Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Majus proposition ined förslag till tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1932 1933 jämte i ämnet väckta motioner.

1933-02-10 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1933:13, Utlåtande i anledning av Kungl. Majus proposition ined förslag till tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1932 1933 jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 13.

7

Nr 13.

Ankom till riksdagens kansli den 10 februari 1933 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Majus proposition ined

förslag till tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1932 1933 jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e och 4:e avd.)

I en till riksdagen den 3 januari 1933 avlåten proposition, nr 2, har

Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att,

med godkännande av de i protokollet berörda förslag, å tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1932/1933 upptaga de inkomster och utgifter, som

framgå av ett vid propositionen fogat, här intaget förslag till dylik tilläggsstat.

Departementschefen har, efter erinran att systemet med tilläggsstater,

såsom förenat med vissa olägenheter, icke använts sedan ar 1922, framhållit,

att detta system givetvis borde i möjligaste mån begränsas. Härefter

fortsätter departementschefen:

»Då riksstaten i avsevärd mån måste kompletteras, särskilt då helt nya

inkomst- eller utgiftstitlar tillkomma, vilka röra sig örn avsevärda belopp,

är emellertid tilläggsstaten oundviklig. Sådant är förhållandet nu. Jag

anser mig i enlighet härmed böra förorda, att förslag till tilläggsstat för

budgetåret 1932/1933 förelägges riksdagen.

En av de mera framträdande olägenheterna av systemet med tilläggsstater

var tidigare, att överblicken av statsregleringens genomförande i hög grad

försvårades. Utfallet av tilläggsstaten redovisades nämligen skilt från utfallet

av riksstaten. Denna olägenhet kan emellertid undvikas, därest tillläggsstaten

formellt får karaktär av en direkt komplettering av riksstaten.

I stället för självständig litterering böra sålunda tilläggsstatens inkomst- och

utgiftstitlar erhålla samma litterering som motsvarande titlar i riksstaten,

där dylik motsvarighet förefinnes. Helt nya titlar åter böra erhålla litterering

i följd med riksstatens inkomster eller utgifter av närmast motsvarande

slag. I budgetredovisningen kunna härigenom tilläggsstatens titlar direkt

inläggas, såsom örn de varit uppförda å riksstaten. Genom särskild anmärkning

vid varje ifrågakommande inkomst- eller utgiftstitel bör samtidigt angivas,

örn och i vad mån titeln hänför sig till tilläggsstaten.»

Mot vad departementschefen sålunda anfört, har utskottet intet att erinra

och kommer utskottet i det förslag till tilläggsstat, som utskottet framdeles

under riksdagen framlägger till godkännande, att upptaga såväl inkomstsom

utgiftstitlarna under av departementschefen angiven litterering.

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 13.

Tilläggsstat till riksstaten

Kronor

Inkomster:

E. I anspråk tagna kapitaltillgångar:

3. Statens produktiva fonder:

a. Statsverkets fond av rusdrycksmedel...... 83,000,000

4. Fonden för statsskuldens amortering............ 35,000,000

118,000,000

F. Lånemedel:

3. Övriga lånemedel .....................................................

79,100,000

Summa

197,100,000

Såsom allmän motivering till de framlagda förslagen beträffande inkomster

och utgifter Ilar departementschefen, under framhållande att behållningen

å statsverkets kassafond den 30 juni 1932 utgjorde allenast 13.2 6 miljoner

kronor, anfört, bland annat, följande:

»Såsom jag redan antytt vid anmälan av finansplanen för nästkommande

budgetår, har det visat sig vara nödvändigt att bereda fyllnad i det för

innevarande budgetår anvisade anslaget för bekämpande av arbetslösheten.

Chefen för socialdepartementet kommer att senare i dag framlägga förslag

i ämnet. Detta går ut på, att för ändamålet ett tilläggsanslag av 42 miljoner

kronor bör av riksdagen äskas.

Anslag av skattemedel erfordras i övrigt å tilläggsstaten endast till ett

belopp av 0.4 miljon kronor. På sätt chefen för jordbruksdepartementet

kommer att anmäla, bör nämligen å tilläggsstaten äskas ett tilläggsanslag för

kapitalökning å egnahemslånefonden av 4 miljoner kronor, varav i anslutning

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 13.

9

för budgetåret 1932/1933.

Utgifter:

A. Verkliga utgifter:

V. Femte huvudtiteln:

B. Sociala verk och inrättningar:

8. Bekämpande av arbetslösheten, reserva
-

Extra

anslag

tionsanslag...........................

