Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under sjätte huvudtiteln gjorda framställningar om anslag till vägbyggnader och vägunderhåll jämte i dessa ämnen väckta motioner.

1933-05-30 · 17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1933:117, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under sjätte huvudtiteln gjorda framställningar om anslag till vägbyggnader och vägunderhåll jämte i dessa ämnen väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 117.

1

Nr 117.

Ankom till riksdagens kansli den 30 maj 1933 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

under sjätte huvudtiteln gjorda framställningar

om anslag till vägbyggnader och vägunderhåll

jämte i dessa ämnen väckta motioner.

(4:e avd.)

l:o) Byggande av landsvägar och vanliga bygdevägar. Uti den till riksdagen

den 3 januari 1933 avlåtna propositionen (nr 1) angående statsverkets

tillstånd oell behov under budgetåret 1933/1934 har Kungl. Majit i avseende

å sjätte huvudtiteln (punkt 12, sid. 17—19, av det vid propositionen fogade

utdraget av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för nämnda

dag) föreslagit riksdagen att till byggande av landsvägar och vanliga bygdevägar

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av 5,250,000

kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel.

Till byggande av landsvägar och vanliga bygdevägar stodo för vartdera av

budgetåren 1926—1928 till förfogande anslag å tillhopa 4,000,000 kronor. För

vartdera av budgetåren 1928—1930 bestämdes anslagsbeloppet för detta ändamål

till 4,500,000 kronor. För budgetåret 1930/1931 höjde riksdagen anslaget

till 5,000,000 kronor. Samtidigt vidtogs sådan ändring i de för anslagets

användning stadgade grunderna, att statsbidrag till de med detsamma avsedda

vägföretagen finge utgå med högst tre fjärdedelar i stället för, såsom

dittills gällt, två tredjedelar av den beräknade kostnaden för vederbörande

företag. För budgetåret 1931/1932 höjde riksdagen anslagsbeloppet ytterligare

till 5,250,000 kronor. För innevarande budgetår har anslaget — som

tidigare bestritts av vanliga skattemedel — anvisats att med oförändrat

belopp, 5,250,000 kronor, utgå direkt av automobilskattemedel.

Vid beviljande av sistnämnda belopp anförde 1932 års riksdag (skr. nr 283)

bland annat följande:

Här avsedda anslag till landsvägsbyggnader har tidigare alltid utgått av

vanliga statsinkomster men skulle nu enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag bestridas

av automobilskattemedel. Riksdagen har ej kunnat undgå att hysa

starka betänkligheter mot förslaget. Erinras må, att detta anslag hittills alltid

betraktats som ett statens bidrag för vårt allmänna vägväsens utveckling av

beskaffenhet att böra bestridas som en vanlig statsutgift. På grund av rådande,

budgetärt svåra läge har riksdagen dock ej velat motsätta sig att, vad

nästa budgetår beträffar, automobilskattemedlen tagas i anspråk för att bereda

anslagstäckning för ifrågavarande anslag till vägbyggnader. Av liknande

Bihang till riksdagens protokoll 1033. 6* sami. Nr 117. 1090 ss 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 117.

Utskottet.

skäl har riksdagen ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majis förslag, att

bela det statliga vägunderhållsanslaget må utgå av automobilskattemedel.

Riksdagen förutsätter emellertid härvid, att i samband med nu pågående utredningar

örn vårt vägväsen och de lämpliga formerna för dess allmänna utveckling

jämväl beaktas skäligheten av att från allmänna budgeten alltjämt

i erforderlig utsträckning lämnas bidrag för finansieringen av utgifterna för

de allmänna vägarna.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har nu hemställt att till byggande

av landsvägar och vanliga bygdevägar för budgetåret 1933/1934 måtte anvisas

ett extra reservationsanslag av 5,500,000 kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel.

Vidare har Landstingens norrlandskommitté hemställt, att Kungl. Maji vid

äskande av anslag till nu ifrågavarande ändamål för budgetåret 1933/1934

måtte föreslå så stort belopp, att därav till Västerbottens och Norrbottens

län må kunna utgå 2,100,000 kronor.

Departementschefen har yttrat, att en höjning av ifrågavarande anslag

syntes i nuvarande läge icke möjlig. Härtill komme, att man för ett mera

ingående bedömande av denna liksom de flesta andra frågor örn väganslag

borde äga tillgång till resultatet av pågående utredning örn det årliga medelsbehov

för vägändamål, vilket beräknades böra tillgodoses under den närmaste

tioårsperioden. I detta sammanhang har departementschefen även

erinrat örn de högst avsevärda belopp, som vore avsedda att genom åtgärder

till arbetslöshetens bekämpande tillgodokomma vägväsendet.

Örn såväl ifrågavarande anslagsbelopp till landsvägar och vanliga bygdevägar

som övriga i det följande omhandlade väganslag gäller att de i och

för sig ej kunna anses alltför högt tillmätta. Vid frågans bedömande måste

emellertid tagas i betraktande de högst avsevärda medelstillgångar, som för

nästkommande budgetår torde komma att från arbetslöshetsanslag stå till

förfogande för vägbyggnadsändamål av skilda slag.

Av liknande skäl, som av nästföregående års riksdag i detta avseende

anfördes, har utskottet ej velat motsätta sig att anslaget, såsom för innevarande

budgetår ägt rum, anvisas att utgå av automobilskattemedel.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till byggande av landsvägar och vanliga

bygdevägar för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag

av 5,250,000 kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel.

2:o) Byggande av enkla bygdevägar. Kungl. Majit har (punkt 13) föreslagit

riksdagen att till byggande av enkla bygdevägar för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av 1,350,000 kronor, att direkt

utgå av automilskattemedel.

I sammanhang med Kungl. Majda förevarande förslag har utskottet till

behandling förehaft följande motioner, nämligen

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 117.

