Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1933S1934 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslaqen till kommunikationsdepartementet.

1933-04-25 · 27 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 25 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1933:6, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1933S1934 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslaqen till kommunikationsdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

1

Nr 6.

Ankoru till riksdagens kansli den 25 april 1933 kl. 1 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1933S1934

av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande

anslaqen till kommunikationsdepartementet.

(4:e avd.)

Departementet.

l:o) Departementschefen. Uti den till riksdagen den 3 januari 1933 avlåtna

propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under

budgetåret 1933/1934 har Kungl. Majit i avseende å sjätte huvudtiteln, innefattande

anslagen till kommunikationsdepartementet, upptagit ordinarie anslaget

till departementschefen med oförändrat belopp, 24,000 kronor.

I en inom andra kammaren av herr K. Kilbom m. fl. väckt motion, nr 15,

har påyrkats viss nedsättning i statsrådens avlöningar.

Beträffande detta ärende avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande;

vilket härmed

anmäles.

2:o) Departementets avdelning av Kungl. Maj :ts kansli. Kungl. Majit har

(punkt 2 av det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 3 januari 1933, sid. 1—3) föreslagit

riksdagen dels godkänna ett av departementschefen förordat förslag till ordinarie

avlöningsstat för kommunikationsdepartementet, att tillämpas från

och med den 1 juli 1933; dels ock minska det ordinarie förslagsanslaget till

departementets avdelning av Kungl. Majits kansli, nu 177,000 kronor, med

l, 700 kronor till 175,300 kronor.

Förevarande förslag innebär, att den i den ordinarie avlöningsstaten ingående

anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., för närvarande å 23,700 kronor, skulle nedsättas med 1,700 kronor

till 22,000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Majits förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande ordinarie avlöningsstat för kommunikationsdepartementet,

att tillämpas från och med den 1 juli 1933:

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 6 sami. Nr 6. 6oi S3 1

Utskottet.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag

.................................................................. 135,400 kronor

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag...................................... 22,000 »

Förslagsanslag 157,400 kronor;

samt

b) minska det ordinarie förslagsanslaget till departementets

avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, nu 177,000 kronor, med 1.700

kronor till 175,300 kronor.

3:o) Extra byråchef för tekniska ärenden. Ökad föredragning i regeringsrätten.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 2 och 3, sid. 3)

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1933/1934 anvisa

a) till extra byråchef för tekniska ärenden ett extra anslag av

12,000 kronor;

b) till ökad föredragning i regeringsrätten ett extra anslag

av 13,500 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

4:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

verksamhet. Kungl. Majit har (punkterna 4 och 5, sid. 6—8) föreslagit

riksdagen att dels godkänna ett av departementschefen förordat förslag

till stat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att tillämpas från och

med den 1 juli 1933; dels minska det ordinarie förslagsanslaget till väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen, nu 167,500 kronor, med 2,700 kronor till 164,800

kronor; dels ock till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra anslag av 63,000 kronor.

Departementschefen har förordat en sänkning av den i staten för styrelsen

ingående anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., för närvarande å 29,700 kronor, med 2,700 kronor. Vidare

föreslås, att i det extra anslaget till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet,

som för innevarande budgetår bestämts till 45,000 kronor, inräknas

kostnaderna för styrelsens hamnavdelning. Till detta ändamål har årligen

under anslaget till statens fiskehamnar beräknats ett belopp av 18,000 kronor.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle under sistnämnda anslagsrubrik för

budgetåret 1933/1934 icke erfordras medel utöver omförmälda, för hamnavdelningen

behövliga belopp.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

3

Utskottet tillstyrker elen föreslagna nedsättningen i det ordinarie anslaget

till viig- och vattenbyggnadsstyrelsen och har likaledes ansett sig böra biträda

förslaget om utgifternas för styrelsens hamnavdelning överflyttande å

det extra anslaget till styrelsens verksamhet.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

att tillämpas från och med den 1 juli 1933:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ... 134,300

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ............................. 3,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. 27,000

Summa kronor 164,800;

b) minska det ordinarie förslagsanslaget till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

nu 167,500 kronor, med 2,700 kronor till

164,800 kronor; samt

c) till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra anslag av 63,000 kronor.

5:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens inspektionsverksamhet. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6, sid. 8 och 9), som innefattar en

sänkning av förevarande anslag med 1,100 kronor, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens inspektionsverksamhet

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag

av 45,400 kronor.

6:o) Expenser och resekostnader i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 7, sid. 9—11)

och under hänvisning till vad riksdagen anfört i sin skrivelse nr 78 angående

redovisning å riksstaten av anslagen till expenser och tryckningskostnader

får utskottet hemställa,

att riksdagen må till expenser och resekostnader i väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra

anslag av 62,500 kronor.

7:o) Stipendier åt medlemmar av väg- och vattenbyggnadskåren. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8, sid. 11) hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie reservationsanslaget

till stipendier åt medlemmar av väg- och vattenbyggnadskåren

utan angivet belopp.

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

8:o) Vägingenjörer, biträdande vägingenjörer och vägingenjörsassistenter.

Kungl. Maj:t Ilar (punkt 9, sid. 11—15) föreslagit riksdagen att till

vägingenjörer, biträdande vägingenjörer oell vägingenjörsassistenter för

budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av 310,000 kronor, att

direkt utgå av automobilskattemedel.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle den i den fastställda staten för användningen

av ifrågavarande anslag ingående anslagsposten till avlöning åt

tillfälliga vägingenjörsassistenter böjas nied 5,000 kronor till 35,000 kronor,

varigenom skulle möjliggöras att avlöna ytterligare två vägingenjörsassistenter

under åtta månader.

Med utgående härifrån samt efter omräkning av posterna till dyrtidstilllägg

efter enahanda grunder som de allmänna dyrtidstilläggsanslagen har

departementschefen beräknat utgifterna å anslaget för nästa budgetår på

följande sätt:

Vägingenjörer: Kronor

Arvoden åt 23 vägingenjörer i löneklass B 30 .................... 230,715

Yikariatsersättningar och särskilda förmåner åt vägingen
jörerna,

förslagsvis .............................................................. 15,000

Dyrtidstillägg, förslagsvis....................................................... 19,385

Förslagsvis

Kronor

265,100

Biträdande vägingenjörer och vägingenjörsassistenter:

Avlöning jämte särskilda förmåner till 10 biträdande vägingenjörer

ävensom vikariatsersättningar, förslagsvis ...... 59,000

Avlöning jämte särskilda förmåner till 10 vägingenjörsassistenter.

.................................................................................. 37,000

Dyrtidstillägg, förslagsvis........................................................ 9,600

Förslagsvis 105,600

Tillfälliga vägingenjörsassistenter:

Avlöning .................................................................................. 35,000

Dyrtidstillägg, förslagsvis......................................................... 3,500

Förslagsvis 38,500

Summa kronor 409,200

Från berörda belopp av 409,200 kronor bör emellertid dragas ett belopp,

motsvarande de inkomster, som kunna beräknas inflyta till statsverket såsom

ersättning för av vägingenjörerna och deras biträden utförda förrättningar.

Dessa inkomster hava för budgetåret 1931/1932 belöpt sig till 84,126 kronor

75 öre och fördelat sig på länen sålunda:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande JYr 6.

o

Stockholms

län .......

Kronor

957:34

Göteborgs och Bohus län

Kronor

... 4,005:47

Uppsala

» .......

986:50

Älvsborgs

»

... 2,178:11

Södermanlands

» .......

... 4,533:61

Skaraborgs

»

... 11,243:45

Östergötlands

» .......

.... 2,344:55

Värmlands

»

... 11,797:38

Jönköpings

» .......

.... 1,960:50

Örebro

»

... 3,356:84

Kronobergs

» .......

.... 8,264:60

Västmanlands

»

—

Kalmar

» .......

15: —

Kopparbergs

»

226: 55

Gotlands

» .......

650: —

Gävleborgs

»

... 5,677:85

Blekinge

3> .......

..... —

Västernorrlands

»

452:84

Kristianstads

» .......

..... —

Jämtlands

»

... 2,089:07

Malmöhus

» .......

.... 2,336:69

Västerbottens

»

... 1,548:20

Hallands

» .......

—

Norrbottens

»

... 19,502:20

Departementschefen,

som antagit,

att uppbördsmedlen

å an

slaget skulle

något stegras,

har härvidlag för nästa budgetår räknat med omkring 100,000

kronor eller, för att ernå avjämning av anslagssumman, 99,200 kronor, i följd

varav anslaget borde bestämmas till 310,000 kronor.

