Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av riksdagens år 1931 församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning för tiden 1 juli 1930—30 juni 1931.

1932-05-03 · 56 sidor, varav 49 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 49 av 56 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1932:86, Utlåtande i anledning av riksdagens år 1931 församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning för tiden 1 juli 1930—30 juni 1931.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

1

Nr 86.

Ankom till riksdagens kansli den 3 maj 1932 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av riksdagens år 1931 församlade revisorers

berättelse angående verkställd granskning av statsverkets

jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning

för tiden 1 juli 1930—30 juni 1931.

(lia avd.)

Statsutskottet, till vars förberedande behandling ovannämnda revisionsberättelse

jämte de i anledning därav från vederbörande ämbetsverk och

myndigheter till Kungl. Majit avgivna utlåtanden och förklaringar blivit

hänvisad, får, efter tagen kännedom av dessa handlingar och inhämtande

av de för ärendens utredning i övrigt erforderliga upplysningar,

underställa riksdagens prövning de av revisorerna gjorda framställningar,

som ansetts från utskottets sida påkalla yttrande; kommande utskottet

därvid att följa den ordning, som i revisionsberättelsen blivit iakttagen.

l:o) Under justitiedepartementet, § 3, hava revisorerna till behandling

upptagit frågan örn ersättning till vittnen i brottmål m. m. samt lämnat

en redogörelse för nu gällande ersättningsgrunder. (Del I sid. 6—8.)

Revisorerna hava därefter gjort följande uttalande.

»Såsom av det ovan anförda framgår äro bestämmelserna örn reseersättning

i de fall, örn vilka här är fråga, numera föråldrade. I 1878 års

kungörelse talas endast örn hästskjuts och i 1886 års lag allenast örn hästskjuts,

järnväg och ångbåt. Någon ändring härutinnan med hänsyn till

den utveckling, trafikväsendet sedermera undergått, har icke vidtagits.

Statsverket har härigenom kommit att åsamkas avsevärt större utgifter,

än som varit nödvändigt för täckande av de med resor av ifrågavarande

slag förenade kostnaderna. Revisorerna vilja i detta sammanhang erinra

om att skjutslegan för en häst utgår med synnerligen varierande belopp

inom de olika länen, från 3 kronor per mil till 5 kronor per mil, vartill

kommer avgift för begagnande av åkdon. Lägsta automobiltaxan i samtliga

län åter utgör 4 kronor per mil och avgiften för omnibus utgår i regel

med 75 öre ä 1 krona per mil.

Det synes revisorerna vara nödvändigt, att föreskrifterna örn ersättning

för nu ifrågavarande resor bringas i bättre överensstämmelse med

allmänna resereglementets bestämmelser örn resekostnadsersättning. Enligt

revisorernas mening torde härvid med hänsyn till resornas ändamål

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 6 sami. U6 höft. (Nr 8G.) 1

Ersättning

till vittnen i

brottmål rrv m.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

och beskaffenhet ersättning böra utgå allenast för de verkliga resekostnaderna

och endast för det billigaste färdsätt, som för åstadkommande

av minsta sammanlagda rese- och traktamentskostnad kan komma till

användning.»

Utskottets Det av revisorerna berörda spörsmålet har upptagits av Kungl. Majit,

yttrande. som j propositionen nr 9 till innevarande riksdag framlagt förslag till

»Lag örn ändrad lydelse av 1 § lagen den 4 juni 1886 (nr 44 s. 1) angående

ersättning av allmänna medel till vittnen i brottmål».

Kungl. Majlis proposition har numera av riksdagen bifallits (jfr första

lagutskottets utlåtande nr 4); varom utskottet velat här

erinra.

Marinförvalt- 2:o) Under försvarsdepartementet, § 6, hava revisorerna meddelat uppnXnförin

b°k'' g^ter rörande vissa i marinförvaltningens huvudbok uppförda fondtitönn9''

lars behållningar respektive brister vid utgången av budgetåren 1928/1929,

1929/1930 och 1930/1931. (Del I sid. 11—14.)

Därefter hava revisorerna anfort följande.

»I riksdagens skrivelse den 28 maj 1927 anförde riksdagen, med anledning

av en av riksdagens revisorer framställd anmärkning beträffande

bokföringen av vissa utgifter hos marinförvaltningen, följande:

Riksdagen ansluter sig till vad revisorerna anfört rörande olämpligheten

av att vid marinens medelsbokföring riksstatsmedel redovisas såsom

fonder och alltså undandragas den allmänna budgetredovisningen.

Enligt riksdagens mening bör en omläggning av marinens bokföring ske

på sådant sätt, att densamma kommer att närmare ansluta sig till det vid

arméförvaltningen för närvarande i berörda hänseende tillämpade redovisningssättet.

Med hänsyn till vikten av att en omläggning av marinens

medelsbokföring snarast möjligt kommer till stånd, har riksdagen ansett

sig böra hos Eders Kungl. Majit göra framställning örn vidtagande av

för sådant ändamål erforderliga åtgärder.

Riksdagen får alltså anhålla, att Eders Kungl. Majit måtte beträffande

marinförvaltningens medelsbokföring vidtaga sådana åtgärder, att samtliga

av marinförvaltningen disponerade riksstatsmedel komma att upptagas

i budgetredovisningen samt att det nu tillämpade förfaringssättet

med uppläggande av särskilda fondtitlar för redovisningen av dylika

medel för framtiden upphör.

Sedermera har riksdagen i skrivelse den 16 maj 1929 (nr 175), med föranledande

av riksdagens revisorers anmärkningar å vissa förhållanden

vid repslagarverkstaden i Karlskrona, anfört, bland annat följande:

Riksdagen vill erinra örn att 1927 års riksdag hos Eders Kungl. Majit

anhållit, att sådana åtgärder beträffande marinförvaltningens medelsbokföring

måtte vidtagas, att samtliga av marinförvaltningen disponerade

riksstatsmedel komme att upptagas i budgetredovisningen samt att det

tillämpade förfaringssättet med uppläggande av särskilda fondtitlar för

dylika medel för framtiden upphörde.»

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

3

I denna fråga hava revisorerna slutligen gjort följande uttalande.

»Såsom av sammanställningen framgår har någon väsentlig minskning

av de i sammanställningen ingående titlarnas behållningar icke förekommit

under de tre senaste budgetåren, även örn man tager i betraktande,

att de huvudsakliga tillgångarna för Stockholms varvs byggnadsfond

den 30 juni 1929 icke redovisats i huvudboken och följaktligen icke ingå

i sammanställningen, i vad den avser sistnämnda år.

Ovannämnda titlar äro uppenbarligen av statsmedels karaktär. De å

titlarna förefintliga behållningarna och bristerna böra följaktligen tillföras

respektive ersättas från vederbörliga anslag. Det förfaringssätt,

som marinförvaltningen i strid med riksdagens uttalade åsikt alltjämt

tillämpar, innebär i själva verket, att marinförvaltningen vid sidan av

de av statsmakterna i vanlig ordning för sjöförsvaret beviljade medlen

förfogar över en särskild budget av betydande storlek, vilken genom den

nu påtalade anordningen undandrages den sedvanliga budgetgranskningen.

Detta innebär enligt revisorernas mening ett allvarligt missförhållande,

och revisorerna måste beteckna det såsom synnerligen anmärkningsvärt,

att berörda redovisningssystem, trots de påpekapden, som

gjorts, alltjämt av marinförvaltningen upprätthålles.»

Förklaring har avgivits av marinförvaltningen (Del III sid. 6—14), som

efter att hava lämnat en redogörelse för fondtitlarna och hittills vidtagna

åtgärder för omläggning av bokföringen inom ämbetsverket, yttrat

följande.

Av vad ovan anförts framgår:

att marinförvaltningen redan vidtagit omfattande åtgärder för att fondtitlarna

i största möjliga utsträckning skulle bringas under budgetredovisning

eller eljest upphöra,

att i anledning härav ett betydande antal titlar redan omlagts eller

upphört,

att fonden för krigsfartygs byggande och Stockholms varvs byggnadsfond

böra, så länge icke riksdagen fattat beslut örn dessa fonders tagande

i anspråk, kvarstå och redovisas såsom fondmedel, varvid dock bör anmärkas,

att marinförvaltningen hemställt örn nådigt förslag till riksdagen,

att fonden för krigsfartygs byggande skulle få för i hemställan angivet

ändamål användas,

att fonden för hyror och arrendemedel, som står till Kungl. Maj:ts disposition,

synts böra, så länge medel därå förefinnas, redovisas såsom

fondmedel,

att titeln »Sjökrigsskolan, terminsavgifter» torde komma att upphöra

därigenom, att fondens medel tagas i anspråk för annat ändamål,

att övriga tre under gruppen egentliga fonder och diversemedel angivna

titlar synas sakna större intresse ur nu förevarande synpunkt men i allt

fall äro föremål för marinförvaltningens vidare behandling,

att förslag till Kungl. Majit redan tidigare avgivits beträffande omläggningen

av titlarna för marinens självförsörjande inrättningar,

att beträffande förrådstitlarna ingående undersökningar verkställts rörande

såväl behållningarnas behövlighet som den ändamålsenligaste ordningen

och sättet för omläggningen av kontantredovisningen vid förråden

i syfte att förrådsbehållningarna skulle bliva på lämpligt sätt budgetredovisade,

samt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

att således hela området för fondförvaltningen varit föremål för behandling

i olika avseenden, möjliggörande att marinförvaltningen, i den mån

så ej redan skett, under innevarande budgetår skall kunna meddela de

beslut eller avgiva de underdåniga förslag, som erfordras för åvägabringande

av ett slutligt oell tillfredsställande ordnande av ifrågavarande

spörsmål.

Marinförvaltningen vill icke underlåta framhålla, att det före den 1

juli 1931 gällande reglementet för marinen i viss mån bundit ämbetsverkets

handlingsfrihet, när det gällt meddelande av redovisningsföreskrifter

för underlydande myndigheter, samt att ämbetsverket för erhållande

av friare bänder i detta avseende ansett sig böra avvakta utfärdandet av

nytt reglemente. Sådant bar också under år 1931 utfärdats och börjat tilllämpas

från och med den 1 juli 1931 utom beträffande sjötjänstgöringen,

där tillämpningen tagit sin början från och med den 1 november samma

år. Enligt detta reglemente äger marinförvaltningen — till skillnad från

vad som tidigare varit fallet —- besluta i frågor rörande underlydande

förvaltningars bokföring och redovisning. Inom ämbetsverket pågår också

utarbetandet av de föreskrifter rörande bokföring och redovisning, som

såväl på ferund av fondernas omläggning som av andra anledningar äro

erforderliga.

utskottets Utskottet anser sig böra bestämt hävda den meningen, att den redan

yttrande. av 1927 ars riksdag begärda omläggningen av marinförvaltningens bokföring

snarast möjligt bör genomföras. Utskottet bar emellertid erfarit,

att åtgärder inom försvarsdepartementet äro under övervägande, vilka

skulle möjliggöra en omläggning av marinförvaltningens bokföring redan

från och med ingången av budgetåret 1932/1933.

Vad beträffar Stockholms varvs byggnadsfond, är utskottet av den uppfattningen,

att fonden, vilken delvis är placerad i obligationer, bör, i likhet

med vad fallet är rörande lantförsvarets fond för byggnader och

andra försvarsändamål, förvaltas av statskontoret. Utskottet förutsätter,

att Kungl. Maj:t i samband med omläggningen av marinförvaltningens

bokföring jämväl vidtager åtgärder i angivet syfte.

Ehuru utskottet icke funnit nödvändigt att nu påkalla någon ytterligare

åtgärd från riksdagens sida, har utskottet dock med hänsyn till

ärendets vikt velat vad sålunda förekommit för riksdagen

omförmäla.

Viss av

flottans varv

i Stockholm

verkställd

upphandling

av gjutgods.

3:o) Under försvarsdepartementet, § 7, hava revisorerna redogjort för

en vid flottans varv i Stockholm verkställd upphandling av gjutgods.

(Del I sid. 15—18.)

Till denna redogörelse hava revisorerna anknutit följande uttalande.

»Vid den första gjutningen av ovan ombandlade gjutgods enligt ritning

M. 936 har orätt modell tillhandahållits leverantören, varför en omgjutning

blivit nödvändig, som medfört ökade kostnader för statsverket. Enligt

de åberopade handlingarna i ärendet skulle båda de beställda varu
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 86. 5

partierna hava blivit levererade, besiktigade och godkända och båda partierna

hava kvitterats av varvets uppbördsman, men i sjalva verket har

det första partiet, enligt vad leverantören själv meddelat, aldrig ens avsänts

av denne. Vad sålunda förekommit beträffande redovisningen av

berörda leveranser måste enligt revisorernas mening betecknas såsom

synnerligen anmärkningsvärt och synes giva anledning till en närmare

undersökning angående beskaffenheten av deli kontroll, som utövas pa

hithörande område.*

Förklaring har avgivits av marinförvaltningen. (Del III sid. 14 och 15.)

Då av den lämnade förklaringen framgår, att vad som förekommit vid

nämnda upphandling numera hänskjutits till prövning av krigsrätt, har

utskottet allenast velat vad i ärendet förekommit för riksdagen

omförmäla.

4: o) Under försvarsdepartementet, § 9, hava revisorerna meddelat, att ^ vissa

de företagit en granskning av räkenskaperna för flottans stationer (Del dyrtidstiuä(jg

I sid 21) åt befattnings
Efter

att hava redogjort för resultatet av denna granskning hava revi- sjofZsvalet

sorerna anfört följande: avförda kost
nåder

m, m.

»Revisorerna finna det anmärkningsvärt, att dyrtidstillägg å kostnader

som påvila reservationsanslaget till sjukvård för marinen, utbetalats

från förslagsanslaget till dyrtidstillägg åt befattningshavare vid skolorsvaret.

Genom berörda åtgärd hava utgifter, vilka rätteligen bort belasta

ett begränsat anslag, i stället kommit att åvila ett förslagsanslag.

Då personal, tillhörande försvarsväsendet, är underkastad tor beiattnin"stiavare

vid nyreglerade verk gällande avlöningsbestämmelserna,

måste det vidare anses anmärkningsvärt, att dyrtidstillägget åt föreståndaren

för flottans tandklinik i Karlskrona utbetalts efter de for oreglerade

verk gällande grunderna.»

Förklaring har avgivits av marinförvaltningen (Del III sid. 15—16),

som bifogat yttranden från vissa underlydande myndigheter.

Under försvarsdepartementet, § 10, hava revisorerna vidare behandlat

en med ovan nämnda spörsmål i viss mån sammanhängande fråga angående

utbetalta dyrtidstillägg till viss personal vid flottans sjukhus i

Karlskrona.

Revisorerna hava funnit anmärkningsvärt, att till personal, sorn uppburit

avlöning från anslagsposten till avlöning till övrig icke-ordinarie

personal, utbetalats dyrtidstillägg efter andra grunder än de av Kungl.

Majit och riksdagen fastställda.

Förklaring har avgivits av marinförvaltningen (Del lil sid. 16), som

även i detta fall bifogat yttranden från vissa underlydande myndigheter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets utlåtande Nr 86.

utskottets Utskottet, som helt ansluter sig till vad revisorerna uttalat under §§ 9

yttrande. och anser sjg kunna förutsätta, att rättelser komma att vidtagas i anmärkta

förhållanden. Utskottet har därför icke funnit sig böra påkalla

någon åtgärd från riksdagens sida, utan har allenast velat vad i ärendena

förekommit för riksdagen

omförmäla.

Vissa för- 5:o) Under socialdepartementet, § 12, hava revisorerna framställt an^atensljuk.

märkningar beträffande vissa förhållanden vid S:ta Maria sjukhus i Hälhus.

singberg (Del I sid. 25—29).

Revisorerna hava funnit, att den utredning, som föregått sjukhusets

uppförande, varit i vissa delar otillfredsställande. I flera avseenden hade

anordningarna icke varit grundligt genomtänkta, och tillbörlig hänsyn

hade icke alltid tagits till de lokala förhållandena.

Förklaring har avgivits av medicinalstyrelsen (Del III sid. 26—49).

Under socialdepartementet, §§ 13—16, hava revisorerna vidare behandlat

med ovan nämnda spörsmål i viss mån sammanhängande frågor.

Under § 13 hava revisorerna sålunda framhållit önskvärdheten av att

bagerirörelse anordnades vid S:ta Maria sjukhus, varigenom de för sådant

ändamål inrättade lokalerna skulle komma till avsedd användning

(Del I sid. 29 och 30).

Förklaring har avgivits av medicinalstyrelsen (Del III sid. 50—52).

Under § 14 hava revisorerna meddelat, att de funnit kostnaderna för

bageridriften vid Ulleråkers sjukhus förhållandevis höga och ifrågasatt,

huruvida icke åtgärder borde vidtagas i syfte att rörelsen bomme att

lämna ett bättre ekonomiskt resultat (Del I sid. 30 och 31).

Förklaring har avgivits av medicinalstyrelsen (Del III sid. 53 och 54),

som bifogat tjänstememorial från sysslomannen vid nämnda sjukhus.

Under § 15 hava revisorerna vidare framställt anmärkning mot en av

medicinalstyrelsen vidtagen åtgärd att, i strid mot ett av riksdagen godkänt

byggnadsprogram och utan att avvakta byggnadsstyrelsens yttrande,

låta anordna värmeledning i vissa bostadshus för gift personal vid

Källshagens sjukhus i Vänersborg. Det hade, framhålla revisorerna, varit

medicinalstyrelsens skyldighet att, därest nämnda arbetens utförande

varit erforderligt, hos Kungl. Majit göra framställning örn anvisande av

för ändamålet behövliga medel (Del I sid. 31—34).

Förklaring har avgivits av medicinalstyrelsen (Del III sid. 56 och 57).

Under § 16 hava revisorerna slutligen framställt vissa erinringar mot

ett av direktionerna för Salberga sjukhus i Sala och Västra Marks sjukhus

i Örebro tillämpat förfaringssätt vid upphandling av eldsläckningsapparater

för nämnda sjukhus (Del I sid. 34 och 35).

Förklaring har avgivits av medicinalstyrelsen (Del III sid. 58—60), som

bifogat yttranden från direktionerna för ifrågavarande sjukhus.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

7

Vad till en början beträffar den av revisorerna under § 12 framställda utskottets

anmärkningen angående S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg, har ut- yttrande.

skottet icke kunnat finna den av medicinalstyrelsen avgivna förklaringen

fullt tillfredsställande. Utskottet har i likhet med revisorerna kommit

till den uppfattningen, att nämnda sjukhus icke blivit på ett ändamålsenligt

sätt planlagt, varav följden blivit att onödiga kostnader drabbat

statsverket.

Även beträffande de av revisorerna under §§ 13—16 anmärkta förhållanden

ansluter sig utskottet till den uppfattning, varåt revisorerna under

angivna paragrafer givit uttryck.

Utskottet, som emellertid icke funnit sig böra påkalla några åtgärder i

dessa frågor från riksdagens sida, har allenast velat vad sålunda förekommit

för riksdagen

omförmäla.

6:o) Under socialdepartementet, § 19, hava revisorerna upptagit till behandling

frågan örn arvoden vid exekutiva auktioner å fast egendom auktioner d

(Del I sid. 40—45). tast egendom.

Efter att hava lämnat en redogörelse för senaste löneregleringar för

befattningshavare vid länsstyrelserna och bestämmelserna örn arvode för

exekutiva auktioner m. m. hava revisorerna meddelat uppgifter rörande

nu vid de särskilda länen tillämpat förfaringssätt vid hållandet av dylika

auktioner och ersättning härför.

Revisorerna hava därefter anfört följande.

»Den ovan lämnade redogörelsen synes giva vid handen, att inom vissa

län exekutiva auktioner hållits å annan plats än landskansliet i större

utsträckning, än vad som av förhållandena varit påkallat. Visserligen

äger, såsom förut framhållits, gäldenär bestämma örn exekutiv auktion

skall hållas å landskansliet eller å tingsställe i orten, men när exempelvis

i ett så vidsträckt län som Norrbottens nära nog samtliga försäljningar

av ifrågavarande slag kunnat försiggå a landskansliet, synes det

svårt att förklara, varför ej samma förhållande skulle kunna råda i

Malmöhus län. Några sakliga skäl för att, såsom skett i Stockholms och

Malmöhus län, förlägga auktionen till tingshuset i residensstaden i stället

för till landskansliet torde näppeligen kunna åberopas. På grund av

denna anordning har emellertid vederbörande tjänsteman gottgjort sig

arvode för förrättningen.

Såsom förut omtalats hava i de fall, befattningshavare vid länsstyrelser

förrättat exekutiv auktion på annan plats lin å landskansliet, de ansett

sig berättigade uppbära auktionsprovision. Såvitt revisorerna kunna

finna står detta icke i överensstämmelse med det ovan åberopade

stadgandet i gällande avlöningsreglemente. Meningen med berörda stadgande

var uppenbarligen, att alla slag av sportler eller extra inkomster,

som härflöte av tjänsten eller av därmed sammanhängande bestyr, skulle

bortfalla. Särskilt anmärkningsvärt förefaller det, att, såsom i ett fall

skett, en landssekreterare, vilken uppbär ersättning för mistade sportler,

därjämte tillgodogör sig auktionsarvode.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

Därest tillä vent yrs författningens innebörd i nu förevarande avseende

skulle anses oklar, synes det revisorerna nödvändigt, att denna oklarhet

snarast möjligt undanröjes, pa det att för framtiden auktionsarvoden icke

må utgå till länsstyrelsernas tjänstemän.

Slutligen vilja revisorerna ifrågasätta, huruvida icke i sådana fall, då

exekutiva auktioner — vare sig på begäran av gäldenär eller eljest —

skola hållas å annan plats än landskansliet, såsom auktionsförrättare

företrädesvis böra förordnas länsstyrelsens egna befattningshavare.»

Yttrande i ärendet har avgivits av allmänna civilförvaltningens lönenämnd,

som bland annat anfört följande (Del III sid. 72—74).

