lärartjänsterna, nämligen 9 rektorstjänster, 8 lektorstjänster, 30 adjunktstjänster

och 18 ämneslärarinnebefattningar, komme att inrättas från och

med läsåret 1932/1933. Då arvodet för 24 timlärartimmar i stort sett motsvarade

arvodet till en extralärare med full tjänstgöring, kunde det här angivna

behovet uppskattas till 347 + 60 = 407 extralärare med full tjänstgöring.

Av upppgifter, som under augusti 1931 inkommit till överstyrelsen, framginge

tydligt, att tillströmningen av lärjungar till de allmänna läroverken

vid början av höstterminen 1931 blivit vida större, än man tidigare beräknat.

Detta gällde givetvis huvudsakligen realskolans första klass och gymnasiets

första ring, och det vore särskilt anmärkningsvärt, att vid åtskilliga

läroverk ett överraskande stort antal lärjungar, som vid realskolor eller

kommunala mellanskolor avlagt realskolexamen, sökt inträde i det treåriga

gymnasiets första ring. Huruvida en ytterligare ökning av antalet inträdessökande

vore att motse vid början av höstterminen 1932 kunde för närvarande

icke avgöras, men vissa omständigheter gjorde detta sannolikt.

Då det för närvarande icke vore möjligt att bedöma, hur stor denna

ökade tillströmning kunde bliva, hade överstyrelsen i sina ovan omnämnda

beräkningar av lärarbehovet icke tagit hänsyn därtill annat än i sådana

fall, då man på grund av stegrat lärjungeantal i de högsta klasserna av ett

högre allmänt läroverks realskola med visshet kunde förutse en ökning av

antalet inträdessökande till ifrågavarande läroverks gymnasium. Om överstyrelsen

genom tillfällig utvidgning av den nuvarande organisationen för de

allmänna läroverken skulle kunna tillgodose det behov, som bleve en följd

av en allmän ökning av de inträdessökandes antal, måste en reserv av ett

antal extralärarbefattningar ställas till överstyrelsens förfogande, och detta

antal torde icke kunna sättas lägre än till 10. Aven de beräkningar över

sannolika lärarbehovet, som av överstyrelsen utförts, vilade på en mycket

osäker grund, då de byggde på en approximativ uppskattning av sannolika

antalet lärjungar i olika klasser och ringar, och det vore därför ingalunda

uteslutet, att dessa beräkningar för åtskilliga läroverks vidkommande fört

till ett lärarbehov, som komme att visa sig otillräckligt. Då det här gällde

ett reservationsanslag, som icke finge överskridas, torde det även på grund

av sist omnämnda förhållande kunna anses väl motiverat, att den reserv

av 10 extralärarbefattningar, som före budgetåret 1929/1930 årligen ställdes

till överstyrelsens förfogande, nu åter beviljades. I förevarande sammanhang

ansåge sig överstyrelsen böra framhålla, att överstyrelsen för budgetåret

1932/1933 vid de allmänna läroverken räknade med 1,665 rektorstjänster

och ordinarie ämneslärarbefattningar. Örn härtill Indes de oundgängligen

erforderliga extralärarbefattningarna, stege summan till över 2,000,

och den ifrågasatta reserven av 10 extralärarbefattningar utgjorde således

mindre än 0,5 procent av hela antalet erforderliga lärare i läsämnen.

Med hänsyn till vad ovan anförts såge sig överstyrelsen nödsakad hemställa

om anslag för budgetåret 1932/1933 till anställande vid de allmänna

läroverken av extralärare och timlärare till ett antal, som motsvarade 417

extralärare med full tjänstgöring.

Med stöd av förhållandena under de senaste åren ansåge sig överstyrelsen

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 6 sami. 8 haft. (Nr 8.) 9

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

böra räkna med att 4/° av dessa extralärare bomme att äga behörighet till

adjunktsjänst och således bliva berättigade till ett årligt arvode av 3,300

kronor för manlig lärare och 3,000 kronor för kvinnlig lärare. Huru många

kvinnliga extralärare, som komme att anställas, kunde givetvis icke för när.

varande avgöras, men överstyrelsen ansåge sig kunna räkna med att deras

antal bleve 30. De icke adjunktskompetenta extralärarna komme förmodligen

att så gott som uteslutande bliva manliga, och för dem borde därför

räknas med ett årsarvode av 2,900 kronor. Den sammanlagda kostnaden

kunde således beräknas till (303 X 3,300 + 30 X 3,000 + 84 X 2,900 =)

1,333,500 kronor.

Genom beslut den 15 maj 1931 hade Kungl. Maj:t utfärdat, att gälla

tillsvidare från och med den 1 juni 1931, så länge anslagsmedel för ändamålet

funnes att tillgå, vissa bestämmelser i fråga om arvode till extra

ordinarie lärare vid allmänt läroverk, som biträdde vid inträdesprövningar

efter vårterminens slut. Samtidigt hade Kungl. Maj:t föreskrivit, att härav

föranledda kostnader skulle för budgetåret 1931/1932 bestridas från det anvisade

extra anslaget till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid

de allmänna läroverken. Dessa kostnader hade för budgetåret 1931/1932

beräknats till 3,000 kronor. Då överstyrelsen funné det synnerligen önskvärt,

att här ifrågavarande arvoden komme att utgå även under budgetåret

1932/1933, och icke hade anledning ifrågasätta ändring av det belopp, som

tidigare beräknats för bestridande av de av dem förorsakade kostnaderna,

hemställde överstyrelsen, att det ovan angivna beloppet till arvoden åt extralärare

och timlärare höjdes med 3,000 kronor till 1,336,500 kronor.

Under en följd av år hade ur det ordinarie reservationsanslaget till de

allmänna läroverken tagits ett belopp av 120,000 kronor till arvoden åt

extralärare och timlärare. Då detta torde kunna ske även under budgetåret

1932/1933, skulle enligt ovan angivna beräkningar det extra anslaget

till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken

böra uppgå till 1,216,500 kronor.

I anslutning till det sålunda anförda har skolöverstyrelsen slutligen hemställt,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att till arvoden åt extra och

vikarierande lärare vid de allmänna läroverken för budgetåret 1932/1933

anvisa ett extra anslag av 1,216,500 kronor. I

I skrivelse den 12 oktober 1931 har härefter skolöverstyrelsen —- med

förmälan, att överstyrelsen, sedan uppgifter rörande lärjungantalet vid de

allmänna läroverken höstterminen 1931 inkommit till överstyrelsen, ansett

det av nöden att underkasta sitt förslag den 31 augusti 1931 rörande behovet

av anslag under åttonde huvudtiteln till de allmänna läroverken m. m.

för budgetåret 1932/1933 en granskning i belysning av sålunda tillgängliga

siffror — med anledning av nämnda granskning anfört bland annat följande:
I

sin ovannämnda framställning hade överstyrelsen i de fall, då de allmänna

läroverkens lärjungantal legat till grund för beräkningen av anslagets

storlek, räknat för höstterminen 1931 med 32,000 och för höstterminen

1932 med 33,000 lärjungar. Antalet lärjungar hade emellertid redan höstterminen

1931 vuxit till 35,052, motsvarande en ökning från närmast före
-

s. 131 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

131

gående hösttermin med 3,602 lärjungar. Överstyrelsen räknade med att

antalet för läsåret 1932/1933 komme att ytterligare växa beroende dels på

ytterligare ökad tillströmning av lärjungar, särskilt kvinnliga, till redan förefintliga

klassavdelningar, dels på utvidgning av en del läroverk med nya

klassavdelningar samt ytterligare förstatligande av klasser i vissa kommunala

mellanskolor. Det syntes dock överstyrelsen sannolikt, att ökningen

ej skulle bli lika stor som för läsåret 1931/1932 utan stanna vid cirka

2”,000. Antalet lärjungar skulle då för höstterminen 1932 komma att uppgå

till cirka 37,000.

Anslaget till arvoden åt vikarierande lärare och extra ämneslärare vid de

allmänna läroverken vore självfallet i hög grad beroende av antalet lärjungar

och borde därför i detta sammanhang särskilt beröras. Överstyrelsen

ville då erinra örn att överstyrelsen i sin ovannämnda framställning

byggt sin beräkning av detta anslag ej på antalet lärjungar utan på antalet

behövliga läsavdelningar, och vid sin beräkning av detta sistnämnda antal

hade överstyrelsen tagit hänsyn till den ökning, som skulle uppkomma

genom ytterligare förstatligande av kommunala mellanskolor samt genom

planenlig utvidgning av andra läroverk. Överstyrelsen hade vidare förutsatt,

att samma uppdelning i nya avdelningar, som läsåret 1931/1932 visat

sig nödvändig på grund av den stora ökningen i lär jungan talet, skulle

komma att vara av behovet påkallad i samma klasser och ringar även under

läsåret 1932/1933 och att de läsåret 1931/1932 nytillkomna avdelningar

skulle finnas kvar även läsåret 1932/1933 i närmast högre klasser och ringar.

Då överstyrelsen vidare räknat med ett något större lärarbehov i näst högsta

ringen än tidigare på grund av ökningen i lärjungantal i närmast lägre

ringar och då i överstyrelsens förslag ingått en visserligen obetydlig reserv

av extralärare, funne överstyrelsen det sannolikt, att dess beräkningar i fråga

örn förevarande anslag skulle visa sig hålla måttet oaktat den oväntat stora

stegringen i lärjungantal, förutsatt dock att någon minskning i anslaget

ej företoges. Överstyrelsen ansåge sig dock böra framhålla den osäkerhet,

som givetvis alltid måste vidlåda beräkningar av nu ifrågavarande slag.

Departementschefen har anfört huvudsakligen följande:

När det gäller att beräkna det för extra och vikarierande ämneslärare vid

de allmänna läroverken för budgetåret 1932/1933 behövliga anslagsbeloppet

har man — i likhet med vad som varit fallet under de senare åren — att räkna

med flera skäligen ovissa faktorer. Förstatligandet av förutvarande kommunala

mellanskolor och utbyggandet av nyinrättade statsläroverk fortgår

alltjämt. Ringa erfarenhet föreligger ännu beträffande de kostnader, som

följa med den av 1927 års riksdag beslutade differentieringen av undervisningen

i gymnasiets båda högsta ringar. Tillströmningen till läroverken

har den senaste tiden vida överstigit de beräkningar, som tidigare framlagts

i detta hänseende, och ännu är det omöjligt att säga, örn detta endast berott

på tillfälliga orsaker eller sammanhänger med det förhållandet, att tillträdet

till den högre undervisningen genom 1927 års riksdagsbeslut i så stor utsträckning

underlättats — i all synnerhet för den kvinnliga ungdomen.

Dessa nu av mig angivna faktorer göra, att man vid beräkningen av anslaget

bör gå fram med stor försiktighet. Att under läsåret 1932/1933 en

ytterligare ökning av anslaget är ofrånkomlig framgår redan därav, att

under sagda budgetår förstatligandet av kommunala mellanskolor och utbyggandet

av de nya högre allmänna läroverken kommer att fortskrida.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

De beräkningar över det sannolika lärarbehovet, som överstyrelsen utfört

och för vilka jag i det föregående redogjort, hava givit vid handen, att

vid de allmänna läroverken skulle under läsåret 1932/1933 komma att

erfordras 347 extralärare med full tjänstgöring och dessutom timlärare

med en sammanlagd tjänstgöring av 1,445 veckotimmar. Härvid har överstyrelsen

förutsatt, att de av överstyrelsen föreslagna nya lärartjänsterna,

nämligen 9 rektorstjänster, 8 lektorstjänster, 30 adjunkts^ ansler och 18

ämneslärarinnebefattningar, komma att inrättas från och med läsåret 1932/

1933. Då arvodet för 24 timlärartimmar i stort sett motsvarar arvodet till

en extralärare med full tjänstgöring, har överstyrelsen uppskattat det totala

behovet till 407 extralärare med full tjänstgöring mot 326 under innevarande

läsår, innebärande en nettoökning av 81 extralärare med full tjänstgöring.

Härjämte har överstyrelsen — med hänsyn till nödvändigheten att genom

tillfällig utvidgning av den nuvarande organisationen kunna tillgodose det

behov, som kan bliva en följd av de inträdessökandes antal — ansett, att

en reserv av ett antal extralärarbefattningar måste ställas till överstyrelsens

förfogande, ävensom att detta antal icke torde kunna sättas lägre än till 10.

Sammanlagt skulle alltså enligt överstyrelsens beräkningar erfordras anslag

för anställande vid de allmänna läroverken av extra lärare och timlärare

till ett antal, som motsvarar 417 extralärare med full tjänstgöring.

Skolöverstyrelsen har vid dessa sina beräkningar utgått från att det bemyndigande

att medgiva upprättandet av tillfällig parallellavdelning vid de

allmänna läroverken, som — i enlighet med beslut av 1930 års riksdag —

lämnats skolöverstyrelsen genom Kungl. Maj:ts beslut den 8 augusti 1930,

hädanefter finge omfatta samtliga klasser och ringar även vid de högre allmänna

läroverken för flickor i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Jag torde till en början få erinra, att jag tidigare under punkt 141 tillstyrkt

skolöverstyrelsens förslag örn inrättandet av nyssberörda ordinarie

befattningar vid de allmänna läroverken.

Vad härefter angår ett av överstyrelsen gjort uttalande rörande tillämplighet

jämväl på de högre allmänna läroverken för flickor i Stockholm,

Göteborg och Malmö av det överstyrelsen den 8 augusti 1930 lämnade

medgivandet att tillfälligt upprätta parallellavdelningar vill jag framhålla

följande. Kungl. Majit har den 28 augusti 1931 medgivit, att första klassen

av realskolan vid högre allmänna läroverket för flickor i Göteborg finge

under läsåret 1931/1932 vara uppdelad i två parallellavdelningar. Såsom

jag redan tidigare i annat sammanhang haft tillfälle att utveckla — jämför

härutinnan första kammarens protokoll den 24 mars 1931, nr 23, sid. 8—9

— håller jag före, att tillströmningen av elever måste vara en av de mest

avgörande faktorerna för ett läroverks framtida struktur, att statens flickläroverk

böra inom anslagets ram hava samma möjlighet att utveckla sig

som likställda undervisningsanstalter i landet samt att dessa synpunkter

under vissa givna omständigheter lämpligen kunna tillgodoses genom inrättande

av tillfälliga parallellavdelningar. I anslutning till vad jag sålunda

uttalat har jag icke funnit något att erinra mot att skolöverstyrelsen vid beräkningen

av extralärarbehovet räknat med tillfälligt inrättade parallell avdelningar

jämväl vid dessa läroverk.

Ej heller i övrigt hava skolöverstyrelsens beräkningar av extralärarbehovet

för budgetåret 1932/1933 givit mig anledning till erinran. Jag vill framhålla,

att det enligt mitt förmenande torde vara nödvändigt att vid en organisation

av den omfattning, som de allmänna läroverken numera erhållit,

s. 133 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

133

en viss marginal bibehålies för att kunna möta oförutsedda utgifter. Ä

andra sidan torde det knappast behöva framhållas, att •— när medel framdeles

skola ställas till överstyrelsens förfogande för här ifrågavarande ändamål

— detta endast kommer att ske i den utsträckning, som vid en förnyad

prövning visar sig erforderligt.

I anslutning till det nu anförda vill jag tillstyrka skolöverstyrelsens förslag,

att för budgetåret 1932/1933 anslag måtte beviljas i en utsträckning,

motsvarande 417 extralärare med full tjänstgöring.

Kostnaderna härför hava av skolöverstyrelsen — inberäknat ersättningar

åt vissa extra ordinarie lärare för biträde vid inträdesprövningar efter vårterminens

slut, 3,000 kronor — beräknats till 1,336,500 kronor.

Mot dessa beräkningar har jag icke funnit någon annan anledning till

erinran än att det antal kvinnliga extralärare, som av skolöverstyrelsen beräknats

för budgetåret 1932/1933, d. v. s. 30, synes mig vara väl lågt.

Enligt vad jag under hand inhämtat, hava höstterminen 1931 förordnanden

meddelats för 42 kvinnliga extralärare. Med utgångspunkt härifrån torde

man vara berättigad att antaga, att under budgetåret 1932/1933 minst 45

kvinnliga extralärare komma att erhålla anställning. Skillnaden i lön för

manlig och kvinnlig extralärare uppgår till 300 kronor, och med stöd härav

torde det vara möjligt att minska det av skolöverstyrelsen beräknade anslagsbeloppet

med (15 X 300) 4,500 kronor till 1,332,000 kronor. Då för här ifrågavarande

ändamål av det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken

brukat anlitas ett belopp av 120,000 kronor, skulle alltså det extra

anslaget till extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken

för budgetåret 1932/1933 behöva beräknas till 1,212,000 kronor.

Såsom av punkten 143 inhämtas, har utskottet föreslagit minskning i antalet

nya adjunktsbefattningar för budgetåret 1932/1933 med 5. På grund

härav skulle det kunna ifrågasättas, om ej här ifrågavarande anslag borde

ökas med en summa, motsvarande arvodet till 5 extra lärare. Det framgår

emellertid av den föreliggande utredningen, att de av skolöverstyrelsen verkställda

beräkningarna av lärarbehovet, på vilka departementschefen stöder

sig, äro gjorda med en viss säkerhetsmarginal, och vidare har utskottet uppmärksammat,

att i flera fall uppdelning av klasser förekommit, utan att

sådan uppdelning synes hava varit av behovet påkallad. Utskottet vill inskärpa

vikten av att klassuppdelning medgives endast i sådana fall, då detta

är nödvändigt. Denna regel bör städse beaktas men måste i den nuvarande

ekonomiska situationen med särskild stränghet iakttagas. Med hänsyn till

anförda förhållanden anser utskottet någon höjning av ifrågavarande anslag

icke erforderlig på grund av den under punkten 143 föreslagna minskningen

av antalet ordinarie adjunkter. Utskottet förutsätter alltså, att det

av Kungl. Majit äskade extra anslaget å 1,212,000 kronor jämte den för

samma ändamål i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken

ingående anslagsposten å 120,000 kronor skall vara tillräckligt för

att tillgodose de behov, som under föreliggande punkt avses. Skulle mot

förmodan för några enstaka undantagsfall det visa sig behövligt att äga

tillgång till medel utöver nu angivna belopp, synes det utskottet böra få

Utskottets

yttrande.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ankomma på Kungl. Majit att efter särskild prövning för ändamålet anlita

den under punkten 149 nämnda reservationen å 90,000 kronor, som är avsedd

att möta tillfälliga eller oförutsedda behov.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må till arvoden åt extra och vikarierande

ämneslärare vid de allmänna läroverken för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra anslag av 1,212,000 kronor.

Arvodesförhöjning

åt

vissa extra

ordinarie

ämneslärare

vid högre

lärarinneseminariet,

allmänna

läroverk och

statens folkskoleseminarier.

152:o)

skottet,

[150.]

I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 150) hemställer utah

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie

ämneslärare vid högre lärarinneseminariet, allmänna läroverk

och statens folkskoleseminarier för budgetåret 1932/1933

anvisa ett extra förslagsanslag av 95,000 kronor.

Personliga

lönetillägg

åt vissa

Övningslärare

vid

de allmänna

läroverken.

153:o)

skottet,

[151.]

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 151) hemställer utah

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till beredande i enlighet med av 1929 års

riksdag godkända grunder av personliga lönetillägg under

tiden 1 juli 1932—30 juni 1933 åt vissa ordinarie Övningslärare

vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra förslagsanslag av 3,000 kronor.

Understöd åt

extra ordinarie

lärare

vid de allmänna

läroverken

under

förfall på

grund av

sjukdom

[152.]

jämte två i

ämnet väckta

motioner.

154:o) Kungl. Majit har (punkt 152) föreslagit riksdagen att höja det

ordinarie förslagsanslaget till understöd åt extra ordinarie lärare vid de allmänna

läroverken under förfall på grund av sjukdom, nu 3,000 kronor,

med 2,000 kronor till 5,000 kronor.

t Utredningen återfinnes å sid. 348—349 i statsrådsprotokollet. I

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr A. Thelin (I: 154)

och den andra inom andra kammaren av herr F. Sandivall (lii 184), vari

hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Majit begära

utredning angående sjukhjälp enligt samma grunder, som gälla för

e. o. befattningshavare vid kommunikationsverken och övriga statens nyreglerade

verk, åt extralärare, som är berättigad till förhöjt arvode enligt

kungl, kungörelsen nr 112 år 1931.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras yrkande andragna skälen

får utskottet hänvisa till motionen I: 154.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

135

Det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt extra ordinarie lärare vid

de allmänna läroverken under förfall på grund av sjukdom, som till och

med år 1922 utgjorde 5,000 kronor och för tiden 1 januari—30 juni 1923

2,500 kronor, har från och med budgetåret 1923/1924 i riksstaten varit upptaget

med ett till 3,000 kronor nedsatt belopp.

Under åren 1928, 1929 och 1930 har skolöverstyrelsen hos Kungl. Majit

hemställt dels — i anslutning till en av skolöverstyrelsen den 26 november

1927 gjord framställning — örn vidgade möjligheter för extra ordinarie

lärare vid de allmänna läroverken att erhålla understöd under sjukdom, dels

ock örn höjning av ifrågavarande anslags belopp. Dessa överstyrelsens hemställanden

hava emellertid icke föranlett någon framställning till riksdagen.

I skrivelse den 31 augusti 1931 har skolöverstyrelsen upprepat sina tidigare

framställningar.

Departementschefen har anfört, att han under förhandenvarande förhallanden

icke funne sig kunna tillstyrka, att frågan örn ändrade grunder för

anslagets utgående nu föranledde någon Kungl. Majits åtgärd.

Den föreslagna anslagshöjningen har motiverats med konstaterad ökad

belastning av anslaget.

Mot Kungl. Majits förslag har utskottet intet att erinra.

Vad beträffar de av herrar Thelin och Sandwall väckta motionerna (1: 154

och lii 184) finner utskottet visserligen syftet med dessa motioner behjärtansvärt,

men då utskottet förutsätter, att den i motionerna berörda frågan

kommer att ägnas tillbörlig uppmärksamhet i samband med behandlingen

av det hos Kungl. Majit vilande förslaget örn lönereglering för ifrågavarande

lärare, anser utskottet någon åtgärd icke böra av riksdagen vidtagas

i anledning av samma motioner.

Utskottet hemställer alltså, att riksdagen må

a) höja det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt extra

ordinarie lärare vid de allmänna läroverken under förfall

på grund av sjukdom, nu 3,000 kronor, med 2,000 kronor

till 5,000 kronor,

b) avslå herrar Thelios och Sandwall ovannämnda motioner

(I: 154 och lii 184).

155:o) Kungl. Majit har (punkt 153) föreslagit riksdagen att till extra

arvoden åt lärare i övningsämnen vid de allmänna läroverken för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra anslag av 432,925 kronor att, i huvudsaklig

överensstämmelse med de grunder, som av departementschefen i statsrådsprotokollet

angivits, utgå enligt den närmare fördelning, som av Kungl.

Majit bestämmes.

Utredningen återfinnes å sid. 349—363 i statsrådsprotokollet.

Utskottets

yttrande.

Extra arvoden

åt lärare

i övningsämnen

vid

de allmänna

läroverken.

[153.]

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Under en följd av år har riksdagen anvisat särskilda anslag till extra ar

voden åt teckningslärare, gymnastiklärare och musiklärare samt åt lärarinnor

i kvinnligt handarbete vid de kvinnliga läroverken. Jämväl för budgetåret

1932/1933 föreligga nu framställningar av skolöverstyrelsen örn anslag

för ovannämnda ändamål. För att i någon mån minska antalet anslagsrubriker

under åttonde huvudtiteln har departementschefen föreslagit,

att dessa fyra anslag sammanföras till ett, förslagsvis benämnt extra arvoden

åt lärare i övningsämnen vid de allmänna läroverken. Från detta anslag

skulle då, enligt de närmare fördelningsgrunder, som för varje år böra

underställas riksdagens prövning, medel utanordnas för bestridande av kostnaderna

för nämnda fyra lärarkategorier.

De belopp, departementschefen under denna punkt tillstyrkt, äro

till extra arvoden åt teckningslärare...............kronor 148,860: —

* » » » gymnastiklärare............. » 152,500: —

s » » » musiklärare................. » 63,215: —

* * » » lärarinnor i kvinnligt bandarbete. . » 68,350: —

eller inalles kronor 432,925: —

Summan av motsvarande för budgetåret 1931/1932 utgående anslag utgör

404,300 kronor. Ett bifall till de nu framlagda förslagen innebär alltså en

kostnadsökning av 28,625 kronor.

Beträffande anslagsposten till extra arvoden åt teckningslärare, som för

innevarande budgetår utgår med 142,660 kronor, har departementschefen

anfört huvudsakligen följande:

Jag vill till en början erinra, att jag tidigare under punkt 141 tillstyrkt

skolöverstyrelsens förslag örn dels ombildning av teckningslärarbefattningen

vid högre allmänna läroverket i Kristinehamn från teckningslärarbefattning

vid realskola till motsvarande befattning vid högre allmänt läroverk, dels

ock inrättande av nya ordinarie teckningslärarbefattningar vid de högre allmänna

läroverken för flickor i Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg

samt vid samrealskolorna i Ronneby, Falkenberg och Tranås.

Under punkt 149 i det föregående har jag vidare — främst med hänsyn

till det oberäknat hastigt stegrade elevantalet vid de allmänna läroverken —

ansett mig böra tillstyrka överstyrelsens förslag om ställande till överstyrelsens

förfogande av medel till 10 extralärarbefattningar.

Skolöverstyrelsens här föreliggande beräkningar, som gjorts under de sålunda

av mig tillstyrkta förutsättningarna, hava icke givit mig anledning

till erinran. Då medelsbehovet kan uppskattas till sammanlagt 279,460

kronor och den i det ordinarie reservationsanslaget ingående anslagsposten

uppgår till 132,600 kronor, skulle alltså för här ifrågavarande ändamål på

extra stat behöva beräknas ett belopp av 146,860 kronor.

Till extra arvoden åt gymnastiklärare ingår i det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken en anslagspost å 20,000 kronor.

Härutöver har riksdagen under åtskilliga år för ändamålet anvisat medel

å extra stat, för budgetåret 1927/1928 uppgående till 44,800 kronor, för

s. 137 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

137

budgetåret 1928/1929 till 77,000 kronor, för budgetåret 1929/1930 till 82,500

kronor, för budgetåret 1930/1931 till 108,200 kronor och för budgetåret

1931/1932 till 140,460 kronor. De för budgetåren 1928/1931 vidtagna förhöjningarna

av det extra anslaget hava betingats huvudsakligen av det ökade

antal gymnastikavdelningar vid de allmänna läroverken, som tillkommit

genom upprättande av nya läroverk och genom vissa läroverks utvidgning,

men i viss mån även av den omständigheten, att kvinnliga lärjungar i större

utsträckning än tidigare erhållit möjlighet att vinna inträde vid allmänna

läroverk och att dessa lärjungar ansetts icke lämpligen böra åtnjuta gymnastikundervisning

tillsammans med manliga lärjungar. Förutom av nu

angivna orsaker har den höjning av anslaget, som vidtagits för budgetåret

1931/1932, föranletts av att under sagda budgetår vissa försök vidtagits i

fråga örn tillämpningen av de den 29 juni 1928 utfärdade nya undervisningsplanerna

för rikets allmänna läroverk i vad desamma avse undervisningen

i gymnastik med lek och idrott, närmast då den med de nya undervisningsplanerna

förenade hållningsrättande gymnastiken och sjukgymnastiken.

I detta hänseende hänvisas till den utförliga redogörelse härför,

som finnes intagen under punkt 172 av 1931 års åttonde huvudtitel.

Såsom framgår av riksdagens skrivelse den 17 april 1931, nr 8 A, punkt

164, biföll riksdagen den för budgetåret 1931/1932 ifrågasatta anslagshöjningen

med hänvisning till vad departementschefen anfört därom, att

nämnda budgetår finge betraktas såsom ett försöksår i vad anginge gymnastikundervisningen

vid de allmänna läroverken.

Det bör särskilt nämnas, att skolöverstyrelsen för läsåret 1932/1933 för

hållningsrättande gymnastik och sjukgymnastik räknat med ett timantal av

173.

Beträffande ifrågavarande extra anslagspost har departementschefen anfört

följande:

Jag torde till en början få erinra, att jag under punkt 141 i det föregående

tillstyrkt skolöverstyrelsens förslag örn inrättandet av nya ordinarie

gymnastiklärartjänster vid de högre allmänna läroverken för flickor i Stockholm,

Göteborg, Malmö och Hälsingborg. Under samma punkt har jag

vidare till behandling upptagit skolöverstyrelsens förslag örn inrättande av

ordinarie gymnastiklärartjänster vid tolv närmare angivna samrealskolor, som

uppstått ur tidigare kommunala mellanskolor. Av skäl, som jag under

nämnda punkt närmare utvecklat, har jag därvid ansett mig böra förorda,

att för budgetåret 1932/1933 sex ordinarie tjänster av här ifrågavarande

slag måtte inrättas; och skulle det ankomma på Kungl. Majit att efter närmare

utredning av skolöverstyrelsen besluta om den närmare fördelningen

av dessa tjänster.

De skäl, som år 1931 kommo mig att tillstyrka upptagandet av en försöksverksamhet

beträffande gymnastiken, särskilt den hållningsrättande gymnastiken,

kvarstå alltjämt, och jag vill förorda, att medel måtte ställas till

förfogande för att möjliggöra en dylik verksamhet även under budgetåret

1932/1933. I likhet med skolöverstyrelsen finner jag mig böra föreslå, att

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

försöken under denna tid bedrivas i ungefär samma omfattning som nu.

De närmare bestämmelser, som må bliva erforderliga i ämnet, torde det få

ankomma på Kungl. Majit att framdeles utfärda. Jag vill erinra därom, att

i anledning av en utav skolöverstyrelsen gjord framställning Kungl. Majit

genom beslut den 23 december 1931 föreskrivit, att därest under vårterminen

1932 undervisning i fäktning vid de allmänna läroverken är beräknad

att förekomma å annan tid än sådan, som är avsedd för gymnastik

med lek och idrott, sagda för fäktning tillämnade tid skall i den utsträckning,

överstyrelsen finner lämplig, användas för hållningsrättande gymnastik

och sjukgymnastik.

Skolöverstyrelsen har under de av överstyrelsen angivna förutsättningarna

beräknat kostnaderna för här ifrågavarande undervisning till i runt tal

165,500 kronor, motsvarande 1,559,5 extra gymnastikveckotimmar. Vid ett

bifall till mitt nyssberörda förslag om uppskov med inrättandet av sex av

de av överstyrelsen förordade nya ordinarie gymnastiklärartjänsterna uppkommer

här en ökning av 78 veckotimmar, vilket efter en beräknad kostnadav

90 kronor för veckotimme motsvarar 7,020 kronor. Då jag i övrigt

icke funnit något att erinra mot överstyrelsens förslag och beräkningar i

denna del, anser jag mig böra beräkna den sammanlagda kostnaden för

extra undervisningstimmar i gymnastik till (165,500 + 7,020) 172,520 kronor

eller i avrundat tal 172,500 kronor.

I det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingår, såsom

förut erinrats, för här ifrågavarande ändamål en anslagspost av 20,000

kronor, vadan för ändamålet skulle för budgetåret 1932/1933 behöva berak

nas ett belopp av 152,500 kronor. I

I det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingår en

anslagspost å 5,000 kronor, avsedd till extra arvoden åt musiklärare.

För samma ändamål har riksdagen under åtskilliga år anvisat medel på

extra stat. Detta extra anslag, som för budgetåret 1927/1928 utgick med

5,900 kronor, höjdes för budgetåret 1928/1929 till 14,100 kronor, för bud

getåret 1929/1930 till 29,700 kronor, för budgetåret 1930/1931 till 44,200

kronor och för budgetåret 1931/1932 till 60,430 kronor.

Såsom närmare framgår av punkt 173 av 1931 års åttonde huvudtitel

hava nämnda anslagshöjningar föranletts av, förutom tillkomsten av en

mängd nya statsläroverk, en successiv tillämpning av de genom kungörelsen

den 29 juni 1928 (nr 252) angående undervisningsplaner för de allmänna

läroverken fastställda planerna för musikundervisningen. Vid tillstyrkandet

av anslag för detta ändamål hava emellertid vederbörande departementschefer

vid upprepade tillfällen understrukit, att en av skolöverstyrelsen den

19 november 1928 framlagd plan för genomförande av en utsträckt musikundervisning

vid läroverken icke borde godtagas som bindande för det framtida

bedömandet av detta anslagsbehov, utan borde detta behov fritt prövas

efter föreliggande förhållanden.

I skrivelse den 17 april 1931, nr 8 A, anförde riksdagen under punkt

165 — i samband med anmälan av sitt beslut om anslag för bär ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1931/1932 — bland annat:

s. 139 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

139

Ehuru riksdagen icke kunnat undgå att känna en viss betänksamhet inför

de alltmera ökade anslagskrav, som musikundervisningen vid de allmänna

läroverken ställde på statsverket, hade riksdagen dock, med beaktande

av vad departementschefen framhållit därom, att överstyrelsens plan

för en utsträckt sådan undervisning ej finge anses bindande för framtiden,

icke velat motsätta sig beviljandet av det nu äskade beloppet. Riksdagen

ville emellertid framhålla önskvärdheten av att till nästa riksdag framlades

en ny fullständig kalkyl över de kostnader, som ifrågavarande undervisning

vid ett helt genomförande av omförmälda plan kunde beräknas medföra.

Genom beslut den 8 maj 1931 anbefallde Kungl. Majit skolöverstyrelsen

att verkställa den av riksdagen i dess skrivelse den 17 april 1931, nr 8 A,

under punkt 165 begärda utredningen ävensom att med denna utredning

jämte det förslag, vartill densamma kunde giva anledning, till Kungl. Majit

inkomma i samband med avgivandet av sådana anslagsäskanden, som vore

avsedda att föreläggas 1932 års riksdag.

I skrivelse den 26 oktober 1931 har nu skolöverstyrelsen gjort framställning

örn anslag för här ifrågavarande ändamål för budgetåret 1932/1933

och därvid tillika framlagt den genom nyssberörda beslut den 8 maj 1931

anbefallda utredningen.

Skolöverstyrelsen har därvid —- under erinran örn en sin tidigare utredning

i ämnet den 19 november 1928 — meddelat, att överstyrelsen verkställt en

ny beräkning över det antal undervisningstimmar, som vid helt genomförande

av de nya undervisningsplanerna skulle erfordras för musikundervisningen.

Resultatet av denna utredning framgår av en vid överstyrelsens

skrivelse fogad tabell. Av en tabellen avslutande sammanfattning framgår,

att antalet veckotimmar i sång efter genomförd omorganisation beräknas

bliva 1,431 (mot 1,327 enligt 1928 års beräkningar),

att antalet veckotimmar i instrumentalmusik efter genomförd omorganisation

beräknas bliva 816 (mot 767 enligt 1928 års beräkningar),

att antalet veckotimmar i musik läsåret 1931/1932 uppgår till 1,5211/4,

varav 963 bestridas av ordinarie musiklärare och 558 7-t såsom extratimmar,

samt att av nyssberörda timantal, 1,521 V-*. 529Va utnyttjas för undervisning

i instrumentalmusik.

Departementschefen har i denna del anfört följande:

Till en början torde jag få erinra, att jag under punkt 141 i det föregående

tillstyrkt skolöverstyrelsens förslag om dels ombildning av musiklärartjänsten

vid högre allmänna läroverket i Kristinehamn från musiklärartjänst

vid realskola till motsvarande befattning vid högre allmänt läroverk, dels

ock inrättande av ordinarie musiklärartjänster vid de högre allmänna läroverken

för flickor i Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg samt vid

samrealskolan i Lidingö.

Härefter torde jag så få övergå till frågan om det belopp, som för här

ifrågavarande ändamål må bliva erforderligt för budgetåret 1932/1933. Skolöverstyrelsen

har i sin skrivelse den 26 oktober 1931 — med stöd av en

utförlig redogörelse, för vilken jag i det föregående redogjort, samt med utgående

från att det successiva omorganiserandet av musikundervisningen

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

skulle fortsätta under läsåret 1932/1933 för att kunna i huvudsak avslutas

med läsåret 1934/1935 — beräknat detta belopp till 71,600 kronor eller

11,170 kronor mer än budgetåret 1931/1932.

Med hänsyn till nu rådande förhållanden vill jag emellertid förorda, att

med ytterligare utökning av musikundervisningen vid de allmänna läroverken

utöver vad redan beslutats må anstå för budgetåret 1932/1933. Jag

vill erinra, att såväl vederbörande departementschefer som riksdagen flera

gånger framhållit, att de hittills fattade besluten örn undervisningens utsträckning

icke få anses vara bindande för framtiden. Härtill kommer

vidare, att musikundervisningen redan nu genom statsmakternas beslut

under de senaste åren erhållit en icke obetydlig utvidgning, vadan med

ytterligare åtgärder i denna riktning synes utan alltför stora olägenheter

kunna anstå ett år.

Jag har under hand från skolöverstyrelsen inhämtat vissa uppgifter rörande

det anslag, som från nyss angivna utgångspunkt skulle bliva erforderligt

för budgetåret 1932/1933.

För de samrealskolor, som stå under ombildning från kommunala mellanskolor,

erfordras 51 undervisningstimmar, för de högre flickläroverken 19

samt för de högre allmänna läroverk, vilkas gymnasier äro under ombildning

till samgymnasier, och för högre allmänna läroverket i Kristinehamn

tillsammans 9 undervisningstimmar, allt utöver timantalet för läsåret 1931/

1932 och betingat av det normala utbyggandet av läroverksorganisationen i

enlighet med 1927 och senare års riksdagars beslut. Därjämte har framhållits,

att det torde vara nödvändigt att för läroverk med ordinarie musiklärare

räkna med någon, låt vara obetydlig, reserv — förslagsvis 10 timmar

— för täckande av det behov, som uppstår genom nyupprättande av

första klasser i realskolorna. Ökningen av totala antalet undervisningstimmar

skulle alltså bliva (51 + 19 + 9 + 10) 89, därav 70 på de nya läroverken

och 19 på de äldre. Då minskningen i behovet av extra undervisningstimmar

i musik genom inrättande — i enlighet med vad jag förut tillstyrkt —

av nya ordinarie musiklärarbefattningar och genom ombildning av dylik

befattning vid realskola till motsvarande befattning vid högre allmänt läroverk

belöper sig till sammanlagt 66 undervisningstimmar, därav 60 på de

nya läroverken och 6 på de äldre, kvarstår en ökning i behovet av undervisningstimmar

av allenast 23 timmar, därav 10 för de nya läroverken

och 13 för de äldre. Kostnaderna härför hava beräknats till (13x145-4- 10x90) 2,785 kronor.

För budgetåret 1931/1932 utgår för här ifrågavarande ändamål 65,430

kronor, därav 5,000 kronor från det ordinarie reservationsanslaget till de

allmänna läroverken och 60,430 kronor från det för ändamålet anvisade

extra anslaget. I enlighet med de nyss återgivna beräkningarna, mot vilka

jag icke har något att erinra, skulle totalbehovet för budgetåret 1932/1933

uppgå till (65,430 + 2,785) 68,215 kronor. Frånräknas från denna summa

den i det ordinarie reservationsanslaget ingående anslagsposten, 5,000 kronor,

återstår ett belopp av 63,215 kronor att täckas genom på extra stat anvisade

medel.

I det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingår en

anslagspost å 7,500 kronor till extra arvoden åt handarbetslärarinnor. Det

för innevarande budgetår till samma ändamål utgående extra anslaget utgör

60,750 kronor.

s. 141 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

141

Departementschefen har erinrat, att Kungl. Majit genom beslut den 9

oktober 1931 föreskrivit, att undervisningen i kvinnligt handarbete i realskolans

högsta klass skall tills vidare från och med läsåret 1932/1933 omfatta

allenast en timme i veckan.

Beträffande den extra anslagspostens storlek har departementschefen anslutit

sig till av skolöverstyrelsen verkställda beräkningar.

Utskottet har ansett sig kunna biträda Kungl. Majits här föreliggande

förslag utom på en punkt, nämligen ifråga örn anslagsposten till extra

arvoden åt gymnastiklärare. Enligt utskottets mening böra under nuvarande

ekonomiska förhållanden de förut omtalade försöken med hållningsrättande

gymnastik och sjukgymnastik icke fullföljas. Då för sistberörda

ändamål beräknats ett timantal av 173 under läsåret 1932/1933, kan en

sänkning av nämnda anslagspost, vilken enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle

utgöra 152,500 kronor, ske med (90x173 =) 15,570 kronor eller i runt tal

15,500 kronor. Anslagsposten till extra arvoden åt gymnastiklärare skulle

då komma att utgöra 137,000 kronor och hela anslaget 417,425 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag,

till extra arvoden åt lärare i övningsämnen vid de allmänna

läroverken för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag

av 417,425 kronor att, i huvudsaklig överensstämmelse med

de grunder, som av utskottet under denna punkt förordats)

utgå enligt den närmare fördelning, som av Kungl. Majit

bestämmes.

156:o) Kungl. Majit har (punkt 154) föreslagit riksdagen att till arvoden

(s. k. rörliga arvoden) åt skolläkare vid de allmänna läroverken anvisa för

budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av 55,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 364—365 i statsrådsprotokollet.

Arvodet åt skolläkarna vid de allmänna läroverken utgår dels i form av

ett fast arvode, dels såsom ett rörligt arvode, vars storlek bestämmes av

antalet under höstterminen närvarande lärjungar vid läroverket. Från och

med budgetåret 1923/1924 har det rörliga arvodet utgått med 2 kronor för

varje dylik lärjunge. Kostnaderna härför gäldas från ett extra förslagsanslag,

som för budgetåret 1931/1932 bestämts till 62,000 kronor.

Skolöverstyrelsen har för budgetåret 1932/1933 under förutsättning av

oförändrade grunder beräknat behovet av medel för här ifrågavarande ändamål

till 74,000 kronor, motsvarande ett beräknat lärjungantal av 37,000

under läsåret 1932/1933.

Departementschefen har föreslagit, att det rörliga arvodet till skolläkarna

under budgetåret 1932/1933 med hänsyn till rådande statsekonomiska för
-

Utskottets

yttrande.

Arvoden

s. k. rörliga

arvoden) åt

skolläkare.

[154.]

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Statsutskottets utlåtande Nr S.

Provårskurs

i Göteborg.

[155.]

Anordnande

genom infödda

lärare

av undervisning

i tyska,

engelska och

franska språken.

[156.]

Undervisning

i norska

och danska

språken vid

högre läroanstalter.

[157.]

Studiekurs

för svenska

lärjungar i

Frankrike.

[158.|

hållanden måtte beräknas efter ett från 2 kronor till 1 krona 50 öre sänkt

belopp för lärjunge.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till arvoden (s. k. rörliga arvoden) åt

skolläkare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra förslagsanslag av 55,500 kronor.

157:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 155) hemställer utskottet,

•

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för upprätthållande under läsåret 1932/1933

vid ett högre allmänt läroverk i Göteborg av provårskurs

för blivande lärare vid de allmänna läroverken anvisa för

budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 14,700 kronor.

158:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 156) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för anordnande genom infödda lärare av

undervisning i tyska, engelska och franska språken vid de

allmänna läroverken m. fl. läroanstalter anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra anslag av 10,500 kronor.

159:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 157) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för undervisning i norska och danska språken

vid högre läroanstalter för budgetåret 1932/1933 anvisa

ett extra anslag av 3,000 kronor att utgå med 1,500 kronor

åt vardera uudervisningsgrenen, allt under förutsättning att

undervisningen meddelas av respektive norsk eller dansk

lektor vid Stockholms högskola.

160:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 158) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom bidrag till bestridande av kostnaderna

för en svensk studiekurs i Frankrike anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra anslag av 1,000 kronor.

s. 143 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

143

161 :o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 159) föreslagit riksdagen i Bi^ä™ade

fråga om bidrag till de allmänna läroverkens ljus- och vedkassor kommer läroverkens

utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet hus- och ved
-

härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

[159.]

162:o) Kungl. Majit har (punkt 160) föreslagit riksdagen att till bokinköp

och bokbindning för biblioteken vid de allmänna läroverken anvisa för för läroverksbudgetåret

1932/1933 ett extra reservationsanslag av 80,000 kronor. biblioteken.

Utredningen återfinnes å sid. 372—373 i statsrådsprotokollet. [160.]

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra reservationsanslag

av 88,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må till bokinköp och bokbindning för biblioteken

vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra reservationsanslag av 80,000 kronor.

163:o) I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr Osear Olsson (1:29) och den andra inom andra kammaren av herr

F. Månsson i Furuvik och fru Olivia Nordgren (11:49), har hemställts, att

riksdagen måtte besluta att, i enlighet med av Kungl. Majit utfärdade närmare

bestämmelser, på grundval av 1927 års skolsakkunnigas och skolöverstyrelsens

förslag och med beaktande av i motionerna framförda synpunkter,

medgiva de kommuner som så önska att upprätta fyraåriga praktiska realskolor

på den sexklassiga folkskolan, fristående eller i samband med de

redan befintliga allmänna realskolorna; samt att ett anslag örn 1,000 kronor

måtte ställas till Kungl. Majits förfogande för vidtagande av åtgärder för

anordningar av praktisk realexamen vid under nästa år eventuellt upprättade

praktiska realskolor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras yrkande andragna skälen

får utskottet hänvisa till motionen 1:29.

Motioner om

rätt för kommun

att

upprätta

fyraåriga

praktiska

realskolor,

byggda på

den sexklassiga

folkskolan,

m. m.

Såsom motionärerna erinrat, föreligger sedan någon tid till Kungl. Majits Utskottets

bedömande en med anledning av 1927 års riksdags initiativ i ämnet verk- yttrande,

ställd utredning rörande praktiska bildningslinjer på realskolans åldersstadium.

Utskottet, som i likhet med motionärerna anser detta spörsmål vara

av stor betydelse, förutsätter, att Kungl. Majit icke underlåter att ägna frågan

sin uppmärksamhet och, när tidsomständigheterna det medgiva samt

en antaglig lösning av frågan kunnat erhållas, förelägger riksdagen förslag

i ämnet. I sakens nuvarande läge och i betraktande av att förhållandena

näppeligen kunna anses lämpade för omfattande organisatoriska nybildningar,

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Kommunala

mellanskolor.

[161.]

Tillfällig löneförbättring

åt lärarpersonalen

vid

kommunala

mellanskolor.

[162.]

som kunna medföra ökade kostnader för det allmänna, synes det utskottet

icke vara tillrådligt, att riksdagen vidtager någon åtgärd i den av motionärerna

ifrågasatta riktningen.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen måtte avslå herr Oscar Olssons samt herr

Månssons i Furuvik och fru Nordgrens ovannämnda motioner

(1: 29 och II: 49).

164:o) Kungl. Majit har (punkt 161) föreslagit riksdagen att minska det

ordinarie förslagsanslaget till kommunala mellanskolor, nu 1,370,000 kronor,

med 100,000 kronor till 1,270,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 373—375 i statsrådsprotokollet.

Minskningen i medelsbehovet i fråga örn detta anslag och det under den

närmast följande punkten omförmälda anslaget sammanhänger med det fortgående

förstatligandet av kommunala mellanskolor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget

till kommunala mellanskolor, nu 1,370,000 kronor, med

100,000 kronor till 1,270,000 kronor.

165:o) Kungl. Majit har (punkt 162) föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1932—30

juni 1933 utgå till lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor med följande

belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

» ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

» extra ordinarie ämneslärare, Övningslärare och timlärare med belopp,

som Kungl. Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende

nu gällande grunder bestämmer;

dels ock för berörda ändamål anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra

förslagsanslag av 243,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 375—376 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra förslagsanslag av

270,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden

1 juli 1932—30 juni 1933 utgå till lärarpersonalen vid kommunala

mellanskolor med följande belopp:

s. 145 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

145

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

» ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

» extra ordinarie ämneslärare, Övningslärare och timlärare

med belopp, som Kungl. Maj:t i huvudsaklig enlighet

med de i sådant hänseende nu gällande grunder bestämmer

;

b) för berörda ändamål anvisa för budgetåret 1932/1933

ett extra förslagsanslag av 243,000 kronor.

166:o) Kungl. Majit har (punkt 163) föreslagit riksdagen att öka det ordinarie

förslagsanslaget till kommunala flickskolor, nu 165,000 kronor, med j163.j

31.000 kronor till 196,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 376—378 i statsrådsprotokollet.

Det för budgetåret 1931/1932 i riksstaten upptagna anslaget å 165,000

kronor har beräknats för sex kommunala flickskolor.

Skolöverstyrelsen har ansett sig böra räkna med, att åtminstone tio kommunala

flickskolor komma att vara berättigade till statsbidrag ur nu förevarande

anslag från och med budgetåret 1932/1933. Överstyrelsen beräknar,

att till de nu ifrågasatta tio kommunala flickskolorna ett statsbidrag i medeltal

för var och en å 25,000 kronor är erforderligt, örn man ej räknar

med förekomsten av parallellavdelningar. För varje tillkommande sådan avdelning

höjes statsbidraget med omkring 3,000 kronor. Överstyrelsen räknar

med att sammanlagt tio parallellavdelningar skola finnas vid de nu ifrågavarande

skolorna under budgetåret 1932/1933. Under nu gjorda förutsättningar

skulle alltså för nyssnämnda budgetår erfordras ett anslag å (10 X

25.000 + 10 X 3,000 =) 280,000 kronor.

För egen del bar departementschefen anfört följande:

Till en början torde jag få erinra, att Kungl. Majit genom beslut den

11 oktober 1929, den 25 juli 1930 och den 28 augusti 1931 erkänt de kommunala

flickskolorna i Landskrona, Uddevalla, Sundsvall, Halmstad och

Härnösand såsom kommunala flickskolor med rätt till statsbidrag enligt kungörelsen

den 22 juni 1928 angående avlöning åt lärare vid kommunal flickskola

samt statsbidrag till sådan skola. För budgetåret 1931/1932 utgår sålunda

statsbidrag till fem skolor av bär ifrågavarande slag, under det att

anslaget för ändamålet beräknats efter sex skolor.

På Kungl. Majlis prövning är för närvarande beroende en framställning

örn liknande erkännande av kommunala flickskolan i Skövde. Denna framställning

synes mig vara förtjänt av bifall och jag har för avsikt att

senare underställa frågan härom Kungl. Majits prövning. Vid bifall härtill

skulle man för budgetåret 1932/1933 hava att räkna med sju kommunala

flickskolor.

Skolöverstyrelsen har i sina beräkningar utgått från ett antal av tio komraun

ala flickskolor. Jag finner mig emellertid, såsom jag nyss angivit, vid

mina anslagsberäkningar icke böra räkna med ett högre antal än sju.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. ti sami. 8 käft. (Nr 8.) ***

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Då kostnaderna för varje skola av här ifrågavarande slag torde kunna

beräknas till i runt tal 28,000 kronor, skulle det av skolöverstyrelsen äskade

beloppet, 280,000 kronor, kunna minskas med (3 X 28,000) 84,000 kronor

till 196,000 kronor.

Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

därför,

att riksdagen må öka det ordinarie förslagsanslaget till

kommunala flickskolor, nu 165,000 kronor, med 31,000 kronor

till 196,000 kronor.

"Tillfällig

löneförbättring

åt lärarpersonalen

vid kommunala

flickskolor.

fl 64.]

Utskottets

yttrande.

167:o) Kungl. Majit har (punkt 164) föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1932—30

juni 1933 utgå till lärarpersonalen vid kommunala flickskolor med följande

belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

till extra ordinarie ämneslärare och timlärare med belopp, som Kungl.

Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende nu gällande grunder

bestämmer;

dels ock för ändamålet anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag

av 40,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 378—379 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra förslagsanslag av

33,500 kronor.

Skolöverstyrelsen har beräknat, att för budgetåret 1932/1933 ett belopp

av 57,500 kronor skulle bliva erforderligt.

Med utgångspunkt från de beräkningar, som omförmälts under nästföregående

punkt, har departementschefen emellertid ansett sig kunna föreslå

ett belopp av 40,000 kronor. Någon ändring av grunderna för anslagets

utgående bar icke ifrågasatts.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hem

ställer,

att riksdagen må

a) medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1

juli 1932—30 juni 1933 utgå till lärarpersonalen vid kommunala

flickskolor med följande belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

till extra ordinar ie ämneslärare och timlärare med belopp,

som Kungl. Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant

hänseende nu gällande grunder bestämmer;

s. 147 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

147

b) för ändamålet anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra

förslagsanslag av 40,000 kronor.

168:o) Kungl. Maj:t har (punkt 165) föreslagit riksdagen att

dels minska det ordinarie reservationsanslaget till privatläroverk, nu 696,000

kronor, med 31,200 kronor till 664,800 kronor;

dels ock i riksstaten för budgetåret 1932/1933 uppföra de i nämnda anslag

ingående anslagsposterna med följande belopp, nämligen: enskilda

mellanskolor 16,400 kronor, högre flickskolor 431,000 kronor, högre gossoch

samskolor 217,400 kronor, enskilda lärarinneseminarier utan angivet

belopp, att utgå såsom ett gemensamt reservationsanslag å sammanlagt

664.800 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 379—384 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 äro de ovan nämnda, i reservationsanslaget till

privatläroverk ingående fyra anslagsposterna upptagna med respektive 20,000

kronor, 450,800 kronor, 218,200 kronor och 7,000 kronor.

Anslagsposten till enskilda mellanskolor har föreslagits skola minskas med

3,600 kronor till 16,400 kronor med hänsyn till att Lundénska privatskolan

i Göteborg, som från förevarande anslagspost åtnjutit ett understöd av 3,600

kronor, med utgången av vårterminen 1931 upphört med sin verksamhet.

Beträffande anslagsposten till högre flickskolor har skolöverstyrelsen beräknat,

att densamma för budgetåret 1932/1933 skulle behöva upptagas med ett

belopp av 448,250 kronor.

Departementschefen har anfört bland annat följande:

I fråga om anslagsposten till högre flickskolor har skolöverstyrelsen vid

sina beräkningar utgått från att medel för budgetåret 1932/1933 skulle upptagas

för flickskolorna i Halmstad, Härnösand, Skövde och Strängnäs. Såsom

jag närmare utvecklat under punkt 163 i det föregående, hava de

två förstnämnda skolorna redan blivit av Kungl. Maj:t erkända såsom

kommunala flickskolor. Beträffande flickskolan i Skövde har jag samtidigt

förklarat mig hava för avsikt att vid ett senare tillfälle för Kungl.

Maj:t framställa förslag om dennas erkännande såsom kommunal flickskola.

Vid sådant förhållande behöva givetvis inga medel beräknas för

skolorna i Halmstad, Härnösand och Skövde under här ifrågavarande anslagspost.

De statsbidrag, som senast beviljats dessa tre skolor från anslaget till

privatläroverk, utgöra för skolan i Halmstad 6,000 kronor, för skolan i

Härnösand likaledes 6,000 kronor och för skolan i Skövde 5,250 kronor

eller sammanlagt 17,250 kronor, med vilket belopp sålunda här ifrågavarande

anslagspost synes kunna minskas. Då skolöverstyrelsens beräkningar

i övrigt icke givit mig anledning till erinran, skulle alltså anslagsposten

till högre flickskolor för budgetåret 1932/1933 böra uppföras med ett belopp

av (448,250— 17,250) 431,000 kronor, innebärande en minskning av

19.800 kronor i förhållande till innevarande budgetår.

Reservationsanslaget

till

privatläroverk.

[165.]

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Understöd åt

Anna-skolan

i Stockholm.

[166.]

Anslagsposten till högre goss- och samskolor har beräknats kunna minskas

med 800 kronor till 217,400 kronor med anledning av att Landskrona stads

gymnasium från och med budgetåret 1932/1933 kommer att helt hava övertagits

av staten.

Från anslagsposten till enskilda lärarinneseminarier utgår för budgetåret

1931/1932 endast anslag till seminariet vid stiftelsen Kjellbergska flickskolan

i Göteborg. Då detta seminarium nedlägger sin verksamhet med utgången

av innevarande budgetår, bliver något anslag för här ifrågavarande ändamål

icke erforderligt för budgetåret 1932/1933. Med hänsyn härtill har den

i det ordinarie reservationsanslaget till privatläroverk ingående anslagsposten:

enskilda lärarinneseminarier föreslagits skola uppföras utan angivet

belopp.

Utskottet anser sig icke hava anledning att ifrågasätta någon ändring i

Kungl. Maj:ts förslag, annat än för så vitt angår anslagsposten till högre

flickskolor. Denna post bör enligt utskottets mening minskas med 500

kronor med hänsyn till att efter tillkomsten av det statliga flickläroverket

i Stockholm ett av de i nämnda stad befintliga flickgymnasierna, som nu

åtnjuta statsunderstöd, måste anses obehövligt och därför i överensstämmelse

med av riksdagen förut gjort uttalande bör indragas. Ifrågavarande anslagspost

skulle alltså för budgetåret 1932/1933 komma att utgöra 430,500 kronor

och anslaget i dess helhet 664,300 kronor.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) minska det ordinarie reservationsanslaget till privatläroverk,

nu 696,000 kronor, med 31,700 kronor till 664,300

kronor;

b) i riksstaten för budgetåret 1932/1933 uppföra de i

nämnda anslag ingående anslagsposterna med följande belopp,

nämligen:

enskilda mellanskolor 16,400 kronor,

högre flickskolor 430,500 kronor,

högre goss- och samskolor 217,400 kronor,

enskilda lärarinneseminarier utan angivet belopp,

att utgå såsom ett gemensamt reservationsanslag å sammanlagt

664,300 kronor.

169:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 166) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd åt Anna-skolan i Stockholm

s. 149 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

149

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 4,000

kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser, Kungl.

Majit kan finna gott meddela.

170:o) Kungl. Majit har (punkt 167) föreslagit riksdagen att minska det ^Lönetfflagg^

ordinarie förslagsanslaget till lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda vjcj statsunenskilda

läroanstalter, nu 530,000 kronor, med 10,000 kronor till 520,000 derstödda

enskilda laro
kronor.

anstalter.

Utredningen återfinnes å sid. 386—387 i statsrådsprotokollet.

[167.]

Skolöverstyrelsen har hemställt, att anslaget för budgetåret 1932/1933

måtte i riksstaten upptagas med oförändrat belopp, 530,000 kronor.

Departementschefen har, med hänsyn till att han ansett sig böra räkna

med att under budgetåret 1932/1933 kommunala flickskolor skola finnas i,

bland andra städer, Halmstad, Härnösand och Skövde, funnit det av skolöverstyrelsen

för här ifrågavarande ändamål äskade beloppet, 530,000 kronor,

kunna minskas med (3 X 2,500) 7,500 kronor till 522,500 kronor, vilket

belopp föreslagits skola avrundas till 520,000 kronor.

Vad utskottet under punkten 168 anfört beträffande indragning av ett Utskottets

. . ... i j • i yttrande,

av de statsunderstödda privata flickgymnasierna i Stockholm föranleder icke

sådan minskning av nu ifrågavarande medelsbehov, att någon hänsyn härtill

behöver tagas vid bestämmande av förevarande anslags belopp. Då utskottet

intet har att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget

till lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda

läroanstalter, nu 530,000 kronor, med 10,000 kronor till

520,000 kronor.

171 :o) Kungl. Majit har (punkt 168) föreslagit riksdagen att till beredande Tillfällig

under tiden 1 juli 1932—30 juni 1933 av tillfällig löneförbättring åt lärare

och lärarinnor vid enskilda mellanskolor, högre flickskolor samt högre goss- personalen

och samskolor för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag av

2,105,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 387—388 i statsrådsprotokollet.

vid privatläroverk.

[168.]

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra förslagsanslag av

2,236,000 kronor.

Skolöverstyrelsen har hemställt örn utverkande för budgetåret 1932/1933

av anslag för ändamålet av 2,165,000 kronor.

Departementschefen har, med hänsyn till att han ansett sig böra räkna

med förekomsten av kommunala flickskolor i Halmstad, Härnösand och

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Ersättning

åt vissa

lärarinnor

vid statsunderstödda

enskilda

läroanstalter.

[169.]

Skövde under budgetåret 1932/1933, ansett sig kunna förorda en minskning

av det utav skolöverstyrelsen beräknade beloppet med (25,000+20,000+

15,000) 60,000 kronor till 105,000 kronor.

Utskottet har i och för sig intet att erinra mot de av departementschefen

här gjorda beräkningarna. Emellertid bör, i överensstämmelse med vad utskottet

under punkten 168 uttalat beträffande indragning av ett av de statsunderstödda

privata flickgymnasierna i Stockholm, en minskning i det av

Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet ske, vilken minskning, enligt vad verkställda

beräkningar givit vid handen, lämpligen kan bestämmas till 1,500

kronor. Anslaget skulle alltså för budgetåret 1932/1933 fastställas till ett

belopp av 2,103,500 kronor.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må till beredande under tiden 1 juli 1932—30

juni 1933 av tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor

vid enskilda mellanskolor, högre flickskolor samt

högre goss- och samskolor för budgetåret 1932/1933 anvisa

ett extra förslagsanslag av 2,103,500 kronor.

172:o) Kungl. Majit har (punkt 169) föreslagit riksdagen att

dels godkänna vissa av skolöverstyrelsen i utlåtande den 8 december 1930

föreslagna, av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade ändrade

grunder för ersättning m. m. åt sådana lärarinnor i övningsämnen vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter, som under av departementschefen i statsrådsprotokollet

angivna förutsättningar erhålla minskad tjänstgöring,

dels ock till beredande av ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag

av 41,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 388—395 i statsrådsprotokollet. I

I samband med sitt beslut angående omorganisation av det högre skolväsendet

m. m. föreskrev 1927 års riksdag, att, därest på grund av gossrealslcolas

ombildning till samredl skola högre flickskola på orten till följd av

bristande anslutning icke vidare kunde upprätthållas och på den grund vid

flickskolan anställd ämneslärarinna med full tjänstgöring ginge förlustig sin

anställning, hon ägde, under förutsättning att hon vid början av nämnda

ombildning uppnått en ålder av 50 år samt vunnit sådan anställning, som

nu angivits, vid statsunderstödd enskild läroanstalt före den 1 mars 1927,

intill dess hon fyllde 60 år, av statsmedel åtnjuta en årlig ersättning uppgående

till två tredjedelar av den avlöning hon i enlighet med gällande

bestämmelser vid entledigandet åtnjöt från skolan, tillfällig löneförbättring

och eventuellt utgående dyrtidstillägg däri inberäknade, samt för tiden där
-

s. 151 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

151

efter en årlig pension till samma belopp, som skulle tillkommit henne,

därest hon intill uppnåendet av sistnämnda ålder varit i tjänst vid högre

flickskola.

