Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag till folkoch småskoleseminarierna m. m.

1933-03-28 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1933:40, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag till folkoch småskoleseminarierna m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 40.

1

Nr 40.

Ankom till riksdagens kansli den 28 mars 1933 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa

anslag till folk- och småskoleseminarierna m. m.

(2:a avd.)

I den till riksdagen den 3 januari 1933 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1933/1934 har Kungl.

Maj:t under åttonde huvudtiteln föreslagit riksdagen,

ej mindre, under punkt 171 av det vid statsverkspropositionen fogade

utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för nämnda dag,

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd,

dels beräkna en minskning av den i det ordinarie reservationsanslaget

till folkskoleseminarierna ingående anslagsposten: Folkskoleseminarierna, nu

1,640,000 kronor, med 60,000 kronor till 1,580,000 kronor; dels beräkna en

minskning av den i det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna

ingående anslagsposten: Stipendier för elever vid folkskoleseminarier,

nu 158,000 kronor, med 50,000 kronor till 108,000 kronor; dels beräkna en

minskning av det gemensamma ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna,

nu 1,798,000 kronor, med 110,000 kronor till 1,688,000 kronor;

dels ock till anordnande av studentkurser och parallellavdelningar vid vissa

folkskoleseminarier m. m. för budgetåret 1933/1934 beräkna ett extra reservationsanslag

av 52,000 kronor,

än även, under punkt 175 av nämnda protokollsutdrag, att, i avbidan på

den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna dels en

ökning av det ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminarier,

nu 169,000 kronor, med 57,000 kronor till 226,000 kronor; dels ett uteslutande

ur riksstaten av det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt småskoleseminarier

å 240,000 kronor, dels en ökning av det ordinarie reservationsanslaget

till stipendier åt elever vid småskoleseminarier, nu 15,375 kronor,

med 21,985 kronor till 37,360 kronor, dels ett uppförande i riksstaten

under rubriken: ålderstillägg åt lärare vid småskoleseminarier ett ordinarie

förslagsanslag å 30,000 kronor, dels till hyresersättning åt rektorerna vid

vissa småskoleseminarier för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 4,000

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 6 sami. Nr 40. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 40.

kronor, dels ock till bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat hos

landstingen uppförda seminarielärare m. m. för budgetåret 1933/1934 ett

extra förslagsanslag av 195,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 24 februari

1933 dagtecknad proposition, nr 163, under åberopande av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för sistnämnda dag, föreslagit

riksdagen

ej mindre under I. Folkskoleseminarierna att dels medgiva, att tjänstgöring

vid statens småskoleseminarier i Skara, Landskrona och Härnösand

må för Övningslärare vid de under avveckling stående folkskoleseminarierna

i nämnda städer i avseende å beräknande av pensionsunderlag m. m.

räknas lika med tjänstgöring vid folkskoleseminarium; dels minska den i

det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna ingående anslagsposten:

Folkskoleseminarierna, nu 1,640,000 kronor, med 80,000 kronor till

1,560,000 kronor; dels besluta, att den i nämnda reservationsanslag ingående

särskilda posten till arvoden åt seminarieläkare, nu 29,000 kronor, skall

minskas med 8,000 kronor till 21,000 kronor; dels minska den i det i ordinarie

reservationsanslaget till folkskoleseminarierna ingående anslagsposten:

Stipendier för elever vid folkskoleseminarier, nu 158,000 kronor, med 53,000

kronor till 105,000 kronor; dels minska det gemensamma ordinarie reservationsanslaget

till folkskoleseminarierna, nu 1,798,000 kronor, med 133,000

kronor till 1,665,000 kronor; dels ock till anordnande av studentkurser och

parallellavdelningar vid vissa folkskoleseminarier m. m. för budgetåret 1933/

1934 anvisa ett extra reservationsanslag av 52,000 kronor,

än även under II. Småskoleseminarierna att

dels öka det ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminarier,

nu 169,000 kronor, med 57,000 kronor till 226,000 kronor;

dels ur riksstaten utesluta det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt

småskoleseminarier å 240,000 kronor,

dels öka det ordinarie reservationsanslaget till stipendier åt elever vid

småskoleseminarier, nu 15,375 kronor, med 17,625 kronor till 33,000 kronor;

dels i riksstaten under rubriken: ålderstillägg åt lärare vid småskoleseminarier

uppföra ett ordinarie förslagsanslag å 30,000 kronor;

