Sök i Ratio Lex

Memorial, med uppgift å vilande förslag till ändringar i grundlagarna. Till grundlagsenlig behandling far utskottet härmed för riksdagen anmäla följande under sistförflutna fyraårsperiod jämlikt § 64 riksdagsordningen såsom vilande antagna förslag till ändringar i rikets grundlagar.

1933-02-16 · 27 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 26 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1933:4, Memorial, med uppgift å vilande förslag till ändringar i grundlagarna. Till grundlagsenlig behandling far utskottet härmed för riksdagen anmäla följande under sistförflutna fyraårsperiod jämlikt § 64 riksdagsordningen såsom vilande antagna förslag till ändringar i rikets grundlagar.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets memorial Nr å.

IVr 4.

Ankom till riksdagens kansli den 17 februari 1933 kl. 1 e. m.

Konstitutionsutskottets memorial, med uppgift å vilande förslag till

ändringar i grundlagarna.

Till grundlagsenlig behandling far utskottet härmed för riksdagen anmäla

följande under sistförflutna fyraårsperiod jämlikt § 64 riksdagsordningen såsom

vilande antagna förslag till ändringar i rikets grundlagar.

Utskottet har funnit lämpligt uppdela de vilande grundlagsförslagen i

två huvudgrupper, A och B, gruppen A omfattande de förslag, vilka lära

kunna antagas och träda i kraft omedelbart, samt gruppen B omfattande övriga

förslag, vilka, därest de godkännas, dock ej lära kunna tillämpas under

nu pågående riksdag, och vari besluten förty icke lära böra expedieras förr än

vid tidpunkt närmare riksdagens slut.

Förslag

till ändringar i grundlagarna, llän skjutna till grundlagsenlig behandling

vid nu pågående riksdag:

A.

1) angående ändrad lydelse av §§ 12, 23, 38 mom. 1 och 50 riksdagsordningen.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

§ 12. § 12.

Ledamot av första kammaren, som

icke är bosatt å ort där riksdag hålles,

åtnjuter av statsmedel ersättning för

resekostnad till och från riksdagen

samt i dagtraktamente under riksdagen

trettiotvå riksdaler, vilket dagtraktamente

dock ej må överstiga sammanlagt

fyratusen femhundra riksdaler.

Ledamot, som under lagtima

riksdag efter beviljad ledighet besöker

hemorten, åge att av statsmedel

undfå ersättning för därav föranledd

resekostnad, dock högst för två resor

fram och åter.

Ledamot. av första kammaren, som

är bosatt å ort där riksdag hålles, undfår

i dagtraktamente tjugufyra riks
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

11

(Nuvarande lydelse:)

daler, vilket dagtraktamente dock

ej må överstiga sammanlagt tretusen

fyrahundra riksdaler.

Ben ledamot av kammaren, som

icke i rätt tid vid riksdagen sig inställer,

skall för varje dag han utebliver

vara förlustig det honom enligt

föregående moment tillkommande dagtraktamente.

Vill ledamot av kammaren befattningen

sig avsäga, äger han det göra

vid valtillfället eller sedermera, mellan

riksdagar, hos Konungens befallningshavande.

§ 23.

Ledamot av andra kammaren åtnjuter

av statsmedel resekostnadsersättning

samt arvode eller dagtraktamente,

enligt vad i 12 § är i fråga om första

kammaren stadgat.

Den ledamot av kammaren, som icke

i rätt tid vid riksdagen sig inställer,

skall för varje dag han utebliver vara

förlustig det honom enligt föregående

moment tillkommande dagtraktamente.

(Föreslagen lydelse:)

Vill ledamot av första kammaren

befattningen sig avsäga, äger han det

göra vid valtillfället eller sedermera,

mellan riksdagar, hos Konungens befallningshavande.

c. Gemensamma bestämmelser.

§ 23.

1. Ledamot av riksdagen äger av

statsmedel åtnjuta arvode och reseersättning

under de villkor och i enlighet

med de särskilda föreskrifter, som

meddelas i en av Konungen och riksdagen

samfällt beslutad stadga om

ersättnings utgående för riksdagsmannauppdragets

fullgörande.

2. För lagtima riksdag, som ej enligt

§ 5 upplöses, innan den varit fyra

månader tillsammans, så ock för sådant

senare sammanträde av lagtima

riksdag, som i § 5 avses, utgår till ledamot

av riksdagen, som är bosatt å

ort där riksdagen hålles, arvode med

tre tusen kronor samt till annan riksdagens

ledamot arvode med fyra tusen

kronor.

Vid urtima riksdag utgår till ledamot

av riksdagen för den tid riksdagen

är samlad arvode med ett belopp

motsvarande, för månad räknat, en

fjärdedel av det för lagtima riksdag

utgående arvodet, dock högst med

nämnda arvodes hela belopp.

3. Ledamot av riksdagen åtnjuter

ersättning för resa till och från riks
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets memorial Nr -4.

(Nuvarande lydelse:)

c. Gemensamma bestämmelser.

§ 24.

Rösträtt må —- --är röstberät
tigad.

§ 38.

1. Kontitutionsutskottet tillkommer

att granska rikets grundlagar,

vallagen, stadgan örn val av talmän

och vice talmän i riksdagens kamrar,

stadgan örn val till riksdagens utskott

ävensom de reglementariska föreskrifter,

vilka riksdagen jämlikt § 78 äger

fastställa, samt att hos riksdagen föreslå

de ändringar däruti, dem utskottet

anser högst nödiga eller nyttiga

och möjliga att verkställa, så ock att

meddela utlåtande över de från kamrarna

till utskottet hänvisade grundlags-

och vallagsfrågor samt frågor

rörande omförmälda stadgar och föreskrifter.

(Föreslagen lydelse:)

dagen. Besöker ledamot under lagtima

riksdag efter beviljad ledighet

hemorten, äger han jämväl undfå ersättning

för därav föranledd resekostnad,

dock högst för fem resor fram

och åter.

§ 24.

Rösträtt må---är röstberätti
gad.

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet tillkommer

att granska rikets grundlagar, vallagen,

stadgan örn ersättnings utgående

för riksdagsmannauppdragets fullgörande,

stadgan örn val av talmän och

vice talmän i riksdagens kamrar, stadgan

örn val till riksdagens utskott

ävensom de reglementariska föreskrifter,

vilka riksdagen jämlikt § 78 äger

fastställa, samt att hos riksdagen föreslå

de ändringar däruti, dem utskottet

anser högst nödiga eller nyttiga

och möjliga att verkställa, så ock att

meddela utlåtande över de från kamrarna

till utskottet hänvisade grundlags-

och vallagsfrågor samt frågor

rörande omförmälda stadgar och föreskrifter.

§ 50.

Den i---sina befattningar.

Suppleant må — — — nämndens

sammanträden.

Konungen sammankallar---

förordnar Konungen.

Skulle minst -— --nämnden sam
mankallad.

Ledamot av nämnden åtnjute ej någon

ersättning under den tid riksdagen

är samlad. För inställelse vid

§ 50.

Den i---sina befattningar.

Suppleant må — — — nämndens

sammanträden.

Konungen sammankallar — — —

förordnar Konungen.

Skulle minst — — — nämnden

sammankallad.

Ledamot av nämnden åtnjute ej någon

ersättning under den tid riksdagen

är samlad. För inställelse vid

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr h.

13

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

sammanträde, då riksdagen ej är sam- sammanträde, då riksdagen ej är samlad,

utgår ersättning enligt de i 12 och lad, utgår ersättning enligt de i § 23

23 §§ bestämda grunder. för urtima riksdag bestämda grunder.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 23 år 1932.

Första kammarens protokoll den 18 maj 1932.

Andra kammarens protokoll den 18 maj 1932.

Anmärkning: Jfr nedan under 3) beträffande § 38 riksdagsordningen och under

2) beträffande § BO riksdagsordningen.

2) angående ändrad lydelse

§ 50.

Den i--- —- sina befattningar.

Suppleant må ej inträda såsom ledamot

i annat fall än då ledighet i

nämnden inträffat. Beträffande den

ordning, som vid inträde skall iakttagas

mellan suppleanterna, gälle enahanda

bestämmelser som i fråga örn

suppleants inträde i utskott. Ej må

den, som är suppleant, övervara nämndens

sammanträden.

Konungen sammankallar---

förordnar Konungen.

Skulle minst — — — nämnden

sammankallad.

Ledamot av — — — bestämda

grunder.

av § 50 riksdagsordningen.

§ 50.

Den i---sina befattningar.

