Utlåtande i anledning av Kungl. Majus proposition ined förslag till tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1932 1933 jämte i ämnet väckta motioner.
1933-02-10 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1933:13, Utlåtande i anledning av Kungl. Majus proposition ined förslag till tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1932 1933 jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 13.
7
Nr 13.
Ankom till riksdagens kansli den 10 februari 1933 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Majus proposition ined
förslag till tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1932 1933 jämte i ämnet väckta motioner.
(3:e och 4:e avd.)
I en till riksdagen den 3 januari 1933 avlåten proposition, nr 2, har
Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att,
med godkännande av de i protokollet berörda förslag, å tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1932/1933 upptaga de inkomster och utgifter, som
framgå av ett vid propositionen fogat, här intaget förslag till dylik tilläggsstat.
Departementschefen har, efter erinran att systemet med tilläggsstater,
såsom förenat med vissa olägenheter, icke använts sedan ar 1922, framhållit,
att detta system givetvis borde i möjligaste mån begränsas. Härefter
fortsätter departementschefen:
»Då riksstaten i avsevärd mån måste kompletteras, särskilt då helt nya
inkomst- eller utgiftstitlar tillkomma, vilka röra sig örn avsevärda belopp,
är emellertid tilläggsstaten oundviklig. Sådant är förhållandet nu. Jag
anser mig i enlighet härmed böra förorda, att förslag till tilläggsstat för
budgetåret 1932/1933 förelägges riksdagen.
En av de mera framträdande olägenheterna av systemet med tilläggsstater
var tidigare, att överblicken av statsregleringens genomförande i hög grad
försvårades. Utfallet av tilläggsstaten redovisades nämligen skilt från utfallet
av riksstaten. Denna olägenhet kan emellertid undvikas, därest tillläggsstaten
formellt får karaktär av en direkt komplettering av riksstaten.
I stället för självständig litterering böra sålunda tilläggsstatens inkomst- och
utgiftstitlar erhålla samma litterering som motsvarande titlar i riksstaten,
där dylik motsvarighet förefinnes. Helt nya titlar åter böra erhålla litterering
i följd med riksstatens inkomster eller utgifter av närmast motsvarande
slag. I budgetredovisningen kunna härigenom tilläggsstatens titlar direkt
inläggas, såsom örn de varit uppförda å riksstaten. Genom särskild anmärkning
vid varje ifrågakommande inkomst- eller utgiftstitel bör samtidigt angivas,
örn och i vad mån titeln hänför sig till tilläggsstaten.»
Mot vad departementschefen sålunda anfört, har utskottet intet att erinra
och kommer utskottet i det förslag till tilläggsstat, som utskottet framdeles
under riksdagen framlägger till godkännande, att upptaga såväl inkomstsom
utgiftstitlarna under av departementschefen angiven litterering.
Utskottet.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 13.
Tilläggsstat till riksstaten
Kronor
Inkomster:
E. I anspråk tagna kapitaltillgångar:
3. Statens produktiva fonder:
a. Statsverkets fond av rusdrycksmedel...... 83,000,000
4. Fonden för statsskuldens amortering............ 35,000,000
118,000,000
F. Lånemedel:
3. Övriga lånemedel .....................................................
79,100,000
Summa
197,100,000
Såsom allmän motivering till de framlagda förslagen beträffande inkomster
och utgifter Ilar departementschefen, under framhållande att behållningen
å statsverkets kassafond den 30 juni 1932 utgjorde allenast 13.2 6 miljoner
kronor, anfört, bland annat, följande:
»Såsom jag redan antytt vid anmälan av finansplanen för nästkommande
budgetår, har det visat sig vara nödvändigt att bereda fyllnad i det för
innevarande budgetår anvisade anslaget för bekämpande av arbetslösheten.
Chefen för socialdepartementet kommer att senare i dag framlägga förslag
i ämnet. Detta går ut på, att för ändamålet ett tilläggsanslag av 42 miljoner
kronor bör av riksdagen äskas.
Anslag av skattemedel erfordras i övrigt å tilläggsstaten endast till ett
belopp av 0.4 miljon kronor. På sätt chefen för jordbruksdepartementet
kommer att anmäla, bör nämligen å tilläggsstaten äskas ett tilläggsanslag för
kapitalökning å egnahemslånefonden av 4 miljoner kronor, varav i anslutning
Statsutskottets utlåtande Nr 13.
9
för budgetåret 1932/1933.
Utgifter:
A. Verkliga utgifter:
V. Femte huvudtiteln:
B. Sociala verk och inrättningar:
8. Bekämpande av arbetslösheten, reserva
-
Extra
anslag
tionsanslag...........................