Vidare beslöt 1928 års riksdag, i samband med beslut angående statsbidrag

till kommunala flickskolor m. m., att, därest på grund av inrättandet

av kommunal flickskola statsunderstödd enskild högre flickskola på orten upphörde

med sin verksamhet och på den grund vid den senare skolan anställd

ämneslärarinna med full tjänstgöring ginge förlustig sin anställning, hon

ägde, under förutsättning att hon vid början av skolans avveckling uppnått

en ålder av 50 år samt vunnit sådan anställning, som nu angivits, vid

statsunderstödd enskild läroanstalt före den 1 mars 1928, intill dess hon

fyllde 60 år, av statsmedel åtnjuta en årlig ersättning uppgående till två

tredjedelar av den avlöning hon i enlighet med gällande bestämmelser vid

entledigandet åtnjöt från skolan, tillfällig löneförbättring och eventuellt utgående

dyrtidstillägg däri inberäknade, samt för tiden därefter en årlig pension

till samma belopp, som skulle tillkommit henne, därest hon intill uppnåendet

av sistnämnda ålder varit i tjänst vid statsunderstödd enskild flickskola;

och skulle vad nu sagts äga tillämpning beträffande lärarinnor vid

sådana skolor, vilkas avveckling påbörjats inom tio år, räknat från den 1

januari 1929.

Härefter tillförsäkrades enligt beslut av 1929 års riksdag enahanda förmåner

i fråga om ersättning och pension, som nyss sagts, jämväl åt ämneslärarinna

vid sådan statsunderstödd enskild högre flickskola, som må komma

att upphöra med sin verksamhet på grund av inrättandet av högre ällmänt

läroverk för flickor. Beslutet härom avfattades i tillämpliga delar i full överensstämmelse

med 1928 års riksdags nyss återgivna beslut med allenast det

undantag, att den tid, före vilken ersättningsberättigad lärarinna skulle hava

vunnit anställning av angiven art, bestämdes till den 1 mars 1927.

Vidare beslöt 1930 års riksdag, att ersättning efter liknande grunder finge

utgå dels till övningslärarinna, som gått förlustig sin anställning av något

av ovan beträffande ämneslärariunorna angivna skäl, dels övningslärarinna,

som av samma skäl fått vidkännas viss minskning i sina löneinkomster

därigenom att hon fått en tjänstgöring, vars omfattning i fråga örn antalet

undervisningstimmar per vecka med minst en tredjedel understege den, som

lärarinnan årligen i medeltal haft å ifrågavarande befattning under de senaste

fem åren före början av skolans avveckling.

Slutligen har 1931 års riksdag

a) medgivit, att sådan ämneslär arinna med full tjänstgöring, som varit

anställd vid statsunderstödd enskild mellanskola eller högre goss- och samskola,

och som blivit entledigad från sin befattning vid skolan på den grund att

verksamheten vid den skola, där hon varit anställd, nedlades till följd av

den år 1927 beslutade omorganisationen av det högre skolväsendet eller till

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Statsutskottets utlåtande Nr. 8.

följd av inrättande å orten av kommunal flickskola eller högre allmänt läroverk

för flickor, skulle kunna, därest hon fyllt 50 år vid början av avvecklingen

av den statsunderstödda enskilda mellauskolan eller högre goss- och

samskolan samt vunnit sådan anställning, som nu angivits, vid statsunderstödd

enskild läroanstalt före den 1 mars 1927 eller, därest den enskilda

läroanstaltens nedläggande förorsakats av att på orten inrättats kommunal

flickskola, före den 1 mars 1928, erhålla ersättning av statsmedel för mistad

anställning samt pension, varvid i övrigt de av 1927, 1928, 1929 och 1930

års riksdagar beträffande vissa lärarinnor vid statsunderstödda högre flickskolor

i dessa hänseenden angivna förutsättningar och grunder skulle äga

motsvarande tillämpning,

b) — utöver vad i sådant avseende av 1927, 1928, 1929 och 1930 års riksdagar

beslutits samt under a) beslutats — medgivit, att sådan ämneslärarinna

med full tjänstgöring, som varit anställd vid statsunderstödd enskild högre

flickskola, enskild mellanskola eller högre goss- och samskola och blivit entledigad

från sin befattning vid den enskilda skolan på den grund att verksamheten

vid den skola, där hon varit anställd, nedlades eller inskränktes

till följd av den år 1927 beslutade omorganisationen av det högre skolväsendet

eller till följd av inrättande å orten av kommunal flickskola eller

högre allmänt läroverk för flickor, skulle kunna, oavsett sin ålder vid början

av avvecklingen av den skola, vid vilken hon varit anställd, eller vid inskränkningen

av densamma, efter Kungl. Majda beprövande i varje särskilt

fall, erhålla för viss, av Kungl. Maj:t bestämd tid ersättning av statsmedel

för mistad anställning, varvid i övrigt de av 1927, 1928, 1929 och 1930

års riksdagar beträffande vissa lärarinnor vid statsunderstödda högre flickskolor

i dessa hänseenden angivna förutsättningar och grunder skulle äga

motsvarande tillämpning,

och skulle dessutom såsom förutsättning för det under b) gjorda medgivandet

gälla dels att vederbörande lärarinna icke kunnat beredas anställningvid

statsläroverk eller statsunderstödd kommunal eller enskild läroanstalt,

dels ock att hon vid tiden för entledigandet från sin befattning under minst

fem år varit vid djdik läroanstalt anställd med tjänstgöring av sådan omfattning,

som angivits av 1927, 1928, 1929 och 1930 års riksdagar.

Anslag för ändamålet uppfördes första gången på riksstaten för budgetåret

1930/1931 med ett belopp av 7,000 kronor. För budgetåret 1931/1932

har detta anslag, som har förslagsanslags natur, i enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag höjts till 23,000 kronor.

Kungl. Maj:t har den 9 oktober 1931 utfärdat kungörelser dels (nr 344)

örn ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter,

dels ock (nr 345) angående pensionering av vissa lärarinnor, som erhållit

rätt till ersättning enligt § 1 mom. 1 nyssberörda kungörelse.

I skrivelse den 31 augusti 1931 har skolöverstyrelsen gjort framställ
-

s. 153 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

153

ning om anslag för budgetåret 1932/1933 för beredande av ersättning åt

lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter och därvid beräknat

det för sagda tid erforderliga beloppet till 41,000 kronor.

I detta sammanhang har departementschefen för Kungl. Majit anmält en

uppkommen fråga om viss ändring i de av riksdagen tidigare beslutade grunderna

för ersättning åt en grupp av här ifrågavarande lärarinnor.

Det av 1930 års riksdag lämnade medgivandet om ersättning åt övningslärarinna,

som fått vidkännas viss minskning i sina löneinkomster därigenom

att hon fått en mindre omfattande tjänstgöring än tidigare, grundade

sig på en av skolöverstyrelsen gjord, den 31 augusti 1929 dagtecknad

framställning. Skolöverstyrelsen föreslog därvid, bland annat, att rätt till

ersättning skulle inträda för övningslärarinna, som till följd av skolans avveckling

erhölle en tjänstgöring, vars omfattning i fråga örn antalet undervisningstimmar

per vecka med minst en femtedel understege den, som vederbörande

årligen i medeltal haft under de senaste fem åren före skolans

avveckling.

I utlåtande den 28 september 1929 avgav statskontoret utlåtande i ärendet

och anförde därvid bland annat:

Skolöverstyrelsen har i förevarande framställning föreslagit, att med ersättning

åt övningslärarinna för minskad löneinkomst skall vara förbundet

bland annat det villkor, att antalet undervisningstimmar per vecka skall

med minst en femtedel understiga det timantal, som vederbörande lärarinna

årligen i medeltal fullgjort å ifrågavarande befattning under de senaste fem

åren före början av skolans avveckling. Skolöverstyrelsen har emellertid

själv på annat ställe i framställningen förutsatt, att begränsningen i omfattningen

av vederbörandes tjänstgöring skall vara relativt betydande, för att

ersättning för minskade löneinkomster skall utgå. Det vill förefalla statskontoret,

som örn en minskning med allenast en femtedel skulle vara så

pass obetydlig, att den knappast kan sägas uppfylla denna förutsättning.

Statskontoret får därför föreslå den skärpning av nämnda villkor att, för

att ersättning i förevarande hänseende skall utgå, antalet undervisningstimmar

genom skolans avveckling skall hava minskats med minst en

tredjedel.

Dåvarande departementschefen anslöt sig till den av statskontoret hävdade

uppfattningen, och jämväl riksdagen beslöt i enlighet härmed.

På given anledning framlade härefter skolöverstyrelsen den 28 april 1930

förslag till de föreskrifter, som vore av beskaffenhet att böra av Kungl.

Majit utfärdas i fråga om ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter. I detta förslag, som helt anslöt sig till riksdagens

beslut, upptog skolöverstyrelsen bestämmelse om att, för att ersättning skulle

kunna utgå, antalet undervisningstimmar per vecka skulle med minst en

tredjedel understiga det timantal, som vederbörande lärarinna årligen i medeltal

fullgjort å ifrågavarande befattning under de senaste fem åren före bör

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

jan av skolans avveckling; och skulle ersättningen beräknas till ett belopp,

motsvarande två tredjedelar av skillnaden mellan den stadgade minimiavlöning,

som hon uppbure för sin faktiska tjänstgöring under året, och

den, som hon skulle hava uppburit, örn hon vid ifrågavarande skola fullgjort

en tjänstgöring av den omfattning, som närmast skulle motsvara

nämnda medeltal.

Över detta förslag avgav statskontoret den 24 juli 1930 utlåtande och

anförde därvid bland annat:

Statskontoret ansåge sig böra framhålla, att bestämmelserna i fråga örn

ersättning till lärarinna i övningsämne för minskad tjänstgöring vid tillämpningen

sannolikt torde komma att i vissa fall leda till mindre tillfredsställande

resultat. Att märka vore nämligen, att ersättning enligt förevarande

kungörelse utginge först då lärarinnans tjänstgöring nedgått med minst en

tredjedel av det antal undervisningstimmar, hon i medeltal haft å sin befattning

under de senaste fem åren. Då ersättning under nämnda förutsättning

utginge med två tredjedelar av hela skillnaden mellan den stadgade

minimiavlöning, som hon uppbure för sin faktiska tjänstgöring under

året, och den, som hon skulle hava uppburit, om hon fullgjort tjänstgöring

av den omfattning, som närmast skulle motsvara nämnda medeltal, komme

vederbörande uppenbarligen i en avsevärt bättre ställning, därest undervisningen

nedginge med minst en tredjedel än vad som skulle vara fallet med

en mindre omfattande minskning av tjänstgöringen.

Den 8 december 1930 avgav härefter överstyrelsen förnyat utlåtande i

ärendet och hemställde därvid, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att med ändring av tidigare beslut medgiva att, därest på grund av gossrealskolas

ombildning till samrealskola eller inrättande av högre allmänt

läroverk för flickor eller av kommunal flickskola högre flickskola på orten

icke vidare kan upprätthållas och till följd av sistnämnda skolas fortgående

avveckling vid skolan anställd lärarinna i övningsämne, vilkens tjänstgöring

haft sådan omfattning, att den enligt Kungl. Maj:ts beprövande kan

sägas hava utgjort hennes väsentliga sysselsättning, och som vunnit sådan

anställning, som nu angivits, vid statsunderstödd enskild läroanstalt före

den 1 mars 1927, erhåller en tjänstgöring, vars omfattning, i fråga örn antalet

undervisningstimmar per vecka, med mer än en femtedel understiger

den, som lärarinnan årligen i medeltal haft å ifrågavarande befattning under

de senaste fem åren före början av skolans avveckling, hon må kunna för

läsår, varunder omfattningen av hennes tjänstgöring på angivet sätt begränsats,

av statsmedel tillerkännas ersättning till ett belopp, motsvarande två

tredjedelar av skillnaden mellan den stadgade minimiavlöning, som hon uppbär

för sin faktiska tjänstgöring under året, och den, som hon skulle hava

uppburit, om hon vid ifrågavarande skola fullgjort en tjänstgöring av den

omfattning, som närmast skulle motsvara nämnda medeltal, tillfällig löneförbättring

däri inräknad, dock att summan för berörda avlöning för den faktiska

tjänstgöringen och den här avsedda ersättningen icke må överstiga fyra femtedelar

av den avlöning, som hon skulle hava uppburit, örn hon fidlgjort en tjänst
-

s. 155 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

155

göring, som närmast motsvarat det ovan nämnda medeltalet, varjämte för

lärarinna, som åtnjuter nu ifrågavarande ersättning, pensionsavgifter skola

utgå, såsom om sistnämnda tjänstgöring varit med befattningen förenad;

skolande vad nu sagts äga tillämpning beträffande lärarinnor vid sådana

skolor, vilkas avveckling påbörjats inom 10 år, räknat från den 1 juli 1929.

I ett i ärendet avgivet, den 22 januari 1931 dagtecknat förnyat utlåtande

har härefter statskontoret anfört, att statskontoret funne sig böra frånträda

sin i utlåtande den 28 september 1929 uttalade mening, och funne sig statskontoret

i stället böra biträda det av skolöverstyrelsen den 8 december 1930

framlagda förslaget.

Beträffande det av skolöverstyrelsen för budgetåret 1932/1933 för här

ifrågavarande ändamål beräknade beloppet, 41,000 kronor, har departementschefen

icke haft något att erinra.

1 fråga om den föreslagna ändringen i grunderna för ersättnings utgående

har departementschefen anfört:

Fråga har uppkommit om viss ändring i de av 1930 års riksdag beslutade

grunderna för ersättnings utgående till övningslärarinna i sådana fall,

då den skola, där hon är anställd, står under avveckling och till följd

därav hennes tjänstgöring och därmed även hennes löneinkomster i mera

väsentlig mån begränsas. Riksdagen har, i enlighet med Kungl. Maj:ts under

punkt 176 i 1930 års åttonde huvudtitel framlagda förslag, såsom förutsättning

för ersättningens utgående föreskrivit, att antalet undervisningstimmar

per vecka skulle med minst en tredjedel understiga det timantal, som vederbörande

lärarinna årligen i medeltal fullgjort å ifrågavarande befattning

under de senaste fem åren före början av skolans avveckling. I sitt den

24 juli 1930 avgivna utlåtande över av skolöverstyrelsen uppgjort förslag

till bestämmelser i ämnet påpekade emellertid statskontoret, att med nämnda

föreskrift kunde följa vissa icke önskvärda konsekvenser. Med anledning

härav har skolöverstyrelsen i sitt utlåtande den 8 december 1930 uppgjort

ett nytt förslag, enligt vilket ersättning skulle utgå redan när antalet undervisningstimmar

per vecka med minst en femtedel understege det beräknade

medeltalet av den tidigare undervisningen, varvid å andra sidan ett maximibelopp

skulle fastställas, vilket summan av avlöningen för den faktiska

tjänstgöringen och ersättningen icke finge överskrida. Till detta skolöverstyrelsens

förslag har statskontoret uttalat sin anslutning.

Då överstyrelsens förslag till ändrade beräkningsgrunder synes mig vara

ägnat att häva de olägenheter, som skulle följa av en tillämpning av de

utav riksdagen år 1930 antagna men av Kungl. Majit ännu ej promulgera^

bestämmelserna, och då vidare detta förslag därjämte nära ansluter sig till

de av riksdagen beslutade grunder, som i övrigt tillämpas för ersättningar

av här ifrågavarande slag, finner jag mig böra tillstyrka, att förslag i

ämnet i överensstämmelse härmed måtte föreläggas riksdagen.

Någon kostnadsökning för statsverket vid ett bifall till detta förslag torde

icke vara att förvänta.

Utskottet har intet annat att erinra mot- Kungl. Maj:ts förslag, än att

här ifrågavarande ersättning åt övningslärarinna torde böra, såsom skolöver
-

U tskotte ts

yttrande.

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

styrelsen i sitt utlåtande av den 8 december 1930 föreslagit, utgå, när an^

talet undervisningstimmar per vecka med wier än en femtedel (ej med minst

en femtedel) understiger det beräknade medeltalet av den tidigare undervisningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna de under denna punkt omförmälda, av skolöverstyrelsen

i utlåtande den 8 december 1930 föreslagna

ändrade grunderna för ersättning m. m. åt vissa lärarinnor

i övningsämnen vid statsunderstödda enskilda läroanstalter,

b) till beredande av ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra förslagsanslag av 41,000 kronor.

Understöd åt

kommunala

gymnasier

1170.]

jämte en i

ämnet väckt

motion.

173:o) Kungl. Maj:t har (punkt 170) föreslagit riksdagen att till beredande

av understöd enligt Kungl. Maj:ts beprövande av kommunalt gymnasium,

som är förenat med en statens realskola, för budgetåret 1932/1933 anvisa

ett extra reservationsanslag av 34,000 kronor att utgå på de villkor och

under de närmare föreskrifter, Kungl. Majit må finna gott meddela.

Utredningen återfinnes å sid. 396—400 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr E. Lindley väckt motion (II: 113), vari hemställts att

riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, det Kungl. Majit

måtte utreda frågan om Söderhamns kommunala gymnasiums förstatligande

och till 1933 års riksdag framlägga förslag i frågan.

Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionen. I

I anledning av Kungl. Majits i ämnet gjorda framställning anvisade 1926

års riksdag till beredande av understöd enligt Kungl. Majits beprövande åt kommunalt

gymnasium, som vore förenat med ett statens högre läroverk eller en

statens realskola, för budgetåret 1926/1927 ett extra reservationsanslag av

60,000 kronor, att utgå på de villkor och under de närmare föreskrifter, Kungl.

Majit kunde finna gott meddela. Den 18 juni 1926 utfärdade Kungl. Majit

kungörelse (nr 290) angående ansökningar om statsunderstöd åt vissa kommunala

gymnasier. Enligt Kungl. Majits beslut den 26 november 1926 utdelades

sedermera från berörda anslag understöd till de kommunala gymnasierna

i Södertälje, Eskilstuna, Eksjö, Uddevalla, Skövde och Söderhamn

samt de kommunala gymnasielinjerna vid högre allmänna läroverken i

Ystad och Hudiksvall.

Anslag för ifrågavarande ändamål beviljades för budgetåren 1927/1928,

1928/1929 och 1929/1930 med till respektive 56,750 kronor, 39,500 kronor

och 21,300 kronor minskade belopp. Anslagsminskningen sammanhängde

s. 157 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

157

med 1927 års riksdags beslut angående statens successiva övertagande från

och nied den 1 januari 1928 av de kommunala gymnasierna i Södertälje

och Eskilstuna och den kommunala gymnasielinjen vid högre allmänna läroverket

i Ystad samt från och med den 1 juli 1928 av de kommunala gymnasierna

i Eksjö, Uddevalla och Skövde och den kommunala gymnasielinjen

vid högre allmänna läroverket i Hudiksvall.

Under punkt 177 av 1930 års åttonde huvudtitel föreslog Kungl. Majit

riksdagen att för budgetåret 1930/1931 för ändamålet anvisa ett extra reservationsanslag

av 7,125 kronor. Av detta belopp avsågo 1,125 kronor det

kommunala gymnasiet i Eksjö, vilket till V8 skulle under nämnda budgetår

kvarstå såsom kommunalt, samt 6,000 kronor det kommunala gymnasiet i

Söderhamn.

Såsom närmare framgår av punkt 196 av 1931 års åttonde huvudtitel

blev frågan örn de grunder, som borde tillämpas för ett understödjande av kommunala

gymnasier, föremål för en ingående prövning vid 1930 års riksdag.

I enlighet med de principer, åt vilka riksdagen i sin skrivelse den 23 maj

1930, nr 267, gav uttryck, bestämdes, att det kommunala gymnasiet i Motala

skulle erhålla statsunderstöd från reservationsanslaget till understöd åt

kommunala gymnasier. Samtidigt uttalade riksdagen, att det kommunala

gymnasiet i Lidingö — som under en följd av år erhållit statsunderstöd

från den i reservationsanslaget till privatläroverken ingående anslagsposten

till högre goss- och samskolor — skulle överföras till anslaget till understöd

åt kommunala gymnasier. Riksdagen fäste i detta sammanhang uppmärksamheten

på att det kommunala gymnasiet i Eslöv, som ävenledes åtnjöte

understöd från privatläroverksanslaget, från och med den 1 juli 1931 komme

i samma läge som de båda ovan nämnda gymnasierna, i det att den förutvarande

kommunala mellanskolan i Eslöv, med vilken gymnasiet därstädes

vore förenat, då helt överginge till att vara en statens realskola. Riksdagen

förutsatte, att detta förhållande beaktades vid förberedande av anslagsäskandena

till 1931 års riksdag.

I överensstämmelse med vad sålunda anförts föreslog Kungl. Majit under

punkt 196 av 1931 års åttonde huvudtitel 1931 års riksdag att för budgetåret

1931/1932 anvisa för hör ifrågavarande ändamål 34,000 kronor, av vilket

belopp beräknades för kommunala gymnasierna i Söderhamn 6,000 kronor,

Lidingö 10,000 kronor, Motala 10,000 kronor och Eslöv 8,000 kronor. Detta

Kungl. Majits förslag blev av riksdagen bifallet.

Hos Kungl. Majit har styrelsen för Eslövs kommunala gymnasium hemställt,

att Kungl. Majit måtte pröva och för 1932 års riksdag framlägga

förslag i frågan örn förhöjt statsunderstöd åt sådant kommunalt gymnasium,

som är förbundet med en statens realskola.

Hos Kungl. Majit har vidare styrelsen för Motala kommunala sam gymnasium

anhållit, att Kungl. Majit måtte göra framställning till 1932 års riksdag

om höjning av anslaget till kommunala gymnasier, grundade på statens

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

realskola, i syfte att bereda Motala-gymnasiet ett understöd av statsmedel

jämförbart med vad som utginge till privatläroverkens gymnasielinjer.

Lidingö stads drätselkammare har hemställt, att Kungl. Maj:t måtte i

proposition till riksdagen föreslå, att statsunderstödet till Lidingö kommunala

gymnasium måtte höjas till åtminstone 17,500 kronor, så att ingen

ekonomisk förlust förorsakades kommunen som en följd av mellanskolans

förstatligande.

Slutligen har lokalstyrelsen för Söderhamns kommunala gymnasium gjort

enahanda hemställan som styrelsen för Eslövs kommunala gymnasium i

dess nyssberörda ansökning.

Skolöverstyrelsen har avgivit utlåtanden över dessa framställningar och

därvid — under framhållande av att starka skäl onekligen kunde anföras för

ett bifall till ansökningarna — uttalat, att överstyrelsen för närvarande icke

ansåge sig kunna ifrågasätta någon höjning av det statliga understödet till

kommunala gymnasier.

Departementschefen har anfört följande:

I likhet med skolöverstyrelsen finner jag mig icke under förhandenvarande

förhållanden kunna tillstyrka någon förhöjning av det till kommunala gymnasier

utgående anslaget utan hemställer, att för ändamålet måtte för budgetåret

1932/1933 anvisas samma belopp som för innevarande budgetår,

d. v. s. 34,000 kronor.

Jag vill emellertid framhålla, att frågan om understöd åt de kommunala

gymnasierna synes mig förtjänt att underkastas en närmare omprövning.

Det torde nämligen kunna ifrågasättas, huruvida icke statsbidraget borde

beräknas efter andra grunder än de, som legat till grund för bestämmandet

av de nuvarande beloppen. De förändringar och utvidgningar beträffande

undervisningen å gymnasiet, som blivit en följd av den utav 1927 års riksdag

beslutade omorganisationen av det högre skolväsendet, hava, för de

kommunala gymnasierna medfört vissa ökade utgifter, som icke kunde tagas

med i beräkning, när de nuvarande anslagsbeloppen fastställdes. Till denna

fråga torde jag emellertid få återkomma vid ett senare tillfälle.

Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag.

Vad beträffar det i herr Lindleys motion (II: 113) gjorda yrkandet, vill

utskottet erinra örn att frågan örn det kommunala gymnasiets i Söderhamn

övertagande av staten år 1928 till följd av motion var föremål för riksdagens

prövning, men att riksdagen då avslog den härom gjorda framställningen.

Statsutskottet, som avstyrkte motionen, framhöll därvid (utlåtande

nr 8 punkten 149), att staten redan uppehöll två högre allmänna läroverk

i Gävleborgs län, samt hänvisade till folkmängdsförhållandena och lärjungeantal,

som utskottet icke fann motivera upprättandet av ytterligare ett statligt

gymnasium i länet. Enligt utskottets mening hava förhållandena sedan

dess icke undergått sådan ändring, att anledning finnes för riksdagen att i

förevarande sak intaga en annan ståndpunkt än 1928 års riksdag. Utskottet

finner sig därför icke kunna tillstyrka bifall till motionen.

s. 159 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

159

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till beredande av understöd enligt Kungl. Majits beprövande

åt kommunalt gymnasium, som är förenat med en

statens realskola, för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra

reservationsanslag av 34,000 kronor att utgå på de villkor

och under de närmare föreskrifter, Kungl. Majit må finna

gott meddela,

b) avslå herr Lindleys ovannämnda motion (II: 113).

174:o) I enlighet med Kungl. Majda förslag (punkt 171) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd åt utbildningskurser för lärarinnor

i hushållsgöromål anvisa för budgetåret 1932/1933

ett extra anslag av 16,000 kronor att under de villkor,

Kungl. Majit må finna lämpligt föreskriva, utgå till styrelsen

för aktiebolaget Ateneum för flickor i Stockholm och till

Göteborgs allmänna folkskolestyrelse med högst 8,000 kronor

till vardera.

175:o) Kungl. Majit har (punkt 172) föreslagit riksdagen att till fackskolan

för huslig ekonomi i Uppsala anvisa för budgetåret 1932/1933 ett

extra anslag av 80,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 401—402 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra anslag av 80,000

kronor eller samma belopp, som nu äskats för budgetåret 1931/1932.

Statens organisationsnämnd har avgivit yttrande rörande fortsatt anslag

på här ifrågavarande ändamål och därvid anfört:

Organisationsnamn den har tagit del av inkomst- och utgiftsstaterna för

fackskolans olika verksamhetsgrenar för sistlidna år och därav bibragts den

uppfattningen, att, för den händelse verksamheten skall fortgå i oförminskad

omfattning, någon nedskärning av till skolan utgående statsbidrag ej kan ske.

Emellertid vill organisationsnämnden — under hänvisning till att riksdagen

givit uttryck åt den uppfattningen att, med hänsyn till överproduktionen å

skolkökslärarinnor, utbildningsmöjligheterna å berörda område syntes böra

inskränkas — erinra, att tillfälle att erhålla utbildning till skolkökslärarinna

erbjudes bland annat jämväl i Stockholm, nämligen dels vid en privat anstalt,

Ateneum för flickor, dels ock vid statens skolköksseminarium. Organisationsnämnden,

som i annat sammanhang ifrågasatt behovet av två skolköksseminarier

i Stockholm, anser det även kunna sättas i fråga, om utbildning

av skolkökslärarinnor å två så närbelägna orter som Stockholm

och Uppsala kan anses vara av verkligt behov påkallad; och förordar nämnden,

att utredning härutinnan verkställes, därvid torde böra tagas under

omprövning jämväl, huruvida ej en begränsning bör ske av övriga verksamhetsgrenar

vid fackskolan.

Understöd

till utbildningskurser

för lärarinnor

i hushållsgöromål.

[171.)

Fackskolan

för huslig

ekonomi

i Uppsala.

[172.]

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Understöd

till vissa anstalter

för

utbildande av

lärarinnor

i handarbete.

[173.]

Ordinarie anslaget

till

folkskoleseminarierna

m. m.

[174.]

Innan sådan utredning, vilken det torde ankomma på skolöverstyrelsen

att verkställa, föreligger, anser sig organisationsnämnden ej kunna avstyrka,

att anslaget till fackskolan i Uppsala för nästkommande budgetår upptages

med oförändrat belopp.

Departementschefen har erinrat, att ett av riksdagen gjort, av organisationsnämnden

berört uttalande angående fortsättande tills vidare i oförändrad

omfattning av verksamheten med utbildandet av skolkökslärarinnor

ägde avseende jämväl å verksamheten vid fackskolan för huslig ekonomi

i Uppsala. Departementschefen har vidare anfört, att han funne visst fog

förefinnas för en närmare undersökning rörande behovet av skolkökslärarinnor;

frånsett detta syntes en ingående undersökning från såväl ekonomisk

som organisatorisk synpunkt böra komma till stånd rörande verksamheten

vid fackskolan i Uppsala.

Utskottet, som biträder departementschefens uppfattning örn behovet av

en ingående undersökning rörande fackskolans verksamhet, har ansett sig

böra tillstyrka, att läroanstalten, på sätt Kungl. Maj:t föreslagit, även för

budgetåret 1932/1933 beviljas ett anslag av 80,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till fackskolan för huslig ekonomi i

Uppsala anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag

av 80,000 kronor.

176:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 173) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd åt vissa anstalter för utbildande

av lärarinnor i handarbete anvisa för budgetåret 1932/1933

ett extra anslag av 19,000 kronor att under de villkor och

bestämmelser och med den fördelning, som av Kungl. Majit

föreskrivas, utgå till Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium

i Göteborg samt föreningen Handarbetets

vänners och Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium

i Stockholm.

Folkundervisningen.

177:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 174) föreslagit riksdagen i

fråga om ordinarie anslaget till folkskoleseminarierna m. m. kommer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom

skolat för riksdagen

anmäla.

s. 161 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

161

178:o) Kungl. Majit har (punkt 175) föreslagit riksdagen att till bestri- Hyresersätt

dande av hyresersättning till rektorerna vid folkskoleseminarierna i Lin- torerna vid

köping, Skara, Kalmar, Lund, Karlstad och Umeå, utan rätt för sagda rekförer

att å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg, anvisa för budgetåret 1932/ narier.

1933 ett extra anslag av 16,000 kronor. [175.j

Utredningen återfinnes å sid. 408—409 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra anslag av 15,500

kronor.

Den för budgetåret 1932/1933 ifrågasatta anslagshöjningen grundar sig

på en av skolöverstyrelsen framlagd beräkning, som tillstyrkts av departementschefen.

Utskottet, som icke bar något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må till bestridande av hyresersättning till

rektorerna vid folkskoleseminarierna i Linköping, Skara,

Kalmar, Lund, Karlstad och Umeå, utan rätt för sagda

rektorer att å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg, anvisa

för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 16,000

kronor.

179-o) 1 enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 176) hemställer ut- Hyresbidrag

'' till lärare vid

skottet, folkskole
att

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- seminarierna

getår ägt rum, för beredande av hyresbidrag till lärare vid ‘o^Gete™

folkskoleseminarierna i Stockholm och Göteborg, utan rätt borg.

för vederbörande lärare att å ifrågavarande hyresbidrag [176.]

åtnjuta dyrtidstillägg, anvisa för budgetåret 1932/1933 ett

extra förslagsanslag av 14,000 kronor.

180:o) Kungl. Majit har (punkt 177) föreslagit riksdagen att Utbildnings
dels

för anordnande vid folkskoleseminariet i Stockholm av en utbild- lä“™e vid

ningskurs för lärare vid hjälpklasser för psykiskt efterblivna barn anvisa hj&lpklasser

för budgetåret 1932 1933 ett extra reservationsanslag av 8,500 kronor att ^fte^bUvna1

utgå i enlighet med de bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott meddela; barn.

dels ock medgiva, att av de medel, som äro avsedda till arvode åt före- [177.]

ståndaren för de vid folkskoleseminariet i Stockholm anordnade provårskurser,

må till rektor vid nämnda seminarium för ledning av ifrågavarande

utbildningskurs utbetala ersättning med högst 300 kronor, att utgå enligt

de närmare grunder, Kungl. Majit kan komma att bestämma.

Utredningen återfinnes å sid. 410—412 i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 6 sami. 8 haft. (Nr 8.)

11

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Vissa anslag

till småskoleseminarierna

m. m.

[178.]

Tilläggsersättning

för expenser

åt folkskolinspektörer.

[179.]

Resekostnadsersättning

åt

folkskolinspektörer.

[180.]

För ändamålet utgår under innevarande budgetår ett extra reservationsanslag

av 9,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) för anordnande vid folkskoleseminariet i Stockholm

av en utbildningskurs för lärare vid hjälpklasser för psykiskt

efterblivna barn anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra

reservationsanslag av 8,500 kronor att utgå i enlighet med

de bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott meddela;

b) medgiva, att av de medel, som äro avsedda till arvode

åt föreståndaren för de vid folkskoleseminariet i

Stockholm anordnade provårskurser, må till rektor vid

nämnda seminarium för ledning av ifrågavarande utbildningskurs

utbetalas ersättning med högst 300 kronor, att

utgå enligt de närmare grunder, Kungl. Majit kan komma

att bestämma.

181:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 178) föreslagit riksdagen i

fråga örn vissa anslag till småskoleseminarierna m. m. kommer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom

skolat för riksdagen

anmäla.

182:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 179) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt ruin, till tilläggsersättning för expenser åt folkskolinspektörer

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra

anslag av 10,400 kronor.

183:o) Kungl. Majit har (punkt 180) föreslagit riksdagen att minska det

ordinarie förslagsanslaget till resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer,

nu 250,000 kronor, med 30,000 kronor till 220,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 414—416 i statsrådsprotokollet.

Det ordinarie förslagsanslaget till resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer

utgjorde för år 1922 340,000 kronor, för tiden 1 januari—30 juni

1923 150,000 kronor samt för budgetåret 1923/1924 300,000 kronor.

Under punkt 141 av 1924 års åttonde huvudtitel föreslog Kungl. Majit

riksdagen att — med uteslutande ur riksstaten av det ordinarie förslagsanslaget

till resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer å 300,000 kronor

— därstädes i stället för samma ändamål uppföra ett ordinarie reservationsanslag

å 250,000 kronor.

s. 163 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr, 8. 163

I skrivelse den 7 maj 1924, nr 8 A, anförde riksdagen under punkt 131

bland annat följande:

Riksdagen vore i så måtto ense med departementschefen, att statens utgifter

för nu ifrågavarande ändamål borde hållas inom en ram, som endast

lämnade rum för sådana kostnader, vilka voro föranledda av ett verkligt

behov. Då det emellertid gällde att anlägga en strängare hushållningssynpunkt

på utgifterna för det ändamål, varom nu vore fråga, vore riksdagen

tveksam, huruvida de av departementschefen anvisade utvägarna vore att

förorda, och huruvida de ekonomiska fördelar för statskassan, som till äventyrs

härigenom skulle vinnas, icke komme att uppvägas av de olägenheter

och praktiska svårigheter för skolväsendet, som skulle följa av ett bifall

till departementschefens uppfattning.

Genom beskärning av möjligheterna för folkskolinspektörerna att förmedelst

resor och inspektioner skaffa sig kännedom örn skolväsendets ställning

inom sina respektive inspektionsområden vore att befara, att inspektörsbefattningarna

komme att övergå till av expeditionsgöromål mer eller

mindre tyngda administrativa tjänster. En dylik utveckling stöde icke i

överensstämmelse med andan i gällande inspektörsinstruktion och skulle

otvivelaktigt leda till förfång för skolväsendet och skoldistrikten. Då i avseende

å det praktiska realiserandet av den utav departementschefen tänkta

anordningen vissa belopp för år skulle av skolöverstyrelsen utmätas för

bestridande av kostnaderna för inspektionsresor inom de olika distrikten,

hade departementschefen visserligen ansett, att hänsyn jämväl borde tagas

till behovet av tillfälliga inspektionsbesök, men huru och i vilken utsträckning

detta sistnämnda behov lämpligast borde eller kunde tillgodoses, hade

icke angivits, och riksdagen föreställde sig, att stora praktiska svårigheter

skulte i detta hänseende yppa sig. Riksdagen hade fördenskull icke funnit

sig böra bifalla förslaget örn ändrad natur å ifrågavarande anslag.

Såsom nyss antytts, behjärtade riksdagen tillfullo departementschefens

strävan att söka hålla kostnaderna för inspektionsresorna inom vederbörlig

anslagsram. Detta syftemål ansåge riksdagen lika väl kunna nås därigenom

att skolöverstyrelsen övervakade, att inspektionsresorna planlades på det

mest ändamålsenliga och för statsverket billigaste sätt, och därigenom att

överstyrelsen noga tillsåge, att kostnaderna holle sig inom ramen för det

anvisade anslaget. Riksdagen hade under denna förutsättning ansett beloppet

av anslaget kunna bestämmas till vad Kungl. Maj:t i detta hänseende

föreslagit.

I anslutning till vad sålunda anförts minskade riksdagen det ordinarie

förslagsanslaget till resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer med 50,000

kronor till 250,000 kronor. Med sistnämnda belopp har anslaget härefter

varit upptaget i riksstaten.

Departementschefen har anfört huvudsakligen följande:

Enligt vad jag inhämtat, uppgingo utgifterna för här ifrågavarande ändamål

under budgetåret 1930/1931 till 252,280 kronor mot 262,967 kronor

under budgetåret 1929/1930. I anledning av de nya bestämmelserna örn

resekostnadsersättning torde det bliva möjligt att sänka anslaget med 30,000

kronor till 220,000 kronor.

Med hänsyn till önskvärdheten att i görligaste mån nedbringa statens

utgifter för tjänsteresor har jag vidare haft under övervägande möjligheten

s. 164 Kontrollera mot PDF

164 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att ändra här förevarande anslags natur från förslagsanslag till bestämt

anslag.

Redan med hänsyn till de skäl, som av 1924 års riksdag anfördes mot

ett då framlagt förslag av enahanda innebörd — vilka skäl enligt min uppfattning

fortfarande äga gällande kraft — finner jag mig emellertid böra

avstyrka en dylik förändring. Härtill kommer vidare, att, enligt vad jag

inhämtat, skolöverstyrelsen under senare år verkställt en ingående förhandsgranskning

av folkskolinspektörernas resplaner och därvid fastställt de belopp,

som av varje inspektör under viss angiven period få förbrukas på

inspektionsresor. Örn utöver de sålunda beviljade beloppen ytterligare medel

blivit erforderliga för oförutsedda tjänsteresor, bar särskild framställning

härom måst göras hos skolöverstyrelsen. Anslaget har alltså i realiteten

behandlats såsom ett bestämt anslag. Med hänsyn härtill saknar jag för

närvarande anledning att föreslå annan ändring i de grunder, som hittills

tillämpats för anslagets utgående än att föreskrift torde böra meddelas därom,

att skolöverstyrelsen — därest vid prövning av inkomna framställningar

ett överskridande av anslagets i riksstaten upptagna belopp finnes oundgängligt

— har att inhämta Kungl. Maj:ts medgivande härtill.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungli Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget till

resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer, nu 250,000 kronor,

med 30,000 kronor till 220,000 kronor.

Konsulenter

för gymnastikundervisningen

_ [181.]

jämte en i

ämnet väckt

motion.

184:o) Kungl. Majit har (punkt 181) föreslagit riksdagen att till konsulenter

för gymnastikundervisningen vid folk- och småskolor m. fl. läroanstalter

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 29,000 kronor

att utgå enligt de villkor och bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott

föreskriva.

Utredningen återfinnes å sid. 416—439 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herrar E. Laurén och N. Holmström väckt motion (lii 163),

vari hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret 1932/1933 upptaga anslaget

till konsulenter för gymnastikundervisningen (I. folkundervisningen

punkt 9 [181]) till samma belopp som i innevarande budgetårs stat, eller

70,000 kronor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda

skälen får utskottet hänvisa till motionen. I

I anledning av motion (II.-106) anvisade 1926 års riksdag till gratifikationer

åt de för gymnastikundervisningen vid folk- och småskolor, fortsättningsskolor,

högre folkskolor samt läroanstalter för dövstumma och blinda

anställda inspektörerna ett extra anslag av 20,000 kronor för budgetåret

1926/1927 att utgå enligt grunder, som av Kungl. Majit bestämdes. Vid

anslagets beviljande erinrade riksdagen, att ifrågavarande inspektörer för

s. 165 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

165

sitt arbete icke åtnjöte annan gottgörelse än rese- och traktamentsersättning.

Då denna gottgörelse genom det nya resereglementets bestämmelser blivit

betydligt nedsatt, syntes det riksdagen med rättvisa och billighet förenligt,

att inspektörerna genom ersättning i annan form hölles skadeslösa för den

förlust, de genom det nya resereglementets införande kommit att lida.

Enahanda belopp beviljades sedermera av riksdagen för vartdera av budgetåren

1927/1928 och 1928 a 929.

Till 1929 års riksdag framlade Kungl. Majit förslag rörande en omläggning

av gymnastikinspektionen. Förslaget, som innebar, att de nuvarande gymnastikinspektörerna

skulle indragas och sju ordinarie gymnastikkonsul en tbefa ttningar

i stället inrättas, vann emellertid ej riksdagens bifall. Riksdagen uttalade

bland annat, att den nuvarande ordningen på detta område borde tills

vidare bibehållas oförändrad, samt anvisade även för budgetåret 1929/1930 ett

extra anslag av 20,000 kronor till gratifikationer åt gymnastikinspektörerna.

Anslag med samma belopp har av riksdagen beviljats även för budgetåret

1930/1931. Vid anmälan av sitt beslut i ämnet (riksdagens skrivelse

den 4 april 1930, nr 8 A, punkt 179) anhöll riksdagen i anledning av en i

ämnet väckt motion (II: 184), att Kungl. Majit täcktes låta verkställa utredning,

huruvida och på vad sätt den nuvarande gymnastikinspektionen i

folk- och småskolor m. fl. undervisningsanstalter borde ersättas av inspektion

genom statens folkskolinspektörer jämte en central konsulentorganisation för

gymnastik med lek och idrott, samt för riksdagen framlägga det förslag

vartill Kungl. Majit funne utredningen föranleda.

Genom beslut den 9 maj 1930 anbefallde Kungl. Majit skolöverstyrelsen

att i samråd med direktionen över gymnastiska centralinstitutet verkställa

ovan angivna, av riksdagen begärda utredning ävensom att med denna utredning

jämte det förslag, vartill densamma kunde giva anledning, inkomma

till Kungl. Majit.

För budgetåret 1931/1932 beviljade riksdagen på Kungl. Majits förslag

ett extra förslagsanslag av 70,000 kronor till gymnastikinspektionen, därav

högst 20,000 kronor finge, enligt grunder, som av Kungl. Majit bestämdes,

utgå till gratifikationer åt de för gymnastikundervisningen vid folk- och

småskolor, fortsättningsskolor, högre folkskolor samt läroanstalter för dövstumma

och blinda anställda inspektörerna. Den övriga delen av det beviljade

anslaget, 50,000 kronor, avsåg att täcka kostnaderna för reseersättningar

för gymnastikinspektionen.

I skrivelse den 2 december 1931 har skolöverstyrelsen framlagt den genom

Kungl. Majits beslut den 9 maj 1930 begärda utredningen. Överstyrelsen

har därvid bifogat ett den 25 november 1931 dagtecknat yttrande av direktionen

över gymnastiska centralinstitutet, avgivet efter det direktionen bereus

tillfälle taga del av ett förslag till utlåtande av skolöverstyrelsen i

huvudsaklig överensstämmelse med överstyrelsens nu framlagda utredning.

Vidare har överstyrelsen överlämnat cn av gymnastikinspektörerna kapte
-

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

nema K. A. W. Berg von Linde och G. L. Liljegren på uppdrag av överstyrelsen

verkställd förberedande utredning i ärendet.

Resultatet av den förebragta utredningen kan sammanfattas på följande sätt:

A) Den fortlöpande inspektionen över gymnastikundervisningen överflyttas,

vad folk- och fortsättningsskolväsendet beträffar på statens folkskolinspektörer,

vad angår läroanstalter för dövstumma på statens inspektör för dövstumundervisningen,

samt vad angår läroanstalter för blinda på statens inspektör

för blinduudervisningen. Såsom överinspektör över gymnastikundervisningen

skulle fungera rektor vid gymnastiska centralinstitutet.

B) 1) En central gymnastikkonsulentorganisation skapas på så sätt, att

två befattningar, en förste och en andre gymnastikkonsulentbefattning, i

respektive lönegrad B 26 och B 21 inrättas hos överstyrelsen. Innehavarna,

av vilka en skall vara manlig och en kvinnlig, skulle att börja med tillsättas

på förordnande — förste gymnastikkonsulenten av Kungl. Majit och

andre gymnastikkonsulenten av överstyrelsen — och åtnjuta begynnelseavlöning

enligt löneklass B 25, respektive B 20. Vid tillsättning av gymnastikkonsulent

skall yttrande avgivas av gymnastiska centralinstitutets rektor.

_ 2) Konsulenterna ha att i fråga örn folk- och fortsättningsskolväsendet

bistå folkskolinspektörer och skoldistrikt med råd och upplysningar samt att

efter plan, uppgjord i samråd med vederbörande folkskolinspektör och godkänd

av överstyrelsen, anordna instruktionsmöten och fortbildningskurser

samt där så finnes lämpligt besöka skolor.

3) _ Konsulenterna lia vidare att efter plan, uppgjord i samråd med gymnastiska

centralinstitutets rektor och godkänd av överstyrelsen, där så befinnes

lämpligt förrätta inspektion av gymnastikundervisningen vid andra

under överstyrelsens inseende ställda läroanstalter.

4) Instruktion för gymnastikkonsulenterna utfärdas av överstyrelsen efter

hörande av gymnastiska centralinstitutets rektor.

C) Följande förändringar av anslagsposter i riksstaten göras:

1) På överstyrelsens ordinarie stat uppföres under rubrik: avlöning till

extra ordinarie gymnastikkonsulenter ett förslagsanslag av 14,170 kronor.

2) Av de på överstyrelsens ordinarie stat för budgetåret 1931/1932 uppförda

anslagen höjas följande på nedanstående sätt:

a) anslaget till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. —

utom med det belopp å 2,400 kronor, som överstyrelsen i framställning

den 31 augusti 1931 föreslagit och som förut omnämnts under punkten 00

— med ytterligare 2,000 kronor till 63,000 kronor för beredande av avlöning

åt en halvtidsamanuens i 15:e lönegraden 13:e löneklassen, vilken befattningshavare

skulle tjänstgöra hos gymnastikkonsulenterna,

b) anslaget till skrivmaterialier, expenser, bränsle samt tryckningskostnader

med 500 kronor till 78,500 kronor för att bereda medel till expenser åt

konsulenterna,

c) förslagsanslaget till resekostnadsersättningar med 10,000 kronor till

45,000 kronor för att bereda medel till sådana ersättningar åt konsulenterna,

vilka enligt överstyrelsens förslag skulle befinna sig på resor 5 h 6

månader om året.

3) Ordinarie förslagsanslaget till skolöverstyrelsen ökas alltså — utom med

det ovan under 2) a) omnämnda beloppet å 2,400 kronor — med ytterligare

26,670 kronor.

4) Under förutsättning att ovannämnda anslag beviljas, uteslutes ur riksstaten

det för närvarande där upptagna extra förslagsanslaget av 70,000

kronor till gymnastikinspektionen.

s. 167 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

167

Över skolöverstyrelsens sålunda avgivna utredning och förslag har statskontoret

den 8 december 1931 avgivit utlåtande och därvid anfört bland

annat följande:

Vad beträffar konsulenttjänsternas placering i lönehänseende, har överstyrelsen,

med utgångspunkt från lönegraden B 26 för förste och B 21 för andre

gymnastikkonsulenten, föreslagit att, då befattningarna till en början borde

tillsättas på förordnande, innehavarna tillerkännas lön enligt 25:te respektive

20:de löneklassen. Statskontoret måste visserligen, med tanke på att

förste bibliotekskonsulenten är placerad i lönegraden B 26, finna det kunna

ifrågasättas, örn icke samma placering för förste gymnastikkonsulenten är

väl hög, men med hänsyn till den ställning av kontrollerande och rådgivande

myndighet för gymnastikundervisningen vid hela folkskoleväsendet,

som denne befattningshavare är avsedd att intaga, har statskontoret likväl

icke velat motsätta sig att man räknar med att han tillhör sistnämnda lönegrad.

Mot lönegraden B 21 för andre gymnastikkonsulenten har statskontoret

intet att erinra. Då befattningarna äro avsedda att tillsvidare vara

extra ordinarie, kan statskontoret jämväl i sak biträda förslaget, att lönen

till en början skall utgå enligt 25:te respektive 20:de löneklassen, vilket

innebär en tillämpning på här förevarande fall av den i 33 § av avlöningskungörelsen

beträffande icke-ordinarie befattningshavare (356/1925) givna

regeln. Emellertid synes det av praktiska skäl lämpligt, att Kungl. Maj:ts

beslut icke kommer att, såsom föreslagits, avse placering i viss angiven

löneklass utan i stället går ut på en förklaring, att befattningarna skola anses

motsvara tjänst i lönegraderna B 26, respektive B 21, i skalan för ordinarie

befattningshavare samt att å desamma skola tillämpas bestämmelserna

i förenämnda § 33. Vid anslagsberäkningen bör man då utgå från lönebeloppen

i 25:te, respektive 20:de löneklassen.

På sätt överstyrelsen föreslagit, lärer det vara nödvändigt att bereda något

arbetsbiträde åt konsulenterna och torde en halvtidsamanuens i 15:de lönegraden,

med avlöning enligt lägsta löneklassen, den 13:de, av 1,944 kronor

vara tillfyllest.

Det för expenser föreslagna beloppet, 500 kronor, synes icke vara för

högt tilltaget.

Vad beträffar resekostnaderna, beräknas dessa av överstyrelsen till 10,000

kronor för år. I avsaknad av all erfarenhet av omfattningen av resorna

är det givetvis omöjligt att med någon säkerhet yttra sig örn detta belopp.

Då traktamentsersättningen i de klasser av resereglementet, som här komma

ifråga, II C och II D, utgör 19 kronor, respektive 16 kronor, synes emellertid

den av överstyrelsen beräknade kostnaden av 30 ä 35 kronor för dygn

i varje fall icke vara för högt tilltagen. Med en resetid av 5 ä 6 månader

för år för en var av konsulenterna skulle alltså nämnda belopp 10,000 kronor

kunna anses lämpligen avvägt.

Överstyrelsen har föreslagit, att medel för samtliga nu berörda utgifter

skulle uppföras å ämbetsverkets ordinarie stat, vars slutsumma till följd

härav skulle höjas med 26,670 kronor. Till detta belopp kommer ämbetsverket

enligt följande beräkning:

Lön till 2 konsulenter (8,124 + 6,048=)

» »1 halvtidsamanuens.........

expenser.......................

resekostnader (förslagsvis)...........

......kronor 14,172: —

...... » 2,000: —

...... » 500:—

...... » 10,000:-

Summa kronor 26,672: —

avrundat till kronor 26,670: —.

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Enligt statskontorets beräkning av 1,944 kronor för halvtidsamanuensen

blir slutsumman 26,616 kronor eller efter avjämning 26,600 kronor. Detta

belopp anser statskontoret tillsvidare böra uppföras å extra stat. Organisationen

ifråga är fullkomligt ny och oprövad och några års erfarenhet angående

dess sätt att fungera torde böra avvaktas, innan man genom anslag

å ordinarie stat på ett mera stadigvarande sätt binder sig vid densamma.

Härtill kommer önskvärdheten av att man genom att samtliga utgifter för

organisationen, frånsett dyrtids- och dyrortstillägg, äro sammanförda under

ett och samma anslag, kan under de första åren erhålla en lättillgänglig

kännedom om kostnaderna för densamma.

I det beslut, varigenom Kungl. Maj:t lärer vilja fördela anslagsbeloppet,

26,600 kronor, på olika poster, torde till vinnande av överensstämmelse

emellan summan av dessa poster och anslagsbeloppet expensmedlen böra

upptagas till 484 kronor.

Anslaget synes kunna benämnas »konsulenter för gymnastikundervisningen».

Örn dyrtids- och dyrortstillägg antagas komma att uppgå till omkring

3,000 kronor, kan sammanlagda kostnaden alltså beräknas till ungefär 29,600

kronor. Vid uteslutande ur riksstaten av extra förslagsanslaget till gymnastikinspektionen

å 70,000 kronor skulle sålunda komma att uppstå en besparing

av vid pass 40,000 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört bland annat följande:

Den av skolöverstyrelsen framlagda utredningen resulterar i ett förslag

örn en fullständig omorganisation av g37mnastikinspektionen, vilket förslag

synes mig innebära en under förhandenvarande förhållanden godtagbar lösning

av denna sedan ett flertal år omdebatterade fråga. Inspektionens överflyttning

på folkskolinspektörerna, respektive inspektörerna för dövstumoch

blindundervisningen har redan tidigare upprepade gånger förordats av

överstyrelsen, och denna anordning synes mig vara att förorda, helst den

skulle kompletteras och stödjas av central konsulentorganisation, från vilken

inspektörerna kunna erhålla råd och upplysningar. Överstyrelsen har tänkt

sig anställandet av två konsulenter, knutna vid överstyrelsen, nämligen en

förste och en andre konsulent, av vilka en skulle vara manlig och den

andra kvinnlig. Konsulenterna skulle årligen besöka ett antal skolor för

att bibehålla kontakten med det dagliga skolarbetet, varjämte de förutom

sin rådgivande verksamhet skulle anordna och leda instruktionsmöten och

fortbildningskurser för lärare. Såsom överinspektör för fysisk fostran skulle

rektor vid gymnastiska centralinstitutet fungera. Plan över de läroanstalter, som

borde inspekteras av överinspektören eller konsulenterna, skulle för varje termin

fastställas av skolöverstyrelsen. I avlöningshänseende föreslår överstyrelsen,

att förste gymnastikkonsulenten skulle placeras i lönegraden B 26 och andre

gymnastikkonsulenten i lönegraden B 21 eller, då de anses böra till en början

tillsättas på förordnande, att de skulle åtnjuta avlöning enligt respektive

löneklasserna B 25 och B 20. Vidare anser överstyrelsen, att förste gymnastikkonsulenten

bör tillsättas av Kungl. Maj:t och andre gymnastikkonsulenten

av skolöverstyrelsen, i båda fallen efter hörande av den vid gymnastiska

centralinstitutet förefintliga sakkunskapen. För erforderlig kanslipersonal

räknar överstyrelsen med en årskostnad av 2,000 kronor. Med angivna

placering i lönegrad skulle avlöningarna till konsulenterna och kanslipersonal

jämte dyrorts- och dyrtidstillägg uppgå till omkring 18,650 kronor

s. 169 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

169

årligen, varjämte skulle tillkomma för expenser 500 kronor och för resekostnadsersättningar

ett ungefärligt belopp av 10,000 kronor. Totalkostnaden

skulle alltså enligt överstyrelsens förslag bliva 29,150 kronor. Statskontoret

har i sitt utlåtande efter i huvudsak motsvarande beräkningar kommit till

en slutsumma av 29,000 kronor.

Jag har i huvudsak intet att erinra mot de av överstyrelsen framlagda förslagen

men anser i likhet med statskontoret, att för närvarande någon ändring

av skolöverstyrelsens stat för ändamålet icke bör ifrågakomma. Såsom jag

nyss nämnde, anser överstyrelsen, att konsulentbefattningarna att börja med

skulle tillsättas på förordnande, och med hänsyn härtill samt jämväl till

önskvärdheten att vinna någon erfarenhet i fråga örn de erforderliga kostnaderna

i övrigt finner jag det lämpligare, att för bestridande av nu ifrågavarande

anslagsbehov äskas ett extra anslag, avrundat till 29,000 kronor.

Ur detta anslag torde Kungl. Majit få fördela medel till avlöningar i huvudsaklig

överensstämmelse med det framlagda förslaget samt fastställa det

belopp, med vilket för vederbörande budgetår reseersättningarna böra högst

få utgå. I jämförelse med nu utgående medel för gymnastikinspektionen

innebär föreliggande beräkning en besparing av omkring 41,000 kronor.

De ändringar i gällande instruktion för folkskolinspektörer, som på grund

av den föreslagna omläggningen kunna bliva erforderliga, torde det framdeles

få ankomma på Kungl. Majit att efter skolöverstyrelsens hörande be

sluta. Likaså lärer det ankomma på Kungl. Majit att framdeles utfärda

instruktion för de två blivande gymnastikkonsulenterna.

Det föreliggande förslaget, varigenom den hittillsvarande särskilda gymnastikinspektionen

ersättes av inspektion av gymnastikundervisningen vid folkskolorna

genom statens folkskolinspektörer samt en central konsulentorganisation

inrättas för gymnastik med lek och idrott, står i överensstämmelse

med de önskemål, som av 1930 års riksdag uttalades. Enligt utskottets

mening har förslaget påtagliga förtjänster i så måtto, att det medför en

icke oväsentlig kostnadsminskning för statsverket, vilket särskilt i nuvarande

ekonomiska läge är tacknämligt, att enhetlighet åvägabringas med avseende

å inspektionen av folkskolans undervisningsverksamhet, från vilken gymnastiken

hittills i detta hänseende varit utbruten, samt att tillfälle lämnas

att för en måttlig kostnad och i försökets form pröva konsulentinstitutionens

förutsättningar att verka befrämjande för den fysiska fostran vid våra skolor

och eljest. Förslaget har i det hela karaktären av en försöksanordning,

och de erforderliga medlen hava äskats såsom extra anslag. Enligt utskottets

mening bör detta försök nu komma till stånd; skulle den nya organisationen

visa sig icke fylla måttet, torde det icke möta några större svårigheter

att vidtaga erforderliga förändringar. Utskottet vill särskilt framhålla, att

det enligt utskottets uppfattning för utgången har mycket stor betydelse,

att valet av innehavare av de båda konsulentbefattningarna sker med synnerlig

omsorg, så att vid tillsättningen hänsynen till formella meriter icke

undantränger beaktandet av vad som i detta fall bör tillerkännas en speciell

vikt, nämligen vederbörandes personliga kvalifikationer för uppdraget.

Av vad utskottet nu anfört framgår, att utskottet icke kan ansluta sig

Utskottets

yttrande.

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Statsbidrag

till avlöning

åt lärare vid

folkskolor

[182.]

jämte två i

ämnet väckta

motioner.

Utjämning av

kostnaderna

för uppehållande

av

folkskoleväsendet.

[183.]

Provisorisk

avlöningsförbättring

åt lärare vid

folk- och småskolor.

[184.]

till herrar Laurens och Holmströms ovannämnda motion (II: 163), som åsyftar

ett bibehållande tills vidare av den nuvarande gymnastikinspektionen.

I fråga om detaljerna i Kungl. Maj:ts förslag, sättet för konsulenternas

anställande, deras löneförhållanden m. m. har utskottet ingen erinran att

framställa.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl.*Maj:ts förslag

samt med avslag å herrar Laurens och Holmströms ovannämnda

motion (II: 163), till konsulenter för gymnastikundervisningen

vid folk- och småskolor m. fl. läroanstalter för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra anslag av 29,000 kronor

att utgå enligt de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t

kan finna gott föreskriva.

185:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 182) föreslagit riksdagen angående

statsbidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor ävensom, såvitt angår

här förevarande anslag, beträffande två inom första kammaren av herr

K. J. Ekman väckta motioner, den ena (I: 46) om vissa till folkskoleväsendet

utgående förslagsanslags förändring till reservationsanslag och den andra

(I: 155) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till avlöning

av lärarpersonalen vid folkskolor och fortsättningsskolor kommer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom

skolat för riksdagen

anmäla.

186:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 183) samt under hänvisning

till utredningen i statsrådsprotokollet (sid. 440—443) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för beredande av utjämning av kostnaderna

för folkskoleväsendet för budgetåret 1932/1933 anvisa ett

extra förslagsanslag av 8,800,000 kronor att utgå i huvudsaklig

överensstämmelse med de av 1930 års riksdag angivna

grunder samt i enlighet med de närmare villkor och

bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

187:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 184) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till beredande av provisorisk avlöningsförbättring

åt lärare vid folk- och småskolor — däri inbegripna

även lärare i slöjd och hushållsgöromål vid folk- och småskolor

och därmed jämförlig anstalt — bevilja för budgetåret

1932/1933 ett extra förslagsanslag av 5,720,000 kronor.

s. 171 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

171

188:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 185) föreslagit riksdagen i

fråga om anslag till folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste

gränsorter kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;

vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

189:o) Kungl. Majit Ilar (punkt 186) föreslagit riksdagen att medgiva, att

änkan Hilda Sofia Lindstedt, född Eriksson, må befrias från ansvarigheten

för vid ekonomisk besiktning den 11 juni 1929 å skolbordet 1/s mantal

Teurajärvi nr 2 i Korpilombolo socken påsynade brister.

Utredningen återfinnes å sid. 454—459 i statsrådsprotokollet.

Genom beslut den 27 september 1889 anvisade Kungl. Majit dels 2,266

kronor 84 öre för inköp av V8 mantal Teurajärvi nr 2, Palovaara kallat, i

Korpilombolo socken, såsom skolhemman för statens folkskola i Teurajärvi,

dels ock 6,650 kronor för anordnande å samma hemman av skollokal och

lärarbostad jämte nödiga uthus. Sedermera föreskrevs genom kungl, brev

den 10 december 1892 bland annat, att hemmanet skulle i sin helhet avsättas

till skolbord, att skolans lärare, i händelse han ville övertaga hemmanet,

skulle vara underkastad en boställshavares vanliga skyldigheter med

avseende på boställshusens underhåll och utgörandet av på hemmanet belöpande

utskylder och besvär ävensom vara skyldig att hålla för skollokalen

erforderlig sönderhuggen ved, att, örn läraren icke ville på nämnda villkor

övertaga hemmanet, detsamma skulle, sedan mark för skoltomt, lekplats,

potatisland samt köks- och skolträdgård avtagits, utarrenderas för en period

av fem till tio år, mot skyldighet för arrendatorn att lämna läraren sommarbete

och vinterfoder för en ko ävensom sönderhuggen ved för läraren och

skollokalen, och borde de på hemmanet belöpande utskylder och besvär utgå

av de erlagda arrendemedlen samt, örn dessa härtill icke lämnade tillgång,

bristen fyllas av dåvarande anslaget till befrämjande av folkundervisningen

bland de i rikets nordligare trakter bosatta finnar, samt att för den händelse

något överskott utöver utgifterna för skolbordet skulle uppstå vare sig genom

arrendeavgifter eller genom försäljning av virke, som ej toges i anspråk

för lärarens eller skollokalens behov, detsamma skulle till statsverket ingå

och tagas till uppbörd för anslaget till befrämjande av folkundervisningen

bland de i rikets nordligare trakter bosatta finnar, och skulle från detta anslag

skälig ersättning till skolläraren utbetalas för ombesörjandet av skollokalens

eldning, upplysning och städning.

Enligt av länsstyrelsen i Luleå lämnade uppgifter har vederbörande lärare

vid skolan avböjt tid efter annan gjorda hembjudanden att på de i kungl,

brevet den 10 december 1892 angivna villkor övertaga hemmanet, och har

länsstyrelsen jämlikt föreskrift i samma kungl, brev utarrenderat hemmanet

till läraren. Senast genom kontrakt den 1 oktober 1925 har länsstyrelsen

Folkundervisningens

befrämjande

i rikets nordligaste

gränsorter.

[185.]

Befrielse för

förra arrendatorn

av

skolbordet

Teurajärvi

nr 2 i Korpilombolo

socken från

viss husröteersättning.

186.]

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

till dåvarande läraren vid skolan Oskar Lindstedt för tiden intill den 1 maj

1927 på arrende upplåtit hemmanet och, efter det han den 26 mars 1927

avlidit, förlängt kontraktet till den 1 maj 1928 samt transporterat detsamma

på hans änka Hilda Lindstedt.

