Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Majda proposition angående elektrifiering av banorna Göteborg—Malmö och Ängelholm—Hälsingborg.

1933-04-04 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1933:48, Utlåtande i anledning av Kungl. Majda proposition angående elektrifiering av banorna Göteborg—Malmö och Ängelholm—Hälsingborg.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 48.

1

Nr 48.

Ankom till riksdagens kansli den 4 april 1933 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Majda proposition angående

elektrifiering av banorna Göteborg—Malmö

och Ängelholm—Hälsingborg.

(4:e avd.)

I den till riksdagen den 3 januari 1933 avlåtna propositionen, nr 1, angående

statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1933/1934 har Kungl.

Majit (punkt 19, sid. 66, av det vid propositionen under rubrik »Utgifter för

kapitalökning. Bil. 2.» fogade utdraget av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för nämnda dag) föreslagit riksdagen att i avbidan pa den

proposition i ämnet, som kunde bliva riksdagen förelagd, till elektrifiering

av banorna Göteborg—Malmö och Ängelholm — Hälsingborg för budgetåret

1933/1934 beräkna ett reservationsanslag av 11,000,000 kronor.

Därefter har Kungl. Majit i en till riksdagen den 10 mars 1933 avlåten

proposition, nr 190, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för sistnämnda dag föreslagit

riksdagen att till elektrifiering av banorna Göteborg—Malmö och

Ängelholm—Hälsingborg för budgetåret 1933/1934 anvisa ett reservationsanslag,

att utgå av lånemedel, av 11,000,000 kronor.

Enligt den av järnvägsstyrelsen uppgjorda arbetsplanen skulle under

olika år för skilda slag av till elektrifieringen hörande arbeten och anskaffningar

erfordras följande medelsbelopp:

B

u d g e t å r

e t

Summa

1933/1934

1934/1935

1935/1936

K r

o n o r

Överföringsanläggningen...

Ändringsarbeten ...............

Elektriska lokomotiv.........

Elektrisk värmeledning

4.000. 000

4.000. 000

3.000. 000

3.400.000

1.630.000

3.620.000

600,000

4,400,000

2,000,000

500.000

11,800.000

5.630.000

8.620.000

1,100.000

Summa kronor

11,000,000

9,250,000

6,900,000

27,150,000

varvid styrelsen ifrågasätter följande anslagsfördelning:

Anslag för kapitalökning .

Arbetslöshetsanslag ........

9.500.000

1.500.000

7.750.000

1.500.000

5,900,000

1,000,000

23,150,000

''4,000,000

1 Av departementschefen förutsattes, att jämväl ifrågavarande belopp, 4,000,000 kronor,

skall bestridas från anslag till kapitalökning.

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 6 sami. Nr 48—49.

697 33

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 48.

Härtill kommer för den nya godstågsförbindelsen mellan Västkustbanan

och Sävenäs rangerbangård följande belopp av förnyelsefondsmedel:

Kronor

För kalenderåret 1933 ................................. 500,000

8 » 1034 ...................... 1,200|()Q0

Summa kronor 1,700,000

För utredning örn skillnaden i driftkostnader vid elektrisk drift och ångdrift

har av järnvägsstyrelsen beräknats vilka tåg en tågplan sannolikt skulle

innehålla ar 193b, under förutsättning att ångdrift bibehölles. Därefter hava

med hjälp av erfarenhetssiffror från i drift varande anläggningar uträknats

besparingar och tillkommande kostnader genom elektrifieringen dels vid 1931

års tågrörelse bibehållen, dels vid den ökade tågrörelse, som kan beräknas

förefinnas år 1936 även vid bibehållen ångdrift. Resultatet av de gjorda beräkningarna

beträffande förräntningsmöjligheterna för det erforderliga kapitalet

— vid dessa beräkningar har styrelsen liksom beträffande Ångelinjerna

i första hand räknat med en räntefot av 4.6 procent, under det att verkställda

parallellkalkyler efter 4 procents räntefot betraktats som supplementära —

framgår av här följande översikt.

