Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj-.ts ''proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 38 § 1 morn. samt 64 och 66 §§ kommunalskattelagen den 28 september 1928 m. m. ävensom i ämnet väckta motioner.

1933-06-08 · 22 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 22 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1933:64, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj-.ts ''proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 38 § 1 morn. samt 64 och 66 §§ kommunalskattelagen den 28 september 1928 m. m. ävensom i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 64.

1

Nr 64.

Ankom till riksdagens kansli den 8 juni 1933 kl. 12 m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj-.ts ''proposition

med förslag till lag om ändrad lydelse av 38 § 1

morn. samt 64 och 66 §§ kommunalskattelagen den 28 september

1928 m. m. ävensom i ämnet väckta motioner.

I en den 24 februari 1933 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 171, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att antaga nedan intagna, vid propositionen fogade

förslag till

dels lag örn ändrad lydelse av 38 § 1 mom. samt 64 och 66 §§ kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370);

dels förordning örn ersättningsskatt;

dels ock förordning örn ändrad lydelse av 31 § taxeringsförordningen

den 28 september 1928 (nr 379).

Förslag

till

lag örn ändrad lydelse av 38 § 1 mom. samt 64 och 66 §§ kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370).

Härigenom förordnas, att 38 § 1 mom. samt 64 och 66 §§ kommunalskattelagen

den 28 september 1928 skola, 38 § 1 mom. och 66 § i nedan angivna

delar, hava följande ändrade lydelse:

38 §.

1 mom. Till intäkt---av rörelse.

Såsom utdelning från svensk ekonomisk förening anses jämväl vad som

vid föreningens upplösning utskiftats till medlem utöver inbetald insats.

64 §.

1 mom. Vid taxering till kommunal inkomstskatt skall med ägare av

fastighet likställas den, som jämlikt 13 § är att anse såsom ägare eller

är i ägares ställe skattskyldig för fastighet.

2 mom. Har bolag eller annan sammanslutning för ekonomisk verk
-

Uihanq till riksdagens protokoll 1033. 7 sami. Nr 64.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 64.

samhet sitt säte i utlandet, men utövas den verkliga ledningen av företaget

här i riket, skall företaget enligt denna lag betraktas som svensk

ekonomisk förening, såvida företaget, direkt eller genom förmedling av

juridisk person, huvudsakligen äges av svenska fysiska personer och

företagets verksamhet väsentligen består i förvaltning av eller handel

med fastigheter i Sverige eller med värdepapper.

66 §.

Med hemortskommun---taxeringsåret mantalsskriven.

För den---under beskattningsåret.

För oskift---avlidnes hemortskommun.

För bolag eller annan sammanslutning, som jämlikt 64 § 2 mom. skall

betraktas såsom svensk ekonomisk förening, gäller såsom hemortskommun

den kommun, inom vilken den verkliga ledningen av företaget

vid taxeringsårets ingång utövats.

För annan juridisk person än oskift dödsbo och bolag eller annan sammanslutning,

som nyss sagts, gäller såsom hemortskommun den kommun,

där vederbörande styrelse eller förvaltning vid taxeringsårets ingång haft

sitt säte eller där syssloman eller ombud vid nämnda tid varit bosatt.

(Se vidare anvisningarna.)

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1934.

Förslag

till

förordning om ersättningsskatt.

Härigenom för ordnas som följer:

1 §.

Har svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening eller bolag eller

annan sammanslutning, som enligt kommunalskattelagen skall, ändå att

dess säte är i utlandet, i beskattningsavseende betraktas såsom svensk

ekonomisk förening, vid disponerandet av sin vinst för visst verksamhetsår

underlåtit att besluta vinstutdelning, ehuru sådan underlåtenhet

icke skäligen kan anses påkallad av företagets ställning, eller ock beslutat

vinstutdelning med belopp, som med hänsyn till ställningen må anses mer

än skäligt ringa, och göra omständigheterna sannolikt, att ett väsentligt

syfte härvid varit att bereda fysiska personer, vilka ägt del i företaget,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 6å.

3

lindring i deras beskattning här i riket, skall av företaget erläggas särskild

skatt till staten, benämnd ersättningsskatt.

2 §.

Ersättningsskatten skall utgöra tjugufem procent av det till dylik skatt

beskattningsbara beloppet.

Det beskattningsbara beloppet fastställes till vad av vinsten för verksamhetsåret

som utöver utdelat belopp skäligen kunnat utdelas till aktieeller

andelsägare och utföres i fulla hundratal kronor, så att överskjutande

belopp, som ej uppgår till fullt hundratal kronor, bortfaller.

3 %.

Taxering till ersättningsskatt skall ske i den kommun, som enligt

kommunalskattelagen utgör företagets hemortskommun.

4 %.

Taxering till ersättningsskatt verkställes av den prövningsnämnd, som

har att handlägga företagets taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.

Yrkande örn taxering skall framställas hos prövningsnämnden senast

andra året efter det år, då företaget rätteligen skolat taxeras till statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt för sin inkomst under det i 1 § avsedda

verksamhetsåret.

5 §.

Har företag eftertaxerats till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt,

skall, i den mån eftertaxeringen därtill föranleder, företaget eftertaxeras

jämväl till ersättningsskatt.

6 %.

Därest efter anförda besvär eller eljest företags taxering till statlig inkomst-

och förmögenhetsskatt ändrats eller sådan taxering blivit företag

påförd, skall på därom framställt yrkande, i den mån förhållandena därtill

föranleda, tillika vidtagas ändring i verkställd taxering till ersättningsskatt

eller sådan taxering påföras företaget.

7 *.

Därest företaget före augusti månads utgång året efter det, då ersättningsskatt

påförts företaget, till delägarna utdelar sålunda beskattat

belopp, må restitution ske av därå belöpande ersättningsskatt. Dylik restitution

beslutas av prövningsnämnd, som i 4 § sägs, och verkställes av

länsstyrelsen. Till prövningsnämnden ställd ansökan örn sådan restitution

skall senast den 1 september ingivas till länsstyrelsen.

Vid bedömande av frågan, huruvida utdelningen avsett genom ersättningsskatt

beskattat belopp, skall iakttagas, att senare intjänad vinst, i

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 64.

elen mån den ej använts för lagstadgad avsättning till reservfond eller

för erforderlig avsättning till på vinsten belöpande skatter, skall anses

utdelad före tidigare intjänad vinst.

Å medel, som i enlighet med vad ovan sagts restitueras, utgår ej ränta.

8 §.

Med iakttagande av vad ovan stadgats skola taxeringsförordningens bestämmelser

örn taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt i tilllämpliga

delar lända till efterrättelse med avseende å taxering till ersättningsskatt.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1934.

Taxering enligt förordningen må ej avse tidigare verksamhetsår än det,

som gått till ända närmast före den 1 mars 1933.

Anvisningar.

1. Den omständigheten att visst inkomstbelopp stundom beskattas avsevärt

lägre hos aktiebolag och vissa andra juridiska personer än hos fysiska

personer kan föranleda ägare av förmögenhet, som icke hava

behov av att förbruka mera än någon del av dess avkastning, att

bereda sig lindring i beskattningen genom att placera förmögenheten i

ett dem tillhörigt aktiebolag eller annat dylikt företag, vars vinst helt

eller delvis får kvarbliva hos företaget utan att utdelas. Örn i förmögenheten

ingått svenska aktier, hanklotter eller föreningsandelar, skulle en sådan

åtgärd dessutom medföra den förmån, som följer av att svenska

aktiebolag, solidariska bankbolag och ekonomiska föreningar i allmänhet

icke äro skattskyldiga för utdelning från andra sådana företag.