42,000,000
42,000,000
B. Utgifter för kapitalökning:
Att täckas av
lånemedel
andra
stats-
inkomster
III. Statens utlåningsfonder:
4. Egnahemslånefonden, reserva- tionsanslag ..............................
14. Statens bostadslånefond, reser- vationsanslag ...........................
3,600,000
75,500,000
400,000
VIII. Statsverkets kassafond:
Förstärkning av statsverkets
kassafond ..............................
75,600,000
Säger
79,100,000
76,000,000
155,100,000
Summa
197,100,000
Kronor
till vedertagna principer om täckning av oräntabla delar av kapitalökningsanslag
förstnämnda belopp bör anvisas av andra inkomster än lånemedel.
Då det nu gäller att undersöka, vilka tillgångar som kunna stå till förfogande
för nämnda anslagsbehov av 42.4 miljoner kronor jämte det tillskott,
som bör tillföras kassafonden, vill jag till en början framhålla, att såvitt
möjligt täckningen bör ske utan att för ändamålet ökade skatter påläggas.
Detta utesluter givetvis icke, att de skattehöjningar, som ansetts erforderliga
för att balansera den nya budgeten, i viss utsträckning träda i kraft
redan under nu löpande budgetår och därmed i någon mån bidraga till att
minska bristen för året. Dessa inkomster böra emellertid icke beräknas
såsom tillgång å tilläggsstaten.
I sin förut berörda skrivelse angående behovet av förstärkning av kas saundén
har riksräkenskapsverket för beredande av medel härför i första hand
hänvisat till fonden för statsskuldens amortering. Återstoden av det för
10
Statsutskottets utlåtande Nr 13.
utfyllnad av kassafonden — sammanlagt med 50 miljoner kronor — erforderliga
beloppet borde enligt riksräkenskapsverkets mening tagas ur de likvida
tillgångarna å statsverkets fond av rusdrycksmedel.
Jämväl enligt min mening böra nämnda båda fonder tagas i anspråk folden
förstärkning av löpande budget, som nu är nödvändig. På grund av
att ett avsevärt belopp kräves för utfyllande av arbetslösketsanslaget, kan
dock amorteringsfonden icke medräknas såsom tillgång för ökning av kassafonden.
Enligt riksräkenskapsverkets beräkning kommer amorteringsfondens behållning
vid utgången av budgetåret 1932/1933 att uppgå till 39.48 miljoner
kronor. Detta belopp torde emellertid ej böra i sin helhet disponeras för
tilläggsstaten. Yad som av sagda behållning överskjuter 35 miljoner kronor
bör nämligen bibehållas i fonden för att användas för täckande av förluster
å statens lånemedelsplaceringar.
A statsverkets fond av rusdrycksmedel beräknas vid innevarande budgetårs
utgång förefinnas ungefär samma behållning som vid budgetårets ingång
eller omkring 103 miljoner kronor. Såsom jag utvecklat i sammanhang med
behandlingen av frågan örn upptagande i statsverkspropositionen av anslag
till kapitalökning å rusdrycksmedelsfonden och örn fondens framtida användning,
bör allenast ett belopp av 20 miljoner kronor för framtiden bibehållas
i rusdrycksmedelsfonden, medan återstående belopp kan göras tillgängligt
för finansiering av tilläggsstaten.
Därest sålunda av amorterings- och rusdrycksmedelsfonderna 35, respektive
83 miljoner kronor tagas i anspråk för tilläggsstaten, återstå — efter avdrag
av de för förstärkning av anslagen till arbetslöshetens bekämpande och för
kapitalökning å egnahemslånefonden erforderliga beloppen — sammanlagt
75.6 miljoner kronor, vilka kunna disponeras för kapitalökning av kassafonden.
Även örn härtill lägges den vid innevarande budgetårs ingång i
kassafonden redovisade behållningen, blir i allt fall fonden ej för stor. Det
är att befara, att kanske omkring hälften av det samlade beloppet kommer
att åtgå för att täcka bristen i nu löpande budget. Yad som därefter återstår
kommer med all sannolikhet att väl behövas, för att kassafonden skall för den
närmaste framtiden kunna fylla sin uppgift såsom regidator vid statsregleringens
utförande. Jag håller alltså före, att hela nämnda belopp, 75.6 miljoner
kronor, bör användas för förstärkning av kassafonden.
Rusdrycksmedelsfondens tillgångar äro emellertid ej i sådan utsträckning
likvida, att desamma direkt kunna tagas i anspråk för finansiering av tilläggsstaten.
Större delen av fonden är nämligen placerad i statens bostadslånefond.