42,000,000

42,000,000

B. Utgifter för kapitalökning:

Att täckas av

lånemedel

andra

stats-

inkomster

III. Statens utlåningsfonder:

4. Egnahemslånefonden, reserva- tionsanslag ..............................

14. Statens bostadslånefond, reser- vationsanslag ...........................

3,600,000

75,500,000

400,000

VIII. Statsverkets kassafond:

Förstärkning av statsverkets

kassafond ..............................

75,600,000

Säger

79,100,000

76,000,000

155,100,000

Summa

197,100,000

Kronor

till vedertagna principer om täckning av oräntabla delar av kapitalökningsanslag

förstnämnda belopp bör anvisas av andra inkomster än lånemedel.

Då det nu gäller att undersöka, vilka tillgångar som kunna stå till förfogande

för nämnda anslagsbehov av 42.4 miljoner kronor jämte det tillskott,

som bör tillföras kassafonden, vill jag till en början framhålla, att såvitt

möjligt täckningen bör ske utan att för ändamålet ökade skatter påläggas.

Detta utesluter givetvis icke, att de skattehöjningar, som ansetts erforderliga

för att balansera den nya budgeten, i viss utsträckning träda i kraft

redan under nu löpande budgetår och därmed i någon mån bidraga till att

minska bristen för året. Dessa inkomster böra emellertid icke beräknas

såsom tillgång å tilläggsstaten.

I sin förut berörda skrivelse angående behovet av förstärkning av kas saundén

har riksräkenskapsverket för beredande av medel härför i första hand

hänvisat till fonden för statsskuldens amortering. Återstoden av det för

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 13.

utfyllnad av kassafonden — sammanlagt med 50 miljoner kronor — erforderliga

beloppet borde enligt riksräkenskapsverkets mening tagas ur de likvida

tillgångarna å statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Jämväl enligt min mening böra nämnda båda fonder tagas i anspråk folden

förstärkning av löpande budget, som nu är nödvändig. På grund av

att ett avsevärt belopp kräves för utfyllande av arbetslösketsanslaget, kan

dock amorteringsfonden icke medräknas såsom tillgång för ökning av kassafonden.

Enligt riksräkenskapsverkets beräkning kommer amorteringsfondens behållning

vid utgången av budgetåret 1932/1933 att uppgå till 39.48 miljoner

kronor. Detta belopp torde emellertid ej böra i sin helhet disponeras för

tilläggsstaten. Yad som av sagda behållning överskjuter 35 miljoner kronor

bör nämligen bibehållas i fonden för att användas för täckande av förluster

å statens lånemedelsplaceringar.

A statsverkets fond av rusdrycksmedel beräknas vid innevarande budgetårs

utgång förefinnas ungefär samma behållning som vid budgetårets ingång

eller omkring 103 miljoner kronor. Såsom jag utvecklat i sammanhang med

behandlingen av frågan örn upptagande i statsverkspropositionen av anslag

till kapitalökning å rusdrycksmedelsfonden och örn fondens framtida användning,

bör allenast ett belopp av 20 miljoner kronor för framtiden bibehållas

i rusdrycksmedelsfonden, medan återstående belopp kan göras tillgängligt

för finansiering av tilläggsstaten.

Därest sålunda av amorterings- och rusdrycksmedelsfonderna 35, respektive

83 miljoner kronor tagas i anspråk för tilläggsstaten, återstå — efter avdrag

av de för förstärkning av anslagen till arbetslöshetens bekämpande och för

kapitalökning å egnahemslånefonden erforderliga beloppen — sammanlagt

75.6 miljoner kronor, vilka kunna disponeras för kapitalökning av kassafonden.

Även örn härtill lägges den vid innevarande budgetårs ingång i

kassafonden redovisade behållningen, blir i allt fall fonden ej för stor. Det

är att befara, att kanske omkring hälften av det samlade beloppet kommer

att åtgå för att täcka bristen i nu löpande budget. Yad som därefter återstår

kommer med all sannolikhet att väl behövas, för att kassafonden skall för den

närmaste framtiden kunna fylla sin uppgift såsom regidator vid statsregleringens

utförande. Jag håller alltså före, att hela nämnda belopp, 75.6 miljoner

kronor, bör användas för förstärkning av kassafonden.

Rusdrycksmedelsfondens tillgångar äro emellertid ej i sådan utsträckning

likvida, att desamma direkt kunna tagas i anspråk för finansiering av tilläggsstaten.

Större delen av fonden är nämligen placerad i statens bostadslånefond.