Ersättningsskatten avser att göra vidtagandet av anordningar med det

nämnda syftet mindre lockande och att, där de förekomma, bereda det

allmänna ersättning för av dem föranledd skatteminskning. Förordningen

riktar sig således icke mot fonderingen såsom sådan utan allenast mot

visst, av lagstiftningen icke avsett utnyttjande av skatteförmåner, som

genom fondering kunna vinnas. Detta förhållande måste väl beaktas

vid prövningen av uppkommande frågor och bör föranleda till varsamhet

vid förordningens tillämpning.

2. Vid övervägande, huruvida eller med vilket belopp utdelning skäligen

bort äga rum, bör hänsyn tagas icke blott till sådana omständigheter

som att lagstadgad avsättning till reservfonden skall ske eller att

fondering i viss omfattning för tillgodoseende av exempelvis nyanskaffningsbehov

eller för bibehållande av en jämn utdelningskvot kan vara påkallad

utan ock till arten av företagets verksamhet. Ett holdingbolag för

förvaltning av värdepapper eller fastigheter lärer i allmänhet hava mindre

behov av fondering än ett bolag, som idkar industriell eller liknande verksamhet

med uppenbara risker.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 64. 5

3. När det gäller att bedöma, huruvida det kan anses sannolikt att ett

väsentligt syfte med ett företags återhållsamma utdelningspolitik varit

att bereda dess delägare eller vissa av dem lindring i deras beskattning, bör

hänsyn tagas till deras ställning till företaget samt till deras inbördes förhållanden.

Merendels torde en förutsättning för tillämpning av förordningen

vara, att större delen av företagets aktie-, lott- eller andelskapital

ages av en person eller att företagets delägare eller flertalet av dem äro

inbördes förbundna genom nära släktskap eller andra personliga band

eller gemensamma intressen. Fysiska personer kunna äga del i ett företag

antingen direkt eller genom förmedling av företag, som varit med

det förstnämnda företaget och i förekommande fall med varandra förbundna

såsom moder- och dotterföretag. För att tvenne företag skola

anses stå i förhållande till varandra av moder- och dotterföretag bör i allmänhet

krävas, att det ena företagets innehav av aktier, lotter eller andelar

i det andra förlänar detsamma bestämmande inflytande å det andra

företaget.

4. Det till ersättningsskatt beskattningsbara beloppet kan bestämmas

med utgångspunkt från den i räkenskaperna redovisade vinsten för

räkenskapsåret eller från det enligt förordningen örn statlig inkomstoch

förmögenhetsskatt taxerade belopp, som åsatts företaget för dess

inkomst under verksamhetsåret i fråga. Avdrag skall ske för lagstadgad

avsättning till reservfond samt för erforderlig skatteavsättning, så

ock för vinstutdelning, som av företaget beslutats under året efter

verksamhetsåret. Även i övrigt göras sådana tillägg eller avdrag,

som synas påkallade för att få fram det belopp, som kan anses hava

utan giltig orsak undantagits från utdelning. Verkställes taxeringen

med utgångspunkt från det till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

taxerade beloppet, bör sålunda till detta läggas exempelvis ej beskattad

realisationsvinst samt behållna beloppet av aktieutdelningar o. dyl., för

vilka frikallelse från skattskyldighet åtnjutes. Verkställes åter taxeringen

med utgångspunkt från den i räkenskaperna redovisade vinsten,

kan det tänkas, att tillägg bör ske med beloppet av företagna oskäliga

avskrivningar. Finner beskattningsmyndigheten, att viss fondering av

de ifrågavarande vinstmedlen kan anses skälig utöver de nyss omförmälda

avsättningarna, må avdrag ske även för dylik fondavsättning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 64.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 31 § taxeringsförordningen den 28 september

1928 (nr 379) h

Härigenom förordnas, att 31 § taxeringsförordningen den 28 september

1928 skall i nedan angivna delar hava följande ändrade lydelse:

31 §.

Vid självdeklaration---örn sådan förts.

För verk eller bolag, som ovan nämnts, så ock för svensk ekonomisk förening

skall avlämnas bestyrkt avskrift eller tryckt exemplar av revisionsberättelse,

som avgivits för beskattningsåret. Enahanda gäller beträffande

förvaltningsberättelse, som det åligger styrelse för svenskt aktiebolag,

svenskt solidariskt bankbolag, svenskt ömsesidigt försäkringsbolag eller

svensk ekonomisk förening att avgiva.

För svenskt aktiebolag, svenskt solidariskt bankbolag, svenskt ömsesidigt

försäkringsbolag och svensk ekonomisk förening skall utan anmaning

därjämte avlämnas bestyrkt avskrift av protokoll eller annan handling,

som utvisar, huru vinst- och förlusträkningen samt balansräkningen

slutgiltigt fastställts samt huru vinsten för samma år disponerats.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1934.

Till bevillningsutskottets behandling hava jämväl överlämnats följande

i anledning av förevarande proposition väckta motioner, nämligen

l:o) motionen nr 267 i första kammaren av herr Örne, däri hemställts,

»att riksdagen måtte besluta

a) avslå de med Kungl. Maj:ts proposition nr 171 framlagda förslagen

till förordning örn ersättningsskatt och till förordning örn ändrad lydelse

av 31 § taxeringsförordningen den 28 september 1928 (nr 379); samt

b) i skrivelse till Kungl. Majit begära förnyat övervägande av frågan,

huruvida syftet med den föreslagna ersättningsskatten icke kan uppnås

på ett sätt, som bättre överensstämmer med hittills gällande grundsatser

1 Senaste lydelse av 31 § se 1930: 192.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 64. 7

för svensk skattelagstiftning än den i propositionen föreslagna ordningen

gör»;

2:o) de likalydande motionerna nr 276 i första kammaren av kerr Borell

och nr 450 i andra kammaren av herr Anderson i Norrköping m. fl., i vilka

hemställts, »att riksdagen måtte avslå det i Kungl. Marits proposition nr

171 upptagna förslaget till ersättningsskatt»; samt

3:o) motionen nr 439 i andra kammaren av herr Olson i Göteborg m. fl.,

däri hemställts, »att riksdagen måtte avslå i Kungl. Majlis proposition nr

171 upptagna förslag till förordning örn ersättningsskatt».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionärernas yrkanden,

får utskottet hänvisa till motionerna.

Vissa av de förslag, som den s. k. bolagsskatteberedningen framlade i sitt

den 18 december 1931 dagtecknade betänkande, avsågo vidtagande av åtgärder

för fyllande av förefintliga luckor i den gällande skattelagstiftningen.

Enligt föredragande departementschefens mening talade starka

skäl för att, utan avvaktan på den lagstiftning, som i övrigt kunde finnas

höra åvägabringas i anledning av berörda betänkande, förslag framlades

för riksdagen i dylika särskilda punkter. Det vore uppenbart, att

de höga skattesatser, varmed de skattskyldiga nu hade att räkna, utgjorde

en stark lockelse för mången att genom olika åtgärder, låt vara inom lagens

råmärken, söka vinna sådan lindring i sin skatt, som ej överensstämde

med lagstiftningens allmänna grunder.

I propositionen hava tre olika frågor upptagits, nämligen dels beskattning

av medel, som utskiftas från ekonomisk förening, dels beskattningav

vissa i utlandet registrerade holdingbolag m. fl., vilka spörsmål enligt

propositionen reglerats genom de föreslagna ändringarna i kommunalskattelagen,

dels ock införande av s. k. ersättningsskatt.