Tågkilometer.........................................................

Häremot svarande lokkilometer, inkl. växling......

Besparingar.

Minskat personalbehov 206 respektive 219 man ä

3,400 kr................................................................

Stenkol,

30,500 respektive 34,500 ton utländska stenkol

ä 20 kr., ökat med kostnad för transport och

ränta för ett års lagring 2.18 kr...................

17,700 respektive 19,300 ton svenska stenkol ä

cirka 13.40 kr., ökat med kostnad för transport

och ränta för ett års lagring 3.4 8 kr....

Minskad kostnad för lokunderhåll...........................

Minskad kostnad för kol- och vattenstationer, lokstallar

m. m.....................................................

Minskad kostnad för belysningsström ..................

Minskad kostnad för underhåll av svagströmsledningar.

..................................................................

Tågrörelse

år 1931

Beräknad

tågrörelse

år 1936

2.6 milj.

3.6 5 »

3.0 milj.

3.9 5 »

kr.

kr.

700,000

745,000

677,000

765,000

299.000

326.000

326.000

360.000

106,000

40,000

117.000

40.000

35,000

35,000

Summa kronor 2,183,000 2,388,000

Nya utgifter.

Räntor efter 4.6 procent å 26,550,000 respektive

27,150,000 kr.......................................................... 1,195,000 1,222,000

Strömkostnad .......... 566,000 618,000

Underhåll och avskrivning för överföringsanlägg
ningen.

......................................... ........... 382,000_382.000

Summa kronor 2,143,000 2,222,000

Vinst vid införande av elektrisk drift..................... 40,000 166,000

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4S.

3

Järnvägsstyrelsen har bland annat anfört, att, ehuru nuvarande tidpunkt

från statsbaneföretagets egna synpunkter måhända icke vore den gynnsammaste

för ifrågavarande arbetes igångsättande, styrelsen ansåge sig kunna

som sin mening uttala, att elektrifieringsföretaget dock med hänsyn till

dess förväntade inverkan å konjunkturläget och särskilt arbetsmarknaden

borde kunna få omedelbart komma till utförande. Styrelsen hemställer, att

det i statsverkspropositionen beräknade anslaget av 11,000,000 kronor nu äskas

av riksdagen, men med den fördelning å anslag av olika art, som Kungl.

Majit efter prövning av vad styrelsen anfört beträffande önskvärdheten av

något inskränkt förräntningsplikt kan finna lämplig.

Efter att hava utvecklat de av det aktuella läget betingade förhållanden,

som göra det till ett framträdande önskemal att Västkustbanans elektrifiering

nu företages, anför departementschefen bland annat följande:

Aven järnvägsstyrelsen har givit uttryck åt denna uppfattning, ehuru

styrelsen ur ren företagarsynpunkt ifrågasatt, huruvida icke en senare tidpunkt

varit att föredraga. Styrelsen syftar särskilt därpå att tidpunkten,

när besparingen genom onödiggjord ersättningsanskaffning av ånglokomotiv

komme att inträffa, då hade legat något mindre avlägsen, samt att en sådan

förskjutning hade varit fördelaktig för avvecklingen av det genom elektrifieringen

uppkommande personalöverskottet. Vad styrelsen därutinnan anfört

synes mig emellertid ur skilda synpunkter icke innebära tillräckliga

skäl för ett uppskov med arbetets igångsättande och ej heller för att, såsom

styrelsen ifrågasatt, till någon del bestrida kostnaderna för arbetsföretaget

med anlitande av medel, vilkas investering ej behövde medföra en ökning

av statens järnvägars förräntningsplikt. De faktorer, med vilka järnvägsstyrelsen

därvidlag räknat, torde nämligen icke vara av den storleksordning,

att de — sedda vid sidan av de övriga omständigheter, som här äro att

beakta — böra föranleda sådant uppskov eller att särskilda finansieringsåtgärder

i den av järnvägsstyrelsen avsedda riktningen på grund därav skulle

behöva vidtagas.

