Memorial, med uppgift å vilande förslag till ändringar i grundlagarna. Till grundlagsenlig behandling far utskottet härmed för riksdagen anmäla följande under sistförflutna fyraårsperiod jämlikt § 64 riksdagsordningen såsom vilande antagna förslag till ändringar i rikets grundlagar.
1933-02-16 · 27 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 26 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1933:4, Memorial, med uppgift å vilande förslag till ändringar i grundlagarna. Till grundlagsenlig behandling far utskottet härmed för riksdagen anmäla följande under sistförflutna fyraårsperiod jämlikt § 64 riksdagsordningen såsom vilande antagna förslag till ändringar i rikets grundlagar.
Dokumentets text
10
Konstitutionsutskottets memorial Nr å.
IVr 4.
Ankom till riksdagens kansli den 17 februari 1933 kl. 1 e. m.
Konstitutionsutskottets memorial, med uppgift å vilande förslag till
ändringar i grundlagarna.
Till grundlagsenlig behandling far utskottet härmed för riksdagen anmäla
följande under sistförflutna fyraårsperiod jämlikt § 64 riksdagsordningen såsom
vilande antagna förslag till ändringar i rikets grundlagar.
Utskottet har funnit lämpligt uppdela de vilande grundlagsförslagen i
två huvudgrupper, A och B, gruppen A omfattande de förslag, vilka lära
kunna antagas och träda i kraft omedelbart, samt gruppen B omfattande övriga
förslag, vilka, därest de godkännas, dock ej lära kunna tillämpas under
nu pågående riksdag, och vari besluten förty icke lära böra expedieras förr än
vid tidpunkt närmare riksdagens slut.
Förslag
till ändringar i grundlagarna, llän skjutna till grundlagsenlig behandling
vid nu pågående riksdag:
A.
1) angående ändrad lydelse av §§ 12, 23, 38 mom. 1 och 50 riksdagsordningen.
(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)
§ 12. § 12.
Ledamot av första kammaren, som
icke är bosatt å ort där riksdag hålles,
åtnjuter av statsmedel ersättning för
resekostnad till och från riksdagen
samt i dagtraktamente under riksdagen
trettiotvå riksdaler, vilket dagtraktamente
dock ej må överstiga sammanlagt
fyratusen femhundra riksdaler.
Ledamot, som under lagtima
riksdag efter beviljad ledighet besöker
hemorten, åge att av statsmedel
undfå ersättning för därav föranledd
resekostnad, dock högst för två resor
fram och åter.
Ledamot. av första kammaren, som
är bosatt å ort där riksdag hålles, undfår
i dagtraktamente tjugufyra riks
-
Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.
11
(Nuvarande lydelse:)
daler, vilket dagtraktamente dock
ej må överstiga sammanlagt tretusen
fyrahundra riksdaler.
Ben ledamot av kammaren, som
icke i rätt tid vid riksdagen sig inställer,
skall för varje dag han utebliver
vara förlustig det honom enligt
föregående moment tillkommande dagtraktamente.
Vill ledamot av kammaren befattningen
sig avsäga, äger han det göra
vid valtillfället eller sedermera, mellan
riksdagar, hos Konungens befallningshavande.
§ 23.
Ledamot av andra kammaren åtnjuter
av statsmedel resekostnadsersättning
samt arvode eller dagtraktamente,
enligt vad i 12 § är i fråga om första
kammaren stadgat.
Den ledamot av kammaren, som icke
i rätt tid vid riksdagen sig inställer,
skall för varje dag han utebliver vara
förlustig det honom enligt föregående
moment tillkommande dagtraktamente.
(Föreslagen lydelse:)
Vill ledamot av första kammaren
befattningen sig avsäga, äger han det
göra vid valtillfället eller sedermera,
mellan riksdagar, hos Konungens befallningshavande.
c. Gemensamma bestämmelser.
§ 23.
1. Ledamot av riksdagen äger av
statsmedel åtnjuta arvode och reseersättning
under de villkor och i enlighet
med de särskilda föreskrifter, som
meddelas i en av Konungen och riksdagen
samfällt beslutad stadga om
ersättnings utgående för riksdagsmannauppdragets
fullgörande.
2. För lagtima riksdag, som ej enligt
§ 5 upplöses, innan den varit fyra
månader tillsammans, så ock för sådant
senare sammanträde av lagtima
riksdag, som i § 5 avses, utgår till ledamot
av riksdagen, som är bosatt å
ort där riksdagen hålles, arvode med
tre tusen kronor samt till annan riksdagens
ledamot arvode med fyra tusen
kronor.
Vid urtima riksdag utgår till ledamot
av riksdagen för den tid riksdagen
är samlad arvode med ett belopp
motsvarande, för månad räknat, en
fjärdedel av det för lagtima riksdag
utgående arvodet, dock högst med
nämnda arvodes hela belopp.
3. Ledamot av riksdagen åtnjuter
ersättning för resa till och från riks
-
12
Konstitutionsutskottets memorial Nr -4.
(Nuvarande lydelse:)
c. Gemensamma bestämmelser.
§ 24.
Rösträtt må —- --är röstberät
tigad.
§ 38.
1. Kontitutionsutskottet tillkommer
att granska rikets grundlagar,
vallagen, stadgan örn val av talmän
och vice talmän i riksdagens kamrar,
stadgan örn val till riksdagens utskott
ävensom de reglementariska föreskrifter,
vilka riksdagen jämlikt § 78 äger
fastställa, samt att hos riksdagen föreslå
de ändringar däruti, dem utskottet
anser högst nödiga eller nyttiga
och möjliga att verkställa, så ock att
meddela utlåtande över de från kamrarna
till utskottet hänvisade grundlags-
och vallagsfrågor samt frågor
rörande omförmälda stadgar och föreskrifter.
(Föreslagen lydelse:)
dagen. Besöker ledamot under lagtima
riksdag efter beviljad ledighet
hemorten, äger han jämväl undfå ersättning
för därav föranledd resekostnad,
dock högst för fem resor fram
och åter.
§ 24.
Rösträtt må---är röstberätti
gad.
§ 38.
1. Konstitutionsutskottet tillkommer
att granska rikets grundlagar, vallagen,
stadgan örn ersättnings utgående
för riksdagsmannauppdragets fullgörande,
stadgan örn val av talmän och
vice talmän i riksdagens kamrar, stadgan
örn val till riksdagens utskott
ävensom de reglementariska föreskrifter,
vilka riksdagen jämlikt § 78 äger
fastställa, samt att hos riksdagen föreslå
de ändringar däruti, dem utskottet
anser högst nödiga eller nyttiga
och möjliga att verkställa, så ock att
meddela utlåtande över de från kamrarna
till utskottet hänvisade grundlags-
och vallagsfrågor samt frågor
rörande omförmälda stadgar och föreskrifter.
§ 50.
Den i---sina befattningar.
Suppleant må — — — nämndens
sammanträden.
Konungen sammankallar---
förordnar Konungen.
Skulle minst -— --nämnden sam
mankallad.
Ledamot av nämnden åtnjute ej någon
ersättning under den tid riksdagen
är samlad. För inställelse vid
§ 50.
Den i---sina befattningar.
Suppleant må — — — nämndens
sammanträden.
Konungen sammankallar — — —
förordnar Konungen.
Skulle minst — — — nämnden
sammankallad.
Ledamot av nämnden åtnjute ej någon
ersättning under den tid riksdagen
är samlad. För inställelse vid
Konstitutionsutskottets memorial Nr h.
13
(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)
sammanträde, då riksdagen ej är sam- sammanträde, då riksdagen ej är samlad,
utgår ersättning enligt de i 12 och lad, utgår ersättning enligt de i § 23
23 §§ bestämda grunder. för urtima riksdag bestämda grunder.
Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 23 år 1932.
Första kammarens protokoll den 18 maj 1932.
Andra kammarens protokoll den 18 maj 1932.
Anmärkning: Jfr nedan under 3) beträffande § 38 riksdagsordningen och under
2) beträffande § BO riksdagsordningen.
2) angående ändrad lydelse
§ 50.
Den i--- —- sina befattningar.
Suppleant må ej inträda såsom ledamot
i annat fall än då ledighet i
nämnden inträffat. Beträffande den
ordning, som vid inträde skall iakttagas
mellan suppleanterna, gälle enahanda
bestämmelser som i fråga örn
suppleants inträde i utskott. Ej må
den, som är suppleant, övervara nämndens
sammanträden.
Konungen sammankallar---
förordnar Konungen.
Skulle minst — — — nämnden
sammankallad.
Ledamot av — — — bestämda
grunder.
av § 50 riksdagsordningen.
§ 50.
Den i---sina befattningar.