Inträffar ledighet i nämnden, inträde

suppleant såsom ledamot i den avgångnes

ställe. Har ledamot hos Konungen

anmält förfall, må suppleant

kallas att i den frånvarandes ställe

tjänstgöra i nämnden. Beträffande

den ordning, som vid inträde skall

iakttagas mellan suppleanterna, gälle

enahanda bestämmelser som i fråga örn

suppleants inträde i utskott. Ej må

den, som är suppleant, i annat fall än

här ovan sägs övervara nämndens sammanträden.

Konungen sammankallar — — —

förordnar Konungen.

Skulle minst---nämnden sam
mankallad.

Ledamot av — — — bestämda

grunder.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 25 år 1930.

Första kammarens protokoll den 30 april 1930.

Andra kammarens protokoll den 30 april 1930.

Anmärkning: Antager riksdagen såväl det ovan under 1) som det under förevarande

punkt 2) upptagna förslaget till ändrad lydelse av § 50 riksdagsordningen

och godkänner Konungen båda besluten, kommer paragrafen att erhålla lönande

lydelse.

§ 50.

Den i__—--sina befattningar.

Inträffar ledighet i nämnden, inträde suppleant såsom ledamot i den avgangnes

ställe. Har ledamot hos Konungen anmält förfall, må suppleant kallas att i den

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

frånvarandes ställe tjänstgöra i nämnden. Beträffande den ordning, som vid inträde

skall iakttagas mellan suppleanterna, gälle enahanda bestämmelser som i fråga

örn suppleants inträde i utskott. Ej må den, som är suppleant, i annat fall än

här ovan sägs övervara nämndens sammanträden.

Konungen sammankallar-----förordnar Konungen.

Skulle minst — — — — — nämnden sammankallad.

Ledamot av nämnden åtnjute ej någon ersättning under den tid riksdagen är

samlad. För inställelse vid sammanträde, då riksdagen ej är samlad, utgår ersättning

enligt de i § 23 för urtima riksdag bestämda grunder.

3) angående ändrad lydelse av § 38 moni. 5 riksdagsordningen och § 2

4:o tryckfrihetsförordningen.

Riksdagsordningen.

§ 38. § 38.

2.

4:o. I grund---som helst.

Vid föregående---ovägerli
gen

iakttagas:

Att protokoll, hållna hos Konungen

i ministeriella ärenden och kommandomål,

eller statsrådets protokoll och

handlingar, eller riksståndens, eller

utrikesnämndens, eller konstitutionsutskottets,

rörande statsrådet, eller

banko- och riksgäldsverkens, eller

banko- och statsutskottens, eller revisorers

över banko- och riksgäldsverken,

rörande samma verks hemliga

5. I den mån utskottet, med hänsyn

till rikets säkerhet eller andra av

förhållandet till främmande makt betingade,

synnerligen viktiga skäl, finner

i visst ämne meddelade upplysningar

böra hemliga hållas, vare utskottets

ledamöter till tystnadsplikt

förbundna. Ledamot eller suppleant

skall första gången han är närvarande

vid sammanträde med utskottet avgiva

försäkran örn tystnadspliktens

iakttagande.

4:o. I grund---som helst.

Vid föregående •—- —- — ovägerligen

iakttagas:

Att protokoll, hållna hos Konungen

i ministeriella ärenden och kommandomål,

eller statsrådets protokoll och

handlingar, eller riksståndens, eller

utrikesnämndens, eller konstitutionsutskottets,

rörande statsrådet eller

rörande upplysningar, som prövats

böra hemliga hållas, eller banko- och

riksgäldsverkens, eller banko- och

statsutskottens, eller revisorers över

Try ckfriketsf öro rdnin gen.

§ 2.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr -4.

15

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

ärenden, icke kunna före femtio år

efter protokollets eller handlingens

datum till tryckning fordras, eller,

utan vederbörandes tillstånd, utbekom
mas.

Utgivas sådana---—• icke

uppenbara.

banko- och riksgäldsverken, rörande

samma verks hemliga ärenden, icke

kunna före femtio år efter protokollets

eller handlingens datum till

tryckning fordras, eller, utan vederbörandes

tillstånd, utbekommas. Utgivas

sådana — — — icke uppenbara.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets memorial nr 33 år 1932.

Första kammarens protokoll den 6 juni 1932.

Andra kammarens protokoll den 6 juni 1932.

Anmärkning: Antager riksdagen såväl det ovan under 1) som det under förevarande

punkt 3) upptagna förslaget till ändrad lydelse av § 38 riksdagsordningen

och godkänner Konungen båda besluten, kommer paragrafen att erhålla följande

lydelse:

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet tillkommer att granska rikets grundlagar, vallagen,

stadgan örn ersättnings utgående för riksdagsmannauppdragets fullgörande, stadgan

örn val av talmän och vice talmän i riksdagens kamrar, stadgan örn val till

riksdagens utskott ävensom de reglementariska föreskrifter, vilka riksdagen jämlikt

§ 78 äger fastställa, samt att hos riksdagen föreslå de ändringar däruti, dem

utskottet anser högst nödiga eller nyttiga och möjliga att verkställa, så ock att

meddela utlåtande över de från kamrarna till utskottet hänvisade grundlags- och

vallagsfrågor samt frågor rörande omförmälda stadgar och föreskrifter.

2. Utskottet skall —-----sådana ämnen.

3. Utskottet åligger---— — regeringsformen stadgat.

4. Utskottet tillkommer-----vägrar proposition.

5. I den mån utskottet, med hänsyn till rikets säkerhet eller andra av förhållandet

till främmande makt betingade, synnerligen viktiga skäl, finner i visst

ämne meddelade upplysningar böra hemliga hållas, vare utskottets ledamöter till

tystnadsplikt förbundna. Ledamot eller suppleant skall första gången han är närvarande

vid sammanträde med utskottet avgiva försäkran örn tystnadspliktens iakttagande.

Jfr nedan under 4) beträffande § 2 4:o tryckfrihetsförordningen.

4) angående ändrad lydelse av § 2 4:o tryckfrihetsförordningen.

§ 2. § 2.

4:o. I grund — — — som helst.

Vid föregående tillåtelse skola följande

undantag ovägerligen iakttagas:
Att

protokoll,---icke uppen
bara.

4:o. I grund--— som helst.

Vid föregående tillåtelse skola följande

undantag ovägerligen iakttagas:
Att

protokoll, — — — icke uppenbara.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Konstitutionsutskottets memorial Nr b.

(Nuvarande lydelse:)

Att ej — — — femtio riksdaler.

Att mobiliseringsplaner -— — —

skriften konfiskeras.

Att, där — ■— —- skriften konfiskeras.

Att, då--- — sexton skillingar.

Att, i — — — femtio riksdaler.

Det skall —- — — sexton skillingar.

Att protokoll--- — sexton skil
lingar.

Att ingen — — — sexton skillingar.

Att läkares — -—■ — sexton skillingar.

Att handlingar — — — sexton

skillingar.

Att till---sexton skillingar.

Att utdrag — — — femtio riksdaler.

Att till —- — — trehundra riksdaler.

Att uppgifter---femtio riks
daler.

Att för — — — trehundra riksdaler.

Att följande brev och handlingar,

nämligen:

från bankinspektionen till bank avlåtna

ämbetsbrev, de handlingar, varå

desamma grundas, och svarsskrivelser

å sådana ämbetsbrev, samtliga i

vad de röra enskildas förhållanden

till bank,

från tillsynsmyndigheten över

fondkommissionsrörelse och fondbörsverksamhet

till vederbörande yrkesutövare

avlåtna ämbetsbrev, de handlingar,

varå desamma grundas, och

svar sskrivelser å sådana ämbetsbrev,

(Föreslagen lydelse:)

Att ej — -—- — femtio riksdaler.

Att mobiliseringsplaner — — —

skriften konfiskeras.

Att, där — — — skriften konfiskeras.

Att, då —- — — sexton skillingar.

Att, i — — — femtio riksdaler.

Det skall — — — sexton skillingar.

Att protokoll---sexton skil
lingar.

Att ingen--— sexton skil
lingar.

Att läkares — —- — sexton skillingar.

Att handlingar--— sexton

skillingar.

Att till---sexton skillingar.

Att utdrag--— femtio riks
daler.

Att till — — — trehundra riksdaler.

Att uppgifter---femtio riks
daler.

Att för — — — trehundra riksdaler.

Att följande handlingar, nämligen:

till tillsynsmyndighet över banker,

sparbanker och försäkring sanstalter

inkomna handlingar, därifrån utgångna

skrivelser samt där förda

protokoll och anteckningar, samtliga

i vad de röra enskildas förhållanden

till bank, sparbank eller försäkringsanstalt,

till tillsynsmyndigheten över fondkommissionsrörelse

och fondbörsverksamhet

inkomna handlingar, därifrån

utgångna skrivelser samt där förda

protokoll och anteckningar, samtliga

i vad de röra vederbörande yrkesut
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr h.