»Av den utav riksdagens revisorer verkställda utredningen rörande de

år 1930 inom olika län hållna exekutiva auktionerna å fast egendom framgår,

att i de fall, sådan auktion hållits utom landskansliet och tjänsteman

hos länsstyrelse förordnats att förrätta auktionen, vederbörande

befattningshavare uppburit arvode för förrättningen. Revisorerna hava

nu ifrågasatt riktigheten av detta förfaringssätt och därvid åberopat 36 §

* gällande avlöningsreglemente för allmänna civilförvaltningen ävensom

vissa av Kungl. Majit i cirkulär den 31 juli 1925 för länsstyrelsernas befattningshavare

utfärdade bestämmelser.

Vad till en början angår den landssekreterare tidigare tillkommande

rätten till arvode för exekutiv försäljning av utmätt fastighet, i det fall

att försäljningen ägde rum å landskansliet, synes det nämnden uppenbart,

att då denna sportelinkomst var förenad med tjänsten såsom sådan, landssekreterare

numera icke kan anses berättigad till dylikt arvode. Ej heller

torde i gällande författningar kunna hämtas något stöd för att medgiva

landssekreterare nu ifrågavarande ersättning för det fall, att denne

utanför landskansliet verkställer förrättning, varom här är fråga.

Däremot synes det nämnden vara tvivelaktigt, huruvida jämväl annan

befattningshavare vid länsstyrelse, vilken förordnas att förrätta auktioner

av nu ifrågavarande slag, kan på grund av gällande avlöningsbestämmelser

anses utesluten från rätten till auktionsarvode. Visserligen äga

de åberopade bestämmelserna i avlöningsreglementet och i förenämnda

cirkulär alltjämt tillämpning å de vid länsstyrelserna anställda befattningshavare,

som tillhöra nu gällande lönestat. Men å andra sidan synes

det gentemot aen av revisorerna hävdade uppfattningen kunna anföras,

att förordnande som auktionsförrättare icke är att betrakta såsom ett

med en viss tjänst lörenat uppdrag och att följaktligen inkomst av dylikt

uppdiag icke kail vara att hänföra till sportler i egentlig mening.

Det må erinras, att även sedan den nya löneregleringen utsträckts tili

att omfatta länsstyrelsernas befattningshavare, tjänstemän hos länsstyrelse

allmänt ansetts berättigade till särskild ersättning för fullgörande

av uppdrag såsom protokollförare i beskattningsnämnd, uppdrag som ur

de synpunkter, varom här är fråga, kunna anses i viss mån jämförliga

med nu ifrågavarande bestyr.

I detta sammanhang torde få bringas i erinran, att enligt vad för lönenämnden

är känt förutvarande landssekreteraren i Jönköpings län J. W.

Spens på anmodan från socialdepartementet till departementet den 16

juni 1928 avgivit yttrande jämte förslag till kungörelse angående ersättning

åt landsstatstjänsteman, som utanför landskansliet förrättar exekutiv

försäljning av fast egendom på landet, vilket yttrande sedermera varit

utremitterat till länsstyrelserna för utlåtande. Några nya bestämmelser

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

9

på området hava visserligen icke framgått såsom resultat av detta förslag,

men såväl det meddelade uppdraget som ock berörda förslag måste

anses förutsätta, att den länsstyrelsernas tjänstemän tidigare tillkommande

rätten till auktionsarvode icke blivit upphävd genom de nya lönebestämmelser,

som blevo å dem gällande vid genomförande av 1925 års

lönereglering för länsstyrelserna.

Emellertid synes det nämnden, att den oklarhet i bestämmelserna, som

uppenbarligen är rådande i fråga örn rätt för länsstyrelsernas befattningshavare

att vid förordnande att förrätta auktion å utmätt fast egendom

tillgodonjuta eljest stadgad ersättning, påkallar förtydligande föreskrifter

på området, något som även framhållits av flera länsstyrelser.

Förslag till ändrade bestämmelser rörande ersättning för auktion å utmätt

fastighet å landet och i stad, där länsstyrelse är överexekutor, har

visserligen framlagts i det betänkande rörande fögderiförvaltningens lönereglering,

som den 11 juli 1931 avgivits av 1928 års lönekommitté. Det

synes dock nämnden föreligga skäl för Kungl. Majit att låta verkställa

en närmare utredning, huruvida icke statsverket borde helt och hållet

övertaga bestyret med förrättande av sådana auktioner mot det att det

för auktionens förrättande utgående arvodet helt tillfölle statsverket.

Vid tillämpning av en sådan anordning skulle givetvis uppdrag att förrätta

här avsedda auktioner ingå i befattningshavarnas allmänna tjänsteåligganden.

»

Därjämte hava förklaringar avgivits av samtliga länsstyrelser (Del III,

sid. 74—114).

Vad i ärendet förekommit synes utskottet giva vid handen, att den strävan

att förlägga de exekutiva auktionerna till landskansliet, som tidigare,

då arvodet för auktionen tillföll vederbörande landssekreterare,

gjort sig gällande, icke förefinnes numera, då arvodet redovisas till statsverket.

Beträffande de fall, då auktionen förrättas å annan plats än landskansliet,

lärer det, på sätt civilförvaltningens lönenämnd uttalat, vara

klart, att, örn landssekreteraren är auktionsförrättare, han ej heller i detta

fall äger uppbära arvode härför. Huruvida jämväl annan befattningshavare

vid länsstyrelsen som förordnas till förrättningsman är lagligen förhindrad

tillgodogöra sig arvode, måste däremot av skäl, som lönenämnden

anfört, anses mera tvivelaktigt. Nu gällande bestämmelser i ämnet kunna

icke anses fullt tydliga och föreskrifterna synas tillämpas olika av de

särskilda länsstyrelserna. På grund härav synes, såsom lönenämnden

framhållit, cn utredning i frågan önskvärd. Denna utredning torde närmast

böra taga sikte på, huruvida icke här avsedda auktioner böra förrättas

av vederbörande befattningshavare såsom ett allmänt tjänsteåliggande.

Dock torde redan nu bestämmelse böra meddelas, att, då tingsställe är

beläget i eller i omedelbar närhet av vederbörande residensstad, där utlyst

auktion skall hållas av befattningshavare hos länsstyrelsen utan särskild

ersättning och arvodet för auktionen ingå till statsverket. Den ti 11 - lämpning av hithörande bestämmelser, som skott vid några länsstyrelser,

Utskottets

yttrande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

Ersättning

till tillförordnade

häradsskrivare.

då arvode utgått för i residensstaden hållen auktion, som förrättats utanför

landskansliet, synes nämligen utskottet innebära ett kringgående av

gällande föreskrifter. I sistnämnda hänseende finner sig utskottet därför

böra föreslå, att riksdagen hos Kungl. Majit anhåller örn omedelbart utfärdande

av föreskrift därom, att arvodet för sådan auktion skall ingå till

statsverket.

Utskottet bär slutligen funnit sig böra framhålla det anmärkningsvärda

i att en landsfogde förordnats att förrätta exekutiva auktioner samtidigt

som han efter framställning från länsstyrelsen måst erhålla särskilt arbetsbiträde

för att kunna fullgöra sina instruktionsenliga skyldigheter.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Majit anhålla,

a) att Kungl. Majit ville taga under övervägande,

huruvida icke bestämmelse borde utfärdas därom, att

det skall åligga befattningshavare vid länsstyrelserna

att utan särskild gottgörelse förrätta exekutiv auktion

å fast egendom, då sådan auktion hålles vid tingsställe

beläget i eller i omedelbar närhet av residensstaden;

b) att Kungl. Majit måtte föranstalta örn utredning

i övrigt beträffande ordnandet av exekutiva auktioner

å fast egendom samt uppbärandet av gottgörelsen

härför.

7:o) Under socialdepartementet, § 20, hava revisorerna upptagit till behandling

frågan angående vissa häradsskrivare tillkommande extra inkomster

i tjänsten (Del I, sid. 45—49).

Revisorerna hava inledningsvis lämnat följande redogörelse!

»Vid 1917 års omorganisation av fögderiförvaltningen fastställdes häradsskrivares

avlöning till lön 2,600 kronor, tjänstgöringspenningar 1,000

kronor samt förvaltningsbidrag med 150 kronor för varje påbörjat 5,000- tal av folkmängden i fögderiet, ävensom två ålderstillägg, varje om 500

kronor, att åtnjutas efter 5 respektive 10 års tjänstgöring. Häradsskrivarna

i Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län

åtnjuta dessutom ortstillägg örn 200 kronor. Utöver nämnda i stat fastställda

avlöningsförmåner utgår till häradsskrivare tillfällig löneförbättring

med 850 kronor, därav 550 kronor lön och 300 kronor tjänstgöringspenningar,

ävensom dyrtidstillägg efter för icke nyreglerade verk gällande

grunder. Med tillämpning av det för år 1931 gällande procenttalet för

dyrtidstillägg samt med utgångspunkt från att förvaltningsbidraget i medeltal

utgör 1,157 kronor uppgår den sammanlagda begynnelseavlöningen

för häradsskrivare till 7,289 kronor.

Vidare äger häradsskrivare uppbära vissa sportler, såsom provision för

debitering av landstingsmedel, vägskatt och vissa försäkringsavgifter, debetsedellösen,

ersättning för upprättande av röstlängder, pensionsförteck
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

11

ningar, arbetsgivarförteckningar och vägfyrktalslängder m. m. saint expeditionslösen

ävensom för upprättande av avskrifter av taxeringslängder.

Enligt vad som framgår av 1924 års uppbördssakkunnigas den 30 juni

1929 avgivna betänkande (sid. 117) utgjorde häradsskrivarnas nämnda

sportelinkomster under åren 1923—1925 i medeltal 12,870 kronor. Då häradsskrivarna

därjämte uppbära ersättning för taxeringsuppdrag, vilken

för nämnda tid beräknats till i medeltal 1,471 kronor per år, uppgick sålunda

den sammanlagda medelinkomsten av extra inkomster i tjänsten och

taxeringsuppdrag till 14,341 kronor. Utgifterna för tjänstebiträden, expenser

och expeditionsrum lii. m. för samma tid utgjorde i medeltal för

varje häradsskrivare 7,838 kronor (5,859 + 1,979). Endast i ett fall förslogo

icke de extra inkomsterna i tjänsten till täckande av utgifter och

beräknade kostnader för tjänsten. Lade man i detta fall till arvodet för

taxeringsuppdrag, uppstode dock ett överskott även här. Enligt de sakkunnigas

utredning hade sålunda icke i något fögderi uppstått underskott,

och överskotten hade fördelat sig på följande sätt:

för 1 häradsskrivare .......... högst 1,000 kronor

» 3 » .......... 1,001— 2.000 »

» 6 » .......... 2,001— 3,000 »

»10 » .......... 3,001— 4,000 »

»14 » .......... 4,001— 5,000 »

»16 » .......... 5,001— 6,000 »

»21 » .......... 6,001— 7,000 »

»13 » .......... 7,001— 8,000 »

»13 » .......... 8,001— 9,000 »

» 7 » .......... 9,001—10,000 »

» 5 » 10,001—11,000 »

» 4 » 11,001—12,000 »

» 3 » .......... över 12,000 »

Till jämförelse torde böra framhållas att den av 1909 års kommitté för

omorganisation av fögderiförvaltningen gjorda utredningen i nämnda

hänseende (betänkande den 27 augusti 1912, sid. 159) gav vid handen, att

för 15 häradsskrivare de extra inkomsterna för år 1909, i vilka dock ej

ingingo ersättning för taxeringsuppdrag, upprättande av röstlängder, pensionsförteckningar

och arbetsgivarförteckningar, icke räckt till täckande

av de med tjänsten förenade utgifterna, under det att för 103 häradsskrivare

överskott uppstått och att detta utgjort

för 33 häradsskrivare ............ högst 500 kronor

» 28 » 501—1,000 »

» 22 » 1,001—1,500 »

» 10 » 1,501—2,000 »

» 7 » 2,001—3,000 »

» 3 » ..........mera än 3,000 »

Den behållna inkomsten av extra inkomster i tjänsten och taxeringsuppdrag

för åren 1923—1925 uppgick således enligt 1924 års uppbördssakkunnigas

ovanberörda utredning i medeltal till 6,503 kronor. Därest

till nämnda belopp 6,503 kronor lägges liäradsskrivares begynnelseavlöning,

beräknad på sätt nyss nämnts, skulle den sammanlagda inkomsten

— däri icke inräknat eventuellt ålderstillägg och ortstillägg — uppgå

till i medeltal 13,792 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

I anledning av ifrågasatt omorganisation av fögderiförvaltningarna

förordnades genom kungl, cirkuläret den 30 november 1923 att, då ledighet

uppstod å häradsskrivartjänst, finge, intill dess annorledes förordnades,

åtgärd för tjänstens återbesättande icke vidtagas utan särskild

föreskrift av Kungl. Majit. Efter utfärdandet av nämnda cirkulär har

ledig häradsskrivartjänst icke besatts med ordinarie innehavare. Till

den som förordnades uppehålla ledig häradsskrivartjänst utgick samtliga

med den lediga tjänsten förenade löneförmåner med undantag av

ett belopp, motsvarande vad ordinarie innehavare av tjänsten skulle hava

att erlägga såsom avgift för egen pensionering (s. k. full lön). Genom

kungl, cirkuläret den 15 maj 1931 upphävdes nämnda cirkulär av den 30

november 1923 och förordnades för tillämpning tills vidare och intill dess

annorlunda föreskreves, att, då ledighet uppstode å häradsskrivartjänst,

länsstyrelsen skulle kungöra befattningen till ansökan ledig och därvid

tillkännagiva, att befattningen bomme att tillsättas endast medelst förordnande

tills vidare, med rättighet för den till häradsskrivartjänstens

bestridande förordnade att uppbära de med tjänsten förenade löneförmånerna

med undantag av ett belopp, motsvarande vad ordinarie innehavare

av tjänsten skulle hava att erlägga för egen pensionering. Enligt denna

föreskrift äga de tillförordnade häradsskrivarna att uppbära jämväl de

med tjänsten förenade sportelinkomsterna.

Av de i staten för fögderiförvaltningarna upptagna 119 häradsskrivartjänsterna

uppehöllos den 1 januari 1931 icke mindre än 42 på förordnande.

I sitt den 30 juni 1929 avgivna betänkande angående åtgärder för åvägabringande

av en rationell skatteuppbörd hava 1924 års uppbördssakkunniga

bland annat föreslagit, att uppbördsmyndighet, vilken jämväl

skulle ombesörja debiteringen, skulle vara i Stockholm Överståthållarämbetet

för uppbördsärenden, i Göteborg och Malmö magistrateu genom

en under magistraten lydande uppbördsförvaltning samt i länen i övrigt

länsstyrelsen genom en inom landskontoret inrättad uppbördsavdelning.

De sakkunniga hava härvid utgått från att de nuvarande ordinarie häradsskrivarna,

vilka vid den nya organisationens genomförande icke uppnått

60 års ålder skulle överflyttas å sådan tjänst inom den nya organisationen,

som kunde anses närmast motsvara häradsskrivartjänst, d. v. s.

aktuarie- eller häradsskrivartjänst. Ordinarie häradsskrivare, som uppnått

60 år, skulle överföras till indragningsstat. Nämnda befattningar

inom den nya organisationen skulle placeras i lönegrad B 22, i vilken

lönegrad begynnelselönen å D-ort är 6,168 kronor. Med tillämpning av

det för år 1931 gällande procenttalet för dyrtidstillägget skulle sammanlagda

begynnelseavlöningen uppgå till 6,908 kronor. Häradsskrivarna

förut tillkommande extra inkomster i tjänsten skulle i mån de icke upphörde

ingå till statsverket.

Ehuru någon ovillkorlig rätt icke förelåge för ordinarie häradsskrivare

att efter förflyttning till någon av de nya tjänsterna åtnjuta ersättning

för mistade sportler å förut innehavd tjänst syntes emellertid de sakkunniga

billighetsskäl tala för att en viss ersättning beredes häradsskrivarna

i likhet med vad som ägde rum beträffande ordinarie landssekreterare

och landskamrerare vid genomförande av 1925 års lönereglering för länsstyrelserna,

och föreslogo de sakkunniga i sådant avseende ett personligt

lönetillägg å högst 5,400 kronor för år, beräknat enligt de grunder som

gälla för sådant lönetillägg till landssekreterare och landskamrerare, med

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8(1.

13

iakttagande att det personliga lönetillägget skulle nedskrivas med V» för

varje år, så att lönetillägget skulle vara avskrivet efter 9 år. Däremot

skulle befattningshavare förordnad å vakant häradsskrivartjänst vid

eventuellt överförande å den nya lönestaten icke komma i åtnjutande av

dylikt lönetillägg.

I förevarande sammanhang ina erinras örn att Kungl. Majit den 14 juni

1928 — i enlighet med ett av föredragande departementschefen till statsrådsprotokollet

över finansärenden för berörda dag gjort uttalande — angivit

vissa riktlinjer vid vikariat å befattning, beträffande vilken något

av följande avlöningsreglementen äger tillämpning, nämligen reglementet

den 22 juni 1921 (nr 451) för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, reglementet

den 19 juni 1919 (nr 343) för tjänstemän vid postverket, telegrafverket,

statens järnvägar och statens vattenfallsverk, reglementet den 20 juni

1920 (nr 493) för tjänstemän vid domänverket samt reglementet den 9

juni 1922 (nr 379) för befattningshavare vid lots- och fyrstaten. Såsom

en förutsättning för den högre vikariatsersättningen (s. k. full lön) skulle

enligt nyssnämnda uttalande gälla bland annat, att förordnandet beräknades

komma att fortfara en mera avsevärd tid framåt. I enlighet härmed

skulle dylik ersättning icke utgå i fall, då fråga örn den framtida

organisationen av ett ämbetsverk kunde förväntas komma att inom jämförelsevis

kort tid underställas Kungl. Maj:ts och riksdagens prövning,

liksom ej heller då det kunde anses sannolikt, att viss befattning bomme

att vid granskning av vederbörande verks organisation eller eljest nedflyttas

i lönehänseende eller indragas.»

Revisorerna hava härefter gjort följande allmänna uttalande:

»Vid de under de senaste årtiondena före det nya lönesystemets tillämpning

företagna löneregleringarna för tjänstemän, som dittills uppburit

sportler, har man såsom regel, för den händelse sportlerna icke indragits

till statsverket eller fått bortfalla, i de nya avlöningsvillkoren inryckt

bestämmelse, att tjänstemännen skola vara skyldiga att underkasta sig

minskning eller upphörande av sportelinkomsterna. Sådan bestämmelse

meddelas ock, då nu gällande lönereglering för häradsskrivare år 1917

beslutades.

I samband med det nya lönesystemets genomförande blevo tidigare förekommande

sportler fråntagna tjänstemännen. Det ligger i sakens natur,

att häradsskrivarna eller de tjänstemän, som vid en omorganisation

av fögderiförvaltningen komma att ersätta nämnda tjänstemän, vid en

blivande lönereglering komma att få vidkännas en indragning av sportelinkomsterna.

Det torde därför kunna ifrågasättas, huruvida icke skäl

föreligga att redan nu en reducering av sportelinkomsterna kommer till

stånd i fögderier, där häradsskrivartjänsterna äro vakanta. Detta synes

desto mera berättigat, som de å sistnämnda tjänster förordnade befattningshavarna

enligt omförmälda cirkulär don 15 maj 1931 tillerkänts en

relativt gynnsam ställning i lönehänseende.

Häradsskrivarnas extra inkomster i tjänsten äro liksom förvaltningsbidrag

avsedda till bestridande av utgifter för tjänstebiträden, tjänsteresor

och tjänstelokal samt expenser i övrigt. Enligt uppgift i nämnda

uppbördssakkunnigas betänkande (sid. 117) förslogo de extra inkomsterna

i tjänsten endast i ett fögderi icke till täckande av utgifter och beräknade

kostnader för tjänsten. Tillägges emellertid i detta fall arvodet för

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

Utskottets

yttrande.

taxeringsuppdrag, uppstår dock ett överskott även här. Förvaltningsbidraget

har således endast i ett fall måst tagas i anspråk för utgifter i

tjänsten. Med hänsyn till nu angivna förhållanden synes revisorerna

den omtalade reduceringen av sportelinkomsterna för tillförordnade häradsskrivare

exempelvis kunna ske på det sätt, att deras inkomster av

tjänsten minskas med ett belopp, som motsvarar det i staten fastställda

förvaltningsbidraget. Skulle det inträffa, att extra inkomsterna i tjänsten

icke förslå till täckande av utgifter i tjänsten, torde vederbörande

efter särskild framställning kunna av det indragna förvaltningsbidraget

få uppbära ett belopp motsvarande den sålunda uppkomna bristen.

Givetvis kunna även andra utvägar erbjudas för åstadkommande av

den bär avsedda regleringen av tillförordnade häradsskrivares sportelinkomster.

Revisorerna hava med det ovan anförda allenast velat fästa

uppmärksamhet vid berörda förhållanden och angiva ett av de sätt, varpå

den åsyftade regleringen skulle kunna vinnas.»

Förklaringar hava avgivits av allmänna civilförvaltningens lönenämnd

ävensom av samtliga länsstyrelser (Del III, sid. 114—149).

Vid övervägande av de synpunkter, som av revisorerna anförts, har utskottet

ansett nödvändigt att införskaffa utredning rörande häradsskrivare

och kronouppbördstjänstemän tillkommande debiteringsprovision m.

m. Av nämnda utredning, vilken såsom bilaga fogats vid detta utlåtande,

framgår, att under år 1931 utbetalts provisioner å icke statliga skatter,

som debiterats i samband med kronouppbörden å landet och i stad,

som deltager i landsting, med följande belopp:

landstingsmedel ...................... kronor 529,684:16

vägskatt ............................ » 258,189:86

kreatursförsäkringsavgift ............ » 52,142: 78

bästförsäkringsavgift ................ » 3,296:75

brandstodsmedel .................... » 23,921:57

hushållningssällskapsavgifter ........ » 8,309:06

tingsbusmedel ........................ » 16,936: —

riddarhusmedel ...................... » 42:48

hagelskadeförsäkring ................ » 269:36

skolavgift m. m....................... » 545: 35

Härtill kommer debetsedellösen med 422,555: 04 kronor.