Inträffar ledighet i nämnden, inträde
suppleant såsom ledamot i den avgångnes
ställe. Har ledamot hos Konungen
anmält förfall, må suppleant
kallas att i den frånvarandes ställe
tjänstgöra i nämnden. Beträffande
den ordning, som vid inträde skall
iakttagas mellan suppleanterna, gälle
enahanda bestämmelser som i fråga örn
suppleants inträde i utskott. Ej må
den, som är suppleant, i annat fall än
här ovan sägs övervara nämndens sammanträden.
Konungen sammankallar — — —
förordnar Konungen.
Skulle minst---nämnden sam
mankallad.
Ledamot av — — — bestämda
grunder.
Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 25 år 1930.
Första kammarens protokoll den 30 april 1930.
Andra kammarens protokoll den 30 april 1930.
Anmärkning: Antager riksdagen såväl det ovan under 1) som det under förevarande
punkt 2) upptagna förslaget till ändrad lydelse av § 50 riksdagsordningen
och godkänner Konungen båda besluten, kommer paragrafen att erhålla lönande
lydelse.
§ 50.
Den i__—--sina befattningar.
Inträffar ledighet i nämnden, inträde suppleant såsom ledamot i den avgangnes
ställe. Har ledamot hos Konungen anmält förfall, må suppleant kallas att i den
14
Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.
(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)
frånvarandes ställe tjänstgöra i nämnden. Beträffande den ordning, som vid inträde
skall iakttagas mellan suppleanterna, gälle enahanda bestämmelser som i fråga
örn suppleants inträde i utskott. Ej må den, som är suppleant, i annat fall än
här ovan sägs övervara nämndens sammanträden.
Konungen sammankallar-----förordnar Konungen.
Skulle minst — — — — — nämnden sammankallad.
Ledamot av nämnden åtnjute ej någon ersättning under den tid riksdagen är
samlad. För inställelse vid sammanträde, då riksdagen ej är samlad, utgår ersättning
enligt de i § 23 för urtima riksdag bestämda grunder.
3) angående ändrad lydelse av § 38 moni. 5 riksdagsordningen och § 2
4:o tryckfrihetsförordningen.
Riksdagsordningen.
§ 38. § 38.
2.
4:o. I grund---som helst.
Vid föregående---ovägerli
gen
iakttagas:
Att protokoll, hållna hos Konungen
i ministeriella ärenden och kommandomål,
eller statsrådets protokoll och
handlingar, eller riksståndens, eller
utrikesnämndens, eller konstitutionsutskottets,
rörande statsrådet, eller
banko- och riksgäldsverkens, eller
banko- och statsutskottens, eller revisorers
över banko- och riksgäldsverken,
rörande samma verks hemliga
5. I den mån utskottet, med hänsyn
till rikets säkerhet eller andra av
förhållandet till främmande makt betingade,
synnerligen viktiga skäl, finner
i visst ämne meddelade upplysningar
böra hemliga hållas, vare utskottets
ledamöter till tystnadsplikt
förbundna. Ledamot eller suppleant
skall första gången han är närvarande
vid sammanträde med utskottet avgiva
försäkran örn tystnadspliktens
iakttagande.
4:o. I grund---som helst.
Vid föregående •—- —- — ovägerligen
iakttagas:
Att protokoll, hållna hos Konungen
i ministeriella ärenden och kommandomål,
eller statsrådets protokoll och
handlingar, eller riksståndens, eller
utrikesnämndens, eller konstitutionsutskottets,
rörande statsrådet eller
rörande upplysningar, som prövats
böra hemliga hållas, eller banko- och
riksgäldsverkens, eller banko- och
statsutskottens, eller revisorers över
Try ckfriketsf öro rdnin gen.
§ 2.
Konstitutionsutskottets memorial Nr -4.
15
(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)
ärenden, icke kunna före femtio år
efter protokollets eller handlingens
datum till tryckning fordras, eller,
utan vederbörandes tillstånd, utbekom
mas.
Utgivas sådana---—• icke
uppenbara.
banko- och riksgäldsverken, rörande
samma verks hemliga ärenden, icke
kunna före femtio år efter protokollets
eller handlingens datum till
tryckning fordras, eller, utan vederbörandes
tillstånd, utbekommas. Utgivas
sådana — — — icke uppenbara.
Hänvisning: Konstitutionsutskottets memorial nr 33 år 1932.
Första kammarens protokoll den 6 juni 1932.
Andra kammarens protokoll den 6 juni 1932.
Anmärkning: Antager riksdagen såväl det ovan under 1) som det under förevarande
punkt 3) upptagna förslaget till ändrad lydelse av § 38 riksdagsordningen
och godkänner Konungen båda besluten, kommer paragrafen att erhålla följande
lydelse:
§ 38.
1. Konstitutionsutskottet tillkommer att granska rikets grundlagar, vallagen,
stadgan örn ersättnings utgående för riksdagsmannauppdragets fullgörande, stadgan
örn val av talmän och vice talmän i riksdagens kamrar, stadgan örn val till
riksdagens utskott ävensom de reglementariska föreskrifter, vilka riksdagen jämlikt
§ 78 äger fastställa, samt att hos riksdagen föreslå de ändringar däruti, dem
utskottet anser högst nödiga eller nyttiga och möjliga att verkställa, så ock att
meddela utlåtande över de från kamrarna till utskottet hänvisade grundlags- och
vallagsfrågor samt frågor rörande omförmälda stadgar och föreskrifter.
2. Utskottet skall —-----sådana ämnen.
3. Utskottet åligger---— — regeringsformen stadgat.
4. Utskottet tillkommer-----vägrar proposition.
5. I den mån utskottet, med hänsyn till rikets säkerhet eller andra av förhållandet
till främmande makt betingade, synnerligen viktiga skäl, finner i visst
ämne meddelade upplysningar böra hemliga hållas, vare utskottets ledamöter till
tystnadsplikt förbundna. Ledamot eller suppleant skall första gången han är närvarande
vid sammanträde med utskottet avgiva försäkran örn tystnadspliktens iakttagande.
Jfr nedan under 4) beträffande § 2 4:o tryckfrihetsförordningen.
4) angående ändrad lydelse av § 2 4:o tryckfrihetsförordningen.
§ 2. § 2.
4:o. I grund — — — som helst.
Vid föregående tillåtelse skola följande
undantag ovägerligen iakttagas:
Att
protokoll,---icke uppen
bara.
4:o. I grund--— som helst.
Vid föregående tillåtelse skola följande
undantag ovägerligen iakttagas:
Att
protokoll, — — — icke uppenbara.
16
Konstitutionsutskottets memorial Nr b.
(Nuvarande lydelse:)
Att ej — — — femtio riksdaler.
Att mobiliseringsplaner -— — —
skriften konfiskeras.
Att, där — ■— —- skriften konfiskeras.
Att, då--- — sexton skillingar.
Att, i — — — femtio riksdaler.
Det skall —- — — sexton skillingar.
Att protokoll--- — sexton skil
lingar.
Att ingen — — — sexton skillingar.
Att läkares — -—■ — sexton skillingar.
Att handlingar — — — sexton
skillingar.
Att till---sexton skillingar.
Att utdrag — — — femtio riksdaler.
Att till —- — — trehundra riksdaler.
Att uppgifter---femtio riks
daler.
Att för — — — trehundra riksdaler.
Att följande brev och handlingar,
nämligen:
från bankinspektionen till bank avlåtna
ämbetsbrev, de handlingar, varå
desamma grundas, och svarsskrivelser
å sådana ämbetsbrev, samtliga i
vad de röra enskildas förhållanden
till bank,
från tillsynsmyndigheten över
fondkommissionsrörelse och fondbörsverksamhet
till vederbörande yrkesutövare
avlåtna ämbetsbrev, de handlingar,
varå desamma grundas, och
svar sskrivelser å sådana ämbetsbrev,
(Föreslagen lydelse:)
Att ej — -—- — femtio riksdaler.
Att mobiliseringsplaner — — —
skriften konfiskeras.
Att, där — — — skriften konfiskeras.
Att, då —- — — sexton skillingar.
Att, i — — — femtio riksdaler.
Det skall — — — sexton skillingar.
Att protokoll---sexton skil
lingar.
Att ingen--— sexton skil
lingar.
Att läkares — —- — sexton skillingar.
Att handlingar--— sexton
skillingar.
Att till---sexton skillingar.
Att utdrag--— femtio riks
daler.
Att till — — — trehundra riksdaler.
Att uppgifter---femtio riks
daler.
Att för — — — trehundra riksdaler.
Att följande handlingar, nämligen:
till tillsynsmyndighet över banker,
sparbanker och försäkring sanstalter
inkomna handlingar, därifrån utgångna
skrivelser samt där förda
protokoll och anteckningar, samtliga
i vad de röra enskildas förhållanden
till bank, sparbank eller försäkringsanstalt,
till tillsynsmyndigheten över fondkommissionsrörelse
och fondbörsverksamhet
inkomna handlingar, därifrån
utgångna skrivelser samt där förda
protokoll och anteckningar, samtliga
i vad de röra vederbörande yrkesut
-
Konstitutionsutskottets memorial Nr h.