För att denna del av rusdrycksmedelsfonden, vilken enligt beräkning
per den 30 juni 1933 antagits uppgå till högst 75.5 miljoner kronor, skall
kunna frigöras för budgetändamål, erfordras att andra medel i stället placeras
i bostadslånefonden. Med hänsyn till sistnämnda fonds syfte och konstruktion
möter emellertid intet hinder, att denna fond omvandlas till en statens
utlåningsfond, varav räntan uppföres i riksstaten. Då fonden ger en tillfredsställande
avkastning, kan fondkapitalet i sin helhet finansieras med lane
-
Statsutskottets utlåtande Nr 18.
11
medel. Nu angivna transaktion förutsätter, att å tilläggsstatens utgiftssida
uppföres ett kapitalökningsanslag för statens bostadslånefond å 75.5 miljoner
kronor samt att motsvarande belopp lånemedel upptages å inkomstsidan.»
När utskottet nu i ett sammanhang prövar Kungl. Maj:ts förslag till
tilläggsstat, vill utskottet först till behandling upptaga anslagsäskandena
och därefter frågan örn täckning av de tillstyrkta anslagen.
UTGIFTERNA.
l:o) Bekämpande av arbetslösheten (sid. 10—15 i statsrådsprotokollet).
Kungl. Majit har föreslagit riksdagen att å tilläggsstat till riksstaten för
budgetåret 1932/1933 till bekämpande av arbetslösheten anvisa ett reservationsanslag,
att användas enligt i statsrådsprotokollet angivna grunder, av
42,000,000 kronor.
I propositionen nr 250 till 1932 års riksdag föreslog Kungl. Majit att
för budgetåret 1931/1932 måtte till bekämpande av arbetslösheten anvisas
ett extra reservationsanslag av 25,000,000 kronor. I motiveringen till förslaget
framhöll föredragande departementschefen, bland annat, att arbetslöshetskommissionen
vid uppskattningen av medelsbehovet ansett sig böra
till grund för beräkningen lägga medelsåtgången under den dittills gångna
delen av det löpande budgetåret samt att enligt departementschefens uppfattning
detta vore den grund, på vilken i dåvarande läge en anslagsberäkning
borde byggas* Man hade visserligen icke rätt att räkna med att läget
under budgetåret 1932/1933, betraktat såsom en helhet, skulle bliva bättre
än under den löpande budgetperioden, men tillräcklig anledning syntes icke
finnas att i det dåvarande statsfinansiella läget belasta budgeten med större
utgifter för ändamålet, än som redan då kunde antagas bliva oundgängligen
erforderliga. Därest den ifrågasatta medelsanvisningen bleve otillräcklig,
finge det, såsom under budgetåret 1931/1932 skett, bero på prövning vid en
senare tidpunkt vad som då borde och kunde åtgöras. Med tillfredsställelse
konstaterade departementschefen, att antalet hjälpta i förhållande till antalet
hjälpsökande vore väsentligt högre än någon gång tidigare under de senare
åren. Detta resultat hade visserligen kunnat uppnås endast genom en
kraftig utökning av verksamheten med kontantunderstöd, något som dock
med hänsyn till förhållandena syntes berättigat, i den mån kontanthjälpen
icke komme att utsträckas över alltför lång tidrymd för en och samma
individ.
I skrivelse den 8 juni 1932, nr 295, anmälde riksdagen, att riksdagen
med bifall till Kungl. Majlis förslag till bekämpande av arbetslösheten för
budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra reservationsanslag av 25,000,000 kronor.
Riksdagen anförde härvid, bland annat, följande.
Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har arbetslöslietskommissionen i
sin skrivelse till Eders Kungl. Majit den 15 april 1932 anmält, att kommis
-
12
Statsutskottets utlåtande Nr 13.
sionen, med hänsyn till statsmakternas direktiv rörande nödläget vid reservarbetena,
beaktat den förskjutning i nedåtgående riktning, som för närvarande
pågår beträffande den allmänna lönenivån, samt att kommissionen
därför gått i författning örn att undersöka gällande grovarbetarlöner på den
öppna arbetsmarknaden och att den komme att verkställa de justeringar av
lönenivån vid reservarbetena, vartill undersökningens resultat gåve anledning;
Riksdagen vill med avseende härå framhålla angelägenheten av att
därvid tillbörlig hänsyn tages till löneförhållandena inom jord- och skogsbruk.