Sammanlagt hava alltså uppburits provisioner för debitering av ovannämnda

medel jämte debetsedellösen med tillhopa 1,315,892: 41 kronor. I

medeltal uppgår provisionen jämte lösen för häradsskrivare under år 1931

till 8,942:39 kronor, varav kommer på landstingsmedel nära 3,100 kronor,

på vägskatt omkring 2,150 kronor och på debetsedellösen ungefär 2,800

kronor.

Av utredningen framgår vidare, att debiteringsprovisionen å landstingsmedel

under tidsperioden 1923—1931 i de 96 fögderier, som av 1924 års upp
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

15

bördssakkunniga specifikt redovisats, ökat från 230,316 kronor till 296,592

kronor eller nied 28 %, att provisionen å vägskatt under samma tid ökat

från 148,703 kronor till 217,023 kronor eller med 46 % samt att debetsedellösen

under samma tidsperiod ökat från 228,838 kronor till 272,597 kronor

eller med 19 %.

Då häradsskrivarnas av statsmedel utgående avlöningsförmåner, förvaltningsbidrag

inbegripet, för budgetåret 1930/1931 uppgingo till i runt

tal 980,000 kronor och deras ersättning av statsmedel för upprättande av

vissa längder m. m. utgjort 403,125 kronor eller i medeltal 3,387 kronor

för varje häradsskrivare, torde härav framgå, att häradsskrivarnas inkomster

äro synnerligen höga. De torde, bortsett från ersättningar för

mer eller mindre tillfälliga uppdrag samt för kommissionärsrörelse och

taxeringsarbete, uppgå till i medeltal minst 20,000 kronor. Även örn häradsskrivarna

få vidkännas icke obetydliga kostnader för hållandet av

lokal och avlönandet av tjänstebiträden m. m., är utskottet av den uppfattningen,

att en reduktion av deras inkomster är påkallad. Denna torde

för övrigt vara motiverad redan därav, att skattesatserna, särskilt för

landstingens vidkommande under de senaste åren måst höjas. Den omständigheten

åter, att kronouppbörden numera fördelats på två terminer,

lärer enligt utskottets mening ej medföra någon mera avsevärd arbetsökning

för häradsskrivarna. Emellertid bör den sålunda föreslagna reduktionen

icke verkställas genom en indragning av utgående förvaltningsbidrag

till tillförordnade häradsskrivare, utan sänkningen synes böra

drabba samtliga häradsskrivare och erhålla formen av en allmän sänkning

i de procentsatser, efter vilka debiteringsprovision nu utgår. Sålunda

synes den vid 1922 års riksdag (kungl, förordningen den 15 juni

1922, nr 269) fastställda grunden för debiteringsprovision å landstingsmedel

eller 1.2 procent å den del av uppbörden, som ej överstiger 100,000 kronor,

kunna minskas till förslagsvis 0.8 procent samt övriga procentsatser

minskas proportionsvis ännu mera, så att deli lägsta nu gällande procentsatsen

av 0.3 procent, som avser den del av uppbörden, som överstiger

500,000 kronor, sänkes till förslagsvis 0.1 procent. Procentsatserna för provisioner,

som nu äro 1.2, 0.9, 0.6 och 0.3, skulle förslagsvis kunna bestämmas

till 0.8, 0.4, 0.2 och O.i. Detta skulle för de skattekraftigaste fögderierna

betyda en minskning av provisionen å landstingsmedel till inemot hälften

av nuvarande belopp, men för de övriga fögderierna proportionsvis mindre

sänkning. Även beträffande debiteringsprovisionen å övriga skatter och

avgifter, framför allt då å vägskatten, torde en motsvarande sänkning

böra äga runi. Den sänkning av provisionen till häradsskrivarna, som

sålunda skulle äga rum, kommer att få betydelse genom minskning av

utgifterna för landsting och vägdistrikt. Särskilt för de norrländska länen,

där på grund av skatteförhållandena provisionerna nu utgå med

mycket stora belopp, blir utgiftsminskningen mera framträdande.

För kronouppbördstjänsteman i stad kan en sänkning av provisionsbe
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

Utbetalning

av flyttningsersättning.

loppen också ifrågasättas, och synes kunna ske i anslutning till sänkningen

för liäradsskrivarnas del.

I de fall, då nu icke några bestämda grunder fastställts rörande gottgörelsen

för arbetet med debitering, såsom exempelvis är fallet beträffande

tingshusmedel, där vissa häradsskrivare ansett sig kunna för sitt besvär

fordra och uppbära en gottgörelse av ända till 6 procent av uppbörden,

torde uttryckliga föreskrifter örn grunderna för provisionens beräknande

böra utfärdas.

Då utskottet är av den uppfattningen, att här ovan föreslagna åtgärder

snarast möjligt böra komma till utförande, har utskottet funnit sig böra

hemställa,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,

att Kungl. Majit ville för 1933 års riksdag framlägga

förslag örn en allmän sänkning av utgående provisioner

för häradsskrivare och kronouppbördstjänstemän

i städer.

8:o) Under socialdepartementet, § 21, hava revisorerna berört åtskilliga

fall, då flyttningsersättning utbetalts åt tillförordnade häradsskrivare

(Del I, sid. 49—51).

Revisorerna hava härutinnan gjort följande uttalande:

»Av det anförda framgår, att befattningshavare i vissa lönegrader vid

länsstyrelserna, vilka förordnats att tills vidare vara häradsskrivare, tillerkänts

ersättning för kostnad vid flyttning till annan tjänstgöringsort.

Utan att närmare ingå på frågan, huruvida flyttningsersättning över huvud

taget bör utgå vid förordnande å oreglerad befattning, vilja revisorerna

framhålla, att det såsom särskilt skäl för att flyttningsersättning

borde utgå vid förordnande å högre tjänst angivna förhållandet, att den

omedelbara ökningen i avlöningen, som en befordran eller än mera ett förordnande

beredde tjänstemannen, merendels vore så ringa, att denna ökning

i inkomster icke i och för sig kunde utgöra vederlag för flyttningskostnaderna,

icke föreligger vid förordnanden, varom här är fråga. Med

hänsyn till den gynnade ställning, som, på sätt framgår av vad revisorerna

anfört under § 38, t. f. häradsskrivare intaga i avlöningshänseende, kan

det icke anses oskäligt betungande för dem, örn de själva få vidkännas

eventuella flyttningskostnader.

Vad slutligen angår den i det föregående berörda ersättningen till en

andra länsbokhållare för två flyttningar under mindre tid än ett år, vill

det synas revisorerna att, då den senare flyttningen var föranledd av att

den ordinarie häradsskrivaren — efter en kortare tids förordnande å annan

häradsskrivartjänst — på egen begäran återgick till sin ordinarie

tjänst, kostnaden för denna flyttning under alla förhållanden icke bort påvila

statsverket.»

Förklaringar hava avgivits av samtliga länsstyrelser, varjämte allmänna

civilförvaltningens lönenämnd inkommit med infordrat yttrande i ärendet

(Del. III, sid. 149—174).

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

17

Under finansdepartementet, § 38, hava revisorerna vidare upptagit till

behandling frågan om utbetalning till vissa landshövdingar m. f l. av flyttningsersättning.

Revisorerna hava därvid uttalat, att en viss osäkerhet

tycktes råda beträffande rätten till flyttningsersättning för ifrågavarande

befattningshavare samt att det syntes önskvärt, att sådana bestämmelser

i ämnet meddelades, att av dem tydligt framginge, i vilka fall dylik

ersättning skulle utgå.

Utskottet delar den av revisorerna uttalade uppfattningen, att gällande

bestämmelser synas medföra en viss osäkerhet beträffande rätten till flyttningsersättning

samt att det därför måste anses önskvärt, att fullt tydliga

bestämmelser i ämnet meddelas. Eventuellt synes det- i vissa fall böra

tillkomma Kungl. Majit att avgöra, huruvida med hänsyn till förekommande

omständigheter flyttningsersättning bör tillerkännas vederbörande.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Majit anhålla,

att Kungl. Majit ville taga under övervägande,

huruvida icke gällande föreskrifter rörande rätten till

flyttningsersättning böra omarbetas i syfte att vinna

full tydlighet beträffande de fall, där sådan rätt förefinnes,

samt huruvida det i övrigt bör tillkomma Kungl.

Majit att i särskilda fall medgiva utbetalande av flyttningsersättning.

9io) Under kommunikationsdepartementet, § 29, hava revisorerna upptagit

till behandling frågan angående statens bidrag till skjutsentreprenader

(Del. I, sid. 69—72).

Revisorerna hava till en början redogjort för bestämmelserna i gällande

stadga för skjutsväsendet ävensom lämnat vissa uppgifter beträffande antalet

skjutsanstalter i riket, entreprenadtiden för skjutsanstalterna oell

statsverkets bidrag till skjutsentreprenader.

Härefter hava revisorerna anfört följande:

»Den gjorda utredningen visar att under budgetåret 1930/1931 statsbidrag

till skjutsentreprenader utgått endast i tolv län samt att dylikt bidrag

i sex län icke uppgått till 1,000 kronor. De årliga utgifterna för ifrågavarande

ändamål visa tendens att nedgå i avsevärd grad. Med hänsyn

till den starka ökningen av motortrafiken med därav följande förbättring

av kommunikationerna torde det kunna ifrågasättas, huruvida de nuvarande

föråldrade bestämmelserna örn skjutsväsendet böra bibehållas. Därest

på någon plats statligt bidrag till kommunikationsmedel, som avses i

skjutsstadgan, fortfarande skulle anses behövligt, torde, i likhet med vad

som nu äger rum beträffande bidrag från sjätte huvudtitelns anslag till

kommunikationsändamål, sådant bidrag lämpligen kunna beviljas efter

prövning i varje särskilt fall. För övrigt synes det revisorerna, som örn

Bihang till riksdagens protokoll 1932. (i sami. US höft. (Nr tili.) 2

Utskottets

yttrande

Statens bidrag

till skjutsentreprenader.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

Utskottets

yttrande.

Av vissa befattningshavare

i byggnadsstyrelsen

innehavda enskilda

arkitektuppdrag.

bidrag till kommunikationsändamål, varom här är fråga, skulle i vissa

län kunna väsentligt nedbringas under de belopp, som för närvarande utgå

enligt skjutsstadgans föreskrifter. Detta torde särskilt vara fallet i Östergötlands

län, varest skjutsbidraget av statsmedel för närvarande utgår med

belopp, som endast överträffas av bidragen i de tre nordligaste länen. Beträffande

det till 46 skjutsanstalter i Jämtlands län utgående statsbidraget

vilja revisorerna framhålla, att flertalet av dessa skjutsanstalter äro

belägna å platser, som hava regelbundna omnibusförbindelser, upprätthållna

av postverket.»

Förklaringar hava avgivits av vissa länsstyrelser (Del. III, sid. 190—203).

Såsom av revisorernas utredning i ärendet framgår har genom den

starka ökningen av motortrafiken behovet av skjutsanstalter för resandes

befordran under de senaste åren högst väsentligt förminskats och sådant

behov i begränsad utsträckning synes kvarstå endast inom de nordligaste

länen. På grund härav har utskottet i likhet med revisorerna kommit till

den uppfattningen, att de nuvarande föråldrade bestämmelserna örn skjutsväsendet

icke längre äro påkallade. Utskottet har därför ansett sig böra

föreslå, att utredning verkställes i syfte att utröna, huruvida bestämmelserna

i fråga lämpligen böra upphävas. Därest i undantagsfall statligt

bidrag till skjutsentreprenadväsendet fortfarande skulle anses behövligt,

torde sådant bidrag efter prövning av varje särskilt fall kunna bestridas

av för Kungl. Majit tillgängliga medel.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Majit anhålla,

att Kungl. Majit måtte låta verkställa utredning,

huruvida förutsättningar finnas för upphävande

av gällande stadga örn skjutsväsendet.

IOio) Under kommunikationsdepartementet, § 30, hava revisorerna

framställt vissa anmärkningar beträffande omfattningen av den enskilda

arkitektverksamhet, som vissa byggnadsstyrelsens tjänstemän bedrivit

vid sidan av tjänsten (Del I, sid. 72—78).

Revisorerna hava inledningsvis erinrat örn, att i kungörelsen den 6 juni

1925 (nr 272) angående utsträckt tillämpning av avlöningsreglementet den

22 juni 1921 (nr 451) för befattningshavare vid statsdepartement och vissa

andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen m. m., stadgas i avdelning

B mom. 14 beträffande byggnadsstyrelsen följande.- Med ordinarie befattning må ej förenas sådant enskilt arkitektuppdrag,

som, vad angår chefen, Kungl. Majit och, vad angår annan befattning,

styrelsen finner inverka Underligt för tjänstgöringen i ämbetsverket.

Härefter hava revisorerna lämnat en förteckning över de enskilda arkitektuppdrag,

som under budgetåren 1929/1930 och 1930/1931 innehafts

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

11)

av byggnadsstyrelsens chef och övriga befattningshavare i styrelsen samt

i anslutning härtill gjort följande allmänna uttalande:

»Revisorerna förbise icke, att det även ur det allmännas synpunkt kan

vara till fördel, att de hos byggnadsstyrelsen anställda arkitektutbildade

tjänstemännen i viss begränsad utsträckning bedriva enskild arkitektverksamhet

jämsides med tjänstgöringen i verket, i det att de härigenom

måhända beredas större möjligheter att hålla sig i nivå med utvecklingen

inom sitt fack än vid en enbart till verkets ämbetsområde inskränkt sysselsättning.

Av förestående redogörelse framgår emellertid, att flertalet

av ifrågavarande tjänstemän i mycket betydande omfattning omhänderhaft

enskilda arkitektuppdrag vid sidan av statstjänsten. Visserligen

avse de lämnade uppgifterna en tvåårsperiod och iörbises må ej heller*

att i några fall uppdragen torde hava tillfallit vederbörande före tillträdandet

av nu innehavd anställning, samt att de utförts med biträde

av andra arbetskrafter. Även meri beaktande av nu nämnda omständigheter

synes det likväl revisorerna, som örn man, med hänsyn till de privata

uppdragens antal och art, med fog kan ifrågasätta, huruvida ej

tjänstemännens enskilda arkitektverksamhet vuxit ut till en omfattning,

som sträcker sig utöver vad soini ur statsintressets synpunkt kan anses

tillbörligt.

Särskilt anmärkningsvärt är, att i vissa fall tjänstemännen åtagit sig

privata uppdrag av sådan beskaffenhet, att av dem utarbetade förslag och

ritningar enligt gällande författningar skola bliva föremål för granskning

inom den byrå, dit vederbörande haft sin tjänstgöring förlagd. Så

är förhållandet beträffande vissa av de utav byggnadsrådet Hjort, intendenterna

Ärland Noreen och Fritz Gripe samt biträdande arkitekten Einar

Lundberg omhänderhavda uppdragen och samtliga av byggnadsrådet

Linden redovisade uppdrag. Visserligen deltaga, enligt vad revisorerna

inhämtat, vederbörande i dylika fall icke i ärendets handläggning inom

byggnadsstyrelsen, men oavsett detta kan det anmärkta förhållandet giva

anledning till att förtroendet till objektiviteten i styrelsens ämbetsåtgärder

rubbas.

Överhuvudtaget torde det kunna betecknas såsom mindre lämpligt, att

tjänstemännen åtaga sig privata uppdrag, vilka i en eller annan form

skola bliva föremål för byggnadsstyrelsens prövning.

Vidare vilja revisorerna framhålla vikten av att verkets chef icke genom

att själv bedriva en omfattande privatverksamhet försvagar sin

ställning, då det för honom gäller att upprätthålla efterlevnaden av den

ovan åberopade bestämmelsen om tjänstemännens enskilda arkitektuppdrag.

Enligt vad revisorerna inhämtat har nämnda bestämmelse av vederbörande

tolkats såsom icke innebärande skyldighet för befattningshavare

att bos Kungl. Majit respektive byggnadsstyrelsen från fall till fall

göra anmälan örn och inhämta medgivande till innehav av enskilda arkitektuppdrag.

Den av revisorerna nu verkställda undersökningen torde

få anses hava ådagalagt behovet av att en dylik prövning äger rum. Med

hänsyn härtill anse revisorerna det önskvärt, att en sådan ändring av

bestämmelsen vidtages, som otvetydigt angiver, att vederbörligt tillstånd

till innehav av enskilt arkitektuppdrag skal] för varje särskilt fall inhämtas.

»

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

Utskottets

yttrande.

Om- och tillbyggnad

av

stora institutionsbyggnaden

rrv. m.

vid centralanstalten

för

försöksväsendet

på jordbruksområdet.

Förklaring Ilar avgivits av byggnadsstyrelsen (Del lil, sid. 203—207),

som bifogat ett av generaldirektören I. Tengbom avgivet särskilt yttrande.

Av revisorernas uttalande framgår, att i vissa fall, då tjänstemän vid

byggnadsstyrelsen åtagit sig privata uppdrag, det av dem därvid utförda

arbetet senare blivit föremål för granskning inom den byrå, där vederbörande

haft sin tjänstgöring förlagd. Utskottet bär ställt sig synnerligen

betänksamt inför ett dylikt förfaringssätt, som enligt utskottets mening

måste betecknas som olämpligt.

Såsom av revisorerna vidare framhållits, bar inom byggnadsstyrelsen

gjorts gällande, att det i ovannämnda författningsrum i avlöningsreglementet

föreskrivna anmälningssystemet icke innebure skyldighet för befattningshavare

att från fall till fall inhämta vederbörligt tillstånd till

innehav av enskilt arkitektuppdrag, utan att ett för visst uppdrag lämnat

dylikt tillstånd finge anses hava generell innebörd. Denna av byggnads

styrelsen företrädda uppfattning, som jämväl kommer till uttryck i styrelsens

i ärendet avgivna förklaring, kan utskottet icke dela, utan anser

för sin del, att medgivande bör inhämtas i varje särskilt fall.

Med tillkännagivande av den ståndpunkt, utskottet intager beträffande

detta ärende, har utskottet velat vad sålunda förekommit för riksdagen

omförmäla.

lim) Under kommunikationsdepartementet, § 31, hava revisorerna

framställt vissa erinringar beträffande planläggningen m. m. av verk

ställd örn- och tillbyggnad av stora institutionsbyggnaden m. m. för centralanstalten

för försöksväsendet på jordbruksområdet (Del I sid. 78—81).

Revisorerna hava framlagt resultatet av en av dem verkställd undersökning

rörande ifrågavarande byggnadsföretag och härtill knutit följande

allmänna uttalande:

»Av vad i detta ärende förekommit synes revisorerna framgå, att de

förberedande utredningarna för ifrågavarande byggnadsföretag icke bedrivits

på nöjaktigt sätt. Anmärkningsvärt är, att byggnadsstyrelsen

först efter det riksdagen fattat beslut örn byggnadsföretagets utförande

föranstaltat örn ett närmare studium av förhållandena på platsen, i stället

för att, såsom vederbort, gå i författning örn en sådan undersökning, innan

frågan liänsköts till Kungl. Maj:t, och lägga berörda undersökning

till grund för hela utredningen. Genom det av byggnadsstyrelsen här

tillämpade förfaringssättet har den för Kungl. Majit och riksdagen ursprungligen

framlagda kostnadsberäkningen blivit otillförlitlig.

Jämväl beträffande det sätt, varpå arbetsledningen omhänderhafts,

kunna åtskilliga erinringar göras.

Bland handlingarna i ärendet saknas den arbetsplan, som det enligt

ovannämnda instruktion ålegat arkitekten att utarbeta. Enligt vad revisorerna

inhämtat har dylik plan, utvisande det beräknade fortskridandet

av de olika arbetsetapperna, icke blivit upprättad. Arbetsplanens upp
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

gift är att underlätta kontrollen över byggnadsarbetets fortgång, tiden

för de olika ritningarnas färdigställande otili tillhandahållande samt bestämmandet

av tidpunkten för specialentreprenaders förberedande och

igångsättande. Att avsaknaden av arbetsplanen vållade olägenheter, synes

framgå av brev till byggnadsstyrelsen från huvudentreprenören dels

den 13 augusti 1926, vari snickeriritningarna efterlysas (dessa anmäldes

av arkitekten i byggnadsstyrelsen den 18 augusti 1926), dels och den 20

oktober 1926, vari huvudentreprenören påpekar, att varken elektriska, sanitära

eller värmeanläggningarna i villabyggnaden vore påbörjade, varför

entreprenören reserverade sig för byggnadsarbetenas färdigställande

inom avtalad tid, då de nämnda installationerna vore i förhållande till

andra arbeten sex veckor försenade.

De i instruktionen föreskrivna ekonomiska och byggnadsrapporterna

hava icke heller utarbetats av arkitekten, utan vad avser de förra av en

byggnadsstyrelsens tjänsteman, och vad angår de senare av den av byggnadsstyrelsen

särskilt avlönade kontrollanten. Äv handlingarna framgår

icke, att arkitekten för dessa avvikelser från kontraktet fått vidkännas

avdrag å sitt arvode, vilket utgått med 12,900 kronor jämte ett tillägg förvissa

extra arbeten av 700 kronor.

Granskningen av de olika specialkonstruktörernas ritningar m. m., vilken

även ålegat arkitekten enligt instruktionen, synes i icke ringa omfattning

hava varit ofullständig. Så hava i fråga örn sanitära och rörledningsinstallationerna

under arbetets gång erfordrats tilläggsarbeten för

ett belopp av omkring 5,000 kronor, svarande mot omkring 19 procent av

de i entreprenadkontrakten angivna kostnaderna för dessa ändamål.»