17
(Nuvarande lydelse:)
samtliga i vad de röra siagda yrkesutövares
enskilda affärer eller andra
personers ekonomiska förhållanden,
icke må utlämnas, förrän femton år
från brevets eller handlingens datum
förflutit. Den häremot bryter, så
ock den, som i tryck offentliggör
dylik handling, vilken obehörigen utlämnats,
bote femtio riksdaler.
Att ansökning —--femtio riks
daler.
Att i —--skriften konfiske
ras.
Att av---skriften konfiske
ras.
Att handlingar — — — skriften
konfiskeras.
Att sådant, — — — själva huvudsaken.
I övrigt---stadgat är.
(Föreslagen lydelse:)
övares enskilda affärer eller andra
personers ekonomiska förhållanden,
icke må utlämnas, förrän femton
år förflutit från handlingens datum,
därest icke vederbörande tillsynsmyndighet
för fullgörande av sin uppgift
så prövar nödigt. Den häremot bryter,
så ock den, som i tryck offentliggör
dylik handling, vilken obehörigen
utlämnats, bote femtio riksdaler.
Att ansökning — — — femtio
riksdaler.
Att i--— skriften konfiske
ras.
Att av — — — skriften konfiskeras.
Att handlingar — — — skriften
konfiskeras.
Att sådant,---själva huvud
saken.
I övrigt — — — stadgat är.
Hänvisning: Kungl. Maj :ts proposition nr 196 till 1932 års riksdag.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 30 år 1932.
Första kammarens protokoll den 28 maj 1932.
Andra kammarens protokoll den 28 maj 1932.
Anmärkning: Antager riksdagen såväl det ovan under 3) som det under förevarande
punkt 4) upptagna, av Kungl. Maj :t föreslagna och av riksdagen i oförändrad
form såsom vilande antagna förslaget till ändrad lydelse av § 2 4:o tryckfrihetsförordningen,
och godkänner Konungen det förra beslutet, kommer paragrafen
därefter att erhålla följande lydelse:
§ 2.
4:o. I grund — — — — — som helst.
Vid föregående tillåtelse skola följande undantag ovägerligen iakttagas:
Att protokoll, hållna hos Konungen i ministeriella ärenden och kommandomål,
eller statsrådets protokoll och handlingar, eller riksståndens, eller utrikesnämndens,
eller konstitutionsutskottets, rörande statsrådet eller rörande upplysningar, som
prövats böra hemliga hållas, eller banko- och riksgäldsverkens, eller banko- och
statsutskottens, eller revisorers över banko- och riksgäldsverken, rörande samma
verks hemliga ärenden, icke kunna före femtio år efter protokollets eller handlingens
datum till tryckning fordras, eller, utan vederbörandes tillstånd, utbekommas.
Utgivas sådana--—--icke uppenbara.
Bihang till riksdagens protokoll 193S. 5 sami. Nr 3—k.
2
18 Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.
(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)
Att ej-----femtio riksdaler.
Att mobiliseringsplaner-----skriften konfiskeras.
att, där-----skriften konfiskeras.
Att, då--— — — sexton skillingar.
Att, i----— femtio riksdaler.
Det skall-----sexton skillingar.
Att protokoll-----sexton skillingar.
Att ingen-----sexton skillingar.
Att läkares —-----sexton skillingar.
Att handlingar-----sexton skillingar.
Att till-----sexton skillingar.
Att utdrag-----femtio riksdaler.
Att till-----trehundra riksdaler.
Att uppgifter-----femtio riksdaler.
Att för-----trehundra riksdaler.
Att följande handlingar, nämligen:
till tillsynsmyndighet över banker, sparbanker och försäkringsanstalter inkomna
handlingar, därifrån utgångna skrivelser samt där förda protokoll och anteckningar,
samtliga i vad de röra enskildas förhållanden till bank, sparbank eller försäkringsanstalt,
till tillsynsmyndigheten över fondkommissionsrörelse och fondbörsverksamhet inkomna
handlingar, därifrån utgångna skrivelser samt där förda protokoll och anteckningar,
samtliga i vad de röra vederbörande yrkesutövares enskilda affärer eller
andra personers ekonomiska förhållanden,
icke må utlämnas, förrän femton år förflutit från handlingens datum, därest
icke vederbörande tillsynsmyndighet för fullgörande av sin uppgift så prövar nödigt.
Den häremot bryter, så ock den, som i tryck offentliggör dylik handling,
vilken obehörigen utlämnats, bote femtio riksdaler.
Att ansökning-----femtio riksdaler.
Att i-----skriften konfiskeras.
Att av-----skriften konfiskeras.
Att handlingar —- —---skriften konfiskeras.
Att sådant,-----själva huvudsaken.
I övrigt-----stadgat är.
5) angående ändrad lydelse av § 9 riksdagsordningen.
§ 9-
Till ledamöter i första kammaren
kunna endast väljas män och kvinnor,
som uppnått trettiofem års ålder samt
äga och minst tre år näst före valet
ägt fastighet till taxeringsvärde, ej
understigande femtiotusen riksdaler,
eller ock till staten skatta sami under
tid, som nyss är sagd, skattat för minst
tre tusen riksdaler årlig inkomst.
Kommer riksdagsman, efter det han
vald blivit, i den ställning, att han ej
§ 9.
Till ledamöter i första kammaren
kunna endast väljas i kommunernas
allmänna angelägenheter röstberättigade
män och kvinnor, som uppnått 35
års ålder. Kommer riksdagsman, efter
det han blivit vald, i den ställning, att
han ej längre skulle varit valbar till
ledamot i kammaren, frånträder han
sin befattning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.
1
(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)
längre skulle varit valbar till ledamot
i kammaren, frånträder lian sin befattning.
Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 20 år 1929.
Första kammarens protokoll den 25 maj 1929.
Andra kammarens protokoll den 25 maj 1929.
6) angående ändrad lydelse av § 51 regeringsformen.
§ 51.
I de fall, då Konungen eller regenten
eller statsrådet sammankallar riksdagen,
fastställes tiden för dess sammanträde
efter sjunde och inom tjugonde
dagen från den, då kallelsen blivit
uti allmänna tidningarna kungjord.
§ 51.
I de fall, då Konungen eller regenten
eller statsrådet sammankallar riksdagen,
fastställes tiden för dess sammanträde
tidigast till andra och sist
till tjugonde dagen från den, då kallelsen
blivit uti allmänna tidningarna
kungjord.
Hänvisning: Kungl. Maj :ts proposition nr 103 till 1932 års riksdag.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 11 år 1932.
Första kammarens protokoll den 9 april 1932.
Andra kammarens protokoll den 6 april 1932.
Anmärkning: Det av Kungl. Majit framlagda förslaget till ändrad lydelse av
§ 51 riksdagsordningen Ilar av riksdagen i oförändrad form antagits såsom vilande.
7) angående ändrad lydelse av § 7 riksdagsordningen.
§ 7.
1. Valkretsarna indelas — — —
fastställes i vallagen.
2. Varje år---stadgas i val
lagen.
3. Har Konungen — — — valkretsen
tillhör.
4. Har i en valkrets riksdagsman
avgått före åttaårsperiodens slut, och
är ej annan valkrets, till följd av ny
bestämmelse örn riksdagsmännens antal
för de särskilda valkretsarna, berättigad
till den lediga platsen, fylles ledighetm
på sätt i vallagen sägs. Skall
ledigheten fyllas genom nytt val, verkställes
sådant för den återstående tiden.
§ 7.
1. Valkretsarna indelas---
fastställes i vallagen.
2. Varje år---stadgas i val
lagen.
3. Har Konungen — — — valkretsen
tillhör.
4. Har i en valkrets riksdagsman
avgått före åttaårsperiodens slut, eller
skall plats, när åttaårsperioden för
en valkrets tilländalupit, övergå från
denna till valkrets inom annan grupp,
besättes platsen på sätt i vallagen stadgas
för tiden intill utgången av den
åttaårsperiod, för vilken val senast hållits
i den till platsen berättigade valkretsen;
dock att, där platsen redan
20
Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.
(Nuvarande lydelse:)
5. Skall plats, när åttaårsperioden
för en valkrets tilländalupit, övergå
från denna till valkrets inom annan
grupp, varde under åttonde året avi
sagda period, å tid, som i 2 mom. sägs,
inom sistnämnda valkrets nytt val anställt
för det eller de år, som återstå
av löpande åttaårsperiod för samma
valkrets.
