Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag till folkoch småskoleseminarierna m. m.
1933-03-28 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1933:40, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag till folkoch småskoleseminarierna m. m.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 40.
1
Nr 40.
Ankom till riksdagens kansli den 28 mars 1933 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa
anslag till folk- och småskoleseminarierna m. m.
(2:a avd.)
I den till riksdagen den 3 januari 1933 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1933/1934 har Kungl.
Maj:t under åttonde huvudtiteln föreslagit riksdagen,
ej mindre, under punkt 171 av det vid statsverkspropositionen fogade
utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för nämnda dag,
att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd,
dels beräkna en minskning av den i det ordinarie reservationsanslaget
till folkskoleseminarierna ingående anslagsposten: Folkskoleseminarierna, nu
1,640,000 kronor, med 60,000 kronor till 1,580,000 kronor; dels beräkna en
minskning av den i det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna
ingående anslagsposten: Stipendier för elever vid folkskoleseminarier,
nu 158,000 kronor, med 50,000 kronor till 108,000 kronor; dels beräkna en
minskning av det gemensamma ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna,
nu 1,798,000 kronor, med 110,000 kronor till 1,688,000 kronor;
dels ock till anordnande av studentkurser och parallellavdelningar vid vissa
folkskoleseminarier m. m. för budgetåret 1933/1934 beräkna ett extra reservationsanslag
av 52,000 kronor,
än även, under punkt 175 av nämnda protokollsutdrag, att, i avbidan på
den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna dels en
ökning av det ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminarier,
nu 169,000 kronor, med 57,000 kronor till 226,000 kronor; dels ett uteslutande
ur riksstaten av det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt småskoleseminarier
å 240,000 kronor, dels en ökning av det ordinarie reservationsanslaget
till stipendier åt elever vid småskoleseminarier, nu 15,375 kronor,
med 21,985 kronor till 37,360 kronor, dels ett uppförande i riksstaten
under rubriken: ålderstillägg åt lärare vid småskoleseminarier ett ordinarie
förslagsanslag å 30,000 kronor, dels till hyresersättning åt rektorerna vid
vissa småskoleseminarier för budgetåret 1933/1934 ett extra anslag av 4,000
Bihang till riksdagens protokoll 1933. 6 sami. Nr 40. 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 40.
kronor, dels ock till bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat hos
landstingen uppförda seminarielärare m. m. för budgetåret 1933/1934 ett
extra förslagsanslag av 195,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 24 februari
1933 dagtecknad proposition, nr 163, under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för sistnämnda dag, föreslagit
riksdagen
ej mindre under I. Folkskoleseminarierna att dels medgiva, att tjänstgöring
vid statens småskoleseminarier i Skara, Landskrona och Härnösand
må för Övningslärare vid de under avveckling stående folkskoleseminarierna
i nämnda städer i avseende å beräknande av pensionsunderlag m. m.
räknas lika med tjänstgöring vid folkskoleseminarium; dels minska den i
det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna ingående anslagsposten:
Folkskoleseminarierna, nu 1,640,000 kronor, med 80,000 kronor till
1,560,000 kronor; dels besluta, att den i nämnda reservationsanslag ingående
särskilda posten till arvoden åt seminarieläkare, nu 29,000 kronor, skall
minskas med 8,000 kronor till 21,000 kronor; dels minska den i det i ordinarie
reservationsanslaget till folkskoleseminarierna ingående anslagsposten:
Stipendier för elever vid folkskoleseminarier, nu 158,000 kronor, med 53,000
kronor till 105,000 kronor; dels minska det gemensamma ordinarie reservationsanslaget
till folkskoleseminarierna, nu 1,798,000 kronor, med 133,000
kronor till 1,665,000 kronor; dels ock till anordnande av studentkurser och
parallellavdelningar vid vissa folkskoleseminarier m. m. för budgetåret 1933/
1934 anvisa ett extra reservationsanslag av 52,000 kronor,
än även under II. Småskoleseminarierna att
dels öka det ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminarier,
nu 169,000 kronor, med 57,000 kronor till 226,000 kronor;
dels ur riksstaten utesluta det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt
småskoleseminarier å 240,000 kronor,
dels öka det ordinarie reservationsanslaget till stipendier åt elever vid
småskoleseminarier, nu 15,375 kronor, med 17,625 kronor till 33,000 kronor;
dels i riksstaten under rubriken: ålderstillägg åt lärare vid småskoleseminarier
uppföra ett ordinarie förslagsanslag å 30,000 kronor;
dels till hyresersättning åt rektorerna vid vissa småskoleseminarier för
budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag av 4,000 kronor;
dels medgiva, att såsom bidrag till avlöning åt ordinarie lärare vid nedlagt
småskoleseminarium, vilken uppförts på indragningsstat hos landsting,
må för tid efter den 1 juli 1933 tills vidare till vederbörande huvudman
utgå ett belopp, motsvarande dels grundlön och av läraren intill tidpunkten
för seminariets nedläggande intjänade ålderstillägg, dels tillfällig löneförbättring,
beräknad efter för A-ort gällande belopp, dels ock dyrtidstillägg,
beräknat på sådant sätt, att det procentuella dyrtidstillägget i varje särskilt
fall minskas till hälften;
Statsutskottets utlåtande Nr 40.