Den av departementschefen gjorda anslagsberäkningen innefattar vissa

poster till dyrtidstillägg. Den omständigheten, att riksdagen ännu icke fattat

beslut i fråga örn dyrtidstillägg för nästkommande budgetår åt befattningshavare

i statens tjänst, har emellertid utskottet, särskilt med hänsyn till

förevarande dyrtidstilläggs jämförelsevis begränsade storlek, funnit icke böra

föranleda uppskov med anvisande av medel till desamma. Utskottet förutsätter

emellertid, att dyrtidstilläggsersättningen till hithörande personal

kommer att utgå efter samma grunder, som må bliva bestämda vid avgörande

av frågan om dyrtidstillägg åt statens befattningshavare i övrigt.

Då förevarande förslag i övrigt ej givit utskottet anledning till erinran,

får utskottet hemställa,

att riksdagen må till vägingenjörer, biträdande vägingenjörer

och vägingenjörsassistenter för budgetåret 1933/1934 anvisa ett

extra förslagsanslag av 310,000 kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel.

9:o) Diverse kostnader för vägorganisationen i länen. Kungl. Majit

har (punkt 10, sid. 15—17) föreslagit riksdagen att till diverse kostnader för

vägorganisationen i länen för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra, förslagsanslag

av 204,500 kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel.

Ifrågavarande anslag, som för innevarande budgetår är upptaget till

208,000 kronor, Ilar för nästkommande budgetår beräknats på följande sätt:

Kronor.

Rit- och skrivbiträden åt vägingenjörerna............................................. 85,000

Kamerala biträden ................................................................................... 28,000

Dyrtidstillägg, förslagsvis ....................................................................... 11,500

Årliga kontorskostnader för vägingenjörerna, förslagsvis.................... 80,000

Förslagsvis 204,500

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet
-

Under åberopande av vad utskottet under nästföregående punkt anfört i

fråga om dyrtidstillägg, får utskottet, som ej haft något att erinra mot nu

förevarande förslag, hemställa,

att riksdagen må till diverse kostnader för vägorganisationen

i länen för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag

av 204,500 kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel.

10:o) Resekostnader för vägingenjörer, biträdande vägingenjörer och

vägingenjörsassistenter. Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 11, sid. 17) hemställer utskottet,

att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt

rum, må till resekostnader för vägingenjörer, biträdande vägingenjörer

och vägingenjörsassistenter för budgetåret 1933/1934 anvisa

ett extra förslagsanslag av 125,000 kronor, att direkt utgå av

automobilskattemedel.

H:o) Vägbyggnader och vägunderhåll. Beträffande Kungl. Maj:ts förslag

(punkterna 12—20, sid. 17—41) angående vägbyggnader och vägunderhåll

avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande; vilket härigenom

anmäles,

12:o) Hamn- och farledsundersökningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 21, sid. 41 och 42) hemställer utskottet,

att riksdagen må till hamn- och farledsundersökningar för

budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av

8,000 kronor.

13:o) Statsunderstödda fiskehamnar. Kungl. Maj:t har (punkt 22, sid.

43—45) föreslagit riksdagen att till statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor.

Till statsunderstödda fiskehamnar har riksdagen för tiden från och med

år 1920 till och med budgetåret 1932/1933 anvisat tillhopa 2,505,000 kronor,

därav för de båda senaste budgetåren respektive 325,000 och 140,000 kronor.

Sistnämnda belopp innebar en minskning i det av Kungl. Maj:t äskade anslaget

med 60,000 kronor, vilken beskärning av riksdagen motiverades med

de betydande belopp, som från anslag till beredskapsarbeten ställts till förfogande

för hamnföretag av här angiven art, samt med önskemålet att kunna

bereda medel jämväl till viss farledsupprensning. Nyssnämnda anvisningar

från anslag till beredskapsarbeten uppgingo till sammanlagt 418,200 kronor.

Granskningsnämnden har för budgetåret 1933/1934 förordat ett anslagsbelopp

av 100,000 kronor.

Väg- och vattenbi/ggnadsstyrélsen bär, därest även 1933 års riksdag anvisade

medel till beredskapsarbeten, förklarat sig hava intet att erinra mot att an
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Ar 6‘.

<

slaget nedsattes till 100,000 kronor. I motsatt fall Ilar styrelsen funnit

nödvändigt, att anslaget böjdes till 300,000 kronor.

Departementschefen bär med hänsyn till de betydande belopp, som vid

sidan av bär ifrågavarande anslag under de två senaste åren utgått och som

på samma sätt syntes komma att ytterligare utgå till statsunderstödda fiskehamnar,

ansett anslaget för budgetåret 1933/1934 kunna begränsas till det

av granskningsnämnden förordade beloppet, 100,000 kronor.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag bar utskottet till

behandling föreliaft en inom första kammaren av herr J. Nilsson i Malmö

väckt motion, nr 37, däri hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Majit måtte anhålla örn skyndsam utredning rörande anläggning av skyddade

landnings- och lagringsplatser för fiskerinäringen i enlighet med vad i motionen

anförts samt inkomma med de förslag, vartill utredningen kan föranleda.

Kungl. Majlis förslag örn anslag till statsunderstödda fiskehamnar med

100,000 kronor tillstyrkes av utskottet. Vid bedömande av anslagssummans

storlek har utskottet tagit hänsyn till de ökade möjligheter att åstadkomma

förbättrade hamnanordningar av olika slag, som redan berette och alltjämt

torde komma att öppnas genom anvisade anslag till motverkande av arbetslöshet.

I den av herr Nilsson i Malmö i ämnet väckta motionen hava framförts

en del önskemål om anläggning av »skyddade landnings- och lagringsplatser»

vid vässa fiskelägen och andra platser utmed skånska kusten (Kämpinge,

Skåre, Trälleberg, Dalköpinge, Gislöv, Östra Torp, Bedinge, Hörte, Abbekås,

Svarte och Västerholmen). De framförda uppslagen — i huvudsak avseende

smärre fiskehamnsanläggningar eller hamnförbättringar — kunna tvivelsutan

i åtskilliga fall förtjäna beaktande och närmare utredning; detta bestjjkes

av upplysningar, inhämtade från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vilken

emellertid samtidigt framhållit, att de i motionen angivna kostnadssummorna

i stort sett voro för låga, främst beroende pa att tillräcklig liänsj n ej tagits

till den vid Skånekusten förekommande starka sanddriften.

Att riksdagen nu skulle framställa begäran örn särskild utredning rörande

de i motionen omnämnda anläggningarna, kan utskottet dock ej tillstyrka.

Därest fiskarbefolkningen å de i motionen angivna platserna hyser intresse

för och tilltro till möjligheterna av ifrågavarande hamnförbättringars åstadkommande,

står det vederbörande intressenter öppet att genom ansökan till

länsstyrelsen taga initiativ till en närmare undersökning av förslagen och

till deras förverkligande jämnsides med liknande från fiskarbefolkningen

inom andra delar av landet framkomna önskemål.

Under åberopande av vad utskottet salunda anfört, far utskottet hemställa,

a) att riksdagen må till statsunderstödda fiskehamnar för

budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av

100,000 kronor;

b) att den av herr Nilsson i Malmö väckta motionen I: 37

ej må av riksdagen bifallas.

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

14:o). Handelshamnar och farleder. Kungl. Majit har (punkt 23, sid.

45—48) föreslagit riksdagen att till handelshamnar och farleder för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av 300,000 kronor.

Medelsbehovet för handelshamnar och farleder under nästkommande

budgetår har av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknats på följande sätt:

Företag

Lysekil .............

.Hudiksvall ........

Ronneby ..........

Karlskrona .......

Figeholm ..........

Köpmannehamn

Borgholm..........

Färjestaden.......

Strömstad...........

Varberg..............

Medelsbehov

Att fördelas

Bidrag för

på antal år

1933/1934

Kronor

Kronor

........................ 22,000 (slutanslag) 1

22,000

......................... 35,000 (

) 1

35,000

......................... 206,600

3

70,000

......................... 312,400

3

104,000

.......................... 61,300

1

61,300

........................ 134,000

0

67,000

......................... 57,100

1

57,100

.......................... 12,000

1

12,000

......................... 93,000

1

93,000

......................... 450,000

4

110,000

Summa kronor 1,383,400

631,400

I anslutning härtill har styrelsen hemställt, att till handelshamnar och

farleder måtte för budgetåret 1933/1934 anvisas ett anslag av 631,000 kronor.