Under ärendets utredning har järnvägsstyrelsen samarbetat med vattenfallsstyrelsen,

telegrafstyrelsen och chefen för generalstaben. Från deras sida

har någon erinran mot järnvägsstyrelsens förslag icke framställts. Vattenfallsstyrelsen

har betonat fördelen för statens vatteufallsverk av den ytterligare

kraftavsättning, som genom denna elektrifiering herodes.

Beträffande de åtgärder och kostnader, som för telegrafverkets del föranledas

av den föreslagna elektrifieringen, har i det föregående lämnats en

redogörelse. Av denna framgår, att förutom undanfly Wande av vissa kortare

blanka riks- och landsledningar samt flyttningar i telefonnäten, för vilka

arbeten kostnaderna med 1,319,000 kronor preliminärt inräknats i järnvägsstyrelsens

kalkyl, skulle förekomma bortflyttning från järnvägslinjernas närhet

av sådana ledningar, som äro avsedda att i sinom tid ersättas med kabel.

Betta senare arbete har funnits kunna nu utföras endera som enkel utflyttning

till betryggande avstånd från banan med bibehållande av blankledningar

(alternativ I) för en kostnad av 1,900,000 kronor — denna kostnad har telegrafstyrelsen

ansett böra helt belöpa på statens järnvägar eller medelst

anordnande i förtid av rikskabel Göteborg—Malmö med grenledning till

Hälsingborg (alternativ TI), vilket skulle draga en kostnad av 8,650,000

kronor. Då en sådan kabelanläggning enligt telegrafstyrelsens arbetsplan

skolat utföras först omkring fem år senare och för närvarande icke vore för

telegrafverkets ändamål behövlig, har styrelsen ansett, att av nämnda kost

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 48.

nåd ett belopp å 1.900,000 kronor, huvudsakligen motsvarande ränta å anläggningskapitalet

under nämnda tid, borde på liknande sätt som vid det förra

alternativet ställas till telegrafstyrelsens förfogande och alltså bestridas av

statens järnvägar.

Såsom riksgäldsfullmäktige antytt, anses från telegrafstyrelsens sida alternativ

I vara att föredraga. Lika med riksgäldsfullmäktige har jag, efter att

från telegrafstyrelsen hava inhämtat ytterligare upplysningar, funnit mig

böra tillstyrka, att nämnda alternativ väljes. Jag har därvid särskilt beaktat,

såväl att med hänsyn till inträdd stagnation i rikssamtalstrafiken behovet

ur telegrafverkets synpunkt av kabelanläggningens utförande kan komma att

aktualiseras först vid en senare tidpunkt än i styrelsens arbetsprogram

förutsatts som även önskemålet att vid kabelunläggningens utförande kunna

utnyttja de tekniska förbättringar, som för närvarande äro under utexperimenterande.

Kostnaderna för nyssnämnda arbeten, 1,9< ''0,000 kronor, torde lika med

förut omförmälda summa av 1,319,000 kronor böra preliminärt påföras elektrifieringsföretaget;

i vad mån statens järnvägars eller telegrafverkets kapitalkonto

skall slutligt påföras dessa belopp torde, på sätt förutsatts i motsvarande

fall vid Malmö- och Ångelinjernas elektrifiering, få upptagas till

särskild prövning i ett senare sammanhang.

Ben omständigheten, att sålunda en viss ytterligare räntebelastning kan

komma att åvila elektrifieringsföretaget, har jag med de utgångspunkter, från

vilka elektrifieringsföretagets ekonomiska förutsättningar här av mig bedömts,

funnit icke vara av beskaffenhet att rubba den uppfattning örn elektrifieringens

räntabilitet, till vilken jag på förut angivet sätt kommit.

betraktande av sålunda på frågan inverkande omständigheter finner jag

mig alltså böra tillstyrka, att Västkustbanan elektrifieras samt att detta

arbetsföretag redan nu igångsättes och alltså kommer till utförande samtidigt

med Angelinjernas elektrifiering. I anslutning till vad i det föregående

anförts vill jag förorda, att erforderliga medel till företagets finansiering

helt beredas på vanligt sätt genom anslag av lånemedel.