17

(Nuvarande lydelse:)

samtliga i vad de röra siagda yrkesutövares

enskilda affärer eller andra

personers ekonomiska förhållanden,

icke må utlämnas, förrän femton år

från brevets eller handlingens datum

förflutit. Den häremot bryter, så

ock den, som i tryck offentliggör

dylik handling, vilken obehörigen utlämnats,

bote femtio riksdaler.

Att ansökning —--femtio riks
daler.

Att i —--skriften konfiske
ras.

Att av---skriften konfiske
ras.

Att handlingar — — — skriften

konfiskeras.

Att sådant, — — — själva huvudsaken.

I övrigt---stadgat är.

(Föreslagen lydelse:)

övares enskilda affärer eller andra

personers ekonomiska förhållanden,

icke må utlämnas, förrän femton

år förflutit från handlingens datum,

därest icke vederbörande tillsynsmyndighet

för fullgörande av sin uppgift

så prövar nödigt. Den häremot bryter,

så ock den, som i tryck offentliggör

dylik handling, vilken obehörigen

utlämnats, bote femtio riksdaler.

Att ansökning — — — femtio

riksdaler.

Att i--— skriften konfiske
ras.

Att av — — — skriften konfiskeras.

Att handlingar — — — skriften

konfiskeras.

Att sådant,---själva huvud
saken.

I övrigt — — — stadgat är.

Hänvisning: Kungl. Maj :ts proposition nr 196 till 1932 års riksdag.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 30 år 1932.

Första kammarens protokoll den 28 maj 1932.

Andra kammarens protokoll den 28 maj 1932.

Anmärkning: Antager riksdagen såväl det ovan under 3) som det under förevarande

punkt 4) upptagna, av Kungl. Maj :t föreslagna och av riksdagen i oförändrad

form såsom vilande antagna förslaget till ändrad lydelse av § 2 4:o tryckfrihetsförordningen,

och godkänner Konungen det förra beslutet, kommer paragrafen

därefter att erhålla följande lydelse:

§ 2.

4:o. I grund — — — — — som helst.

Vid föregående tillåtelse skola följande undantag ovägerligen iakttagas:

Att protokoll, hållna hos Konungen i ministeriella ärenden och kommandomål,

eller statsrådets protokoll och handlingar, eller riksståndens, eller utrikesnämndens,

eller konstitutionsutskottets, rörande statsrådet eller rörande upplysningar, som

prövats böra hemliga hållas, eller banko- och riksgäldsverkens, eller banko- och

statsutskottens, eller revisorers över banko- och riksgäldsverken, rörande samma

verks hemliga ärenden, icke kunna före femtio år efter protokollets eller handlingens

datum till tryckning fordras, eller, utan vederbörandes tillstånd, utbekommas.

Utgivas sådana--—--icke uppenbara.

Bihang till riksdagens protokoll 193S. 5 sami. Nr 3—k.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

Att ej-----femtio riksdaler.

Att mobiliseringsplaner-----skriften konfiskeras.

att, där-----skriften konfiskeras.

Att, då--— — — sexton skillingar.

Att, i----— femtio riksdaler.

Det skall-----sexton skillingar.

Att protokoll-----sexton skillingar.

Att ingen-----sexton skillingar.

Att läkares —-----sexton skillingar.

Att handlingar-----sexton skillingar.

Att till-----sexton skillingar.

Att utdrag-----femtio riksdaler.

Att till-----trehundra riksdaler.

Att uppgifter-----femtio riksdaler.

Att för-----trehundra riksdaler.

Att följande handlingar, nämligen:

till tillsynsmyndighet över banker, sparbanker och försäkringsanstalter inkomna

handlingar, därifrån utgångna skrivelser samt där förda protokoll och anteckningar,

samtliga i vad de röra enskildas förhållanden till bank, sparbank eller försäkringsanstalt,

till tillsynsmyndigheten över fondkommissionsrörelse och fondbörsverksamhet inkomna

handlingar, därifrån utgångna skrivelser samt där förda protokoll och anteckningar,

samtliga i vad de röra vederbörande yrkesutövares enskilda affärer eller

andra personers ekonomiska förhållanden,

icke må utlämnas, förrän femton år förflutit från handlingens datum, därest

icke vederbörande tillsynsmyndighet för fullgörande av sin uppgift så prövar nödigt.

Den häremot bryter, så ock den, som i tryck offentliggör dylik handling,

vilken obehörigen utlämnats, bote femtio riksdaler.

Att ansökning-----femtio riksdaler.

Att i-----skriften konfiskeras.

Att av-----skriften konfiskeras.

Att handlingar —- —---skriften konfiskeras.

Att sådant,-----själva huvudsaken.

I övrigt-----stadgat är.

5) angående ändrad lydelse av § 9 riksdagsordningen.

§ 9-

Till ledamöter i första kammaren

kunna endast väljas män och kvinnor,

som uppnått trettiofem års ålder samt

äga och minst tre år näst före valet

ägt fastighet till taxeringsvärde, ej

understigande femtiotusen riksdaler,

eller ock till staten skatta sami under

tid, som nyss är sagd, skattat för minst

tre tusen riksdaler årlig inkomst.

Kommer riksdagsman, efter det han

vald blivit, i den ställning, att han ej

§ 9.

Till ledamöter i första kammaren

kunna endast väljas i kommunernas

allmänna angelägenheter röstberättigade

män och kvinnor, som uppnått 35

års ålder. Kommer riksdagsman, efter

det han blivit vald, i den ställning, att

han ej längre skulle varit valbar till

ledamot i kammaren, frånträder han

sin befattning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

1

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

längre skulle varit valbar till ledamot

i kammaren, frånträder lian sin befattning.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 20 år 1929.

Första kammarens protokoll den 25 maj 1929.

Andra kammarens protokoll den 25 maj 1929.

6) angående ändrad lydelse av § 51 regeringsformen.

§ 51.

I de fall, då Konungen eller regenten

eller statsrådet sammankallar riksdagen,

fastställes tiden för dess sammanträde

efter sjunde och inom tjugonde

dagen från den, då kallelsen blivit

uti allmänna tidningarna kungjord.

§ 51.

I de fall, då Konungen eller regenten

eller statsrådet sammankallar riksdagen,

fastställes tiden för dess sammanträde

tidigast till andra och sist

till tjugonde dagen från den, då kallelsen

blivit uti allmänna tidningarna

kungjord.

Hänvisning: Kungl. Maj :ts proposition nr 103 till 1932 års riksdag.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 11 år 1932.

Första kammarens protokoll den 9 april 1932.

Andra kammarens protokoll den 6 april 1932.

Anmärkning: Det av Kungl. Majit framlagda förslaget till ändrad lydelse av

§ 51 riksdagsordningen Ilar av riksdagen i oförändrad form antagits såsom vilande.

7) angående ändrad lydelse av § 7 riksdagsordningen.

§ 7.

1. Valkretsarna indelas — — —

fastställes i vallagen.

2. Varje år---stadgas i val
lagen.

3. Har Konungen — — — valkretsen

tillhör.

4. Har i en valkrets riksdagsman

avgått före åttaårsperiodens slut, och

är ej annan valkrets, till följd av ny

bestämmelse örn riksdagsmännens antal

för de särskilda valkretsarna, berättigad

till den lediga platsen, fylles ledighetm

på sätt i vallagen sägs. Skall

ledigheten fyllas genom nytt val, verkställes

sådant för den återstående tiden.

§ 7.

1. Valkretsarna indelas---

fastställes i vallagen.

2. Varje år---stadgas i val
lagen.

3. Har Konungen — — — valkretsen

tillhör.

4. Har i en valkrets riksdagsman

avgått före åttaårsperiodens slut, eller

skall plats, när åttaårsperioden för

en valkrets tilländalupit, övergå från

denna till valkrets inom annan grupp,

besättes platsen på sätt i vallagen stadgas

för tiden intill utgången av den

åttaårsperiod, för vilken val senast hållits

i den till platsen berättigade valkretsen;

dock att, där platsen redan

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

(Nuvarande lydelse:)

5. Skall plats, när åttaårsperioden

för en valkrets tilländalupit, övergå

från denna till valkrets inom annan

grupp, varde under åttonde året avi

sagda period, å tid, som i 2 mom. sägs,

inom sistnämnda valkrets nytt val anställt

för det eller de år, som återstå

av löpande åttaårsperiod för samma

valkrets.

6. Har i en valkrets riksdagsman

avgått före åttaårsperiodens slut,

och är annan valkrets berättigad till

den lediga platsen, varde i sistnämnda

valkrets nytt val anställt för tid,

som i 3 mom. avses; dock att, där

platsen jämlikt 2 eller 5 mom. redan

är tillsatt för tid efter löpande året,

det val, som för ledighetens fyllande

hålles, skall gälla allenast till årets

slut.