För att denna del av rusdrycksmedelsfonden, vilken enligt beräkning

per den 30 juni 1933 antagits uppgå till högst 75.5 miljoner kronor, skall

kunna frigöras för budgetändamål, erfordras att andra medel i stället placeras

i bostadslånefonden. Med hänsyn till sistnämnda fonds syfte och konstruktion

möter emellertid intet hinder, att denna fond omvandlas till en statens

utlåningsfond, varav räntan uppföres i riksstaten. Då fonden ger en tillfredsställande

avkastning, kan fondkapitalet i sin helhet finansieras med lane
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 18.

11

medel. Nu angivna transaktion förutsätter, att å tilläggsstatens utgiftssida

uppföres ett kapitalökningsanslag för statens bostadslånefond å 75.5 miljoner

kronor samt att motsvarande belopp lånemedel upptages å inkomstsidan.»

När utskottet nu i ett sammanhang prövar Kungl. Maj:ts förslag till

tilläggsstat, vill utskottet först till behandling upptaga anslagsäskandena

och därefter frågan örn täckning av de tillstyrkta anslagen.

UTGIFTERNA.

l:o) Bekämpande av arbetslösheten (sid. 10—15 i statsrådsprotokollet).

Kungl. Majit har föreslagit riksdagen att å tilläggsstat till riksstaten för

budgetåret 1932/1933 till bekämpande av arbetslösheten anvisa ett reservationsanslag,

att användas enligt i statsrådsprotokollet angivna grunder, av

42,000,000 kronor.

I propositionen nr 250 till 1932 års riksdag föreslog Kungl. Majit att

för budgetåret 1931/1932 måtte till bekämpande av arbetslösheten anvisas

ett extra reservationsanslag av 25,000,000 kronor. I motiveringen till förslaget

framhöll föredragande departementschefen, bland annat, att arbetslöshetskommissionen

vid uppskattningen av medelsbehovet ansett sig böra

till grund för beräkningen lägga medelsåtgången under den dittills gångna

delen av det löpande budgetåret samt att enligt departementschefens uppfattning

detta vore den grund, på vilken i dåvarande läge en anslagsberäkning

borde byggas* Man hade visserligen icke rätt att räkna med att läget

under budgetåret 1932/1933, betraktat såsom en helhet, skulle bliva bättre

än under den löpande budgetperioden, men tillräcklig anledning syntes icke

finnas att i det dåvarande statsfinansiella läget belasta budgeten med större

utgifter för ändamålet, än som redan då kunde antagas bliva oundgängligen

erforderliga. Därest den ifrågasatta medelsanvisningen bleve otillräcklig,

finge det, såsom under budgetåret 1931/1932 skett, bero på prövning vid en

senare tidpunkt vad som då borde och kunde åtgöras. Med tillfredsställelse

konstaterade departementschefen, att antalet hjälpta i förhållande till antalet

hjälpsökande vore väsentligt högre än någon gång tidigare under de senare

åren. Detta resultat hade visserligen kunnat uppnås endast genom en

kraftig utökning av verksamheten med kontantunderstöd, något som dock

med hänsyn till förhållandena syntes berättigat, i den mån kontanthjälpen

icke komme att utsträckas över alltför lång tidrymd för en och samma

individ.

I skrivelse den 8 juni 1932, nr 295, anmälde riksdagen, att riksdagen

med bifall till Kungl. Majlis förslag till bekämpande av arbetslösheten för

budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag av 25,000,000 kronor.

Riksdagen anförde härvid, bland annat, följande.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har arbetslöslietskommissionen i

sin skrivelse till Eders Kungl. Majit den 15 april 1932 anmält, att kommis
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 13.

sionen, med hänsyn till statsmakternas direktiv rörande nödläget vid reservarbetena,

beaktat den förskjutning i nedåtgående riktning, som för närvarande

pågår beträffande den allmänna lönenivån, samt att kommissionen

därför gått i författning örn att undersöka gällande grovarbetarlöner på den

öppna arbetsmarknaden och att den komme att verkställa de justeringar av

lönenivån vid reservarbetena, vartill undersökningens resultat gåve anledning;

Riksdagen vill med avseende härå framhålla angelägenheten av att

därvid tillbörlig hänsyn tages till löneförhållandena inom jord- och skogsbruk.