3
dels till bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat hos landsting
uppförda seminarielärare m. m. för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra
förslagsanslag av 189,000 kronor;
dels medgiva, att kostnaderna för ovanberörda dyrtidstillägg må bestridas
från det under åttonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till dyrtidstillägg
åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings- m. fl. anstalter;
dels såsom villkor för utgående av statsbidrag till avlöning åt ordinarie
lärare vid nedlagt småskoleseminarium, vilken uppförts på indragningsstat
hos landsting, föreskriva följande:
1. Erhåller lärare, som här avses, ordinarie befattning å rikets, riksdagens
eller kommuns stat, skall statsbidrag till lärarens avlöning icke utgå, därest
han å den nya tjänsten erhåller minst samma avlöningsförmåner som dem,
han skolat uppbära, örn han allt fortfarande bestritt sin å indragningsstat
uppförda seminarietjänst. Skulle avlöningsförmånerna å den nya tjänsten
understiga vad vederbörande ägt uppbära, därest han fortfarande varit i
tjänst som seminarielärare, skall statsbidraget utgå med så stort belopp, som
erfordras för att lönen å den nya tjänsten skall uppgå till vad läraren ägt
uppbära, därest han uppehållit sin seminarietjänst.
2. I de fall, då befattningshavare, varom här är fråga, uppehåller förordnande
(vikariat) eller innehar icke-ordinarie befattning i statens tjänst eller
vid statsunderstödd anstalt, skall det ankomma på Kungl. Majit att efter
prövning i varje särskilt fall besluta örn och i vilken utsträckning statsbidrag
till avlöning å indragningsstat må utgå;
dels medgiva, att icke-ordinarie lärarinnorna vid det nedlagda småskoleseminariet
i Skara Ebba Äkerström, född Bruce, vid det nedlagda småskoleseminariet
i Kalmar Lois Ehrnström samt vid det nedlagda småskoleseminariet
i Växjö Anna Edmar må från ovannämnda anslag till bidrag till
avlöning åt vissa på indragningsstat hos landstingen uppförda seminarielärare
m. m., respektive till dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda
undervisnings- m. fl. anstalter under budgetåret 1933/1934 på övergångsstat
åtnjuta avlöning med samma belopp, som tillkommo dem vid nedläggandet
av vederbörande seminarium, dock med reduktion i fråga örn tillfällig löneförbättring
och dyrtidstillägg i överensstämmelse med vad här ovan föreslagits
för ordinarie lärare;
dels föreskriva, att beträffande lärarinnorna vid det nedlagda småskoleseminariet
i Hagaström Elna Sidvall, Inga Johansson och Kerstin Alfving
skola i avlöningshänseende i tillämpliga delar gälla vad här ovan föreslagits
i fråga om lärare, som uppförts på indragningsstat hos landsting, samt att
lärarinnorna Elna Sidvall och Inga Johansson skola vara underkastade flyttningsskyldighet
efter samma grunder, som gälla för ordinarie lärare vid
statens småskolcseminarier, dock utan rätt att erhålla ersättning för flyttningskostnad
;
dels ock medgiva, att det må ankomma på Kungl. Majit att utfärda de
4
Statsutskottets utlåtande Nr 40.