6. Har i en valkrets riksdagsman
avgått före åttaårsperiodens slut,
och är annan valkrets berättigad till
den lediga platsen, varde i sistnämnda
valkrets nytt val anställt för tid,
som i 3 mom. avses; dock att, där
platsen jämlikt 2 eller 5 mom. redan
är tillsatt för tid efter löpande året,
det val, som för ledighetens fyllande
hålles, skall gälla allenast till årets
slut.
(Föreslagen lydelse:)
är tillsatt för tid efter löpande året,
besättandet skall ske allenast för tiden
till årets slut.
Hänvisning: Kungl. Maj :ts proposition nr 104 till 1932 års riksdag.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 15 år 1932.
. Första kammarens protokoll den 9 april 1932.
Andra kammarens protokoll den 6 april 1932.
Anmärkning: Det av Kungl. Majit framlagda förslaget till ändrad lydelse av
§ 7 riksdagsordningen har av riksdagen i oförändrad form antagits såsom vilande.
8) angående ändrad lydelse av § 5 6:0 tryckfrihetsförordningen.
§ 5. § 5.
- 6:0. Förbrytelser emot denna lag
upptagas vid rådstuvurätten i den stad,
där skrift, som föranlett åtal, blivit
tryckt, eller, örn den blivit tryckt å
ört, som lyder under landsrätt, vid
rådstuvurätten i den stad, där länets
styrelse har sitt säte. Stämningstid
vare åtta dagar. Uppstår fråga örn
boktryckares eller författares av en
tryckt skrift tilltalande eller hörande,
böra han eller de vid rätten personligen
till svars stånda, men åtnjute i övrigt
6:0. Förbrytelser emot denna lag
upptagas vid rådstuvurätten i den stad,
där skrift, som föranlett åtal, blivit
tryckt, eller, om den blivit tryckt å
ort, som lyder under landsrätt, vid
rådstuvurätten i den stad, där länets
styrelse har sitt säte. Stämningstid
vare åtta dagar. Uppstår fråga örn
boktryckares eller författares av en
tryckt skrift tilltalande eller hörande,
åtnjute han eller de deras rättegångsförmåner,
enligt allmän lag och sär
-
Konstitutionsutskottets memorial Nr b.
21
(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)
deras rättegångsföimåner, enligt all- skilda författningar, uti allt vad genom
män lag och särskilda författningar, detta förordnande icke uttryckligen
uti allt vad genom detta förordnande annorlunda stadgat är.
icke uttryckligen annorlunda stadgat
är.
Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 18 år 1932.
Första kammarens protokoll den 23 april 1932.
Andra kammarens protokoll den 23 april 1932.
9) angående ändrad lydelse av § 60 regeringsformen.
§ 60.
Till bevillningar räknas tull- och accismedlen,
postmedlen, chartae-sigillataeavgiften,
husbehovsbrännerimedlen
samt vad varje riksdag dessutom särskilt
såsom bevillning sig åtager. Ej
må några allmänna avgifter, av vad
namn och beskaffenhet som helst, utan
riksdagens samtycke kunna förhöjas,
tullen å inkommande och utgående
spannmål allena undantagen. Ej heller
må Konungen statens inkomster
förpakta eller, till vinning för Sig och
kronan eller enskilda personer och
korporationer, några monopolier fastställa.
§ 60.
Till bevillningar räknas tull- och
accismedlen, chartae-sigillataeavgiften,
husbehovsbrännerimedlen samt vad
varje riksdag dessutom särskilt såsom
bevillning sig åtager. Ej må några
allmänna avgifter, av vad namn och
beskaffenhet som helst, utan riksdagens
samtycke kunna förhöjas, tullen
å inkommande och utgående spannmål
allena undantagen. Ej heller må Konungen
statens inkomster förpakta eller,
till vinning för Sig och kronan eller
enskilda personer och korporationer,
några monopolier fastställa.
Hänvisning: Kungl. Marits proposition nr 82 till 1932 års riksdag.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21 år 1932.
Första kammarens protokoll den 23 april 1932.
Andra kammarens protokoll den 23 april 1932.
Anmärkning: Det av Kungl. Maj :t framlagda förslaget till ändrad lydelse av
§ 60 regeringsformen har av riksdagen i oförändrad form antagits såsom vilande.
10) angående ändrad lydelse av § 72 regeringsformen och § 73 riksdagsordningen.
Regeringsformen.
§ 72.
Riksbanken förbliver---stif
tad
lag.
Fullmäktige för — — — prövar
skäligt.
§ 72.
Riksbanken förbliver--— stif
tad
lag.
Fullmäktige för — — — prövar
skäligt.
22
Konstitutionsutskottets memorial Nr h.
(Nuvarande lydelse:)
Riksbanken allena---till ef
terrättelse.
(Föreslagen lydelse:)
Fullmäktige utse inom sig en förste
deputerad att vara chef för riksbanken
samt inom eller utom sig en suppleant
för honom att med fullmäktigs
rätt och ansvar vid inträffande förfall
träda i hans ställe.
Riksbanken allena---till ef
terrättelse.
Riksdagsordningen.
§ 73.
På samma gång och på lika sätt,
som fullmäktige enligt § 71 av riksdagen
utses, tillsättas jämväl suppleanter,
att, vid inträffande förfall för
dem, träda i deras ställe, nämligen
för de av riksdagen valda fullmäktige
i riksbanken tre och för fullmäktige i
riksgäldskontoret likaledes tre.
För varje---blivit valda.
§ 73.
På samma gång och på lika sätt,
som fullmäktige enligt § 71 av riksdagen
utses, tillsättas jämväl suppleanter,
att, vid inträffande förfall för
dem, träda i deras ställe, nämligen för
de av riksdagen valda fullmäktige i
riksbanken tre och för fullmäktige i
riksgäldskontoret likaledes tre. För
fullmäktig i riksbanken, som utsetts
till förste deputerad, utses suppleant
på sätt i § 72 regeringsformen föreskrives
och för tid, som fullmäktige i
riksbanken äga bestämma.
För varje ----blivit valda.
Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 34 år 1932.
Första kammarens protokoll den 7 juni 1932.
Andra kammarens protokoll den 10 juni 1932.
Konstitutionsutskottets memorial Nr k.
23
B.
1) angående ändrad lydelse av §§ 81 oell 82 regeringsformen samt §§
34, 36, 37, 39—41, 44, 52, 54, 55, 60, 79 och 80 riksdagsordningen.
Regeringsformen.
(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)
§ 81.
Denna regeringsform---riks
dagars
beslut.
Riksdagens beslut i grundlagsfråga,
väckt av Konu/ngen, skall hos Honom
anmälas, på sätt riksdag sordningen
föreskriver. Antager riksdagen ett
inom densamma väckt grundlagsförslag,
skall beslutet därom Konungen
underställas. Konungen inhämte då,
förrän riksdagen åtskilts, hela statsrådets
tankar i ämnet och meddele
riksdagen, på rikssalen, Sitt samtycke
eller de orsaker, för vilka Han beslutet
ej godkänner.
§ 81.
Denna regeringsform---riks
dagars
beslut.
Då riksdagen hos Konungen anmält
sitt beslut i grundlagsfråga, skall Konungen,
därest beslutet innefattar bifall
till ett av Honom framlagt förslag,
förrän riksdagen åtskilts, låta
sålunda beslutad grundlagsändring genom
allmän kungörelse utfärda; och
skall Konungens beslut härom meddelas
riksdagen genom öppet brev, som
i vardera kammaren samtidigt uppläses
av en statsrådets ledamot, den Konungen
därtill förordnat. Antager riksdagen
ett inom densamma väckt grundlagsförslag,
inhämte Konungen hela
statsrådets tankar i ämnet och läte,
där Han till förslaget samtycker, det
tillkännagiva genom kungörelse och
öppet brev inom tid och på sätt nyss
sagts. Lämnar Konungen ej Sitt samtycke,
meddele Han, förrän riksdagen
åtskilts, densamma genom skrivelse de
orsaker, för vilka Han riksdagens beslut
ej godkänner.
§ 82. § 82.
Vad till ändring av grundlagarna, Vad till ändring av grundlagarna,
uti föreskriven ordning, riksdagen be- uti föreskriven ordning, riksdagen beslutit
och Konungen gillat, eller Ko- slutit och Konungen gillat, eller Konungen
föreslagit och riksdagen anta- nungen föreslagit och riksdagen antagit,
äge kraft av grundlag. git, åge, sedan öppet brev, varom i
nästföregående paragraf förmäles, blivit
i riksdagens kamrar uppläst, kraft
av grundlag.
24
Konstitutionsutskottets memorial Nr k.
(Nuvarande lydelse:)
(Föreslagen lydelse:)
Riksdagsordningen.
§ 34.