Genom särskilda beslut har Kungl. Majit därefter i enlighet med denna

riksdagsskrivelse ställt medel från ifrågavarande anslag till arbetslöshetskommissionens

förfogande för det med anslaget avsedda ändamålet samt i

övrigt meddelat vissa föreskrifter rörande kommissionens verksamhet. Därvid

har Kungl. Majit förordnat, bland annat, att utöver förut anvisade medel

örn 1,000,000 kronor ett belopp av högst 1,000,000 kronor skall användas

dels till förskotterande mot av arbetslösketskommissionen godkänd säkerhet

av erforderliga medel för utförande av med statsmedel understödda väganläggningar

och vägförbättringar m. m., dels ock till gäldande av belopp

varmed den för dylikt vägföretag beräknade kostnaden kunde komma att

överskridas, varjämte Kungl. Majit föreskrivit, att sagda belopp örn 1,000,000

kronor skulle av kommissionen bokföras och redovisas som en särskild fond,

benämnd väglånefonden.

Sedan statens arbetslöshetskommission i skrivelse den 14 december 1932

gjort framställning — förutom örn anslagsäskande för budgetåret 1933/1934

—- jämväl örn beredande av medel till förstärkning av det för innevarande

budgetperiod anvisade anslaget till bekämpande av arbetslösheten, har

Kungl. Majit genom beslut den 23 december 1932 av anslaget till oförutsedda

utgifter i allmänhet anvisat ett belopp av 8 miljoner kronor till förstärkning

av arbetslöshetsanslaget.

I sin förenämnda skrivelse den 14 december 1932 har arbetslöshetskommissionen,

bland annat, lämnat följande sifferuppgifter.

»Vad angår antalet hjälpsökande arbetslösa uppgick detta vid utgången av

oktober 1932 till 123,600 mot ungefär 57,100 vid samma tidpunkt förra året

och endast 14,600 för två år sedan. Medeltalet hjälpsökande arbetslösa för

de 10 första månaderna 1932 utgjorde 105,900 mot 46,500 för hela år 1931

och 13,700 för hela år 1930. Icke ens för det svåra året 1922 uppgick

medeltalet till högre siffra än 80,500. Vad angår hjälpverksamhetens omfattning

har denna undan för undan stegrats, så att antalet vid olika slag av

reservarbeten anställda vid utgången av oktober 1932 utgjorde 34,200, därav

omkring 16,050 i statliga reservarbeten, 7,400 i statskommunala arbeten och

10,750 i rent kommunala — alltså icke med medel från arbetslöshetsanslaget

understödda — reservarbeten. Aven den kontanta understödsverksamheten har

stegrats och omfattade vid utgången av sistlidna oktober omkring 28,200 man,

därav för 22,300 man med statsbidrag. Sammanlagda antalet av stat och kommun

hjälpta uppgick till ungefär 62,400 vid utgången av oktober 1932, vilket motsvarar

något över 50 % av antalet vid samma tidpunkt hjälpsökande arbetslösa.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 13.

13

Yad beträffar hjälpverksamhetens herälmade omfattning och kostnaderna därför

under återstoden av innevarande budgetår uppskattar arbetslöshetskommissionen

antalet i statliga reservarbeten anställda under budgetperiodens senare

del till 20,000. Antalet i statskommunala reservarbeten anställda beräknas

uppgå i februari oell mars till 9,000 och vid budgetårets slut till 6,000.

Antalet personer med kontantunderstöd beräknas under februari oell mars

komma att uppgå till ett maximum av 50,000 för att i juni sjunka till 25,000.

Med dylika utgångspunkter har kommissionen kommit till att de sammanlagda

kostnaderna för arbets- och understödslinjen under hela innevarande budgetår

skulle komma att uppgå till omkring 59,000,000 kronor. Härutöver beräknar

kommissionen, såsom framgår av dess skrivelse, vissa belopp till

kursverksamhet för arbetslösa, till arbetslöshetsutredningen samt till medelsreserv.

»

Kommissionen har uppskattat behovet av anslagsförstärkning för innevarande

budgetår till 34,866,000 kronor eller i avrundat tal 35,000,000 kronor.

I nu förevarande ämne har departementschefen anfört följande:

Den våldsamma försämring av läget på arbetsmarknaden, som framgår av

arbetslöshetskommissionens skrivelse, har alltjämt fortsatt. Enligt vad jag

inhämtat uppgick sålunda antalet hjälpsökande vid utgången av november

1932 till icke mindre än omkring 147,000. Motsvarande siffra för november

1931 utgjorde omkring 77,200. Tyvärr är det att befara, att man icke ens

nu uppnått maximitalet för innevarande vinter. Aven örn man bortser från

den säsongmässiga minskning av arbetstillgången, som alltid framträder under

vintermånaderna, torde man sålunda med hänsyn till det rådande allmänna

läget och de utvecklingstendenser, som för vissa yrkesgrupper göra sig märkbara,

för den närmaste tiden nödgas räkna med en ytterligare ökning av

hjälpbehovet.