närmare föreskrifter, som må erfordras för genomförande av vad av departementschefen
i statsrådsprotokollet föreslagits.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels en inom första kammaren av herrid. Wagnsson väckt motion (1:266),
vari hemställts, dels att riksdagen med anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 163 måtte besluta, att nyintagning av elever vid småskoleseminarierna
icke måtte ske under läsåret 1933/1934 samt att inrättandet av nya
småskoleseminarier i Strängnäs och Landskrona måtte tills vidare uppskjutas;
dels ock att utskottet måtte företaga de av ett bifall till detta yrkande betingade
nedsättningarna i reservationsanslaget till statens småskoleseminarier;
dels ock två likalydande, motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr D. Norman m. fl. (I: 274) och den andra inom andra kammaren av
herr A. Eklund m. fl. (II: 452), i vilka motioner hemställts, att riksdagen,
i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 163 i vad den avser ändrade
grunder för utgående av statsbidrag till landsting för avlöning av deras på
indragningsstat uppförda ordinarie lärare vid nedlagda småskoleseminarier
med anslutning till i motionerna hävdad princip om jämställdhet i löneberäkning
mellan hos stat och hos landsting på indragningsstat uppförda
seminarielärare, måtte fatta följande beslut beträffande Kungl. Maj:ts förslag
angående småskoleseminarierna i punkterna 6, 7 och 9: dels medgiva, att
såsom bidrag till avlöning åt ordinarie lärare vid nedlagt småskoleseminarium,
vilken uppförts på indragningsstat hos landsting, må för tiden efter
den 1 juli 1933 tills vidare till vederbörande huvudman utgå ett belopp,
motsvarande dels grundlön och av läraren intill tidpunkten för seminariets
nedläggande intjänade alderstillägg, dels hel tillfällig löneförbättring, beräknad
efter för A-ort gällande belopp, dels ock dyrtidstillägg, beräknat på
sådant sätt, att det procentuella dyrtidstillägget på hela avlöningen i varje
särskilt fall minskas till hälften; dels till bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat
hos landsting uppförda seminarielärare m. m. för budgetåret
1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av 193,750 kronor, dels såsom
villkor för utgående av statsbidrag till avlöning åt ordinarie lärare vid nedlagt
småskoleseminarium, vilken uppförts på indragningsstat hos landsting,
föreskriva följande: 1. Erhåller lärare, som här avses, annan befattning å
rikets, riksdagens eller kommuns stat, skall statsbidrag till lärarens avlöning
icke utgå, därest han å den nya tjänsten erhåller minst samma avlöningsförmåner
som dem, han skolat äga uppbära, örn han allt fortfarande bestritt
sin å indragningsstat uppförda seminarietjänst. Skulle avlöningsförmånerna
å den nj^a tjänsten understiga vad vederbörande ägt uppbära, därest han
fortfarande varit i tjänst som seminarielärare, skall statsbidraget utgå med
sa stort belopp, som erfordras för att lönen å den nya tjänsten skall uppgå
till vad läraren ägt uppbära, därest han uppehållit sin seminarietjänst. Avlöningsförmånerna
beräknas härvid, såsom örn läraren varit anställd vid
Statsutskottets utlåtande Nr 40.
5
statsseminarium. 2. I de fall, då befattningshavare, varom här är fråga,
uppehåller förordnande (vikariat) eller icke-ordinarie befattning i statens
tjänst eller vid statsunderstödd anstalt, skall det ankomma på Kungl. Majit
att efter prövning i varje särskilt fall besluta örn oell i vilken utsträckning
statsbidrag till avlöning å indragningsstat må utgå.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda
skälen hänvisar utskottet till motionerna I: 266 och I: 274.
Kungl. Majits förslag och de i ämnet väckta motionerna hava givit ut- Utskottet
skottet anledning till följande erinringar.
Förslaget innebär en nedsättning av folkskoleseminarieläkarnas arvoden.
Enligt beslut av 1920 års riksdag utgöra dessa arvoden, å vilka dyrtidstillägg
icke utgår, 1,400 kronor för läkare vid enkelseminarium, 1,800 kronor
för läkare vid enkelseminarium med studentklass och 2,400 kronor för läkare
vid dubbelseminarium. För ändamålet är i det ordinarie reservationsanslaget
till folkskoleseminarierna upptagen en särskild anslagspost, vilken för närvarande
uppgår till 29,000 kronor. Under senare år hava — med hänsyn till
indragningen av parallellavdelningär vid vissa seminarier samt till nedläggandet
av andra seminarier — vissa begränsningar av Kungl. Majit vidtagits
i fråga örn arvodesbeloppens storlek. För budgetåret 1932/1933 utgör
hela medelsåtgången för berörda ändamål 22,950 kronor.
Under förutsättning av oförändrade grunder för arvodena kan, enligt vad
departementschefen upplyser, medelsåtgången, sedan den av riksdagen beslutade
seminarieorganisationen fullständigt genomförts, beräknats till 24,200
kronor.