dels till hyresersättning åt rektorerna vid vissa småskoleseminarier för

budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag av 4,000 kronor;

dels medgiva, att såsom bidrag till avlöning åt ordinarie lärare vid nedlagt

småskoleseminarium, vilken uppförts på indragningsstat hos landsting,

må för tid efter den 1 juli 1933 tills vidare till vederbörande huvudman

utgå ett belopp, motsvarande dels grundlön och av läraren intill tidpunkten

för seminariets nedläggande intjänade ålderstillägg, dels tillfällig löneförbättring,

beräknad efter för A-ort gällande belopp, dels ock dyrtidstillägg,

beräknat på sådant sätt, att det procentuella dyrtidstillägget i varje särskilt

fall minskas till hälften;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 40.

3

dels till bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat hos landsting

uppförda seminarielärare m. m. för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra

förslagsanslag av 189,000 kronor;

dels medgiva, att kostnaderna för ovanberörda dyrtidstillägg må bestridas

från det under åttonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till dyrtidstillägg

åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings- m. fl. anstalter;

dels såsom villkor för utgående av statsbidrag till avlöning åt ordinarie

lärare vid nedlagt småskoleseminarium, vilken uppförts på indragningsstat

hos landsting, föreskriva följande:

1. Erhåller lärare, som här avses, ordinarie befattning å rikets, riksdagens

eller kommuns stat, skall statsbidrag till lärarens avlöning icke utgå, därest

han å den nya tjänsten erhåller minst samma avlöningsförmåner som dem,

han skolat uppbära, örn han allt fortfarande bestritt sin å indragningsstat

uppförda seminarietjänst. Skulle avlöningsförmånerna å den nya tjänsten

understiga vad vederbörande ägt uppbära, därest han fortfarande varit i

tjänst som seminarielärare, skall statsbidraget utgå med så stort belopp, som

erfordras för att lönen å den nya tjänsten skall uppgå till vad läraren ägt

uppbära, därest han uppehållit sin seminarietjänst.

2. I de fall, då befattningshavare, varom här är fråga, uppehåller förordnande

(vikariat) eller innehar icke-ordinarie befattning i statens tjänst eller

vid statsunderstödd anstalt, skall det ankomma på Kungl. Majit att efter

prövning i varje särskilt fall besluta örn och i vilken utsträckning statsbidrag

till avlöning å indragningsstat må utgå;

dels medgiva, att icke-ordinarie lärarinnorna vid det nedlagda småskoleseminariet

i Skara Ebba Äkerström, född Bruce, vid det nedlagda småskoleseminariet

i Kalmar Lois Ehrnström samt vid det nedlagda småskoleseminariet

i Växjö Anna Edmar må från ovannämnda anslag till bidrag till

avlöning åt vissa på indragningsstat hos landstingen uppförda seminarielärare

m. m., respektive till dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda

undervisnings- m. fl. anstalter under budgetåret 1933/1934 på övergångsstat

åtnjuta avlöning med samma belopp, som tillkommo dem vid nedläggandet

av vederbörande seminarium, dock med reduktion i fråga örn tillfällig löneförbättring

och dyrtidstillägg i överensstämmelse med vad här ovan föreslagits

för ordinarie lärare;

dels föreskriva, att beträffande lärarinnorna vid det nedlagda småskoleseminariet

i Hagaström Elna Sidvall, Inga Johansson och Kerstin Alfving

skola i avlöningshänseende i tillämpliga delar gälla vad här ovan föreslagits

i fråga om lärare, som uppförts på indragningsstat hos landsting, samt att

lärarinnorna Elna Sidvall och Inga Johansson skola vara underkastade flyttningsskyldighet

efter samma grunder, som gälla för ordinarie lärare vid

statens småskolcseminarier, dock utan rätt att erhålla ersättning för flyttningskostnad

;

dels ock medgiva, att det må ankomma på Kungl. Majit att utfärda de

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 40.