(Föreslagen lydelse:)

är tillsatt för tid efter löpande året,

besättandet skall ske allenast för tiden

till årets slut.

Hänvisning: Kungl. Maj :ts proposition nr 104 till 1932 års riksdag.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 15 år 1932.

. Första kammarens protokoll den 9 april 1932.

Andra kammarens protokoll den 6 april 1932.

Anmärkning: Det av Kungl. Majit framlagda förslaget till ändrad lydelse av

§ 7 riksdagsordningen har av riksdagen i oförändrad form antagits såsom vilande.

8) angående ändrad lydelse av § 5 6:0 tryckfrihetsförordningen.

§ 5. § 5.

- 6:0. Förbrytelser emot denna lag

upptagas vid rådstuvurätten i den stad,

där skrift, som föranlett åtal, blivit

tryckt, eller, örn den blivit tryckt å

ört, som lyder under landsrätt, vid

rådstuvurätten i den stad, där länets

styrelse har sitt säte. Stämningstid

vare åtta dagar. Uppstår fråga örn

boktryckares eller författares av en

tryckt skrift tilltalande eller hörande,

böra han eller de vid rätten personligen

till svars stånda, men åtnjute i övrigt

6:0. Förbrytelser emot denna lag

upptagas vid rådstuvurätten i den stad,

där skrift, som föranlett åtal, blivit

tryckt, eller, om den blivit tryckt å

ort, som lyder under landsrätt, vid

rådstuvurätten i den stad, där länets

styrelse har sitt säte. Stämningstid

vare åtta dagar. Uppstår fråga örn

boktryckares eller författares av en

tryckt skrift tilltalande eller hörande,

åtnjute han eller de deras rättegångsförmåner,

enligt allmän lag och sär
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr b.

21

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

deras rättegångsföimåner, enligt all- skilda författningar, uti allt vad genom

män lag och särskilda författningar, detta förordnande icke uttryckligen

uti allt vad genom detta förordnande annorlunda stadgat är.

icke uttryckligen annorlunda stadgat

är.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 18 år 1932.

Första kammarens protokoll den 23 april 1932.

Andra kammarens protokoll den 23 april 1932.

9) angående ändrad lydelse av § 60 regeringsformen.

§ 60.

Till bevillningar räknas tull- och accismedlen,

postmedlen, chartae-sigillataeavgiften,

husbehovsbrännerimedlen

samt vad varje riksdag dessutom särskilt

såsom bevillning sig åtager. Ej

må några allmänna avgifter, av vad

namn och beskaffenhet som helst, utan

riksdagens samtycke kunna förhöjas,

tullen å inkommande och utgående

spannmål allena undantagen. Ej heller

må Konungen statens inkomster

förpakta eller, till vinning för Sig och

kronan eller enskilda personer och

korporationer, några monopolier fastställa.

§ 60.

Till bevillningar räknas tull- och

accismedlen, chartae-sigillataeavgiften,

husbehovsbrännerimedlen samt vad

varje riksdag dessutom särskilt såsom

bevillning sig åtager. Ej må några

allmänna avgifter, av vad namn och

beskaffenhet som helst, utan riksdagens

samtycke kunna förhöjas, tullen

å inkommande och utgående spannmål

allena undantagen. Ej heller må Konungen

statens inkomster förpakta eller,

till vinning för Sig och kronan eller

enskilda personer och korporationer,

några monopolier fastställa.

Hänvisning: Kungl. Marits proposition nr 82 till 1932 års riksdag.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21 år 1932.

Första kammarens protokoll den 23 april 1932.

Andra kammarens protokoll den 23 april 1932.

Anmärkning: Det av Kungl. Maj :t framlagda förslaget till ändrad lydelse av

§ 60 regeringsformen har av riksdagen i oförändrad form antagits såsom vilande.

10) angående ändrad lydelse av § 72 regeringsformen och § 73 riksdagsordningen.

Regeringsformen.

§ 72.

Riksbanken förbliver---stif
tad

lag.

Fullmäktige för — — — prövar

skäligt.

§ 72.

Riksbanken förbliver--— stif
tad

lag.

Fullmäktige för — — — prövar

skäligt.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Konstitutionsutskottets memorial Nr h.

(Nuvarande lydelse:)

Riksbanken allena---till ef
terrättelse.

(Föreslagen lydelse:)

Fullmäktige utse inom sig en förste

deputerad att vara chef för riksbanken

samt inom eller utom sig en suppleant

för honom att med fullmäktigs

rätt och ansvar vid inträffande förfall

träda i hans ställe.

Riksbanken allena---till ef
terrättelse.

Riksdagsordningen.

§ 73.

På samma gång och på lika sätt,

som fullmäktige enligt § 71 av riksdagen

utses, tillsättas jämväl suppleanter,

att, vid inträffande förfall för

dem, träda i deras ställe, nämligen

för de av riksdagen valda fullmäktige

i riksbanken tre och för fullmäktige i

riksgäldskontoret likaledes tre.

För varje---blivit valda.

§ 73.

På samma gång och på lika sätt,

som fullmäktige enligt § 71 av riksdagen

utses, tillsättas jämväl suppleanter,

att, vid inträffande förfall för

dem, träda i deras ställe, nämligen för

de av riksdagen valda fullmäktige i

riksbanken tre och för fullmäktige i

riksgäldskontoret likaledes tre. För

fullmäktig i riksbanken, som utsetts

till förste deputerad, utses suppleant

på sätt i § 72 regeringsformen föreskrives

och för tid, som fullmäktige i

riksbanken äga bestämma.

För varje ----blivit valda.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 34 år 1932.

Första kammarens protokoll den 7 juni 1932.

Andra kammarens protokoll den 10 juni 1932.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr k.

23

B.

1) angående ändrad lydelse av §§ 81 oell 82 regeringsformen samt §§

34, 36, 37, 39—41, 44, 52, 54, 55, 60, 79 och 80 riksdagsordningen.

Regeringsformen.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

§ 81.

Denna regeringsform---riks
dagars

beslut.

Riksdagens beslut i grundlagsfråga,

väckt av Konu/ngen, skall hos Honom

anmälas, på sätt riksdag sordningen

föreskriver. Antager riksdagen ett

inom densamma väckt grundlagsförslag,

skall beslutet därom Konungen

underställas. Konungen inhämte då,

förrän riksdagen åtskilts, hela statsrådets

tankar i ämnet och meddele

riksdagen, på rikssalen, Sitt samtycke

eller de orsaker, för vilka Han beslutet

ej godkänner.

§ 81.

Denna regeringsform---riks
dagars

beslut.

Då riksdagen hos Konungen anmält

sitt beslut i grundlagsfråga, skall Konungen,

därest beslutet innefattar bifall

till ett av Honom framlagt förslag,

förrän riksdagen åtskilts, låta

sålunda beslutad grundlagsändring genom

allmän kungörelse utfärda; och

skall Konungens beslut härom meddelas

riksdagen genom öppet brev, som

i vardera kammaren samtidigt uppläses

av en statsrådets ledamot, den Konungen

därtill förordnat. Antager riksdagen

ett inom densamma väckt grundlagsförslag,

inhämte Konungen hela

statsrådets tankar i ämnet och läte,

där Han till förslaget samtycker, det

tillkännagiva genom kungörelse och

öppet brev inom tid och på sätt nyss

sagts. Lämnar Konungen ej Sitt samtycke,

meddele Han, förrän riksdagen

åtskilts, densamma genom skrivelse de

orsaker, för vilka Han riksdagens beslut

ej godkänner.

§ 82. § 82.

Vad till ändring av grundlagarna, Vad till ändring av grundlagarna,

uti föreskriven ordning, riksdagen be- uti föreskriven ordning, riksdagen beslutit

och Konungen gillat, eller Ko- slutit och Konungen gillat, eller Konungen

föreslagit och riksdagen anta- nungen föreslagit och riksdagen antagit,

äge kraft av grundlag. git, åge, sedan öppet brev, varom i

nästföregående paragraf förmäles, blivit

i riksdagens kamrar uppläst, kraft

av grundlag.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Konstitutionsutskottets memorial Nr k.

(Nuvarande lydelse:)

(Föreslagen lydelse:)

Riksdagsordningen.

§ 34.