Departementschefen har emellertid ansett sig böra förorda en nedsättning
av de grundbelopp, efter vilka de till seminarieläkarna utgående arvodena
beräknas. Departementschefen erinrar örn att arvodena beräknats efter 1920
års låga penningvärde och att Kungl. Majit för både 1932 och 1933 års
riksdagar framlagt förslag örn betydande nedsättningar av de arvoden, som
utgå till skolläkarna vid de allmänna läroverken. Under åberopande härav
har departementschefen förordat, att en sänkning av arvodena för seminarieläkarna
med i runt tal 15 procent vidtages, med hänsyn vartill anslagsposten
borde beräknas till 21,000 kronor. På Kungl. Majit skulle ankomma
att efter förslag av skolöverstyrelsen meddela de närmare bestämmelser rörande
anslagets fördelning, sorn erfordrades med anledning av vad departementschefen
sålunda föreslagit.
På grund av de budgetära förhållandena har utskottet ansett sig böra
tillstyrka, att en sänkning av seminarieläkarnas arvoden nu sker, ehuru
utskottet med hänsyn till den värdefulla insats i fråga om elevernas hälsovård,
dessa läkare i allmänhet göra, finner det beklagligt, att en sådan åtgärd
måste vidtagas.
Vad angår arvodenas belopp, har departementschefen, såsom av det ovan
6
Statsutskottets utlåtande Nr 40.
anförda framgår, icke framlagt något förslag rörande de särskilda arvodenas
storlek utan inskränkt sig till att förorda en sänkning med i runt tal 15
procent. Enligt utskottets mening är det lämpligt, att beloppen, på samma
sätt som skedde vid 1920 års riksdag, till siffran fastställas med rätt givetvis
för Kungl. Maj:t att vidtaga de jämkningar härutinnan, som av särskilda
förhållanden kunna komma att visa sig påkallade. I huvudsaklig överensstämmelse
med den av departementschefen förordade normen för sänkningen
torde arvodena böra bestämmas, för läkare vid enkelseminarium till 1,200
kronor, för läkare vid enkelseminarium med studentklass till 1,500 kronor
och för läkare vid dubbelseminarium till 2,100 kronor. Å dessa arvoden
bör dyrtidstillägg icke utgå.
■ Beträffande läraren i trädgårdsskötsel vid det numera nedlagda folkskoleseminariet
i Strängnäs K. A. Karlemark avser Kungl. Maj:ts förslag, att
Karlemark skulle träda i tjänstgöring vid småskoleseminariet i Strängnäs,
vilket av Kungl. Majit föreslås skola upprättas från och med budgetåret
1933/1934, samt att Karlemark skulle vid sistnämnda seminarium uppföras
å övergångsstat med bibehållande av samtliga till honom nu utgående avlöningsförmåner,
tillfällig löneförbättring däri inberäknad. 1 överensstämmelse
härmed har Karlemarks avlöning, 2,400 kronor, icke tagits i beräkning vid
bestämmandet av det belopp, varmed reservationsanslaget till folkskoleseminarierna
borde upptagas i riksstaten för nästkommande budgetår, utan av
Kungl. Majit i stället påförts anslaget till småskoleseminarierna.
Skolöverstyrelsen hade föreslagit en annan anordning, nämligen att Karlemark
skulle uppföras på övergångsstat under folkskoleseminarierna. Härom
anförde överstyrelsen (sid. 9 i statsrådsprotokollet) att det vore nödvändigt, att
den vidsträckta och hittills synnerligen välskötta seminarieträdgården i Strängnäs
fortfarande ägnades sakkunnig vård, varjämte sakkunnig person bleve behövlig
för att vid småskoleseminariet uppehålla undervisningen i ämnet
trädgårdsskötsel. Dessa uppgifter borde anförtros åt Karlemark. Då emellertid
överstyrelsen ännu icke velat taga ställning till frågan örn anställande
av ordinarie Övningslärare vid statens småskoleseminarier, ansåge sig överstyrelsen
icke kunna föreslå, att en ordinarie lärartjänst i trädgårdsskötsel
inrättades vid småskoleseminariet i Strängnäs redan från och med budgetåret
1933/1934. Karlemarks lön torde därför under nämnda budgetår fortfarande
böra utgå från reservationsanslaget till folkskoleseminarierna, men
där uppföras å en särskild övergångsstat.