Därutöver har styrelsen tillstyrkt bidrag till utförande av en första etapp

av kajarbeten för Söderhamns stad vid Stugsund med 329,000 kronor, varav

160,000 kronor för budgetåret'' 1933/1934.

I ärendet har jämväl uppkommit fråga örn upphävande av gällande bestämmelser

örn meddelande av tillstånd till påbörjande av hamnoch

farledsföretag.

I kungörelsen den 10 augusti 1928 (nr 328) angående statsbidrag till

byggande, förbättring och underhåll av allmänna hamnar och farleder är

stadgat, att bidrag ej må utgå till arbete, som påbörjats innan statsbidrag

därtill beviljats eller särskilt tillstånd till brådskande arbetes utförande

blivit av Kungl. Majit meddelat. På grund av detta stadgande bär Kungl.

Majit i ett flertal fall lämnat särskilt tillstånd till arbetets utförande.

Granskningsnämnden har — under framhållande att tillstånd av omförmäld

art syntes sålunda i själva verket få anses binda statsverket för avsevärda

framtida utgifter, innan ännu medel funnes för ändamålet anvisade — ifrågasatt

sadan ändring av omförmälda bestämmelser eller i deras tillämpning, att

denna olägenhet undanröjdes.

Yttranden i ämnet hava avgivits av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt

statskontoret.

Departementschefen har anfört, att det syntes förhålla sig så, att — trots

det otvetydiga uttryck, som i beslut örn dylikt tillstånd gåves däråt, att

beslutet ej innebure ståndpunktstagande i statsbidragsfrågan — vederbörande

sökande likväl utginge från att sådant bidrag sedermera skulle beviljas.

Departementschefen har därefter anfört följande:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

9

Med hänsyn till de konsekvenser, som visat sig följa härav, särskilt sedan

numera ansökningar örn sådant tillstånd blivit jämförelsevis talrika, synas

åtgärder för tillrättaläggande av dessa förhållanden böra övervägas. I anslutning

till vad statskontoret uttalat vill jag för min del föreslå, att bestämmelsen

örn särskilt tillstånd till brådskande arbetes utförande uteslutes ur

1928 års kungörelse och att i stället införes stadgande därom, att Kungl.

Maj:t, då särskilda omständigheter därtill föranleda, kan bevilja statsbidrag

trots att arbetet redan påbörjats. Såsom förutsättning för att bidrag skall

på detta sätt kunna utgå bör emellertid uppställas, att företaget skall hava

utförts i enlighet med av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen granskad och

godkänd plan ävensom under den ledning och kontroll samt de villkor i övrigt,

som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen må hava föreskrivit. Därest riksdagen

ej uttalar erinran häremot, torde förut nämnda kungörelse den 10 augusti

1928 få ändras i nu angiven riktning.

I fråga örn anslagsbeloppet för nästa budgetår har departementschefen,

då någon förhöjning under nuvarande förhållanden icke vore möjlig, funnit

sig nödsakad föreslå, att det bibehålies vid oförändrat belopp 300,000 kronor,

ävensom tillika framhållit, att där omständigheterna därtill gåve anledning,

företag av nu ifrågavarande art kunde komma till utförande även i samband

med åtgärder till arbetslöshetens motverkande.

Under förevarande punkt har departementschefen till behandling upptagit

frågan örn det hittills tillämpade förfaringssättet med dispenser från

det uppställda allmänna villkoret att statsbidrag till hamn- och farledsföretag

ej må utgå till arbete som påbörjats.

I § 4 av gällande kungörelse (1928: 328) angående statsbidrag till allmänna

hamnar och farleder — vilken kungörelse är gemensam för såväl liandelshamnar

och farleder som fiskehamnar — stadgas sålunda bland annat:

»Bidrag må ej utgå till arbete, som påbörjats innan statsbidrag därtill

beviljats eller särskilt tillstånd till brådskande arbetes utförande blivit av

Kungl. Maj:t meddelat.»

Departementschefen har nu framhållit, att ifrågavarande dispensförfarande

visat sig medföra rätt vidsträckta konsekvenser för statsverket; ansökningarna

örn förhandstillstånd hava nämligen blivit allt talrikare, och vederbörande

sökande utginge härvid ifrån att statsbidrag framdeles bomme att beviljas

trots det otvetydiga uttryck som i besluten gåves däråt, att besluten ej innehölle

ståndpunkttagande till bidragsfrågan. Departementschefen har därför

föreslagit, att bestämmelsen om särskilt tillstånd till brådskande arbetes utförande

uteslötes ur 1928 års kungörelse och att i stället infördes ett stadgande,

att Kungl. Maj:t, då särskilda omständigheter ansåges därtill föranleda, kunde

bevilja statsbidrag trots att arbetet redan påbörjats; som förutsättning för

att bidrag sålunda efteråt beviljades skulle dock uppställas, att företaget utförts

efter plan, som granskats och godkänts av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

samt under styrelsens ledning och kontroll och på villkor i övrigt

som styrelsen må hava föreskrivit.

De sålunda uppställda villkoren avse företagets rent tekniska utförande.

En sak, som dessutom måste vinna beaktande, synes dock utskottet vara

Utskottet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

företagets allmänna ekonomiska förutsättningar, i all synnerhet som statsbidragen

till handelshamnar och farleder pläga uppgå till en så väsentlig

del som inemot 2/3 av byggnadskostnaden. — Vid fiskehamnsbyggnaderna

är statens anpart än högre; emellertid hava inga förhandsmedgivanden till

dylika företags igångsättning plägat lämnas redan på den grund att de utföras

genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg, varvid förutsättes

att hela finansieringsfrågan avgjorts innan arbetet påbörjas.

Utskottet vill erinra, att 1932 års riksdag — på förekommen anledning

och närmast i samband med frågan örn anslag till statsunderstödda fiskehamnar

— framhållit vikten av att förslag till hamnbyggnads- och hamnförbättringsföretag

ej framlades och beslut härom ej fattades utan att dessförinnan

erforderliga utredningar förebragts och nödig klarhet vunnits ej

endast örn företagets lämpliga tekniska utförande utan ock örn det verkliga

behovet härav; beaktas borde särskilt, att det erforderliga kapitalutlägget

stöde i rimligt förhållande till den framtida praktiska nystan av företaget.

Det symes tämligen självfallet, att de sålunda av riksdagen anförda

synpunkterna böra hava avseende ej endast på fiskehamnsbyggnaderna utan

även, och i än högre grad, på de i regel än mera ekonomiskt vittutseende

handelshamnsföretagen liksom överhuvud på statsunderstödda hamn- och

farledsbyggnader i allmänhet.

Örn utskottet alltså ej vill motsätta sig den av departementschefen påyrkade

författningsändringen i fråga om bidrags beviljande till redan igångsatta

företag, sker detta under den uttryckliga förutsättningen, att då bidragsfrågan

avgöres, trygghet föreligger, ej endast för att företaget utföres på

ett tekniskt tillfredsställande sätt, utan ock för att detsamma har ett mot

byggnadskostnaderna rimligen svarande praktiskt och ekonomiskt berättigande.

I övrigt har vad departementschefen under förevarande punkt anfört ej

givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till handelshamnar och farleder för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av 300,000

kronor.

15:o) Underhåll av fiskehamnar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

punkt 24, sid. 49 och 50) hemställer utskottet,

att riksdagen må till underhåll av fiskehamnar för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av 5,000

kronor.

16:o) Uthamn för Haparanda och Tornedalen. Med tillstyrkan av

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25, sid. 50), enligt vilket återstoden av det

för ifrågavarande hamnbyggnadsföretag erforderliga anslagsbeloppet nu skulle

beviljas, hemställer utskottet,

att riksdagen må till uthamn för Haparanda och Tornedalen

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag

av 144,500 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

17:o) Marklösen för inomskärsfarled Ramsvikskilen—Ålstenshamn. Kungl.

Majit Ilar (punkt 26, sid. 50—53] föreslagit riksdagen att till marklösen för

inomskärsfarled Ramsvikskilen—Ålstenshamn för budgetåret 1933/1934 anvisa

ett extra reservationsanslag av 30,000 kronor.