närmare föreskrifter, som må erfordras för genomförande av vad av departementschefen

i statsrådsprotokollet föreslagits.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herrid. Wagnsson väckt motion (1:266),

vari hemställts, dels att riksdagen med anledning av Kungl. Maj:ts proposition

nr 163 måtte besluta, att nyintagning av elever vid småskoleseminarierna

icke måtte ske under läsåret 1933/1934 samt att inrättandet av nya

småskoleseminarier i Strängnäs och Landskrona måtte tills vidare uppskjutas;

dels ock att utskottet måtte företaga de av ett bifall till detta yrkande betingade

nedsättningarna i reservationsanslaget till statens småskoleseminarier;

dels ock två likalydande, motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr D. Norman m. fl. (I: 274) och den andra inom andra kammaren av

herr A. Eklund m. fl. (II: 452), i vilka motioner hemställts, att riksdagen,

i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 163 i vad den avser ändrade

grunder för utgående av statsbidrag till landsting för avlöning av deras på

indragningsstat uppförda ordinarie lärare vid nedlagda småskoleseminarier

med anslutning till i motionerna hävdad princip om jämställdhet i löneberäkning

mellan hos stat och hos landsting på indragningsstat uppförda

seminarielärare, måtte fatta följande beslut beträffande Kungl. Maj:ts förslag

angående småskoleseminarierna i punkterna 6, 7 och 9: dels medgiva, att

såsom bidrag till avlöning åt ordinarie lärare vid nedlagt småskoleseminarium,

vilken uppförts på indragningsstat hos landsting, må för tiden efter

den 1 juli 1933 tills vidare till vederbörande huvudman utgå ett belopp,

motsvarande dels grundlön och av läraren intill tidpunkten för seminariets

nedläggande intjänade alderstillägg, dels hel tillfällig löneförbättring, beräknad

efter för A-ort gällande belopp, dels ock dyrtidstillägg, beräknat på

sådant sätt, att det procentuella dyrtidstillägget på hela avlöningen i varje

särskilt fall minskas till hälften; dels till bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat

hos landsting uppförda seminarielärare m. m. för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av 193,750 kronor, dels såsom

villkor för utgående av statsbidrag till avlöning åt ordinarie lärare vid nedlagt

småskoleseminarium, vilken uppförts på indragningsstat hos landsting,

föreskriva följande: 1. Erhåller lärare, som här avses, annan befattning å

rikets, riksdagens eller kommuns stat, skall statsbidrag till lärarens avlöning

icke utgå, därest han å den nya tjänsten erhåller minst samma avlöningsförmåner

som dem, han skolat äga uppbära, örn han allt fortfarande bestritt

sin å indragningsstat uppförda seminarietjänst. Skulle avlöningsförmånerna

å den nj^a tjänsten understiga vad vederbörande ägt uppbära, därest han

fortfarande varit i tjänst som seminarielärare, skall statsbidraget utgå med

sa stort belopp, som erfordras för att lönen å den nya tjänsten skall uppgå

till vad läraren ägt uppbära, därest han uppehållit sin seminarietjänst. Avlöningsförmånerna

beräknas härvid, såsom örn läraren varit anställd vid

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 40.

5

statsseminarium. 2. I de fall, då befattningshavare, varom här är fråga,

uppehåller förordnande (vikariat) eller icke-ordinarie befattning i statens

tjänst eller vid statsunderstödd anstalt, skall det ankomma på Kungl. Majit

att efter prövning i varje särskilt fall besluta örn oell i vilken utsträckning

statsbidrag till avlöning å indragningsstat må utgå.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda

skälen hänvisar utskottet till motionerna I: 266 och I: 274.

Kungl. Majits förslag och de i ämnet väckta motionerna hava givit ut- Utskottet

skottet anledning till följande erinringar.

Förslaget innebär en nedsättning av folkskoleseminarieläkarnas arvoden.

Enligt beslut av 1920 års riksdag utgöra dessa arvoden, å vilka dyrtidstillägg

icke utgår, 1,400 kronor för läkare vid enkelseminarium, 1,800 kronor

för läkare vid enkelseminarium med studentklass och 2,400 kronor för läkare

vid dubbelseminarium. För ändamålet är i det ordinarie reservationsanslaget

till folkskoleseminarierna upptagen en särskild anslagspost, vilken för närvarande

uppgår till 29,000 kronor. Under senare år hava — med hänsyn till

indragningen av parallellavdelningär vid vissa seminarier samt till nedläggandet

av andra seminarier — vissa begränsningar av Kungl. Majit vidtagits

i fråga örn arvodesbeloppens storlek. För budgetåret 1932/1933 utgör

hela medelsåtgången för berörda ändamål 22,950 kronor.

Under förutsättning av oförändrade grunder för arvodena kan, enligt vad

departementschefen upplyser, medelsåtgången, sedan den av riksdagen beslutade

seminarieorganisationen fullständigt genomförts, beräknats till 24,200

kronor.