3

dels en inom första kammaren av kerr A. Nylander väckt motion, nr 62,

däri bland annat hemställts, att riksdagen med avslag på föreliggande förslag

i Kungl. Maj:ts proposition under sjätte huvudtiteln, punkterna 10, 11

och 13, måtte besluta, att anslagen till

enkla bygdevägar ................................................................... kronor 1,350,000

ödebygdsvägar ......................................................................... » 1,200,000

tillfartsvägar till inlandsbanan .............................................. » 500,000

eller tillsammans kronor 3,050,000

skola täckas av allmänna skattemedel;

dels en inom första kammaren av samme motionär väckt motion, nr 322,

däri hemställts, att riksdagen med avslag på föreliggande förslag i Kungl.

Maj:ts proposition under sjätte huvudtiteln, punkterna 10, 11 och 13, måtte

besluta att för budgetåret 1933/1934 höja anslagen för

enkla bygdevägar från föreslagna.................... 1,350,000 till kronor 2,700,000

ödebygdsvägar » » ..................... 1,200,000 » » 1,480,000

tillfartsvägar till inlandsbanan från föreslagna 500,000 » » 730,000

och att det härför erforderliga beloppet................................ kronor 4,910,000

skall för samma budgetår täckas av de särskilda medel, som med anledning

av Kungl. Maj:ts propositioner nr 211—212 kunna komma att av riksdagen

beviljas;

dels en inom andra kammaren av herr A. Heiding m. fl. väckt motion,

nr 174, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att av Kungl. Majit

äskade anslag å 1,350,000 kronor till byggande av enkla bygdevägar, 1,200,000

kronor till byggande av ödebygdsvägar och 500,000 kronor till byggande av

tillfartsvägar till inlandsbanan skola utgå av vanliga statsmedel såsom extra

reservationsanslag;

dels ock en inom andra kammaren av herrar E. Hansson i Vännäsby och

O. E. Sandberg väckt motion, nr 321, däri hemställts att riksdagen måtte

besluta att till byggande av enkla bygdevägar för budgetåret 1933/1934 anvisa

ett extra reservationsanslag av 1,800,000 kronor.

Anslag för anläggning av enkla bygdevägar hava anvisats från och med

år 1914, till en början avsedda för de nordligare länen men från och med

år 1922 för hela landet. Anslagsbeloppet har bestämts, för var och en av

budgetperioderna 1924 — 1927 till 600,000 kronor, för vartdera av budgetåren

1927—1929 till 700,000 kronor, för budgetåret 1929/1930 till 850,000

kronor och för budgetåret 1930/1931 till 1,200,000 kronor. I samband med

beslut örn höjning av procentsatsen för bidrag från anslaget till normalt

tre fjärdedelar av den beräknade kostnaden för vederbörande företag ökades

anslagsbeloppet för budgetåret 1931/1932 till 1,350,000 kronor, med vilket

belopp anslaget utgår jämväl för nu löpande budgetår.

Väg- och vattenbyggnadsstyrélscn har hemställt, att till byggande av enkla

bygdevägar måtte för budgetåret 1933/1934 anvisas ett extra reservationsanslag

av 1,800,000 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 117.

Utskottet.

Landstingens norrlandsicommitté har hemställt, att Kungl. Majit vid äskande

av anslag till nu ifrågavarande ändamål för budgetåret 1933/1934 måtte föreslå

så stort belopp, att därav till Västerbottens och Norrbottens län må

kunna utgå 2,300,000 kronor.

Dessutom har länsstyrelsen i Norrbottens län framhållit såväl behovet av

vägar som angelägenheten av att bereda ökade arbetstillfällen samt hemställt,

att Kungl. Majit vid anslagsberäkningen för nästa budgetår ville i möjligaste

mån behjärta behovet för Norrbottens län av ökade nybyggnadsanslag, särskilt

till enkla bygdevägar och ödebygdsvägar.

Departementschefen har, under hänvisning till vad lian anfört beträffande

anslaget till byggande av landsvägar och vanliga bygdevägar, förordat, att

förevarande anslag bestämmes till oförändrat belopp, 1,350,000 kronor, vilket

skulle utgå av automobilskattemedel.

Med avstyrkande av de väckta motionerna örn höjning av anslaget till

enkla bygdevägar tillstyrker utskottet, att sagda anslag, på sätt Kungl. Majit

föreslagit, bestämmes till 1,350,000 kronor eller samma belopp, som anvisats

för innevarande budgetår.

Däremot kan utskottet ej biträda Kungl. Maj :ts förslag, att förevarande

anslag till enkla bygdevägar liksom de i de följande upptagna anslagen till

ödebygdsvägar och tillfartsvägar till inlandsbanan skulle täckas av automobilskattemedel.

En sådan åtgärd skulle enligt utskottets mening innebära

ett ytterligare inkräktande på dessa medel, desto mindre tillrådligt som

de redan för närvarande visat sig knappa för finansieringen av de båda

ursprungliga automobilskattemedelanslagen, nämligen anslagen till förbättring

och underhåll av för automobiltrafiken viktiga gator och vägar i städerna,

respektive på landsbygden. Också måste, såsom riksdagen redan tidigare framhållit,

beaktas skäligheten av att från allmänna budgeten alltjämt i erforderlig

utsträckning lämnas bidrag för finansieringen av utgifterna för de

allmänna vägarna.

Enligt utskottets mening bör alltså anslaget till enkla bygdevägar, liksom

ock de i det följande upptagna anslagen till ödebygdsvägar och tillfartsvägar

till inlandsbanan ej utgå av automobilskattemedel utan bestridas av

andra statsinkomster. Detta innebär en överflyttning från automobilskattemedlen

till allmänna budgeten av sammanlagt 3,050,000 kronor. Utskottet

förutsätter emellertid att vid genomförandet av ifrågavarande förslag en

motsvarande sänkning vidtages i de belopp, som Kungl. Majit äskat till bekämpande

eller motverkande av arbetslöshet. På detta sätt skulle alltså en

ökad budgetbelastning kunna undvikas.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Majits förslag och med

bifall till herrar Nylanders och Heiding^ m. fl. motioner I: 62

och lii 174, i vad de avse förevarande anslag, samt med avslag

såväl å herr Nylanders motion 1:322, såvitt den rör samma

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 117.