Genom särskilda beslut har Kungl. Majit därefter i enlighet med denna
riksdagsskrivelse ställt medel från ifrågavarande anslag till arbetslöshetskommissionens
förfogande för det med anslaget avsedda ändamålet samt i
övrigt meddelat vissa föreskrifter rörande kommissionens verksamhet. Därvid
har Kungl. Majit förordnat, bland annat, att utöver förut anvisade medel
örn 1,000,000 kronor ett belopp av högst 1,000,000 kronor skall användas
dels till förskotterande mot av arbetslösketskommissionen godkänd säkerhet
av erforderliga medel för utförande av med statsmedel understödda väganläggningar
och vägförbättringar m. m., dels ock till gäldande av belopp
varmed den för dylikt vägföretag beräknade kostnaden kunde komma att
överskridas, varjämte Kungl. Majit föreskrivit, att sagda belopp örn 1,000,000
kronor skulle av kommissionen bokföras och redovisas som en särskild fond,
benämnd väglånefonden.
Sedan statens arbetslöshetskommission i skrivelse den 14 december 1932
gjort framställning — förutom örn anslagsäskande för budgetåret 1933/1934
—- jämväl örn beredande av medel till förstärkning av det för innevarande
budgetperiod anvisade anslaget till bekämpande av arbetslösheten, har
Kungl. Majit genom beslut den 23 december 1932 av anslaget till oförutsedda
utgifter i allmänhet anvisat ett belopp av 8 miljoner kronor till förstärkning
av arbetslöshetsanslaget.
I sin förenämnda skrivelse den 14 december 1932 har arbetslöshetskommissionen,
bland annat, lämnat följande sifferuppgifter.
»Vad angår antalet hjälpsökande arbetslösa uppgick detta vid utgången av
oktober 1932 till 123,600 mot ungefär 57,100 vid samma tidpunkt förra året
och endast 14,600 för två år sedan. Medeltalet hjälpsökande arbetslösa för
de 10 första månaderna 1932 utgjorde 105,900 mot 46,500 för hela år 1931
och 13,700 för hela år 1930. Icke ens för det svåra året 1922 uppgick
medeltalet till högre siffra än 80,500. Vad angår hjälpverksamhetens omfattning
har denna undan för undan stegrats, så att antalet vid olika slag av
reservarbeten anställda vid utgången av oktober 1932 utgjorde 34,200, därav
omkring 16,050 i statliga reservarbeten, 7,400 i statskommunala arbeten och
10,750 i rent kommunala — alltså icke med medel från arbetslöshetsanslaget
understödda — reservarbeten. Aven den kontanta understödsverksamheten har
stegrats och omfattade vid utgången av sistlidna oktober omkring 28,200 man,
därav för 22,300 man med statsbidrag. Sammanlagda antalet av stat och kommun
hjälpta uppgick till ungefär 62,400 vid utgången av oktober 1932, vilket motsvarar
något över 50 % av antalet vid samma tidpunkt hjälpsökande arbetslösa.
Statsutskottets utlåtande Nr 13.
13
Yad beträffar hjälpverksamhetens herälmade omfattning och kostnaderna därför
under återstoden av innevarande budgetår uppskattar arbetslöshetskommissionen
antalet i statliga reservarbeten anställda under budgetperiodens senare
del till 20,000. Antalet i statskommunala reservarbeten anställda beräknas
uppgå i februari oell mars till 9,000 och vid budgetårets slut till 6,000.
Antalet personer med kontantunderstöd beräknas under februari oell mars
komma att uppgå till ett maximum av 50,000 för att i juni sjunka till 25,000.
Med dylika utgångspunkter har kommissionen kommit till att de sammanlagda
kostnaderna för arbets- och understödslinjen under hela innevarande budgetår
skulle komma att uppgå till omkring 59,000,000 kronor. Härutöver beräknar
kommissionen, såsom framgår av dess skrivelse, vissa belopp till
kursverksamhet för arbetslösa, till arbetslöshetsutredningen samt till medelsreserv.
»
Kommissionen har uppskattat behovet av anslagsförstärkning för innevarande
budgetår till 34,866,000 kronor eller i avrundat tal 35,000,000 kronor.
I nu förevarande ämne har departementschefen anfört följande:
Den våldsamma försämring av läget på arbetsmarknaden, som framgår av
arbetslöshetskommissionens skrivelse, har alltjämt fortsatt. Enligt vad jag
inhämtat uppgick sålunda antalet hjälpsökande vid utgången av november
1932 till icke mindre än omkring 147,000. Motsvarande siffra för november
1931 utgjorde omkring 77,200. Tyvärr är det att befara, att man icke ens
nu uppnått maximitalet för innevarande vinter. Aven örn man bortser från
den säsongmässiga minskning av arbetstillgången, som alltid framträder under
vintermånaderna, torde man sålunda med hänsyn till det rådande allmänna
läget och de utvecklingstendenser, som för vissa yrkesgrupper göra sig märkbara,
för den närmaste tiden nödgas räkna med en ytterligare ökning av
hjälpbehovet.