Förklaring har avgivits av byggnadsstyrelsen (Del lil sid. 210—214).

Då enligt utskottets mening byggnadsstyrelsens förfaringssätt måste

anses vara av anmärkningsvärd beskaffenhet, har utskottet, ehuru någon

åtgärd från riksdagens sida icke lärer vara påkallad, ansett sig böra vad

i ärendet förekommit för riksdagen

omförmäla.

12:o) Under finansdepartementet, § 35, laiva revisorerna upptagit lill

behandling frågan örn inköp av skrivmaskiner för statsförvaltningens behov

(Del I sid. 93—97).

Efter att hava lämnat en redogörelse för de vid upphandlingen betalta

priserna för olika märken hava revisorerna anfört följande.

»De priser, de olika myndigheterna fått erlägga för skrivmaskiner av

samma typ. hava, såsom förestående redogörelse utvisar, varit synnerligen

växlande. Dessa växlingar hava givetvis sin förklaring i det tilllämpade

upphand 1 ingssättet oell omfattningen av den verkställda upphandlingen.

De myndigheter, sorn efter infordrande av anbud verkställt

upphandling av flera maskiner på en gång, hava kunnat betinga sig de

förmånligaste priserna.

Såväl 1926 som 1927 års statsrevisorer hava förordat, att en fullständig

centralisering av statens inköp av skrivmaskinei- skulle komma till

Utskottets

yttrande.

Inköp av

skrivmaskiner

för statsförvaltningens

behov.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Statsutskottets utlåtande Nr 86.

stånd, men deras framställningar liava, som synes, icke resulterat i några

åtgärder i angivet syfte. Detta är ett beklagligt förhållande, då staten

härigenom otvivelaktigt tillskyndats och fortfarande tillskvndas onödiga

utgifter.

Revisorerna vilja erinra örn att upphandlingen av normalpapper samt

vissa slag av papper, kuvert och läskpapper för statens behov från och

med ar 1931 uppdragits åt generalpoststyrelsen. Det synes revisorerna

böra tågås under övervägande, örn ej ett liknande uppliandlingssätt kunde

komma till stand även beträffande statsverkets behov av skrivmaskiner.

Jämväl upphandlingen av räknemaskiner för statens behov torde i sådant

fall lämpligen kunna ske genom postverkets försorg.»

Utskottets

yttrande.

Det är otvivelaktigt önskvärt, att särskilda åtgärder vidtagas för att

vid upphandling av skriv- och räknemaskiner statsverket skall kunna

erhålla så förmånliga villkor som möjligt. Utskottet anser sig därför, utan

att närmare ingå på revisorernas förslag, böra hemställa,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,

att Kungl. Majit ville taga under övervägande

på vad sätt upphandlingen för statsverkets behov av

skriv- och räknemaskiner bör på det för statsverket

lämpligaste och förmånligaste sätt ordnas.

Liggaren över 13:o) Under finansdepartementet, § 36, hava revisorerna framlagt vissa

speTaZtgifL w.V''iipunkter på redigeringen av stafsågare!! (Del I sid. 97-99).

stater (stats- Revisorerna hava gjort följande allmänna uttalande:

»Revisorerna vilja framhålla, att med statsförvaltningens fortgående

utveckling behovet av lätt tillgängliga upplysningar beträffande dess

olika delar gjort sig alltmer gällande ej mindre inom riksdagen än även

hos statsdepartementen och övriga myndigheter. Den av statskontoret

utgivna liggaren synes i stort sett ägnad att på ett lyckligt sätt fylla sin

uppgift härutinnan. Da emellertid dess användbarhet skulle ytterligare

okas, därest i densamma infördes uppgifter jämväl beträffande de under

fjärde huvudtiteln upptagna anslagen, hava revisorerna, som även för sitt

arbete hava intresse av denna fråga, velat framhålla önskvärdheten av

att en dylik sammanslagning av de olika liggarna snarast möjligt kommer

till stånd.

De liggare, som för närvarande utgivas av armé- och marinförvaltningarna

samt flygstyrelsen, torde dock icke i sin nuvarande form vara lämpade

att, på sätt statskontoret föreslagit, intagas i statsliggaren. Revisorerna

hava funnit att förstnämnda liggare, som ifråga örn format högst

betydligt avvika från statsliggarens, icke äro uppställda på sådant sätt,

att de giva tillräcklig överskådlighet. Mot desamma torde vidare kunna

anmärkas att de beträffande de olika anslagen icke lämna erforderliga

upplysningar. Beträffande arméförvaltningens liggare vilja revisorerna

särskilt framhålla, att i densamma ett stort antal sidor upptagas av stater

för de olika truppförbanden m. fl. Varje stat påbörjas å ny sida.

oavsett det utrymme, staten kräver, vilket medför ett onödigt slöseri med

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 86. 2:5

papper. Till staterna hörande anmärkningar upprepas för varje stat även

örn de äro likalydande. Det vill förefalla revisorerna att genom en andrad

uppställning härutinnan antalet sidor i liggaren skulle kunna avsesevärt

reduceras. Då de av revisorerna nu anförda synpunkterna i alla

händelser betinga en omläggning av ifrågavarande liggare, synes detta

lämpligast kunna göras i samband med att de intagas i statsliggaren.

Det torde därvid böra tagas under övervägande, huruvida icke tor åstadkommande

av enhetlighet i avseende å uppställning och stilsorter allenast

ett tryckeri bör anlitas för tryckning av arbetet i dess helhet, samt

att ett intimt samarbete kommer till stånd mellan de vederbörande, som

hava att redigera arbetets olika delar.»

Utskottet är i likhet med revisorerna av den uppfattningen, att statsliggarens

användbarhet skulle ökas, därest i densamma infördes uppgifter

jämväl beträffande de under fjärde huvudtiteln uppförda anslagen.

De särskilda liggare, som hittills plägat upprättas och tryckas rörande

anslagen under nämnda huvudtitel för de särskilda försvarsgrenarna,

torde därför böra infogas i statsliggaren och i samband därmed

i statsliggaren intagas gällande avlöningsreglementen för försvarsväsendets

personal. Detta lärer kunna ske på sådant sätt, att utan stone

kostnad särtryck för försvarsväsendets behov kunna tagas av den del av

tiggaren, som avser försvarsväsendet. Då statsliggaren i allmänhet kan

utkomma först omkring den 1 september, är det önskvärt, att dessa särtryck

kunna utsändas i förväg och i så god tid, att de redan vid budgetårets

ingång kunna komma till användning vid försvarsväsendets myndigheter

och formationer. Hos vederbörande förvaltningsmyndigheter

inom försvarsväsendet torde de delar av liggarna, som beröra försvaret,

böra i samråd med statskontoret upprättas för att sedermera genom statskontorets

försorg tryckas. Härvid bär givetvis tillses, att statsliggaren

uppställes efter enhetliga principer.

Utan att taga ståndpunkt till de särskilda önskemål, som av revisorerna

i övrigt framhållits, vill utskottet uttala den meningen, att i statsligga

ren böra intagas sådana uppgifter, som äro behövliga för att kunna få

en fullständig överblick över den fastställda budgeten och dc bestämmelser,

som reglera anslagen. Givetvis utgår utskottet fran att kostnaderna

för statsliggarens utgivning i största möjliga man begränsas och att de

inskränkningar och förenklingar beträffande dess uppställning, som äro

möjliga, även bliva genomförda. Dc förändringar i den hittillsvarande

uppställningen, som för innevarande budgetår ägt rum beträffande andra

huvudtiteln, synas höra genomföras successivt även beträffande ö\riga

huvudtitlar. Härigenom vinnes större reda och överskådlighet beträffande

anslagsdispositionerna.

De synpunkter, som sålunda enligt utskottets mening böra vara vägledande

för redigeringen av statsliggaren. har utskottet ansett böra

bringas till Kungl. Maj:ts kännedom.

Utskottets

yttrande.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Vissa tandsköterskakurser

vid

tandläkar
institutet.

24 Statsutskottets utlåtande Nr 86.

I samband med nu behandlade fråga har utskottet uppmärsammat, att

den av revisorerna gjorda framställningen om förändring i uppställningen

och omfattningen av statsliggaren icke blivit utställd till yttrande av

någon myndighet. I anledning härav har utskottet, som fäst sig vid, att

olika praxis i avseende å inhämtande av yttranden rörande revisorernas

framställningar tillämpas i skilda departement, velat framhålla, att det

måste för riksdagsbehandlingen av revisionsberättelsen anses önskvärt,

att, åtminstone rörande framställningar av den betydelse som den förevarande,

yttrande införskaffas från vederbörande myndighet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Majit anhålla,

att Kungl. Majit ville taga under övervägande

lämpligheten av en omläggning utav statsliggaren i

enlighet med de synpunkter, som härovan angivits.

14:o) Under ecklesiastikdepartementet, § 45, hava revisorerna framställt

vissa anmärkningar rörande dispositionen av tandsköterskeelevernas

kursavgifter (Del I sid. 109 och 110).

Revisorerna hava inledningsvis redogjort för de bestämmelser, som

gälla i fråga örn användningen av inflytande kursavgifter ävensom meddelat,

att institutets inspektor med flera enligt lärarrådets beslut av ifrågavarande

kursers överskottsmedel tillerkänts särskild ersättning för

sina bestyr med nämnda kurser.

Härefter hava revisorerna gjort följande uttalande:

vDa ilrågavarande kurser enligt Kungl. Majits medgivande anordnas

tandläkarinstitutet och genom där anställd personal, synes det kunna

liiagasättas, orri institutets inspektor, soini i sådan egenskap uppbär ett

arvode av 1,450 kronor för år, bort tillerkännas särskild ersättning för

sitt bestyr med nämnda kurser. Revisorerna vilja framhålla, att dylik

ersättning icke tidigare utgått samt att det knappast synes förenligt med

de bestämmelser, som enligt vad ovan nämnts gälla i fråga örn användmn«en

av t andskö ter skeelevernas kursavgifter, att nämnda medel användas

för beredande av särskild ersättning åt inspektor för dennes huvudsakligen

administrativa befattning med berörda kurser. Med hänsyn

^ I t6 upb84fter, som i avseende å kursernas administration åvila Hylin

och Louise Holmberg, synes i varje fall det till inspektor utgående arvodet

alltför högt.

Såsom ovan nämnts har lärarrådet enligt beslut den 4 november 1929

av tandsköterskekursernas överskottsmedel tilldelat Hylin ett belopp av

3000 kronor såsom retroaktiv ersättning för hans befattning med tandsköterskekurserna.

Enligt revisorernas mening måste det betraktas såsom

olämpligt, att uppkomna behållningar å tandsköterskeelevernas avgifter

disponeras på detta sätt.

I anledning av vad sålunda beträffande användningen av ifrågavarande

kursavgifter erinrats, vilja revisorerna framhålla, att större var
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 86:

25

samhet bor iakttagas vid disponerandet av nämnda avgifter och att eventuella

''överskottsmedel’ i första hand synas böra användas för något

eleverna närmare berörande ändamål, exempelvis till beredande av befrielse

helt eller delvis för medellösa eller mindre bemedlade tandsköterskeelever

från erläggande av kursavgift.»

Förklaring har avgivits av universitetskanslern (Del III sid. 226 och

227), som bifogat yttrande från tandläkareinstitutets lärarråd.

Universitetskanslern har i nämnda utlåtande hemställt, att statsrevisorernas

ifrågavarande anmärkning icke måtte föranleda annan åtgärd

än att Kungl. Majit bemyndigade universitetskanslern att efter hörande

av lärarrådet meddela närmare bestämmelser rörande sagda kurser och

angående dispositionen av de uppkomna besparingarna å kursavgifterna.

I likhet med revisorerna har utskottet ansett lärarrådets förfaringssätt

i fråga örn användningen av överskottsmedlen å tandsköterskeelevernas

kursavgifter anmärkningsvärt. Vad tandläkarinstitutets lärarråd

i sin ovannämnda förklaring anfört till stöd för det anmärkta förfarandet,

har utskottet icke funnit tillfredsställande. Enligt utskottets

mening är det påkallat, att förändrade bestämmelser meddelas i av revisorerna

angivna avseenden. Då utskottet emellertid, med hänsyn till

vad universitetskanslern i ärendet anfört, har anledning förutsätta, att

så sker utan framställning från riksdagens sida, har utskottet ansett

sig kunna inskränka sig till att vad i ärendet förekommit för riksdagen

omförmäla.

lolo) Under ecklesiastikdepartementet, § 50, hava revisorerna till behandling

upptagit ett fall rörande tjänstledighet från folkskollärartjänst

och därvid anfört följande (Del I sid. 122).

»Genom beslut den 10 december 1930 utnämnde och förordnade domkapitlet

i Luleå folkskolläraren, juris och filosofie kandidaten Nils Johan

Waldemar Palmblad till ordinarie folkskollärare vid statsfolkskolan i

Övre Kuivakangas i Övertorneå skoldistrikt. Efter erhållet meddelande

örn sin utnämning till nämnda tjänst anhöll Palmblad örn tjänstledighet

för egna angelägenheter under vårterminen 1931. Denna, ansökning avslogs

av skolrådet. Omedelbart därefter begärde Palmblad tjänstledighet

för sjukdom med stöt! av läkarintyg. Skolrådet beslöt på grund hGrav

bevilja den begärda ledigheten.

Den 6 augusti 1931 anhöll Palmblad örn tjänstledighet höstterminen

1931 för fortsatt utbildning. Sedan denna ansökning överlämnats till

domkapitlet för prövning, avslog domkapitlet densamma genom beslut

den 19 augusti 1931, varvid domkapitlet tillika anmodade Palmblad att

antingen inträda i tjänstgöring eller också avsäga sig sin befattning. På

därom av Palmblad gjord ansökning beviljades Palmblad av domkapitlet

enligt beslut den 21 oktober 1931 avsked fran sin folkskollärartjänst.

räknat från och med den 11 oktober 1931.

Utskottets

yttrande.

Tjänstledighet

från folkskollärartjänsten

vid

statsfolkskolor

i

Kuivakangas

i Övertorneå

skoldistrikt.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

Utskottets

yttrande.

Den 7 januari 1931 erhöll Palmblad plats som notarie vid mellersta Roslags

domsaga och tjänstgjorde därstädes under vårterminen 1931. I

egenskap av notarie har Palmblad icke erhållit någon avlöning (dock har

lian såsom kommissionär i domsagan åtnjutit inkomst med visst, mindre

belopp). Vederbörande domhavande har upplyst, att han först sent på

våren 1931 erhållit meddelande, att Palmblad vore ordinarie folkskollärare.

Jämlikt § 8 i kungörelsen den 16 september 1918 angående avlöning åt

lärare vid folk- och småskolor samt statsbidrag till sådan avlöning äger

lärare, som erhållit tjänstledighet på grund av styrkt sjukdom, åtnjuta

samtliga honom eljest tillkommande kontanta avlöningsförmåner med

avdrag av ett belopp, motsvarande en tredjedel av den för honom enligt

nämnda kungörelse stadgade kontanta begynnelseavlöningen.

Då Palmblad tydligen varit av sin sjukdom oförhindrad att omedelbart

efter erhållen ledighet inträda i tjänstgöring vid ovannämnda domsaga,

synes det kunna ifrågasättas, örn sådana omständigheter förelegat, som

nödvändiggjort sjukledighet vid folkskollärartjänsten. Även örn detta

skulle vara fallet, synes det dock icke överensstämmande med god ordning,

att tjänstledighet för sjukdom utnyttjas på sätt som i förevarande

fall skett.

Med nu gällande författningsbestämmelser torde det icke vara möjligt

att förhindra missförhållanden av förevarande slag. Revisorerna hava

emellertid velat fästa uppmärksamheten å detta fall i syfte att den brist

i lagstiftningen, som sålunda uppenbarligen föreligger, må på lämpligt

sätt bliva avhjälpt.»

Förklaring har avgivits av skolöverstyrelsen (Del III sid. 270).

Såsom av revisorernas uttalande framgår, har Palmblad efter erhållen

ordinarie folkskollärartjänst med stöd av företett läkarintyg beviljats

tjänstledighet för sjukdom och omedelbart därefter inträtt i tjänstgöring

sorn notarie i domsaga. Att omständigheter icke förelegat, som nödvändiggjort

sjukledighet från folkskollärartjänsten, finner utskottet uppenbart.

Därest missförhållanden av ifrågavarande art endast förekommit

i undantagsfall, torde någon särskild åtgärd från riksdagens sida icke

hava varit påkallad. Då det emellertid kommit till utskottets kännedom,

att så icke är förhållandet, utan att liknande tillvägagångssätt ägt rum

i icke ringa utsträckning, har utskottet i likhet med revisorerna ansett

anstalter böra vidtagas i syfte att avhjälpa den brist i gällande avlöningsbestämmelser,

som här otvivelaktigt föreligger. Det synes utskottet

därjämte böra tagas under övervägande, huruvida icke i förevarande avseende

mera betryggande former för läkarintygs utfärdande skulle kunna

åvägabringas.

Beträffande det föreliggande fallet, som utskottet funnit i hög grad

anmärkningsvärt, anser utskottet, att Palmblads förfaringssätt icke bör

lämnas opåtalt, utan vill ifrågasätta, huruvida icke Kungl. Maj:t må

finna skäl ägna frågan en ingående undersökning i avsikt att utröna

huruvida någon åtgärd i ärendet får anses påkallad.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

27

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Majit anhålla,

att Kungl. Majit ville taga under övervägande,

vad utskottet ovan anfört.

16:o) Under jordbruksdepartementet, § 51, hava revisorerna framställt

vissa erinringar i fråga örn uppgörandet av omkostnadsstaton för Flyinge

hingstdepå och stuteri (Del I sid. 123—126).

Revisorerna hava inledningsvis framlagt räkenskapssammandrag ö\ er

stuteriväsendets fond för hudgetåret 1930/1931 ävensom lämnat en redogörelse

över det ekonomiska resultatet för Flyingeanstalten för nämnda

budgetår.

Härtill hava revisorerna knutit följande allmänna uttalande:

»Av det anförda framgår att beträffande vissa i omkostnadsstaten för

Flyinge hingstdepå och stuteri upptagna anslagsposter de verkliga utgifterna

kommit att till beloppen i avsevärd grad skilja sig från de i staten

beräknade. Sålunda har å anslagsposten till furage uppstått en besparing

å 43,288 kronor 24 öre, under det att posterna till byggnaders och

inventariers underhåll samt till jordbruket utvisa underskott å respektive

11,641 kronor 61 öre, 37,370 kronor 21 öre samt 20,244 kronor 95 öre.

Såsom förut nämnts äger stuteriöverstyrelsen för närvarande att, därest

besparing skulle uppstå å någon av anslagsposterna i utgiftsberäkningen,

använda sådan besparing till täckande av brist å annan för avlöning

ej avsedd post. Detta medgivande bör givetvis ej utnyttjas pa sadant

sätt att vissa poster i beräkningen upptagas till avsevärt högre belopp,

än som rimligen kunna beräknas såsom erforderliga, och härigenom

bereda medel till utgifter, till vilka vid kostnadsstatens uppgörande anslag

icke begärts.

Enligt revisorernas mening står det tillämpade förfaringssättet, som är

ägnat att för den anslagsbeviljande myndigheten försvåra eller omöjliggöra

att erhålla ett säkert omdöme örn institutionens medelsbehov, icke

i överensstämmelse med principerna vid uppgörande av en i möjligaste

mån noggrann och tillförlitlig statsberäkning. Revisorerna anse, att en

ändring härutinnan bör komma till stånd, så att vid uppgörandet av staten

större överensstämmelse ernås mellan beräknade och verkliga

utgifter.

Revisorerna vilja ifrågasätta, huruvida icke med anledning av vad sålunda

förekommit en ändring i härutinnan nu gällande bestämmelse borde

göras av innebörd att, därest i kostnadsstaten upptagna^ medel anses

böra disponeras för andra ändamål än i staten angivna, Kungl. Maj:ts

medgivande till vidtagande av en dylik åtgärd skall inhämtas.

Förklaring har avgivits av stuteriöverstyrelsen (Del lil sid. 271—273).

sorn bifogat yttrande från chefen för Flyinge hingstdepå.

Det av stuteriöverstyrelsen tillämpade förfaringssättet för beräknandet

av omkostnadsstaten för Flyinge hingstdepå och stuteri har utskottet

Flyinge

hiwgstdepd

och stuteri.

Utskottet>

yttrande.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 86''.

tionde hui

nätti elus anslag

till rese

och traktamentspenningar.

funnit otillfredsställande. Styrelsens tillvägagångssätt innebär enligt

utskottets mening en viss fara för statberäkningens stabilitet, och det

synes, som örn åtgärder borde vidtagas för åstadkommande av större

tillförlitlighet i beräkningen. Då utskottet emellertid har anledning förvänta,

att ändring i av revisorerna anmärkt avseende kommer att av

styrelsen vidtagas, har utskottet icke ansett nödvändigt att för närvarande

påyrka den av revisorerna ifrågasatta författningsändringen.

Utskottet har därför endast velat vad i ärendet förekommit för riksdagen
-

omförmäla.

17:o) Under jordbruksdepartementet, § 53, hava revisorerna lämnat en

redogörelse för belastningen å nionde huvudtitelns anslag till rese- och

traktamentspenningar (Del I sid. 127—132).

Revisorerna hava därvid särskilt fäst sig vid de utbetalningar, som

verkställts till personalen vid lantmäteriväsendet, enär dessa kostnader

under de senaste åren avsevärt stegrats.

Revisorerna hava gjort följande uttalande.

Av det anförda framgår att kostnaderna för distriktslantmätarnas och

deras biträdens resor utvisa en tendens till ökning. Så exempelvis belöpte

sig ifrågavarande kostnad under budgetåren 1927/1928, 1929/1930 och

1930/1931 till respektive 839,624 kronor, 990,631 kronor och 1,019,415 kronor.