Enligt arrendekontraktet har avtalats bland annat, att det ålåge arrendatorn

att under arrendetiden betala alla på hemmanet belöpande utskylder

och onera; att arrendatorn i arrendeavgift skulle årligen lämna dels till

läraren vid statens folkskola i Teurajärvi såväl sommarbete som vinterfoder

för en ko, dels ock för eldning av lärarens bostad och skollokalen 35 famnar

torr, blandad björk- och barrved, vilken ved skulle framköras och uppläggas

uti skolans vedlider samt därstädes sönderhuggas, dock vad veden

vidkomme att under arrendeperioden arrendatorn ägde av Korpilombolo

socken erhålla i årligt bidrag 500 kronor; samt att arrendatorn förbunde sig

att väl vårda och underhålla å hemmanet befintliga byggnader.

Vid en den 11 juni 1929 av landsfiskalen Aug. Schaerström med biträde

av två nämndemän förrättad ekonomisk besiktning å hemmanet för uppskattning

av de brister, för vilka det ålåge avträdande arrendatorn Hilda

Lindstedt att ansvara, påsynades brister å hemmanets åbyggnader till ett

värde av 1,347 kronor och å dess hägnader till ett värde av 200 kronor

eller tillhopa 1,547 kronor.

Hilda Lindstedt har anhållit örn befrielse från skyldigheten att avhjälpa

omförmälda brister eller utgiva däremot svarande ersättningsbelopp. Sökanden

har därvid anfört bland annat följande:

Efter min mans död måste jag lämna skolbordet och flytta på vår hemmansdel

i Teurajärvi, där jag bland annat måste iordningställa bostaden för

en kostnad av 2,000 kronor, enligt bilagt intyg.

Vid bouppteckningstillfället fanns i boet en behållning av lös och fast

egendom å tillhopa 8,212 kronor till fördelning mellan mig och barnen. Av

denna behållning har jag sålunda fått verkställa reparation å nuvarande

bostaden med ovannämnda belopp, 2,000 kronor.

Enligt vad som framgår av vid ansökningen fogat taxeringsbevis, har

värdet av den uti bouppteckningen upptagna fastigheten minskats från 5,700

kronor till 3,900 kronor, vilket torde vara riktigt, enär föregående taxeringsvärde

ansetts för högt. Härav framgår, att behållningen i dödsboet i verkligheten

understiger bouppteckningen med 1,800 kronor. Förutom vad bouppteckningen

utvisar i tillgångar har jag en årlig pension av 1,098 kronor

till underhåll för mig och barnen.

Jag får tillika påpeka, att de för arrendet å skolbordet ansvarande borgensmännens

ekonomiska ställning är sådan, att jag, örn de skulle åläggas

utgiva omförmälda kostnader, skulle bliva nödsakad lämna min egendom

till dem och sålunda komma i en mycket brydsam ekonomisk situation,

synnerligast som min hälsa på ett oroväckande sätt dag för dag börjar

vackla.

Sökanden åberopar ett av provinsialläkaren Hj. Ruthström i Tärendö utfärdat

intyg, att hon befunnits lida av organiskt hjärtfel och tilltagande

ålderdomssvaghet, varför hon finge betraktas såsom fullständigt oförmögen

s. 173 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

173

till arbete, och att denna arbetsförmåga vore av varaktig natur och icke

kunde väsentligt förbättras genom någon behandling.

Över ansökningen hava yttranden avgivits av vederbörande skolråd samt

den 30 december 1929 av domkapitlet i Luleå, den 15 maj 1930 av länsstyrelsen

därstädes, den 7 november 1930 av skolöverstyrelsen, den 16

december 1930 av kammarkollegiet och den 14 februari 1931 av statskontoret.

Kammarkollegiet har hemställt, att vissa närmare angivna poster i besiktningsprotokollet

den 11 juni 1929 å tillhopa 925 kronor måtte förklaras icke

vara av beskaffenhet att böra av sökanden ersättas. Samtliga övriga i ärendet

hörda myndigheter hava uttalat sig till förmån för den gjorda ansökningen.

Länsstyrelsen har meddelat, att sedan änkan Lindstedt frånträtt arrendet,

länsstyrelsen trots upprepade försök icke lyckats utarrendera hemmanet mot

högre arrendeavgift än 60 kronor, varvid arrendatorn frånsagt sig skyldigheten

att svara för hemmanets utskylder och underhåll. Vidare har länsstyrelsen

anfört bland annat, att länsstyrelsen numera vore klart medveten

örn att arrendatorn (läraren Lindstedt och sedermera dennes änka) endast

genom åtagandet att erlägga samtliga å hemmanet belöpande utskylder och

besvär, uppgående till omkring 150 kronor för år, gjort en årlig förlust å

arrendet.

Med hänsyn till änkan Lindstedts svaga ekonomiska ställning och vad

handlingarna i ärendet utvisa rörande hemmanets beskaffenhet har departementschefen

ansett sig böra tillstyrka, att hon helt befrias från den fastställda

betalningsskyldigheten.

Utskottet har ansett sig böra med hänsyn till föreliggande billighetsskäl

tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer därför,

att riksdagen må medgiva, att änkan Hilda Sofia Lindstedt,

född Eriksson, må befrias från ansvarigheten för vid

ekonomisk besiktning den 11 juni 1929 å skolbordet 1/s

mantal Teurajärvi nr 2 i Korpilombolo socken påsynade

brister.

190:o) Kungl. Maj:t har (punkt 187) föreslagit riksdagen att öka det ordinarie

förslagsanslaget till särskilt lönetillägg åt lärare i lappmarksförsamlingar

med icke finsktalande befolkning samt i Överkalix församling, nu

73,000 kronor, med 3,000 kronor till 76,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 459—460 i statsrådsprotokollet.

Förslaget örn höjning av anslaget grundar sig på en av skolöverstyrelsen

verkställd beräkning av medelsåtgången under budgetåret 1932/1933, till

vilken beräkning departementschefen anslutit sig.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

Särskilt lönetillägg

åt

lärare i lappmarksförsamlingar

med icke

finsktalande

befolkning

samt i Överkalix

församling.

[187.]

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må öka det ordinarie förslagsanslaget till

särskilt lönetillägg åt lärare i lappmarksförsamlingar med

icke finsktalande befolkning samt i Överkalix församling,

nu 73,000 kronor, med 3,000 kronor till 76,000 kronor.

Särskilt

understöd till

skolväsendet

i skoldistrikt

inom Norrland

och

Dalarna på

grund av

kronopark skolonisation

m. m.

[188.]

191:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 188) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till särskilt understöd åt skolväsendet i skoldistrikt

inom Norrland och Dalarna på grund av kronoparkskolonisation

eller upplåtelse av kronotorp, skogstorp eller

odlingslägenheter för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra

förslagsanslag av 30,000 kronor att utgå enligt de närmare

bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Inackorderingsbidrag

för vissa

skolpliktiga

barn.

[189.]

192:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 189) föreslagit riksdagen i

fråga om anslag till inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn kommer

utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet

härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

Bidrag för

anordnande

av skolskjutsar

för skolpliktiga

barn.

[190.]

193:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 190) föreslagit riksdagen i

fråga örn anslag till bidrag för anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga

barn kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket

utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

Avlönande

av lärare

åt vid statsunderstödda

sjukvårdsanstalter

och vissa

barnhem intagna

barn

i skolåldern.

[191.]

194:o) Kungl. Majit har (punkt 191) föreslagit riksdagen att

dels medgiva,

att Svenska röda korsets barnhem för friska barn från tuberkulösa familjer

samt Evangeliska fosterlandsstiftelsens barnhem i Hillsand i Ströms församling

må efter särskild prövning av Kungl. Majit kunna tillerkännas rätt

att erhålla bidrag till avlönande av lärare, anställd för meddelande av undervisning

åt vid barnhemmet intagna barn i skolåldern, att enligt de närmare

föreskrifter, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva, utgå huvudsakligen

efter samma grunder och i samma ordning, som äro eller kunna varda

stadgade angående statsbidrag till avlönande av lärare vid egentliga folkskolor

och småskolor; samt

att lärare vid folk- eller småskola, lärare vid mindre folkskola och biträdande

lärare vid folkskola må för uppfattning i högre lönegrad tillgodoräkna

sig den tid, under vilken de tjänstgjort såsom lärare vid barnhem

av ifrågavarande slag, där statsbidrag utgått till deras avlönande såsom till

lärare vid folk- eller småskola; skolande enahanda rätt tillgodokomma lärare

s. 175 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr. 8. 175

vid dylikt barnhem i avseende å den tid, han må hava tjänstgjort som

ordinarie lärare vid egentlig folkskola, mindre folkskola eller småskola;

dels ock till avlönande av lärare åt vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter

och vid vissa barnhem intagna barn i sktdåldern bevilja för budgetåret

1932/1933 ett extra förslagsanslag av 42,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 464—472 i statsrådsprotokollet.

Till avlönande av lärare åt vid vanföranstalter och kustsanatorier intagna

barn i skolåldern anvisade riksdagen från och med år 1920 till och med budgetåret

1926/1927 förslagsanslag på extra stat. Sedan i proposition till 1927

års riksdag (åttonde huvudtiteln, punkt 179) föreslagits, att bidrag från anslaget

skulle kunna utgå jämväl till lärare för barn vid sådana tuberkulossjukhus,

som åtnjöte statsunderstöd, anvisade riksdagen för vart och ett av

budgetåren 1927/1930 extra förslagsanslag till avlönande av lärare åt vid

statsunderstödda sjukvårdsanstalter intagna barn i skolåldern. Efter av Kungl.

Maj:t till 1930 års riksdag framlagt förslag, att statsbidrag från anslaget

skulle kunna beviljas jämväl för lärare vid s. k. dispensärbarnhem och vid

barnhem för nervösa och psykopatiska barn (åttonde huvudtiteln, punkt 205),

beviljade riksdagen för budgetåret 1930/1931 ett extra förslagsanslag av 43,000

kronor till avlönande av lärare åt vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter och

vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern. För enahanda ändamål har riksdagen

för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra förslagsanslag å 47,500

kronor. Från detta anslag skall jämväl utgå provisorisk avlöningsförbättring

åt ifrågavarande lärarpersonal jämlikt kungörelsen den 8 maj 1931, nr 95.

Förslag har nu framlagts örn beredande av statsbidrag från förevarande

anslag jämväl för lärare vid Svenska röda korsets barnhem för friska barn

från tuberkulösa familjer samt vid Evangeliska fosterlandsstiftelsens barnhem

i Hillsands by i Ströms församling ävensom örn viss rätt till tjänstårsberäkning

för nämnda lärare.

Vad först beträffar Svenska röda korsets omförmälda barnhem har departementschefen

erinrat, att skolöverstyrelsen redan i skrivelse den 12 februari

1929 rörande statsbidrag åt lärare vid dispensärbarnhem, vilken skrivelse

låg till grund för Kungl. Maj:ts omförmälda till 1930 års riksdag framlagda

förslag, hemställde, att även lärare vid Röda korsets barnhem skulle få åt

njuta statsbidrag från anslaget. Medicinalstyrelsen ansåg emellertid, att såsom

villkor för åtnjutande av statsbidrag borde stadgas, att barnhem skulle vara

anordnat av statsunderstödd dispensär och av sådan förvaltas, detta för att

sambandet mellan dispensärerna och barnhemmen skulle så mycket som

möjligt stärkas. Kungl. Maj:ts proposition och riksdagens beslut avfattades

i enlighet med medicinalstyrelsens förslag.

Överstyrelsen för Svenska röda korset har nu anhållit, att de av denna

sammanslutning anordnade hemmen för friska barn från tuberkulösa familjer

måtte i likhet med andra dispensärhem erhålla bidrag från förevarande

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

anslag samt att rätt till tjänstårsberäkning för uppflyttning i högre grad

måtte tillkomma såväl lärare vid barnhem för den tid, han tjänstgjort såsom

sådan inom det allmänna folkundervisningsväsendet, som ock lärare vid

folk- eller småskola, lärare viel mindre folkskola och biträdande lärare vid

folkskola beträffande tid, under vilken de tjänstgjort som lärare vid barnhem

av ifrågavarande slag.

Över denna framställning hava yttranden avgivits av statens samtliga

folkskolinspektörer samt den 9 januari 1931 av skolöverstyrelsen, den 22

januari 1931 av medicinalstyrelsen och den 17 februari 1931 av statskontoret.

Vidkommande härefter Evangeliska fosterlandsstiftelsens barnhem i Hillsand

har förslaget i ämnet föranletts av en ansökning av nämnda stiftelses

styrelse örn statsbidrag åt en vid barnhemmets skola anställd examinerad

lärarinna samt om rätt för lärarinna att såsom tjänstår tillgodoräkna sig

vid denna skola fullgjord tjänstgöring.

Över ansökningen hava yttranden avgivits av vederbörande folkskolinspektör

och kyrkoherde samt nomadskolinspektören ävensom den 1 september

1931 av länsstyrelsen i Östersund, den 22 september 1931 av skolöverstyrelsen

och den 10 oktober 1931 av statskontoret.

I skrivelse den 31 augusti 1931 rörande behovet av anslag till folkundervisningen

för budgetåret 1932/1933 har skolöverstyrelsen föreslagit, att anslaget

till avlönande av lärare åt vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter och

vissa barnhem intagna barn i skolåldern måtte minskas med 5,000 kronor

till 42,500 kronor.

Departementschefen har anfört följande:

Vad först angår Svenska röda korsets barnhem för friska barn från tuberkulösa

familjer anser jag skäligt, att till avlönande av lärare vid dessa hem

beviljas statsbidrag i likhet med vad som gäller för lärare vid dispensärbarnhem,

dock under förutsättning att vederbörande läns dispensärstyrelse

kontrollerar, att vid barnhemmen uteslutande mottagas barn av samma

kategori som vid dispensärbarnhemmen, d. v. s. kliniskt friska barn från

tuberkulösa familjer med öppen smittkälla.

Beträffande härefter .Evangeliska fosterlandsstiftelsens barnhem i Hillsand

framgår av vad i ärendet förekommit, att detta barnhem har en betydelsefull

uppgift att fylla, särskilt för de bofasta lapparnas barn, och att verksamheten

vid hemmet kan ordnas på ett tillfredsställande sätt. Vid sådant

förhållande finner jag skäligt, att barnhemmet får komma i åtnjutande av

statsbidrag för avlönande av erforderlig lärarkraft. Tills vidare torde sådant

bidrag behöva ifrågakomma endast för en lärarinna. Vad angår tillsättningen

av lärartjänsten vid barnhemmet hava olika förslag framkommit.

Det synes mig knappast motiverat, att skolrådet härvid skulle äga besluta,

då ju skolrådet icke i övrigt har någon befattning med barnhemmet och

intet bidrag till dess verksamhet lämnas från församlingen. Lämpligare

torde då vara, att — i likhet med vad fallet är vid statens folkskolor —

domkapitlet tillsatte tjänsten, dock efter hörande av Evangeliska fosterlandsstiftelsen.

Det torde emellertid böra ankomma på Kungl. Majit att meddela

bestämmelser såväl i detta avseende som ock rörande anordningen i

övrigt av barnhemmets skola.

s. 177 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

177

Då jag sålunda vill tillstyrka beredande av statsbidrag för lärare vid

fosterlandsstiftelsens barnhem i Hillsand, blir frågan, vilket anslag som bör

tagas i anspråk för ändamålet. Såsom statskontoret framhållit, torde varken

förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid folkskolor eller förslagsanslaget

till lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål, kunna anlitas. Det

synes mig lämpligast att i enlighet med statskontorets förslag utverka riksdagens

medgivande till att medel för ändamålet må utgå från förslagsanslaget

till avlönande av lärare åt vid statsunderstödda sjuk vårdsanstalter

och vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern.

Vid bifall till förslagen örn statsbidrag från anslaget till såväl sistnämnda

barnhem som ock Svenska röda korsets förevarande barnhem kommer jämväl

provisorisk avlöningsförbättring till ifrågavarande lärarpersonal att utgå från

anslaget.

Liksom fallet är i fråga örn sjukvårdsanstalterna och dispensärbarnhemmen,

bör statsbidrag till avlönande av lärare vid de av mig under denna punkt

behandlade barnhemmen utgå först efter prövning av Kungl. Majit i varje

särskilt fall.

Skolöverstyrelsen bar beräknat, att anslaget för nästkommande budgetår

bör kunna minskas med 5,000 kronor till 42,500 kronor. Någon ändring i

denna beräkning torde icke vållas av ett bifall till nyssnämnda förslag.

Vidkommande härefter framställningarna om tjänstårsberäkning synes det

mig skäligt, att lärare, vilken tjänstgjort vid barnhem, som på grund av

nu föreliggande förslag kan komma i åtnjutande av bidrag från ifrågavarande

anslag, får för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna sig denna sin

tjänstgöringstid, i likhet med vad som gäller i fråga om lärare, som tjänstgjort

vid de anstalter och barnhem, till vilka bidrag från anslaget nu utgå. Likaledes

bör lärare vid hem av nu ifrågavarande slag äga rätt till tjänstårsberäkning

för uppflyttning i högre lönegrad för tid, då han tjänstgjort

såsom lärare inom det allmänna folkundervisningsväsendet. Riksdagens

medgivande härtill torde emellertid böra inhämtas. Med hänsyn till ordalagen

i de bestämmelser rörande tjänstårs- och lönetursberäkning, som utfärdades

på grund av 1930 års riksdags här ovan omförmälda beslut (svensk

författningssamling nr 279 och 280/1930), torde någon författningsändring

i förevarande avseende nu icke behöva vidtagas.

Frågan örn pensionsrätt för nu ifrågakomna lärare torde tarva en närmare

utredning, innan densamma kan föreläggas riksdagen.

De skäl, som av departementschefen anförts till stöd för att av ifrågavarande

anslag statsbidrag må kunna utgå till avlönande av lärare jämväl vid

Svenska röda korsets barnhem för friska harn från tuberkulösa familjer och

vid Evangeliska fosterlandsstiftelsens barnhem i Hillsand, synas utskottet

övertygande. Visserligen skiljer sig sistnämnda barnhem så till vida från

den kategori av inrättningar, som eljest åtnjuta bidrag från detta anslag,

att hemmet har uteslutande karaktären av en uppfostringsanstalt, under det

att övriga hithörande anstalter hava en sjukvårdande eller härmed närbesläktad

uppgift, men då hemmet visats vara förtjänt av understöd för sin

undervisningsverksamhet och det icke gärna kan erhålla sådant understöd

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 6'' sami. 8 käft. (Nr 8.) 12

Utskottets

yttrande.

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

av det stora avlöningsans]aget till folk- och småskollärare eller ett särskilt

anslag bör för ändamålet upptagas i riksstaten, torde det få anses ligga

närmast till hands att låta understödet utgå av förevarande anslag. Några

vittgående konsekvenser synes ett bifall till förslaget i denna del knappast

kunna få, i betraktande av att barnhemmets klientel rekryteras från en fåtalig

befolkningsgrupp, som i flera hänseenden intar en särställning i förhållande

till rikets övriga innebyggare.

Vad Kungl. Majit under denna punkt föreslagit föranleder ej heller i

övrigt någon erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) medgiva,

att Svenska röda korsets barnhem för friska barn från

tuberkulösa familjer samt Evangeliska fosterlandsstiftelsens

barnhem i Hillsand i Ströms församling må efter särskild

prövning av Kungl. Majit kunna tillerkännas rätt att erhålla

bidrag till avlönande av lärare, anställd för meddelande av

undervisning åt vid barnhemmet intagna barn i skolåldern,

att enligt de närmare föreskrifter, Kungl. Majit kan finna

gott föreskriva, utgå huvudsakligen efter samma grunder och

i samma ordning, som äro eller kunna varda stadgade angående

statsbidrag till avlönande av lärare vid egentliga folkskolor

och småskolor; samt

att lärare vid folk- eller småskola, lärare vid mindre folkskola

och biträdande lärare vid folkskola må för uppflyttning

i högre lönegrad tillgodoräkna sig den tid, under vilken

de tjänstgjort såsom lärare vid barnhem av ifrågavarande

slag, där statsbidrag utgått till deras avlönande såsom till

lärare vid folk- eller småskola; skolande enahanda rätt tillgodokomna

lärare vid dylikt barnhem i avseende å den tid,

han må hava tjänstgjort som ordinarie lärare vid egentlig

folkskola, mindre folkskola eller småskola;

b) till avlönande av lärare åt vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter

och vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern

bevilja för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag

av 42,500 kronor.

Anordnande

av slöjd i

folkskola,

mindre folkskola

eller

särskild

slöjdskola.

[192.]

195:o) Kungl. Majit har (punkt 192) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie

förslagsanslaget till anordnande av slöjd i folkskola, mindre folkskola

eller särskild slöjdskola, nu 3,180,000 kronor, med 150,000 kronor till

3,330,000 kronor.

s. 179 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

179

Utredningen återfinnes å sid. 473 i statsrådsprotokollet.

Förslaget om höjning av anslaget grundar sig på en av skolöverstyrelsen

verkställd utredning om medelsåtgången under budgetåret 1932/1933.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

anordnande av slöjd i folkskola, mindre folkskola eller särskild

slöjdskola, nu 3,180,000 kronor, med 150,000 kronor

till 3,330,000 kronor.

196:o) Kungl. Maj:t har (punkt 193) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie

reservationsanslaget till undervisningsmateriel m. m. för folkskolor,

nu 5,000 kronor, med 3,000 kronor till 8,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 473—475 i statsrådsprotokollet.

Här ifrågavarande anslag användes numera, efter en från och med budgetåret

1923/ 1924 vidtagen väsentlig begränsning av anslagets storlek, dels

till utgivande av en årlig förteckning över undervisningsmateriel och dels

till understöd vid framställandet av viss materiel.

Skolöverstyrelsen har beräknat kostnaderna för den sålunda begränsade

verksamheten till 8,000 kronor. Tidigare hava reservationer funnits å anslaget,

men dessa hava under årens lopp tagits i anspråk, så att enligt skolöverstyrelsens

beräkningar någon reservation å anslaget icke torde komma

att förefinnas vid ingången av budgetåret 1932/1933. Departementschefen

har därför hemställt, att anslaget måtte uppföras i riksstaten för sagda

budgetår med hela det för samma budgetår erforderliga beloppet.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie reservationsanslaget

till undervisningsmateriel m. m. för folkskolor, nu 5,000

kronor, med 3,000 kronor till 8,000 kronor.

197:o) Kungl. Maj:t har (punkt 194) föreslagit riksdagen att under riksstatens

åttonde huvudtitel — med uteslutande av det ordinarie förslagsanslaget

till understödjande av folkskolebarns ferie- och studieresor — under

rubriken » Understödjande av folkskolebarns ferieresor» uppföra ett ordinarie

förslagsanslag av 50,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 475—477 i statsrådsprotokollet. I

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

Undervisningsmateriel

m. m.

för folkskolor.

[193.]

Understödjande

av

folkskolebarns

ferieresor
[194.

]

jämte två i

ärendet

väckta

motioner.

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

dels en inom första kammaren av herr A. 0. Frändén väckt motion (I: 79),

vari hemställts, att riksdagen måtte antingen till understödjande av folkskolebarns

ferieresor bevilja ett ordinarie förslagsanslag av 70,000 kronor,

att utgå i överensstämmelse med de för sådana resor nu gällande bestämmelser

med den ändring att desamma även må avse barn från landsbygden

inom Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, eller

ock förorda Kungl. Maj:ts förslag om ett anslag för ifrågavarande ändamål

av 50,000 kronor, att utgå i överensstämmelse med nu gällande bestämmelser,

dock med den ändring som i motionen angivits,

dels och en inom andra kammaren av herr J. V. Mårtensson m. fl. väckt

motion (11:171), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att under riksstatens

åttonde huvudtitel upptaga ett ordinarie förslagsanslag till understödjande

av folkskolebarns ferie- och studieresor av 90,000 kronor, att utgå

efter samma grunder som för närvarande.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionerna.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning uppförde 1911

års riksdag under åttonde huvudtiteln ett ordinarie förslagsanslag å 30,000

kronor till understödjande av dels folkskolebarns resor till landet under

sommarferierna, dels ock folkskolebarns studieresor. Anslag till ändamålet

har alltsedan utgått med växlande belopp. Enligt beslut av 1922 års riksdag

indrogos anslagsmedlen till studieresor med anledning av depressionstiden,

men på förslag av Kungl. Maj:t upptog 1925 års riksdag anslaget i riksstaten

med ett belopp av 90,000 kronor till understödjande av folkskolebarns

ferie- och studieresor. Därvid beräknades statsbidraget till ferieresor

till 55,000 kronor och statsbidraget till studieresor till 35,000 kronor. Anslaget

har sedermera utgått med oförändrat belopp.

Genom kungl, brev den 26 juni 1925 och den 10 maj 1929 hava bestämmelser

fastställts i fråga örn folkskolebarns ferie- och studieresor.

I samband med sitt beslut örn anslaget för budgetåret 1931/1932 anhöll

riksdagen, att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning, huruvida och

under vilka förutsättningar sådan prisnedsättning för färd å statens järnvägar,

som enligt för närvarande gällande bestämmelser eljest förekomme

vid folkskolebarns ferie- och studieresor, kunde äga rum även vid ferieresor,

som av barn från landsbygden inom Västernorrlands, Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län företoges för att i hälsovårdssyfte vistas

utom hemorten under minst fjorton dagar, ävensom för riksdagen framlägga

berörda utredning och det förslag, vartill densamma kunde giva anledning.

Genom beslut den 8 maj 1931 anbefalldes järnvägsstyrelsen och skolöver
-

s. 181 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

181

styrelsen att gemensamt verkställa den av riksdagen begärda utredningen.

Med ett den 11 december 1931 dagtecknat utlåtande hava nu ämbetsverken

inkommit med den begärda utredningen, utmynnande i en anslagsökning

av omkring 20,000 kronor. Därvid har emellertid skolöverstyrelsen med

hänsyn till cirkuläret angående återhållsamhet i avseende å anslagsäskanden

till riksdagen icke ansett sig böra framlägga förslag i ämnet, och järnvägsstyrelsen

har förklarat sig icke hava något att erinra mot att, när tidpunkten

kan anses lämplig, en mer eller mindre omfattande utsträckning, eventuellt

en sådan, som riksdagen tänkt sig, blir genomförd — blott statens

järnvägar erhålla kompensation för vederbörande inkomstminskning.

Statens organisationsnämnd har vidare inkommit med yttrande i fråga

om nu utgående förslagsanslag och därvid anfört:

Organisationsnämnden, som visserligen väl inser, att de studieresor för

folkskolebarn, som möjliggöras genom förevarande anslag, kunna vara av

en viss fostrande betydelse, kan å andra sidan icke undgå att finna bekostandet

av resorna i fråga tillhöra det slags utgifter, som i första hand

böra få anstå under ekonomiskt tryckta tider. Däremot lära de bidrag, som

av ifrågavarande anslag utgå till möjliggörande av medellösa eller svagt

bemedlade barns vistelse på landet under ferierna, vara av den art, att de

icke utan tvingande skäl böra indragas.

Organisationsnämnden får fördenskull föreslå, att understöd för nästa budgetår

må utgå allenast för understödjande av folkskolebarns ferieresor, däremot

icke för studieresor. Under sådana förhållanden synes anslagets belopp

kunna väsentligen sänkas; och föreslår organisationsnämnden sålunda, att

anslaget sättes till 50,000 kronor.

Departementschefen har anfört följande:

Den av statens organisationsnämnd framförda åsikten, att bekostandet

av studieresor för folkskolebarn tillhör det slags utgifter, som i första hand

böra få anstå under ekonomiskt tryckta tider, nödgas jag under nu rådande

förhållanden biträda. Såsom jag nyss omnämnt, har också riksdagen visat

sig dela denna uppfattning, då den år 1922 på grund av då rådande depression

indrog detta understöd. Studieresorna torde sålunda tills vidare

inställas, varemot ferieresorna fortfarande synas böra åtnjuta understöd;

dock finner jag mig förhindrad att under nuvarande förhållanden förorda

någon utsträckning av denna verksamhet. Organisationsnämnden beräknar,

att vid sådant förhållande skulle för detta ändamål upptagas ett anslag å

50,000 kronor. Denna beräkning torde kunna godtagas, och synas i övrigt

gällande grunder för understöd åt ferieresor fortfarande böra tillämpas.

Ehuruväl utskottet finner de i motionerna anförda synpunkterna behjärtansvärda,

anser sig utskottet under nuvarande förhållanden icke kunna

förorda, att ifrågavarande understödsverksamhet för budgetåret 1932/1933

erhåller större omfattning, än Kungl. Maj:t föreslagit. Utskottet finner sig

Utskottets

yttrande.

s. 182 Kontrollera mot PDF

Svensk undervisning

för svenska

barn i utlandet.

[195.]

Understöd

för avlönande

av

lärare vid

fortsättningsskolor
[196.

]

jämte två i

ämnet väckta

motioner.

Utbildningskurser

för

lärare vid

fortsättningsskolor.

[197.]

182 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

därför nödsakat att avstyrka motionerna, och biträder vad Kungl. Majit

föreslagit.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herr Frändéns samt herr Mårtenssons

m. fl. ovannämnda motioner (1:79 och 11:171), i vad de

skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag, under riksstatens

åttonde huvudtitel — med uteslutande av det ordinarie

förslagsanslaget till understödjande av folkskolebarns ferieoch

studieresor •— under rubriken »Understödjande av folkskolebarns

ferieresor» uppföra ett ordinarie förslagsanslag

av 50,000 kronor.

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 195) hemställer utäta

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra

anslag av 15,800 kronor att utgå till upprätthållande av

svensk undervisning åt svenska barn: i Berlin med högst

2,700 kronor, i London med högst 6,000 kronor, i Hamburg

med högst 2,700 kronor och i Paris med högst 4,400 kronor,

samtliga beloppen enligt de bestämmelser, Kungl. Maj:t

kan finna lämpligt fastställa.

199:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 196) föreslagit riksdagen angående

understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor ävensom,

i vad angår nu ifrågavarande anslag, beträffande två inom första kammaren

av herr K. J. Ekman väckta motioner, den ena (I: 46) örn vissa till folkskoleväsendet

utgående förslagsanslags förändring till reservationsanslag och

den andra (I: 155) i anledning av Kungl. Majits förslag angående anslag till

avlöning av lärarpersonalen vid folkskolor och fortsättningsskolor kommer

utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet

härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

200:o) Kungl. Majit har (punkt 197) föreslagit riksdagen att till utbildningskurser

för lärare vid fortsättningsskolor anvisa för budgetåret 1932/

1933 ett extra reservationsanslag av 88,000 kronor att utgå enligt Kungl.

Maj:ts bestämmande och på de villkor, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

Utredningen återfinnes å sid. 478—481 i statsrådsprotokollet.

198:o) I

skottet,

s. 183 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

183

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra reservationsanslag

av 138,000 kronor.

Skolöverstyrelsen har hemställt, att samma belopp måtte anvisas för budgetåret

1932/1933.

Statens organisationsnämnd har avgivit yttrande i fråga örn förevarande

anslag och därvid anfört:

De utbildningskurser, varom här är fråga, äro tvivelsutan av den största

betydelse för möjliggörandet av ett rätt utnyttjande av fortsättningsskolan.

Att helt inställa kurserna anser organisationsnämnden därför icke böra ifrågakomma.

Emellertid synas, utan någon avsevärdare olägenhet för undervisningens

bedrivande, vissa inskränkningar i kursernas antal och storlek kunna

ske åtminstone under något eller några år framåt. Vidare synes möjlighet

föreligga att åstadkomma någon nedsättning av stipendiernas storlek. I betraktande

av det sagda har organisationsnämnden efter verkställda beräkningar

funnit sig icke böra tillstyrka, att ifrågavarande anslag för nästa

budgetår upptages till högre belopp än 88,000 kronor.

Departementschefen har anfört följande:

I betraktande av nu rådande förhållanden och med hänsyn till vad organisationsnämnden

anfört nödgas jag förorda en sänkning av hittills utgående

anslag till ifrågavarande kurser. För nästkommande budgetår vill jag därför,

i enlighet med organisationsnämndens förslag, tillstyrka ett till 88,000

kronor minskat anslag för ändamålet. Det torde ankomma på Kungl. Maj:t

att meddela bestämmelser rörande anslagets disposition.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor

anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag

av 88,000 kronor att utgå enligt Kungl.

Maj:ts bestämmande och på de villkor, Kungl. Maj:t kan

finna gott föreskriva.

201:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 198) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till provisorisk avlöningsförbättring åt lärare

vid högre folkskolor, att utgå enligt samma grunder, som av

riksdagen beslutats för budgetåret 1929/1930, bevilja för

budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av 100,000

kronor.

Provisorisk

avlöningsförbättring

åt

lärare vid

högre folkskolor.

[198.]

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Understöd åt

folkhögskolor.

[199.]

Ökat understöd

åt folkhögskolor.

[200.]

Provisorisk

avlöningsförbättring

åt

lärare vid

folkhögskolor.

[201.]

202:o) Kungl. Maj:t har (punkt 199) föreslagit riksdagen att höja det

ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor, nu 980,000 kronor,

med 50,000 kronor till 1,030,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 482—483 i statsrådsprotokollet.

Höjningen är föranledd av en konstaterad ökad medelsåtgång.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

understöd åt folkhögskolor, nu 980,000 kronor, med 50,000

kronor till 1,030,000 kronor.

203:o) Kungl. Maj:t har (punkt 200) föreslagit riksdagen att till ökat

understöd åt folkhögskolor anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag

av 88,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 483 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra förslagsanslag av

83.000 kronor. Den ifrågasatta höjningen av anslagsbeloppet grundar sig

på en av skolöverstyrelsen verkställd beräkning, vartill departementschefen

anslutit sig.

Utskottet, som icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till ökat understöd åt folkhögskolor anvisa

för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av

88,000 kronor.

204:o) Kungl. Maj:t har (punkt 201) föreslagit riksdagen att till provisorisk

avlöningsförbättring åt lärare vid folkhögskolor, att utgå enligt samma

grunder, som av riksdagen beslutats för budgetåret 1929/1930, bevilja för

budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av 80,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 483—484 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra förslagsanslag av

70.000 kronor. Den ifrågasatta höjningen av anslagsbeloppet grundar sig

på en av skolöverstyrelsen verkställd beräkning, vartill departementschefen

anslutit sig.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

s. 185 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

185

att riksdagen må till provisorisk avlöningsförbättring åt

lärare vid folkhögskolor, att utgå enligt samma grunder, som

av riksdagen beslutats för budgetåret 1929/1930, bevilja

för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag av 80,000

kronor.

205:o) Kungl. Maj:t har (punkt 202) föreslagit riksdagen att — med uteslutande

ur riksstaten av det därstädes uppförda ordinarie förslagsanslaget

till stipendier åt elever vid folkhögskolor — i riksstaten från och med budgetåret

1932/1933 till stipendier åt elever vid folkhögskolor uppföra ett ordinarie

reservationsanslag å 410,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 484—496 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar R. Sandler och

C. P. V. Nilsson i Gränebo (I: 80) och den andra inom andra kammaren

av herr S. Bengtsson i Norup m. fl. (II: 216), vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta, att anslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor fortfarande

skall uppföras som ordinarie förslagsanslag.

Under punkt 212 av 1929 års åttonde huvudtitel föreslog Kungl. Majit

riksdagen att höja det ordinarie förslagsanslaget till stipendier åt elever vid

folkhögskolor, då 260,000 kronor, med 10,000 kronor till 270,000 kronor.

Enligt för budgetåret 1928/1929 gällande bestämmelser utgingo ifrågavarande

stipendier med ett månatligt belopp av högst 30 kronor till obemedlad

och högst 15 kronor till mindre bemedlad elev. Dessa belopp hade

utgått från och med budgetåret 1923/1924. Tidigare hade stipendiebeloppen

varit högre, i det att de för åren 1919/1921 utgjort respektive 35 kronor

och 20 kronor, för år 1922 respektive 45 och 25 kronor samt för förra halvåret

1923 respektive 35 och 20 kronor. Den av Kungl. Majit föreslagna

ökningen av anslaget för budgetåret 1929/1930 åsyftade ingen höjning av

stipendiebeloppen utan berodde endast på anslagets överskridande för budgetåret

1927/1928.

I en vid 1929 års riksdag väckt motion (lii 125) hemställdes, att riksdagen

måtte för budgetåret 1929/1930 höja det ordinarie förslagsanslaget

till stipendier åt elever vid folkhögskolor från av Kungl. Majit föreslagna

270,000 till 290,000 kronor, samt att riksdagen därvid måtte bestämma, att

de elever, som prövades vara i behov av stipendier, allt efter sina ekonomiska

resurser skulle fördelas i tre behovsgrader, för vilka stipendierna beräknades

högst till respektive 45, 25 och 15 kronor för läsmånad för var

och en av grupperna.

Stipendier åt

elever vid

folkhögskolor
[202.

]

jämte två i

ämnet väckta

motioner.

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

I motionen erinrades, att 1927 års riksdag i skrivelse till Kungl. Maj:t

begärt utredning »huruvida och i vilken utsträckning åtgärder kunde vidtagas

till underlättande av vistelsen vid folkhögskola eller därmed förenad

lantmannaskola för utom skolkommunen boende elever». I detta ärende

hade 1927 års skolsakkunniga den 20 december 1927 avgivit utredning och

förslag, vilket förslag skolöverstyrelsen i skrivelse den 27 januari 1928 i

huvudsak tillstyrkt. Enligt förslaget skulle stipendieanslaget ökas med

20,000 kronor, varjämte behövande elever skulle indelas i tre behovsgrader,

för vilka högsta stipendiebeloppen per läsmånad skulle beräknas till respektive

45, 25 och 15 kronor i stället för, såsom då vore fallet, två behovsgrader

med respektive 30 och 15 kronor såsom maximibelopp.

I skrivelse den 26 april 1929, nr 8 A, anmälde riksdagen under punkt

201, att riksdagen bifallit ovanberörda motion. Riksdagen anförde därvid

bland annat:

Riksdagen funne de i motionen anförda skälen för en höjning av stipendiebeloppen

vägande. Det högsta belopp, varmed stipendium enligt det i

motionen framlagda förslaget skulle utgå, vore detsamma som gällt för år

1922. De sedermera vidtagna reduktionerna av stipendiebeloppen hade föranletts

av statsfinansiella förhållanden, vilka emellertid icke numera torde

kunna i samma grad som förut åberopas för att hålla stipendierna nere

vid de relativt låga belopp, som under de sista åren utgått. Riksdagen

ville erinra örn, att det här gällde en ungdom, som för att bliva i tillfälle

att åtnjuta en fortsatt undervisning ofta vore helt beroende av den ekonomiska

hjälp, som genom stipendierna kunde erhållas. Den föreslagna uppdelningen

i tre behovsgrader syntes lämplig, då den möjliggjorde en bättre

anpassning av stipendiernas storlek efter elevernas skiftande ekonomiska

ställning. Härigenom kunde den ock anses erbjuda större möjligheter till

ett ekonomiskt handhavande av stipendiemedlen från de utdelande myndigheternas

sida.

Den av nu omförmälda riksdagsbeslut föranledda författningsändringen

vidtogs genom kungörelsen^ den 16 maj 1929 (nr. 115) angående ändrad

lydelse av §§ 3 och 4 i kungörelsen den 22 november 1918 (nr 896) angående

stipendier åt elever vid folkhögskolor.

Stipendium av statsmedel må tilldelas endast sådan i folkhögskolan intagen

elev, som är obemedlad eller mindre bemedlad och som åtnjuter undervisning

i kurs, för vilken bidrag av statsmedel utgår. Skolöverstyrelsen

meddelar, särskilt för sommarkurs och särskilt för vinterkurs, beslut rörande

beloppet av det anslag, som skall tillkomma varje folkhögskola, och skola

därvid stipendierna, på sätt framgår av det föregående, beräknas efter tre

behovsgrader, för vilka stipendierna beräknas till högst respektive 45, 25

och 15 kronor för läsmånad. Det anslag, varje folkhögskola får sig tillerkänt,

må med iakttagande av vissa villkor fördelas bland de elever, vilka

såsom behövande medräknats vid bestämmandet av anslaget.

För budgetåret 1930/1931 var här ifrågavarande anslag upptaget med ett

belopp av 290,000 kronor.

s. 187 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

187

I skrivelse den 30 augusti 1930 hemställde skolöverstyrelsen efter en utförlig

motivering, att Kungl. Maj:t måste föreslå riksdagen att höja det

ordinarie förslagsanslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor med

90,000 kronor från 290,000 kronor till 380,000 kronor.

Vid sin anmälan inför Kungl. Maj:t den 3 januari 1931 av skolöverstyrelsens

ifrågavarande framställning anförde föredragande departementschefen

under punkt 237 av 1931 års åttonde huvudtitel bland annat:

Först efter utgången av budgetåret 1929/1930, det första budgetår, under

vilket de av 1929 års riksdag beslutade nya bestämmelserna varit gällande,

hade man nu möjlighet att helt överblicka konsekvenserna av sagda riksdagsbeslut.

Det visade sig då, att den faktiska medelsåtgången — jämlikt

av skolöverstyrelsen meddelade uppgifter, vilka något skilde sig från de av

riksräkenskapsverket i dess budgetredovisningar meddelade — ökats från

286,813 kronor 25 öre under budgetåret 1928/1929 till 378,137 kronor 33

öre under budgetåret 1929/1930, samt att under sistnämnda budgetår anslaget

överskridits med icke mindre än 88,137 kronor 33 öre. Skolöverstyrelsen

bade utförligt redogjort för de skäl, som föranlett överstyrelsen att

vid den prövning av stipendiebeloppens storlek, som enligt gällande författning

ålåge överstyrelsen, så avsevärt överskrida det förslagsvis till 290,000

kronor beräknade anslaget. Främst hade överstyrelsen här visat dels på det

ökade elevantalet, dels det ökade stipendiebehovet hos eleverna.

När det gällde att beräkna anslagsbehovet för budgetåret 1931/1932 funne

departementschefen sig icke böra ifrågasätta någon ändring i de nu gällande

grunderna för anslagets utgående eller av anslagets natur av förslagsanslag.

Häremot talade den korta tid, under vilken de nu gällande grunderna

hunnit prövas, och främst den stora betydelse, som måste tillmätas

folkhögskolans arbete.

Med hänsyn till den konstaterade medelsåtgången funne departementschefen

en höjning av anslaget vara ofrånkomlig. Emellertid ville han framhålla,

att ett anslagsöverskridande, såsom nu skett, borde i görligaste mån

för framtiden undvikas. Att det vore möjligt att hålla utgifterna inom

anslagsramen framginge därav, att desamma ej utginge efter vissa automatiska

utbetalningsgrunder utan efter en av skolöverstyrelsen gjord diskretionär

prövning. Då departementschefen funne sig böra förorda en höjning

av anslaget med 60,000 kronor till 350,000 kronor, ville han uttala den

förhoppningen att det skulle vara möjligt för skolöverstyrelsen att vid prövningen

av anslagsbehoven — givetvis under noggrant iakttagande av särskilt

de medellösa elevernas behov av stipendieunderstöd — ungefärligen

hålla medelsåtgången inom det sålunda beräknade anslagets ram.

I överensstämmelse med vad sålunda anförts föreslog Kungl. Majit riksdagen

att öka här förevarande anslag med 60,000 kronor till 350,000

kronor.

I två inom riksdagen väckta, likalydande motioner (I: 14 och II: 18) hemställdes

emellertid, att riksdagen måtte besluta att öka anslaget med 120,000

kronor till 410,000 kronor.

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Till stöd för det sålunda framförda yrkandet anfördes i motionen I: 14

bland annat följande:

Därest skolöverstyrelsens diskretionära prövning av stipendieansökningarna

skulle kunna leda till att det bleve möjligt att hålla utgifterna inom anslagsramen,

måste detta givetvis innebära, att en ökning av de stipendieberättigade

elevernas antal skulle leda till minskning av stipendiebeloppet per

elev, och att vid en förskjutning bland de stipendieberättigade från mindre

bemedlade till obemedlade och synnerligen behövande åtminstone de förstnämnda

skulle erhålla lägre stipendier än vad eljest skulle varit fallet. Att

en diskretionär prövning av detta slag skulle strida mot anslagets karaktär

av förslagsanslag syntes tydligt. Anslaget hade givetvis erhållit denna karaktär

för att möjliggöra för eleverna att — oavsett förskjutningar i elevantalet

— erhålla de stipendier, vartill de kunde anses berättigade. Härtill

komme, att beviljandet av stipendier vore beroende av örn skolan erhölle

statsbidrag till vederbörande kurs eller ej. Stipendierna kunde därför bestämmas

först ett par månader efter kursernas början. Givetvis måste

emellertid den, som ämnade besöka folkhögskola, redan innan han bestämde

sig härför, kunna beräkna, hur stort stipendium han kunde erhålla.

Givetvis vöre det icke möjligt beräkna i vad mån antalet stipendieberättigade

elever kunde komma att ytterligare stiga, eller om ökningen delvis

berodde på mera tillfälliga förhållanden.

Emellertid syntes det motionärerna riktigast att för budgetåret 1931/1932

beräkna anslagsbehovet högre än vad skolöverstyrelsen gjorde i sin framställning

av den 30 augusti 1930.

Riksdagen beslöt i enlighet med motionerna höja ifrågavarande anslag

med 120,000 kronor till 410,000 kronor. Vid sin anmälan härav anförde

riksdagen tillika — i sin skrivelse den 17 april 1931, nr 8 A, punkt 229 —

att vid dispositionen av anslaget givetvis alltjämt borde iakttagas de av

riksdagen härutinnan fastställda grunderna.

I skrivelse den 31 augusti 1931 har skolöverstyrelsen gjort framställning

om anslag för här ifrågavarande ändamål för budgetåret 1932/1933.

För egen del har departementschefen anfört huvudsakligen följande:

Skolöverstyrelsen har efter en utförlig utredning hemställt örn en höjning

av det ordinarie förslagsanslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor

från 410,000 kronor med 60,000 kronor till 470,000 kronor.

Statens organisationsnämnd har — med hänsyn främst till att under nu

rådande förhållanden på arbetsmarknaden det syntes särskilt bebjärtansvärt

att ej begränsa tillfället till studier för just de åldersklasser, där arbetslösheten

gjorde sig måhända mest kännbar — ansett sig icke böra förorda en

sänkning av anslagets belopp. Däremot har nämnden förordat, att anslaget

i fråga ej längre måtte upptagas såsom förslagsanslag utan, i likhet med

andra anslag för jämförliga ändamål, beviljas som reservationsanslag. Då

det kunde antagas, att den föreslagna förändringen av anslagets natur komme

att nödvändiggöra en begränsning i en eller annan form vid utdelningen

s. 189 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

189

av stipendier, anför organisationsnämnden vidare, borde denna begränsning

enligt nämndens mening måhända lika gärna sökas genom en bortgallring

av mindre ömmande fall som genom en nedsättning av stipendiebeloppen.

Vad först beträffar anslagets natur finner jag, att med hänsyn till den

rådande ungdomsarbetslösheten och i betraktande av behovet att under nu

rådande tider bereda tillfälle till utbildning för den ungdom som så önskar,

en viss elasticitet i avseende å anslagsramen är väl motiverad och följaktligen

ett bibehållande av den nuvarande naturen av förslagsanslag synnerligen

önskvärt. Men organisationsnämndens ovan återgiva yrkande om begränsning

av ifrågavarande understödsverksamhet har jag dock funnit så

vägande, att jag ansett mig böra ifrågasätta en förändring av anslaget från

förslagsanslag till reservationsanslag. Någon mindre rubbning av de för

anslagets utgående fastställda grunderna torde även böra ske. Jag vill i

detta avseende föreslå, att de nu gällande maximibeloppen av respektive 45,

25 och 15 kronor för läsmånad måtte bestämmas till respektive 40, 25

och 15 kronor. I den mån särskilda bestämmelser skulle påkallas av den

ändrade anslagsnaturen, torde frågan härom ankomma på Kungl. Majit.

Beträffande anslagets belopp finner jag, i likhet med organisationsnämnden,

en nedsättning av detsamma icke nu böra vidtagas. Då jag å andra sidan

icke under nu rådande förhållanden kan tillmötesgå skolöverstyrelsens hemställan

örn en höjning av anslaget, vill jag förorda, att för budgetåret 1932/

1933 samma belopp måtte anvisas som för innevarande budgetår, d. v. s.

410,000 kronor.

Till stöd för det i motionerna I: 80 och II: 216 framförda yrkandet har i

motionen 1:80 framhållits, bland annat, att ifrågavarande anslag under

tiden 1923—1926 från att hava varit förslagsanslag förändrades till reservationsanslag,

att detta förhållande säkerligen varit en av orsakerna till den

under sagda tid konstaterade nedgången i elevantalet vid folkhögskolorna,

samt att anslaget på Kungl. Majits förslag från och med budgetåret 1926/

1927 återfått naturen av förslagsanslag. Vidare har -i motionen anförts

bland annat följande:

Såsom framgår av den i statsverkspropositionen lämnade redogörelsen,

har elevantalet vid folkhögskolorna under de senare åren starkt ökats. Denna

ökning beror på flera förhållanden, men en av de viktigaste är den rådande

arbetslösheten. Sålunda voro av de 3,163 eleverna vid 1930—1931 års

huvudkurser 552 att räkna till de arbetslösas kategori. Enligt vad vi inhämtat,

har elevantalet vid nu pågående huvudkurser ökats med 528, samtidigt

som de arbetslösas antal bland eleverna ökats med 504 till 1,056.

Såväl skolöverstyrelsen som organisationsnämnden och departementschefen

ha också betonat, att man under förhandenvarande ungdomsarbetslöshet

icke bör begränsa möjligheterna att besöka folkhögskolorna. Det av organisationsnämnden

och departementschefen avgivna förslaget att förvandla anslaget

till reservationsanslag skulle emellertid med säkerhet leda till just

detta resultat. Följden skulle således bliva, att ungdom, som nu begagnar

den nödtvungna ledigheten till att genomgå en folkhögskola, skulle tvingas

till en demoraliserande sysslolöshet, För vår del kunna vi icke finna detta

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

försvarligt. Vi förmena sålunda, att anslaget alltjämt bör vara förslagsanslag.

Vi vilja emellertid tillägga, att, därest en beskärning av anslaget på ett

eller annat sätt anses absolut nödvändig, denna enligt vårt förmenande i

stället för genom en maximering av anslaget bör sökas på den vägen, att

stipendiebeloppet per elev och månad nedsättes. Det är nämligen framför

allt nödvändigt, att den, som ämnat genomgå en folkhögskola, på förhand

kan beräkna, hur stort stipendium han kan erhålla. Med hänsyn till vad

ovan anförts om de arbetslösa, som besöka folkhögskolorna, förmena vi

dock, att en dylik beskärning av stipendiebeloppen i varje fall ej bör bliva

stor.

I detta sammanhang vilja vi tillägga, att det framgår av skolöverstyrelsens

i statsverkspropositionen refererade framställning, att någon nämnvärd

anslagsminskning icke skulle uppnås, om man följde den av organisationsnämnden

ifrågasatta utvägen att bortgallra de mindre ömmande fallen.

Närmast torde nämligen därmed åsyftas en beskärning bland de stipendier,

som nu utgå i behovsgrad 1 och 2. Det synes dessutom framgå av vad

skolöverstyrelsen anfört, att dylika beskärningar framför allt skulle komma

att gå ut över elever från lantbrukarhem, vilket vi med hänsyn bland annat

till svårigheten för många småbrukare att skaffa kontanta medel icke kunna

finna försvarligt.

Det är för oss icke möjligt att bedöma, i vad mån anslaget, örn det bibehålies

som förslagsanslag, behöver höjas. Skolöverstyrelsen har betonat,

hur osäkra de förhållanden äro, som påverka elevtillströmningen till folkhögskolorna.

Överstyrelsen har också tvekat mellan att föreslå en ökning

av anslaget upp till det belopp, som åtgått 1930—1931, eller med något

mindre belopp. Dessutom bör den av departementschefen föreslagna sänkningen

av stipendiebeloppen tagas i betraktande. Slutligen torde statsutskottet

längre fram på året ha större möjligheter att bedöma medelbehovet

än vad för oss nu är fallet.

Med hänsyn till rådande ungdomsarbetslöshet och då de befolkningslager,

vilkas ungdom företrädesvis söker sig till folkhögskolorna, lida hårt av den

ekonomiska depressionen, synes det utskottet icke lämpligt att vidtaga åtgärder,

som kunna leda till att medellösa och mindre bemedlade unga

män och kvinnor förhindras att bevista ifrågavarande läroanstalter. Utskottet

finner sig därför icke kunna biträda Kungl. Maj:ts förslag örn anslagets

förändring till reservationsanslag utan vill tillstyrka, att anslaget, i enlighet

med vad motionärerna yrkat, bibehålies såsom förslagsanslag. Någon ökning

av anslagsbeloppet i anledning härav anser utskottet icke böra ske.

I stället synes reduceringen av stipendiebeloppen kunna göras något kraftigare

än vad Kungl. Majit föreslagit. Utskottet anser för sin del, att maximibeloppen

i de tre behovsgraderna böra bestämmas till respektive 35 kronor,

20 kronor och 15 kronor. Vidare vill utskottet inskärpa vikten av att under

nuvarande förhållanden såväl från skolöverstyrelsens sida som i vad på

de lokala skolmyndigheterna ankommer en sträng gallring äger rum vid

s. 191 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

191

stipendiefördelningen, så att inom de olika behovsgraderna endast verkligt

behövande komma i åtnjutande av understöd.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till herrar Sandlers och Nilssons i

Gränebo samt herr Bengtssons i Norup m. fl. ovannämnda

motioner (I: 80 och II: 216), i riksstaten uppföra det ordinarie

förslagsanslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor

med oförändrat belopp, 410,000 kronor.

206:o)

skottet,

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 203) hemställer ut- Understöd åt

den svenska

folkbögsko
att

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- ian i Birkas

getår ägt rum, till understöd åt den svenska folkhögskolan m°l™krtfnpu''

i Birkas inom republiken Estland för budgetåret 1932/1933 Estland,

anvisa ett extra anslag av 5,000 kronor att utgå på de [203.]

villkor, Kungl. Majit kan finna skäligt föreskriva.

207:o) Kungl. Majit har (punkt 204) föreslagit riksdagen att

dels minska det ordinarie förslagsanslaget till befrämjande av dövstumundervisningen,

nu 190,000 kronor, med 25,000 kronor till 165,000 kronor,

dels ock medgiva, att ur nämnda förslagsanslag må för budgetåret 1932/

1933 för anskaffande av lämplig litteratur åt dövstumma, under de villkor jämte en i

*• ° ämnet väck

Kungl. Majit bestämmer, utgå ett belopp av högst 1,000 kronor. motion.

Utredningen återfinnes å sid. 497—501 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr E. Hage väckt motion (II: 325), vari hemställts, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Majit hemställa, att Kungl. Majit måtte

till 1933 års riksdag framlägga förslag rörande omorganisation av dövstumundervisningen

i landet.

Beträffande de skäl, som av motionären anförts till stöd för hans framställning,

får utskottet hänvisa till motionen.

Departementschefen har till en början till behandling upptagit frågan om

en omorganisation av dövstumundervisningsväsendet och i detta hänseende

anfört:

Sedan år 1921 föreligger ett förslag till omorganisation av dövstumundervisningsväsendet,

utarbetat inom skolöverstyrelsen, som sedermera verkställt

en överarbetning av sitt förslag. Förslaget går ut på att staten skulle helt

eller till huvudsaklig del övertaga kostnaderna för ifrågavarande undervisningsverksamhet,

i samband varmed de olika dövstumskoldistriktens egendom

i form av byggnader och inventarier skulle utan ersättning övertagas

Befrämjande

av dövstumundervisningen
[204.

]

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

av statsverket. Samtliga nuvarande lokaler skulle fortfarande tagas i anspråk

för undervisningen men användas på annat sätt än hittills, i det att

en strängare uppdelning av barnen efter arten av dövstumbet och efter begåvning

skulle ske sålunda, att fyra skolor avsåges för talundervisade egentligt

dövstumma, en skola för skriv- och teckenundervisning, en skola för

oegentligt dövstumma samt två skolor för fortsättningsundervisning åt gossar

och flickor. De årliga merkostnaderna för statsverket till följd av omorganisation

skulle bliva betydande. De torde kunna i runt tal uppskattas

till minst 1 million kronor, oberäknat utgifterna för tillfällig löneförbättring,

dyrtidstillägg och underhåll av byggnader, jämfört med förhållandena under

innevarande budgetår. Härtill kommer engångskostnaden för iståndsättande

av skolanläggningarna.

Sedan Kungl. Maj:t genom beslut den 16 januari 1925 anbefallt skolöverstyrelsen

att verkställa och till Kungl. Majit inkomma med den

överarbetning av ifrågavarande förslag, som kunde vara av behovet påkallad,

överlämnade överstyrelsen med skrivelse den 9 juni 1925 till Kungl. Majit

den anbefallda överarbetningen. Enligt det sålunda föreliggande förslaget

skulle omorganisationen av dövstumundervisningsväsendet träda i kraft först

vid början av budgetåret 1927/1928.

Ifrågavarande förslag till omorganisation har ännu icke underställts riksdagens

prövning. Emellertid uppdrog Kungl. Majit — då på grund av den

långa tid, som förflutit efter avgivandet av de i frågorna föreliggande utredningarna,

det synts nödvändigt att en överarbetning av dessa komme till

stånd -— genom beslut den 25 april 1930 åt dåvarande t. f. landshövdingen

i Kronobergs län A. G. M. Munck af Rosenschöld att såsom sakkunnig

inom ecklesiastikdepartementet biträda med verkställande av utredning och

framläggande av förslag rörande omorganisation av dövstumundervisningsväsendet.

Då, enligt vad jag inhämtat, ifrågavarande utredning icke torde

bliva färdig i så god tid, att därpå grundad framställning kan hinna föreläggas

1932 års riksdag, bör för budgetåret 1932/1933 ett förslagsanslag till

befrämjande av dövsturaundervisningen anvisas med utgångspunkt från nuvarande

organisatoriska förhållanden.

Beloppet å 1,000 kronor för anskaffande av litteratur åt dövstumma är

detsamma, som utgår för innevarande budgetår.

Anslagsminskningen är föranledd dels därav att, i enlighet med förslag

av statens organisationsnämnd, till stipendier åt dövstumlärarelever beräknats

ett från 8,000 kronor till 4,000 kronor nedsatt belopp, dels ock

därav att å anslaget under de tre sistförfluten budgetåren uppstått besparingar

å respektive 15,415 kronor, 17,528 kronor 3 öre och 23,666 kronor

43 öre.

Kungl. Majits förslag föranleder ingen erinran från utskottets sida.

Vad angår herr Hages ovannämnda motion (lii 325) vill utskottet erinra

om att riksdagen vid flera tillfällen uttalat önskvärdheten av en omorganisation

av dövstumundervisningsväsendet. Såsom av det föregående inhämtas

pågår också med anledning härav för närvarande en utredning i ämnet.

s. 193 Kontrollera mot PDF

t

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 193

Utskottet anser sig böra uttala den bestämda förväntan, att berörda utredning

kommer att slutföras i så god tid, att Kungl. Maj:t skall äga möjlighet

att framlägga frågan för 1933 års riksdag. Med hänsyn härtill synes

det utskottet icke behövligt, att riksdagen nu, på sätt herr Hage yrkat, i

särskild skrivelse påkallar frågans framläggande för 1933 års riksdag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) minska det ordinarie förslagsanslaget till befrämjande

av dövstumundervisningen, nu 190,000 kronor, med 25,000

kronor till 165,000 kronor,

b) medgiva, att ur nämnda förslagsanslag må för budgetåret

1932/1933 för anskaffande av lämplig litteratur åt dövstumma,

under de villkor Kungl. Maj:t bestämmer, utgå ett

belopp av högst 1,000 kronor,

c) besluta, att herr Hages ovannämnda motion (II: 325)

må anses besvarad med vad utskottet här ovan anfört.

208:o) I enlighet med Kungl: Maj:ts förslag (punkt 205) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd för utgivande av Tidning för

dövstumma anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag

av 1,000 kronor att utgå enligt de bestämmelser, Kungl.

Maj:t kan finna skäl meddela.

209:o) Kungl Maj:t har (punkt 206) föreslagit riksdagen att till understöd

åt Tysta skolan å Lidingön anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag

av 5,000 kronor att utgå under de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott

föreskriva.

Utredningen återfinnes å sid. 502—504 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra anslag av 20,000

kronor.

Statens organisationsnämnd har avgivit yttrande beträffande ifrågavarande

anslag och därvid anfört följande:

Organisationsnämnden har tagit del av Tysta skolans bokslut för läsåret

1929/1930; för läsåret 1930/1931 föreligger bokslutet ännu icke. Av förstnämnda

bokslut framgår visserligen, att skolan för därmed avsett läsår haft

en vinst av endast 372 kronor 79 öre. Emellertid har bland utgifterna för

berörda läsår upptagits »Lidingöfastigheten 28,430: 16», däri, enligt vad

organisationsnämnden inhämtat, ingår en avskrivning å fastigheten med

25,000 kronor, varigenom denna fastighets värde nedskrivits så, att det bokförda

värdet nu är något lägre än fastighetens taxeringsvärde. Denna avskrivning

har motiverats med en hänvisning till fastighetens inredning för

dess speciella ändamål. Givet är, att en dylik grund för avskrivningen —

vilken i och för sig kunde vara påkallad, för den händelse meningen vore

att avveckla skolverksamheten och försälja fastigheten — icke är motiverad

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 6 sami. 8 käft. (Nr 8) 13

Tidning för

dövstumma.

[205.]

Tysta skolan

å Lidingön.

[206.]

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Understöd åt

Svenska föreningen

för

dövas väl.

[207.]

Förstärkande

av det ordinarie

anslaget

till institutet

och

förskolan för

blinda å

Tomteboda

m. m.

[208.]

Förstärkande

av det ordinarie

anslaget

till förskolan

för

blinda

i Växjö.

[209.]

så länge verksamheten vid skolan fortgår och bokslutet alltså skall utvisa

resultatet av denna verksamhet.

Däremot torde vid beräknande av skolans behov av statsunderstöd böra

godtagas en mot genomsnittskostnaden för nödiga reparationer å skolans

fastigheter beräknad avskrivning. Med hänsyn härtill och med beaktande

jämväl därav, att statsunderstöd utgör förutsättning för att skolans lärarinnor

skola kunna bibehållas vid den pensionsrätt de vunnit i statens pensionsanstalt,

finner sig nämnden böra föreslå, att i statsverkspropositionen

till 1932 års riksdag till Tysta skolan å Lidingön äskas ett anslag av allenast

5,000 kronor.

Departementschefen har med hänsyn till nu rådande förhållanden och i

betraktande jämväl i övrigt av vad statens organisationsnämnd sålunda anfört

ansett sig kunna förorda statsbidrag för nästkommande budgetår till

Tysta skolans verksamhet allenast med det av nämnden föreslagna beloppet

5,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till understöd åt Tysta skolan å Lidingön

anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 5,000

kronor att utgå under de villkor, Kungl. Majit kan finna

gott föreskriva.

210:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 207) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd åt Svenska föreningen för dövas

väl anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av

6,000 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser,

Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

21 l:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 208) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum,

a) till förstärkande av det ordinarie anslaget till institutet

och förskolan för blinda å Tomteboda för budgetåret 1932/

1933 anvisa ett extra anslag av 48,000 kronor,

b) till anskaffande av skrivmaskiner åt avgående elever

vid nämnda institut för samma budgetår anvisa ett extra

reservationsanslag av 3,000 kronor.

212:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 209) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud
-

s. 195 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

195

getår ägt rum, till förstärkande av det ordinarie anslaget

till förskolan för blinda i Växjö för budgetåret 1932/1933

anvisa ett extra anslag av 4,100 kronor.

213:o) Kungl. Maj:t har (punkt 210) föreslagit riksdagen att till förstärkande

av det ordinarie reservationsanslaget till materialier, expenser m. m.

för hantverksskolan i Kristinehamn för blinda för budgetåret 1932/1933

anvisa att extra anslag av 8,150 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 508—509 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra anslag av 11,100

kronor.

Förstärkande

av det ordinarie

reservationsanslaget

till

hantverksskolan

i

Kristinehamn

för

blinda.

[210.]

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till förstärkande av det ordinarie reservationsanslaget

till materialier, expenser m. m. för hantverksskolan

i Kristinehamn för blinda för budgetåret 1932/

1933 anvisa ett extra anslag av 8,150 kronor.

214:o) Kungl. Majit har (punkt 211) föreslagit riksdagen att till bere- fredande

dande av fria frakter för arbetsmaterialier, som från hantverksskolans i ter för arbetsKristinehamn

för blinda materialdepå sändas blinda hantverkare, anvisa för materialier

budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor. hantverkare.

Utredningen återfinnes å sid. 509 i statsrådsprotokollet. [211.]

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra reservationsanslag

av 5,000 kronor.

Enligt budgetredovisningen ha för budgetåret 1930/1931 från ifrågavarande

anslag utbetalats 4,500 kronor och kvarstår vid slutet av samma budgetår

en reservation å 4,470 kronor 25 öre. Med hänsyn härtill har departementschefen

ansett det vara tillfyllest att för nästkommande budgetår för

ändamålet äska ett anslag av 1,000 kronor. •

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till beredande av fria frakter för arbetsmaterialier,

som från hantverksskolans i Kristinehamn för

blinda materialdepå sändas blinda hantverkare, anvisa för

budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av 1,000

kronor.

215:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 212) hemställer ut- Extra ordinarie

lärar
skottet,

personal och

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- vaktmästare

s. 196 Kontrollera mot PDF

196

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

vid vårdanstalten

i Lund.

[212.]

Understöd l

hantverksskolan

i

Uppsala

för blinda

kvinnor.

[213.]

Tryckning

av blindskrifter.

[214.]

De blindas

förening.

[215.]

Tekniska

läroverk.

[216.]

getår ägt rum, till avlöning av extra ordinarie lärarpersonal

och vaktmästare vid vårdanstalten i Lund för blinda med

komplicerat lyte för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra

anslag av 7,500 kronor.

216:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 213) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd åt hantverksskolan i Uppsala

för blinda kvinnor anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra

anslag av 25,000 kronor att utgå i enlighet med de närmare

bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.

217:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 214) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till tryckning av blindskrifter anvisa för

budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av 7,000

kronor.

218:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 215) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd åt De blindas förening anvisa

för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 100,000 kronor

att utgå på de villkor och enligt de bestämmelser, Kungl.

Majit kan finna gott föreskriva.

Yrkesundervisningen.

219:o) Kungl. Majit har (punkt 216) föreslagit riksdagen att höja det

ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk, nu 460,425 kronor, med

14,575 kronor till 475,000 kronor att fördelas mellan de olika läroverken

på sätt av departementschefen i statsrådsprotokollet angivits.

Utredningen återfinnes å sid. 515—519 i statsrådsprotokollet.

Det ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk är i riksstaten

för budgetåret 1931/1932 uppfört med ett belopp av 460,425 kronor. För

nämnda budgetår har i enlighet med riksdagens beslut anslaget jämte erforderligt

belopp av å detsamma uppkomna besparingar fördelats på följande

sätt:

Tekniska gymnasiet i Örebro....................kronor 122,825: “—

Tekniska läroverket i Malmö.................... » 112,100: —

s. 197 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

197

Elektrotekniska fackskolan i Västerås............. kronor 39,000: —

Tekniska elementarskolan i Norrköping............ » 49,450: —

Tekniska elementarskolan i Borås................ » 53,250: —

Tekniska gymnasiet i Härnösand................. » 49,500: —

Tekniska fackskolan för maskinindustri i Eskilstuna . . » 36,300: —

Till arvoden åt extra lärare och vikarier samt för oförutsedda

behov.............................. » 16,600: —

Summa kronor 479,025: —

De för de olika läroanstalterna fastställda staterna samt anslagsposten till

arvoden åt extra lärare m. m. sluta å ett sammanlagt belopp, som med

18,600 kronor överstiger det i riksstaten uppförda anslaget. Detta förhållande

sammanhänger därmed, att under en följd av år uppkommit rätt avsevärda

besparingar å anslaget och att dessa ansetts kunna tagas i anspråk

för att åstadkomma en tillfällig nedsättning av det eljest erforderliga anslagsbeloppet.

I skrivelse den 31 augusti 1931 har nu skolöverstyrelsen gjort framställning

angående anslag för här ifrågavarande ändamål för budgetåret 1932/

1933.

Överstyrelsens ifrågavarande framställning utgår, i vad angår det ordinarie

anslaget, från oförändrade förhållanden vid samtliga läroverk med undantag

av tekniska gymnasiet i Härnösand. Departementschefen har erinrat örn vissa

Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut under den senaste tiden i fråga örn

detta gymnasium.

1929 års riksdag beslöt, att tekniska fackskolan för träindustri i Härnösand

skulle avvecklas och i samband med därvarande tekniska gymnasium upprättas

en förmansskola för träindustri. Riksdagen fäste härvid det villkoret,

att från vederbörande industrihåll skulle erhållas utfästelse att, så länge sistnämnda

skola av staten upprätthölles, ett årligt bidrag till skolan av 5,000

kronor skulle lämnas. Skolöverstyrelsen meddelade härefter i skrivelse den

26 april 1930, att det icke funnes någon utsikt till att det av riksdagen för

förmansskolans upprättande uppställda villkoret skulle bliva uppfyllt, och att

man därför för närvarande endast torde hava att räkna med det tekniska

gymnasiet i Härnösand. Skolöverstyrelsen uppgjorde därefter förslag till en

viss differentiering av undervisningen i gymnasiet för att bereda möjlighet

för dem av dettas lärjungar, som så önskade, att erhålla viss facklig utbildning

i avseende å träindustrien. Kostnadsökningen härför beräknades till 2,975

kronor, motsvarande 17 timlärartimmar å 175 kronor.

Vid anmälan inför Kungl. Maj:t den 3 januari 1931 av skolöverstyrelsens

ifrågavarande framställning anförde departementschefen bland annat:

Departementschefen måste givetvis finna det beklagligt, att riksdagens

beslut örn inrättandet av en förmansskola för träindustri på grund av uteblivet

bidrag från industriens sida icke kunnat realiseras. Som emellertid

förhållandena nu gestaltade sig, syntes skolöverstyrelsens förslag om en

differentiering av undervisningen å tekniska gymnasiet i Härnösand välbe
-

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

tänkt; departementschefen erinrade, att Kungl. Maj:t genom beslut den 18

juli 1930 möjliggjort dylik differentierad undervisning redan under läsåret

1930/1931. Mot den för budgetåret 1931/1932 beräknade kostnaden härför

hade departementschefen intet att invända.

I skrivelse den 17 april 1931, nr 8 A, anmälde riksdagen under punkt

246, att riksdagen i riksstaten för budgetåret 1931/1932 upptagit det ordinarie

reservationsanslaget till tekniska läroverk med ett belopp av 460,425

kronor, d. v. s. 2,975 kronor mindre än vad Kungl. Maj:t i enlighet med

departementschefens tillstyrkan föreslagit.

Såsom närmare framgår av punkt 258 av statsutskottets utlåtande den 13

mars 1931, nr 8, avsåg den av riksdagen beslutade minskningen av det av

Kungl. Majit föreslagna beloppet den ifrågasatta differentieringen av undervisningen

vid tekniska gymnasiet i Härnösand. Statsutskottet anförde härom,

att syftemålet med och den närmare innebörden av berörda differentiering

icke syntes utskottet hava blivit nöjaktigt klarlagda, varför utskottet ansåge

sig förhindrat att i denna del förorda Kungl. Majits förslag.

I sin ovanberörda skrivelse den 31 augusti 1931 har nu skolöverstyrelsen

— med överlämnande av en av styrelsen för tekniska gymnasiet i Härnösand

gjord framställning — ånyo upptagit frågan örn berörda undervisning

och därvid anfört bland annat:

Skolans styrelse meddelade i skrivelse till skolöverstyrelsen den 2 juni

1931, att under läsåret 1930/1931 hälften av tredje klassens elever begagnat

sig av den differentierade undervisningen och att för läsåret 1931/1932 dittills

7 elever i tredje klassen anmält sig önska studera på den trätekniska

linjen. Styrelsen meddelade vidare, att den differentierade undervisningen

omfattat 17 veckotimmar, fördelade på följande ämnen: träets kemiska

teknologi 5 timmar, träets mekaniska teknologi 4 timmar, beskrivande maskinlära

2 timmar, kemiskt-tekniska laborationer 6 timmar. Styrelsen anförde

vidare, att erfarenheten från läsåret 1930/1931 givit vid handen, att, tack

vare den omständigheten att lärjungarna vid inträdet i gymnasiets avgångsklass

redan innehade ett visst mått av grundläggande allmänt tekniska

kunskaper och färdigheter ävensom en viss träning i studier, den tid, som

kunnat ägnas åt den differentierade undervisningen, visat sig tillräcklig för

inhämtande av ett kunskapsmått, som kunde förväntas bliva värdefullt för

lärjungarna såsom teoretisk grund att bygga på vid deras framtida praktiska

verksamhet, samt påpekade, att gymnasiet förfogade över ett väl

utrustat kemiskt laboratorium och därjämte över den nedlagda fackskolans

med modern utrustning försedda papperslaboratorium, varigenom undervisningen

kunnat göras levande och intresseväckande, och lärjungarna kunnat

sättas i tillfälle att göra bekantskap med och förvärva någon vana vid

laboratoriearbeten, som sedermera komme att möta dem vid fabriken eller

pappersbruket. Rörande behovet i allmänhet av sådan undervisning, varom

här vore fråga, yttrade styrelsen: »När fackskolan för träindustri härstädes

nedlagts med utgången av läsåret 1929/1930, så att av tekniska läroverket

i Härnösand återstod endast ett tekniskt gymnasium, saknades varje statlig

undervisningsanstalt på mellanstadiet, där teknisk fackutbildning beträffande

träindustrien kunde erhållas. Detta förhållande måste framstå som en all
-

s. 199 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

199

varlig brist, när man betänker å ena sidan den genomgripande utveckling

i tekniskt avseende, som alla grenar av denna industri undergått under

tiden efter sekelskiftet och det därmed ökade krav på teknisk kunnighet,

som måste ställas på dess personal, och å andra sidan den för landets

ekonomi grundläggande betydelse träindustrien har såsom vår största exportindustri

och vikten av att denna alltjämt håller sig i tekniskt avseende på

höjden av utvecklingen.»

Skolöverstyrelsen delade styrelsens uppfattning, att differentierad undervisning

till den omfattning, som under läsåret 1930/1931 meddelats, fyllde

ett verkligt och permanent behov, och att det sätt, på vilket den blivit anordnad,

vore det under förhandenvarande förhållanden mest lämpliga. Med

fullt fog pekade gymnasiets styrelse på olägenheterna för undervisningen

av det osäkerhetstillstånd, som åtföljde utverkandet av extra anslag för ett

år i sänder.

I anslutning härtill har skolöverstyrelsen uppgjort förslag till stat för

tekniska gymnasiet i Härnösand att gälla från och med den 1 juli 1932.

Nämnda stat slutar på ett belopp av 52,475 kronor eller 2,975 kronor mera

än den för budgetåret 1931/1932 fastställda staten.

Vid bifall till skolöverstyrelsens sålunda framlagda förslag skulle belastningen

å det ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk för budgetåret

1932/1933 uppgå till (479,025 + 2,975) 482,000 kronor. Med hänsyn till

befintliga reservationer, vilka av överstyrelsen beräknats komma att vid ingången

av nämnda budgetår uppgå till omkring 38,000 kronor, har överstyrelsen

emellertid ansett sig kunna förorda, att detta reservationsanslag i

riksstaten för budgetåret 1932/1933 måtte upptagas med oförändrat belopp,

460,425 kronor. Skillnaden mellan den beräknade verkliga medelsåtgången,

482,000 kronor, och nyssberörda belopp av 460,425 kronor, d. v. s. 21,575

kronor, skulle enligt överstyrelsens förslag kunna täckas av nämnda vid

ingången av budgetåret 1932/1933 beräknade reservation å omkring 38,000

kronor, varav ändock skulle komma att återstå i runt tal 16,400 kronor.

Departementschefen har anfört bland annat följande:

Jag finner skolöverstyrelsens förslag örn en differentiering av undervisningen

å det tekniska gymnasiet i Härnösand välbetänkt. Den redogörelse

för denna undervisning, som skolöverstyrelsen lämnat, synes mig

giva vid handen, att undervisningen är ändamålsenligt anordnad och

fyller ett verkligt behov. I den under läsåret 1930/1931 anordnade undervisningen

av detta slag deltogo hälften av tredje klassens elever, _ och

uär skolans styrelse avgav sin framställning i ämnet — d. v. s. så tidigt

som den 2 juni 1931 — hade redan 7 elever anmält sig till att genomgå

denna linje, den s. k. trätekniska linjen, under läsåret 1931/1932.

Genom beslut den 4 september 1931 har Kungl. Majit anvisat ett belopp

av 2,200 kronor för anordnande av dylik undervisning jämväl under innevarande

läsår. Tillräcklig erfarenhet synes mig alltså nu föreligga, och jag

vill därför tillsty^rka anvisande av medel för ändamålet för budgetåret 1931/

1932 i enlighet med skolöverstyrelsens förslag.

Vid bifall härtill skulle alltså, som jag nyss erinrat, belastningen å det

ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk för nämnda budgetår

s. 200 Kontrollera mot PDF

200

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

uppgå till 482,000 kronor. Skolöverstyrelsen har föreslagit, att anslaget

skulle upptagas med oförändrat belopp, 460,425 kronor, under det att skillnaden,

21,575 kronor, skulle täckas av befintliga reservationer å anslaget.

I detta hänseende torde jag få framhålla följande. Reservationerna å anslaget

uppgingo vid utgången av budgetåret 1930/1931 enligt riksräkenskapsverkets

budgetredovisning för nämnda budgetår till 56,678 kronor 98 öre.

Då, såsom jag tidigare erinrat, av denna summa ett belopp av 18,600 kronor

beräknats komma att tagas i anspråk under budgetåret 1931/1932, skulle i

enlighet med överstyrelsens beräkningar ett belopp av i runt tal 38,000

kronor varit disponibelt vid ingången av budgetåret 1932 1933. På grund

av åtskilliga av Kungl. Majit under hösten 1931 fattade beslut kommer

emellertid den sålunda beräknade behållningen att högst avsevärt förminskas.

Jag torde få erinra, att Kungl. Majit anvisat dels den 4 september 1931

7.000 kronor för uppehållande läsåret 1931,1932 av en parallellavdelning

till första klassen vid tekniska elementarskolan i Norrköping, dels, såsom

nyss meddelats, den 4 september 1931 2,200 kronor till arvoden åt extra

lärare vid tekniska läroverket i Härnösand, dels den 11 september 1931

4,825 kronor för uppehållande läsåret 1931/1932 av en parallellavdelning

till första klassen vid sistnämnda läroverk, dels den 18 september 1931 900

kronor till bestridande under budgetåret 1931/1932 av kostnaderna för utförande

av de göromål, som varit förenade med den indragna maskinistoch

eldarbefattningen vid samma läroverk, dels den 16 oktober 1931 4,425

kronor till beredande av ytterligare medel för budgetåret 1931/1932 till

arvoden åt extra lärare vid tekniska läroverket i Örebro, dels ock den 16

oktober 1931 989 kronor 1 öre till beredande av ytterligare medel för budgetåret

1930 1931 till materialier och diverse till laborationer samt till trycksaker,

annonser, skrivmaterialier m. m. vid samma läroverk.

Samtliga de sålunda anvisade beloppen, tillhopa något över 20,000 kronor,

hava föreskrivits skola utgå från det ordinarie reservationsanslaget till tekniska

läroverk. Den behållning å detta anslag, som sålunda kan beräknas

föreligga vid ingången av budgetåret 1932/1933, torde följaktligen böra

minskas från av skolöverstyrelsen beräknade 38,000 kronor till i runt tal

18.000 kronor. Under normala tider skulle det knappast vara tillrådligt

att vid ett anslag av den art och storlek, varom här är fråga, låta de beräknade

reservationerna sjunka under nyssnämnda belopp. Härtill kommer

vidare, att tillströmningen av lärjungar till de tekniska läroverken under

de senaste åren visat en stigande tendens — sannolikt till en del att tillskriva

den rådande ungdomsarbetslösheten ■— och med hänsyn härtill

torde det vara ofrånkomligt, att medel finnas tillgängliga för att i förekommande

fall möjliggöra ett tillfälligt upprättande av parallellavdelningar.

Detta har ju också, såsom av den nyss lämnade redogörelsen framgår, i ett

par fall visat sig nödvändigt under budgetåret 1931/1932. Hänsynen till

det statsfinansieila läget bar dock nödgat mig att föreslå, att ett mindre

belopp, 7,000 kronor, av dessa reservationer må anlitas för regleringen av

förevarande anslag för budgetåret 1932/1933. Den under detta år tillgängliga

reservationen skulle alltså kunna beräknas till 11,000 kronor. Med utgångspunkt

från de nu angivna synpunkterna finner jag mig böra förorda,

att det ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk i riksstaten för

budgetåret 1932/1933 uppföres med (482,000 — 7,000) = 475,000 kronor,

d. v. s. en ökning i förhållande till innevarande budgetår av 14,575 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

s. 201 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

201

att riksdagen må höja det ordinarie reservationsanslaget

till tekniska läroverk, nu 460,425 kronor, med 14,575 kronor

till 475,000 kronor att jämte erforderligt belopp av å samma

anslag uppkomna besparingar fördelas mellan de olika läroverken

på sätt av departementschefen under punkt 216 i

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 4 januari

1932 angivits.

220:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 217) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till uppehållande av en fjärde parallellavdelning

vid tekniska läroverket i Örebro anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra anslag av 24,000 kronor.

221 :o) Kungl. Majit har (punkt 218) föreslagit riksdagen att till uppehållande

av parallellavdelning till tredje årskursen i gymnasiet vid tekniska

läroverket i Malmö för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av

7,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 520—521 i statsrådsprotokollet.

Vid tekniska läroverket i Malmö har antalet kompetenta inträdessökande

till gymnasielinjen under de senare åren varit långt större än som kunnat

mottagas. Hösten 1930 intogs därför en parallellklass i gymnasiets första

årskurs, sedan Kungl. Majit genom beslut den 4 september 1930 för ändamålet

anvisat ett belopp av 7,000 kronor från reservationsanslaget till tekniska

läroverk.

I en av skolöverstyrelsen med eget utlåtande den 31 augusti 1931 till

Kungl. Majit överlämnad ansökning har nu läroverkets styrelse anfört bland

annat:

Styrelsen erinrade, att ifrågavarande parallellklass med läsåret 1931/1932

uppflyttades i andra årskursen och under budgetåret 1932/1933 kunde beräknas

genomgå tredje årskursen. De befintliga lokalutrymmena medgåve

icke mottagandet av parallellklasser i flera av årskurserna samtidigt. För budgetåret

1931/1932 bade skolans styrelse icke begärt något extra anslag till omförmälda

parallellklass i andra årskursen, enär genom förmånliga bränsleinköp under

de senare åren en så stor besparing uppstått å anslagsposten uppvärmning,

belysning, renhållning m. m., att nämnda besparing kunde förväntas räcka

till för täckande av den brist, som eljest skulle uppstå å posten arvoden

till extralärare. Styrelsen ansåge icke uteslutet, att så kunde bli förhållandet

även budgetåret 1932/1933, men påpekade, att, enär detta måste bli beroende

av såväl de vid den tiden rådande bränslepriserna som den kommande

elevtillströmningen i fackskolorna, vilken sistnämnda syntes vara i stigande,

det torde vara nödvändigt att för budgetåret 1932/1933 beräkna ett extra

anslag till parallellklass i tekniska gymnasiets tredje årskurs, motsvarande

40 veckotimmar å 175 kronor eller 7,000 kronor.

Fjärde

parallellavdelning

vid tekniska

gymnasiet

i Örebro.

[217.]

Parallellavdelning

till

tredje årskursen

i gymnasiet

vid tekniska

läroverket

i Malmö.

[218.]

s. 202 Kontrollera mot PDF

202

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Skolöverstyrelsen har anslutit sig till styrelsens uppfattning i berörda avseende

och tillstyrkt ett extra anslag av 7,000 kronor för budgetåret 1932,

1933 till uppehållande av undervisningen i en parallellklass i tekniska gymnasiets

tredje årskurs.

Departementschefen har anfört bland annat:

Den ökade elevtillströmning till de tekniska läroverken, som jag tidigare

under punkt 216 haft anledning att omnämna, har varit särskilt stark vid

tekniska läroverket i Malmö. På därom gjord framställning anvisade också

Kungl. Majit, såsom nyss erinrats, den 4 september 1930 ett belopp av 7,000

kronor för uppehållande under läsåret 1930/1931 av en parallellavdelning

till första klassen vid tekniska gymnasiet i Malmö. För budgetåret 1931/

1932, då den sålunda tillskapade parallellavdelningen uppflyttats till gymnasiets

andra klass, har något särskilt anslag för densamma icke blivit erforderligt,

då det blivit möjligt för skolans styrelse att av andra till förfogande

stående medel bestrida de därmed förenade kostnaderna. För budgetåret

1932/1933, då nämnda parallellavdelning beräknas bliva uppflyttad till gymnasiets

tredje klass, har däremot skolans styrelse ansett ett belopp av 7,000

kronor bliva erforderligt. Då medel för detta ändamål givetvis böra finnas

tillgängliga, finner jag mig i likhet med skolöverstyrelsen böra tillstyrka

förslaget. Mot det beräknade beloppet har jag intet att erinra; jag vill emellertid

redan nu framhålla, att vid anvisande av medel för ändamålet hänsyn

bör tagas till de besparingar, som enligt vad skolstyrelsen anfört, kunna

uppkomma å övriga till styrelsens förfogande stående medel.

Utskottet, som icke har funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till uppehållande av parallell avdelning

till tredje årskursen i gymnasiet vid tekniska läroverket i

Malmö för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av

7,000 kronor.

Undervisning

i färgeriteknik

vid

tekniska

elementarskolan

i

Norrköping.

[219.]

222:o)

skottet,

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 219) hemställer ut
att

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom bidrag till upprätthållande av undervisning

i färgeriteknik vid tekniska elementarskolan i Norrköping

anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av

1,600 kronor att utgå under villkor att enahanda belopp

för samma ändamål tillskjutes av annan eller andra bidrags
-

Laboratorieutrustning

och undervisningsmateriel

vid

tekniska

elementarskolan

i

Norrköping.

[220.]

givare.

223:o) Kungl. Maj:t har (punkt 220) föreslagit riksdagen att till laboratorieutrustning

och undervisningsmateriel vid tekniska elementarskolan i

Norrköping bevilja ett belopp av 50,000 kronor samt därav för budgetåret

1932/1933 såsom extra reservationsanslag anvisa 10,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 523—524 i statsrådsprotokollet.

s. 203 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

203

Tekniska elementarskolan i Norrköping har vid början av läsåret 1931/1932

inflyttat i nya lokaler. Denna omständighet har redan medfört en höjning

av staten i jämförelse med budgetåret 1930/1931 med 1,750 kronor till en

maskinist och eldare samt 1,200 kronor till ökade kostnader för uppvärmning,

renhållning m. m.

I skrivelse den 13 juli 1931 har skolans styrelse gjort framställning om

beredande av anslag till laboratorieutrustning och undervisningsmateriel för

de nya lokalerna. Det av styrelsen framlagda förslaget slutade på ett belopp

av 94,546 kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1931 har skolöverstyrelsen yttrat sig i ämnet.

Departementschefen har anfört bland annat:

För att de nya lokaler, som numera stå till förfogande för tekniska elementarskolan

i Norrköping, fullt skola kunna komma till användning, tarvas

tydligen en större och ändamålsenligare laboratorie- och materielutrustning

än den, som hittills stått till förfogande.

Det av skolans styrelse nu framlagda förslaget slutar på ett belopp av

94,546 kronor. Skolöverstyrelsen har, med hänsyn till den relativt stora

kostnad, som ett omedelbart och fullständigt realiserande av förslaget skulle

medföra, ansett sig icke nu böra göra framställning örn hela det äskade

beloppet utan för ändamålet tillstyrkt ett extra reservationsanslag av 50,000

kronor.

Anslag för här ifrågavarande ändamål är givetvis erforderligt. Under förhandenvarande

förhållanden ser jag mig dock förhindrad att på en gång

föreslå anvisandet av ett så stort belopp som av skolöverstyrelsen föreslagits.

Jag vill förorda, att för ändamålet måtte beviljas ett belopp av 50,000

kronor att utgå med 10,000 kronor under ett vart av de närmaste fem budgetåren.

I den mån detta belopp icke visar sig tillräckligt, torde det böra

tillses, att bidrag från kommun eller enskilda erhålles för täckande av återstående

kostnader.

Utskottet, som icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till laboratorieutrustning och undervisningsmateriel

vid tekniska elementarskolan i Norrköping

bevilja ett belopp av 50,000 kronor samt därav för budgetåret

1932/1933 såsom extra reservationsanslag anvisa 10,000

kronor.

224:o) Kungl. Maj:t har (punkt 221) föreslagit riksdagen att .till uppehållande

av parallellavdelning till andra klassen vid tekniska elementarskolan

i Norrköping anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 7,700

kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 524—525 i statsrådsprotokollet.

På därom gjord framställning anvisade Kungl. Majit den 4 september

1931 7,000 kronor för uppehållande läsåret 1931/1932 av en parallellavdelning

till första klassen vid tekniska elementarskolan i Norrköping.

Parallellavdelning

till andra

klassen

vid tekniska

elementarskolan

i

Norrköping.

[221.]

s. 204 Kontrollera mot PDF

204

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Parallellavdelning

till andra

klassen

vid tekniska

gymnasiet i

Härnösand.

[222.]

I en av skolöverstyrelsen med tillstyrkande utlåtande den 17 oktober 1931

till Kungl. Majit överlämnad ansökning har nu nämnda skolas styrelse hemställt,

att överstyrelsen måtte vidtaga åtgärder för beredande av ett extra

anslag av 15,500 kronor till uppehållande av parallellavdelningar i första

och andra klasserna vid skolan under läsåret 1932/1933.

Departementschefen har anfört följande:

Den i här förevarande ärende förebragta utredningen synes mig giva vid

handen, att man under budgetåret 1932/1933 räknar med parallellavdelningar

till första och andra klasserna vid tekniska elementarskolan i Norrköping.

Med hänsyn till rådande förhållanden kan jag allenast förorda medel till

fullföljande av den klassuppdelning, som skett med nuvarande första klassen,

d. v. s. motsvarande andra klassen under läsåret 1932—1933. Jag nödgas

sålunda inskränka mig att föreslå anslag till en parallellavdelning till

läroverkets andra klass, för vilket ändamål jag beräknar ett belopp av 7,700

kronor. Då andra medel för ändamålet icke stå till förfogande, vill jag

hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att för budgetåret 1932/

1933 för ändamålet anvisa ett extra anslag av sistnämnda belopp.

Utskottet, som icke funnit något att erinra mot Kungl. Majits förslag,

hemställer,

att riksdagen må till uppehållande av parallellavdelning

till andra klassen vid tekniska elementarskolan i Norrköping

anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 7,700

kronor.

225:o) Kungl. Majit har (punkt 222) föreslagit riksdagen att till uppehållande

av parallellavdelning till andra klassen vid tekniska gymnasiet i

Härnösand anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 5,800 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 526—527 i statsrådsprotokollet.

På därom gjord framställning anvisade Kungl. Majit den 11 september

1931 4,825 kronor för uppehållande läsåret 1931/1932 av en parallellavdelning

till första klassen vid tekniska läroverket i Härnösand.

I en av skolöverstyrelsen med tillstyrkande utlåtande den 17 oktober 1931

till Kungl. Majit överlämnad ansökning har nu styrelsen för tekniska gymnasiet

i Härnösand hemställt om överstyrelsens medverkan till beredande av ett

anslag å 11,650 kronor till uppehållande av parallellavdelningar i första och

andra klasserna vid nämnda läroverk under läsåret 1932/1933.

Departementschefen har anfört:

Med hänsyn till den starka ökningen av lärjungantalet vid tekniska gymnasiet

i Härnösand har man räknat med, att under läsåret 1932—1933 parallellavdelningar

bliva erforderliga till gymnasiets första och andra klasser.

I betraktande av rådande förhållanden nödgas jag även på denna punkt

inskränka mig att föreslå medel allenast till fullföljande av den klassuppdelning,

som skett med nuvarande första klassen, d. v. s. motsvarande

andra klassen under läsåret 1932—1933. Jag räknar för ändamålet med

s. 205 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

205

ett belopp av 5,800 kronor. Då andra medel för ändamålet icke stå till

förfogande, vill jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

för budgetåret 1932/1933 för ändamålet anvisa ett extra anslag av sistnämnda

belopp.

Utskottet, som icke funnit något att erinra mot Kungl. Majits förslag,

hemställer,

att riksdagen må till uppehållande av parallellavdelning

till andra klassen vid tekniska gymnasiet i Härnösand anvisa

för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 5,800

kronor.

226:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 223) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till uppehållande av parallellavdelningar vid

tekniska fackskolan i Eskilstuna anvisa för budgetåret 1932/

1933 ett extra anslag av 6,300 kronor.

227:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 224) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade

elever vid de tekniska fackskolorna för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 5,000

kronor att utgå enligt av Kungl. Majit meddelade närmare

bestämmelser.

228:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 225) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till beredande av förhöjt understöd åt

handelsgymnasierna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Hälsingborg,

Orebro och Norrköping, utöver till dem redan anslagna

belopp, anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra

anslag av 139,500 kronor att utgå under förutsättning att

kommun, där handelsundervisningsanstalt åtnjuter statsunderstöd,

själv eller genom enskilda donatorer såväl tillhandahåller

erforderliga lokaler för undervisningen som ock årligen

lämnar ett kontant bidrag, motsvarande minst en

tredjedel av statsunderstödet, samt med den fördelning och

under de villkor i övrigt, som Kungl. Majit kan finna skäligt

bestämma.

Parallellavdelningar

vid tekniska

fackskolan

i Eskilstuna.

[223.J

Stipendier åt

obemedlade

och mindre

bemedlade

elever vid

de tekniska

fackskolorna.

[224.]

Förhöjt

understöd åt

handelsgymnasier.

[225.]

s. 206 Kontrollera mot PDF

206

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Understöd

åt enskilda

anstalter för

yrkesundervisning
[226.

]

jämte två i

ämnet

väckta

motioner.

229:o) Kungl. Majit har (punkt 226) föreslagit riksdagen att

dels minska det ordinarie reservationsanslaget till understöd för avlöning

av lärare vid enskilda anstalter för yrkesundervisning, nu 610,000 kronor,

med 160,000 kronor till 450,000 kronor,

dels ock minska det ordinarie reservationsanslaget till understöd för undervisningsmateriel

åt enskilda anstalter för yrkesundervisning, nu 65,000

kronor, med 20,000 kronor till 45,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 529—532 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herr S. Hansson och fröken Kerstin

Hesselgren väckt motion (I: 156), vari hemställts, att riksdagen måtte för

budgetåret 1932/1933 besluta, dels att ordinarie reservationsanslaget till

understöd för avlöning av lärare vid enskilda anstalter för yrkesundervisning

skall utgå med oförändrat belopp 610,000 kronor; dels ock att ordinarie

reservationsanslaget till understöd för undervisningsmateriel åt enskilda

anstalter för yrkesundervisning likaledes skall utgå med oförändrat

belopp 65,000 kronor;

dels ock en inom andra kammaren av herr O. Johansson i Edsbyn m. fl.

väckt motion (II: lil), vari hemställts, att riksdagen måtte dels minska det

ordinarie reservationsanslaget till understöd för avlöning av lärare vid enskilda

anstalter för yrkesundervisning, nu 610,000 kronor, med 61,000 kronor

till 549,000 kronor; dels ock minska det ordinarie reservationsanslaget till

undervisningsmateriel åt enskilda anstalter för yrkesundervisning, nu 65,000

kronor, med 9,000 kronor till 56,000 kronor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för sina framställningar andraga

skälen får utskottet hänvisa till motionerna. I

I enlighet med Kungl. Majits förslag uppfördes i riksstaten för budgetåret

1930/1931 dels ett ordinarie reservationsanslag till understöd för avlöning

av lärare vid enskilda anstalter för yrkesundervisning å 610,000 kronor,

dels ock ett ordinarie reservationsanslag till understöd för undervisningsmateriel

åt enskilda anstalter för yrkesundervisning å 65,000 kronor.

Understöd från här ifrågavarande anslag utgår efter prövning av Kungl.

Majit i varje särskilt fall och med belopp, som av Kungl. Majit bestämmes.

Villkoren för understöd äro angivna i kungörelsen den 4 november 1921

(nr 705) angående statsunderstöd till kommunala och enskilda anstalter för

yrkesundervisning. Såsom villkor gäller bland annat, att anstalt står under

inseende av skolöverstyrelsen och, där ej annat för särskilt fall föreskrivits,

är underkastad de särskilda bestämmelser, som av Kungl. Majit meddelats

i kungörelsen den 4 november 1921 (nr 707).

I skrivelse den 30 augusti 1930 hemställde skolöverstyrelsen, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att dels i riksstaten för budgetåret 1931/1932

höja det ordinarie reservationsanslaget till understöd för avlöning åt lärare

s. 207 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

207

vid enskilda anstalter för yrkesundervisning, 610,000 kronor, med 90,000

kronor till 700,000 kronor, dels i riksstaten för samma år höja det ordinarie

reservationsanslaget till understöd för undervisningsmateriel åt enskilda

anstalter för yrkesundervisning, 65,000 kronor, med 5,000 kronor till 70,000

kronor.

Kungl. Maj:t föreslog emellertid riksdagen att i riksstaten för budgetåret

1931/1932 uppföra här ifrågavarande anslag med oförändrade belopp, 610,000

kronor och 65,000 kronor; och blev detta Kungl. Maj:ts förslag av riksdagen

bifallet.

I skrivelse den 31 augusti 1931 har skolöverstyrelsen gjort framställning

om anslag för här ifrågavarande ändamål för budgetåret 1932/1933

och därvid hemställt dels att anslaget till understöd för avlöning av lärare

måtte höjas med 40,000 kronor till 650,000 kronor, dels ock att anslaget

till understöd för undervisningsmateriel måtte upptagas med oförändrat belopp,

65,000 kronor.

Skolöverstyrelsen har därvid anfört bland annat följande:

För budgetåret 1931/1932 förelåge ansökningar örn understöd för avlöning

av lärare, avseende ett sammanlagt belopp av 754,397 kronor 40 öre och

för undervisningsmateriel 81,277 kronor förutom en ansökan på 15,000 kronor,

som ännu icke kunnat uppdelas på dessa poster. Med hänsyn till de

tillgängliga anslagsbeloppen måste sålunda stora beskärningar av de sökta

understöden vidtagas vid ansökningarnas handläggning.

Vidare har statens organisationsnämnd utlåtit sig beträffande här ifrågavarande

anslag och därvid anfört bland annat:

Organisationsnämnden hade tagit närmare del av anslagets fördelning

mellan olika undervisningsanstalter. Med beaktande dels av att vid statsunderstödets

fördelning hänsyn borde tagas jämväl till de olika anstalternas

behov av statsunderstöd — något som hittills icke torde hava skett, i varje

fall ej i någon mera avsevärd omfattning — dels ock att under nuvarande

statsfinansiella läge därutöver någon procentuell reducering av samtliga understöd

torde vara påkallad, hade organisationsnämnden funnit sig kunna

tillstyrka, att förevarande båda anslag nedsattes med 20 procent.

För egen del har departementschefen anfört följande:

Med hänsyn till nu rådande förhållanden nödgas jag föreslå en nedsättning

av här ifrågavarande båda anslag.

Vad beträffar anslaget till understöd för avlöning av lärare skulle en tilllämpning

av organisationsnämndens förslag innebära en begränsning av de

för ifrågavarande ändamål tillgängliga medlen till 488,000 kronor. Då jag

på grund av rådande finansiella läge nödgas godtaga denna siffra, förutsätter

jag, att, då fråga bliver om anslagets fördelning för nästkommande budgetår,

skolöverstyrelsen i sina förslag icke vidtager en procentuell nedsättning

över lag av hittills utgående understödsbelopp utan avgiver ett förslag,

som grundar sig på en noggrann prövning av varje skolas behov, och därvid

tillser, i vad mån en större eller mindre eller måhända i vissa fall ingen

s. 208 Kontrollera mot PDF

208

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

alls begränsning av hittills utgående understödsbelopp kan vidtagas. I fråga

om den summa, varmed anslaget nu bör uppföras i riksstaten för budgetåret

1932/1933, Adil jag erinra, att enligt verkställda beräkningar en reservation

å i runt tal 38,000 kronor kommer att föreligga vid innevarande

budgetårs utgång, vilken reservation lämpligen kan och bör tagas i anspråk

för anslagets reglering för nästkommande budgettermin. Jag vill alltså förorda,

att anslaget till understöd för avlöning av lärare bestämmes för budgetåret

1932/1933 till 450,000 kronor.

Vad angår anslaget till understöd för undervisningsmateriel innebär organisationsnämndens

förslag en begränsning av medlen för detta ändamål till

52,000 kronor. På grund av rådande förhållanden nödgas jag godtaga

denna siffra, varvid jag förutsätter enahanda prövning vid uppgörande av

förslaget till anslagets fördelning, som jag nyss angivit i fråga örn anslaget

till understöd för läraravlöningar. Då enligt verkställda beräkningar en

reservation å i runt tal 7,000 kronor kommer att förefinnas å anslaget vid

innevarande budgetårs utgång, vilken reservation bör tagas i anspråk för

reglering av anslaget för budgetåret 1932/1933, synes mig anslaget för

sistnämnda budgetår böra uppföras med 45,000 kronor.

Det är allmänt bekant, att bland ungdomen för närvarande råder en mycket

utbredd arbetslöshet. Med tanke härpå kan det ifrågasättas, huruvida

det är riktigt att nu utsätta ifrågavarande anslag för en så kraftig beskärning

som den av Kungl. Majit föreslagna, då det möjligen skulle kunna

befaras, att åtskilliga skolor till följd av anslagsminskningen bliva nödsakade

att nedlägga eller inskränka sin verksamhet. Med hänsyn till vad

departementschefen anfört, vill dock utskottet icke för ändamålen ifråga

förorda högre anslagsbelopp än de av Kungl. Majit äskade, varvid utskottet

vill uttrycka den förhoppningen, att anslagssänkningen endast skall bliva

av tillfällig natur. Utskottet ansluter sig alltså till Kungl. Majits förslag,

varav följer, att utskottet avstyrker de i ämnet väckta motionerna.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag

samt med avslag å herr S. Hanssons och fröken Hesselgrens

samt herr Johanssons i Edsbyn m. fl. ovannämnda motioner

(1:156 och lii lil), i vad de skilja sig från Kungl. Majits

förslag,

a) minska det ordinarie reservationsanslaget till understöd

för avlöning av lärare vid enskilda anstalter för yrkesundervisning,

nu 610,000 kronor, med 160,000 kronor till 450,000

kronor.

b) minska det ordinarie reservationsanslaget till understöd

för undervisningsmateriel åt enskilda anstalter för yrkesundervisning,

nu 65,000 kronor, med 20,000 kronor till 45,000

kronor.

s. 209 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

209

230:o) Kungl. Majit har (punkt 227) föreslagit riksdagen att till stipendier

åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid kommunala och enskilda

anstalter för yrkesundervisning för budgetåret 1932/1933 anvisa ett

extra reservationsanslag av 200,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 533—536 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr Oscar Olsson m. fl. (I: 30) och den andra inom andra kammaren av

herr E. Johansson i Stockholm m. fl. (II: 46), vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta att, vid anvisande av det extra förslagsanslaget till understöd

åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid statsunderstödda kommunala

och enskilda skolor för yrkesutbildning med heldagsundervisning och

örn sammanhängande kurs av minst fem månaders längd, till sådana skolor

också hänföra de yrkesbetonade högre folkskolor, som meddela en med ifrågavarande

skolor fullt jämbördig undervisning i yrkesutbildning åt elever

på samma åldersstadium; samt att höja det av Kungl. Majit föreslagna beloppet

med 75,000 kronor till 275,000 kronor,

dels ock en inom andra kammaren av herr A. Thomson väckt motion (lii

339), vari hemställts, att riksdagen, med avslag å vad som föreslagits i statsverkspropositionen,

åttonde huvudtiteln, punkt 227, måtte besluta att till

stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid kommunala och

enskilda anstalter för yrkesundervisning anvisa för budgetåret 1932/1933 ett

extra förslagsanslag av 200,000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna I: 30 och

lii 46 framförda yrkandena, tillåter sig utekottet hänvisa till motionen I: 30.

Under åtskilliga år anvisade riksdagen till understöd åt obemedlade och

mindre bemedlade elever vid statsunderstödda enskilda skolor för husmodersutbildning

medel å extra stat. För budgetåret 1927/1928 anvisades

för ändamålet ett förslagsanslag av 25,000 kronor, och utsträcktes anslaget

samtidigt att omfatta elever även vid statsunderstödda kommunala

skolor för husmodersutbildning. För vartdera av budgetåren 1928/1930

utgjorde anslaget 30,000 kronor.

Under punkt 241 av 1930 års åttonde huvudtitel föreslog Kungl. Majit

riksdagen att för samma ändamål för budgetåret 1930/1931 anvisa ett

extra förslagsanslag av 40,000 kronor, varvid höjningen motiverades med

konstaterade anslagsöverskridanden under föregående budgetår. Under berörda

punkt upptog dåvarande departementschefen vidare till behandling

ett förslag, som skolöverstyrelsen med anledning av en utav 1928 års riksdag

i ämnet avlåten skrivelse framlagt i fråga örn utsträckning av statens

stipendieverksamhet till kommunala och enskilda yrkesutbildningsanstalter

i allmänhet. Departementschefen ansåg emellertid, att omständigheterna ej

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 6 sami. 8 käft. (Nr 8.) 14

Understöd

till obemedlade

och

mindre bemedlade

elever vid

statsunderstödda

kommunala

och

enskilda

anstalter för

yrkesundervisning
[227.

]

jämte tre i

ämnet väckta

motioner.

s. 210 Kontrollera mot PDF

210

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

vöre sådana, att en dylik för statsverket ur ekonomisk synpunkt ganska

betungande utvidgning kunde ske.

I skrivelse den 26 april 1930, nr 165, anmälde härefter riksdagen, att

riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts ovanberörda förslag och fyra i ämnet

väckta motioner (I: 55, II: 79, I: 137 och I: 142), till stipendier åt obemedlade

och mindre bemedlade elever vid statsunderstödda kommunala och enskilda

anstalter för yrkesundervisning med heldagsundervisning och sammanhängande

kurs av minst'' fem månaders längd anvisat för budgetåret

1930/1931 ett extra förslagsanslag av 200,000 kronor att utgå i överensstämmelse

med av riksdagen angivna grunder och enligt de närmare bestämmelser

i övrigt, Kungl. Maj:t funne gott meddela.

Riksdagen anförde därvid bland annat följande:

Riksdagen hänförde till nu ifrågavarande anstalter även husmodersskolorna,

vilka hittills åtnjutit särskilt anslag för ändamålet men som hädanefter

syntes böra erhålla vissa stipendiemedel från samma anslag som övriga

yrkesutbildningsanstalter. Riksdagen, som ansåg, att de villkor och bestämmelser

i avseende å behovsgrader och stipendiebelopp m. m., vilka föreskrivits

beträffande folkhögskolorna, borde gälla även i fråga örn nu förevarande

skolor, ville vidare inskärpa vikten av att prövningen av stipendiernas

utdelning gjordes så samvetsgrant som möjligt med stöd av bland annat

utav trovärdiga personer bestyrkta redogörelser för elevernas ekonomi och

övriga personliga förhållanden, såsom fallet nu vore vid folkhögskolorna

och husmodersskolorna, och att hänsyn därvid toges till alla de faktorer,

som rimligen borde inverka på frågan, såsom huruvida eleven hade tillfälle

att under skoltiden vistas i sitt hem eller hos anhöriga, huruvida elever

måste vidkännas resekostnader för att kunna bevista skolan, huruvida elevavgifter

utginge och dessas storlek, huruvida i skolan mat erhölles utan

ersättning och dylikt.

Den 23 maj 1930 utfärdade Kungl. Maj:t kungörelse (nr 158) angående

stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid statsunderstödda

kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning att gälla tills vidare,

så länge anslag för ifrågavarande ändamål anvisades.

Enligt nämnda kungörelse må stipendium tilldelas elev, som är obemedlad

eller mindre bemedlad och åtnjuter undervisning i kurs, för vilken bidrag

utgår av statsmedel. Skolöverstyrelsen har att meddela beslut rörande

det stipendiebelopp, som skall tillkomma varje anstalt. Vid bestämmandet

av nämnda belopp skola stipendierna för de olika eleverna beräknas efter

tre behovsgrader, för vilka stipendierna beräknas till högst respektive 45,

25 och 15 kronor för läsmånad.

Under punkt 261 av 1931 års åttonde huvudtitel föreslog Kungl. Maj:t

riksdagen att för här ifrågavarande ändamål anvisa ett extra förslagsanslag

av 200,000 kronor.

I en inom riksdagen väckt motion (II: 140) hemställdes, bland annat, att

skyndsam utredning måtte verkställas beträffande behovet och möjligheterna

av en utvidgning av yrkesutbildningsanstalterna, varvid hänsyn särskilt

borde tagas till förefmtligheten av ungdomsarbetslösheten.

s. 211 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

211

I skrivelse den 17 april 1931, nr 8 A, anförde riksdagen under punkt

253 bland annat följande:

Mot Kungl. Maj:ts förslag hade riksdagen intet att erinra.

Vad anginge motionärernas hemställan om utredning rörande utvidgning

av yrkesutbildningsanstalterna med särskild hänsyn till arbetslös ungdom,

ansåge riksdagen, att den rådande arbetslösheten bland ungdomen måste

betraktas såsom en allvarlig samhällsfara, vars skadeverkningar statsmakterna

hade all anledning att söka med lämpliga medel avvärja eller minska.

Ett sådant lämpligt medel utgjorde otvivelaktigt beredandet i största möjliga

utsträckning åt denna ungdom utan yrkesanställning av ökade möjligheter

till förkovran inom yrkena. Örn rätta sättet att vinna detta mål vore

en utvidgning av ifrågavarande anstalter eller syftet bättre vunnes på någon

annan väg, därom kunde riksdagen icke då yttra sig. I varje fall syntes

under nuvarande förhållanden i hög grad påkallat, att en utredning skyndsamt

ägde rum rörande utvägarna att med hänsyn till den förefintliga arbetslösheten

bland ungdomen för densamma underlätta förvärvandet av

yrkesutbildning.

Riksdagen slutade med att

dels anmäla, att riksdagen till stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade

elever vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning

för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra förslagsanslag av 200,000 kronor

att utgå i överensstämmelse med av riksdagen i dess skrivelse den 26 april

1930, nr 165, angivna grunder och enligt de närmare bestämmelser i övrigt,

Kungl. Majit funne gott meddela,

dels ock anhålla, att Kungl. Majit måtte låta skyndsamt verkställa utredning

rörande utvägarna att med hänsyn till den förefintliga arbetslösheten

bland ungdomen för densamma underlätta förvärvandet av yrkesutbildning

ävensom för riksdagen framlägga berörda utredning och det förslag, vartill

densamma kunde giva anledning.

I skrivelse den 20 maj 1931, nr 223, angående en förbättrad arbetsförmedling

för ungdom m. m., anhöll vidare riksdagen om utredning rörande

möjligheterna till förbättrad arbetsförmedling för ungdom över 18 år och

å orter, varest den offentliga arbetsförmedlingen ännu icke ernått effektiv

organisation.

Genom beslut den 12 juni 1931 bemyndigade Kungl. Majit chefen för

ecklesiastikdepartementet att, jämte annat, tillkalla högst fem sakkunniga

för att inom departementet biträda med utredning av frågorna rörande utvägarna

att med hänsyn till den förefintliga arbetslösheten bland ungdomen

för densamma underlätta förvärvandet av yrkesutbildning samt angående

möjligheterna till förbättrad arbetsförmedling för ungdom över 18 år och

å orter, varest den offentliga arbetsförmedlingen ännu icke ernått effektiv

organisation.

I skrivelse den 31 augusti 1931 har skolöverstyrelsen hemställt örn

utverkande av ett anslag för här ifrågavarande ändamål för budgetåret

s. 212 Kontrollera mot PDF

212

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

1932/1933 av 200,000 kronor, d. v. s. samma belopp som för innevarande

budgetår.

Härefter har statens organisationsnämnd avgivit utlåtande beträffande kalif

råga varande anslag och därvid anfört bland annat:

Vid övervägande av frågan, örn och i vad mån möjlighet förefinnes att

beskära anslaget till stipendier åt elever vid kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning, bör givetvis beaktas önskvärdheten av att under

rådande förhållanden på arbetsmarknaden för den arbetslösa ungdomen underlätta

förvärvandet av yrkesutbildning. Att minska anslaget i den utsträckning,

att stipendieunderstöd icke skulle kunna tilldelas verkligt behövande

elever, bör därför icke komma i fråga. A andra sidan nödvändiggör det

nuvarande statsfinansiella läget att stipendier ej heller beviljas i andra fall.

Vid vägandet mot varandra av olika på frågans bedömande inverkande

omständigheter anser organisationsnämnden, att en nedsättning av förevarande

anslag bör kunna äga rum, men att denna nedsättning icke bör innebära

en återgång till vad som gällde för budgetåret 1930/1931 utan, i likhet

med vad nämnden förordat beträffande vissa liknande anslag, begränsas

till allenast 25 procent av anslagets totala belopp.

Nedsättningen bör, såsom framgår av vad nämnden ovan anfört, främst

gå ut över mindre behövande elever. Något förslag i fråga om de ändrade

grunder, som på grund härav böra tillämpas vid stipendiefördelningen, torde

icke ankomma på organisationsnämnden att avgiva.

Anslaget till stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid

kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning bör alltså enligt,

organisationsnämndens mening för budgetåret 1932/1933 föreslås att utgå

med 150,000 kronor. Nämnden har emellertid uppmärksammat, att anslaget

för närvarande är uppfört såsom förslagsanslag, vilket möjliggjort, att

detsamma under sistförflutet budgetår kunnat överskridas med ett ganska

betydande belopp. Härutinnan anser nämnden böra vidtagas ändring. I

fråga om ett anslag av denna art böra statsmakterna på sätt i allmänhet

också sker bestämma det högsta belopp, som må disponeras för det avsedda

ändamålet.

Departementschefen har anfört:

Någon ändring av det nuvarande anslagsbeloppet, 200,000 kronor, vill jag

icke ifrågasätta. Däremot ser jag mig på grund av rådande förhållanden

nödsakad att i enlighet med organisationsnämndens förslag tillstyrka, att

anslagets natur — på enahanda sätt som jag föreslagit beträffande anslaget

till stipendier åt elever vid folkhögskolor — förändras från förslagsanslag

till reservationsanslag. Härvid vill jag föreslå, att, såsom jag i annat sammanhang

ifrågasatt beträffande stipendierna vid folkhögskolorna, de av

riksdagen fastställda maximibeloppen av respektive 45, 25 och 15 kronor

för läsmånad bestämmas till respektive 40, 25 och 15 kronor. I den mån

särskilda bestämmelser i övrigt skulle påkallas av den ändrade anslagsnaturen,

torde frågan härom ankomma på Kungl. Majit.

Till stöd för det i motionen II: 339 framförda yrkandet har anförts följande:
I

årets statsverksproposition, åttonde huvudtiteln, punkt 227, har föreslagits,

att anslaget till stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade

s. 213 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

213

elever vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning måtte

förvandlas från förslagsanslag till reservationsanslag. Motiveringen till den

ifrågasatta förändringen utgöres av en hänvisning till det under punkt 202

avgivna förslaget att förvandla anslaget till understöd åt elever vid lägre

lantbruksanstalter från förslags- till reservationsanslag. Såsom framhållits

i samtidigt härmed väckt motion, bör emellertid enligt mitt förmenande

sistnämnda anslag alltjämt utgå som förslagsanslag. Vidare synes det mig

icke rimligt att under nuvarande ungdomsarbetslöshet minska möjligheterna

för ungdomen att erhålla yrkesutbildning.

Såsom framgår av den i statsverkspropositionen lämnade utredningen, har

skolöverstyrelsen icke ansett sig böra föreslå någon ökning av anslaget,

även om detta fortfarande utginge som förslagsanslag.

Vad först beträffar frågan om anslagets natur, synes det utskottet att

samma skäl, som utskottet under punkten 205 anfört till stöd för att stipendieanslaget

till folkhögskolelever bör vara förslagsanslag, tala för att

även nu förevarande anslag bör bibehålla förslagsanslags natur. Utskottet

ansluter sig alltså till det i motionen II: 339 framförda yrkandet och avstyrker

Kungl. Maj:ts förslag på denna punkt. Liksom ifråga om folkhögskoleelevernas

stipendier synas även här stipendiebeloppen i de tre behovsgraderna

böra bestämmas till 35 kronor, 20 kronor och 15 kronor. Beträffande

vikten av en sträng gallring vid stipendiefördelningen åberopar utskottet

vad utskottet i berörda hänseende anfört angående folkhögskoleelevernas

stipendier. Någon ökning av anslagets belopp torde vid nu angivna

förhållanden icke erfordras.

I fråga om anslagets räckvidd och belopp hava förändringar påyrkats i

motionerna I: 30 och II: 46, avseende att jämväl vissa yrkesbetonade högre

folkskolors lärjungar må komma i åtnjutande av stipendier från detta anslag.

Utskottet vill icke bestrida, att ett visst fog finnes för berörda krav,

men anser, att spörsmålet är av sådan beskaffenhet, att riksdagen icke bör

på grund av enskilda motioner och utan närmare utredning fatta ståndpunkt

till frågan. Utskottet kan därför icke biträda de i motionerna I: 30

och II: 46 gjorda yrkandena.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) avslå herr Oscar Olssons m. fl. och herr Johanssons i

Stockholm m. fl. ovannämnda motioner (1:30 och II: 46),

b) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall

till herr Thomsons ovannämnda motion (II: 339) till stipendier

åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid kommunala

och enskilda anstalter för yrkesundervisning för

budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag av

200,000 kronor.

Utskottets

yttrande.

s. 214 Kontrollera mot PDF

214

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Uppehållande

av verksamheten

vid

tekniska skolan

i Stockholm.

[228.]

Bergsskolan i

Filipstad

m. m.

[229.]

231:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 228) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till upprätthållande av verksamheten vid

tekniska skolan i Stockholm för budgetåret 1932/1933 anvisa

ett extra anslag av 33,000 kronor, under villkor att

Stockholms stad för samma tid utöver förut anslagna medel,

7,500 kronor för år, för berörda ändamål bidrager med

samma belopp som statsanslaget, samt med beräknande, att

480 kronor tillskjutas av Sjöstedtska fonden.

232:o) Kungl. Majit har (punkt 229) föreslagit riksdagen att

dels såsom bidrag till uppehållande av verksamheten vid bergsskolan i

Filipstad, anordnad i huvudsaklig överensstämmelse med vad under punkt

243 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 3 januari 1930 angivits,

anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 20,000 kronor

att utgå under villkor att järnkontoret ansvarar för den del av kostnaderna

för verksamhetens uppehållande, som ej täckes genom statsbidraget, samt

med rätt för Kungl. Majit att meddela de närmare föreskrifter i fråga örn

nämnda anslag, som av Kungl. Majit prövas erforderliga;

dels ock såsom bidrag med 3/s av kostnaderna för ersättning åt befattningshavare

vid bergsskolan i Falun efter dennas nedläggning anvisa för

nämnda budgetår ett extra anslag av 8,050 kronor att utgå under förutsättning

att återstoden av sagda kostnader bestrides av järnkontoret samt under

de ytterligare villkor och enligt de bestämmelser i övrigt, som Kungl. Majit

i huvudsaklig anslutning till nu gällande grunder finner skäligt föreskriva.

Utredningen återfinnes å sid. 537—540 i statsrådsprotokollet.

Beträffande anslaget till bidrag till uppehållande av verksamheten vid

bergsskolan i Filipstad har ingen förändring ifrågasatts i förhållande till

vad som gäller för budgetåret 1931/1932.

Anslaget till ersättning åt befattningshavare vid bergsskolan i Falun efter

dennas nedläggning utgår för budgetåret 1931/1932 med ett belopp av 10,020

kronor. Anslagsminskningen, 1,970 kronor, har uppkommit därigenom, att

en av ifrågavarande befattningshavare utnämnts och förordnats att från och

med den 1 juli 1931 vara adjunkt vid högre allmänna läroverket i Falun.

Med hänsyn härtill har den till denne befattningshavare utgående ersättningen

kunnat minskas med ett belopp, varav statens andel utgör 1,970 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) såsom bidrag till uppehållande av verksamheten vid

bergsskolan i Filipstad, anordnad i huvudsaklig överensstämmelse

med vad under punkt 243 i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 3 januari 1930 angivits, anvisa

för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 20,000 kronor

s. 215 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

215

att utgå under villkor att järnkontoret ansvarar för den

del av kostnaderna för verksamhetens uppehållande, som

ej täckes genom statsbidraget, samt med rätt för Kungl.

Maj:t att meddela de närmare föreskrifter i fråga örn nämnda

anslag, som av Kungl. Maj:t prövas erforderliga;

b) såsom bidrag med 3/s av kostnaderna för ersättning åt

befattningshavare vid bergsskolan i Falun efter dennas nedläggning

anvisa för nämnda budgetår ett extra anslag av 8,050

kronor att utgå under förutsättning att återstoden av sagda

kostnader bestrides av järnkontoret samt under de ytterligare

villkor och enligt de bestämmelser i övrigt, som Kungl.

Maj :t i huvudsaklig anslutning till nu gällande grunder finner

skäligt föreskriva.

233:o) Kungl. Majit har (punkt 230) föreslagit riksdagen att till uppehållande

av verksamheten vid vävskolan i Borås anvisa för budgetåret 1932/

1933 ett extra anslag av 11,550 kronor att utgå med de belopp, till de

ändamål och under de villkor, som i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 4 januari 1932 angivits.

Utredningen återfinnes å sid. 541—542 i statsrådsprotokollet.

Vävskolan i

Borås

[230.]

jämte två i

ämnet väckta

motioner.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr E. Björnsson m. fl.

(I: 77) och den andra inom andra kammaren av herr E. Leffler m. fl. (II:

118), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte till uppehållande av

verksamheten vid vävskolan i Borås anvisa för budgetåret 1932/1933 ett

extra anslag av 13,050 kronor att utgå under de villkor, Kungl. Maj:t kan

finna för gott föreskriva.

I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning anvisade 1931

års riksdag till uppehållande av verksamheten vid vävskolan i Borås för

budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 14,050 kronor att utgå efter följande

grunder, nämligen:

dels med 6,200 kronor såsom bidrag till upprätthållande av vävskolan i

Borås, under villkor att från Älvsborgs läns landsting eller eljest tillskötes

ett belopp, motsvarande minst hälften av berörda statsanslag,

dels med 2,250 kronor såsom bidrag till avlönande av en andre lärare

vid samma skola, under villkor att enahanda belopp bleve för ändamålet

från nämnda landsting eller eljest tillskjutet,

dels med 2,250 kronor till arvoden åt extra lärare vid vävskolan, under

villkor att enahanda belopp för ändamålet från nämnda landsting eller eljest

tillskötes,

dels med 1,250 kronor såsom bidrag till personlig löneförbättring för föreståndaren

och förste läraren vid skolan Arthur Krebs och med 600 kronor

såsom bidrag till sådan löneförbättring för biträdande lärarinnan därstädes

Hilma Stenwall, under villkor att dessa löneförbättringar motsvarande be
-

s. 216 Kontrollera mot PDF

216

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

lopp bleve för ändamålet från omförmälda landsting eller eljest tillskjutna

samt, beträffande löneförbättringen för Krebs, därjämte, att hans avlöningsförmåner

för budgetåret ej sattes till lägre belopp än 5,750 kronor för år

räknat,

dels ock med 1,500 kronor såsom bidrag till beredande för elever, utexaminerade

från skolans textiltekniska fackavdelning, av tillfälle till fortsatta,

rent fackliga studier, företrädesvis i vävnadsteknologi och textilmaskinlära

med tillhörande praktiska övningar, under villkor att enahanda belopp bleve

för ändamålet från nämnda landsting eller andra intresserade tillskjutet.

Styrelsen för tekniska elementarskolan i Borås, vilken tillika är styrelse

för vävskolan, har nu i skrivelse till skolöverstyrelsen den 28 juni 1931

meddelat, att, enär hittillsvarande föreståndaren och förste läraren A. Krebs

komme att avgå från sin befattning vid skolan med utgången av budgetåret

1931/1932, den till honom utgående ovannämnda personliga löneförbättringen

1,250 kronor bortfölle ur lönestaten för budgetåret 1932/1933.

Ä andra sidan beräknade styrelsen ett ökat behov av assistenter vid elevernas

arbete å skolans väveri och maskinsal samt vid övningarna i materialprovning

och upptoge därför en ökning av 250 kronor å anslaget till extralärare,

under förutsättning att enahanda anslagsförhöjning beviljades av landstinget.

Anslagsbehovet av statsmedel skulle sålunda bliva sammanlagt 13,050 kronor.

Skolöverstyrelsen har med utlåtande den 31 augusti 1931 överlämnat

styrelsens ifrågavarande framställning till Kungl. Maj:t och därvid förklarat

sig icke hava något att erinra mot styrelsens beräkning.

I ärendet har statens organisationsnämnd inkommit med yttrande och

framhållit, att under nuvarande statsfinansiella förhållanden statsbidrag ej

borde utgå till ovanberörda »påbyggnadskurs».

Departementschefen har anfört, att då han på grund av nuvarande förhållanden

nödgades ansluta sig till vad organisationsnämnden anfört, detta

innebure en nedsättning av det av skolöverstyrelsen äskade beloppet å 13,050

kronor, mot vilket han i övrigt icke funnit något att erinra, med 1,500 kronor

till 11,550 kronor.