Det är således tydligt, att en högst betydande medelsförstärkning erfordras
för att möjliggöra fullföljande av den statliga verksamheten för arbetslöshetens
bekämpande i den omfattning, som påkallas av den nuvarande
och väntade situationen. Såsom redan min företrädare i ämbetet vid upprepade
tillfällen framhållit, är det av synnerlig vikt, att i en tid av stor och
stigande arbetslöshet denna verksamhet kan såväl beträffande arbetslinjen
som i fråga örn kontantunderstöd och hjälp i andra former fortgå i en ur
olika synpunkter önskvärd och lämplig omfattning utan att hindras av otillräcklighet
i anslaget.
Min företrädare har även flera gånger framhållit önskvärdheten av att,
särskilt då en så betydande arbetslöshet utsträckes över en avsevärd tidsperiod,
procenttalet av de arbetslösa, som erhålla bistånd, undan för undan
ökas. Vid framläggande i april 1932 av proposition i ämnet kunde också dåvarande
chefen för socialdepartementet konstatera, att en sådan ökning ägt rum
trots den kraftiga stegringen i antalet hjälpsökande. Emellertid har sedan
dess en relativ försämring inträffat, i det att, såsom redan anförts, procenttalet
hjälpta enligt senaste siffror endast uppgår till omkring 50 mot ungefär 57 i
april 1932. Arbetslöshetskommissionens kalkyler för återstoden av innevarande
år synas också tyda på, att kommissionen icke räknar med någon mera
väsentlig förändring beträffande detta relationstal, vare sig detta beror på
en uppfattning hos kommissionen att hjälpverksamheten icke bör sträckas
längre, eller kommissionen funnit svårigheter möta för en ytterligare utvidgning
av dess verksamhet.
14
Statsutskottets utlåtande Nr 13.
Enligt min bestämda uppfattning kan det emellertid icke vara tillfredsställande,
att _ en så stor procentuell andel av de hjälpsökande arbetslösa,
som nyss angivits, lämnas utan bistånd av arbetslöshetsmedel. I den mån
dessa arbetslösa icke lämnas åt rena nöden, hänvisas de uppenbarligen att
söka bistånd hos fattigvården, en utveckling, som, när det gäller så betydande
arbetarmassor, vilka tidigare varit i stånd att försörja sig och sin
familj, måste _ anses synnerligen olycklig. Enligt min mening måste man
därför allvarligen eftersträva en utvidgning av den speciella hjälpverksamheten
för cle arbetslösa. Det torde under innevarande vinter knappast vara
möjligt att i nämnvärd grad utvidga verksamheten med statliga eller statskommunala
reservarbeten utöver vad kommissionen räknat med. Jag ifrågasätter
icke heller en sådan utvidgning, detta för övrigt även av det skälet, att den måste
bliva synnerligen kostsam. Däremot synes man mig kunna tillmötesgå hjälpbehovet
genom att den kontanta understödsverksamheten utvidgas. En granskning
av de av arbetslöshetskommissionen framlagda kalkylerna ger vid baneden,
att kommissionen räknat med att under första halvåret 1933 hjälp av statsmedel
sammanlagt skulle i en eller annan form lämnas i medeltal ungefär 66,000
''arbetslösa. Den senaste utvecklingen ger emellertid enligt min mening anledning
till att utgå från att antalet hjälpsökande arbetslösa, som tillika äro i verk,
ligt behov av dylik hjälp, icke kommer att under nämnda tidsperiod understiga
ett medeltal av närmare 130,000. För kontantunderstöd åt den del av dessasom
enligt kommissionens kalkyler icke skulle erhålla bistånd, eller omkring
60.000, torde kunna beräknas åtgå ett belopp av 15,000,000 kronor. Sammanlagt
med det enligt arbetslöshetskommissionens beräkningar — mot vilka jag i
och för sig icke funnit anledning till erinran — erforderliga beloppet av
35.000. 000 kronor skulle således för återstoden av innevarande budgetår
erfordras 50,000,000 kronor, eller, utöver det den 23 december 1932 redan
anvisade beloppet av 8 miljoner kronor, 42 miljoner kronor.
Vad angår grunderna för arbetslöshetskommissionens verksamhet har jag
icke funnit lämpligt att därutinnan ifrågasätta någon ändring, detta närmast
på den grund att, såsom framgår av vad jag förut denna dag i samband med
omnämnande av förslag örn införande av arbetslöshetsförsäkring och örn arbeten
till motverkande av arbetslösheten anfört, kommissionens verksamhet
är avsedd att avvecklas. I sammanhang med framläggande av förslag i dessa
ämnen samt örn äskande av medel för kontant understödsverksamhet för
arbetslösa m. m. under nästa budgetår torde jag bliva i tillfälle att närmare
ingå på de med det hithörande ämnet sammanhängande betydelsefulla spörsmålen.