Konungen låter offentligen kungöra
den av Honom för riksdags öppnande
bestämda tid, som må utsättas till första
eller andra söckendagen efter riksdags
början. På den tid skola riksdagsmännen,
sedan gudstjänst med
dem hållen är, sammankomma på rikssalen,
där Konungen eller, då Han så
för gott finner, statsministern eller annan
statsrådsledamot förer ordet. Vid
detta tillfälle låter Konungen meddela
lagtima riksdag berättelse örn vad i
rikets styrelse sedan nästföregående
lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit,
ävensom till riksdagen i två
exemplar, därav ett tillställes vardera
kammaren, överlämna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behov,
innefattande även förslag rörande
sättet att genom bevillningar fylla vad
staten utöver de ordinarie inkomsterna
erfordrar; men örn riksdagen urtima
är, kungöres för densamma anledningen
till dess sammankallande och avlämnas
de förslag och framställningar,
vilka skola bliva föremål för kamrarnas
överläggningar; Konungen dock
obetaget att sedermera även andra förslag
framställa.
Då Konungen —- — — undersåtliga
vördnad.
§ 36.
Vill Konungen, med upplösande av
riksdag, förordna örn nya val i hela
riket till båda kamrarna eller den ena
av dem, skall Konungens beslut därom,
sedan Han låtit till rikssalen kalla
riksdagen, densamma därstädes meddelas.
§ 34.
Konungen låter offentligen kungöra
den av Honom för riksdags öppnande
bestämda tid, som må utsättas till första
eller andra söckendagen efter riksdags
början. På den tid skola riksdagsmännen,
sedan gudstjänst med
dem hållen är, sammankomma på rikssalen,
där Konungen eller, då Han så
för gott finner, statsministern eller
annan statsrådsledamot förer ordet.
Vid detta tillfälle later Konungen till
lagtima riksdag i två exemplar, därav
ett tillställes vardera kammaren, överlämna
propositionen angående statsverkets
tillstånd och behov, innefattande
även förslag rörande sättet att
genom bevillningar fylla vad staten
utöver de ordinarie inkomsterna erfordrar,
ävensom berättelse om vad i
rikets styrelse sedan nästföregående
lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit;
men örn riksdagen urtima är,
kungöres för densamma anledningen
till dess sammankallande och avlämnas
de förslag och framställningar,
vilka skola bliva föremål för kamrarnas
överläggningar; Konungen dock
obetaget att sedermera även andra förslag
framställa.
Då Konungen —--undersåtliga
vördnad.
§ 36.
1. Vill Konungen, med upplösande
av riksdag, förordna örn nya val i hela
riket till båda kamrarna eller den ena
av dem, meddelar Konungen, sedan
Han låtit till rikssalen kalla riksdagen,
densamma därstädes sitt beslut
härom. Beslutet må ock, där Konun
-
Konstitutionsutskottets memorial Nr Jf.
25
(Nuvarande lydelse:)
Då riksdag skall avslutas, infinna
sig, på Konungens kallelse och efter
förrättad gudstjänst, riksdagsmännen
på rikssalen och framföra genom talmännen
sina välönskningar. Därefter
uppläses riksdag sbeslutet, varuppå
Konungen, själv eller genom statsministern
eller annan statsrådsledamot,
förklarar riksdagen vara avslutad.
Ärendenas beredning.
§37.
1. K varje — — — sådant bevilja.
2. Vardera kammaren — — —
ställe inträda.
3. Därest i — — — kammaren
tillsättas.
4. Å urtima — ---förekomman
de
ärenden.
5. Valen till — — — beslutad
stadga.
§ u.
Ej må statsrådsledamot, justitieråd
eller regeringsråd i utskott eller val
till utskott deltaga; ej heller någon,
av vilken riksdagen kan fordra redo
(Föreslagen lydelse:)
gen så prövar lämpligt, givas riksdagen
tillkänna genom öppet brev, som
i vardera kammaren samtidigt uppläses
av en statsrådets ledamot, den Konungen
därtill förordnat; och vare
riksdagen efter uppläsandet omedelbart
upplöst.
2. Då riksdag skall avslutas, infinna
sig, på Konungens kallelse och
efter förrättad gudstjänst, riksdagsmännen
på rikssalen och framföra ge
nom talmännen sina välönskningar,
varuppå Konungen förklarar riksdagen
vara avslutad.
Vill Konungen ej själv avsluta riksdag,
skall Konungens beslut örn avslutandet
meddelas riksdagen genom öppet
brev, som i vardera kammaren
samtidigt uppläses av en statsrådets
ledamot, den Konungen därtill förordnat;
och vare riksdagen efter uppläsandet
omedelbart avslutad.
Ärendenas beredning.
§37.
1. Å varje -— — — sådant bevilja.
2. Vardera kammaren — — —
ställe inträda.
3. Därest i — — — kammaren
tillsättas.
4. Å urtima---förekomman
de
ärenden.
5. Valen till — — — beslutad
stadga.
6. Ej må statsrådsledamot, justitieråd
eller regeringsråd i utskott eller
val till utskott deltaga.
Ej heller må någon, av vilken riks
-
26
Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.
(Nuvarande lydelse:)
och ansvar, inväljas i utskott, där redovisning
för hans egna ämbetsåtgärder
kan förekomma.
§ 39.
1. Statsutskottet, som skall undfå
del av Konungens angående statsverkets
tillstånd och behov till riksdagen
avlåtna proposition och äga
tillgång till alla statsverkets räkenskaper
och handlingar, åligger att, i
den mån det icke gäller jordbruksärenden
eller pensions- och indragning
sstaterna, granska, utreda och
uppgiva statsverkets tillstånd och
förvaltning samt föreslå vad till fyllandet
av dess behov erfordras, varvid
nödiga indragningar och besparingar
böra iakttagas, så ock att föreslå
beloppet av de summor, vilka, jämlikt
63 § regeringsformen, skola för
särskilda händelser avsättas, och att
uppgiva huru mycket bör genom bevillningar
utgöras, ävensom att uppgöra
förslag till riksstat.
2. Utskottet tillkommer — — —
ansvar yrka.
(Föreslagen lydelse:)
dagen kan fordra redo och ansvar, inväljas
i utskott, där redovisning för
hans egna ämbetsåtgärder kan förekomma.
Vad nu stadgats skall likväl
ej utgöra hinder att i statsutskottet invälja
förutvarande ledamot av statsrådet,
dock utan rätt för denne att inom
utskottet deltaga i behandling av ärende,
varom i § 39 mom. 2 förmäles.
§ 39.
1. Statsutskottet, som skall undfå
del av Konungens angående statsverkets
tillstånd och behov till riksdagen
avlåtna proposition och äga
tillgång till alla statsverkets räkenskaper
och handlingar, åligger att, i
den mån det icke gäller jordbruksärenden,
pensionsstaten eller riksdagsoch
revisionskostnader eller kostnader
för riksdagens hus och riksdagens
verk, granska, utreda och uppgiva
statsverkets tillstånd och förvaltning
samt föreslå vad till fyllandet av dess
behov erfordras, varvid nödiga indragningar
och besparingar böra
iakttagas, så ock att föreslå beloppet
av de summor, vilka, jämlikt 63 §
regeringsformen, skola för särskilda
händelser avsättas. Utskottet åligger
därjämte att, antingen i den ordning
§ 47 stadgar gemensamt med eller
eljest efter samråd med de övriga
utskott, vilka handlägga statsregleringsfrågor,
förslagsvis beräkna statsverkets
ordinarie inkomster, uppgiva
huru mycket bör genom bevillningar
utgöras samt uppgöra förslag till
riksstat.
2. Utskottet tillkommer---
ansvar yrka.
Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.
27
(Nuvarande lydelse:)
§ 40.
Bevillningsutskottet åligger att bereda
alla dit från kamrarna hänvisade
frågor, som angå förändring uti
föreskrifterna örn bevillnings utgörande,
att förslagsvis beräkna inkomsterna
av de särskilda bevillningarna,
och att, sedan statsverkets
behov blivit utredda och bestämda,
opåmint föreslå sättet för bevillningens
ökande, om det erfordras, eller
dess minskande, örn sådant kan
äga rum, och i sammanhang därmed
till riksdagen avgiva förslag till bevillning
sstadgar. Utskottet må därjämte
uti bevillningsfrågor föreslå
vad det anser billigt och nyttigt.
§ 41.
1. Bankoutskottet tillhör att undersöka
och utreda riksbankens och
riksgäldskontorets styrelse och tillstånd
samt att föreslå och i mål, för
vilka utskottet fått sig sådan makt
av riksdagen uppdragen, giva föreskrifter
örn bankens och riksgäldskontorets
förvaltning ävensom att föreslå
vad till fyllandet av riksgäldsverkets
behov erfordras.
(Föreslagen lydelse:)
§ 40.
1. Bevillningsutskottet åligger att
bereda alla dit från kamrarna hänvisade
frågor, som angå föreskrifter
örn bevillnings utgörande. Utskottet
har även att, antingen i den ordning
§ 47 stadgar gemensamt med eller
eljest efter samråd med de övriga utskott,
vilka handlägga statsregleringsfrågor,
förslagsvis beräkna inkomsterna
av de särskilda bevillningarna
samt, sedan statsverkets behov
blivit utredda och bestämda, föreslå
sättet att genom bevillning åvägabringa
jämvikt i statsreglering en.