I annat sammanhang (sid. 31—32 i statsrådsprotokollet) har skolöverstyrelsen
fäst uppmärksamheten på frågan örn trädgårdarna och trädgårdsskötseln
vid statens blivande småskoleseminarier i Strängnäs, Landskrona,
Skara och Härnösand, varest betydande trädgårdsanläggningar funnes. Överstyrelsen
framhåller, att behov av undervisning i trädgårdsskötsel komme,
örn än i något inskränktare omfattning än vid folkskoleseminarierna, att
Statsutskottets utlåtande Nr 40.
7
förefinnas även vid de småskoleseminarier, alla dubbelseminarier, vilka bomme
att efterträda de nuvarande folkskoleseminarierna å ifrågavarande orter.
Överstyrelsen förutsatte därför, att dessa trädgårdar komme att såsom småskoleseminariernas
tillhörighet skötas och finansieras efter i huvudsak samma
grunder som hittills. Beträffande särskilt småskoleseminariet i Strängnäs
uttalar överstyrelsen på samma ställe, att, då ämnet trädgårdsskötsel hittills
varit och fortfarande borde vara upptaget såsom ett ämne vid småskoleseminarierna,
det vore tydligt, att vid Strängnässeminariet redan under budgetåret
1933/1934 borde vara anställd en trädgårdslärare och att förutsättningarna
funnes för en ordinarie trädgårdslärartjänst. Det torde vara detta
överstyrelsens sistberörda uttalande, som föranlett Kungl. Maj:ts förslag i
fråga om Karlemarks placering.
Av det ovan anförda framgår, att det ännu är ovisst, vilken ställning
ämnet trädgårdsskötsel skall komma att intaga på småskoleseminariernas
undervisningsplan. I 1919 års stadga för småskoleseminarierna angives, att
undervisning i trädgårdsskötsel skall förekomma, »där tillfälle därtill kan
beredas». Enligt vad utskottet inhämtat, har undervisning i ämnet hittills
lämnats endast vid ett fåtal småskoleseminarier och i ringa omfattning, och
denna undervisning har varit frivillig. Huruvida skäl föreligga att räkna
med särskilda ordinarie lärarkrafter för ändamålet är ännu för tidigt att
säga. Denna fråga torde böra bliva föremål för närmare utredning genom
skolöverstyrelsens försorg, i vilket sammanhang jämväl bör tagas under
övervägande, vilka åtgärder, som lämpligen böra vidtagas med avseende a
de trädgårdsanläggningar, som nu finnas vid seminarierna i Strängnäs,
Landskrona, Skara och Härnösand, länkbart är att, därest anläggningarna
befinnas icke vara behövliga för undervisningen, det kan visa sig fördelaktigt
att utarrendera eller avyttra områdena, vilket dock, åtminstone sa
vitt angår Strängnäs, icke torde kunna ske utan efter överenskommelse med
staden, som skänkt tomten för seminarieändamål.
I frågans nuvarande ovissa läge kan utskottet i alla händelser icke finna
tillrådligt, att Karlmark uppföres å övergångsstat under småskoleseminarierna.
Enligt utskottets mening bör Karlsmark, i likhet med övriga ordinarie
lärare vid det nedlagda folkskoleseminariet i Strängnäs, överflyttas till
ledig motsvarande tjänst vid annat folkskoleseminarium. Då, enligt vad
utskottet inhämtat, dylik vakant tjänst står till buds, förutsätter utskottet,
att berörda förflyttning kommer att äga rum från och med den 1 juli 1933.
I den mån arbetskraft erfordras för att under budgetåret 1933/1934 för
statens räkning vidmakthålla trädgårdsanläggningen i Strängnäs, torde tillfällig
hjälp kunna anlitas och kostnaderna härför bestridas ur reservationsanslaget
till folkskoleseminarierna.
Den ståndpunkt, utskottet intagit ifråga örn Karlemarks placering, föranleder
ingen höjning av sistberörda anslag men möjliggör en minskning av
reservationsanslaget till statens småskoleseminarier med 2,400 kronor.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 40.
I fråga om intagningen av nya elever i småskoleseminariernas första
klass under budgetåret 1933/1934 har skolöverstyrelsen föreslagit, att 20
elever skulle intagas vid ett vart av seminarierna i Strängnäs (två klassavdelningar),
Landskrona, Haparanda, Lycksele, Linköping och Falun eller
sammanlagt sju klassavdelningar med tillhopa 140 elever. Med hänsyn till
den rådande arbetslösheten bland småskollärarinnorna har emellertid departementschefen
ansett sig böra räkna med en begränsning av intagningen till
15 i varje klassavdelning d. v. s. sammanlagt 105 elever, varvid dock Kungl.