Det är således tydligt, att en högst betydande medelsförstärkning erfordras

för att möjliggöra fullföljande av den statliga verksamheten för arbetslöshetens

bekämpande i den omfattning, som påkallas av den nuvarande

och väntade situationen. Såsom redan min företrädare i ämbetet vid upprepade

tillfällen framhållit, är det av synnerlig vikt, att i en tid av stor och

stigande arbetslöshet denna verksamhet kan såväl beträffande arbetslinjen

som i fråga örn kontantunderstöd och hjälp i andra former fortgå i en ur

olika synpunkter önskvärd och lämplig omfattning utan att hindras av otillräcklighet

i anslaget.

Min företrädare har även flera gånger framhållit önskvärdheten av att,

särskilt då en så betydande arbetslöshet utsträckes över en avsevärd tidsperiod,

procenttalet av de arbetslösa, som erhålla bistånd, undan för undan

ökas. Vid framläggande i april 1932 av proposition i ämnet kunde också dåvarande

chefen för socialdepartementet konstatera, att en sådan ökning ägt rum

trots den kraftiga stegringen i antalet hjälpsökande. Emellertid har sedan

dess en relativ försämring inträffat, i det att, såsom redan anförts, procenttalet

hjälpta enligt senaste siffror endast uppgår till omkring 50 mot ungefär 57 i

april 1932. Arbetslöshetskommissionens kalkyler för återstoden av innevarande

år synas också tyda på, att kommissionen icke räknar med någon mera

väsentlig förändring beträffande detta relationstal, vare sig detta beror på

en uppfattning hos kommissionen att hjälpverksamheten icke bör sträckas

längre, eller kommissionen funnit svårigheter möta för en ytterligare utvidgning

av dess verksamhet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 13.

Enligt min bestämda uppfattning kan det emellertid icke vara tillfredsställande,

att _ en så stor procentuell andel av de hjälpsökande arbetslösa,

som nyss angivits, lämnas utan bistånd av arbetslöshetsmedel. I den mån

dessa arbetslösa icke lämnas åt rena nöden, hänvisas de uppenbarligen att

söka bistånd hos fattigvården, en utveckling, som, när det gäller så betydande

arbetarmassor, vilka tidigare varit i stånd att försörja sig och sin

familj, måste _ anses synnerligen olycklig. Enligt min mening måste man

därför allvarligen eftersträva en utvidgning av den speciella hjälpverksamheten

för cle arbetslösa. Det torde under innevarande vinter knappast vara

möjligt att i nämnvärd grad utvidga verksamheten med statliga eller statskommunala

reservarbeten utöver vad kommissionen räknat med. Jag ifrågasätter

icke heller en sådan utvidgning, detta för övrigt även av det skälet, att den måste

bliva synnerligen kostsam. Däremot synes man mig kunna tillmötesgå hjälpbehovet

genom att den kontanta understödsverksamheten utvidgas. En granskning

av de av arbetslöshetskommissionen framlagda kalkylerna ger vid baneden,

att kommissionen räknat med att under första halvåret 1933 hjälp av statsmedel

sammanlagt skulle i en eller annan form lämnas i medeltal ungefär 66,000

''arbetslösa. Den senaste utvecklingen ger emellertid enligt min mening anledning

till att utgå från att antalet hjälpsökande arbetslösa, som tillika äro i verk,

ligt behov av dylik hjälp, icke kommer att under nämnda tidsperiod understiga

ett medeltal av närmare 130,000. För kontantunderstöd åt den del av dessasom

enligt kommissionens kalkyler icke skulle erhålla bistånd, eller omkring

60.000, torde kunna beräknas åtgå ett belopp av 15,000,000 kronor. Sammanlagt

med det enligt arbetslöshetskommissionens beräkningar — mot vilka jag i

och för sig icke funnit anledning till erinran — erforderliga beloppet av

35.000. 000 kronor skulle således för återstoden av innevarande budgetår

erfordras 50,000,000 kronor, eller, utöver det den 23 december 1932 redan

anvisade beloppet av 8 miljoner kronor, 42 miljoner kronor.

Vad angår grunderna för arbetslöshetskommissionens verksamhet har jag

icke funnit lämpligt att därutinnan ifrågasätta någon ändring, detta närmast

på den grund att, såsom framgår av vad jag förut denna dag i samband med

omnämnande av förslag örn införande av arbetslöshetsförsäkring och örn arbeten

till motverkande av arbetslösheten anfört, kommissionens verksamhet

är avsedd att avvecklas. I sammanhang med framläggande av förslag i dessa

ämnen samt örn äskande av medel för kontant understödsverksamhet för

arbetslösa m. m. under nästa budgetår torde jag bliva i tillfälle att närmare

ingå på de med det hithörande ämnet sammanhängande betydelsefulla spörsmålen.