Förslaget till ändringar i kommunalskattelagen.

Vad angår den föreslagna beskattningen av medel, som utskiftas från

ekonomisk förening må erinras, att genom utskiftningsskatt för närvarande

beskattas belopp, som vid nedsättning av bolags aktiekapital eller

vid bolags upplösning utskiftas till delägarna, försåvitt ej vad som sålunda

utskiftas är att anse såsom återbäring av tillskjutet belopp. Denna

beskattning avser att göra beskattningen av inkomst som åtnjutes från

aktiebolag fullständig. Motsvarande gäller för solidariska bankbolag men

ej för ekonomiska föreningar. Vad som utskiftas till delägarna vid upplösning

av svensk ekonomisk förening blir följaktligen enligt gällande bestämmelser

ej beskattat annorledes än genom den vanliga skatten å föreningens

inkomst.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 64.

I propositionen föreslås emellertid, att i 38 § 1 mom. införes ett tillägg,

innebärande att såsom utdelning från ekonomisk förening skall anses jämväl

vad som vid föreningens upplösning utskiftats till medlem utöver inbetald

insats.

I fråga örn beskattning av vissa i utlandet registrerade holdingbolag m.

fl. kan erinras, att skattskyldighet för all inkomst, som här i riket eller å

utländsk ort förvärvats (oinskränkt skattskyldighet), enligt 53 § kommunalskattelagen

och 6 § förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

åligger, bland andra, svenskt aktiebolag, svenskt solidariskt bankbolag och

svensk ekonomisk förening. Såsom svenskt företag räknas härvid enligt

gällande uppfattning sådant företag, som registrerats i Sverige. Utländskt

bolag åter är enligt samma lagrum skattskyldig! endast för viss från Sverige

åtnjuten inkomst, såsom inkomst av fastighet och rörelse i riket m. m.

(inskränkt skattskyldighet). Med utländskt bolag likställes, bland andra, utländsk

förening och annan i Sverige ej hemmahörande juridisk person (67 §

kommunalskattelagen och 25 § 2 mom. förordningen örn statlig inkomstoch

förmögenhetsskatt). I allmänhet behandlas i beskattningsavseende

svenskt aktiebolag, svenskt solidariskt bankbolag och svensk ekonomisk

förening lika. Såsom inkomst för delägarna beskattas sålunda i princip

endast utdelning. Frihet från skattskyldighet för utdelningar från så^

äl aktiebolag och solidariska bankbolag som ekonomiska föreningar

åtnjutes av samtliga dessa slag av juridiska personer. Men olikhet dem

emellan råder därutinnan, att den progressiva skatten uträknas efter annan

grund för aktiebolag och solidariska bankbolag än för ekonomiska

föreningar, i det att för de förra företagets räntabilitet, d. v. s. förhållandet

mellan å ena sidan vinsten och å andra sidan storleken av aktiekapital

och reservfond, blir avgörande för skatteprocentens storlek, medan

för de senare skatten utgår efter den för enskilda personer gällande skatteskalan

och sålunda blir beroende av dennas absoluta belopp. Utländskt

bolag åtnjuter ej frihet från kedjebeskattning, men dess skattskyldighet

i Sverige för utdelningar o. dyl. är begränsad till att avse statsskatt för

utdelning å svenska aktier, svenska banklotter och svenska föreningsandelar.

Den progressiva skatten för utländska bolag utgår enligt

samma skala som för enskilda personer.

Bolagsskatteberedningen har nu i sitt betänkande föreslagit, att i 64 §

kommunalskattelagen — vilken gäller jämväl för statsskatten (3 § statsskatteförordningen)

— skall införas ett nytt 2 mom. av följande lydelse:

»Då den verkliga ledningen av ett bolags verksamhet utövas här i riket,

skall bolaget, ändå att dess säte är i utlandet, i beskattningsavseende betraktas

såsom svenskt, savida bolaget, direkt eller genom förmedling av

juridisk person, huvudsakligen äges av svenska fysiska personer och bolagets

verksamhet väsentligen består i förvaltning av eller handel med

fastigheter i Sverige eller värdepapper.»

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 64.

9

Vidare har beredningen föreslagit, att såsom hemortskommun — vilken

är beskattningsort — skall gälla den kommun, inom vilken den verkliga

ledningen av bolagets verksamhet vid taxeringsårets ingång utövats (66 §

kommunalskattelagen).

Föredragande departementschefen har till stöd för det med propositionen

framlagda förslaget att beskatta vissa i utlandet registrerade holdingbolag

m. fl. anfört i huvudsak följande:

»Det förslag örn behandling av vissa i utlandet domicilierade bolag såsom

svenska, vars framläggande föreslagits av bolagsskatteberedningen,

innefattar en nyhet i vårt beskattningssystem av ej ringa principiell betydelse.

I olika länder hava sedan länge tillämpats två skilda huvudregler vid

avgörande, huruvida ett bolag skulle betraktas såsom hemmahörande i

landet eller ej. I vissa länder, förmodligen de flesta, har man tagit hänsyn

till den formella tillhörigheten, d. v. s. bolagets registrering o. dyl., medan

i andra länder nationalitetsfrågan bedömts med hänsyn till var det avgörande

inflytandet å bolagets ledning vore att finna. Det förra alternativet

erbjuder den stora fördelen av enkelhet i tillämpningen, medan det senare

alternativet synes möjliggöra en sakligt rättvisare fördelning av beskattningsföremålen

på de olika länderna. I äldre tider var emellertid den

verkliga skillnaden mellan de båda principerna ej så stor; det var mycket

ovanligt, att ett bolag registrerades i ett annat land än det, där det så att

säga reellt hörde hemma. Numera ligger saken annorlunda. Det har

vad angår den grupp av länder, för vilken registreringen bestämt den

skatterättsliga nationaliteten, visat sig en tendens att, i den mån

det av olika hänsyn låtit sig göra, låta registrera bolag i sådana länder,

där beskattningen skulle ställa sig så billig som möjligt. Det är uppenbart,

att härigenom i viss utsträckning åstadkommits en internationell

fördelning av beskattningsföremålen, som svårligen kan försvaras av sakliga

grunder. Såsom en reaktion framstår den tanken rätt naturlig att

låta de faktiska förhållandena vid sidan av de formella bliva bestämmande

för den skatterättsliga nationaliteten.

Det förslag, som bolagsskatteberedningen nu framlagt, innebär en anslutning

i viss utsträckning till sistnämnda tankegång. Även vad angår

företag, som uppenbarligen bort vara hemmahörande här i riket, hava åtgärder

förekommit i syfte att förlägga deras verksamhet helt eller delvis

hos bolag registrerade utomlands. Förslaget torde kunna betraktas som

ganska försiktigt; det innebär ett steg på den väg, som vi liksom andra

länder förr eller senare torde nödgas slå in på. Det är möjligt, att anordningen

kommer att för nu avsedda ändamål visa sig tillräcklig, men

det är också tänkbart, att man sedermera nödgas gå längre än som nu

föreslagits. Om man för närvarande liksom beredningen nöjer sig med

att såsom svenska företag behandla vissa utländska företag för finansiell

verksamhet men ej vidtager särskilda åtgärder för att göra denna

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 64.

beskattning effektiv, måste man tvivelsutan räkna med möjligheten att

ett kommande år sörja för sådan effektivitet, örn den nu skulle utebli. En

allmän känsla för vad samhället rimligen kan kräva av sina medborgare

i förening med möjligheten att när som helst stadga personligt ansvar

för skatten kommer måhända att visa sig tillräckligt verksam för

att hindra uppkomsten av nya företag av berörda typ och att återföra

dylika nu förefintliga företag till Sverige.