Maj:t skulle äga rätt att vidtaga jämkningar av elevantalet per klassavdelning.
I motionen I: 266 har påyrkats, att under läsåret 1933/1934 någon nyintagning
av elever i första klassen vid småskoleseminarierna icke måtte äga
rum, samt vidare, att inrättandet av nya småskoleseminarier i Strängnäs
och Landskrona måtte tills vidare uppskjutas. Till stöd härför har åberopats
det förefintliga stora överskottet av småskollärarinnor och den konstaterade
minskningen av antalet småskollärartjänster.
Utskottet kan, med hänsyn till det allmännas intresse av att för rikets
olika delar en jämn tillgång på dugliga lärarkrafter må finnas, icke förorda
de långt gående begränsningsåtgärder, som i motionen I: 266 påyrkats. Genom
den väsentliga inskränkning ifråga om nyintagningen, som Kungl.
Maj:ts förslag innebär, jämfört med skolöverstyrelsens, torde tillbörlig hänsyn
få anses tagen till de synpunkter, som i motionen framförts. Utskottet
vill därför i denna del ansluta sig till Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker
följaktligen den i motionen I: 266 gjorda hemställan.
Vad Kungl. Majit föreslagit i fråga örn utgående av statsbidrag till avlöning
åt ordinarie lärare vid nedlagt småskoleseminarium, vilken uppförts
på indragningsstat hos landsting, sammanfaller i huvudsak med statskontorets
i ämnet uttalade mening och synes stå i god överensstämmelse med de
regler, som i liknande fall plägat uppställas vid överförande av statliga befattningshavare
å indragningsstat. I motionerna I: 274 och II: 452 hav emellertid
hemställan gjorts om i viss mån förbättrade villkor i berörda hänseende
såväl för landstingen som för vederbörande lärare. Innebörden av
de motionsvis framställda yrkandena är, att de reduktioner, som före förstatligandet
av småskollärarutbildningen gällt beträffande tillfällig löneförbättring
och dyrtidstillägg åt landstingsseminariernas lärare, skulle upphöra
i fråga örn lärarna på indragningsstat.
Utskottet vill framhålla, att det ur statens synpunkt är önskvärt, att så
många som möjligt av de övertaliga lärarna erhålla annan tjänst, och att
staten därför har intresse av att villkoren för de å övergångsstat uppförda
göras sådana, att ett utnyttjande i annat undervisningsarbete av dessa befattningshavare,
vilka i allmänhet ännu äro fullt tjänstedugliga, underlättas.
En utväg härtill vore att medgiva de utvidgade förmåner, om vilka i mo
-
Statsutskottets utlåtande Nr 40.
9
tionerna I: 274 och II: 452 hemställts, men förbinda detta medgivande med
ett villkor, att vederbörande lärare underkastade sig flyttningsskyldighet, en
förpliktelse, som de för närvarande icke hava. Härvid bör dock uppmärksammas,
att, enligt vad utskottet har sig bekant, vissa landsting reglerat
lärarnas löner på sådant sätt, att landstingen gentemot lärarna torde vara
rättsligen skyldiga att utbetala lön i överensstämmelse med de i nyssnämnda
motioner framställda förslagen. Med avseende å dessa sistnämnda lärare
lärer alltså den nu avsedda vägen icke vara framkomlig. En annan utväg
att underlätta de övertaliga lärarnas placering skulle möjligen kunna erbjudas,
genom att från statens sida åtgärder vidtoges i syfte att lärarna måtte
beredas anställning inom det kommunala skolväsendet, närmast i de skoldistrikt,
där det nedlagda småskoleseminarium, vid vilket de varit knutna,
haft sin verksamhet. Härvid borde vissa lättnader kunna ifrågakomma
med avseende å eljest stadgade former för tillsättning av lärartjänster vid
folkskolan.
Det synes utskottet önskvärt, att genom Kungl. Maj:ts försorg en undersökning
verkställes rörande vad som i nu avgivna hänseenden lämpligen
kan åtgöras för placering av den övertaliga personalen vid de nedlagda
småskoleseminarierna. I avbidan å resultatet av denna utredning, vilken
jämte förslag torde böra underställas nästa års riksdag, synes det utskottet
tillrådligt, att Kungl. Maj:ts förevarande förslag i fråga om de å övergångsstat
hos landstingen uppförda ordinarie lärarna godtages såsom ett provisorium
för budgetåret 1933/1934. Utskottet finner sig alltså icke kunna förorda
de i motionerna I: 274 och II: 452 framställda ändringsyrkandena.