5

anslag, som å herrar Hanssons i Vännäsby och Sandbergs

motion II: 321, i vad den skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag,

må till byggande av enida bygdevägar för budgetåret 1933/1934

anvisa ett extra reservationsanslag av 1,350,000 kronor.

Beträffande sättet för täckning av förevarande anslag kommer utskottet

att framdeles avgiva yttrande.

3:o) Byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands

och Västernorrlands samt vissa delar av Kopparbergs och Värmlands län.

Kungl. Majit har (punkt 14, sid. 20—23) föreslagit riksdagen att till byggande

av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands

samt vissa delar av Kopparbergs och Värmlands län för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av 1,200,000 kronor, att direkt

utgå av automobilskattemedel.

I sammanhang med Kungl. Majis förevarande förslag har utskottet förehaft

följande motioner, nämligen

dels en inom första kammaren av herr A. Nylander väckt motion, nr 62,

däri hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen med avslag på föreliggande

förslag i Kungl. Majis proposition under sjätte huvudtiteln, punkt 11, måtte

besluta, att anslaget till ödebygdsvägar, 1,200,000 kronor, skall täckas av

allmänna skattemedel;

dels en inom första kammaren av samme motionär väckt motion, nr 322,

däri hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen med avslag på föreliggande

förslag i Kungl. Majis proposition under sjätte huvudtiteln, punkt 11, måtte

besluta att för budgetåret 1933/1934 höja anslaget för ödebygdsvägar från

föreslagna 1,200,000 till 1,480,000 kronor och att det härför erforderliga beloppet

skall för samma budgetår täckas av de särskilda medel, som med

anledning av Kungl. Majis propositioner nr 211—212 kunna komma att

av riksdagen beviljas;

dels en inom andra kammaren av herr Ii. Norling väckt motion, nr 95,

vari föreslagits, att anslaget till byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens,

Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands samt vissa delar av Kopparbergs

och Värmlands län fördelas så, att till påbörjande av sådana vägar i

Värmlands län för budgetåret 1933/1934 anvisas 25,000 kronor;

dels och en inom andra kammaren av herr A. Heiding m. fl. väckt motion,

nr 174, vari hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte besluta, att

av Kungl. Maji äskat anslag å 1,200,000 kronor till byggande av ödebygdsvägar

skall utgå av vanliga statsmedel såsom extra reservationsanslag.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har meddelat, att de av vederbörande länsstyrelser

beräknade medelsbeloppen för nästkommande budgetår uppgå till

1,480,000 kronor med följande fördelning:

Norrbottens flin ... 500,000 kronor Västernorrlands län... 200,000 kronor

Västerbottens » ... 400,000 » Kopparbergs » ... 80,000 »

Jämtlands » • 300,000 »

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 117.

Utskottet.

För budgetåret 1933/1934 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen såsom

erforderligt beräknat ett belopp av 1,200,000 kronor. Detta har styrelsen

tänkt sig skola fördelas på sätt framgår av följande sammanställning, däri till

jämförelse upptagits jämväl de belopp, som av innevarande budgetårs anslag

jämlikt Kungl. 7”

Län

Norrbottens .....

Västerbottens ..

Jämtlands ........

Västernorrlands

Kopparbergs.....

Summa kronor 815,000 385,000 1,200,000 1,000,000

Länsstyrelsen i Värmlands län har gjort framställning örn utvidgning av

förevarande anslags användning jämväl till de nordligare delarna av nämnda

län. Denna framställning har tillstyrkts av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

som emellertid uttalat, att några anslagsmedel för Värmlands län ej för

nästkommande budgetar behövde ifrågasättas, enär några definitiva förslag

till ödebygdsvägar inom länet knappast hunne föreligga i tillräckligt god tid.

Landstingens norrlandslcommitté har hemställt, att Kungl. Majit vid äskande

av anslag till nu ifrågavarande ändamål för budgetåret 1933/1934 måtte föreslå

sa stort belopp, att därav till Västerbottens och Norrbottens län må

kunna utgå 900,000 kronor.

På sätt under nästföregående punkt meddelats har länsstyrelsen i Norrbottens

län framhållit behovet för nämnda läns vidkommande av ökat anslag

till ödebygdsvägar.

Departementschefen har anfört bland annat följande:

Det av länsstyrelsen i Värmlands län framställda, av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

tillstyrkta förslaget örn utsträckande av ifrågavarande

anslags användning till att omfatta även de nordligare delarna av nämnda

län finner jag mig böra biträda. Härav föranledes ändring i anslagets

rubrik.

Aven här möta visserligen svårigheter att kunna bereda ökade medel.

Med hänsyn till den ur skilda och icke minst sociala synpunkter stora betydelsen

av de ändamål, som med ifrågavarande anslag avses, har jag emellertid

tid icke velat ställa mig avvisande till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förslag örn höjning av anslaget med 200,000 kronor till 1,200,000 kronor.

Departementschefen har därjämte förordat, att anslaget utgår av automobilskattemedel.

Under hänvisning till vad utskottet under punkt l:o) anfört avstyrker

utskottet de motionsvis framställda förslagen örn höjning av det av Kungl.

Majit äskade anslagsbeloppet.

Med avseende å herr Norlings i ämnet väckta motion vill utskottet endast

anföra, att frågan örn och i vad mån Värmlands län skall redan under näst
-

Majits beslut tilldelats de skilda länen.