Formuleringen av det av bolagsskatteberedningen föreslagna stadgandet,

vars upptagande i huvudsak i den svenska skattelagstiftningen jag

nu förordar, synes mig vara sådan, att vid bedömandet huruvida ett i utlandet

registrerat företag skall i beskattningsavseende betraktas såsom

svenskt hänsyn skall tagas till föreliggande sakförhållanden och ej till det

sätt, man tilläventyrs må finna sig böra tillämpa i avseende å utseende

av personer som formellt svara för företagets ledning, hållande av sammanträden,

adresserande av korrespondens och dylikt, så ock att förläggandet

av fast driftställe i ena eller andra landet ej skall vara avgörande.

Vidtages en åtgärd just för att förebygga en alltför stark bundenhet vid

formella faktorer, är det uppenbart, att man ej skall låta dylika faktorer

av mera underordnad betydelse sätta en sådan verkan ur kraft.

Bolagsskatteberedningens förslag i förevarande punkt utgick såtillvida

från andra förutsättningar än dem, med vilka man för närvarande har

att räkna, att en enhetlig proportionell beskattning av beredningen föreslogs

för alla ifrågavarande slag av juridiska personer. Vid en dylik ståndpunkt

låg det nära till hands att, såsom beredningen gjort, likställa de i

utlandet registrerade ifrågavarande bolagen med svenska aktiebolag. Nu

är det emellertid praktiskt taget ej möjligt att på dessa företag tillämpa

den för de svenska aktiebolagen gällande progressiva beskattningsformen,

vilken för övrigt ej enligt gällande rätt tillämpas å de inskränkt skattskyldiga

utländska bolagen. De utländska företag, vilkas likställighet med

svenska nu ifrågasättes, kunna vara av mycket skiftande konstruktion.

Frågan löses emellertid, örn man behandlar de i utlandet registrerade

företag, vilka skola betraktas såsom svenska, efter samma princip som

övriga i utlandet registrerade, här i riket skattskyldiga bolag, d. v. s.

beskattar dem enligt den allmänt gällande progressiva skalan, vilken

tillämpas bland annat å svenska ekonomiska föreningar. Det synes därför

böra stadgas, att, örn ett bolag eller en annan sammanslutning för

ekonomisk verksamhet — en formulering som måhända är något vidare

än bolagsskatteberedningens men som synes sakligt motiverad —

har sitt säte i utlandet men den verkliga ledningen av företagets verksamhet

utövas i Sverige, företaget skall under angivna förutsättningar

betraktas såsom en svensk ekonomisk förening. Ett särskilt skäl för

ett dylikt stadgande förefinnes därutinnan, att därmed medel, som

erhållas vid utskiftning av företagets tillgångar, enligt den lydelse av

38 § kommunalskattelagen som jag förut i dag ifrågasatt, i den mån

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 64. 11

de överskjuta inbetald insats, bliva att betrakta såsom utdelning och

sålunda beskattas såsom sådan hos delägarna. En dylik bestämmelse

synes i olika avseenden förmånlig. Örn utdelningen tillfaller svenskt aktiebolag,

svenskt solidariskt bankbolag eller svensk ekonomisk förening, blir

den emellertid skattefri, och detta vare sig företaget likställes med ett

svenskt aktiebolag eller med en svensk ekonomisk förening, liksom utdelning,

som tillkommer företaget i fråga från dylik juridisk person, innefattas

i friheten från kedjebeskattning.»

Utskottet har icke haft något att erinra mot den föreslagna beskattningen

av medel, som utskiftas från ekonomisk förening.

I princip bär utskottet anslutit sig till förslaget örn beskattning här i riket

av vissa i utlandet registrerade holdingbolag m. fl. Emellertid synes,

även örn de föreslagna ändringarna i kommunalskattelagen genomföras,

möjlighet kvarstå för svenska medborgare att genom bildande av utländska

rättssubjekt undandraga inkomst av förmögenhet beskattning här i

riket. Enligt vad utskottet har sig bekant torde hava förekommit,

att i Sverige bosatt svensk medborgare å andra utländska rättssubjekt

än sådana, som äro att hänföra till bolag eller sammanslutningar,

såsom stiftelser, överlåtit förmögenhet men alltjämt förfogat däröver i

samma ordning som örn han varit ägare av förmögenheten. Därjämte

torde hava förekommit, att aktiemajoriteten i utländskt bolag visserligen

formellt ägts icke av svensk medborgare, men att denne exempelvis

genom sig tillförsäkrad rätt att för ett bestämt pris förvärva aktierna —

s. k. optionsrätt — i verkligheten kunnat förfoga över bolaget på samma

sätt som örn han varit ägare. För att otvetydigt framhäva, att även i dylika

fall lagstiftningen skall komma att tillämpas, har utskottet föreslagit

vissa ändringar i 64 § 2 mom. kommunalskattelagen.

Då ifrågavarande företag icke utan Kungl. Maj:ts medgivande äga förvärva

fastighet i Sverige men å andra sidan lagtexten torde böra så avfattas

att begreppet värdepapper kommer att tolkas i dess mest vidsträckta

bemärkelse, har utskottet föreslagit den ändringen beträffande föremålet

för företagens verksamhet, att densamma väsentligen skall bestå i förvaltning

av eller handel med värdepapper eller därmed likartad lös egendom.

S. k. ersättningsskatt.

Gällande lagstiftning erbjuder vissa möjligheter att genom fondering

av bolags vinstmedel nedbringa beskattningen av dem. Dessa möjligheter

sammanhänga därmed, att vinstmedel, som ett aktiebolag fonderar, drabbas

av skatt allenast hos bolaget, så länge vinstmedlen innestå hos detsamma.

Men de orsakas framför allt därav, att skatten hos bolaget kan vara väsentligt

lägre än den personliga skatt, som aktieägaren skulle hava erlagt,

för den händelse bolagets inkomst omedelbart — alltså utan förmedling av

Utskottets

yttrande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets betänkande Nr 64.

bolaget — tillkommit honom själv. Ett sådant resultat kan med nuvarande

utformning av skatteskalan för bolagen lätteligen åstadkommas genom

att bolagets för inkomstprocentens beräkning relevanta kapital tilltages

tillräckligt högt. Härtill kommer, att den utskiftningsskatt, som utgår

i händelse de fonderade medlen uttagas ur bolaget genom utskiftning,

i regel är lägre än den skatt, som skulle utgått, därest utdelning ägt rum

i vanlig ordning.

Nu relaterade förhållande kan tänkas föranleda en förmögen person att

för förvaltningen av sin förmögenhet bilda ett aktiebolag, vars samtliga

aktier han praktiskt taget ensam äger. För bestridande av sina årliga utgifter

har han behov av endast en mindre del av bolagets inkomst, och han

uttager årligen från bolaget genom utdelning eller såsom avlöning för förvaltningen

eller eventuellt såsom försträckning eller genom återbetalning

av försträckningar, som han vid bolagets bildande lämnat detsamma, vad

han sålunda behöver, medan återstoden innestår hos bolaget och där göres

fruktbärande. Samtidigt tillses, att bolagets inkomstprocent genom erforderliga

åtgärder med bolagets aktiekapital och reservfond hålles å så låg

nivå, att skatteprocenten för bolaget blir lägre än hans egen skatteprocent

skulle hava varit, därest förmögenheten ej placerats hos bolaget. Den

sammanlagda beskattning, som den ifrågavarande personen på dylikt sätt,

själv och genom bolaget, får vidkännas, kan sålunda bliva lägre än örn

han behållit förmögenheten i eget namn. Är förmögenheten placerad i aktier

i främmande företag, kan angivna förfaringssätt med förmögenhetens

överlåtande på ett enkom bildat förvaltningsbolag medföra ännu mera påtaglig

skatteminskning, i det att förvaltningsbolaget till följd av frihet

från kedjebeskattning undgår att skatta för utdelningen å de övertagna

aktierna.