Enligt riksdagens medgivande har av ifrågavarande anslag ett belopp av
sammanlagt 1,000,000 kronor stått till Kungl. Majrts förfogande för att efter
prövning av Kungl. Hajd användas till främjande av företagsverksamhet,
varigenom i största möjliga utsträckning ökade arbetstillfällen må kunna
beredas. Denna anordning har i olika avseenden visat sig kunna vara till
stort gagn. Jag hemställer, att riksdagens medgivande måtte inhämtas till
enahanda förfoganderätt beträffande ett belopp av högst 1,000,000 kronor av
det nir ifrågasatta förstärkningsbeloppet.»
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena, nr 59, inom första kammaren av herr K. G. Westman
m. fl. och den andra, nr 149, inom andra kammaren av herr O. Olsson
i Kullenbergstorp m. fl., i vilka hemställts, att riksdagen måtte vid beviljande
av reservationsanslag å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1932/1933
till arbetslöshetens bekämpande i fråga örn anslagets användning meddela
bestämmelser i överensstämmelse med vad i motionerna anförts.
Statsutskottets utlåtande Nr 13.
15
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet
hänvisa till förstnämnda motion.
Den redogörelse, statens arbetslöslietskommission lämnat i sin skrivelse
till Kungl. Majit den 14 december 1932 angående arbetsmarknadens utveckling
under år 1931 och till och med oktober månads utgång 1932, giver
oförtydbart vid handen, att arbetslöshetsläget under sagda tid avsevärt försämrats
och, såsom känt är, har försämringen därefter alltjämt fortgått.
Under det att antalet hjälpsökande arbetslösa vid utgången av december
månad 1931 uppgick till omkring 88,800, utgjorde sålunda, enligt vad utskottet
inhämtat, motsvarande siffra vid slutet av sagda månad 1932 omkring
161,100. Den under sommarmånaderna eljest i regel inträdande minskningen
i antalet hjälpsökande arbetslösa har, procentuellt sett, varit ringa och
antalet hjälpsökande, som i oktober 1932 utgjorde 123,600, har sedan, såsom
nämnts, i oroväckande grad ökats.
Med hänsyn till det sålunda rådande läget å arbetsmarknaden och de
utvecklingstendenser, som, på sätt av arbetslöshetskommissionens förenämnda
skrivelse framgår, göra sig gällande inom de olika yrkesgrenarna, har utskottet,
lika med departementschefen, funnit tydligt, att en avsevärd medelsförstärkning
erfordras för att möjliggöra ett fullföljande av den statliga verksamheten
för arbetslöshetens bekämpande i den omfattning, som påkallas av
den nuvarande och väntade situationen å arbetsmarknaden. I betraktande
av storleken av det förstärkningsanslag, arbetslöshetskommissionen för sin
del beräknat för berörda ändamål, kan det visserligen ifrågasättas, örn ej det
av Kungl. Majit nu äskade anslaget vore väl högt tillmätt. Då emellertid
grunderna för anslagets beräkning måste anses tämligen osäkra och då, i
händelse av ytterligare försämring å arbetsmarknadens nuvarande läge, det
synes utskottet angeläget, att tillräckliga medel finnas till förfogande för
återstående delen av innevarande budgetår, har utskottet ansett sig kunna
tillstyrka anvisandet av det av Kungl. Majit äskade anslagsbeloppet eller
sålunda 42,000,000 kronor.
Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har departementschefen icke ifrågasatt
någon ändring av grunderna för arbetslöshetskommissionens verksamhet.
Utskottet ansluter sig till denna departementschefens ståndpunkt, men
saknar anledning att i detta sammanhang ingå på frågan om arbetslöshetskommissionens
avveckling. Utskottet anser sålunda, att tyngdpunkten av
hjälpverksamheten alltjämt i görligaste mån bör förläggas till arbetslinjen,
särskilt de statskommunala reservarbetena, och att vid utdelande av kontantunderstöd
noga beaktas, att en rationell avvägning mellan de båda hjälpformerna,
arbete och understöd, på ett ur samhällets synpunkter riktigt sätt
upprättliålles. I övrigt vill utskottet erinra örn sistlidet års riksdags uttalande
ifråga om lönesättningen vid reservarbetena.
Enligt det föreliggande förslaget skulle av det nu äskade anslaget till bekämpande
av arbetslösheten ett belopp av 1,000,000 kronor ställas till Kungl.