Enligt riksdagens medgivande har av ifrågavarande anslag ett belopp av

sammanlagt 1,000,000 kronor stått till Kungl. Majrts förfogande för att efter

prövning av Kungl. Hajd användas till främjande av företagsverksamhet,

varigenom i största möjliga utsträckning ökade arbetstillfällen må kunna

beredas. Denna anordning har i olika avseenden visat sig kunna vara till

stort gagn. Jag hemställer, att riksdagens medgivande måtte inhämtas till

enahanda förfoganderätt beträffande ett belopp av högst 1,000,000 kronor av

det nir ifrågasatta förstärkningsbeloppet.»

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena, nr 59, inom första kammaren av herr K. G. Westman

m. fl. och den andra, nr 149, inom andra kammaren av herr O. Olsson

i Kullenbergstorp m. fl., i vilka hemställts, att riksdagen måtte vid beviljande

av reservationsanslag å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1932/1933

till arbetslöshetens bekämpande i fråga örn anslagets användning meddela

bestämmelser i överensstämmelse med vad i motionerna anförts.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 13.

15

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet

hänvisa till förstnämnda motion.

Den redogörelse, statens arbetslöslietskommission lämnat i sin skrivelse

till Kungl. Majit den 14 december 1932 angående arbetsmarknadens utveckling

under år 1931 och till och med oktober månads utgång 1932, giver

oförtydbart vid handen, att arbetslöshetsläget under sagda tid avsevärt försämrats

och, såsom känt är, har försämringen därefter alltjämt fortgått.

Under det att antalet hjälpsökande arbetslösa vid utgången av december

månad 1931 uppgick till omkring 88,800, utgjorde sålunda, enligt vad utskottet

inhämtat, motsvarande siffra vid slutet av sagda månad 1932 omkring

161,100. Den under sommarmånaderna eljest i regel inträdande minskningen

i antalet hjälpsökande arbetslösa har, procentuellt sett, varit ringa och

antalet hjälpsökande, som i oktober 1932 utgjorde 123,600, har sedan, såsom

nämnts, i oroväckande grad ökats.

Med hänsyn till det sålunda rådande läget å arbetsmarknaden och de

utvecklingstendenser, som, på sätt av arbetslöshetskommissionens förenämnda

skrivelse framgår, göra sig gällande inom de olika yrkesgrenarna, har utskottet,

lika med departementschefen, funnit tydligt, att en avsevärd medelsförstärkning

erfordras för att möjliggöra ett fullföljande av den statliga verksamheten

för arbetslöshetens bekämpande i den omfattning, som påkallas av

den nuvarande och väntade situationen å arbetsmarknaden. I betraktande

av storleken av det förstärkningsanslag, arbetslöshetskommissionen för sin

del beräknat för berörda ändamål, kan det visserligen ifrågasättas, örn ej det

av Kungl. Majit nu äskade anslaget vore väl högt tillmätt. Då emellertid

grunderna för anslagets beräkning måste anses tämligen osäkra och då, i

händelse av ytterligare försämring å arbetsmarknadens nuvarande läge, det

synes utskottet angeläget, att tillräckliga medel finnas till förfogande för

återstående delen av innevarande budgetår, har utskottet ansett sig kunna

tillstyrka anvisandet av det av Kungl. Majit äskade anslagsbeloppet eller

sålunda 42,000,000 kronor.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har departementschefen icke ifrågasatt

någon ändring av grunderna för arbetslöshetskommissionens verksamhet.

Utskottet ansluter sig till denna departementschefens ståndpunkt, men

saknar anledning att i detta sammanhang ingå på frågan om arbetslöshetskommissionens

avveckling. Utskottet anser sålunda, att tyngdpunkten av

hjälpverksamheten alltjämt i görligaste mån bör förläggas till arbetslinjen,

särskilt de statskommunala reservarbetena, och att vid utdelande av kontantunderstöd

noga beaktas, att en rationell avvägning mellan de båda hjälpformerna,

arbete och understöd, på ett ur samhällets synpunkter riktigt sätt

upprättliålles. I övrigt vill utskottet erinra örn sistlidet års riksdags uttalande

ifråga om lönesättningen vid reservarbetena.