Nu berörda förhållande har vid upprepade tillfällen uppmärksammats

och föranlett uttalanden i statsrådet och i riksdagen. Sålunda uttalade

1932 års bevillningsutskott i det betänkande (nr 55), som utskottet avgav

rörande det till nämnda års riksdag framlagda förslaget till extra inkomstoch

förmögenhetsskatt, önskvärdheten av att riksdagen inom en nära framtid

bereddes tillfälle att taga ställning till frågan örn förhindrande av ett

utnyttjande av bolagsbildningar för vinnande av skattebesparingar, i vilken

fråga förslag utarbetats av 1928 års bolagsskatteberedning.

I förenämnda statsrådsprotokoll har redogörelse lämnats för de lagstiftningsåtgärder,

som i åtskilliga främmande länder vidtagits mot likartade

företeelser, ävensom för bolagsskatteberedningens förslag i ämnet

samt för de yttranden, som avgivits över sistberörda förslag.

Till stöd för det i propositionen framlagda förslaget till ersättningsskatt

har föredragande departementschefen anfört i huvudsak följande.

Av den lämnade redogörelsen framginge, att såväl chefen för finansdepartementet

som olika riksdagsutskott upprepade gånger framhållit behovet

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 64. 13

av en lagstiftning nied det syfte, som förslaget örn ersättningsskatt avsåge

att tillgodose. Det hade också i yttrandena över bolagsskatteberedningens

förslag vitsordats, att behov av lagstiftning i ämnet förelåge.

För egen del ansåg departementschefen läget kräva en lagstiftning mot

uppsamling av besparingar hos bolag i syfte att erhålla lindring i delägarnas

egen beskattning. Förslaget till ersättningsskatt avsåge ej i första

hand att göra dubbelbeskattningen av aktiebolagsvinster effektiv utan att

förhindra att beskattningen bleve lindrigare än örn delägarna bedrivit

verksamheten i fråga i eget namn utan anlitande av ett aktiebolag såsom

mellanhand. Såsom av den lämnade redogörelsen jämväl framginge,

bade motsvarande spörsmål i ett antal främmande länder fått karaktär

av en stor skattefråga, och olika sätt för dess lösning hade försökts. Dessa

möjligheter hade redovisats i bolagsskatteberedningens betänkande, men

i intet av de föreliggande yttrandena hade antytts, att någon annan lösning

av frågan skulle vara att föredraga framför den av beredningen förordade.

Departementschefen funne därför detta förslag böra läggas till

grund för lagstiftning.

Vad anginge frågan örn erforderlig garanti för en varsam och enhetlig

tillämpning av lagstiftningen, så hade det förefallit departementschefen,

som örn några risker i detta avseende icke skulle föreligga. Den omständigheten,

att ifrågavarande ärenden skulle kunna fullföljas till kammarrätten

och regeringsrätten syntes i själva verket innebära en betryggande

garanti för en enhetlig tillämpning av beskattningen i avsedd riktning.

Ordalagen i den föreslagna förordningen vore för övrigt sådana, att de

knappast inbjöde till ersättningsbeskattning i otid. Det syntes mindre

sannolikt, att någon skulle underlåta en i och för sig önskvärd fondering

därför att han oberättigat befarade taxering till ersättningsskatt. De

fonderingar, för vilka ett legitimt behov förefunnes, skulle också kunna

behörigen motiveras, det måtte nu gälla att göra erforderliga avsättningar

för mötande av väntade utgifter eller att kunna under en väntad

mindre god konjunktur bålla någorlunda jämn utdelning. I praktiken

kunde mycket få fall förekomma, då vederbörande bolagsstyrelse redan

vid beslutet örn förslag till vinstmedlens disponerande skulle beliöva hysa

tvekan, huru beskattningsmyndigheterna komme att se på saken. Skulle

emellertid så i något fall vara förhållandet, så vunnes dock en tillräcklig

garanti för vederbörande bolag, örn man stadgade rätt till restitution

av ersättningsskatten, såframt företaget vid nästa tillf sille, då beslut örn

utdelning kunde fattas, beslutade utdelning av de fonderade medlen. Anmärkas

kunde, att syftet med ifrågavarande beskattning nåtts, även örn

ersättningsskatten återbetalades. Departementschefen ansåge övervägande

skäl tala för att en dylik möjlighet att erhålla återbetalning bereddes. Det

borde påpekas, att de olägenheter, som skulle vidlåda en mera allmän restitutionsrätt

och vilka bland annat skulle hänföra sig till svårigheten att

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bevillningsutskottets betänkande Nr 64.

bedöma, huruvida det vore de ersättningsbeskattade medlen eller andra

som utdelas, kunde i huvudsak elimineras genom ett stadgande, att de sist

intjänade medlen skulle anses vara först utdelade. Det måste anses naturligt,

att ett företag använde årets vinst till utdelning, innan fonderna

tillgrepos för detta ändamål. Då det kunde antagas, att taxering till ersättningsskatt

stundom ej komme att företagas förrän året efter det, då

beslutet örn fondering fattats, och restitution skulle ifrågakomma först

året efter taxeringen, kunde det inträffa, att berörda presumtionsbestämmelse

medförde, att förutom det sista årets jämväl det närmast föregående

årets vinst skulle anses hava använts till utdelning, innan de ersättningsbeskattade

medlen disponerats för ändamålet. I undantagsfall, framför allt

vid efterbeskattning, kunde ytterligare något mellanliggande år tillkomma,

vars vinst ansetts i första hand utdelad. Departementschefen kunde emellertid

ej finna någon olägenhet härav beträffande ifrågavarande skatt.

Såsom genomgående regel borde för övrigt förutsättas, att vad vederbörande

företag använde för lagstadgad avsättning till reservfond och för

erforderlig avsättning till skatter ej finge antagas använt till utdelning.

Prövningen i vad mån utdelningen avsåge ersättningsbeskattade medel eller

ej syntes emellertid bliva av sådan beskaffenhet, att det finge anses

lämpligare att låta prövningsnämnd fatta beslut därom än att anförtro

hela restitutionsärendet åt länsstyrelsen.

Med skapandet av möjlighet att erhålla återbetalning av skatten genom

omedelbar efterföljande utdelning syntes den anmärkningen, att befarad

osäkerhet skulle hindra önskvärd fondbildning, förlora varje berättigande.

Fråga kunde i själva verket uppställas, örn ej restitutionsmöjligheten

berövade skatten dess avsedda effektivitet. Det måste emellertid

anses såsom en olägenhet för företaget att under någon tid ligga ute med

de medel, som erfordrades till skatten. Då tillika ränta ej syntes böra utgå

å dessa medel, skulle det ej behöva befaras, att restitutionsmöjligheten

finge den verkan, att vederbörande handlade, som örn ersättningsskatten

ej funnes. Såsom en kvarstående effekt av skatten skulle man kunna anteckna,

att bildande av bolag för att hos dem placera sina förmögenhetsbesparingar

i syfte att undgå skatt ej komme att bliva lönande. Och det

vore detta syfte, man främst velat vinna med ersättningsskatten.