I anslutning till beslut av 1931 års riksdag har Kungl. Majit genom

beslut den 16 april 1931 uppdragit åt statens arbetslöshetskommission

att — sedan under medverkan av länsstyrelsen i länet överenskommelse

med vederbörande markägare träffats därom, att för farledens framdragande

samt för nödiga upplagsplatser m. m. behövlig mark finge, i avvaktan på

erforderlig marks förvärvande för statens räkning, av kommissionen tagas

i anspråk — såsom reservarbete utföra dels för inrättande av inomskärsfarled

å sträckan Ramsvikskilen—Ålstenshamn erforderliga arbeten, dels ock

upprensningsarbeten vid Hus- och Grindholmarna, allt i huvudsaklig överensstämmelse

med ett den 29 april 1929 upprättat förslag, med iakttagande

likväl att minsta farledsdjupet i enlighet med vad av riksdagen förutsatts

skulle utgöra 4.5 meter under medel vattenytan samt att i övrigt i förslaget

finge, i den mån så prövades lämpligt, vidtagas vissa jämkningar beträffande

sättet för arbetets utförande.

Förslagets genomförande hade ursprungligen beräknats draga en kostnad

av 2,180,000 kronor. I anledning av en från statens arbetslöshetskommission

uttalad förmodan att nämnda belopp ej skulle visa sig tillräckligt för arbetets

genomförande, anbefallde Kungl. Majit — i samband med beslut den 16 april

1931 örn arbetets igångsättning — väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och

arbetslöslietskommissionen att inkomma med förnyade kostnadsberäkningar

»så snart omständigheterna det medgåve».

Med skrivelse den 5 oktober 1932 har nu väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

efter samråd med statens arbetslöshetskommission, överlämnat

nya, efter noggranna undersökningar av kanalsträckan upprättade plan-,

sektions- och konstruktionsritningar för ifrågavarande företag jämte därå

grundad kostnadsberäkning. Enligt denna beräkning skulle kostnaden för

företaget i dess helhet uppgå till 3,750,000 kronor. I denna summa ingår

marklösen med ett beräknat kostnadsbelopp av 30,000 kronor, för vars

bestridande styrelsen ansett särskilt anslag böra äskas.

Sedermera har Kungl. Majit den 28 oktober 1932 godkänt den av vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen framlagda nya planen för utförande av inomskärsfarleden

Ramsvikskilen—Ålstenshamn samt för upprensningsarbeten

vid Hus- och Grindholmarna.

Departementschefen har ansett det anmärkningsvärt, att en i så betydande

mån missvisande kostnadsberäkning som den vid farledsfrågans prövning

tillgängliga kunnat uppgöras, och med anledning härav upprepat redan

tidigare framställda erinringar örn angelägenheten av att undersökningar,

vilka liro avsedda att tjäna som underlag för bedömande av kostnaderna

för arbetsföretag, utföras med nödig grundlighet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

Under åberopande av vad departemenschefen i ärendet anfört, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må till marklösen för inomskärsfarled Ramsvikskilen—Alstenshamn

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett estra

reservationsanslag av 30,000 kronor.

V ägtrafikväsendet.

18:o) Bidrag till skjutsentreprenader. Kungl. Majit har (punkt 27, sid.

54) föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition, som kunde komma

att avlatas i ämnet, beräkna en minskning av det ordinarie förslagsanslaget

till bidrag till skjutsentreprenader, nu 30,000 kronor, med 10,000 kronor

till 20,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen den 10 februari 1933

avlåten proposition, nr 98, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för nämnda dag föreslagit

riksdagen dels att — med uteslutande ur rikstaten av det ordinarie förslagsanslaget

till »Bidrag till skjutsentreprenader» — i riksstaten under sjätte

huvudtiteln upptaga ett ordinarie förslagsanslag till bidrag till skjutsentrenader

m. m. med 16,000 kronor; dels ock bemyndiga Kungl. Majit att medgiva

utbetalande från nämnda anslag av statsbidrag till anordningar för

beredande av skjuts och härbärge åt resande i enlighet med de i det vid

Kungl. Majit® proposition nr 97 fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 10 februari 1933 angivna huvudgrunder.

I sistnämnda statsrådsprotokoll har departementschefen anfört följande.

I proposition denna dag har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att antaga

förslag till förordning örn upphävande av stadgan örn skjutsväsendet den

22 juni 1911 (nr 63). Enligt detta förslag skall skjutsstadgan upphöra att

gälla med utgången av år 1933, dock att beträffande skjutsanstalt, för vilken

enligt stadgan slutet entreprenadavtal först därefter utgår, bestämmelserna

i stadgan skola tillämpas intill entreprenadtidens utgång. Vid avlåtandet

av nämnda proposition har förutsatts, att i vissa fall skall till anordningar för

beredande i fortsättningen av skjuts och härbärge åt resande utgå statsbidrag

i enlighet med vissa huvudgrunder, beträffande vilkas innehåll jag

tillåter mig hänvisa till mitt anförande till det vid nämnda proposition

fogade statsrådsprotokollet. Det ordinarie förslagsanslaget »Bidrag till

skjutsentreprenader» har avsetts skola utgå ur riksstaten och ersättas av

ett ordinarie förslagsanslag »Bidrag till skjutsentreprenader m. m.», vilket

skulle för budgetåret 1933/1934 bestämmas till 16,000 kronor eller alltså

4,000 kronor mindre än i statsverkspropositionen beräknats. Från detta anslag

skulle bestridas kostnaderna för statsbidrag dels under övergångstiden

till nuvarande skjutsanstalter i den mån de bibehållas, dels ock till de anordningar,

som på sätt nyss nämnts kunna efter skjutsstadgans upphävande

bliva erforderliga. Till sistnämnda användning av anslaget bör riksdagens

bemyndigande inhämtas.

I sammanhang med Kungl. Majits förevarande förslag har utskottet förehaft

en inom andra kammaren av herr N. E. Nilsson i Antnäs m. fl. väckt

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

13

motion, nr 425, däri hemställts, att riksdagen måtte avslå vad Kungl. Majit

föreslår i sin proposition (nr 98) angående bidrag till skjutsentreprenader.

Riksdagen Ilar numera, i enlighet med jordbruksutskottets i utlåtande

nr 39 gjorda tillstyrkan, bifallit Kungl. Majlis proposition nr 97 med förslag

till förordning örn upphävande av stadgan om skjutsväsendet den 22 juni

1911 (nr 63).

Under hänvisning härtill får utskottet, med avstyrkande av motionen

II: 425, tillstyrka bifall till propositionen nr 98.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med avslag å herr Nilssons i Antnäs m. fl.

motion II: 425,

a) —• med uteslutande ur riksstaten av det ordinarie förslagsanslaget

»Bidrag till skjutsentreprenader» — i riksstaten

under sjätte huvudtiteln upptaga ett ordinarie förslagsanslag

till bidrag till slcjutsentreprenader m. m. med 16,000 kronor;

b) bemyndiga Kungl. Majit att medgiva utbetalande från

nämnda anslag av statsbidrag till anordningar för beredande

av skjuts och härbärge åt resande i enlighet med de i det vid

Kungl. Maj:ts proposition nr 97 fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 10 februari

1933 angivna huvudgrunder.

19:o) Registrering av motorfordon. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 28, sid. 54 och 55) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till registrering av motorfordon för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av 15,000 kronor.

20:o) Besiktning av motorfordon. Kungl. Majit har (punkt 29, sid. 55—57)

föreslagit riksdagen att till besiktning av motorfordon förbudgetåret 1933/1934

anvisa ett extra förslagsanslag av 1,000,000 kronor.

För nu löpande budgetår har i riksstaten anslag för detta ändamål upptagits

med 1,050,000 kronor. Anslaget är avsett till bestridande av besiktningsmännen

tillkommande ersättningar. I riksstaten finnes därjämte upptagen

en inkomsttitel »Avgifter för besiktning av motorfordon». Såväl inflytande

förrättningsavgifter som utgifterna för besiktningsväsendet upptagas

och redovisas således å riksstaten och hava avvägts med beräkning att utgifterna

å anslaget skulle stanna inom ramen av uppbörden å inkomsttiteln.

I årets statsverksproposition har föreslagits, att ifrågavarande inkomsttitel

skulle i riksstaten för nästa budgetår upptagas med ett till 1,000,000

kronor nedsatt belopp.

I anslutning härtill har departementschefen ansett sig böra vidtaga åt
-

Utskottet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

Utskottet.

gärder för åvägabringande av en minskning av förevarande anslag. Därvid

föreslås, att det för s. k. flygande besiktning bestämda årsarvodet, som för

närvarande är 500 kronor, skulle sättas till 300 kronor, varigenom de årliga

utgifterna härför vid nuvarande antal besiktningsmän, 86, skulle nedbringas

med 17,200 kronor.