Till stöd för det i motionerna I: 77 och II: 118 framförda yrkandet har

i motionen I: 77 anförts huvudsakligen följande:

Till uppehållande av verksamheten vid vävskolan i Borås under nuvarande

läsår beviljade föregående års riksdag efter framställning av Kungl.

Maj:t ett extra anslag av inalles 14,050 kronor under förutsättning, att en

lika stor summa komme att tillskjutas av Älvsborgs läns landsting eller

andra intresserade. I detta anslag ingick bland annat ett belopp av 1,500

kronor avsett att utgöra bidrag till kostnaderna för en rent facklig fortsättningskurs

för elever, vilka utexaminerats från den tekniska elementarskolans

i Borås textiltekniska fackavdelning.

Med stöd av det beviljade statsbidraget har nu tekniska elementarskolans

styrelse, vilken också är styrelse för vävskolan, från och med innevarande

läsårs början anordnat en dylik fortsättningskurs, vilken kommer att pågå

under 38 veckor. Undervisningen, som har en rent facklig inriktning och

s. 217 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

217

företrädesvis avser vävnadsteknologi och textilmaskinlära, upptar 22 timmar

i veckan, vartill kommer övningar i laboratorium och på vävsalen. I sina

anslagskrav för nästkommande budgetår har skolstyrelsen utom annat helt

naturligt upptagit ett belopp, 1,500 kronor, för kursens fortsättande under

kommande läsår, och skolöverstyrelsen har utan erinran överlämnat dessa

till Kungl. Majit. Emellertid har statens organisationsnämnd, från vilken

yttrande i ärendet infordrats, framhållit, att under nuvarande statsfinansiella

förhållanden statsbidrag ej borde utgå till ovanberörda »påbyggnadskurs»,

och under hänvisning härtill har Kungl. Majit ej heller upptagit posten i

statsverkspropositionen.

Sedan mycket lång tid tillbaka har det bland textilindustriens målsmän

i, vårt land varit ett önskemål att inom Sverige åstadkomma tillfredsställande

utbildningsmöjligheter för textilteknici, och dessa önskemål ha givetvis

blivit allt starkare i samma mån som krisförhållandena inom näringslivet

å ena sidan nödvändiggjort högsta möjliga rationalisering av tillverkningen

och å den andra sidan för svenskar försvårat tillgången till utländska

fackutbildningsanstalter. Som ett första resultat av de på dessa önskemål

fotade strävandena får man betrakta omorganisationen av tekniska elementarskolan

i Borås dithän, att den byggnadstekniska fackavdelningen vid

denna skola ersattes med en textilteknisk fackavdelning.

I denna fackavdelning meddelas liksom i de tekniska gymnasierna en

huvudsakligen teoretisk undervisning i de tekniska ämnen, som äro av betydelse

för en blivande textiltekniker, och den ovanberörda fortsättningskursen

utgör därför ett synnerligen viktigt för att icke säga nödvändigt komplement

till den textiltekniska fackavdelningen inom den tekniska elementarskolan.

Denna kurs har icke kunnat komma till stånd utan ganska

avsevärda uppoffringar från industriidkarnas sida. I detta sammanhang ha

vi särskild anledning framhålla, att det icke utan sådana uppoffringar skulle

vara möjligt för skolstyrelsen att för undervisningen vinna fullt kvalificerade

lärarkrafter.

Skulle nu kursen redan efter ett års verksamhet nedläggas, är det sannolikt,

att man icke skulle kunna påräkna, att de nu för densamma engagerade

specialutbildade lärarna skulle stå till förfogande, ifall man örn ett

eller annat år ville på nytt igångsätta densamma. Det skulle måhända på

nytt bli nödvändigt att försöka förmå någon tekniker att skaffa sig den

speciella utbildning, som kräves för undervisning inom här ifrågakommande

specialfack.

Även om vi självfallet på det allra livligaste behjärta nödvändigheten att

vid nu rådande statsfinansiella förhållanden hålla anslagskraven nere, kunna

vi därför icke finna det överensstämmande med verklig sparsamhet att genom

indragning av ett sådant anslag som detta äventyra resultatet av mångåriga

strävanden att öppna utbildningsmöjligheter för blivande ledare inom en av

våra största industrier. Uppenbarligen är det ännu för tidigt att bedöma,

huruvida den i Borås valda organisationen av den textiltekniska fackutbildningen

i alla avseenden är ändamålsenlig. Men så mycket lär man redan

nu kunna säga, att örn fortsättningskursen slopas, så kommer intresset bland

eleverna för den textiltekniska fackavdelningen vid elementarskolan också

att minskas. Man har sig nämligen bekant, att åtskilliga av aspiranterna

till denna fackavdelning redan på förhand bestämt sig för att genomgå den

fackliga fortsättningskursen. Den igångsatta verksamheten, vilken ännu

s. 218 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

Dyrtidstilllägg

åt

befattningshavare

vid

vissa statsunderstödda

anstalter

för yrkesundervisning.

[231.]

Åtgärder för

utbildande av

lärare för

yrkesundervisningen

m. m.

[232.]

218 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

delvis har försökskaraktär, skulle icke komma att visa vilket värde den

kan lia.

Vi kunna icke linna det rimligt, att staten redan, innan en organisation

hunnit prövas under ens ett år, undandrager densamma ett understöd, vilket

örn ock till beloppet ringa dock är ägnat att giva stadga åt verksamheten

samt uppmuntra kommuner och enskilda till fortsatta uppoffringar.

Det av Kungl. Majit äskade beloppet, 11,550 kronor, synes under alla

förhållanden böra utgå till vävskolan för nästa budgetår. Emellertid anser

utskottet, att motionärerna anfört starka skäl för den av dem begärda anslagsökningen

å 1,500 kronor till förutnämnda fackliga fortsättningskurs.

Beloppet är relativt ringa, anslagsposten tillkom så nyligen som genom beslut

av 1931 års riksdag, och det ändamål, för vilket den utgår, förefaller

att vara av mycket stort värde för den textiltekniska fackutbildningen. Den

rent siffermässiga besparingssynpunkten torde under sådana förhållanden

få träda tillbaka. Utskottet vill alltså förorda omförmälda motioner I: 77

och II: 118 och hemställer därför,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag

samt med bifall till herr Björnsons m. fl. och herr Lefflers

m. fl. ovannämnda motioner (I: 77 och II: 118), till uppehållande

av verksamheten vid vävskolan i Borås anvisa för

budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 13,050 kronor att

utgå under de villkor, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

234:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 231) föreslagit riksdagen i

fråga örn dyrtidstillägg åt befattningshavare vid vissa statsunderstödda anstalter

för yrkesundervisning kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

235:o) Kungl. Majit har (punkt 232) föreslagit riksdagen att till åtgärder

för utbildande av lärare för yrkesundervisningen ävensom till åstadkommande

av undervisningsmedel vid anstalter för sådan undervisning anvisa

för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor att

utgå enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Majit finner gott meddela.

Utredningen återfinnes å sid. 545—546 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra reservationsanslag

å 25,000 kronor.

Genom Kungl. Majits beslut den 8 maj 1931 har nämnda anslag ställts

till skolöverstyrelsens förfogande att användas sålunda:

s. 219 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 219

1. Till anordnande av lärarkurser:

understöd och reseersättning åt deltagare kronor 12,000: —

arvoden åt föreläsare, lärare och handledare

samt övriga omkostnader .... » 10,000: — 22,000: —

2. Till åstadkommande av undervisningsmedel............ 3,000: —

Summa kronor 25,000: —

Tillika har Kungl. Maj:t medgivit dels att skolöverstyrelsen skulle äga att

beträffande ovan upptagna utgiftstitlar å en post göra minskning och å en

annan ökning, endast slutsumman, 25,000 kronor, icke överskredes, dels ock

att skolöverstyrelsen finge av ovan berörda medel, i den mån desamma därtill

lämnade tillgång, till deltagarna i de av skolöverstyrelsen under tiden

1 juli 1931—30 juni 1932 anordnade kurser, som avsåge utbildning av

lärare vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning, utbetala

ersättning för resa från deltagarnas hemort till kursorten och åter med belopp,

motsvarande biljettkostnaden för resa i tredje klass å järnväg eller på

andra klass å ångbåt, inbegripet tilläggsavgift för resa med snälltåg, i den

mån sådan erlagts, ävensom dagtraktamente för dag under kursen för deltagare

utom kursorten med 5 kronor och för deltagare från kursorten med

2 kronor 50 öre.

I skrivelse den 31 augusti 1931 har skolöverstyrelsen hemställt om anslag

för ändamålet med oförändrat belopp för budgetåret 1932/1933.

Departementschefen har anfört, att han med hänsyn till nuvarande statsfinansiella

förhållanden såge sig nödsakad föreslå, att för nästkommande

budgetår anslagsbeloppet sänktes. I främsta rummet ansåge han, att de av

statsmedel utgående understöden och reseersättningarna åt kursdeltagarna

borde kunna väsentligt reduceras, och vidare torde inskränkningar kunna

vidtagas i fråga örn kursernas antal och omfattning. Med iakttagande härav

hade departementschefen beräknat, att anslaget för budgetåret 1932/1933

borde bestämmas till 15,000 kronor.

Utskottet, som icke har funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till åtgärder för utbildande av lärare för

yrkesundervisningen ävensom till åstadkommande av undervisningsmedel

vid anstalter för sådan undervisning anvisa

för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av

15,000 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser,

Kungl. Maj:t finner gott meddela.

Folkbildningsåtgärder i övrigt.

236:o) Kungl. Maj:t har (punkt 233) föreslagit riksdagen att minska det

ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkbiblioteksväsendet, nu 902,500

kronor, med 72,500 kronor till 830,000 kronor att i huvudsaklig överons
-

Understöd

åt folkbiblioteksväsendet
[233.

]

jämte nio i

ämnet väckta

motioner.

s. 220 Kontrollera mot PDF

220

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

stämmelse med de grunder, som i statsrådsprotokollet angivits, utgå i enlighet

med de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t må äga meddela.

Utredningen återfinnes å sid. 547—557 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr A. J. Bärg m. fl. (I: 47) och den andra inom andra kammaren av herr

A. Olsson i Gävle m. fl. (II: 66), i vilka motioner hemställts, såvitt nu är

ifråga, att riksdagen måtte fatta beslut därom att det ordinarie förslagsanslaget

till understöd åt folkbiblioteksväsendet, nu 902,500 kronor, ökas med

72,500 kronor till 975,000 kronor att utgå i huvudsaklig överensstämmelse

med hittills följda grunder;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herrar J. Bergman och Ö. Ericson (I: 229) och den andra inom andra kammaren

av herr E. Ljunggren (II: 161), i vilka motioner hemställts, att riksdagen

måtte besluta, att det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkbiblioteksväsendet,

nu 902,500 kronor, skall ökas med 72,500 kronor till

975,000 kronor, att utgå i huvudsaklig överensstämmelse med nu gällande

grunder;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr E. Sjödahl m. fl. (I: 153) och den andra inom andra kammaren av

herrar A. Andersson i Falkenberg och A. Thomson (II: 337), i vilka motioner

hemställts, att riksdagen måtte besluta, att anslag till centralbibliotek för

budgetåret 1932/1933 måtte utgå efter de grunder, som angivas i Kungl.

Maj:ts kungörelse angående understödjande av folkbiblioteksväsendet av den

24 januari 1930;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr W. Björek (I: 230) och den andra inom andra kammaren av herr A.

Thomson (II: 193), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att ur det ordinarie förslagsanslaget till folkbiblioteksväsendet må för budgetåret

1932/1933 utgå understöd till kurser för föreståndare för folk-, skoloch

studiecirkelbibliotek med högst 8,000 kronor;

dels ock en inom andra kammaren av herr O. E. Sandberg m. fl. väckt

motion (II: 67), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, dels att den

förmån, som beretts hushållsskola att erhålla statsbidrag för upprättande

och underhåll av bibliotek, må anses böra tillkomma även kvinnlig lanthushållsskola,

dels att lantbruksskola må i fråga om rätt till nu berörda

förmån av statsunderstöd vara jämställd med lantmannaskola, dels slutligen

att, därest någon av nu nämnda skolor är förlagd på samma plats med

gemensamma lokaler som folkhögskola eller lantmannaskola, understödet

skall utgå till en för dessa båda gemensam biblioteksstyrelse med lägst 15

och högst 300 kronor för varje skolform, allt i enlighet med Kungl. Maj:ts

s. 221 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

221

bestämmande och under de villkor, som Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

För budgetåret 1928/1929 var i riksstaten uppfört ett ordinarie förslagsanslag

till understöd åt folkbibliotek å 560,000 kronor.

I proposition nr 141 till 1929 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t riksdagen

att — med uteslutande ur riksstaten av nyssnämnda förslagsanslag å 560,000

kronor — i riksstaten uppföra ett ordinarie reservationsanslag till understöd

åt folkbiblioteksväsendet å 760,000 kronor, att utgå till de ändamål och

efter i huvudsak de grunder, som i det vid propositionen fogade utdrag av

statsrådsprotokollet av departementschefen angivits. Kungl. Maj:ts förslag

innebar en genomgripande omläggning av grunderna för understöd åt folkbiblioteken,

bland annat höjda understöd, rationellare beräkningsgrunder,

gynnsammare villkor för bättre utrustade bibliotek o. s. v.

Sedan riksdagen till behandling förehaft, förutom nämnda proposition,

åtskilliga i ämnet väckta motioner, biföll riksdagen (se skrivelsen nr 241)

Kungl. Maj:ts förslag allenast med den ändring, att anslaget alltjämt skulle,

som dittills, hava förslagsanslags natur. Däremot avslog riksdagen ett motionsvis

framlagt förslag om reglering av statsanslagen till skolbibliotek.

För budgetåret 1930/1931 föreslog Kungl. Maj:t (punkt 247 av 1930 års

åttonde huvudtitel) riksdagen att höja ifrågavarande anslag till 850,000 kronor.

I anledning av detta Kungl. Maj:ts förslag och åtskilliga inom riksdagen

väckta motioner, avseende ett anslagsbelopp å 10,000 kronor till biblioteksverksamhet

ombord å svenska handelsfartyg, höjde riksdagen förslagsanslaget

till understöd åt folkbiblioteksväsendet till 860,000 kronor, med vilket

belopp anslaget uppfördes i riksstaten för budgetåret 1930/1931.

Den 24 januari 1930 utfärdade Kungl. Majit kungörelse (nr 15) angående

understödjande av folkbiblioteksväsendet.

Under punkt 267 av 1931 års åttonde huvudtitel föreslog Kungl. Majit

riksdagen att för budgetåret 1931/1932 uppföra här ifrågavarande förslagsanslag

med ett till 880,000 kronor förhöjt belopp.

Skolöverstyrelsen hade hemställt örn anvisande av ett anslag för ändamålet

av 920,000 kronor. Av den av överstyrelsen begärda höjningen, 60,000

kronor, föranleddes ett belopp av 22,500 kronor av vissa ändrade grunder

för utgåendet av understöd till skolbibliotek.

I skrivelse den 17 april 1931, nr 8 A, anmälde riksdagen under punkt

258, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkbiblioteksväsendet

till 902,500 kronor ävensom medgivit, att av nämnda

anslag finge utgå understöd till skolbibliotek i huvudsaklig överensstämmelse

med i riksdagens skrivelse angivna grunder.

Med anledning av vad riksdagen sålunda beslutat har Kungl. Majit den

9 oktober 1931 utfärdat kungörelse (nr 346) angående ändrad lydelse i vissa

delar av kungörelsen den 24 januari 1930 (nr 15) angående understödjande

av folkbiblioteksväsendet.

s. 222 Kontrollera mot PDF

222

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Departementschefen har, innan han övergått till en redogörelse för de

anslagsäskanden, som beröra här förevarande anslag under budgetåret 1932/

1933, lämnat en kortfattad redogörelse för de grunder, som numera gälla

för anslagets utgående. Denna redogörelse återfinnes å sid. 548—551 i statsrådsprotokollet,

vartill utskottet här tillåter sig hänvisa.

I skrivelse den 31 augusti 1931 har skolöverstyrelsen hemställt, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen,

att höja det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkbiblioteksväsendet,

nu 902,500 kronor, med 147,500 kronor till 1,050,000 kronor

samt att medgiva, att ur detta anslag måtte få utgå

ej mindre från och med den 1 januari 1933 understöd till två nya centralbibliotek

efter högst 10,000 kronor för år för vartdera

än även från och med budgetåret 1932/1933 tills vidare till rese- och traktamentsersättningar

vid biblioteksinspektion från central- och landsbibliotek

ett belopp av högst 4,800 kronor för år.

Skolöverstyrelsen har därvid till en början erinrat örn den å sid. 776 i

1931 års åttonde huvudtitel intagna sammanställningen av anslagsbehovet

under budgetåret 1931/1932 och därefter anfört bland annat följande:

När överstyrelsen nu hade att framlägga förslag rörande anslag för budgetåret

1932/1933, hade överstyrelsen att utgå från nämnda sammanställning

och hade därefter att omräkna siffrorna med hänsyn till dels det i

omorganisationsplanen förutsatta successiva utbyggandet av organisationen,

dels de förändringar i fråga örn de särskilda anslagsbeloppens beräkning

som överstyrelsen funne motiverade med hänsyn till hittills vunna erfarenheter

under den tid, som förflutit, sedan nyorganisationen trätt i kraft.

Vad först anginge anslagen till de kommunala och med dem likställda folkbiblioteken

samt i samband med studiecirkelarbete bedriven folkbiblioteksverksamhet,

hade överstyrelsen stannat vid att förslagsvis beräkna ett belopp för

budgetåret 1932/1933 örn 715,000 kronor.

Till centralbiblioteken erfordrades enligt den plan, som legat till grund för

1929 års riksdagsbeslut, en ökning i samband med inrättandet av två nya

centralbibliotek från 1 januari 1933 örn 20,000 kronor till 70,000 kronor

(sex centralbibliotek under hela året örn vartdera 10,000 kronor samt ytterligare

två centralbibliotek under halva året örn vartdera 5,000 kronor). Av

samma skäl erfordrades en ökning av anslaget till resekostnads- och traktamentsersättningar

vid biblioteksinspektion från lands- och centralbibliotek örn

1,200 kronor till 4,800 kronor (sex centralbibliotek och ett landsbibliotek

under hela året örn i genomsnitt vartdera 600 kronor samt ytterligare två

centralbibliotek under halva året örn i genomsnitt vartdera 300 kronor).

För bibliotek vid sjukvårdsinrättningar beräknade överstyrelsen en ökning

med 1,000 kronor till 9,000 kronor eller ungefär det belopp, som vid senaste

anslagsutdelning tagits i anspråk.

För förmedlingsanstalter för vandring sbibliotek beräknade överstyrelsen en

minskning med 1,500 kronor till 8,000 kronor, vilket belopp dock ytterligare

skulle komma att reduceras med 2,000 kronor, därest ett centralbibliotek

inrättades i Göteborgs och Bohus län. I detta sammanhang ville

överstyrelsen upplysningsvis meddela, att förslag redan framlagts örn ingå
-

s. 223 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 223

ende till Kungl. Maj:t med begäran om godkännande av centralbibliotek i

sagda län.

För biblioteksverksamhet ombord å svenska handelsfartyg, kurser för föreståndare

för folk-, skol- och studiecirkelbibliotek, tillägg till grundkatalog, tidskrifterna

Biblioteksbladet, Bokstugan och Studiekamraten samt för arvoden

till en andre bibliotekskonsulent och till biträden hos bibliotekskonsulenterna

jämte vikariatsersättning ar räknade överstyrelsen med oförändrade belopp.

För resestipendier till bibliotekspersonal hade överstyrelsen i 1930 års riksdagspetita

föreslagit ett belopp örn 3,000 kronor. Överstyrelsens hemställan

i sagda avseende hade icke föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Överstyrelsen

ansåge visserligen alltjämt ett anslag örn 3,000 kronor till resestipendier

för bibliotekspersonal vara i hög grad önskvärt, men med hänsyn

till Kungl. Majda cirkulär till statsmyndigheterna angående sträng återhållsamhet

i avseende å framställningar om anslagsäskanden att föreläggas 1932

års riksdag ville överstyrelsen för detta år avstå från att göra hemställan

i ärendet.

Överstyrelsen hade haft under omprövning frågan örn hemställan angående

anvisande av understöd för utarbetande och tryckning av ny grundkatalog

över böcker lämpliga för folk- och skolbibliotek, då endast ett begränsat

antal exemplar återstår av tidigare kataloger. Dessa kataloger vore nämligen

av den allra största betydelse för bibliotekens bokinköp ej blott för

statsunderstöden utan även för de lokala bidragen. Med hänsyn till ovan

angivna cirkulär hade överstyrelsen emellertid för detta år ansett sig böra

avstå från att göra hemställan i ärendet.

1931 års riksdag hade beslutat en omorganisation av grunderna för anslag

till vissa arter av skolbibliotek, som tidigare åtnjutit understöd ur folkbiblioteksanslaget.

Med hänsyn härtill hade i enlighet med skolöverstyrelsens förslag

för budgetåret 1931/1932 beräknats hälften av det belopp, som för ett

helt år skulle erfordras, eller 22,500 kronor. Varken Kungl. Maj:t eller

riksdagen hade däremot företagit den ökning om 10,000 kronor med hänsyn

till skolbiblioteksväsendets allmänna utveckling, som av skolöverstyrelsen

föreslagits. Hela det för skolbibliotek för budgetåret 1931/1932 beräknade

beloppet hade alltså efter riksdagens beslut örn omläggning av grunderna

för utgående av statsunderstöd för vissa skolbibliotek uppgått till

172,500 kronor.

Det belopp, som av skolöverstyrelsen vid senaste anslagsutdelning anvisades,

hade uppgått till 165,000 kronor. Med utgångspunkt från utgående

av helårsanslag för de nyorganiserade skolbiblioteken enligt de nya grunderna

skulle härtill läggas ett belopp örn 45,000 kronor. Det totala medelbehovet

skulle alltså utgöra 210,000 kronor. Ökningen i jämförelse med

den beräkning, som läge till grund för 1931/1932 års stat, skulle alltså

uppgå till 37,500 kronor. Med hänsyn bland annat till att, som ovan upprepade

gånger framhållits, biblioteken i stor utsträckning först under ett

följande budgetår uttoge sina i regel i form av böcker utgående statsunderstöd,

ansåge sig överstyrelsen emellertid för budgetåret 1932/1933 kunna

inskränka sig till att beräkna en höjning om 12,500 kronor till sammanlagt

185,000 kronor.

Statens organisationsnämnd har utlåtit sig beträffande frågan örn anslag

för här ifrågavarande ändamål för budgetåret 1932/1933 och därvid anfört

bland annat följande:

s. 224 Kontrollera mot PDF

224

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Vid övervägande av spörsmålet, huruvida det nedbringande av statsverkets

utgifter, som det nuvarande statsfinansiella läget påkallar, bör föranleda

nedsättning jämväl av förevarande anslag, vilket under de senaste åren

väsentligt ökats, har organisationsnämnden kommit till den uppfattningen,

att en tillfällig minskning av bokinköpen kan ske, utan att folkbiblioteksverksamheten

såsom sådan därigenom äventyras.

Enligt vad organisationsnämnden inhämtat fördela sig utgifterna i fråga

örn de större biblioteken ungefär sålunda, att 1/s belöper å löner och arvoden,

Vä å lokalhyror och dylikt samt V3 å bokinköp — däri inbegripet ersättningsköp

med avseende å utslitna böcker — och inbindning; vid de

mindre biblioteken torde i genomsnitt större del av utgifterna avse bokinköp

och inbindning. Beträffande sistberörda utgifter, bokinköp och inbindning,

lära vid såväl de större som de mindre biblioteken vid pass 2/s belöpa

å nyinköp och 1/s å ersättningsköp och inbindning. Statsbidraget till biblioteken

uppgår till högst hälften av de medel, som stå till bibliotekens förfogande,

dock att till centralbibliotek kan utgå ytterligare statsbidrag.

Därest den del av förevarande anslag, som är avsedd att utgå såsom

understöd till kommunala och med dem likställda folkbibliotek samt till

folkbiblioteksverksamhet i sammanhang med studiecirkelverksamhet, nedsättes

med 20 procent, kommer detta, under förutsättning av oförändrade

ortsbidrag, att innebära en reduktion av högst 10 procent av bibliotekens

samlade inkomstbelopp. Även örn några besparingar ej kunna göras i fråga

örn bibliotekens omkostnadsstater i övrigt — vilket dock synes sannolikt —

skulle en sådan inkomstminskning nödvändiggöra en begränsning av bokinköpen

med högst omkring 30 procent, vilket under nuvarande finansiella

läge icke torde vara en för långt gående besparingsåtgärd. Motsvarande

nedsättning av statsbidraget synes även kunna göras beträffande centralbibliotek,

skolbibliotek, bibliotek vid sjukvårdsinrättningar och svenska sjömansbiblioteket.

Dylik anslagsnedsättning synes — till förhindrande därav att rubbning

sker i de grunder, efter vilka understöd eljest nu utgår, eller i de principer,

efter vilka biblioteksverksamheten i övrigt enligt nu gällande författningar

bedrives — kunna genomföras sålunda, att understödet först uträknas i

enlighet med bestämmelserna i ovanberörda kungörelse den 24 januari 1930,

att därefter en reduktion av det på detta sätt uträknade understödet sker

med 20 procent samt att vid tillämpning i övrigt av hithörande författningar

understödet anses hava utgått utan reduktion.

Vidkommande de från förevarande anslag utgående understöd till vissa

tidskrifter vill organisationsnämnden erinra, att nämnden av hänsyn till det

nuvarande statsfinansiella läget funnit sig böra i allmänhet föreslå, att statsbidrag

till tidskrifter indrages eller åtminstone högst väsentligt reduceras;

och efter inhämtande av upplysning om »Bokstugans» ekonomi finner sig

nämnden böra föreslå, att statsbidraget till densamma nedsättes med 50 procent.

Däremot anser sig nämnden i fråga örn »Studiekamraten» böra stanna

vid att föreslå en nedsättning av 25 procent; utgivandet av denna tidskrift

skulle näppeligen, därest dess statsbidrag beskures hårdare, kunna fortsättas.

Vad slutligen angår »Biblioteksbladet» synes med hänsyn till denna tidskrifts

uppgift att vara en vägledning för folkbiblioteken vid dessas bokförvärv

understöd även till denna tidskrift alltjämt böra utgå, men lärer dess berörda

uppgift icke förfelas, därest understödet nedsättes med 25 procent.

Organisationsnämnden håller vidare före att — i. enlighet jämväl med vad

s. 225 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

225

nämnden i andra framställningar föreslagit beträffande jämförliga fall —

några kurser för föreståndare för folk-, skol- och studiecirkelbibliotek icke

böra under nuvarande förhållanden anordnas.

Beträffande övriga från förevarande anslag utgående belopp har organisationsnämnden

funnit sig icke kunna ifrågasätta någon beskärning.

Under hänvisning till ovan anförda synpunkter anser sig organisationsnämnden

böra hemställa

dels att något anslag för anordnande av nyssberörda kurser icke för nästkommande

budgetår äskas;

dels att för understöd till tidskrifterna Biblioteksbladet, Bokstugan och

Studiekamraten äskas ett anslag av sammanlagt allenast 8,000 kronor;

dels ock att vid beräknande av anslaget till folkbiblioteksväsendet i övrigt

den del därav, vilken utgår såsom understöd till kommunala och därmed

likställda bibliotek, till folkbiblioteksverksamhet i sammanhang med studiecirkelverksamhet

samt till centralbibliotek, skolbibliotek, bibliotek vid sjukvårdsinrättningar

och svenska sjömansbiblioteket, måtte nedsättas med 20

procent av det belopp, vartill anslaget i denna del med tillämpning av nu

gällande grunder eljest skulle upptagas.

Departementschefen har för egen del anfört följande:

Med hänsyn till nu rådande förhållanden nödgas jag biträda organisationsnämndens

förslag om en tillfällig nedsättning av vissa anslagsposter

under här ifrågavarande förslagsanslag för budgetåret 1932/1933.

De närmare bestämmelser, som med anledning härav må bliva erforderliga,

torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles, efter hörande

av skolöverstyrelsen, utfärda.

När det gäller att med sålunda angiven utgångspunkt uppskatta det belopp,

varmed här förevarande förslagsanslag torde böra uppföras i riksstaten

för budgetåret 1932/1933, har jag i det stora hela ansett mig kunna utgå

från de belopp, som av skolöverstyrelsen beräknats under förutsättning, att

under sagda budgetår oförändrade grunder skulle vara gällande för anslagets

utgående.

Endast i ett par hänseenden finner jag mig böra föreslå avvikelser härifrån.

Skolöverstyrelsen har beräknat att — förutom de sex centralbibliotek,

som komma att finnas vid början av budgetåret 1932/1933 — två nya sådana

skulle tillkomma från och med den 1 januari 1933. Kostnaderna för

de nytillkommande centralbiblioteken för första halvåret 1933 hava beräknats

till sammanlagt 10,000 kronor. I anslutning härtill har anslagsposten

till resekostnads- och traktamentsersättniugar vid biblioteksinspektion från

lands- och centralbibliotek föreslagits skola höjas med 600 kronor (300 kronor

för ett vart av två nytillkommande centralbibliotek under första halvåret

1933).

Jag anser mig böra förorda, att med upprättandet av nya centralbibliotek

må anstå under budgetåret 1932/1933. I anslutning härtill skulle de av

skolöverstyrelsen beräknade beloppen minskas med nyssberörda 10,000 kronor

och 600 kronor.

Slutligen anhåller jag så att få lämna följande i tabellform uppställda sammanfattning

av de olika anslagsposterna under anslaget:

Bihang till riksdagens protokoll 1U32 ti sami. 8 haft. (Nr 8.)

15

s. 226 Kontrollera mot PDF

226 Statsutskottets utlåtande Nr S.

Beräknat belopp

för budgetåret

1931/1932

Kronor

Budgetåret 1932/1933

av skolöversty- relsen föreslaget

belopp

Kronor

av departements- chefen tillstyrkt

belopp

Kronor

Kommunala och med dem lik- ställda folkbibliotek samt i sam- band med studiecirkelarbete be- driven folkbiblioteksverksam- het ....................

600,000

715,000

572,000

Centralbibliotek............

(approx.)

50,000

70,000

48,000

Resekostnads- och traktamentser- sättningar vid biblioteksinspek- tion från lands- och centralbib- liotek ..................

3,600

4,800

4,200

Skolbibliotek..............

172,500

185,000

148,000

Bibliotek vid sj ukvårdsinrättnin- gar....................

(approx.)

8,000

9,000

7,200

Förmedlingsanstalter för vand- ringsbibliotek............

9,500

8,000

8,000

Biblioteksverksamhet ombord å

svenska handelsfartyg......

10,000

10,000

8,000

Kurser för föreståndare för folk-,

skol- och studiecirkelbibliotek.

12,000

12,000

—

Tillägg till grundkatalog......

Tidskrifterna Biblioteksbladet,

Bokstugan och Studiekamraten

5,000

12,000

5,000

12,000

5.000

8.000

(4,000 + 4,000

(4,000 + 4,000

(3,000 + 2,000

+ 4,000)

+ 4,000)

+ 3,000)

Arvoden till en andre biblioteks- konsulent samt till biträden hos

bibliotekskonsulenterna jämte

vikariatsersättningar.......

23,000

23,000

23,000

Summa kronor

905,600

1,053,800

831,400

avrundat till

902,500

1,050,000

—

Sistnämnda belopp, 831,400 kronor, vilket lämpligen torde kunna avrundas

nedåt till 830,000 kronor, skulle alltså vid ett bifall till mitt nu framlagda

förslag bliva erforderligt för budgetåret 1932/1933. I jämförelse med

det för innevarande budgetår utgående anslaget utgör detta en minskning

med (902,500 — 830,000) 72,500 kronor. Jämfört med det belopp, som av

skolöverstyrelsen under förutsättning av oförändrade grunder beräknats bliva

erforderligt för budgetåret 1932/1933, utgör minskningen (1,050,000 830,000)

220,000 kronor.

Till stöd för det i motionerna I: 47 och II: 66 framförda yrkandet har i

motionen 1:47, så vitt nu är i fråga, anförts bland annat:

Även örn statsverkets stöd gives i oförminskad utsträckning till nykterhets-

och folkbildningsarbetet är det likväl att befara en inskränkning häri.

s. 227 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

227

Kommunernas och organisationernas tillskott kunna näppeligen under nu

rådande kris av kända skäl vara att förvänta i samma utsträckning som

förut. Detta kan vålla avbräck nog. En minskning av statens bidrag skulle

därför vara till dubbelt men.

De särskilda nykterhetsorganisationerna ha till synes fått behålla samma

organisationsanslag som hittills för sitt allmänna bildnings- och ungdomsarbete,

så ock Arbetarnas bildningsförbund, till vilket nykterhetsorden Verdandi

är ansluten. På en omväg har Kungl. Majit emellertid med icke

mindre än 20 procent nedsatt dessa organisationers anslag för denna verksamhet,

nämligen på punkt 233: Understöd åt folkbiblioteksväsendet, där

Godtemplarordens och Arbetarnas bildningsförbunds andelar skulle sänkas

med bortåt 20,0.00 kronor för vardera organisationen, Nationaltemplarordens

andel med bortåt 5,000 kronor och Svenska blåbandsföreningens med ett

par tusen kronor. Samtliga dessa organisationer äro i stort sett småfolksorg

anis ationer och räkna för visso ett stort antal av arbetslösa svenska medborgare

som sina medlemmar.

Det är alldeles otänkbart att dessa frivilliga organisationer skulle kunna

åtaga sig ökade ekonomiska uppoffringar under dessa tider för att i samma

utsträckning som hittills bli i tillfälle att utföra sin landsgagneliga gärning.

De kommunala folkbiblioteken ha naturligtvis samma betydelse i kampen

för nykterhet och folkkultur som studiecirkelbiblioteken. Det kan icke heller

vara ett verkligt sparsamhetsintresse och lyckas säkerligen heller icke att

pressa kommunerna att kompensera det reducerade statsbidraget.

I allmänhet måste nog kommunerna liksom riksförbunden i stället sänka

sina egna bidrag till biblioteken, varigenom också statsanslaget automatiskt

sjunker, och det säkerligen ganska avsevärt. Den sannolikheten tager organisationsnämnden

icke alls med vid sina beräkningar, som dock utmynna

i att bokinköpen vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag skulle sänkas med

»högst» 30 procent. Det blir säkerligen med betydligt mer än en tredjedel

bokinköpen komma att sänkas under sådana förhållanden. Då man med

ecklesiastikministern finner det synnerligen beklagligt att universitetsbiblioteken

måste sänka sina bokinköp med dock mindre än tio procent, måste

man fråga sig, örn det icke är ändå beklagligare att företaga en sänkning

av inte mindre än 30 procent ifråga örn anslagen till småfolkets bibliotek.

Givetvis ha de samhällsgrupperna mycket sämre tillgång till behövlig litteratur

än akademikerna. Samma gäller sjömännen och de sjuka, för vilka

motsvarande besparingsåtgärder föreslås.

Naturligtvis måste även på detta område den största sparsamhet iakttagas,

och därför torde departementschefens mening att låta anstå med

upprättandet av nya centralbibliotek vara befogad. Kurserna för föreståndare

för folk-, skol- och studiecirkelbibliotek torde däremot icke utan stort

förfång för hela biblioteksverksamheten kunna indragas. De äro visst icke,

som organisationsnämnden tror, jämförliga med andra av nämnden avstyrkta

utbildningskurser, snarare jämförliga med utbildningskurserna för

lärare vid fortsättningsskolor, som nämnden icke velat inställa, blott begränsa.

I överensstämmelse därmed torde beloppet för här ifrågavarande

utbildningskurser böra sänkas från det beräknade beloppet 12,000 kronor

till 8,000 kronor. Då hänsyn tågås till sannolikheten av högst väsentligt

minskade ortsbidrag med på grund därav minskat statsbidrag, torde det

emellertid icke vara någon större risk att beräkna hela förslagsanslaget

till 975,000 kronor i stället för de av skolöverstyrelsen beräknade 1,050,000

s. 228 Kontrollera mot PDF

228

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

kronorna, i statsverkspropositionen nedsatta till 830,000 kronor. Anslagshöjningen

skulle därmed begränsas till 72,500 kronor.

Anslaget bör utgå i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som

gälla för närvarande.

Till stöd för det i motionerna 1:229 och 11:161 framförda yrkandet har

i motionen 1: 229 anförts:

Kungl. Maj:t har i årets statsverksproposition under åttonde huvudtiteln

avdelning K. punkt 233 Understöd åt follcbildningsväsendet för budgetåret

1932/1933 föreslagit nedskärning, som bland annat går ut över nykterhetsorganisationerna

och Arbetarnas bildningsförbund.

Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag innebär en minskning med 20 procent

av nu utgående anslag. För exempelvis Godtemplarorden betyder detta

ett med omkring 20,000 kronor förminskat belopp, för Arbetarnas bildningsförbund

med ungefär samma summa, för Nationaltemplarorden med 5,000

kronor och för Sveriges blåbandsförening med omkring 2,000 kronor o. s. v.

För såväl dessa organisationer och deras studiecirkelbibliotek som för de

kommunala folkbiblioteken etc. måste det dock anses av största betydelse,

icke minst under tider av arbetslöshet, att deras bildnings- och ungdomsarbete

må kunna om möjligt fortgå i oförminskad utsträckning. Icke heller

torde kurserna för föreståndare för folk-, skol- och studiecirkelbibliotek böra

indragas, något som säkerligen skulle bliva till men för biblioteksverksamheten

över huvud.

Anslagshöjningen från nu utgående 902,500 kronor torde emellertid kunna

begränsas till 72,500 kronor, vadan bela beloppet, vilket bör utgå i huvudsaklig

överensstämmelse med nu gällande grunder, på denna punkt skulle

bliva 975,000 kronor.

Till stöd för det i motionerna I: 153 och II: 337 framförda yrkandet bar

i motionen I: 153 anförts följande:

Uti årets statsverksproposition har under åttonde huvudtiteln föreslagits

ett minskat bidrag till centralbiblioteken. Därjämte har Kungl. Maj:t föreslagit,

att med upprättande av nya centralbibliotek skall anstå under budgetåret

1932/1933. Samtidigt har Kungl. Maj:t föreslagit, att anslag till

kommunala bibliotek och med dem likställda samt i samband med studiecirkelarbete

bedriven folkbiblioteksverksamhet skall utgå till väsentligt reducerat

belopp, i det att det av skolöverstyrelsen föreslagna anslaget å 715,000

kronor nedsatts till 572,000. Härvid är att märka, att skolöverstyrelsen

senast beviljat understöd till bibliotek av dessa typer till ett belopp av

717,000 kronor.

Att i en tid, då, beroende på den omfattande arbetslösheten, en ökad

tillströmning till biblioteken sker, så starkt nedsätta anslagen till folkbiblioteken

synes oss synnerligen betänkligt. Men under alla omständigheter

synes det, som örn understöd till centralbiblioteken böra utgå med oförändrade

belopp. Centralbiblioteken ha att inom visst av Kungl. Maj:t bestämt

område supplera de lokala bibliotekens arbete genom direkt och kostnadsfri

utlåning av böcker, som behövas i studiesyfte, genom utsändandet av vandringsbibliotek

och genom biblioteksteknisk rådgivning. Då vissa bibliotek

åtagit sig att fungera som centralbibliotek, vilket medfört såväl vissa engångskostnader

som väsentligt ökade årliga kostnader, var förutsättningen

ett årligt understöd av 10,000 kronor. Det synes då ej tillbörligt, att sta
-

s. 229 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

229

ten ensidigt förändrar de villkor, som gjort det för de lokala biblioteken

möjligt att tjäna folkbildningsarbetet även utanför kommunens område.

Därtill kommer, att örn en betydande nedsättning av anslaget till de kommunala

biblioteken m. fl. skulle ske, så minskades bokanskaffningen till

dessa. Örn samtidigt anslagen till centralbiblioteken skulle minskas, så vore

skadan ändå större, enär då centralbibliotekens viktiga uppgift att supplera

de lokala bibliotekens arbete genom direkta boklån eller vandringsbibliotek

tillika komme att i hög grad äventyras. Under alla omständigheter böra

därför centralbiblioteken bibehållas vid de anslag, vilkas utgående de räknat

med, då de erbjudit sig att fungera som centralbibliotek. Med hittills beslutat

antal centralbibliotek skulle för nästa budgetår erfordras ett anslag

på 60,000 kronor.

Till stöd för det i motionerna I: 230 och II: 193 framförda yrkandet

har i motionen I: 230 anförts bland annat:

I årets statsverksproposition har föreslagits indragning för budgetåret

1932/1933 av anslagen till åtskilliga kurser av olika slag. Ett av dessa

kursanslag är anslaget till bibliotekskurser, som sedan en lång följd av år

utgått med 12,000 kronor årligen. Av flera skäl skulle emellertid ett indragande

för ett år av detta anslag medföra synnerligen betänkliga konsekvenser,

som skulle drabba biblioteken i en grad, som ej kan sägas stå i

någon som helst proportion till den både absolut taget och i förhållande

till hela folkbiblioteksanslaget relativt ringa besparing, som härmed kan

vinnas.

Folkbiblioteksväsendet intager såtillvida en särställning i jämförelse med

åtskilliga andra områden, på vilka kurser anordnas, att den enda utbildning

som står till buds är den, som kan vinnas genom deltagande i dessa

kurser, under det att flertalet andra kurser ha naturen av fortbildningskurser.

I förevarande avseende äro bibliotekskurserna analoga med de kurser

för lärare vid fortsättningsskolor, som anordnas och för vilka även för

nästa budgetår i statsverkspropositionen begärts anslag.

Bibliotekskurserna ingå i själva verket som en nödvändig beståndsdel i

den omorganisation på folkbiblioteksområdet, som år 1929 företogs. Sagda

omorganisation innebar dels en väsentlig ökning av statsunderstöden, dels

som ett lika viktigt led vissa åtgärder för stödjande av ett mera kvalificerat

biblioteksarbete. Av avgörande betydelse i sistnämnda avseende äro de

åtgärder, som gå ut på att främja, att vid biblioteken anställda i största

möjliga utsträckning bli väl skickade att stå till tjänst vid det självbildningsarbete,

som i biblioteken bedrives. Vikten härav underströks också

flerstädes i den proposition, som låg till grund för 1929 års nyorganisation.

De föreskrifter i kungl, kungörelsen den 24 januari 1930 (nr 15), angående

understödjande av folkbiblioteksväsendet, som gingo ut på att främja

anställandet av kvalificerad personal i de kommunala och med dem likställda

folkbiblioteken, äro följande.

I § 4 c) föreskrives som villkor för statsunderstöd örn minst 2,000 kronor,

att bibliotekariens kompetens skall prövas och godkännas av skolöverstyrelsen.

I § 8 a) föreskrives som villkor för tilläggsunderstöd för handbokssamling

och läsrum i städer, köpingar och municipalsamhälle!), att läsrummet

skall hållas tillgängligt »under sakkunnig ledning».

I § 9 lämnas föreskrifter om särskilt tilläggsunderstöd i viss proportion

till ersättningen till egentlig bibliotekspersonal, under villkor bland annat

s. 230 Kontrollera mot PDF

230

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att »den personal, till Ailken den skall utgå, av överstyrelsen befunnits besitta

erforderlig kompetens».

I fråga om bibliotek tillhörande riksförbund för biblioteks- och studiecirkelverksamhet

gälla på alla punkter motsvarande bestämmelser (§ 13 c, § 14).

I fråga örn centralbibliotek gäller som villkor för statsunderstöd, »att dess

föreståndare och övriga personal besitta erforderlig kompetens» (§ 27).

I fråga om folkskolornas bibliotek har i kungl, kungörelsen den 9 oktober

1931 (nr 346) § 40 föreskrivits om särskilt tilläggsunderstöd i proportion

till ersättningen till bibliotekspersonal under villkor bland annat, att »den

personal, till vilken den skall utgå, av överstyrelsen befunnits besitta erforderlig

kompetens».

Med anledning av de krav på kompetensprövning, som i kungl, kungörelsen

den 24 januari 1930 stipulerats, har det redan tidigare årligen utgående

anslaget till bibliotekskurser, sedan nyorganisationen börjat genomföras,

så disponerats, att huvuddelen av anslaget använts till bibliotekskurser

av det omfång, som för personer anställda vid folkbibliotek av olika storlek

och olika typer kunde anses önskligt för sådant godkännande av kompetensen,

som ovan omnämnts. Deltagandet i dessa kurser har varit obligatoriskt

för godkännande av kompetensen i de fall, där författningen föreskrivit

kompetensprövning och vederbörande ej tidigare genomgått likartad

kurs eller kompetensen kunde på annat sätt styrkts. Endast en mindre del

av anslaget har använts till ett par kortare kurser avseende bibliotekspersonal,

i fråga örn vilken ingen dylik kompetensprövning föreskrivits,

men för vilken möjlighet till deltagande i en bibliotekskurs ansetts \Tara

av särskild betydelse.

Vid samtliga dessa kurser har minst ungefär halva timantalet ägnats åt

genomgång av och diskussioner angående litteratur (skönlitteratur, utlåningslitteratur

inom olika vetenskaper, handböcker samt bibliografiska hjälpmedel

vid bokinköpen), återstoden åt bibliotektekniska frågor (katalogisering, klassifikation,

utlåningsmetoder), statsanslag, samarbete med andra grenar av folkbildningsarbetet

m. m.

De kurser, som med utgångspunkt från dessa principer anordnats under

de båda budgetår, som förflutit, sedan riksdagen beslutat örn omorganisation

av folkbiblioteksväsendet, äro följande.

1) Längre kurser om 5 månader för utbildning av personal för stadsbibliotek

och andra större folkbibliotek med biblioteksarbete som huvudsyssla. Vid kurser

av detta slag ha stipendier ej utdelats. Avgifter ha utgått av deltagarna.

Dylika kurser lia alltsedan 1926 ordnats vartannat år.

2) Kurser örn dels 22—25 dagar, dels 10—11 dagar, avsedda för bibliotekspersonal,

vars kompetens skall prövas av skolöverstyrelsen enligt kungl,

kungörelsen den 24 januari 1930 (nr 15) och som ej genomgått i punkt 1

omnämnd kurs. Stipendier ha utgått liksom ATiss reseersättning, dock ej

mer än till cirka 30 deltagare i varje kurs.

Av dylika kurser ha ordnats första året efter omorganisationen (budgetåret

1930/1931) en örn 25 och en örn 11 dagar, den förra oktober 1930, den

senare januari 1931. Andra året (budgetåret 1931/1932) tillät till buds stående

medel ej att ordna mer än en dylik kurs (juli—augusti 1931). Denna

kurs var planlagd så, att hela kursen omfattade 22 dagar, men att halva

antalet deltagare från de mindre av de bibliotek, för vilka kursen var avsedd,

deltog endast i förra hälften av kursen, under det att halva antalet,

som representerade de något större biblioteken, deltog också i den återstående

hälften av kursen, till vilken koncentrerats en något fylligare behandling

s. 231 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

231

av vissa frågor av särskilt intresse för dessa något större bibliotek. Det

antal deltagare, som kunnat antagas, visade sig båda åren otillräckligt men

de som på grund av de begränsade medlen ej kunnat utses till deltagare

med stipendier, fastän de hörde till de kategorier, som skolat deltaga i

dylik kurs, lia fått välja mellan att deltaga utan stipendium (med eventuellt

anslag av respektive bibliotek) eller vänta att deltaga till ett följande

år, i vilket senare fall, om ej särskilda skäl talade för ett provisoriskt godkännande

av kompetensen, lägre statsunderstöd utgått.

3) Kurser om 3 dagar i län med nyinrättat centralbibliotek, för vinnande

dels av någon utbildning av personal vid bibliotek mindre än dem som

tillhörde tidigare omnämnda kategorier, dels av ett samarbete mellan de nygrundade

centralbiblioteken och bibliotekarierna vid de mindre bibliotekeii,

så att de senare skulle kunna bättre utnyttja fördelarna av centralbiblioteksorganisatiouen.

De begränsade resurserna ha tillåtit anordnande av dylika tre-dagars kurser

blott i två av de fyra län, som hittills ha centralbibliotek (i Värmlands

och Malmöhus län), under det att det måst anstå med kurser i övriga två.

Vid ingen enda kurs har kunnat antagas deltagare representerande skolbiblioteken.

För budgetåret 1932/1933 erfordras ingen 5-månaders-kurs, då innevarande

år en dylik kurs hålles och inga skäl finnas att räkna med att åtgången

på utbildad arbetskraft med heltidstjänst skall bli större än tidigare, då blott

en kurs vartannat år ordnats.

Däremot är det nödvändigt med minst en kurs om cirka 20 dagar av

samma art som ovan under punkt 2 omförmälts.

Som av den inledande redogörelsen framgår, äventyras grunderna för

statens nyligen företagna omorganisation av folkbiblioteksverksamheten, örn

den i författningen föreskrivna kompetensprövningen och den utbildning,

som härför är en förutsättning, skulle bortfalla. , 1 ^ „ . ...

Teoretiskt kan tänkas den möjligheten, att för nästa budgetar provisoriskt

till alla bibliotek, som ansöka örn sådant understöd, som förutsätter kompetensprövning.

beviljas av dem begärda anslag med så högt belopp som

skolat utgå, därest kompetensen kunnat godkännas. Da en mycket stor

procent (i fråga örn vissa typer av bibliotek det alldeles övervägande flertalet)

av de bibliotek, som skulle kunna få tilläggsunderstöd för bibliotekspersonal

för den händelse personalen prövades kompetent, ej hittills ansökt

om dylikt understöd, är det ej uteslutet, att denna utväg skulle medföra,

att dylikt provisoriskt godkännande av kompetensen under här angiven förutsättning

skulle komma att lämnas i ett mycket stort anta fall. Särskilt

skulle detta kunna bli fallet, örn det bleve för biblioteken bekant att anslag

skulle kunna tänkas komma att utgå med de högre beloppen utan att det

vore nödvändigt med deltagande i kurs av något slag. Från bibliotekssynpunkt

skulle följderna härav lätt kunna bil högst betänkliga. Härtill kommer

att de ekonomiska konsekvenserna skulle bil svåröverskådliga. Det

vöre rent av tänkbart, att med en dylik praxis ökningen i utgifterna tor

dylika tilläggsunderstöd skulle kulina tänkas komma att ej obetydligt överstiga

utgifterna för en kurs av ifrågasatt slag.

Det synes därför svårt att tänka sig någon annan möjlighet därest lnbliotekskurserna

för nästa budgetår bortfalla, än att i de fall då vederbörande

bibliotekarie ej tidigare genomgått likartad kurs eller hans kompetens

på annat sätt kunde anses styrkt, biblioteken skulle gå miste örn

s. 232 Kontrollera mot PDF

232

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

den möjlighet till högre statsunderstöd, som enligt författningen skulle tillkomma

bibliotek med kompetent personal. Denna utväg skulle komma att

drabba ej blott bibliotek, som har för avsikt att nästa gång ansöka om

anslagsbelopp av den storlek eller natur, att det förutsatte kompetensprövning,

utan även bibliotek, där tidigare dylik understöd utgått, men där den

förut anställda personalen måst avgå. Detta skulle med andra ord innebära,

att anslag till kommuner och föreningar för biblioteksverksamhet skulle i

vissa fall ej blott reduceras med 20 procent på grund av den allmänna reduktion,

som i propositionen föreslagits, utan att dessutom ej ens de sålunda

sänkta anslagen alltid skulle kunna utgå. Utom det ödesdigra sönderbrytande

av en av grundprinciperna för nyorganisationen, som härav

skulle bli en följd, skulle alltså inträda en av sakliga skal omotiverad ojämnhet

i anslags villkoren för olika bibliotek. Särskilt biblioteken i mindre städer

och i sådana landsbygdskommuner, där förutsättningar finnas för sökande

av tilläggsunderstöd av här avsedd natur, men där frågan ännu ej

kunnat ordnas lika fort som i åtskilliga något större städer, skulle drabbas

av en dylik ojämnhet.

I hög grad önskligt är, att även i de återstående centralbiblioteksområdena

kunde ordnas de för centralbibliotekens utnyttjande viktiga 3-dagarsJcurser,

som ovan under punkt 3 omnämnts, d. v. s. att, sedan under den

närmaste tiden ytterligare 2 centralbibliotek godkänts, 4 dylika kurser kunde

anordnas.

. Alldeles nödvändigt för genomförande av fjolårets omorganisation av skolbiblioteksväsendet

med dess föreskrifter i syfte att främja en rationalisering

av skolbiblioteksarbetet och dess kompetensprövning i vissa fall är beredande

av någon utbildningsmöjlighet för skolbibliotekarier genom anordnande av

särskilda kurser för skolbibliotekarier. Kurserna kunna göras avsevärt kortare

än motsvarande kurser för personal vid folkbibliotek. Att läggningen

av dessa kurser skulle något avvika från kurserna för personal vid folkbibliotek

torde ligga i sakens natur. Stort utrymme borde givetvis även i

detta fall ägnas åt genomgång av för respektive bibliotek betydelsefull

litteratur, men därjämte borde, örn syftet med de höjda skolbiblioteksanslagen

skulle vinnas, stor vikt läggas vid diskussioner angående undervisningens

anknytning till skolbiblioteken. Man torde kunna räkna med en

reducering av omfånget till exempelvis 6 dagar. Två dylika kurser torde

böra vara minimum.

De önskvärda kurserna äro alltså följande med nedannämnda kostnad,

därest, i likhet med vad man tänkt sig i fråga örn kurserna för lärare vid

fortsättningsskola, någon reducering av dagtraktamentet beräknas:

1 kurs örn cirka 20 dagar.......................kronor 4,500:_

2 kurser om vardera 6 dagar (för skolbibliotekarier) ä 1,800

kronor.................................... » 3,600: —

4 kurser örn 3 dagar (i anslutning till centralbibliotek) ä

950 kronor................................ » 3,800: —

Samtliga kurser äro för uppbyggande och vidmakthållande av den nya

organisationen av den allra största betydelse. Därest det är nödvändigt att

reducera beloppet, torde detta emellertid med minst olägenhet för biblioteksväsendet

i dess helhet kunna ske genom slopande av de 4 tredagarskurser,

som planerats. Det för återstående kurser erforderliga beloppet

skulle alltså bli cirka 8,000 kronor.

Anslagsbehovet under förslagsanslaget till folkbiblioteksväsendet för nästa

s. 233 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

233

budgetår torde ej vara lätt att med full säkerhet bedöma. Sannolikheten

talar för att behovet på grund av lägre lokala tillskott kommer att väsentligt

reduceras. Hur stark denna reduktion kommer att bli, torde emellertid

vara svårare att på förhand bedöma. Det synes i själva verket synnerligen

tveksamt, om någon höjning av anslaget utöver vad i statsverkspropositionen

föreslagits kommer att erfordras, även om därur skulle utgå även

8.000 kronor till bibliotekskurser.

Beträffande slutligen de skäl, som andragits till förmån för det i motionen

II: 67 framförda yrkandet, tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.

I likhet med departementschefen anser utskottet de ekonomiska förhållandena

kräva en inskränkning av den understödsverksamhet, som staten

utövar för folkbiblioteksväsendets främjande. Härvid är det av vikt, att

icke denna inskränkning göres på ett så kraftigt sätt, att svårbotlig skada

tillskyndas biblioteksorganisationen, vilken så nyligen som år 1929 underkastades

en genomgripande omläggning. I det stora hela förefaller det

utskottet, som om Kungl. Maj:ts förslag i detta hänseende kan betecknas

såsom måttfullt och ej inuebärande några risker av nyss antydd art. I ett

avseende kan dock utskottet icke ansluta sig till förslaget, nämligen i vad

det gäller en indragning av det hittills utgående anslaget till bibliotekskurser.

Genom vad herrar Björck och Thomson i sina motioner (I: 230 och

II: 193) anfört, synes det utskottet vara ådagalagt, att för tillämpning av de

av 1929 års riksdag beslutade nya bestämmelserna det är nödvändigt att

bibehålla åtminstone de i motionerna omförmälda 20-dagars- och 6-dagarskurserna.

Till dessa erfordras ett belopp av högst 8,000 kronor. Nyssnämnda

motionärer hava icke ansett erforderligt, att anslaget höjes med

sagda belopp, utan blott begärt riksdagens medgivande att till ifrågavarande

ändamål högst denna summa må utgå, Enligt utskottets mening är det

med hänsyn till den i övrigt föreslagna anslagsbegränsningen riktigast att för

ändamålet öka det av Kungl. Maj:t föreslagna anslaget, 830,000 kronor,

med 8,000 kronor.

I övrigt anser sig utskottet böra biträda Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker

alltså herrar Bärgs m. h. och Olssons i Gävle m. fl. motioner (1:47

och 11:66), herrar Bergmans och O. Ericsons samt herr Ljunggrens motioner

(I: 229 och II: 161) ävensom herrar Sjödahls m. fl. samt Anderssons i Falkenberg

och Thomsons motioner (I: 153 och II: 337). Av vad utskottet ovan

anfört framgår vidare, att utskottet icke under nuvarande förhållanden kan

förorda den av herr Sandberg m. fl. väckta motionen (II: 67).

I enlighet med vad utskottet nu anfört skulle det ordinarie förslagsanslaget

till understöd åt folkbiblioteksväsendet minskas med, i stället för av

Kungl. Maj:t föreslaget belopp, 72,500 kronor, allenast 64,500 kronor till

838.000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och herrar W. Björcks och Thomsons ovannämnda motioner

Utskottets
yttrande.

s. 234 Kontrollera mot PDF

234

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Understöd åt

anstalter och

föreningar,

eom anordna

populärvetenskapliga

föreläsningar
[234.

]

jämte en i

ämnet väckt

motion.

(I; 230 och II: 193) samt med avslag å dels förenämnda

motioner av herrar Bärg m. fl. och Olsson i Gävle m. fl.

(I: 47 och II: 66) ävensom herrar Bergman och O. Ericson

samt herr Ljunggren (I: 229 och II: 161), i vad dessa motioner

skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag, dels ock herrar

Sjödahls m. fl. samt herrar Anderssons i Falkenberg och

Thomsons ovan omförmälda motioner (1:153 och 11:337)

ävensom herr Sandbergs m. fl. ovannämnda motion (II: 67),

minska det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkbiblioteksväsendet,

nu 902,500 kronor, med 64,500 kronor

till 838,000 kronor, att i huvudsaklig överensstämmelse med

de grunder, som av utskottet i det föregående angivits, utgå

i enlighet med de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t må

äga meddela.

237:o) Kungl. Maj:t har (punkt 234) föreslagit riksdagen att

dels till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar, anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag

av 300,000 kronor,

dels medgiva, att av detta anslag må enligt av Kungl. Maj:t fastställda

villkor användas högst 700 kronor till en amanuens som biträde åt skolöverstyrelsen,

i frågor rörande föreläsningsverksamheten, högst 18,000 kronor

till understöd åt centralbyråer för förmedling av populärvetenskapliga

föreläsningar, högst 10,000 kronor till understöd åt föreläsningsförbund,

högst 10,000 kronor till understöd åt vissa anstalter och föreningar för av

dem havda resekostnader för föreläsare samt det belopp, som Kungl. Maj:t

kan finna skäligt, till understöd för utgivande av Tidskrift för föreläsningsverksamheten,

dels medgiva, att för tiden den 1 juli 1932—den 30 juni 1933 det minsta

antal föreläsningar, som för åtnjutande av statsbidrag skall årligen anordnas

av anstalt eller förening, varom här är fråga, skall utgöra 7,

dels ock medgiva, att det må ankomma på Kungl. Maj:t att under samma

tid, på framställning av skolöverstyrelsen, bevilja de ytterligare lättnader

i fråga om villkoren för understöds åtnjutande, som må befinnas erforderliga.

Utredningen återfinnes å sid. 557—563 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr F. Ström väckt motion (I: 81), vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta, dels att till understöd åt anstalter och föreningar, som

anordna populärvetenskapliga föreläsningar, måtte anvisas för budgetåret

1932/1933 ett extra reservationsanslag av 402,000 kronor, dels att detta anslag

av Kungl. Maj:t användes efter i huvudsak samma grunder som för

innevarande budgetår varit gällande.

Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionen.

s. 235 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

235

Sedan år 1885 har riksdagen ställt till Kungl. Majda förfogande extra

anslag att under vissa villkor användas till understöd åt anstalter och föreningar,

sorn anordna populärvetenskapliga föreläsningar. För år 1922 beviljades

ett reservationsanslag av 400,000 kronor, för första halvåret 1923

175,000 kronor, för budgetåret 1923/1924 350,000 kronor, för budgetåret

1924/1925 325,000 kronor, för budgetåret 1925/1926 350,600 kronor, för

vart och ett av budgetåren 1926/1929 400,000 kronor samt för vartdera av

budgetåren 1929/1932 402,000 kronor. Därutöver beviljade 1930 års riksdag

för tillfällig förstärkning av nämnda reservationsanslag för budgetåret 1930

1931 ett extra anslag av 29,900 kronor.

Av det för budgetåret 1931/1932 beviljade reservationsanslaget skulle enligt

riksdagens medgivande få användas, dels 3,000 kronor till arvode åt en hos

skolöverstyrelsen anställd föreläsningskonsulent, dels högst 700 kronor till

en amanuens som biträde åt föreläsningskonsulenten, dels högst 18,000

kronor till understöd åt centralbyråer för förmedling av populärvetenskapliga

föreläsningar, dels högst 10,000 kronor till understöd åt föreläsningsförbund,

dels högst 10,000 kronor till understöd åt vissa anstalter och föreningar för

av dem havda resekostnader för föreläsare, dels och 1,500 kronor till understöd

för utgivande av Tidskrift för föreläsningsverksamheten.

Nu gällande närmare villkor och föreskrifter för anslagets användning

äro meddelade genom kungörelse den 5 juli 1929 (nr 239).

Enligt denna kungörelse må understöd utgå dels till lokala anstalter och

föreningar (gemensamt kallade lokala föreläsningsanstalter), dels till riksförbund

för studiecirkelverksamhet, dels ock till förbund och anstalter, som

hava till uppgift att förmedla föreläsningar (föreläsningsförbund och centralbyråer).

Till lokal föreläsningsanstalt må understöd utgå med högst 3,000 kronor

och lägst "200 kronor för helt budgetår. Örn skolöverstyrelsen så prövar

lämpligt, må i vidsträcktare eller folkrikare kommuner mer än en föreläsningsanstalt

uppbära statsanslag; dock får det samlade statsanslaget till de

olika anstalterna inom kommunen ej överstiga 12,000 kronor för budgetår.

Såsom villkor för åtnjutande av nämnda understöd gäller bland annat, dels

att kommuner eller enskilda skola för vederbörande anstalts föreläsningsverksamhet

tillskjuta minst lika stort belopp som statsunderstödet, dels ock

att föreläsningarnas antal för budgetår räknat ej får understiga 10. Utöver

nämnda understöd kan lokal föreläsningsanstalt tilldelas ytterligare understöd

för ersättande i viss utsträckning av resekostnader för föreläsare.