Konungen låter offentligen kungöra

den av Honom för riksdags öppnande

bestämda tid, som må utsättas till första

eller andra söckendagen efter riksdags

början. På den tid skola riksdagsmännen,

sedan gudstjänst med

dem hållen är, sammankomma på rikssalen,

där Konungen eller, då Han så

för gott finner, statsministern eller annan

statsrådsledamot förer ordet. Vid

detta tillfälle låter Konungen meddela

lagtima riksdag berättelse örn vad i

rikets styrelse sedan nästföregående

lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit,

ävensom till riksdagen i två

exemplar, därav ett tillställes vardera

kammaren, överlämna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behov,

innefattande även förslag rörande

sättet att genom bevillningar fylla vad

staten utöver de ordinarie inkomsterna

erfordrar; men örn riksdagen urtima

är, kungöres för densamma anledningen

till dess sammankallande och avlämnas

de förslag och framställningar,

vilka skola bliva föremål för kamrarnas

överläggningar; Konungen dock

obetaget att sedermera även andra förslag

framställa.

Då Konungen —- — — undersåtliga

vördnad.

§ 36.

Vill Konungen, med upplösande av

riksdag, förordna örn nya val i hela

riket till båda kamrarna eller den ena

av dem, skall Konungens beslut därom,

sedan Han låtit till rikssalen kalla

riksdagen, densamma därstädes meddelas.

§ 34.

Konungen låter offentligen kungöra

den av Honom för riksdags öppnande

bestämda tid, som må utsättas till första

eller andra söckendagen efter riksdags

början. På den tid skola riksdagsmännen,

sedan gudstjänst med

dem hållen är, sammankomma på rikssalen,

där Konungen eller, då Han så

för gott finner, statsministern eller

annan statsrådsledamot förer ordet.

Vid detta tillfälle later Konungen till

lagtima riksdag i två exemplar, därav

ett tillställes vardera kammaren, överlämna

propositionen angående statsverkets

tillstånd och behov, innefattande

även förslag rörande sättet att

genom bevillningar fylla vad staten

utöver de ordinarie inkomsterna erfordrar,

ävensom berättelse om vad i

rikets styrelse sedan nästföregående

lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit;

men örn riksdagen urtima är,

kungöres för densamma anledningen

till dess sammankallande och avlämnas

de förslag och framställningar,

vilka skola bliva föremål för kamrarnas

överläggningar; Konungen dock

obetaget att sedermera även andra förslag

framställa.

Då Konungen —--undersåtliga

vördnad.

§ 36.

1. Vill Konungen, med upplösande

av riksdag, förordna örn nya val i hela

riket till båda kamrarna eller den ena

av dem, meddelar Konungen, sedan

Han låtit till rikssalen kalla riksdagen,

densamma därstädes sitt beslut

härom. Beslutet må ock, där Konun
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr Jf.

25

(Nuvarande lydelse:)

Då riksdag skall avslutas, infinna

sig, på Konungens kallelse och efter

förrättad gudstjänst, riksdagsmännen

på rikssalen och framföra genom talmännen

sina välönskningar. Därefter

uppläses riksdag sbeslutet, varuppå

Konungen, själv eller genom statsministern

eller annan statsrådsledamot,

förklarar riksdagen vara avslutad.

Ärendenas beredning.

§37.

1. K varje — — — sådant bevilja.

2. Vardera kammaren — — —

ställe inträda.

3. Därest i — — — kammaren

tillsättas.

4. Å urtima — ---förekomman
de

ärenden.

5. Valen till — — — beslutad

stadga.

§ u.

Ej må statsrådsledamot, justitieråd

eller regeringsråd i utskott eller val

till utskott deltaga; ej heller någon,

av vilken riksdagen kan fordra redo

(Föreslagen lydelse:)

gen så prövar lämpligt, givas riksdagen

tillkänna genom öppet brev, som

i vardera kammaren samtidigt uppläses

av en statsrådets ledamot, den Konungen

därtill förordnat; och vare

riksdagen efter uppläsandet omedelbart

upplöst.

2. Då riksdag skall avslutas, infinna

sig, på Konungens kallelse och

efter förrättad gudstjänst, riksdagsmännen

på rikssalen och framföra ge

nom talmännen sina välönskningar,

varuppå Konungen förklarar riksdagen

vara avslutad.

Vill Konungen ej själv avsluta riksdag,

skall Konungens beslut örn avslutandet

meddelas riksdagen genom öppet

brev, som i vardera kammaren

samtidigt uppläses av en statsrådets

ledamot, den Konungen därtill förordnat;

och vare riksdagen efter uppläsandet

omedelbart avslutad.

Ärendenas beredning.

§37.

1. Å varje -— — — sådant bevilja.

2. Vardera kammaren — — —

ställe inträda.

3. Därest i — — — kammaren

tillsättas.

4. Å urtima---förekomman
de

ärenden.

5. Valen till — — — beslutad

stadga.

6. Ej må statsrådsledamot, justitieråd

eller regeringsråd i utskott eller

val till utskott deltaga.

Ej heller må någon, av vilken riks
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

(Nuvarande lydelse:)

och ansvar, inväljas i utskott, där redovisning

för hans egna ämbetsåtgärder

kan förekomma.

§ 39.

1. Statsutskottet, som skall undfå

del av Konungens angående statsverkets

tillstånd och behov till riksdagen

avlåtna proposition och äga

tillgång till alla statsverkets räkenskaper

och handlingar, åligger att, i

den mån det icke gäller jordbruksärenden

eller pensions- och indragning

sstaterna, granska, utreda och

uppgiva statsverkets tillstånd och

förvaltning samt föreslå vad till fyllandet

av dess behov erfordras, varvid

nödiga indragningar och besparingar

böra iakttagas, så ock att föreslå

beloppet av de summor, vilka, jämlikt

63 § regeringsformen, skola för

särskilda händelser avsättas, och att

uppgiva huru mycket bör genom bevillningar

utgöras, ävensom att uppgöra

förslag till riksstat.

2. Utskottet tillkommer — — —

ansvar yrka.

(Föreslagen lydelse:)

dagen kan fordra redo och ansvar, inväljas

i utskott, där redovisning för

hans egna ämbetsåtgärder kan förekomma.

Vad nu stadgats skall likväl

ej utgöra hinder att i statsutskottet invälja

förutvarande ledamot av statsrådet,

dock utan rätt för denne att inom

utskottet deltaga i behandling av ärende,

varom i § 39 mom. 2 förmäles.

§ 39.

1. Statsutskottet, som skall undfå

del av Konungens angående statsverkets

tillstånd och behov till riksdagen

avlåtna proposition och äga

tillgång till alla statsverkets räkenskaper

och handlingar, åligger att, i

den mån det icke gäller jordbruksärenden,

pensionsstaten eller riksdagsoch

revisionskostnader eller kostnader

för riksdagens hus och riksdagens

verk, granska, utreda och uppgiva

statsverkets tillstånd och förvaltning

samt föreslå vad till fyllandet av dess

behov erfordras, varvid nödiga indragningar

och besparingar böra

iakttagas, så ock att föreslå beloppet

av de summor, vilka, jämlikt 63 §

regeringsformen, skola för särskilda

händelser avsättas. Utskottet åligger

därjämte att, antingen i den ordning

§ 47 stadgar gemensamt med eller

eljest efter samråd med de övriga

utskott, vilka handlägga statsregleringsfrågor,

förslagsvis beräkna statsverkets

ordinarie inkomster, uppgiva

huru mycket bör genom bevillningar

utgöras samt uppgöra förslag till

riksstat.

2. Utskottet tillkommer---

ansvar yrka.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

27

(Nuvarande lydelse:)

§ 40.

Bevillningsutskottet åligger att bereda

alla dit från kamrarna hänvisade

frågor, som angå förändring uti

föreskrifterna örn bevillnings utgörande,

att förslagsvis beräkna inkomsterna

av de särskilda bevillningarna,

och att, sedan statsverkets

behov blivit utredda och bestämda,

opåmint föreslå sättet för bevillningens

ökande, om det erfordras, eller

dess minskande, örn sådant kan

äga rum, och i sammanhang därmed

till riksdagen avgiva förslag till bevillning

sstadgar. Utskottet må därjämte

uti bevillningsfrågor föreslå

vad det anser billigt och nyttigt.

§ 41.

1. Bankoutskottet tillhör att undersöka

och utreda riksbankens och

riksgäldskontorets styrelse och tillstånd

samt att föreslå och i mål, för

vilka utskottet fått sig sådan makt

av riksdagen uppdragen, giva föreskrifter

örn bankens och riksgäldskontorets

förvaltning ävensom att föreslå

vad till fyllandet av riksgäldsverkets

behov erfordras.

(Föreslagen lydelse:)

§ 40.

1. Bevillningsutskottet åligger att

bereda alla dit från kamrarna hänvisade

frågor, som angå föreskrifter

örn bevillnings utgörande. Utskottet

har även att, antingen i den ordning

§ 47 stadgar gemensamt med eller

eljest efter samråd med de övriga utskott,

vilka handlägga statsregleringsfrågor,

förslagsvis beräkna inkomsterna

av de särskilda bevillningarna

samt, sedan statsverkets behov

blivit utredda och bestämda, föreslå

sättet att genom bevillning åvägabringa

jämvikt i statsreglering en.