Vidare skulle den under anslaget kalkylerade utgiftsposten å 100,000

kronor till arvode samt resekostnads- och traktamentsersättning för fordonsinspektion

och körskoletillsyn kunna begränsas förslagsvis till 75,000 kronor

för år. Med dessa utgångspunkter skulle anslaget till besiktning av motorfordon

kunna bestämmas till 1,000,000 kronor.

Kungl. Majits förevarande förslag har ej givit utskottet anledning till

erinran.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må till besiktning av motorfordon för budget^

året 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av 1,000,000

kronor.

Luftfartsväsendet.

21:o) Understöd av regelbunden luftfart. Kungl. Majit har (punkt 30,

sid. 58 och 59) föreslagit riksdagen att till understöd av regelbunden luftfart

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av 640,000

kronor.

Enligt av 1931 års riksdag lämnat bemyndigande har mellan Kungl.

Majit och kronan samt aktiebolaget Aerotransport den 10 juli 1931 avslutats

avtal, varigenom bolaget berättigats att, under senare halvåret 1931 enligt

Kungl. Majits bestämmande och under vart och ett av åren 1932—1936 med

650,000 kronor, erhålla understöd för upprätthållande av regelbunden luftfart

å linjen Malmö—Amsterdam under hela året och å linjen Stockholm

—Helsingfors under minst 8 månader. Till följd av avdrag å understödet

till bolaget för år 1932 — i anledning av inskränkning av trafiken å Finlandslinjen

— kommer å det av riksdagen för nu löpande budgetår beviljade

anslaget till understöd av regelbunden luftfart å 650,000 kronor att uppstå

en behållning av 10,000 kronor. För möjliggörande av utbetalning till aktiebolaget

Aerotransport av kontraktsenligt understöd med 650,000 kronor behöver

alltså för nästa budgetår icke anvisas mer än 640,000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Majits förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till understöd av regelbunden luftfart för

budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av

640,000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6. 15

22:o) Radiotjänst för luftfarten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 31, sid. 59 och 60) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till radiotjänst för luftfarten för budgetåret 1933/

1934 anvisa ett extra anslag av 40,000 kronor.

23:o) Väderlekstjänst för luftfarten. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 33, sid. 60), som innebär en såsom ofrånkomlig ansedd ökning

å 2,500 kronor av förevarande anslag i förhållande till det för innevarande

budgetår beviljade beloppet, hemställer utskottet,

att riksdagen må till väderlekstjänst för luftfarten för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra anslag av 47,500 kronor.

24:o) Telegramkostnader för väderlekstjänst för luftfarten. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 33, sid. 61) hemställer utskottet,

att riksdagen må till telegramkostnader för väderlekstjänst för

luftfarten för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag

av 10,000 kronor.

25:o) Expeditionsplattform å Bulltofta flygplats. Kungl. Majit har (punkt

34, sid. 61 och 62) föreslagit riksdagen att till expeditionsplattform å Bulltofta

flygplats för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag

av 20,000 kronor.

I samband med att av 1931 års riksdag äskades anslag till belysningsanordningar

å Bulltofta flygplats (sjätte huvudtiteln, punkt 36) föreslog Kungl.

Majit riksdagen medgiva, att besparingar, som kunde uppstå å anslaget,

finge användas till expeditionsplattform å nämnda flygplats. Vad Kungl.

Majit sålunda föreslagit biföll riksdagen.

Frågan örn expeditionsplattform har emellertid fått anstå.

I en den 31 augusti 1932 dagtecknad skrivelse har aktiebolaget Aerotransport

ånyo upptagit nämnda fråga samt därvid anhållit, att för ändamålet

måtte anvisas 20,000 kronor.

Departementschefen har anfört följande:

Den nu tilltänkta plattformen är ungefär dubbelt så stor som den, vilken

omnämndes i statsverkspropositionen till 1931 års riksdag. Den ökade

storleken har betingats av att trafiken på Bulltofta flygplats vuxit så, att

de trafikerande flygplanen icke alltid skulle få plats på plattformen, därest

den utfördes enligt det ursprungliga förslaget. Därtill kommer att detta

förslag numera i och för sig icke anses tillfredsställande. Man hade nämligen

tänkt sig att plattformen skulle bestå allenast av ett antal uppställningsplatser,

förenade med förbindelsebanor; de mellanliggande partierna

skulle alltså bibehållas i sitt nuvarande skick. Enligt vad som meddelats,

har emellertid erfarenheten visat, att med så begränsade anordningar

det åsyftade skyddet för motorerna mot skada av grus och sand, som virvlas

upp av propellervinden, endast i ringa mån vinnes.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

iStatsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet

Vad nu och tidigare i ärendet förekommit synes ådagalägga behovet av att

ifrågavarande plattform kommer till utförande. Likaledes vill det synas

klarlagt, att den lämpligen bör anordnas enligt det nu föreliggande förslaget.

Mot det beräknade kostnadsbeloppet har jag icke funnit anledning till erinran.

Enär plattformen blir en integrerande del av flygplatsen, vilken är

statens egendom, torde den böra bekostas av staten.

Med hänsyn till vad departementschefen anfört, har utskottet ansett sig

böra tillstyrka, att erforderliga medel nu anvisas till ifrågavarande ändamål.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till expeditionsplattform å Bulltofta flygplats

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag

av 20,000 kronor.

26:o) Luftfartsleder Stockholm—Malmö och Malmö—Göteborg—norska

gränsen. Departementschefen har (sid. 63—72) anmält frågan örn luftfartsleder

Stockholm—Malmö och Malmö—Göteborg—norska gränsen. I Kungl.

Majis proposition, nr 212, angående anslag till vissa arbeten under kommunikationsdepartementet

för motverkande av arbetslösheten, vilken remitterats

till särskilda utskottet, har ett belopp av 2,2 miljoner kronor beräknats för

schaktnings- och planeringsarbeten m. m., avsedda i första hand för landningsfält

i nyssnämnda luftfartsleder.

Till omförmälda spörsmål har riksdagen alltså tillfälle att taga ställning

i samband med propositionen nr 212; vilket härmed

omförmäles.

27:o) Flyttning av elektriska ledningar för anordnande av landningsfalt

för flygplan. Biträde vid handläggning av ärenden rörande luftfart.

Extra besiktningar av luftfartyg. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkterna 35—37, sid. 72 och 73) hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till flyttning av elektriska ledningar för anordnande av landnings

fält för flygplan för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra

reservationsanslag av 10,000 kronor;

b) , i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till

biträde vid handläggning av ärenden rörande luftfart för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra anslag av 11,600 kronor;

c) , i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till

extra besiktningar av luftfartyg för budgetåret 1933/1934 anvisa

ett extra anslag av 1,000 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

.Statsutskottets utlåtande Nr 6.

17

Byggnadsväsende^

28:o) Byggnadsstyrelsen. Byggnadsstyrelsens verksamhet. Kungl. Majit

har (punkterna 38 och 39, sid. 74—76) föreslagit riksdagen dels godkänna

ett av departementschefen förordat förslag till stat för byggnadsstyrelsen,

att tillämpas från och med den 1 juli 1933; dels minska det ordinarie förslagsanslaget

till byggnadsstyrelsen, nu 256,300 kronor, med 6,300 kronor

till 250,000 kronor; dels och till byggnadsstyrelsens verksamhet för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag av 115,000 kronor.

Beträffande det ordinarie anslaget innebär förslaget, att den i detsamma

ingående posten till icke-ordinarie befattningshavare minskas med 6,300

kronor till 60,700 kronor. Den i det extra anslaget ingående posten till

avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare och tillfälliga arbetsbiträden

m. m., nu å 98,600 kronor, skulle bestämmas till 90,000 kronor samt posten

till rese- och traktamentskostnader för byggnadsstyrelsens tjänstemän, nu

å 35,400 kronor, till 25,000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Majits förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för byggnadsstyrelsen, att tilllämpas

från och med den 1 juli 1933:

Stat. Kronor

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ... 184,800

Yikariatsersättningar, förslagsanslag ........................... 4,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. 60,700

Summa kronor 250,000;

b) minska det ordinarie förslagsanslaget till byggnadsstyrelsen,

nu 256,300 kronor, med 6,300 kronor till 250,000 kronor; samt

c) till byggnadsstyrelsens verksamhet för budgetåret 1933/1934

anvisa ett extra förslagsanslag av 115,000 kronor.