Budgetåret 193 3/1 934

Till fullföljande Till påbörjande Summa

kronor kronor

225.000 145,000

280.000 90,000

160.000 95,000

120.000 40,000

30,000 15,000

kronor

370,000

370.000

255.000

160.000

45,000

Budgetåret

1932/1933

kronor

300.000

280.000

225.000

150.000

45,000

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 117.

7

kommande budgetår kunna komma i åtnjutande av något bidrag från anslaget

till ödebygdsvägar synes närmast bliva beroende på örn bidragsfrågan kan

binna i tillräckligt god tid beredas och prövas, något som väg- oell vattenbyggnadsstyrelsen

funnit tvivelaktigt.

Med åberopande av vad utskottet under punkt 2:o) anfört, tillstyrker

utskottet, att förevarande anslag till ödebygdsvägar må utgå, ej av automobilskattemedel

utan av andra statsinkomster.

Utskottet hemställer alltså,

a) att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och med

bifall till herrar Nylanders och Heidings m. fl. motioner I: 62 och

II: 174, i vad de avse förevarande anslag, samt med avslag å

herr Nylanders motion 1:322, såvitt den rör samma anslag,

må till byggande av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens,

Jämtlands och Västernorrlands samt vissa delar av Kopparbergs

och Värmlands län för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra

reservationsanslag av 1,200,000 kronor;

b) att herr Norlings motion II: 95 må anses besvarad med

vad utskottet ovan anfört.

Beträffande sättet för täckning av förevarande anslag kommer utskottet

att framdeles avgiva yttrande.

4:o) Byggande av enskilda utfartsvägar. Kungl. Maj:t har (punkt 15,

sid. 23—25) föreslagit riksdagen att till byggande av enskilda utfartsvägar

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av 500,000 kronor.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet förehaft

två inom andra kammaren väckta motioner, nämligen

dels en av herr O. E. Sandberg m. fl. väckt motion, nr 44, däri hemställts,

att riksdagen måtte besluta att till byggande av enskilda utfartsvägar för

budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av 1,000,000 kronor;

dels och en av herr E. Lindmark m. fl. väckt motion nr 322, vari föreslagits

riksdagen besluta, att det i statsverkspropositionen, sjätte huvudtiteln, punkt

15, till byggande av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1933/1934 föreslagna

reservationsanslaget å 500,000 kronor måtte höjas med 1,000,000 kronor till

1.500.000 kronor och att anslaget till arbetslöshetens lindrande må nedräknas

med motsvarande belopp.

Under budgetåren 1930—1932 utgick ifrågavarande anslag med respektive

450.000 och 500,000 kronor; med sistnämnda belopp är det upptaget även

för nu löpande budgetår.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har meddelat, att det med ledning av

yttranden från länsstyrelserna beräkneliga anslagsbehovet för ifrågavarande

ändamål under nästkommande budgetår uppginge till 1,113,000 kronor, varav

177.000 kronor för de sydligare länen. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

s. 8 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

8

Statsutskottets utlåtande Nr 117.

bär emellertid funnit sig böra begränsa sitt anslagsäskande till 725,000

kronor. Genom en sådan höjning av anslaget skulle i första hand de norrländska

länen erhålla möjlighet till ökad byggnadsverksamhet, vilket syntes

styrelsen synnerligen angeläget.

Styrelsens plan för fördelning mellan länen av sistnämnda belopp ävensom

av Kungl. Maj:t genom beslut den 27 maj 1932 verkställd fördelning av

anslaget för nu löpande budgetår jämte vissa, till 75,740 kronor uppgående,

odisponerade behållningar från tidigare anslag framgår av följande sammanställning:
-

Norrbottens län

Västerbottens » .

Jämtlands »

Västernorrlands » .

Gävleborgs » .

Kopparbergs » .

Värmlands » .

Orebro » .

övriga län tillhopa .

1933/1934

1932/1933

............. kronor

225,000

175,000

............ »

225,000

175,000

............ »

60,000

50,000

............ *

65,000

55,000

25,000

20,000

»

15,000

15,000

............ »

25,000

20,000

........... »

5,000

5,000

............ »

80,000

60,740

Summa kronor 725,000

575,740

Landstingens norrlandskommitté har hemställt, att Kungl. Majit vid äskande

av anslag till nu ifrågavarande ändamål för budgetåret 1933/1934 måtte föreslå

så stort belojrp, att därav till Västerbottens och Norrbottens län må

kunna utgå 1,000,000 kronor.

Departementschefen har yttrat följande:

Anslaget till enskilda utfartsvägar fyller förvisso ett synnerligen beaktansvärt

ändamål. Hur önskvärt det än må synas vara att ytterligare något

höja anslagsbeloppet, vilket är avsett att fortfarande upptagas på den allmänna

skattebudgeten, låter detta sig i nuvarande läge icke göra. Jag förordar

alitsa, att anslaget bibehålies vid oförändrat belopp.

Under hänvisning till vad utskottet under punkt l:o) anfört tillstyrker

utskottet, att förevarande anslag, på sätt Kungl. Majit föreslagit, bestämmes

till oförändrat belopp av 500,000 kronor. Med avstyrkande alltså av de i

ämnet väckta motionerna om ökning av anslaget hemställer utskottet,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Majits förslag och med

avslag a herrar Sandbergs m. fl. och Lindmarks m. fl. motioner

11:44 och 322, i vad de skilja sig från Kungl. Majits förslag,

må till byggande av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1933/1934

anvisa ett extra reservationsanslag av 500,000 kronor.

5:o) Byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan. Kungl. Majit kar

(punkt 16, sid. 25 och 26) föreslagit riksdagen att till byggande av tillfartsvägar

till inlandsbanan för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag

av 500,000 kronor att direkt utgå av automobilskattemedel.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 117.