Utskottet må därjämte uti bevillningsfrågor
föreslå vad det anser billigt
och nyttigt.
2. Utskottet tillkommer ock att
meddela utlåtanden och avgiva förslag
i anledning av de från kamrarna
dit hänvisade frågor örn stiftande,
ändring, förklaring eller upphävande
av lagar och författningar rörande
kommunala skatter samt, jämväl i
andra fall än i mom. 1 avses, rörande
alkoholhaltiga varor.
§ 41.
1. Bankoutskottet tillhör att undersöka
och utreda riksbankens och
riksgäldskontorets styrelse och tillstånd
samt att föreslå och i mål, för
vilka utskottet fått sig sådan makt
av riksdagen uppdragen, giva föreskrifter
örn bankens och riksgäldskontorets
förvaltning ävensom att
föreslå vad till fyllandet av riksgäldsverkets
behov erfordras. Utskottet
skall ock meddela utlåtanden och avgiva
förslag i anledning av de från
kamrarna dit hänvisade frågor, som
avse användningen av de under riks)-
28
Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.
(Nuvarande lydelse:)
2. Utskottet tillkommer ock att
meddela utlåtanden ock avgiva förslag
i anledning av de från kamrarna hänvisade
frågor örn stiftande, ändring,
förklaring eller upphävande av lagar
och författningar rörande såväl riksbanken
som andra bankinrättningar
samt örn rikets mynt.
3. Utskottet skall jämväl undfå del
av Konungens angående statsverkets
tillstånd och behov avlåtna proposition
vad angår pensions- och indragningsstatema
och med anledning därav liksom
ock med avseende å de från kamrarna
dit hänvisade frågor rörande
pensionsväsendet avgiva utlåtanden och
förslag.
§ 52.
Vid kammares sammanträde äger
varje dess ledamot rätt att till protokollet
fritt tala och utlåta sig i alla
frågor, som under överläggning komma,
och örn lagligheten av allt, som
inom kammaren sig tilldrager. En
var yttrar sig i den ordning, han därtill
sig anmält och uppropad bliver,
och må ej någon vara berättigad att
tala utom protokollet. Ingen må tillåta
sig personligen förolämpande uttryck;
sker det, äger kammaren pröva, huru
-
(Föreslag en lydelse:)
gäldskontorets förvaltning stående utlånings
fonder.
2. Utskottet tillkommer ock att
meddela utlåtanden och avgiva förslag
i anledning av de från kamrarna hänvisade
frågor örn stiftande, ändring,
förklaring eller upphävande av lagar
och författningar rörande såväl riksbanken
som andra bankinrättningar
samt örn rikets mynt ävensom angående
pensionsväsendet.
3. Utskottet skall jämväl undfå del
av Konungens angående statsverkets
tillstånd och behov avlåtna proposition,
vad angår pensionsväsendet samt riksdags-
och revisionskostnader ävensom
kostnader för riksdagens hus och riksdagens
verk, och med anledning därav
liksom ock med avseende å övriga från
kamrarna dit hänvisade frågor i dessa
ämnen avgiva utlåtanden och förslag.
§ 44.
Finnes fråga äga nära samband med
ämne, som tillhör visst ständigt utskotts
behandling, må frågan kunna
till nämnda utskott hänvisas, ändå att
den enligt föreskrifterna i §§ 38—43
skolat handläggas av annat ständigt
utskott.
§ 52.
Vid kammares sammanträde äger
varje dess ledamot rätt att till protokollet
fritt tala och utlåta sig i alla
frågor, som under överläggning komma,
och örn lagligheten av allt, som
inom kammaren sig tilldrager.
En var yttrar sig i den ordning, han
därtill sig anmält och uppropad bliver,
Bock må ledamot, som under överläggningen
i en fråga redan yttrat sig, på
sätt kammaren särskilt föreskriver,
kunna för kort genmäle till en efter
-
Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.
29
(Nuvarande lydelse:)
vida den ledamot, som sålunda sig förgått,
må av talmannen erhålla tjänlig
föreställning och varning, eller orri saken
bör till laga domstols behandling
överlämnas eller ock alldeles förfalla.
§ 54.
Konungens skrivelser---dess
yttrande.
Propositionerna böra vid lagtima
riksdag avlämnas inom sjuttio dagar
från dess öppnande, och må proposition
ej senare avlåtas, utan så är, att Konungen
finner någon under riksdagen
inträffad händelse därtill föranleda eller
prövar uppskov med framställningen
lända riket till men.
(Föreslag en lydelse:)
följande talare erhålla ordet omedelbart
efter denne.
Ej må någon vara berättigad att
tala utom protokollet.
Ingen må tillåta sig personligen
förolämpande uttryck eller eljest uppträda
på ett mot god ordning stridande
sätt. Sker det, och låter den felande
sig icke av talmannens föreställning
rätta, äger talmannen fråntaga honom
ordet. Har sådant ägt rum, må den
felande för det sammanträdet icke vidare
yttra sig. Väckes förslag, att
den ledamot, som sålunda sig förgått,
därjämte må av talmannen erhålla varning
eller att saken bör till laga domstols
behandling överlämnas, skall beslut
däröver av kammaren vid nästa
sammanträde utan föregående överläggning
fattas.
§ 54.
Konungens skrivelser---dess
yttrande.
Propositionerna böra vid lagtima
riksdag avlämnas inom sextio dagar
från dess öppnande, och må proposition
ej senare avlåtas, utan så är, att Konungen
finner någon under riksdagen
inträffad händelse därtill föranleda eller
prövar uppskov med framställningen
lända riket till men.
§ 55. § 55.
Motion i ämne, som tillhör ständigt Motion må av riksdagsman i den
utskotts behandling, må av riksdags- kammare, han tillhör, göras inom tolv
man i den kammare, han tillhör, göras dagar från riksdags öppnande. Dock
inom tio dagar från riksdags öppnan- må motion, som föranledes av kungl,
de, dock att motion i grundlagsfråga proposition, vilken efter öppnandet till
må väckas inom fyrtio dagar från öpp- riksdagen avlatits, väckas sist vid det
nandet och motion, som föranledes av sammanträde, som infaller näst efter
kungl, proposition, vilken efter öpp- tio dagar från propositionens avlämnandet
till riksdagen avlåtits, sist vid nande i kammare. I sistnämnda fall
30
Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.
(Nuvarande lydelse:)
det sammanträde, som infaller näst
efter tio dagar från propositionens avlämnande
i kammare. I sistnämnda
fall åge likväl kammare, därest den
med hänsyn till infallande helg eller
ärendets synnerliga omfattning finner
sådant nödigt, medgiva utsträckning av
motionstiden, dock längst till det sammanträde,
som infaller näst efter tjugu
dagar från propositionens avlämnande,
och må fråga härom ej väckas senare
än vid sammanträdet näst efter det,
då propositionen avläts.
Motion i ämne, som tillhör tillfälligt
utskotts behandling, må väckas
inom tjugu dagar efter riksdags öppnande,
kammare obetaget att för särskilt
fall medgiva, att sådan motion
även senare må väckas.
I frågor---är samlad.
Motion bör — — — beskaffenhet
sammanföras.
Konungens propositioner, — — —
genast avgöras.
§ 60.
1. När ärende —--överlägg
ningen
slutad.
2. Därefter bör, utom i de fall,
mom. 3 upptager, proposition framställas
i den ordning, här nedan i detta
mom. stadgas. Kan fråga bliva
föremål för bifall eller avslag, bör talmans
första proposition lyda på bifall.
Örn denna besvaras med nej, och anmärkningar
i saken blivit under överläggningen
gjorda, bör den följande
propositionen i enlighet med dem uppställas.
Innefattar ett förslag flera
delar, som ej lämpligen kunna i ett
sammanhang avgöras, bör särskild
proposition å vardera delen framstäl
-
( Föreslag en lydelse:)
äge likväl kammare, därest den med
hänsyn till infallande belg eller ärendets
synnerliga omfattning finner sådant
nödigt, medgiva utsträckning av
motionstiden, dock längst till det sammanträde,
som infaller näst efter tjugu
dagar från propositionens avlämnande.
Fråga örn sådan utsträckning må ej
väckas senare än vid andra sammanträdet
efter det, då propositionen avläts.
I frågor ----är samlad.
Motion bör — — — beskaffenhet
sammanföras.
Konungens propositioner,----
genast avgöras.
§ 60.
1. När ärende —--överlägg
ningen
slutad.
2. Därefter bör, utom i de fall,
mom. 3 upptager, proposition framställas
i den ordning, här nedan i detta
mom. stadgas.