29:o) Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. Länsarkitekter.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkterna 40 och 41, sid. 76

—78) hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m.

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag

av 5,000 kronor;

b) , i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till

länsarkitekter för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag

av 80,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 6 sami. Nr 6. sim 83 2

Utskottet.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

30:o) Byggnader och reparationer. Förstärkning av reservationsanslaget

till byggnader och reparationer. I förslaget till riksstat för budgetåret

1933/1934 har Kungl. Majit upptagit det ordinarie reservationsanslaget till

byggnader och reparationer med oförändrat belopp 525,000 kronor. Därjämte

har Kungl. Majit (punkt 42) föreslagit riksdagen att till förstärkning

av reservationsanslaget till byggnader och reparationer för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra anslag av 375,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 78—81 av statsrådsprotokollet.

Departementschefen har tillstyrkt ett av granskningsnämnden i ämnet

framlagt förslag, som biträtts av byggnadsstyrelsen. Detta innebär — frånsett

vad som plägat utgå till restaureringsarbetena å Kalmar och Läckö

slott — en beskärning av de enligt byggnadsstyrelsens beräkningar vid normala

förhållanden för nästa budgetår erforderliga beloppen med i runt tal

400,000 kronor. I förhållande till de för nu löpande budgetår utgående anslagen

innebär det en minskning av 125,000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Majits förevarande förslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) för budgetåret 1932/1933 upptaga det ordinarie reservationsanslaget

till byggnader och reparationer med oförändrat

belopp 525,000 kronor; samt

b) till förstärkning av reservationsanslaget till byggnader och

reparationer för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra anslag

av 375,000 kronor.

31:o) Nybyggnad för Kungl. Majits kansli. Med tillstyrkande av Kungl.

Majits förslag (punkt 43, sid. 81—83) örn fortsatt anslag till det nya kanslihusbygget

— vilket förslag, vad budgetåret 1933/1934 beträffar, avser gamla

kanslihusbyggnadens rivning och grundläggningsarbeten för den nya byggnaden

— hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att till nybyggnad för Kungl.

Majits kansli må av fonden för anordnande av lokaler för statens

ämbetsverk i huvudstaden användas ett belopp av 685,000

kronor.

32:o) Grundförstärkningsarbeten å kammarrättens hus i Stockholm. Beträffande

Kungl. Majits förslag (punkt 44, sid. 83) angående grundförstärkningsarbeten

å kammarrättens hus i Stockholm har riksdagen redan fattat

beslut; varom härigenom

erinras.

33:o) Ny värmeledning i fastigheten nr 6 i kvarteret Rosenbad i Stockholm.

Kungl. Majit har (punkt 45, sid. 83—85) föreslagit riksdagen att

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

19

till ny värmeledning i fastigheten nr 6 i kvarteret Rosenbad i Stockholm

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av 45,000 kronor.

Kostnaderna för ifrågavarande anläggning, som beräknats till 101,000

kronor, har departementschefen ansett böra fördelas på tre budgetår, därav

för nästkommande budgetår det nu äskade beloppet 45,000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till ny värmeledning i fastigheten nr 6 i

kvarteret Rosenbad i Stockholm för budgetåret 1933/1934 anvisa

ett extra reservationsanslag av 45,000 kronor.

34:o) Ökade lokaler för länsstyrelsen i Kronobergs län. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 46, sid. 85 och 86), som avser beredande

av de för länsstyrelsen erforderliga utrymmena genom utnyttjande av den

nyuppförda lantmäterikontorsbyggnadens vind, hemställer utskottet,

att riksdagen må till ökade lokaler för länsstyrelsen i Kronobergs

län för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag

av 30,000 kronor.

35:o) Förbättrade lokaler för länsstyrelsen i Gotlands län. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 47, sid. 86 och 87), enligt vilket

landsstatshusets i Visby vindsvåning skulle inredas till tjänstelokaler och

byggnadens yttertak omläggas, hemställer utskottet,

att riksdagen må till förbättrade lokaler för länsstyrelsen i

Gotlands län för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag

av 44,000 kronor.

36:o) Ökade lokaler för länsstyrelsen i Hallands län. Kungl. Maj:t bär

(punkt 48, sid. 88) föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i

ämnet, som kunde bliva riksdagen förelagd, till ökade lokaler för länsstyrelsen

i Hallands län för budgetåret 1933/1934 beräkna ett extra reservationsanslag

av 35,000 kronor.

Därefter har Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 10 februari 1933 avlåten

proposition, nr 95, (punkt 1, sid. 1—5, av det vid propositionen fogade

utdraget av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för nämnda

dag) föreslagit riksdagen att till ökade lokaler för länsstyrelsen i Hallands

län för budgetåret 1933/1934 under sjätte huvudtiteln anvisa ett extra

reservationsanslag av 30,000 kronor.

Förevarande förslag innebär i huvudsak, att genom vissa ombyggnadsarbeten

inom norra längan av Halmstads slott utrymmen skulle beredas för

vägingenjörsexpeditionen, för vilken lokaler för närvarande måste förhyras

Utskottet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

Utskottet.

på annat håll; länsstyrelsens automobilavdelning skulle därjämte erhålla en

erforderlig förbättrad förläggning.

Erinringar hava av länsstyrelsen framförts mot ifrågavarande ombyggnadsförslag

med hänsyn till att en av de tre, av en gårdskarl och två expeditionsvakter

disponerade bostadslägenheterna måste tagas i anspråk för

de avsedda nya tjänstelokalerna. Med hänsyn till den i ärendet lämnade

utredningen här utskottet dock ej velat motsätta sig ombyggnadsföretagets

genomförande.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till ökade lokaler för länsstyrelsen i Hallands

län för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag

av 30,000 kronor.

37:o) Konserveringsarbeten å Bohus fåstningsruin. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 49, sid. 88 och 89), som innebär en nedsättning

av ifrågavarande anslag med 5,000 kronor i förhållande till det för ändamålet

under nu löpande budgetår utgående beloppet, hemställer utskottet,

att riksdagen må till konserveringsarbeten å Bohus fästningsruin

för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag

av 15,000 kronor.

38:o) Smärre ombyggnadsarbeten för länsstyrelserna i Älvsborgs, Väst

manlands och Kopparbergs län. Kungl. Majit har (punkt 89, sid. 89—93)

föreslagit riksdagen att till smärre ombyggnadsarbeten för länsstyrelsen i

Älvsborgs län m. fl. för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag

av 23,300 kronor.

Enligt förevarande förslag skulle landskontoret i Älvsborgs län erhålla

ökat utrymme medelst inredande av disponibelt vindsutrymme i landsstatshuset

i Vänersborg. För detta ändamål beräknas ett belopp av 9,300

kronor.

Vidare föreslås, att landskontoret i Västmanlands län skulle få sitt behov

av ökat utrymme tillgodosett genom inredning av lilla sessionssalen i Västerås

slott i tre eller fyra rum för landskansliet, som då skulle kunna avstå tre

rum till landskontoret. För nästkomnande budgetår begäres anvisande av

det härför erforderliga beloppet 4,000 kronor.

Vad länsstyrelsen i Kopparbergs län beträffar, föreslås, att i landsstatshuset

i Falun skulle till tjänstelokaler inredas en del av vindsvåningen, som nu

är oinredd. Härigenom skulle utrymme kunna beredas för länsarkitekten

och landskontorets taxeringsavdelning erhålla något ökade lokaler. Kostnaderna

härför hava beräknats till 10,000 kronor.

De föreslagna ombyggnadsarbetena å landsstatshusen i Vänersborg och

Falun samt inom Västerås slott har utskottet ansett böra i enlighet med

föreliggande förslag komma till utförande under nästkommande budgetår.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stutsutskottet3 utlåtande Nr 6.

21

Med tillstyrkande alltså av Kungl. Majits förevarande förslag hemställer

utskottet,

att riksdagen må till smärre ombyggnadsarbeten för länsstyrelserna

i Älvsborgs, Västmanlands och Kopparbergs län för budgetåret

1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag av 23,300

kronor.

39:o) Förbättrade lokaler för länsstyrelsen i Värmlands län. Kungl. Majit

har (punkt 51, sid. 93—95) föreslagit riksdagen att till förbättrade lokaler för

länsstyrelsen i Värmlands län för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag

av 19,200 kronor.