Enligt det föreliggande förslaget skulle av det nu äskade anslaget till bekämpande

av arbetslösheten ett belopp av 1,000,000 kronor ställas till Kungl.

Utskottet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 13.

Maj:ts förfogande för att efter prövning av Kungl. Majit användas till främjande

av företagsverksamhet. Medel härtill har, såsom statsrådsprotokollet

utvisar, beviljats med enahanda belopp av 1932 års riksdag.

På grund av det nu rådande, särskilt svårartade läget — synnerligast på

vissa arbetsmarknader — har utskottet velat tillstyrka, att detta belopp

ställes till Kungl. Majis förfogande för att efter vederbörande myndigheters

hörande användas för ifrågavarande ändamål.

Utskottet vill emellertid erinra därom, att det belopp, som för samma

ändamål av fjolårets riksdag ställdes till Kungl. Majis förfogande, angavs

vara avsett till främjande av företagsverksamhet, varigenom i största möjliga

utsträckning ökade arbetstillfällen måtte kunna beredas. Detta av fjolårets

riksdag sålunda gjorda uttalande anser utskottet böra alltjämt vara vägledande

vid det nu äskade anslagets användning. Utskottet vill sålunda

understryka angelägenheten därav, att anslaget icke kommer till sådan användning,

att menliga verkningar uppkomma för annan enskild verksamhet

av liknande art med härav följande faror för därstädes ökad arbetslöshet.

Utskottet anser det ofrånkomligt, att ifrågavarande stöd får en rent tillfällig

karaktär och ej utgår i sådana former eller för sådana ändamål, vilka kunna

göra fortsatt understöd svårt att undvika och som antingen formellt eller

faktiskt härutinnan kunna binda statsmakterna.

Med vad utskottet anfört angående direktiven för hjälpverksamheten torde

herrar K. G. Westmans m. fl. och Olssons i Kullenbergstorp m. fl. ovanberörda

motioner få anses besvarade.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

a) att riksdagen må å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1932/1933 till bekämpande av arbetslösheten anvisa ett

reservationsanslag av 42,000,000 kronor, att användas enligt i

statsrådsprotokollet över finansärenden den 3 januari 1933 angivna

grunder samt i överensstämmelse med vad utskottet i

detta avseende här ovan anfört; samt

b) att herrar K. G. Westmans m. fl. och Olssons i Kullenbergstorp

m. fl. ovanberörda motioner, 1:59 och II: 149, må

anses besvarade genom vad utskottet ovan anfört och under a)

hemställt.

2:o) Egnahemslånefouden. I enlighet med Kungl. Majis förslag (sid. 15—

17) örn kapitalökning för egnahemslånefonden har jordbruksutskottet i utlåtande

nr 3 hemställt, att på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1932/1933 måtte såsom kapitalökning för egnahemslånefonden anvisas ett

reservationsanslag av 4,000,000 kronor, därav 3,600,000 kronor att utgå av

lånemedel.

Härom bär utskottet här velat

erinra.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 13.

17

3:o) Statens bostadslånefond. Kungl. Majit har (sid. 17 och 18) föreslagit

riksdagen att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1932/1933

för kapitalökning å statens bostadslånefond anvisa ett reservationsanslag av

75,500,000 kronor, att utgå av lånemedel.

Rusdrycksmedelsfondens till cirka 100 miljoner kronor uppgående tillgångar

äro till övervägande del placerade i statens bostadslånefond. För att

möjliggöra rusdrycksmedelsfondens användning för tilläggsstatens finansiering

böra de sålunda i bostadslånefonden placerade medlen (75.5 miljoner

kronor) till rusdrycksmedelsfonden återbetalas, varvid täckning för beloppet

i stället skulle beredas bostadslånefonden genom anslag av lånemedel.

Med tillstyrkande av Kungl. Majits förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1932/1933 för kapitalökning å statens bostadslånefond anvisa ett

reservationsanslag av 75,500,000 kronor, att utgå av lånemedel.

4:o) Förstärkning av statsverkets kassafond. I enlighet med Kungl.

Majits förslag (sid. 18 och 19) hemställer utskottet,

att riksdagen må å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1932/1933 för förstärkning av statsverkets kassafond anvisa ett

anslag av 75,600,000 kronor.

INKOMSTERNA.

5:o) Täckning av tilläggsstatens utgifter. Kungl. Majit bär (sid. 8—10)

föreslagit riksdagen att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1932/1933

upptaga följande inkomster sålunda:

JE. I anspråk tagna kapitaltillgångar:

3. Statens produktiva fonder:

a. Statsverkets fond av rusdrycksmedel ... kronor 83,000,000

4. Fonden för statsskuldens amortering......... » 35.000,000 118,000,000

F. Lånemedel.

3. Övriga lånemedel .......................................................... kronor 79,100,000.