Kan fråga bliva föremål för bifall
eller avslag, bör talmans första proposition
lyda på bifall. Örn denna besvaras
med nej, och anmärkningar i
saken blivit under överläggningen
gjorda, bör den följande propositionen
i enlighet med dem uppställas. Innefattar
ett förslag flera delar, som ej
lämpligen kunna i ett sammanhang avgöras,
bör särskild proposition å var
-
Konstitutionsutskottets memorial Nr h.
31
(Nuvarande lydelse:)
las i enahanda ordning, som nu är föreskriven.
— Proposition skall alltid
endast med ja eller nej besvaras, och
talmannen tillkännagive sin uppfattning
av det svar, som lämnats, varvid
skall bero, såvida ej votering begäres,
vilken då ej må vägras; envar i
övrigt obetaget att låta sin särskilda
mening i protokollet antecknas. Ingen
må försöka att beslutet genom ny
överläggning uppriva. — Då voteras
skall, bör voteringsproposition jämte
tydlig kontraproposition genast författas,
justeras och anslås, samt omröstningen
strax därefter verkställas; men
ej må proposition göras, örn votering
skall äga rum, ej heller någon omröstning
därom tillåtas. Omröstningen
skall ske öppet. Befinnas de avgivna
rösterna lika delade, nedlägge talmannen
i en därtill avsedd rösturna en
ja-sedel och en nej-sedel, båda lika till
storlek och utseende, tryckta och
omärkta samt var för sig slutna och
hoprullade, och avgöres då omröstningens
utgång genom den sedel, som en
av kammarens ledamöter på anmodan
av talmannen upptager ur rösturnan.
3. Fråga, varom i första punkten
av 110 § regeringsformen eller i 32 §
2 mom. eller i tredje punkten av 52 §
i denna riksdagsordning förmäles,
skall alltid avgöras genom votering. I
ty fall gälle angående voteringsproposition
jämte kontraproposition vad i
nästföregående mom. sägs; och hör, sedan
nämnda propositioner anslagits,
omröstning genast äga rum. Sådan
omröstning skall alltid ske med tryckta
och omärkta, enkla, slutna och hoprullade
sedlar, och bör, till undvikande
(Föreslagen lydelse:)
dera delen framställas i enahanda ordning,
som nu är föreskriven.
Proposition skall alltid endast med
ja eller nej besvaras, och talmannen
tillkännagive sin uppfattning av det
svar, som lämnats, varvid skall bero,
såvida ej votering begäres, vilken då
ej må vägras; envar i övrigt obetaget
att låta sin särskilda mening i protokollet
antecknas. Ingen må försöka att
beslutet genom ny överläggning uppriva.
Då voteras skall, bör voteringsproposition
jämte tydlig kontraproposition
genast författas, justeras och uppläsas,
samt omröstningen strax därefter
verkställas; men ej må proposition
göras, örn votering skall äga rum, ej
heller någon omröstning därom tillåtas.
Omröstningen skall ske öppet.
Befinnas de avgivna rösterna lika delade,
nedlägge talmannen i en därtill
avsedd rösturna en ja-sedel och en nejsedel,
båda lika till storlek och utseende,
tryckta och omärkta samt var
för sig slutna och hoprullade, och avgöres
då omröstningens utgång genom
den sedel, som en av kammarens ledamöter
på anmodan av talmannen upptager
ur rösturnan.
3. Fråga, varom i första punkten
av 110 § regeringsformen eller i 32 §
2 mom. eller i sista stycket av 52 § i
denna riksdagsordning förmäles, skall
alltid avgöras genom votering. I ty
fall gälle angående voteringsproposition
jämte kontraproposition vad i
nästföregående mom. sägs; dock hör
justerad proposition anslås och därefter
omröstning genast äga rum.
Sådan omröstning skall alltid ske
med tryckta och omärkta, enkla, slutna
och hoprullade sedlar, och bör, till
32
Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.
(Nuvarande lydelse:)
av lika röstetal för ja och nej, i mål,
där blott enkel pluralitet erfordras,
talmannen vid varje omröstning före
sedlarnas uppräkning en bland dem uttaga
och genast förseglad avlägga. Örn
vid sammanräknandet av de övriga
sedlarna rösterna befinnas lika delade,
skall den förseglade sedeln öppnas och
avgöra beslutet. Är pluralitet redan
vunnen, bör den avlagda sedeln ouppbruten
genast förstöras.
§ 79.
De framställningar till Konungen,
vilka riksdagen beslutar, skola, ävensom
svaren på Hans till riksdagen avlåtna
förslag, genom skrivelser till
Konungen avlämnas. Å Konungens
propositioner i frågor orri stiftande,
ändring, förklaring eller upphävande
av grundlag skola riksdagens svar,
därest heslutet innefattar bifall till
Konungens förslag, på riksalen å dag,
som Konungen utsätter, överlämnas.
§ 80.
I mål---ärendet berett.
Uppsättandet och expedierandet av
andra för bägge kamrarna gemensamma
skrivelser, ävensom av riksdagsbeslutet,
besörjes genom ett särskilt
riksdagens kansli under inseende
av två inom första och två inom
andra kammaren därtill utsedda ledamöter,
vilka jämväl, tillika med
kamrarnas talmän och vice talmän,
tillkommer att utse och förordna de
tjänstemän, som riksdagen anser för
detta kansli erforderliga.
Ej må expedition över något riksdagens
beslut utgå förr än den blivit
inför kamrarna justerad. Riks
-
(Föreslagen lydelse:)
undvikande av lika röstetal för ja och
nej, i mål, där blott enkel pluralitet erfordras,
talmannen vid varje omröstning
före sedlarnas uppräkning en
bland dem uttaga och genast förseglad
avlägga. Örn vid sammanräknandet av
de övriga sedlarna rösterna befinnas
lika delade, skall den förseglade sedeln
öppnas och avgöra beslutet. Är
pluralitet redan vunnen, bör den avlagda
sedeln ouppbruten genast förstöras.
§ 79.
De framställningar till Konungen,
vilka riksdagen beslutar, skola, ävensom
svaren på Hans till riksdagen avlåtna
förslag, genom skrivelser till Konungen
avlämnas.
§ 80.
I mål--— ärendet berett.
Uppsättandet och expedierandet av
andra för bägge kamrarna gemensamma
skrivelser besörjes genom ett
särskilt riksdagens kansli under inseende
av två inom första och två inom
andra kammaren därtill utsedda
ledamöter, vilka jämväl, tillika med
kamrarnas talmän och vice talmän,
tillkommer att utse och förordna de
tjänstemän, som riksdagen anser för
detta kansli erforderliga.
Ej må expedition över något riksdagens
beslut utgå förr än den blivit
inför kamrarna justerad. Från
Konstitutionsutskottets memorial Nr -4.
33
(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)
dagsbeslutet skall av riksdagens le- riksdagen utgående expeditioner undamöter
underskrivas. Övriga från dertecknas av talmännen,
riksdagen utgående expeditioner undertecknas
endast av talmännen.
Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 26 och memorial nr 33 år
1932.
Första kammarens protokoll den 21 maj och 6 juni 1932.
Andra kammarens protokoll den 25 maj och 6 juni 1932.
Anmärkning: Jfr nedan under 2) angående § 55 riksdagsordningen och under
3) angående § 60 riksdagsordningen.
2) angående ändrad lydelse av § 55 riksdagsordningen.
§ 55.
Motion i ämne, som tillhör ständigt
utskotts behandling, må av riksdagsman
i den kammare, han tillhör,
göras inom tio dagar från riksdags
öppnande, dock att motion i grundlagsfråga
må väckas inom fyrtio dagar
från öppnandet och motion, som
föranledes av kungl, proposition, vilken
efter öppnandet till riksdagen avlåtits,
sist vid det sammanträde, som
infaller näst efter tio dagar från propositionens
avlämnande i kammare.
I sistnämnda fall åge likväl kammare,
därest den med hänsyn till infallande
helg eller ärendets synnerliga
omfattning finner sådant nödigt,
medgiva utsträckning av motionstiden,
dock längst till det sammanträde,
som infaller näst efter tjugu
dagar från propositionens avlämnande,
och må fråga härom ej väckas senare
än vid sammanträdet näst efter
det, då propositionen avläts.
Motion i •— --må väckas.
I frågor, —■ ■— — är samlad.
Motion bör — — — beskaffenhet
sammanföras.
§ 55.
Motion i ämne, som tillhör ständigt
utskotts behandling, må av riksdagsman
i den kammare, han tillhör,
göras inom tio dagar från riksdags
öppnande, dock att motion i grundlagsfråga
må väckas inom fyrtio dagar
från öppnandet och motion, som
föranledes av kungl, proposition, vilken
efter öppnandet till riksdagen
avlåtits, sist vid det sammanträde,
som infaller näst efter tio dagar från
propositionens avlämnande i kammare.