Enligt Kungl. Majlis förevarande förslag skulle inom landskontorets lokaler

upptagas en korridor genom länsassessorns rum samt därintill belägna

arkivlokaler, vilka senare lokaler skulle förändras till tjänsterum. Till korridoren

skulle upptagas dörrar från de av länsbokhållarna och landskontoristerna

disponerade rummen. Kostnaderna för genomförande av detta förslag

hava beräknats till 19,200 kronor.

Beträffande uppkommen fråga örn nybyggnad för lantmäterikontoret och

i omedelbart samband därmed stående omändringar i landsstatshuset, vilka

arbeten ansetts böra komma till utförande under nästa budgetår, har Kungl.

Majit gjort framställning i samband med äskande av anslag under rubriken

»Fonden för förlag till statsverket». Detta ärende har remitterats till särskilda

utskottet.

Kungl. Majits förevarande förslag har ej givit anledning till erinran från

utskottets sida. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till förbättrade lokaler för länsstyrelsen i

Värmlands län för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag

av 19,200 kronor.

40:o) Förbättrade lokaler för länsstyrelsen i Örebro län. Kungl. Majit

har (punkt 52, sid. 95) föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition

i ämnet, som kunde bliva riksdagen förelagd, till förbättrade lokaler för

länsstyrelsen i Örebro län för budgetåret 1933/1934 beräkna ett extra reservationslag

av 40,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen den 10 februari 1933 avlåten

proposition, nr 95, (punkt 2, sid. 5—11, av det vid propositionen fogade

utdraget av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för nämnda

dag) föreslagit riksdagen att till förbättrade lokaler för länsstyrelsen i Örebro

län för budgetåret 1933/1934 under sjätte huvudtiteln anvisa ett extra reservationsanslag

av 48,500 kronor.

Kungl. Majits förevarande förslag avser att tillfredsställa det för länsstyrelsen,

som är inrymd i Örebro slott, aktuella lokalbehovet, vilket i huvud
-

Utskottet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet.

Utskottet.

sak hänför sig till landskansliets arkiv och till önskemålet att i anslutning

till länsstyrelsens lokaler bereda utrymme för vägingenjörsexpeditionen.

För landskansliets arkiv, som för närvarande är förlagt till fjärde våningen,

skulle tagas i anspråk sydöstra tornets bottenvåning jämte ett därintill beläget,

nu av en expeditionsvakt disponerat rum. Landskontorets arkiv, jämväl

beläget i fjärde våningen, skulle bibehållas i den nuvarande lokalen,

som dock skulle förses med branddörrar och brandsäkra fönsterluckor. Slutligen

skulle en i fjärde våningen belägen torkvind inredas för vägingenjörsexpeditionen.

Kostnaderna för ifrågavarande arbeten hava beräknats till 48,500 kronor

och föreslås skola bestridas genom anslag å riksstaten för nästkommande

budgetår.

De ifrågasatta omändringsarbetena inom Örebro slott synas på ett lämpligt

sätt tillgodose länsstyrelsens behov av förbättrade arkivlokaler, varjämte

vägingenjörens expedition skulle kunna inrymmas inom slottet. Den framlagda

byggnadsplan^! har ej givit utskottet anledning till erinran. Densamma

bör dock allenast betraktas som preliminär, vadan alltså möjlighet bör stå

öppen att i densamma vidtaga de jämkningar, som kunna befinnas påkallade

och som kunna genomföras inom det anvisade anslagets ram. Utskottet

hemställer,

att riksdagen må till förbättrade lokaler för länsstyrelsen i

Orebro län för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra reservationsanslag

av 48,500 kronor.

41 :o) Ökade lokaler för lantmäterikontoret i Gävleborgs län m. m.

Kungl. Majit har (punkt 53, sid. 95 — 97) föreslagit riksdagen att till ökade

lokaler för lantmäterikontoret i Gävleborgs län m. m. för budgetåret 1933/1934

anvisa ett extra reservationsanslag av 43,000 kronor.

Departementschefen har förordat ett förslag till ombyggnadsarbeten inom

östra och västra flyglarna till Gävle slott, varigenom huvudsakligen skulle

beredas ökade lokaler för lantmäterikontoret i länet och arkivutrymme för

länsstyrelsen. Förslagets genomförande har beräknats kosta 43,000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Majda förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till ökade lokaler för lantmäterikontoret i

Gävleborgs län m. m. för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra

reservationsanslag av 43,000 kronor.

42:o) Hyreskostnader. Kungl. Majit har (punkt 54, sid. 97) föreslagit

riksdagen att i riksstaten under sjätte huvudtiteln uppföra ett ordinarie

förslagsanslag till hyreskostnader med 253,000 kronor.

Chefen för finansdepartementet har i det vid statsverkspropositionen under

rubrik »Utgifterna. För flera huvudtitlar gemensamma frågor. 3. Anslagen

till expens- och tryckningskostnader.» fogade utdraget av statsrådsprotokollet

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

23

över finansärenden för den 3 januari 1933 (sid. 19) anfört beträffande kostnader

för lokalhyror följande:

Yad angår redovisningen av kostnader för lokalhyror, har för bestridande

av dylika utgifter i riksstatsförslaget uppförts ett särskilt förslagsanslag

under sjätte huvudtiteln. Till detta anslag skulle överföras hyreskostnader

såväl från de allmänna expensanslagen — vilka förutsättas icke vidare få

anlitas för liyresutgifter för ämbetslokaler — som från anslag till särskilda

myndigheter. Av olika skäl har det dock icke ansetts lämpligt att i nu

förevarande sammanhang vidtaga ett överflyttande till sjätte huvudtiteln av

samtliga hyreskostnader för hela statsförvaltningen. I avvaktan på en närmare

detaljundersökning i samband med utredning örn en allmän omläggning

av riksstatsuppställningen har överflyttningen befunnits tills vidare

böra begränsas till att — förutom sådana hyreskostnader, vilka nu utgå

från de gemensamma expensanslagen — väsentligen avse ämbetslokaler för

centrala verk och därmed i anslagshänseende jämställda institutioner. I

några fall har det dock befunnits lämpligt att till sjätte huvudtiteln överflytta

även hyreskostnader för lokalförvaltningar. Närmare uppgift angående

de liyresutgifter, som ansetts böra överföras till det ifrågasatta nya hyresanslaget,

torde senare i dag komma att lämnas av chefen för kommunikationsdepartementet.

Det nya anslaget bör få anlitas endast efter bestämmande

av Kungl. Majit. Tillfälliga smärre hyresbehov — t. ex. för sammanträdeslokal

och dylikt — böra fortfarande tillgodoses från expensanslag.

Under förevarande punkt av sjätte huvudtiteln meddelar chefen för kommunikationsdepartementet,

att med utgående från vad chefen för finansdepartementet

anfört rörande de ändamål, som borde tillgodoses från ifrågavarande

anslag, för anslagsberäkningen erforderliga uppgifter infordrats från

respektive departement. Uppgifterna utvisade, att anslaget under nästkommande

budgetår skulle belastas med följande utgifter:

Kronor Kronor

Andra huvudtiteln. Nionde huvudtiteln.

Justitiekanslersämbetet ........ 6,000

Vattendomstolarna.................. 16,500

Summa kronor 22,500

Femte huvudtiteln.

Socialstyrelsen ....................... 3,700

Yrkesinspektionen .................. 14,050

Arbetsdomstolen .................... 4,000

Överståthållarämbetet ............ 15,600

Länsstyrelserna........................ 5,000

Summa kronor 42,350

Sjunde huvudtiteln.

Statistiska centralbyrån ......... 16,500

Åttonde huvudtiteln.

Statens egnahemsstyrelse ...... 4,800

Lantmäteristyrelsen ............. 12,000

Lantmäterikontoren i länen ... 85,075

Lantbruksstyrelsen tuberku
losavdelning

........................ 3,000

Summa kronor 104,875

Tionde huvudtiteln.

Bergsstaten .............................. 2,000

Fartygsinspektionen ............... 22,380

Kontorshyror inom lotsdistrikten.

...................................... 13,200

Summa kronor 37,580

Livrustkammaren..................... 1,100

Ostasiatiska arkeologiska samlingen

.................................... 18,000

Statens biografbyrå ............... 9,500

Summa kronor 28,600

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr G.

Utskottet.

Det redovisade anslagsbehovet uppginge alltså till sammanlagt 252,405

kronor. För anslagssummans avjämning borde anslaget bestämmas till 253,000

kronor.