Utskottet må därjämte uti bevillningsfrågor

föreslå vad det anser billigt

och nyttigt.

2. Utskottet tillkommer ock att

meddela utlåtanden och avgiva förslag

i anledning av de från kamrarna

dit hänvisade frågor örn stiftande,

ändring, förklaring eller upphävande

av lagar och författningar rörande

kommunala skatter samt, jämväl i

andra fall än i mom. 1 avses, rörande

alkoholhaltiga varor.

§ 41.

1. Bankoutskottet tillhör att undersöka

och utreda riksbankens och

riksgäldskontorets styrelse och tillstånd

samt att föreslå och i mål, för

vilka utskottet fått sig sådan makt

av riksdagen uppdragen, giva föreskrifter

örn bankens och riksgäldskontorets

förvaltning ävensom att

föreslå vad till fyllandet av riksgäldsverkets

behov erfordras. Utskottet

skall ock meddela utlåtanden och avgiva

förslag i anledning av de från

kamrarna dit hänvisade frågor, som

avse användningen av de under riks)-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

(Nuvarande lydelse:)

2. Utskottet tillkommer ock att

meddela utlåtanden ock avgiva förslag

i anledning av de från kamrarna hänvisade

frågor örn stiftande, ändring,

förklaring eller upphävande av lagar

och författningar rörande såväl riksbanken

som andra bankinrättningar

samt örn rikets mynt.

3. Utskottet skall jämväl undfå del

av Konungens angående statsverkets

tillstånd och behov avlåtna proposition

vad angår pensions- och indragningsstatema

och med anledning därav liksom

ock med avseende å de från kamrarna

dit hänvisade frågor rörande

pensionsväsendet avgiva utlåtanden och

förslag.

§ 52.

Vid kammares sammanträde äger

varje dess ledamot rätt att till protokollet

fritt tala och utlåta sig i alla

frågor, som under överläggning komma,

och örn lagligheten av allt, som

inom kammaren sig tilldrager. En

var yttrar sig i den ordning, han därtill

sig anmält och uppropad bliver,

och må ej någon vara berättigad att

tala utom protokollet. Ingen må tillåta

sig personligen förolämpande uttryck;

sker det, äger kammaren pröva, huru
-

(Föreslag en lydelse:)

gäldskontorets förvaltning stående utlånings

fonder.

2. Utskottet tillkommer ock att

meddela utlåtanden och avgiva förslag

i anledning av de från kamrarna hänvisade

frågor örn stiftande, ändring,

förklaring eller upphävande av lagar

och författningar rörande såväl riksbanken

som andra bankinrättningar

samt örn rikets mynt ävensom angående

pensionsväsendet.

3. Utskottet skall jämväl undfå del

av Konungens angående statsverkets

tillstånd och behov avlåtna proposition,

vad angår pensionsväsendet samt riksdags-

och revisionskostnader ävensom

kostnader för riksdagens hus och riksdagens

verk, och med anledning därav

liksom ock med avseende å övriga från

kamrarna dit hänvisade frågor i dessa

ämnen avgiva utlåtanden och förslag.

§ 44.

Finnes fråga äga nära samband med

ämne, som tillhör visst ständigt utskotts

behandling, må frågan kunna

till nämnda utskott hänvisas, ändå att

den enligt föreskrifterna i §§ 38—43

skolat handläggas av annat ständigt

utskott.

§ 52.

Vid kammares sammanträde äger

varje dess ledamot rätt att till protokollet

fritt tala och utlåta sig i alla

frågor, som under överläggning komma,

och örn lagligheten av allt, som

inom kammaren sig tilldrager.

En var yttrar sig i den ordning, han

därtill sig anmält och uppropad bliver,

Bock må ledamot, som under överläggningen

i en fråga redan yttrat sig, på

sätt kammaren särskilt föreskriver,

kunna för kort genmäle till en efter
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

29

(Nuvarande lydelse:)

vida den ledamot, som sålunda sig förgått,

må av talmannen erhålla tjänlig

föreställning och varning, eller orri saken

bör till laga domstols behandling

överlämnas eller ock alldeles förfalla.

§ 54.

Konungens skrivelser---dess

yttrande.

Propositionerna böra vid lagtima

riksdag avlämnas inom sjuttio dagar

från dess öppnande, och må proposition

ej senare avlåtas, utan så är, att Konungen

finner någon under riksdagen

inträffad händelse därtill föranleda eller

prövar uppskov med framställningen

lända riket till men.

(Föreslag en lydelse:)

följande talare erhålla ordet omedelbart

efter denne.

Ej må någon vara berättigad att

tala utom protokollet.

Ingen må tillåta sig personligen

förolämpande uttryck eller eljest uppträda

på ett mot god ordning stridande

sätt. Sker det, och låter den felande

sig icke av talmannens föreställning

rätta, äger talmannen fråntaga honom

ordet. Har sådant ägt rum, må den

felande för det sammanträdet icke vidare

yttra sig. Väckes förslag, att

den ledamot, som sålunda sig förgått,

därjämte må av talmannen erhålla varning

eller att saken bör till laga domstols

behandling överlämnas, skall beslut

däröver av kammaren vid nästa

sammanträde utan föregående överläggning

fattas.

§ 54.

Konungens skrivelser---dess

yttrande.

Propositionerna böra vid lagtima

riksdag avlämnas inom sextio dagar

från dess öppnande, och må proposition

ej senare avlåtas, utan så är, att Konungen

finner någon under riksdagen

inträffad händelse därtill föranleda eller

prövar uppskov med framställningen

lända riket till men.

§ 55. § 55.

Motion i ämne, som tillhör ständigt Motion må av riksdagsman i den

utskotts behandling, må av riksdags- kammare, han tillhör, göras inom tolv

man i den kammare, han tillhör, göras dagar från riksdags öppnande. Dock

inom tio dagar från riksdags öppnan- må motion, som föranledes av kungl,

de, dock att motion i grundlagsfråga proposition, vilken efter öppnandet till

må väckas inom fyrtio dagar från öpp- riksdagen avlatits, väckas sist vid det

nandet och motion, som föranledes av sammanträde, som infaller näst efter

kungl, proposition, vilken efter öpp- tio dagar från propositionens avlämnandet

till riksdagen avlåtits, sist vid nande i kammare. I sistnämnda fall

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

(Nuvarande lydelse:)

det sammanträde, som infaller näst

efter tio dagar från propositionens avlämnande

i kammare. I sistnämnda

fall åge likväl kammare, därest den

med hänsyn till infallande helg eller

ärendets synnerliga omfattning finner

sådant nödigt, medgiva utsträckning av

motionstiden, dock längst till det sammanträde,

som infaller näst efter tjugu

dagar från propositionens avlämnande,

och må fråga härom ej väckas senare

än vid sammanträdet näst efter det,

då propositionen avläts.

Motion i ämne, som tillhör tillfälligt

utskotts behandling, må väckas

inom tjugu dagar efter riksdags öppnande,

kammare obetaget att för särskilt

fall medgiva, att sådan motion

även senare må väckas.

I frågor---är samlad.

Motion bör — — — beskaffenhet

sammanföras.

Konungens propositioner, — — —

genast avgöras.

§ 60.

1. När ärende —--överlägg
ningen

slutad.

2. Därefter bör, utom i de fall,

mom. 3 upptager, proposition framställas

i den ordning, här nedan i detta

mom. stadgas. Kan fråga bliva

föremål för bifall eller avslag, bör talmans

första proposition lyda på bifall.

Örn denna besvaras med nej, och anmärkningar

i saken blivit under överläggningen

gjorda, bör den följande

propositionen i enlighet med dem uppställas.

Innefattar ett förslag flera

delar, som ej lämpligen kunna i ett

sammanhang avgöras, bör särskild

proposition å vardera delen framstäl
-

( Föreslag en lydelse:)

äge likväl kammare, därest den med

hänsyn till infallande belg eller ärendets

synnerliga omfattning finner sådant

nödigt, medgiva utsträckning av

motionstiden, dock längst till det sammanträde,

som infaller näst efter tjugu

dagar från propositionens avlämnande.

Fråga örn sådan utsträckning må ej

väckas senare än vid andra sammanträdet

efter det, då propositionen avläts.

I frågor ----är samlad.

Motion bör — — — beskaffenhet

sammanföras.

Konungens propositioner,----

genast avgöras.

§ 60.

1. När ärende —--överlägg
ningen

slutad.

2. Därefter bör, utom i de fall,

mom. 3 upptager, proposition framställas

i den ordning, här nedan i detta

mom. stadgas.