Utskottet.
16
Statsutskottets utlåtande Nr 13.
Maj:ts förfogande för att efter prövning av Kungl. Majit användas till främjande
av företagsverksamhet. Medel härtill har, såsom statsrådsprotokollet
utvisar, beviljats med enahanda belopp av 1932 års riksdag.
På grund av det nu rådande, särskilt svårartade läget — synnerligast på
vissa arbetsmarknader — har utskottet velat tillstyrka, att detta belopp
ställes till Kungl. Majis förfogande för att efter vederbörande myndigheters
hörande användas för ifrågavarande ändamål.
Utskottet vill emellertid erinra därom, att det belopp, som för samma
ändamål av fjolårets riksdag ställdes till Kungl. Majis förfogande, angavs
vara avsett till främjande av företagsverksamhet, varigenom i största möjliga
utsträckning ökade arbetstillfällen måtte kunna beredas. Detta av fjolårets
riksdag sålunda gjorda uttalande anser utskottet böra alltjämt vara vägledande
vid det nu äskade anslagets användning. Utskottet vill sålunda
understryka angelägenheten därav, att anslaget icke kommer till sådan användning,
att menliga verkningar uppkomma för annan enskild verksamhet
av liknande art med härav följande faror för därstädes ökad arbetslöshet.
Utskottet anser det ofrånkomligt, att ifrågavarande stöd får en rent tillfällig
karaktär och ej utgår i sådana former eller för sådana ändamål, vilka kunna
göra fortsatt understöd svårt att undvika och som antingen formellt eller
faktiskt härutinnan kunna binda statsmakterna.
Med vad utskottet anfört angående direktiven för hjälpverksamheten torde
herrar K. G. Westmans m. fl. och Olssons i Kullenbergstorp m. fl. ovanberörda
motioner få anses besvarade.
Under åberopande av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
a) att riksdagen må å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1932/1933 till bekämpande av arbetslösheten anvisa ett
reservationsanslag av 42,000,000 kronor, att användas enligt i
statsrådsprotokollet över finansärenden den 3 januari 1933 angivna
grunder samt i överensstämmelse med vad utskottet i
detta avseende här ovan anfört; samt
b) att herrar K. G. Westmans m. fl. och Olssons i Kullenbergstorp
m. fl. ovanberörda motioner, 1:59 och II: 149, må
anses besvarade genom vad utskottet ovan anfört och under a)
hemställt.
2:o) Egnahemslånefouden. I enlighet med Kungl. Majis förslag (sid. 15—
17) örn kapitalökning för egnahemslånefonden har jordbruksutskottet i utlåtande
nr 3 hemställt, att på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1932/1933 måtte såsom kapitalökning för egnahemslånefonden anvisas ett
reservationsanslag av 4,000,000 kronor, därav 3,600,000 kronor att utgå av
lånemedel.
Härom bär utskottet här velat
erinra.
Statsutskottets utlåtande Nr 13.
17
3:o) Statens bostadslånefond. Kungl. Majit har (sid. 17 och 18) föreslagit
riksdagen att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1932/1933
för kapitalökning å statens bostadslånefond anvisa ett reservationsanslag av
75,500,000 kronor, att utgå av lånemedel.
Rusdrycksmedelsfondens till cirka 100 miljoner kronor uppgående tillgångar
äro till övervägande del placerade i statens bostadslånefond. För att
möjliggöra rusdrycksmedelsfondens användning för tilläggsstatens finansiering
böra de sålunda i bostadslånefonden placerade medlen (75.5 miljoner
kronor) till rusdrycksmedelsfonden återbetalas, varvid täckning för beloppet
i stället skulle beredas bostadslånefonden genom anslag av lånemedel.
Med tillstyrkande av Kungl. Majits förevarande förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1932/1933 för kapitalökning å statens bostadslånefond anvisa ett
reservationsanslag av 75,500,000 kronor, att utgå av lånemedel.
4:o) Förstärkning av statsverkets kassafond. I enlighet med Kungl.
Majits förslag (sid. 18 och 19) hemställer utskottet,
att riksdagen må å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1932/1933 för förstärkning av statsverkets kassafond anvisa ett
anslag av 75,600,000 kronor.
INKOMSTERNA.
5:o) Täckning av tilläggsstatens utgifter. Kungl. Majit bär (sid. 8—10)
föreslagit riksdagen att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1932/1933
upptaga följande inkomster sålunda:
JE. I anspråk tagna kapitaltillgångar:
3. Statens produktiva fonder:
a. Statsverkets fond av rusdrycksmedel ... kronor 83,000,000
4. Fonden för statsskuldens amortering......... » 35.000,000 118,000,000
F. Lånemedel.
3. Övriga lånemedel .......................................................... kronor 79,100,000.