I skrivelse den 31 augusti 1931 har skolöverstyrelsen gjort framställning

ifråga örn anslag för den populärvetenskapliga föreläsningsverksamheten

under budgetåret 1932/1933 och därvid hemställt, dels att för ändamålet

måtte anvisas ett anslag av 402,000 kronor, dels ock att medgivande måtte

lämnas till att av anslaget finge för ovan angivna särskilda ändamål användas

samma belopp som under budgetåret 1931/1932.

Statens organisationsnämnd har utlåtit sig angående anslaget till understöd

åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga föreläsningar,

och därvid anfört bland annat följande:

s. 236 Kontrollera mot PDF

236

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Den ojämförligt övervägande delen av förevarande anslag går till de lokala

föreläsningsanstalterna, vilkas utgifter i huvudsak utgöras av arvoden till

föreläsare. Det ligger därför nära till hands att ifrågasätta, att med hänsyn

till nuvarande statslinansiella förhållanden helt utesluta ifrågavarande

anslag. Organisationsnämnden har emellertid kommit till den uppfattningen,

att ett därav orsakat inställande tillsvidare av föreläsningsverksamheten skulle

medföra ett sådant försvagande av intresset för denna verksamhet, att densamma

sedermera på många håll ej skulle komma att ånyo upptagas. Redan

nu har rörelsen i åtskilliga orter kämpat med betydande ekonomiska svårigheter,

och antalet av ifrågakomma anstalter har, enligt vad organisationsnämnden

erfarit, på de senaste tre åren nedgått från omkring 800 till vid

pass 730. Visserligen utgöra statsbidragen icke den väsentligaste delen av

de medel, som stå till anstalternas förfogande, utan fördela sig dessa i stort

sett. någorlunda lika mellan statsbidrag, kommunala bidrag samt medlemsavgifter

och andra enskilda bidrag, men det synes kunna befaras, att örn

statsbidragen helt indragas svårigheter skola uppstå för anstalterna att erhålla

de övriga bidragen. Organisationsnämnden har därför stannat för att föreslå

en nedsättning av statsbidragen med omkring hälften, därvid en förutsättning

emellertid är, att den del av förevarande anslag, som användes för

organisatoriska ändamål, såvitt möjligt ej beskäres. För den föreslagna nedsättningens

genomförande torde i främsta rummet erfordras att antalet av

de föreläsningar, som enligt nu gällande bestämmelser skola hållas för att

understöd skall utgå, sänkes från 10 till 5. I vissa fall torde emellertid

längre gående undantag böra kunna medgivas. Kungl. Majit lärer därför

böra förbehålla sig rätt att, på framställning av skolöverstyrelsen, i särskilda

fall bevilja de ytterligare lättnader i fråga örn villkoren för understöds åtnjutande,

som må befinnas erforderliga.

Då enligt vad organisationsnämnden erfarit något oavvisligt behov av en

föreläsningskonsulent hos skolöverstyrelsen icke föreligger, torde några medel

för sådant ändamål icke böra för nästkommande budgetår anvisas, och lärer

för sådant fall föreskrift böra meddelas dels att de nu på nämnde konsulent

ankommande göromålen skola åvila vederbörande undervisningsråd, dels ock

att den hos konsulenten nu anställde amanuensen skall ställas till sagda

undervisningsråds förfogande.

Under åberopande av det anförda hemställer organisationsnämnden, att

till understöd åt ifrågavarande anstalter och föreningar för nästkommande

budgetår äskas ett anslag av allenast 200,000 kronor.

Med anledning av detta organisationsnämndens yttrande bär skolöverstyrelsen

den 11 december 1931 inkommit med utlåtande och därvid anfört

bland annat:

Den beskärning, organisationsnämnden ifrågasatt, skulle enligt överstyrelsens

förmenande kunna innebära en risk för att den organisation, som så

småningom under årtionden uppbyggts, skulle kunna nedbrytas, vilket skulle

bliva till obotlig skada för denna viktiga gren av folkbildningsarbetet.

Överstyrelsen förmenar därför, att, därest de statsfinansi ella förhållandena

nödvändiggöra en beskärning av anslaget i fråga, denna icke bör gå längre

än till 300,000 kronor.

Därest nedskärning av anslaget skulle äga rum, torde, såsom organisationsnämnden

anfört, i främsta rummet erfordras, att minimiantalet av de

s. 237 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

237

föreläsningar, som enligt nu gällande bestämmelser skola hållas för att

understöd skall utgå, sänkes. Därest nedskärning av anslaget sker till

300,000 kronor, finner överstyrelsen antalet föreläsningar böra sänkas från

10 till 7, dock med rätt för Kungl. Majit att efter framställning från överstyrelsen

kunna medgiva de ytterligare lättnader i fråga örn villkoren för

understöds åtnjutande, vilka må befinnas erforderliga.

Överstyrelsen delar organisationsnämndens uppfattning, att den del av

förevarande anslag, som användes för organisatoriska ändamål, så vitt möjligt,

ej bör beskäras. De maximibelopp, som enligt riksdagens medgivande

få under innevarande budgetår utgå till dylika ändamål, böra således enligt

överstyrelsens förmenande ej förändras. Likaledes böra, även örn anslaget

skulle sänkas, av detta högst 10,000 kronor alltjämt få användas till understöd

åt avlägset belägna och ekonomiskt mindre bärkraftiga orters föreläsningsanstalter

för av dem havda resekostnader för föreläsare. Vidare är

det enligt överstyrelsens uppfattning angeläget, att ingen förändring göres

i fråga om understödet till Tidskrift för föreläsningsverksamheten. Särskilt

om anslagets beskäres, är det av betydelse, att genom detta organ upplysningar

. kunna spridas till föreläsningsanstalterna om huru dessa skola bedriva

sin verksamhet, så att statsbidragen utnyttjas på möjligast bästa sätt.

Vad slutligen beträffar organisationsnämndens förslag, att medel till arvode

åt en föreläsningskonsulent hos överstyrelsen icke böra för nästa

budgetår anvisas, vill överstyrelsen anföra följande.

Det skulle möjligen kunna förutsättas, att en sänkning av anslaget i fråga

skulle medföra en minskning i det arbete, som åvilar överstyrelsen med

avseende å fördelningen m. m. av anslaget. Så torde emellertid icke bliva

fallet, utan fastmer torde arbetet i ifrågavarande hänseende bliva ökat. För

närvarande har i stort sett en enhetlig princip kunnat tillämpas vid anslagets

fördelning, men en nedskärning av anslaget kommer säkerligen att

medföra nödvändigheten av en mera individuell prövning av de olika föreningarnas

ansökningar och i många fall leda till framställningar till Kungl.

Majit örn jämkningar i villkoren för anslagets utgående.

Med hänsyn till den ökning av göromålen, som sålunda i händelse av

anslagets sänkning kan förutsättas falla på överstyrelsens redan hårt anlitade

arbetskrafter, finner överstyrelsen det önskvärt, att medel för avlönande

av en föreläsningskonsulent fortfarande finge utgå. Överstyrelsen

vill emellertid med hänsyn till föreliggande omständigheter icke motsätta

sig indragningen av föreläsningskonsulenttjänsten. Föreläsningskonsulentens

åligganden böra i så fall ej överflyttas på någon av överstyrelsens ledamöter

utan på överstyrelsen såsom sådan.

Den för biträde åt föreläsningskonsulenten anlitade amanuenshjälpen bör

givetvis — såsom också organisationsnämnden förutsatt — bibehållas och

i händelse av föreläsningskonsulenttjänstens indragande ordnas på det sätt,

att en särskild amanuens under vissa tider anställes hos överstyrelsen med

uppdrag att biträda med hithörande göromål.

Departementschefen har anfört bland annat följande:

Med hänsyn till nu rådande förhållanden nödgas jag biträda förslaget

örn en nedsättning av här ifrågavarande anslag från 402,000 kronor till

300,000 kronor. För att möjliggöra denna nedsättning torde det, såsom

skolöverstyrelsen i sitt senaste utlåtande framhållit, bliva nödvändigt, att

antalet av de föreläsningar, som enligt gällande bestämmelser skola hållas

s. 238 Kontrollera mot PDF

238

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

för att understöd skall utgå, sänkes från 10 till 7. Härför torde det

emellertid vara erforderligt att inhämta riksdagens medgivande; och

synes detta medgivande för närvarande lämpligen böra begränsas till tiden

den 1 juli 1931—den 30 juni 1932. Härutöver torde Kungl. Majit böra

erhålla rätt att, på framställning av skolöverstyrelsen, bevilja de ytterligare

lättnader i fråga om villkoren för understöds åtnjutande, som må befinnas

erforderliga.

Jag biträder organisationsnämndens förslag, att några medel till arvode

åt en föreläsningskonsulent icke böra anvisas för budgetåret 1932/1933. Vid

bifall härtill torde Kungl. Majit framdeles få meddela föreskrift därom, att

de uppgifter, som enligt gällande bestämmelser nu tillkomma nämnde konsulent,

hädanefter skola fullgöras inom skolöverstyrelsen. Det belopp av högst

700 kronor, som budgetåret 1931/1932 utgår till en amanuens som biträde

åt föreläsningskonsulenten, torde för budgetåret 1932/1933 i stället böra

utgå såsom arvode åt den amanuens, som förordnas att biträda överstyrelsen

i frågor rörande föreläsningsverksamheten.

Organisationsnämnden har uttalat, att den del av förevarande anslag, som

användes för organisatoriska ändamål, såvitt möjligt ej måtte beskäras.

Med hänsyn härtill vill jag förorda, att till understöd åt centralbyråer för

förmedling av populärvetenskapliga föreläsningar och till understöd åt föreläsningsförbund

må utgå samma belopp som innevarande budgetår, d. v. s.

högst 18,000 kronor, respektive högst 10,000 kronor.

I fråga om det belopp, som må utgå till understöd åt vissa anstalter och

föreningar för av dem havda resekostnader för föreläsare å högst 10,000

kronor, vill jag icke ifrågasätta någon ändring; däremot torde på Kungl.

Majits prövning böra ankomma att bestämma storleken av det belopp, som

kan anses böra tillerkännas tidskriften för föreläsningsverksamheten.

Utskottets Utskottet finner den av Kungl. Majit föreslagna nedsättningen av ifrågavarande.

yarancle anslag vara i nuvarande statsfinansiella läge väl motiverad och kan

därför icke förorda det i herr Ströms motion (I: 81) framställda förslaget

örn anslagets bibehållande vid oförändrat belopp.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag

samt med avslag å herr Ströms ovannämnda motion (I: 81),

i vad den skiljer sig från Kungl. Majits förslag,

a) till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna

populärvetenskapliga föreläsningar, anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra reservationsanslag av 300,000 kronor,

b) medgiva, att av detta anslag må enligt av Kungl.

Majit fastställda villkor användas

högst 700 kronor till en amanuens som biträde åt skolöverstyrelsen

i frågor rörande föreläsningsverksamheten,

högst 18,000 kronor till understöd åt centralbyråer för

förmedling av populärvetenskapliga föreläsningar,

högst 10,000 kronor till understöd åt föreläsningsförbund,

högst 10,000 kronor till understöd åt vissa anstalter och

s. 239 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

239

föreningar för av dem havda resekostnader för föreläsare

samt

det belopp, som Kungl. Majit kan finna skäligt, till understöd

för utgivande av Tidskrift för föreläsningsverksamheten,

c) medgiva, att för tiden den 1 juli 1932—den 30 juni

1933 det minsta antal föreläsningar, som för åtnjutande av

statsbidrag skall årligen anordnas av anstalt eller förening,

varom här är fråga, skall utgöra 7,

d) medgiva, att det må ankomma på Kungl. Majit att

under samma tid, på framställning av skolöverstyrelsen,

bevilja de ytterligare lättnader i fråga örn villkoren för

understöds åtnjutande, som må befinnas erforderliga.

238:o) Kungl. Majit har (punkt 235) föreslagit riksdagen att till anordnande

av folkbildningskurser (flyttande folkhögskolekurser) för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag av 40,000 kronor att utgå

efter de grunder, Kungl. Majit äger bestämma.

Utredningen återfinnes å sid. 563—565 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra anslag av 40,000

kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1931 har skolöverstyrelsen hemställt örn beredande

av anslag för ändamålet för budgetåret 1932/1933 med enahanda

belopp, som utgått för budgetåren 1930/1932. Skolöverstyrelsen har härvid

hemställt, att anslaget för framtiden måtte erhålla reservationsanslags

natur.

Över denna skolöverstyrelsens framställning har statskontoret den 13 oktober

1931 avgivit utlåtande och därvid anfört, att statskontoret icke hade

något att erinra mot att anslag för nu ifrågavarande ändamål erhölle reservationsanslags

natur.

Vidare har statens organisationsnämnd utlåtit sig beträffande här ifrågavarande

anslag. Organisationsnämnden har därvid anfört, att nämnden

funne sig icke kunna tillstyrka någon nedsättning av det belopp, varmed

anslaget nu utginge.

Departementschefen har anfört följande:

Anslag till förevarande ändamål anser jag böra utgå under budgetåret

1932/1933 med oförändrat belopp. I enlighet med skolöverstyrelsens av

statskontoret tillstyrkta förslag vill jag förorda, att anslaget måtte erhålla

reservationsanslags natur. I övrigt saknar jag anledning att föreslå någon

ändring i de för anslagets utgående fastställda grunderna.

I detta sammanhang vill jag erinra, hurusom under en följd av år särskilt

anslag varit uppfört å riksstaten till anordnande av s. k. folkhögskolekurser

i Härjedalen. Anslaget bar årligen utgått med 3,000 kronor; med

hänsyn till förefintliga besparingar har emellertid skolöverstyrelsen för

budgetåret 1932/1933 ifrågasatt ett till 2,000 kronor begränsat belopp. Av

Anordnande

av s. k.

flyttande

folkhögskolekurser.

[235.]

s. 240 Kontrollera mot PDF

240

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Bidrag till

arbetarnas

bildningsförbund

för organisa

tionsoch

administrationskostnader.

[236.]

Anordnande

av s. k.

universitetscirklar.

[237.]

handlingarna i ärendet synes framgå, att besparingarna äro så stora, att

något nytt särskilt anslag icke torde vara erforderligt för nästa budgetår.

Skulle det visa sig, att dessa besparingar ej fullt förslå för detta ändamål,

torde den erforderliga fyllnaden böra bestridas från nu ifrågavarande

anslag till s. k. flyttande folkhögskolekurser. Kungl. Majit torde äga möjlighet

att i detta avseende göra undantag från eller vidtaga jämkning i de

för flyttande folkhögskolekurser gällande bestämmelser. Det kan vidare

ifrågasättas, huruvida icke även i framtiden understödet till kurserna i Härjedalen

må kunna bestridas från nu ifrågavarande anslag, varom emellertid

en närmare undersökning torde erfordras.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till anordnande av folkbildningskurser

(flyttande folkhögskolekurser) för budgetåret 1932/1933 anvisa

ett extra reservationsanslag av 40,000 kronor att utgå

efter de grunder, Kungl. Maj:t äger bestämma.

239:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 236) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom bidrag till arbetarnas bildningsförbund

för bestridande av dess organisations- och administrationskostnader

anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag

av 30,000 kronor att utgå i den mån förbundet visar sig

för ändamålet för samma tid disponera från annat håll bekomna

medel till minst lika stort belopp som statsbidraget,

och i övrigt enligt de bestämmelser, Kungl. Majit kan finna

gott föreskriva.

240:o) Kungl. Majit har (punkt 237) föreslagit riksdagen att till anordnande

av s. k. universitetscirklar för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra

reservationsanslag av 10,000 kronor att fördelas enligt de närmare bestämmelser,

Kungl. Majit finner gott meddela.

Utredningen återfinnes å sid. 566—568 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra reservationsanslag

av 13,650 kronor.

Jämväl för budgetåret 1932/1933 har hemställts om utverkande av ett

anslag å samma belopp.

Statens organisationsnämnd har utlåtit sig beträffande här ifrågavarande

anslag och därvid anfört bland annat följande:

Vid övervägande av frågan örn och i vad mån anslag under nuvarande

statsfinansiella läge bör utgå till universitetscirklarna har organisationsnämnden

icke kunnat undgå att fästa särskilt avseende vid den omständigheten,

s. 241 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

241

att statsbidraget till desamma för endast några år sedan väsentligen höjdes

i syfte att möjliggöra ett ökat antal cirklar. Berörda omständighet utgör

enligt organisationsnämndens uppfattning ett skäl mot en sådan nedsättning

av statsbidraget, att därigenom även cirklarnas antal nedsättes.

Det statsfinansiella läget lärer emellertid böra föranleda någon nedsättning

i det belopp, varmed anslaget för närvarande utgår. I fråga om det sätt,

varpå denna nedsättning bör åvägabringas, vill organisationsnämnden föreslå

att kravet på sammanlagda antalet sammanträden, vilket enligt nu gällande

bestämmelse är 2401), nedsättes i sådan omfattning att anslaget kan sänkas

med omkring 25 procent.

På grund av det anförda har organisationsnämnden funnit sig böra föreslå,

att förevarande anslag för budgetåret 1932/1933 i riksstaten upptages

med ett belopp av 10,000 kronor.

Departementschefen har anfört följande:

Med hänsyn till nu rådande förhållanden anser jag mig böra biträda

organisationsnämndens förslag örn en sänkning av här ifrågavarande anslag

från nu utgående 13,650 kronor till 10,000 kronor för budgetåret 1932/1933.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att framdeles meddela de närmare

bestämmelser rörande utgående av medel från här förevarande anslag, som

må befinnas erforderliga.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till anordnande av s. k. universitetscirklar

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag

av 10,000 kronor att fördelas enligt de närmare bestämmelser,

Kungl. Majit finner gott meddela.

241 :o) I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herrar D. Norman och B. Wagnsson (I: 158) och den andra inom

andra kammaren av herr E. Eriksson i Stockholm m. fl. (II: 173) har hemställts,

att riksdagen för anordnande av instruktionskurser för esperantolärare

må för budgetåret 1932/1933 bevilja ett anslag av 2,900 kronor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning anförda

skälen hänvisar utskottet till motionen I: 158.

Såvitt utskottet kan finna föranleder ett tillfälligt avbrott i förevarande

understödsverksamhet inga svårare olägenheter för den sak, det gäller. Då

utskottet anser ett dylikt avbrott av förhållandena påkallat, kan utskottet

icke tillstyrka den i ämnet väckta motionen.

Utskottet hemställer alltså,

att herrar Normans och Wagnsson samt herr Erikssons

i Stockholm m. fl. ovannämnda motioner (I: 158 och II: 173)

icke må vinna riksdagens bifall.

Motioner

angående

anslag till

instruktionskurser

för

esperantolärare.

Utskottets

yttrande.

>) Är för budgetåret 1931/1932 bestämt till 252.

Bihang till, riksdagens protokoll 1932. 6 sami. 8 käft. (Nr 8.)

lii

s. 242 Kontrollera mot PDF

242

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Undervisnings-

och

upplysningsverksamhet

m. m. för

nykterhetens

främjande

[238.]

jämte åtta

i ämnet

väckta

motioner.

242:o) Kungl. Majit har (punkt 238) föreslagit riksdagen att till undervisnings-

och upplysningsverksamhet m. in. för nykterhetens främjande anvisa

för budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av 338,000 kronor att

utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel under de villkor, som av Kungl.

Majit prövas lämpliga, samt till de av departementschefen i statsrådsprotokollet

örn förmälda ändamålen med högst de av departementschefen angivna

beloppen.

Utredningen återfinnes å sid. 568—597 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels, såvitt nu är ifråga, två likalydande motioner, väckta, den ena inom

första kammaren av herr A. J. Bärg m. fl. (1:47) och den andra inom

andra kammaren av herr A. Olsson i Gävle m. fl. (II: 66), i vilka motioner

hemställts, att riksdagen måtte fatta beslut därom, att för möjliggörande av

anordnande under år 1933 av en allmän utbildningskurs i alkoholfrågan

för studie- och ungdomsledare m. fl. öka det av Kungl. Majit äskade extra

reservationsanslaget å 338,000 kronor till undervisnings- och upplysningsverksamhet

m. m. för nykterhetens främjande med 15,800 kronor till 353,800

kronor;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr J. Bergman m. fl. (1:231) och den andra inom andra kammaren av

herr S. Bengtsson i Norup m. fl. (11:217), i vilka motioner hemställts, att

riksdagen måtte besluta att för budgetåret 1932/1933 anvisa ett anslag å

11,200 kronor för anordnande under år 1933 av en allmän utbildningskurs

i alkoholfrågan för studie- och ungdomsledare, präster och predikanter m. fl.

personer i ledareställning inom organisationer och samfund, samt vid bifall

härtill att öka det av Kungl. Majit äskade extra reservationsanslaget å

338,000 kronor till undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m. för

nykterhetens främjande med 11,200 kronor till 349,200 kronor;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr A. J. Granström m. fl. (1:232) och den andra inom andra kammaren

av herr E. Ljunggren m. fl. (11:160), i vilka motioner hemställts, att riksdagen

måtte besluta att för budgetåren 1932/1933 anvisa 170,000 kronor

för föreläsnings- och instruktionsverksamheten för nykterhetens främjande;

att vid eventuellt bifall till detta förslag öka det av Kungl. Majit äskade

extra reservationsanslaget å 338,000 kronor för undervisnings- och upplysningsverksamhet

m. m. för nykterhetens främjande med 24,370 kronor till

362,370 kronor;

dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr J. Bergman m. fl. (1:82) och den andra inom andra kammaren av

herr S. Bengtsson i Norup m. fl. (II: 168), i vilka motioner hemställts, att

riksdagen måtte besluta att bland de till nykterhetens främjande anvisade

s. 243 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

243

beloppen upptaga ett till 3,200 kronor höjt belopp till internationella byrån

i Lausanne mot alkoholismen.

Till undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens främjande

utgår för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 200,500 kronor.

Därjämte utgår till föreläsnings- och instruktionsverksamhet ett extra reservationsanslag

av 200,000 kronor samt till främjande i övrigt av nykterhet

och motarbetande av dryckenskapens följder ett extra reservationsanslag av

10,000 kronor.

I skrivelse den 17 april 1931, nr 8 A, anförde riksdagen under punkt

267, att riksdagen, med anledning av vad vederbörande statsrådsprotokoll

innehölle rörande de av centralförbundet för nykterhetsundervisning framställda

äskandena örn anslag för vissa förvaltningskostnader, velat uttala

önskvärdheten av att nämnda förbunds organisations- och förvaltningskostnader

i det hela underkastades närmare granskning.

Den 8 maj 1931 meddelade Kungl. Majit beslut rörande ovanberörda för

budgetåret 1931/1932 anvisade extra reservationsanslag. Samtidigt uppdrog

Kungl. Majit åt skolöverstyrelsen och riksräkenskapsverket att gemensamt

verkställa en undersökning rörande centralförbundets för nykterhetsundervisning

organisations- och förvaltningskostnader samt att till Kungl. Maj.t

inkomma med redogörelse för denna undersökning och det förslag, vartill

utredningen kunde giva anledning.

Med gemensam skrivelse den 31 oktober 1931 hava skolöverstyrelsen

och riksräkenskapsverket avlämnat den sålunda infordrade utredningen.

Denna utredning, som framlagts i en vid skrivelsen fogad promemoria, är

i huvudsak återgiven å sid. 570—577 i statsrådsprotokollet.

Ur berörda utredning vill utskottet återgiva följande:

Centralförbundet åtnjuter under budgetåret 1931/1932 följande statsbidrag

till bär ifrågavarande verksamhet:

A. På grund av riksdagsbeslut utgående anslag:

1) Till understöd för utgivande av Tirfing......... 6,000 kronor

2) Till främjande av centralförbundets verksamhet. . . 23,000 »

3) Till underhåll och skötsel av förbundets bibliotek . 2.500 »

Summa 31,500 kronor

B. På grund av särskilda åt förbundet lämnade uppdrag

av skolöverstyrelsen beviljade administrationsbidrag:

1) För uppdraget att vara föreläsningsbyrå (ur anslaget

till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens

främjande; av överstyrelsen beräknat belopp)

.................................. 11,500 kronor

2) För uppdraget att vara kursbestyrelse för anordnande

av en hygienisk fortbildningskurs för lärare m. fl.

(ur anslagsposten med denna benämning; av överstyrelsen

beräknat belopp).................. 1,800 »

s. 244 Kontrollera mot PDF

244

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

3) För uppdraget att vara kursbestj^relse för anordnande

av en allmän utbildningskurs i alkoholfrågan för

studie- och ungdomsledare m. fl. (ur anslagsposten

med denna benämning; av överstyrelsen beräknat

belopp) ......................... 1,200 kronor

Summa 14,500 kronor

Totalsumma 46,000 kronor

Beträffande spörsmålet i vad mån kostnaderna för centralförbundets verksamhet

belöpa sig på centralförbundets olika verksamhetsgrenar har det

icke varit möjligt att erhålla en i alla avseenden bestämd och noggrann

uppfattning. Följande fördelningsplan har emellertid uppgjorts.

De tre till centralförbundet för närvarande enligt beslut av riksdagen utgående

statsanslagen skulle enligt i utredningen framlagt förslag hädanefter

sammanföras till ett anslag. Till detta skulle dessutom — från de särskilda

av överstyrelsen för åt förbundet lämnade uppdrag beviljade administrationsbidragen

— överföras sammanlagt 3,250 kronor. Då de tre av riksdagen

beviljade anslagen sammanlagt utgöra 31,500 kronor, skulle sålunda,

därest ej av andra anledningar några förändringar böra göras i storleken

av anslaget till främjande av centralförbundets verksamhet, detta utgå med

34,750 kronor. Då de nämnda särskilda administrationsbidragen skulle

täcka de utgifter, som i tablån uppförts under respektive verksamhetsgrenar,

skulle de alltså hädanefter utgå med respektive 9,000, 1,250 och 1,000 kronor.

Detta sagda skulle således endast betyda en omdisposition av de sammanlagda

statsbidragen till centralförbundets organisations- och administrationsverksamhet,

vilkas totalbelopp sålunda under de nämnda förutsättningarna

alltjämt skulle bliva 46,000 kronor.

Av tablån framgår emellertid, att detta belopp sammanfaller med det,

som skulle täckas, sedan man från den totala utgiftssumman dragit Stockholms

stads anslag till utställningen 1,000 kronor, prenumerations- och annonsinkomster

2,250 kronor samt de inkomster, som böra täcka utgifterna

för de allmänna upplysningskurserna och förmedlingen av litteratur och

materiel.

Härvid är dock att märka, att — såsom framgår bland annat av en vid

promemorian fogad styrelse- och revisionsberättelse — centralförbundets

omkostnader äro högre än de i tablån anförda och att vissa av dem sannolikt

icke kunna omedelbart nedbringas till den i tablån angivna storleken.

A andra sidan har förbundet i tablån icke upptagna inkomster av andra

än statsmedel till ett belopp av för närvarande cirka 5,000 kronor årligen.

Dessa inkomster ha alltid hittills tagits i betraktande vid bestämmandet av

statsbidraget till centralförbundet, och det synes, att så bör ske även för

framtiden.

Med hänsyn till det anförda anses icke motiverat att tillstyrka en av centralförbundet

gjord begäran om höjning av anslaget. Däremot anses billighetsskäl

tala för att anslagen bibehållas vid oförändrat sammanlagt belopp

under budgetåret 1932/1933, eller efter den föreslagna fördelningen med

34,750 kronor såsom direkt statsbidrag till centralförbundet och med respektive

9,000, 1,250 och 1,000 kronor såsom administrationsbidrag från statsanslagen

till ifrågavarande föreläsningsverksamhet och kurser. Efter hand

s. 245 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

245

Central-

förbundet

Föreläs-

nings-

byrån

Fort-

bild-

nings-

kursen

Utbild-

nings-

kursen

Allmän

na upp- lys- nings- kur-

För- med- ling av

littera- tur och

Summa

serna *)

mate-

riel

!

Direktörens lön ....

10,000

10,000

Assistentens lön ....

7,000

—

—

—

—

—

7,000

Övriga löner.......

2,750

6,000

750

500

3,000

—

13,000

Bibliotekarien-redak-

tionssekreteraren . .

1,000

—

—

—

—

—

1,000

Redaktionskommittén

300

—

—

—

—

—

300

Författarhonorar. . . .

2,500

—

—

—

—

—

2,500

Statens revisor.....

500

500

—

—

—

—

1,000

Sakkunnigarvoden,

övertidsersättningar

m. m...........

1,500

—

—

—

—

—

1,500

Lokalkostnader.....

5,000

—

—

—

—

—

5,000

Försäkringar......

300

—

—

—

—

—

300

Annonser.........

300

—

—

—

—

—

300

Inköp och inbindning

av litteratur.....

1,250

—

—

—

—

—

. 1,250

Tryckning av tidskrif-

ten............

2,500

—

—

—

—

—

2,500

Telefon och telegram

500

500

50

50

300

—

1,400

Porton och frakter . .

1,000

1,000

150

150

450

—

2,750

Trycksaker, kontors-

materiel och diverse

1,600

1,000

300

300

600

—

3,800

7502)

750

Summa

38,000

9,000

1,250

1,000

4,350

750

54,350

Stockholms stads an-

''

slag till utställnin-

gen...... 1,000

Prenumerations- och

3,250

—

—

—

—

—

annonsinkomster för

tidskriften . . 2,250

■ 8,350

Administrationsbidrag

från de allmänna

upplysningskurserna

—

—

—

—

4,350

—

Provisioner för förmed-

ling av litteratur och

materiel.........

—

—

—

—

—

750

Att täckas på annat

sätt...........

34,750

9,000

1,250

1,000

_

_

46,000

*) Utgifter beräknade för ti kurser.

8) Då vi utgå från att förmedlingsprovisionerna böra täcka omkostnaderna för denna

förmedling, lia vi ej ansett någon specifikation av utgifterna erforderlig.

s. 246 Kontrollera mot PDF

246

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

som förbundets omkostnader nedbringas till de här såsom tillräckliga beräknade,

bör emellertid statsanslaget till förbundets verksamhet efter viss icke

alltför kort övergångstid kunna nedbringas med ungefärligen nyssnämnda

belopp, 5,000 kronor, eller förslagsvis till 30,000 kronor.

Ytterligare anföres, att det till centralförbundet utgående statsanslaget

synes lämpligen böra till förbundet utbetalas kvartalsvis i förskott. Denna

utbetalningsordning synes genomgående lämplig även vid de övriga under

rubriken »undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens främjande»

under åttonde huvudtiteln anvisade anslag till olika nykterhetsorganisa.

tioner m. fl. Dock torde mindre belopp, till exempel understigande

1,000 kronor för år, lämpligen kunna utgå halvårsvis i förskott.

Slutligen uttalas, att de tre anslagsgrupprubrikerna under åttonde huvudtiteln

i statsverkspropositionen »undervisnings- och upplysningsverksamhet

för nykterhetens främjande», »föreläsnings- och instruktionsverksamhet för

nykterhetens främjande» och »främjande i övrigt av nykterhet och motarbetande

av dryckenskapens följder» numera, sedan samtliga dessa anslag

givits karaktär av reservationsanslag, lämpligen böra kunna sammanföras

till en, förslagsvis till den av skolöverstyrelsen i dess petitaskrivelser använda

»undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens

främjande».

Beträffande de anslagsäskanden, som föreligga för budgetåret 1932/1933,

tillåter sig utskottet hänvisa till, förutom den utförliga utredningen i statsrådsprotokollet,

följande tablå, som utvisar anslagens belopp under budgetåret

1923/1924 samt under budgetåret 1931/1932, de belopp, som av vederbörande

organisation äskats och av skolöverstyrelsen tillstyrkts ävensom de

anslagsbelopp, som departementschefen under förhandenvarande omständigheter

ansett sig böra föreslå för budgetåret 1932/1933.

s. 247 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

247

Anslagets ändamål

För

1923/1924

beviljat

anslag

Kronor

1) Anordnande under år 1933 av en

social fortbildningskurs för lärare

m. fl....................

2) Anordnande under år 1933 av en allmän

utbildningskurs i alkoholfrågan

för studie- och ungdomsledare m. fl.

3) Föreläsnings- och instruktionsverk
samhet

för nykterhetens främjande

m. .....................

4) Främjande av centralförbundets för

nykterhetsundervisning verksamhet .

5) Underhåll och skötsel av centralför
bundets

för nykterhetsundervisning

bibliotek.................

6) Understöd för utgivande av en tid
skrift

för undervisnings- och upplysningsverksamheten

för nykterhetens

främjande (»Tirfing», tidskrift för nykterhetsfrågans

studium)........

7) Främjande av Sveriges nykterhetssäll
skaps

representantförsamlings upplysningsbyrås

verksamhet.........

8) Främjande av svenska sällskapets för

nykterhet och folkuppfostran verksamhet

..................

9) Främjande av Sveriges storloges av

I. O. G. T. verksamhet........

10) Främjande av Sveriges blåbandsför
enings

studie- och ungdomsverksamhet

.....................

11) Främjande av nationaltemplarordens

studie- och ungdomsverksamhet .

12) Främjande av nykterhetsorden Ver
dandia

studie- och ungdomsverksam

het....................

13) Främjande av Sveriges studerande

ungdoms helnykterhetsförbunds verksamhet

.................

14) Främjande av nykterhetsföreningen

Vita bandets upplysnings- och ungdomsverksamhet

............

15) Främjande av Sveriges lärares nykterhetsförbunds

verksamhet.......

16) Främjande av Svenska läkarnas nykterhetsförenings

verksamhet.....

För

1931,1932

beviljat

anslag

Kronor

För 1932/1933

av veder- börande

organisa- tion

begärt

anslag

Kronor

av skol- överstyrel- sen till- styrkt

anslag

Kronor

av depar- tements- chefen

tillstyrkt

anslag

Kronor

41,500

32,000*)

40,000

39,450

—

19,000

16,000

16,000

15,800

—

27,000

200,000

200,000

197,500

145,625

20,000

23,000

25,000]

1,000

2,500

3,200

34,750

33,375

2,500

6,000

6,500

-

12,000

12,000

12,000

12,000

—

5,000

5,000

5,000

5,000

21,000

31,000

38,000

31,000

31,000

6,000

9,000

12,000

9,000

9,000

7,500

11,000

14,000

11,000

11,000

3,000

5,000

5,000

5,000

5,000

6,000

6,000

9,000

7,500

6,000

3,000

5,000

9,500

5,000

5,000

4,500

7,000

7,000

7,000

7,000

—

5,000

5,000

5,000

5,000

*) Avser en hygienisk fortbildningskurs.

s. 248 Kontrollera mot PDF

248

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

För

1923/1924

beviljat

anslag

Kronor

För

1931/1932

beviljat

anslag

Kronor

För 1932 1933

Anslagets ändamål

av veder- börande

organisa- tion

begärt

anslag

Kronor

av skol- överstyrel- sen till- styrkt

anslag

Kronor

av depar- tements- chefen

tillstyrkt

anslag

Kronor

17) Främjande av Järnvägsmännens hel- nykterhetsförbunds verksamhet . . .

3.000

8,900

3,000

3,000

18) Främjande av Sveriges polismäns hel- nykterhetsförbunds verksamhet . . .

—

1,000

1,000

1,000

1,000

19) Främjande av Svenska tullpersonalens

helnykterhetsförbunds verksamhet. .

—

500

1,000

1,000

500

20) Främjande av motorförarnas helnyk- terhetsförbunds verksamhet......

—

15,000

15,000

15,000

15,000

21) Bidrag till uppehållande av interna- tionella byråns i Lausanne för alko- holismens bekämpande (Bureau inter- national contre 1’alcoolisme) verksam- het .....................

2,500

3,500

3,500

2,500

22) Arvode åt den hos skolöverstyrelsen

anställde konsulenten för nykterhets- undervisning och nykterhetsupplys- ning....................

i 2,500

3,000

3,000

3,000

3,000

23) Utarbetande och utgivning av ny upp- laga av skolöverstyrelsens »Handbok

i alkoholfrågan».............

8,000

24) Utarbetande och utgivning av materiel

för nykterhetsundervisningen.....

—

—

5,000

—

—

25) Främjande av riksutskottets för de

kristnas nykterhetsrörelse verksamhet

—

—

10,000

—

5,000

26) Främjande av nykterhet på andra än

ovan anförda sätt och motarbetande

av dryckenskapens följder......

10,000

10,000

10,000

5,000

27) Rikskommittén mot den olagliga rus- dryckshanteringen...........

—

—

28,000

_

28,000

Statens organisationsnämnd har utlåtit sig beträffande storleken av de

anslag, som för budgetåret 1932/1933 borde utgå för här ifrågavarande

ändamål, och därvid anfört bland annat följande:

Vad först anginge bidragen till anordnande av en fortbildningskurs för

lärare m. fl. samt till en allmän utbildningskurs i alkoholfrågan för studieoch

ungdomsledare m. fl. syntes det organisationsnämnden, att av hänsyn

till nuvarande statsfinansiella läge med anordnande av här avsedda kurser

borde tills vidare anstå och anslag för dessa ändamål förty icke äskas för

budgetåret 1932/1933.

I fråga örn bidragen till främjande av centralförbundets för nykterhetsundervisning

verksamhet samt till underhåll och skötsel av förbundets bibliotek

hade i enlighet med av 1931 års riksdag uttalat önskemål åt skolöverstyrelsen

och riksräkenskapsverket uppdragits att utreda frågan om centralförbundets

organisations- och förvaltningskostnader i det hela. Vid

s. 249 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

249

sådant förhållande och då tidskriften »Tirfing» utgåves på föranstaltande

av nämnda förbund, torde organisationsnämnden icke hava att ingå på någon

granskning av de för nu nämnda tre ändamål utgående bidragen.

De bidrag, som i övrigt under budgetåret 1931/1932 utginge från anslaget

till undervisnings- och upplysningsverksamhet — med undantag av anslagen

till den internationella byrån i Lausanne samt till arvode åt den hos

skolöverstyrelsen anställde konsulenten för nykterhetsundervisning och nykterhetsupplysning

— avsåge, enligt vad organisationsnämnden inhämtat, i

huvudsak att täcka organisations- och administrationskostnaderna för den

verksamhet, varom här vore fråga. Så gott som samtliga ifrågakomma sammanslutningar

torde för berörda verksamhet vara beroende av statsbidraget.

Med hänsyn härtill funne sig organisationsnämnden •— i enlighet jämväl

med de riktlinjer, organisationsnämnden i liknande fall ansett sig böra följa

— icke kunna tillstyrka någon nedsättning av här ifrågavarande bidrag.

I fråga örn bidraget till uppehållande av internationella byråns i Lausanne

för alkoholismens bekämpande verksamhet ansåge sig organisationsnämnden

om ock med tvekan icke böra nu föreslå någon sänkning av det belopp,

varmed anslaget nu utginge.

Då ett behörigt handhavande av de uppgifter beträffande nykterhetsundervisning

och -upplysning, som ankomme på skolöverstyrelsen, syntes kräva

bibehållande av den ovanberörda konsulentbefattningen, kunde organisationsnämnden

icke föreslå någon nedsättning av det härför utgående arvodet.

Beträffande anslaget till föreläsnings- och instruktionsverksamhet anförde

organisationsnämnden, att nämnden — som i annat sammanhang framställt

förslag om kraftig beskärning av anslag för jämförliga ändamål och exempelvis

hemställt om nedsättning till hälften av anslaget till anstalter och

föreningar, som anordnade populärvetenskapliga föreläsningar — ansåge, att

i överensstämmelse härmed jämväl förevarande anslag borde nedsättas till

hälften av det belopp, varmed detsamma nu utginge.

Anslaget till främjande i övrigt av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens

följder, vilket anslag ställts till Kungl. Maj:ts förfogande att

användas för tillfälliga ändamål, syntes av statsfinansiella skäl böra sänkas

åtminstone till det belopp, varmed detsamma för budgetåret 1928/1929 utgick,

eller följaktligen till 5,000 kronor.

Sammanfattningsvis har organisationsnämden anfört, att nämnden ansåge

att anslaget till undervisnings- och upplysningsverksamhet borde nedsättas

med 48,000 kronor från 200,500 kronor till 152,500 kronor,

att anslaget till föreläsnings- och instruktionsverksamhet borde sänkas

med 100,000 kronor från 200,000 kronor till 100,000 kronor, samt

att anslaget till främjande i övrigt av nykterhet och motarbetande av

dryckenskapens följder borde nedsättas med 5,000 kronor från 10,000 kronor

till 5,000 kronor.

I fråga örn det under punkt 27) i ovan sist intagna tablå omförmälda

anslagsäskandet lämnas i statsrådsprotokollet följande redogörelse:

Hos Kungl. Majit har rikskommittén mot den olagliga rusdryckshanteringen

anhållit örn framställning till 1932 års riksdag angående beviljande

åt rikskommittén av ett anslag av 28,000 kronor för budgetåret 1932/1933

att ställas till Kungl. Majlis förfogande för i skrivelsen angivna ändamål.

s. 250 Kontrollera mot PDF

250

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Rikskommittén har till stöd härför anfört:

I början av år 1931 togs i Västerås initiativ till en landsomfattande aktion

mot hembränning, smuggling och langning. Under sommaren ha förberedelserna

för en sådan aktion pågått och vid sammanträde i Stockholm den

15 oktober konstituerades rikskommittén mot den olagliga rusdr3Tckshanteringen,

bestående av representanter för Sveriges nykterhetsvänners landsförbund,

Godtemplarorden, Nationaltemplarorden, Sveriges blåbandsförening,

nykterhetsorden Verdandi och motorförarnas helnykterhetsförbund. Kommitténs

uppgift är att söka få till stånd en landsomfattande kamp mot

den olagliga rusdryckshanteringen. Kommittén skall därvid söka samarbete

med yrkesgrupper, som äga särskilda förutsättningar att motarbeta smugglingen,

samt organisera lokalkommittéer, vilka böra representera nykterhetsfollc,

fackföreningsrörelsen, kyrkliga rörelser, nykterlietsnämnder, ungdomsorganisationer

av skilda slag o. s. v. Representanter för kommunala myndigheter

skola anmodas deltaga i arbetet.

Den väsentligaste delen av arbetet skall utföras och bekostas av de olika

lokala organisationerna och dessas medlemmar, främst de initiativtagande

nykterhetsorganisationerna. Då dessa lokala kostnader kunna bliva rätt väsentliga

är det uppenbart att rikskommittén icke kan begära, att dessa organisationer

jämväl skola bestrida med rikskommitténs centrala arbete förenade

kostnader. De anslutna nykterhetssällskapen hava likväl för det senare

ändamålet av sina redan förut starkt anlitade administrationsanslag tilldelat

rikskommittén vissa engångsanslag, vilka tillsammans uppgå till 2,300 kronor.

Det bör lätt förstås att dessa medel icke på långt när räcka till bestridande

av alla de omkostnader, som rikskommittén måste ikläda sig, därest den

gynnsamma stämning, som nu råder i landet, skall kunna utnyttjas till ett

effektivt tillbakaträngande av den olagliga r u s d ry c k s hant e ringen.

Då denna hantering är en ytterst allvarlig samhällsfara, vars bekämpande

måste anses vara ett hela nationens intresse, vågar rikskommittén anhålla

örn statsmakternas ekonomiska stöd av denna verksamhet.

För budgetåret 1 juli 1932—30 juni 1933 har följande statförslag upp
-

gjorts:

Inkomster:

Från anslutna organisationer.....................kronor 3,000: —

Beräknat anslag från staten................ » 28,000: —

Summa kronor 31,000: —

Utgifter:

Lön till sekreterare............................kronor 6,000: —

Kontorsbiträde............................... » 2,400: —

Lokalhyra................................... » 1,800: —

Pressmeddelanden............................. » 4,000: —

Resor, andel i lokala organisationskostnader samt konferenser

med myndigheter, nykterhetsnämnder och andra

sammanslutningar........................... » 7,500: —

Meddelanden till cirka 20,000 organisationer:

tryck, kuvert och porto....................... » 1,300: —

Affischer och litteratur......................... » 6,000: —

Skrivmaterialier och diverse omkostnader............ » 2,000: —

Summa kronor 31,000: —

s. 251 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

251

Rikskommittén har till en början inriktat sig på att organisera ovan

nämnda ideella och fackliga organisationer för arbetet samt att förse dem

och tidningspressen med lämplig materiel för den opinionsbildande verksamheten.

'' Därpå följande åtgärd blir att ingripa på platser, där inga organisationer

finnas att bygga på eller där dessa äro för svaga eller likgiltiga.

Dylikt ingripande kan tänkas ske genom av rikskommittén anordnade

offentliga möten, genom att kommunala förtroendemän och andra inflytelserika

personer uppvaktas oell intresseras att taga initiativ till opinionsmöten

eller andra överläggningar, genom av rikskommittén anordnade konferenser

av mera sluten natur inom särskilt utsatta områden.

Även om kommittén redan under innevarande budgetår måste söka göra

vad den kan på detta område, är det tydligt att den även under nästa

budgetår får betydande uppgifter av denna art.

I avsikt att söka tränga tillbaka fylleriet vid dansbanorna, vilket i väsentlig

grad har sitt upphov i förekomsten av olaglig rusdrycksförsäljning, har

kommittén vidare tänkt sig att i samarbete med länens nykterhetsnämndssammanslutningar

anordna konferenser med myndighetspersoner och kommunala

förtroendemän rörande ordningsföreskrifter och övervakning av

dansbanor och nöjesetablissement av olika slag.

Det belopp örn 7,500 kronor, som upptagits i staten, avser båda dessa

sistnämnda arbetsuppgifter med direkt lokalt ingripande.

Kommittén håller för sannolikt, att, sedan olika organisationer i landet

under tiden från 15 oktober 1931—30 juni 1932 sökt göra en insats och

offrat pengar på densamma, man icke kan räkna med samma ekonomiska

insatser under den närmast följande tiden. Därför har kommittén i staten

upptagit ett belopp av 6,000 kronor för att i fortsättningen, då så erfordras,

kunna gratis ställa affischer och litteratur till förfogande.

De kostnader, som i staten upptagits för pressmeddelanden, avse dels

anskaffning och sammanställning av materiel och dels trycknings- och portokostnader.

Att för ett så omfattande arbete, som det ifrågavarande, kräves en kvalificerad

persons hela arbetskraft utöver vad kommitténs olika ledamöter

kunna hinna med på sin fritid, torde icke närmare behöva motiveras.

Rikskommittén har räknat med att dess arbete måste fortgå till och med

utgången av nästa budgetperiod, alltså något över ett och ett halvt år.

Under denna tid bör också erfarenhet kunna vinnas om möjligheten av att

på den väg, kommittén tänkt sig, vinna resultat, varför kommittén ämnar

träffa alla dispositioner så, att den vid utgången av nämnda period kan

avveckla sin verksamhet, och frågan örn vad därefter skall göras kan prövas

fritt utan några som helst hänsyn till den nuvarande rikskommittén.

Rikskommitténs arbete är sålunda i fortsättningen i väsentlig mån beroende

på statsmakternas ekonomiska stöd. Nykterhetsorganisationerna och

andra intresserade sammanslutningar påtaga sig — som förut nämnts

betydande kostnader för det lokala arbetet. Huru stora dessa insatser ekonomiskt

sett kunna bliva, undandrager sig ett säkert bedömande. Under

förutsättning att kommittén erhåller så stort stöd från statsmakternas sida,

att. det påbörjade arbetet kan fortsättas, torde det icke vara uteslutet att

rikskommittén’ kan erhålla ett mindre anslag från Sveriges nykterhetsvänners

landsförbund, i staten upptaget till 3,000 kronor.

För egen del har departementschefen anfört bland annat följande:

s. 252 Kontrollera mot PDF

252

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Innan jag övergår till frågan örn de belopp, som för nykterhetens främjande

må böra anvisas för budgetåret 1932/1933, anhåller jag att med några

ord få beröra frågan om anslagen till centralförbundets för nykterhetsundervisning

olika verksamhetsgrenar. I denna fråga föreligger — i enlighet med

ett uttalande av 1931 års riksdag — en utav skolöverstyrelsen och riksräkenskapsverket

verkställd ingående undersökning, för vilken i det föregående

redogjorts. Vid mina beräkningar av anslagsbeloppet för budgetåret

1932/1933 anser jag mig böra utgå från denna undersöknings resultat. Det

torde emellertid få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles — i samband

med att eventuellt anslag för budgetåret 1932/1933 ställes till förfogande —

efter vederbörandes hörande meddela de närmare föreskrifter i övrigt i ämnet,

som härutinnan må bliva erforderliga.

Anslaget till centralförbundet skulle enligt överstyrelsens, av centralförbundet

numera tillstyrkta förslag för budgetåret 1932/1933 upptagas med

ett belopp av 34,750 kronor. I detta belopp hava emellertid inräknats vissa

anslagsposter, som föreslagits skola överföras från anslagen till anordnande

av social fortbildningskurs och allmän utbildningskurs samt föreläsningsoch

instruktionsverksamheten å respektive 550, 200 och 2,500 kronor. Då

bär ifrågavarande kurser, i enlighet med vad jag omedelbart ämnar föreslå,

icke skulle anordnas under budgetåret 1932/1933, bortfalla de härför beräknade

understöden. Föreläsnings- och instruktionsverksamheten skulle, på sätt

jag ämnar ifrågasätta, under samma budgetår minskas med 25 procent, med

hänsyn vartill även nyssberörda belopp kan minskas med en fjärdedel,

625 kronor. Det förut beräknade beloppet, 34,750 kronor, bör alltså i

överensstämmelse härmed minskas med (550 + 200 + 625) 1,375 kronor till

33,375 kronor. Någon ytterligare minskning av anslaget anser jag mig icke

för närvarande böra förorda.

Av utredningen framgår, att de till centralförbundet nu utgående anslagen

så småningom kunna sänkas med tillhopa 5,000 kronor. I utredningen har

emellertid framhållits, att man här icke torde böra gå för brådstörtat till väga,

och till denna uppfattning vill jag ansluta mig. Jag förordar alltså en

övergångstid av fem år, under vilka anslagen synas böra sänkas med i

runt tal 1,000 kronor örn året. Denna övergångstid torde emellertid få taga

sin början först från och med budgetåret 1933/1934.

Förslaget att de olika till centralförbundet utgående anslagsposterna skulle

sammanfattas i en anslagspost vill jag tillstyrka.

I anslutning till organisationsnämndens förslag vill jag vidare förorda,

att under budgetåret 1932/1933 må anstå med anordnande av den ifrågasatta

sociala fortbildningskursen för lärare m. fl. och av den föreslagna allmänna

utbildningskursen i alkoholfrågan för studie- och ungdomsledare m. fl.;

bidrag för dessa kurser skulle sålunda icke beräknas för nästa budgetår.

Vad angår anslaget till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens

främjande m. m., nu 200,000 kronor, föreslår organisationsnämnden en

beskärning av detta anslag med 50 procent till 100,000 kronor. Jag anser

mig icke kunna nu förorda en så stark begränsning av anslaget utan vill

räkna med en nedsättning av i runt tal 25 procent i förhållande till skolöverstyrelsens

förslag eller till 145,625 kronor. Vidare vill jag tillstyrka,

att till främjande i övrigt av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens

följder beräknas ett belopp av 5,000 kronor ävensom till riksutskottet förde

kristnas nykterhetsrörelse en summa av likaledes 5,000 kronor.

Med hänsyn till de viktiga ändamål, varom här är fråga, vill jag härjämte

s. 253 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

253

förorda åt rikskommittén mot den olagliga rusdryckshanteringen det av

kommittén föreslagna beloppet 28,000 kronor. Däremot kan jag under nuvarande

förhållanden icke förorda någon höjning av hittills till olika nykterhetsorganisationer

m. m. utgående anslagsposter, ej heller anslag för andra

ändamål än jag nu angivit.

Summan av de sålunda av mig för budgetåret 1932/1933 tillstyrkta anslagen

utgör 338,000 kronor. Motsvarande anslag utgjorde för budgetåret

1923/1924 164,500 kronor samt uppgå för budgetåret 1931/1932 till 410,500

kronor.

I enlighet med skolöverstyrelsens förslag torde det för budgetåret 1932/

1933 erforderliga beloppet, 338,000 kronor, lämpligen böra uppföras såsom

ett reservationsanslag under rubrik undervisnings- och upplysningsverksamhet

m. m. för nykterhetens främjande.

I likhet med vad tidigare varit fallet, torde ifrågavarande anslag böra

utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Till stöd för det i motionerna I: 47 och II: 66 framförda yrkandet, i vad

detsamma avser här förevarande anslag, har anförts bland annat följande:

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t föreslagit en betydande

ökning av statsverkets inkomster av rusdrycksmedel. Samtidigt ha också

väsentliga beskärningar skett av nu utgående anslag för bedrivande av ett

effektivt nykterhetsarbete. Det är de svåra ekonomiska förhållandena som

föranlett Kungl. Maj:t till dessa åtgärder. Vad som sålunda föreslagits innebär

därför att samtidigt som ett radikalt avsteg sker från principen örn

statsverkets oberoende av rusdryckstrafiken, även nykterhetsverksamheten får

lämna sitt tillskott till budgeten genom avstående av vissa anslag. Om än

en utsträckt användning av rusdrycksmedel för den allmänna budgetens

behov kan vara försvarligt särskilt i ett bekymmersamt ekonomiskt läge,

finna vi det högst betänkligt örn som konsekvens härav skulle följa, att

nykterhetsverksamheten blir lidande. Snarare borde förhållandet vara omvänt.

Visserligen utgör nykterhetsverksamheten en icke oviktig faktor i

hämmande riktning av det intäktgivande rusdrycksbruket, men dess värdefulla

insatser för höjande av samhälleliga och individuella värden äro dock

så pass stora och värderika, att ett eftersättande av denna verksamhet måste

utgöra en verklig förlust. Vad som här är antytt rörande anslagen till den

nykterhetsfrämjande verksamheten, äger även tillämpning i fråga om de

anslag som avse nykterhetsorganisationernas insatser i det fria folkbildningsarbetet.

Vi förstå fullt väl de svårigheter, som förelegat vid uppgörande av budgetsförslag

under rådande ekonomiska kris, där en mängd krav på omvårdnad

trängas med varandra och med orsaker bottnande i nödläget. Vid

vägning av dessa krav bör dock icke förglömmas, vilken viktig uppgift nykterhetsverksamheten

och folkbildningsarbetet har att fylla. Det är nämligen

ett känt förhållande, att den sysslolöshet och de mångahanda bekymmer,

som inom vida samhällsskikt följa med arbetslösheten, medföra svåra påfrestningar

på individerna och förleda till sådana skadliga avsteg som nykterhetsverksamheten

har till speciell uppgift att förebygga. Icke heller

torde det allmänna och fria folkbildningsarbetet ställas inför vidare och

mera krävande uppgifter än just under en tid av arbetslöshet och nöd.

Särskilt ungdomen, som i vidaste utsträckning drabbas av bristen på sysselsättning

med arbete, måste, örn icke krisverkningarna skola siitta out
-

s. 254 Kontrollera mot PDF

254

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

plånliga spår efter sig för framtiden, beredas tillfällen till studier och förströelser

med fostrande syften. Något bättre medel i kampen mot arbetslöshetens

demoraliserande följder än ett utvecklat folkbildningsväsen torde

knappast givas. .......

Även örn statsverkets stöd gives i oförminskad utsträckning till nykterhets-

och folkbildningsarbetet är det likväl att befara en inskränkning häri.

Kommunernas och organisationernas tillskott kunna näppeligen under nu

rådande kris av kända skäl vara att förvänta i samma utsträckning som

förut. Detta kan vålla avbräck nog. En minskning av statens bidrag

skulle därför vara till dubbelt men.

De anslag vi här åsyfta äro de som upptagas under åttonde huvudtitelns

avdelning k. punkt 233: Understöd till folkbildningsväsendet och punkt 238:

Undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens främjande.

Vad den sistnämnda punkten beträffar har departementschefen helt strukit

såväl nu utgående anslag å 32,000 kronor för anordnande av en social fortbildningskurs

för lärare m. fl., som likaledes nu utgående anslag å 16,000

kronor för anordnande av en allmän utbildningskurs i alkoholfrågan för

studie- och ungdomsledare m. fl. Skolöverstyrelsen har föreslagit respektive

39,450 kronor och 15,800 kronor. Båda dessa anslag finna vi i fortsättningen

äga stort berättigande, även om det sistnämnda måste anses som det för

stunden ojämförligt viktigaste. Vikten av väl kvalificerade studie- och ungdomsledare

är uppenbar. Icke minst viktigt är goda kvalifikationer rörande

insikt i alkoholspörsmålet. Dessa ledares kunnighet i och inställning till

detta spörsmål måste i synnerligt hög g;rad öva inflytande på de ungas sinnen.

Då det säkerligen skulle vara till stort men örn ett avbrott skedde

i denna utbildningsverksamhet, hemställa vi om det anslag skolöverstyrelsen

förordat eller 15,800 kronor för år 1933.

Till stöd för det i motionerna I: 231 och II: 217 framförda yrkandet bar

i motionen I: 231 till en början erinrats, att efter beslut vid 1919 års riksdag

hava — enligt plan, som på sin tid utarbetades av de av Kungl. Maj:t

tillsatta sakkunnige för nykterhetsundervisningen (generaldirektör B. .kson

Bergqvist, överläraren Nils Helger, förste folkskoleinspektören fil. dr Karl

Nordlund och professorn med. dr Einar Sjövall) — sedan år 1920 anordnats

allmänna utbildningskurser för studie- och ungdomsledare, präster och

predikanter m. fl. i ledareställning inom olika organisationer och samfund.

Dessa kurser, som pågått under cirka tre veckor och som mottagit 50 stipendiater,

hava i regel varit förlagda till någon folkhögskola samt ambulerat

till olika delar av landet. Den senaste kursen av detta slag hölls å

Västerbottens läns folkhögskola i Degerfors, Vindeln.

Efter en redogörelse för den för nämnda kurs fastställda kursplanen, förteckning

över kursdeltagare samt uttalanden av deltagare i kursen örn

kursens värde för organisationernas arbete, beträffande vilket allt utskottet

tillåter sig att hänvisa till motionen, har i densamma vidare anförts bland

annat:

Under åberopande av organisationsnämndens förslag har Kungl. Maj:t

föreslagit, att den kurs, för vilken i det föregående redogörelse lämnats,

skall slopas för budgetåret 1932/1933, och man kan befara, att — ifall riks
-

s. 255 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 255

dagen bifaller detta förslag — det kan komma att dröja både ett och flera

år, innan anslag ånyo uppföres för ifrågavarande ändamål.

Man skulle bättre lia kunnat förstå, om också ej gillat, organisationsnämndens

och Kungl. Maj:ts ståndpunkt i denna fråga, därest hittills utgående

anslag för främjande av upplysningsarbetet i nykterhetsfrågan inverkat

på budgetregleringen. Men enligt vad som inhämtas av finansministerns

uttalanden, är ej så förhållandet, eftersom man i stort sett lämnar

rusdrycksmedelsfonden, ur vilken dessa anslag utgå, orubbad.

Något annat motiv för de föreslagna nedskrivningarna av anslagen för

upplysningsarbetet i alkoholfrågan synes därför icke kunna tänkas, örn än

man har skäl att tillämpa sitt i övrigt berömvärda sparsamhetsnit även på

denna punkt, för att undgå eventuella beskyllningar för favorisering av omförmälda

upplysningsarbete. Vi tro dock ej att någon — vilken ställning

man i övrigt intager — skulle våga klandra, ifall man även i dessa nödtider

så kraftigt som det är möjligt från statens sida stödjer nykterhetsrörelsen

i dess arbete på upplysningens väg för höjandet av svenska folkets

nykterhet.

Riksdagens nykterhetsgrupp, som tagit denna fråga i övervägande, har

i varje fall icke kunnat för sin del känna sig övertygad örn det riktiga

eller tillrådliga uti Kungl. Maj:ts förslag på nu ifrågavarande område.

Särskilt vad den allmänna utbildningskursen beträffar synes vad ovan anförts

vara av den art, att riksdagen knappast står till svars med slopande

av varje anslag för densamma.

Däremot synes man böra biträda varje åtgärd, som avser att — med bibehållandet

av kursen i dess nuvarande omfattning — likväl göra alla de

besparingar, som äro möjliga. Enligt vad statsverkspropositionen upplyser

(åttonde huvudtiteln, sid. 591) har centralförbundet för nykterhetsundervisning,

som enligt skolöverstyrelsens bemyndigande fungerar som kursstyrelse,

trott sig kunna »utan risk för den framtida anslutningen av deltagare föreslå

en begränsning av 25 kronor av det hittills till kursdeltagarna (50 till

antalet) utgående statsstipendiet, vars belopp sålunda skulle nedsättas till

100 kronor per deltagare». Vidare har förbundet jämväl ansett sig kunna

föreslå en viss begränsning av föreläsarnas visserligen i det hela redan nu

ganska låga arvodesbelopp och inhiberande för något år av ersättningen för

föreläsarnas i och för sig mycket tidsödande granskning av kursdeltagarnas

resuméer av undervisningen. Med godtagande av dessa beskärningar skulle

— enligt förbundets beräkningar •— anslaget till kursen kunna nedsättas

från hittills utgående 16,000 kronor till 11,000 kronor.

Därest riksdagen, såsom är att hoppas, biträder vårt förslag om, att detta

belopp ställes till förfogande, bör detsamma emellertid ökas med den andel

av administrationsbidraget å 200 kronor, som enligt skolöverstyrelsens mening

bort överföras på det till centralförbundets verksamhet utgående direkta

statsanslaget. Sedan Kungl. Majit föreslagit kursens inhiberande har

nämligen i konsekvens härmed beloppet i fråga strukits.

Beträffande vad som anförts till stöd för de i motionerna I: 232 och

II: 160, samt I: 82 och II: 168 framförda yrkandena, tillåter sig utskottet

hänvisa till motionen I: 232 respektive motionen I: 82.

Över den i det föregående omförmälda, av rikskommittén mot den olagliga

rusdryckshanteringen gjorda framställningen om anslag för budgetåret

s. 256 Kontrollera mot PDF

256

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

1932/1933 har utskottet ansett sig böra i vederbörlig ordning införskaffa

yttranden från socialstyrelsen och skolöverstyrelsen, vilka yttranden äro

såsom bilagor fogade vid detta utlåtande (Bil. A och B).

Utskottet anser sig under nuvarande förhållanden icke böra förorda att för

de under denna punkt avsedda ändamål högre totalbelopp anslås, än som av

Kungl. Majit äskats. Emellertid finner utskottet den allmänna utbildningskurs

för studie- och ungdomsledare m. fl., som enligt Kungl. Majits förslag för

nästa budgetår skulle inställas men vartill medel äskats i motionerna I: 47 och

II: 66 med 15,800 kronor och i motionerna I: 231 och II: 217 med 11,200 kronor,

vara så betydelsefull för undervisnings- och upplysningsarbetet till nykterhetens

främjande, att utskottet icke vill tillstyrka ens ett tillfälligt nedläggande

av densamma. Enligt utskottets mening böra därför till anordnande av berörda

kurs under år 1933 medel beredas men inom ramen för det av Kungl.