Det av järnvägsstyrelsen framlagda, detaljerade förslaget till elektrifieringsföretagets

genomförande jämte därtill hörande kostnadsberäkning, slutande

å 27,150,000 kronor, synes ej giva anledning till erinran. Till nämnda

belopp bör emellertid läggas förut omförmälda belopp av 1,900,000 kronor

för bortflyttning av vissa telegrafverket tillhöriga ledningar. Kostnadssumman

skulle alltså komma att sluta på 29,050,000 kronor, vari ingå till telegrafverket

hänförliga kostnader med sammanlagt 3,219,000 kronor. 1 anslutning

till arbetsplanen har järnvägsstyrelsen uppställt en tablå över anslagsbehovet

under skilda budgetår. Den jämkning i tablån, som föranledes av

nyssnämnda tillägg i kostnadsberäkningen, torde kunna begränsas att avse

de för budgetåren 1934—1936 avsedda beloppen. För nästkommande budgetår

lärer — även örn av berörda belopp å 1,900,000 kronor viss del kan

behöva vara tillgänglig under sagda budgetår — den i riksstatsförslaget för

elektrifieringsföretaget beräknade summan, 11.000.000 kronor, bliva tillräcklig.

I. samband med elektrifieringsförslaget har järnvägsstyrelsen efter utförlig

motivering tillika gjort framställning örn ianspråktagande av förnyelsefondsmedel

för anordnande samtidigt med elektrifieringen av en ny förbindelse

för godståg mellan Västkustbanan och Sävenäs rangerbangård. Kostnaderna

härför hava beräknats till 1,700,000 kronor och avsetts skola utgå under åren

1933 och 1934 med respektive 500,000 och 1,200,000 kronor. Järnvägsstyrelsens

sålunda framställda förslag är jag beredd tillstyrka, och torde kostnaderna

alltså, därest från riksdagens sida ej uttalas erinran, få bestridas

av statens järnvägars förnyelsefond.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4S.

5

Den ifrågasatta elektrifieringen . av Västkustbanan anses visserligen med

avseende å det direkt kalkylbara ekonomiska resultatet ej ställa sig så gynnsam

som tidigare genomförda eller under utförande varande elektrifieringar

av andra statsban elin jer (Västra stambanan samt Malmö- och Ångelinjerna).

Enligt järnvägsstyrelsens på omfattande ekonomiska utredningar grundade

omdöme kan arbetet dock, såväl företagsekonomiskt som samhällsekonomiskt

sett, betraktas som väl försvarbart.

Skäl kunna visserligen anföras för ett anstånd med Västkustbanans örn

läggning till elektrisk drift i avvaktan på att Ångeelektrifieringen hinner

genomföras. Härigenom skulle bland annat underlättas avvecklingen av det

personalöverskott (150—200 man), som beräknas uppkomma genom elektrifieringsföretaget,

liksom ock avvecklingen av själva den för pågående elektrifieringsarbeten

anlitade tjänstemanna- och arbetarpersonalen.

Även örn, på sätt nu avses, Angelinjerna och Västkustbanan samtidigt omläggas

till elektrisk drift, äro dock dessa arbeten tillsammantagna ej av större

omfång än den snart fullbordade elektrifieringen av Malmölinjerna. Någon

utökning av den för elektrifieringarna redan nu befintliga tjänstemanna-,

arbetar- och materialorganisationen påkallas alltså icke.

Överhuvud synas de farhågor, som yppats för olägenheter ur avvecklingssynpunkt

vid elektrifieringsarbetenas samtidiga utsträckning till både Ångeoch

Västkustbanelinjerna, ej få undanskymma de vida viktigare och en

mängd områden berörande fördelar, som ett beslut redan nu örn jämväl

Västkustbanans elektrifiering ur andra synpunkter medför.