I syfte att klarlägga, i vilken omfattning förekomsten av bolag av nu

ifrågavarande slag lett till skatteminskningar samt omfattningen av dessa

i de särskilda fallen ävensom för att lämna en bild av de verkningar ersättningsskatten

skulle komma att medföra i dessa fall, har utskottet låtit

verkställa en på 1932 års taxeringar grundad utredning. Denna utredning

omfattar — så långt tiden och föreliggande omständigheter medgivit — sådana

bolag, vilkas samtliga aktier ägts praktiskt taget av en enda person

(enmansbolag), och s. k. familjebolag ävensom huvuddelägarna i dessa

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 64. 15

bolag. I regel hava undantagits de bolag, vilkas aktiekapital understigit

200,000 kronor eller vilkas bokförda oell taxerade inkomst understigit 20,000

kronor, samt sådana bolag, som utdelat mer än 40 procent av sin taxerade

inkomst efter det inkomst genom utdelning å aktier tillagts.

För fastställande av skattebesparingarnas storlek har verkställts en beräknad

taxering av huvuddelägarna, därvid förutsatts, att dessa själva åtnjutit

de hos bolagen taxerade inkomsterna efter avdrag för vad av dessa

inkomster utdelats. Vid dessa beräknade taxeringar hava sålunda samma

skattebelopp för delägarna framkommit som örn dessa aktiebolags inkomster

skulle taxerats efter enahanda normer, som gälla beträffande av handels-

och kommanditbolag åtnjutna inkomster. De på dylikt sätt uträknade

skattebeloppen hava jämförts med summan av de skattebelopp, som

för år 1932 påförts aktiebolagen och huvuddelägarna. Därvid har hänsyn

tagits allenast till de progressiva skatterna eller statlig inkomst- och

förmögenhetsskatt, utjämningsskatt och kommunal progressivskatt samt

i fråga örn delägarna jämväl extra inkomst- och förmögenhetsskatt. Därjämte

har i och för konstaterande av ersättningsskattens verkning en beräkning

i varje särskilt fall gjorts av det belopp, varmed densamma högst

skulle kunna utgå enligt de i propositionen angivna grunderna.

Av utredningen framgår, att av de bolag, som varit föremål för undersökning,

ett antal av 124 föranlett minskning i belastningen av progressiva

skatter med ett sammanlagt belopp av 1,888,339 kronor. Av detta belopp

motsvarar något mer än 400,000 kronor extra inkomst- och förmögenhetsskatt.

Skattebesparingarnas fördelning och ersättningsskattens storlek för företagen,

med avseende å deras verksamhetsart och med hänsyn till örn företagen

utdelat eller icke samt örn desamma ägts av en eller flera personer,

framgår närmare av vid detta betänkande såsom bilagor fogade tabeller.

I fråga örn den kommunala skattebördan torde någon egentlig skattebesparing

hava förekommit allenast beträffande bolag, vilkas verksamhet

bestått i förvaltning av värdepapper. Storleken av denna besparing för

ifrågavarande 23 bolag kan beräknas till sammanlagt omkring 135,000 kronor.

Beträffande de bolag, som verkställt utdelning, har bolagsbildningen

i regel föranlett en icke obetydlig förhöjning av den kommunala skattebördan,

en förhöjning, vilken i flera fall fullt neutraliserat besparingen

i progressiva skatter.

I och för bedömande av skäligheten av den för ersättningsskatten föreslagna

procentsatsen har i en såsom bilaga vid detta betänkande fogad tabell

angivits skattebesparingarnas storlek i procent av bolagens taxerade,

ej utdelade inkomst med tillägg av bolagens inkomst genom aktieutdelning.

Av denna tabell framgår, att i övervägande flertalet fall ersättningsskatten

skulle ej oväsentligt komma att överstiga beloppet av den

genom bolagsbildningen föranledda skattebesparingen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande Nr 64.

TJtskottets

yttrande.

Av den verkställda utredningen framgår, att bolagsformens användande

i många fall lett till betydande skatteminskningar såväl absolut räknat

som än mer i förhållande till de enligt gällande lagstiftning påförda utskyldsbeloppen.

Särskilt gäller detta företag, vilkas ändamål huvudsakligen

bestått i förvaltning av värdepapper. Sålunda har den genomsnittliga

skattebesparingen, frånsett de proportionellt efter inkomsten utgående

kommunala utskylderna, på grund av sistnämnda slag av bolagsbildningar

belöpt sig till över 90 procent av de bolagen och delägarna påförda

skatterna. I fråga örn bolag, som utöva handels- eller industriverksamhet,

hava skatteminskningarna varit förhållandevis betydande i sådana fall,

då en person ensam ägt bolaget och detsamma icke utdelat någon del av

sin vinst. Vad åter angår egentliga näringsföretag, som lämnat utdelning

till aktieägarna, uppgå i regel skattebesparingarna till jämförelsevis små

belopp och i flera sådana, i utredningen redovisade fall har, därest hänsyn

tages till de proportionellt utgående skatterna, bolagsformen icke medfört

någon lindring i skattebördan.

Enligt utskottets mening måste det anses önskvärt, att särskilda anordningar

vidtagas till förhindrande av att aktieägarnas personliga

skatter genom bolagsformen nedbringas på ett sätt, som icke kan anses

förenligt med lagstiftningens allmänna syfte att avväga skatten med hänsyn

till envars skatteförmåga. Mot den i propositionen föreslagna vägen

att råda bot på nämnda missförhållande kunna emellertid, såsom framhållits

såväl i de väckta motionerna som i åtskilliga av de över bolagsskatteberedningens

förslag avgivna yttrandena, riktas erinringar ur såväl

principiella som praktiska synpunkter. Sålunda innebär ersättningsskatten

så till vida ett avsteg från de hittills vedertagna principerna för vår direkta

beskattning, att skattens belopp i flertalet fall icke skulle komma att

ens tillnärmelsevis stå i överensstämmelse med de skattebelopp, som genom

bolagsformens användande besparats, och följaktligen icke bygga på

skatteförmågan.

Mot nu nämnda konsekvens vore måhända icke något att erinra, därest

det tydligt franninge, att bolagsformen utnyttjats enbart eller huvudsakligen

i syfte att bereda delägaren fördelar i beskattningshänseende.

Vad de egentliga näringsföretagen angår torde emellertid i regel föreligga

fullt legitima samt ur synpunkten av företagens fortsatta bestånd

och ur likviditetssynpunkt vägande skäl att driva verksamheten i dylik

form. Ersättningsskattens tillämpning å sådana företag skulle sannolikt

leda till att aktiebolagsformen i regel icke komme till användning och till

att ett stort antal av de förefintliga aktiebolagen komme att upplösas. I

sådana fall, då bolagsformen alltjämt bibehölles, kunde skatten medföra en

ur konsolideringssynpunkt icke önskvärd omläggning av utdelningspolitiken.

De nu nämnda konsekvenserna av ersättningsskatten hava synts

utskottet innebära så avsevärda olägenheter, att utskottet icke ansett sig

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 64. 17

böra biträda förslaget om ersättningsskatt, i vad det avser de egentliga näringsföretagen.

Vidkommande åter förvaltningsföretagen torde nyss nämnda följder

av ersättningsskatten knappast vara ägnade att ingiva större betänkligheter.

Dessa bolag hava nämligen regelmässigt till syfte allenast att förvalta

enskilda personers förmögenhetstillgångar, och vanligen torde desamma

hava tillkommit i huvudsaklig avsikt att ernå fördelar i beskattningsavseende.

Framför allt i fråga örn sådana bolag, som förvalta värdepapper,

hava skattebesparingarna belöpt sig till mycket betydande belopp.