9

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet förebåd

följande motioner, nämligen

dels en inom första kammaren av herr A. Nylander väckt motion, nr 62,

däri hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen med avslag på föreliggande

förslag i Kungl. Maj:ts proposition under sjätte huvudtiteln, punkt 13, matte

besluta, att anslaget till tillfartsvägar till inlandsbanan, 500,000 kronor, skall

täckas av allmänna skattemedel;

dels en inom första kammaren av samme motionär väckt motion, nr 322,

däri hemställts, såvitt nu är ifråga, att riksdagen med avslag på föreliggande

förslag i Kungl. Majis proposition under sjätte Iravudtiteln, punkt 13, måtte

besluta att för budgetåret 1933/1934 höja anslaget för tillfartsvägar till inlandsbanan

från föreslagna 500,000 till 730,000 kronor och att det härför

erforderliga beloppet skall för samma budgetår täckas av de särskilda medel,

som med anledning av Kungl. Majis propositioner nr 211—212 kunna

komma att av riksdagen beviljas;

dels ock en inom andra kammaren av herr A. Heiding m. fl. väckt motion,

nr 174, vari hemställts, såvitt nu är ifråga, att riksdagen måtte besluta, att

av Kungl. Maji äskat anslag å 500,000 kronor till byggande av tillfartsvägar

till inlandsbanan skall utgå av vanliga statsmedel såsom extra reservationsanslag.

Riksdagen har till anläggning av tillfartsvägar västerifrån till inlandsbanan

anvisat för budgetåren 1926—1930 respektive 150,000, 100,000, 250,000 och

300.000 kronor samt för vart och ett av budgetåren 1930—1933 500,000

kronor eller sammanlagt 2,300,000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt, att för budgetåret 1933/1934

måtte till byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan anvisas ett anslag av

500.000 kronor.

Landstingens norrl andskommitté har hemställt, att Kungl. Maji vid äskande

av anslag till nu ifrågavarande ändamål för budgetåret 1933/1934 måtte föreslå

så stort belopp, att därav till Västerbottens och Norrbottens län må

kunna utgå 800,000 kronor.

Departementschefen har uttalat, att anslaget till ifrågavarande tillfartsvägar

torde böra beräknas i överensstämmelse med den i anslutning till riksdagens

beslut upprättade planen, vilket innebär, att anslagsbeloppet för nästa

budgetår skulle bliva oförändrat, samt har förordat, att även detta anslag

upptages att direkt utgå av automobilskattemedel.

Under hänvisning till vad utskottet under punkt l:o) anfört, avstyrker

utskottet de motionsvis framställda förslagen örn höjning av det av Kungl.

Maji äskade anslagsbeloppet.

Med åberopande vidare av utskottets under punkt 2:o) gjorda uttalande

tillstyrker utskottet, att förevarande anslag till tillfartsvägar till inlandsbanan

må utgå, ej av automobilskattemedel utan av andra statsinkomster.

Utskottet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 117.

Utskottet hemställer,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Majis förslag och med

bifall till herrar Nylanders och Heidings m. fl. motioner I: 62

och II: 174, i vad de avse förevarande anslag, samt med avslag

å herr Nylanders motion (I: 322), såvitt den rör samma anslag,

må till byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av 500,000

kronor.

Beträffande sättet för täckning av anslaget kommer utskottet att framdeles

avgiva yttrande.

6:o) Anläggning av enkel bygdeväg från Areavaara över Huuki till

Kicksisvaara i Norrbottens län. I enlighet med Kungl. Majis förslag (punkt

18, sid. 26 och 27), som innebär, att av det för ifrågavarande vägföretags

färdigställande erforderliga beloppet 142,800 kronor hälften skulle anvisas

för nästkommande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till anläggning av enlcel bygdeväg från Areavaara

över Huuki till Kicksisvaara i Norrbottens län för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av 70,000

kronor.

7:o) Förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga gator

och vägar i städerna samt av dylika vägar å landsbygden. Bidrag till

vägunderhållet på landet m. m. Kungl. Maji har (punkt 18, sid. 27—40)

föreslagit riksdagen att dels till förbättring och underhåll av för automobiltrafiken

viktiga gator och vägar i städerna för budgetåret 1933/1934 anvisa

ett extra förslagsanslag av 9,582,100 kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel;

dels ock antaga följande

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 1 § förordningen den 16 maj 1930 (nr 161) örn fördelning

av automobilskattemedel.

Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 16 maj 1930 örn fördelning

av automobilskattemedel skall i nedan angiven del hava följande ändrade

lydelse:

1 §•

De under---statens automobilskattemedelsfond.

Från nämnda fond skola i första hand bestridas dels de enligt gällande

lagar angående väghållningsbesvärets utgörande på landet samt örn öde
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 117.

11

bygdsvägar utgående statsbidragen till vägunderhåll oell vinterväghållning,

dels vad av automobilskattemedel skall utgå till bestridande av kostnaderna

för vägorganisationen i länen, dels vad i enlighet med å riksstaten anvisade

anslag skall av automobilskattemedel utgå som bidrag till byggande av landsvägar

och vanliga bygdevägar, enkla bygdevägar, ödebygdsvägar samt tillfartsvägar

till inlandsbanan, dels ock vad som jämlikt i sådant avseende

meddelade bestämmelser skall av dylika medel ställas till lantbruksstyrelsen

förfogande att användas till fiskerinäringens befrämjande.

Till understödjande--- 120,000 kronor.

Av återstående — — — och broar.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1933, dock att hittills gällande

bestämmelser skola äga tillämpning vid fördelningen av de under budgetåret

1932/1933 influtna automobilskattemedlen.

Vidare har Kungl. Majit (punkt 19, sid. 41) föreslagit riksdagen dels till

förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga vägar å landsbygden

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av 38,328,400

kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel; dels och medgiva, att av

landsbygdens andel för budgetåret 1933/1934 av automobilskattemedlen må

disponeras ett sammanlagt belopp av högst 1,800,000 kronor för tilldelning

av ett tillfälligt extra tilläggsbidrag åt mera betungade vägliållningsdistrikt

för 1933 års kostnader för vägunderhåll och vinterväghållning, att utgå vid

sidan av det enligt 3 § 1 mom. förordningen örn fördelning av automobilskattemedel

utgående bidraget av 45 procent och i huvudsaklig överensstämmelse

med de under punkt 18 av statsrådsprotokollet angivna grunderna.