Härvid bör särskilt beaktas, att såväl den för elektrifieringen erforderliga

överföringsanläggningen som den rullande materielen just nu, enligt vad

järnvägsstyrelsen vitsordat, skulle erhållas till ovanligt låga priser, samtidigt

med att vissa svenska verkstadsföretag under en tid av stor orderknapphet

kunna erhålla ytterligare beställningar, som säkerställa vidsträckta

arbetsmöjligheter. Erinras må, att för anläggningsarbetena — vilka äro avsedda

att pågå till slutet av år 1936 eller cirka 3/« år längre än arbetena på

Ångelinjerna — åtgå omkring 1,600 ton ledningar, avsedda att tillverkas av

svensk koppar; den nu ensamt för Västkustbanan erforderliga lokomotivutrustningen

beräknas uppgå till cirka 45 elektriska lokomotiv med en anskaffningskostnad

av 8—9 miljoner kronor. Kontaktledningsarbetet utefter

linjen förutsätter därutöver omkring 200,000 dagsverken eller en arbetsstyrka,

uppgående vissa tider till 450—500 man. Som en fördel ur synpunkten av

arbetenas lämpliga organisation bör beaktas att arbetslag, som syssla med

jordarbeten och kabelläggning, kunna under vintermånaderna, då svårigheter

föreligga för dylika arbetens bedrivande utmed Ångelinjen, överflyttas

till Västkustbanan, där de klimatiska betingelserna äro gynnsammare.

Av vattenfallsstyrelsen har betonats fördelen av den ytterligare kraftavsättning,

som genom Västkustbanans elektrifiering beredes. Den beräknade

energileveransen — från statens vattenfall sverk och Sydsvenska kraftaktiebolaget

— utgör omkring 35 miljoner kilowattimmar för år. Detta kraftbelopp

representerar ett värde, som uppskattat efter det preliminärt avtalade

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 48.

priset av 1.8 öre per kilowattimme uppgår till cirka 600,000 kronor för år,

motsvarande ungefärligen inbesparad kostnad för utländskt kolbränsle.

Sammanfattningsvis vill utskottet alltså framhålla, att, alldeles bortsett

från de fördelar ur allmän samfärdselsynpunkt och rent nationalekonomiskt

den föreslagna elektrifieringen av Västkustbanan kan medföra, nämnda elektrifiering

rent företagsekonomiskt synes försvarbar. Då härtill kommer företagets

stora betydelse som ett led i de vidsträckta övriga åtgärder mot arbetslöshet,

som framtvingats av tidsförhållandena, har utskottet ansett sig

böra tillstyrka företaget till genomförande.

Det av departementschefen framlagda förslaget örn förnyelsefondsmedels

anlitande för anordnande samtidigt med elektrifieringen av en ny godstågsförbindelse

mellan Västkustbanan och Sävenäs rangerbangård har ej

givit utskottet anledning till erinran.

Beträffande sättet för finansieringen i övrigt av elektrifieringsföretaget

kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva yttrande.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till elektrifiering av banorna Göteborg—Malmö

och Ängelholm—-Hälsingborg för budgetåret 1933/1934 anvisa ett

reservationsanslag av 11,000,000 kronor.

Stockholm den 4 april 1933.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Lindblad, Widell, Olof Olsson,

Bergqvist, Nilsson i Malmö, Nilsson i Gränebo, Svensson i Kompersmåla, Oscar

Olsson, Carlsson i Gävle, Walles och Nylander; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Holmgren, Strindlund, Törnkvist

i Karlskrona, Persson i Fritorp, Eriksson i Stockholm, Jeppsson, Andersson i

Höör, Persson i Falla, Jonsson i Eskilstuna, Andersson i Prästbol och Andersson i

Ovanmyra.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1933:167 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts {proposition angående elektrifiering av banorna Göteborg— Malmö och Ängelholm—Hälsingborg. s. 1 i texten