I två likalydande motioner, väckta den ena, nr 163, i första kammaren

av herr J. Bergman m. fl. och den andra, nr 166, i andra kammaren av herrar

C. O. Johanson i Huskvarna och E. Ljunggren, har — på sätt utskottet

i sitt utlåtande nr 12 anmält — hemställts bland annat, att riksdagen, med

avslag å Kungl. Majits förslag till ändrade regler för statsverkets fond av

rusdrycksmedel, måtte medgiva, att de från alkoholhaltiga dryckers tillverkning

och försäljning inflytande medlen få för budgetåret 1933/1934 vara

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 6 sami. Nr 12—13. ''ilo ss 2

Utskottet

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 13.

Utskottet
-

tillgängliga för statsregleringen, men att den nu befintliga rusdrycksmedelsfonden

lämnas obeskuren.

Inräknat det till statens bostadslånefond anvisade anslaget å 75,500,000

kronor skulle vid bifall till utskottets i det föregående framställda förslag

komma att — sammanstämmande med vad Kungl. Majit äskat — å tilläggsstaten

anvisas anslag till belopp av 197,100,000 kronor.

På sätt av utskottets utlåtande nr 12 närmare framgår, har Kungl. Maj:ts

förslag att av rusdrycksmedelsfondens tillgångar taga i anspråk 83 miljoner

kronor för finansiering av tilläggsstaten ej givit utskottet anledning till

erinran. Härav följer, att utskottet ej kan biträda motionärernas förslag, att

rusdrycksmedelsfonden ej må tagas i anspråk för tilläggsstaten. Jämväl i

övrigt synes täckning för de å tilläggsstaten anvisade anslagen böra beredas

i enlighet med departementschefens inledningsvis i detta utlåtande återgivna

uttalanden.

Under förutsättning av bifall till utskottets under punkterna l:o), 3:o) och

4:o) här ovan avgivna förslag samt till jordbruksutskottets under punkt 2:o)

omförmälda förslag, hemställer alltså utskottet,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Majits förslag och med

avslag å de av herrar Bergman m. fl. samt Johanson i Huskvarna

och Ljunggren väckta motionerna I: 163 och lii 166,

i vad motionerna avse rusdrycksmedelsfondens anlitande för

finansiering av tilläggsstaten, må å tillläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1932/1933 upptaga följande inkomster sålunda:

I anspråk tagna kapitaltillgångar.

Statens produktiva fonder:

Statsverkets fond av rusdrycks
medel.

.................................. kronor 83,000,000

Fonden för statsskuldens amortering.

................................... _____35,000.000 118)oo0,000

Lånemedel.

Övriga lånemedel .....

Stockholm den 10 februari 1933

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

............. kronor 79,100,000.

Summa kronor 197,100,000.

Närvarande: Samma ledamöter som de under utlåtandet nr 12 antecknade med

undantag av att herr Pauli i stället för herr Olof Olsson deltagit i ärendets behandling.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 13.

19

Reservationer:

viel punkt 1 (bekämpande av arbetslösheten)

l:o) av lierrar Lindblad, Nilsson i Malmö, Oscar Olsson, Asplund, Pauli,

Anderson i Råstock, Tärnkvist i Karlskrona, Eriksson i Stockholm, Andersson

i Höör, Jonsson i Eskilstuna och Norsell, vilka ansett utskottets motivering

bort hava följande lydelse:

»Den redogörelse------grad ökats.

Med hänsyn----- 42,000,000 kronor.

Såsom av-----verksamhet.

Utskottet ansluter------vid reservarbetena.

Enligt det-----års riksdag.

Det belopp, som för samma ändamål av fjolårets riksdag ställdes till

Kungl. Maj:ts förfogande, angavs vara avsett till främjande av företagsverksamhet,

varigenom i största möjliga utsträckning ökade arbetstillfällen måtte

kunna beredas. Utskottet har ansett detta uttalande böra vara vägledande

jämväl vid det nu äskade anslagets användning. Utskottet finner vidare, att

ifrågavarande stöd helt naturligt bör givas en rent tillfällig karaktär.

På grund av nu rådande, särskilt svårartade läge på arbetsmarknaden

vill utskottet tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag.

Med vad -----— anses besvarade.»;

2:o) av herrar Kvarnzelius, Jeppsson och Carlsson i Gävle.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1933:36 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1932H933. s. 1 i texten