Departementschefen har emellertid ansett sig böra förorda en nedsättning

av de grundbelopp, efter vilka de till seminarieläkarna utgående arvodena

beräknas. Departementschefen erinrar örn att arvodena beräknats efter 1920

års låga penningvärde och att Kungl. Majit för både 1932 och 1933 års

riksdagar framlagt förslag örn betydande nedsättningar av de arvoden, som

utgå till skolläkarna vid de allmänna läroverken. Under åberopande härav

har departementschefen förordat, att en sänkning av arvodena för seminarieläkarna

med i runt tal 15 procent vidtages, med hänsyn vartill anslagsposten

borde beräknas till 21,000 kronor. På Kungl. Majit skulle ankomma

att efter förslag av skolöverstyrelsen meddela de närmare bestämmelser rörande

anslagets fördelning, sorn erfordrades med anledning av vad departementschefen

sålunda föreslagit.

På grund av de budgetära förhållandena har utskottet ansett sig böra

tillstyrka, att en sänkning av seminarieläkarnas arvoden nu sker, ehuru

utskottet med hänsyn till den värdefulla insats i fråga om elevernas hälsovård,

dessa läkare i allmänhet göra, finner det beklagligt, att en sådan åtgärd

måste vidtagas.

Vad angår arvodenas belopp, har departementschefen, såsom av det ovan

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 40.

anförda framgår, icke framlagt något förslag rörande de särskilda arvodenas

storlek utan inskränkt sig till att förorda en sänkning med i runt tal 15

procent. Enligt utskottets mening är det lämpligt, att beloppen, på samma

sätt som skedde vid 1920 års riksdag, till siffran fastställas med rätt givetvis

för Kungl. Maj:t att vidtaga de jämkningar härutinnan, som av särskilda

förhållanden kunna komma att visa sig påkallade. I huvudsaklig överensstämmelse

med den av departementschefen förordade normen för sänkningen

torde arvodena böra bestämmas, för läkare vid enkelseminarium till 1,200

kronor, för läkare vid enkelseminarium med studentklass till 1,500 kronor

och för läkare vid dubbelseminarium till 2,100 kronor. Å dessa arvoden

bör dyrtidstillägg icke utgå.

■ Beträffande läraren i trädgårdsskötsel vid det numera nedlagda folkskoleseminariet

i Strängnäs K. A. Karlemark avser Kungl. Maj:ts förslag, att

Karlemark skulle träda i tjänstgöring vid småskoleseminariet i Strängnäs,

vilket av Kungl. Majit föreslås skola upprättas från och med budgetåret

1933/1934, samt att Karlemark skulle vid sistnämnda seminarium uppföras

å övergångsstat med bibehållande av samtliga till honom nu utgående avlöningsförmåner,

tillfällig löneförbättring däri inberäknad. 1 överensstämmelse

härmed har Karlemarks avlöning, 2,400 kronor, icke tagits i beräkning vid

bestämmandet av det belopp, varmed reservationsanslaget till folkskoleseminarierna

borde upptagas i riksstaten för nästkommande budgetår, utan av

Kungl. Majit i stället påförts anslaget till småskoleseminarierna.

Skolöverstyrelsen hade föreslagit en annan anordning, nämligen att Karlemark

skulle uppföras på övergångsstat under folkskoleseminarierna. Härom

anförde överstyrelsen (sid. 9 i statsrådsprotokollet) att det vore nödvändigt, att

den vidsträckta och hittills synnerligen välskötta seminarieträdgården i Strängnäs

fortfarande ägnades sakkunnig vård, varjämte sakkunnig person bleve behövlig

för att vid småskoleseminariet uppehålla undervisningen i ämnet

trädgårdsskötsel. Dessa uppgifter borde anförtros åt Karlemark. Då emellertid

överstyrelsen ännu icke velat taga ställning till frågan örn anställande

av ordinarie Övningslärare vid statens småskoleseminarier, ansåge sig överstyrelsen

icke kunna föreslå, att en ordinarie lärartjänst i trädgårdsskötsel

inrättades vid småskoleseminariet i Strängnäs redan från och med budgetåret

1933/1934. Karlemarks lön torde därför under nämnda budgetår fortfarande

böra utgå från reservationsanslaget till folkskoleseminarierna, men

där uppföras å en särskild övergångsstat.