Slutligen har Kungl. Majit (punkt 20, sid. 41) föreslagit riksdagen att

minska det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till vägunderhållet på landet

m. m., att direkt utgå av automobilskattemedel, nu 15,600,000 kronor, med

450,000 kronor till 15,150,000 kronor.

I sammanhang med Kungl. Majits förevarande förslag har utskottet till

behandling förehaft följande motioner, nämligen

dels en inom första kammaren av herr A. Nylander väckt motion, nr 62,

däri hemställts, bland annat, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit

anhålla örn åtgärder i syfte att så begränsa kostnaderna för vägarnas underhåll,

att ett beräknat belopp av 50,500,000 kronor icke överskrides;

dels en inom andra kammaren av herr E. Lindmark m. fl. väckt motion,

nr 158, däri hemställes, att riksdagen måtte besluta under punkt 19, sjätte

huvudtiteln, att av landsbygdens andel för budgetåret 1933/1934 av automobilskattemedel

må disponeras ett sammanlagt belopp av 2,650,000 kronor

för tilldelning av ett tillfälligt extra tilläggsbidrag åt mera betungade väghållningsdistrikt

för 1933 års kostnader för vägunderhåll och vinterväghållning

att utgå vid sidan av det enligt 3 § 1 mom. förordningen örn fördel
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 117.

ning av automobilskattemedel utgående bidraget av 45 % och i huvudsaklig

överensstämmelse med de i motionen föreslagna grunderna;

dels en inom andra kammaren av herr J. Nilsson i Hörby m. fl. väckt

motion, nr 328, vari hemställts, att riksdagen ville besluta att med ändring

av Kungl. Maj:ts förslag beträffande disposition av automobilskattemedlen

för budgetåret 1933/1934, sedan bidrag till vägunderhåll m. m. först undantagits,

av de återstående medlen 15 % måtte tilldelas städerna och 85 %

landsbygden;

dels ock en inom andra kammaren av friherre .4. De Geer m. fl. väckt

motion, nr 373, däri hemställts, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Majit

anhålla örn utfärdandet av direktiv till kungl, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

och länsstyrelserna, att vid väg- och brobyggnaders igångsättande

utbyggandet av s. k. skenfria korsningar tills vidare må förekomma endast,

då trafiksäkerheten detta oundgängligen påkallar, och att i stället framför

allt sådana vägföretag igångsättas, som kunna anses verka stimulerande

för produktionen och underlätta avsättningen av skogsprodukter eller andra

näringslivets alster.

Gällande bestämmelser beträffande automobilskattemedlens fördelning återfinnas

i förordningen om fördelning av automobilskattemedel den 16 maj 1930

(nr 161) med däri genom förordningar den 21 maj 1931 (nr 226) och den 17

juni 1932 (nr 234) gjorda ändringar.

Enligt dessa bestämmelser skola de under visst budgetår jämlikt förordningarna

örn autombilskatt, örn särskild skatt å automobilgummiringar och

om särskild skatt å bensin och motorsprit eller jämlikt de särskilda bestämmelser,

Kungl. Majit enligt 18 § i automobilskatteförordningen må hava meddelat,

influtna skattemedlen (automobilskattemedel) i räkenskaperna från vederbörande

anslag under sjätte huvudtiteln omföras till en särskild, av väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen förvaltad fond, benämnd statens automobilskattemedelsfond.

Från nämnda fond skola (1 §) i första hand bestridas

dels de enligt gällande lagar angående väghållningsbesvärets utgörande

på landet samt örn ödebygdsvägar utgående statsbidragen till vägunderhåll

och vinterväghållning,

dels vad av automobilskattemedel skall utgå till bestridande av kostnaderna

för vägorganisationen i länen,

dels vad i enlighet med å riksstaten anvisade anslag skall av automobilskattemedel

utgå som bidrag till byggande av landsvägar och vanliga bygdevägar,

dels vad som jämlikt i sådant avseende meddelade bestämmelser skall av

dylika medel ställas till lantbruksstyrelsens förfogande att användas till

fiskerinäringens befrämjande,

dels ock det belopp av högst 120,000 kronor, som enligt Kungl. Majits

bestämmande må utgå till understödjande av forsknings- och undersökningsarbeten,

vilka i synnerlig grad befrämja ett ändamålsenligt användande av

automobilskattemedlen.

Av återstående skattemedel skola 20 procent tillfalla rikets städer för att

användas till dessas gatu- och väghållning samt 80 procent landsbygden för

att användas företrädesvis till förbättring och underhåll av för den allmänna

samfärdseln särskilt betydelsefulla vägar och broar (1 §). Inom vardera av

dessa grupper avsättes viss del — av städernas andel 20 procent samt av

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 117.

13

landsbygdens andel 15 procent — att i utjämningssyfte fördelas påosätt

Kungl. Majit förordnar (städernas oell landsbygdens utjämningsandelar). Återstoden

(80 %) av städernas totala andel fördelas mellan de särskilda städerna

i förhållande till de belopp, som från dem influtit i automobilskatt (2 §).