Majit föreslagna beloppet. För ändamålet synes ett belopp av 11,200 kronor

vara tillfyllest. Utskottet anser visserligen att det bör överlämnas åt Kungl.

Majit att avgöra, huru detta belopp skall åstadkommas, men vill framhålla,

att utskottet anser det erforderliga beloppet icke böra beredas genom en

allmän likformig sänkning av övriga understöd utan genom minskning på

lämpligt sätt av vissa anslagsposter, som synas kunna tåla en nedprutning.

Med angivna ändring ansluter sig utskottet till Kungl. Majits förslag

samt avstyrker följaktligen de i ämnet väckta motionerna, i vad de avvika

från utskottets nu intagna ståndpunkt.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Majits förslag

och herrar Bärgs m. fl., Olssons i Gävle m. fl., Bergmans

m. fl. och Bengtssons i Norup m. fl. ovannämnda motioner

(1:47, 11:66, 1:231 och 11:217) samt med avslag å herrar

Granströms m. fl., Ljunggrens m. fl., Bergmans m. fl. och

Bengtssons i Norup m. fl. ovannämnda motioner (I: 232,

II: 160, I: 82 och II: 168) i vad de skilja sig från Kungl.

Majits förslag, till undervisnings- och upplysningsverksamhet

m. m. för nykterhetens främjande anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra reservationsanslag av 338,000 kronor

att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel under de

villkor, som av Kungl. Majit prövas lämpliga, samt till de

av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 4 januari 1932 under punkten 238 omförmälda

ändamålen med högst de av departementschefen angivna

beloppen, dock med iakttagande av de ändringar i

sistberörda avseende, som föranledas av vad utskottet ovan

tillstyrkt i fråga om anordnande under år 1933 av en allmän

s. 257 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

257

utbildningskurs i alkoholfrågan för studie- och ungdomsledare

m. fl.

243:o) Kungl. Majit har (punkt 239) föreslagit riksdagen att till understöd

åt föreningar, som anordna god orkestermusik för allmänheten, samt till

inspektion av ifrågavarande föreningars och orkestrars verksamhet anvisa

för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag å 57,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 598—599 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena i första kammaren av herrar J. Johansson i Friggeråker

och F. Julin (I: 159) och den andra i andra kammaren av herr H.

Svensson i Grönvik m. fl. (II: 170), i vilka motioner hemställts att riksdagen

måtte avslå Kungl. Maj:ts förslag örn ett anslag å 57,000 kronor för nästa

budgetår till vissa orkesterföreningar.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras yrkande andragna skälen

får utskottet hänvisa till motionen I: 159.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra anslag av 57,000

kronor.

Statens organisationsnämnd har beträffande här förevarande anslag anfört:

Under hänvisning till vad organisationsnämnden i skrivelse den 19 oktober

1931 anfört rörande principerna för anvisandet av statsbidrag genom

lotterimedel och då ifrågavarande ändamål synes vara ett sådant, som enligt

dessa principer hellre bör tillgodoses genom lotterimedel än genom anslag

å riksstaten, anser organisationsnämnden, att särskilt anslag för nu ifrågavarande

ändamål icke bör i riksstaten upptagas.

Departementschefen har ansett ifrågavarande understöd allt fortfarande

böra beviljas förmedelst anslags anvisande å riksstaten.

Utskottet, som tillmäter ifrågavarande anslag en icke ringa betydelse ur

folkbildnings- och allmänt kulturell synpunkt och därför anser det vara av

vikt, att medelsbehovet för budgetåret 1932/1933 tryggas genom anslag av

riksdagen, tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och kan alltså icke biträda de

i ämnet väckta motionerna. Därest för framtiden Kungl. Maj:t skulle finna

mera lämpligt att tillgodose förevarande ändamål genom understöd av lotterimedel,

har emellertid utskottet intet att erinra häremot.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herrar Johanssons i Friggeråker och

Julins samt Svenssons i Grönvik m. fl. ovannämnda motioner

(I: 159 och II: 170), till understöd åt föreningar, som

anordna god orkestermusik för allmänheten, samt till inspek
Bihang

till riksdagens protokoll 1932. 6 sami. 8 käft. (Nr 8.) 17

Musikföreställningar

för allmänheten
[239.

]

jämte två i

ämnet väckta

motioner.

Utskottets

yttrande.

s. 258 Kontrollera mot PDF

258

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Folkliga

musikskolan

i Arvika.

[240.]

Befrämjande

av vissa

i samband

med biografväsendet

stående

ändamål.

[241.]

tion av ifrågavarande föreningars och orkestrars verksamhet

anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag å 57,000

kronor.

244:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 240) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till folkliga musikskolan i Arvika för en

minst 20 veckor''lång kurs under verksamhetsåret 1932/1933

bevilja för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 6,000

kronor att utgå på de villkor, Kungl. Majit kan finna gott

föreskriva.

245:o) Kungl. Majit har (punkt 241) föreslagit riksdagen att till befrämjande

av vissa i samband med biografväsendet stående ändamål för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra reservationsanslag å 10,000 kronor att utgå

med den fördelning och enligt de närmare villkor, som av Kungl. Majit

bestämmas.

Utredningen återfinnes å sid. 600—602 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra reservationsanslag

av 50,000 kronor.

Statens organisationsnämnd har utlåtit sig beträffande anslag för här förevarande

ändamål och därvid — efter en redogörelse för användningen av

det för budgetåret 1931/1932 till förfogande ställda anslaget — anfört bland

annat:

Ifrågakomna ändamål synas organisationsnämnden i allmänhet vara av

den art, att med deras tillgodoseende bör i tider av statsfinansiella svårigheter

anstå. Då emellertid möjlighet bör hållas öppen att, i händelse särskild

anledning därtill skulle yppas, anvisa medel till något synnerligen

behjärtansvärt ändamål, anser sig organisationsnämnden icke böra föreslå,

att anslaget helt indrages, utan tillstyrker, att detsamma nedsättes med

40,000 kronor till 10,000 kronor.

Med hänsyn till nu rådande förhållanden har departementschefen ansett

sig böra biträda organisationsnämndens förslag.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må till befrämjande av vissa i samband

med biografväsendet stående ändamål för budgetåret 1932/

1933 anvisa ett extra reservationsanslag å 10,000 kronor

att utgå med den fördelning och enligt de närmare villkor,

som av Kungl. Majit bestämmas.

s. 259 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

259

246:o) I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 242) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1932/1933 anvisa

a) till ersättning åt postverket för dess bestyr med statens

studielån ett extra förslagsanslag av 1,850 kronor,

b) till bestridande av kostnaderna för den nämnd, som

under år 1933 må komma att handlägga ärenden rörande

omförmälda lån, ett extra anslag av 5,000 kronor.

Åtgärder för fysisk utbildning.

247:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 243) föreslagit riksdagen i

fråga örn gymnastiska centralinstitutet kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

248:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 244) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understödjande av gymnastik och idrott

anvisa för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 120,000

kronor, därav till svenska gymnastikförbundet 55,000 kronor,

att utgå på de villkor, Kungl. Majit kan finna skäl bestämma.

249:o) Kungl. Majit har (punkt 245) föreslagit riksdagen att till understöd

åt s. k. friluftsläger för skolbarn anvisa för budgetåret 1932/1933 ett

extra reservationsanslag av 6-,000 kronor att utgå på de villkor, Kungl. Majit

kan finna skäl bestämma.

Utredningen återfinnes å sid. 606—607 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr J. P. Johansson väckt motion (I: 78), vari hemställts, att

riksdagen ville till understöd åt s. k. friluftsläger för skolbarn (åttonde

huvudtiteln, avd. L, punkt 3, sid. 606) bevilja samma belopp som innevarande

år eller 12,500 kronor, att utgå på de villkor, Kungl. Majit kan

finna skäl bestämma.

Beträffande de av motionären till stöd för framställningen andragna skälen

får utskottet hänvisa till motionen.

Vissa kostnader

för

utdelning av

statens studielån.

[242.]

Gymnastiska

centralinsti
tutet.

[243.]

Understödjande

av

gymnastik

och idrott.

[244.]

Understöd

åt s. k. friluftsläger

för skolbarn.

[245.]

jämte en i

ämnet väckt

motion.

s. 260 Kontrollera mot PDF

260

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Motioner om

anslag till

understödjande

av skididrotten

bland ungdomen.

Utskottets

yttrande.

Skolöverstyrelsen har hemställt om anslag med oförändrat belopp 12,500

kronor, för budgetåret 1932/1933.

Statens organisationsnämnd har inkommit med yttrande i ärendet och

därvid uttalat, att förevarande anslag borde enligt nämndens mening helt

utgå ur budgeten.

Departementschefen har anfört bland annat:

Intresset för friluftslägren för skolbarn är i stigande, och fortsatt anslag

för ändamålet torde böra äskas för budgetåret 1932/1933. Beträffande anslagets

belopp nödgas jag med hänsyn till rådande förhållanden föreslå en

begränsning av det hittills utgående anslaget till 6,000 kronor.

Av de skäl, departementschefen anfört, anser utskottet anslag med högre

belopp än Kungl. Maj:t föreslagit icke böra ifrågakomma. Utskottet avstyrker

alltså förenämnda motion (I: 78) samt ansluter sig till Kungl. Maj:ts

förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herr J. P. Johanssons ovannämnda motion

(I: 78) i vad den skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag,

till understöd åt s. k. friluftsläger för skolbarn anvisa för

budgetåret 1932/1933 ett extra reservationsanslag av 6,000

kronor att utgå på de villkor, Kungl. Majit kan finna

skäl bestämma.

250:o) I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av W. Björck m. fl. (I: 48) och den andra inom andra kammaren av

herr H. Hallén (II: 117) har hemställts, att riksdagen till understödjande av

skididrotten bland ungdomen ville för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra

reservationsanslag av 12,000 kronor att utgå under de villkor, Kungl. Majit

kan finna gott föreskriva.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionen I: 48.

Utskottet anser ifrågavarande anslag tjäna ett mycket nyttigt ändamål

men kan dock under rådande ekonomiska förhållanden icke förorda, att

riksdagen beviljar medel för ändamålet.

Utskottet hemställer alltså,

att herrar W. Björcks m. fl. och Halléns ovannämnda

motioner (1:48 och 11:117) icke må vinna riksdagens bifall.

s. 261 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

261

Understöd åt vetenskap, vitterhet och

konst m. m.

251:o) Kungl. Mart har (punkt 246) föreslagit riksdagen att till ytterligare

medel för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra anslag av 35,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 608—616 i statsrådsprotokollet.

Under rubriken »resestipendier samt läroböckers, tidskrifters och lärda

verks utgivande» var under lång tid särskilt anslag anvisat å riksstaten.

I riksstaten för budgetåret 1923/1924 var det ordinarie anslaget uppfört

med oförändrat belopp, 150,000 kronor, men under ändrad rubrik »till utgivande

av tidskrifter, lärda verk och läroböcker». Till förstärkande av

detta anslag anvisades ett extra anslag av 25,000 kronor. För vart och ett

av budgetåren 1924/1930 har till förfogande för ändamålet stått ett sammanlagt

belopp av 165,000 kronor, därav på ordinarie stat 150,000 kronor

och på extra stat 15,000 kronor. Vid 1930 års riksdag höjdes ifrågavarande

förstärkningsanslag för budgetåret 1930/1931 till 20,000 kronor.

Jämväl för budgetåret 1931/1932 utgår anslaget med ett belopp av 20,000

kronor.

♦

Innan departementschefen ingått på frågan örn det belopp, med vilket

här ifrågavarande förstärkningsanslag må upptagas i riksstaten för budgetåret

1932/1933, har han erinrat örn vissa anslag för ändamål av ungefär

enahanda art, som sedan åtskilliga år anvisats av riksdagen och ifråga örn

vilka ansökningar föreligga för budgetåret 1932/1933.

Till understödjande av svenska fornskriftssällskapets verksamhet utgår

för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag å 2,000 kronor. Sällskapets

styrelse har hemställt örn beredande av anslag för budgetåret 1932/

1933 med 2,000 kronor. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien har

den 3 november 1931 avgivit utlåtande över den gjorda framställningen

och därvid tillstyrkt densamma. Statens organisationsnämnd har i avlåten

skrivelse förklarat sig icke finna anledning att föreslå någon ändring med

avseende å ifrågavarande anslag.

Till understöd åt samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens

historia utgår för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag å 2,000

kronor. Samfundet har hemställt örn beredande av anslag för budgetåret

1932/1933 med 2,000 kronor. Vitterhetsakademien har den 6 oktober 1931

avgivit utlåtande över den gjorda framställningen och därvid tillstyrkt densamma.

Statens organisationsnämnd har i avgivet utlåtande rörande detta anslag

anfört följande:

Förstärkande

av reservationsanslaget

till utgivande

av tidskrifter,

lärda verk

och läroböcker.

[246.]

s. 262 Kontrollera mot PDF

262

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Organisationsnämnden finner det icke kunna förordas, att samtidigt som

å riksstaten finnes uppfört anslag till utgivande av tidskrifter, lärda verk

och läroböcker i allmänhet därjämte beviljas särskilda anslag för vissa speciella

dylika verk. Genom ett sådant förfarande äventyras nämligen en enhetlig

prövning av anslagsbehoven.

Ur budgetsynpunkt synes riktigast, att det allmänna anslaget till utgivande

av tidskrifter, lärda verk och läroböcker bestämmes till den storlek,

som för ändamålet prövas erforderlig och den statsfinansiella situationen

medgiver, samt att därefter alla specialanslag för liknande ändamål uteslutas

ur riksstaten.

Organisationsnämnden, som icke ansett sig böra intaga någon ståndpunkt

till fördelningen av de i riksstaten under åttonde huvudtiteln M 22 och M 23

uppförda anslagen å tillhopa 170,000 kronor anser sig emellertid kunna utgå

därifrån, att med den noggrannare prövning av olika framställningar om

statsbidrag som det nuvarande statsfinansiella läget nödvändiggör, inom den

sålunda angivna ramen av 170,000 kronor skall kunna beredas utrymme

för skäligt understöd även till de tidskrifter och lärda verk, för vilka nu

särskilt anslag finnes anvisat å åttonde huvudtiteln under rubriken »M Understöd

åt vetenskap, vitterhet och konst m. m.» och som ej äro av rent

tillfällig art.

Då anslaget till samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens

historia synes avse ändamål, som rätteligen bör befrämjas genom

understöd från huvudtitelns allmänna anslag till utgivande av tidskrifter,

lärda verk m. m., tillstyrker organisationsnämnden, under hänvisning till

vad den ovan anfört, att särskilt anslag för ändamålet icke vidare anvisas

i riksstaten.

Till understödjande av svenska vitterhetssamfundets verksamhet utgår för

budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag å 2,000 kronor.

Samfundets styrelse har hemställt örn beredande för budgetåret 1932/1933

av ett anslag för ändamålet å 2,000 kronor. Svenska akademien har tillstyrkt

ansökningen.

Statens organisationsnämnd har i avgivet utlåtande beträffande detta anslag

anfört följande:

I den mån statsbidrag ej kan beredas av de å åttonde huvudtiteln under

M 22 och M 23 för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker upptagna

anslagen, saknar nämnden anledning tillstyrka, att särskilt anslag anvisas

för ifrågavarande ändamål.

För utgivande av tidskriften »Svenska landsmål och svenskt folkliv» utgår

för budgetåret 1931/1932 ett anslag å 6,350 kronor.

Hos Kungl. Maj:t har nu tidskriftens utgivare, professor emeritus J. A.

Lundell, hemställt örn beviljande för budgetperioden 1932/1933 av enahanda

belopp, 6,350 kronor, till understöd för tidskriftens fortsatta utgivande.

Efter hörande av filosofiska fakultetens vid universitetet i Uppsala humanistiska

sektion har universitetskanslern i likhet med nämnda sektion förordat

bifall till den gjorda framställningen.

I avgivet utlåtande har statens organisationsnämnd, under hänvisning till

vad nämnden anfört beträffande anslaget till samfundet för utgivande av

s. 263 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 263

handskrifter rörande Skandinaviens historia, förklarat sig anse, att särskilt

anslag å riksstaten icke borde anvisas för nu ifrågavarande ändamål.

Till utgivare av ordboken över Gotlands folkmål utgår för budgetåret 1931/

1932 ett extra anslag av 3,000 kronor.

Hos Kungl. Majit har ordbokens utgivare, professor emeritus J. A. Lundell,

hemställt örn framställning till 1932 års riksdag örn anvisande för

budgetåret 1932/1933 av ett anslag å 3,000 kronor för här ifrågavarande

ändamål. Över framställningen hava yttranden avgivits av filosofiska fakultetens

vid universitetet i Uppsala humanistiska sektion och av kanslern

för rikets universitet, vilka tillstyrkt densamma.

I avgivet utlåtande har statens organisationsnämnd, under hänvisning till

vad nämnden anfört beträffande anslaget till samfundet för utgivande av

handskrifter rörande Skandinaviens historia, förklarat sig anse, att särskilt

anslag å riksstaten icke borde anvisas för nu ifrågavarande ändamål.

Till fortsatt utgivande av verket »Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium»,

utgivet av riksantikvarien S. Curman och professorn J. Roosval, utgår

för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor.

Hos Kungl. Majit hava Curman och Roosval hemställt örn utverkande

för budgetåret 1932/1933 av ett anslag å 15,000 kronor för här ifrågavarande

ändamål. Tillika hava de, jämlikt ett uttalande av 1931 års riksdag,

framlagt dels en översiktlig redogörelse för vad som hittills med

statsunderstöd blivit utfört av ifrågavarande arbete, dels ock en plan för

arbetets fortsatta bedrivande med beräkning av den tid, som återstode till

dess fullbordan.

Antalet av trycket utgivna kyrkobeskrivningar utgör för närvarande 120.

I tryckfärdigt korrekturtryck, i tryckfärdigt manuskript eller i under slutlig

bearbetning varande manuskript finnas 460 kyrkobeskrivningar. Uppmätningsritningarnas

antal är cirka 3,650, fotografiska negativ finnas till ett antal

av cirka 4,800. I statsbidrag har under tiden 1914—1930 utgått 187,500

kronor; anslag av landsting, kommuner, institutioner och enskilda personer

ha under åren 1911—1930 uppgått till 86,800 kronor. Härvid är att märka,

att de större stadsförsamlingarna, särskilt i Stockholm, helt bekostat sina

kyrkors beskrivningar.

För tryckning hava statsmedel hittills icke behövt användas.

Inga arvoden för utgivarnas arbete hava hittills utbetalats.

Under förutsättning att ett anslagsbelopp av cirka 36,000 kronor årligen

utan avbrott kan stå till utgivarnas förfogande, beräknas arbetet med beskrivningen

av Sveriges kyrkor skulle kunna fullbordas under loppet av

omkring 20 år.

Över framställningen om anslag för här ifrågavarande ändamål för budgetåret

1932/1933 har vitterhetsakademien avgivit utlåtande och därvid anfört

bland annat:

Publikationen Sveriges kyrkor utgjorde en synnerligen viktig hjälpkälla

för och underlättade arbetet inom ett av akademiens främsta verksamhets
-

s. 264 Kontrollera mot PDF

264

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

områden. Dess betydelse för konsthistorisk och över huvud kulturhistorisk

forskning hade vid fyrfaldiga tillfällen tidigare förordats. Akademien ville

därför livligt förorda nu föreliggande ansökning.

I avgivet yttrande har statens organisationsnämnd anfört följande:

Ehuru ifrågavarande arbete, såsom vid den år 1930 beslutade höjningen

av förevarande anslag framhållits, får anses vara av stor betydelse i angivna

hänseenden, är detsamma dock av den art, att statsunderstöd till

detsamma icke bör utgå i tider av statsfinansiella svårigheter. Organisationsnämnden

tillstyrker förty, att anslag för ändamålet icke för nästkommande

budgetår äskas.

För egen del har departementschefen anfört följande:

Såsom av den nu lämnade redogörelsen framgår, hava under en följd av

år vid sidan av anslaget till utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker

beviljats särskilda anslag för vissa speciella dylika verk.

Då det enligt min mening måste anses önskvärt att söka minska mängden

av smärre anslag under åttonde huvudtiteln och att därigenom erhålla

en större överskådlighet över de olika anslagsbehoven och en mer enhetlig

prövning av desamma, vill jag förorda, att det allmänna anslaget till tidskrifter,

lärda verk och läroböcker bestämmes till den storlek, som för ändamålet

prövas erforderlig och den statsfinansiella situationen medgiver, samt

att därefter alla specialanslag för liknande ändamål uteslutas ur riksstaten.

Från denna utgångspunkt anser jag mig nu böra föreslå, att de hittills

utgående anslagen till svenska fornskriftsällskapet, samfundet för utgivande

av handskrifter rörande Skandinaviens historia, svenska vitterhetssamfundet,

tidskriften »Svenska landsmål och svenskt folkliv», ordbok över Gotlands

folkmål samt verket »Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium» icke

längre upptagas i riksstaten, men att däremot förstärkningsanslaget till tidskrifter,

lärda verk och läroböcker höjes.

Nämnda förstärkningsanslag utgår för innevarande budgetår, såsom tidigare

erinrats, med ett belopp av 20,000 kronor. Summan av de sex av

mig nyss omförmälda specialanslagen utgör 30,350 kronor. Därest förstärkningsanslaget

höjes till 35,000 kronor — vadan alltså till förfogande skulle

stå sammanlagt 185,000 kronor — innebär detta en minskning på riksstaten

med 15,350 kronor och alltså en motsvarande begränsning av möjligheten

att stödja de från allmän kultursynpunkt så betydelsefulla företag, varom

här är fråga, men dels torde detta för något år vara möjligt genom att

övriga från det s. k. lärdaverksanslaget utgående understöd underkastas viss

beskärning, dels vill jag uttala den förhoppningen, att när den statsekonomiska

situationen det tillåter, det skall bliva möjligt att höja ifrågavarande

anslag till det belopp, som kan med hänsyn till föreliggande behov befinnas

erforderligt. Jag anser sålunda, att det tillsvidare synes möjligt att, efter

en noggrann prövning av samtliga ansökningar örn statsbidrag för här ifrågavarande

ändamål, inom denna ram bereda utrymme för skäligt understöd

även till de tidskrifter och lärda verk, för vilka nu särskilda anslag finnas

anvisade. I avseende å dispositionen av det s. k. lärdaverksanslaget vill jag

erinra, att de hittills utgående understöden hittills uteslutande avsett allenast

direkta tryckningskostnader. Jag anser det praktiskt och lämpligt, att understöd

må avse ej endast tryckningskostnader utan även andra för ett ve
-

s. 265 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

265

tenskapligt arbete erforderliga direkta framställningskostnader, dock icke

sådana, som avse författarhonorar eller redaktionsarvoden.

Jag anser mig slutligen böra med några ord beröra frågan om verket

»Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium.» Den av 1931 års riksdag

begärda utredningen, för vilken tidigare redogjorts, giver vid handen, att

av detta verk — trots mångårigt intensivt arbete och stora bidrag från stat,

kommuner och enskilda — ännu mycket återstår. Verkets stora betydelse

ur både konsthistorisk och allmän kulturhistorisk synpunkt samt de stora

personliga uppoffringar, som dess utgivare personligen iklätt sig för detsamma,

tala emellertid för, att detsamma även i fortsättningen understödjes

av statsmedel. Beloppet av detta understöd synes då böra prövas för varje

gång i jämförelse med övriga ansökningar om statsbidrag.

Åtgärden att till ifrågavarande anslag hänföra de smärre anslag, som för

likartade ändamål hittills varit uppförda särskilt för sig på riksstaten, synes

utskottet lämplig. Emellertid ser sig utskottet med hänsyn till det nuvarande

ekonomiska läget nödsakat att för budgetåret 1932/1933, utöver vad

Kungl. Maj:ts förslag innebär, ifrågasätta ytterligare nedsättning av de för

här ifrågavarande ändamål avsedda anslagsmedlen. Utskottet har den uppfattningen,

att beträffande vissa arbeten, för vilkas utgivning statsunderstöd

för närvarande utgår, en nedsättning av understöden utan svårare

men kan ske, och att beträffande andra arbeten ett tillfälligt uppehåll i

utgivningen ej kan sägas medföra större olägenheter. Med hänsyn härtill

anser sig utskottet kunna föreslå, att förstärkningsanslaget nedsättes till

20,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till ytterligare medel för utgivande av

tidskrifter, lärda verk och läroböcker för budgetåret 1932/

1933 anvisa ett extra anslag av 20,000 kronor.

252:o) Sedan 1931 års riksdag till understöd under tiden den 1 juli 1931

—den 30 juni 1934 åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt förtjänst

beviljat ett anslag av 60,000 kronor att efter grunder och på villkor, som

av Kungl. Majit bestämdes, efter sakkunnigas hörande av Kungl. Majit

fördelas mellan därav förtjänta vitterhetsidkare, samt därav för budgetåret

1931/1932 såsom extra anslag anvisat 20,000 kronor, har nu Kungl. Majit

(punkt 247) föreslagit riksdagen att av nämnda av 1931 års riksdag beviljade

anslag å 60,000 kronor för budgetåret 1932/1933 såsom extra anslag

anvisa 20,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det av 1931 års riksdag till understöd

under tiden den 1 juli 1931—den 30 juni 1934 åt inhemska

skönlitterära författare av utmärkt förtjänst beviljade

anslaget av 60,000 kronor att efter grunder och på

Utskottets

yttrande.

Understöd

åt inhemska

skönlitterära

författare.

[247.]

s. 266 Kontrollera mot PDF

266

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ortnamns
kommissio
nen.

[248.]

Bestridande

av med

landsmålsundersökningarna

i riket

förenade

kostnader.

[249.J

Nusvensk

ordbok.

[250.]

villkor, som av Kungl. Maj:t bestämdes, efter sakkunnigas

hörande av Kungl. Maj:t fördelas mellan därav förtjänta

vitterhetsidkare, för budgetåret 1932/1933 såsom extra anslag

anvisa 20,000 kronor.

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 248) hemställer ut
att

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till ortnamnskommissionen för bestridande

av med ortnamnsundersökningarna i riket förenade kostnader

för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av

6,500 kronor att utgå med den närmare fördelning och enligt

de villkor, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

254:o) Kungl. Majit har (punkt 249) föreslagit riksdagen att till bestridande

av med landsmålsundersökningarna i riket förenade kostnader för

budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag av 70,880 kronor att utgå i

enlighet med den närmare fördelning och enligt de grunder, Kungl. Majit

kunde finna gott föreskriva.

Utredningen återfinnes å sid. 618—622 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra anslag av 67,040

kronor.

Anslagsökningen, 3,840 kronor, avser att bereda medel till författningsenliga

ålderstillägg åt de befattningshavare, som avlönas från här förevarande

anslag.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag, hemställer,

att riksdagen må till bestridande av med landsmålsundersökningarna

i riket förenade kostnader för budgetåret 1932/

1933 anvisa ett extra anslag av 70,880 kronor att utgå i

enlighet med den närmare fördelning och enligt de grunder,

Kungl. Majit kunde finna gott föreskriva.

255:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 250) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum,

a) såsom understöd åt docenten O. Östergren för fortsatt

utgivande av hans arbete »Nusvensk ordbok» anvisa

för budgetåret 1932/1933 ett extra anslag av 8,000 kronor,

b) för bestridande av kostnader för teknisk hjälp vid

ordbokens utgivning samt för böcker och materiel anvisa

253:o) I

skottet,

s. 267 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

267

för samma budgetår ett extra reservationsanslag av 4,000

kronor allt att utgå på de villkor, Kungl. Majit kan finna

gott bestämma.

256:o) Kungl. Majit har (punkt 251) föreslagit riksdagen, att till utredige- Äldre svensk

ring och tryckning av framlidne revisionssekreteraren Nils Anderssons efterlämnade

samlingar av äldre svensk folkmusik anvisa för budgetåret 1932/

1933 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor att utgå på de villkor,

som av Kungl. Majit bestämmas.

Utredningen återfinnes å sid. 623—625 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra reservationsanslag

av 10,000 kronor.

Vid sin anmälan örn anvisandet av detta anslag anförde 1931 års riksdag:

Då det synes önskvärt, att ifrågavarande arbete, på vilket statsverket redan

nedlagt betydande kostnader, bringas till fullbordan, har riksdagen ansett

sig böra bifalla Kungl. Majits förslag. Riksdagen förutsätter emellertid

härvid, att arbetet skall komma att slutföras inom den nu beräknade tiden,

d. v. s., förutom budgetåret 1930/1931, inom ytterligare tre budgetår.

Folkmusikkommissionen har anhållit, att Kungl. Majit för budgetåret

1932/1933 ville bevilja kommissionen ett anslag av 10,000 kronor för fortsättande

av utredigeringen i tryckfärdigt skick av ifrågavarande samlingar

med rätt för kommissionen att använda en del av anslaget till fortsatt

publicering av det färdigställda materialet.

Musikaliska akademien har tillstyrkt bifall till ansökningen under framhållande,

att fortsatt statsunderstöd torde utgöra en nödvändig förutsättning

för att bereda folkmusikkommissionen möjlighet att fullfölja ifrågavarande

för svensk kultur synnerligen betydelsefulla uppdrag.

Statens organisationsnämnd har i frågan inkommit med ett yttrande av

följande innehåll:

Organisationsnämnden har varit i tillfälle att taga del av folkmusikkommissionens

omkostnadsstat för ifrågavarande arbete och därvid kommit till

den uppfattningen, att någon nedsättning av förevarande anslag ej låter sig

göra, därest arbetet skall kunna i önskvärd utsträckning föras till slut.

Då organisationsnämnden till följd därav tillstyrker, att anslaget oförändrat

upptages i statsverkspropositionen till 1932 års riksdag, anser sig nämnden

kunna utgå från, att ifrågakomna arbete — som synes hava i vissa hänseenden

givits en något vidare omfattning än meningen vid anslagets beviljande

vid 1924 års riksdag måhända varit — i fortsättningen hålles inom

av statsmakterna avsedd ram saint bedrives så, att detsamma kan vara

slutfört inom den av 1931 års riksdag förutsatta tid.

Departementschefen har anfört:

För att möjliggöra fullföljandet av folkmusikkommissionens ifrågavarande

arbete torde det begärda anslaget å 10,000 kronor böra beviljas för nästkommande

budgetår, och högst en f järdedel av anslaget eller 2,500 kronor

torde få användas för tryckningsändamål. Avslutandet av kommissionens

s. 268 Kontrollera mot PDF

268

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Föreningen

Pietää.

[252.]

Svenska

naturskydds
föreningen.

[253.]

arbete kommer därefter enligt den av kommissionen framlagda och av 1931

års riksdag godtagna planen att kräva understöd endast under ytterligare

ett budgetår, efter vilken tid intet anslag för ändamålet bör ifrågakomma.

Under förutsättning att, på sätt departementschefen angivit, anslag för

ifrågavarande ändamål icke kommer att krävas för tiden efter budgetåret

1933/1934, anser sig utskottet böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till utredigering och tryckning av framlidne

revisionssekreteraren Nils Anderssons efterlämnade samlingar

av äldre svensk folkmusik anvisa för budgetåret

1932/1933 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor att

utgå på de villkor, som av Kungl. Maj:t bestämmas.

257:o) Kungl. Maj:t har (punkt 252) föreslagit riksdagen att till främjande

av föreningen Pietas’ verksamhet under år 1932 anvisa för budgetåret 1932/

1933 ett extra anslag av 1,000 kronor under villkor att föreningen till

statens historiska museum med äganderätt överlämnar genom föreningens

försorg utförda fotografier, register och beskrivningar över behandlade

föremål.

Utredningen återfinnes å sid. 626 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra anslag av 2,50(>

kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maurts förslag, hemställer,

att riksdagen må till främjande av föreningen Pietää''

verksamhet under år 1932 anvisa för budgetåret 1932/1933

ett extra anslag av 1,000 kronor under villkor att föreningen

till statens historiska museum med äganderätt överlämnar

genom föreningens försorg utförda fotografier, register och

beskrivningar över behandlade föremål.

258:o) Kungl. Maj:t har (punkt 253) föreslagit riksdagen att till främjande

av svenska naturskyddsföreningens verksamhet för budgetåret 1932/1933 anvisa

ett extra anslag av 1,000 kronor att utgå under de villkor, som av

Kungl. Maj:t bestämmas.

Utredningen återfinnes å sid. 626—627 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för ändamålet ett extra anslag av 2,500

kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag hemställer,

s. 269 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

269

att riksdagen må till främjande av svenska naturskyddsföreningens

verksamhet för budgetåret 1932/1933 anvisa ett

extra anslag av 1,000 kronor att utgå under de villkor, som

av Kungl. Majit bestämmas.

259:o) Sedan 1928 års riksdag till magnetisk uppmätning av Sveriges

fastland beviljat ett belopp av 60,000 kronor samt av nämnda belopp anvisat

för ett vart av budgetåren 1928/1939 ett extra reservationsanslag av

10,000 kronor, har nu Kungl. Majit (punkt 254) föreslagit riksdagen att av

om förm alda belopp av 60,000 kronor för budgetåret 1932/1933 såsom extra

reservationsanslag anvisa 10,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det år 1928 till magnetisk uppmätning

av Sveriges fastland beviljade beloppet av 60,000 kronor

för budgetåret 1932/1933 såsom extra reservationsanslag

anvisa ett belopp av 10,000 kronor.

260:o) I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 255) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd åt ryske undersåten Alexander

Sibiriakoff för budgetåret 1932/1933 anvisa ett extra anslag

av 3,000 kronor.

261 :o) Sedan 1929 års riksdag såsom understöd åt kontraktsprosten L. P

R. Matsson för fullföljande under budgetåren 1929/1934 av hans Rosa-forskningar

beviljat ett belopp av 24,000 kronor, och riksdagen därpv anvisat

för vart och ett av budgetåren 1929/1931 såsom extra anslag 4,800 kronor

ävensom för budgetåret 1931/1932 3,575 kronor att utgå under förutsättning,

att Matsson odelat ägnade sig åt dessa forskningar, samt på de villkor

i övrigt, Kungl. Majit kunde finna gott föreskriva, har nu Kungl. Majit

(punkt 256) föreslagit riksdagen att av nämnda av 1929 års riksdag beviljade

anslag å 24,000 kronor för budgetåret 1932/1933 anvisa såsom extra

anslag 3,575 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det såsom understöd åt kontraktsprosten

L. P. R. Matsson för fullföljande under budgetåren

1929/1934 av bans Rosa-forskningar beviljade anslaget å

24,000 kronor för budgetåret 1932/1933 anvisa såsom extra

anslag 3,575 kronor.

Magnetisk

uppmätning

av Sveriges

fastland.

[254.]

Understöd

åt ryske

undersåten

Alexander

Sibiriakoff.

[255.]

Understöd

åt kontraktsprosten

L. P. R. Matsson

för fullföljande

av

hans Rosaforskningar.

[256.]

s. 270 Kontrollera mot PDF

270

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Understöd åt

doktor Paul

Rosenius för

hans arbete

»Sveriges

fåglar och

fågelbon».

[257.]

Understöd åt

stationsinspektoren

K.

Tirén för

fullföljandet

och avslutandet

av hanssamlings-

och

forskningsarbete
[258.

]

Anslag till

en internationell

konsthistorisk

kongress

år 1933

i Stockholm.

[259.]

262:o) Sedan 1931 års riksdag till understöd åt doktor Paul Rosenius

för fullföljande under budgetåren 1931/1937 av hans arbete »Sveriges fåglar

och fågelbon» beviljat ett belopp av 24,000 kronor och därav för budgetåret

1931/1932 såsom extra anslag anvisat ett belopp av 4,000 kronor,

har nu Kungl. Majit (punkt 257) föreslagit riksdagen att av nämnda av

1931 års riksdag beviljade belopp av 24,000 kronor för budgetåret 1932/1933

anvisa såsom extra anslag ett belopp av 4,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det av 1931 års riksdag till understöd

åt doktor Paul Rosenius för fullföljande under budgetåren

1931/1937 av hans arbete »Sveriges fåglar och fågelbon»

beviljade beloppet av 24,000 kronor för budgetåret

1932/1933 anvisa såsom extra anslag ett belopp av 4,000

kronor.

263:o) Sedan 1931 års riksdag såsom understöd åt stationsinspektoren

Karl Tirén för fullföljandet och avslutandet av hans samlings- och forskningsarbete

beträffande lapparnas musik beviljat ett belopp av 9,000 kronor

och därav för budgetåret 193U1932 såsom extra anslag anvisat 3,000

kronor att utgå på de villkor, Kungl. Majit kunde finna gott föreskriva,

har nu Kungl. Majit (punkt 258) föreslagit riksdagen att av nämnda av

1931 års riksdag beviljade anslag å 9,000 kronor för budgetåret 1932/1933

såsom extra anslag anvisa 3,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det såsom understöd åt stationsinspektoren

K. Tirén för fullföljandet och avslutandet av hans samlings-

och forskningsarbete beträffande lapparnas musik beviljade

anslaget å 9,000 kronor för budgetåret 1932/1933

såsom extra anslag anvisa 3,000 kronor.

264:o) Sedan 1931 års riksdag till bestridande av kostnaderna för hållande

av en internationell konsthistorisk kongress i Stockholm år 1933 beviljat

ett anslag av 15,000 kronor samt därav för budgetåret 1931/1932 såsom extra

reservationsanslag anvisat 5,000 kronor, har nu Kungl. Majit (punkt 259)

föreslagit riksdagen att av nämnda av 1931 års riksdag beviljade anslag av

15,000 kronor för budgetåret 1932/1933 såsom extra reservationsanslag anvisa

5,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det till bestridande av kostnaderna

för hållande av en internationell konsthistorisk kongress i

Stockholm år 1933 beviljade anslaget av 15,000 kronor för

budgetåret 1932/1933 såsom extra reservationsanslag anvisa

5,000 kronor.

s. 271 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

271

265:o) Kungl. Maj:t har (punkt 260) föreslagit riksdagen att av det såsom

bidrag till kostnaderna för Sveriges deltagande i det s. k. andra internationella

polaråret av 1931 års riksdag beviljade beloppet av 100,000 kronor

anvisa för budgetåret 1932/1933 såsom extra reservationsanslag återstående

beloppet 50,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 633—636 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr F. Julin m. fl.

I: 161) och den andra inom andra kammaren av herr H. Svensson i Grönvik

m. fl. (II: 169), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte avslå

Kungl. Maj:ts förslag örn ett extra reservationsanslag å 50,000 kronor för

Sveriges deltagande i det s. k. andra internationella polaråret.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning andragna

skälen hänvisar utskottet till motionen I: 161.

Såsom bidrag till kostnaderna för Sveriges deltagande i det s. k. andra

internationella polaråret beviljade 1931 års riksdag ett belopp av 100,000

kronor samt anvisade därav för budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag

ett belopp av 50,000 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att beträffande

ifrågavarande anslag meddela de närmare bestämmelser, som kunde

befinnas erforderliga.

Statens organisationsnämnd har nu inkommit med en promemoria angående

Sveriges deltagande i det andra internationella polaråret och därvid

yttrat:

Det synes organisationsnämnden kunna starkt ifrågasättas, huruvida en

vetenskaplig undersökning av den omfattning och kostnad som den, varom

här är fråga, bör igångsättas under en tid av svår ekonomisk depression.

Intet särskilt skäl påkallar undersökningarnas omedelbara företagande.

De kostnader, som från svensk sida hittills nedlagts för ifrågavarande ändamål,

inskränka sig till uppförandet av en mindre byggnad på Spetsbergen,

som belöpt sig till ungefär 5,000 kronor. Någon förpliktelse gentemot

andra länder att deltaga i undersökningarna lärer Sverige icke hava iklätt

sig. Ett tillkännagivande från Sveriges sida om en avsikt att icke fullfölja

arbetena lärer sålunda utan vidare kunna ske. Det torde för övrigt kunna

antagas att med hänsyn till rådande depression även andra länder avse att

inställa sitt deltagande i de undersökningar, varom fråga är.

Organisationsnämnden finner sig sålunda böra förorda, att, med tillkännagivande

för vederbörande av Sveriges avsikt att med hänsyn till det ekonomiska

läget icke deltaga i det s. k. andra internationella polaråret 1932 och

1933, anslag för ändamålet icke måtte upptagas i riksstaten för nästa budgetår.

I skrivelse den 7 november 1931 har svenska nationalkommittén för geodesi

och geofysik anhållit om anvisande för budgetåret 1932/1933 av återstående

50,000 kronor av det belopp å 100,000 kronor, som 1931 års riksdag

beviljat för ifrågavarande ändamål. Kommittén har därvid anfört bland

annat:

Bidrag till

kostnaderna

för Sveriges

deltagande i

det s. k. andra

internationella

polaråret
[260.

]

jämte två i

ämnet väckta

motioner.

s. 272 Kontrollera mot PDF

272

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Visserligen kunde ju ifrågasättas, huruvida icke dessa arbeten lika väl

kunde uppskjutas till ett annat tillfälle, och detta skulle ju möjligen kunnat

ske, om det gällt hela det internationella polarårsarbetet, men ingalunda,

då det gäller enbart Sveriges deltagande i detta internationella arbete. Hela

polarårsplanen går ut ifrån den grundsatsen, att endast sådana arbeten skola

utföras, vilka fordra samtidiga iakttagelser över större delen av jorden, och

härför fordras, att så många stater som möjligt deltaga i företaget. Ett

enstaka land kan alltså icke uppskjuta sina arbeten, utan det fordras i så

fall, att alla skola därom förena sig. Frågan härom har varit föremål för

livliga överläggningar inom internationella polarårskommissionen och internationella

meteorologiska kommittén vid sammanträden i höst, men båda

dessa organ hava enat sig örn beslut, att arbetena borde fortsättas nu.

Visserligen skulle det kunna sägas, att svenska staten ej officiellt ingått

några förpliktelser med andra länder att deltaga i undersökningarna, men

den har dock varit företrädd av representanter för svenska statsinstitutioner,

vilka hava samarbetat med den av svenska staten erkända internationella

meteorologiska kommittén. Sedan riksdagen bifallit Kungl. Maj:ts proposition

om ett anslag av 100,000 kronor för Sveriges deltagande, har detta

delgivits jämväl den internationella meteorologiska organisationen, och frågan

om bästa sättet för ordnande av Sveriges deltagande har blivit föremål

för underhandlingar jämväl med främmande staters organisationer.

Farhågor att något av de anslutna länderna på grund av den rådande

depressionen skulle komma att inställa sitt deltagande synas ej hava bekräftats.

Efter den internationella meteorologiska kommitténs sammanträde

i oktober har intet som helst meddelande därom ingått till den internationella

kommissionen. Tvärtom ha ifrån flera nya håll erhållits meddelanden

om medverkan från länder, som förut ännu icke förklarat sig deltaga.

Det är sålunda ingen minskning i deltagandet av de intresserade länderna,

utan tvärtom en ytterligare ökning Betraktar man särskilt de länder,

som närmast omgiva den norra polen, finner man bland dem Ryssland,

Finland, Norge, Island, Danmark (på Grönland), och Canada, där även England

upprättar en station, och Förenta Staterna i Alaska. Det sista rummet

bland dessa nordliga länder skulle upptagas av Sverige, med den för

dess räkning reserverade stationen på Spetsbergen, vilken i detta företag

utgör en av de allra viktigaste punkterna.

Departementschefen har, med hänsyn till vad nationalkommittén anfört,

funnit sig böra tillstyrka beviljandet av det begärda anslaget, i enlighet

med av 1931 års riksdag godtagen beräkning.

Efter vunna upplysningar om de utfästelser, som av andra länder gjorts

om deltagande i förevarande undersökningar, och med hänsyn till de konsekvenser,

ett tillbakaträdande från Sveriges sida skulle kunna medföra,

anser sig utskottet böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, varvid utskottet

förutsätter, att det planerade allmänna deltagandet i polaråret kommer till

stånd. Utskottet kan alltså icke biträda motionärernas yrkande.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herrar Julins m. fl. och Svenssons i

Grönvik m. fl. ovannämnda motioner (I: 161 och II: 169), av

s. 273 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

273

det såsom bidrag till kostnaderna för Sveriges deltagande i

det s. k. andra internationella polaråret av 1931 års riksdag

beviljade beloppet av 100,000 kronor anvisa för budgetåret

1932/1933 såsom extra reservationsanslag återstående

beloppet 50,000 kronor.

Diverse.

266:o) Kungl. Majit har (punkt 261) föreslagit riksdagen att minska det

i riksstaten under åttonde huvudtiteln upptagna ordinarie förslagsanslaget

till rese- och traktamentspenningar, nu 55,000 kronor, med 15,000 kronor

till 40,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 637—638 i statsrådsprotokollet.

Departementschefen har meddelat, att under budgetåret 1930/1931 utgifterna

för de resekostnader, vilka numera skola bestridas från här ifrågavarande

anslag, uppgått till i runt tal 48,000 kronor.

Härefter anför departementschefen:

Från detta anslag utgå emellertid reseersättningar till befattningshavare

vid nationalmuseum. Kostnaderna härför hava under budgetåret 1930/

1931 uppgått till 11,265 kronor. För nu nämnda befattningshavares resor

torde — liksom jag förut föreslagit beträffande befattningshavarna vid vitterhetsakademien

— ett maximibelopp böra fastställas. Med hänsyn till att

under nuvarande förhållanden endast oundgängligen nödvändiga resor böra

företagas, vill jag föreslå, att detta belopp för budgetåret 1932/1933 sättes

till 8,000 kronor. Det torde, åtminstone för närvarande, icke vara av behovet

påkallat, att ett särskilt anslag för detta ändamål upptages i riksstaten,

utan torde Kungl. Majit, i samband med att anslaget till rese- och traktamentspenningar

ställes till förfogande, böra föreskriva, att av detta anslag

ett belopp av högst 8,000 kronor må användas för bestridande av resekostnaderna

för befattningshavare vid nationalmuseum. I samband härmed

torde vidare böra meddelas de bestämmelser, som med anledning härav

kunna bliva erforderliga.

Med hänsyn dels till nu angivna förhållanden, dels till de skärpta bestämmelserna

om rätt till resekostnadsersättning synes anslaget till rese- och

traktamentspenningar kunna betydligt sänkas, förslagsvis till 40,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majits förslag,

hemställer,

att riksdagen må minska det i riksstaten under åttonde

huvudtiteln upptagna ordinarie förslagsanslaget till rese- och

traktamentspenningar, nu 55,000 kronor, med 15,000 kronor

till 40,000 kronor.

267:o) Kungl. Majit har (punkt 262) föreslagit riksdagen att minska det

i riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie reservationsanslaget

Bihang till riksdagens protokoll 11132. 6 soini. 8 haft. (Nr 8.) 18

Rese- och

traktaments

penningar.

[261.]

Extra

utgifter.

[262.]

s. 274 Kontrollera mot PDF

274

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Skrivna aterialier

och

expenser,

ved m. m.

[263.]

Trycknings
kostnader.

[264.]

till extra utgifter, nu 150,000 kronor, med 10,000 kronor till 140,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 638—639 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må minska det i riksstaten under åttonde

huvudtiteln uppförda ordinarie reservationsanslaget till extra

utgifter, nu 150,000 kronor, med 10,000 kronor till 140,000

kronor.

268:o) Kungl. Majit har (punkt 263) föreslagit riksdagen att höja det i

riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till

skrivmaterialier och expenser, ved m. m., nu 300,000 kronor (därav till

domkapitlens expeditioner högst 37,500 kronor) med 20,000 kronor till

320,000 kronor (därav till domkapitlets expeditioner högst 37,500 kronor).

Utredningen återfinnes å sid. 639—640 i statsrådsprotokollet.

Med hänsyn till att nettoutgiften å anslaget i dess helhet enligt riksräkenskapsverkets

budgetredovisning för budgetåret 1930/1931 uppgått till

336,631 kronor 76 öre, har en höjning av anslagets belopp till 320,000

kronor ansetts erforderlig.

Utskottet, som icke funnit något att erinra mot Kungl. Majits förslag,

hemställer,

att riksdagen må höja det i riksstaten under åttonde huvudtiteln

uppförda ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier

och expenser, ved m. m., nu 300,000 kronor (därav

till domkapitlens expeditioner högst 37,500 kronor), med

20,000 kronor till 320,000 kronor (därav till domkapitlens

expeditioner högst 37,500 kronor).

269:o) Kungl. Majit har (punkt 264) föreslagit riksdagen att höja det i

riksstaten under åttonde huvudtiteln upptagna ordinarie förslagsanslaget till

tryckningskostnader, nu 48,292 kronor (därav till domkapitlens expeditioner

högst 8,000 kronor), med 11,427 kronor till 59,719 kronor (därav till domkapitlens

expeditioner högst 8,500 kronor).

Utredningen återfinnes å sid. 640—641 i statsrådsprotokollet.

Anslaget till domkapitlens expeditioner har beräknats behöva ökas med

500 kronor från 8,000 kronor till 8,500 kronor. Då vidare de senaste budgetredovisningarna

utvisa, att ifrågavarande anslag blivit överskridet, under

budgetåret 1927/1928 med 11,529 kronor 55 öre, under budgetåret 1928/1929

med 12,504 kronor 8 öre, under budgetåret 1929/1930 med 3,754 kronor

3 öre och under budgetåret 1930/1931 med 26,116 kronor 62 öre, har departementschefen

ansett sig böra föreslå en höjning av anslaget med örn
-

s. 275 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

275

kring 12,000 kronor eller, för jämnande av huvudtitelns slutsumma, med

11,427 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må höja det i riksstaten under åttonde huvudtiteln

upptagna ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader,

nu 48,292 kronor (därav till domkapitlens expeditioner

högst 8,000 kronor), med 11,427 kronor till 59,719

kronor (därav till domkapitlens expeditioner högst 8,500

kronor), dock att i anslaget må göras den ändring, som till

jämnande av huvudtitelns slutsumma kan visa sig erforderlig.

270:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 265) föreslagit riksdagen i

fråga om tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen

kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;

vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

27l:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 266) föreslagit riksdagen i

fråga örn provisorisk avlöningsförbättring i vissa fall för lärare vid de allmänna

läroverken m. fl. kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

272:o) Kungl. Majit har (punkt 267) föreslagit riksdagen att för beredande

av tillfälligt lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga

befattningshavare för budgetåret 1932/1933 under åttonde huvudtiteln anvisa

ett extra förslagsanslag av 4,600 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 643 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1931/1932 utgår för här ifrågavarande ändamål ett anslag

med samma belopp, som nu äskats för budgetåret 1932/1933. I

I anledning av Kungl. Majits i statsverkspropositionen gjorda framställning

angående tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga

befattningshavare har riksdagen den 10 sistlidne februari, såvitt angår

dylika befattningshavare, tillhörande institutioner under åttonde huvudtiteln,

dels beslutat, att till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga

befattningshavare vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte,

tekniska läroverken i Örebro, Malmö och Härnösand, tekniska elementarskolorna

i Norrköping och Borås samt elektrotekniska fackskolan i Västerås

Tillfällig

löneförbättring

för viss

personal

inom elen

civila statsförvaltningen.

[265.]

Provisorisk

avlöningsförbättring

i vissa fall

för lärare vid

de allmänna

läroverken

m. fl.

[266.]

Tillfälligt

lönetillägg åt

vissa vaktmästare

m. fl.

[267.]

Utskottets

yttrande.

s. 276 Kontrollera mot PDF

276

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Provisoriskt

dyrortstillägg

åt vissa befattningshavare

i statens

tjänst.

[268.]

Dyrtidstillägg

åt befattningshavare

i

statens tjänst.

[269.]

Dyrtids tilllägg

åt lärare

vid vissa

statsunderstödda

undervisningsanstalter.

[270.]

Övriga ordinarie

anslag.

skola under budgetåret 1932/1933 utgå tillfälliga lönetillägg enligt enahanda

bestämmelser som för budgetåret 1931/1932; dels ock förklarat, att i fråga

om tillerkännande av tillfälliga lönetillägg åt icke-ordinarie befattningshavare

skall för budgetåret 1932/1933 gälla vad i sådant hänseende blivit för

budgetåret 1931/1932 beslutat.

I anslutning härtill skall under åttonde huvudtiteln ett extra förslagsanslag

uppföras för ändamålet. Mot det av Kungl. Maj:t härför beräknade

beloppet, 4,600 kronor, har utskottet icke något att erinra.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för beredande av tillfälligt lönetillägg

åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare

för budgetåret 1932/1933 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett extra förslagsanslag av 4,600 kronor.

273:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 268) föreslagit riksdagen i

fråga örn provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i statens

tjänst kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;

vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

274:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 269) föreslagit riksdagen i

fråga örn dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst kommer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom

skolat för riksdagen

anmäla.

275:o) Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 270) föreslagit riksdagen i

fråga örn dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter

kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;

vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

276:o) I avseende å de i nu gällande riksstat uppförda ordinarie anslag,

som icke här ovan blivit särskilt omnämnda, har någon förändring icke

ifrågasatts.

Utskottet hemställer,

att samtliga de ordinarie anslag under åttonde huvudtiteln,

vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, må i

riksstaten för budgetåret 1932/1933 upptagas med oförändrade

belopp.

Stockholm den 15 mars 1932.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

s. 277 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

277

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Lindblad, Widell, Olof Olsson, Bergqvist,

Nilsson i Gränebo, Svensson i Kompersmåla, Oscar Olsson, Carlsson i Gävle, Thelin, Pauli

och Björck;

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Nilsson i Bonarp, Bengtsson i

Korup, Olsson i Blädinge, Olofsson i Digernäs, Nilsson i Örebro, Lindskog, Jonsson i

Eskilstuna, Andersson i Ovanmyra, Järte, Norsell och Andersson i Prästbol;

med undantag därav att

i behandlingen av punkterna 1—132 deltagit herr C. G. V. Hammarskjöld i st. f. herr

Widell,

punkterna 194—276 deltagit herr Andersson i Elianstorp i st. f. herr Nilsson i Gränebo,

punkterna 231—276 deltagit herr Petrén i st. f. herr Björck,

punkterna 168—193 deltagit herr Hollertz i st. f. herr Nilsson i Bonarp,

punkterna 194—276 herr Hollertz i st. f. herr Järte.

s. 278 Kontrollera mot PDF

278

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Reservationer:

vid punkt 9 (bokinköp och bokbindning för kungl, biblioteket) av herr Oscar

Olsson, vilken anfört följande:

»Kungl. Majit har funnit nödvändigt att på grund av det statsfinansiella

läget föreslå nedsättning i anslagen till bokinköpen för olika bibliotek. Därvid

har Kungl. Majit följt olika grunder vid nedsättningen av anslagen till

de vetenskapliga biblioteken och till andra bibliotek: folk- och folkskolebibliotek,

sjömansbibliotek och bibliotek för de sjuka på vårdanstalterna.

I fråga om de vetenskapliga biblioteken har nedprutningen begränsats till

omkring 5 procent (4l/a—7 procent) av bokinköpssumman, ifråga om de

övriga biblioteken har motsvarande nedprutning föreslagits till formellt 20

men — som framgår av motiveringen — till realiter 30 procent. Kungl.

Majit nöjer sig nämligen för dessa bibliotek inte med enbart nedsättning

av anslaget till bokinköp utan föreslår lika stor procentuell nedsättning även

ifråga örn anslagen till de ofrånkomliga utgifterna för dessa biblioteks verksamhet

(löner, hyra, materiell o. s. v.). För övrigt torde den av Kungl.

Majit angivna siffran 30 procent också vara alldeles för gynnsamt beräknad

för dessa bibliotek, då Kungl. Majit tydligen utgår från den osannolika förutsättningen

att de lokala bidragen till biblioteken skulle komma att utgå

med lika höga belopp som före den ekonomiska krisen. Statsanslaget till

dessa bibliotek sjunka automatiskt med minskningen av de lokala bidragen.

Denna undervärdering av betydelsen för vårt folk ifråga om det av och

bland den vuxna befolkningen utförda fria och frivilliga folkbildningsarbetet

i jämförelse med den lärda bildningen kan inte vara riktig. Då det

statsfinansiella läget anses kräva nedsättning i anslagsbeloppen till de olika

biblioteken, hemställer jag därför, att riksdagen måtte besluta en sänkning

av anslagen till både de vetenskapliga biblioteken och de övriga här berörda

biblioteken i samma proportion, med 10 procent.

Kungl, bibliotekets ordinäre bokanslag är 95,000 kronor, det extra reservationsanslaget

för bokinköp 20,000 kronor, summa 115,000 kronor. Alltså

bör reservationsanslaget i enlighet med förestående motivering sänkas med

11,500 kronor, varför jag föreslår,

att riksdagen för Kungl, biblioteket för budgetåret 1932/

1933 anvisar ett extra reservationsanslag av 8,500 kronor.»

vid punkt 19 (extra anslag till inlösen av svenska konstnärers arbeten) av

herr Olof Olsson, vilken ansett, att utskottet bort hemställa örn bifall till

den i ämnet väckta motionen.

vid punkt 67 (ökade medel för fornminnesvården) av herr Oscar Olsson,

som anfört:

s. 279 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

279

»Visserligen finner jag Kungl. Maj:ts förslag om extra reservationsanslag

till ökade medel för fornminnesvården, 10,000 kronor, i och för sig behjärtansvärt.

Men då det statsfinansiella nödläget tvingar till beskärningar av

t. o. m. för kulturarbetet så nödvändiga anslag som de redan förut otillräckliga

anslagen till de vetenskapliga biblioteken och folkbiblioteken, anser

jag, att den inventering av landets fornminnen, för vilken detta anslag egentligen

avses, bör kunna uppskjutas något år.

Alltså föreslår jag,

att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts förslag att anvisa

ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor att utgå till

ökade medel för fornminnesvården.»

vid punkt 68 (omedelbara iståndsättningsåtgärder å vissa byggnadsminnesmärken)

av herr Pauli, vilken ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt herrar D. Bergströms och Bergmans ovannämnda motion

(I: 145) till omedelbara iståndsättningsåtgärder å vissa

byggnadsminnesmärken för budgetåret 1932/1933 anvisa ett

extra reservationsanslag av 15,000 kronor.

vid punkt 93 (bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket i Uppsala)

av herr Oscar Olsson, som anfört följande:

»Kungl. Maj:t har föreslagit en sänkning av reservationsanslaget till bokinköp

och bokbindning för universitetsbiblioteket i Uppsala med 10,000

kronor. I överensstämmelse med min motivering till reservation under

punkt 9:o anser jag, att anslaget bort minskas med 15,950 kronor, och hemställer

alltså,

att riksdagen må till bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket

i Uppsala för budgetåret 1932/1933 anvisa

ett extra reservationsanslag av 93,550 kronor.»

vid punkt 101 (bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket i Lund)

av herr Oscar Olsson, som anfört följande:

»Kungl. Maj:t har föreslagit en begränsning av nu utgående extra anslag

till universitetsbiblioteket i Lund för bokinköp och bokbindning med 10,000

kronor. I överensstämmelse med min motivering till reservation under

punkt 9:o anser jag, att anslaget bort minskas med 14,650 kronor, och hemställer

alltså,

att riksdagen må till bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket

i Lund för budgetåret 1932/1933 anvisa

ett extra reservationsanslag av 80,350 kronor.»

vid punkt 139 (fortsatt utgivande av undervisningsstatistik) av herr Björck,

som ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till den i ärendet väckta motionen.

s. 280 Kontrollera mot PDF

280

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

vid punkt 140 (högre lärarinneseminariet) av herrar Kvarnzelius, Widell,

Bergqvist, Svensson i Kompersmåla, Carlsson i Gävle, Thelin, Nilsson i Bonarp,

Olsson i Blädinge, Lindskog och Järte, vilka ansett, att utskottets utlåtande

och förslag bort hava följande lydelse:

»Enligt vad — —----------------

------------------realskolans avveckling.

Med hänsyn-----------—----— "

— — — — — — — — —---—----nästföljande punkt.

I herr Björcks motion har slutligen påkallats hemställan hos Kungl. Majit

örn skyndsam utredning rörande frågan, huruvida överhuvud taget seminariet

bör bibehållas samt, örn så befmnes vara fallet, rörande seminariets organisation

och uppgifter inom skolorganisationen. Utskottet kan icke finna

att i sakens nuvarande läge skäl föreligga att påkalla igångsättandet av en

särskild utredning i dessa hänseenden. Utskottet förutsätter nämligen såsom

självklart, att alla de spörsmål, vilkas klargörande motionären med sin

hemställan åsyftat, måste bliva föremål för ett grundligt övervägande i samband

med ett ställningstagande till den ovan omtalade, under Kungl. Maj :ts

prövning liggande utredningen rörande seminariets organisation, och att ett

sådant övervägande kan ske på basis av föreliggande material, utan att en

extra utredningsapparat skall behöva tillgripas. Utskottet anser därför, att

herr Björcks motion i denna del icke bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) ----------------

b) -----------------;

c) besluta, att herr Björcks ovannämnda motion (I: 45), i

vad den avser hemställan hos Kungl. Majit örn viss utredning,

icke skall föranleda någon riksdagens åtgärd.»

vid punkt 163 (rätt för kommun att upprätta fyraåriga praktiska realskolor,

byggda på den sexklassiga folkskolan m. m.) av herrar Olof Olsson,

Oscar Olsson och Bjärck, vilka ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen må, i anledning av herrar Oscar Olssons

och Månssons samt fru Nordgrens ovannämnda motioner

(1: 29 och II: 49), dels medgiva, att i enlighet med av Kungl.

Majit utfärdade närmare bestämmelser kommuner, som så

önska, må upprätta fyraåriga praktiska realskolor på den

sexklassiga folkskolan, fristående eller i samband med de

redan befintliga allmänna realskolorna, dels ock besluta, att

sådan praktisk realskola, som nyss sagts, skall åtnjuta statsunderstöd

i enlighet med de grunder, som gälla för yrkesbestämd

högre folkskola.

s. 281 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

281

vid punkt 194 (avlönande av lärare åt vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter

och vissa barnhem intagna barn i skolåldern) av herrar Lindblad,

Olof Olsson, Oscar Olsson, Pauli, Björck, Anderson i Råstock, Olofsson i Digernäs,

Nilsson i Örebro, Jonsson i Eskilstuna, Norsell och Andersson i Prästbol,

vilka ansett, att utskottets utlåtande och förslag bort hava följande lydelse:
»De

skäl, som av departementschefen anförts till stöd för att av ifrågavarande

anslag statsbidrag må kunna utgå till avlönande av lärare jämväl

vid Svenska röda korsets barnhem för friska barn från tuberkulösa familjer

synas utskottet övertygande. Detta är däremot icke fallet vad angår Evangeliska

fosterlandsstiftelsens barnhem i Hillsand. Sistberörda hem har icke

såsom övriga under ifrågavarande anslag hörande anstalter en sjukvårdande

eller därmed närbesläktad uppgift. Med hänsyn till sitt ändamål skiljer

sig barnhemmet i Hillsand, principiellt sett, ej från de enskilda barnhem,

av vilka ett icke ringa antal finnes i vårt land. Ett medgivande, att hemmet

får åtnjuta statsunderstöd för sin undervisningsverksamhet, kan därför enligt

utskottets mening medföra ganska vittgående konsekvenser. Skulle staten

lämna ekonomisk hjälp åt dylik enskild undervisningsverksamhet även i

sådana fall, där, såsom här, några särskilda, ur det allmännas synpunkt

bärande skäl icke blivit anförda för skolans avskiljande från det kommunala

folkskoleväsendet, kunde detta för statsverket bliva skäligen betungande.