I annat sammanhang (sid. 31—32 i statsrådsprotokollet) har skolöverstyrelsen

fäst uppmärksamheten på frågan örn trädgårdarna och trädgårdsskötseln

vid statens blivande småskoleseminarier i Strängnäs, Landskrona,

Skara och Härnösand, varest betydande trädgårdsanläggningar funnes. Överstyrelsen

framhåller, att behov av undervisning i trädgårdsskötsel komme,

örn än i något inskränktare omfattning än vid folkskoleseminarierna, att

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 40.

7

förefinnas även vid de småskoleseminarier, alla dubbelseminarier, vilka bomme

att efterträda de nuvarande folkskoleseminarierna å ifrågavarande orter.

Överstyrelsen förutsatte därför, att dessa trädgårdar komme att såsom småskoleseminariernas

tillhörighet skötas och finansieras efter i huvudsak samma

grunder som hittills. Beträffande särskilt småskoleseminariet i Strängnäs

uttalar överstyrelsen på samma ställe, att, då ämnet trädgårdsskötsel hittills

varit och fortfarande borde vara upptaget såsom ett ämne vid småskoleseminarierna,

det vore tydligt, att vid Strängnässeminariet redan under budgetåret

1933/1934 borde vara anställd en trädgårdslärare och att förutsättningarna

funnes för en ordinarie trädgårdslärartjänst. Det torde vara detta

överstyrelsens sistberörda uttalande, som föranlett Kungl. Maj:ts förslag i

fråga om Karlemarks placering.

Av det ovan anförda framgår, att det ännu är ovisst, vilken ställning

ämnet trädgårdsskötsel skall komma att intaga på småskoleseminariernas

undervisningsplan. I 1919 års stadga för småskoleseminarierna angives, att

undervisning i trädgårdsskötsel skall förekomma, »där tillfälle därtill kan

beredas». Enligt vad utskottet inhämtat, har undervisning i ämnet hittills

lämnats endast vid ett fåtal småskoleseminarier och i ringa omfattning, och

denna undervisning har varit frivillig. Huruvida skäl föreligga att räkna

med särskilda ordinarie lärarkrafter för ändamålet är ännu för tidigt att

säga. Denna fråga torde böra bliva föremål för närmare utredning genom

skolöverstyrelsens försorg, i vilket sammanhang jämväl bör tagas under

övervägande, vilka åtgärder, som lämpligen böra vidtagas med avseende a

de trädgårdsanläggningar, som nu finnas vid seminarierna i Strängnäs,

Landskrona, Skara och Härnösand, länkbart är att, därest anläggningarna

befinnas icke vara behövliga för undervisningen, det kan visa sig fördelaktigt

att utarrendera eller avyttra områdena, vilket dock, åtminstone sa

vitt angår Strängnäs, icke torde kunna ske utan efter överenskommelse med

staden, som skänkt tomten för seminarieändamål.

I frågans nuvarande ovissa läge kan utskottet i alla händelser icke finna

tillrådligt, att Karlmark uppföres å övergångsstat under småskoleseminarierna.

Enligt utskottets mening bör Karlsmark, i likhet med övriga ordinarie

lärare vid det nedlagda folkskoleseminariet i Strängnäs, överflyttas till

ledig motsvarande tjänst vid annat folkskoleseminarium. Då, enligt vad

utskottet inhämtat, dylik vakant tjänst står till buds, förutsätter utskottet,

att berörda förflyttning kommer att äga rum från och med den 1 juli 1933.

I den mån arbetskraft erfordras för att under budgetåret 1933/1934 för

statens räkning vidmakthålla trädgårdsanläggningen i Strängnäs, torde tillfällig

hjälp kunna anlitas och kostnaderna härför bestridas ur reservationsanslaget

till folkskoleseminarierna.

Den ståndpunkt, utskottet intagit ifråga örn Karlemarks placering, föranleder

ingen höjning av sistberörda anslag men möjliggör en minskning av

reservationsanslaget till statens småskoleseminarier med 2,400 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 40.

I fråga om intagningen av nya elever i småskoleseminariernas första

klass under budgetåret 1933/1934 har skolöverstyrelsen föreslagit, att 20

elever skulle intagas vid ett vart av seminarierna i Strängnäs (två klassavdelningar),

Landskrona, Haparanda, Lycksele, Linköping och Falun eller

sammanlagt sju klassavdelningar med tillhopa 140 elever. Med hänsyn till

den rådande arbetslösheten bland småskollärarinnorna har emellertid departementschefen

ansett sig böra räkna med en begränsning av intagningen till

15 i varje klassavdelning d. v. s. sammanlagt 105 elever, varvid dock Kungl.