För de 23 i statistiken redovisade bolagen av sistnämnda art utgöra

dessa besparingar, inräknat de proportionellt utgående kommunalutskylderna

men med bortseende av eventuellt utgående utskiftningsskatt,

sammanlagt över 500,000 kronor, medan den ersättningsskatt, som

högst kunnat påföras dessa bolag, skulle utgjort allenast i runt tal 460,000

kronor.

Med hänsyn till det nu anförda och då utskottet funnit angeläget, att

snarast möjligt åtgärder vidtagas till förekommande av att det allmänna

på dylikt sätt går miste örn skatter, har utskottet ansett sig böra biträda

propositionen örn ersättningsskatt beträffande sådana aktiebolag

och ekonomiska föreningar, vilkas verksamhet väsentligen består i förvaltning

av fastighet eller värdepapper eller annan därmed likartad lös

egendom. Härigenom åstadkommes även, att det av utskottet biträdda

förslaget örn beskattning av vissa i utlandet registrerade företag kan erhålla

åsyftad verkan.

Utskottet har vidare föreslagit vissa jämkningar i anvisningarna till

förslaget örn förordning örn ersättningsskatt. Utöver de modifikationer,

som direkt föranletts av ersättningsskattens begränsning, har utskottet

sålunda ansett det böra uttryckligen angivas, att förordningen ej må tilllämpas,

för så vitt aktieägaren icke genom bolagsformens användande

berett sig fördel i beskattningshänseende. I överenstämmelse med utskottets

allmänna principiella uppfattning har jämväl den jämkningen

förordats, att ersättningsskatt ej skall beräknas å andra sådana vinstmedel,

från vilka frikallelse från skattskyldighet åtnjutes, än utdelning

å aktier o. dyl.

Det har icke undgått utskottets uppmärksamhet, att en dylik begränsning

av ersättningsskatten till att omfatta endast vissa slag av bolag och

föreningar, kan för ägare av i fastigheter eller värdepapper nedlagd förmögenhet

möjliggöra ett kringgående av förordningens syfte. Med hänsyn

bland annat härtill kan det inom en icke avlägsen framtid bliva

erforderligt, att åtgärder vidtagas till förekommande av bolagsformens

utnyttjande i skattebesparande syfte även beträffande andra företag än

förvaltningsbolagen. Därest detta skulle bliva fallet, torde emellertid

en anordning böra vidtagas, vilken icke medför de av ersättningsskatten

föranledda olägenheterna. En sådan anordning har antytts i motionen

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 7 sami. Nr 6>t.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande Nr 64.

Hemställan.

nr 267 i första kammaren, innebärande rätt för taxeringsmyndigheterna

att i beskattningshänseende likställa ifrågavarande bolags inkomster med

sådana, som åtnjutits av handels- och kommanditbolag. En dylik utväg

är icke oprövad. Sålunda Ilar densamma såsom av propositionen framgår

sedan åtskilliga år tillbaka tillämpats i England.

Då utskottet icke ansett ersättningsskatt böra utgå å inkomst, som

skolat åsättas taxering innevarande år, har härav föranledd ändring i

övergångsbestämmelserna föreslagits.

Vad angår förslaget örn ändrad lydelse av 31 § taxeringsförordningen,

har detta tillkommit, under förutsättning att ersättningsskatt skulle kunna

påföras bolagen oberoende av deras verksamhetsart. Med den begränsade

giltighet denna skatt enligt utskottets förslag skulle erhålla,

synes det knappast erforderligt att föreskriva en allmän skyldighet för

bolagen att utan anmaning avlämna bestyrkt avskrift av protokoll eller

annan handling, som utvisar, huru vinst- och förlusträkningen samt balansräkningen

slutgiltigt fastställts samt huru vinsten för beskattningsåret

disponerats. Uppgift av ifrågavarande slag torde nämligen kunna

vid behov infordras från företaget. Utskottet har därför icke ansett sig

böra biträda propositionen i denna del.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl.

Maj:ts proposition nr 171, i vad den avser ändringar

i kommunalskattelagen och förslag till ersättningsskatt,

icke kunnat oförändrad bifallas samt med anledning

av motionerna I: 267, I: 276, II: 439 och II: 450,

a) antaga ovan införda förslag till lag örn ändrad lydelse

av 38 § 1 mom. samt 64 och 66 §§ kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370) med den ändring

att 64 § 2 mom. erhåller följande lydelse:

64 §.

2 mom. Ilar bolag eller annan juridisk person för

ekonomisk verksamhet sitt säte i utlandet, men utövas

den verkliga ledningen av företaget här i riket, skall

företaget enligt denna lag betraktas som svensk ekonomisk

förening, såvida företaget, direkt eller genom

förmedling av juridisk person, huvudsakligen äges eller

på annat därmed jämförligt sätt innehaves av

svenska fysiska personer och företagets verksamhet

väsentligen består i förvaltning av eller handel med

värdepapper eller annan därmed likartad lös egendom.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bevillningsutskottets betänkande Nr 64.

b) antaga ovan införda förslag till förordning om

ersättningsskatt med den ändring att 1 § och övergångsbestämmelserna

samt anvisningarna erhålla

följande lydelse:

1 §.

Har svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening,

vars verksamhet väsentligen består i förvaltning

av fastighet eller av värdepapper eller annan

därmed likartad lös egendom, eller sådant företag,

som enligt 64 § 2 mom. kommunalskattelagen skall,

ändå---benämnd ersättningsskatt.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1934.

Taxering enligt förordningen må ej avse tidigare

verksamhetsår än det, som gått till ända närmast före

den 1 mars 1934.

Anvisningarna.

1. Den omständigheten —--andra sådana fö
retag.

Ersättningsskatten avser att i sådana fall, då företagets

verksamhet väsentligen består i förvaltning av

fastighet eller av värdepapper eller annan därmed likartad

lös egendom, göra vidtagandet---skatte
minskning.

Såsom en förutsättning för förordningens

tillämpning skall därför gälla, att förmögenhetsägaren

genom nämnda anordning berett sig fördel i beskattningsavseende.

Den omständigheten att förordningen

icke riktar sig mot fonderingen såsom sådan utan

allenast mot visst, av lagstiftningen icke avsett utnyttjande

av skatteförmåner, som genom fondering kunna

vinnas, måste väl beaktas vid prövningen av uppkommande

frågor och bör föranleda till varsamhet vid förordningens

tillämpning.

2. Vid övervägande, huruvida eller med vilket belopp

utdelning skäligen bort äga rum, bör hänsyn tagas

till sådana omständigheter som att lagstadgad avsättning

till reservfonden skall ske, eller att fondering

i viss omfattning kan vara påkallad exempelvis för bibehållande

av en jämn utdelning skvot.

3. När det---andra företaget.

4. Det till ersättningsskatt---utdelning. Verk
ställes

taxeringen med utgångspunkt från det till stat
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bevillningsutskottets betänkande Nr 64.

lig inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet,

hör sålunda till detsamma läggas behållna beloppet av

aktieutdelningar o. dyl., för vilka frikallelse från skattskyldighet

åtnjutes. Verkställes åter---fond
avsättning.

2) att Kungl. Maj:ts proposition nr 171, i vad den

avser förslag till ändrad lydelse av 31 § taxeringsförordningen,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;

samt

3) att motionen 1:267, i den mån densamma icke

kan anses besvarad genom vad utskottet i punkten 1)

hemställt, icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 8 juni 1933.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: herrar Nilsson i Kristianstad, Örne, Boman, Björnsson, Ericson i Oberga,

Åström, Jönsson i Slätåker*, Lövgren i Boden, Björklund, Olsson i Ramsta,

Ericson i Boxholm, Lithander, Östergren*, Larsson i Örbyhus, Velander, Werner

i Hultstred, Anderson i Norrköping*, Eklund, Andersson i Dunker* och Persson

i Grytterud.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 64.