Beträffande sådan å indragningsstat uppförd lärare, som uppehåller förordnande
(vikariat) eller innehar icke-ordinarie befattning i statens tjänst eller
vid statsunderstödd anstalt, skulle enligt Kungl. Maj:ts förslag ankomma på
Kungl. Maj:t att i varje särskilt fall pröva, örn och i vilken utsträckning statsbidrag
till avlöning å indragningsstat finge utgå. Utskottet förutsätter, att vid
tillämpning av denna bestämmelse under inga förhållanden förmånligare
grunder komma att lända till efterrättelse än de, som av Kungl. Maj:t föreslagits
i fråga örn lärare å indragningsstat, som erhåller ordinarie anställning.
Vad slutligen angår Kungl. Maj:ts förslag i fråga om icke-ordinarie lärarinnorna
Ebba Åkerström, Lois Ehrnström och Anna Edmar vill utskottet
fästa uppmärksamheten på, att statskontoret (sid. 54 i statsrådsprotokollet)
ställt sig synnerligen tveksamt till förslaget att överföra dessa lärarinnor å
övergångsstat, detta med hänsyn till deras jämförelsevis korta tjänstgöringstid
(för Åkerström 15 år, för Ehrnström 10 år och för Edmar 3 år). Utskottet
delar denna statskontorets uppfattning och kan för sin del icke biträda
förslaget, annat än vad angår Ebba Åkerström, som dock har en 15- årig tjänstgöring bakom sig. Vidkommande Lois Ehrnström och Anna
Edmar anser utskottet alltså de äskade förmånerna icke böra medgivas.
Bihang till riksdagens protokoll 1933. 6 sami. Nr 40. 2
10
Statsutskottets utlåtande Nr 40.
I övrigt har utskottet funnit sig böra tillstyrka vad Kungl. Majit i den ■
föreliggande propositionen föreslagit.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å herr Wagnssons samt herr Normans
m. fl. och herr Eklunds m. fl. ovannämnda motioner (I: 266,
I: 274 och II: 452),
a) medgiva, att tjänstgöring vid statens småskoleseminarier
i Skara, Landskrona och Härnösand må för Övningslärare
vid de under avveckling stående folkskoleseminarierna
i nämnda städer i avseende å beräknande av pensionsunderlag
m. m. räknas lika med tjänstgöring vid folkskoleseminarium
;
b) minska den i det ordinarie reservationsanslaget till
folkskoleseminarierna ingående anslagsposten: Folkskoleseminarierna,
nu 1,640,000 kronor, med 80,000 kronor till
1.560.000 kronor;
c) besluta, att den i nämnda reservationsanslag ingående
särskilda posten till arvoden åt seminarieläkare, nu 29,000
kronor, skall minskas med 8,000 kronor till 21,000 kronor;
d) minska den i det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna
ingående anslagsposten: Stipendier för elever
vid folkskoleseminarier, nu 158,000 kronor, med 53,000
kronor till 105,000 kronor;
e) minska det gemensamma ordinarie reservationsanslaget
till folkskoleseminarierna, nu 1,798,000 kronor, med 133,000
kronor till 1,665,000;
f) till anordnande av studentkurser och parallellavdelningar
vid vissa folkskoleseminarier m. m. för budgetåret 1933/1934
anvisa ett extra reservationsanslag av 52,000 kronor;
g) öka det ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminarier,
nu 169,000 kronor, med 54,600 kronor till
223,600 kronor;
h) ur riksstaten utesluta det ordinarie förslagsanslaget till
understöd åt småskoleseminarier å 240,000 kronor;
i) öka det ordinarie reservationsanslaget till stipendier åt
elever vid småskoleseminarier, nu 15,375 kronor, med 17,625
kronor till 33,000 kronor;
j) i riksstaten under rubriken: ålderstillägg åt lärare vid
småskoleseminarier uppföra ett ordinarie förslagsanslag å
30.000 kronor;
Statsutskottets utlåtande Nr 40.