Maj:t skulle äga rätt att vidtaga jämkningar av elevantalet per klassavdelning.

I motionen I: 266 har påyrkats, att under läsåret 1933/1934 någon nyintagning

av elever i första klassen vid småskoleseminarierna icke måtte äga

rum, samt vidare, att inrättandet av nya småskoleseminarier i Strängnäs

och Landskrona måtte tills vidare uppskjutas. Till stöd härför har åberopats

det förefintliga stora överskottet av småskollärarinnor och den konstaterade

minskningen av antalet småskollärartjänster.

Utskottet kan, med hänsyn till det allmännas intresse av att för rikets

olika delar en jämn tillgång på dugliga lärarkrafter må finnas, icke förorda

de långt gående begränsningsåtgärder, som i motionen I: 266 påyrkats. Genom

den väsentliga inskränkning ifråga om nyintagningen, som Kungl.

Maj:ts förslag innebär, jämfört med skolöverstyrelsens, torde tillbörlig hänsyn

få anses tagen till de synpunkter, som i motionen framförts. Utskottet

vill därför i denna del ansluta sig till Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker

följaktligen den i motionen I: 266 gjorda hemställan.

Vad Kungl. Majit föreslagit i fråga örn utgående av statsbidrag till avlöning

åt ordinarie lärare vid nedlagt småskoleseminarium, vilken uppförts

på indragningsstat hos landsting, sammanfaller i huvudsak med statskontorets

i ämnet uttalade mening och synes stå i god överensstämmelse med de

regler, som i liknande fall plägat uppställas vid överförande av statliga befattningshavare

å indragningsstat. I motionerna I: 274 och II: 452 hav emellertid

hemställan gjorts om i viss mån förbättrade villkor i berörda hänseende

såväl för landstingen som för vederbörande lärare. Innebörden av

de motionsvis framställda yrkandena är, att de reduktioner, som före förstatligandet

av småskollärarutbildningen gällt beträffande tillfällig löneförbättring

och dyrtidstillägg åt landstingsseminariernas lärare, skulle upphöra

i fråga örn lärarna på indragningsstat.

Utskottet vill framhålla, att det ur statens synpunkt är önskvärt, att så

många som möjligt av de övertaliga lärarna erhålla annan tjänst, och att

staten därför har intresse av att villkoren för de å övergångsstat uppförda

göras sådana, att ett utnyttjande i annat undervisningsarbete av dessa befattningshavare,

vilka i allmänhet ännu äro fullt tjänstedugliga, underlättas.

En utväg härtill vore att medgiva de utvidgade förmåner, om vilka i mo
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 40.

9

tionerna I: 274 och II: 452 hemställts, men förbinda detta medgivande med

ett villkor, att vederbörande lärare underkastade sig flyttningsskyldighet, en

förpliktelse, som de för närvarande icke hava. Härvid bör dock uppmärksammas,

att, enligt vad utskottet har sig bekant, vissa landsting reglerat

lärarnas löner på sådant sätt, att landstingen gentemot lärarna torde vara

rättsligen skyldiga att utbetala lön i överensstämmelse med de i nyssnämnda

motioner framställda förslagen. Med avseende å dessa sistnämnda lärare

lärer alltså den nu avsedda vägen icke vara framkomlig. En annan utväg

att underlätta de övertaliga lärarnas placering skulle möjligen kunna erbjudas,

genom att från statens sida åtgärder vidtoges i syfte att lärarna måtte

beredas anställning inom det kommunala skolväsendet, närmast i de skoldistrikt,

där det nedlagda småskoleseminarium, vid vilket de varit knutna,

haft sin verksamhet. Härvid borde vissa lättnader kunna ifrågakomma

med avseende å eljest stadgade former för tillsättning av lärartjänster vid

folkskolan.

Det synes utskottet önskvärt, att genom Kungl. Maj:ts försorg en undersökning

verkställes rörande vad som i nu avgivna hänseenden lämpligen

kan åtgöras för placering av den övertaliga personalen vid de nedlagda

småskoleseminarierna. I avbidan å resultatet av denna utredning, vilken

jämte förslag torde böra underställas nästa års riksdag, synes det utskottet

tillrådligt, att Kungl. Maj:ts förevarande förslag i fråga om de å övergångsstat

hos landstingen uppförda ordinarie lärarna godtages såsom ett provisorium

för budgetåret 1933/1934. Utskottet finner sig alltså icke kunna förorda

de i motionerna I: 274 och II: 452 framställda ändringsyrkandena.