Kan fråga bliva föremål för bifall

eller avslag, bör talmans första proposition

lyda på bifall. Örn denna besvaras

med nej, och anmärkningar i

saken blivit under överläggningen

gjorda, bör den följande propositionen

i enlighet med dem uppställas. Innefattar

ett förslag flera delar, som ej

lämpligen kunna i ett sammanhang avgöras,

bör särskild proposition å var
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr h.

31

(Nuvarande lydelse:)

las i enahanda ordning, som nu är föreskriven.

— Proposition skall alltid

endast med ja eller nej besvaras, och

talmannen tillkännagive sin uppfattning

av det svar, som lämnats, varvid

skall bero, såvida ej votering begäres,

vilken då ej må vägras; envar i

övrigt obetaget att låta sin särskilda

mening i protokollet antecknas. Ingen

må försöka att beslutet genom ny

överläggning uppriva. — Då voteras

skall, bör voteringsproposition jämte

tydlig kontraproposition genast författas,

justeras och anslås, samt omröstningen

strax därefter verkställas; men

ej må proposition göras, örn votering

skall äga rum, ej heller någon omröstning

därom tillåtas. Omröstningen

skall ske öppet. Befinnas de avgivna

rösterna lika delade, nedlägge talmannen

i en därtill avsedd rösturna en

ja-sedel och en nej-sedel, båda lika till

storlek och utseende, tryckta och

omärkta samt var för sig slutna och

hoprullade, och avgöres då omröstningens

utgång genom den sedel, som en

av kammarens ledamöter på anmodan

av talmannen upptager ur rösturnan.

3. Fråga, varom i första punkten

av 110 § regeringsformen eller i 32 §

2 mom. eller i tredje punkten av 52 §

i denna riksdagsordning förmäles,

skall alltid avgöras genom votering. I

ty fall gälle angående voteringsproposition

jämte kontraproposition vad i

nästföregående mom. sägs; och hör, sedan

nämnda propositioner anslagits,

omröstning genast äga rum. Sådan

omröstning skall alltid ske med tryckta

och omärkta, enkla, slutna och hoprullade

sedlar, och bör, till undvikande

(Föreslagen lydelse:)

dera delen framställas i enahanda ordning,

som nu är föreskriven.

Proposition skall alltid endast med

ja eller nej besvaras, och talmannen

tillkännagive sin uppfattning av det

svar, som lämnats, varvid skall bero,

såvida ej votering begäres, vilken då

ej må vägras; envar i övrigt obetaget

att låta sin särskilda mening i protokollet

antecknas. Ingen må försöka att

beslutet genom ny överläggning uppriva.

Då voteras skall, bör voteringsproposition

jämte tydlig kontraproposition

genast författas, justeras och uppläsas,

samt omröstningen strax därefter

verkställas; men ej må proposition

göras, örn votering skall äga rum, ej

heller någon omröstning därom tillåtas.

Omröstningen skall ske öppet.

Befinnas de avgivna rösterna lika delade,

nedlägge talmannen i en därtill

avsedd rösturna en ja-sedel och en nejsedel,

båda lika till storlek och utseende,

tryckta och omärkta samt var

för sig slutna och hoprullade, och avgöres

då omröstningens utgång genom

den sedel, som en av kammarens ledamöter

på anmodan av talmannen upptager

ur rösturnan.

3. Fråga, varom i första punkten

av 110 § regeringsformen eller i 32 §

2 mom. eller i sista stycket av 52 § i

denna riksdagsordning förmäles, skall

alltid avgöras genom votering. I ty

fall gälle angående voteringsproposition

jämte kontraproposition vad i

nästföregående mom. sägs; dock hör

justerad proposition anslås och därefter

omröstning genast äga rum.

Sådan omröstning skall alltid ske

med tryckta och omärkta, enkla, slutna

och hoprullade sedlar, och bör, till

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

(Nuvarande lydelse:)

av lika röstetal för ja och nej, i mål,

där blott enkel pluralitet erfordras,

talmannen vid varje omröstning före

sedlarnas uppräkning en bland dem uttaga

och genast förseglad avlägga. Örn

vid sammanräknandet av de övriga

sedlarna rösterna befinnas lika delade,

skall den förseglade sedeln öppnas och

avgöra beslutet. Är pluralitet redan

vunnen, bör den avlagda sedeln ouppbruten

genast förstöras.

§ 79.

De framställningar till Konungen,

vilka riksdagen beslutar, skola, ävensom

svaren på Hans till riksdagen avlåtna

förslag, genom skrivelser till

Konungen avlämnas. Å Konungens

propositioner i frågor orri stiftande,

ändring, förklaring eller upphävande

av grundlag skola riksdagens svar,

därest heslutet innefattar bifall till

Konungens förslag, på riksalen å dag,

som Konungen utsätter, överlämnas.

§ 80.

I mål---ärendet berett.

Uppsättandet och expedierandet av

andra för bägge kamrarna gemensamma

skrivelser, ävensom av riksdagsbeslutet,

besörjes genom ett särskilt

riksdagens kansli under inseende

av två inom första och två inom

andra kammaren därtill utsedda ledamöter,

vilka jämväl, tillika med

kamrarnas talmän och vice talmän,

tillkommer att utse och förordna de

tjänstemän, som riksdagen anser för

detta kansli erforderliga.

Ej må expedition över något riksdagens

beslut utgå förr än den blivit

inför kamrarna justerad. Riks
-

(Föreslagen lydelse:)

undvikande av lika röstetal för ja och

nej, i mål, där blott enkel pluralitet erfordras,

talmannen vid varje omröstning

före sedlarnas uppräkning en

bland dem uttaga och genast förseglad

avlägga. Örn vid sammanräknandet av

de övriga sedlarna rösterna befinnas

lika delade, skall den förseglade sedeln

öppnas och avgöra beslutet. Är

pluralitet redan vunnen, bör den avlagda

sedeln ouppbruten genast förstöras.

§ 79.

De framställningar till Konungen,

vilka riksdagen beslutar, skola, ävensom

svaren på Hans till riksdagen avlåtna

förslag, genom skrivelser till Konungen

avlämnas.

§ 80.

I mål--— ärendet berett.

Uppsättandet och expedierandet av

andra för bägge kamrarna gemensamma

skrivelser besörjes genom ett

särskilt riksdagens kansli under inseende

av två inom första och två inom

andra kammaren därtill utsedda

ledamöter, vilka jämväl, tillika med

kamrarnas talmän och vice talmän,

tillkommer att utse och förordna de

tjänstemän, som riksdagen anser för

detta kansli erforderliga.

Ej må expedition över något riksdagens

beslut utgå förr än den blivit

inför kamrarna justerad. Från

s. 33 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr -4.

33

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

dagsbeslutet skall av riksdagens le- riksdagen utgående expeditioner undamöter

underskrivas. Övriga från dertecknas av talmännen,

riksdagen utgående expeditioner undertecknas

endast av talmännen.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 26 och memorial nr 33 år

1932.

Första kammarens protokoll den 21 maj och 6 juni 1932.

Andra kammarens protokoll den 25 maj och 6 juni 1932.

Anmärkning: Jfr nedan under 2) angående § 55 riksdagsordningen och under

3) angående § 60 riksdagsordningen.

2) angående ändrad lydelse av § 55 riksdagsordningen.

§ 55.

Motion i ämne, som tillhör ständigt

utskotts behandling, må av riksdagsman

i den kammare, han tillhör,

göras inom tio dagar från riksdags

öppnande, dock att motion i grundlagsfråga

må väckas inom fyrtio dagar

från öppnandet och motion, som

föranledes av kungl, proposition, vilken

efter öppnandet till riksdagen avlåtits,

sist vid det sammanträde, som

infaller näst efter tio dagar från propositionens

avlämnande i kammare.

I sistnämnda fall åge likväl kammare,

därest den med hänsyn till infallande

helg eller ärendets synnerliga

omfattning finner sådant nödigt,

medgiva utsträckning av motionstiden,

dock längst till det sammanträde,

som infaller näst efter tjugu

dagar från propositionens avlämnande,

och må fråga härom ej väckas senare

än vid sammanträdet näst efter

det, då propositionen avläts.

Motion i •— --må väckas.

I frågor, —■ ■— — är samlad.

Motion bör — — — beskaffenhet

sammanföras.

§ 55.

Motion i ämne, som tillhör ständigt

utskotts behandling, må av riksdagsman

i den kammare, han tillhör,

göras inom tio dagar från riksdags

öppnande, dock att motion i grundlagsfråga

må väckas inom fyrtio dagar

från öppnandet och motion, som

föranledes av kungl, proposition, vilken

efter öppnandet till riksdagen

avlåtits, sist vid det sammanträde,

som infaller näst efter tio dagar från

propositionens avlämnande i kammare.