Riktigheten av 1930 års revisorers uttalande att den huvudsakliga orsaken

till de höga utgifterna å nionde huvudtitelns anslag till rese- och traktamentsersättning

vore att söka i ökade utgifter för distriktslantmätarnas

och deras biträdens resor är av de ovan lämnade uppgifterna ytterligare

bestyrkt.

1930 års revisorer framhöllo nödvändigheten av, att för nedbringande

av de höga kostnaderna för distriktslantmätarna och deras biträdens resor

åtgärder snarast möjligt måtte vidtagas för begränsning i rätten till

traktamentsersättning i likhet med vad som i besparande syfte skett beträffande

ett flertal grupper befattningshavare samt framhöllo i samband

härmed, att det också borde undersökas, örn icke motsvarande föreskrifter

borde gälla jämväl för lantbruksingenjörer och deras biträden. Enligt

vad revisorerna inhämtat har ännu icke någon dylik begränsning i rätten

till traktamentsersättning genomförts för nämnda grupper befattningshavare.

I detta sammanhang vilja revisorerna erinra örn att i innevarande

års riksstat finnes uppfört ett anslag å 275,000 kronor till reseersättningar

åt lantbruksingenjörer och deras biträden samt ett anslag å

820,000 kronor till reseersättningar åt lantmäteripersonal, som sysselsättes

med lantmäteriförrättningar, medan utgifterna under förra budgetåret

för reseersättningar till nämnda personal uppgått till respektive

308,140 kronor och 1,019,415 kronor, ett förhållande, som tydligt ådagalägger

behovet av att åtgärder skyndsamt vidtagas för nedbringande av

ifrågavarande kostnader.

Förklaring har avgivits av lantmäteristyrelsen (Del III sid. 280—284).

Härvid har lantmäteristyrelsen framhållit, hurusom lantmäteripersona
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 86. 29

lens tjänsteresor vore beroende av den omfattning, i vilken jorddeluingsförrättningar

förekomme. Statsverkets kostnader för dessa resor vore

emellertid till sin natur endast att anse såsom ett statsbidrag till jordägarna

för fastighetsbildningar av olika slag, laga skiften, rågångsförrättningar,

vägdelningar m. m. Därest ett ytterligare nedbringande av

statsverkets ifrågavarande kostnader ansåges behövligt, syntes därför

böra tagas under övervägande, huruvida icke förevarande form av statsbidrag

skulle kunna begränsas till mera ömmande fall, närmast motsvarande

dom, där staten lämnade bidrag till själva förrättningskostnaden.

Med fog kan ju sättas ifråga, huruvida icke rese- och traktamentskostnaden

i många fall borde gäldas av de enskilda sakägarna (yrkesmässiga

markexploatörer, gränstvistande grannar med flera).

Frågan örn begränsning i rätten till traktamentsersättning för bland annat

personalen vid lantmäteri väsendet har varit föremål för behandling

vid innevarande års riksdag, i det Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen,

nionde huvudtiteln, föreslagit en nedsättning av anslagen till

reseersättningar dels för lantbruksingenjörer och deras biträden (punkt

3), dels ock för personalen vid lantmäteriväsendet (punkt 151). Båda

dessa förslag äro delvis grundade på en beräknad nedsättning av vissa

traktamentsersättningar. Riksdagen har numera efter tillstyrkande av

jordbruksutskottet (utlåtande nr 2 punkterna 1 och 57) bifallit dessa förslag.

Frågan örn nedsättning av traktamentena för lantmäteripersonalen

har departementschefen ansett böra avgöras av Kungl. Maj:t, sedan

riksdagens beslut i anslagsfrågan föreligger.

Örn den behandling, som ärendet sålunda fått vid innevarande års riksdag,

har utskottet velat här

erinra.

18:o) Under pensionsväsendet, § 55, hava revisorerna redogjort för ett

fall, då en småskollärarinna samtidigt uppburit avlöning och pension (Del

I, sid. 134—136).

I anledning härav hava revisorerna gjort följande uttalande:

Omständigheterna i det föreliggande fallet synas revisorerna ganska

märkliga. Redan då Kungl. Majit hos riksdagen hemställde om understöd

åt ifrågavarande lärarinna på grund av att hon ansetts för all framtid

oförmögen till tjänstgöring, hade hon under nära två år varit i tjänstgöring,

och vid tidpunkten för propositionens framläggande hade hon

vunnit fast anställning såsom lärarinna vid mindre folkskola. Det torde

vara uppenbart, att, därest Kungl. Majit och riksdagen ägt kännedom om

nu påpekade omständigheter, understödet aldrig blivit beviljat. Efter

understödets beviljande har hon jämsides med sin avlöning såsom lärarinna

uppburit det av riksdagen beviljade understödet. I själva verket

visar det nu påtalade fallet behövligheten av att vid beslut örn understöd

Utskottets

yttrande.

Samtidigt

uppburen aflöning

och

pension.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

Utskottets

yttrande.

Vissa järnvägsstyrelsens

åtgärder

med avseende

d handläggningen

av

frågan angående

trycket

fibi oms för

godståg.

och pensioner av ifrågavarande slag städse knytes ett villkor, som utesluter

ett upprepande av vad som här inträffat. Att statens pensionsanstalt,

ehuru den redan år 1921 erhöll kännedom örn förhållandet, underlät

att fästa Kungl. Maurts uppmärksamhet på saken, synes revisorerna —

oavsett huruvida i sakens dåvarande läge någon rättelse stod att vinna

— anmärkningsvärt.

Förklaring har avgivits av statens pensionsanstalt (Del III, sid. 284),

som funnit det tvivelaktigt, huruvida rättelse i anmärkta förhållandet

kunnat vinnas, och därför för sin del instämt i statsrevisorernas uttalade

mening örn behövligheten av att vid beslut örn understöd och pension av

ifrågavarande art knytes villkor, som utesluter ett upprepande av vad

som i förevarande fall inträffat.

Utskottet måste finna det synnerligen anmärkningsvärt, att ett sådant

missförhållande som det av revisorerna påtalade överhuvudtaget kunnat

förekomma. Men ej mindre anmärkningsvärt är det, att, sedan statens

pensionsanstalt erhållit kännedom örn saken, anstalten funnit lämpligt att

allt fortfarande utbetala understödet utan att vidtaga någon som helst

åtgärd för att vinna rättelse i ett förhållande, som — hurudant än det

rent formella stödet för detsamma må vara — likväl realiter sett måste

anses såsom högeligen otillfredsställande. En anmälan till Kungl. Majit

örn vad som förelupit jämte förslag till åtgärder till förekommande av

ett upprepande synes man med skäl kunna hava förväntat från anstaltens

sida.

Då så nu ej skett, vill utskottet framhålla, att det synes nödvändigt,

att till pension eller understöd, som beviljas genom särskilt riksdagsbeslut,

hädanefter knytes villkoret, att sådan förmån endast må utgå tills

vidare så länge de förhållanden, som föranlett beviljande av pensionen

eller understödet, fortfara, samt att Kungl. Majit må äga på anmälan

förordna om pensionens eller understödets indragning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Majit anhålla,

att Kungl. Majit ville taga under övervägande

vad revisorerna och utskottet anfört rörande uppbärandet

av pension eller understöd, som beviljas genom

särskilt riksdagsbeslut.

19:o) Under statens affärsverksamhet, statens järnvägar, § 56, hava revisorerna

framställt vissa anmärkningar beträffande handläggningen inom

järnvägsstyrelsen av frågan angående tryckluftbroms för godståg

(Del I, sid. 137—176).

Beträffande detta ärende kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande; vilket utskottet velat härmed för riksdagen

anmäla.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

31

20:o) Under statens affärsverksamhet, statens vattenfallsverk, § 59,

hava revisorerna framställt vissa erinringar beträffande av vattenfallsstyrelsen

utbetalade gratifikationer (Del I, sid. 181—184).

Revisorerna hava inledningsvis anfört, att Kungl. Majit i anledning av

en utav vattenfallsstyrelsen gjord framställning i proposition till 1931

ars riksdag hemställt, att vid befattningen såsom driftchef vid Västerås

kraftverk finge, räknat från och med den 1 juli 1931, utöver lön enligt

avlöningsreglementet utgå ett tillfälligt lönetillägg av 2,000 kronor. Beträffande

ifrågasatt lönetillägg till kraftverksdirektören vid de norrländska

kraftverken fann Kungl. Maj:t, med hänsyn bland annat till att befattningen

inrättats så sent som år 1929, att med prövning av frågan härom

borde tills vidare anstå.

I skrivelse den 15 april 1931 nr 130 biföll riksdagen vad Kungl. Maj:t i

ovanberörda proposition föreslagit.

Revisorerna hava härefter meddelat, att vattenfallsstyrelsen genom beslut

den 17 april 1931 tilldelat kraftverksdirektören vid de norrländska

kraftverken S. Malmfors en gratifikation av 4,000 kronor för banbrytande

arbete vid hushållselektrifieringen inom Norrbottens län samt driftchefen

K. G. Ljungdahl en gratifikation av likaledes 4,000 kronor för banbrytande

arbete vid ångpanneanläggningen i Västerås.

I den av överrevisorerna för granskning av statens vattenfallsverks

förvaltning och räkenskaper för år 1930 den 3 augusti 1931 avgivna revisionsberättelsen

hade överrevisorerna efter att hava erinrat örn riksdagens

ovan omförmälda beslut ifrågasatt lämpligheten av, att vattenfallsstyrelsen

utanordna! nämnda gratifikationer. Då Kungl. Majit prövat

frågan örn tillfälligt lönetillägg åt dessa befattningshavare, hade vattenfallsstyrelsen

bort hos Kungl. Majit jämlikt 40 § avlöningsreglementet

hemställa örn särskild gottgörelse till nämnda tjänstemän för de banbrytande

arbeten, de utfört.

Efter att hava redogjort för de med driftchefsbefattningen vid Västeråsverket

och befattningen såsom kraftverksdirektör vid de norrländska

kraftverken förenade avlöningsförmånerna hava revisorerna gjort följande

allmänna uttalande:

Avd. I i avlöningsreglementet för tjänstemän vid postverket, telegrafverket,

statens järnvägar och statens vattenfallsverk avser ordinarie

tjänstemän och är uppdelat i tre kapitel, innehållande det första allmänna

bestämmelser, det andra bestämmelser örn ordinarie tjänstemän, som

tillsättas genom förordnande, och det tredje bestämmelser örn ordinarie

tjänstemän, som tillsättas genom konstitutorial. För kraftverksdirektör

vid statens vattenfallsverk gälla bestämmelserna i 2 kap. och för driftchef

bestämmelserna i 3 kap.

Den av vattenfallsstyrelsen till stöd för utbetalandet av de här ifrågavarande

gratifikationer åberopade 40 § i reglementet ingår i dettas 3 kap.

och lyder på följande sätt:

Ersättning till tjänsteman för tjänstgöring vid vederbörande verk må

Vissa av

vattenfallsstyrelsen

lUbetalda

gratifikationer.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

Utskottets

yttrande.

icke — annorledes än såsom gratifikation, eller belöning från anslag, som

anvisats för sådant ändamål — utbetalas utöver vad i detta reglemente

förutsattes eller eljest enligt beslut av Kungl. Majit och riksdagen må

utgå, så framt ej för fullgörande av visst uppdrag eller arbete, som kan

anses falla utom tjänstemannens vanliga tjänstutövning, anvisats särskilda

medel eller Kungl. Majit finner skäl medgiva särskild gottgörelse.

Denna bestämmelse lärer emellertid äga tillämpning endast å de i reglementets

3 kap. avsedda tjänstemännen och icke å de tjänstemän, som

lyda under 2 kap. och till vilka som nyss nämnts kraftverksdirektör är

att hänföra.

Under ovan angivna förhållanden torde vattenfallsstyrelsen hava överskridit

sin befogenhet, då den tilldelat kraftverksdirektören Malmfors

ovanberörda gratifikation.

Vad driftchefen Ljungdahl beträffar hava riksdagens revisorer i likhet

med överrevisorerna vid statens vattenfallsverk funnit vattenfallsstyrelsens

beslut att omedelbart efter riksdagsbeslutet i frågan örn tillfälligt

lönetillägg tillerkänna honom gratifikation till betydande belopp

icke lämpligt.

Riksdagens revisorer vilja i detta sammanhang erinra, att byråchefen

i järnvägsstyrelsen I. Överholm och arkitekten hos samma styrelse

F. Zettervall för sina arbeten med respektive elektrifieringen av

vissa delar av statens järnvägar och den senaste ombyggnaden av centralstationen

i Stockholm ävenledes tilldelats betydande gratifikationer,

men att i båda dessa fall Kungl. Majits tillstånd till åtgärden av vederbörande

verk blivit inhämtat. På enahanda sätt synes vattenfallsstyrelsen

hava bort förfara i fråga örn gratifikationen åt Ljungdahl.

Revisorerna hava funnit vattenfallsstyrelsens förfarande i båda de relaterade

fallen synnerligen anmärkningsvärt.

Förklaring har avgivits av vattenfallsstyrelsen (Del I sid. 317—319), som

bifogat ett till grund för styrelsens beslut i ärendet upprättat tjänstememorial.

Utskottet delar revisorernas mening, att den av vattenfallsstyrelsen till

stöd för utbetalningen av ifrågavarande gratifikationer åberopade bestämmelsen

i 40 § av avlöningsreglementet för de affärsdrivande verken

äger tillämpning allenast å de i reglementets 3 kap. avsedda tjänstemännen

och icke å de tjänstemän, som förordnats för viss tid i enlighet med

reglementets kap. 2, till vilken senare kategori kraftverksdirektören är att

hänföra.

Med tillkännagivande av den ståndpunkt, som utskottet intager beträffande

denna fråga, har utskottet velat vad i ärendet förekommit för riksdagen
-

omförmäla.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

33

21 :o) Under statens affärsverksamhet, statens domäner, § 60, hava revisorerna

meddelat, att fall förekommit, då domän verkstjänst erinia med vederbörligt

tillstånd innehaft befattning eller uppdrag hos vissa bankföretag.

(Del I sid. 184 och 185.)

Efter att hava redogjort för vad gällande avlöningsreglemente för tjänstemän

vid domänverket stadgar i fråga örn innehav av bisysslor, hava

revisorerna gjort följande uttalande:

Av vissa domänverkstjänstemän

innehavda

enskilda uppdrag

vid

sidan om

statstjänsten.

Då det numera i stor utsträckning förekommer, att affärsbankerna äro

ägare till eller eljest ekonomiskt intresserade i företag, vilka bedriva

skogshantering och sågverksrörelse, och det sålunda lätt kan inträffa,

att statens intressen såsom virkesförsäljare och bankens med virkesköparens

förbundna intressen råka i kollision med varandra, synes det revisorerna

olämpligt, att tjänstemän, vilka i chefsställning hava att handlägga

frågor örn försäljning av kronans virke, innehava befattning eller

uppdrag hos sådana bankföretag.

Det synes revisorerna nödvändigt, att domänstyrelsen även eljest vid

meddelandet av tillstånd åt Överjägmästare och jägmästare att innehava

bisyssla tillser, att innehavet av densamma icke på något sätt kan menligt

påverka statens intressen.

Förklaring har avgivits av domänstyrelsen (Del III sid. 323 och 324),

som framhållit, att styrelsen i tre fall medgivit Överjägmästare och jägmästare

rättighet att tillsvidare inneha uppdrag såsom ordförande eller

ledamot i vissa affärsbankers avdelningskontor. Styrelsen hade därvid

utgått från att det vore lämpligt, att skogsstatstjänstemännen erhölle en

för deras ställning såsom förvaltare av statsskogar värdefull inblick ej

blott i en del affärsförhållanden i allmänhet utan ock i vissa virkesköpares

ekonomi, varigenom förluster för domänverket kunde förebyggas. Därest

förhållandena skulle så utveckla sig, att påtagliga olägenheter för domänverket

komme att uppstå till följd av de meddelade bank- eller andra uppdragen,

ämnade styrelsen tillse, att ifrågavarande tillstånd komme att

upphöra.

Yad revisorerna under förevarande paragraf anfört, har utskottet fun- utskottets

nit anmärkningsvärt. Det måste enligt utskottets mening anses olämpligt, yttrande.

att domänverkstjänstemän medgivits tillstånd att innehava uppdrag i sådana

affärsbanker, som äro ekonomiskt intresserade i företag, vilka bedriva

skogshantering och sågverksrörelse eller eljest annan bisyssla, vars

innehav kan giva anledning till att förtroendet till objektiviteten i veder - börandes tjänsteåtgärder rubbas. Utskottet kan därför icke i något avseende

dela den uppfattning, åt vilken domänstyrelsen i sin i ärendet avgivna

förklaring givit uttryck. Då utskottet emellertid förväntar, att domänstyrelsen

kommer att taga vederbörlig hänsyn till den ståndpunkt, som

utskottet intager i denna fråga, har utskottet icke funnit sig behöva föreslå,

att någon särskild åtgärd från riksdagens sida för närvarande vidtages.

Bihang till riksdagent protokoll 1932. C sami. tili hafi (iSr Sik)

s. 34 Kontrollera mot PDF

Övriga anmärkningar.

34 Statsutskottets utlåtande Nr 86.

Vad i ärendet förekommit, kar utskottet dock ansett vara av den vikt,

att utskottet velat detsamma för riksdagen

omförmäla.

22:o) Vadi övrigt blivit av revisorerna anmält ock erinrat, kar utskottet

funnit dels kava medfört åsyftad eller i utsikt ställd rättelse, dels vara

av vederbörandes utlåtande nöjaktigt förklarat, dels ej vara av den vikt,

att, oaktat förklaringen ej varit fullt tillfredsställande, någon riksdagens

åtgärd bort av förhållandena föranledas, dels slutligen icke kava varit av

beskaffenhet att från utskottets sida påkalla något yttrande; vilket utskottet

skolat för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 3 maj 1932.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Widéll, Olof Olsson, Bergqvist, Nilsson

i Gränebo, Nilsson i Malmö, Svensson i Kompersmåla, Johansson i Fredrikslund, Walles,

Bergström, Pauli och Pålsson samt

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, Jansson i Falun, Nilsson i Bonarp,

Strindlund, Olsson i Blädinge, Eriksson i Stockholm, Nilsson i Örebro, Danielsson, Persson

i Falla, Jönsson i Revinge, Högström och Hollertz.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

35

Bilaga

P. M.

angående häradsskrivare och kronoupphördstjänsteman tillkommande

debiteringsprovision m. m.1

Enligt § 1 i uppbördsreglementet den 14 december 1917 (nr 838) med

den lydelse densamma erhållit genom kungörelsen den 13 november 1931

(nr 382) verkställes debitering av kronoutskylder för landet, vartill i

nämnda reglemente jämväl räknas stad, där magistrat ej finnes, av häradsskrivaren

oell för annan stad av magistraten eller, där särskild tjänsteman

finnes därtill förordnad, av denne under magistratens inseende

och ansvar.

Till kronoutskylder hänföras i samma reglemente årliga utskylder och

avgifter till kronan samt sådana utskylder och avgifter, som enligt allmän

författning eller med tillämpning av särskilda, av Kungl. Majit meddelade

stadganden uppbäras och redovisas i sammanhang med kronouppbörden.

Vid kronouppbörden förekomma utöver statsskatter och statliga försäkringsavgifter

väsentligen följande utskyldstitlar:

1) landstingsskatt,

2) vägskatt,

3) tingshusmedel,

4) sjukvårdsavgift,

5) vissa försäkringsavgifter till bolag,

6) riddarhuskapitation savgift och hushållningssällskapsavgift,

7) debetsedelslösen.

Enligt 48 § lagen örn landsting den 20 juni 1924 ombesörjer länsstyrelsen,

på landstingets därom framställda begäran, att de av landstinget

till uttaxering beslutade medel under benämning landsting smedel varda

genom vederbörande, i sammanhang med kronoskatterna, debiterade och

indrivna samt i riksbanken insatta inom den tid och med det ansvar, som

är för kronans uppbörd stadgat. Någon möjlighet för landsting att anordna

egen uppbörd av landstingsskatt eller att eljest överlämna uppbörden

därav till andra uppbördsorgan än de för kronouppbörden avsedda lärer

icke föreligga.

Landsting

skatt.

Jfr prop. 180/1931 och 1924 års uppbördssakkunnigas betänkande.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Stalsutii!<oltets utlåtande Nr 86.

I § 53 i förordningen den 21 mars 1862 om landsting föreskrevs att såsom

ersättning för upprättande av vissa handlingar, varom här ej är fråga,

samt debitering och uppbörd av landstingsskatt finge innehållas 3 %

av inlevererade landstingsmedel, varav beräknades 11h % för debiteringen,

1 % för uppbörden samt 1/-i % att lika fördelas emellan landskamreraren

och lanträntmästare!!.

I anledning av i ärendet väckta motioner hemställde 1921 års riksdag i

skrivelse nr 319 örn utredning, örn och på vad sätt det i § 53 av gällande

landstingsförordning stadgade procenttal kunde nedsättas, och att Kungl.

Majit ville därefter för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen

kunde föranleda.

Resultatet av den på riksdagens begäran verkställda utredningen framlades

för 1922 års riksdag i prop. nr 204, vari Kungl. Majit föreslog, att

§ 53 landstingsförordningen skulle ersättas av en provisorisk förordning

med särskilda föreskrifter angående ersättning för debitering och uppbörd

av landstingsskatt. Enligt densamma skulle den då utgående provisionsersättningen

minskas, dels vad beträffar ersättning för debiteringen

i fråga örn såväl häradsskrivare som uppbördsmän i stad, dels i fråga

örn landskamrerare; för ersättningens bestämmande skulle härvid i båda

fallen en glidande skala tillämpas. Det framlagda förslaget anslöt sig

i huvudsak till ett av 1902 års löneregleringskommitté i ärendet avgivet

yttrande. Efter att hava framhållit att provisionerna på uppbörden av

landstings- och vägskatt på sina håll stigit till belopp, som måste anses

allt för höga i förhållande till det arbete och ansvar, som vore förenat

med detta åliggande, samt de avlöningar, som i allmänhet utginge till

statens tjänstemän, och att en beskärning av provisionerna därför omedelbart

borde vidtagas, förklarade departementschefen att liksom 1902 års

löneregleringskommitté, som i ärendet avgivit yttrande, han vore av den

uppfattningen, att en provisorisk lösning måste sökas, varigenom vunnes,

att de mest påfallande olägenheterna med de dåvarande bestämmelserna

avhjälptes. Departementschefen ansåge sig böra förorda den av kommittén

föreslagna glidande skalan men betonade samtidigt, att han icke ansåge

denna lösning i något avseende bindande för framtiden.