Beträffande sådan å indragningsstat uppförd lärare, som uppehåller förordnande

(vikariat) eller innehar icke-ordinarie befattning i statens tjänst eller

vid statsunderstödd anstalt, skulle enligt Kungl. Maj:ts förslag ankomma på

Kungl. Maj:t att i varje särskilt fall pröva, örn och i vilken utsträckning statsbidrag

till avlöning å indragningsstat finge utgå. Utskottet förutsätter, att vid

tillämpning av denna bestämmelse under inga förhållanden förmånligare

grunder komma att lända till efterrättelse än de, som av Kungl. Maj:t föreslagits

i fråga örn lärare å indragningsstat, som erhåller ordinarie anställning.

Vad slutligen angår Kungl. Maj:ts förslag i fråga om icke-ordinarie lärarinnorna

Ebba Åkerström, Lois Ehrnström och Anna Edmar vill utskottet

fästa uppmärksamheten på, att statskontoret (sid. 54 i statsrådsprotokollet)

ställt sig synnerligen tveksamt till förslaget att överföra dessa lärarinnor å

övergångsstat, detta med hänsyn till deras jämförelsevis korta tjänstgöringstid

(för Åkerström 15 år, för Ehrnström 10 år och för Edmar 3 år). Utskottet

delar denna statskontorets uppfattning och kan för sin del icke biträda

förslaget, annat än vad angår Ebba Åkerström, som dock har en 15- årig tjänstgöring bakom sig. Vidkommande Lois Ehrnström och Anna

Edmar anser utskottet alltså de äskade förmånerna icke böra medgivas.

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 6 sami. Nr 40. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 40.

I övrigt har utskottet funnit sig böra tillstyrka vad Kungl. Majit i den ■

föreliggande propositionen föreslagit.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å herr Wagnssons samt herr Normans

m. fl. och herr Eklunds m. fl. ovannämnda motioner (I: 266,

I: 274 och II: 452),

a) medgiva, att tjänstgöring vid statens småskoleseminarier

i Skara, Landskrona och Härnösand må för Övningslärare

vid de under avveckling stående folkskoleseminarierna

i nämnda städer i avseende å beräknande av pensionsunderlag

m. m. räknas lika med tjänstgöring vid folkskoleseminarium

;

b) minska den i det ordinarie reservationsanslaget till

folkskoleseminarierna ingående anslagsposten: Folkskoleseminarierna,

nu 1,640,000 kronor, med 80,000 kronor till

1.560.000 kronor;

c) besluta, att den i nämnda reservationsanslag ingående

särskilda posten till arvoden åt seminarieläkare, nu 29,000

kronor, skall minskas med 8,000 kronor till 21,000 kronor;

d) minska den i det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna

ingående anslagsposten: Stipendier för elever

vid folkskoleseminarier, nu 158,000 kronor, med 53,000

kronor till 105,000 kronor;

e) minska det gemensamma ordinarie reservationsanslaget

till folkskoleseminarierna, nu 1,798,000 kronor, med 133,000

kronor till 1,665,000;

f) till anordnande av studentkurser och parallellavdelningar

vid vissa folkskoleseminarier m. m. för budgetåret 1933/1934

anvisa ett extra reservationsanslag av 52,000 kronor;

g) öka det ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminarier,

nu 169,000 kronor, med 54,600 kronor till

223,600 kronor;

h) ur riksstaten utesluta det ordinarie förslagsanslaget till

understöd åt småskoleseminarier å 240,000 kronor;

i) öka det ordinarie reservationsanslaget till stipendier åt

elever vid småskoleseminarier, nu 15,375 kronor, med 17,625

kronor till 33,000 kronor;

j) i riksstaten under rubriken: ålderstillägg åt lärare vid

småskoleseminarier uppföra ett ordinarie förslagsanslag å

30.000 kronor;

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 40.