Av den del (85 %) utav landsbygdens totala andel, som ej aysättes såsom

utjämningsandel, utgår till vägdistrikt, vars samtliga vägar övertagits till

underhåll medelst vägkassan, bidrag med 45 procent av distriktets verkliga

kostnad för vägunderhåll och vinterväghållning under nästföregående kalenderår.

dock allenast därest vägunderhållet hela det året ålegat vägkassan

(vägdistriktens direkta underhållsbidrag), varvid i nämnda kostnad jämväl

inbegripes all förvaltningskostnad, som icke uppenbarligen avser byggande

av väg. Yad av omförmälda 85 procent återstår — med undantag enligt

särskilt beslut av riksdagen, varom i det följande förmäles — tillgodokommer

de särskilda länen i förhållande till de belopp, som influtit i automobilskatt

från respektive läns landsbygd (länens ordinarie andelar; 3 § 1 morn.). Aven

den i utjämningssyfte avsatta delen av landsbygdens totala andel tillgodokommer

de särskilda länen, med fördelning dem emellan enligt Kungl. Marits

förordnande. Av de skattemedel, vilka såsom ordinarie andelar och utjämningsandelar

tillgodokomma de särskilda länen, äger Kungl. Majit eller, efter

Kungl. Majits bestämmande, underordnad myndighet årligen bevilja bidrag

till förbättring av för automobil trafiken särskilt viktiga vägar och broar inom

länet. Vidare äger Kungl. Majit av dessa skattemedel bevilja årliga bidrag

till underhåll av sådana av vederbörande vägkassa underhållna vägar och

broar, vilkas underhåll på grund av automobiltrafik i synnerlig grad försvåras,

ävensom till sådan vinterväghållning, som är till särskilt gagn för

automobiltrafiken (det s. k. extra underhållsbidraget; 4 §).

Med avseende å budgetåren 1931—1933 har riksdagen beslutat, att av

landsbygdens andel för nämnda budgetår av automobilskattemedlen må

disponeras ett belopp av högst 1,275,000 respektive 1,800,000 kronor för tilldelning

av ett tillfälligt extra tilläggsbidrag åt mera betungade väghållmngsdistrikt

för respektive 1931 och 1932 års kostnader för vägunderhåll och

vinterväghållning, att enligt vissa huvudgrunder utgå vid sidan av nyssnämnda

direkta underhållsbidrag av 45 procent (riksdagens skrivelser nr 201

år 1931 och 283 år 1932).

Storleken av de totala kostnaderna för vägunderhåll och vinterväghållning

på landsbygden under kalenderåren 1926—1931 framgår av följande

sammanställning i runda tal:

1926 .......................kronor 30,800,000 1929....................... kronor 44,400,000

1927 ........................ » 34,500,000 1930....................... » 46,500,000

1928 ........................ » 38,000,000 1931....................... » 52,500,000

De särskilt starka stegringarna under åren 1929 och 1931 hava uppgivits

till icke oväsentlig del bero på exceptionella klimatiska förhållanden i landet.

Väg- och vattenhjiggnadsstyrelsen har räknat med en vägunderhållskostnad

för år 1932 av 50,500,000 kronor eller 2,000,000 kronor mindre än för år

1931. Med avseende å motsvarande kostnad förar 1933 har väg-och vattenbyggnadsstyrelsen

kommit till ett belopp av 54,000,000 kronor, vilket belopp

av departementschefen godtagits.

Med avseende å fördelningen av 1933/1934 års automobilskattemedel, beräknade

till 72,000,000 kronor, är att märka, att av dem skola i första hand ut

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 117.

Utskottet.

gå anslagen till bidrag till vägunderhållet på landet m. m. (30 % av 1932 års

underhållskostnad), anslagen till vägorganisationen i länen (310,000 + 204,500 +

125,000) 639,500 kronor samt anslagen till byggande av landsvägar och vanliga

bygdevägar, enkla bygdevägar, ödebygdsvägar och tillfartsvägar till inlandsbanan

(5,250,000 + 1,350,000 + 1,200,000 + 500,000) 8,300,000 kronor. Med

utgångspunkt härifrån och från uppskattade underhållskostnader för åren

1932 och 1933 av 50.5 respektive 54 miljoner kronor samt med reserverande

av 1,800,000 kronor för nyssnämnda tillfälliga extra tilläggsbidrag erkålles

följande kalkyl över fördelningen av 1933/1934 års automobilskattemedel:

1933/1934 års automobilskattemedel (enligt Kungl. Maj:ts förslag).

72,000,000 kr.

Till vägunderhåll m. m. enligt Vägorganisationen Särskilda vägbygg- Återstod att fördelas mellan

väglagen (30 % å verklig resp. i länen nadsanslag städer och landsbygd

uppskattad kostnad för år 639,500 kr. 8,300,000 kr. 47 910 500 kr

1932) 15,150,000 kr._ ’ ''

Städernas totala andel (20 %) Landsbygdens totala andel (80 %)

9,582,100 kr. _ 38,328,400 kr,

Utjaniniagsandelen (15 %) Återstående andel (85 %)

_5,749,260 kr._32,579,140 kr.

Vägdistriktens direkta underhålls- Tillfälligt extra tilläggs- Länens ordinarie andelar

bidrag (45 % å verklig kostnad bidrag för år 1933 6,479,140 kr.

för år 1933) 1,800,000 kr.

24,300,000 kr.

Enligt denna kalkyl skulle totala underhållsbidraget, inberäknat tilläggsbidraget,

uppgå till sammanlagt 41,250,000 kronor och länsfonderna till

12,228,400 kronor.

Utskottet delar de motionsvis anförda betänkligheterna mot den starka

begränsning av städernas, respektive landsbygdens andelar av automobilskattemedlen,

som vissa väganslags överförande till automobilskattemedel

skulle medföra. Pa sätt utskottet under punkt 2:o) tillstyrkt, synes ifrågavarande

anslag anslagen till enkla bygdevägar, ödebygdsvägar samt

tillfartsvägar till inlandsbanan — alltjämt böra täckas å den vanliga budgeten,

varigenom en höjning av städernas respektive landsbygdens andelar

skulle åstadkommas med sammanlagt 3,050,000 kronor, i förhållande till

Kungl. Maj:ts förslag. Härav falla 610,000 kronor eller 20 % på städerna

och 2,440,000 kronor eller 80 % på landsbygden.