Enligt Kungl. Majits förslag skulle ersättning för debitering såväl till

häradsskrivare som till kronouppbördstjänsteman i stad utgå med 1.2 %

å den del av uppbörden, som ej överstege 100,000 kronor, 0.9 % å den del

av uppbörden, som överstege 100,000 men ej 300,000 kronor, och 0.6 % å

den del av uppbörden, som överstege 300,000 kronor.

Ersättning för uppbörden skulle till kronouppbördstjänsteman i stad

utgå med 1 % å uppbörden för staden.

Ersättning till landskamrerare skulle utgå med 0.2 % å den del av uppbörden,

som ej överstege 1,000,000 kronor, 0.15 % å den del av uppbörden,

som överstege 1,000,000 men ej 3,000,000 kronor och O.i % å den del av uppbörden,

som överstege 3,000,000 kronor.

I skrivelse nr 227 framhöll 1922 års riksdag att enligt riksdagens mening

starka skäl talade för att genomgående en reduktion av de då utgående

provisionsbeloppen utöver den i propositionen föreslagna vidtoges.

Riksdagen ville därvid främst erinra örn den utomordentligt kraftiga

ökning, som provisionsbeloppen under de senare åren utvisade. Det

vore enligt riksdagens mening uppenbart, att denna ökning väsentligen

berodde på att landstingsskatternas belopp tillvuxit, blott i mindre grad

på att antalet skatteobjekt blivit större; därmed vore även klart, att er
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

sättningen för landstingsskatternas indrivning vuxit i långt högre grad

än det med detsamma förenade arbetet. Med hänsyn härtill kunde det

knappast förnekas, att den i propositionen föreslagna reduktionen vöre

alltför liten. Riksdagen ville i detta sammanhang framhålla, att det ej

med fog kunde göras gällande, att de under senare år utgående stora

landstingsskatterna och häremot svarande höga provisionerna i avsevärd

grad vore av tillfällig natur och att en återgång härutinnan alltså vore

att förvänta. Ty ökningen av landstingsskatternas storlek under senare

ar berodde till huvudsaklig del på att landstingens arbetsuppgifter tillvuxit,

och i detta hänseende vore enligt riksdagens mening, snarare an

en återgång, en fortsatt utveckling att antaga. Följden härav hade blivit

och måste även för framtiden bliva, att landstingsskatternas storlek

i förhållande till antalet skatteobjekt bliva långt mera betydande, än som

vid landstingsförordningens tillkomst och fixerande^ av de nuvarande

provisionsbeloppen vore förhållandet. Riksdagen ansåge sålunda större

reduktion av landstingsprovisionerna tillbörliga än de i propositionen föll

överensstämmelse med av riksdagen beslutade grunder fastställde

Kungl. Majit genom förordningen den 15 juni 1922 (nr 269) särskilda föreskrifter

angående ersättning för debitering och uppbörd av landstingsskatt.

Enligt denna utgår sålunda ersättning för debitering av dylika

medel såväl till häradsskrivare som till kronouppbördstjänsteman i stad

med 1.2 % å den del av uppbörden, som ej överstiger 100,000 kronor, 0.9 %

å den del av uppbörden, som överstiger 100,000 men ej 300,000 kronor, 0.6

% å den del av uppbörden, som överstiger 300,000 men ej 500,000 kronor,

och 0.3 % å den del av uppbörden, som överstiger 500,000 kronor.

Ersättning för uppbörden skall till kronouppbördstjänsteman i stad

utgå med lh % å uppbörden för staden.

Ersättning till landskamrerare skall utgå med 0.15 % å den del av uppbörden,

som ej överstiger 1,000,000 kronor, O.io % å den del av uppbörden, ,

som överstiger 1,000,000 men ej 3,000,000 kronor, och O.os % å den del av

uppbörden, som överstiger 3,000,000 kronor.

De till statsverket indragna provisionsandelarna 1 skola utgå med /= /o.

I tjänst kvarstående lanträntmästares provisionsandelar skola utgå efter

hittills gällande grunder. . . .

I städerna Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping, Hälsingborg och

Gävle, vilka städer icke deltaga i landsting, utgår ej landstingsskatt. 1

Eskilstuna, Jönköping, Karlskrona, Kristianstad, Halmstad, Uddevalla och

Borås ingå ifrågavarande provisioner till vederbörande stadskassa.

• Landstingsskatt debiterades år 1929 nied 56,862,883 kronor, motsvarande

20.04 % av hela kronouppbörden sagda år (se tub. 1).

Av tab 2 framgår, att i ersättning för debitering av landstingsskatt

under år 1931 utbetalats 529,684 kronor, varav till häradsskrivare 367,227

kronor, eller i medeltal för häradsskrivare 3,085 kronor, samt till debiteringsförrättare

i stad 162,457 kronor.

Enligt i Statistisk årsbok och Årsbok för Sveriges kommuner lamnade

uppgifter inflöto i landstingsskatt och sjukvårdsavgifter för nedannamnda

år följande belopp, nämligen:

1 Avser kronofogdarna tillkommande provisioner för uppbörd oell redovisning av sådana

enskilda medel, som debiteras och uppbäras i samband med kronouppbörden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vägskatt.

Tingshus
medel.

38

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

1880

1890

1900

1905

1910

1914

1915

1916

1917

1918

1919

1920

1,129,049

1921

1,387,604

1922

2,270,100

1923

3,910,233

1924

6,661,231

1925

9,476,919

1926

12,285,783

1927

15,236,313

1928

21,868,569

1929

50,302,253

52,143,275

68,394,423

1930

................................ 63,003,670

............................... 46,262,245

............................... 40,766,532

................................ 42,305,090

................................ 44,299,870

................................ 47,637,563

................................ 49,598,129

................................ 52,637,399

................................ 55,675,347

(preliminära uppgifter)

................ 59,994,803.

Influtna sjukvåräsnygifter utgjorde år 1880 671,820 kronor oell år 1930

omkring 1,125,000 kronor. Å sjukvårdsavgifter utgår icke provision.

Enligt 63 § i lagen den 23 oktober 1891 örn väghållningsbesvärets utgörancle

pa landet ombesörjer länsstyrelsen, på vägstyrelsens därom framstailda

begäran, att vägskatten varder genom vederbörande i sammaliming

med kronoskatterna debiterad, indriven och redovisad, på sätt örn

landstingsmedel ar föreskrivet. De väghållningsskyldiga äga dock besluta,

att vagskattens debitering, uppbörd oell redovisning må överlämnas

at kommunalnämnd, därest överenskommelse därom träffas, eller åt utsedda

förtroendemän. I sådan händelse skall i fråga örn uppbörd och

redovisning sa ock örn indrivning av restantier i tillämpliga delar gälla

vad örn kommunalutskylder finnes stadgat.

Pa grund av ovanberörda föreskrift utgick jämväl ersättning för

debitering och uppbörd av vägskatt i enlighet med för landstingsskatt

gallande bestämmelser. Genom nämnda hänvisning i väglagen till landstmgsförordningens

bestämmelser om uppbörd m. m. har den år 1922 vid1

tågna ändringen i samma förordning i fråga örn ersättning för debitering

oen uppbörd kommit att automatiskt gälla även i avseende å vägskattem

Ar 1929 påfördes vägskatt å kronodebetsedel med 26,438,150 kronor motsvarande

9.32 % av hela kronouppbörden sagda år (se tab. 1). För nedanIflttfl

o j ‘1 ~J'' ’ ilagt följande belopp:

........................... 26,537,489

........................... 29,161,366

........................... 32,234,302

........................... 33,923,754

........................... 32,406,533.

Av tab. 2 framgår att till samtliga häradsskrivare i ersättning för debitering

av vägskatt under år 1931 utbetalats 258.189 kronor, eller i medeltal

för häradsskrivare 2,169 kronor.

1910 ................

............... 4,691,776

1926

1914 ................

............... 5,646,030

1927

1920 ................

............... 16,411,489

1928

1923 ................

............... 19,747,530

1929

1924 ...............

1925 ................

............... 19,482,857

................ 23,586,096

1930

Beträffande uppbörd av tingshusmedel eller liäradsmedel, som de för

tingslagens behov uttaxerade medlen å vissa orter jämväl benämnas finnes

väl icke någon allmän föreskrift, utan beror sättet för uppbörden av

dessa medel på beslut av de tingshusbyggnadsskyldiga. På flera håll

plägar efter länsstyrelsens medgivande medlen upptagas å kronodebetsedlarna

och uppbäras i samband med kronoutskylderna. I kungörelsen

opaginerad Kontrollera mot PDF

39

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

den 30 april 1881 angående redovisning för uppbörd av häradsmedel är

stadgande meddelat örn kronobetjänts redovisning för av honom verkställd

uppbörd utav någon inom härad eller tingslag för dess gemensamma

behov utgående utgift. Stundom ombesörjes uppbörden av häradsmedel

av kommunal myndighet efter därom träffad överenskommelse

med de tingshusbyggnadsskyldiga.

I 1924 års uppbördssakkunnigas betänkande (sid. 152) uppgives, att ersättning

för debitering och uppbörd av tingshusmedel utgår med 3 % av

influtna beloppet, varav 11h % tillkommer debiteringsförrättaren, 1 %

uppbördsförrättaren i stad, 1 V« % statsverket samt V* % i tjänsten kvarstående

lanträntmästare eller, där räntmästartjänsten indragits, likaledes

statsverket. Enligt vad som inhämtats av länsstyrelsernas räkenskaper

utgår emellertid ifrågavarande ersättning efter växlande grunder från

3 % till 9V2 %, varav häradsskrivarna erhålla IV2—6 %.

Tingshusmedel förekomma ar 1929 a kronodebetsedel till belopp av

615,345 kronor, motsvarande O.21 % av kronouppbörden för sagda år (se

tab. 1). , , . .... . „.. ,

Av tab. 2 framgår, att till samtliga häradsskrivare 1 ersättning för debitering

av tingshusmedel under år 1931 utbetalats 16,935 kronor.

Enligt kungörelsen den 22 oktober 1886 angående uppbörd av avgifter

till vissa på ömsesidighet grundade försäkringsanstalter må pa ömsesidig- ‘ 8bolag_

het grundad brand-, liagelskade- eller kreatursförsäkringsanstalt, vars

reglemente blivit fastställt av Kungl. Maj:t eller Konungens befallningshavande

och vars verksamhet omfattar minst ett härad, få delägarnas pa

landet avgifter till anstalten debiterade, indrivna och redovisade 1 sammanhang

med kronouppbörden. Såsom villkor härför är stadgat, att det

vid prövning befi lines, att anstaltens reglemente innehåller nödiga bestämmelser

med avseende å uttaxering av delägarnas avgifter. Prövningen

tillhör Kungl. Majit, örn bolagets verksamhet omfattar mera än ett

Fän, men eljest Konungens befallningshavande. o

För debitering och uppbörd av försäkringsavgifter utgår ersättning enligt

ovanberörda kungörelse med 31/a % å det debiterade beloppet, av

vilka l1/» % tillfalla häradsskrivare, V* % landskamrerare samt, ! A %

statsverket, dock att av sistnämnda belopp Vi % utgår till lanträntmästare

i län, där sådan tjänsteman ännu finnes.

Hela beloppet av dylika å kronodebetsedel påförda avgifter utgjorde ar

1929 något mer än 5.6 miljoner kronor (se tab. 1). .

Av tab. 2 framgår, att till samtliga häradsskrivare ersättning tor debitering

av försäkringsavgifter under år 1931 utbetalats 79,070 kronor.

Landskamrerare tillkommande provisionsandelar å nu omhandlade skatter

och avgifter hava numera indragits till statsverket. Av lanträntmästare

kvarstår endast en i tjänst.

Enligt kungörelsen den 3 december 1897 angående ersättning till veder- Debetsedel»,

börande tjänsteman för utfärdande av debetsedlar är den, som utfärdar

debetsedel a de inom varje fögderi eller stad förekommande årliga utskylder

och avgifter till kronan ävensom å utskylder och avgifter eller sammanskott

av menigheter, som enligt givna stadgande^ skola uppbäras oell

redovisas av dem, som uppbörden av utskylderna åligga, berättigad att

såsom ersättning för detta bestyr åtnjuta och å debetsedeln upptaga för

varje sådan sedel, vars slutsumma icke överstiger 7 kronor, 3 ore, darover

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

50ö?eh m6d 75 kr°n0r’ 12 Öre’ Samt för debetsedel å ännu högre belopp

DetbetsedeMösen debiterades år 1929 med 497,909 kronor, motsvarande

O.is % av kronouppborden for sagda år (se tab. 1).

un^Jr^Sqq/^w^’+atUti1iVSaimtliga häradsskrivare i debetsedelslösen

o cnt i1931 utbetalats 334,18o kronor, eller i medeltal för häradsskrivare

-'',808 kronor, samt till debiteringsförrättare i stad, som icke tillhör

landsting, sammanlagt 88,369 kronor.

Jämförelse

mellan uppburna

provisioner

och

debetsedelslösen

under

åren 1923

och 1931.

Enhgt av 1924 års uppbördssakkunniga inhämtade uppgifter utgingo

nämligen"3 ^ häradsskrivare i 96 fögderier 1 följande ersättningsbelopp,

i provision å landstingsskatt ...................... kronor 9o0olfi

i debetsedelslösen ...............................s 228 838

för åv S^f?relSe °(Se Aab'' j? förhållandena i motsvarande fögderier

för ar 1931 framgar att under tiden 192S-1931 provisionerna å landstingsskatt

och vagskatt okats med 28 % respektive 46 %. Debetsedelslösen har

under samma tid undergått ökning med 19 %.

statsmedel för „ /?arf^SS^11Vare ager dessutom uppbära ersättning av statsmedel för

upprättande . ra aa a'' röstlängder, arbetsgivarförteckningar, pensionsförteck>

av vissa nmgar samt avskrifter av taxeringslängder. Under budgetåret 1930/1931

längder m. m. ut betaltes dylik ersättning med nedanstående belopp.

Ersättning för upprättande av röstlängder (II:I 2) .. kronor 68,148:80

försättning tor upprättande av förteckningar å arbets
Sivare

(V:B 16) .................................. » 52 320-70

Ersättning för pensionsförteckningar (V:B 28) ........ » 55 428: 76

Ersättning för avskrifter av taxeringslängder (VII:C 7) » 227^227-_

Summa kronor 403,125: 26.

Till varje häradsskrivare utgick således för nämnda bestyr ersättning med

i medeltal 3,387 kronor.

Ersättning för

vissa andra

bestyr.

Utom nämnda sportler uppbära häradsskrivare expeditionslösen, ersättning

for vägfyrktalslängder m. m.

Ehuru icke sportler i egentlig mening åtnjuta häradsskrivare i regel

ersättning för vissa andra uppdrag såsom för avskrifter av mantalslängder

och pensionsavgiftsförteckningar åt kommuner, utdrag av mantalslangder

åt systembolag, avskrifter av röstlängder åt politiska sammanslutningar,

taxeringsuppdrag m. m. Beträffande sistnämnda uppdrag,

framgar av 1930 års statsrevisorers berättelse, § 20, att under budgetåret

1929/1930 88 häradsskrivare varit förordnade såsom ordförande i taxeringsnämnd

och härför åtnjutit en sammanlagd ersättning av 176,675 kronor

eller i medeltal 2,007 kronor för häradsskrivare.

1 BelräJfande övriga fögderier lämna handlingarna till 1924 års upphördssakknnnigas

betänkande icke närmare specificerade uppgifter.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

41

Den från ordinarie stat utgående avlöningen till häradsskrivarna utgå- statens ayres

av lön, tjänstgöringspenningar, ortstillägg, förvaltningsbidrag och lonmgskostålderstillägg.

För budgetåret 1930/1931 uppgingo nämnda avlöuingsförmåner

till i runt tal 650,000 kronor. Läggas härtill de för samma tid a Tarna.

extra stat utgående avlöningsförmånerna, tillfällig löneförbättring och

dyrtidstillägg med respektive 101,320 och 230,000 kronor skulle sammanlagda

avlöningskostnaden för häradsskrivarna under förra budgetåret utgöra

i runt tal 980,000 kronor.

1 kungl, kungörelsen den 14 juni 1917 (nr 472) angående villkor och be- Skyldighet för

stämmelser för åtnjutande av de från 1918 års början fastställda avlö- att under_

ningsförmåner för landsstaten stadgas att den, som tillträder den nya kasta sig upplönestaten

skall vara skyldig underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestäm- hörande av

mande, upphörande av eller minskning i extra inkomster, som kunna åt- eiler minskfölja

tjänstebefattningen eller utgå för bestyr i sammanhang därmed,

Samtliga häradsskrivare åtnjuta avlöning enligt 1918 års lönestat och äro

således underkastade nämnda bestämmelse örn upphörande eller indrag
-

ning av sportler.

Antalet häradsskrivartjänster utgör 119, varav 49 den 1 januari 1932

uppehöllos på förordnande. Av de tillförordnade häradsskrivarna vörö o tjänster,

länsassessorer (lönegrad B 27), 1 landsfogde, 1 kronofogde, 1 förste kanslisekreterare

(lönegrad B 26), 5 förste länsbokhållare (lönegrad B 24), 1

andre länsbokhållare, 26 landskontorister samt 4 icke ordinarie tjänstemän

hos länsstyrelserna. Å 7 tjänster hade vikarie icke blivit definitivt

förordnad.

Genom beslut av 1931 års riksdag har kronouppbörden uppdelats på två uppdelning av

terminer. Då nämnda reform först i slutet av innevarande år träder i kronouppbörtillämpning,

kan för närvarande icke bedömas, i vad mån härigenom hä- ®"rLner_

radsskrivarnas debiteringsarbete kommer att ökas.

Av den verkställda utredningen framgår, att under år 1931 i provisio- Sammanner

för debitering av icke statliga skatter m. m. i samband med krono- Iattmnsuppbörden

å landet och i stad, som tillhör landsting, och i debetsedelslosen

utbetalts sammanlagt 1,315,892 kronor, varav i provision å landstingsskatt

529,684 kronor och i provision å vägskatt 258,189 kronor samt i debetsedelslösen

422,555 kronor. Av förstnämnda belopp 1,315,892 kronor,

hava häradsskrivarna erhållit sammanlagt 1,064,144 kronor, varav i provision

å landstingsskatt 367,227 kronor, å vägskatt 258,189 kronor och i

debetsedelslösen 334,185 kronor, samt debiteringsförrättare i stad 251,747

kronor, varav i provision å landstingsskatt 162,457 kronor och i debetsedelslösen

88,369 kronor. Medeltalet av nämnda provisioner och debetsedelslösen

utgör sålunda för häradsskrivare 8,942 kronor.

Häradsskrivarna uppbära dessutom — såsom förut angivits — ersättning

för vissa bestyr, exempelvis för upprättande av vissa längder. Under

budgetåret 1930/1931 utbetalades dylik ersättning med ett belopp av

403,125 kronor, utgörande i medeltal för häradsskrivare 3,387 kronor.

% omhandlade provisioner, debetsedelslösen och ersättning utgjorde

under år 1931 således i medeltal ungefär 12,330 kronor för häradsskrivare.

Utom nu nämnda sportler uppbära häradsskrivare även andra extra

inkomster såsom expeditionslösen, ersättning för vägfyrktalshingder

m. m.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Statsutskottets utlåtande Nr 86.

Ehuru icke sportler i egentlig mening åtnjuta här ad sskri varna i regel

ersättning för vissa andra uppdrag såsom färdigställande av avskrifter

av mantalslängder och pensionsförteckningar åt kommuner, utdrag av

mantalslängder åt systembolag, avskrifter av röstlängder åt politiska

sammanslutningar, taxeringsuppdrag m. m.

Landstingsskatten och vägskatten hava från år 1923 undergått en ökning

med ungefär 47 % respektive 64 %. På grund härav har jämväl såsom

närmare framgår av tabell 3 den till häradsskrivare utgående ersättningen

för debitering kommit att ökas.

I detta sammanhang torde böra nämnas, att levnadskostnadsindex,

som för l:a kvartalet år 1923 var fastställd till 183, nedgått och för närvarande

är fixerat till 157.

Jämlikt gällande avlöningsbestämmelser föreligger skyldighet för häradsskrivare

att underkasta sig upphörande av eller minskning i extra

inkomster.

Stockholm den 12 mars 1932. V.

V. Arvidsson.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

43

Tab. 1. Vid kronouppbörden år 1929 debiterade belopp, Sördelade efter titlar1

(Jfr prop. nr 186/1931, sid. 51.)

\ Statsskatter:

Mantalspenningar ..........

Prästerskapets till statsverket

indragna tionde ..........

Statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

................

Utjämningsskatt..............

Utskiftningskatt för bolag

Skogsvårdsavgift ...........

Kommunala skatter:

Landstingsskatt..............

Vägskatt .......................

Tingshusmedel ..............

Sjukvårdsavgift ..............

Kommunal progressivskatt för

gemensamt kommunalt ändamål

...............................

Statliga försäkringsavgifter:

Pensionsavgifter................

Olycksfallsförsäkringsavgifter

Försäkringsavgifter till bolags

Brandstodsmedel ...............

Kreatursförsäkringsavgift......

Hästförsäkringsavgift............

Frivilliga ledamotsavgifter:

Riddarhusmedel..................

Ledamotsavgift till hushållningssällskap.

....................

i Diverse:

j Avbetalningar å odlings- och

I vattenavtappniugslän ........