Såsom riksdagen redan tidigare i sin skrivelse nr 78 anfört, synas statens

hyreskostnader utan olägenhet kunna sammanföras under ett särskilt anslag

å sjätte huvudtiteln.

Under åberopande härav och då Kungl. Maj:ts förevarande förslag ej

givit utskottet anledning till erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten under sjätte huvudtiteln uppföra

ett ordinarie förslagsanslag till hyreskostnader med 253,000

kronor.

Diverse.

43:o) Ersättning åt statens järnvägar för av Kungl. Majit medgivna

lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 55, sid. 98) hemställer utskottet,

att riksdagen må till ersättning åt statens järnvägar för av

Kungl. Maj.t medgivna lindringar i liffor äring savgifterna för

vissa resor för budgetåret 1933/1934 anvisa ett extra förslagsanslag

av 8,000 kronor.

44:o) Postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser. Kungl. Majit

har (punkt 56, sid. 98—104) föreslagit riksdagen att minska det ordinarie

förslagsanslaget till postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser, nu

4,700,000 kronor, med 250,000 kronor till 4,450,000 kronor.

Med anledning av vad i 1932 års statsverksproposition uttalats angående

åtgärder för nedbringande av statsverkets kostnader för ifrågavarande ändamål

anförde riksdagen i skrivelse den 16 mars 1932, nr 6 A, under punkten 44

bland annat följande:

Riksdagen anslöte sig till departementschefens uttalade uppfattning, att

en revision av den nuvarande tjänstebrevsrätten vore påkallad såväl av besparingsskäl

som med hänsyn till skedda missbruk av densamma. Uppmärksammas

borde visserligen de bestämmelser, som Kungl. Majit den

4 december 1930 utfärdat till förekommande av dels att postledes i tjänsteväg

befordrades alltför tunga och stora försändelser, för vilka annat befordringssätt

vore lämpligare, dels ock att assurans m. m. av tjänsteförsändelser

onödigtvis påkallades. Det syntes riksdagen dock angeläget, att dessa föreskrifter

fullständigades samt att i övrigt erforderlig kontroll utövades över att

tjänstebrevsrätten ej missbrukades, allt i syfte att nedbringa de för närvarande

synnerligen dryga omkostnaderna härför.

s. 25 Kontrollera mot PDF

tStatsutskottets utlåtande Nr 6.

25

I anslutning till vad riksdagen i berörda skrivelse uttalat har Kungl.

Majit den 30 juni 1932 utfärdat cirkulär i ämnet (Svensk förf.-saml. nr 360)

till samtliga tjänstebrevsberättigade. Kungl. Majit har därvid förklarat, att

Kungl. Majit, som funne åtgärder erforderliga för begränsning av statsverkets

kostnader för tjänstebrev och dylika försändelser, emellertid ville

med hänsyn till förekomna omständigheter tills vidare begränsa dessa åtgärder

att avse utrönande, huruvida och i vad mån -— utan ifrågasatt

indragning för närvarande av vissa institutioner m. fl. nu tillkommande

tjänstebrevsrätt — bland annat genom medverkan från de tjänstebrevsberättigades

sida önskvärd kostnadsminskning i förevarande avseende kunde

vinnas. I enlighet härmed har Kungl. Majit förständigat samtliga tjänstebrevsberättigade

att, en var inom sitt verksamhetsområde, söka åstadkomma

största möjliga begränsning av tjänstepostens omfattning, därvid vederbörande

särskilt hade att noggrant beakta bestämmelserna i förut omförmälda kungörelse

den 4 december 1930 (nr 408) samt jämväl angelägenheten av att

största varsamhet iakttoges vid tjänstebrevsrättens utnyttjande för massförsändelser,

i all synnerhet för distribution av tryck, som avsåge propaganda

för tjänstebrevsberättigade, icke statliga institutioner, sådana institutioners

ekonomiska verksamhet eller dylikt.

Departementschefen Ilar anfört följande.

Huruvida och i vilken omfattning de åtgärder till begränsning av statsverkets

kostnader för tjänsteförsändelser, som blivit av Kungl. Majit vidtagna,

medfört någon minskning i dessa kostnader, lärer svårligen kunna

bedömas utan en mera ingående utredning. Generalpoststyrelsen har också

meddelat, att för erhållande av tillförlitlig upplysning, huruvida ifrågavarande

åtgärder kunde motivera ändring i det för närvarande fastställda procenttalet

för beräkning av postverkets ersättning för tjänsteförsändelser, skulle

en sådan undersökning som den förut omförmälda, åren 1927 och 1928

verkställda behöva företagas. Med hänsyn till den stora kostnad, en sådan

undersökning medförde, ävensom det därmed förenade besväret för såväl de

tjänstebrevsberättigade som postverket syntes dylik undersökning böra företagas

allenast på grund av trängande skäl. Styrelsen ville för sin del icke

ifrågasätta en sådan undersökning.

Det måste alltjämt anses vara av vikt att statsverkets kostnader för tjänsteförsändelser

nedbringas. I betraktande av vad nyss anförts samt i avvaktan

å verkningarna av redan vidtagna och eventuellt ytterligare åtgärder i reglerande

syfte synes dock en förnyad undersökning rörande tjänsteförsändelserna

ännu icke lämpligen kunna vidtagas. Vid sådant förhållande har man

att enligt de för närvarande gällande grunderna bedöma anslagsbehovet

under budgetåret 1933/1934 för gäldande av postavgifter för tjänstebrev och

dylika försändelser. Då frankoteckensuppbörden under nämnda budgetår

lärer bliva lägre än den, med vilken i förevarande hänseende räknats för

innevarande budgetår, synes anslaget — med beaktande jämväl av från detsamma

utgående ersättning för kronouppbörd på landsbygden — kunna för

budgetåret 1933/1934 bestämmas till 4,450,000 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran emot förevarande förslag,

hemställer,

Vt slottet.

Bihang till riksdagens protokoll 1933. 6 sami. Nr 6.

804 33 3

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget till

postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser, nu 4,700,000

kronor, med 250,000 kronor till 4,450,000 kronor.

45: o) Skrivmaterialier och expenser, ved m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 57, sid. 104 och 105) och under erinran örn vad riksdagen

i sin skrivelse nr 78 anfört angående redovisning å riksstaten av anslagen

till expenser och tryckningskostnader, hemställer utskottet,

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget till

skrivmaterialier och expenser, ved tn. m., nu 85,000 kronor, med

9,000 kronor till 76,000 kronor.

46:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 58, sid. 105) hemställer utskottet,

att riksdagen må minska det ordinarie reservationsanslaget

till kommittéer och utredningar genom sakkunniga, nu 80,000

kronor, med 10,000 kronor till 70,000 kronor.

47:o) Provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst.

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Beträffande Kungl.

Maj:ts förslag (punkterna 59 och 60, sid. 106) angående provisoriskt dyrortstillägg

åt vissa befattningshavare i statens tjänst och dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst avgiver utskottet senare under riksdagen

yttrande; vilket härigenom

anmäles.

Övriga ordinarie anslag.

48:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande

år äro uppförda under sjätte huvudtiteln, har någon ändring icke föreslagits.

Utskottet hemställer,

att samtliga de ordinarie anslag under sjätte huvudtiteln,

vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, må i riksstaten

för budgetåret 1933/1934 upptagas med oförändrade belopp;

dock att i förslagsanslaget till tryckningskostnader må göras

den jämkning, som må bliva erforderlig för jämnande av huvudtitelns

slutsumma.

Stockholm den 25 april 1933.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KV ARN ZELIU S.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

27

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Kvarnzelius, Lindblad, Widell, Olof Olsson, Bergqvist,

Nilsson i Malmö, Asplund, Walles, Nilsson i Fredriksfält, Thelin, Nylander och

Andersson i Djursholm; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Holmgren, Törnkvist i

Karlskrona, Eriksson i Stockholm, Jeppsson, Andersson i Höör, Andersson i Prästbol,

Olsson i Blädinge, Nilsson i Hörby, Högström, Andersson i Ovanmyra och

Skoglund.

Reservationer:

vid punkt 18 (Statsunderstödda fiskehamnar) av herr Nilsson i Malmö.

vid punkt 14 (Handelshamnar och farleder) av herrar Törnkvist i Karlskrona

och Jeppsson.

vid punkt 29 (Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m.

Länsarkitekter) av herrar Nylander och Skoglund beträffande anslaget till

länsarkitekter.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1933:6 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Majit i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1933,1934 under s. 1 i texten