I sistnämnda fall äge likväl
kammare, därest den med hänsyn till
infallande helg eller ärendets synnerliga
omfattning finner sådant nödigt,
medgiva utsträckning av motionstiden,
dock längst till det sammanträde,
som infaller näst efter tjugu
dagar från propositionens avlämnande,
och må fråga härom ej väckas senare
än vid andra sammanträdet efter
det, då propositionen avläts.
Motion i —--må väckas.
I frågor,---är samlad.
Motion bör — — — beskaffenhet
sammanföras.
Bihang till riksdagens protokoll 1988. 5 sami. Nr 3—h.
3
34
Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.
(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)
Konungens propositioner,--— Konungens propositioner,--—
genast avgöras. genast avgöras.
Hänvisning: Konstitutionsutskottets memorial nr 14 år 1930.
Första kammarens protokoll den 12 mars 1930.
Andra kammarens protokoll den 12 mars 1930.
Anmärkning: Det ovan under 1) upptagna förslaget till ändrad lydelse av § 55
riksdagsordningen innesluter bl. a. det under förevarande punkt 2) upptagna förslaget
till ändrad lydelse i samma paragraf. Därest det förra bifalles, torde därför
jämväl det senare böra anses därigenom bifallet men såsom fristående förslag förfallet.
3) angående ändrad lydelse av § 60 riksdagsordningen.
§ 60.
1. När ärende — — — överläggningen
slutad.
2. Därefter bör, utom i de fall,
mom. 3 upptager, proposition framställas
i den ordning, bär nedan i detta
mom. stadgas. Kan fråga bliva föremål
för bifall eller avslag, bör talmans
första proposition lyda på bifall. Örn
denna besvaras med nej, och anmärkningar
i saken blivit under överläggningen
gjorda, bör den följande propositionen
i enlighet med dem uppställas.
Innefattar ett förslag flera delar, som
ej lämpligen kunna i ett sammanhang
avgöras, bör särskild proposition å
vardera delen framställas i enahanda
ordning, som nu är föreskriven. -— Proposition
skall alltid endast med ja eller
nej besvaras, och talmannen tillkännagive
sin uppfattning av det svar, som
lämnats, varvid skall bero, såvida ej
votering begäres, vilken då ej må vägras;
en var i övrigt obetaget att låta
sin särskilda mening i protokollet antecknas.
Ingen må försöka att beslutet
genom ny överläggning uppriva. —
Då voteras skall, bör voteringsproposition
jämte tydlig kontraproposition
genast författas, justeras och anslås,
§ 60.
1. När ärende--— överlägg
ningen
slutad.
2. Därefter bör, utom i de fall,
mom. 3 upptager, proposition framställas
i den ordning, här nedan i detta
mom. stadgas. Kan fråga bliva föremål
för bifall eller avslag, bör talmans
första proposition lyda på bifall. Örn
denna besvaras med nej, och anmärkningar
i saken blivit under överläggningen
gjorda, bör den följande propositionen
i enlighet med dem uppställas.
Innefattar ett förslag flera delar, som
ej lämpligen kunna i ett sammanhang
avgöras, bör särskild proposition å
vardera delen framställas i enahanda
ordning, som nu är föreskriven. — Proposition
skall alltid endast med ja eller
nej besvaras, och talmannen tillkännagive
sin uppfattning av det svar,
som lämnats, varvid skall bero, såvida
ej votering begäres, vilken då ej må
vägras; en var i övrigt obetaget att
låta sin särskilda mening i protokollet
antecknas. Ingen må försöka att beslutet
genom ny överläggning uppriva.
— Då voteras skall, bör voteringsproposition
jämte tydlig kontraproposition
genast författas, justeras och uppläsas,
Konstitutionsutskottets memorial Nr h.
35
(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)
samt omröstningen strax därefter verkställas;
men ej må proposition göras,
örn votering skall äga rum, ej heller
någon omröstning därom tillåtas. Omröstningen
skall ske öppet. Befinnas
de avgivna rösterna lika delade, nedlägge
talmannen i en därtill avsedd
rösturna en ja-sedel och en nej-sedel,
båda lika till storlek och utseende,
tryckta och omärkta samt var för sig
slutna och hoprullade, och avgöres då
omröstningens utgång genom den sedel,
som en av kammarens ledamöter
på anmodan av talmannen upptager ur
rösturnan.
3. Fråga, varom i första punkten
av 110 § regeringsformen eller i 32 §
2 mom. eller i tredje punkten av 52 §
i denna riksdagsordning förmäles, skall
alltid avgöras genom votering. I ty
fall gälle angående voteringsproposition
jämte kontraproposition vad i nästföregående
mom. sägs, och hör, sedan
nämnda propositioner anslagits, omröstning
genast äga rum. Sådan omröstning
skall alltid ske med tryckta
och omärkta, enkla, slutna och hoprullade
sedlar, och bör, till undvikande
av lika röstetal för ja och nej, i mål,
där blott enkel pluralitet erfordras, talmannen
vid varje omröstning före sedlarnas
uppräkning en bland dem uttaga
och genast förseglad avlägga. Örn
vid sammanräknandet av de övriga sedlarna
rösterna befinnas lika delade,
skall den förseglade sedeln öppnas och
avgöra beslutet. Är pluralitet redan
vunnen, bör den avlagda sedeln ouppbruten
genast förstöras.
samt omröstningen strax därefter verkställas;
men ej må proposition göras,
örn votering skall äga rum, ej heller
någon omröstning därom tillåtas. Omröstningen
skall ske öppet. Befinnas
de avgivna rösterna lika delade, nedlägge
talmannen i en därtill avsedd
rösturna en ja-sedel och en nej-sedel,
båda lika till storlek och utseende,
tryckta och omärkta samt var för sig
slutna och hoprullade, och avgöres då
omröstningens utgång genom den sedel,
som en av kammarens ledamöter
på anmodan av talmannen upptager ur
rösturnan.
3. Fråga, varom i första punkten
av 110 § regeringsformen eller i 32 §
2 mom. eller i tredje punkten av 52 §
i denna riksdagsordning förmäles, skall
alltid avgöras genom votering. I ty
fall gälle angående voteringsproposition
jämte kontraproposition vad i
nästföregående mom. sägs; dock bör
justerad proposition anslås och därefter
omröstning genast äga rum. Sådan
omröstning skall alltid ske med tryckta
och omärkta, enkla, slutna och hoprullade
sedlar, och bör, till undvikande
av lika röstetal för ja och nej, i mål,
där blott enkel pluralitet erfordras, talmannen
vid varje omröstning före sedlarnas
uppräkning en bland dem uttaga
och genast förseglad avlägga. Örn
vid sammanräknandet av de övriga sedlarna
rösterna befinnas lika delade,
skall den förseglade sedeln öppnas och
avgöra beslutet. Är pluralitet redan
vunnen, bör den avlagda sedeln ouppbruten
genast förstöras.
Hänvisning: Konstitutionsutskottets memorial nr 15 &r 1930.
Första kammarens protokoll den 12 mars 1930.
Andra kammarens protokoll den 12 mars 1930.
36 Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.
Anmärkning: Antager riksdagen de under 1) upptagna förslagen till ändrad
lydelse av §§ 52 och 60 riksdagsordningen, lärer det under förevarande punkt 3)
upptagna förslaget till ändrad lydelse av § 60 riksdagsordningen, i följd av förekommande
skiljaktighet mellan de båda förslagen, icke kunna vinna godkännande.
För det fall att riksdagen antager de ovan under A punkterna 4), 6), 7)
och 9) upptagna vilande grundlagsförslagen eller vissa av dessa, torde konstitutionsutskottet
få åt sig uppdraget att till den statsrådsledamot, som av
Kungl. Maj :t förordnats att utöva den befattning med riksdagsärendena, varom
stadgas i § 46 riksdagsordningen, meddela, när riksdagens svar å de till grund
för besluten liggande kungl, propositionerna föreligga färdiga att överlämnas
å rikssalen.
Stockholm den 16 februari 1933.
På konstitutionsutskottets vägnar:
C. A. REUTERSKIÖLD.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Oscar G. Karlsson, greve Spens, Hellberg,
Sandegård, Sundberg, Larsén, Björkman, Mellén, Karl A. Johanson*, Borg*, Magnusson
i Tumhult*, Andersson i Igelboda*, Fast*. Olsson i Mora*, Brännberg, Petersson
i Broaryd, Andersson i Malmö*, Holmström* och Lundquist i Rotebro.
* Ej närvarande vid justeringen.
Stockholm 1933. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
330527
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1933:95 Skrivelse till Konungen angående av riksdagen beslutade ändringar i rikets grundlagar. s. 1 i texten
- Rskr. 1933:56 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ändrad lydelse av § 60 regeringsformen. s. 1 i texten