] Annuiteter å egnahemslån •

Övriga titlar ....................

Debetsedelslösen.................

Summa

Lands- !

bygden och!

fögderi- städerna |

ttagistrats-

städerna

utom

Stockholm

Stimma för

hela riket

utom

Stockholm

Stock-

holm

Summa för

riket

hela

kronor

°/

/O

801,062

264,131

1,065,193

102,311

1,167,504

0.41

2,147,913

102,528

2,250,441

22,020

2,272,461

0.80

40,262,794

56,449,480

96,712,274^

57,813,667

154.525,241

54.4 7

1,072,8081

1,722,188

2,794,996

2,190,235

4,985,231

1.76

— !

_

_

53,655

53,655

0.02

2,353,784

7,091

2,360,875

143

2,361,018

0.83

39,092,943 17,769,940

56,862,883

56,862,883

20.04

26,438,150

—

26,438,150

—

26,438,150

9.32

615,336

9

615,345

—

615,345

0.21

1,001,326

330,165

1,331,491

127,888

1,459,379

0.51

—

—

300,049

300,049

0.11

9,029,837

6,580,733

15,610,570

3,715,800

19,326,370

6.81

2,283,020

559,691

2,842,711

338,613

3,181,324

1.12

1,971,623

35,584

2,007,207

2,007,207

0.71

3,312,713

1,361

3,314,074

—

3,314,074

1.17

263,583

14,500

278,083

—

278,083

O.io

9,830

9,140

18,970

10,210

29,180

O.oi

189,120

11,636

200,756

—

200,756

0.07

1,317,101

19,126

1,336,227

1,336,227

0.4 7

1,856,321

100,329

1,956,650

1 -

1,956,650

0.69

255,192

282,114

537,30b

3,602

3 540,908

0.19

349,218

144,958

494,176

3,733

497,909

0.18

134,623,674 84,404,704

219,028,378 64,681,926 283,710,304 lOO.oo

1 Sammanställningen har beträffande länen verkställts med anlitande av riksräkenskapsverkets

siffermaterial; beloppen skilja sig beträffande vissa titlar i någon mån från Statistiska

centralbyråns uppgifter.

■ Därav liagelskadeförsäkringsavgift...................................................... kronor i>9,252

mjältbrandsförsäkringsavgift ................................................... * 21,333

lasarettsrnedel i Gävle stad.................................................... >; 245,706.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Statsutskottets utlåtande Nr 86.

Tab. 2. Uppgift å under år 1931 utbetalade provisioner å icke statliga skatter,

i landsting, samt

Landstings-

[ Yägskatt

Kreaturs-

försäkrings-

Häst-

försäkrings-

Brandstod s-

Stockholms lån.

avgift

avgift

Norra Roslags fögderi...............

2,150

41

1,329

58

423

j 05

—

18

—

—

Mellersta » » ...............

1,429

72

1,054

20

416

137

86

12

—

—

Svartsjö » ...............

4,546

85

2,757

14

371

3 5

—

—

—

—

Danderyds » ...............

6,078

74

1,791

65

68

30

—

—

—

—

Värmdö » ...............

2,878

87

2,277

84

35S

—

—

57

—

—

Södertörns » ...............

Debiteringsförrättare i

11,116

14

5,003

56

215

44

—

—

—

—

Södertälje.................................

2,453

89

—

—

—

: —

—

—

—

—

Norrtälje ................................

748

75

—

—

—

—

—

—

—

—

Sigtuna....................................

231

98

—

—

—

—

—

—

—

—

Vaxholm ........................ .......

519

62

—

—

—

—

—

—

—

—

Uppsala län.

Trögds fögderi...........................

2,216

64

1,918

01

564

79

—

—

_

—

Tiunda » ...........................

3,079

80

2,496

87

738

70

—

—

—

—

Örbyhus » ...........................

Debiteringsförrättare i

3,451

98

1,798

88

535

22

—

—

—

—

Uppsala....................................

5,215

76

—

—

—

—

—

—

—

—

Enköping .................................

1,210

62

—

—

—-

—

—

—

—

—

Södermanlands län.

Nyköpings fögderi........................

3,092

98

2,765

82

710

92

—

—

—

—

j Oppunda » ......................

3,547

88

2,114

81

660

07

—

—

—

—

Rekarne » ........................

2,997

81

2,889

70

898

70

—

—

—

Gripsholms » ........................

Debiteringsförrättare i

1,940

65

2,269

10

880

81

—

—

—

Nyköping.................................

2,505

08

—

—

—

—

—

—

Strängnäs.................................

1,074

28

—

—

—

—

—

_

—

—

Torshälla .................................

247

72

—

—

—

—

—

—

—

—

Eskilstuna.................................

4,533

53

—

—

—

—

—

—

_

—

Mariefred ................................

237

62

—

—

—

—

—

—

_

—

Trosa......................................

Östergötlands län■

151

19

i

Kinda och Ydre fögderi ...............

1,835

52

1,634

43

479

29

_

_

Linköpings » ...............

2,777

86

2,306

70

l,00u

42

—

—

—

Mjölby » ...............

3,02610 7

2,266

86

1,060

50

—

—

—

Motala » ...............

2,762 42

1,618

30

1,085

38

—

—

_

Finspångs » ...............

3,428 70

2,287

90

453

21

—

—

_

—

Norrköpings » ...............

Debiteringsförrättare i

2,564143

2,651

97

767

88

—

—

Linköping.................................

4,505)9 0

—

—

_

—

—

—

—

—

Söderköping.............................

457 7 7

—

—

—

—

—

—

—

—

Motala ....................................

1,144)86

—

—

—

—

—

—

_

—

Vadstena .................................

6O8I09

—

—

—

—

—

_

_

_

Skenninge.................................J

269 4 2

—

—

—

-

—

—

—

—

Jönköpings lån.

Tveta, Vista och Mo fögderi......

4,341 64

1,445

70

680

99

—

_

_

Norra och Södra Vedbo » ......

2,986 87

—

—

517

71

—

—

—

—

Njudungs » ......

2,605119

2,205

20

441

09

—

—

—

—

Östbo » ......

2,709 io

2,287

58

400

05

—

—

—

—

Västbo » ......

2,344 53

1,872

19

311

69

—

—

—

—1

1 Avgått i januari 1932. Uppbar provision enligt 1862 års bestämmelser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

gssäl

såpa

gittel

146

167

126

31

117

86

6

11

4

171

171

12<

r

<

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

iand med kronouppbörden

å landet och i stad, som deltager

Debet
sedelslösen
-

Tingshus
medel
-

Riddarliusmedel
-

Avgifter till

Eriksundsf

ärj an

Medel till

underhåll av

Olandsåns

upprensning

Summa

846

1,599

419

1,834

4,010

606

28

73

14

3 71

82

12

1,712

2,497

2,645

2,176

2,831

2,357

13

01

18

62 i

82 j

62

2,946189

210 59

490 7 7

302j68

132 13

4,212

2,536

2,671

2,886

2,220

227

341

165

92

ost

7»!

88‘

39

30

so;

78

80!

86 9 2

—

—

21 17

—

—

97

79

—

—

173

25

—

—

142

—

—

—

192

33

—

—

127

48

50

135

6,234

4,747

12,780

14,586

8,731

i 22,529

3,809

$8

1,149

27

339

35

780

38

75,688

79

7,266

33

10,314

11

8,988

28

9,246

01

1,826

17

37,640

90

9,416

19''

9,459

66

9,595

90

7,068

59

B,871

81

1,600

S6

403

96

8,510

50

373 64

232|8i

50,53$

82

5.741

2 9

8,60"

6C

9,09<

3 4 0

7,81

5 87

9,143

63''

8,534 23

7,452

668

1,635

910

401

60,014| 6 S;

10,682 io

6,041 26

7,923 si

8,284|oi|

6,749 loa1

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

Jönköpings län (forts.).

Debiteringsförrättare i

Jönköping ........................

Eksjö ..............................

Gränna ........................

Kronobergs län.

Uppvidinge fögderi ................

Konga och Kinnevalds fögderi

Allbo o. Norrvidinge »

Sunnebo fögderi ...................

Debiteringsförrättare i

Växjö ...............................

Kalmar län.

j Tjusts fögderi ...........................

| Tunaläns och Sevede fögderi ......

j Aspelands och Handbörds fögderi

Norra Möre och Stranda »

| Södra Möre fögderi.....................

Ölands fögderi ...........................

Debiteringsförrättare i

Kalmar .................................

Oskarshamn ...........................

Vimmerby..............................

Västervik ..............................

Gotlands län.

Gotlands norra fögderi ...

» södra »

Debiteringsförrättare i

Visby ........................

Blekinge län.

Karlskrona fögderi ........

Ronneby » ........

Karlshamns » .........

Debiteringsförrättare i

Karlskrona..................

Karlshamn..................

Ronneby.....................

Sölvesborg..................

Kristianstads län.

Ängsholms fögderi ■ ■

Hässleholms »

Broby »

Kristianstads »

Toltorps »

Simrishamns »

Debiteringsförrättare

Kristianstad ........

Ängelholm...........

Simrishamn .........

Landstings
medel
-

Kreaturs- I Häst- t>

Vägskatt jförsäkrings-jförsäkrings.|randstodsavgift

avgift ! medel

2,061

4,387

6l! —

1,336

5 7 j —

—

_

_

205

74: -

—

~~

2,839

591 2,594

440

Sol

1,894

93 2,147

48

679

62

2,270

22 2,188

62

518

08

2,278

28! 2,706

73

489

58

37 —

2,799

1,821

2,506

2,09

2,882

2,076

4,118

1,769

609

2,212

1,834

1,435

2,376

99

Cöj

65

851

821

I

83:

23

95

26

43

2,211

1,962

2,344

4,412

2,124

1,232

995

3,811

2,894

2,540

2,486

2,309

3,042

4,985

2,173

991

2,752 60

1,535

2,134

423

1,755:35

414

472

684

871

814

1,17(

5

1,246

97

1,498

.

17

581

34

1,347

44

399

10

1,510

58

528

39

1,497

49

596

81

2,076

51

747

73

3,257

16

369

63

1,874

86

278

36

2,401

50

366

09

2,248

17

519

18

2,314

47

612

24

2,466

L6

350

59

—

1 1

834

407

566

235

554

585

9

6

12

23

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

47

Hushål]

Medel till

ningssäll-

Debet-

Tingshus-

Riddarhus- j

underhåll

av

skaps-

sedelslösen

medel

medel

Olandsans .

avgifter

upprensning i

2,984

02

lj

05

1

7,372

68 i

_

_''

647

46

_

_

70

—

— I

1,984

73|

—

—

116

78

—

30

—

-I

322

8 21

1

49,360

2 61

27

12

2,935

62!

520''

84

_

_

9,358

02!

20

48

2,405

39!

673 56

—

—

—

7,821

46

16

04

2,552

31

611

S 7

—

—

8,157

14

18

60

2,613

13

—

—

—

—

8,136

32

3

48

956

40

_ I

_

—

—

—

-

3,021

251

36,4941

! 9 i

149

44

2,898

53

213!

08

_;

10,062

74!

140

24

1,974

37

—

—

—

—

—

6,361

84!

41

52

2,364

24

—

—

—

—

—

8,298

24:

28

08

1,884

59

167

06

_

—

—

—1

5,707

74

48

12

2,833

—

—

—

—

—

—

8,288

2 41

45

72

2,145

38

—

03

—

—

—

—1

7,273

46!

10

08

2,187

55

_

_

—

6,325

85 j

5

64

801

31

—

_

_

—

_

2,583

03

10

32

280

56

—

—

_

_

—

—

912

83 i

13

9 2

1,131

35

—

—

—

—

—

—

3,380

96

59,784

43|

2,100

6,014

251

—

—

1,800

—

—

—

—

—

4,982

5 2

_

_

_

_

_

2,376

03

13,372

80

50

88

2,146

11

328

52

30

6,776

06

81

—

2,059

49

417

95

_

25

i

6,615

63

44

64

2,279 04

1,068

24

—

15

8,560

90

2,996

53

_

2

25

7,411

4 11

_

_

838

30

_

_

_

35

■

;

:

2,962

971

_

_

549

31

_

—

_

10

i

1,781

92

_

—

383

03

_

—

—

_

:

1,378

87

I

''

:

B5,487| 261

97

32

3,602

82

1

11,138

60

57

24

2,605

37

_

_

_

7,701

90

78

12

2,363

95

_

_

_

7,749

88

68

40

2,202

14

_

_

_

7,524

16

8C

76

2,362

35

_

1

7,678

»1

98

76

2,969

88

—

8,92-

51

It

12

1,619

^os

6,611

68 i

76

583

22

_

2,76t

76''

7

266 o £

_

1,26

01,

;

61,369|42

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

•

Malmöhus län.

Landstings-

medel

Vägskatt

Kreatnrs-

försäkrings-

avgift

Häst-

försäkrings-

avgift

Brandstods-

medel

Malmö fögderi...........................

4,588

88

4,584

42

174

71

_

_

Ystads » ...........................

3,423

81

3,407

92

354

54

_

_

_

_

Lunds » ..........................

4,395

29

4,330

36

368

06

_

_

_

_

Sjöbo » • ...........................

2,752

09

2,972

38

365

07

_

_

_

_

Eslövs » ...........................

4,209

10

3,416

22

646

21

_

_

_

_

Landskrona » ...........................

3,415

64

3,559

34

291

48

_

_

_

_

Hälsingborgs » ...........................

Debiteringsförrättare i

4,236

69

3,501

97

206

94

—

—

—

—

Landskrona ..............................

3,453

66

—

—

—

—

_

_

_

_

Ystad .......................................

2,567

86

—

—

—

_

_

_

_

_

Trälleberg .................................

3,106

28

—

—

—

—

_

_

_

_

Lund .......................................

4,606

13

—

—

—

_

_

_

_

_

Skanör och Falsterbo..................

285

19

—

—

—

—

—

—

—

—

Hallands län.

Laholms fögderi ...........................

2,436

86

3,139

02

543

35

_

__

_

Halmstads » ...........................

2,612

58

2,428

43

1,175

.4 4

_

_

_

_

Varbergs » ...........................

Debiteringsförrättare i

2,181

78

2,439

94

792

07

*—

—

—

—

Laholm ....................................

482

45

—

—

_

—

—

—

_

_i

Halmstad .................................

4,211

56

—

—

_

—

_

_

_

_

Falkenberg................................

1,209

14

—

—

—

—

—

—

_

_

Varberg ...................................

1,709

47

—

—

—

—

—

—

—

—

Kungsbacka ..............................

598

33

—

—

—

—

—

—

—

—

Göteborgs och Bohus län.

1 Göteborgs fögderi.....................

4,467

50

2,856

19

289

91

_

_

133

78

| Inlands » .....................

2,663

75

3,102

96

642

53

—

—

81

47

j Orusts och Tjörns » .....................

1,455

45

1,037

61

221

68

—

135

21

j Sunnervikens » ....................

1,915

91

1,763

82

107

19

—

81

12

Norrvikens » .....................

j Debiteringsförrättare i

1,297

—

1,203

75

165

66

23

48

87

88

Marstrand .................................

240

70

—

—

_

—

—

—

_

Uddevalla ................................

2,456

29

—

—

_

—

—

—

25

14

Strömstad .................................

528

80

—

—

_

—

_

_

__

_

Lysekil ....................................

853

59

—

—

—

—

—

—

—

—

Älvsborgs län.

Vedbo fögderi..............................

2,185

7 5

628

35

ilo

81

_

_

_

Sundals » .............................

1,988

77

—

—

146

22

—

—

_

_

Väne » ..............................

4,229

87

992

55

224

57

—

—

_

_

Borås » ..............................

1,853

91

1,659

78

357

81

—

—

_

_

Kullings » ..............................

3.303

88

3,806

70

323

98

—

—

_

_

i Kinds » ..............................

2,026

19

2,480

—

486

05

—

—

_

_

j Marks » ..............................

j Debiteringsförrättare i

2,590

87

1,902

28

232

69

—

—

—

—

Vänersborg................................

1,811

99

—

—

—

—

—

—

_

_

Borås .......................................

4,860

50

—

—

_

—

_

_

_

_

Alingsås ....................................

1,508

30

—

—

—

—

—

_

_

_

Ulricehamn ..............................

916

12

—

—

—

—

—

_

_

_

Amål .......................................

1,266

96

—

—

—

—

—

—

—

Skaraborgs län.

Mariestads fögderi .......................

2,087

83

2,924

01

519

73

_

_

Skövde » .......................

2,307

57

2,760

46

454

13

—

_

_

_

Skara » ...................

2,153

19

2,127

50

1,165

—

—

—

_

_

Vartofta » .......................

2,714

90

—

—

704

75

—

-

—

—

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

49

:

Hushåll

ningssäl]

skaps-

avgift

-

Debet-

sedelslösen

Tingshus

medel

Riddarlius-

medel

Hagelskade-

försäkring

4,531

23

_

_

—

3,130

97

- 1*

—

—

—

4,459

52

—

—

—

—

—

2,764

46

—

—

—

—

—

4,032

85

—

—

—

—

—

3,072

94

—

—

—

—

—

3,750

49

—

_1

—

—

—

_

_

1,986

53

—

_

—

—

—

—

—

1,319

87

—

—

—

—

—

—

—

1,494

04

—

—

—

—

—

—

—

2,974

41

—

—

—

—

—

—

—

—

147

46

2,529

41

398

78

_

:—

—

2,802

39

104

84

—

—

—

—

—

—

2,701

14

173

91

—

—

—

—

_

_

260

96

—

—

_

—

—

—

—

—

2,740

23

—

—

—

—

—

—

—

—

517

90

—

—

—

—

—

—

—

—

849

72

—

—

—

—

—

—

—

237

64

—

“

43

32

4,747

10

_

_

_

145

08

3,243

05

—

—

—

—

46

118

92

1,867

39

—

—

—

—

—

64

77

52

2,164

92

—

—

—

—

32

73

68

1,610

52

—

—

—

—

—

25

_

_

151

53

—

—

_

—

—

—

—

—

1.527

52

—

—

—

—

—

—

—

—

288

92

—

—

—

—

—

—

—

—

446

66

—

—

~

38

80

1,954

26

119

34

1

18

45

2 8

2,037

16

386

82

—

—

58

66

ii

84

3,477

40

321

78

—

—

12

57

—

—

2,247

65

—

—

—

—

12

92

36

88

3,494

70

—

—

—

—

6

18

—

—

2,537

76

93

25

—

—

7

52

—

—

2,446

81

—

—

—

14

81

1

20

1,014

95

—

—

—

—

—

4,684

67

—

—

—

—

—

—

819

87

—

—

—

—

—

—

451

21

—

—

—

—

—

1

20

689

60

2,184

88

585

67

40

j -

2,373

15

—

—

2 5

—

—

2,528

81

370

8

40

—

—

-

2,309

02

—

7 (

__

—

Summa

13,879

24

10,317

24

13,553

23

8,854

12,304

38

10,339

40

11,695

99

5,440

19

3,887

73

4,600

27

7,580

64

432

65

102,884

86

9,047

42

9,123

63

8,288

79

743

41

6,951

79

1,727

04

2,559

19

835

97

39,277

24

12.537

80

9,879

30

4,836

80

6,110

80

4,462

22

392

23

4,008

95

817

7 21

1,300

25

44,346

07

5,038

49

4,662

91

9,270

58

6,132

07

10,971

82

7,630

76

7.187

46

2,828

14

9,54r

17

2,327167

1,36788

1,957W 6

68,921

16

8,305

61

7,89?

56

8,34?

76

5,721

971

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 6 sami. US haft. (Nr 86.)

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

Landstings-

medel

Vägskatt

: Kreaturs- försäkrings- avgift

Häst-

försäkrings-

avgift

i

jBrandstods-1

medel

1 . T . • i \

...

Barne fögderi .............................

2,156

93

788

33

998

01

Lidköpings fögderi .......................

2,159

31

1,273

87

995

j 3 i

_

—

_

1

Debiteringsförrättare i

Mariestad ................................

1,386

90

1

Lidköping ...............................

2,113

62

—

—

2

11

—

—

__

_

Skara ......................................

1,357

23

—

—

4

75

_

_

Skövde.......................................

2,303

24

—

—

5

63

—

_

_i

Hjo ..........................................

632

77

—

-

i

36

—

_

Falköping .................................

1,420

05

—

—

76

—

—

—

—|

Värmlands län.

Östersysslets fögderi .....................

3,003

67

2,431

39

356

56

Mellansysslets » .....................

4,552

68

3,251

41

235

78

_

—

_

_i

Södersy sslets » .....................

3,467

10

2,902

30

184

05

_

—

_

_

Västersysslets » .....................

3,819

08

2,652

78

177

25

_

_

_

__

Fryksdal » .....................

2,267

4 5

1,743

30

279

04

_

_

_

_1

Älvdals » .....................

3,179

89

1,474

80

172

61

—

_

_

Debiteringsförrättare i

Karlstad...................................

4,284

84

_

_

_

_

_

_!

Kristinehamn..............................

2,628

49

_

_

_

Filipstad..................................

984

13

—

—

—

—

-!

Örebro län.

Hallsbergs fögderi...........................

8,246

53

2,660

55

791

31

237

81

914

82

Örebro » ...........................

3,518

58

2.454

42

645

99

411

19

1,434

2 7

Lindes » ...........................

2,533

15

2,720

78

368

38

195

31

812

83

Nora » ...........................

3,024

15

2,536

44

109

67

135

58

798

86

Karlskoga » ...........................

3.487

93

927

11

209

40

102

61

615

191

Debiteringsförrättare i

Örebro ......................................

5,115

28

-

78

80

41

61

Askersund .................................

394

26

—

—

—

0

04

Nora .......................................

680

35

—

—

—

—

1

12

13

70 j

Lindesberg.................................

647

25

—

—

—

18

27

Västmanlands län-

Västerås fögderi ...........................

•

2,835

20

1,924

34

319

98

323

44

Kungsörs » ...........................