Utskottet måste på grund härav ställa sig avvisande till förslaget, i vad

det avser barnhemmet i Hillsand.

Vad Kungl. Maj:t i övrigt föreslagit under denna punkt föranleder, så

vitt angår Svenska röda korsets barnhem, icke någon erinran från utskottets

sida. Anslagsberäkningen bör givetvis icke påverkas av den ställning, utskottet

intagit till frågan örn barnhemmet i Hillsand.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) avslå Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser Evangeliska

fosterlandsstiftelsens barnhem i Hillsand,

b) medgiva,

att Svenska röda korsets barnhem för friska barn från tuberkulösa

familjer må efter särskild prövning av Kungl. Maj:t

kunna tillerkännas rätt att erhålla bidrag till avlönande av

lärare, anställd för meddelande av undervisning åt vid dessa

barnhem intagna barn i skolåldern, att enligt de närmare

föreskrifter, Kungl. Majit kan finna gott föreskriva, utgå

huvudsakligen efter samma grunder och i samma ordning, som

äro eller kunna varda stadgade angående statsbidrag till avlönande

av lärare vid egentliga folkskolor och småskolor; samt

att lärare vid folk- eller småskola, lärare vid mindre folkskola

och biträdande lärare vid folkskola må för uppflytt
-

s. 282 Kontrollera mot PDF

282

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ning i högre lönegrad tillgodoräkna sig den tid, under vilken

de tjänstgjort såsom lärare vid nämnda barnhem, där statsbidrag

utgått till deras avlönande såsom till lärare vid folkeller

småskola; skolande enahanda rätt tillgodokomma lärare

vid dylikt barnhem i avseende å den tid, han må hava

tjänstgjort som ordinarie lärare vid egentlig folkskola, mindre

folkskola eller småskola;

c) till avlönande av lärare åt vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter

och vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern

bevilja för budgetåret 1932/1933 ett extra förslagsanslag

av 42,500 kronor.»

vid punkt 229 (understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning) av

herrar Olof Olsson och Oscar Olsson, som ansett att utskottet bort hemställa,

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och herr Johanssons i Edsbyn m. fl. ovannämnda motion

II: lil samt med bifall till herr S. Hanssons och fröken

Hesselgrens förberörda motion I: 156 i riksstaten för budgetåret

1932/1933 upptaga

a) det ordinarie reservationsanslaget till understöd för avlöning

av lärare vid enskilda anstalter för yrkesundervisning

med oförändrade belopp 610,000 kronor,

b) det ordinarie reservationsanslaget till understöd för

undervisningsmateriel åt enskilda anstalter för yrkesundervisning

med oförändrade belopp 65,000 kronor.»

vid punkt 230 (understöd åt elever vid vissa anstalter för yrkesundervisning)

av herrar Olof Olsson, Oscar Olsson och Pauli, vilka ansett, att utskottet

bort hemställa,

att riksdagen må

»a) i anledning av herr Oscar Olssons m. fl. och herr

Johansons i Stockholm m. fl. ovannämnda motioner (I: 30

och II: 46) besluta att, vid anvisande av det extra förslagsanslaget

till understöd åt obemedlade och mindre bemedlade

elever vid statsunderstödda kommunala och enskilda skolor

för yrkesutbildning med heldagsundervisning och örn sammanhängande

kurs av minst fem månaders längd, till sådana

skolor också hänföra de yrkesbetonade högre folkskolor,

som meddela en med ifrågavarande skolor fullt jämbördig

undervisning i yrkesutbildning åt elever på samma

åldersstadium.

b)----------------»

s. 283 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

283

vid punkt 236 (understöd åt folkbiblioteksväsendet)

1) av herrar Olof Olsson, Petrén, Pauli, Anderson i Råstock, Nilsson i

Örebro, Jonsson i Eskilstuna, Norsell och Andersson i Prästbol, vilka ansett,

att utskottets utlåtande och förslag bort hava följande lydelse:

»I likhet-----— —---------antydd art. I några

avseenden kan dock utskottet icke ansluta sig till förslaget.

Vad först angår understöden till kommunala och med dem likställda folkbibliotek

samt till den i samband med studiecirkelarbete bedrivna folkbiblioteksverksamheten

skulle den av Kungl. Maj:t föreslagna beskärningen med

20 procent av understöden, på sätt i motionerna av herrar Bärg m. fl. och

Olsson i Gävle m. fl. samt herrar Bergman och O. Ericson ävensom herr

Ljunggren (I: 47, II: 66, I: 229 och II: 161) framhållits, för dessa bibliotek

medföra betydande svårigheter. Utskottet vill därför ifrågasätta, att understödsminskningen

för berörda bibliotek icke göres fullt så vittgående, som

Kungl. Maj:ts förslag avser. Med hänsyn till tidsförhållandena kan utskottet

dock icke gå längre, än att utskottet föreslår, att till nu ifrågavarande

biblioteks verksamhet avses lika stort belopp, som, enligt vad den å sid.

556 i statsrådsprotokollet intagna tabellen angiver, beräknats för samma

verksamhet för innevarande budgetår eller 600,000 kronor, vilket innebär,

att för budgetåret 1932/1933 understöden till kommunala och med dem likställda

folkbibliotek samt till folkbiblioteksverksamhet i samband med studiecirkelarbete

skulle nedsättas med 16 procent av eljest utgående belopp. I

anledning härav bör det av Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet ökas med

28,000 kronor.

I herrar Sjödahls m. fl. samt Anderssons i Falkenberg och Thomsons

motioner (I: 153 och II: 337) yrkas, att understöden till centralbibliotek må

få utgå efter oförändrade grunder, under det att Kungl. Maj:ts förslag innebär

en nedsättning jämväl av dessa understöd med 20 procent. Centralbiblioteksunderstödet

utgör jämlikt gällande bestämmelser för varje sådant

bibliotek 10,000 kronor. För närvarande finnas sex centralbibliotek. Vart

och ett av dem skulle enligt Kungl. Maj:ts förslag för budgetåret 1932/1933

erhålla allenast 8,000 kronor i understöd. Enligt utskottets mening är det

icke lämpligt att, samtidigt med att understöden till folkbiblioteken i övrigt

minskas, sänka även centralbibliotekens anslag, enär dessa bibliotek hava

till en av sina huvuduppgifter att stödja och supplera de vanliga folkbiblioteken.

För övrigt innebär förekomsten av centralbibliotek en centralisering

och rationalisering av biblioteksverksamheten, som icke minst i en ekonomisk

situation sådan som den nuvarande är förtjänt av stöd och uppmuntran.

Med beaktande i övrigt av de utav motionärerna andragna skälen

anser sig utskottet böra förorda, att understöden till de nu förefintliga

centralbiblioteken må för budgetåret 1932/1933 utgå efter oförändrade grunder.

Detta medför eu kostnadsökning av (6X2,000=) 12,000 kronor, med

s. 284 Kontrollera mot PDF

284 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

vilket belopp utskottet anser den av Kungl. Maj:t äskade anslagssumman

böra höjas.

I fråga örn det hittills utgående anslaget till bibliotekskurser synes det

utskottet genom vad herrar Björck och Thomson i sina motioner (I: 230 och

II: 193) anfört vara ådagalagt, att för tillämpning av de av 1929 års riksdagbeslutade

nya bestämmelserna det är nödvändigt att bibehålla åtminstone de

i motionerna omförmälda 20-dagars och 6-dagars kurserna. Till dessa erfordras

ett belopp av högst 8,000 kronor. Nyssnämnda motionärer hava

icke ansett erforderligt, att anslaget höjes med sagda belopp, utan blott begärt

riksdagens medgivande att till ifrågavarande ändamål högst denna

summa må utgå. Enligt utskottets mening är det med hänsyn till den i

övrigt föreslagna anslagsbegränsningen riktigast att för detta ändamål, liksom

i fråga örn centralbiblioteksunderstöden, öka det av Kungl. Maj:t föreslagna

anslaget med erforderligt belopp, i detta fall 8,000 kronor.

Utskottet finner ifråga örn beskärningen av anslagen till folkbildningstidskrifterna

ej tillräckliga skäl förebragta för högre sänkning av anslaget till

Bokstugan än till Biblioteksbladet och Studiekamraten, och anser därför att

de hittills utgående understöden böra sänkas till 3,000 kronor för vardera

av dessa tidskrifter.

Den i motionen II: 67 av herr Sandberg m. fl. påyrkade utvidgningen av

understödsverksamheten kan utskottet under nuvarande förhållanden icke

förorda.

Enligt vad utskottet ovan anfört skulle erfordras en ökning av det av

Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet, 830,000 kronor, med (28,000 + 12,000

+ 8,000=) 48,000 kronor till 878,000 kronor, innebärande en minskning av

anslagets nuvarande belopp med 24,500 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och herrar Bärgs m. fl., Olssons i Gävle m. fl., Bergmans

och O. Ericsons, Ljunggrens, Sjödahls m. fl., Anderssons

i Falkenberg och Thomsons, W. Björcks samt Thomsons

ovannämnda motioner (I: 47, II: 66, I: 229, II: 161, I: 153,

II: 337, I: 230 och II: 193) samt med avslag å herr Sandbergs

m. fl. ovannämnda motion (II: 67), minska det ordinarie

förslagsanslaget till understöd åt folkbiblioteksväsendet,

nu 902,500 kronor, med 24,500 kronor till 878,000 kronor

att i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder,

som av utskottet i det föregående angivits, utgå i enlighet med

de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t må äga meddela.»

2) av herr Oscar Olsson, som anfört:

»Ett bifall till de av Kungl. Maj:t föreslagna avsevärda sänkningarna särskilt

ifråga örn understöden till folkbiblioteken och studiecirkelbiblioteken

samt folkskolebiblioteken skulle få högst betänkliga verkningar. Mot den

s. 285 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

285

förvildning på många håll bland ungdomen, om vilken fruktansvärda dåd

burit vittne under den senaste tiden, finnes i breda lager av vårt folk ingen

effektivare motvikt än de olika folkbildningsorganisationernas frivilliga

arbete. Detta har biblioteken som sin förnämsta medel- och stödjepunkt;

varför de föreslagna sänkningarna måste innebära ett betänkligt försvagande

av verksamheten. Hur nödvändiga goda folkskolebibliotek äro för uppammandet

av ungdomens intresse för läsning och dess förmåga att använda

böckerna, har på ett övertygande sätt framgått av den undersökning av

kunskaps- och bildningsnivån inom vissa folkgrupper, som nyligen företagits

i vårt land.

På grund härav och med hänvisning till min reservation under punkt

9:o anser jag, att utskottets utlåtande bort ha följande lydelse:

I likhet (se reservationen under 1) — — — till förslaget.

Vad först angår understöden till de olika slagen av bibliotek — utom centralbiblioteken,

till vilka utskottet senare kommer tillbaka — skulle den av

Kungl. Majit föreslagna beskärningen med 20 procent av understöden, på

sätt i motioner av herrar Bärg m. fl. och Olsson i Gävle m. fl. samt herrar

Bergman och O. Ericsson ävensom herr Ljunggren (I: 47, II: 66, I: 229 och

II: 161) framhållits, för dessa bibliotek medföra betydande svårigheter. Utskottet

vill därför ifrågasätta, att understödsminskningen för berörda bibliotek

icke göres så vittgående, som Kungl. Maj:ts förslag avser. Med hänsyn

till tidsförhållandena anser sig utskottet dock böra föreslå en beskärning av

dessa anslag med 10 procent av det belopp, vartill de enligt gällande anslagsbestämmelser

äro berättigade. Då hänsyn tages till kommuners och

föreningars svårigheter att under nuvarande ekonomiska förhållanden lämna

lika högt lokalt underlag för statsanslags erhållande som hittills, torde den

summa, varmed det av Kungl. Majit äskade beloppet bör ökas för tillgodoseende

av detta ändamål, kunna begränsas till 28,000 kronor.

I herrar Sjödahls (se reservation under 1)------ — — — —

----:------------i detta fall 8,000 kronor.

Anslagsbeloppen till tidskriften Biblioteksbladet och tidningen Studiekamraten

vill Kungl. Majit sänka med 25 procent, anslagsbeloppet till tidskriften

Bokstugan med 50 procent (respektive 1,000 och 2,000 kronor). Nämnda

folkbildningspublikationer torde under nuvarande ekonomiska depression

få kämpa med ökade svårigheter för att kunna hålla sig uppe. Utskottet

anser därför att beskärningen av understödet till dessa publikationer ej bör

göras proportionsvis högre än beskärningen av anslaget till biblioteken,

alltså 10 procent av nu utgående belopp, vilket blir 1,200 kronor för dessa

publikationers vidkommande. Utskottet finner inte tillräckliga skäl föreligga

att gå hårdare fram mot en av de tre publikationerna än mot de båda

andra. Den ökning i denna del av anslagsbeloppet — 2,800 kronor —,

som denna förändring i Kungl. Majits förslag innebär, torde inte vara av

den betydenhet att behöva inverka vid beräknandet av anslagets slutsumma.

s. 286 Kontrollera mot PDF

286

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Den i motionen II: 67 (reservationen under 4)--------

— —--------- -----Kungl. Maj:t må äga meddela.»

vid punkt 265 (bidrag till kostnaderna för Sveriges deltagande i det s. k.

andra internationella polaråret) av herrar Carlsson i Gävle, Andersson i

Eliantorp och Andersson i Ovanmyra, vilka ansett, att utskottet bort hemställa

om avslag å Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning.

s. 287 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

287

Bilaga A.

Till riksdagens statsutskott.

Genom beslut den 5 februari 1932 har Kungl. Majit anbefallt socialstyrelsen

att senast den 27 samma månad till riksdagens statsutskott inkomma

med utlåtande över den under punkt 238 i åttonde huvudtiteln i 1932 års

statsverksproposition omförmälda, av rikskommittén mot den olagliga rusdryckshanteringen

gjorda framställningen örn anslag för budgetåret 1932/1933.

Till åtlydnad härav får styrelsen anföra följande.

Ehuru det ursprungliga initiativet till bildandet av sökande sammanslutningen

är av något tidigare datum, torde det i nuvarande situation icke vara

obefogat att betrakta förevarande framställning, vilken åsyftar att inställa

den allmänna opinionen till ett angrepp på bred front mot den olaga rusdryckshanteringen

mot bakgrunden av en händelse under år 1931, då flera

personer i huvudstaden miste livet efter förtärandet av vissa till landet olagligen

införda giftiga alkoholpreparat. Denna beklagliga händelse, som helt

naturligt tilldrog sig stor uppmärksamhet, synes hava öppnat mångas ögon

för den olaga rusdryckshanteringens vådor och utlöst en stark opinion mot

denna hanterings här i ögonen fallande samvetslösa metoder. Enligt meddelanden

i dagspressen har denna opinion också på flera håll framkallat en

kraftig reaktion, yttrande sig i spontana positiva motåtgärder mot det onda.

Det vill synas, som om tillfället vore gynnsamt att anknyta till sådana

meningsyttringar i syfte att söka bevara dem och därmed lägga den enligt

styrelsens mening säkraste grunden för ett effektivt motverkande av den

olaga rusdryckstrafiken, nämligen en allmän opinion, som fördömer och bekämpar

densamma.

Aven speciella skäl synas tala för, att tidpunkten för en allmän reaktion,

speciellt mot smuggling, vore lämplig. Erfarenheten synes utvisa, att spritsmugglingen

har tendens att på utländsk botten organisera sig i större företag,

som förfoga över icke obetydliga materiella resurser. Om nu dessa

organisationer hittills företrädesvis riktat sin verksamhet mot våra s. k. torrlagda

grannländer, är det fara värt, att de nu, sedan dessa upphävt förbudet,

skola med ökad aktivitet rikta sig mot den svenska smygmarknaden.

Örn farhågor i sådan riktning besannas, synes en kraftig motopinion dubbelt

påkallad.

Socialstyrelsen ser i rikskommitténs framställning ett uttryck för strävanden

att i mera organiserade former taga fasta på dylika aktuella strömningar

och att så vitt möjligt låta dem avsätta sig i varaktiga resultat. Kommittén

kan enligt sakens natur näppeligen redovisa sådana positiva resultat

av sin korta verksamhet, att några säkra slutsatser därav kunna dragas.

Ej heller torde några fasta hållpunkter för den framtida utvecklingen kunna

förebringas. Härtill kommer, att en verksamhet, som är inriktad på något

till sin natur så svåråtkomligt som opinionsbildning, ju städse erbjuder

stora svårigheter för mera exakta bedömanden.

Man torde därför få betrakta aktionen såsom ett försök och såsom sådant

s. 288 Kontrollera mot PDF

288

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

givetvis ovisst. Detta försök avser emellertid ett så betydelsefullt samhälleligt

område och torde äga så pass stora förutsättningar att främja det av

sedda syftet, att det synes förtjäna statens omvårdnad och stöd.

De gjorda ekonomiska beräkningarna äro visserligen till sin natur approximativa

men hava ej givit styrelsen anledning till erinran.

Med hänsyn till de specifika aktuella omständigheter, som särskilt tala

för bifall till ansökningen, synes beviljandet av det nu sökta statsbidraget

ej böra bliva prejudicerande för framtiden. Vare sig kommittén framdeles

återkommer med förnyad ansökan om statsbidrag för ett kommande budgetår

eller ej, synes emellertid den nu sökta statliga insatsen vara så pass

stor och verksamheten i övrigt erbjuda sådant intresse, att man till ett eventuellt

bifall till ansökningen bör knyta det villkoret, att kommittén under

budgetåret fortlöpande registrerar sina åtgärder och — i görligaste mån —

sina uppnådda resultat samt sedermera i lämpligt antal exemplar avgiver

berättelse däröver.

Under åberopande av det anförda får socialstyrelsen tillstyrka, att det

sökta anslaget, 28,000 kronor, ställes till förfogande för budgetåret 1932/1933.

Remissakten har återställts till ecklesiastikdepartementet.

Stockholm den 20 februari 1932.

GUNNAR HUSS.

Kurt Bergström.

s. 289 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

289

Bilaga B.

Till riksdagens statsutskott.

Genom nådigt beslut den 5 februari 1932 har Kungl. Majit anbefallt skolöverstyrelsen

att till riksdagens statsutskott inkomma med av utskottet begärt

utlåtande över den under punkten 238 i åttonde huvudtiteln av 1932 års

statsverksproposition omförmälda, av rikskommittén mot den olagliga rusdryckshanteringen

gjorda framställningen om anslag för budgetåret 1932/1933.

Överstyrelsen, som inhämtat yttrande i ärendet från konsulenten för nykterhetsundervisningen,

får med överlämnande av yttrandet i fråga anföra följande.

Överstyrelsen vill till en början erinra därom, att det ifrågasatta anslaget

är av enahanda natur, som de understöd till organisationsverksamhet, vilka

utgå till olika nykterhetssammanslutningar, t. ex. Motorförarnas helnykterhetsförbund.

Det ändamål, varom här är fråga, synes därför, såsom konsulenten för

nykterhetsundervisningen framhållit, icke kunna understödjas genom medel,

som under andra titlar anslås till undervisnings- och upplysningsverksamhet

m. m. för nykterhetens främjande.

Vad härefter beträffar betydelsen av den uppgift, rikskommittén förelagt

sig, vill överstyrelsen framhålla följande. Överstyrelsen finner, icke minst

med hänsyn till vådorna för ungdomen av den olaga rusdryckshanteringen,

åtgärder till motarbetande av nämnda hantering utomordentligt angelägna.

Under åberopande av vad konsulenten för nykterhetsundervisningen i sitt

yttrande anfört, anser sig överstyrelsen därför böra tillstyrka, att anslag för

ändamålet beviljas rikskommittén.

Vid bedömandet därefter av frågan, med huru stort belopp detta anslag

kan böra utgå, finner överstyrelsen det föreliggande materialet icke vara av

den natur, att överstyrelsen har någon möjlighet att fälla ett mera grundat

omdöme härom.

Stockholm den 19 februari 1932.

A. Thomson.

OTTO HOLMDAHL.

/ Allan Wirgin.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 6 sami. 8 käft. (Nr 8.)

19

s. 290 Kontrollera mot PDF

290

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Till kungl, skolöverstyrelsen.

Med återställande av remissakten K. R. Nr. 41 F/1932 rörande rikskommitténs

mot den olagliga rusdryckshanteringen framställning om anslag av

28,000 kronor av statsmedel för kommitténs verksamhet under budgetåret

1932/1933, får jag härmed vördsamt anföra följande.

Syftet för kommitténs verksamhet synes mig icke blott ur nykterhetssynpunkt

synnerligen behjärtansvärt utan, med den omfattning den olagliga

rusdryckshanteringen under senare år tagit, snarast vara att betrakta som

ett utpräglat statsintresse. Härav följer, att kommitténs verksamhet, _ rätt

bedriven, är förtjänt av statsmakternas kraftiga stöd. Det av kommittén

skisserade arbetsprogrammet synes mig väl genomtänkt och ändamålsenligt

utformat. Då såväl kommitténs medlemmar som de bakom kommittén

stående organisationerna alla representera en rik fond av erfarenhet, synes

mig häri ligga en garanti för att det uppställda arbetsprogrammet även

skall bliva väl genomfört. Förutsättningarna för anslag av statsmedel till

kommitténs verksamhet synas mig därför till alla delar vara till finnandes.

I detta sammanhang må erinras örn att staten haft gynnsam erfarenhet

av nyttan av förhållandevis rikligt understöd åt sådant organisationsarbete

för nykterhetens främjande, som haft särskild anknytning till aktuella problem.

Liksom i åsyftade fall (Motorförarnas helnykterhetsförbund) avser

förevarande framställning icke sådant ändamål, som kan tillgodoses inom

ramen av det särskilt anvisade stora anslaget till föreläsnings- och instruktionsverksamheten

för nykterhetens främjande; närmast avses centralt, i

någon utsträckning även lokalt, organisations- och administrationsarbete och

därmed sammanhängande åtgärder, andra än föreläsningar.

Beträffande den lämpligaste storleken av ett statsanslag till kommitténs

verksamhet är det givetvis svårt att bilda sig en bestämd uppfattning. Intet

synes mig emellertid tala mot att den av kommittén uppgjorda finansplanen

för budgetåret 1932/1933 skulle vara väl avvägd. Jag anser mig därför

kunna förorda ett statsanslag till det belopp, som i planen beräknats. Enligt

en uppgift, vilken jag dock icke haft tillfälle verifiera, skall kommittén för

sin verksamhet under innevarande budgetår av Kungl. Majit hava tilldelats

ett anslag av statsmedel av 5,000 kronor. Några besparingar å detta anslag

vid budgetårets utgång torde emellertid knappast vara att beräkna.

Bifaller riksdagen Kungl. Majits förslag örn anslag till kommittén, torde

bland de av Kungl. Majit vid anslaget fästade villkoren även böra finnas

föreskrift för det fall, att anslaget icke skulle vara för sitt ändamål helt

konsumerat vid tidpunkten för kommitténs avveckling, i kommitténs framställning

beräknad till utgången av nästkommande budgetår.

Under hänvisning till det anförda, får jag vördsamt föreslå överstyrelsen

att hos riksdagens statsutskott förorda rikskommitténs framställning.

Malmö den 11 februari 1932.

THORILD DAHLGREN.

Stockholm 1932, Ivar Hroggströms Boktryckeri A. B.

320480

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

1

Verkliga utgifter.

VIII. Åttonde huvudtiteln. Ecklesiastikdepartementet.

1 "i

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

A. Departementet.

Kronor

Kronor

1

* 24,000

2

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, för-

i

slagsanslag ....................................................................

258,800

3

Förstärkning av arbetskrafterna å departementets av-

delning av Kungl. Maj:ts kansli ................................

6,048

Säger för departementet

282,800

6,048

B. Arkiv, bibliotek och museer.

Arkiv.

Riksarkivet:

1 1

Riksarkivet, förslagsanslag............ 167,800

2

Inköp av arkivalier och tryckta

arbeten för riksarkivet, reserva- tionsanslag .............................. 1,800

3

Fortsatt utgivande genom riksar-

kivet av sådana handlingar, som

äro av vikt för fäderneslandets

historia, reservationsanslag........ 6,000

4

Riksarkivets sigillvård, reserva-

tionsanslag ................................ 4,300

5

Expedition i riksarkivets nya lo-

kaler vid Östermalmsgatan i

Stockholm ................................ 4,000

175,600

8,300

Landsarkiven:

6

Landsarkiven m. m., förslagsanslag 102,200

7

Inköp av arkivalier och tryckta

arbeten för landsarkiven m. m.,

reservationsanslag .................... 1,350

103,550

1

279,150

8,300

Bibliotek.

Kungl, biblioteket:

8

Kungl, biblioteket, förslagsanslag 273,200

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. B sami. 8 höft. (Nr 8.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

9

Bokinköp och bokbindning för

kungl, biblioteket, reservations- anslag ........................................

15,000

10

Ökning av kungl, bibliotekets ar-

betskrafter ..............................

8,500

11

Sveriges offentliga biblioteks ge-

mensamma accessionskatalog ...

12,500

12

Katalogiseringsarbeten inom kungl.

biblioteket ...............................

29,800

13

Undersökning av i kammararkivet

och riksarkivet befintliga äldre

arkivalieomslag m. m.............

4,100

273,200

69,900

Stifts- och landsbiblioteket i Linköping:

14

Avlöningar, förslagsanslag ...........

14,530

15

Bokinköp, inbindning och vissa

expenser, reservationsanslag ...

8,000

16

Förstärkning av reservationsan-

slaget till bokinköp, inbindning

och vissa expenser................ ...

1,000

22,530

1,000

17

Pedagogiska biblioteket ....................

6,500

18

Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av

S:te Geneviévebiblioteket i Paris ..

...............

1,500

295,730

78,900

Museer.

1

Nationalmuseet:

Museet:

i

19 a

Förslagsanslag ............................

Reservationsanslag:

155,900

19 b

Målnings- och skulptursam-

lingarnas ökande................

10,000

19 c

Inlösen av svenska konstnä-

Ters arbeten.......................

25,000

i

19 d

Handtecknings- och gravyr-

samlingarnas ökande ........

4,500

19 e

Samlingarnas vård och under-

håll ....................................

11,000

19 f

Ökande av samlingen av konst-

hantverk ............................

6,000

19g

Boksamlingen ........................

3,000

19 h

Utländska studieresor............

—

20

Förstärkning av arbetskrafterna

vid museet ................................

14,800

21

Museets depositionsavdelnings

konstbildande verksamhet, re- servationsanslag ........................

8,500

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

3

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

22

Försäkring och transport av konst-

föremål, reservationsanslag.......

1,500

23

Konservering av handtecknings-

och gravyrsamlingar inom mu- seet, reservationsanslag ............

5,000

24

Portföljer för vissa äldre sam-

lingar av handteckningar och gra- vyrer m. m., reservationsanslag

1,500

25

Konserveringsarbeten för statens

tavelsamlingar å de kungl,

slotten, reservationsanslag ........

2,000

26

Vakthållning vid museets öppet-

hållande örn kvällarna ............

1,840

215,400

35,140

Livrustkammaren:

27

Avlöningar, förslagsanslag............

11,000

28

Avlöningar till icke-ordinarie be-

fattningshavare ........................

26,950

29

Underhåll och vård av samlin-

garna, reservationsanslag ........

23,000

30

Förhyrande av ökade lokaler ....

1,100

11,000

51,050

Naturhistoriska riksmuseet:

Gemensamma anslag:

31

Avlöningar m. m., förslagsanslag

230,000

32

Tjänsteresor för intendenter och

assistenter, reservationsanslag

2,000

33

Samlingar m. m., reservations-

anslag ................... ................

93,695

34

Särskilt arvode åt en vaktmäs-

färe, tillika trädgårdsskötare

300

35

Förstärkning av den i reserva-

tionsanslaget till samlingar

m. m. ingående anslagsposten

till ordnande, vård och för- ökande av samlingarna m. m.

5,000

36

Förstärkning av den i reserva-

tionsanslaget till samlingar

m. m. ingående anslagsposten

till expenser för avdelnin- garna vid Frescati ..............

15,700

37

Täckande av en vid utgången

av budgetåret 1931/1932 mot- sedd brist i den i reserva- tionsanslaget till samlingar

m. m. ingående anslagsposten

till expenser för avdelnin- garna vid Frescati................

6,100

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Botaniska avdelningen:

38

Ordnande och preparering av

vissa samlingar inom bota- niska avdelningen ................

3,000

39

Nya herbarieskåp för botaniska

avdelningen, reservalionsan- slag .......................................

2,500

40

Arbetsbiträde m. m. vid bota-

niska avdelningen ................

3,150

41

Ordnande av framlidne kyrko-

'' herden S. J. Enanders Salix- samlingar, reservationsanslag

4,000

Paleozoologiska avdelningen:

42

Arbetsbiträde vid paleozoolo-

giska avdelningen ................

2,520

43

Ritnings- och retuscheringsar-

beten för paleozoologiska av- delningen ................................

1,000

44

Fortsatt bearbetning av visst

vetenskapligt material, till- hörigt paleozoologiska avdel- ningen, reservationsanslag ....

3,500

Ev ertebratavdel ningen:

45

Vetenskapligt biträde för bear-

betning av vissa samlingar å

evertebratavdelningen............

4,000

Etnografiska avdelningen:

46

Arbetsbiträde vid etnografiska

avdelningen............................

2,520

47

Ökade medel till expenser

m. m. för etnografiska avdel- ningen ....................................

24,400

48

Forisatt iordningställande av

f. d. Livregementets drago- ners kasernetablissement till

etnografiskt museum m. m.,

reservationsanslag....................

15,000

325,695

92,690

49

Nordiska museet...................................................

190,000

50

51

52

25,000

4,000

4,000

552,095

401,880

Säger för arkiv, bibliotek och

museer

1,126,975

489,080

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

5

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

C. Kyrkliga ändamål.

Kleresistaten.

1

Kleresistaten, förslagsanslag ...........................................

120,000

2

Lappmarks ecklesiastikverk, kyrkliga ändamål, förslags-

anslag ..........................................................................

3,000

3

Ersättning för prästerskapets tionde, förslagsanslag ....

4,624,400

4

Ersättning för vissa prästerskapet tilldelade statsanslag

301,250

5

Ersättning åt vissa församlingar till följd av lindring i

främmande trosbekännares skattskyldighet, förslags-

anslag ............................................................................

40,000

6

Pastor vid svenska Gustafsförsamlingen i Köpenhamn ...

6,000

7

Pastor vid svenska Victoriaförsamlingen i Berlin ........

6,000

8

Pastor vid svenska Sofiaförsamlingen i Paris ............

6,000

9

Pastor vid svenska Olaus Petri-församlingen i Ilälsingfors

6,000

10

Stipendier för utbildande vid universitet av präster,

förtrogna med finska språket ....................................

3,600

11

Religiös och social verksamhet bland svenskar i vissa

utländska hamnstäder ................................................

50,500

12

Dyrtidstillägg åt de för religiös och social verksamhet

bland svenskar i vissa utländska hamnstäder an-

ställda präster, förslagsanslag ....................................

* 15,000

13

Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kost-

nader, förenade med friköp av lägenheter å kyrklig

jord, förslagsanslag........................................................

10,000

5,112,650

79,100

Domkapitlens expeditioner.

14

Domkapitlens expeditioner, förslagsanslag ....................

279,300

15

Ändrings- och reparationsarbeten å domkapitelshuset

i Strängnäs, reservationsanslag ....................................

30,000

Kyrkors underhåll m. m.

Kyrkors underhåll:

16

Underhåll....................................................... 2,028

17

Ersättningar, förslagsanslag............................ 220,000

222,028

18

Bidrag till uppförande i Ilälsingfors av en svensk

kyrka m. m., reservationsanslag .............................

25,000

Säger för kyrkliga ändamål

5,613,978

134,100

* Av Kungl. Majit föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

D. Akademier m. m.

Svenska akademien.

1

Akademien .......................................................................

8,250

Vetenskapsakademien.

2

Akademien ......................................................................

10,000

3

Katalog över svensk naturvetenskaplig litteratur m. m.

1,600

4

Sveriges anslutning till den baltisk-geodetiska kom-

missionen m. m., reservationsanslag..........................

2,375

10,000

3,975

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.

Akademien:

5 a

Förslagsanslag ................................ 99,750

Reservationsanslag:

5 b

Underhåll och förökande av de

under akademiens inseende

ställda samlingar ................ 12,000

5 c

Tryckningskostnader samt utgi-

vande av planschverk över

fornsaker och andra märk-

värdiga föremål i statens

historiska museum m. m..... 10,500

5 d

Underhåll och fortsättning av

inredningen i statens histo- riska museum och myntkabi- nettet .................................... 3,000

5 e

Undersökning och beskrivning

av fäderneslandets fornläm- ningar ................................. 5,000

5 f

Transporter, lyshållning och

vissa andra expensutgifter ... 14,000

5g

Fornlämningars vård ................ 8,000

5 h

Vård och underhåll av Visby

ruiner och andra byggnads-

minnesmärken........................ 5,000 57 500

157,250

6

Ökade medel för fornminnesvården, reservationsanslag

10,000

7

Omedelbara iståndsättningsåtgärder å vissa byggnads-

minnesmärken, reservationsanslag ...............................

10,000

8

Ökade medel lill avlönande av icke-ordinarie befatt-

ningshavare vid akademien ........................................

47,350

11,850

9

Tillfällig ökning av akademiens arbetskrafter...............

10

Resekostnads- och traktamentsersättningar åt befatt-

ningshavare vid akademien m. m., reservationsanslag

25,000

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

7

- ''

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

•

Kronor

Kronor

11

Vakthållning för öppethållande av statens historiska

museum ........................................................................

8,900

12

Inventering och konservering av vissa samlingar inom

statens historiska museum m. m., reservationsanslag

15,000

13

Vård och underhåll av antikvariskt-numismatiska biblio-

teket, reservationsanslag...............................................

4,000

14

Underhåll av antikvariskt-topografiska arkivet, reserva-

tionsanslag ...................................................................

1,500

15

Instrumentutrustning för akademien, reservationsanslag

1,600

16

Iståndsättande av Ovikens ödekyrka, reservationsanslag

7,500

17

Lokalhyra för den ostasiatiska arkeologiska samlingen

m. m.............................................................................

38,000

i

157,250

180,700

1

Akademien för de fria konsterna.

Akademien:

18

Avlöningar m. m., förslagsanslag ................ 125,200

19

Undervisningsmateriel m. m., reservations-

anslag .................................................... 33,300

158,500

20

Förstärkning av vissa anslagsposter i reservationsan-

slaget till undervisningsmateriel m. m....................

12,800

21

Skolan för dekorativ konst ............................................

20,600

22

Extra lärare i materiallära vid konsthögskolan............

3,500

158,500

36,900

Musikaliska akademien.

Akademien:

23

Avlöningar m. m., förslagsanslag ................ 155,860

24

Materiel och expenserm.m.,reservationsanslag 6,740

25

Stipendier m. m., reservationsanslag........... 15,000

177,600

26

Förstärkning av reservationsanslaget till materiel och

expenser m. m...........................................................

15,500

27

Bindning av böcker och musikalier i akademiens bib-

Kotek, reservationsanslag ............................................

3,500

28

Biträde åt bibliotekarien hos akademien vid vården

av biblioteket................................................................

1,500

29

Ökad undervisning i pianospelning och harmonilära

vid musikkonservatoriet ...........................................

3,000

30

Kurser för utbildande av kyrkomusiker........................

12,500

177,600

36,000

De kungl, teatrarna.

31

Kungl, operan....................................................................

150,000

32

Brandförsäkring av viss staten tillhörig, huvudsak-

ligen i operabyggnaden och dramatiska teaterns bygg-

nåd förvarad lösegendom m. m. ..............................

13,985

Säger för akademier m. m.

661,600

271,560

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

E. Universiteten, den medicinska undervisningen

Kronor

Kronor

m. ni.

Universitetskanslersexpeditionen.

1

Expeditionen, förslagsanslag ..........................................

22,950

Uppsala universitet.

Universitetet:

2

Universitetsstaten .................................... 1,381,804

3

Avlöningar till vissa tjänstemän och be-

tjänte vid universitetets samlingar och

inrättningar m. m., förslagsanslag........ 377,400

1,759,204

4

Avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare,

amanuenser och tjänstemän m. m.............................

44,280

5

Materiel för vissa institutioner m. m., reservationsanslag

78,300

6

Om- och tillbyggnad av anatomiska institutionen, re-

servationsanslag ............................................................

238,000

7

Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket,

reservationsanslag ......................................................

99,500

8

Ytterligare medel till materiel m. m. för vissa institu-

tioner, reservationsanslag ...........................................

120,000

9

Förstärkning av den i staten för universitetet upptagna

anslagsposten till reparationer....................................

10,000

1,759,204

590,080

Lunds universitet.

Universitetet:

10

Universitetsstaten ........................................ 1,243,700

11

Avlöningar till vissa tjänstemän och be-

tjänte vid universitetets samlingar och

inrättningar m. m., förslagsanslag ........ 267,600

1,511,300

12

Avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare,

amanuenser och tjänstemän m. m.............................

63,435

13

Personligt lönetillägg åt försöksassistenten vid institu-

tionen för ärftlighetsforskning C. G. von Sydow ....

800

14

Materiel för vissa institutioner m. m., reservationsanslag

51,225

15

Utrustning av den psykiatriska klinikens laboratorier,

reservationsanslag ........................................................

3,000

16

Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket,

reservationsanslag ........................................................

85,000

17

Ytterligare medel till materiel m. m. för vissa institu-

tioner, reservationsanslag ...........................................

142,000

1,511,300

345,460

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

Institutet:

18

Avlöningar för professorer och lärare m. fl. 476,700

19

Avlöningar till vissa tjänstemän och be-

tjänte vid institutet och dess institutioner,

förslagsanslag............................................ 91,100

567,800

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

9

. ......—

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

20

Avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare,

amanuenser och tjänstemän m. m. .........................

66,958

21

Materiel m. m. för vissa institutioner och kliniker, re-

servationsanslag ............................................................

81,100

22

Undervisning i medicinsk rörelsebehandling ................

8,250

23

Materiel m. m. för vissa institutioner, reservationsanslag

58,325

24

Färgfotografering å syfilidologiska kliniken vid sjuk-

huset S:t Göran, reservationsanslag ............................

1,000

25

Bidrag till en pediatrisk klinik i Stockholm...............

60,000

26

Poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm.................

5,700

657,150

191,983

Tandläkarinstitutet.

27

Avlöningar m. m., förslagsanslag........................................

95,100

28

Institutets verksamhet, förslagsanslag ............................

153,500

29

Extra lärarkrafter vid institutet........................................

15,500

30

Kontrollantbiträde vid institutet ....................................

2,000

31

Tillfällig förstärkning av institutets personal................

40,000

32

Särskilda undervisningskurser vid institutet ................

5,000

95,100

216,000

Un iversitetssj ukh us.

Akademiska sjukhuset i Uppsala:

33

Akademiska sjukhuset, förslagsanslag ........................

110,000

Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund:

34

Bidrag till driftkostnaderna under år 1931 57,810

35

Ändringsarbeten inom medicinska kliniken och

tillbyggnad till röntgeninstitutet, reserva-

tionsanslag ................................................. 21,875

36

Kompletterande inredningsarbeten i samband

med tillbyggnaden till sjukvårdsinrättnin-

1

garnäs röntgeninstitut, reservationsanslag ... 2,250

81,935

Karolinska sjukhuset:

37

Byggnadsarbeten för karolinska sjukhuset m. m.,

reservationsanslag ....................................................

* 500,000

Serafimerlasarettet:

38

Understöd och ersättningar ........................................

120,750

39

Ökade medel för lasarettets verksamhet....................

490,000

Allmänna barnbördshuset i Stockholm:

40

Allmänna barnbördshuset i Stockholm ....................

24,853

41

Verksamheten vid allmänna barnbördshuset i Stock-

holm ........................................................................

129,000

255,603

| 1,200,935

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Gemensamma universitetsändamål.

Kronor

Kronor

42

Klinisk undervisning i epidemiologi åt medicine kandi-

dater ............................................................................

10,900

43

Tryckning av doktorsavhandlingar vid universiteten i

Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska

institutet, reservationsanslag ...................................

30,000

44

Tryckning av doktorsavhandlingar vid högskolorna i

Stockholm och Göteborg, reservationsanslag ............

6,000

45

Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer ........

1,500

46

Institut d’études scandinaves vid Paris universitet ....

2,000

47

Ersättningar åt sakkunniga i akademiska befordrings-

ärenden, förslagsanslag ................................................

9,000

48

Forskarstipendier för docenter vid universiteten i Upp-

sala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska

institutet, reservationsanslag ......................................

35,000

49

Uppehållande vid universitetet i Dorpat i republiken

Estland av en professur i svenska språket och

litteraturen ..............................................................

7,500

50

Kurser i skyddskoppympning, reservationsanslag ........

1,000

9,000

93,900

Rasbiologiska institutet.

51

Avlöning åt chefen för institutet....................................

12,000

52

Institutets verksamhet, reservationsanslag ....................

60,000

Farmaceutiska institutet.

53

Avlöningar, förslagsanslag ................................................

74,750

54

Materialier m. m., reservationsanslag ............................

22,900

97,650

Säger för universiteten, den medicinska undervisningen

m. m.............................................................................

4,419,957

2,698,358

F. Tekniska högskolan m. m.

Tekniska högskolan.

Högskolan:

1

Avlöningar, förslagsanslag............................ *737,880

Vissa omkostnader för högskolans verk-

samhet:

2

Stipendier åt lärare för utrikes

studieresor, reservationsanslag —

3

Stipendier åt elever, reserva-

tionsanslag ............................ *6,000

4

Materiel m. m., reservations-

anslag ................................... *329,000 335,000

1,072,880

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

11

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

5

Ökade medel till samlingar och laborationer...............

* 47,000

6

Ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse

utgifter...........................................................................

* 56,000

7

Nyanskaffning av apparater och instrument för vissa

institutioners laboratorier, reservationsanslag ............

20,000

8

Reparation av högskolans modellsamling, reservations-

anslag ............................................................................

2,000

9

Bokinköp, bokbindning m. m. för högskolans bibliotek,

reservationsanslag ........................................................

* 5,000

10

Inredning och utrustning av laboratoriet för hyttmeka-

nik samt järnets bearbetning och behandling, reser-

vationsanslag ...............................................................

26,700

11

Resekostnads- och traktamentsersättning åt lärare och

studerande vid högskolans fackavdelning för lant-

mäteri för deltagande i exkursioner och fältövningar

m. m., reservationsanslag ..........................................

* 5,000

12

Övergångskostnader för lantmäteriundervisningen, re-

servationsanslag ............................................................

* 28,000

1,072,880

189,700

Chalmers tekniska institut.

Institutet:

13

Avlöningar, förslagsanslag ........................ 270,500

Vissa omkostnader för institutets verk-

samhet:

14

Stipendier och premier åt elever,

reservationsanslag ................... 600

15

Materiel m. m., reservationsanslag 62,000 62,600

333,100

16

Avlöningsförbättring m. m. åt innehavarna av de å över-

gångsstat för institutet uppförda befattningarna

3,300

17

Ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse

utgifter .......................................................................

17,000

18

Ökade medel till bibliotek, samlingar och laboratorier

9,000

19

Apparatur m. m. för organiskt-kemiska laboratoriet,

reservationsanslag ........................................................

3,000

20

Undervisning rörande arbetsledningens praktiskt eko-

nomiska, sociala, yrkeshygieniska och arbetspsyko-

logiska problem ...........................................................

1,500

333,100

33,800

Säger för tekniska högskolan m. m.

1,405,980

223,500

G. Skolöverstyrelsen.

1

Skolöverstyrelsen, förslagsanslag ...................................

574,200

2

Inspektion och sakkunniga biträden hos skolöversly-

reisen ............................................................................

10,500

3

Byggnadssakkunnigt biträde hos skolöverstyrelsen ...

4,800

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varoin utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

4

Expeditionsvaktsgöromål hos skolöverstyrelsen............

1,800

5

Personligt lönetillägg för budgetåret 1932/1933 åt kon-

sulenten hos skolöverstyrelsen Ingeborg Walin, för- slagsanslag ....................................................................

900

6

Personliga lönetillägg för budgetåren 1930/1931 och

1931/1932 åt konsulenten hos skolöverstyrelsen Inge- borg Walin..................................................................

1,850

Säger för skolöverstyrelsen

574,200

19,850

H. Allmänna läroverken m. m.

Högre lärarinneseminariet.

1

Högre lärarinneseminariet................................................

149,985

2

Diverse behov vid högre lärarinneseminariet................

64,160

3

Arvoden åt extra lärare, timlärare och vikarier vid

högre lärarinneseminariet ............................................

39,420

149,985

103,580

Allmänna läroverken.

4

Allmänna läroverken, reservationsanslag ........................

8,578,500

5

Ålderstillägg åt lärarpersonalen vid de allmänna läro-

verken, förslagsanslag...................................................

1,220,000

6

Arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid

de allmänna läroverken............................................

1,212,000

7

Arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie ämneslärare

vid högre lärarinneseminariet, allmänna läroverk och

statens folkskoleseminarier, förslagsanslag ................

95,000

8

Personliga lönetillägg åt vissa ordinarie Övningslärare

vid de allmänna läroverken, förslagsanslag...............

3,000

9

Understöd åt extra ordinarie lärare vid de allmänna

läroverken under förfall på grund av sjukdom, för- slagsanslag ...................................................................

5,000

10

Extra arvoden åt lärare i övningsämnen vid de all-

männa läroverken .......................................................

417,425

11

Undervisning i manlig slöjd vid de allmänna läroverken,

förslagsanslag ...............................................................

56,800

12

Arvoden åt skolläkare vid de allmänna läroverken,

förslagsanslag ................................................................

55,500

13

Upprätthållande vid ett högre allmänt läroverk i Göte-

borg av provårskurs för blivande lärare vid de all- männa läroverken ................................................

14,700

14

Undervisning genom infödda lärare i tyska, engelska och

franska språken vid de allmänna läroverken m. fl.

läroanstalter .......................................................

10,500

15

Undervisning i norska och danska språken vid högre

läroanstalter ......................................

3,000

16

Svensk studiekurs i Frankrike........................................

1,000

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

13

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

17

Bidrag till de allmänna läroverkens ljus- och ved-

kassor, förslagsanslag.................................................

* 250,000

18

Bokinköp och bokbindning för biblioteken vid de all-

männa läroverken, reservationsanslag ........................

80,000

9,860,300

2,142,125

Kommunala mellanskolor.

19

Kommunala mellanskolor, lörslaqsanslaq........................

1,270,000

20

Undervisning i manlig och kvinnlig slöjd samt hand-

arbete vid kommunala mellanskolor, förslagsanslag

23,000

! 21

Tillfällig löneförbättring till lärarpersonalen vid kom-

munala mellanskolor, förslagsanslag .......................

243,000

1,293,000

243,000

Kommunala flickskolor.

22

Kommunala flickskolor, förslagsanslag............................

196,000

! 23

Tillfällig löneförbättring till lärarpersonalen vid kom-

i

munala flickskolor, förslagsanslag...............................

40,000

Privatläroverken.

Privatläroverken:

Gemensamt reservationsanslag:

24 a

Enskilda mellanskolor ............................ 16,400

! 24b

Högre flickskolor •................................... 430,500

24 c

Högre goss- och samskolor.................... 217,400

24 d

Enskilda lärarinneseminarier ............... —

664,300

25

Understöd åt Annaskolan i Stockholm ........................

4,000

26

Lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda

läroanstalter, förslagsanslag .......................................

520,000

27

Bidrag till de statsunderstödda enskilda läroanstalternas

vikariatskassa, förslagsanslag.......................................

18,000

28

Tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid

privatläroverk, förslagsanslag ....................................

2,103,500

29

Ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter, förslagsanslag ........................

41,000

30

Understöd åt kommunalt gymnasium, som är förenat

med en statens realskola, reservationsanslag ............

34,000

31

Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i bus-

hållsgöromål ................................................................

16,000

32

Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala ....................

80,000

33

Understöd till vissa anstalter för utbildande av lära-

rinnor i handarbete ....................................................

19,000

1,202,300

2,297,500

Säger för allmänna läroverken m. m.

12,701,585

4,826,205

* Av Kungl. Majit förslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

I. Folkundervisningen.

Anstalter för lärarutbildning.

Folkskoleseminarier:

Gemensamt reservationsanslag:

la

Folkskolesemina-

nema ...............*1,640,000

lb

Stipendier för elever

vid folkskolesemi- narier ................ *160,000

1,800,000

2

Studentkurser och parallellavdel-

ningar vid vissa folkskolesemi- narier m. m., reservationsanslag

*57,500

3

Ålderstillägg åt lärare vid folk-

skoleseminarierna, förslagsan- slag ....................................

* 200,000

4

Hyresersättning till rektorerna vid

vissa folkskoleseminarier ........

16,000

5

Hyresbidrag till lärare vid folk-

skoleseminarierna i Stockholm

och Göteborg, förslagsanslag ■■■

14,000

6

Utbildningskurs för lärare vid

hjälpklasser för psykiskt efter- blivna barn, reservationsanslag

8,500

2,000,000

96,000

Småskoleseminariet

7

Statens småskoleseminariet reser-

vationsanslag ............................

* 169,000

8

Verksamheten vid statens små-

skoleseminarium i Hagaström,

reservationsanslag ....................

* 29,000

9

Understöd åt småskoleseminariet

förslagsanslag ...........................

*240,000

10

Stipendier åt elever vid småskole-

seminarier, reservationsanslag

* 16,000

11

Tillfällig löneförbättring för lärare

vid småskoleseminariet inrät- tade av landsting eller stad,

som ej deltager i landsting,

förslagsanslag............................

* 40,000

425,000

69.000

2,425,000

165,000

* Av Kungl. Majit föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

15

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Folkskolinspektionen.

12

Avlöning m. m. åt folkskolinspektörer, förslagsanslag

345,000

13

Tilläggsersättning för expenser åt folkskolinspektörer

10,400

14

Resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer, förslags-

anslag ..........................................................................

220,000

15

Konsulenter för gymnastikundervisningen vid folk- och

småskolor m. fl. läroanstalter...................................

29,000

565,000

39,400

Folkskolor.

16

Avlöning åt lärare vid folkskolor, förslagsanslag .....

*51,700,000

17

Utjämning av kostnaderna för folkskoleväsendet, för-

slagsanslag .............................................

8,800,000

18

Provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folk- och

småskolor, förslagsanslag ................................

5,720,000

19

Folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste

gränsorter, förslagsanslag ...........................................

* 600,000

20

Lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål, för-

slagsanslag .............................................

200,000

21

Särskilt lönetillägg åt lärare i lappmarksförsamlingar

med icke finsktalande befolkning samt i Överkalix

församling, förslagsanslag .......................................

76,000

22

Särskilt understöd till skolväsendet i skoldistrikt inom

Norrland och Dalarna på grund av kronoparkskolo-

nisation m. m., förslagsanslag ................................

30,000

23

Avlönande av föreståndarinna och biträdande förestån-

darinna för skolhem eller arbetsstuga inom Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets

nordligaste gränsorter, förslagsanslag ........................

35,000

24

Skytteanska skolan i Tärna, förslagsanslag..................

18,500

25

Inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn inom

Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norr-

bottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter

* 548,000

26

Inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn i de

delar av riket, där för närvarande dylikt bidrag

icke utgår ...............................................................

* 15,000

27

Bidrag för anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga

barn, reservationsanslag..............................................

* 150,000

28

Bidrag till vissa kostnader för skolundervisning åt lots-

och fyrpersonalens barn, förslagsanslag ....................

39,000

29

Avlönande av lärare åt vid statsunderstödda sjukvårds-

anstalter och vid vissa barnhem intagna barn i skol-

åldern, förslagsanslag.........................................

42,500

30

Anordnande av slöjd i folkskola, mindre folkskola eller

särskild slöjdskola, förslagsanslag...............................

3,330,000

* Av Kungl. Maj:t löreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

31

Anordnande av undervisning i hushållsgöromål i egent-

lig folkskola, förslagsanslag ........................................

295,000

32

Undervisningsmateriel m. m. för folkskolor, reserva-

tionsanslag ....................................................................

8,000

33

Understödjande av folkskolebarns ferieresor, förslags-

50,000

34

Svensk undervisning för svenska barn i utlandet.......

15,800

56,899,500

14,773,300

Fortsättningsskolor.

35

Understöd för avlönande av lärare vid fortsättnings-

skolor, förslagsanslag ................................................

*5,200,000

36

Utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor, re-

servationsanslag ...........................................................

88,000

Högre folkskolor.

37

Understöd åt högre folkskolor, förslagsanslag...............

930,000

38

Provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid högre

folkskolor, förslagsanslag ............................................

100,000

39

Anordnande av slöjd i högre folkskolor, förslagsanslag

80,000

40

Sällskapet för folkundervisningens befrämjande, reser-

vationsanslag ................................................................

1,500

1,011,500

100,000

Folkhögskolor.

41

Understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag ....................

1,030,000

42

Ökat understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag ........

88,000

43

Provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folkhög-

skolor, förslagsanslag ....................................................

80,000

44

Stipendier åt elever vid folkhögskolor, förslagsanslag

410,000

45

Svenska folkhögskolan i Birkas inom republiken Estland

5,000

1,440,000

173,000

Abnormundervisningen.

46

Befrämjande av dövstumundervisningen, förslagsanslag

165,000

47

Kyrklig själavård åt dövstumma ..................................

14,000

48

Tidning för dövstumma....................................................

1,000

49

Tysta skolan å Lidingön ................................................

5,000

50

Svenska föreningen för dövas väl ................................

6,O0U

Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda:

51

* Institutet och förskolan ................ 103,150

52

Förstärkning av anslaget till insti-

tutet och förskolan .................... 48,00C

53

Skrivmaskiner åt avgående elever

vid institutet, reservationsanslag 3,000

103,150

51,000

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

17

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

1 Kronor

Förskolan för blinda i Växjö:

1

54

Förskolan ....................................................................

20,600

55

Förstärkning av anslaget till förskolan ....................

Hantverksskolan i Kristinehamn för blinda:

4,100

56

Avlöningar........................................ 17,300

57

Materialier, expenser m. m., reser-

58

vationsanslag................................ 11,000

Förstärkning av reservationsansla-

get till materialier, expenser

m. m......................................... 8,150

59

Fria frakter för arbetsmaterialier

till blinda hantverkare, reserva- tionsanslag .................................... 1,000

28,300

9,150

60

Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:

Anstalten.......................................................................

102,400

61

Extra ordinarie lärarpersonal och vaktmästare ........

7,500

62

Hantverksskolan i Uppsala för blinda kvinnor ............

25,000

63

Bidrag till avlönande av vikarier för lärare vid blind-

64

undervisningsanstalter, förslagsanslag ........................

Järnvägsresor för blindskolelever jämte åtföljande vår-

1,000

65

dare, förslagsanslag .......................................................

Tryckning av blindskrifter, reservationsanslag................

6,500

7,000

66

De blindas förening ........................................................

100,000

440,950

215,750

Säger för folkundervisningen

67,981,950

15,554,450

J. Yrkesundervisningen.

Tekniska läroverk.

1

Tekniska läroverk, reservationsanslag ............................

475,000

2 i

Fjärde parallellavdelning vid tekniska läroverket i Örebro

24,000

3

Parallellavdelning till tredje årskursen i gymnasiet vid

tekniska läroverket i Malmö........................................

7,000

4 1

Undervisning i färgeriteknik vid tekniska elementar-

skolan i Norrköping ....................................................

1,600

5

Laboratorieulrustning och undervisningsmateriel vid

tekniska elementarskolan i Norrköping, reservations

anslag ............................................................................

10,000

6

Parallellavdelning till andra klassen vid tekniska ele-

mentarskolan i Norrköping ........................................

7,700

7

Parallellavdelning till andra klassen vid tekniska gym-

Hasie! i Härnösand......................................................

5,800

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 6 sami. 3 höft. (Nr 8.)

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

8

Paralle] lavdelningar vid tekniska fackskolan i Eskilstuna

6,300

9

Stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever

vid de tekniska fackskolorna, reservationsanslag ....

5,000

475,000

67,400

Handelslåroverk.

10

Ilandelsgymnasier ............................................................

135,000

11

Förhöjda understöd åt handelsgymnasier ....................

I

139,500

Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervis-

ning.

12

Understöd för avlöning av lärare vid kommunala an-

stalter för yrkesundervisning, förslagsanslag ............

830,000

13

Understöd för undervisningsmateriel åt kommunala

anstalter för yrkesundervisning, förslagsanslag ........

110,000

14

Understöd för avlöning av lärare vid enskilda anstal-

ter för yrkesundervisning, reservationsanslag ............

450,000

15

Understöd för undervisningsmateriel åt enskilda an-

stalter för yrkesundervisning, reservationsanslag........

45,000

16

Stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade ele-

ver vid kommunala och enskilda anstalter för yrkes- undervisning, förslagssanslag........................................

1

200,000

1,435,000

200,000

Särskilda anstalter för yrkesundervisning.

Tekniska skolan i Stockholm:

17

Tekniska skolan i Stockholm ....................................

102,575

18

Verksamheten vid tekniska skolan i Stockholm ....

33,000

19

Bergsskolan i Filipstad.....................................................

20,000

20

Ersättning åt befattningshavare vid bergsskolan i Falun

efter dennas nedläggning ............................................

8,050

21

Vävskolan i Borås ............................................................

13,050

22

Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid vissa statsunder-

stödda anstalter för yrkesundervisning, förslagsanslag

* 27,000

102,575

101,100

Utbildning av lärare för yrkesundervisningen.

23

Åtgärder för utbildning av lärare för yrkesundervis-

ningen m. m., reservationsanslag ...............................

15,000

Säger för yrkesundervisningen

2,147,575

523,000

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

19

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

K. Folkbildningsåtgärder i övrigt.

Folkbibliotek.

1

Understöd åt folkbiblioteksväsendet, förslagsanslag ....

838,000

Populärvetenskapliga föreläsningar m. m.

2

Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna

populärvetenskapliga föreläsningar, reservationsanslag

300,000

3

Anordnande av s. k. flyttande folkhögskolekurser, re-

servationsanslag ...........................................................

40,000

4

Bidrag till arbetarnas bildningsförbund för organisa-

tions- och administrationskostnader...........................

30,000

5

Anordnande av s. k. universitetscirklar, reservations-

anslag ............................................................................

10,000

—

380,000

Nykterhetens främjande.

6

Undervisnings- och upplysningsverksamhet m. lii. för

nykterhetens främjande, reservationsanslag, att utgå

av statsverkets fond av rusdrycksmedel....................

338,000

Musikföreställningar för allmänheten.

7

Föreningar, som anordna god orkestermusik för all-

mänheten m. m........................................................

57,000

Folklig musikskola.

s

Folkliga musikskolan i Arvika ........................................

•

6,000

Sia tens Idog ra/byrå.

Statens biografbyrå, förslagsanslag ................................

75,300

10

Befrämjande av vissa i samband med biografväsendet stå-

ende ändamål, reservationsanslag ................................

10,000

Stålens studielån.

11

Ersättning lill postverket för dess bestyr med statens

studielån, förslagsanslay................................................

1,850

12

Nämnden för statens studielån........................................

5,000

6,850

Säger för folkbildningsåtgärder i övrigt

913,300

797,850

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie i

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

L. Åtgärder för fysisk utbildning.

Gymnastiska centralinstitutet:

1

Avlöningar, förslagsanslag ................................

* 100,225

2

Materiel m. m., reservationsanslag ...................

* 14,000[

3

Extra personal m. m.................................................

* 47,500

114,22 5|

47,500

4

Understödjande av gymnastik och idrott ...........

120,000

5

Understöd åt s. k. friluftsläger för skolbarn, reserva-

tionsanslag ..........................

6,000

Säger för åtgärder för fysisk utbildning

114,225

173,500

M. Understöd åt vetenskap, vitterhet och

konst m. m.

1

Utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker,

reservationsanslag .........................

150,000

2

Ytterligare medel för utgivande av tidskrifter, lärda

verk och läroböcker ..........................

20,000

3

Understöd åt inhemska skönlitterära författare av ut-

märkt förtjänst ...................................

20,000

1

Ortnamnsundersökningarna i riket

6,500

5

Landsmålsundersökningarna i riket ................................

Nusvensk ordbok:

70,880

6

Fortsatt utgivande av ordboken ........

8,000

7

Teknisk hjälp vid ordbokens utgivning m. m., reserva-

tionsanslag ...................................................

4,000

8

Utredigering och tryckning av framlidne revisionssekre-

12,000|

1

9

10

11

12

13

14

15

folkmusik, reservationsanslag........................................

Föreningen Pietas .....................................................

Svenska naturskyddsföreningen........................................

Magnetisk uppmätning av Sveriges fastland, reservationsanslag

...................................................

Understöd åt ryske undersåten Alexander Sibiriakoff

Understöd åt kontraktsprosten L. P. R. Matsson för

fullföljande av hans Rosa-forskningar........................

Understöd åt doktor Paul Rosenius för fullföljande av

hans arbete »Sveriges fåglar och fågelbon» ............

Understöd åt stationsinspekt oren Karl Tirén för fullföljandet

och avslutandet av hans samlings- och forsk-;

_ningsarbete beträffande lapparnas musik ................i

A\ Kungl. Majit föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

10,000

1,000

1,000

10,000

3.000

3,575

4.000

3.000

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

21

16

17

Internationell konsthistorisk kongress i Stockholm år

1933, reservationsanslag................................................

Sveriges deltagande i det s. k. andra internationella

polaråret, reservationsanslag ......................................

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

5,000

50,000

Säger för understöd åt vetenskap, vitterhet och konst

m. m............................................................................

150,000

219,955

N. Diverse.

1

Ålderstillägg, förslagsanslag ............................................

150,000

2

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag............

40,000

3

Extra utgifter, reservationsanslag ....................................

140,000

4

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-

vationsanslag ................................................................

175,000

5

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag

(därav till domkapitlens expeditioner högst 37,500

kronor)...........................................................................

320,000

6

Tryckningskostnader, förslagsanslag (därav till dom-

kapitlens expeditioner högst 8,500 kronor) ............

59,719

7

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen, förslagsanslag ....................

*2,368,000

8

Provisorisk avlöningsförbättring för lärare vid de all-

männa läroverken m. fl., förslagsanslag ....................

* 320,000

9

Tillfälligt lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem

jämförliga befattningshavare, förslagsanslag...............

4,600

10

Provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i

statens tjänst, förslagsanslag ........................................

* 80,000

11

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-

slagsanslag ...................................................................

* 6,000,000

12

Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda un-

dervisnings- m. fl. anstalter, förslagsanslag ............

*20,000,000

Säger för diverse

884,719

28,772,600

1

Summa

98,978,844

54,710,056

* Av Kungl. Majit föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

linning till riksdagens protokoll 1032. 6 sunil. 3 hafi. (Nr 8.)

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1932:300 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. May.ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkten 264, gjorda framställning angående anslaget t s. 1 i texten
  2. Rskr. 1932:8a Skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar, dels ock åtskill s. 1 i texten