Med nu angivet undantag tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag i fråga

örn dispositionen av automobilskattemedlen, som alltså för nästkommande

budgetar skulle komma att fördela sig på följande sätt:

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 117.

15

1933/1934 års au törnö bilskatten ledel (enligt utskottets förslag).

72,000,000 kr.

Till vägunderhåll m. m. enligt Yägorganisationen Särskilda vägbygg- Återstod att fördelas mellan

väglagen (30 % å verklig resp. i länen nadsanslag städer och landsbygd

uppskattad kostnad för år 639,500 kr. 5,250,000 kr. 50,960,500 kr.

1932) 15,150,000 kr.

Städernas totala andel (20 %) Landsbygdens totala andel (80 %)

10,192,100 kr. _40,768,400 kr.

Utjämningsandelen (15 %) Återstående andel (85 %)

6,115,260 kr. 34,653,140 kr.

Vägdistriktens direkta underhålls- Tillfälligt extra tilläggs- Länens ordinarie andelar

bidrag (45 % å verklig kostnad bidrag för år 1933 8,553,140 kr.

för år 1933) 1,800,000 kr.

24,300,000 kr.

Yid bifall till vad utskottet i denna del tillstyrkt, erfordras icke den i

statsverkspropositionen föreslagna författningsändringen.

Yad därefter beträffar den av herr Nylander påvisade starka stegringen

i underhållskostnaderna, vill utskottet erinra, att detta förhållande just nu

är föremål för myndigheternas uppmärksamhet och undersökning. Enligt

vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen upplyst, har styrelsen sålunda för

avsikt att beträffande sådana väghållningsdistrikt, inom vilka kostnadsökningen

under år 1932 företer en från vad som kan anses som normalt avvikande

utveckling, verkställa ingående undersökningar angående orsakerna

härtill samt möjligheterna till rättelse av eventuellt förekommande missförhållanden.

Någon särskild åtgärd från riksdagens sida i och för underhållskostnadernas

begränsning synes fördenskull icke för närvarande erforderlig.

De av friherre De Geer m. fl. motionsvis framförda synpunkterna i fråga

örn önskvärdheten av en viss återhållsamhet vid anläggningen av de ofta

rätt kapitalkrävande skenfria vägkorsningarna synas utskottet förtjäna beaktande.

I varje fall bör det kunna förväntas att för närvarande, då arbetslöslietsmedel

i stor utsträckning stå till förfogande för dylika företag, automobilskattemedlen

ej i någon mera betydande grad skola behöva tagas i

anspråk härför. Motionärernas förslag angående framställning till Kungl.

Majit om särskilda direktiv till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och länsstyrelserna

i frågan kan utskottet dock ej biträda.

Med hänsyn till nu pågående vägutredningar avstyrker utskottet likaledes

de motionsvis framkomna yrkandena örn dels ett ökat extra tilläggsbidrag

åt mera betungade väghållningsdistrikt, dels ock en höjning av landsbygdens

andel från 80 till 85 % samtidigt med en minskning av städernas andel från

20 till 15 %.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) 1) att Kungl. Majits förslag till förordning örn ändrad lydelse

av 1 § förordningen den IG maj 1930 (nr 161) örn fördelning

av automobilskattemedel ej må av riksdagen bifallas;

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 117.

2) att herr Nilssons i Hörby m. fl. motion II: 328 ej må av

riksdagen bifallas;

B) att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag, må

till förbättring och underhäll av för automobiltrafiken viktiga gator

och vägar i städerna för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra

förslagsanslag av 10,192,100 kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel;
C)

att riksdagen, i anledning av Kungl. Majis förslag, må

till förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga vägar

å landsbygden för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag

av 40,768,400 kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel;
D)

att riksdagen, med bifall till Kungl. Majis förslag och

med avslag å herr Lindmarks m. fl. motion II: 158, må med

giva, att av landsbygdens andel för budgetåret 1933/1934 av

automobilskattemedlen må disponeras ett sammanlagt belopp

av högst 1,800,000 kronor för tilldelning av ett tillfälligt extra

tilläggsbidrag åt mera betungade väghållningsdistrikt för 1933

års kostnader för vägunderhåll och vinterväghållning, att utgå

vid sidan av det enligt 3 § 1 mom. förordningen örn fördelning

av automobilskattemedel utgående bidraget av 45 procent och

i huvudsaklig överensstämmelse med de under punkt 18 av

statsrådsprotokollet angivna grunderna;

E) att riksdagen, med bifall till Kungl. Majis förslag, må

minska det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till vägunderhållet

på landet m. m., att direkt utgå av automobilskattemedel,

nu 15,600,000 kronor, med 450,000 kronor till 15,150,000 kronor;

E) att herr Nylanders motion I: 62, i vad den avser kostnaderna

för vägarnas underhåll, ävensom den av friherre De Geer

m. fl. väckta motionen II: 373 ej må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 30 maj 1933.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 117.

17

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Lindblad, Bergqvist, Nilsson i Malmö,

Nilsson i Gränebo, Johansson i Fredrikslund, Asplund, Walles, Ernfors, Bergström,

Nylander och Andersson i Djursholm, samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Törnkvist i Karlskrona,

Persson i Fritorp, Erikssom i Stockholm, Jeppsson, Andersson i Höör, Persson i

Falla, Svensson i Grönvik, Olsson i Blädinge, Högström, Norling och Andersson i

Ovanmyra.

Reservation

vid punkt 7:o) (automobilskattemedel) av herrar Nilsson i Gränebo, Svensson

i Grönvik och Andersson i Ovanmyra, vilka ansett, att utskottet bort

tillstyrka den av herr Nilsson i Hörby m. 11. väckta motionen II: 328.

Bihang till riksdagens protokoll 1933.

6 sami.

Nr lil.

1030 33 2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1933:288 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under sjätte huvudtiteln gjorda framställningar om anslag till vägbyggnader och v s. 1 i texten