2,099

90

1.364

65

296

12

129

43

_

Bergslags » ...........................

2,465

64

538

87

80 8 7

127

65

_

i

Salbergs-Väsby fögderi .................

2.719

20

1,541

4 3

609153

390

46

_

_;

Debiteringsförrättare i

Västerås ....................................

4,770

19

-

34

89

Arboga.......................................

912

19

_

—

_

_

1

31

_

_

Köping.......................................

1,179

34

_

—

_

_

42

25

_

_

Sala.................................

1,319

54

—

—

—

—

24

94

—

-

Kopparbergs län.

Falu fögderi ................................

4,062

4 5

354

20

4 i

Hedemora fögderi...........................

3,478

22

1,547

78

208

66

108

_

—

Nedansiljans fögderi.....................

3,292

34

879

12

221

30

5

1 9

Ovansiljans » .....................

3,471

93

916

24

380

57

32

07

_

Västerbergslags » ............

4,231

57

2,372

80

161

74

91

64

_

_

Västerdals fögderi .....................

2,976

49

1,693

98

229

ö4

_

Debiteringsförrättare i

Falun .......................................

3,199

28

_

_

_

Hedemora .................................

789

27

_

_

_

Säter .........................

1

451

48

—

—

—

—

—

—

—

—

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 86

51

Hushåll-

ningssäll-

Debet-

Tingshus-

Riddarhus-

Hagelskade-

Skolavgift

Summa

skaps-

avgift

sedelslösen

medel

medel

försäkring

—

2,196

29

35

I

1

!

6,139

il

2,149

24

-

—

35

(5,578

98!

558

15''

_

40

_

1,946

45

_j

1,016

7 9 i

_

—

25

—

-1

3,132

77

_ i

643 10

—

—

—

30

—

2,005

38

■ —

_i

1,211 851

—

— |

i

90

—

—i

3,522

12

_

238140

—

—

—

—

—

—I

872

53

i _

_1

654!94

—

—

—

30

-•-i

2,076

»5

56,547

0 9 |

87

48

2,519121

_

_

_

8,398

*i|

75

_

3,676

01

—

_

—

—

—

—

11,790

88,

87

96

2,895

44

—

—

—

—

—

9,536

8 51

93

73

3,322

53

_

_

—

—

—

—

10,065

sol

78

36

2,101

82

_

—

—

—

—

6,462

47

63

12

2,210

_

-

—

—

—

_

7,100

4 2

17

40

2,421

87

_

_

—

6,723

61;

6

84

1,407

51

_

_

_

—

—

—

4,042

84

6

_

459

78

_

_

—

—

—

—

1,44919 lj

1

j

65,570

65

82

OS

3,742

63

1,083

91

_

14

50

41

51

12,815

65

98

32

4,071

43

190

04

—

—

25

38

—

12,849

6 2

72

48

2,685

24

32

09

—

12

98

—

—

9,433

26

35

60

2,528

07

350

_

—

—

—

18

203

59

9,722

14

54

88

3,023

54

266

37

—

—

3

—

—

—

8,690

03

19

44

4,397

29

_

_

_

03

—

—

9,652

45

4

56

209

97

—

_

—

—

—

—

—

613

88

2

40

284

60

_

_

—

_

—

—

982

17

88

329

96

—

_

—

—

—

—

—

-

996|86

(55,755 51

75

7 2

2,678

70

i

30

38

58

_

_

8,197 26

44

40

1,909

63

—

_

—

25

4

17

—

—

5,848|65

43

6S

1,953

72

—

_

—

20

14

89

—

—

5,225102

113

76

2,719

39

—

—

—

20

31

87

—

—

7,625 84

14

2 8

3,756

40

1 _

45

3

42

—

—

8,579

63

2

76

428

99

—

_

—

05

—

—

—

—

1,345

30

9

24

613

96

_

_

_

10

4

58

—

—

1,849

46

7

32

714

42

_

_

—

10

—

27

—

—

2,066

59

40,737

65

117

84

3,351

45

_

_

_

—

—

7,886

38

149

40

3,148

11

—

_

—

—

—

—

8,640

G3

ilo

40

2,642

79

—

_

—

—

—

—

—

7,151

14

145

6 8

2,433

37

_

—

—

—

7,379

86

90

60

3,506

54

—

_

1 _

—

—

—

10,454

8 9

148

32

2,587

30

!

7,(535

93

4

68

1,522

61

_

_

—

i

4,726

57

4

88

391

18

—

—

| -

—

1,184

88

6 0

263

47

—

—

! —

—

—

715

55

55,775 78

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

Lands-

i

Kreaturs-

Hästför-

Brand

tings-

Vägskatt

försäk

-

säkrings-

stods

medel

ringsavgift

avgift

medel

Gävleborgs lån.

|

| Gävle fögderi .............................

4,03ö

73

1,565

03

195

91

o

55

1,098

67

Storviks fögderi ..........................

3,644

89

1,271

42

109

91

12

66

596

26

Bollnäs » ...........................

2,911

11

2,109

55

536

92

48

24

—

_

Söderhamns fögderi .....................

3,217 06

2,290

43

170

94

6

27

—

—

Hudiksvalls » .....................

2,383 2 7

2,203

43

261

34

13

39

—

Ljusdals » .....................

2,414 07

2,468

82

411

27

44

05

—

j Debeteringsförrättare i

*

Söderhamn .............................

, 2,152 66

—

—

—

—

—

—

—

Hudiksvall ..............................

1,322(48

—

—

—

—

—

Västernorrlands län.

| Ljunga fögderi ...........................

3,904 08

2,082

69

696

03

138

01

821

26

j Vivsta » ...........................

4,669 9 2

3,484

18

95

84

36

32

614

67

Kramfors » ...........................

4,291

26

3,538

—

242

71

34

07

812

43

1 Skogens » ...........................

2,762

95

2,069

24

—

—

17

57

735

62

1 Ådals » ...........................

3,973

94

3,226

81

388

65

77

41

1,071

98

J Mellansel » ...........................

3,658

60

1,605

98

82

21

25

94

877

_

i Debiteringsförrättare i

Härnösand ..............................

3,204

20

—

—

—

—

—

48

79

| Sundsvall.................................

4,669

51

—

—

—

—

—

—

—

—

Örnsköldsvik ...........................

1,674

80

—

—

—

—

—

—

—

—

Jämtlands län.

I Östra fögderiet ...........................

3,296

98

3,747

65

575

18

95

29

544

72

| Västra » ...........................

2,655

59

2,739

75

165

89

29

89

331

45

Norra » ...........................

3,348

29

3,544

66

195

30

47

04

221

49

Södra » ...... ...................

2,288

60

2,220

59

257

69

18

05

439

11

Debiteringsförrättare i

i Östersund.................................

4,028

41

—

—

—

—

_

-j

Västerbottens län.

1 Umeå fögderi ...........................

4,409

09

4,893

25

153

69

_

40

2,288

97;

Skellefteå » ...........................

4,036

56

3,529

15

354

31

1

82

1,860

55''

Lappmarks » ...........................

4,287

18

4,208

63

430

99

18

74

—

—

i Degerfors » ...........................

3,005

93

1,961

30

353

14

3

24

1.398

95

Debiteringsförrättare i

Umeå.......................................

3,347

23

—

—

—

—

—

107

60

j Skellefteå ................................

1,862

65

—

—

—

—

—

—

Norrbottens lån.

Piteå fögderi ...........................

3,104

50

2,501

78

89

29

2

20

160

lil

Luleå » ...........................

4,046

01

1

45

331

78

—

634

0 7 i

] Gällivare » . .........................

5,466

54

870

55

229

26

10

40

279

7 lj

! Kalix » ...........................

2,827

14

1,667

94

182

36

—

62

236

74

! Torneå » ...........................

7,288

89

1,819

09

128

99

4

33

298

23

j Debiteringsförrättare i

Luleå.......................................j

3,917

61

—

—

7

80

—

_

14

52

Piteå .......................................

927

24 |

|

“

68

—

16

99

Summa

529,684

16

258,189

86

52,142

78

3,296

75

23,921

57

Säger för häradsskrivare ...............

367,227

04

258,189

86

52,118

69

3,090

13

23,601

65

Säger för debiteringsförr. i stad......

162,457

12

—

24

09

206

62

319

92

Medeltal för häradsskrivare .........

3.085

94

2,169

66

I

—

—

1 Avgift till Eriksundsfärjan 7:50, Olandsåns upprensning 263:31, Skolavgifter 274: 54;

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

53

Hnshälln.-

sällsk.

avg.

Debet.- xingslms.

91edels- medel

losen

Kiddar
husmedel
-

Hagel
skadeför
säkring
-

Skol
avgift
-

138

154

101

103

145

135

6

5

28

21

20

29

27

17

13

3

13

84

3,927

17

82

2,645

38

—

—

—

—

—

76

2,698

41

—

—

—

—

29

44

44

2,764

81

—

—

—

—

—

—

—

2 0

2,532

04

184

66

—

—

—

—

—

—

84

2,403

78

—

—

—

—

—

- 1

;

12

1,004

13

-

—

—

—

—

—

—

88

676

82

—

24

3,489

84

_

_

—

52

4,486

14

1,029

52

—

—

—

—

—

— i

72

3,320

99

338

88

—

—

—

—

—

—

92

2,546

17

183

51

—

—

—

—

—

20

3,272

78

160

24

—

—

—

—

—

52

2,981

11

411

94

—

—

—

—

:

52

1,312

32

_

—

—

—

—

—

—

—

20

2,083

59

—

—

—

—

—

—

—

-1

88

564

89

~

_

68

3,111

91

_

_

_

_

2,429

03

—

—

—

—

—

—

—

-,

60

2,891

94

—

—

—

—

—

—

—

—

92

1,853

84

—

—

—

—

—

—

—

“1

86

1,738

88

—

—

—

-

—

—

—

:

!

88

5,077

91

10

_

—

_

64

4,612

43

—

—

—

50

—

—

—

—

80

3,534

33

—

—

—

30

—

—

—

—

—

2,921

19

—

—

—

—

—

—

7 2

1,343

53

—

—

i

30

—

—

—

—

20

537

84

—

~

92

2,654

_

_

_

—

—

68

2,786

9 2

—

—

—

—

—

—

—

08

2,466

lo

—

—

—

—

—

—

—

—

1 —

2,046

38

—

—

—

—

—

—

—

—

20

2,887

42

—

—

—

—

—

—

29

1,297

64

—

—

—

—

—

—

89

301

77

10,967

80

8,434

84

8,435

43 j

8,552

95

7,723

33

7,877

83''

3,162

90

2,005

18!

57,160

26 i

11,160

10 i

14,438

ii

12,599

06!

8,344

98

12,198

961

9,660

30

4,578

83

6,756

30

2,248

07

81,984

71

11,495

41

8,505

60

10,404

32

7,157

30

5,780

6 5

43,343

28

17,108

29

14,575

96

12,716

97

9,841

75

4,834(38

2,411 i 68

61,489|o4

8,673 80

8,023 91

9,460|6»

7,155 18

12.528 15

5,256

76

1,254

07

52,354|ö6

1,315,892 41

1,064,144

89

251,74''

52

8,!I4S

8»

8,309

7,965

343

I

422,555 04! I6,936j334,

185.571 16,935 i 7‘t

88,369|47 — 128

2,808 2»

424a

24 os

18 40

269

261

8

''545

545

8.r>

8 5

= Summa 545: 86.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

Tab. 3. Uppburna provisioner å landstingsskatt och vägskatt saint debetsedelslösen

under åren 1923 och 1931 i nedannämnda 96 fögderier.

Landstingsmedel

Vägskatt

Deb etsedel8lösen

1923

1931

1923

1931

1923

1931

Stockholms län.

Norra Roslags fögderi...............

2,154

2,150

1,091

1,329

2,306

1

2,056

Mellersta Roslags » ...............

—

—

—

—

—

—

; Svartsjö » ...............

4,218

4,546

2,012

2.757

3,897

4,123

j Danderyds » ..............

5,680

6,078

2,120

1.791

5,150

5,011

; Värmdö » ...............

2,872

2,878

2,286

2.277

2,937

2,678

Södertörns > ...............

9,450

11,116

4,520

5,003

4,294

4,271

Uppsala län.

Trögds fögderi...........................

i 1,626

2,216

592

1,918

2.278

2,164

Tiunda » ........................ ..

2,184

3,079

965

2,496

3,234

3,342

i Örbyhus » ...........................

2,718

3,451

909

1,798

2,917

2,907

Södermanlands län.

Nyköpings fögderi .....................

3,153

3,092

1.622

2,765

2,558

2,845

Gripsholms » .....................

1,662

1,940

805

2,269

1,765

1,977

Rekarne » .....................

2,321

2,997

1,350

2,889

2.539

2,808

| Oppunda » .....................

2,870

3,547

1,160

2,114

2,200

3,136

Östergötlands län■

Kinda och Ydre fögderi ...............

1,801

1,835

1,166

1,634

1,520

1,712

Linköpings » ...............

—

—

—

—

- •

| Mjölby » ...............

2,502

3,026

1,185

2,266

2,487

2,645

Motala » ...............

2,478

2,762

969

1,618

2,163

2,176 :

Finspångs » ...............

3,249

3,428

2,387

2,287

2,528

2,831 !

i Norrköpings » ...............

2,450

2,564

1,696

2,651

2,200

2,357 j

Jönköpings län.

1 Tveta, Vista och Mo fögderi......

3,149

4,341

1,013

1,445

3,159

4,212

Norra och Södra Vedbo » ......

1,931

2,986

—

—

2,008

2,536

I Njudungs » ......

1,673

2,605

626

2,205

1,854

2,671

! Östbo » ......

—

—

—

_

'' Västbo X ......

1,460

2,344

1,360

1,872

1,530

2,220

Kronobergs län.

1 Uppvidinge fögderi ......

2,331

2,839

945

2.594

2,219

2,935

Konga och Kinnevalds » ......

1,684

1,894

746

2,147

1,825

2,405

; Allbo och Norrvidinge » ......

2,108

2,270

927

2,188

2,166

2,552

1 Sunnerbo » ......

1,515

2,278

2,146

2,706

2,364

2,643

Kalmar län.

Tjusts * fögderi. ••

2,388

2,799

2,296

2,752

2,262

2,898

Tunaläns och Sevede »

1,480

1,821

780

1,535

1,490

1,974

Aspelands och Handbörds »

2,076

2,506

835

2,134 i

1,766

2,364

Norra Möre och Stranda » ...

1,476

2,097

290

423

1,470

1,884

Södra Möre » ... 1

2,089

2,882

681

1,755

2 223

2,833

Ölands »

1,716

2,076

243

1,170

2,056

2,145

Gotlands län.

Gotlands norra fögderi ...............

1,435

1,834

489

1,498

1,554 j

2,100

Gotlands södra » ...............1

1,075

1,435

163

1,347 1

1,331 |

1,800 1

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

55

~ ......~ 1

Landstingsmedel

Vägskatt

Debetsedelslösen

1

1923

1931 |

1923

1931

1923

1931

Blekinge län.

Karlskrona fögderi .....................

1,793

2,211

1.102

1,510

1J93

2,146 |

Ronneby » .....................

—

—

—

—

—

—

Karlshamns » .....................

1,904

2,344

1,032

2,076

1.660

2,279 :

Kristianstads län.

Ängelholms fögderi-...............

2,657

3,811

1,179

3,257

3,170

3,602 ''

| Hässleholms » .....................

1,767

2,894

882

1,874

2,182

2,605 i

Broby » .....................

—

—

—

—

—

—

Kristianstads » .....................

—

—

—

—

—

—

Tollarps »

1,638

2,3091

1,207

2,314

2,155

2,362

Simrishamns » .....................

2,034

3,042

1,444

2,466

2,491

2,969

Malmöhus län.

Malmö fögderi....................

2,747

4,5881

3,002

4,584

3,244

4,531

Ystads » .....................

2,239

3,423

1,709

3,407

2,411

3,130

3,065

4,395

3,487

4,330

3,574

4,459

■ Sjöbo » .....................

Eslövs » .....................

1,584

2,752

900

2,972

1,948

2,764

2,710

4,209

1,013

3,416

2,770

4,032

| Landskrona » .....................

—

—

—

—

—

—

i Hälsingborgs » .....................

3,216

4,236

1,679

3,501

3,315

3,750

Hallands län.

Laholms fögderi........................

2,055

2,436

1,493

3,139

2,188

2,529

1 Halmstads » ........................

—

—

—

—

| Varbergs » ........................

1,543

2,181

1,825

2,439

2,204

2,701

Göteborgs och Bohus län.

j Göteborgs fögderi ............

4,883

4,467

1,962

2,856

4,204

4,747

Inlands a ............

2,604

2,663

2,256

3,102

2,236

3,243

Orusts och Tjörns » ............

—

—

—

- •

—

| Sunnervikens » ............

1,444

1,915

1,208

1,763

1,505

2,164

Norrvikens » ............

1,370

1,297

1,192

1,203

1,328

1,610

Älvsborgs län.

Vedbo fögderi...........................

1,897

2,185

199

628

1,838

1,954

Sundals » ...........................

—

—

—

—

—

Väne » ..........................

—

—

—

—

—

—

Borås » ...........................

1,407

1,853

816

1,659

1,756

2,247

Kullings » ...........................

2,675

3,303

2,546

3,806

2,773

3,494

Kinds » ...........................

1,652

2,026

j 922

2,480

1,997

2,537

Marks » ...........................

1,963

2,590

i 2,862

1,902

2,064

2,446

Skaraborgs län.

Mariestads fögderi........................

|

! Skövde » ........................

2,161

2,307

1,287

2,760

2,285

2,373

Vartofta » ........................

—

—

—

—

—

—

Skara » ........................

1,983

2,153

73

2,127

1,942

2,528

Barne » .......................

1.680

2,156

423

788

1,850

2,196

Lidköpings » ........................

1,911

2,159

203

1,273

1,847

2,149

Värmlands län.

Östersysslets fögderi .................

1,560

3,003

1,034

2,431

1,767

2,519

Mellansysslets » ................

3,509

4,552

2,905

3,251

3,380

3,676

Södersysslets » .................

2,273

3,467

2,006

2,902

2,355

2,895

2,621

1.889

3,819

2,267

j _

2,701

2,652

2,423

3,322

1,228

1.743

1,889

2,101

Älvdals » .................

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande Nr 86.

Landstingsmedel

Vägskatt

Debetsedelslösen

1923

1931

1923

1931

1923

1931

Örebro län.

.

Hallsbergs fögderi ...............

—

—

—

_

—

—

Nora * ...............

1,573

3,024

1,522

2,536

1,811

2,528

Örebro » ...............

2,023

3,518

1,572

2,454

3,344

4,071

Lindes * ...............

—

—

—

—

—

—

Karlskoga » ...............

1,735

3,487

474

927

2,000

3,023

Västmanlands län.

Västerås fögderi..................

2,271

2,835

3,449

1,924

2,303

2,714

Kungsörs » ..................

1,755

2,099

675

1,364

1.610

1,834

Bergslags » ..................

2,146

2,465

1,353

538

2,038

1,927

Salbergs Väsby » ..................

1,993

2,219

1,647

1,541

2,645

2,680

Kopparbergs lån.

Falu fögderi..................

—

—

—

—

—

—

Hedemora » ..................

2,970

3,478

1,874

1,547

2,788

3,148

Västerbergslags » ..................

3,391

4,231

1,987

2,372

2,580

3,506

Västerdals » .................

2,512

2,976

905

1,693

2,182

2,587

Nedansiljans » ..................

2,485

3,292

297

879

2,062

2,642

Ovansiljans » ..................

3,149

3,471

545

916

2,161

2,433

Gävleborgs län.

Gävle fögderi....................

2,721

4,039

1,712

1,565

2,187

3,927

Storviks » .....................

2,551

3,644

1,452

1,271

2,474

2,645

Söderhamns » .....................

2,456

3,217

712

2,290

2,124

2,764

Bollnäs » .....................

2,904

2,911

1,517

2,109

2,547

2,698

Ljusdals » .....................

—

—

—

—

—

—

Hudiksvalls » .....................

2,300

2,383

1,900

2,203

2,760

2,532

Västernorrlands län.

Ljunga fögderi........................

—

—

—

—

—

—

Vivsta » ........................

—

—

—

—

—

—

Kramfors » ........................

2,378

4,291

1,895

3,538

2,916

3,320

Skogens » ........................

2,182

2,762

1,050

2,069

1,973

2,546

Ådals » .......................

3,329

3,973

2,706

3,226

2,109

3,272

Mellansel » ........................

2,510

3,658

1,016

1,605

2,354

2,981

Jämtlands län.

Jämtlands norra fögderi...............

2,555

3,348

3,150

3,544

2,061

2,891

Jämtlands östra » ...............

2.332

3,296

2,787

3,747

2,209

3,111

Jämtlands södra » ...............

1,363

2,288

1,759

2,220

1,349

1,853

Jämtlands västra » ...............

1,810

2,655

2,095

2,739

1,715

2,429

Västerbottens län.

Umeå fögderi ....................

3,296

4,409

5,030

4,893

3,796

5,077

Skellefteå » .....................

2,919

4,036

3,176

3,529

3,428

4,612

Lappmarks » ...................

2,937

4,287

3,779

4,208

1,979

3,534

Degerfors » .....................

2,027

3,005

1,085

1,961

2,210

2,921

Norrbottens län.

!

Piteå fögderi .......................

2,190

3,104

4,360

2,501

2,155

2,654

Luleå » ........................

—

—

—

—

—

—

Gällivare » ........................

4,145

5,466

3,070

870

2,174

2,466

Torneå » ........................

—

—

—

—

—

—

Kalix » ........................

—

—

—

—

—

—

Summa

230,316

296,592

148,703

217,023

228,838

272,597

Ökning

28 %

46

°/

/o

19

%

32142!!. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1932:213 Skrivelse till Konungen i anledning av riksdagens år 1931 församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning av statsverkets jämte därtill hörande s. 1 i texten