I två likalydande motioner, väckta den ena, nr 163, i första kammaren
av herr J. Bergman m. fl. och den andra, nr 166, i andra kammaren av herrar
C. O. Johanson i Huskvarna och E. Ljunggren, har — på sätt utskottet
i sitt utlåtande nr 12 anmält — hemställts bland annat, att riksdagen, med
avslag å Kungl. Majits förslag till ändrade regler för statsverkets fond av
rusdrycksmedel, måtte medgiva, att de från alkoholhaltiga dryckers tillverkning
och försäljning inflytande medlen få för budgetåret 1933/1934 vara
Bihang till riksdagens protokoll 1933. 6 sami. Nr 12—13. ''ilo ss 2
Utskottet
18
Statsutskottets utlåtande Nr 13.
Utskottet
-
tillgängliga för statsregleringen, men att den nu befintliga rusdrycksmedelsfonden
lämnas obeskuren.
Inräknat det till statens bostadslånefond anvisade anslaget å 75,500,000
kronor skulle vid bifall till utskottets i det föregående framställda förslag
komma att — sammanstämmande med vad Kungl. Majit äskat — å tilläggsstaten
anvisas anslag till belopp av 197,100,000 kronor.
På sätt av utskottets utlåtande nr 12 närmare framgår, har Kungl. Maj:ts
förslag att av rusdrycksmedelsfondens tillgångar taga i anspråk 83 miljoner
kronor för finansiering av tilläggsstaten ej givit utskottet anledning till
erinran. Härav följer, att utskottet ej kan biträda motionärernas förslag, att
rusdrycksmedelsfonden ej må tagas i anspråk för tilläggsstaten. Jämväl i
övrigt synes täckning för de å tilläggsstaten anvisade anslagen böra beredas
i enlighet med departementschefens inledningsvis i detta utlåtande återgivna
uttalanden.
Under förutsättning av bifall till utskottets under punkterna l:o), 3:o) och
4:o) här ovan avgivna förslag samt till jordbruksutskottets under punkt 2:o)
omförmälda förslag, hemställer alltså utskottet,
att riksdagen, med bifall till Kungl. Majits förslag och med
avslag å de av herrar Bergman m. fl. samt Johanson i Huskvarna
och Ljunggren väckta motionerna I: 163 och lii 166,
i vad motionerna avse rusdrycksmedelsfondens anlitande för
finansiering av tilläggsstaten, må å tillläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1932/1933 upptaga följande inkomster sålunda:
I anspråk tagna kapitaltillgångar.
Statens produktiva fonder:
Statsverkets fond av rusdrycks
medel.
.................................. kronor 83,000,000
Fonden för statsskuldens amortering.
................................... _____35,000.000 118)oo0,000
Lånemedel.
Övriga lånemedel .....
Stockholm den 10 februari 1933
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
............. kronor 79,100,000.
Summa kronor 197,100,000.
Närvarande: Samma ledamöter som de under utlåtandet nr 12 antecknade med
undantag av att herr Pauli i stället för herr Olof Olsson deltagit i ärendets behandling.
Statsutskottets utlåtande Nr 13.
19
Reservationer:
viel punkt 1 (bekämpande av arbetslösheten)
l:o) av lierrar Lindblad, Nilsson i Malmö, Oscar Olsson, Asplund, Pauli,
Anderson i Råstock, Tärnkvist i Karlskrona, Eriksson i Stockholm, Andersson
i Höör, Jonsson i Eskilstuna och Norsell, vilka ansett utskottets motivering
bort hava följande lydelse:
»Den redogörelse------grad ökats.
Med hänsyn----- 42,000,000 kronor.
Såsom av-----verksamhet.
Utskottet ansluter------vid reservarbetena.
Enligt det-----års riksdag.
Det belopp, som för samma ändamål av fjolårets riksdag ställdes till
Kungl. Maj:ts förfogande, angavs vara avsett till främjande av företagsverksamhet,
varigenom i största möjliga utsträckning ökade arbetstillfällen måtte
kunna beredas. Utskottet har ansett detta uttalande böra vara vägledande
jämväl vid det nu äskade anslagets användning. Utskottet finner vidare, att
ifrågavarande stöd helt naturligt bör givas en rent tillfällig karaktär.
På grund av nu rådande, särskilt svårartade läge på arbetsmarknaden
vill utskottet tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag.
Med vad -----— anses besvarade.»;
2:o) av herrar Kvarnzelius, Jeppsson och Carlsson i Gävle.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1933:36 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1932H933. s. 1 i texten