11
k) till hyresersättning åt rektorerna vid vissa småskoleseminarier
för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag
av 4,000 kronor;
l) medgiva, att såsom bidrag till avlöning åt ordinarie
lärare vid nedlagt småskoleseminarium, vilken uppförts på
indragningsstat hos landsting, må för budgetåret 1933/1934
till vederbörande huvudman utgå ett belopp, motsvarande
dels grundlön och av läraren intill tidpunkten för seminariets
nedläggande intjänade ålderstillägg, dels tillfällig löneförbättring,
beräknad efter för A-ort gällande belopp, dels
ock dyrtidstillägg, beräknat på sådant sätt, att det procentuella
dyrtidstillägget i varje särskilt fall minskas till hälften;
m) till bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat ,
hos landsting uppförda seminarielärare m. m. för budgetåret
1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av 189,000
kronor;
n) medgiva, att kostnaderna för ovanberörda dyrtidstilllägg
må bestridas från det under åttonde huvudtiteln uppförda
förslagsanslaget till dyrtidstillägg åt lärare vid vissa
statsunderstödda undervisnings- m. fl. anstalter;
o) såsom villkor för utgående av statsbidrag till avlöning
åt ordinarie lärare vid nedlagt småskoleseminarium,
vilken uppförts på indragningsstat hos landsting, föreskriva
följande att äga tillämpning under budgetåret 1933/1934:
1. Erhåller lärare, som här avses, ordinarie befattning å
rikets, riksdagens eller kommuns stat, skall statsbidrag
till lärarens avlöning icke utgå, därest han å den nya
tjänsten erhåller minst samma avlöningsförmåner som dem,
han skolat äga uppbära, örn han allt fortfarande bestritt
sin å indragningsstat uppförda seminarietjänst. Skulle avlöningsförmånerna
å den nya tjänsten understiga vad vederbörande
ägt uppbära, därest han fortfarande varit i tjänst
som seminarielärare, skall statsbidraget utgå med så stort
belopp, som erfordras för att lönen å den nya tjänsten
skall uppgå till vad läraren ägt uppbära, därest han uppehållit
sin seminarietjänst.
2. I de fall, då befattningshavare, varom här är fråga,
uppehåller förordnande (vikariat) eller innehar icke-ordinarie
befattning i statens tjänst eller vid statsunderstödd anstalt,
skall det ankomma på Kungl. Majit att efter prövning i
varje särskilt fall besluta örn och i vilken utsträckning statsbidrag
till avlöning å indragningsstat må utgå;
p) medgiva, att icke-ordinarie lärarinnan vid det nedlagda
12
Statsutskottets utlåtande Nr éO.
småskoleseminariet i Skara Ebba Åkerström, född Bruce,
må från ovannämnda anslag till bidrag till avlöning åt vissa
på indragningsstat hos landstingen uppförda seminarielärare
m. m., respektive till dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda
undervisnings- m. fl. anstalter under budgetåret
1933/1934 på övergångsstat åtnjuta avlöning med samma
belopp, som tillkom henne vid nedläggandet av småskoleseminariet
i Skara, dock med reduktion i fråga örn tillfällig
löneförbättring och dyrtidstillägg i överensstämmelse med
vad här ovan hemställts beträffande ordinarie lärare;
q) föreskriva, att beträffande lärarinnorna vid det nedlagda
småskoleseminariet i Hagaström Elna Sidvall, Inga
Johansson och Kerstin Alfving skall i avlöningshänseende
i tillämpliga delar gälla vad här ovan hemställts i fråga
örn lärare, som uppförts på indragningsstat hos landsting,
samt att lärarinnorna Elna Sidvall och Inga Johansson skola
vara underkastade flyttningsskyldighet efter samma grunder,
som gälla för ordinarie lärare vid statens småskoleseminarier,
dock utan rätt att erhålla ersättning för flyttningskostnad;
r)
medgiva, att det må ankomma på Kungl. Maj:t att
utfärda de närmare föreskrifter, som må erfordras för
genomförande av vad utskottet ovan hemställt.
Stockholm den 28 mars 1933.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Lindblad, Bergqvist, Nilsson i Malmö,
Svensson i Kompersmåla, Oscar Olsson, Carlsson i Gävle, Ernfors, Bergström, friherre
Lagerfelt, Nilsson i Fredriksfelt och Björck samt
från andra kammaren: herrar Holmgren, Jansson i Falun, Strindlund, Persson i Fritorp,
Jeppsson, Andersson i Höör, Persson i Falla, Svensson i Grönvik, Jonsson i Eskilstuna,
Andersson i Prästbol, Högström och Weijne.
Stockholm 1933, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.
330913
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1933:139 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag till folkoch småskoleseminarierna m. m. s. 1 i texten