I sistnämnda fall äge likväl

kammare, därest den med hänsyn till

infallande helg eller ärendets synnerliga

omfattning finner sådant nödigt,

medgiva utsträckning av motionstiden,

dock längst till det sammanträde,

som infaller näst efter tjugu

dagar från propositionens avlämnande,

och må fråga härom ej väckas senare

än vid andra sammanträdet efter

det, då propositionen avläts.

Motion i —--må väckas.

I frågor,---är samlad.

Motion bör — — — beskaffenhet

sammanföras.

Bihang till riksdagens protokoll 1988. 5 sami. Nr 3—h.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

Konungens propositioner,--— Konungens propositioner,--—

genast avgöras. genast avgöras.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets memorial nr 14 år 1930.

Första kammarens protokoll den 12 mars 1930.

Andra kammarens protokoll den 12 mars 1930.

Anmärkning: Det ovan under 1) upptagna förslaget till ändrad lydelse av § 55

riksdagsordningen innesluter bl. a. det under förevarande punkt 2) upptagna förslaget

till ändrad lydelse i samma paragraf. Därest det förra bifalles, torde därför

jämväl det senare böra anses därigenom bifallet men såsom fristående förslag förfallet.

3) angående ändrad lydelse av § 60 riksdagsordningen.

§ 60.

1. När ärende — — — överläggningen

slutad.

2. Därefter bör, utom i de fall,

mom. 3 upptager, proposition framställas

i den ordning, bär nedan i detta

mom. stadgas. Kan fråga bliva föremål

för bifall eller avslag, bör talmans

första proposition lyda på bifall. Örn

denna besvaras med nej, och anmärkningar

i saken blivit under överläggningen

gjorda, bör den följande propositionen

i enlighet med dem uppställas.

Innefattar ett förslag flera delar, som

ej lämpligen kunna i ett sammanhang

avgöras, bör särskild proposition å

vardera delen framställas i enahanda

ordning, som nu är föreskriven. -— Proposition

skall alltid endast med ja eller

nej besvaras, och talmannen tillkännagive

sin uppfattning av det svar, som

lämnats, varvid skall bero, såvida ej

votering begäres, vilken då ej må vägras;

en var i övrigt obetaget att låta

sin särskilda mening i protokollet antecknas.

Ingen må försöka att beslutet

genom ny överläggning uppriva. —

Då voteras skall, bör voteringsproposition

jämte tydlig kontraproposition

genast författas, justeras och anslås,

§ 60.

1. När ärende--— överlägg
ningen

slutad.

2. Därefter bör, utom i de fall,

mom. 3 upptager, proposition framställas

i den ordning, här nedan i detta

mom. stadgas. Kan fråga bliva föremål

för bifall eller avslag, bör talmans

första proposition lyda på bifall. Örn

denna besvaras med nej, och anmärkningar

i saken blivit under överläggningen

gjorda, bör den följande propositionen

i enlighet med dem uppställas.

Innefattar ett förslag flera delar, som

ej lämpligen kunna i ett sammanhang

avgöras, bör särskild proposition å

vardera delen framställas i enahanda

ordning, som nu är föreskriven. — Proposition

skall alltid endast med ja eller

nej besvaras, och talmannen tillkännagive

sin uppfattning av det svar,

som lämnats, varvid skall bero, såvida

ej votering begäres, vilken då ej må

vägras; en var i övrigt obetaget att

låta sin särskilda mening i protokollet

antecknas. Ingen må försöka att beslutet

genom ny överläggning uppriva.

— Då voteras skall, bör voteringsproposition

jämte tydlig kontraproposition

genast författas, justeras och uppläsas,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr h.

35

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

samt omröstningen strax därefter verkställas;

men ej må proposition göras,

örn votering skall äga rum, ej heller

någon omröstning därom tillåtas. Omröstningen

skall ske öppet. Befinnas

de avgivna rösterna lika delade, nedlägge

talmannen i en därtill avsedd

rösturna en ja-sedel och en nej-sedel,

båda lika till storlek och utseende,

tryckta och omärkta samt var för sig

slutna och hoprullade, och avgöres då

omröstningens utgång genom den sedel,

som en av kammarens ledamöter

på anmodan av talmannen upptager ur

rösturnan.

3. Fråga, varom i första punkten

av 110 § regeringsformen eller i 32 §

2 mom. eller i tredje punkten av 52 §

i denna riksdagsordning förmäles, skall

alltid avgöras genom votering. I ty

fall gälle angående voteringsproposition

jämte kontraproposition vad i nästföregående

mom. sägs, och hör, sedan

nämnda propositioner anslagits, omröstning

genast äga rum. Sådan omröstning

skall alltid ske med tryckta

och omärkta, enkla, slutna och hoprullade

sedlar, och bör, till undvikande

av lika röstetal för ja och nej, i mål,

där blott enkel pluralitet erfordras, talmannen

vid varje omröstning före sedlarnas

uppräkning en bland dem uttaga

och genast förseglad avlägga. Örn

vid sammanräknandet av de övriga sedlarna

rösterna befinnas lika delade,

skall den förseglade sedeln öppnas och

avgöra beslutet. Är pluralitet redan

vunnen, bör den avlagda sedeln ouppbruten

genast förstöras.

samt omröstningen strax därefter verkställas;

men ej må proposition göras,

örn votering skall äga rum, ej heller

någon omröstning därom tillåtas. Omröstningen

skall ske öppet. Befinnas

de avgivna rösterna lika delade, nedlägge

talmannen i en därtill avsedd

rösturna en ja-sedel och en nej-sedel,

båda lika till storlek och utseende,

tryckta och omärkta samt var för sig

slutna och hoprullade, och avgöres då

omröstningens utgång genom den sedel,

som en av kammarens ledamöter

på anmodan av talmannen upptager ur

rösturnan.

3. Fråga, varom i första punkten

av 110 § regeringsformen eller i 32 §

2 mom. eller i tredje punkten av 52 §

i denna riksdagsordning förmäles, skall

alltid avgöras genom votering. I ty

fall gälle angående voteringsproposition

jämte kontraproposition vad i

nästföregående mom. sägs; dock bör

justerad proposition anslås och därefter

omröstning genast äga rum. Sådan

omröstning skall alltid ske med tryckta

och omärkta, enkla, slutna och hoprullade

sedlar, och bör, till undvikande

av lika röstetal för ja och nej, i mål,

där blott enkel pluralitet erfordras, talmannen

vid varje omröstning före sedlarnas

uppräkning en bland dem uttaga

och genast förseglad avlägga. Örn

vid sammanräknandet av de övriga sedlarna

rösterna befinnas lika delade,

skall den förseglade sedeln öppnas och

avgöra beslutet. Är pluralitet redan

vunnen, bör den avlagda sedeln ouppbruten

genast förstöras.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets memorial nr 15 &r 1930.

Första kammarens protokoll den 12 mars 1930.

Andra kammarens protokoll den 12 mars 1930.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Konstitutionsutskottets memorial Nr 4.

Anmärkning: Antager riksdagen de under 1) upptagna förslagen till ändrad

lydelse av §§ 52 och 60 riksdagsordningen, lärer det under förevarande punkt 3)

upptagna förslaget till ändrad lydelse av § 60 riksdagsordningen, i följd av förekommande

skiljaktighet mellan de båda förslagen, icke kunna vinna godkännande.

För det fall att riksdagen antager de ovan under A punkterna 4), 6), 7)

och 9) upptagna vilande grundlagsförslagen eller vissa av dessa, torde konstitutionsutskottet

få åt sig uppdraget att till den statsrådsledamot, som av

Kungl. Maj :t förordnats att utöva den befattning med riksdagsärendena, varom

stadgas i § 46 riksdagsordningen, meddela, när riksdagens svar å de till grund

för besluten liggande kungl, propositionerna föreligga färdiga att överlämnas

å rikssalen.

Stockholm den 16 februari 1933.

På konstitutionsutskottets vägnar:

C. A. REUTERSKIÖLD.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Oscar G. Karlsson, greve Spens, Hellberg,

Sandegård, Sundberg, Larsén, Björkman, Mellén, Karl A. Johanson*, Borg*, Magnusson

i Tumhult*, Andersson i Igelboda*, Fast*. Olsson i Mora*, Brännberg, Petersson

i Broaryd, Andersson i Malmö*, Holmström* och Lundquist i Rotebro.

* Ej närvarande vid justeringen.

Stockholm 1933. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

330527

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1933:95 Skrivelse till Konungen angående av riksdagen beslutade ändringar i rikets grundlagar. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1933:56 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ändrad lydelse av § 60 regeringsformen. s. 1 i texten