11

k) till hyresersättning åt rektorerna vid vissa småskoleseminarier

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag

av 4,000 kronor;

l) medgiva, att såsom bidrag till avlöning åt ordinarie

lärare vid nedlagt småskoleseminarium, vilken uppförts på

indragningsstat hos landsting, må för budgetåret 1933/1934

till vederbörande huvudman utgå ett belopp, motsvarande

dels grundlön och av läraren intill tidpunkten för seminariets

nedläggande intjänade ålderstillägg, dels tillfällig löneförbättring,

beräknad efter för A-ort gällande belopp, dels

ock dyrtidstillägg, beräknat på sådant sätt, att det procentuella

dyrtidstillägget i varje särskilt fall minskas till hälften;

m) till bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat ,

hos landsting uppförda seminarielärare m. m. för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av 189,000

kronor;

n) medgiva, att kostnaderna för ovanberörda dyrtidstilllägg

må bestridas från det under åttonde huvudtiteln uppförda

förslagsanslaget till dyrtidstillägg åt lärare vid vissa

statsunderstödda undervisnings- m. fl. anstalter;

o) såsom villkor för utgående av statsbidrag till avlöning

åt ordinarie lärare vid nedlagt småskoleseminarium,

vilken uppförts på indragningsstat hos landsting, föreskriva

följande att äga tillämpning under budgetåret 1933/1934:

1. Erhåller lärare, som här avses, ordinarie befattning å

rikets, riksdagens eller kommuns stat, skall statsbidrag

till lärarens avlöning icke utgå, därest han å den nya

tjänsten erhåller minst samma avlöningsförmåner som dem,

han skolat äga uppbära, örn han allt fortfarande bestritt

sin å indragningsstat uppförda seminarietjänst. Skulle avlöningsförmånerna

å den nya tjänsten understiga vad vederbörande

ägt uppbära, därest han fortfarande varit i tjänst

som seminarielärare, skall statsbidraget utgå med så stort

belopp, som erfordras för att lönen å den nya tjänsten

skall uppgå till vad läraren ägt uppbära, därest han uppehållit

sin seminarietjänst.

2. I de fall, då befattningshavare, varom här är fråga,

uppehåller förordnande (vikariat) eller innehar icke-ordinarie

befattning i statens tjänst eller vid statsunderstödd anstalt,

skall det ankomma på Kungl. Majit att efter prövning i

varje särskilt fall besluta örn och i vilken utsträckning statsbidrag

till avlöning å indragningsstat må utgå;

p) medgiva, att icke-ordinarie lärarinnan vid det nedlagda

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr éO.

småskoleseminariet i Skara Ebba Åkerström, född Bruce,

må från ovannämnda anslag till bidrag till avlöning åt vissa

på indragningsstat hos landstingen uppförda seminarielärare

m. m., respektive till dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda

undervisnings- m. fl. anstalter under budgetåret

1933/1934 på övergångsstat åtnjuta avlöning med samma

belopp, som tillkom henne vid nedläggandet av småskoleseminariet

i Skara, dock med reduktion i fråga örn tillfällig

löneförbättring och dyrtidstillägg i överensstämmelse med

vad här ovan hemställts beträffande ordinarie lärare;

q) föreskriva, att beträffande lärarinnorna vid det nedlagda

småskoleseminariet i Hagaström Elna Sidvall, Inga

Johansson och Kerstin Alfving skall i avlöningshänseende

i tillämpliga delar gälla vad här ovan hemställts i fråga

örn lärare, som uppförts på indragningsstat hos landsting,

samt att lärarinnorna Elna Sidvall och Inga Johansson skola

vara underkastade flyttningsskyldighet efter samma grunder,

som gälla för ordinarie lärare vid statens småskoleseminarier,

dock utan rätt att erhålla ersättning för flyttningskostnad;
r)

medgiva, att det må ankomma på Kungl. Maj:t att

utfärda de närmare föreskrifter, som må erfordras för

genomförande av vad utskottet ovan hemställt.

Stockholm den 28 mars 1933.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Lindblad, Bergqvist, Nilsson i Malmö,

Svensson i Kompersmåla, Oscar Olsson, Carlsson i Gävle, Ernfors, Bergström, friherre

Lagerfelt, Nilsson i Fredriksfelt och Björck samt

från andra kammaren: herrar Holmgren, Jansson i Falun, Strindlund, Persson i Fritorp,

Jeppsson, Andersson i Höör, Persson i Falla, Svensson i Grönvik, Jonsson i Eskilstuna,

Andersson i Prästbol, Högström och Weijne.

Stockholm 1933, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

330913

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1933:139 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag till folkoch småskoleseminarierna m. m. s. 1 i texten