21

Tabell, utvisande den minskning av skattebördan, som föranletts genom bolagsbildning,

och ersättningsskattens storlek för 124 aktiebolag med hänsyn till bolagens verksamhetsart.

1

2

3

4

5

6

” i I

8

9

10

11

Bolag med av- seende å del- ägarskap och

utdelning

An-

tal

Bol. påf.

progres- siva

skatter

1932

kr.

Del- ägarna

påf. pro- gressiva

skatter

1932

kr.

Summa

progr.

skatter

för bolag

och del- ägare

(3 + 4)

kr.

Progr.

skatter,

därest

delägarna

taxerats

för bola- gets ink.

kr.

Skatteök- ning, där- est del- ägarna

taxerats

för bo- lagets ink.

kr.

Medeltal

av

skatte- ökning

per bo- lag

kr.

Skatte- ökning

i % av

påförda

skatter

Ersätt-

nings-

skattens

maximi-

belopp

kr.

Medeltal

av

ersätt-

nings-

skattens

maximi-

belopp

kr.

En delägare,

ingen del av

vinsten utdelad

17

15,085

Förval

243,402

tning av

258,487

värdepa

593,044

pper m.

334,557

m.

19,680

129

380,650

22,391

En delägare,

vinsten delvis

utdelad.........

1

25,716

48,245

73,961

93,291

19,330

19,330

26

43,000

43,000

Flera delägare,

ingen del av

vinsten utdelad

4

809

74,450

74,759

97,805

23,046

5,762

31

32,841

8,210

Flera delägare,

vinsten delvis

utdelad.........

1

50

2,794

2,844

8,244

5,400

5,400

190

6,175

6,175

Summa

23

41,160

368,891

410,051

792,384

382,333

16,623

93

462,666

20,116

En delägare,

ingen del av

vinsten utdelad

10

90,216

Förvaltning

1

810,743 400,959

? av fastigheter.

502,247t 101,288

10,129

25

241,740

24,174

Flera delägare,

ingen del av

vinsten utdelad

3

17,067

62,080

79,147

136,474

57,327

19,109

72

92,958

30,951

Summa

18

107,283

372,823

480,106

638,721

158,615

12,201

33

334,693

25,746

En delägare,

ingen del av

vinsten utdelad

37

294,565

Ege

850,877

ntlig nä

1,145,442

ringsverk

2,036,175

samhet.

890,733

24,074

78

1,176,890

31,808

En delägare,

vinsten delvis

utdelad .........

10

90,094

212,341

302,435

347,031

44,596

4,460

15

152,017

15,202

F''lera delägare,

ingen del av

vinsten utdelad

16

131,565

277,478

409,043

581,597

172,554

10,785

42

358,397

22,400

Flera delägare,

vinsten delvis

utdelad .........

25

318,433

842,196

1,160,629

1,400,137

239,508

9,580

21

663,233

26,529

Summa

88 834,657

2,182,892 3,017,549

4,364,940

1,347,391

15,311

45

2,350,537

26,711

Förvaltning av

värdepapper

1 m. in.............

23

41,160

368,891

Sammanställnli

410,051 792,384

>sr-

382,333

16,623

93

462,666

20,116

Förvaltning av

| fastigheter......

13

107,283

372,823

480,106

638,721

158,615

12,201

33

334,693

25,746

Egentlig nä-

ringsverksam- het ...............

88

834,657

2,182,892 3,017,549

4,364,940

1,347,391

15,311

45

2,350,537

26,711

Summa

124

083,100

2,924,606 3,907,706

5,796,045

1,888,889

15,228

48

8,147,896

25,385

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 7 sami. Nr

C4.

3

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande Nr 64.

Tabell, utvisande den minskning av skattebördan, som föranletts genom bolagsbildning,

och ersättningsskattens storlek för 124 aktiebolag med hänsyn till bolagens vinstutdelning

och delägarskap i desamma.

1

2

3

4

5

*

8

»

10

11

Bolag med av- seende å del- ägarskap och

utdelning

An-

tal

Bol. påf.

progres- siva

skatter

1932

kr.

Del- ägarna

påf. pro- gressiva

skatter

1932

kr.

Samma

progr.

skatter

för bolag

och del- ägare

(3 + 4)

kr.

Progr.

skatter,

därest

delägarna

taxerats

för bola- gets ink.

kr.

Skatteök- ning, där- est del- ägarna

taxerats

för bo- lagets ink.

kr.

Medeltal

av

skatte- ökning

per bo- lag

kr.

Skatte- ökning

i % av

påförda

skatter

Ersätt-

nings-

skattens

maximi-

belopp

kr.

Medeltal

av

ersätt-

nings-

skattens

maximi-

belopp

kr.

Bolag, som icke utdelat någon del av sin vinst.

En delägare......

64

399,866

1,405,022

1,804,888

3,131,46611,326,578

20,728

73

1,799,280

28,114

Flera delägare...

23

148,941

414,008

562,949

815,876

252,927

10,997

45

484,191

21,052

Summa

87

548,807

1,819,030

2,367,837

3,947,3421,579,605

18,155

67

2,283,471

26,247

Bolag, som ntdelat en del av vinsten.

En delägare......

11

115,810

260,586

376,396

440,322

63,926

5,721

17

195,017

17,729

Flera delägare-■■

26

318,483

844,990

1,163,473

1,408,381

244,908

9,420

21

669,408

25,746

Summa

87

484,293 1,105,576

1,539,869

1,848,703

308,834

8,347

20

864,425

23,363

Bolag med en delägare.

Utan utdelning

64

399,866

1,405,022

1,804,888

3,131,466

1,326,578

20,728

73

1,799,280

28,114

Med utdelning-

11

115,810

260,586

376,396

440,322

63,926

5,721

17

195,017

17,729

Summa

75 515,676

1,665,608 2,181,284

3,571,788

1,390,504

18,527

60

1,994,297

26,591

Bolag med flera delägare.

Utan utdelning

23

148,941

414,008

562,949

815,876

252,927

10,997

45

484,191

21,052

Med utdelning...

26

318,483

844,990

1,163,473

1,408,381

244,908

9,420

21

669,408

25,746

Summa

49

467,4241,258,998

1,726,422

2,224,257

497,835

10,160

29

1,153,599

23,543

Tabell, utvisande den minskning av skattebördan, som föranletts genom bolagsbildning

för 124 bolag, uttryckt i procent av bolagens taxerade, ej utdelade inkomst, med tillägg

av bolagens inkomst genom aktieutdelning.

--—

Över

25 X

Mer än 20 %,

Mer än 15 %,

Mer än 10 %,

Mer än 5 %,

Ej

Summa

Bolagens verksamhet

men ej över

men ej över

men ej över

men ej över

över

25%"

20%

15 %

10%

5%

Förvaltning av värde-

5

1

23

papper m. m. ......

2

7

Förvaltning av fastig-

i

i

i

6

2

2

13

Egentlig näringsverk-

samhet:

en delägare......

i

5

12

7

12

10

47

flera » ......

—

2

3

11

16

9

41

Summa

4

15

21

29

33

22

124

831620. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1933.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1933:319 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 38 § 1 memi. samt 64 och 66 §§ kommunalskattelagen d s. 1 i texten